Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:166

Fredagen den 6 juni

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes fill en början av förste vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 29 maj.

§ 2 Förste vice talmannen meddelade att läkarintyg inkommit för Rune Ångström, som var sjukskriven ytterligare under tiden den 8-12 juni. Erforderlig ledighet beviljades.

Förste vice talmannen anmälde att Ulla Orring (fp) även fortsättningsvis skulle tjänstgöra som ersättare för Rune Ångström.

§ 3 Föredrogs och hänvisades Proposition

1979/80:178 lagförslag 1 till justifieutskottet i övrigt fill trafikutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Förslag

1979/80:19 till utrikesutskottet

§ 5 Sjöfartspolitiken m. m.

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1979/80:26 med anledning av propositionen 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m. jämte motioner.

I proposition 1979/80:166 hade regeringen (kommunikationsdepartementet) dels föreslagit riksdagen att

1. anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt gilfighet av lagen (1977:494) om fillstånd fill överlåtelse av fartyg,

2. godkänna de riktlinjer för sjöfartspolitiken som hade förordats i proposifionen,

3. godkänna de allmänna riktlinjer för den fortsatta hamnplaneringen som hade förordats i proposifionen,

4. godkänna vad som i propositionen hade förordats beträffande bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg,

5. bemyndiga fullmäkfige i riksgäldskontoret att under tiden den 1 juli 1980-den 31 december 1983 ikläda staten kreditgarantier till svenska rederier vid varje tillfälle intill ett sammanlagt belopp av 230000 000 kr.,

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

6. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att under liden den 1 juh 1980-den 31 december 1983 ikläda staten värdegarantier vid nyproduktion av fartyg vid svenska varv till svenska beställare,

7. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret all under tiden den 1 juli 1980-den 31 december 1983 ikläda staten värdegarantier lill svenska rederier för andra fartyg än sådana som producerats vid svenska varv vid varje tillfälle intill ett sammanlagt belopp av 500 000 000 kr.,

8. med ändring av vad som föreslagits i proposition 1979/80:100 bil. 9 lill Lån lill den mindre skeppsfarten för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudfiteln anvisa etl reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

9. till Bidrag till vissa praklikplatser för sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

10. med ändring av vad som föreslagits i propositionen 1979/80:100 bil. 9 lill Transporlforskningsdelegationen för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 18 230 000 kr.,

11. med ändring av vad som föreslagits i propositionen 1979/80:100 bil. 9 till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 47 900 000 kr.,

dels

12. återkallat del förslagsanslag lill Bidrag lill vissa resor av sjöfolk för
budgetåret 1980/81 som under sjätte huvudtiteln föreslagils i propositionen
1979/80:100 bil. 9.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen presenteras ett sjöfartspolitiskt program. Målet för den statliga sjöfartspolitiken bör vara att skapa förutsättningar för alt landets utrikeshandel kan ulföras pä etl effektivt sätt till lägsta samhällsekonomiska kostnader. Vidare bör förutsättningar skapas för att trygga landets transportförsörjning i politiska och ekonomiska krissituationer. Sjöfartens möjligheter att som konkurrenskraffig exportnäring stärka Sveriges betalningsbalans skall tas till vara.

I propositionen föreslås att elt belopp för statliga kreditgarantier motsvarande vad som beräknas vara oförbrukat den 1 juli 1980 får användas under perioden den 1 juli 1980-den 31 december 1983. Vissa förändringar i fråga om villkoren för statliga kreditgarantier föreslås också.

Vidare föresläs etl system med statliga värdegarantier för fartyg som beställs vid svenska varv t. o. m. den 31 december 1983. För värdegarantier för andra fartyg än sådana som produceras vid svenska varv föreslås en ram om 500 milj. kr.

I propositionen föresläs att lånenämnden för den mindre skeppsfarten tillförs 40 milj. kr. och atl länenämndens ulläningsmöjligheter i högre risklägen vidgas.

Lagen om tillstånd till överlåtelse av fartyg föreslås fortsätta att gälla till den 31 december 1983.

Ett temporärt stöd till praklikplatser pä svenska fartyg föresläs bli inrättat under perioden den Ijuli 1980-den 30 september 1982. Stödet beräknas

kosta 20 milj. kr. under perioden. Nr 166

Den sjöfarlslekniska och sjöfartsekonomiska forskningen föresläs få Fredagen den
ökade resurser. g juni ggg

I propositionen föreslås vidare vissa farledsförbättrande åtgärder i ____ .__

farlederna till Göteborgs hamn. Sjöfartspolitiken

För atl stimulera direktlrafik av transoceant linjetonnage på svenska hamnar föreslås att de statliga fyr- och farledsvaruavgifterna skall slopas för sådan trafik.

I propositionen föreslås också en fortsatt militär bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg."

I detta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1979/80 års riksmöte väckta motionerna

1979/80; 195 av Rune Ångström (fp), vari yrkats att riksdagen beslutade all de svenska isbrytarna och sjömätningsfartygen skulle övergå till civil bemanning,

1979/80:299 av Ove Karisson m. fl. (s),

1979/80:302 av Bengt Wiklund m. fl. (s), vari yrkats atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla

1. alt den centrala isbrytarledningen förlades lill Härnösand och att isbrytarna bemannades med civil personal,

2. alt isbrytarna skulle stationeras inom Härnösands och Kramfors kommuner (nedre Ådalen) där underhåll och service kunde erbjudas i Lunde Varvs anläggningar,

1979/80:384 av Olle Östrand m. fl. (s),

1979/80:433 av Olle Östrand m. fl. (s),

1979/80:544 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen hos regeringen hemställde om en upprustning av sjöfartslederna till Uppsala och Enköping,

1979/80:683 av Roland Sundgren m. fl. (s),

1979/80:687 av Lars Werner m, fl. (vpk), vari yrkats

1. att riksdagen hos regeringen hemställde om förslag lill lag om förbud mot överlåtelse av fartyg lill stater med s. k. bekvämlighelsflagg,

2. att riksdagen uttalade att skärpt restriktivitet borde tillämpas vid ulflaggning av svenska fartyg till andra länder och all Sjöfolksförbundel därvid borde tilldelas vetorätt.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

1979/80:907 av Birgitta Hambraeus m, fl. (c),

1979/80:1337 av Kurt Hugosson m. fl. (s),

1979/80:1350 av Erik Olsson m. fl. (m), vari yrkats att riksdagen hos regeringen begärde utredning syftande fill att statens centrala isbrytarledning flyttades lill Härnösand,

1979/80:1363 av Ulla Tilländer (c),

1979/80:1364 av Lars Ulander m. fl. (s), vari yrkats all riksdagen beslutade atl hos regeringen begära snara förslag om övergång till civil bemanning på sjöfartsverkets isbrytare och sjömätningsfartyg,

1979/80:1369 av Berfil Zachrisson m. fl. (s),

1979/80:1370 av Bertil Zachrisson m. fl. (s), vari yrkats alt riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om bemanningen av isbrytare och sjömätningsfartyg,

1979/80:1743 av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist (båda s),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1979/80:1979 av Björn Molin m.fl. (fp),

1979/80:2023 av Märta Fredrikson (c),

1979/80:2028 av Sonja Rembo m. fl. (m),

1979/80:2029 av Bertil Zachrisson m. fl. (s), vari yrkats att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag beträffande behörighetsfrågor m. m. i enlighet med vad som angetts i denna motion,

1979/80:2033 av Paul Grabö m. fl. (c, m, fp), vari yrkats att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag beträffande behörighetsfrågor för sjöbefäl m. m. i enlighet med vad som angetts i denna motion,

1979/80:2038 av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist (båda s), vari yrkats atl riksdagen beslutade begära att regeringen vidtog åtgärder i syfte att administrativt och praktiskt driva sjöfart med direkt statligt ägarengagemang.

1979/80:2039 av Bo Siegbahn (m), vari yrkats

1. atl riksdagen till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln godkände ett reservationsanslag av 12 000 000 kr..

2. att riksdagen beslutade atl ovanslående anslag även skulle kunna Nr 166 utnyttjas för sjöfolk anställt av svensk förhyrare av utländskt fartyg på bare Fredagen den boal-basis, 5 jnj ;98o

3. atl riksdagen beslutade alt anslaget Bidrag till vissa praklikplatser för______

sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln skulle utgöra elt Sjöfartspolitiken

reservationsanslag av 8 milj. kr.,

1979/80:2040 av Sten Svensson och Göthe Knutson (båda m),

1979/80:2041 av Sten Svensson och Göthe Knutson (båda m),

1979/80:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen beslutade

1. att avslå proposifionen 1979/80:166,

2. alt begära av regeringen att ett sjöfartspolitiskt program utarbetades i enlighet med innehållet i motionen,

3. atl hos regeringen begära förslag lill skapande av ett statligt rederi,

4. atl hos regeringen begära förslag lill statlig leasingverksamhel i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. atl uttala att näringen borde anpassas fill UNCTAD-koden 40-40-20, bl. a. genom bilaterala avtal med råvaruproducerande och progressiva u-länder,

6. att hos regeringen begära förslag syftande till all utveckla kust- och inrikessjöfarlen med statlig rederiverksamhet,

7. atl uttala att lagen mot ulflaggning av fartyg borde bibehållas med den förstärkningen alt dispenser icke fick medges,

8. alt uttala atl sjöbefälsulbildningen och sjöfartsforskningen borde bedrivas i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. all uttala att bemanningen av isbrytare borde vara civil,

10. alt uttala alt de statliga subventionerna för sjöfolkels hemresor borde bibehållas,

11. att uttala att praktikplatser inle borde subventioneras av staten,

12. att uttala alt subventionering av farledsvaruavgifler m. m. inte borde begränsas till transocean linjefart,

1979/80:2043 av Bertil Zachrisson m. fl. (s), vari yrkats att riksdagen beslutade att

1. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av regler för värdegarantier,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ramen för värdegarantier,

3. som sin mening ge fullmäktige i riksbanken till känna vad i motionen anförts om utrymmet på obligationsmarknaden m. m.,

4. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om

Nr 166 uppgifterna för ulredningen om sjöfartens roll i den svenska irafikpoliti-

ken,

6 iuni 1980 ' " '''" ""'"8 8 regeringen lill känna vad i motionen anförts om

_____________ hamnplaneringen.

Sjöfartspolitiken ' " '" ""'"S ge regeringen lill känna vad i mofionen anförts om vissa

beskallningsvillkor för pariredare,

7. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av lagen om överlåtelse av fartyg,

8. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om statliga myndigheters upphandling av fraktljänsler,

9. till Bidrag lill vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.,

10. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd lill praklikplatser,

11. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om oljelagring i tankfartyg, samt

1979/80:2044 av Olle Östrand och Birger Rosqvist (båda s), vari yrkats att riksdagen beslutade att ändring av fyr- och farledsvaruavgifler såsom föreslagits i propositionen ej kom lill stånd.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall lill propositionen 1979/80:166 och med avslag på motion 1979/80:2042 yrkandena 1 och 2 godkände de allmänna riktlinjer för sjöfartspolitiken som av föredragande departementschefen i propositionen förordals,

2. alt riksdagen skulle

a. avslå motion 1979/80:2038 om sjöfart med direkt statligt ägarengage
mang,

b. avslå motion 1979/80:2042 yrkandet 3 om skapande av etl statligt
rederi,

c. avslå motion 1979/80:2042 yrkandet 4 om förslag till statlig leasingverk
samhet,

3. att riksdagen bemyndigade fullmäktige i riksgäldskonloret alt under tiden den 1 juli 1980-den 31 december 1983 ikläda staten kreditgarantier lill svenska rederier vid varje tillfälle intill elt sammanlagt belopp av 230 000 000 kr.,

4. all riksdagen bemyndigade fullmäktige i riksgäldskonloret alt under liden den 1 juli 1980-den 31 december 1983 ikläda staten värdegarantier vid nyproduktion av fartyg vid svenska varv till svenska beställare,

5. all riksdagen skulle

a. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att under tiden den 1 juli

1980-den 31 december 1983 ikläda staten värdegarantier lill svenska rederier

för andra fartyg än sådana som producerats vid svenska varv vid varje tillfälle

intill ett sammanlagt belopp av 500 000 000 kr.,

10 b. med anledning av motion 1979/80:2043 yrkandena 1 och 2 som sin

Fredagen den

mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört om tillämpningen av regler för värdegarantier samt om ramen för värdegarantier,

6. atl riksdagen skulle

a. med ändring av sitt tidigare beslul (prop. 1979/80:100, TU 1979/80:11,
rskr 1979/80:207) lill Lån lill den mindre skeppsfarien för budgetåret 1980/81
under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

b. avslå motion 1979/80:2043 yrkandet 3 om utrymmet pä obligations
marknaden för skeppshypolekskassornas del, m. m.,

7. att riksdagen skulle

a. lämna motion 1979/80:384 yrkandet 1 om närmare precisering av 1979
års irafikpolifiska beslul om samhällets marginalkostnader vid tillämpning på
hamnar och sjöfart utan åtgärd,

b. lämna motionerna 1979/80:1369 och 1979/80:2043 yrkandet 4, båda om
utredning av sjöfartens roll i trafikpolitiken, utan åtgärd,

c. lämna motion 1979/80:907 yrkandet 1 om bestämmelserna för den
mindre sjöfarten ulan åtgärd,

d. lämna motion 1979/80:2040 om direktiv för ulredningen av sjöfartens
roll i trafikpolitiken ulan åtgärd,

8. att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:2042 yrkandet 6 om ulveckling av kust- och inrikessjöfarten med statlig rederi verksamhet,

9. alt riksdagen skulle

a. lämna motionerna 1979/80:299 och 1979/80:907 yrkandet 2, båda om
utnyttjande av Dalälven som sjötrahsportled, utan åtgärd,

b. lämna motion 1979/80:544 öm upprustning av sjöfarlslederna lill
Uppsala och Enköping ulan älgäfd,

c. lämna motion 1979/80:683 om de svenska kanalernas framlid ulan
åtgärd,

10. att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:384 yrkandet 2 om en samhällsekonomisk analys av vissa transporter,

11. all riksdagen skulle

a. avslå motion 1979/80:2041 om driftställe för rederi och beskattning av
seglande delägare,

b. avslå motion 1979/80:2043 yrkandet 6 om vissa beskallningsvillkor för
partredare,

12. att riksdagen skulle

a. avslå motion 1979/80:687 yrkandet 1 om förbud mot ulflaggning av
svenska fartyg till stater med s. k. bekvämlighetsflagg,

b. avslå motion 1979/80:2042 yrkandet 7 om lagen mot ulflaggning av
fartyg,

c. avslå motion 1979/80:687 yrkandet 2 om skärpt restriktivitet vid
ulflaggning av svenska fartyg, m. m.,

d. lämna motionerna 1979/80:1743 om bekvämlighetsflagg av fartyg och
1979/80:2043 yrkandet 7 om utvidgning av lagen om överlåtelse av fartyg utan
åtgärd,

e. anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om
fortsall giltighet av lagen (1977:494) om tillstånd lill överlåtelse av fartyg.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Nr 166 13. atl riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag på

Fredaeen den motionerna 1979/80:2039 yrkandena 1 och 2, 1979/80:2042 yrkandet 10 och

6 iuni 1980 1979/80:2043 yrkandet 9 skulle återkalla det av riksdagen för budgetåret

1980/81 under sjätte huvudtiteln tidigare (prop. 1979/80; 100, TU 1979/80:11,

Siöfartspolitiken 1979/80:207) anvisade förslagsanslaget lill Bidrag till vissa resor av ■

m. m. Jöf«'k'

14. atl riksdagen skulle

a. med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1979/
80:2039 yrkandet 3 och 1979/80:2042 yrkandet 11 lill Bidrag lill vissa
praklikplatser för sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln
anvisa elt reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

b. lämna motion 1979/80:2023 om det s. k. rekryteringsbidraget ulan
åtgärd,

c. avslå rnolion 1979/80:2043 yrkandet 10 om utformningen av del statliga
stödet till praklikplatser,

15. att riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:2029 och 1979/80:2033, båda om förslag beträffande behörighetsfrågor för sjöbefäl, m. m., samt 1979/80:2042 yrkandet 8, såvitt nu var i fråga, om sjöbefälsutbildningen,

16. att riksdagen skulle

a, med ändring av sitt tidigare beslul (prop. 1979/80:100, 1979/80:15, rskr
1979/80:209) till Transportforskningsdelegationen för budgetåret 1980/81
under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 18 230 000 kr.,

b. lämna motion 1979/80:2042 yrkandet 8, såvitt nu var i fråga, om
sjöfartsforskningen ulan åtgärd,

17. atl riksdagen med briall till propositionen i molsvarande del skulle avslå motion 1979/80:2042 yrkandet 5 om uttalande från riksdagens sida angående sjöfartsnäringens anpassande lill UNCTAD-koden,

18. att riksdagen skulle

a. lämna motion 1979/80:433 om bättre samordning av verksamheten i
hamnarna utan åtgärd,

b. lämna motion 1979/80:2043 yrkandet 5 om hamnplanering ulan
åtgärd,

c. godkänna de allmänna riktlinjer för den fortsatta hamnplaneringen som
förordals i propositionen,

19. att riksdagen - med ändring av sitt tidigare beslut (prop. 1979/80:100, TU 1979/80:11, rskr 1979/80:207) - lill Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisade elt reservafionsanslag av 47 900 000 kr.,

20. att riksdagen skulle

a. lämna motionerna 1979/80:1979 yrkandet 1 om en särskild låneram för
Göteborgs hamn och 1979/80:2028 yrkandet 1 om Göteborgs hamns
konkurrenskraft m. m. utan ågärd,

b. lämna motion 1979/80:1337 om farledsförbättringar, hamn-och sjölots-
ningen samt inrättandet av en trafikledningscenlral för Göteborgs hamn utan
åtgärd,

12 c. lämna motionerna 1979/80:1979 yrkandet 2 och 1979/80:2028 yrkandet

2 båda om organisationen av lotsning m. rn. i Göteborgsområdet utan åtgärd,

21. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1979/80:2042 yrkandet 12 och 1979/80:2044 godkände vad föredragande departementschefen anfört om subventioneringen av fyr-och farledsvaruavgifler,

22. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80:195,1979/80:302 yrkandet 1, såvitt nu var i fråga, 1979/80:1364, 1979/80:1370 och 1979/80:2042 yrkandet 9 godkände vad föredragande departementschefen förordat beträffande bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg,

23. atl riksdagen skulle

a. avslå motionerna 1979/80:302 yrkandet 1, såvitt nu var i fråga, och
1979/80:1350, båda om förläggning till Härnösand av den centrala isbrytar
ledningen,

b. avslå motion 1979/80:302 yrkandet 2 om slationering av de statliga
isbrytarna inom Härnösands och Kramfors kommuner,

24. all riksdagen lämnade motion 1979/80:1363 om snabbutredning om båt- och färjetrafiken över södra Öresund utan åtgärd,

25. att riksdagen lämnade motion 1979/80:2043 yrkandet 8 om statliga myndigheters upphandling av frakttjänster ulan åtgärd,

26. atl riksdagen lämnade motion 1979/80:2043 yrkandet 11 om oljelagring i tankfartyg ulan åtgärd.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Reservafioner hade avgivits

1. vid avsnittet 3.2 (principer för en statlig svensk sjöfartspolitik) av Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) som ansett alt utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

2. vid avsnittet 3.3.2 (stadigt leasingföretag) av Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) som ansett atl utskottet under 2 a bort hemställa all riksdagen skulle med bifall till motionen 1979/80:2038 om sjöfart med direkt statligt ägarengagemang som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna härom anfört,

3. vid avsnittet 3.5.1 (utredning om sjöfartens roll i trafikpolitiken) - under förutsättning av bifall till reservation 2 - av Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) som ansett alt utskottels yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

4. vid avsnittet 3.7 (bidrag till sjöfolkets fria resor) av Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karisson

Nr 166 och Rune Johansson (alla s) som ansett atl utskottet under 13 bort

Fredagen den ''"lla

6 iuni 1980 '' riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av

_____________ motionerna 1979/80:2039 yrkandena 1 och 2 och 1979/80:2042 yrkandet 10

Siöfa tsnoltk " "" '''*" '" ""''O" 1979/80:2043 yrkandet 9 lill Bidrag lill vissa resor

m. m.

av sjöfolk för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisade ett

förslagsanslag av 18 000 000 kr.,

5. vid avsnittet 3.9 (bemannings- och utbildningsfrågor) av Bertil Zachris
son (s), Rolf Clarkson (m), Wiggo Komstedt (m) och Sixten Pettersson (m)
som ansett att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen med anledning av mofionerna 1979/80:2029, 1979/80:2033 och 1979/80:2042 yrkandet 8 såvitt nu var i fråga som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört orn utredning och överväganden rörande sjöbefälsutbildningen rn. rn..

6. vid avsnittet 3.14 (Göteborgs hamn) av Birger Rosqvist, Olle Östrand
och Rune Johansson (alla s) som ansett alt ulskotlet under 21 bort
hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1979/80:2042 yrkandet 12 och 1979/80:2044 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om subventionering av fyr- och farledsvaruavgifler,

7. vid avsnittet 3.15 (bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg) av
Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) som ansett atl utskottet
under 22 bort hemställa

att riksdagen med avslag pä propositionen i motsvarande del och med anledning av motionerna 1979/80:195, 1979/80:302 yrkandet 1 såvitt nu var i fråga, 1979/80:1364 och 1979/80:1370 samt 1979/80:2042 yrkandet 9 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg,

8. vid avsnittet 3.15 (bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg) av
Rolf Sellgren (fp) som ansett all utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen skulle

a. med anledning av motionerna 1979/80:302 yrkandet 1 såvitt nu var i
fråga och 1979/80:1350 som sin mening ge regeringen till känna vad
reservanterna anfört om förläggning lill Härnösand av den centrala
isbrytarledningen,

b. med anledning av motion 1979/80:302 yrkandet 2 såvitt nu var i fråga
som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om
slationering av de statliga isbrytarna inom Härnösands och Kramfors
kommuner,

Till belänkandet hade fogats elt särskilt yttrande beträffande oljelagring i    Nr 166
tankfartyg av Bertil Zachrisson, Nils Hjorth,   Kurt Hugosson, Birger    Fredaeen den
Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s).    g -.. 1980

BIRGER ROSQVIST (s); Sjöfartspolitiken

Fru talman! Vi är i Sverige beroende av sjöfart för utrikeshandel och för inrikeslransporter.

Vi bedriver också sjöfart mellan andra länder på alla hav och oceaner. Sjöfarten är därför en viktig näring som inbringar främmande valutor. Sjöfarlsnetlots betydelse för vår handelsbalans motsvarar ungefär 10 % av våra exportinkomster.

Fram till för några år sedan var 25 000 ä 30 000 människor sysselsatta inom sjöfartsnäringen i Sverige. Pä grund av ändringar i världshandeln, ändrat behov av oljetransporler, överproduktion och överskott på fartyg, ändrade konkurrensförhällanden m. m. kunde problem uppstå. Det började märkas för några år sedan - på allvar 1976.

I en socialdemokratisk motion krävde vi då en bransehulredning om sjöfarten. Vi ville ha till stånd elt snabbi agerande från regeringens sida.

Riksdagen var positiv till vårt krav, oeh regeringen tillsatte sedermera en s. k. sjöfartspolilisk utredning, som skulle arbeta skyndsamt.

Flera år tidigare hade trafikpolitiska utredningen - också tillsalt efter socialdemokratiska motionskrav - fält tilläggsdirektiv som innebar alt sjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken skulle prövas.

Vad har då hänt under dessa år, då kommunikationsministrarna har kommit och gått och då regeringar har avlöst varandra? Jo, fru talman, mer än halva den svenska handelsflottan har försvunnit ur svensk ägo. Därmed har tusentals och äter tusentals sysselsättningstillfällen för sjöfolk -ombordanslällda av alla kategorier - försvunnit. Landanställd rederipersonal pä kontor och terminaler har också förlorat sina jobb.

Fartyg har realiserats. De har sålts till priser långt under nybyggnadsvärdet. Hela rederier - stora och små - har utraderats.

Utredningarna har dragit ut på liden. När de väl blivit färdiga och presenterats har inga långsikliga regeringsförslag på åtgärder förelagts riksdagen. Regeringen har vid några tillfällen fält komma med en del förslag som varit av karaktären brandkårsutryckningar när del gällt atl klara vissa enskilda rederier. Men längsiktigheten, en sjöfartspolilisk målsättning, har saknats.

Vi har frän socialdemokratiskt häll presenterat en del sådana förslag. Men
de verkliga resuserna - möjligheterna atl komma med övergripande politiska
förslag - har ändå regeringen med sitt kansli haft. Men de resurserna har
kommit lill uttryck bara när del gällt alt avvisa våra förslag i sjöfarlsfrågor. Vi
lade för elt år sedan fram förslag om konkreta åtgärder för kredit och
utvecklingsstöd lill sjöfarten. Vi ville fä fram snabba insatser för atl förbättra
sjöfartsnäringens konkurrensförmåga och för att stimulera en svag investe
ringsvilja. Förslaget avstyrktes av den borgerliga riksdagsmajoriteten, som
lovade alt elt regeringsförslag skulle komma som i höstas, men så blev del 15

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

inle. I den trafikpolitiska proposition som låg på riksdagens bord förra våren nämndes inget om sjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken - den frågan hade inle ens utretts.

Nu har äntligen en proposition om sjöfartspolitiken presenterats för riksdagen. I det sjöfartspolitiska programmet sägs bl. a. att den statliga sjöfartspolitikens målsättning bör vara att landets utrikeshandel kan ulföras effekfivt lill lägsta samhällsekonomiska kostnader. Transporlförsörjningen skall tryggas i politiska och ekonomiska krissituationer. Som en konkurrenskraftig exportnäring skall sjöfarten stärka bytesbalansen. Sjöfartspolitiken skall inordnas i den allmänna näringspolitiken, och sjöfartspolitiken skall inriktas mot atl passa in i de trafikpolitiska målen. Vad avser den mindre skeppsfarten - den del av näringen som sysselsattes i närlrafik - anses det vara angeläget alt den ges sådana långsiktiga förutsättningar atl den kan bibehålla sin konkurrenskraft.

Socialdemokraterna i trafikutskottet kan i princip godta kommunikationsministerns uttalanden om sjöfartspolitikens allmänna inriktning. Men vi finner propositionens förslag i övrigt klart otillräckliga.

Socialdemokraterna anser alt statsmakterna måste gå in med sådana stöd-och garantiåtaganden alt sjöfartsnäringen kan genomföra nödvändiga investeringar för att långsiktigt säkra branschens utveckling. Då måsle staten göra sådana åtaganden att branschen inte vid en ny större nedgång i sjöfartskonjunkluren riskerar att drabbas av en utveckling liknande den under senare delen av 1970-lalet, dä en alltför stor del av den svenska handelsflottan såldes ut.

Vi har i motioner i anslutning till regeringsförslaget närmare angett våra förslag till sådana åtgärder som vi anser krävs för en offensiv utveckling av sjöfarten. Vi har sedan gett ullryck för våra synpunkter och krav i ett antal reservationer vid utskoltsbetänkandet. Vi kan inte instämma i kommunikationsministerns kategoriska nej lill elt statligt ägarengagemang inom sjöfartsnäringen.

Majoriteten i utskottet har gått pä samma linje som kommunikationsministern. Wi anser emellertid atl staten har fält göra kraftiga ekonomiska åtaganden direkt eller indirekt i sjöfartsnäringen under senare år för att stötta upp den privata rederinäringen. Det statliga inflytandet har ändå blivit ringa. En vidgad handelsberedskap bör finnas inför framtida eventuella nedgångar i sjöfartskonjunkluren. Därför bör del nu skapas möjligheter -administrativt och praktiskt - för sjöfart i statlig regi med statsägda fartyg. Om dessa möjligheler hade funnits, kunde under de besvärliga åren stora kapitalförluster ha undvikits. Om staten hade övertagit en del av fartygen, kunde vi i dag ha hafl kvar tonnage som del hade varit samhällsekonomiskt riktigt atl ha under svensk flagg. Sysselsättningen för många tusentals berörda sjömän och även landanslällda kunde ha klarats bättre.

Det hade inte behövt betyda osund konkurrens med etablerade svenska rederier och deras verksamhet. Statlig och icke-statlig verksamhet kunde komplettera varandra även praktiskt - inte bara ensidigt med ekonomiska bidrag och lån från statens sida fill den privata näringen, som skelt på senare

år. Del är vad vi kräver i en av våra reservationer. Men vi är också beredda alt Nr 166

vidta ekonomiska stödåtgärder till förmån för rederinäringen för atl på del Fredaeen den

sättet stödja en offensiv utveckling av sjöfarten. ji,_j igon

Vi har tidigare föreslagit all ett struklurbolag skulle bildas med uppgift att i ___

samarbete med branschens parter förhandla fram konkreta struklurplaner Siöfartsnolitiken för näringen. Vi föreslog också möjligheter atl gå in med tillfälliga insatser för alt vid ekonomiska svårigheter undvika panikförsäljningar av fartyg, som det pä sikt kunde vara motiverat alt behälla.

Vad som nu föreslås i propositionen om systemen med kredit och värdegarantier har fått en uppläggning, som i stort möter de krav som vi tidigare har ställt. Vi anser alt del är viktigt alt när det gäller åtgärder tyngdpunkten läggs på finansieringssidan. Men vi har också ansett alt rederinäringen inle kan känna tillräcklig säkerhet och tillförsikt med regeringsförslagel. Det behövs garantier för all samhället på elt mera aktivt sätt kommer att gä in för all stödja branschen än vad som var fallet under senare delen av 1970-talel, detta om nödvändiga investeringar i nytt tonnage skall kunna realiseras.

Utskottet är enigt om atl ett system med statliga värdegarantier kan utgöra ett värdefullt sjöfartspolitiskt medel. I vår socialdemokratiska motion har vi sagl atl en ram på 500 milj. kr. som avsatts för i första hand befintligt tonnage kan vara alltför snävt tilllagen. Utskottet ger här med anledning av vår motion regeringen till känna att i akuta situationer värdegarantier kan lämnas, även om ramen därmed något överskrids. Vi har vidare sagt atl gränserna för de restvärden inom vilka värdegaranlierna skall ges borde vara sådana atl garantier kunde ges lill större antal fartyg och att de borde gälla en längre tid än tio år, som föreslagils i propositionen. Även här gör nu utskottet uttalanden, som tillfredsställer våra krav så här långt.

När del gäller kuslsjöfarlen har vi redan under den allmänna motionstiden i januari tagit upp frågan om prövning av kuslsjöfarlens roll i den svenska trafikpolitiken. Det är egentligen ett krav som rests för länge sedan. Det har också fattats elt beslul, men della har inle verkställts. Frågan borde ju, utredd och färdig, har varil med när riksdagen behandlade trafikpolitiken förra våren. Men nu kan vi konstalera alt regeringen lar upp frågan och aviserar åtgärder. Vi påtalar i detta sammanhang den klara koppling lill hamnpolitiken som kustsjöfartens ulveckling har.

I propositionen föresläs alt gällande lag om tillstånd lill överlåtelse av fartyg skall förlängas fram lill 1984. Del tycker vi är bra.

Sjöfartens utlandselableringar kan också bestå i direktinvesteringar, som inte berörs av överlåtelselagen utan handläggs av riksbanken ensam, om en strikt tillämpning sker. Då företas prövningen endast med hänsyn lill de valutamässiga aspekterna. Den strängare prövning som sker vid ulflaggning av fartyg, vilken prövning faller på kommerskollegium, äger då inle rum. Vi har ansett det vara viktigt med en enhetlig behandling av sjöfarlsinvesle-ringar utomlands, oavsett hur de formellt kommer lill stånd.

Riksdagen har tidigare understrukit betydelsen av alt Sverige fortsätter
sina strävanden all motarbeta registrering av fartyg under bekvämlighets- 1'

2 Riksdagens protokoll 1979/80:166-167

Nr 166 flagg- Utskottet upprepar nu detta. Därtill skriver utskottet atl del är viktigt

P , , alt prövningen av frågor om sjöfarlsöverlåtelser även fortsättningsvis sker på

• • inoo ett sådant sätt atl dessa strävanden inle motverkas.

6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

_____________ Frågan om bekvämlighetsregistrering av fartyg har berörts i socialdemo
kratiska motioner. De har föranlells av atl svensk redare har fått riksbankens
tillstånd all köpa fartyg utomlands, som sedan skulle registreras under
bekvämlighelsflagg. Vi har reagerat mot della.

Vi är medvetna om alt del kan bli komplikationer när det gäller svenska rättssubjekt, eftersom de kan vara svåra all bemästra med svensk lagstiftning. Vid behandlingen av dessa motioner har vi också i utskottet enigt erinrat om vad som tidigare sagts av riksdagen, nämligen atl del är viktigt atl tillämpningen av lagen om överlåtelse av fartyg sker på ett sådant sätt all syflel med lagen inte kringgås. Vidare skriver också nu utskottet all en sä långt möjligt enhetlig behandling av farlygsöverlåtelser bör ske, så att strävandena atl förhindra bekvämlighelsregislrering inte motverkas. Därmed kan vi anse alt en fingervisning ges till riksbanken, då utlandsinvesteringar gällande sjöfartsinvesteringar prövas.

Det föreslås också i propositionen atl de bidrag som getts lill fria hemresor för sjöfolk skall slopas.

Där har vi socialdemokrater en hell annan uppfattning. Vi anser alt de fria hemresorna är en viktig social och ekonomisk förmån för de ombordanslällda. Vi anser atl del är angeläget för samhället atl bidra lill all minska de sociala nackdelar som är förknippade med tjänstgöring på fartyg i trafik utanför Sverige. Vi föreslär därför all bidraget för sjöfolkets fria hemresor skall finnas kvar t. v. och att 18 milj. kr. skall anvisas för detta ändamål.

Frågan om formen för bemanning av de statliga isbrytarna och sjömätningsfartygen tas också upp i den sjöfartspolitiska propositionen. Kommunikationsministern föreslår all det även i fortsättningen skall vara marinen som bemannar fartygen. Delta är en fråga som varit under prövning under lång lid. Del föreligger nu motioner frän socialdemokraterna, folkpartiet och vpk som kräver övergäng lill civil bemanning.

Det presenterades en utredning 1978, gjord av sjöfartsverket och chefen för marinen. Vi anser atl det var en myckel ensidig utredning, något av en partsinlaga.

I den kom man bl. a. fram lill alt del skulle bli förenat med stora kostnader atl bemanna fartygen civilt. Det skulle bli dyrt atl fä fartygen godkända för civilt bruk vad gäller bostadsstandard. Man sade att det skulle vara ofördelaktigt om man tvingades träffa avtal som civila fackförbund kunde godkänna. Därför ville man även i fortsättningen anställa "kommenderad personal".

Fru talman! Jag vill säga: Det resonemanget är myckel snarlikt del som
sådana redare som utnyttjar bekvämlighetsflagg för att smila undan etl
socialt ansvar utnyttjar. I andra sammanhang har både regering och riksdag
fördömt bekvämlighelsflaggade fartyg. De är elt ovälkommet inslag inom
sjöfarten, har det sagts. I fallet med de militärbemannade isbrytarna och
18 sjömätarna blir den svenska marina befälsvimpeln en bekvämlighelsflagg. Vi

vill inle ha det sä.

Vi kan konstatera atl den komplettering av den senaste utredningen på områdel som förra årets kommunikationsminister ansåg behövlig inte har skelt. Nuvarande kommunikationsminister har okritiskt accepterat utredningens påståenden om kostnaderna för militär kontra civil bemanning. Hänsyn har inle tagits lill fördelarna med erfaren, utbildad och kontinuerligt anställd personal i förhällande lill nackdelarna med ständiga nybörjare och byten av personal, vilket ligger i den militära bemanningsformen. Man har inle prövat hur den personal på sjöfartsverket som inte kan sysselsättas under vintermånaderna kan användas på isbrytarfartygen. Man har inte vägt in de samhällsekonomiska kostnaderna för värnpliktiga och för flottans slam- och reservpersonal, som kommenderas all tjänstgöra pä fartygen.

Det här är också en principfråga: Skall civila uppgifter som isbrytning och sjökartläggning inte utföras av vanligt civilt anställt folk?

Vi har från socialdemokratisk sida i utskottet funnit alt såväl isbrytning som sjömälning tjänar i huvudsak civila ändamål och syften oeh atl därför enligl vär mening bemanningen av isbrytare och sjömätningsfartyg bör vara civil.

De kostnadskalkyler för en övergäng lill civil bemanning som redovisas i propositionen beaktar enligl vår mening inle frågans samhällsekonomiska aspekter.

Vi ser oss tvingade att återigen kräva en utredning - men en opartisk sådan - om övergång till civil bemanning, varvid arbetsmarknads- och samhällsekonomiska aspekter skall beaktas. Vi kräver delta i vår reservation nr 7.

Slutligen, fru talman, har vi i etl särskilt yttrande konstaterat all det rått brist på initiativkraft hos regeringen när del gällde alt finna vägar för alt vid en exceptionell lågkonjunktur för den tyngre tanksjöfarlen behålla fartygen i svensk ägo och därmed hjälpa till alt hindra en försäljning när fartygens priser var mycket låga.

Man prövade då på många andra häll i världen att lagra olja i upplagt tanklonnage. Oljan var då - om vi jämför med dagens priser - billig, och miljontals ton kunde ha inköpts och temporärt lagrats i fartygen. Regeringen fick sådana förslag, men åtgärder uteblev.

Fartygen fick säljas för myckel låga priser och senare fick olja för lagring köpas till mer än dubbla priser.

Man kunde ha vunnit två posiliva syften - del ena av sjöfartspolilisk betydelse, del andra av handelspolitisk. Åtgärderna uteblev, och del är beklagligt för folkhushållet.

Fru talman! Del finns ytterligare en socialdemokratisk reservation, som gäller hamnpoliliken och subventionering av fyr- och farledsvaruavgifler. Olle Östrand kommer att senare beröra den i sitt inlägg.

Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna 1, 2, 3, 4, 6 och 7.

Nr 166

Fredagen den 6 juni.1980

Sjöfartspolitiken m. m.

ROLF SELLGREN (fp);

Fru talman! Eftersom Rune Torwald senare kommer att tala för utskottsmajoriteten, begränsar jag mitt anförande lill alt avse min reserva-

Nr 166 lion,nr8,vidlrafikutskotletsbelänkandenr26omsjöfarlspoliliken, vilket vi

Fredagen den "" behandlar.

6 iuni 1980 Reservationen ansluter sig lill yrkandena i motionerna 1979/80:302 av

_____________ Bengt Wiklund m. fl. samt 1979/80:1350 av Erik Olsson. En lokalisering lill

Siöfartsnolitike Härnösand resp. Ådalen, som anförs i reservationen, skulle innebära ett ur

m. m.

flera synpunkter värdefullt tillskott för regionen. Den tidigare skogsindustri-metropolen Ådalen är alldeles särskilt drabbad av sysselsättningssvårigheler.

Isbrytarna har också sitt egentliga operationsområde inom och norr om denna region. Där finns mycket goda hamnresurser för isbrytarna. Där finns också ett lämpligt reparafionsvarv för akuta situationer, som kan uppkomma under den aktiva delen av året, liksom för den årliga underhållsservieen. Lunde Varv, som jag syftar på, har mångårig erfarenhet och stort kunnande i fartygsservice inte minst i fråga om isbrytare. En utökning av sådana uppdrag tillförsäkrar varvets yrkeskär en tryggare sysselsättning för framliden.

Förelaget förfogar också över en av staten ägd docka. Planerna pä atl reparera och bygga ul dockan har varit aktualiserade under läng tid. Den frågan log i går ett stort steg framåt med riksdagens uttalande i samband med behandlingen av varvsproposilionen att del är nödvändigt alt staten medverkar vid en renovering av doekportarna. I konsekvens härmed bör också isbrytarna vara stationerade inom området, även om inte del årliga underhållet av samtliga isbrytare kan placeras vid varvet.

Fru talman! Elt bifall lill reservationen innebär etl nödvändigt tillskott lill sysselsättningen i Ådalen och är därtill lönsamt för samhället. Jag yrkar alltså bifall till min reservation, nr 8.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Fru talman! Under perioden 1965-1975 ökade världens handetsflotta med 250 % och uppgår f. n. lill 650 miljoner ton. Av dessa utgörs ca 50 % av tankers eller en kombination av bulklankers, 19 % av rena bulkfartyg och ca 30 % av styckegods- och passagerarfartyg.

Totalt oceantransporleras ca 3 000 miljarder lon årligen.

Oceansjöfarten bedrivs i dag till ca 45 % under bekvämlighetsflagg, till ca 10 % under skandinavisk flagg och till 10 % av japanska fartyg.

Den slora ökningen av handelsflottan, som ägde rum mellan 1965 och 1977, förklaras till stor del av elt ökat antal beställningar från redarna på stora fartyg. Strävan efter slora fartyg kan inle bara ses mot bakgrund av kravet på lägre transportkostnader. Huvudanledningen lill de samtidiga beställningarna på slora fartyg var en enorm felspekulalion vars orsaker kan sökas i Suezkrisen 1967, då kanalen stängdes för trafik.

Den slora överskoltskapaeiieten på tonnage samlidigl med en minskad
transporleflerfrägan har lett fram till en svär konkurrenssituation. De
svenska rederiernas gyllene tider när del gällde att spekulera i försäljning av
fartyg var nämligen över. Tidigare hade fartyg inle främst betraktats som etl
transportmedel, utan snarare som en vara. De svenska rederierna har t. ex.
20 efter andra världskriget, nästan utan undanlag, sysslat med fartygsaffärer i

stor skala. Man drev sina fartyg kortare perioder under svensk flagg oeh     Nr 166
försökte sedan sälja dem till högre priser än man hade köpt dem för. Mänga     Fredaeen den
svenska rederier hävdar alt man under 1960-talet tjänade mer pengar pä      ;     • qcq
fartygsaffärer än man gjorde pä att frakta gods.

Denna affärsfilosofi kom all kraftigt urholka de svenska rederiernas Siöfartsnolitiken ekonomi under överproduktionskrisen 1976-1978 då priset pä andrahands-tonnage sjönk kraftigt. För atl ta ett exempel låg andrahandsvärdel på en 210 000 tons tanker är 1974 i nivå med nybeställningspriset, som dä var ca 50 miljoner USA-dollar. Fram till 1978 sjönk della värde oeh kom alt närmasig skrotvärdet eller ca 5 miljoner USA-dollar. Men det förhållandet atl en så stor del av den svenska handelsflottans lastkapacitet stod outnyttjad och båtarnas höga belåning tvingade redarna att fortsätta sin försäljningsverksamhet trots de låga priserna. Sommaren 1978 påbörjades därför den svenska farlygsrealisationen.

Totalt försvann 4-5 miljoner lon d.w. eller ca 40 % av den svenska handelsflottan. Sjömanskåren har på fem är kraftigt decimerats och binäringar, leverantörer och andra har drabbats hårt.

I sitt betänkande säger utskottet: "Utskottet instämmer också i de allmänna principiella betänkligheter föredraganden anfört mot statligt ägarengagemang inom sjöfartsnäringen. Enligt utskottets uppfattning är det vidare av stor betydelse för att den svenska sjöfartsnäringen skall kunna utvecklas i sunda former all konkurrensen inle snedvrids genom atl staten engagerar sig som rederiägare." Vi från vårt parti anser alt sjöfarten är alldeles för viktig för atl oreserverat fä skötas av de "fria marknadskrafterna". Dessas representanter har under en rad av år visat sin inkompetens genom stora och förödande felspekulationer.

Hur man kan kalla den process som pågätt och pågår inom den svenska sjöfartsnäringen för "utveckling i sunda former" trotsar allt förnuft. Jag måste ställa frågan lill utskottet: Kan man verkligen beteckna del som utveckling när redarna gör allt de kan för att avveckla verksamheten och slicka utomlands med kassan?

I den krissituation som rederinäringen befinner sig i har redarna anpassat
sig efter, som det heter, de rådande marknadsförutsättningarna. I klartext
innebär delta ulflaggning av fartyg; man använder s. k. bekvämlighetsflagg.
En ännu mer bestickande benämning är fiffelflagg. Som vi tidigare har
konstaterat går ca 45 % av världshandelsflotlan under fiffelflagg. Enbart
Liberias och Panamas fiffelflaggade fartyg representerar ca 30 % av världens
flotta. Med fiffelflagg menas atl rederierna registrerar sina fartyg i vissa
länder där de mot en viss avgift slipper att betala skatt pä vinsten och sociala
avgifter för besättningen. Besättningen i sin lur slipper betala skatt pä sina
löner, vilket kan reducera lönekostnaderna avsevärt. Bara under de senaste
tre åren har den svenska staten förlorat hundratals miljoner kronor i
skatteintäkter pä grund av fiffelflaggning. Eftersom fiffelflaggningen inte
kan accepteras fullt ut frän politiskt häll pä grund av de förlorade
skatteinkomster och sysselsättningstillfällen som är förknippade med sådan
ulflaggning, säljer redarna sina fartyg och hyr in utländskt fiffelflaggat 21

Nr 166 tonnage. Effekterna vad gäller de svenska skatteinkomsterna och den

Fredaeen den svenska sysselsättningen blir givetvis desamma. De svenska redarna har

6 inni 1980 hittills kommit runt hindren mot fiffelflaggning på detta sätt.

Elt annat alternativ som f. n. diskuteras är all hyra ul fartygen, så atl de

Siöfnrtsnolinken " bemannas med billigare arbetskraft. De svenska rederierna skulle

„ „ därmed behålla sina möjligheter till framlida spekulationer i fartyg men

m. m. - " •"'

begränsa sina transportfunktioner. Delta är de "sunda former"' som sjöfartsnäringen har praktiserat och som utskottet uppenbarligen anser skall praktiseras även i framtiden.

Vpk har en hell annan syn på den svenska handelsflottan, dess utveckling och framlid än vad utskottet med sin lät-gä-inställning uppvisar. Den framlida sjöfartspolitiken mäsle bestämmas av elt långsiktigt program. Till grund för detta mäsle ligga såväl samhällsekonomiska som sysselsättningspolitiska målsättningar. Behovet av en försörjningsberedskap rnåste också spela en avgörande roll.

Fru talman! I dag är endast 10 % av vår handelsflotia sysselsatt med alt frakta svenska varor. Bara 18 % av vår utrikeshandel transporteras på svenska fartyg. En annan inriktning av den svenska handelsflottan skulle göra det möjligt att en betydligt större del av den svenska utrikeshandeln kunde transporteras pä svenska fartyg. Speciellt gäller detta närlrafiken och styckegodstransporterna inom Västeuropa, dit också merparten av vårt handelsutbyte går.

En ändrad trafikpolitik i Sverige, såsom vpk har föreslagit i andra sammanhang, skulle kunna stimulera en ökad sjöfart såväl för våra utrikestransporter lill Västeuropa som för våra transporter inom landet. Den nuvarande transporlpolitiken med den utformning som transportstödet har fått har medverkat till att en del av godsflödet till kontinenten överflyttats till landbaserade transporter, sä atl flera sjöfarlsförbindelser har tvingats att upphöra på grund av otillräcklig lastvolym.

Av våra inrikeslransporter går bara 10 % på sjön, medan 52 % transporteras per lastbil och resten på järnväg. Del är alltså upp- och nervända världen. Det dyraste transportmedlet har de största andelarna och del billigaste de minsta andelarna av transporterna. En ny trafikpolitik måsle ändra dessa förhållanden och överföra transporter till inrikes- och kustsjöfart. En sådan inriktning är inte bara motiverad av ekonomiska skäl, ulan den är angelägen också ur energianvändnings- och miljösynpunkt.

Utvecklingen har visat att den framlida sjöfartspolitiken måste baseras på elt statligt ägande av fartygen oeh ökat inflytande för de anställda inom sjöfarten. Det finns skäl som talar för alt etl statligt rederi även skall kunna bedriva leasingverksamhel med svenskregistrerade fartyg. Staten skulle då äga fartygen, som sedan hyrs ut till rederier, dock ulan atl dessa får köpoption. Leasing bör kunna ske även lill andra, exempelvis sjöfolkskoo-perativ. Den statliga leasingverksamheten bör i framliden aktivt bidra till den statliga rederiverksamhelens ulveckling.

Det är nödvändigt all ingripanden görs så alt en. större andel av den
22 svenska utrikeshandeln transporteras på svenska kölar. Delta måsle pä

längre sikt leda lill atl produktionsinriktningen för fartyg ändras från den Nr 166
nuvarande koncentrationen pä s. k. cross-lrading. Fredaeen den

Målsättningen bör vara atl i framtiden övergå lill vad som föreskrivs i g ; • iqoq

UNCTAD-koden om 40-40-20, bl. a. genom bilaterala handelsavtal med _____

u-länder. Denna kod, som allmänt kallas för 40/40/20-regeln, måste ses mot Siöfartsnolitiken bakgrund av u-ländernas strävan att bygga upp sina handelsflottor. Inle minst förklaras denna strävan av ekonomiska skäl. För vissa råvaror är sjöfrakten en större inkomstkälla än själva varan. Därtill kommer de politiska och beredskapsmässiga skälen. För Sveriges del innebär en övergång lill 40/40/20-regeln ökade möjligheler till handelsförbindelser med råvaruproducerande och progressiva u-länder, bl. a. lill fördel för varven. Den skulle också innebära atl den svenska sjöbefälsulbildningen och sjöforskningen kommer alt ökas och förstärkas i internationell jämförelse.

Fru talman! Den borgerliga sjöfartspolitiken kommer mig osökt all länka pä de högtidstal och välgångsönskningar som är sedvanliga varje gång elt fartyg lämnar slapelbädden och sjösätts. Champagnen är bara utbytt mot trycksvärta. Socialdemokraterna deltar i valen och välgångsönskningarna men tillägger med en bekymrad rynka i pannan, atl det kanske ändå är bäst all utrusta skutorna med livbåtar. Fast inle just nu.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vpk-motionerna.

KURT HUGOSSON (s);

Fru talman! Svensk sjöfartsnäring har under 1970-lalels senare hälft befunnit sig i en svår krissituation. Det har resulterat i att den svenska handelsflottan har decimerats lill ungefär hälften av sin tidigare storlek. Sysselsättningsmässigl har del, som Birger Rosqvist tidigare sade, inneburit atl tusentals oeh åter tusentals sjömän och landanslällda har förlorat sina jobb. Vi upplever inom branschen i dag en stor arbetslöshet.

Olyckligt nog för den svenska sjöfartsnäringen och dess utövare har denna kris sammanfallit i tiden med borgerlig majoritet i Sveriges riksdag och därmed en borgerlig regering.

Vi har under dessa år krävt åtgärder för atl få en samlad sjöfartspolitik. I stället har vi gång pä gäng fått ingripa för alt klara akuta kriser. Den sjöfartspolitiska utredning som tillsattes 1977 och som skulle arbeta snabbi kom i realiteten att innebära en förhalning av hela frågans lösning.

Förra hösten uttalade redarföreningens ordförande Sven Salén, som inle kan beskyllas för alt ha någon närmare anknytning till del socialdemokratiska partiet, följande omdöme om regeringens sjöfartspolitik - eller brist på sjöfartspolitik; "Regeringens passivitet kostade sjöfarten 3 miljarder. I Norge visade en socialdemokratisk regering större förnuft - ingen norsk egendom fick säljas ul lill de vrakpriser som drabbade svenska redare. Den svenska regeringen" -dvs. den borgerliga regeringen - "handlade i sanning svenskt - den tillsatte en utredning."

Jag skall inle närmare belysa dessa frågor och den situation som har rått.
Birger Rosqvist har i silt anförande pä elt myckel talande sätt beskrivit 23

i ■
Nr 166 utvecklingen,' som har varit myckel olycklig för svensk sjöfarlsnärrng.

Frpda H ' "'8 emellertid understryka alt vi pä socialdemokratiskt häll är

6 irrni 1980 tillfredsställda med all vi fält med oss de borgerliga ledamöterna i

_____________ trafikutskottet när del gäller propositionens viktigaste del, nämligen

Siöfnrtsnnlitikp förslaget om värdegarantier. Vi har i utskottet kunnat ena oss om den

socialdemokratiska motionen och föreslagit alt riksdagen skall ge regeringen till känna som sin mening att de 500 milj. kr. som ställs till förfogande skall kunna utökas om så erfordras samt alt garantierna även skall kunna utgå lill fartyg som är äldre än tio är. Utskottet uttalar också, vilket är viktigt, atl den nedre gränsen för dessa värdegarantier inte skall kunna sättas vid O %, som föreslås i propositionen. Förslaget om värdegarantier är det materiellt viktigaste inslaget i propositionen. Del är min förhoppning, fru talman, atl dessa värdegarantier skall bidra lill en bättre situation för svensk sjöfartsnäring. Del är emellertid också angeläget alt understryka alt om värdega-rantiförslagel inle leder till alt vi kan behålla en svensk handelsflotia av nuvarande omfatlning, måsle regeringen återkomma lill riksdagen med förslag om ytterligare stödåtgärder. Den sjöfartspoliliska utredningens förslag bör dä kunna utgöra lämplig utgångspunkt för regeringens handlande.

För svenskt näringsliv är det ytterst angeläget alt ha tillgång till direkt transocean linjetrafik på svenska hamnar. För elt par är sedan gjorde näringslivet en kalkyl som visar all därest den transoceana trafiken på svenska hamnar försvinner skulle delta innebära en årlig merkostnad för näringslivet på 350 ä 400 milj. kr. Jag noterar därför med tillfredsställelse all regeringen föreslär alt de fyr- och farledsvaruavgifler som drabbar den transoceana trafiken skall las bort. Del är naturligtvis i och för sig en marginell kostnad för den transoceana trafiken, men icke desto mindre har den sin betydelse.

När del gäller den transoceana trafiken handlar det inle om konkurrens mellan svenska hamnar ulan del gäller konkurrens mellan svenska hamnar -framför alll i Göteborg och Helsingborg-och kontinentala hamnar. De slora transoceana hamnarna pä kontinenten belastas inle av de kostnader de svenska hamnarna har. I stället erhåller de stora statliga subsidier. Vi tycker inte att Sverige skall bedriva en sådan hamnpolitik atl stat oeh kommuner skall subventionera hamnarna, men vi tycker att de svenska hamnarna, för att klara den internationella konkurrensen, i vart fall inte skall belastas med kostnader, som dessa konlinenlhamnar icke har.

I propositionen behandlas också vissa frågor som har anknytning till
Göteborgs hamn. Göteborgs hamn har genom att den på ett framsynt sätt
under 1960-lalel mötte den moderna hamnhanteringen med investeringar
kunnat utvecklas lill Nordens cenlralhamn. Under en tioårsperiod har
investeringar för denna verksamhet gjorts med bortemot en halv miljard.
Del är viktigt atl vi slär vakt om Göteborgs hamn. Del är inle bara etl
Göteborgsinlresse, utan det är etl riksintresse för atl inte säga ett
skandinaviskt intresse. 75 %, i runda tal, av den godsmängd av transocean
24 karaktär som går via Göteborgs hamn - för export eller import - har ingen

som helst anknytning lill Göteborgsområdet. Därför är det viktigt oeh Nr 166 angeläget, vilket också utskottet understryker i sill betänkande, all hamnen Fredaeen den fär möjligheler atl erhålla det kapital som behövs för att även framdeles vara : jj i ngn

en modern hamn, en hamn som kan klara den internationella konkurrensen _

när del gäller den transoceana trafiken. Siöfartspolitiken

Eftersom vi vet atl kapitalfrågor är besvärliga i våra kommuner, och Göteborgs hamn även fortsättningsvis skall vara en kommunal hamn, är det angelägel all riksbanken vid bedömningen av de lånemedel som erfordras för Göteborgs kommun tar speciell hänsyn lill hamnens framlida behov.

Fru talman! Under den allmänna motionstiden väckte vi socialdemokratiska ledamöter från Göteborg en motion, i vilken vi krävde dels vissa farledsförbältringar i infarten till Göteborgs hamn, dels en lösning av lotsfrågan och dels inrättandet av en trafikledningscentral för sjöfarten till och från Göteborgs hamn.

Sjöfartsverket hade i sina pelila begärt medel för att spränga bort vissa grund i infarten lill Göteborgs hamn. Kommunikationsministern avslog äskandet och log inte upp medel för detta ändamål i budgeten. Det är därför med stor tillfredsställelse vi noterar alt kommunikationsministern under behandlingen av den socialdemokratiska motionen har kommit pä bällre tankar och sagl sig vara beredd atl ställa de 10 milj. kr. lill förfogande som erfordras för denna från sjösäkerhetssynpunkl vikliga åtgärd. Del är bra alt dessa stora grund som orsakat många onödiga olyckor i infarten lill Göteborgs hamn nu äntligen kan sprängas bort.

Frågan om hamn- och sjölotsningen och irafikledningen i Göteborgs hamn har varil föremål för diskussion under flera är, en diskussion som huvudsakligen har skett mellan Göteborgs hamn och sjöfartsverket. Det är därför glädjande alt det nu finns förutsättningar för all denna för sjöfartens säkerhet sä viktiga fråga kan komma lill en lösning. Jag noterar med tillfredsställelse all kommunikationsministern personligen harengageral sig i den här frågan och uppdragit ål Göteborgs hamn och sjöfartsverket all finna en vettig lösning när del gäller huvudmannaskapet för såväl lolsningen som Irafikledningscenlralen. Jag vill bara ge ullryck för den förhoppningen all dessa problem nu äntligen får sin lösning i enlighet med den lidtabell som kommunikationsministern har angett.

Jag vill, fru talman, slutligen yrka bifall lill de reservationer vid ulskollets belänkande som är undertecknade av samtliga socialdemokratiska ledamöler i trafikutskottet, dvs. till reservationerna 1, 2, 3, 4 och 7.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;

Fru talman! Under rubriken Principer för en statlig svensk sjöfartspolitik
slår följande alt läsa i trafikulskollels belänkande; "Utvecklingen under
senare år har dock bl. a. lett lill all flera svenska rederiers ekonomiska
ställning blivit försämrad, alt kostnaderna för alt driva fartyg under svensk
flagg blivit relativt sett höga och atl olika länders protektionistiska åtgärder
hotar atl begränsa svenska rederiers tillträde lill vissa marknader. En
ligl föredraganden bör samhället, med hänsyn till de förändringar som kan 25

Nr 166 förväntas inträffa i fråga om transportbehov, transportteknik och andra

Fredaeen den förutsättningar, inte binda sig för att upprätthälla en svensk handelsflotia av

6 iuni 1980 ' storlek och sammansättning eftersom en risk dä skulle föreligga all

_____________ önskvärda strukturförändringar i handelsflottan skulle motverkas.""

Sjöfartspolitiken Denna skrivning innebär att fiffelflaggningen och utförsäljningen av

svenska båtar kommer atl fortsätta. Socialdemokraterna släller sig bakom en

sådan skrivning- de har ingenting all erinra mot den. Det är det sorn är skälet lill att de inte vill tillstyrka vpk-krav på en statlig rederiverksamhel. Det är kanske också del som är skälet till atl de avstyrker vpk-krav pä en statlig rederiverksamhet som skulle bedriva inrikes- och kuslsjöfart. Det är pä liden alt socialdemokratin förklarar sig i de här frågorna.

Vad menar man? Vad har man för uppfattning när det gäller statlig rederiverksamhel? Varför vill inte socialdemokratin tillstyrka vpk-krav som innebär en skärpning av lagen mot fiffelflaggning?

ROLF CLARKSON (m):

Fru talman! I dag finns fem sjöbefälsskolor - tre större, Göteborg, Malmö och Stockholm, och tvä mindre, Härnösand och Kalmar. Sjöbefälsskolorna i Malmö och Stockholm läggs ner läsåret 1982/83.

Beslutet om all antalet antagningsplatser och antalet skolor skulle minskas baserade sig på en bedömning av framliden för den svenska handelsflottan med utgångspunkt i dagssilualionen 1978. Man antog alt handelsflottans efterfrågan pä sjöbefäl skulle minska och att det fanns överskott pä sjöbefäl. Det ansågs därför realistiskt alt begränsa utbildningskapaciteten.

Sveriges redareförening genomförde 1979 en undersökning av behovel av däcks- och maskinpersonal under perioden 1979-1982 i fartyg anslutna till föreningen (ca 80 % av samlliga ombordanslällda). Denna undersökning indikerar att del överskott som fanns 1978 redan 1980 vänts lill en ökande brist pä sjöpersonal och dä främst nautiskt befäl.

Sjöbefälsskolornas faktiska utbildningskapacitet är svär att ange i absoluta tal. Den är avhängig av tillgången pä lärare, lokaler och utrustning på resp. orl.

Skolöverstyrelsen har genom sin årliga organisationsplan styrt fördelningen av utbildningsresurserna och tilldelat resp. sjöbefälsskola det antal klasser som sammanlagt får finnas för varje utbildning.

Hittillsvarande dimensionering har varil 624 årselevplalser per linje, dvs. 1 248 platser. För läsåret 1980/81 minskas antalet årselevplalser till 456 per linje, dvs. 912 - en dimensionering som bl. a. Sveriges redareförening anser otillfredsställande.

Antalet ordinarie lärare är ganska litet. Läraranlalet anpassas dock fortlöpande till elevantalet och lill skolans eventuella övriga åtaganden, t. ex. fort- och vidareulbildningskurser, AMS-utbildning av obehörigt befäl, skepparkurser och utbildning av kuslbevakningspersonal.

Under efterkrigstiden har del kontinuerligt rätt brist pä ulbildad sjöper
sonal i den svenska handelsflottan. Som en följd av friställningar under de
26 senaste årens sjöfartskris har emellertid numera sä gott som allt befäl i de

större fartygen föreskriven utbildning och praktik, dvs. behörighet för sin     Nr 166
befattning. Brisimönstringen har således minskal avsevärt under senare år.     Fredaeen den
Den förväntade brislen pä sjöpersonal riskerar emellertid alt på nytt förvärra     g jnni 1980
denna situation.

Genom den nya bemanningslagsliflning som införs frän den 1 juli 1980 Siöfartsnolitiken kommer möjligheten att bristmönstra successivt atl avvecklas. Denna avveckling betingas också av en ny internationell reglering, 1978 ärs inlernafionella konvention angående normer för sjöfolksutbildning, cerlifie-ring och vakthållning (STCW-konvenlionen). Denna lämnar myckel litet utrymme för brislmönslring - inle ens i akuta bristsituationer kan sådan komma lill användning -och begränsar i hög grad den nationella myndighetens dispensmöjligheler.

En viss överkapacitet mäsle således finnas för grundutbildningen för all sjöbefälsskolorna skall kunna möta arbetsmarknadens krav på längre sikt.

Den nuvarande låga beläggningen pä sjöbefälsskolorna är betingad av de senaste årens personalinskränkningar. Dessa har medfört att rekryteringen av nybörjare kommit i kläm. Därmed har inte tillräckligt många elever fått möjlighet alt skaffa sig den praktik de enligl gällande bestämmelser måste ha för att komma in pä sjöbefälsskola.

Dimensioneringen måste emellertid ske med utgångspunkt i handelsflottans behov och inte med hänsyn lill lillfälliga fluktuationer i elevernas efterfrågan pä utbildning. En intensifierad nyrekrytering och elt ökat antal nybörjarplatser i fartygen måste således till för all öka elevlillslrömningen lill sjöbefälsskolorna.

1 en helhetsbedömning av dimensioneringsbehoven måste också följande hittills förbisedda faktorer vägas in:

1. Behovel av en väsentligt utvidgad fort- och vidareutbildningsverksamhet för aktiv sjöpersonal.

2. Svenska utfästelser om ulbildningshjälp till u-länderna vid antagandet av den s. k. STCW-konvenlionen 1978.

3. Risken för överströmning av svenskt sjöbefäl till andra länders handelsflottor.

4. Personalbehovet inom områden med anknytning lill handelssjöfar-len.

5. MIST-utredningens krav på ökade utbildningsplatser som etl led i del föreslagna programmet för miljösäkra transporter.

6. De ökade drivmedelskostnadernas effekt pä transportstrukturen.

7. Uppbyggnaden av forskning och ulveckling i högskolan.

8. Transporlforskningsdelegationens arbete pä sjösäkerhelsomrädel.

9. Kravet pä kontinuerlig fort- och vidareutbildning av undervisningspersonalen.

10. Behovet av högre sjöfarlsleknisk och Iransportteknisk utbildning.
Då riksdagsbeslutet om nedläggning av sjöbefälsskolorna i Malmö och

Stockholm fattades bortsåg man från rekryleringssynpunklen. Om sjöbefäls
utbildningen i Malmö och Stockholm läggs ned bortfaller ca 50 % av 27

Nr 166 nuvarande rekryteringsunderlag, om man ser lill det närmaste upptagnings-

Fredaeen den området och kommunikationerna lill dessa orter. I del sammanhanget kan

6 iirni 1980 nämnas att Malmö rekryterar 96 % av sina elever från Skåne och Stockholm

_____________ ungefär 90 % från Stockholmsomrädet och närmast kringliggande län.

Siöfnrtsnolinken Gjorda undersökningar visar atl elever som normall skulle ha sökt sig till

dessa orter i stor utsträckning kommer att hell avslå från sjöbefälsutbildning eller, vad gäller blivande maskinbefäl, välja driftteknisk utbildning.

Den tillgängliga utbildningskapaciteten får då mindre betydelse. Utbildningens attraktivitet och kursortens geografiska belägenhet i förhällande till hemorten blir avgörande.

Under de senaste sex åren, 1974-1979, har den av skolöverstyrelsen beslutade tillgängliga antagningskapacitelen utnyttjats till i genomsnitt 82%. Den genomsnittliga beläggningen har i Göteborg varil 87 %, i Stockholm 86 %, i Malmö 80 %, i Härnösand 72 % oeh i Kalmar 79 %.

Göteborg, Malmö och Stockholm har alltid hafl större antal sökande, större antagning och högre nyttjandegrad av tilldelat antal utbildningsplatser än Härnösand och Kalmar. Elever som i första hand sökt lill Göteborg, Malmö eller Stockholm har inle alltid kunnat beredas plats där ulan hänvisats till Härnösand eller Kalmar.

De omedelbara konsekvenserna av lokaliseringsbeslutet torde märkas först då sjöbefälsskolorna i Malmö och Stockholm lagts ner läsåret 1982/83. Efterfrågan pä utbildning i Göteborg kommer dä all öka. Sjöbefälsskolan i Göteborg får genom sin anknytning till Chalmers tekniska högskola redan från början ett kvalitetsmässigt övertag. Härtill kommer del geografiska lägel med goda förbindelser.

Om nämnda rekryleringsaspekter vore betydelselösa och de omkring 440 av totalt ca 1 200 sjöbefälsskoleelever som normalt skulle ha sökt sig lill Malmö och Stockholm i stället skulle söka inträde i nägon av de kvarvarande tre skolorna, skulle dessa inle ha kapacitet all la emot dem utan att särskilda åtgärder vidtas. Om de dimensioneringsaspekler som anförts i del föregående och som tidigare inte beaktats tas med ökas dessa svårigheler ytterligare. Nuvarande lokaliserings- och dimensioneringsbeslul medger således inget expansionsulrymme.

Genom sin anknytning lill tekniska högskolan i Lund och tekniska högskolan i Stockholm har samtidigt sjöbefälsskolorna pä dessa orter möjlighet all erbjuda en utbildning i paritet med den i Göteborg.

En enkätundersökning vid Stockholmsskolan i september 1979 visade bl. a. att 45 % av eleverna inle skulle ha vallsjöbefälsulbildning.omden inte funnits tillgänglig i Stockholm. Motsvarande undersökning i Malmö i november 1979 gav siffran 34 %.

Den allvarligaste följden av del nu gällande riksdagsbeslutet kan bli atl den
svenska handelsflottans tillväxtmöjligheter begränsas. En framlida brist på
behörigt svenskt sjöbefäl kan, då möjligheten atl bristmönstra obehörig
personal bortfaller 1985, medföra att svenska fartyg blir stillaliggande. Om
samlliga nämnda aspekter läggs samman, måste slutsatsen bli att den
28 ekonomiska vinslen av beslutet blir lika med noll samtidigt som skadorna för

svensk sjöfart kan bli förödande och omöjliga alt reparera. Nr 166

Fru talman! Med vad jag nu anfört har jag motiverat hur angelägel det är Fredaeen den

atl frågan om sjöbefälsulbildningen snabbi ytterligare utreds och övervägs så £ j„_j mog .

som krävs i reservation nr 5 i trafikulskoltets betänkande nr 26. Jag yrkar___ ____

således, fru talman, bifall lill denna reservation oeh i övrigt till utskottets Siöfartspolitiken hemställan.

OLLE ÖSTRAND (s):

Fru talman! Milt inlägg i den här debatten skall i huvudsak begränsas till atl gälla reservation 6. som är undertecknad av Birger Rosqvist, Rune Johansson och mig. Reservationen berör förslaget om slopande av fyr- och farledsvaruavgifler för direklgående transocean linjelrafik, vilket förslag vi motsätter oss.

Men först några ord om motionerna 384 oeh 433, där jag står som första namn. I motion 384 yrkas dels all regeringen närmare preciserar 1979 års trafikpolitiska beslul om samhällets marginalkostnader vid tillämpning pä hamnar och sjöfart, dels atl regeringen gör en samhällsekonomisk analys rörande val av transportsält för slålämnen mellan Luleå och Domnarvet. I motion 433 yrkar vi atl regeringen utreder möjligheterna till en bättre samordning mellan den statliga och kommunala verksamheten i hamnarna.

Utskottet förutsätter atl dessa frågor prövas i samband med att kuslsjöfarlen utreds och när en ny lag om hamnplanering redovisas för riksdagen. Mot den bakgrunden föreslår utskottet all motionerna lämnas utan åtgärd. Vi motionärer fär väl t. v. nöja oss med detta men förutsätter givetvis atl de frågor vi har aktualiserat får en positiv bedömning.

Vi som slär för reservation 6 delar alltså inle utskottets uppfattning när det gäller slopandet av fyr- och farledsvaruavgifterna för direktgående transocean linjetrafik. Vi yrkar följaktligen avslag pä den delen i propositionen. Varför vi gör det skall jag något närmare utveckla.

Jag kan nämna i sammanhanget all vår uppfattning delas av sjöfartsverket, länsstyrelserna i Väslernorrlands oeh Malmöhus län samt Skånes handelskammare. Dessa instanser ställer sig också avvisande lill förslaget.

Vi anser givelvis i likhet med utskottet alt det är av stor betydelse för svenska rederier och svenskt näringsliv att svenska hamnar kan konkurrera på lika villkor med kontinenlhamnarna vad gäller direklanlöp av transoceana linjefartyg. Men vidtar man åtgärder för atl skapa betingelser för detta, får del inte snedvrida konkurrensen mellan olika svenska hamnar. Nu föreligger, som vi ser det, en uppenbar risk all sä blir fallet.

Slopandet av fyr- och farledsvaruavgifterna innebär etl inkomstbortfall för sjöfartsverket på 12 miljoner. Eftersom sjöfartsverket har ett kostnadsansvar, måste verket kompensera sig för delta inkomstbortfall. Då måste det naturligtvis drabba annan sjöfart, antingen genom höjning av andra sjöfarlsavgifier eller genom en försämrad service, exempelvis vad gäller lolsningen. Detta kan vi reservanter inte acceptera.

Den inbördes konkurrensen mellan olika svenska hamnar kan också 29

Nr 166 komma att påverkas på annat sätt. Om den i propositionen föreslagna

Fredieen den ordningen införs, kan det exempelvis bli mer lockande alt sända godset

6 irrni 1980 landvägen från Norrland ner till en väslkuslhamn än atl skeppa godset via en

_____________ Norrlandshamn.

Siöfartsnolitiken ' ' första fallet blir man befriad från sjöfarlsavgifier och har dessutom

möjlighet all få transportstöd. I del senare fallet fär man betala sjöfarlsavgifier samtidigt som man inte kan erhålla transportstöd, eftersom transportstöd inte utgår för sjötransporter.

I annat sammanhang har vi sagl atl del ligger i samhällets intresse att ge kustsjöfarten hell andra utvecklingsmöjligheter än vad den har i dag. Det är också mot den bakgrunden som kuslsjöfarlens utvecklingsmöjligheter nu skall utredas. Men ett sådant här förslag motverkar hell della syfte. Jag är övertygad om att landtransporlerna inom Sverige kommer att öka. Transporter kommer att flyttas över från sjön lill järnväg eller landsväg, och delta strider helt mot de trafikpolitiska riktlinjer som riksdagen tidigare dragit upp.

Etl annat skäl till atl vi inle kan tillstyrka della förslag är atl man i propositionen inte definierar begreppet transocean linjesjöfart. Jag kan nämna att vi inle heller under utskottsbehandlingen kunnat få etl klarläggande på den här punkten, och det är naturligtvis ytterst otillfredsställande.

Det är mot denna bakgrund, fru talman, som vi inte kan vara med på delta förslag i propositionen. Del framgår också av reservation 6 till della utskottsbetänkande, som jag nu vill yrka bifall lill.

I övrigt vill jag också yrka bifall lill de reservationer i anslutning lill detta belänkande som samlliga socialdemokrater i utskottet står bakom.

RUNE TORWALD (c):

Fru talman! Efter en rad svära år för den svenska sjöfartsnäringen, efter ett omfattande utredningsarbete inom den sjöfartspolitiska ulredningen och efter elt antal mer eller mindre improviserade brandkårsutryckningar frän statsmakternas sida för atl undvika alltför slora skadeverkningar på vår sjöfartsnäring är vi nu framme vid den punkt då vi här i riksdagen för första gängen, åtminstone i modern tid, skall fatta ett övergripande sjöfartspolitiskt beslul. Kanske är del etl gott omen alt vi kommer atl la detta beslul på Svenska flaggans dag den 6 juni!

Jag är medveten om atl många inom rederinäringen - det gäller både
redare och anställda - är besvikna över atl propositionen och utskoltsbetän
kandet inte innehåller förslag om långtgående subventioner. Besvikelsen är
förståelig med tanke på de förhoppningar som ländes av den sjöfartspoliliska
utredningens ekonomiskt vidlyftiga förslag. Det är också orimligt atl, som
Birger Rosqvist hävdar, de senaste årens sjöfarlskris med minskad syssel
sättning skulle bero på avsaknaden av etl sjöfartspolitiskt program.
Utskottet har emellertid med tillfredsställelse noterat atl kommunikations
ministern och regeringen i propositionen lagt fram förslag som inle bara bör
30 kunna skapa framtidstro inom rederinäringen utan också vittnar om omsorg

om statens finanser.

Det sjöfartspolitiska program som presenteras i propositionen är i hög grad inriktat pä atl slå vakt om sådana delar av svensk sjöfart som har sin förankring i svenska transportbehov. Genom alt i ökad utsträckning söka integrera svensk industri med svenska rederier kan förutsättningar skapas för trygga och reguljära transporter i fredstid, samtidigt som man då får en handelsflotia som från beredskapssynpunkl kan antas vara lämpligt utformad.

Del sjöfartspoliliska programmet omfattar således olika typer av reguljär linjetrafik som svenska rederier upprätthåller på svenska hamnar, liksom sådan trafik som är baserad på långsiktiga kontrakt mellan avlaslare och rederi eller som drivs i avlastarens egen regi. Programmet omfattar också den mindre skeppsfarien, som ju i alll väsentligt är sysselsatt med svenskt näringslivs transportbehov och som har en alldeles särskild betydelse från beredskapssynpunkl. Sist men inle minst vill programmet också bibehålla och helst även förbättra svenska rederiers konkurrenskraft i s. k. cross-trade-trafik. Det är alltså i högsta grad etl trafikpolitiskt synsätt som präglar del sjöfartspoliliska programmets inriktning. Utskottet har funnit en sådan inriktning vara riklig - hittills har det ju varil så all trafikpolitiken så alt säga har slutat i hamnen. Den utredning som nu skall tillsättas om kustsjöfartens roll i trafikpolitiken är en viktig komponent i delta sammanhang.

När del sedan gäller de åtgärder som föresläs i propositionen sä är dessa inriktade rnot framtidsinriklade satsningar. Särskilt intressant i sammanhanget är förslaget om värdegarantier. Räll använda bör värdegaranlierna kunna innebära slora ekonomiska fördelar för rederinäringen ulan alt det kostar staten en enda krona. Detsamma kan sägas om likvidiletsslödel och förbättringarna i farlygskredilgaranlisystemel. De förändringar i utlånings-reglerna som föreslås för lånenämnden för den mindre skeppsfarten kommer, tillsammans med den väsentligt utökade lånekapacilelen att innebära en vitalisering för den mindre skeppsfarten.

De direkta subventioner som föreslås i propositionen är smä och ryms inom ramen för en ompriorilering. I stället för all som nu subventionera sjömännens fria hemresor föresläs atl statsbidragen skall satsas på utbildning av praktikanter och på sjöfarlsleknisk och sjöfarlsekonomisk forskning. Utskottet har funnit alt en sådan ompriorilering är riktig eftersom statsbidragen på så sätt får en positiv framlidsinriklning. \Pel är glädjande all man kan konstatera atl ett enigt utskott har ställt sig bakom huvuddragen i regeringens förslag. De meningsskiljaktigheier som föreligger mellan utskottets majoritet och dess minoritet är i första hand hänförliga till enskilda åtgärder och olika ambitionsnivåer när del gäller atl hushålla med statens resurser.

När det gäller kreditgarantierna är utskottet enigt om all tillstyrka propositionens förslag alt man i stort sett fortsätter med den nuvarande utformningen, men att man förlänger garantitiden lill tio år och all amorteringsfrihel också skall medges under tre år med viss valfrihet för redaren beträffande vilka är han vill utnyttja denna amorteringsfrihel. Del är

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Nr 166 också viktigt att kreditgarantier skall kunna lämnas, om man därigenom kan

T-. , , medverka till Önskvärda Strukturella lösningar för de olika rederiföretagen.

Fredagen den •=

-- . ■ |qrJ, För detta ändamål anvisas en ram för perioden den 1 juni 1980-den 31

_____________ december 1983 på sammanlagt 230 milj. kr.

S"'f / ItL- I propositionen föreslås ett nytt syslem med s. k. värdegarantier. I princip

_ ställer sig utskottet hell bakom detta nya system, men har - vilket Birger

Rosqvist och Kurt Hugosson redan framhållit - gjorl ett enhälligt tillkännagivande beträffande hur systemet skall tillämpas för att inga missförstånd skall uppkomma. Utskottet förutsätter alltså att en undre gräns för vilken värdegaranlin skall gälla inte läggs så lågt som vid O %, ulan fastställs med hänsyn lill fartygets uppskattade marknadsvärde vid en tänkt svag sjöfarts-konjunktur. Utgångspunkten vid bedömningen av värdegaranlins undre gräns bör vara den övre gräns vid vilken kommersiell finansiering på den öppna lånemarknaden normalt kan ordnas.

Utskottet har också funnit del angeläget all understryka alt man i vissa fall bör kunna lämna värdegarantier även lill sådana fartyg som är äldre än tio år. Del gäller då speciellt fartyg som är anpassade för speciella transportsystem och där fartygens ekonomiska syslemvärde kan bedömas beslå under en längre lidsperiod än vad som annars är normall.

Utskottet har också funnit det rimligt att ge regeringen en möjlighet att vid akuta lägen något kunna överskrida ramen pä 500 miljoner, om detta skulle vara erforderligt i någol speciellt fall.

Det har rests många krav pä atl utskottet skulle göra ett uttalande om alt riksbanken skulle säkra tillgängen på medel för de hår länen. Utskottet förutsätter atl fullmäktige i riksbanken i samband med frågor som berör skeppshypolekskassornas utrymme pä obligationsmarknaden beaktar de målsättningar i fråga om sjöfartspolitiken som utskottet har gjorl sig lill talesman för. När del gäller den mindre skeppsfarten har i propositionen föreslagits vissa förbättringar av de låneregler som gäller för utlåning frän statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten. Utskottet släller sig också enigt bakom dessa förbättringar, som innebär att säkerhetsgränsen höjs från 85 fill 90 %, atl man kan få en förlängning av amorteringstiden från 12 lill 15 år och atl lånen inle behöver vara slutbelalda förrän fartyget uppnått en ålder av 15 år.

Med hänsyn till budgetsystemet föreslår föredraganden alt 40 miljoner anvisas lill lån till den mindre skeppsfarien för budgetåret 1980/81, något som utskottet tillstyrker.

När det gäller den mindre skeppsfartens allmänna konkurrensförutsättningar vill jag bara framhålla atl del av regeringen kommer att tillsättas en särskild utredare med uppgift alt belysa den mindre skeppsfartens utvecklingsmöjligheter med hänsyn lill de fördelar som denna har från miljö- och energisynpunkt. I detta sammanhang bör utredaren också belysa de fördelar som kan finnas i olika samverkansformer.

Partredarna och deras beskattning har varit uppe till diskussion i samband

med behandlingen av den här propositionen. Del har inle varil möjligt att nu

■2 åstadkomma några ändringar på detta område, utan utskottet har pä

skatteutskottets rekommendation förutsatt att de här problemen kommer atl Nr 166
prövas av den utredning som har alt granska underskollsavdragen. Fredagen den

Regeringen och utskottet föreslår atl den nu gällande lagen beträffande z: ;„_: loon

vissa regler för ulflaggning av fartyg skall förlängas all gälla t. o. m. utgången

av december 1983. I sammanhanget har utskottet understrukit alt tillämp- Siöfartspolitiken ningen av överlätelselagen förutsätter ett väl fungerande samrådsförfarande, ' där parterna inom sjöfartsnäringen i varje enskilt ärende yttrar sig till kommerskollegium.

Låt mig nu la upp de frågeställningar som aktualiseras i de åtta reservationer som finns fogade lill utskottets betänkande 1979/80:26. Av tidsskäl måste jag bli rnycket kortfattad, och jag hoppas att de föregående talarna har förståelse för detta. Det är alltså inte elt uttryck för nonchalans all jag inte blir särskilt utförlig.

Birger Rosqvist och Kurt Hugosson anser all det sjöfartspoliliska programmet är alltför vagt i konturerna. Del låter sig kanske sägas, men jag måste konstatera att del i reservation 1 inte heller precis "kryllar" av konkreta förslag.

Utskottsmajoriteten delar statsrådets uppfattning atl statens insatser bör koncentreras till sådana verksamheter och Iransportlösningar som dels ger det svenska näringslivet tillgång till långsikfigl trygga och regionala transporter, dels ger den svenska sjöfartsnäringen möjligheter att bibehålla sitt teknologiska och kommersiella försprång gentemot sina konkurrenter, dvs. atl trygga sjöfartsnäringens långsiktiga konkurrenskraft. Socialdemokraterna vill däremot skapa förutsättningar "för sjöfart i statlig regi med statsägda fartyg". Vi menar i stället alt det är rederierna själva som fullt ul bör ta risken av sina beslut. Att man sedan i enstaka fall kan bli tvungen att gä in och stödja elt förelag kortsiktigt är en annan sak.

Socialdemokraterna har också reserverat sig till förmån för fortsatta bidrag till rederierna för alt dessa skall kunna läcka kostnader i samband med sjöfolkels fria resor. Majoriteten delar däremot kommunikationsministerns uppfattning att kostnader av del här slaget - om vilka avtal har slutits - skall belasta arbetsgivaren. Nuvarande regler leder till att rederier, som har en mycket hög personalandel och vilkas flottor sällan besöker svensk hamn, fär stora bidrag som betyder ganska mycket för dessa rederiers ekonomi. Andra rederier med långt driven rationalisering oeh liten besättning fär däremot endast obetydliga bidrag.

Föredraganden har föreslagit alt man skulle använda en del statliga medel
för att få till stånd praklikplatser ombord på fartygen, och della stöds av ett
enigt utskott. Detta förslag är offensivt och framålsyftande till skillnad från
förslaget om stödet för hemresor, som snarare verkar konserverande pä
befintlig sjöfarlsstruktur. 1 propositionen förutsätter man atl vederbörande
skall ha förvärvat behörighet som matros eller motorman för all slödel skall
utgå. Dess värre kan det nog många gånger vara så, att ungdomar påbörjar
praktik av det här slaget men atl de sedan ängrar sig och avbryter sin praktik.
Dä fär del berörda rederiet genom dessa regler om stödei inle någon som
helst ersättning. Utskottet förutsätter dock alt sjöfartsverket, som är

3 Riksdagens protokoll 1979/80:166-167

Nr 166 huvudman för verksamheten, uppmärksamt följer utvecklingen samt att

Fredaeen den rnan, för den händelse elt oväntal slort antal elever skulle avbryta sin praktik

6 iuni 1980 innan angiven behörighet erhållits, i sinom tid lämnar förslag till ändrade

_____________ bidragsregler.

Siöfartsnolitiken Utskottets ordförande och moderata samlingspartiet har i en reservation

krävt att sjöbefälsulbildningen skall bibehållas i Malmö och Stockholm.

Utskottsmajorileten delar emellertid utbildningsutskottets uppfattning all detta inte är nödvändigt. Vi menar att riksdagsbeslutet om nedläggning av skolorna fallats så nyligen alt del inle finns skäl till omprövning. Utskottet förutsätter dock alt UHÄ, som är den myndighet som närmast har ansvaret för här berörda frågor, uppmärksamt följer utvecklingen och, om så erfordras vidtar sädana åtgärder som syfiar lill atl erforderlig utbildningskapacitet och ulbildningsstandard kan upprällhällas. Rolf Clarkson hävdade nyss atl del skulle vara svårt atl klara rekryteringen av sjöbefäl till Härnösand oeh Kalmar, därför atl eleverna inte bodde där. Men del vore väl litet märkligt om blivande sjöbefäl skulle behöva hänga mor i kjolarna under utbildningstiden. Hur skall de då klara sig sedan när de går till sjöss och är långt borta från svenska landmärken?

Utskottet har också haft att behandla en del förslag som berör trafiken pä Göteborgs hamn, och där är vi överens om alll utom när det gäller förslaget alt slopa fyr- och farledsavgifler för transocean linjetrafik. Olle Östrand har nyss pläderat för avslag på det förslaget. Syftet med åtgärden är alt motverka att fartygen i stället för att gå direkt till svensk hamn utnyttjar konlinenlhamnar av den typ som finns i Rotterdam och Hamburg för omlastning. Svenska hamnar och svenska företag kommer annars alt förlora tillgången pä direklanlöp av fartyg i transocean linjetrafik, vilket vi bedömer skulle vara olyckligt. Jag yrkar alltså avslag pä reservationen från Birger Rosqvist m.fl.

Socialdemokraterna i utskottet reserverar sig lill förmån för ytterligare en utredning om civil bemanning av isbrytare och sjömätningsfartyg. Jag skall i det här anförandet nöja mig med alt notera alt föreliggande utredningar visar atl en övergäng till eivilbemanning skulle öka statens kostnader med bortemot 50 milj. kr. för isbrytning och sjömälning. I dagens statsfinansiella läge är detta en orimlighet.

Till sist: Rolf Sellgren har reserverat sig till förmån för en omlokalisering av isbrytarledningen från Norrköping fill Härnösand. Även om vi har förståelse för de regionalpolitiska skälen för en sådan åtgärd finns det så starka organisatoriska, administrativa och ekonomiska skäl atl anföra emot del förslaget, atl utskottsmajoriteten anser sig böra avvisa kravet pä omlokalisering av isbrytarledningen. Detsamma gäller kravet pä en villkorslös omstationering av isbrytarna. Vissa jobb kan naturligtvis bli aktuella där uppe om anbuden frän berörda varv är tillräckligt konkurrenskraftiga.

Avslutningsvis skall jag helt kort kommentera två problem som inle
aktualiserats i reservationen men som har stor betydelse för sjöfartsnäring
ens framlid.
34 Alexander Chrisopoulos pläderade på vpk:s vägnar för en svensk - jag

skulle vilja tillägga oreserverad - anslutning till UNCTAD-koden. Detta skulle emellertid enligt all expertis få förödande effekter för den såväl ekonomiskt som sysselsätlningsmässigt så viktiga cross-lrade-trafiken. Regeringen och utskottsmajorileten är därför överens om atl arbeta för en EG-varianl av UNCTAD-koden som bättre skulle tillgodose den svenska sjöfartens och dess anställdas intressen.

När vi om etl par timmar kommer all fatta ett betydelsefullt beslul för svensk sjöfart, är det minst sagl vemodigt alt samtidigt behöva notera atl vi just nu har en hamnarbetarkonflikl som, om den inte får etl snabbt slut, hotar att slå ul många rederier, näringsgrenar och hamnar. Här vill jag bara uttrycka den förhoppningen atl Svenska hamnarbelarförbundel och övriga inblandade parter snabbt försöker nå en lösning på konflikten, som annars kan få katastrofala verkningar för såväl svenskt näringsliv och sjöfart som mänga svenska hamnar.

Fru talman! Jag ber avslutningsvis att få yrka bifall till utskottets hemställan på alla punkter.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

BIRGER ROSQVIST (s) replik;

Fru talman Jag skall med tanke på den knappa tid som vi har på oss i dag försöka fatta mig kort även i repliken.

Rune Torwald nämnde något om atl vi hade sagt att avsaknaden av ett sjöfartspolitiskt program skulle ha bidragit fill den kris som sjöfarten i Sverige har råkat in i och till den slora utförsäljningen av fartyg. Rune Torwald, jag vidhåller de uppgifter som jag lämnade i milt inledningsanförande. Självfallet har denna brist påverkat ulflaggningen och utförsäljningen av fartyg. Statsmakterna har inle pä något sätt gått in och försökt styra denna ulveckling. För fyra fem år sedan sade man i etl sammanhang så här inom Redareföreningen: Ett statligt engagemang i svensk sjöfart är intensivt ovälkommet. De borgerliga regeringarna har kanske anammat den inställningen. Nu ropar emellertid redarna på etl statligt beslut om stöd till sjöfarten.

Det är ju etl nationellt intresse att vi har en handelsflotia. Kan vi i dag med den handelsflotia som vi har klara oss vid en eventuell avspärrning? Jag tvivlar på att vi har tillräckligt med fartyg under svensk flagg. Under andra världskriget skötte svenska fartyg en del av vår försörjning. Det hade målats "Sverige" på sidan. Vidare fanns det flaggor midskepps, och slora flaggor hade målats pä bog och låring. Jag tror att lejdtrafiken hjälpte oss en hel del under andra världskriget. Skulle vi råka i samma situation, är dessa möjligheler beskurna i dag: En tillräcklig handelsflotia finns inle.

I fråga om hemresorna nämnde Rune Torwald atl regeringen och utskottsmajoriteten velat slopa dessa för att fä pengar till praktikplatser på fartygen. Hemresor och praklikplatser är emellertid tvä hell skilda saker. I vilken annan näring byter man sociala förmåner mot utbildning? Detta skulle vara en hell ny väg. Vi vill behålla hemresorna och slår fast vid vårt yrkande.

Sedan, fru talman, till bemanningen av isbrytarna. En isbrytare är i dag

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

bemannad med så många personer atl det motsvarar bemanningen av tre superlankfartyg. När ulredningen har kommit fram till all del är dyrt all bemanna isbrytare, har den tydligen utgått från alt del skall vara lika många civila personer som i del militära. Detta ger bl. a. en del av bakgrunden lill vän uttalande all utredningen är ofullständig och atl den har arbetat med etl icke helt korrekt material.

OLLE ÖSTRAND (s) replik;

Fru talman! Beträffande den transoceana linjetrafiken vill jag säga atl del kunde vara lämpligt att nämna atl den trafiken redan i dag är myckel kraftigt rabatterad. Hade man tagit ut fulla avgifter när del gäller den trafiken, hade del givit en inkomstförstärkning på 29 milj. kr. Enbart för Göteborg skulle del ha rört sig om 17 milj. kr. 1 stället barman tagit ul endast 12 milj. kr. För Göteborgs del rör det sig om 6 milj. kr. Den trafiken är alltså redan i dag myckel kraftigt subventionerad. Del tycker jag stämmer illa med den princip som kommunikationsministern slagit fast i propositionen. Ett enigt utskott har också helt ställt sig bakom statsrådels uppfattning och sagt att "det är en viktig hamnpolitisk princip alt staten inte genom ekonomiskt engagemang i en enskild hamn påverkar konkurrenssituationen mellan olika svenska hamnar". Den principen har vi slagit fast.

Mot den bakgrunden kan man ställa sig frågan om del är riktigt att på sä lösa grunder som det nu är fråga om gå in och hell slopa avgifterna på den transoceana linjesjöfarten. Vad får det exempelvis för effekt när del gäller feederlrafiken, som har mycket stor betydelse för många svenska hamnar? Det är det ingen i dag som kan säga.

En sak är naturligtvis klar; genom de här ätgärderna ändras transport-mönstret, och det får konsekvenser. Skall man föra över trafik från ett ställe till elt annal fär del konsekvenser för de hamnar som är berörda - posiliva eller negativa konsekvenser.

Eftersom man inte kunnat klargöra konsekvenserna tycker vi att det är för tidigt alt införa den här avgiftsbefrielsen nu. Skall man införa en avgiftsbefrielse tycker vi att elt grundläggande krav är alt den inte fär drabba andra hamnar, ulan då skall pengarna tas från annat håll.

När det gäller definitionen, fru talman, finns del ingen i dag som kan definiera begreppet transocean linjetrafik. Talar man med redarna så har de en uppfattning. Talar man med företrädare för departementet och sjöfartsverket sä har de en annan. Det tycker vi är yllerligare ett skäl för att inte i dag gå in för den föreslagna principen.

ROLF CLARKSON (m) replik:

Fru talman! Rune Torwald gjorde en föredömligt kort och koncis framställning när han bemötte de reservationer som finns till utskottsbetänkandet. Men i del fall där han berörde den reservation som vi moderater och socialdemokraten Bertil Zachrisson står för tyckte jag nog alt han gjorde det lätt för sig.

Del kan väl inte vara rimligt att etl beslut enbart därför att det nyligen är

fattat inte skall kunna undersökas eller upphävas. Om beslutet har byggt på     Nr 166
felaktiga premisser och man snabbt kommer underfund med det, skall man     Fredaeen den
då bara av slentrian låta det hela rulla vidare så atl beslutet kanske medför    g jmj 1980
ödesdigra konsekvenser? Det kan inte vara riktigt, Rune Torwald.

Vi begär ingenting annat än alt man skall undersöka om de branschpro- Siöfartspolitiken gnoser som nu framkommit är riktiga. Är de det måste vi omedelbart se till alt etl olyckligt beslut rättas till. Något värre är del inle fråga om. Det gäller ju inte någol påvligt postulat. Vi måste kunna vara flexibla här. Vi gör oss ju stor ära i andra sammanhang av att vara det, atl la intryck och rätta oss efter utvecklingen.

Här är det inle fråga om att se det på något annat sätt. Är beslutet felaktigt skall del rättas till även om beslutet har fattals nyligen.

Den andra invändningen ville Rune Torwald skämtsamt tillbakavisa med påståendet alt stora, starka sjömän inte skall hålla mamma i kjolen. Det vill jag bemöta lika friskt med all säga: Del kanske inte är mamma som sjömannen vill hålla i kjolen utan fästmön. Och dä är effekten bra mycket tyngre.

Del är inte fråga om all sjöbefälsskolorna i Kalmar och Härnösand skall bli lidande om man behäller hela utbildningsnätel. Det är fråga om atl ha kvar utbildningen också i Malmö och Stockholm, inte att lägga ned utbildningen i Härnösand och Kalmar och ha kvar den i Malmö och Stockholm. Det är fråga om all behålla hela utbildningsverksamheten. Sjöbefälsskolorna ligger ju på dessa platser därför atl utbildningen är regionalt betingad. Del är väl inte egendomligt atl i en landsända där sjöfarten spelar stor roll en stor del av befolkningen också ägnar sig ål sjöfarten. Det är väl mindre troligt, Rune Torwald, atl folkel i Norrlands inland är intresserat av sjöfartsutbildning. Det är mer troligt atl man är det i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar, där sjöfarten spelar en förhållandevis stor roll.

Jag tycker att vi skall se till vad som är realiteter. Lät oss behålla alla skolorna tills vi får frågan utredd sä att ett nytt beslut ligger på fast grund. Det är det enda rikliga vi kan göra här i Sveriges riksdag när det gäller att skydda näringen. Det kostar inga pengar. Det sparar pengar, Rune Torwald.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Fru talman! Utskollet avstyrker yrkandet i vpk-motionen om etl statligt rederi. Enligt utskoltets uppfattning är det av stor betydelse att den svenska sjöfartsnäringen kan utvecklas i sunda former och att konkurrensen inte snedvrids genom att staten engagerar sig som redare.

Sommaren 1978 påbörjades, som jag nämnde tidigare, den svenska fartygsrealisationen. Totalt försvann 40 % av den svenska handelsflottan, på grund av tidigare felspekulationer.

F. n. pågår en omfattande överföring av svenska fartyg till bekvämlighetsflagg och en lika omfattande utförsäljning av enheter ur den svenska handelsflottan.

Salénrederierna har en egen arbetsförmedling, förlagd lill Hongkong. Jag
skulle vilja fråga Rune Torwald: Är det vad utskottet menar med sunda 37

Nr 166 utvecklingsformer?

Fredaeen den Genom en omfattande överföring av svenska båtar lill bekvämlighelsflagg

6 iuni 1980 staten miste om 800 milj. kr. i skatteinkomster på tre år, samtidigt som

_____________ sjömanskåren kraftigt decimeras.

Siöfartspolitiken ' lagen om tillstånd om överlåtelse av fartyg föreskrivs "att del särskilt skall

beaktas hur överlåtelse påverkar effektiviteten och sysselsättningen inom

sjöfartsnäringen och de ombordanslälldas förhållanden". Överlåtelse får

inle heller "strida mot väsentligt allmänt intresse".

I bekvämlighelsflaggfrågan uppenbarar sig de reella motsättningarna

mellan ä ena sidan redarkapitaleis profifintressen och å andra sidan

sjöfolkets och del allmännas intressen. I förevarande betänkande avstyrker utskottet värt krav på skärpt

restriklivitet vid ulflaggning av svenska fartyg till andra länder. Jag skulle vilja fråga Rune Torwald: Vems intressen tjänar ett sådant

avslagsyrkande? Tjänar det sjöfolkets och det allmännas intressen eller

tjänar del redarnas intressen?

RUNE TORWALD (c) replik:

Fru talman! Låt mig börja med vad herr Rosqvist sade. Han hävdade alt han fortfarande var av den uppfattningen atl sjöfarlskrisen lill stor del är en effekt av all del inte förelåg elt sjöfartspolitiskt program. Jag hävdar alt krisen i första hand vållats av sammanbrottet på tankmarknaden, som i sin tur var en följd av oljekrisen. Det gick inte all skaffa frakter som gav täckning för rederiernas kostnader, ulan man körde helt enkelt med frakter som inte ens gav täckning för löner. I längden kunde rederierna inte fortsätta med detta. Del hade vi inle kunnat kompensera pä annat sätt än genom atl staten skulle ha gått in med enorma belopp. Det var inte möjligt, eftersom det inte ens i dag finns ordentlig täckning för fraktkostnaderna när del gäller oljelransporterna.

Sedan säger herr Rosqvist att det var fel att regeringen här bedriver en byteshandel - eller hur han nu uttryckte det - mellan sociala förmåner och praklikplatser.

Nej, det var inte alls så. Hemresorna är tillförsäkrade personalen i avtal. Det är alltså inte så atl rätten till fria hemresor försvinner. Staten löser inte rederierna från elt åtagande som rederier enligt gängse former tidigare har förbundit sig för i avtal. Delta tror jag del är väldigt viktigt att klargöra - och jag är säker pä alt Birger Rosqvist är medveten om del. Men jag är inle lika säker pä alt alla andra är medvetna om det. De fria hemresorna försvinner inte när statsbidragen försvinner, ulan skillnaden blir bara den alt rederierna inle fär ersättning för kostnaderna för dem. I slället har vi valt den mer offensiva metoden, menar vi, atl använda i grova drag samma belopp för att skapa möjligheter lill praklikplatser och därmed trygga rekryteringen inom sjöfartsnäringen.

Olle Östrand hävdade att del är fel alt slopa hamn- och fyravgifierna för

transocean sjöfart. Jag skall inle fördjupa mig i detta. Jag tror att Kurt

38 Hugosson kan framföra alla de argument som behövs för all klargöra atl del

beslul som utskottsmajoriteten har fattat är del riktiga, och jag kan inte tro     Nr 166
annal än att herr Östrands farhågor beträffande Norrlandshamnarna är     Fredaeen den
överdrivna.                                                                                     juni jggg

Rolf Clarkson sade att det är viktigt atl ändra på ett beslut om det är _______

felaktigt. Ja, del är det naturligtvis, men majorilelen tror all utbildningsut- Sjöfartspolitiken

skottet har hafl fog för silt beslut, och vi har därför inte funnit något skäl all

ändra del beslutet. Vi anser atl några egentliga risker inle uppkommer,

eftersom UHÄ har möjlighet atl anpassa utbildningsresurserna till de behov

som föreligger. Om det sedan är mamman eller fästmön som binder den som

skall utbilda sig så atl han vill ha utbildningen förlagd nära hemmet tror vi

inte har någon betydelse, eftersom han när han sedan kommer ut till havs

ändå måste ha rätt läng distans lill båda.

Jag hinner tyvärr inle ta upp Alexander Chrisopoulos inlägg men skall försöka göra det i nästa replik.

BIRGER ROSQVIST (s) replik:

Fru talman! När Rune Torwald säger all jag har påstått alt orsakerna till sjöfarlskrisen var alt vi inle hade någol sjöfartspolitiskt program är väl det ändå en grov feltolkning. Vad jag sade i i början av mill inledningsanförande var någonling hell annat. Jag ville dock slå fast alt följderna av denna kris för svenskt vidkommande kunde ha varit helt andra om vi hade haft etl program som hade följt upp de här frågorna.

Lät mig hänvisa till en sak som jag nämnde i milt tidigare anförande. Man lät tankfartygen gä lill utländska ägare därför alt rederierna på grund av likvidiletsproblem var tvingade atl sälja dem. Det gällde bl. a. lagringsfrågan. Man sålde några kvartsmiljonlonnare för 7 miljoner dollar per styck, men hade man fått ytterligare tre eller fyra månader på sig skulle man ha fått ut 15 miljoner dollar stycket för dem, så mycket steg priserna. Då hade ju också rederiernas likviditet blivit bättre.

Vad sedan gäller hemresorna är det sä, att man i fortsättningen enligl utskotlsmajoriletens förslag tvingas till atl förhandla för atl få fria hemresor. Men när pengarna tas ur en förhandlingspotl försämras ju sjöfolkels möjligheter att förhandla sig lill andra förmåner. De fria hemresorna var en förmän som tidigare staten hade betalat, men nu fär de som skall resa hem betala dem själva i den mån som redarens utrymme för atl genom avtal åta sig att bevilja förmåner blir mindre. Del är därför elt enhälligt sjöfolkskrav atl de fria hemresorna skall betalas av statsmakten.

ROLF CLARKSON (m) replik:

Fru talman! Det är inte rikligt alt ett beslut skall stå fast bara därför all del är presligemässigt uppbundet och alldeles nyligen fatlat. Sanningen är ju all underlaget för beslutet om indragningen av sjöbefälsskolor av kvalificerade bedömare anses vara alldeles för magert.

Och alt på elt magert underlag fatta ett beslut som kan föra med sig
omfattande och förödande konsekvenser som jag tidigare nämnt i mitt
anförande vore beklagligt. 39

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Jag vill också understryka alt det här inte är fråga om något regionallänkande frän reservanternas sida när det gäller sjöbefälsutbildningen i landet. Vi vill inle att nägon sjöbefälsskola skall läggas ner, utan vi vill ha kvar alla som finns i dag och under tiden på nytt undersöka om våra farhågor är berättigade.

Det vore mycket olyckligt om man här i riksdagen från regionala utgångspunkter skulle sätta sig emot en så rimlig begäran som den som vi framför i reservationen om sjöbefälsskolorna.

RUNE TORWALD (c) replik:

Fru talman! Först några ord till Alexander Chrisopoulos. Han hävdar atl det var olyckligt atl vi fick sälja så inånga fartyg. Jag delar den uppfattningen, men del var alltså en effekt av alt del inte gick alt skaffa frakter som gav rimlig täckning för rederiernas kostnader.

Alexander Chrisopoulos undrar vidare i vems intresse utskotlsmajoriteten anser att man inte skall ha statliga rederier. Ja, helt enkelt i allas intresse! Vi har nämligen den uppfattningen atl del är bäst för alla parter - såväl för rederierna som för deras anställda och för Sverige - att de som är kunnigast på områdel sköter svensk sjöfart. Vi tror atl de svenska rederierna sitter inne med den största kunskapen. Det är av den anledningen vi inle tror på några fördelar med en statlig rederiverksamhel.

Birger Rosqvist säger atl jag felciterade honom. Det är möjligt alt jag hårdrog vad han sade i inledningen av silt anförande beträffande orsakerna till sjöfartskrisen. Han log som exempel atl man, om man hade kunnat senarelägga vissa försäljningar, hade fått en mycket bättre ekonomi. Det är möjligt. Del är ofta så. men del är också någol av en spekulation. Orn rederierna själva hade varil säkra på atl man sju månader senare skulle ha fått så mycket bättre betalt, hade de nog kunnat klara av den manövern. Men de visste inte själva hur det skulle gå. Del kunde också ha gått den andra vägen: del fanns rederier som väntade för länge och som också korn i trångmål. Vi vet också atl vissa gjorde sig slora pengar på alt åka över halva världen med oljelaster och inte gå i hamn förrän de fått besked om var de kunde fä bäst betalt. När sedan andra gjorde likadant i nästa skede gick det plötsligt ät andra hållet, och de förlorade stora pengar. Jag är ingen vän av den sorlens spekulationer, men tyvärr förekommer sådana ibland.

Till sist vill jag än en gång trösta Rolf Clarkson med att farhågorna atl vi inte skulle ha kapacitet nog för alt utbilda svenskt sjöbefäl och för all täcka det långsiktiga behovet inle är grundade. Tvärtom kommer UHÄ alt ha uppgiften atl se lill all de resurserna finns. Skulle det visa sig alt man inle klarar utbildningen vid de tre skolorna har naturligtvis UHÄ en oavvislig skyldighet alt framlägga förslag om hur delta skall lösas. Del kan exempelvis innebära atl man får bedriva utbildningen något är längre än som var tänkt i Malmö och Stockholm för att klara en tillfällig utbildningspuckel. Det råkar nämligen vara en puckel man har alt klara av under de närmaste åren fram lill 1985 beroende på alt brisimönstringen har avvecklats.

Förste vice talmannen anmälde atl Rolf Clarkson anhållit att lill protokollet få antecknat atl han inte ägde rätt till ytterligare replik.

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Fru talman! I det svar som Rune Torwald gav mig gjorde han en soppa av de frågor jag ställt, och jag kan inte betrakta det sorn någol svar. Det hela kan kanske förklaras av att Rune Torwald på grund av pressen med alla repliker inte lyssnade rikligt pä de frågor jag ställde. Jag anser inle alt del föreligger någon anledning alt upprepa dessa frågor; Rune Torwald kan studera dem efteråt.

Jag vill nu bara kommentera vad Rune Torwald sade om vårt krav niir det gäller UNCTAD-koden. Jag anser att han bör läsa litet bättre innantill i vär motion. Vi säger där atl näringen bör anpassas pä lång sikt lill atl övergå lill UNCTAD-koden 40-40-20.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

KERSTIN EKMAN (fp):

Fru talman! Rikspolitik, regionalpolifik, bypolitik.

Vi är 349 ledamöler i denna kammare. Vi är valda av människor i våra resp. valkretsar, och vi bör vara väl förankrade i vår hembygd. Samtidigt skall vi tillvarata hela värt lands intresse. Ofla - alltför ofta, kan man tycka -verkar det som om omsorgen om den egna bygden går framför omsorgen om hela riket och dess affärer.

När jag nu som folkpartistisk ledamot från Göteborgsbänken talar med anledning av trafikutskottets betänkande om sjöfartspolitik, är del med glädje jag kan konstatera all det som är bra för Göteborgs hamn också är bra för Sverige. Man kan säga atl det är en nödvändighet för Sverige och Sveriges näringsliv atl Göteborg kan fungera som en cenlralhamn för den transoceana sjöfarten.

Vi vet alla att del är Göteborgs hamn som är vårt alternativ. De andra tänkbara hamnarna är inte svenska, de ligger på kontinenten. Göteborg är den naturliga centralhamnen för hela Norden.

Det behövs dock omfattande investeringar, och del fär alltså anses vara elt intresse för hela landet alt dessa investeringar blir gjorda.

Göteborgs kommun och Göteborgs hamnstyrelse har tidigare föreslagit atl staten skulle gå in som delägare i Göteborgs hamn. Man skulle därigenom säkerställa ett nödvändigt kapitaltillskott för atl klara den framtida utvecklingen av hamnen. I den särskilda utredning som ligger lill grund för regeringens proposition underströks nödvändigheten av att bevara och utveckla Göteborg som nordisk centralhamn. Däremot tillstyrktes inte elt direkt driftbidrag eller ett kapitaltillskott i form av statligt ägande. Utredningsmannen stryker samtidigt under nödvändigheten av atl Göteborgs hamns investeringsbehov kan tillgodoses. Det bör då ske genom etl särskilt statligt lån till Göteborgs hamn med sådana ränte- och amorteringsregler att investeringskostnaderna inte blir ogynnsammare än vad de skulle ha blivit genom etl tillskott av aktiekapital.

Björn Molin, Bertil Hansson och jag har i motion 1979 anfört att del är

Nr 166 lämpligast alt kapitalförsörjningen för hamnverksamheten tryggas genom all

Fredapen den " särskild låneram ställs lill Göteborgs hamns förfogande. Riksbanken kan

6 inni 1980 '" bestämmande av läneramar för olika kommuner utöver låneramen för

Göteborgs kommuns allmänna verksamhet också anvisa en låneram för

c-.j: , ;•,•; Götcborgs hamus verksamhet.

Sjöfartspolitiken

m. m.

Utskottet har i betänkandet instämt i alt kapitalförsörjningsfrägorna är av betydelse för atl Göteborgs hamn skall kunna genomföra erforderliga investeringar och därmed upprätthålla sin internationella konkurrensförmåga. Utskottet förutsätter därför all fullmäktige i riksbanken i samband med de frågor som berör Göteborgs kommuns och Göteborgs hamns utrymme på obligationsmarknaden beaktar de målsättningar i fråga om hamn- oeh sjöfartspolitiken som rnan tidigare uttalat. Utskottet säger atl Göteborgs hamn på etl tidigt stadium, trots konkurrens frän hamnar i Europa, lyckats hävda sin traditionella ställning som en viktig anlöpshamn för de transoceana linjesystemen. Utskottet delar också föredragandens åsikt atl Göteborgs hamn inte bara har värde för regionen ulan också för samhället som helhet.

Della uttalande av utskottet anser vi motionärer vara hell tillfredsställande. Närmare former för hur frågan skall lösas är det ju inte riksdagens sak att uttala sig om.

För att stärka såväl linjerederiers som vissa svenska hamnars konkurrenskraft föresläs i propositionen atl den direklgående transoceana linjelrafiken över svenska hamnar befrias från fyr- och farledsavgifl. Delta noterar vi med tillfredsställelse, då del stärker vär konkurrenskraft gentemot utländska hamnar.

Vi lar i vår motion också upp frågan om trafikledning och lotsning i Göteborg. Frågan har behandlats i det belänkande som hovrättspresidenten Wenlz avlämnade i januari i är. Där föresläs en samordning av huvudmannaskapet för lotsning och trafikledning. Man föreslär också en trafikledningscenlral, ledd av Göteborgs hamn. Vi motionärer anser delta vara den bästa lösningen. Både föredragande och utskott anser del nödvändigt alt frågan om huvudmannaskapet löses på etl sätt som vinner de berörda parternas förtroende. Det är vår förhoppning all frågan nu löses.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill ulskotlels hemställan på alla punkter.

Under detta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

YNGVE NYQUIST (s);

Herr talman! I motion 1979/80:299 har etl antal socialdemokrater i
Dalarna och Uppland ställt krav på att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om möjligheterna atl utnyttja Dalälven som sjötransportled från
Siljan fill havet. Vi vill veta någol om tänkbar effekt på industrin i Dalarna,
exempelvis Domnarvels Jernverk med dess slora fraktbehov - etl fraktbehov
som kommer atl ökas ytterligare med stora ämnesfrakler frän Luleå till
42 Domnarvet.

Motionärerna har uppfatlat utskottets inställning som positiv genom alt Nr 166 utskollet bl. a. konstaterar all av det samlade transportarbetet i Sverige kan Fredaeen den en större del än f. n. lämpligen ske lill sjöss. De fördelar som sjöfarten har ur -- 980

energisynpunkl och när det gäller miljö- och säkerhetsaspekter talar också, __

enligl utskottet, för att kuslsjöfarlen i framtiden bör kunna utföra en större Siöfartsnolitiken transportuppgift än f. n. Därför förutsätter utskottet att den utredning som skall tillsältas får i uppdrag att belysa hamnarnas roll för kuslsjöfarlen och befintliga inre vatlenleder. Vi vill då ha belyst om Dalälven kan bli en inre sjötransporlled av betydelse.

Som framhålls i motion 299 har frågan om byggande av en kanal i Dalälvens lopp varit föremål för diskussion under lång tid. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har vid två tillfällen tagit ställning för all frågan bör bli föremål för utredning. Det första beslutet fattades den 14 februari 1978, då man i skrivelse till regeringen hemställde om alt medel skulle ställas lill förfogande för atl undersöka förutsättningarna för ett kanalprojekt. Vidare har länsstyrelsen i en skrivelse den 25 april i är, ställd lill riksdagens trafikutskott, ansett atl förutsättningarna för att förverkliga projektet Dalakanal är olillräckligt utredda.

Utskoltets skrivning, all ulredningen om kuslsjöfarlen kommer alt bli oförhindrad atl utreda del här projektet, anser jag vara en acceptabel slutledning. Ärendet bör då hamna i sill rätta sammanhang och följaktligen kunna fä en riktig belysning. Från fackligt håll, t. ex. från LO-dislriktet, har man ansett atl frågan om Dalälvens trafikering bör bli föremål för en skyndsam statlig utredning. Man har då framhållit atl "vi har inle råd alt avslå något förslag som kan leda till sysselsättningsfränijande åtgärder under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden". Jag delar den uppfattningen.

Motionärerna vill ha elt klarläggande av projektets hållbarhet, och del tycker vi oss kunna få om utskoltets intentioner följs. Atl så sker kommer vi naturligtvis atl bevaka.

Herr talman! Jag har inget yrkande. Milt inlägg är en markering av motionärernas inställning.

SONJA REMBO (m):

Herr talman! Med anledning av motion 2028 avser jag atl uppehålla mig vid den del av trafikutskottets betänkande 26 som behandlar frågor rörande Göteborgs hamn.

Redan 1965 ärs hamnutredning konstaterar att Göteborg som bashamn för direkttrafik medför marknadsmässiga och ekonomiska fördelar för hela Norden och att en samordning behövs. Utan en sådan samordning riskerar de nordiska intressena alt bli hell beroende av främmande rederier och deras prispolilik. De nordiska rederiernas möjligheler att hävda sig internationellt torde vara störst sä länge de kan basera sig på en egen hemmahamn. Över huvud taget synes direkta egna transociana sjöfartsförbindelser vara till gagn för de nordiska internationella handelsförbindelserna - sä långt 1965 års hamnutredning.

Nordtransulredningen 1969 fastslår att en nordisk storhamn medför 43

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

kostnadsbesparingar men att godsunderlaget rimligen endast räcker för en enda nordisk storhamn, nämligen Göteborg. Utredningen konstaterar vidare: "Direktlrafik för transocian handel med i huvudsak nordisk tonnage utgör en större prisgaranti och fraktkonkurrens än om enbart kontinentala hamnar och rederier fick ombesörja trafiken. Härigenom skyddas det nordiska näringslivet från de merkostnader som en otvivelaktigt ocentral lokalisering i den regionala världsekonomin annars kunde ge upphov till."

1974 konstaterar Ingenjörsvelenskapsakademiens iransportforsknings-kommission att godsunderlaget för conlainerlrafik över Göteborg inom överskådlig framlid troligen endast är tillräckligt för alt upprätthålla direktlinjer lill några få transoceana deslinationer, såvida inte den nordiska marknaden i högre grad dirigerar gods över Göteborg.

Den nu aktuella Dahlgrenska utredningen fastslår i en analys av konsekvenserna av en omläggning av trafiken från Göteborg lill andra hamnar alt nu färdiga eller projekterade utbyggnader i de svenska hamnar som konkurrerar med Göteborg om containerlrafiken är helt otillräckliga för atl ersätta Göteborgs kapacitet. En mer omfattande överföring av trafiken fill andra svenska hamnar förutsätter således kommunala investeringar uppgående lill miljardbelopp.

För de svenska rederierna skulle förlusten av en svensk bashamn medföra kraftigt ökad konkurrens från såväl landlransporter som andra länders rederier, främst då sovjetiska och polska. Möjligheten atl påverka fraktpolitik och linjenät skulle reduceras till nackdel för del svenska näringslivet och konsumenterna.

En omläggning av trafiken skulle innebära en kapitalförstöring i halvmil-jardklassen oeh etl bortfall av uppskattningsvis 3 000 arbetstillfällen i Göteborg.

Den Dahlgrenska utredningens samlade bedömning är all elt bibehållande av transoceana direklanlöp i Sverige bör eftersträvas och alt andra svenska hamnar av kapacitetsskäl inle är i stånd all med rimliga investeringar ta över en dominerande del av den transoceana trafik som nu går över Göteborg.

Flera av varandra oberoende hamnulredningar konstaterar således

- atl det är väsentligt för det svenska folkhushållet all bibehålla direkt transocean linjelrafik på svensk hamn,

- atl tillgängliga godsmängder endast är lill fyllest för alt försörja en enda hamn,

- atl denna enda hamn mäsle räkna hela Norden som sitt upptagningsområde,

- atl ingen annan svensk hamn har tillnärmelsevis tillräcklig kapacitet för alt ta över en större del av denna trafik från Göteborgs hamn,

- att alternativet till direktanlöpen pä Göteborg är feedertrafik på konlinenlhamnar med allvarliga konsekvenser inle bara för Göteborgs kommun och svensk sjöfart utan för hela det svenska folkhushållet.

Mot denna bakgrund är det märkligt alt läsa den Dahlgrenska utredning-

ens slutsals, till vilken utskottet ansluter sig, att del är av stor vikt att bevara     Nr 166
konkurrenskraften mellan de olika hamnarna i Sverige vital och ograverad i     Fredaeen den
syfte alt genom effektiv och rationell drifl fä tillräcklig konkurrensförmåga     z: ;     • inon
också gentemot utlandet.

Resultatet av denna vitala och ograverade konkurrens har enligl samma Siöfartsnolitiken utredning blivit en större överkapacitet på flera sektorer än som är m önskvärt.

En brist i den Dahlgrenska utredningen är också att den inte närmare går in pä de finansierings- och andra stödformer som kommer hamnarna på kontinenten till del.

Utredningen konstaterar alt "hamnarna i de lälibefolkade länderna i Västeuropa har diamenlralt motsatta förutsättningar mot Sverige". Den konstaterar också alt de ekonomiska förutsättningarna varierar och noterar att "närheten mellan de större hamnarna på kontinenten har inneburit atl en mycket stark konkurrens vuxit fram, där del gemensamma marknadsområdet är stort och betydelsefullt ur godssynpunkt och atl denna konkurrens drivs med olika medel som har inneburit elt starkt tryck på periferi liggande hamnar". Till dessa konkurrensmedel hör givelvis finansieringsfrågorna och graden av nationellt engagemang i hamnarna.

Som framhålls i motion 2028 är en analys av dessa konkurrensmedel nödvändig för en kartläggning av den verkliga konkurrenssituationen. Utskottet förutsätter också alt erforderliga analyser kommer lill stånd.

Den tekniska utvecklingen till såväl lands som sjöss och kravet på snabb, säker och effektiv godshantering har lett till mycket stor kapitalbindning i hamnanläggningar. För att möta de ökande kraven räknar Göteborgs hamn med ett investeringsbehov under den närmaste femårsperioden på bortåt 400 milj. kr. Svenska hamnförbundet påpekar i silt remissvar på den Dahlgrenska utredningen det orimliga i atl lägga det ekonomiska ansvaret på enbart hamnägaren för stora, riskfyllda projekt som betjänar i huvudsak andra än kommuninvånarna.

Herr talman! Det är i sanning angeläget alt den av regeringen förutskickade övergripande hamnplaneringen skyndsamt kommer lill stånd och alt kapitalförsörjningsfrågorna likaledes skyndsamt får en tillfredsställande lösning.

Det av Göteborgs kommun föreslagna statliga delägarskapet i Göteborgs hamn har inte vunnit vare sig regeringens eller utskottets gillande. Desto angelägnare är det att andra former skapas för atl garantera all konkurrensen om den transoceana direkltrafiken inle på sikt leder till alt denna trafik blir olönsam och leds bort från Sverige, lill men för samhällsekonomin. Genom silt förslag alt slopa fyr- och farledsvaruavgifterna för denna trafik har också regeringen dokumenterat att den är beredd atl värna om den transoceana linjelrafiken på svensk hamn.

Frågan om lotsning och trafikledning på Göteborgs hamn är föremål för
överläggningar mellan sjöfartsverket och hamnförvaltningen. Det finns
uppenbarligen goda förutsättningar för att dessa förhandlingar skall leda till
ett för båda parter godtagbart resultat. För Göteborgs hamn är det angeläget

Nr 166 atl den tekniska utrustningen för den föreslagna trafikledningscentralen i

Fredaeen den huvudsak får en sådan utformning som föreslås i den av kammarrätlspresi-

6 iuni 1980 denten Wenlz i januari i är framlagda ulredningen om irafikledning och

_____________ lotsning i Göteborgsområdet, även om de ekonomiska realiteterna medför

Sjöfartspolitiken " utbyggnaden måste ske etappvis.

Herr talman! Det är mycket tillfredslällande alt denna segslitna fråga nu är på väg all lösas.

MÄRTA FREDRIKSON (c);

Herr talman! Med anledning av proposition 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m. har jag i motion 2023 tagit upp frågan om en mer generös tillämpning av det i propositionen föreslagna rekryteringsbidraget.

Jag vill framhålla atl del på de mindre fartygen är svårt all ordna styrd praktik enligt sjöfartsverkets anvisningar. Ä andra sidan kommer nybörjarna i dessa fartyg, vilka seglar pä nära farvatten, på elt naturligt oeh påtagligt sätt in i alla förekommande arbeten. Jag vill dessutom framhålla del angelägna i atl ungdomar kan få börja lill sjöss med hemmafarlyg, sä som man i alla lider gjort längs kusterna. Pä detta sätt har elt stort antal sjömän rekryterats, och de smä fartygen har bidragit med en förslapraklik, så att vederbörande har fått antingen blodad land och fortsatt eller har funnit att han inle trivs med sjömansyrket.

När nu riksdagen skall besluta om rekryteringsbidrag, så är det beklagligt atl förslaget upptar sä stränga kriterier. Del skulle bättre tjäna sitt syfte att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning och insyn i vad sjömanslivet innebär, om del utginge till varje ungdom som påmönslras utöver besätlningslislan samt om rederierna kunde erhålla de förslagna 75 procenten omedelbart efter fullgjord praklikanlljänstgöring utan avvaktande av att vederbörande blir behörig matros eller motorman. Vidare bör samlliga kostnader, som uppstår på grund av anställning enligl kollektivavtal, vara bidragsgrundande.

Genom atl på detta sätt underlätta åtminstone för fartyg under 1 600 bruttoregisterton att della i rekryteringsverksamhelen pä bidragsbasis med ungdomar utöver besätlningslislan skulle man uppnå atl etl ökat antal ungdomar finge dels en möjlighet lill anställning, dels en möjlighet all pröva på ett yrke som de kanske efter yrkesinriktad utbildning kommer alt förbli trogna.

Herr talman! Jag inser del meningslösa i all i strid med elt enigt utskott yrka bifall till min motion, varför jag avstår från detta. Men jag vill i slället uttrycka den förhoppningen-som ju f. ö. även utskottet gett uttryck för-att berörda myndigheter snabbt ser över reglerna för praktikaniverksamhel inom sjöfarten och därefter lägger fram förslag till ändringar som gör det möjligt för ungdomar alt få värdefull sjöpraktik även på mindre båtar med stöd av staten.

OLLE AULIN (m):

Herr talman! När riksdagen förra året förelades ett förslag lill ny organisation av sjöbefälsutbildningen hade jag anledning atl rikta stark kritik mot förslaget. Underlaget för propositionen var enligl min mening bristfälligt - del var t. o. m. mycket bristfälligt. Förslaget log inte tillräcklig hänsyn till utbildningsbehovet för områden som har anknytning till handelssjöfarlen -t. ex. sjöfartsverket, lolsverkei, tullverket, spedilionsförelagen och försäkringsbolagen. Inle heller behovet av vidareutbildning och forsknings- och utvecklingsarbete beaktades i tillräcklig utsträckning. Man bortsåg också frän vissa grundläggande fakta när del gällde lokaliseringen av utbildningen.

Det framstår närmast som självklart atl utbildning bör lokaliseras till orter där del finns elt bra elevunderlag, där möjligheterna all rekrytera lärarkrafter är goda och där del ges tillfälle alt samarbeta med annan, näraliggande utbildning och forskning. Mot den bakgrunden var beslutet atl avveckla sjöbefälsulbildningen i Stockholm och Malmö felaktigt.

Utvecklingen har redan visat atl kritiken rnot delta beslul var berättigad. Del har varil svårt all rekrytera till skolorna i Härnösand oeh Kalmar. Det finns risk för alt vi kommer atl sakna utbildat sjöbefäl, därför all presumtiva studerande inom Stockholms- och Malmöregionerna väljer andra yrken när utbildningen inte kan ske i hemregionen.

Men utbildningsutskottet var i det betänkande som för en lid sedan behandlades i kammaren inte berett alt ompröva sill ställningstagande från i fjol. Man hänvisade lill den sjöfartspoliliska propositionen, som vi nu behandlar. I den propositionen sägs likaså atl riksdagens beslut från i fjol inte nu bör omprövas, men där framhålls också - och det är viktigt - att det är "Tör sjöbefälsulbildningens vidkommande från rekryieringssynpunki av stor betydelse att utbildningen tillhandahålls pä sådana platser där man kan förvänta sig alt få tillräckligt med studerande". Det sägs vidare alt effekterna av förra årets beslut från rekryteringssynpunkt måste följas fortlöpande.

Detta är i och för sig bra. Jag menar emellertid att man redan nu kan se all beslutet från i fjol var felaktigt, och jag tycker att man snabbi skall ändra pä felaktiga beslul utan prestigelänkande. Jag har därför motionerat, såväl under allmänna motionstiden som i anslutning lill den sjöfartspoliliska proposition som vi nu behandlar, om en ändring av beslutet från i fjol. Utbildningsutskottet var, som jag tidigare nämnde, inle berett alt förorda nägon sådan ändring, och riksdagen log nyligen ett beslul ulan debatt, eftersom ärendet skulle återkomma.

Vi motionärer hade hoppals på ett mer positivt ställningstagande från trafikutskottet. Tyvärr har utskottet inte lyckats samla en.majoritet för elt tillkännagivande lill regeringen om alt ytterligare utreda och överväga sjöbefälsulbildningens organisation. Det är verkligen synd. Men såväl utskottets ordförande som dess vice ordförande och ytterligare tvä moderater står för en reservation med ett sådant yrkande. Etl bifall lill den reservationen ger möjligheler atl utan prestigetänkande ompröva ett beslut

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

som tidigare har faltals med alltför dåligt underlag. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.

ERIC JÖNSSON (s):

Herr lamian! Riksdagen har i dag atl för tredje gången på relativt kort tid la ställning till sjöbefälsutbildningen. Jag har begärt ordet trots atl jag inte tror att del går atl vinna någon större framgång för den uppfattning som jag och flera med mig har, nämligen alt den beslutade nedläggningen av sjöbefälsulbildningen i Stockholm och Malmö bör omprövas. Skälen för denna omprövning är beskrivna i reservation 5 av Bertil Zachrisson m. fl., och ytterligare skalbar också anförts här i debatten av Rolf Clarkson och Olle Aulin. De skälen skall jag inte upprepa. Jag har snarare begärt ordet för ett kort inlägg för att markera alt vi motionärer i den motion som har Bertil Zachrisson som första namn står kvar vid vär uppfattning.

För egen del tycker jag all frågan om lokaliseringen av sjöbefälsskolorna under behandlingens gång har förvanskats och dribblats bort, och vi har inle fält en riklig lösning av sakfrågan.

Malmö och södra Sverige kommer att drabbas myckel hårt av en nedläggning av sjöbefälsutbildningen. Jag tycker atl man under behandlingen av frågan har bortsett frän flera aspekter, framför allt rekryteringsaspekten. Malmö sjöbefälsskola rekryterar 96 % av sina elever frän Skåne, och sjöbefälsskolan i Stockholm rekryterar ungefär 96 % från Stockholmsområdet och närmast kringliggande län.

Del finns många andra skäl för en omprövning av fidigare nedläggningsbeslut, men som jag nyss sade skall jag inte alltför myckel belasta den redan hårt ansträngda kammaren. En förnuffig lösning av frågan är etl bifall till reservation nr 5 av Bertil Zachrisson rn. fl., och jag instämmer i det yrkande om bifall lill denna reservafion som har framställts av Rolf Clarkson.

PAUL GRABÖ (c):

Herr talman! För att inte dra ut pä debatten skall jag begränsa mig lill alt kommentera avsnittet 3.9 i betänkandet, nämligen bemannings- och utbildningsfrågor. Jag kan därvid anknyta direkt lill del föregäende inlägget av Eric Jönsson.

Det gäller frågan huruvida den kapacitet som vi får kvar här i landet för utbildning av sjöbefäl efter nedläggning av skolorna i Malmö och Stockholm är tillräcklig eller inle. Många hävdar alt den icke kommer alt bli tillräcklig och atl den icke kommer att bli tillräckligt attraktiv för att samla fullt antal sökande.

Dessa tvivel kommer till uttryck också i propositionen, där det sägs: "Mänga av svårigheterna atl göra säkra prognoser kvarstår visserligen, men utvecklingen pä senare tid medför att de uttalade riskerna för en framtida befälsbrisl inte får negligeras." Detta är propositionens text.

Samma farhågor återkommer i reservationen nr 5, som jag yrkar bifall till. Där heter det: "Då behovet av utbildat sjöbefäl kvarstår i stort sett i oförändrad omfattning innebär enligt utskottets mening den beslutade

minskningen av utbildningskapaciteten en påtaglig risk för alt en bristsilua- Nr 166

fion uppslår." Fredagen den

Det är väl ganska klart alt risken för atl en sådan brist skall komma att g :„_; iooq

uppstå ökar om de kvarvarande skolorna inle kan samla upp alla de sökande _

som skulle välja denna utbildning om utbildningen låg där de sökande i stort Sjöfartspolitiken
sett befinner sig. ™

Enligl min mening kan det inle vara rikligt alt inte använda utbildningsresurser som kan användas utan väsentlig merkostnad. Det finns skäl atl behälla de utbildningsplatser som finns på fem orter i avvaktan på atl det blir klart om all denna utbildning eventuellt inte är behövlig. Detta är icke klarlagt. Herr talman! Jag har redan anslutit mig till den reservation som har lämnats av utskottets ordförande och vice ordförande och som har kommenterats i inlägg bl. a. av Rolf Clarkson, Olle Aulin och Eric Jönsson. Jag skulle kunna stanna vid del. Jag vill emellertid fortsätta med elt tilläggsyrkande.

Del är möjligt alt återremittera ärendet i den del som gäller punkten 3.9 Bemannings- och utbildningsfrågor och som har en motsvarighet i mom. 15 i utskottets hemställan.

Jag yrkar därför att de frågor som behandlas i avsnitt 3.9 i belänkandet och i mom. 15 i utskottets hemställan skall återremitteras lill trafikutskottet för sådan ytterligare behandling som påyrkas i reservationen.

Nu står vi Inför en - hoppas vi - snabb avslutning av sessionen. För alt inte ställa till några olägenheter för kammaren, med det hårt pressade arbetsschema som återstår nästa vecka, och för atl ge behövligt utrymme för förnyade överväganden i ärendet vill jag också yrka att kammaren beslutar uppskjuta de återremitterade frågorna till behandling under riksmötet 1980/81. Dä ges den erforderliga tid för överväganden som reservanterna Bertil Zachrisson, Rolf Clarkson m. fl. efterlyst i sin reservation.

Alltså i första hand, herr talman, ålerremiss pä denna punkt och i andra hand bifall till reservationen 5 av Bertil Zachrisson, Rolf Clarkson m. fl.

SVEN HENRICSSON (vpk):

Herr talman! Till atl börja med mäsle jag få uttrycka min överraskning över det förslag som här lades fram av Paul Grabö. Planeringen har ju varil atl vi skulle kunna klara den här frågan ulan att än en gång behöva traggla med den.

Men nu till själva belänkandet.

De statliga subventionerna för sjöfolkets hemresor bör enligt vår mening behållas. Man måste ha klart för sig att dessa resor är en legitim rättighet för sjöfolket, men samtidigt en fördyrande omständighet för sjöfarten som inte har motsvarighet hos andra näringar.

På s. 28 i betänkande anför utskottet ett märkligt motiv för all dra in statsbidraget till fria hemresor. Man skriver att stödet "tenderar atl verka konserverande på besättningsstorlekarna".

Hur skall man tolka detta? Man kan inte tolka det på något annal sätt än att
utskottet menar att rederierna skall bli mera benägna atl dra in personal, om 49

4 Riksdagens protokoll 1979/80:166-167

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

statsbidraget till fria hemresor uteblir.

Men i höstas diskuterade vi i samband med propositionen 1978/79:117 om bemanning av fartyg frågorna om bemanningsreglerna och reglerna om minimibesättning. Vi konstaterade ju dä att det hade hänt myckel när det gäller personalindragning på fartygen. Bl. a. sades i elt remissutlåtande frän Maskinbefälsförbundet följande:

"Frän åren 1960 till 1975 minskade besättningarnas storlek med 25-40 procent. Uttryckt i antal per fartyg uppgår reduceringen lill 7-18 befattningar per fartyg."

Vi har noterat atl del pågår en ständig kampanj för all reducera besättningen på fartygen. Om jag tolkar utskottet räll är den åtgärd som nu föreslås ägnad alt ytterligare försämra sysselsättningsläget för sjöfolket, etl läge som enligt vad som anförts här av flera talare redan nu ärsvårt. Åtgärden visar också på tendenser.till restriktivitet och försämringar då del gäller sjöfolkels hemresor. Rederierna kommer givelvis all hårdare se över och försöka pressa kostnaderna för dessa resor, och delta kommer självfallet atl gå ut över berörd personal. Rederierna kommer - precis som utskottet tycks förmoda - alt ta det uteblivna bidraget lill intäkt för besparingsåtgärder också i andra avseenden som på olika sätt drabbar sjöfolket.

1 belänkandet föreslås också atl praktikplatser skall subventioneras av staten. Vi är av den meningen alt sjöfarten i likhet med andra näringar och i eget intresse bör se till att del finns underlag för rekrytering av manskap och befäl. Enligl de ombordanslälldas egna erfarenheter är bemanningslägel pä fartygen numera sådant, att nägon adekvat handledning knappast kan ske. Jag hänvisar här till vad jag nyss sade om den kraftiga nedskärningen av personal pä fartygen. Bemanningsplanerna är inte så dimensionerade alt behovet av personal för instruktörs- och handledaruppgifler i samband med utbildning av praktikanter är täckt. Därför föreligger enligl vår mening risk atl praktikanterna hell enkelt kommer atl användas som arbetskraft för okvalificerade rengörings- oeh målningsarbelen, för vilka arbeten man i dag saknar folk - det finns inle personal ombord för sådana arbeten, eftersom dessa skall skötas av personal från förelag i hamnarna. Men del finns enligl vär mening ingen anledning för staten atl ömma speciellt för rederinäringens rekryteringsproblem. Den näringen bör i likhet med andra näringar själv se om sitt hus i della avseende.

Beträffande sjöbefälsutbildningen motsätter sig vårt parti en nedläggning av sjöbefälsskolorna i Stockholm och Malmö. Enligl vår mening utgör Mälardalen och Skåne var för sig stora upptagningsområden för sjöbefälselever. Skolorna har f. ö. en egen utbildningsprofil och en specialisering, något som skulle försvinna vid en nedläggning. En rad andra skäl - inle minst trafikpolitiska och sjösäkerhetspolitiska-talar mot förhastade nedskärningar av utbildningskapacitet för sjöbefäl.

Del finns också all anledning påminna om all Sverige har antagit den s. k. STUW-konventionen och därmed förbundit sig atl stödja u-ländernas strävan alt bygga upp en egen sjöfart. Detta ställer på sikt krav på vår egen sjöfarlsutbildning, eftersom önskemål självfallet kommer alt framföras om

atl vårt land skall genom utbildning av sjöfolk och sjöbefäl stödja Nr 166

u-länderna.

I detta sammanhang vill jag också säga några ord om forskningen. Hittills iuni"l980

har forskningen haft en utpräglad sjöfarlsleknisk inriktning. Del framgår _____

även av utskottets skrivning. Då det gäller den angelägna tekniska Siöfartspolitiken forskningen vill vi från vpk:s sida särskilt betona all del är nödvändigt med en mm förstärkning av forskningen i fråga om nya driftsystem i förhållande till energisparande och miljö samt den del som handlar om en förbättrad sjösäkerhet. Vidare finns det andra forskningsområden som kommit litet i skymundan men som nu måste skjutas i förgrunden. Jag tänker då på sådana forskningsområden som sjöfolkels arbetsmiljö och psykosociala frågor i samband därmed.

Dä del gäller propositionens förslag om subventionering av fyr- och farledsavgifler för oceanfart kan vpk inle godta en sådan selekliv åtgärd som föreslås. Skälet till åtgärden anges vara alt stimulera till ökat nyttjande av svenska hamnar av transocean linjetrafik. Men dessa avgifter skall regleras via sjöfartsverket, vilket innebär att avgiflsborlfallet måste kompenseras på annal sätt. Då kan följden bli att annan sjöfart på olika sätt fär betala delta bidrag till oceanfarten. Dessutom finns enligt vår mening risk för all en sådan selektiv taxesänkning kan motverka direktfart på Norrlandshamnarna, med negativa regionalpolitiska och trafikekonomiska följder. I annal sammanhang har vårt parti föreslagit atl transportstödet även skall omfatta sjöfarten inom berörda zoner.

Herr talman! Till sist vill jag något beröra vpk;s förslag lill civil bemanning av isbrytarna. Vi anser atl våra argument härför är välgrundade. Först och främst vill vi betona värdet av att få en stabilitet i bemanningen liksom en möjlighet till bättre användning av fartygen under icke-säsong och därmed effektivare utnyttjande av farlygsresurserna. Härtill skall givelvis läggas det förhällandet att vi har en betydande arbetslöshet bland yrkeskunnigl sjöfolk. Del kan f. ö. starkt ifrågasättas om det är förenligt med principerna för svensk arbetsmarknad alt civila arbetsuppgifter utförs av militär personal. Hur skulle del se ut om vi exempelvis lät våra militära ingenjörsförband utföra arbeten vid reguljära civila vägbyggen? Etl sådan åtgärd skulle säkert väcka mycket stort uppseende, men så tänker man tydligen inte när man låter militär personal sköta civila sjöfartsuppgifter.

Vad jag här har sagt om bemanning av isbrytare gäller i lika hög grad
bemanningen av sjömätningsfartyg. ,

I delta sammanhang har vi också observerat motionerna 302 och 1350 från väslernorrländska riksdagsledamöter, vilka föreslår slationering av isbrytarna fill Härnösand och Kramfors. Delta skulle innebära en förstärkning av verksamhetsunderlagel och sysselsättningstryggheten för de anställda vid Lunde Varv. Vi finner det rimligt att isbrytarna placeras inom det egentliga arbetsområdet där issäsongen är längst, och vi kommer därför att markera vår inställning lill den här frågan vid voteringen.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till motionerna 1979/80:687, 544
och 2042. 51

Fredagen den

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

RUNE TORWALD (c) replik:

Herr talman! Jag vill säga några ord med anledning av Sven Henricssons inlägg.

Det är självfallet sä, Sven Henricsson, att avtalade personalkostnader -alltså inte bara kostnader för hemresor - påverkar rederiernas internationella konkurrenskraft. Men om staten tar över någon del av dessa avtalade kostnader, så innebär det automatiskt alt rederierna fär mindre intresse av att pressa sina personalkostnader, och det är naturligtvis i sin lur till nackdel för den svenska konkurrenskraften.

Rederiernas strävan bör alltid vara att hälla nere sina kostnader på alla områden. Det finns enligl vår mening möjlighet all göra del bl. a. på del område som omfattas av hemresorna - det kan gälla alt utnyttja resebyråer, att på lämpligt sätt befrakta fartygen osv. - men della blir inle intressant för rederierna i ett läge där staten övertar de här kostnaderna. Då anstränger man sig inle för att hålla dem nere.

Minskade kostnader i det här avseendet får inte några negativa effekter för de anställda. De är ju genom avtalet tryggade genom all de är berättigade lill elt visst bestämt antal hemresor.

En annan fråga som Sven Henricsson tog upp och som jag vill kommentera är regeringens och utskotlsmajoritetens förslag alt slopa fyr- och farledsvaruavgifterna för transocean sjöfart. Avsikten med detta är inle, som Sven Henricsson säger, att undergräva förutsättningarna för direklanlöp lill Norrlandshamnarna, ulan tvärtom atl stimulera lill direklanlöp. Förslaget får positiva effekter kanske i första hand när det gäller de slora transoceana hamnarna, men del är enligt mitt förmenande positivt även för Norrlandshamnarna. Man har inte tänkt sig att den här kostnaden skulle läggas ul på fyr- och farledsvaruavgifterna generellt, utan sannolikt kommer det alt bli så att det är hamnarna i anslutning lill oljeimporten som drabbas. Dä är det i stort sett bara de stora västkusthamnarna som blir aktuella, men detta får inle samma negafiva effekter från konkurrenssynpunkt som när det gäller fyr- och farledsvaruavgifterna för Iransocean sjöfart. För västkusthamnarnas del kan effekten av vpk:s krav i slället bli att man stimulerar till feedertrafik via de slora kontinenlhamnarna Rotterdam och Hamburg.

Under delta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

SVEN HENRICSSON (vpk) replik;

Fru talman! Rune Torwald framhöll hur angeläget del är alt pressa kostnaderna för rederierna. Det kan man förstå, med utgångspunkt i atl de bedriver en affärsmässig verksamhet. Men i det här fallet är det mycket stor risk att ett pressande av kostnaderna går ut över de ombordanslälldas förmåner. Det finns redan nu - man är inom rederierna medveten om vad som håller på atl hända - en tendens fill att överarbeta hemresebeslämmel-serna. Det finns tydliga indikeringar på försämringar för sjöfolket när det gäller nyttjandet av vissa möjligheter till hemresor. Man kommer med

strängare anvisningar om hur hemresan skall gå till, och försämrar på det sättet möjligheterna alt ta sig hem på snabbaste möjliga sätt. Man anlägger numera alltså härdare kostnadssynpunkter på hemresorna. Den aspekten -alt man åstadkommer försämringar för sjöfolket - måste vi ha med i bilden och inte bara se till intresset att förslärka resultatet för företaget.

Här har sagts att vi selektivt skulle stödja oceanfarten genom atl subventionera hamnavgifterna. Jag vill då än en gång uttrycka min oro för att det kommer atl resultera i att man går pä oeeanhamnarna, där avgifterna är subventionerade, och sedan med utnyttjande av t. ex. transportstödet i större utsträckning forslar varor pä land, i slället för all gå direkt på t. ex. de norrländska hamnarna, som är i behov av alll del stöd de kan få för atl vidmakthålla sin verksamhet.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

ULLA TILLÄNDER (c);

Fru talman! Jag vill helt kort instämma i vad Paul Grabö har sagt.

Thorslen Larsson och jag har vid två olika tillfällen motionerat om ett bibehållande av sjöbefälsskolan i Malmö. Jag behöver inle här upprepa de motiv som vi har fört fram i motionerna utan hänvisar till motionernas motiveringar.

Vid en förnyad genomläsning och granskning av de skäl som vi har framfört för elt bibehållande tycker jag alt motiven fortfarande har full bärkraft. Jag kommer alltså alt stå fast vid min tidigare ståndpunkt, föranledd av de presenterade skälen, och instämmer därför i Paul Grabös yrkande.

ULLA ORRING (fp):

Fru talman! Med anledning av trafikutskottets betänkande 1979/80:26, där frågan om bemanningen av våra isbrytare och sjömätningsfartyg behandlas, vill jag framföra följande synpunkter.

Frågan om civilbemanning för isbrytare och sjömätningsfartyg har varit föremål för flera utredningar. I den senaste rapporten. Bemanning av isbrytare oeh sjömätningsfartyg från 1978, föreslås ingen ändring, dvs. fortsatt militär bemanning.

Förre socialdemokratiske kommunikationsministern Bengt Norling lämnade pä sin tid utredningsuppdraget fill sjöfartsverket. Ulredningen har sålunda verkställts av marinbefäl och måste betraktas som en partsinlaga. Utredningsresultatet var därigenom nära nog givet på förhand. Kommittén borde i stället ha hafl en parlamentarisk sammansättning med sakkunskap även från övriga berörda parter, som sjöfartsnäringen, Fartygsbefälsför-eningen och Sjöfolksförbundet.

Bemanningsfrågan behandlades i riksdagen förra våren. Då konstaterades atl den berörda frågan behövde utredas ytterligare innan ett definitivt ställningstagande gjordes. När trafikutskotlels belänkande nu föreligger saknas, anser jag, de kompletterande utredningsuppgifterna.

I december 1979 ställde jag en fråga lill kommunikationsministern angående bemanningen av dessa fartyg. Svaret från statsrådet blev atl

Nr 166 ärendet var under beredning.

Fredaeen den anser att inte heller nu är själva principfrågan om civil eller militär

6 iuni 1980 bemanning och konsekvenserna därav tillräckligt belyst.

_____________ Kostnadsberäkningarna som framläggs i rapporten är osäkra. Man har

Siöfartsnolitiken sålunda utgått från i stort sett samma bemanningsnorm vid såväl civil som
™ militär bemanning - ett antagande som starkt måsle ifrågasättas.

Vidare har man inte analyserat betydelsen av fortsatt teknisk utveckling och därmed behovet av ett ökat specialislkunnande, inle minst för besättningen på sjömätningsfartygen.

Det är mycket olyckligt och beklagligt alt utskottet inte kunnat avge etl enigt yttrande i den här frågan. Principerna kring bemanningsfrågan bör ytterligare bli föremål för en verkligt allsidig utredning. Bemanningsfrågan är en teknisk, praktisk och social fråga och borde inte behöva vara partiskiljande. Min uppfattning är atl del trots alll finns en gemensam grundsyn.

Trots vad jag nu har anfört och på grund av det rådande slatsfinansiella lägel och de redovisade kostnaderna för en omställning till civilbemanning, ser jag mig nödsakad atl rösta med majoritelsförslagel. Det är med stort beklagande jag gör det.

Fru talman! Jag har sålunda inget annat yrkande än om bifall lill utskottets hemställan även i vad avser punkt 22.

GÖTHE KNUTSON (m):

Fru talman! Diskussionen om civil bemanning på isbrytarna emanerar från en yrkesgrupps behov av all få sina arbetsplatser flyttade närmare. Jag har viss förståelse för del. Men man måste också - som utskottets talesman här har anfört - ta hänsyn till dels de samhällsekonomiska förhållandena, dels det faktum all vår marin, vår flotta, värt försvar behöver den utbildning som isbrytarna ger.

Del bör också kunna noteras atl de värnpliktiga som tjänstgör på isbrytare trivs med den här formen av värnpliktstjänstgöring. De är, skulle jag vilja säga, lyckliga över atl ha fält en sådan kommendering. Men allra angelägnast tror jag del är alt se till kostnaderna för civil bemanning, som vi absolut inte har råd med.

Man måste också ta hänsyn lill den risk som en civil bemanning innebär i konfliktsituationer. Vi kan se hur värt närmaste grannland i öster ibland drabbas av strejk dä del gäller isbrytarna. Det skulle, överfört till svenska förhållanden, kunna innebära ytterligare svåra problem för Norrland.

Fru talman! Något av det viktigaste som kan sägas i detta ärende, när debatten har kommit så här långt, står på pränt i en av de motioner som Sten Svensson och jag har väckt. Vi har framför allt ägnat oss åt del mindre tonnaget och Vänersjöfarten. Del rör sig alltså om betydelsefulla faktorer i sjöfartssammanhang.

Vad jag nu främst vill trycka på när del gäller våra förslag är behovel av en

skattelagsändring för partrederier. Sådana skall enligt gällande lag ha ett

54 s. k. fast driftställe. Del är detsamma som beskattning i en viss kommun.

oavsett om delägarna är bosatta i skilda kommuner, vilket oftast är fallet. Nr 166

Sten Svensson och jag föreslår ändringar, så att regeringen fär medge atl Fredaeen den

rederi i särskilda fall ej kan anses ha fast driftställe. Vi föreslår också all g jypj igon

seglande delägare skall beskattas enligt sjömansskalteskalorna. Vi har elt _

utomordentligt gott stöd för våra förslag i den sjöfartspoliliska utredningen. Siöfartspolitiken

m. m.

Även de remissinstanser som behandlat ulredningen är positiva, med elt

undantag. Del är - kanske inle oväntat - riksskatteverkel, som är oroligt för

alt vissa skattemässiga principer skall trampas pä tärna och likaså för alt en ny

regel för partrederier skulle kunna smitta av sig och förorsaka liknande krav

från andra håll. Departementet och utskottet har tyvärr tydligen tagit iniryck

av dessa synpunkter. Sten Svensson och jag säger emellertid i vår

motion;

"De problem med en ändring som riksskatteverkel befarar måsle vägas mot den osäkerhet om rättsläget som på senare år har förstärkts genom atl skilda länsrätter bedömt likartade frågor olika. Nuvarande regler måste sålunda ses över."

Del är med glädje vi nu konstaterar alt departementschefen och utskottet anger att en utredning kommer att se över de här frågorna. Det är då vår livliga förhoppning atl man - och framför alll är hela den mindre sjöfartens företrädare angelägna om detta - fär en lagändring lill stånd här. Jag vill peka pä del som vi framhåller i motion 2041, att etl parirederi med fast driftställe i Stockholm eller Göteborg har slora fördelar jämfört med etl parirederi som är lokaliserat lill en mindre kommun. För elt parirederi i Stockholm är möjligheterna atl finna delägare betydligt större än på en mindre ort.

Man kan utgå frän alt om en ny utredning skulle komma fram till atl man bör avvisa sjöfartspolitiska utredningens förslag beträffande de här skallefrågorna, kommer en koncentration av rederirörelserna alt ske till storstadsregionerna. Vi finner inte detta acceptabelt. Vi kan alla i den här kammaren inse atl mindre kommuner och sjöfartsstäder på det viset åderlåts på ännu en näring. Jag är mycket orolig för konsekvenserna för de rederihamnar som finns i Vänern.

Jag konstaterar här, fru talman, atl Sten Svenssons och mina motioner 2040 och 2041 koncentrerar sig på just det mindre tonnaget och insjöfarten, i första hand den på Vänern. Vi kan notera att Vänersjöfarten har myckel goda förutsättningar. För det första finns del bra hamnar - det finns god utrustning i dem. För det andra har vi genom den borgerliga regering som satt för elt par år sedan och den borgerliga riksdagsmajoritelen kommit att fatta ett beslut som förbilligade sjöfarten pä Vänern. Man lättade kostnaderna för passage genom Trollhätte kanal med belopp i storleksordningen, om jag minns rätt, 15 milj. kr. per år.

Men prognoserna för Vänersjöfarten har dess värre inle uppfyllts, åtminstone inle ännu. Del är möjligt att de, som så många andra prognoser, utgick från för högt ställda förväntningar, men man kan inte bortse från att det finns en rad faktorer som borde förbättras. Jag pekade nyss på en -reglerna för parirederierna.

Vi har i motion 2040 pekat pä möjligheterna att låta Vänerns seglations-

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

styrelse fä en ännu viktigare funktion än den nu har. Man kan helt enkelt låta seglalionsstyrelsen - som är mycket effektiv - få bli det verkställande organet för praktiskt laget alla de åtgärder som är nödvändiga för en trygg sjöfart på Vänern.

Jag konstaterar, liksom vi alla kan göra, att del nu blir en utredning, en närmare översyn kring en rad olika problem som vi ser det som mycket angeläget ur Vänersjöfartens, Vänerlandskapens och dessa läns synvinkel att lösa. Vi har i vär ena motion yrkat pä att vad som i motionen anförs blir beaktat vid fastställandet av direktiven för ulredningen om sjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken. Vi kan, fru talman, förhoppningsvis läsa utskoltsbetänkandet på del sättet atl vad vi för fram också kommer att finnas med i de här direktiven. Detta skall då, hoppas jag, leda till bättre förhållanden och framför alll en framförhållning, så alt sjöfarten på Vänern oeh även den mindre kustsjöfarten får bättre betingelser och därigenom kan utgöra den effektiva näring som vi så väl behöver. Det finns också, som alla vet, ett alldeles speciellt miljöpolitiskt skäl för atl slå vakt om och skapa gynnsamma förutsättningar för sjöfarten. Det är ett energisnäll sätt all transportera gods. Del borde också kunna vara etl billigare sätt än vägtransporter. Man avlastar landsvägarna, som vi vet redan är hårt belastade och där kostnaderna är alltför stora. Det finns inga underhällskostnader för det element som sjöfarten rör sig på. Vi har, som jag nämnde, en bra kanal, bra slussar, goda förutsättningar. Det är liksom bara att gå vidare på den här vägen och skapa den gynnsamma framförhållning som gör atl man bland både partrederier och andra företagsformer inom sjöfartsnäringen vågar tro på den här näringen.

Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall fill utskottets hemställan.

ERIC REJDNELL (fp);

Fru talman! Jag skulle vilja säga några ord med anledning av avsnittet Bemannings- och utbildningsfrågor. Eric Jönsson var nyss uppe och sade all sakfrågan inle hade fått en riktig behandling. Jag tror atl reservanterna inle i första hand är ute efter en ytterligare behandling av den här frågan, utan i stället efter ett nytt beslut, som man skulle kunna få atl sammanfalla med sina regionalpolitiska intressen. Enligt uppgift är 30-40 % av platserna vid sjöbefälsskolorna vakania f. n. Det tyder också på atl förslaget i utskottsbetänkandet skulle vara riktigt.

Det behövs således inte några fler utredningar i sakfrågan - den är tillräckligt utredd. Vad det handlar om är troligen en medvetet kringgående rörelse för alt få ett helt nytt beslut i denna fråga. Jag bedömer också Paul Grabös yrkande om ålerremiss av avsnitt 3.9, mom. 15, som etl led i samma riktning. Man är hell enkelt inte nöjd med den utveckling frågan har fält och vill därför ha en omprövning. Utskottets majoritet är av den uppfattningen alt den här frågan har fått en seriös behandling och att det förslag som föreligger bör kunna bifallas av kammarens majoritet.

Fru talman! Därmed vill jag yrka bifall lill utskottets hemställan pä samtliga punkter.

KURT HUGOSSON (s):

Fru talman! Sjöbefälsutbildningen har tidigare behandlats tvä gånger av riksdagen. Sä sent som för ett par veckor sedan behandlades etl belänkande från utbildningsutskottet, och riksdagen avslog dä enhälligt motioner med samma syfte. Elt beslut nu om att ytterligare skjuta upp ärendets avgörande skulle sakna all saklig grund.

Jag yrkar därför å mina oeh de socialdemokratiska ledamöternas i trafikulskotlel vägnar avslag på Paul Grabös yrkande om att mom. 15 skall återförvisas lill utskottet för behandling i höst.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Sjöfartspolitiken m. m.

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 1

FÖRSTE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels hemställan i motion 2042 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alexander Chrisopoulos begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

26 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motion 2042 av Lars Werner

m. fl. i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Alexander Chrisopoulos begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 292 Nej - 15

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservation 1 av Bertil Zachrisson m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Birger Rosqvist begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 166 Den som vill atl kammaren godkänner trafikutskottets mofivering i

Fredaeen den betänkandet 26 beträffande mom. 1 rösiar ja,

6 juni 1980 J '" '° "1"

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservation 1 av Bertil Zachrisson

Sjöfartspolitiken '" "" "rda motiveringen.

m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Birger Rosqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 155

Nej - 138

Avstår - 15

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottels hemställan, 2:o) ulskotlels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till reservation 2 av Bertil Zachrisson m. fl. samt 3:o) motion 2042 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, oeh förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä Birger Rosqvist begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Alexander Chrisopoulos begärl votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående trafikutskottets hemställan i betänkande 26 mom. 2 antar

utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill

reservation 2 av Bertil Zachrisson m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motion 2042 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Alexander Chrisopoulos begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 144

Nej - 15

Avstår - 150

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkande

26 mom. 2 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill reservation 2 av Bertil Zachrisson m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Birger Rosqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 154

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner dels på återförvisning till utskottet av ärendet i denna del, dels på omedelbart avgörande, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad. Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes och godkändes;

Den som vill alt kammaren omedelbart skall avgöra trafikutskotlels

hemställan i belänkande 26 mom. 2 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Om minst hälften av de röstande röstar nej har kammaren beslutat all

ärendet i dess helhet skall återförvisas till utskottet.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av de röstande ha röstat för bifall till ja-propositionen. Då Bertil Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 154 Nej - 154

Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.

§ 6 Ändringar i tulltaxan

Föredrogs skalteutskottets betänkande 1979/80:60 med anledning av propositionen 1979/80:175 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m., jämte motioner.

Regeringen (handelsdepartementet) hade föreslagit i proposition 1979/ 80:175 atl riksdagen skulle

1. godkänna förslaget till överenskommelse med Europeiska gemenskapen beträffande bindningarna i GATT och beträffande tullförmäner för

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Andringar i tulltaxan

vindruvor oeh champinjoner,

2. anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen framläggs förslag om vissa ändringar i tullskyddel på Irädgärdsområdet. Förslaget innebär bl. a. all värdetullarna för tomater oeh slanggurkor under del av tullperioden kombineras med rninimiviktlullar för att ge ett bättre skydd mot lågprisimport,

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum med EG beträffande etl antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i GATT. Den överenskommelse som träffals under omförhandlingarna innebär all de ändringar som har beslutats av 1978/79 års riksmöte kan genomföras fullt ut.

Ändrincarna i tulltaxan föreslås träda i kraft den 1 juli 1980.""

Propositionens förslag innebar bl. a.

beträffande lulllaxenummer07.0/ B.l. slanggurkor en värdetuW på 20 % kombinerad under juni resp. juli - september med en minimivikttull av 50 resp. 70 kr. per 100 kg,

beträffande tulllaxenummer 07.01 G. tomater atl värdelullen under juli -september resp. oktober kompletterades med en minimivikttull av 70 resp. 50 kr. per 100 kg.

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1979/80:2072 av Gösta Andersson (c) och Bertil Danielsson (m), vari hemställts att riksdagen beslutade om tullfrihet för svamp (tulltaxenummer 07.03 och 07.04 C), annan än champinjoner,

1979/80:2073 av Stig Josefson och andre vice talmannen Thorslen Larsson (båda c), vari hemställts alt riksdagen beslutade

1. alt i kap. 7 av den föreslagna tulltaxan göra i motionen angiven ändring av förslaget i proposition 1979/80:175,

2. atl begära all regeringen skulle noga följa imporlprisulvecklingen på framför alll vissa i motionen angivna produkter och snabbt vidta erforderliga åtgärder,

1979/80:2074 av Håkan Strömberg och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s), vari hemställts att riksdagen beslutade all i kap. 7 tulltaxan göra i motionen angiven ändring av förslaget i proposition 1979/80:175,

1979/80:2075 av Daniel Tarschys och Karin Ahriand (båda fp), vari hemställts alt riksdagen skulle avslå de i propositionen föreslagna lullhöj-ningarna, samt

1979/80:2076 av Alf Wennerfors (m).

De i motionerna 2073 och 2074 föreslagna ändringarna i tulltaxan innebar bl. a. att minimiviktlullarna för tomater och gurkor skulle gälla under liden den 16 april - den 31 oklober för tomater och den 1 maj - den 30 september för gurkor.

Utskottet hemställde

1. beträffande EG-överenskornmelsen alt riksdagen med bifall lill proposition 1979/80:175 i denna del godkände förslaget lill överenskommelse med Europeiska gemenskapen beträffande bindningarna i GATT och beträffande tullförmäner för vindruvor och champinjoner,

2. beträffande minimiviktlullarna på tomater och slanggurkor atl riksdagen skulle avslå motion 1979/80:2073 i denna del, motion 1979/80:2074, motion 1979/80:2075 och motion 1979/80:2076 yrkandena 1 och 2 och bifalla propositionen i denna del,

3. beträffande minimivikttull pä vitkål och rödkål alt riksdagen skulle avslå motion 1979/80:2073 i denna del och bifalla propositionen i motsvarande del,

4. beträffande övervakningen av imporlulvecklingen för irädgårdspro-dukter alt riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:2073 yrkande 2 och 1979/80:2076, yrkande 3,

5. beträffande tullen på vildsvamp atl riksdagen skulle bifalla motion 1979/80:2072 och besluta om tullfrihet för vildsvamp,

6. beträffande författningsförslaget atl riksdagen skulle anta det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa med den ändringen atl tulllaxenummer 07.01 F och 07.04 fick av utskottet angiven lydelse, vilket förslag innebar att tullfriheten för vildsvamp blev generell och att molsvarande skulle gälla för torkad svamp.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

Reservation hade avgivits av Erik Wärnberg (s). Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c) och Bo Forslund (s) som ansett att utskottet i 2 och 6 mom. bort hemställa

2. att riksdagen skulle avslå propositionen i denna del och motionerna 1979/80:2075 och 2076 yrkandena 1 och 2 och bifalla motion 1979/80:2073 i denna del och motion 1979/80:2074,

6. att riksdagen skulle anta del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa med de iindringar alt lulllaxe-nummer 07.01 B, F och G och 07.04 fick i reservationen angiven lydelse.

Reservationens förslag överensstämde

beträffande 07.01 B.l. (slanggurkor) och G (tomater) med yrkandena i motionerna 2073 och 2074 samt

beträffande 07.01 F (vildsvamp) och 07.04 (torkad svamp) med utskottets förslag.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

STIG JOSEFSON (c);

Fru talman! I skalteutskotlets belänkande nr 60 behandlas proposition nr 175 om ändring i lagen om tulltaxa jämte motioner.

Propositionen bygger i princip på riksdagsbeslutet vid 1978/79 års riksmöte och utgör främst ett fullföljande av beslutet om tullskyddel för trädgårds-produkter. Riksdagen beslöt ju dä pä grundval av elt enhälligt förslag från skatleutskottet all bifalla förslag i motionen 1978/79:2473, bl. a. atl regeringen skyndsamt skulle utarbeta skyddsåtgärder som omedelbart skulle kunna sällas i kraft i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror.

Riksdagen biföll alltså skatteutskottets förslag att begära att regeringen skyndsamt skulle utarbeta skyddsåtgärder mot lågprisimport.

Trädgärdsulredningen fick i uppdrag atl framlägga förslag lill skyddsåtgärder av nämnda slag. Utredningens förslag redovisades den 18 december 1979 i promemorian Skyddsåtgärder mot lågprisimport av Irädgårdsproduk-ler.

Ulredningen framhåller bl. a. alt det ofla förekommer import av trädgårdsprodukter lill priser som avsevärt understiger vad som normalt gäller. Lågprisimporten kan avse såväl större som mindre partier oeh förekomma under längre eller kortare tid. Importen kommer från olika delar av världen. Det kan vara öststaterna. Medelhavsländerna, de västeuropeiska länderna eller någon annan del av världen. Ofta rör det sig om överskotts-produktion som man önskar avsatt i Sverige.

En bidragande orsak till atl andra länders överskoitsproduktion på delta sätt avsätts pä den svenska marknaden är det förhållandet atl Sverige under långa perioder av produktionssäsongen är den enda marknaden i norra oeh västra Europa som varken är stängd för import, som Norge och Finland, eller skyddas av importminipriser eller kombinationstullar, såsom förhällandet är inom EG.

Detta ger något av bakgrunden till de problem som trädgårdsnäringen har och som riksdagen vid förra riksmötet ställde sig mycket förstående till.

Utredningen redovisar nu olika alternativ, varav jag skall nämna tvä, dels del som regeringen delvis stannat inför, kombinalionstullar, dvs. värdetull jämte minimivikttull, dels imporlminimiprissyslemet. Ur odlarsynpunkl och för atl trygga en svensk odling av trädgårdsprodukler är givetvis minimipris-systemel det effektivaste. Men regeringen har stannat för kombinationstullar, och om det förslaget är skatteutskottet enigt.

Vad som skiljer reservanter och utskottsmajorilel åt är frågan om under vilka perioder värdetull skall kombineras med minimivikttull eller s. k. miniskydd. Jag vill betona detta för att inte saken skall göras större än vad den verkligen är. I motioner av mig och andre vice talmannen Thorslen Larsson samt av Håkan Strömberg och Hans Pettersson i Helsingborg har framställts kravet att minimiviktlullskydd skall införas för ytterligare någon lidsperiod. Yrkandena innebär för slanggurkor all det införs en minimivikttull, på 50 kr. per 100 kg, även under liden den 1-31 maj - vilket innebär en månads förlängning-samt för tomater atl tiden för en minimivikttull, också

här på 50 kr. per 100 kg, utsträcks till alt omfatta även perioden den 16 april-30 juni.

Syflel med minimivikltullen är att ge ett skydd vid ytterst låga imporlpri-ser.

Reservanterna i utskottet har ställt sig bakom dessa yrkanden. För att bevara oeh skapa nägon trygghet för odlare och anställda måste, som riksdagen uttalade förra året, värdetullarna kompletteras med del grundskydd som minimiviktlullarna utgör.

I riksdagsbeslutet våren 1979 beslöts om en värdelull på 17 % för tomater under perioden den 16 april-15 maj. I EG-förhandlingarna har man måst frångå detta, och i enlighet med förhandlingsuppgörelsen föreslås lullsatsen under denna lidsperiod vara 10 %. Men i förhandlingar med EG medgavs också räll för Sverige atl kombinera denna lägre tullsals med en minimivikttull på 50 kr. per 100 kg.

Som framhålls i reservationen anser vi reservanter del vara särskilt anmärkningsvärt alt nedsättningen av lomallullen från 17 till 10 % under tiden den 16 april-15 maj inle kombineras med en minimivikttull trots atl överenskommelsen med EG medgav detta.

Vad reservanterna begär är således endast atl propositionsförslaget kompletteras med del grundskydd som minimivikltullen utgör - ett yrkande som helt överensstämmer med del resullal som uppnåtts i förhandlingarna med EG. Jag är förvånad över atl propositionen inle innehåller detta förslag, inle minst med tanke på riksdagens och skatteutskottets myckel bestämda uttalande vid förra riksmötet. Riksdagen har under senare är - och med all rätt - vidtagit åtgärder av olika slag för alt skapa trygghet i anställningar. I denna fråga är vi också eniga om att skapa bättre trygghet för denna näringsgren genom införande av en värdelull. Vad vi tvistar om är skyddet vid en verklig lågprisimport, en import som kan spoliera företags framtidsmöjligheter.

När vi nu är överens om införandet av systemet med värdelull, är jag förvånad över motståndet mot del grundskydd som en minimivikttull innebär - ett grundskydd som vi alla egentligen hoppas inte skall behöva träda i funktion men som, om det träder i funktion, har lill uppgift atl förhindra all problemen blir alltför besvärliga för odlare och anställda.

Fru talman! Vi hade i går en myckel lång debatt i riksdagen om en annan del av vårt näringsliv. Vi var också dä - vilket förslag man än ställde sig bakom - eniga om alt satsa väsentliga belopp för alt skapa trygghet för de anställda. Det kännS litet egendomligt alt vi i denna fråga inte i enighet kan falla ett beslut som inle kostar staten någonting och som i några enstaka fall under en begränsad period kan kosta konsumenten någon femtioöring men som ändå ger ett litet tillskott för atl bereda också denna grupp skydd i en besvärlig situation. Vi skall dessutom lägga märke till atl del inom svensk trädgårdsnäring i dag är sysselsatta lika många som inom varven, ca 20 000 personer.

Fru talman! Med detta ber jag all fä yrka bifall lill den vid belänkandet fogade reservationen av herr Wärnberg m.fl.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

KNUT WACHTMEISTER (m):

Fru talman! För etl är sedan godkände en enig riksdag regeringens förslag till ny tulltaxa för bl. a. slanggurkor och tomater. Principen var all del skulle ske en övergång från vikltull lill värdetull. Nackdelarna med det gamla systemet var alt de tidigare tullarnas skyddseffekt minskade i takt med inflationen. Därför är, även om konlrollsvårighelerna ökat med värdetull-syslemel, detta uppenbarligen alt föredra. Som resultat av elt par borgerliga motioner beslöt riksdagen också för ett är sedan om en snabbutredning för all förbättra skyddet mot lågprisimport. Del är som bekant detta nya lågprisskydd som dagens debatt handlar om.

Regeringspropositionen, som stöds av en majoritet beslående av skatteutskottets moderater oeh folkpartister samt tre socialdemokratiska ledamöler, innebär att man för gurka och tomater under viss lid av året kombinerar värdelullen med en minimivikttull pä mellan 50 oeh 70 öre per kilo.

Reservanternas förslag innebär alt man tidigarelägger minimivikltullen för gurkor med en månad och för tomater med två och en halv månader. Stig Josefson var nu förvånad över alt man inle kunnat få etl enhälligt utskottsbetänkande i denna fråga. Även orn det inte är några revolutionerande skillnader mellan utskottets och reservanternas förslag, tycker jag ändå alt det är anmärkningsvärt atl utskottets centerpartister med en reservation i detta fall går emot en proposition från den egna regeringen. Det är nämligen alldeles uppenbart all de nya förslagen lill tulltaxor är - och självfallet också måsle vara - en sammanjämkning mellan dels intresset alt skydda den inhemska trädgårdsnäringen, dels önskan all slå vakt om konsumentintressen och frihandel.

Det finns också några andra goda skäl för riksdagen att bifalla propositionen och avslå reservationen.

1. Även om GATT-avlalel medger de av reservanterna föreslagna
tidsändringarna för minimiviktlullarna utan omförhandling, kan det knap
past vara lämpligt alt i nuläget fullt utnyttja de skyddsrnöjligheier som slår lill
buds.

Produktionen i vårt land skulle anpassas till de nya reglerna, och några skyddsåtgärder i reserv skulle inle finnas ulan nya överläggningar med EG-länderna. Sverige är mer än de flesta andra länder beroende av exporten, varför ett fritt varuutbyte betyder oerhört myckel för vår levnadsstandard. Därför skall vi akta oss väldigt noga för all införa handelshinder som inte är absolut nödvändiga för atl skydda den inhemska produktionen. Det kan tilläggas atl hälften av vår export går till EG-länderna.

2. Enligt flera remissvar lill Irädgärdsnäringsutredningens betänkande har man inte kunnat påvisa några varaktiga negativa verkningar av s. k. lågprisimport av berörda varor.

3. Enligl GATT:s artikel VI finns det möjlighet att överta överskollsul-bud som utgör väsentlig skada med antidumping- och utjämningstullar.

Artikel IX i GATT:s avtal ger också möjlighet till nödfallsålgärder när så kan vara påkallat. Med det sagda, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

STIG JOSEFSON (c) replik;

Fru talman! Knut Waehlmeister uttrycker förvåning över atl centerpartisterna här har gäll emot regeringens proposition. Jag vill dä säga atl det var centerpartiet som stod bakom också den motion som vann riksdagens enhälliga bifall förra året. Med det starka uttalande som gjordes då känner vi en viss förpliktelse att följa upp det beslul som förra årets riksdag fattade.

Nu säger herr Waehlmeister all vi skall länka på konsumenterna och på frihandeln. Jag måste säga att jag blir förvånad över delta uttalande. Här gäller det att under en något längre period än den regeringen har föreslagit skapa etl ökat skydd med 50 öre per kilo. Jag tror inle all man kan betrakta della som elt problem för frihandeln eller konsumenterna. Skulle vi ha räknat pä samma sätt i gårdagens debatt när det gällde vad de kostnader som vi dä beslutade om skulle komma att innebära för konsumenterna vet jag inte var vi skulle ha hamnat - och då nämndes det ingenting om della. Jag tycker vi skall vara måna om atl behandla olika befolkningsgrupper i värt samhälle med hänsyn lill deras existensmöjligheter.

Sedan säger herr Waehlmeister att man skapar handelshinder. Ja, om man hade gått ul ifrån all vi hade tvistat om värdetullen, skulle jag ha kunnat förstå resonemanget om atl man skapar handelshinder. Men när det gäller värdetullen är vi helt överens. Atl ha ett något bättre grundskydd i en situation när vi översvämmas av import från länder, som kanhända har överskoll som de inte kan bli av med på annat sätt, kan väl inte anses skapa några handelshinder. Enligt den rapport jag har fått om förhållandet förra året skulle faktiskt minimiviktlullarna, som vi här yrkat på, inle träda i funktion annat än vid en direkt lågprisimport frän ett par av öslslatsländer-na.

Jag tycker alt man bör se på hur verkligheten är. Även om man är män om frihandeln bör rnan tänka pä den grupp människor som ägnar sin arbetstid ål alt producera livsmedel för svenska folket och som också skall ha ett visst mätt av trygghet.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Fru talman! Jag är övertygad om atl Stig Josefsons partivän jordbruksministern Anders Dahlgren tog hänsyn lill de synpunkter som Stig Josefson här framfört när Anders Dahlgren skrev under regeringspropositionen i fråga.

STIG JOSEFSON (c) replik;

Fru talman! Här är det egentligen inle fråga om vad statsrådet har tagit hänsyn till, utan jag tycker atl riksdagens ledamöter skall ta hänsyn till sakfrågan. Della är inle en fråga av den storleksordningen alt den bör uppfattas som partipolitisk. Detta är en myckel liten fråga, men för de människor som är sysselsatta inom denna del av vårt näringsliv har den stor betydelse. Därför tycker jag inte att vi skall betrakta detta som elt slags storpolitisk fråga.

5 Riksdagens protokoll 1979/80:166-167

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

HAKAN STRÖMBERG (s);

Fru talman! När riksdagen förra året gav regeringen i uppdrag att skyndsamt liigga frarn förslag om skyddsåigiirder mot lågprisimport av trädgårdsprodukler skedde det med anledning av den mycket svåra situation som trädgårdsnäringen befann sig i. Avsikten var att vi skulle få elt andrum för atl klara de problem som den svenska trädgårdsnäringen under senare år hafl all brottas med.

Tyvärr kan vi konstalera att situationen för trädgårdsnäringen sedan dess inle har förbättrats, utan genom de senaste prishöjningarna på olja och genom höjda räntor har förhållandena för trädgårdsnäringen yllerligare försämrats.

Av del belänkande som vi nu behandlar och där vi har atl ta ställning till propositionen angående skyddet rnol lågprisimport framgår alt tullskyddel för import av en stor del trädgårdsprodukler iir bundet i G ATT-avial samt atl de produkter som är bundna av avtalet och beträffande vilka det i propositionen föresläs ändringar i tullbeslämrnelserna har varit föremål för omförhandlingar enligt bestämmelserna i GATT-avlalel.

Jag måsle tyvärr konstalera all varken propositionen eller utskotlsmajorilelen velat utnyttja det skydd för den svenska trädgårdsnäringen som GATT-förhandlingarna gav utrymme för.

När det gäller del förslag sorn läggs fram i propositionen skall jag begränsa mig lill all beröra den del som är en av de mest väsentliga inom svensk grönsaksodling - gurka och tomater.

Del nya förslaget innebär alt värdelullen kombineras med en minimivikttull under den tid då vi har tillgäng lill produkter från svenska odlingar. Jag har inget all erinra mot förslaget i dess helhet. Det ger på många områden ett bättre skydd för den svenska trädgårdsnäringen än det nuvarande, speciellt mot dumpning av lillfälliga överskott som kommer in lill försäljning på den svenska marknaden. Och förslaget kan heller inte anses strida mot vår tidigare frihandelsvänliga politik, som utgör en prispress på våra inhemska producenter, så alt konsumenterna kan erhålla etl rikt urval av varor till rimliga priser. Men med tanke på den svåra situation sorn svensk trädgårdsnäring befinner sig i - marginalerna där är mycket små - kan även mindre störningar få renl katastrofala följder för i synnerhet den svenska grönsaksodlingen.

Lllskotlsmajoritelen har följt propositionens förslag om under vilka lider som värdelullen skall kombineras med en minimivikttull. Det gäller, som Stig Josefson här sade, för tomater undertiden den 1 juli-den 31 oklober och för gurka under liden den I juni-den 30 september. För alt förbättra sysselsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen men också för alt få en jämnare fördelning av kostnaderna i övrigt och för all nå elt bättre produklionsulnylljande är del angelägel all vi kan förlänga den svenska odlingssäsongen. Detta har också riksdagen tidigare uttalat sig för när del gäller alt stödja trädgårdsnäringen.

Med tanke på den målinriktningen är inte förslaget tillräckligt för alt trygga en framtid för den svenska trädgårdsnäringen. Del var bl. a. därför

som   man   i   GATT-förhandlingarna   var angelägen   atl   få   igenom   en     Nr 166
förlängning av tidsperioden för en kombination av vikt- och värdetull. Denna     Fredaeen den
kombination skulle för tomater gälla under liden den 16 april-den 31 oklober      - |go()
och för slanggurkor under tiden den I rnaj-den 30 september.

I den reservation sorn fogats lill skalteutskottets belänkande föreslås all Ändringar i tiill-del utrymme sorn gavs vid GATT-förhandlingarna beträffande gurka och taxan tomater skall utnyttjas när vi nu skall besluta om ändringar i tullskyddel.

Skulle vi följa förslaget i propositionen finns del en mycket stor risk för all en betydande del av den svenska grönsaksodlingen kommer alt läggas ned -så knapp är i dag marginalen. Redan nu förekommer omfattande varsel orn friställningar av de anställda inom trädgårdsnäringen.

Jag vill också göra några kommentarer lill påståendet all del enbart är lill fördel för konsumenterna atl vi kan importera billiga grönsaker. Del är inte den normala importen sorn är del stora problemet. Den finns medräknad i den totala konsumtionen av grönsaker, lill vilken svensk grönsaksodling har anpassat sig. Problemet uppslår niir rnan i de exporterande länderna pä grund av goda växtbetingelser får oväntade överskott, som man då genom låga priser - genom dumpning - försöker avyttra på den svenska marknaden.

I de flesta fall är det inle konsumenterna som får möjligheter alt inhandla prisbilliga grönsaker. Eftersom det här är fråga om lillfälliga prissänkningar är del oerhört svårt, för atl inte säga omöjligt, atl utöva en effektiv prisövervakning.

Självfallet kan vi inle här i landet driva en trädgårdsnäring lill för konsumenterna alltför skyhöga priser i jämförelse med priserna i andra länder. Men riksdagen har tidigare angett en viss vägledning för hur vi pä olika sätt kan effektivisera trädgårdsnäringen. Del tar emellertid en viss lid. Därför är det angeläget all vi nu försöker medverka lill att man kan behålla svenska grönsaksprodukler.

I den reservation som fogas lill skatteutskottets belänkande las de frågor upp sorn del i nuläget är angeläget alt uppmärksamma och göra något åt. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till reservationen i skatteutskottets belänkande nr 60.

KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Fru talman! Det förefaller ha funnits något slags lelepatiskl samband mellan Håkan Strömberg oeh Stig Josefson, eftersom vissa stycken i deras resp. motioner är ordagrant lika.

Nu undrade Håkan Strömberg varför man inle utnyttjar hela den ram som stod lill buds i GATT-förhandlingarna. Jag förklarade i mitt inledningsanförande varför jag inle ansåg att så var lämpligt, och därför behöver jag väl inte upprepa del.

Men del är några andra synpunkter som jag tycker bör föras fram. Bifaller
man reservationen, medför detta atl man tidigare än eljest på våren
stimulerar lill produktion av gurka och tomater i växthus, i allmänhet
uppvärmda med dyr importerad olja. Här konkurrerar man alltså, trots 67

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

dåliga odds, med varma länder där värmekällan utgjorts av solenergi. Della kan vara värt atl begrunda, även om energifrågan nu inle är lika aktuell som tidigare.

En annan sak: EG kan hävda alt en ökad protektionism från vår sida inle överensstämmer med åtagandet i artikel 15 i avtalet - atl främja en harmonisk utveckling av handel med jordbruksprodukter. Minskade export-möjligheter för EG kan medföra motåtgärder från EG:s sida, exempelvis återtagande av koncessioner, någol som givetvis kan få negativa effekter på sysselsättningen i värt land.

HÅKAN STRÖMBERG (s) replik;

Fru talman! Jag vill säga till Knut Waehlmeister atl del är angeläget att vi i viss mån kan förlänga den svenska odlingssäsongen. Man har fasta, höga kostnader, och kan vi få elt bällre produklionsulnylljande i della viktiga avseende, kommer det självfallet att vara till fromma för svensk grönsaksnäring.

Sedan är del, som Stig Josefson sade, inle fråga om någonting som blir oerhört dyrt för konsumenten. Vi vill förlänga kombinalionslullssyslemel med en viss lid - det är egentligen del som det är fråga om.

Men som jag sade förut är del angelägel atl vi pä alla sätt försöker stödja Svensk trädgårdsnäring i den svåra situation den befinner sig i. Marginalerna är oerhört smä, och varsel om friställningar duggar nästan dagligen. En vagnslast tomater kan t. ex. i vissa fall vara anledningen lill all elt företag får läggas ned, och det gynnar inte konsumenterna.

Förra gången vi diskuterade trädgårdsnäringen i riksdagen gav vi SPK i uppdrag alt följa prisutvecklingen på trädgårdsnäringens område. Det gynnar inle alllid konsumenterna atl vi tillfälligt, någon vecka, kan köpa prisbilliga tomater, som kommer in pä den svenska marknaden, varvid man tar det pris som man får. Det är mycket svårt atl kontrollera pä della område. Enligt de undersökningar som har gjorts är del som sagl var inte konsumenterna som får den största nyttan av sådan irnporl. Däremot är den till oerhörd nackdel för den svenska trädgårdsnäringen.

DANIEL TARSCHYS (fp);

Fru talman! En sak som jag ofla undrar över är vart konsumentförelrä-darna har tagit vägen i den här kammaren. Producentgrupperna har många och talföra företrädare. Dag ut och dag in talar vi här om olika betryckta branscher, och del framställs många förslag om statliga insatser för alt trygga Sysselsättning, efterfrågan och kapitalförsörjning. Men konsumenterna hörs mera sällan av. Ändå är del konsumenterna som i sista hand får betala alla stödinsatser, antingen indirekt via skallsedeln eller direkt genom högre priser i butikerna.

I dag gäller del en stödinsats till den svenska trädgårdsnäringen som skall betalas genom högre priser i butikerna. Det är inle precis den första stödinsatsen lill den branschen. Senast i går fattade vi beslul om en hel rad åtgärder lill förmän för trädgårdsnäringen, och vi har tidigare under del här

riksmötet beviljat kreditgarantier och anslag lill trädgårdsnäringens raliona- Nr 166

lisering samt anslag lill restitution av bensinskatt. Nu gäller det högre tullar Fredaeen den

pä tomater och gurka, tullar som redan i sommar kommer alt leda till högre g jj,_; iqoq

priser för konsumenterna.

Bakom förslaget ligger en utredning som starkt dominerades av produ- Ändringar i tull-centintressen. Del batteri av åtgärdersom den ulredningen föreslog mötte en taxan häftig kritik från mänga tunga remissinstanser. Mycket har också skalals bort i propositionen. Del är ingen hemlighet atl meningarna har varil delade inom regeringskansliet, och det förslag som framlagts är en noggrant genomarbetad kompromiss mellan de tre regeringspartierna - en kompromiss där alla partier har fått ge avkall på en del av sina krav för alt nå fram lill en gemensam överenskommelse.

Men den överenskommelsen lycks inle respekteras av centerpartisterna i riksdagen, som för fram etl förslag om etl ännu starkare lullskydd. Sedan vi hade noterat det avfallet från regeringslinjen, kände Karin Ahriand och jag oss oförhindrade att markera vär principiella inställning, som är alt konsumenternas intressen bör sättas i första rummet. Vi avvisar därför alla tullhöjningar och går därmed pä samma linje som t. ex. Landsorganisationen och Kooperativa förbundet gjorde i sina remissvar. Jag mäsle erkänna atl vi blev litet förvånade, när vi upptäckte atl del på den socialdemokratiska kanten inte finns några politiker m vill försvara den linjen. Hans Alsén, som i det utmärkta remissvaret från Kooperativa förbundet går emot kombinalionstullar pä grönsaker, har inle hörts av här i riksdagen. Gunnar Nilsson, som i remissvaret frän LO också lar avstånd frän kombinalionstullar, lycks inle heller ha något all säga när samma fråga nu skall avgöras i riksdagen. Del är givetvis deras ensak, men det känns ändå litet egendomligt alt det inte finns fler som här vill föra kons»menternas talan.

I utskottet är uppdelningen i den här frågan inle den vanliga. För reservationen står tre centerpartister och tre socialdemokrater, som vill ha ett längre gående tullskydd. Majoriteten, som stöder propositionen, består av folkpartisterna, moderaterna och fyra socialdemokrater. Jag vet inle hur den socialdemokratiska riksdagsgruppen tänker rösta, men jag hoppas atl de socialdemokratiska vännerna här i kammaren noterar atl reservationen av herr Wärnberg m. fl. inle åren vanlig socialdemokratisk reservation, ulanen reservation som bara stöds av en minoritet av utskottets socialdemokrater.

För egen del ber jag, fru talman, atl få yrka bifall till motion 2075. I den män den motionen förkastas av kammaren, kommer jag all stödja utskottets hemställan.

STIG JOSEFSON (c) replik:

Fru talman! Det verkar fortfarande som om man inte ville förslå innebörden i förslagen.

När del gäller höjda kostnader för konsumenterna är det värdelullen som har någon betydelse. Det är den tullen som skall tillämpas i vanliga fall. Det är alltså den delen av våra tullar som bestämmer vilket lullskydd som i

Nr 166 normalfallet skall fungera. Därutöver vill vi ha etl grundskydd för den

Fredaeen den händelse priset sjunker till en så låg nivå alt värdetullen inte ger elt skydd på

6 iirni lOSO 50 Öre. I sådana fall skall mininiivikttullen träda in. Jag tyckeratt man skall

_____________ visa sinne för proportioner och inle hävda all vikltullen är den slora frågan

Ändrinpa ■ i tidl härför konsument-och producentinlressena. Vikltullen kan ju inle stimulera

. '' lill en ökad produktion. Den är närmast avsedd atl vara ett skydd i en

besvärlig situation.

Vad beträffar konsumenlintressel så måste del inle minst med tanke på debatten om giftfria trädgårdsprodukler vara ett starkt konsumentintresse att kunna få svenska produkter. Vi vet alt kontrollen av de svenska varorna är väsentligt mycket starkare än kontrollen av de importerade.

HÅKAN STRÖMBERG (s) replik;

Fru talman! Jag vill säga till Daniel Tarschys när det gäller konsumentintresset all man om man följer utvecklingen och tittar på de kraftigt prissänkia varorna, de dumpade varorna, finner att det är inte konsumenterna som har den största fördelen av de låga priserna. Fördelarna försvinner någonslans i distributionsledet, och del är delta vi har bett att SPK skall undersöka. Vi har emellertid inte de vassa instrument som behövs för alt vi skall kunna klara av det här problemet.

Det finns emellertid ett annat problem som Daniel Tarschys inte har uppmärksammat men som las upp i de skrivelser lill regeringen i vilka Svenska lanlarbetareförbundet har uttryckt sin myckel slora oro. Det är dåligt, tycker jag, atl man inle har uppmärksammat och försökt alt göra någol åt den situation som påtalas av Lanlarbetareförbundet. Som Stig Josefson säger påverkar minimiviktlullarna egentligen inle del normala tullskyddet. Jag tycker att man gör detta till en alltför stor fråga för konsumenterna. Detär inte de som i första hand drabbas av del här förslaget, utan de som i första hand kan drabbas är de anställda inom trädgårdsnäringen. Och dem är det oerhört viktigt all slå vakl om i nuläget, om vi skall kunna arbeta efter de riktlinjer som riksdagen fastlagt, nämligen atl vi skall försöka bibehålla en trädgårdsnäring i del här landet.

ERIK WÄRNBERG (s) replik:

Fru talman! Jag har inle begärt ordet för atl yttra mig i sakfrågan - den tänker jag inle lägga mig i - ulan för atl rätta Daniel Tarschys på en punkt. Han sade atl den socialdemokratiska majoriteten tillhör majoriteten i utskottet. Del är inte så, ulan den socialdemokratiska majoriteten tillhör reservanterna. Jag hoppas all Daniel Tarschys uppgifter i övrigt är mer korrekta än de uppgifter som han har kunnat läsa sig lill i utskoltsbetänkandet men läst fel.

KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Fru talman! Jag tycker all Daniel Tarschys gör det litet lätt för sig.
1 motionen, som är föredömligt kort, slår det: En höjning av priserna på
70 tomater och gurka gagnar inte landets konsumenter. Vi föreslår därför alt

riksdagen avslår de i propositionen 1979/80:175 föreslagna lullhöjningar-na.

Med samma rätt skulle Daniel Tarschys i går ha kunnat framställa ett yrkande med ungefär följande innebörd: Ett yllerligare stöd lill varvsnäringen gagnar inle landels konsumenter. Vi föreslår därför atl riksdagen avslår propositionen.

DANIEL TARSCHYS (fp) replik;

Fru talman! Erik Wärnberg har alldeles rätt, och jag ber om ursäkt för atl jag gav en felaktig uppgift på den punkten. Det slår fyra socialdemokrater bakom reservationen, medan tre stöder utskottet. Jag hoppas ändå all de flesta socialdemokrater här i kammaren skall stödja de tre och inle de fyra.

Jag tycker att Stig Josefson för etl konstigt resonemang. Han menar all ett utvidgat lullskydd inte kommer atl leda lill högre priser för konsumenterna. Vi har ganska lång erfarenhet av lullskydd, och en erfarenhet som har visat sig hålla genom åren är all om tullarna ökar, höjs också priserna för konsumenterna. Motsatsen torde aldrig ha förekommit.

Det är också konstigt när man vill hävda atl kombinalionstullar skulle vara etl särskilt effektivt instrument för atl förhindra all vi får gift i livsmedlen. Vi har faktiskt kontrollorgan som försöker hindra all vi får gift i livsmedlen, men tullar har aldrig varit etl särskilt bra instrument för alt hindra den saken.

Vidare är det konstigt alt Stig Josefson, genom atl säga att det är en liten fråga, går förbi mitt påpekande om alt centerpartiet här har avfallit från en noggrant uppgjord kompromiss mellan de tre regeringspartierna. Ja, del är kanske en liten fråga, men lät oss då i små frågor hälla ihop, lät oss då se lill all del inle sker avfall av den här typen från regeringens linje. Jag vidhåller att konsumenterna har intresse av att tullskyddel är så lågt sorn möjligt. Jag förstår att både irädgårdsmästarna oeh lantarbetarna har andra intressen. Jag har all respekt för deras intressen. Men för min del finner jag det viktigare atl här i riksdagen hävda konsumenternas intressen, och jag är ledsen över att del inte är flera av kollegerna i kammaren som vill förena sig med mig i del arbetet.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tulltaxan

STIG JOSEFSON (c) replik:

Fru talman! Denna rekommendation lill mig att beakta överenskommelser hade kanske varit mer befogad inför gårdagens beslul, då det gällde en mycket, mycket viktigare fråga. Dä hörde jag tyvärr inle Daniel Tarschys komma med den rekommendationen.

Sedan verkar det fortfarande som om Daniel Tarschys inte har följt upp innebörden av begreppen värdetull och vikltull, för del är värdetullen som bestämmer nivån och då praktiskt taget under hela perioden. Del är när det kommer enstaka importerade partier hit som priset dumpas, såsom Håkan Strömberg också sagt, och förutsättningarna för den inhemska odlingen kan slås ned på grund av stark dumpning. Det är ju då dessa bestämmelser skall träda i kraft, och 50 öre per kg är del minsta beloppet. Värdelullen ligger ju

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Ändringar i tidl-taxan

över i de allra flesta fallen. Jag menar att vi skall försöka se verkligheten och inle förvrida förhållandena, sä som jag tycker atl Daniel Tarschys här försökte göra.

DANIEL TARSCHYS (fp) replik;

Fru talman! I varvsfrågan hade Stig Josefson oeh jag samma uppfattning och röstade på samma sätt. Vi stödde båda regeringen, så jag tror inte atl det fanns anledning för mig atl yttra mig i den debatten.

Vad gäller värde- och volymtullar är del faktiskt så atl med reservanternas förslag blir det högre priser för konsumenterna. Del går inle atl bestrida.

Förste vice talmannen anmälde att Stig Josefson anhållit alt lill protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till yllerligare replik.

HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):

Fru talman! De här tekniska kombinationerna med olika tullar och olika system är väldigt besvärliga, och jag kan förstå om kammarens ledamöter är litet desorienterade när det gäller utfallet av just de här minimiskydden som vi talat om i vär motion. Jag skall emellertid inle gå in pä de sakfrågorna. Jag tänkte bara ge ett exempel pä hur bestämmelserna har verkat sedan vi 1979 beslutade om del tullskydd vi i dag har.

Knut Waehlmeister sade att skyddet minskade och atl del var därför vi tillskapade det nya tullsystemet, och det är riktigt. Men nu visar siffror som jag har införskaffat att beträffande vitkålsimporlen från Västtyskland under januari och april i är var priserna fritt Helsingborg mellan 50 och 70 öre och ibland under 50 öre, och i dessa priser ingår då tull på 17 %. Före den 1 februari i år-alltså innan den nya lagen trädde i kraft-var tullen på vitkål 10 öre per kg. Med 17 % på del låga pris jag nyss nämnde blir tullskyddel bara 8 öre per kg vilkäl. Här kan man alltså se hur det fungerar i verkligheten, och det är just de sakerna vi har velat skydda den svenska trädgårdsnäringen mot.

Sedan kan jag också nämna alt de svenska vilkålsodlarna har investerat mycket pengar i kylanläggningar för alt man skall kunna hålla en fräsch och bra kvalitet pä vitkålen. Men de kan alltså inte konkurrera på någol sätt med sädana överskoltspartier som skickas hit.

Daniel Tarschys sade all ingen talade för konsumenterna, men jag tänkte faktiskt försöka göra del litet grand. Jag skall la elt par exempel på hur priserna på svenska gurkor, tomater och salladshuvuden såg ut den 17, 18,21 och 22 april. Den 17 april hade man på gurka 5:10 kr. och på tomater 15:85 kr. per kilogram med transport och hantering. Den 18 april hade man 5:22 kr. på gurka, 13:35 kr. på tomater och 1:14 kr. för ett salladshuvud. Jag skall inte trötta med fler priser, men jag vill tala om, att under samma lid kostade tomaterna i handeln 29:70 kr. per kilogram - alltså en mer än dubbelt så hög summa som den odlarna fick, och de har mycket små marginaler. I handeln log man 3:50 för ett salladshuvud och 15:50 för gurkan. Del är tre gånger så mycket som odlarna får. Även om det är känt atl trädgårdsprodukler är

högmarginalvaror i handeln, frågar man sig hur stora marginalerna skall Nr 166

vara. Här tycker jag atl man kan sälta in åtgärder för atl skydda Fredaeen den

konsumenterna. 5 jj ggQ

Jag vill också helt kort nämna några imporlpriser. Jag har inle fått aktuella___ ____

priser för 1980, men 1979 importerade man under tiden den 1 januari-den 15 Ändringar i tull-

rnaj och den 1 november-den 31 december 806 lon tomater från Rumänien taxan

för 1:81 kr. per kilogram. I affärerna skulle del förslås bli så mycket billigare.

Om man hade samma päslag på de rumänska tomaterna som på de svenska,

skulle de hålla sig på omkring 4 kr. per kilogram. Pris- och karlellnämnden

visar emellertid i silt konsumentprisindex - det avser veckorna 17 och 18 och

gäller alla sortiment - atl priset låg pä 21:75 kr.

Eftersom jag är intresserad av konsumentpriser har jag också tittat på tornat- och gurkpriserna ute i butikerna. De låga imporlpriserna har aldrig slagit igenom i konsumenlledet. De släller bara till bekymmer för odlarna.

Under den svenska odlingsperioden var priset pä tomater från Rumänien 1:90 och frän Bulgarien 1:94. Jag tycker atl man skall komma ihåg sådana siffror när man talar om konsumentintressena i den här hanteringen.

Jag yrkar bifall till den reservation som Erik Wärnberg står som första namn på.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru talman! Vill Hans Pettersson i Helsingborg verkligen påstå att de lägre priserna på tomater som kommer in från ullandel inte slår igenom i butikerna? Jag tror atl han därmed säger någonling som alla här i kammaren som har någon erfarenhet av att handla har en annan uppfattning om.

HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):

Fru talman! Jag menar att om det låga importpriset slog igenom, skulle vi kunna få mycket lägre priser i butikerna. Om man fick dubbelt påslag på importpriserna jämfört med vad de svenska odlarna får, skulle man fä myckel låga priser. Men jag har icke i någon butik kunnat finna sä kraftiga prissänkningar på tomater sorn de låga imporlpriserna skulle lyda på.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru talman! Det gläder mig atl Hans Pettersson liksom jag vill ha låga konsumentpriser i butikerna. Jag hoppas all de som har den uppfattningen stöder motion 2075.

HANS PETTERSSON i Helsingborg (s);

Fru talman! Vi vill naturligtvis ha så låga priser som möjligt i butikerna. Men varför skall butikerna kunna lägga på så stora avanser alt de tar ul två eller tre gånger så myckel som vad odlarna får, vilket ju är fallet exempelvis i fråga om gurkor och tomater?

Hur mycket handeln lägger på priserna på de importerade varorna vet jag

Nr 166 inle, men jag menar all där slår inte de låga inköpspriserna igenom på det sätt

Fredagen den O'" '' orde göra.

6 juni 1980

Ä näringar i tulltaxan

Överläggningen var härmed avslulad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan. 2:o) reservationen av Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande del samt 3:o) motion 2075 av Daniel Tarschys och Karin Ahriand, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Stig Josefson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Daniel Tarschys begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående skalteutskotlels hemställan i belänkande 60 mom. 2 antar reservationen av Erik Wärnberg m. fl. i molsvarande del röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit motion 2075 av Daniel Tarschys och Karin Ahriand.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Daniel Tarschys begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 198

Nej - 24

Avstår - 91

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i belänkande

60 mom. 2 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Erik Wärnberg m. fl. i

molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Stig Josefson begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omrösl- Nr 166

ning gav följande resullal; Fredagen den

6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Ja - 127 Nej - 183 Avslår - 2

Mom. 3-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 6

Kammaren biföll reservationen av Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande del.

§ 7 Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Föredrogs utbildningsutskottets belänkande 1979/80:36 med anledning av propositionen 1979/80:158 om ändringar i reglerna för tillträde lill högskoleutbildning järnte motioner.

Kammaren biföll utskottets framställning om alt ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.

I proposition 1979/80:158 hade regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen all

1. godkänna vad som i propositionen förordals i fråga om garanti m. rn. för direklövergång från gyrnnasieskolestudier lill högskolestudier.

2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga orn tillgodoräknande av föreningsmeriler och arbelslivsmeriler vid urval.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande;

"I propositionen läggs frarn förslag till ändringar i reglerna för behörighet och urval för tillträde till högskoleutbildning. I syfte alt underlätta övergången från gymnasie- till högskolestudier föreslås att principiellt ca en tredjedel av del totala antalet nybörjarplatser vid en utbildningslinje garanteras sökande med högst tre år gamla betyg över slutförd lärokurs i gymnasieskolan. Övergångsvis föresläs 30 procent av resp. kvolgrupperna I :s och ll;s platser tillsättas på enbart belygsmeriler. Det föreslås också att högst tre års arbetslivserfarenhet får tillgodoräknas. Den totala poängen tor arbetslivserfarenhet föreslås bli sänkt till 1,7 poäng varvid de första 15 månaderna skall ge 1,0 poäng och de resterande 21 månaderna 0,7 poäng. Vidare föreslås alt föreningsarbete inte längre skall ge poäng. Slutligen anmäler föredraganden atl han avser atl föreslå regeringen vissa ändringar i fråga om tillgodoräknande av ämnesbetyg.""

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

1 detta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1979/80 års riksmöte väckta motionerna

1979/80:527 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga yrkats

3. alt riksdagen hos regeringen hemställde om förslag

b) varigenom betygen skulle avskaffas som urvalsinslrurnenl för tillträde till högskolestudier och ersättas av arbelslivserfirrenhel och köprincipen.

4. att riksdagen uttalade sig för att de s. k. studielämplighelsproven borde avskaffas,

5. all riksdagen hemställde hos regeringen om atl hela antagningssystemet utreddes,

6. all riksdagen uttalade alt en breddning av direktrekryleringen från gymnasiet ej borde ske.

1979/80:658 av Olle Aulin m. fl. (m),

1979/80:1312 av Ingrid Sundberg (m). vari yrkats att riksdagen uttalade all ingen sökande lill högre utbildning borde behöva bli föremål för lottning mer än två gånger,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1979/80:2034 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari yrkats atl riksdagen beslutade avslå regeringens förslag i yrkandet 2, och

1979/80:2035 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats

1. alt riksdagen skulle avslå proposition 1979/80:158,

2. alt riksdagen hos regeringen hemställde om förslag till älgärder som skulle bryta den sociala snedrekryteringen till högre studier och underlätta arbetarklassens tillträde till högskolan,

3. all riksdagen av regeringen begärde förslag till hur en differentiering av föreningsmeriler kunde göras som dels särskilde de för utbildningsvägen i fråga relevanta föreningsmeriterna, dels värnade om meriter frän fackligt och politiskt arbete, särskilt inom folkrörelser med anknytning till arbetarrörelsen.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen beträffande garanti m. m, för direktövergång från gymnasieskolestudier med avslag pä motionerna 1979/80:527 yrkandet 6 och 1979/80:2035 yrkandet 1 i denna del godkände vad som förordats i proposition 1979/80:158,

2. atl riksdagen beträffande dispensmöjligheter för studerande vid kommunal vuxenutbildning etc. som sin meninggav regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriler med avslag pä motionerna 1979/80:2034 i denna del samt 1979/80:2035 yrkandet 1

i denna del och yrkandet 3 godkände vad som förordats i proposition 1979/80:158,

4. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av kortare anställning och arbete med hemvård godkände vad som förordats i proposition 1979/ 80:158,

5. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av arbelslivsmeriler med avslag pä mofionerna 1979/80:2034 i denna del samt 1979/80:2035 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 2 godkände vad som förordats i proposition 1979/80:158,

6. att riksdagen beträffande lidpunkten för ikraftträdande av vissa förändringar med anledning av proposition 1979/80:158 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört.

7. att riksdagen beträffande utredning av hela antagningssystemet m.m. skulle avslå motion 1979/80:527 yrkandena 3 b, 4 och 5,

8. att riksdagen beträffande vissa revideringar av gällande anlagningsbe-stämmelser skulle avslå motion 1979/80:658,

9. all riksdagen beträffande lottning vid antagning lill högskoleutbildning med anledning av motion 1979/80:1312 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Följande två reservationer hade avgivits av Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Lars Svensson och Göran Persson (alla s);

/. beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter, vari reservanterna ansett atl utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen skulle dels med bifall till motionerna 1979/80:2034 i denna del och 1979/80:2035 yrkandet 1 i denna del avslå proposition 1979/80:158, dels med bifall lill motion 1979/80:2034 i denna del och med avslag på motion 1979/80:2035 yrkandet 3 som sin niening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om översyn av gällande bestämmelser.

2. beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter, vari reservanterna ansett

dels att utskottet under 5 bort hemsiiilla

atl riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:2034 i denna del och 1979/80:2035 yrkandet 1 i denna del samt med avslag på mofion 1979/80:2035 yrkandet 2 skulle avslå proposition 1979/80:158,

dels alt utskottets hemställan under 6 bort utgå.

STIG ALEMYR (s):

Fru talman! Nu har förutsättningarna för milt inlägg någol ändrats, eftersom jag blir förste talare. Jag hade annars varil intresserad av atl höra statsrådet Wikströms presentation av ärendet.

Del som kammaren har all la ställning till är förändringar av antagningsreglerna till högskolan. Det är utomordenlligl omfattande förändringar. 1

Nr 166 väsentliga avseenden rycks grundvalarna undan för den högskolereform som

n- 1 1 riksdagen anlou 1975 och sorn började triida i kraft hösten 1977.

r" re Cl a gen cien

■ • mon Del slår i den proposition som statsrådet Wikström har frarnlasjt lill

6 jum 1980 "

_____________ riksdagen all de nya bestämmelserna har varil i kraft så kort lid all något

o I . f . i'ii underlagsorn skulle ge anledning till djupgående iindringar av de principiella

trade till högskoleutbildning

grunderna för urvals- och behörighetsreglerna ännu inte föreligger.

Mot bakgrunden av detta uttalande är det överraskande alt man gör så dramatiska ändringar av möjligheterna all tillgodoräkna sig arbelslivserfii-renhet vid ansökan lill högskoleutbildning att man i del avseendet väsentligt förändrar grunderna för högskolereformen.

Jag är i och för sig, herr talman, inle överraskad av att moderaterna och folkpartiet velat göra dessa förändringar. När vi antog högskolereformen i millen av 1970-lalel fanns del elt betydande motstånd från moderata samlingspartiet och folkpartiet, och jag har full respekt föratt rnan från dessa partiers sida vill följa upp delta och försöka ändra högskolereformens inriktning.

Däremot är jag mera överraskad över centerpartiets ställningslagande. Högskolereformen - inte minst användandet av arbelslivsrnerilering som en grund för intagning - antogs ju i stort samspel mellan socialdemokrater och centerpartister i Sveriges riksdag. Centerpartiet har hoppat från luva till tuva de senaste åren niir del gäller högskolepoliliken. och nu har man intagit en ståndpunkt genom vilken man medverkar till så påtagliga åtgärder all del, som jag har uttryckt det. blir en viisenllig förändring av hela högskolan.

I delta förslag finns etl avsnitt sorn socialdemokraterna accepterar, och det gäller frågan om ökad möjlighet till direklövergång från gymnasiet till högskolan ulan krav på arbetslivserfarenhet. Del gör vi därför all förslaget i praktiken knappast kommer att betyda någonting. Det är redan i dag på de flesta utbildningslinjer så många sorn kommer direkt från gymnasiet till högskolan atl man kommer upp lill de garantilal på 30 % som propositionen föreslår.

Det har de senaste åren varit en debatt orn all åldern på dern sorn söker till högskolan är alldeles för hög, och den debatten har blivit helt snedvriden. Del skadar inle atl erinra om alt det också talas om detta i propositionen, där man konstaterar att 85 % av alla dem som över huvud tagel börjar studera vid högskola är under 30 år, och 69 % är under 25 år. Del är inte så atl horder av åldringar söker sig lill högskoleutbildning. Den debatten har alltså varil hell snedvriden. Därför betyder i och för sig procentsiffrorna 30 och 20 ganska litet, och vi är därför beredda all ställa upp på propositionens förslag på den punkten.

Del föreslås också all föreningsmeriler som grund för antagning till
högskolan skall slopas. Riksdagen beslöt för etl år sedan atl begära all UHÄ
skulle justera reglerna om föreningsmeriter på sådant sätt att fusk kunde
undvikas. En stor majorilel i riksdagen var för elt sådant beslut. UHÄ har
inle kunnat, eller velat, göra en sådan justering, och nu föreslår regeringen
atl man skall slopa föreningsmerilerna sorn grund för all intagning till
78 höeskolan.

Jag vill, herr talman, gärna säga atl jag inle är hell övertygad om all vi i framliden skall behålla föreningsmerilerna, för orn de tillämpas på det sätt som har skett hittills, är del så stor risk för missbruk atl rnan knappast kan fortsätta. Därför vill vi atl man inle nu skall la ställning ulan vänta ett lag. så alt vi fär litet längre tid på oss och lill dess atl man har kunnat göra justeringar i reglerna som riksdagen tidigare har begärl.

Något sorn vi från socialdemokraternas sida vill markera är all elt seriöst arbete i folkrörelserna kan ge människorna så stora värden atl de i viss mån skulle kunna ersätta betygsmeritering från skolan. Vi är alltså icke beredda all i dag acceptera regeringens förslag om all avskaffa föreningsmerilerna som grund för högskoleintagning, ulan vi vill vänta etl lag för all se om justeringsregler kan ge bättre underlag.

När det gäller arbetslivserfarenheten är vi dock mera kategoriska. Del var ett väsentligt inslag i högskolereformen att människorna genom alt vara ute i praktiskt arbetsliv skulle skaffa sig erfarenheter av värde för kommande högskoleutbildning. Nu reduceras värdet av arbetslivserfarenheten så dramatiskt atl praktiskt taget alla som vill kommer all kunna få den merileringen. Då blir alla i det avseendet jämställda, och då blir del betygen som i fortsältningen kommer atl avgöra. Vi återför sålunda intagningen till del systemet all man stödjer sig på gymnasiebetygen, vilket går stick i stäv med högskolereformen. Del går också stick i stäv med de uttalanden som görs i propositionen orn all den lid som har gäll efter reformens ikraftträdande är för kort för all man nu skall göra denna omfattande förändring.

Herr talman! Lars Gustafsson återkommer lill en del av dessa frågor senare i debatten, och därför nöjer jag mig med della inlägg och yrkar bifall lill reservationerna som är fogade till utbildningsutskottets betänkande.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Under delta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! I proposition 158 angriper man inte i någol avseende den sociala snedrekrytering som alltjämt gäller för högskolan. Arbetarklassens möjligheter lill högre studier har åter minskat under de senaste åren. Del visar undersökningar som har gjorts av SCB och universitets- och högskoleämbetet.

Varför har vi då. trots högskolereformen frän 1970-lalet, en social snedrekrytering till universitet och högskolor? Ingen kan väl bestrida atl det är elt hinder all i vuxen ålder påbörja längre studier om man inte har de ekonomiska förutsättningarna. Studiemedlen har urholkats och del har ökat den sociala skiktningen. Många unga människor är i dag rädda för all påbörja en högskoleutbildning och skuldsätta sig. Finns del arbete som elt alternativ väljer den som är ulan pengar hellre del alternativet. Dessutom växer arbetarhemmens ungdom upp i en miljö där högskolestudier är ovanliga och där studielradilion saknas. Vi vill verka för förbättrinear av del studiesociala

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

stödet, så all den studerande kan klara sig på en normal inkomst. Del är nödvändigt om man vill bryta den sociala snedrekryteringen. Vi har från den konimunisliska riksdagsgruppens sida gång på gång påpekat detta - tyvärr tvingas vi upprepa del. De ohörsamma bland våra motståndare har inte i en enda debatt om de här frågorna dristat sig lill alt förneka nämnda snedrekrytering.

I proposifionen använder man sig av vackra ord om att målen tidigare har varit atl ytterligare öka den högre utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella och alt därmed främja "den sociala utjämningen'". Men del har inle skett nägon social utjämning när det gäller högskolestudier i Sverige.

Nu lägger regeringen alltså fram förslag sorn går stick i stäv mot denna högtidliga målbeskrivning. När arbelslivsmeriler får mindre betydelse än hittills och när föreningsmeriterna hell avskaffas lar man knappast in fler studenter från andra grupper än de traditionella. Det blir i stället en ännu större andel prydliga gossar oeh flickor ur just de traditionella grupperna -som i början av della sekel kallades bättre mans barn - som i välordnade kolonner tågar från gymnasiets skolgård lill högskolans föreläsningssalar.

Herr talman! Vi kommunister har ofla klandrat insatserna pä det här området eftersom vi har funnit dem halvhjärtade och lill stor del verkningslösa. Vi har dock aldrig fördömt det lilla som har gjorts, och i dag ter det sig dubbelt så angeläget alt slå vakl om del som har vunnits. Det är illa när högerkrafterna driver oss all slå vakt om del beslående för alt undvika någol ännu värre, men där står vi alltså i dag.

Berörda elever i de icke-lraditionella studerandegrupperna är väldigt upprörda över del nu framlagda regeringsförslaget. ""Regeringens utbildningspolitik - en kalastrof!" skriver de tre organisationerna Elevförbundet, Sveriges folkhögskoleelevers förbund och Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande i ett brev, i vilket det också slår följande: "'Regeringens förslag innebär alt ojämlikheten ökar. Med förslaget vill rnan befästa tanken på all högskolestudier skall vara ett privilegium för vissa grupper i samhället. Det nuvarande antagningssystemet, som enbart tillämpats i tre år, har inneburit att "nya grupper' har fått chansen all bedriva studier pä högskolenivå."

De tre elevorganisationerna barett och annal alt påminna de nu så starkt sammanhållna högerpartierna i denna kammare om. Folkpartiet oeh centerpartiet har tidigare uttalat sig om nackdelarna med betygen som urvalsinslrumenl. Våren 1979 uttryckte rnan från centerpartiets sida atl man stälde sig positiv lill alt ha kvar föreningsmerilerna. Nu har man ändrat uppfattning, trots all ingen ordentlig utvärdering har gjorts - som Stig Alemyr påpekade - av del tre år gamla antagningssystemet. Elevorganisationerna nämner alltså inle ens moderata samlingspartiet i sammanhanget. Man frestas ändå att tillägga all del är klent med konservatismen i det gamla högerpartiet. I skolan fick rnan lära sig atl de konservativa vill skynda långsamt i utvecklingen, men nu gärdet alll snabbare, och lillskyndareär inte minst det parti som kallas moderat och som säger sig vara för det bestående.

Det har inle stämt moderaterna till eftertanke all del nuvarande antagningssystemet har gällt i bara tre är. Moderaterna blir allt mindre trovärdiga också som konservativt alternativ och allt pålitligare som klassparti för de privilegierade. Till moderaterna sällar sig alltså nu folkpartiet och centern.

Elevorganisationerna är alltså eniga i sin dom över proposition 158. Regeringens skolpolitik är en katastrof för medlemmarna. Propositionen närs av myten om atl det skulle vara något positivt också med yngre studenter. Jag frågar mig vari del posiliva ligger, om alll fler skulle gå över direkt från gymnasiet till högskolan. Inte gynnar en sådan övergång den kritiska medvetenheten oeh den i egen erfarenhet grundade kunskapen om samhället utanför skolans väggar.

Invändningarna mot förslagen i propositionen har sannerligen hopat sig. Erik Tängdén, sociolog vid SCB, påpekar i en artikel i DN alt del relativa poängvärdet av värnpliktstjänstgöringen kan komma att tredubblas, om regeringens förslag om nya antagningsregler antas. I propositionen ordas myckel om all föreningsmeriterna skulle missgynna kvinnor. Dä frågar man sig vilken verkan värnpliklsmeriien har.

Herr talman! Jag har bara tagit några exempel för att visa bredden av den kritik som riktas mot proposition 158. Exemplen belyser hur viktigt del är alt propositionen avslås av kammarens ledamöler. Pä den linjen är oppositionen enad, och vi har anledning atl rikta en vädjan om besinning lill del ireeniga högerblocket. Ge de endast treåriga anlagningsbeslämmelserna en lid all verka, varefter de kan utvärderas.

Vpk har i motion 527 en rad förslag som går i rakt motsatt riktning. Vi har föreslagit att betygen skall avskaffas som urvalsinstrument och ersättas med arbetslivserfarenhet och köprincip. Vidare har vi begärt alt studielämplighelsproven skall avskaffas, och vi har också krävt förslag lill åtgärder som bryter den sociala snedrekryteringen. Jag kommer, herr talman, atl yrka på dessa vpk-förslag även i dag. För dagen anser vi atl del viktigaste är alt yrkandet om atl förslaget i propositionen om avskaffande av föreningsmeriler och om minskningen av betydelsen av arbetslivserfarenhet avslås.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill de i betänkandet behandlade yrkandena i vpk-rnolionen nr 527 och till yrkandena 2 och 3 i. vpk-motionen 2035.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Alltsedan kompetensutredningen för tio år sedan presenterade sitt belänkande Vägar lill högre utbildning har debatten om behörighet för och urval lill högskoleutbildning varit livlig. Sedan de nya behörighets-och urvalsreglerna trädde i kraft den Ijuli 1977 har den varil särskilt intensiv. Debatten har präglats av alt reglerna för tillträde till högskoleutbildning av många uppfattats som svåra och komplicerade. Då och då har väldiga överdrifter förekommit. I går skrevs del i Dagens Nyheter i en debattartikel att ett genomförande av regeringsförslaget innebär att "högskolereformen rivs upp". Det är naturligtvis elt grundlöst påstående. För det första innefattade högskolereformen mer än vikliga förändringar av lillträdesreg-

6 Riksdagens protokoll 1979180:166-167

Nr 166 lerna. För det andra innebär inte regeringsförslaget att de grundläggande

P ■ . principerna för behörighets- och urvalsreglerna omprövas. Även om de

(=, ' " IQSn grundläggande principerna alltså inte förändras, innebär förslagen vikliga

_____________ förändringar. Jag vill här kort kommentera förslagen lill förändringar i vad

R le n fö ill avser direktövergängen, föreningsmeriterna och meritvärderingen av arbets-trade till högsko- 'ivserfarenhel.

/ thldninp uttalade riksdagen atl det var angeläget atl garantera ett visst

utrymme för direklövergång från gymnasieskolan till utbildningslinjer vid högskolan. 20 % av antagningsplatserna i var och en av kvotgrupperna 1 och 2 skulle avsättas för urval på enbart belygsmeriler. Del angavs inte någon begränsning i fråga om gymnasiebetygens ålder för all man skulle få delta i urvalet lill dessa 20 %.

Resultatet har blivit att såväl sökande med färska gymnasiebetyg som
sökande med äldre betyg konkurrerar med varandra om dessa platser.
Studerar man statistiken över åldersfördelningen bland samtliga antagna lill
! spärrad utbildningslinje med central antagning, för vilka de nya tillträdes-

reglerna gäller, fr. o. m. höstterminen 1977 t. o. m. höstterminen 1979, finner man följande. 32 % av de antagna är 20 är eller yngre och 37 % i åldern 21-24 år. Närmare 70 % av de antagna är således under 25 år. Totalbilden visar alltså en betydligt större direklövergång än den som riksdagen ansåg borde garanteras. Skillnaderna mellan linjerna är dock myckel stora. Läkarlinjen hade t. ex. undersamma lidsperiod endast 11 % av de antagna i åldersgruppen 20 år eller yngre och 23 % av de antagna i åldersgruppen 21-24 år.

Man kan konstatera alt del av riksdagen uppsatta målet för direklövergång inle har uppnåtts pä de mest efterfrågade utbildningslinjerna.

Mot den bakgrunden förordrar regeringen atl direklövergångsgaranlin sätts till ca en tredjedel av antalet platser på resp, linjer. Dessutom föreslås all en sökande för all få delta i urvalet till den angivna tredjedelen av platserna inte fär ha etl äldre avgångsbetyg från gymnasieskolan än tre år. Då har hänsyn lagils lill möjlighet alt behörighelskompleltera och alt göra värnpliktstjänstgöring. Med det här förslaget lill garanti för direklövergång från gymnasieskola lill högskola har jag strävat efter all säkerställa en rimlig möjlighet för studerande som siktar på alt komma in på en kraftigt efterfrågad utbildningslinje all ulan alltför stor tidsspillan nå delta mäl.

I en skrivelse lill regeringen den 25 februari i år redovisar UHÄ en översyn
av bestämmelserna om tillgodoräknande av föreningsverksamhet. Enligt
UHÄ:s bedömning är del uteslutet atl genom ändrade kriterier och riktlinjer
inom ramen för gällande bestämmelser komma till rätta med problemet med
föreningsmeriterna. UHÄ redovisar också all det övervägande antalet
remissinstanser anser atl de negativa konsekvenserna av föreningsmerilerna
är påtagliga. UHÄ;s slutsals blir atl reglerna skall ändras så att sökande inte
längre skall kunna erhålla poäng för föreningsverksamhet. Jag delar den
uppfattningen. Del finns starka skäl för alt erfarenhet från föreningsarbete
inle längre skall ge poäng vid antagning till högskoleutbildning. Del är svårt
82 att rättvist bedöma vilken typ av föreningsverksamhet och vilken omfattning

av den som skall berättiga till poäng. Tendensen all föreningsmeriien missgynnar kvinnor förefaller bli bestående.

Arbelslivspoängen bör enligl regeringens uppfattning finnas kvar, men vikten bör något minskas. Etl av huvudskålen för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet vid urval lill högskoleutbildning var all man skulle ge äldre sludiesökande vidgade möjligheler alt fä tillträde lill högskolan. Förutsättningen var då all det skulle röra sig i huvudsak om personer med förhållandevis långvarig erfarenhet av arbetslivet. Elt annat starkt skäl var att arbetslivserfarenhet ger för högskolestudier värdefull erfarenhet och även i övrigt berikar högskolans verksamhet. Nu har det visat sig alt närmare 70 % av dem som antas till de här berörda utbildningslinjerna inom högskolan är äldre än 24 år. De erfarenheter vi har visar all arbetslivspoängen påverkar urvalet framför alll bland förhållandevis unga studiesökande. Storleken av del tal med vilket arbetslivserfarenhet tillgodoräknas blir inte någon avgörande fråga för alt rekrytera någol äldre studerande lill högskoleutbildning. Detta är bakgrunden lill alt arbetslivserfarenheten föresläs få tillgodoräknas med högst 1,7 poäng i stället för som nu 2,0 poäng. Syftet med den förändringen är atl minska arbetslivserfarenhetens vikt i förhållande lill betygen och inle alt skärpa kraven för atl fä tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Som en följd av detta föreslås all den högsta arbelslivspoängen skall nås genom tre års arbetslivserfarenhet, inte som nu efter fem år.

Herrlalman! Jagvill nöja mig med de här kommentarerna lill förslaget om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning. Utskottsmajoriteten har med vissa mindre justeringar anslutit sig lill förslaget. Jag konstaterar också alt man från socialdemokratiskt håll accepterar förslaget i den del som gäller förändringar av reglerna för direktövergång.

Del är min övertygelse och min förhoppning att de nya reglerna för antagning till högskolan kommer atl betraktas som mer rättvisa och kommer all fungera bättre än de nuvarande.

Det är viktigt alt man strävar efter atl successivt reformera högskolan och undan för undan rätta lill bristerna. Del har vi strävat efter att göra, och vi kommer alt fortsätta med det. Vårdutbildningen har reformerats, en översyn av beslutsbefogenheterna inom högskolan har ägt rum och riksdagen har fattat viktiga beslut med anledning av regeringens forskningsproposition. I dag diskuterar alltså riksdagen vikliga förändringar i antagningssystemet. F. n. pågår remissbehandlingen av lärartjänstulredningens belänkande, där genomgripande förändringar i tjänsteorganisationen har föreslagits. Forsk-ningssamverkanskommiitén är inne i slutskedet av sitt arbete.

Del är viktigt alt understryka atl alltför dramatiska förändringar kan göra mer skada än nytta med tanke pä den grundläggande reformering av högskolan som högskolereformen innebär. Men detta fär inle hindra oss frän alt rätta till uppenbara brister. En sak kan vi säkert alla vara överens om: högskolan blir aldrig färdigbyggd.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

STIG ALEMYR (s) replik:

Herr talman! Vi har sagl upprepade gånger atl det är självklart alt vi skall göra justeringar i högskolesystemet om sädana visar sig nödvändiga. Pä den punkten är statsrådet och jag överens. Jag tror atl de som hävdar alt dessa förändringar river upp hela högskolereformen går för långt - jag släller inle upp bakom det påståendet. Men jag har sagl i mill tidigare inlägg all del sorn nu händer rycker undan en av grundvalarna för högskolereformen, nämligen alt arbetslivserfarenhet skall ha ett betydande inflytande pä möjligheten att komma in i högskolan. Statsrådet har nu sagt atl syflel är atl minska arbetslivserfarenhetens betydelse. Där är det alltså en frontalkrock mellan oss. Vi är inte beredda alt ställa upp på den minskningen och har den bestämda uppfattningen att den innebär all vi nu återgår till atl praktiskt taget uteslutande ta hänsyn till betygen.

Varför blev del just nu så oerhört bråttom på denna punkt, statsrådet Wikström? Vi har inle ens tre års erfarenhet av högskolereformen. Så sent som för elt år sedan begärde riksdagen med stor majoritet alt få nya regler när det gäller föreningsmeriterna för all se om del går alt justera regelsystemet så atl de kan behållas. Varför blev det så bråttom, att man nu omgående måste göra om detta? Vad är del när del gäller arbelslivserfaren-helerna som ger stöd åt uppfattningen alt denna dramatiska förändring måste göras redan nu? Den statistik som statsrådet hänvisade lill visar alt del inle är elt antal åldringar som går in i högskolan ulan att studerandekåren fortfarande består av mycket unga människor.

Jag vill alltså gärna fä vela varför del blev så halsbrytande bråttom. Kom ihåg atl frågan om arbetslivserfarenheten inte ens har remissbehandlats. UHÄ har inte föreslagit dessa ändringar - regeringskansliet har gjort del utan alt remissbehandla ärendet.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:

Herr talman! Jan-Erik Wikström framhöll all högskolan aldrig blir färdigbyggd. Men vad regeringen och de borgerliga partierna nu är i färd med att göra är all rycka ut vikliga byggstenar ur det högskolebygge som reformen en gång innebar. Vi framhöll redan då den genomfördes all just antagnings-bestämmelserna och de ökade möjligheterna lill tillträde var bland de posiliva inslagen i denna reform. Men nu erkänner Jan-Erik Wikström alt propositionen innebär viktiga förändringar. Jag är beredd alt instämma i den DN-arlikel som säger att förändringarna är så stora alt grundvalen rycks bort. Betygen kommer, som Stig Alemyr framhöll, de facto alt få större och arbetslivserfarenheten mindre betydelse. Och just arbetslivserfarenheten var en av hörnstenarna i högskolereformen.

Sedan tycker jag all Jan-Erik Wikström drar alltför vittgående slutsatser av UHÄ:s undersökning om föreningsmeriterna. Det har sagts alt de skulle missgynna kvinnorna - och det kan ligga någonling i det - men den nuvarande propositionen innebär förvisso inle någol steg i någon annan riktning; tvärtom kommerdet nya systemet-som jag framhöll tidigare-att i än större utsträckning gynna männen, nämligen genom de ändrade

bestämmelserna om värnpliktstjänstgöring. Vidare finns del också andra faktorer utöver föreningsmerilerna som är bestämmande för kvinnornas utbildning, men del finns inga undersökningar där dessa faktorer har påvisats.

Del var emellertid symptomatiskt all Jan-Erik Wikström i sitt inlägg inte på något sätt berörde just den grundläggande frågan, nämligen målsättningen i den dåvarande högskolereformen att bredda rekryteringen. Målet var alt nå nya grupper, främst då naturligtvis ur arbetarklassen, som är mest missgynnad i dag.

Jag skulle vilja sluta mitt anförande med atl fråga Jan-Erik Wikström: På vilken konkret punkt innebär propositionen alt den sociala snedrekryteringen kommer all bli mindre?

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Stig Alemyr sade atl del på någon punkt fanns en klar skillnad mellan ä ena sidan hans och socialdemokraternas uppfattning och ä andra sidan min, och det kan jag bekräfta.

Stig Alemyr undrade också varför det var sä bråttom. Ja, huvudskälelär ju atl det är elt räll slort antal ungdomar som har upplevt en känsla av alt de har missgynnats av del nuvarande antagningssystemet. Jag har under de här tre åren fått elt stort antal brev och telefonsamtal från upprörda och förtvivlade ungdomar, som har kunnat påvisa hur de har slagils ut i konkurrensen om platser i den nya högskolan av äldre - i och för sig välförtjänta - studerande. Det är litet svårt atl i elt läge där vi tycker del är viktigt att stimulera unga människor som vet vilken utbildning de vill ha och som är målinriktade motivera varför de måste vänta några år och gå olika omvägar för att kunna komma lill den här utbildningen.

Det har visat sig - del säger siffrorna klart - all del nya systemet har fungerat mycket mer lillfredsställande för äldre sökande med arbetslivserfarenhet. Det är väldigt bra. Men man tog i så pass kraftigt vid konstruktionen av systemet all det kom all missgynna dem som vill gå direkt från gymnasieskolan. Det är det felet som vi nu försöker rätta till.

Ungefär så enkelt är del. Frågan är dä om det nu är så halsbrytande bråttom. Jagvill på delsvara ja, eftersom de ungdomar som har hafl problem med detta under de senaste åren tycker atl den här förändringen har kommit alltför sent.

STIG ALEMYR (s) replik:

Herr talman! Också jag har hafl kontakter med många ungdomar som hävdar att de har missgynnats av det här systemet. Jag har tidigare i dag sagt alt jag upplever det som en feltolkning - en och annan individ kommer alltid alt uppleva sig såsom missgynnad. I princip har systemet inte slagit så hårt mot ungdomarna som man i debatten har anfört. Vad som är allvarligt är all om ungdomarna nu skulle missgynnas något mindre, så kommer andra grupper alt missgynnas desto mer. Vi förskjuter därmed tyngdpunkten -

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

vilket är utomordentligt allvarligt, eftersom den lyngdpunklsförskjulningen innebär alt vi rycker undan en väsentlig grundval för högskolereformen.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:

Herr talman! Jan-Erik Wikström påstår atl etl stort antal ungdomar har missgynnats under de här tre åren.

Det är möjligt att vissa grupper har fått det svårare alt komma in på högskolan, men det är i så fall en direkt följd av ett riksdagsbeslut där man har sagt atl man på alla sätt skall försöka bryta den sociala snedrekryteringen, nämligen genom atl ge större möjligheter åt dem som har arbetslivserfaren-heler, i regel människor ur arbetarklassen. Del måste ju ändå ha varil avsikten bakom det förra beslutet - men nu ställer man sig åter på de privilegierades sida. Därmed försvårar man återigen för arbetarungdomar atl komma in vid universiteten. Detta är dubbelt allvarligt, om man ser till hur den sociala fördelningen är i dag, där del endast är en liten del av arbelarungdomarna som studerar - del gör i första hand socialgrupperna 1 och 2.

Sedan är det uppenbarligen också så, atl en rad andra ungdomsgrupper känner sig direkt missgynnade av det här regeringsförslagel. Jag drog tidigare som exempel fram Sveriges folkhögskoleelevers förbund som Jan-Erik Wikström i andra sammanhang påstår sig vilja värna om. Samarbelsorgani-salionen för Sveriges vuxenstuderande kommer alltså klarl atl missgynnas av den här propositionen.

Jag har fortfarande inte fått någol svar på frågan om på vilket sätt de nya antagningsbestämmelserna skulle bredda den sociala rekryteringen till högskolan.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Om det vore sä enkelt atl man med det beslut som riksdagen fattade för en del är sedan hade åstadkommit den här sociala breddningen, hade det varit väl. Men tyvärr visar erfarenheterna alt beslutet i myckel liten utsträckning påverkar just detta. När de som är färdiga civilingenjörer anmäler sig lill läkarutbildning, så är det inte någon social breddning som man åstadkommit. Det här systemet har väldigt mänga sidor - del är en mycket komplicerad materia. Det påverkar inte de folkhögskolestuderande och de andra som Eva Hjelmslröm talar om, utan det ger bara den effekten all del stimulerar något fler alt gå direkt från gymnasieskolan till högskola. Det är viktigt också med tanke på all vi för forskarutbildningen behöver få en föryngring av dem som läser. Medelåldern har stigit oroväckande snabbt på vissa krävande utbildningslinjer.

HANS NYHAGE (m):

Herr talman! Utbildningsutskottets majoritet ställer sig i allt väsentligt bakom regeringens förslag lill ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning. Vi föreslår visserligen etl seUareläggande av tidpunkten för ikraftträdandet av vissa förändringar, och vi förordar en förändring av

reglerna för lottning mellan sökande med samma poängtal. Dessa förändringar har dock snarast karaktären av justeringar av regeringsförslagel.

Vi har inom utskottet nätt enighet när del gäller de föreslagna ändringarna av direktövergång. Utskottet tillstyrker i enlighet med regeringsförslaget att riksdagen nu fattar principbeslut om atl garantin för direklövergång från gymnasieskolan lill högskolan skall anges som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje. Vidare förordas atl garantin skall sältas till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje och alt urvalet inom denna andel skall göras pä enbart meriter av avgångsbetyg från gymnasieskola som är högst tre år gammalt.

Rätten atl fä räkna föreningsarbete som en merit vid antagning till högskoleutbildning har inneburit alt kvinnorna har missgynnats. Den erfarenheten har vi redan, Eva Hjelmström. Systemet har dessutom inneburit krångel oeh godtycklig prövning av vilka föreningserfarenheter som skall godtas. Detta vet vi också, Eva Hjelmström. Utskottets ordförande använde ordet "missbruk" i sammanhanget.

Vi torde vara åtskilliga i denna kammare som har kontaktats av människor som ifrågasatt tillämpningen av systemet med föreningsmeriler.

Med regeringsförslaget blir del lättare all skaffa sig arbetslivserfarenheter. I fortsättningen blir maximal poäng 1,7 mot 2 f. n., och dessa poäng kan uppnås på tre år mot fem år f. n. Della kan naturligtvis leda till att fler får maximal arbelslidspoäng och all resultatet dä kan bli all betygen får ökad betydelse vid urval lill starkt efterfrågade utbildningar. Men de bestämmelser som hittills tillämpats, nämligen alt låta urvalet avgöras av att vissa sökande förvärvsarbetat i fem är i stället för tre eller fyra, kan väl knappast vara bättre. Det måste vara rimligare att i dessa fall med tre ärs arbetslivserfarenhet låta betygen fälla utslaget. Arbetslivserfarenheten kan ju också vara av allmän karaktär och behöver inte ha någon som helst anknytning till den aktuella utbildningen. Det är väl ganska svårt att motivera all skillnaden mellan etl medelmåttigt betyg i gymnasieskolan och etl loppbetyg helt skall kunna uppvägas av fem års arbetslivserfarenhet inom vilket område som helst.

Jag vill med skärpa understryka att förslaget inte innebär atl man över hela linjen nu återinför något slags betygsurval. Elt klarl inslag av betygskonkurrens har funnits hela tiden. Enligt regeringsförslagel reserveras också platser vid högskolan för sökande som är 25 år och har minst fyra ärs arbetslivserfarenhet - dvs. ulan beiygskonkurrens.

I motion 1312 har Ingrid Sundberg föreslagit all riksdagen skall uttala att ingen sökande till högre utbildning skall behöva bli föremål för lottning mer än två år. Kravet i den motionen tillgodoses av elt enhälligt utskott. Utskottet anser nämligen atl skäl talar för atl den som har blivit föremål för lottning två gånger och för tredje gängen söker lill samma utbildningslinje bör antas till denna. Vi anser vidare atl det bör ankomma pä regeringen eller den myndighet regeringen fastställer att utforma närmare bestämmelser härom. Vi föreslår att riksdagen skall ge detta lill känna med anledning av motionen.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Låt mig till sist, herr talman, få säga något om när de föreslagna ändringarna är tänkta atl träda i kraft. Del har i dessa dagar förekommit vissa skilda uppgifter om tidpunkten. Vårterminen 1981 kan vissa förändringar ske. Andelen studerande som antas på enbart betygspoäng kan dä höjas från 20 till 30 %. Regeln om niomånadersperioden när det gäller arbelslivserfa-renhelspoäng kan slopas vid samma tidpunkt, dvs. vid antagning inför vårterminen 1981. Då kan också arbete med hemvård inom den vårdades hem tillgodoräknas som merit.

Förändringarna i övrigt, dvs. de som gäller tillgodoräknande av föreningsmeriler och arbetslivserfarenhet, föresläs av utskottet träda i kraft inför antagningen lill utbildningen sorn börjar höstterminen 1982. Det innebär en förändring jämfört med propositionen, som föreslog vårterminen 1982. Orsaken till denna förändring är de kontakter sorn utskottet har hafl med universitets- och högskoleämbetet.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till ulskotlels hemställan på samlliga punkter.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik;

Herrlalman! Jaghar inte förnekat all-vilket också framgärav vår motion - föreningsmerilerna i sin nuvarande utformning kan ha hafl negativa konsekvenser för kvinnorna. Men det innebär ju inte alt man hell skall avskaffa dem. Vad man i slället bör göra är atl reformera dem.

Sedan tror jag personligen alt det är en rad andra faktorer inom det sociala området - det gäller inte minst barnstugeplalser - som är viktigare skäl lill atl kvinnorna inte söker sig lill högre utbildning i större utsträckning.

Som jag också tidigare framhållit innebär den här propositionen sannerligen ingen "positiv diskriminering" av kvinnorna. Tvärtom kommer man ju alt ge bl. a. värnpliktstjänstgöringen större poänganlal, vilket klarl drabbar kvinnorna.

LARS GUSTAFSSON (s);

Herr talman! Låt rnig först instämma i Stig Alemyrs synpunkt atl det har gått för kort tid för alt man skall ändra anlagningsbeslämmelserna. De undersökningar som propositionen bygger pä avser i regel, såvitt jag kan förslå, bara erfarenheter från två läsår- dessutom de tvä första läsåren i elt nytt syslem. Del tycker jag för min del är ett ganska bräckligt material.

När jag läste proposition 158, som ju f. ö. är ganska tunn, om man bortser från UHÄ;s bilagor, noterade jag tvä drag i den. Del första draget var all förslagsbatleriet var en aning svåröverskådligt. Man refererar vissa saker som tydligen är sådant som UHÄ kan göra oss häri riksdagen förutan. Sedan är det andra saker som vi här nu skall falla beslut om. Sä är det ytterligare ting som UHÄ skall ges i uppdrag all utreda. Del är visserligen bra all man blir informerad även om saker som inle är föremål för beslutsfattande här i kammaren. Men det skulle väl egentligen ha varit bättre alt vi fått det hela mera samlat och förelagts förslag när UHÄ:s ytterligare utredningar varit gjorda. Då skulle vi ha kunnat göra en bättre bedömning.

Jan-Erik Wikström sade från talarstolen alt anlagningsbeslämmelserna utgör etl mycket komplicerat system. Den ena biten hänger ihop med den andra. En ändring på etl ställe får därför konsekvenser på andra ställen. Även från den synpunkten skulle det ha varil bra, om regeringen hade väntat litet oeh sedan lagt fram förslag rörande antagningssystemet i dess helhet, som fallet var när kompetensutredningen och kompelenskommitlén lade fram de förslag som utgjort grunden för denna reform.

Den enda omedelbara åtgärd som vi frän socialdemokratiskt häll begärde var att regeringen skulle se lill alt beslutet om direklövergång från gymnasiet till högskolan skulle efterlevas. Vi föreslog ett utskoltsinitiativ i frågan, men den borgerliga majoriteten avstyrkte della förslag. Nu effektuerar utbildningsministern detta initiativ, och det tycker vi är bra. Vi ville alltså bara att regeringen skulle se lill alt del, eftersom det hade garanterats en sådan, verkligen blev fråga om en direktövergång. Detta krav är nu tillgodosett genom bestämmelsen om att urvalet till de platser som omfattas av garantin för direklövergång skall göras pä enbart meriter av avgångsbetyg från gymnasieskolan som är högst tre år gammalt. Vi begärde däremot inte att någonting annat skulle åtgärdas efter så här kort lid.

Nu föreslår regeringen en höjning av procentsatsen för direktövergång från 20 lill 30%, vilket vi har kunnat acceptera. Del har vid detta ställningslagande spelat en viss roll all man vid alla de linjer som i detta sammanhang är rimligt atl diskutera i verkligheten redan har nått upp till 30 %. T. o. m. på psykologlinjen och läkarlinjen är det nu drygt 30 % som går direkt från gymnasiet lill högskolan. Trots detta har det larmats mycket om den katastrofala situationen på dessa linjer. Men del visar sig nu alt behovet av platser för direktövergång är tillgodosett, eftersom man ligger på 30%-nivån. Del finns dessutom en mängd andra linjer, där man ligger myckel högre.

Jag blir ibland - om jag får göra en marginalkommenlar - ganska förvånad över den larmande massmediadebatlen på della område. När del kom information om en liten delbil slogs del upp så alt man fick intrycket att del nästan inle alls förekommer några direktövergångar. Så är ju inte fallet. Det är bra all del finns mera seriösa rapporteringar, som så småningom kommer fram.

Det andra draget som jag noterade när jag läste denna proposition oroar mig mera. Det är den genomgående tendensen i samtliga åtgärder. Tendensen är alt vi skall bort från 1975 års beslul, öka betygens roll och tona ner betydelsen av andra' meriter än belygsmeriler - jag tänker förslås på arbetslivserfarenhet och föreningsmeriter. Vi vet atl denna tendens stämmer väl med moderaternas önskemål - det är ingen överraskning. Alt den också stämmer med folkpartiets åsikter beklagar jag. Men jag blir - för all använda ett känslomältat uttryck - rent bedrövad när jag ser att också centern faller in i samma roll.

Jag vill göra ett par reflexioner när del gäller föreningsmerilerna. Vi motsätter oss - vilket Stig Alemyr har deklarerat - all man skall ta bort rättigheten för sökande till högskola att tillgodoräkna sig föreningsmeriter.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högsko-leutbddning

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Del är i huvudsak två motiv som i propositionen anförs för delta borttagande. Det första är all möjligheterna att tillgodoräkna sig föreningsmeriler missgynnar kvinnorna, och det andra är alt det är krångligt alt tillämpa reglerna.

Påståendet atl kvinnorna missgynnas står inle alldeles oemotsagt i debatten. Åtta hårt spärrade linjer har analyserats. På fem av dessa hade 1977 den kvinnliga andelen minskal i jämförelse med 1976. Men i de i februari i år sammanställda remissvaren pä rapporten Två ärs erfarenheter av de nya tillträdesreglerna - den rapport pä vilken regeringen bygger huvuddelen av förslagen - kan utläsas all flera högskolor nu rapporterar atl del sedan 1977 har skett en uppgång av antalet kvinnor. Man kan knappast anse all del ännu är bevisat atl kvinnor har missgynnats. Därtill är materialet enligl min mening för begränsat dels när del gäller liden, dels i fråga orn omfånget. Man lägger för stor vikt vi de relativt få hårt spärrade linjerna. Del är de som får vara mall för prövningen om en reform är bra eller inle.

Föreningsmeriter diskuterade vi här i kammaren för ungefär elt år sedan, fredagen den 19 maj 1979. Då sade en ledamot följande:

"Man säger all systemet med tillgodoräknande av föreningsmeriler har visat sig diskriminera flickorna. Sedan drar man slutsatsen: alltså bör del avskaffas. Den slutsats man bör dra är naturligtvis den rakt motsatta, att här finns yllerligare ett instrument för all stimulera flickor till ökad föreningsaktivitet. Vad de som argumenterar på motsatt sätt i själva verket vill är alt flickorna även framdeles skall vara passiva och strunta i föreningsverksamhet. I varje fall uttrycker rnan ingen oro i del avseendet. Man är belåten med det tillstånd som nu råder. För min del tycker jag alt det är bra orn flickorna engagerar sig mer, och jag tycker atl man skall kunna använda även systemet med tillgodoräknande av föreningsmeriter som en särskild stimulans."

Den som sade detta heter Bertil Fiskesjö, och han är fortfarande riksdagsledamot. Jag utgår från alt han har samma uppfattning nu som för elt år sedan och stöder vårt yrkande om alt föreningsmeriterna skall vara kvar.

Ur elt annal dokument citerar jag följande;

"De tre regeringspartierna har sedan långe haft olika uppfattningar vad beträffar föreningsmeriler och den fria sektorn i högskolan. Den proposition som nu presenteras innebär inle all partierna ändrat sin principiella uppfattning."

Så står det i ett pressmeddelande frän utbildningsdepartementet från den 2 april i år.

Kommer centerns företrädare här i kammaren all nu rösta enligt sin princip eller enligt någol annat?

Del andra motivet för att avskaffa föreningsmerilerna var all reglerna var svåra alt tillämpa. Jag kan gärna medge all reglerna kanske har varil besvärliga att tillämpa. Jag kan emellertid i nägon män förstå UHÄ, som vill slippa de här besvärligheterna. Särskilt kan man förstå UHÄ när man lar del av besvärshandlingar över UHÄ;s beslul atl underkänna vissa föreningsmeriler på, som man tycker, goda grunder och sedan finner all regeringen

desavouerat UHÄ i en rad fall. Låt mig la några exempel.

Sekreterare i Folograficentrum. Verksamhetens art och omfattning är inte godtagbara, säger UHÄ. Regeringen finner att verksamheten bör tillgodoräknas sökanden och överlämnar ärendet för fortsatt behandling.

Programledare i Förlösa CUF. Uppdragels art och omfatlning är inle godtagbara, säger UHÄ. Regeringen föreskriver att sökanden skall tillgodoräknas poäng.

Palrulledare SMU-scout. Uppdragets art och omfattning är inte godtagbara, säger UHÄ. Regeringen finner alt sökanden skall tillgodoräknas poäng och föreskriver atl hon skall antas.

Ordförande i Göteborgs GK:s tävlingskommiilé. Uppdragets art är inte godtagbart, säger UHÄ. Regeringen föreskriver atl sökanden skall tillgodoräknas poäng.

Sekreterare i Mora minigolfklubb. Basketlränare i skolidrotlsföreningen. Ej godtagbar omfattning resp. ej viktigare förlroendekaraktär, säger UHÄ. Regeringen föreskriver atl sökanden skall antas.

Säga vad man vill, men inte hjälper regeringen lill att underlätta UHÄ:s arbete på den här punkten, så jag kan, som sagt, i någon mån förstå UHÄ. Ville regeringen ha stramare tyglar på detta område, borde den hjälpa till där och när den kan.

Herr talman! Så över till arbetslivserfarenhetens vikt. Det ansvariga ämbetsverket UHÄ behandlar denna fråga i sin skrivelse men föreslår ingen förändring. Stig Alemyr var inne pä del i silt anförande. Som skäl anger UHÄ dels att föreningsmeriterna föresläs försvinna, dels att direktövergången förbättras. Men regeringen går trots della vidare och lägger fram förslag om all minska poängen för arbetslivserfarenhet från 2,0 lill 1,7. De skäl regeringen anför är att definitionen på det här områdel är vid och generös - tydligen enligt regeringen alltför vid och generös.

Innan man går in på del andra huvudskälet går man tillbaka och refererar motiven för all arbetslivserfarenheten infördes. De motiven var all arbetslivserfarenheten skulle ge äldre studerande vidgade möjligheter och vidare ge värdefulla erfarenheter och berika högskolan.

Efter propositionens referat av skälen till att arbetslivserfarenheten infördes anges att 70 % av de studerande som antas lill de undersökta utbildningslinjerna inle är äldre än 24 år. Detta angav också utbildningsministern i sin inledning. Uppenbarligen är det just detta förhållande alt utöver de 30 % i dessa åldrar, som kommer all antas genom direktövergång, om förslaget nu går igenom, blir det 40 % som i samma åldrar, dvs. under 25 år, antas på betyg och arbetslivserfarenhet. Del är della som har oroat regeringen lill den grad atl man anser sig nu böra minska arbetslivserfarenhetens vikt i förhållande till betygen på del föreslagna sättet.

För del första tycker jag all man borde ha vänlat och skaffat bällre underlag för sitt förslag. För del andra vill jag peka på alt man också borde ha frågat sig hur förslaget nu kommer atl slå. Inle blir det väl - utifrån de utgångspunkter propositionen säger sig ha - bättre alt premiera kortare arbetslivserfarenhet så mycket mer som nu görs i propositionen. Man

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

fördubblar ju poängen för del första 15 månaderna. Den har varil 0.5 poäng förut, och nu laxeras den upp till 1,0 poäng - del är ju en fördubbling. Detta gör väl atl ännu fler yngre skaffar sig arbetslivserfarenhet. Den blir snart en konstant, och sedan har man återigen betygen som enda ulslagsgivare. Jag gissar atl mekanismen kommer alt bli denna. Men kanske det var sä man ville ha del, fastän man inle säger del i propositionen.

Vi vill från värt håll ha kvar arbetslivspoängen vid dess nuvarande vikt. Vi vill också all den skall förvärvas under en relativt lång period för att ge just andra erfarenheter än de vanliga erfarenheterna som kommer från skolan. Dessa andra erfarenheter kan ju vara av värde både för själva högskolestudierna och för del yrkesliv som följer efter studierna.

Till sist, herr talman, elt par reflexioner som jag skulle vilja göra.

I propositionen säger departementschefen på ett ställe inledningsvis;

"Låt mig först konstatera att debatten om och erfarenheterna av behörighets- och urvalsreglerna för högskolan inle ger anledning atl ompröva de grundläggande principerna för dessa." Också i dag förnekar Jan-Erik Wikström atl det är de grundläggande principerna som ändras och omprövas, men han säger i några sammanhang atl det är viktiga förändringar. Samtidigt säger han i dag alt del inle är bra med alltför drastiska förändringar, och det kan jag hålla med om. Jag tycker ändå för min del atl de förändringar som föreslås nu är förhållandevis drastiska, och man hade nog behövt ha litet mera underlag för delta.

Om vi delar upp de förändringar som man anmäler alt UHÄ skall göra alldeles av sig självt och de som föreslås häri dagoch tar varoch en av de bitar som skall utredas samt beaktar den inriktning sorn regeringen givit ät UHÄ;s utredningar, så oroas man av del sammantagna intrycket. Förutom höjningen av direktövergängen från 20 till 30 %, som vi går med på, är del den s. k. spegelvändningen av antagningsordningen i kvolgrupperna 1 och II som man nir gör. Man skall öka yllerligare några procent upp till 33 % - en tredjedel ungefär. Procentandelen skall vidare räknas som andel av det totala antalet antagningsplatser för resp. linje eller sökalternaliv och inte som den räknas nu. Sedan är det arbetslivserfarenhetens minskade vikt i relation till betygen samt den minskade vikten för längre arbetslivserfarenhet. Det är ulredningen om kvotgruppsindelningen som kommer så småningom, och det är utredningen om tillträdet lill enstaka kurser.

Del samlade iniryck jag får av alla dessa delar är atl de går i samma riktning allihopa, och det är alltså det som oroar mig.

Jag tycker all det är bra med utvärderingar, och del är bra alt de startar samtidigt som reformerna träder i kraft. Del är bra alt man avlämnar rapporter, och del är bra alt de diskuteras öppet. Men jag tycker inte all det är bra när man pä etl för tidigt stadium går in och mixlrar med detaljer, som man har gjort nu.

Enligl vår mening från socialdemokratiskt håll borde regeringen egentligen ha vänlat en lid yllerligare. Man borde ha skaffat sig bällre lidsunderlag, under flera läsår än två. Sedan skulle man på delta tidsmässigt bättre underlag ha gjort simuleringar och prövat nya regelsystem genom alt variera

en eller flera faktorer åt gången. Vidare borde man ha skaffat in mera sociala bakgrundsdata om de studerande. Då skulle vi enligl min niening ha fått bättre underlag för åtgärder, och då skulle vi kunna se efter, vad olika förändringar av tillträdesreglerna gav för utslag i olika socioekonomiska grupper för de personer som söker och antas resp. icke antas lill olika högskolelinjer. Jag tror också alt vår debatt här i riksdagen skulle bli bällre, om vi hade delta mera stabila och varierade underlag.

Herr talman! Med de här reflexionerna ber jag atl få yrka bifall till reservationerna vid ulbildninesutskollets betänkande nr 36.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Det är ganska precis fem år sedan riksdagen debatterade förslaget om reformering av högskolan och nya regler för behörighet och urval lill högskoleutbildning. Debatten hade då föregåtts av elt omfattande och intensivt ulskotlsarbete, och lill betänkandet hade fogats 26 reservationer.

Fyra av dem gällde regler för urval bland behöriga sökande till högskoleutbildning, och bakom dem stod herr Nordstrandh och jag själv. Övriga utskotlsledamöter var, med undanlag av herr Molin, eniga om de nu gällande reglerna.

Det är därför med en i riksdagssammanhang ovanligt stor tillfredsställelse jag lar del av utbildningsulskoltels belänkande nr 36. På punkt efter punkt kan jag konstatera att de synpunkter som moderaterna då stod för nu i stort fält gehör hos hela regeringen, de framlida studerande till gagn och högskoleväsendet som helhet till nytta.

Det är däremot förvånande all socialdemokraterna i år begränsat sig lill tvä reservationer. Den begränsningen utgör etl tecken på atl man från socialdemokratiskt håll insett nödvändigheten av förändringar i den riktning vi redan för fem år sedan förordade.

Här har mest debatterats frågan om arbetslivserfarenhetens tyngd vid anlagningsprövning.

Låt mig säga att arbetslivserfarenhet alllid är av värde för kommande studier. Den har två viktiga funktioner. Dels kan en tid i arbetslivet ge den studerande andrum i studierna och bidra lill en ökad mognad, dels kan den ge den enskilde inblick i arbetslivets villkor och kunskap om vilken typ av verksamhet han eller hon i framtiden vill ägna sig ål.

De nu gällande reglerna med poängberäkning för upp fill fem ärs arbetslivserfarenhet har emellertid fått flera negativa konsekvenser, som socialdemokraterna tycks oförmögna atl inse.

För del första har en mångårig arbetslivserfarenhet med direkt syfte att skaffa arbetslivspoäng medfört atl de konkreta teoretiska kunskaper som ansetts nödvändiga för de kommande studierna sjunkit undan i en oftast alls icke behaglig glömska. Följden av detta har blivit större svårigheter för de antagna all klara studierna inom ordinarie studietid och med all säkerhet en sänkning av ulbildningsslandarden.

För del andra har medelåldern på de antagna stigit. Detta lycks enligl

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

gjorda undersökningar till mycket ringa del bero pä atl nya grupper sökt sig till de spärrade utbildningarna. Orsaken ligger i slället i atl en stor grupp studerande måst vänta några år med sin ansökan för alt komplettera med arbetslivspoäng.

Den mest allvarliga nackdelen torde emellertid ligga i del faktum all antalet studerande till forskarutbildning minskat. Om de akademiska grundstudierna inte avslutas förrän i 30-årsåldern, minskar benägenheten till ytterligare etl antal ärs studier. En annan konsekvens för forskarutbildningen har varit den enormt ökade studietiden i förhållande lill vad som avsägs vid genomförandel av den nya forskarutbildningen. Ökningen är inle förvånande. De forskarstuderandes relativt sett höga ålder innebär atl de oftast har ett avsevärt försörjningsansvar, och studierna måste då kombineras med förvärvsverksamhet av olika slag, vilket fördröjer studierna.

Den ökade medelåldern hos högskolesluderande har dessutom medfört elt minskat antal flickor lill den hårt spärrade utbildningen. Jag har inte kunnat fä fram exakta uppgifter, men så mycket framgärav UHÄ:s rapport all några ärs förvärvsarbete och familjebildning med barn har minskal flickors benägenhet all söka lill sådan spärrad utbildning för vilken det i praktiken har krävts arbetslivserfarenhet. Studier har hellre påbörjats pä utbildningslinje där antagningspoängen är lägre.

Trots dessa nu rådande nackdelar har socialdemokraterna i sin reservation gäll emot regeringsförslagel om ändrad poängberäkning av arbetslivserfarenhet. Man gör det genom att påpeka atl en förändring av meritvärderingen av arbetslivserfarenhet skulle motverka en social utjämning. Men sä är inle fallet.

Av debatten här har inte framgått all deltagarna vet alt det finns en kvolgrupp IV, dit de som inte har föregående gymnasieutbildning söker. För dem som har gymnasieutbildning gäller den förändringen i värdet av arbetslivserfarenhet som här har varit aktuell. Gjorda erfarenheter visar på intet sätt all den sociala snedrekrytering till de spärrade linjerna som trots allt finns har förändrats efter 1975 års beslut.

Herr talman! Jag vill ändå, när utbildningsministern finns här, peka på några svårigheler som kan dyka upp. De gäller begränsningen av giltigheten för betygen frän gymnasieskolan lill tre år. Utbildningsministern har i propositionen varit medveten om alt de ungdomar som gör militärtjänst kan komma i svårigheler och också föreslagit atl de som en gäng anlagils men därefter gör militärtjänst skall ha rätt atl stå kvar som antagna.

Militärtjänst räknas som arbetslivserfarenhet och kan utnyttjas vid ansökan. Låt oss tänka oss en pojke som går ut en tvåårig gymnasielinje utan formell eller åtminstone särskild behörighet för högskolestudier. För honom kan det vara omöjligt alt inom en treårsperiod fullgöra befälsulbildning i del militära samt komplettering av del gymnasiebetyg på vilket han skall söka. Inte minst mot bakgrund av den svårighet som försvaret har atl rekrytera ungdomar lill befälsulbildning vore det olyckligt om några skulle avslå från sådan utbildning därför all ireärsgränsen för gymnasiebetygets giltighet förhindrar det. Jag vore tacksam om utbildningsministern kunde kommen-

lera detta och ange alt del jag nu anfört utgör tungt vägande skäl lill förlängning av ireärsgränsen.

Herr talman! Så myckel i propositionen är bra alt jag har svårt all inle uttrycka min glädje. En ökad andel studerande kommer all tas in direkt från gymnasieskolan, med de positiva konsekvenser detta kommer alt ha. Socialdemokraternas ursprungliga förslag om 15 % har nu blivit 33 1/3 %. Niomånaderskravet på anställningslid slopas - sä oförenligt som det var med gällande regler på arbetsmarknaden. Över huvud taget framkommer i betänkandet en syn på den enskilde studerande som individ och en vilja all underlätta för honom eller henne atl lyckas i sina studier, någol som indirekt också fär positiva ekonomiska konsekvenser för samhället.

Jag har förståelse för alt utbildningsministern i vissa fall dock bara har kunnat avisera tekniska förbättringar av olika slag. Dit räknar jag de ändrade reglerna för hur kompletteringsbetygen skall räknas, men jag vill här beklaga alt inle utbildningsministern har tagit steget fullt ut och också medgivit all kompleiteringsbeiyg som ger särskild behörighet skall kunna höja betygs-medelvärdet.

Jag är glad över all föreningsmeriler nu förhoppningsvis kommer atl förpassas ur meritvärderingen. Del är betecknande atl socialdemokraterna i sin reservation inle har funnit någol annal skäl för sin önskan alt de skall vara kvar än atl man ännu har för liten erfarenhet. Erfarenheten har ju tydligt visat att föreningsmerilerna missgynnat kvinnorna och all de givit möjlighet till taktiska föreningsaktiviteter, som i vissa fall skulle fåll den mest förhärdade föreningsmänniska all baxna. Lar's Gustafssons exempel pä de olika bedömningar som har gjorts av iniagningsnämnden och av regeringen visar just hur svårt del är alt fastställa vad som skall vara poänggivande.

Självfallet är jag också glad över all ett enigt utskott har tillstyrkt min motion om att ingen skall behöva lottas ul mer än två gånger.

Till sist vill jag säga. herr talman, all det måste finnas en övergångstid för införandel av nya bestämmelser, eftersom dessa inle får drabba dem sorn nu är i gång och planerar sina studier. Det kan naturligtvis diskuteras hur lång en övergångstid bör vara, men jag hoppas alt man i propositionen har kommit fram till rikliga bedömningar. Det är emellertid inte orimligt atl länka sig atl del inte kommer atl dröja så länge innan reglerna pä nytt kommer alt förändras. Jag syfiar då pä de konsekvenser som gymnasieulredningens förslag kommer alt fä när de sä småningom kommer all resultera i en förändring av gymnasieskolan. Enligt direktiven lill gymnasieutredningen skall vi särskilt beakta sambandet mellan gymnasieskola och högskola. Del är givetvis för tidigt alt nu vela något om hur förslaget en gäng kommer all se ul, men sä mycket torde vara säkert, atl bl. a. frågan om behörighet för olika utbildningslinjer vid högskolan kommer all påverkas av vårt förslag.

Så myckel inom svensk utbildning har förändrats under de senaste decennierna. Den starka kvantitativa ökningen av utbildningsutbudet har ibland skapat svårigheler all behålla en god kvalitet i utbildningen. För oss moderater har del hela tiden varil angeläget atl förbättra kvaliteten på alla utbildningsområden. Del är nödvändigt för atl vi skall kunna hävda oss i

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde ull högsko-leutbddning

dagens och framlidens internationella utveckling. Vi har med glädje kunnat konstatera atl en alll större andel ungdomar skaffar sig gymnasieutbildning, och än fler blir det efter förra veckans riksdagsbeslut. Också högskolan har nätt ul lill nya grupper, och inle minst satsningen pä enstaka kurser har visat sig vara ett utomordentligt medel därför. En förutsättning för en kvalitativ god utbildning är atl de studerande ges goda förutsättningar att genomföra sina studier på ett framgångsrikt sätt. De nya reglerna för tillträde lill högskolan ökar dessa möjligheler. Utformningen av den framtida gymnasieskolan rnåste ha samma syfte, samtidigt som den i ökad grad skall kunna göra de unga medvetna om arbetslivets krav.

Herr talman, jag har inget annat yrkande än om bifall lill ulbildningsutskollets hemställan i dess helhet.

LARS GUSTAFSSON (s) replik:

Herr talman! Ingrid Sundberg var glad över - som hon uttryckte del - att moderaterna fått sådant gehör hos den samlade borgerligheten. Jag förslår atl hon är glad över det. Del skall bli intressant alt höra vad Christina Rogestam har atl säga om Ingrid Sundbergs glädje. Hon har ju möjlighet atl uttala sig om den.

Ingrid Sundberg säger atl hon är förvånad över all socialdemokraterna bara tagit upp två aspekter i sin reservation. Ja, men det är ju bara tre ting som vi skall besluta om, nämligen den provisoriska uppgången frän 20 % lill 30 %, arbetslivserfarenhetens minskade vikt och borttagandet av föreningsmerilerna.

När det gäller alla andra aspekter aviserar ju utbildningsministern i propositionen atl han skall be UHÄ utreda dem. Jag utgår ifrån atl dessa frågor kommer tillbaka så att del blir anledning att diskutera dem senare.

Detta är del enkla skälet till atl vi nu reserverar oss på enbart två punkter.

Ingrid Sundberg är myckel kategorisk när hon talar om all föreningsmeriterna missgynnar kvinnorna. Ja, det kan ju tyckas så, men det är inle oemotsagt. Som jag sade i milt inledningsanförande finns delade meningar, men det finns framför allt olika data om detta.

Vi menar att det har gäll för kort tid. Om man nu kan konstatera att kvinnorna i några avseenden har missgynnats på vissa utbildningslinjer på denna korta tid, är della ju någol som kan ändra sig sä småningom. Vi vill betona detta och menar alt det kunde vara bra atl vänta och se om det verkligen är etl konstant förhållande alt kvinnorna missgynnas. Blir del så, får man ta det under övervägande.

Jag läste ju upp en katalog över fall där UHÄ avslagit föreningsmerilerna. Katalogen visar en ganska likartad bild. Jag menar alt regeringen borde ha hjälpt UHÄ och ställ på UHÄ:s linje i stället för alt gå med på dessa livelaktiga meriter. Det hade varit en praktisk handling för all göra meritvärderingen användbar.

Ingrid Sundberg betonar de negativa konsekvenserna av arbetslivserfarenheterna och finner dem allvarliga. Etl av skälen är atl medelåldern har

ökat.

För min del ser jag del inle som elt fel att medelåldern ökar. Del är inte säkert alt delta är en belastning för detta syslem.

Den sociala snedrekryteringen, lill slut. Ingrid Sundberg säger att den inle har ändrat sig. Men det är inte så underligt. Man kan inte begära att en sådan faktor skall ändras på en sä kort lid. Återigen: Utvärderingen bygger ju på erfarenheterna från endast tvä läsår. Sociala bakgrundsdala ändrar man inle pä så lätt, vilket jag tycker alt även Ingrid Sundberg borde ha insett.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik;

Herr talman! Glädjen slår verkligen högt i tak hos Ingrid Sundberg. Upprepade gånger uttryckte hon sin förtjusning över den här propositionen. Det visar mycket klart vem som för befälet pä skolområdet inom den borgerliga regeringen. Som Ingrid Sundberg konstaterar har moderaterna på punkt efter punkt fått sina krav tillgodosedda, krav som åtminstone centern så sent som för elt år sedan motsatte sig.

Ingrid Sundberg log bl. a. upp den fråga som jag särskilt framhöll i mitt tidigare inlägg, nämligen den sociala snedrekryteringen. Hon anförde atl denna inle förändrats vid de spärrade utbildningarna under de år som gäll sedan reformen genomfördes. Men delta skall väl inte tas till inläkt för att ytterligare försämra den sociala snedrekryteringen lill arbetarklassens nackdel. Det är de faclo vad propositionen innebär.

Vidare anklagade Ingrid Sundberg dagens debattörer för atl inte känna till kvotgruppsindelningen. Visst känner vi till den, men del är inte den som är intressant i sammanhanget. Det intressanta är - vilket också har framhållits flera gånger i debatten - atl betygen nu får större vikt i förhällande till arbetslivserfarenheten.

INGRID SUNDBERG (m) rephk:

Herr talman! Till Eva Hjelmslröm: Den sociala snedrekryteringen kan vi i första hand råda bot på genom atl öka antalet antagningar av sökande till högskoleutbildning som inte har gym.nasieutbildning. De söker inle i kvotgrupp I eller II utan i kvotgrupp III eller IV. Av UHÄ:s uppgifter kan vi konstatera atl 73 % av de antagna utgörs av sökande som har gymnasieutbildning. I vad mån Eva Hjelmslröm gör någon sorts social fördelning inom den gruppen och menar alt de som har gymnasieskola plus arbetslivserfarenhet skulle komma från en lägre socialgrupp medan de som saknar arbetslivserfarenhet skulle tillhöra en högre, så vill jag säga att det faktiskt inle finns någon sådan social korrelation.

Sedan vill jag säga lill Lars Gustafsson beträffande föreningsmerilerna alt del tyvärr inle är så all del är föreningsmerilerna i sig som har givit poäng, utan del är intygen om vilken föreningsaktivitet som den sökande har bedrivit som har varit avgörande. Jag tror alt både Lars Gustafsson och jag har sådana kontakter med ungdomar all vi är medvetna om hur sådana här intyg har tillkommit, hur de har fabricerats oeh författats, och atl de har bedömts olika av antagningsnämnderna resp. regeringen. Del är inle i många

7 Riksdagens protokoll 1979/80:166-167

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

fall som de sökande helt ärligt har lämnat bevis på den verksamhet de ägnat sig ål.

Min förvåning över atl socialdemokraterna inle avgivit fler reservationer beror givelvis på alt de vid den tid då jag var ledamot av utskottet förfäktade alt högst 15 % borde gå direkt till högskolan frän gymnasiet, och nu har man gått med på 33 %. Jag minns hur vi stred för att fä igenom de 20 procenten, vilket då blev utskottets förslag.

Jag vill också tillägga alt propositionen innehåller mera än dessa tre konkreta förslag. Även sådana förslag som utbildningsministern aviserar i propositionen brukar ju kommenteras från socialdemokratiskt håll, och jag konstaterar all man nu inle har gjorl del vare sig i form av reservationer eller i form av inlägg här i kammaren.

LARS GUSTAFSSON (s) replik:

Herr talman! Låt mig först - med anledning av del allra sista som Ingrid Sundberg sade - för tydlighetens skull säga att vi till i dag tagit ställning till de konkreta punkter som kommer all bli föremål för beslut och inle någonling annal. Ta inle vår tystnad på andra områden till intäkt för atl vi släller upp på de tankegångarna! Vi vet ju ännu inle rikligt vad det blir av dem.

Ingrid Sundberg talar om all vi gått med pä en ökning från 15 % till 30 %. Ja, det medges. Sådana här procenttal är alltid höftningar. Vår höftning den gängen - 15 % - möttes av andra höftningar. Vi gjorde en kompromiss i utskottet och landade på 20 %. Nu har utvecklingen gått därhän atl siffran för direklövergång faktiskt är ungefär 30 %. Vi tyckte inle alt vi dä hade anledning all gå emot delta förslag.

Om det är så som Ingrid Sundberg föreställer sig när del gäller intygen och om UHÄ avstyrker - varför har då regeringen konsekvent gått emot UHÄ oeh tillstyrkt? Då har i varje fall inte regeringen hjälpt till alt sanera den här verksamheten!

Sedan för andra gängen till den sociala snedrekryteringen! Del är ju inte så atl man ändrar pä den på sä här kort lid, Del är inle bara anlagningsbeslämmelserna som inverkar på den. Det finns en rad andra faktorer runt den högre utbildningen och runt om i samhället som är vikliga i delta sammanhang. Det måste man väl ändå komma ihåg, Ingrid Sundberg.

Ingrid Sundberg säger i en annan polemik all man kanske skulle kunna öka intagningen till högskolan eller hur orden föll. Man vill nu ändra bestämmelserna så atl de något yngre eleverna gynnas på de något äldre elevernas bekostnad. Det dilemmat kan man bara lösa genom att öka antalet platser i grundläggande högskoleutbildning, så all både de något äldre och de något yngre får plats. Då kommer urvalsmekanismen inte alt fä effekt så tidigt.

Men, Ingrid Sundberg, hur är del med det? I budgetpropositionen fick vi vela atl den borgerliga regeringen icke var benägen all öka resurserna lill grundläggande högskoleutredning. Alla förändringar där skulle göras genom omprioriieringar inom den befintliga ramen. Man har alltså inle varit villig atl öka dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen, och det är bara på den vägen man kan klara dilemmat atl inte missgynna någon

grupp när man ändrar aniagningsbestämmelserna. Men den lösningen har tydligen inte föresvävat regeringen, och inle Ingrid Sundberg heller.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:

Herr talman! Jag skulle vilja uppmana Ingrid Sundberg alt läsa propositionen ordentligt och lyssna på vad som upprepade gånger framförts, inle bara här i kammaren utan också av grupper utanför delta hus. Det faktum att betygen får större vikt i förhållande fill arbetslivserfarenhet kommer på sikt atl gynna de redan privilegierade. Men det är ju och har alllid varil moderaternas politik, så del är inle ägnat alt förvåna atl Ingrid Sundberg tycker del är bra. Del är kanske inte heller att förvänas över men däremot att beklaga att del nu också är hela regeringens politik.

INGRID SUNDBERG (m) replik;

Herr talman! Även om dimensioneringen av högskolan ökade, säger det inle i sig alt fördelningen mellan de olika kvolgrupperna skulle förändras. Endast 23 % av ökningen skulle då kunna komma kvolgrupperna III och IV lill godo. Däremot finns del skäl att betona del värde som ligger i de enstaka kurserna, lill vilka icke sådan här prövning sker. Jag tycker inte vi skall glömma bort det i diskussionen.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

CHRISTINA ROGESTAM (c);

Herr talman! Det är ingen hemlighet här i kammaren alt de i regeringen ingående partierna har olika uppfattningar i vissa frågor som rör högskolan. För oss inom centern har tvä utgångspunkter varit vägledande för ställningstagandena.

Vi har haft målsättningen alt öka den geografiska tillgängligheten och all öka möjligheler för nya grupper att få tillträde lill högskolan. Med del som utgångspunkt har vi deltagit i arbetet med atl reformera och förändra högskolan och högskoleutbildningen.

För oss har det varit viktigare att nä praktiska resultat än all hårdra en principiell uppfattning. Det har gjort att centerns väg i högskolefrägor i vissa debatter har beskrivits som ganska krokig - det är riktigt att vi genom årens lopp har deltagit i kompromisser av olika slag.

Men det är med tillfredsställelse vi noterar alt regeringen nu inle har lagt fram något förslag om att ändra beslutet om totaldimensionering av högskolan. Del är en förutsättning för att kvaliteten på undervisningen skall kunna upprätthållas. Spåren frän den fria sektorns tid förskräcker. Del är också en förutsättning för att det skall finnas möjlighet att göra satsningar -inom de begränsade ekonomiska ramar som kommer att gälla för budgetarbetet - pä de mindre högskolorna. Del är inle minst de mindre högskolornas utbud av enstaka kurser som i dag är inkörsporten till högskolestudier för många nya och fill åren litet äldre studerande.

Enligl vår uppfattning är del alltså viktigt och nödvändigt atl i höstens budgetarbete prioritera anslaget lill enstaka kurser.

Betänkande nr 36 frän utbildningsutskottet behandlar reglerna för tillträde

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

100

lill högskolan. Förslagen från regeringen om ändringar i reglerna grundar sig på en uppgörelse efter ingående diskussioner mellan regeringspartierna. En del i den uppgörelsen var alltså atl den fria sektorn inte skulle återinföras.

Det är angelägel atl direktövergängen från gymnasieskolan lill högskolan underlättas. Det sätt som del tidigare riksdagsbeslutet har tillämpats på i praktiken har gjorl del svårt, och svårare än avsikten var, för gymnasister all komma direkt in i högskolan. För många ungdomar ärdet visserligen positivt atl ta elt mellanår och får erfarenhet frän en arbetsplats. Men avsikten har ändå hela tiden varil atl det skulle vara möjligt för en relativt stor grupp all gå direkt. Därför är de föreslagna åtgärderna på kort och litet längre sikt bra.

Föreningsmeriternas vara eller icke vara är en gammal diskussionsfråga. Vi har inte ändrat vår principiellt posiliva inställning lill föreningsaktiviteter och värdering av dem som en merit. Vi menar fortfarande alt det åren positiv oeh viktig erfarenhet. Men i den uppgörelse som träffats mellan partierna har vi accepterat all de tas bort som poänggivande merit efter en övergångsperiod. Del viktiga argumentet för oss har varil UHÄ:s redovisning av de stora praktiska problem som funnits i tillämpningen av gällande regler, svårigheten alt värdera olika intyg, som inte minst Lars Gustafsson belyste i sitt inlägg, och i viss mån också det fusk som har förekommit.

När del gäller reglerna för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet kan jag i stort sett hänvisa till vad Jan-Erik Wikström sade i sitt anförande. Men låt mig därtill lägga att förslaget innebär en sänkning av poängen med 0,3. Del är knappast en dramatisk sänkning. Tiden har sänkts från fem lill tre år, sä man kan också beskriva den här ändringen så all arbetslivserfarenheten ges en högre poäng per tidsenhet. Vi menar alt del inle är så stor skillnad mellan de erfarenheter man fär frän arbetslivet under fem är och de man får under tre år. Den slora skillnaden är den mellan alt ha varit ute och jobbat några månader och alt ha varit ute några år.

Till sist, herr talman. Det har ännu inte gäll sä många är sedan högskolereformen trädde i kraft. Den utvärdering som hittills gjorts har gett oss information om vissa saker, om annat vet vi fortfarande alldeles för litet. Till det senare hör hela studerandeslrukturen på de enstaka kurserna på de nya orterna. Därför är det viktigt atl arbetet med att utvärdera reformen går vidare.

Men att utvärderingsarbetet skall fortsätta får inle hindra alt vissa förändringar görs. Alla lycks vara överens om viklen av atl säkra elt högre procenttal när det gäller direktövergången. Borttagandet av föreningsmeriterna och den förändring av poängvärdet för arbetslivserfarenheten som nu förslås är trots allt smärre förändringar i systemet. De dramatiska förändringar som Lars Gustafsson, och tydligen också Ingrid Sundberg, tyckte sig se, kan jag definitivt inle finna, varken i propositionen eller i utskottets belänkande.

Herr talman! Jag yrkar bifall till ulskotlels hemställan på samlliga punkter.

LARS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Christina Rogestam sade atl den lilla lista som jag läste upp visade pä svårigheterna alt bedöma föreningsmeriter. Jag vet inte om den gör del i och för sig. Listan var ju ganska enlydig. UHÄ hade hela tiden underkänt föreningsmerilerna. men regeringen hade hela tiden godkänt dem, alltså underkänt UHÄ. När det är svårigheter atl bedöma en sak är inle mönstret sä här symmetriskt. Delta lyder snarast på någonting annat än svårigheter atl bedöma och vad det är lämnar jag åt Christina Rogestam och andra att fundera över. Men just denna lista och dessa exempel lyder inte på svårigheter- alt de finns, det vet jag ändå. Denna lista lyder på någonling helt annal.

Det tjänar kanske inte mycket lill att fortsätta debattera detta med utgångspunkt i del som Christina Rogestam sade. Det är tydligt, både av det som stod i del pressmeddelande jag citerade ur förut och av del Christina Rogestam sade nyss, att del förekommer en kohandel inom regeringen där man köper och säljer. Och del viktigaste köpslåendet har alltså gällt föreningsmeriter och det fria områdel.

Om jag skall göra en värdering vill jag säga atl det naturligtvis är bra atl del fria områdel inle återinfördes. Som jag sade i en tidigare debatt får vi väl skicka en tacksamhetens tanke lill centern, som lyckades hålla undan så all inte det fria områdel kom tillbaka. Det är möjligt att detta offer av föreningsmerilerna då hellre fär las än atl få tillbaka det fria områdel. Centern kunde också göra så att man här i kammaren argumenterade och voterade efter sin principiella övertygelse. Men del är tydligen inle den principiella övertygelsen man går efter i dag utan någonting annat, och då får vi väl nöja oss med det.

Det är en stor skillnad mellan del förslag som föreligger här och vad t. ex. regionsstyrelsen i Göteborg - som Christina Rogestam känner väl lill - sade då de yttrade sig över detta. Då var föreningsmeriter mycket bra, och man var inte beredd att avskaffa dem. Man var inte beredd atl ändra arbetslivserfarenheten. Man tyckte atl det var för tidigt att över huvud tagel göra någonling, och jag instämmer i den uppfattningen. Jag tycker i motsats till centern fortfarande atl det är för tidigt all ändra de här sakerna nu.

Man borde skaffa sig bättre underlag. Det talas väldigt ofta om alt man skall ha elt bra underlag innan man fattar beslul om saker och ting, och det gäller i särskilt hög grad pä de komplicerade områdena som rör tillträdes-regler. Just på grund av att den ena delen är så beroende av den andra borde man skaffa sig etl bra underlag. Del finns tekniker genom vilka man kan jämföra existerande regelsystem med olika tänkta nya system för att utröna vilken inverkan sådana system har pä de grupper som söker lill högskolan. Det borde man ha gjort, för det är viktigt.

Dessutom vill jag tillägga alt man borde ha sett lill all det finns andra sociala bakgrundsdala om de studerande än de som nu är tillgängliga. Det är först när också sådana finns som man kan göra vettiga bedömningar av hur

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

101

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Reglerna för tillträde till högskoleutbildning

det ena antagningssystemet slår gentemot del andra, inte minst frän socio-ekonomiska synpunkter.

Överläggningen var härmed avslulad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionerna 527 och 2035 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller ulbildningsutskollets hemställan i

betänkande 36 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna 527 och 2035 av Lars Werner

m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 294 Nej - 17

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

ANDRE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande avslag på propositionen såvitt avser tillgodoräknande av föreningsmeriler och därefter i fråga om mom. 3 i övrigt.

Avslag på propositionen såvitt avser 1 i 11 g o d r ;i k -nande av föreningsmeriler

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservation 1 av Stig Alemyr m. fl, i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Stig Alemyr begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

102

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkande 36 mom. 3 beträffande avslag på propositionen såvitt avser

tillgodoräknande av föreningsmeriter rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 1 av Stig Alemyr m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Stig Alemyr begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 155

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner dels pä återförvisning lill utskottet av ärendet i denna del, dels på omedelbart avgörande, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad. Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes och godkändes;

Den som vill alt kammaren omedelbart skall avgöra utbildningsutskottets

hemställan i belänkande 36 mom. 3 beträffande avslag pä propositionen

såvitt avser tillgodoräknande av föreningsmeriler röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Om minst hälften av de röstande rösiar nej har kammaren beslutat atl

ärendet i dess helhet skall återförvisas till utskottet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av de röstande ha röstat för bifall lill ja-propositionen. Då Bertil Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 155

Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.

§ 8 Föredrogs

Ulrikesutskottets belänkande

1979/80:29 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Ulbildningsutskollets belänkande

1979/80:37 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Anslag nll konsumentverket

§ 9 Anslag till konsumentverket

Föredrogs näringsutskoltets betänkande 1979/80:74 med anledning av förnyad behandling av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till konsumentverket jämte motioner.

I betänkandet NU 1979/80:54 behandlade näringsutskoltet dels proposi-

103

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Anslag nll konsumentverket

tion 1979/80:100 bil. 14 (handelsdepartementet) i vad avsåg anslag fill konsumentverket, dels motioner i ämnen med anknytning till konsumentverkets verksamhet. Vid karnrnarbehandlingen av betänkandet den 29 maj 1980 beslöt riksdagen atl återförvisa ärendet till utskottet.

Utskottet - som tagit upp del återförvisade ärendet till ny behandling -hemställde

atl riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan i belänkandet NU 1979/80:54 (mom. 1-6, s. 26).

104

Reservation hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) i enlighet med reservationen i betänkandet NU 1979/80:54 (s. 26 f.).

I belänkande 1979/80:54 hemställde näringsutskoltet

1. beträffande anslag lill konsumentverket för förvaltningskostnader atl riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 bil. 14 punkten D 4 till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisade ett förslagsanslag av 38 241 000 kr..

2. beträffande uttalande om konsumentpolitikens inriktning atl riksdagen skulle avslå motion 1979/80:975,

3. beträffande kompetensfördelningen mellan konsumentverket och andra myndigheter atl riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1410.

4. beträffande kommunal konsumentpolitisk verksamhet att riksdageri skulle avslå motion 1979/80:1448 yrkandena 1 och 2.

5. beträffande bidrag till undersökningsverksamhet och till studieförbundens verksamhet på konsumentområdet alt riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 bil. 14 punkten D 5 samt med avslag pä motion 1979/80:1448 yrkandet 3 oeh mofion 1979/80:1783 lill Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisade ett reservationsanslag av 1 046 000 kr.,

6. beträffande varumärkning enligt EAN-systemet att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:948.

I belänkande NU 1979/80:54 hade reservation beträffande bidrag till undersökningsverksamhet och till studieförbundens verksamhet på konsumentområdet avgivils av Ingvar Svanberg, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) som ansett all utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1979/80:100 bil. 14 punkten D 5, med bifall fill motion 1979/80; 1783 oeh med avslag på motion 1979/80:1448 yrkandet 3 lill Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m. m. för budgetåret 1980/81 skulle anvisa etl reservationsanslag av 1 046 000 kr. och därvid som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

SIVERT ANDERSSON (s): Nr 166

Herr talman! Med hänvisning till den diskussion som fördes när PreJaggn den

näringsutskottels belänkande 1979/80:54 behandlades yrkar jag bifall lill den • j jqq

vid belänkandet fogade reservationen. __________

Anslag till konsu-
KARIN NORDLANDER (vpk); mentverket

Herr talman! Med hänvisning till den tidigare debatten yrkar jag bifall till

vpk-motionen 1448 och motionen 948 av Karin Flodström, vilka motioner

har fogats vid della betänkande.

1 Under detta anförande överlog talmannen ledningen av kammarens

förhandlingar. 1

MARGARETHA AF UGGLAS (m);

Herr talman! Med hänvisning lill tidigare debatt ber jag all få yrka bifall till hemställan i näringsulskollels belänkande nr 74.

Överläggningen var härmed avslutad.

TALMANNEN: Utskottets hemställan, som återfinns i näringsutskoltets betänkande 54. företas lill avgörande momentvis.

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 1448 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karin Nordlander begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkande 74 (54 mom. 4) röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1448 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karin Nordlander begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 291 Nej - 17

Mom. 5

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan. 2:o) reserva-

105

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Anslag till konsumentverket

tionen av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o) motion 1448 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Sivert Andersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flerlalels mening för sig. Sedan Karin Nordlander begärl votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

106

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsutskottets hemställan i betänkande 74 (54 mom. 5) antar

reservationen av Ingvar Svanberg m. fl. röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motion 1448 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del.

Ja - 139

Nej - 17

Avstår - 152

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkande 74 (54 mom. 5) röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sivert Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 153

Mom. 6

Proposifioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 948 av Karin Flodström m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karin Nordlander begärl votering upplästes oeh godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkande 74 (54 mom. 6) rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motion 948 av Karin Flodström m. fl.

Ja - 291 Nej - 17

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden

§ 10 Verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden

Föredrogs näringsutskoltets belänkande 1979/80:75 med anledning av förnyad behandling av propositionen 1979/80:114 om verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden jämte motioner.

I betänkandet NU 1979/80:55 behandlade näringsutskottel proposition 1979/80:114 om verksamheten vid allmänna reklamalionsnämnden och motioner med anledning därav. Vid kammarbehandlingen av betänkandet den 29 maj 1980 beslöt riksdagen att återförvisa ärendet till utskottet.

Utskottet - som tagit upp det återförvisade ärendet till ny behandling -hemställde

att riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan i betänkandet NU 1979/80:55 (mom. 1-5, s. 6f.).

Reservationer hade avgivils av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) i enlighet med reservationerna 1 och 2 i betänkandet NU 1979/80:55 (s. 7 f.).

I betänkandet 1979/80:55 hemställde näringsulskottet

1. beträffande omorganisation av och anslag lill allmänna reklamalions
nämnden att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:114 mom. 1 i
ifrågavarande del och mom. 4 samt med avslag på motion 1979/80:1932
yrkandet 2 och mofion 1979/80:1948 yrkandet 1 skulle

a) godkänna de riktlinjer för en omorganisation av allmänna reklamalionsnämnden som angetts i propositionen,

b) lill Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1980/81 underelfle huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 5 697 000 kr..

2. beträffande avgiftsbeläggning av allmänna reklamationsnämndens
tjänster atl riksdagen med bifall lill proposition 1979/80:114 mom. 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1979/80:1932 yrkandet 1 och

107

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden

motion 1979/80:1948 yrkandet 2 godkände i propositionen angivna riktlinjer för avgiftsbeläggning,

3. beträffande riktlinjer i övrigt för allmänna reklamationsnämndens verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:114 mom. 1 i ifrågavarande del och med avslag pä motion 1979/80:1932 yrkandena 3 och 4 och motion 1979/80:1947 godkände i propositionen angivna riktlinjer i övrigt för allmänna reklamationsnämndens verksamhet,

4. beträffande vissa övergängsätgärder m. m. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80:114 mom. 2 bemyndigade regeringen all vidta de övergängsätgärder och älgärder i övrigt som behövdes för genomförandel av vad som beslutats enligl 1-3.

5. beträffande ändring i den s. k. småmålslagen atl riksdagen med bifall till proposition 1979/80:114 mom. 3 skulle anta del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

108

I belänkande NU 1979/80:55 hade följande två reservationer avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg. Lilly Hansson, Sivert Andersson, Birgitta Johansson och Sylvia Pettersson (alla s);

/. beträffande omorganisation av och anslag till allmänna reklamationsnämnden, vari reservanterna ansett att utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av proposition 1979/80:114 mom. 1 i ifrågavarande del och mom. 4, med bifall till motion 1979/80:1948 yrkandet 1 och med avslag på motion 1979/80:1932 yrkandet 2 skulle

a) godkänna de riktlinjer för allmänna reklamalionsnämndnens organisation som reservanterna angivit,

b) lill Konsumentverket: Allmänna reklamationsnärnnden för budgetåret 1980/81 under elfte huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 5 697 000 kr..

2. beträffande avgiftsbeläggning av allmänna reklamationsnämndens tjänster, vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa atl riksdagen skulle

a) med anledning av proposition 1979/80:114 mom. 1 i ifrågavarande del och med bifall lill motion 1979/80:1948 yrkandet 2 godkänna av reservanterna angivna riktlinjer för avgiftsbeläggning,

b) avslå motion 1979/80:1932 yrkandet I i den mån motionen inle i denna del lillgodosetls enligl reservanternas hemställan under a.

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr talman! Med hänvisning till de mycket tungt vägande argument som framfördes vid behandlingen av näringsutskottels betänkande 1979/80:55 yrkar jag bifall till de tvä reservationer som har avgivits.

HANS PETERSSON i Flallslaharnrnar (vpk):

Herr talman! Med hänvisning till den debatt som vi hade då vi behandlade näringsutskottels belänkande nr 55 ber jag atl fä yrka bifall lill motion 19,32, yrkandena 1, 3 och 4.

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr talman! Med hänvisning lill de ännu tyngre vägande argument som finns framförda i näringsutskoltets betänkande nr 55 ber jag atl få yrka bifall lill utskottets hemställan.

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden

Överläggningen var härmed avslulad.

TALMANNEN; Utskoltets hemställan, som återfinns i näringsutskoltets betänkande 55, företas till avgörande momentvis.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltets hemställan, dels reservation

1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Sedan Sivert Andersson begärt votering
upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkande 75 (55 mom. 1) röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservation 1 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sivert Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 152

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till Lo) utskottets hemställan, 2:o) reservation

2 av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o) motion 1932 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Då Hugo Bengtsson begärde votering upptogs för
bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositio
nerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flerlalels mening för
sig. Sedan Hans Petersson i Hallstahammar begärt votering beträffande
kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposi
tion:

109

Nr 166

Fredagen den 6 juni 1980

Verksamheten vid allmäfina re-klamationsn ämn-den

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsutskoltets hemställan i betänkande 75 (55 mom. 2) antar

reservafion 2 av Ingvar Svanberg m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motion 1932 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Petersson i Hallstahammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 143

Nej - 17

Avstår - 148

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkande 75 (55 mom. 2) röstar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservation 2 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Sivert Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 153

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskoltets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1932 av Lars Werner m. fl- i molsvarande del. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Petersson i Hallstahammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollels hemställan i belänkande 75 (55 mom. 3) röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motion 1932 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

110

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Petersson i Hallslaham-

mar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Nr 166
Denna omröslning gav följande resullal: Fredagen den

6 juni 1980

Ja - 291 Nej - 17

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 11 På hemställan av talmannen beslöt kammaren kl. 14.54 att ajournera sina förhandlingar lill kl. 17.00, då de till dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väntades föreligga.

§ 12 Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00 under ledning av andre vice talmannen.

§ 13 Anmäldes och bordlades

Proposition

1979/80:180 med förslag till lag om jaktvårdsområden, m. m.

§ 14 Anmäldes och bordlades Trafikutskottets belänkande

1979/80:29 med anledning av propositionen 1979/80:174 om transportstöd lill Norrland m. m. jämte motioner

Näringsutskoltets betänkanden

1979/80:64 med anledning av propositionen 1979/80:74 om upplålelsevillkor

m. m. för kronotorp oeh propositionen 1979/80:100 i vad avser kostnader

för kronotorp jämte motioner 1979/80:65 med anledning av propositionen 1979/80; 100 i vad avser Daiasaab

AB och propositionen 1979/80:156 om medelslillskoU till Daiasaab AB

jämte motioner 1979/80:66 med anledning av propositionerna 1979/80:170 och 1979/80:159 i

vad avser viss lagstiftning rörande finansbolag jämte motioner 1979/80:67 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser vissa

anslag inom ekonomidepartemenlets område 1979/80:70 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser

energihushållning m. m. och propositionen 1979/80:170 om vissa energifrågor jämte motioner 1979/80:76 med anledning av riksdagens revisorers förslag angående statens

lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78

S 15 Kammaren åtskildes kl. 17.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1979/80:166 Fredagen den 6 juni

Riksdagens protokoll 1979/80:166