Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:70

Torsdagen den 24 januari

Kl. 13.00

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om åtgärder för att imdvika höjda licenser för radio och TV

§ 2 Om åtgärder för att undvika höjda licenser för radio och TV

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Bo Lundgrens (m) den 10 januari anmälda fråga, 1979/80:248, och anförde;

Herr talman! Bo Lundgren har frågat rnig vilka åtgärder jag avser vidta för all rationalisera och effektivisera radio- och TV-bolagens verksamhet sä att licenshöjningar och nya avgifter kan undvikas.

Som bakgrund till sin fråga visar Bo Lundgren i en jämförelse mellan Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Riksradio AB all de tvä förelagen svarar för samma antal sändningslimmar rnen all Sveriges Riksradio har ungefär dubbelt sä många anställda som lokalradion. En sådan jämförelse är enligt min mening knappast meningsfull orn man granskar de två företagens programverksamhet närmare. Riksradions verksamhet omfattar t. ex. service till lokalradion när det gäller vissa musikprogram, grammofon- och pressarkiv, juridisk service m, m. Riksradions ansvar är också av en helt annan karaktär när del gäller nyhetsförmedling, kullurbevakning, produktion av kultur- och underhållningsprogram, Sotn exempel kan nämnas riksradions symfoniorkester och avdelningen för seriös musik med ca 175 anställda eller utlandsprogrammen med 75 anställda.

Utvecklingen av kostnaderna för produktion av radio- och TV-program är dock oroande, och i årets budgetproposition betonar jag särskilt vikten av all Sveriges Radio gör en noggrann genomgång av kostnaderna för olika reforminsatser och konsekvenserna för TV-avgiflen. Jag behöver knappast påminna om Sveriges Radios självständighet gentemot statsmakterna. Det är givetvis styrelser och företagsledningar i de olika bolagen som bör föreslå rationaliseringar och tillvarata möjligheter till besparingar.

När det gäller TV-avgiften finns det ytterligare en faktor som har kommit att spela en allt större roll. nämligen det ökande avgiftsskolket. Enligt TV-avgiftsutredningen går Sveriges Radio miste om ca 200 milj. kr. per år, med nu gällande avgifter, till följd av avgiflsskolk. 1 årets budggetproposition redovisar jag åtgärder för att förbättra denna situation.

8 Riksdagens protokoll 1979/80:67-72

113

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om åtgärder för att undvika höjda licenser för radio och TV

BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svtiret.

En del av bakgrunden lill min fråga är helt naturligt diskussionen om en eventuell höjning av TV-avgifien och dessutom den diskussion kring en ny s. k. rnoltagaravgift som den senaste tiden har varit gtinska intensiv.

Den andra delen är den tveksamhet som råder om huruvida verksamheten inorn Sveriges Radio och framför allt inoirr de siindtinde dotterbolagen bedrivs effektivt och rationellt. Denna tvekstimhet bygger till en del på det motiv som redovisades i frågan. Jag är självfiillet fullt medveten om titt man inte fullt ut kan göra denna jämförelse mellan tvä bolag med olikti inriktning på verksamheten och kanske olika kostnader i botten för denna. Del är över huvud tagel svårt att göra jämförelser. Delta är dock ett sätt. och vi ktiir när det gäller antalet sändningslimmar ändå se att bolagen producerar lika många timniar med hälften så mångti tinställda på lokalradion som på riksradion.

Ett motiv för alt la delta som underlag för frågttn är naturligtvis utbildningsministerns redovisning i budgetpropositionen till man vid fördelningen av medel, såvitt jag förstår, bör vara restriktiv när del gäller titt tillföra lokalradion ytterligare medel. Delta blir en senare fråga, men jag menar all det kan finnas anledning att tillföra även lokalradion medel.

Ett annat motiv för all tveka om huruvida del bedrivs rationell verksamhet är den undersysselsättning sorn enligt uppgift finns pä framför allt lelevi-sionssidan. I én intervju ingående i en artikelserie i en dagstidning har del sagts att många människor i dag i realiteten saknar sysselsättning. Det sägs visserligen: Del fungerar inte sä, alt människor går totalt sysslolösa. Det finns alltid någonting att göra, men man vänjer sig vid alt arbeta långsamt, att slå ner på takten.

Det sägs vidare all s. k. magasinprogram typ Sveriges magasin ofta har fått mycket stora redaktioner som ett sätt att dölja arbetslösheten inom kåren tiv anställda. Och man har diskuterat all medge anställda sabbatsår under vilket mellanskillnaden mellan nuvarande lön och den lön vederbörtmde kan få vid annan yrkesutövning skulle betalas av Sveriges Radio.

Detta leder naturligtvis lill att många människor börjar fundera över hur effektivt verksamheten egentligen bedrivs. Självfallet är också utbildningsministern tveksam på denna punkt, det framgår av budgetpropositionen. Det som saknas där är en tillräckligt härd attityd där inan kräver effektiva åtgärder från bolagets sida för att komma till rätta med dessa problem.

Jag skulle vilja fråga utbildningsministern, inte minst mot bakgrund av all det rör sig om ett monopolföretag som finansieras genom avgifter från dem som följer bolagets verksamhet: Vad anser utbildningsministern att man kan göra åt undersysselsättningen? Finns del inga konkreta åtgärder som mtin kan vidta för alt tvinga bolaget all effektivt granska sin verkstimhet?

114

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;

Herr talman! Först vill jag hävda all del inle alls iir så att jag i budgetpropositionen är särskilt restriktiv när det gäller lokalradion. Jttg

pekar däremot på att man ursprungligen hade förutsatt att varje lokalradiostation skulle ha 14 tjänster. F. n. har man 21 tjänster per distrikt. Man har nu begärt att få upp till 39 tjänster per lokalradiostation, dvs. inom en treårsperiod 432 nya tjänster. Det är därför jag har velat dra riksdagens uppnrärksamhet till dessa utbyggnadsplaner. Diirefter är det riksdagens sak all ta ställning lill orn något trtlalande bör göras med anledning trv behandlingen av propositionen när det gäller radio- och TV-verksamhe-ten.

Sedan frågar Bo Lundgren vad jag tycker man kan göra för all undvika undersysselsättning på Sveriges Radio. Svar-et är alt det är en angelägenhet som Sveriges Radio och de olika bolagen själva måste svara för. Såvitt jag vet arbetar man med denna fråga. Man kan kntippast undvika alt det blir personalproblem av denna typ i företag med Sveriges Radios struktur. Men jag år säker på att man i de olika bolagsstyrelserna är intensivt sysselsatt med bl. a. denna fråga.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om åtgärder för att undvika höjda licenser för radio och TV

BO LUNDGREN (m);

Herr talman! När det gäller lokalradions situation tror jag all nran på väldigt många håll har uppfattat skrivningarna i budgetpropositionen just på del sätt som jag anförde, nämligen alt i princip skall inga nya medel ges till Sveriges Lokalradio AB, Vad beträffar den utbyggnad som rnan har diskuterat är det, såvitt jag har förstått, fråga om en femårsperiod i stället för en treårsperiod. Men det är en detalj i det hela.

Del finns rnol denna bakgrund anledning att ta upp delta som elt exempel när det gäller att bedöma effektiviteten i denna verksamhet totalt sett. Man kan fråga sig om man från bolagets styrelse verkligen tar ordentliga initiativ på denna punkt. Jag tycker inte att man, som utbildningsministern gör, kan gå ifrån del ansvar som statsmakterna här har i och rned att vi har ett syslem för finansiering av verksamheten som i första hand bygger på avgifter från dem som tar del av programverksamheten - ser på TV och lyssnar på radio. Hade vi haft en annan finansieringsform - 1. ex. reklam-TV, som jag själv förespråkade - hade det varit en annan sak. Men nu har vi denna situation, och vi måste f. n. utgå frän den. Statsmakterna har alltså ett väsentligt ansvar för all man får effektivitet i verksamheten. Det kan inle sägas vara en sä effektiv verksamhet eftersom utbildningsministern inte kommenterar uppgifterna om att man skall kunna ha människor anställda som inle gör någonting alls eller jobbar väldigt litet inom televisionsakliebolaget. Här måste enligt min mening regeringen ta initiativ.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Del hjälper inte om Bo Lundgren har den uppfattningen, därför att riksdagen har en annan uppfattning när del gäller ansvarsfördelningen inom radio- och TV-verksamheten, Sveriges Radio är ett självständigt förelag som ägs av pressen, näringslivet och de stora organisationerna. Regeringen utser elt antal styrelseledamöter på förslag av partierna. Det är dessa styrelser som bär ansvar för verksamheten. Det skulle strida mot de

115

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om Bergianska trädgårdens framtid

principer som vi har fastlagt här i riksdagen om mtin skulle gå in med detaljerade anvisningtir av den typ som Bo Lundgren nu efterlyser.

BO LUNDGREN (m);

Herr talman! Det innebär såvitt jag föislår all utbildningsministern inte skulle ha någonting att erinra mot ett uttalande från riksdagens sida om att regeringen bör se till all få till stånd effektiviielshöjtinde och rtitiontilise-ringsskapande åtgärder inom Sveriges Radio. Jag är medveten om den situation man har, all man driver dessa förelag i bolagsform, med moderbolaget och dotterbolagen. Det är alltså den organisiitioii sorn finirs i dag, och det begränsar också möjligheterna all gå in från statsrntikternas sida. Del begränsar exempelvis möjligheterna för riksdttgens revisorer alt granska denna verksamhet. Men det väsentliga är ju all de tillförda medlen kommer från statsmakternas sida. Jag tolkar ändå delta så all utbildningsministern inle skulle erinra mot alt riksdagen uttalade sig för all man på ett bättre sätt granskar effektiviteten i företagel.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag har självfiillet ingenting alt erinra, orn riksdtigen vill ansluta sig till det jag har anfört i budgetpropositionen, nämligen att kravet pä god hushållning bör gälla även beträffande radio- och TV-verksamheten.

Överläggningen var härmed avsluttid.

§ 3 Om Bergianska trädgårdens framtid

116

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Anna Eliassons (c) den 17 januari anmälda fråga. 1979/80:270, och anförde;

Flerr talman! Annti Eliasson har frågat mig onr jag är beredd medverka till att Bergianska trädgården i Stockholm kan bevaras för framliden som botanisk trädgård och ett värdefullt centrum för rekreation och utbildning.

Den del av Bergianska trädgården sorn utgörs av den botaniska triidgården försåldes lill staten 1969 enligt ett avtal som underställdes och godkändes av riksdagen. Staten har sedan dess bekostat driften tiv denna trädgård, som ingår som en arbetsenhet vid universitetet i Stockholm.

I nämnda avtal befriades Vetenskapsakademien genom särskild permtiUi-tionsbestämmelse från skydlighet att bedriva trädgårdsskola och handelsträdgård enligt bestämmelserna för den Bergianska stiftelsen.

Den mark på vilken handelsträdgården var belägen iirgick inle i statens markförvärv 1969 ulan tillhör fortfarande Bergianska stiftelsen. Staten avstod från förvärv av detta mtirkomräde. som heinbjöds regeringen till försäljning hösten 1979 i samband nred handelsträdgårdens nedliiggning.

Framliden för den Bergianska trädgärden i vad den består av den botaniska trädgården får alltså anses säkerställd.

ANNA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.

Sorn med all önskvärd tydlighet framgår av svaret är frågan orn den Bergianska trädgårdens nuvarande situation och fortbestånd komplicerad, och del skulle föra för långt alt här gä närmare in på alla detaljer. Anläggningen har en nära 200 år gammal historia. Till anläggningen finns knutna flera donationer. Den botaniska delen av anläggningen, som utbildningsministern närmare berörde i sitt svar, är själva kärnan i den Bergianska trädgården och i den större helhet som de olika donatorerna avsett.

Skälet lill att jag ställt frågan är den ökande oro som i dag finns för den Bergianska trädgårdens framlid. Bergianska stiftelsens mark har krympts betydligt, bl, a, genom försäljning. Sedan åtskilliga år finns en oro för att området skall exploateras för andra ändamål eller att anläggningen skall kringskäras genom exploateringar, så att den inte längre kommer all ha förutsättningar all utvecklas till den gröna oas som donatorerna avsett. Från många håll har det höjts kritiska röster mot det sätt på vilket anläggningen har drivits under Vetenskapsakademins ledning.

En rad organisationer har tagit upp frågan orn den Bergianska trädgårdens framlid. Motioner har också väckts i Stockholms kommunfullmäktige från centerhåll och folkpartihåll, och frågan är under behandling i kommunen. I sammanhanget har bl. a. aktualiserats frågan om en upprustning av anläggningen liksom alt den Andersonska donationen för ett orangeri skall förverkligas - också frågan om en förändring av huvudmannaskapet har aktualiserats. Även om anläggningen i dag är ganska nergången, erbjuder området stora utvecklingsmöjligheter.

Det finns anledning alt med allvar lyssna på den växande opinion som uttrycker oro för den Bergianska trädgårdens framtid. Till en del behövs den här trädgården för den botaniska vetenskapen, men framför allt behövs den som ett grönområde och en anläggning till nytta och glädje för en bredare allmänhet.

Jag tycker mig kunna spåra en positiv ton i utbildningsministerns svar. och jag vill fråga utbildningsministern onr han har upprnärksamrnat att en växande opinion vill slå vakt om anläggningens fortbestånd och all den för framliden skall kunna drivas på ett tillfredsställande sätt. Är statsrådet medveten om de problem sorn f. n. föreligger när det gäller driften och formerna för verksamheten?

Jag vill slutligen fråga orn statsrådet är beredd att medverka lill att de åtgärder vidtas som kan komina att visa sig nödvändiga för att trygga den Bergianska trädgårdens framtid och för att verksamheten skall kunna utvecklas på det sätt som donatorerna avsett.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om Bergianska trädgårdens framtid

117

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om Bergianska trädgårdens framtid

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;

Herr talman! Anna Eliasson htrr rätt i all del aren komplicerad fråga, men jag tycker inle alt den blir så värst myckel klarare genom hennes inlägg.

Den botaniska trädgården ägs av staten, och den sköts väl. Universitetet förvaltar den.

Handelsträdgården var erbjuden till försäljning. Regeringen avstod från all köpa marken, därför alt den ansåg all den inle skall driva någon handelslrädgårdsverksarnhel. Såvitt jag vet har del nu träffats ett avtal med Weibull, som även i fortsättningen kommer all driva verksamheten som handelsträdgård.

När det gäller tillsynen av den Bergianska stiftelsen och även den stiftelse som förvaltar de Andersonska donationsmedlen är att märka alt de är fristående stiftelser som icke står under statlig tillsyn. Jag kan därför inte uttala mig om hur de här stiftelsernas medel har förvaltats. Det är Vetenskapsakademien som svarar för detta.

Således kan jag inle se att del är något hot mot den botaniska trädgården. Del är möjligt att det kan ske någonting i framtiden när dei gäller handelsträdgården. I så fall år det närmast kommunen som har möjlighet all ingripa när nu regeringen har avböjt att köpa marken.

118.

ANNA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag vill instämma i all del är en komplicerad fråga, men jag vet inte om det blev sä mycket klarare efter utbildningsministerns svar. Vi kan nog inte klara ut detta i en frågedebatl.

Det finns anledning att understryka all man bör vara uppmärksam på den Bergianska trädgårdens situation. Frågan är, som jag nämnde, föremål för behandling i Stockholms kommun. Även om driften av den botaniska delen av den Bergianska trädgården bekostas av staten, finns det problem som berör denna del av anläggningen. Det är bl. a. detta som har gjort all frågan om en ändring av huvudmannaskapet har aktualiserats. Därför vill jag uttrycka en stark förhoppning om att utbildningsministern framöver har sina ögon riktade på frågan och medverkar till att verksamheten kan drivas vidare på ett godtagbart sätt.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag är inte på det klara med om Anna Eliasson talar om handelsträdgården eller om den botaniska trädgården. Såvitt jag vet existerar det inget hot mot den botaniska trädgården. Jag har också uppfatlat saken så, att verksamheten vid handelsträdgården kommer att bedrivas i ungefär de nuvarande formerna, trots att det är en annan huvudman.

Frågan om användningen av markområdet i övrigt är ju en sak som staten inle kan påverka. Däremot har Stockholnrs kornmun vissa möjligheter. Jag är alltså angelägen om att understryka att del inte är rimligt alt hävda att del föreligger ett hol mot den botaniska trädgård som staten driver och sonr staten avser driva enligt samma linjer.

ANNA ELIASSON (c);

Herr talman! Den mark som stiftelsen tidigare har använt som handelsträdgård har arrenderats ut. Ett problem är om hela anläggningen börjar naggas så i kanten alt man inle kan tillgodose de väsentliga syftena med donationerna. Detta innebär ett hot också mot den botaniska delen. Man frågar sig t. ex. varför Bergianska stiftelsen har avyttrat mark till Vetenskapsakademien.

Därtill kommer själva driften av den botaniska trädgården och frågan om det nuvarande huvudmannaskapets lämplighet. Därför fordrar frågan stor uppmärksamhet.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om den högre musikutbildningen

Överläggningen var härmed avslutad.

§ 4 Om den högre musikutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för alt besvara Georg Anderssons (s) den 5 deceinber anmälda interpellation, 1979/80:95, och anförde:

Herr talman! Georg Andersson har frågat mig:

a) Vilka är orsakerna till att OMUS-reforrnen har fördröjts så kraftigt?

b) Är regeringen beredd alt nu vidta åtgärder för att garantera att den beslutade reformen av den högre musikutbildningen kan förverkligas?

Förutsättningarna för OMUS-reformens genomförande har uppfyllts vad avser bl. a. utbildningsplaner och tillskott av basresurser. Dock återstår för ett slutgiltigt genomförande alt också avtal träffas orn arbets- och anställningsvillkor för den berörda lärarpersonalen. Jag beklagar att parterna ännu inte uppnått sådan enighet att de förhandlingar som påbörjades under sensommaren 1978 har kunnat slutföras.

Orsakerna till att parterna ännu inte kunnat träffa ett avtal varken kan eller vill jag uttala mig om. Detta har.jag påpekat i ett frågesvar till Alf Wennerfors den 7 december 1979, där jag även meddelade alt representanter för regeringskansliet på begiiran av parterna har gjort vissa klarlägganden i anledning av förhandlingsuppdraget.

Enligt vad jag erfarit gör parterna i dagarna förnyade försök all träffa avtal. Det är min förhoppning att sådant resultat nu kan nås att den av riksdagen beslutade reformen av den högre musikulbildningen helt kan genomföras.

Jag finner inte att några ytterligare åtgärder från regeringens sida är påkallade.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Tack för svaret,

Tyvärr karakteriseras svaret av passivitet och avvaktan från utbildningsministerns sida. På min första fråga om orsakerna till att OMUS-reformen har fördröjts så kraftigt säger herr Wikström att han varken vill eller kan

119

Nr 70 uttala sig om del. Det är inte riktigt likt Jan-Erik Wikström. På min andra

Torsdaeen den fråga svarar Jan-Erik Wikström att han inte finner några ytterligare åtgärder

24 januari 1980 *''" regeringens sida påkallade.

_____________ Där står vi nu. Det är mer iin tvä år sedan riksdagen beslutade om en viktig

Om den högre efterlängtad reform av den högre musikutbildningen. Eleverna hälsades

musikutbildningen '"omna av entusiastiska lärare hösten 1978, men nu håller reformen på alt gå över styr på grund av all förhandlingarna om tjänsteorganisationen inte har lett fill något resultat.

Redan i propositionen om OMUS-reformen. som behandlades i december 1977. hette det:

""I avvaktan pä lärartjänstutredningens förslag torde vissa provisoriska anordningar på den Ijänsteorganisaloriska sidan fä vidtas. Dessa frågor bereds f. n. i regeringskansliet. Avsikten är att de provisoriska anordningar som fordras skall kunna genomföras samtidigt med reformen.''

Sä långt citatet från propositionen. Men ännu har några provisoriska anordningar pa den Ijänsteorganisaloriska sidan inte kunnat genomföras. Därför är hela reformen allvarligt hotad. Regeringen insåg tydligen, att döma av de nyss citerade meningarna i propositionen, att OMUS-reformens intentioner inle skulle kunna förverkligas om inte åtminstone en provisorisk reformering av tjänsteorganisationen genomfördes.

Jag vet inte hur kontakterna mellan departement och arbetsgivarverk fungerar. Av rapporter all döma tycks det ha gått väldigt lång tid innan regeringen lämnade de klarlägganden lill parterna som åberopas i interpellationssvaret. 1 oktober 1978 togs de första förhandlingskontakterna. Efler en långt utdragen process gjorde regeringen vissa förtydliganden av förhandlingsuppdraget först i juni 1979.

Nu befinner vi oss i elt läge där lärarna vägrar delta i allt frivilligt arbete som hör ihop med musikutbildningsreformen. De ställer inte upp på kurser. Fortbildningen har avstannat.

I det lägel frågar jag mig om verkligen arbetsgivaren har gjort tillräckligt kraftiga insatser för alt slutföra förhandlingarna om ijänsleorganisaiioneir. Det måste ligga i arbetsgivarens - statens - intresse alt förverkliga den, sotn vi tror, fina kulturpolitiska reform sorn beslutet om högre musikutbildning innebar.

Det är också viktigt att ta vara på det engagemang som många musiklärare har visat i förberedelserna för den här reformen.

Den nu uppkomna situationen drabbar i första hand eleverna, men den hämmar naturligtvis också pä ell allvarligt sätt utvecklingen på elt viktigt kulturområde. Jag efterlyser därför elt starkare engagemang från kulturini-nisterns sida än vad dagens interpellationssvar ger vittnesbörd om.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;

Herr talman! Georg Andersson var förvånad över alt jag varken ville eller

kunde uttala mig om orsakerna till alt parterna inte kunnat träffa ett avtal.

Del är ju så att vi har en särskild förhtmdlingsordning mellan arbetsgivar-

120 verket och de fackliga organisationerna. Det är skälet lill alt jag inte vill gå in

på orsakerna till all de här förhandlingarna har dragit ut så pass på tiden. Men jag vill peka på alt jag har beklagat all man inle har kunnat nå enighet. Del gjorde jag redan i mitt svar till Alf Wennerfors i december. Jag är den förste att beklaga att det har dragit utså på liden sonr del har gjort. Jagförsiikrar att det inte är på grund av bristande intresse från min sida som vi har det här lägel. Såvitt jag vet har så sent som i dag på morgonen arbetsgivarverket lagt ett nytt bud, som man hoppas del skall kunna bli enighet om.

Når jag i slutmeningen säger all jag inle finner några ytterligare åtgärder påkallade, avser det självfallet det läge som har gällt intill de senaste timmarna. Ingen vet ju vad som kan hända i framliden. Del kan finnas anledning all återkomma lill denna fråga, kanske både i riksdagen och naturligtvis i underhandskontakter rned arbetsgivarverket. Men jag vill inte bryta den princip som galler på den statliga tirbelsmarknaden och som riksdagen har fattat beslut om.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om idrott för handikappade

GEORG ANDERSSON (s);

Herr talman! När Jan-Erik Wikström i sitt interpellationssvar meddelade all han varken kunde eller ville uttala sig. sade jag att del inte är riktigt likt Jan-Erik Wikström. Jag har lärt känna honom som så all han nog gärna vill uttala sig i olika frågor. Det liggeringen kritik i det. däremot en vi.ss förvåning över all han i denna fråga är så förtegen.

Nåväl, det vikliga är ju inle vad Jan-Erik Wikström säger här nu, utan det viktiga är vad han gör på innerplan, dvs. det agerande som sker på departementet i relation lill arbetsgivarverket, föratt verkligen få fart på den här förhandlingen. Då räcker del inte rned all bara beklaga all förhandlingarna inte-har gäll i lås. Jag uppfattar del ändå så alt regeringen som uppdragsgivare till arbelsgivtirverket i de här förhandlingarnti bär ett ansvar för alt förhandlingsarbetet verkligen förs framåt.

Nu fick vi i det kompletterande svaret av Jan-Erik Wikström information om att det i dag läggs ett bud. Del ar utirrarkt. Såvitt jag förslår är det precis vad man väntat på från andra sidan av bordel - alt man sktrll få bud från arbetsgivarens sida. Om interpellationsdebatten i dag på något sätt htrr kunnat påverka aktiviteterna på arbetsgivarsitlan. är jag naturligtvis tacksam för del.

Överläggningen var härmed -tivslulad.

§ 5 Om idrott för handikappade

Statsrådet ELISABET HOLM erhöll ordet för att besvara Gabriel Romanus (fp) den 17 januari anmälda fråga, 1979/80:269, och anförde:

Herr talman! Gabriel Romanus har frågat iriig vilka initiativ jag avser all la för att möjliggöra för den s. k. rekryteringsgruppen alt forlsiiita och helst utvidga sin arbete med idrott för handikappade.

Rekrvleringsgruppen har sedan år 1976 verkat inom handikappidrotten.

121

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om idrott för handikappade

122

Man vill på ell tidigt stadium fånga upp nyskadade handikappade för intensiv träning genom handikappidrott. Gruppen har bl. a. bedrivit uppsökande verksamhet på vissa sjukhus i Stockholnr och i övrig;r Itindet. Sonr uppföljning har man i Stockholm startat träning i olika idrotter samt arrangerat idrottslager för handikappade. Rekryteringsgruppen franrhäller att verksamheten inte är en behandlingsform utan bör ses som idrott.

Verksamheten har bl. a. stötts genom bidrag från allmänna arvsfonden. Bidrag har utgått till ell projekt för uppsökande verksamhet enligt en plan sorn utarbetats i samråd med Stockholms Handikappidrollsförbund. Lägerverksamheten har också fått och får även under är 1980 ekononriskt stöd.

Idrott för handikappade bedrivs inom ramen för Svenska Handikapp-idrottsförbundet och dess regionala och lokala organisationer. Jag anser denna verksamhet angelägen. Det är också värdefullt orn den kan kopplas till de olika rehabiliteringsklinikerna för alt på ett tidigt stadium engagera nyskadade handikappade i handikappidrott. Jag ser delta som en uppgift för Handikappidrollsförbundel. Formerna för samverkan med rehabiliteringsklinikerna är närmast en fråga för sjukvårdshuvudmännen och de läkare som är ansvariga för patienternas fortsatta rehabilitering.

Som jag nämnt har rekryteringsgruppens verksamhet stötts genom arvsfondsbidrag. En bred utveckling av verksamheten måste baseras på samverkan mellan idrottsrörelsen och sjukvårdshuvudmännen. Jag avser att ta kontakt med statens handikappråd och Landstingsförbundet för att i samverkan med socialstyrelsen, Handikappidrollsförbundel och försäkringsbolagen överväga förutsättningarna för all engagera nyskadade handikappade i handikappidrott som ett led i deras rehabilitering. Ell betydande intresse måste då enligt min mening ägnas frågans medicinska aspekter.

Det är också synnerligen angeläget att existerande idrotts- och friluflsan-läggningar, simhallar osv, utnyttjas för aktivering och träning av htindikap-pade och sä långt möjligt anpassas för delta.

GABRIEL ROMANUS (fp):

Herr talman! Jag ber all få tacka hålsovårdsminislern för svaret, som är positivt.

Rekryteringsgruppen har ordnat idrotlsträning för handikappade, framför allt svårt rörelsehindrade ungdomar, många av dem trafikskadade. Del har skett i delvis nya former genom lägerveckor på LO-skolan i Hasseludden och på annat håll. Syftet med verksamheten är all stimulera de här ungdomarna all fortsätta med idrottsträning - bågskylie, simning, rullslolsåkning, tyngdlyftning och bordtennis.

Alla som har komnrii i kontakt rned verksamheten betonar de stora framgångar som har vunnits. Ungdomar som annars löper stor risk för alt bli sittande i sina rullstolar ganska passiva, alt börja dricka, gå upp i vikt och därmed bli ännu rner passiva, har genom rekryteringsgruppen stimulerats att stärka sin fysik, att ge sig ul bland icke-handikapptide med ökat självförtroende. De blir mer trkliva. de vågar söka jobb osv. Del är ingen överdrift att påslå att för många av ungdomarna har rekryteringsgruppens arbete betytt

skillnaden mellan en långsam undergång, kanske förvaring inotn långvården, och ett värdigt och aktivt liv. Enligt de uppgifter jag har fåll är det mer än 80 % av de ungdomar som har varit med på gruppens läger sorn fortsätter rned regelbunden fysisk träning efteråt.

Hittills har den här verksamheten i huvudsak byggt på frivilliga insatser av en liten grupp entusiaster, men de orkar inle arbeta på det viset hur länge som helst. Det måste skapas fastare former. Någon eller några personer rnåste få möjlighet lill ett stadigt arbete med den vikfiga verksamheten, och en grund för långsiktig ekonomisk planering rnåste skapas. Problemet är att det är fråga om ett arbete av rikskaraktär. Det fordras ett så speciellt kunnande att det är svårt alt tro att verksamheten kan byggas upp i varje landstingsområde, i varje fall under överskådlig tid. Men naturligtvis gar arbetet ut på att sälta i gång något som den handikappade skall fortsätta med hemma. Det kan ofta ske bäst i en vanlig idrottsförening, snarare än i avskild handikappverksamhet.

Nu har rekryteringsgruppen arbetat ul elt förslag lill ett rikscentrum för handikappidrott, del s. k. projektet Görväln center. Det har myckel sotn talar för sig, men mänga svåra problem är olösta. Framför allt gäller del alt hitta en huvudman som är tillräckligt ekonomiskt stark för att i längden kunna bära upp en sådan stor och dyr anliiggning.

Men det ärett arbete pä sikt. Jag utesluter inte all man kan skapa elt sådant centrum, rnen det kommer att ta tid. Det viktigaste att göra nu, är att se lill att den löpande verksanrheten kan garanteras och steg för steg öka i omfattning. För det behövs del inga mångmiljonbelopp, men det gäller all hitta en huvudman.

Vad jag skulle önska att regeringen ville göra är att samla de olika parter som kan ha intresse av den här verksamheten lill överläggningar, försöka få någon att ställa upp för att garantera en viss stabilitet genom att anställa en eller ett par personer som får ansvar för planering och administration. Dessutom vore det bra om Landstingsförbundet kunde utge en rekommendation lill landslingen att sända sina rörelsehindrade ungdonrar och eventuellt andra handikappade lill de här lägren, och betala en rimlig dygnsavgift för delta.

Som jag uppfattar svaret tänker hälsovårdsministern ta initiativ till sädana överläggningar. Jag vill därför bara säga att jag kommer att följa utvecklingen med uppmärksamhet. Jag hoppas att samtalen ger resultat snabbt och all man är noga med att på ett lämpligt sätt ta lill vara de eldsjälar som nu är engagerade i verksamheten.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om idrott för handikappade

Statsrådet ELISABET HOLM;

Herr talman! Gabriel Romanus och jag har i grunden inga olika uppfattningar i denna fråga. Jag ser också handikappidrotten som en rnycket betydelsefull verksamhet, framför allt för unga handikappade människor.

Vad beträffar rekryteringsgruppens fortsatta verksamhet kan jag säga att om rekryteringsgruppen kommer in till arvsfonden med en ansökan om fortsatt stöd för lägerverksamheten, sorn den fåll bidrag till för 1979 och

123

Nr 70 1980. så kommer ansökan att prövas i positiv anda. Naturligtvis blir det som

Tnrsdaapn den vanligt i sådana fall också fråga om en utvärdering av verksamheten.

24 januari 1980

_____________ GABRIEL ROMANUS (fp):

Om n bptsmn k '''' '''"■'"'' J'S ''' tt få tacka också för det positiva besked som kom i

. . • hälsovårdstninislerns senaste inlägg. Det finns inte behov av så mycken

i Västerbottens län rligare diskussion nu, jag vill bara göra ett litet tillägg.

Det betonas i svaret alt det här måste ske ett samarbete mellan huvudmännen och Handikappidrollsförbundel. Jag tror att det ar riktigt, rnen jag vill också uttrycka den förhoppningen all del sker på ell sådant salt alt rnan inom Handikappförbundet inte känner alt rnan måste tränga undan annan verksamhet för att kunna vara med och stötta den här gruppen.

Det är några eldsjälar som pä eget initiativ har satt i gång denna verksamhet- inan jobbar väldigt intensivt och när fina resultat. Det är viktigt att de verkligen känner den uppskattning som vi som företrädare för del allmänna bör visa det här arbetet, och de bör alltså inte få känslan av alt de måste tränga undan någonting annat för att få fortsätta.

Jag behöver bara nämna vilka enorma intressen - utöver de rent mänskliga - som landstingen har av att dessa svårt rörelsehindrade, ofta trafikskadade ungdomar verkligen kommer ul i elt aktivt liv i stället för all bli förvaringsfall för hela livet och belasta långvårdens hårt ansträngda resurser.

Jag tycker all det är viktigt att den synpunkten finns med, alt även personer som inte passar in i den ordinarie tågordningen men som helt av egen kraft sätter i gång någonting och gör fina insatser känner alt vi är beredda att ta vara på deras initiativ och handla okonventionellt. De skall inte behöva slita ut sig fullständigt, innan de kommer in i den reguljära verksamheten.

Jag tolkar hälsovårdsministerns inlägg så. att hon har samnia inställning som jag, och del gliider mig myckel.

Överläggningen var härmed avslutad.

§ 6 Om arbetsmarknadssituationen i Västerbottens län

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för all besvara John Anderssons (vpk) den 10 januari anmälda fråga, 1979/80:243, och anförde;

Herr talman! John Andersson har frågat rnig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för alt stoppa vad herr Andersson kallar flyiilasspoliliken i Västerbottens län.

Viisterbotten har, trots den förbättrade konjunkturen, ett besvärligt trrbelsmarknadsläge. Arbetslösheten i länet kvarstår på en relativt hög nivå. Stora skillnader finns dock inom länet n-rellan t. ex. inland och kuslbygd.

En rad åtgärder har vidtagits för att stärka sysselsättningen i länet. Till stöd

för inlandet har bl. a. del s. k. Vindelälvspaketel presenterats. Inom ramen

124 för den nyligen förbättrade regionalpoliliska stödverksamheten htir bl. a.

kommunala industrilokaler kunnat uppförtts och förelagsinvesleringar kunnat stimuleras.

Slutligen vill jag erinra om all folkmiingden i liinet - som minskade under 1960-talel - under 1970-talel har ökat med ca 8 000 personer. De senaste fem åren har länet haft en netloinflyttning pä ca 1 000 personer per år.

JOHN ANDERSSON (vpk);

Herr laln-ran! Först får jag lacka arbetsmtirkntidsministern för svaret.

Situationen i Västerbottens inland är verkligen svår, trots de åtgiirder som arbetsmarknadsministern pekar på. Sorsele kommun t. ex. haren arbetslöshet på uppåt 7 %. Denna kommun har elt invåntirantal som understiger 4 000 personer. Ungefär samma invånarantal har Dorotea komnrun. En fortsatt befolkningsminskning kommer ju till få katastrofala följder. Norsjö kommun, som drabbats av gruvnedläggningar, står inför hotet orn nya förelagsnedläggningar. Vilhelmina kommun, som 1964 hade 13 000 invånare, tappade på två år 4 000 invånare. 1 dag hur denna kommun en arbetslöshet på i runt tal 6 %. 36 % av de arbetslösa är ungdomar i åldrar irpp lill 24 år.

Så här kan det ju inte få fortgå. Hår rnåste kraftfulla insatser göras för alt skapa stadigvarande sysselsättning. De arbetslösa hoppas iindå få möjligheter all bo kvar. Dessa möjligheter har nu beskurits ytterligare genom den restriktiva handläggning som anbefallts vid arbelsförmedlingtirna. Kommunerna och länsarbetsnämnderna har heller icke fäll något besked om hur del blir efter den 31 mars med pengar för de kommunala beredskapsarbetena för ungdom, alltså sexmånadersanslällningarna. Skall detta stöd upphöra? Då tvingas de här ungdomarna att omedelbart flytta. Hur blir det med dessa pengar efler den 31 niars? Kan vi fä ett svar i kammaren i dag? Koinmunernti vet inget, länsarbetsnämnderna har heller inle fåll något besked. Arbetsmarknadsministern har här möjligheten all räta ul frågetecknen.

Nu är dessa stödåtgärder inte en slutgiltig lösning på problemen. Det rnäste ju till industrier och stadigvarande sysselsättning för att problemen skall lösas. Men de stödåtgärder jag här berört är i dag nödvändiga för till inte människorna skall tvingas flytta omedelbart. Jag tycker all det måste ktillas för flylllasspolitik, när människorna tvingas flytta.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om arbetsmarknadssituationen i Västerbottens län

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTEN:

Herr talman! Det är riktigt som John Andersson säger, att de inlandskommuner som ligger lärrgsl irpp i Västerbotten - jiig menar dä mot västra sidan av vårt land - har del svårast. Det är bl. a. därför som del underslrukils att just Sorsele bör få hjälp i Viirdelälvspaketel.

Det är inle bara fråga oin att få fram resurser, ulan del är också fråga om alt få fram projekt och bra idéer att arbeta med. Alt del finns svårigheter även när det gäller all lyckas i det arbetet tror jag titt John Andersson och jag är överens om.

När del gäller åtgärder för all hjiilpti arbetslös ungdom och andra tirbetslösa. så har vi bifallit arbelsmarkiradsslvrelsens framställning om nrera

125

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om arbetsmarknadssituationen i Västerbottens län

beredskapspengar. Arbetsmarknadsstyrelsen fick den begärda summan på 500 miljoner för en tid sedan, och arbetsmarknadsstyrelsen har också inkommit med förslag om all olika åtgärder skall förlängas lill halvårsskiftet innevarande år. Delta har regeringen f. ö. fattat beslut om.

Jag har inte möjlighet all i en frågedebatl gå igenom alla dessa åtgärder. och någon sådan redogörelse tror jag inle heller alt John Andersson efterlyser. Men jag vill bara konstatera att ett sådant beslut har fiittals. och det är utformat så all vi skall kunna växla över våra aktiviteter för ungdomarna på ett bra sätt i den företaginriklade gymnasieskola som jag hoppas kunna presentera förslag till riksdagen om inom en lid och som förhoppningsvis skall kunna vara i verksamhet nästa läsår.

JOHN ANDERSSON (vpk);

Herr talman! Det är i alla fall på del viset, enligt vad man upplyser på arbetsförmedlingarna, att man fäll skärpttr bestämmelser dä det gäller medel från såväl det kontanta arbetslöshetsunderstödet som A-kassan. Man säger att nu måste man omedelbart skriva rapport till länsarbetsnämnden.

Då det gäller stödet till kommunerna för att skapa de här sexmånaders-anställningarna för arbetslösa ungdomar säger man ute i kommunerna i dag, att vi vet inle vad som händer efter den 31 mars. Delsamma säger man på länsarbetsnämnderna. Frågan kvarstår; Blir det en fortsatt stödverksamhet just till dessa beredskapsarbeten eller inte? Det är den fråga man ställer i dag i första hand. Fortsätter inte delta stöd tvingas ju dessa ungdomar att flytta söderut.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! Jag har redan sagt att regeringen har tagit ställning till AMS framställning om hur vi skall förlänga åtgärderna. Men det är fråga om en serie åtgärder, och jag har inte möjlighet alt här gå igenom dem. John Andersson kan emellertid la del av ett beslut som just i dag har fattats i regeringen.

Beträffande frågan om arbetsförmedlingarnas sätt att agera när människor erbjuds ett arbete som ligger inom del rimligas ram och tackar nej gäller naturligtvis den regel sorn alllid har gällt att man skall la elt arbete som erbjuds, om det inte, sotn jag sade nyss, finns handikapp eller andra svårigheter som omöjliggör för personen i fråga alt ta del anvisade arbetet. Utan dén regeln tror jag inte att vårt förmedlingssyslein skulle fungera på ett fullgott sätt. Där vi får en uppgång i antalet lediga jobb inåste vi helt enkelt se lill att människor tar de jobb som finns och kommer ut på den ordinarie arbetsrnarknaden. Del är ju ändå syftet med vår förmedlingsverksamhet.

126

JOHN ANDERSSON (vpk);

Herr talman! Jag kan i princip hålla med arbetsmarknadsministern oir-r all man skall ta ett jobb som man blivit erbjuden. Men nu är det ju så alt om en ung människa i 20-årsåldern blir erbjuden ett jobb t. ex. i södra Sverige och inte vill flytta, sä blir han eller hon avslängd från understöd. Det är endast de

som är bofasta, har familj, äger hus osv. som har möjlighet an vägrti att la ett Nr 70

anvisat jobb. Den som så alt säga är fri och kan flytta rnåste flytta. Torsdaeen den

Då det gäller det särskilda stödet noterar jag med glädje all regeringen har 24 januari 1980

firtiat beslut i del avseendet i dag. Del komnrer soin elt kigntinde besked till___ ___

koinnrunerna inle rninsl i det län som jag represeniertir.

Överläggningen vtir härmed avslutad.

Om förbud för polisföreningar att vara delägare i spellokaler

§ 7 Om förbud för polisföreningar att vara delägare i spellokaler

Justitieministern HÅKAN WINBERG erhöll ordet för att besvara Bonnie Bernströms (fp) den 17 januari anmälda fråga, 1979/80:267, och anförde:

Herr talman! Bonnie Bernström har- med hänvisning lill tttt Stockholmspolisens idrottsförening är deliigare i en spellokal i Stockholm - fiågat mig om jag liinker göra något för att förhindra att polisföreningar blir delägare i spellokaler.

Stockholmspolisens idrottsförening är en ideell förening sonr står öppen för allmänheten. Man kan självfallet ha olika meningar orn det liimpliga i all en sådan förening är ekonomisk intressent i elt företag som driver en spellokal. Klart är emellertid att regeringen inte har möjlighet alt meddela några föreskrifter i detta hänseende. Det skulle innebära ett åsidosättande av den föreningsfrihet som är inskriven i grundlagen.

Bonnie Bernströrn nämner lotteriutredningens huvudbetiinkande (SOU 1979:29) Lotterier och spel. I belänkandet uppmärksammas att flipperspel, TV-spel och liknande spelapparaler som finns uppställda t. ex, på konditorier och barserveringar och på senare lid också i särskilda spelhallar i en del fall har orsakat sociala problem. Från skolhåll har framförts all spelandel har gått ut över skolarbetet. Sociala myndigheter och polisen har redovisat att spelhallarna lätt blir en snnrlingsplats för ungdomar med sociala probleni. Mot denna bakgrund har lolteriirlredningen föreslagit till flipperspel och liknande spel regleras i en särskild lag. Enligt Itigförsltiget sktill en kontrollmyndighet, länsstyrelsen, ges rätt alt begränsa spelets omfattrring genon-r att meddela föreskrifter för spelet i vissa lokaler. Det kan exempel\';.s gälla föreskrifter om under vilka tider spel får förekomma och hur många spelappartiter som får finnas i lokalen. Belänkandet remissbehandlas f. n. och skall därefter övervägas i h;indelsdepartementel.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Frågan om flipperspel och liknande har som sagts utretts av lolteriutred-ningen. Under de senaste åren har det blivit vanligare att spel ställs ul i vissa lokaler i sådan rnängd att de närmast fåll karaktären av spelhallar. Alexander Lukas i Stockholm är en sådan spelhall. Den är känd. eller snarare ökänd, som en dålig miljö för ungdomar. Knarklangning förekommer.

I samband rned lotteriirtredningens verksamhet inkom flera skrivelser till

127

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om förbud för polisföreningar att vara delägare i spellokaler

utredningen angående denna typ av spelhallar. Utredningen tinordnade också hearings. Praktiskt taget samtliga skrivelser och instanser som var representerade i den anordntide hearingen var kritiska mot spelhallarna. Exempelvis beskriver polismyndigheten i Malmö den här typen av lokaler, dit ungdomar söker sig, som rena knarkklubbar. 1 en liknande lokal i Malmö gjorde polisen tre razzior innan lokalen slängdes.

Orsaken lill den frågti jag ställt är all Stockhohnspolisens idrottsförening är delägare i den tidigare omtttlade Alexander Lukas. Det är inte ovanligt att idrottsföreningar försöker få inkomster viii spel- och lotteriverkstimhel. Stockholmspolisens idrottsförening är med andrtr ord inte udda i det här sammanhanget. Men det som gör del olämpligt är att det är just en polisförening som är delägare. Polisen får diirmed dubbla roller: dels skall polisen övervaka och vara beredd all göra razzior, dels har polisen elt iirtresse av att verksamheten går bra för alt få pengar till föreningskassan.

Man kan alltså starkt ifrågasätta orn det är lämpligt för polisen att bli delägare i en verksanrhet i vilken knarklangningen gror. 1 sin förlängning kan den här modellen få orimliga konsekvenser.

Herr talman! Vi har föreningsfrihet här i landet. Och det är en viktig frihet. Den gäller också polisens idrottsföreningar. Men vad jag här har velat ha besked orn från justilieminislern är lämpligheten i det aktuella fallet.

I rubriken på rnin fråga finns ordet "förbud". Det är en felaktig rubrik, och jag är inte själv upphovet till den. Min mening är att man inle löser alla problem här i världen rned förbud. Därtill har vi som sagt föreningsfrihet. Vad jag efterlyser är en meningsyttring från justitieministern. En ntenings-yltring kan mänga gånger ha samma effekt som ett förbud.

Det enda jag finner av meningsyttring i svaret från justitieministern är följande: "Man kan självfallet ha olika meningar om del lämpliga i att en sådan föreningar ekonomisk intressent i elt företagsom driver en spel lokal." Men, herr justitieminister, vem är "man" i det här fallet?

128

Juslilieministern HAKAN WINBERG;

Herr talman! Bonnie Bernströrn säger trtl inan kan ifrågasätta oni del är lämpligt för polisen att verka i den här organisationsformen. Jag kan ge Bonnie Bernsiröin rätt i att det finns en viss skillnad mellan ideella föreningar där polismän är verksamma och andra ideella föreningar. På en polisman ställs del vissa krav pä uppträdande sä alt hans förtroende hos allmänheten förblir orubbat. Det gäller både under tjänstetid och på fritid. Vi har regler om det i 14!) polisinstruklionen. om den s. k. poliseliken.

Enligt de reglerna får en polisman t. ex. inte genom skuldsiitlning eller på annat siitt göra sig beroende av den vars verksamhet han har att övervaka. Han får inte heller på grund av tjänsten motta gåva, belöning eller annan sådan förmån, utan att polisstyrelsen medger det. Slutligen anges i paragrafen alt en polisman inte får motta lån eller annan förmån, varigenom han kan bli beroende av underlydande. Jtig vill framhålla att del i det hår fallet inte ens påståtts all någon polisman skulle ha brutit mot de här reglerna.

Bonnie Bernström använde begreppet polisföreningar. Jag ktrnske skall påpeka att Stockholmspolisens idrottsförening, som ju är en av de större föreningarna i landet med ca 6 000 medlemmar, är öppen för alla. De flesta medlemmarna är i dag inle poliser.

Jag anser inte alt jag i riksdagen skall lycka till om del lämpliga i till polisföreningar är delägare i spellokaler. Jag har givit en möjlighet att tolka svaret genom att säga alt man kan ha olika meningar om det här. Det finns alldeles klara regler orn vad föreningar fär göra och inte. och regeringen siiknar möjlighet att hindra delta.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Om förbud för polisföreningar att vara delägare i spellokaler

BONNIE BERNSTRÖM (fp);

Herr talman! Jag är också medveten om att Stockholmspolisens idrotis-iörening är öppen för allmänheten. Men likväl är polismästaren i Stockholm ordförande i föreningen, vilket ändå ger den karaktären av alt vara polisens idrottsförening.

Håkan Winberg refererar till den instruktion som gäller för polisman. Därmed anger han ju ändå att det är olämpligt alt en polisförening är delägare i sådan verksamhet som vi här talar orn. Del som gäller för den enskilde polismannen måste ju också gälla för polismännen kollektivt.

Jag är också inne på den linjen att regeringen inte kan göra någonting. Men en meningsyttring från justitieministern kan ha precis lika stor effekt. Och åsiktsfrihet har vi här i landet. Den gäller också justitieministrar.

Överläggningen var härmed avslutad.

§ 8 Föredrogs och hänvisades Motionerna

1979/80:587-590 lill konslilutionsutskottet 1979/80:591-597 till finansutskottet 1979/80:598-611 fill skalleutskottet 1979/80:612 till jusfitieulskottet 1979/80:613-615 till lagutskottet 1979/80:616-618 fill utrikesutskonet 1979/80:619-621 till försvarsutskottet 1979/80:622-632 till socialförsäkringsutskottet 1979/80:633-642 till socialutskonet 1979/80:643-655 till kulturutskottet 1979/80:656-670 fill utbildningsutskottet 1979/80:671-687 till trafikutskottet 1979/80:688 till socialutskottet 1979/80:689-697 till jordbruksutskottet 1979/80:698-721 fill näringsutskottel 1979/80:722-732 till arbetsmarknadsutskottet 1979/80:733 till kulturutskottet 1979/80:734-745 fill arbetsmarknadsutskottet 1979/80:746-758 till civilutskottet

129

9 Riksdagens protokoll 1979/80:67-72

Nr 70 1979/80:759 lill socialutskottet

Torsdagen den 24 januari 1980

Torsdagen den 1979/80:760 till näringsutskottet

1979/80:761 till kulturutskottet

1979/80:762 lill utbildningsutskottet

§ 9 Föredrogs och bifölls Interpellalionsframställningarna 1979/80:123 och 124

§ 10 Tredje vice talmannen meddelade an på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle propositionerna nr 100 och 101 sättas sist.

§ 11 Anmäldes och bordlades

Motionerna

1979/80:763 av Karin Ahrland om sparsamhet med riksdagstryck

1979/80:764 av Gunnar Biörck i Värmdö om inrättande av ett riksdagens

konsekvensinstitut 19.79/80:765 av Kurt Hugosson om sekretesskydd för uppgifter som utgör

underlag för statistikproduktion 1979/80:766 av Per Olof Håkansson m. fl. om en översyn av lagen om

präslval 1979/80:767 av Björn Körlof om sakområdesindelning vid utgivning av

Svensk Författningssamling 1979/80:768 av Knut Wachtmeister m. fl. om förstöring av vissa journalkopior 1979/80:769 av Lars Werner m. fl. om kyrkans skiljande från staten \919/?,{):110 av Axel Andersson m. fl. om en utredning rörande Guadeloupe-

medlen 1979/80:771 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. om prioritering av ett nytt

polishus i Sandviken 1979/80:772 av Arne Fransson m. fl. om översyn av upphandlingskungörelsen 1979/80:773 av Helge Hagberg m.fl. om indexreglering av lån 1979/80:774 av Ingemar Hallenius och Johan Olsson om myndigheternas

anslags- och budgetarbete 1919/80:115 av Erik Hovhatnmar m. fl. om anbudskonkurrens vid kommunal

byggnads- och anläggningsverksamhet 1979/80:776 av Johan Olsson och Sven Andersson om den offentliga

upphandlingen 1979/80:777 av Olof Palme m. fl. om det statliga finansiella stödet till

företag 1979/80:778 av Rune Rydén m.fl. om statens dataserviceverksamhet 1979/80:779 av Sture Thun om utnyttjande av finansfullmakten för ett nytt

polishus i Mjölby
1979/80:780 av Lars Werner m. fl. om svensk samhällspolitik under
130 1980-talet

1979/80:781 av Ivar Franzén om avdragen för resekostnader vid inkomstbeskattningen

1979/80:782 av Filip Fridolfsson om beräkningen av bilförmån vid beskattningen

1979/80:783 av Kerstin Göthberg och Kerstin Andersson i Hjärtum om avdraget vid inkomstbeskattningen för resekostnader

1979/80:784 av Nils Hjorth och MargU Sandéhn om försäljningen vid flygplatserna

1979/80:785 av Filip Johansson om restitution av bensinskatt till yrkesfiskare

1979/80:786 av Ove Karlsson m.fl. om skattebefrielse för periodisk skrift som utges av barn- och ungdomsorganisation

1979/80:787 av Wiggo Komstedt m. fl. om rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen för periodiskt understöd

1979/80:788 av Björn Körlof om enhetligt uppgiftslämnande om inkomstförhållanden

1979/80:789 av Björn Körlof om höjning av sparavdragel

1979/80:790 av Margit Odelsparr och Stina Eliasson om avskaffande av rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen av frivilliga periodiska understöd

1979/80:791 av Martin Olsson om beskattningen av realisationsvinst som uppkommer genom fastighetsreglering

1979/80:792 av Ingegärd Oskarsson m. fl. om slopande av mervärdeskatten på kemikalier avsedda för kalkning av sjöar

1979/80:793 av Olof Palme m.fl. om höjning av skogsvårdsavgiften

1979/80:794 av Lars Ulander m. fl. om åtgärder mot skattefusk

1979/80:795 av Nils Berndtson m. fl. om upphävande av bestämmelserna om tingspredikan

1979/80:796 av Rune Carlstein om överflyttning av mål om betalningsföreläggande till behörig tingsrätt

1979/80:797 av Ella Johnsson och Gunilla André om frivården inom kriminalvården

1979/80:798 av Göran Karlsson om åtalsreglerna vid barnmisshandel

1979/80:799 av Marianne Karlsson och Martin Olsson om särskild påföljd för skadegörelse

1979/80:800 av Gullan Lindblad och Siri Häggmark om skärpta straff för grova narkotikabrott

1979/80:801 av Gullan Lindblad och Göte Jonsson om det fortsatta arbetet på en ny polislag

1979/80:802 av Maj Britt Theorin m.fl. om en fristående parlamentarisk styrelse för säkerhetspolisen

1979/80:803 av Lars Werner m.fl. om säkerhetspolisens verksamhet

1979/80:804 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. om avdrag på underhållsbidrag till barn vid utövande av umgängesrätt

1979/80:805 av Rune Carlstein och Lars-Ake Larsson om uppräkning av skadeståndslivräntor

1979/80:806 av Per Olof Håkansson m.fl. om avvecklingen av dödsbon

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

131

Nr 70 1979/80:807 av Martin Olsson och Marga Odelsparr om proportionellt val vid

Tn sdippn den utseende av arbetsutskott i vissa stiftelser m. m.

24 i-minri 1980__ 1979/80:808 av Helge Hagberg m.fl. om stipendierna för studerande vid
_____________ folkhögskolan i Manchester

1979/80:809 av Birgitta Hambraeus m. fl. om ett nytt FN-organ för energifrågor

1979/80:810 av Benil Dahlén om tidpunkten för inkallelse till värnpliktstjänstgöring

1979/80:811 av Anders Gernandt om försök med vegetarisk kost vid vissa militärförband

1979/80:812 av Anders Gernandt och Nils Erik Wååg om informationssystemsutvecklingen inom försvaret

1979/80:813 av Anders Gernandt m. fl. om användning av försvarets resurser för civilt ändamål

1979/80:814 av Eric Hägelmark om försök med överlåtelse av fri värnpliktsresa till närmaste anhöriga

1979/80:815 av andre vice talmannen Thorsten Larsson och Einar Larsson om beredskapslagring av olja hos jordbruksföretagen

1979/80:816 av Hans Lindblad om det militära försvarets huvudprogram "Operativ ledning m. m."

1979/80:817 av Hans Lindblad och Eric Hägelmark om det militära vitsordssystemet

1979/80:818 av Ivan Svanström och Ulla Ekelund om fria hemresor för tjänstgörande värnpliktiga

1979/80:819 av Maj Britt Theorin m.fl. om forskning för försvar och fred

1979/80:820 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg om ersättningen för sjukresa med egen bil

1979/80:821 av Lennart Bladh m. fl. om handikappersättningen till gravt hörselskadade

1979/80:822 av Lennart Brunander om vårdbidraget till vårdare av handikappad under 16 års ålder

1979/80:823 av Ulla Ekelund om rätten till vårdbidrag för vård av utvecklingsstört barn

1979/80:824 av Helge Hagberg om översyn av 365-dagarsregeln inom sjukförsäkringen

1979/80:825 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood om vuxenutbildningsnämnderna

1979/80:826 av Ing-Marie Hansson m. fl. om ersättningen för vård av handikappat barn

1979/80:827 av Björn Körlof om pensionerna till försvarets reservpersonal

1979/80:828 av Einar Larsson m.fl. om statsbidrag till företagshälsovård

1979/80:829 av Erik Larsson rn. fl. med anledning av proposition 1979/80:76 om utbyggnad av föräldraförsäkringen

1979/80:830 av andre vice talmannen Thorsten Larsson m. fl. om karensda
gar inom sjukförsäkringen
132 1979/80:831 av Arne Lindberg m.fl. om havandeskapspenning

1979/80:832 av Eivor Nilson och Stina Eliasson om statens bidrag till

landstingen ör hemsjukvård 1979/80:833 av Olof Palme m.fl. om tandvårdsförsäkringen 1979/80:834 av Magnus Persson m. fl. om ersättningen för inkomstförlust vid

arbetsskada 1979/80:835 av Åke Polstam om viss översyn av lagen om pensionstill-skon 1979/80:836 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Knut

Wachtmeister om beräkningen av egenavgifter till sjukförsäkringen 1979/80:837 av Åke Wictorsson om rätten för diabetiker till ersättning för

vissa merkostnader 1979/80:838 av Lena Öhrsvik om avgifter för sjukhusvård 1979/80:839 av Bertil Dahlén om ökad utbildning av läkare inom reumato-

login 1979/80:840 av tredje vice talmannen Kari Erik Eriksson och Elver Jonsson

om de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholbruket 1979/80:841 av Ivar Franzén om åtgärder för ökad likställighet och större

valfrihet beträffande barnomsorg 1979/80:842 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. om viss översyn av omsorgslagen 1979/80:843 av Britta Hammarbacken m. fl. om statsbidragen till daghem och

familjedaghem 1979/80:844 av Göran Karlsson m.fl. om färdtjänsten 1979/80:845 av Göran Karlsson m. fl. om fortsatta insatser för en bättre

arbetsmiljö 1979/80:846 av Göran Karlsson m.fl. om översyn av semeslerlagen 1979/80:847 av Ove Karlsson m.fl. om sommar- och lägergårdar 1979/80:848 av Ove Karls.son m. fl. om rätt till barnomsorgsplats för

ofrivilligt arbetslös 1979/80:849 av Björn Körlof och Sten Svensson om en karlläggning av barn-

och ungdomsproblemen, m. m. 1979/80:850 av Erik Larsson och Göran Karlsson om inrättande av ett institut

för psykosocial miljömedicin 1979/80:851 av Maja Ohlin m. fl. om ett program för marnmografi 1979/80:852 av Maj Pehrsson m. fl. om utbyggnad och decentralisering av

barnreumatikervården 1979/80:853 av Maj Pehrsson m. fl. om åtgärder för att förbättra de

allergisjukas situation 1979/80:854 av Anna-Greta Skantz m. fl. om organisationen av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendet 1979/80:855 av Maj Britt Theorin m.fl. om offentliggörande av klinisk

prövning av läkemedel 1979/80:856 av Lars Werner m. fl. om åtgärder mot asbest i dricksvatten 1979/80:857 av Eva Winther om äldre invandrares situation 1979/80:858 av Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson om dövblindas rätt till

information m. m.

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

133

Nr 70 1979/80:859 av Georg Andersson m. fl. om anslag till vissa kulturändamål

y . . 1979/80:860 av Georg Andersson m.fl. om en kartläggning av den

T. • • ,non kommersiella kulturindustrin

24 januari 1980

_____________ 1979/80:861 av Wivi-Anne Cederqvist och Birgitta Johansson om översyn av

almanackans namnlängd

1979/80:862 av BertU Dahlén om statsbidrag till plastbeläggning av 70-metersbacken vid Riksskidstadion i Falun

1979/80:863 av Stina Eliasson m. fl. om statligt stöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1979/80:864 av Karin Flodström m.fl. om Riksteaterns resurser

1979/80:865 av Helge Hagberg m. fl. om en utvärdering av de kulturpolitiska satsningarna

1979/80:866 av Ing-Marie Hansson och Axel Andersson om SJ:s järnvägsmuseum

1979/80:867 av Per-Axel Nilsson och Torsten Gustafsson om bevarandet av gotländska kyrkor, m. m.

1979/80:868 av Ivan Svansiröin och Olle Eriksson om vård och upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1979/80:869 av Lars Werner m. fl. om höjt statsbidrag till fria grupper inom kulturlivet

1979/80:870 av Lars Werner in. fl. om biblioteksersättningen

1979/80:871 av Åke Wictorsson m.fl. om fritid i skärgård

1979/80:872 av Anna Wohlin-Andersson om friluftslivet i ostkustens skärgårdar

1979/80:873 av Stig Alemyr m.fl. om utbildning av tolkar för döva, m. m.

1979/80:874 av Stig Alemyr m. fl. om utbildning av fackliga skolinformatörer m. m.

1979/80:875 av Elis Andersson m. fl. om undervisning i teckenspråk på grundskolans mellanstadium

1979/80:876 av Sven Andersson m. fl. om inrättande inom högskolan av en utbildningslinje för optiker

1979/80:877 av Bonnie Bernström om journalistutbildningen vid universitetet i Stockholm

1979/80:878 av Gunnar Biörck i Värmdö om utökad parlamentarisk representation i forskningsrådsnämnden

1979/80:879 av Anita Bråkenhielm m. fl. om placering vid Uppsala universitet av pr;ofessuren i historisk demografi

1979/80:880 av Ulla Ekelimd och Einar Larsson om lågstadielärarutbildning vid högskolan i Kristianstad, m, m,

1979/80:881 av Bernt Ekinge och Margareta Andrén om skolpastorer

1979/80:882 av Stina Eliasson och Eivor Nilson om inrättande vid högskolan i Östersund av en linje i praktisk ekologi

1979/80:883 av Kerstin Göthberg m. fl. om nya bidragsregler för Riksförbundet Hem och Skola

1979/80:884 av Helge Hagberg m. fl. om lokalisering till högskolan i Örebro
134 av yrkesteknisk utbildning

1979/80:885 av Helge Hagberg m.fl. om lärarutbildning vid högskolan i Nr 70

Örebro Torsdagen den

1979/80:886 av Evert Hedberg m. fl. om timantalet inom sludiecirkelverk- 24 januari 1980
samheten

1979/80:887 av Larz Johansson om utbildningen av lärare inom grundutbildningen för vuxna

1979/80:888 av Ove Karisson m. fl. om statligt stöd till hjälpmedel m. m. för handikappade skolelever

1979/80:889 av Helge Klöver om intagningen till verktygsteknisk gymnasielinje

1979/80:890 av Arne Lindberg m.fl. om religionskunskap som särskilt skolämne

1979/80:891 av Gullan Lindbladoch Göthe Knutson om lärarutbildningen vid högskolan i Karistad

1979/80:892 av Hagar Normark m. fl. om inrättande vid Umeå universitet av en forskartjänst i genetisk epidemiologi

1979/80:893 av Christina Rogestam om utredning av viss forskarutbildning inom del av vårdområdet

1979/80:894 av Marianne Stålberg m. fl. om högskolan i Östersund m. m.

1979/80:895 av Ivan Svanström om körkortsutbildning i skolan

1979/80:896 av Sten Svensson m. fl. om yrkesteknisk högskoleutbildning i Skaraborgs län inom livsmedelsindustrin

1979/80:897 av Lars Werner m. fl. om fredsforskningen vid universiteten

1979/80:898 av Eva Winther om utbildning i invandrarkunskap

1979/80:899 av Eva Winther om meritvärdering och komplettering av invandrares utbildning

1979/80:900 av Stina Andersson m. fl. om bibehållande av Roslagsbanan

1979/80:901 av Anders Björck om televerkets monopolställning

1979/80:902 av Bertd Dahlén om sjömätningssystemet

1979/80:903 av Jens Eriksson och Siri Häggmark om åtgärder för att minska sommartrafiken på Europaväg 6

1979/80:904 av Arne Fransson och Kersti Johansson om förbättrad postservice

1979/80:905 av Helge Hagberg m. fl. om kommunikationsradio i SJ;s lok och vagnar

1979/80:906 av Birgitta Hambraeus m.fl. om servicen på inlandsbanan

1979/80:907 av Birgitta Hambraeus m.fl. om den mindre skeppsfarten, m, m,

1979/80:908 av Ing-Marie Hansson m.fl. om lokaliseringen av den civila flygförarutbildningen

1979/80:909 av Sven Henricsson och Bend Måbrink om upprustning av järnvägssträckan Växjö-Västervik

1979/80:910 av Karin Israelsson och Fdip Johansson om samordning av godstransporterna i Norrlands glesbygder

1979/80:911 av Bertil Jonasson m.fl. om viss upprustning inom SJ

135

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

136

1979/80:912 av Sven Lindberg m.fl. orn utbyggnad av flygplatsen i

Östersund 1979/80:913 av Eivor Nilson och Stina Eliasson om en bibana mellan Sveg och

Röros 1979/80:914 av Eivor Nilson och Stina Eliasson om samordning av

godstransporterna 1979/80:915 av Tore Nilsson m.fl. om upprustning av Gunnarns flygfält 1979/80:916 av Maj Pehrsson och Stina Andersson om skyldighet för

gånglrafikant att i mörker bära reflexanordning eller lykta 1979/80:917 av Anita Persson m.fl. om lokaliseringen av den civila

flygförarutbildningen 1979/80:918 av Magnus Persson och Sime Johansson om skyltning av

kommungränser 1979/80:919 av Sixten Pettersson om åtgärder mot olaga yrkesmässig

trafik 1979/80:920 av Rolf Rämgård m. fl. om återinförande av persontrafiken på

järnvägssträckan Mora-Älvdalen 1979/80:921 av Roland Sundgren m. fl. om snabbtågsförbindelser inom

Mälarregionen 1979/80:922 av Roland Sundgren m. fl. om lokalisering lill Västerås av den

civila flygförarutbildningen 1979/80:923 av Ivan Svanström m.fl. om en bro vid Bjursund 1979/80:924 av Lars Werner m. fl. om särskilt anslag för förstärkning av

vinterberedskapen vid SJ, m, m. 1979/80:925 av Lennart Brunander och Märta Fredrikson orn åtgärder mot

tungmetaller i avloppsslam 1979/80:926 av Ulla Ekelund m. fl. om höjt bidrag till Norrvikens trädgårdar 1979/80:927 av Jens Eriksson om sälstammens storlek på västkusten 1979/80:928 av Jens Eriksson och Georg Åberg om fiskenämndernas

sammansättning 1979/80:929 av Jens Eriksson och Georg Åberg om effekterna av fågelskyddsområden 1979/80:930 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt om statligt stöd lill

produktionen av frukt, rotfrukter och grönsaker 1979/80:931 av Filip Johansson om sammansättningen av länens fiskenämnder 1979/80:932 av Filip Johansson m. fl. om viss försöksverksamhet vid Sveriges

lantbruksuniversitet 1979/80:933 av andre vice talmannen Thorsten Larsson m. fl. om förbud mot

användning av hönsgödsel som foder 1979/80:934 av Grethe Lundblad m. fl. om skärpta bestämmelser om lagring

av bekämpningsmedel 1979/80:935 av Svante Lundkvist m.fl. om yrkesutbildningen i skogsbruk 1979/80:936 av Svante Lundkvist m. fl. om vissa konsumentfrågor

1979/80:937 av Iris Mårtensson m. fl. om ytterligare personal lill lantbruks- Nr 70
nämnden i Gävleborgs län Torsdagen den

1979/80:938 av Kerstin Nilsson m.fl. om lokalisering till Pajala av en 24 januari 1980
skogsforskningsanslalt -_

1979/80:939 av Arne Nygren om minskningen av antalet mjölkleverantörer

1979/80:940 av Rune Rydén m. fl. om internationella bestämmelser om motorfordon och miljö

1979/80:941 av Börje Stensson och Esse Petersson om åtgärder mot miljöförstöring

1979/80:942 av Mårten Werner och Rolf Clarkson om de eliska nämnderna för prövning av djurförsök

1979/80:943 av Lars Werner m.fl. om begränsning av kvicksllverulsläpp

1979/80:944 av Georg Åberg och Jens Eriksson orn arbetstidens längd inom yrkesfisket

1979/80:945 av Lennart Brunander och Märta Fredriksoii om åtgärder mot engångsförpackningar

1979/80:946 av Bernt Ekinge m. fl. om behovet av kollektiva transporter för turistnäringen

1979/80:947 av Jens Eriksson och Siri Häggmark orn begränsning av elförbrukningen på allmän plats

1979/80:948 av Karin Flodström m.fl. om prismärkningen

1979/80:949 av Arne Fransson m. fl. om en énergiförsörjningsplan för Jönköpings län

1979/80:950 av Ivar Franzén om en pilotanläggning för minskad energiförbrukning i tätort

1979/80:951 av Ivar Franzén och Rolf Andersson om åtgärder för all stimulera alternativ produktion av elström

1979/80:952 av Tommy Franzén m. fl. om höjt anslag till statens elektriska inspektion

1979/80:953 av Filip Fridolfsson m.fl. om egenföretagares personliga borgensåtagande

1979/80:954 av Anders Gernandt och Kerstin Göthberg om fortsalt bryggeriverksamhet i Arboga

1979/80:955 av Wilhelm Gustafsson om stickprovskontroll av rnängduppgif-ler för färdigförpackade varor

1979/80:956 av Birgitta Hambraeus om förbud mot export av kärnreaktorer m. m.

1979/80:957 av Birgitta Hambraeus och Ivar Franzén om energisJDarande åtgärder

1979/80:958 av Birgitta Hambraeus m. fl. om kalkindustrins framlid

1979/80:959 av Lars Henrikson in. fl', om lokalisering till Linköping av ell produktutvecklingscentrum

1979/80:960 av Lena Hjelm-Wallén m. fl. om statlig styrelserepresenlation i Esselte AB

137

Nr 70 1979/80:961 av Börje Hörnlund m.fl. om företagarutbildning i de fyra

Torsdagen den nordligaste länen

24 iinuari 1980 1979/80:962 av Filip Johansson och Arne Lindberg om inrättande av ett

_____________ Norrbottens energiföretag

1979/80:963 av Rune Jonsson och Stig Olsson om strukturförändringar i

skogsindustrin 1979/80:964 av Ove Karlsson m. fl. om den framtida användningen av fasta

bränslen 1979/80:965 av Torsten Karlsson om Luxors framtid 1979/80:966 av Ingemar Konradsson m.fl. om mineralprocesslaboratoriet i

Stråssa 1979/80:967 av Sven Lindberg m. fl. om åtgärder för att utveckla Jämtlands

län till ett turistcentrum 1979/80:968 av Kjell Nilsson m. fl. om verksamheten vid Södra Skogsägarnas

industrier 1979/80:969 av Olof Palme m.fl. om styrelserepresentation för samhället i

vattenkraftsföretag och oljebolag 1979/80:970 av Olof Palme m.fl. om stålindustrin m. m. 1979/80:971 av Esse Petersson och Börje Stensson om annonsförbud

beträffande öl och tobak 1979/80:972 av Bengt Silfverstrand m. fl. om regionala investmentbolag i

Skånelänen 1979/80:973 av Gudrun Sundström och Yngve Nyquist om strukturplanen för

SSAB:s framtida utveckling 1979/80:974 av Sten-Ove Sundström och Ingvar Svanberg om utbyggnad av

järnverket i Luleå 1979/80:975 av Sten Svensson m.fl. om samhällets konsumentpolitik 1979/80:976 av Lars Werner m. fl. om obligatorisk förhandsgranskning av

nya produkter, m, m, 1979/80:977 av Bertd Danielsson och Ewy Möller om regionalpolitiskl stöd

till turistnäringen 1979/80:978 av Ingegerd Elm m. fl. om förbud mot uppsägning med

anledning av värnpliktstjänstgöring 1979/80:979 av Arne Fransson om ordförande i distriktsarbetsnämnd 1979/80:980 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. om byggarbetsplanering 1979/80:981 av Åke Gustavsson m. fl. om en bättre regional balans 1979/80:982 av Erik Hovhammar m. fl. om åtgärder för arbetshandikappade 1979/80:983 av Kurt Hugosson m. fl. om åtgärder för att upprätthålla

sysselsättningen i Göteborgsregionen
1979/80:984 av Börje Hörnlund om inriktningen av beredskapsarbeten
1979/80:985 av Ove Karlsson m. fl. om regionalpolitiskl stöd till industrilo
kaler
1979/80:986 av Torsten Karlsson om arbetsmarknadsläget i Motala, rn, m,
1979/80:987 av Wiggo Komstedt m. fl. om kriminalisering av skyddande av
138 utvisad person

1979/80:988 av Ingemar Konradsson tn. fl. om feriearbete för skolungdom Nr 70

1979/80:989 av Iris Mårtensson m.fl. om förstärkt glesbygdsstöd Torsdagen den

1979/80:990 av Tore Nilsson och Erik Olsson om bristen på arbetskraft 24 januari 1980

1979/80:991 av Arne Nygren m. fl. om viss utlokalisering av kommiltéväsen- __

det

1979/80:992 av Johan Olsson och Stig Josefson om bättre överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden

1979/80:993 av Stig Olsson och Birgitta Johansson om ungdomsarbetslösheten

1979/80:994 av Olof Palme m. fl. om arbetsmarknadspolitik för ökad sysselsättning

1979/80:995 av Olof Palme m.fl. orn ändring i medbestämmandelagen, m, m,

1979/80:996 av Åke Polstam om sysselsättningsskapande åtgärder för rörelsehindrade ungdomar

1979/80:997 av Sten Svensson och Karl Leuchovius om planeringstalet för Skaraborgs län

1979/80:998 av Sten Svensson och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson om stödområdesplacering av Gotlands kommun

1979/80:999 av Åke Svensson och Ivan Svanström om utlokalisering till Kalmar län av central statlig verksamhet

1979/80:1000 av Lars Ulander m.fl. om skärpt kontroll av vissa företagare

1979/80:1001 av Lars Werner m.fl. om vissa ändringar i medbestämmandelagen

1979/80:1002 av Lars Werner m. fl. om höjt anslag till invandrarorganisatio-ner

1979/80:1003 av Lars Werner m.fl. om förbud mot avsked vid strejk, m. m,

1979/80; 1004 av Ake Wictorsson och Sivert Anders.son om planeringstalet för Stockholms län

1979/80:1005 av Görel BohUn om uppvärmningskostnaderna i hyres- resp, bostadsrättslägenheter m, m.

1919/80:1006 av Rolf Dahlberg m. fl. om översyn av hyresförhandlingslagen, m, m,

1979/80:1007 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. om s, k, överkostnad vid bostadsbyggande

1979/80:1008 av Egon Jacobsson och Roland Sundgren om viss översyn av expropriationslagen

1979/80:1009 av Olof Palme m. fl. om samordnade insatser för energihushållning, införande av nya energikällor och förbättringar av den sociala miljön

1979/80:1010 av Ulla Tilländer om beaktande i byggnadslagstiftningen av barnens behov

1979/80:1011 av Lars Werner m.fl. om förbättrade bostadsbidrag

1979/80:1012 av Olof Palme m. fl. om bryggeriindustrin 139

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

1979/80:1013 av Bentt Ekinge om verksamheten vid civilförsvarsskolan i Katrineholm, m, rn.

1979/80:1014 av Bernt Ekinge om järnvägskommunikationerna i Södermanlands län, m, m,

1979/80:1015 av Bernt Ekinge om inrättande av en central energimyndighet i Studsvik, m. m.

1979/80:1016 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson om beräkningen av socialförsäkringsavgifter

1979/80; 1017 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson om ändrade regler för avsättning till investeringsreserv

1979/80:1018 av Rune Gustavsson m. fl. om vissa alkoholpolitiska åtgärder

1979/80:1019 av Rune Gustavsson m.fl. om förbud mot försäljning av snabbvinsatser

1979/80:1020 av Rune Gustavsson m.fl. om förbud mot alkoholförtäring på allmän plats

1979/80:1021 av Olof Palme m.fl. om tekoindustrin

1979/80:1022 av Olof Palme m.fl. om dispens frän varselvillkoret i visst fall

1979/80:1023 av Olof Palme m.fl. om näringspolitiken

1979/80:1024 av Olof Palme m.fl. om ändrad bolagsbeskatlning

1979/80:1025 av Olof Palme m.fl. om åtgärder för gruvindustrin

1979/80:1026 av Olof Palme m.fl. om transportkostnaderna pä malmbanan

1979/80:1027 av Olof Palme m. fl. om åtgärder för skogsnäringen

1979/80:1028 av Olof Palme m.fl. om viss ändring i 19 § skogsvårdslagen

1979/80:1029 av Olof Palme m.fl. om viss ändring i 136 a § byggnadslagen

1979/80:1030 av Olof Palme m.fl. om invandrarpolitiken

1979/80:1031 av Olof Palme m. fl. orn psykiatrisk vård för invandrare

1979/80:1032 av Nils Erik Wååg m. fl. om utformningen av det regionalpolitiska stödet

1979/80:1033 av Nils Erik Wååg m.fl. om skyldigheten all upprätta skogsbruksplaner, m. m.

1979/80:1034 av Nils Erik Wååg m.fl. om sysselsättningen vid Östanå pappersbruk

1979/80:1035 av Nils Erik Wååg m. fl. om viss ändring i 136 a S byggnadslagen

1979/80:1036 av Benil Måbrink om lokalisering av statlig verksamhet lill Hofors kommun, m. m.

1979/80:1037 av Bertil Måbrink om åtgärder för att t. v. förhindra nedläggning av gruvor

140

§ 12 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivils till kammarkansliet

den 23 januari

1979/80:125 av Georg Andersson (s) till socialministern om medel till dels. k. Vilhelminaprojeklet:

Socialstyrelsen har sedan hösten 1973 i Vilhelmina drivit elt fiilltinknutel forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete nred Vilhelmina kommun och Västerbottens läns landsting. Efler försltig tiv delegationen för socitil forskning anvisade regeringen ett slutanslag för budgetåret 1979/80.

I proposition 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. förulskickar regeringen alt en tirbelsgrupp skall tillsättas inom socialdepartementet för alt pröva hur de utvecklings- och försöksverksamheter som sedan början av 1970-lalet bedrivs i Dtilby, Tierp och Vilhelmina eventuellt skall kunna anknytas till högskolan i framtiden. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen. Arbetsgruppen htir därför inle heller tillsalts.

För all man pä elt meningsfullt sätt skall kunna studera Vilhelminaprojeklet måste ekonomiska förutsättningar skapas sä att verksamheten kan fortsätta utan avbrott efter den 1 juli 1980. Delegationen för social forskning uttalade i anslutning till sin behandling av förslag till innevarande års anslag det angelägna i alt ifrågavarande verksamhet kan bedrivas ulan avbrott.

Med hänvisning till det anförda ber jag alt lill socialminister Karin Söder fä ställa följande fråga:

Är regeringen beredd att anvisa medel för det s. k. Vilhelminaprojeklet under kommande budgetår för att därmed göra det möjligt att bedriva detta forsknings- och utvecklingsarbete ulan avbrott?

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Anmälan av interpellation

Meddelande om frågor

§ 13 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 23 januari

1979/80:284 av Eivor Marklund (vpk) till industriministern om ökad stitsning på förädlingsindustri i Norrbollens län;

I en interpellationsdebatt med mig den 3 december 1979 utttilade industriministern all konslgödseltillverkning "på sill sån kan vara ett pilotprojekt när det gäller den industriella utvecklingen i Norrbotten".

Nu har uppgifter offentliggjorts om trtl Boliden AB. som medverkat i pågående utredningar om NPK-gödselframsliillning tillsarnnrans med

141

Nr 70

Torsdagen den 24 januari 1980

Meddelande om frågor

LKAB, avser all bygga ut tillverkningen av sådana gödningsmedel vid Supra AB i Köping, Man avser därvid all använda norrbollniskti råvaror - apatit från Kirunamalmen och gas från koksverket i Luleå.

Ämnar industriministern pttssivt åse detta nya uttryck för kolonial utarmning av Norrbottens möjligheter lill en industriell utveckling, eller kommer regeringen alt vidta åtgärder för alt länets råvaror skall kunna nyttiggöras i förädlingsindustri inom länet?

142

1979/80:285 av Per Israelsson (vpk) till kominunikationsministern om lastbilstransport av miljöfarliga ämnen:

Den 10 januari i är inträffade en olycka med en lastbil utanför Ernrnaboda. Ingen människa kom lill skada, men ca 4 m' lösningsmedel rann ut bara 200-300 meter frän en vattentäkt. Därför tvingades kommunen all på platsen göra extra insatser för att om möjligt undgå skada på vallentäklen. Märkningen av behållarna var bristfällig och tillgången lill färdhandlingar var dålig.

Jag vill fråga: Går det alt i fortsättningen undvika liknande - eller värre -olyckor av detta slag och, i så fall, vilka åtgiirder anser statsrådet all det krävs för delta?

1979/80:286 av Elvy Nilsson (s) till industriministern om den föreslagna nedläggningen av bryggeriet i Torsby:

Den utredning angående bryggerinäringen i landet som Brygginvest AB nu slutfört föreslår nedläggningtir av en rad småbryggerier,

Pripps bryggeri i Torsby är med bland de nedläggningsholade. En nedläggning av bryggeriet i Torsby, sorn f. ö, ligger i inre stödområdet, skulle innebära en katastrof, inte bara för de fyrtiotalet anställda utan för hela samhället. De friställda har inga chanser att få något nytt arbete i regionen, och inånga är också äldre och lokall bundna,

Torsbybryggeriet tillhör Prippskoncernen, vilken redovisar en inte obetydlig vinst. Denna koncern ägs ju dessutom till 75 % av svenska staten.

Med hänvisning härtill ber jag att lill industriministern fä ställa följande fråga:

Har industriministern för avsikt alt medverka till alt Brygginvests förslag att lägga ner bryggeriet i Torsby inle genomförs, innan alternativ produktion i någon form kommer till stånd?

§ 14 Kammaren åtskildes kl. 13.57.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert