Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:82

Torsdagen den 8 februari

Kl, 12,00

§ 1 Justerades protokollen för den 30 och 31 januari.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0//7 Övergång till bly fri bensin

§ 2 Om övergång till blyfri bensin

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för atl besvara Olle Wästbergs i Stockholm (fp) den 25 januari anmälda fråga, 1978/79:303, och anförde:

Herr lalman! Olle Wäsiberg i Stockholm har frågal mig om regeringen avser att ta initiativ till krav på alt alla nya bilar skall ha motorer som enbart arbetar med blyfri bensin.

Utsläppen av bilavgaser, som i dag är del dominerande luftföroreningsproblemet i våra tätorter, medför risker för allvarliga skador på människor och miljö. Bilavgaser innehåller flera riskabla ämnen, bl. a, bly, som används i tillsatsmedel för att höja okiantalet. Jag delar helt Olle Wästbergs bedömning att rapporterna om riskerna för skador i samband med blyexposition är myckel oroande, I synnerhet gäller detta riskerna för barnen.

Regeringen beslöt i juni 1978 om en sänkning av blyhalten i bensin från 0,40 g/I till 0,15 g/1. Beträffande regularbensinen gäller sänkningen av blyhalten från den I januari 1980 och för premiumbensinen frän den 1 juli 1981. Som bekant har vissa oljebolag redan introducerat regularbensin med låg blyhalt Regeringen anser att införandet av lågblybensin bör kunna ske snabbare än vad som förutsattes vid beslutet i juni 1978. Jag ämnar inom kort ta upp överläggningar med petroleumbranschen om en tidigareläggning. Därvid kommer från min sida en av utgångspunkterna att vara att även premiumbensin med låg blyhalt skall lillhandahållas under år 1980.

Vi kan redan nu bedöma att de nu redovisade åtgärderna inte räcker för att lösa de allvariiga hälso- och miljöproblem som orsakas genom blyet i bilavgaserna. Det är nödvändigt atl vi så snart som möjligt går över till ett hell blyfrilt motorbränsle. Jag avser att snarast tillsätta en arbetsgrupp som får i uppdrag atl till sommaren lägga fram förslag om vid vilken tidpunkt ett blyfritt motorbränsle kan introduceras pä den svenska marknaden. Utgångspunkten skall därvid vara att en sådan introduktion skall ske inom kommande femårsperiod. Gruppen skall vidare utforma förslag till krav på att nytillkommande bilar skall vara sä konstruerade att de utan risk för skador på motor och bränslesystem skall kunna drivas med motorbränsle som inte innehåller bly men som kan innehålla metanol eller annan alkohol. Gruppen skall dessulom undersöka möjlighelerna att införa ett avgiftssystem som under en övergångstid skall syfta till att pä etl effektivt sätt inrikta bilisternas efterfrågan på att galla blyfria och eljest miljövänliga motorbränslen.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0//r övergång till blyfri bensin

Så länge en del av bilarna i den nu rullande bilparken inte kan köras på blyfrilt bränsle, kommer blyutsläppen inte helt alt försvinna. Vilka åtgärder som i del något längre lidsperspektivet behövs för all genomföra en total övergäng lill blyfrilt motorbränsle har vidare samband med frågor om framlida krav på avgasrening och bränsleförbrukning. Förslag till sådana ålgärder bör därför utformas av bilavgaskommittén, som har regeringens uppdrag all göra en samlad bedömning av de olika ålgärder som på längre sikl behövs för all komma lill rätta med det luftvårdsproblem som bilavgaserna utgör. Självfallet måste också beaktas intresset av att begränsa energiförbrukningen inom transportsektorn. Jag avser au föreslå regeringen all kommittén ges tilläggsdirektiv.

Sammanfattningsvis villjag slå fast all regeringen ser med slörsia allvar på de hälso- och miljöskador som bly utsläppen orsakar. Med de åtgärder som jag här redovisat kommer vi i etl första steg alt kunna radikall minska blyulsläppen. Målet för regeringens kommande åtgärder är all blyutsläpp genom bilavgaser på sikt helt skall upphöra.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp):

Herr talman! Jag vill tacka jordbruksministern för svarel. Det är elt svar som visar en klar vilja atl la itu med de centrala tätortsproblem som bilavgaserna medför.

Just innan jag gick hit lill riksdagen i morse fickjag med posten elt brev från socialförvaltningen och miljö- och hälsovårdsförvaltningen i Stockholm - vi bor i Stockholms innerstad. Jag fick brevet i min egenskap av målsman för en fyraåring, och denne fyraåring kallades nu till blodprov för att man skulle undersöka blyhalten i hans blod. Brevet kan ses som elt uttryck för vad som hänl i tätorternas innerområden under de senaste åren. Dessa områden, som erbjuder sä många fördelar för de boende, har blivit eller hotar alt bli farliga för barnen pä grund av bilavgaserna.

Vi vet att blyet i bilavgaserna utgör en av de farligaste luftföroreningarna och atl det är barnen som hårdast drabbas av denna förorening. Barnen lar lättare upp bly genom mag- och tarmkanalen. De väger mindre än vuxna och uppvisar därför större mängder bly per kilo kroppsvikt Barnens vävnader är inte färdigutvecklade, och därför utsätts de för slörre risker för obotliga skador i det centrala nervsystemet Den mängd bly som barnen får i sig är inte densamma som för de vuxna, utan den är t. o. m. större - barnen är kortare och finns närmare det blyfy lida gatudammet, närmare avgasrören: ju mindre barn, desto mera bly.

Del behövs tyvärr övergångstider för atl man skall kunna sänka blyhalten i bensinen. Därför är det bara att beklaga att tidigare liberala krav på beslut i den här frågan har avslagits av förutvarande riksdagar.

Det gär atl genomföra en bilproduktion som är baserad pä helt blyfri bensin. Enligl uppgifter skulle detta kosta ungefär 2 500 kr. per bil, dvs. ett öre eller tvä per liter bensin. Den kostnaden måste bilisterna ta.

Del program som jordbruksministern har aviserat i svarel - atl det skall bli en snabbare övergång till lågblybensin än som hittills beslutats, att premi-

umbensinen skall omfattas av sänkningen av blyhalten, atl vi lill sommaren skall få förslag om introduktion av helt blyfri bensin helst inom en femårsperiod, alt bilavgaskommittén skall föresläs få tilläggsdirektiv närdet gäller avgaser - är elt positivt program. Det bör tilläggas all krav på en marginell sänkning av bensinförbrukningen inte får sättas så, atl avgasreningen försvåras. Självfallet är det dessulom så att luften inte kan bli mindre farlig, om man inte ocksä kraftigi minskar antalet bilar i storstäderna. Även om vi lyckas få bort blyet ur avgaserna, så finns det mänga andra föroreningar kvar-jag bortser här ifrån andra problem såsom trafikolyckor, nedsmutsning och buller. Därför mäste innersiadsbilismen minskas. Ansvaret föratl så sker är inie bara värt ulan ocksä kommunernas.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om åtgärder med anledning av radonstrålningen I Ekedalen

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om åtgärder med anledning av radonstrålningen i Ekedalen

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för atl besvara Birgitta Johanssons (s) den 31 januari anmälda fråga, 1978/79:321, och anförde:

Herr talman! Birgitta Johansson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta med anledning av den uppkomna silualionen i Ekedalen ulanför Tidaholm och pä vilkel sätt man kan förvänta sig att familjerna hålls ekonomiskt skadeslösa, om de Ivingas radikall bygga om sina bostäder.

Jag vill först framhålla att regeringen ser med största allvar på rapporterna om risker för strålning från olika byggnadsgrunder och byggnadsmaterial. Det är naturligt att människor känner sig oroade av de risker som påtalats i rapporter och i massmedia. Del ärdärför nödvändigl att olika åtgärder vidtas dels för alt komma lill rätla med problemen i de aktuella bostäder där höga radonhalter uppmätts, dels för atl allmänt åstadkomma en effektivare kontroll när det gäller strålskyddet i bostäder.

För de bostadsområden där höga radonhalter nu konstaterats är det framför allt vikligl att de ansvariga myndigheterna nu överväger vilka åtgärder som omedelbart behöver vidtas. Enligt vad jag erfarit har en rad kontakter för all diskutera sådana åtgärder redan tagils mellan berörda myndigheter och de boende i det i frågan nämnda området utanför Tidaholm. Jag kan vidare nämna all strälskyddsinsiilutel, planverket och socialstyrelsen tillsammans utarbetat etl informationsmaterial som skall slällas till bl. a. kommunernas förfogande. Materialet ger bl. a. råd och anvisningar om vilka åtgärder man omedelbart kan vidta för au minska sirålriskerna. De ålgärder som är akluella är i första hand en ökning av ventilationen. Kostnaderna för dessa åtgärder synes vara relativt begränsade. Jag vill vidare nämna all siatens råd för byggnadsforskning kommer att starta ett forskningsprojekt för att bl. a. pröva effekterna av olika ålgärder för atl minska radonhalterna. Därvid kommer bl. a. olika (orsök att genomföras i de nu akluella husen i Ekedalen. Jag ser därför inte nu någon anledning alt gå in på den av Birgitta Johansson ställda frågan om eventuella ersättningar för omfallande ombyggnader av bostä-

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 åtgärder med anledning av radonstrålningen i Ekedalen

derna.

När det gäller åtgärder på lilel längre sikt vill jag understryka vikten av all vi fär elt samlal handlingsprogram för de insalser som måsie göras. Regeringen har därför tillsatt en ulredning för alt överväga vilka ålgärder som behövs för att minska sirålriskerna i bostäder. Ulredningen skall bl. a. skyndsamt pröva hur en karlläggning av strålningen i det befintliga byggnadsbeståndet bäst kan genomföras. Utredningen skall vidare föreslå rekommendationer beiräffande luftomsättning och andra byggnadstekniska åtgärder i byggnader av olika byggnadsmaterial, ulformning och belägenhet

BIRGITTA JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag lackar för svaret pä min fråga. Det var många ord, men jag gläder mig över att jordbruksministern nu tillsatt en utredning som skall behandla problemen i samband med radongas.

Bakgrunden till att jag slällde frågan är myndigheternas säll alt behandla människorna i deras boendemiljö. Bostaden är för oss alla en social nödvändighei och rättighet. Att man då inom sin bostads- och boendemiljö blir utsatt för miljörisker som vida överstiger de tillåtna gränsvärdena anser vi hell oacceptabelt.

Inom min egen hemkommun har framför allt de ifrågavarande sju familjerna i Ekedalen men också många andra människor blivit oroliga med anledning av alla miljörisker. Man har ocksä blivit mycket upprörd över myndigheternas säll all bara säga: Vädra! Jordbruksministern måste ju förstå att det medför stora problem atl i en vinter som denna vädra och riva bort tätningslisier. 1 dagens ekonomiska läge är det myckel svårt all vädra ut energi. Vem tar ansvarel för de kostnader som del skulle innebära atl följa denna rekommendation? Regeringens och myndigheternas säll all behandla frågor som berör människorna så nära som boendemiljön är upprörande. Därför har vi socialdemokrater här i riksdagen krävt skyndsamma åtgärder för alt man skall kunna komma till rälla med de här miljöproblemen. Vi socialdemokraler har ocksä till konslitutionsulskotlet anmält regeringens sätt alt handlägga dessa frågor, och jag vill av den anledningen inle föregripa sakfrågans behandling.

Jag önskar emellertid än en gäng säga alt det är positivt all regeringen har satt fart och tillsatt en utredning som skyndsamt kommer alt behandla miljöproblemen i samband med radongasen. Men kommer utredningen att göra både en leknisk och en ekonomisk bedömning av miljöriskerna? Jordbruksministern ville inte närmare gå in på min fräga om ersättning för eventuella ombyggnader, men jag anser att det vore mycket värdefullt om jordbruksministern kunde ge familjerna elt besked om huruvida de kan vänta sig ekonomiskl stöd.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Det är utan tvivel så som Birgitta Johansson säger att det finns två motsatta önskemål, dels en snabb luftväxling i bostäderna, dels önske-

målet att spara energi. Här måste det självfallet bli fråga om en avvägning.

I milt svar harjag redovisat en rad åtgärder: information lill de boende samt forskning och utprovning av metoder för atl minska radonhalterna. Myndigheterna har här redan vidtagit åtgärder eller avser att göra det inom en nära framtid.

Jag vill också framhålla atl regeringen nära följer myndigheternas arbete, och jag kan nämna att jag i går tillsammans med bostadsministern hade en genomgång med företrädare för de berörda myndighelerna om det aktuella läget. Beträffande det ifrågavarande området, Ekedalen, kan jag meddela att myndigheterna i dag arrangerar elt informationsmöte för samtliga boende i området. Därvid kommer man att bl. a. redovisa de olika försök som nu planeras för att minska radonhalterna i de aktuella husen.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 Statens åtaganden gentemot den Regneilska donationen

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om statens åtaganden gentemot den Regneilska donationen

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara Gunnar Biörcks i Värmdö (m) den 18 december anmälda fråga, 1978/79:238, till socialminislern, och anförde:

Herr lalman! Gunnar Biörck i Värmdö har frågal socialministern vilken åtgärd han vidtagit eller ämnar vidta med anledning av vad finansutskottet anförde i sitt betänkande 1977/78:7 i en fräga som tagits upp av Gunnar Biörck i motionen 1977/78:124 om den s. k. Regnellska stipendiefonden. Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen föreskrev den 8 juni 1978 att den ersättning till sex Regneilska stipendiater som har ersatt de tidigare bostadsförmånerna inom Serafimeria-sareltets område fick utbetalas från staten för statens allmänna fastighetsfond under budgetåret 1977/78. Samma föreskrift finns ocksä intagen i den stat för fonden som reglerar utgifter och inkomster för innevarande budgetår. Åtgärder frän regeringens sida har alltså redan vidtagits.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Tillät mig att till budget- och ekonomiministern få framföra ett varmt tack för att han inte bara besvarat min fråga utan ocksä faktiskt långt dessförinnan handlagt ärendet.

Det är uppenbart att den interna informationen inom Karolinska sjukhuset inle fungerar på önskvärt sätt. Det tog flera år innan man upptäckte konsekvenserna av den felaktiga uppgiften i 1972 års regleringsbrev, och budskapet om regeringens beslut den 8 juni har i varie fall inte trängt igenom till mig, som dock är ledamot av fondnämnden och som normalt skulle ha utdelat en julklapp från Regnells donation till några studenter. Detta kan jag emellertid inte förebrå budgetministern. Del är möjligt att man bör överse rutinerna för information inom Karolinska sjukhuset

5 Riksdagens protokoll 1978/79:80-82

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 Statens åtaganden gentemot den Regneilska donationen

Jag skulle gärna vilja begagna tillfället lill alt fråga budgetminislern om två saker som sammanhänger med svaret pä frågan.

Det ena är om del finns några möjligheter atl kompensera fondnämnden för de år - som alltså ligger etl par år tillbaka i tiden - dä man inte ansett sig kunna utdela några medel genom att man ansåg sig tvungen att efterieva 1972 års felakliga beslut.

Del andra är: Vore det inle rimligt atl man begrundade basen för de här 40 kronorna? Del var ju ändå så all doktor Regnell donerade etl antal rum, och genom 1946 års regleringsbrev - omjag inte bedrar mig - tog staten hand om rummen men ersatte dem med 40 kr. i månaden, vilkel kanske var en rimlig rumshyra på den liden. Borde man inte justera beloppet med hänsyn lill den nuvarande hyresnivån?

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr talman! Regeringen har på framställning från direktionen för Karolinska sjukhuset i juni 1978 låtit det bero, som det heter med sedvanligt språkbruk, alt de utbetalningar som gjordes åren mellan 1972/73 och 1976/77 har gjorts. Detla är alllsä godkänt, trots atl det - genom del beslut som alltså numera är ändrat - inte skedde några utbetalningar de åren. Karolinska sjukhuset har hemställt om godkännande för detta, och det har sjukhuset fått

Sjukhuset har däremoi inte hemställt om någon ersättning. Det är ju ganska måttliga summor det handlar om, knappt 3 000 kr. varie år. Och med den omfattning som Karolinska sjukhusets stat ändå har tror jag nog all sjukhuset självt kan svara för den utgiften. Den bedömningen har alltså direktionen själv gjort, att man inte behöver gå till regeringen och hemställa om nägra extra medel. Vi har inte heller gett några sådana, och jag kommer inte själv att aktualisera den frågan.

Jag har heller inle tagit upp frågan om atl räkna upp de medel som den Regnellska donationen ursprungligen omfaitade, ulan både för innevarande budgetär och för de kommande budgetåren räknar vi med oförändrad nivå. Jag uppfattar det vara i linje med ulskollets uttalande, som var inriktat på atl återföra pengarna till staten.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! Jag ber all få tacka för dessa kompletteringar. Anledningen till atl jag slällde den första av mina följdfrågor var att del gäller två olika slags bokföring. Den ena avser Karolinska sjukhusets driftmedel, den andra fondmedel som handhas av en särskild förvaltning. Om man nu efter budget-och ekonomiministerns uttalande här i kammaren kan göra en intern transferering, är det gott och väl.

Den andra fråga som jag log upp hoppas jag alt vi i fondnämnden kan aktualisera hos budgetminislern den vanliga vägen, ulan atl vidare behöva besvära riksdagen.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Om sjuklön som utgår från forskningsanslag

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för alt besvara Gunnar Biörcks i Värmdö(m)den 17 januari anmälda fråga, 1978/ 79:283, och anförde:

Herr talman! Gunnar Biörck i Värmdö har frågat mig om jag kan redovisa vilka ålgärder regeringen har vidtagit sedan utbildningsutskottet för mer än tre år sedan begärde, att regeringen skulle pröva frågan om kompensation för sjuklön från forskningsanslag, och om jag övervägt det förslag som framfördes motionsvägen vid förra riksmötet eller omjag eljest har någon annan åtgärd att föreslå.

Frågan om hur sjukersättning skall beaktas för forskningsanslag och f ö. även för myndighetsanslag är varken ny eller okomplicerad. Mångfaldiga är de kontakter mina medarbetare har haft med utskott, forskare och motionärer under åren. Jag har i annat sammanhang diskulerat problemen med Gunnar Biörck, sä mitt svar kanske inte innehåller så många nyheter för honom.

Problemet kan förenklat sammanfattas på följande sätt. Anslag till myndigheier och forskningsråd beräknas med hänsyn lill löneomkoslnader. Då lön utbetalas av en myndighet betalas från myndighetens anslag samtidigt en avgift, lönekostnadspälägg, LKP, lill inkomsttiteln "Pensionsmedel m. m.". Från inkomsttiteln betalar sedan staten centralt olika typer av avgifter, t. ex. ATP-avgifter och lönegarantiavgifter.

Nämnda LKP innehåller inte någon komponent för sjuklön men väl kompensation för övriga delar av sjukförsäkringssystemet. Med andra ord -myndigheterna betalar ingen försäkringspremie för sjuklön och får således inte någon ersättning om sjuklön skall belalas lill en anställd, eftersom den som är oförsäkrad själv får stå risken.

Staten centralt betalar självklart full sjukförsäkringsavgift för alla myndigheter men finansierar den del som motsvarar sjukersättningen med uppburna sjukpenningar.

Man kan givetvis ifrågasätta om inte statliga myndigheier och forskningsinstitutioner borde kunna fä försäkra sig och vilka lösningar som dä skulle kunna tänkas. I praktiken blir emellertid sådana försäkringsarrangemang krångliga och medför kosinader som inte slår i proportion till fördelarna.

Dessulom visar erfarenheterna från t ex. forskningsråden att problemen i dessa sammanhang har kunnai lösas på sådant sätt att enskilda projektinnehavare inte drabbas.

Jag är alltså inte nu beredd att föreslå regeringen att förelägga riksdagen något förslag till ändring av LKP-systemet såvitt gäller sjuklön.

Den enkla metod som jag anser att regeringen t v. bör tillämpa för att komma lill rätta med problemet med sjuklön i de undantagsfall då stora skevheler uppstår är att pröva ett eventuellt överskridande av ifrågavarande anslag.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om sjuklön som utgår från forskningsanslag

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sjuklön som utgår från forskningsanslag

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talmän! Detta ärju en knepigare fråga än den föregående. Budget-ministern har haft litet längre lid på sig att förbereda sitt svar än vad jag nu haft för att förbereda mitt till honom. Jag skall emellertid be att få lacka för den utläggning som han här har gjort.

Jag är dock inte riktigt säker på att vi helt och fullt talar om samma sak. Budget- och ekonomiministern talarom forskningsanslag och f ö. även om myndighetsanslag i största allmänhet. Vad jag har tagit upp är framför allt forskningsanslag som härrör ur icke-offenlliga fonder, och det är anslag som ofta är ganska knappa. Det harju föranlett en hel del bekymmer.

Anledningen till att jag tog upp frågan var påstötningar från mina kolleger i Göleborg. Jag har också funnit att för några veckor sedan två forskare, en i Uppsala och en i Stockholm, i Dagens Nyheter haft insändare om saken. Den måsle följaktligen vara aktuell för somliga, även om också i del här fallet informationen om vad som de facto har försiggått i riksdagen naturligtvis är mycket bristfällig även bland dem del berör.

För egen del harjag alltså i den senaste molionen föreslagit att man skulle utfårda en bestämmelse av den karaktären att ett belopp skulle överföras till ifrågavarande forskningsanslag från högskolans avlöningsbelopp i den mån sådana här längre sjukledigheter eller graviditetsledigheter förekommer. Sedermera har det framgått av utredningar, som jag fått del av, att detta kanske skulle kunna vara möjligt, om avsättningen lill LKP från de här forskningsanslagen gjordes 3 % högre än den nu är. Jag vill bara referera vad en av mina kolleger i Göteborg skriver om detta, nämligen att om det är riktigt att avgiften till LKP är nedsatt med 3 % jämfört med vad den borde vara, för att kompensera för att forskarna får betala sjukledigheter och graviditetsledigheter från anslagen, kommer säkert de flesta forskare att välja en ökning av LKP-avgiften föratt slippa risken att råka ut för improduktiva perioder på grund av lång tids sjukledighet för personal. En förutsättning fördetta är dock att myndigheterna som debiterar LKP klart redovisar vart pengarna gär.

Jag tror alt man skulle kunna överväga att för de anslag som inte kommer från offenlliga myndigheter möjligen debitera en någol högre avgift till LKP mot att universiteten verkligen betalar lönen under längre sjukledighet på det sätt som de här inläggen från olika håll ger antydan om är nödvändigt.

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talmän! Jag tror alt Gunnar Biörck i Värmdö och jag är någoriunda överens om beskrivningen av problemen, dvs. att när det gäller forskningsråden och myndighetsanslagen uppkommer i allmänhet inget problem, för där finns redan lösningar. Däremoi kan problem uppkomma när det gäller anslag frän enskilda stiftelser och liknande. Vi har emellertid erfarenhelen att de problemen är små, bl. a. därför all anslagen frän de stiftelserna ofta är rält små och att anslagen ofta används för maleriel och annat.

Jag är medveten om atl det ibland kan uppkomma problem för den enskilde forskaren, även omjag vill betona att det är i begränsad omfattning till såväl antal som svårighetsgrad.

Vi har funderat över olika vägar att lösa de problemen. Vi har inte hittat någon tillräckligt enkel metod atl lösa dem. Det finns vägar, men de innebär rält myckel av byråkrati och omgång. Därför har vi ännu inte nått fram till den lösning som vi tycker är tillräckligt bra.

Jag skall dock trösta Gunnar Biörck med att vi fortsätter att fundera i syfte atl nå en lösning också på den delen av frågan.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talmän! Det sista som budgetministern sade låter rejält och bra. Jag hoppas mycket av det.

Får jag bara ställa en fråga: I sista meningen av budgetminislerns svarstår det något om att i undantagsfall, då stora skevheler uppstår, skulle en enkel metod vara att pröva ett eventuellt överskridande av ifrågavarande anslag. Jag har funderat lilet pä vad ordel "ifrågavarande" syftar på. Det kanske är så att budgetministern skulle kunna tänka sig att - eftersom det här i hans uppfattning är en så liten artikel - tillåta att man i så fall kunde ta pengar från universitetens anslag för oförutsedda utgifter?

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om sjuklön som utgår från forskningsanslag

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Formuleringen syftar på de anslag som utgår till forskningsråden och lill myndigheterna. Jag tror inte att universiteten skulle uppskatta alt de fick använda sitt övriga utgiftsanslag för att lösa de problem som Gunnar Biörck i Värmdö syftade pä med sin fråga, utan där får vi se om vi kan hitta nägra andra vägar.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! Beträffande dem som får anslag, låt oss säga från Nationalföreningen för hjärt- och lungsjukdomar eller andra relativt stora forskningsfinansiärer, fär vi fortsättningsvis tydligen - ålminslone t. v. - bara lita till att budgetdepartementet funderar på saken.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr talmän! Ja, men dä vill jag än en gäng understryka att enligt den

erfarenhet som vi har av de här problemen är de mycket begränsade till både

antal och svårighetsgrad.

GUNNAR BIÖRCK i Vänndö (m):

Herr talman! Ett sista ord på vägen: Fundera på det där om 3 96 ökning av LKP!

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 82 § 6 Om bryggeriet i Torsby

Torsdagen den

8 februari 1979 Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för

_____________ att besvara (7ö//!É'A'/;(/Ko/«(m)den25januari anmälda fråga, 1978/79:301, till

0/77 biyeeeriet i arbeismarknadsminisiern, och anförde:

Torsbv " talman! Gölhe Knutson har frågat arbetsmarknadsministern om det i

en nedläggningssituaiion är till fördel för de anställda och för Torsby kommun atl staten är majoritetsägare i Prippsbryggerierna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att del är jag som skall svara pä frågan.

Jag vill inledningsvis erinra om riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om åtgärder inom bryggeribranschen. Beslutet innebär bl. a. att slaten bildar elt slmkturbolag, Brygginvest AB, med uppgift alt initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. Brygginvesls första uppgift skall vara atl åstadkomma en samordnings- och stmklurplan för bryggeribranschen. Planen skall syfta till att definiera vilka stmkturförändringar som bör äga mm och i vilken takt de bör genomföras. Härvid skall särskild hänsyn tas till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

F. n. pågår en strukturutredning inom Pripps. Jag förutsätter att en samordning kommer att ske mellan Pripps och Brygginvest i de båda bolagens utredningsarbete.

Något beslut om nedläggning av bryggeriet i Torsby eller av någon annan av Pripps produktionsenheter har inte fattats av Pripps styrelse. Jag utgår från att riksdagens uttalanden rörande bryggeribranschen är vägledande för såväl Brygginvest som Pripps styrelse vid deras behandling av olika bryggerifrågor.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Jag lackar budgetministern för del här svaret. Jag vill gärna uppfatta det som positivt, men man frågar sig naturiigtvis - och det gör inte minst de anställda i Torsby - vad svaret betyder i klartext.

Jag lar mig då friheten att fråga budgetministern hur han ser på denna problematik i stort. Det är alltså fråga om ett företag vari staten har majoriteten av aktierna, och när det talas om samordning, ulredningar och strukturrationaliseringar blir de anställda naturligtvis betänksamma. Det är en oro som de 40-50 anställda vid Prippsbryggeriet i Torsby har känt i flera år.

Vi måste i detta sammanhang betänka atl Torsby redan är en hårt drabbad
kommun. Man har där en öppen arbetslöshet som omfattar 606 människor,
vilket är en mycket hög siffra med tanke på alt kommunen bara har 15 700
invånare - det motsvarar 7 96 av den arbetsföra befolkningen enligt SCB:s
statistik. Man har vidare 160 personer i beredskapsarbeten - men det är ont
om beredskapsarbeten - och man har 150 personer i skyddat arbele. Man har
också många i omskolningsverksamhet. Dessutom har Torsby kommun med
sina 15 700 invånare mellan 750och 800 människorsom är långpendlare,dvs.
70 har sitt arbeie förlagt utanför kommunen, många t. o. m. utanför Värmlands

län. Torsby kommun har inle på de senaste åren fält någol nytt industriellt arbele, knappast något nyll jobb över huvud laget. Jag har i min fråga påpekat atl Värmlandsdelegalionen inle ser särskilt förhoppningsfullt på möjligheterna all ge Torsby fler arbetslillfällen inom den närmaste tiden. Långsiktigt skall vi nalurliglvis utgå frän atl det kommer alt finnas en god framtid ocksä för den kommunen och för de människorna.

Men nu finns det alltså ett bryggeri i Torsby kommun-en arbetsplats som betyder oerhört myckel. Efiersom staten är huvudägare i Prippsbryggerierna och del genom bildandel av Brygginvest har vidtagits ålgärder på det här näringsomrädel är del naturligt om jag tar mig friheten att fråga budgetministern om han skulle vilja vara vänlig att också ge några synpunkler på den här problematiken i stort Staten får beiala åtskilligt mer om bryggeriet skulle läggas ner.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 bryggeriet i Torsbv

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Jag är väl medveten om de problem som finns i Torsby. Jag har mött dessa problem i samlal som jusl rör bryggeribranschen med människor även i Tingsryd och Arboga. Jag är också väl medveten om dels de problem som kan drabba många människor pä en ort och i en region dä sysselsättningen sviktar och förelag stundom måste läggas ned, dels de kostnader som då kan uppkomma för stat och kommun pä grund av nödvändigheten av statliga insatser i syfte atl undvika problem av det slag Göthe Knutson lar upp.

Nu kan jag inle -jag vet att Göthe Knutson är medveten om det - göra något uttalande om ett enskilt bryggeris framtid. Jag har inle någon laglig rätt atl göra det. De besluten skall fattas i andra organ. Jag vill bara än en gäng understryka vad jag sagt i milt svar, nämligen att jag utgår frän atl riksdagens uttalande i december om bryggeribranschens framtid är vägledande för de beslut som företagsledningarna kommeratl fatta. I de uttalandena betonade riksdagen bl. a. att man också skulle ta hänsyn till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter. Jag har själv flera gånger betonat att min utgångspunkt är alt vi bör säkra överlevnads- och utvecklingsmöjligheter för flera förelag och produktionsenheter inom bryggeribranschen.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr lalman! Jag är efter budgetminislerns kompletterande svar, som jag tackar för, glad atl kunna tolka det som mycket positivt för Torsby kommun, för de anställda vid det här bryggeriei och då också för Värmland.

Del är alldeles uppenbart alt mindre enheter inte alllid är lönsamma. Del har sagls att Torsbybryggeriet skulle kunna belasta koncernen med ell par miljoner i förluster- om man nu vill se saken på det viset. Men det är heller inte alldeles säkert alt del förhäller sig så.

Man har betydligt högre närvaro i arbetet vid del här bryggeriet än vid de slörre enheterna. Det finns myckel som talar för mindre enheter, inle minst i bryggeribranschen. I Västtyskland t ex. har man en mängd mindre bryggerier. Här i Sverige har struktureringen gått mot slörre enheter. Det är inte

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om information rörande ideella föreningars möjlighet till skattebefrielse 777. m.

säkert att det är lönsami. Vad som är alldeles givet är att det inle kan vara lönsamt för staten, som ägare till företag, att först lägga ner företag och sedan gå ut med kanske mångdubbelt större summor för att reda upp situationen och ge någon form av ersättningsarbete ät dem som drabbas.

Det är tragik när människor blir arbetslösa. Jag utgår från att vi skall slippa det i Torsby kommun i det här fallet.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 7 Om information rörande ideella föreningars möjlighet till skattebefrielse m. m.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för alt besvara Kari-Eric Norrbys (c) den 31 januari anmälda fråga, 1978/79:324, och anförde:

Herr talman! Karl-Eric Norrby har frågat mig om vilken information de ideella föreningarna fått om möjligheten alt fä dispens från uppgiftsskyldighet resp. att få skattebefrielse. Herr Norrby har vidare frågat mig om jag anser att det står i överensstämmelse med ambitionen att minska byråkratin och uppgiftslämnandet att sända ut blanketter till skattebefriade föreningar. Slutligen har Karl-Eric Norrby frågat mig om delegationen för företagens uppgiflslämnande, DEFU, granskat länsstyrelsernas begäran om särskilda uppgifter innan föreningarna tillskrevs.

Som Karl-Eric Norrby framhållit gäller fr. o. m. årets taxering nya skatteregler för ideella föreningar. Enligt de nya reglerna kommer föreningar som uppfyller vissa villkor att helt befrias från inkomst- och förmögenhetsskatt. Villkoren, som innebär att föreningen skall vara allmännyttig, öppen och använda sina inkomster fördet allmännyttiga ändamålet, måste allmänt sett betecknas som förmänliga. Någon generell skattefrihet för ideella föreningar är det dock inte fråga om.

Det ankommer på taxeringsnämnderna att ta slällning till om en ideell förening skall taxeras eller om föreningen uppfyller villkoren för skattebefrielse. Denna prövning bör givetvis grundas på tillföriitliga uppgifter om föreningens ändamål och verksamhel. 133 § taxeringslagen föreskrivs därför att en förening, som anser att den helt eller delvis bör frikallas från skattskyldighet, skall lämna upplysningar bl. a. om de omständigheter som enligt föreningens uppfattning motiverar skattefrihet. Dessa upplysningar skall lämnas på en särskild blankett, den s. k. blankett 4.1 speciella fall kan emellertid skattechefen för viss tid befria en förening från skyldighet att skicka in blanketten.

Efter denna korta redogörelse för den nya lagen återgår jag till de av Karl-Eric Norrby framställda frågorna. Vad först gäller informationen kan nämnas att riksskatteverket gett ut en broschyr som innehåller ulföriiga upplysningar om skattereglerna för de ideella föreningarna. I broschyren, som tryckts i 170 000 exemplar, anges bl. a. vad som krävs för att en förening skall bli

befriad från skatt och uppgiftsskyldighet. Riksskatteverket har- med hjälp av bl, a, olika riksorganisationer-sänt ut broschyren direkt till ett mycket stort antal föreningar. Broschyren finns även hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndiglieterna.

Karl-Eric Norrbys andra fräga gäller utsändandet av blanketter till de ideella föreningarna. Som jag nyss påpekat måste föreningarna lämna vissa upplysningar om sin verksamhet m. m. för all taxeringsnämnderna skall kunna avgöra om förutsättningar för skattebefrielse föreligger eller inte. Att taxeringsmyndigheterna skickat ut blanketter som föreningarna skall fy Ila i är enligt min mening en serviceåtgärd och inte ett uttryck för byråkratiskt krångel.

Den sista frågan gäller DEFU:s medverkan. Enligt vad jag har inhämtat har de av herr Norrby åsyftade blanketterna godkänts av DEFU. Frågan om en förening skall befrias från uppgiftsskyldigheten måste emellertid självfallet avgöras av skattechefen och inte av DEFU.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 information rörande ideella föreningars möjlighet till skattebefrielse m. m.

KARL-ERIC NORRBY (c):

Herr lalman! Jag får tacka statsrådet för det innehållsrika svaret på min fråga.

Anledningen till min fråga var att riksdagen våren 1977 beslöt om skattebefrielse för ideella föreningar fr. o. m. den I januari 1978. Detta uppfattades av många arbetstyngda föreningsledare positivt och även sä, att man nu skulle slippa pappersexercisen. Därför blev det något av en kalldusch när uppgifts- och deklarationsblanketterna damp ner i brevlådorna. Jag ifrågasätter inte fullgörandet av uppgiftsskyldighet när sådan föreligger, men i detta sammanhang kan man sätta frågetecken för myndigheternas sätt att hantera ärendet Jag skall ge några exempel.

I propositionen 1976/77:135 säger statsrådet Mundebo på s. 94 att "föreningar som är frikallade från skattskyldighet för alla sina inkomster och hela sin förmögenhet, synes inte behöva avge självdeklaration". Ändå står det under Upplysningar pä deklarationsblankett nr 3 all förening eller stiftelse vars inkomster är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet skall i denna blankett redovisa skattepliktiga inkomsler. Detta ärju inle tillfredsställande. Man måsle kunna lita på att vad ett statsråd har sagt inte kan ändras av en underiydande instans.

Upplysningarna är också för den som inte är van att tolka kanslisvenska förvirrande, t. o. m. obegripliga. Det galleri, ex. det avsnitt jag nyss citerade. Jag upprepar: "Förening eller stiftelse vars inkomster är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet skall i denna blankett redovisa skattepliktiga inkomster."

Det är många föreningsledare som har frågat mig: Vad tjänar det för ändamål alt lämna uppgifter om skattepliktiga inkomster när man är frikallad frän skattskyldighet? Man resonerar så, atl är man befriad från skattskyldighet så har man inga skattepliktiga inkomster.

En annan oformlighet är liden för inlämnandet av uppgifts- och deklarationsblanketterna. Självdeklarationen skall lämnas senast den 15 februari,

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 information rörande ideella JÖreningars möjlighet till skattebe-Jrielse nu m.

medan de särskilda uppgifterna skall avlämnas senast den 31 mars- alltså helt olika lidpunkter. Först skall man lämna deklarationen, och sedan skall man lämna uppgiften som skall läggas till grund för beslutet huruvida skattskyldighet föreligger eller inte.

Mot bakgrund av vad jag här anfört kanske man har anledning alt instämma med Lantbrukarnas skaitedelegation, som i sitt remissyttrande över utredningens förslag anförde att om det skall vara någon mening med elt förenklat uppgiftslämnande måste den blankett på vilken uppgifterna lämnas vara yiteriigt enkel. Delegationen beklagade alt det inle lämnats något exempel på blanketten i betänkandet,eftersom det är blankettens ulformning som avgör hur enkel redovisningen kommer att bli. I detta instämde också Göteborgs distrikts idrottsförbund.

Herr lalman! Tiden medger inte alt jag ytterligare exemplifierar. Men jag vill fråga statsrådet Mundebo: Tycker inle statsrådet del finns skäl för en översyn av frågan om tidpunkten för avlämnandet av deklarationen och även en översyn av blankettens eller blanketternas utformning?

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr lalman! Blanketterna måste utformas mot bakgrund av de lagregler som riksdagsbeslutet innefattade. Man kan självfallet alltid resonera om hur skaltelagar överförs från lagspräk lill sedvanlig svenska. Som Kari-Eric Norrby säkert är medveten om är det alltid en besvärlig uppgift.

Jag tycker ändå att det har gått ul en fyllig och bra informalion i del här ärendet. Riksdagsbeslutet innebar inle någon generell skattefrihet, utan taxeringsnämnderna skulle få etl underiag för att bedöma det.

Delta är ju en ny lagstiftning. Det här är försia gången som den är i praktisk tillämpning. Det kan då självfallet uppkomma problem; formuleringarna i blanketter och informationsbroschyrer kanske inte alltid blir de bästa, även om de testas rätt ingående i förväg. Jag finner det naturiigt att riksskatteverket, som ju i försia hand har ansvaret också för den här skatten, utvärderar de erfarenheter man gör under årets taxering. Jag utgår ifrån att de berörda organisalionerna delger riksskatteverket sina synpunkter - posiliva och negaliva - för att nästa års blankett och broschyr om möjligt skall bli ännu bäure.

KARL-ERIC NORRBY (c):

Herr talman! Jag vill oreserverat tacka statsrådet för det kompletterande svaret på min fråga. Jag tror att många föreningsledare instämmer i det tacket.

Jag tror alt den här skaltereformen, som uppfattats mycket positivt, kommer att vinna i värde om man kan slippa att fylla i blanketter eller i varie fall begränsa ifyllandet till så få blanketter som möjligt.

Jag ber atl få lacka för svaret.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Om sysselsättningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad

Indusiriminisiern ERIK HUSSerhöll ordet för att besvara Magfins Perssons (s) den 31 januari anmälda fräga, 1978/79:315, och anförde:

Herr talman! Magnus Persson har frågat mig vilka konkrela åtgärder jag avser atl vidta med anledning av aviserat varsel vid Zakrisdalsverken.

Zakrisdalsverken i Karislad ingår i förenade fabriksverkens (FFV) sektor för försvarsmateriel. Enheten i Karlstad tillverkar främst ammunition lill pansarvärnsvapen. Det svenska försvarets beställningar från denna enhet har under perioden 1977/78-1982/83 reducerats med två tredjedelar i jämförelse med de planer som lidigare fastlagts av försvaret. Detta kraftiga bortfall av beställningar kan inte helt kompenseras genom produktion av andra produkier eller leveranser till andra köpare.

FFV har begärt atl beställningar från svenska försvaret skall lidigareläggas för alt nu aviserade varsel skall kunna begränsas och erforderliga personalminskningar skall kunna ske i jämnare takt.

Regeringen avser alt undersöka möjligheterna att genom omplanering av försvarets materielanskaffning eller på annat sätl tidigarelägga försvarets beställningar för att minska antalet kommande uppsägningar vid Zakrisdalsverken.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7/ sysselsättningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad

MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Jag ber att fä tacka statsrådet för svaret på min fräga.

Anledningen till att jag ställde frågan var, och är fortfarande, den oro som de anslällda vid Zakrisdalsverken känner.

Informationen om varslet har väckt bestörtning och indignation bland de anställda, och de menar att man genom tidigareläggning av beställningar av viss försvarsmateriel hade kunnat undvika dessa personalinskränkningar.

Herr talmän! Den minskning som nu, enligt det svar som industriministern har givit, är ett faktum omges av många frågetecken. I det aviserade varslet talas det om ett 60-tal anslällda. Om detta varsel blir ett faktum, menar personalen vid Zakrisdalsverken alt det som ett brev på posten kommer ytteriigare neddragningar med ca 90 anslällda. Varslet skulle då totalt sett beröra inte mindre än 150 anställda. Utöver della berörs etl 60-tal som är s. k. externt anställda i företag som levererar material m. m. till Zakrisdalsverken.

FFV och materielberedningsnämnden tillstyrker att det s. k. paket 1 tidigareläggs.

Vilka kommer alt drabbas, om varslet blir ett faktum? Jo, det blir i huvudsak kvinnor under 25 är. Det är den grupp som senast har anställts och som nu blir lidande. Den arbetslöshet vi har i Värmland är mycket betungande - del finns över huvud laget inga jobb atl få. Inte minst den åldersgrupp som här är aktuell har svårigheter. Chansen all få jobb är hell enkelt minimal.

Jag tyckeratt statsmakterna och industridepartementet här få ta sitt ansvar och trygga sysselsättningen genom åtgärden att tidigarelägga del s. k. paket 1,

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad

som ligger i slorieksordningen 90 milj. kr.

Herr talman! Jag skulle vilja få ett par klargöranden. Vad menar industriministern med att regeringen skall försöka minska antalet uppsägningar? Är det 50,60,100 eller 150 anställda som avses? Den andra frågan är: Hur många miljoner kronor rör det sig om? Är det 50 eller 90 milj. kr.? Den sista summan nämner jag med anledning av att myndigheten, FFV, har sagt att om det s. k. paket 1 -som kostar just 90 milj. kr. - tidigareläggs, kommer man alt trygga sysselsättningen vid Zakrisdalsverken.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Ett grundläggande men av frågeställaren inte alls berört faktum i denna problematik är att det svenska försvarets anslagsutveckling varit sådan att den resulterat och resulterar i en successivt minskande förmåga, uttryckt i reala termer, att lägga ut materielbeställningar till svensk försvarsindustri. Det är ett grundläggande faktum, som man inte kommer ifrån. Varken frågeställaren eller det parti han tillhör har visat någol missnöje över att en sådan utveckling pågår.

I delta läge undersöker vi som bäst - del kan snart ge resultat - vad som kan göras genom en tidigareläggning av order. Av skäl som jag inte behöver förklara kan del till en viss grad vara en Döbelnsmedicin. Likväl är vi ense om att man bör beträda den vägen. Då måste vi emellertid väga de behov som finns på olika orter och i olika sammanhang av en tidigareläggning mot behovet i Zakrisdal.

Till sist, herr talman, frågade Magnus Persson mig med hur många personer eller alternativt med hur mänga miljoner kronor jag ansåg att vi skulle försöka minska friställningarna vid Zakrisdalsverken. Ja, det kan under nu pågående överväganden och överläggningar inte preciseras. Jag kan emellertid säga att det blir en minskning av antalet friställningar, en minskning vars omfattning det just nu är för tidigt att uttala sig om.

MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Jag noterade svaret att det skall bli en minskning. Det är självfallet etl besked till de anställda vid Zakrisdalsverken som är annorlunda än man hade trott Man hade nämligen hoppats att en tidigareläggning av den basmateriel som nu är aktuell hade kunnat ske.

Jag är medvelen om att en avvägning mellan olika orter och regioner måste äga rum. Men Värmland inklusive Karistadsregionen är den region som är mest drabbad i landel. Arbetslösheten och oron bland basindustrierna i länet gör att förhållandena är allt annat än tillfredsställande. I detta läge ansåg vi att industridepartementet och statsmakterna mäste känna och ta sitt ansvar.

Delta besked bör i alla fall FFV och de anställda få så snart som möjligt. De har i sin förtvivlan vänt sig till statsministern och begärt ett sammanträffande för att få diskuiera med honom, och de får väl föra diskussionen vidare.

Jag hoppas att den eventuella minskningen skall bli minimal och att statsrådet och industridepartementet lar hänsyn till den svära situalion som

råder i Karislad och övriga Värmland. Det är i mitt hemlän mycket svårl att ge arbete åt de människor och de grupper som här drabbas.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talmän! Vi är väl medvetna om problemen i Värmland och har nyligen studerat dem närmare pä ort och ställe. Det är förklaringen till atl vi överväger och arbetar med dessa tidigareläggningar.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 Utredning rörande risken JÖr radonstrålning vid skifferbiytning

§ 9 Om utredning rörande risken för radonstrålning vid skifferbrytning

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordet för att i eu sammanhang besvara dels Britta Hammarbackens (c), dels Bengt Kindboms (c) den 31 januari anmälda frågor, 1978/79:318 resp. 319, och anförde:

Herr talman! Britta Hammarbacken har frågat mig om jag anser alt inom industridepartementet aktuella koncessionsärenden bör kompletteras vad avser ökad risk för radonexposition vid skifferbrytning.

Bengt Kindbom har frågat mig omjag är beredd atl, med anledning av den forskning och utveckling avseende alunskiffer som bedrivs av AB Svensk alunskifferulveckling (ASA), ta initiativ till kartläggning av riskerna med radongas för närboende och pä rekuliiverade områden i Ranstad, före en eventuell prövning av frågan om exploatering av alunskiffern.

Jag besvarar frågorna i elt sammanhang.

Jag vill erinra om att ASA:s verksamhet i Ranstad i dag omfattar elt treårigt forskningsprogram som har inletts innevarande budgetår. Verksamheten finansieras enligt riksdagens beslut våren 1978 genom statliga lån med särskilda villkor och med full insyn från statens sida. Forskningens ändamål äratt ta fram processer för utvinning av alunskifferns innehåll av kerogenoch vissa metaller utöver uran, men även att utreda olika miljöfrågor som kan uppkomma i samband med en eventuell framtida fullskalebrytning av alunskiffer. De av frågeställarna angivna problemområdena ingår således delvis i ASA:s nuvarande forskningsprogram. Jag finner det dock inte uteslutet att ytterligare utredningarom miljöfrågor vid skifferbrytning kan bli akluella. En första redovisning av ASA:s forskning lämnas i dagarna lill mig.

Det föreligger i dag ingen ansökan om brytning av alunskiffer, däremoi finns en ansökan av ASA enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter om undersökningskoncession beträffande alunskiffer för vissa angivna områden inom Örebro län. Ansökningen har helt nyligen överiämnats av statens industriverk till industridepartementet och bereds nu inom regeringskansliet ASA:s ansökan avser i försia hand tillstånd lill undersökningar och utgör ett led i ASA:s undersökningar av landets alunskiffrar. Undersökningarna anses nödvändiga för att förbättra beslutsunderiaget för en eventuell

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om utredning rörande risken fÖr radonstrålning vid skifferbiytning

brytningsansökan. Jag kan inle nu uttala mig om regeringens ställningstagande i denna fråga. Beslut avses fattas av regeringen under våren och kommer i huvudsak endast atl avse huruvida undersökningar skall tillåtas eller inte.

Jag vill slutligen framhålla att självfallet kommer ett eventuellt framtida beslut om brytning, vare sig det aktualiseras i Ranstad eller i Örebro län, att föregås av en mycket noggrann prövning av myckel grundliga utredningar om konsekvenserna från bl. a. miljösynpunkt. Finner regeringen, då beslut skall fattas, att den som vill utnyttja en alunskifferfyndighel inte pä ell tillfredsställande sätt har visat hur väsentliga problem från t. ex. miljösynpunkt skall lösas, kommer naturiiglvis en exploatering inte att tillåtas. För att fä anlägga en gruva krävs dessutom tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387). Det är således en mycket omfatlande prövning innan en brytning av alunskiffer får sättas i gäng.

Under delta anförande övertog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

BRITTA HAMMARBACKEN (c):

Herr lalman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fräga. Det har ställts ytterligare en, men min fräga knyter alltså an till de undersökningskoncessioner som regeringen har att ta ställning till senare i år och som industriministern nämnde i sitt svar.

Den senasie tiden har vi haft en intensiv debatt om slrålrisker i miljön. Det är en bra debau. Den är nödvändig, och den måsle fortsätta, men jag tycker att man borde vidga den och också slälla frågan: Kommer de brytningsrester som det i dag varnas för att påverka den totala miljön, alllsä också utanför boningshusen? Och vel vi hur de i sä fall kommer all påverka den miljön? I pressen har del den senaste veckan förekommit uppgifter som visar att det här är en nyväckt fråga i de allra flesta länder med uranbryining.

Vid en internationell konferens i somras förklarade en företrädare för USA:s kärnkraftsinspektion alt "förvaring och stabilisering av lakresterna från uranbrytningen mycket väl kan visa sig bli den svåraste tekniska uppgiften att lösa när det gäller kärnkraftens avfallsproblem."

Enligt vad jag har kunnat förslå är kunskapen pä delta område inte slor i någon del av världen och inte heller här i Sverige. Då är det ju desto viktigare atl vi böriar nu, när information och impulser böriar komma, att forska, mäta och undersöka innan några ytterligare beslut har fattats som kan betyda risker för framliden.

En prospektering och förberedande undersökning innebär ju inte bara en geologisk kartering. Del blir också en påverkan på omgivningen genom vad som kommer i ett senare skede, t. ex, provbrylning och försöksverksamhet för industriell utveckling.

Med min fråga harjag velat peka på all den påverkan - som man tidigare har diskuterat rätt ingående med tanke på landskapsförstöring och utsläpp i luft och vatten, liksom även beträffande sociala konsekvenser för bygden i

fråga - nu alltså fått en yiteriigare dimension, som jag tycker är viktig för områden med industrier, bostäder och ell allmänt näringsliv.

Med den inställningen, herr lalman, harjag svårt att förklara mig nöjd med svaret, som jag lycker är litet vagt. Naturiiglvis begär jag inle ett förhandsbesked om regeringens ställningslagande i denna fråga. Men jag vill fräga om statsrådet anser att underlaget är komplett inför etl ställningslagande. Likaså vill jag ha ett snabbt besked om huruvida det blir substans i den utredning av miljön som kan bli aktuell.

BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Jag tackar för svaret på frågan.

Alltsedan munkarnas tid i Värnhem har i Västgötabergen pågått arbete med att, i huvudsak lill människors fromma, ta ul olika bergarter till byggnadsmaterial. När det gäller alunskiffer har vi kravet på ökad exploatering på grund av uraninnehållet Skifferrester frän lidigare hantering, s. k. rödfyr från gamla kalkbrott i Skaraborgs län, har i mänga år använts som fyllnads- och vägmaterial. Ingen har känt lill riskerna med delta.

Nu har vi emellertid fått vissa redovisningar. I Skövde har man undersökt elt planerat bostadsområde och i Ekedalen elt bostadsområde som ligger pä skifferresier. Dessa frågor har särskilt diskuterats här i kammaren, och del har tagits fram rapporter. Vi behöver inte uppehålla oss mer vid detta. Jag vill bara i sam manhangei konstatera att när det gäller skifferresierna är det inte enbart radon utan också annan strålning som man har all ta hänsyn till.

I svaret säger industriministern att de frågeställningar som jag har angelt delvis ingår i ASA.s forskningsprogram. Jag har det framför mig, och jag menar au det minimikrav man måste ställa är att det finns lakresier under de rekuliiverade markområden som man kommer all redovisa resultat ifrån.

Jag tycker det är positivt när industriministern säger alt det inte är uteslutet att man kan behöva genomföra ytterligare ulredningar pä miljöområdet Det hade emellertid varit ändå bätire om industriministern sagl alt man hade för avsikt atl göra ytterligare undersökningar.

SSI säger att vid planering av bebyggelse bör markens beskaffenhet med avseende på radioaktivitet beaktas. Problemet gäller avfall från hantering av alunskiffer, men också mark med ovanligt stora mängder radium. Ytterligare undersökningar fordras för en bedömning av problemets omfattning.

Det är alltså en myndighet som redovisar della, och del tyckerjag man bör ta fasta pä. Min huvudfråga är: Vilka ylleriigare konsekvenser kan skifferbrylning få-konsekvenser som i dag inle är kända men som i en framlid kan ställa oss inför etl nytt och chockartat uppvaknande och ge upphov till en debatt liknande den som förts den senaste veckan?

Sedan vill jag med anledning av svarets sista del, där det redovisas hur prövningen skall gå till, fråga industriministern, om detta innebär en glidning på väg bort från prövningen enligt byggnadslagen 136 a §? Jag vore lacksam för etl besked av industriministern på den punkten.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 Utredning ivrande risken JÖr radonstrålning vid skifferbiytning

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 Utredning rörande risken for radonstrålning vid skifferbiytning

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Jag skall hålla mig till de frågor som ställts med anledning av det ärende vi skall behandla i dag. Jag skall alltså inle gä in pä bostadsfrågorna, även om frågeställarna något snuddade vid dessa. Bostadsfrågorna har ju redan tidigare debatterats.

Låt mig säga lill båda frågeställarna att de - och del gäller kanske särskilt Britta Hammarbacken - åtminstone delvis resonerar som om det var fråga om brytning. Men del är del ju inte - det finns över huvud tagel inte någon ansökan om brytning. När Briita Hammarbacken frågar om vi har underlag för etl ställningstagande, blir svaret alt något ställningstagande lill brytning inte alls är aktuellt. Vad det här handlar om är undersökningar.

Man kan fråga sig om det är någon nackdel att vi undersöker en fyndighet och skaffar oss bättre information. En helt annan och senare fråga blir om man skall uinyttja den informalion vi får fram och gä vidare till prövning.

Frågan om radongasen och riskerna för strålning kommer att ingå som ett led i de undersökningar det här gäller. I själva verket bör man fräga sig om inte de undersökningar som ASA avser alt göra kan vara till nytta ocksä i andra sammanhang, där det gäller att bedöma dessa risker. Jag anser således atl det inte finns något skäl för oro.

Vad beträffar Bengl Kindboms fräga om lillämpningen av 136 a § byggnadslagen i dessa sammanhang, vill jag påpeka att den paragrafen inte obligatoriskt behöver komma till användning när del gäller gruvor.

BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Vårt krav ärju att man genom ulredningar skall få fram ett bättre underlag. Den som under åren följt dessa frågor har minsann märkt att det har skett glidningar. Det har varie gång sagts att problemen är avklarade, men sedan har vi kunnat konstatera att det finns fler problem. Vi kräver alltså att det görs utredningar ocksä beträffande slrålningsriskerna.

Industriministerns svar på min fråga angående prövning enligt 136 a § byggnadslagen var inte särskilt konkret. Jag kan med anledning av svarel inte göra något annat konstaterande än au folkpartiregeringen är beredd att tillåta en sådan här exploatering utan prövning enligt denna paragraf

BRITTA HAMMARBACKEN (c):

Herr talman! Jag är mycket väl medvelen om att det är fräga om en undersökningskoncession. Jag trodde att det framgick av min fråga, och därför brydde jag mig inte om alt upplysa om det i mitt tack för svaret.

Jag undrar om man verkligen kan lita på att en sådan här undersökning har sä liten inverkan på miljön.

I sitt förberedande material när det gäller koncessionsärendet skriver statens industriverk att bolaget bör studera gruvbrytning, återfyllning och rekuliivering samt utföra främst idé- och metodstudier beträffande bryt-ningsieknik osv. Del innebär alltså inle bara provborrning utan även pilotprojekt. Att det inte är fråga om något projekt i omfattande skala känner

jag också till.

Vad jag vill poängtera är alltså att det i dag finns lakerester och slagghögar, vars farlighet vi diskuterar. Här borde det göras ytterligare undersökningar av fariigheten av de lakerester och slagghögar som kommer att uppstå till följd av en brytning. Brytningen är ett resultat av en undersökningskoncession, och det är alltså underiaget för den undersökningskoncessionen som jag tycker det är angeläget blir så brett som möjligt.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om fortsatt drift av Solslickegården

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Får jag bara i korthet svara att det finns i dag i Ranstad en pilotanläggning. Någon ny pilotanläggning är inte avsedd att startas, utan del är denna som kommer att användas.

Som allmän komplettering till mina svar kan jag hänvisa till att det om några veckor läggs fram en energiproposition, där bl. a. dessa problem, miljöeffekter m. m. ingående kommer att behandlas.

BRITTA HAMMARBACKEN (c):

Herr talmän! Jag vill tacka statsrådet för den kompletterande upplysningen atl det inte är aktuellt med en industriell pilotanläggning i Kvarntorp.

Sedan ber jag att få avvakta den kommande propositionen, och jag skall med intresse studera den.

BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Eftersom industriministern nu hänvisar lill en kommande energiproposition vill jag fråga: Kan man tolka det så, att det treåriga forskningsprogrammet inte skall fullföljas? Varför dras energipropositionen in i sammanhanget när det gäller Ranstad? Jag slutar med atl konstatera atl min tolkning beträffande 136 a § tydligen är giltig.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Del är naturiigt att hänvisa till energipropositionen av del skälet att där kommer en mycket fyllig redovisning av de miljöproblem som anmäls i delta sammanhang.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om fortsatt drift av Solslickegården

Statsrådet HEDDA LINDAHL erhöll ordet för att besvara Rolf Clarksons (m) den 31 januari anmälda fräga, 1978/79:322, och anförde:

Herr talman! Rolf Clarkson har frågat om jag avser alt vidta åtgärder som tryggar fortsatt drift av Solslickegården eller därmed jämförbar institution.

Enligt 3 § sjukvårdslagen (1962:242) är landstingskommunerna och de kommuner som inte tillhör någon landstingskommun huvudmän för sjukvärden.

6 Riksdagens protokoll 1978/79:80-82

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om fortsatt drift av Solslickegården

Konvalescenlhemmet Solslickegården för aslmasjuka drivs av Stockholms läns landstingskommun och har officiellt 20 värdplatser. Pä grund av patientmaterialets karaktär kan f n. endast 15 vårdplatser ulnylljas. Under hösien 1978 har 8-10 värdplatser varit belagda. Nägra vårdplatser har utnyttjats för ulomlänspatienier.

Med anledning av en skrivelse från den ansvarige läkaren övervägs f n. inom landstinget olika alternativ beträffande Solsiickegårdens framtid. Något beslut i ärendet har sålunda ännu inle fattats.

Socialstyrelsen avser atl göra en omfattande enkät till samtliga sjukvårdshuvudmän om allergisjukvårdens omfattning och inriktning vad gäller både vuxna och barn. Syftei är att få etl underlag för ett åtgärdsprogram inom omrädel.

Jag vill i della sammanhang också nämna att dåvarande statsrådet Troedsson i juni 1978 beslutade att låta genomföra en kartläggning av samhällels nuvarande och planerade insatser för barn med allergiska anlag och besvär. Därvid skall även redovisas vilka åtgärder som med nuvarande resursinsats kan förbällra samhällels omsorg om allergiska barn, t ex. genom bättre samordning av insalserna från landstingskommuner och kommuner. Utgångspunkten för arbetel är att barnens totala behov av insalser frän samhällets olika organ skall tillgodoses, däribland även ålgärder som syftar lill alt förebygga atl vårdbehov uppslår. Arbeiet bedrivs inom socialdepartementet i samråd med bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, kommun- och landslingsförbunden samt Riksförbundet mot allergi.

Del är min förhoppning att detla utredningsarbete skall ge underlag för åtgärder föratt förbättra levnadsvillkoren och vårdmöjligheterna för personer med allergiska anlag och besvär.

ROLF CLARKSON (m):

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet Lindahl för svaret pä min fräga. Jag hoppas att jag inte tar miste när jag lycker mig kunna läsa en positiv inslällning till den här frågan frän statsrådets och därmed ocksä frän departementets sida.

Jag är självfallet medveten om au det är Stockholms läns landsting som är huvudman i della fall, men planerna pä atl inte bara överväga olika allernaliv beträffande Solsiickegårdens framtid utan ocksä att låta en nedläggning av gården omfattas av dessa alternativ var så alarmerande, att jag inte fann någon annan möjlighet att rikta uppmärksamheten på det kinkiga läget för den berörda patientgruppen än alt här i riksdagen vända mig till statsrådet Lindahl med denna fråga.

De enkäter och kartläggningar som statsrådet nämner hoppas jag skall fullföljas, innan beslutet om Solsiickegårdens framlid fattas. Jag vill rikla statsrådets uppmärksamhet pä det utsatta läge som denna patientgrupp befinner sig i och på den värdefulla tillgång som Solslickegården utgör för denna grupp. Atl såsom övervägs lägga ned verksamhelen vid Solslickegården och föra över patienterna till akutsjukvården vore en olycklig lösning med lanke på att det här handlar om ett vårdbehov som knappast kan i

samma tillfredsslällande utsträckning tillgodoses av akutsjukvården som av en sådan institution som Solslickegården.

I detla sammanhang vill jag också peka på del ekonomiskt penibla läge som mänga gånger uppstår, när föräldrar till barn som lider av den här sortens sjukdom skall ersättas för föriorad arbetsförtjänst i samband med att barnen vårdas på akutsjukhus - del finns ingen sådan ersättning för barnpatienters föräldrar.

Del största hindret för all fortsätta verksamheten vid Solslickegården tycks vara atl man lycker atl det inte finns eu tillräckligt slort palientunderiag i landel. Men jag är, statsrådet Lindahl, övertygad om att sä är fallet. Jag hoppas atl detta skall komma fram vid den kartläggning som nu görs och den som kommer atl göras. Det är alldeles uppenbart att uppgifterna i det här fallet är felakliga på grund av bristfällig informalion. Här behövs mer information. Kanske kan en sådan åtgärd som att ställa denna fråga i Sveriges riksdag fä en sådan publicitet att föräldrar till barn som lider av dessa åkommor blir uppmärksammade på att det finns en institution som denna där de kan få hjälp - jag hoppas att så blir fallet

En annan tillgång i sammanhanget är ocksä personalen vid Solslickegården, som har lång och god erfarenhel av den värd som där ges. Jag hoppas att man inte utan vidare kastar bort den lillgång som personalen i delta fall utgör.

Jag vill upprepa min förhoppning om att statsrådet ser positivt pä denna fråga och att Solslickegården under inga förhållanden får läggas ned, utan att man först beaktat resultatet av dessa karlläggningar och enkäter.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om fortsatt drift av Solslickegården

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr lalman! Jag lar för givet alt landstinget kommer att ta fram ett sådant beslutsunderlag att man vet vad man gör när man tar ställning lill denna verksamhets vara eller inte vara. Den nuvarande utvecklingen inom allergisjukvärden är enligl min mening ganska positiv på det sättet att man kan miljösanera oerhört myckel bättre än man kunde för bara 5-10 år sedan. Dessulom har del ju gäll framåt på det medicinska området när det gäller behandlingen av allergisjukdomar. Vår strävan har varit alt barnen så länge det är möjligt skall få vara kvar i sin normala miljö och att försöka alt förebygga svårare sjukdomar pä det här omrädel. All bibehålla barnen i den normala miljön är alllsä dagens trend.

ROLF CLARKSON (m):

Herr talman! Jag hade just vänlat mig au statsrådet skulle komma med denna kompletterande upplysning om sin inställning. Jag förstår den. Men här har vi faktiskt en patientgrupp för vilken det är nästan nödvändigt att man institutionaliserar vården. Även om trenden nu går mol att i ökad utsträckning låta patienterna vara kvar i sin naluriiga miljö, har vi här ett område där detta inte hundraprocentigt kan förverkligas. Framför alll hoppas jag - och del är därför jag har begärt ordet en andra gång - att statsrådets inställning och ingripande förhindrar etl beslut om att lägga ned Solslickegården redan efter

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/71 åtgärder mot kikhosta

vårterminens slut 1979. Jag tycker det skulle vara katastrofalt om ett sådant beslut fattades.

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr talman! Landstinget har det lagliga ansvaret för att tillhandahälla de värdresurser som behövs för de allergiskt sjuka barnen, och jag litar på att landstinget också tar det ansvaret.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 11 Om åtgärder mot kikhosta

Statsrådet HEDDA LINDAHLerhöll ordet för atl besvara Z.e/7jÖ/;/swta(s) den I februari anmälda fråga, 1978/79:326, och anförde:

Herr lalman! Lena Öhrsvik har frågat vilka ålgärder regeringen ämnar vidla för all få en tillförlitlig statistik över kikhostans utbredning och vilka forskningsinsatser som görs för atl ta fram ett verksamt kikhostevaccin.

Den epidemiologiska övervakningen av förekomsten av kikhosta i landet sker sedan år 1969 genom alt distriktsläkare och stadsläkare skall anmäla till länsläkaren antalet fall av kikhosta som han har behandlat under föregående månad. Härefter översänds anmälningarna till statens bakteriologiska laboratorium (SBL), som redovisar statistiken månadsvis. Även om denna statistik har vissa brister speglar den ändå trender i utvecklingen och ger klara utslag under epidemiår.

Fr. o. m. januari 1977 har SBL i samråd med socialstyrelsen inlett försök med skärpt övervakning av förekomsten av kikhosta. Alla bakteriologiska laboratorier i landet rapporterar fall av kikhosta till SBL. Vidare pågår sedan våren 1978 en försöksverksamhet, som innebär en närmare inventering av inträffade fall av kikhosta i vissa regioner. Inventeringen sker i samarbete med bl. a. infektionskliniker, barnkliniker, barnavårdscentraler och bakteriologiska laboratorier. Det är ännu för tidigt att uttala sig om resultaten av denna inventering.

För tillverkning av kikhostevaccin gäller bestämmelser och rekommendationer som är fastställda av WHO. Del är dock väl känl atl de olika vaccintillverkarnas produkter varierar myckel i fråga om både effekt och biverkningar. Detta beror till stor del på atl det, trots decenniers intensiva ansträngningar, ännu inle är känt vilken eller vilka fakiorer som är avgörande för alt vaccinet skall ge skydd.

Kunskaperna om kikhostebakierien är sålunda myckel bristfälliga. SBL bedriver sedan flera år tillbaka forskning inom området. Försöken går ut på atl sönderdela bakterierna, extrahera de beståndsdelar som är viktiga för framkallandet av skydd och avlägsna bariastsubsianser som sannolikt ger biverkningar. F. n. pågår försök att renframställa de immuniserande komponenterna. Detta arbete, som bedrivs i samarbete med japanska forskare och som sker med stöd av WHO, anses ha kommit längst i väriden.

SBL bedömer utsikterna vara goda alt inom de närmaste 3-5 åren få fram etl förbättrat vaccin mol kikhosta med mindre biverkningar. Jag vill dock framhålla att alll arbele med atl framställa nya vacciner är mycket tidsödande, bl. a. därför att preparaten måste prövas ut myckel noga i fråga om både effekt, biverkningar och stabilitet.

LENA ÖHRSVIK (s):

Herrlalman! Först ett tack försvaret på frågan. Jag uppskattaratt svaret var utföriigt och att man har tagit problemet på allvar.

Kikhostan är naturiiglvis inte det allvariigasle som man kan råka ut för, men jag har velat uppmärksamma statsrådet påökningen av antalet fall under senare år. Anledningen till frågan är bl. a. färsk personlig erfarenhet-två barn sjuka i åtta veckor. Jag harockså fått rapporter från andra barnfamiljer. Vidare har det vid etl studiebesök pä ett sjukhus kommit fram uppgifter om att mänga spädbarn varit inlagda för vård på grund av kikhosta.

Då jag tittade på statistiken över kikhostans utbredning fann jag att det inte fanns någon heltäckande statistik utan endast just rapporteringen från tjänsteläkarna.

Denna rapportering visar dock att en markant ökning skelt. Från att ha legat pä i genomsnitt 2 000 fall per år under hela 1970-talet var siffran 6 494 för 1977 och 8 611 för 1978. Ett par år var antalet sä lågt som 800. Sedan 1961 har antalet inte varit över 8 000 någon gäng.

Della ger naturiiglvis inle någon komplett redovisning av kikhostans utbredning. Många gånger sker ingen läkarundersökning, varför heller inte uppgifterna kan komma med i statistiken. Det vore intressant om t. ex. skolsköterskornas och barnavårdscentralernas erfarenheter kunde utnyttjas i del här sammanhanget.

Jag har också försökt ta reda på om det finns nägra uppgifter på hur mänga barn som behövt sjukhusvärd, men sådan statistik förs inte. Dessa barn behöver ju ständig övervakning samt isolering, och de binder därför stora vårdresurser.

Men har vi dä inget vaccin mot en så här långvarig, smittosam och jobbig sjukdom? Som framgår av svaret har vi inte det, i varie fall inte något som är helt verksamt. Man har varit tvungen att förändra sammansättningen på grund av olika biverkningar. Numera rekommenderar en del läkare t. o. m. att man hell ska utesluta kikhostekomponenten vid trippelvaccineringen.

Den medicin som kan sättas in när sjukdomen redan börial dämpar smittorisken någol men har ingen större effekt i övrigt. Man får helt kallt räkna med 6-8 veckors nattvak med vad det innebär när det gäller den allmänna konditionen. För skolbarnen innebär det ganska stora problem.

Det är ytterst angeläget att den här frågan följs med uppmärksamhet och att man ser till att SBL har de resurser som behövs för forskningsinsatser.

Jag vill bara ställa följdfrågan: Kan man räkna med alt regeringen noga följer utvecklingen och tar de initiativ som behövs när det gäller eventuellt utvidgad rapportskyldighet och eventuella behov av ökade insatser för forskningen?

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 åtgärder mot kikhosta

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7? byggstari JÖr del planerade kraftvärmeverket i Fitlja

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr talmän! Den månatliga rapporteringen av fall av kikhosta har, som jag nämnde i mitt frågesvar, vissa brister. Det beror på att alla rapporterade fall inte är laboralorieverifierade. Vidare söker inte alla som får kikhosta läkare. Patienter som söker privatläkare eller går till sjukhusmottagningar blir inte heller rapporterade.

Socialstyrelsen överväger därför nu i samråd med SBL om rapporteringen -utan atl läkarna belastas med alltför mycket byråkrati - kan förbättras.

1 likhet med Lena Öhrsvik anser jag det angeläget att vi så snart som möjligt kan få fram ett effektivare kikhostevaccin med mindre biverkningar. Som har framgått av mitt frågesvar pågår ett lovande forskningsarbete inom deua område vid SBL. Men vi måste samtidigt vara medvetna om att ell sådant utvecklingsarbete är tidskrävande. Vi har därför ingenting annat att göra än att avvakta resultaten av det arbetet.

LENA ÖHRSVIK (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka för de kompletterande upplysningarna. Jag hoppas att initiativ tas om det skulle visa sig att man behöver ökade resurser för den här forskningen.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 12 Om byggstart för det planerade kraftvärmeverket i Fittja

Statsrådet CARL THAM erhöll ordet för atl besvara Bengl SJönells (c) den 29 januari anmälda fräga, 1978/79:308, och anförde:

Herr talman! Bengt Sjönell har frågat mig om regeringen kommer att medverka till alt Fittjaverket kan böria byggas som planerat för idrifttagning är 1983 vilket, enligt hans mening, är nödvändigl.

Ca 90 96 av bostäderna i Sverige är för sin uppvärmning beroende av olja. En av de mest angelägna uppgifterna inom energipolitiken är att i tid vidta konkrela åtgärder för att minska vårt stora oljeberoende. Inte minst gäller delta det vitala område som uppvärmningen av våra bostäder utgör.

Det är därför angeläget att tillkommande större anläggningar för produktion av el och/eller hetvatten utförs för andra bränslen än olja. Delta har betydelse för var anläggningarna bör placeras.

För att effektivt utnyttja energin i bränslet bör vidare tillkommande anläggningar utgöras av kraftvärmeverk där det är motiverat med hänsyn till värmeunderiagets storlek. Södra Storslockholmsregionen äretl område som lämpar sig väl för uibyggnad av kraftvärmeverk.

Regeringens positiva syn på en fortsatt utbyggnad av kraftvärmeverk liksom åtgärder för atl stimulera en sådan utbyggnad kommer alt redovisas i den kommande energipropositionen.

Den lokalisering som är aktuell för det planerade kraft värmeverket i Fiuja har av bl. a. de berörda kommunerna bedömts vara olämplig för eldning med

annat bränsle än olja. Om kraftvärmeverket byggs vid Fitlja, bortfaller därför möjlighelerna all inom överskådlig framlid försöria regionen med värme från annal än oljeeldade anläggningar. Starka skäl lalar därför emot att kraftvärmeverket byggs pä jusl denna plats.

För att så snabbt som möjligt få lill slånd en kraftvärmeuibyggnad i södra Storstockholmsregionen som inte är oljebaserad, avser regeringen atl ge statens industriverk i uppdrag atl skyndsamt ulreda regionens fjärrvärme-försörining i samråd med statens vatlenfallsverk, de berörda kommunerna och Stockholms läns landsting.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7/ byggstart för del planerade kraftvärmeverkel i Fitlja

BENGT SJÖNELL (c):

Herr lalman! Jag får lacka energiministern för hans svar pä min fråga. Jag har läst del i morse i morgontidningarna, och jag förmodar att denna publicering är elt bidrag från folkpartiregeringen lill all rationalisera och reformera frågeinstiiulet i riksdagen och därmed öka respekten för riksdagen och dess ledamöter.

Jag kan inle karakterisera svarel pä annat sätt än som beklämmande. Del är beklämmande inte bara därföratt beslutet alt stoppa kraft värmeverket i Fiuja innebär en närmasl brutal behandling av de båda kommunerna Boikyrka och Huddinge, som jämte vaitenfallsverket står bakom Fitljaprojeklel. Beslutet om detla stopp avslöjar ocksä i del stora nationella energiperspeklivel en ensidighet i folkpartiregeringens recept för en gradvis minskning av vårt lands farliga oljeberoende, en ensidighet som man lidigt kan skönja. Minskningen av oljeberoendet skall lydligen ske genom en satsning pä kärnkraftsulbyggnad och en bortåt 100 är gammal kolleknik.

Regeringens nej till Törnkraftprojektel, som det tillämnade Fittjaverket kallas, har också en konstitutionell aspekt, som konstiiutionsutskotiet möjligen får anledning alt titta på. Det konsortialavial som upprättats som grund för uppförandet och driften av kraftvärmeverket i Fittja och som träffats mellan statens vattenfallsverk å ena sidan samt Botkyrka och Huddinge kommuner å andra sidan har nämligen godkänts av såväl riksdag som regering genom beslut den 26 maj 1978 resp. den 15 juni 1978.

Avtalskonlrahenterna har självfallet utgått från dessa beslut vid sitt fortsalla handlande och följaktligen investerat omfattande både personella och finansiella resurser i projektet Siktet har varit inställt på all vederbörlig upphandling skall kunna ske våren 1979.

Herr lalman! Alt såväl enskilda medborgare som kommuner och offentliga organ skall kunna lita pä beslut av statsmakterna är ett konstaterande av närmast undersialement-naiur.

Det finns ytterligare en utomordentligt viktig aspekt pä detta ärende. Det stora energipoliliska beslut som fattades av 1975 års riksdag innehöll bl. a. en rad viktiga delbeslut på energiområdet. Ett av dessa var beslutet om uibyggnad av motlryckskraften inom tio är, motsvarande en effekt av 1 500 MW. Delta beslut fattades av en enhällig riksdag. I dag kan konstateras atl riksdagens beslut om motlryckskraften har blivit en flopp. Del finns beslut om mottrycksulbyggnad endast på tre håll i landel, varav Boikyrka-

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 byggstart för det planerade kraftvärm e verket i Fittja

Huddinge är ett.

Fittjaverket,som kan utnyttja landels största värmefall, skulle kunna bli en effektfull manifestation av mottryckskraftens belydelse som billig och outnyttjad energikälla och som betydelsefullt redskap i kampen för atl minska oljeberoendet. Fittjaverket kan enligt en utredning av Vattenfall ocksä åstadkomma oljebesparingar, som under de första fyra driftären beräknas till 100 000 kubikmeter. Alt stoppa utbyggnad av motlryckskraften i vårt land ar inte bara etl brott mot ett enhälligt riksdagsbeslut. Det är värre, herr talman - del är en dumhet.

Jag föreslår att regeringen återkallar della beslut, som om del står sig kommer att åsamka avtalsparterna förluster på tiotals miljoner kronor och hyreshöjningar i ett par av landets ekonomiskt svårast trängda kommuner.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Bengt Sjönell lever i en missuppfattning, möjligen beroende på en felaktig tidningsuppgift, som han refererade till, nämligen att regeringen redan har fattat sitt beslut. Sä är inte fallet, men det är alldeles uppenbart, som jag också redovisade i mitt svar, att vi inom regeringen är starkt tveksamma lill den aktuella anläggningen. Skälen är följande.

Det är inte, som Bengt Sjönell tror, så att vår tveksamhet är ett led i strävanden att stoppa kraftverksulbyggnaden. Tvärtom. Jag anser atl en kraftvärmeuibyggnad är angelägen. Del är etl effektivt sätt atl uinyttja bränsle, och del bör ske där värmeunderlaget sä tillåter.

Däremot är det nu helt nödvändigt att inrikta kraftvärmeulbyggnaden, liksom annan värmeförsörining, på att komma bort från det ensidiga oljeberoendet Det är något som alla brukar prata om, även herr Sjönell, men det är också någonting som måste leda till konkreta åtgärder.

För att begränsa oljeberoendet också inom uppvärmning och kraftproduktion bör tillkommande slörre kraftvärmeverk baseras på andra bränslen än olja. Det är också den politik som Sverige har anslutit sig till inom ramen för det internationella energiarbetet.

Om den här planerade anläggningen kommer till stånd enbart baserad på olja, bortfaller möjlighelen att inom överskådlig framtid försöria södra Storstockholmsregionen med värme och el från annat än oljebaserade anläggningar, och detta anser vi olämpligt.

Det har klart framgått av riksdagsbeslutet tidigare, liksom av den tidigare hanteringen, att man här skulle pröva kolalternativet. Det har vidare i den hanteringen klart framkommit atl man frän kommunernas sida anser att den här föreslagna lokaliseringen är olämplig, med hänsyn tagen till kolalternativet. Del är mot den bakgrunden man måste se regeringens behandling av den här föreliggande frågan.

BENGT SJÖNELL (c):

Herr talman! För det första vill jag säga att jag och milt parti är lika angelägna som Cari Tham eller någon annan att minska oljeberoendet. Vi har

en rad förslag i den riktningen.

För det andra vill jag säga, herr talman, all jag utgår ifrån att Cari Tham har fått ett begränsat sakunderiag, eftersom han yttrar sig sä som han gör. Det är nämligen på d.t sättet alt de kommuner som är huvudmän för det här projektet inte, som Cari Tham påstår i sitt svar, har bedömt atl den här anläggningen skulle vara olämplig för eldning med annat bränsle än olja. Det är ett fullkomligt absurt påstående mol bakgrund av att man rent tekniskt hela tiden har understmkit - vilket även Vattenfall har gjort - att den här anläggningen skall starta med oljeeldning men atl den skall kunna konverteras lill eldning med fasta bränslen. Det har också planerats och är i dag möjligt att inköpa värmepanna just för fasta bränslen.

I del sammanhanget, ävensom i det stora energipolitiska sammanhanget, herr talman, är det utomordentligt viktigt aU påpeka att koltekniken uppenbarligen kommer, men den är ännu inle färdigutvecklad i dag.

Del finns i USA en mycket intressant och snabb utveckling av en modern kolteknik, som är något hell annat än den nästan hundraåriga kolleknik som folkpartiregeringen förefaller vilja grunda den forlsatla utvecklingen pä, nämligen kolpulver eller kolpasla som kan användas i stället för de gamla omoderna stora kolupplagen.

Fittjaanläggningen är länkt alt kunna konverteras till modern leknik, med moderna bränslen. Del är alltså raka motsatsen lill vad Carl Tham här påstod alt kommunerna skulle ha sagt, nämligen alt anläggningen är olämplig för annal bränsle än olja. Varför i Herrans namn skulle de dä planera för och investera i en anläggning som bygger på konverteringsmöjligheler?

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om byggstan för det planerade kraftvärmeverkel i Fittja

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Orsaken till atl kommunerna tillsammans med Vattenfall har gäll igenom möjligheterna att göra denna anläggning lämpad för kol är alt riksdagen och den tidigare regeringen ansåg atl det skulle vara nödvändigl.

Del har vid den prövningen framkommit alt del förvisso är tekniskt möjligt att anpassa den här föreliggande anläggningen lill kol, men del har också framkommil alt kommunerna på den här föreslagna platsen icke vill acceptera elt kolutnyiijande med den sorts teknik som är överblickbar f n.

Del är klart att vi kan sätta vår lil lill kommande teknik och möjligheter att ulveckla koltekniken. Men vad som nu mäste ske är atl man fattar ett beslut som gäller en betydande investering, nämligen en kraflvärmeanläggning-en investering på i runda tal 600 milj. kr -och därmed en bindning för åtskilliga år framöver till etl oljebaserat kraftvärmeverk. Det är det som vi anser är olyckligt. Det gär ju an att säga atl man bör begränsa oljeberoendet, men detla mäste ofrånkomligen ocksä leda till prakliska slutsatser.

BENGT SJÖNELL (c):

Herr talman! Jag hade tillfälle atl veckan före jul i Washington tala om bl. a. kommande kolteknik med en av de högsta företrädarna för det amerikanska

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om byggslart for det planerade kraftvärmeverkel i Fittja

energidepartementet Därvid framgick att en lovande utveckling är på viig, och del är mycket möjligt att man inom en femårsperiod har den nya kollekniken här, som då kan användas även i det tillämnade kraftvärmeverkel i Fittja.

Jag lycker del vore utomordentligt rationellt - och även ell led i strävandena alt minska oljeberoendet i del här landel - all bygga del här verket, varigenom man under de fyra försia åren kommer alt kunna spara 100 000 kubikmeter olja. Jag kan inte tro all någon - vare sig Carl Tham eller någon annan - kan ha någonting emot en sådan besparing. Under den tiden hinner dessulom den nya koltekniken växa fram för alt alltså kunna användas i del konverterade verkei.

Det finns, herr talman, anledning atl citera vad Vattenfall har sagt i sin ulredning, vari del bl. a. hävdas att övervägande skäl lalar för att projeklel bör fullföljas: "Därigenom ulnylljas det aktuella värmefallet för en kombinerad el-och värmeproduktion vid tidigast möjliga tillfälle. Med den ulformning av kraftvärmeverkel som här redovisas är det möjligl atl i ett senare skede pä ett ekonomiskt acceptabelt sätt komplettera anläggningen för eldning med fasta bränslen med det tekniska utförande som då bedöms lämpligt."

Jag tror aU Vattenfall har full kompelens pä del här området all bedöma projeklel.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Det förefaller som om Bengl Sjönell ochjag är överens om att vi för framliden skall satsa pä kol och alt della är ett redskap för vär väg ul ur del ensidiga oljeberoendet.

Mot den bakgrunden förefaller det mig obegripligt varför Bengt Sjönell är sä angelägen om atl vi nu skall binda oss för en stor investering i en anläggning som icke är lämplig att köra med kol och vill au vi skall lägga ut ca 600 milj. kr. för en sådan anläggning. Det är motsägelsefullt, måste jag säga.

Hela frågan har samband med den långsiktiga energipolitiken. När del gäller den framlida kraftvärmeulbyggnaden har vi möjlighel alt under elt anlal år pröva anläggningar med inriktning på att senare ändra dem och driva dem med fasta bränslen inkl. kol. Den möjlighelen bör vi utnyttja ocksä i det södra Storstockholmsområdet.

BENGT SJÖNELL (c):

Herr talman! Jag har mycket svårt föratt förstå alt det skulle ligga någon motsägelse i att jag så varmt vill understödja de här kommunernas och Vattenfalls projekl ute i Botkyrka och Fittja. Jag menar all det bör bli ett myckel betydelsefullt pilotprojekt för hela riket när del gäller att bevisa mottryckskraftens överlägsenhet - hur den kan spara olja - och när det gäller alt bevisa att man kan konvertera ett sådant verk för användning av fasta bränslen samt all man förmodligen bara under en kort övergångslid behöver använda olja. Jag kan inle se någon som helsl motsägelse i della.

Men vad som är väsentligt i kalla ekonomiska realiteter, herr lalman, är att del här stoppet får förödande konsekvenser, framför alll finansiella, för dessa

kommuner. Del kommer alt kosta dem tiotals miljoner kronor att utarbeta ett alternativ till del som redan ligger färdigt. Det kommer uppenbarligen ocksä att innebära hyreshöjningar i Botkyrka kommun och även i Huddinge, vilka är bland de ekonomiskt svårast drabbade kommunerna i del här landel. Della är konsekvenser som jag tycker alt en ledamot av regeringen ocksä borde ta sig en titt på.

Statsrådet CARL THAM:

Herr lalman! Bengt Sjönell överdriver våldsamt de ekonomiska konsekvenserna av detta, men jag är självfallet medveten om att ifall man gör en omläggning i planeringen, kan det få negativa ekonomiska konsekvenser för berörda förelag och kommuner. Givelvis är del pä del sättet Det gäller över huvud taget inom energiförsöriningen.

Men det är å andra sidan en nödvändig förutsättning för att vi på sikl verkligen skall kunna komma bort frän oljeberoendet Del förutsätter atl vi nu och under de närmaste åren avslår från alt bygga slörre kraftvärmeanläggningar som är baserade pä olja.

Det har framstått helt klart i de här diskussionerna, och även i underhandskontakter med kommunerna, att den här lokaliseringen från kommunernas ulgångspunkler icke är lämplig för kolhantering. Man avvisar inte förslaget att utföra anläggningen så att den konverteras till kol, vilket även riksdagen ställl sig bakom. Men man anser att platsen är olämplig för koldrift, och det kanjag ha förståelse för. Sä mycket bällre dä alt vi fär tid atl överväga var vi skall placera en anläggning som möjliggör en rationell värmeförsörining för södra Storstockholm.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 byggstart för det planerade kraftvärmeverkel i Fittja

BENGT SJÖNELL (c):

Herr talman! Det finns elt gammall ordspråk som säger: Man skall inte driva ut djävulen med Belsebub. Skall vi komma ifrån oljeberoendet kan användandet av modern kolleknik vara etl medel. Men dä skall man verkligen inte använda en kolteknik som vid det här laget är bortåt hundra år gammal. Del är det som är den stora skillnaden mellan Cari Thams och min syn på den här frågan. Vi är ense i övriga frågor. Vi skall komma ifrån oljeberoendet,och vi skall använda ny teknik. Men dagens kolleknik lämpar sig inte alt användas i stora fjärrvärmeverk. Del är bl. a. därför jag avvisar delta förslag frän Cari Tham.

Jag överdriver inte de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. Jag skall ange två belysande belopp. Om det här verket får genomföras - vilket börske-kommervattenfallsverkelatt betala kommunerna 10-20 milj. kr. för elkraften varie år. Del är stora pengar för faltiga kommuner. Skall man lokalisera kraftvärmeverket till någon annan plats - Södertälje har nämnts -villjag, eftersom tiden är kort, bara nämna en siffra: Del kostar ungefär 1 milj. kr. per kilometer och är atl la värmen därifrån genom särskild ledning, som mäste byggas. Jag tror Cari Tham har anledning ta tillbaka sitt påslående att jag överdrivit de ekonomiska konsekvenserna.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Det är en fullständig missuppfattning frän Bengt Sjönells sida när han talar om en hundra är gammal kolteknik. Vad det här handlar om är jusl att skaffa oss den tid vi behöver för att kunna planera ett miljömässigt riktigt lokaliserat kraftvärmeverk i den berörda regionen. Det är det arbetet Bengt Sjönell vänder sig emot genom alt vilja att vi nu skall acceptera en anläggning som är baserad på olja. Del är där skillnaden mellan oss tvä ligger.

BENGT SJÖNELL (c):

Herr talman! Jag vill bara att 1975 års enhälliga beslut om motlryckskrafi i det här landet skall fullföljas. Som jag sade tidigare har bara tre olika kommuner hittills gåu in för det. Motlryckskraften har, som jag något drastiskt uUryckte det, blivit en flopp.

Boikyrka har landets största värmefall. Del kan bli en förnämlig pilotanläggning för ett moltryckskraftverk som inledningsvis - jag understryker detla - skall eldas med olja. Men målsättningen och inriktningen är att det skall konverteras lill fasta bränslen när man, uppenbarligen inom en myckel kort framlid, kan få tillgång lill exempelvis en helt modern kolteknik. Man kan också elda med andra fasta bränslen. Det är inget som utesluter det. Det har tagits med i planeringen för det här värmeverket. Skall den planeringen nu krossas genom ett beslut av regeringen -jag noterar med lillfredsställelse atl något beslut ännu inte fattats utan att felaktiga uppgifter härom stått i någon tidningsartikel - fär det ödesdigra ekonomiska konsekvenser. Det får även ödesdigra konsekvenser för möjligheterna att visa mottryckskraftens effektivitet

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 13 Om sysselsättningen i Västsverige

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Paul Janssons (s) den 10 januari anmälda inlerpellation, 1978/79:124, till industriministern, och anförde:

Herr talman! Paul Jansson har frågat industriministern om han är beredd att vidtaga kraftfulla åtgärder för att förbättra det negativa sysselsättningsläget i Skaraborgs län och om regeringen kommer att bevilja länsarbetsnämnden i Skaraborgs län ytterligare medel under nuvarande budgetär föratt klara beredskapsprogrammet mot arbetslöshet under första halvåret 1979. Slutligen har Paul Jansson frågat vilka åtgärder regeringen avser vidtaga för atl motverka den negaliva sysselsättningsutveckling för Västsverige som förutses i långtidsutredningens prognoser.

Arbeiet inom regeringen är så fördelat att del är jag som skall svara pä interpellationen.

När del gäller möjligheterna alt fullfölja beredskapsprogrammel vill jag

erinra om all det inte ankommer på regeringen att fördela beredskapsmedel mellan olika delar av landet. Det är arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som har denna uppgift. AMS har nyligen fått ytterligare medel för beredskapsarbeten, och enligt vad jag har inhämtat har AMS för avsikt att prioritera bl. a. Skaraborgs län vid fördelningen av dessa medel.

Beträffande den mer generella frågan om sysselsättningslägel i länet och eventuella åtgärder för att förbättra detla anser jag att den bör bedömas mot bakgrund av det ekonomiska läge vi nu befinner oss i. Den uppgång i ekonomin som inleddes under andra halvåret 1978 kommerav alla lecken att döma alt fortsätta under år 1979.

Det är visseriigen klart att konjunkturuppgången slår igenom på sysselsättningen med en viss fördröjning, som varierar mellan olika sektorer. Men del förefaller vara mindre välbetänkt atl i detla läge gä ut med mer eller mindre generella stimulanser för sysselsättningen, något som kan få följder som längre fram kan bli svåra att kontrollera.

Däremot, och det vill jag starkt understryka, är del mycket viktigt atl upprätthålla en hög arbetsmarknadspolilisk beredskap för all möta de störningar och kvardröjande problem av olika slag som kan uppkomma efter en djup och långvarig lågkonjunktur.

Närdet gäller långtidsutredningen kommer regeringen atl la ställning till denna efter sedvanlig remissbehandling.

Paul Jansson refererar till situationen i Västsverige. De betydande stödåtgärder som sätts i samband med omställningen inom varvsindustrin i Göteborgsregionen är ett led i arbetel med atl moiverka de problem som uppstår.

De regionalpoliliska avvägningarna i stort kommer atl behandlas i den proposition om regionalpolitiken som regeringen har för avsikt atl förelägga riksdagen under våren.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0//7 sysselsättningen I Västsverige

PAUL JANSSON (s):

Herr lalman! Samtidigt somjag tackar arbetsmarknadsministern för svaret på min interpellation nödgas jag tyvärr konstalera all svaret inte innehåller särskilt myckel, i varie fall inte dä det gäller konkreta åtgärder med anledning av de frågor jag har ställt till regeringen.

Arbetsmarknadsminister Wirtén säger att del inte ankommer på regeringen alt fördela beredskapsmedel till olika delar av landet, och han vill undervisa mig om alt det är AMS som har denna uppgift. Självfallet är jag fullt medveten om detta förhållande; det är bara så alt jag inte här i riksdagen har möjlighet att ställa frågor lill AMS om detta och alt få svar från AMS, Det vet Rolf Wirtén myckel väl. Jag tror inte heller atl det vore särskilt lyckat, om regeringen skulle fördela dessa medel. Ytterst är det dock regeringen som sitter på pengarna så att säga och har möjlighel att anslå medel lill AMS för utökad verksamhet i detla sammanhang, bl. a. genom den s. k. finansfullmakten, som är avsedd att användas i sädana här fall.

Nu meddelar Rolf Wirtén i sitt svar att AMS nyligen fått ytterligare medel av regeringen alt användas till beredskapsarbeten, och han säger även au

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

AMS har för avsikt atl prioritera bl. a. Skaraborgs län vid fördelningen av dessa medel. Detla är väl det enda positiva somjag kan ulläsa ur svarel. Jag hoppas verkligen atl det blir så. Annars kommer all arbetsmarknadspolilisk verksamhel all kollapsa i Skaraborg inom någon månad, därför att tillgängliga medel då är slut enligt länsarbetsnämndens egna beräkningar.

När jag ställde min interpellation den 10 januari byggde den på de siffror som länsarbetsnämnden redovisat den 18 december 1978. Då fanns del i Skaraborgs län 7 156 arbetssökande. Del var en ökning med ca 800 personer på elt år

Sedan jag ställde mina frågor den 10 januari i år har läget ytterligare försämrats. I månadsöversikten den 22 januari 1979 redovisar länsarbetsnämnden inte mindre än 9 587 arbetssökande i Skaraborgs län, alltså närmare 10 000 arbetssökande. Det är, såvitt jag kan erinra mig, del största antal arbetssökande som någonsin registrerats i Skaraborgs län. Det är en ökning med 1 690 personer på etl år.

För ungefår eu år sedan, den 13 januari i fjol, hadejag tillfälle alt diskuiera sysselsätlningssituationen i Skaraborgs län med dåvarande industriministern Åsling. Han ansåg för sin del att arbetsmarknadsläget i Skaraborgs län dä tedde sig mycket gynnsamt i förhållande till riket i dess helhet och att silualionen fick ses mot bakgrund av den myckel utdragna internationella lågkonjunkturen. Han förklarade dock atl regeringen självfallet var beredd atl vidla de ålgärder som kunde komma all behövas för att hävda sysselsättningen.

I dag kan vi konstalera alt den borgerliga trepartiregeringen misslyckades pä det här området. Den gjorde inte någonting annat för Skaraborgs län än vanliga arbetsmarknadspoliliska insalser. Arbetslösheten har yllerligare ökat. 3 000 personer går nu utan arbelei Skaraborgs län. Det aren ökning med 429 personer pä bara en månad.

Del är trist alt konstatera att Rolf Wirlén i sitt svar inte ens kunde kosta på sig det löfte som Nils Åsling gav, nämligen att regeringen skulle följa utvecklingen med uppmärksamhet och var beredd att vidta åtgärder. När Rolf Wirtén märker att den tidigare trepartiregeringen inle kunde hälla sina löften tycker han kanske au det är lika bra att inte utställa några löften från den folkpartistiska miniregeringens sida.

Rolf Wirtén säger i stället atl sysselsättningsläget i länet och eventuella åtgärder för att förbättra della bör bedömas mol bakgrund av det ekonomiska läge vi nu befinner oss i. Han syftar då naturiiglvis på den tänkta kommande konjunkturuppgången. Men å andra sidan är landels ekonomiska läge i hög grad bekymmersamt med elt budgetunderskott på 45 miljarder kronor. Skulle draghjälpen i form av en konjunkturuppgång inte komma till stånd blir svårigheterna naturiiglvis ännu större att hävda sysselsättningen i Skaraborgs län och i landel i övrigl.

Nu säger Rolf Wirtén i svarel att det förefaller vara mindre välbetänkt alt i detta läge gä ut med mer eller mindre generella stimulanser för sysselsättningen, något som skulle kunna få följder som längre fram kan bli svåra att kontrollera. Vi socialdemokrater har nästan konsekvent motsatt oss de

generella stimulanser som den borgerliga regeringen satsat på de senasie åren. Vi har krävt rikiade - selektiva - åtgärder på de områden inom industrin som varii i behov av stödåtgärder i stället för en urskillningslös spridning av förmånerna över hela industrin. Del är alltså inle yllerligare stimulanser lill industrin som jag efleriyser för Skaraborgs del.

Men del är klart alt neddragningen av köpkraften hos stora löntagargrupper har inneburil stora svårigheter, inte minsl för industrin i Skaraborg, som huvudsakligen är baserad pä tillverkning för hemmamarknaden.

Vi kan inle begripa varför inle regeringen - den lidigare borgeriiga ireparliregeringen och den nuvarande folkpartiregeringen - är beredd att utnyttja byggandel som en motor i ekonomin. Vi har stora problem inom vär dominerande möbelindustri i Tibro, främst beroende pä all del byggs för få bostäder i landet; del blir mindre efterfrågan på möbler av den orsaken. Neddragningen av köpkraften hos löntagarna i allmänhet har ocksä inneburil all man avstått från att köpa nya möbler; man har fullt upp med alt få ihop lill mat för dagen, hyra för bostaden och andra oumbäriiga ting.

För dagen vet vi inle vad del uteblivna Volvoavialel med Norge kan få för konsekvenser för de delar av Volvokoncernen som är lokaliserade lill Skaraborg. Den nyligen uppkomna krisen inom Luxorkoncernen kan ocksä få svåra konsekvenser för vårt län -den senaste av koncernens etableringar ligger i Karisborg. Där har Luxor närmare 100 anslällda, huvudsakligen kvinnor. Del är uppenbart att oron bland de Luxoranslällda i Karisborg är stor. Karlsborg är dessutom en ort som nästan hell är beroende av sysselsällning inom mililär verksamhet, som vi påpekat i en molion till årets riksmöte. I Karlsborg är f n. ca 1 400 personer sysselsatta inom verksamheter som har med försvaret all göra, medan endast ca 400 personer har sin utkomst frän industri med civil produktion. Skulle någonting hända med Luxors anläggning i Karisborg är detla nära nog en katastrof, såväl för de anslällda som för kommunen.

Nu har-enligl vad som framgick av massmedia i gär-industriministern och arbelsmarknadsministern hafl överläggningar med företrädare för Luxorkoncernen. Del gäller ett lån på 50 milj, kr, för att man skall kunna lösa den mest akuta krisen för förelagel. Enligt uppgifter i TV i går ledde dessa överläggningar inte lill något resultat, men de skulle fortsätta i dag.

Jag vill slälla en direkl fråga lill arbelsmarknadsministern, som tydligen är involverad i detla: När kommer dessa förhandlingar atl slutföras, och kan man räkna med all Luxor får det begärda lånet för atl klara den akuta kris som förelaget f n, befinner sig i?

Slutligen, herr talman, har jag i interpellationen ställl en fräga lill regeringen angående de dystra prognoser för sysselsätlningen i Västsverige som har presenterats i långtidsutredningen.

Av dessa prognoser framgår att det 1983 kommer alt saknas drygl 20 000 'arbetstillfällen i de västsvenska länen.

Långtidsutredningen säger vidare atl om della inte kan motverkas med regionalpolitiska ålgärder, måsle 2,5 '•*) av de sysselsatta lämna regionen, fiytta därifrån. Delta problem avfärdar Rolf Wirtén på ett myckel enkelt sätt i

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7/ sysselsättningen i Västsverige

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

svarel genom att endast hänvisa till atl regeringen skall la ställning till långtidsutredningen när remissomgången är klar. Han hänvisar även till en kommande proposilion om regionalpolitiken, Naturiigtvis skall vi med intresse ta del av de förslag som regeringen kommer alt lägga fram på det regionalpolitiska området. Men jag tycker alt Rolf Wirtén redan i dag i varie fall borde kunna ha en principiell uppfattning i denna fråga och deklarera om han anser atl del är rimligt att 2,5 % av den sysselsatia befolkningen i en region som Västsverige, som redan är hårt drabbad av varvskris och annal, i mitten av 1980-talet skall behöva lämna regionen i brist på sysselsättning. Oavsett remissomgångaroch kommande propositionerborde faktiskt landets arbetsmarknadsminister ha en principiell uppfattning på denna punkt och ge riksdagen den till känna. Men det är tydligen sä, herr talman, att i folkpartiets Sverige skall flyltlassen gå- inte bara från norr lill söder, utan även från väster till öster

INGEMAR HALLENIUS (c):

Herr talman! Arbetsmarknadssituationen i Skaraborgs län är besvärlig med ett slort antal arbetslösa och arbetssökande.

Aktiva närings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder måsle därför genomföras i Skaraborgs län i syfte alt ge människor sysselsällning i hela länet.

Tankegängen atl rätlen till arbete skall göras beroende av atl människor är villiga att flytta kan vi från cenlerns sida inte acceptera. Målsättningen måste vara atl ingen av arbetsmarknadspolitiska skäl skall behöva flytta från sin hemort. Med våra utgångspunkter är del samhällets uppgift atl i hela landet skapa likvärdiga sysselsättningsmöjligheter för kvinnor och män. Det måste föras en målmedveten regionalpolitik.

Från centerns sida anser vi att lokaliseringsstöd bör utgå till områden i länet som drabbas hårt av strukturomvandlingen. Det blir anledning alt återkomma till detta inför det regionalpoliliska beslut som riksdagen skall fatta i vår.

Vi förutsätter att staten tar sitt ansvar och ställer ytteriigare medel till länsarbelsnämndens förfogande under innevarande budgelår för alt klara det beredskapsprogram som erfordras mot arbelslöshelen.

Särskilt allvarlig är ungdomsarbetslösheten, och stora insatser krävs föratt komma till rätta med den.

Såväl från landstinget som från kommunerna hardel gjorts stora insatser för alt ge ungdomar beredskapsarbete.

Behovet av ökad arbetskraft finns särskilt inom vårdsektorn. Av stor betydelse för länet är atl vi får en bättre kommunal skalleuriämning, så alt landsting och kommuner fär det ekonomiska underlag som är nödvändigt för att i länet fä en ökad sysselsättning inom denna sektor.

Arbetsmarknadsministern säger alt det är viktigt all upprätthålla en hög-arbetsmarknadspolilisk beredskap för atl möla de slörningar och kvardröjande problem av olika slag som kan uppkomma eftei- en djup och långvarig lågkonjunktur.

Del bör innebära alt Karisborgs kommun får ett positivt besked på sin framställning om alt sysselsättningen vid Luxors fabrik i Karisborg skall tryggas. Dessa nya problem för Karlsborgs kommun understryker yllerligare kravet på all Vanäsverken får de statliga order som fordras för all där trygga sysselsättningen.

Strukturproblemen i Västsverige, som bl. a. påtalats av långtidsutredningen, kan bli långsiktigt beslående i Skaraborgs län, om inte ålgärder sätts in i tid för all möla denna situalion. Näringspolitiska ålgärder måsle därför nu sällas in för alt lösa de problemen.

I del starki småförelagspräglade Skaraborgs län bör flera jobb kunna skapas. Genom tillkomsten av utvecklingsfonden har länet fått ökade resurser och kompetens att stödja de mindre och medelstora företagen. En viklig del av dess verksamhet är all tillvarata produklidéer från förelag och uppflnnare inom länet men ocksä att lillföra nya produkter utifrån. Efter hand som dessa insatser kräver finansiella resurser måsle volymen produklutveck-lingslån ökas ulan all della minskar möjlighelerna lill vanliga direktlän. Utvecklingsfonden i Skaraborgs län bör därför i likhet med fonden i Göteborg tilldelas särskilda medel för kredilgivning pä hög risknivå lill bl. a. varvsindustrins underleverantörer. Vi cenlerriksdagsledamöter från Skaraborgs län har i motion föreslagit alt länets utvecklingsfond skall tillföras ökade anslag med 4 milj. kr. lill produklutvecklingslän.

Dessutom bör elt regionall investmentbolag inrättas i Skaraborgs län som etl komplement lill utvecklingsfonden. Huvudinriktningen av dess verksamhet skall vara alt stödja nyetablering och expansion av småföretag. Dessa ökade insatser är nödvändiga för att klara de stora problemen för länels mänga underieverantörer till varvsindustrin och annan storindustri. De stora företagen har tagit hem produktion i samband med sina egna problem alt klara sysselsättningen.

Andelen småföretag-familjeföretag är myckel slor i länet. Företag med upp till 200 anställda svarar för 51 96 av industrisysselsättningen. Etl investmentbolag skulle ocksä kunna underlälla många komplicerade generationsskiften som kan vara etl hot mot sysselsättningen. Företagsförsäljningar leder ofta lill all huvudkonlorsfunktioner lämnar länet. Detta äretl problem i etl län, vars serviceseklor redan är alldeles för lilen. Underlaget för kvalificerad utbildning i länet minskar. Länels utvecklingsfond får ofta del av bra produktidéer som skulle kunna tillvaratas i nystartade företag om ett regionalt investmentbolag tillskjuter riskkapital i startskedet

Arbelsmarknadsministern hänvisar i sitt svar till atl betydande stödåtgärder sätts in i samband med omställningen inom varvsindustrin i Göteborgsregionen och alt detla är elt led i arbetet med alt moiverka de problem som uppstår. Del är inte bara i Göteborgsregionen som dessa problem uppstår, utan de berör också sysselsätlningen i Skaraborgs län. Då bör stödåtgärder sältas in även i Skaraborgs län för att bemästra de problem som uppslår där på grund av strukturproblemen inom varvsindustrin och andra industrier. Det är mot den bakgrunden som vi i centern har krävt dessa åtgärder för atl förbättra sysselsättningen i länet

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

7 Riksdagens protokoll 1978/79:80-82

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7/ sysselsättningen i Västsverige

I den mån nya statliga organ etableras anser vi att en sådan elablering bör föriäggas lill Skaraborgs län,efiersom länet inle erhållit någon lidigare. Vi har med besvikelse konstaterat atl den centrala stiftelsen för den skyddade verksamhelen förlades lill Stockholmsområdet Med hänsyn till detta är det ett oavvisligt krav atl planerna på civilförsvarsskolan i Skövde fullföljs.

Pä sikt lorde decentralisering inom centrala myndigheter och verk av både funktion och befogenheter vara etl bättre alternativ än lokalisering av hela enheter, efiersom det dä också kan bidra lill atl skapa bättre regional balans. I Skaraborgs län kan detta ha särskild genomslagskraft med hänsyn till att länsfunktionerna redan i dag är fördelade på ett flertal orter.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Paul Jansson lyckle att han inte fick nägra konkrela svar på sina - med undantag för den försia frågan huruvida del blir någol tillskott i arbetsmarknadsverkels resurser för Skaraborgs län - mycket allmänna frågor. Del är lill all ha pretentioner, Paul Jansson. Det går knappasi all få ett mer konkret svar än del jag har givit pä denna fråga. Jag har sagl att 140 milj. kr. är på väg. De skall fördelas av AMS i vanlig ordning. T. o. m. AMS har uttalat sig för att prioritera Skaraborgs län. Mer exakt och mer precist kan man knappast svara på en beställning från en interpellant. Jag tycker att Paul Janssons krilik i della fall kan lämnas åt sidan.

Låt mig sedan ta upp en del av de synpunkter som Paul Jansson har diskuterat här. Han talade bl. a. om arbetsmarknadsläget i länet, och det är väl riktigt alt del finns svårigheter i Skaraborg liksom i alla andra län i vårt land. Jag har inle pä något sätl bestritt della, men jag tror också atl man bör vara klar över atl det har skett en förbällring, vilket jag redovisar i milt interpellationssvar.

Eftersom Paul Jansson hänvisar till länsarbetsnämnden i Skaraborgs län kan jag också göra det. Lål mig då anföra elt direkt citat: "En relativt slor arbetslöshet kommer all föreligga under hela försia halvåret," - del gäller alltså 1979-"men den kommeratl vara lägre än fjolårets och andra kvartalet avsevärt lägre. Under iredje kvartalet kan en viss överhettning befaras. Denna beror dock ej så myckel på länets egen byggnadsverksamhet som pä utvecklingen inom angränsande områden i grannlänen. Den ökade aktiviteten där kommer att minska inpendlingen och öka utpendlingen."

Del här är alltså ett direkt citat från länsarbetsnämnden som visar alt vad jag nämnt i mitt svar också bekräftas av den regionala myndigheten.

Paul Jansson menar all vi har misslyckats när del gäller att få fart pä näringslivet allmänt sett. Enligl Paul Jansson har vi bara arbelal med arbetsmarknadspoliliska ålgärder av olika slag.

Det är rikligt all vi har satsat hårdare och i slörre volymer än någon gäng tidigare för att skydda människor frän en svår arbetslöshet. Del har klarats under en längre och svårare lågkonjunktur än någon gång tidigare under efterkrigstiden, med slörre och svårare strukturproblem än vi någonsin har hafl. Trols dessa förhållanden barden nuvarande regeringen klarat en lägre arbetslöshet än vad den socialdemokratiska regeringen gjorde under en

belydligt lättare period i börian av 1970-lalel. Della är bara statistiska fakta, Paul Jansson, och jag tycker inle all del finns någon anledning att föra fram krilik på den punkien.

Vad gäller all stimulera näringslivet så all del återfår sin bärighet och möjlighet att konkurrera med andra länders näringsliv är del frestande all göra jämförelser med vad den socialdemokratiska politiken skulle ha inneburit i förhållande lill vad vi föreslagit och vad vi genomfört i riksdagen och nu fört ul i verkligheten. Om man hade fortsall på socialdemokraternas linje, nämligen att lägga nya pålagor pä näringslivet och försämra konkurrenssituationen yllerligare, då hade Sveriges situation varit mycket allvariig, Paul Jansson.

Vi har i slällel gått den andra vägen. Genom devalvering, lättnader i och slutligen borttagande av den allmänna arbelsgivaravgiften, utträde ur valuiaormen och andra åtgärder har vi möjliggjort för svenski näringsliv all återigen konkurrera pä hyggliga villkor med de länder som vi bmkar jämföra oss med, Delta är basen till all vi nu kan spåra den uppgång i konjunkturen som jag nämnde lidigare och som finns återspeglad i rapporten frän länsarbetsnämnden i Skaraborgs län. Utan dessa poliliska insalser hade del inte varit möjligt för länsarbetsnämnden all skriva en sådan rapport

Paul Jansson vill all jag skall kosta på mig alt säga all jag skall följa läget i Skaraborgs län med uppmärksamhet. Del skall jag gärna göra, om Paul Jansson finner det angeläget. Det gör jag med alla län, kan jag försäkra Paul Jansson -del ingår i milt ämbete alt göra det. Jag gör del väldigt gärna med etl grannlän dessutom.

Sedan var Paul Jansson inne på vilken ekonomisk polilik som är lämpligast för att trygga sysselsättningen-generella åtgärder eller mera riktade åtgärder. Han sade att socialdemokraterna varemot generella insatser för näringslivet. Jag har kommenterat effekten av sådana insalser alldeles nyss och skall inte upprepa det, men det som är intressant i Paul Janssons inlägg är fortsättningen, som gick ut på att man skulle stimulera den allmänna köpkraften. Fär jag fräga Paul Jansson: Skulle inte della ske just med generella medel?

Jag är i och för sig beredd att diskuiera della. Det finns inte någon motsättning oss emellan. Vi hävdar inte att man kan föra en ekonomisk polilik innehållande endasi generella åtgärder. Vi hävdar att det behövs både-och. Vi behöver vissa riktade åtgärder, men vi mäste ocksä kunna ge generella stimulanser när konjunkluren är pä väg nedåt Det är den metoden regeringen arbelal med under senare år.

Varför inte utnyttja bostadsbyggandet? frågade Paul Jansson. Ja, del är vad vi jusl håller på att göra. Äntligen håller bostadsbyggandet på att öka igen i Sverige efter en kraftig nedgång under tidigare är på 1970-talel. Om vi återigen tar exempel från Skaraborgs län kan vi i länsarbetsnämndens rapport se att det beräknade antalet färdigställda bostäder för första kvartalet 1978 var 158, medan man för 1979 beräknar få 574. Det aren mycket kraftig uppgång, Paul Jansson. För andra kvartalet är siffrorna 174 mol 471. Så kan man fortsätta sifferserien, men jag tycker detla räcker för alt redovisa att regeringen häller på alt få fart på byggnadsverksamheien.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0//7 sysselsättningen i Västsverige

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

Jag medger att del beiyder myckel för Skaraborgs län, inle bara när del gäller byggnadsarbetarnas sysselsättning utan också därför all den industriella verksamheten i länet i så många fall har anknytning lill byggnadsverksamheten.

Sedan ställdes några frågorom silualionen i Karlsborg, i synnerhet närdet gäller Luxor. Det är riktigt som Paul Jansson säger att jag tillsammans med industriministern har fortlöpande kontakter med Luxor och med de olika parter som är involverade i denna svåra kris. Vi kommer atl fortsätta dessa resonemangsenare i eftermiddag. Några besked pä den punkten kan jag alltså i nuvarande slund inte ge. Jag kan dock försäkra, herr lalman, att vår ambition är atl på allt sätl försöka hjälpa lill för alt lösa de svårigheter som människor eventuellt kommer all dras in i genom denna förelagskris. Viljan atl hjälpa till finns, och vi kommer alt pröva olika vägar.

Jag är inte övertygad om atl det endasi är denna åtgärd som är den bäsla och riktigaste. Vi försökeralla länkbara vägar förall rätta lill förhållandena när del gäller elt förelag som kommil in i stora svårigheter.

Herr talman! I fråga om långlidsutredriingen finner jag milt svar alldeles självklart Vi skall väl fortsätta alt arbeta med den metod som tillämpats sedan decennier. Man låter ett utredningsresultat gå ut pä remiss för granskning och prövning, och sedan får regeringen titta på dessa synpunkler och i vanlig ordning lägga fram förslag för riksdagen. Del kommer vi atl göra med långtidsutredningen ocksä.

När det gäller flyltlasspolitiken hoppas jag all vi inte skall låsa oss fast vid en uppfattning alt alla människor skall vara kvar där de föds och alkid ha elt arbete just där. Det gäller att ha en röriighet i olika riktningar, och det är detta regionalpolitiken syftar lill.

100

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Rolf Wirlén säger all jag inle är tillräckligt tacksam för del svar jag fåll på min interpellation och atl jag nästan var oförskämd i min olacksamhet Men jag noterade nu ändå med tacksamhet att AMS har fått mera pengaroch alt AMS är beredd alt prioritera bl. a. Skaraborgs län. Jag kan gärna upprepa au jag är tacksam för del.

Jag är medveten om att min interpellation var för läng. Det har kanske varit svårt för statsrådet atl hinna läsa igenom allt - han harju ont om lid. Jag tog emellertid i interpellationen upp en rad frågor som rör vårt län och dess näringsliv, och jag hade väntat mig en något mer seriös behandling av dessa frågor.

De båda frågor som jag inte fick någol svar på gällde bl. a. huruvida man var villig alt vidla kraftfulla åtgärder för all förbällra sysselsättningsläget i Skaraborgs län. Nu säger emellertid Rolf Wirlén att han på samma säll som Nils Åsling gjorde skall följa utvecklingen med uppmärksamhet. Deua får vi väl då vara lacksamma för.

Jag kommer sedan lill frågan om Västsverige och långtidsutredningen. Jag är naturiiglvis anhängare av att man bedriver denna verksamhet på samma sätt som man gjorl lidigare, dvs. att man fordrar in remissvar och tar ställning

sedan man bedömt dessa. Men delta är en myckel ceniral fråga. Det har pekats pä alt över 20 000 arbetstillfällen kommeratl ha försvunnit 1983.0m man inte sätter in några regionalpolitiska ålgärder får detla till följd att 2,5 "ö av den aktiva befolkningen mäste flytta från regionen. Jag ville bara veta om Rolf Wirlén anser det vara rimligt Den frågan tyckerjag att han borde kunna svara på ulan nägra remisser. Är del rimligt all en region som redan nu är hårt drabbad av varvskrisen skall behöva släppa ifrån sig ytterligare sä här mänga arbetstillfällen i mitten pä 1980-talel? Något besked på den punkten fär vi lydligen inte. Vi har då bara att konstatera del och får ta ställning lill de olika förslagen när de kommer. Jag skall med intresse la del av vad regeringen här kommer att föreslå.

Arbetsmarknadsministern hänvisade till den rapport som länsarbetsnämnden har avgivit och som jag byggl mina frågor på. Del är rikligt atl länsarbetsnämnden gör den bedömningen att sysselsättningsläget under det sista kvartalet i år kommer atl förbätiras. Men å andra sidan har jag med siffror visal att del under de tre senaste åren skett en försämring år frän år. Dessa siffror är ocksä riktiga, och det är de siffrorna som gett mig anledning alt både i fjol och i år ställa dessa frågor lill regeringen.

Jag skall inte göra någon värdering av länsarbelsnämndens bedömningar när del gäller sysselsättningsläget under fjärde kvartalet i år. Vi hoppas alt vi skall fä den utveckling som länsarbetsnämnden tror på. Å andra sidan har konjunkturinstitutet i sin för en lid sedan avgivna rapport pekat på att del finns en så pass stor lillgänglig kapacitet inom industrin att den uppgång i konjunkturen som man hoppas på inle kommer att medföra någon ökad sysselsättning. Konjunkturinstitutet räknar t. o. m. med en nedgång i sysselsättningen trots den väntade konjunkturuppgången. Denna skulle i första hand drabba industritjänstemännen, bland vilka man i dag haren stor ouinytriad kapacitet En uppgång i konjunkluren med några procent kommer alltså inle att påverka sysselsättningsläget särdeles mycket.

Sedan kom arbetsmarknadsministern in pä ett resonemang om ekonomisk-politiska ling. Dessa frågor hade vi lillfälle att diskuiera i flnansut-skottet under den tid då vi båda salt där. Men det är riktigt som det har sagts här, alt man har gett stimulans, man har spritt ul pengar för att så hjälpligt som möjligt hålla sysselsättningen i gång. Men man hargjort delta till pri,set av ett enormt budgetunderskott, somjag ocksä pekade pä. Vi skall inte föra nägon stor ekonomisk debatt här, men del ärju elt faktum. Det hade givetvis varit ännu värre om man hade dragit ner statens utgifter på delta område, men det har som sagt haft som följd atl vi har fått delta stora budgetunderskott.

Vi haren upplåning som saknar motstycke. Räntan på statsskulden uppgår nu lill 12 600milj. kr. för innevarande budgetår. Det är 2 miljarder mer än vad vi satsar pä familjepolitiken här i landel. Det är lill det prisei vi har nätt detta resultat Det är förhållanden som vi naturligtvis mäste ändra nägon gäng, för så här kan det inte forlsälla. Det är ocksä problem som har växt upp under de år som borgeriiga regeringar har suttit vid maklen.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/77 sysselsättningen i Västsverige

101

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Om sysselsättningen i Västsverige

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Låt mig bara avslutningsvis konstatera att om det i enlighel med de uppgifter som långtidsutredningen har räknat fram skulle bli snedbalanser i Skaraborgs län eller i Västsverige i stort, finns det skäl atl vidla åtgärder. I departementet arbetar vid med att finna instrument härför och lägga fram förslag i den regionalpolitiska propositionen. Avsiklen med vår regionalpolitik är atl man skall kunna räta upp obalanser i olika avseenden, geografiskt eller sektorsvis. Jag hoppas all vi där skall kunna komma fram med förslag som leder till positiva resultat.

De uppgifter som Paul Jansson tog fram ur länsarbelsnämndens rapport från tidigare är har jag ingen anledning att bestrida. Men de uppgifter jag refererade var också rikliga, sade Paul Jansson. När vi då jämför dessa sifferserier får vi tillsammans konstalera att del nu har vänt för Skaraborgs län. Del är en klar förbättring på arbetsmarknaden i detla län, liksom i slort pä andra håll, och det är del som är del centrala. Jag refererade direkl vad länsarbetsnämnden har sagt om all man t. o. m. befarar flaskhalsar i vissa avseenden under tredje kvartalet 1979. Del är väl klart belägg för atl det är en förbättring, även om man fortfarande kommer att ha sektorer med problem, det har jag inte bestridit. Men allmänt sett är del en klar förbättring pä gång.

Budgetunderskottet skall vi inle dra in i denna debatt, Paul Jansson. Jag vill bara säga att på den punkien är det lika viktigt som del är med arbetsmarknaden att eftersträva balans framöver. Vi kan inte leva med det stora underskott vi har nu. Och Paul Jansson vet atl regeringen har som målsättning att under 1980-lalet arbeta bort den obalans som vi nu har för atl på olika sätt förbättra den ekonomiska situationen för Sverige.

102

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Det sista måsle jag nog bestrida - atl del skulle ha vänt i Skaraborgs län pä arbetsmarknadssidan. Del är hell felaktigt.

I den rapport jag har som gäller för december - den senasie för 1978 som flnns tillgänglig -anges antalet nyanmälda lediga platser under månaden vara 1 388. Del är en minskning av anlalel lediga platser med 538 på en månad. Antalet kvarstående lediga platser vid månadens slut var 788. Del var också en minskning pä en månad med 364. Antalet arbetssökande under månaden var, som jag sade tidigare, 9 582 - den högsta siffra vi någonsin haft i Skaraborgs län. Del är en ökning med 13 på en månad,som naturiigtvis inte är någol stort tal, men del är hela 1 690 på elt år. Antalet arbetslösa vid månadens slut var 2 988, Del är en ökning med 429 personer pä en månad. Antalet arbetslösa kassamedlemmar vid månadens slut var 1 574, Del innebär en ökning med 300 pä en månad -jag läser direkl ur rapporten, Rolf Wirlén,

Sedan har vi 2 356 personer i förelagsutbildning och 2 234 i beredskapsarbete. Här har det visserligen blivit en lilen minskning - del kanske är dessa siffror som Rolf Wirtén har tittat på;det är617 fårrei förelagsutbildningen än del var månaden dessförinnan - men delta är ett uttryck för all det saknas

medel för den här verksamhelen som AMS skall bedriva, det är därför bråttom all få i väg de pengar som vi har talat om tidigare.

När Rolf Wirtén påslår att det är en vändning lill det bättre när det gäller sysselsätlningen i Skaraborgs län, dä måste jag bestrida det, och del gör jag med de siffror som länsarbetsnämnden har redovisat,

Arbelsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herrlalman! Jagskall inte fortsätta den härsifferexercisen,förden kan bli tröttande. Det räcker kanske med alt jag ciierar de inledande meningarna i länsarbetsnämndens sammanfattning av läget:

"Sysselsättningen inom verkstadsindustrin fortsätter alt förbättras men också inom andra lillverkningsgrenar märks en viss uppgång."

Lål mig sedan nämna bara en siffra. Den är hämtad ur redovisningen av nyanmälda lediga platser under perioden 1974-1978. Den senaste uppgiften där är från november 1978, då vi hade 1 926 lediga platser, medan vi i november 1977 hade 1 435. November månads siffror för de övriga åren ligger lägre än den siffra som redovisas för hösten 1978. Jag tycker därför all jag har goda skäl att ocksä mot bakgrund av den här rapporten peka pä alt del skett en ändring.

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

0/7? sysselsättningen I Västsverige

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Jag säger som jag sade tidigare: Jag har också läst vad länsarbetsnämnden skrivit inledningsvis, och av det framgår att man märker en uppgång inom vissa branscher. Det har jag inte bestridit - uppgifterna finns där. Men om man ser lill arbetsmarknaden totalt, så framgår läget av de sifferserier som jag nyss redovisade. Dessa siffor tyder inte på alt det totalt sell har blivit en vändning lill del bättre pä sysselsätlningsomrädet

Överläggningen var härmed slutad.

§ 14 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2160-2166 lill jordbruksutskottet

§ 15 Anmäldes och bordlades Förslag

1978/79:13 Fullmäktiges i riksbanken förslagom disposition av riksbankens vinstmedel för är 1978

§ 16 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:2167 av Ivan Svanström och Georg Pettersson med anledning av proposilionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m.

1978/79:2168 av Eric Jönsson m.fl. 1978/79:2169 av Ulla Tilländer m.fl.

103

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Anmälan av interpellationer

med anledning av proposilionen 1978/79:90 med förslag till ändring i riillshjiilpslagen (1972:429) m. m.

§ 17 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades (oljande inlerpellaiioner som ingivits lill kammarkansliet

den 7 februari

104

1978/79:140 av Alf Lövenborg {apk) lill statsministern om erkännande av den nya regeringen i Kampuchea:

Den 7 januari befriades Phnom Penh. Det kan tyckas sensationellt alt befrielsen av Kampuchea gick så snabbt, men det står nu klart all Pol Polregimen ramlade ihop därför att den hade förverkat sitt folks förtroende. Massdeserteringar skedde från regimens egna trupper. Civilbefolkningen vände sig i vrede mot Pol Pol-regeringen när upprorssignalen kom.

I dag står den nu störtade regimen inför väriden avslöjad som massmördare och förrädare mot landets nationella intressen. All försöka framslälla det som hänl som resultatet av en vietnamesisk intervention är alt grovt våldföra sig på sanningen.

Vietnams folk var självfallet tvunget all försvara sina gränser mot Pol Pol-regimens kränkningar och provokationer, men det som senare skedde i Kampuchea är frukten av en allmän folkresning.

Den nya kampucheanska regeringen kommer enligl sin 10-punktsdekla-ralion atl genomföra allmänna val till en nationalförsamling, upprätta en demokratisk folkmakt på alla nivåer och utarbeta en författning som garanterar folkets rält till verklig jämlikhet, frihet och demokrati. Den kommer att genomföra en utrikespolitik för fred, vänskap och alliansfrihet i förbindelse med alla länder, enligt principen för fredlig samexistens.

Möjligheter har nu skapats för Vietnam, Laos och Kampuchea att äntligen kunna inrikta de tre folkens odelade ansträngningar på återuppbyggnaden och det långsiktiga målet alt göra hela Sydostasien till elt rikt och blomstrande område och en bastion för freden.

Det svenska folket har stolta traditioner atl visa i sin solidaritet för Vietnams, Laos och Kampucheas folk. Den solidariteten behövs också nu.

Pol Pol-regimen finns inte längre. Den flydde i skräck försitt folks vrede, och dess ledande skikt befinner sig nu i exil utomlands. Landets ledning ligger i händerna på Kampucheas nationella enhelsfront och dess folkrevolutionära råd. Det folkrevolutionära rådet är landets enda lagliga regering. Sverige bör erkänna densamma och vidla lämpliga ålgärder för att utveckla förbindelserna.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt

lill statsministern få slälla följande fråga:

Är regeringen beredd att erkänna den nya regeringen i Kampuchea som den enda lagliga samt vidla åtgärder för att uppta diplomatiska förbindelser med densamma?

den 8 februari

1978/79:141 av Rune Torwald (c) lill statsrådet Carl Tham om kärnkraftsutbyggnaden:

Centern har länge framhållit atl det inte finns behov av atl ladda ytterligare kärnkraftsaggregat, under det att Vattenfall m. fl. hävdat att det skulle uppkomma samhälleliga förluster på miljontals kronor för varie dag som exempelvis Ringhals 3 står färdigt utan att få laddas och startas.

När jag sistlidna november frågade energiministern: "Hur stora förluster gjorde samhällel per stilleståndsdag för kärnreakiorer under tredje kvartalet i år?", ansåg statsrådet att det inte fanns några motiv för atl lala om samhällsekonomiska förluster pä grund av underhållsarbete m. m. i kärnkraftverken. Jag hänvisade då till Vattenfalls redovisning av den 22 februari 1978 beiräffande konsekvenser av en senarelagd idrifttagning av Ringhals 3, där kosinaderna per driftdag beräknades till 1,5 milj. kr. Från Vattenfalls ledning hävdades att Ringhals 3 kunde tas i bruk under tredje kvartalet 1978, om inte villkorslagen lagt hinder i vägen för della.

Jag hävdade vid samma tillfälle alt Vattenfalls påståenden om dagliga miljonföriuster vid senarelagd idrifttagning av Ringhals 3 var felaktiga, efiersom vi under iredje kvartalet behövde täcka bara 2 96 av elförsöriningen med hjälp av oljekondenskraftverk, trots att de sex laddade reaktorerna kunde utnyttjas bara till 59 % under samma kvartal. Slalsrådel Tham hävdade dä att man inle kunde basera sin bedömning av förluster m. m. på situationen under tredje kvartalet 1978, utan att man måste se utvecklingen över en längre period.

Eftersom vi nu har tillgång till preliminära uppgifter för såväl andra halvåret som hela årel 1978 beträffande tillförsel och användning av elkraft, vill jag nu återkomma till frågan om huruvida Vattenfalls påstående om dagliga miljonförluster vid försenad idrifttagning av Ringhals 3 var välgrundat eller ej. Lål mig här redovisa den procentuella fördelningen av produktion och användning för de aktuella perioderna:

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Anmälan av interpellationer

			Andra
Produktlon	1977	1978	halvåret 1978
Vattenkraft	58 %	61 %	63 96
Kärnkraft	21 %	25 %	23 96
Moltryckskraft	9 %	10 %	9 %
Oljekondens	8 %	1 %	1 %
Import	4 %	3 %	4 %
Summa	90 802 GWh	92 485 GWh	45 419 GWh

105

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Anmälan av interpellationer

Användning Industri Samfärdsel Hushåll, handel Överföringsförluster Export Summa

87 %

9 % 9 %

5 % 4 %

90 802 GWh 92 485 GWh

87 %

9 96

4 %

45419 GWh

106

Av denna redovisning framgår klart alt oljekondenskraftverken under 1978 och särskilt under andra halvåret bara utnyttjades till mindre än 10 % av sin utbyggda kapacitet. Detta beror till hälften på ett bättre utnyttjande av miljövänlig vatten- och moltryckskraft och till hälften på ökning av den omstridda kärnkraften från de sex laddade aggregaten, som utnyttjades ca 75 % av totalt möjlig tid. Av stilleståndstiden för kärnkraftsaggregaten fördelar sig grovt räknat knappt 4/5 pä planerade avställningar och drygt 1 /5 pä störningar.

Mol denna bakgrund är det enligt min mening uppenbart att Vallenfall inte skulle kunnai tjäna 1,5 miljoner per driftdag om man fått starta Ringhals 3 under tredje kvartalet 1978, eftersom det inte fanns mer än knappt 500 GWh oljekondenskraft att "slå ut" under de sista fyra månaderna av 1978. Och i den mån man slog ut oljekondenskraft, så ökade ju föriusterna på dessa kraftverk. Eller var avsiklen att försöka exportera överflödig elenergi till Danmark och Norge? Atl del skulle vara sä framgår i vart fall inte av Vattenfalls redovisningar till allmänheten, ulan där har man hävdat att Ringhals 3 behövde startas snabbt för alt klara Sveriges elförsörjning.

I sammanhanget bör man kanske notera att vi f n. utöver de sex redan laddade aggregaten har ytteriigare fyra (genomsnittligt större) snart färdiga aggregat. Vi har uppenbarligen inte något behov av dessa aggregat inom de närmasle åren, men ändå vill regeringen enligt pressuppgifler salsa ytterligare pengar på kärnkraftsutbyggnaden för att färdigställa Forsmark 3 och ämnar inte heller stoppa utbyggnaden av Oskarshamn 3. Detta kommer uppenbarligen att leda till mycket stora samhälleliga föriuster pä grund av en överdimensionerad produktionsapparat för elkraft.

Med hänvisning till vad jag anfört vill jag rikta följande frågor till statsrådet Tham:

1, Anser statsrådet all vattenfallsverkets beräkningar av förluster vid senarelagd idrifttagning av Ringhals 3 var väl gmndade mot bakgrund av nu ytteriigare kända fakta?

2, Vilken annan elproduktion anser statsrådet skall tas ur drift, om aggregaten 7-10 mot all förmodan kan ges drifuillstånd,och hur stort blir i så fall resursslöseriet för dessa stillastående elproduktionsanläggningar?

3, Anser statsrådet atl vi bör bygga ut Forsmark 3 och Oskarshamn 3, trots att vi redan har byggl ut en belydande överkapacitet för elproduktion?

1978/79:142 av Gunilla André (c) lill socialministern om snabbare åtgärder mol läkare på grund av felaktiga sjukskrivningar:

Pä senare tid har uppmärksammats alt några läkare sjukskrivit människor i en exceptionellt hög ulslräckning, Detla har väckt misstankar om alt en del av dessa sjukskrivningsfall varit obefogade ur medicinsk synpunkt. Förhållandena har uppmärksammats vid socialstyrelsen, där medicinalväsendets ansvarsnämnd utreder om felaktigheter blivit begagna av ifrågavarande läkare,

Enligl tidningsuppgifter har dessa sjukskrivningar kostat samhället uppemot 50 milj, kr, I elt fall liir en läkare ha sjukskrivit 665 patienter under en månad. Normalt för en allmänläkare är mellan 50 och 90.

Av flera skäl måste felakliga sjukskrivningar ses som något myckel allvarligt. Förutom de ekonomiska konsekvenserna för sjukpenningförsäkringen är del allvarligt, därför all långvariga sjukskrivningar kan tyda på all patienterna inle fäll en adekvat behandling. Det föreligger en uppenbar risk alt den värdsökande passiviseras, om inle vården är inriktad på atl söka komma lill rätla med sjukdomstillståndet och rehabilitera vederbörande. Felaktiga sjukskrivningar kan vidare leda till alt allmänhetens förtroende för läkarkåren rubbas.

Läkaryrket medför ell långtgående ansvar, som ställer mycket stora krav på kunnande och omdöme hos den som utövar yrket. En felaktig diagnos eller behandling kan få svåra konsekvenser för människors hälsa och i värsta fall innebära all liv sätts i fara.

Del är viktigt alt läkarna fär stöd i sill arbete-alt de känner förtroende från såväl samhällels organ som allmänhelen. Det fåtal läkare som misslänks för felaktig läkarulövning är till skada för läkarkårens anseende. Därför måsle dessa fall skyndsamt klaras ul.

För all kontrollera och utgöra elt stöd för läkarna inom försäkringskassornas verksamhetsområden finns särskilda förtroendeläkare knutna till kassorna. Vid välgrundade misstankar om felaktiga sjukskrivningar kan samhällel vidla motåtgärder. Ytlersl kan medicinalväsendets ansvarsnämnd frånta en läkare dennes legitimation. Innan sanktionsåtgärder sätts in mot en läkare hinner del dock gä lång tid till följd av en långsam beslutsprocess. Vid ansvarsnämnden är arbetsbelastningen stor, och man har omfatlande ärendebalanser. Den långsamma handläggningen medför risker för patienterna och har betydande ekonomiska konsekvenser för samhällel.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att lill socialminislern fä slälla följande fräga:

Är statsrådet beredd vidla åtgärder för att möjliggöra snabbare ingripanden mot läkare som uppenbart missbrukar sin rätt all sjukskriva människor?

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Anmälan av interpellationer

107

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Meddelande om frågor

§ 18 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framslällls

den 7 februari

1978/79:330 av Gillis Augustsson (s) till socialministern om ersättningen för sjukresor med egen bil:

Man möter allt oftare frågan om ersältning för resekostnader i samband med sjukvård.

Ersättningen för resa med egen bil, som utgår med 40 öre/km minus karensbeloppel, har legat still sedan år 1975.

Allt har blivit betydligt dyrare sedan dess, inle minst bensinen.

Många människor tvingas av olika anledningar til) täta sjukhusbesök, vilket innebär resekostnader som icke på långt när kan täckas av bilersättningen enligt ovan.

Kan man räkna med initiativ frän socialministern om uppräkning av nämnda belopp?

I sä fall - när kan detla beräknas ske?

1978/79:331 av Gillis Augustsson (s) lill socialministern om klassning av Blocadren som fritt läkemedel:

Glaucoma aren gammal term för olika tillstånd i ögat. Det är med andra ord beteckningen för förhöjt tryck i ögat. Delta förhöjda tryck i ögal förorsakar en successiv försämring av synförmågan och kan, om del icke åtgärdas, övergå till hel blindhet.

Glaucoma kommer oftast omärkligt, varför del kan vara ganska långt gånget innan vederbörande söker läkare. Observera här alt den syn som förlorats ej går att återställa.

Viss obligatorisk läkarkontroll är härvid motiverad, exempelvis vartannat år för alla över 40 år. Den som vid undersökning konstaterats ha för högt tryck får merendels böria med daglig behandling i form av olika droppar, t ex. Isoptopilokarpin. Dessa droppar får patienten gratis; de går under rubriken fria läkemedel.

Nu har sedan ett par år tillbaka (i Amerika) prövats andra droppar -Blocadren - som visal sig vara effektivare och ha mera långsiklig verkan. Läkarna låter nu patienterna mer och mer övergå till den nya medicinen. De nya dropparna går dock ej in under fria läkemedel, varför det för många kan bli ekonomiskl betungande atl använda denna medicin.

Jag ställer nu därför frågan till socialministern:

När kan den nya medicinen Blocadren gå in under rubriken fria läkemedel?

108

1978/79:332 av Beriil Måbrink (vpk) lill statsrådet Eva Winther om handläggningen av flyktingärenden m. m.:

Oron är stor och befogad bland flyktingarna från bl. a. Irak efter avslöjandet av en polischefs olovliga underrättelseverksamhet rörande uppgifter om flyktingar från Irak. De har tvingats att mycket ingående redogöra för sin situation och verksamhet i hemlandet för alt erhålla asyl i Sverige. Deras uppgifter används kanske nu mol släktingar och vänner i hemlandet

Ingen vet heller med besiämdhel, om inle också poliliska flyktingar från andra länder omfattas av det nu inträffade. Del är känl alt säkerhetspoliserna "köper, säljer och byter" information.

För all möjliggöra en odramatisk och för flyktingarna säkrare handläggning av asyl- och flyktingfrågan borde denna hell överföras lill invandrarverket. Alla uppgifterna i polisens arkiv borde också flyttas dil.

Jag vill mol denna bakgrund slälla följande fråga:

Är statsrådet beredd all medverka lill att handläggningen av asyl- och flyktingärenden i sin helhet överförs lill invandrarverket?

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Meddelande om .frågor

1978/79:333 av Arne Andersson i Gamleby (s) lill kommunminislern om övning av räddningstjänsten i Kalmar län:

Som bekant drabbades Kalmar län i börian på året av en allvarlig snökaiastrof Erfarenheterna av katastrofen ådagalade klart behovei av övningar för alt effektivisera katastrofberedskapen, bl. a. på den kommunala sidan.

Redan i september 1978 hemställde länsstyrelsen i Kalmar län hos chefen för kommundeparlementel om medel för att genomföra en räddningstjänst-övning med inriktning pä en klorgasolycka. Länsstyrelsen har ännu inte fäll svar på sin begäran.

Jag ber nu atl få fråga kommunministern:

När kan ett ställningslagande till denna angelägna övning förväntas?

1978/79:334 av Per Stjernström (c) till jordbruksministern om dispenser från snöskoterförbudei:

Avsikten med införandet av snöskoterförbudet var att reglera en ohämmad skoteråkning utan alt försämra orlsbornas levnadssiluation. Tyvärr har förbudet kommit alt verka så att ortsbor utestängs frän skoleråkning och vistelse på fjällen.

Jag vill med anledning av della fråga chefen för jordbruksdepartementet:

Avser statsrådet att ge dispenser från skoterförbudet för årelruntboende människor i fjällbyar nära förbudsområdel?

109

Nr 82

Torsdagen den 8 februari 1979

Meddelande om .frågor

den 8 Jébruari

1978/79:335 av Sten Svensson (m) till arbetsmarknadsministern om fördelningen av statliga medel för information och utbildning med anledning av medbeslämmandelagen:

Enligl riksdagens senaste beslut (arbetsmarknadsutskottets betänkande 1977/78:21 s. 45) skall fördelningen av medlen för informalion och utbildning med anledning av MBL fördelas mellan fack och arbetsgivare i proportionen 80-20 96. Bidragen adminislreras av arbelarskyddsfonden och uppgår innevarande budgetår lill 103 milj. kr.

1 arbetsmarknadsdepariemeniels regleringsbrev för innevarande budgelår (daterat 1978-06-08, s. 78) fördelas emellertid pengarna pä så säll all 90 milj. kr. ges lill de fackliga organisationerna och 13 milj. kr. lill arbetsgivarorganisationerna. Fördelningen innebär en procentuell relation 87,4 resp. 12,6 i slällel för riksdagens beslut om 80 resp, 20 %. lA milj, kr, av anslaget förs därmed över från företagarsidan till löntagarsidan, i strid mot riksdagens beslut,

Mol denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsministern om della misstag kommer atl korrigeras och inle upprepas i framliden.

1978/79:336 av ;V//5 Berndlson {vpk) till industriministern om förstatligande av Luxor Industri AB:

Sysselsättningen vid Luxor i Motala med ca 2 000 anställda är hotad, Detla är särskilt allvarligt mot bakgrund av de indusirinedläggningar som tidigare har drabbat kommunen.

Studier som de anställda har genomfört om företagels verksamhel ger anledning till misstankar om all en avgörande orsak lill den akluella krisen är vidlyftiga utlandsaffårer med stora investeringar utomlands. Företagets begäran om statligt stöd kan således i praktiken vara en begäran om att med skattemedel finansiera dessa utlandsinvesteringar.

Företagel skisserar dessulom en utveckling av avancerad hemelektronisk utrustning, efiersom marknaden för färg-TV är nära nog mättad. En sådan inriktning av förelagets verksamhet har bl. a. kuliurpoliiiska och hushålls-och samhällsekonomiska konsekvenser som måste underkastas politisk prövning.

Jag vill mot denna bakgrund fråga industriministern:

Är regeringen beredd all vidta åtgärder för atl förstatliga Luxor i syfte att garantera upprätthållen sysselsättning och ge företagets produktion en socialt och kulturellt godtagbar inriktning?

§ 19 Kammaren åtskildes kl. 14.38.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

110

/Solveig Gemen