Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:112

Torsdagen den 27 mars

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

§ 1 Arbetsmarknadspolitiken (forts.)

Fortsattes överläggningen om arbetsmarknadsutskottets belänkande 1979/80:21.

SVEN HENRICSSON (vpk):

Herr talman! Vpk har i motionen 1979/80:1490 tagit upp frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Ca 100 000 ungdomar slår ulan ell fast jobb och ungefär hälften av dessa är direkt arbetslösa. Någon förändring till del bättre synes inte ske med nuvarande politik. Det blir allt svårare för de ökande ungdomskullarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Följderna härav blir ofta oro och pessimism inför framliden, vilket bildar grogrund för sociala problem av olika slag, t. ex. alkohol- och narkotikaproblem. Jag vill citera vad utskottet säger på s. 18 i betänkandet: "Många prognoser pekar på risker för ökade svårigheter, särskilt för ungdomar. Del är därför angelägel med en fortsatt hög arbetsmarknadspolitisk beredskap."

Några moderata motionärer gör gällande alt arbetslösheten är de arbetslösas och då särskilt den arbetslösa ungdomens eget fel. Enligt deras uppfattning föredrar de arbetslösa att gå ulan arbete för att i stället uppbära kontant understöd av samhället. Påslåendet är felaktigt. Det är därför nyttigt för den här debatten, tycker jag, alt utskottet sakligt vederlägger dessa grava anklagelser. Ulskoltel säger nämligen alt endast ca hälften av de arbetslösa ungdomarna i åldrarna 16-24 år uppbär kontant arbetsmarknadsstöd eller bidrag från arbetslöshetskassan. Nu förhåller det sig ju också så att man avslängs från stöd om man inte behagar la anvisat arbete. Jag citerar gärna utskottet än en gång: "När del gäller ungdomarna är problemet alt skaffa fram erbjudande om arbete. En nyligen inom AMS gjord analys av lediga platser hos arbetsförmedlingen visar all mindre än en tiondel av platserna var aktuella för unga arbetssökande."

Del förhåller sig alltså inte på del sättet alt en massa unga arbetslösa slår och gapar som småfåglar medan samhället kastar god mat i halsen på dem.

Naturligtvis löser man inte de växande sysselsättningsproblemen med tillfälliga beredskapsarbeten. En passiv väntan på någonting som kallas bättre lider, en ny högkonjunktur etc. synes nu vägleda den borgerliga regeringspolitiken. Men den politiken visar ingen väg ul ur problemen. Nu krävs i stället långsiktiga, offensiva åtgärder. Sådana åtgärder leder

109

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

110

fortsättningsvis till kravet på ett alternativt ekonomiskt syslem i stället för det förhärskande spekulations- och profitsystemet.

Herr talman! Jag lyssnade till vad arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén sade på förmiddagen. Han talade då om att 1980-talet blir ett svårt decennium. Jag erinrar mig också från den dramatiska debatten inför kärnkraftsomröstningen att man från linje 2 gick ut med uppmaningar som "gör inte 1980-talel svårare".

Men vad är nu det här för domedagstal? Tror man inte på marknadshushållningen? Tror man inte på möjligheterna till utveckling? Var finns optimismen, tron på innovationer, på en utveckling t. ex. inom energi-, miljö- och hushållningsseklorn? I själva verket öppnas del ju här nya möjligheter till utveckling för svensk industri.

I energidebatten, som många kanske är litet kritiska till, har det dock ställts en rad frågor om utveckling av alternativ, och här finns lydliga beröringspunkter. I stället för envist fasthållande vid ett traditionellt ekonomiskt och industriellt mönster aktualiseras i dag nödvändigheten av förnyelse, en förnyelse som exempelvis inriktas på hushållning med energi och råvaror, satsning på alternativa förnybara energikällor, utbyggnad av gemensamma nyttigheter som energisnåla och miljövänliga kollektivtrafik-system. Till detta kommer social satsning på dag- och fritidshem, sjuk- och långvård, osv.

Svensk industri behöver en ny starlplatta mot framtiden. En sådan ny industri- och sysselsättningspolitik på sikt har vänsterpartiet kommunisterna skisserat i många sammanhang och berör frågan också nu i motion 1979/80:1490. Det är märkligt all vårt parti, som ofta gisslas av motståndarna för att vi skulle vara negativa, tydligen är det parti som vill skissa optimistiskt för framtiden om nya möjligheter för utveckling av vårt lands industriella potential.

Ett program för djupgående strukturella reformer fordras för att lyfta landet ur den ekonomiska och sociala krisen. Del skulle också innebära många nya intressanta och meningsfulla jobb för den unga generationen och även bidra till ökad aktivitet och framtidstro bland de unga.

Åttiotalets första månader har varit dramatiska, men de har också visat ett nytt ungdomligt engagemang i framtidsfrågorna. Många av de sociala ungdomsproblemen kan få sin lösning först genom ungdomens egen kamp och aktivitet för sin egen framlid.

Men satsningar på kort sikt måste ju också till för alt klara de näraliggande akuta problemen. Här vill jag då gärna betona vpk:s förslag om kommunala åtgärdsprogram med statligt stöd, en ökning av antalet platser vid den yrkesinriktade gymnasieskolan, dock utan att låta näringslivet och arbetsgivarna la hand om utbildningen, vilket som bekant regeringen har planer på, planer som f. ö. måste stoppas. Företagen skall hållas borta från ansvaret för skolans läroplaner. Däremot bör genom lagstiftning företagen bli skyldiga alt ställa praktikplatser till förfogande.

Då det gäller den yrkesinriktade gymnasieskolan föreslår vpk även en utökning av antalet intagningstillfällen till gymnasieskolans kurser. Vidare

föreslås all DELFUS - delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor -bör ges en ny sammansättning och nya uppgifter, t. ex. dådet gäller program för sysselsättningen i kommunerna.

I syfte all förstärka resurserna för arbetsförmedlingarna föreslår vpk all 250 plalsförmedlingstjänster inrättas, främst för ungdom. Erfarenheten har visat all här behövs en myckel hårdare uppföljning när del gäller att länka in ungdomarna i arbetslivet. I vår parlimotion 1817 föreslås även en ökning med nya tjänster till förmån för handikappades arbetsinplacering.

Med delta, herr talman, vill jag yrka bifall till motion 1979/80:1490.

Så några ord om Eivor Marklunds motion, där hon har yrkat att till den nya anställningsform som ersätter s. k. arkivarbeten m. m. skall utgå statsbidrag med 100 % till lönekostnader i stället för av riksdagen tidigare beslutade 90%.

Huvudmännen, organisationer och föreningar, skulle betala 10 %. Med hänsyn till alt organisationerna ofta har dålig ekonomi hotas en hel rad av dessa arbetstillfällen för i stor utsträckning handikappade. Utskottet synes av skrivningen i betänkandet alt döma vilja betona att regeringen direkt bör följa utvecklingen och vid behov föreslå sådan ändring alt icke ett antal arbetstillfällen - ofta för handikappade - äventyras. Med hänsyn till detta kan utskottets förslag t. v. godtagas.

I motion 1979/80:324 tar vpk upp del förhållandel alt regeringen i årets budgetproposition prutat 780 miljoner på vägverkets s. k. vidmakthållande-alternativ, dvs. det minimum av medel som behövs för alt vidmakthålla vägstandarden. Detta innebär bl. a. att vägverket, som under den senaste tioårsperioden tvingats rationalisera bort 2 300 arbetstillfällen - 18 % av den fasta arbetsstyrkan - nu måste rationalisera bort ytterligare 800 arbetare fram till 1981 - därav 700 på driftsidan och drygt 100 på byggnadssidan. Samtidigt noterasen ständig ökning av beredskapsarbeten, entreprenörer och tillfälligt anställda, varför dessa f. n. uppgår till 3 500 personer. Genom friställning av 800 vägarbetare ökar sysselsättningsproblemen, dvs. rekryteringen till nya jobb vid vägverket minskar. Det får inte bli så alt beredskapsjobb tar av den reguljära arbetsmarknaden. Vad som i realiteten inträffar inom vägsektorn är ju all de fasta, trygga arbetena i ökad uslräckning ersätts av otrygga, kortsiktiga beredskapsarbeten.

Del är ju inte att förvåna sig över att fackföreningsrörelsen, som har som mål att slå vakt om trygghet och fasta arbetsförhållanden och som under decennier har kämpat för alt få bort tillfällighetsarbelena, reagerar mot all myndigheten övergår till alt utföra arbetet med tillfälligt anställda. Vpk vill i Hkhet med facket slå vakt om de fasta jobben och dessutom underlätta vägverkets mera långsiktiga planering och har därför i nyssnämnda motion föreslagit ett överförande av 250 miljoner från beredskapsmedel till vägverkels ordinarie anslag.

Man har nämligen också iakttagit följande. Det finns aktuella vägobjekt i vissa områden, t, ex, i Norrland, men eftersom man tillfälligtvis, konjunk-turmässigl, icke har några arbetslösa just då, så stoppas därmed aktuella och viktiga vägarbeten som har haft betydelse för all utveckla infrastrukturen i

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

111

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

vissa områden.

Jag yrkar bifall till vpk-motionen 1979/80:324 p. 1 och 2. I andra hand kommer vpk att stödja s-reservanternas yrkande i anslutning till mom. 31 i utskottets hemställan.

Så, herr talman, några ord om egenregiverksamheten som diskuterats här. AMS har ju sagt all man vill banta ned egenregiverksamheten. Man säger dä bl. a. att det är svårt att få fram objekt för nya jobb. Framför allt har man framhållit alt i Norrland skulle det vara svårt att uppehålla volymen på egenregiarbetena. Delta förefaller högst märkligt. 1 en landsända där det finns så många objekt för miljövård och naturvård, där man står inför en ny epok då det gäller tillvaratagande av våra skogliga rikedomar och fossila bränslen - ved och torv - där finns många objekt för nya jobb. Vi har därför svårt att förslå de svårigheter AMS säger sig ha att skaffa fram lämpliga arbeten för egenregiverksamhet. Vi måste här se AMS egen regiverksamhet som en möjlighet för samhällsorganen att snabbi sälta in arbetsledare på lämpliga arbeten för byggnation och utveckling. Denna del av statens verksamhet kan myckel väl utvecklas offensivt och fungera för utveckling av infrastruktur i eftersläpande områden. Vi stöder därför ett bibehållande av AMS egenregiverksamhet och vill utveckla i stället för avveckla den. Detta gäller i synnerhet Norrland där de människor som bor kvar efter den kraftiga avfolkningen ofta är starkt orlsbundna och därför lämpade för jobb i AMS egen regi som ger en viss stabilitet i jämförelse med de vanliga beredskapsarbetena.

112

BÖRJE NILSSON (s):

Herr talman! Målet för sysselsättningspolitiken i landet är att var och en skall ha rätt att delta i arbetslivet efter sin förmåga. Men "arbete åt alla" förblir en tom fras så länge regering och riksdag inte är beredda alt skapa de instrument som är absoluta villkor för att det målet skall uppnås. I dag har man inte de medel som behövs, och det medför att allt fler ställs utanför arbetsmarknaden. Utslagningen drabbar särskilt hårt lågulbildade och redan handikappade. Därför ser jag den socialdemokratiska reservationen nr 11 som mycket viktig. I denna angriper man de verkliga problem som leder till utslagning och ulestängning från arbetslivet. Målet, säger man, kan endast nås om man gör effektiva angrepp på de processer som finns inbyggda i en okontrollerad ekonomisk och teknisk utveckling där enbart marknadskrafterna tillåls styra. Jag välkomnar en sysselsättningspolitik med en värdering som syftar till arbete efter vars och ens förmåga. Ur samhällsekonomisk synpunkt är ett arbetsliv tillgängligt för alla det mest effektiva och ur mänsklig synpunkt det enda acceptabla.

Ett av många krav för att personer med handikapp skall kunna fungera i arbetslivet är att hjälpbehovet klaras av. Den som trots anpassning och teknisk utrustning har svårt att - eller inte alls kan - klara de olika göromål som tillhör det dagliga livet skall ha praktisk hjälp. Den skall vara ordnad så att en människa med funktionshinder kan känna trygghet och veta alt man lätt och snabbt kan få hjälp när del behövs. I dag fungerar det inte så i alla

avseenden. Många människor möter svårigheter i arbetslivet på grund av att de inte kan garanteras praktisk hjälp på arbetsplatsen. Bestämmelser och beloppsgränser utgör hinder för alt arbelsbefrämjande åtgärder kommer arbetssökande till godo. Framför allt är del tillgång till arbetsbiträde som saknas. Del är helt nödvändigt all man ökar insatserna om handikappade skall ha någon chans på arbetsmarknaden.

Från socialdemokratiskt håll har vi pekat på en del brister som finns och föreslagit åtgärder så att handikappade skall kunna fungera bättre i arbetslivet. Vi kräver bl. a. att bidrag till arbetsbiträde skall kunna kombineras med bidrag till halvskyddad sysselsättning och i samband med anställning med lönebidrag - så sker inte i dag. AMS har också i sin anslagsframställning lagt fram ett förslag av samma innebörd.

Det måste anses vara en stor brist i de arbelsbefrämjande åtgärderna all bidrag till arbetsbiträde inte utgår i det här sammanhanget. Jag beklagar att varken regeringen eller utskotlsmajoriteten är beredd all ändra på de nuvarande reglerna för all öppna denna möjlighet. I reservation nr 12 markeras socialdemokraternas vilja alt förändra reglerna och därmed ge den praktiska hjälp som den handikappade behöver i sin arbetssituation när det gäller halvskyddad sysselsättning.

Utöver det här kravet på bidrag till arbetsbiträde i samband med halvskyddad sysselsättning har jag också i min motion 1475 föreslagit all bidraget inte skall vara maximerat. Arbetstagare kan ha behov av hjälp, t. ex. från transportmedel till arbetsplats, vid längre förflyttningar, vid toalettbesök, under lunchuppehåll och vid tjänsteresor. För delta krävs som regel större insatser än vad som ryms inom de 20 000 kr. som nu utgår till arbetsgivare till kostnader för arbetsbiträde. Utskottet har emellertid avvisat detta krav.

Slutligen har jag även lagt fram förslag om alt stödet till de skyddade verkstäderna bör inrymma kostnader för arbetsbiträde. Utskottet säger som svar på detta förslag:

"De skyddade verkstäderna skall vara öppna även för personer med grava handikapp. Driftbidragel till Stiftelsen Samhällsföretag måste därför kunna läcka kostnaderna för extra insatser som visar sig behövliga för all hjälpa gravt handikappade."

Det borde vara så som utskottet säger, men del fungerar inte på del sättet i dag. Del är ytterst sällan som personer med gravt handikapp får anställning vid skyddade verkstäder. Det vore bra, om utskottets målsättning slår igenom i verkligheten.

Jag vill med delta, herr talman, yrka bifall till de socialdemokratiska reservationerna 11 och 12, som jag här särskilt har berört.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr talman! I motion nr 320, som väckts av mig och 15 andra socialdemokrater under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ersättning från arbetslöshetskassa även bör utgå i sädana fall då de arbetssökande är förhindrade ta erbjudet

113

8 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

114

arbete till följd av att kommunal barnomsorg inte kan erbjudas.

Delar rätt vanligt, herr talman, att blivande föräldrar anmäler sitt barn för plats i den kommunala barnomsorgen så fort man fått graviditeten bekräftad.

När föräldraledigheten är slut och kvinnan - det är mest kvinnor delta gäller-vill återgå till arbetslivet, får hon uppleva att plats inte finns inom den kommunala barnomsorgen.

Detta berättar hon på arbetsförmedlingen, där hon blir tillfrågad om hon har barntillsynen ordnad, och får då besked alt hon inte kan få kassaersällning eller kontant arbetsmarknadsstöd, KAS, eftersom hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Den arbetssökande modern kanske sedan länge tillhör en erkänd arbetslöshetskassa eller uppfyller villkoren för att få kontant arbetsmarknadsstöd. Men på grund av att kommunen inte kan ordna barnomsorgen blir hon utan den ekonomiska trygghet som hon egentligen är berättigad till.

Det kan hända att hon har ett arbete att återgå till, men det kan också vara så, alt hon är utan arbete och arbetsförmedlingen inte heller har något arbete att erbjuda henne. Det är ju det vanliga i dagens läge med den oroväckande höga arbetslösheten bland kvinnor. I varje fall blir kvinnan ulan ersättning från kassa.

Här kolliderar två samhällssyner, dels den som ser barnomsorgen som ett kollektivt åtagande, där eventuell plats erhålls inom den kommunala barnomsorgen genom t. ex. kösystem, dels den som ser barnomsorgen som en individuell angelägenhet, som förutsätter all föräldrarna själva har möjlighet att ordna barnomsorgen. I praktiken innebär delta att den arbetssökande hamnar mellan två stolar.

Framför allt är del kvinnor som drabbas av nu rådande praxis, vilket får anses högst otillfredsställande ur social synpunkt och jämställdhetssynpunkt.

Oftast blir situationen sådan att den drabbade får vända sig till socialvården. Det blir alltså samhället som ändå får betala det hela. Men den arbetssökande får hela sin sociala situation försämrad. Ersättning från arbetslöshetskassa är ju ATP-grundande, vilket inte socialhjälpen är. Dessutom sänks sjukpenningen efter sex månader, om man inte slår till arbetsmarknadens förfogande, vilket ytterligare försämrar den arbetslöses situation.

Här gäller del människor, främst kvinnor, som oförskyllt avstängs från arbetslöshetskassa eller KAS på grund av att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande bara därför all samhället inte kan klara barnomsorgen.

Riksdagen har behandlat denna fråga tidigare. Det här är tredje året i rad. Man brukar säga, herr talman, att trägen vinner, och det är väl vad jag hoppas på.

Föregående riksmöte avslog vårt krav i avvaktan på en eventuell proposition om allmän arbetslöshetsförsäkring. Gördis Hörnlunds reservation till förmån för motionen erhöll ett starkt stöd från riksdagen. Marianne

Stålberg har denna gång reserverat sig och yrkat bifall till motionen.

Vi är många som anser det angeläget, att så länge barnomsorgen inte är tillfredsställande löst bör ersättning utgå till dess detta kan ske. En eventuell kommande reformering av arbetslöshetsförsäkringen kan inte las till inläkt för ett uppskov med att undanröja de otillfredsställande förhållanden som nu råder.

Marianne Slålberg log i sitt anförande upp ell par exempel på hur delta kan drabba människor. Jag har här ett exempel på hur orättvist man upplever det. Del är en skrivelse från Skelleflehamn som jag har fått och vill läsa upp:

"I juli månad i fjol avskedades 205 kvinnor, de flesta var unga, från Algols fabrik i Skellefteå. Detta satte Beklädnadsarbetareförbundels arbetslöshetskassa på hårda prov.

Det har visat sig all A-kassornas stadgar, trots att könsskillnad formellt ej föreskrives, diskriminerar unga kvinnor som har omvårdnad om barn.

En medlem som ärligt redovisar alt hon har omvårdnad om barn förvägras arbetslöshetsersättning om hon inte samtidigt kan försäkra all hon har barntillsyn ordnad.

De allra flesta av landels kommuner tillämpar principen att barntillsyn erbjuds bara den som har ett arbete eller studerar.

Därmed hamnar kassamedlemmar med omvårdnad om barn, vanligen kvinnor, i en ond cirkel.

Utan arbete ingen barntillsyn. Utan barntillsyn ingen arbetslöshetsersättning!

Samma princip gäller i alla A-kassor. En person med omvårdnad av barn som saknar barntillsyn anses ej stå till arbetsmarknadens förfogande och avslängs därför från kassan."

I skrivelsen föreslås att "A-kassornas stadgar ändras så att medlem kan avstängas först när hon/han har tackat nej till erbjudet arbete. Avstängning får icke ske på grund av alt medlem kan antagas avvisa erbjudet arbete därför att barntillsyn ej går att ordna."

Förslagen till lösningar av detta problem varierar, men kraven på rättvisa är starka.

Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sill belänkande till vad man sagt tidigare, nämligen att rätt till arbetslöshetsersättning förutsätter att sökanden står till arbetsmarknadens förfogande. Att den sökande vill slå till arbetsmarknadens förfogande men inte kan, på grund av att kommunen inte har en utbyggd barnomsorg, säger utskottet ingenting om. Detta är en jämställdhetsfråga, herr talman!

Det enda krav som bör ställas på den sökande är all denne anmält sitt behov av barnomsorg till kommunen och kan påvisa detta. Kan omsorgen inte ordnas genom kommunens försorg skall ersättning utgå till dess delta kan ske.

Jag vill, herr talman, yrka bifall till reservation nr 10 av Marianne Stålberg.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

115

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

116

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr talman! Jag har begärt ordet för att fästa uppmärksamheten på motion 1485 till årets riksmöte. Vi säger i motionen att vi allmänt instämmer i en arbetsmarknadspolitik som syftar till att mobilisera människornas vilja och förmåga till arbete. Motiven till detta kan vara både humanistiska och ekonomiska. Genom arbetet skapas gemenskap med andra och samhörighet med samhället. Genom arbetet skapas kunskaper om förbindelsen mellan de dagliga arbetsinsatserna och samhällets ekonomiska och produktionstekniska förmåga att tillfredsställa materiella och andliga behov. Djupare sett kan man säga att i denna förbindelse finns också möjligheten innesluten till förståelse av innebörden i begreppet självförverkligande.

Det kan vara en politisk tvistefråga hur produktionsförhållandena skall utformas för alt delta självförverkligande skall nås fullt ut, men ändå tycks det råda enighet om några mål, t. ex. alt vi vill undanröja arbetslösheten. Mitt parti kan på många sätt sägas ha gjort banbrytande insatser vid uppbyggandet av arbelsmarknadspolitiska instrument för att nå detta mål och för att vi därmed också skall kunna höja näringslivels effektivitet. Ett av dessa instrument byggdes upp i form av beredskapsarbeten redan under 1930-lalet. De borgerliga partierna antog denna handlingslinje med största tveksamhet vid den tiden. Beredskapsarbete som arbetsmarknadspolitiskt instrument skulle inte få växa in i arbetsmarknaden och störa dess fria och naturliga växt, helte del. Den skulle ges en karaktär av tillfällighet, medan tryggheten och varaktigheten skulle garanteras av den "naturliga" arbetsmarknaden och de krafter som växte fram inom ramen för denna. Bakom denna attityd dolde sig mångahanda myter och föreställningar, t. ex. föreställningen om att endast en fritt fungerande kapitalism kunde motverka byråkrati och krångel och därigenom medverka till god hushållning och höjd effektivitet. Beredskapsarbeten skulle också betalas lägre än arbeten på den reguljära marknaden, så att inte arbetarna skämdes bort. De skulle ha en dubbel press pä sig att snarast söka sig tillbaka till de privata arbetsplatserna dels genom beredskapsarbetenas uttalade lillfällighetskaraklär, dels genom alt lönen här medvetet skulle hållas lägre än gällande marknadslöner. Däremot accepterades det grundläggande målet, alt hålla arbetslösheten nere.

Även om attityderna sedan dess förändrats återfinns alltjämt en del av dessa grumliga föreställningar. Jag kan om jag vill utläsa detta ur utskollels text kring vår motion. Vad vi sökt påvisa är all delar av arbetsmarknadspolitiken håller på alt spåra ur. Det slår nu alltmer klart också för de borgerliga ideologerna att den s. k. fria marknaden inte kan garantera någon full sysselsättning. Därigenom har en effektiv arbetsmarknadspolitik med en rad åtgärder kommit att accepteras som en nödvändighet. Mer än 5 % av de drygt 4 miljoner människor som återfinns i den svenska arbetskraften hålls kontinuerligt i gång genom olika arbetsmarknadspolitiska instrument, varav beredskapsarbetena är ett. De flesta av dessa arbeten anordnas, som vi påpekar i motionen, inom den offentliga sektorn. Inom Statsanställdas förbund, där vi motionärer är organiserade, har vi funnit att den förda

politiken på del här området t. o. m. kommit alt skapa arbetslöshet, motsättningar mellan olika grupper av arbetslösa och minskade möjligheter för de berörda företagen alt genomföra en effektiv planering och därmed en god produktion.

Hur går då detta till? Jo, enligt AMS egna anvisningar skall beredskapsarbete i regel påbörjas och avslutas under samma budgetår. Här lever alltså den ursprungliga föreställningen om tillfälligheten kvar. Ett sådant arbete kan då avbrytas och senare åter igångsättas för att det hela skall passa in i doktrinen. Del bör också vara fråga om arbeten som är tidigarelagda, men inte planerade för utförande inom de ordinarie anslagen. De snäva anslagen till de statliga förelagens egna verksamheter medför givetvis att dessa företag frestas all lägga ul betydande delar av sina jobb som beredskapsarbeten. Vi vet exempelvis all vid SJ:s bandislrikt under Sundsvall antalet sysselsatta genom beredskapsarbeten för ell par år sedan var ungefär lika stort som antalet sysselsatta i reguljära arbeten inom företagels ordinarie budget. Men i båda fallen rörde det sig om produktiva och värdeskapande anläggnings-och underhållsarbeten. På samma sätt har del fungerat inom vägverket. En allt större del av väganslagen slussas ut via AMS i form av beredskapsarbeten. Mina partikamrater har i en annan motion som behandlats i detta betänkande, till vilket fogats en reservation i frågan, begärt ökade medel till vägverket av delvis liknande skäl.

Vad som sker är en egendomlig snedvridning av den goda tanken bakom de insatta arbelsmarknadspolitiska instrumenten. Det vore frestande för mig att spekulera över orsakerna till denna snedvridning, men jag skall inte göra del nu och i det här sammanhanget. Låt mig bara peka på några av ölägenheterna.

För del första: Tanken var att minska arbetslösheten, men vid de berörda verken har arbetslösheten i stället kommit att öka genom att medel inte lagts ul i tillräcklig omfattning för den ordinarie produktionen. Sedan går AMS in med medel, och arbetena utförs som beredskapsjobb. Med tillräckliga medel inne i de värdeskapande och produktiva statliga förelagen skulle dessa kunna öka sin kapacitet, genomföra en effektivare planering och därmed skapa ett bättre sysselsättningsläge i regionen med egna arbetare.

För det andra: Inom regionen får man en snedbelastning med sämre hushållning, eftersom t. ex. vägverket frestas alt tidigarelägga en rad ordinarie objekt för alt säkerställa dem genom beredskapsanslag. Med en bättre tillgodosedd budget skulle man kunna planera bättre och hålla fler egna välutbildade arbetare inom verket i gång och inte behöva lila till arbetslösa från andra delar av regionen utan erfarenhet eller yrkeskunskaper, medan de egna arbetarna - som ju genom reglernas utformning inte har företrädesrätt - går arbetslösa eller måste anvisas annat beredskapsarbete eller andra tillfällighetsjobb som de saknar utbildning för.

För det tredje: Genom snedvridningen skapas onödiga motsättningar mellan de olika kategorierna av arbetslösa, dvs. mellan dem som genom denna underliga framväxt tvingats ul i arbetslöshet från de statliga företagen och dem som genom andra former av ofta strukturellt betingad arbetslöshet i

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

117

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

andra sektorer också behöver hjälp genom beredskapsarbeten.

Herr talman! Vi har med vår motion sökt fästa uppmärksamheten vid ett problem, som vuxit fram under senare år och som kommit alt accentueras under den nu pågående strukturellt betingade krisen. Vi har inte fört fram några förslag till konkreta lösningar, men vi vill att regeringen låter utvärdera och redovisa hur medlen till beredskapsarbeten inom den statliga sektorn används. Vi har fört fram två områden som vi mer konkret känner till och där olägenheterna är uppenbara. Vi tror att liknande snedvridningar med minskad effektivitet och sämre planering som följd förekommer också vid en rad andra verk. En utredning skulle kunna klarlägga detta, och på basen av den skulle man möjligen kunna göra förbättringar. Nu har vi inte fått med oss utskottet på vår linje, vilket vi beklagar. Det hade varit naturligt om våra partikamrater - som ändå tycks uppmärksamma att det kan förekomma sådana problem vid vägverket, eftersom de skrivit en reservation om en ökning av anslagen dit - också hade infogat vårt krav på utredning. Nu har de inte gjort så utan hänvisat till att förhållandel naturligt kan tas upp i den aviserade sysselsältningspolitiska propositionen. I och för sig kan detta vara bra, eftersom observansen då kan komma alt omfatta snedvridningseffekter även inom den privata sektorn.

Herr talman! Vi har inget yrkande, men vi avser självfallet att bevaka frågan i samband med den väntade sysselsältningspolitiska propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 1 av Anna-Greta Leijon m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 1 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Anna-Greta Leijon begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161 Nej - 158

118

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 2 av Anna-Greta Leijon m. fl., och förklarades den förra propositionen vara

med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 2 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservation 3 av Anna-Greta Leijon m, fl. samt 3:o) motionerna 1490 och 1817 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Anna-Greta Leijon begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbetsmarknadsutskottets hemställan i belänkande 21 mom. 5

antar reservation 3 av Anna-Greta Leijon m.fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionerna 1490 och 1817 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars-Ove Hagberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142

Nej - 17

Avslår - 161

119

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 3 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

120

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 1817 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1817 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 303 Nej - 17

Mom. 7-13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 5 av Anna-Greta Leijon m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsulskotlets hemställan i

betänkande 21 mom. 14 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 5 av Anna-Greta Leijon

m. fl.

Ja - 162 Nej - 158

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-polinken

Mom. 15-18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 19

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 6 av Anna-Greta Leijon m.fl.. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 19 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 6 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 20-30

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 31

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservation 7 av Anna-Greta Leijon m. fl. samt 3:o) motion 324 av Lars Werner m.fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Anna-Greta Leijon begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för

121

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

sig. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkande 21 mom. 31

antar reservation 7 av Anna-Greta Leijon m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motion 324 av Lars Werner m. fl.

Ja - 146

Nej - 17

Avstår - 157

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 31 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 7 av Anna-Greta Leijon

m. fl.

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 32

Utskottets hemställan bifölls.

122

Mom. 33 och 35

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservation 8 av Anna-Greta Leijon m. fl. i motsvarande del samt 3:o) motion 573 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Anna-Greta Leijon begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkande 21 mom, 33

och 35 antar reservation 8 av Anna-Greta Leijon m, fl, i motsvarande del

röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motion 573 av Lars Werner m, fl, i motsvarande del.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

Ja - 148

Nej - 18

Avstår - 153

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 33 och 35 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 8 av Anna-Greta Leijon m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 8 av Anna-Greta Leijon m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 34 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 8 av Anna-Greta Leijon m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Anna-Greta Leijon begärde

123

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rhetsmarknads-politiken

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 158

Mom. 36

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 573 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 36 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 573 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 300

Nej - 17

Avslår - 1

Mom. 37 och 38

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 39

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 10 av Marianne Slålberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Marianne Stålberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 39 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 10 av Marianne Stålberg.

124

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Marianne Slålberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 242

Nej - 73

Avslår - 3

Mom. 40-43

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 44 och 45

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 11 av Anna-Greta Leijon m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

A rbetsmarknads-politiken

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsulskotlets hemställan i

betänkande 21 mom. 44 och 45 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 11 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 46

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkande 21 mom. 46 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1817 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 303 Nej - 17

Mom. 47

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 219 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

125

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Arbetsmarknadspolitiken

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsulskotlels hemställan i

belänkande 21 mom. 47 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 219 av Lars Werner m. fl.

Ja - 303 Nej - 17

Mom. 48-50

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 51

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 12 av Anna-Greta Leijon m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Leijon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkande 21 mom. 51 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 12 av Anna-Greta Leijon

m.fl.

Ja - 162 Nej - 158

Mom. 52-55

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 56

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 1471 av Eivor Marklund, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

126

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan

belänkande 21 mom. 56 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1471 av Eivor Marklund.

Ja - 300

Nej - 18

Avstår - 1

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

Mom. 57-65

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 2 Bostadsbidrag m. m.

Föredrogs civilutskoltels belänkande 1979/80:16 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till bostadsbidrag m. m. jämte motioner.

Regeringen hade i proposition 1979/80:100 bil. 16 (bostadsdepartementet) under litl. B 7 (s. 80-90) föreslagit riksdagen all

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i regeringsprotokollel,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll ulan barn och till vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollel,

3. godkänna de ändringar i fråga om inkomslgränserna och i reglerna för underskotlsavdrag som förordats i regeringsprotokollel,

4. godkänna vad i regeringsprotokollel förordats om när ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skulle påverka bidraget,

5. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 till Bostadsbidrag m. m. anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 000 kr.

I propositionen hade föreslagits att del statliga bostadsbidraget fr. o. m. år 1981 skulle höjas med 360 kr. per barn och år. Vidare hade föreslagits att den nedre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag skulle höjas från 450 kr. till 500 kr. per månad fr. o. m. den 1 januari 1981. De övre hyresgränserna skulle höjas med ytterligare ca 10 % för barnfamiljerna och med något mindre för hushåll utan barn. Inkomstgränsen för ensamstående med barn skulle sänkas från 38 000 kr. till 30 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1979/80:399 av Ivar Franzén och Rolf Andersson (båda c).

1979/80:1011 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts

1. att riksdagen beslutade

a. att den nedre hyresgränsen bibehölls vid 450 kr.lper månad.

127

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

b. alt följande övre hyresgränser skulle gälla: för ensamslående utan barn
775 kr. per månad, för makar utan barn 900 kr. per månad, för hushåll med 1
barn 1 250 kr. per månad, för hushåll med 2 barn 1 350 kr. per månad, för
hushåll med 3 barn 1 500 kr. per månad, för hushåll med 4 barn 1 600 kr. per
månad och för hushåll med 5 eller flera barn 1 750 kr. per månad.

c. att den nedre inkomstgränsen höjdes med 6 000 kr. för barnfamiljer och
med 4 000 kr. för hushåll utan barn,

d. att den övre inkomstgränsen höjdes med 6 000 kr.,

2. alt riksdagen under B 7 Bostadsbidrag m, m. (bil. 16) för budgetåret 1980/81 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 287 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 907 000 000 kr..

1979/80:1495 av Gunilla André och Kerstin Andersson i Hjärlum (båda c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att samma inkomstprövningsregler skulle gälla för bostadsbidrag för såväl gifta som samboende och ensamstående.

1979/80:1518 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Gullan Lindblad (båda m),

1979/80:1523 av Allan Åkerlind (m) och

1979/80:1833 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu vari fråga (yrkandena 13 och 14) hemställts

13. all riksdagen godkände de ändringar i fråga om inkomstgränserna som förordats i motionen, innebärande alt den nedre inkomslgränsen skulle höjas med 2 000 kr. till 40 000 kr. för barnfamiljerna,

14. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1980/81 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.

128

Utskottet hemställde

1. beträffande hyresgränserna för statskommunalt bostadsbidrag all riksdagen med godkännande av de ändringar som förordats i regeringsprotokollet skulle avslå motion 1979/80:1011 yrkandena 1 a och 1 b,

2. beträffande nivån för de nedre inkomstgränserna alt riksdagen med godkännande av vad i regeringsprotokollel förordats i motsvarande del skulle avslå motionerna 1979/80:1011 yrkande 1 c och 1979/80:1833 yrkande 13, båda motionerna såvitt nu var i fråga,

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall alt riksdagen med godkännande av vad i regeringsprotokollet förordats i motsvarande del skulle avslå motionerna 1979/80:1011 yrkande 1 c såvitt nu var i fråga, 1979/80:1495 och 1979/80:1833 yrkande 13 såvitt nu var i fråga,

4. beträffande den civre inkomstgriinsen att riksdagen med godkiinnaiule

av vad i rcgeringsprotokollct förordats skulle avslå motion 1979/80:1011 yrkande 1 d.

5. betriiffande avdrag fc')r iinderskott i förvärvskälla att rikstlagcii med godkiinnande av vad i regeringsprotokollct förordats skulle avslå motion 1979/80:1523.

6. beträffande höjning av det statliga bostadsbidiagct att rikstlagen godkände vad i regeringsprotokollet t'(')r()rclats.

7. beträffande ändrade regler för bciäkning av bostadsbithag att likscla-gen skulle avslå motion 1979/80:1518.

8. beträffande bostadsbidragsprövning inom skattesystemet att riksdagen skulle avslå motion I979/S0:3W.

9. beträffande tidpunkten vid vilken ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skulle påverka bidraget att riksdagen godkäntle vad i regeringsprotokollet föroidats.

10. beträffande äiidring i övrigt angående bostadsbidrag i vad ilessa inte behandlats under 1-9 att riksdagen godkänile vad i regeringsprotokollet förordats.

11. beträffande anslag att riksdagen under trcttoiule huvudtiteln för budgetåret I9S0/SI med bifall till regeringens fcirslag och med avslag på motionerna 1979/80:1011 yrkande 2 och 1979/80:1833 yrkande 14 till Bostadsbidrag m. m. anvisade ett förslagsanslag av I 620 1100 000 kr.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

Följande tre reservationer hade avgivits av Oskar Lindkxist. Lars Henrikson. Thure Jadeslig, Maj-Lis Laiiclberg. Birgitta Dahl. Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s):

/. beträffande nivån för de nedre inkomslgränserna. vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1833 yrkande 13 såvitt nu var i fråga samt med anledning av regeringens förslag i motsvarande del och motion 1979/80:1011 vrkande I c såvitt nu var i fråga som sin mening gav regeringen till kanna vad reservanterna anfört.

2. beträffande differentierade nedre inkomstgränscr i vissa fall. vari reservanterna ansett att

a. - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 2 -utskottet under 3 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats i motsvarande del och med bilall till motion 1979/80:1495 samt nieil anledning av motionerna 1979/80:1011 yrkande 1 c och 1979/80:1833 yrkande 13. de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu var i fråga, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

b. - under förutsättning av bifall till reservation I - utskottet under 3 bort heinstålla

att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats i

9 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

129

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m:m.

motsvarande del och med bilal! till niotioncriia 1979/SII: U'.', ocli I'!?')/ 80:1833 vikande 13 såvitt nu var i fiag:i samt mod anlctlning a\ iiKUinn I979/S(l: 101 1 yikande 1 c såsilt nii var i fi";iga som sin mening ga\ legeringen till känna vad reservanterna anlört.

3. hciräfjaiidc anslag till hosiadshidnig. vari reservanterna ansett alt

a. - under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 b - utskottet
under 11 bort hemställa

att riksdagen under trettonde Iniviicititcin fiir btKlgctaict l')Sli/SI med bifall till motion 1979/80: IS33 vvkantlc 14 och meti anlcilniiig av regeringens förslag och motion 1979/SO: 1011 vikande 2 till Bostadshitliag in. in. anvisaile ett föislagsanslag av I 670 000 000 kr..

b. - under förutsättning av bifall till reservation 2 a - utskottet iiiuier I I
bort hemställa

att riksdagen iiiuler trettoinle huvudtiteln för bmlgetaiet |9,S(I/S1 nieil anledning av regeiingens förslag samt niotionenia 1979/80:10! I vikande 2 och 1833 vrkande 14 till Bostadsbiilrag ni. m. ainisadc ett loislagsaiislag a\ I 652 000 000 kr.

130

BIRGITTA DAHL (s):

Herr talman! De senaste årens ekonomiska kris och borgerliga politik har drabbat vanliga löntagare hårt. Det är utan tvivel låginkomsttagarna och barnfamiljerna som har drabbats allra värst av de flerdubbla effekterna av inflationen, de ökade kostnaderna för mat och hyror, den borgerliga skatte-och fördelningspolitiken och de otillräckliga lönehöjningarna.

I den situationen är det mycket olyckligt att man under denna tid tillåtit en fortgående försämring av bostadsbidragen, som trots många brister dock är den enda och hittills bästa form vi har för riktat stöd till de mest utsatta grupperna.

De borgerliga regeringarna brukar varje år i januari presentera en skrytstatistik över påstådda förbättringar av bostadsbidragssystemet. Men sanningen är att bostadsbidragen för varje år svarar för en allt mindre andel av bostadskostnaderna och att allt fler förlorat sina bostadsbidrag ulan att för den skull ha fått en högre reallön eller levnadsstandard.

Det framgår av utskottets betänkande och av bosladsslyrelsens petita att
89 000 hushåll eller 18 % har förlorat sina bostadsbidrag mellan december
1976 och maj 1979. De allra flesta eller 75 000 är barnfamiljer. Många fler har
fått kraftigt försämrade bidrag. Socialdemokraterna har år efter år motsatt
sig dessa försämringar, men vara förslag har regelbundet avvisats av de
borgerliga partierna. -- '

Vi har nu kommit till den situationen att de ackumulerade försämringarna under flera år är så stora att det inte finns någon möjlighet att i ett enda steg ta igen flera års försyndelser. Just denna mycket allvarliga situation gör det nödvändigt att jag, innan jag går in på de krav vi ställer i detta sammanhang, gör ett par principiella markeringar för socialdemokratins räkning:

1. Vi anser det nödvändigt att åtgärder för att hålla nere hushållens hyreskostnader ges en framskjuten plats i en samlad ekonomisk politik på det sätt som vi har utvecklat i våra partimotioner om bostadspolitiken och den ekonomiska politiken och i vår reservation till finansutskottets betänkande om den ekonomiska politiken. Vi återkommer till de frågorna när utskottets betänkande om bostadspolitiken behandlas otn några veckor.

2. Vi är medvetna om att det finns brister i del nuvarande bostadsbidragssystemet som vi måste ta itu med. Men vi anser att delta stöd måste utnyttjas och bibehållas så länge vi inte har något annat och bättre att sätta i stället. Detta har vi bestämt uttalat i reservation 1, där vi säger:

"I avvaktan på alt nu pågående utredningsarbete färdigställs och alt resultatet därav föreläggs riksdagen bör inga sådana förändringar inom nuvarande system företas som medför att den principiella inriktningen och effekterna därav för de berörda grupperna väsentligt påverkas."

Herr talman! Den ekonomiska nödsituation som den borgerliga politiken försatt oss alla i har tvingat oss att i år inskränka oss till att kräva endast ett par från social synpunkt mycket angelägna förbättringar, nämligen alt nedre inkomstgränsen höjs till 40 000 kr. för barnfamiljer, och att nedre inkomstgränsen även i fortsättningen skall vara lika för familjer med en och två föräldrar. Tillsammans motsvarar dessa krav en kostnad på 50 milj. kr.

Som jag nyss framhöll har ett mycket stort antal hushåll - främst barnfamiljer - förlorat eller fått starkt försämrade bostadsbidrag, bl. a. därför att inkomstgränserna inte höjts i takt med de nominella löneökningarna. Det innebär att bostadsbidragen numera minskar eller upphör vid en levnadsstandard som för bara några år sedan ansågs motivera ett rejält bostadsstöd. Effekterna kan också utläsas ur de kraftiga besparingar för stal och kommun och motsvarande försämringar för bidragsmoltagarna som enbart de oförändrade inkomstgränserna medför. Enbart i år motsvarar dessa oförändrade inkomstgränser ungefär 300 milj. kr. i minskade utgifter för staten och ca 400 milj. kr. i minskade bostadsbidrag.

Störst betydelse i detta sammanhang har den nedre inkomslgränsen, som inte höjts på flera år. Enligt bosladsstyrelsen skulle den behöva höjas med 4 000 kr. för barnfamiljer och 3 000 kr. för hushåll utan barn enbart för att motsvara den nominella inkomslulvecklingen mellan 1978 och 1979. Vårt förslag om en höjning med 2 000 kr. till 40 000 kr. för barnfamiljerna måste därför ses som ett absolut minimum.

Herr talman! Förslaget att sänka gränsen för oreducerat bidrag från 38 000 till 30 000 kr. för ensamföräldrar har upprört oss djupt! Det är både orättfärdigt och illa genomtänkt! Vi kan inte tolka förslaget som annat än uttryck för undfallenhet mot den moderata fördelningspolitiken och den vulgärpropaganda som i flera år bedrivits mot ensamföräldrarna. Enligt denna propaganda skulle ensamföräldrar utgöra en i förhållande till andra grupper orättvist gynnad grupp.

Och visst kan man, om man jämför förhållandet för olika familjer med samma och relativt höga inkomst, komma till ett sådant resultat. Det är inget tvivel om att i inkomstlägen som ligger över medelinkomstnivån är

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag in. rn.

131

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag in. m.

132

ensamföräldrar gynnade av olika regler om skatter, underhållsbidrag och bostadsbidrag. Det är bara det att det knappast finns några ensamföräldrar i sinnevärlden som har sådana höga inkomster.

Verkligheten är alt den helt övervägande delen av ensamföräldrarna redovisar väsentligt lägre inkomster än familjer med två föräldrar, vare sig båda eller enbart den ena förvärvsarbetar. I maj 1979 hade 62 % av ensamföräldrarna en inkomst under 40 000 kr. och 92 % en inkomst under 60 000 kr., medan 88 % av tvåföräldersfamiljerna tjänade över 40 000 kr. De förmåner som ensamföräldrarna har är därför i hög grad motiverade för att ge dem en någorlunda dräglig levnadsstandard.

De försämringar som nu genomförs motsvarar drygt 1 000 kr. per år eller 100 kr. i månaden. De drabbar med full effekt en fjärdedel av alla ensamföräldrar eller 30 000 hushåll som haren inkomst mellan 30 000 kr. och 40 000 kr. Det totala antal som drabbas av någon form av försämringar är långt större.

Ensamföräldrar med tonårsbarn som är berättigade till studiestöd drabbas ännu hårdare, eftersom motsvarande försämring föreslås när det gäller studiestödet. En ensamförälder med två tonåringar i gymnasiet drabbas i ett slag och fullständigt oförberedd av en försämring på ungefär 2 500 kr. om året eller 200 kr. i månaden. Detta är mycket allvarligt med tanke på att barn till lågavlönade ensamföräldrar redan är kraftigt överrepresenterade bland dem som inte skaffar sig någon ordentlig utbildning eller som tvingas nöja sig med för kort utbildning. Detta har också påpekats i upprörda brev från Elevförbundet och från eleverna i många enskilda skolor.

Men även för småbarnsföräldrar kan denna försämring tvinga fram drastiska förändringar som går ut över barnen. Sedan regeringsförslaget redovisades har många ensamföräldrar hört av sig för att fä hjälp all avvärja vad de uppfattar som ett hot mot sin och barnens hela livssituation. De har nämligen för alt orka med att ta hand om barnen på rätt sätt förkorlat sin arbetstid - del är det som ofta förklarar deras låga årsinkomst. Eftersom den borgerliga lagstiftningen om rätt till ledighet för vård av barn inte inrymmer någon ersättning för förlorad arbetsförtjänst har underhållsbidragen och bostadsbidragen varit det som gjort det möjligt för lågavlönade ensamföräldrar alt få ekonomin att gå ihop i en sådan situation. Ställda inför hotet av kraftigt försämrade bostadsbidrag ser sig dessa föräldrar, som mer än några andra behöver sextimmarsdagen, tvungna att återgå till full arbetstid. Jag tycker, herr talman, att del skulle strida mot allt vad vi i högtidliga sammanhang talar om när det gäller barns och ungdomars levnadsvillkor om detta skulle behöva ske. Självklart strider det också mot de allmänna riktlinjer för bostadsbidragen som både bostadsministern och utskottet uttalar sig för: att bostadsbidragen i första hand skall gå till hushåll som hårde största behoven.

Att förslaget är illa genomtänkt märks också i motiveringarna och konstruktionen i övrigt. Det är ju t. ex. obegripligt att bostadsministern hänvisar till gällande Irångboddhetsnorm när hon avvisar en differentiering i förhållande till varje barn men inte lar hänsyn till att samma trångboddhets-

med en och två Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

norm anger samma behov av bostad för familjer föräldrar.

Det är också obegripligt alt bosladsministern föreslår alt hänsyn till underhållsbidraget bara skall tas när det gäller ensamförälder, medan sammanboende eller gifta skall kunna uppbära underhållsbidrag eller bidragsförskott utan att det påverkar bostadsbidraget. Orättvisan häri har också påtalats i en centerpartistisk motion. Vi kan inte begripa hur utskottet kan avvisa den. Vi yrkar därför bifall till den motionen i våra reservationer, och vi hoppas att det skall finnas borgerliga ledamöter med tillräckligt av hjärta och rättskänsla för att stödja detta krav. Inte minst gäller denna vår förhoppning naturligtvis motionärerna själva.

Till sist: Bostadsministern och utskottsmajoriteten menar att förslaget innebär ett tillmötesgående av ett tidigare riksdagsbeslut. Det beslutet våren lotterivinst för en borgerlig reservation våren 1976. Sedan dess har riksdagen våren 1977 enhälligt godkänt del dåvarande och nuvarande ansvariga statsrådets förslag att detta tidigare riksdagsbeslut inte skulle föranleda någon ändring. Därefter har en enhällig riksdag våren 1979 krävt en översyn av bosladsbidragssystemet. Denna översyn pågår nu i bostadsbidragskom-mitlén, som med anledning av riksdagens enhälliga uttalande för mindre än ett år sedan har till första uppgift att se över de regler som gäller för inkomstprövningen i syfte alt finna bättre och rättvisare begrepp än de nuvarande. Kommittén uppmanas särskilt alt samråda med socialpolitiska samordningsutredningen, ensamförälderkommitlén och sludieslödsutredningen.

Jag tror, herr talman, att del har framgått att det hade varit klokt att avvakta det arbetet. Men riksdagen har nu en möjlighet alt genom all bifalla de socialdemokratiska reservationerna rätta till regeringens misstag och se till alt dessa frågor får prövas i vanlig ordning i den nu arbetande utredningen. Det är, herr talman, viktigt alt detta illa genomtänkta och socialt orättfärdiga förslag avvisas.

Herr talman! Jag yrkar bifall i första hand till reservationerna 1,2 b och 3 a. Det innebär alt nedre inkomstgränsen höjs till 40 000 kr. och fastställs till att vara lika för en- och tvåföräldersfamiljer. I andra hand yrkar jag bifall till reservationerna 2 a och 3 b. Det innebär att nedre inkomslgränsen behålls vid 38 000 kr. men sätts lika för en- och tvåföräldersfamiljer. I båda fallen innebär beslutet bifall till centermotionen 1495 och avslag på regeringens och ulskottsmajoritetens förslag om olika inkomstgränser för ensamstående föräldrar och tvåföräldersfamiljer.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Under det senaste året har bostadskostnaderna stigit snabbare än priserna i allmänhet. Detta konstaterar också bostadsministern i årets budgetproposition. En väsentlig orsak till den ogynnsamma hyresutvecklingen anges vara de kraftigt ökade bränslekostnaderna. Dessutom har hyreshöjningarna på grund av den långsamma inkomslulvecklingen inneburit att bostadskostnaden kommit att ta en allt större del av hushållens

133

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. tn.

134

konsumtionsulrymme i anspråk. Kraftigt förbättrade bostadsbidrag är därför nödvändiga för att ge barnfamiljer, låginkomsttagare och övriga samhällsgrupper med stor försörjningsbörda möjlighet att erhålla en god bostad eller efterfråga en bättre.

De skillnader i hushållens bostadsstandard som finns undanröjs emellertid inte genom enbart ökade bostadsbidrag utan självfallet främst genom en förändrad bostadspolitik. Vänsterpartiet kommunisterna har under många år, bl. a. genom förslag i riksdagen, visat hur en sådan bostadspolitik skall utformas. Även i år lämnar vi i en särskild motion förslag om bostadspolitikens inriktning och uppläggning. I avvaktan på all denna politik genomförs är det emellertid nödvändigt att åstadkomma olika förbättringar av bostadsbidragen.

Även om regeringen i budgetpropositionen föreslår vissa förbättringar i bostadsbidragssystemet, måste vi konstatera alt många hushåll med låga inkomster kommer att få stora försämringar, om regeringens förslag i fråga om bostadsbidragens utformning för 1981 genomförs. Därför har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit en rad förändringar i förhållande till regeringens förslag.

Statskommunalt bostadsbidrag utgår med 80 % inom vissa hyresgränser. Den nedre hyresgränsen - f. n. 450 kr. per månad i bostadskostnad - är gemensam för samtliga bidragstagare. Den övre hyresgränsen varierar med familjens storlek.

I budgetpropositionen föreslås att den nedre hyresgränsen höjs från 450 kr"! till 500 kr. per månad. Detta innebär att borgerliga regeringar tre år i rad föreslagit höjning av denna gräns. Vi i vpk har tidigare alllid motsatt oss en sådan höjning och gör så även nu. Isolerat innebär höjningen att de som har bostadskostnader under den övre hyresgränsen får ett minskat bostadsbidrag med upp till 40 kr. per månad.

De övre hyresgränserna varierar, som jag sade, med familjens storlek. I regeringsförslaget föreslås att dessa gränser höjs med ca 10 % för år 1981. Denna höjning är enligt vår mening otillräcklig. Hyreshöjningarna kommer troligen alt bli myckel kraftiga under det närmaste året, bl. a. beroende på de oljeprisökningar som kommit under hösten och vintern 1979-1980.

Den höjning av de övre hyresgränserna som regeringen föreslår är alltså inte tillräcklig för att ge barnfamiljerna ett verkligt förbättrat bostadsstöd. Av bostadsstyrelsens anslagsframställning framgår alt drygt hälften av barnfamiljerna i maj 1979 hade bostadsutgifter som översteg gällande övre hyresgränser. Andelen var högst för hushåll med två barn. Även om hänsyn tas till de justeringar som skett den 1 januari 1980 är de övre hyresgränserna både för barnfamiljer och för hushåll utan barn alltför låga.

Bostadsstyrelsen har återigen föreslagit alt de övre hyresgränserna differentieras för varje barn upp t. o. m. fem barn och inte som nu är desamma för ett- och tvåbarnsfamiljer resp. för tre- och fyrabarnsfamiljer. Genom en differentiering per barn uppnås en bättre överensstämmelse mellan faktiska bostadsutgifter och familjernas utrymmes- och bostadsbehov. Vi föreslår att de övre hyresgränserna differentieras och utformas enligt

bosladsslyrelsens förslag fr. o. m. den 1 januari 1981. Delta innebär följande övre hyresgränser.

Enligt nuvarande regler minskar bostadsbidrag till barnfamiljer med 15 % av den bidragsgrundande inkomsten mellan 38 000 kr. och 59 000 kr. och med 24% av inkomsten över 59 000 kr. För hushåll utan barn minskar bostadsbidraget med 15 % av den bidragsgrundande inkomsten mellan

29 000 kr. och 59 000 kr. och med 24 % däröver.

I budgetpropositionen föreslås inga höjningar av inkomstgränserna. Däremot föreslås att den nedre inkomstgränsen sänks från 38 000 kr. till

30 000 kr. för ensamstående med barn. Under perioden 1976-1978 har
antalet bidragstagare minskat med ca 30 000. En undersökning visar att
antalet bidragstagare i maj 1979 sjunkit ytterligare och då uppgick till ca
502 000 varav 412 000 var familjer med barn och ca 90 000 hushåll utan
barn.

En starkt bidragande orsak till att antalet bidragstagare minskar är att den nedre inkomstgränsen höjts i alltför långsam takt och inte motsvarat löneökningarna. Alt mot bakgrund av dessa omständigheter inte föreslå några uppjusteringar av inkomstgränserna är ytterligare ett bevis på regeringens ovilja att medverka till all hushåll med låga inkomster får bostadsbidrag som bättre än f. n. täcker hushållens ökade bostadskostnader.

Det är närmast otroligt att regeringen inte nöjer sig med att föreslå att inkomstgränsen för ensamslående med barn åtminstone skall vara oförändrad, utan föreslår att gränsen för denna grupp skall sänkas från 38 000 kr. till 30 000 kr., något som isolerat innebär att bostadsbidraget minskar med 100 kr. per månad.

Vpk avvisar bestämt regeringens förslag om sänkta eller oförändrade inkomstgränscr. Enligt vår uppfattning bör i stället inkomstgränserna höjas för samtliga grupper enligt följande. Den nedre inkomslgränsen höjs med 6 000 kr. till 44 000 kr. för hushåll med barn, och med 4 000 kr. till 33 000 kr. för hushåll utan barn. Den övre inkomstgränsen höjs med 6 000 kr. till 65 000 kr. Våra förslag innebär ett väsentligt bättre bostadsstöd för stora grupper bidragsberättigade. Dessa höjningar föreslog vi redan förra året i vår motion om förbättrade bostadsbidrag.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till vpk-moliönen 1011.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Jag tror att vi alla är mycket medvetna om att vårt nuvarande skatte- och bidragssystem efter hand har kommit helt i olakt med liden och i dag skapar ett helt ohållbart motsatsförhållande mellan vad som är samhällsekonomiskt riktigt och vad som upplevs som; privatekonomiskt vettigt.

Detta förhållande och den ekonomiska kris som hotar vårt land gör all frågan om att radikalt förändra vårt skatte- och bidragssystem måste få allra högsta prioritet.

Skall vi klara de mycket stora ekonomiska belastningar som väntar den

135

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

136

svenska ekonomin, så måste alla stimuleras till myckel kraftfulla insatser. Delta är inte möjligt om del inte upplevs meningsfullt alt göra en extra insats.

Om vi fördelar det troliga budgetunderskottet 1980/81 på alla arbetande svenskar så blir beloppet bortåt 15 000 kr. för var och en. Det behövs alltså en extra insats av var och en motsvarande mer än 1 000 kr. per månad om vi skall balansera budgetunderskottet.

Det är mot denna bakgrund som motion 1979/80:399 skrevs, för att idémässigt redovisa en möjlighet att komma till rätta med ett bidragsproblem som diskuterats ganska mycket de sista åren - bostadsbidragen.

Det har förekommit mycken kritik av fusket med bostadsbidragen. Stora kostnader har lagts ned på kontroll för all minska bidragsmissbruket. Dessutom ger nuvarande system sådana marginaleffekter att nettoeffekten av ytterligare arbetsinsatser i vissa fall t. o. m. blir negativ. Rolf Andersson och jag föreslår i motionen att bostadsbidragsansökan skall omformas och samordnas till en "skatlejämkningsansökan" och alt bidragssökande skall få en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag. I samband med beräkning av slutlig skatt justeras skatteminskningen till exakt belopp i förhållande till då helt känd inkomst, boendekostnad, familjeförhållande m. m. Om reduceringen varit för hög blir det restskatt, och om den varit för låg blir det återbäring.

Den som råkar ut för oförutsedda inkomstbortfall eller hyreshöjningar får på detta sätt ett retroaktivt bostadsbidrag ulan någon extra omprövning. Reduceringen sker med samma automatik, om inkomsten blir högre än beräknat.

Resultatet av ett system enligt denna idé bör bl. a. bli:

Möjligheterna till bidragsfusk försvinner, om man inte deklarerar falskt.

Administrationen blir enklare och billigare.

Hyran betalas med den egna lönen i stället för med bidrag.

De offentliga utgifterna minskar.

Sammantaget kan detta innebära mycket stora besparingar, som kan uppgå till flera hundra miljoner eller kanske t. o. m. något tusental miljoner.

Ulskoltel har inte kommenterat förslaget, utan konstaterar bara att bostadsbidragskommittén har till uppgift att överväga de förslag som tas upp i motionen. Detta är i och för sig gott och väl och kan givetvis tolkas som ett visst instämmande i den avstyrkta motionen. Dock tror jag, med hänvisning till vad jag sade inledningsvis, att del hade varit värdefullt om ulskoltel hade understrukit vikten av att problem av den art som las upp i motionen måste ges högsta prioritet.

Givetvis kan det hävdas att bostadsbidragen är en detalj i ett stort och komplicerat bidrags- och skattesystem. Molionsförslagel rymmer dock en del nytänkande som kan få betydelse för bedömningar inom andra delar av systemet, och därför bör utredningen skyndas på för att man skall kunna se om idén är användbar.

Herr talman! Jag har inget yrkande. Mitt anförande syftar i första hand till Nr 112

all peka på det "jätteproblem" som vårt nuvarande skatte- och bidragssys- Torsdagen den

lem utgör och att alla goda krafter i detta hus borde samverka för att komma 27 mars 1980

fram till konstruktiva lösningar som ger ett system där vad som är______

samhällsekonomiskt rikligt och upplevs som privatekonomiskt vettigt står i Bostadsbidraa

samklang. ,,, ,,,

Herr talman! Jag tror inget ärende för denna kammare kan vara mer viktigt och brådskande!

KERSTIN EKMAN (fp):

Herr talman! Vår strävan måste vara alt med bostadsbidragen stödja de hushåll som är trångbodda och de som har en stor försörjningsbörda.

Då reglerna för bostadsbidragen genom åren blivit alltmer komplicerade tillsattes i mars 1979 en utredning som fick i uppdrag att se över bidragssystemet och ge förslag till ändringar. Syftet med översynen är all förenkla regelsystemet och administrationen utan att äventyra de bostadspolitiska och fördelningspoliiiska målen.

I den del av budgetpropositionen som civilutskoltel har behandlat i sill betänkande föreslås en höjning av bäde den nedre och den övre hyresgränsen. Förslaget innebär att stödet till barnfamiljerna i de flesta fall förbättras under 1981.

Antalet barnfamiljer som nu är bidragstagare har minskat, en minskning som troligen till stor del beror på förbättrade kontrollmöjligheter samt på att allt fler kvinnor förvärvsarbetar och att inkomsterna för familjerna därigenom ökat.

I vad gäller den bidragsgrundande inkomsten begärde riksdagen 1976 en ändring, så all underhållsbidrag och bidragsförskott skulle räknas som bidragsgrundande inkomst.

Genom en differentiering av inkomstgränserna beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen får vi en rättvisare fördelning.

Det viktiga är alt vi skiljer på begreppen inkomster och resurser. Vi ger ett betydande stöd till de ensamstående - med all rätt. Även med detta förslag har dessa hushåll resurser som hushåll med två vuxna inte har.

Genom den konstruktion som valls har också flerbarnsfamiljerna gynnats, även de ensamstående med inånga barn. Detta är befogat, då enbarnsföräl-dern rimligen har större möjlighet att öka sin inkomst genom en ökad arbetsinkomst.

Genom en omfördelning av tillgängliga resurser ges också ett ökat stöd till de hushåll där det finns två vuxna och många barn. Del är hushåll som hittills haft det myckel bekymmersamt och där inkomsten har behövt vara mycket hög för all man skulle komma upp till existensminimum.

Om avdraget för förvärvskälla överstiger 4 000 kr. läggs i dag det
överskjutande beloppet till den taxerade inkomsten. Nu föreslås alt
underskottet i sin helhet skall räknas med. Det är rimligt, då man annars kan
få bostadsbidrag på grund av alla typer av räntor, t. ex. konsumlionskrediter.
Då avsikten med stödet skall vara att stödja de hushåll som är trångbodda och 137

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag ni. m.

har en stor försörjningsbörda är delta enligt utskottet en acceptabel ändring.

En höjning av det statliga bostadsbidraget föreslås med 360 kr. per barn och år. Detta tillstyrks av utskottet, liksom det tillstyrkte de höjningar som skedde 1978 och 1979.

Det finns naturligtvis, som här i kammaren har anförts, brister i systemet. Hade det varit ett bra system, hade bostadsbidragskommittén varit onödig -och det är den definitivt inte. De brister som det talas om i cenlermotionen 1495 kommer givelvis att beaktas. Även det som anförs i motionerna 399 och 1518 kommer att gås igenom och övervägas.

Vid behandlingen här i kammaren av detta betänkande bör man ha i minnet att samma regel som gäller för utredningen måste gälla här, nämligen att förbättringar måste föreslås inom de ramar vi har möjlighet att bestämma.

Herr talman! Jag yrkar med detta bifall till civilutskoltels hemställan på alla punkter.

138

BIRGITTA DAHL (s) replik:

Herr talman! Jag vet inte om Kerstin Ekmans avsikt var att försöka motbevisa min beskrivning av de faktiska förhållandena. Om detta verkligen var avsikten vill jag påstå att hon misslyckades.

Hela resonemanget om att ensamföräldrarna skulle ha kraft alt klara en sådan här försämring och skulle vara orättvist gynnade bygger pä fiktionen att ensamföräldrar i allmänhet har samma inkomst som familjer med två föräldrar. Men så är det ju inte. Det är ett mycket betydande gap mellan dessa kategorier. Det är en skillnad i årsinkomst på i genomsnitt 20 000-25 000 kr. mellan å ena sidan ensamföräldrar och å den andra hushåll med två föräldrar varav en hemarbetande. Väljer man ensamföräldrar och hushåll med två förvärvsarbetande uppgår den genomsnittliga skillnaden i årsinkomst till 40 000-45 000 kr.

Ensamföräldrarna är alltså inte i en orättvist gynnsam situation. Del är i stället så, att det stora flertalet, 62 %, som tjänar mindre än 40 000 kr. och som med full kraft skulle drabbas av denna reduktionsregel har så låga inkomster att de nuvarande bostadsbidragen är oundgängligen nödvändiga för att de skall kunna klara sitt uppehälle. Det är del som det handlar om. Och del är därför det är så orimligt att genomföra denna förändring. I synnerhet är det orimligt att genomföra den med förbigående av de överväganden som skall göras i bostadsbidragskommittén. Varför var det så nödvändigt att göra denna förändring nu, med ett - mot praxis - förbigående av denna kommitté? Kommittén kunde väl ha fått pröva på vilket sätt man skulle anpassa reglerna så att de blev mer rättvisande än de är i dag. Jag är övertygad om att det inte skulle leda till en sådan förändring som den som regeringen nu har föreslagit. Däremot tror jag att för den lilla gruppen högavlönade ensamföräldrar hade man kanske kunnat föreslå någon förändring, men däremot icke för den stora grupp av utomordentligt utsatta föräldrar och barn som drabbas av denna förändring. Ä andra sidan skall då

ett hushåll med två föräldrar med väsentligt högre inkomst enligt detta Nr 112

förslag fä forisätta att ha underhållsbidrag eller bidragsförskott utan att del Torsdagen den

alls påverkar bostadsbidragets storlek. Detta är dåligt, och del är orältfär- 77 p-i.irc \Qv,{)

digt. Och Kerstin Ekmans inlägg har på intet sätt kunnat tillbakavisa den_____ ___

kritiken mot regeringsförslaget.

Bostadsbidrag m. m.

INGA LANTZ (vpk) replik:

Herr talman! Egentligen borde det vara så att det inte alls skulle behövas några bostadsbidrag. Om man hade fört en annan bostadspolitik skulle vi ha sluppit dem. Men så som man har fört bostadspolitiken och den ekonomiska politiken i övrigt är det helt nödvändigt att bostadsbidragen finns. Det är Också nödvändigt alt de höjs på ett helt annat sätt än som regeringen föreslår. Att bara justera dem med 10 % räcker absolut inte, när man vet hur höga -Som jag förmodar - hyreshöjningarna kommer all bli.

Jag tycker att förslaget att sänka inkomstgränsen från 38 000 till 30 000 för ensamstående föräldrar är horribelt. Och alt man låter en grupp som ofta har låga inkomster och stor försörjningsbörda få minskade bostadsbidrag är ett ytterligare bevis för att regeringen inte har en tanke på att medborgarna solidariskt måste ta på sig ökade kostnader, sa alt hushåll som har det svårt kan få samhällets stöd. Det är ett oerhört nonchalant förslag.

Den föreslagna höjningen av den nedre hyresgränsen från 450 kr. till 500 kr. per månad får negativa konsekvenser främst för hushåll med relativt låga hyror och ofta mycket låga inkomster. Del är beklagligt att regeringen år efter år låter dem som har de lägsta inkomsterna drabbas hårdast av en felaktigt förd ekonomisk politik.

Förslagen i vpk-motionen är väl motiverade, dels med tanke på den felaktigt förda ekonomiska politiken, som drabbar låginkomsttagarna hårdast, dels med tanke på den felaktigt förda bostadspolitiken.

KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Herr talman! Jag vill säga till Birgitta Dahl att samhällets stöd till ensamstående faktiskt är ganska stort, även om det behöver vara stort. Vi måste skilja på inkomst och tillgängliga resurser. Det måste vara så, att om det är en resp. två som skall leva på en inkomst bör det beaktas. Alt vi redan nu skall försöka fördela tillgängliga resurser rättvist bör vara en strävan även för Birgitta Dahl.

Den genomgång man håller på med i bosladsbidragskommiltén ger vid handen all verkligheten faktiskt ser litet annorlunda ut än man kanske trodde. Och nu jobbarman med att försöka få en helt rättvis fördelning-om det är möjligt.

BIRGITTA DAHL (s) replik:

Herr talman! .Men, Kerstin Ekman, del är ju knappast i något enda fall fråga om att en enföräldersfamilj skall leva pä lika mycket som en tvåföräldersfamilj har alt dela på. Verkligheten är ju den att de flesta enföräldersfamiljer skall leva på en inkomst som ligger under 40 000 kr.,

139

Nr 112 medan 90 % av tvåföräldersfamiljerna har en inkomst som ligger över den

-T       1            1 gränsen. Genomsnittsinkomsten ligger under 40 000 för enföräldersfamiljer.
lorsdagen den__                                                '
-,-,        " ,,iu<i_ kring60 000för familjer med en förvärvsarbetande och en hemmaarbetande
27 mars 1980                                            ■*
_____________ förälder och mellan 70 000 och 100 000 kr, för familjer med två förvärvsar-

r, j , • ; betande. Sådan är verkligheten.

Bostadsbidrag

Vad skulle hända om någon annan grupp i samhället oförberett skulle

drabbas av en försämring med 1 000 kr, om året när det gäller bostadsbidragen och minst lika mycket när det gäller studiestödet, alltså sammanlagt 2 000 kr, om året? Vad skulle hända om vi här i riksdagen plötsligt skulle få ett liknande förslag som rörde villaägare med goda årsinkomster? Det skulle bli ett ramaskri över hela landet, och ingen skulle f, ö, våga lägga fram ett sådant förslag utan alt åtminstone mycket noga ha bearbetat del i utredningar, kontrollerat konsekvenserna av det, tagit en lång övergångstid och också försäkrat sig om stöd hos betydande grupper.

Men nu handlar det om en minoritet, en resurssvag minoritet. Del handlar om en grupp av människor som man ibland brukar räkna in bland dem som betecknas som politiskt faltiga och som har ett sådant hårt liv med dubbelarbete och ensamt ansvar för barnen att de ofta inte orkar vara politiskt aktiva. Därför törs man ge sig på dem. Tänk att jag tror att det är så enkeh!

Jag tycker att det skulle vara väldigt bra om vi kunde befria oss från prestigen, upphäva det här regeringsförslaget och skicka frågan om hur bosladsbidragssystemet skall se ut i framtiden tillbaka till bostadsbidragskommittén. Då skulle vi i lugn och ro och under sansade former kunna diskutera det här när vi får ett nytt förslag. Men genomför inte ett så orättfärdigt förslag som detta, som drabbar en grupp som inte kan försvara sig!

KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Herr talman! Birgitta Dahl berör inte det jag tog upp. nämligen att frågan gäller om en resp. två vuxna skall leva på samma inkomst. Del är där skillnaden ligger. Man skall jämföra familjer med samma inkomst.

Tredje vice talmannen anin;ikle att Birgitta Dahl anhållit alt till protokollet fa aiiteckn;\t \\\\ hon inle ägde vätt till yttevligaic replik.

GUNILLA ANDRÉ (c):

Herr talman! Riksdagen begärde 1976 att ändring skulle ske av inkomstprövningsreglerna då det gällde bostadsbidrag på så sätt att underhållsbidrag skulle påverka den bidragsgrundande inkomsten. Den föreslagna ändringen syftade till att bostadsbidragen bättre skulle avspegla behovet av stöd i förhållande till inkomst och försörjningsbörda.

Föredragande statsråd har funnit att detta syfte kan främjas på ell

administrativt enkelt sätt genom att inkomslgränserna för barnfamiljerna

sätts olika, beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen. För

140 ensamstående med barn föreslås inkomstgränsen sänkt från 38 000 till

30 000, vilket innebär att bostadsbidraget sänks med 100 kr, per månad. Nr 112

Inkomstgränsen för hushåll utan barn och för makar med barn föreslås '|"oi-s(|-i(ren den

däremot oförändrad, dvs. 29 000 kr. resp. 38 000 kr. -,-j |.,.,,,,. joo

Jag kan hålla med om alt det är ett administrativt enkelt sätt. Däremot är____

denna förändring inte invändningsfri ur rättvisesynpunkt. I exempelvis fall Bostadshidrav där gifta eller samboende barbarn för vilka de erhåller underhållsbidrag eller bidragsförskott påverkas inte - med föreslagen konstruktion - den bidragsgrundande inkomsten. Underhållsbidragen medräknas således inle om man är gift eller samboende, men däremot om man är ensamstående. Principen alt stödet skall ges i förhållande till inkomst och försörjningsbörda har, enligt min mening, därmed frångåtts. Som jag ser det finns det i detta sammanhang skäl att också påminna om att enligt statistiska centralbyråns senaste statistik utgörs ensamförälderhushållen till 90 % av hushåll med kvinnlig huvudman.

Som framgår av betänkandet arbetar sedan ett år tillbaka en utredning, bosladsbidragskommiltén, med bl. a. inkomslprövningsbegreppet. I motion 1495 har jag mot denna bakgrund hemställt alt riksdagen hos regeringen begär att samma .inkomstprövningsregler skall gälla för bostadsbidrag för såväl gifta som samboende och ensamstående.

I en reservation föresläs att riksdagen bifaller motion 1495 med tillägg att den nedre inkomstgränsen för hushållen med barn bibehålls oförändrad. Detta innebär att anslaget till bostadsbidrag skulle behöva räknas upp med 32 milj. kr. för nästa budgetär utöver förslaget i budgetpropositionen. I dagens budgetläge med krav på återhållsamhet är det svårt alt ta ansvar för en sådan åtgärd utan att samtidigt redovisa motsvarande inbesparing. Bostadsbidragskommittén har till uppgift att föreslå sådana förbättringar av bostadsbidrags-systemet som inte får till följd alt statens eller kommunernas kostnader för bostadsbidragsgivningen ökar. Enligt direktiven bör arbetet bedrivas skyndsamt. Jag vill här understryka alt det är viktigt att så sker. Den fråga som nu behandlas är en del, men det är nödvändigt att riksdagen så fort som möjligt får ta ställning till hela förslaget, så att största möjliga rättvisa kan skapas mellan olika grupper. Det vore värdefullt om utskottets talesman, eller kanske bostadsministern som är närvarande här i kammaren, kunde redogöra för hur snart man kan förvänta sig att frågan i sin helhet kommer upp till behandling.

BIRGITTA DAHL (s) replik:

Herr talman! Gunilla André nämnde att ett bibehållande av den nuvarande nedre inkomstgränsen för ensamföräldrarna skulle medföra en ökning av anslaget med 32 milj. kr. i förhållande till budgetförslaget. Hon frågade sig då om man kan ta ansvar härför. Ja. jag vill hoppas att Gunilla André och ytterligare några borgerliga ledamöter vill göra detta. Man kan också se de här 32 miljonerna som ett bevis på någonting annat. Det är faktiskt fråga om 32 milj. kr. mindre i bostadsbidrag till ensamstående föräldrar med mycket låga inkomster.

Eftersom Gunilla André påminde om att bosladsbidragskommiltén har 141

Nr 112 fått i uppgift att lägga fram förslag som inte blir dyrare för samhället, vill jag

Torsd-Hien den också understryka en annan sak. Varje år under de senaste åren har

77 m-irs mSd budgetanslaget till bostadsbidrag minskat. Det minskas med nästan 300

_____________ milj. kr. i det föreliggande budgetförslaget. Varför? Jo, därför att så många

Rnstntkhidrmy människor, framför allt människor i barnfamiljer, förlorar sina bostadsbi-

drag eller får sämre bostadsbidrag.

Det pågår alltså en fortgående försämring. Statsverket tjänar in hundratals miljoner kronor på en minskning av stödet till de hushåll som har den största försörjningsbördan och den högsta bostadskostnaden. Det är vad del är fråga om. Och i år vill man bl. a. la 32 milj. kr. från de ensamstående föräldrarna, som behöver de pengarna t. ex. för att kunna förkorta sin arbetstid eller hålla sina barn i skola. Och jag hoppas, som sagt, att några borgerliga ledamöter skall våga ta på sitt ansvar att medverka till alt inte de här familjerna drabbas av den borgerliga regeringens misslag i del här fallet.

KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Herr talman! Jag är tacksam för att Gunilla André medger att den administrativa delen är besvärlig. Och jag vill säga, såsom varande en av ledamöterna i den kommitté som arbetar med dessa frågor, att del är ett enormt kartläggningsarbete vi har alt ta itu med - tack vare de många pålappningar som man har gjort under gångna riksmöten. Men vi har ambitionen att arbeta så fort som möjligt och få ett syslem som både skall vara administrativt lätthanterligt och ge de rätta fördelningsmöjligheterna.

GUNILLA ANDRÉ (c) replik:

Herr talman! Det var alliså utskottets talesman Kerstin Ekman som svarade på den fråga jag ställde. Och det kanske finns möjlighet att precisera det svaret litet närmare i liden, när det gäller vad man kan förvänta sig. Kommittén har arbetat ungefär ett år nu och bör ha hunnit en bil på väg. Och den förändring som skall ske, i del avseende som vi nu diskuterar, skall inte träda i kraft förrän den 1 januari 1981. Det kanske då finns möjlighet att på något sätt samordna det hela. Det skulle vara intressant om utskottels talesman kunde ge något närmare besked om det.

KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Herr talman! Jag får nog erkänna, Gunilla André, alt jag inte kan ge någon sådan tidsram. Arbetet pågår, kartläggning sker och vi har ambitionen och förhoppningen att vi skall lyckas komma fram inom rimlig tid.

Jag hoppas att Gunilla André är nöjd med det svaret.

BIRGITTA DAHL (s) replik:

Herr talman! Jag är inte ledamot av kommittén, men jag har givetvis haft

samråd med vårt partis representant, och jag har inhämtat att det inte är med

någon särskild fart som det här arbetet bedrivs. Det är jag ledsen att säga.

142 Därför tror jag att det är helt utsiktslöst alt vänta sig ett förslag under den

period som Gunilla André nämnde. Jag menar att det är ytterligare ett skäl Nr 112

till att avvisa förslaget till försämring för ensamföräldrar och lata oss få ta del Torsdagen den

av ett samlat förslag-samlade överväganden - på den här punkten. Jag tror 27 m'irs I9S()

inte att Gunilla André gör klokt i att hoppas på att det skall komma något____ ___

drag

förslag som skall rädda henne från att ta ställning här i dag på ett socialt Bostadsbic
ansvarskännande sätt.

Bosladsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Det är naturligtvis riktigt, som några har sagt i debatten här, att det viktigaste när det gäller hyrorna är att man kan hålla dem nere. Regeringen har vidtagit kraftiga åtgärder för alt möjliggöra en sådan politik, och bl. a. miljardlån till underhåll har i högsta grad bidragit till att hålla hyreskostnaderna på en någorlunda vettig nivå.

Jag hörde att Birgitta Dahl sade att socialdemokraterna skulle återkomma när det gäller en samlad ekonomisk politik och därmed också effekter på hyreskostnaderna. Regeringen har i dag lagt fram ett program för att vi skall få ett hyresstopp under den återstående tiden av detta år. Det skulle naturligtvis på ett verksamt sätt bidra till alt också hyreskostnaderna för 1981 kan bli något lägre än de eljest skulle bli. Det är vår förhoppning att vi skall få möjlighet att genomföra det program som regeringen i dag har presenterat för en stabilisering totalt sett av ekonomin.

Det är också, herr talman, intressant att notera att i år har socialdemokraterna lagt fram förslag om höjningar av anslaget med 50 milj. kr. - en inte föraktlig summa. Men det skall jämföras med de förslag som man lagt fram under tidigare år, där det rört sig om påslag på 200, 300 och kanske upp till 400 milj. kr. Här har det skett en tillnyktring, som jag hälsar med tillfredsställelse. Inte ens socialdemokraterna har alltså råd att fullfölja sina tidigare förslag när det gäller påslag på bostadsbidragen.

Vidare har jag noterat alt det förts en diskussion där man redovisat många förslag till ändringar i bosladsbidragssystemet. Det har på en punkt hävdats att man borde avvakta utredningsarbetet innan man gör några omfördelningar. Låt mig då bara säga att vi har fört fram andra förslag och gjort omfördelningar inom bostadsbidragssystemets ram förlall möjliggöra det som jag under den gångna treårsperioden har drivit, att vi skall rikta in stödet på dem som behöver det bäst, nämligen flerbarnsfamiljer med låga inkomster och stor försörjningsbörda.

Detta fullföljs också i det nu aktuella budgetförslaget, och det sker delvis på grund av omfördelningar inom själva bosladsbidragssystemet. Så förändras exempelvis reglerna om underskottsavdrag vid inkomstberäkningen. Det betyder maximall 960 kr. i försämringar för vissa grupper inom bostadsbidragssystemet. Birgitta Dahl berörde inte alls den förändringen, och hon har inte motsatt sig att den genomförs, men nar det gäller förändringen för ensamföräldrarna skulle det vara omöjligt att genomföra den med mindre än att bostadsbidragsutredningen fått se på effekterna.

Nu är det naturligtvis inte så att ensamföräldrar generellt har det fett i samhället-det är ingen som hävdar det. Men det ställs också krav på oss all vi

143

Nr 112 skall ha rättvisa i de olika bidrags- och skattesystemen - det sitter djupt i den

T- 1 1 svenska allmänheten att det så skall vara. Motivet för sänkning av den nedre

Torsdagen den *

97 s 10*(1 inkomslgränsen för enföräldersfamiljerna är inle att dessa familjer har

_____________ underhållsbidrag. Motivet har i stället varit alt enföräldersfamiljerna i

R t 1 h' I ■ Q jämförelse med tvåföräldersfamiljerna har färre personer att försörja. Dä

utgår jag från samma inkomslläge för enföräldersfamiljerna och tväföräl-
in. m. o j o e !

dersfamiljerna. Man har alltså en vuxen att försörja i det ena fallet och två vuxna att försörja i del andra fallet. Del är motivet för sänkningen av inkomslgränsen.

Låt mig bara dra några siffror för att göra en jämförelse mellan de här olika familjetyperna. Jag har sett på existensminimum, eftersom man måste ha någon utgångspunkt. Jag hävdar inte att människor skall tvingas leva på existensminimum, men jag lar delta som utgångspunkt för jämförelsen. Det är så alt bland 40 000-kronorsinkomsltagare har enföräldersfamiljen ungefär 170 % av existensminimum, medan Ivåföräldersfamiljen ligger på ungefär 100 % av existensminimum med de förändringar som vi föreslår här. Det betyder alltså att del finns väsentliga skillnader mellan de här familjetyperna vid samma inkomslläge.

Bostadsbidragssystemet är snårigt. Därför behövs det en genomgripande förändring, och den skall bostadsbidragskommittén komma med förslag om. Men det får inte hindra oss från att ändå löpande föreslå förändringar inom systemet.

Till sist, herr talman! Inga Lantz har som representant för vpk föreslagit kraftiga påslag på bostadsbidragssystemet. Vpk har vid årets riksmöte ett antal motioner på alla möjliga områden, där det föreslås förbättringar och påslag. Det är svårt alt beräkna vad vpk:s förslag innebär sammantaget - del finns de som har gjort försök. Det rör sig om åtskilliga tiotals miljarder i påslag på budgeten, men vpk gör nästan inga försök att ge förslag till hur det här skall betalas.

Vpk gör det väldigt lätt för sig. I kommuner och landsting kommer vpk med mycket ambitiösa förslag till förändringar i form av påslag och förbättringar och säger att delta skall staten betala. Här i riksdagen kommer man också med mycket generösa påslag i alla möjliga avseenden och föreslår att de skall betalas genom höjda bolagsskatter, sänkningar på försvarskostnader och annat - som är nulliteter i det här sammanhanget.

Herr talman! Det kominer att bli alltmer ointressant alt tala med vpk när det gäller olika budgetposter, därför att vpk har lämnat verkligheten. Jag vill hävda att när man titlar på vpk:s förslag sammantagna finner man att vpk är en bluff.

BIRGITTA DAHL (s):

Herr talman! Bosladsministern försökte komina ifrån den här diskussio
nen genom att hänvisa till del hyresstopp som ingår i det paket som
regeringen i dag har lagt fram. Vi skall naturligtvis studera hyresstoppet i sig.
Och jag skulle i och för sig vilja rikta frågan till bosladsministern hur ni har
144 tänkt er att ni skall få det att fungera och vilken förankring ni har för det

förslaget bland olika inblandade parter. Nr 112

Men del löser oss ju inte från alt ta itu med andra bostadspolitiska jorsdaaen den

problem, t. ex. hyresförluster och underhållslån eller bostadsbidragssysle- 27 mnrc |9S0

mel. Det löser oss heller inle från uppgiften att ta itu med kostnadsökningen___ __

på bostadsmarknaden. Bostadsbidrag

Bostadsministern sade att syftet med hennes insats - och regeringens, förstod jag - när det gäller bostadsbidragen är att rikta in stödet på dem som behöver det bäst därför att de har låga inkomster och stor försörjningsbörda. Men det är ju just därför alt den här åtgärden, söm riktar sig mot ensamföräldrarna, inte stämmer överens med det målet söm vi angriper den. Del är ju så alt de som i första hand drabbas är ensamföräldrar som har inkomster mellan den nuvarande inkomstgränsen på 38 000 och den gräns på 30 000 som nu skall införas. Det är inga höginkomsttagare som har orättfärdigt stora bidrag som drabbas, ulan del är de här som ligger så lågt. Och har de dessutom tonårsbarn som skall gå i skolan och har studiestöd, drabbas de med fördubblad effekt. Jag vidhåller att- detta är verkligt orättfärdigt.

Del är också inkonsekvent. Bosladsministern motiverade detta med att i enföräldersfamiljen är del en vuxen som skall leva på samma inkomst. Bosladsministern valde exemplet 40 000 kr. Över hälften av ensamföräldrarna har en lägre inkomst och 90 % av tvåföräldersfamiljerna en högre inkomst. Men bortsett från del vill bostadsministern när det gäller utformningen av bostadsbidraget inte ta hänsyn till hur många barn man har att försörja. Då skall en- och tvåbarnsfamiljerna räknas i en grupp med samma bostadsbidrag och - förstår jag - sarnma betalningsförmåga, medan tre- och fyrbarnsfamiljerna räknas till en annan. Varför? Jo, då hänvisar bostadsministern till Irängboddhelsnormen och säger att detta är ell bostadsstöd. Men trångboddhetsnormen anger samma bostadsbehov och samma behov av bostadsstöd för en- och tvåföräldersfamiljer. Del är alltså helt inkonsekvent att räkna så som bosladsministern gör. Det är ju bara bortförklaringar för att motivera den här åtgärden.

Hur ni än diskuterar det här kommer vi ju tillbaka till alt del vore bättre att låta de här förslägen bli färdigutredda. Det finns inga skäl i världen - varken rättviseskäl eller sociala skäl - att vidta den här åtgärden. Vill man spara pengar tycker jag att man skall göra det med hjälp av någonting annat än att ta 32 milj. kr. ifrån lågavlönade ensamföräldrar med stor försörjningsbörda.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Birgit Friggebo sade att man gjort kraftfulla insatser för att hålla hyreskostnaderna på en någorlunda vettig nivå. Jag tycker inle det. Jag tycker också att verkligheten såsom hyreskostnaderna ser ul i vanliga bostadsområden visar att man inle gjort några kraftfulla insatser. Man gör det inte i årets proposition, och man har inle gjort det tidigare.

Man har däremot underlåtit att vidta åtgärder som gör alt man kan få en
vettig bostadspolitik såväl när det gäller boendemiljö och boendeinflytande 145

10 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

som när det gäller bostadsbyggandet och hyreskostnader.

Sedan noterar jag att Birgit Friggebo alldels uppenbart är oroad över de framgångar som vpk har haft. Vi har haft de framgångarna därför att vi ställt riktiga politiska förslag, som också vunnit allt fler människors gillande. Bl. a. har vi ställt rikliga och nödvändiga förslag på bostadspolitikens område.

Jag noterar också att tydligen har ett gammalt välkänt vpk-krav nu vunnit gehör hos regeringen, och del är kravet på hyresstopp. Jag blev glad när jag hörde att man diskuterat den saken i regeringen. Jag är nyfiken på vad detta innebär, och det skulle vara roligt att få höra av Birgit Friggebo hur det är tänkt - hur lång tid det skall verka och när det skall träda i kraft.

GUNILLA ANDRE (c):

Herr talman! Bostadsministern anförde här att vi behöver ha ett ökat stöd till flerbarnsfamiljerna. Det är riktigt. I de fall där det finns ett klart dokumenterat behov skall vi öka stödet. Jag vill då i det sammanhanget påpeka att flerbarnsfamilj inte är liktydigt med att det finns två vuxna i familjen. Det finns många familjer med ensamföräldrar och flera barn. Vad jag vill varna för är alt man arbetar för att öka stödet till flerbarnsfamiljer med två föräldrar och låter del ske på bekostnad av ensamföräldrarna.

Birgit Friggebo sade att vi skall försökafåelt rättvist system. Det var ju del som jag också försökte plädera för.

Mot den bakgrunden vill jag fråga bostadsministern: Är det rätt eller fel, som jag nu hävdar och som jag hävdat i mitt tidigare inlägg, att underhållsbidragen inte medräknas om man är gift eller samboende men däremot om man är ensamslående?

Vidare anförde bosladsministern några sifferexempel avseende 40 000-kronorsinkomsttagare, i det ena fallet en ensamförälder och i del andra med två vuxna i familjen. Jag vill ställa frågan: Vilken statistik bygger bostadsministern sill påstående på?

146

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Jag skall inle gå in i diskussionen om inkomstläget osv. för olika typer av familjer utan skall bara göra ett par kommentarer till utskottets behandling av de motioner där det framförts synpunkter på bostadsbidragssystemet och förslag till förändring av detta.

Ivar Franzén och Rolf Andersson har väckt en motion i ärendet. Genom utskottets agerande har tidigare den s. k. bosladsbidragskommiltén, som har i uppgift alt göra en översyn av bosladsbidragssystemet, tillsalts. Alt kommittén tillkommit beror på att vi har gjort samma bedömning som motionärerna, nämligen alt det nuvarande systemet är snårigt och trassligt. Bakgrunden härtill är all vi år efter år velat göra förändringar i det. Vi strävar naturligtvis efter att göra det rättvisare, men det har samtidigt också medfört alt det har blivit myckel krångligare. Systemet har dessutom blivit utsatt för fusk från ett antal bidragsmottagare.

Allt detta gör att varje uppslag i diskussionen som man kan komma fram till syftande till att, som Ivar Franzén talade om. finna ett smidigt och rättvist

system är värdefullt. Ett sådant skall samtidigt uppfylla motionärernas andra     Nr 112
önskemål, att skatte- och bidragssystemet skall vara så utformat att det    Jorsdaaen den
stimulerar till arbetsinsatser.                                                         27 mars 1980

I Gunilla Andres och Kerstin Anderssons i Hjärlum motion har man __________

reagerat mot den förändring av relationerna mellan olika typer av familjer Bostadsbidrag som propositionens förslag innebär. Vi har med den argumentering som ... ...

Gunilla André själv framförde i sitt första inlägg, av budgetmässiga skäl accepterat den förändring som skett, men vi har samtidigt framhållit att den beställning som gjordes från riksdagen har tillgodosetts endast på ett sått, nämligen genom att bostadsbidragskommittén tillsalts. Vi har i utskottet klart markerat att det är angeläget att denna kommitté blir färdig med sill arbete och att detta skall kunna leda fram till riktiga relationer familjetyperna emellan.

Man skall egentligen inte hoppas att delta skall innebära all ungefär samma typ av förändring som den som hittills ägt rum skall ske ulan snarare alt detta arbete skall leda fram till ett enklare system, med en sådan utformning all del är möjligt att bättre anpassa det till den skiftande försörjningsbörda som kan finnas i familjerna. Jag vill dock understryka att vi utformat motionerna på det satt som skett med tanke på att bostadsbidrags-kommittén finns och all vi är angelägna om alt denna skall komma fram i tid med sitt förslag.

Del har också nämnts i betänkandet att kommittén har all samråda med olika kommittéer som är berörda av dessa problem, bl. a. ensamförälderkommittén. Jag vet alt Gunilla André är engagerad som ordförande i den. Det gör väl alt vi skall kunna räkna med att det blir ett meningsutbyte som resulterar i alt vi snabbt får ett bra förslag till riksdagen.

BIRGITTA DAHL (s):

Herr talman! Kjell Maltssons inlägg skapar inte mycket mera reda om utskollsmajoritelens avsikt än vad själva betänkandet gör. Om man anser att den här motionen bör föranleda ytterligare överväganden om den problematik som där tas upp - och det tycker jag är riktigt, för det är ingalunda klarlagt på vilket sätt man bäst skall reformera bosladsbidragssystemet, så att del blir både enklare och rättvisare - säger ju både logiken och rättvisan alt man borde ha förfarit på samma sätt med regeringens förslag och återförvisat del till utredningen. Del finns ingen anledning i världen att gå med på del förslaget, som ju innebär att man förbigår både bostadsbidragskommittén och det samråd som förutsätts mellan den kommittén och bl. a. ensamförälderkommittén, som jag tidigare har nämnt och Kjell Mattsson nu nämnde.

Nämn något enda förnuftsmässigt godtagbart och dessutom socialt
godtagbart skäl till att man skulle rusa förbi utredningsarbetet på denna enda
punkt, som drabbar en socialt utsatt grupp och som gör systemet ännu mer
orättvist och ännu mer byråkratiskt och snårigt än vad det är i dag! Del är ju
ännu fler särregler som införs och som dessutom skapar orättvisa. Nämn
något skäl, Kjell Mattsson, till att utskotlsmajoriteten förfar som den gör nu 147

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Bostadsbidrag m. m.

och till att ni inte kunde svälja prestigen och göra det som förnuftet, rättvisan och den sociala känslan borde bjuda!

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. I.

Propositioner gavs pä bifall till tiels utskottets henistiillan. dels nuHion 1011 av Lars Werner ni. fl. i motsvarande del. och törklarailes den tona propositionen vara med övervägande ja besNaratl. Setlan lng;i l.aiitz begait votering uppliistes och godkändes töljantle voteringsproposition:

148

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkande 16 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1(111 av Lars VVeiner ni. II. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning fövklaiadcs flertalet a\ kanunarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

la - 300 Nej - 17

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan. 2:o) reservation I av Oskar Lindkvist m. fl. samt 3:o) motion 1111 1 a\' Lars Werner ni. 11. i motsvarande tiel. och förklarades den fiirstnaiiiiula piiipositionen \ara med övervägande ja besvarad. D;i Birgitta Dahl begärtle \ote ring upptogs för besläinniande av kontrapropositionen ånyo de bada återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna föiklaradcs ha flertalets mening f('ir sig. Sedan Inga Lantz begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontiaproposition i lui\ laK-oteringen

angående civilutskottets hemställan i betänkantle 16 nioin. 2 ;intar iesei\a-

tion I av Oskar Lindkvist m. fl. röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kamiiiaren till kontraproposition i iiänimla \titering antagit

motion 1011 av Lars Werner in. fl. i iiiots\araiKle del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kaiiiniaiens ledamöterha röstat för ja-propositioncii. Da Inga Lantz begärde losiräkiiing

verkstalkles votering med oniröstiiiiigsappaiat. Denna omröstning ga\ Nr 112

följande resultat: Torsdagen den

■''' - ''■ 27 mars 1980
Nej - 17

Avstår - 158

Bostadsbidrag m. m.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kaniniareii bifaller civilutskottets hemställan i betänkande 16

mom. 2 röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation I av Oskar Limlkvist ni. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet a\' kammaieiis ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Da Birgitta Dahl begärde rösträkning verkställdes votering med omiöstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

la - 161 Nej - 157

!\1oin. 3

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan. 2:o) reservation 2 a av Oskar Lindkvist ni. fl. samt 3:o) motion 1011 av Lars Werner ni. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Birgitta Dahl begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de bada aterstaeiKle propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna föiklaiades ha fleitalets niening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkaiKles följande voterinusproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående civilutskottets hemställan i betänkande 16 inom. 3 antar reservation 2 a av Oskar Lindkvist m. fl. röstar ja. den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kaniniaren till kontraproposition i näninda votering antagit motion 1011 av Lars Werner ni. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet a\ kaiiiiiiaiens ledamöterha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med oniröstningsapparat. Denna oiiiröstiiing gav följande resultat:

Ja - 145 Nej - 17. Avstår - 154

149

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

I enlighet härmed blev fi')ljaiHle voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kaniniaren bifaller civilutskottets henistållan i betänkaiule Id

mom. 3 röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kamniareii bifallit resersation 2 a av Oskar Limlkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning hiiklarades flertalet av kaniniaiens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Birgitta Dahl begärde rösträkning verkställdes votering med oniröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160

Nej - 156

Avstår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 1011 av Lars Werner iii. fl. i motsvarande del. och förklarades den löna propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets lieniställan i betänkande 16

mom. 4 röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 101 1 av Lars Weiiier in. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kaniniaiens ledamöterha röstat för ja-propositionen. Da Inga Lantz begärtle rt")slrakniiig verkställdes votering med onircistiiingsapparat. Denna oniröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej - 16

Mom. 5-11

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa moment hemställt.

§ 3 Studiestöd m. m.

150

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:12 meil anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag lör bLidget:iret 19S0/S1 till studiestöd in. m., jämte motioner.

Regeringen hade i propositionen 1979/80:100 bil. 12 (uthildningsdepaite-

mcDtet) iintler litl. F. Stii(.liest("Kl iii. ni. loieslagil riksdagen att

godkänna att skattemedel frän tle beskattade Niixenstiiclieslöden inte längre tillfördes viixeiuitbiklningsavgiften.

godkänna att medlen från vuxeiiiitbikliiiiigsa\giltcii fiirdelailes p:i tiet sätt som framgick under anslagen Centrala stiicliestödsnänindeii ni. m.. Ersättning till postverket och riksförsäkiiiigsverket för ileras hantlläggiiing av studiesoeialt stöd. Vuxenstudiestötl ni. iii. samt Tinieisättiiiiig viti griiiuhit-bildning för vuxna.

(1- 1) godkänna vad som liacle tVirortlals om lianclläggningen av aterbetal-ningspliktiga studienictlel till elever i gymnasial iithikliiing liksom handläggningen av ålerkrav av tVirlängt barnbidrag och studiehjälp.

(F 1) godkänna att 17 100 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 användes för alt finansiera anslaget,

(F 1) till Centrala studiestödsnaninden ni. ni. I'(ir budgetaret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 57 738 000 kr..

(F 2) godkänna att 6 900 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildniiigsavgiften för budgetåret 1980/81 aiiviiiiiles för att flnansieia anslaget.

(F 2) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för dertis handläggning av studiesoeialt stöd för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av II 394 000 kr..

(F 3) anta inom utbildningsdepartementet upprattat förslag till lag om ändring i stiidiestödslageii (1973:349).

(F 3) till Studiehjälp ni. ni. för hudgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 000 kr..

(F 4) anta inom utbildningsdepanenieiitet upprattat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

(F 4) till Studiemedel m. m. f/ir biidgctaiet 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2.304 600 000 kr..

(F 5) anta inom utbiklningsdepartenientet upprättat förslag till lag om ändring i studiestcidslagen (1973:349).

(F 5) godkänna att 555 300 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildniiigsavgiften lör budgetaret 1980/81 användes för att fiiuiiisiera anslaget,

(F 5) till Vuxensludiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 555 300 000 kr..

(F 6) godkänna att 8 700 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 användes för att finansiera anslaget.

(F 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000 kr.,

(F 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

(F 8) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 795 000 kr.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. rn.

151

Nr 112 I propositionen hade föreslagits att det maximala beloppet för inkomst-

TorsdTsen den prövat tillägg skulle räknas upp från 125 till 155 kr. i månaden och att den

27 mars 1980 inkonistgräns vid vilken det inkomstprövade tillägget började reduceras

_____________ skulle sänkas från 38 000 kr. till 30 000 kr. för studerande med ensamstående

Studiestöd m. m.

föräldrar.

Det behovsprövade tillägget hade i propositionen föreslagits höjt från högst 200 till högst 215 kr. i månaden samtidigt som inkomstgränsen för rätt till detta tillägg skulle höjas från 45 000 kr. till 48 000 kr.

För studeiaiule som var oiiihäiidertagiia för samhällsvard meti stöd a\' barnavårdslagen skulle enilast förlängt banibidiag och studiebidraget inom studiehjälpen kunna utgå. De särskilda reglenia om inkoiiislpi(i\-iiing mot fosterföräldrars ekonomi skulle slopas.

Prövningen mot makes ekonomi vid tilldelningen av studiemedel skulle enligt propositionens förslag slopas fr. o. m. den 1 juli 1980 och barntillägget skulle i sin helhet utgöra återbetalningspliktigt studiemedel.

I propositionen hade vidare föreslagils att inkomstbidraget vid dagstudiestöd skulle höjas från 150 till 198 kr. per dygn och internatbidraget från 150 till 165 kr. per dygn samt att timsludiestödet skulle höjas från 30 till 33 kr. för studietimme.

Beloppen lör tiniersättniiig vid gniiidutbiklning lör vuxna skulle enligt propositionen höjas från 30 till 33 kr. per timme lör den som f()ilorade arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i gnindutbiklniiigeii och fiaii 12 till 13 kr. per tininie föi' den som inte förlorade arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning.

I detta saniinnnhaiig hade behandlats niotionenia

1979/80:486 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m).

1979/80:630 av Margit Odelsparr m. fl. (c).

1979/80:632 av Sonja Renibo m. fl. (ni).

1979/80:825 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (bada

1979/80:1169 av Hans Nyhage m. fl. (m),

1979/80:1174 av Olof Palme m.fl. (s). vari hemställts att riksdagen skulle

I. besluta avslå regeringens förslag alt skattemedel fiaii de beskattatle vuxenstudiestöden inte liingre skulle tillföras vuxeinitbiklningsavgiften.

-2. besluta att beloppet för tinistucliestcid enligt stiidiestödslageii skulle utgå med 35 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 33 kr./tim.,

, 3. besluta att beloppet för inkonistbiclrag inom dagstiidiestötlet skulle utgå med 210 kr./dag i stallet för av regeringen toreslaget belopp om I9S

kr./dag.

4. besluta att beloppet Icir inleniatbitlrag inom tlagstiKliesl('Klet skulle iilg:i med 200 kr./dag i stallet for a\' regeiingeii föreslaget belopp om \<ö kr./dag.

5. besluta att av anslaget Vuxenstiitliestöd ni. iii. (F5. utbiklningsdepartenientet) skulle 27 000 000 kr. avsättas till bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,

6. besluta att av anslaget Vuxenstudiestöd m.m. skulle 10 000 000 kr. avsättas till bidrag till utbildning av fackliga stiidieorgtiiiisatörer iii. iii..

7. avslå regeringens förslag under anslaget Centrala stiKliestötlsnäniiKlen m. m. (F 1. utbiklniiigsdeparteiiieiitet) om att medel fiir inforniation om vuxenstudiestöd skulle utgå till löretagtinMganisalioner.

8. avslå regeringens förslag under anslaget Viixenstiidiestötl ni. iii. om att medel för uppsökande verksamhet skulle utgå till fiiretagarorganisatio-ner.

9 a. godkänna att 572 300 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbikliiingsavgifteii och de influtna skattemedlen fiaii de beskattade vuxenstudiestöden för biiilgetaret 1980/81 användes for att finansiera anslaget Vuxenstiiiliestöd ni. in..

9 b. till Vuxenstudiestöd ni. ni. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 572 300 000 kr..

10. besluta att timersättning vid grundutbildning för vuxna som hade inkomstbortfall skulle utgå med 35 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 33 kr./tim..

11. avslå regeringens förslag att S 700 000 kr. av de medel som tilltiill statsverket genom vuxeiuitbiklningsavgiften hir budgetåret 1980/81 användes för att finansiera anslaget Timersättning viil giuiuliitbikliiing för vuxna (F 6. utbildningsdepartementet).

12. till Tiiiiersiittiiiiig vid gnmdiitbildniiig för vuxna for budgétiiret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens foislag med 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 28 500 000 kr..

13. besluta fastställa gränsen för fribelopp mot egen inkomst till,60 'i a\' basbeloppet, med niotsvarande föranching för deltidsstuderande.

14. avslå regeringens förslag om föräncliiiig av reglerna fcir äktaniake-prövningen inom studieiiiedelssvsteniet.

15. besluta att påiiiinnelseavgiften fastställdes till 15 kr..

16. till Studiemedel ni. ni. (F 4. utbiklningsdepartenientet) lör biiilgetaret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. till 2 308 600 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

17. som sin niening ge regeringen till känna vail i motionen anförts om prioritering av studiehjälpen.

!8. avslå regeringens förslag om slopande av viss studiehjälp till studerande som var onihäiulertagiia fiir saiiili:ills\ård.

19. besluta om de gninder lör inkonistprösat tillagg som angavs i niotionen. .20. till Studiehjälp in. iii. (F 3. utbiklningsdepartenientet) för biiilgetaret

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. in.

153

Nr 112 I9S0/8I anvisa ett i lorhallaiule till regeringens forslag ineil I 500 000 kr.

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiesföd m. m.

förhöjt förslagsanslag a\ 906 500 000 kl..

1979/80:1186 av Lars Wenier ni. fl. (vpk), vari hemställts

1. att riksdagen skulle uttala sig för :itt tIet iiiivaiaiule sliKliesoeiala slöiiel
borde ersättas av stiidiekin lör alla stiuleraiitle liver 16 år oeh anhålla hos
regeringen om hirslag till geiiomfinanile av denna reform.

2. att riksdagen i avvaktan på en genoiiigripaiide lefonii hos regeringen
skulle anhålla om förslag till ändring av det stiidiesociala stödet i enlighet
med följande:

a. att det studiesociala stödet skulle göras enhetligt och att det skulle
omfatta alla över 16 år,

b. att totalbeloppet höjdes till 200 % av basbeloppet,

c. att bidragsdelen höjdes till 25 ',/ av basbelop|iet.

d. att fribeloppet höjdes till 200'f av basbeloppet.

e. att bariitillägget höjdes till 50 '/< av basbeloppet och att ilct gjonles
återbetaliiiiigsfritt.

f. att äktaiiiakeprövniiigen omedelbart skulle slopas även pa ateibetal-
ningssidan.

g. att en förändiing och förbättring av återhetalniiigsreglenia skulle
geiioiiiföraspåett sådant sått att iionnaliiikomstlägct loren heltidsaibetande
gjordes återbetaliiiiigsfritt oeh att återbetaliiingsbeloppet dåielter ökade
med stigande inkoiiist.

h. att en del av studieskuklen. motsvarande -arets tänkta återbetalning, skulle avskrivas de år inkomsten inte nådde upp till avgiflsgränsen,

i. att hela del återstående skuldbeloppet regelmässigt skulle avskrivas v iil pensionering.

j. att inaekordeiingstillagget skulle utgå inetl 430 kr. per inanail.

k. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillagget skulle utgå med maximalt 275 kr.,

I. all inkomslgränsen höjdes till 53 000 kr. för det inkomstprövade
tillägget och till 61 500 kr. för det behovsprövade.

ni. att åldersgränsen för erhållande av inkoinstprovat tillagg skulle vara 16 år.

II. att vuxenstudiestödet i sin helhet skulle utgå som bidrag.

0. att åldersgränsen för erhållantle av studiestöd höjdes till 60 ar.

p. att ungdonisstuderaiule med resväg ('ner 80 mil beviljailes tio fria hemresor per år och att dessa fick fiiretas iiieil flyg.

q. att stiidieniedleii utbetalades en ginig per teniiin även i lortsatlningen. och

1979/80:1639 av Hans Nyhage m. fl. (m). vari hemställts att riksdagen skulle

1. besluta avslå den i budgetpropositionen, bil. 12. föreslagna höjningen
av tinistudiestödet med tre kronor per tininie.

154 2. besluta anvisa ett i jäinlorelse med iniievaraiule budgetar oforaiulrat

anslag om 67,5 milj. ki. till tiinstiiiliestod. niotsvaraiiile 25 000 stikl om 90

timmar, samt Nr 112

3. hos regeringen anhålla att reglerna för timsludiestödet snarast skulle Torsdagen den
sesöver. 27 mars 1980

Utskottet hemställde Studiestöd m. in.

att riksdagen skulle

1. beträffande skattenieilel frän de beskaltaile viixciistiKliest(')ilen nieil bifall till proposition 1979/80:100 oeh med avslag pii motion 1979/80:1174 vrkande 1 godkänna att skattemedel frän de beskattade viixenstiitliesiöden inte längre tillfördes viixeniitbikliiingsavgilten.

2. godkänna vad som hade förordals om handläggningen av återbetalningspliktiga studiemedel till elever i gymnasial utbildning liksom handläggningen av ålerkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp,

3. beträffande medel till företagarorganisationenia för infonnalion om vuxenstudiestödet avslå motion 1979/80:1174 vrkande 7.

4. beträffande vuxenutbildningsnäniiulenias saniniaiisättning avslii motion 1979/80:630 och motion 1979/80:825 yrkande 2.

5. beträffande utvärdering av vuxeniitbiklningsnäninilcnias verksanihel avslå motion 1979/80:825 yrkande 1.

6. godkänna att 17 100 000 kr. av de nietlel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften fiir budgetaret 1980/81 iinväiides for att finansiera anslaget F I. Centrala studiestödsnäiiiiuleii iii. ni..

7. till Centrala studiestödsnaninden iii. in. lör budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 57 738 000 kr..

8. godkänna att 6 900 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildniiigsavgiften för budgetåret 1980/81 användes för att finansiera anslaget F 2. Ersättning till postverket ocli riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesoeialt stöd.

9. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket lör ileras handläggning av studiesoeialt stöd för budgetiiiet 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 I 394 000 kr..

10. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1979/80:1186 yrkandena 2 j och p anta 3 kap. 7 i? förslaget till lag om äntliing i stiidiestödslageii (1973:349).

11. beträffande inkoinstprovat tillägg med bifall till propositionen i niotsvarande del och ined avslag jiå niotionenia 1979/SO: 1174 yikanile 19 och 1979/80:1186 yrkandena 2 k och I i motsvarande ilelar samt 2 ni anta 3 kap. 10 S förslaget till lag om ändring i studiestödslagen.

12. beträffande behovsprövat tillägg ined bifall till propositionen i motsvarande del oeh med avslag pa motion 1979/SO: I 1S6 yrkaiuleiia 2 k och I i motsvarande delar anta 3 kap. 1 I >j förslaget till lag om äiulring i studiestödslagen.

13. beträffande studiestöd för stiideranile som var onihäiKlertagiia for saiiihållsvård med bifall till inotion 1979/SO: I 174 vrkande 18 oeh iiieil avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört, l-*

Nr 112 14. beträffande prövning mot losierföräkhars ekonomi avslå propositio-

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. in.

nen såvitt avsåg förslaget till äiuhail Ivtlelse av 3 kap. 27 !; sliiiliesti"Klslageii oeh motionen 1979/80:632.

15. beträflaiide prioritering inom studiehjälpen med bilall till motion 1979/80:1174 yrkande 17 som sin niening ge regeringen till kiiniia vail utskottet anfört.

16. med avslag pii motion 1979/80:1 174 yikaiiile 20 och iiieil anleilning av propositionens förslag till Studiehjälp in. m, tor biidgetaiet 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 905 900 000 kr..

17. beträffande slopande av aktaiiiakeprihiiiiigcii vid beviljaiulc av studiemedel ined biftill till propositionen i inotsvaraiide ilel och med avslag på motion 1979/80:1 174 yrkande 14 anta förslaget till andrad lydelse av 4 kap.. 17 och 19 >?*) studiestödslagen oeh fiirslaget om att 4 kap. 21 S andra stycket sainina lag skulle upphävas.

18. beträffande fribelopp mot egen inkomst avslå motionerna 1979/ 80:1174 yikande 13 och 1979/80:1186 yrkande 2d.

19. beträffande förbiittringar inom stiidiemeilclssysteniet in. ni. avslå motion 1979/80:1186 yrkandena I. 2 a-c. e-i och o.

20. beträffande iitbettilning av studiemedel tva giingei per teniiin meil bifall till propositionen i niotsvarande ilcl och med avslag pa inoiion 1979/80:486 oeh motion 1979/80:1 186 yrkande 2 q anta 4 kap. 21 S i vad den inte hade behandlats under nioiii. 17 ovan och 4 kap. 23 i; förslaget till lagom ändring i studiestödslagen.

21. beträffande p;iniiiiiielseavgifteii med bifall till niolion 1979/80:1174 yrkande 15 som sin niening ge regeringen till k:iniia vad utskottet anfört om en höjning av avgiften.

22. med. bifall till propositionens förslag och ineil avslag pa inotion 1979/80:1174 yrkande 16 till Studiemedel m.m. for budgetaret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 304 600 000 ki..

23. beträffande bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet avslå motion l'-)79/8(l:l IS6 vikande 2 n.

24. beträffande dagstucliestodet nieil bifall till piopositionen i motsvarande del och med avslag p;i motion 1979/80:1 174 yikaiKlena 3 oeh 4 anta 6 kap. 6S förslaget till lag om ändring i studiestödslagen.

25. beträffande tiiiistiidiestiklet iiieti bifall till propositionen i motsvarande del och ined avslag på motion 1979/80:1174 yrkantle 2 och iiKilion 1979/80:1639 yrkande 1 anta 5 kap. 4 i; förslaget till lag om aiidmig i studiestödslagen.

26. beträffande medel till timstiidiestiklet avslå inotion 1979/80:1639 yrkande 2.

27. beträffande översyn av tiinstiidiestödet avslå inotion 1979/80:1639 yrkande 3.

28. anta det vid propositionen fogade kirslaget till lag om ändiing i stiidiestixlslagen i vad det inte liaile behaiKllals iintler iiioiii. 10-12. 14. 17. 20,24 och 25 ovan med den ändring i ingressen som föranleddes av utskottets hemställan i mom. 14,

156

157

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd in. m.

29. betiäffande medel till f()retagarorganisationei"iia for iippsokaiule Nr 112 verksamhet pa arbetsplatser in. in. avski motion l')7M/S0:l 174 vrkamle 8.

30. beträffaiKle bidrag till uppsökande veiksanihet pa aibetsplalsei ni. in. med bifall till propositionens liirslag avslå motion 1979/80:1 l(i')och motion 1979/80:1174 vrkandena 5 oeh 6.

31. med bifall till propositionens l(">rslag oeli meil avslag pa motion 1979/80:1174 vrkande ') a godkänna att 555 300 000 kr. av de inetlel som tillföll statsverket genom vuxeiuitbiklningsavgiften löi biiilgetaret l'ASIi/81 anvantles för att finansiera anslaget F5. Viixensliiiliesi(>tl ni. ni..

32. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motion 1979/80:1174 yrkande 9 b till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 555 300 000 kr..

33. beträffande tiiiiersättiiingens belopp avslå motion l')79,/,S0:1174 yrkande 10.

34. med bifall till propositionens förslag oeh ineil ;ivslag pa motion 1979/80:1 174 yikande I I i motsvarande del godkänna alt 8 700 000 kr. av ile nieilel som tillföll statsverket genom v iixemilbililningsav gilten tor |iiiclget-året 1980/81 användes för att finansiera anslaget I'6. liinersättning vitI gniiuliitbildning för vuxna,

35. inetl bifall till propositionens fi')rslag oeh nieil avshig pa motion 1979/80:1174 yikande 12 till Tiineisättning vid gitiiKliitbiklning förvuxna för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000 kr..

36. med biftill till piopositionens fiirslag och med avslag pa niolion 1979/80:1174 yrkande II i motsvarande del goilkänna att medlen ftaii vuxenutbildniiigsavgiften förtlelatles påilet sätt som framgick iiiitler anslagen Centrala studiestödsnäiniitlen in. ni.. Ersättning till postverket oeh likslor-säkringsverkel för deras handläggning av studiesoeialt stöd. Vuxensludiestöd m. m. samt Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

37. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

38. till Bidrag till hälso- och sjiikvaiil lör stiideraiulc för biiilgetaret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 7)5 000 kr.

Följande tio reservationer hade avgivits av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik. Börje Nilsson, Ralf Lindström, Lars-Åke Larsson och Lars-Erik Lövdén (alla s):

/. beträffande vuxenstudiestödet, vari reservanterna ansett att utskottet under 1. 24-25 och 30-32 bort hemställa

att riksdagen skulle

1. beträffande skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 1 avslå förslaget i proposition 1979/80:100 om all skattemedel från de beskattade vu.xenstudiestöden inte längre tillfördes vuxenutbildningsavgiften.

24. beträffande dagstudieslödel med bifall till niolion 1979/80:1174

Nr 112 yrkandena 3 och 4 och med anledning av propositionen i niotsvarande del

Tii-(l'ii> 1 (I Ml "''' '''P' ' förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i den lydelse

-,-r " uwn reservanterna föreslagit,

27 mars 1980

25. beträffande tinistudiestödet med bifall till motion 1174 yrkande 2 och
r. 1- ■■ , med avslag på motion 1979/80:1639 yrkande 1 samt med anledning av

propositionen i motsvarande del anta 5 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i den lydelse reservanterna föreslagit.

30. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motion 1979/80:1174 yrkandena 5 och 6 och med avslag på inotion 1979/80:1169 samt med anledning av propositionen i niotsvarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

31. med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 9 a och med avslag på propositionen i motsvarande del godkänna att 572 300 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 användes för alt finansiera anslaget F5. Vuxensludiestöd ni. in..

32. med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 9 b och med avslag på propositionen i motsvarande del till Vuxenstudiestöd m. ni. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 572 300 000 kr..

2. beträffande medel till företagarorganisationerna för infonnalion om
vuxenstudiestödet, vari reservanterna ansett att utskottet under 3 bort
hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande inkoinstprovat tillägg, vari reservanterna ansett att utskot
tet under 11 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 19 och med anledning av motion 1979/80:1186 yrkande 2 I i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motion 1979/80:1186 yrkande 2 k i motsvarande del och yrkande 2 m dels anta 3 kap. 10 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om inkomstgränserna,

4. beträffande medelsanvisning till anslaget Studiehjälp m.m.. vari
reservanterna - under förutsättning av bifall til| reservation 3 - ansett alt
utskottet under 16 bort hemställa

alt riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 20 och med anledning av propositionen i motsvarande del till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 906 500 000 kr.,

5. beträffande slopande av äktamakeprövnlngen vid beviljande av studie
medel, vari reservanterna ansett att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 14 avslå propositionen såvitt avsåg förslaget till ändrad lydelse av 4 kap. 17 och 19 SS 158

studiestödslagen och förslaget om att 4 kap. 21 S andra stycket samma lag Nr 112

skulle upphävas. Torsdagen den

27 mars 1980

6. beträffande fribclopp mot egen inkomst, vari reservanterna ansett att____

utskottet under 18 bort hemställa Studiestöd in in

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 13 och med anledning av motion 1979/80:1186 yrkande 2 d anta av reservanterna föreslagen lydelse av 4 kap. 16 och 19 SS studiestödslagen.

7. beträffande medelsanvisning till anslaget Studiemedel in. m.. vari
reservanterna ansett

a. -underförutsättning av bifall till reservation 5 - att utskottet under 22
bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av motion 1979/80:1174 yrkande 16 och propositionen i motsvarande del till Studiemedel ni. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 292 600 000 kr.,

b. - under förutsättning av bifall till reservation 6 - att utskottet under 22
bort hemställa

alt riksdagen skulle med anledning av motion 1979/80:1174 yrkande 16 och propositionen i motsvarande del till Studiemedel m. iii. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 321 600 000 kr.,

c. - under förutsättning av bifall till reservationerna 5 och 6 - att utskottet
under 22 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 16 och med avslag på propositionen i motsvarande del till Studiemedel rn. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 309 600 000 kr.,

8. beträffande medel till företagarorganisationerna för uppsökande verk
samhet på arbetsplatser m. m.. vari reservanterna ansett alt utskottet under
29 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

9. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna, vari reservan
terna ansett att utskottet under 33. 34 och 35 bort hemställa

all riksdagen skulle

33, beträffande timersättningens belopp med bifall till motion 1979/ 80:1174 yrkande 10 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

34, med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 11 i niotsvarande del avslå propositionens förslag om att 8 700 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbjldningsavgiften för budgetåret 1980/81 användes för att finansiera anslaget F 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

159.

Nr 112 35. med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 12 och med avslag på

T 11 ipn Ifn propositionen i niotsvarande del till Timersättning vid grundutbildning för

-,-, inoo vuxna för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28 500 000 kr.,

27 mars 1980 &

, ,. ., 1 10. beträffande fördelning av medel från viixenutbitdningsavgifien, vari

reservanterna - under förutsättning av bifall till reservation 9 - ansett att utskottet under 36 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:1174 yrkande 11 i motsvarande del och med anledning av propositionen i motsvarande del godkänna att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelades på det sätt som framgick under anslagen Centrala studiestödsnaninden m. m.. Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesoeialt stöd samt Vuxensludiestöd m. m.

RALF LINDSTRÖM (s):

Herr talman! Del sludiesociala stödet och samhällets insatser för folkbildning och vuxenutbildning har som ett av sina syften att brygga över utbildningsklyftorna. Även om del finns en rad faktorer som påverkar ungas och vuxnas sludiebenägenhel och ulbildningsval. kan man inle bortse frän all ekonomiskt stöd är ett av de instrument som samhället förfogar över. Det är mot den bakgrunden beklämmande med de angrepp som den borgerliga regeringen och dess lydiga vapendragare i socialförsäkringsulskotlel nu har riklat mot vuxenutbildning, folkbildning och studiestöd.

Studiecirkelverksamheten skall således inle få öka i omfattning nästa verksamhetsår.

Statsbidragen till studiecirklar, studieförbund och det folkrörelseanknutna kulturarbetet höjs med belopp som väsentligt understiger inflationstakten. Därmed urholkas dessa bidrags värde.

Kommer dessa angrepp all lyckas, betyder det stora svårigheter för studieförbunden, väsentligt höjda deltagaravgifter för cirkelstudier, med åtföljande nedgång i vuxenstuderandel. eller kanske en direkt, studieförbunden påtvingad ransonering av cirkelstuderandet.

Man frågar sig: Är det möjligen så, alt den borgerliga regeringen är rädd för att allt fler genom folkbildningsverksamheten får vidgade vyer, båttre insikt och större möjligheter att se falskhelen och egoismen i del borgerliga budskapet och i den borgerliga politiken? Tycker kanske utbildningsministern att nu kan jobbarna och tjänstemännen tillräckligt? Åtgärderna pekar i den riktningen. Nu är det lid alt stoppa upp, anses det tydligen.

I del betänkande från socialförsäkringsulskotlel som nu behandlas fullföljs dessa attacker från den borgerliga utskottsmajorileten. Det har då inte funnits myckel till praktisk samförståndsvilja från den borgerliga sidan när det gäller att slå vakt om de sämre ställdas utbildningsmöjligheter.

De borgerliga föreslår för del första: Studiestödet till vuxna minskas
genom att skatten på vuxenstudiestöden inte längre skall tillgodoföras olika
vuxenutbildningsändamål. Det är fråga om betydande belopp som därmed
160 fråntas löntagarna.

När riksdagen år 1975 genomförde vuxenulbildningsreformen, skedde det efter ett långt utredningsarbete med deltagande från bl. a. partier och fackliga organisationer. Löntagarorganisationerna förklarade sig då beredda att avsätta lönemedel för att få reformen genomförd. En särskild vuxenut-bildningsavgifl infördes.

Vuxenstudiestöden är skattepliktiga och inbringar extra skattemedel till stal och kommun. De har hittills schablonmässigt återbetalats till vuxenutbildningsstödet, ett system som fungerat väl.

Nu föreslår regeringen och utskottels borgerliga majoritet således att dessa skattemedel inte som hittills skall få användas till vuxenulbildningsändamål. Så drar man åt svångremmen på lönlagarna och lar över, formligen stjäl deras pengar - pengar som avsatts vid lönerörelser för att ge lågulbildade i den egna gruppen möjlighet till kompletteringsstudier.

Att den borgerliga regeringen och borgerliga riksdagsmän på detta sätt hoppar på löntagarna är egentligen inte förvånande. Det har vi blivit vana vid sedan vi fick en borgerlig regering. Mer överraskande är alt kommunisterna i riksdagsmotioner inle haft något att säga om alt de borgerliga drar in lönlagarnas vuxenulbildningspengar. Kommunisterna har ju haft spender-byxornapåsignärdetgällert. ex. akademikergruppen. Utbildningsbehoven hos arbetarna på fabriksgolvel är man tydligen mindre intresserad av från vpk-håll numera.

Jag yrkar därmed bifall till reservationerna nr 1 och 10.

De borgerliga vidhåller för det andra att företagarorganisationerna för sina utbildningsändamål skall få pengar från de medel som kommer in via vuxenutbildningsavgiften. Man använder således löntagarnas pengar för företagarnas ändamål. Egenföretagarna betalar ingen vuxenulbildningsav-gift. Del vore rimligt all de gjorde del. Så länge del inte sker kan vi inle godta alt de förbrukar vuxenutbildningspengar.

Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 8.

Den borgerliga regeringen och utskotlsmajoriteten har för del tredje föreslagit alt invandrarnas möjligheter att få delta i den grundläggande s. k. alfabeliseringsundervisningen skall vägas mot andra vuxnas utbildningsbehov. Deras studiestöd skall nämligen i framtiden till en del bekostas ur den vuxenutbildningsavgift som betalas av de anställdas löner.

Man för här in ell helt nytt ändamål inom vuxenutbildningsavgiften, för nästa år en kostnad på ca 9 milj. kr. Grundutbildningen för vuxna riktar sig till de grupper, oftast invandrare, som helt saknar de mest elementära skolkunskaperna. Man kan räkna med all del även i framtiden blir en stor grupp som behöver denna utbildning. Vi anser att dessa människor inle skall behöva konkurrera med andra vuxna för all få sina utbildningsbehov tillgodosedda.

Jag noterar att vpk inte heller här reagerat mot de borgerligas angrepp på invandrarnas utbildningsmöjligheter.

Vi socialdemokrater anser att studiestödet även framöver skall finansieras med budgetmedel. Jag yrkar därför bifall till reservation 9.

För del fjärde vill regeringen försämra studiestödet till studerande i

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

161

11 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

162

gymnasieskolan med ensamstående förälder. Det är det mest upprörande förslaget från de borgerliga i det här betänkandet.

Inkomstprövat tillägg kan nu utgå med oreducerat bidrag vid en inkomst om 38 000 kr. För ensamstående föreslår regeringen en sänkning till 30 000 kr. I klartext betyder det här en minskning av studiestödet i dessa familjer med ca 1 000 kr. om året. Del är således inle fråga om småsummor för dessa familjer. Alt märka är att del här gäller på studiestödsområdet.

Lägger vi därtill effekterna av regeringens förslag på bostadsbidragsom-rådel, som vi diskuterade vid behandlingen av civilutskottets betänkande nyss, blir konsekvenserna ännu större.

Birgitta Dahl har utförligt och med stark argumentation redovisat vårt partis inställning i den här frågan. Jag instämmer helt i vad hon har sagt och behöver inte upprepa argumenten, även om del skulle vara bra att göra del. Birgitta Dahl lyckades inle få de borgerliga ledamöterna att ta reson i frågan. Jag tror mig inle om att lyckas bättre. Partipiskan viner.

Behandlingen av denna grupp, som redan drabbats hårt av den borgerliga politiken, står i skarp kontrast till förslaget om att slopa äktamakeprövningen i studiemedelssystemet. Där ger de borgerliga, utan att blinka, ca 20 000 kr. om året - varav 2 000 kr. i rent bidrag - till familjer med inkomster över 150 000 kr. Även om man kan hävda jämställdhelsskäl för detta förslag, kan det ur fördelningssynpunkt anses helt förkastligt i nuvarande budgetläge.

Den ensamslående familjen med ca 40 000 kr. i årsinkomst som har ett barn i gymnasieskolan mister alltså, tillsammans med vad som följer av förslaget om bostadsbidragen, upp till 2 500 kr. om året. Familjen där den ena maken tjänar 150 000 kr. och mer och den andra studerar, får ett tillskott på ytterligare 20 000 kr. om året. Del här är borgerlig fördelningspolitik i sin prydno. Skall vi kalla del ett skolexempel?

Vi socialdemokrater vill inte vara med om dessa förslag. Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 4 och 5.

Om man från den borgerliga sidan hade önskat göra en förbättring för de högskolesluderande, där vi under de borgerliga oppositionsåren hörde många fagra löften, borde man enligt vår mening i stället för borttagandet av äktamakeprövningen ha valt att göra en förbättring av reglerna när del gäller fribelopp mot egen inkomst. De slår i dag hårt både mot heltidsstuderande som feriearbetar och mot deltids- och korttidssluderande. Vi har från socialdemokratisk sida föreslagit justeringar i dessa regler som skulle underlätta för de studerande att kombinera studier och arbete. På den punkten har vi inte mött någon förståelse från de borgerligas sida.

Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska reservationerna 6 och 7.

Som framgår av vad jag sagt har vi socialdemokrater på en rad punkter reagerat mot den borgerliga nedrustningspolitiken när det gäller studiestödet och folkbildningen. Vi har i våra reservationer föreslagit justeringar uppåt för tim- och dagsludiestöden liksom höjningar av anslagen till utbildningen av uppsökare och till den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Vi har genom omfördelningar i regeringens utgifts- och inkomstförslag visat hur vi vill finansiera våra förslag.

Det är inga stora genomgripande förändringar vi föreslår - dessa menar vi bör anstå så länge sludieslödsutredningen arbetar. Men del är förslag till åtgärder som skulle ha stor betydelse för enskilda människor.

Vi vill på det här viset, även i en ekonomisk kris, värna om de svagaste och mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till samtliga reservationer som är fogade till utskoltsbelänkandet.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

Under detta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

RAUL BLUCHER (vpk):

Herr talman! "Utbildningen i dagens samhälle borde vara en rättighet och inte ett privilegium. Den kan därför inte bara bestå i en uttalad målsättning eller några tjusiga formuleringar på ett papper, den måste existera i realiteten och för alla."

Så inleds vpk:s motion nr 1186 om ändrade bestämmelser för del statliga studiestödet.

När det gäller studiestödet framträder tydligt en skillnad mellan ord och handling, och det borde vara en angelägen och brådskande uppgift för kammaren att se till all verkligheten angrips och förändras så alt den stämmer överens med orden.

I de politiska partiernas program finns åtskilligt alt hämta när del gäller tjusiga formuleringar: Socialdemokraterna kräver kostnadsfri undervisning och alt ekonomiska hinder för utbildningen skall undanröjas, och i 1969 års jämlikhetsrapporl antyddes justeringar av studiemedelssystemet som skulle innebära alt studiemedlen skulle komma att fungera som studielön. Folkpartiet kräver rätt till utbildning för var och en efter förmåga och fallenhet. Ekonomiska och geografiska hinder för utbildningen skall undanröjas. Studielån på gynnsamma villkor krävs också i folkpartiets program. Centerpartiet förklarar att det är samhällets uppgift alt svara för utbildningsorganisationen och undanröja hinder av ekonomisk, social och geografisk art, som begränsar den enskildes möjligheter all begagna sig av rätten till utbildning. Moderata samlingspartiet säger att samhället skall erbjuda varje medborgare en utbildning som svarar mot hans intressen och anlag.

Verkligheten är en annan än vad partiernas stolta deklarationer talar om. Undersökningar visar att den sociala snedrekryteringen till högskolan bara ökar. Vi är tillbaka vid samma andel studerande från arbetarhem som vid 1960-lalels början, när sludiemedelsreformen tillkom. Delta bekräftas bl. a. av undersökningar utförda av statistiska centralbyrån. Grundskolans sätt alt fungera - en sortering efter samhällsklass - och betygens verkningar bär delvis skulden för denna snedrekrytering. Men en annan viktig orsak är den ekonomiska situation som gäller för flertalet studerande. Lånesystemet sådant del är i dag avskräcker många från högre studier - man tar inte risken att drabbas både av misslyckade studier och av en hög sludieskuld. Den

163

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

164

effekten förstärks av att detta samhälle inte kan ge arbete ät alla.

Redan själva utformningen av krångliga, svåröverskådliga och delvis obegripliga regler för studiestödet har en sådan avskräckande verkan för den som annars skulle vilja studera.

Därför behöver vi i dag ett enhetligt utformat studiestöd. Det vore också rimligt att det gällde för alla som har fyllt 16 år. Det är dessutom orimligt att den som studerar skall leva på en nivå som ligger långt under genomsnittet. I dag motsvarar det maximala studielånet, inberäknat bidragsdelen, en lön på mindre än 2 500 kr. i månaden. Det skulle krävas en höjning av studiemedlen till 200 % av basbeloppet för att de studerande skall få del av samma standardökning som låginkomsttagarna har fått under det årtionde som studiestödet har varit i funktion.

Men, herr talman, en höjning till 200 % av basbeloppet leder också till en ökad skuld för den enskilde, om man inte samtidigt ändrar reglerna inom studiemedelssystemet. Ett sätt alt minska skuldbördan är alt höja bidragsdelen till 25 % av totalbeloppet. Ett annat sätt är alt kraftigt förbättra återbélalningsreglerna med syftet att på sikt få en studielön för alla studerande över 16 år. Om man fastställer en normalinkomsl för en heltidsarbetande och låter den normalinkomslen vara gräns för åierbetal-ningsskyldighet för studielån, bidrar detta till ett sådant resultat. Den som i dagens penningvärde tjänar mindre än t. ex. 65 000 kr. om året skulle med en sådan regel slippa betala igen skulden.

Jaglalade inledningsvis om ord och handling och pekade på klyftan mellan vad partierna säger och hur studiestödet i dag fungerar. Nu är det givet att vi inte kan omsätta ord i handling utan alt del kostar pengar. Vi har i dag hamnat i en politisk vardag där så gott som alla angelägna förändringar och förbättringar, även sådana som det skulle kunna nås en bred politisk enighet om, avvisas med "hänsyn till del rådande stalsfinansiella läget". Man kan fråga sig om socialförsäkringsulskotlel med den hänvisning till det statsfinansiella lägel som återfinns på s. 25 i betänkande 12 höjer ett varnande finger också till den sittande studiestödsutredningen: Kom inte rned några förslag som kostar samhället pengar!

Men när miljarder har gått från statskassan till privata bolag och när höginkomsttagare har fått skattelättnader, så har det också påverkat det stalsfinansiella lägel. Och en övergripande debatt om vad' statsfinanserna skall användas till, politikens inriktning, vilka som skall gynnas och vilka som skall slå tillbaka måste vi ju också föra i samband med den debatt som förs på olika områden. Del är anledningen till all vänsterpartiet kommunisterna i motion 1186 lägger fram en rad krav som kostar pengar och som kraftigt skulle förbättra de studerandes ekonomiska och sociala situation och motverka snedrekryteringen till högre studier. Detta är en del i en samhällsekonomisk strategi med syfte att ge förbättringar för de många i samhället - i fullt medvetande om all detta inte kan nås ulan att profilinlressen och privilegier naggas i kanten.

Den samlade effekten av vpk:s förslag i riksdagen och dess verkningar på samhällsekonomin berördes i gårdagens debatt om stödet till barnfamiljerna

i ett replikskifte mellan Gabriel Romanus och Inga Lantz. I dag togs denna Nr 112

fråga på nytt upp, denna gång av bostadsminisler Birgit Friggebo. Vi kan föra Torsd'taen den

den debatten hur många gånger som helst - den började för snart tre veckor 27 mirs 1980

sedan, och det var socialdemokraterna som öppnade debatten med oss. Men_ ___

del går ganska trögt när replikerna kommer tungt, långt i efterhand, och Studiestöd m m samma argument upprepas. Del skulle också föra för långt att i varje fråga på nytt ta upp denna debatt.

Ralf Lindström talade om vuxenstudiestöden och log vår underlåtenhet att i en motion la upp dessa frågor till intäkt för all vi skulle vara av olika meningar. Jag finner ingen anledning all bemöta delta. Vi är av samma uppfattning - det kommer att visa sig vid voteringen. Och denna underlåtenhet må väl förlåtas en liten partigrupp som inte har möjlighet alt i motionerna täcka in alla förslag.

Om kammaren skulle bifalla motion 1186, skulle del självfallet få samhällsekonomiska följder. Fördelningen kommer all påverkas, i detta fall till förmån för landets studerande.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag nu har anfört vill jag yrka bifall till motion 1979/80:1186 av Lars Werner m. fl. i dess helhet.

RALF LINDSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Jag brukar inle gå upp i replik mot vpk så värst ofta. Ändå vill jag nu peka något på hur vpk jobbar och var'e har sina intressen. Jagskall gå igenom vpk:s motionsförslag med anledning av studiestödsavsniltel i budgetpropositionen.

På studiemedelsområdel, dvs. när det gäller studier på företrädesvis eftergymnasial nivå vid högskolor och universitet, har vpk föreslagit stora förbättringar. Man vill höja totalbeloppet i studiemedelssystemet med 43 %. Man vill höja bidragsdelen i samma system med 110%. Man vill höja fribeloppet mot egen inkomst med 260 %, höja barntilläggel med 100 % och göra del återbetalningsfritl, slopa äktamakeprövningen vid återbetalning, vilket mest skulle gynna hemmafruar. Man vill väsentligt öka möjligheten alt få studiemedelsskulder avskrivna, m.m.

Detta skulle betyda utökade kostnader för statskassan på lågt räknat 1,5 miljarder. Del är 1,5 miljarder av de 100 miljarder som vpk i årets motioner ökar budgetunderskottet med, om deras motioner skulle gå igenom. Vpk är alltså mycket aktivt på studiemedelsområdel.

På studiehjälpsområdet är det sämre. Där har vpk motionerat om högre inackorderingstillägg, fria flygresor för vissa elever och en utökning av kretsen som skall vara berättigad till inkomstprövat och behovsprövat tillägg.

På vuxenstudiestödsområdet, som den borgerliga regeringen så frejdigt ger sig in på med försämringsålgärder, har vpk kostat på sig två förslag -förslag som skulle gynna två mycket små grupper studerande om de gick igenom.

Man kan inte annat än förvåna sig över vpk:s agerande och aktivitet på studiestödsområdet. År efter ar kommer man med motioner och stor

12 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

165

Nr 112 aktivitet för alt ge mycket bättre ekonomiska förhållanden till studerande i

To sdnopn den eftergymnasial utbildning - i många fall säkert bättre förhållanden än vad

fl m-1 « IQSri förvärvsarbetande lyckas släpa ihop till. Samtidigt har man några slarvigt

framkastade ändringsförslag på studiehjälpsområdet och vuxenutbildnings-

c, j- ,-j området, de studieområden där del vanligtvis finns barn från arbetarhem och

Studiestöd m. m. y

tidigare lågulbildade arbetare.

Får jag fråga Raul Blucher: Har akademikerna helt tagit över vpk-gruppen? Hur är det med kontakten med arbetarklassen, med dem som ni brukar kalla det arbetande folket?

RAUL BLUCHER (vpk) replik:

Herr talman! Ja, Ralf Lindström, ohi vi vill bryta snedrekryteringen genom att öka de studiesociala resurserna tror jag inle vi kommer någon vart genom alt i denna debatt spela ul de studerande mot löntagarna i landet. Så enkel är inte denna fråga, och det vore helt fel alt föra debatten på ett sådant sätt.

De krav som vi har rest i vår motion är berättigade, om man vill komma till rätta med snedrekryteringen. Vi har utformat förslagen tillsammans med de studerandes organisationer. På många punkter sammanfaller våra förslag med sådana som de studerande själva framfört. Att detta skulle vara någon eftergift åt speciella akademiska intressen är en mycket märklig tolkning av Ralf Lindström. Det är ju för att möjliggöra för barn från arbetarhemmen att i ökad utsträckning studera vid högskolorna som vi lägger fram de här förslagen. Man blir väl inte plötsligt ett helt annan människa när man sätter sin fot på högskolan? Man får väl inte plötsligt en helt annan klasstillhörighet när man börjar studera?

RALF LINDSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Vad jag främst ville visa var vilka intressen vpk har på studieslödsområdel.

Raul Blucher säger att de förslag som framförts är berättigade, och det kan jag hålla med om. Men vi måste naturligtvis hela tiden la hänsyn till hur myckel pengar vi kan avsätta för detta, hur myckel vi har råd med, och därefter får man prioritera. Vi måste försöka fördela de här pengarna rättvist.

Vi skall möjliggöra för arbetarbarn att studera vid högskolorna, säger Raul Blucher vidare. Det skall vi göra, men vi måste först möjliggöra för dem alt gå den gymnasiala skolan. Del är viktigare att först och främst se till alt de har möjlighet all gå igenom gymnasieskolan. Det är ju först därefter man kan studera vid högskolan.

Jag tycker också att det är mycket berättigat att de vuxna som tidigare inte haft möjlighet alt läsa vid gymnasium eller högskola skall ges den möjligheten genom vuxenutbildningsstödel. Vpk har inte heller där samma intresse som vi, det märks tydligt.

166

RAUL BLUCHER (vpk) replik:

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en motfråga till Ralf Lindström: Vart tog det gamla socialdemokratiska kravet om studielön vägen? Som jag sade i mitt tidigare inlägg upprepades kravet i den s. k. jämlikhetsrapporten från SAP Och LO 1969, där man hade modifierat del något men där man i alla fall ställde i utsikt socialdemokratiska förslag om alt göra om del studiesociala systemet så att del fungerade som en studielön.

Del handlar om allvariiga saker. Snedrekryteringen har tagit ny fart sedan studiemedelsreformen genomfördes. Del blev en förbättring under 1960-talet, men sedan har snedrekryteringen ökat igen. Del är fortfarande så alt 80 % av de högskolesluderande kommer från socialgrupp 1, som man kallar det i sådana här sammanhang, och bara 10 % från socialgrupp 3.

Att man skall ha ett studiesoeialt stöd också när det gäller gymnasieskolan är en självklarhet. Jag ser inte heller här någon motsättning, och jag ser över huvud tagel inle någon principiell motsättning mellan vårt förslag och syftena bakom äldre socialdemokratiska krav. Jag förstår inte varför vi alls skall föra den här diskussionen.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

NILS CARLSHAMRE (m):

Herr talman! Om man skalar bort en del rutinmässigt ovelt mot regeringen och socialförsäkringsulskotlets borgerliga majoritet, så finns del mycket i det som Ralf Lindström sade i sitt första anförande som vem som helst kan instämma i. Det finns ingen ledamot i socialförsäkringsulskotlel som känner någon nämnvärd entusiasm över årets betänkande om studiestödet. Hur skulle man kunna göra del? Det rymmer inga krafttag, inga stora reformer. Och visst är det så att mycket av det som har föreslagits från socialdemokratiskt håll är sådant som många av oss gärna skulle vilja vara med om att genomföra. Det är bara det eländet att vi inte har råd. Någonslans måste man hålla igen. Jag tycker ändå inte att det är riktigt all beskriva propositionen och majoritetsbelänkandet som någon sorts våldsam attack på de studerande. En rikligare beskrivning är väl ändå att man, med de begränsade resurser som har kunnat avdelas för ändamålet, har försökt alt åtminstone hålla , nivåerna någorlunda oförändrade, så att ingen drabbas av stora försämringar. Del är förvisso ett prosaiskt resultat, och som sagt, inte mycket all vara entusiastisk över.

På några punkter skulle vi som tillhör majoriteten knappast ha velat vara med om att bifalla de socialdemokratiska förslagen ens om vi hade vetat all pengarna fanns i överflöd. Delta gäller kanske framför allt det förslag som ingår i reservation nr 1, som går ul på en höjning av det s. k. timsludiestödet till vuxenstuderande med ytterligare ett par kronor - till 35 kr. - utöver den höjning som har föreslagils i propositionen. Det kan inle vara meningen att man vid ledighet för studier skall uppbära nämnvärt högre timpenning än när man står kvar i arbetet. Redan med de belopp som utgått i dag lär den effekten icke vara ovanlig. Med en höjning till 33 kr., som föreslagits av regeringen, blir den knappast mindre vanlig, men med en ytterligare höjning till 35 kr., som föreslagils i reservationen, skulle denna effekt kanske 1. o. m.

167

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

bli myckel vanlig. Vi kan inle se något skäl att verka för delta. Det är också betecknande att det finns motioner där del yrkas avslag även på den höjning som föreslagits av regeringen. Utskottet har tyckt att del kunde vara en rimlig avvägning att stanna någonstans mittemellan ytterligheterna och tillstyrkte ett förslag som regeringen lagt fram.

De socialdemokratiska ändringsförslagen skulle netto medföra en utgiftsökning på 22-23 milj. kr. Att det har stannat vid den summan beror endast på att man har tagit tillbaka en del. Man har gjort det genom alt yrka avslag på förslaget om alt äntligen avveckla den s. k. äktamakeprövningen i studiemedelssystemet. Det är, för alt något omvänt citera Ralf Lindströms eget uttryck, socialdemokratisk jämställdhetspolitik i sin prydno. Jag trodde all vi hade varit överens i riksdagen om all den här ganska fula fläcken på svensk jämslälldhelspolitik skulle slutgiltigt utplånas. Del har regeringen föreslagit och det har utskotlsmajoriteten biträtt: så icke socialdemokraterna i sin reservation. De vill ta 12 miljoner av jämställdhetsmedel för att minska underskottet i sin egen budget.

Om Raul Blucher och vpk är kanske inle så myckel att säga.

Socialdemokraterna förbrukar 22 miljoner netto som vi andra inte har ansett oss ha råd med denna gång. Vi vill bl. a. avvakta studiestödsutredningen för alt se vad som därefter kan göras. Del finns, Raul Blucher, ingen pekpinne till studiestödsutredningen att den inte får lov att kosta några pengar. Vi får väl se vad den föreslår. Men när man hör Raul Blucher och läser vpk:s motion ser man verkligen miljonerna rulla hundratal efter hundratal. Del är nog inte någon riklig mening med alt la upp en debatt om sådana förslags inverkan på samhällsekonomin. Det behövs inte. Det grövsta ögonmått räcker till alt avgöra att detta ligger långt utanför varje seriös debatt i del ekonomiska läge som vi har i landet i dag.

Herr talman! Jag nöjer mig med detta och yrkar bifall till socialförsäkringsulskotlets hemställan i alla dess 38 punkter.

168

RALF LINDSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Nils Carlshamre pekade på del elände som vi lever under, att vi inle har råd. Han säger att vårt förslag är en våldsam attack. Jag skulle vilja fråga Nils Carlshamre: När man ändå satsar litet, varför satsar man då på dem som minst behöver del? Jag avser jämställdhetssatsningen på studerande som har make som tjänar över 150 000 kr. Jag tycker inte det ärjdet som vi nu skall satsa pengar på.

Sedan, herr talman, har jag roat mig med alt titta tillbaka litet i socialförsäkringsulskotlets betänkanden på studieslödsområdel fr. o. m. 1973 och till 1979, sammantaget en ganska upplysande läsning. När riksdagen 1973,1974 och 1975 behandlade studiestödet reserverade sig folkpartiet och vpk för en höjning av totalbeloppet i studiemedelssystemet från 140 % till 150 % av basbeloppet. Det är f. n., i likhet med då, 140 %. Moderaterna, folkpartiet 'och vpk reserverade sig för en höjning av bidragsdelen i studiemedelssystemet till 25 % av totalbeloppet. Denna ville man också ha värdesäkrad. Moderaterna och folkpartiet reserverade sig då också för en

höjning av fribeloppet mot egen inkomst till 55 % av basbeloppet.

Efter regeringsöverlagandet 1976 har folkpartiet inle tagit något initiativ till förbättringar i den här riktningen. Moderaterna i utskottet upphörde även de alt kräva dessa förbättringar efter regeringsskiftet 1976. Åren 1977 och 1978 leg man still. Men 1979, när moderaterna agerade utanför regeringen, reserverade man sig plötsligt åter för en höjning av totalbeloppet till 150 % av basbeloppet. Man föreslog också ell planmässigt genomförande av en successiv höjning upp till 180 %. Nu, när moderaterna återigen i regeringsställning har möjligheter att aktivt påverka utvecklingen, då har intresset plötsligt svalnat. I år ser vi i betänkandet inga reservationer från moderaterna.

Det här är alltså, Nils Carlshamre, den nya högerpolitiken, den som nu kallas moderatpolitik. Den följer vä! konjunkturen - inte den ekonomiska konjunkturen utan den politiska konjunkturen. I oppositionsställning framställer man många populära förslag. I regeringsställning blir dessa förslag luft. Avslöjande är del i varje fall.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

HANS NYHAGE (m):

Herr talman! I budgetpropositionen föresläs att bidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall räknas upp med 4 milj. kr. från 22 milj. kr. till 26 milj. kr. och att bidraget till utbildning av fackliga studieorganisatörer skall höjas med 1 milj. kr. till 9 milj. kr. Detta innebär en höjning av de båda anslagen med 18 resp. 12,5 %. Socialförsäkringsulskotlel biträder förslagen.

Dessa höjningar skall ses mot bakgrund av det mycket kärva ekonomiska läge som råder i vårt land. På område efter område tvingas vi till stor återhållsamhet. Hur ofta måste vi inle säga nej till mycket måttliga anslagshöjningar på för oss angelägna områden under åberopande av all pengarna saknas? Varenda en av ledamöterna i denna kammare torde ha upplevt delta i sina resp. utskott.

Med all respekt för alt det här rör sig om ett för många människor mycket viktigt område, så kan jag dock inle anse del vara så speciellt viktigt alt vi nu måste höja redan betydande anslag med stora belopp. På de ifrågavarande områdena har skett mycket kraftiga höjningar under de senaste åren, något som saknar motstycke på de flesta andra områden.

Med hänsyn till det ansträngda budgetlägel och till del förhållandel att det redan utgår mycket betydande anslag skulle del ha varit naturligt alt yrka bifall till motion 1169, innebärande att de ifrågavarande bidragen skall utgå med oförändrade belopp, dvs. 22 milj. kr. resp. 8 milj. kr., också under budgetåret 1980/81. Dock avstår jag vid det här tillfället från alt ställa något yrkande.

I budgetpropositionen föreslås också att timsludiestödet skall höjas med 3 kr. från 30 kr. till 33 kr., dvs. med 10%. Även här biträder utskottet förslaget.

Genom sludieledighelslagen ges möjlighet till studier under arbetstid som betalas med limsludiestöd. Delta stöd skall då jämföras med den aktuella

169

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

timförtjänsten, som i ett stort antal fall är betydligt lägre. Del lönar sig alltså rent ekonomiskt för många anställda att delta i någon studiecirkel i jämförelse med att utöva sitt ordinarie arbete.

Del råder inget tvivel om att delta har medfört en betydande frånvaro från arbetet med konsekvenser för produktionen i många företag. Många väljer alltså hellre all studera och därvid erhålla en högre timförtjänst än att dellaga i sitt arbete.

Det finns verkligen ingen anledning att förmena de anställda rätten och möjligheterna att utbilda sig. Men detta bör kunna ske i sådana former all det inle får kraftigt negativa konsekvenser på arbetsplatserna.

Del finns exempel på att större delen av arbetsstyrkan i ett företag har begärt ledighet för studier, varigenom förelagets produktion närmast helt stoppats, vilket inneburit ett produktionsbortfall med myckel stora belopp. Det finns också exempel på att studierna gällt områden som inte förefaller vara de mest angelägna för studier på arbetstid. Del finns alltså anledning att se över hela det här systemet, även om socialförsäkringsulskotlets ledamöter inte anser sig ha förmärkt något missbruk.

Vi befinner oss nu mitt uppe i en avtalsrörelse. Senast i dag har vi ju på ett påtagligt sätt blivit påminda om den krassa verkligheten, att det inte finns några utrymmen för kraftiga lönehöjningar - allra minst i tvåsiffriga procenttal. Att då Sveriges riksdag skall gå före med att kraftigt höja timsludiestödet, som av många direkt jämförs och jämställs med timförtjänsten, anser jag vara allvarligt.

Det finns således, herr talman, flera skäl alt säga nej till den höjning av timsludiestödet som här föreslås. Därför yrkar jag bifall till motion 1639, vilket innebär alt timsludiestödet skall utgå med oförändrat belopp, 30 kr., även under nästa budgetår.

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 1, 24, 25 och 30-32

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 1 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkande 12 mom. 1, 24, 25 och 30-32 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 1 av Sven Aspling m. fl.

170

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ralf Lindström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161 Nej - 156

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservation 2 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. rn.

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

belänkande 12 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 2 av Sven Aspling m. fl.

Ja - 161 Nej - 157

Mom. 4-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Raul Blucher begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkande 12 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande

del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Raul Blucher begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej - 17

171

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottels hemställan, 2:o) reservation 3 av Sven Aspling m. fl. sanil3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1186 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Ralf Lindström begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Raul Blucher begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskoltets hemställan i betänkande 12 mom. 11

antar reservation 3 av Sven Aspling m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i näninda votering antagit

utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motion

1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Raul Blucher begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat: ,

Ja - 145

Nej - 17

Avstår - 155

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkande 12 mom. 11 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 3 av Sven Aspling m. fl.

Ja - 161 Nej - 157

172

Mom. 12

nen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Raul Blucher begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkande 12 mom. 12 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande

del.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

Ja - 300 Nej - 18

Mom. 13-16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation 5 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkande 12 mom. 17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 5 av Sven Aspling m. fl.

Ja - 172 Nej - 146

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservation 6 av Sven Aspling m.fl. samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Ralf Lindström begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för

13 Riksdagens protokoll 1979/80:111-112

173

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

sig. Sedan Raul Bliicher begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskoltets hemställan i betänkande 12 mom. 18

antar reservation 6 av Sven Aspling m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motion

1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 144

Nej - 17

Avstår - 156

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan i

betänkande 12 mom. 18 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 6 av Sven Aspling m. fl.

\ \

Ja - 161 Nej - 157

Mom. 19

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Raul Blucher begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

174

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan i

belänkande 12 mom. 19 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1186 av Lars Werner m.fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 112

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Raul Blucher begärde Torsdaaen den

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst- 97 mars 1980

ning gav följande resultat:

~ Studiestöd m. m.

Nej - 17

Mom. 20

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Raul Blucher begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkande 12 mom. 20 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motion 1186 av Lars Werner m. fl. i motsvarande

del.

Ja - 301 Nej - 17

Mom. 21 och 22

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 23

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan i

betänkande 12 mom. 23 röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motion 1186 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Raul Blucher begärde

175

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Studiestöd m. m.

rösträkning verkställdes votering med oniröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 17

Mom. 26 och 27

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motion 1639 av Hans Nyhage m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

176

Mom. 28

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 29

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation

8 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering upplästes
och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan i

betänkande 12 mom. 29 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 8 av Sven Aspling m. fl.

Ja - 161 Nej - 157

Mom. 33-35

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservation

9 av Sven Aspling m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering upplästes
och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkande 12 mom, 33-35 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservation 9 av Sven Aspling m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ralf Lindström begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröst- Nr 112

ning gav följande resultat: Torsdagen den

■' " *'l 27 mars 1980

Nej - 157

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Anslag till allmän försäkring

§ 4 Anslag till allmän försäkring

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:13 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1980/81 till allmän försäkring, jämte motioner.

ANDRE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i belänkandet.

I del följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Pimkt 2 (Försäkringsrätter)

Regeringen hade i proposition 1979/80:100 bil. 8 (socialdepartementet) under punkt B 2 (s. 47-49) föreslagit riksdagen att till Försäkringsrätter för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28 363 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motion 1979/80:161 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s). vari hemställts att riksdagen beslutade att hos regeringen begära att en ny försäkringsrätt inrättades i Malmö.

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1. beträffande inrättande av en försäkringsrätt i Malmö avslå motion 1979/80:161,

2. med bifall till regeringens under punkt B 2 framlagda förslag till Försäkringsrätter för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28 363 000 kr.

Reservation hade avgivits beträffande inrättande av en försäkringsrätt i Malmö av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Lars-Åke Larsson. Martin Segersledl och Ulla Johansson (alla s) som ansett alt utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motion 1979/80:161 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

177

Nr 112 Pm/!Ä:( 5 (Folkpensioner)

Torsdaaen den Regeringen hade under punkten B 5 (s. 53-56) föreslagit riksdagen alt till

27 mars 1980 Folkpensioner för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av

_____________ 29 980 000 000 kr.

Anslag till allmän

fnrsnkrinp ' detta sammanhang hade behandlats motionerna

1979/80:160 av Bengt Kindbom och Tage Sundkvist (båda c).

1979/80:420 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade att med verkan från den 1 juli 1980 anta

1. dels av motionärerna framlagt förslag till ändring i 6 kap. 2 S lagen om
allmän försäkring, innebärande att ålderspensionen för ensam pensionär
skulle höjas till 99 % av basbeloppet och för gift pensionär till 84,5 % av
basbeloppet eller tillhopa 169 % för makar,

2. dels av motionärerna framlagt förslag till ändring i 1 kap. 6 S lagen om
allmän försäkring, innebärande alt reglerna för inflationsskyddet föränd
rades så att basbeloppet ändrades redan när jämförelsetalet stigit eller gått
ner med två procent efter närmast föregående ändring av beloppet,

1979/80:624 av Lennart Brunander (c),

1979/80:631 av Maj Pehrsson m. fl. (c),

1979/80:835 av Åke Polstam (c) och

1979/80:1183 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m).

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. beträffande höjning av folkpensionens grundbelopp och värdesäkring av pensionsförmåner avslå motion 1979/80:420,

2. beträffande pensionstillskott vid undanlagande från ATP avslå motionerna 1979/80:631 och 1979/80:1183 yrkande 1,

3. beträffande pensionstillskott till änkepension avslå motionerna 1979/ 80:160, 1979/80:835 och 1979/80:1183 yrkande 2.

4. beträffande utbetalning av pension avslå motion 1979/80:624.

5. med bifall till regeringens under punkt B 5 framlagda förslag till Folkpensioner för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 29 980 000 000 kr.

Vid denna punkt hade avgivits ett särskilt yttrande beträffande pensions-tillskon vid undantagande från ATP av Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gullan Lindblad (m). Elis Andersson (c), Siri Häggmark (m) och Arne Andersson i Falun (c).

178

BÖRJE NILSSON (s):

Herr talman! När vi nu behandlar besvärsorganisationen inom socialförsäkringssystemet kan vi konstatera att läget är ytterst allvarligt vid landels besvärsinstanser. Enligt de uppgifter som vi erhållit i utskottet uppgick ärendebalansen för försäkringsrätterna vid 1979 års utgång till 16 629 mål, medan under året har avverkats 7 600 mål. Detta innebär att de försäkrade får vänta två år på förmåner som utgör deras enda inkomst. Försäkringskassan måste också handlägga och fatta beslut om vissa ärenden utan ledning av rättspraxis. I synnerhet för bedömningen av ärenden om ersättning från den nya arbetsskadeförsäkringen är detta allvarligt. Från allmän rätlssyn-punkt kan detta förhållande inte accepteras.

Med anledning av den katastrofala situation som råder inom besvärsorganisationen har socialdemokraterna i utskottet i en reservation som bygger på motion 161 föreslagit inrättande av en försäkringsrätt i Malmö. Vi flnner mycket starka skäl tala för en fjärde försäkringsrätt, omfattande södra Sverige och placerad i Malmö. Delta var också utredningen inne på då man för några år sedan skapade den nuvarande organisationen. Enbart befolkningen i Skåne och Blekinge, ca 1,2 miljoner människor, utgör tillräckligt underlag för en försäkringsrätt.

De borgerliga ledamöterna i utskottet har gått emot vårt förslag, vilket är underligt med hänsyn till den allvarliga situation som råder vid försäkringsrätterna. Majoritetens ställningstagande är inle logiskt med hänsyn till det man säger i betänkandet: "Särskilt för försäkringsrätten för Södra Sverige har prognoserna för måltillslrömning och målavverkning slagit fel." En logisk slutsals av delta uttalande bör vara all man bifaller förslaget om inrättande av en fjärde försäkringsrätt.

Utskottets majoritet är nöjd med den förstärkning som statsrådet föreslår, men det räcker inle för att uppnå balans - det måste man vara medveten om. Utskottets majoritet vill enligt belänkandet ha större erfarenhet av hur försäkringsrätterna fungerar efter det att igångsättningssvårigheterna övervunnits. Medanledningavdelutlalandet vill jag säga all man redan nu har ett bra grepp över hur försäkringsrätterna fungerar. De fungerar dåligt med otillräckliga resurser. Det sker en stor eftersläpning av ärenden. Det är alltså olyckligt att vänta ytterligare. Redan i dag finns det mycket starka skäl för inrättande av en besvärsrätt i Malmö.

För enskilda människor är delta en myckel viktig fråga. I dag tvingas de försäkrade vänta flera år på förmåner som utgör deras enda inkomst. Ur rättssynpunkl kan eftersläpningen inom besvärsorganisationerna inle accepteras.

Med denna motivering vill jag yrka bifall till socialdemokraternas reservation.

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Anslag till allmän försäkring

KARIN NORDLANDER (vpk):

Herr talman! Jag vill ta upp en annan del i betänkandet. Under en ganska lång tid har pensionärernas s. k. välfärd varit föremål för en ingående debatt, vilket framgått inte minst av massmedia. Bl. a. har pensionärernas liv

179

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Anslag till allmän försäkring

180

beskrivits som en enda lång lyxtillvaro.

Också i samband med presentationen av budgetpropositionen framhölls alt pensionärer och barnfamiljer var de enda som kunde räkna med en höjd levnadsstandard, detta genom att pensionärerna som grupp tillförsäkrats en fortgående standardhöjning utöver vad som följer av att de nya pensionärerna har full ATP medan de som dör bara haft folkpension.

Detta är ingen riktig beskrivning av pensionärernas ekonomiska situation. Fortfarande har en stor andel även av de nya pensionärerna läg ATP. Enligt budgetpropositionen beräknas för år 1980 att 958 000 eller 55 % av del totala antalet folkpensionärer är berättigade till pensionstillskott, just på grund av alt de har låg eller ingen ATP.

Pensionstillskotten är alltså en nödvändighet och kommer att behövas i någon form även efter den 1 juli 1981, då den nu gällande beräkningen går ut. Detta visar tydligt de framräknade siffrorna på det stora antal som fortfarande har behov av tillskott till ålderspensionen.

Även om det nu finns 15 år att beräkna ATP-poäng på, ger beräkningsgrunden för det stora flertalet löntagare som går i pension en begränsad ATP-inkomsl. Ålderspensionen plus helt pensionstillskott utgår fr. o. m. den 1 februari 1981 för ensamstående pensionär med 19 008 kr. per år eller 1 584 kr. per månad. För ett pensionärspar blir den totala summan 2 748 kr. i månaden.

Det kan inte vara särskilt svart alt räkna ut vilken lyxtillvaro som de lever under, även om de till detta har ett kommunall bostadsbidrag. Vad som nu ifrågasätts från olika håll är att när den aktiva generationen inte kan garanteras en oförändrad standard, bör inte heller pensionärerna lämnas utanför den samhällsekonomiska debatten. Man angriper den form av indexreglering som tillämpas genom alt pensionerna kopplas till gällande basbelopp. Basbeloppet, vars storlek påverkas av förändringar i konsumentprisindex, har genom de kraftigt höjda priserna sedan den 1 januari i är stigit, vilket i sin tur påverkat pensionsbeloppet.

Nu vädras uppfattningar som går ul på att pensionärerna gynnas, att de inte drabbas av ökade oljekoslnader, vilket gör att lönlagarna får bära en större del av kostnaden med reallönesänkningar som följd. Vidare hävdas att pensionärerna gynnas av att de automatiskt kompenseras även för indirekta skattehöjningar, senast på alkohol, bensin, el etc.

Jag är inte övertygad om att pensionärerna helt kommer undan dessa prishöjningar. Däremot är jag övertygad om att pensionärerna skulle avstå från en orättfärdig kompensation om de i stället fick full kompensation för vad som måste inräknas i livsnödvändig konsumtion.

Herr talman! Personligen har jag alltid förvånats över alt snus och brännvin klassals som livsmedel, men del är en liten parentes.

Pris- och kartellnämndens uppgifter visar att den allmänna prisnivån - den som påverkat basbeloppet - under årets två första månader höjts med 4 %. Som jämförelse kan nämnas att prisnivån för dagligvarorna under samma tid höjts med 4,5 %, för livsmedel med 5 % och för de subventionerade baslivsmedlen med 8,2 %. De sistnämnda har alltså höjts med mer än

dubbelt jämfört med konsumenlprisindexhöjningen.

Ingen är numera omedveten om alt höjda priser på mat och hyror är de prishöjningar som hårdast drabbar grupper i samhället med låga inkomster som tvingas använda en större andel av sina sammanlagda inkomster för dessa inköp. En stor del av pensionärerna tillhör fortfarande låginkomsttagarna, även efter årets pensionshöjning. Pensionärsutredningen visade klart all pensionärer använder nästan 27 % av sina inkomster till matinköp, medan samtliga hushåll i genomsnitt använder 23 %. Några större förändringar i dessa relationer har säkerligen inte skett sedan undersökningen genomfördes.

Vi har i vår motion 420 tagit upp två frågor: dels en absolut och relativ standardhöjning genom höjning av grundbeloppet för folkpensionerna, dels den s. k. indexregleringen som skall värdesäkra pensionen vid prishöjningar.

Den första frågan gäller förslag om höjning av grundpensionen. Hur skall annars pensionärerna komma upp i en standard som är jämförbar med standarden för andra grupper i samhället? Den hittillsvarande utvecklingen har fjärmat pensionärerna från den målsättning alla partier var överens om när beslutet fattades, att pensionen skulle motsvara 60 % av den genom-snitfliga industriarbetarlönen.

Nästa fråga gäller spärregeln för kompensation för prisutvecklingen. Enligt de regler som nu tillämpas höjs inte pensionerna förrän priserna stigit med 3 % och först efter två månader. Pensionärernas riksorganisation PRO har sedan länge krävt att pensionshöjningen skall träda i kraft vid en prisstegring på 2 % och att den skall utgå retroaktivt från den tidpunkt då denna prishöjning noterats. Vpk stöder PRO:s krav. Den eftersläpning nuvarande system medför urholkar pensionens reella värde och leder till en sänkt levnadsstandard för de 950 000 pensionärer som fortfarande är i behov av pensionstillskott och tillhör den låginkomslgrupp för vilken del inle finns utrymme för en standardsänkning.

Utskottet hänvisar till '"att pensionärerna till följd av pensionernas anknytning till basbeloppet bättre än många andra grupper under senare tid tillförsäkrats en oförändrad standard". Vänsterpartiet kommunisterna anser inle denna jämförelse vara en godtagbar motivering för ett avslag på motionen. Vi menar att det är del ekonomiska utgångslägel för pensionärerna som borde vara avgörande vid beslutsfattandet. Och då kan vi konstatera att pensionärer i dag lever på en standard som genomsnittligt är lägre än för övriga medborgare. Vårt förslag innebär bara ett steg på väg till den beslutade målsättningen. Frågan är nu vilka partiersom står kvar vidden målsättningen.

Herr talman! Med delta yrkar jag bifall till yrkandena i vpk-motionen 420.

I samma betänkande behandlas ytterligare en vpk-motion om höjning av viss bostadskostnadsgräns. Här har riksdagen redan vid behandlingen av civilutskottets belänkande nr 16 avslagit vpk:s yrkande om en höjning av bostadskostnadsgränsen. Därmed faller motiveringen för yrkandet i motion

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Anslag till allmän försäkring

181

Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Anslag till allmän försäkring

182

1187. Vi får väl avvakta och se om regeringen är beredd att införa hyresstopp. Annars blir det naturligtvis anledning all återkomma till denna fråga.

ARNE ANDERSSON i Falun (c):

Herr talman! I socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:13 behandlas vissa anslag till allmän försäkring för budgetåret 1980/81. Del har i stort sett rått enighet i.utskottet på de flesta punkterna, men jag vill här ta upp två frågor där vi haft olika meningar.

En har berörts av Börje Nilsson, och den gäller försäkringsrätternas verksamhet. Där har regeringen i budgetpropositionen föreslagit förstärkningar i samtliga tre försäkringsrätter för att komma till rätta med de ärendebalanser som finns. Det föreligger en socialdemokratisk reservation där reservanterna yrkar bifall till en motion av Anna-Greta Skantz, som föreslagit en ny försäkringsrätt i Malmö. Jag vill inledningsvis konstatera att det är klart otillfredsställande att vi vid årets slut 1979 hade över 16 000 mål i försäkringsrätterna som inte avgjorts. I del konstaterandet är utskottet enigt. Men när vi kommer till frågan hur vi skall komma till rätta med balanserna tycks vi ha olika uppfattningar.

Först bör kanske konstateras att den besvärsorganisalion vi nu har för de allmänna försäkringskassorna påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1979. Den har alltså,-med hänsyn till den organisation del är fråga om och som är betydande, varit verksam under en kort tid. Enligt uppgifter som inhämtats har det också funnits vissa problem av inkörningskaraktär. Det har bl. a. uppgivits alt det förelegat svårigheter att rekrytera befattningshavare med erfarenhet av detta slags verksamhet. Det är också förståeligt om man på denna korta tid inte hunnit finna formerna för verksamheten helt och fullt.

Vad vi alltså i dag har att ta ställning till är vad som är den riktigaste åtgärden för att komma till rätta med ärendebalanserna så att förhållandena inle går ut över de enskilda försäkringstagarna.

Regeringen har valt all i budgetpropositionen föreslå förstärkningar vid samtliga tre försäkringsrätter, fördelade enligt följande. Medel föreslås för tre domare, två föredragande och två biträden vardera i rätterna i norra och mellersta Sverige. Försäkringsrätten i södra Sverige föreslås få en fjärde avdelning med fem domare, två föredragande och två biträden. Man har alltså i budgetpropositionen vall att föreslå förstärkningar vid samtliga rätter. Detta anser utskottsmajorileten vara del bästa förslaget för att komma till rätta med ärendebalanserna.

Ett bifall till reservationen skulle, enligt vad jag kan framläsa, betyda att den resursförstärkning vid samtliga rätter som föreslagits nu skulle koncentreras till en helt ny rätt, medan övriga rätter inte skulle få någon förstärkning alls. När man vet alt en verksamhet av delta slag har problem vid starten har jag svårt all tro att detta skulle vara ett effektivt sätt alt på kort sikt komma till rätta med de ärendebalanser som finns i försäkringsrätterna.

Ett säkert sätt att fördröja avarbetningen av ärendebalanserna vid våra försäkringsrätter är därför att rösta på den socialdemokratiska reservalio-

nen. Att organisera en ny försäkringsrätt kommer at-t ta tid. Man behöver Nr 112

Torsdagen den 27 mars 1980

Anslag till allmän försäkring .

rekrytera personal, anskaffa lämpliga lokaler och tÖygga upp en helt ny organisation. Detta kan inte ske på den tid som återstår till den 1 juli. Ett bifall till utskollsmajoritelens förslag innebär däremot all så fort kammaren tagit beslutet kan de nya tjänsterna annonseras. Och enligt uppgifter som lämnats under hand är man från regeringens sida beredd till en skyndsam handläggning så att de praktiska möjligheterna finns att tillsätta tjänsterna den 1 juli 1980.

Med del anförda ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan under p. 2 mom. 1.

En annan fråga i samma betänkande som jag vill ta upp är. herr talman, situationen för de pensionärer som begärt undantagande från ATP och därigenom utestängts från möjligheterna att erhålla pensionstillskott.

Centerpartister och moderater har nu, liksom tidigare, i motioner föreslagit att även de som på sin tid begärde undanlagande från ATP skall få rätt till pensionstillskott, något som övriga partier sagt nej till.

Del förtjänar påpekas att införandet av pensionstillskott var en åtgärd för att ge dem som inte hade någon ATP eller en låg ATP en bättre ekonomisk standard. När de personer som jag här syftar på begärde undantagande från ATP fanns det inga pensionstillskott, och jag finner det helt orimligt att de under hela sin tid som pensionärer skall tvingas leva på en mycket lägre ekonomisk standard än övriga i samhället.

Till delta skall läggas att de som begärt undantagande från ATP under många år också betalat en högre folkpensionsavgifi än de som varit anslutna till ATP-systemet på grund av att avgiften till ATP varit avdragsgill vid taxeringen. Detta har inneburit att de pensionärer jag här talar om under sina aktiva år betalat såväl större avgift till folkpensioneringen som en högre stats-och kommunalskatt än de som varit anslutna till ATP.

Man bör också ha klart för sig att den grupp jag här avser är en liten grupp och att den naturligtvis kommer att minska, eftersom det rör sig om äldre människor.

Det är förvånande alt de politiska partierna inte kunnat enas om att denna grupp pensionärer, som har den lägsta ekonomiska standarden av alla i samhället, skall slippa drabbas av den orättvisa som det innebär alt inte kunna erhålla pensionstillskott - och som de inte hade vetskap om då de begärde undantagande från ATP.

Här kan man konstatera alt den solidaritet med de sämst ställda i samhället som man så ofta talar om inte existerar i den praktiska verkligheten - i alla fall tycks den inle omfatta den grupp vi här talar om. Del är alltså, herr talman, fråga om fagert tal ulan reell innebörd.

Jag har, herr talman, här inget yrkande, men har ändock velat understryka de synpunkter som redovisats i del särskilda yttrande av socialförsäkringsulskotlets ledamöter från centerpartiet och moderata samlingspartiet som återfinns under p. 5 mom. 2 och 3.

183

Nr 112 BÖRJE NILSSON (s) replik:

T, , , , Herr talman! Arne Andersson i Falun är väl medveten om den allvarliga

Torsdagen den

97 IQSO situation som råder med den stora eftersläpningen av ärenden. Som han själv

_________ __ sade är balansen vid årsskiftet 16 629 ärenden. Vi skall då veta all det avgörs

A 1 til llinnn 7 600 ärenden per år. Detta beskriver sålunda en ytterst besvärlig silua-

r- -, ■ tion.

försäkring

Detta leder också till att enskilda människor måste sitta emellan. De får vänta flera år på förmåner som de är beroende av för sin existens.

Arne Andersson hänvisade till den förstärkning som sker i budgetpropositionen. Men vi vet att den inte är tillräcklig för att lösa detta problem.

Arne Andersson sade också att det fortfarande finns inkörningsproblem, men det är inte riktigt. Försäkringsrätterna har ju fungerat under flera år och är nu inkörda.

Jag ställer mig frågan hur Arne Andersson skulle reagera om han själv skulle överklaga ett försäkringsärende oCh få vänta i två år på att få ärendet avgjort. Jag tror att han inte skulle acceptera en sådan ordning. Jag är alltså förvånad över all den borgerliga majoriteten går emot socialdemokraternas krav, särskilt som detta drabbar enskilda människor mycket hårt.

ARNE ANDERSSON i Falun (c) replik:

Herr talman! Börje Nilsson har fel när han säger alt försäkringsrätterna har varit verksamma under flera år. Denna verksamhet påbörjades i januari år 1979, och de har alltså varit verksamma under ett år.

Jag sade också i niitt inledningsanförande att man har haft svårigheter bl. a. att rekrytera domare till försäkringsrätterna. Jag delar Börje Nilssons uppfattning att det är olyckligt att människor får vänta på sådana här beslut som det nu är fråga om. Jag är inle helt okunnig om dessa frågor heller, eftersom jag är ordförande i en pensionsdelegation här i landet.

Jag tror alltså att vi har precis samma målsättning när det gäller del angelägna i alt människor får besked om vilka eventuella förmåner de kan få. Del är bara det alt vi har olika uppfattningar om hur vi skall gå till väga för att komma till rätta med problemen. Men det blir inte några fler mål avgjorda för att vi lägger de här resurserna, som vi skulle få med en förstärkning av budgetpropositionen, på ett ställe i Malmö. Jag tror nämligen - och det gör utskottsmajorileten också - alt den bästa förstärkningen sker när vi kan fördela dessa resurser på de tre befintliga försäkringsrätterna i hela landet.

BÖRJE NILSSON (s) replik:

Herr talman! Jag menar alt försäkringsrätterna är inkörda och att man nu har rutin i handläggningen. Men man har alltså inte tillräckliga resurser, och det är därför man har problem. Vi menar alt del riktiga är att inrätta en helt ny försäkringsrätt i Malmö. Med den målsättning som Arne Andersson här deklarerade, borde han också kunna ansluta sig till ett sådant förslag.

184

På förslag av andre vice talmannen beslöts att kammarens förhandlingar Nr 112
skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde. Torsdaaen den

27 mars 1980
§ 5 Kammaren åtskildes kl. 23.41.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert