Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:96

Tisdagen den 6 mars

Kl. 15.00

§ ,1 Justerades protokollet för den 26 februari.

§ 2 Meddelande om val

TALMANNEN:

Jag får meddela atl vid morgondagens sammaniräde val kommer att företas av ombud och suppleanter i Europarådets pariamenlariska [rådgivande] församling.

Tisdagen den 6 mars 1979

Meddelande om val

Om åtgärder för att göra arbetslösa ungdomar mera villiga att acceptera erbjudna arbeten

§ 3 Om åtgärder för att göra arbetslösa ungdomar mera villiga att acceptera erbjudna arbeten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Bo Turessons (m) den 15 februari anmälda fråga, 1978/79:358, och anförde:

Herr talman! Bo Turesson har frågal mig om jag är beredd alt medverka till ökad kunskap om i hur stor omfattning ungdomar tackar nej till erbjudna arbelen samt orsakerna härtill. I frågan ligger också om jag är beredd att medverka till alt undanröja orsakerna till ett evenluelll sådant förhällande.

Utgångspunkten för vår sysselsättningspolitik är atl envar som sä önskar skall kunna fö ett arbete som passar hans eller hennes önskemål. Arbetsförmedlingen har detta som mål i sitt arbele. Möjlighelerna att nå detta mål varierar emellertid med tillgängen pä lediga arbeten.

Under senare år har som bekant antalet lediga arbeten varit få. De arbetssökande har således haft små valmöjligheter. I en uppåtgående konjunktur bör detta förhållande förbättras.

Studier som AMS gjort över de lediga platserna visar alt ett mycket ringa antal av dem har den karaktären atl de inte ställer särskilda krav på yrkeskunnande, erfarenhet, viss ålder m. m. Å andra sidan saknar en myckel stor del av de arbetslösa ungdomarna just yrkeskunnande och erfarenhel. För flertalel av de lediga arbetena fordras alltså kvalifikationer som de arbetslösa ungdomarna saknar. Å andra sidan skall del inte förnekas att många av de ungdomar som lämnar skolan har en orealistisk bild av arbetslivet och dess villkor. Det förekommer därför att man lackar nej till ett arbete som inte motsvarar de förväntningar man ställt upp. Efter det att en arbetsförmedlare har klargjort för den sökande att drömjobbet inte gär att fö omedelbart brukar denne ha en mer realistisk inställning till sina möjligheter. Denna process tar emellertid tid, och under perioden kan det inträffa att den arbetssökande

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om ökade medel tiU det regionalpolitiska Jordbruksstödet

missar etl eller flera arbeten.

Trots en viss uppgång i antalet lediga platser är arbetslösheten fortfarande hög. Detta förhållande är oroande. Vi vet samtidigt ytterst litet om i vilken utsträckning arbetsgivare tackar nej till ungdomar eller ungdomar tackar nej till erbjudna arbeten. Jag har därför beviljat ungdomsdelegalionen 200 000 kr. för att studera dessa frågor. Delegationen kommer i samarbete med AMS att genomföra denna undersökning under våren.

BO TURESSON (m):

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret på min fräga.

Vi är väl överens om alt detla är ett allvariigt problem. Jag har, som jag nämnde i frågan, vid flera tillfällen hört företagare pä olika håll i landet diskutera delta problem och oroa sig för det. Jag har hört företagare som har kunnat nyanställa tiotals personer och som har fått anvisning pä lämpliga människor, men vederbörande har inte velat ta jobbet.

Detta är skadligt för värt samhälle, efiersom vi härigenom inte utnyttjar den värdefulla resurs som mänsklig arbetskraft är, när den så uppenbart behövs som i det fall jag åsyftar. Men det är skadligt också för ungdomar, och för människor över huvud taget, att inte fö uppleva den tillfredsställelse som följer av att man känner att man kan klara sig själv genom eget arbete. Del är därför bra atl arbetsmarknadsministern nu ger möjlighet till etl studium av dessa frågor, och på grundval av det kan vi fä bättre möjligheter att bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Jag ärdärför t v. nöjd med svarel, och jag hoppas del skall leda till positiva resultat.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om ökade medel till det regionalpolitiska jordbruksstödet

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND erhöll ordet för att besvara Jan-Ivan Nilssons (c) den 16 februari anmälda fräga, 1978/79:363, och anförde:

Herr talman! Jan-Ivan Nilsson har frågat migom jag avseratt omgående för innevarande budgetår tillföra stödet till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder ökade medel så att verksamheten kan fortsätta och att för kommande budgelår kraftigt öka medelsramen härför.

Det särskilda stödet till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder infördes den 1 juli förra året. Syftet med stödet äratt främja sysselsättningen i de delar av vårt land där förutsättningarna för elt livskraftigt näringsliv är mindre goda och där som följd härav befolkningen i aktiv ålder minskar starkt. Stödet utgår i form av statsbidrag och statliga kreditgarantier. För innevarande budgelår disponeras 10 milj. kr. för vartdera ändamålet.

Sysselsättningsutredningen och glesbygdsdelegationen har lämnat förslag lill förstärkningar och förändringarav stödet bl. a. i fråga om samordning med andra glesbygdsinsalser. Dessa frågor kommer att behandlas i den proposi-

tion om regionalpolitiken som regeringen avser atl förelägga riksdagen inom kort Även frågan om resurserna för stödet för näsla budgelår kommer all behandlas där.

Intresset för det nya stödet har varit glädjande stort Lantbruksstyrelsen har ocksä begärl vissa ökningar av ramarna för kreditgarantier och bidrag. I avvaktan pä proposilionen och riksdagens behandling av denna harjag inte för avsikt att föreslå regeringen nägon förstärkning för innevarande budgetär. Några slörre nackdelar härav behöver enligt min mening inte uppkomma för verksamheten. Vissa beslut om stöd kan bli försenade någon månad. Lantbruksnämnderna har dock alltid möjlighel all medge alt projekt får påbörias innan stöd formellt kan beviljas.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

0/77 Ökade medel lill det regional po-11 tiska Jordbruksstödet

JAN-IVAN NILSSON (c):

Herr lalman! Jag ber atl få lacka slalsrådel för svarel pä min fråga.

Också statsrådet understryker au utvecklingen har gåtl snabbi pä det här området och atl stödet har omfattats av eu myckel stort inlresse. Såsom sägs i svarel har sysselsältningsulredningen och glesbygdsdelegationen föreslagit förstärkningar av stödet Slalsrådel är således medvelen om att medel saknas för att verksamheten skall kunna ulvecklas under innevarande år med den kraft som erfordras.

Det är mot den bakgrunden beklagligt alt statsrådet inle avser alt under innevarande budgetär föreslå förstärkningar. En sådan åtgärd skulle kunna förhindra all negaliva effekter uppslår. Statsrådet medger atl det blir förseningar i fråga om beslut om stöd, men han pekar på atl del finns möjligheler för lantbruksnämnderna alt medge att projekl får påbörias innan stöd formellt kan beviljas. En förulsältning för delta måsle dä vara au lillräckliga medel tilldelas nämnderna för näsla budgeiät Svarel innebär all man får acceptera atl verksamhelen kommer all fördröjas.

När man nu kan nolera de posiliva effekterna av della stöd - det har sagls all det var det bäsla som har hänt glesbygderna och de traditionella näringarna inom de här områdena - tyckerjag del är märkligl all man inom regeringen inte är angelägen om atl slödel fär ulvecklas. Nästan varie annal alternativ ärju dyrare och således negativt ur samhällsekonomisk synpunkt. Andra allernaliv upplevs ocksä negativt av dem som berörs. Jag lycker därför all slalsrådel borde än en gäng överväga atl på lilläggsstat medge ytterligare medel.

Jag kan alltså inte tacka för svarel med alltför glatt hjärta, när nu statsrådet svarat negaiivi i fråga om det första ledet av min fräga. Statsrådet säger inle heller någonting direkl positivt om omfattningen av de resurser han avser all föreslå för kommande budgetär. Jag vill ändå tolka svarel så all del finns en positiv lon i del. Den sista meningen i svaret, i vilken det framhålls all lantbruksnämnderna har möjlighel atl bevilja stöd i avvaktan pä kommande medel, är kanske en indikation pä all beiydligi ökade medel kommer all föreslås.

2 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Alt jag haren positiv inställning i denna fråga är förvisso en riktig lolkning av mitt svar.

Nu sade jag i mitt svar alt jag bedömer läget så, all inga större nackdelar skall behöva uppkomma för verksamhelen på grund av alt vi inle lägger fram något förslag om förstärkningar när del gäller innevarande budgelår. Proposilionen med förslag lill lilläggsbudgel 111 behandlas normalt inte av riksdagen förrän i månadsskiftet maj-juni, och medlen kan därför inte disponeras av lantbruksnämnderna förrän tidigast i börian av eller i mitten av juni, och då återstår bara elt par veckor lill den Ijuli, när de medel som anslås genom den regionalpoliliska proposilionen blir tillgängliga.

JAN-IVAN NILSSON (c):

Herr lalman! Även jag känner till den formella gängen och vet atl tilläggsbudgeten behandlas relaiivi senl, men om slalsrådel i dag hade sagl att han har för avsiki all föreslå ytterligare medel kunde lantbruksnämnderna med större tillförsikt ta slalsrådels rekommendalion på allvar, alt man har möjlighet all medge au projekl fär påbörias, innan stöd formellt kan beviljas. Nu vet vi ingenling om omfattningen av kommande budgetårs resurser. Delta tyckerjag inte är fullt tillfredsställande. Svaret hade alltså kunnat vara mera positivt Men får jag tolka statsrådets senaste inlägg så, atl medlen för nästa budgetår i stort sett kommer att anpassas till den aktuella efterfrågan?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Del är nog en vanlig ordning att man innan propositionerna läggs fram inte ger offentlighet ål de eventuella förstärkningar som kommer att föreslås.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för all i elt sammanhang besvara dels Bo Lundgrens (m), dels Börje Nilssons (s) den 26 februari anmälda frågor, 1978/79:364 resp. 374, och anförde:

Herr lalman! Bo Lundgren och Börie Nilsson har frågat mig om jag är beredd att vidla ålgärder för alt rädda driften vid Karpalunds Sockerbruk.

Regeringen uppdrog den 5 oktober 1978 ål siatens jordbruksnämnd att efter överläggningar med förelrädare för sockerbelsodlarna och sockeriill-verkningen samt konsumentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1979. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. Vid analys av sockerlillverk-ningens strukturella och ekonomiska förhållanden skulle särskilt undersökas

förhållandena vid sockerbruket i Karpalund. I uppdragei uttalades vidare alt regeringen förutsätter att i avvaktan pä resultatet av dessa överläggningar inga sädana beslut eller ålgärder genomförs som kan förändra sockerindustrins nuvarande struktur.

Jordbruksnämnden härmed anledning av uppdraget till regeringen nyligen lämnat förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för liden efter den 30 juni 1979. I vad gäller sockerbruket i Karpalund finner nämnden efter överläggningar med de nyssnämnda parterna atl en nedläggning av bruket i Karpalund efter 1979 års beikampanj inle medför några påtagliga negaliva konsekvenser för livsmedelsproduktionen och livsmedelsberedskapen. Frågan bör därför enligl nämnden, förutom frän förelagsekonomisk synpunkt, främst avgöras frän sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och allmänekonomiska utgångspunkter. Eftersom dessa frågor faller utanför nämndens verksamhetsområde, bör enligl nämnden den övergripande prövningen göras av regeringen.

Frågan om Karpalunds Sockerbmk prövas f n. inom regeringskansliet och kommer att tas upp i vårens proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk

BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! Jag ber atl få tacka jordbruksminisiern för svarel. Den nedläggning av Karpalunds Sockerbruk, som Sockerbolaget lydligen eftersträvar, motiveras uppenbarligen främsi med alt man har en överkapacitet som bedöms bli slörre med lanke på en minskande sockerkonsumtion och den minskade imporlandelen på 10-15 96 av sockerkonsumiionen som beslutades av riksdagen år 1977.

Vilka skäl talar dä mol en nedläggning av jusl Karpalunds Sockerbruk? Kanske della är det mest intressanta, inte minst för oss som företräder den region det rör sig om. Försl kommer självfallet sysselsällningspoliliska och regionalpoliliska hänsyn. En nedläggning kommer atl drabba ett anlal anslällda vid bruket, sekundärt även många andra människor. Enligl kommunens beräkningar kommer uppemot 400 personer all få problem pä grund av en nedläggning av Karpalunds Sockerbruk. Det enda sockerbruket i Kristianstads län - vilkel skall jämföras med all del finns flera sockerbruk i Malmöhus län - kommer all läggas ned, vilkel bidrar lill en regional obalans i Skåne. Det kan komma alt leda till minskad betodling på en för belodling bra anpassad mark. Dessutom kan del noteras atl statens industriverk i en ulredning 1976, nr 4, for sin del ansåg alt svensk sockerindustri skulle kunna bli konkurrenskraftig på sikt och att man därför snarare borde öka socker-betsa realen.

Slutligen kan ytteriigare ell motiv anföras, nämligen atl man av socker-betor kan framslälla eianol, som kan vara etl alternativ till energiproduktion eller lill annal i framtiden i detta land. Man kan alltså ha en allernaliv produklion, vilket man bör la hänsyn till när del gäller bedömningen av denna fräga.

Finns del någol sätl på vilket man kan klara av att bibehålla Karpalunds

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk

Sockerbruk, exempelvis ulan ett stalligl stöd? Personligen ifrågasätter jag om del finns anledning för oss att utifrån de bislåndspolitiska skäl som är huvudmoiivel bibehålla den svenska sockerimporien på en sådan nivå, 10-15 % av konsumlionen, som riksdagen lidigare har besluiai om. Huvud-parlen av denna import kommer från Cuba, eu land som av olika andra skäl inte borde vara föremål for bislåndspolitiska insalser. 1978 kom näsian hälften av sockerimporien från Väsiiyskland.

Jag skulle vilja fräga jordbruksminisiern om det finns anledning all importera socker till Sverige från Cuba och Västtyskland för all pä del viset riskera sysselsätlningen i Sverige, speciellt som del sockeravial som nu gäller och som Sverige har gåu med på inle innebär några åtaganden i fråga om import, vilkel lidigare sockeravial har gjort

BÖRJE NILSSON (s):

Herr lalman! Jag har slälll min fråga lill jordbruksministem mol bakgrund av alt en nedläggning av Karpalunds Sockerbruk kan fä allvarliga konsekvenser för sysselsäuningen och jordbruksnäringen i öslra Skåne. Direkt berörs 165 anslällda, vilka nu ganska länge fäll leva i ovisshet om sina jobb. Alla förstår hur pressande det kan vara, särskili med hänsyn lill att det inle finns någon allernaliv sysselsällning i Krisliansiadsområdet Arbelsmark-nadslägel är yiiersi besväriigl i hela öslra Skåne. Därför är del ocksä vikligl att slå vakl om varie arbelstilllalle.

Som jag ser saken finns del ingen anledning alt nu lägga ned driften vid Karpalund. Sockerbolaget är inle något s. k. krisförelag. Tvärtom lämnar förelaget ell kraftigi förbäliral vinstresultai för det senasie året Överskottet ökade från 158 milj. kr. lill 220 milj. kt Uldelningen till aktieägarna ökade frän 24 lill 28 milj. kr.

Man ställer sig frågan: Vill man lägga ner Karpalund och därmed göra hundratals människor arbelslösa enbart för au öka utdelningen lill aktieägarna? Ja, del förefaller sä. Jag tar bestämt avstånd frän ett sådanl handlande. Sockerbolaget mäste la etl ansvar för sina anslällda och för den bygd där del verkar. Della måsle regeringen göra klart för Sockerbolaget

Jag har velal göra denna korta beskrivning av situationen, eftersom jordbruksminisiern nu, som han säger i sill svar, har avgörandet i sin hand. Enligl statens jordbruksnämnd skall Karpalunds framlid beslämmas ulifrän sysselsättnings-, regional- och allmänpolitiska ulgångspunkler, och jag tycker au eu sådanl avgörande bör vara ganska enkelt med hänsyn lill atl arbetsmarknadsläget är myckel allvarligl i östra Skåne. Jag vill påstå att det är ett av de svårast utsatta områdena i landel.

Jordbruksminisiern säger nu i sitt svar atl frågan om Karpalunds Sockerbruk f n. prövas inom regeringskansliet och kommer att tas upp i vårens proposilion om regleringen av priserna pä jordbrukels produkier. Del svarel får vi nalurliglvis respektera - denna fråga bör las upp i det sammanhanget Men det är nödvändigl alt vi får elt besked om Karpalund. Del kan inle accepieras all de anställda och deras familjer skall leva i ovisshet om sina jobb. Beslutet kan bara bli ell, nämligen all driften skall forlsälla vid

Karpalund, och jag hoppas verkligen för de anställdas och för bygdens skull all statsrådet kommer fram till samma slutsals i sin proposilion.

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Bo Lundgren log i sitt inlägg upp frågan om utrymmet för import av socker från u-länderna. Jag vill försl erinra om all Sockerbolaget för sin del har hävdat, all imporlbehovei i och för sig inle har nägon belydelse för frågan om nedläggningav Karpalund. Bolaget skulle ha samma syn på denna fråga, även om vi hade en hundraprocentig självförsörining i vad gäller socker.

Jag vill vidare erinra om all del beslut som riksdagen fattade 1977 angående nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. bl. a. innebär att sockerbeisarealen skall avpassas så all den vid normalskörd ger ell imporlulrymme molsvarande 10-15 % av vår totala sockerkonsumiion. Della imporlulrymme fastställdes främsi med hänsyn lill u-ländernas behov av export. Jordbruksutskottet ullalade i sill belänkande, all det föregen del också fann skäl tala för atl den inhemska sockerbetsodlingens omfallning avpassas så atl eii lillfredsslällande ulrymme lämnas för import från u-länderna. Beslutet om sockerproduklionen fattades av en hell enig riksdag.

Jag vill vidare beiräffande vad Börie Nilsson framhöll peka på all jag i mill svar sade alt frågan f n. prövas inom regeringskansliet Jordbruksnämnden har låiii expertis från arbetsmarknadsstyrelsen göra en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av en nedläggning. Härav framgår all det för de fyra första åren efter en nedläggning uppslår en viss samhällsekonomisk vinst Men regeringen har nu all pröva om ålgärder av bl. a. sysselsälinings-och regionalpoliliska skäl bör vidlas,och del ärdet svar somjag lordagen kan ge.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk

BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Som jag sade i mill försia anförande finns del enligl min uppfalining även andra skäl som lalar för ett bibehållande av Karpalunds Sockerbruk. Jag syftar dels pä statens industriverks ulredning, som rimligen bör ha nägon bakgrund och som kan las lill iniäkt för all man borde bibehålla bruket,dels på möjlighelerna till allernaliv produklion,som jag fömisällerall jordbruksminisiern också kommer all väga in i etl slutligt ställningslagande.

Riksdagens beslut om imporlulrymmet fattades i etl läge när man inte var rikligi medvelen om vilka konsek venser del skulle kunna få förden svenska sysselsättningen. Jag frågar mig för del försia - och del har vi frän moderaia samlingspartiet ocksä ifrågasatt -om del finns anledning för Sverige att för elt u-land som Cuba, som kan bedriva krig på andra håll i väriden, ge ulrymme för import av socker av bislåndspolitiska skäl. Jag har för del andra ifrägasall, om det finns anledning atl imponera socker från andra länder, av typen Västtyskland, och därmed riskera svensk sysselsällning. Här kommer också en annan synpunkl in. Vi ger i dag stöd lill sockerbruken på Gotland och Öland, dvs. de sockerbruk där del enligl Sockerbolaget är närmast lill hands

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om djursjukhusens finansiering

all lägga ned driften. Della kan innebära atl Karpalund ligger i riskzonen. Del är just så som jag anser atl samhälls- och regionalpolitik inte fär bedrivas.

BÖRJE NILSSON (s):

Herr lalman! Som jag sade tidigare, respekterar jag del besked som jordbruksminisiern har lämnat här i dag. Frågan skall alltså nu avgöras utifrån sysselsällningspoliliska och regionalpolitiska aspekter. Därvid måsle man naturligtvis se till arbetsmarknadsläget i östra Skåne, och gör man del, irorjag inte det är svårt all fatta ell beslut om Karpalund. Det är som sagt bekymmersamt när det gäller sysselsätlningen för hela öslra Skåne, och vi måste slå vakl om varie arbetstillfälle.

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Eftersom Bo Lundgren återkommer lill frågan om från vilka länder import till Sverige av socker förekommer, vill jag erinra om att importen av socker inte enbart kommer från Cuba - och del har också Bo Lundgren påpekat Under 1976 utgjorde visserligen importen från Cuba en belydande del av den totala importen lill Sverige. Under 1975 var emellertid även importen från Dominikanska republiken betydande, och under 1977 var den största exportören lill Sverige Brasilien, följt av Dominikanska republiken och Cuba.

När del sedan gäller den bedömning som regeringen nu skall göra av denna fråga, kommer vi självfallet all väga in regionalpoliliska, sysselsällningspoliliska och allmänekonomiska synpunkler i den bedömningen.

BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag lackar jordbruksministern för del beskedet. Jag hoppas också - det är väl ganska naturligt - all man i samband med denna frågas prövning förutsätter atl samma sak kommer alt gälla som vid jordbruksnämndens prövning, dvs. att regeringen förutsätter att inga beslui eller åtgärder genomförs som nu kan förändra sockerindustrins struktur och all man pä del viset alltså kommeratl faen ordentlig och ingående prövning av denna fråga. Jag är liksom Börie Nilsson övertygad om atl man dä ulifrän alla utgångspunkter kommer fram lill au man bör bibehålla brukel även i forlsällningen.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Om djursjukhusens finansiering

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordel för atl besvara Ingrid Sundbergs {m) den 26 februari anmälda fråga, 1978/79:369, och anförde:

Herr lalman! Ingrid Sundberg har frågal mig om en proposilion om djursjukhusens finansiering kommer alt läggas fram i vär.

Del betänkande som djursjukhusulredningen avlämnade i juni 1978 har

remissbehandlals. Härvid har framförts synpunkler som kräver bearbéining och ylleriigare överväganden inom regeringskansliet Del är därför inte möjligt alt lägga fram en proposilion om djursjukhusens finansiering i vär.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Jag ber atl fä tacka jordbruksminisiern för svaret.

I ärels förteckning över proposilioner som är avsedda au läggas fram av folkpartiregeringen slår del "ev." efter Djursjukhusens finansiering. Därav min fråga.

Herr talman! Svaret gjorde mig bedrövad - och med mig hundratusentals personer i vårt land. Gäng efter gäng har djurägare setl fram mol en lösning av frågan hur vården av sjuka djur skall kunna finansieras. Flera gånger, ofta i samband med byle av jordbruksminisler, har man setl en lösning -och sä har frågan fallit

Trepartiregeringens jordbruksminisler lillsaiie en ulredning. Dess betänkande har varit på remiss, och ingen trodde väl annal än att resultatet äntligen skulle bli etl förslag till riksdagen, ell förslag med innebörden atl våra sjuka husdjur skulle fä den värd de behöver ulan att djurägarna drabbas av mycket stora kostnadsökningar. Personalen på sjukhusen skulle också fä bällre arbetsförhållanden.

Antingen saknar jordbruksminisiern kännedom om de verkliga förhållandena vid våra djursjukhus, eller ocksä sätter han vården av sjuka djur långl ner på önskelistan. En bil som är försäkrad kan lagas utan alt bilägaren drabbas av orimliga kosinader. När det gäller djurens rätt till sjukvård är inte förhållandet sä i dag. Utredningen har föreslagit en avgift pä djur och hästar samt pä industrilillverkal foder, och den avgiften skulle samlas i en fond. Förslagel innebär alltså inle atl man skulle ta ur den hårt ansträngda statskassan för au låla djurskyddslagen bli praktiskt genomförbar.

Jag syftar med djurskyddslagen pä bestämmelserna om djurägarnas ansvar för atl sjukt eller skadat djur omhändertas för erforderiig omvårdnad. Husdjuren har sedan urminnes tider en social funktion, och liksom förändra sådana funktioner bör del finnas allmänna medel tillgängliga för alt vid behov avlasta djurägarna, och inle minsl all låta djursjukhusens utveckling tekniskt och personellt följa med i den allmänna slandardutvecklingen och ökningen av djurbeståndet i samhällel. Vi har i dag över 600 000 hundar, iroliglvis ännu flera kaller och 60 000 ridhästar, om man medräknar ponnyer. Alla dessa behöver och har rätl lill adekvat värd.

Jag vill fräga jordbruksminisiern: Vad är del i förslaget frän ulredningen -som jag och även många andra finner uttömmande och föredömligt väl gjort-som förhindrar alt jordbruksminisiern i vär kan lägga fram den eventuellt aviserade proposilionen?

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om djursjukhusens finansiering

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Jag är, Ingrid Sundberg, mycket väl medvelen om aU landels djursjukhus i dag arbelar under hård ekonomisk press och all några av dem

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om djursjukhusens finansiering

står inför myckel kostnadskrävande invesieringar.

Djursjukhusulredningen, som Ingrid Sundberg nämner, konstaterade också alt flera djursjukhus har ekonomiska svårigheter. Bilden av djursjukhusens ekonomi är dock inte helt entydig. För all allmänt förbättra djursjukhusens ekonomi har ulredningen föreslagil au en särskild djursjukhusfond bildas, såsom Ingrid Sundberg ocksä nämner. Medel lill fonden bör enligl utredningen tillskjutas av berörda avnämargmpper, dvs. hund-, katt-och sporlhäslägare.

Flerlalel remissinstanser delar ulredningens uppfalining om nödvändigheten av ell finansielll stöd äl djursjukhusen. Krilik hardock riktats frän flera håll, dels när det gäller olika former av finansiering av uppbyggnaden av djursjukhusfonden, dels när det gäller vilka effekler en högre taxenivå skulle ge. Det är därför nödvändigl all vi ytterligare överväger de här frågorna.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Jag är glad över all jordbruksminisiern här i alla fall uUryckte all han känner till de svårigheler som finns, och jag instämmer givelvis i all förhållandena inle är entydiga. Jag har i min fråga nämnt djursjukhuset i Helsingborg, som lorde vara del djursjukhus som i dag arbelar under de svåraste ekonomiska förhållandena. Man hade där mer än 22 000 djur au behandla förra årel, i lokaler som egentligen borde vara dubbelt sä stora, fem veterinärer delar på ett rum, siallpersonalen har svåra arbetsförhållanden, osv.

Men del är de ekonomiska frågorna del här främsi rör sig om. Jag kan inle förstå atl jordbruksminisiern, mol bakgrund av remissinstansernas ullalanden, inle kan lägga fram ell förslag. Vissl har vissa av dem ullryckt farhågor for följden av all man lägger en avgift av 15 öre kilot på industrilillverkal foder, men är del någon som iror all någon djurägare som vill all hans hund eller katt skall ha bra föda skulle dra sig för den kostnaden och i stället använda ell sämre foder? Del är bl. a. sädana lankegångar som har förls fram.

Men det har i samband med remissbehandlingen också kommil fram andra förslag, t ex. att man skulle lägga avgifter pä raskatler för alt de skulle vara med och betala möjlighelerna till en god vård. Man har vidare fört fram tanken på möjligheterna au la en del av t ex. lolalisatormedel. Jag kan bara nämna all av de 3 000 iravhäslar som finns i Helsingborgs närhei behandlas äriigen 1 600 vid djursjukhuset i Helsingborg.

Del finns även mänga andra förslag. Del hade väl därför inle varit omöjligt - mol bakgrund av silualionen pä de största djursjukhusen, där de stora svårigheterna finns, och del faklum atl kommunerna kanske inle kan bära bördan all behöva betala slörre bidrag -all komma med nägoi konkrei förslag i den här frågan.

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Ulan alt ta slällning till de skilda förslagen lill en finansiering från djursjukhusfonden vill jag redovisa vad som har anförts vid remissbe-

handlingen.

När del gäller förslagel om anskaffning av medel lill djursjukhusfonden genom Ibdermedelsavgifter hardel påpekals all foderavgifter ensidigt skulle belasta de djurägare som huvudsakligen använder industrilillverkal hund-och kaitfoden Avgiften skulle således drabba mindre än hälften av katt- och hundägarna. Del finns också risk för all avgiften skulle kunna kringgås, t. ex. genom byle av varubeleckning. - Del är de invändningar som har anförts.

Närdet sedan gäller förslagel om avgiftsbeläggning av sporlhäslar-också en modell för finansiering som har diskuierals - skulle det innebära elt helt nytt registrerings- och uppbördssystem. Vid den föreslagna kommunala registreringen -om man skulle välja den modellen -skulle del uppkomma en rad praktiska problem. Enligt flera remissinstanser lorde de praktiska möjligheterna att genomföra en central registrering vara större. Frågan om registrering av hästar måsle därför, enligl min mening, yllerligare övervägas.

Slutligen vill jag också säga nägra ord om djursjukhusulredningens förslag angående hundavgiften. Under årens lopp har krav i skilda avseenden framförts på ändringar i hundskalleförordningen. Jag vill här erinra om vad skatteutskottet uttalat om orättvisor i nuvarande hundskatiesyslem och om behovei av en differentierad hundavgift Frågan om en differentierad hundavgift bereds inom regeringskansliet, och eventuella bidrag lill djursjukhusens finansiering från hundägarna får därvid prövas med hänsynslagande lill vad skalieulskollet har uttalat

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om djursjukhusens finansiering

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Del är myckel bra med rättvisa. Men jag tror inle atl det är rikligi all driva rältvisekravel så långl all resultatet blir försämring för alla. Jordbruksministern nämnde svårigheten med all alla hundar inte äter industrilillverkal foder och all därför inie alla djurägare skulle drabbas av avgiften. Men del är fakliskl sä, herr jordbruksminisler, atl alla hundar inte heller blir sjuka. Del är fakliskl, får man hoppas, endast en mindre del av de djur del gäller som behöver sjukvård vid våra djursjukhus.

Många andra synpunkter har förts fram, och jag nämnde bl. a. förslaget med lolalisatormedel. Då säger jordbruksminisiern all invändningarna varit så stora all del inle finns möjlighel all lägga fram någol förslag. Min uppfattning, efter atl ha läsl sammanslällningen av remisserna, är all invändningarna ulgör en mycket lilen del. De flesla är positiva och betonar nödvändigheten av en lösning av finansieringsproblemet Del är- det harjag sagl lidigare - med djup besvikelse bortåt en miljon djurägare i Sverige lar emot jordbruksministerns besked i dag i riksdagen.

Jordbruksminisiern ERIC ENLUND:

Herr talman! Del är hell rikligi au alla remissinstanserna är posiliva lill en lösning av frågan om djursjukhusens finansiering. Självfallet hör även jag till dem som är posiliva. Men om del har riklals kraftig krilik mol de olika

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om snabbare åtgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

delförslagen lill finansiering av djursjukhusibnden så är del nödvändigt atl överväga de synpunkler som anförts innan man lägger fram förslag och vet hur man vill ha del.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Självklart, herr jordbruksminisler, är det så. Men det skulle vara intressant att fä höra om jordbruksminisiern i så fall kan meddela om del pågår någol arbele för au lösa problemel, eller om vi skall behöva vänla pä ytterligare eu byte av jordbruksminister för all sedan böria om med alltsammans igen.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr .talman! Arbetel med atl bereda den här frågan pågår självfallet inom regeringskansliet.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 7 Om snabbare åtgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

Statsrådet HEDDA LINDAHL erhöll ordel för att besvara Gunilla Andres (c) den 8 februari anmälda inlerpellation, 1978/79:142, till socialminislern, och anförde:

Herr talman! Gunilla André har frågat socialministern om han är beredd att vidta åtgärder för atl möjliggöra snabbare ingripanden mot läkare som uppenbart missbrukar sin rält au sjukskriva människor.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt del ärjag som skall svara på inlerpellationen.

Den till riksförsäkringsverket knutna läkarvårdsdelegalionen beslöt i december 1977 all bilda en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga förekomsten av förmodade allvarligare felaktigheter i försäkringsärenden, t ex. ifrägasall missbruk vid tillämpningen av läkarvärdstaxan och behandlings-taxan och oegenlligheler vid utfärdande av läkarintyg om arbetsoförmåga. Gruppen skall lämna förslag till allmänna riktlinjer dels för hur sådana ärenden skall handläggas av försäkringskassorna, dels för samverkansformer mellan försäkringskassorna och riksförsäkringsverkel, länsläkarorganisaiionen, socialslyrelsen, medicinalväsendets ansvarsnämnd m. fl. I gruppen ingår representanter för Sveriges läkarförbund. Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, socialstyrelsen, medicinalväsendets ansvarsnämnd och riksförsäkringsverkel.

Gruppen har hittills ägnat sig åt olika problem vad gäller läkares och sjukgymnasters tillämpning av gällande taxor. Utredningsarbetet i fräga om eventuella oegenlligheler vid utfärdande av läkarintyg skall emellertid bedrivas parallellt med laxeiillämpningsfrågan. Jag kan harockså nämna att formulären till läkarintyg nu ses över inom riksförsäkringsverket i syfte att

bl. a. underlätta försäkringskassornas bedömning av den försäkrades arbetsoförmåga.

Enligl medicinalpersonalkungörelsen(l964:428)harbl. a. läkare etl särskilt disciplinansvar vid försummelse, oförsländ eller oskicklighet i yrkesutövningen. Medicinalväsendets ansvarsnämnd, som handlägger sädana ärenden, kan tilldela vederbörande erinran, varning eller återkalla läkarens legitimation. Även i allmänna läkarinslruklionen (1963:341) finns bestämmelser om läkares åligganden. Om en läkare handlar i strid mol vad som åligger honom kan han dömas till dagsböter eller fängelse i högsl sex månader.

1 ansvarsnämnden finns f n. sex ärenden som gäller läkares sjukskrivning av patienter. Ärenden av detla slag är myckel arbetskrävande och tidsödande. Inom ansvarsnämnden vänlar man ell ökal antal sådana ärenden, eftersom -försäkringskassorna i bl. a. Siockholm och Göleborg har börial all kartlägga förhållandena kring sjukskrivningar.

Regeringen har under senare är anvisat exlra medel utöver budgeten för alt göra det möjligl all nedbringa ärendebalansen i ansvarsnämnden. Balansen harockså minskat, nämligen frän 656 ärenden år 1975 lill 527 år 1977. Under år 1978 har balansen äter ökal någol. Jag förulsälier all socialslyrelsen vid den inierna priorileringen av olika insalser lar hänsyn till angelägenhelen av all minska antalet ärenden i balans hos ansvarsnämnden.

Av vad jag har anförl framgår all åtgärder har vidtagits för alt klarlägga i vilken omfattning felaktiga sjukskrivningar förekommer. Såväl ansvariga myndigheier och organ som läkarnas egen fackliga organisation är angelägna om all komma lill rälla med del fätal läkare som kan misslänkas för oegenlligheler vid utfärdande av läkarintyg om arbetsoförmåga.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om snabbare åtgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

GUNILLA ANDRÉ (c):

Herr talman! Jag lackar slalsrådel för svaret på min interpellation.

Vissa yrkesgrupper har allmänhetens och samhällets speciella förtroende. Del gäller i hög grad läkarkåren. När doktorer ställer diagnos och ger behandling till vårdsökande ur medicinsk synpunkt har de också atl ta ställning lill förskrivning av läkemedel och frågan om sjukskrivning. Det stora flertalet läkare är synnerligen kunniga och ansvarsmedvetna och motsvarar väl allmänhetens och samhällels förtroende. Vi har anledning au vara stolta över vär läkarkår. Men vi kan inte bortse ifrån all bland de ca 15 000 läkare som verkar i vårt land flnns det också utövare som missbrukar förtroendet och som är klart olämpliga att inneha läkartjänst Dessa personer, som t. ex. ägnar sig åt oegenlligheler vid utfärdandet av läkarintyg om arbetsoförmåga, är lill skada för sjukvårdens anseende, och deras verksamhel kan fä svåra konsekvenser för patienters hälsa och förhindra rehabilitering.

1 en nyligen publicerad undersökning har man kommit fram lill all en långtidssjukskrivning ofta är första steget till en definitiv utslagning på arbetsmarknaden. Redan efter sex veckors sjukskrivning är man i farozonen.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

0/7/ snabbare åtgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

Vid felaktig sjukskrivning kan del vidare snabbi försvinna stora belopp inom sjukförsäkringssystemet. Del aren form av ekonomisk broltslighet som övriga försäkringstagare får betala.

Uppgifter om "svarta" sjukskrivningar som förekommit har föranlett Läkartidningen all den 21 februari i år la upp frågan i en ledarartikel. Jag vill direkl citera nägra meningar: "För varie gäng den här sjukskrivningsvalsen dras genom pressen vällas en skada som inle går all reparera. Många patienter kännersill förhållande lill läkaren ömtåligt Inte så fä har lätt all identifiera sig med en patient-läkarsituation som beskrivs i den dagliga tidningen eller etermedias nyhetsprogram.

Redan av den anledningen borde de ansvariga myndigheterna göra bruk av de kunskaper de uppenbarligen förfogar över. Härtill kommer det högst olämpliga atl sitta overksam om det nu förhäller sig så illa som t. ex. Ivar Sannefors vid försäkringskassan i Siockholm och Ulf Nicolausson vid socialslyrelsen vill hävda. För varie patient som fåren sjukskrivning i stället för diagnos och behandling ökar risken för allvarliga misstag. Dessulom förlorar staten pengar."

Del finns således flera skäl att se myckel allvarligl på de "svarta" sjukskrivningarna. Etl väl fungerande tillsyns- och konirollsyslem mäste finnas, som snabbi och effektivt kan gripa in och där rättssäkerheten kan garanteras.

Enligl socialstyrelsens instruktion har styrelsen att särskilt öva tillsyn över den öppna och slulna sjukvärden. Del sker genom länsläkarorganisaiionen och medicinalväsendets ansvarsnämnd.

Som jag ser del är lillsynsfunkiionen ett mycket viktigt ansvarsområde, och det är synnerligen angeläget att ärenden kan behandlas skyndsamt och fullständigt Det fär inie förekomma au anmälare måsle vänta i åratal pä ell utslag och all en anmäld befallningshavare måsie gå med hotet om påföljd över sig under sä lång lid. Del finns anledning att rikta krilik mol den stora ärendebalansen vid ansvarsnämnden.

Under åren 1975-1977 minskade visserligen antalet balanserade ärenden, men det berodde huvudsakligen pä att antalet inkomna ärenden under samma tid gick ner. Under 1978 ökade emellertid antalet inkomna ärenden igen med ca 10 %. Verksamhelen har kunnai bedrivas i den omfallning som skett endast genom all en avsevärd övertid förekommit inom kansliet och belydande arbelsinsalser gjorts av jurister ulanför socialslyrelsen. Detta förhållande är klart olillfredsslällande.

Av budgetpropositionen 1978/79 framgår del all tillsynsverksamheten inte tillhör de av socialslyrelsen prioriterade områdena där ett lillskoli av personal är önskvärt.

Dä del gäller den regionala tillsynsfunktionen, som ulövas av länsläkarna, har föredragande statsråd i budgetpropositionen konstaterat all pä grund av vakanser under senare är har belaslningen på anslagen varit betydligt lägre än anvisade medel. Därefter anför slalsrådel: "Jag räknar med att minsl sex läkartjänster kommer att vara vakanta under näsla är." Anslagel lill länsläkarorganisaiionen föreslås därför minska näsla budgelår.

Sammanfattningsvis - medan ärendebalansen ökar minskar länsläkarkåren, och ansvarsnämndens verksamhel tillhör inte del prioriterade området. Därmed lorde det vara hell klart atl läget yllerligare kommer atl förvärras.

När vi här i kammaren får svar på våra interpellationer eller frågor händer del ibland alt frågeställaren sätter betyg på svaret. Det länker inle jag göra. Men jag vill kommentera den mening där en viljeinriktning kan spåras. Statsrådet anför: "Jag förutsätter att socialstyrelsen vid den interna priorileringen av olika insatser tar hänsyn till angelägenhelen av all minska anlalel ärenden i balans hos ansvarsnämnden."

Del är en from förhoppning, som jag givelvis delar. Självfallet är jag medvelen om au statsrådet inle kan gä in och ge direktiv till socialstyrelsen. Men om vi här i denna debatt kunde vara överens om att socialstyrelsens tillsynsverksamhet är viktig och att den måste fungera pä ell bättre sätt, så kanske vi därmed kan påverka socialstyrelsen i önskad rikining.

Någol som vi direkt kan påverka är ansvarsnämndens framlida verksamhel och reglerna för samhällels tillsyn över personalen inom hälso- och sjukvården. Medicinalansvarskommittén avgav i fjol våras sitt huvudbetänkande, som sedan har varit ute pä remiss. Enligl uppgift bereds ärendet f n. inom regeringskansliet, och min fråga lill statsrådet är: När kan vi förvänta en proposilion?

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om snabbare åtgärder mol läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr lalman! Jag är ense med Gunilla André om atl del är angeläget all komma lill rälla med allvarligare felaktigheter vid sjukskrivningar. Inom försäkringskassorna görs också betydande ansträngningar för alt spåra upp sådana ärenden. Som Gunilla André har påpekat är detla angeläget av flera skäl. Sjukskrivning får inie bli en ersällning för adekvat vård och behandling. För läkarkårens anseende är det vidare vikligl att sådana här ärenden handläggs noggrant. Även samhällsekonomiska skäl talar för att anlalel felaktiga sjukskrivningar begränsas. Vi måste samtidigt komma ihåg alt åtgärderna inom detta område mäste utformas pä sädani sätl atl såväl läkarnas som patienternas krav pä rättssäkerhet lillgodoses. All avgöra om en patient bör sjukskrivas eller ej är inte alltid sä lält. Vad vi mäste reagera emot är uppenbart felaktiga sjukskrivningar som kan anses vara ett missbruk av läkaryrket. Av mill interpellationssvar framgår atl riksförsäkringsverkets läkarvårdsdelegation kommer all göra en bred ulredning av denna fräga och föreslå ålgärder för atl effektivt förebygga och spåra allvarligare felaktigheter vid sjukskrivningar.

Vad beträffar medicinalväsendets ansvarsnämnd kan jag nämna att regeringen avser att under våren lägga fram förslag för riksdagen med anledning av medicinalansvarskommitténs huvudbetänkande. Vi fär därför lillfälle att ganska snart diskuiera frågor som rör ansvarsnämndens verksamhel och ålgärder som kan bidra till au minska antalet ärenden i balans hos nämnden.

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

0/7? snabbare ålgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

När det gäller socialstyrelsens tillsynsverksamhet delar jag Gunilla Andres uppfattning att den hör till socialstyrelsens vikiigare uppgifter.

GUNILLA ANDRÉ (c):

Herr lalman! Efter del senasie som slalsrådel anförde har jag inget ylleriigare all lillägga. Som jag uppfattar del delar slalsrådel hell min uppfalining i denna fräga, dvs. alt del är angelägel au vi kommer till rätta med de problem som finns och att del är viktigt au vi får syslemel au fungera snabbt, effektivt och med beaktande av rältssäkerhelsaspekierna.

Jag tackar än en gång för svaret på min interpellation.

ANNA-GRETA SKANTZ (s):

Herr lalman! Jag hade inte tänkt blanda mig i denna debali ulan bara sitta i kammaren och lyssna. Nu hardel emellertid kommit fram sädana uppgifter och synpunkler atljag gärna vill göra nägra kommentarer.

Först skulle jag vilja säga alt inom försäkringskassorna görs en kontinuerlig uppföljning av pågående sjukfall. Jag lycker därför atl det är ell direkl fel i Slalsrådels svar. Där står nämligen all kassorna nu "har börial att kartlägga förhållandena kring sjukskrivningar". Det har man alllid gjorl i försäkringskassorna. Det är en myckel viktig uppgift som kassorna och personalen har.

När del gäller uppföljningen av dessa ärenden har kassorna förtroendeläkare som bistår dem med den medicinska bedömningen i försäkringsärendena. Råder del tveksamhet om ell sjukskrivningsfall -det kan vara fråga om länga och många sjukskrivningar- tar kassorna kontakt med vederbörande läkare, och denna kontakt leder i de allra flesta fall lill resullal. Del kan vara så atl vederbörande läkare lämnar en uppgift eller kompletterar tidigare lämnade uppgifter. Kassorna har generellt ett mycket gott samarbete med läkarna, men det är klart all undantag finns.

Kassorna har inle behövt anmäla många läkare till ansvarsnämnden. Men vad vi upplever som myckel bekymmersamt är all när vi anmäler en läkare dröjer det oerhört länge innan ansvarsnämnden tar upp ärendet Malmökassan anmälde den 6 december 1977 en läkare och påminde i oktober 1978. Vi har fortfarande inle fåu något svar. Göteborgskassan anmälde en läkare i maj 1977 och har påmint i februari, juni och augusii 1978.

Vi ser del som mycket allvarligl all det lar sä lång tid innan elt ärende avgörs. Tycker statsrådet att det är lillfredsslällande all det dröjer sä länge? Jag skulle vilja säga: Jag tycker det är allmänt moralupplösande. Här engagerar vi personalen i kassan och tar upp ärendei i styrelsen. Vi ser myckel seriösi pä de här ärendena. Och man mäste - del är helt riktigt - göra myckel grundliga ulredningar och ha ell malerial som är helt korrekt innan man anmäler en läkare, för det är mycket allvarligl alt göra del, menar jag.

Nu säger statsrådet all det i ansvarsnämnden finns sex ärenden som gäller läkares sjukskrivning av patienter. Jag lycker kanske inte del är av sä slorl inlresse hur många ärenden som ligger där, ulan frågan är: Hur länge har de legal där? Del finns som sagt ärenden som legal där sedan 1977.

Del stär också i interpellationssvaret att "ålgärder har vidtagits för att klarlägga i vilken omfattning felakliga sjukskrivningar förekommer". Men det räcker ju inte med att klarlägga om del finns sjukskrivningar som kan vara felakliga. Del måsle ju vidtas ålgärder också mot de läkare som anmäls. Under tiden som åren gär fortsätter ju dessa läkare sin verksamhet.

Därför skulle jag vilja slälla följande fråga, som anknyter till den fråga som Gunilla André slällde: Är slalsrådel beredd all vidta åtgärder så atl den balans som nu finns i ansvarsnämnden snabbt kan bringas ned? Det talas ju i svaret om att regeringen under senare är anvisat extra medel utöver budgelen jusl för atl fä ner ärendebalansen. Dä är alltså min fråga: Är statsrådet beredd atl vidta sädana ålgärder?

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Om snabba I e åtgärder mot läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar

Slalsrådel HEDDA LINDAHL:

Herr lalman! Jag måste nog läsa upp en mening frän min replik, därjag sade: "Inom försäkringskassorna görs också betydande ansträngningar för all spåra upp sådana ärenden." Det är naturligtvis en kontinueriig bevakning som ulförs av sjukkassan - det vet vi bägge mycket väl.

När det gäller en intensifierad verksamhet för all få fram sädana här tvivelaktiga fall vill jag peka på vad jag sade om dessa sex ärenden i interpellationssvaret: Ärenden av delta slag är myckel arbetskrävande och tidsödande". Ansvarsnämnden hardärför fåll exlra resurser, vilkel bör leda lill atl ärendebalansen minskar. Det är alltså exlra resurser insaila för ansvarsnämndens arbete. Vissa försäkringskassor har ocksä intensifierat sina undersökningar för atl spåra felaktiga sjukskrivningar.

ANNA-GRETA SKANTZ (s):

Herr lalman! Del var när jag liisie svarel frän statsrådet somjag reagerade, för där slår: "Inom ansvarsnämnden väntar man etl ökat antal sådana ärenden, eftersom försäkringskassorna i bl. a. Siockholm och Göteborg har böriat atl kartlägga förhållandena kring sjukskrivningar."

Det var del som jag ville protestera mot, for del slår "har böriat", men har del pågått i många är, då lycker man liksom all man vill reagera.

Kan vidare statsrådets svar pä min fråga tydas på del sättet all de balanser som nu finns, bl. a. de nämnda sex ärendena från försäkringskassorna, kommer att klaras av före hösten, om jag får uttrycka mig så vagt?

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herrlalman! Den frågan kanjag fakliskl inte besvara här frän min stol. Jag är väldigl ledsen för att jag inte kan det

ANNA-GRETA SKANTZ (s):

Herr lalman! Statsrådet sade att man nu skulle göra kraftinsatser för au klara balanserna. Del var därför som jag dristade mig till au säga "före hösten". Jag hade naturiigtvis helsl velat säga "inom etl par månader".

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Anmälan av interpellationer

Slalsrådel HEDDA LINDAHL:

Herr lalman! Det enda jag kan säga är alt vi har givit ansvarsnämnden ökade resurser. Jag hoppas nalurliglvis alt vi skall komma i en bättre balans när det gäller ärendena. Allting lalar för della, men jag har väldigl svårt alt här Slå och lova del.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkande 1978/79:30 Civilutskollets belänkande 1978/79:19

§ 9 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:156

§ 10 Anmäldes och bordlades

Redogörelser

1978/79:11 Riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av

riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under är 1978 1978/79:12 Riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av

riksgäldskonioreis tillstånd, styrelse och förvallning under budgetåret

1977/78

§ 11 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits til' kammarkansliet

den 6 mars

1978/79:157 av Nils Hjorth (s) lill statsrådet Carl Tham om en oljelagringsanläggning i Hargshamn:

Regeringen sade i torsdags nej lill byggandel av ell oljelager i Hargshamn vid Upplandskusten. Det var elt högsl ovänlat beslut vilket väckt både förvåning och bestörtning hos länsmyndigheter och i Östhammars kommun. Frågan om ell bergrum för lagring av olja i Hargshamn hänger intimt ihop med planeringen för etl industriområde, vars färdigställande nu allvarligt äventyras genom regeringens beslut Kosinaderna för enbart eu industriområde blir nämligen sä stora att risk föreligger för atl man inte kan genomföra projeklel.

Fråga nom ell oljelager i Hargshamn är ell gammall ärende som diskuterats och utretts under många år. Byggnadslov och dispens lämnades redan i november 1975 för anordnande av lagringsanläggning för olja i bergrum. Lovei avsåg ett bergrum om 500 000 kubikmeter. De hörda remissinstanser-

na, däribland försvaret, hade inget all erinra emot della.

Den s. k. stalssekrelerargruppen, som tillsattes för all inventera och föreslå ersättningsarbeten för atl kompensera neddragningen av byggnadsverksamheten i Forsmark, hade som främsta objekt etl bergrum för lagring av olja i Hargshamn. Efter många turer och bl. a. diskussionerom huvudmannaskapet för anläggningen fick i april 1978 statens vatlenfallsverk i uppdrag av regeringen all projektera bergrummet. Av den ram pä 100 milj. kr. som regeringen tidigare beslutat om för arbelen till Forsmarksarbeiare hade innehållils 25 miljoner för bl. a. delta bergrum. 1 november förra årel begärde Vattenfall hos regeringen alt få fullfölja projekteringen så långt atl erforderliga tillstånd inhämtades och ell bindande avtal med markägare och nyitjanderättshavare m. fl. träffades. Det är denna framslällning som nu regeringen hell kallt lämnar utan åtgärd. Ändå är överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) intresserad av ell beredskapslager om 150 000 kubikmeter olja. Hittills har de nedlagda kosinaderna för siatens del uppgått lill omkring 1,5 milj. kr., pengar som i och med regeringens beslut nu får anses hell bortkastade.

Motivet förelt bergrum var förutom oljeberedskapsskäl atl öka sysselsättningen i norra Uppland samt alt underlälla iordningställandet av ett industriområde i direkt anslulning lill lagret och hamnen. Del är myckel angeläget atl andra sysselsättningstillfällen kan erbjudas då arbetena i Forsmark trappas ned. Ell industriområde skulle ge möjligheler till detla. Genom atl använda schaktmassorna frän bergrummet för iordningställande av industriområdet skulle kosinaderna för detta bli avsevärt billigare. För projekteringen av industriområdet har kommunen erhållit stalsbidrag. Om oljelagrei hade byggts hade industriområdet kostat totalt 3,5 milj.kt, varav kommunen fält svara för ca 2,1 milj. kr. Regeringen säger nu visseriigen ja lill själva industriområdet, men kostnaderna för kommunen fördubblas till i runt tal 4 milj. kr. Därtill kommer förlusten av de arbetslillfällen som själva bergrummet inneburit

Inget motiv har lämnats frän regeringens sida om orsaken till stoppandet av oljelagret. Man är minst sagl förvånad i kommunen, pä länsstyrelsen och i Hargshamnsgruppen, som ända sedan 1974 arbetat med Hargshamnsprojek-let Fördyringen av industriområdet som nu blir följden kan leda lill en icke önskvärd nedbantning, om det i delta nya och oväntade läge över huvud tagel kan fullföljas.

Del vore elt verkligl dråpslag mol kommunen, då industriområdet fär betraktas som en förutsättning för att kunna erbjuda nya arbeten när nedlrappningen i Forsmark om nägra år inleds. Elt klarläggande av motiven bakom regeringens avslag är därför nödvändigt, och extra åtgärder mäste sältas in för att i del uppkomna lägel klara industriområdet

Med stöd av del anförda får jag ställa följande frågor till statsrådet Carl Tham:

Vad är orsaken lill alt regeringen sagt nej till ett oljelager i Hargshamn trots all intresse från ÖEF föreligger?

Är regeringen medvelen om sambandet mellan byggandel av en bergrums-

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Anmälan av interpellationer

3 Riksdagens protokoll 1978/79:95-97

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Anmälan av interpellationer

anläggning för olja och det planerade kommunala industriområdet?

Är regeringen beredd all i del uppkomna läget ge utökat statsbidrag för atl möjliggöra ell fullföljande av del planerade industriområdet?

1978/79:158 av Olle Östrand (s) lill industriministern om åtgärder for alt förbättra sysselsäuningen i Gävleborgs län:

Lägel pä arbetsmarknaden i Gävleborgs län är myckel allvarligl. F. n. går mer än 5 200 personer eller 3,5 % arbelslösa. Av dessa är I 716, eller 33 ')», ungdomar under 25 år. Bortsett frän storstadslänen är del enbart Älvsborg, Värmland och Norrbotten som redovisar högre arbetslöshetssiffror. Ca 25 000 människor står i dag utanför den reguljära arbetsmarknaden pä grund av arbetslöshet, förtidspension eller av andra skäl. Skall Gävleborgs län komma upp i den genomsnittliga sysselsäliningsnivå som gäller för riket, måsle ca 20 700 nya arbetslillfällen tillskapas fram till 1985.

De strukturella förändringarna inom länets helt dominerande basnäringar, stål- och skogsindustrierna, slår hårt pä samtliga kommuner.

Av della framgår alt alldeles speciella regional- och näringspolitiska insatser måste till för länels utveckling.

Inom järn- och stälseklorn är ca 24 000 människor direkl eller indirekt sysselsatta.

Mer än 35 000 människor eller 30 " i av de yrkesverksamma är direkt eller indirekt sysselsatta enbart inom skogsnäringen. Detta kanjämföras med riket i sin helhel, där motsvarande siffra är II %. Det är därför av avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen i länet alt en offensiv satsning från samhällels sida sker pä länels basniiringar. Ell oeftergivligt villkor är atl en ökad vidareförädling sker inom skogsnäringens olika branscher. Viljan hos företagen att satsa på detta mäste därför mölas med positiva åtgärder från regeringen.

Som exempel kan nämnas alt Stora Kopparberg-Bergvik den 17 mars 1978 inlämnade en ansökan om prövning enligl 136 A § för ett nyll journalpap-persbruk i Sandarne i Söderhamn. Della skulle ge varaktig sysselsällning ät ca 200 personer, men ocksä jobb åt upp till 600 man under uppförandet Avsiklen från bolagets sida var all snabbi komma i gång med byggnationen, som beräknas la tvä är. Delta skulle dä ge sysselsättning åt flertalet av de människor som drabbas när samma bolag, den I september i år enligt planerna, skulle lägga ner sulfitfabriken i Vansäter i Söderhamn. Den nedläggningen har nu lidigarelagls lill april i är pä grund av virkesbrist.

Trols all del nu gått ett helt år har man ännu inte fåll något besked, faslän alla remissinslanser lillstyrkt

Med del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl till industriministern fö Slälla följande frågor:

Är induslriminislern beredd vidtaga åtgärder för alt påskynda ell posilivi beslut om Stora Kopparberg-Bergviks ansökan om ell journalpappersbruk i Söderhamn?

Är industriministern beredd vidtaga sådana näringspolitiska åtgärder som

syftar lill en tryggad sysselsällning för de anslällda vid Vansäler? Nr 96

Vilka näringspolitiska åtgärder i övrigt är industriministern beredd vidtaga Tisdagen den
för all förbättra sysselsättningen på kort och läng sikt i Gävleborgs län? mars 1979

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts den 5 mars

Meddelande om frågor

1978/79:399 av Oskar Lindkvist (s) lill statsrådet Eva Winther om bedömningen av ansökan om uppehållstillstånd:

Vill statsrådet ulveckla de skäl som varit bestämmande för regeringens handläggning av ärendet Ismel Kesen?

den 6 mars

1978/79:400 av Ingegerd Troedsson (m) till socialministern om utbyggnaden av långvården:

I den överenskommelse som träffades mellan regeringen och kommunförbunden i somras och som sedan godkändes av riksdagen prioriterades utbyggnaden av barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård. Antalet platser i långtidssjukvården borde enligl denna överenskommelse "byggas ut i den takt som anges i gällande flerårsplaner". Dessa innefattar en utbyggnad från drygt 41 300 långvårdsplalser 1977 till 55 018 är 1983, dvs. med 13 700 platser under en sexårsperiod. Under femårsperioden 1978 lill 1983 skulle utbyggnaden bli 11350 platser och under fyraårsperioden 1979 till 1983 9 382 platser, dvs. 2 345 platser per år.

Överenskommelse lär nu ha träffals mellan regeringen och Landstingsförbundet om 10 000 nya långvårdsplalser under fem år - 2 000 platser per åroch om ell statligt bidrag för dessa på 170 milj. kr. per år under 1980 och 1981.

Överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet hösten 1975 om 100 000 nya daghemsplalser tillkom för att påskynda utbyggnaden av barnomsorgen. Den nu träffade överenskommelsen innebären dämpning av takten i utbyggnaden av långvårdsplalser, trots alt behovet är utomordentligt slort och snabbt växande.

Innebär den nu träffade överenskommelsen med Landstingsförbundet en sänkning av ambitionsnivån från regeringens sida i fråga om utbyggnaden av långvärden?

Nr 96

Tisdagen den 6 mars 1979

Meddelande om frågor

1978/79:401 av Rune Torwald (c) lill budget- och ekonomiministern om taxeringsorganisationen i första instans:

När riksdagen våren 1978 fattade beslut om den nya laxeringsorganisationen i första instans m. m. med anledning av propositionen 1977/78:181, anslöt man sig lill det enhälliga betänkandet 1977/78:55 från skalteutskottel.

I betänkandet framhålles med anledning av molionskrav på vissa regler för länels indelning i taxeringsdistrikt: "Även om det slutliga ansvaret i många fall kommer atl åvila skattechefen, förutsätter ulskoitet att frågorna generellt kommer atl lösas i samförstånd med länsstyrelsen och LSM."

Beträffande kravet pä särskilda taxeringsdisiriki anknutna till LSM framhålles: "När det gäller indelningen i taxeringsdisiriki innebär förslaget i propositionen alt en eller flera särskilda taxeringsnämnder i allmänhet kommer atl inrättas inom de olika fögderierna."

Av länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län beslut den 30 november 1978 om länels indelning i taxeringsdistrikt framgår dels att beslutet fattats av länsstyrelse utan att förtroendemän deltagit, dels att flertalet fögderier inte fått någon särskild taxeringsnämnd anknuten till sig, utan att dessa nämnder i stället underställts länsstyrelsen.

Då detla uppenbariigen strider mot såväl statsrådets, utskottets som riksdagens intentioner, ber jag att få ställa följande fräga lill statsrådet:

Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att riksdagsbeslutets intentioner beträffande laxeringsorganisationen i första instans blir respekterade vid kommande beslutstillfällen i här akluella avseenden?

1978/79:402 av Åke Gillström (s) lill statsministern om språkundervisningen för invandrarbarn:

Statsminister Ola Ullsten har vid besök i Finland i förra veckan, enligt etl referat från en presskonferens på svenska ambassaden, uttalat sig om språkundervisningen för barn till finska invandrare i Sverige. Enligl detta uttalande avser regeringen att stoppa den undervisning som sedan länge pågår i vad statsministern kallar sammanhållna klasser för invandrarbarn. Då beskedel har oroat mänga invandrarföräldrar i Sverige är det nödvändigl med ett klargörande. Med anledning härav anhålles att lill statsministern få ställa följande fråga:

Har statsministern med sitt uttalande velat tillkännage alt regeringen avser att låta upplösa de finskspräkiga klasser-hemspråksklasser-som redan finns samt alt revidera SÖ:s förslag om generellt tillstånd till kommunerna alt ordna sädana klasser på låg- och mellanstadierna?

1978/79:403 av Per Unckel {m) till försvarsministern om planerna på elt nyll attackflygplan:

Enligt uppgifter i pressen skulle det vid liden för regeringsbeslutet om nytt ailackflygplan ha stått klart att flygplanet SK 38/A 38 kunde rymmas inom

försvarsramarna också för den period efter 1982 för vilken ÖB uppskattat det Nr 96

nödvändiga resurstillskottet till 600 milj. kn Besparingarna i förhällande till Tisdaeen den

tidigare uppgifter-besparingar som tillsammans uppgavs ha belöpt sig till 730 g mars 1979

miljoner-skulle ha uppnåtts dels genom atl de 430 milj. knsom i såväl A 38-

alternativet som A 20-alternativet avsatts för flygindustrins omställning mot Meddelande om

sluiet av århundradet skulle kunna avvaras, dels genom en kombination av frågor
marinens och flygvapnets behov av sjömålsrobot
Kan försvarsministern bekräfta dessa uppgifter?

§ 13 Kammaren åtskildes kl. 16.02.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen