Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:97

Onsdagen den 7 mars

Kl. 10.00

§ 1 Val av ombud och suppleanter i Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling

Företogs val av sex ombud och sex suppleanter i Europarådels parlamentariska (rådgivande) församling.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! I egenskap av ordförande i valberedningen vill jag göra några kommentarer lill årets val lill Europarådet. Inför valet har valberedningen fött en promemoria från internationella sekretariatet vari föreslås två förändringar jämfört med lidigare års val. Den försia gäller benämningen på vad som hittills kallats Europarådets rådgivande församling. I promemorian påpekas all församlingen redan år 1974 beslutat atl i sina relationer utåt begagna beteckningen Europarådets parlamentariska församling. Delta har sä småningom blivit den gängse benämningen trots att Europarådets stadga och andra reglementen inle ändrats. I promemorian föresläs atl benämningen på församlingen i fortsättningen skall vara Europarådels parlamentariska (rådgivande) församling. Valberedningen har ställl sig bakom del förslaget.

I promemorian erinras vidare om atl lill Europarådet har hittills valls en personlig suppleant för varie ledamot. Med hänsyn lill den självständiga slällning som suppleanterna intar vore det enligl promemorian mer naturiigt all välja suppleanter pä samma säll som lill utskotten. Bestämmelserna om suppleantval i Europarådets stadga lyder närmast på alt suppleanterna skall vara personliga men kan också tolkas så atl de inte reglerar annal än att det skall utses lika många suppleanter som medlemmar. Även på denna punkl tillstyrker valberedningen det i promemorian framlagda förslagel.

Med hänsyn härtill har valberedningen för valet av ombud och suppleanter i Europarådets pariamenlariska (rådgivande) församling enat sig om gemensamma listor som jag härmed ber alt fä överlämna lill talmannen.

De för ifrågavarande val avlämnade gemensamma listorna upplästes av talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns alt följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listorna, valls för tiden från öppnandet av den pariamenlariska (rådgivande) församlingens näsla ordinarie möte lill öppnandet av församlingens därpå följande ordinarie möte:

ombud

Bengt Sjönell (c)

Carl'Lidbom (s)

Onsdagen den 7 mars 1979

Val av ombud och suppleanter i Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

Gösta Bohman (m) Stig Alemyr (s) Einar Larsson (c) Nils Erik Wååg (s)

suppleanter Nils Hörberg (fp) Anita Gradin (s) Anders Björck (m) Lennart Pettersson (s) Anna Eliasson (c) Kurt Hugosson (s)

§2 Justerades protokollet för den 27 februari.

§ 3 Talmannen meddelade atl lill kammaren inkommit läkarintyg för Ulla Ekelund, som var sjukskriven ytterligare under liden den 11 mars-den 7 april. Erforderiig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde alt Kalevi Wernebrink{c) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersätlare för Ulla Ekelund.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Redogörelser

1978/79:11 och 12 till finansutskottet

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:157 och 158

§6 Föredrogs

Skatieutskottels betänkanden

1978/79:31 med anledning av motion om beskattningen av radhussamfällighet 1978/79:32 med anledning av motion om skattelättnader för biodlare

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt

§ 7 Vissa alkoholpolitiska frågor

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1978/79:33 med anledning av moiioner om vissa alkoholpolitiska frågor.

I detta betänkande behandlades motionerna

1978/79:219 av Tage Adolfsson (m), vari hemställts alt riksdagen beslutade

fastställa den övre alkoholgränsen för öl som försåldes i den allmänna handeln lill 3,6 viktprocent,

1978/79:304 av Christina Rogestam m. fl. (c),

1978/79:496 av Knut Wachtmeister (m), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde en utvärdering av mellanölsförbudet,

1978/79:562 av Joakim Ollen (m), vari hemställls alt riksdagen hos regeringen begärde förslag lill lag om upphävande av mellanölsförbudet,

1978/79:825 av Thure Jadeslig (s) och Evert Svensson (s),

1978/79:826 av Bo Lundgren (m)och Wiggo Komstedt (m), vari hemslällls alt riksdagen hos regeringen begärde en översyn av såväl reglerna för beskattningen av vin som metoderna för fastställande av ulförsäljningsprisel i enlighel med vad som anförts i molionen,

1978/79:830 av Joakim Ollen m. fl. (m) samt

1978/79:1736 av Gunde Raneskog (c) och Sven Johansson (c).

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska Jrågor

Utskollet hemställde

1. beiräffande mellanölsfrågan att riksdagen skulle avslå

a. molionen 1978/79:219,

b. motionen 1978/79:496,

c. motionen 1978/79:562,

2. beiräffande dryckesbeskattningen all riksdagen skulle avslå

a. molionen 1978/79:825,

b. molionen 1978/79:826,

c. molionen 1978/79:1736,

3. beiräffande övriga frågor alt riksdagen skulle avslå

a, motionen 1978/79:304,

b. motionen 1978/79:830,

Reservationer hade avgivits

1, beiräffande mellanölsfrågan av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren
(m) som anseit att utskottet under 1 bort hemställa

au riksdagen med an)edni;ig av molionerna 1978/79:219 och 562 och med bifall lill molionen 1978/79:496 begärde all regeringen skulle låla verkställa en utvärdering av effekterna av mellanölsförbudet

2, beträffande dryckesbeskattningen av Valter Krislenson (s), Nils Hörberg
(fp), Kurt Söderström (m), Bo Lundgren (m)och Wilhelm Gustafsson (fp)som
ansett att ulskoitet under 2 b bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:826 begärde översyn av beskattningsreglerna för vin i enlighet med vad som anförts i motionen.

Till betänkandet hade fogals särskilda yttranden 1. beiräffande mellanölsfrågan och övriga frågor av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m).

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpoliliska frågor

2. beiräffande övriga frågor av Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp), Johan Olsson (c), Margit Odelsparr (c) och Wilhelm Guslafsson (fp).

BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! Jag skall i mill inlägg beröra de tvä reservalionerna till skatteutskottets betänkande nr 33 liksom det särskilda yttrande av Kurt Söderström och mig som fogals vid betänkandet.

1 den första reservalionen av Kurt Söderström och mig föresläs all riksdagen skall bifalla motionen 496 av Knut Wachimeisier, i vilken begärs en ulvärdering av effekterna av mellanölsförbudet. Under tiden efter det alt förbudet infördes har nämligen en del undersökningar pä underlag av varierande storlek gjorts, och resultatet av dem kan lyda pä au förbudei inie fält avsedda effekter. Undersökningsresultaten har emellertid varii osäkra, ochjag har ingenling atl erinra emot atl utskoltsmajoritelen också framhåller della. Utskottet säger nämligen: "Vad angår ungdomens alkoholvanor efter mellanölsförbudet vill utskottet uttala atl resultaten av hittills verkställda undersökningar måste betecknas som osäkra."

Jag länker inle här debattera sakfrågan om förbudets vara eller inte vara, och den frågan har vi inte heller tagit upp i reservationen, men jag tycker del är märkligl alt utskottsmajoriteten samtidigt som den säger att resulialen av de undersökningar som vidlagils är osäkra avstyrker bifall lill den molion som kräver en förbättrad ulvärdering. En sådan förbälirad ulvärdering skulle kanske också kunna renodla den debatt som i dag förs och borde därför vara av inlresse både för dem som anser atl besluten 1976 och 1977 var rikliga och för dem som anser att de var felakliga.

Jag vill i delta sammanhang också säga alt jag anser att utskollsmajoriielen har något märkliga formuleringar pä en del punkter i betänkandet Man säger exempelvis: "Utskottet vill med anledning av del förstnämnda molionsyrkandel konstatera all vissa grupper som motsatt sig förbud mol mellanöl, alkoholreklam och enarmade bandiier i huvudsak har föreiräll renl kommersiella inlressen, som skulle bli lidande av sådana förbud."

Lilel längre fram i belänkandet säger utskottet: "All de kommersiella iniressena även stötts av vissa liberaliseringssirävanden ändrar inle huvudbilden." På ylleriigare någol ställe talas det om de kommersiella intres-, sena.

Jag tycker fakliskt atl utskottsmajoriteien borde ha försökt atl formulera sig någol bätire i det här avseendei, så atl man undvikit atl ifrågasätta motiven hos dem som i likhet med mig hade en annan uppfattning än majoriteten i frågan om förbud för mellanölet De skäl som jag och många med mig hade var främsi atl vi ansåg all de effekler som man skulle kunna uppnå genom ell förbud mot försäljning av mellanöl från alkoholpolitiska synpunkler var myckel osäkra. Jag framförde i den debatten au man möjligen skulle kunna uppnå posiliva effekler för vissa kategorier men all delta sannolikt skulle komma all följas av negaliva effekler för andra kaiegorier. Mot bakgrund av det tvivel på vilka elTekier man verkligen skulle kunna uppnå genom etl mellanölsförbud ifrågasattes del rimliga i all införa etl

förbud.

Det var alltså mol denna bakgrund som vi gjorde värt slällningslagande, inte i syfte atl stötta kommersiella intressen. Om del reonsemang som utskoltsmajoriteten här för skulle vara rikligt, skulle samma resonemang ocksä kunna användas när det gäller de motioner som föreslär avveckling av skall på läskedrycker och lättöl. Där hänvisas ju direkl lill atl sysselsättnings-politiska effekler skulle kunna gynna en del mindre bryggerier. Såviu jag förslår måste detta vara liktydigt med att man skulle gynna kommersiella intressen i lika hög grad som om man ändrade mellanölsförbudei och därigenom kom all förbättra situationen för bryggerierna.

Herr talman! Reservationen 2 av Valter Kristenson m. fl. går ul på au man bör ändra vinbeskallningen i syfte au undvika au denna fär en sådan ulformning atl den medför alllför höga priser på de någol bällre vinerna - här avses alltså inte de allra bäsla och dyraste. Med utgångspunkt i del alkoholpoliliska målel är moiivei även här alt man bör sträva efter en övergång från konsumtion av starkare alkoholdrycker lill konsumiion av svagare. Del ärju ett mål som är parallellt med det andra målet, nämligen att begränsa den totala alkoholkonsumtionen. Den ulformning som vinbeskallningen f n. har innebär all det, förutom en grundavgift, pä del pris som man får betala vid inköp läggs en proceniavgift, varefter del tas ul mervärdeskatt Sedan måsle man ocksä räkna med handelsmarginalen på exakt samma vis. Alll della gör alt en höjning av importpriserna leder till rält kraftiga höjningar på jusl den här kategorin någol bätire viner. Därmed minskas kanske ocksä inlresset föratt konsumera vin, vilkel kan leda till atl man lika gärna väljer atl dricka starkare alkoholdrycker, exempelvis i middagssammanhang och liknande. Såvitt jag förstår måste detla strida mot de alkoholpolitiska slrävandena atl främja en övergång från starkare lill svagare alkoholdrycker.

Utskottsmajoriteten har i sin argumentation främsi fäst sig vid att finansieringen inte har redovisats i de väckta molionerna. Utskottsmajoriteten anför all man i försia hand skall kunna lägga en högre skalt pä de allra billigaste vinerna, men det behöver inte alls vara fallet. Man kan lika gärna höja skatten pä starksprit för att kompensera del eventuella skaltebortfall som kan uppstå. Dessulom kan man ju få en övergång frän konsumiion av starksprit lill konsumiion av viner, vilket skulle kunna leda till en minskning av skatteinläkterna. Jag hoppas och tror atl utskoltsmajoritelen inte menar alt en förändring av konsumtionsmönsirel som skulle kunna ge lägre skatteintäkter är någonling från alkoholpolitisk synpunkl negativt.

Slutligen, herr talman, när del gäller de övriga frågorna som har aktualiserats i de motioner som behandlats i del här betänkandet anser jag atl det i vissa fall kan vara motiverat att mot en relativt stark folkopinion införa förbud. Men kravel måsle i så fall vara atl synnerligen starka sakskäl lalar för förbudei. Man kan ifrägasälla, om del finns lillräckligi siarka sakliga skäl när det exempelvis gäller vissa frågor som har diskuterats länge, t ex. lillsländs-tvångei för servering av öl i personallokalet mellanölsförbudet, rätten att servera alkoholfria drycker, förbudet atl tillverka del som enligl utskottets

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

majoritel föregående är och riksdagens majoriiei inle existerar, nämligen maskrosvin, och vidare servering av alkoholhaltigä drycker i teaierfoajéer.

Del kan alltså ifrågasättas om förbud i dessa avseenden egentligen har så stark saklig tyngd och om förbuden inte skulle leda till att mänga människor i det här landet frågar sig om inle politiker, i detta fall riksdagsmännen, har en alltför stark förmyndarmenialitet

Jag menar alllsä attdet finns en uppenbar risk all man, om riksdagen fållar sådana beslut som inle har en stark saklig bakgrund, kan få ell motsatsförhållande mellan människornas uppfattning om poliiiker och del som vi egentligen arbetar med i del här huset, vilket skulle kunna skada såväl politikernas anseende som ocksä det poliliska besluisfatiandet.

Kurt Söderström och jag har när del gäller en del av de här frågorna avståii från all slälla några yrkanden i utskottet och detta av den anledningen all regeringen har aviserat en proposilion, en s. k. antibyråkraliproposilion, i vilken vissa av de här frågorna kommer att tas upp.

Herrlalman! Med det anförda villjag yrka bifall lill reservationerna 1 och 2 vid skatleulskollels belänkande 33.

ERIK WÄRNBERG (s):

Herr talman! De regler som i dag gäller för alkoholhanteringen är av senl datum. Så sent som 1977 fatlade riksdagen beslut om de flesla av dem. De har varit i kraft något år.

Den politik som dä bestämdes kom inle till av en slump. Många år av utredningar förelåg innan det hela kom upp i regeringen och till slut resulterade i en proposilion. En särskild beredningsgrupp tillsalles av den socialdemokraliska regeringen, och trepartiregeringen fortsatte alt ha beredningen kvar. Beredningsarbetet i departementet fortsalle alltså.

Proposilionen var således myckel väl förberedd, och de stora moiioner som väcktes i samband med propositionen var också väl förberedda. Del är alllsä inie något av en slump eller en sinkadus i alkohollagstiftningen som vi har i dag, utan alkohollagstiftningen är mycket väl genomtänkt Ett stort opinionsbildande arbele förekom även ulanför riksdagen. Det blev också myckel stora majoriteter för de förslag som antogs av riksdagen. De frågor där åsikterna gick mest i sär, anslagsfrågorna, behandlas över huvud laget inle i dagens moiioner.

Atl nu ge sig pä att försöka ändra om vitala delar i alkoholpolitiken förefaller mig närmasl vara lilel kläflngrigt Ingen torde ännu med någon grad av säkerhet kunna säga hur utfallet blivit eller kommer all bli av förbudet att sälja mellanöl i livsmedelsbutikerna. Del är iroligt all ungdomar i de högre åldrarna något lidigare än annars gått över lill starkare drycker - normall har del skett under hela mellanölsliden atl man vänjt sig vid mellanöl för att därefter gå över till starkare drycker. Del är möjligl alt detla kommil någol tidigare sedan mellanölet försvann. Men del är ännu troligare all den tillvänjning som fanns hos barn, barnfylleri och del fylleri i tidiga ungdomsår som fanns och som päböriades med mellanölet, lill myckel stor del har upphört Det är också troligt all vi inom några år förhoppningsvis kan glädja

oss ål all ha en ungdom som avslår både från mellanöl och de starkare sorterna. Del var ju ändå del som var meningen med all vi avskaffade mellanölet i livsmedelsbutikerna. Ingen drömde om att de som redan skaffat sig alkoholvanor skulle avstå frän alt använda alkohol. Men del lar lid alt rätla lill den här bilden.

Man måste dock ha klart för sig att samtidigt har den totala alkoholkonsumtionen gäll ned högst avsevärt, och det beiyder indirekt all vi sä småningom kommer alt fä myckel färre missbrukare än vi har haft, på kort sikt men framför allt på lång sikl.

Låt oss alltså lugna oss litet grand innan vi bestämt fastställer hur utvecklingen blivit i denna fråga, och lål oss även lugna oss litet innan vi försöker göra en ulvärdering av saken, för den gär inle all göra. Del är alldeles för tidigt ännu. Lät oss lugna oss elt eller annat är innan vi gör det

Bo Lundgren nämnde alt utskottet skrivit alt kommersiella intressen motsatt sig de olika förbuden. Ja, detla har utskottet skrivil, men dä menar vi alt de kommersiella intressena inle bara vill upphäva mellanölsförbudet. Det var kommersiella inlressen som motarbetade även förbudei mol reklam och förbudet mot enarmade bandiier. I del sammanhanget fanns ocksä kommersiella inlressen som ville ha kvar mellanölet Del är fullsiändigi klart all det förelåg ett oerhört starki bryggeriinlresse.

De motionärer som menar att mellanölsstoppet tillhör de förbud som kommil till i onödan har egentligen inle något sinne för vad som höll på all hända i del här landel. Vi hade - och har kanske fortfarande - etl alkoholmönsier som innebar all alkoholen var en av våra slörsia folksjukdomar, vårt slönsta sociala problem, och här skulle jag kunna anföra många siffror som bevis men jag skall inte tynga kammaren med dem. Trols all riksdagen insåg atl något mäste göras skulle man alllsä ändå inle av rädsla för att riksdagen skulle komma au kallas förbudsriksdag våga förbjuda mellanölet i livsmedelshandeln för all försöka la en förbäuring lill slånd i alkoholfrågan. Av rädsla för all tillgripa förbud skulle riksdagen alllsä ingenling göra. Jag tror inte heller alt de som i dag påstår au förbudei inte hade förankring i folkmeningen säkert kan veta detla. Eftersom del fanns en så pass stark majoritet för förbudei, tyckerjag atl del var riktigt atl genomföra del. En riksdag får inte vara hur flat som helst inför opinionsundersökningar.

I fråga om reservationen om prissättningen pä de dyrare vinsorterna vill ulskoitet knappast gä med pä atl skapa elt nytt beskaliningssystem för all förbilliga de sorter som stigit i pris - oavsett om det skett pä grund av alltför stor efterfrågan eller brislande tillgång eller av någol annal skäl.

Ulskollel menar att det sätl på vilkel skatten uttas har fungerat hyggligl. Priset eller skallen är en kombination av en skatt på grundval av alkohol-styrkan och en värdeskall. Utskottet tycker inte alt det skulle vara rättvist eller ens alkoholpoliliskl rikligt atl minska skallen på siarkvinei för all sedan antingen få finna sig i ett skattebortfall eller au ta igen deua på några andra drycker. Vi har i belänkandel talat om lättvinet i del sammanhanget, men det kunde ocksä gälla någon annan dryckessort. Vi tycker ändå inte au det skulle

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska Jrågor

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpoliliska frågor

vara rällvisare alt göra sä än att som i dag tillämpa en rätt hyggligt fungerande kombination av värdeskall och alkoholskall, även om vi är medvelna om alt del kan bli olika utslag om prisei på råvaran stigen 1 detta sammanhang är handelsvinsten en mycket marginell del, som vi hell enkelt kan bortse från.

I en del moiioner begärs, vilket logs upp av Bo Lundgren, all vissa lillståndslvång för serveringar skall upphöra, med molivering alt del är en onödig omgång som bara är alt betrakta som eu överfiödigt byråkratiskt krångel. Jag är rädd för au varken motionärerna eller ens Bo Lundgren riktigt satt sig in i vad saken gäller.

För all slippa alll del byråkratiska krångel som i stället skulle uppstå, om man skulle försöka sig på alt skilja på personalmatsalar och andra matställen, infördes 1977 den ordningen atl alla serveringslokaler-alltså även personal-malsalar-skulle ha tillstånd för all servera olika slag av alkoholdrycker. Då slapp man den krångliga proceduren atl skaffa särskilda tillstånd för fesikvällar i personalmatsalen eller all avvisa sådana som inte tillhör personalen men som skulle vilja äta i personalmatsalen. Det var alltså för all undvika krångel och byråkratiska omgångar som man införde etl generellt lillständslvång. Jag lycker därför att del är fel att säga alt del är fräga om en onödig byråkratisk omgång.

Man hade visserligen ett något trögt före i portgången -del fungerade ju inle särskilt bra när dessa tillstånd skulle böria delas ut, eftersom folk var okunniga och inte sökle i tid och kanske ocksä beroende pä atl myndigheterna inte var på alerten - men efter denna inledande period har praktiskt taget alla seriösa personalmatsalar fält sina tillstånd. Jag vill också understryka atl dessa tillstånd gäller t. v. Man behöver alltså inte förnya sin ansökan med vissa mellanrum, utan lillslåndel gäller ända fram lill dess atl man böriar missköta uppgiften. Nu fungerar allt som det skall, och vad är det då för mening med all upphäva lillständstvänget för att i slällel skapa sådana nya gränsdragningsproblem som jag tidigare lalal om?

Del kan sägas att myndigheten och riksdagen är överniliska mol bakgrund av all det behövs tillstånd för all servera alkoholfria drycker. Men ocksä del lillständstvänget har sin sakliga bakgrund. Det har inte tillkommit av en slump och är inget utslag av överdrivet byråkratiskt nit I slällel är della det effektivaste sällel alt upprällhålla de s. k. förvarings- och förtäringsförbuden. Och dessa förbud utgör del effektivaste sättet all bekämpa illegala spelklubbar, som ocksä ägnar sig ät olaga alkoholservering.

Genom serveringstillståndet finns det alltså i sådana fall möjligheter all ingripa mol både dem som medför förtäring och dem som förtär drycker som serveras på platsen. Sädana ingripanden skulle man inle kunna göra på samma sätt, om det inle krävdes tillstånd för alll slags servering. Inle heller detta är särskilt betungande för de lojala näringsidkarna. Alla dessa får sill tillstånd t. v. men spelklubbarna får del inle, och förfarandet är till god nytta när del gäller alt bekämpa brottsligheten. Jag tror alltså au aniibyråkraierna kan göra större nylla pä annat håll än genom att försöka få en väl genomtänkt alkoholpolilik att framstå bara som en tummelplats för byråkrater.

Herr lalman! Jag ber att fä yrka bifall lill ulskollets hemslällan i dess helhel.

BO LUNDGREN (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan inte lala för alla de motionärer vilkas moiioner behandlas i del föreliggande belänkandet utan endast för de reservationer och det särskilda yttrande som Kurt Söderström och jag finns med på. När del gäller den biten är del, som Erik Wärnberg säkert inser, sä all vi inte ger oss pä au nu ändra vitala delar av den gällande alkohollagstiftningen. Vi vill för det första alt man genomför en ordentlig ulvärdering av effekterna av mellanölsförbudei. För del andra anser vi atl man bör ändra den nuvarande vinbeskallningen, inte minsi därföratt man pä det viset kan uppfylla en av de alkohol politiska målsättningarna.

Fördet iredje har Kurt Söderström ochjag i etl särskilt yttrande sagt alt den debatt som har förls kring riksdagen som en "förbudsriksdag" är skadlig, att det kan finnas siarka sakliga skäl för alt införa förbud men atl man i så fall bör noga pröva dem. Därför finns del kanske anledning att se över en del av de förbud som har införts.

Jag påpekar i detta sammanhang all regeringen ju med utgångspunkt i de byråkraliulredningar som trepartiregeringen tillsatte lägger fram en proposilion i della avseende. Det finns därför nu ingen anledning för mig atl ge mig in i en slor debau om vilkel utfallet egentligen blivit av mellanölsförbudet. Kravet gäller enbari en utvärdering. Vi menar att man nu kan göra en ulvärdering, all de tendenser som finns har blivit så pass klara, all man bör kunna la fram vad som har hänt - med de osäkerhetsfaktorer som alltid kommer au finnas därför all samhällsuivecklingen i sig påverkar sådana här saker.

Jag noterar med lacksamhel att Erik Wärnberg för sin del är beredd alt inom elt eller annat år medverka lill en ulvärdering. Det skulle leda till all vi, om denna reservalion faller i riksdagen i dag, kanske skulle kunna ha större framgång med värt krav om ett är. Därför för vi väl återkomma, om det skulle gå .så all riksdagsmajoriielen går emot reservationen, vilket jag nalurliglvis inte hoppas.

Beiräffande vinbeskallningen vill jag som exempel nämna all elt vin lyp Bourgogne vieux, som har varit ell ganska populärt vin, för 10-12 år sedan betingade etl pris på ungefär 8:75. Sedan dess har priset fyrdubblats, och del har skett dels genom atl efterfrågan har varit sä hög- eller tillgängen för lilen, som Erik Wärnberg sade - men också på grund av den vinbeskallning som Sverige har och som gör atl höjningar pä imporlpriserna slår igenom så kraftigi.

Vi menar alltså alt man för att uppfylla målsällningen all främja en övergäng lill svagare alkoholdrycker borde kunna länka sig en ändring i vinbeskallningen. Det kan finansieras, herr talman, genom atl man exempelvis lägger en mindre skattehöjning pä spritdrycker. Del tyckerjag i så fall inie skulle vara orättvist

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska Jrågor

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska Jrågor

ERIK WÄRNBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag bestrider inte vinprisernas höjning, men som jag sade förut är hela värt skallesyslem kring alkoholen uppbyggt pä en kombination av alkoholskatt och värdeskalt. Ärdet nu sä att man saluför en dyr vinsorl-hur del höga priset uppstår, tar jag inte slällning lill - kommer också skatten all bli hög. Del systemet har hittills fungerat bra. De här ölägenheterna - om jag nu, .som herr Lundgren gjorde, skall kalla dem ölägenheter - är i verkligheten inte så stora, atl det finns anledning alt ge sig på alt ändra detia syslem.

Sedan säger Bo Lundgren att det är klart atl del dä och dä finns anledning all införa förbud, men då skall det också noggrant prövas. Jag vågar påslå, Bo Lundgren, alt del inle finns någon fräga som har prövats sä intensivt under lio är som frågan om förbud mol försäljning av mellanöl i livsmedelsbutikerna. Det förbudei har verkligen inte tillkommit av en slump, utan två riksdagar har fallal beslut om det, innan det sä småningom blev ett faktum. Och det förbudei gäller i dag. Vi vet inle ett dugg om vilka resultat det har lett till. Förhoppningsvis hardel varit nyttigt Bo Lundgren tror all det inle har varit nyttigt, eller, rättare sagl, han tror att mellanölet förhoppningsvis skulle vara en alkoholpoliliskl sell posiliv sak, vilket vi inte tror.

Delärenligi vår uppfattning alldeles för lidigi all nu kunna säga någonling med bestämdhet Au då göra en utvärdering, innan man vel någonling alls, lycker vi inle är befogat, och det är därför som vi nu yrkar avslag på alla motioner med krav härpå.

BO LUNDGREN (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall fatta mig ganska kort. Del gäller alltså vinsorier som lidigare har varit en del av det relativt billiga sortimentet och som har varit alternativ till en starkare spritdryck för de människor som till en relativt låg penning har velal fä valfrihel i alkoholkonsumtionen. Det är en målsättning för alkoholpolitiken. Där har systemet möjligen fram till de senasie åren fungerat väl, men det gör det inie längre, och del är därför som vi menar alt man borde se över bestämmelserna. Delta är alltså moiivei till en del.

När det gäller mellanölsförbudet häller jag med om att det har prövats intensivt och varit myckel omdiskuterat men del behöver ju inle ioch försig konstituera atl det är etl korrekt förbud. Men det har självfallet varit en fräga som harprövats noggrant, det kan jag ge Erik Wärnberg fullkomligt räll i. Del vi kräver här är atl man relativt snabbt skulle utvärdera vilka effekter det har gell. Jag kan försäkra, Erik Wärnberg, au skulle den ulvärderingen visa atl del har haft en mängd positiva effekter, .så kommer inte jag att ha någonting atl invända emot förbudei - definitivt inte - efiersom det ligger i vår argumentation. Vi tror alltså atl del först och främsi inte har haft några direkt positiva effekler men alt det tyvärr kan ha haft negaliva effekler. Det kan ha haft sådana, men del vill vi vela, och vi vill ha elt säkert underlag. Det är därför som den här reservalionen tillkommit och det är - såvitt jag förstår -därför som Knut Wachimeister har motionerat i den här frågan lill riksdagen.

Jag log också upp andra förbud, därjag sade all det var mer tvivelaktigt om del varit riktigt alt införa dem och alt de kanske borde omprövas.

Såvitt jag förslär kommer frän regeringen en proposition, där man ifrågasätter en del av de här förbuden, såsom tillslåndstvång och annat.

NlLSCARLSHAMRE(m):

Herr lalman! Jag kommer, liksom väl andra ledamöter av den moderaia riksdagsgruppen, inte all rösta för reservationen I av mina partivänner Bo Lundgren och Kurt Söderström, alltså den reservalion som föreslår en ulvärdering av mellanölsförbudei. Della kräver kanske en liten förklaring. Jag är nämligen inle hell överens med utskoltsmajorileten heller- i varie fall inte sä som den skriver men kanske sä som herr Wärnberg framställer del. Det borde ha funnits ell lilel ord till i ulskollets skrivning om ulvärdering, det lilla ordet nu. Del är det del gäller.

Självfallet bör både mellanölsförbudei och alla övriga delar av den alkoholpolitiska reformen för etl par år sedan utvärderas. Det är bara del atl del inte kan ske nu och knappast heller om ett eller annat är. Det lär få gå några år ytterligare innan man kan göra del.

Del finns några metoder med vilka man kan i viss män mäta effekten av de här besluten och göra del tämligen omgående, men andra meioder vi behöver går bara inte atl tillämpa ännu. Del är alltså inle därför all vi lider brist på utvärderingsmetoder som det inte gär all få fram säkra resultat, ulan det är därför alt det helt enkelt är för lidigi-det är huvudskälet. Jag kan dock nämna några exempel på vad som är möjligl alt göra.

Del gär au ur den rena statistiken avläsa försäljnings- och konsumtions-utvecklingen. Den lalar snarast föraU reformen varit i huvudsak lyckad. Del är alltså sä atl den totala alkoholkonsumtionen i landet har gåu ner, och gäll ner anmärkningsvärt mycket, pä de här två åren. Att en myckel stor del av nedgången måsle tillskrivas minskad ölkonsumlion är ocksä klart-del går att visa. Men det är kanske inle särskilt intressant; vikiigare är hur den nedgången fördelar sig, och det kan man inte ta reda på ännu.

Det finns en, som jag kommer ihåg, relativt säker metod atl mäta sädana effekler. Det är den undersökning som varie är görs vid värnpliklsinskriv-ningarna. Där kan man ställa diagnoser och konstatera alt ell växande antal 18-äringar lyvärr visar alll svårare alkoholskador. Det är bara del alt de 18-åringar som mönstrar för värnpliklen i år och som visar svära alkoholskador inte har förvärvat de skadorna sedan mellanölet avskaffades, utan grunden lill dessa ligger längre lillbaka i liden. Det gäller konsumtionsvanor för tre, fyra, fem eller sex år sedan. Den åldersgrupp som vi lalade sä myckel om för tvåårsedan var 10-14-åringarna. Del är där skadorna hargrundlagts. Ochdet är därför fullständigl följdriktigt all dessa skador - med eller ulan mellanölsförbud eller andra två år gamla reformer - sannolikt kommer all fortsätta öka, i varie fall ännu några år. De var ju grundlagda och i-mänga fall fullt utbildade redan innan riksdagen fattade sill beslut för tvä är sedan. Det är alllsä meningslöst att försöka dra nägra slutsatser här.

En utvärdering skall göras. Men den kan inte och bör inte göras nu utan

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

4 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

sedan reformerna fäll lillfälle au verka några ät Jag kan föresiälla mig all vi behöver i varie fall fem är innan vi kan dra säkra slutsatser. Och det vore olyckligt atl la fram resullal som är och måste vara osäkra och sedan fortsätta att var och en på sitt håll dra olika slutsatser av resultat som inte är entydiga. Därför är det bättre alt vänta tills vi kan få rimliga och rikliga upplysningar genom en ulvärdering.

Många har krävt-inte bara här i riksdagen ulan även utanför detla hus-en tämligen omedelbar omprövning eller ulvärdering av de här besluten. Tyvärr kan man i alllför mänga av de önskemålen ulläsa alldeles klara önskemål om all del skall visa sig alt reformerna varit ineffektiva. Jag håller inte alls för omöjligt atl de kan visa sig vara del, men det är någol av en tragedi om det finns människor som skulle belrakla det som en framgång om det visar sig vara pä det sältel.

Oavsett vad vi kan ha haft för åsikter och oavsett hur vi kan ha röstat för två år sedan tyckerjag man har rätl all slälla kravet-och jag hoppas all man kan slälla det kravel i varie fall häri riksdagen-all även de som av olika skäl varit emot en eller fler av delreformerna ändå innerst inne i själen önskar all de skall lyckas.

Det är alltid mänskligt svärl atl övervinna sig själv därhän all man gär omkring och önskar alt man har fått fel, men den som i denna fräga inle är människa lill alt hysa en sådan önskan är inie värdig alt vara riksdagsman -frågan är för stor för del. Önskar man all försöken skall slå fel bara därför att man trodde att de skulle göra del - då skall man sluta upp med att syssla med sädana här ting.

Del finns ett olyckligt sätl att blanda stort och smäll i de här frågorna. Jag hör verkligen lill dem som inte har någonling emot all minska krånglet, och jag hälsar med tillfredsställelse atl det är utlovat en proposilion som skall la bort en del krångel på del här området Men del är och förblir ell utslag av total brist på proportioner om man räknar upp frågor som lillverkning av maskrosvin, tillståndstvång förpersonalmaisalarochjag vel inte allt i samma uppräkning där man lar med ölförbudet Del ärju hell skilda dimensioner pä dessa frågor.

Vi vet att alkoholproblemet är vårt största sociala problem. Ungdomsalkoholismen är vårt i särklass slörsia ungdomsproblem. Vi vet - del är väl ändå näslan oslridigl - all ölet fram till för snart tvä är sedan utgjorde en mycket betydande del renl kvantitativt av ungdomens och - vilkel är ännu värre -barnens alkoholkonsumtion. Della vel vi.

Det är alllsä inte fräga om krångel om bagateller, ulan det är en slor fräga som riksdagen måsie ta ilu med. Om vi hamnat snett med besluten, del kommer framliden att utvisa. Men jag vill innerligt hoppas all vi allihopa -ävendesom var emot besluten-önskar alt del skall visa sig atl vi lyckas. Och jag tycker alt vi inle skall försöka jämställa den här frågan med frågor av lypen om man skall få-lov eller inte att tillverka maskrosvin, där problemel ju lär vara all det är tekniskt omöjligt atl göra vin av maskrosor.

1 della anförande instämde Tore Nilsson (m) och Allan Åkerlind (m).

BO LUNDGREN (m) kort genmäle:

Herr talman! Anledningen lill all jag i del särskilda yttrandet gör en uppräkning av olika förbud som har ifrågasatts av många människor är alt dessa behandlas i samma betänkande från skatieuiskoiiet Och det aren sak som jag inle råder speciellt mycket över.

Självfallet önskar jag alt de åtgärder som har vidtagits på del alkoholpoliliska omrädel skall leda till de resultat som man har förutsatt frän den majoritel som har beslutat om denna lagsliftning. I många av frågorna är vi hell överens, men i en del är vi inle överens. Jag hoppas alltså att försöken skall lyckas, absolut inte all de skall slå fel. Andra får sedan överväga den rält med vilken jag eller andra sitter i riksdagen. Jag lycker inle alt Nils Carishamre skall föra en sådan debatt.

Alkoholkonsumtionen tolall sell har gäll ned. Orsakerna lill detia kan diskuteras. Det kan bero på del allmänna ekonomiska lägel, på besvärligheter för enskilda människor eller på skatlerna pä alkohol. Del kan också bero på all vi- vilkel jag hoppas inle är fallet- har fått en ökad hemiill verkning, som i sin lur kan vara orsakad av skattetrycket på delta område.

Det intressanta när det gäller alkoholkonsumtionens utveckling är, vilket Nils Carishamre själv tog upp, atl klara ut vilka grupper del är som har minskal sin alkoholkonsumtion och vad som konsumeras i stället för öl, om det är sä - vilket vi inte vet - atl del hos vissa kategorier har skett en övergång från öl lill starkare drycker. Därmed kommerjag in på den kärnfråga som Nils Carishamre tog upp, nämligen om man nu kan göra en utvärdering. Nils Carishamre sade au vissa undersökningar kan göras nu, medan vissa mäste göras senare. Jag lycker att man nu bör göra en ulvärdering. Men man skall inle slå sig till ro med det, ulan man måsle självfallet pä ell vettigt sätt kontinuerligt följa dessa frågor. Nils Carishamre ifrågasatte atl vi efter tvä eller tre år har fått en tillföriillig tendens. Till detta villjag säga au ju längre tid som har förfiutit efter en viss åtgärd, deslo svårare är del all avgöra om den uiveckling som har visal sig i tenden.ser och annal är orsakad av åigärden eller av andra fakiorer som har påverkat samhällsutvecklingen i stort.

En sak som man definilivi borde kunna mäta är just del stora problem som Nils Carishamre log upp, nämligen debutäldern. Det kommer ju är efter år nya ålderskategorier, och del är dem som vi förhoppningsvis, enligt Nils Carishamre och andra, har hindrat från att göra en tidig alkoholdebut Det bör alltså bland 12-14-äringarna kunna märkas en nedgång i antalet som dricker alkohol, och det borde man kunna lilla på redan nu. Jag menar alltså att det finns all anledning att nu göra en utvärdering och att i fortsättningen göra kontinuerliga utvärderingar, för atl följa dessa myckel viktiga frågor.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

ALVAR ANDERSSON (c):

Herr lalman! Lål mig böria med all hell instämma i de av Nils Carishamre och Erik Wärnberg framförda synpunkterna.

Jag skall närmasl säga nägra ord om dryckesbeskattningen. Jag har svärl atl förslåail man, som motionärer och reservanter vill, skall ändra beskattningen pä grund av all imporlpriserna väsenlligen har förändrats. Vi gör ju inle del på

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

andra områden -jag skall dock gärna medge all den här slår härdare än på andra områden på grund av dryckesbeskallningens konstruktion. Vi kan som exempel ta den i praktiken myckel siora höjningen av momsen som logs ul pä kaffe pä grund av all väridsmarknadspriserna sieg mycket kraftigi. Dä värdet ingen som begärde atl momsen förden skull skulle sänkas, au vi skulle ändra beskattningen. Vi har en mängd andra områden där del är samma förhållande.

Ulskollel ciierar vad ulskoitet ullalade i sill betänkande våren 1978, som riksdagen godkände. Där sades:

"Ulskollel fömlsäller au nämnden för alkoholfrågor kommer alt uppmärksamt följa frågor om beskattningens belydelse för alkoholkonsum-lionens forlsälla utveckling och all nämnden därvid ocksä föreslår de ålgärder som kan betingas av icke önskvärda förskjutningar mellan olika varugrupper inom alkoholbruksområdet"

Nämnden har inle gjorl några sådana framslällningar. Utskollet anser därför all del inle har inlräffal någol som ger anledning all ändra beskalt-ningssystemel eller begära en ulredning om detta.

Bo Lundgren lalade om alt man kan höja skallerna på siarksprit Jag förutsätter all det kan bli akluelli alt föra fram förslagom del inom en relativt snar framlid, bl. a. av finansiella skäl. Skall man sänka de direkia skatlerna lär man fä höja de indirekta, och dä kommer de skaller vi nu lalar om in i bilden.

Men del viktigaste skälet är all skallerna pä del här området som Erik Wärnberg pekade pä, måste inga i alkholpolikliken; de är etl av de mera verkningsfulla instrumenten. Och vi har icke höjt skatterna pä del här området på ganska länge nu. Vissa lecken lyder på en uppgång i starksprits-konsumtionen, som nalurliglvis är ganska allvarlig. För all uppfylla riksdagens enhälligt ullalade målsättning för alkoholpolitiken - att pressa ned den samlade alkholkonsumlionen - måste vi ulan ivivel även använda skaltein-sirumentet Jag tror alltså inle au man kan höja skallen på ell häll och sänka den på ett annal. Beskattningen är elt av de instrument vi måste använda för alt bemäsira tendenserna lill konsumlionsökning.

Jag är förvånad över att nägon i en sådan här debatt tar upp maskrosvinei igen - lät vara all det skedde periferi. Del har aldrig varit förbjudet - och är det inte nu heller- atl stoppa maskrosor i drycker av vad slag de än är. Del var dryckens sammansättning i övrigl del gällde. Maskrosorna har inte eu dugg med saken au göra - del förklarade skalteulskotlet utförligt i betänkandet för flera år sedan. Jag är förvånad över att en suppleant i skalleutskotlel inte har tillägnat sig del.

Herr lalman! Med del här ber jag all få yrka bifall till uiskoiieis hemslällan.

BO LUNDGREN (m) kort genmäle:

Herr lalman! När jag som eu enda lilet exempel i en uppräkning av saker som har förvånat många människor här i landel nämnde maskrosvinet så var inte min avsiki au la upp en lång debatt om det Även om jag är suppleant i

Ulskollel harjag, lill skillnad från skaiieuiskolieis majoritet, uppfattningen att man kan tillverka maskrosvin. När del i tidningar som Allt om mat pä tvä sidor kan redovisas ulföriiga recepl - såviu jag förstår är det olagligt au tillverka efter del receptet - verkar del någol förvånande atl man hävdar atl maskrosvin inle kan tillverkas pä detla säu. Men del väsentliga i dessa frågor - del håller jag fullständigt med Alvar Andersson om - är andra saker.

Jag konslalerar all Alvar Andersson medger alt vinbeskallningen slår härdare än andra beskattningar som är utformade på samma sätt Förutom au man på vinpriset beräknar moms med 17,5 % på vanligt sätt lar man ul en proceniavgift, som ulgör ena delen av beskattningen, på ca 30 %.

Alvar Andersson medger alltså atl del är en räll hård beskaUning. Jag är också beredd au medge atl effekten blir ungefär densamma när det gäller kaffepriset som höjs på grund av minskad import Mervärdeskatten slår nämligen på samma säll. Men den, som jag upplever det, stora skillnaden måsie ändå vara all riksdagen såviujag vet inte har som målsättning att ändra kaffekonsumiionen lill förmån för konsumiion av te eller andra drycker. När det däremoi gäller alkoholkonsumlionen har man klan uttalat all man vill ha en förändring i riktning mol svagare drycker. Det är det som skiljer de här tvä argumenten ål. Det är ocksä därför jag konslalerar all Alvar Andersson medger atl vinbeskallningen kan slå ganska hårt Del finns en uppenbar risk au man därigenom molverkar den alkoholpoliliska målsällningen.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska Jrågor

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr lalman! Alkoholpolitiken engagerar som bekant riksdagsledamöterna. Jag lycker inie del är någoi all förundra sig över. Tvärtom rör vi oss här på etl allvarligl område.

Hundratusentals människor lever genom alkoholmissbruk under myckel svåra omsländigheler. Men en sak är klar, herr talman, nämligen all den alkoholpoliliska deballen har gäll sneit Den huvudsakliga debatten har fixerats lill mellanölsförbudei. Poliiiski har vi hamnat i den silualionen all den som ifrågasätter mellanölsförbudet är en s. k. alkoholliberal politiker. Nalurliglvis är del inle sä. Sä enkelt får vi inle göra del för oss. Vi får inte komma undan elt av samhällels slörsia problem genom all krypa bakom mellanölsförbudei. Jag skulle också kunna göra del enkelt för mig, eftersom jag röstade för mellanölsförbudei. Men jag vJ)) inie vara så flat

Vid elt par tillfällen under de senasie åren harjag agerat i den här frågan. Del har som bekant offentliggjorts ett par ulredningar som ulförts i prival regi. Resultatet av dessa ulredningar har skakat om människorna i del här landet och även i någon mån oss politiken

Efter mellanölsförbudet skulle, hävdas det i dessa undersökningar, barn och ungdom i oroväckande hög grad ha gäll över till starkare drycker. Jag har därför vid tvä tillfällen frågat del ansvariga statsrådet om jusl dessa redovisade undersökningsresultat Min fräga har båda gångerna varit om man inte på departementsnivå anser det angeläget atl närmare kontrollera uppgifterna om barnens och ungdomens alkoholvanon

Herr Wärnberg sade att ingen i dag med säkerhet kan säga vad mellan-

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

ölsförbudet har inneburil. Nej, del är riktigt Men lål oss då göra en ulvärdering.

Jag är en av riksdagens nykterister och tillhör den borgerliga grenen bland dem. Del finns som bekant en socialdemokratisk och en borgeriig grupp av nykterister. Det kan vara läll all raljera om della, men det rör sig om för allvarliga frågor för alt göra det. Med vissl vemod och viss irritation noterar jag den slagsida som alkoholdebatien har fått Man är ingen tillföriillig nykterist om man begär en utvärdering, tycker många. Det är en otrolig förenkling.

Jag är lika ansvarsmedveten som alla andra i detla hus. Jag tror att många i det långa loppet kommer all hålla med mig. Det är viktigt att göra en ulvärdering, som kontrollerar de resultat som har chockat detla land. En sådan ulvärdering pläderar reservationen I för, och jag vill med delta såsom nykterist i riksdagen yrka bifall till denna reservalion.

NILS CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara tillrättalägga en uppgift av min vän Filip Fridolfsson. Han sade all den alkoholpolitiska deballen har gåu snett i den meningen att den hell domineras av mellanölsfrågan. Del är faktiskl inte riktigt. Jag följer den alkoholpolitiska deballen i Sverige ganska grundligt, och ulan alt ha mätt med måttstock vågar jag försäkra Filip Fridolfsson att frågan om mellanölet inle upptarens 10 ". av den debatten i dag. Det försen myckel seriös alkoholpolitisk debatt i Sverige. Det är egentligen bara här i riksdagen som vi släpar efter och fortfarande pratar mellanöl.

FILIP FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herrlalman! Det var bra alt min vän Nils Carishamre i sin replik avslutade med atl del bara är här i riksdagen som del råder slagsida. Det är riktigt. I detta hus cirkulerar debatten lill 90 "> omkring mellanöl och lill 10 "> omkring alkoholpolitiken i övrigl, men det är här som vi stiftar lagarna.

GUNDE RANESKOG (c):

Herr talman! Eftersom jag står med på en motion som behandlas i detta alkoholpoliliska pakel, vill jag göra en lilen erinran. Del är klart atl man är glad åt atl utskottet uttalar sin uppskattning av den målsättning som motionen ger utlryck för. Men som brukligt är slutar det hela med ett avslagsyrkande. Jag skall dock inle nedvärdera de vänliga orden. De fär slå för vad de är värda, och de är värda en hel del.

1 påståendet atl den marginella skattesänkning som motionen berör är sä svag all den inte kan påverka konsumlionen ligger naturligtvis myckel. Men när molionen skrevs irodde vi ingalunda atl sä mycket var all vinna ekonomiskl i detta avseende alt motionen skulle segra för den skull. Jag vill påpeka atl vi har en djupare och längre trängande avsiki i della fall. När man skall ändra och skapa en ny situation, måste man bygga upp den med små åtgärder och lägga pusselbit vid pusselbit Jag kan la den tidigare mellanöls-debatten såsom exempel. Vad skulle nykierheismänniskorna ha kunnai

äsiadkomma i riksdagen om del bara hade hängt på dem? Jag är redo att säga eu jättevarml tack lill alla som inte är helnyklra men som har förställ mellanölets fruktansvärda häriningar och slött oss i delta avseende. Ni är värda all aktning och heder. Jag kommer alllid all betyga detla.

Det är genom de små bilarna som man bygger upp förändringar. Jag skulle önska alt man i fråga om popularitet kunde komma lika långt med en svensk frukldryck som med Coca-Cola. Kom vi dilhän, skulle vi kunna främja såväl bryggeribranschen som svensk fruktodling. När jag talarom små bitaroch all lägga pussel, ser jag della pä läng sikl. Kanske flera kommer till insikt om alt man inle gör nägon slörre ekonomisk revolution, men man bygger upp allilyder för all skapa en bättre framtid som kan hjälpa människor. Vi är glada över att den totala lillbakaträngningen av alkoholkonsumlionen ändå rör sig om åtskilliga procent-om jag inte minns fel ärdet 7 % -även om man säger att slarkölskonsumiionen har ökat. Men den lolala konsumtionen har minskat, vilket ger beröm ål riksdagens ålgärder.

Så har vi också deballen om all vi skall visa omsorg om varandra. Det sägs väldigt ofta all vi har hjärta för de svaga, men här finns personer vilkas inslällning till alkoholproblematiken jag inle kan förslå. Jag vel inte vart hjärtat har tagit vägen därvidlag - del finns inte längre någon barmhärtighet med de svaga, ulan man lalar bara om dem som kan sköta alkoholen. Men bekymren gäller inte dem som kan sköta sig, ulan här gäller det de svaga. Vill inte den starke offra någol för den svage, då kommer det alt gä sakta all förbättra saker och ling i del svenska samhällel.

Jag tror alt vi får arbeta med ett långt tidsperspektiv, och jag är beredd atl göra del vad beträffar kraven i molion nr 1736. Jag vill se motionen som ett bidrag i kampen för atl tränga vidare. Som motionär för jag i dag nöja mig med Ulskollets välvilja, även om jag önskade alt utskottet inle sell på våra förslag renl ekonomiskl ulan som ett pedagogiskt medel i ansträngningarna alt förbäura situationen för dem som har det besväriigl med sina alkoholvanor och blir olyckliga offer i samhällssystemet Men man kan ju alltid hoppas på en bätire framlid.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

Förste vice lalmannen TORSTEN BENGTSON (c):

Herr lalman! Ulskoitet skriver vad angår ungdomens alkoholvanor efter mellanölsförbudet att "resultaten av hittills verkställda undersökningar måsle betecknas som osäkra". Det är säkerligen riktigt. Det krävs mycket omfatlande och svåra undersökningar för alt verkligen få fram resultaten, men en sak kan vi konstatera redan i dag.

Delar inle tvä år sedan mellanölet avskaffades-del värden I juli 1977. Vi har elt års erfarenheter atl döma efter. Tidigare hade vi en alkoholkonsumtion som ökade med 5 ä 6 96 om årel, men under lolvmånadersperioden 1 juli 1977-30juni 1978 sjönk den svenska alkoholkonsumlionen,omräknat i 100-procenlig alkohol, med nära 11 " j . Mellanölels borttagande lillsammans med de andra åigärderna har alltså givit etl utomordentligt gott resultat, ett resullal som vi inte har haft pä mycket lång lid.

Del har sagts att när mellanölet försvann gick folk över till all dricka

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

starkare saker. Nej, della är fel. Konsumlionen av spritdrycker- som vissa benämner starksprit, vilket det inle är- föll med 5,3 %. Även den minskade alllsä. Man gick inle över till andra saker. Jag vill nämna detta föratt få noterat vad som verkligen har hänt

Filip Fridolfsson harså rält när han säger att debatten harblivit snedvriden. Men är inte orsaken lill delta jusl vad som fastslås i utskoltsbelänkandet, nämligen att kommersiella intressen har drivit en kampanj? Hur många missledande uppgifter har inte förekommil i debatten? För att misstänkliggöra mellanölsförbudei har vissa inlressen hävdat all slarkölskonsumiionen har ökat oerhört

Men varför säger man då inte hur stor slarkölskonsumiionen var? Del är som vi måsle jämföra med - alltså året innan mellanölet avskaffades - var slarkölskonsumiionen, omräknat i 100-procentig alkohol, 0,2 liter per invånare över 15 år. Mellanölskonsumtionen var 2,11 liter efter samma beräkningsgrund. Ioch med all mellanölet avskaffades log man alltså bort 21 dl, räknal i ren alkohol, och i jämförelse med den siffran beiyder del inle sä mycket alt slarkölskonsumiionen ökade med 100%), eftersom utgångspunkten låg sä lågl.

Detla fördöljs nogsamt av bryggeriindustrin. Jag har sagl det vid åtskilliga tillfällen, t. ex. lill tidningar, men det har inle alltid kommil in. Man har inte velal vidkännas vad del verkligen gäller. Della är dock fakla.

Man sade genast när mellanölet logs bort: Ja, nu dricker de något annal- nu är del vinei Kir som man dricker i slällel. Den högsta konsumlionen av Kir förekom i augusti samma årsom mellanölet avskaffades, men redan ijanuari året efter hade konsumlionen sjunkit lill en tiondel av vad den var i augusti.

Nu är det prakliskl taget ingen som talar om Kir mer. Jag har inte pä länge hört alt nägon nämnt all man dricker Kir.

Hembränningen har ökat, sägs del. Ja, det är länkbart Hur bedömer man del? Jo, med utgångspunkt i jästkonsumtionen. Men man förtiger nogsamt all Brödinstilutel framhållit att - och det är allmänt omvittnat - hembak-ningenökal i myckel, mycket slor ulslräckning. Folk lyckerom all baka bröd hemma, och då används del också jäst Man kan således inte alls med utgångspunkt i jäslkonsumiionen hävda au jästen i ökad ulsträckning används för hembränning av alkoholdrycker.

Bo Lundgren säger all riksdagens beslut återspeglar egentligen inle alltid folkets mening. Ja, jag skall bara säga om mellanölet atl i den slörsia undersökningen som gjordes frågade man 4 068 personer pä gatan vad de ansåg, och den undersökningen visade all mer än ivä tredjedelar av de tillfrågade menade all mellanölet skulle antingen bort eller också skulle det las in pä Systembolaget Del var 11 "o som sade all mellanölet skulle vara kvar i sin dåvarande form. Della ärden största undersökning som gjoris vid något lillfälle om mellanölet.

Del är delta jag lycker borde framföras i dagens debatt, och jag beklagar au deballen är så snedvriden. Bl. a. en åtgärd bör vidtagas. Det största bryggeriförelaget ägs lill övervägande del av staten. Del är Prippsbrygge-

rierna, och de bör ut ur Svenska bryggareföreningen, som driver en sådan vilseledande reklam.

Slutligen yllerligare en sak - och där hoppas jag all regeringen tar initiativet Prishöjningar är naturligtvis, som Alvar Andersson sade, nödvändiga. Vi mäste pä detta område åtminstone följa med i prisulvecklingen, och därför hoppas jag au regeringen tar initiativ på den punkten också.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! Förste vice talmannen sade all deballen kring alkoholfrågan är snedvriden. Det är möjligt all det är på det viset, men då kan ju all Ulvärdering av vad som egentligen har hänl vara av godo när del gäller all försöka vrida deballen räll.

Jag har sagl lidigare att skulle del vid en utvärdering visa sig atl mellanölsförbudei givit positiv effekt kommerjag för min del definitivt inte au lycka att det är något negaiivi med della. förbud. Men del skulle vara iniressani all vela vad som egentligen har hänt. Förste vice talmannen böriade med att konstatera alt vad som hänt med ungdomens alkoholvanor är osäkert och sade därefter: Jag kan med säkerhet säga vissa saker om den lolala alkoholkonsumtionen och ange vad som har hänt.

Självfallet förnekar jag inte klara fakta, och del är alltså alt den totala alkoholkonsumlionen har gått ner i det här landet Det lär ha stannats upp lilet grand när det gäller spritdryckskonsumlionens minskning, men det har blivit en total sänkning av konsumtionen. Jag sade all del är osäkert vad del här egentligen beror pä. Det kan bero på en ökad hembränning - förhoppningsvis inie, men det kan bero på del. Del kan bero på alt skatlerna är för höga. Speciellt de människor som inte konsumerar sprit i berusningssyfte utan konsumerar spriten som sällskapsdryck-på gott eller ont-lycker alt del är för dyrt Det kan också vara del ekonomiska lägel - en sak som hänger .samman med del jag lalade om lidigare. Orsakerna är alltså inie fullkomligt säkra och klara.

Vidare måsle det - och del är ännu mer väsentligt - tas hänsyn till vilka kaiegorier som har minskal sin alkoholkonsumlion. Vadjagär rädd för är alt de som hade problem eller de som kan länkas fä problem med alkoholkonsumlionen inle har minskal sin konsumtion och atl man där möjligen - men del är alllsä osäkert - fått en övergång till starkare drycker. Det är för atl la reda på del la, för att få bakomliggande fakta, som vi i reservationen 1 krävt en Ulvärdering. Den saken tyckerjag alt både de som förespråkar mellanölsförbudei och de som lidigare gåu emot det skulle kunna vara överens om.

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr lalman! Herr Lundgren sade myckel som jag hade länkt säga. Får jag bara understryka all de undersökningar som gjorts och som förste vice lalmannen nämnde om har gjoris av grupper där de kommersiella iniressena dominerar. Förste vice lalmannen framhåller all utredningarna ger en felaktig bild av förhållandena, del är vilseledande reklam elc. Flera lalare

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpoliliska frågor

pläderar ocksä all ulredningarna icke är lillföriiiliga. Ja, men om man nu är övertygad om all man har räll-och jaglror ni har räll -varförskall man inle kunna göra denna utvärdering på ell neuiralt plan som begärs här? Det ärju väldigl skönl att få bevisat all man har räll i sak.

Jag är ingen mellanölsvän, jag är en realpolitiker som lycker au vi skall fä papperen pä bordet. Jag fattar icke alt lalare efter lalare är uppe och säger att de undersökningarom mellanölsförbudei som har presenterats för allmänheten här i landel är felaktiga, all del inte är sanningsenliga uppgifter som kommer fram, men samtidigt vägrar gå med på en utvärdering där man får delta bevisat och bekräftat? Då blir del tyst i båten och, som Bo Lundgren säger, även mellanölsivrarna kommer att lägga ned sina vapen. Jag fattar inle att riksdagens ledamöler inte kan vara med om en så förnuftig och riklig reservation som här är utskriven.

Del var nägon som tackade de ledamöter i kammaren som icke var nykterister och som tagit sill ansvar. Jag hoppas jag fär tacka alla nykterister som tar sill ansvar och ser lill att en ulvärdering sker.

Förste vice lalmannen TORSTEN BENGTSON (c):

Herr lalman! Det är nägoi mer än ell och ett halvt år sedan mellanölet avskaffades. För det försia året harjag redovisai konsumtionsminskningen pä nära 11 ". i sin helhet. Jag sade inle atl det var enbart mellanöl som orsakade delta, ulan jag sade alt lillsammans med andra ålgärder hade vi fått elt sådanl utomordentligt resultat beiräffande konsumlionen. Jag har flera uppgifter. Del gjordes en Sifo-undersökning inte så långt efter all ett är hade passerat som visade att ungdomens loialkonsumtion av alkohol sjönk med 12 '.■'«. Men jag vill nu inte åberopa detla. Det är för kort tid, och del finns ingen anledning atl göra någon undersökning jusl nu. Men utvecklingen av konsumlionen under det försia årel är i varie fall mycket gynnsam.

Vad jag vände mig mot var bryggeriindustrins missledande, besynneriiga slalislik, där man inte lalar om den totala konsumlionen utan bara räknar i procent och frän ylieriigt låga utgångspunkter. En av våra myckel högi aktade tidningar av högsta kvalitel skrev om en av sina personer, all herr förre förrädaren Pelerzohns parli hade nu ökat med 100 /<. dä han hade lyckats övertala sin hushållerska atl också rösta med partiet Ungefär i den andan har man drivit statistiken när man lalar om proceni frän en ytterligt låg utgångspunkt och därmed får fram förfärande resultat Del är del jag vänder mig mol. Jag är gärna med och debatterat men la då fram de faktiska uppgifter som slår till buds och använd dem! Gör inte sådana missledande saker som atl skriva i procent från en myckel läg utgångspunkt

Överiäggningen var härmed slutad.

A0/?7. /

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan,dels reservalionen nr 1 av Kurt Söderslröm och Bo Lundgren, och förklarades den förra

proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller skatleulskollels hemslällan i belänkandel

nr 33 mom. 1 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Kurt Söderslröm och

Bo Lundgren.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Vissa alkoholpolitiska frågor

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter har röstat för ja-propositionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 266

Nej - 40

Avslår - 5

Mom. 2 a

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2 b

Proposilionergavs på bifall till dels ulskollets hemslällan,dels reservalionen nr 2 av Valter Kristenson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller skatleulskollels hemslällan i belänkandel

nr 33 mom. 2 b rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallii reservalionen nr 2 av Valter Kristenson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Dä Bo Lundgren begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 203

Nej - 99

Avslår - 7

Ao/77. 2 c och 3

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momenl hemställt

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till säkerhetspolisen

§ 8 Anslag till säkerhetspolisen

Föredrogs justitieulskotlets betänkande 1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av broll mol rikets säkerhet m. m. jämte molion.

I proposilionen 1978/79:100 bil. 5 hade regeringen (jusliliedeparlemenlel) under punkien B 4 (s. 35 och 36) föreslagil riksdagen au lill Polisverket Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mol rikets säkerhet m. m. för budgeiårei 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 90 070 000 kn

I della sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:852 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals all riksdagen som sin mening lill regeringen skulle anföra att säkerhetspolisens verksamhet i forlsällningen enbart borde inrikias pä all moiverka spionage och förebygga fascistiska ligors verksamhel (yrkandet 1), atl riksdagen hos regeringen hemställde alt den del av säkerhetspolisens organisation som innebar registrering och rapportering av polilisk verksamhel snarast upplöstes (yrkandet 2) samt all förevarande anslag reducerades i enlighel därmed (yrkandel 3).

Ulskollel hemställde

1. atl riksdagen beiräffande inriktningen av säkerheispolisens verksamhel
m. m. skulle avslå molionen 1978/79:852 i denna del (yrkandena 1 och 2),

2. all riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall lill regeringens
förslag och med avslag på molionen 1978/79:852 i denna del (yrkandel 3) till
Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott
mol rikels säkerhet m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag
av 90 070 000 k t

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Vänsterpartiet kommunisterna har i molionen 852 yrkal atl riksdagen som sin mening anför att säkerhetspolisens verksamhel i fortsättningen enbart bör inrikias på all motverka spionage och förebygga fascistiska ligors verksamhel, vidare atl riksdagen hos regeringen hemställer all den del av säkerhetspolisens verksamhel som innebär registrering och rapportering av polilisk verksamhet snarast upplöses. 1 konsekvens härmed har vi begärl all anslagel till särskild polisverksamhet reduceras.

Likartade yrkanden har vi avstyrkt förr om åren, säger justilieulskoltet och menar all så får del bli också i år. "Enligl utskottets mening har sedan frågan senast prövades inie inlräffal någon omständighet som föranleder utskottet att göra annan bedömning av motionsspörsmålen än lidigare", heler det i uiskoiieis betänkande.

Jag vill fråga justilieutskollels förelrädare följande:

Har inte utskottet uppmärksammat atl en medarbetare i säkerhetspolisen

har lämnat sensationella uppgifter om hur personer registreras pä politiska grunder och hur t. o. m. uppgifter utlämnats lill arbetsgivare, till allvarlig skada för anställd? Har inle ulskollel uppmärksammat all stor oro uppställ i pressen över alt säkerhetspolisens avlyssningsmeioder ulgör ell hot mol anonymiteten, som iryckfriheislagsiiftningen skall skydda?

Om ulskollel inte uppmärksammat dessa frågor är det minsl sagl anmärkningsvärt Om däremot ulskoitet uppmärksammat dem och ändå inte finner atl de bör beaklas, är del ännu mera anmärkningsvärt,

Justitieutskotieiåberoparocksåettsexärgammaltbetänkandei vilket man ansersig ha redovisat uppbyggnaden av den polisiära säkerhetstjänsten. Om della kan sägas tvä saker,

1, Redovisningen utvisar inle vad säpo sysslar med utöver de officiellt angivna uppgifterna,

2, Underde sex årsom förflutit sedan delta betänkande avlämnades har en rad skandaler blottats rörande säpos verksamhet. Låt mig bara nämna sjukhusaffären i Göleborg och de nu akluella åsiktsregistreringarna.

Behandlingsordningen är någol egendomlig, 1 ett senare sammanhang avser juslilieulskollel alt behandla frågor som gäller säpos organisation, verksamhet och den parlamentariska kontrollen. Men man anslår pengar redan nu till en verksamhet, om vars omfattning och inriklning man senare skall besluta. Men lydligen anser ulskollel au åsiktsregistrering och rapportering även i fortsättningen skall förekomma.

Den inriktning av säkerhetspolisens verksamhel och krav på att fä slut på registrering och rapportering av politisk verksamhel, som vi föreslagil i motionen, är vikliga demokratiska krav, Ell bifall lill dessa yrkanden möjliggör ocksä en reducering av anslagel lill säkerhetspolisen. Ulan särskild framräkning av beloppet är del i dag inte möjligt all yrka pä en sådan reducering av anslaget. Vi anser del dock vara en logisk följd av ett bifall till motionens två försia yrkanden au ocksä anslagel reduceras. Jag yrkar därför bifall lill molionen 852, yrkandena 1 och 2,

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till säkerhetspolisen

BERTIL LIDGARD (m):

Herr lalman! Herr Berndlson har redan redovisai ulskollets skäl till etl avstyrkande av den motion som han nu har pläderat för, varför jag inte ytterligare skall gå in påden saken. Del rör sig ju härom en gammal följetong frän 1971, som riksdagen diskulerat prakliskl taget varie åroch där man inte funnit skäl atl bifalla motionerna.

Men, herr Berndlson, jag skall inte påstå alt allting är så gott som del borde vara. Del sker ju dock en utveckling pä delta område, och nu i dagarna-den 26 februari - har rikspolisstyrelsen redovisai ett förslag till översyn av verksamhelen och organisationen vid dess säkerhetsavdelning. Det kan i det här sammanhanget vara av etl visst inlresse atl ta fram vad som sägs frän rikspolisstyrelsen på denna punkt. Man säger all möjligheterna att arbeta öppnare ulan au effektiviteten blir lidande har övervägts och resulterat i ett konkret program. Bl, a, kan nämnas ökade kontakier med länspolischeferna och polismästarna med information även lill ledamöterna i polisstyrelserna.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till säkerhetspolisen

Eu faktamaterial om säkerhetspolisens organisation och verksamhet skall sammanställas och göras offentligen tillgängligt Särskilda föreskrifter skall utarbetas för all i samverkan med åklagarmyndigheten tillgodose massmedias behov av informalion i akluella förundersökningsfall.

Så långl rikspolisstyrelsen. Här har man alltså redovisat en strävan mot slörre öppenhet i den nödvändiga verksamhet som bedrivs från säkerhels-polisens sida.

Atl utskottet tvingats la upp den nu aktuella motionen från kommunisterna helt separat sammanhänger med alt det i denna molion finns etl yrkande som gäller anslag. Om del inte hade varit pä del sätiei skulle vi ha bunlai ihop den med andra moiioner som är omnämnda i jusiiiieulskottels belänkande och som kommer att behandlas senare när vi har fält eu förslag i fråga om den parlamentariska insynen, eu förslagsom vi vänlar skall komma senare under året Dä kommer vi atl få lilllalle lill en sakdiskussion i denna fråga. Vi kommer alt ha ell bällre underlag för en debali än vi har f n., och ännu bällre underlag för en sådan här diskussion blir del den gäng dä vi har spionbrolisutredningens belänkande och de förslag som delta kan föranleda. Del tar ju direkl sikte pä den första punkien i molionen. Del finns även en annan utredning som berör detta område.

Herr lalman! Mol denna bakgrund yrkar jag bifall lill ulskollets hemställan och avslag på molionsyrkandel.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Bertil Lidgard betecknar denna fråga som en gammal följetong sedan 1971. Ja, lyvärr är följetongen så gammal, och tyvärr har säpo med sill egel agerande levereral stoff lill avsnitt efter avsnitt i denna följetong. Del enda slut jag kan se på den är atl riksdagen definitivt någon gång sätter stopp för den poliliska åsiktsregistreringen.

Jag kan inte se någon annan konsekvens av uiskoiieis slällningslagande än all del innebär att säkerhetspolisens verksamhet inte skall inskränkas, på del säll som vpk föreslår, lill att gälla bekämpande enbari av spionage och förebyggande av fascistiska ligors brottsliga verksamhel. Jag kan inie heller finna annal än all ulskollets ställningstagande innebär au säpo även framdeles skall kunna bedriva en politisk verksamhel utöver dessa uppgifter, och del tyckerjag är beklagligl for rättssäkerheten och demokratin.

Jag har i min hand en ordentlig bunt pressklipp, som berätlar om de avslöjanden om säpos åsikisregisirering som har förekommil och om den oro denna har vållat bl. a. i pressen. Men juslilieulskollel låter sig inte oroas av sådant. Där oroas man inie över en polisverksamhet som lar sig sådana uttryck som all resultatet av telefonavlyssning ocksä meddelas arbetsgivare och leder till problem för anslällda. Där oroas man inte över au skyddel för personer som lämnar uppgifter till pressen, en viklig beståndsdel i tryckfriheten, hotas genom säpos telefonavlyssning. Etl justilieulskott som lar så läll på allvarliga problem kan endasi skapa oro bland allmänhelen.

Vi fär säkerligen tillfälle atl återkomma till dessa frågor, som Bertil Lidgard säeer. Vi får del väl om inte annal så i samband med konsiilulionsulskoueis

granskningsbelänkande. Vi har anmält som granskningsärende frågan om kontrollen över säpos verksamhel.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 852 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndlson begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till säkerhetspolisen

Den som vill atl kammaren biföller juslilieutskollels hemställan i betänkan-del nr 20 mom. 1 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 852 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Nils Berndlson begärde röslräkning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 288 Nej - 12

Mom. 2

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 9 Föredrogs

Justitieuiskoiieis belänkanden

1978/79:21 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag

lill jusliliedeparlemenlel m. m. 1978/79:22 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviu gäller anslag

lill polishus, m. m. jämte moiioner 1978/79:23 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag

till brottsskadenämnden m. m. 1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag

till brottsförebyggande rådet jämte moiioner

Kammaren biföll vad utskottet i dessa belänkanden hemslälli.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utrycknings-bidrag för värnpliktiga

§ 10 Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

Föredrogs försvarsulskoilets betänkande 1978/79:16 med anledning av förslag i proposilionen 1978/79:100 om höjda ulryckningsbidrag för värn-pliktiga jämie motioner.

1 proposilionen 1978/79:100 bil. 7 hade regeringen (försvarsdepartementet) - efter föredragning av försvarsminislern Lars De Geer - under Del militära försvaret (s. 79-81) bl. a. föreslagil riksdagen alt godkänna vad han hade förordat om förmåner äl värnpliktiga m. fl. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen hade försvarsministem bl. a. föreslagil all utryckningsbidraget för värnpliktig den 1 juli 1979 höjdes frän 1 000 kr. lill I 500 kr.

1 della sammanhang hade behandlals molionerna

1978/79:251 av OlofPalme m. fl. (s), vari såviu nu var i fråga (yrkandel 1) hemslällls att riksdagen beslutade all ulryckningsbidragel skulle höjas lill 1 500 kr. med verkan från den 1 januari 1979,

1978/79:593 av Pär Granstedt (c), vari yrkats atl riksdagen beslutade all ulryckningsbidragel lill värnpliktiga skulle höjas lill 1 500 kr. med relroaktiv verkan från den 1 januari 1979,

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fräga (yrkandel 4) hemslällls alt riksdagen uttalade sig för all de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga förbättrades i enlighel med vad som angetls i motionen, innebärande såvitt nu var i fräga all uttryckningsbidraget skulle höjas till I 500 kr. fr. o. m. den 1 januari 1979, samt

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 2) hemslällls atl uttryckningsbidraget höjdes lill I 500 kr. från den 1 januari 1979.

Ulskollel hemställde

all riksdagen med anledning av proposilionen och med bifall till molionerna 1978/79:251, yrkandel 1,1978/79:593,1978/79:696, yrkandet 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandel 2, beslutade all ulryckningsbidragel för värnpliktig fr. o. m. den 1 januari 1979 skulle uppgå lill I 500 kr.

Reservalion hade avgivils av Per Petersson (m), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Arne Remgård (fp) som ansett atl utskottet bort hemställa

all riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag pä motionerna 1978/79:251, yrkandel 1, 1978/79:593, 1978/79:696, yrkandel 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandel 2, beslutade all ulryckningsbidragel för värnpliktig fr. o .m. den 1 juli 1979 skulle uppgå till 1 500 kr.

Till betänkandet hade fogals ell särskilt yttrande av Bengt Gusiavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström, Roland Brännström och Karl-Erik Svartberg (samlliga s).

HANS LINDBLAD (fp):

Herr talman! Jag röjer väl ingen statshemlighet, om jag säger all min uppgift nu kanske inte är den roligaste. Det gäller utryckningsbidraget, som infördes för nägra är sedan med ungefär följande motivering: När den värnpliktige rycker ut och alltså inte längre har fri kost och fritt logi, blir del en slor ekonomisk påfrestning för honom innan han får sin första avlöning. Utryckningsbidraget skall hjälpa vederbörande från ulryckningsdagen tills han får den första lönen efter värnplikten.

Bidraget är i dag 1 000 kn Folkpartiregeringen föreslår en höjning med 50 %, alltså lill 1 500 kr., fr. o. m. den 1 juli, dä näsla budgetär böriar.

Här föreligger nu en rad moiioner, tillstyrkta av utskoltsmajoriteten, som föreslår att höjningen skall ske retroaktivt redan från den 1 januari 1979. Jag tillhör reservanierna, som anser all man skall följa regeringens förslag.

Förslaget alt höja retroaktivt är i och för sig ingenling nytt En utskotts-majoritet fick igenom det förslaget i böoan av 1970-talet mot den dåvarande regeringen, omjag inte minns galet Det är klart all det är lält att argumentera för att en höjning sker lidigt. Men allt som är önskvärt kan inle genomföras -det är inle konstigt all summan av alla goda förslag är långt slörre än nationalprodukten. Del är alllsä inle i och för sig självklart all utryckningsbidrag alltid skall gälla kalenderår, när alla övriga värnpliktsförmåner och statens ulgifter i övrigl normall inriktas pä budgetår. Man kan väl säga alt vilken lidpunkt man än väljer så missgynnas de som skulle kommil i fråga, om den bestämts lill dagen före eller månaden före. I den meningen är varie social reform en orättvisa mot dem som fick ett behov just innan en förmån infördes eller någonting förbättrades. Vi känner ju till de mångåriga diskussionerna om orättvisan mol de kvinnor som blev änkor före etl visst datum i börian av 1960-talei eller om alt ersällning lill brottsoffer inte ulgår om brottet ägde rum före ell vissl datum.

Del är många som talar om all budgetunderskottet är för stort Ändå är del här fråga om etl förslag som skulle öka budgetunderskottet under innevarande budgetär, eller också förutsätter man rätt kraftiga omdispositioner inom försvarsanslagen - omdispositioner som kan vara besvärliga atl göra sent under etl budgelår, då löner, utbildningsdagarnas antal, materialleveranser och myckel annat redan är fastlåsta. Del är i så fall risk för alt pengarna las från övningsverksamheten, vilket leder lill en försämring av ulbildningen.

Elt argument i utskottsmajoritetens skrivning är: "Etl tungt vägande skäl är den svåra situationen på arbetsmarknaden som möler många utryckande." Jag anser alt man bör vara försiktig med alt säga atl ulryckningsbidragel skall vara ett led i arbetsmarknadspolitiken, eftersom det är till för att leva på tills den första lönen utbetalas. För den som är arbetslös skall den vanliga arbetsmarknadspolitiken med arbetslöshetsersättning och sådant träda in. Ulryckningsbidragel är inle dimensionerat efter den arbetslöses förhållanden - då skulle del vara fråga om betydligt större belopp. För dem som inte har något arbele måsle de allmänna arbetsmarknadsåtgärderna gälla.

Vill man se utryckningsbidragen som elt led i en stimulanspolitik, kan vi

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda uliycknings-bidiågför värnpliktiga

5 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

nolera att krav på höjda sädana bidrag inte framfördes när olika partier lade fram sina förslag om stimulanspaket i börian av innevarande budgetär. Nu, när allt fler i stället lalar om all man snarare bör slrama ål än siimulera, är det kanske inte stimulanspolitiska motiv som bör anföras förde här utrycknings-bidragen.

Men del är klart atl det finns starka skäl för all höja ulryckningsbidragen -annars hade regeringen inle heller föreslagil en höjning med 50 %. Del finns skäl atl allmänt höja värnpliksförmänerna, men både höjningarnas storlek och takten i höjningarna måste vägas mot våra stalsfinansiella möjligheler. Del kan sägas alt de som nu är mest angelägna om att öka ulgifterna också bör vara en aning återhållsamma i sin kritik mot budgetunderskotiets storlek.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalionen.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Jag vill böria med all yrka bifall lill föreliggande betänkande.

Del finns som bekant ett antal motioner, bl. a. från vpk, som alla har det gemensamt all höjningen av ulryckningsbidragel till I 500 kr. skall gälla retroaktivt från den I januari 1979 och inte, som regeringen föreslår, från den I juli 1979.

Jag är överens med ulskollsmajoriteien när den bl. a. skriver i belänkandel: "Ell tungt vägande skäl är den svåra silualion på arbetsmarknaden som möter många utryckande."

Den motivering som folkparliel och moderalerna anför mol all höjningen skall gälla från den 1 januari är litet löjeväckande. De åberopar det nuvarande besväriiga budgetläget.

Om folkpartister och moderater vill leva upp till att vara sparsamma med statens ulgifter borde de som försia uppgift begränsa den del av försvarskostnaderna som går ät för alt producera militära flygplan och andra dyra krigsmaskiner. Eller varför inte göra allvar av au klämma ål den ekonomiska och organiserade broiislighelen i del här landel? Men sä långl sträcker sig naturiiglvis inle sparsamhetsivrarnas omsorg om det ansträngda budgetläget Den begränsar sig lill atl angripa den grupp som faktiskl behöver varie krona efter fullgjord värnplikt

Den föreslagna höjningen är ganska blygsam med tanke på den ekonomiska silualion som flerlalel av de värnpliktiga stär inför vid utryckningsdagen. Värnpliktstjänstgöringen innebär ell slort ekonomiskl avbräck. Många ungdomar får skuldsätta sig, vilket leder lill problem också efter värnpliklen. Familjebildningen sker också lidigare i dagens samhälle än förr.

Vi från vpk anser därför alt höjningen av ulryckningsbidragel från den 1 januari 1979 lill I 500 kr. mäsie följas ganska snart av ytterligare höjning.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c):

Herr talman! I det betänkande som nu behandlas las frågan upp om lidigareläggning av en höjning av utryckningsbidraget. Vi har frän centerns

sida tyckt all det var en viktig rättvisefråga atl även de som ryckte ul under den första hälften av året fick del av det höjda bidraget. Det är egentligen lilel anmärkningsvärt all regeringen efter försvarsutskottets handläggning av elt lidigare ärende 1975 inle redan från börian föreslog att alla under året skulle få del här ulryckningsbidragel.

Del är över 35 000 värnpliktiga som berörs, och beslutet kostar ungefär 17 milj. kr. Den summan skall då ses i sitt rälla sammanhang, dvs. i samband med de ca 14 miljarder som försvaret i övrigt kostar och dessutom i samband med den kärva arbetsmarknad som de värnpliktiga möter nu under våren, där del är viktigt alt hjälpa till. Jag tror ocksä alt man kan göra besparingar genom alt de värnpliktiga annars skulle ha fått klara sin sociala situation på annat säll, t. ex. genom andra ekonomiska ersättningar, vilket man nu slipper genom atl de värnpliktiga fär etl ordentligt ulryckningsbidrag. Jag tycker atl del som framför alll bör observeras är regeringens ansvar för all se lill atl de värnpliktiga som nu rycker ut också möter en arbetsmarknad som kan ge dem meningsfulla jobb.

Hans Lindblad log upp del här kostnadsöverskridandet. Men det skall nalurliglvis ses i annat sammanhang, nämligen att regeringen själv gär fram med elt budgetunderskott pä 45 miljarder. Då förefaller de 17 miljonerna inte vara nägon särskilt stor utgift.

Jag lycker att regeringens agerande i den här frågan varit något oklart Försvarsminislern har under hand gjort gällande atl han stöder de värnpliktigas krav. Detla har sedan tagils tillbaka några dagar därefter. Man har fält en allmän känsla av atl regeringen varit ganska splittrad i den här frågan, och del är beklagligt för de värnpliktiga.

Del är självklart ocksä tråkigt atl moderaterna intagit samma negativa hållning lill de värnpliktigas berättigade krav som folkpartiregeringen har gjort i den har frågan.

Med delta, herr lalman, ber jag att få yrka bifall till hemställan i försvarsutskottets betänkande.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Först ber jag att få hälsa Gunnar Björk välkommen till den socialdemokraliska linjen. I de tidningsullalanden som tidigare har gjorts från centerns och Gunnar Björks sida har man inte velat svara på frågan hur man skulle ställa sig lill detla ärende. Dä socialdemokralerna inte har majoritet i riksdagen och av egen kraft inte kan genomföra sina krav, ärjag glad över atl centern pä denna punkl har anslutit sig till vår linje.

Hans Lindblad sade atl uppgiften att tala för reservationen inle var rolig för honom. Det är klart all det är mycket som inte är roligt här i livet. Och Hans Lindblad kommer tydligen, av andra tidningsuppgifter att döma, att få uppleva även andra situationer som inte är särskilt roliga, t ex. när det gäller B3LA-frägan. Nu förstår jag bätire varför Hans Lindblad i tidningar har talat om atl han inte vill sitta med i utskottet när del ärendet behandlas. Där handlar del om en penningrullning som redan är uppe i 500 milj. kr. Den är Hans Lindblad beredd alt säga ja till. Här handlar det om 17,5 milj. kr. som

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utiycknings-bidragför värnpliktiga

han säger nej lill.

Hans Lindblad lalade om budgelunderskoltel, del slaisfinansiella lägel och att det är många som anser alt man nu måste strama ät Jag vill dä instämma med Gunnar Björk. Del är trots alll ganska lilet pengar det handlar om, och enligt min uppfattning skall della inte alls påverka budgetunderskottet Del besked som man skall ge på denna punkt är: Della får knektarna beiala inom sina raman Del är inte heller rimligt -det är en konsekvent socialdemokratisk linje - att åtstramningar, som de har gjort under treparliregeringens lid och lydligen skall göra under folkpartiregeringens lid, skall drabba de sämst ställda, i della fall de värnpliktiga.

Det är speciellt bra atl vi nu, strax före värnpliktsriksdagen i Örebro, får tillfälle att ta slällning i denna fråga. Värnpliktsriksdagen tar upp flera vikliga frågor: värnpliklsfacklig organisering, 40-timmars arbetsvecka och de ekonomiska förmånerna. Alt riksdagsmajoriielen nu uppenbariigen är beredd att omedelbart, med retroaktiv verkan, höja ulryckningsbidragel till I 500 kr. skall ses som en framgång förden värnpliktsfackliga kampen. Detta bör också vara en uppmuntran lill en hård fortsatt kamp från de värnpliktigas sida för sina rättigheter. Socialdemokratin har inte svävat pä målet i denna fråga. Med stöd av socialdemokratin kan alltså de värnpliktigas krav i detla avseende lillgodoses.

Men det är allvarligl all regeringen vill förvägra 35 000 värnpliktiga ett bättre utryckningsbidrag. Det är uppenbart att del i folkpartiets Sverige är svårt alt vara värnpliktig. Jag vill beklaga alt försvarsministern inte är här i kammaren när denna fråga i dag avgörs. Han harenligt uppgift nu fått ge sig ut på en ökenvandring, närmare bestämt i Sinai. Jag skulle ha velal fräga honom varför folkpartiregeringens annars sä frejdige försvarsminister blivit överkörd av folkpartiets riksdagsgrupp och av regeringen. Jag fär nöja mig med atl i stället ställa frågan till Hans Lindblad. Varför vill ni förvägra 35 000 värnpliktiga elt hyggligt utryckningsbidrag? Under den socialdemokraliska regeringens tid fick de värnpliktiga ulryckningsbidragel direkt, efter initiativ av socialdemokraterna i försvarsulskoliet

Hans Lindblad har svårt all förslå att arbetsmarknadsskäl kan tala för höjningen. Del är lätl för honom all säga, men för den värnpliktige, som riskerar atl drabbas av arbetslöshet, är det inle särskilt svårt atl förslå alt dessa pengar är väsentliga. Jag har däremot svårl att förstå all exempelvis ulskollets ordförande Per Petersson, som kommer från Norrbottens län, det län i landel som har drabbats hårdast av sysselsättningsläget, inte vill vara med om att redan nu ge de värnpliktiga denna förbättring. Del kan sägas vara en marginell förbättring, men den kan ändå hjälpa de värnpliktiga under en övergångslid, lill dess de kan få det kontanta stödet vid arbetslöshet eller få pengar från A-kassan eller jobb. Såväl folkpartiet och centern som moderalerna har kastat ul nära 500 milj. kr. på ell flygplan som nu spolas. Centern har nu under galgen sagt alt man på den här punkien vill stödja socialdemokralerna, och del är bra. Men de övriga anser sig alltså ha råd atl slänga bort 500 milj. kr. samtidigt som de sätter sig emot 17 milj. kr. till de värnpliktiga. Är detla verkligen rimligt, Hans Lindblad?

Jag vill lill sisi cilera vad värnpliktiga arbetsgruppen sagt om utrycknings-bidraget; del speglar den verklighet som de värnpliktiga lever i:

"För majoriteten av de vpl innebär lumpen atl de måste skuldsätta sig för atl klara sin plikt Alt sen komma ul och fö en peng som 1979 på våren motsvarar 600 kronor 1975, kommer inte att kännas bra.

Den otroligt häriiga muckardagen byts snabbi ut mol samhällets hårda verklighet för unga människor.

Nä du, Lasse De Geer, se nu till alt grabbarna fä 1 500spänn närde muckar i vär. Del känns inie muntert all vela atl de flesla har muckat när ökningen kommer, frän försia juli.

Kom igen. Visa att du kan lyssna på de värnpliktiga, inte bara på generaler som vill köpa kulor och krut"

Den uppmaningen kan gälla moderaterna och folkpartiet också.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

HANS LINDBLAD (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Del är klart alt man allmänt kan säga all budgetunderskottet är för slort, och sedan på punkt efter punkl säga att det inte blir så myckel större av atl man ökar pä del litet Men det intressanta är naturiigtvis vad summan av alla dessa plus blir. Blir budgetunderskottet då större eller mindre?

Observera atl vad vi här diskuierar är budgetunderskottet för innevarande budgetär. Riksdagen har för detla budgetår redan gjort en avvägning mellan de olika huvudtitlarna och uttalat sig om vad som är angelägnast. Får man ytterligare 17,5 milj. kn deua budgelår är det inte alldeles klart all de pengarna skall hamna inom försvarsbudgeten. Det kan hända atl det finns sociala, kulturella och andra behov som i och för sig är lika angelägna. Gränsnytlan för pengarna behöver inle bli störst om man satsar dem på just delta område.

Här säger man alt vi klämmer äl de värnpliktiga. Vad det är fråga om är atl höja bidraget från den 1 juli - det kan inte vara en försämring för dem som nu ligger inne. Tycker man att de som nu ligger inne skulle ha haft en höjning skulle man naturligtvis ha ställt det kravet tidigare.

Men det är självklart all del vore önskvärt atl göra retroaktiva höjningar. Men som jag sade tidigare är summan av alla önskvärda saker större än Sveriges nationalprodukt. Del är inte särskilt populärt alt tala för sparsamhet i något läge.

Sä till arbelsmarknadsskälen. Jag vidhåller att motiveringen för utryckningsbidragen närde infördes var atl deskulle räcka fram lill första lönen. Det sades alltså inte att de skulle ses som en insats mol arbetslöshet. Det finns det andra medel för, och i sä fall skulle det behövas mycket större belopp. De här människorna skall hjälpas direkt om de är arbelslösa.

Jag skall inte prata myckel om flygmaskinen, men Åke Gustavsson kommer all märka en sak i det sammanhanget Del har sagts atl säger man nej lill den så kommer budgetunderskotlet att minska. Det noteras att nu blir det nej. Och budgetunderskottet kommer all öka! Försvaret får de pengar som lidigare angivits, men dessutom kommer vi tydligen att fä en hel del

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

ytterligare ulgifter via industridepartementet Men den deballen fär vi föra senare.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kon genmäle:

Herrlalman! Åke Gustavsson säger alt centern harändrai sig under galgen. Det är etl konstigt uttryck. Vi tog ställning i utskottet, där vi biträdde en motion av Pär Granstedt, som överensstämde med socialdemokratiska moiioner. När Åke Gustavsson säger sig ha läst lidigare tidningsullalanden, sä vill jag uppmana honom atl inte tro på allt som står i lidningarna.

Jag tycker atl Åke Gusiavsson gör ett fult påhopp pä en militär yrkesgrupp när han kallar dem för knektar. Jag vet inte vilken innebörd han lägger i det uttrycket, men man får en känsla av alt Åke Gustavsson har undandragit sig all tänkbar möjlighet att påverka försvarspolitiken, trots alt han sitter i en rad försvarsuiredningar och i försvarsutskottet. När han talarom kulor och krut får man näslan en känsla av att de militära myndigheterna hell bollar med sina miljoner själva. Jag tycker Åke Gustavsson skall påverka försvarspolitiken, när han nu har möjlighet lill det, och inte skälla ul en yrkesgrupp som gör sä goll den kan efter de riktlinjer som politikerna har gett den. I så fall tyckerjag att han skall kritisera politikerna i slällel.

Folkpartiets tjänslgöringsproblem blir väl en senare fråga. Men jag håller med Åke Gusiavsson om all del i den här frågan tydligen är försvarsministern som inle tjänstgör, i varie fall inte i kammaren när den här frågan avgörs. Del är möjligt all ökenvandringen i Sinai kan vara väl så upplyftande för honom som atl svara pä hur den här frågan har hanterats i regeringen.

Jag tycker det är värdefullt all socialdemokralerna och centern har fått majoritet för sina ståndpunkter i utskollet, men jag delar inte de värderingar som Åke Gustavsson ger uttryck för när han skäller på en militär yrkesgrupp.

ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag har inle skällt på den yrkesgrupp som militärerna utgör. Däremoi harjag under den tid som jag har sysslat med försvarspolitiken lärt mig att man oerhört kritiskt skall lyssna ocksä på vad militärerna säger. Turerna kring flygplansaffären hargjort all inte bara jag utan ocksä en hel del andra politiker har dragil slutsatser av FMV:s agerande. Där har vi ett exempel pä hur vissa militärer har agerat Del är t. o. m. föremål för prövning av såväl KU som JK.

Jag tycker inle all ordel knektar är nedlåtande. Om Gunnar Björk anser del, så får del slå för hans räkning.

Man skall inte tro alll som slår i tidningarna, säger Gunnar Björk. Nej, det skall gudarna veta alt man inte skall göra. Men i del här fallet harjag utgått frän vad Värnpliklsnytt har skrivil. Jag lycker atl de värnpliktiga journalister som jobbar på Värnpliklsnytt gör ett hederiigi och rejält arbele. Jag tror inte de försöker bluffa någon.

Summan av alla plus blir slor i budgetunderskoiiel, säger Hans Lindblad. Då har han ingenling lärt, han har inte ens läsl ulskoltsbeiänkandel.

Majoriteten i ulskollel skriver nämligen beträlTande dessa 17,5 milj. kr. som en höjning av ulryckningsbidragel medför, all utskollet räknar med att merkosinaden skall bestridas inom den för budgeiårei gällande ekonomiska ramen för det mililära försvaret Det blir alllsä ingen merkostnad. Men när man vill ta dessa pengar inom den ekonomiska ramen för del mililära försvaret, dä säger man nej i folkparliels Sverige. Samtidigt har man varit med om all "smälla i väg" pengar lill storföretagen i olika sammanhang men 17,5 milj, kr, lill de värnpliktiga nobbar man. Del tyckerjag uppriktigt sagl är svagt

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

HANS LINDBLAD (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har faktiskl läst mer än Åke Gusiavsson, för där han slutade alt läsa upp ur utskottsbetänkandet står följande: "Beslutet innebar bl, a, atl riksdagen bemyndigade regeringen all justera utgiftsramen för del mililära försvaret för budgetåret 1978/79 med den del av ökade kosinader för vissa förmåner ät värnpliktiga som överstiger vad priskompensalionen enligt netioprisindex ger," Del är krångligt men del innebär all den ekonomiska ramen skall höjas om det här innebär en utgift över netioprisindex.

ÅKE GUSTAVSSON (s) kon genmäle:

Herr talman! Enligl min bedömning kommer den ekonomiska ramen inle alt behöva vidgas. Men vi skall inle forlsälla den härdebalten ytterligare. Vi fär se vad som händer när sluiräkningen kommer.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr lalman! När man hör Åke Gustavssons inlägg i denna debatt, får man en känsla av att del viktiga egentligen inte är utryckningsbidraget till de värnpliktiga utan det socialdemokraliska partiels allmänna förträfflighet Del är klart alt det är valår i är, men jag tror all del ändå finns anledning konstatera all etl engagemang för all skapa goda ekonomiska förhållanden för de värnpliktiga finns ocksä pä andra håll än inom del socialdemokraliska partiet. Jag lycker faktiskt alt Åke Gusiavsson kunde kosta pä sig den generositeten all erkänna della. Del vore ganska klädsamt av Åke Gustavsson och hans partivänner all göra elt sådanl erkännande.

Bakgmnden till detta ärende är alt ulryckningsbidragel inle har höjts sedan 1975 och alltså blivit ganska kraftigt urholkat Den höjning som nu föreslås till I 500 kr. är följaktligen mycket väl motiverad. Den innebär i och försig ingen standardförbättring - vilkel hade varit önskvärt - men i alla fall ett återställande något så när av den slandard som ulryckningsbidragel hade 1975.

Det måste då upplevas såsom djupt orättvist av alla nu tjänstgörande värnpliktiga inom försvaret som råkar ha sin ulryckningsdag före den Ijuli alt de skulle gå miste om denna höjning, som egentligen är en kompensalion för inflationen. Del är bakgrunden till att motioner har väckts i denna fråga. Jag är en av motionärerna. Man skall inie avslöja statshemligheter, sade Hans Lindblad. Jag skall ändå avslöja hemligheten att jag, när jag väckte min

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

molion, visste alt mina partikamrater i utskottet var positiva till det krav som ställdes i motionen. Del kan vara en nyttig kunskap för Åke Gustavsson, som talar om medgivanden under galgen och sådana saker.

Jag lycker alllsä atl del är ell rällvisekrav att den reform som genomförs i dag skall beröra alla som f n. yänstgör såsom värnpliktiga inom försvaret Det är positivt att också utskottets majoriiei har den inställningen. Jag vill uttrycka min glädje över den positiva behandling som min och andra motioner i delta ärende har fäll och yrkar bifall lill uiskoiieis hemslällan.

ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag erkänner gärna all det finns positiva viljor både hos Pär Granstedt och hos Gunnar Björk i Gävle. Jag beklagar bara att Pär Granstedt och Gunnar Björk förra året, när riksdagen hade alt behandla precis samma krav frän socialdemokraliskl håll, inte var beredda atl acceptera en höjning av ulryckningsbidragel. Då röstade den samlade borgerligheten i Sveriges riksdag ned vårt krav. Hade Pär Granstedt vid den lidpunklen stött oss, hade jag kunnat ge det erkännandet att den positiva viljan var väldigl stor. Uppriktigt sagt irorjag atl det är andra saker som har gjort att centern nu under galgen har intagit denna ståndpunkt Därför vill jag cilera vad min partikamrat Bengt Gustavsson sade om ulryckningsbidragel under den allmänpolitiska debatten, när man inte visste hur del skulle gä. Han anförde då:

"Med del arrangemanget har de ansvariga statsråden inte bara lagt upp stjärten, utan de har också knäppi ner byxorna. Det skall bli intressant att se om moderater och centerpartister vill lägga fingrarna emellan när vi och de värnpliktiga låter rottingen vina."

Centern var klok nog all dra undan fingrarna, dock inte moderalerna.

PÄR GRANSTEDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! Man får nästan ett intryck av att vårt ställningstagande har skett i något slags rädsla förden förödande kritik som vi annars skulle ha mött från Åke Gusiavsson. Det är klart alt självförtroende är en posiliv egenskap -och den skall Åke Gusiavsson vara glad över att ha - men della självförtroende kan någon gäng bubbla över, vilkel kanske är fallet jusl nu i denna debau.

Anledningen till atl vi har föreslagil att del höjda ulryckningsbidragel skall utgå retroaktivt från den 1 januari är att vi lycker all det är rikligt. Vi tycker alt del inte är skäligt atl riksdagen nu fattar beslut om etl höjt utryckningsbidrag och sedan utestänger kanske huvuddelen av alla dem som nu tjänstgör ute pä förbanden. Så enkelt är det.

Del är alltså inte den stora skräcken för vad Åke Gustavsson annars skulle säga lill oss utan en rimlig rättvisebedömning som ligger bakom vårt ställningstagande.

■ ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del är rörande atl höra Pär Granstedt säga atl del är ell rällvisekrav. Det är ett rällvisekrav 1979, men 1978 struntade man blankt i vad värnpliklsopinionen tyckte pä den här punkten. Pär Granstedt var 1978 med om att avslå samma krav.

Rädsla för socialdemokralerna finns del kanske anledning all känna i och för sig med lanke på den sakliga tyngd som våra argument har, men det vikliga i sammanhanget tycker jag är alt lyssna pä den värnpliktsfackliga opinionen. Del gjorde socialdemokralerna 1978, och del gör vi 1979. Ni är välkomna i gänget. Pär Granstedt!

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utrycknings-bidrag för värnpliktiga

PÄR GRANSTEDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kanske bör påminna Åke Gusiavsson om atl ärendet som vi behandlar i dag gäller lidigareläggning av en höjning av ulryckningsbidragel. Rältvisekravel som vi har ställl är att den höjning som riksdagen nu beslutar om skall gälla alla som f n. tjänstgör.

Det är alltså läget i dag. Någon parallell med den debatt som fördes förelt år sedan finns det ingen anledning all dra. Den gången vidiogs det andra förbältringar pä del värnpliktssociala omrädel, och del gäller alllsä att se frågorna i etl helhetsperspektiv. I dag är del ulryckningsbidragel som det handlar om, och rältvisekravel är alt förbättringen skall gälla alla.

Talmannen anmälde alt Åke Gusiavsson anhållit atl lill protokollet fä antecknat alt han inte ägde räll lill ytterligare replik.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Jag kan fatta mig tämligen kort i den här deballen, efiersom utskottets majoritel har ultalal sig för bifall lill vår och andras moiioner som kräver all höjningen av ulryckningsbidragel skall ske retroaktivt från den 1 januari. Den folkpartisiiske försvarsminislern lär enligt vad som har uppgivils i massmedia ha slälll sig positiv lill en börian till en sådan åtgärd, men det har i vart fall inle påverkat de folkparlisliska utskotlsledamöierna, som i det här fallet gär i allians med moderaterna för atl förhindra au de värnpliktiga som rycker ul under våren får del av penningiillskoliet

De moderal-folkpartisliska reservanierna hänvisar lill nuvarande besvärliga budgetläge och önskvärdheten av en stark återhållsamhet med statens medel. Hans Lindblad säger här i debatten atl man nalurliglvis mäste avväga och prioritera utifrån helhetsbehoven. De 17 miljonerna skulle kanske kunna användas lill kulturella eller sociala ändamål, säger herr Lindblad. Jag vill dä understryka att här gäller det sannerligen en social åtgärd av hög prioritet

Del är nödvändigl med stark återhållsamhet med siatens medel, det säger man frän regeringshäll i alla andra sammanhang, men del gällde inte när man fastställde militärbudgeten. Dä lät man både miljoner och miljarder rulla ganska friskt, men när del gäller atl se lill au de ungdomar som rycker ut frän militärtjänsten får en slant pä fickan, dä blir del tvärstopp frän det hällel.

Ell annal skäl som reservanierna åberopar är atl en höjning nu inte skulle

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Höjda utryckningsbidrag för värnpliktiga

vara anpassad till gällande regler och rutiner för budgetering och medelsanvisning. Ja, det är klart alt är man motståndare lill en åtgärd så kan man alllid finna motargument, men det här tyckerjag är sällsynt ihåligt

Jag noterar också au Åke Gustavsson känner en viss förvåning över Per Peterssons agerande. Jag måste säga alt jag är inle ell dugg förvånad, även om han kommer frän det mest arbetslöshetsdrabbade länet i del här landet. Del rimmar myckel väl med hans agerande i övrigl.

Visst kan den byråkratiska apparaten, om del skulle hänga på delta, finna den form som behövs för atl klara de problem som kan uppstå. Jag lycker precis som socialdemokralerna i det särskilda yttrandet, atl del inom militärbudgeten måste finnas ulrymme för åtgärden i fråga, och jag ser det närmast som oanständigt när man frän moderalernas och folkpartisternas sida säger nej i klart medvetande om alt del här är en kull ungdomar som går ul i en civil tillvaro präglad av den ekonomiska krisen, bristen pä arbetslillfällen och höjda kosinader för allt vad dessa ungdomar kan behöva för atl komma i gång igen.

Man farväl ändå i rättvisans namn säga alt de 1 500 kr. som del här gäller är ett tämligen magert avgångsvederlag. För många räcker del ju inte ens till alt beiala de skulder som man drar på sig under "lumpartiden". Så måsie del bli när en biobiljetl kostar en och en halv dagslön, inträdet pä ell diskolek tar tre dagslöner och en kvarting renat - någol som det ju trots vad som sagls under en av de lidigare debatterna är fullt legitimt all förtära - kostar drygt tvä dagslöner. För atl nu inte lala om de kostnader som uppstår för dem som har egen lägenhet och för dem som är tvungna alt behålla sin bil under värnpliktsliden för atl komma dit de skall. Då ärju värnpliktsliden ofta en ekonomisk katastrof Många har under denna tid varit tvungna au låna pengar, och jag vägar hävda atl för en slor del av de värnpliktiga räcker de 1 500 kronorna inle till för atl beiala lillbaka del man lånat av föräldrar, släktingar och vänner.

Vad del nu handlar om i reda pengar ur statens kassa är ungefär 17 miljoner - detla alltså ur en militärbudget som omfattar 15 miljarder. Atl anslå de pengarna till en retroaktiv höjning från den 1 januari betraktar jag som väl använda pengar. Och del ärju mer än man kan säga om åtskilligt annat i den framlagda militärbudgeten.

För ovanlighetens skull, herr talman, har jag bara all yrka bifall lill utskottets förslag.

Överläggningen var härmed slulad.

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen av Per Petersson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Lindblad begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betan- Nr 97

kandei nr 16 rösiar ja. Onsdagen den

den del ej vill röstar nej. -j . jy

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Per Petersson m. fl.____

Återinförande av Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens . r- Qfjj,.Apf

ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Dä Hans Lindblad begärde röslräk- . /,A„ni-o/,,

ning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav

följande resultat:

Ja - 229

Nej - 74 Avstår - 1

§ 11 Återinförande av det fria området i högskolan

Föredrogs ulbildningsulskoiiets betänkande 1978/79:19 med anledning av motioner om återinförande av det fria området i högskolan.

I detta betänkande»behandlades motionerna

1978/79:740 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gällde yrkandet atl riksdagen ullalade sig mol en lotalspärrad högskola (yrkandel 5),

1978/79:1336 av Gösia Bohman m. fl. (m), vari bl. a. yrkals au riksdagen skulle

1. besluta all den s. k. fria seklorn återinfördes inom högskolan (yrkandel 4),

2. hos regeringen begära ulredning om formerna för anslagstilldelning för denna sektor (yrkandel 5),

1978/79:1634 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk), vari bl. a. yrkals alt riksdagen hos regeringen begärde au atl lotalspärrningen i dess nuvarande form avskaffades och all fortsatta studiemöjligheter garanterades dem som f n. studerade eller studerat enstaka ämnen, men tänkie återuppta sina studier senare (yrkandel 1), samt

1978/79:1914 av Ove Nordstrandh m.fl. (m), vari yrkals alt riksdagen skulle

1. besluta återinföra den s. k. fria seklorn inom högskolan,

2. hos regeringen anhålla alt ett nytt anslagssystem för den fria sektorn utarbetades.

Utskottet hemställde

all riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:740 yrkandel 5, 1978/ 79:1336 yrkandena 4 och 5, 1978/79:1634 yrkandel 1 samt 1978/79:1914.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Återinförande av det fria området i högskolan

Reservalion hade avgivits av Linnea Hörién (fp), Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som ansett atl ulskollel bort hemställa

1. atl riksdagen beiräffande bibehållande av det fria området med bifall till
molionerna 1978/79:1336 yrkandel 4 och 1978/79:1914 yrkandet 1 samt med
anledning av molionerna 1978/79:740 yrkandet 5 och 1978/79:1634 yrkandel
1 i denna del med ändring av siu beslut den 20 december 1978 beslutade au
tillträdet lill vissa utbildningar i högskolan skulle vara friu även efter juni
månads utgång 1979,

2. alt riksdagen beiräffande system för planering och resurstilldelning med
anledningav motionerna 1978/79:1336yrkandet 5,1978/79:1634yrkandel 1 i
denna del och 1978/79:1914 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till
känna vad reservanierna anförl om en översyn.

OVE NORDSTRANDH (m):

Herr lalman! Det fria området inom högskolan avskaffas den 1 juli i är. Beslutet den 20 december 1978 innebär att många tusen studerande inte får tillgång till högre utbildning. Den fria seklorn i den nya högskolan hade när beslutet om dess avskaffande fattades existerat i etl och ell halvt år. Socialdemokraterna och centern ansåg denna korta tid räcka för all ändra pä bestämmelserna. Icke ens etl nytt anslagssystem, som skulle kunna fungera bällre än del som nu gäller, förmådde beveka de båda partierna alt vänta med sill Slällningslagande.

Beslutet var enligl moderata samlingspartiet förhastat De väckta motionerna som vi nu behandlar, i reservalion uppföljda ocksä av folkparliel, ville ge de båda partier som alllför snabbi grep till skarprätlaryxan en möjlighel alt ompröva.

Som synes har man förhärdat sig, även om företrädare för centern och socialdemokralerna nu inför proposilion 93 om genomförande av totaldimensionerad högskola, deras eget beställningsarbeie, av tidningsullalanden atl döma fält en aning kalla fötter. Man skulle kanske t. o. m. kunna fråga: Vill ni eller vill ni inle ha total spärr? Sanningens minut är inne.

Den fria sektorn har en viklig funktion alt fylla, och anlalel individer som studerar och vill siudera inom en sådan sektor är avsevärt Argumenteringen mol en fri seklor präglas av dels misslro mot individens förmåga all själv välja ulbildningsväg, dels övertro på samhällets och utbildningsmyndigheternas förmåga atl göra rikliga prognoser över arbetsmarknadens behov och högskolans dimensionering. De flesta tidigare prognoser har, som vi alla vet, inte slagil särskilt väl ul.

Uppenbart är emellertid atl anslagssyslemel icke fungerat helt tillfredsslällande, och del beror väl huvudsakligen på all del konstruerades för en totaldimensionerad högskola och inom ramen för den.

Den fria seklorn blev, har del sagts, och jag är benägen att hålla med om della, etl främmande inslag i spärrorganisationen.

Nu begär vi moderater liksom folkpartiet etl nytt anslagssystem som förutsättning för återinförandet av den fria seklorn. Därmed återstår inga

alltför tunga skäl mot en sådan sekton Koslnadsdiskussioner - ja, dem undgår vi inle vare sig vi har tolalspärr eller spärr och fri sektor.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall lill den reservation som är fogad till utbildningsutskottets betänkande nr 19.

LINNEA HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Del är inle försia gången som frågan om det fria området i högskolan är öppei till debali i kammaren. I hösias logs senasi eu beslut i frågan. Utskoltsmajoriteten och även riksdagen gick dä emot propositionens förslag om fritt tillträde lill vissa utbildningar i högskolan. Folkparliel följde samma linje som vid lidigare tillfällen då frågan behandlals och reserverade sig för behållandet av en fri seklor. Debatten var dä så fyllig och mångsidig, atl jag inle tror att det är meningsfyllt alt upprepa den i dag. Samma argument som Jörgen Ullenhag dä framförde gäller för mitt partis inställning också nu, och jag nöjer mig därför med att hänvisa till den och ber, herr talman, att härmed få yrka bifall till den reservalion, som är fogad till utbildningsutskottets betänkande 1978/79:19.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Återinförande av det fria området i högskolan

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag skall i likhet med den föregående talaren fatta mig kort. Vi diskuterade ju denna fråga sä sent som den 20 december förra årel, och del var då i sin lur endasi en fortsättning på en diskussion som förls under flera åroch där övriga partier vinglat från den ena sidan till den andra i sill kompromissande. Della gäller framför alll centerpartiet Vänsterpartiet kommunisterna ärdet enda parti som fört en konsekvent linje vad gäller synen pä högskolan och det fria tillträdet Vi är ocksä del enda parli som krävt medel atl fylla upp del fria tillträdet för att inle utbildningens kvalitet skall försämras.

Vär ståndpunkt ligger alltså fast Strypningen av tilllrädet kommer i första hand all drabba de grupper man sagl sig vilja nå med högskolereformen. Samtidigt som vi säger delta är vi självfallet medvelna om alt elt bibehållande av det fria lillirädei inie på nägoi avgörande säll skulle innebära all snedrekryteringen till högskolorna bryts. För detta krävs andra, mer genomgripande reformer, varvid en förbättring av del sludiesociala slödel är en viktig punkl. Andra åtgärder är en förändring av utbildningens innehåll och en demokratisering av högskolans organisation, där de studerande får mer inflytande.

Vi får anledning alt återkomma lill dessa frågor i samband med bl. a. vår högskolemoiion lill årets riksdag. Vi lär dessulom få anledning atl ta upp dem i samband med den proposilion som regeringen nyss lagl med anledning av decemberbeslulel om en toialspärt. Om riksdagen vidhåller sill beslut, vill jag emellertid redan nu deklarera atl vänsterpartiet kommunisterna inte kan acceptera den lösning av frågan som den folkparlisliska regeringen föreslår och som innebär en myckel kraftig nedskärning av antalet platser på ekonomlinjen och de enstaka kurserna och en omdisponering av medlen lill regionslyrelserna. Detla skulle bara yiteriigare försämra situationen för de i dag missgynnade grupperna i samhället. Dessulom ärdet ett hot mot tanken

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Återinförande av det fria området i högskolan

om en varvad utbildning.

Med dessa ord villjag, herr talman, yrka bifall lill yrkandel nr 5 i motionen 740och till del i kammaren utdelade yrkandel- atl riksdagen med anledning av yrkandel 5 i molionen 1978/79:740 samt motionerna 1978/79:1336, 1978/ 79:1634 och 1978/79:1914 beslutar göra följande uttalande.

Ell lungi vägande skäl vid införandet av högskolereformen var alt bryta den sociala snedrekryteringen och även ge arbetare och lägre ijänsleman möjlighel alt delta i kurser på del s. k. fria området. Del är väsentligt att dessa grupper både får möjlighet alt delta i och fär inflytande över ulformning och innehåll i högskoleundervisningen. Därför delar inle riksdagen ulskollets mening att del fria tilllrädet till vissa utbildningar i högskolan skall avskaffas. 1 stället bör del fria området utvidgas och följas upp av reformer av bl. a. det studiesociala stödet för au vidga arbetares och lägre tjänstemäns möjligheter all della i högskoleundervisningen.

STIG ALEMYR (s):

Herr lalman! Jag ber atl få böria med att göra en lilen rätielse i ulskotlsbetänkandet. På närvarolistan är tre moderater upptagna. Ove Nordstrandh var inte närvarande vid ärendets slutbehandling, och jag har anledning alt lill kammarens protokoll fä notera detta.

Del här ärendet behandlades av riksdagen den 20 december. Sedan den tidpunkten har inget nyll inträffat som ger riksdagen anledning att ändra sitt då fatlade beslut Jag skulle vilja hänvisa till den debatt som fördes vid del tillfället och ber, herr lalman, att fä yrka bifall lill hemslällan i ulbildningsulskoiiets belänkande.

Överläggningen var härmed slutad.

Proposilionergavs pä bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservalionen av Linnea Hörién m. fl. samt 3:o) det av Eva Hjelmslröm under överläggningen framställda yrkandel, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Dä Ove Nordstrandh begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda äterslående proposilionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Eva Hjelmström begärl volering beträffande kontrapropositionen uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående ulbildningsulskoiiets hemslällan i belänkandel nr 19 antar reservalionen av Linnea Hörién m. fl. rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit del av Eva Hjelmström under överiäggningen framställda yrkandel.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då Eva Hjelmslröm begärde rösträkning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 99

Nej - 14

Avstår - 189

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

belänkandel nr 19 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Linnea Hörién m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler har röslal för ja-proposilionen. Då Linnea Hörién begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 207

Nej - 95

Avslår - 1

§ 12 Anslag till vuxenutbildning

Föredrogs utbildningsuiskoltels belänkande 1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag lill vuxenutbildning jämte motionet

TALMANNEN:

1 fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

1 del följande redovisas endasi de punkter, vid vilka under överiäggningen framställs särskilda yrkanden.

Punkien 2 (Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.) Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) - efter föredragning av utbildningsministern Jan-Erik Wikström -under punkien E 5 (s. 609-621) föreslagil riksdagen au

1. godkänna vad som i proposilionen anförts om fortsatt dispens för Stockholms kommun frän regeln om särskilda skolenheter för vuxenutbildning.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

2. godkänna de riktlinjer som i propositionen förordats i fråga om dels lärartjänster i yrkesinriktade ämnen vid skolväsendet i kommun, dels förordnanden av limlärare,

3. godkänna alt ell poängsystem infördes för beräkning av skolledarresur-sen för grundutbildningen för vuxna,

4. till Bidrag lill kommunal vuxenulbildning m. m. för budgeiårei 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 400 928 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals molionerna 1978/79:631 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals alt riksdagen skulle

1. uttala sig för en inriktning av den kommunala vuxenutbildningen som
innebar

a) alt elevernas rätl lill en bra ekonomi garanterades och studielön infördes från 16 år,

b) alt nya demokraiiska mål för undervisningen formulerades, varvid man utgick frän de vuxensiuderandes behov,

c) all den uppsökande verksamhelen i samarbete med de tackliga organisalionerna intensifierades,

d) att sludiesociala åtgärder i form av fria läromedel och fri kost infördes
och hälso- och sjukvård för de vuxenstuderande förbättrades,

e) att rätten till en bra barnsiugeplats för alla barn garanterades,
O att betygen avskaffades,

g) atl siudierådgivningen förbättrades,

2. besluta au antalet undervisningskurser på gymnasienivå fick öka med
10 proceni jämfört med föregående år, och

1978/79:737 av Ingrid Sundberg m. fl. (m).

Ulskollel hemställde

1. att riksdagen godkände vad som i proposilionen 1978/79:100 anförts om
fortsall dispens för Stockholms kommun frän regeln om särskilda skolen
heter för vuxenulbildning,

2. all riksdagen godkände i propositionen 1978/79:100 förordade riktlinjer i fräga om dels lärartjänster i yrkesinriktade ämnen vid skolväsendet i kommun, dels föordnande av timlärare,

3. all riksdagen godkände atl i propositionen 1978/79:100 förordat poängsystem infördes för beräkning av skolledarresurser för grunduibildningen för vuxna,

4. au riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:100 och med avslag på molionen 1978/79:631 yrkandel 2 till Bidrag lill kommunal vuxenulbildning m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 400 928 000 kn,

5. alt riksdagen beiräffande tilläggsdirektiv lill kommittén om kommunal vuxenulbildning skulle avslå motionen 1978/79:737 yrkandet 1,

6. atl riksdagen beträffande kosinader för viss korrespondensundervisning skulle avslå molionen 1978/79:737 yrkandel 2,

7. atl riksdagen beträffande inriklning av den kommunala vuxenutbildningen m. m. skulle avslå molionen 1978/79:631 yrkandel 1.

Punkten 3 (Bidrag lill sludiecirkelverksamhel)

Regeringen hade under punkien E6 (s. 621-625) föreslagit riksdagen att

1. godkänna au 58 250 000 kn av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslagel Bidrag lill studiecirkel verksamhet,

2. lill Bidrag till sludiecirkelverksamhel för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 713 319 000 kr.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:441 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c),

1978/79:621 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari yrkals all riksdagen skulle

1. besluta att statsbidraget för allmänna studiecirklar skulle höjas från 47 kr. lill 51 kr. per studietimme fr. o. m. budgeiårei 1979/80,

2. besluta att lill Bidrag till sludiecirkelverksamhel anvisa ell i förhållande lill regeringens förslag med 22 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 735 319 000 kn,

1978/79:1348 av Kerstin Göthberg (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c),

1978/79:1382 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), vari yrkats aU riksdagen beslutade att till Bidrag till studiecirkel verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhällande till regeringens förslag med 71 453 000 kr. minskal förslagsanslag,

1978/79:1892 av Claes Elmstedt m.fl. (c), såvitt gällde yrkandena att riksdagen skulle besluta

1. höja del särskilda bidraget lill organisalionskoslnader för studiecirkel-verksamhet i glesbygd med 1 kr. per studietimme (yrkandel 1),

2. till Bidrag till sludiecirkelverksamhel för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 714 319 000 kn (yrkandet 3), samt

1978/79:1907 av Gösta Karisson (c) och Christina Rogestam (c), vari yrkats alt riksdagen beslutade

1. höja statsbidraget lill sludiecirkelverksamhel med 3 kr. lill sammanlagt 50 kr. per studietimme,

2. till Bidrag lill Sludiecirkelverksamhel för budgeiårei 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 12 milj. kr. förhöjt anslag av 752 319 000 kn

6 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Ulskollel hemställde

1. att riksdagen beträffande nedre åldersgränsen i studiecirklar skulle avslå molionen 1978/79:441,

2. all riksdagen beiräffande särregel om åldersgräns för vissa cirklar skulle avslå molionen 1978/79:1348,

3. alt riksdagen beiräffande höjning av bidraget lill kosinaderna för ledare m. m. med anledning av propositionen 1978/79:100 och motionerna 1978/ 79:621 yrkandel 1 och 1978/79:1907 yrkandel I sami med avslag på molionen 1978/79:1382 i denna del godkände vad ulskollel förordat

4. all riksdagen beiräffönde höjning av glesbygdsbidraget med bifall till molionen 1978/79:1892 yrkandel 1 godkände vad ulskoitet förordat,

5. all riksdagen godkände all 58 250 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influina skallemedlen frän de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Bidrag till sludiecirkelverksamhel,

6. all riksdagen beiräffande medelsanvisningen med anledning av proposilionen 1978/79:100 och molionerna 1978/79:621 yrkandel 2, 1978/79:1892 yrkandel 3 och 1978/79:1907 yrkandet 2 sami med avslag på motionen 1978/79:1382 i denna del till Bidrag till sludiecirkelverksamhel för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 732 319 000 kr.

Reservationer hade avgivits

beträffande höjning av bidraget lill kostnaderna för ledare m. m.

1. av Linnea Hörién (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) som ansett att utskottet
under 3 bort hemställa

all riksdagen skulle bifalla proposilionen 1978/79:100 sami avslå molionerna 1978/79:621 yrkandet 1, 1978/79:1382 i denna del och 1978/79:1907 yrkandel 1,

2. av Hans Nyhage (m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som ansseii alt
utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen skulle bifalla proposilionen 1978/79:100 och avslå molionerna 1978/79:621 yrkandel 1 och 1978/79:1907 yrkandel 1 samt med anledning av molionen 1978/79:1382 i denna del besluia au bidrag skulle få utgå i enlighel med vad reservanierna förordat,

3. beträffande höjning av glesbygdsbidragel av Linnea Hörién (fp), Hans
Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som
anseit all utskottet under 4 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1892 yrkandet 1,

beiräffande medelsanvisningen

4. av Linnea Hörién (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) som - vid bifall lill reservationerna nr 1 och 3 -ansett atl utskottet under 6 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 och med avslag på molionerna 1978/79:621 yrkandel 2, 1978/79:1892 yrkandel 3 samt 1978/

79:1907 yrkandel 2 och 1978/79:1382 i denna del lill Bidrag lill studiecirkel-verksamhet för budgetåret 1979/80anvisadeelt förslagsanslagav 713 319 000 k t

5. av Hans Nyhage (m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som - vid bifall till reservalionerna nr 2 och 3 - ansett all ulskollel under 6 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:100 och molionen 1978/79:1382 i denna del samt med avslag på motionerna 1978/79:621 yrkandel 2,1978/79:1892 yrkandet 3 och 1978/79:1907 yrkandel 2 lill Bidrag lill sludiecirkelverksamhel förbudgelåret 1979/80anvisadeetl förslagsanslag av 678 319 000 kt

Punkten 4 (Bidrag lill studieförbund)

Regeringen hade under punkien E 7 (s. 625-628) föreslagil riksdagen all

1. godkänna alt 6 700 000 kr. av de medel som tillföll slalsverkel genom vuxenuibildningsavgiften och de influina skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden för budgeiårei 1979/80 tillfördes anslaget Bidrag till studieförbund,

2. lill Bidrag lill studieförbund förbudgelåret 1979/80 anvisa ell anslag av 26 880 000 kn

i della sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:1322 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari yrkats atl riksdagen beslutade all till Bidrag till studieförbund anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt anslag av 28 880 000 kn, varvid nuvarande anslagspost 6 skulle uppgå lill 2 000 000 kr.,

1978/79:1326 av Karin Andersson m. fl. (c, s, vpk),

1978/79:1882 av Karin Andersson (c) och Maj Pehrsson (c) samt

1978/79:1892 av Claes Elmstedt m.fl. (c) såvitt gällde yrkandena all riksdagen beslutade all

1. bidraget lill försöksverksamhet med uppsökande verksamhel i bostadsområden skulle utgå med 2 milj. kr. (yrkandel 2),

2. till Bidrag till studieförbund förbudgelåret 1979/80 anvisa ell anslag av 28 880 000 kr. (yrkandel 4).

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Utskottet hemställde

1. all riksdagen beiräffande fortsatta försök med uppsökande verksamhel i bostadsområden skulle bifalla molionen 1978/79:1322 i denna del och molionen 1978/79:1892 yrkandel 2,

2. all riksdagen beträffande bidrag lill produktion av sludiemaleriel m. m. skulle avslå molionen 1978/79:1882 i denna del,

3. all riksdagen beiräffande ökad utbildning av lolkar skulle avslå molionen 1978/79:1326 i denna del.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

4. att riksdagen godkände all 6 700 000 kr. av de medel som tillföll Slalsverkel genom vuxenuibildningsavgiften och de influina skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslagel Bidrag lill siudieförbund,

5. att riksdagen beiräffande medelsanvisningen med anledning av proposilionen 1978/79:100 och med biföll till motionen 1978/79:1322 i denna del och molionen 1978/79:1892 yrkandet 4 samt med avslag på molionerna 1978/79:1326 och 1978/79:1882 i denna del till Bidrag lill studieförbund för budgeiårei 1979/80 anvisade elt anslag av 28 880 000 kr.

Reservation hade avgivits

6. av Linnea Hörién (fp), Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som ansett all utskottet under I och 5 bort hemställa

1. att riksdagen beiräffande fortsatta försök med uppsökande verksamhel i bostadsområden skulle avslå motionen 1978/79:1322 i denna del och molionen 1978/79:1892 yrkandel 2,

5. all riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 samt med avslag på molionen 1978/79:1892 yrkandel 4 samt molionerna 1978/79:1322, 1978/79:1326 och 1978/79:1882 i denna del till Bidrag lill siudieförbund för budgetåret 1979/80 anvisade ett anslag av 26 880 000 kr.

Punkien 5 (Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.) Regeringen hade under punkien E 10 (s. 653-658) föreslagil riksdagen atl

lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgeiårei

1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 90 057 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals motionen 1978/79:451 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals all riksdagen lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. anvisade för budgeiårei 1979/80 ell med 29 943 000 kn förhöjt förslagsanslag av 120 000 000 kr.

Ulskollel hemställde

atl riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 och med avslag på molionen 1978/79:451 lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 90 057 000 kr.

HANS NYHAGE (m):

Herr lalman! Vi är alla väl medvelna om vilken uiomordeniligi stor roll del fria och frivilliga bildningsarbelet har spelat och alltfort spelar i värt samhälle. Miljontals människor har under årens lopp, genom all engagera sig i studiecirkelarbeiet, skaffat sig breda och fördjupade kunskaper på en lång rad skilda områden, vilkel självfallet varit och är av största värde såväl för den enskilde individen själv som för hela vårt samhälle. Särskilt angelägen har naturligtvis denna verksamhel alltid varit för och bland de människorsom av

skilda skäl endasi till en lilen eller begränsad del kunnat omfallas av den av samhällel organiserade och bedrivna utbildningsverksamheten.

1 takt med all kravel på ell studiearbete av den här karaktären vuxit alll starkare och kommil all omfatta alll fler människor har del blivit naluriigl all en fastare organisation tillskapats genom vilken arbeiet kunnat organiseras och bedrivas. Så byggdes studieförbunden upp som självständiga organisationer med direkt anknylning till skilda folkrörelser och är i dag, enligl min uppfattning, själva folkrörelser. Deras verksamhet har under hand vidgats, och genom studieförbunden bedrivs i dag ett myckel omfattande studiearbete, såväl inom deras medlemsorganisationer som utåtriktat bland allmänhelen.

Församhället hardel varit naturligt all ekonomiskt stödja studieförbunden i deras vikliga och betydelsefulla arbeie och i deras slrävan att nå ut lill alll fler människor. Sedan länge ulgår sålunda stöd från såväl slaten som landstingen och kommunerna. Nägra delade meningar om del berättigade i della råder inle, även om det lyvärr finns exempel på alt man i några kommuner bedriver en snedvriden och oacceptabel polilik när del gäller fördelningen av bidragen. Dessa exempel utgör dock dess bättre undanlag från regeln.

Det ärende som vi nu behandlar gäller sålunda inte vare sig studieförbunden som sådana eller frågan om de skall ha bidrag eller inte. Det gäller uleslulande omfattningen av del slalliga bidraget, och där går våra meningar .isär. Vi bedömer möjlighelerna olika mol bakgrund av del stalsfinansiella lägel när det gäller alt kunna öka anslagel till studieförbunden. För socialdemokralerna och centerpartiet råder del uppenbarligen inga betänkligheter att plussa på stalsulgifterna med de mer än 50 milj. kr. som skiljer mellan utskottets majoritetsförslag och de moderaia reservalionerna.

Lät mig i della sammanhang erinra om finansutskottets uttalande i samband med behandlingen av finansplanen, vilkel riksdagen anslutit sig till, där del bl. a. heler: "Även finansutskottet vill starki understryka vikten av all samlliga utskott vid sin beredning av budgetens olika delar intar en mycket restriktiv hållning. 1 de fall utskotten finner all större utgifter än regeringen föreslagil i något fall är angelägna bör förslag om utgiftsökningar sä långt möjligl åtföljas av förslag lill besparingar på andra punkter."

Socialdemokraternas och centerpartisternas ställningstagande innebär genlemol budgelen en ökning med 19 milj. kr.

Det är ofrånkomligt all även studieförbunden har drabbats av kostnadsökningar i sin verksamhel. Atl den tunga posten i sammanhanget är lönekostnader är lika ofrånkomligt. Del är därför nödvändigt atl studieförbunden erhåller en förstärkning av sludiecirkelbidragen. Jag har därför biträtt proposiiionens förslag om en höjning med 2 kr. per studietimme. I sammanhanget vill jag erinra om den konstruktion lill bidragets utformning som trepartiregeringen föreslog föregående år, då föredragande statsrådet anförde följande:

"För egen del finner jag det med hänsyn till det rådande ekonomiska lägel nödvändigt att en temporär begränsning av ökningen av den slalsbidragsbe-räiiigade studiecirkelverksamhetens omfallning kommer lill slånd. Jag

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag Ull vuxenulbildning

föreslår därför att det totala antalet studietimmar under budgetåret 1978/79 fär öka med högst 2 ", jämfört med det fakliska antalet redovisade studietimmar under budgetåret 1977/78. Delta är del utrymme för sludiecirkelverksamhel som staten ikläder sig kostnadsansvaret för budgetåret 1978/79. Om studieförbunden anordnar verksamhet härulöver får denna finansieras på annal säll."

Den anslagshöjning som då var aktuell gällde 4 kr. per studietimme. Som vi alla vel ändrades della förslag. Eu enhälligl utskott föreslog att man skulle ta bort dels. k. taket och atl anslagel skulle öka med 1 kr. istället för med 4. Idag irorjag alt del finns många som beklagar atl beslutet föregående år blev som del blev. Jag vel att man i varie fall frän skilda studieförbunds sida har ansett all del hade varit ett klokt beslut om man föregående år gått pä propositionens förslag.

Jag har tagit fasta på de synpunkler som kommit fram, och vi reservanter har anslutit oss lill föregående års konstruktion och föreslagit ell tak pä just 2 % av verksamhelens utveckling gentemot utfallet 1977/78. Vi menaratt vi därmed inle har undandragit en nödvändig förstärkning om 2 kr. per studietimme när del gäller cirkelanslaget, men vi har anvisat en väg för studieförbunden själva all söka begränsa omfattningen av verksamhelen och lägga in verksamhelen på de områden man finner mest angelägna. Den konstruktionen ingår självfallet som etl led i arbetet atl försöka begränsa ulgiftsexpansionen.

Herr lalman! Jag ber atl få yrka bifall lill den av Gunnar Biörck i Värmdö och mig anförda reservationen på del här området och självfallet också till den följdreservalion som föreligger med anledning av anslagsframställningen.

1 ulskotlsbetänkandet finns också en folkparti- och moderaireservalion beiräffande den uppsökande verksamheten i bostadsområden, där vi yrkar avslag pä utskoltsmajoritetens förslag om en höjning av anslaget med 2 milj. kr. Jag vill hell kort endasi yrka bifall lill den reservationen.

Med det anförda, herr lalman, vill jag alltså yrka bifall till de reservationer som bär Gunnar Biörcks i Värmdö och mitt eget namn.

LINNEA HÖRLÉN (fp):

Herr lalman! Alltsedan regeringen lade fram sin budgetproposition för 1979/80 har del från olika häll inom oppositionen hörts klagomål över del stora budgelöverskotl som den inrymmer. Och jag kan förslå alt man känner oro över den situation vi befinner oss i då det gäller vär ekonomi. Del är ett bekymmersamt läge. Ulan alt vi för den skull behöver inveckla oss i en ekonomisk debatt kan vi ju konstatera all vi måste vara oerhört restriktiva i fråga om atl öka på våra statsutgifter, om vi över huvud taget skall klara av situationen. Della gäller partier i såväl regerings- som oppositionsställning. Är man kriiisk mol budgetunderskottet i siatsverkspropositionen måste man i konsekvensens namn också hålla igen på utgifterna.

Del känns svårl atl spara när del gäller områden som ligger oss varml om hjärtat Och så ärju fallet för oss alla i fråga om studieförbunden. Det råder inga delade meningar om värdet av deras insalser. Deras arbele i glesbygder

och tätorter för au möta sludiebehovel hos både dem som har läll och dem som har svårt att hitta lill studiecirklarna är utomordentligt värdefulll. Regeringen har därför, som Hans Nyhage redan påpekat, föreslagil en höjning av anslagel lill siudieförbunden med ca 25 milj. kr. jämfört med skolöverslyrelsens förslag. Nu har emellertid utskottsmajoriteten föreslagil en yllerligare höjning med lillsammans 21 milj. kr.

I ett siaisfinansielll läge där alla förvaltningar i princip fäll vidkännas nedskärningar i sina äskanden kan vi frän folkpartiets sida inte sträcka oss längre än regeringen redan gjort. Mol ulbildningsulskoiiets majoriletsförslag har vi därför reserverat oss pä några punkier, och jag ber härmed alt få yrka bifall lill reservationerna 1, 3, 4 och 6 i betänkandet nr 20.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Trots de salsningar som gjoris och görs minskar inle utbildningsklyftorna i vän samhälle. Nya ulredningar bekräftar att den kommunala vuxenutbildningen inte når de kortuibildade. Fortfarande saknar ungefär hälften av den yrkesakiiva befolkningen grundskolekompetens.

Bara 13 "<> av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning, och bara 6 % av dessa har en eftergymnasial utbildning som är längre än tvä år. Dessulom har gruppen analfabeter ökat. Del är klart atl många invandrare med läg skolunderbyggnad ingår i denna grupp, men även antalet infödda analfabeter ökar.

Skolöverstyrelsen räknar med atl efterfrågan på grunduibildning för vuxna kommer all öka även i fortsättningen. Satsningen på grundutbildning för vuxna har varit alldeles för låg. Man har gjorl kampanjer bl. a. i TV för alt nä dessa analfabeter, och ell visst resultat har uppnåtts, men f n. står näslan .hundra personer bara i Siockholm i kö lill alfabetiseringsundervisning. De kan inle beredas plats i ulbildningen på grund av att resurser saknas.

Vi menar från vpk:s sida alt del är oacceptabelt alt människorsom inte kan läsa och skriva skall nekas denna självklara rättighet Dessa människor utestängs självfallet också från del kulturella, sociala och poliliska livet på grund av samhällels snålhet när del gäller resurstilldelning.

Herrlalman! Det finnseil klart samband mellan social bakgrund och valav utbildning och ocksä utbildningens längd. Det är inle de lågulbildade som sökeri. ex. vidareutbildning, utan det ärde redan högulbildade. Del avslöjas i statistiska centralbyråns rapport nr 14, som heler Levnadsförhållanden.

Ulbildningsojämlikheten finns kvar trols alla skolreformer. Ungdomar med högulbildade föräldrar studerar längre och mer än barn med kortuibildade föräldrar. Inom vuxenutbildningen finner man de människorsom redan har utbildning, alltså inle de lågulbildade som bäst behöver denna utbildning, vad nu delta kan bero på. Jag konstaterar all utskollet i alla fall saknar fantasi nog för all svara påden frågan, trots all den är sä uppenbar och så viklig. Del är de redan sludiemoliverade som söker sig lill olika slag av utbildning. Utbildningsreformerna utnyujas av de redan välutbildade, och della mönster går lyvärr igen överallt inom vårt utbildningsväsende. 25:5- och 25:4-

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

reformen vittnar också om detta. Vuxenulbildningsreformerna från 1960-och 1970-ialen har alllsä inle hafl den effekt man avsåg när man beslutade om dem.

Varie år från 1971 -omjag inle minns fel -har riksdagen beslutat att antalet undervisningstimmar i kurser på gymnasienivå får öka med högst 10 % jämfört med föregående ån För budgetåret 1978/79 gjordes en lillfällig begränsning i ökningen av gymnasieskolekurser. Regeringen sade att denna begränsning skulle vara av tillfällig natur. I ärels budgetproposition har della löfte svikils. Därför föreslår vpk alt antalet undervisningslimmar för gymnasieskolekurser och särskilt yrkesinriktade kurser skall få öka under kommande budgetår med 10 % i förhällande till den faktiska nivån från föregående år och atl man ställer resurser till förfogande för detta.

För de vuxenstuderande som studerar på hel- eller dellid måste den ekonomiska och studiesociala silualionen förbättras avsevärt Vpk menar atl del särskilda vuxenstudieslödel bör räknas per dag, all stödet också bör utgå lill de studerande som fär inkomstbortfall under julferier och atl stödet dessulom skall kunna ulgä vid lillfällig vård av sjukt barn. Del rimliga på sikt är självfallet atl införa studielön, sä atl de kortuibildade ser atl samhällel verkligen vill salsa pä dem och ge dem reell möjlighel lill utbildning.

Vi menar ocksä alt betygen måste bort, eftersom betyg motverkar samarbele och solidaritet i ulbildningen.

Jag skall försöka atl kort besvara frågan varför vuxenutbildningen inle når de människorsom skulle behöva nås, eftersom den diskussionen hell uteblir i uiskoiieis betänkande när del gäller den kommunala vuxenutbildningen.

För del försia så spelar de socioekonomiska faktorerna in. Det är alldeles nödvändigt atl garantera ekonomiska rättigheter för de studerande, och sä är det inte idag. De vuxenutbildningsbidrag som ges är för låga och for få närdet gäller både tim- och dagsiudiestöd och del särskilda vuxenutbildningsbidra-, get

För del andra spelar utbildningsnivån och familjeförhållandena stor roll. I levnadsnivåundersökningen - statistiska centralbyråns rapport nr 14 -ställdes en fråga där svaret blev atl man inle ansåg sig ha lid alt studera, man hade hell enkelt för mycket all göra. Inte mindre än 37 "i. hade så myckel alt göra all liden inte räckte till för att efterfråga utbildning. 22 % av kvinnorna sade alt de inle kunde efterfråga utbildning därför atl de inte hade någon barnpassning.

Krav som vänsterpartiet kommunisterna ställer i andra politiska sammanhang är lika relevanta atl slälla när man diskuierar utbildning, och de är kanske speciellt viktiga när man diskuierar vuxenutbildning. Del gäller t. ex. kravet på sex limmars arbetsdag, kravet på bällre kollekliva kommunikationer, så atl del blir praktiskt möjligt atl läsa och ta sig till skolan, kravel på daghemsplatser till alla barn. Del finns konkrela ålgärder som man måste vidta för au nå de korttidsutbildade med läg studiemotivation, t ex. en kraftigt utbyggd uppsökande verksamhel och genom att, som jag sade lidigare, ge studielön frän 16 år som skulle garaniera den ekonomiska situationen. Vidare behövs det mer information som stimulerar lill utbild-

ning.

Inte något av dessa som jag lycker ganska allmängiltiga krav har ulskoitet fantasi nog att föreslå eller ens diskuiera. Man nöjer sig i stort setl med att acceptera den sociala snedrekrytering som finns inom denna del av utbildningsområdet precis som inom andra delar av vårt utbildningsväsende - men den kommunala vuxenutbildningen riktades ju just lill de korttidsutbildade, och då mäste man naturligtvis diskutera vad det är som gör att man inte när dem. Pä annat säll kan man inle tolka den nära nog totala tystnad som utskottet intar när del gäller all besvara den vpk-molion som ställer dessa allmängiltiga krav. Jag tycker alt utskottet är mycket nonchalant mot de vuxenstuderande, när man inle ens kostar på sig en riklig avslagsmolivering i fråga om vpk-molionen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill molionen 631.

Jag vill sedan gå över lill au tala någol om svenskundervisningen för invandrarna.

Svenskundervisningen för invandrare är av myckel läg kvalitet, och den när inle heller ut till alla invandrare. Del är myckel allvarligl. Invandrarna ulgör en tiondel av den svenska befolkningen. Deras möjligheterall fungera i värt samhälle blir naturligtvis minimala, om de har brislande språkkunskaper.

Det är alltså myckel viktigt alt samhällel tar sill ansvar här. Av ulskotlsbetänkandet framgår emellertid att utskottet instämmer med vad som sägs i regeringsförslagel om ett oförändrat timantal för denna svenskundervisning. Det Slällningslagandei får man enligl min mening tolka så atl utskottet inle vill medverka till en förbällring av invandrarnas situalion när del gäller den mycket grundläggande faktor som svenskundervisningen ulgör.

Som vi skriver i vår molion 451 finns det en rad olika skäl som lalar för att svenskundervisningen för invandrarna måsle förstärkas. Del saknas t ex. grundutbildning för lärare i all lära ut svenska som främmande språk, vilkel de ju måste kunna närde undervisar invandrare. Den uppsökande verksamhelen, speciellt bland de hemarbetande, är vidare genant dålig. Inle heller i det här sammanhanget är barnpassningsproblemen i samband med undervisningen lösta.

Alll della och andra skäl lalar för att man inte kan bibehålla det otillräckliga timantalet med hänvisning lill resonemanget alt invandringen under kommande budgelår kanske kommer att minska. SÖ har också beräknat behovei till 1 miljon timman Timantalet kan inte, som man gör i regeringens proposilion, relateras lill invandringens storlek under kommande år, eftersom undervisningen redan nu äralltföroiillräckligoch undermålig föratl kunna svara mot de verkliga behov som finns hos de invandrare som vi har i dag.

Ulskollel hänvisar också lill det stalsfinansiella lägel, men det tyckerjag är att använda en skenfras, eftersom regeringen samtidigt medverkar lill sädana saker som borttagande av arbetsgivaravgifter, sänkning av marginalskatter för höginkomsttagare osv. Vad del handlar om här liksom i många andra

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

sammanhang är snålhet Nu drabbar alllsä snålheten invandrarna, vilkel också får ses som eu uttryck för brist på försiäelse för deras problem.

Del är nödvändigt alt svenskundervisningen för invandrare ökar, och därför, herrlalman, yrkar jag bifall till molionen 451.

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Socialdemokratin har som medlem i ABF, landets slörsia siudieförbund, alltid ägnat aktivt inlresse ät au verka för atl de breda grupperna av löntagare och kortuibildade skall fä de bäsla förutsättningar för atl i studiecirklar och på annal sätt öka sitt velande om värt samhälle och alt komplettera sina kunskaper i ett samhälle och etl arbetsliv som ständigt är under utveckling. Vi är därför i dag tillfredsställda över att cenierpartisierna har samma känsla som socialdemokralerna och därför ocksä medverkat till alt anslagel lill studiecirklarna kan höjas lilet grand utöver vad folkpartiregeringen har föreslagit. Delta är nödvändigt, och härtill ålerkommer jag lilet senare. Dessulom är centern och socialdemokralerna eniga om au försöken med uppsökande verksamhet i bostadsområden bör forisäua i samma omfattning som lidigare år- folkpartiregeringen harju föreslagil atl man inle skall forlsälla med den verksamheten. Socialdemokralerna har ocksä ställt upp bakom den höjning av glesbygdsbidragel som cenierparliel föreslagil i sin molion.

Även om man härmed lagl grunden lill en stor majoriiei för en förbällring av stödet lill studieförbunden, behövs det självfallet ytterligare resurslill-skott. Utskottsmajoritetens nuvarande förslag är emellertid, som jag lidigare framhållit, tillfredsslällande mot bakgrund av den ekonomiska situalion som vi jusl nu befinner oss i och som starkt begränsar våra möjligheterall bygga pä med förbältringar som kostar myckel pengar. Därför är del kanske inle förvånande att Inga Lantz kan stå här och säga att utskollet inte har nägon fantasi på del här omrädel. Håller man pä tillräckligi länge med fantasier, hamnar man så småningom i det läge då man måste träffa ekonomiska avgöranden. Och då säger Inga Lantz och de andra kommunisterna atl det här är enbari snålhet Det finns inga trånga ekonomiska ramar, ulan det rör sig bara om snålhet, menar kommunisterna. Jag lycker all Inga Lantz inlägg inle gav prov pä fantasi, utan del var bara del vanliga gnölei om all de korlutbildade inte kommer in i KOMVUX-verksamheten. Men då utskottsmajoriteten nu satsar 2 milj. kr. på fortsaU uppsökande verksamhel i bostadsområdena, vänder man sig med den lill invandrargrupperna i bostadsområdena, de handikappade och de hemarbetande. All erfarenhel lalar för atl om man bedriver uppsökande verksamhet och får de här människorna med i sludiecirkelverksamhel, kommer en slor grupp av dem all fortsätta med vidareutbildning inom KOMVUX, som är behörigheisgi-vande.

När man nu inom del borgerliga blockel - moderaterna, centern och folkparliel - efter regeringssönderfallei går var och en sin egen väg inför höstens valrörelse, kan man skönja vissa intressanta drag som jag något skall beröra.

Hans Nyhage log upp frågan om takel och tyckte att det var eu kloki förslag. För min del tyckerjag att del i allra högsta grad är etl okloki förslag. Folkpartiregeringen har tydligen också insetl detta, ly när folkpartiet var med i trepartiregeringen gick det med på förslaget, men nu är inte förslaget med i proposilionen. Jag tror all vi här får söka andra vägar för alt klara de ekonomiska ramarsom kan bli nödvändiga all pröva i framliden. Efter Hans Nyhages inlägg och den moderaia reservationen kan man konstatera atl moderalerna inte känner pä samma sätt som socialdemokralerna och centern när det gäller frivilligheten i studiecirkelverksamhelen. Man återkommer med molionen och man reserverar sig för etl tak för bidrag lill studiecirklarna. Visseriigen slod en folkpartistisk utbildningsminister som undertecknare av regeringens förslagom tak, men eftersom den folkpartistiska regeringen inle återkom med förslaget i är, kan man ganska säkert dra den slulsalsen atl det var moderaterna som var motorn och pådrivarna i ireparliregeringen för detta, jag vill understryka del än en gång, mycket okloka förslag. Självfallet skall vi ha en fortlöpande prövning av formerna för anslagen lill studiecirkelverksamhelen, del bestrider vi inte. Man kanske t. o. m. i en framlid kan pröva former för koslnadskonlroll som man nu för fram frän moderaterna. Men den prövningen måsle då ske vidden tidpunkten dådet fria och frivilliga bildningsarbelet har nätt upp till den nivå när det gäller bidrag som exempelvis den kommunala vuxenutbildningen och andra utbildningsverksamheter har i dag. Vi är långl ifrån del förhållandel nu. Det motsatta förhållandet är i realileten dagens verklighet för dem som arbetar inom studieförbunden. Man ivingas la ul ökade deltagaravgifter av de kortuibildade grupperna - de här grupperna som är svåra att nä, svåra all fä i gäng för all fortbilda och vidareutbilda sig i ell samhälle som ständigt ulvecklas. Man ivingas all la de avgifterna för all läcka kostnaderna på della sätt eftersom man inle kan fä bidrag på annat säll lill utbildningsverksamhelen.

De anslag till studiecirkelverksamhelen som socialdemokralerna och centerpartiet nu föreslår är knappa. Kostnadsutvecklingen gör atl jag befarar atl när vi kommer in pä hösien andra halvåret 1979 så har kosinaderna fortsatt att öka sä all risker föreligger för all siudieförbunden än en gång ivingas ta ul yllerligare höjda avgifter. Vi hade föreslagil en fördubbling av anslagel gentemot regeringens proposilion, frän 2 lill 4 kr. per limme. Vi fick inte majoritel för del. Men vi ansåg all vi då kunde närma oss cenierpartiei och enas om 3:50. Det är en stor majoriiei för del förslaget i dag, vilket jag anser vara tillfredsslällande. Därför yrkar jag bifall till förslaget och bifall ocksä lill ökningen av anslagel med 2 milj. kr. till fortsatt uppsökande verksamhel i bostadsområdena. Jag yrkar också bifall till cenlerpartieis molion om höjning av bidraget lill verksamhel i glesbygd med 1 kr. per studietimme.

Herr lalman, jag yrkar alltså bifall lill alla punkterna i ulskoltsbeiänkandel nr 20 och avslag pä reservalionen.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Under detla anförande övertog iredje vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skulle vilja replikera Bengl Wiklund litet grand.

När man diskuterar frågan om den kommunala vuxenutbildningen är del vikligl all komma ihåg hur situationen ser ul när del gäller uibildningssian-darden i Sverige i dag. Då lycker jag del är vikligl atl ha i minnel de siffror som jag nämnde i mitt försia inlägg. Hälften av de yrkesakiiva människorna i Sverige saknar alltså grundskolekompelens. Bara 13 % av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning och bara 6 % har en sådan utbildning som är längre än två år. Del visar all behovei av alt satsa på bl. a. den kommunala vuxenutbildningen är oerhört slorl.

Dä måsle man ocksä fräga sig varför del ser ul som del gör, med lanke pä att man når fel människor lill den kommunala vuxenutbildningen. Jag har sett en uppgift pä en skrämmande läg siffra, somjag dock inte är helt säker pä om den är riklig eftersom den är sä låg. Enligl den är del bara 2 % av dem som finns i den kommunala vuxenulbildningen som kommer från arbeiarklassen. Även om den siffran är för låg och om man höjer den några proceni, så är den ändå alldeles för låg, eftersom man jusl har försökt nå de människorsom har korttidsulbildning med den kommunala vuxenulbildningen.

Vissl är del bra, som Bengi Wiklund säger, alt ha en uppsökande verksamhel. Vissl når man de kategorier som man behöver med denna uppsökande verksamhet men det behövs ju också andra konkreta åtgärder runl ikring för au nä fram lill de här människorna. Det är ålgärder, på exempelvis del ekonomiska området Mänga vågar sig inle ut för alt siudera, eftersom de ekonomiska garantierna är sä låga, för att inte säga obefintliga; osäkerheten är så slor. Del behövs en barnomsorg som gör all framför alll kvinnor vägar efterfråga uibildning. De sloppas ofta, därför all del fallas daghemsplalser. Della kan man undersiundom läsa om i kvällsiidningarna ocksä.

Vidare behöver sex limmars arbetsdag införas för all människor skall stimuleras lill kvällssiudien Sådana konkrela ålgärder tror jag är hell nödvändiga all genomföra, om man skall nå dem som man säger sig vilja nå. Dessulom skall man naturligtvis slälla speciella krav på den inierna utformningen av den kommunala vuxenutbildningen, och det har ocksä belydelse för rekryteringen.

HANS NYHAGE (m) kort genmäle:

Herr talman! Bengt Wiklund anser au förslagel om ett tak vid 2 'Å, är, som han sade, i högsta grad okloki. Den uppfattningen delas nu inle av många av dem som företräder de enskilda siudieförbunden. De menar au det, mot bakgrund av vad man nu vet. hade varit bättre atl anta förra årets förslag, innebärande eu påslag om 4 kr. och eu lak vid 2 'Å,. Det är alltså inte bara jag själv .som framför denna uppfattning.

Bengl Wiklund måsle också rimligen själv vara medvelen om all de som arbelar inom studieförbunden och den fria bildningsverksamheien måste finna sig i begränsningar i ulgiftsexpansionen. Då gäller det atl hitta den för dem läiiasi framkomliga vägen för delta, och jag menar all det äratt låta dem

själva arbeta inom den fastställda ramen, med en ivåprocenlig höjning. Vi kan rimligen inle undanta jusl studiecirkelverksamhelen från del allmänna krav på en begränsning av statsutgifterna som råder i dag.

Vidare tog Bengt Wiklund ocksä upp frågor som f n. handläggs i folkbildningsutredningen. Vi får säkerligen en debatt om dessa frågor när propositionen med anledning av denna utrednings betänkande framläggs.

Bengt Wiklund lalade om frihet och frivillighel och menade au jag inte skulle ha samma känsla för frihet och frivillighel som han har. Låt mig bara slälla en enda fräga lill Bengt Wiklund: Hur ärdet egentligen med friheten för de enskilda siudieförbunden all agera på arbetsplatserna och med frivilligheten förde anslällda där alt välja jusl del studieförbund som de önskar välja? Friheten och frivilligheien existerar dess värre inte i det sammanhanget, Bengl Wiklund. Jag hoppas alt vi kan vara överens om att arbeta föratt reell frihet och frivillighet skall förekomma i del sammanhanget

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

BENGT WIKLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Några korta kommentarer. Till Inga Lantz vill jag säga, all jag lycker all Inga Lantz skall vara mycket försiktig med siaiisiiken. Den uppgift hon angav - även om hon inle själv irodde pä den - var att 2 "n av arbetarklassen utnyttjar KOMVUX. Jag menar att man försl skall definiera vad arbetarklass är. Jag vill inle på någoi säll bekräfta riktigheten av den nämnda siffran.

Atl de koriutbildades behov av au komma med i KOMVUX-verksamhei är stort är vi emellertid överens om. Jag pekade på en av vägarna lill all lillgodose detta behov, Inga Lantz sade au utskottet inte har utvecklat någon fantasi på detla område. Jag nämnde alltså den uppsökande verksamhelen, och jag skall bara peka på ytterligare en punkt.

Del har nu visal sig att uppemot 40 96 eller kanske ännu något fler av de arbelslösa ungdomar vilka deltagit i gymnasieskolans konkurser kommil tillbaka i utbildningsverksamhelen och fortsätter studierna på gymnasieskolan.

Vidare har vi fäll uppleva denna ständiga utläggning om barnomsorg, sex limmars arbetsdag osv. Jag skall med lanke pä de överenskommelser vi har träffat om all inie praia alllför länge inle gå in på della i dag.

Några ord lill Hans Nyhage lill del han säger om siudieförbund som har annan uppfalining. Ja. det är möjligl att Hans Nyhage har upplevt all nägra siudieförbund har annan uppfalining. Men del som vi lyckeroch somjag tror all vi är överens om är, all den dag siudieförbunden är jämsiällda när del gäller ersättningar och bidrag med KOMVUX och andra utbildningsverksamheter, kan vi böria diskutera. Det är möjligl atl man hamnar vid något tak eller någon liknande lösning - dock inie den lakmodell som ni anger i molionen och som fanns i förslagel i fjol. Jag menar emellertid att vi kan diskutera della i framtiden under angivna förulsältningar, Ell lak skapar en byråkrati ända ui i de yttersta förgreningarna av det frivilliga studiearbetet Frihet och frivillighel ligger inle i om Hans Nyhage och hans studieförbund eller något annal siudieförbund kan få eu samarbele med löniagarorganisa-

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

lionerna på arbelsplalserna, ulan del ligger i någonling hell annal. För del är lönlagarorganisalionerna på arbelsplalserna som besiämmer vilken verksamhel de skall ha.

Skulle vi begränsa den möjlighelen för dem, vore del en inskränkning och en begränsning av friheten.

Avslutningsvis villjag säga atl ell lak av den modell som presenterades i trepartiregeringens förslag i f}0\ och den modell som man har presenterat i moderaimoiionerna och i reservationen i år skapar en byråkrati som vi icke eftersträvar inom den verksamhel som vi bedriver inom ABF och arbelar-rörelsen.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag lycker egentligen all man går ifrån det ulbildningspoliliska beslut som riksdagen fållade om reformen av den kommunala vuxenulbildningen, när man inle beviljar de resurser som krävs för all ulbildningen i fräga skall kunna lillhandahållas.

Jag lycker all uiskoiieis skrivning vid behandlingen av vår molion är myckel laniasilös. Utskottet konslalerar alt vi i vär molion i är för fram samma yrkande som i fjol -ja, självfallet, efiersom det är samma problem -och med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

När del gäller antalet undervisningslimmar hänvisar ulskollel bara lill del slaisfinansiella läget.

Men skall man nå någol utbildningspoliliskl mål när del gäller den kommunala vuxenulbildningen, måste man ju förändraden här silualionen. Alla de ulredningar som duggar över oss titt och läll visar snedrekryteringen, och de visar au den snedrekryteringen också finns inom den kommunala vuxenutbildningen. Del lycker jag är oerhört allvarligl, för när riksdagen fattade beslutet om KOMVUX var det för all nä de kortlidsulbildade. Därför tyckerjag all del som kommer fram i utredningar av olika slag om varför folk inle siuderar, är all man uppfattar sin ekonomiska silualion som så pressande all man inle har råd; barnpassningen är ett problem, att få liden all räcka till är elt annal problem. Därför måsle man ta tag i de här frågorna och lösa dem för människor, om man vill hälla fast vid de ulbildningspolitiska målen.

Jag tycker inte atl Bengl Wiklund skall vara slött i kanten bara för atl jag säger all utskottet saknar fantasi när det gäller atl föreslå sådana ålgärder som behövs för att klara den kommunala vuxenutbildningens problem beiräf fande den sociala snedrekryteringen.

HANS NYHAGE (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag är naturiigtvis tacksam mot Bengt Wiklund för all han bekräftar vad jag anförde om det resonemang som förs ute bland studieförbunden om del kloka i all ha följt fjolårets förslag om de fyra kronorna och de två procenten.

Jag har inga svårigheter all dela Bengt Wiklunds förhoppning om atl vi båda skall fä arbeta för att åstadkomma så likvärdiga villkor som möjligl för del frivilliga ulbildningsarbeie som bedrivs genom siudieförbunden och del

arbeie som bedrivs inom KOMVUX. Nr 97

När Bengt Wiklund sedan kommerin på frivilligheten och friheten, villjag Onsdaeen den

påpeka all det enda som vi begär är atl siudieförbunden på lika villkor skall fä y -ipg 1070

lov all presentera sill siudieulbud och alt det skall råda full frihet för de___

Anslag till vuxenutbildning

anslällda pä arbelsplalserna all välja i della ulbud. Del är det som vi menar

med frihet och frivillighel på lika villkor. Bengl Wiklunds ulialande om byråkrali villjag inie gärna kommentera.

Jag tror dock all man utan alltför stora bekymmer ute bland siudieförbunden

skulle kunna klara av den bit som gäller taket

BENGT WIKLUND (s) kort genmäle:

Herr lalman! Tvä korla saker.

Till Hans Nyhage vill jag säga all jag aldrig har bekräftat hans uppgift om studieförbunden. Jag sade all det är möjligt all Hans Nyhage har hörl del ule i någol studieförbund, men jag har aldrig hört den här uppgiften frän siudieförbunden.

Beiräffande verksamhelen pä arbelsplalserna finns den möjlighelen. Del som Hans Nyhage vill komma äl är all han med sill siudieförbund -om del nu är del som frågan gäller - inle kan komma in och samarbeta med löntagarorganisationerna därför all löntagarorganisationerna säger ifrån.

Till Inga Lantz om fantasilösheten: Om Inga Lantz verkligen har lilel fanlasi, förslår Inga Lanlz all ulbildningsutskollet knappasi kan la upp sexlimmarsarbelsdagen och barnomsorgen i del här betänkandet.

Tredje vice lalmannen anmälde alt Hans Nyhage anhållil all lill protokollet få antecknat alt han inle ägde rält till ytterligare replik.

GÖSTA KARLSSON (c):

Herr talman! Efter överenskommelsen mellan utbildningsulskoliels ledamöler om att bidra lill en begränsning av debatlomfångel hade jag länkl inskränka mig lill tvä ling i belänkandet. De gäller lilläggsbidraget lill glesbygdsarbete och försöksverksamhelen med uppsökande verksamhel i bosladsomräden.

Men försl bara konstalerandet alt fjolårets höjning av bidraget till studiecirklar inskränkte sig till I kr. per studietimme. Den höjningen stär inte alls i proportion lill kosinadsuivecklingen. Del betyder all den nödvändiga nedskärningen, som också det här området måste foga sig i. kom redan i fjol. Den kom också i är. Ser man på kostnadsutvecklingen och utvecklingen av bidraget för de båda åren lillsammans. finner man all området i fråga redan har fåll vidkännas den nedskärning som kan begäras. Del är därför angelägel all beslulei iårintekommerall leda lill en negaliv uiveckling närdet gälleratl della i sludiearbelet Del är såvitt jag förslär särskilt vikligl med kunskaper i besvärliga tider, och dellaga rkosi naderna betyder dä en del -onekligen gör de del för människor med låg studiemotivation.

All vi har olika priorileringar mellan partierna närdet gäller angelägenhet är ingen nyhet Läi mig för centerns del säga alt vi tycker del är vikligl atl

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

bidra lill en utjämning i fråga om inflylande och atl öka medvelenhelen bland människorna. Vi hade hoppals att inte bara socialdemokralerna utan också de övriga partierna i utskottet hade kunnai ansluta sig till den synen på nödvändigheten av det här bidragets höjning.

Men därför är det ocksä viktigt med en höjning av lilläggsbidraget till glesbygdscirklar. Svårigheterna har ökal i glesbygden och därmed kostnaderna. Del gäller organisalionskoslnader och del gäller - inle minsl -kostnader för resor. Jag vill erinra om alt ulglesningen pä många håll har accentuerats genom den ekonomiska krisen och genom struklurkriserna. Del har drabbat kommunernas möjlighel all medverka lill en kostnadstäckning.

Departementschefen har avvisal förslagel om en höjning av glesbygdstill-lägget genom all hänvisa lill atl folkbildningsulredningen har i uppdrag all se över frågan om glesbygdsstöd. Del uppdraget har ulredningen. Men ulredningen har i uppdrag alt se över hela bidragssystemet - också i andra avsnitt. Det är för mig omöjligt all tro atl ulredningen skulle kunna komma till elt annat resullal än all de särskilda kosinaderna för atl ge ocksä människor i glesbygden möjlighel till studier måsle kompenseras - om man nu menar allvar med atl man vill utjämna möjlighelerna all della i sludiearbelet I varie fall har man inte än hitlal skäl som lalar mot della; så myckel vågar jag avslöja från folkbildningsutredningens arbele. En annan sak är alt den nuvarande avgränsningen av glesbygdsbegreppet måste ses över.

I skolöverstyrelsens rapport från augusii 1978 angående försöksverksamheten med uppsökande verksamhel i bostadsområden, där ocksä vissa projekl med verksamhet i glesbygd ingått, trycks det siarki på alt studiedel-tagandel ökat i glesbygden när man kunnai erbjuda sädani som kompenserat de särskilda svårigheterna. Del är därför utskottets majoritel har ansett del nödvändigl all i nägon mån ge kompensalion nu, dä kosinaderna ökal.

Men det är inle bara i glesbygd som del flnns behov av särskilda åtgärder. Och del är inle bara där som del är nödvändigl all initiera lill dellagande i studier. Della gäller inle bara frän enskild synpunkl ulan minst lika mycket från samhällels synpunkt. Det är därför jag har så svårl all förstå all regeringen föreslär alt den inledda försöksverksamhelen i bostadsområden skall avbrytas i avvaklan på - som man säger - en ulvärdering av verksamhelen på arbetsplatserna.

1 fjol sade statsrådet Wikström: "För alt dessa angelägna akliviieler inle skall behöva avbrytas i och med all SÖ avslutar sitt uppdrag" - dvs. försöksverksamhelen - "under 1978 harjag också för budgeiårei 1978/79 beräknat 2 milj. kr."

Men i år menar han att innan man fortsätter skall en gemensam utvärdering ske med verksamhelen på arbelsplalserna. Nu skall den inledda verksamheten, även om den är av relativt ringa omfattning, avbrytas för alt sedan -får man hoppas-återupptas. Det är inle så konstigt att del hos en och annan väcker misstanken om att äterupplagandel redan avvisats.

SÖ vitsordar i sin utvärderingsrapport angelägenheten. SÖ säger alt verksamhelen pä sikt bör fä ekonon.iska resurser som motsvarar vad som

gäller för verksamhelen pä arbelsplalserna. Jag kan för min del instämma i del.

1 bosiadsomrädena behövs denna verksamhel. Del är där människorna finns som behöver den stimulans som studier ger och stimulans lill att bedriva studier. Jag behöver inle erinra om atl där finns isolerade människor och grupper, en isolering som kan kännas lika hård som isoleringen i glesbygd. Den isoleringen förstärks, inte bara hos invandrargrupperna utan även för andra, genom utvecklingen och förhållandena på arbetsmarknaden.

Det är människor med kort utbildning och låg studiemotivation - märk atl del ena inte alllid hänger ihop med det andra men ofta gör del - som får allt svårare att få jobb. De måste sianna hemma. Man möler dem i bostadsområdena, vare sig dessa finns i glesbygd eller tätorter.

Del är en angelägen uppgift - enligl vär uppfattning en av de viktigaste i dagens samhälle, inle minsl mot bakgmnd av förhållandena på arbetsmarknaden - alt få med dem i studiearbete och i samhället. Det tycker ocksä ulbildningsutskollels majoritet

Jag yrkar, herr talman, bifall till betänkandets hemslällan på alla punktet

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

LINNEA HÖRLÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har redan i milt förra inlägg sagt att det arbele som studieförbunden bedriver för att söka upp dem som har svårt att hitta till studiecirklarna är ulomordenligt värdefulll. Del var också av den anledningen som folkpartiet under den s. k. lottningsriksdagen var med om att driva fram försöksverksamhelen med uppsökande verksamhet i bostadsområden. Detla förhällande är ell lecken pä den principiella hållning som vi har i den här frågan, atl denna verksamhel är angelägen. Därför bör det ocksä stå klart för Gösta Karisson all det verkliga skälet till alt vi nu gåtl med på att avvakta ulvärderingen av den hittillsvarande försöksverksamhelen innan den permanentas är jusl hänsynen lill det ekonomiska lägel.

GÖSTA KARLSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag noterar med myckel slor lillfredsställelse Linnea Höriéns inlägg. Det bådar gott och visar alt man har lillräcklig uppmärksamhet riktad på denna verksamhel.

Men jag kan inte, i betraktande av beloppets storlek och det inlresse som man säger sig ha, undgå alt fortfarande nolera alt folkpartiet, i etl läge där etl avbrytande av försöksverksamhelen mäste inge betänkligheter, inle har kunnai finna ulrymme när det gäller alt prioritera olika verksamheter.

LINNEA HÖRLÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Det är alltid svärl alt dra gränser när del gäller anslagsbevil-janden, men någonslans måste gränsen gä.

7 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag tiU vuxenutbildning

GÖSTA KARLSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag noterar då alt Linnea Hörién har dragit gränsen jusl där hon dragit den.

OVE NORDSTRANDH (m):

Herr talman! Under knapphelens kalla sljärna lever folkbildningen nu mer än kanske någonsin lidigare - jag tycker all del skall sägas. Den gör del alltmedan verksamheten expanderar för all kunna lillfredsslälla alla bildningsbehov som växer fram. Sludiecirkelns främjare och vänner ulgör en folkrörelse starkare än många andra akliviieler, de politiska partierna icke hell undantagna. Samtidigt är folkbildningen en opinionsbärare som man gör klokl i atl inte negligera eller ringakta.

Jag vägar påstå detla efter mer än 25 ärs verksamhet inom ett av studieförbunden, numera elt av de slörsia, och efter nästan lika många års enträgna försök all hos dem inom och utom riksdagen som icke faltal eller velal fatta folkbildningsrörelsens utomordentliga belydelse i samhällslivet bibringa nägon förståelse för rörelsens strävanden. All framgångarna härul-innan icke varit lillfredsslällande, måste jag konstalera när jag i dag här i kammaren, med slörsia sannolikhet för sista gången, tagit lill orda i en folkbildningsfråga.

Tyvärr var jag förhindrad all deltaga i ulbildningsutskollels behandling av bidraget till studiecirkelverksamhelen och haralltså icke tidigare haft tillfälle deklarera min syn pä frågan om limbidragets storlek och framkomsten av del förslag som utbildningsuiskoltels majoritet nu står för. Timbidragel är den centrala ekonomiska faktorn i verksamhelen inom alla siudieförbund. Därför häller jag mig till det.

Del var utomordentligt märkligl all skolöverstyrelsen för budgetåret 1979/ 80 icke föreslog någon ökning av sialsbidragei till studiecirklarna. Och jag vägar säga atl del fär anses uteslutet all skolöverslyrelsen har framlagi sill negaliva förslag av egel inneboende oförständ, dä skolöverslyrelsen knappasi kan ha varit okunnig om studieförbundens allvarliga ekonomiska svårigheter.

Del var befriande alt utbildningsministern-vilkel han skall ha en eloge för - i årets budgetproposition körde över skolöverslyrelsen. Därmed bröts dess försök till isläggning över frågan. Utbildningsministern konstaterade kallt, utan kmsidullande, atl det var nödvändigt med en ökning av slaibidraget lill studiecirklarna och förordade atl den del av bidraget som ulgår lill kosinader förcirkelledarehöjsmed2 kr. per studielimme. Cirkelledarnas organisalioner är, del bör klart utsägas, mycket svåra atl påverka med kostnadsbegränsande argument, då de väl vet alt studiecirkelverksamhelen icke kan vara ulan kvalificerade cirkelledare och alt studieförbunden är mycket sårbara i händelse av konflikt Man skulle önska alt lärarorganisationerna visade etl större mätt av kompromissvilja, inseende att de fakliskl till slut kan såga av den gren de sitter pä. F.n. är förhandlingarna som bekant hänskjulna till en förlikningskommission.

Ännu mer befriande skulle utbildningsministerns insats ha varit om han

dragil eller snarare fält dra de fulla konsekvenserna av kostnadsökningarna. Jag skall inte hymla med siffrorna - del skulle innebära en uppräkning med 5 kr. per studietimme, kompenserande ocksä för förlusterna innevarande budgelår med dess minimala ökning med 1 kr. per studietimme. Men det var kanske omöjligt.

Mot den i budgetproposilionen föreslagna ökningen pä 2 kr. per studielimme irodde jag länge alt inga invändningar skulle resas. Men jag bedrog mig någol. Å andra sidan fanns det - och del hade jag faktiskt väntat -politiker som ville inse studieförbundens prekära läge. De kunde tänka sig alt höja sludiecirkelbidraget utöver vad regeringen funnit sig kunna göra. Jag kan för min del inle finna annal än atl de tänkie räll. De tänkte dock inte ända fram, ty del hade inneburil en ökning med minsl 5 kr. per studielimme. Vi kommer alllsä med största sannolikhet -jag vill understryka det kraftigare än vad Bengt Wiklund gjorde-att ha behov av ännu mera. Men 3:50 är ocksä elt gott handlag, om bara lärarorganisationerna ville ålägga sig en nödvändig moderalion; då skulle del kunna gä.

Givelvis harjag full förståelse för alla strävanden - i vilket parti de än gör sig gällande -atl i det besvärliga stalsfinansiella läge som nu råder finna vägar atl begränsa statens och förden delen också kommunernas utgifter. Den del av studie- och kulturulbudel som studiecirkeln står för tål emellertid inga yllerligare besparingar, om verksamhelens omfallning skall kunna bevaras och ulvecklas. Cirkeldellagarnas vilja och även förmåga att betala högre och högre kursavgifter har en gräns. Den .som arbelar på fältet kan klart se och känna del.

Som avslutning på vad jag har sagl i dag -jag hoppas att jag inte behöver la till orda mer - skulle jag vilja läsa upp några rader ur en skrivelse från lokala samrådet mellan siudieförbunden i Göleborg lill Göteborgs kommuns riksdagsledamöter. Så här skriver man:

"I etl läge då de ekonomiska konjunkturerna kärvar och arbetslivet präglas av osäkerhet har folkbildningen mer än någonsin lidigare blivit en tillflykt I studieförbundens mänga skiftande aktiviteter finner människorna meningsfulla sysslor och sociala kontakter. Det lalas myckel om livskvalitet - ell ord som man bollar med i den poliliska debatten - och del är uppenbart alt allt fler människor jusl hos studieförbunden finner vikliga ingredienser av vad detta ord inbegriper.

Mot den bakgrunden nås studieförbunden ständigl av uppgifterom hur regering och kommuner var för sig diskuterar och prövar alt strypa studieförbundens tillväxt En fråga anmälde sig direkt: Skall folkbildningen nedmslas och folkrörelsernas roll nedtonas i dagens och framtidens Sverige'?"

För min del är svarel kort och goll: Nej! Följaktligen kommerjag-jag kan ingenting annal - all rösta för utskottets förslag när del gäller höjningen av bidraget till kosinaderna för ledare m. m.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag tiU vuxenutbildning

KARIN ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag är medveten om alt etl valår inle är del bäsla årel för all åstadkomma förbättringar för sådana grupper i samhällel som har svårt att göra sin stämma hörd. I och försig befarade jag alltså atl del skulle bli svårt alt få gehör för de krav som ställs i de båda moiioner som jag tillsammans med riksdagskolleger frän olika partier har väckt, nämligen molion 1882 om utökat stöd till handikapporganisationernas studieverksamhet och motion 1326 om utbildning av tolkar för döva, dövblinda etc. Jag kan bara beklaga atl mina farhågor har besannats. Båda motionerna har avstyrkts av ett enigt utskott.

När det gäller utskottets motivering för alt avstyrka motionen 1326 kan jag dock inte låta bli atl tala om vad saken gäller, eftersom det inte framgår av utskottets betänkande. Man skriver atl regeringens förslag innebär en inle obetydlig ökad resurs. Det är riktigt om man bara ser del som en årlig mereller mindre automatisk anslagsökning. Men den fräga som tas upp i molionen och som motiverat värt anslagsyrkande är en hell ny plan för utbildning av tolkar för döva, dövblinda, taltolkar och tolkutbildare. Vi vill att riksdagen redan i år skall fö ta ställning till den planen sä atl den kan sättas i verkei.

Del ligger så lill att regeringen har uppdragit ål SÖ alt utarbeta etl förslag till denna plan. Det har också gjorts i nära samarbele med de berörda handikapporganisationerna. Dessa hade alltså goda skäl att tro all del var regeringens avsiki alt slälla medel lill förfogande för elt genomförande. Liksom i så många andra fall i år räckte pengarna inle lill i slutomgången, och del blev inget förslag lill riksdagen. Regeringen försökte dä rädda ansiklel genom alt skicka ut förslaget pä remiss lill de organisationer som hade varit med om alt utarbeta det. I molionen har vi krävl all ulbildningen skall påbörias redan i är och alt riksdagen skall slälla medel till förfogande för den.

Herr lalman! Jag har inget yrkande mol ell enigt utskott men jag har med dessa ord velal tala om vad själva sakfrågan gäller, eftersom det inle är berört i utskottets belänkande.

100

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Bara elt par kommentarer innan debatten är över.

Det råder nog enighet om att det statliga bidraget lill studiecirklarna knappast kan öka okontrollerat i det nu rådande stalsfinansiella lägel.

Frågan har närmast gällt hur den nödvändiga ålerhållsamheten med statens medel skall komma till utlryck. Riksdagen har genom beslut i fjol avvisat den väg som regeringen då föreslog: all genom införande av elt tillfälligt lak skapa möjligheter atl ge elt större bidrag lill den cirkelverk-samhet som fakliskt kommer lill slånd.

I det läget har regeringen i är föreslagil en begränsad höjning av bidraget lill ledararvode och studiematerial. Jämför man den föreslagna ökningen med de uppräkningar som skett under de senaste åren och ser man den i relation till kravel på återhållsamhet, ter den sig ganska rimlig.

Det kan vara värt atl fästa uppmärksamheten på atl de erfarenheter som

siudieförbunden hittills har av årets cirkelverksamhet i flera fall ger vid handen att en konstruktion innebärande ett tak på ökningen av antalet studietimmar skulle ha gell eu gynnsammare utfall för siudieförbunden och gjorl det möjligt för dem atl inom den faktiska verksamheten bättre bemästra de ekonomiska problemen.

Jag vill ocksä understryka all det är en exceptionell omständighet att tillsynsmyndigheten, SÖ, i sina petita föreslagil elt oförändrat limbidrag lill cirkelverksamhelen. Det hör naturligtvis också till ovanligheierna alt regeringen i elt sädani läge föreslär mer än vad det ansvariga ämbetsverket gör.

Till sist, herr lalman! Det är varie är elt lika stort bekymmer alt del substantiella värdet av de uppräkningar som sker genom riksdagens beslut är beroende av löneförhandlingarna med lärarorganisationerna, som organiserar cirkelledare, samtidigt som dessa förhandlingar inte slutförs förrän långt efter det all riksdagen har fattat sitt beslut Del vore önskvärt med en samordning mellan de tidsperioder som riksdagsbesluten avser och de perioder som reglerar dessa förhållanden. Annars kommer del alltid atl kvarstå en obalans för siudieförbunden som inte kan vara särskilt gynnsam.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag tiU vuxenutbildning

Överiäggningen var härmed slulad.

Punkien 1

Ulskollets hemställan bifölls.

Punkien 2

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskollet i dessa moment hemställt.

M o m. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 631 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lantz begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

belänkandet nr 20 punkten 2 mom. 4 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till molionen nr 631 av Lars Werner m. fl. i

molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning

101

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 283

Nej - 14

Avstår - 3

Mom. 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

102

Mom. 7

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan,dels motionen nr 631 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Laniz begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsutskollels hemslällan i

belänkandel nr 20 punkien 2 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 631 av Lars Werner m. fl. i

molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Laniz begärde röslräkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 288 Nej - 16

Punkten 3

Mom. Ioch 2

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momenl hemställt

Mo m. 3

Proposilionergavs pä bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservalionen nr 2 av Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö samt 3:o) reservalionen nr 1 av Linnea Hörién och Jörgen Ullenhag, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Dä Hans Nyhage begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående proposilionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskottets hemslällan i

belänkandet nr 20 punkten 3 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Hans Nyhage och

Gunnar Biörck i Värmdö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 214

Nej - 44

Avstår - 43

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall till dels ulskollets hemställan,dels reservationen nr 3 av Linnea Hörién m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärl votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsutskollels hemställan i

belänkandel nr 20 punkien 3 mom. 4 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 3 av Linnea Hörién

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då Hans Nyhage begärde röslräkning verkställdes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 225 Nej - 78

Mom. 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Punkten 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill reservalionen nr 6 av Linnea Hörién m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

103

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till vuxenutbildning

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 20 punkien 4 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till reservalionen nr 6 av Linnea Hörién m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då Hans Nyhage begärde röslräkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 225 Nej - 78

104

Punkten 5

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 451 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Laniz begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandel nr 20 punkien 5 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 451 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287

Nej - 13

Avstår - 2

Punkten 6

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 13 Föredrogs

Utbildningsutskottets belänkande

1978/79:21 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller fritidsledarutbildningen m. m. samt bidrag till driften av folkhögskolor m. m. jämte moiioner

Utskottets hemställan bifölls.

Onsdagen den 7 mars 1979

Medel för utbildning av ledamöter i linjenämnder m. fi. organ

linjenämnder m. fl. Nr 97

§ 14 Medel för utbildning av ledamöter organ

Föredrogs ulbildningsutskollels betänkande 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag lill cenirala och regionala myndigheier för högskolan m. m. jämte motioner.

TREDJE VICE TALMANNEN:

I fräga om detla belänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punkier. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framsiällas beiräffande samlliga punkter i betänkandet.

1 det följande redovisas endast den punkt, vid vilken under överläggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punkten 1 (Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader) Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under punkien D 1 (s. 44143) föreslagil riksdagen alt lill Universitets- och högskoleämbetet: Förvallningskoslnader för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 40 668 000 kr.

1 detla sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:1323 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari yrkals all riksdagen beslutade atl under anslagel Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader beräkna 500 000 kr. för utbildning av ledamöler i linjenämnd m.fl. organ samt stöd lill fackliga organisationers samarbete med universitet och högskolor utöver vad som utgick under innevarande budgetår.

Utskottet hemställde

alt riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:100 och med avslag pä molionen 1978/79:1323 lill Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av

40 668 000 kr.

Reservalion hade avgivits av Stig Alemyr, Bengl Wiklund, Lars Guslafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh och Lena Hjelm-Wallén (samtliga s) som anseit alt utskottet bort hemställa

alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall lill molionen 1978/79:1323 till Universitets- och högskoleämbetet: Förvallningskoslnader för budgeiårei 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av

41 168 000 kt

HELGE HAGBERG (s):

Herr talman! Under den här punkien i budgetproposilionen har UHÄ framställt önskemål om ytterligare medel. Det gäller för utbildning av ledamöter i linjenämnder m. fl. organ samt stöd till fackliga organisationers samarbele med universitet och högskolor. Anslagssumman uppgår lill

105

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Medel för utbildning av ledamöter i linjenämnder m.fi. organ

500 000 kr. utöver de 350 000 som är anvisade f n. Föredragande statsrådet Jan-Erik Wikström har dock ulan kommentarer strukit beloppet.

Den socialdemokraliska gruppen i ulbildningsutskottei har molionsledes föreslagit atl UHÄ skall fä dessa medel. I motionen 1323 pekas på det närmande av högskola och arbetsliv till varandra som är sä angelägen. Del är vikligl all de fackliga organisationerna fär reella möjligheler alt aktivt medverka i utvecklingen av den högre ulbildningen. Vidare poängteras de redan försöksvis initierade högskolekurser som ordnas för de fackligl förtroendevalda. Dessa kurser lar upp främst arbetsmiljö, arbetsrätt, förelagsekonomi osv.

Utskottet har behandlat såväl budgeiförslag som molion och har även understrukit angelägenhelen av den här verksamhelen. Dock har utskollsmajoriielen inte ansett sig kunna tillstyrka ytterligare medel för all ulveckla den här betydelsefulla uppgiften.

Reservalionsvis har således den socialdemokraliska ulskoltsgruppen framfört detla förslag lill kammarens prövning. Här framhåller vi att svårigheterna för den nya organisationen all fungera är uppenbara - della beroende på de otillräckliga informations- och utbildningsinsatserna lill de grupper del här gäller. Vi yrkar således all 500 000 kr. skall slällas lill UHÄ:s förfogande. Jag hoppas alt kammaren skall bilräda den reservalion som fogats till uiskoiieis betänkande nr 22.

LINNEA HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Som Helge Hagberg redan påpekat anser ulskollel all ulbildningen av ledamöter i linjenämnder o. d. aren angelägen uppgift. Men i delta ärende, liksom i flera övriga som vi tidigare har behandlat här i kammaren i dag, är del nödvändigl alt ta hänsyn lill del stalsfinansiella lägel. Utskoltsmajorileten har därför inte sett del möjligl alt biträda förslaget om ökal anslag lill den akluella ulbildningen. Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall lill utskottets hemslällan i belänkandel nr 22.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkien 1

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservalionen av Slig Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Slig Alemyr begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsutskollels hemslällan i

belänkandel nr 22 punkien 1 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Stig Alemyr m. fl.

106

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä Slig Alemyr begärde rösträkning

verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav Nr 97
följande resullal: Onsdagen den

•' " ' 7 mars 1979

Nej - 136 __________

Den regionala konsumen tpoli tiska verksamheten

Avstår - 1

Punkterna 2 och 3

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemställt

§ 15 Den regionala konsumentpolitiska verksamheten

Föredrogs näringsutskottels belänkande 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:57 om inriklning av den regionala konsumenlpoliliska verksamheten jämte moiioner.

1 propositionen 1978/79:57 (handelsdepartementet) hade regeringen föreslagil riksdagen all godkänna de riktlinjer för den regionala konsumenlpoliliska verksamheten som chefen för handelsdepartemenlel hade förordat

Beiräffande proposiiionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"1 proposilionen föresläs en ändrad inriklning av den slalliga regionala konsumenlpoliliska verksamheten.

Riksdagen beslutade år 1975 atl kommunernas medverkan i konsumentpolitiken skulle byggas ut Kommunerna skulle bl. a. svara för vägledning lill enskilda konsumenler och för allmän informalion. Förslagel om ändrad inriklning av den regionala konsumentpolitiska verksamheten skall ses mot denna bakgrund.

Förslagel innebär atl tyngdpunkten i del regionala konsumenlpoliliska arbetet skall ligga inom områdena utredning, bevakning och kunskapsförmedling. Även vissa informationsuppgifter som samordning av allmän informalion i länet och anpassning av information till förhållanden inom länet skall ulföras regionalt Den regionala personalen skall vidare ge stöd lill den kommunala konsumenlpoliliska verksamheten och i ökad utsträckning della i arbetel inom länsstyrelsen med frågor som har konsumenlpolitisk anknylning. Fram till dess kommunerna byggt ul den konsumentpolitiska verksamhelen skall den regionala personalen även ge vägledning och informalion till konsumentersom bor i kommunersom ännu inte har inrättat sådan verksamhel.

Den personal som arbelar regionalt med konsumentfrågor skall enligl förslaget även i fortsättningen vara inordnad i länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Anvisningar för verksamhelen skall utfärdas av konsu-meniverket"

107

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

1 detta sammanhang hade behandlals

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna 1978/79:2155 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c), 1978/79:2156 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) och 1978/79:2157av Lars Wernerm. fl.(vpk), vari hemställlsall riksdagen hos regeringen skulle anhålla om att erforderliga åtgärder vidtogs så alt kommunernas uibyggnad av den egna konsumentverksamheten vid årsskiftet 1980-1981 fyllde vissa minimikrav i enlighel med riksdagens beslut med anledning av propositionen 1975:40,

dels den under allmänna motionstiden vid 1978/79 ärs riksmöte väckta motionen 1978/79:2027 av Sven-Olov Träff (m) och Ingrid Sundberg (m).

Utskottet hemställde

1. beträffande förstärkning av den regionala konsumenlpoliliska verksam
helens resurser, m. m. all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2155,

2. beiräffande riktlinjer för den regionala konsumentpolitiska verksamhelen att riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:57 godkände där angivna riktlinjer,

3. beträffande ulredning om uibyggnad av den lokala konsumenlverk-samheien all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2156,

4. beiräffande åtgärder för alt siödja utbyggnaden av den kommunala konsumenlpoliliska verksamhelen all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2157,

5. beträffande sammansättningen av konsumenlnämndernas referensgrupper att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2027.

108

KARIN NORDLANDER (vpk):

Herr lalman! I regeringens proposition 1978/79:57 fastläggs inriktningen av den regionala konsumentverksamheten. Förslaget innebär all lyngd-punklen i del regionala konsumenlpoliliska arbeiet skall ligga inom områdena ulredning, bevakning och kunskapsförmedling, men man skall också svara för samordning av allmän information i länet och anpassningen av informationsmaterialet lill förhållandena inom länet Den regionall placerade personalen skall ocksä siödja den kommunala konsumenlpoliliska verksamhelen. Den skall alltså vara den förmedlande länken mellan konsumenten genom kontakter med de lokala konsumentorganen och den centrala del som konsumentverket ulgör.

Så långt är vi överens om den regionala konsumentverksamhetens inriklning. När del sedan gäller att den också skall svara för den lokala konsumentverksamheten i de kommuner som hittills inte byggl ul sin verksamhel är vi inle överens längre. Vi menar all del nu är dags alt kommunerna lar på allvar del beslut som riksdagen fattade 1975. Riksdagens generositet i fräga om frivillighel kan, enligl vår mening, inle utsträckas hur långl som helst utan atl åtgärder vidtas,en mening som delas av majoriteten i RKV-utredningen.

Förutsättningen för att den regionala konsumentverksamheten skall kunna fungera tillfredsslällande enligl den inriklning som riksdagen i dag kommer alt fatta beslut om ärju alt också den lokala verksamhelen fungerar. Del måste uppfällas som en bakvänd ordning alt man bygger ut en topporganisalion innan verksamheten på del lokala planet är löst Del är den lokala förankringen, de direkia kontakterna med konsumenlerna som måste vara grunden för samhällets konsumentpolitik.

Av den redovisning som finns i utskottets belänkande framgår att del i ca 100 kommuner fortfarande saknas någon form av lokal konsumentverksamhet I yllerligare drygl 100 kommunerärkonsumenivägledarens tjänstgöring mindre än en halviidsriänsi eller 20 limmar per vecka, vilket betyder alt den som är ansvarig för konsumentrådgivningen ofta ocksä har andra arbetsuppgifter i kommunen. Konsumentverksamheten sköts sä atl säga med vänster hand, och det är ingen tillfredsslällande lösning.

Della visar att dei finns stora variaiioner även i kommuner som har besluiai om konsumentverksamhet Det är få kommuner som ens fyller minimikravet, det gäller såväl personellt som organisatoriskt, för en fungerande konsumentverksamhet Kravet aren hellidsljänsi per kommun med 20000-30 000 invånare.

Varför är del dåsa viktigt med den lokala konsumentverksamheten? Del är viktigt av flera skäl. De borgerliga regeringarnas svångremspolilik med en sänkning av reallönerna för flerlalel av landels löntagare minskar ju ocksä dessas köpkraft. Svårast drabbas de som har begränsade ekonomiska resurser, låginkomsttagare, barnfamiljer och pensionärer, som tvingas använda en Slörre andel av sin inkomst för livsnödvändiga varor.

All de nu tvingats minska inköpen också på dagligvarusidan visar detaljhandelns redovisade försäljningsresultat Lägre försäljningssiffror för handeln leder lill en ökad konkurrens om konsumenler, och det sker genom en alll osundare reklam och marknadsföring, som är de medel som handeln har till förfogande i ett samhälle, där hela produktionen är uppbyggd pä vinsl och proflioch inle på människors behov. Produktutveckling och reklam blir i allt slörre ulsträckning säljhjälp, som söker nya svagheter hos oss konsumenler all inrikla sin marknadsföring på.

Jag har läsl många referat från Handelns Dag i olika tidningar och lidskrifter. Referaien är entydiga närdet gäller kommersiell konkurrens. Man talar bl. a. om den "gyllene pensionärsmarknaden". 1 tidningen Köpmannen sägs all om handeln inle anpassar sig lill pensionärerna kan man glömma "den gyllene pensionärsmarknaden". Pensionärerna kommer att ha 45 miljarder kronor i plånboken på 1980-lalel, men sedan konstaterar man samtidigt som etl problem all större delen av pengarna kommer de att sälla in på banken. En mindre del kommer de alt resa för. De kommer inte att konsumera, köpa prylar.

Man rikligi känner hur köpmännen gnuggar geniknölarna för atl fä denna målgrupp alt öppna plånboken för inköp av mer eller mindre användbara prylar. En annan målgrupp som man gärna vänder sig lill är ungdomen som ofta är lält alt påverka; de vill inle skilja sig från mängden. Och vem vill inte

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

109

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

vara vacker? Det är etl argument som används i reklam och annonser som vänder sig lill flickor. Eller vem vill inle vara luff, som killar måste vara? Man använder gärna kändisar som förebilder i olika slag av reklam, och för tillräckligt med pengar kan man lydligen köpa det mesta.

Del är därför allvarligl när vår handelsminister som är ansvarig för dessa frågor försöker övertyga oss om atl det är konsumenten som besiämmer utbudet av varor, eller som han utryckte sig i sitt lal pä Handelns Dag: Konsumentens önskemål måste styra produktionen och distributionen av varor och riänsier, vilkel naturligtvis applåderas av köpmännen. Hans uppfattning är alt konsumentpolitiken måste utgå från den dagliga direkt-konlaklen med butikens folk - inte från byråkratiska förordningar.

Samtidigt kan man läsa i tidningen Råd och Rön, som ges ul av Konsumentverket, ett referat om säljknep. I självberiäningsbutikerna görs de flesta impulsköpen. Undersökningar visar au ju längre kunderna stannar i affören deslo mer handlar de. De varor vi dagligen behöver är spridda över hela butiken, sä atl vi ivingas passera andra varor vi mindre behöver men stoppar ner i korgen av bara farten. Undertaget för Råd och Röns artiklar är en undersökning som gjoris av en nationalekonom vid Stockholms universitet på uppdrag av konsumeniverket Undersökningen finns i bokform och heter "Konsten att förföra konsumenler" av Ernst Jonsson.

Jag rekommenderar handelsminislern all läsa den. Där finns många exempel pä hur marknadsförare får lära sig meioder som försvårar välgrundade och förnuftiga köp och all det är frågan om en dold påverkan pä konsumenten. De fär bl. a. lära sig hur man framkallar och förstärker siatusiänkandei, hur man väcker nya köpbehov och hur man får kunder atl handla impulsivt och oöverlagt.

Om ha"ndelsministern hade rätt i siu påstående att det är konsumenten som betämmer utbudet av varor, då måste det ju beiyda all de inte påverkas av företagens reklam och marknadsföring. Och då mäste ju frågan bli varför man satsar så stora summor på reklam och marknadsföring. På exempelvis vissa kemisk-lekniska artiklar ligger reklamkostnaden pä upp till 40 % av ulförsäljningsprisel. Är det verkligen handelsministerns uppfattning att reklamkostnaderna enbart är lill för konsumenternas bäsla och för all underlälla den s. k. valfriheten? Det finns delade meningar om detta.

Del är sannerligen inle lätl all vara konsument i dagens samhälle, och frågan är om vi inte allvarligl borde böria ifrågasätta del rimliga och samhällsekonomiskt försvarliga i alt miljarder satsas på säljfrämjande åtgärder, ofta myckel dyrbara och därtill inte sällan i avsiki all prångla ul helt onödiga eller rent av mer eller mindre skadliga produkier. samtidigt som vi är obenägna all satsa på konsumentinformation. 1 etl samhälle där alll fler blir medvelna om den relativa knappheten på resurser, borde proportionerna vara de motsatta. Med informalion menar jag dä en informalion som slyrs av mottagarens kunskapsbehov och inte lill etl vissl konsumentbeteende.

Det finns, herr lalman. inga delade meningar om behovet även väl ulbyggd lokal konsumentverksamhet I betänkandet understryker utskottet att det är angeläget att kommunerna bygger ul sin konsumenlpoliliska verksamhel

och säger vidare all konsumentpolitiken, om den skall fungera enligl statsmakternas inlenlioner, mäsie ha en lokal förankring.

Men när det sedan gäller att konkrei ta slällning vill utskottet inte vara med längre. Ulskollel nöjer sig med atl utgå ifrån atl regeringen kommer att följa utvecklingen och la de initiativ som kan befinnas nödvändiga, och därmed avstyrker ulskollel vpk-motionen.

Jag vill till uiskoiieis förelrädare slälla följande frågor: Vad kan tänkas vara nödvändiga iniliativ, när skall de las och hur kommer de all se ut?

Med hänvisning till vad jag anfört yrkar jag bifall lill vpk-moiionen 2157.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

INGEGÄRD OSKARSSON (c):

Herr talman! Låt mig först uttrycka min glädje över att del beslut som vi strax skall fatta belyderall organisationen förden regionala konsumentverksamheten äntligen blir fastlagd. Näringsulskoltet stårenigi bakom belänkandel nr 22, där inriktningen av den slalliga regionala konsumentverksamheten behandlas.

Herr talman! Jag kommer inie alt i detalj kommentera den regionala verksamhetens inriklning, arbeisuppgifter och organisation. Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för den regionala verksamhelen som föreslås i proposilionen och betonar ocksä betydelsen av denna verksamhel. Karin Nordlander har i sitt anförande gäll in pä en del av hemkonsulenternas uppgifter i framtiden. Del finns därför inie anledning för mig atl ta kammarens tid i anspråk för detta. Jag kommer atl begränsa mig lill all kommentera utskottets slällningslagande med anledning av motionerna

2156 och 2157, som väckts i anslutning till propositionen.

Både i proposilionen och i betänkandet betonas atl den regionala instansens arbetsuppgifter bör anpassas till en ulbyggd lokal konsumenlpolitisk verksamhel. Det beiyder atl hemkonsulenterna även i fortsättningen under en övergångslid skall svara för direklrådgivning lill konsumenlerna i de kommuner som ännu inle har nägon egen konsumenlpolitisk verksamhel. Utskollet betonar viklen av alt kommunerna lar sill ansvar och bygger ut den kommunala verksamheten. Del är viktigt atl alla kommuner i framliden kommeratl haen konsumenlpolitisk verksamhel. Genom en sådan når man ut lill slörsia möjliga anlal grupper i samhället kan bedriva en uppsökande verksamhel och kan hjälpa dem som bäst behöver rådgivning.

Ulskollel är däremoi inte berett atl föreslå en lagsliftning som tvingar kommunerna, ulan anser alt verksamheten även i forlsällningen skall vara etl frivilligt ålagande.

I de två nämnda motionerna, 2156 av Hans Pettersson i Helsingborg och

2157 av Lars Werner m. fl., kritiseras taklen i utbyggnaden av den
kommunala verksamheten. Hans Pettersson föreslär i sin molion att
riksdagen hos regeringen skall begära en ulredning av den lokala konsumenl-
verksamheiens utbyggnadstakt samt av hur de olika modellerna av den
lokala konsumenihjälpen fungerar.

Konsumeniverkel och även Svenska kommunförbundei följer noga

111

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala konsi I men t pol i tiska verksamheten

utbyggnaden av kommunernas konsumenlpoliliska verksamhel. Man har följaktligen redan i dag en bra överblick över denna, något som också kan ulläsas av det betänkande som kammaren jusl nu behandlar. Ulskoitet anser därför inle all en särskild ulredning bör tillsättas pä della område.

I molionen 2157 hemställs all regeringen skall vidla erforderliga ålgärder för all kommunernas uibyggnad av den egna konsumentverksamheten vid årsskiftet 1980-1981 skall fylla vissa minimikrav i enlighet med riksdagens beslut 1975 om kommunernas medverkan i konsumentpolitiken. Motionärerna anser också all kommunerna borde åläggas alt bedriva konsumenlpolitisk verksamhel. Som jag redan lidigare sagl är alla överens om alt den kommunala verksamhelen är betydelsefull och all det är nödvändigt au alla kommuner slartar konsumentrådgivning. Men genom alt riksdagen inle är beredd all tillskjuta medel lill den kommunala verksamhelen och vi alla är medvelna om den myckel besvärliga ekonomiska silualion som de flesla kommuner lever i, vill ulskottel inie föreslå någon lagsliftning som ivingar kommunerna. Del förslagel finns inie heller i proposilionen. Alla är överens om vikten av en uibyggnad, men det är i lagstiftningsfrågan vi skiljer oss ål.

Ulskollel ulgår ifrån all regeringen noga följer utvecklingen och tar de intialiv som befinns nödvändiga. Regeringen kan också ha överläggningar med Kommunförbundei, om den anser att utbyggnaden inle sker i den takt som är önskvärd.

Herr lalman! Jag är övertygad om atl den regionala konsumentverksamheten kommer alt ulgöra en betydelsefull länk i del konsumenlpoliliska arbeiet Hemkonsulenlerna kan genom alt ute i länen arbeta med alla de uppgifter som skall ingå i deras verksamhet vara både ett regionalt organ för konsumentverket och etl stöd för den kommunala verksamhelen. Pä sä säll när vi målet om en väl ulbyggd konsumentrådgivning lill gagn för oss alla som är konsumenler.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill vad näringsulskoltet hemställer i sitt belänkande 1978/79:22.

KARIN NORDLANDER (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill ocksä understryka atl hemkonsulenlerna, som av riksdagen placerades pä länsnivå, med sina stora kunskaper pä della område är vikliga förmedlare av direkl information. Men de kan omöjligen svara för den del som gäller uppsamlande av problemen och informationen. Det vore f ö. en misshushållning med den kapaciiei som vi har sä lilel av på della område. Däremoi måste naturiiglvis hemkonsulenternas kunskaper användas för utbildning av dem som skall verka ute på fältet eller svara för den direkta kontakien med konsumenlerna, där den uppsökande verksamhelen mäsie bli en slor del. För vi skall inle tro all del inle behövs utbildning av dem som skall ansvara för den lokala konsumenlpoliliska verksamhelen, att detla är något som man kan sköta med vänster hand. Här finns det stora brisler.

Den lokala konsumenlpoliliska verksamhelen får inle begränsas lill all

vara enbari en reklamaiionsinsians.

Vi köper mat för ca 50 miljarder kronor per är, och del är många som vill vara med och dela pä de pengarna. Självklart är handeln inställd pä alt sälja de varor som ger den största vinsten. Därför styrs deras intressen av reklam och marknadsföring. Å andra sidan lorsökerexempelvissocialstyrelsen slyra våra inköp. Olika siarka inlressen drar åt olika håll, och i mitten sitler vi som försöker välja, och det är sannerligen inie lätt Klan är att del är reklammakarna och inle socialstyrelsen som har de slörsia ekonomiska resurserna till förfogande för konsumenlpåverkan.

Slaten subventionerar en del av våra livsmedel, och del ger konsumenterna en viss trygghet Men nu vill regeringen också släppa vissa av de varorna, och detta kommer atl göra det ännu besvärligare.

Socialslyrelsen genomförde för nägon tid sedan en brödkampanj, och det gjorde sig många lustiga över. Men den kampanjen kostade mer än vad socialstyrelsen har lill sitt förfogande underen helt år föratt möta företagens reklam, och det måsle ju leda till att det blir en konkurrens på mycket orättvisa villkor.

Vi använder 15 miljarder kronor - alltså en tredjedel av den summa pengar som vi köper mal för- lill all köpa snask, kaffebröd, läsk och öl föt Detla gör vi ju inle därför alt vi styr konsumlionen, utan vi gör det ofta på grund av den reklam- och marknadsföringspåverkan som vi utsälls för.

Till slul vill jag säga att del har skelt en slagnation i utbyggnaden av kommunernas lokala verksamhet och att det blir dyn för bäde samhället och konsumenlerna om inte den kommunala verksamhelen fungerar. Jag vill fortfarande lill Ingegärd Oskarsson ställa de frågor som jag slällde redan i börian men inte fick svar på.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

INGEGÄRD OSKARSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill instämma med Karin Nordlander i hennes syn på värdet av den konsumenlpoliliska verksamhelen och värdet av den regionala verksamheten. Jag vill ocksä instämma i all målsättningen är alt hemkonsulenlerna pä sikt skall kunna ägna sig helt äl sina nya uppgifter. Men sä länge man inle har byggl ulden kommunala verksamhelen är det väldigl viktigt att de kan arbeta med direklrådgivning lill de konsumenler som annars skulle slällas ulanför den rådgivningen.

Koniaklerbör kunna tas mellan regeringen och Kommunförbundei närdet gäller all driva på för alt få utbyggnadstakten i kommunernas konsumentrådgivning au öka. Jag håller med om au det är värdefullt all den utbyggnaden kan gå snabbare och all vi på olika sätl kan hjälpa till atl öka inlresset ule hos kommunerna för den verksamhelen samt all man i överläggningarna mellan regeringen och Kommunförbundet kanske kan åstadkomma en stimulans lill kommunerna som gör att den kommunala konsumentverksamheten kan förbättras.

Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

113

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

KARIN NORDLANDER (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara konstatera alt regeringen inle är beredd all la någol konkret iniliaiiv föratl få till slånd den kommunala konsumentverksamheten. Ingegärd Oskarsson säger bara atl del bör vara möjligt alt ta kontakt med Kommunförbundet, men del räcker inle särskili långt

INGEGÄRD OSKARSSON (c) kort genmäle:

Herrlalman! Från riksdagens sida är vi inle beredda all gå in med medel lill kommunerna för den kommunala konsumenlpoliliska verksamhelen, och därför kan vi, som vi ser del i uiskotiet, inle genom en lag ålägga kommunerna alt starta kommunal konsumenlpolitisk verksamhel. Del beiyder inle all vi inle förslär värdei av utbyggnaden eller atl vi inle vill irycka pä kommunerna i frågan.

HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):

Herr talman! Efter all ha lyssnal till Karin Nordlander kan jag kanske begränsa mill inlägg här. Jag instämmer i del allra mesia av vad hon har sagl. Hon har tagit upp en hel rad problem som sammanhänger med den lokala konsumenlpoliliska verksamhelen. Jag ämnar också ge mill siöd ål motionen 2157 vid voteringen.

Del som ligger lill grund för näringsulskottets betänkande nr 22 är ju propositionen nr 57. Den har behandlat RKV-uiredningens förslag (SOU 1978:16).

Utredningens förslag om vilka arbetsuppgifter som skall åvila de regionala handläggarna i framliden har välvilligt accepierals av alla berörda inslanser. Alla remissorgan, regeringen i propositionen och näringsulskoltei har slälll sig bakom ulredningsförslagel. De arbetsuppgifterna har lidigare lagils upp här, varför jag inle skall nämna dem igen, men jag vill peka på all del är mycket vikligl för konsumentpolitikens utformning framöver all man kan koncentrera arbelsuppgiflerna förde regionala handläggarna lill jusl de frågor som man i RKV-utredningen är överens om.

Ulredningen byggde sin uppfalining om den framlida regionala verksamhelen på att den lokala delen byggdes ui för au avlasta de regionala handläggarna de arbeisuppgifter som nu åvilar dessa, och då främsi i de områden där man inte har någon lokal verksamhel eller där man plikiskyldigast löst problemel genom atl anslå ett par limmar i veckan lill en tjänsteman. Därför skrev ulredningen:

"Utredningen anser del angeläget au den kommunala konsumentverksamheten inom en femårsperiod är så utbyggd au vägledningen till enskilda konsumenler samt allmänna informalionsinsaiser i huvudsak dä har kunnai föras över frän regional lill lokal nivå. Skulle emellertid i börian av 1980-lalel della inte visa sig vara fallet bör enligl en majoriiei av ulredningen frågan om en obligatorisk kommunal konsumentverksamhet bli föremål för slaismak-lernas prövning."

Vi beslulade i riksdagen är 1975 all rekommendera kommunerna alt inräiia kommunal konsumeniverksamhet 1 beslutet ingick ell ulialande all rege-

ringen fortlöpande skulle följa utvecklingen på del lokala planet och vidla erforderliga ålgärder om utbyggnadstakten ansågs oacceptabel.

Nu, fyra år därefter, kan vi blicka tillbaka på vad som har hänl. Del finns i näringsulskolieis belänkande en statistik från konsumentverket. Den visar all del år 1979 fanns 66 kommuner med konsumeninämnd och 109 kommuner där kommunstyrelsen eller annan nämnd eller tjänsteman var handläggare. Dä kan man fräga sig: Vad ligger bakom dessa siffror? Vad är del för verksamhel som bedrivs? Man kan också konstatera all över 100 kommuner fortfarande inte har någon utbyggd verksamhet.

I ulskollets belänkande har man också tagit med konsumentverkets redogörelse över hur mänga timmar som anslagits lill konsumenlpolitisk verksamhet, och de siffrorna varierar ganska märkbart 71 kommuner har under 10 limmar i konsumenlpolitisk verksamhel. De som jobbat med sådan verksamhel behöver inte tveka om alt del är alldeles för lilet. Och man behöver inte vara sä insall i konsumeniverksamhet för all begripa att en tjänsteman som har sä lilel antal limmar lill sill förfogande inte på någol sätt kan uppfylla de krav som kan ställas på en sådan tjänst

I näringsulskottets yttrande sägs att 17 kommuner startat verksamhel under det senasie årel. Det stämmer om man räknar frän den 1 juli lill den 30 juni. Och del ser kanske inte så illavarslande ut. Men enligt riksdagens upplysningsljänst har man år 1978 bildal ny verksamhel i endast sju kommuner. Och i dessa kommuner har man anslagit mindre lid än man gjorl under de föregående åren. Det skulle tyda pä en stagnation i viljan alt starta kommunal konsumenlpolitisk verksamhet.

Del finns en grupp människor som verkligen är insatta i de här förhållandena. Del är Konsumentvägledarnas förening. Föreningen har i en skrivelse till konsumentverket hemställt om au verket skulle göra en översyn över den lokala verksamhelen i fräga om utbyggnadstakt men också hur den fungerar i de olika kommunerna. Verket härvid sin behandling av skrivelsen den 19 december 1978 sagl all del inte skall vidtas några åtgärder nu. Skrivelsen frän Konsumentvägledarnas förening pekar pä vilka ölägenheter, problem och brisler det finns med den nuvarande verksamhelen.

1 min motion 2156 hemställde jag om all riksdagen hos regeringen skulle begära en ulredning av den lokala konsumentverksamhetens utbyggnadslakt samt av hur den lokala verksamhelen fungerar. Men utskottet har med bara ell par ord avfärdat motionen. Syftet med denna molion var att fä en klar bild över vad som i verkligheten sker ute i kommunerna. Nu säger man gång efter gäng - Ingegärd Oskarsson sade del ocksä i sitt i nlägg - alt regeringen skall ha della under observans, all den noga skall bevaka och följa frågans utveckling. Jag lycker all det hade varit pä sin plats med en verklig ulvärdering av hur del fungerar ule i kommunerna. En sådan skulle kunna göras utan nägra särskilda kosinader. Jag anser därför att utskottet har behandlat denna molion lilel nonchalant.

Ingegärd Oskarsson sade i sitt inlägg alt det äntligen har fastlagts vad de regionala konsumenlhandläggarna skall göra. Ingegärd Oskarsson och jag salt tillsammans i RKV-utredningen och var rörande överens om vilka

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

115

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

uppgifter de skulle ha. Vi hade precis samma uppfattning om vikten av den regionala verksamhelen. Men nu sägs atl de regionala handläggarna underen övergångstid ocksä skall serva lokala delar som inte har nägon verksamhet utbyggd. Jag frågar mig då: Hur lång blir denna övergångstid? Regering och myndigheter kan hålla på att noga följa denna utveckling, men jag anser all det är pä tiden att vi verkligen menar vad vi säger. Att vi vill inrätta lokal konsumenlpolitisk verksamhet skall inte bara vara en läpparnas bekännelse. Vi måste också sätta litet kraft bakom våra ord.

Jag har som sagt inget yrkande betriiffande näringsutskottels betänkande, men jag hemställer om att alla de partier som har avlämnat motioner och som vill verka pådrivande i de konsumenlpoliliska frågorna gör någonting utöver alt bara prata.

INGEGARD OSKARSSON (c):

Herr talman! Hans Pettersson frågade mig hur läng tid det skulle ta innan hemkonsulenterna i den regionala verksamhelen kunde släppa direkträdgiv-ningen, dvs. hur lång tid det skulle ta innan kommunerna har byggt ut sin verksamhet. Det går inte atl svara entydigt pä den frågan, men i RKV-utredningen, där vi båda satt, var vi överens om att man inom en femårsperiod borde kunna bygga ut en kommunal verksamhel i alla kommuner.

Vi kan vara överens om att den kommunalpolitiska verksamheten dä bör vara utbyggd även i de 100 kommuner som ännu inte har inrättat en sådan. Del är ocksä vikligl all verksamheten i de kommuner där man redan har startat en sådan fungerar pä etl bra sätt, så all den kan tillfredsställa konsumenternas behov. Jag är medveten om all del i många kommuner där man har startat kommunal konsumentrådgivning finns elt behov av en förbättring och förstärkning av verksamheten, så alt den pä ell bätire säll än vad den gör i dag kan tillgodose konsumenternas berättigade krav. Jag är övertygad om atl vi gemensamt ute i kommunerna skall arbeta för all fä till stånd en förbättring och en förstärkning.

HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):

Herr talman! Jag vet inte hur del är med minnet hos Ingegärd Oskarsson, för vi var inle eniga i ulredningen om kravet på en ny översyn om fem är. Det var tre reservanter i utredningen, och om jag inte minns fel var Ingegärd Oskarsson en av dem. Vi andra var emellertid redan då på det klara med atl möjlighelerna för den regionala delen skulle beskäras, om inte den lokala delen byggdes ut. Det är alltså här vi har problemet. Vi kan hålla på atl bolla med ord, men vi måste också, om vi verkligen vill, kunna sälla kraft bakom dem.

116

INGEGÄRD OSKARSSON (c):

Herr talman! I den reservation som Birgitta Rydle och jag fogade till RKV-utredningen var vi införstådda med all man inom en femårsperiod skulle ha byggt ul den kommunala konsumentrådgivningen. Jag ciierar ur reservaiio-

"Skulle det efter en 5-årsperiod trots alll visa sig au verksamheten inte är lillräckligi ulbyggd eller fungerar tillfredsställande bör statsmakterna i samråd med kommunförbundei se över frågan."

Det är när del gäller obligatoriet som vi skiljer oss ål. I övrigl är vi helt överens.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Den regionala

konsumentpolitiska

verksamheten

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollets hemställan,dels motionen nr 2157 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Karin Nordlander begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkan-del nr 22 mom. 4 rösiar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2157 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karin Nordlander begärde röslräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 282 Nej - 14

Mom. 5

Ulskollets hemslällan bifölls.

§ 16 Föredrogs Näringsulskottets belänkande

1978/79:23 med anledning av molion om upphävande av regionala prisskillnader på oljeprodukter

Ulskollets hemslällan bifölls.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Byggnadsmaterialindustrin

§ 17 Byggnadsmaterialindustrin

Föredrogs näringsutskottels betänkande 1978/79:24 med anledning av moiioner om byggnadsmaterialindustrin. ■

1 delta betänkande behandlades motionerna

1978/79:390 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all byggnadsmaierialindusirin borde förstatligas,

1978/79:765 av Eric Marcusson m. fl. (s), vari hemställls att riksdagen hos regeringen begärde en utredning om legelinduslrins framlida utveckling.

118

Ulskollel hemställde

1. all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:390 om förstatligande av byggnadsmaierialindusirin,

2. all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:765 som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskollel anförl om utredningsarbete rörande tegelinduslrin.

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Som konstaterats i utskoltsbelänkandet har riksdagen nästan varie år under 1970-lalel behandlat frågan om förstatligande av byggnadsmaterialindustrin eller delar därav. Moliven för avslag på molionerna har skiftat någol men i huvudsak byggl på hänvisningar till pågående utredningar och förväntade regeringsförslag.

Under de senaste årens borgeriiga regeringar har del hänvisats till byggbranschrådels verksamhel och del näringspolitiska program för byggnadssektorn som regeringen skulle komma med under 1978. I förevarande utskottsbetänkande redovisas detla på följande säll:

"Några ullalanden om näringspolitiska insatser inom byggsektorn har inle gjorts av den nuvarande regeringen." Vidare: "Arbete pågår emellertid inom industridepartementet och byggbransch rädet i syfte au undersöka vilka åtgärder som kan vara erforderiiga."

Jag vill lill delta påstå att del finns tillräckligt utrett och påvisat atl de negativa konsekvenserna av de nuvarande förhållandena är sådana atl del finns anledning att bifalla vpk-motionen om att ge regeringen till känna atl byggnadsmaierialindusirin bör förstatligas. Hell klart är enligl min mening atl de negaliva konsekvenserna av monopol- och ägarförhållandena inom denna seklor är sädana atl del inneburit och kommer atl innebära högre boendekostnader för bosiadskonsumenlerna/hyresgäslerna.

Det har skett en våldsam ökning av byggpriserna under de senasie åren. Ökningen är större än någonsin under efterkrigstiden med undanlag av Koreakrisen. En stor del av orsakerna lill della ligger i molsvarande kraftiga ökning av byggmaterialpriserna.

Monopolen och ägandeförhållanden inom maierialproduktionen har belysts, bl. a. av byggkoncenlralionsutredningen, som kom med sitt betan-

kände för närmare tvä är sedan.

Nägra konkrela förslag för att öka konkurrensen eller ingripa mol monopolen kom inle utredningen med. Integrationen mellan byggmaterial-producenter och byggföretag fortsätter liksom de manipulalionsmöjligheter i prissättningen pä byggmaterial som det innebär.

Monopolen och ägandeförhållandena inom materialproduktionen och möjlighelerna lill konkurrensbegränsande överenskommelser mellan byggföretag har inneburit att även anbudskonkurrens i byggledel kommil alt gynna stora förelag med anknytning till byggmalerialproduklionen.

Jag har pekal på hur priserna på byggmaterial direkl inverkar pä hyrorna för hyresgästerna: med höjda priser följer höjda hyror. Men även pä andra områden fördet negaliva konsekvenser. När byggmaterialkostnaderna siiger höjs också kosinaderna för byggande av skolor, sjukhus, barnstugor, galor, vägar och andra nytligheter, vilkel slår igenom pä våra skallsedlar.

Den väldiga kapilalkoncenlralion som kännelecknar hela byggämnesindu-slrin, där-för alt an vända byggkoncentralionsutredningens ord-enförelags-och fåialsdominansen är så klar, är av ondo för alla som inle har ekonomiska inlressen inom denna seklor. Ell slalligl överlagande av byggmalerialproduklionen vore en åtgärd i folkels intresse och skulle bidra lill lägre hyror och mindre profiter för dem som spekulerar i och gör stora vinster pä bostads- och samhällsbyggande.

Näringsutskollet säger atl del inte framkommil några skäl som bör föranleda ändring av den inslällning som ulskottel har uttryckt vid lidigare tillfällen. Utskottet gör della uttalande trols att del myckel omtalade näringspolitiska program för byggnadssektorn som regeringen skulle presentera under fjolåret inle har kommit och trots att andra förslag fortfarande inle framförts, som skulle lösa de av olika utredningar och av vänsterpartiet kommunisterna många gånger påtalade problemen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till molionen 390.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Byggnadsmaterial-industrin

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herrlalman! len motion,som ledamoten Tore Claeson nu har lalal för, har Lars Werner m. fl. yrkat pä förstatligande av byggnadsmaierialindusirin. Dessulom behandlas i näringsutskottels betänkande nr 24 en molion av Eric Marcusson m. fl., vari begärs en ulredning om tegelindustrins framlida utveckling.

Både i den kommunistiska molionen och i Tore Claesons anförande har del fram hållits all byggandel är dyrbart och atl hyrorna därmed blir oskäligt höga. Men del är mer än byggnadsmaterialpriserna som har bidragit till all kostnaderna för byggverksamheten har gäll i höjden. Del känner vi lill. Byggnadsmaterialpriserna följer oundgängligen med den allmänna prisulvecklingen. Sedan för man ha vilken uppfattning man vill om denna prisutveckling. Jag tycker själv all inflalionen är tråkig. Men byggnadsmaterialen har väl råkat ut för samma kostnadsökningar som andra varor.

Påslåendet i molionen och av Tore Claeson alt ett statligt socialistiskt byggande skulle ge vinsler ål de boende harjag svårt all tro på. Samhällel

119

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Byggnadsmaterialindustrin

skulle knappasi kunna ordna etl byggande och en materialproduktion som blev billigare än den som vi f n. har. I synnerhet under senare år har vi lärt oss att även statliga företag mäste fö betall för sina varor och måste kunna redovisa vinsl i boksluten, om de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Del finns färska exempel pä företag i stallig ägo som inle är lönsamma. Men vi vel all del dä uppslårsiora svårigheler och atl förelagen kommer till regering och riksdag och begär tillskott

De stora profiler inom byggnadsindusirin som motionärerna talar om är nog långt ifrån generella. Mänga sågverk och andra tillverkare av byggnadsmaterial har gått omkull pä grund av all det stannat för litet vinst i företagen. Cementfabriker har lagts ner, fabriker för lillverkning av blå ytong har lagls ner, legelbmk har lagls ner och siatens produklion av isoleringsmalerial har gått med föriusl i många fall. Jag vill ocksä nämna atl statliga Uddcomb i Karlskrona, etl förelag som inte tillhör byggbranschen direkl men som tillverkar induslrimaskiner och sådant, har kört med stora föriusler under alla år sedan starten.

När del talas om monopol kanske jag skulle flika in en parentes. Vi barett cementmonopol här i landel, men hur har delta kommil lill? Jo, del kom lill genom en uppgörelse mellan den socialdemokraliska regeringen och cementindustrin, och den uppgörelsen har fastställts av riksdagen. Det kan ju hända att herr Claesons parli inie var med om deua, men så har del i alla fall gåu lill.

Del kanske skall understrykas här att de svenska firmor som har byggl i kommunistländerna har fått myckel goda vitsord förden produklion som de har utfört där. Och den produktionen har de i allmänhet ulfört pä samma villkor som de arbetar under i Sverige. Man för väl räkna med atl förhållandena har varit olika, men själva produktionsapparaten och produktionskostnaden måste ju de här firmorna fö ersältning för, oavsell om de bygger i Sverige eller i elt kommunistland.

Den utredning som Eric Marcusson yrkar på för tegelinduslrin har då och då aktualiserats tidigare, men tanken har inte vunnit anslulning i riksdagen. En branschulredningom tegelinduslrin, som senasi reviderades 1978, ämnar statens industriverk följa upp föratl se vad som eventuellt kan behöva göras i fortsättningen. Vi vet atl tegelinduslrin också har varit på retur och all ell slorl antal legelbmk har lagts ner.

Herr lalman! Jag finner ingen anledning att ändra något i näringsutskottels förslag utan ber att fö yrka bifall lill delta.

120

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Ulskollets talesman sade att del är fiera faktorer än byggnadsmaterialet som har bidragit till ökningen av byggnadskostnaderna och därmed ocksä boendekostnaderna. Ja, del är riktigt, och jag har heller inle sagl något annat. Jag påtalade jusl detta atl byggmaterialet utgjorde en del av förklaringen till den mycket stora ökningen av byggnadskostnaderna.

Sedan kan man ju roa sig med att ta del av vilka vinstresultai som i vart fall vissa av de stora monopolförelagen har gjort under de senare åren. Del visar

sig alt mänga förelag har gjorl myckel siora vinsler. Della har varit betecknande framför alll för de delar av byggnadsmaierialindusirin där etl eller ell fätal förelag dominerar branschen.

Jag har inle lalal om elt statligt socialistiskt ägande av byggmalerialproduklionen, Fritz Böriesson. Jag är medvelen om all steget är väldigl långl innan vi kommer därhän atl vi får ell socialistiskt samhällssystem här-även om jag är övertygad om all det kommer. Men vad vi under nuvarande förhållanden kan göra är all överföra den lunga delen av byggmalerialproduklionen i statens ägo, och del skulle enligl min och enligt vpk:s uppfattning medföra påtagliga fördelar för de flesta människorna i det här landel.

Jag skall inle, herr lalman, ta upp så myckel lid med all gå in på andra punkier i Frilz Böriessons anförande - punkier som jag lycker i och för sig var lilel underliga och motstridiga. Lät mig bara säga nägra ord med anledning av all Frilz Böriesson påpekade att den byggnadsverksamhet som pågår genom svenska förelag ulomlands har fält etl goll betyg. Det ärjag medvelen om. Sverige har en myckel skicklig byggarbelarkär. Vi har en myckel skicklig arbelarkår över huvud lägel som är verksam inom byggmaterialinduslrin och de delar som vi här nu har anledning atl diskutera. Del äralllså ingen nyhet men del är heller inget argument för all man skall avslå från all vidta sådana åtgärder som vi föreslår i vår motion, för som bekant gör också de förelag som är verksamma ulomlands väldigl stora vinsler på denna sin byggnadsverksamhet Det finns ingenling som säger all sådan byggnadsverksamhel inle skulle kunna bedrivas av skickliga yrkesmän också ulomlands även om den lunga delen av byggmaterialproduktionen låg i statens händer.

Till sist! Fritz BÖQessons förmodan alt vi inle var med om skapandet av cemenlmonopolel är riklig. Vi var myckel energiska motståndare mol atl del kom till, och vi pekade just på faran för minskad konkurrens och ökade priser.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilionergavs pä bifall till dels uiskoiieis hemslällan, dels molionen nr 390 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskolieis hemslällan i belänkandet nr 24 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 390 av Lars Werner m. fl.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Byggnadsmaterialindustrin

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde röslräk-

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

ning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 274

Nej - 13

Avstår - I

Mom. 2

Uiskoiieis hemslällan bifölls.

§ 18 Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

Föredrogs näringsulskottets belänkande 1978/79:25 med anledning av motion om överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo.

1 detla belänkande behandlades molionen 1978/79:210 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde skyndsamt förslag om överförande i samhällelig ägo av Wallenbergimperiet enligl de principer som utvecklats i molionen.

Utskottet hemställde all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:210.

122

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr lalman! 1 Sverige finns en liten grupp med en unik makt över samhälleliga förhållanden och människors liv. Den maktgruppen kontrollerar 43 % av värdei av alla landets börsnoterade företag.

Den maklen besiämmer över hur många arbetare som skall slås ut och över hur mänga ungdomar som kommer att sakna arbele. Den besiämmer vilka stålverk som skall läggas ned och vilka bilindustrier som skall få expandera. Den bestämmer vilka skogar som skall kalhuggas och vilka sjöar som skall förgiftas. Den bestämmer över hur myckel kapiial som skall föras ul ur landet och vilka bygder som måste avfolkas. Den besiämmer vilken leknik som skall ulvecklas och vilken forskning vetenskapsmännen skall syssla med.

All den makt som denna lilla grupp har i sina händer är makt som fråntas del arbelande folkel. Där Wallenbergimperiet avskedar, där las makt frän de arbetande. Där Wallenbergimperiei vill kalhugga,där har människorna ingen del i utformningen av sin miljö. Där Wallenbergimperiet bestämmer forskningsresurserna kan aldrig råda någon den kritiska forskningens frihet

Demokraii beiyder folkvälde. Demokrati, dvs. folkvälde, är inle prakliskl länkbar, om det finns nägon grupp som har enormt mycket makt och etl folkflertal som har ringa makt Den makt och de rältigheier Wallenbergimperiet tillskansat sig är därför etl hot moldemokralin. Den represenierar i alla sina aspekter en inskränkning av folkflertalets demokraiiska fri- och rätligheler, en inskränkning av deras medborgerliga frihet av deras rätt all slyra sig själva.

Ule i den svenska arbeiarrörelsen, ule bland alla dem .som drabbas av denna maklgrupps yltringar reser man nu frågorna: Hur skall vi kunna bekämpa kris och arbetslöshet, hur skall vi kunna lösa nationens stora framtidsfrågor om en lilen klick maktmänniskor skall förfoga över merparten av de resurser .som krävs för de stora frågornas lösning? Var finns rätlen till arbete, var finns rätten lill en god miljö, var finns möjlighelen lill en utveckling i folkflertalels inlresse sä länge Wallenbergimperiet äger mark och skogar, industrier och forskningslaboratorier?

Sanningen är att ingen samhällelig polilik kan föras om samhällets viktigaste resurser är i några fö privaia händer. Samhälleliga lösningar kan aldrig grundas på slor prival makt Själva folkels valda ombud står maktlösa inför de beslut som elt sådanl imperiums förelrädare fattar. Själva grundlagens fri-och rällighelergåruppi rök, sä snart man kommer innanför de porlar som markerar del privaia imperiets heliga egendom.

Del är mot denna bakgrund, i detta krisens och uislagningens Sverige, som vänsterpartiet kommunisterna ställer kravet på alt Wallenbergimperiet skall överföras i samhällelig ägo - under de arbelande människornas kontroll.

När så della krav behandlas i näringsulskotlet -då för vi se etl egendomligt skådespel. Man skulle ha vänlal all de borgerliga och socialdemokratiska ledamöterna hade tagit upp elt resonemang i sak om vad denna makt beiyder för landets produklion och utveckling, för krisen och arbelslöshelen, för jobben på LM Ericsson, Kopparfors eller Volvo. Ulskoitet velju myckel väl vad Wallenbergs makt beiyder. Utskollet har iroligen inle sä kort minne alt man glömt spelet i Volvoaffären. Och ändå är det plötsligt så tyst om alll detta.

Vad ärdet då som i slällel är föremål för ulskollets stora bekymmer? Jo, del är grundlagen. När man hör della blir man först glad, upprymd och entusiastisk. Man länker: Värt lands grundlag skall ju skydda de medborgerliga fri- och rättigheterna. Kanske har riksdagens näringsulskotl upptäckt all hundratusentals människors fri- och rättigheter faktiskl inskränks genom alten finansgmpp utövaren sådan oproporlioneriig makt. Men, nej då! Det är inle alls del del handlar om. Del är inte vanliga människors fri- och rättigheter som bekymrar utskottet Det är Wallenbergs frihet man tänker på. Det är hans finansgrupps räll som ulskollel ser som sin plikt atl slå vakl om.

Herr talman! Delta tillfälle i kammaren är unikt. Del är nämligen första gängen som Sveriges nya grundlag åberopas som hinder för all slälla etl yrkande i kammaren. Och för vem åberopas grundlagen? Inte lill medborgarnas skydd, utan till skydd för Wallenberg. Inle till skydd för vanliga medborgares räll lill egendom, till hus och hem, lill de materiella ling vi alla behöver för alt fungera i värt dagliga arbete och fö ett utbyte av vår frilid. Del är inle den rätten som skall skyddas, ulan del är rätten att tillskansa sig andras arbete. Grundlagen las fram, inle för att skydda mol expropriering ulan föratt skydda dem som exproprierar frukterna av de hundratusentals människornas arbeie.

Jag vill slälla frågan lill näringsutskottels talesman här i dag. Den svenska grundlagens försia avsnitt inleds med orden: "All makl ulgår från folkel."

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

123

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

124

Men vad ni i dag gör för alt hindra kommunisternas förslag grundar ni inle på den paragrafen ulan på en helt annan paragraf - den som inte tillåter expropriation av privaia rikedomar i samhällels inlresse. Var slår herr Böriesson egentligen mellan de tvä hötapparna? Är han för folkel, eller är han för Wallenberg? Han måsle ju välja. Det är förvisso en obekväm och obehaglig silualion fören centerpartist, men han kommer inle ifrån den. Om han skyddar Wallenbergs makt kan han inle samtidigt gärna skriva under på atl all makt skall ulgä frän folkel. De som har godkänt den gällande grundlagen har hamnat i en total motsägelse. Folkets makl och Wallenbergs makl ryms inle under samma lak. Folkels makl förulsälier all Wallenbergs makl avskaffas.

Inle heller kommer ulskoitet pä tanken alt man kanske borde ändra grundlagen, ändra den sä atl del blev allvar med paragrafen om all all makl skall utgå frän folket. Utskollet håller sig lill del gamla och beprövade-atl slå vakl om Wallenbergs makl.

Nu är väl ingen förvånad över della vad gäller utskotlslalesmannen, herr Böriesson, eller hans borgerliga bröder i ulskoitet. Ingen är väl förvånad över alt centern ule bland folket lalar emot maktkoncentrationen och här i kammaren samtidigt vill skydda Wallenbergs makl, den slörsia maktkoncentrationen någonsin i Sveriges historia. Del är bara gammal vanlig centerpolilik. Ingen sialsrådspost är sä dyrbar, atl inle cenlerns ledande män kan slälla sig på maktens sida föratl kapa ål sig den. De orter som Wallenberg drabbar med sina nedläggningar, de småbönder han exproprierar i skogsbygderna väger alla läll mol herr Böriessons och centerns omsorg om Wallenbergs heliga, gmndlagsenliga äganderätt Del förvånar som sagl ingen.

Men del finns en annan egendomlighet i denna debali i della ärende. Det är någonting som saknas i talarlistan. Det finns etl slorl tomrum i den. En tystnad. Tystnaden hos en del av dem som skrivit under ulskotlsbetänkandet, som herr Böriesson kommer atl försvara, men som tiger i själva deballen.

Herr talman! För nära hundra år sedan landsteg i Malmö hamn en lilen skräddare för första gängen med socialismens bud till Sveriges arbetare. Hans första föredrag pä svensk jord utannonserades under titeln "Hvad vilja sosialdemokraierna?"

Nog är del en ironi alt man nu, hundra är senare, i Sveriges riksdag måste slälla samma fråga. Vad vill socialdemokralerna? Var finns socialdemokralerna?

Jag vill öppei vända mig lill kammarens socialdemokraler. Ni vel myckel väl hur stämningarna är ule bland fackföreningsfolkei. Ni vet att man där allt oftare säger att kampen mol kris, arbetslöshet och utslagning, kampen för viktiga samhälleliga reformer inte längre kan föras med mindre än alt man griper in i ägandet till produktionsmedlen.

Men varför måste ni då skriva underde borgerligas utskotlsbetänkande lill skydd för Wallenbergs makt? Och varför gick ni en gäng med på en sådan grundlag som skyddar Wallenbergs makt över folket? Partiledaren Olof Palme angrep nyligen i Volvoaflaren mycket skarpl och bittert - och med

rätla - Wallenbergs inflylande. Men hans ande har tydligen inle svävat över herr Ingvar Svanberg, som i näringsulskoltei besluiai att rycka ul till Wallenbergs skydd vid herr Böriessons och de borgeriigas sida.

Om nu August Palm, Hjalmar Branlingoch Ernst Wigforss hade kunnat se de socialdemokraliska ledamöternas agerande i dag, vad skulle de ha sagt? De skulle ha känl sig främmande och vilsna, därför alt det ställningstagandet dock är oförenligt med den grundläggande omvandling av egendomsförhållandena som var ett genomgående tema i deras politiska länkande. Och i dagens Sverige är del temat mer aktuellt än det någonsin har varit under arbetarrörelsens hela historia.

Vi skall från vpk:s sida försöka hjälpa er lilel på traven. Vi skall omformulera värt yrkande sä att det formellt ansluter sig lill gällande grundlag. Vi skall ge möjlighel atl rösta för principen om Wallenbergimpe-riels överförande i .samhällelig ägo utan all själva den intrikata frågan om grundlagens ersättningskrav nu väcks i detta sammanhang.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill följande yrkande, som har utdelats till kammarens ledamöler, nämligen

atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79:210 beslutar ullala alt Wallenbergimperiet bör överföras i samhällelig ägo.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr talman! I detta betänkande behandlar vi en molion av Lars Werner m. fl. som yrkar pä förslag om överförande i samhällels ägo av vad man i molionen kallar Wallenbergimperiet Det är givet alt ell villebråd som Wallenberg måsie vara julafton för kommunisterna. Men om man nu skulle ge det allra minsta finger för etl förstatligande sä kan man inte förslalliga direkl på stubben, ulan del måste finnas normer att gå efter. Hur stort skall ett företag vara när del skall förstatligas t. ex.? Bara för att Wallenbergimperiet, som man kallar det, har blivit stort, all det har gått bra och att del har klarat sig utan skattepengar kan man inte säga att det skall förstatligas.

Både molionen och Jörn Svensson här lalar om demokraii: "Det finns ingen demokraii när man inte kan förslalliga ett förelag pä det här sältel." Jag hörde i dag all man hade vall pariameni i Sovjei i går, och där hade man fäll 99,99 % av rösterna för den av samhällel uppgiorda listan. Man kan fundera över hur demokratin är upplagd och fungerar pä den sidan.

Nu vill Lars Werner och Jörn Svensson sopa ner hela etablissemanget av Wallenbergförelag i statens bottenlösa säck. Men bortsett frän eventuella samhällsideologiska synpunkler som jag, Ingvar Svanberg eller andra ledamöter i näringsulskoltet skulle ha, anser jag att man inte kan redovisa nägra förmåner med alt förslalliga de bästa förelagen, de som går uiomordeniligi bra. Sedan för man ha vilken uppfalining man vill när del gäller ideologier.

Vi vel all många av de statliga förelagen går med föriusl -det gäller LKAB, Eiser och det har gälll NJA m. fl. Del är inte bara en samhällsförmän alt eu förelag blir förstatligat. Jag anser all del är bra om bäde statliga och enskilda förelag går med vinst så att de får en trygg ekonomi. Detta gagnar nämligen

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

sysselsättningen, och företagen ger skaller lill alla de sociala utgifter som samhällel kommer all ha under överskådlig lid.

Men jag skall göra en liten deklaration, Jörn Svensson; Jag har den uppfattningen all del inle bara är fördelar med elt stort ekonomiskl imperium. Ett sädani företagsom del här aktuella får ett vissl övertag över de mindre företagen. Men denna många gånger inle önskvärda egenskap hos det stora imperiet kan man även notera, om ocksä pä ett annat sätt, i ell slalligl förelag. Eu statligt förelag med stora skattepengar bakom ryggen kan driva konkurrens mot etl mindre förelag, som inle kan mobilisera samhällets stöd och resurser pä samma sätt och lika läll som del statliga förelaget kan göra, och del kan därmed duka under i den ojämna konkurrensen.

Var står Fritz Böriesson i Glömminge, frågade Jörn Svensson. Del jag nu anfört kan väl i någon män utgöra ell svar pä den frågan. Jag har alltså uppfattningen att vi kan finna avigsidor inom både prival och statlig företagsamhet

Under detla anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

126

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herrlalman! Det var ju elt säreget-och ell säreget magert-försvar forell uiskotlsbelänkande som rör en sä vittgående ödes- och maktfråga för del arbetande folkflertalet här i Sverige. Nog måste väl Frilz Böriesson ändå inse alt han vecklar in sig i en ytlersl förvirrande och för hans partis trovärdighet närmast katastrofal form av resonemang, när han nu framför detta egenartade försvar.

Lät mig inledningsvis säga atljag kan hälla med Fritz Böriesson sä långt, alt del finns massor av statsägda företag som inle är bra. Från kommunisternas sida vill vi inle heller ha den typ av slalliga företag som Nils Åsling och centern har tillskapat, när de tagit över bara krisföretag som de privaia kapitalisterna velat avskudda sig. Det är klart all sådana företag inle är bra. Del är klart att det inte är bra med statliga företag av en lyp där de arbelande människorna inle har någol som helst verkligl inflylande, där de har lika lilel inflylande som i etl kapitalistiskt förelag. Men det är inle den lyp av statliga förelag som vi vill ha. Denna typ av företag har ni under den borgeriiga trepartiregeringens tid tillskapat genom era förstatliganden.

Nu ser vi alllsä den uppbyggliga synen: Här slår en av förespråkarna för decenlralismens parli, för det decentraliserade samhällel, för alt människorna skall ha närdemokrali, för all de små orterna och bygderna skall fö leva. Var slår della decenlralismens partis förespråkare i den här debatten i dag? Var står han i den här avgörande skiljelinjen, när vi har au la slällning lill hur vi skall förhälla oss lill den väldigaste maktkoncentration som någonsin i del här landets hisioria har förverkligais, dvs. Wallenbergimperiei? Jo, då är det inte tal om decenlralism. Då säger herr Böriesson i slällel: Del kanske inle bara är fördelar med stora imperier. Och så rösiar han för all del stora imperiet, det största maktimperiel av alla i Sverige, skall bibehållas och skyddas mol de

lömska socialisternas och arbeiarnas- angrepp. Del är all föreiräda den decentralisliska ideologin, herr Böriesson!

Och hur rörande klingar inle herr Böriessons beskrivning av Wallenberg som del stackars försvarslösa och jagade villebrådet som de elaka kommunisterna är ule efteri Villebrådet har, väl all märka, inte varit alla industrier som Wallenberg har lagl ner,alla orter som han lagl öde, alla arbelare som han slagil utall arbetslöshet som han har tillskapat Nej, villebrådet har varit herr Wallenberg.

Så fungerar den borgerliga ideologin när det kommer lill de stora avgörandena i maktfrågorna.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

FRITZ BÖRJESSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Som Jörn Svensson själv sade i siu första anförande log jag inle upp detla, all etl beslut i den angivna riktningen skulle strida mol grundlagen, nämligen 2 kap, 18 S regeringsformen, Della säger väl något om vidden av den fråga som kommunisterna lagil upp och för vilken Jörn Svensson så frenetiskt pläderar. Men Jörn Svensson pläderarju lika frenetiskt vilken fråga del än gäller, slor eller liten, och del är väl någonling som man får räkna med.

Herr lalman! Jag glömde alt yrka bifall till ulskollets förslag, vilkel jag härmed ber au få eöra.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Om jag får vara elak kan jag väl säga all del var lur för herr Böriesson atl han kom ihåg alt yrka bifall lill utskottets hemslällan. Annars hade del bara varit värt förslag som hade ställ där,

Frilz Böriesson sade all vårt krav sirider mol grundlagen, men del gör det nu inle i den reviderade form i vilken del föreligger här i kammaren i dag, Förslagel är förenligt med grundlagen, eftersom del bara krävs ell princip-uilalande om all Wallenbergimperiei bör överföras i samhällels ägo. För dagen lämnas alltså den fråga ål sidan som grundlagen lar upp, nämligen frågan om ersäilningslbrmerna.

Jag skulle vilja fräga Frilz Böriesson: Tycker ni all del är ell lecken pä atl vi har en bra grundlag här i landet, när den forsla gången den testas här i kammaren i relation lill ell beslulsärende får effekien all den kan användas för all skydda den väldigaste maklkonceniralion som någonsin har byggts upp i Sveriges land? Tycker herr Böriesson all del är bra? Får inle herr Böriesson vissa sunda tvivel på atl grundlagen kanske behöver revideras också den, så au den mera tjänar folkels intressen?

Jag vill också Slälla en annan fråga, som uttrycker den principiella kärnan i Wallenbergimperiets förhållande lill demokraii. Om vi nu har en slrävan, som viju alla påslår oss ha. all slå vakl om de vanliga medborgarnas fri- och rältigheier. om deras rält lill ell friu och värdigi liv, och del då uppslår en oerhörd maktkoncentration i landel inom vars ramar några människor i praktiken kan ta ifrån de många innehållet i stora delar av deras fri- och rätligheler, la ifrån dem deras arbeie. deras hembygd, deras miljö, förfoga

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

över deras arbetskraft, såsom det passar makten och inle som del passar folkels inlressen, är det iniedåså,herr Böriesson,all de fri-och rättigheter för folkflertalet som finns nedskrivna i grundlagen har ell bra svagi innehåll och kraftigi skulle behöva förslärkas? Förulsälier då icke della i del här fallet atl man på ell avgörande sätt minskar den makl och de rätligheler som del siora imperiet har tillskansat sig genom all orälimäligt expropiera fruklerna av de hundratusentals människornas arbeie?

FRITZ BÖRJESSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jörn Svensson frågade mig om jag lycker all grundlagen är bra. Nu ärjag ingen expert på grundlagen, varför jag har lilel svårt all göra en fullständig bedömning. Del är ju konstilutionsulskottet som sysslar med sädana här frågor, Varie land måste väl ändå ha en lag av den beskaffenheten all den skapar balans när del gäller verkningarna av tillfälliga känslostämningar och lillfölliga viljeyttringar.

Sedan frågade Jörn Svensson om jag kunde godkänna all Wallenbergarna driver ul människor frän deras jordbruk och kastar ul folk på galan genom atl lägga ned produktionsanläggningar. Nu är det emellertid så atl vi har någonling som heler fackei - vi har LO och ijänslemannaorganisationerna, och vi har MBL. Det vore dåligt med fackei om del inle var lika verksamt inom Wallenbergs företagsom inom andra förelag och kunde se lill au vi inie fär den korruption som jag näslan fick intrycket all Jörn Svensson påstod skulle förekomma där.

ROLF HAGEL (apk):

Herr lalman! Jag vill ge några synpunkler på den motion vi behandlar frän vpk som kräver atl Wallenbergimperiet överföres i samhällets ägo.

Del är obestridligt atl jusl Wallenberggruppen ulgör kärnan i det svenska finanskapitalet och del är också obestridligt att dess makl och inflytande över svenki näringsliv är enormt Från arbetarpartiet kommunisternas sida delar vi uppfattningen atl maklen och inflyiandel måsle berövas de nuvarande ägarna.

Vi vel all vårt land är riki pä mineraler och råvaror. Här finns en högi uivecklad teknologi, bra maskineroch en yrkeskunnig arbetarklass. Här finns alltså förulsätlningar för all människorna skulle kunna föra etl myckel bra liv. Men de goda föruisältningarna utnyttjas endasi lill lilen del för folkets bästa - de enskilda ägarna, däribland Wallenbergimperiet, använder fruklerna av arbetet efter sill huvud och sina inlressen. Deras vinsiinlressen får avgöra var pengarna skall investeras. På senare år hardel blivit alll vanligare all investeringarna gjorts utanför delta lands gränser eller på platser i landet som för samhällel fält myckel negaliva konsekvenser. Kommuner har lämnais trots att långtgående invesieringar gjoris från samhällels sida för att serva industrierna.

Till föregående riksmöle lämnade arbelarpartiet kommunisterna in en molion som rubricerades "en demokratisk nationalisering". Vi pekade i molionen på nödvändigheten av att bi.röva monopolen deras makl och trygga

de arbelande människornas inlressen, och vi krävde all monopolens nyckelpositioner skulle överläs av samhällel och slällas under demokratisk ledning och konlroll. Det är nödvändigt att det sker en så långtgående nationalisering atl den kan bestämma samhällsekonomins utveckling. Denna nationalisering måste i försia hand omfatta banker, kreditinstitut, försäkringsbolag, energisektorn, vikliga råvarukällor, de stora produktionsmonopolen och slörre verksamheter som ingår i multinationella koncerner.

Den nuvarande situationen ärju den att den statligt ägda produktionssektorn i Sverige är myckel lilen. De ingrepp i ägandet eller slalliga övertagande som skett har i huvudsak berört krisdrabbade branscher och företag som det privaia kapilalel kört i botten och varit beredda atl lägga ned. Samhället har tvingats all sälla in stora resurser för all klara driften när det privaia kapitalel inle har varit berett att ta ansvar för anslällda och för de orter som helt har anpassats till och gjoris beroende av berörda företag. Samhällets insalser har i dessa sammanhang skett utan att samhället har skaffat sig bestämmande och ägande.

Branscher som i dag är inbegripna i djupa och svåra strukturproblem är handelsståls- och specialstålsindustrin, gruvnäringen, tekoindustrin, den svenska varvs- och rederinäringen samt glasindusirin. Inom dessa branscher har staten gäll in med etl alll större ekonomiskt stöd i förhoppningen att hejda arbelslöshelen och avveckling av hela industribranscher. Staten har satsat mycket stora belopp, direkt eller genom aktieköp. Dessa stödåtgärder har icke inneburil någon maktpolitisk inbrytning och inte heller att sysselsättningen har garanterats.

Det är nu hög tid att nationalisera förelag och branscher som gär bra - all genom nalionaliseringar lillföra samhället ökade resurser för utveckling och för alt skapa fler arbetstillfällen, resurser som skulle kunna minska de lunga skattebördorna för det arbelande folket. I en demokratisk nationalisering måste också ovillkorligen ingå de anställdas inflylande och medbestämmande över produktionen, invesieringar, vinstavkastning och arbetsmiljö.

I en mer långtgående plan för en demokratisk nationalisering av del slag som jag här mycket kort har tecknat kan och mäste också självfallet Wallenbergimperiet ingå som en del. Därför kommer vi från arbelarpartiet kommunisterna atl ge vårt stöd lill de tankar som framförs i molionen och till del särskilda yrkande som delals ul på kammarens bord under behandlingen av della ärende.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr lalman! Jag skall ännu en gång la lill orda för att lala om det tomrum som vi som företräder vpk upplever i denna debatt. Vi frågar oss: Var är nu Olof Palme? Var är den socialdemokratiske gruppledaren i näringsutskollet Ingvar Svanberg? Var är representanterna för LO-ledningen och LO-förbunden,somju alla dock måste vara medvetna om den diskussion om de ekonomiska maktförhållandena som allt häftigare pressar på ule pä arbetsplatserna, ute bland fackföreningsfolkei och ule bland alla dem som på ryggen

129

9 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Överförande av Wallenberggruppen i samhällelig ägo

dag för dag känner de stora finansimperiernas makt?

Ärdet inte dags för någon av er alt kommentera den egendomliga roll som ni i näringsulskotlet har spelat genom atl slälla upp bakom de borgerligas försvar för Wallenbergimperiet? Och är del inte dags all böria sätta de delar av grundlagen under debatt som lill förfång för folkflertalet och dess fri- och rättigheter och dess levnadsförhållanden kan ge detta massiva skydd åt det väldiga finansimperiel och dess maklbyggnad?

Vi vel också att det förts en intressant diskussion ute på arbelsplalserna om löntagarfonder och alt fackföreningsrörelsens folk i den demokratiska rörelsens bas är livligt engagerade i den. Om del dä skulle framläggas ett förslag, som innebär atl vi för försöka genomföra lönlagarfonder av ett slag som medför alt egendom och kapital skulle överföras frän de stora privaia finansimperierna och till demokratiskt förvallade löntagarfonder under de arbetandesavgörandeinflytande,skulle vimed näringsutskottels lolkning av grundlagen vara tvungna atl avvisa också det eller också betala Wallenberg en fullständigl orimlig ersättning för den makl som han skulle fö lämna ifrån sig.

Med denna tolkning av grundlagen holas ju varie strukturreform i Sveriges ekonomi och produktionsliv, som i någon avgörande män kan öka de arbelandes makl och minska finansbaronernas stora infiytande. Detla måsie väl ändå vara en farhåga som intresserar de ledande inom socialdemokratin -förde har väl inte kastat fram sina löntagarfondsförslag bara som flugföngare, för att göra sig populära i valdebatlen?

Det finns väl någon av de socialdemokraliska ledarna som haft en allvariig tanke och som i dag måste la till orda för atl markera och förklara varför man här gentemot det kommunistiska förslagel har ställl upp pä de borgerligas sida i näringsutskottet och stött exakt samma avslagsyrkande som det som borgeriighetens representanter har fört fram.

130

Överiäggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan. dels del av Jörn Svensson under överiäggningen framställda yrkandel, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utskottets hemställan i näringsutskottels

belänkande nr 25 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit del av Jörn Svensson under överläggningen

framställda yrkandel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösiräk-

Onsdagen den 7 mars 1979

ning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav Nr 97 följande resullal:

Ja - 274

Nej - 15

Låniagarkretsen för underhållslån, 777. m.

Avstår - 2

§ 19 Föredrogs

Näringsulskolieis belänkande

1978/79:26 med anledning av motion om obligatorisk reseförsäkring

Utskottets hemställan bifölls.

§ 20 Låniagarkretsen för underhållslån, m. m.

Föredrogs civilulskotlels betänkanden

1978/79:12 med anledning av motionerom låniagarkretsen för underhållslån, m. m. och

1978/79:13 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser lånefonden för bostadsbyggande, jämte motion.

ANDRE VICE TALMANNEN:

Civilulskotlels belänkanden nr 12 och 13 debatteras i ett sammanhang, och yrkanden beträffande båda dessa belänkanden får framställas under den gemensamma överiäggningen.

Civilutskottets betänkande nr 12 I detta betänkande behandlades motionerna

1978/79:396 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu vari fräga (yrkandet 15) föreslagils alt riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

a. att underhällslän endasi skulle utgå till allmännyttiga bostadsföretag,

b. att underhållslånen till nämnda företag skulle vara ränle- och amorte-
ringsfria,

1978/79:789 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 2) föreslagils atl riksdagen som sin mening gav regeringen till känna atl lån för underhåll av hyreshus inte skulle lämnas för enskill ägda hyreshus, samt

1978/79:1581 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk), såvitt nu var i fråga (yrkandet 1).

Utskottet hemställde

1. beiräffande låniagarkretsen för underhållslän att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:396, yrkandel 15 a, och 789, yrkandet 2,

2. beiräffande eftergift av underhållslån att riksdagen skulle avslå motio-

131

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Låniagarkretsen för underhållslån, m. m.

nen 1978/79:1581, yrkandet 1,

3. beträffande ränle- och amorleringsfrihei för underhållslän att riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:396, yrkandet 15 b.

Reservation hade avgivits av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson,Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Per Olof Håkansson (samlliga s) som anseit all ulskottel under 1 bort hemställa

beträffande låniagarkretsen för underhållslän all riksdagen med bifall till molionerna 1978/79:396, yrkandel 15 a, och 789, yrkandel 2, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Civilutskottets betänkande nr 13

I propositionen 1978/79:101 bil. 10 (bostadsdepartementet) hade regeringen såvitt nu var i fråga föreslagit riksdagen alt lill Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsbudgel II lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 anvisa ell invesleringsanslag av 935 milj. kr.

I della sammanhang hade behandlals den med anledning av proposilionen väckta motionen 1978/79:1599 av Olof Palme m. fl. (s), vari föreslagils att riksdagen lill Lånefonden för bostadsbyggande pä tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisade ett investeringsanslag av 825 milj. kr.

Utskottet hemställde

atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:1599 lill Lånefonden för bostadsbyggande på lilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 anvisade etl invesleringsanslag av 935 000 000 kr.

Reservation hade avgivits av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson,ThureJadeslig,Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahloch Per Olof Håkansson (samlliga s) som anseit - under fömtsällning a v bifall lill den vid belänkandet CU 1978/79:12 fogade reservationen - all utskottet bort hemställa

alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:1599 till Länefonden för bostadsbyggande pä tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisade etl investeringsanslag av 825 000 000 kr.

132

PER BERGMAN (s):

Herr lalman! Belänkandet nr 12 rör frågan om vilka företagskategorier som skall få underhällslän, och betänkandet nr 13 gäller medel för de underhållslän vilkas principer vi fastställde i december förra året Då framfördes från den här lalarslolen kraftiga protester mol de principer som regeringen föreslog och riksdagen antog. De skäl vi då framförde gäller allljäml - de ärju bara elt par månader gamla.

Mot bakgrund av del beslutet och vad som då sades ber jag, herr lalman, atl

få yrka bifall lill reservalionerna i civilutskollets betänkanden nr 12 och nr 13.

TORE CLAESON (vpk):

Herrlalman! Jag vill försl notera atl, i likhet med föregående år, dä den här för flera hundra tusen hyresgäster så vikliga frågan behandlas för andra gången på ganska kort lid, finns bostadsminislern Birgit Friggebos namn inle pä talarlistan.

En som ocksä saknades förra gången då beslutet om underhällslän fattades av riksdagen var utskottets ordförande Kjell Mattsson - som då hade strukit sig från talarlistan - men han har i dag tydligen tänkt använda en hel minut åt frågan.

Per Bergman anförde nyss att han inle hade så mycket nytt all säga. Jag har heller inle i och för sig sä myckel nyll att anföra utöver vad jag anförde den 15 december förra årel, men jag vill ändå ta nägra minuler i anspråk.

Som bekant har hyresnivån i de kommunala bostadsföretagen stor betydelse för hyresnivån på hela bostadsmarknaden, dvs. även för privata fastigheter. I dagarna har del varit mycket ståhej i massmedia med anledning av en ulredning som visat förhållanden som vi från vänsterpartiet kommunisterna under hela 1970-lalel har framhållit och påtalat Det gäller del förhållandel atl de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen har högre kostnader än vad privaia bostadsföretag har i sin förvaltning. Del gäller ocksä det förhällandet atl privaia fastighetsägare kan tillgodogöra sig vinster genom det bruksvärdessystem som gäller, enligt vilket privatvärdar kan ta ut stora hyreshöjningar enbart med hänvisning till hyrorna för likvärdiga lägenheter hos allmännyttan.

Delta är en av orsakerna till all vpk föreslår atl underhällslänen bara skall utgå lill de kommunala bostadsföretagen.

En annan orsak är att de nuvarande bestämmelserna förstärker orättvisorna på bostadsmarknaden mellan privata och kommunala fastighetsägare genom atl privata fastighetsägare erhåller möjlighel lill län på samma villkor som de kommunala. Privaia fastighetsägare kan utnyttja sin avdragsräll för både reparations- och räntekostnader genom de skatteregler som finns, och därför blir de här underhällslånen myckel fördelaktigare för privaia fastig-helsägare.

Den tredje orsaken till att vi föreslår att enbart allmännyttan skall få underhållslån, ränle- och amorleringsfria sådana, är dessa bostadsföretags speciella roll och uppgifter. De kommunala bostadsföretagen driver fastighetsförvaltning av sociala skäl och inle av vinslskäl. Vi slår vakt om de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen som etl viktigt instmment för en social bostadspolitik.

De allmännyttiga bostadsföretagen har generellt setl högre underhållsstandard och lägger ned myckel mer pengar på underhåll än de privata. Allmännyttan har högre kostnader dels genom flera barnfamiljer, högre boendetäthet och tätare omflyttningar, dels genom att allmännyttan svarat för den helt övervägande delen av senare tids byggande av flerbostadshus.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Låniagarkretsen för underhållslån, m. m.

133

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Låniagarkretsen för underhållslån, m. m.

Det harsom bekant inte blivit lika iniressani längre för privata faslighelsägare att bygga flerbostadshus, utan den privata byggsektorn har salsat mer och mer på alt ge sig in pä småhusmarknaden.

Den hyresutjämning som görs i allmännyttan mellan äldre och yngre årgångar av hus driver upp hyresnivåerna i det äldre, företrädesvis privaia, fastighetsbeståndet. Och bruksvärdessysiemet tillåter dä privata faslighelsägare alt ta ul hyror som t o. m. överstiger allmännyttans, bara dessa inle påtagligt överskrids.

I sin egenskap av socialt bostadsföretag drabbas allmännyttan av hyresförluster och outhyrda lägenheler, av förstörelse och vandalisering, onormalt hög förslitning, höga kostnader för administration och ulgifter av allmän ordnings- och servicekaraktär. Man ivingas atl verka under ogynnsammare villkor än privata företag också dä del gäller avdrags- och beskattningsregler.

Hyrorna har nu blivit sä höga atl det med beaktande av pris- och kostnadsutvecklingen och av löneutvecklingen är både socialt omöjligt och politiskt oansvarigt alt medge ytteriigare höjningar. Allmännyttan måste erhålla tillräckliga medel för all ulan nya hyreshöjningar klara elt bra fastighets- och lägenhetsunderhäll och en bra service till hyresgästerna.

Vi menar frän vpk alt regeringen är ansvarig för kostnadsutvecklingen, och det innebär all regeringen måste la sitt ansvar också föratt hyreshöjningarna begränsas genom alt de allmännyttiga bostadsföretagen ges ell direkl statligt ekonomiskl stöd i den situation där de nu befinner sig. Här kommer också frågan om underhållslånen in - utformningen av dem. Här mäste det enligt vär uppföltning ske sådana förändringar som vi föreslagil i den motion som nu behandlas, atl underhållslånen får ulgä bara till kommunala allmännyttiga bostadsförelag och atl de skall avskrivas och bli ränle- och amorleringsfria. Del är enda möjlighelen i den nuvarande silualionen alt snabbi utjämna kostnaderna och orättvisorna mellan de här olika ägandeformerna.

Utskottet säger sig inte ha funnit lillräckliga skäl för all lillslyrka molionsförslagen, detla "bl. a. mot bakgrund av de effekler pä hyresnivåerna" som en till allmännyttan begränsad långivning skulle fä. Det är elt utlåtande som i den här delen skulle ha kunnat skrivas av Fastighelsägar-förbundet Vilka effekler skulle då förslagen fä? Det är hell uppenbart alt de skulle fä klart positiva effekter för både dem som bor hos allmännyttan och övriga hyresgäster i form av lägre hyror. Är det dessa effekler som den borgerliga utskottsmajoriteten är orolig för, eller är del privaia faslighets-ägares vinster pä bekostnad av dem som måsle ha nägonslans alt bo som man ömmar för? Är de borgerliga partiernas tal om bostaden som en social rättighet innehållsmässigt bara etl vaktslående om privata marknadskrafters rält angöra profiler i boendel? Del finns skäl alt ställa dessa frågor, bl. a. mol bakgrund av det betänkande som vi nu behandlar.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill molion nr 396.

134

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! 1 civilulskotlels belänkande nr 6 lill delta riksmöte behandlades propositionen om underhällslän och de moiioner som väckts med anledning av proposilionen.

1 dag har vi all behandla de motioner som har upprepats under allmänna motionstiden. Argumenten frän utskottsmajoritetens sida för ställningstagandet atl i belänkandel föreslå avslag på molionerna är precis desamma som de vi anförde i belänkande nr 6. Jag finner det därför inle meningsfullt alt pä nyll ta upp en diskussion. De synpunkler som vi hade vid föregående riksdagsdebatt framfördesju utförligt av andra ledamöler som representerade utskottsmajoriteten. Jag yrkar därför bifall till utskottets hemställan i beiänkandena 12 och 13.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Låniagarkretsen för underhållslån, m. m.

Överiäggningen var härmed slulad.

Civilutskottets betänkande nr 12

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller civilutskollets hemställan i betänkandet

nr 12 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Per Bergman m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 137

Avstår - 1

Mom. 2

Utskottets hemslällan bifölls.

Mo m. 3

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

135

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till bostadsstyrelsen

Den som vill alt kammaren bifaller civilulskoitels hemslällan i belänkandel

nr 12 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Dä Tore Claeson begärde röslräkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 286 Nej - 11

Civilutskollets betänkande nr 13 Utskottets hemställan bifölls.

§ 21 Anslag till bostadsstyrelsen

Föredrogs civilutskollets betänkande 1978/79:14 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser förslag om anslag till bostadsdepartementet m. m., bostadsslyrelsen och länsbostadsnämnderna, jämte moiioner.

I proposilionen 1978/79:100 bil. 16(bostadsdepartementet) hade föreslagits såvitt nu var i fräga riksdagen all för budgetåret 1979/80 anvisa

1. (Al) lill Bosiadsdepartementel elt förslagsanslag av 16 121 000 kr.,

2. (A 2) till Kommittéer m. m. etl reservationsanslag av 5 850 000 kr.,

3. (A 3) till Exlra ulgifter elt reservationsanslag av 300 000 kr.,

4. (A 4) till Bidrag till vissa inlernalionella organisationer m. m. ett reservationsanslag av 630 000 kr.,

5. (B 1) lill Bostadsslyrelsen ell förslagsanslag av 31 657 000 kr.,

6. (B 2) lill Länsbostadsnämnderna etl förslagsanslag av 43 070 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals molionerna

1978/79:561 av Marianne Karisson (c) och

1978/79:1589 av Kjell Mattsson m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen lill Bostadsslyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 31 331 000 kt

136

Utskollet hemställde

1. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:561,

2. atl riksdagen pä driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisade

a. till Bostadsdepartementet ett förslagsanslag av 16 121 000 kr.,

b. till Kommittéer m. m. ett reservalionsanslag av 5 850 000 kr.,

c. till Extra utgifter elt reservationsanslag av 300 000 kr..

d. till Bidrag lill vissa inlernalionella organisationer m. m. ett reservations
anslag av 630 000 kr.,

e. till Länsbostadsnämnderna ell förslagsanslag av 43 070 000 kr.,

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1978/79:1589 pä driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Bosladsslyrelsen anvisade etl förslagsanslag av 31 331 000 kt

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till bostadsstyrelsen

Reservation hade avgivits av Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) som ansett atl utskottet under 3 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:1589 på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgeiårei 1979/80 lill Bostadsslyrelsen anvisade ell förslagsanslag av 31 657 000 kr.

KARL-ERIK STRÖMBERG (fp):

Herr talman! Bosladssociala frågor och problem kring boendemiljön har varit mycket diskulerade under de senasie åren. Etl ullryck för det allvar och för de problem som funnits pä della område är atl redan den socialdemokraliska regeringen tillsatte elt par delegationer, som skulle arbeta med dessa frågor. Desa båda delegationer, boendemiljödelegationen och bostadssociala delegationen, har gjorl viktiga insalser. När det gäller en del frågor har man brutit ny mark och tillfört diskussionen om boendemiljön nya och värdefulla bidrag. Fr. o. m. nästa budgetär sker en viss överföring av beslutanderätt från bostadsslyrelsen lill länsbostadsnämnderna. Men della fär inle las lill intäkt föratl bosladsslyrelsens arbetsbörda minskar. Erfarenheterna frän del arbele som utförts av delegationerna måsle föras vidare. Bostadsslyrelsen måsle kunna följa upp och ulveckla miljöförbällringsverksamheten. Del är hell nödvändigl alt bosladsslyrelsen kan siödja länsbostadsnämnderna i della arbele. Rådgivning, information, kursverksamhet och utvärdering är vikliga verksamheter som bostadsslyrelsen måsle la ansvaret för. Atl lägga della arbete pä länsbostadsnämnderna gär inle. De har ej fåll några nya resurser.

Alla partier här i kammaren har gång på gång ullalat sitt intresse för boendemiljö. Man har betonat viklen av all vi tar till vara de erfarenheter som flnns och all vi söker fä fram bättre bostadsmiljöer och ell slörre engagemang och inflytande förde boende. Bostadssocial verksamhet har man anseit viktig och angelägen.

Ändå har del varit så all folkpartiregeringen och särskilt bostadsministern har fält krilik för atl man inte har satsat tillräckligt pä bostadssociala ålgärder.

1 budgetpropositionen föreslär nu regeringen atl bostadsstyrelsen skall få resurser förden bostadssociala verksamhelen. Dä gär plötsligt de partier som lidigare lalat om viklen av bosladssociala åtgärder mol förslagel. De partier som lidigare kritiserat regeringen för atl den gjort för lilel pä del här omrädel gär nu mot de förslag regeringen lägger fram för alt förbällra denna verksamhet.

137

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Anslag till bostadsstyrelsen

Nu är man ute och lalar om bosladssociala ålgärder och anklagar regeringen föratl inte salsa lillräckligi myckel. Men i riksdagen är man inle beredd all medverka lill all bosladsslyrelsen får de nödvändiga resurserna. Del är en läpparnas bekännelse till behovei av bosladssociala ålgärder, men i handling motarbelar man sådana.

Det finns lydligen en bosladssocial policy pä poliliska mölen och i tidningsreferat, men en helt annan och motsatt policy i praktiskt handlande. 1 riksdagen medverkar man lill atl de idéer och erfarenheter som delegationerna har samlal upp inle får fullföljas och vidareulvecklas.

Moliven kan inle vara budgelpolitiska. 1 andra frågor - det har vi sell lydliga bevis på i dag-bjuder man ogeneral över. Motivet måste vara all man anserbostadssociala frågor ointressanta och oväsentliga. Här fär vi nu etl klart besked om den poliliska viljeinriktningen.

Herrlalman! Jag yrkar bifall lill reservalionen och därmed lill regeringens förslag i budgetpropositionen.

138

KJELL MATTSSON (c):

Herrlalman! Karl-Erik Strömberg villat! viskall följa proposilionsförslagel när det gäller bostadsslyrelsen, och det kan man ju förslå. Nu har emellertid alla andra partigrupper än regeringspartiet i utskottet kommil lill en annan uppfattning. Det frågan gäller är uppföljningen av boendemiljöbidragen. För detla finns en tjänst i styrelsen.

Verksamhelen är viklig-det kanjag vissl hälla med om. Men vad som har hänt äratt beslulanderätlen förts ul till länsbostadsnämnderna, och del måste innebära en kraftig minskning av arbetel hos styrelsen. Det som ocksä har hänt äratt man nu fält riktlinjer för verksamhelen och en mer fast grundsyn. Det minskar ocksä arbetsinsatserna. Det kan ju inle bli lal om alt ärendena i fortsättningen skall beredas i bostadsstyrelsen för beslut ule hos länsbostadsnämnderna. Vad styrelsen skall göra är all föra ul sina rekommendalioner och i den löpande informationen peka på var de typiska bristerna i ansökningarnas beredning ligger. Del är alltså en informationsfråga.

Vi vet allesammans hur svårt del är atl dra konsekvenserna centralt av etl ulflyltningsbeslul. Man ser trots allt med misstro på nämndernas kompetens och vill hälla greppet kvar. Om del är sä atl man inle tror all länsbostadsnämnderna och kommunerna kan pröva dessa lämplighelsfrägor, hade detju varit mest konsekvent atl säga det direkl.

Jag tycker alt Karl-Erik Strömberg använder sig av en myckel märkvärdig argumentering. Om han hade tänkt det minsta lilla grand, hade han inle använt den, Hans argumentering innebär nämligen all de centrala instanserna fortfarande skall ha kvar lika stor arbetskraft som tidigare trots atl arbetsuppgifterna flyttats frän central nivå lill länsnivå och frän länsnivå lill kommunal nivå och jobben alllsä skall ulföras av den lägre nivån. Då kan ju den högre nivån lägga av med den lypen av arbele, efiersom del i så fall uleslulande innebär en kostnadsökning.

Nägon bosladssocial nedrustning ärdet inte frågaom. Planeringsbyrån och lekniska byrån fär sina ijänsler för bosladssociala ulredningar m. m. och för

kvalitelsfrägot Därmed harjag tillbakavisat de anklagelserna från Kari-Erik Nr 97
Strömberg. Onsdagen den

Herr talman! Jag yrkar bifall till ulskollets hemslällan. -j -2 1979

Med della anförande, i vilkel Per Bergman (s) inslämde. var överläggning- fritidsboende en slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Mom. 3

Proposilionergavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels reservationen av Karl-Erik Strömberg och Karin Ahrland, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Karl-Erik Strömberg begärl votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskollets hemställan i betänkandet

nr 14 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Kari-Erik Strömberg och

Karin Ahrland.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då Karl-Erik Strömberg begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 252 Nej - 29

§ 22 Fritidsboende

Föredrogs civilulskotlels belänkande 1978/79:15 med anledning av motioner om fritidsboende.

I detta betänkande behandlades molionerna

1978/79:776 av Tore Claeson (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk), vari föreslagils

1. att riksdagen hos regeringen hemställde om skyndsamt förslag för alt bekämpa kommersialismen inom anläggandet av fritidshus och andra fritidsanläggningar samt för au genom samhälleliga salsningar säkra jämlika förhållanden närdet gällde fritidsboende och rekreation,

2. all riksdagen hos regeringen hemsiällde atl friiidsboendeutredningen gavs tilläggsdirektiv all klarlägga samhällels investerings- och driftkostnader för den privaia fritidsbebyggel.sen, samt

139

Nr 97

1978/79:780 av Erik Johansson i Hållsia m. fl. (c).

Onsdagen den 7 mars 1979

Fritidsboende

140

Utskollet hemställde

1. att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:776,

2. au riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:780.

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr lalman! I molion nr 776 har Tore Claeson och jag krävt för det första att de kommersiella intressena sloppas när del gäller anläggandet av fritidshus och aU samhället satsar resurser på att säkra jämlika förhållanden inom fritidsboende och rekreation samt för det andra att fritidsboendeutredningen ges tilläggsdirektiv för atl klariägga samhällels investerings- och driftkostnader för den privaia fritidsbebyggelsen. Dessa krav avstyrks av civilulskoltet med motiveringen all utredningar pågår.

Vi motionärer kan inte ansluta oss till utskottets mening. Visseriigen kan våra krav inrymmas - formellt - i det utredningsarbete som pågår och ocksä i den allmänna målsäUningen för den fysiska riksplaneringen, men en sådan inriktning av utredningsarbetet som vi föreslår i molionen har del hittills inle funnits någol inlresse för från vare sig regeringens eller myndigheternas sida. Därför kan vi inle känna oss till freds med att riksdagen inle gör någonting nu och atl utredningsarbetet bara fortsätter.

Det är hög lid att fatta beslut om att den nuvarande utvecklingen skall brytas så att det blir stopp för spekulation och exploatering. Inte minsl måste del sällas stopp för exploateringen med tanke på allemansrätten. Varie fall av bebyggelse som nu sker i spekulationssyfte begränsar allemansrätten. Eftersom det är särskilt viktigt att hävda denna rätt i de attraktiva områdena är etl stopp för exploatering nödvändigt.

I motionen har vi pekal pä hur turist- och rekrealionspolitiken behärskas av privalkapitalisliska vinst- och spekulationsintressen. Man utnyttjar hänsynslöst det sociala behovei. Det gäller alla attraktiva områden: Västkusten, Stockholms skärgärd, fjällområden osv.

Spekulationen driver på kostnads- och prisutvecklingen. Därmed begränsas mänga människors möjligheter lill rekreation i de attraktiva områdena. Dessa områden blir alltmera svårtillgängliga för människor med mättliga och låga inkomster.

Pris- och kostnadsutvecklingen inom turist- och rekreationsområdet måste enligt vår mening snabbt åtgärdas. Man kan ju fräga sig hur många av landels industriarbetare som exempelvis den här årstiden kan vistas i fjällregionerna och uppleva naturen där, när det råder sådan brist på prisbilliga övernali-ningsmöjligheler. Det är en myckel liten andel i jämförelse med andra, penningsiarka grupper som har möjlighet lill privatboende.

Det behövs kollektiva boendemöjligheter som kan ulnylljas pä rimliga ekonomiska villkor, men tyvärr finns det i dag inga tecken pä en sådan utveckling. Några viktiga åtgärder är vi i behov av med det allra snaraste:

1. En kraftig utbyggnad av kollektivt ägda och skötta frilidshusbyar i alla typer av naturmiljöer. Byarna kan ägas av kommuner, fackföreningar.

kooperativa bostadsrättsföreningar o. d. Dessa kollektivt ägda byar bör placeras så att de sländigt kan nås av kollekliva trafikmedel.

2. Kommunerna bör köpa upp mark för ny fritidshusbebyggelse och planera den med samma ambitioner som den vanliga åretmntbebyggel-sen.

Staten och kommunerna måste bygga upp etl rekreationsliv som är Öppet för alla och där ingen hindras av vare sig ekonomiska, sociala eller fysiska skäl alt få den nödvändiga rekreationen i samband med semester eller ledighet. De svagaste grupperna i samhället skall gynnas genom subventioner. Rekrealionspolitiken måste göras lill en medveten, meningsfull social verksamhet. Den måste ses som ett led i hälso- och friskvården och slå vakt om naturresurserna och miljön i hela folkets intresse.

Tyvärr måste vi konstalera att inga allvariiga åtgärder vidtas för all fö till stånd en sådan inriktning. Riksdag och regering verkar vara passiviserade när det gäller alt bekämpa de ekonomiska spekulationsintressena. Dessa intressen för forlsälla sin exploatering. Ta t. ex. Dalafjällen! Bostadsdepartementet har i januari bekantgjort besluten om hur det fortsalla arbetel med den fysiska riksplaneringen skall gå till. För Dalarnas del anför bostadsdepartementet atl bebyggelsen i fjällen inte överensstämmer med riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Del behövs en samordnad markan-vändningsplan, heter det, och vidare säger departementet atl planeringen bl. a. skall ge förutsättningar för fritidsboende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus samt atl ytteriigare enskild fritidsbebyggelse bör bedömas restriktivt Man säger också att länsstyrelsen skall rekommendera Gällkommunerna att endast i undanlagsfall föra fram detaljplaner för fritidsbebyggelse. Länsstyrelsen skall till slut för sin del hösien 1980 för regeringen redovisa sina överväganden om hur marken i fjällen skall användas.

Alll delta har satt eld i baken på exploatörerna. Nu läggs högsta växeln in för all ulnyltja liden fram till nästa höst. Del fattas nu beslut i kommunerna om prival fritidsbebyggelse. De ekonomiska intressena pressar på kommunerna. Utvecklingen visar nu i slällel för en nedåtgående trend en starkt uppåtgående trend. Regeringens åtgärd har i del här fallet inte haft någon verkan,och man frägarsig: Varför har inle regeringen och i del här fallet inle heller utskottet tagit initiativ för atl pä ell kraftfullare sätt hävda den fysiska riksplanens riktlinjer? Varför har inte länsstyrelsen, naturvårdsverket och planverkel fött i uppgift att stoppa exploateringen?

Nej, vad det nu gäller på det här omrädel, där man bara hänvisar lill utredningen, är att stoppa spekulationen, sä all exploatörerna a v vår frilid och natur inle för göra sig breda. Vi mäste inrikla vår turism och vår frilid på kollekliva former för del stora folkflertalet, sä atl man för tillfölle till en vettig rekreation under sin ledighet, under sin semester.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill molionen 776.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Fritidsboende

141

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Fritidsboende

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! Vi konslalerar i utskoiisbeiänkandet all de frågor som tagits upp i molionerna är under ulredning. Utredningsdirektiven täcker ocksä de frågor som Lars-Ove Hagberg lalade om här. Bl. a. harju frilidsboendekom-miltén ell arbele i gång för atl se på de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Delta gör att vi inte finner det motiverat all nu biträda molionerna ulan anser att åtgärder bör vidtas först efter del att vi fött fram resultatet av del pågående utredningsarbetet Del skulle i och för sig vara iniressani att gå in i en frilidspolitisk diskussion, men uiredningsarbelel pågår som sagl. I den ena av utredningarna medarbetar jag själv, och jag kan därför säga all vad ulskollel inhämlal och anfört som motiv för att inle biträda vpk:s motion är korreki återgivet

Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan.

142

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr lalman! Jag sade redan i del förra anförandet atl formellt läcker naturligtvis ulredningarna de krav som vi ställer. Men vilken är nu inriktningen? Denna exploatering och denna spekulalion forisälier ju, och ulskollel ser bara på - del utreds vidare.

Dessutom väckte vi föregående år en likadan molion, och vi förutsatte alt del skulle komma förslag snabbi. Men det har ännu inte kommil några förslag. Utskottet hänvisar äter lill utredningsarbetet, och exploatörerna forisälier sin verksamhel. Bosiadsdepartementel talar om vilka beslut som har faltals och säger atl man 1980 skall ta in markanvändningen i Qällområdena. t ex. i Dalafjällen. Då fär dessa exploatörer fart, utnyttjar och pressar på kommunerna.

Del fallas beslut i kommunerna nu om bebyggelse som kommer alt fä avsevärda konsekvenser framöver. Civilutskotiet siller bara och titlar på hur della sker. Kjell Maltsson siller själv förnöjd i en ulredning och väntar pä resullal. Är del inle dags alt ålminslone riksdagen säger till så atl della Sloppas i avvaklan pä en besiämd planering? Det är väl det minsta man kan begära.

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! Den linje som Lars-Ove Hagberg driver här skulle inle medföra något påskyndande av ålgärder. Del finns i dag möjligheler all i den kommunala planeringen gå in och planera för jusl den lyp av exploatering som man i resp. kommun vill ha. Del ingår alltså i planeringsuppdraget och med ledning av de riktlinjer man har tagit i Fysisk riksplanering. Dessulom finns det riksdagsbeslul om pä vilkel sätl man skall främja tillkomsten av, som del nämndes, kollektivt ägda fritidsbyar, så all man har möjlighel atl hyra. Det är dock bara all konslaiera atl inget parti ännu har velat ställa upp med de erforderliga pengarna.

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr talman! Det är elt dåligt försvar av Kjell Mattsson alt gömma sig bakom utredningarna. Att kommunerna har dessa möjligheler formelllär väl ingenting atl bestrida, men har de verkliga möjligheler att bygga detta kollektiva boende? Del måste väl ändå Kjell Mallsson medge alt de inte har.

De har alltså inte de ekonomiska föruisältningarna. Då pressar de ekonomiska iniressena på kommunerna all vidla åtgärder ändå. Och framför allt är del, som jag känner till frän en kommun i mitt hemlän, borgerliga politiker som tillåter denna privaia bebyggelse och beslutar om den. Del är alltså fråga om kommunerna kan fö ekonomiska möjligheler att bygga ut della kollektivt ägda boende för rekreation, och dä måste de ha pengar av slalsmaklerna. Men man kan väl inle i avvaklan på del sitta och låla dessa spekulalionsinlressen häria fritt Ärdet inle dags förelt stopp? Och det villjag fråga Kjell Mattsson: Är det inle dags att stoppa de inlressen som utnyttjar kommunerna? Borde inte riksdagen gä in, som vi föreslår i försia punkien i vär motion, och stoppa den forlsälla exploateringen så all det blir en annan planering?

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Fritidsboende

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! Jag vill bara konstatera att när del gäller anslagsfrågor av den karaktär som Lars-Ove Hagberg nu lalar om, så finns del olika förslag från skilda partier, och de behandlas av jordbruks-, närings- och kulluruiskotten och ålerkommer alltså till kammaren i andra sammanhang.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 776 av Tore Claeson och Lars-Ove Hagberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskollets hemställan i betänkandet

nr 15 mom. I röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 776 av Tore Claeson och

Lars-Ove Hagberg.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då Lars-Ove Hagberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 275

Nej - 14

Avslår - 2

143

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

Mom. 2

Ulskollets hemslällan bifölls.

§ 23 Föredrogs Civilutskollets betänkanden

1978/79:16 med anledning av molion om kommunal planering för utnyttjande av grustäkter 1978/79:17 med anledning av motion om förvaltningen av samfälligheter

Kammaren biföll vad utskottet i dessa belänkanden hemställt

§ 24 Räddningstjänst m. m.

Föredrogs civilutskollets betänkande 1978/79:18 med anledningav motioner om räddningstjänst m. m.

I delta belänkande behandlades molionerna

1978/79:336 av Hans Alsén (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s),

1978/79:393 av Olle Aulin (m),

1978/79:394 av Olle Aulin (m) och Joakim Ollen (m), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde översyn av gällande lagsliftning rörande räddningstjänst och miljöskydd, syftande till dels ökad samordning av befinlliga resurser, dels ökad insals för regionala ålgärder i fråga om räddningstjänst och miljöskydd,

1978/79:558 av Hans Alsén (s) och Per Bergman (s), vari hemställls att riksdagen hos regeringen begärde en utredning om huvudmannaskapet för samhällets räddningstjänst,

1978/79:1063 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s),

1978/79:1577 av Märta Fredrikson m. fl. (c, m, fp),

1978/79:1582 av Per Olof Håkansson m.fl. (s), vari hemställls alt riksdagen hos regeringen begärde en utredning för räddningstjänstens organisation m. m. i enlighel med vad som anförts i molionen,

1978/79:1586 av Gustav Lorentzon m.fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om att en allsidigt sammansatt kommission omedelbart tillsattes, som gavs uppgiften atl granska alla fakta om den senaste oljekalaslrofen vid den bohuslänska kusten,

1978/79:1671 av Magnus Persson m. fl. (s) och

1978/79:2139 av Kari-Erik Svartberg m. fl. (s).

144

Utskollet hemställde

1. beträffande ulredning om huvudmannaskapet för räddningstjänst m. m. all riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:394,558 och 1582 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anförl,

2. beiräffande utredningsarbete angående oljeskyddsberedskap all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1577,

1. beiräffande åtgärder för bekämpning av olja till havs m.m. att riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2139,

2. beiräffande undersökningskommission rörande visst oljeutsläpp all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1586,

3. beiräffande miljöberedskapen på Vänern atl riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1671,

4. beiräffande undersökningskommission för bränder i offentliga lokaler alt riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:336,

5. beiräffande försöksverksamhet med räddningshelikopter i Skåne atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:393,

6. beträffande beredskapen för vissa helikoptrar att riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1063.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. ni.

Till belänkandet hade fogats elt särskilt yttrande beträffande utredning om huvudmannaskapet för räddningstjänst m. m. av Lars Henrikson (s).

LARS HENRIKSON (s):

Herr talman! I civilutskottets belänkande nr 18 behandlas etl antal motioner som har med katastrofberedskap och räddningstjänst att göra. I tre av molionerna föreslås atl huvudmannaskapet för räddningstjänsten skall bli föremål för utredning. Som framgår av betänkandet har utskottet enat sig om elt tillkännagivande till regeringen härom.

För egen del harjag kunnat ansluta mig till utskottets ställningslagande, men jag har ändå i elt särskilt yttrande markerat alt en eventuell utredning i försia hand bör la upp frågor som har med oljebekämpning till sjöss att göra. Ansvarsfördelningen och behovei av samordning i denna del har ofta diskuterats, och en fömisätlningslös översyn kan måhända leda fram lill en effektivare och mer ändamålsenlig organisation.

Som framgår av betänkandet bygger nuvarande organisation av räddningstjänsten pä riksdagsbeslut frän 1962 och 1973. Särskilt beslutet 1973 innebar ell utökat ansvar för kommunerna i fråga om räddningstjänsten utöver de uppgifter som lidigare gällde inom brandförsvaret Beslutet byggde i allt väsentligt pä räddningsljänstulredningens förslag 1971:50. Ulredningen hade prövat olika allernaliv - kommunalt, landslingskommunall eller statligt - i fräga om huvudmannaskap och stannat för att kommunerna genom brandförsvaret hade de bäsla förutsättningarna att klara uppgifterna.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1974, alllsä för mindre än fem är sedan. Trols den relativt korla lid som förflutit kan konstateras att betydande insaisergjortsförail åstadkomma en effektiv räddningstjänst Kommunerna har alltså byggt upp en organisation som väl svarar mot gällande brandlagstiftning. Vidare kan man befara all en förnyad ulredning kan bidra lill en uppbromsning i fråga om materielanskaffning m. m., eftersom man i en sådan silualion av naturliga skäl kommer all avvakta kommande beslut.

Jag har, herr lalman, inget särskilt yrkande.

10 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

145

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

146

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! I vpk-motionen 1978/79:1586 föresläs atl riksdagen hemställer atl regeringen utan dröjsmål tillsätter en allsidigt sammansaii kommission som ges möjlighet all granska alla fakta om den senasie stora oljekatastrofen vid den bohuslänska kusten. Vi menar all en dylik utredningskommission bör vara folkligt förankrad, varvid även miljöintressena bör vara företrädda.

Nu har denna motion hamnat under rubriken räddningstjänst i civiluiskotiels betänkande nr 18, vilket är minsi sagt underligt, då vår motion inte har ett dyft med s. k. räddningstjänst atl göra. Del förefaller näslan som om utskotlsordföranden Kjell A. Mattsson vill ge sina mittenbröder ett tjyvnyp. Förhållandel bröderna emellan lär inte vara det bästa i de sista av dessa dagar, hardel sagts. Att placera vår molion underrubriken räddningstjänst förefaller minst sagt ironiskt - och pä gränsen till drift med den handlingsförlamade regeringen från del lilla partiet. Men som plåster pä såren innebär civilulskotlels tafatta och intetsägande uttalande en räddningstjänst äl den sillande regeringen och dess kommunminisler Bertil Hansson.

I ulskotlsbelänkandel framhålls atl inga ytterligare fakta torde framkomma om en kommission tillsätts. Denna skrivning ger intryck av decentraliserad kraftlöshet Här borde i siället slörsia möjliga energi uppbådas. Frågan har nämligen den digniteten. I stället nöjer man sig med kommunministerns lidigare lorftigheter, men mer om den saken senare. Så, herr talman, till sakfrågan.

Ute vid den bohuslänska kusten frågar man sig, om den senaste oljekatastrofen kunde ha undvikits om ansvariga myndigheter, framför allt regeringen, tagit mera allvariigt på frågan än vad som varit fallet Man frågar sig ocksä om det var oförmåga atl förslå katastrofens omfattning som orsakade regeringens mänga märkliga turer, vilket bibringade den drabbade befolkningen uppfattningen atl del egentligen smusslades och atl siarka ekonomiska intressen skyddades. Bland befolkningen lalades det om alt vissa myndigheier ville fö hela diskussionen om katastrofen nedtystad, och man finner del myckel märkligl all såväl Slockholmsdirigerad TV som press inte ägnade oljekatastrofen vid Bohuskusien något nämnvärt inlresse.

Man gjorde ju sina upptäckter. Vid sanerings- och röjningsarbetet hittades hundratalet skyddshjälmar av den lyp som används av folk som arbetar vid oljeplailformarna i Nordsjön, fiaskpost som används av borrtornsjobbare, och inan hittade plaströr av en lyp som används vid oljeplattformarna i Nordsjön för alt nu nämna något av det märkliga vrakgods som kom med oljan till Bohuskusten. Då det inle är sä länge sedan en oljekalasirof - som den gången inle kunde lystas ned - inlräffade i Nordsjöområdet, låg del nära till hands att fatta misstankar om all del även nu rörde sig om en ny oljekatastrof ute i Nordsjöfältet

Den ilandflutna oljan låg i vissa fall metertjock. Då iniräffar det märkliga att vid svar pä en fräga i riksdagen i november i fjol förklarar kommunikationsministern glättigt atl oljeskadorna i försia hand ju hade drabbat sjöfögel och efter en viss grovsanering av klippor och stränder-här ciierar jag direkl ur

147

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst

m. 777.

protokollet -"beräknas under vintern självsanering ske genom naturens egna Nr 97 krafter".

Svarel är givetvis beklämmande inle endasi för de mänga fågelvännerna, vilka kanske mer än andra anser atl sjöfåglarna ger kusten dess verkliga innehåll av liv och ljusning.

Med detta kommunikationsministerns svar visas även hur lätl regeringen log på hela frågan och hur främmande man slod inför en händelse som blev en katastrof Atl i en dylik situation hänvisa lill naturens självläkande krafter inger inget förtroende för regeringen - i varie fall i denna fråga. Självklart är att befolkningen vid Bohuskusten undrade vad det egentligen var fråga om och frän vilkel håll regeringen och kommunministern hämtade sina uppgifter. Befolkningen hade man tydligen inle varit i kontakt med.

1 dag uppskattas saneringskostnaderna enligl tillgängliga uppgifter till omkring 50 milj. kr. Häri ingår tydligen inte de omfallande skador som oljenedsmuisningen orsakat pä fiske och sjöbottnar, som är rom- och yngelplatser, och på den marina miljön över huvud tagel. Kosinaderna för dessa omfatlande skador kanske aldrig kommer atl kunna fastställas.

Men del förekom uppenbara brisler även då del gällde rapporteringen, då oljebäliet första gången uppläcktes drivande. Del finns fiera oklara frågor som i detla sammanhang borde fö svar. En slörre ulredning borde givelvis ha salts igång omedelbart för alt ge klarhet om varifrån den drivande oljan härstammade. Någon sådan gjordes dock inte. Regeringen var fast i sina egna och sina uppgiftslämnares teorier. Vad man en gång fött försig höll man fast vid. På oss vanliga dödliga gjorde del närmast intrycket atl här skulle prestigen räddas lill vilket pris det än må vara.

Vid deballen den 22 januari i år kom delta myckel väl lill ullryck. Dä spekulerade kommunminislern i att det kunde vara ell fartyg pä in- eller utgående genom Skagerak-Nordsjön, som kunde vara ansvarigt Delta trols atl den olja del här var fråga om och som skulle ha orsakat oljekalaslrofen vid Bohuskusien enligl tillgängliga uppgifter legat i vattnet fyra-sex veckor. Med de starka havsströmmar som råder i della område ärju en dylik leori omöjlig alt förfäkta. Men kommunminislern gjorde detta i elt svar i deballen den 22 januari i år. Då är frågan: Varför framförde kommunminislern dessa uppgifter? I slällel för alt avge etl svar, som befolkningen vid Bohuskusten trots eländet snarast skrattar äl, borde kommunministern ha tillsatt en utredning för atl få klarhet i varifrån oljan härstammade. Man nöjde sig med atl kontrollera att del inle var fråga om Nordsjöolja, och då del multinationella oljebolaget British Petroleum sagl sitt var man nöjd.

Hur dessa mullijällar inom oljeindustrin anser sig kunna uppträda även i Europa och i Nordsjön och vilka metoder de använder framgår av en bok, som utkommer näsla månad och som refererades i Göteborgs-Posten för en lid sedan.

Författaren Augustin Asenjo är spanjor och havsforskare i Bergen. Han avslöjar alt det pågår en omfattande människohandel med utländsk arbetskraft för all fö folk lill utbyggnaden av oljefölten i Nordsjön. Det handlar om spanjorersom smugglas utmed småbåtar från England. Näröverliden blir för

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

148

stor avskedas arbetarna och ersälis med annan arbetskraft. Sjuka får söka ersättning enligt arbetslagen i sina hemländer, som exempelvis Panama. Olyckorna är många och svära, och ibland lar enligl förfallaren "de anhöriga bära hem en död kropp från bolagei".

Bolagen skickar ut sina värvare för all skaffa billig arbetskraft. De som således lockas lill Nordsjöfällen får underskriva slavkonirakl, som lill sill innehåll sätterde flesla nalionella lagar och reglerurspel. Det hart o. m. hänt atl arbetare betalat för att fö etl arbeie på Nordsjön. De bjuds då de grövsta arbetena och de sämsta arbetstiderna.

Fortfarande är det enligt denna författare ingen som vet hur många olagliga kontrakt som existerar ule på Nordsjöfällen. Det kan, säger han, röra sig om tusentals. Det finns inle heller nägon övergripande slalislik om följderna av den hårda arbeismiljön och det höga arbelslempot

Bolag som enligl denne författare uppträder på della säll mol sina anslällda och som tydligen anser alt dessa inte har något som helsl människovärde och att de endast är uisugningsobjeki, som del går atl handskas med hur som helst, känner naturligtvis inte någoi som helsl ansvar för miljön. För dem är inriktningen den högsta möjliga vinsten. Om några tusen lon olja sprutar ul i havet, så att för mänskligheten oskattbara värden riskerar all förstöras, laster dessa bolagsjätlar inget avseende vid - profiten är ju del avgörande.

Innan oljekalaslrofen var etl faklum i Nordsjön år 1977 hade dessa oljebolag förklarat, alt "riskerna fören katastrof var näsi intill obefintliga". Så kom ändå katastrofen.

Vem garanterar all de många oljehäl som borrats ule i Nordsjön men inle givit tillräckligt med olja för alt av oljebolagen betraktas som lönsamma inle stär och läcker där ule i Nordsjön och stadigt släpper ul oljemängder, som senare genom strömmarna kan forslas lill svenska vatten och kuster?

Och vart tog del stora oljehalte vägen som upptäcktes drivande ulanför den norska sydvästkusten sistlidna höst efter oljekalaslrofen vid Bohuskusien? Del försvann pä något mystiskt säll. Sjönk del under vattenytan pä grund av kylan? Ännu har ingen gell svar pä den frågan. Kanske del redan under ytan finns utanför Bohuskusien.

Enligt uppgifter från experter kan oljan driva omkring under havsytan i åratal, och plötsligt dyker den upp där man minsl anar det. Bl. a. temperatur och sallhalt lär avgöra i vilka djupskikt oljan förs fram under havsytan.

Vart log den olja vägen som släpptes ut från den sprängda oljetankern vid
Englands sydosikust i fjol? Det rörde sig ändå om tiotusentals lon olja. Den
svenska regeringen har inle visal sig särskili intresserad för den saken. Atl fä
fött pä boven i dramat ärju särskilt angeläget som del gäller miljonbelopp för
oljesaneringen vid Bohuskusien, vilka skattebetalarna i annat fall kan
komma atl fö svara för. Alt vara vaksam och aktiv i detla fall är en preventiv
åtgärd. Därför kan det närmasl betraktas som ett passivt handlande av
ulskollel då del framhåller: "Enligl utskottets mening lorde inga ytterligare
fakla stå all vinna om en kommission tillsätts med den uppgift som anges i
motionen-- ,"

Varför ger regeringen inga anvisningar om prov för analys av den olja som

möjligen ligger under isen, pä lilel slörre djup än den som hamnat pä stränderna och är uppblandad med olika ingredienser?

En annan sak i della sammanhang är att civilulskoltet har haft mycket bråttom med au få fram de motioner som behandlar oljekalaslrofen vid Bohuskusien och alt fö dem avgjorda så snart som möjligt, innan värmen kommer. Nu har det sedan en lid varit lyst om oljekalaslrofen vid Bohuskusten, Kyla, frost och etl tjockt isbälle skymmer skadorna. Bäst aU behandla de aktuella molionerna nu, innan värmen kommer och de omfallande oljeskadorna kommer i dagen och åter sätter fart pä debatterna kring oljenedsmuisningen -det tycks vara civilutskollets melodi.

Att regeringen tar lätt på de här uppgifterna visar också det faklum alt del i år, dä del skulle vara särskili befogal atl genomföra den fortbildningskurs för oljeuiredare-eller polisens sjöutredare som de ocksä heter-som varit igång under tidigare är, saknas det medel härför. Här skall sparas.

Men det snålades sanneriigen inte med medel för en vecka sedan, då 400 polismän i olika befattningar från vissa län i Västsverige kallades lill en sammankomst i Vänersborg för att fö del av 1975 års polisutredning. Sammankomsten bestod alltigenom av innanläsning, och enligl uppgift en myckel stapplande och dålig innanläsning. Högre dignitärer från Siockholm hade rest ner med en byrådirektör i spetsen. Man idkade innanläsning ur tidningen Svensk Polis, Det var artiklar som alla de närvarande redan hade lagil del av, Della påpekades ocksä vid mölels avslutning. Mot bakgrund av all sammankomsten beräknades kosta omkring 150 000 kr. var utbytet, endasi stapplande innanläsning, klent Denna mening, som framfördes av en av dellagarna, underströks av kraftiga applåder från de ditkallade 400 polismännen.

Om man sälier dessa stora kosinader i samband med alt några oljeuiredare skulle delta i en fortbildningskurs - del gällde bara 10-15 stycken lill en myckel lägre koslnad - ter del sig underiigi alt regeringen inle hade några pengar lill förfogande. Man säger all man lar allvarligl på oljekalaslrofen i Bohuslän. Jag tror all fakla lalar ell annal språk.

Jag skulle vilja tillägga atl vid del möte jag refererat kom inget bemötande från byrådirektören eller hans innanläsande hjälpredor.

Man fär den bestämda uppfattningen all del frän såväl utskottets som regeringens sida las rätt lält på frågan om oljenedsmuisningen. Debatt om oljenedsmulsning, oljeskador, oljeutsläpp och hur allt della skall förhindras och bekämpas har förls i denna riksdag ända sedan börian av 1970-talel. Men först i juni 1977 tillsattes en kommitté för ulredning, då orsakad av oljekalaslrofen vid oljeplaiiformen Bravo på EkofiskföJtet och den omfatlande debatten i denna riksdag i anslulning härtill. Månaden därefter, i juli 1977, tillsattes ännu en kommitté för yiteriigare utredning. 1 juni årel därpå, alltså 1978, tillsattes yiteriigare en ulredning. Ulredningar finns del alltså gott om. Ännu har de dock inle avgivit någon mening i den fräga de blivit tillsatta all utreda.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill vpk-molionen 1586.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

149

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

150

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

Herrlalman! I civilutskollets betänkande nr 18 har bl. a. motionen nr 1063 behandlals, och all döma av den skrivning utskottet presterat över den motionen kommer det au dröja länge innan de norra delarna av vårt land kommeratl faen lillfredsslällande dygnsberedskap med räddningshelikoptrar. 1 övrigl kan konstateras all ulskollel gärna ser en förbälirad räddningstjänst i de södra delarna av landet och Slockholmsområdel. Det är naturligtvis bra. Min förhoppning är atl man framöver ocksä skall böria intressera sig för de norra delarna av landet när del gäller denna form av räddningstjänst och samhällsservice.

1 utskottets belänkande konstateras atl polisen har ambulans- och räddningsflygljänst - antingen genom egna helikoptrar eller med konirakie-rade - i nästan hela landel samt all det finns helikoptrar för räddningstjänst i Norrbotten, i Gällivare och Boden, utan dygnsberedskap. Vidare konstaterar ulskoitet all försvaret har s. k. Veriolhelikoplrar i Söderhamn och Luleå.

Och vissl finns det helikoptrar- del har ingen ifrågasatt - men vad vi i vår molion 1063 har föreslagil är alt en lillfredsslällande dygnsberedskap skall erhållas, eftersom räddningshelikoplrarnas insatser i de norra delarna av Sverige i slorl setl bygger på all besättningarna ställer upp på sin fritid för ambulansflygningar och andra räddningsuppdrag.

Herr lalman! Jag skall uppta kammarens tid i några minuler för alt mycket kortfattat försöka redovisa hur räddningstjänsten i norr fungerar på del här omrädel.

Efter flygvapnets ordinarie tjänsie- och flygövningslid saknas del flygräddningsenheter norrom Stockholm. Dä det uppkommer ett behov inom della område, t ex. vid en flygolycka eller en olycka till sjöss, är de civila resurserna högst otillräckliga, delvis beroende på att dessa har begränsad aklionstid och ej kan utnyttjas lill havs. Delta är en av orsakerna lill atl sjöfartsverket vid ett flertal tillfällen eftersökt möjlighelerna atl utöka Söderhamns och Luleås helikopierberedskapstid lill dygnet-mnt-beredskap. Vidare är del vikligl atl slå fast all för alt en tillfredsslällande helikopierräddning skall kunna åstadkommas bör den byggas på lunga helikoptrar, t ex. den typ av helikoptrar som försvaret har stationerade i Söderhamn och Luelä, efiersom dessa är allvädersuiruslade, försedda med sökarulrusining för pejling och egenradar samt har en hög marschfart.

1 dagsläget används självfallet civila resurser, t. ex. i Norrbolten för ambulansflygning och andra räddningsuppdrag, och de fyller en viktig uppgift på della område. Men faktum är atl allt fler ambulansflygningar sker via försvarets helikoptergrupp på F 21 i Luleå. Anlalel ambulansflygningar ökar kontinueriigt för vaoe är. och som regel utförs dessa flygningar lill 85-90 % efter flygvapnets ordinarie ijänstetid. En av orsakerna till alt försvarets helikoptrar används alltmer är all dessa är rymliga och därför medger att sjukvårdare och sjukvårdsutruslning kan medfölja iranspor-lerna.

Men eftersom dygnsberedskap saknas vid F 21 pähelikopiergruppen gäller del, näreu behov av ambulansflygning uppslår, att snabbt ringa runt och via

lelefon försöka ragga upp en besättning. För något år sedan beskrev en av Norrboiiensiidningarna i en artikel hur man fält efterlysa en besättningsmedlem pä etl av stadens varuhus för att kunna skramla ihop en komplett besättning. Den gängen gick del bra, och F 21 :s helikopter kunde genomföra en ambulansflygning och rädda en sjuk person som behövde omedelbar vård men som befann sig i fjällen. Den gången kunde inte den civila ambulanshelikoptern i Gällivare gå upp pä grund av dåligt väder, snöbyar och mörker. Trols della gick del alllsä bra den gängen tack vare de militära insatserna pä överlid.

Självfallet kan man inte i längden bygga upp en räddningstjänst pä atl del i alla lägen finns personal som alllid ställer upp och som del gär atl fä tag pä under fritiden. Försvaret och den helikoplergrupp - vid t ex. F 21 i Luleå -som ställer upp vid nämnda ambulansflygningar har alltid slälll sig posiliva till atl hjälpa lill vid sädana flyguppdrag. Men samtidigt uttrycker man en oro över vad som kan hända vid ell kalaslroftillfälle, såsom vid en olycka över Bollenviken efter flygvapnets ijänstetid.

Helikoptern är ulan tvivel ell ovärderligt hjälpmedel i situationer dä människor snabbi behöver hjälp med atl t. ex. komma under sjukhusvård och i situationer då olyckor skett, bl. a. lill sjöss. Ofta är det inle fråga om att stora resurser måste tillföras, utan del är kanske mer en fråga om samordning av de befinlliga resurserna. När en helikopter måste rekvireras från försvaret, exempelvis från F 21, kan del behövas ända upp lill etl 40-tal telefonsamtal innan klart besked kan lämnas, innan man verkligen fär konlakl och får upp en helikopter.

Herr lalman! När molionen 1063 skrevs var del bl. a. med den förhoppningen all civilutskotiet skulle kunna la något iniliativ i frågan eller att åtminstone delar av utskottet skulle markera en inriktning i frågan. Jag kan bara konslaiera atl så inte skelt. Det ärdärför i dagslägel föga meningsfullt att yrka bifall lill molionen. Min förhoppning är att del, när molionskravet återkommer lill kommande riksdagsär, skall finnas elt bällre stöd i denna kammare för kravel pä all även de norra delarna av landel skall kunna få en tillfredsslällande dygnel-runt-service vad beträffar räddningstjänsten med helikoptrar.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

R äddningstjäns t

777. 777.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Vid Tsesis-olyckan i Stockholms skärgärd kostade saneringen ca 10 milj. kr. Beräkningarna för november månads oljekatastrof i Bohuslän pekar nu på 20 milj. kr., alltså den dubbla summan. Det är stora arbetsuppgifter som fortfarande återstår innan Bohuskusien är någol så när ren från oljesölet från november.

Framförallt visade den kalastrofen på stora brister i vär oljeskyddsberedskap. Vi socialdemokraler i Bohuslän har därför i motionen 2139 redovisat förslag och synpunkter på hur man kan förbättra oljeskyddet.

Civilulskollel gör det enligl min mening för lätl för sig när utskollet bara hänvisar till pågående ulredningar och lill kommunministerns svar i riksdagen. Jag skall la nägra exempel.

151

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

152

Övervakning av oljeulvinning i Nordsjön vilar i dag pä den stal pä vars kontinenialsockel utvinningen pågår. Enligl vär mening borde del vara ell svenski intresse all fä lill slånd en gemensam inlernalionell övervakning för all fä bällre kontroll bl. a. av de multinationella oljebolagen.

Rapporteringsskyldighet föreligger beiräffande iakttagelser av oljehalten pä havet enligl Nordsjööverenskommelsen. Men denna överenskommelse har ännu inle följts upp med lagsliftning i Sverige och andra länder. Oljekalaslrofen i Bohuslän ger en belysning av det. Det oljehalte som drabbade Bohuslän i november upptäcktes flera dygn lidigare - men upptäckten rapporterades aldrig, och någon bekämpning kunde därför inle sättas in.

Posilionsrapporlering tillämpas i Stora Bäll enligl utskottet och enligl deballen här i kammaren lidigare. Men del hjälper ju inte för oljelrafiken i Nordsjön.

"Beträffande partikelmärkning av olja i fartyg har en metod för sådan märkning utarbetats och prakliskl prövats i Sverige år 1975", skriver utskollet Ja, men del räcker ju inle alt ha en metod - den skall tillämpas också om den skall vara till någon nylla.

Hur är del, Kjell Mattsson, när det gäller internationell samverkan för atl bygga ut beredskapen för atl bekämpa stora oljeutsläpp? Finns det någon sådan organisation eller förbereds del någon?

Löskommen olja pä havet skall bekämpas så långl del gär innan den når land, hävdar vi i vår molion. Civilulskoltet skriver all "kustbevakningen förfogar över olika oljeupplagningssysiem". Jag vill säga: Del ärju försiktigare uttryckt än när kommunminislern lar lill orda: "Vi har den bästa leknik som finns i dag." Vi hävdar i vår motion, tvärtemot della: Kustbevakningen behöver förbäitrade resurser.

Det finns svensk teknik som bar beställ proven vid Brelagnekalaslrofen och vid den svåra olyckan i Baniry Bay. Då användes svensk leknik, men inle den leknik som den svenska kuslbevakningen använder. Den lyp av oljelänsor som används av den svenska kuslbevakningen saiies aldrig i sjön vid Baniry Bay. efiersom den irländska expertisen enligl uppgift bedömde del som meningslöst. Man hade lidigare erfarenheter av dem.

När del gäller grundgående oljesaneringsbätar för bekämpning av olja i vikar och hamnar, är följande exempel en god illustration.

Vid Tsesiskataslrofen användes med goll resultat en oljesaneringsbål tillverkad på Smögen i Bohuslän. Den fanns inte i kustbevakningens organisation ulan lånades ul av Norrköpings hamn. Den finns, vad jag vet, ännu inte i kustbevakningens organisation.

En regional landbaserad organisation, som vi i vår molion har pekal pä som ett önskemål, avstyrks av utskottet Kompetensfördelningen stat-kommun lades fast 1973, och utskottet vill inle nu förorda en annan fördelning. Den avgörande frågan i della sammanhang måsle vara: Fungerar det bra som del är? Del är nalurliglvis enkelt för statsmakten au krypa undan frågan genom atl säga: Vi betalar.

Det måste enligl min mening finnas en effektiv organisation om och när katastrofen kommer. Finns det en sådan? Frän många häll, bl. a. frän

kommunerna, pekas pä stora brisler i vad gäller lämplig bekämpningsulrusi-ning.

Till sist vill jag slälla några frågor om forskning och leknisk utveckling. Räcker det med alt kustbevakningen har inlresseral sig för frågan? Sker del en systematisk utprovning av utrustningen?

Herr lalman! Man är i utskollet rädd för all det skulle försena utredningsarbetet om molionerna lämnades över lill de tre kommittéer som arbelar med dessa frågor. Jag hoppas, herr lalman, att kommittéerna läser riksdagstryck, så syftei med motionerna kanske ändå är vunnet

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst 777. m.

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! Oljeföroreningar som drabbar svenska farvatten - senast drabbades den bohuslänska kusten - är naturiigtvis ett oerhört svårt problem, ett problem som vi genom insalser av olika slag skall försöka komma lill rälla med. Del ärdärför inle möjligl för motionärerna atl göra gällande all man från civilulskotlels sida, från riksdagen i allmänhet och från regeringen skulle vara ointresserad av atl fä till slånd en lösning eller förbällring. Della gäller oavsell vilkel parli som sitter i regeringsställning. Vi vill alla arbeta för all fä lill stånd en bäure oljeskyddsberedskap. Frågan är pä vilkel säll en sådan skall åstadkommas. Det kanske är betecknande atl inget av alla de goda förslag som motionärerna har framställt är direkl genomförbart och alt man i detla läge inle kräver all riksdagen skall falla beslut i enlighet med motionsyrkandena.

Vi i utskottet slällde oss följande frågor när vi behandlade dessa moiioner. Ärdet någol fel påden lekniska utrustning som slår till förfogande för denna verksamhel? Kan vi förbällra organisationen när det gäller samarbetet mellan de statliga organ som har uppgifter på detla område eller när det gäller samarbetet mellan kommunala och slalliga räddningsorganisaiioner? Ställer vi från riksdagens sida för lilel pengar lill förfogande för oljebekämpningen?

Utskollet noterar alt vi har tre kommittéer som tillsatts under trepartiregeringens tid för all se över våra möjligheler alt bekämpa olja till havs. Del är ulredningen om övervakningen lill havs, den utredning som sker av oljelransporter i skärgården och 1977 års oljeskyddskommitié. Vi ulgår ifrån all dessa kommittéer skall framlägga förslag till ålgärder av olika slag och atl vi får möjligheter all i vanlig ordning pröva dem och ta slällning lill vilken förändring av vår nuvarande organisation som kan vara riklig all göra.

När vi har tillstyrkt moiioner om att man skulle se över huvudmannaskapet för viss räddningstjänst i forlsällningen har vi utgåtl ifrån att en sådan diskussion om vem som skall ha ansvarel inte fär innebära atl det nu pågående utredningsarbetet på någol sätt försenas. Tvärtom understryker ulskollel del angelägna i atl de tre kommittéer som jag nämnde verkligen forcerar sill arbele. De uppgifter vi har fåll lyder på alt så är fallet Det är anledningen lill att ulskoitet har funnit all del inle skulle vara någol vunnei med alt de i och för sig goda uppslag som finns i molionerna vidarebefordrades lill kommittéerna; vi får la upp en diskussion om dem när deras förslag

153

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

154

föreligger.

Innan jag gär in pä de motionsyrkanden som ställts harjag velat göra denna beskrivning av ulskollets hanlering av frågan, därför all del har avgivits ell särskilt yttrande när del gäller huvudmannaskapsuiredningen.

Gustav Lorentzon irodde all del bakom civilulskotlels hantering av hans motion fanns något slags djävulsk laklik, som skulle vara rikiad mol regeringen. Vi bygger i civilutskotiet inle upp några sådana hotbilder av vad som kan länkas bli gjorl som Gustav Lorentzon målade upp i sill inlägg. Varken jag eller nägon annan i civilulskollel räderöver riksdagens beslui om atl remittera motioner, Gustav Lorentzon. Den här vpk-motionen har remitterats lill civilutskotiet, och del ämnesområde som den närmasl hörde hemma under var åtgärder för all få till slånd en bra bekämpning av oljeulsläpp lill havs.

Vi har inle funnit anledning all tillstyrka motionen. Om Gustav Lorentzon kände sig kränkt över att vi buntat ihop den med ett anlal andra motioner, så beklagar jag atl vi har varit så knussliga att vi inle kostal pä Gustav Lorentzons molion ett egel betänkande. Del är någonting som vi får länka på lill en annan gäng, i så fall.

Av uppläggningen av Gustav Lorentzons anförande i övrigl framgick närmasl atl han anser alt det här är fräga om elt konslilulionsulskollsärende, en granskning av hur regeringen har skött sig.

Slen-Ove Sundström lalade om nödvändigheten av au fä lill slånd förbättrade helikopiertransportmöjligheier för landet i dess helhet men speciellt för vissa delar av landel. Vi har i vårt belänkande redogjort för del arbete pä della område som pågätl och hänvisat lill den ulredning som gjoris och som nu är ute på remiss. Remisstiden har ännu inle gäll ut. Ulredningen föreslår en utökad försöksverksamhet för att se på vilkel sätl del här skall organiseras, vem som skall ha ansvarel för det osv. Därför har vi vid behandlingen av molionerna nu inte funnit möjigheler all lillslyrka några preciserade förslag. Vi menar all della får anslå tills del utarbetats ell förslag som lar hänsyn lill de remissynpunkter som nu kommer in och tills man fått erfarenheter av försöksverksamhelen.

Kari-Erik Svanberg menar alt vi gör del läll för oss i civilutskotiet när vi inle lillslyrkerde yrkanden som ställts i hans motion. Utöver de ålgärder som jag inledningsvis lalade om, all man i de kommittéer som arbetar med oljebekämpningsfrågan också skall undersöka möjligheterna lill förbättrad leknik och organisation, mer pengar osv., ingår i uppdraget nalurliglvis även alt undersöka möjlighelerna all äsiadkomma internationella överenskommelser. Jag ulgår från atl Sverige arbelar för det i de inslanser som finns. Men del är tydligen så au vi inle själva har möjligheler atl bestämma hur del skall gä lill.

De andra saker som nämns i den molion som Karl-Erik Svartberg talade för är frågor somjag utgår ifrån kommer upp lill behandling i de kommiiiéer som nu arbelar. Jag ulgår också ifrån all del bliren sakkunnig genomgång för aii se om förslagen är möjliga alt genomföra. Vi får sedan gå igenom kommittéernas förslag och ta ställning till vilka förändringar som skall göras i fråga om

leknisk utrustning och organisation. Därefter återslär nalurliglvis alllid frågan om hur myckel pengar som vi från riksdagens sida är beredda all slälla till den här verksamhetens förfogande. Innan vi kan la slällning till del är del angeläget all vi verkligen får klart för oss au vi har fått fram den bäsla organisationen.

Karl-Erik Svarlberg säger all vi i ulskollel har avsiyrki frågan om en regional, landbaserad organisation. Inom havsövervakningsuiredningen pågår en genomgång av möjlighelerna all samordna de slalliga organens insalser. Från civilulskotlels sida ullalade vi i fjol med anledning av nägra moiioner alt det var angeläget att studera möjligheterna atl få till stånd en samordning av insalserna. Dessulom kan jag peka på del motionsyrkande som ulskollel nu har tillstyrkt, nämligen au man skall se över huvudmannaskapet Jag utgår ifrån all regeringen lill.sälterden föreslagna ulredningen. Ulskottel har alllsä anseu all man bör undersöka om del ur effektiviielssyn-punkt finns vinster all göra pä en förändring av huvudmannaskapet

Mol denna bakgrund, herr lalman, ber jag alt fä yrka bifall lill uiskoiieis hemställan.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. in.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Egentligen skulle Kjell Mattssons inlägg inte kräva något bemötande frän min sida, därför all han ju inte i sak gick in på vad molionen tar upp. Däremoi garanterade han all varken han eller civilulskollel hade nägon djävulsk lanke på atl komma ät den sittande regeringen.

1 mitt förra anförande nämnde jag inledningsvis all vår molion, .som inle alls har någol med räddningstjänst au skaffa, hade plockats in i del här sammanhanget därföratt man tydligen var liiel orolig förde krav som siälldes i den. Molionen är kraftigt underbyggd med skäl till att vi vill ha en konirollkommission, där miljövårdsvännerna och miljövärdsintressena blir företrädda.

När Kjell Mattsson säger all molionerna inle är genomförbara förslär jag inte riktigt vad han menar. Han hänvisar till kommittéer. Men vår motion kan inte hänvisas till någon av de nu arbelande kommilléerna-del är absolut omöjligt Den skiljer sig nämligen väsenlligi från de andra molionerna. Så enkelt ärdet.

För all belysa hur lätl man lydligen tar på den här frågan vill jag nämna all kriminalinspektör Arne Rundberg vid Uddevallapolisen, som är Bohusläns egen oljepolis och undersökningsledare, fortfarande måsle sköta sin vanliga polistjänst med de mänga rutinärendena och därför inle pä hellid kan ägna sig ål au spåra de inlernalionella oljebovarna. Om regeringen och även civilulskoltet hade menat allvar med lalel om all man ägnar denna fråga siu inlresse, skulle man givetvis på elt lidigi siadium ha setl lill all Arne Rundberg helt fått ägna sin lid ål utredningen om oljesvineriel på Bohuskusten och inte som nu fortfarande fäll syssla även med de många rutinärendena.

Kjell Mattsson tog inte heller upp den fråga som jag slällde, nämligen varför de undersökare som finns på Bohuskusien inie kan få sin fortsätt-

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Räddningstjänst m. m.

ningskurs även i år. All del inle finns pengar lär vara moliveringen. Men å andra sidan har man pengar i andra avseenden. Jag anser all delta visar att man inte lar allvarligl på oljenedsmuisningen av Bohuskusien. I riksdags-deballen förra gången fann jag alt alla var överens om alt oljenedsmutsningen kommer atl fortsätta och atl det kan bli nya oljeöverfall på Bohuslän.

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Kjell Maltsson underströk del som står i betänkandet om räddningstjänst med helikopter. Jag försökte i milt anförande peka just på den brist som råder norr om Stockholm, alltså i hela Norrland,där man saknar all form av dygnsberedskap. Hela räddningstjänsten där bygger på frivilliga insalser. Mililär personal ställer upp pä sin fritid, om man lyckas fä lag pä den personalen. Man får i della sammanhang inte glömma bort all en väldigl slor bit av landel lolali saknar dygnsberedskap pä delta område.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Gustav Lorentzon vill försöka få del lill någon sorls beräknad taktik frän civilutskollets sida atl vi gömmer hans motion bland de andra. Jag kan försäkra all vi över huvud taget inle tillämpar den typ av länkande som Gustav Lorentzon här ger utlryck för.

Jag vill ocksä nämna något somjag glömde i milt försia inlägg, nämligen atl 1977 års oljeskyddskommitté, som tillsalles efter olyckan med oljeulsläpp från Bravofältet pä Nordsjön, gör provtagning för all se vilka typer av olja som fiutit in på den bohuslänska kusten. Gustav Lorentzon gör gällande all del inte Ulförs något som helsl arbete i den riktningen, men del är alltså inte sä som han påstår.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har inte hävdat den uppfattningen all de kommiiiéer som är tillsatta inte utför något arbele. Jag har sagl all de hittills inte har redovisai något resultat av sitt arbele. Sä enkelt ligger del lill.

Civilutskollets behandling av motionerna finner jag fortfarande myckel underlig. Det kommerjag inte ifrån. Ni vill gömma en myckel allvarlig fråga för alt slippa fä den debatterad här. Jag kan upprepa vad jag sade lidigare. Ni hade bråttom med atl behandla dessa moiioner under den kalla årstiden. När värmen kommer och opinionen i Bohuslän äter blommar upp, blir del inte sä lätt all föra denna debatt som del är i dag.

156

OLLE ÖSTRAND (s):

Herr lalman! Jag vill säga några ord om molionen 1063 av Slen-Ove Sundström m. fl., vari begärs att skyndsamma ålgärder vidtas för en tillfredsslällande dygnsberedskap med räddningshelikopter i Söderhamn och Luleå. Jag är själv medmolionär.

Siuderar man della utskottsbetänkande, kan man konstatera atl ulskoitet mycket ingående redovisar de utredningar som har sysslat med räddningstjänst med helikopter samt hänvisar lill den försöksverksamhet som

pågar.

Del är naiuriigivis i och för sig bra, men man kommer inte ifrån del faktum all mer än halva Sverige ulgör en vit fläck pä kartan när del gäller dygneirunibcredskap med helikopler-det framgårav utskoltsbelänkandet -medan den övriga delen av landel har tillgäng lill sådan beredskap genom rikspolisstyrelsens försorg. Hur vackra skrivningar utskollet än gör i sill belänkande kommer man inle ifrån det förhållande som råder, och det är naturiiglvis eu förhållande som är i högsta grad otillfredsställande.

Del finns tvä myckel förnämliga Veriolhelikoplrar, en i Söderhamn och en i Luleå, stationerade i anslulning lill fiygflotiiljer men med besättning endasi pä daglid och flygövningslid. Della är misshushållning med resurser, allra helsl som man på de platser där helikoptrarna finns också har myckel väluirusuide sjukhus. Det finns möjligheter au ulbilda speciella läkarteam som snabbi kan sällas in lillsammans med helikoptrarna dels vid sjuktransporter, dels lör atl genomföra brådskande räddningsinsatser både lill lands och lill sjöss.

Del är naiuriigivis väldigt angelägel all del så fort som möjligl kommer fram förslag lill åtgärder som möjliggör utnyttjande av helikoptrarna i Luleå och Söderhamn för dygnetruntberedskap. Visserligen kommer det att kosta några kronor, men jag tror all del är väl använda pengar med lanke pä att beredskapen kommer att kunna höjas rätl avsevärt

Utskottet förutsätter att regeringen i lämpligl sammanhang redovisar grunden för del totala utnyttjandet av helikoptrar för räddningstjänst, och del är bra. Del är naturligtvis viktigt all regeringen snabbt vidtar åtgärder, sä all vi verkligen kan få en sådan lingens ordning all del blir dygnetruntberedskap på helikoptrarna i Söderhamn och Luleå och därmed ell likartal förhållande i hela landel.

Nr 97

Onsdagen den ,7 mars 1979

Räddningstjänst //?. //;.

Överiäggningen var härmed slutad.

.Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels motionen nr 1586 av Gustav Lorentzon m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorentzon begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilulskotlels hemställan i belänkandet

nr 18 mom. 4 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallii motionen nr 1586 av Gustav Lorentzon

m.fl.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då Guslav Lorenlzon begärde rösträkning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 282

Nej - 12

Avslår - 2

Mom. 5-8

Kammaren biföll vad utskollet i dessa momenl hemslälli.

§ 25 Realisationsvinstbeskattningen

Föredrogs skaiieulskolieis belänkande 1978/79:30 med anledning av motioner om realisationsvinstbeskattningen.

1 della belänkande behandlades molionerna

1978/79:349 av Lars Wernerm. fl. (vpk), vari såviu nu vari fråga (yrkandel 1) hemslällls att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna alt förslag snarast borde föreläggas riksdagen om en skärpning av realisalionsvinsibeskaiiningen genom alt

a. hela vinslen gjordes skattepliktig,

b. även realisationsvinst vid avyttring av lös egendom avsedd för person
ligt bruk gjordes skaltepliklig,

c. beskauningen av realisalionsvinslen fick minsl samma skärpa som
beskauningen av arbetsinkomster.

1978/79:1164 av Margaretha af Ugglas (m), såviu nu var i fråga (yrkandet

1),

l978/79:1629av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt nu vari fråga (yrkandel 3) hemslällls alt riksdagen skulle hos regeringen begära förslag om en skärpning av skallen pä realisalionsvinster i överensstämmelse med vad som i molionen anförts vilkei framlades i sådan lid atl de nya bestämmelserna kunde träda i kraft senast den 1 januari 1980,

1978/79:1712 av Georg Danell (m) och

1.8

1978/79:2162 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemslällls all riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag m. m. skulle

5. hos regeringen begära ulvärdering och översyn av realisationsvinstbeskattningens inverkan pä marknadspriserna på jordbruksfastigheter,

6. hos regeringen begära ändring av nuvarande skatteregler vid expropriation sä all liden för realisaiionsskallefrill ersällningsköp ulsiräckles.

Molionen 1978/79:2162 hade hänvisals lill jordbruksutskottet men sedermera såvitt avsåg yrkandena 5 och 6 överlämnals lill skaiieuiskotiei.

Ulskollel hemställde

1. beträffande skärpning av realisalionsvinstbeskallningen all riksdagen
skulle avslå

a. molionen 1978/79:349 yrkandet 1,

b. molionen 1978/79:1629 yrkandel 3,

2. beträffande realisationsvinslbeskaliningens inverkan pä marknadspriser pä jordbruksfastigheter all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2162 yrkandel 5,

3. beträffande tidsfristen för anskaffning av ersällningsfastighet all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2162 yrkandet 6,

4. beiräffönde begreppet ersällningsfastighet atl riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1712,

5. beiräffönde akiievinslbeskatlningen all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1164 yrkandel 1.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

Reservationer hade avgivits

1. beträffande skärpning av realisalionsvinsibeskaiiningen av Erik Wärnberg, Väller Krislenson, Tage Johansson, Rune Carlslein, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) som ansett alt ulskollel under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1629 yrkandet 3 och med anledning av molionen 1978/79:349 yrkandet 1 gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl.

2. beträffande realisationsvinstbeskattningens inverkan på marknadspriser pä jordbruksfastigheter av Kurt Söderslröm (m)och Bo Lundgren (m)som anseit att utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:2162 yrkandel 5 hos regeringen begärde ulvärdering och översyn av realisationsvinstbeskattningens inverkan pä marknadspriserna pä jordbruksfastigheter.

RUNECARLSTEIN(s):

Herr talman! Realisalionsvinsibeskaiiningen, som skaiieuiskotiei behandlar i sill belänkande nr 30, fick sin nuvarande grundläggande utformning 1967. I del förslag som riksdagen då hade au la slällning lill anförde den dåvarande finansminisiern all förslagel uilbrmats så, all det kommer att lämna ordinära vinsler vid försäljning av egnahem, villor, hyreshus, industrifastigheter och jordbruk ulanför beskauningen. Man kan väl säga au del var en riklig mälsäuning all en skälig värdestegring accepterades och undantogs frän beskauningen.

Realisalionsvinsibeskaiiningen har sedan varit föremål för flera revideringar: den senasie siora genomgången skedde så senl som 1976. De nuvarande beslämmelserna är alltså av ell ganska senl datum. Men även om

159

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinst-beskattningen

160

reglerna för beskattningen varit föremål för åtskilliga genomgångar och också successivt har skärpts, är del ändå ofrånkomligt atl den nuvarande beskaltningen av realisationsvinster många gånger leder till stora skaltefavörer. Problemel har också som ulskollel framhållil uppmärksammals av 1972 års skatieulredning, som förordade en speciell ulredning angående realisationsvinst- och förmögenhelsbeskallning. Enligl vad ulskollel nu anför konuner en sådan utredning all tillsättas inom kort.

Problemen att nå fram lill en rällvisare beskattning har också delvis hamnat hos ulredningen om real beskalining av ränle- och kapiialinkomsler m. m., som budgeiminislern tillsatte i november 1978. Denna utredning verkställer en leknisk översyn av problem som langerar realisalionsvinsibeskaiiningen.

Del här är nog i och för sig bra, men enligl den uppfalining som vi har som förelräder den socialdemokraliska reservalionen är del inie tillräckligt Vi anser all orättvisorna med nuvarande beskaiiningsform är så uppenbara all riksdagen bör ge sin mening till känna och hemställa om ell regeringsförslag, som kan resultera i en rällvisare beskattning fr. o. m. den 1 januari 1980.

1 samband med atl eu sädani förslag utarbetas bör regeringen också pröva möjlighelerna all ta ul en effektiv skatt också på sådana realisationsvinster som uppkommer vid försäljning av diamanter, juveler, aniikviieier och liknande tillgångar.

Anledningen lill all kraven pä en skärpning av realisationsvinstbeskattningen nu fått ökad aktualitet hänger bl. a. samman med att inflationen medverkar lill all möjlighelerna till snabba reavinster har ökal. Men del härar inte enbart en fråga om inflationseffekter, ulan problemen hör ocksä samman med utformningen av avdragssyslemet i skattelagstiftningen. Del nuvarande avdragssyslemet ger stora möjligheler för personer med goda inkomster och därmed ocksä en god kreditvärdighel atl låna upp belydande belopp. Genom all utnyttja avdragsrätlen för räntekostnaderna hålls inkomstbeskaliningen nere. Det gäller sedan all placera de upplänade pengarna där det ges snabba värdestegringar, exempelvis i en villafastighet. När sedan realisationsvinsibeskattningen inie är effektiv, skaffar man sig ganska snart ell avsevärt kapital den här vägen. Har man så tagit sig in på villamarknaden, öppnas möjlighelerna all köpa upp sig och därmed uppskjuta beskattningen till dess atl indexuppräkningen och andra lillägg lar bort effekterna av beskauningen. Man omvandlar med andra ord arbetsinkomster lill klart lägre beskattade eller renl av obeskattade realisationsvinsten Del här skapar skalteorällvison men del utgör också en press på marknadspriserna på villorna och gör det därmed alll svårare för vanliga inkomsttagare atl klara av insalserna för elt småhus, dvs. kontantinsatsen och de försia årens räntor och amorteringar. En effektiv realisaiionsvinstbeskatining skulle sannolikt medverka lill lägre prisnivå, jämfört med vad som är fallet vid en ineffektiv beskattning.

Budgeiminislern har i direkliven lill ulredningen om real beskattning av räntor och kapiialinkomsler varii inne på länken au man i fråga om fasiighelslän skulle kunna uppnå ell rikligare beskaliningsresullal, om man medgav indexuppräkning enbart fö- den del av anskaffningsvärdet som

motsvaras av ägarens egel kapital i fastigheten. Man skulle med andra ord inle få rätl alt indexuppräkna den upplänade delen. Måhända ärdeita en väg som är värd au pröva, men det finns flera länkbara förändringar som kan diskuieras för atl nä fram lill en rällvisare beskalining.

Jag skall, herr lalman, sianna vid del anförda och ber alt fä yrka bifall lill reservationen 1 av Erik Wärnberg m. fl.

Under detla anförande övertog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

KURT SÖDERSTRÖM (m):

Herr lalman! Den m-reservation som är fogad till skatteutskottets belänkande nr 30 är betingad av atl vi strävar efter all försöka göra förhållandena så gynnsamma som möjligl för lanlbruksnäringens utövare. Därigenom kan vi också tillförsäkra vårt land ell stabilt och rationellt jordbruk.

Atl driva jordbruk, bruka jord och skog och förvalta därtill hörande byggnader, är en långsiktig verksamhel, där man måste ha siktet inställt generationer framåt Därför lycker vi all lantbrukarna bör fö goda möjligheler all planera för framliden. Sådana möjligheter uppnås säkrast om man eftersträvar ett samband mellan ägande och brukande av den svenska jordbruksmarken.

Självägande bönder har under århundraden förvallai den svenska jorden på ett effeklivl sätt. Som vi ser saken är del dä helt klart att de inom jord- och skogsbruket verksamma mäste ges möjligheterall förvärva fastigheter. Vi är medvetna om att man för att nä en sådan målsättning kan ivingas all lagstiftningsvägen vidla ålgärder mol andra grupper, vilka av spekulations-intresse placerar pengar i jordbruksfastigheter.

En naluriig fråga blir dä: Varför har priserna på jordbruksfastigheter drivits upp till en för många hell orealistisk nivå? Självfallet är att det finns flera orsaker. Den främsia är kanske atl utbudet har varit alldeles för lågt i förhällande lill befintligt köpintresse. Här kan ju inle del allmänna svära sig helt fritt Del allmänna tillgodogör sig en slor del av jord- och skogsbrukets avkastning och myckel av det lill jorden knutna kapilalel genom beskattning. Kraven pä avkastning på den direkl samhällsägda marken är däremoi myckel blygsamma vad gäller inkomster såväl genom beskattning som genom ränla pä nedlagt kapital. Trots detta - eller kanske jusl pä grund av de blygsamma kraven på skatteintäkter och ränta på insall kapital - har stat och kommuner och även kyrkan ökal sin efterfrågan på jordbruksfastigheter. Del har medverkai lill all fastighetspriserna drivits upp. Prival spekulationsinlrésse har även sin stora del av ansvarel, och anlalel s. k. "irotioarbönder" är numera ganska stort. Ell speciellt problem ulgör även det alltmer utbredda dödsbodelägandet Della har för vissa regioner fåll en helt onormal omfattning lill förfång för fasligheternas skötsel.

Vi anser nu atl vi mäste komma lill rätta med rådande förhållanden och alt del är ytterst angeläget att orsakerna till nu befinlliga missförhållanden

161

Riksdagens proiokoll 1978/79:95-97

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

omgående kartlägges, och del är della som vi har framhållil i vår reservation, Ulskollsmajoriteien anser all det saknas anledning till omedelbara ändringar men påpekar även atl riksdagen i samband med beslulei om de nya uppskovsreglerna ullalade all uppskovssystemet skulle bli föremål för en utvärdering, och denna skulle dä avse uppskovsreglerna som helhet - alltså även de senasi antagna.

Vi anser atl man måste fä en rimligare prisutveckling på jordbruksfastigheter omgående innan ännu slörre skador hinner åsamkas. Därför vill vi bryta ulfrågan om realisationsvinstbeskattningens inverkan på jordbruksfastigheterna och behandla denna med förtur,

1 övrigt delar vi ulskottsmajoriietens uppfattning au övriga frågor kan anstå lill den översyn som en kommande utredning skall göra.

Jag ber med dessa ord, herr lalman, alt fä yrka bifall lill reservalionen 2,

162

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Allmänt beiräffande skallepoliliken i det här landet - både när del gäller poliliska beslut och verklighelens utveckling - kan konstateras alt en omfördelning pågår, som negativt drabbar dem som inte tillhör den delen av folkel som har högre inkomster, stora förmögenheter och belydande kapitalinkomster. De vanliga lönearbetarna -den del av befolkningen som inle har möjlighet att ulnyllja skattesystemets alla kryphål - tvingas all eriägga skalt pä hela sin inkomst. De som inle har möjlighel alt utnyttja kryphälen får beiala de undandraganden från skall som de andra, en numerärt myckel mindre grupp men deslo mer privilegierade, använder sig av i lagens namn.

Del är denna lag som vi kommunister pä många punkter vill ändra. Det som behandlas i dag - realisationsvinstbeskattningen - ulgör bara en del av de förändringar som vi anser måsle komma lill slånd. Hela skallepolitiken måste radikall ändras på sä sätt all de som verkligen har inkomsler ocksä betalar skall efter sin förmåga, reellt setl.

Kapitalskatternas andel av de totala skatteinkomsterna för samhällel har starkt minskal under en rad av än Om vi jämför med utvecklingen sedan 1950 finner vi följande:

Förmögenhetsskatten har minskal från 1,9 procentandelar 1950 lill 0,4 procentandelar 1977, Samma utveckling kan konstateras närdet gällerarvs-och gåvoskatten. Där har andelen sjunkit frän 0,8 % 1950 lill 0,2 % 1977, Beträffande reavinslbeskatlningen föreligger inle några siffror, men det troliga är all motsvarande utveckling gär att finna även på del området.

Denna utveckling går tvärt emot vad den egentligen borde göra. I slällel för skärpningar av den totala skatten för del stora flertalet av lönlagarna måste ålgärder till som underlättar för dessa och överflyttar tyngdpunkten pä företagen, på spekulationerna, pä de stora förmögenheterna och kapitalen.

Realisalionsvinslerna går inle heller atl se isolerat utan måsle vägas in i den totala skallebilden. Regeringens aviserade förslag lill förändringar följer också den tidigare utvecklingen, nämligen atl underlätta för de stora

inkomsllagarna. Förslaget om begränsningar av det totala inkomstskatteuttaget lill 80 resp. 85 % är lill för alt gynna dem som ocksä har ekonomiska möjligheler att skaffa sig reavinster.

Avdragsmöjiigheterna i skattesystemet är en annan del som lägger grunden lill de stora orättvisor som finns. Avdrag för låneräntor medges i vilken utsträckning som helsl. Dessa avdragsmöjligheier är indirekl skapare av vissa reavinster och förmögenhetsbildningar, förmögenheler som de skattebetalare som inte har råd all ha de relativt höga räntekostnaderna för vara med och betala lill.

Förmögenhetsökningarna skapas i boendet, genom villor och småhus, och det kan väl accepteras. Men det vi däremot inte kan acceptera är att denna förmögenhet vid försäljning inle åsalts en reell beskattning.

I samband med ombyggnad av äldre fastigheter har del blivit alll vanligare att hyresgästerna erbjuds atl köpa lägenheterna i form av bostadsrätter eller andelan Ofta går det till så aU fastighelslånen, hell eller delvis, delas mellan bostadsrätts- resp. andelsinnehavare. Syftet är alt dessa skall kunna dra av räntekostnaderna på sina privata inkomster- på samma sätt som småhusägarna. Systemet har fält namnet strimlade län. Maximala skallevinsier blir del i hus som ägs av ett handelsbolag under de första åren efter en ombyggnad. Då blir nämligen också en stor del av ombyggnadskostnaderna avdragsgilla vid deklaration.

Systemet med strimlade lån riktar sig, precis som de attraktiva bostadsrätterna, till välbärgade grupper, som dels kan beiala de höga kontantinsatserna, dels har så höga inkomster all ränteavdragen blir betydelsefulla. Nackdelarna med denna utveckling är uppenbara. Attraktiva hyreslägenheter omvandlas till ägandeformen - ulom räckhåll för vanliga hushåll.

I LO-tidningen nr 34, 1977, säger Kari D. Ivre, f d. redaktör för HSB:s tidskrift Atl bo, följande:

"Vidare bör en reell realisationsvinstbeskattning införas. Den nuvarande är nämligen i slort sett verkningslös, då den drar in lill statskassan endast 1-2 % av den åriiga realisationsvinsten på småhusbeståndet."

Delta visar alt den beskaiiningsform som realisationsvinsten i dag ulgör är en beskaiiningsform som inle är acceptabel för den breda massan. För aktiespararna är beskattningen mycket liberal. Ja, man skulle kunna säga atl den i verkligheten är nära nog obefintlig. Likadant är förhållandet med beskaltningen av lös egendom.

Utskottet hänvisar våra krav lill en kommande ulredning. Socialdemokralerna ställer däremot till viss del upp på våra krav i sin reservalion, men jag frågar efter logiken. När vi förra året ställde samma krav om skärpningar i reavinstbeskatlningen hänvisade etl enhälligl skatteutskott - inkl. socialdemokraterna -till att 1972 års skatteutredning inte ansåg en vidare utredning angelägen. Nu när utskottet säger atl del finns planer på ulredning ställer socialdemokralerna upp. Vi anser det naturligtvis bra atl tillnyklrandel kommil men undrar varför ni nekade förra året

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionen 349.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

163

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979 .

Realisationsvinstbeskattningen

164

HOLGER BERGQVIST (fp):

Herr lalman! Jag tror inle att oenigheten är särskilt slor i själva sakfrågan när del gäller atl fä en realisationsvinstbeskattning som fungerar på ell fördelningspoliliskt riktigt sätt Del som skiljer oss ål just nu är tidsaspekten plus det förhällandet att vi har velal avvakta resultatet av det utredande som satts i gäng på det här området

Jag vill påminna om atl de nuvarande beslämmelserna, som Rune Carlslein påminde om, är av ganska färskt datum. Det var 1976 som bestämmelserna ändrades med syfte alt tillgodose de rällvisekrav och fördelningspolitiska krav som lalade för en skärpning av beskattningen, en skärpning som då kom lill stånd.

Bland de nu föreliggande molionerna finns krav på yiteriigare skärpning av beskattningen av realisationsvinsten Sådana moiioner fanns, vilket nyss nämndes från talarstolen, också så senl som under förra riksmötet Då avvisades de, t o. m. enhälligt med hänvisning lill atl 1972 ärs skalteulredning hade förordat en särskild ulredning av de här frågorna. Del utredandet har nu kommil i gäng. Det har börial med all en ulredning tillsatts för all belysa konsekvenserna av en real beskattning av räntor och kapitalvinster. Det finns anledning tyckerjag, herr talman, atl någol observera eu par bitar av de direktiv som föregått utredningen.

"När penningvärdet inle är fast sammanfaller de nominella värdeförändringarna inle längre med de reala", slår del i utredningsdirektiven där man bl. a. fortsätter sä här:

"En huvuduppgift för utredaren bör alltså vara alt undersöka om det är möjligt alt utforma elt syslem där inkomstberäkningen ger etl realt riktigt resullal oberoende av den fakliska inflationstakten och dess varialionet"

Utredaren ges i direktiven rätl all pröva olika länkbara konstruktioner. Rune Carlslein var inne på en som jag också hade velat peka pä, nämligen möjlighelen all ändra reglerna på det sätlel alt indexuppräkningen av anskaffningsvärdet endast skulle medges för den del av anskaffningsvärdet som motsvaras av del egna kapital som ägaren lagl ned i fasligheten. Jag har, liksom måhända Rune Carlslein, velat peka på just den här möjlighelen tor alt visa den vilja till radikala grepp som flnns här för atl försöka bemäsira de problem som hör lill reavinstbeskatlningen när det gäller just inflaiionsef-feklerna.

Jag vill lillägga, på samma säll som socialdemokralerna gör i sin reservalion, all man inte kan se frågan om realisationsvinstbeskattningen enbari som en frågaom inflationseffekter. Det är ocksä därför som utredandet nu kommer atl vidgas och fortsätta. Del är med hänsyn lill della som utskollet menat atl yllerligare förändringar rimligen inle kan komma i fråga, förrän detta utredande gell oss ell bättre underlag. Vi kan väl vara överens om alt del inle minsl på det här området är viktigt alt reda ul begreppen. Det aren utomordentligt svår materia atl tränga in i, och vi har all anledning atl se fram emot en skyndsam presentation av del utredningsmaterial som kan vara pä gång.

Jag menar atl samlliga de frågor som aktualiserats i motionerna avser

ämnesområden som inom en nära framtid väntas bli föremål för översyn. Dessa frågor är av sådan vikt atl behovet av denna översyn inle får nonchaleras. Därför vill jag, herr lalman, yrka bifall lill utskottets hemslällan.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill l:o) ulskollets hemslällan, 2:o) reservationen nr I av Erik Wärnberg m. fl. samt 3:o) motionen nr 349 av Lars Werner m. fl. i molsvarande del,och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Dä Hugo Bengtsson begärde volering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tommy Franzén begärl volering beiräffande kontrapropositionen uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoieringen

angående skalieulskolleis hemställan i betänkandet nr 30 mom. 1 antar

reservalionen nr 1 av Erik Wärnberg m. fl. rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit

molionen nr 349 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Realisationsvinstbeskattningen

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä Tommy Franzén begärde röslräkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 130

Nej - 14

Avstår - 143

1 enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifallerskatleutskoltets hemslällan i betänkandet

nr 30 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Erik Wärnberg

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Erik Wärnberg begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 149 Nej - 137

12 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

165

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservalionen nr 2 av Kurt Söderslröm och Bo Lundgren, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. .Sedan Kun Söderslröm begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller skatleulskollels hemslällan i belänkandel

nr 30 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Kun Söderslröm och

Bo Lundgren.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Söderström begärde röslräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 244 Nej - 43

Mom. 3-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

§ 26 Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

Föredrogs civilutskollets betänkande 1978/79:19 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad däri behandlas frågan om inrättande av rällsavdelningar vid länsslyrelserna jämte motioner.

I propositionen 1978/79:100 bil. 18 (s. 24-31) (kommundepartemenlel) hade förordats att särskilda rättsavdelningar skulle inrätias vid samlliga länsstyrelser ulom vid länsstyrelsen i Stockholms län.

166

I delta belänkande hade behandlats molionerna

1978/79:1568 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c)och Sven Eric Åkerfeldt (c), vari hemslällls alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om atl länsstyrelserna inte borde vara organiserade med samlade rällsavdelningar, m. m.,

1978/79:1569 av Per Bergman m. fl. (s), vari hemställls att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna alt särskilda rällsavdelningar inle borde organiseras vid länsslyrelserna,

1978/79:1593 av Anna-Lisa Nilsson m. fl. (c), vari hemslällls au riksdagen skulle avslå regeringens förslag i budgetpropositionen 1979 bil. 18 om inrättande av rättsavdelningar vid länsslyrelserna, och

1978/79:1600 av Lars Schött m. fl. (m), vari hemställlsall riksdagen skulle avslå regeringens förslag i budgeiproposilionen 1979 bil. 18 om inrättande av rällsavdelningar vid länsslyrelserna.

Utskollet hemställde all riksdagen skulle

a. beiräffande rällsavdelningar vid vissa länsstyrelser med bifall lill
molionerna 1978/79:1568,1569,1593och 1600somsin mening ge regeringen
till känna atl rällsavdelningar inle inrättades,

b. beiräffande organisationen av vissa länsstyrelser som sin mening ge
regeringen lill känna vad utskottet anförl.

Reservalion hade avgivits av Per-Olof Strindberg(m), Karl-Erik Strömberg (fp), Karin Ahrland (fp) och Georg Danell (m) som ansett all utskottet bort hemställa

all riksdagen beträffande rällsavdelningar vid vissa länsstyrelser med avslag pä molionerna 1978/79:1568,1569, 1593 och 1600 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

KARIN AHRLAND (fp):

Herrlalman! Jag yrkar avslag på civilulskollels belänkande nr 19 och bifall lill reservanternas förslag.

Majoritet och reservanter tycks vara ense om alt jurister behövs pä länsslyrelserna även sedan länsdomslolarna har brutils ul. Oenigheten gäller rent organisatoriska frågor. Kommunministern ville förvandla del som blir kvar av allmänna enheten pä förvaltningsavdelningen till en rätlsavdelning och föra över ärenden och personal från den juridiska enheten på planeringsavdelningen dit.

Utskoltsmajoriteten och etl anlal motionärer vill del inle och har åberopat etl anlal skäl, som jag skall be atl få bemöta.

För det försia säger man all del blir svårl för allmänheten alt överblicka ärendefördelningen inom länsstyrelsen. Herr talman! Omsorg om allmänheten är alllid värd respekt. Men folk i gemen - allmänhelen - har inle en aning om vilka ärenden som hör hemma på olika avdelningar pä en länsstyrelse. Allmänhelen vänder sig till länsstyrelsen rätl och slätt, och sä bör del vara. Inle ens ulskollsmajoriteien kan väl mena atl nägon enskild skall behöva sälla sig in i buren myndighet är organiserad för alt få etl ärende behandlat

För del andra säger ulskottel alt om viktiga ärendegrupper skall avgöras inom rätlsavdelningen kan förtroendemannaslyrelsens inflylande minska. Påsiäendei är minsl sagl märkligt. Jag vill rekommendera utskollsmajoriielen alt läsa länsstyrelseinslruklionen. Där framgår del vem som har inflytande i vilka frågor. 1 26 § är del uppräknat när lekmannaslyrelsen absolut skall besluta, och del gäller sädani som hör hemma på alla Ire avdelningarna i dag. Ingenting av del som föreslås i proposilionen skulle kunna medföra någon ändring pä den punkien. F. ö. är del sä att landshövdingen kan hänskjuta vilket ärende hon eller han vill lill styrelsen, och dessulom är förtroendemannaslyrelsen en samling poliiiker. Sådana är som bekanl så starka atl de får antas kunna säga ifrån om de vill la över elt beslut.

167

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

168

För det Iredje påslår man alt kostnadsskäl talar mot förslaget Del är ell påslående utan grund. Proposilionen innebär inle all del skulle bli fyra länsråd på varie länsslyrelse. Den innebär alt man precis som i dag skulle ha tre avdelningar. Dä blirdet inle någon fördyring. Någon kan tro all om man lar bort en länsrådsijänsl sä innebär del besparingar. Men dä gör man ell räknefel. Pä varie länsslyrelse finns del etl mycket stort anlal ärenden, och del oberoende av hur länsstyrelsen är organiserad. Oavsell om tjänstemännen är landshövdingar, länsråd eller länsnolarier så strömmar ärenden in som skall avgöras av länsslyrelsens personal. Antalet ärenden minskar inle därför all man inle har en rätlsavdelning. Det behövs precis lika mycket folk i forlsällningen som i dag för all avgöra de mål och ärenden som kommer in lill länsslyrelsen. Etl länsråd arbelar nämligen ocksä och avgör mål och ärenden. Det behövs med andra ord lika många jurister även i fortsättningen. Del är antalet ijänsler, och inte tjänsternas eventuella högre eller lägre lönegrad, som innebär de slörre kosinaderna.

För det fjärde menar motionärerna all del lagarbele som i dag finns mellan fackplanerare och jurisler slås sönder och all planeringsavdelningens arbele skulle bli lidande om den juridiska kompeiensen placerades pä en annan avdelning. Del låier som om ulskollel Iror atl det är tjocka murar mellan avdelningarna på en länsslyrelse. Del är del inte.

Det handlar om människor pä länsslyrelserna. Deras samarbelsförmåga beror inle pä i vilket rum eil skrivbord stär ulan pä individens personliga förulsätlningar och vilja lill samarbete. Dessulom får jag väl återigen påminna om atl länsstyrelseinslruklionen också lalar om en arbetsordning, som finns pä varie länsslyrelse och som säger vad olika befallningshavare skall syssla med. Juristerna pä länsslyrelsen har alllid lojall följt arbelsord-ningen och kommer säkert all göra del även i fortsätlningen. Del är världens enklaste sak au skri\a in i den all en. tvä eller tre notarier eller assessorer skall särskilt bistå nalurvårdsenhelen elc, I prakliken skulle kanske planeringsavdelningen fö många fler jurister all vända sig till i brådskande ärenden än vad den har i dag, när del finns tvä eller tre pä planeringsavdelningen.

Hela utskoltsbelänkandet andas en i och för sig lovvärd omsorg om planeringsavdelningen. Vad som händer med allmänna enheten på den nuvarande förvallningsavdelningen tycks vara fullständigl oinlressant Jag lycker del hade varii bätire om utskottet visat omsorg om hela länsstyrelsen, och dä setl pä länsslyrelsens lolala behov av juridisk sakkunskap, Alla lycks ju vara ense om alt länsstyrelserna i forlsältningen liksom tidigare måsle ha tillgång till jurister. Det är nödvändigl med tanke på atl det är en myndighetsutövning som ligger på länsstyrelserna och eftersom vi alla inser atl den enskildes rällssäkerhelsinlressen kräver jurislmedverkan i mänga typer av ärenden,

Jusl därför är del minsl lika vikligl all länsstyrelsekarriären även i fortsättningen kan vara attraktiv för unga jurister. Del blir den främsi om vi skapar en organisalion som kan ligga fasi under överblickbar lid, och om denna organisalion kan erbjuda personalen möjligheler lill variation i arbetsuppgifterna. Det skulle man kunna, om man fick en rätlsavdelning.

Det är beklagligt all utskollsmajoriielen inle har förställ den saken. Jag yrkar bifall till reservalionen,

KJELL MATTSSON (c):

Herr lalman! Innan jag gär in på motiven för ulskotlsmajoritetens förslag vill jag göra en kommentar lill del som Karin Ahrland inledde sitt anförande med.

Vi borde egentligen ha gåtl med på kommunminislerns förslag, Elt av argumenten för detla var nämligen all man skulle åstadkomma bättre juridisk kompelens, om alla jurisler pä länsslyrelserna fick vara i en rätlsavdelning, Karin Ahrland ärju jurist pä länsslyrelsen, och hon klarade inte ens all läsa civilulskollels belänkande på räll sätt sä hon har lydligen behov av en viss förbällring av sin juridik,

Karin Ahrland sade atl ell av våra argumenl var atl förlroendemannasly-rel.sens inflytande skulle komma atl minska. Men del är motionärer som skrivil della. Om fru Ahrland läser i betänkandet vad ulskollel har sagl och slartar pä s, 5, andra stycket, kommer hon atl finna att vi inteålerupprepardel argumentet

För all försöka förkorta mitt inlägg skall jag inle gä in pä de argument fören särskild rätlsavdelning som kommunminislern radat upp i proposilionen, utan jag inskränker mig lill all beröra de motiveringar som utskoltsmajorileten har anfört. Del som kommunminislern anförde har mött invändningar från ett flertal motionärer, representerande centerpartiet, socialdemokraterna och moderata samlingspartiet I samtliga moiioner har föreslagils all riksdagen skall ge regeringen lill känna all rällsavdelningar vid länsstyrelserna inte bör inrättas, I molionerna hävdas all om rällsavdelningar inrättas, skulle planeringsavdelningarnas lagarbete äventyras, eftersom de ärenden som föresläs bli överflyttade till räitsavdelningarna skulle komma atl isoleras frän sill planeringssammanhang. Vidare anförs i molionerna all fackplanerarna skulle förlora del stöd som samarbetet med juristerna utgör, liksom alt möjlighelerna all decentralisera skulle försämras och att kostnadsskäl lalar för all rällsavdelningar inle behöver inrätias,

Utskoltsmajorileten, bestående av socialdemokraler och centerpartister-inte av representanter för moderata samlingspartiet, som hoppat av frän sina motionsyrkanden - har lagil inlryck av vad motionärerna anförl. Vi har funnit del olyckligt atl samarbetet mellan jurister och fackplanerare skulle försvåras. Utskottet anser ocksä atl resultatet av de pågående utredningarna om den statliga och regionala förvaltningens uppgifter och organisalion bör föreligga, innan beslut fallas om yllerligare genomgripande förändringar i länsstyrelsernas organisalion. Vi konslalerar sammanfattningsvis all man först bör klargöra vilka arbeisuppgifter som kornmer all åvila länsslyrelserna och därefter skapa den organisation som behövs, medan budgetpropositionens förslag innebär den motsatta ordningen, nämligen att man böriar med atl skapa en organisalion och all man sedan förhoppningsvis fär denna organisalion all passa även förden framlida länsstyrelsens arbeisuppgifter. Vi lycker alt del i budgetproposilionen förda resonemanget inte är logiskt.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

169

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

Karin Ahrland som lalade för reservanierna, som är folkpartisterna och moderaterna, vill alltså genomföra budgetpropositionens förslag. Delta är i och för sig självklart när del gäller folkpartisterna, som ju härtill uppgift all se till alt regeringens förslag om möjligl kan bli genomförda här i riksdagen, Däremoi ärjag lilel förvånad över alt även ulskollets moderaia ledamöler Slår bakom reservationen. Vi konslalerar alt moderaternas molion bärs upp av flera ledamöter som har anknylning till länsslyrelserna, anlingen genom medverkan i länsslyrelsernasslyrelser eller som ijänsleman i länsslyrelserna. Därför hade vi räknal med atl även moderalerna skulle stå fast vid den uppfattning som framförts i motionerna.

Med stöd av de nu nämnda moliven menar utskottsmajoriteien all man nu inle börgenomföra del av kommunministern framlagda förslaget, 1 moiioner har det ocksä framhållits atl del kan fä ekonomiska konsekvenser, om man följer ulskollsmajorilelens förslag. Man kan nämligen spara in en del pengar när del gäller kosinaderna för länsstyrelserna, och även del ärju beaklansvärt i nuvarande budgelsituation.

Herr talman! Jag vill med del anförda be alt fä yrka bifall lill uiskoiieis hemställan.

KARIN AHRLAND (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill påpeka atl jag böriade med all lala om utskollsmajoriielen och etl antal motionärer och beklagar om herr Mallsson inie vill bli behandlad i samma debatt som motionärerna. Men det är brållom också.

Sedan vill jag bara påpeka alt utskottet pä s, 6 skrivit: "Med beaktande av
vad som anförts i molionerna---------------- ,"

Slutligen ärjag, herr talman, mera förvånad över att inte centerpartiet har följt den här propositionen, efiersom den, såviujag förstår, förbereddes under den tid då en centerpartist var kommunminister.

170

Kommunminislern BERTIL HANSSON:

Herr talman! Utöver del som Karin Ahriand harsagi finner jag anledning alt slå fast alt regeringen trots sin klara uppfattning i sakfrågan inte skulle ha lagt fram det nu aktuella förslaget, om de politiska koniaklerna före jul hade gell nägon antydan om att man kunde vänta sig motstånd i riksdagen. Jag vill också slå fast alt regeringens ståndpunkt, precis som Karin Ahrland nyss antydde, innebär etl fullföljande av den linje i frågan som utarbetades och följdes av min företrädare Johannes Antonsson,

Jag beklagar den molsällning som nu, helt överraskande för regeringen, har uppstått i riksdagen, och jag gör det främsi av tre skäl.

Del första skälet är all uiskoiieis slällningslagande, enligl regeringens beslämda uppfattning, är negativt för länsslyrelserna. Det får lill konsekvens alt man i framtiden minskar länsstyrelsernas juridiska kompetens och förmåga atl konkurrera om goda juristkrafter. Jag anser all det perspektivet bällre borde ha fått komma med i bilden. Planeringsavdelningarnas inlressen kan fullt ut beaklas inom ramen för regeringens och OPAL-ulredningens förslag. Även om alla Ijänsler organisaloriskl lillhör en rältsavdelning. kan

myckel väl vissa jurisler, både personelll och t o. m. lokall, lillföras planeringsavdelningen. Della är, som Karin Ahrland uttryckte det, en fråga om huruvida människor kan och vill samarbela.

Del andra skälel lill atl jag beklagar utskottets slällningslagande är att del leder till en organisatorisk lösning som bara kan anses vara provisorisk. Ingen kan väl pä allvar länka sig all länsslyrelserna pä längre sikl skall ha en allmän enhel hängande i luften organisaloriskl sett

Jag vill nämna alt jag har mött mycket starka önskemål från landshövdingar, länsräd och andra som arbelar vid länsslyrelserna om atl slalsmaklerna skall ge besked om länsstyrelsernas framlid. Jusl mot denna bakgrund anser jag del olillfredsslällande all föreslå endast en provisorisk organisalion. Jag ber riksdagen fästa särskilt avseende vid den mening i budgetproposilionen där det talas om en organisatorisk grundstruktur som kan ligga fast oavsett pågående utredningars arbele.

Det Iredje skälel lill all jag beklagar om regeringens förslag avslås är alt en sådan utgång väsentligt måsle minska de prakliska möjlighelerna all i framliden föra ul nya uppgifter frän ceniral nivå lill länsstyrelserna. Man mäste ju ha en organisalion all lägga uppgifterna på. Planeringsavdelningen kan inle rimligen ges ytterligare uppgifter och fä ett ännu större och mera splillral arbetsfält, och en fristående lilen allmän enhel utan en ordentlig chefstjänst-denna tjänst försvin ner om regeringens förslag faller-lär inte bli ell attraktivi allernaliv lill ett välutruslal centralt ämbetsverk. Efiersom jag är en slor vän av decentralisering, bekymrar del mig att utskottet inte alls övervägt denna synpunkt.

Herr talman! Jag finner inte anledning atl gå in på ytteriigare detaljer men vill avslutningsvis understryka all det inte minst med hänsyn lill den adminisiraliva rättssäkerheten är att livligt beklaga om regeringens förslag avslås.

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Kommunminislern sade atl han har litat på poliliska kontakter. 1 annal fall skulle han inte ha lagt fram del här förslagel, och han menaratt den förre kommunministern skulle ha utformat och sanktionerat den här modellen. Men då är det litet förvånande alt läsa redovisningen för MBL-förhandlingarna av vilken del framgår alt regeringen pä ett myckel senl siadium i december bestämde sig för jusl den här formen.

Kommunminislern sade vidare all de personelll och lokalt skulle kunna tillhöra planeringsavdelningen på länsstyrelsen. Del framgår emellertid inte av förslagel om den renodlade rätlsavdelningen, utan del gäller då en senare diskussion som alllsä inle har accepterats av civilutskollets majoritet När del gäller all lila på poliliska kontakter är del angelägel all framhålla att vad man skall lila på är riksdagens beslut Man får handla efter del atl den verkligl beslutande instansen har sagl sitt ord.

171

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Rättsavdelningar vid vissa länsstyrelser

Kommunminislern BERTIL HANSSON:

Herrlalman! De politiska kontaklerjag nämnde har tagils myckel senl, och del sammanhänger delvis med alt regeringsbyten inte alllid i tiden kan samordnas med budgetpropositionens framläggande.

LARS SCHÖTT (m):

Herr talman! Vi finner all det här stär olika bedömningar mol varandra. Vad gäller exempelvis påståendet att rättssäkerheten skulle bli bättre tillgodosedd, om man följer proposilionen och reservalionen, har jag en motsatt uppfalining. Jag anser all rällssäkerhelen gagnas bäsl av att de mycket värdefullajurislernaär med från börian på olika avdelningar och där har gott samarbete med andra fackmän.

Vidare villjag erinra om att 20 länsstyrelser ställl sig på ulskollets sida. Del finns all anledning att lyssna till dem och ta hänsyn lill deras prakliska erfarenhel.

Utskottets ordförande nämnde atl del väckts en molion från moderat håll och atl det bakom den fanns folk med erfarenheter frän länsslyrelsearbete. Del är rikligt För min del harjag i 45 är varit knuien lill landsstaten. Jag har tjänstgjort pä länsstyrelsen och inom fögderiförvallningen och lillhör f n. länsslyrelsens slyrelse. Jag är övertygad om atl ulskollets linje är den rikliga och den som gagnar länsslyrelsearbelel och samhällel bäst

Därför ber jag att fä yrka bifall lill uiskoiieis hemställan.

Överläggningen var härmed slulad.

Proposilionergavs pä bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservalionen av Per-Olof Strindberg m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karin Ahrland begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilulskotlels hemslällan i betänkandet

nr 19 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Per-Olof Strindberg

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då Karin Ahrland begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 225

Nej - 52

Avstår - 2

172

§ 27 Anmäldes och bordlades

Proposition

1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning

§ 28 Meddelande om frågor

Meddelades au följande frågor framställts

den 7 mars

1978/79:404 av Gördis Hörnlund {s) till industriministern om införiivning med Eiserkoncernen av Kaslhalls Maltfabrik AB i Kinna:

Kaslhalls Maltfabrik AB i Kinna holas av nedläggning, sedan en presumtiv köpare dragit sig lillbaka. 150 anställda kommer atl bli arbelslösa i en redan hårt drabbad kommun och region, om nedläggningen kommer lill stånd. Dessutom försvinner ett unikt yrkeskunnande, uppbyggt under generationer vid landets äldsta maltfabrik, som helt inriktat verksamhelen på kvalitets-produktion och som haft en belydande export.

Alltsedan konkursen av moderbolaget Tabergs ylle i september 1978 har konkursförvaltaren försökl att avyttra Kaslhalls ulan att lyckas. Tiden är nu knapp, om förelagel skall kunna räddas. Samtliga anslällda är varslade. Genom bidrag från AMS har uppsägningarna kunnai uppskjutas till den 30 april. Efter delta datum är förelagets framtid ytterst osäker, om inte omedelbara ålgärder sätts in frän statens sida för atl rädda förelagel.

Jag vill därför fräga industriministern:

Är industriministern beredd all låta Kasthalls Maltfabrik AB ingå i den slalliga Eiserkoncernen för alt rädda företagel från nedläggning?

1978/79:405 av Kari-Erik Svanberg (s) lill jordbruksminisiern om vidgad lånegaranliram för skärgårdsslödet:

Till skärgårdsförelag ulgår sedan 1976 statligt stöd i form av bidrag och lånegaranti. Göteborgs och Bohus län, som har tvä tredjedelar av skärgårdsbefolkningen, har för innevarande budgetår tilldelats en lånegaranliram på 2 milj. kr. Denna ram är fullt utnyttjad, och lantbruksnämnden har ca 25 ansökningar liggande avseende invesieringar pä 4 milj. kr.

Sysselsätlningssituationen i Göteborgs och Bohus län är myckel svär, Varie arbetstillfälle som kan räddas eller skapas är därför värdefulll.

Med hänvisning lill del anförda vill jag fråga jordbruksminisiern:

Avser regeringen att i tilläggsbudget vidga lånegaraniiramen förskärgärds-stödet?

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Meddelande om frågor

1978/79:406 av Olle Aulin (m) lill försvarsminislern om den svenska officerskären:

I en lidningsintervju den 19 febmari har försvarsministern på en fråga, om del inle vore bällre med ett försvarsom vore mera representativt, som bestod av "vanligt folk" i stället för "reakiionära majorer", svarat enligt följande citat:

"Jag tror faktiskl inle det. Militären behöver typer som passar för kriget.

173

Nr 97

Onsdagen den 7 mars 1979

Meddelande om Jrågor

Kriget är hårt, och del mililära ger en viss människotyp. De människorna är lika världen över. De är utbildade för och anpassade lill kriget,"

Med anledning av della vill jag rikla följande fräga till försvarsministern:

Anser statsrådet all den svenska officerskåren inte är represenialiv för del svenska folkel och all den lill lyp och värderingar avviker från svenski mönster i allmänhet?

1978/79:407 av Ivar Nordberg (s) lill slalsrådel Marianne Wahlberg om normerna för tillsäUning av statliga tjänster:

Under senare tid har ett ökal antal besvär i fräga om tillsättande av tjänster vid olika myndigheier och verk bifallits av regeringen, I många av dessa ärenden har regeringens beslut inneburit att en kvinna erhållit tjänsten. Av delta skulle man kunna dra den slulsalsen att myndigheterna inle i lillräcklig grad lar hänsyn lill jämlikhetssträvandena vid tillsättningen av tjänster.

Jag vill därför fråga statsrådet Wahlberg:

Vilka kriterier ligger till grund för regeringens bedömning vid tillsättning av tjänster?

Skiljer sig dessa ifrån dem som myndigheterna tillämpar?

Avser statsrådet att utfärda nya normer som myndighelerna har all rälla sig efter?

174

1978/79:408 av Ingemar Hallenius (c) lill bostadsminislern om statliga bostadslån för finansiering av gymnasieskolans lokaler:

Enligl gällande regler för slalliga bostadslän kan sädana utgå till skollokaler, om dessa under vissa förutsättningar integreras i boendeservicen. Denna möjlighet stär emellertid inte lill buds annat än för grundskolans lokaler, I Tibro har fräga uppstått om finansiering av en gymnasieskola, Enligl alla uppgifter skulle gymnasieskolans lokaler fylla de krav som ställs för statligt bostadslån ulom just att del avser gymnasieskola och inle grundskola. En sådan stelhet i reglerna synes inte moliverad.

Är bostadsminislern beredd medverka lill sådan ändring av bostadslånekungörelsen all även gymnasieskolans lokaler kan finansieras genom statliga bostadslån, om de fyller rimliga krav frän boendeservicesynpunkt?

1978/79:409 av Hilding Johansson (s) lill arbetsmarknadsministern om åtgärder med anledning av varslet vid AB Lödöse Varf

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit med anledning av varslet vid AB Lödöse Varf, och vilka ålgärder avser regeringen all vidla?

1978/79:410 av Per-Olof Strindberg (m) till kommunikalionsministern om tvisten mellan SMHI och lokalradion:

Sedan en månad tillbaka har i etl flertal distrikt all väderieksrapportering upphört frän SMHI lill lokalradion. Bakgrunden till detla är den tvist som

uppställ om vem som skall stä för kosinaderna. Väderleksrapporteringen är Nr 97

en viklig samhällsfunktion, och den bör inte riskeras av en tvist om över Onsdaeen den

vilket organ allmänna medel skall tillskjutas. -j .,35 1979

Med hänvisning lill det anförda vill jag ställa följande fräga:_____________

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att lösa den uppkomna tvisten Meddelande om

frågor

mellan SMHI och Sveriges Lokalradio AB?

1978/79:411 av Bo Furesson (m) lill kommunikalionsminislern om ivisien mellan SMHI och lokalradion:

Även om formuleringen är utmönstrad ur nu gällande grundlag bör dock alltjämt gälla den gamla grundlagsregeln all "rnyndighelerna skola räcka varandra handen".

Tyvärr upplever vi i dessa dagar elt tragikomiskt exempel på molsalsen. Jag syftar på konflikten mellan SMHI och Sveriges Radio, vilken självfallet snarast bör bringas ur världen.

Jag anhåller därför orn atl fö fräga slalsrådel och chefen för kommunikationsdepartementet om någol regeringsbeslul som löser konflikten över-

§ 29 Kammaren åtskildes kl. 18.40.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemert

/.~i

1978/79 Förteckning över talare

95—97 (Siffrorna avser sida i protokollen)

Måndagen den 5 mars

Björk, Gunnar, i Gävle (c) 8, 10 Enlund, Eric, jordbruksminister 5,9, 11 Eriksson, Olle (c) 6, 10

Tisdagen den 6 mars

Talmannen 15

André, Gunilla (c) 27, 30

Enlund, Eric, jordbruksminisler 16, 18, 21, 22, 23, 24, 25, 26

Lindahl, Hedda, statsråd 26, 29, 31, 32

Lundgren, Bo (m) 19,21,22

Nilsson, Börie (s) 20, 22

Nilsson, Jan-Ivan (c) 17, 18

Skantz, Anna-Greta (s) 30, 31

Sundberg, Ingrid (m) 23, 24, 25, 26

Turesson, Bo (m) 16

Wirlén, Rolf arbetsmarknadsminister 15

Onsdagen den 7 mars

Talmannen 79
Andre vice talmannen 131
Tredje vice talmannen 105
Ahrland, Karin (fp) 167, 170
Alemyr, Slig (s) 78
Andersson, Alvar (c) 51
Andersson, Karin (c) 100
Andersson, Sven, i Örebro (fp) 39
Bengtson, Torsten, förste vice lalman (c) 55, 58
Bergman, Per (s) 132
Bergqvisl, Holger (fp) 164
Berndlson, Nils (vpk) 60, 62
Björk, Gunnar, i Gävle (c) 66, 70
Börjesson, Frilz (c) 119, 125, 127, 128
Carishamre, Nils (m) 49, 54
Carisiein, Rune (s) 159
Claeson, Tore (vpk) 118, 120, 133
Franzén, Tommy (vpk) 162
Fridolfsson, Filip (m) 53, 54, 57
Granstedt, Pär (c) 71, 72, 73
Gustavsson, Åke (s) 67, 70, 71, 72, 73
Hagberg, Helge (s) 105
Hagberg, Lars-Ove (vpk) 140, 142, 143
176 Hagel, Rolf (apk) 128

Hansson, Bertil, kommunminister 170, 172 1978/79

Henrikson, Lars (s) 145 95-97

Hjelmslröm, Eva (vpk) 77

Hörién, Linnea (fp) 77, 86, 97, 106

Karisson, Gösta (c) 95, 97, 98

Laniz, Inga (vpk) 87, 92, 94

Lidgard, Bertil (m)61

Lindblad, Hans (fp) 65, 69, 71

Lorentzon, Gustav (vpk) 146, 155, 156

Lundgren, Bo (m) 42, 47, 48, 51, 52, 57

Lövenborg, Alf (apk) 73

Mattsson, Kjell (c) 135, 138, 142, 143, 153, 156, 169, 171

Måbrink, Bertil (vpk) 66

Nordlander, Karin (vpk) 108, 112, 114

Nordstrandh, Ove (m) 76, 98

Nyhage, Hans (m) 84, 92, 94

Oskarsson, Ingegärd (c) 111, 113, 114, 116

Pettersson, Hans, i Helsingborg (s) 114, 116

Raneskog, Gunde (c) 54

Schött, Lars (m) 172

Strömberg, Karl-Erik (fp) 137

Sundström, Slen-Ove (s) 150, 156

Svartberg, Kari-Erik (s) 151

Svensson, Jörn (vpk) 122, 126, 127, 129

Söderström, Kurt (m) 161

Wiklund, Bengt (s) 90, 93, 95

Wikström, Jan-Erik, utbildningsminister 100

Wärnberg, Erik (s) 44, 48

Östrand, Olle (s) 156

177