Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll

1978/79:89-90 26-27 februari 1979

Debatter m. m. Måndagen den 26 februari

Svar på interpellationer:

1978/79:123 av Bertil Måbrink (vpk) om det s. k. bätfolket 5

1978/79:140 av Alf Lövenborg (apk) om erkännande av den nya
regeringen i Kampuchea................................ 23

Anmälan av interpellation

1978/79:149 av Anders Dahlgren (c) om vatlenförsöriningen i
Erslorp i Östergötland................................... 31

Meddelande om frågor:

1978/79:364 av Bo Lundgren (m) om fortsalt drift av Karpalunds
Sockerbmk ................................................. 32

1978/79:365 av Rolf Hagel (apk) om svenska rederiers fartygsbe-
siällningar frän utländska varv ........................ 32

1978/79:366 av Olof Johansson (c) om uppslutningen kring rege
ringens energipolitik...................................... 33

1978/79:367 av Erik Adamsson (s)om nämnden för fariygskredit
garanlier..................................................... 33

1978/79:368 av Ingrid Sundberg (m) om åtgärder för att garaniera
säkerheten för svensk personal i Vietnam......... ........ 33

1978/79:369 av Ingrid Sundberg (m) om djursjukhusens finansie
ring .......................................................... ........ 34

1978/79:370 av Ingrid Sundberg (m) om ålgärder för alt förbättra
framkomligheten på viktiga trafikleder.............. ........ 34

1978/79:371 av Lilly Hansson (s) om rekonstruktionen av NCB. 34

1978/79:372 av Anna-Greta Skantz (s) om lokalerna för kriminal
vårdsanstalten i Malmö................................. 35

1978/79:373 av Börje Nilsson (s) om fortsatt drift vid Broby
Industrier................................................... ........ 35

1978/79:374 av Böge Nilsson (s) om fortsaU drift av Karpalunds
Sockerbruk.......................... ...... ............... ........ 35

1978/79:375 av Bo Siegbahn (m) om oljeförsöriningen 36

1978/79:376 av Lennart Pettersson (s) om ålgärder mot skatteflykt
genom utnyttjande av reglerna om föriustavdrag ........ 36

1978/79:377 av Georg Danell (m) om stärkande av bostadsrättskö
pares rättsliga slällning.................................. 36

1 Riksdagens protokoll 1978/79:89-90

1978/79 Tisdagen den 27 februari

89-90

Svar pä frågor:

1978/79:334 av Per Stjernström (c) om dispenser från snöskoter
förbudet ............................................................................ ....... 39

1978/79:348 av Pär Granstedt (c) om användning av lågblybensin i
statsförvaltningens bilar........................................................ 40

1978/79:341 av Sven-Gösta Signell (s) om åtgärder för au undvika
personskador vid krigsövningar................................................ 44

1978/79:349 av Wiggo Komstedt (m) om bärgningen av utländskt
fartyg inom militärt skyddsområde........................................... 48

Meddelande om interpellationssvar............................................. 51

Svar pä frågor:

1978/79:361 av Rune Gustavsson (c) om högstadieskolornas
elevunderiag....................................................................... ....... 52

1978/79:337 av Håkan Winberg (m) om SJ:s trafikområde med
huvudorten Ange................................................................. 53

1978/79:344 av Bonnie Bernsiröm (fp) om åtgärder mot olaga
yrkesmässig Irafik ............................................................... ....... 54

Svar på interpellation

1978/79:134 av Cari-Henrik Hermansson (vpk) om forskares
tillträde till arbetsplatser........................................................ 56

Svar på frågor:

1978/79:335 av Sten Svensson (m) om fördelningen av statliga
medel för information och utbildning med anledning av medbe
slämmandelagen ................................................................. 63

1978/79:339 av Pär Granstedt (c) om följderna av sjukfrånvaro vid
beredskapsarbete................................................................. ....... 67

Meddelande om interpellationssvar............................................. ....... 69

Svar pä frågor:

1978/79:356 av Thure Jadestig (s) om malmundersökning i Bäcke
gruvan .............................................................................. 70

1978/79:365 av Rolf Hagel (apk) om svenska rederiers fartygsbe-
slällningar från utländska varv ............................................... ....... 71

Anmälan av interpellation

1978/79:150 av Sten Svensson (m) om restaureringen av Hornbor
gasjön .............................................................................. 75

Meddelande om frågor:

1978/79:378 av Inga Lantz (vpk) om utbyggnaden av barnom
sorgen............................................................................... 77

1978/79:379 av Lars Werner (vpk) om en ulredning angående
verksamheten vid polisens utlänningsrotel................................. ....... 77

1978/79:380 av Christer Nilsson (s) om aviserade åtgärder för all
underiätta övergång från mililär lill civil produktion inom
flygplansindustrin................................................................. ........ 78

1978/79:381 av Ulla Tilländer (c) om de assyriska flyktingarnas 1978/79

situalion, m. m............................................. ........ 78 89-90

1978/79:382 av Jörn Svensson (vpk) om åtgärder för atl förhindra

nedläggning av Nordarmatur i Lund.................... 78

1978/79:383 av Gunnar Olsson (s) om finansiellt stöd till vissa

sågverk i Värmland......................................... 79

1978/79:384 av Mats Hellström (s) om den svenska vapenexporten

till Indonesien................................................ ........ 79

Riksdagens protokoll 1978/79:89

Mandagen den 26 februari

Kl. 11.00

§ 1 Justerades protokollen för den 9, 12, 13, 14, 15 och 16 innevarande månad.

§ 2 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed aU bli entledigad från uppdraget som justitieombudsman fr. o. m. den 1 maj 1979. Stockholm den 19 februari 1979 Leif Ekberg

Denna anhållan bifölls av kammaren.

§ 3 Om det s. k, båtfolket

Utrikesministern HANS BLIX erhöll ordet föratt besvara Bertil Måbrinks (vpk) den 10 januari anmälda interpellation, 1978/79:123, och anförde:

Herr talmän! Bertil Måbrink har i sin interpellation ställl följande frågor:

1. Vad har Sverige gjort för att förmå USA atl ta sitt ansvar för de följder av
landets aggression mot Indokina som bl. a. tagit sig uttryck i flyktingström
marna inom och från regionen?

2. Vad har Sverige gjort för att förmå andra länder alt la emot latiname
rikanska flyktingar?

3, Hur påverkar beslutet att ta emot "bålflyktingar" möjligheterna att öka kvoten för latinamerikanska flyktingar?

4, Vilken beredskap flnns för att rent prakliskl ta emot "båtflyktingarna" i det svenska samhället?

Jag är ense med Bertil Måbrink om att Vietnam drabbats hårt av det långvariga kriget i Indokina. Den materiella förstörelsen var enorm. Därtill kommer de sociala och ekonomiska problem som följt i krigets spår. Under senare är har naturkatastrofer inträffat som bidragit till alt göra försörinings-läget synneriigen allvariigt De förändringar som genomförts av samhällsordningen i södra Vietnam har dessutom uppenbarligen lett till en svär situation för mänga människor. Förutom dessa faktorer kan man säkert finna även andra förklaringar lill alt flyktingströmmen från Vietnam ökat mycket kraftigi under del gångna året. Vilka orsakerna än är, står vi emellertid här inför eu slort humanitärt problem med tiotusentals människor i direkl nöd. Länderna i regionen, liksom många andra stater, har gjorl stora insatser för att ta emot flyktingarna. Flera länder i regionen anser sig nu inle kunna ta emot

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

fler flyktingar ens för temporär bosäuning. FN:s flyklingkommissarie har vädjat lill det internationella samfundet att ge dessa människor en fristad. I denna situation har regeringen funnit del rikligt alt även Sverige lar emot elt antal av dessa flyktingar. Vi vill inle begränsa vår insals lill ekonomiska bidrag till flyktingverksamheten i regionen. Detla är hell i enlighet med Sveriges humanitära traditioner. Det är ocksä en fråga om inlernalionell solidaritet.

Pä Bertil Måbrinks försia fråga vill jag svara följande.

Regeringen har i olika sammanhang klart uttalat, alt det internationella samfundet har en skyldighet att bidra till Vietnams återuppbyggnad och att en särskild förpliktelse åvilar dem som främst bidrog lill förödelsen i Vietnam. Frågan om tolkningen av Parisavlalel måsle lösas genom förhandlingar mellan Vietnam och USA. I vad gäller flyktingarna från Indokina har USA som bekant sedan 1975 tagit emot en kvarts miljon människor för bosättning i USA.

Bertil Måbrink tar vidare upp frågan om de latinamerikanska flyktingarna.

Sverige har i Förenta nationerna i flera år aktivt verkat för att sä mänga länder som möjligt skall ta emot flyktingar från Lalinamerika. Vi söker också på olika sätt underlätta för de latinamerikanska flyktingarna att bosätta sig i andra stater i Latinamerika där de inte förföljs. Sålunda används ungefär hälften av anslaget för humanitärt'bistånd i Latinamerika, som under innevarande budgetår uppgår lill 26 milj. kr., för stöd åt flyktingarna i Latinamerika. Jag vågar tro att vad Sverige gjort och gör för de förföljda i Latinamerika alltsedan militärkuppen i Chile i nägon mån har påverkat andra länder till liknande insatser. I vart fall kan vi konstatera att en lång rad länder förutom Sverige tar emot flyktingar från denna del av väriden. Anlalel latinamerikanska flyktingar som tagits om hand i Västeuropa och Nordamerika under de senaste fem åren uppgår lill flera tiotusental.

Erbjudandet att ta emot 250 flyktingar från Sydostasien skall ses som en humanitär åtgärd för att ge hjälp i ell akut läge. Del påverkar inle de åtaganden vi gjort till förmån för latinamerikanska flyktingar. Det är självklart att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen av flyktingsituationen i Lalinamerika.

Invandrarverket, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen förbereder nu uliagning och mottagande av dessa 250 flyktingar. Kommun- och landstingsförbunden bereds möjlighet alt delta i detta arbete. En strävan blir atl söka få en sä homogen grupp som möjligl, inte minsl för atl underiätta hemspråksundervisningen. Inledningsvis kommer flyktingarna ätt tas om hand på sedvanligt sätt i motiagningsföriäggningar, där de bl. a. kommer alt få erforderiig hälsovård, undervisning i svenska och information om det svenska samhället.

Givetvis kan de stora kulturella skillnaderna skapa problem, och vi är medvelna om att det kan bli svårt alt fä fram hemspråkslärare och tolkar. De berörda myndigheterna och kommunerna är emellertid inställda på atl göra sitt bästa för att de som kommer hit skall finna sig till rätla här. Vi saknar

anledning tro atl vi inle skall kunna la hand om dem på samma sätt som vi lagil hand om så många andra flyktinggrupper.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Jag vill försl tacka utrikesministern för svaren pä mina frågor.

Del flnns i nuläget inget land eller folk som utsatts för sä mycken grymhet som jusl Vietnam.

I hundra är har Vietnam ockuperats av främmande trupper. I trettio är stred del för sill oberoende. När befrielsen uppnåddes i april 1975 var facil av USA:s enorma förbrytelser omätligt i pengar.

Sara Lidman har i en artikel i Aftonbladet den 13 januari i år sammanfattat situationen i Vietnam efter befrielsen pä följande sätt:

"Och så oerhörda är skadorna i befolkningens kropp och själ all det kommer atl ta en mansålder innan de är läkta. Men detta under förutsättning att omväriden hjälper lill all bota de oförrätter som folket vållats.

När del gäller marken förslär inle hundra är. Avskogningen av södra
Vietnam, den erosion som börial, och som delvis är skuld till översvämning
arna-hur ska denna löpande katastrof hedjas? Ordet miljömord är exakt

- och ändå stumt Dess innebörd av pågående förstöring undslipper oss; att marken i Vietnam haren efterlämnad krigföring i sig, som fortsätter all kräva liv."

Sara Lidman fortsätter:

"Ulom delta så att säga automatiska krig, bedriver USA en aktiv utsvällning mol Vietnam.

1) USA vägrar betala skadestånd.

2) USA bedriver handelsbojkott

3) USA tillämpar lagar mot Vietnam där landel definieras som 'fienden'.

4) USA hetsar mol Vietnam inom FN och vägrar alt normalisera förhällandet mellan länderna."

Jag vill själv lägga lill en femte punkt: USA är indirekt medskyldigt till det kinesiska överfallet på Vietnam i och med all man vid den kinesiske vice premiärministerns besök i USA fick informationer om Kinas planerade överfall på Vietnam och också godkände delta.

Herr talman! Jag vill med några siffror om södra delen av Vietnam ytterligare komplettera Sara Lidmans beskrivning.

5 000 byar utplånades. 1,3 miljoner ha åker och 2,5 miljoner ha skog förstördes. Till förstörelsen av åkeriord kommer rubbningarna i den ekologiska balansen genom avlövningen med kemiska medel och genom andra former av miljökrig.

Efter kriget fanns det i södra Vietnam 4 miljoner flyktingar, 870 000 föräldralösa barn, 3 miljoner arbelslösa, 300 000 prostituerade, 500 000 narkomaner, 1 miljon smittade av veneriska sjukdomar och 2 miljoner tbc-smittade. Till detta skall också läggas de ständigt återkommande översväm-ningskalaslroferna samt efter befrielsen torkan och insektsangreppen, som

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

har etl direkl samband med USA:s ödeläggelse av landel.

Jag har gjort den här redovisningen av flera skäl. Fördet försia finns nu en klar vilja alt försöka skyla över USA:s fruktansvärda broll mol Vietnam, och för del andra har jag gjorl redovisningen med anledning av båtflyklingarna.

I väsiväridens massmedia förmedlas i dag hetsarliklar mol Vietnam. De nyheter om Vietnam som USA väljer väljs också här. Vietnams egna nyhetsinformationer accepteras inte, trols att de nyheter som Vietnam lämnade under hela försvarskriget mol USA visade sig vara hell korrekla, medan USA:s nyheter under denna tid visade sig vara inle bara bristfälliga utan direkt falska.

USA är tydligen fast beslutet att försöka rättfärdiga sitt brottsliga verk mot Vietnam. USA vill rättfärdiga sill svek mot Parisavtaleis artikel 21 om skadestånd. USA skall tydligen straffa detta lilla asiatiska folk för dess fräckhet att besegra en av världens mäktigaste krigsmaskiner.

I Parisavtaleis artikel 21 förpliklarsig USA uttryckligen all bidra lill all läka krigets sår och all hjälpa lill atl återuppbygga Vietnam och hela Indokina. USA har alltså inle betalat någonling av della. Med lanke på den fruktansvärda silualionen i Vietnam och den senasie händelsen, dvs. all Kina angripit Vietnam, borde det vara varie lands plikt att av USA kräva all del påböriar avbetalningen efter sina våldsdåd..

Utrikesministern säger all Parisavtaleis artikel 21, dvs. spörsmålet om skadeståndet, är en tolkningsfråga, som skall avgöras av USA och Vietnam. Jag förstår inte riktigt vad utrikesministern menar med detta. Det är en klar förpliktelse som USA har påtagit sig. Del finns också ett uttryckligt löfte av den amerikanske presidenten all slälla 3,25 miljarder dollar plus 1,5 miljarder för livsmedel lill förfogande och della ulan nägra poliliska villkor. Jag vill fråga utrikesministern om den svenska regeringen är tveksam om innebörden i artikel 21,ochjag vill ocksä fräga när den svenska regeringen tänker ta upp USA:s skadeslåndsskyldighet i FN.

Jag skall ytterligare gä lillbaka lill den förlalskampanj som USA och andra västländer bedriver mot Vietnam. Den har handlat om gigantiska koncentrationsläger, madame Binhs försvinnande, atl Vietnam vill lägga under sig Laos och Kampuchea, att Vietnam invaderade Kampuchea, osv. Alla dessa imperialisternas rövarhistorier har visal sig direkl lögnaktiga. Men della har massmedia inte bemödat sig om att slå upp i några större artiklar.

Det fakliska förhållandel är att Vietnam inle har avrättat och inte torterat någon. Inte heller har någon spärrats in utan all först ha fått möjlighel lill en rällvis räitegång. Delta trols att tusen och åter lusen krigsförbrytare tillfångatogs i södra Vietnam efter befrielsen. Vad har då Vietnams ansvariga myndigheter gjorl med alla dessa stora och små förbrytare? De värsta förbrytarna har nalurliglvis salls i fängelse. Andra befinner sig i omskolningsläger. Tusentals andra befinner sig i frihet. De prostituerade och narkoiikaskadade är föremål för rehabilitering.

Vi kan ju jämföra detla med vad som hände en del krigsförbrytare under andra väridskriget och medlöpare till Hitler i olika länder som exempelvis Norge.

Trols della vill jag inle utesluta all övertramp kan ha förekommil. Men della har i så fall skett utanför myndigheternas kontroll. Det är inle heller så förvånansvärt med lanke på de fruktansvärda plågor dessa medlöpare åsamkat stora delar av befolkningen.

Denna höga vietnamesiska moral och respekl för mänskliga fri- och rättigheter ulgör naturligtvis en fara för den brutalitet som imperialisterna tillämpar runl om i världen.

Vad ärdet då för vietnameser som i båtlaster lämnar södra Vietnam? Vi vet alt en slor del av dem är förmögna, utrustade med guldtackor och tusentals amerikanska dollar. Jag vill påstå all majoriteten av dessa är överlöpare, sädana som slällde upp för Thieuregimen och USA. Det är städernas medelklass. Mänga fick löfte av amerikanarna all de skulle slälla upp för dem. Men så blev inle fallet. Del var i första hand överklassen och högulbildade som fick den amerikanska hjälpen. Jag vill också säga all alla bätflyktingar naturiiglvis inte är överlöpare. Del finns givetvis flyktingar som inte orkar med de svåra förhållandena i Vietnam. Jag tror också all den kinesiska befolkningen har del besväriigl av olika anledningar.

Vad jag vill säga är att båtflyktingarna inte har utsatts för politisk förföljelse. Däremoi ärjag överens med utrikesministern om au de ekonomiska och sociala förändringarna har inverkat

Huvudansvarel bär USA. Hade exempelvis det utlovade biståndet enligt Parisavlalel betalats, hade ocksä en del av båtflyktingarna stannat kvar i sill land.

Med detla hävdar jag au del är USA och Frankrike som skall la emot båtflyktingarna. De påtryckningar som USA, Västtyskland och Frankrike har utövat mot Sverige för atl vi skall vara med och ta ansvar förderas brott borde ha tillbakavisats från svensk sida. Den svenske statsministerns besök hos president Carter borde ha resulterat i della krav i slällel för all vi skall tillfredsställa Carter med att ta emot 250 bätflyktingar. Della borde ocksä ha gällt krigsskadeståndet Sveriges agerande borde ha stannat vid att förmedla elt väl lilltagei humaniläri bistånd lill båtflyktingarna.

Utrikesministern säger i sill svar, alt vi står inför ell slorl humanitärt problem med tiotusentals människor i direkt nöd samt all erbjudandet all ta emot 250 flyktingar från Sydostasien skall ses som en humanitär åtgärd för all ge hjälp i ell akut läge. Enligt utrikesministern skall del inle heller påverka de åtaganden vi gjorl till förmän för latinamerikanska flyktingar.

Jag vill påslå all vi gör de här 250 enskilda människorna en slor otjänst genom att ta hit dem lill Sverige. Här finns mig veteriigl lidigare inga landsmän lill dessa 250 flyktingar. De kommer vidare all utsättas för en enorm kulturchock. Många är buddhisier och fär det svåri all ulöva sin religion.

I jämförelse med silualionen i nästan hela Lalinamerika framstår båtflyk-lingarnas situation - trots allt - i en någol bättre dager. Om de stannat kvar i Vietnam, hade de inte riskerat mord, tortyr och politisk förföljelse. Tusentals människor i Lalinamerika däremoi befinner sig i en direkt livshotande silualion. Vissl, Hans Blix, påverkar de 250 båtflyktingarna situationen för de

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

0/77 det s. k. båtfolket

livshotade latinamerikanerna - kanhända inte den nuvarande kvoten men möjlighelen all öka densamma.

Del är märkligl all den folkparlisliska regeringen inie lyssnal på en av de mest kunniga i flyktingfrågor i del här landel, nämligen invandrarverkels chef Han har dels varnat föratl ta emot båtflyktingarna, dels påvisat del siora antal livshotade latinamerikaner som vi omedelbart borde ge en fristad i Sverige. Vi besitter i värt land en slor kunskap när del gäller all ta om hand latinamerikanska flyktingar, och det flnns dessulom redan nu etl slorl anlal sådana i Sverige, som kan hjälpa till alt la hand om nya flyktingar frän detla område.

Nu har den svenska regeringen lyvärr fallal ett beslut om all ta emot 250 flyktingar frän Sydostasien. Jag vill dä fräga: Hur kan Sverige försäkra sig om alt vi inle fär hit krigsförbrytarna och överlöparna?

Till sist, herr talman, vill jag föra in en ny fråga, som jag hoppas att utrikesministern vill svara pä. Jag är medvelen om atljag ställer frågan först nu och atl den inle fanns med i min inlerpellation, men jag vill ändå framföra den. Med anledning av att Vietnam än en gång blivit angripet, denna gång av Kina, vilket innebär en yiteriigare svår belastning för det vietnamesiska folkets försöriningsläge, villjag fråga om den svenska regeringen är beredd alt ytterligare öka biståndsinsatserna lill Vietnam.

. TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Bertil Måbrink har här lämnat en bra redogörelse för orsakerna lill den uppkomna situationen med bätnyktingarna. Jag skulle dock - med utgångspunkt i mitt besök i Vietnam i oktober 1978 - vilja göra några kompletteringar.

Förutom atl USA förödde jord, människor och kultur i Vietnam under många år genom historiens värsta angreppskrig, finns det också andra orsaker lill bätnyktingströmmen, orsaker som inle är beroende av Vietnam. Här vill jag ge den kinesiska utrikespolitiken en slor del i skulden.

Vid den liden dä jag var i Vietnam hade Hoafolkels flykt lill Kina avslutats och bälflykiingströmmen just påböriais. Orsaken lill att detta Hoafolk flyr är en kinesisk hot- och förtalskampanj. Jag vill inie påstå att alla flyktingar är kineser, men en slor del är del, bl. a. de 250 som skall väljas ut för all "få" komma lill Sverige.

Hoafolkel bor i Vietnam, vars befolkning innehåller många minoritetsgrupper. Den slörsia av dessa är Hoafolkel. De har kinesiskt ursprung men är nu lill övervägande delen vietnamesiska medborgare. De arbelar och lever i Vietnam och har så gjort i flera generationer.

Mänga av Hoa har önskan om alt få resa lill Kina och hälsa pä släktingar, men della har omöjliggjorts av den kinesiska ledningen. Däremot har Kinas ledning bedrivit en kampanj för atl fä dessa människor att flytta "hem" lill Kina. Kampanjens syfte har inle varit au fä hem hela den lill över 1 miljon personer uppgående gruppen av Hoa utan endasi varit etl verktyg i den kinesiska taktiken alt skapa oro i Vietnam,

Ungefär 160 000 Hoa har lämnat Vietnam och begett sig till Kina, En del av

dessa hade utlovats alt de skulle få fara vidare lill kapitalistiska länder. Den gruppen utgjordes i huvudsak av handelsmän, som inle ansåg sig kunna göra de affärer som de önskade efter Vietnams befrielse från USA.

Kampanjen förlöpte på flera säll. Den kanske effektivaste metoden var den s. k. viskningskampanjen. Den gick så lill all agenter från Kina spred falska eller illasinnade rykten lill Hoafolkel genom viskningar ulanför dörrar och fönsterluckor. Nu skall vi komma ihåg att en dörr eller en fönsterlucka i Vietnam inte på något vis stänger ute ljud. Den är ofta bara nägon sorts avskärmning.

I den här viskningskampanjen användes grova hotelser. Etl av de hot som agenterna använde var all Hoamänniskor kommer atl kastas i koncentrationsläger och all deras ägodelar kommer att tas ifrån dem.

Men det kanske allvarligaste - och i dag framstående som det mest frapperande-hotel varan Kina och Sovjet kommer all föra krig om Vietnam och då är del bäst alt vara "hemma". Della "hot" var känl även i diplomatiska kretsar, så del var inle bara vad vietnameser och de represenlanter för Hoafolkel som jag talade med sade.

Ytterligare argument i den här kampanjen för att skapa oro var bl. a. att Hoafolkel är förrädare enligl de kinesiska agenterna. Del skulle innebära att när kinesiska soldater angrep Vietnam, skulle de också mörda detla Hoafolk bara för atl de ansåg att Hoa var förrädare mol Kina. Omvänt sade man all i ett krig kommer vietnamesiska soldater atl döda Hoafolkel, därför alt de betraktar dem som kineser och därför som förrädare.

När den stora strömmen av Hoafolk frän Vietnam pågick ville Vietnam ocksä ha förhandlingar om dessa människors vidare öden. Förhandlingar kom lill stånd men avbröts - ajournerades - av kineserna den 26 september 1978. Då hade deras kampanj nätt det avsedda resultatet, sä då fanns del inte längre något behov av att över huvud taget la emot fler Hoamänniskor, och därför stoppades dessa av kineserna vid gränsövergångarna.

När jag hade samlal med representanter för Hoafolkel bedyrade dessa att det från Vietnams sida inte fanns några hot eller någon diskriminering rikiad mol Hoa. De levde i stället pä samma sätl som övriga människor i Vietnam, och de flesta av dem i södern. Före befrielsen 1975 var livet svårt för Hoa. Deras barn hade exempelvis inle möjlighel att gä i skolan, bl. a. pä grund av höga avgifter. Nu är alla deras barn i skolan ulan alt del kostar något. Del är försl nu som de människorna har fått ett människovärde, och de har därför nalurliglvis ingen anledning att ge sig av. Men det var hoielsekampanjen som fick en del människor att bli ivehågsna och ge sig av.

Hanois förre borgmästare påstod också vid samlal som jag hade med honom att den här kampanjen hade bedrivits av s. k. Kuomintangagenier i söder som deltog i kampanjen mol Hoa. Kuomintang värdet parti som leddes av Chiang Kai-shek och stod som motståndare till den kinesiska revolutionen 1948 och som fördrevs lill nuvarande Taiwan. Del visar sig alt den kinesiska ledningen inte ens drar sig för att gå i komplott med dessa reaktionära gamla fiender för au uppnå sina expansionistiska syften.

Båtflykiingströmmen och Hoafolkels flykt äralllså elt led i den kinesiska invasionstaktiken.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

Den invasion som Kina nu gör i Vietnam påstår kineserna skall ge vietnameserna en läxa. Kina har inte någon som helsl inlernalionell eller annan rätt att sälla sig lill doms över ell annal land och dess folk. Del kinesiska angreppet pä Vietnam äretl resultat av den maoisiiska teorin om de tre världarna, alllsä en fråga om all Kina vill ta världsherraväldet Angrepps-kriget mol Vietnam är alltså ingen isolerad företeelse, utan ett allvarligl hot mol världsfreden. Del är med della Kina som USA har ingått avtal om all öppna diplomaiiska förbindelser.

Det är ocksä i den här situationen som svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kampuchea gäll ul med en fredsappell och som de "fyra demokratiska riksdagspartierna" - vänsterpartiet kommunisterna, socialdemokraterna, centern och folkpartiet - ansluter sig lill. Moderaterna har av naturliga skäl ställl sig utanför. De vill i slällel förse Kina med Viggen.

Appellen utmynnar i följande sals:

"Vi kräver nu all Kina omedelbart drar lillbaka sina trupper frän Vietnam. Folken i Vietnam, Laos och Kambodja behöver bygga upp si na länder efter etl 30 års förödande krig. De måste äntligen få fred."

Herr lalman! Jag vill ansluta mig lill Bertil Måbrinks fråga: Ämnar regeringen öka biståndet lill Vietnam med anledning av det ännu mer ökade behovet i dag?

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr lalman! Får jag svara försl pä den fråga som ställdes sist, huruvida regeringen avser all öka biståndet lill Vietnam.

Regeringen har lagt fram en proposilion som föreslår au 400 milj. kr. skall utgå i bistånd lill Vietnam under nästa budgelår. Vietnam är del största enskilda mottagarlandet för svenski bilateralt bistånd. Vi menar all Vietnam har hafl en myckel svår försöriningssiiualion, och vi har under del gångna året försökl bidra lill atl underlätta del läge som rätt framför alll i Sydvietnam på grund av naturkatastroferna. Vi tror all del anslag vi föreslagit, 400 milj. kr., behövs för atl fortsätta de projekl vi har i gång, t ex. del stora Bai Bang-projekiei vars uppbyggnad forisälier också nu när kriget rasar mol Kina. Vi behöver ocksä resurser för all fullborda de tvä stora sjukhus som byggs, del ena i Uong Bi och det andra, ett barnsjukhus, i Hanoi. Därulöver behöver vi medel till en igångkörningsperiod för Bai Bång och för hjälp med livsmedel.

Det har från en del häll väckts förslag om att vi skulle dra in eller minska biståndet lill Vietnam. Vi är principielll negativt inställda lill all använda värt bistånd som ell utrikespolitiskt påtryckningsmedel. Del är fattiga människor vi vill nä, inte regeringarna. Regeringarna måste användas som vår kanal lill de fattiga människorna, fördet är dem vi vill nå. Även om vi uttalat kritik mol Vietnam för dess intervention i Cambodja pä samma sätt som vi uttalat krilik mol Kina för dess angrepp på Vietnam, vill vi inie all del bistånd som skall utgå lill falliga människor i Vietnam skall drabbas av den anledningen. Vi har inle skäl all öka biståndet lill Vietnam. Vi har föreslagit en siffra i proposilionen som var väl kalkylerad, och den står vi för.

Lät mig sedan gå över lill det som var Bertil Måbrinks egentliga fråga, vilken även Tommy Franzén tog upp.

Bertil Måbrink lalade om orsakerna lill flyktingströmmen från Vietnam, om de tiotusentals människor- främst av kinesisk härkomst - som ger sig iväg, ibland i små farkoster med risk för det egna livet, och som lill slut hamnar i länder i Sydostasien - Malaysia, Hongkong osv. Bertil Måbrink ville lägga hela skulden pä USA:s krigföring i Vietnam. Jag tror del ändå är klokt all se på de olika skäl som finns, och jag tyckte inte heller atl Bertil Måbrink förnekade all del fanns andra orsaker.

Den amerikanska krigföringen i Vietnam var brutal, del häller jag gärna med Bertil Måbrink om. Jag har i åratal själv sysslat med att försöka få fram nya inlernalionella regler för alt hindra de meioder som var så förödande i Vietnam. Vad särskilt beträffar frågan om del som kallas ekologisk krigföring kan jag berätta alt det lyckades oss vid Genévekonferensen under krigets dagar alt nå enighei om en ny bestämmelse som förbjuder stater all föra krig på sädani säll atl långvariga, omfallande och svåra miljöskador iniräffar. Detta är alllsä en regel vid sidan av den särskilda konvention som iräffades vid nedrustningskonferensen om miljökrigföring. Jag tror det på många håll finns insikt om atl man måsle ålägga sig restriktioner vid krig för atl inie sä omfattande skador skall inträffa som skelt i Vietnam. Frän svensk sida har vi alltså varit myckel akliva för all åstadkomma denna nya regel som vi naturiigtvis ocksä hoppas kommer au tillämpas.

Kriget är en väsenllig orsak lill del svåra läget i Sydvieinam, del är rikligt Men Bertil Måbrink lalar om alt USA, enligl Parisavlalel, skulle beiala krigsskadestånd och all del inte finns några lolkningssvårigheier i avtalet Jag har inte heller svårl all läsa de bestämmelser som slår i Parisavlalel. Del är inle där svårigheten ligger utan, som jag säger i miii interpellationssvar, svårigheten beror på alt det finns en konflikt mellan USA och Vietnam om tillämpningen av Parisavlalel. Amerikanarna hävdar aU Parisavlalel inle längre är giltigt därför att Vietnam skall ha brutit mot det, bl. a. genom anfallet på Saigon i sluiet av kriget Påslående står alllsä mot påslående: Skyldigheten för USA all uppfylla sin del av avtalet, vilkel vietnameserna inle anser all de gjorl, och amerikanarnas åsikter att vietnameserna inie har uppfyllt sin del av avtalet Del är del jag menar med att parterna mäste klara ul sin egen lolkning av vad man har skyldighet atl utföra enligl avtalet

När vi nu har lalal om kriget som en av orsakerna lill den svära försöriningssiluaiionen i Vietnam och till flyktingströmmen måste vi också peka på de stora naturkatastrofer som drabbat Sydvieinam under senare år och som har lell lill all försöriningslägel blivit så svårl.

Kanske Bertil Måbrink ocksä säg Staffan Hildebrands intervju med prins Sihanouk i TV i gär, där han sade atl del huvudsakligen är magen som det är fräga om - de har svårt atl klara sig, all livnära sig.

Naturkatastroferna har spelat en sior roll. Men lill det kommer säkerligen också den sociala och poliliska omvandling som skett i Sydvietnam. Försöriningssiluaiionen har varit svår under många år. De ekologiska resultaten harockså funnits under mänga år. Men det var försl i våras, 1978,

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folkel

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

som flyktingströmmen kom i gång pä verkligl allvar. Den sammanföll med de nalionaliseringar av affärsverksamhet som gjordes från vietnamesisk sida, då mängder av små affärsidkare inle längre kunde se sin utkomst i den verksamheten. Detta måste också ses som en av anledningarna lill den siora flyktingströmmen.

Bertil Måbrink säger att det främst är USA som borde la emot flyktingarna. Vi kan konstatera alt statistiken visar atl USA har uttalat beredskap atl ta emot det slörsia anlalel flyktingar, ca 50 000. Frankrike lar f n. emot omkring 1 000 flyktingar i månaden. Canada har tagit emot ungefär 5 000. Norge lar emot långl fler än vi. Vi har uttalat beredskap all ta emot ca 250. Jag kan försäkra Bertil Måbrink att della åtagande från regeringens sida pä intet säll kommer att medföra svårigheler för vårt mottagande av latinamerikanska flyktingar. Del har i pressen förekommit uppgifter, som är tolall felaktiga, om alt Sverige skulle vara del enda land som tar emot latinamerikanska flyktingar. Det förhåller sig inte alls pä del sättet. Övriga europeiska stater, Canada, USA och Mexico har tagit emot tiotusentals latinamerikanska flyktingar. Sverige har lagil emot ungefär 8 000. Vid våra kontakter med FN:s flyktingkommissarie har det klart framgått atl det inte är speciellt svårt atl placera latinamerikanska flyktingar i Västeuropa. Del är inte heller svårt att göra del i Sverige. Vi kommer alt fortsätta att ta emot sådana flyktingar.

Bertil Måbrink sade atl den folkpartistiska regeringen borde ha lyssnat pä invandrarverkets chef, som ullalat skepsis mol alt vi skulle la emot bätflyktingar. Jag kan försäkra alt vi alllid lyssnar pä Kjell Öberg, men därmed är inte sagl alt vi alltid är ense med honom. Man kunde, av vad Kjell Öberg sade, få intrycket atl Sverige borde specialisera sig på nägon särskild sort av flyktingar, någon grupp flyktingar som det var läll för oss all ta emot många av. Litet av samma belraktelsesäll fanns i Bertil Måbrinks uttalande. Jag håller inle med om della. Vi kan inte specialisera oss på all la emot nägon särskild sorls människor. Vi måste i vår flyktingpolitik utgå ifrån att hjälpa där nöden är som störst Jag tror inle atl nägon kan ha undgåll kunskapen och insikten om atl nöden bland båtflyktingarna och flyktingarna i Indokina är oerhört slor.

Jag kan ocksä pä det bestämdaste dementera all vi skulle ha utsatts för påtryckningar frän andra stater atl ta emot flyktingar från Indokina. Den enda påtryckning som den svenska regeringen har känl har varit anblicken av människor i nöd. Den anblicken har vi delat med det övriga svenska folket. Del är den som har förmått oss atl uttala beredvillighet att också ta emot en del flyktingar från den regionen.

Bertil Måbrink säger atl vi gör dessa flyktingar en oriänsl genom all ta emot dem i Sverige. Kulturchocken skulle bli svår, när de kommer hit Jag tror att den oron är helt oberättigad. Det gäller flyktingar som siller i bräckliga farkoster eller är packade som sardiner i stora fartyg under brännande sol och med dåliga hygieniska förhållanden. Skulle deras val mellan all vara kvar i den situationen och atl utsättas för en kulturchock i Sverige vara svårl? Jag tror inte det, och jag tror inte att Bertil Måbrink pä allvar kan mena del. Faktum är också all alla länder som har tagit emot flyktingar från den här

regionen - del har mest varit fräga om folk av kinesisk härkomst - funnit all deras anpassning har gäll utomordentligt lätl.

Inle heller befarar vi alt få hit nägra överlöpare. Här sker en noggrann Uliagning genom svenska myndigheier och i samarbete med flykiingkom-missarien. Jag tror inle all vi skall fä några krigsförbrytare bland dem som vi av humanitära skäl lar emot i Sverige.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag gratulerar Hans Blix, som kan garantera au del bland de 250 båtflyktingarna inle kommer med nägra överlöpare.

Uirikesminislern lalade vid flera tillfällen om Sydvieinam -jag vel inte om han sade fel. Södra delen av Vietnam menar väl utrikesministern?

Utrikesministern sade vidare alt tolkningen av en fräga för förhandlingar mellan USA och Vietnam skulle haka upp sig på norra Vietnams angrepp på Saigon. Det är ju del amerikanska uttrycket som utrikesministern här använder! Har norra Vietnam angripit Saigon? Det var befrielserörelsen, FNL, i dåvarande Sydvietnam som befriade ocksä den södra delen av Vietnam, möjligtvis med hjälp av dåvarande Nordvietnam.

Det är en sak alt amerikanarna ser delta på det sätt som utrikesministern angav. Men jag frågar: Hur ser svenska regeringen på det? Den frågan harjag inle fått något svar på. Är det enligl den svenska regeringen och utrikesministern klart all USA har påtagit sig etl krigsskadestånd och alt detla också skall betalas? Den frågan önskar jag ett mera konkret svar på.

Del är intressant att konstatera alt Hans Blix medger-och där är vi tydligen överens - alt de s. k. båtflyklingarna inle utsatts för tortyr, politiska mord, förföljelse, osv. Det är inte del del handlar om, utan det handlar enligl Sihanouk om magen. Det har jag också sagl i mitt första inlägg: Vietnam befinner sig i en svår försöriningssiiualion. Bätfolket kommer från medelklassen, som lidigare levde mycket bra och som bl. a. bedrev handel med amerikanska varor. Detla omöjliggjordes efter befrielsen. Men bland dem finns ocksä krigsförbrytare och överiöpare - del kan man inte komma ifrån.

Om de hade stannat kvar i Vietnam hade deras situalion trols allt varit bättre än den nu är på bålarna. Med lanke på den situation som lusenlals latinamerikaner befinner sig i borde Sveriges humanitära insalser även forlsältningsvis inriktas på dem. Vi hade då kunnat öka kvoten för dem.

Hans Blix vel myckel väl all den kvot vi har för latinamerikaner inle är tillräcklig. Jag vet alt Hans Blix besitter kunskaperom alt det är tusen och äter lusen andra som vi borde göra en insals för- lät vara all vi inle kan göra del för alla. Det är människor som befinner sig i en livshotande silualion, som befinner sig på flykt undan fascisiernas militär, polis och hemliga polis. Hade del dä inte varit vettigare au öka insalserna för Latinamerika än alt nu klampa in med en ny grupp'' Om del är magen det handlar om - vilket jag vill understryka; de problemen finns, tor man lever knappt i Vietnam - hade det då inle varit bättre all öka kataslroföisiåndel lill Vietnam?

Jag vel atl Sverige är elt av de länder som gjorl de slörsia insalserna när det

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båtfolket

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

gäller Vietnam. Del vill jag skriva under pä - del är sä. Men hade del inte trots allt varit bätire om vi hade gjort yllerligare en insals på del humanitära området, alllsä en direkl insals till Vietnam för all lindra del dåliga försöriningslägel? På sä vis hade kanske flyktingfrågan inte varit aktuell.

Jag hävdar fortfarande all del är USA som bär hela skulden lill situationen med flyktingarna, lill silualionen i Vietnam. Därmed är del också nödvändigt all kräva - och del är den uppgiften som ocksä den svenska regeringen har -all i alla möjliga sammanhang initiativ las för alt påminna USA om della.

När det gäller FN vill jag fräga: Tänker regeringen så fort del är möjligt ta upp frågan i FN för att förmå FN och så många av FN-slaierna som möjligt all också della i denna press mot USA?

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Jag lycker det är bra all utrikesministern i alla fall har deklarerat att regeringen inte har för avsikt att falla till föga för de moderaia hetsningarna och därigenom använda biståndet som nägon påtryckning mol Vietnam.

Men det våren annan sak somjag fäste mig vid i utrikesminisierns senasie anförande, och del var när han tog upp frågan om "anfallet mol Saigon". Ja, det här "anfallet mot Saigon" var inget annat än all del vietnamesiska folkel drev ut USA-imperialislerna, inkräktarna, ur sitt land och störtade dess marioneltregim, Thieuregimen. Det var en regim som var mer än avskydd och halad av del vietnamesiska folkel.

Det vietnamesiska folkel, herr utrikesminister, har inte accepierai kolonialisternas och imperialisternas uppdelning av Vietnam. Man har hela liden sell sig som etl och samma folk tillhörande etl och samma land. Jag tror atl det finns skäl alt i det sammanhanget också la upp vad Le Xuan Dong, som är ledamot av den vietnamesiska fredskommitléns arbetsutskott, sade till mig när jag besökte honom i oktober 1978. Han berättade dä all de kinesiska slrävandena beiräffande Vietnam hade varit på tapeten även före 1978. Han sade att ända sedan millen av 1960-talet har dessa strävanden varit påtagliga.

År 1965 skulle Deng Xiaoping, i sin förra karriär i den kinesiska ledningen, ha uppmanat vietnameserna alt inte ta hjälp från Sovjet utan bara föriita sig på Kina. Fr. o. m. 1966-1967 kan också konstateras all det varit väldigt svårt alt få vapen transporterade genom Kina, vapen från Sovjet som skulle hjälpa del vietnamesiska folket atl kasta ul inkräktarna.

Jag tror att det finns skäl att cilera Khac Vien, berömd vietnamesisk kulturpersonlighet och f d. ansvarig för utgivningen av tidskriften Vietnam Courrier och i övrigl väl involverad i den vietnamesiska ledningen. Han nämnde bl. a. följande vid sitt Stockholmsbesök:

"Efter del all Nixon kom till makten i Washington och efter det au man hade byll ul den politiska ledningen i Kina genom den s k kulturrevolutionen så kunde man se ell samband mellan de två regeringarnas politik i syfte all förhindra atl Sydvieinam befriades. USA har intresse av all driva Kina till kontrarevolutionärt agerande för att själva slippa göra det. Vare sig det gäller

Vietnam, Kuba eller befrielserörelserna söker amerikanarna driva kineserna framför sig som en spjutspets."

Nalurliglvis är del under sädana här förhållanden självklart alt del uppstår yllerl igare svårigheter för de vietnamesiska människorna och i hög grad för de kineser som bor i Vietnam och att de därav såatl säga känner sig tvingade alt lämna landel.

Khac Vien sade vidare:

"Den kinesiska regeringen motsatte sig under mer än ell liolal år

Sydvieinams befrielse . Ungefär samlidigi som Kissinger kom lill Peking

1971,sa Mao Tse Tung lill vär premiärminister Pham Van Dong: Om ni har en kvast som är för kort ska ni inle försöka sopa rent alltför långl bort Vår kvast var inie lillräckligi läng för all sopa renl i Taiwan. Pham Van Dongs svar blev: Vär kvast är läng nog!

Efter det atl Nixon i februari 1972 besökt Peking, böriade USA:s B 52-or bomba norra Vietnam. Under hela året pågick bombningarna och samtidigt ökade påtryckningarna från Kina all inle befria södern. Som ni vet gav vi inle efter för påtryckningarna. Den 20:e april 1975-dvs. tio dagar före befrielsen-kom kinesiska ledare lill Hanoi för all tala om för oss alt vi inie skulle befria Saigon."

Ja, här fanns redan då ell klart samband mellan Kina och USA, och jag vill sluta med alt lala om vad Saigonarméns vice befälhavare sade till mig i oktober 1978. Han berättade alt den 21 april, alltså en dag efter det au de kinesiska ledarna hade kommil lill Hanoi och nio dagar före befrielsen, underhandlade Thieu med Kina om hjälp för all siödja Saigonjunlan. Delta, herr utrikesminister, är nog så flagranta exempel pä den redan dä expansionistiska kinesiska politiken i Sydostasien.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr talman! Bertil Måbrink och Tommy Franzén från vpk har naturiigtvis läll för atl försöka all pressa in ell komplicerat skeende i sitt egel ideologiska mönster. Det passar dem bäst, och del är kanske nödvändigl för dem alt se en enda orsak till alll ont som sker: de pekar på USA. De pekar också på amerikanskt erkännande av Kina som orsak till del kinesiska angreppet på Vietnam.

Jag vill dock erinra om alt andra länder, inkl. Sovjelunionen och Sverige, har erkänt Peking mycket långt lillbaka, och atl blott del amerikanska erkännandet inle kan vara någon tillfredsställande förklaring till den angreppshandling som vi frän svensk sida kritiserar. Inle heller är Vietnamkriget en uttömmande förklaring lill den situation som råder i södra Vietnam - eller Sydvietnam. Vi talar ju, Bertil Måbrink, även om Sydsverige, och jag tror alt Bertil Måbrink förstår vad jag menar då och att jag inte behöver säga södra Sverige.

Verkligheten är alltså betydligt mer komplicerad. Kriget har förvisso sin del, men vi kan inte lägga hela skulden för båtflyktingarnas utfart på kriget. Vi måste också peka på det försöriningsläge som uppstått genom naturkatastrofer och genom de sociala och politiska omvandlingar som skett

2 Riksdagens protokoll 1978/79:89-90

Nr 89_________ Lät mig komma med en yllerligare kommenlar lill Parisavlalel. Bertil
Måndaeen den_ Måbrink pekar på artiklar i avtalet som lalarom skyldighel för USA au hjälpa
26 februari 1979 '"' ekonomiskt att läka krigels sär. Del är alldeles riktigt atl sädana artiklar
_____________ finns, men om jag minns rält finns del inie preciserat nägra siffror i avtalet.

Om det s k båt- "'''" '""' ' iJnils™'' ensidiga, brev från amerikansk sida.
fyllpf Men det finns också andra förpliktelser i delta avial som ålades Vietnam.

Och från amerikansk sida har man hävdat atl Vietnam - då Nordvietnam -bröt emot dessa åtaganden och att amerikanarna därför ä sin sida inle var skyldiga atl uppfylla de åtaganden som åvilar USA.

Jag pekade här på angreppet på Saigon. Bertil Måbrink försökte göra gällande all del var uteslutande FNL-siyrkor som befriade Saigon, men sä var inle fallet Det var också nordvietnamesiska divisioner som deltog i Sydvietnam. Jag ser nu att vi är ense härvidlag, men delta ansågs från amerikansk sida vara ell brott mol avtalet.

Jag har inle lagil ställning lill en tolkning av avtalet Jag har bara sagt atl del får åvila parterna USA och Vietnam atl diskutera om giltigheten av olika delar av avtalet

Lål mig sluiligen försäkra Bertil Måbrink all de 250 bålflyktingar som vi av, tyckerjag, självklart humanitära skäl bör ta emot i Sverige inte kommer all påverka våra möjligheterall ta emot latinamerikanska flyktingar. Vi kommer under den närmasle liden att följa utvecklingen i Latinamerika och vara beredda alt la emot alla som kan komma hit och som beflnner sig i jivsfara.

Till sist beträffande risken för atl vi skulle fä hit vad Bertil Måbrink kallar överlöpare: Vi kan naturiiglvis aldrig någonsin vid någol mottagande av flyktingar- från vilkel område det än gäller - vara hundraprocentigt säkra pä att inle fä hit nägra provokatörer e. d. Men jag kan försäkra alt den granskning som sker genom uliagningsgrupperna kommer alt vara lika noggrann och effektiv vad gäller flyktingar från Sydostasien som när det gäller flyklingar från något annal område.

Vi kan ju inte avstå från atl hjälpa människor i ohygglig nöd och inle låta dem komma hit bara därför att del kan finnas en risk för atl del bland dem kan smyga sig in personer som inte gjorl sig förtjänta av en sådan behandling. Vi kommer alllsä att vara lika försikliga när del gäller Sydostasien som när del gäller andra områden.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Del är en väldig skillnad ultrycksmässigt alt säga Sydsverige eller Sydvietnam. Sydvietnam förknippades ju med den fruktansvärda brutaliteten. Thieuregimensområde hette faktiskt Sydvieinam. Det vardelta jag reagerade mot, men lål oss inte tvista om del.

Utrikesministern säger alt vi inle kan säga nej lill människor som befinner

sig i en ohygglig nöd. Vi är överens om det. Men i Lalinamerika - jag

återkommer lill delta - är del ju inie bara en ohygglig nöd för lusen och äter

lusen människor, utan där är del också en brutal politisk förföljelse av lusen

18 och äier tusen människor Del är den jämförelsen jag gör med båtflykiing-

arna. Della hade inte hänt dem om de varit kvar i Vietnam.

Jag noterar nu alt utrikesministern säger atl vi skall hjälpa alla från Lalinamerika som vi kan hjälpa. Men i dag har vi faktiskt en kvot som vi inle går utöver. Då tolkar jag uttalandet på det sättet atl vi i forlsältningen skall försöka göra ännu mer för de lusentals latinamerikanerna.

Del finns ett uttalande i utrikesministerns svar, som jag glömde atl la upp i mitt första inlägg. Utrikesministern säger i svarel atl Sverige på olika sätt söker underlätta för de latinamerikanska flyktingarna att bosätta sig i andra stater i Latinamerika där de inle förföljs. Jag kanske är litet okunnig, men jag frågar: Vad är del för länder i Latinamerika förutom Cuba och Jamaica? Är det dessa båda länder utrikesministern syftar på? Jag kan inte finna att det förekommer nägon mänsklighet i de övriga latinamerikanska staterna. Överallt i Lalinamerika bedriver regimerna förföljelse.

Sedan skulle jag vilja slälla ytterligare en fräga till utrikesministern, även om det kanske leder lill alt vi får en ny debatt Utrikesministern säger alt Vietnam har invaderat Kampuchea och att Sverige har protesterat mot det. Jag vill fräga utrikesministern vad han bygger det bestämda påståendet på.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herrlalman! Innan jag lar upp vad utrikesministern nu senast sade villjag återknyta någol lill den ursprungliga frågan, nämligen frågan om båtflyktingarna.

Som jag nämnde i etl tidigare anförande hade bålflykien påböriais redan när jag var i Vietnam i oktober 1978. Bland dessa båtflyktingar fanns Hoakineser. När jag vari Vietnam fick jag klart för mig alt del inle var billigt atl fä en plats pä dessa fiskebåtar av olika slag. Del kostade mellan 1 000 och 2 000 US-dollar atl få följa med båtarna. Dollarn är nu inle den gångbara valutan i Vietnam, utan den måste köpas pä en svart marknad. En arbetariön eller tjänstemannalön i Vietnam uppgår lill 56 dong i månaden. För denna månadslön fär man på den svarta marknaden möjligen 2 dollar. Del slår då ganska klart vad det är för människor som är bålfiyklingar. Del är människor som pä ell eller annat sätl sugit ut andra vietnameser eller begäll brott, t. ex. ijuveri. Eller ocksä har de deltagit i den relativt omfatlande narkotikahandel som fanns vid tidpunkten för befrielsen år 1975 och som man naturligtvis inle lyckades fä bukt med på en gäng. Del är ifrån sådana affärer som dessa människor fält de dollar, det guld eller de juveler som de betalar sina båtplatser med.

Jag övergår sedan lill vad utrikesministern sade om det diplomatiska erkännandet Naturiiglvis är del inle de diplomatiska förbindelserna mellan USA och Kina i sig som är orsaken lill vår krilik. Men med Deng Xiaopings resa i USA har det skapats avtal för en teknologisk utveckling i Kina. Sådan hjälp har Kina fått ocksä frän Japan. Detta blir oroväckande om man länker på vad den kinesiska utrikespolitikens teser om de tre vaddarna innebär. Del stämmer bra överens med Kinas handlande i Indokina i dag. Le Xuan Dong har gjorl en kortfattad lolkning av innebörden i Kinas utrikespolitiska doktriner.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

Den försia tesen: Trogna suiJennakter. Här kan Kinas närmande till USA och dess imperialistiska ledning slå som eu exempel. Kineserna hoppas alltså på en konflikt mellan USA och Sovjet och att därigenom etl tredje världskrig skulle försvaga dessa stater, medan Kina skulle kunna hålla sig ulanför och därefter växa upp som den enda stormaklen.

Den andra tesen: Utvecklandet av förbindelserna med de kapitalistiska länderna. Där är Japan, europeiska länder med kapitalistiska system och USA intressenter. Här skall Kina skapa allianser för en teknologisk utveckling. Exempel pä detta är försöken all åstadkomma avtal i fräga om Viggen, avtal med Japan eller de olika avtalen med amerikanska förelag.

Den Iredje tesen: Kina placerar sig självt i tredje världen och vill vara dess ledare. Del visar sig genom de olika åtgärder man försökt vidta för att skaffa bundsförvanter, exempelvis på det sätt man stödde Pol Poi-regimen i Kampuchea.

Utifrån dessa hegemonisträvanden arbetar den kinesiska ledningen, och här är ett starkt Vietnam elt hinder för Kinas utrikespolitik. Allra helst gäller detla om etl indokinesiskl nära samarbele kommer till slånd mellan Laos, Kampuchea och Vietnam.

När jag var i Vietnam hadejag också överläggningar med representanter för diplomatiska kåren. Dessa gjorde tre bedömningar av varför det finns underlag för en konflikt mellan Kina och Vietnam och Kampuchea som Kinas bundsförvant.

1. Vietnams återuppbyggnad, återförening av landet, den socialistiska statens konsolidering.

2. Vietnams orientering ät Sovjet och Vietnams teknologiska utveckling.

3. Vidareutvecklingen av förbindelserna mellan folken i Vietnam, Laos och Kampuchea.

Allt detla slår i motsats lill den kinesiska utrikespolitiken och dess expansionistiska strävanden. Jag tror atl man från svensk sida och från världsopinionens sida måsle ha klart för sig all det båifly kiingsproblem vi nu har är etl led i Kinas lakiik all oroa i Vietnam. Del är ett led i Kinas angrepp mol Vietnam.

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr talman! Bara några ytterligare kommentarer. Av Bertil Måbrinks och Tommy Franzéns anföranden skulle man kunna fä intrycket atl det bara är småtjuvar och överlöpare som nu flyr från Vietnam. Jag vill då påpeka atl ungefär 175 000 vietnameser flydde från Vietnam strax efter kriget Man fär väl utgå ifrån alt de som i vietnamesiska ögon då var mest belastade försvann och räddades av de amerikanska bundsförvanterna.

Man kan väl också utgå ifrån alt efter befrielsen av södra Vietnam många personer logs om hand för omskolning eller för bestraffning för den verksamhel som de hade bedrivit under Thieuregimens tid.

De siffror vi nu har all röra oss med för båtflyklingarnas del är uppemot 100 000. Ytterligare 160 000 har flytt till Kina. Jag tycker all det ligger något

ganska obehagligt i insinuationen alt den Övervägande delen av dessa260 000 skulle vara överlöpare och småtjuvar. Man har svärl all undgå misstanken all våra vänners från vpk hjärtan bara klappar för flyklingar undan högerregimer och atl de lill varie pris vill diskreditera folk som flyr undan andra regimer.

Jag anser all vi endasi kan ulgä frän elt humanitärt belraktelsesäll, som ser med samma ögon på folk pä flykt undan den ena eller den andra regimen, undan del ena eller del andra slaget av nöd; det är deras nöd som skall vara avgörande för vår flyktingpolitik och för vår humanitära insals.

Sedan ställdes en fräga om huruvida vi påverkar andra latinamerikanska stater all la emot flyklingar. Jag tror inte alt jag uttryckte del riktigt sä. Vad jag menade var all vi ger bidrag för omhändertagande av flyklingar i Lalinamerika, och det gäller framförallt omhändertagande i Costa Rica. Jag vet inle om det finns någol annal exempel på delta. Del är emellertid ganska stora summor och dem kan vi läll redovisa.

Tommy Franzén frågade mig vilka bevis vi hade för den vietnamesiska invasionen i Kampuchea. Ja, jag är inte ens säker pä att man från vietnamesiski häll bestrider all man har trupper inne i Kampuchea. I varie fall är det inle någon hemlighet någonstans i världen ali etl myckel stort anlal vietnamesiska divisioner befinner sig i Kampuchea.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Jag skall inle förlänga den här debatten och della skall bli mill sisla inlägg. Jag vill bara protestera en aning emot utrikesministerns tjyvnyp. Jag har inte päsläti att det är småtjuvar och överiöpare som lämnar Vietnam. Hans Blix mäste faktiskt ha lyssnat myckel dåligt pä vad jag sade i milt inledningsanförande.

Jag har inte sagl all alla är överiöpare, men jag har sagl all en siordel av dem är del. Om vi skall lila på pressen har del faktiskt funnits uppgifter om all regeringen har sagt att vi noggrant skall försöka se till att vi inte får hit överlöpare. Då är vi väl överens om att det också finns överiöpare. Jag säger dä au del finns en stor del av dem.

Alla är naturligtvis inle överlöpare. Det finns nalurliglvis bland båtflyklingarna många som inte orkar med de svåra förhållandena i Vietnam. Jag tror ocksä all den kinesiska befolkningen hardel besvärligt. Del är vad jag har sagl, och därmed harjag inte någol mer all säga i denna debau.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Orn det s. k. båtfolket

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Jag vill böria med atl göra ell lillräualäggande. Del var inle jag som frågade utrikesministern beiräffande "invasionen" i Kampuchea. Del var Bertil Måbrink.

Jag vill försl la upp detta med all vi enligl Hans Blix skulle ha sagl att del bara är överlöpare och småyuvar som lämnar Vietnam. Nej, det har vi inte sagt. Då har faktiskt utrikesministern lyssnat dåligt, eller kanske utrikesministern inte har velat lyssna rikligt till vad vi har sagl.

Som exempel log jag upp att det kostade 1 000 å 2 000 dollar atl vara med

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om det s. k. båt-folket

ombord på flyklingbåtärna. Jag lalade ocksä om hur man i dag skulle kunna få fram denna summa i Vietnam. Jag är inle sä säker på all del skulle räcka lill med alt vara smätjuv för all få fram dessa pengar, åtminstone inte enligt de erfarenheter jag har fåll frän Ho Chi Minhs stad, f d. Saigon.

Vi har sagl all det måsle vara människor som har stor förmögenhet som skall kunna bereda sig plals pä dessa båtar. En vietnames, om han inle äter eller har några omkostnader på en hel månad, skulle på vanlig lön kunna växla till sig ungefär 2 dollar. Men det fordras mellan 500 och 1 000 gånger så mycket för en båtplats.

Med anledning av Hans Blix senasie inlägg skulle jag vilja göra nägra kommentarer beiräffande utvandringen från Vietnam. Jag hade också överläggningar med den vietnamesiska ledningen som sade: Vi vill upprätta förbindelser som gör del möjligl för människor att utvandra från Vietnam. Hell naturiigt. Man sade: Vi är inte intresserade av atl ha kvar människor som slår som absoluta motståndare till vär socialistiska uppbyggnad av landel. Många av dessa arbetar på etl sätl som är oförenligt med uppbyggandet av en demokratisk stat. Man är inte intresserad av atl tvinga dem kvar. Man vill göra sådana överenskommelser all människor som inle vill acceptera den demokratiska uppbyggnad som nu pågår i Vietnam skall kunna flytta ut

Problemet är atl man har svårt att få dessa kontakter. Jag vill återge ell citat om vad de amerikanska kväkarnas hjälporganisation American Friends Service Commiltee, förkortal AFSC, har sagl. En av deras ledamöler, John MacCauliff har i somras besökl Vietnam. Han har avgivit en rapport som återges i den utmärkta tidningen Vietnam Nu, nr 3-4 1978:

"Det är sålunda inle en fråga om atl människor lämnar Vietnam utan hur. Etl organiserat och rättvist utvandringssyslem till USA måste ersätta den farliga och kaotiska båtflykten. Del finns många lecken på att Vietnam skulle samarbeta:

- ända sedan krigsslutet har flygplan avgått med människor för återförening med familjemedlemmar som lever i länder som Vietnam har normala förbindelser med; (Del underströk vietnameserna själva när jag var där.)

- i augusii 1978 log en grupp, som utsänts av senator Edward Kennedy, med sig 29 personer med familjeanknytning i USA;

- även om de exakta ulreseförhållandena är svåra atl bedöma, är det tydligt att regeringen inte ingriper - all döma av den ökande flyktingströmmen och gruppernas storlek;

- en del tjänstemän somjag talade med, som arbelar med all lindra skriande mänskliga behov i landel, uttryckte atl 'det är lika bra all bli av med dem' om flyktingar som de tycker saknar den patriotism och det samhällsansvar som krävs i en svår lid.

Organisera utvandringen är inle läll, klara prioriteringar måsle göras, för möjlighelen atl emigrera från etl fattigt land i iredje världen och få hjälp au bosätta sig i USA skulle få enormt gensvar."

Ja, det ger ganska klara belägg för att resonemanget i utrikesministerns senaste inlägg var felaktigt Vietnameserna har klart för sig all det finns människor som inte vill leva i Vietnam. Den vietnamesiska ledningen är

alltså beredd all göra alll för alt komma till klarhet med detla och låla de människor som är motståndare till Vietnam och dess utveckling lämna landet. Detta ligger inle i linje med utrikesministerns påstående alt vpk:s hjärtan bara klappar för fiyktingar från högerregimer. Här är det naturligtvis en fråga om hur man lämnar etl land, precis som MacCauliff har sagt.

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

§ 4 Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

Utrikesministern HANS BLIX erhöll ordet för all besvara Alf Lövenborgs (apk) den 8 februari anmälda interpellation, 1978/79:140,1111 statsministern, och anförde:

Herrlalman! Alf Lövenborg häri inlerpellation lill slalsminislern frågat om regeringen är beredd alt erkänna den nya regeringen i Kampuchea som den enda lagliga samt vidla ålgärder för all uppta diplomatiska förbindelser med densamma. Inlerpellationen har överiämnats till mig för besvarande.

Svensk praxis är all erkänna stater och inte regeringar. Dåvarande kungadömet Cambodja erkändes av Sverige som en självständig stat 1955. Diplomatiska förbindelser upprättades 1961, försl genom sidoackredilering av sändebudet i Bangkok, senare genom ackreditering av sändebudet i Peking.

Efter ell avbrott 1970-1975 under Lon Nol-regimen, med vilken vi inle hade några kontakter, återupptogs diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Cambodja den 15 april 1975. Del svenska sändebudet i Peking, ambassadören Björk, ackrediterades ånyo hos Cambodjas dåvarande statschef prins Sihanouk. Förbindelserna fortsatte då republiken Demokratiska Kampuchea upprättades våren 1976. Ambassadör Björk besökte Cambodja (Kampuchea) såväl i börian av 1976 som i börian av 1978.

1 fråga om upptagandet av förbindelser med andra regeringar utgår vi på svensk sida i försia hand från huruvida vederbörande regering har effektiv konlroll över landets territorium och har en viss stabilitet

Den nya regering som upprättats i Phnom Penh efter den vietnamesiska interventionen i börian av januari har inte effektiv konlroll över del cambodjanska territoriet Strider pågår fortfarande mellan å ena sidan frontens och Vietnams styrkor, ä andra sidan Pol Pol-regimens styrkor.

Endast ett fåtal stater har erkänt den nya regeringen i Cambodja. Denna har inte accepterats som företrädare för Cambodja i internationella organisationer. FN:s säkerhetsråd beslöt i januari atl låta Pol Pol-regeringens representant, prins Sihanouk, framträda i rådet, som sedan med 13 röster mot 2 log avstånd frän den vietnamesiska interventionen. 1 börian av februari erkände vidare de alliansfria staternas möte i Mapuio Pol Pol-regeringens delegalion under ledning av förre premiärministern Penn Nouth som företrädare för Cambodja.

Svenska regeringen har f n. ingen avsikt att uppta förbindelser med den

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

nya regimen i Cambodja. Del finns för dagen inte heller någol praktiskt behov av sådana förbindelser.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr lalman! Jag ber alt fä tacka slalsrådel för svaret pä min interpellation. Frågan var om regeringen är beredd att erkänna den nya regeringen i Kampuchea som den enda lagliga och vidla ålgärder i enlighel därmed.

I svaret sägs atl svensk praxis innebär att man erkänner stater och inte regeringar. I olika länder finns del olika principer när del gäller erkännande-frågor, det är klart Jag har nalurliglvis all utgå frän de principer som gäller här. Alllsä: Sverige harerkäni den stal som nu heler Kampuchea. Detla gäller även i forlsällningen. Så långl är del klart

Men sedan dyker frågeiecknen upp. 1 svaret heter det alt efter ell uppehåll ackrediterades det svenska sändebudet i Peking ånyo hos prins Sihanouk och att förbindelserna fortsatte därefter, Skulle del innebära all Sverige ännu har sina förbindelser med den störtade Pol Pol-klicken - en av de mest avskyvärda förlryckarregimer som har sell dagens ljus. en regim som kommer all gå till historien som förrädare mot sitt folks nationella inlressen, en regim som sålde revolutionens frukter för all behaga ledningen i Peking, vilken nu är i fiird med all kasta väriden in i etl nyll storkrig?

Svarets senare delar är, tyckerjag, en uppvisning i politisk feghet och falsk neutralitet Bakom de välputsade diplomatiska formuleringarna döljer sig samma undfallenhei och kryperi som lidigare har satt svarta fläckar på svensk utrikespolilik,

Uirikesminislern, dvs, regeringen, säger atl man f n. inte har avsikier alt uppta förbindelser med den nya regeringen i Phnom Penh. Motiveringen skulle vara att den inte har effektiv kontroll över sill lands lerriiorium. Deua är inie sant Realiteten är all Pol Pol-regimen är effektivt bortsopad.

Del kan ju tyckas sensationellt alt befrielsen av Kampuchea gick så snabbi, men del finns bara en förklaring, nämligen den som lögnmakare i Sverige och på annal häll med all kraft vänder sig emot: atl Pol Pol-regimen genom sitt förtryck, genom sin groteska misshandel av del egna folket, var sä bankmll på förtroende all den inte längre hade någon plattform kvar all slå på. Massdeserleringar gjordes från de egna trupperna. Civilbefolkningen vände sig i vrede mot denna reakiionära regim när upprorssignalen kom.

1 dag slår denna störtade regim avslöjad som förrädare mol siu folks nationella intressen, ja, som massmördare av stora mått

Wilfred Burchetl, en progressiv journalist, känd över hela världen för sin kunniga och sakliga journalistik, skriver i del senaste numret av tidskriften Kommenlar bl. a. följande:

"Efter intervjuer med många flyklingar - kambodjaner och andra av vietnamesiskt och kinesiskt ursprung och chamlbik på den vietnamesiska sidan av gränsen i december 1978 - måslejag motvilligt dra slutsatsen atl lill och med de värsta 'skräck'-hislorierna inle var överdrifter ulan snarare tvärtom beiräffande en allmänt giltig form av medellida barbari som regerat i Kampuchea sedan 'befrielsen' den 17 april 1975. Under över 40 är av

rapporter, frän de aniijudiska pogromerna i nazi-Tyskland i november 1938, harjag aldrig hört mer fasansfulla och på fakta grundade fördömanden av en regerings folkmordspolitik gentemot sitt egel folk och etniska minoriteter."

Jag skall inle ägna mera lid äl beskrivningar av den störtade Pol Polregimens barbariska politik. Del står klart all den genom sitt handlande underminerade allt förtroende den eventuellt haft och att förklaringen till dess fall inle behöver sökas i falska påståenden om en vietnamesisk ockupation.

Sverige har ingen avsiki atl uppta diplomatiska förbindelser med den nya, demokraiiska regimen, heler det, och utrikesministern kryper bakom påståendet att regimen inle har effektiv kontroll över sill lerriiorium.

Sverige borde, enligt min och arbetarpartiet kommunisternas mening, handla tvärtom. Som ett uttryck för svensk solidaritet med de demokratiska krafter som nu är i färd med att pä alla nivåer återställa mänskliga rättigheter borde Sverige de facto erkänna den nya regeringen och uppta förbindelser med densamma.

Detta skulle ocksä innebära ett underkännande av den kinesiska historieskrivning som har tagit utvecklingen i Kampuchea som en förevändning för att, som det heter, bestraffa Vietnam. Är det det man är rädd för? Är det tanken pä de utvecklade förbindelserna med Kina och del planerade kinesiska statsbesöket som gör atl man inte vill vidla åtgärder som skulle ulmana krigsmakarna i Peking?

Del som nu sker är ohyggligt Kina har lagil Kampuchea som en utgångspunkt för etl rövarkrig, vars yliersla syfte är atl vinna konlroll över Vietnam, Laos och Kampuchea.

Varken i Vietnam eller i Kampuchea ville folken sälta på sig den tvångströja de erbjöds av maoislerna i Peking. För della skall de alltså nu bestraffas. Nu är Vietnams folk återigen utsatt för en grym och blodig stormaklsinvasion. Ledarna i Peking handlar efter sant hillerisiiskl mönster.

Visst kommer vi ihåg talet om bestraffningsaklioner. Så böriade andra väridskriget Det talet har också alltid använts av imperialisterna som molivering för alt slå under sig främmande länder och folk. Ingen med hjärnkonlorel i någoriunda goll skick kan tro på den kinesiska statsledningens groteska anklagelser atl Vietnam framprovocerade kriget genom ständiga anfall och provokationer över gränsen mol sin stora granne.

Del ohyggliga som nu sker, när Vietnams folk återigen ivingas försvara sitt land, vittnar om all den kinesiska statsledningen behärskas av en stormakts-chauvinism och förbrytarmenialilet som sälier världsfreden i fara. Kina tog vid där USA slutade.

Herr lalman! Det är mot denna bakgrund angeläget au vi snabbt vidtar ålgärder för all markera vär mening och vårt stöd för de indokinesiska folken i Vietnam, Laos och Kampuchea.

Jag anser all vi, som en bestämd meningsyttring, bör bryta allt samröre med Pol Pol-klicken och upprätta förbindelser med den demokraiiska nya

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

regeringen i Phnom Penh.

Regeringen bör också vidta bestämda ålgärder för att kraftigi öka del materiella stödet lill Vietnam.

Regeringen bör vidare säga etl bestämt nej till del planerade kinesiska statsbesöket Statsbesök är i princip nyttiga och nödvändiga, men i den här situationen finns del ingen anledning atl la emot en representant för en regering som har salt i gäng ell nytt brulall rövarkrig i Indokina, som halar freden och som tänker komma hit inte för all främja fred och avspänning ulan för alt propagera för sin krigspolitik.

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr talman! Frågan om vidmakthållande eller upprättande av diplomatiska förbindelser är inle någonling som har all göra med huruvida man ser positivt eller negativt på en regim. Vi upprätthåller diplomatiska förbindelser med regeringar som utövar konlroll i andra länder, men därmed finns ingenling sagt om våra åsikter om dessa regeringar.

Den svenska regeringen hade diplomatiska förbindelser med Pol Pot-regimen hell enkelt därför atl den utövade en effektiv konlroll i Cambodja -kanske man skulle lillägga alt den utövade en blott alltför effektiv konlroll över Cambodja. Jag har inga som helsl dubier om all den utövade en fruktansvärt brutal regim, och del är väl egentligen alla ense om. De diplomatiska förbindelser vi har haft med den har inte med den saken all göra utan bara med del faktum atl den utövade konlroll över landel.

Den 3 december förra årel bildades en befrielsefront i Cambodja. Redan i januari intervenerade vietnamesiska styrkor, och de befinner sig nu i större delen av landet. Utvecklingen säger väl redan i sig själv all Pol Pol-regimens kastande över ända inte var uteslutande ett verk av den befrielsefront som hade bildats kort tid dessförinnan. Den vietnamesiska interventionen var av avgörande belydelse.

Vi har inte upptagit diplomatiska förbindelser med den nya regim som har installerat sig i Phnom Penh, eftersom den ännu inte har effektiv kontroll över Cambodja och kanske inte heller får del; del vel vi ingenling om. Men skulle den en dag fä del, sä får vi ta slällning till frågan om diplomatiska förbindelser med den.

Härmed är emellertid inle sagl all vi fortsätter några förbindelser med Pol Pol-regimen, som nu utövar molståndsverksamhel inom Cambodja och som förmodligen därvidlag slöder sig på en ganska stark nationalistisk känsla i landel. Som jag sade i milt interpellationssvar har vi inte några praktiska behov av förbindelser med den, och vi har alltså inie heller några förbindelser.

När Alf Lövenborg begär vad han kallar etl erkännande och all vi skall ta upp förbindelser, vill jag emellertid peka pä att det faktiskt är nästan bara öststater som har erkänt den nya regimen. Alldeles nyligen ägde del rum etl möte med alliansfria stater i Mapuio i Mozambique, och den överväldigande delen av dessa alliansfria stater ville inle inbjuda representanter för den nya regimen. Del är alltså inte på någol säll sä, all Sverige här ensamt rider spärr

mot någon ström, utan vi intar precis samma hållning lill den regim som har installerat sig i Phnom Penh som den övervägande delen av väridens stater. De har inle bedömt den såsom ägande effektiv konlroll över Cambodja, och det är därför den inte får diplomatiska förbindelser.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Utrikesministern upprepar den lögn som kablas ut över väriden, som används av maoislerna i Peking, som sprids i imperialistiskt slyrda massmedia, nämligen alt den omvälvning som skedde i Kampuchea är en frukt av vietnamesisk intervention. Från vietnamesisk sida har man myckel besläml tillbakavisat alla dessa påståenden. Jag lycker inle all de har någonting atl göra i den här debatten.

Del är klart att jag här är tvungen att gä någol utanför ramen för den interpellation som jag urspmngligen har framställt, och del har utrikesministern förståelse för. Det har hänt stora och uppskakande saker som utgör en direkl koppling lill den fråga jag ställde.

Att det hittills bara är "öststaterna" som har erkänt den nya regimen i Kampuchea tyckerjag är ett ganska dåligt argument för alt vi inle skulle göra det. När det gäller diplomatiska förbindelser hänvisar man till mycket formalistiska resonemang. Jag tycker också atl den praxis som utrikesministern stödjer sig på, nämligen alt Kampucheas regering inte har konlroll över sitt territorium, är felaktig. Vi stödjer oss naturiigtvis på olika källor, och i botten lorde ocksä finnas en olikartad grundsyn. Det vore motiverat att visa politisk ryggrad, alt ta konkreta initiativ, som i sin förtängning skulle vara en kraftfull protest mot den kinesiska statsledningens brottsliga polilik. Jag anser alt den princip som utrikesministern lalar om inle förhindrar elt erkännande, och där skiljer sig alltså våra åsikter.

Förmodligen kommer vi inte längre just nu, men jag skulle ändå vilja fräga: Om det efter en lid visar sig att den nuvarande regimen siller kvar lack vare folkets förtroende, som jag är övertygad om att den kommeratl göra, vad gör regeringen då? Tar del månader eller år innan man kan samla sig till elt beslut? Jag vill också få etl förtydligande om man har brutit alla förbindelser med Pol Pol-klicken. Till sist: Om man inom en snar framtid anser det befogat att upprätta diplomatiska förbindelser med regimen i Phnom Penh, på vilket sätt kommer det att ske? Jag kan svåriigen tänka mig atl det i fortsättningen kan skötas från Peking.

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr talman! Jag vill gärna upprepa vad jag har sagl förut, nämligen alt diplomatiska förbindelser är icke ett uttryck för vänskapliga förhållanden. Om vi skulle etablera diplomatiska förbindelser bara med regimer som vi gillar, vare sig de befinner sig i motstånds- eller kontrollsiluation, skulle vårt kontaktnät i väriden kanske se annorlunda ul än del gör i dag. Men vi följer samma praxis som de flesta länder i världen, nämligen att man har konlakl med dem som har förmåga alt tala för landet i fråga, dvs. de som har effektiv kontroll. Vi har nalurliglvis olika åsikter, Alf Lövenborg och jag. om vem

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea

som har effektiv kontroll i Cambodja.

Jag vill erinra om alt när Lon Nol-regimen log makten var del rält mänga stater som etablerade diplomatiska förbindelser med den. Vi väntade dä en tid på svensk sida för alt se om dess konlroll verkligen var effektiv och stabil. Allteftersom vi väntade fann vi att stabiliteten blev sämre och sämre. Vi kom därför aldrig någonsin atl ha diplomatiska förbindelser med Lon Nol-regimen. I dag inlär vi samma ståndpunkt lill den regim som har satt sig i Phnom Penh. Vi väntar för all se om den verkligen får effektiv konlroll och stöd från folket. Vi fårsehurdet går-del kanske går likadant förden regimen som för Lon Nol-regimen. Det får framliden utvisa.

Vi följer den fullständigt konsekventa svenska praxisen alt ha diplomatiska förbindelser med dem som har effektiv kontroll och som har förmåga atl lala och handla för landel. Vilken ambassadör som nägon gång blir ackrediterad får vi se den dagen, frågan är i varie fall inle överhängande.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr lalman! Jag vill bara beklaga den passiva hållning regeringen visar i det sammanhang vi här har berört. Det är visserligen bra att regeringen har uttryckt sill avståndstagande när del gäller Kinas angreppskrig, som ju ock.så finns med i bilden, men del vore bättre med konkreta ålgärder. Jag lycker all del vore befogal alt man som prolest sade nej lill det kinesiska statsbesöket, vilket utrikesministern inle går in pä, all man ökade del materiella slödel lill Vietnam och all man som en meningsyttring upprättade diplomatiska förbindelser med Kampucheas nya regering. Sverige aren neutral stat, men neutralitet betyder inle passivitet. Värt land har tidigare gått före med gott exempel - jag länker exempelvis på det kraftfulla avståndstagandet frän USA:s rövarkrig mol Vietnam, som ledde till protester från USA men som hjälpte det folk som då kämpade mol inkräktarna. Jag länker också på del relativt tidiga erkännandet av den vietnamesiska regeringen. Sverige har anledning all gå före med gott exempel, och del finns ell ulmärkl lillfälle lill del i den kritiska silualion som världen nu befinner sig i.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:148

§ 6 Anmäldes och bordlades

Proposilioner

1978/79:93 om genomförande av totaldimensionerad högskola

1978/79:104 om finansiellt stöd lill Uddcomb Sweden AB

1978/79:106 om anslag till exporlkreditbidrag

§ 7 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets belänkanden

1978/79:20 med anledning av framställning i budgetproposilionen 1979

(prop. 1978/79:100) om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgeiårei 1979/80 lill partistöd 1978/79:21 med anledning av framställning i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100) om anslag under justitiedepartementets verksamhels-område för budgetåret 1979/80 till vissa kostnader i anledning av allmänna val

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Finansutskottets betänkande

1978/79:20 med anledning av i proposilionen 1978/79:100 framlagda finansplan och budgeiförslag jämte moiioner

Skatteutskottets betänkanden

1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:100 bilaga 11 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1979/80 inom budgeldepartemeniets verksamhetsområde jämte moiioner

1978/79:23 med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 141 vad avser vissa anslag för budgetåret 1979/80 inom handelsdepartementets verksamhetsområde

1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser anslag lill tullverket för anskaffning av viss maleriel

1978/79:25 med anledning av proposilionen 1978/79:30 om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produktutvecklingscenlmm i Göteborg m.fl.

1978/79:26 med anledning av proposilionen 1978/79:68 om överenskommelse mellan Sverige och Frankrike om viss skallebefrielse för svenska och franska kulturinstitutioner

1978/79:27 med anledning av propositionen 1978/79:78 om protokoll om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

1978/79:28 med anledning av proposilionen 1978/79:81 om ändrade beskattningsregler vid skogsultag med anledning av skador på skog jämte moiioner

1978/79:29 med anledning av moiioner om produklionsfaklorsbeskallning

Justilieutskollels belänkanden

1978/79:18 med anledning av propositionen 1978/79:80 om godkännande av tilläggsprotokoll lill den europeiska utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, m. m.

1978/79:19 med anledning av proposilionen 1978/79:76 om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål jämte moiioner

Lagutskottets belänkande

1978/79:10 med anledning av propositionen 1978/79:40 med förslag lill lag om bölesverkslällighel m. m.

Nr 89 Utrikesutskottets betänkanden

Måndaeen den 1978/79:23 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om

26 februari 1979 tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser

_____________ utrikesdepartementets verksamhetsområde

1978/79:24 med anledning av propositionen 1978/79:77 om godkännande av

tilläggsprotokoll lill 1949 års Genévekonvenlioner angående skydd för

krigets offer

Försvarsutskottets belänkanden

1978/79:12 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om

tilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 såvitt avser

försvarsdepartementets verksamhetsområde 1978/79:13 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om

lilläggsbudgel II till slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 såvitt avser

ekonomiskl försvar inom handelsdepartementels verksamhetsområde 1978/79:14 med anledning av motionsyrkanden om uppdrag lill 1978 års

försvarskommitlé och om kommitténs sammansättning 1978/79:15 med anledning av motion om undervisning i familjekunskap för

värnpliktiga

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:75 om vissa pensionsfrågor jämte motioner

Trafikutskottels betänkande

1978/79:14 med anledning av proposilionen 1978/79:37 om godkännande av

IMCO-konvenlion om skeppsmätning med därtill hörande internationella

skeppsmälningsregler jämte motion

Jordbruksutskottets betänkande

1978/79:17 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte molion

Näringsutskottets betänkanden

1978/79:19 med anledning av moiioner om aikoholreklam och tobaksreklam

1978/79:20 med anledning av motioner om ändringar i lolieriförordningen (1939:207), bl. a. rörande automatspel

1978/79:21 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde

§ 8 Anmälan av interpellation

Nr 89

Måndagen den
Anmäldes och bordlades följande inlerpellation som ingivits lill kammar- jf, februari 1979
kansliet

den 20 Jébruari

1978/79:149 av Anders Dahlgren (c) till jordbruksminisiern om vatlenförsöriningen i Erslorp i Östergötland:

I Ersiorps by i Östergölland har vaitenbrunnarna förorenats och befolkningen Ivingais åka sju kilometer för atl hämta dricksvatten. Del är i en grusgrop tillförda fyllnadsmassor som antas vara orsaken till föroreningarna.

Fyllnadsmassorna kommer ursprungligen frän en gammal tipp för industriavfall och placerades i grusgropen av Erstorps Grus AB- ett kommunalt bolag.

Länsstyrelsen har tidigare beslutat all förelagel måste transportera bort de 1 600 m fyllnadsmassorna, men förelagel har besvärat sig hos regeringen som har sagt att beslutet t. v. inte skall gälla. Tre av de drabbade familjerna har stämt del kommunala grusföretaget enligt miljöskyddslagen. Huvudförhandlingarna hälls inom kort vid Linköpings tingsrätt

Striden böriade för drygl tvä är sedan, när elt tiotal personer i byn Erslorp ulanför Finspång drabbades av mystiska sjukdomssymtom. De blev illamående, fick diarré, hudutslag och kläda när de använde vattnet från sina brunnar.

En del personer fick t o. m. svimningsanfall när de badade eller duschade i vattnet

Länsläkarorganisaiionen genomförde dä en undersökning som visade all hallen av fenol i brunnarna var förhöjd. Fenolen antogs komma från ett timmerupplag i en grusgrop i närheten av brunnarna. (Fenol kan bildas vid ved- och barkhanlering.) Men trots att timmerupplaget transporterades bort och fenolhallerna sjönk till normala värden, fortsatte de mystiska sjukdomssymtomen all visa sig.

Då riktades misstankarna mot fyllnadsmassorna i samma grusgrop. Ännu har del inte säkert konstaterats om föroreningarna kommer därifrån, men länsstyrelsen har alltså ålagt bolaget atl köra bort massorna, vilkel förelaget/ kommunen vägrar atl göra.

Under liden fär de drabbade erstorpsborna sitta emellan. Del är nu över tvä är sedan de sist hade friskt hushållsvatten. Nu tvingas de på egen bekoslnad åka de sju kilomeierna in lill Finspång och hämta vallen i dunkar.

I Finspång har kommunen gjort i ordning en lägenhet dil erstorpsborna kan komma för all bada och duscha. En lantbrukare har ocksä tvingats göra sig av med ell 20-lal kor, som blev sjuka av vattnet

Och medan byråkratins kvarnar mal vidare, är befolkningen i Erslorp fortfarande utan vallen.

Anmälan av interpellation

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Meddelande om .frågor

Erstorps Grus AB har fäll uppskov av regeringen med alt köra bon fyllnadsmassorna.

Med stöd av det anförda vill jag lill jordbruksminisiern ställa följande frågor:

Är statsrådet beredd all ge sin syn på den långa liden för handläggning av frågan om Erstorps försörining när del gäller friskt hushållsvaiten?

Vilka ålgärder är slalsrådel beredd vidla för all snabbt lösa Ersiorps vatlenproblem?

§ 9 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framslällls

den 16 Jébruari

1978/79:364 av Bo Lundgren (m) lill jordbruksminisiern om forisail drift av Karpalunds Sockerbruk:

Svenska Sockerfabriks AB överväger atl lägga ned Karpalunds Sockerbruk ulanför Kristianstad. Bland skälen som redovisas finns den minskande sockerkonsumiionen, del åtagande om sockerimport som Sverige har gjorl samt de regionalpolitiskt betingade stöd bruken på Öland och Gotland erhåller. Nedläggningen av sockerbruket, i vilkel investeringar nyligen gjoris, skulle drabba sysselsäuningen för såväl odlare som anslällda myckel hårt Mol bakgrund härav vill jag lill jordbruksminisiern slälla följande fråga: Är slalsrådel beredd vidta åtgärder för att rädda driften vid Karpalunds Sockerbruk?

1978/79:365 av Rolf Hagel {apk) lill induslriminislern om svenska rederiers fariygsbesiällningar frän utländska varv:

Enligl uppgifter i dagspressen (den 14 februari) har rederiföretaget Stena Line AB beslutat beställa sex nya siorfärior pä utländska varv. Koncernchefen Slen A. Olsson motiverar della med au svenska varv inte har kapacitet för en sådan order. Dessutom, hävdar han, är exempelvis västtyska varv effektivare än de svenska, och det blir därför billigare för rederiel all placera sina order ulomlands.

Med tanke på alt samhället harsatsat miljoner och äter miljoner på varvens lekniska upprustning och sysselsäuningen på varvsorlerna är rederiets handlande eu sabotage mot dessa strävanden, och lyvärr inte det enda. Under Golårei beställde svenska redare tio fartyg ulomlands.

För varvsarbetarna är varie ullandsbeställning ell nyll hot mol fartygsbyg-gandet Men detta kan och måste förhindras.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om au lill industriministern få Slälla frågan:

Vilka ålgärder tänker statsrådet vidla för all förhindra all svenska rederier forisälier atl undergräva den svenska varvsindustrins existensmöjligheter?

1978/79:366 av Olof Johansson (c) lill statsministern om uppslutningen kring regeringens energipolitik:

I regeringsförklaringen den 18 oktober 1978 anmälde statsministern regeringens avsikt atl "bedriva en energipolitik som kan fä bred uppslutning i riksdagen och bland svenska folket". En rad undersökningar under läng tid visar atl opinionen är starki spliurad. Hittills har såvitt bekant inle vidtagits några åtgärder från regeringens sida för alt uppnå en bred uppslutning bland svenska folket.

Jag vill därför slälla följande fråga till statsministern:

Pä vilkel sätt avser regeringen alt i energipolitiken åstadkomma den breda uppslutning bland svenska folket som regeringsförklaringen utlovar och dessulom konstatera om den existerar?

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Meddelande om frågor

den 19 februari

1978/79:367 av Erik Adamsson (s) lill industriministern om nämnden för fartygskreditgarantier:

Fråga om garanii enligl förordningen (1976:482) om fartygskreditgaranli m. m. prövas enligl riksdagens beslut av riksgäldsfullmäklige. Ansökan om sådan garanti skall inges till nämnden för fartygskreditgarantier, som har all med egel yurande överiämna handlingarna till riksgäldsfullmäktige. Regeringen föreskrev i beslut den 11 januari 1979 att denna nämnds garanii- eller långivning skall anpassas till vissa nya förutsättningar som gäller för sysselsättningen vid enskilda varv.

Jag vill med anledning av della beslut ställa följande två frågor till industriministern:

1. Har nämnden för fartygskredilgaraniier tillerkänts beslutsfunktioner genom nämnda regeringsbeslut, och om så är fallet, har riksgäldsfullmäklige fråntagits sin av riksdagen fastlagda prövningsrätt på detla område?

2. Om vad nyss sagts inte är avsikten med regeringsbeslutet i fräga, anser industriministern atl det från konstitutionell synpunkt är godtagbart att regeringen utfärdar uttryckliga föreskrifter till ett organ som har atl självständigt, enligt de grunder riksdagen fastställt, avge yttrande till riksgäldsfullmäktige i frågor om fartygskreditgaranli?

1978/79:368 av Ingrid Sundberg (m) till utrikesministern om åtgärder för att garantera säkerheten för svensk personal i Vietnam:

Längs hela den gemensamma gränsen har kinesiska trupper gåtl in i Vietnam och ryckl in i landel. Del svenska biståndsprojektet Bai Bång är lokaliserat lill norra Vietnam, och det torde endast vara någol hundratal kilometer som skiljer Bai Bång från områden där direkia krigshandlingar pågår. Givetvis måste arbetel med projektet påverkas av närheten till krigsområdet, men i första hand finns det anledning att oroa sig för säkerheten för den stora svenska personalstyrka som är stationerad i norra Vietnam.

3 Riksdagens protokoll 1978/79:89-90

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Meddelande om frågor

Vilka ålgärder ämnar utrikesministern vidtaga för all under pågående krig mellan Kina och Vietnam garantera säkerheten förden svenska persoiialsom arbetar med Bai Bangprojekiet i Vietnam?

1978/79:369 av Ingrid Sundberg (m) lill jordbruksministern om djursjukhusens finansiering:

Situationen vid djursjukhuset i Helsingborg är i dag utomordentligt allvarlig. Sedan länge arbelar man under provisoriska förhållanden, men arbetet har kunnat fortgå i förhoppning om att förhållandena skall förbättras efter del all förslag framlagts med anledning av departementspromemorian om djursjukhusens finansiering. Arbetsförhållandena för de anställda är nu sådana alt det är svårt att upprätthålla kvaliteten på insatserna om inte en snar förbällring kommer lill stånd.

Kommer en proposition om djursjukhusens finansiering au framläggas i vår''

1978/79:370 av Ingrid Sundberg (m) till kommunikationsministern om åtgärder för atl förbättra framkomligheten pä viktiga trafikleder:

Skåne har i år drabbats av mycket svåra snöstormar. Många områden har varit helt isolerade, och över lag har framkomligheten på vägarna varit dålig och i många fall obefintlig. Till en del kan detla skyllas på modernt vägbyggande, där vägarna ligger oskyddade och därmed gynnar drivbildning. 1 andra länder där liknande snöoväder är ofta förekommande försöker man begränsa verkningarna genom uppsättande av snöstaket. Vanligt är också alt man vid projektering av vägar beaktar kravel på framkomlighet vid snöoväder.

Kommer kommunikationsministern med anledning av de irafiksvårig-heier som i år uppstått i Skåne alt låta ulreda vilka åtgärder som kan sättas in för au i framliden förbäura framkomligheten på särskilt viktiga trafikleder?

1978/79:371 av Lilly Hansson (s) till industriministern om rekonstruktionen av NCB:

Vi har i press och radio fått höra atl slaten gell NCB etl ultimatum att sälja en del av de stora enheterna till privata skogsbolag, för att använda pengarna till att bl. a. betala alla små leverantörer som har fordringar. Först därefter skulle staten gå in och finansiera en framiidssalsning i det återstående företaget. Detla är rykten som naturiigtvis har åstadkommit stor oro bland de anställda inom NCB. Trots dementier från NCB:s ledning finns oron kvar.

Jag vill med anledning av dessa "rykten" slälla följande frågor till induslriminislern:

Är industriministern beredd alt ge besked om något bud om försäljning av vissa enheter inom NCB har getts från staten?

Är industriministern beredd att medverka till atl staten lar ledningen i arbetel för alt rekonstruera NCB?

den 20 februari

1978/79:372 av Anna-Greta Skantz (s) till justitieministern om lokalerna för kriminalvärdsanslallen i Malmö:

Frågan om om- och tillbyggnad av olika lokaler vid kriminalvårdsanstalten i Malmö har varit föremål för många diskussioner under de senaste åren. Framställning har gjorts om terapibyggnad och om omändring av tingshuset med bl. a. studie- och motionslokaler.

Med hänsyn till den situation som råder vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vilka initiativ avser statsrådet att la för att lokalfrågorna vid kriminal-värdsanstalten i Malmö skall få en snar och tillfredsställande lösning?

den 22 februari

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Meddelande om frågor

1978/79:373 av Börje Nilsson (s) till industriministern om fortsatt drift vid Broby Industrier:

Sedan 1977 befinner sig Broby Industrier AB i östra Skåne i en besväriig kris. Företaget försattes i höstas i konkurs, och i slutet av januari stoppades produktionen vid företaget

• Sedan länge sker det över huvudena på de anställda ett högst märkligt spel om en ny ägare lill företaget. Det halvstatliga Lantbrukskredit är en part i detla spel. Det är anmärkningsvärt att detta får ske utan att nägon ingriper. Läget är alltså oförändrat sedan interpellationsdebatten i december månad, då industriministern hänvisade till att det "f n. pågår sonderingar om möjligheterna till en rekonstruktion" av företaget.

De fackliga organisationerna och anställda kräver nu en snabb lösning av den långt utdragna krisen vid Broby Industrier. Vid försäljning av förelaget bör man ta hänsyn lill den nye ägarens vilja och förmåga atl fortsätta driften i sin helhet.

Med hänvisning till det anförda får jag ställa följande fråga lill industriministern:

Kan man förvänta sig atl regeringen nu ingriper för att klara upp krisen vid Broby Industrier?

1978/79:374 av Börje Nilsson (s) till jordbmksministern om fortsatt drift av Karpalunds Sockerbruk:

Karpalunds Sockerbruk utanför Kristianstad med 165 anställda har sedan länge ett nedläggningshot över sig. Den förra regeringen uppdrog i början av oktober åt siatens jordbruksnämnd att i samband med förhandlingar om sockerpriset för 1978-1980 pröva frågan om fortsatt drift vid Karpalund. Efter

Nr 89

Måndagen den 26 februari 1979

Meddelande om frågor

det atl förhandlingarna nu är slutförda bollar man lillbaka frågan till regeringen. Statens jordbruksnämnd framhåller atl frågan om Karpalunds framtid bör avgöras av regeringen, främst från sysselsättnings-, regionalpoliliska och allmänpolitiska utgångspunkter.

Med anledning härav vill jag slälla följande fråga till jordbruksministern:

Avser statsrådet atl vidtaga åtgärder som tryggar fortsall drift vid Karpalunds Sockerbruk?

1978/79:375 av Bo Siegbahn (m) till statsrådet Cari Tham om oljeförsöriningen:

Det har framkommit kritik om atl regeringen genom sin politik försvårar vår oljeförsörining i nuvarande krisläge. Hur önskar energiministern kommentera detta?

1978/79:376 av Lennart Pettersson (s) lill budget- och ekonomiministern om åtgärder mot skatteflykt genom utnyttjande av reglerna om förlustavdrag:

Med anledning av senareläggning av datum för svar på fräga till industriminister Erik Huss ber jag till budgel- och ekonomiminister Mundebo få ställa följande fråga:

Vad avser statsrådet att göra för all förhindra den skatteflykt som uppstår genom utnyttjande av s. k. föriustavdrag, exempelvis i samband med siatens preliminära avtal med Kockums AB?

den 23 februari

1978/79:377 av Georg Danell (m) till bostadsministern om stärkande av bostadsrätlsköpares rättsliga ställning:

Enligt bostadsrätlslagen skall ekonomisk plan utarbetas och granskas av särskilt utsedda s. k. intygsgivare inför upplåtelse av bosladsräller. Genom bl. a. massmedia har det i åtminstone etl fall - i Sollentuna - kunnat konstateras all stora brisler i ekonomiska planer medfört kraftiga höjningar av månadsavgifter. För det aktuella området har annonserats yiteriigare en höjning av avgifter med ca 85 % eller en fördubbling av insatser. Detta exempel påvisar den stora ekonomiska otrygghet som kan drabba köpare av bostadsrätt Orsakerna är flera. Den ekonomiska planens rättsverkan är oklar. Enligl gällande lag accepierasatt den som utför granskningen också är knuten till det byggnadsföretag som bildar förening och utarbetar den ekonomiska planen.

1. Anser statsrådet atl den beskrivna situationen för bostadsrättsinnehavare överensstämmer med regeringens allmänna syn på konsumenternas ställning vid köp av bostadsrätter?

2. Är statsrådet beredd atl genom t. ex. tilläggsdirektiv till den nyligen

tillsatta bostadsrUllSutrcdningcn initiera förslag till iindringar i bostadsrättslagen i syfte all stärka bostadsrlittsförviirvares rättsliga stiillning?

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 12.46.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/ Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:89 Måndagen den 26 februari

Riksdagens protokoll 1978/79:89