Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:86

Onsdagen den 14 februari

Kl. 10.00

§ 1 Justerades protokollet för den 6 innevarande månad.

§ 2 Meddelande om preliminär ärendeplan

TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har i dag utdelats en preliminär ärendeplan för behandling i kammaren av ulskotisbeiänkanden under tiden den 28 februari-<Jen 19 april 1979.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Moiioner

1978/79:2172 lill näringsulskoltet

1978/79:2173-2185 lill juslilieulskollel

§ 4 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:144 och 145

§ 5 Föredrogs

Konstilutionsulskollets betänkanden

1978/79:18 med förslag lill ändring av tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen om dels justering av kammarprotokoll, dels molionsrält med anledning av viss skrivelse från regeringen

1978/79:19 med anledning av riksdagens förvaltningssiyrelses förslag lill arvodessiadga för riksdagen och dess organ m. m.

Justitieuiskollets belänkande

1978/79:17 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget 11 lill statsbudgeten för budgeiårei 1978/79

Försvarsutskottets belänkande

1978/79:11 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt avser bered-skapsbudgel för lolalförsvarei

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

§ 6 Delpension för egenföretagare m. m.

Föredrogs socialförsäkringsulskollets belänkande 1978/79:14 med anledning av proposilionen 1978/79:69 om delpension för egenföretagare m. m. jämie moiioner

I proposilionen 1978/79:69 (socialdepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen all anla de i proposilionen framlagda förslagen lill

1. lag om delpensionsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Beträffande proposiiionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "1 proposilionen föresläs alt den för arbetstagare lagstadgade försäkringen fördelpension mellan 60 och 65 års ålder fr. o. m.den 1 januari 1980 skall gälla även för egna föreiagare som minskar sitt förvärvsarbete med hälften. Delta innebär atl bl. a. småföretagare,jordbrukare och fiskare kommeratl omfattas av hela systemet med röriig pensionsålder, som infördes den 1 juli 1976 och som i övrigt består av förtidspension och förtida eller uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension. 1 propositionen föreslås vidare vissa förbättringar och justeringar i gällande delpensionsregler för anslällda.

För alt trygga den nuvarande delpensionsförsäkringens finansiering föresläs en höjning av avgiftsuttaget hos arbelsgi varna frän 0,25 lill 0,50 ?/> av avgiftsunderiaget fr. o. m. är 1980. De egna företagarnas delpensionsförsäkring avses bli bekostad med en egenavgifi, som skall motsvara den arbetsgivaravgift som eriäggs för anslällda."

I della sammanhang hade behandlats dels de med anledning av proposilionen väckta molionerna 1978/79:183 av Sven Aspling m.fl, (s), vari hemställts atl riksdagen skulle

a) besluta all anslutning av egenföretagare och uppdragstagare till delpensionsförsäkringen endasi kunde ske för den som var ansluten lill ATP-syslemel samt all den som f n, var undantagen från ATP-syslemel skulle före den I januari 1980 kunna åierkalla undaniagandet ulan hinder av alt detla inte hade gälll i minst fem år.

b) besluta-vid bifall lillyrkandel undera-om de övergångsbestämmelser som förordats i molionen,

c) besluta alt egenförelagares och uppdragstagares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetsiidsminskningen skulle beräknas med ledning av de pensionspoäng som kan tillgodoräknas för de närmaste fem åren före arbetsiidsminskningen,

d) besluta alt avgifter frän egenföretagare och uppdragstagare skulle tillgo-
doföras en särskild fond, frän vilken utbetalningar av delpension jämte

Nr 86

administrativa kosinader skulle ske.

e) besluta atl som sin mening ge regeringen lill känna vad i molionen Onsdagen den
anförts om uppföljning av utvidgningen av delpensionsförsäkringen, j februari 1979

1978/79:184 av Per-Eric Ringaby m, fl,, (m) vari hemslällls all riksdagen beslutade ätt

1. bifalla propositionen i vad avsåg utvidgningen av personkretsen lill all omfatta egenföretagare samt förbättringarna och justeringarna i gällande delpensionsregler för anställda,

2. hos regeringen begära en skyndsam översyn av delpensioneringen i enlighel med vad i molionen anförts,

3. avgiftsuttaget tills vidare skulle förbli oförändrat vid 0,25 % av avgiftsunderlaget,

4. egenavgiften för förelagarnas delpensionering tills vidare skulle utgöra 0,25 %,

5. underskottet i delpensionsfonden lills vidare, som nu, skulle finansieras med skatlemedel.

Delpension för egenföretagare //?. /??.

dels de under allmänna moiionsliden vid 1978/79 års riksmöle vackla molionerna

1978/79:213 av Gunnar Biörck i Värmdö(m), vari hemslällls all riksdagen begärde att regeringen lät utreda vilka åtgärder - skallemässiga eller andra -som skulle krävas för atl stimulera personer i pensionsåldern atl i ökad omfattning forlsälla yrkesarbete även efter uppnådd pensionsålder, och

1978/79:1234 av Doris Håvik m.fl. (s), vari hemställls all riksdagen beslutade om sådant tillägg i 6 § förslaget lill lag om delpensionsförsäkring alt med förvärvsarbete som anställd jämställdes fackliga och politiska förtroendeuppdrag som arbetstagare utförde under tid, dä han åtnjöt ledighet under ordinarie arbetstid och fick vidkännas inkomslavdrag.

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1. beträffande förnyal uppdrag ål riksförsäkringsverkel alt följa utvecklingen av delpensionsförsäkringen avslå molionen 1978/79:183, yrkandet e,

2. beträffande delpension vid undantagande frän ATP avslå molionen 1978/79:183, yrkandena a och b,

3. beträffande beräkning av pensionsunderlag för egenföretagare m. fl. avslå motionen 1978/79:183, yrkandel c,

4. beiräffande villkoren för delpension för vissa uppdragstagare avslå motionen 1978/79:12.34,

5. beträffande särskilt premiekollektiv för egenföretagare m. fl. avslå motionen 1978/79:183, yrkandel d.

6. beträffande avgiftsuttag och en översyn av delpensioneringen avslå motionen 1978/79:184, yrkandena 2-5.

7. beträffande åtgärder för att stimulera lill förvärvsarbete efter pensionsåldern avslå motionen 1978/79:213,

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

8. med bifall lill propositionen 1978/79:69 och med anledning av molionen 1978/79:184, yrkandet 1. anta de i proposilionen framlagda förslagen lill

a. lag om delpensionsförsäkring med den ändring däri all 13 § skulle
erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande redaktionell ändring av
lagtexten,

b. lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

c. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

d. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

e. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Reservationer hade avgivits

1. beiräffande förnyal uppdrag ål riksförsäkringsverkel atl följa utveck
lingen av delpensionsförsäkringen av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris
Hävik. Eric Marcusson. Börie Nilsson. Lars-Åke Larsson,och SligGuslafsson
(samlliga s) som anseu all ulskollel under I bort hemställa

atl riksdagen med bifall till molionen 1978/79:183. yrkandel e, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. beiräffande delpension vid undanlagande frän ATP av Sven Aspling,
Helge Karisson. Doris Håvik. Eric Marcusson, Börie Nilsson, Lars-Åke
Larsson och Stig Guslafsson (samlliga s) som ansett all ulskollel under 2 bort
hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:183, yrkandena a och b, gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

3. beiräffande beräkning av pensionsunderiag för egenföretagare av Sven
Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börie Nilsson, Lars-
Åke Larsson och Stig Guslafsson (samlliga s) som ansett alt utskottet under 3
bort hemställa

alt riksdagen med anledning av molionen 1978/79:183, yrkandet c, gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl,

4. beträffande villkoren för delpension för vissa uppdragsgivare av Sven
Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik. Eric Marcusson, Börie Nilsson, Lars-
Åke Larsson och Stig Gustafsson (samtliga s)som ansett all utskottet under 4
bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1234 gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört.

5. beiräffande särskilt premiekollekliv för egenföretagare av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börie Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Guslafsson (samlliga s) som anseit att utskottet under 5 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:183. yrkandet d, gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

6. beträffande avgiftsullag och en översyn av delpensioneringen av Per- Nr 86

Eric Ringaby (m)och Allan Åkerlind (m)som ansett alt ulskollel under 6 bort Onsdagen den

hemställa 14 februari 1979

all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:184, yrkandena 2-5, gav

regeringen till känna vad reservanterna anfört. Delpension för

egcnJÖretagare

m. m.

7. beiräffande ålgärder för alt stimulera lill förvärvsarbele efter pensions
åldern av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m) som ansett all
ulskollel under 7 bort hemsiälla

all riksdagen med bifall till molionen 1978/79:213 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

SVEN ASPLING (s):

Herr lalman! Den proposilion vi nu behandlar om delpension för egenföretagare bygger lill slor del på del förslag riksförsäkringsverket lade fram i december 1977.

Det finns hos egenföretagare självfallet behov av och önskemål om en nedtrappning av arbetstiden lika väl som på arbetstagarsidan. Del var därför naturligt all frågan om de egna förelagarnas anslutning till delpensionssys-lemei skulle prövas av riksförsäkringsverket i samband med del uppdrag som verkei fick av den socialdemokratiska regeringen all följa upp delpensionsreformen.

Så har också skett, och i propositionen föreslås atl den för arbetstagare lagstadgade försäkringen för delpension mellan 60 och 65 är fr. o. m. den I januari 1980 skall omfatta även egenföretagare. Vi tillstyrker därför syftei i proposilionen.

Jag vill i del här sammanhanget erinra om atl i den proposilion som låg till grund för delpensionsreformen och som behandlades av riksdagen våren 1975 hade vi föreslagit atl frågan om rält lill delpension skulle lösas lagstiftningsvägen och inle förhandlingsvägen, som pensionsålderskom-mitién föreslagit.

Vi fann det naluriigl all samhällel genom lagstiftning skulle svara för lösningen av pensionsfrågan och atl arbetsmarknadens parter skulle la ansvar för alt få fram erforderliga deltidsarbeten.

Delpensioneringen bygger pä tanken atl man genom en särskild pension från socialförsäkringen skall göra del ekonomiskl möjligl atl inför ålderspensioneringen trappa ned sill förvärvsarbete. Härigenom skapas en mjukare övergång frän arbete lill pension.

Deltidspensionen har blivit en uppskattad och viklig social reform. Reformen infördes den 1 juni 1976 i samband med andra omfallande pensionsreformer, bl. a. sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år och den vidgade rörliga pensionsåldern. Hittills har reformen kommit alt utnyttjas av över 50 000 personer.

Reformen hade sin grund i önskemål från fackligt håll, önskemål som i sin
lur grundades på de aktiva arbetstagarnas solidarilei med äldre arbetskam
rater. Lål mig gärna lillägga all LO:s konkrela förslag var av grundläggande 93

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension for egenföretagare m. //?.

belydelse för reformens ulformning. Del förtjänar påpekas att delpensioneringen är en aktiv social reform även pä så säll, all den påverkar arbetsgivare att anpassa arbetsförhållandena efter de äldre arbetslagarnas synpunkter och behov.

Jag har många gånger påpekat all delpensionen härigenom inte bara aren viklig social reform ulan också en viklig arbeislivsreform, som i hög grad ansluter sig lill den fackliga och poliliska arbetarrörelsens strävanden all förnya arbetslivet

En grundtanke vid reformens genomförande var atl villkoren för rätt till delpension skulle utformas så enkelt som möjligt men samtidigt bygga på fastställda och kontrollerbara uppgifter och dala. Del skedde främst genom atl reglerna knöls an lill förhållanden om den försäkrade som redan fanns registrerade hos försäkringskassorna. Därulöver användes regler som var välbekanta för arbetstagarna, bl. a. anknytningen lill arbetslöshetsförsäkringens regelsystem.

Det skall inte döljas all en naluriig tveksamhet anmäler sig inför ett förslag där en försäkring, som bygger på kontrollerad arbetstid och avtalad lön, nu skall utvidgas lill all avse personer för vilka arbetstiden inle kan mätas och inkomslerna utgörs av deklarerade nettoinkomster av bl. a. rörelse, Della har också kommil lill uttryck i elt flertal remissyttranden. Riksförsäkringsverket har ocksä understrukit att en anslutning av föreiagare och uppdragstagare endast är möjlig, om den sker med slor försiktighet Riksförsäkringsverkel förulskickaratl betydande lillämpningssvärigheter kommeratl uppstå även vid den lösning verket förordar. Man framhåller vidare, och det är verkligen värt atl observera, all en anslutning av egenföretagare och uppdragstagare endast kan förordas, om den sker i enlighel med den skisserade lösning som framlagts i verkels rapport.

Man skulle kunna lycka att departementschefen mol denna bakgrund borde ha varit myckel angelägen alt inte avvika från riksförsäkringsverkels förslag på punkier där jusl uppföljningen och kontrollmöjligheterna är av stor betydelse för den försiktiga uibyggnad av försäkringen som verkei så slarki förordat.

Nu sker emellertid sådana avvikelser, och motiveringarna för ändringarna är minst sagt vaga och ofullständigt redovisade. Jag har en känsla av au del till viss del är politiska och opinionsmässiga skäl som varit vägledande, när man frångått riksförsäkringsverkels förslag. Jag har i vart fall svårt att finna sakliga motiv för ändringarna.

Riksförsäkringsverkel föreslog i sin rapport alt personer som stått och slår ulanför ATP-syslemet inie skall omfattas av delpensioneringen. Del fanns goda motiv för detla. Del är av grundläggande belydelse all socialförsäkringen så långl som möjligl ulgör elt heltäckande system. För atl delta mål skall kunna näs krävs förståelse för all alla samhällsmedborgare aktivt bidrar till utbyggnaden av systemet Det krävs med andra ord solidaritet Det mäste bl. a. komma lill uttryck i sädana fall där en medborgare inle själv får del av en förmän till vars finansiering han bidrar. För egenföretagare har emellertid getts frihet all stå ulanför ATP och försäkring för sjukpenning. Nu har denna

möjlighel kommil all ulnylljas i alll mindre ulslräckning - insikten om den trygghet försäkringen erbjuder har blivit allt mer uppenbar för dem som av olika anledningar en gång ställl sig utanför. Det är väl inle för myckel sagl atl en hel del på sin tid lät sig missledas av en minst sagt oansvarig propaganda. F. n. ärdet omkring 30 000 som anmält undanlag frän ATP och sjukpenning. Som elt senkommet - men icke desto mindre välkommet - uttryck för förståelse av nödvändigheten av solidaritet i det här sammanhanget har de borgerliga partierna nu enhälligl med socialdemokralerna i pensionskommittén föreslagit all möjlighelen lill undantagande skall avskaffas.

Det bör också påpekas all riksdagen så sent som för två år sedan beslöt alt företagare som står utanför ATP inle skall tillhöra arbetsskadeförsäkringen. Mol denna bakgrund är förslaget i propositionen i hög grad förvånande, nämligen atl personer som ställ och står utanför ATP nu skall omfattas av delpen.sioneringen.

Den här frågan har f ö. flera sidor. Den enda kontrollen inom försäkringen av den försäkrades inkomst efter nedlrappningen lill deltidsarbete utgörs av den hos kassan registrerade sjukpenninggrundande inkomsten.

Som kontrollinstrument är denna inkomst av belydelse, eftersom man kan utgå från alt den försäkrade har inlresse av att få tillräcklig kompensation för inkomstbortfallet under sjukdom.

För arbetstagare sker som bekant en betryggande kontroll genom atl inkomsten före och efter arbetsiidsminskningen beräknas pä grundval av den sjukpenninggrundande inkomsten. Närdet gäller egenföretagare visar såväl den föreslagna lagtexten som molivskrivningarna till denna på de svårigheler som föreligger atl ge en molsvarande klar och tillämplig regel för inkomstens beräkning efter arbetsiidsminskningen. Frågan om hur man skall kunna kontrollera inkomsten för dem som ställt sig ulanför ATP-sysiemel och följaktligen även sjukförsäkringen är med andra ord inle löst Vi föreslär därför all endasi den som är ansluten till ATP-syslemet skall vara försäkrad för delpension. Den som i dag står ulanför ATP-syslemel skall före den I januari 1980 ha möjlighel au återkalla undantagandet. Den som inte tidigare har omfattats av ATP och som efter återkallande av undanlaget inle kan erhålla de tre poängär som krävs för rält lill ålderspension från ATP bör dock övergängsvisförält till delpension. Jag yrkar därför bifall lill reservalionen 2 i ulskoltsbeiänkandel.

Riksförsäkringsverkel hade föreslagit att inkomsten före arbelsminsk-ningen skulle bedömas med utgångspunkt i genomsnittlig ATP-grundande inkomst under de fem åren närmast före övergången lill deltidsarbete. Nu föresläs i proposilionen all denna period skall vara tre är. Del sker ulan prakliskl taget någon molivering. Det förs en del refererande resonemang med anledning av olika remissinstansers uttalanden, varpå socialministern bara kort och gott säger all han kommil fram lill all del bör vara tre år- punkt och slut Del finns mycket au säga om della. Lål mig endasi konslaiera alt här lämnar man åierigen den linje om en försiktig utbyggnad som riksförsäkringsverkel förordat. Vid en sä kort lid är del uppenbart atl den enskilde själv kan komma all påverka sin delpensionerings sioriek. Riksförsäkringsverkels

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. in.

Nr 86 förslag var välgrundal och genomtänkt Jag kan inle inse all proposiiionens

Onsdneen den förslag är det Jag yrkar därför bifall lill reservalionen 3.

14 febru'iri 1979 Jagskall i detla sammanhang inle gä närmare in på finansieringsfrågan. Pä

_____________ den punkien har herr Romanus och jag tidigare haft en diskussion här i

Delnetision lör kammaren. Men nog finns det anledning slå fast alt riksförsäkringsverkel pä

egenföretagare /??. /??.

ell tidigt stadium till den borgeriiga ireparliregeringen anmälde behovei av en avgiftshöjning för den fortsatta finansieringen av delpensionsförsäkringen. Redan i december 1977 påpekades i verkels rapport att ett betydande underskott skulle uppkomma vid 1978 års slut. Nu redovisas i proposilionen att underskottet i slutet av förra årel uppgick lill 120 milj. kr. och au del kan beräknas stiga lill en halv miljard kronor vid utgången av år 1979.

Man hade anmält alt en proposition i avgiftsfrågorna skulle komma under våren 1978. Den kom aldrig. Dröjsmålet med den erforderiiga avgiftshöjningen har varit synnerligen oroväckande - ell av de många exemplen på den handlingsföriamning vi upplevt sedan borgerligheten övertog regeringsansvaret här i landet. Konsekvenserna av detla kommer atl följa oss under åtskilliga år även dä det gäller delpensionsreformen. När väl moderaterna var ule ur kanslihuset fick uppenbart folkpartiregeringen lov alt la sig samman och föreslå en höjning. Del fick lov atl bli en höjning lill 0,50 96 istället förde 0,45 % som riksförsäkringsverkel föreslagit Jag noterar på plussidan all del fanns så myckel kurage atl en nödvändig åtgärd kom lill stånd - dock lyvärr alllför senl. Del skulle naturiigtvis vara frestande all ägna moderalernas reservation i avgiftsfrågan en smula uppmärksamhet, men liden medger del inle. Jag ulgår från alt socialminislern finner anledning all någol kommen-lera del minsl sagl kuriösa förslag som del lidigare medregerande partiet lagl fram. Som bekant gär det ut pä all ingen avgiftshöjning alls skall ske. Delpensionsreformen skall finansieras med skatlemedel, och då vi vel hur det står till med stalsfinanser och budgetunderskott måste vi dra den slulsalsen atl man på moderathäll i allt slörre ulsträckning lycks föriita sig på sedelpressarna i Tumba.

Får jag, herr lalman, i deua sammanhang slälla en direkl fråga till herr Romanus. I förteckningen över väntade proposilioner finns under socialdepartementets rubrik en proposilion anmäld om Ändrade regler för socialförsäkringsavgifter, m. m. Del måste, vad jag kan förstå, bl. a. gälla ATP-avgifierna för näsla femårsperiod - en proposition vi länge vänlal på. Riksförsäkringsverkel anmälde behovei av en höjning av avgifterna redan 1977. Nu har den aviserade proposilionen i förteckningen fått ett parentes-tecken efter rubriken inom vilkel man återfinner förkortningen "ev.". Min fråga ärdärför kort och gott följande: Kan vi utgå från all proposilionen ligger på riksdagens bord den 30 mars?

Jag ställer frågan för alt del skall bli klarlagt atl vi inte hamnar i samma
situation dä det gäller denna mycket vikliga avgiftsfråga som fallet var
beiräffande avgifterna lill delpensionsreformen. Jag ulgår frän au regeringen
är beredd alt ta del fulla ekonomiska ansvaret för alt trygga delpensionssys-
temei för framliden.
96 Socialminislern understryker i propositionen, i likhet med flera remissin-

stanser, angelägenheten av alt riksförsäkringsverket noga följer utvecklingen av pensionskostnaderna för de olika grupperna försäkrade. TCO har i sitt remissyttrande framhållit att man anser kontrollsvårigheierna vara så stora att egenföretagarna från rättvisesynpunkt måste utgöra ett eget premiekollektiv, om de skall omfattas av delpensionslagen. Det saknas f n. möjligheter all bedöma erforderligt avgiftsuttag för egenförelagarnas delpensionering. Med hänsyn till osäkerheten om utfallet av försäkringen när det gäller de nytillkomna grupperna anser vi alt rättvisesynpunkter talar för att arbetsgivaravgifter och egenavgifter förs till skilda fonder. Man får därmed bättre möjligheter all följa utvecklingen av delpensionsförsäkringen. Vissa administrativa invändningar anförs mol en sådan uppdelning av fonderna, men problemen är inte slörre än att de kan lösas. Jag yrkar därför bifall lill reservalionen 5.

Genom del föreliggande förslagel får nya kategorier förvärvsarbetande möjlighel lill delpension samtidigt som en hell ny lag om delpensionsförsäkring införs. Vi anser del angeläget att riksförsäkringsverket omgående får i uppdrag alt följa utvecklingen för de nya kategorierna inom försäkringen. Som elt led i verkets uppdrag bör ingå fortlöpande samråd med företrädare för egenförelagarnas och lantbrukarnas organisationer För fall där t ex. försäkringskassans uppgifter och deklaralionsmaterial inle ger tillräcklig ledning för bedömning av den försäkrades arbetsförhållanden bör verkei utfärda anvisningar om samråd på del lokala planet mellan försäkringskassorna och de nämnda organisationerna. Vidare bör verket - på samma sätt som skett när det gäller arbetstagarna - redovisa en översyn i rapportform beiräffande de nya kategorierna inom försäkringen. Delta bör ske senast etl par år efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Detla krav har avvisats av den borgerliga majoriteten i utskollet under hänvisning lill atl verket redan har uppdraget alt följa delpensionsförsäkringens utveckling. Denna fräga är utan Ivivel så viktig atl riksdagen direkl bör ge lill känna sin mening om viklen av den uppföljning och redovisning som vi förordat. Jag yrkar därför bifall lill reservalionen 1.

Vad slutligen gäller reservalionen 4, kommer fru Håvik alt närmare belysa den viktiga fräga vi här tagit upp. Lät mig endast lillägga aU departementschefen här återigen har frångått riksförsäkringsverkets från mänga synpunkler välmotiverade förslag och i en handvändning förvandlat en arbetstagare som är ledig under ordinarie arbeistid för atl utföra fackliga eller poliliska förtroendeuppdrag till i stort setl en egenföretagare. Vi tycker alt det är orimligt.

Herr talman! När den socialdemokratiska regeringen våren 1975 förelade riksdagen förslag om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder sä utgjorde delpensionsreformen någonling hell nytt inom vårt socialförsäkringssystem. Man kan gott säga att reformen var unik, och den har också tilldragit sig uppmärksamhet på skilda håll i väriden. Förutsättningen för genomförandel var en betydande grad av ansvar hos arbetstagare, arbetsgivare och fackliga organisationer. Från fackligl håll kom detta lill uttryck genom förklaringen atl man för rätten lill delpension var beredd atl underkasta sig all önskvärd

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

7 Riksdagens pioiokoll 1978/79:83-88

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. //?.

kontroll av arbetstid och arbetsförtjänst.

Som jag redan betonat finns det goda skäl for all reformen nu byggs ul för atl även omfatta egenföretagarna. Denna utbyggnad är emellertid inle komplikationsfri, vilkel framgår av såväl riksförsäkringsverkets förslag och remissyttrandena som av proposiiionens innehåll i vad gäller både lagtext och specialmoliveringen till lagtexten. Förhållandena är i väsentliga avseenden olika för arbetstagare och egenföretagare dä det gäller att utforma ell fast regelsystem.

Vi har understrukit viklen av att reglerna också för de nya kategorierna försäkrade utformas i den anda av måttfullhet, ansvar och försiktighet som präglade den år 1976 genomförda reformen. Vi har i våra reservationer på väsentliga punkter föreslagit sådana ändringar och kompletteringar som är av slor betydelse för atl den utvidgade delpensionsreformen skall fungera både rättvist och lillfredsslällande.

Med det anförda, herr lalman, ber jag fä yrka bifall till samlliga socialdemokratiska reservationer vid socialförsäkringsutskoltets belänkande.

PER-ERIC RINGABY (m):

Herr talman! När vi för denna debatt skall vi ha i minnet det stora underskottet i statsbudgeten. Del är så stort atl vi faktiskt skulle behöva dra in hela socialdepartementets verksamhel innefattande folkpensioner, barnbidrag, föräldraförsäkring, undervisningssjukhus, nykterhetsvård, handikappstöd osv. Ja, vi skulle behöva dra in hela den sociala seklorn i värt land för alt få balans mellan ulgifter och inkomster i statsbudgeten. Det ger en föreställning om slorieken av budgetunderskottet.

Delta skrämmer mig, herr lalman, och sedan får ekonomer säga vad de vill om alt det finns lillgångar ulanför statsbudgeten i värt land. Socialdepartementet är det dyraste departementet i Sverige, och del mest kostsamma i hela socialdepartementet är pensionerna.

I dag gäller debatten den senasie pensionsreformen, den s. k. delpensionen. Delpensionen infördes den 1 juli 1976 och blev myckel snabbi populär. Och del är, herr talman, inte underiigt att den blev del. All fä övergå från heltidsarbete lill deltidsarbete ulan inkomstminskning är ju en oerhörd fördel, som det inte finns motsvarighet till någon annanstans i världen. Men denna reform kostar pengar, sä myckel atl man räknar med atl del vid årsskiftet kommer alt fattas 500 milj. kr. i dess finansiering.

Den uibyggnad som vi diskuterar i dag, genom vilken egenföretagare och uppdragstagare skall få del av pensionsförmånerna, skulle vara enbart glädjande, om det inte funnes orosmoln vid horisonten. Alll fler ekonomer böriar ängslas över våra möjligheler au infria pensionsulfäslelserna i framliden.

Ell i stort setl oförändrat anlal förvärvsarbetande skall försöka etl snabbi växande anlal pensionärer. Det finns beräkningar som visar au bruiionaiionalprodukten måste öka 25 96 på tio år, medan konsumtionen - eller löneutrymmet, om man så vill - skall minska med 10 96 på samma tio år, för

alt vi skall kunna klara våra pensionsutfästelser. Pensionskostnaderna får inle bli en börda för de förvärvsarbetande. Våra utfästelser till pensionärerna måste till varje pris klaras, men de måsle klaras på eU sådant sätt att del inte uppstår friktioner mellan unga förvärvsarbetande och de äldre.

Produktionen som skall betala pensionerna måsle fungera till 100 96, om vi skall klara den här notan. Det hoppas jag vi är hell överens om allihop. Därför får vi inte höja arbetsgivaravgiften lill delpensionen, som föreslås i propositionen 69 och av majoriteten i socialförsäkringsutskoltei.

Vi har redan höjt socialförsäkringsavgifter med över 1 96,och nu skall det alltså bli 0,25 96 till. Och snart kommer ATP-avgifterna för åren 1980-1984 att behöva höjas, som jag förmodar ganska kraftigt, för alt ATP skall klaras.

Vi var 1975 eniga om att finansiera delpensionen med en arbetsgivaravgift på 0,25 96 av lönesumman, men mycket harju hänl sedan dess. 1974, 1975 och 1976 knäckte vi närapå ryggen på näringslivet med för stora lönehöjningar och stora arbetsgivaravgiftshöjningar ovanpå dessa lönehöjningar. Trepartiregeringen lyckades driva lillbaka trenden, med ganska hyggligl resultat för ekonomin som följd. Vi förbättrar inte, Sven Aspling, statsfinansernas dåliga läge med ökade skatter och ökade arbetsgivaravgifter, ulan del mäste lill en ökad produktion och del måste till sparsamhet för alt vi skall klara den saken. Den ökade produktionen fär vi inle med ökade arbetsgivaravgifter.

Därför föreslär vi moderater i reservationen 6 oförändrad avgift med 0,25 96, men självfallet utökad till att gälla även egenföretagarna, som nu skall få del av delpensionen. Vi behöver också en översyn av hela försäkringens regelsystem och en översyn av finansieringsmöjligheterna.

Man kan också fråga om över huvud tagel de som bäst behöver delpension får sådan pension. Mycket tyder på att delpensionen ökar mest i de lättare ijänsiemannajobben, medan de som har de verkligt tunga jobben inle har samma möjlighet att få delpension. Det kanske man också behöver titta på.

Vi ser del som elt direkt hot mot pensionssystemet att i dag höja avgifterna. Har man ingenling lärt av den trista vandringen uppför avgiftssiegen som inleddes i börian av 1970-lalet på Haga och som fört så mycket bekymmer med sig?

En förutsättning för atl balansera ökade delpensionskostnader vore all stimulera det uppskjutna pensionsultaget Den lagfästa rätten atl vänta till 70 års ålder med att ta ut sin pension har blivit en chimär. Inte minst staten och kommunerna som arbetsgivare är stenhårda härvidlag. En tjänsteman har praktiskt laget ingen möjlighel atl sitta kvar nägra är efter uppnådd pensionsålder.

Vi harju, ärade kammarledamöter, bl. a. två mycket prominenta socialdemokratiska ledamöter, vår högt värderade lalman Henry Allard och gamle finansministern Gunnar Sträng, som verkligen har bevisat all man kan göra stora samhällsinsatser efter uppnådda 65 år. Tänk om förvaltningskontoret eller nägon annan hade sagt: Nu för ni inte fortsätta alt arbeta, för nu har ni fyllt 65 åri

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare

/??. /77.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension for egenföretagare m. m.

100

Olika utredningar sysslar med frågorna om pensionärernas rätt alt arbeta yiteriigare några år efter 65-årsslreckel, men del händer ju ingenling på del området. Måsle del lill så drastiska saker för att någonting skall ske på det här området som vad som nyligen hände, när en pensionerad statstjänsteman vägrade alt lämna sitt arbete? Del är många som lalar om detla nu; Björn Molin ägnade en slor del av sitt anförande i den allmänpolitiska debatten äl jusl de äldres möjligheter atl få arbeta efter uppnådd pensionsålder.

Dessa frågor lar vi upp i reservationen 7, och jag yrkar bifall till den.

Sedan, herr talman, bara några ord om socialdemokraternas reservation nr 2. I den reservalionen fortsätter socialdemokraterna atl förfölja - jag säger faktiskt sä, Sven Aspling - de egenföretagare som lämnade ATP-syslemel på grund av att de hade små inkomster och inte orkade betala ATP-avgifterna, vilkel de ju måste göra själva.

Nu är del två olika system här: ATP är ett system, som icke har elt enda dugg med delpensionen att göra, utan som finansieras med sin avgift. Delpensionen äretl annat försäkringssystem, som finansieras med sin avgift. Jag kan inte, Sven Aspling, ur propositionen eller ur betänkandet läsa ut alt de som trädde ur ATP skall slippa betala avgift När riksdagen har fattat detla beslut kommer, såvitt jag har kunnat finna, alla egenföretagare alt påföras en egenpensionsavgift, som de skall betala. Det vore ganska märkligt, Sven Aspling, om dessa egenföretagare, som pä skallsedeln kan se alt det står en rad om delpensionsavgift med 0,50 96, sedan skulle gå lill försäkringskassan för alt tala om delpension och man pä försäkringskassan då skulle säga: Nej, enligt socialdemokraterna fär ni inte tillhöra systemet - Men vi betalar ju avgift. - Ja, men ni får inte tillhöra systemet ändå, för ni har gått ur ATP. -Men ATP ärju en annan försäkring. Jag tillhör inle ATP och ställer inga krav på ATP, men jag betalar till delpensionsfdrsäkringen, och då må jag väl få vara med i den?

Det är faktiskt en ganska märklig inställning Sven Aspling företräder.

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till reservationerna 6 och 7 samt i övrigt lill ulskollets hemslällan.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! En arbetstagare måsle för atl fä räll lill delpension minska sin arbetstid med i genomsnitt minst fem timmar per vecka, dock inle mer än all arbetstiden efter minskningen uppgår till i genomsnitt minst 17 limmar per vecka under de närmast kommande åren. I regel medför detla alt den som fått delpension som arbetstagare arbetar i genomsnitt mellan 17 och 35 timmar i veckan. Med andra ord finns där en stor möjlighel till fiexibilitet för denna grupp.

När del gäller egenföretagare föreslår proposilionen atl dessa skall bli berättigade till delpension, om de minskar arbetstiden med i genomsnitt minsl hälften. Mot riksförsäkringsverkels genomtänkta och välmotiverade förslag all arbetstagare som har poliliska och/eller fackliga uppdrag vid bedömning av rätt till delpension skall bedömas som arbetstagare ställs nu propositionens förslag om alt de skall betraktas som egenföretagare.

Vi var några motionärer som bedömde det som helt orimligl alt en arbetstagare som är ledig under ordinarie arbetstid för au utföra fackliga eller poliliska förtroendeuppdrag skulle fö sin rätt lill delpension bedömd enligl reglerna för egenföretagare. Vi pekar i molionen på alt man i dessa situationer har stora möjligheter att mäta den tid som tagits i anspråk för uppdragen, på samma sätt som man kan mäta arbetstiden vid vanlig anslällning. Vi menar därför atl de personer del här är fråga om kommer atl få rätt lill delpension pä samma villkor som arbetstagare.

Anledningen till atl departementschefen gäll ifrån riksförsäkringsverkels förslag när del gäller dessa uppdragstagares ställning inom delpensionsförsäkringen är främsi de svårigheter som i allmänhet föreligger när det gäller atl fastställa den normala arbetstiden för dessa yrkesutövare. Så kan vara fallet beiräffande andra typer av uppdragstagare men absolut inte när det gäller de politiska och fackliga uppdragslagarna.

Jag har en alldeles bestämd känsla av att man, vilket parti man än tillhör i denna riksdag, får stora svårigheler atl förklara för en person som har varit anställd i hela sitt liv alt han den dag han skall begära delpension på samma grunder som sina arbetskamrater plötsligt får beskedet alt det inte går: Du kan inle trappa ner din arbetstid som dina kamrater beroende på atl du är egenföretagare. Hur skall man kunna förklara detla för en person i den situationen? Jag bedömer del här som en miss i propositionen. Vi har i ulskollel följt upp molionen med en reservation, där vi pekar på atl samma regler bör tillämpas för dessa personer som för övriga arbetstagare.

Dessulom har man i propositionen gjorl en sammanblandning av två regler - dels regler för arbetstagare, dels regler för egenföretagare. Då del är fråga om att minska arbetstiden gäller regler för egenföretagare. Regler för anslällda skall tillämpas för sådana uppdragstagare vilkas ersättning taxeras som inkomst av tjänst.

Jag tror alt utskottets ledamöter känt sig ganska vankelmodiga beträffande vilken inslällning de skulle ha i den här frågan. Jag tror de kände sig något överrumplade när molionen kom, och det uualande man gjort i utskottet kan tydligt vittna därom. Man skriver nämligen följande: "Enligt utskottets mening finns del inte skäl att nu frångå propositionens förslag på denna punkt Däremoi kan del finnas anledning för riksförsäkringsverket alt i den forlsatla uppföljningen av försäkringen särskilt beakta vilka konsekvenser de föreslagna reglerna fär för de grupper uppdragstagare som åsyftas i motionen och om del är påkallat lämna förslag till regeringen om ändrade bestämmelser."

Att man hyser oro och känner att det blir svårt alt förklara för partivänner och fackliga förtroendemän alt de plötsligt skall betraktas som egenföretagare efter kanske 40 års tjänst i etl företag är jag på det klara med. De här svårigheterna kommer atl uppstå. Om man vill visa att detta är en miss i proposilionen och atl medlemmar från samtliga partier hyser oro bör man vid voteringen siödja reservationen 4, för det här förslaget måste uppenbart ha varit en miss.

Jag skall sluta med elt litet exempel: Om en person med sin ordinarie

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare

m. 777.

101

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

arbetstid och sitt politiska eller fackliga uppdrag sammanlagt arbelar ungefär 50 limmar i veckan och skulle vilja trappa ner den ordinarie arbetstiden med 5 timmar i veckan, som hans kamrater kan göra, så är det omöjligt Han har inle rätt till delpension. Han måsle trappa ned arbetstiden med minsl hälften, alltså lill 25 limmar. Men denna person kanske också skulle vilja göra som många andra arbetskamrater, nämligen trappa ner arbetstiden lill 17 limmar i veckan, vilket arbetstagare har rält till. Del är klart all han kan göra del, men han får inle ersättning för tiden som ligger emellan 17 och 25 timmar. Delta mäste vara en orimlighet. Detta måsle vara en miss. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalionen 4.

102

ARNE MAGNUSSON (c):

Herr talman! Socialförsäkringsutskoltets betänkande nr 14, som vi nu diskuterar, gäller ju införandel av delpension även för egenföretagare. Låt mig få uttala mitt och mitt partis tillfredsställelse över att riksdagen i dag kan besluta om denna reform. Vi inom centern har arbetat för reformens genomförande under flera år och är naturiigtvis tillfredsställda när våra strävanden nu vinner anklang.

Centern vill inte bara slåss för att skapa trygghet utan vill också arbeta för alt rättvisa skapas mellan olika yrkesgrupper i del sociala reformarbetet I och med denna reforms genomförande kommer även egna föreiagare såsom jordbrukare, fiskare och andra mindre egenföretagare atl få samma rätt lill delpension som arbetstagare fick redan för några år sedan, dvs. möjlighel all mellan 60 och 65 års ålder trappa ner sill förvärvsarbele med hälften. Del är vår uppfattning alt sociala reformer, som hela folkhushållet betalar kostnaderna för, i rättvisans namn skall gälla för alla i samhället.

När man lyssnade på herr Asplings anförande i börian av debatten fick man intrycket atl del bara var socialdemokratins och herr Asplings förtjänst alt förslagel lill den reform som vi i dag är i färd att besluta om har lagts pä riksdagens bord. Om det hade varit så, herr Aspling, varför lade ni då inte fram delta reformförslag redan 1975, då vi gav arbetstagarna möjlighet lill delpension? Om så hade varit fallet skulle man, i varie fall i någon mån, ha kunnai tro på den deklaration som herr Aspling gjorde här från lalarslolen.

Vi cenierledamöter i utskottet tycker inle au vi har haft anledning alt pä någon punkt hysa annan mening än vad som i propositionen har föreslagits. Denna proposition har ju ursprungligen diskuterats och lill största delen tillkommit under trepartiregeringens lid, och vi hade naturiiglvis inte anledning att gå emot någon del av den, då vi på elt sä stort fält haft inflylande vid proposiiionens utformande.

Jag skall inle beröra de reservationer som är fogade lill utskoltsbelänkandet -det kommer Britta Bergström atl göra efter mig. Men jag kan inte underiåta atl till herr Aspling säga alt vad socialdemokralerna har au komma med är bara tvång, tvång, tvång. De kräver tvång atl tillhöra ATP om vi skall genomföra något slag av reformer - även i delta sammanhang, där den föreslagna reformen är hell fristående från ATP och inte har någonting med

ATP atl göra. Reformen finansieras genom egna avgifter och de sätts pä särskilt konto, men ändå menar herr Aspling atl höjden av rällvisa och frihet i samhällel är tvång, tvång, tvång atl tillhöra ATP.

Med della, herr lalman, vill jag bara yrka bifall lill socialförsäkringsutskoltets hemställan i dess helhet i betänkandet nr 14 och avslag på de lill belänkandel fogade reservationerna.

SVEN ASPLING (s) kort genmäle:

Herr talman! Det skulle vara mycket atl säga om herr Arne Magnussons anförande i de delar där han, som jag förstod, rikiade krilik mol mig. Jag skulle vilja rekommendera herr Magnusson atl gå tillbaka i tiden och siudera hur delpensionsreformen en gäng initierades, utreddes och beslöts. Det var en fräga som i hög grad aktualiserades av den fackliga rörelsen - hell naturiigt Förhållandena inom den delen av arbetslivet är sädana au en nedtrappning är i hög grad motiverad för atl få en mjukare övergång lill pensionsåldern.

När vi hade genomfört reformen fanns skäl att gå vidare efter de erfarenheter man skulle komma att vinna. Del deklarerade jag också efter det att vi fattat beslutet om delpensionens genomförande. Det är inle riktigt, lycker jag, att lägga upp en replik i denna fräga pä det säll som herr Magnusson gjorde. - Jag säger inte mera.

Herr Magnusson lalar om tvånget atl tillhöra ATP. Del skulle vara mycket atl säga också om det. Har någon reform, herr Magnusson, givit praktiskt tagel hela svenska folket slörre trygghet och självständighet än ATP?

Jag förslår, herr Magnusson, alt det här kan finnas bitar som mal litet besvärande i samvetet Vi har i minnet -jag riktar inte beskyllningar mot någon - hur man i kampanjen mot ATP pä sina håll gick ut med en oansvarig propaganda. Jag skulle kunna vittna om hur jag personligen har upplevat detla. Enskilda människor - bl. a. änkor - har vänt sig till mig i tron atl vederbörande familjeförsöriare tillhört ATP, och sedan hardel visal sig all så inte varit fallet

En allt större grupp av dem som har stått ulanför begär nu, herr Magnusson, atl undantaget skall upphöra. Jag har redan noterat - det är lillfredsslällande-alt pensionskommittén enhälligt föreslagit alt undantaget skall upphävas. Bakom det förslaget står även centerpartiet. Det innebär att man äntligen på elt rikligt och ansvarsfullt sätl dragit slutsatsen av erfarenheierna pä delta område.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension for egenföretagare m. m.

ARNE MAGNUSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill säga till herr Aspling att han ändå hade haft möjligheler all genomföra delpensionen i dess helhel redan 1975 och därmed från börian skapa rällvisa mellan olika grupper av människor i vårt land. Del var också vad jag sade i mill anförande. Det är beklagligt all herr Aspling försöker la åt sig äran av dagens reform, trols alt han inte gjorde något föratt genomföra den 1975.

Vad jag har reagerat mol är det tvång som socialdemokratin och herr Aspling har gjort sig lill tolk för, i och med alt man har krävt tillhörighet lill

103

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

ATP-syslemet för all få del av de förmåner som reformer helt skilda från ATP-syslemet erbjuder. Del är den friheten somjag hoppas och tror alt ' skall få även i värt land.

SVEN ASPLING (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill rekommendera herr Arne Magnusson alt ingående läsa riksförsäkringsverkets rapport. I den har man klart utrett och ingående redovisai varför man anser alt endast de som tillhör ATP skall fä del av delpensionen men all räll skall finnasatt upphäva undantagen. Del är viktigt, herr Magnusson, att observera alt etl ansvarigt ämbetsverk, som har utrett frågan, har kommit fram lill den ståndpunkten. Del är också en ståndpunkt som vi har förordat i en av våra reservationer, därför alt den ger regelsystemet stadga och rättvisa. Hela proposilionen är i sina delar etl uttryck för hur svår och komplicerad den här frågan är. Genom atl ha följt riksförsäkringsverkel på den här punkien skulle man ulan ivivel kunnai undvika de komplikationer som kommer att uppslå i fortsättningen. Det är, herr Magnusson, de sakliga skälen som vi har låtit väga tyngst när vi har lagil slällning i denna fråga.

Sedan vill jag, herr talman, ännu en gång för herr Magnusson peka på de fakla som gäller för delpensionen. Jag har redan sagl att vi, när vi väl var framme vid ett ställningstagande till den här reformen på grundval av pensionsålderskommitléns utredning och en omfatlande remissbehandling samt fann atl del var möjligl atl genomföra denna unika reform, kom fram lill att tiden var mogen för alt ta ytterligare elt steg.

Jag är inte, herr Magnusson, ule efter atl la ål mig någon ära. Jag har i mitt poliliska och sociala reformarbete haft målsällningen att försöka medverka lill en social reformpolitik som gagnar alla. Ibland måste man prioritera, men vår strävan har alltid varit alt skapa största möjliga trygghet för största möjliga anlal människor. Det, herr Magnusson, har också avsatt resultat i det här landel. Ibland har vi stått ensamma när det har gälll all kämpa för reformer, men märkligt nog har tiden alllid visat alt de frågor som vi har stridit för så småningom har fått alll slörre anslutning.

ARNE MAGNUSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Lål mig bara säga all vi ändå skall vara glada för atl riksdagens ledamöter har möjlighel alt fatta ett beslut efter eget ställningstagande och på grundval av den egna synen på hur en reform skall genomföras ulan att behöva vara helt bundna av olika myndigheters slällningslagande.

Jag vill till sist påminna herr Aspling om all del sociala reformarbete som har bedrivits i delta land har skett i största samförstånd mellan partierna - i alla fall när det gäller det parti som jag har äran att representera.

104

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! När vi diskuterar dessa frågor är socialdemokraterna alltid angelägna om all framhålla all delpensionen genomfördes av en socialdemokratisk regering. Det är alldeles riktigt atl del var en socialdemokratisk

regering som genomförde reformen, men ulan tvekan har folkpartiet spelat en viktig roll i sammanhanget Folkpartiet har varit föregångare och pådrivare. Del torde inle vara nägon överdrift atl konstatera della.

Vi hade en arbetsgrupp, där förre riksdagsmannen Mac Hamrin var ordförande, som under 1969 arbelade fram ett program med titeln Aktivitet och Irygghel för de äldre. Gruppen hade sysslat med många frågor som rörde åldrandet och de äldre i samhällel. Pensionsfrågan var en viklig del av detta program. Arbetsgruppen förordade etl pensionssystem, som grundar sig på valfrihel och anpassning lill den enskilda individen. Gruppen menade atl elt visst bestämt år då man skulle ta ut pension inte behövde vara fastslaget

En grundläggande tanke var alltså valfriheten, som skulle ta sig uttryck i deltidsarbete såsom nedtrappning innan en person hell slutar arbeta och gär i pension. Valfriheten skulle också kunna innebära deltidsarbete efter den lidpunkt som betraktas som den vanliga pensionsåldern. Arbetsgruppen föreslog att det framtida pensioneringssyslemets funktion och utseende skulle utredas.

Detla var alltså 1969. Följande år följdes arbeisgruppens förslag upp med motioner i riksdagen, vari folkpartiet begärde en ulredning för att få förslag dels om sänkt pensionsålder, dels också om rält för den enskilde atl inom vissa gränser själv välja lidpunkt för sin pensionering.

Sedan har folkpartiet under årens lopp återkommit med motioner i frågan, där båda dessa delar har varit med, nämligen sänkl pensionsålder och röriig pensionsålder. Avgörande för frågans lösning kan man säga blev Hagauppgörelsen 1974, alltså Haga I. I den uppgörelsen ingick en överenskommelse mellan folkpartiet och socialdemokralerna om att förslag skulle läggas fram om röriig pensionsålder. Dåvarande folkpartiledaren Gunnar Helén kunde därmed fullfölja en fråga som länge drivits av folkpartiet.

Fr. o. m.den Ijuli 1976 finns alltså möjlighet för arbetstagare alt trappa ned sitt arbete genom att ta delpension. Vi är alla överens om att del var en bra reform. Atl den var välkommen framgår av den redovisning av antalet uttagna delpensioner som finns i proposilionen.

Men reformen var inte fullständig. Den gav inle möjlighet för egenföretagare att ta delpension. Denna fråga får nu sin lösning med föreliggande proposition, och det är glädjande att folkpartiregeringen nu lägger fram detta förslag, etl förslag som dock var förberett inom trepartiregeringen.

Inom utskottet är vi överens om att även egenförelagare skall få den här möjlighelen. Men beträffande vissa av reglerna finns det olika meningar, och det framgår av de reservationer som fogals lill belänkandel.

Sven Aspling sade att departementschefen inte borde ha avvikit från riksförsäkringsverkets förslag, eftersom kontrollmöjligheterna blir sämre. Det är väldigt osäkert atl bedöma hur pass dåliga kontrollmöjligheterna är, och departementschefen pekar pä den uppföljning som riksförsäkringsverket gör. Utskoltsmajoriteten menar att det innebär en garanii för atl man kommer alt beakta de svårigheler som kan finnas och också göra förändringar, om det finns anledning till del.

Herr talman! Jag skall nu övergå lill alt kommentera de reservationer som

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

105

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension JÖr egenföretagare m. m.

106

finns fogade lill betänkandet, och jag böriar då med all yrka bifall lill utskottets skrivning i alla delar. Det innebär alltså avslag på de reservationer som avgivits.

Den försia reservationen handlar om del nya uppdrag som socialdemokraterna vill atl riksförsäkringsverket skall fä för att följa upp försäkringen -Sven Aspling var inne på detla lidigare. Utskollsmajoriteten anser atl del inle finns anledning alt ge ett sådanl nyll uppdrag, och riksförsäkringsverkel framhåller i den rapport som ligger till grund för propositionen all verket i enlighel med sitt uppdrag även fortsättningsvis avser alt följa delpensionsförsäkringens utveckling.

Som jag sade förut nämner departementschefen vikten av atl det sker en uppföljning. Han återkommer lill della i olika sammanhang i proposilionen. Uppdraget finns alltså, och utskottsmajoriteten räknar med all riksförsäkringsverket fullgör della ulan att det behöver uttalas på nyll.

Sedan lill reservalionen 2 och frågan om personer med undanlagande från ATP skall kunna få vara med i delpensionsförsäkringen. Socialdemokralerna vill inle acceptera delta och motiverar det pä flera säll i sin molion. Bl. a. lalar man om önskemålet att socialförsäkringssystemet bör vara heltäckande. Man talar också om alt socialförsäkringssystemet bygger pä solidaritet i samhället.

Önskemålet atl socialförsäkringssystemet så långl möjligt skall vara heltäckande instämmer väl alla i. Vi instämmer väl också i tankegångarna om solidaritet i samhällel. Men man kan fråga sig hur solidariteten kommer in i bilden när det blir fråga om att förvägra en grupp alt vara med i en försäkring endast därför atl gruppen i fräga står utanför en annan försäkring. Delpensionsförsäkringen är helt fristående från de andra socialförsäkringarna. Den är alltså helt fristående frän ATP, och den finansieras med avgifter som förs lill en speciell fond. Avsiklen är naturiiglvis, vilket också framgår av proposilionen, alt egenföretagarna skall betala avgifter lill delpensionsförsäkringen. Herr Aspling råkade också i sitt anförande lala om delpensionsförsäkringen som en särskild socialförsäkring. Men ändå lar man pä socialdemokratiskt håll för givet all det skulle finnas något samband mellan medlemskap i ATP och medlemskap i delpensionsförsäkringen. Del här resonemanget lyder på alt man är sä negativt inställd lill de personer som en gång i liden begärt utträde ur ATP att man inte vill atl de skall ha möjlighel au fä del av andra trygghetsanordningar. Jag vet alt vi återkommer lill denna fräga i etl senare sammanhang.

Utskoltsmajorileten anser - och det överensstämmer med förslaget i propositionen - alt del inte finns någon anledning atl från delpensionsför-säkringen utesluta dem som står ulanför ATP. Del är alldeles självklart att även dessa personer kan ha behov av delpension.

Reservationen 3 gäller del anlal år som skall utgöra underiag för beräkningen av egenförelagares inkomst före arbetsiidsminskningen. Riksförsäkringsverkel har föreslagit fem är, och i propositionen föreslås tre år. Reservanterna anser att tre år är en för kort period. Reservanierna menar att en så kort period gör del möjligl för den enskilde alt påverka pensionens

storlek. Vi skall emellertid hålla i minnet alt de flesla som här berörs är Nr 86 småföretagare, och dessa har sannolikt inte så stora möjligheter att påverka Onsdaeen den inkomsternaårfrånär. Till della kan man göra den reflexionen att del är svårt j februari 1979

alt bedöma vilken tidsperiod - tre år eller fem är-som kan vara lill fördel resp.

nackdel för den enskilde företagaren. Delpension Tor

Del finns alltså ingen anledning alt på denna punkt frångå propositionens egenföretagare förslag, men utskoltsmajorileten påpekar viklen av att man här noga följer utvecklingen.

Reservationen 4 gäller frågan om möjlighelen till delpension för anställda med omfallande fackliga och poliliska förtroendeuppdrag, som kräver atl de tar ledigt från arbeiet. Motionärerna vill alt sådana personer skall särbehandlasjämfört med andra personer som har inkomster av både anslällning och uppdrag. Enligl propositionens förslag skall personer med sådana blandade inkomsler behandlas som företagare. Men vad reservanierna vänder sig mot är alt den här gruppen vid delpensionering måste minska sin arbeistid lill minsl hälften. Det kan i della sammanhang påpekas att de allra flesla som hittills tagit delpension har minskal sin arbetstid lill jusl hälften. Den föreslagna särbehandlingen av denna grupp skulle kunna medföra svårigheler, framför alll när det gäller gränsdragningen lill andra grupper som har liknande uppdrag men beträffande vilka kontrollmöjligheterna är sämre än för de här akluella personerna.

Doris Håvik sade alt propositionen i det här avseendet innebär en sammanblandning av olika regler. Man tillämpar regler för föreiagare när man bedömer omfattningen av delpensionen, dvs. arbetstiden skall trappas ned med minst hälften. Men när det gäller att beräkna inkomsten använder man reglerna för anslällda. Och del senare måsle ju vara positivt.

Doris Hävik säger också alt utskottet måste ha blivit överrumplat av proposiiionens förslag i det här avseendet, att personer med förtroendeuppdrag av den här arten skulle behandlas som företagare. Ja, i varie fall förefaller en del av utskottets ledamöler att ha blivit överrumplade, nämligen de som har undertecknat molionen 1234. Där säger motionärerna nämligen alt denna grupp personer skulle få sitt pensionsunderlag bedömt pä grundval av de tre senaste årens pensionsgrundande inkomst och inle på del senaste årets, som gäller för anslällda. Del är en missuppfattning, och det framgår av reservalionen all man sedermera har insett detta. Vid uiskoltsbehandlingen pekade jag pä den del av specialmoliveringen där detla framkommer, och del gjorde också att ulskollel föreslog en viss justering i aktuell lagparagraf så au det hela skulle framgå lilet tydligare.

Som Doris Håvik sagl har ulskollsmajoriteien också i deUa sammanhang pekal pä den uppföljning som riksförsäkringsverket skall göra, där man mäste beakta konsekvenserna av dessa regler och om det behövs skall lämna förslag lill ändringar.

I den femte reservationen fullföljer socialdemokraterna tanken atl egen
företagarna skall utgöra ett särskilt premiekollekliv, dvs. atl egenförelagarnas
avgifter skall föras till en särskild fond, skild från den för arbetsgivarnas
avgifter. Riksförsäkringsverkel har diskuterat del förslagel men bedömt det 10

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

108

som orealistiskt ur administrativ synvinkel. Verkei pekar pä atl mänga förvärvsarbetande har sysselsättning både som anställda och som föreiagare och att många personer växlar mellan anställning och eget företagande under olika perioder av livet Deras pensionskostnader skulle då komma att belasta de båda fonderna, och man kan lält förstå atl detla skulle kunna medföra betydande krångel och svårigheter när det gäller atl fä fram de riktiga pensionerna.

Till sist, herr talman, vill jag säga några ord om de moderalreservalioner som är fogade lill ulskotlsbetänkandet

I den försia av de reservationerna, nr 6,går man emot avgiftshöjningen för delpensioneringen och vill ha en myckel ingående men också mycket snabb utredning beiräffande hur delpensioneringen nu fungerar. Atl bibehålla nuvarande avgift är inle möjligl - del har ordföranden i ulskollel lidigare framhållit. Och när det gäller den utredning som föreslås skulle det inle vara möjligt atl genomföra den så snabbi, med det omfatlande arbele som man menar all del skulle bli. Man kan i det sammanhanget också peka pä att riksförsäkringsverkel i den rapport som ligger lill grund för propositionen har lämnat en redovisning av hur delpensioneringen nu fungerar.

Den sista reservationen syftar till atl bereda människor bätire möjligheler att fortsätta att förvärvsarbeta efter pensionsåldern. Det är givetvis en posiliv tanke, och den stämmer väl överens med folkpartiets tankegångar i del avseendei, inle minst i fråga om rörlig pensionsålder. Den ulredning som motionärerna kräver i reservationen avvisas emellertid av utskottet med hänvisning lill det utredningsarbete som bedrivs dels i sysselsältningsulredningen, dels i samband med översynen av lagen om anställningsskydd - Per-Eric Ringaby talade f ö. själv om atl det pågår ulredningar i frågan. Del är enligt min mening inle sannolikt alt man skulle uppnå resultat snabbare genom atl tillsätta ytterligare en utredning.

Herr lalman! Jag ber atl få upprepa mitt yrkande om bifall lill utskottets hemställan i betänkandet och avslag på reservationerna.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Det är alldeles riktigt som Briita Bergström säger alt del har insmugit sig ett fel i motionen. Anledningen till del kan kanske vara alt specialmoiiveringarna i propositionen inte överensstämde med lagtexten, där man fick företa en ändring för alt komma till rätla med vad som egentligen menades med propositionens skrivning. Därmed bör delta vara förklarat

När del sedan gäller riksförsäkringsverkets inslällning till frågan om uppdrag har departementschefen i proposilionen pekal på följande:

"Riksförsäkringsverket anser att uppdrag bör kunna jämställas med anslällning även i fräga om delpension och finner delta möjligt om man använder sig av vissa schablonregler för beräkning av arbetstid, vilka bör utfärdas av verkei."

Vidare sägs: "Förslagel godtas i allmänhet av remissinstanserna." Jag vill lillägga att det här gäller de verkligt tunga remissinstanserna och att de har ställl sig bakom atl uppdragstagare skall jämställas med arbetstagare.

I riksförsäkringsverkets förslag har framhållits alt uppdrag mänga gånger har så nära anknytning till anslällning alt del inle bör bli några svårigheler vid bedömningarna i del här avseendei. Jag vill i sammanhanget hänvisa lill del som jag pekat på i motionen 1234 och som följts upp i reservalionen 4, nämligen att det inte bör bli några svårigheter alls i fråga om politiska eller fackliga uppdrag. Det som departementschefen i det avseendei föreslår i proposilionen är något egendomligt Han föreslär nämligen all uppdrag när det gäller arbetslidsminskning för räll lill delpension mol bakgrund av nuvarande ordning behandlas pä samma sätl som rörelse, jordbruk och annan fri yrkesutövning.

Jag tror att del skulle bli stora svårigheter all tala om för en person, som arbelal i en indusiri eller på etl kontor som anställd och haft fackligl eller politiskt uppdrag, alt han den dag han går i delpension skall jämställas med jordbrukare eller annan fri yrkesutövare. Varie politiker, oavsett partitillhörighet, lorde få stora svårigheler alt klara ut den problematiken.

Nr 86

On.sdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. /??.

SVEN ASPLING (s):

Herr talman! Pä nägra punkier etl par ord till fröken Bergström.

Beträffande arbetstagare sker som bekant en betryggande kontroll, efiersom inkomsten före och efter arbetsiidsminskningen beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomsten.

När del gäller egenförelagare visar emellertid såväl den föreslagna lagtexten som motivskrivningen till denna svårigheterna att ge en motsvarande klar och lätlillämplig regel för inkomstens beräkning. I specialmotiveringen till 13 § sägs endasi: "Vid beräkningarna kan bl. a. användas del underlag som ligger till grund för bestämmande av ny sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagaren efter arbetsiidsminskningen."

För dem som har ställt sig utanför ATP-systemel, och följaktligen även sjukförsäkringen, är den anvisade kontrollmöjligheten utesluten. Frågan om hur man skall kunna kontrollera deras inkomsler är alltså icke löst

Det finns starka skäl atl acceptera riksförsäkringsverkets förslag och värt förslag i reservalionen 2, nämligen att endasi den som är ansluten till ATP-syslemet skall vara försäkrad för delpension. Det resonemang som förs i proposilionen om att delpensionsförsäkringen är fristående frän den allmänna försäkringen och all den finansieras med avgifter som förs lill en särskild fond, vilkel fröken Bergström nu pläderade för, håller inle i della sammanhang. Socialförsäkringarna måste så långt möjligl vara elt heltäckande system. De olika försäkringsgrenarnas regelsystem kan inle utformas oberoende av varandra. Då hamnar man i den situation som propositionen i de här delarna är elt talande bevis för: ell oklart regelsystem som kommer alt skapa stora lillämpningssvärigheter och inte ge den fasthet och rättvisa som fallet är då del gäller beräkningsgrunderna för arbetstagare.

Fröken Bergström är ju medlem av pensionskommittén. Hon har själv ställl sig bakom ell beslut där möjligheten aU anmäla undanlag från ATP nu skall avskaffas. Jag vel inle vad man skall säga om detla - aU vara folkpartist är väl alt vara kluven, vilket också framgått av fröken Bergströms inlägg på

109

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. //?.

110

denna punkt Tiden medger inte, herr lalman, atl jag går in pä de övriga delarna av fröken Bergströms anförande. Vi har siarka motiv för alla de reservationer som vi har fogat vid socialförsäkringsuiskotieis belänkande. Allra sist: Fröken Bergström sade att folkpartiet har varit pådrivande i fråga om socialreformer. Vi diskuterar nu pä sätt och vis också ATP. I denna stora och mycket avgörande tryggheisfråga uppträdde sannerligen inte folkpartiet som någon pådrivande faktor, tvärtom.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Doris Hävik sade alt lagparagrafen om beräkning av inkomsten för dem som pä grund av olika förtroendeuppdrag har blandade inkomster inte överensstämmer med texten i specialmoliveringen, och det är väl alldeles riktigt Men del gick faktiskt att ulläsa, och del var därför som man sedan föreslog ett förtydligande av paragrafen.

Beträffande diskussionen i vilken mån olika typer av uppdrag har nära anknytning till en anställning kanjag upprepa vad jag sade lidigare, nämligen att man här kommer in på myckel svåra gränsdragningsfrågor. Det finns många olika kombinationer mellan anställning och uppdrag, där det inte är så lätl atl tillämpa schablonregeln.

Doris Håvik lade mycket slor vikt vid att elt parti måste fä stora svårigheter alt förklara alt vi gör på della säll. Jag lycker inle att della kan vara något motiv lill atl man föredrar ell system framför elt annal.

Beiräffande Sven Asplings reflexion om de personer som står ulanför ATP och svårigheterna atl beräkna deras inkomst, vill jag bara påpeka alt del beräknas undantagandepoäng för dem. Det finns alltså möjlighel all kontrollera deras lidigare inkomst

Atljag i pensionskommittén har varit med om atl föreslå atl man skall ta bort möjlighelen alt begära undanlag från ATP står jag hell och hållet för, men det har ingenting alt göra med den fråga som vinu behandlar. Del är inte rimligt atl frånta de personer som nu har etl sådant undantagande möjlighelen alt vara med i just en sådan här försäkring, som är fristående och som ger dem möjligheler alt få delpension precis som andra.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Om Britta Bergström inte kan se de svårigheter som kan uppstå när man skall förklara för politiska och fackliga uppdragstagare att de vid pensioneringslillfället plötsligt skall göras till egenföretagare, är det möjligt all hon tror sig ha en bätire pedagogisk möjlighet atl klara av della än vad jag och jag tror fler med mig anser oss ha.

Jag log tidigare upp etl exempel. Om en person har 50 limmars arbetstid i veckan, inkl. sitt politiska eller fackliga uppdrag, och vill trappa ned arbetstiden lill hälften skall han bedömas som egen föreiagare. 25 timmar återstår efter denna nedtrappning. Om han sedan vill göra som sin arbetskamrat, ha 17 limmars arbetstid, som då inkluderar också det poliliska eller fackliga uppdraget, fär han inte betall för tiden mellan 17 och 25 limmar. Del är ingen enkel problemalik atl förklara. De som har insett systemets

problem och svårigheten att förklara del förstår all del här har gjorts en miss. Nr 86 Riksförsäkringsverkel förslod att del kunde medföra svårigheler all plölsligl Onsdaeen den vid pensioneringslillfället bedöma dessa personer som egenföretagare. 14 februari 1979

Verkei ansåg därför, vilkel var väl genomtänkt, väl underbyggt och stött av

/??. //?.

remissinstanserna, att man i dessa fall skulle bedöma personerna som Delpension for arbetstagare, vilket de hade varit under hela sin aktiva lid. Jag tror all det inle cienfÖrcKfarc behöver vara svårare än sä, fröken Bergström.

När jag säger att detta är en miss, är det inte på något sätl negativt. En miss kan alltid smyga sig in, och den gär all rätta till. Jag yrkar därför bifall lill reservalion nr 4. De som ser sig ha svårigheter att klara ut delta problem kanske ocksä bör stödja reservation nr 4 vid voteringen.

SVEN ASPLING (s):

Herr lalman! Fröken Bergström sade att vi är ute för att frånta dem som har slälll sig ulanför ATP rätlen till delpension. Vi har, fröken Bergström, klart sagl ifrån alt dessa personer självfallet skall ha möjlighel lill delpension. Därför skall de ha möjlighet alt före den 1 januari 1980 kunna återkalla undaniagandet. Det är konsekvent, sakligt riktigt och bygger pä riksförsäkringsverkets genomtänkta förslag på denna punkt. Därigenom skapar man också för framliden en större säkerhet i regelsystemet, en slörre rättvisa. Del var delta jag ville ha sagt i del här sammanhanget.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herrlalman! Svårigheterna atl förklara etl förslag, del sade jag lidigare, bör inte vara etl motiv för atl avstå från att lägga fram elt förslag.

Doris Håvik log elt räkneexempel, vilkel är oerhört svärl alt i detalj gå in på och bemöta.

Del finns dock en regel som säger, alt arbetstiden skall minskas med minsl hälften. Vidare skall pensionsunderlaget beräknas på den inkomst arbetstagaren hafl under året före arbetsiidsminskningen, oavsett om det gäller anslällning eller förtroendeuppdrag eller båda delarna. Jag har därför mycket svårt alt förstå vad Doris Håvik menar när hon påslår, alt man inle skulle få betall för den arbelsiid som inte fullgörs utöver 17 och upp till 25 limmar i veckan.

Herr Aspling påpekar atl de som är undantagna från ATP-anslulning skulle kunna få möjlighet att återkalla detla undanlagande. Ja, del föreslås också i propositionen atl man skall kunna göra detla. Del innebär dock, som jag tidigare sagl, inle att de som fortfarande önskar vara undantagna från ATP-anslulning inte skall kunna vara med i delpensionssyslemet Jag kan inte förslå varför man vidhåller au detta skall missunnas dem.

Socialminislern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Socialförsäkringsulskottel tillstyrker hell proposilionen om delpension för egenförelagare m. m. och gör ett värdefullt förtydligande på en punkt. Jag är självfallet glad för del. Om riksdagen följer utskottets förslag, kommer en viktig utvidgning av delpensionsreformen att ske. Det är

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Delpension for egenföretagare m. /??.

otvivelaktigt så att den hittillsvarande begränsningen i delpensionsförsäkringens omfattning av många har uppfattats som en orättvisa.

Jag har ingen anledning atl la upp kammarledamöternas tid med att kommentera de olika reservationerna vid betänkandet. Jag kan därvidlag helt ansluta mig lill vad Britta Bergström sagt som företrädare för utskollet Sven Aspling ställde dock en direkt fråga till mig om en kommande proposition om ATP-avgifterna. Det är möjligt atl det inte direkt hör till dagens ärende, men låt mig ändå deklarera att regeringens utgångspunkt är - som ocksä Sven Aspling sade - att ta det fulla ansvaret för pensionärernas trygghet Beslut om avgifterna fr. o. m. år 1980 måste fattas i år, och regeringen kommer alt göra vad på den ankommer tor all möjliggöra del. Avsikten är, som framgår av proposilionsförieckningen, alt en proposilion skall läggas fram senast den 30 mars.

SVEN ASPLING (s):

Herr talman! Jag noterar självfallet med tillfredsställelse att vi-denna gång - kan känna oss förvissade om att den proposition som aviserats skall ligga på riksdagens bord den 30 mars, nu enligt socialministerns besked också kommer atl föreligga lill delta datum.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Aspling begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemslällan i

belänkandet nr 14 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä SvenAspling begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 149

Avstår - 2

112

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Aspling begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskotieis hemslällan i

belänkandel nr 14 mom. 2 rösiar ja.

den del ej vill löslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallii reservalionen nr 2 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då Sven Aspling begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 150

Avslår - I

Nr 86

Onsdagen den ' 14 februari 1979

Delpension för egenföretagare m. /??.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels uiskoiieis hemslällan, dels reservationen nr 3 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Aspling begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskollets hemslällan i

belänkandel nr 14 mom. 3 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 3 av Sven Aspling

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Sven Aspling begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 161

Nej - L50

Avstår - I

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Doris Håvik begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsuiskotieis hemställan i

belänkandet nr 14 mom. 4 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Sven Aspling

m. fl.

8 Riksdagens protokoll 1978179:83-88

113

Nr 86

Onsdagen den 14 februari. 1979

Delpension för egenföretagare m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä Doris Håvik begärde röslräkning verkslälldes volering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 160

Nej - 150

Avstår - 1

Mom. 5

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservalionen nr 5 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Aspling begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan i

betänkandet nr 14 mom. 5 rösiar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 5 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Sven Aspling begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 160

Nej - 150

Avstår - 1

Mom. 6

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemslällan. dels reservationen nr 6 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkerlind, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per-Eric Ringaby begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsulskollets hemslällan i

belänkandel nr 14 mom. 6 rösiar ja.

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 6 av Per-Eric Ringaby och

Allan Åkerlind.

114

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per-Eric Ringaby begärde röslräkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat

Ja - 257

Nej - 52

Avslår - 2

Evert Svensson (s) anmälde all han avsett att rösia ja men av misslag nedlryckl nej-knappen.

Mom. 7

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkeriind, och förklarades den tiärra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per-Eric Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemslällan i

belänkandel nr 14 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Per-Eric Ringaby och

Allan Åkerlind.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då Per-Eric Ringaby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat

Ja - 258

Nej - 52

Avstår - 1

Evert Svensson (s) anmälde atl han avsett att rösta ja men av misstag nedtryckt nej-knappen.

.Mom. 8

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 7 Föredrogs

Socialutskottets betänkande

1978/79:23 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om

tilläggsbudgel 11 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser

anslag till statens bakteriologiska laboratorium

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 8 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Föredrogs kulturutskottets belänkande 1978/79:19 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt gäller kullurändamål jämte motion.

Regeringen hade i propositionen 1978/79:101 bil. 7 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att lill Bidrag lill fria teater-, dans- och

115

Nr 86

On.sdagen den 14 februari 1979

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

musikgrupper på tilläggsbudget 11 lill slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 750 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:615 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals atl riksdagen lill Bidrag lill fria tealer-, dans-och musikgrupper pä lilläggsbudgel 11 till slalsbudgelen för budgeiårei 1978/ 79 anvisade ell reservalionsanslag av 5 500 000 kr.

Ulskollel hemsiällde

alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:101 och med avslag på motionen 1978/79:615 till Bidrag till fria tealer-, dans- och musikgrupper på tilläggsbudget 11 till slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 anvisade ell reservationsanslag av 750 000 kr.

116

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! 1 en silualion där kulturklimatet hårdnar alltmer, där de stora multinationella jättarna gör alll för alt beröva människorna deras egna erfarenheter och deras egenvärde till förmån för en utslätad plasikuliur blir det än viktigare att värna om den motkullur som vuxit fram i Sverige under de senasie 10-15 åren. Det aren kullursom sökt sig nya vägar,som nått ut lill nya grupper - inte minst till barnen - och som ägnat sig ål en uppsökande verksamhel bland människorna där de arbetar och bor pä elt sätt som dittills saknat motstycke. Detta gäller samtliga områden som de s. k. fria grupperna ägnat sig ål - såväl teaterns och dansens som musikens.

Utbildningsministern har lidigare skrutit med alt han värnar om dessa fria grupper. Han har påstått sig lycka atl de äretl värdefullt inslag i vårt kulturliv. Men orden till trots värderar han dem uppenbarligen inte särskilt högt -tvärtom. Som kulturrådet påpekar i sin ansökan om lilläggsbidrag har de här grupperna fått se sin silualion inte bara oförändrad rent ekonomiskt utan t. o. m. allvariigt försämrad. Del anslag de fick för innevarande budgelår täckte inle ens upp kostnads- och löneökningarna. Della kallar utbildningsministern all värna om dessa grupper.

För alla de människor som är verksamma inom det här området framstod dessa uttalanden som rena cynismer. Och lill dessa cynismer har nu samtliga övriga partier anslutit sig - frän socialdemokralerna lill moderaterna.

Lål mig ta ett enda exempel. Förspelåret 1978/79 sökte 83 heltidsarbelande teatergrupper omkring 30 milj. kr. frän kulturrådet Man fick 5,77 milj. kr. Den referensgrupp som skulle fördela anslagen uttryckte dä med all rätt en synnerligen stor tveksamhet inför att delta i jobbei. De som ingick i referensgruppen menade alt de satts i en orimlig situation och all den njugga tilldelningen skulle få mycket allvarliga konsekvenser för teatergrupperna. Konsekvenserna underden period som gått harju varii uppenbara. Man kan räkna upp teatergrupp efter teatergrupp där ekonomin är hell i bollen. Dei handlar inte längre om atl planera för framliden, ulan det handlar om att överieva för dagen. Många gör inte ens det utan tvingas lägga ned sin verksamhel. Detla gäller teatergrupperna. För dans- och musikgrupperna - i

synnerhet de senare - är silualionen än värre. Vad de kommer all säga som skall fördela de futtiga 750 000 kr. som utskollet är enigt om är lätl alt föreställa sig - om de över huvud taget kommer atl della i det jobbei.

Nej, herr talman, när det gäller att något kompensera den ynkliga tilldelning man fick ärde 5,5 milj. kr. kulturrådet begärt ingenting annal än ett minimiförslag.

Med delta vill jag yrka bifall till vpk-molionen.

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr lalman! Del förhåller sig inle rikligt så som Eva Hjelmslröm föreställer sig, atl samtliga partier som är företrädda i utskollet och där har atl söka sig fram lill sakliga värderingar av budgetpropositionen ansluter sig till nägra Jan-Erik Wikströms "cynismer", utan det är egentligen så här: Vi har en krisbudget på 172 miljarder kronor, som i förhållande till inkomslerna är övertecknad med 135 % genom en underbalansering på 45 miljarder kronor. Del är självklart alt de olika partigrupperingarna i utskottet, när de gör en värdering av vilka typer av prioriteringar som de skall lägga lill grund för sina äskanden och för sin behandling av budgetpropositionen, inle kan undvika atl ta hänsyn till en sådan budgel och en sådan underbalansering. Man söker sig fram lill prioriteringareftersina resp. värderingar,och lill slut hamnar man någonstans där verkligheten sätter etl streck i räkningen för önskningarna. Så har del också varii i della sammanhang. Del betyder alltså inle atl de företrädare för partierna som har lillal på denna del av budgetpropositionen instämmer i alll vad som sägs i proposilionen. Tvärtom finns det en belydande uppskattning av de här fria gruppernas verksamheter, och den har också kommil lill uttryck vid utskottssammanträdena.

När vi i utskottet kom fram lill den värdering som slutligen resulterade i att vi godkände tilläggsförslaget pä 750 000 kr., vägde det ganska tungt alt kulturrådet häller på med en undersökning för all kartlägga hela området när det gäller de fria grupperna och att materialet från denna undersökning kommer alt läggas fram i sådan lid all vi inför budgetåret 1980/81 har ett underiag som gör det möjligl att sakligt gä in och bedöma de fria gruppernas verksamheter.

Jag kan självfallet inte yttra mig om hur de andra partierna kommer att slälla sig till det här materialet Men jag kan ullala atl värt parti hyser stora sympatier för de fria gruppernas verksamhel och alt vi är beredda all återkomma med förslag om en rejäl höjning av deras anslag.

Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr lalman! Vi skall väl inte föra någon ny ekonomisk debatt. Jag vill bara påpeka atl vpk i sina moiioner har anvisat vägar för att finansiera de prioriteringar vi har gjort. Till de prioriterade avsnitten hör bl. a. kultursektorn.

Även om Lars-lngvar Sörenson försöker slingra sig undan här är det uppenbart atl socialdemokraterna inle har prioriterat de fria grupperna. Det är

117

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

möjligl att man uttrycker en belydande uppskattning vid kuliurutskotiets bord. Men det är de fria grupperna inte särskilt betjänta av i nuläget Vad de behöver är ekonomiska resurser.

Som jag påpekade lidigare är de 750 000 man nu föreslår helt otillräckliga, t o. m. för alt garantera de här gruppernas fortsatta existens - sä allvarlig är silualionen. Som jag också framhöll har de därmed inte ens fått kompensation för kostnads- och löneökningar under innevarande budgetär.

Lars-lngvar Sörenson förklarade all man ämnar återkomma när den kartläggning som kulturulskotiet gör är klar. Jag får väl ta del som ett löfte atl den motion vi har väckt om en höjning med 13 milj. kr. av anslaget lill dessa grupper kommer all stödjas ålminslone från socialdemokratiskt håll. Tidigare har inle socialdemokratiska kulturministrar visat nägon slörre generositet mot dessa grupper. Men det kanske blir en ändring på det nu?

118

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herrlalman! Jag vel inte vilka 13 milj. kr. Eva Hjelmström lalarom. Ärdet fråga om de 16 miljoner ni begär för näsla budgetår?

Jag är hell övertygad om att socialdemokraterna inom ramen för del totala budgetarbetet kommer atl göra en annan värdering förden budgetperiod som har beteckningen 1979/80. Men all vi kommer alt kunna motsvara de krav som Eva Hjelmström i dag ställer kanjag självfallet inle lämna några löften om. Jag är bara beredd att inom partigruppen arbeta för att de fria gmpperna skall få en myckel bättre slällning än de nu har, och jag är beredd att sakligt la del av det malerial som kulturrådet kommer alt presentera näsla är.

Överläggningen var härmed slulad.

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels molionen nr 615 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i belänkandet nr 19 rösiar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 615 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmslröm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 288 Nej - 13

§ 9 Föredrogs

Ulbildningsulskoiiets belänkanden

1978/79:17 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviu gäller anslag

lill utbildningsdepartementet m. m. 1978/79:18 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviu gäller anslag

lill länefonden for sludenlkåriokaler m. m.

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa belänkanden hemställt

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag UU Rederi AB Gotland

§ 10 Föredrogs trafikutskottets belänkande 1978/79:13 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om lilläggsbudgel 11 lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 såvitt avser kommunikationsdeparlemenlels verk-samhelsomräde jämte molion.

Punkterna 1-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 5

Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:101 bil. 5 (kommunikationsdepartementet) under punkien 5 (s. 15-16) föreslagit riksdagen att lill Investeringsbidrag lill Rederi AB Golland pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 56 000 000 kr.

1 della sammanhang hade behandlats motionen 1978/79:1406 av Karl Hallgren m. fl. (vpk), vari föreslagils

1. all riksdagen beslutade avslå propositionen 1978/79:101 i vad avsäg Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland,

2. alt riksdagen hos regeringen hemställde om förslag om förstatligande av Rederi AB Gotland.

Ulskollel hemställde all riksdagen skulle

1. med bifall lill proposilionen 1978/79:101 såvitt nu var i fräga och med avslag på motionen 1978/79:1406, yrkandel I, lill Investeringsbidrag till Rederi ABGoiland pä tilläggsbudget II till slalsbudgelen för budgetåret 1978/ 79 anvisa etl reservalionsanslag av 56 000 000 kr.,

2. avslå molionen 1978/79:1406, yrkandet 2, rörande förslag om förstatligande av Rederi AB Gotland.

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Vänsterpartiet kommunisterna har i molionen 1406 yrkat atl riksdagen skall avslå regeringens förslag om investeringsbidrag med 56 milj. kr. lill Rederi AB Gotland. Vi gördel med hänvisning lill aU rederiet i fråga på intet sätl är i behov av denna rundhänla gåva. Föredragande statsråd har konstaterat att trafiken på Golland har ökal i sådan omfauning alt det behövs

119

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag UU Rederi AB Gotland

120

ylleriigare två färior för att på ett lillfredsslällande säll ombesöria iransporler sjöledes. Men för att rederiet skall lägga ut beställningarna här i landet -dvs. på de svenska varven - måsle rederiet fä etl investeringsbidrag pä 56 milj. kr. Regeringen och även trafikulskoilei har hell accepierai rederiels resonemang all del blir en merkostnad på 56 milj. kr. om lariorna i fråga skall byggas i Sverige. För della skall alllsä kompensalion ulgä av skallemedel.

Vpk anser dock atl en sådan gåva lill aktieägarna i Rederi AB Gotland är hell överflödig. Den ökade trafiken har skapat en stabil ekonomisk grund för rederiet, som måsle klassas .som ell lönsami och solill förelag. Rederiet är med andra ord inle i behov av någol slalligl bidrag i den form som nu föreslås.

Rederier - och då även Gollandsrederiet - kan dessulom ulnyltja andra stödformer som riksdagen fallal beslut om. För all underlälla beställ ningar a v fartyg vid Svenska Varv kan lån på upp lill 25 % av konlraklprisel erhållas och dessutom kreditgarantier på upp lill 70 96 av konlraklprisel, dvs. stödet i form av län och kreditgarantier till farlygsbeslällare motsvarar 95 96 av koniraklpriset Enda spärren för dessa stöd är all beslällaren innehar ell riskkapital som motsvarar 10 96 av konlraklprisel.

Vårt parli har i lidigare motioner påtalat det olämpliga i all ge siöd och lån i olika former lill privatkapitalet När del gäller en så viktig - och från samhällelig synpunkl så betydelsefull - näringsgren som rederinäringen har vpk ansett all denna med del snaraste bör överföras i samhällels ägo. Rederi AB Golland är nalurliglvis inle någol undanlag i detla sammanhang.

Vårt parli har för övrigl vid två tillfällen lidigare molionerai om ell förstatligande av Rederi AB Golland. Trafikulskoltel och sedan riksdagsmajoriielen har avsiyrki della krav.

År 1971 var vänsterpartiet kommunisterna ensamt om alt kräva ell samhälleligi övertagande av rederiet År 1974, dä frågan återkom, reste ocksä tvä socialdemokraliska riksdagsmän samma krav. Men tydligt var all de inle fick tillräckligi stöd av sill parli i denna fräga den gängen. Trafikutskoilels majoritel föreslogall frågan skulle utredas och all riksdagen skulle avslå både den kommunistiska och den socialdemokraliska motionen.

Något år lidigare hade dåvarande kommunikalionsministern i ell valtal pä Golland uttalat att den socialdemokraliska regeringen var beredd atl snabbutreda frågan om ell förstatligande av den reguljära sjötrafiken pä Gotland. Som vi alla vel slannade del vid en ulredning, som säkerligen inte mänga har hört någonting ifrån. Det har inte fört frågan framåt på någol säu. Hell naluriigl kan del förklaras genom regimskiftel 1976. Men om socialdemokralerna från börian hade slött det förslagsom man i själva verket var inne pä, nämligen ell samhälleligt övertagande av sjötrafiken på Golland, hade Gollandsbolagel i dag varit i samhällels ägo. Det fanns nämligen majoriiei för elt sädani beslut vid del tillfället.

Vänsterpartiet kommunisterna står fast vid sina tidigare krav. Vi anser del vara en bällre polilik och ell säkrare säll all få lill slånd en lillfredsslällande sjölransportförsörining att Rederi AB Gotland överförs i samhällels ägo och alt trafiken i fräga i försia hand inrikias på au ge öborna en bra och billig

irafikservice. Del finns enligl vär mening slörre möjligheler lill del, om samhällel äger och driver trafiken. Då försvinner ju aktieägarnas ekonomiska inlressen ,som hell naturligt inte sammanfaller med del allmänna inlressel av en god och billig irafikservice.

De 56 miljoner del här rör sig om kan användas på väsentligt bätire sätl, framför alll lill satsningar pä sysselsäiiningsfrämjande ålgärder pä ön, någol som skulle komma den gotländska befolkningen lill godo och kunna minska arbetslösheten som är mycket omfatlande, speciellt bland ungdom.

Herr lalman! Jag yrkar därför bifall lill molionen 1406 som innebär all riksdagen avslår regeringens förslag om investeringsbidrag med 56 milj. kr. lill Rederi AB Golland och atl riksdagen hos regeringen hemställerom förslag lill förstatligande av rederiet i fräga.

Nr 86

On.sdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag tiU Rederi AB Gotland

Under della anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

ROLF SELLGREN (fp):

Herr talman! Som Karl Hallgren sade, är del inte första gängen frågan om förstatligande av Gollandsbolagel tagits upp här i riksdagen. Jag minns särskilt när den logs upp 1974 i samband med frågan om transportstödet till Golland. 1 proposilionen då förutsägs atl frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden skulle övervägas närmare.

Sedermera har regeringen kommil lillbaka med en kort redovisning av vad som skeii därefter. 1 varvsproposilionen som kom i hösias lalar man om hur man har lagl upp del. Statsrådet säger där, att med utgångspunkt i de villkor som numera föreskrivs för trafiken och den insyn som staten har genom styrelseledamot och revisor i företaget, har frågan fått en lillfred.sställande lösning. Detla uttalande antogs också av riksdagen.

Del är iniressani att motionärerna inte tog upp den här frågan i samband med behandlingen av lilläggsstalen om lånegaranti för Gollandsbolagel.

Goilandsbolagets organisation och samhällels insyn i bolaget har, som jag anförde, fält en lillfredsslällande lösning. Men enligl Kari Hallgren fär man genom ett förstatligande en bätire och billigare irafik mellan fastlandet och Golland. Del finns emellertid ingenling som säger att ett statligt bolag skulle sköta trafiken bällre och billigare, och samhällel harju full insyn i bolagels verksamhet.

Jag vill ocksä fräga Karl Hallgren: Skulle del investeringsbidrag som vi nu står i begrepp atl falla beslut om inte ha kommil till om Gollandsbolagel hade varit ell slalligl förelag? Skulle vi ha hafl någon garanii för alt fartygen blivit billigare atl bygga här i Sverige, om ell slalligl bolag hade beställt dem hos del statliga varvsförelagel? Jag tror del inte. Med den utformning som hela den här verksamhelen nu föu har vi åstadkommit en tillfredsslällande lösning av trafiken lill Gotland.

Herr lalman! Med avslag på herr Hallgrens yrkande om bifall lill vpk-molionen yrkar jag bifall till irafikutskoltels hemställan.

121

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag UU Rederi AB Gotland

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! RolfSellgren slällde några frågor lill mig. Han frågade bl. a. om del skulle bli en billigare och bällre irafik, om samhällel ägde rederiet Hell naluriigl blir del slörre möjligheler all äsiadkomma en billigare och bättre irafik, om rederiet överförs i samhällelig ägo och man därmed får bort vinstintressena och aktieägarnas krav på största möjliga utdelning. Då kan man ordna den ur samhällsekonomisk synpunkl bäsla trafiken, förbilliga transporterna och ge en bäure service genom all använda de vinsler som annars skulle ha gått lill aktieägarna. Det borde slå helt klart

Rolf Sellgren frågade vidare om delta investeringsbidrag inte skulle ha behövt utgå om rederiet hade varit samhällsägt Del är naturligtvis en lek med ord. Men jag har den bestämda uppfattningen att om rederierna vore statsägda så skulle vi inle ha nägra sådana här bekymmer. Vi skulle då inte behöva slänga ut miljoner och miljarder för all redarna skulle lägga sina besiällningar här i landet. Om rederierna vore statsägda skulle man kunna styra beställningarna, och dä skulle sysselsäuningen på varven inte vara i fara. Men nu måsie vi köpa arbeten lill varvsarbetarna genom atl, så som idel här fallel,skänka 56 milj. kr. för all rederiel skall behaga lägga beslällningen på ell svenski varv. Det är del som vi vänder oss emot Jag lycker all också herr Sellgren borde inse alt om det här rederiet vore statsägt, så behövde vi inte diskuiera någol investeringsbidrag. Dä skulle beslällningen läggas direkl pä etl svenski varv utan all man behövde ge av skaliebelalarnas pengar lill aktieägarna.

ROLF SELLGREN (fp):

Herr lalman! När Karl Hallgren skall lala om bällre och billigare trafik, dä lalar han om aktieägarna. Oavsett vilka som är aktieägare är del väsentligt all trafiken läggs upp på etl sådant sätt au den tillfredsställer resenärerna.

När herr Hallgren sälier sig i en buss för alt resa en viss sträcka frågar han inle om del är SJ :s el ler postverkets buss el ler om det är en privatägd buss. Det viktiga är att man har en bra irafikförsörining med transportmedel som ger en lillfredsslällande komfort Det är klart alt man i vissa fall kan diskuiera om del därvidlag blir någon skillnad ifall trafikföretagel är privatägt eller statsägt Jag tror emellertid inte alt del är någon skillnad.

Sedan är del inle sä alt riksdagen skänker Gollandsbolagel 56 milj. kr. Della belopp är, herr Hallgren, en ersällning förden merkoslnadsom uppstår på grund av all man lägger beslällningen av de tvä nya färiorna lill Svenska Varv. Därigenom ger vi arbele ål många varvsarbeiare i Sverige. Herr Hallgren talar mol sig själv. Ibland lalar han varmt för ökad sysselsällning inom de svenska varven, men i dag vill han lydligen del motsatta. Del är vad del handlar om.

122

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Jag har lilel svärl atl följa med i herr Sellgrens logik. Jag har sagl att om samhället ägde rederierna i detla land, skulle del inle vara något problem med all den svenska handelsfiottan inle skulle lägga sina beställ-

ningar till Svenska Varv. De kunde styras dil. Men man kan inte slyra del privaia kapilalel, ulan vi mäsie med skaliebelalarnas pengar köpa de privaia rederibolagens gunst så all de ger de svenska varven beställningar.

Herr Sellgren säger atl jag lalar mol mig själv, all vi ibland skulle vara fören ökad sysselsättning och ibland inte. Men det är jusl en ökad sysselsällning vi skulle fö och därmed slippa en varvskris i della land om rederierna lade alla sina beställningar här i Sverige. Vi tycker all det är orimligl atl etl rederi, som skall tillgodose trafikförsöriningen på Gotland och som måsie tidigarelägga beställningar av ivå färior, ett rederi som går med slor vinsl och ger hög Utdelning till aktieägarna, ändå skall fö utnyttja de kreditgarantier och länemöjligheler som finns och dessutom få en gåva på 56 milj. kr. Dessa 56 milj. kr. kunde man ha använt lill sysselsäiiningsfrämjande åtgärder på andra ställen på den här myckel hårt drabbade ön, sä att befolkningen och inle akiieägarna fick nylla av dem.

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag ull Rederi AB Gotland

ROLF SELLGREN (fp):

Herrlalman! Del är två vikliga saker all slå fasi iden här deballen. Fördel försia gäller del all fö en tillfredsslällande transportförsörining mellan fasllandel och Golland - all den är av hög kvalitel, ger god komfort och tillfredsställer de behov som finns. För del andra gäller det att fö så mycket varvsbeställningar i Sverige som möjligt. Del för vi genom att följa förslagen i den akluella proposilionen.

Vidare kan sägas atl dessa 56 milj. kr. inte hamnar i några förelagsägares fickor. Gollandsbolagel ger inte så hög utdelning som herr Hallgren anlyder. F. ö. har herr Hallgren ochjag hell olika ulgångspunkler. Del finns ett hav mellan våra uppfattningar, och ju längre vi pratar, desto längre kommer vi ifrån varandra. Men del väsentliga är atl åstadkomma en tillfredsställande transportförsörining och en hög sysselsällning i landel.

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Herr Sellgren säger alt del finns ett hav mellan hans uppfattning och min, och del är hell klart Men del finns elt hav mellan Golland och fastlandet ocksä. Vad saken gäller är atl gotlänningarna skall ha möjligheter lill samma transportförsörining som övriga medborgare i landet. Herr Sellgren menar att elt privatägt rederi står för den servicen bara man ger pengar till det. Men även om man skänker bolaget i fräga 56 milj. kr., ger del kreditgarantier pä upp till 70 96 av vad färiorna kostar och ger del lån pä 25 96 av konlraklpriserna sä all det nästan inle behöver lägga ut en svensk etiöring självt för all fö fram dessa tvä färior, så finns det inga garantier förau dessa tvä färior i fortsättningen kommeratl trafikera Golland. Finner rederiel atl det är förmånligare atl chartra dem på annan irad, så kan man själv besluta om del. Del hjälper inte med en utomstående revisor och representant i styrelsen. Dessa har ingalunda någon beslämmanderätl över bolaget som sådant. Del är aktieägarna pä bolagsstämman som besiämmer.

Därför menar vi all man pä ell säkrare säll kan trygga trafikförsöriningen för Golland genom att förstatliga rederiel. Det mäste slå hell klart

123

Nr 86

Onsdagen den 14 februari 1979

Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland

SVEN MELLQVIST (s):

Herr lalman! Jag vel inle var herr Hallgren fanns förra året när den här frågan avgjordes. Jag vill erinra om alt del var en enhällig riksdag som godkände det här siödei lill rederiel. Och nu gäller det en uppföljning av det beslut som då fattades.

Del hade varii mera pä sin plals om herr Hallgren vid del tillfället hade lagil upp denna principdiskussion i slällel för atl göra det nu i efterhand, när det är fråga om en uppföljning av etl lidigare beslut.

Jag vill ocksä erinra om all slaien - som herr Sellgren ocksä sade - har förelrädare i siyrelsen. Och staten harockså all faslslälla såväl lidiabellersom läxor för Gotlandsfäriorna, Med andra ord: slaten har eu inflytande som vi lycker är fullt lillfredsslällande.

Det hade varit - jag vill säga del än en gäng - lämpligare om den här debatten hade förts vid det lillfälle dä vi fattade del principbeslut vars uppföljning vi står inför i dag.

Med della, herr lalman, vill jag yrka bifall lill ulskollets hemställan.

124

Överläggningen var härmed slutad,

Proposilionergavs pä bifall lill dels uiskoiieis hemslällan,dels molionen nr 1406 av Kari Hallgren m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kari Hallgren begärl volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller iraflkuiskottels hemslällan i belänkandel

nr 13 punkten 5 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1406 av Karl Hallgren

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då Karl Hallgren begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat

Ja - 280

Nej - 15

Avstår - 2

Punkterna 6-8

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemställt

§ 11 Föredrogs

Jordbruksutskottets betänkande

1978/79:18 med anledning av propositionen 1978/79:74 om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfariiga varor

Arbeismarknadsulskolieis belänkande Nr 86

1978/79:25 med anledning av redogörelsen 1978/79;3 för riksdagens lönede- Onsdagen den
legaiions verksamhet under flr 1978 ]4 februari 1979

Civilulskotlels belänkanden

1978/79:8 med anledning av proposilionen 1978/79:101 med förslag om

lilläggsbudgel II till slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 såviu avser

bosladsdepariemeniels ansvarsområde 1978/79:9 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om

lilläggsbudgel 11 till statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 såviu avser

kommundepartemeniets ansvarsområde 1978/79:10 med anledning av molion om rikilinjer för fasiigheisdalaverk-

samhelen 1978/79:11 med anledning av moiioner om ålgärder för att förebygga

jordskred, m, m,

Arbeismarknadsulskolieis belänkande

1978/79:18 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt avser för flera huvudlillar gemensamma frågor jämie molion

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemslälli,

S 12 Anmäldes och bordlades Moiioner

1978/79:2186 av Inger Lindquist

med anledning av proposilionen 1978/79:86 om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaliningsdomslolar. m, m,

1978/79:2187 av Erik Hovhammar m.fl. 1978/79:2188 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:87 om finansiellt stöd lill Luossavaara-Kiirunavaara AB

1'''"'8/79:2189 av Håkan Winberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:88 om försöksverksamhet med användning av telefon vid räitegång

1978/79:2190 av Erik Hovhammar m.fl. 1978/79:2191 av Inger Lindquist och Bo Siegbahn

med anledning av proposilionen 1978/79:90 med förslag lill ändring i räushjälpslagen (1972:429) m, m.

125

Nr 86 § 13 Anmälan av interpellation

Onsdagen den

14 februari 1979 Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammar-

kansliet

Anmälan av interpellation

den 14 februari

1978/79:146 av Cad-Henrik Hermansson (vpk) lill socialminislern om slandardsäkrade pensioner:

1 anförande till sialsrädsprolokollel utvecklade dåvarande chefen för socialdepartementet den 27 maj 1970 synpunkter lill förmån för bl, a, slandardsäkring av pensionsförmåner. Direktiven till pensionskommittén fick en molsvarande ulformning, och del antogs att det rådde politisk enighet i denna fråga. Allmänt uppfaltades direkliven som ell slällningslagande i sak. Inilialivel moliogs med stor lillfredsslällelse inom pensionärsrörelsen liksom bland löntagarorganisationernas medlemmar.

När pensionskommittén i augusii 1977 avlämnade sill belänkande med ell kategoriskt avvisandeav standardsäkringskravel mölies den av ell indignerat uttalande från Pensionärernas riksorganisations kongress, som såg pensionskommitténs slällningslagande och moliveringen för delta som utslag av cynism. På samma sätt kan liknande ställningstaganden i den offenlliga debatten under senare lid karakteriseras.

Därvid har del växande anlalel pensionärer åberopats som elt alldeles särskilt tungt vägande skäl mol all pensionerna skulle slandardsäkras. Frågan har ställts om "vi har råd" att både klara pensionärernas standard och ge Ulrymme för vårdmöjligheler ät dem. En slor tidning slällde på ledande plals t o. m. frågan: "Har vi råd med ATP?" Men någol svar har inle getts pä den grundläggande frågan: Skall inie vanligen anförda jämlikhels- och rättviseskäl gälla ocksä när del handlar om pensionärernas krav på en med andra löntagargrupper jämbördig slandarduiveckling?

Frågan om pensionernas standardförbättring för med pensionskommitténs betänkande inle vara förd ål sidan. Del går inle all lösa denna fråga med frän lid till annan fattade temporära beslut Det är högt på tiden att landets pensionärer och de stora löntagargrupperna för klart besked om när frågan om standardsäkring av pensionerna kan lösas. Om en särskild beredning anses lämplig bör pensionärsrörelsen ges säte och stämma i en sådan.

Med hänvisning lill del anförda vill jag slälla följande frågor lill socialminislern:

1. Hur ser socialminislern för sin del på angelägenheten av all frågan om
slandardsäkrade pensionsförmåner fåren snar och positiv lösning och hur vill
socialminislern kommentera de skäl som anförts häremot?

2. Är socialminislern beredd att skyndsamt la initiativ till all denna fråga
blir upplagen till beredning samt all pensionärsrörelsen därvid ges möjlighet
all delta''

126

§ 14 Meddelande om frågor Nr 86

Onsdagen den
Meddelades atl följande frågor framställts 14 februari 1979

den 13 februari Meddelande om

frågor 1978/79:346 av Mats Hellström (s) lill handelsminislern om regeringens

Slällningslagande till Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) län lill

Argeniina:

Vilken ändrad bedömning av situationen i Argeniina har lell regeringen till atl nu acceptera lDB:s lån till Argeniina, när man under är 1977 röslal nej till sådana lån?

den 14 februari

1978/79:347 av Sune Johansson {s) U\\ arbetsmarknadsministern om åtgärder för all främja sysselsäuningen i Värmland:

Under I977slartadesi Värmland en särskild delegalion, kallad Värmlandsdelegationen, vars uppgift skulle vara att samordna initiativ som tas av kommuner, regionala organ, näringslivet och arbetsmarknadens organisationer och som syftar till att förstärka sysselsätlningen i Värmland.

1 börian av januari 1979 överlämnade Värmlandsdelegalionen lill regeringen en promemoria, innehållande en rad älgärdsförslag som skulle kunna förbällra sysselsättningen och arbetsmarknaden i Värmland. Efter delegationens framslällning lill regeringen har yllerligare beslut fattats om nedläggningar av förelag i länet varigenom sysselsällningssilualionen förvärrals.

Fortfarande råder stor osäkerhet om de värmländska basindusiriernas framlida inriklning, liksom det fortfarande är okänl hur många arbetslillfällen som kan komma all slopas vid verksladsförelag som Ero-Frys i Arvika.

Värmlandsdelegaiionens framställning skulle, om den effektuerades med snabba åtgärder, kunna påverka länels arbeismarknad i posiliv riktning.

Med del anförda vill jag slälla följande fräga lill arbelsmarknadsministern:

Vilka åtgärder har regeringen vidlagil eller ämnar man vidtaga i anledning av Värmlandsdelegaiionens här nämnda framslällning?

1978/79:348 av Pär Granstedt (c) till jordbruksminisiern om användning av lågblybensin i sialsförvaliningens bilar:

Enligl pressuppgifter används högblybensin fortfarande i slor ulslräckning för bilar tillhöriga slalliga förvaltningar och myndigheier. Är Slalsrådel beredd au la iniliaiiv lill all regeringen utfärdar cenirala

127

Nr 86 direkiivomail lågblybensin i slörsia möjliga ulsträckning skall användas för

Onsdagen den " »"'1'S' bilparken?

14 februari 1979

_____________ § 15 Kammaren åtskildes kl. 12.33.

Meddelande om

frågor '" ""

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemen