Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:78

Torsdagen den 1 februari

Kl. 10.00

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Fyllnadsval till utskott

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Om tidpunkten

för proposition om
TALMANNEN: Centerpartiets partigrupp har som suppleant i försvarsul- fjfj/n / laoen
skottet under Ulla Ekelunds ledighet anmält hennes ersättare Kalevi meiyärdeskntt

Wernebrink.

Talmannen förklarade därefter vald till

suppleant i försvarsutskottet Kalevi Wernebrink (c)

§ 2 Justerades protokollet för den 24 januari.

§ 3 Om tidpunkten för proposition om ändring i lagen om mervärdeskatt

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara Alf Wennerfors (m) den 20 december anmälda fråga, 1978/79:243, och anförde:

Herr lalman! Alf Wennerfors har frågat mig när under innevarande riksmöte som jag beräknar kunna lägga fram en omarbetad proposition om ändring i lagen om mervärdeskatt m. m.

Jag räknar med all en proposition om ändring i lagen om mervärdeskall skall kunna läggas fram den 15 mars 1979.

ALF WENNERFORS (m):

Herr talman! Om exempelvis Volvo bygger för att driva verksamhet i egna lokaler fär Volvo dra av faslighelsmoms. Men om Volvo skulle driva verksamheten i hy rda lokaler gär det inle all dra av denna moms. Vad innebär då denna skillnad i kostnader? Jo, det blir ungefär tioprocenliga merkostnader när man hyr lokaler för sin rörelse. Än sen då, kan någon säga som inte är särskilt insatt i dessa frågor. Volvo och andra företag får väl hålla sig med egna lokaler om del skulle vara billigare. Men så enkelt är del faktiskt inle.

För det första bör del vara elt rimligt krav atl det föreligger neutralitet mellan ä ena sidan skattskyldiga som bedriver verksamhet i egna lokaler och å andra sidan skallskyldiga som bedriver verksamhet i förhyrda lokaler. För del andra påverkar detta sättet atl utnyttja kapital. Jag kan förslå exempelvis

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om tidpunkten för pioposition om ändring i lagen om meiyärdeskatt

Volvo, när man där säger atl del är fel all slalsmaklerna styr företagen all investera kapital i byggnader. Jag kan också förstå om Volvo finner det klokare att investera och använda kapital i 1980-talels nya bil.

Jag har nämnt Volvo här bara som elt exempel. Det är många andra företag som har dessa problem. Jag arbetar själv, herr lalman, i ell förelag där vi har precis samma problem. Skall vi själva bygga våra varuhus eller skall vi låla andra göra det och sedan hyra in oss? Elt sädani beslut skall inle avgöras av en brist i momsreglerna. Vidare bör budget- och ekonomiministern veta att efter flera års lönsamhetsproblem i detaljhandeln har det varit svårt atl flnansiera sädana här projekt. Jag tänker inle minst på ombyggnalion av gamla, utslitna och otidsenliga varuhuslokaler. Del här är verkligen etl problem för oss i företaget, både vad gäller företagsledning och vad gäller fackei och de anställda. Nu skjuls alltså detla problem framål, och vi väntar på vad del skall bli för beslut i riksdagen.

Detta är också ett problem för byggnadsarbetarkåren. Jag har så sent som i dag ringt och frågat hur många byggnadsarbetare som är arbelslösa, och del är 10 000 av förbundels medlemmar.

Nå, jag har fått ett positivt svar, och det tackar jag statsrådet för. Men det är klart atl man blir litet orolig när budget- och ekonomiministern säger "jag räknar med". I del ligger eu lilel frågetecken - del kan alltså bli försenat, och del vore högsl olyckligt. Efter den 15 mars skall vi ha motionstid och utskottsbehandling, och del kanske inle kan bli beslut förrän i maj. Alltså går hela våren ulan all vi får veta hur del skall bli. Skulle man inte kunna påskynda delta ytterligare i kanslihuset? Det är min fråga lill statsrådet.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr lalman! Alf Wennerfors har frågat mig när jag räknar med att lägga fram en proposilion, ochjag har svarat när jag räknar med alt lägga fram den. dvs. den 15 mars. Den liden möjliggör för vårriksdagen all falla elt beslut.

Den här propositionen innehåller ju en mängd olika delförslag. Man var ense om atl de allra flesta av dem var bra förslag. Jag har ocksä noterat att i fråga om just den punkt som Alf Wennerfors och jag nu resonerar om har varken förslaget från utredningen eller förslaget i proposilionen mött kritik under beredningsarbetet.

Däremot rådde det delade meningarom andra inslag i propositionen. Della har lell till atl vi vill ta en viss tid på oss för atl se över dessa delar av förslagen, innan vi för riksdagen framlägger en proposilion som i sin helhel förhoppningsvis skall kunna leda lill etl positivt beslut under vårriksdagen. Det är den arbelsinriktningen jag har.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om skatteutjämningsbidragen till vissa kommuner i Stockholms län

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för all besvara Pär Gransledts {c) den 15 januari anmälda fråga, 1978/79:273, och anförde:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om jag vill redovisa bevekelse-grunderna bakom nedskärningarna av de extra skatteutjämningsbidragen för år 1979 jämfört med år 1978 till vissa kommuner i Stockholms län.

Jag vill först erinra om atl de extra skatteutjämningsbidragen utgör elt komplement till de ordinarie skatteutjämningsbidragen. De ordinarie skatteutjämningsbidragen utgår automatiskt efter generella regler till kommuner med bristande egen skattekraft. För de extra bidragen, som beviljas av regeringen efter särskild ansökan, finns däremot inga särskilda regler utformade. I samband med all skalteuljämningssystemel senast sågs över ullalade riksdagen att en kommun i sin ansökan bör kunna påvisa atl något speciellt inträffat, som påtagligt försämrat kommunens ekonomi, eller atl den ekonomiska situationen allmänt sett är sådan för kommunen, alt det föreligger etl behov av exlra stöd.

Ansökningarna bereds av skalleutjämningsnämnden, som lämnar förslag lill regeringen, hur de medel som står till förfogande skall fördelas. Prövningen sker pä grundval av uppgifter om de sökande kommunernas ekonomi. Bl. a. infordras för varie kommun den aktuella budgeten, ekonomiska flerårsplanen och bokslulsredogörelsen. Uppgifterna sammanställs, och med utgångspunkt frän dessa vägs kommunernas behov av stöd mot varandra. Den vägning av bidragsbehovet som varie är måsle göras mellan kommunerna gör självfallet att bidraget för den enskilda kommunen kan variera frän år lill år.

För år 1979 inkom 77 ansökningar. De medel som slod till förfogande uppgick lill 115 milj. kr. Detta belopp fördelades av den dåvarande trepartiregeringen den 14 september 1978 på 45 kommuner och en församling. Den största andelen, eller 39,7 milj. kr., gick till kommuner i Stockholms län. Därnäst följde Norrbottens och Jämtlands län med 26,7 resp. 15,2 milj. kr. i bidrag. Av de enskilda kommunerna får Boikyrka och Luleå de största bidragen med 27,3 resp. 20,2 milj. kr

Pär Granstedt påtalar atl de extra bidragen till Botkyrka och Haninge kommuner minskar mellan åren 1978 och 1979. Låt mig då nämna att Botkyrka kommun har beviljats exlra skalteuljämningsbidrag med 14 milj. kr. förär 1977,39,2 milj. kr. förär 1978 och 27,3milj. kr. förär 1979. Haninge kommun har i extra bidrag fått 6 milj. kr. för år 1977,8,6 milj. kr. för år 1978 och 4,5 milj. kr. för är 1979. Jag kan också nämna atl del ordinarie skatleuljämningsbidraget ökade med 5,1 milj. kr. för Haninge kommun från år 1978 lill är 1979, medan motsvarande ökning för Botkyrka kommun var obetydlig.

Sammanfattningsvis vill jag säga alt regeringen varie är måsle väga behovet av ekonomiskl stöd lill en enskild kommun mol behovet hos de

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om skatteutjämningsbidragen till vissa kommuner i Stockholms län

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om skatteutjämningsbidragen till vissa kommuner i Stockholms län

medsökande kommunerna inom en given medelsram. En sådan prövning harskelt även förär 1979. Av min redogörelse framgår också all Stockholms län inle har missgynnats i förhållande lill andra delar av landet.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet Mundebo för svaret på min fråga.

Orsaken lill att del behövs exlra skalteuljämningsbidrag till kommuner inom en så relativt välställd region som Stockholms län ärju den ohämmade tillväxt och snabba inflyttning som skedde på 1960-talet. Denna utveckling drabbade hårt såväl Norrlandslänen, där en mängd människor flyttade, som Stockholmsregionen som i första hand var den region som snabbi skulle sona för de här människorna. Detla var resultatet av en ganska medveten statlig politik. 1 elt organ för del dåvarande regeringspartiet talades del om den glädjande folkvandringen.

Konsekvenserna av den snabba folkomflyttningen blev emellertid betydande, såväl för de berörda människorna som för de berörda kommunerna. För de kommuner i Stockholmsregionen som flck la hand om den största delen av de inflyttade ledde detla lill krav på en extremt snabb uibyggnad. Vissa kommuner fick sitt invånarantal mer än fördubblat under loppei av några år, kanske framförallt Botkyrka och Haninge kommuner. Det gällde då alt söria för den snabbi växande befolkningen: all bygga skolor, barnstugor, galor, vägar, bostadsområden m. m. Del hela fick finansieras genom stora lån. Kommunerna fick snabbt ackumulerade underskott, som fortfarande belastar deras ekonomi. Dessutom fick man ofta en sned åldersfördelning. Familjer i vissa åldersgrupper flyttade in, vilkel ledde lill ett onormalt stort behov av framför allt barntillsyn och skolor. Man fick en sned social fördelning. Somliga kommuner här i länet medverkade lill att inflyttnings-kommunerna fick ta hand om en oproportionerligt slor del av familjer med olika typer av sociala problem. Här logs också elt ansvar.

Del är hell klart atl den statliga politiken har spelat en slor roll när del gäller de mycket stora ekonomiska problem som de här kommunerna har. Regionen har nu tagit en del av sitt ansvar, men staten måsle också la sitt. Mellan 1977 och 1978 förbättrades skalteutjämningsbidragel, vilkel kunde tolkas som ell bevis på alt man ville la del här ansvaret. Men nu har del alltså skett en väsentlig försämring. Frågan är om man inle bör se över hela del här systemet, sä alt problem som uppstår i andra delar av landet inte behöver leda lill atl bekymmersdrabbade kommuner får sin situation avsevärt försämrad på del här sättet.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Lät mig bara lillägga alt regeringen underde senasie dagarna har hafl överläggningar i olika skattefrågor med poliliska partier och arbetsmarknadsorganisationer. Ett inslag i dessa överläggningar har bl. a. varit kommunernas ekonomi och deras beskattning. Vår planering går ju ut på atl vi skall kunna lägga fram förslag för vårriksdagen om bl. a. en

förbällring av den kommunala skatteutjämningen, förslag byggda på den kommunalekonomiska utredningens belänkande. Vår inriktning är atl förslagen skall innebära en förbättring av del statliga stödet lill kommunerna och en förbättring av den kommunala skatteutjämningen. Dessa förslag kommer, om riksdagen bifaller dem, självfallet alt vara av den slörsia betydelse för landels kommuner och dä även för de kommuner som under gångna år har fält skatteutjämningsbidrag.

Dessutom räknar jag med alt del också under kommande år blir nödvändigt all ge exlra skaiteutjämnningsbidrag lill vissa kommuner

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om skatieuijäm-ningsbidragen till vissa kommuner i Stockholms län

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag vet om all de här diskussionerna pågår, och jag tolkar slalsrådel Mundebos uttalande här som ell lecken på all man verkligen är beredd atl ge just den kommunala sidan absolut högsta prioritet i skalteöver-läggningarna. Om del är regeringens inslällning irorjag inle all det blir svårt atl komma överens med det parti jag representerar.

Jag tror all det är mycket viktigt alt försöka komma fram lill etl syslem som gör atl man inle behöver spela ut problemkommunerna mol varandra.

Vi kan konstatera alt de nu drabbade kommunerna i Stockholms län knappast har fån sin situalion förbättrad på ett mera påtagligt sätt mellan 1978 och 1979. Del kan alltså inle vara någon lanke på atl Haninge, Botkyrka och andra kommuner har fält sina problem lösta som har fått regeringen att skära ner bidragen, utan del måsle vara del förhållandet all problemen i andra kommuner har vuxit sä pass myckel alt de bedöms som större. Men del är ingen tröst för haningeborna och bolkyrkaborna, som nu måste acceptera antingen sämre service eller högre skall än de skulle få om bidragsnivän vore densamma som tidigare. Del är ingen tröst för dem atl man kan hänvisa till atl kommuner i andra delar av landet har fäll sitt läge sä pass försämrat atl man därför måste ge priorilet åt dem.

1 slällel för nuvarande syslem skulle man behöva etl syslem som är så flexibelt att man kan bedöma varie kommuns problem för sig och anpassa skalteutjämningsbidragel lill den ekonomiska, sociala och övriga utvecklingen iden kommunen. Dä skulle man inte behöva råka ut förden här typen av avvägningar, som kan leda till ganska orimliga resultat för de drabbade kommunerna.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Del finns mänga skattefrågor som har hög priorilet. Kommunal skalleuljämning är en av dem. Jag instämmer i alt man inle skall spela ul kommuner mol varandra. I elt avseende måste man ändå göra del. När man har atl hanlera en begränsad medelsram måste man väga behoven av ekonomiskl stöd till de sökande kommunerna mot varandra.

Förär 1979 har vi ökat del extra bidraget med 20 %. Det gjorde del möjligl alt ge ett handtag lill 45 kommuner och en församling. Au bidragen sedan varierade mellan enskilda kommuner- några kommuner i Stockholms län fick mindre bidrag, några mer för 1979 än för 1978 - beror just pä del

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om skatteutjämningsbidragen till vissa kommuner i Stockholms län

förhållandet atl många kommuner med besvärliga ekonomiska problem sökte bidrag från etl anslag som visserligen var ökal men ändå hade en begränsad ram.

Nu ulgår jag frän alt riksdagen skall få ell förslag, som allmänt innebären förbättrad skalleutjämning för kommunerna och alt vi därutöver, också för 1980, skall kunna ge ett exlra tillskott i form av skalteuljämningsbidrag.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Tyvärr lät del senaste ullalandet om inriktningen på den skaltepolitiska reformen något mindre lovande än statsrådets tidigare inlägg. Jag vill vidhålla att de kommunala skatteproblemen, framför alll för människor med låga eller mellanstora inkomster, är de allra slörsia. Jag hoppas atl en skattereform fär den inriktning jag har förordat.

Poängen i del jag har sagt är atl jag tycker atl man borde försöka komma fram lill en större flexibilitet sä atl man, i elt läge där behoven för kommunerna av extra stöd tycks öka, skall kunna öka bidragen i samma män.

Vad som hänt är alt samtidigt som ramen ökat totalt har de hårdast drabbade kommunerna i Stockholms län fått se sina bidrag ganska kraftigi nedskurna. Visserligen har några kommuner i Stockholms län fått förbältringar, men de är ganska blygsamma jämfört med de gjorda nedskärningarna. Dessa har inle heller skett därför att kommunens situalion har förbättrats utan därför alt andra kommuner har fått sill läge yllerligare försämrat. Della är någol som man bör ta itu med.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr lalman! Del är del som vi gör nu genom alt lägga fram etl förslag om

en förbälirad skalleuljämning kompletterad med ell bevarande av de exlra

bidragen.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag hoppas alt dessa åtgärder får lill resultat alt vi i fortsättningen inte behöver komma i en sådan situalion som nu uppstått. Det vore ocksä önskvärt om regeringen kunde överväga om det gär alt göra något ål de aktuella kommunernas situalion i dagslägel, eftersom det väl lär dröja innan en sådan skaltereform träder i kraft.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Vår inriktning är alt reformen skall gälla fr. o. m. 1980. Snabbare kan en skatteutjämningsreform inle träda i kraft.

Jag kan självfallet sedan inte garaniera alt skalleutjämningsnämnden kommer all föreslå att regeringen kommer alt besluta all alla sökande kommuner lill kommande år får ett bättre bidrag. Jag kan bara säga att min inriktning är att föreslå riksdagen etl väsentligt förbättrat kommunall skatteutjämningsbidrag.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 5 Om effekterna av energisparsiödet

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO erhöll ordel föratt besvara Birgitta Dahls (s) den 24 januari anmälda fråga, 1978/79:298, och anförde:

Herr talman! Birgitta Dahl har frågat mig om den av bosladsslyrelsen redovisade undersökningen av effekterna av energisparsiödet föranleder några omedelbara åtgärder frän regeringens sida.

Bosladsslyrelsen redovisar i sin rapport vissa ändringar av föreskrifterna rörande stödberättigade ålgärder som styrelsen har för avsikt att genomföra. Stödet lill termoslaliska radiatorvenliler skall från den Ijuli 1979 endasi utgå för typgodkända ventiler. Föreskrifterna rörande stöd lill ytterväggsisolering skärps så alt slödel förbehålls de mest lönsamma objekten, och siöd till fasadskikl bör i vissa fall inle beviljas. Vid fönsterbyte bör stödet begränsas till skillnaden mellan koslnaden för två- och treglasfönster. Därutöver planerar bostadsslyrelsen vissa ytterligare förändringar i syfte atl förbättra stödet lill inslallationslekniska ålgärder i flerbostadshus.

Styrelsen förordar vidare en översyn av reglerna för energisparsiödet så all vissa åtgärder av drift- och underhållskaraktär, t. ex. tätningsätgärder och by te av oljebrännare i vissa fall, blir stödberättigade. Avslutningsvis redovisar styrelsen vissa synpunkler på siimulansreglernas allmänna utformning.

Enligl min mening är det nödvändigl all kontinuerligt anpassa energisparsiödet till bl. a. den tekniska utvecklingen, nya forskningsresultat och erfarenheter frän pågående bidragsverksamhet. Regeringen avser att inom kort besluta om genomförandet av elt projekt som avser all beskriva hur Slalligl stödda energisparålgärder har genomförts i bostadsbeståndet. Statens råd för byggnadsforskning har vidare utlovat atl före utgången av 1979 presentera en samlad bedömning av vad ny leknik och nya forskningsresultat innebär för sparmöjligheterna i den befintliga bebyggelsen.

Regeringen har för avsikt atl under våren i en energipoliiisk proposition behandla dessa frågor mer ingående. Självfallet kommer frågor om styrmedel, så alt slörsia möjliga effekt av energisparsiödet erhålls, då också all behandlas.

Nr 78

Torsdagen den i februari 1979

Om effekterna av energisparsiödet

BIRGITTA DAHL (s):

Herr talman! Det råder enighet mellan partierna om betydelsen av energihushållning. Diskussionen under senare år har gällt hur den bör åstadkommas. Vi vidtog medan vi befann oss i regeringsställning en rad åtgärder för alt skaffa det behövliga underlaget för att till 1978 kunna få ett beslut, som skulle styra in insalserna på de ålgärder som är mest effektiva. Vi har också i oppositionsställning fortsatt all kräva mer kunskap, mer styrmedel, en bättre inriktning av energisparsiödet.

Trols centerns vallöften om all vi skulle kunna täta bort kärnkraften dröjde det väldigt länge innan vi fick något förslag lill riksdagen, och när del kom var del myckel dåligt. Del är ju ingen hemlighet all både dröjsmålet och den dåliga kvaliteten berodde pä alt den här frågan också drogs i den långbänk som lill slut drev regeringspartierna äl olika håll och alt både folkpartiet och

Nr 78 moderata samlingspartiet egentligen ville ha elt bällre förslag men tvangs all

Torsdagen den '''' ' "■" PP''-

1 febru'tri 1979 Nu härden försia utvärderingen kommil. Bostadsslyrelsen visar atl det här

_____________ stödet i mycket slor utsträckning går till fel ålgärder i fel hus. Över hälften av

Om etfekterna av stödet - mer än en halv miljard kronor - går lill sädana åtgärder som har
eneivisnarstödet mycket liten spareffekt men däremot ökar fastighetsvärdet. Del är allvarligl

både ur energisparsynpunkt och ur samhällsekonomisk synpunkt.

Vi krävde redan förra årel atl beslut om den långsikliga inriktningen av energisparsiödet skulle skjutas upp till dess all vi lar del stora energipoliliska beslutet. Nu har vi visserligen förlorat flera år, men del är ännu inle för sent. Jag noterar som någonting positivt atl bostadsminislern här har markerat en vilja att lyssna - till skillnad från vad som skedde i förra regeringen - lill sakkunnigaexperleroch myndigheter: bostadsslyrelsen, planverket, forskare och andra. Jag tar det som ett löfte om atl vi verkligen i arbetel inför den energipolitiska proposilionen skall få förslag lill en bättre inriktning av energisparsiödet än vad vi hittills har hafl. Kanske är regeringen t. o. m. villig all lyssna pä oss i den frågan. Jag vill ullrycka en varm förhoppning om alt så verkligen är fallet. Del är vikligl all vi får möjligheler lill bättre beslut så snart som möjligl i vår. Men del innebärockså-det villjag verkligen understryka-atl vi har stora förväntningar och krav pä del förslag som skall komma lill riksdagen om några veckor och som vi då skall behandla.

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Del är helt klart all del bör komma till en uppslramning när del gäller vad man får stöd lill och kanske också beiräffande villkoren för själva stödverksamheten. Men det har hela liden varit en förutsättning för energisparplanen alt man skulle kunna ta hänsyn lill vunnen erfarenhet.

Det rådde vissa delade meningar om huruvida man skulle gä in med sparplanen förra årel eller inle; socialdemokralerna ville avvakta. Man kan naturligtvis ha olika åsikter om delta-om man skall sitta och vänla lills man vel alll eller sälta i gång och lära sig av vunna erfarenheter under liden. Jag tror inle alt del råder någon slörre motsättning i vad gäller behovet av all slrama upp den slödverksamhel som nu ändå, trols all del finns en del defekter beroende på bristande kunskap, har visal sig vara ganska lyckosam.

Jag skulle kunna lämna en del kommentarer lill styrelsens utvärdering, som ju inte bygger på faktiska mätningar av spareffekter utan innehåller teoretiska mätningar. Dessutom har ulvärderingsperioden inträffat innan sparplanen över huvud taget saltes i kraft. Del finns en del andra skillnader beträffande kostnadslägen - t. ex. om mervärdeskatt är med eller inte - som gör all man inle kan dra alldeles exakta slutsatser av jämförelsen mellan styrelsens utvärdering och energisparplanen.

Jag tror som sagt alt vi är ganska överens, och vi får ju anledning all komma lillbaka lill de här frågorna ordentligt när energipropositionen läggs fram i vår. 10

BIRGITTA DAHL (s):

Herr lalman! Del var ju inle så alt vi ville avvakta ens förra årel. Förhistorien ärju den all vi i regeringsställning försl gjorde vad som krävdes för all få en utvärdering så alt vi redan förra årel skulle få en bällre energisparplan än den som då lades fram.

Därefter tog vi för del försia i oppositionsställning gäng på gäng upp frågan om varför ireparliregeringen över huvud laget inle lade fram sparplanen-den blev ju allvarligt försenad - och för det andra lade vi fram konkreta förslag lill ålgärder som skulle ha gell oss bällre kunskaper inför ett sådanl beslut, Alla våra krav avvisades dock av de tre partier som då satt i regeringsställning.

Sedan fick vi förra året elt förslag från regeringen som var myckel dåligt. Då sade vi: Del här kan inte ligga lill grund för ett beslut om ell lioårsprogram för energihushållning lill etl värde av 40 miljarder kronor - del är alldeles för dåligt. Därför föreslog vi all pengar skulle beviljas för ytterligare elt är men del året användas för all utarbeta ell bällre förslag.

Detta var vad vi sade. Allt vad som hänl, inie minst bosladsslyrelsens utvärdering och bosiadsminislerns uttalande i sill svar här i dag, visar atl vi dä hade rätt. 1 själva verkei innebär bosiadsminislerns svar all hon nu hoppar av del förslag som trepartiregeringen framlade och i slällel inriktar sig på ell nytt förslag som bällre överensstämmer med vad vi hela tiden har krävt, Detla är åtminstone vad man med en posiliv tolkning måste fä ul av hennes svar i dag.

Jag vill inte gräla mer om det som har varit; jag tycker det är viktigt alt vi nu inriktar oss på en bra energisparverksamhel för framliden. Jag understryker all vi hyser stora förväntningar och ställer stora krav på det förslag som om några veckor skall komma från regeringen.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om effekler na av energisparsiödet

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Jag lycker all delta låter synneriigen förhoppningsfullt. Jag ser fram emot all vi skall kunna enas för alt få lill slånd etl rejält sparande i våra hus på den grund som är lagd lidigare. Del bör bygga pä frivillighel men med styrmedel och utformas på sä säll att de åtgärder som är mesi lönsamma blir stödberättigade.

Men låt mig ändå, eftersom Birgitta Dahl ofta har en tendens atl vilja tumma lilet pä historieskrivningen, lämna en kort redogörelse för vad som förevarit.

Efter 1975 års energipoliliska beslut dröjde del ju över etl och ell halvt år innan den socialdemokraliska regeringen gav exempelvis planverket i uppdrag all lägga fram elt förslag till energisparande. Detta skedde först i valrörelsen 1976 - del log alltså väldigl läng lid.

På de förslag som planverket sedermera kom fram till har Ireparliregeringen sedan byggt och dessutom satt in oberoende forskare. Vidare gjordes remissverksamheten enormt omfatlande. Allt delta har lett fram till energisparplanen. Det innebär alltså all när trepartiregeringen trädde till vidtogs kraftfulla åtgärder, medan del hade lagil lång lid innan socialdemo-

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bosläder

kraterna gav några som helst uppdrag till verkels styrelse för all lägga grunden för energisparplanen.

BIRGITTA DAHL(s):

Herr talman! Det rätla förhållandel ärju det här:

1975 års beslut, såväl när del gäller hushållning som när del gäller andra åtgärder på energipolitikens område, var elt treårsprogram och förutsatte etl nyt: beslut 1978.

De ålgärder som vi vidtog för alt få fram underlag till energisparprogrammet var klara i god lid för all kunna både remissbehandlas och bilda underlag for en proposilion lill 1978 års riksdag.

Det förslag till energipolitik som 1978 års riksdag skulle ha fått har ännu inte kommit. Vi fick ett förslag som gäller energihushållningen, men det var hell undermäligl och avvisade bl. a. alla förslag från planverkel, från energikommissionen osv.

Jag skall inle här ge mig in i en diskussion med Birgit Friggebo om hur man skall tolka hennes ord om "frivillighel men med styrmedel" - del är en fråga som vi får granska närmare när proposilionen kommer, och då får vi se om förslagen är lillräckliga eller inle. Men jag vill understryka atl bosladsslyrelsens utvärdering myckel klart visar alt marknadshushållningen och de liberala idéerna inle har dugt lill alt ge energisparsiödet en sådan inriktning alt del svarar mot kraven från samhällsekonomisk synpunkt eller energihus-hällningssynpunkl.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bostäder

Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO erhöll ordet för alt i ell sammanhang besvara dels Oswald Söderqvisis (vpk), dels Gunnar Richardsons (fp) den 30 januari anmälda frågor, 1978/79:311 resp. 314, och anförde:

Herr lalman! Oswald Söderqvisl har frågal mig vilka åtgärder som vidtogs av regeringen 1978 med anledning av då framkomna uppgifter om skadliga koncentrationer av radongas i vissa bostadsområden och bostadshus, och vad jag avser atl göra nu i denna fråga.

Gunnar Richardson har frågat mig: Vilka ålgärder avser bostadsminislern vidtaga för att bringa större klarhet beträffande riskerna med radongaser i bostadshus?

Jag ber alt få besvara dem i ett sammanhang.

Siatens strålskyddsinstitut har i skrivelse till regeringen i maj 1978 pekat på de strålningsrisker som är förknippade med vissa byggnadsmaterial och hemställt atl frågan skulle utredas närmare. Även energikommissionen har i sitt slutbetänkande (SOU 1978:49), Energi, hälso-, miljö- och säkerhetsrisker, tagit upp denna fråga och föreslagit ulredningar.

Frågan om direktiv lill en ulredning har berells i regeringens kansli under hösten 1978. Regeringen har i dag bemyndigat jordbruksministern all tillkalla en utredare jämte sakkunniga och experter för atl utreda frågan om slrålrisker i byggnader.

Strålskyddsinstitutet har underden senaste veckan publicerat material som visar alt allvarliga strälrisker också kan fkeligga i byggnader som vilar på skifferbergarler. Även detla problem inryms i direktiven för utredningen.

Efter vad jag har erfarit kommer strålskyddsinslilulet i samarbele med socialstyrelsen och statens planverk all inom kort gä ul med informalion i denna fråga, såväl lill allmänheten som till byggnadsnämnder och hälsovårdsnämnder.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bostäder

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka bostadsminislern för svarel pä min fråga. Del här är ell allvariigt problem som måsle beröra alla ganska illa, och del visar även den uppståndelse som beskedet väckt och den debatt som lagil fart och som säkert kommer atl fortsätta ganska länge till.

De risker som är förknippade med radongasen i bosläder går, enligl uppgifter från statens strålskyddsinstitut, väl all jämföra med de risker vi sedan länge känner lill i gruvor där gasen under läng lid varit elt slorl problem för gruvarbetarna. Man kan också jämföra riskerna med dem som orsakas av rökning, alltså framför allt risk för lungcancer. Strålskyddsinslilulet har nämnt siffror som lyder på all ungefär 1 000 lungcancerfall beror på den här lypen av strålning.

Nu säger bostadsminislern i sitt svar all - vilkel vi alla känner väl till lidigare-del kom ell larm frän strälskyddsinsiitutel i fjol. Vad man kan vara kritisk mot är atl larmrapporten inte lell till alt någol konkret åstadkommils eller lill atl några egentliga beslut fattats av regeringen om hur man skulle hantera den här problemaliken. Det måste kritiseras dä detla, som jag sade inledningsvis, är en allvarlig fråga - lilel för allvarlig för all bli föremål för oenighet mellan olika departement eller vad som kan ha legal bakom bristen på ålgärder.

Det är inle heller sä all innehållet i propån från strålskyddsinslilulet och planverket, som ocksä var inblandat, i maj i fjol var något helt nytt. Dessa risker var kända lidigare. Vi vet alt strålskyddsinslilulet slog larm redan 1974 lill Ytong AB, det bolag som har tillverkat blä lättbetong. Tillverkningen av sådanl byggmaterial upphörde 1974/75. Problemel har alltså funnits redan lidigare.

Beiräffande Ytong kan vi läsa i pressen i dag all delta bolag har fortsatt att sälja sådan här byggsten, blå lättbetong, ända fram till i Ool. 1978. Delger mig anledning att fråga bostadsministern vilka åtgärder som kommer att vidtas. Kommer de som har köpt sådant byggmaterial och byggl hus av del all hällas skadeslösa pä någol sätt? Kommer man alt vidla åtgärder mot Ytong eller på annat sätt minska de risker och mildra de skadeverkningar som kan ha uppställ på grund av del här byggmaterialet?

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bostäder

GUNNAR RICHARDSON (fp):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka bostadsminislern för svarel på min fråga.

Jag länker inte ta kammarens tid i anspråk med alt teckna bakgrunden lill frågan. Den harju fö. diskuterats ingående både i massmedia och här i riksdagen. Jag vill bara nämna aU ell av de allvariigasle fallen gäller ett bostadsområde i min egen valkrets, Skaraborgs län, Ekedalen utanför Tidaholm. Min fråga gällde heller inte vad som varit ulan vad som nu skall ske. Del väsentliga ärju, i varie fall för de människor det gäller, vad som kommer att ske. Jag utgår från atl den utredning som nu har tillsatts kommer atl arbeta med slörsia skyndsamhel. Del är naturiigt alt oron är stor.

Jag skulle vilja fråga bostadsminislern, även omjag vel all del egentligen är en hell ny fråga, om bostadsministern redan nu har några synpunkter på hur man skall lösa problemen för just de familjer som bor i hus som är belägna i riskzonen.

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Jag tror alt det mol bakgrund av den debatt som har förts är ganska vikligl atl säga alt det ju ingalunda är så att del inte har förekommit verksamhel beträffande de här frågorna. Del har del gjorl underen längre lid. och del är flera myndigheter som är berörda. Del var bl. a. en utgångspunkt lorden skrivelse som kom frän strålskyddsinstitutet,där man främst tog upp de organisatoriska frågorna och samordningen mellan olika verk och berörda myndigheier. Del har framställts så som om skrivelsen i maj 1978 skulle ha varit någol slags larmrapport, atl frågan då skulle ha varit ny och alt man dä så atl säga skulle ha upptäckt problemen med radon. Del är ingalunda på del sättet. Tvärtom säger strälskyddsinsiitutel i skrivelsen all berörda myndigheier har vidlagil flera åtgärder för att komma lill rätta med problemen, all de lekniskt-biologiska frågorna är tillräckligt belysta och att forskning om återstående problem pågår. Man begär inte några ökade insatser i den delen.

Vad den nu av regeringen tillsatta utredningen skall göra är dels alt kartlägga var riskerna finns, dels att föreslå lämpliga ålgärder. Dessutom har man lagt in frågan om andra byggmaterial som innehåller hälsofarliga ämnen för alt ocksä när del gäller sådant material fä en kartläggning till stånd.

Till svar på Gunnar Richardsons fråga om vad man bör göra om man bor i sådana här hus vill jag säga all det första man bör göra är alt vända sig till vederbörande hälsovårdsnämnd för att fä upplysning. Hos hälsovårdsnämnderna finns också informationsmaterial. Redan 1976 skickade strålskyddsinstitutet ut informalion lill hälsovårdsnämnderna för atl de skulle kunna fylla sin uppgift gentemot berörda husägare. Dessutom bör man se till all man får en godtagbar ventilation.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Jag konstaterar att bostadsministern inte svarade på min fråga vad som kommer att göras då del gäller försäljningen av den här ytongslenen

under perioden 1974-1978, alltså i fyra är, när man visste om problemen och då larmet, som bostadsminislern själv säger, redan hade gått.

Jag har inle heller uppfattat deballen i pressen så all någon larmrapport skulle ha dykt upp ur lomma intet. Tvärtorn - problemet har varit välkänt underen läng tid. Men det skärper ju snarare kritiken mot regeringen föratl ingenling har blivit gjorl. Del hade varit mindre anledning lill kritik om del verkligen hade varit en larmrapport som kom 1978, om man inte hade känl till saken tidigare, om alla - regeringen och andra - dä hade blivit tagna på sängen. Men så har inte varit fallet. Problemet har varit välkänt, säger bostadsminislern själv. Och ingenting har gjorts.

Jag efleriyser fortfarande konkrela ålgärder. Det gäller ju atl spåra upp bostäder. Del finns, har del sagts, 3 000 hus som är byggda av sädani här byggnadsmaterial. Vad kommer regeringen att göra konkret för all slälla resurser lill förfogande för all ta reda på var dessa bosläder finns?

Sedan har vi problemen med bosläder som är byggda pä alunskiffer. Där rör det sig kanske om tiotusentals bosläder. Vi vel ungefär i vilka områden de kan finnas -det problemet berörs ocksä i frågesvaret. Vad tänker regeringen vidla för konkreta ålgärder innan utredningarna har mall färdigl och kommer med sina förslag? Det måste ju göras någonting nu, eftersom de människor som bor i dessa byggnader hela liden är exponerade för den farliga gasen.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bostäder

Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Som jag lidigare sade finns del myndigheier som handlägger dessa frågor. Människorna bör vända sig lill dem för atl få informalion om vilka ålgärder de bör vidta.

Den allra enklaste åtgärden är atl vädra lägenheten. Nu är del ell problem, eftersom man måste vädra mycket ofta. På litet längre sikl kan man vidla åtgärder för alt förbällra ventilationen över huvud taget i huset. Della är de konkrela åtgärder som mycket snabbi kan vidtas. Här finns en samlad kunskap hos myndigheterna.

Utredningen, som är tillsatt i dag, skall redan den I maj lägga fram ett program för undersökningen för all vidare kartlägga var riskerna finns. Utredningen skall ocksä lägga fram förslag till lämpliga åtgärder. Här rör del sig om alt försöka fä till stånd en samordning mellan de olika verk och myndigheier som i dag sysslar med frågorna, så all de inle arbetar förbi varandra.

Frågan om dagens tidningsuppgifter om försäljning av ylonghus vore del lilet förmätet av mig all svara på ulan alt jag över huvud tagel satt mig in i saken. Moraliskt blir man mycket upprörd över alt sådant här kan förekomma - om del har gjorl del, och del finns vissa tecken som lyder pä det. Men utredningen har alltså lill uppgift all framlägga förslag lill lämpliga ålgärder på den här punkien.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herrlalman! Den enda slutsats jag kan dra av vad bostadsminislern sagl är atl man skall uppmana de här människorna atl vädra sina hus. Del är den

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om åtgärder med anledning av förekomsten av radongas i vissa bostäder

konkrela hjälpde fär a v regeringen idet här lägel. Del tyckerjag är väldigl lilet all komma med.

Del viktigaste ärju atl del ställs resurser till någon myndighels förfogande -jag vet inte vilken det bör vara; planverket eller någon annan - för atl först och främst spåra upp dessa hus. Del finns alldeles säkert människor som bor i sådana hus och som inle vel om alt de är byggda av det här materialet. Där behöver del alltså slällas resurser lill förfogande. Det hjälper inle atl be folk vädra, om de inte vet att de bor i sädana hus där man enligt regeringens förslag skall vädra 15 minuter om dagen.

Jag noterar såsom positivt atl bostadsminislern lalar om del program som skall starta i maj. Men fortfarande har bostadsminislern ganska lilel konkret alt säga lill de människor som är utsatta för radongas.

Vad beträffar tidningsuppgifterna i dag är det rätt svårt atl ge besked om den saken nu. Jag vill fråga: Är bostadsminislern, när dessa uppgifter nu har kommil fram, beredd atl la itu med denna sak och försöka klara ul vilka som ligger bakom försäljningen? Kan de som har köpt stenen efter 1974 få någon ersättning? Kan åtgärder tillgripas mol Ytong?

Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Det finns vissa resurser för all göra en karlläggning redan nu. Del är bakgrunden lill alt bl. a. strålskyddsinstilulet nu kommer med rapporter från Tidaholm. Resurserna är kanske otillräckliga föratt göra en stor och övergripande karlläggning omedelbart. Utredningen har emellertid lill uppgift atl lägga fram ett program för hur karlläggningen skall gå till.

Dessulom har vi att la slällning till andra utredningsförslag. Industriverket har gjort en ulredning om alunskiffer, som är remissbehandlad och som vi snart skall la slällning lill, framför allt inom arbetet med den fysiska riksplaneringen.

Låt mig göra den lilla kommentaren alt detla är en myckel viktig och allvarlig fråga. Konkrela åtgärder skall vidtas och har vidtagits. Men jag tyckeralt man inle skall utnyttja människors oro och spela på den alltför hårt. Då utsätter man människor för en överdriven och oberättigad oro. Vi skall la frågan pä allvar, men vi skall inle använda människors oro såsom slaglrä i den politiska debatten.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Jag häller gärna med om att man inte skall skrämma upp människor i onödan. Men eftersom bostadsminislern och jag är överens om alt detla är en allvarlig fråga, måsle man i detta fall - del går inte all komma ifrån - rikta ganska kraftig kritik mot regeringens handläggning av delta ärende. Det har skelt för lilet och för sent. Oavsett om det slogs larm 1978 eller inte. har del efter den lidpunklen ändå skett för litet, eftersom man visste om problemaliken långt tidigare. Det är det viktiga i denna fråga.

Jag är inle ule efter alt kamma hem poäng på människors oro. Jag vill bara ha besked om all regeringen nu lar upp denna fråga. Del är tydligt och klart all opinionen som vanligt har haft sin verkan, efiersom en utredning blivit

tillsatt väldigt snabbt i dag, nästan ell helt år efter det all den senasie Nr 78 larmrapporten kom. Del bevisar alt del ligger något i den kritik som jag har Jorsdaiien den

framfört.

1 februari 1979

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herrr lalman! Utredningen skulle ha lillsalls oberoende av den senasie veckans rapporter.

Överläggningen var härmed slutad.

0/77 förutsättningar för beviljande av nåd

§ 7 Om förutsättningar för beviljande av nåd

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordel för all besvara Arne Anderssons i Ljung (m) den 18 januari anmälda fråga, 1978/79:290, och anförde:

Herr lalman! Arne Andersson i Ljung har frågat mig om jag avser alt vid eventuell nådeansökan från Clark Olofsson i bedömningen lägga in dennes vilja atl samarbeta när det gäller alt framskaffa undangömda penningbelopp.

När nådeansökningar provas sker normall en lolalbedömning av fallet. Hänsyn las alltså lill alla omständigheter. Däri kan exempelvis ingå den dömdes inslällning när del gäller belalningen av skadestånd lill målsägande. I mänga fall gäller det all bedöma om den dömdes förhållanden har ändrats på sådant sätt och i sådan grad all del finns lillriickliga skäl all mildra den påföljd som har bestämls av domstolen.

Vid prövningen av den nådeansökan som Clark Olofsson har gjorl blir det självfallet fråga om en lolalbedömning. Ärendet bereds f n. i justitiedepartementet.

ARNE ANDERSSON i Ljung (m):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka justitieministern för svarel på min fråga. Jag har med formuleringen i frågan försökl få flera sidor av samma problem belysta.

Justitieministern säger i svarel, som inle är särskilt detaljrikt, att del kommer atl göras en lolalbedömning. Jag menar atl Clark Olofsson själv kan la initiativ och därmed försöka påverka sin silualion genom alt lämna sådana upplysningar alt klarhet vinnes beiräffande de saknade penningbeloppen. Motiv för etl sädani handlande saknas ju inte, och del är f ö. del mest naluriiga alt initiativet i den nu uppkomna situationen kommer från honom.

Ell annal sätl all aktualisera frågan är naturiigtvis alt frigivningen ges etl vissl förbehåll, och atl Olofsson dä visar sig villig medverka lill alt klarhet vinnes i ärendet.

Slutligen kan man ocksä tänka sig vad som borde hända om Clark Olofsson över huvud taget inte vill medverka lill alt bringa klarhet i ärendet.

2 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om krav på utbildning m. m. JÖr beredskapsarbete inom vårdsektorn

Frågan om penningbeloppen kan alliså aktualiseras på flera sätl. Om och hur detla sker bör enligl väldigl mänga människors mening ha med utgången av Olofssons nådeansökan all göra. De flesla människor ifrågasälter inle Olofssons vilja atl i samband med all han böriar studier vid journalisthögskolan la avstånd från en lidigare orosfvlld livsföring och också direkt broilslig verksamhel. Enligl min mening kan såväl en bred allmänhels som Clark Olofssons egen tilltro lill samhällel som räiisvårdare förändras, om inie ansträngningar görs för att vinna klarhet beträffande de saknade penningbeloppen just i della sammanhang.

Allt lalar för alt Olofsson kommer alt bli en bra elev vid journalislhögsko-lan. Detta kommer i sin tur alt medföra goda förulsältningar för honom alt i framliden ha ell vanligt civilt yrke liksom alt della kommer all ge honom en god försörining.

Mol bakgrund av Clark Olofssons vilja all anpassa sig lill en normal yrkesulbildning och sedermera elt normall arbele ler det sig enligl min mening närmasl slölande alt länka sig atl Olofsson med samhällets goda minne i sin nya livssituation eventuellt skulle ha lillgång till undangömda penningbelopp av kanske inle obetydlig storlek från sin tidigare verksamhet.

Ellsådanlförhällandeärsjälvklart inle till gagn för Clark Olofsson. Således kan man inle förbise atl såväl Olofssons tilltro lill samhället som en bred allmänhets tilltro till honom skulle vinna på att frågan om de undangömda penningbeloppen just i detta sammanhang kom alt klaras upp.

Jag ber all få lacka för det svar som har lämnats. Jag kan inte tolka del annorlunda än att lotalbedömningen som nämns i svarel inrymmer jusl de aspekter som jag har pekat på.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om krav på utbildning m. m. för beredskapsarbete inom vårdsektorn

Arbeismarknadsminisiern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för au besvara Ingrid Sundbergs (m) den 16 januari anmälda fråga, 1978/79:279, och anförde:

Herr lalman! Ingrid Sundberg har frågal mig om jag anser att särskilda krav på lämplighet och utbildning bör slällas pä person som anvisas beredskapsarbete inom vårdsektorn och om i så fall särskilda riktlinjer kommer atl utges till stöd för de lokala arbetsförmedlingarna.

En av de arbetsmarknadspoliliska ålgärder som regeringen salt in för atl moiverka arbeislöshei bland främsi ungdomar är beredskapsarbeten. I december 1978 hade ca 4 500 ungdomar under 25 år beredskapsarbete inom vårdsektorn. Till kommunala och landstingskommunala beredskapsarbeten ulgår stalsbidrag med 75 % av de lolala lönekostnaderna.

Rutinerna för anordnande av beredskapsarbete är sådana atl resp. arbets-

givare lill arbelsförmedlingen anmäler elt eller flera arbelen som lämpar sig som beredskapsarbete. En beskrivning av arbetsuppgifterna och eventuella krav på utbildning eller erfarenhet lämnas samtidigt till förmedlingen. Denna söker därefter att lill resp. arbete anvisa de arbetssökande som har intresse och fallenhet för akluella arbeisuppgifter. Inle sällan har man därvid ell aktivt stöd från anordnaren för atl lättare kunna bedöma vad arbetel i fråga kräver.

1 likhet med alla andra som anställs på en arbetsplats skall de som anvisas beredskapsarbete ges ordentlig introduktion och nödvändig utbildning. Med hänsyn till atl många av de ungdomar som anvisas beredskapsarbete har begränsad arbetslivserfarenhet utgår ett särskilt stalsbidrag på 75 "o lill kommunala och landstingskommunala anordnare för de extrainsatser av utbildning och handledning som kan vara motiverade. Hur omfallande denna utbildning och handledning skall vara avgörs av anordnaren. Enligl vad jag erfarit avser Landstingsförbundet ta initiativ till en översyn av de rutiner som gäller för mottagning av de många unga och ofta oerfarna medarbetarna inom vårdsektorn. Atl på förhand slälla upp krav på viss utbildning är enligl min mening svärl efiersom arbelsuppgiflerna inom vårdsektorn har starki skiftande innehåll.

Jag vill i sammanhanget beiona alt de ungdomar som arbelar inom vårdsektorn utför etl uppskattat och värdefullt arbele, vare sig de är fast anslällda eller har ett beredskapsarbete. Del är min övertygelse att en djupt tragisk händelse som nu inträffat inie av någon kan las lill intäkt för all misskreditera vare sig de ungdomar som har beredskapsarbete eller verksamheten som sådan.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om krav på utbildning m. m. för beredskapsarbete inom vårdsektorn

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka arbetsmarknadsministern för svarel. Lät mig för alt undvika missförstånd redan från börian säga att jag hell instämmer med sluiet av Rolf Winéns svar, all del gäller atl icke misskreditera beredskapsarbelarna som sådana. Vi erkänner de goda insalser som de flesla ungdomar gör här.

Flera av kammarens ledamöler harställt frågor till sjukvårdsministern med anledning av händelserna på Östra sjukhuset i Malmö, de i dagens läge 28 kända morden och etl antal mordförsök.

Min fråga ställdes till arbetsmarknadsministern därför alt jag har funnit det obegripligt att man vid förmedling av personal som skall handha människor som är myckel värdbehövande har varit så likgiltig för vem man anställer och hur den anställde klarar sin uppgift.

Lål oss bara länka all dödsfallen hade inträffat vid en barnstuga eller på elt sjukhus vid vak.

Nu har det uppdagats all den 18-ärige yngling del här gäller en tid har vikarierat på Värnhems sjukhem i Malmö. Polisen har börial undersökningar där, särskilt med hänsyn lill de dödsfall som inträffat. När han slutade fick han ell anslällningsinlyg, där han utan angivande av speciella skäl förklarades olämplig som vårdare.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om krav på utbildning m. m. för beredskapsarbete inom vårdsektorn

Anställningen på Östra sjukhuset gick genom länsarbetsnämnden. Ynglingen lalade inle om alt han lidigare arbelal inom sjukvården. Man säger alt hade han gjorl del hade man hört efter om del funnits några kommentarer till det arbetet.

Vel arbetsmarknadsministern om man i delta speciella fall elleröver huvud tagel vid länsarbetsnämnden i Malmö frågar ungdomar om de tidigare har arbetat inom vården när man anställer dem lill så känsliga arbetsuppgifter? Eller är man så angelägen atl över huvud tagel kunna placera ungdomarna atl man inle tar hänsyn lill de arbetsuppgifter som väntar dem?

Förr tog man hänsyn lill och följde upp vad människor, unga och gamla, som sökte arbete hade gjorl under olika perioder. I dag är väl rutinen den, har jag en känsla av, all man inle ens frågar.

Tycker inle arbetsmarknadsministern all man här skulle kunna gå ul med direktiv till länsarbelsnämnderna om hur de skall förfara?

Jag vill också här passa på atl fråga om arbetsmarknadsministern vel om de initiativ som nu las av Landstingsförbundet ocksä kommeratl gälla dem som söker anställning för vård av barn. Jag lycker alt del är en mycket viktig fråga.

Sedan kan man naturligtvis vara glad över au del i alla fall har lagiis initiativ i delta avseende. Det är kanske del enda goda som kommil ul av de djupt tragiska händelserna i Malmö.

Arbelsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag noterar att Ingrid Sundberg och jag har samma uppfattning om beredskapsarbetena och särskilt de ungdomars insalser som del gäller i den här frågan. Deras insalser inom sjukvården är av slor betydelse, och det är vi eniga om. Del är inte någon som ifrågasätter den fortsatta verksamhelen som sådan.

Vad del gäller är själva anslällningsförfarandet, som Ingrid Sundberg ställde ell par följdfrågor om. Jag vill bara deklarera atl del intyg som har figurerat inle har lagil upp något om lämplighet i fråga om vårdarbete. Del gällde i slällel arbetskapaciteten som sådan. Intyget är inte heller känl för förmedlingspersonalen, ulan det har gått lill någon av de centrala instanserna inom landstingels sjukvårdsadminislralion. Arbelsförmedlingen kan alltså inte läggas något lill last i del här sammanhanget.

Den fråga som Ingrid Sundberg nu reste varom man frågar ungdomar som vill ha beredskapsarbete om de tjänstgjort inom sjukvården lidigare. Om man gör del och får svaret ja borde det rimligen innebära all del finns en erfarenhel som är lämplig all la fasta på vid anvisning av beredskapsarbete inom vårdsektorn. Della förulsalt all del inie föreligger någon direkl krilik. Och någon sådan kritik var som sagt inte känd i det här fallet vad gällde lämpligheten för vårdarbete.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Om den som söker arbeie svarar att han haft anställning inom vårdarbete tidigare och det gäller en arbetsuppgift som kan vara känslig och

svår för mänga unga är min fråga: Tar man då reda på hur detla vårdarbete lidigare utförts?

I det här fallet sade arbetsmarknadsministern all arbetsintyget som lämnats efter den första anställningen inte förklarade alt personen i fråga var olämplig som vårdare. Jag har sett en kopia av intyget i en tidning, och det är möjligl atl arbetsmarknadsministern har rätt. Men om man haft ell vårdarbete och uttalandet är atl arbetsuppgifterna inte utförts tillfredsställande eller vad del än gäller, sä måsie i alla fall arbetsuppgifterna kopplas samman med vårdarbete, eftersom det är del som den anställde utfört.

Vad som intresserar mig är: Gör man i sådana här fall en kontroll av hur lidigare vårdarbete utförts? Jag är medveten om all della kanske inle behöver gälla alll vårdarbete. Men del bör gälla vård av barn och vård av gamla och sjuka. Jag vel all man gör en sådan rutinkontroll när del gäller läkare och sjukvårdspersonal, men hur är del när del gäller dem som får arbetet genom länsarbetsnämnderna?

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om krav på utbildning 777. m. för beredskapsarbete inom vårdsektorn

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Att förmedlingspersonalen skulle gå ut och göra en aktiv undersökning av hur tidigare beredskapsarbeten utförts tyckerjag är all lägga bördan på fel ställe. Som framgick av mill svar är det anordnaren som har huvudansvaret. Om det finns tidigare erfarenheter som talar emot all en person anställs i ell visst beredskapsarbete skall förmedlingen underrättas om alt personen inte anses lämplig alt placeras på ell sådanl jobb. Då har förmedlaren självklart skyldighet att ta hänsyn till de synpunkterna. Del måsle vara anordnaren som bär huvudansvaret för all slå larm, om tidigare erfarenheter pekar på all en person inle är lämplig.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Del kan vara all anordnaren slår larm, men del intressanta i detla fall är om man från arbelsförmedlande organ meddelar anordnare att denna person har arbetat med vård lidigare eller icke har gjorl det. För anordnaren, som med statsbidrag blir anvisad ungdomar för beredskapsarbete, är del ofta praktiskt taget omöjligt all när den anställde redan har börial göra sådana här efterforskningar.

Del intressanta är alltså: Är de arbelsförmedlande organen skyldiga alt slälla en fråga om den arbetssökande har arbelal inom vårdområdet tidigare och att förmedla denna uppgift lill anordnaren?

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag känner inte till om det finns någon skyldighet i instruktion atl slälla denna fråga om vårdarbete har förekommit lidigare. Nu kommer Landstingsförbundet alt se över det här, och vi fär se vad man kommer fram lill. Men jag vidhåller alt om anordnaren har kännedom om alt del är fråga om en olämplig person, så är del anordnarens skyldighet all lala om delta för förmedlaren, och då kommer man inte heller atl placera denna person pä etl sådanl arbele.

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om målet for samhällets alkoholpolitik

§ 9 Om målet för samhällets alkoholpolitik

Socialministern GABRIEL ROMANUS erhöll ordel för alt besvara Thure Jadestigs (s) den 25 januari anmälda fråga, 1978/79:302, och anförde:

Herr lalman! Thure Jadeslig har frågat mig om jag vill bekräfta all målet för samhällets alkoholpolitik ligger fast såsom del har formulerats i skaileulskot-leis betänkande 1976/77:40.

Svaret är ja.

THURE JADESTIG (s):

Herr lalman! Jag ber atl få lacka slalsrådel för del korta svarel.

Delta ja har verkligen slor betydelse. Statsrådet har måhända inte klart för sig anledningen till min frågeställning, dvs. de bakomliggande skälen. Men delta får inle vara en fråga om lek med ord. Del är betydligt allvarligare än så.

Utgångspunkten är den skrivning som finns pä s. 13 i budgetproposilionen, bil. 8, som slår under slalsrådels ansvarsområde. Där fanns anledning lill oro, då slalsrådel medverkade lill en glidande skrivning. Statsrådets skrivning lalar om alt "undanröja orsakerna lill missbruk av alkohol och all moiverka etl bruk som leder lill skador".

Lål mig nolera all skatleulskollels belänkande, vars skrivning blev
riksdagens enhälliga beslut i april 1977, angav tonen för den samhälleliga
målsättningen. Jag läser direkl från riksdagshandlingen: "---------- atl alkohol
frågorna i fortsättningen infogas i sitt sociala sammanhang och att etl klart
mål uppställs för en flerårig insats syftande lill alt begränsa den lolala, alllför
höga alkoholkonsumtionen och till atl komma lill rätta med alkoholmiss
bruket."

Det är centralt att denna målsätlningstår fast och all vi inte fär någon form av glidande målsätiningsskrivningar, som kan leda lill framtida oklarheter och som redan har tolkals i vissa statliga verk som en risk för glidande tolkning.

Målsättningen är sålunda inle enbart en fråga om ålgärder mot missbruk, ulan också en frågaom fleråriga insalser som syftar lill atl begränsa den lolala alkoholkonsumtionen, dvs. ålgärder mol alkoholbruket

Jag lycker all svarel är glädjande. Del bör ge en lolkning för framliden, och del är av den anledningen som detla ja har en stor betydelse.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herrlalman! Jag måsle erkänna all jag blev en aning förvånad när jag flck denna fråga. Del borde vara självklart atl riksdagens beslut ligger fasi om ingenting annal sägs. Och det är särskilt självklart atl folkpartiet håller pä delta beslut, som ju avspeglar en målsättning som folkpartiet, såvitt jag vel, lidigare än någol annal parti har uttalat - i vart fall tidigare än socialdemokralerna. Men om del har varit något missförstånd är jag glad all del är utrett nu.

Del kan inle vara så, alt man måste upprepa alla beslut i alla sammanhang.

för all undvika alt bli beskylld för all gä ifrån riksdagens beslut. 1 della sammanhang är del särskilt förvånande, eftersom förra årets budgetproposilion innehöll en formulering, med hänvisning lill beslutet, som överensstämde praktiskt tagel ordagrant med den i år. Men då ställdes inga frågor. Jag undrar om inle en del av bakgrunden lill Thure Jadestigs fråga helt enkelt är all det är valår i år och atl man därför lar upp den här typen av debatt. Jag skulle vilja föreslå au vi inte fören sådan diskussion om formuleringar och all vi avhåller oss från misslänkliggöranden, Sådanl gagnar inle förtroendet för vare sig alkoholpolitiken eller politikerna.

Men del kunde vara bra ali få eti besked om var socialdemokralerna slår i den här frågan. Såvitt jag vet fatlade man ell beslut på partikongressen i höstas som innebar att målet för samhällets alkoholpolitik skall vara att nedbringa den lolala, alllför höga alkoholkonsumtionen. Det tyckerjag var ell bra beslut -jag har visserligen inle märkt all socialdemokralerna iniagil den siåndpunklen lidigare, menjaglyckerdet är ulmärkl all man nu hargjort det. Om jag skulle föra samma typ av debatt som Thure Jadeslig, skulle jag fråga varför inle partikongressens formulering finns med i socialdemokraternas partimotion till årets riksdag. Jag har inte kunnat finna den där, ulan där finns andra formuleringar. Jag vill emellertid inle fora en sådan debatt, ulan jag ulgår från alt ni står fast vid del beslut som ni fattade vid partikongressen i höstas.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om uttalande av statsminister Ola Ullsien rörande den amerikanske presidentens politik

THURE JADESTIG (s):

Herr lalman! Politiska handlingsprogram som folkpartiet presenterade i samband med förra årets valrörelse är en sak, och den regeringspolitik som man för i dag är en annan.

När det gäller socialdemokratin och dess insalser på del här området vill jag säga atl vi har väckt en partimolion som är inriklad jusl på de frågor vi nu diskuterar. Iden föreslår vi fleråriga insatser som har till syfte atl begränsa den totala alkoholkonsumtionen, bl. a. åtgärder för att komma åt alkoholmiss-bruket. Det vore glädjande om vi kunde få en majoriiei i riksdagen all stödja den molionen.

Min frågeställning gmndar sig faktiskt inle på partipolitiska skäl utan på den oklarhet i fråga om tolkningen av budgetproposilionen som visal sig vara rådande inom slalliga verk. Det ärdå inle ointressant vilket slällningslagande en ny regering gör i dessa frågor.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 10 Om uttalande av statsminister Ola Ullsten rörande den amerikanske presidentens politik

Slalsminislern OLA ULLSTEN erhöll ordel för au besvara Benil Måbrinks (vpk) den 23 januari anmälda fråga, 1978/79:296, och anförde:

Herr talman! Herr Måbrink har - mol bakgrund av citat ur etl anförande jag

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

0/7? Uttalande av statsminister Ola Ullsten rörande den amerikanske presidentens politik

höll under mill besök i USA nyligen - frågat mig på vilkel sätl den amerikanske presidentens politik utgjort elt stöd för förtryckta människor. Del är uppenbart atl den amerikanska ulrikespoliliken under president Carter i högre grad än tidigare präglats av en strävan alt främja mänskliga rättigheter. Del gäller inte minsl södra Afrika - som mitt anförande i .Allanta väsentligen handlade om - där USA, särskilt genom sin FN-ambassadör, bl. a. nu spelat en pådrivande roll för Namibias frigörelse.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Varie statsman som i praklisk handling ställer upp till försvar förde mänskliga fri- och rättigheterna, var än i världen dessa förlrampas, bör hyllas och också erhålla alll stöd som är möjligt. Nu är lyvärr anlalel sädana statsmän myckel begränsat. Däremot är antalet frasmakare betydligt fler, och bland dessa befinner sig president Carter.

President Carlers meritlista under åren som USA:s president är sannerligen inle sådan, atl han av Sveriges statsminister bör bli föremal för sädana hyllningar som förekom i det lal Ola Ullslen höll i Allanta den 16 januari i är. Jag skall ange några saker ur meritlistan:

1. Anlalel människor i USA som lever på eller under existensminimum ökar ständigt. President Carlers nyss framlagda budgel kommer all ytterligare öka della anlal.

2. Carter värden president som hyllade shahen i Iran, när denne förra årel mejade ner lusenlals civila iranier, iranier som krävde jusl demokratiska fri-och rättigheter.

3. President Carter är den som är direkt ansvarig för all praktiskt laget alla länder i Latinamerika - del rör sig om några få undanlag - lider under brutala terrorregimer. Det är USA som förser dessa bödlar med vapen både för militärt och för polisiärt bruk.

4. Den enorma exploateringen av Amazonas och utrotningen av dess urbefolkning sker med direkt amerikanskt engagemang.

5. Befolkningen på ön Guam häller nu på alt mista sin kultur och sin nationella identitet på grund av USA:s militära dominans där.

6. Carter viigrar Vietnam del krigsskadestånd som USA sä högtidligt förpliktat sig all beiala som en lilen kompensation för det oändliga lidande som USA åsamkat delta land.

Så ser en frasmakares meritlista ut. Den skulle kunna göras oändligt mycket längre. Att sedan Sveriges statsminister kan uttala atl denna polilik har ingen hopp bland förtryckta människor runt om i världen - observera detta, herr statsminister, runt om i världen, för del gällde inte bara södra Afrika - säger, enligl min mening, en hel del om Ola Ullsten.

Slalsminislern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Får jag först säga atl jag inle har uttalat mig om den amerikanska inrikespolitiken. Där har president Carter samma problem som vi härhemma. Man vill i USA dra ner påeu ston budgetunderskott, och det har president Carter försökt atl klara av med meioder som vi för vår del har

avvisal trots, som bekant, enträgna krav från olika håll på all vi skulle använda dem.

När del gäller det som jag talade om, dvs. ulrikespoliliken, förbehåller vi oss fortfarande rällen att kritisera USA, när vi anser att USA för en utrikespolitik som vi inte kan uppskatta. Men vi förbehåller oss ocksä rätten att uttala oss positivt, när del i den amerikanska ulrikespoliliken sker någonting som vi bedömer som positivt. Dit hör förvisso del härda engagemanget för all äsiadkomma en lösning i södra Afrika och ocksä ansträngningarna atl få lill slånd en uppgörelse i Mellanöstern. Del finns även andra exempel.

Den här attityden, att kritisera eller säga någonting positivt beroende på vad vi tycker det finns anledning lill, har vi gentemot alla stormakter. Men här föreställer jag mig att det finns en väsentlig skillnad mellan mig och Bertil Måbrink.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om uttalande av statsminister Ola Ullsten rörande den amerikanske presidentens politik

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Det sista Ola Ullslen sade, del som skulle vara en kvickhet, är typiskt för politiker som inle har rikligt rent mjöl i påsen. Då drar man lill med sådana där billiga argument.

Ola Ullslen sade att vi ocksä förbehåller oss rällen att kritisera USA. Ja, men hur skall man kunna göra del när nu Ola Ullslen, Sveriges slalsminister, har slån i Atlanta och strött massor med rosor över den amerikanska politiken? Ola Ullsten sade ju all den amerikanska politiken inger hopp för förtryckta runt om i väriden. Det måste då vara mycket svårt att kritisera i forlsällningen.

Lål mig sedan säga några ord beiräffande södra Afrika. Inle är det, Ola Ullsten, eu amerikanskt initiativ som gjort aU man nu från USA:s sida ställer upp på den färgade befolkningsmajoriielens sida. Rasistregimernas polilik och terror harju blivit sä brutal aU del äromöjligl för regimerna aU i längden fortbeslä, och därför har USA tvingats all la en annan slällning. Dessutom har fronisiaterna hafl slor betydelse. Del är della som tvingat USA alt ändra ståndpunkt. Vi kan la del andra exemplet, Iran. Del var bara för en månad sedan som USA vände och böriade släppa sitt stöd ål den brutale shahen. Och varför gjorde USA det? Jo, därför att förhållandena hell plölsligl var så uppenbara för hela världsopinionen alt om USA skulle ha fortsatt ge sill stöd till shahen hade landet fullständigt tappat ansiktet inför hela denna världsopinion. Så enkelt är det, Ola Ullsten.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Jag har inte gäll in på någon bakgrund lill händelserna i södra Afrika. Jag har bara noterat all den amerikanska politiken jusl nu går ul på atl försöka hitta en lösning. Jag uppskattar de initiativen, som inle USA är ensamt om. Jag beklagar att Bertil Måbrink anser all man skall totalt negligera de ansträngningar som görs för att åstadkomma ell fritt Namibia.

När del gäller Iran kan jag inle påminna mig atl jag över huvud taget har uttalat mig om USA:s politik visavi del landel.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Om uttalande av statsminister Ola Ullslen rörande den amerikanske presidentens jjolitik

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Det är verkligen upprörande hur Ola Ullslen nu försöker springa undan hela problematiken. Ola Ullsten har sagl i sill lal att den amerikanske presidentens polilik i kampen för de mänskliga fri- och rällighelerna har ingen hopp hos alla föriryckia rum om i världen! Del ärdet Ni sagl i della tal. Dä måste man väl la in Iran, Latinamerika och alla de områden, stater och länder där befolkningsmajoriteierna lider under eu fruktansvärt förtryck, och del förtrycket kan utövas lack vare del akliva slödel från USA. Del är deua jag lagil upp. Jag har frågat hur Ola Ullsten kan stå och säga något sådant som det han sade i Allanta, där han framhöll USA och USA:s president mer eller mindre som förkämpar för demokratiska fri-och rätligheler i världen.

Slalsminislern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Om Bertil Måbrink hade gjorl sig besvär med alt läsa alla de åtta rader i elt sju sidor långl lal som del här handlar om och inle bara en mening skulle han ha uppfattai alt vad jag där talade om är all det har sken en förändring i den amerikanska allilyden lill mänskliga rättigheter. Del innebär på inget säll något friskrivande av den amerikanska ulrikespoliliken som den förts lidigare. Det innebär inte heller alt vi tar slällning lill förmän för den amerikanska utrikespolitiken i alla avseenden som den förs nu, men vi gördel i posiliv mening på några punkter, som jag jusl har nämnt, nämligen ansträngningarna i södra Afrika, Mellersta Östern och i några andra sammanhang. Det är vad del handlar om, Bertil Måbrink.

Au sedan Bertil Måbrink säkert under alla förhållanden kommer atl hitta anledning all kritisera den stormakt vi jusl nu lalar om tror jag inle att jag någonsin kan göra någonting äl.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herrlalman! Jagskall böa med atl cilera direkt ur Ola Ullstens lal den 16 januari i Allanta:

"Den förre guvernören i denna storartade delstat, den nuvarande presidenten i USA, har med sin polilik i kampen för mänskliga rättigheter Ingeii hopp bland förtryckta människor runt om i världen."

Frågan kvarstår: Har del skett några förändringar i USA:s polilik, sä alt man kan säga all amerikanerna har gjorl en sådan omsvängning att de framstår som ell hopp för förtryckta människor runt om i världen?

Jag är också posiliv lill de förändringar som sker i södra Afrika, men de äger inte rum lack vare USA och dess president ulan tack vare de färgades egen kamp och fronisiaiernas akliva siöd. Del i sin lur har tvingat USA all ändra inslällning för alt man inle också där hell skulle tappa ansiktet.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Del har skett en förändring i den amerikanska demokratin sedan Vielnamliden och Watergaleskandalerna. Del ärdet jag har påpekat, och jag beklagar atl Bertil Måbrink inle har upptäckt någonting av della.

BERTIL MÅBRINK (vpk): ' Nr 78

Herr lalman! Jag vill då bara be slalsminister Ullsten all ge konkreta Torsdnuen den

exempel på deua. Jag har redovisiU konkrela exempel på molsalsen. I i rpKrynrj 1979

Lalinamerika sker ingen förbättring, Ola Ullsten, utan en försämring._______

Överläggningen var härmed slulad.

§ 11 Föredrogs och hiinvisades

Proposition

1978/79:88 lill juslilieulskollel

§ 12 Föredrogs och hänvisades

Redogörelser

1978/79:2 och 9 lill finansutskoltel

§ 13 Föredrogs och bifölls Inierpellationsframsiällning 1978/79:136

Allmänpolliisk debatt

§ 14 Allmänpolitisk debatt (forts.)

LENA HJELM-WALLÉN (s):

Herr lalman! Socialdemokratisk polilik för barn och ungdom har bl. a. som mål all ge alla barn goda och likvärdiga uppväxlvillkor i elt samhälle präglat av värme och gemenskap, vidare att genom reformer inom barnomsorgen, skolan och fritiden verka för en samhällsförändring som gör del möjligl för barnen all utvecklas till fria och självständiga människor, som verkar i gemenskap och solidaritet med varandra.

Först några ord om barnomsorgen.

Riksdagen antog, på den socialdemokraliska regeringens initiativ, ell ambitiöst utbyggnadsprogram för daghem och fritidshem, omfattande 150 000 nya platser under en femårsperiod.

Vi är nu oroade för all målet inle kommer all näs. Gång på gång har vi begärl atl regeringen aktivt skall följa upp riksdagsbeslutet. Men alla våra försök atl få de borgeriiga regeringarna atl inse all något måste göras från statens sida har misslyckats. Nu skjuter folkpartiregeringen ifråri sig ansvaret lill kommunerna. Folkpartiregeringen anser all staten har gjorl sill. Slaten kan nu sitta på åskådarplats. Det här kan socialdemokratin inte acceptera. I vår partimotion lägger vi fram följande förslag.

1. Slaten måsie ta över en allt större del av kosinaderna för barnomsorgen. Målet bör var atl staten pä sikl skall svara för, i princip, personalkostnaderna.

2. Vi föreslår atl 50 milj. kr. skall anslås nästa budgetär för att göra särskilda behovsorienterade insatser i förskolan. Vårt intresse av barnomsorgen gäller inle bara kvantiteten utan ocksä kvaliteten.

3. Det finns fortfarande brist pä personal i förskolan. Vi föreslär 200 nya

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

platser i förskollärai-ulbildningen.

4. En överenskommelse om den andra utbyggnadselappen måste med del snaraste komma lill.

Genom dessa förslag visar socialdemokratin att vi håller fast vid utbyggnadsprogrammet för barnomsorgen. Omsorgen om barnen måste ha högsta prioritet i samhällsarbetet.

Så över till de något äldre barnen. Skolan är för dem en v iktig uppväxtmiljö. I skolan, denna samhällels slörsia arbetsplats, görs varie dag fina insalser för all uppsiällda mål skall kunna uppnås. Della arbeie vore värt ell eget lovtal. Men skolan har också en mängd brister, och det är dem som vi måste la itu med. I Slörre eller mindre ulsträckning präglas skolarbetet alltför ofta av lärarakiiviiei och kunskapsförmedling i stället för elevaktivitet och kunskapssökande, isolerade detaljkunskaper i slällel för begripliga helheier, upprabblande av mätbara minneskunskaper i stället för kreativitet, konkurrens i Slällel för samarbete och instängdhet i slällel för samverkan med världen ulanför skolan och med föräldrarna.

Många elever får inle de grundläggande kunskaper de har rätt lill. Många barn lär sig i skolan au de alltid är sämst och all de ständigt misslyckas. Skolan förstärker på många håll ulslagningen i slällel för atl moiverka den.

Dessa iakttagelser leder mig lill alt slå fast atl skolans inre arbete måste förändras. Arbetet i dagens skola är i stort behov av en medveten pedagogisk och social förnyelse. Atl oförtrutet arbeta vidare på detta är det bäsla sällel alt bekämpa del bakålslräveri som nu öppet tonar fram pä skolans område.

Det progressiva förnyelsearbete som pågår lokalt ute i skolvardagen måsle därvid uppmärksammas. De goda exemplen har stor betydelse och bör spridas.

Del lokala ansvar som SIA-reformen innebär ger nya möjligheler atl förverkliga uppsalia mål. Del vardagliga förnyelsearbetet måste få mogna fram. Fortbildningen av personalen är en viklig stimulans i delta arbele.

Även om skolutvecklingen kan ske inom de ramar nuvarande läroplan erbjuder, är en ny läroplan i vissa avseenden nödvändig. Den onyanserade läroplansdeball som förs i dag är illavarslande. De reakiionära krafterna vädrar morgonluft i lider av borgeriigl maktinnehav. Det tycks vara skolan i klassamhällets tjänst som hägrar.

Utöver all läroplansförändringar är nödvändiga måsle det hinder som betygssystemet utgör undanröjas. Skolans ovana vid all samverka med samhälle, arbetsliv, föreningsliv och föräldrar måsle också arbetas bort genom all tid och resurser avsätts för detta.

Eftersom en proposilion är aviserad om läroplans- och belygsfrågor kommer riksdagen senare i vår eller i höst all få behandla dessa ting. Socialdemokralerna har därför inte nu, under den allmänna motionstiden, lagt fram förslag som har med läroplanen och betygssystemet all göra. Vi återkommer Men redan nu vill vi säga ifrån, all om del inom regeringen finns planer på ökad differentiering av eleverna i grundskolan, kommer della inle att accepteras av socialdemokratin.

1 årets skolpoliiiska moiioner kräver vi flera direkia åtgärder på skolom-

rådet.

1. Vi föreslår ytteriigare 100 milj. kr. för all förbättra arbetsmiljön i skolan.
Della innebär uppemot 1 500 fler vuxna medarbelare i skolarbetet.

Vi menar att den ökade personalinsatsen bör koncentreras dit där behoven är störst. Där kan ökad vuxenkontakt skapas genom all de vuxna medarbetarna är tillsammans med eleverna både under lektioner och under raster och håltimmar. Arbetsron i klasserna kan öka genom att svaga elever får exlra hjälp, oroliga elever får den ökade vuxenkontakt de behöver och de elever som snabbt klarar av arbetet kan stimuleras all hjälpa andra eller lill nya arbetsuppgifter. Kontakterna med samhällel ulanför underlättas också, om läraren inle är ensam med klassen eller om undervisningsgruppen är mindre. Genom all vuxna finns lill hands och bryr sig om vad som händer under raster och hältimmar motverkas mobbning och skadegörelse.

Del gäller dä inle bara akuta åtgärder t. ex. på högstadiet, ulan förebyggande insalser redan pä lågstadiet. Stabil vuxenkontakt under de tidiga skolåren är ofta av avgörande betydelse för alt barnet skall kunna bygga upp självtillit, dvs. tilltro lill sin egen och kolleklivets förmåga atl bl. a. kunna arbeta sig fram lill nödvändiga kunskaper.

Den här ökade personalinsatsen kan bestå av lärare men även av andra människor med annan erfarenhet, t. ex. föräldrar och ledare från föreningslivet eller annan fritidsverksamhet. Tyvärr har inget av de andra partierna på samma säll som vi föreslagit en konkret åtgärd för alt förbällra arbetsron i skolan.

2. I en annan molion återkommer vi lill statsbidraget till den allmänna
fritidsverksamheten, som var en viktig del i SIA-reformen. Den verksam
helen hann bedrivas under ell är med slatsbidrag. Verksamhelen leddes av
föreningslivet och utgjorde stimulerande eftermiddagsaktiviteter och omsorg
för ell slorl anlal barn och ungdomar. Men den borgerliga regeringen log bort
bidraget, och verksamheten stoppades på de flesta platser.

Föreningslivets entusiam för SIA-reformen byttes dä hasligl i djup misstänksamhei. Detla kommer atl fä svåröverskådliga konsekvenser både dä den samlade skoldagen skall genomföras och då skolan behöver föreningslivets medverkan direkt i undervisningen.

Socialdemokratin slår emellertid på föreningslivets sida. Vi tror all .samspelet mellan skola och fritidsverksamhet är viktigt, och vi tror pä föreningslivels betydelse i skolarbetet.

3. En annan del av skolans öppenhet vetter mot arbetslivet. Del främ
lingskap som mänga elever och lärare i dag känner för arbetslivet måste
överbryggas. Elevernas oro inför mötet med arbetslivet är ofta stark. Risken
för ungdomsarbetslöshet fär direkia återverkningar i skolarbetet. Att känna
att man som ung inte är välkommen in i den del av vuxenväriden som arbeiet
Ulgör får många ungdomar all känna vilsenhet och håglöshet.

Det är skolans skyldighet all förbereda ungdomarna för arbetslivet. Sludie-och yrkesorienteringen måsie därför få ökade resurser. Det som föreslås i budgetproposilionen räcker inte. Dessutom måste den kanal för samverkan mellan skolan och arbetslivet som skapades genom SIA-reformen -de s. k.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmän/iolitisk debau

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

SSA-råden - få bätire möjligheler alt arbeta i kommuner och län. Representanter för arbetslivet som dellar i SSA-råd eller i skolarbetet måste också få utbilda sig och förbereda sig för sin roll. Statsbidraget lill löntagarorganisa-tionernas uibildning får därför inle avskaffas.

4. Gymnasieskolans kapacitet under nästa är föreslås av regeringen motsvara 97 % av årskullen 16-äringar. Della innebär all gymnasieplalserna måsle öka, eftersom årskullen 16-åringar ökar myckel kraftigt just nu. Men regeringen har inle tagit hänsyn till ungdomarnas ökande intresse för gymnasieutbildning, särskilt yrkesinriktad utbildning.

Del är vår uppgift som politiker all ge alla ungdomar som sä önskar en utbildning utöver grundskolan. All följa folkpartiregeringens förslag är all ulestänga etl stort antal ungdomar från utbildning. Detla innebär au man medvetet fön'isar ungdomar till arbelslöshelskön.

Socialdemokralerna kan inte acceptera detta. Vi föreslår all anlalel gymnasieplatser ökar så myckel all gymnasieskolan kan dimensioneras för aitlaemot 100 % av årskullen 16-äringar. Folkpartiregeringen-lydligen med bistånd av resten av borgerligheten - lar alllför lättvindigt på löftet atl göra alll för atl erbjuda ungdom arbete, utbildning eller praktik. Detla är farligt för ungdomars tilltro lill oss politiker.

Detla var någol om de socialdemokraliska förslagen till bätire utbildning. En genomgäng av de borgerliga förslagen ger en ganska mager utdelning -inle i form av myckel allmänt tal, men väl i form av direkta åtgärder och handlingar.

Moderaterna har t. ex. nöjt sig med alt möta de skolproblem - som man gjort allt för alt uppförstora-med allmänna uttalanden av typ "arbetsmiljön skall präglas av arbetsglädje". Vad avses med ell sådanl uttalande? Hur? Vad fär del kosia skaiiebeialarna? Del är frågor som man har rält alt ställa sig.

Med mängder av fagert tal vill moderaterna nu sUdda bort bilden av de två åren dä moderaterna hade ledningen över skolpolitiken, som blev etl misslyckande. Allmän skolk verulans och vulgär krilik gär inle alt omsätta till proposilionsiext eller till bestämmelser och lagparagrafer. All den moderata skolsynen kapsejsade vid kontakten med verkligheten hälsar väl de flesta med lillfredsslällelse. Men det moderaia maktinnehavet har hafl en hämmande effekt på skolutvecklingen. Della har varit ytterst olyckligt, inte minsl för SlA-reformens förverkligande.

Centerpartiet har nu i förlid lämnat ifrån sig ell utkast till ny läroplan. Värvningen mellan teori och praktik lycks vara del som särskilt framhävs. Del är ulmärkt! Centern är mycket välkommen alt tillsammans med socialdemokratin utveckla del som den socialdemokratiska regeringen framförde redan i SIA-propositionen 1976 om betydelsen av grundskolans samverkan med arbetslivet och om mera praktiska inslag i arbetel, liksom i direktiven lill gymnasieulredningen - också skrivna 1976 - om yrkesförberedelse på alla studievägar i gymnasieskolan och om värvning av teori och praktik.

Om folkpartiet finns det inte mycket au säga. Budgetpropositionens förslag pä skolområdet är, om jag skall vara vänlig, synnerligen slätstrukna och utan

profilering. Nr 78

Till skillnad från borgeriighelen stannar inte socialdemokratin vid kritik av Torsdmen den skolan. Arbetarrörelsen känner behovei av en god skola och goda kunskaper, j fgK,-y.,p; 1979

inte minsl för de svaga grupperna i samhällel. Endasi därigenom kan skolan

■Allmäniiolitisk

få den roll i samhällsuivecklingen som vi önskar. Därför tar vi skolproblemen

på slorl allvar, och vi arbelar konstruklivi fram nya lösningar. debatt

De unga i dagens samhälle är inte hjälpta av fagert tal om barnomsorg och skola. Del behövs en vilja au konkret och positivt ta itu med problemen. Inom socialdemokratin finns den viljan.

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr talman! När Lena Hjelm-Wallén säger atl socialdemokralerna lar skolproblemen på fullt allvar, så framställer hon det som om socialdemokralerna vore ensamma om della. Jag tillbakavisar på del bestämdaste en sådan antydan, för dei finns flera som lar skolproblemen på fullt allvar. Vad som däremoi i vissa fall skiljer oss centerpartister från socialdemokralerna är att vi vågar erkänna de brisler som vidlåder skolsystemet - det skolsystem som vi tillsammans med socialdemokraterna i hög grad varit med om all bygga upp. Men vi skiljer oss ål i den delen att vi centerpartister vågar träda fram och lala om au på den och den punkien har delta inte slagil så väl ut som vi räknal med, och vi är alltså beredda att vidla åtgärder som råder bot på silualionen.

Lena Hjelm-Wallén nämnde vår partimolion, som hon kallade för ett utkast lill en ny läroplan. Del kan i och för sig vara rikligt. Den gör inte anspråk på fullsländighel, långt därifrån. Vi kommer alt komplettera den dä proposilionen i ämnel läggs fram, men den är såvitt jag vel en av de försia -om inle rem av den första - motion som ordeniligl i deialj går igenom de olika problemavsnitien och i. o. m, i en bilaga redovisar ell förslag på hur en limplan skulle kunna se ui enligl den modell vi skisserar i molionen.

Läi mig sedan övergå lill all diskutera de problem som i dag finns och som jag inledningsvis antydde all vi är beredda au slälla upp och försöka rätta lill. Del råder inget ivivel om atl grundskolan i hög grad står i centrum för deballen. Naiuriigivis beror detla på del förslag till ny läroplan som kommit. Enligt vår uppfalining är den grundläggande uppgiften för grundskolan atl ge alla elever goda baskunskaper Delbart, o. m. på etl och annal håll ifrågasatts om det skulle vara en av skolans huvuduppgifter. Jag förslår inle hur man över huvud lagei kan diskuiera på det sättet. Det elemeniära i skolarbetet måste väl ändå vara att lära ungdomarna all räkna, läsa, uttrycka sig i lal och skrift. Del är ju en förutsättning för alt kunna tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Inte minsl vikligl är del för personlighelsulvecklingen och för möjlighelerna au della i samhällsarbete och yrkesliv.

Au silualionen i våra skolor, som del har sagls, diskuteras mer än någonsin har naiurligivi.s sina orsaker Även om vulgärdebalien frodas-här såväl som pä många andra håll - tyckerjag man kan rensa bort den och se om del verkligen finns någol fog för den krilik som riktas mot skolan. Då märker man att omdömena är skiftande. Ordningsproblemen har på en del håll

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

antagit en omfattning som är svår all bemäsira och som verkligen kräver uppmärksamhet Pä andra håll fungerar skolan lillfredsslällande. På ytterligare andra häll fungerar den ulmärkl. Men också där skolan fungerar lillfredsslällande finns del många elever som har svårigheter atl finna sig lill rälla. Skolarbetet blir ofta för alla i klassen lidande på grund härav. Del är nödvändigl all åstadkomma en annan anda. Det är också vikligl med bestämda regler och krav. Skolarbetet måsle i del avseendet jämställas med arbetslivet i övrigt, del arbetsliv som eleverna ganska snart efter skolgången kommer all möta. Konfrontationen med denna verklighet måste göras så lindrig som möjligl för dem.

Skoleleverna är förvisso ingen enhetlig grupp. Del går inte all lösa problemen i skolan bara genom att anställa fler kuratorer och fritidspedagoger. Del är lilel grand av all skaffa medicin utan att la reda på vad tillståndet beror pä. Del är medmänsklighet och gemenskap men ocksä en skola med fasthet som behövs. Varie elev är en ung individ med skiftande fömtsättningar. Eleverna har rätt att ställa krav på oss äldre att vi försöker ordna för dem på elt sådant sätl alt de kan få utnyttja sina förutsättningar.

När centern pläderar för mer praktiska inslag i skolan sker detla med vetskap om atl för många elever ökar man därigenom möjlighelerna alt bällre komma lill sin rätt De får därigenom också möjligheter att positivt påverka sin omgivning och därmed hela skolarbetet

Förutom de kunskapsförmedlande uppgifter som jag inledningsvis nämnde har skolan också en social uppgift, nämligen atl träna eleverna till självständigt länkande, till samarbete med andra och till en vilja all ta ansvar för sig själva och för varandra.

En bätire balans mellan teori och praktik i skolan är en angelägen reform. Det är inte första gången del sägs frän denna talarstol. Mänga svepande formuleringar har här levererats men kanske inle särskilt många preciserade förslag lill hur del skall gä till. Centern har under många år lagt fram sädana förslag om hur såväl grundskolan som gymnasieskolan skulle få en mer praktisk profil. När nu gmndskolans läroplan skall reformeras är det av största vikl att kraven på en mer praklisk inriktning tillgodoses.

En ökad pryoverksamhel i grundskolan måste bli ett inslag i dessa strävanden. I cenlerns partimolion pä skolområdet skisseras tänkbara lösningar. Jag skall inle närmare gä in på dem nu.

Elt av huvudproblemen med ökad praktik i grundskolan såväl som i gymnasieskolan äratt få fram tillräckligt anlal praklikplalser-det är bara atl konstatera. Enligt vår mening är förslaget om ökad praktik av slorl värde för den enskilde eleven, men ocksä samhälle och arbetsliv kan tillgodogöra sig fördelar av alt ungdomarna redan i grundskolan får direkta erfarenheter av villkoren i arbetslivet Det bör därför ligga också i arbetsmarknadens intresse all möjliggöra praktikverksamhelen. Här inkluderar jag såväl förelagen som de anställdas organisationer. Del handlar om solidaritet med de ungdomar som så småningom skall la över ansvaret för ett ännu mer komplicerat samhälle än det vi har i dag - etl samhälle som kräver mycket av teoretiska kunskaper men lika mycket av förmåga att förstå varandras problem. Detla

lär man sig nog bäst genom att komma i konlakl med dessa problem pä etl naluriigl sätl. Del gör man om yrkes- och arbeislivsanknylningen bliren del av utbildningenoch ingenling som man försöker hänga på utbildningen pä ell mer eller mindre konstlat sätt. Samhället måsie därför la de ekonomiska konsekvenser som följer av en sådan anordning.

Men grundskolans nuvarande teoretiska slagsida måste förändras ocksä genom atl arbetsformerna i skolan angrips. Praktiska och laboraliva meioder i undervisningen måste exempelvis få slörre utrymme.

Ytterligare etl led i en förstärkning av skolans praktiska inriktning kan vara all ta upp vardagskunskaper i undervisningen, atl hell enkelt lära eleverna all del går all laga och reparera saker och ting som finns omkring dem i deras vardag och all därigenom göra ungdomarna mer koslnadsmedvetna, något som ocksä är lill nytta och gagn för dem framöver.

Etl annat problem som måsle lösas i den nya läroplanen ärdet låga inlresset för naturvetenskaperna. Genom alt ta upp och ge belydande ulrymme ål ekologi kan ungdomarnas många gånger stora intresse för framtidsfrågorna om naiurresurser och livsmiljöns utformning fångas upp och medföra att naturvetenskaperna som helhel röner ökat intresse. Det irorjag skulle vara lill gagn för både ungdomarna och samhällel i övrigt

Även del förslag lill lillvalssyslem som vi framför i vår partimolion kan verka i denna riktning. I stället för att välja mellan fyra eller fem olika ämnen föreslår vi all eleverna skall kunna välja fördjupningskurs i ell eller etl par ämnen som redan finns på timplanen och för vilka de har speciell fallenhet och intresse eller i etl B-språk. Della ger slörre utrymme för varie elevs intresse och förulsältningar och betyder atl även praktiskt lagda elever kan fördjupa sig inom sill intresseområde - den slöjdintresserade fär samma möjligheler som den maiematikintresserade.

Även gymnasieskolan behöver förändras i många avseenden. Här är utredningsarbetet inle mer än påböriat, och därför vill jag endast ta upp etl område som det är särskilt angeläget att gymnasieulredningen diskuterar.

Undersökningar visar alt brislande studiemotivation, till följd av alt eleverna anser utbildningen alltför teoretisk, är gymnasieskolans största problem. Bl. a. avbrotten lyder pä delta. Det är därför nödvändigt alt också här finna vägar som ökar de praktiska inslagen och gör utbildningen mer omväxlande och intressant

Utgångspunkten vid en reformering av gymnasieutbildningen måste vara au förbäura kontakterna och samspelet mellan utbildning och arbetsliv. Därför bör gymnasieskolan organiseras så all perioder i skolan varvas med praktik i arbetslivet En strävan bör vara att ge varie elev några månaders yrkespraktik varie läsår. Praktiken börgeallmänna kunskaperom arbetslivet, och del är vikligl atl de olika praklikperioderna gäller olika yrkesområden för att ge så bred erfarenhel som möjligl.

Gymnasieulredningen bör enligl vår mening omedelbart starta försöksverksamhet pä della område och framför alll pröva förslaget i parlimolionen om atl organisera skolåret i tre terminer, där en termin skall avsättas för praktik. Vi har ocksä i vår molion sagl all del kan hända all man pä vissa linjer

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

3 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

någol får förlänga den sammanlagda skolliden föratl få in dessa viktiga inslag ulan all göra inirång på den lid som behövs för den leoreliska utbildningen. Man kan länka sig intagning till gymnasieskolan både höst och vår. Delta skulle innebära att eleverna lämnade skolan i mindre anlal varie gång, vilket säkert skulle underiätta för arbetsmarknaden all la emoi dem och ge färre problem där.

Innehållet i ulbildningen är nalurliglvisav central betydelse. Men den yttre organisationen är inle heller oväsentlig. En geografisk decentralisering och därmed mindre skolenheter är av slor vikl. De mindre barnen måste ha rätt till närhet lill skolan, för atl slippa långa och trafikfarliga vägar. Men också högsladieundervisningen borde kunna decentraliseras ytteriigare. Del är önskvärt - sä långl gär vi faktiskt - alt övergången lill högstadium inle skall behöva innebära byte av skolort för eleverna. Genom all del ges möjlighel alt inrätta och bedriva undervisning i iväparallelliga högstadieskolor kan detta i slor utsträckning bli verklighet. Även gymnasieundervisningen kan bedrivas i mindre enheter, ulan att undervisningens kvalitet riskeras; bl. a. har försöken med särskild samordnad gymnasieskola,SSG,visatdelta. Mångaav de problem som i dag förekommer i skolorna beror på alt enheterna är stora. Inte minsl mol den bakgrunden bör detta vara av intresse atl närmare la upp. Jag lycker mig ha märkt atl det böriar röra sig även på delta område, och det noterar jag med slor lillfredsslällelse.

Forskning och utvecklingsarbete har en avgörande betydelse för samhällels ekonomiska, tekniska och sociala utveckling. Om satsningen på forskning och utveckling inle upprätthålls på en tillräcklig nivå, leder detta lill atl den framlida utvecklingen pä skilda områden i samhället sätts på spel och vårt land får svårigheter all hävda sig på världsmarknaden. Vi vel att det är så. Satsningen på forskning framför allt i börian av 1970-talel var alltför begränsad, vilket märks nu.

Centerpartiet härvid ell flertal tillfällen i riksdagen och i andra sammanhang betonat forskningens betydelse. Del forsknings- och utvecklingsarbete som sker i samhällels regi, främsi inom högskolan, utgör bara en del av den totala forskningen. Högskolans forskningsverksamhet är ändå strategisk, bl. a. beroende pä atl de som får Ibrskamlbildningoch erfarenhel av forskning inom högskolan senare ofta ulgör basen för forskningsverksamheten i stort i landet.

Av särskild vikl är all basresurserna inom de olika fakulteterna förstärks. Det gäller såväl vetenskaplig utrustning som resurserna i övrigt. Den resursförstärkning som föresläs i årets budgetproposition är bra. Del är ell utmärkt lillskolt, som mer direkt måste följas upp under kommande är för all stärka basresurserna. Della är nödvändigl, om högskolans forskningsverk-samhei skall kunna utvecklas i önskad takt och omfattning och om forskningsanknytningen av den grundläggande högskoleutbildningen på de nya orterna skall kunna förverkligas i enlighet med lidigare riksdagsbeslut

Under deua anförande övertog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

LENA HJELM-WALLÉN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Den vanligaste angreppspunkten mol socialdemokratisk skolpolitik äratt säga all vi inte har insett skolans brisler. Jag frågar mig då hur fördomsfullt man egentligen har räll att lyssna på vad vi säger. Varför tillsattes SlA-utredningen? Vad skrev vi i SIA-propositionen om skolans alla brisler? Vad handlade vår partikongress om? Ja, inte var del någon skönmålning utan en verklig djupdykning i alla skolans brisler. Vad lalade jag om här i dag? Jo, just det som är ofullkomligt i dagens skola. Eftersom vi upplever bristerna sä starkt, är vi också ständigt i färd med atl föreslå förbättringar.

Jag instämmer i väldigl myckel av vad Claes Elmstedt sade, exempelvis om behovet av mer praktiska inslag och arbetslivskonlakt. Jag har mänga gånger förklarat - och upprepar det nu - all den skolverklighet som kom ul av 1969 års läroplan blev alldeles för teoretisk. Man måsle ha utgångspunkter för skolarbetet som ligger mycket närmare eleverna. Man skall inle teoretisera utan medvetet knyta an till elevernas egen verklighet och samhället ulanför. Verkligheten är ju ell bra läromedel. Man bör medvetet söka efter mer praktiska inslag i skolarbetet. Eleverna bör få vara verksamma och praktiskt ta itu med skolarbetet De bör få skapa och använda sina händer också lill annat än att hålla i en penna och bläddra i en bok.

Dessulom bör eleverna fä en levande erfarenhel av arbetslivet. Att vara ute på en arbetsplats och känna sig nyttig är av utomordentlig betydelse för dagens ungdom. Jag tror all centern och socialdemokratin i dessa frågor har en likartad åsikt Jag ser fram mol elt samarbele pä denna punkt

Medmänsklighet behövs, sade Claes Elmstedt Ja, det är verkligen sant, men inte bara i tal. Jag hoppas atl ni fräncenlernslällerupppå vårt förslagom au fä in flera vuxna i skolan för att skapa lugnare arbetsförhållanden och för atl få in flera människor som har tid att bry sig om eleverna både under lektionstid samt under raster och hältimmar.

Ert läroplansförslag vill jag t. v. bara kommentera snällt. Det är etl ambitiösl jobb. Jag vet att läroplansarbete är väldigt jobbigt. Från socialdemokratins sida kommer vi under våren au arbeta igenom läroplansfrågorna. Del måste vi göra ytlersl seriöst Som grund har vi partikongressens ställningslagande, skolöverslyrelsens läroplansförslag och alla remisser. Remisserna har inle kommit in förrän hell nyligen, sä vi har inte kunnat sälla i gång med jobbei förrän nu.

Vi återkommer alltså senare under våren. Men jag vill understryka all de ålgärder som behövs i nuet och som vi föreslår i våra partimolioner måste riksdagen också falla beslut om.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herr talman! När jag talarom all vi måsle ha in mera medmänsklighet och mera samarbelsanda osv., sä menar jag främsi alt della måste vara någonting

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänimlitisk debatt

som skall ligga naturligt till,och del ställer stora krav på del reguljära arbeiet i skolan. Det hindrar nalurliglvis inle - det vill jag inte bestrida - alt man kan behöva använda sig också av den metod som Lena Hjelm-Wallén förordar, nämligen flera vuxna i skolarbetet.

Men del räcker inte all enbart gä den vägen, utan del får i sä fall bli ett komplement Den rikliga ordningen är alt försöka faen skoldag som är sådan all så många som möjligt av eleverna, helsl alla, finner den meningsfull i sig. Därigenom kommer de lill sin rätt, och på det sättet fär de förutsättningar atl bidra lill den positiva anda som måsie finnas i skolan, om vi skall kunna få den ordning som vi vill ha.

Sedan kan man diskutera om tillkomsten av del ena och det andra. Jag har i friskt minne hur vi från vårt håll har motioneral om problemen i skolan är efter år under 1970-lalet, vilkel sä småningom ledde till all moiioner ocksä bifölls och SIA kom lill. Närdet gäller de praktiska inslagen har vi motioneral såväl 1972 som 1974 och 1976.

Jag vill inte påstå all engagemanget frän övriga partier var särskili påfallande, även om vi efter den senaste framstöten 1976 fick en politisk referensgrupp knuien till skolöverslyrelsens läroplansarbele. Del vareu steg i rätt riktning, men del var ändå ell begränsat steg.

Våra intressen närdet gälleratt faen bättre balans mellan teori och praktik har vi alltså drivit, och det har vi gjort inot bakgrund av de erfarenheter vi har införskaffal från del verkliga skolarbelel ule i kommunerna.

LENA HJELM-WALLÉN (s) kon genmäle:

Herr talman! Vi har ofta munhuggils om möjligheten atl minska klasstor-lekarna. Från vårt håll har vi alltid sagl alt del är ingen lösning all tro alt del gär att tillföra skolan så mycket nya resurser atl klassloriekarna verkligen skulle kunna minska avsevärt. Jag häller med Claes Elmstedt om att del inte är genom alt lillföra mängder av nya resurser som man kan lösa skolans problem. Skolan måste genomgå den process av inre förnyelse, pedagogiskt och socialt, som är sä viktig. Jag hoppas alt centern är med på barrikaderna och bekämpar det bakålslräveri som ni väl ocksä mäsie inse förekommer i debatten, inle minst i förkunnelsen från era tidigare koalitionsbröder.

Men även om man säger alt det inle går atl generellt lösa skolans problem med mera resurser, så måste man inse att här och där är problemen så stora att vi som politiker inle kan blunda för dem. Jag lycker alt det som händer under många rasieroch hållimmar i skolan i dag är oroande. Då kan vi inle bara säga att vi vel atl det är problematiskt och all del bör lill mera medmänsklighet, ulan vi måste vidla ålgärder.

Den åtgärd vi har föreslagit är alltså 100 milj. kr. ytterligare lill skolan, inle bara för rast- och hållimmesverksamhet ulan ocksä för all det skall vara ytterligare en vuxen utöver den vanliga läraren i klassen, för all dämpa arbetsoron där del behövs. Vi vel all problemen är sä stora i dag all dessa insalser behövs.

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan försäkra all vi från centern kommeratl bekämpa såväl bakålslräveri på skolans område som tendenser lill all sticka huvudet i busken och inle inse de problem som finns. Båda sakerna är lika illa, och vi kommer alltså atl bekämpa dem bägge varhelst de dyker upp. Vi kommer atl arbeta för atl de fel, brisler och svagheter som vidlåder framför alll grundskolan men också gymnasieskolan blir åtgärdade.

Vi tycker det är angelägel att man försöker fä det alt fungera på etl naturligt siill och inle med konstlade medel. Vi skall inte sopa problemen under mallan, man måsle gä lill grunden och ta reda pä orsakerna. I det korta perspektivet kan del då framstå som all man vill införa regler och bestämmelser som kan synas felaktiga enligt den moderna synen. Men jag tror ända att de flesta ungdomar i skolan vill ha en viss fasthet och vissa normer, de vill hell enkelt ha en ledstång au följa i sin verksamhel. Lyckas vi att på ett naturligt säll föra in detta, har vi kommil en bra bit på vägen.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

LENNART BLADH (s):

Herr lalman! Utbildningsfrågorna är många och omfatlande - de omspänner etl vitt både ålders- och ämnesområde och har anknytning lill hela samhällel. I nära nog varenda svensk familj finns del anknylning till studier av någol slag. Ungdomsskolan är nämnd förut i deballen, jag vill beröra några frågor som knyter an lill vuxenutbildningen, som även den blivit en uppmärksammad del inom utbildningens område. Vuxenutbildningen organiseras bl. a. genom KOMVUX, den kommunala vuxenutbildningen, samt genom olika fblkbildningsorganisalioners studieförbund.

Den kommunala vuxenutbildningen finns med i den kommunala skolplaneringen, organiseras genom denna och har inga egna ekonomiska bekymmer eller andra planeringsbesvär. Man erbjuder sina kurser till kommunens invånare och kräver inga kursavgifter, man fungerar som en del av den gemensamma skolan och dess utbud.

Folkbildningsorganisationerna har en annan slällning - man erhåller ell vissl stalsbidrag och kommunalt bidrag som varie kommun besiämmer, allt efter den inställning man har lill frivillig studieverksamhet.

Della är en intressant utveckling. Folkbildningsorganisalionerna, studieförbunden, växte fram av de många människornas behov - de många som inle hade hafl tillgång till någon utbildning, utöver en kort skolgång, de som fann atl skulle man dellaga och vara med om atl påverka samhällsutvecklingen, krävdes det kunskaper som man inte fäll av samhällel. Man fann även all del fanns mycket som man kunde tillgodogöra sig om man hade mera kunskaper. Man kunde böria förverkliga sig själv. Så växte folkbildningsbe-hovel fram. Studieförbund bildades för olika grupper, man erbjöd olika folkrörelser sina tjänsier - man blev en ulbildningsfaktor att räkna med. Detta är verifierat av alla - men likväl inte tillräckligt betygat

Del folkrörelseanknutna bildnings- och kulturarbetet är, som förut nämnts, en betydelsefull del i strävandena all ge allt fler människor möjlighet all förvärva kunskaper och vidareutveckla sina intressen för en personlig

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänimlitisk debatt

utveckling och ett fördjupat samhällsengagemang. För mänga vuxna med kort grundutbildning spelar det fria och frivilliga folkbildningsarbetet en stor roll for möjligheten all erhålla en utbildning likvärdig med den som ges dagens ungdom.

Studieförbundens verksamhet när inte endasi de flesla vuxna ulan den är även den bäsla studieformen för mänga ulan sludievana.

Del är mol denna bakgrund som socialdemokralerna i regeringsställning successivt arbelade för atl ge studieförbunden bätire arbetsbetingelser. Det har skett i medvetande om all utjämna de utbildningsklyftor som finns mellan olika samhällsgrupper. Detla har inle fullföljts av den borgeriiga regeringen - i slällel har arbetsmöjligheterna för folkbildningen försämrats. I förra årets budget föreslogs ett tak för studiecirkelverksamhelen - vilket visseriigen stoppades av socialdemokraterna vid riksdagsbehandlingen, men uppräkningen av sludiecirkelbidraget med 1 kr. per timme var klart otillräcklig. Detta resulterade även i alt många studieförbund tvingades höja deltagaravgifterna - vilket innebar en diskriminering av studiecirkelverksamheten i förhållande lill andra former av vuxenutbildning.

Dä även kommuner och landsting blivii alltmer restriktiva i sin bidrags-givning lill folkbildningsorganisationerna försämrades möjligheterna att nå ul med cirkelverksamhelen för många korlutbildade och kulturellt missgynnade människor avsevärt

I årets budgel föreslås en höjning, men en otillräcklig sådan. Socialdemokralerna har föreslagit en höjning på yllerligare 2 kr. utöver regeringens förslag, men den är endasi sä stor alt studieförbunden i slorl sett får kompensation för förväntade kostnadsökningar. Den är alltså inle tillräcklig för atl återge bidragen deras tidigare reella värde - men innebär dock etl tillskott

Samhället måsle la etl ansvar för all alla de som inle hafl förmånen alt gä igenom dagens skola får komplettera sin utbildning. Del innebär alt vi ständigt måste vara beredda atl stödja studieförbunden i deras verksamhel för alt tillgodose de vuxnas utbildningsbehov.

I propositionen om vidgad vuxenutbildning 1975 föreslog den socialdemokraliska regeringen en försöksverksamhet med uppsökande verksamhet riktad lill korttidsutbildade grupper som inle kan nås pä arbetsplatserna, t. ex. hemarbetande, handikappade och invandrare. I denna uppsökande verksamhet i bostadsområdena skulle studieförbunden medverka.

I årets budgetproposition anmäler föredraganden alt skolöverstyrelsen överlämnat en rapport över verksamheten. I avvaktan på en samlad värdering av den uppsökande verksamheten både pä arbetsplatser och i bostadsområden beräknas för nästa budgetår inga medel för verksamheten i bostadsområdena.

Detta regeringens förslag strider, enligl min mening, mot uttalandet i föregående budgetproposition. Däranfördes atl den angelägna verksamheten med uppsökande verksamhel i bostadsområdena inle skall behöva avbrytas i och med atl skolöverstyrelsen avslutar sitt uppdrag. Man beräknade 2 milj. kr. för detta ändamål.

I en moderalmolion yrkades avslag på regeringens förslag. Regeringens förslag i ärels budgetproposition innebär all man anslutit sig lill den moderaia uppfattningen alt medel inle bör anvisas för fortsatt försöksverksamhet i bostadsområden. Det är beklagligt all moderaterna inle lycks ha lämnat regeringskansliet. Någon förståelse for de vuxnas utbildningsbehov är inle all vänla från del hållet.

Regeringens förslag i denna fräga äretl ytterligare exempel pä hur man på olika punkter försvårar för studieförbunden all nå ul lill kortlidsulbildade vuxna.

Socialdemokraterna har i en motion om ökal slatsbidrag lill studiecirkelverksamheten motsatt sig en ytterligare urholkning av detla bidrag- man bör i stället förstärka det för att ernå en utjämning av utbildningsklyftorna.

Man anser vidare att det saknas skäl att avveckla bidraget till uppsökande verksamhet inom bostadsområden då denna skall ingå i en gemensam värdering med uppsökandet på arbetsplatserna.

Sammanfattningsvis måste de båda förslagen från regeringen, som jag redogjort för, uppfattas så av studieförbunden atl man inle vill stödja det frivilliga folkbildningsarbetet Föreliggande förslag från regeringen är en olycklig utveckling och har en bromsande effekt på ell viktigt arbete för lång lid framöver. Folkbildningsorganisaiionernas arbele har inle fåll samma uppskattning och värdering som motsvarande vuxenutbildning. Lika arbetsmöjligheter för all vuxenutbildning är en målsättning som med det snaraste måste fastställas. 1 detla ligger även en fortsättning på det uppsökande arbetel i bostadsområdena.

Herr talman! Erkännande ord vid högtidliga tillfällen räcker inte - del fordras en uppriktig vilja och handling, och delta saknas frän regeringen.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmän/wlitisk debatt

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Tidigare skolministern Lena Hjelm-Wallén berälladealt hon, som hon uttryckte det, hade gjort en djupdykning i skolans brister. Efter alt ha lyssnal på henne måsle jag lyvärr konstatera all jag tror all hon aldrig kommer upp frän de undre vattnen. Lena Hjelm-Wallén har varit skolmi-nisier, och vi har hafl 44 års socialdemokratisk utbildningspolitik i det här landel, men efter alt ha lyssnal pä henne kan man konstatera att hon ingenting lärt och dessutom allting glömt.

Jag sade all del är socialdemokraterna som har skapat det svenska utbildningsväsendet Låt mig redan frän börian säga atl inle allting är dåligt i det. Inle minst den kvantitaliva utbyggnaden har alla partier varit eniga om. Den har ocksä betytt myckel för vår utveckling och vårt välstånd.

Men från socialdemokratiskt håll irodde man alt den kvantitativa utvecklingen skulle gå lättare om man åsidosatte kravet på motsvarande kvalitativa utveckling. Och man gjorde det i en sorls idealistisk anda genom alt förändra värderingarna och införa nya honnörsord och nya målsättningar. Del är inget fel på de nya orden. Del är ord .som samarbete, social förnyelse och jämlikhet - ord som självklart hör samman med varie form av mänsklig verksamhel. Men socialdemokralerna log lyvärr bort andra ord i en sorls missriktad

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

inslällning lill vad jämlikhet egentligen kräver. Ord som fostran, noggrannhet, punktlighet, ordning och samvelsgrannhel har i slor ulsträckning försvunnit eller utbytts mot oprecisa formuleringar som inte relateras till konkreta åtgärder och som definitivt inle kan utgöra någon ledning för lärare eller elever. Vem av oss är det som lalar klarspråk?

I ulbildningspolitiska sammanhang hör man ofta klagomål. Inle minsl tyckte jag att Lena Hjelm-Wallén här påtalade vissa brisler. Men man hör aldrig att del från socialdemokratiskt håll påtalas brisler i kunskaperna. Vi har frän moderata samlingspartiets sida år efter år krävt alt den kvalitativa utvecklingen av skolan skall fortsätta. Lål mig, för all inle bli beskylld för alt lala i diffusa ordalag, komma med konkrela forskningsresultat Del gäller en malematikundersökning utförd på lärarkandidater i klasslärarutbildning.

Vid universitetet i Göleborg har man fått tillstånd atl testa lärarkandidaternas matematikkunskaper. Del fordras gymnasieutbildning för inträde pä klasslärarutbildning. Testerna rör enbart grundskolekunskaper i matematik och innehåller 60 uppgifter av myckel läg svårighetsgrad. Projektledningen hade räknal med att en person med grundskolekompelens, med hänsyn lagen lill normal felräkning, skulle klara mellan 50 och 60 av uppgifterna. Proven harbekräflal vad man har hafl på känn. Utvecklingen ärnämligen förfärande. I september 1975 hade anlalel svagpresterande blivande klasslärare, dvs. sådana som inte löst mer än 30 uppgifter, ökal från 7 % till 13 %. År 1976 var de 18 %, och 1977 var de 22 %. Projektledningen konstaterar all andelen i matematik svagpresterande lärarkandidater på klasslärariinjen på två är har ökal från 7 % lill 22 %. Var femte klasslärare kan inte räkna.

Herr talman! Della är fakta. Del är inle sådana lösa ord som Lena Hjelm-Wallén beskyller oss från moderata samlingspartiet för all föra fram i ulbildningspoliliska sammanhang. Andra fakta kan inle heller socialdemokraterna vara omedvetna om, t. ex. alt lärarna vid de juridiska fakulteterna på våra universitet säger att många blivande jurister saknar elementär förmåga atl uttrycka sig korrekt i skrift

Moderaia samlingspartiet har i en partimolion ställt ett yrkande på en åtgärd som vi finner vara den mest angelägna. Jag riktar mig här till skolministern. Vi vill att regeringen skall lägga fram ell ålgärdsprogram for kvalitativ upprustning av grundskolan. Vi vill ge alla elever vad de som medborgare i ell demokratiskt samhälle har rätt att kräva, en utbildning som inte bara är avpassad lill deras förutsättningar utan som också tillvaralar dessa förutsättningar. Detla finns också med i våra synpunkler på förslaget lill kommande läroplan.

Jag har med intresse tagit del av centerpartiets förslag och kan konstatera att skiljelinjen när det gäller ulbildningspolitiska uppfattningar går mellan de borgeriiga partierna och socialdemokraterna. Vi har i våra synpunkler pä den kommande läroplanen fört fram krav pä baskunskaper och basfärdigheler. Vi har velal precisera värt förslag - återigen inga diffusa ord som inte ger konkrela förslag.

Var femte elev går ul grundskolan ulan atl kunna förstå skriven text Vi vill - och jag ullrycker mig konkret - atl varie elev inle bara skall kunna läsa utan

ocksä kunna förstå, inte bara kunna skriva utan också kunna slava, inte bara kunna prata ulan också kunna forma sammanhängande meningar. Där säger Lena Hjelm-Wallén atl del väsentligaste för henne är den pedagogiska och sociala förnyelsen. Men om den pedagogiska och sociala förnyelsen, som hon och hennes parti har haft möjlighel alt ägna sig ål under decennier, inle har medfört en ökad jämlikhet i skolan, kan man inte dä böria lilla på om den stora ojämlikheten egentligen inle ligger i kunskapsinnehavel?

Förr sade man alt del var penningpungen som avgjorde vilken utbildning barnen fick. Sedan sade man att del var den sociala slällning som familjen hade som var avgörande. Verkligheten i dag visar någonting annal. Den visar alt det är barn som är vana vid att krav ställs på dem som lyckas bäst i skola och högre utbildning. Den som ställer krav bryr sig om, den som inte bryr sig om ställer inga krav.

Om vi vill all skolan skall utgå från den enskilde eleven, måsle skolan vara intresserad av elevens prestationer. Alla kan inte prestera delsamma, alla elever är inle lika, men alla kan prestera efter sina förutsättningar. Del gäller inle bara kunskaper. Del gäller också prestationer av lypen atl ha respekl för kamraters arbetssituation, alt ta hänsyn, all ha respekl för lärares krav på ordning och reda, för skolbyggnader och för skolans materiel.

Det fordras dessulom betyg. Jag har under de är som betygsdebatten har förts aldrig fåll klart för mig varför socialdemokralerna är rädda för betyg. Man vill ju inte helt bortse från att värderingar måsle förekomma, och oberoende av vilken typ av bedömningar som görs, sä måste de bli olika.

Varförskall vi, föratt komma ännu längre på nivelleringsviigen, som tyvärr leder till likgiltighet och längre bort lill arbetsovilja, förmena barnen rätlen att fä sina prestationer objektivt bedömda? Moderaia samlingspartiet kommer alt vara konsekvent Vi har ända sedan det relativa betygssystemet infördes kämpat för etl system som bedömer den enskilde eleven efter vad han eller hon har presterat och inle efter en relalivilel genlemol kamrater i klassen. Vi vill också att belygssältningen skall vara skriftlig och att varje elev skall ha möjlighet alt komplettera sina betyg.

Lena Hjelm-Wallén beskyller moderaterna för bakålslräveri och säger all den moderaia utbildningspolitiken har kapsejsal, vilket betraktas - om jag minns rätt - med lillfredsslällelse av stora delar av Sveriges folk. Jag kan lala om atl sä faktiskt inte är fallet Jag vill här bara erinra om all efter del alt den moderata skolministern Brill Mogård tillsalt den s. k. normgruppen möttes inte bara hon. departementet och partiet utan alla som över huvud tagel har att göra med skolan av erkännande runt om i vårt land. Socialdemokralerna böriade med att smutskasta försökei och initiativet till tillsättandet av denna grupp, men det har blivit märkvärdigt lyst när det gäller detla.

Det finns åtskilliga andra åtgärder som trepartiregeringen hann genomföra. De redovisas bl. a. i moderata samlingspartiels partimotion. Jag skall här inte räkna upp alla de åtgärder som föresläs i moderatmoiionen. Låt mig bara nämna förslagen om fränvarokoniroll - som också finns med i SIA-uiredningen -, om ökade bidrag lill saxad schemaläggning, om permanent-ning av den flexibla intagningen, om lärarnas ämneskompetens, om det fria

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Alliiiäii/7oli/isk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

tillvalet osv.

1 vår partimolion redovisas ocksä, som jag lidigare nämnde, våra synpunkler på ell kommande läroplansförslag. 1 del sammanhanget villjag beklaga att skolministern, efter vad jag förställ, inte har några planer på all lägga fram proposilionen om en ny läroplan i sådan tid atl den kan behandlas av årets riksmöte. Vi hade pä moderat håll räknat med all sä skulle bli fållel.

Herr lalman! Här har redan nämnts atl vi om några är kan räkna med en kraftig tillväxt av anlalel ungdomar i gymnasieåldern - den tillväxten har f ö. redan börial-och därmed en kraftigt ökad tillströmning till gymnasiet Lena Hjelm-Wallén beklagade här alt endast 97 % av 16-åringarna kan beredas plats i gymnasieskolan och sade att socialdemokraterna föreslagit att gymnasieskolan skall kunna ta emot 100%. Men, Lena Hjelm-Wallén, under de år vi hade socialdemokratiska utbildningsministrar kom man inle ens upp lill 97 %. Varför skall ni då kritisera en borgerlig regering som överträffar vad socialdemokraterna lyckades med när del gäller all ge 16-åringarna plals i gymnasieskolan?

I samband med den kraftiga ökningen av de här årskullarna kommer vi också i andra avseenden att kunna konstatera alt våra gamla krav var riktiga. Jag tänker t ex. pä kravet pä ökad användning av näringslivel och arbetsmarknaden för utbildning. För några år sedan betraktades på socialdemokratiskt häll inbyggd utbildning och läriingsulbildning närmasl som någonting fult. I dag verkar det som om samlliga partier har accepterat - och dessulom med tillfredsställelse ser - atl man utnyttjar de resurser som näringslivel kan slälla till förfogande när del gäller teknisk materiel och personal. Det beror naturligtvis pä atl man på socialdemokratiskt håll har måst böja sig för den kraftiga efterfrågan som vi i dag har på arbetskraft med god yrkesutbildning.

Vi moderater brukar varna - vi har gjorl det i många år - och låt mig här komma med etl varningens ord. Självfallet skall all gymnasieutbildning ge allmän behörighet lill fortsatta studier. Men utbildningsmyndigheterna och regeringen måsle se lill att det flnns utbildningar för atl klara de krav på särskild behörighet som ställs för tillträde till olika linjer. Del ligger nämligen en fara i atl man genom alt göra den högre ulbildningen tillgänglig för praktiskt taget alla sänker förkunskapskraven, med ytterst tragiska konsekvenser både för den enskilde studeranden och för samhället, som satsar medel på ulbildningen i fråga. Den kommunala vuxenutbildningen måste få bättre resurser för alt kunna motsvara de krav som eleverna kan slälla på utbildning för atl få den särskilda behörighet som fordras för en viss linje på högskola eller universitet. Vi får hoppas all KOMVUX-ulredningen härvidlag kommer all lägga fram förslag som kan accepteras och bli lill nytta.

Värt fasthållande vid betygen som urvalsinslrumenl underiäitar vårt ställningstagande när vi säger nej lill förslagel om belygsfri intagning vare sig del gäller gymnasieskola eller högskola. Vi kan aldrig godkänna lollning. Vi anser atl elevens förutsättning alt klara studierna skall vara det tyngst

vägande skälet vid antagningen. Ell alllför hån fasthällande vid arbetslivserfarenhet sänker standarden på utbildningen. Lika bra hade del kanske varit att erbjuda de ulbildningssökande möjlighel all skaffa sig erforderliga kunskaper. De lamskaperna måsle de ju ändå skaffa sig för all kunna följa studierna. Man har redan börial gå den vägen genom förslagel atl tillskapa en uibildningskomplettering för dem som vill söka sig till leknisk och naturvetenskaplig utbildning. En sådan utbildning behövs. Under många år har flera av linjerna vid de tekniska högskolorna varit knappt halvbesatta. Från gymnasieskolans N-linje kommer varie är 3 000 elever som kan söka de 6 OtX) platser vilka som behörighet kräver genomgäng av naturvetenskaplig linje.

Herr lalman! Del är med slor glädje jag kunnai konstatera atl regeringen har velal föreslå ålgärder på delta område. Det är kanske trots alll del mest väsentliga när del gäller alt klara av landets tekniska utveckling och vår framlida ekonomi.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

LENA HJELM-WALLÉN (s) kort genmäle:

Herr lalman! I ngrid Sundberg gör sig skyldig till del som jag påtalade i min debatt med Claes Elmstedt, nämligen pådyvlar socialdemokratin alt den inte vill inse problemen, all den ingenting lärt osv. Samtidigt säger Ingrid Sundberg att jag i mill anförande påtalade en mängd brister som finns i skolan. Vad är del för konsekvens i den typen av resonemang? Jag lycker atl vi bör sluta med sådanl nonsensprat

All alla som över huvud taget sysslar med skola och utbildning lycker att kunskaper är viktiga är för mig en självklarhet Del kan hända att min inslällning beror på min förankring i arbetarrörelsen, som alllid haft en myckel slor respekl för kunskaper. Vi fick tidigt lära oss atl kunskap är makt. Det är därför som del är .sä vikligl all ge kunskap lill alla, inte bara lill ett privilegierat fätal.

Del är också därför som vi alllid reagerar mol konservativa krafter som väloljat talar om att vissa barn - man menar då i allmänhet barn frän arbetarhem - behöver särskilt mycket av praktiskt kunnande och alltså skall undandras del allmänna kunnande som är så betydelsefullt för möjlighelen au påverka den egna silualionen och samhällel.

Del är oförskämt atl anklaga arbetarrörelsen för att nedvärdera kunskapens betydelse. Men del är väl så enkelt alt man i vissa konservativa kretsar inle tål att vi ifrågasätter den traditionella lärdomsskolans kunskapsideal. Vi anser atl skolarbetet måste förbereda ungdomarna för all klara dagens krav och morgondagens samhälle. Därför måste den gamla lärdomsskolans kunskapssyn ersättas med en genomtänkt och framlidsinriklad kunskapssyn. Del är självklart all synen på kunskaperna är olika beroende på skilda poliliska värderingar, t. ex. när det gäller frågan om kunskap skall lägga grund för samhällsförändring eller för samhällsbevarande. Lät oss gärna diskutera den typen av frågor- skolans innehåll och arbetssätt, vår kunskapssyn osv. -när nu läroplanen skall ändras. Men sluta med det här allmänna snacket om kunskapsförakl! Del är upprörande ur arbetarrörelsens synpunkt Inse alt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allinänpolitisk debatt

arbetarrörelsen säuer myckel högi värde pä kunskap, förmodligen högre än de som kommer från privilegierade miljöer!

INGRID SUNDBERG (m) kort genmiile:

Herr lalman! Jag sade inie, Lena Hjelm-Wallén, alt ni inte engagerar er i problemen i allmänhet, utan jag talade om jusl kunskapsproblemen. Lena Hjelm-Wallén sade i sill lidigare anförande att del inte bara gällde all bliiddra i böckerna och all hålla i en penna - det lät på henne som om hon ansåg alt della var den negaliva delen av skolarbelel.

Lål mig erinra om vad en känd socialdemokratisk journalist har sagt: "Det finns ingen annan väg lill kunskap än hårt arbete." Det är faktiskt betydelsen av det hårda arbeiet som man pä socialdemokratiskt häll har velal förneka.

Socialdemokralerna vill salsa resurser för atl öka anialei vuxna i skolan. Det innebär en djup nedvärdering av lärarna när socialdemokraterna säger all de med sitt förslag velat tillföra varie klass ytterligare en vuxen person, men när vi på moderat håll år efter år krävl atl klasserna skulle minska - vi har aldrig lalal om all halvera klasserna -då har det ansetts vara för dyrt. Är det sä atl man lycker att andra vuxna personer är mer värdefulla än lärarna atl ha i klassen? En sådan inslällning till lärarna anser jag vara minsl sagt nedsättande.

Jag glömde i mitt lidigare anförande atl svara på en fråga som Lena Hjelm-Wallén ställde direkl till mig, nämligen frågan vad vi menar med del som vi i vår molion skriver om arbetsglädje.

Ja, jag kan förstå all Lena Hjelm-Wallén ställer den frågan, därför atl del är sä få elever i dag som upplever arbetsglädje och som går med glädje till sin skola. Au det i sin lur kan bero på alt skolan ställer för små krav på eleverna eller ställer fel krav på dem, del är en annan sak. Men atl nedvärdera betydelsen för en människa - hon må vara 7,10,15 eller 50 år gammal - av alt kunna gä till sin utbildning eller lill sill arbele med glädje, del är inte bara atl nedvärdera utan det är ocksä hånande, och det tyckerjag kanske är lilel ynkligt

Återigen: Del är alltså de konkrela kunskaperna och problemen i fråga om dem som vi beskyller socialdemokraterna för all inle ha beaktat

När del gäller frågan om pedagogisk förnyelse och den förändring av samhällel, som hell självklart alltid kommer all äga rum, har vi i många fall varit ense om metoderna. Del har vi också varit närdet gäller utformningen av SlA-skolan. Lena Hjelm-Wallén känner lika väl somjag lill de ansträngningar Britt Mogård som skolminister gjorde föratt föra ul SI A-skolans bästa idéer i våra kommuner, i våra skolor.

LENA HJELM-WALLÉN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tror del är mesi moderaterna som vill framhäva Britt Mogårds insalser därvidlag. Det är mänga ule i skolorna, i föreningslivei och arbelslivei som haren hell annan inslällning lill hennes insatser.

All lära sig genom all använda handen också lill annal än alt bläddra med

och hålla i pennan med, del var någol anslöiligl alt säga enligt Ingrid Sundberg. Men kan då Ingrid Sundberg inte inse all man faktiskt kan lära sig väldigl myckel genom all bruka händerna på elt annal säll, genom all fungera prakliskl i skolarbelel, där man jusl använder händerna för all skapa. Skolarbelel kan därigenom komma nära eleverna, så all eleverna kan finna del meningsfullt

Jag lycker Ingrid Sundbergs lotalteoreiiska syn på skolan var mycket belysande. Del är alllsä moderaternas inställning.

Nog har moderaterna lämnat många löften om minskade klasser, men sä snart man kom lill regeringsmakten blev därav intet Den moderaia skolminisiern förklarade alt del slod fel i regeringsdeklarationen när den lovade minskade klasser. Del löftet lotalkapsejsade alltså.

Vi lovar nalurliglvis inle att varie klass skall få ylleriigare en vuxen. Det har samhällel inle råd med. Det klargjorde jag i diskussionen med Claes Elmstedt. Men vad den socialdemokratiska molionen handlar om äratt del på sina häll finns behov av alt förslärka personalen med fler vuxna i skolarbelel, nämligen där oron är stark. Del är sä vi vill arbeta - atl behovsinrikta.

Vårt förslag grundas på atl vi bryr oss om eleverna. Vi menaratt det äratt bry sig om eleverna om man har fler vuxna med i skolarbetet, som hjälper till, som har tid med både svaga och dem som är snabbare, som har lid all intressera sig för eleverna, prata med dem, avväria mobbning, siödja dem i arbetet Del är just den typen av personalinsats som värt förslag avser.

Jag liisie etl moderatrecept om skolans omsorg, och det var helt annorlunda. Jag ciierar ur en nyligen publicerad artikel av Britt Mogård, där hon säger: "Betygen är etl uttryck för au skolan bryr sig om eleverna."

Hur kan man uttrycka sig så cyniskt? Nästan hela låg- och mellanstadiet är ju beiygsfrilt. Moderaterna menar alltså au alla läg- och mellanstadielärare, som inle sätter betyg, inte bryr sig om eleverna. Del fär vara någon mätta på härresande påståenden.

Jag frågar vad arbetsglädje är och frågar konkret: Vilka åtgärder avses? Vad kostar del skattebetalarna? Vad menar ni med arbetsglädje? Men jag får inget konkret svar. Återigen bara fagert tal. Del är del jag skulle önska att vi kom ifrån och att vi kom att diskutera konkreta lösningar i stället

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allinänpolitisk debatt

INGRID SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Om del gäller vad våra förslag kostar, så kan jag glädja Lena Hjelm-Wallén med att det efter motionstidens utgång och efter ärendenas behandling i utskott pä sedvanligt sätt kommer att visa sig vilket parti som svarar för de högsta kosinaderna for skolpolitiken. Del är definitivt socialdemokralerna som med sina moiioner och utan all ha del direkia ansvaret för statsbudgeten föreslagit högre anslag lill skolan. Det var en helt annan situation när socialdemokraterna hade ansvaret för landets ekonomi.

Men återigen kommer vi framtill våra djupt skilda uppfattningar om varie människas rätt lill baskunskaper. Jag håller nämligen med Lena Hjelm-Wallén om atl man kan lära sig väldigt mycket ulan papper och penna och atl

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

det är oerhört värdefulla kunskaper, för att inte säga nödvändiga kunskaper. Men vi skiljer oss ål i etl avseende, nämligen därjag anser alt det finns en viss typ av kunskaper som man inte kan tillägna sig utan papper och penna. Man kan säkert vara riksdagsman ulan atl använda papper och penna, men man kan inle lära sig multiplicera, addera och över huvud lagei atl räkna eller skriva ell referat utan atl använda penna eller - jag vill göra ell tillägg -skrivmaskin.

Del är därför som vi i vårt understrykande av kravet pä baskunskaper inte har velat förneka värdet av den andra typen av kunskaper, bl. a. behovei av atl knyta ulbildningen närmare till samhället. Men vi anser också alt man inte fär förmena barnen deras rätt - från jämlikhetssynpunkt för att la bort klasskillnaderna i framtiden - att lära sig skriva, läsa och räkna. Det är där Lena Hjelm-Walléns uppfattning skiljer sig sä markant frän min. Del framgick dessulom av hennes lidigare anförande.

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Kraven på skolan hopar sig - alla brisler i dagens samhälle skall elimineras av skolan, alla förhoppningar inför morgondagen skall skolan böria förverkliga.

Skolan skall vara verklighelsanknuien och framlidsinriklad, den skall vara till för de svaga och ta vara på begåvningarna, den skall ge barnen en god miljö, slälla krav och sätta upp normer, den skall rikla in sig på naturvetenskap och teknik och därmed "rädda Sverige", den skall låta barnen få uppleva bild, musik och dikt, den skall ge alla fasta basfärdigheler, men också låla var och en få chansen all ställa upp egna mål.

I det här vimlet av krav vill jag la fasta på det centrala: grundskolan som alla barns skola, en skola för alla barn och alla begåvningar, en skola som ställer upp gemensamma mål och erbjuder många olika vägar att nä dem. Den skola som vi vill skapa för framtiden skall vara en gemensamhelens och mångsidighetens skola.

Så var det ocksä tänkt från början. 1950 lade dåvarande skolministern, ecklesiastikminister Josef Weijne, fram den proposition som sedan blev grundläggande för hela del svenska skolreformverket Jag ciierar ur propositionstexten:

"I mänga stycken äro kraven på skolan oförändrade. Den måste alltjämt ge något av del som hör barnaåldern lill, säng och saga, lek och poesi, och den måsle med nit och allvar innöta de grundläggande tekniska färdigheterna, läsning, skrivning och räkning, inpränta dem så att färdigheten blir varaktig-

Formerna för kunskapsmeddelelsen kunna skifta från ämne till ämne. Skolan får icke väja för arbete både av lärare och läriungar, om det är förulsäliningen för att en nödvändig färdighet skall övas in."

Kraven pä skolan är fortfarande oförändrade i den mening som Josef Weijne anger. Hans tankar är även i dag värda all läsa och begrunda. Bl. a. framhäver han kunskapernas betydelse och kräver arbele av lärare och elever. Del finns anledning all fråga sig om dessa krav för mycket kommil i

skymundan när det gäller eleverna i dagens grundskola.

Vi bör inle ha någon svårighet alt enas om all fullfölja linjen från 1950 års gmndlilggande beslut, som fattades i enhällighet, alt skapa en skola för all lära.

Men del gäller också alt gå vidare. Kraven på skolan är förändrade därför alt samhällel har förändrats. Vardagslivet har blivit mindre barnvänligt. Föräldrar yrkesarbetar hårt. De har mindre tid och ork för sina barn. Vi har fler ensamföräldrar, fler familjer som är nya i Sverige, fler människorsom har flyttat inom landet. 1 de nya bostadsområdena blir dessa familjer ofta ensamma och isolerade.

Alll detla ställer nya och ökade krav på skolan. Vi skall ha en skola för att lära men också en skola för au leva. Den jämlikhet vi eftersträvar med vår svenska skola får inle bara gälla kunskaper och färdigheter. Alla barn måste få uppleva sin skoltid som meningsfull, fä tillfälle att påverka sin situation, i klassrummet och i skolmiljön som helhel. Del gäller alt inle bara enligt skollagen fostra harmoniska människor och kunniga medborgare för framtidens samhälle. Barn och unga människor skall fä chansen atl uppleva något av den harmonin och del medborgarskapet också i skolan. Försl då närmar v i oss en verklig jämlikhet

Allt della -alt skapa en skola för att lära och en skola för atl leva - är en del i förändringen av skolans inre arbete. Alt förverkliga SIA-reformen hör till de viktigaste uppgifterna jusl nu, både centralt och lokalt Här har genom SI A-beslutet skapats ramen för en skola där man både kan lära och leva: en samlad skoldag, mer varierade och utökade elevaktiviteter, arbete i personallag, eu ökal lokalt ansvar.

Flera av de proposilioner som senare läggs fram för riksdagen är ylleriigare led i arbetet pä alt utveckla skolans inre arbete: rätt till ledighet för föreningsmedverkan i skolan, flexibel skolplanering, en förändrad läroplan för grundskolan osv.

Arbetet med en läroplansproposilion pågar inom utbildningsdepartementet Detla arbele kan i väsentliga avseenden inte bygga på skolöverstyrelsens förslag till ny läroplan för grundskolan som har stora brisler.

Jag vill utnyttja delta tillfälle till all ange vad jag tror måsle vara några av huvudpunkterna för arbetet med en förändrad läroplan för grundskolan.

Fördel försia bör vi inte gå vidare motell mer sammanhållet högstadium. I Slällel skall vi salsa pä en mångsidig skola, som tillgodoser elevernas behov av valfrihet Elt mer sammanhållet högstadium leder nämligen inte lill större jämlikhet - det mål vi alla eftersträvar. Det kan vara tvärtom. All ge alla elever samma kunskaper, samma stoff vid samma tidpunkt och alt ge dem samma tid för arbetsuppgifterna, det förstärker snarare än utjämnar skillnaderna. Barn utvecklas i myckel olika takt De har räll att få arbeta i sitt egel tempo och få lid all ulveckla sin egen begåvning.

Detta betyder förstås inle alls atl vi tar elt steg tillbaka mot del gamla parallellskolesystemei - det missförståndet har förekommit. Variationerna av studierna skall ske inom årskursens ram i de för alla eleverna gemensamma ämnena, liksom i ämnen och kurser efter elevernas fria val. Föratt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

A llmänimliiisk debatt

eleverna skall kunna arbeta med del som ligger bäst till för dem, för all de skall kunna välja ulan alt möla hinder för framliden, är del viktigt all slita de gamla banden mellan grundskola och gymnasieskola. Grundskolan måste fä leva sitt egel liv om den skall kännas meningsfull för alla elever.

För del andra gäller del basfärdighelerna, det som i 1950 års proposilion uiiryckies så all man med nit och allvar skulle innöta de grundläggande tekniska färdigheterna läsning, skrivning och räkning, inpränta dem så att färdigheten blev varaktig.

Riksförbundet Hem och skola säger i sitt remissvar på läroplansförslagel om elever som lämnar skolan med stora kunskapsblollor i elemeniära avseenden: "De kunskapsbrislerna föriängs lill social och psykisk vanmakt under resten av livet och bidrar till atl lägga gmnden förelt negativt socialt arv för nästa generalion."

Del är skolans plikt atl se till att eleverna får färdigheter och kunskaper så alt de kan della i samhälls- och yrkesliv. Men vi får inte förledas att tro att sådana kunskaper endast förvärvas genom skriv-och räkneövningar De allra flesta skolämnen ger tillfälle till färdighetsträning. Det gäller för lärare all .se möjlighelerna. Det gäller också alt stimulera barnens fantasi, ge dem "sång och saga, lek och poesi" - för all återknyta till 1950 års proposilion. Ulan sådan stimulans fungerar hela intellektet sämre, och möjligheterna alt tillägna sig basfärdigheter krymper samman.

För del iredje: Förnyelsen måste gälla hela grundskolan, inle bara högstadiet. Stora skillnader mellan barnen finns redan när de kommer till skolan som 7-åringar Del finns risk föratl skolan förstärker skillnaderna, inle minst genom sin starkt verbala, intellektuella inriktning. Kontrasten mot förskolan är ofta alllför slor Det finns anledning aU söka föra lågstadium och förskola närmare varandra. Det finns också anledning atl föra in mer av prakliska inslag i läg- och mellanstadiernas arbele, all hålla vid liv och stimulera barns naluriiga nyfikenhet och uppläckarglädje genom atl ge mer av nalurorieniering och introducera mer av teknik på skolans lägre stadier. Forskningar visar atl 8-13-årsåldern är avgörande jusl för del naturvetenskapliga inlressel.

För del fjärde: Arbetel med teknik måsle bli gemensami för alla pä högstadiet Samlliga elever bör få en teknisk orientering, fler bör stimuleras all välja lekniska studier. Tillvalsämnel teknik väljs i dag på högstadiet av mindre än I % flickor.

Jag besökte häromdagen en högstadieskola och ställdes då inför etl stort antal elever i en samlingssal - man sade all del var ungefär 585 elever. Jag frågade om del fanns någon flicka som läste leknik. En enda flicka räckte upp handen.

Vi måsle hitta flera säll alt utnyttja den begävningsresurs som flickorna i det här avseendei ulgör. Obligatorisk leknik på högstadiet äretl av dem.

För del femte: Läroplanen kommer att ge stort utrymme för skolstyrelsernas och de enskilda skolornas beslut. Det kommer alt krävas alt skolorna själva planerar med iniiiaiivkraft och fantasi. En liten skola har alldeles speciella förulsältningar all skapa en stimulerande miljö, som aktiverar lärare

och elever.

Professor Urban Dahllöf har nyligen genomfört en studie av små svenska högstadieskolor i glesbygd, och hans undersökningar visar entydigt atl eleverna lär sig lika bra, om inle bättre, i små skolor och au de har mer positiva attityder mot varandra och mot vuxna.

Honnörsordet i skoldebatten i dag är verklighetsanknylning. Vilken verklighet vill vi anknyta skolan lill? Det ligger nära till hands alt uppfatta verkligheten som enbart materiell, som möjlig atl iaktta med de fem sinnena, som mät- och vägbar. Men vad som också måsle räknas till verkligheten är sådant som ulgör grunden för känslolivet, för upplevelser av gemenskap, glädje, käriek, hat, samarbetsvilja - allt del som rör personlighetsdaning, idealbildning och livsåskådning.

Hit hör också det som styr vårt handlande: normerna. Jag hoppas alt de blir livligt debatterade, när skriften Skolan skall fostra när ut lill lärare, föräldrar, elever och andra inlresserade. Debattskriften är första etappen av normgruppens arbele, och den kommer säkert all sälta i gäng och ge underiag för en diskussion om ordning och hänsyn, om arbetsmoral och arbetsglädje och om klassmmsrelalioner.

Verklighelsanknylningen måsle också vara mycket praktisk. Del handlar om all i anslutning till olika undervisningsmoment gå ut ur skolan och bl. a. för längre eller kortare lid praktisera på arbetsplatser. Den sortens verklighetsanknylning är givetvis värdefull, och det är önskvärt all den utvidgas. Men det finns skäl att innan vi förordar den i större skala och för ungdomar i allt yngre åldrar realistiskt se pä vad arbetsmarknaden kan klara och vilka åtgärder som kan behövas inför en slörre anstormning av praktikanter.

Genom det stora inlressel för grundskolan har gymnasieskolan kommil litet i skymundan de senaste åren, trols atl en gymnasieutredning tillsatts och trots svårigheterna för ungdomar på arbetsmarknaden. Men del betyder inle all gymnasieskolan har stått stilla. På resor de senaste månaderna har jag kunnat konstatera atl man pä olika håll i landel har tagit mänga och intressanta initiativ för nya grupper av elever och för att skapa en mer flexibel gymnasieskola.

Huvuduppgiften de närmaste åren äratt bereda plals åt alla de 16-åringar som kommer frän grundskolan och ål de äldre ungdomar som efter någol år i arbetslivet eller efter någol annal avbrott vill fortsätta sin utbildning. Det ställer stora krav pä resurser, men del kräver också all man är beredd atl pröva nya vägar för aU ge utbildning.

I ärels budgetproposilion ökas antalet platser i gymnasieskolan. Om del skulle visa sig all den föreslagna utökningen inle räcker är naturligtvis regeringen beredd all öka ännu mera. Skolöverstyrelsen kommer all få i uppdrag all för regeringen redovisa en bedömning av silualionen så snart ansökningarna lill gymnasieskolan kommit in, dvs. omkring den 1 mars. Målet är alt alla som vill gå i gymnasieskola också skall kunna få göra del.

Gymnasieulredningen har nuariDCtat i drygt tvä är. Dess uppdrag är vikligl men vittomfattande. Utredningen bör, enligl min mening, nu koncentrera sig

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Altmäniwlitisk debatt

4 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

på den långsiktiga förändringen av gymnasieskolan, all finna den struktur och del innehåll som krävs för all ulbilda ungdomar, vilkas verksamma liv siriicker sig långt in pä 2000-ialel. 1 del sammanhanget tror jag inle all ulredningen kan inskränka sig lill den nuvarande gymnasieskolan. Den måste vidga sitt perspektiv till all omfalla både de avslulande åren i grundskolan och det inledande skedet på högskolan.

Det är vikligl atl gymnasieutredningen inle blir föriamande, sä all utvecklingen inom gymnasieskolan står stilla, medan utredningen arbelar. Del är läll all peka på behovei av konkrela förändringar redan i nuläget Jag skall nämna några saker:

Del är angelägel att finna former förelt mer utvecklat samarbele mellan skola och arbetsliv.

Del är angelägel alt överbrygga den nuvarande splittringen av den gymnasiala utbildningen lill gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen och delar av arbetsmarknadsutbildningen.

Del är angelägel au hitta former för en mer flexibel planering av gymnasieskolan och etl ökal regionalt och lokalt inflylande över dimensioneringen.

Det är angeläget atl utveckla innehållet i ulbildningen, så all den svarar mot elevernas krav och de förändrade villkoren i arbetslivet

Del är angeläget att pröva andra former för utbildningen än långa sammanhängande studiegångar. En begränsad försöksverksamhet med varvad uibildning i gymnasieskolan har nu inlells. En utvidgning av den är önskvärd. Det är ocksä viktigt alt hitta vägar för all bygga in den rika floran korta kurser i gymnasieskolan.

På de punkter som jag nu har nämnt bedrivs redan i dag eller kommer snart i gång etl arbete inom uibildningsdepariementel eller skolöverstyrelsen vid sidan av del som uträttas inom gymnasieulredningen.

Del är lält alt gripas av vanmakt inför skolans problem. Mänga gör del, vilket också i någon män avspeglats i den här diskussionen. Men jag är myckel angelägen om all framhålla alt vi inle bara har en skola i kris, vi har också en skola i utveckling. Runt om i landet uträttas ell imponerande konstruktivt arbele av idérika och engagerade lärare, skolledare, elever och andra som verkar i skolan -ofta med verksamt stöd av föräldrar. De behöver nalurliglvis resurser för sill arbele, men det här är inle bara fråga om pengar och mera pengar. Det gäller all siödja dem som mill i krisen utvecklar en ny skola. Jag har sett många exempel på eu sådant engagerande utvecklingsarbete, tillräckligt många för atl jag skall våga hoppas all skolans problem skall kunna lösas.

LENA HJELM-WALLÉN (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är inte möjligt alt nu ta upp en läroplansdeball. Skolminislerns anförande var med nödvändighei ganska allmänt hållet Bara på den försia punkien, där skolministern lalade om hur sammanhållet grundskolans högstadium skall vara, vill jag upprepa vad jag sade i mitt anförande, nämligen att det inte får leda till en ökad differentiering av

eleverna.

Jag håller med Birgit Rodhe när del gäller gymnasieuiredningens arbeie. Det bör vara långsiktigt Del försökte jag beskriva i de ursprungliga direktiven, och del harjag hävdat i gymnasieuiredningens arbete. Del är bra att del sägs ifrån också av nu sittande regering. Likaså tyckerjag alt det är helt naturligt all ulredningen sysslar med övergången från grundskola lill gymnasieskola, från gynmasieskola till högskola. Del harjag själv sett som en hell naluriig uppgift för ulredningen.

Beträffande gymnasieskolans kapacitet har folkpartiregeringen slagil pä trumman ganska hän för den ökning som föresläs av antalet gymnasieskolplatser. Men fattas bara annal - årskullarna av 16-åringar ökar myckel kraftigt! Vad vi kritiserar är all man inle ökar tillräckligt. Tvärtom -regeringens förslag innebär t o. m. eii lägre anlal gymnasieskolplatser inför nästa är än innevarande år. Del hjälper inte upp situationen atl komma och tala om all man skall la lill extra ramar och återkomma till dimensioneringen, om arbelsmarknadsskäl talar för del. Erfarenheierna visar all det inle är möjligl för kommuner och länsskolnämnder att fylla upp de här exirara-marna. Därför är del nu, när planeringsramen ges, som man bör föreslå och besluta alt vi skall upp i 100 96.

Birgit Rodhe är säkert medveten om atl regeringen nu planerar för atl direkl avvisa ell stort anlal ungdomar från gymnasieskolan och hänvisa dem lill arbelslöshelskön. Tidigare har folkpartiet talat myckel om ungdomsgaranii, som skulle garaniera ungdomar utbildning, jobb eller prakiik. Det rör sig om en ganska ihålig garanti, tyckerjag. Folkpartiregeringens förslag på ulbild-ningsområdel garanterar definitivt inte utbildning. Det enda som det alldeles säkert garanterar är all flera lusen ungdomar inle kommer att kunna få gymnasieskoleulbildning.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

CLAES ELMSTEDT (c) kon genmäle:

Herr talman! Jag har liksom statsrådet Rodhe noterat professor Dahllöfs myckel intressanta undersökning och inle minsl det resultat han kommit fram lill närdet gäl ler de mindre skolenheternas slällning och belydelse. Han konslalerar alt del han funnit beiräffande såväl studieresultat som arbetsmiljö i skolan entydigt pekar i klart posiliv riktning. Del är vad vi från centern har haft på känn, så alt säga, hela tiden när vi har pläderat förde små skolornas Slällning pä låg-, mellan- och högstadierna och i viss män ocksä på gymnasienivå.

Jag ber all få ställa en direkl fråga till statsrådet Rodhe: Kommer de erfarenheter som gjorts, de resultat som professor Dahllöf kommil fram till -de positiva erfarenheierna av de mindre skolenheternas roll - alt ligga lill grund för läroplansarbetet i utbildningsdepartementet? Kommer detla atl vara någol övergripande, i förhållande till vilket andra, mindre delar fär underordna sig?

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

INGRID SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag ställde i mitt anförande en fråga lill skolministern, om del inte hade funnits någon möjlighet alt få förslaget till läroplan framlagi sä all del hade kunnai behandlas av riksdagen i vår. Del skulle vara roligt att höra skolminislerns motiv för alt så inle kan bli fallet Del verkar ju som om åtskilliga partier här i riksdagen skulle kunna vara eniga om vad en sådan läroplan skall innehålla, om man jämför de partimolioner som är framlagda.

Jag vill erinra om all moderaia samlingspartiet i partimolionen om läroplansarbelei bl. a. lagt fram ell förslag om metoderna för kunskaps- och färdighelsinhämiande. Vi har också varml understrukit kravet på en ökad valfrihet för eleverna i högskolan.

Lål mig också, herr lalman, med anledning av Urban Dahllöfs utredning göra den kommentaren alt kravet pä små skolenheter och motviljan mol maslodonlskolorna har förts fram av moderata samlingspartiet i decennier. Det kanske mest glädjande med Urban Dahllöfs utredning - förutom alt den klargjorde hur användbara de små skolenheterna är-var alt den visade med vilken förtjusning eleverna går i dessa skolor och vilken arbetsglädje de där känner. Jag tror alt del är värt all understryka också della och atl de erfarenheter utredningen gjorl kan ligga lill grund för det framlida arbetet pä utvecklingen av värt skolsystem.

Men än en gång, skolminister Rodhe: Varför får vi inle behandla läroplanen och även betygen under innevarande riksmöte?

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Jag skall för enkelhetens skull böria där Ingrid Sundberg slutade, dvs. med frågan varför jag inte lägger fram proposilionen pä delta område i vår. Del finns många orsaker lill det, men låt mig framförallt peka på tvä.

Del som i försia hand kom all styra milt handlande i det här sammanhanget var all jag när jag kom lill departementet förelades ett snävt tidsschema, som innebar all jag i alll väsentligt skulle ha tagit slällning lill de grundläggande frågorna i läroplanen i mitten av december, alltså jusl när remissyttrandena hade kommit in eller medan de höll på atl komma in.

Jag har vid andra tillfällen sagt, och jag upprepar det här, all jag sutlii tillräckligt länge ute i landet som remisskrivare för atl inle vilja vara med om en sådan nonchalans mol remissinstanserna att man skulle ha bundit sig på alla väsentliga punkier innan man hade hunnit la del av vad de har all säga -och inte bara de stora och tunga av dessa utan också kommuner, länsskolnämnder osv. Del är ett oerhört ingående och makipäliggande arbele som vi nu håller på atl genomföra och som ger oss mycket för den fortsatta bearbetningen av läroplansförslaget.

Vidare aren av de stora bristerna i det SÖ-förslag som vi hade all utgå från all man i myckel liten utsträckning har byggl på data från forskningsarbete och pä andra mera konstruktiva resullal, som kan användas som underlag i della sammanhang. Del lar ocksä lid all på ett annal säll underbygga del

förslag som vi vill lägga fram, för all därmed om möjligl ge ett stabilare underiag för läroplansarbelei för framtiden än vad som hittills har skett, i varie fall i del akluella förslagel.

Både Ingrid Sundberg och Claes Elmstedt berörde vad jag tog upp om Urban Dahllöfs undersökningar och resultaten av dessa. Claes Elmstedt frågade om de kommer att vara grundläggande för läroplansarbelei. Del är kanske aU ta till litet för mycket, men jag vill framhålla att vi kommer att lägga fram en särskild proposilion om flexibel skolplanering, som bl. a. kommer all göra del lättare all skapa mindre skolor, bl. a. för högstadiet, varvid dessa resullal kommer att utnyttjas. Vidare kommer vi så långl möjligt också i själva läroplansarbelei all föra in del som kan vara möjligl au utnyttja av Dahllöfs undersökningar, som emellertid ännu inte i sin helhel är offentligt redovisade.

Till Lena Hjelm-Wallén vill jag säga tvä saker. Jag kan försäkra all vi inle kommer alt föreslå någon ökad organisatorisk differentiering. Jag har sagl att det skall vara gemensamma mål för alla elever och all vi bör eftersträva en Slörre mångsidighet. Jag har funnit atl det finns underiag härför, också i de hittills från andra håll redovisade förslagen.

Jag har svårt alt förslå varför inte Lena Hjelm-Wallén vill tro mig på mitt ord när jag säger att vi menar all gymnasiets kapacitet skall rättas efter ungdomarnas val. Vi kommer alltså inle aU gå ul med en siffra som i största allmänhet inle säger sä särskilt myckel: 100 9é. Jag tror atl vi kommer alt eftersträva det målet på något längre sikt, men det behövs inte i är. Tyvärr är inte gymnasiebenägenhelen - omjag skall använda ett sådanl ord - riktigt så slor som vi skulle önska.

Della beiyder inle alt vi planerar för arbetslöshet eller för alt avvisa ungdomar. Vi menar atl alla ungdomar som vill komma in på gymnasiet också skall få chans all göra del, och del var del jag avsåg med vad jag sade om all skolöverstyrelsen får i uppdrag atl redovisa vad som ytterligare behöver göras. Dessa och andra åtgärder - arbetsmarknadspoliliska ålgärder med beredskapsarbete, konkurser osv. - och framför allt en strävan alt bygga ihop sådana ålgärder, sä att de gemensami kan ge meritvärde som en motsvarighet lill i varie fall en del av gymnasieutbildningen och på sä sätl föras in i en varvad utbildning, eller hur man vill ullrycka del, är ocksä ell sätt alt uppfylla ungdomsgarantin. Detta håller nu på all tillämpas ule i många kommuner, och andra kommuner planerar för del. Det tillhör i högsta grad de akluella krav som vår regering arbetar för.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AllmänpoUtisk debatt

INGRID SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! När man hör skolministern skulle man kunna tänka sig atl del hade behövts långa lidrymder föratt läroplanen skulle kunna behandlas av vårens riksmöte, men del rör sig faktiskt bara om elt par veckor. Dessutom måste arbeiet ha underlättats av att åtskilliga av remissinstanserna hade inlämnat sina remissvar långt innan remisstiden utgick den 15 december. Utan all jag på något säll hade velat förstöra skolminislerns jul vill jag alltså påstå, all del med tanke på både riksdagsarbeiel och alla människor som

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

arbelar i skolan hade varit angelägel all vi hade kunnai få ägna vårriksdagen åt denna fråga.

Jag vill erinra om atl trepartiregeringens skolminister hade gjort ell slort förberedelsearbete i departementet. Man var dessulom inom trepartiregeringen enig, efter vad jag har försport, om alt skolöverslyrelsens förslag inte skulle ligga till grund för en proposilion om läroplanen. Jag vill beklaga all inte den avsiki som trepartiregeringen hade, nämligen all vårriksdagen 1979 skulle behandla läroplanen, har kunnai bli verklighet. Nu fär vi se vad läroplansförslaget innebär, men vi lar ingen möjlighel all behandla del förrän efter valet Det beklagar vi frän moderat häll.

• LENA HJELM-WALLEN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Beiräffande handliiggningen av läroplansförslagel hyser jag aktning för Birgit Rodhe, som verkligen ville sätta sig in i vad remissinstanserna sade och inle, som den tidigare skolministern, utarbeta sitt förslag redan innan remissinstanserna ens hade lämnat ifrån sig sina synpunkler.

Beiräffande gymnasieskolans dimensionering är jag litet förvånad över Birgit Rodhes inslällning-men den kan ju bero på att man inle har fåll bätire ulfall i budgeidepartemenlet Om del är så kan jag ha förståelse för silualionen. Men Birgit Rodhe måste ju efter sin kommunala verksamhel vela all ökar man antalet gy mnasieskoleplalser strax inför läsårets börian eller under läsåret, ger del mycket sällan någon verklig utdelning. Man har då inte möjlighet all komma i gång med utbildning. Och Birgit Rodhe måste också veta all del faktiskt saknades 19 000 platser höstterminen 1978, om man jämför ullagda platser och de sökandes förstahandsval.

Vi vet att inlresset för gymnasieskolan har varit i stigande - lål vara förmodligen av negaliva skäl, nämligen i rädsla för ungdomsarbetslöshet. Vi måsle därför göra alll för att erbjuda ungdomar den utbildning de vill ha. Pä annat säll kan man inle uppfylla ungdomsgaranlin.

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! Det har i det här landet under 1950- och 1960-ialen byggts alldeles för mänga maslodonlskolor. Hade vi haft en annan ulformning av den verksamheten, hade åtskilliga av de problem som vi i dag har och ofta diskuterar varit ur väriden eller aldrig ens uppställ.

Nu har vi fåll lillgång till en vetenskaplig undersökning, vars resullal entydigt visar att de mindre skolorna hävdar sig väl, såväl uibildningsmässigt som skolmiljömässigt. Jag kan förslå alt statsrådet Rodhe inte kan svara direkt pä den fråga jag ställde.

Jag vill gärna begagna del här tillfället au siiga lill slalsrådel Rodhe atl med den grundsyn som vi har i värt parti och mot bakgrund av de krav som vi har drivit tidigare och alltjämt driver samt den erfarenhet som den Dahllöfska undersökningen ger vid handen när del gäller de mindre skolorna tyckerjag alt statsrådet Rodhe skall ordentligt driva dessa krav bland alla sina experter. Jag kan i sä fall utlova stöd från cenierparliel på den punkien.

Slalsrådel BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Jag kan försäkra Ingrid Sundberg atl varken jag eller de av mina medarbelare inom departementet som har någol ansvar för läroplans-arbetet hade någon särskilt lugn jul. Arbetel pågick ocksä då, inle minsl med all läsa remissvar, särskilt från de stora remissinstanser som hade lämnat in sina svar i förväg. Men del hade sannerligen inte ens alla de "stora" gjort. Om jag inte minns fel hörde arbetsmarknadsstyrelsen lill dem som kom tämligen sent; det var naluriigl nog en viklig och värdefull remiss. Framför allt kommunernas remissvar kom försl långl in i december - ocksä del av nalurligaskäl,eftersom många kommunerssisiasammanträden föraret hölls då-och dem finner jag det naturligtvis oerhört viisenlligl atl siudera idet här sammanhanget.

Skillnaden mellan den lidigare och den nu planerade liden rörde sig dock inle om veckor utan om ell par månader, och även om en hel del av förarbetet var gjort var vi angelägna all pröva föruisäiiningarna för all, som jag sade, så långt som möjligl liigga lill grund vad som kunde finnas i forsknings- och utvecklingsarbetet - Därmed harjag naturiiglvis inle velal säga atl man inie ocksä lidigare hade försökt göra della, men vi ville gräva lilet djupare och ta den lid på oss som della arbete krävde. Vi menar all delta är viktigt för läroplansarbelei både nu och i framtiden.

Som f d. kommunalpolitiker är jag naturligtvis medveten om hur svårt del iir alt böria dimensionera om gymnasieskolan i augusii eller en bil in pä terminen, men varför skulle man göra del? Jag sade all dei är nu, när ansökningarna kommer in, somjag anser alt del bör göras. Och även om della medför vissa svårigheter nu, hade del inle varit särskilt mycket lättare lidigare heller, eftersom det gäller att dimensionera skolan efter elevernas önskemål sä långl som det över huvud laget är möjligt. Den stora svårigheten därvidlag ligger naturligtvis i all skaffa lillriickligi mänga sådana utbildningsplatser som ungdomarna efterfrågar, framför alll när del gäller tunga yrkesförberedande utbildningar, men vi kommer även där all göra vad som är möjligl.

Till sist vill jag säga lill Claes Elmstedt att jag framhöll atl vi kommer alt lägga fram en proposilion om flexibel skolplanering. Däri skall vi givelvis så myckel som möjligl la hänsyn lill och lärdom av de Dahllöfska resultaten.

Problemel är naturligtvis att vi har de mycket stora skolorna. Vi finner det angeläget att tillsammans med dem som arbelar ute i skolorna använda vår konstruktiva fåntasi för alt inom de stora skolorna försöka skapa mindre enheter som kan ge åtminstone något av de positiva vinster som de små skolenheter ger som byggs jusl för del ändamålet

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolliisk debatt

SVANTE LUNDKVIST (s):

Herr lalman! Jag vägar påstå all inget område har sä snabbt kommil i centrum för så många människors intresse och på så kort tid blivit föremål för så många ålgärder som miljövårdens. Det skulle vara län au verifiera della påslående genom en uppräkning av alla de beslut i miljövärdsfrågor som riksdagen fattade under 1960- och 1970-talen på den socialdemokraliska

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänjiolitisk debatt

regeringens förslag. En helt ny lagsliftning tillkom. Samhällels organ för miljövården byggdes upp. Samhällsplaneringen inriktades mot en god hushållning med mark och vatten. Målet för miljöpolitiken skulle vara atl trygga alla människors rätt lill en god livsmiljö - i arbetet, i bostaden, under fritiden. Socialdemokratin slog fåst samhällels ansvar för vården av miljön.

Många miljöfrågor är lill sin karaktär inlernalionella. Sverige kom alt spela en framskjuten roll vid tillkomsten av FN:s miljöstyrelse och det arbete som bedrevs i olika internationella organ. Sverige medverkade också aktivt för alt i Norden och i länderna runt Östersjön få lill stånd lösningar av akuta och långsiktiga problem på miljövårdens område grannländerna emellan. Reformarbetet gav påtagliga resultat men måsle fullföljas mera målmedvetet än som skett under de borgerliga regeringarnas tid.

Vi måsle bl. a. öka skyddet för människor och miljö på områden där vetenskap och leknik ställer tidigare oprövade eller från miljösynpunkt outforskade möjligheler lill mänsklighetens förfogande.

Utvecklingen av nya kemiska ämnen och processer har lämnat många posliva bidrag lill vår välfärd, men de vållar också problem. Mänga människor kommer i sin dagliga tillvaro, såväl på arbetsplatsen som i hemmen, i kontakt med kemiska ämnen av olika slag. Samtidigt är osäkerheten slor om många av dessa ämnens verkningar på såväl kon som läng sikl. Med hänsyn tagen lill den snabba ökningen av antalet kemiska produkier är också de kemiska riskerna ell ständigt växande problem i samhället.

Inte minst de skadeverkningar som upptäcks försl efter lång lid inger oro. Den otålighet med vilken bl. a. de fackliga organisationerna väntar på en effektiv uppbyggnad av den produklkonlroll som riksdagen beslöt pä den socialdemokraliska regeringens förslag är i hög grad motiverad mot bakgrunden av de mänga farliga ämnen som under senare år avslöjats i vår arbetsmiljö. Del skall inte behöva vara på det sällel all man för alt kunna försöria sig skall riskera att ådra sig sjukdomar som avslöjas försl om elt antal är och som då kanske inte kan botas. Kravet på en trygg arbetsmiljö måste stå i förgrunden för våra ansträngningar på miljövårdens område. Vi återkommer därför även i är med våra förslag.

Men också den yttre miljön påverkas av kemikalierna. Inom jord- och skogsbruk används både konstgödning och kemiska bekämpningsmedel av olika slag. Utsläpp från indusirieroch motorfordon tillför omgivningen andra kemiska föroreningar.

Vi måste enligt socialdemokratins uppfattning öka skyddet för människor och miljö mol de växande riskerna i kemisamhället Vi måsle skaffa oss ett bällre grepp över konsekvenserna för natur och arbetsmiljö. Socialdemokraterna föreslär därför all en gift-och kemikommission lillsalls för atl samordna behovei av forskning, föreslå ulformning av erforderlig utbildning, se över gällande lagstiftning i fråga om förhandskontroll, märkning och andra åtgärder för all göra skyddet för människor och miljö effektivt

Användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jord- och skogs-

bruket måsle minskas för alt pä sikl avvecklas. Vi framförde dessa krav vid Oolårets riksdag, men de avvisades då av den borgerliga majoriteten.

Den kraftigi ökade användningen av handelsgödsel är inom vissa områden av vårt land ell allvarligt hot mol dricksvattnet På vissa lätta jordar, där odlingen bedrivs intensivt, har myckel höga halter av nitrat i enskilda vattentäkter registrerats. Della kan ha menlig inverkan på människor och djur. Bl. a. kan framför alll hos små barn de röda blodkropparna förstöras. Risk för alt nitrat och nitrit ombildas lill cancerframkallande föreningar föreligger också. Dricksvatten är ju etl av våra viktigaste livsmedel. Människor skall inle behöva känna oro för all få sitt dricksvatten fördärvat av etl överdrivet utnyttjande av handelsgödsel i jordbruket. Vårt krav vid Ijolårels riksdag på en kraftig minskning av användning av handelsgödsel och all en ulredning skulle tillsättas för att skyndsamt gripa sig an problemen avvisades då av de borgerliga partierna. Vi återkommer nu även med della förslag.

De skandalartade förhållanden som uppdagades vid BT Kemi i Teckomalorp understryker nödvändigheten av att samhällel får etl ordeniligl grepp över hanteringen av miljöfarligt avfall. Vi kräver all innan produkiionen av en vara påbörias bör del vara känt hur del avfall som uppslår i själva produktionsprocessen skall behandlas, liksom hurden färdiga varan skall las om hand, sedan den en gång använts. Det här principiella synsättet slog socialdemokratin fast när riksdagen beslöt om avfallshanteringen år 1975. Nu måste äntligen de åtgärder genomföras som gör del möjligl alt tillämpa den här principen. Vi måste förhindra att del som hände vid BT Kemi i Teckomalorp återupprepas.

Om skada vid hanteringen av miljöfarligt avfall ändå skulle uppkomma skall den ersättas av den som vållar skadan. Vi kräver all preskriptionstiden för broll mol gällande miljölagstiftning förlängs lill minsl tio år och atl straffsatserna för miljöbrotl skärps. Vi kräver av folkpartiregeringen all den driver de här frågorna med slörre energi än vad den borgeriiga trepartiregeringen gjorde. Det räcker inle med allmänt prat om miljövänlighet Det krävs ock.så handling.

En annan allvarlig miljöfråga, som redan varit på lal i remissdebatten, är föroreningarna från bilismen. De 4,7 miljoner kubikmeter bensin som ärligen förbrukas i vårt land ger upphov till alt ca 1,4 miljoner kilo bly sprids längs galor och vägar. Blyulsläppen är allvarliga från såväl hälso- som miljösynpunkt Allra mest utsatta är små barn i våra tätorter. Nya undersökningar visar all riskerna med blyulsläppen är ännu slörre än man lidigare räknal med.

Vi förslår den oro som kommer lill uttryck frän många människors sida, särskilt som vi som nu lever är den försia generation som under en läng lid utsatts för bilismens föroreningar. Vi kan sålunda ännu inle överblicka de långsikliga konsekvenserna. Vi måste göra vad som är möjligl för all förebygga riskerna.

Vi socialdemokrater har därför i tre år krävt att blyhalten i bensin skulle sänkas. Förra årel föreslog vi all blyhallen i bensin skulle sänkas med 60 96

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

frän den 1 januari 1979 samt all en tidsplan för övergång lill hell bly fri bensin skulle fastställas. Men våra förslag har avvisats av den borgerliga majoriteten i riksdagen.

När Thorbjörn Fälldin i går lalade om all hans regering hade handlat så innebar della i realiteten alt vad den borgerliga regeringen gjorde var atl avvisa del socialdemokraliska förslaget och ge bensinbolagen respit med all sänka blyhalten lill den 1 januari 1980. Någon tidpunkt för övergäng till hell blyfri bensin ville man över huvud laget inle fastställa.

Det var patetiskt alt höra jordbruksministern i TV i går kväll säga att man nu skulle försöka få bensinbolagen atl flytta fram lidpunkten för övergång lill bensin med lägre blyhalt Del är i och för sig viktigt alt så sker, men det hade varit myckel enklare om folkpartiet röstat för de socialdemokratiska motionerna. I sä fall hade blyhallen nu varit sänkt. Jordbruksministern tillhörde själv den majoriiei som avslog våra motioner. Sent skall syndaren vakna. Vi ålerkommer nu för iredje året i följd med vårt krav på atl ell ålgärdsprogram mol föroreningarna från bilismen omedelbart upprättas med bl. a. en tidsplan för övergång till hell bly fri bensin. Vågar vi hoppas på stöd från den borgerliga riksdagsmajoriielen den här gången?

Förstörelsen av sjöar och vallendrag genom svavelnedfall, förorsakat av förbränning av olja och kol, sprider sig till alll slörre områden. Nyligen har genom en utredning konstaterats all 90 96 av sjöarna i Örebro län är svårt angripna. Del skulle vara en oförlåtlig försummelse mol kommande generationer om vi inle med kraft försökte förhindra den här utvecklingen. Våra sjöar är oskattbara tillgångar i vår natur med en avgörande belydelse för del ekologiska samspelet och ett rekrealionsvärde som inle kan ersättas med pengar.

Trots upprepade påstötningar motionsvägen har de borgeriiga partierna i regeringsställning icke fullföljt det arbete som den socialdemokratiska regeringen påböriade för att hindra denna nalurförstörelse. Vi kräver därför på nytt all den socialdemokraliska regeringens program i della avseende fullföljs.

När del gäller vår energiförsörining måsle vi skärpa hushållningen och salsa på forskning och utveckling av alternativa energikällor. Säkerhels-kraven skall självfallet slå i förgrunden vid valet av energikälla. Men människornas trygghet kräver också en energiförsörining som lar hänsyn lill de långsikliga risker för människor och miljö som en ökad förbränning av kol och olja medför Vad vi en gång släpper upp i luften kan vi inle ta tillbaka igen. Koldioxiden bryts inte ned i atmosfären ulan skapar etl allt tjockare hölje mnl jorden som kan få kaiasirofala konsekvenser för alll levande.

Vår partimolion innehåller ytterligare krav på ålgärder för alt stärka miljövården. De gäller skyddet för vår natur, där våtmarkerna påkallar särskild uppmärksamhet

En viklig fräga är resurserna för forskning och kontroll. Socialdemokralerna kan inle lillslyrka de prutningar som folkpartiregeringen vill genomföra i myndigheternas äskanden i dessa avseenden. Vi anser dessa anslag vara så angelägna all vi irols den återhållsamhet med utgifter som vi i övrigt vinnlagt

oss om föreslår en ökning av anslagen till miljövårdsfbrskning och kontroll Nr 78

med nära 5 milj. kr. Genom besparingar på andra områden i budgeten har vi Torsdiuen den

ekonomisk täckning för della förslag. j fe5r,|.,rj 1979

Vi är förvånade över den ovilja som den borgerliga riksdagsmajoriielen______

under trepartiregeringens tid visade mot de socialdemokratiska förslagen pä AllmänDolitisk miljövärdens område. Man var uppenbarligen så ensidigt inriktad på atl clebalt diskuiera om man skulle ha tio eller tolv kärnkraftsreaklorer alt man sköt många viktiga miljöfrågor, som representerar väsentligt slörre risker för mänskligheten än denna skillnad på två reaktorer, ål sidan. Eller ocksä stoppade man undan problemen i den stora uirednings.säck med enligt min mening totalt omöjliga direktiv som kallas miljö- och nalurresursuired-ningen.

Pä delta sätl innebar den borgerliga trepartiregeringens intåg på arenan i mänga avseenden etl slilleslånd på miljövårdens område som nu måsie brytas. En annan förklaring lill delta förhållande kan vara en ideologiskt betingad motvilja hos de borgerliga partierna alt låta samhällel ingripa med kraft mol förelag och enskilt vinsliniresse för all hävda allmänintresset. Särskilt påtagligt kommer del här lill ullryck inom naturvärden där ambitionen ju närmasl har varii all luckra upp del skydd för allmäninlressel som socialdemokratin skapat.

En regering som vill ge marknadskrafterna sä fria tyglar som de borgeriiga partierna önskar kommer på miljövårdens område lika väl som när del gäller näringspolitikens alllid all vara pä efterkälken i utvecklingen. All tillämpa principen att samhällel skall ingripa först när någonting går på lok har visal sig vara elt dåligt recept på näringspolitikens område. På miljöpolitikens och naturvårdens område är det rena katastrofen.

Där måsle vi ha en planerad hushållning. All ha en regering som inle vill acceptera en sådan ordning är ungefär delsamma som att sätta bocken till iriidgårdsmäsiare.

Det finns också de som tror alt man skulle lyckas lösa miljövårdens problem om man avstod från all ulveckla industrisamhället. Eftersom Jag på sista liden sysslat med att genomföra en näringslivsulredning för mitt egel hemlän, Sörmland, vet jag vilka bekymmersamma konsekvenser ell dåligt utnyttjande av vår industriella kapacitet skulle få också för miljövården.

En aktiv miljövård förutsätter försl och främsi all vi kan ta i anspråk högt utvecklad leknik, men också att vi har ekonomiska resurser som gör all vi klarar de kosinader som ett goti skydd för naiur och miljö är förknippade med. Om den bekymmersamma situalion som vi har inom bl. a. den sörmländska industrin inte kan brytas, om trenden i utvecklingen skulle fortsätta som hitintills, kan icke de mänga dåliga arbetsmiljöerna avvecklas. Kommunerna får inte ekonomiska möjligheler all göra de insalser pä värmeförsöriningens, irafikförsöriningens och vaiienförsöriningens områden som är så uiomordeniligi angelägna för all vi skall kunna skapa en bäure miljö. Gamla bostadsmiljöer kommer all finnas kvar. Della för au bara nämna några exempel på konsekvenserna.

Föreställningen om all ell fattigare samhälle skulle kunna ge alla 9

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

människor en bällre livsmiljö är och förblir en reaktionär flykt frän den verklighet i vilken vi lever. En forisail uveckling av industrisamhällets möjligheler under en planerad hushållning med inriktning på människans behov och en förtänksam omsorg om natur och miljö är och förblir en nödvändighei, om vi vill uppnå målet all trygga alla människors räll till en god livsmiljö.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr lalman! Även om det är frestande alt närmare granska en del av herr Lundkvists påsiåenden, avstår jag för atl i stället ge några synpunkter på den framtida naturresurs-, hushållnings- och miljöpolitiken. Jag tycker faktiskt atl framtiden är intressantare än det som ligger bakom oss.

Vi har förmånen all bo i ell land som är rikt på naturtillgångar. Dessa lillgångar har skapat förutsiiltningar för del relativa välsiånd som utvecklats. Sala silvergruva och Falu koppargruva gav en gång i tiden rikedomar, som gjorde del möjligl all av bonderiket Sverige bygga upp en dåtidens stormakt.

Sedermera har järnhanteringen i Bergslagen och de lappländska malmfälten, skogarna, den goda åkeriorden och den billiga vattenkraften bildal en plattform för välståndsutvecklingen.

Under de senasie årtiondena har emellertid exploateringen av naturresurserna drivits i alll snabbare tempo runt om i väriden. Alll fler böriar inse atl detla inte kan fortgå utan allvarliga konsekvenser.

Vi människor är hell beroende av naturen, och vi är som levande varelser i själva verket en del av naturen. Genom alt en växande mänsklighet vill höja sill materiella välstånd ställs alll större krav på naturen. Pä delta säll har vi på mänga häll nätt myckel nära de gränser som tillgängligheten hos naturresurserna sätter för vår tillvaro.

Samtidigt har de ökade kraven på välstånd lell lill ökad ojämlikhet i fördelningen av naturresurserna. Alla har inte med samma kraft kunnat hävda sina anspråk. De förut svaga har fått ge vika för de redan siarka. Därmed har slor grupper av människor nalkats gränsen för överlevnad. Det är den gräns innanför vilken man inle ens får sina primära behov tillfredsställda och därmed inte heller kan överleva.

På del här området finns optimister som utgår från atl alla problem löser sig, au fysisk brist aldrig uppstår därför alt prisbildningen reglerar efterfrågan. Andra menar all resursslöseriet redan medfört skador, bl. a. på miljön, som inte kan repareras och alt fler och fler människor kommer all hamna i närheten av eller innanför den gräns där vi riskerar vår överlevnad.

Här måste vi som politiker ta ansvar. Vi kan inte skjuta problemen framför oss och hoppas på försynen. Vårt ansvar mot framtida generationer kräver all vi inle bara fördelar resurserna mer rättvist mellan oss utan också anpassar vår förbrukning så, atl våra efterkommande kan utforma sill liv efter samma förutsättningar som vi.

Medveiandel om della ansvar låg lill grund för trepartiregeringens beslut all tillsätta en ulredning med uppgift all lägga fram förslag lill riktlinjer för

den framlida naturresurs-och miljöpolitiken. Därmed harockså-mer uttalat än lidigare - skett en direkl koppling mellan resurshushållning och aktiv miljöpolitik. Det är ell grepp som är nödvändigl om vi skall få en i verklig mening förebyggande miljövård.

Redan i direktiven lill naturresurs- och miljöulredningen har slagits fast alt riktlinjerna för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken måste bygga på en ekologisk grundsyn. Det innebär inte atl vi har begärt all kommittén skall föreslå en total omformning av vårt samhälle. Men del nya synsäll och de nya värderingar som här kommer in i bilden ändrar våra målsättningar och därmed kursriktningen för vår polilik.

Människornas olika aktiviteter innebär ingrepp i ekosystemen. Ingen menar all vi hell skall underordna oss naturen och låla oss inlemmas i eu totalt ekologiskt system. Det vore att uppge väsentliga välfärdsmäl. Vi människor skall självfallet också i fortsättningen utnyttja de möjligheter som erbjuds genom aU tillvarata vad naturen kan ge utan all levnadsbetingelserna för våra efterkommande äventyras. Det gäller alltså för oss all la reda på vad ekosystemen tål ulan all balansen rubbas - med andra ord var toleransgränserna gär.

De mål jag här försökl ange kan vi nä genom all vid utformningen av framtidssamhället konsekvent la hänsyn till del kunnande som finns inom de ekologiska vetenskaperna i vid bemärkelse. Jag vill hävda atl avigsidorna hos värt industrialiserade och högeffektiva välfärdssamhälle, som vi i dag kan iaktta, i slor utsträckning har sin förklaring i bristfälliga kunskaper i ekologi hos samhällsbyggarna. Målet måste vara att få fram elt samspel mellan teknologiskt, ekologiskt och ekonomiskl kunnande,där alla är medvelna om att de ekologiska sammanhangen inte kan rubbas av vare sig tekniska finesser eller ekonomiska transaktioner.

Jag hoppas all vi därmed också skall kunna undvika den polarisering som nu föreligger mellan det industrisamhälle som ger oss materiell välfärd å ena sidan och resursslöseri och miljöskador ä den andra sidan.

Genom atl ge ekologin en mer framskjuten plals i planering och samhällsbyggande kan vi tränga djupare in i våra problem på naturresurs- och miljöområdet Hittills har vi i Sverige under allmän politisk enighei främsi ägnat krafterna ål all försöka komma till rätta med de skador pä natur och miljö som uppkommit genom den verksamhel som bedrivits. Goda resullal har uppnåtts, kanske främsi genom effektivare rening av avloppsvallen och minskade utsläpp i luft och vallen. 1 samband därmed har ell omfallande lagstiftningsarbete skett. Till stor del har della varit en pionjärinsats, som väckt internationellt intresse. Samtidigt Irorjag det är klokt alt erkänna att ambitionsnivån inte alllid varit förenlig med del prakliskl möjliga. Lagstiftningen har bildat en fasad, vars skönhet delvis varit skenbar.

Vad vi hittills sysslat med på miljösidan kan sägas vara reparationer. Jag säger inle della som krilik utan mer som ett konstaterande av atl det har varit nödvändigl för all nå snabba resullal. Nu är liden inne all gå vidare. Vid sidan om den reparaliva miljövården skall vi ta meromfaltande grepp, där syftet är att förebygga misstag, alt förebygga skador på miljön. Vi får därmed en mer

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolilisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

offensiv miljöpolitik, som kopplas lill en politik för hushållning med naturresurserna.

En sådan politik ger också möjlighel lill en bredd ning och fördjupning av de välfärdsmål som hittills varit vägledande för samhällsutvecklingen. Vi måsle öka medvetandet om att det inle är höjden av välfärd atl år från är höja den materiella standarden. Prylsamhällel är symbol för ytlighet. Vi måste i stället inrikta oss på atl få lill slånd sådanl som ökad mänsklig gemenskap, meningsfullt arbele och stimulerande fritidsaktiviteter. Vi måste med andra ord i högindusirisamhällei slälla ökad livskvalitet som ett angelägnare mål än ständigt högre materiell standard.

Jag är angelägen om all slå fast atl jag inte är ute efter en centralsiyrd planering för härdhänl ransonering eller slyrning av användningen av resurserna. Del är iväriom så all om vi inle redan nu går in för en bällre hushållning med naturresurserna och en planering baserad pä en ekologisk grundsyn sä tvingas vi förr eller senare in i en silualion, där alternativen är slyrning och ransonering eller direkt brist. Del primitiva framtidssamhälle som utmålats av somliga är för oss i centern inte någol efterslräval mål, ulan kan vara en vision av vad uivecklingen kan leda till, om vi blundar och kör vidare utan all vidla några åtgärder. Vi skall inte hushälla föratl skapa brist utan Ibr all säkra tillgängen pä för mänsklig välfärd väsentliga nalurresuser. Till dem skall vi räkna en god miljö.

Del bliren ceniral uppgift för naturresurs- och miljökommittén all närmare redovisa hur del ekologiska kunnandet kan och bör påverka utformningen av del framlida samhället när del gäller produktionsteknik inom industri, jordbruk och skogsbruk, bebyggelse, energi- och transportsystem etc.

1 vår strävan all öka effektiviteten i produkiionen har vi människoroflalåsi oss i stora komplicerade syslem, som genom sin bundenhet lill speciella produklionsmäl är sårbara. Detla bör man i fortsättningen söka moiverka genom alt sträva lill en uppdelning av de stora produktionssystemen i flera små, utbytbara enheter. Ell sådant system bör kunna anpassas till den vid varie lidpunkl akluella silualionen genom förändringar av enskilda delsys-lem. Del aren välkänd princip alt valfrihet i produktionssystemen på kort sikl kan ge sänkl effektivitet Utslaget över längre tid ger den mindre risker och Slörre anpassningsmöjligheter vid slörningar och därmed också ell bättre totalresultat

Della resonemang tillhör grundstenarna i cenlerns idé om del decentraliserade samhällel. 1 en molion lill årets riksdag påpekas den ökade sårbarhet som karakteriserar del moderna samhällel. Där har vi särskilt behandlat jordbmkel och livsmedelsförsöriningen.

Del slutliga syftet med del utredningsarbete som nu igångsatts är att få principerna om resurshushållning baserad på en ekologisk grundsyn omsatta i praklisk polilik.

Jag hoppas att dessa tankegångar skall uppfattas som en utmaning lill näringsliv och samhälle all inom de ramar som naturen ger finna vägar för forisail framåtskridande. De bör också ses som en uppfordran till alla som ägnar sig ål ekologi atl omsälla sitt kunnande i riktlinjer för prakliskl

handlande,

Arbetel med all finna långsikliga riktlinjer för naturresurs- och miljöpolitiken får inte hindra oss atl arbeta med lösningen av akuta problem,

I en motion föreslår vi i år yllerligare 10 miljoner för kalkning av sjöar. Vi föreslår även 50 miljoner i ytterligare medel för atl snabba pä en bäure teknik i avfallshanteringen och älervinningen,

1 dagarna har det kommil larmrapporter om atl vissa byggnadsmaterial, som baseras på alunskiffer, avger radongas och därmed ulgör en cancerrisk, 1 går log Birgitta Dahl upp denna fråga i kammaren i form av etl i mill lycke våldsamt angrepp på såväl regeringen Fälldin som den nuvarande regeringen. Fru Dahl fann del upprörande alt man inle snabbi hade tillsatt en ulredning.

Min uppfattning är alt fru Dahls upprördhet kanske mera var valtakiiskl betingad än sakligt motiverad.

Frågan är komplicerad och ingalunda ny. Och de uppgifter som föreligger är inte hell entydiga. Efter diskussion med experter och depariemenlalt arbele så fånnsden 27 september i Qol direktiv färdiga för en ulredning. Utredningen skulle bl. a. senast den I maj lägga fram en delrapport

Vad som hänl i departementet sedan dess känner jag inle lill. Jag är förvånad över all regeringen med del förarbete som hade gjoris inte fört frågan vidare förrän i dag. Men jag ifrågasälter å andra sidan om dessa några månaders fördröjning ger Birgitta Dahl räll all sälla sig som domare. Birgitta Dahl sade i går alt problemen med radon varken är nya eller okända. Det är sant. Men frågan blir då naturiiglvis: Varför gjorde inte socialdemokralerna i regeringsställning någonting äl den här frågan vid den tidpunkten?

Herrlalman! Jag har i della anförande försökl alt i huvudsak rikla blickarna framål och underslr\'ka del ansvar som dagens politiker har för framtidssamhället Min slutsats är atl vi på ell hell annal sätt än hittills måste låla kravet på en långsiklig och på ekologisk kunskap baserad hushållning med naturresurserna vägleda vän handlande. Vår generation har ingen rätt att förslösa naluriillgängarna för kommande generationer. Och della, herr lalman, är i ell längre perspektiv grundläggande för våra möjligheter alt uppnå en rad vikliga samhällspolitiska mål.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolilisk debatt

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Del sisla som Anders Dahlgren sade är vi nalurliglvis helt överens om. Men då ärju frågan: Hur skall vi komma dit?

När Anders Dahlgren hade redovisai del som vi är överens om så sade han: Jag vill inte för min del-det vill jag gärna stryka under-vara med om alt vi skall ha någol slags planerad hushållning, ulan det här skall skötas pä någol annat sätt Han log alltså tillbaka de verkiyg som jag föreställer mig all också Anders Dahlgren måsie arbeta med om vi skall nä de mål som vi pä den här punkten kan vara eniga om. Det är därjag är så kriiisk emoi cenlerpariiets agerande.

Jag har lidigare i den här kammaren högläsi ur de direktiv som trepartiregeringen gav nalurresursutredningen. Jag kan konstalera all man

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

gett ulredningen i uppgift all till 1981 klara ut hur vi skall utnyttja naturresurserna så atl del stämmer med en ekologisk grundsyn samt konkretisera begreppet livskvalitet och vad som skall avses med en nivå på den. Della skall ske sedan vi hafl en aktiv samhällsdebatt Egentligen är del ju ell paradis som Anders Dahlgren här redovisai alt vi skall nå fram lill. Men jag frågar mig: Hur skall vi klara alll deua inom den lidrymden och med den här lypen av direktiv?

Vi förvånar oss därför myckel över all när vi kommer med konkreta förslag på ålgärder som - under liden vi arbetar med de långsiktiga målen - skulle kunna hjälpa oss att möla de många problem vi har för dagen, så får vi år efter år här i riksdagen möla avslag på den lypen av moiioner. Del har vi fåll ifrån alla de tre borgeriiga partierna.

Ta t ex. bara en sådan sak som diskussionen om handelsgödsel: Vi har sagt all vi nu behöver få en ulredning, där vi försöker la ett grepp om de här frågorna på etl annat sätl. Del ärju verkligen fråga om alt vi löper risk atl störa den ekologiska balansen. Men vi har fåll avslag t o. m. på den detaljfrågan. Och för ell ålgärdsprogram mol föroreningarna i trafiken har vi också fått avslag. Det är deua som är så konstigt: Å ena sidan målar man upp så stora och granna och så rikliga mål, men å andra sidan vill man inte utnyttja de verkiyg som man måste använda.

Jag minns all Anders Dahlgren när han böriade som jordbruksminister sade, alt när del gäller l.ex. våra virkesiillgångar - del är ju också en resursfråga, hur vi skall hushålla med dem-så får branschen sköta det Vågar man då påslå, efter all Anders Dahlgren har gjorl sina erfarenheter som jordbruksminister och har kommil fram lill denna inställning om de höga mål vi skall ha, all vi nu kan vara överens om all vi för denna typ av naiurresurser mäste försöka ha en planerad hushållning under samhällels ansvar för att kunna garaniera ell riktigare utnyttjande än vi annars skulle få?

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Anders Dahlgren frågade mig dels vad det kan ha berott på atl ålgärder inte vidtogs redan under den socialdemokraliska regeringens lid, dels vad som föranledde mig att nu vara sä upprörd.

Låt mig erinra om all Anders Dahlgrens egel anförande handlade om att myckel i vår miljövård hittills har fått ägnas åt all reparera skador som vi har dragit på oss genom verksamhel vars farlighet vi från börian inie har varit lillräckligi medvetna om. Av en mycket belysande artikel av strålskyddsinstilutets chef, Bo Lindell, i maj förra årel och av den informalion som vi fick i energikommissionen framgår del tydligt alt inle förrän i börian av 1970-lalel, när man uppmärksammade problemet med arbetsmiljön i gruvorna och radongasens farlighet, kom de allvarliga varningarna i fråga om bostadshus byggda av malerial som kunde ge upphov lill radongas. Del föranledde också omedelbart varningar - det var redan 1972 - och det ledde lill all tillverkningen av den s. k. blå lättbetongen upphörde 1975.

Au jag nu är så upprörd beror på all del var under energikommissionens arbele som frågorna verkligen för försia gången på allvar uppmärksammades.

bl. a. därför all energisparåtgärder, som all man tätar hus, kan innebära atl man gör precis motsatsen till vad man gör pä arbetsplatser, t ex. gruvor, där del finns radongas. Där vill man ha slörre luftväxling för alt minska riskerna. Tärningen av hus kan medföra alt riskerna i slällel höjs väsentligt. Och dä var det bråttom, Anders Dahlgren, för all inte energisparprogrammet skulle komma i gång ulan all de motåtgärder som krävdes för atl ta hänsyn jusl till della problem hade hunnits med.

Jag häller med om att folkpartiregeringen har misskött denna fräga. Men de här åtgärderna var så brådskande all de borde ha vidtagits redan på våren 1978 när Anders Dahlgren och Elvy Olsson fick en föredragning och varningar från flera håll. Av tidningsuppgifter häromdagen framgår all myndigheterna har uppfattat del så, att det var motsäuningar mellan jordbmks- och bostadsdepartementen - två cenlerpartistiskt ledda departement - som i själva verkei ledde lill all man inte fick i gång della arbele. Jag skulle därför vilja fråga: Är della en felaktig uppgift? Fanns det andra skäl lill alt man inte insåg allvaret eller inle förmådde dra i gång denna verksamhet i tid för atl förhindra au sparprogrammel pä denna punkt skulle få negaliva effekler?

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Mina båda företrädare, Svante Lundkvist och Anders Dahlgren, har i sina anföranden huvudsakligen uppehållit sig vid miljöfrågorna. Och jag finner detta mycket naluriigl, efiersom miljöfrågorna säkerligen kommer att tilldra sig alll slörre uppmärksamhet och få alll slörre betydelse när del gäller verksamheten inom jordbruksdepartementets område. Nu vet jag att Torkel Lindahl i sitt inlägg kommer atl behandla miljöfrågorna, och jag skall därför vara ganska kortfattad beträffande den delen. Jag vill bara helt kortfattat erinra om de satsningar som föreslås i budgetpropositionen.

Lål mig då försl nämna avfallshanteringen, för vilken vi föreslagit en myckel kraftig ökning på ungefär 75 % och där vi vill stimulera till en ny leknik och lill återvinning av avfall.

När det gäller ersättning vid förvärv av mark för naturreservat, vilkel också är av stor belydelse för människors intresse för naturvärd, föreslår vi fördubblade resurser.

Anslagen lill forskning, undersökning och utredning inom miljöområdet föreslås ökas med drygt 5 miljoner.

I fräga om försurning av sjöar anslås nu för fjärde årel i följd 10 miljoner för försöksverksamhet för aU reparera skadorna och minska försurningen av sjöarna.

Jag vill efter denna redovisning anknyta till endasi en av de frågor som Svante Lundkvist berörde i sitt inlägg, nämligen frågan om blyhalten i bensin. Del är här nödvändigl, Svante Lundkvist, med en lilen historik över vad som förevarit

Folkpartiet har under hela 1970-lalet hårt arbetat förau minska blyhalten i bensin. Redan 1971 föreslog vi i en motion att man skulle tidigarelägga nerdragningen av blyhalten i bensin från 0,7 gram per liter bensin lill 0,4

5 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

gram. Den molionen avslogs, och folkpartiet var det enda parti som reserverade sig för den.

Men sedan genomfördes en sänkning från 0,7 lill 0,4 gram från den 1 januari 1973. Samma år motionerade folkpartiet pä nyll. Vi ville gå vidare, och vi angav klart i molionen all målet borde vara en helt blyfri bensin. Den molionen stöddes av de tvä andra borgeriiga partierna, men den röstades ner av den dåvarande socialdemokratiska majoriteten.

Sedan hände ingenling under åren 1973-1976, trots all man bl. a. visste all Västtyskland genom ell beslut redan 1972 hade bestämt atl man fr. o. m. 1976 skulle pressa ner blyhalten i bensin till 0,15 gram per liter. Del haralltså varit fräga om en ganska lång övergångsperiod, och under den perioden hände ingenling.

1 juni i fjol genomförde sä trepartiregeringen all man skulle sänka blyhalten frän nuvarande 0,4 gram per liter lill 0,15 gram med ikraftträdande frän 1 januari 1980 beträffande lågokianig bensin och från den 1 juli 1981 beiräffande högokianig bensin.

I det här sammanhanget erfodras alltså ganska långa övergångstider. Därför är del mycket märkligt atl man nu kan komma och påslå all åtgärder pä del här området skulle ha kunnat sättas in lidigare genom de initiativ som socialdemokratin har tagit under de senaste åren. De ålgärder som varit möjliga alt vidta borde ha satts in under den tid som förflöt före regeringsskiftet 1976.

Vad vi nu måste försöka åstadkomma är alt förkorta övergångstiden -framför alll gäller della den högoklaniga bensinen - så atl vi kan genomföra åigärderna tidigare än vad som nu är planerat Det gär inle att ange någol exakt datum för detla, men del är min och regeringens strävan alt försöka förkorta övergångstiden sä atl vi tidigare än planerat kan minska blyhallen i bensin.

Herr lalman! Del skulle kanske vara lilel underiigi om vi i samband med det jordbrukspolitiska avsnittet i den allmänpolitiska deballen helt förbigick jordbrukspolitiken. Jag vill därför säga några ord om den.

Jag vill framför alll starkt betona värdet av den enighet, i vilken riksdagen i december 1977 fattade beslutet om riktlinjerna för den framlida jordbrukspolitiken.

Vi känner alla lill all del förekommer en polariserad debatt, som ställer producenter och konsumenter i motsatsförhållande lill varandra. På samma sätt försöker man att ställa näringsinlressena inom jord- och skogsbruket mot natur- och miljövärdsintressena - Anders Dahlgren var inne lilel på della i sitt inlägg nyss. I den allmänna debatten är del hell naturligt all företrädarna för näringsintressel i första hand hävdar näringens intresse pä samma sätt som konsumenter och miljövärdare hävdar sina intressen. Självfallet skall var och en tala för sin sak. Men på del poliliska planet är del vikligl all undvika ensidiga ställningstaganden. Detla lycker jag kan exemplifieras med de senasie decenniernas jordbmkspoliliska debatt Under 1960-lalel gjorde den dåvarande regeringen ensidiga ställningstaganden. Man skulle på kort sikl och sä snart som möjligt krympa svensk jordbruksproduktion, minska

åkerarealen, utöva prispress på bönderna och föra över arbetskraft lill mera lönande näringar. Avsikten var att sänka livsmedelskostnaderna för konsumenterna genom köp på världsmarknaden. Under 1950- och 1960-lalet gav della också vissa samhällsekonomiska vinster.

Mot denna polilik fanns del dock redan dä beslutet fattades är 1967 en kraftig opposition. Den växte sig snabbi så stark atl 1967 års målsättning ganska snart måste överges. I stället formades en alltmer positiv syn på del svenska jordbruket och dess roll i samhällel. Della tog sig märkbara uttryck i 1977 års jordbrukspolitiska beslut I total enighei beslöt riksdagen alt behålla det svenska jordbrukets produktionskapacitet Siarka skäl för den inställningen redovisades av en enig ulredning. Jordbrukets betydelse för regionalpolitik och natur- och landskapsvård måste beaktas, värdet av handlingsfrihet i elt krisläge likaså. Därtill kommer vårt ansvar för den långsiktiga utvecklingen när del gäller livsmedelssiluationen i väriden i stort.

Det var enligl min mening insikten om jordbrukels viktiga effekter utöver den primära, att producera livsmedel på ett rationellt sätt, som möjliggjorde enigheten i riksdagsbeslutet Därtill kom den allmänna opinionens myckel gynnsamma inställning till svenskt jordbmk. Det var fråga om en reaktion mol en ensidig rationaliseringspolitik under 1960-talet.

Det är för framliden av yttersta vikt atl ensidiga ställningstaganden undviks. Vi är medvetna om atl böndernas önskemål all få skäliga inkomsler från sin produktion och konsumenternas krav på bra och billiga livsmedel kan uppfattas som motstridiga. Det krav som ibland framförts, all man skulle överordna jordbruksintresset i förhällande lill konsumentintresset, skulle ofelbart uppfattas som en pendelsvängning i motsatt riktning i förhållande lill 1960-lalels jordbmkspoliiik. Ett sädani krav skulle snabbare och mer förödande än någol annal ha kunnai spoliera de senasie årens enighet om jordbmkspoliliken och försvåra sakliga ställningstaganden om kvarstående framtidsproblem. Därmed skulle del ocksä allvariigt skada näringen själv liksom den optimism och framtidstro som ändock präglat näringen under de senasie åren. På samma säll skulle ell ensidigt betonande av konsumentintresset verka. Ökad prispress eller minskade anslag till jordbruket skulle ofelbart leda oss tillbaka till 1960-talets nedläggningspolitik. Förutom allvariiga följder för regionalpolitik och sysselsättning i redan hårt drabbade bygder skulle möjligheterna atl pröva nya och miljövänligare odlingsformer minska.

Slulsalsen måste alltså bli all våra framtida ställningstaganden till förslag som berör jord- och skogsbmket, trädgårdsnäringen och fisket skall präglas av balans mellan de olika intressen i samhällel som berörs av dessa näringars verksamhet. Vad som inom kort blir aktuellt för ställningstagandet och som inrymmer dessa avvägningsproblem är bl. a. förslaget till ny jordförvärvslag-därproposilionen redan liggerpåriksdagensbord-,vidare förslagel till lagom skötsel av åkermark, vilkel regeringen i dag har sänt till lagrådet för yttrande. Vi har också kvar viktiga frågor när det gäller skogspolitiken och trädgårdsnäringen. I dessa fall berörs producent- och konsumentintressen, sysselsällning och miljövård.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolilisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979.

Allmänimlitisk debatt

I den socialliberala samhällssynen är del en grundläggande lanke all olika medborgargrupper skall samverka i slällel föratt motarbeta varandra. Genom förnuftiga avvägningar mellan olika intressen kan elt förtroendefullt samarbete skapas. 1 det svenska samhällel med dess demokraiiska slyrelseskick finns det en lång tradition av ömsesidigt hänsynstagande från olika gruppers sida. Jag är övertygad om atl balanserade lösningar skall kunna finnas eftersom alla, åtminstone på längre sikl, har all vinna på ett sådant samarbete.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr lalman! På något konstigt och tråkigt sätl är det så alt Svante Lundkvist och jag har väldigl svårl au förstå varandra. Jag vet inle om det beror på bristande vilja från bägge parter eller om vi helt enkelt pratar förbi varandra.

Jag kan återigen konstalera atl herr Lundkvist inte förstår sambandet mellan resursslöseri och miljöförstöring. Han lever kvar i det gamla. Han vill fortsätta i gamla spår och inser tydligen inle all vi mäste ta nya grepp för all få långsiktiga lösningar. Det är just uppgiften all finna dessa lösningar som naturresurs- och miljöutredningen har. Jag skulle vilja vädja till Svante Lundkvist: Lål den här utredningen arbeta. Motarbeta den inte, föriöjliga den inte. Säg inte från den här talarstolen atl den är omöjlig. Låt den få försöka leva upp lill direktiven. Jag erkänner all de är omfatlande och au det aren slor uppgift, all målsättningen inför framliden är djärv. Men förstör inle den målsällningen redan nu, utan försök i stället medverka till en samförstånds-lösning.

Det var en bra fråga, Birgitta Dahl; tack för att jag fick den. De bilder som målas av trepartiregeringen är antingen att den var handlingsförlamad eller atl del förekom vilt slagsmål. Ingendera bilden stämmer, del kanjag försäkra. Den försening som Birgilta Dahl och andra säger var så oerhörd - från den 26 april lill den 26 september -berodde inte på oenighet mellan bostadsdepartementet och jordbruksdepartementet Därärsvarel nej. Självfallet fördes del diskussioner, som alllid när tvä departement är inblandade och flera myndigheier tillhörande olika departement. Jag lärde mig under de två åren i departementet all del visst finns elt revirtänkande i alla departement; man slår vakt om sina bilar. Men jag försäkrar fru Dahl all del hade ingenling all göra med det som fm Dahl betraktar som en försening av uiredningsarbelel. Jag anser all del var en ganska normal tid som användes för all fullfölja utredningsarbetet.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall berätta för Anders Dahlgren vad som gör att vi två inte förslär varandra. Jag förslår lika bra som Anders Dahlgren sambandet mellan miljön och resurshushållningen, men däremot förslår jag inte hur Anders Dahlgren skall nå del mål som vi är överens om atl försöka uppnå utan all tillgripa de medel somjag har talat om här-en planerad hushållning avvara resurser. Anders Dahlgren värier sig ju, precis som centerpartisterna

gör i alla de här sammanhangen, mol alt man skall engagera samhället på det sätt som är nödvändigt för att vi skall uppnå de uppställda målen.

Där har vi skillnaden, och det är naturiigtvis en ideologiskt betingad skillnad, som gör del möjligt för Anders Dahlgren atl regera ihop med moderaterna men omöjligt för oss - därför atl vi säger all samhället måste la ell övergripande ansvar, elt ansvar som man pä borgeriigl häll inle är beredd atl låta samhället få. Då blir allt det här vackra talet fullständigt verkningslöst, Anders Dahlgren. Det sker inte som vi önskar skall ske.

Sedan vill jag säga några ord lill jordbruksministern, som skulle göra en historieskrivning när det gäller blyet. Visserligen var det väl sä, säger han, alt den socialdemokratiska regeringen medverkade till den sänkta blyhallen i bensin i böan pä 1970-talel, men från 1973 fram lill 1976 hände ingenting. Då motionerade emellertid folkpartisterna i riksdagen i frågan.

Jag vill dock peka på atl vi under den perioden fick en produktkontrollag och en produklkontrollnämnd, som skulle ha lill uppgift all ta initiativ i sådana här sammanhang. Vidarearbelademani naturvårdsverket med dessa frågor.

Vi förberedde inom regeringen en uppföljning av det försia beslut som vi hade fattat på området, men sä kom regeringsskiftet Vår första åtgärd var alt i en molion begära alt riksdagen skulle uttala sig för att regeringen hos produklkonlrollnämnden skulle göra en framställning, som syftade till en sänkning av blyhallen i bensinen. Vi fick emellertid då avslag pä värt krav, och så har även skett med alla de motionskrav som vi i fortsättningen framfört på ålgärder som jordbruksministern nu säger atl folkpartiet har varit anhängare av.

Jordbruksministern sade atl folkpartiet har arbetat hårt på denna punkt i börian av 1970-lalet. Men varför log orken slut när partiet kom i regeringsställning? Då böriade man i utskottet och med jordbruksministerns benägna medverkan här i kammaren att gå emot sådana åtgärder som skulle krävas för att vi i dag skulle ha kunnai vara bättre mslade i fråga om bensinens blyhall än vad vi f n. är.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Vi har aldrig sagl alt trepartiregeringen antingen var handlingsförlamad eller befann sig i vilt slagsmål. Vad vi hävdat- och alla vet alt del var så - var alt den var handlingsförlamad på grund av de ständigt pågående vilda slagsmålen. Men vi trodde att dessa utkämpades mellan partierna. Man hade väl kunnat utgå från att tre cenlerpartistiska statsråd med ansvar för energi, miljö och energisparande hade kunnat komma överens i denna fråga.

Jag känner mig inle övertygad av Anders Dahlgrens argumentation om att ni var helt överens. Jag satt nämligen både i energikommissionen och i civilutskotiet, som behandlade dessa frågor förra året, och jag log ocksä upp dem i kammardebalten. Jag såg för min del med mycket stort allvar på dessa frågor. Men jag fann ocksä hos några en inslällning lill detta myckel allvariiga problem som var skrämmande. Problemel hade enligt min mening redan

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

lidigare bort föranleda åtgärder. Men inför sparprogrammel var det absolut nödvändigt alt gripa sig an det, efiersom sparprogrammel eljest kunde få negaliva effekter av myckel större omfattning än vad som tidigare hade förekommit.

Jag bemöttes då av cenlerpartistiska kollegor, som närmast behandlade denna problematik som etl besväriigl hinder för energisparprogrammet. Sä argumenterade ledamoten av energikommissionen och strålskyddsinstitutet Birgitla Hambraeus, som t. o. m. skrev ett brev till strålskyddsinstitutet och protesterade mot att man där krävde ökad ventilation i stället för tälning.

Så argumenterade ocksä Elvy Olsson här i kammaren, där hon påstod atl denna fråga inte hade någol med sparprogrammel att göra. Jag har i min hand citat av vad hon då sade -jag anförde dem i går. Hon hävdade ocksä att frågan var under kontroll. Det har blivit alldeles uppenbart för hela svenska folkel alt frågan långl ifrån var under kontroll och atl varken trepartiregeringen innan den tvingades avgå eller folkpartiregeringen hittills lyckats få den under kontroll.

Jordbmksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Vad som hände under liden 1973-1976 var bl. a. all en folkpartimotion som stöddes av moderata och cenlerpartistiska ledamöter röstades ned genom den socialdemokratiska majoritetens försorg.

Självfallet är det arbete som utfördes av produklkonlrollnämnden av värde, men övergångstiden fram till ikraftträdandet av etl beslut om sänkning av blyhallen i bensin är myckel lång. 1 Västtyskland bedömde man den till fyra år, och trepartiregeringen uppskattade vid sill beslut i somras att det skulle ta tre år, i vart fall beträffande den högoktaniga bensinen, atl få ned blyhalten frän 0,4 till 0,15 gram per liter.

Del står därför helt klart a« det för au man i dag skulle ha haft eU betydligt bättre läge hade erfordrats atl åtgärder vidtagits framför allt under åren 1973-1976, i enlighet med de önskemål som dä framfördes bl. a. i en folkparlimolion.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är inte övertygad om alt jag kan övertyga fru Birgilta Dahl om att hon har fel, men det har hon. Lål oss glömma den biten, för det är sannolikt en omöjlig uppgift.

Det intressanta är det sätt som fru Birgitta Dahl drar upp den här diskussionen på. Hon beskyller mig och den nuvarande regeringen för atl ha varit senfärdiga. Mig anklagar hon för atl del tog fyra fem månader all få fram kommittédirektiven, men hon glömmer samtidigt bort-och det är därför hon för diskussionen på del här sättet - att socialdemokraterna inte gjorde någonting i den här frågan under årtionden.

Den första diskussionen om det här problemet fördes pä 1950-ialei, och del var en stor diskussion. År 1968 hade Bo Lindell och Sven Löfveberg i tidskriften Byggforskningen informerat i en slor artikel om just radonfrågan. Man refererade de internationella rekommenderade gränsvärdena och

konstaterade att i 70 'hi av lätibelonghusen i Sverige överskreds dessa gränsvärden och i 30 % av lägenheterna i tegelhus. Det var 1968. Vad gjorde dåvarande jordbruksministern, vad gjorde dåvarande socialdemokratiska riksdagsledamöter som inte satt i regeringen?

Jag vill gärna ha elt besked om varför just de här fyra fem månaderna i fiol
är så intressanta för Birgitla Dahl, när sanningen är den alt årtionden rann
socialdemokraterna mellan fingrarna utan atl de gjorde någonting i de här
miljöfrågorna. '

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Förste vice lalmannen anmälde atl Svante Lundkvist och Birgitla Dahl anhållit att lill protokollet få antecknat atl de inie ägde rätt lill ylleriigare repliker.

TORKEL LINDAHL (fp):

Herr lalman! Del finns många aspekter på miljöfrågorna. I Bohuslän är vi f n. inte påminda om det stora oljeutsläpp som har skett där. Kusten från ungefär Lysekil i söder upp till norska gränsen i norr är nedsölad av olja, men just nu läcks den av is och snö. Del är emellertid ingen glädje med den överskylningen. När våren kommer och täcket böriar smälta kommer oljan fram igen - under en period när naturen skall böria vakna till liv igen i strandzonen. Oljan ligger där när den gör som störst skada. Vi har uppmärksammat del här oljeutsläppet och är verkligt bedrövade över vad som har hänt.

Del är lätt all lägga märke lill ell stort oljeutsläpp, men de flesla av de utsläpp som sker är faktiskt små. Man skvätter ul lilet olja från en tankbål när man rengör tankarna, det kommer olja med avloppsvattnet från städerna och tätorterna, del kommer olja frän flera andra källor. De utsläppen är lillsammanlagna faktiskt någol slörre än utsläppen från tanksjöfarlen. Vi gör inle så förfäriigi mycket åt del här, och det är beklagligl.

När våren kommer är det inte bara oljan längs stränderna i Bohuslän som kommer att avtäckas och ha sin inverkan på miljön. Sjöarna inle bara i Bohuslän, även om de hör lill dem som drabbas hårdast, ulan runt om i Sverige kommeratl få etl stort tillskott av försurat vatten. Svaveldioxid som har följt med snön går vidare med smältvattnet och försurar sjöarna. Där kommer luftföroreningar långt bortifrän, luftföroreningar som vi lyvärr bara lill en liten del kan påverka inom Sverige. Större delen av dem kommer frän Tyskland och England. Det är med lillfredsslällelse somjag konstaterar all man i de nordiska länderna, där den svenska regeringen hör till de mer pådrivande - det är framför alll Sverige och Norge som driver pä - får till stånd etl möte pä hög nivå inom ECE nu i vår, vid vilkel de europeiska staterna skall försöka diskuiera fram ålgärder mol svavelutsläppen.

Även om, herr talman, miljöskyddet i Sveige är långl framme om man jämför del med andra länders, behöver oändligt myckel mer göras. När man hörde Svante Lundkvist tala här för en liten stund sedan fick man intrycket attdet bara är socialdemokraterna som vill göra någonting härvidlag. Myckel av vad han sade lät bra och var tilltalande. Det är bara beklagligt alt denna

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

känsla för hur bråttom och viktigt det är med miljöskyddsarbetet uppenbarligen inie har trängt fram till en del andra socialdemokrater. Jag skulle för resten gärna vilja fråga Svante Lundkvist hur han ser på naturskyddet. Hur är del med socialdemokraternas vilja alt skydda de ännu oförstörda älvarna? Såvitt jag förstår är svarel på den frågan lilet tveksamt

Jag har hafl förmånen att arbeta i miljöskyddsutredningen -ja, jag är kvar där och har således fortfarande den förmånen. Utredningen lade i december fram ett första delbetänkande, sorh gick ut på skärpningar av miljöskyddslagen. Vi vill ha en förbättrad tillsyn av efterlevnaden av lagen. Det är kanske trots allt så atl tillsyn är del effektivaste sättet att försöka beivra överträdelser av lagen. Vi föreslog bl. a. en typ av avgifter som skulle drabba elt förelag som försyndar sig och gör alllför stora utsläpp genom atl företagel verkligen måsle betala. Vi har försökt åstadkomma en konstruktion som gör atl del inte pä någol sätl skall vara lönsami för ett förelag atl göra stora utsläpp.

Jag tycker själv alt dessa åtgärder är ganska bra, men del märkliga är -åtminstone om man ställer det i relation till vad Svante Lundkvist just har sagt här - att socialdemokralerna i utredningen har reserverat sig på dessa punkier. De tycker inte att det i och för sig är tokiga saker som vi föreslår, men de anser atl det har gått för fort, alt det behöver utredas mer och alt vi måste titta grundligare på det här. Vi andra i utredningen har däremoi resonerat som så: Det här kan vi göra, och vi är övertygade om att detta är bra, sä lål oss försöka genomföra del så fort som möjligt. Sedan gör vi andra förbältringar, men låt oss försöka åstadkomma vad som kan göras nu. Det var synd att Svante Lundkvists fina patos inte hade smittat av sig på de socialdemokraliska ledamöterna i utredningen.

En annan sak som jag själv pläderade för i utredningen var utökad besvärsrätt. I dag är del i principbaradensomdrabbasdirekt ekonomiskt som harbesvärsrälti miljöfrågor-den rällen inskränker sig alltså i princip lill dem som äger fast egendom i närheten av en aktuell industri. Utredningen föreslår en del utökningar av denna besvärsrätt, t ex. all också lokala fackföreningar skall ha besvärsrält Della tyckerjag är bra och riktigt Men alt det lokala facket alla gånger inte är någon garanti visar fallet BT Kemi i Teckomalorp, där företagets smutsiga hantering stöddes av fackei.

Jag tycker mol denna bakgrund alt det är fel all del bara är de ekonomiska intressena som skall kunna göra sig hörda i miljöfrågor. En allergiker t ex. kan drabbas mycket hårt av ell industriutsläpp, som egentligen inte åstadkommer några andra påverkningar, men allergiker har ingen chans atl överklaga. Kommer det en sådan industri får han flytta sin väg. Del är ofta den enda lösningen. Jag lycker alt del är galet. Allergiker skall också ha chansen atl göra sig hörda. Svaret "Det tar kommunen hand om" klingar en aning ihåligt när man vet hur angelägna kommunerna är alt få nya arbetstillfällen och nya industrier till sina olika orter.

Det är inte bara allergiker som bör få åtnjuta besvärsrält Allmänna miljöskyddsinlressen av den typ som l.ex. Svenska naturvårdsföreningen representerar har egentligen ingen chans atl göra sig hörda, såvida de inle råkar ha en medlem som äger mark och bor pä ett sådanl ställe att han direkl

påverkas och, enligl nuvarande terminologi, kan anses vara sakägare. Då har man en chans att, med den medlemmen som ombud, föra fram sina åsikter. Även de allmänna miljövårdssynpunkterna bör fä framföras i den process vi har runt miljövårdsarbetet

Herr talman! Jag tror faktiskt att vi, när del gäller all försöka avgifta naturen, all försöka komma till rälla med de problem som det moderna industrisamhället skapar, i grunden är eniga på de flesta punkier. Det jag sade om mina socialdemokraliska kamrater i miljöskyddsulredningen var all de i princip håller med. De lycker bara atl vi andra har lilet för bråttom. Vi är alla inne pä tanken atl ungefär dén här lypen av åtgärder bör vidtas. Men socialdemokraterna är uppenbariigen inle nöjda med att vi är eniga och försöker dra äl samma håll. Man försöker på olika sätl slå mynt av miljövården. Man försöker på någol säll påskina all del är socialdemokralerna som är försl, störst och bäst vad gäller miljövården.

Låt mig komma tillbakadär jag böriade, till oljan i Bohuslän. Åtminstone vi bohuslänningar har berörts mycket illa av den. Vi var eniga pä bohusbänken om all vi måsle försöka göra någol i riksdagen om detla i form av en molion. Märta Fredrikson arbetade länge och ganska träget med denna motion. När del blev fråga om aU skriva på den - v i var eniga om innehållet, det är v iktigl-vägrade socialdemokralerna därför att inle en socialdemokrat skulle stå som första namn. Vi andra tyckte det var rimligt atl den person som hade gjort arbeiet åtminstone kunde få den äran.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolilisk debatt

Förste vice talmannen tillkännagav atl anslag utfärdats om sammantriidels fortsättande kl. 19.30.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Torkel Lindahl säger atl socialdemokralerna inte är inlresserade av alt bli eniga med de övriga i miljöfrågan ulan bara vill slå mynt av den.

Vi har haft tillfälle att resonera om miljöfrågor i jordbruksutskottet - vi är nu inne på iredje året. Jag har redovisat hur vi lagt fram våra moiioner för all försöka få till stånd den enighet vi trodde förelåg med hänsyn tagen till de aktioner som lidigare bedrevs, inte minst av folkpartiet, i de här frågorna. Men vi har till vår förvåning märkt all när folkpartiet äntligen kom i den situationen all man skulle ha möjlighel alt förverkliga ambitioner var del slut med viljan all skapa enighei.

Herr Lindahl frågade: Är inle socialdemokralerna inlresserade av naturskyddet? Jag kanske får erinra om all när vi log iniliali vet lill au få i gång den fysiska riksplaneringen, för att verkligen få till stånd ett mer effektivt och långsiktigt bevarande av det som är värdefullt i vän land, så möttes det med mycket stort motstånd från många håll pä den borgeriiga kanten. Det fanns dock positiva krafter. Del fanns positiva krafter även inom folkpartiet - del skall jag gärna säga. Men del fånns oerhört många som menade au vi förgrep oss på exempelvis den kommunala självslyreLsen, när vi förde fram de här riktlinjerna och ville få ett beslut

Nr 78 Jag måsle få säga ett par ord om folkpartiels agerande när det gäller frågan

Torsd'iiien den °' ''' ' '"5'""- Del har sagts här frän folkpartiets sida alt övergångstiden

I lebru'iri 1979 är lång och all man därför bör falla beslut så tidigt som möjligl. Ja, del är helt

_____________ rikligt atl övergångstiden är läng. Del nödvändiggjorde naturiigtvis för

Allmänimlitisk naturvårdsverket, produklkonlrollnämnden och andra, som fick uppdraget

/ , atl syssla med de här frågorna, alt arbeta intensivt med dem. Vi socialde-

mokrater förslod emellertid att det var nödvändigt all så tidigt som möjligl komma fram lill ell beslut,och därför begärde vi i den första partimolionen au riksdagen skulle uttala sig för att regeringen borde begära hos produklkonlrollnämnden au få fram eu förslag till sänkning av blyhalten med sikte på att helt befria oss frän bly i bensinen. Men det förslagel avslogs som sagl av den borgerliga majoriteten.

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill gärna erkänna att Svante Lundkvist hör till dem som har gjort myckel vad gäller miljövården här i Sverige. När historien så småningom kommer all skrivas Irorjag all Svante Lundkvist kommer alt vara med där. Svante Lundkvists personliga engagemang finns det ingen anledning att ifrågasätta. Men lika liten anledning finns det för Svante Lundkvist atl ifrågasätta t. ex. Eric Enlunds engagemang i de här frågorna.

Jag har pekat påeu par diskrepanser mellan vad Svante Lundkvist sagl och hur en del partikamrater till honom agerat. Det hänger inte riktigt ihop.

Sedan försökte jag få Svante Lundkvist all säga någonting om huruvida han var beredd all strida för all de oulbyggda älvarna skulle få vara outbyggda och oförstörda. Jag hoppas atl Svante Lundkvist på den punkten kan ge mig elt lugnande besked om socialdemokraternas inslällning.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! När del gäller naturskyddet och de outbyggda älvarna har vi lidigare redovisat vår inställning. Vi anser att ell anlal älvar måste skyddas och förbli oulbyggda, helt enkelt därför atl de representerar etl värde som vi inle har räll all ta i anspråk i vår generation utan som vi skall ge ocksä kommande generationer möjlighet att njuta av och besluta över. Vi har den inställningen att man skall bevara ett antal älvar oulbyggda.

Sedan lill de övriga frågorna som vi har diskulerat här i dag. Del kanske kan
vara skäl all erinra om - del fanns inle ulrymme för del i min tidigare replik -
all slrålskyddsinstitutet, byggforskningsinstitulet och alla de typer av organ
som är nödvändiga för att vi skall kunna angripa de frågor som vi här har
diskulerat, t. ex. radonfaran, har tillkommit på den socialdemokraliska
regeringens initiativ. Men del ärju så alt del inle lidigare förekommit några
framställningar från dessa myndigheier som motiverat den typ av ingri
panden som nu är angelägna. Jag vill gärna understryka all jusl energikom
missionens arbele kom atl på etl särskilt säll fästa uppmärksamheten på
problemen. Del blev ju fråga om all man genom energisparålgärder skulle
74 förhindra den naluriiga luftkonditionering, omjag får använda det uttrycket.

som hus av den här lypen i vanliga fall utsätts för. Dä såg man atl del fanns risker som borde uppmärksammas. Vi menar all närde riskerna har kommil i dagen och den nuvarande regeringen, liksom den lidigare ireparliregeringen, sitler med korten i handen är del rimligt aU begära aU den skall agera. Del är ju så del måste fungera.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Efter aU ha lyssnal lill den senasie debatten är man på det klara med - om man inle var del förut - att det är val i höst.

Det våren intressant föredragning Svante Lundkvist, lidigare civilminister och jordbruksminister, gjorde av den socialdemokraliska miljömotionen lill årets riksdag. Denna molion är stor till omfånget-den omsluter etl hundratal tättskrivna sidor. Innehållsmässigt söker författarna aktualisera alla problem som kan rymmas under rubriken miljövård. Motionen behandlar såväl den yttre som den inre miljövården, alltifrån skyddet av den svenska bokskogen och landets våtmarker lill användandet av farliga kemikalier i den yttre miljön såväl som i den inre miljön pä arbetsplatserna.

Del är en bra motion. Den påtalar väsentligheter. Även om det i denna molion sägs alt de borgeriiga regeringarna inie fortsatt den gamla socialdemokraliska regeringens reformverksamhet pä miljöområdet, visar motionen också de stora brister och försummelser som sedan länge funnits pä detta område och varken togs särskilt allvarligl eller åtgärdades pä den gamla socialdemokraliska regeringens tid.

Men även om motionen påtalar väsentligheter är omfallande problem hell bortglömda. Molionen förbigår lill väsentliga delar att den avgörande orsaken lill den omfatlande miljöförstöringen i vårt land är det privaia vinstbegäret, i avgörande fall representerat av de stora multinationella förelagen. Ta som exempel de svenska multinationella företagen inom skogsindustrin, som under decennier fritt fick förgifta älvar och vattendrag, ja, stora delar av Bottenhavet och Östersjön! Del kan sanneriigen inle vara myckel alt berömma sig över - som man gör i den omfattande socialdemokraliska molionen - all dessa .bolag under åren 1969-1975, alllsä under den socialdemokraliska regeringens tid, erhöll 800 milj, kr. i stalsbidrag av skaliebelalarnas pengar för atl minska föroreningsutsläppen, för all citera direkl ur molionen. Dessa bolag gjorde under de år det här är fräga om miljardvinsler, som t o. m. fick namnet övervinsleri

Föroreningarna i vattnen vid den norra ostkusten är trots dessa bidrag nu så stora all fiskarna klagar bittert över atl de inle längre kan försöria sig på sin näring. Finns det någon strömming över huvud laget är denna så mager atl den knappasi gäratt använda till människoföda. Del strömmingen skulle leva av har förstörts eller dödals av giftulsläppen från de multinationella skogsbolagen med sina "övervinster" under den socialdemokratiska regeringens lid!

Dessa bolag var i högsta grad bortskämda. De erhöll råvaran billigt -skogsarbelarlönerna var låga och de svenska skogarna ansågs outtömliga. Därför kunde man låta den kortfibriga massan gå lill spillo och strömma ut i

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

sjöar och vattendrag. Del gjorde man i sådan utsträckning att strömmingsfiskarna inte kunde använda sina skolar långt ute lill havs, då nätmaskorna blev fullhängda av cellulosafibrer. Det var en rovdrift ulan ände. Om della Slår del ingenling i den socialdemokratiska miljömolionen.

1 anslutning till cellulosafabriker ligger i sjöar och vallendrag upp lill sex meter höga fiberbankar, som tillsammans med kvicksilver i mängd förgiftar vattenområdena.

Största problemet med cellulosafibrerna på sjö- och älvbolinarna är all de leder till syrebrist i boiienvaltnet. Hela näringskedjan rubbas härmed. Där dessa fibermassor samlas i stora områden bildas svavelväte, vilket är en av miljöfarorna. Dessa svavelvälen har lokaliserats långl ute till havs i Östersjöns boiienvalten. De är akluella i alla vattendrag i anslutning lill cellulosafabriker. Vi i vpk menar atl dessa vallenområden måsie rengöras från såväl fiberbankarna som kvicksilvret I viss utsträckning kan dessa fiberberg tillvaratas för åleranvändning i massaprouklionen. Vi har motioneral i denna fråga.

En annan slor miljöfråga då del gäller bällre vallen- och miljövård - även där spelar de stora skogsbolagen boven i dramat - är all rensa upp vallendragen från miljoner och äter miljoner timmerstockar som ligger sjunkna i vallendrag i anslutning lill massafabriker. I Ångermanälven räknar kännare med atl del ligger någon miljon timmerstockar. När del gäller Kalixälven är det samma sak. I Örnsköldsviksfjärden påstås det att någol liolal miljoner sjunkna timmerstockar finns - delta för atl endast nämna några exempel bland de många. Del är ett eftermäle frän den lid då skogsbolagen ansåg att de svenska skogarna var outsinliga och dä man fick fram råvaran billigt, framför allt beroende pä låga arbetslöner. Det var mer ekonomiskt vinstgivande att låta timret sjunka lill älvbolinarna än att ordna en effektiv organisation för au förhindra föriusten av timmerråvaran. Även i della fall skedde en rovdrift ulan like utan all en ansvarig regering ingrep.

1 dag råder del brist pä skogsråvara. De svenska råvarutillgångarna svarar inle mol efterfrågan. De många miljoner timmerslockar som ligger sjunkna på sjö- och älvboltnar skulle beiyda ett väsentligt tillskott lill råvaruförsöri-ningen om de utnyttjades. Del skulle även innebära ett betydande tillskott av arbetstillfällen i en tid då arbetslösheten är omfattande och besvärande, framför alll i Norriandslänen där beredskapsarbeten för många är den enda möjligheten all få sysselsällning. Därtill skulle del innebära en väsentligt förbälirad vallen- och miljövård. Om della finns ingenling i den socialdemokraliska miljövårdsmotionen.

Vpk har motionerat även i denna fråga till årets riksdag. Vi har aktualiserat frågan även tidigare. All vi i dag fär stöd av socialdemokraliska riksdagsledamöter från Västernorriands län hälsas givelvis med lillfredsslällelse.

Jag har här, herr talman, då del gäller att förbällra den yttre miljön sökt rikla uppmärksamheten på två viktiga områden, där multinationella skogsbolag har fåll husera fritt och efter egel gollfinnande och där vinstbegäret varit orsaken lill en omfatlande rovdrift. Dessa områden har Svante

Lundkvist inle nämnt i sill anförande och de finns inte heller med i den socialdemokraliska miljövärdsmotionen. Man kan ju fråga sig varför dessa problem inte har tagits med.

Del har sagls au man inle skall tala om den snö som föll i Qol. Men de frågor somjag lagil upp i della sammanhang visar hurden gamla regeringen utan alt ingripa lät skogsbolagen häria friu med sin rovdrift. Några förhoppningarom all en borgerlig regering skall rätla till dessa missförhållanden harjag inte. Endasi en omfattande folklig opinion kan tvinga fram en annan lingens ordning på della område.

. Ell annat slag av vattenföroreningar som har drabbat svenska kuster -ostkusten såväl som västkusten -är de omfallande oljeutsläppen. Frågan hur man skall bekämpa oljeutsläppen, dvs. meioder pch organisation, har sedan många år diskuterats här i landel, även i denna riksdag. I börian av 1970-lalel förklarade ansvariga myndigheter att landel hade en organisation, som t o. m. var anpassad för all klara "kaiasiroffall". Så inträffade den senasie oljekalaslrofen hösien 1978 vid Bohuskusien,och del visade sig all beredskap saknades så gott som hell. Enligl undersökningsledaren, kriminalinspektör Arne Rönnberg, Uddevalla, finns det i dag ingen fungerande svensk oljeberedskap. Det finns heller ingen organisation som kan ta hand om oljan.

Frågan insläller sig då: Varför har svenska ansvariga myndigheier under sä många år genom sitt uppträdande invaggat det svenska folkel i en falsk trygghet? Då del 1977 i anslutning lill oljekalaslrofen vid Bravoplallformen på Ekofiskfältet i Nordsjön förekom en omfallande debatt i denna kammare, där såväl kommunminislern som jordbruksministern i den dåvarande trepartiregeringen dellog, visade det sig alt den beredskap och organisation som då fanns att tillgå inle alls var effektiv om oljeulsläppet skulle nä Bohuskusien. Utflödet vid plattformen beräknades ull 15 000-20 000 ton.

Oljekalaslrofen 1977 i Nordsjön hände efter del alt de multinationella förelag som borrar efter olja därute hade förklarat atl "riskerna för en katastrof var näst intill obefintliga". Sä kom ändå katastrofen, och del underiiga inlräffade alt man med massmedias hjälp sökte all göra del hela till en fars. Människorna skulle lydligen fås att glömma kalaslrofen. Saken skall snart vara avhjälpt, förklarades del. Vi kallar hit våra experter från USA. De klarar saken i en handvändning. Del gällde skickliga experter, sade man, med fanlasilöner. Dylikt kablades ul genom svenska massmedia - TV, radio och framför alll Stockholmspressen.

Så inträffar i november i fjol någol som kan betraktas som en katastrof med olycksaliga verkningar kanske långt in i framtiden. 2 000-3 000 ton olja drev i land vid Bohuskusien. Del avslöjades all beredskapen fortfarande är högsl undermålig, och den sittande regeringens mycket märkliga uppträdande uppmärksammades.

Kustbefolkningen i Bohuslän frågar sig om den oljekataslrof som drabbat deras kust kunde ha undgåtts om ansvariga myndigheter, framför allt regeringen, tagit mera allvarligt på frågan än vad som blev fallet Var del hell enkelt oförmåga aU förstå katastrofens omfattning som orsakade regeringens

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

handlingsförlamning och därmed de många och märkliga lurer som bland befolkningen vid kusten orsakade uppfattningen att det smusslades och att siarka ekonomiska intressen skulle skyddas?

Då denna kalastrof inträffade, hänvisade kommunminisler Bertil Hansson till naturens självläkande krafter samt att oljeskadorna i försia hand hade drabbat sjöfågel. I dag talas del om 8 000 ä 10 000 dödade sjöfåglar, all oljan pä vissa ställen vid kusten är meterhög och att redskapen som användes är helt otillfredsställande. Flera oklara frågor i samband med denna oljekataslrof måsle få ell svar.

Här förelåg uppenbara brister i rapporteringen. Sambandet mellan kustbevakningen och polisen som skulle vara den utredande myndigheten, brast även det, varför lång och dyrbar tid gick till spillo. Av tidsskäl harjag inga möjligheter atl i della sammanhang referera de olika turerna utan hänvisar lill den debatt som fördes i kammaren den 22 januari.

Om varifrån oljan kunde härstamma förklarade kommunminislern i denna debatt all man kunde spekulera i alt ell fartyg på in- eller utgående genom Skagerack-Nordsjön skulle vara den ansvariga, detta trots alt den olja det var fråga om och som orsakat katastrofen vid Bohuskusten enligl tillgängliga uppgifter legal i vattnet 4-6 veckor, Knappasi någon bland kustbefolkningen godkänner en dylik teori. De känner lill vattenströmmarna ulanför kusten. Kommunministerns naivitet är troligen oslagbar.

Vad beträffar oljeprover hänvisade kommunministern i debatten bl, a. lill "British Petroleums huvudlaboratorium i England, som har en betydande kunskap om egenskaper hos olika oljetyper över hela väriden", British Petroleum är ett multinationellt förelag, som borrar i Nordsjön och är part i målet. Del äretl underligt sanningsvittne kommunministern Bertil Hansson förlitar sig på.

Turerna kring den senasie oljekatastrofen vid Bohuskusien är många och frågetecknen ännu fler. Vi har därför från vpk i en motion hemställt om att en allsidigt sammansatt kommission ges uppgiften atl granska alla fakta kring denna oljekataslrof Framför allt måsle de rätta lärdomarna dras.

Men inle endasi Bohuskusien är utsatt Landels ostkust är även den hårt ansatt Stora oljeutsläpp från fartyg visar della. Del är bara den skillnaden att dä oljeutsläpp sker pä ostkusten i höjd med Stockholms skärgärd är TV, radio och Stockholmspressen på alerten. Sker en oljekatastrof vid Bohuskusten, är samma media sällsamt tysta, vad nu orsaken kan vara,

I den omfångsrika socialdemokratiska miljömotionen till årets riksdag är oljekatastrofer inte ens nämnda. Oljeutsläpp ägnas endast några intetsägande rader. Dock, herr lalman, är del bra att man i den socialdemokratiska molionen gång på gång hänvisar till vad SAP motionerat om 1977/78. Del visar på en viss självkritik och en viss självsanering, all inte allt var så bra under den tid man salt i regeringsställning. Del visar, om jag får tolka del så, att en viss radikalisering skett sedan den lid man i slort sett endasi spelade förvaltarens roll. Eller är det endasi fråga om bmlal opportunism inför del förestående valet i höst?

Slutligen herr talman: Ansvariga myndigheter lar lydligen alllför lätl på

frågan om alt få fram ansvariga för den senaste oljekalaslrofen vid Bohuskusien. Kriminalinspektör Arne Rönnberg i Uddevalla, som skall svara för och leda dessa undersökningar, måste vid sidan om detla ansvarsfulla och påfrestande arbete även sköta sin vanliga polistjänst Nog borde Rönnberg frikopplas från vanliga mlingöromål och hell få ägna sig ål uppgiften all spåra de skyldiga lill oljekalaslrofen. Enbart saneringsåtgärderna kommer all kosta samhället åtskilliga miljoner kronor om inte de ansvariga upptäcks. Kan inle Uddevallapolisen undvara Rönnberg måsle rikspolisstyrelsen eller andra organ gripa in, eller vad säger regeringen?

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Gustav Lorentzon brukar ta ut svängarna ganska rejält, sä även i denna fråga. När man lyssnar på honom får man ett intryck av all han är en aning sur för alt regeringen inte beväpnar sig med en bål och går ul och angriper oljan. Jag tror dock inte del egentligen var delta han menade.

När oljan uppläcktes och rapporterades var kanske felet alt man inte omedelbart angrep den, försökte oskadliggöra den eller ta upp den direkt. Man nöjde sig från kustbevakningens sida med atl den drev ul äl havs och atl det verkade som om den upplöstes. Sä kom natten, och så vände vinden, och så kom stormen, och så kom oljan insvepande och lade sig över kusten. Men jag har svårt all se vad regeringen i del akuta läget skulle ha gjort.

Däremoi finns del anledning för regeringen aU se vilka lärdomar man bör dra av detta, så alt man kan försöka undvika atl sådant händer i framliden.

Gustav Lorentzon gör vidare stor affär av att ell av de laboratorier som undersökt oljan är BP:s laboratorium i England. Det är suspekt för del tillhör ett mullinalionelll bolag, gubevars! Ja, det gör det, men dess resullal stämmer på ell märkligt säll överens med tvä andra oberoende laboratoriers, och del skall bli intressant att se vad ett fjärde laboratorium, nämligen Interpols, kommer fram till. Man har nämligen lagt ut del pä flera laboratorier för atl säkerställa analyserna så bra som möjligt.

I sin vilja alt misstänkliggöra regeringen förtiger Gustav Lorentzon hell enkelt detta. Det är knappast fair play.

Lål oss hoppas aU kustbevakningen får bätire materiel.ja, inte hoppas: det är ett krav-de skall ha det! De har alltför länge haft undermålig materiel. Vi politiker har väl inte alltid fått de bäsla informationerna om dugligheten av den materiel de har. Men del är knappast någonting man kan anklaga den nu sittande regeringen för Den har ju inle suttit så många månader all den kunnai påverka dessa saker ännu.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Torkel Lindahl lalade om all jag hänvisar lill vad kommunminislern sade om all British Petroleum fått möjligheler att analysera oljan men att jag skulle ha glömt att nämna två andra. Det är mycket annal somjag inte haft möjlighet att la upp, och det sade jag också från lalarslolen, därjag hänvisade lill debatten som fördes den 22 januari.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

Men, Torkel Lindahl, om man nu i folkpartiet är kluven, som en stor partiledare en gång sade, behöver man inte därför lala med kluven tunga.

Jag har hell enkelt hänvisat lill vad kommunminislern svarade på min fråga vid deballen i denna kammare den 22 januari. Jag tycker det var myckel underligt att han spekulerade i att någon båt, antingen på in- eller utgående i Skagerack eller Nordsjön, skulle vara orsaken lill oljeulsläppet, när det var bevisat enligl kännare alt oljan legal i havet i fyra-sex veckor.

Sedan är det ju så med dessa mullinaiionella förelag att det är deras vinstbegär del är fråga om. Vem kontrollerar alla dessa borrhål i Nordsjön, där de inle fåll lag på vinstgivande olja, hål som ligger och pyser ut olja i havet? Skall man lita på förelagens ord om all dessa hål är cementerade? Vad finns del för organ som kontrollerar dessa multinationella företag? Del har satsats mycket pengar där ule i Nordsjön av dessa olika multinationella förelag. Och de skall ha sina pengar försl. Sedan får väl Norge se när de kan få ul någol av vinsten, och det kan ta många många år.

Del finns andra saker i del här sammanhanget om oljeprover och annal som jag inte nämnde. Del var en bål som gick på grund och råkade ul för katastrof vid Bretagnes kust Del kunde mycket väl vara sä atl oljan därifrån genom strömmar förts genom Engelska kanalen till Bohuskusien. För del fartyg som strandade vid Sydenglands kust logs inte heller några prov.

Del är försl nu sedan denne man, Arne Rönnberg, börial syssla med det hela som det händer någonting. Regeringen har varit sparsam med sin aktivitet Och det är väl ändå underiigt all den man som skall ha hand om undersökningarna inle kan få göra det på hellid ulan skall ha alll annaljobb vid sidan om. Här borde regeringen gripa in, om inte rikspolisstyrelsen gör del.

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag Irodde inle all jag skulle behöva undervisa Gustav Lorentzon om det system vi har här i Sverige med självständiga.myndigheier och om regeringens möjligheter att påverka dem. Vi kan väl låta del vara.

Jag var också närvarande vid deballen för en och en halv vecka sedan, Gustav Lorentzon, och hörde vad som sades. Gustav Lorentzon försöker nu, liksom i den deballen, pådyvla kommunministern saker som han aldrig sade. Del enda konstaterande om oljan som kommunministern vågade göra i debatten var atl den kom från etl fartyg, efiersom oljan nog var av Mellersta Östern-typ. Om detsedan var etl fartyg här eller där på väg äl etl eller annal håll vågade han inte framföra några som helsl gissningar om. Det är detta påpekande som Gustav Lorentzon får lill all del är fråga om teorier.

Sedan vill jag säga någonting om vad Gustav Lorentzon log upp i sill försia inlägg, nämligen fiberbankarna. Del är helt riktigt all della är en myckel allvarlig fråga. Del är gamla försyndelser - decenniers försyndelser - som ligger under vattnet, och i många fall rör del sig om allvarlig förgiftning. Frågan är vad som är värst: all låta dem ligga där eller röra pä dem, om man kan det

Viss experimenlverksamhet har nu påböriais. Del gäller framför alll

Väslervik, där man kommil längst. Jag antydde tidigare atl jag är med i Nr 78

miljöskyddsulredningen, och om det kan vara till någon glädje för Gustav Xorsdagen den

Lorentzon är nästa del i vårt arbete just att se på vad man kan göra ål sådana j februari 1979

här fiberbankar.

Allmänpolitisk debatt

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Del är inle fråga om all jag har pådyvlat kommunministern någonting som han inte sade i deballen den 22 januari-så ligger det inle lill. Jag kan hänvisa lill protokollet, som jag citerade direkl ur. Del går an all kontrollera della även denna gäng.

Men vad hade kommunminislern för medhjälpare den gängen, som kunde skriva etl svar som i vissa delar var så uppåt väggarna - del är det frågan gäller. I det här fallet är del kommunminislern som får ta ansvaret, eftersom han stod för svarel. Men vem skrev det ål honom?

Det finns knappast någon i Bohuslän, varken sjöfolk, fiskare eller sjömän, som spekulerar i all del är ett fartyg pä in- eller utgående genom Skagerack-Nordsjön som är orsak till oljeutsläppet, när det är konstaterat atl oljan har legal i havet i fyra-sex veckor och man vel all strömmarna kommer från Nordsjön, sköljer förbi den danska kusten och sedan gär upp längs det bohuslänska kustområdet. Varför svarar då kommunminislern pä del sätl som han gör? Varför inle säga: Vi har inle någon beredskap, vi visste inle om del hela. Del vore äriigare än all, som Torkel Lindahl nu gör, gå upp och säga alt jag pådyvlar kommunministern något som han inte har sagt. Del gäratt kontrollera delta i protokollet

Närdet gäller fiberbankarna ärsaken den att milt parti är det enda som har tagit upp den frågan. Vi har tagit upp den lokalt, och vi har haft den uppe i riksdagen - i frågor och i motioner. Vi är naturiigtvis lacksamma om den nu kommer upp lill behandling i en så förnämlig församling som miljöskyddsulredningen, där Torkel Lindahl är med.

STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! När vi granskar dagens politiska silualion och riktar blicken framål, är del väl ingen fräga som slår sä i förgmnden som denna: Vad kan vi göra för alt förbättra den ekonomiska situationen i landel? Budgeten visar ell underskott på ca 45 miljarder. Vi har fortfarande ell kostnadsläge som medför konkurrenssvårigheter i förhällande lill flertalet andra industriländer. Investeringsviljan i svensk indusiri ligger fortfarande på en läg nivå, trots den stimulans som utgår. Strukturförändringarna har under de senaste åren varit stora men nödvändiga.

Regeringen Fälldins insatser för all dra oss ur den silualion som vi befann oss i på hösien 1976 har varit ytterst värdefulla. Della gäller såväl åtgärderna devalvering och borttagande av allmänna arbetsgivaravgifter som del direkia ingripandet föratl bevara och säkerställa möjligheterna försvensk indusiri att existera och utvecklas.

För alt vi bättre skall kunna möta framliden bör centerkravet på ett näringspolitiskt program snarast förverkligas. Utvecklingsfondens tillkomst

6 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolilisk debatt

är en åtgärd av slor betydelse för all ta till vara, ulveckla och siödja de mindre och medelstora företagen. Del är nu angelägel all resurslillgångarna för dessa blir sådana att de kan förverkliga sin uppgift lill gagn för näringslivel och därmed för hela samhället. Ökad satsning pä forskning och utveckling är nödvändigl, liksom alt stimulera etl nyskapande.

De mindre och medelstora förelagen spelar en beiydelsefull roll, såväl beträffande den totala produktionen som när det gäller elt nyskapande. Därtill kommeratl de mindre och medelstora förelagen också haren myckel slörre flexibililel och kan anpassa sig till en ny situalion. Mänga exempel härpå har framkommit under de senasie åren. Del är därför oerhört angelägel atl man från samhällels sida slår vakt om och lar lill vara alla deras möjligheler till utveckling. Riksdagens beslut hösten 1977 var ell värdefulll beslut för de mindre och medelstora förelagen. Och del är angeläget atl den posiliva syn som präglade 1977 års riksdagsbeslul angående de mindre och medelstora förelagens roll i svenskt näringsliv fullföljes i den kommande näringspolitiken. Elt problem för småföretagen är atl denna typ av förelag ofta är underieverantörer till de stora förelagen. Det är klart alt delta har sina fördelar, men del skapar också en hel del problem. Det är därför som vi bör göra kraftfulla insalser för alt bygga upp elt mindre ullandsberoende näringsliv med en starkare hemmamarknad som kan möla värt importberoende. Förutsättningen för att åstadkomma detta är all man bevarar en självständig, differentierad och spridd mindre företagsamhet.

Kraven på regional balans såväl inom som mellan olika landsdelar förutsätter en näringsstruktur med många små enheter. Därför bör de arbetsmarknadspoliliska ålgärder som man tvingas sätta in vid exempelvis strukturförändringar vara av sådan art all de inle medför en ytterligare koncentration av befolkningen och därmed motverkar slrävandena all skapa balans i bebyggelse och näringsliv mellan skilda regioner.

Inom Malmöhus län har yllersl besvärande sysselsällningssvårigheler inträffat under de senaste åren. Nedskärningen av var\'ens verksamhel skapar speciella problem i Malmö och Landskrona. Gummiindusirins problem har främsi drabbat Trelleborg. Även om neddragningarna främsi berör Landskrona och Malmö, har de stor belydelse för länet i dess helhel. För atl moiverka konsekvenserna av de problem som uppslår genom nedskärningen inom varvsindustrin har man från statsmakternas sida utlovat belydande insalser. Del är angelägel atl denna salsning på ersäilningssyssel-sältning snabbi kommer i gång. Särskilt gäller detla givelvis de tvä kommunerna Landskrona och Malmö, som i första hand är berörda. Men man bör eftersträva att åstadkomma ersätlningssysselsäitning även i andra delar av länet Många av dem som jobbar pä varven är bosatta på andra platser i länet och pendlar f n. till Landskrona eller Malmö. Även i övrigt förekommer en slor inpendling lill dessa orter, och det är därför angeläget all man vid en slruklurförändring verkligen eftersträvar en decenlralisering av jobben till andra orter i länet, framför alll lill mellersta och sydöstra Skåne.

För alt skapa ny sysselsättning måsle den regionala utvecklingsfondens

resurser-med det lillskolt som den tillförs för just ersällningssysselsätlning vid nedbantning av varvsverksamhelen - utnyttjas effektivt och med beaktande av de regionalpolitiska mälsäilningar som är fasllagda.

Därulöver förväntar jag att den regionalpoliliska proposition som regeringen kommer alt presentera under våren skall innehålla förslag som innebär atl en mer differentierad regionalpolitik för hela landet kan genomföras. Det förutsätter all man inle har den skarpa geografiska avgränsning som nu gäller, ulan all regionalpoliliska insatser i form av bidrag och lån skall kunna ske inom de mindre regioner med svag arbetsmarknad som finns praktiskt tagel överallt i värt land och även i Malmöhus län.

Min uppfattning är också all landslingen som regionala organ skall ha ett avgörande inflylande över hur sådana regionalpolitiska insalser skall göras och fördelas.

Jordbruket utgör också en betydelsefull del av näringslivet och spelar en stor roll från sysselsättningssynpunkt inle minsl i glesbygderna. Vi ser därför med lillfredsställelse att regeringen nu lagt fram del förslag till jordförvärvslag som i slort utarbetades under Fälldinregeringens tid. Förslagel innebär atl vi får elt starkare skydd än hittills för atl bevara sambandet ägarebrukare. Den bostadsskyldighet som i vissa fall föreligger är ett effektivt medel för alt förhindra spekulalion och ej önskvärda sammanläggningar. Jag vill ocksä hoppas atl den nya jordförvärvslagen skall bli elt effektivt medel för all förhindra fortsatt prisstegring och all den därmed skall ge möjligheler att bällre anpassa fastighetspriserna till avkastningsförmågan. Spekulation och tron på fortsatt inflation har medfört en prisnivå som skapat nära nog oöverkomliga hinder för jordbruksinlresserade ungdomar att förverkliga målet all bli egna företagare som jordbrukare.

I den näringspolitiska debatten spelar alltid skatte- och avgiftsuttag en betydelsefull roll.

I fräga om företagsbeskattningen gjorde den dåvarande socialdemokratiska regeringen redan före 1976 ullalanden som visade alt man åtminstone delvis accepterade all beskattningen av det i förelagen arbelande kapitalet uppskjuts till dess kapitalel las ur företagen. Fälldinregeringen genomförde betydelsefulla förändringar i denna riktning. För näringslivel är del angelägel atl riksdagen i kommande beslut rörande företagsbeskattningen verkligen markerar sin som del lidigare framkommil posiliva inställning i denna fråga. Om man gör della kommer det att skapa slörre intresse och slörre framtidstro i näringslivet och sannolikt också stimulera företagen till större investeringar och större satsningar på framliden.

Sverige ärju ell land som har myckel omfatlande handel med omvärlden. Della gäller såväl export som import. Del bör då också vara självklart all skalle- och avgiftssystemet mäste vara sä utformat att det inte ställer svenski näringsliv i en sämre situation än konkurrenterna i utlandet. Särskilt oroande är de nya signalerna från socialdemokralerna om införande av en produklionsbeskattning. Likheten med arbetsgivaravgiften är betydande. Sker ingen avlyfining vid exporten, kommer svensk exportindustri alt slällas inför orimliga konkurrensförhällanden, om etl sådant förslag skulle genomföras.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den I februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Samma sak gäller konkurrensförhållandel på hemmamarknaden. Svenska varor skulle belastas med avgifter som motsvarande importvaror går fria ifrån.

Socialdemokralerna ger sken av all förslagel om produktionsskatt skulle vara etl effektivt medel för atl minska skatlelryckel för den enskilde medborgaren. Men vi skall då komma ihåg all omläggningar av skallesys-temel inte innebär skattesänkningar. Verkliga skattesänkningar åstadkoms försl när den sammanlagda produktionen ger oss ett större skalleunderlag eller om vi är beredda all minska på ulgifterna.

Beiräffande den sistnämnda vägen vel vi hur svårframkomlig den vägen är. Vi måste undvika atl skapa nya svårigheler för svenskt näringsliv.

I propagandan framstår de socialdemokraliska förslagen ofta så lockande -företagen får beiala - men kom ihåg alt oberoende av om skatter och avgifter tas ut via skattsedel eller moms eller genom avgifter på förelagen, sä kommer ändå konsumenterna - vi alla - all vara med och betala.

Riksdagen skall i vår enligt de proposilioner som aviserats falla beslut i mycket betydelsefulla skattefrågor. De tre stora skatieulredningarnas förslag har nu remissbehandlals, och förslag skall framläggas för riksdagen. Två frågor har framförts framförandra i den nu pågåendeskailepoliliska deballen. Pel är kommunalskatterna och det är marginalskatten.

1 princip är nog alla överens om att skatleuttaget är för högt. Men landets finanser med etl underskott i budgeten på 45 miljarder lalar ett annal språk.

Med andra ord: utrymmet för skallesänkningar är minimalt För centerns del - och det gav vi uttryck för redan i höstas - anser vi all i försia hand åtgärder bör vidtagas för all åstadkomma en bällre skalleuljämning mellan kommunerna och alt ett slörre medelsiillskoii bör ges frän stat till kommun via skatteutjämningen. Kommunalskatten är för de allra flesla inkomsttagarna den slörsia delen av den direkia skallen. En sänkning av kommunalskatten innebär en skattesänkning för alla och innebär dessulom en lindring av marginalskatten. Därför är det angeläget all del sker en sänkning av kommunalskatten i försia hand.

Riksdagen uttalade ju sig ocksä för delta i samband med höstens skattebeslut I den politiska debatten hörs ofta att skattesystemet är fel, vi måsle ha ett helt nyll skallesystem.

Och det är givet att det finns delar av skattesystemet som är diskutabla. Men vi har nu under 1970-lalet haft ulredningar på hela skalteområdet Och likväl -det idealiska skattesystemel lycks ingen ha funnit Sanningen är väl den all vi lycker all skalleuuagel är för högt, och i den silualionen blir inget skattesystem idealiskt. Uppgiften för oss i dag är att göra skatteuttaget så rättvist som möjligl med hänsyn till bärkraft och försöriningsbörda.

Men vad som också är angelägel-ja, kanske renl av mest angelägel-är att del förs en sådan näringspolitik, en sådan polilik över huvud laget, alt underlaget för värt välstånd kan växa så all den del vi själva får behälla inte blir mindre utan tvärtom större.

Under della anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

ANNA-GRETA SKANTZ (s):

Herr lalman! I milt anförande kommerjag all beröra några frågor som gäller omsorgen om de äldre. Men innan jag gör det vill jag deklarera att vi socialdemokrater slår fast vid våra löften till pensionärerna om ATP-syslemei och om värdesäkra folkpensioner.

De äldre har enligl vår mening rätt all få del av del välstånd de själva har varit med om alt bygga upp. Under den socialdemokratiska regeringsperioden lades grunden för pensionärernas silualion i dagens och morgondagens samhälle. Del finns anledning erinra om atl del var socialdemokralerna som i hård kamp mol de borgerliga drev igenom ATP. Den striden ligger inle mer än 20 är lillbaka i tiden, men mänga lycks ha glömt eller vill inte kännas vid de diskussioner som då fördes.

För den enskilde har ATP betytt ökad irygghel och frihet - direkt motsatsen lill vad de borgerliga förespådde. ATP har för varie år fåll allt större betydelse för alll fler människor.

Trots stora insalser för au öka pensionärernas ekonomiska trygghet och för deras vård och omvårdnad visar undersökningar atl del föreligger många brisler då del gäller omsorgen om de äldre. Ell fortsatt reformarbete på delta område är både viktigt och angeläget

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 1974 en ulredning med syfte all göra en undersökning av åldringsvården m. m. Denna undersökning redovisades i slutet av 1977 i betänkandet Pensionär '75, en kartläggning med framtidsaspekler(SOU 1977:98). Undersökningen har gett värdefull informalion om hur ålders- och förtidspensionärer lever i dagens samhälle, och den understryker atl del i åtskilliga avseenden brisler i samhällels insatser.

Vi anser att det malerial som tagils fram genom undersökningen bör följas upp genom ell samlal arbete, som inriktas pä utarbetandet av ell konkret handlingsprogram enligl de riktlinjer som vi redogör för i vår motion om äldreomsorgen och som lar upp frågor som gäller service, omsorg och värd för de äldre.

Vi föreslår all riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk ulredning tillsätts med denna uppgift

Genom all anlalel äldre kommer all öka betydligt under de kommande åren, blir problemen kring åldrandet och de äldres situation en av de viktigaste sociala frågorna framöver. Samhällels omsorger för de äldre måsle utformas så, alt de så långl som möjligt kan leva ett normalt, självständigt och aktivt liv.

Basen föräldreomsorgen blirdärfördet ordinära boendet. Möjligheterna att bo kvar hemma kan öka betydligt genom olika insatser från samhällels sida. Det gäller bl. a. upprustning av bostäder, utbyggd social omsorg och medicinsk vård i hemmen samt bällre allmän service. Även om man på olika sätt kan begränsa behovet av särskilda boende- och vårdformer för de äldre kan de ändå inte hell undvaras.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

En ulbyggd primärvård inom hälso- och sjukvården innebär en viktig Irygghelsskapande faktor för de äldre. Vårdcentralerna måste, menar vi, bli centrum när det gäller alt leva upp lill principerna om helhetssyn, närhet och tillgänglighet i vården.

Den öppna distriklsvårdens utbyggnad måsle ske på sådanl säu alt den skapar förutsättningar för fortlöpande konlakl mellan patient och läkare. En bätle kontinuitet i värden kommer också att uppnås i takt med all antalet utbildade läkare ökar.

Den sociala hemtjänsten har byggts ut under 1960- och 1970-talen. Den bör enligl vår mening vidareutvecklas mol en organisation, där tonvikten ligger pä lagarbete inom geografiskt avgränsade områden.

Det är också angeläget atl hemsjukvården byggs ul i snabb takt och med etl förbättrat medicinskt innehåll. Stora fördelar skulle kunna näs genom en utvecklad samordning mellan hemsjukvården och den sociala hemtjänsten. Genom ökad samverkan mellan sjukvårdsutbildad personal och den sociala hemtjänstens värdlag kan goda möjligheler skapas för ökat stöd och hjälp lill de äldre.

En omedelbar uibyggnad av långtidssjukvärden och hemsjukvärden är en synnerligen angelägen uppgift. Den är sä myckel mer angelägen som vi vel att ca 10 000 patienter i dag väntar på plats inom långtidssjukvården. Vi vel också atl de äldre och deras anhöriga känner oro för alt behöva slå utan lillräckliga vårdmöjligheler, liksom all de äldsta blir allt fler och all värdbehoven därmed ökar.

Detla förhållande var bakgrunden lill de moiioner och det utbyggnadsprogram för långtidssjukvården som vi lagt fram vid 1977 och 1978 års riksmöten. Vi beklagar atl den borgerliga riksdagsmajoriielen inle kunnai ge sill siöd ät vårt förslag. Ell genomförande av värt program skulle ha varit till slort gagn för de äldre.

1 fjol avstyrkte utskollet vår motion med moliveringen atl frågan om en uibyggnad av långtidssjukvården skulle behandlas i överläggningen med Kommunförbundet och Landstingsförbundet Men det har inle skeli någon-ling, utan del har bara blivit en förhalning och en fördröjning av utbyggnaden.

Vi kommer emellertid atl fortsätta alt driva denna fråga, och vi har därför till delta riksmöte lagt fram förslag om omedelbara åtgärder för en kraftig förstärkning av långtidssjukvården. Vi föreslår där all elt konkret handlingsprogram fastställs för åren 1980-1984, innebärande all långtidssjukvården byggs ut med ca 10 000 nya platser under denna femårsperiod. Programmet bör ocksä innefatta en personalökning med ca 15 000 nya ijänsler, omräknade lill heltidstjänster, vilket kan beräknas motsvara en sysselsältningsökning med ca 25 000 anställda i långtidssjukvården.

Vi föreslär vidare all del i samverkan med Landstingsförbundet upprättas en plan, ell ulbyggnadsprogram.

Även om sjuk värden är en landstingskommunal uppgift, anser vi alt staten ekonomiskt bör medverka till planens genomförande. Statsbidrag bör enligt vår mening utgå till långtidssjukvärden under fömtsällning all sjukvärdshu-

vudmännen åtar sig all genomföra en utbyggnad av den omfattning och den inriktning som angivits i utbyggnadsprogrammet.

Förslagen om omedelbara insalser för långtidssjukvårdens uibyggnad kräver också ålgärder på ulbildningsområdet De mer långsikliga frågorna har sin naturliga plals i pågående utredningsarbete, bl. a. inom gymnasieskole-uiredningen. Enligl vår mening bordel vidare vara angelägel atl genom bl. a. åtgärder av studie- och yrkesorienterande natur fä elt ökal intresse för utbildningar med sikte på långtidssjukvården. De överläggningar med Landstingsförbundet som vi förordat i fräga om långtidssjukvårdens uibyggnad bör även gälla hur man skall tillgodose del ökade utbildningsbehovet

Som jag sade redan i börian av mitt anförande är det för oss socialdemokrater en självklarhet att slå vakt om uppnådda reformer förde äldre. Men det gäller att skaffa de medel som behövs för all möta anspråken. Riksförsäkringsverket har i en särskild framställning i december månad 1977 redovisai behovet av höjningar av avgiften för den allmänna tilläggspensionen under 1980-1984. Under de kommande åren ökar pensionsulbelalningarna mycket merän avgiftsinkomsterna vid oförändrat avgiftsuttag. Verkei har föreslagit en ärlig höjning av ATP-avgiflen. Vi vill för vår del understryka vikten av alt regeringen lägger fram förslag i denna riktning.

Vid sidan av pensionerna spelar bosladsstödet en viklig roll för den ekonomiska grundtryggheten för de äldre. Del möjliggör för dem att efter pensionsåldern bo kvar i sin egen miljö så länge som möjligl.

Det nuvarande bostadsstödet har dock flera brisler. De kommunala bosladslilläggen varierar kraftigt mellan olika kommuner, och de är i mänga fall mycket låga. Vi anser del angelägel alt åtgärder snarast genomförs för atl förbättra det kommunala bostadstillägget Del är del kommunala bosladslill-läggei som har den stora betydelsen för pensionärernas möjlighel alt ha en god bostadsstandard. Nästan 800 000 pensionärer har della stöd. Men inemot 70 000 pensionärer fär det stalskommunala bostadsbidraget Ändringar i della syslem påverkar de äldres ekonomi.

Budgetförslaget innebär i denna del försämringar för de äldre, ja, för mänga en försämring med nära 500 kr. om årel. Vi accepterar inle denna försämring som folkpartiregeringen föreslår. Därför föreslär vi all den nedre hyres-gränsen skall vara oförändrad och all inkomslgränsen för oreducerat bidrag för hushåll utan barn skall fastställas till 31 000 kr.

Vi socialdemokrater lägger slor vikl vid insatser för omsorg och vård av de äldre. I della ingår ocksä atl aktivt siödja del arbele och den verksamhet som pensionärernas organisationer bedriver lokall, regionall och centralt Den socialdemokratiska regeringen böriade lämna direkia statsanslag till pensionärsorganisationerna. Nu ger staten 440 000 kr. Vi anser all della anslag bör höjas lill 1,2 milj. kr.

Pensionärerna berörs av samhällets beslut pä en rad olika punkter. Vi föreslär därför, alt innan beslut fallas som är av vikt för pensionärerna, skall regeringen och de centrala statsmyndigheterna överlägga med företrädare för pensionärerna. Enligl vår mening bör riksdagen genom ell särskilt uttalande

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

slälla sig bakom en sådan ordning.

Möjlighelerna all tillgodose pensionärernas behov av ekonomisk Irygghel och omsorg är emellertid i hög grad beroende av värt samhälles allmänna utveckling. Del stora budgelunderskoltel under den borgeriiga regeringsperioden har letl till belydande problem. Skulle della fortsätta är del ell allvarligl hot mol pensionärernas trygghet. På längre sikl kan därför endasi en polilik som innebär ekonomisk utveckling i stället för slagnation och minskade i stället för ökade klyftor lägga grunden lill en polilik som är framgångsrik även för de äldre, och vi har till della riksmöte lagt fram en rad förslag med denna inriktning.

INGEGERD TROEDSSON (m):

Herr lalman! Äldresjukvärden slod i hög grad i centrum för trepartiregeringens handlande. Den för ell år sedan framlagda äldresjukvärdsutred-ningen har redan på många sätt bidragit till en mer realistisk och progressiv attityd lill de långtidssjuka och deras värdbehov samt lill utbildnings- och forskningsbehov.

Vidare har allmänläkarutbildningen fr. o. m. i är förlängts med sex månaders långvårdsmedicin, vilket naturligtvis fär stor belydelse för många äldre, som kan vistas i sina hem eller få värd på ålderdomshem eller pä lokala sjukhem.

SIO, sjukvårdens inre organisation, fick i uppdrag all siudera patienternas medinflytande i vården, gmppvärd och lagarbete, något som är av stor betydelse, inte minsl inom långvården. Läkemedelsutredningarna, inle minst den om förbälirad läkemedelsinformation, skulle beiyda myckel för de äldre. Här ligger bollen hos folkpartiregeringen. Jag hoppas verkligen alt regeringen sä fort som möjligt ser till att den sparkas över hit lill riksdagshuset i form av en proposilion.

Överiäggningarna med Landstingsförbundet har i hög grad varit inriktade jusl pä att tillgodose äldresjuk värdens behov. Från en bollennotering år 1977, det senasie år som påverkades av regeringen Palmes politik, med endast 900 nya platser, fick vi 1978 en ökning med över 2 300 platser, L-KELP -landslingens kommunalekonomiska långtidsplanering - visar dessulom pä en planerad uibyggnad med nära 12 000 nya platser under den närmasle femårsperioden.

När herr Palme m, fl. i den socialdemokraliska parlimolionen om de äldre lalar om trepartiregeringens tid som "förspillda år" för långtidssjukvården, talar de uppenbarligen mot bättre velande. Jag hoppas dock all vi alla är hell överens om alt utbyggnaden av äldresjukvården alltjämt mäste sättas i första rummet.

Även om nybyggnadsplanerna för långvärden är glädjande ambitiösa gäller delsamma lyvärr inle hem- och dagsjukvården, trots de stimulanser som infördes förra året. L-KELP räknar med en ökning av anlalel hemsjukvär-dade med nära 4 000 personer under den kommande femårsperioden, men ser man del i förhällande lill anlalel personer över 70 är, finner man all det t o. m. innebär en viss tillbakagäng. Avtalet om ersättning frän sjukförsäk-

ringen lill bl. a. dag- och hemsjukvård går ul den 1 januari nästa år. Del är enligl vår mening utomordentligt angeläget all erfarenheierna av den nya ersättningen följs upp och alt ersättningen vid behov förstärks, l.ex. med särskild ersättning för hemsjukvårdsplatser, där service kan erhållas under nallen.

Även om del, herr lalman, är realistiskt all räkna med atl hemsjukvärden i alll slörre ulsträckning kommer alt bedrivas med hjälp av anställd personal, måste vi pä alla sätl underlätta för de anhöriga som vill slälla upp för sina sjuka anförvanter. Här räcker del inte med skälig ersättning, råd och stöd, även om del är utomordentligt viktigt Möjligheterna lill rält till ledighet från förvärvsarbete eller lill förkortad arbetstid måste snarast utredas.

Önskemålet alt träffa samma läkare vid återbesök och all kunna ha fast kontakt med en läkare - inte bara en institution - mäste bällre tillgodoses. Här riicker del inle enbart all avvakta en ökad lillgång pä läkare. En proposilion om riktlinjer för etl husläkarsy.slem har aviserats.

Det är också synneriigen vikligl all del byggs upp en lättillgänglig läkar-och sjuksköterskevård nära människorna med små vårdcentraler ule i bostadsområdena. Men lika vikligl är all husläkarsysiemet ges en flexibel utformning, så att det kan anpassas till de slarki varierande förhållandena i olika delar av vårt land och, inte minsl, lill patienter med olika behov. En försöksverksamhet med olika modeller är därför ytterst önskvärd. Ocksä kvalitetsaspekterna mäste tillgodoses. En husläkarorganisalion får inle utformas så atl den bryier ned den mödra- och barnhälsovårdsorganisation med specialutbildad personal som byggts upp till skydd för mor och barn. Det stora behovet av fler distriktssköterskor måsle tillgodoses genom ökad utbildning, inte genom all man lar de specialutbildade distriklsbarnmor-skorna eller sjuksköterskorna vid barnavårdscentralerna.

En förtroendefull konlakl patient-läkare bygger på - och måsle också framgent bygga på - del fria läkarvalet som en grundläggande princip. Även de privatpraktiserande läkarna måsle här in i bilden. I dag-handen pä hjärtat

- är det nämligen ofta privatpraktikern, där han finns, som är den verklige huvudläkaren. Anlalel praktiker minskar dock myckel snabbi, och över hälften är mer än 56 år. Skall vi kunna bryla den nedåtgående trenden, som statsrådet Lindahl i en färsk intervju påstår sig vilja göra, skall vi kunna åstadkomma en jämnare fördelning av praktiker över hela landel, dä krävs all en för nyetablering erforderlig laxenivå införs också för enläkarmotlagningar

- della inle minsl för atl göra det möjligt för praktiker all slå sig ned också på sädana platser där det inte finns underiag för gruppmoltagningar. Jag är övertygad om atl en sådan politik, som mer än den nuvarande inriktas pä decenlralisering, även skulle stämma bällre överens med sjukvårdshuvudmännens önskemål. Del skulle också rensa luften om regeringen klart sade nej lill den propå som innebär att hela ersättningen från försäkringskassan, i slällel för all gä direkl lill privatläkarna, landläkarna eller sjukgymnasterna, skulle gå lill landstingen, som sedan skulle kunna använda dessa medel efter egel gollfinnande.

Elt sådanl syslem skulle, om del infördes, möjliggöra en effektiv sirypning

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

av den enskilt bedrivna värden i de landsting där en majoriiei så önskar. Denna propå har redan lell lill slor osäkerhet och djup oro.

Monopol, herr lalman, är aldrig eftersträvansvärt. Tvärtom iir mångfald och valfrihet ägnade all snabbare föra utvecklingen framåt och kan även den vägen bidra till mänskligare och effektivare värdformer.

Under den allmänpolitiska deballen i höstas uttryckte jag en varm förhoppning att del skulle bli möjligl alt tillgodose vårdbehoven för de missbrukare som annars löper risk alt gå under, ulan alt samtidigt psykiatrisera också sädana värdbehov som inle i försia hand är psykiatriska.

Dessa förhoppningar har inte infriats. Tvärtom föreslås i en lagrådsremiss all all tvångsvård av vuxna missbrukare skall ske inom den psykiatriska sjukvårdens ram, således också av de missbrukare som inle kan sägas vara psykiskt sjuka. Delta strider mol de iniernalionelli vedertagna etiska principerna för psykiatrisk värd, vilket också har framhållits från psykiaterhåll.

Samtidigt föreslås all vårdtiden begränsas lill högsl fyra veckor, hell oberoende av vårdbehovet Det finns all anledning, herr talman, all motsätta sig ell sådanl förslag, om del läggs fram - av hänsyn lill missbrukarna själva.

Del lalas med rätla om atl minimera tvånget Skall della ske, förefaller del inte särskilt välbetänkt all la bort de mellanformer som i dag finns i nyklerhelsvårdslagen i form av kontraklsvård, där alkoholmissbrukaren förbinder sig atl kvarslanna viss tid för vård, av övervakning och av vilande resolution, innan friheisberövande verkligen kan eller får tillgripas.

Det lalas med rätta om tillämpning av en helhetssyn. Helhetssynen förutsätter all samlliga de omsländigheler som föranlett missbruket beaklas. Den prövning som i dag sker vid länsrälterna ger möjlighet till en sådan vidare bedömning av vårdbehovet. Men enligt förslagel i lagrådsremissen kan vårdbehovet endasi prövas på renl medicinska grunder.

Del lalas med rälla om all alla skall ha lillgång lill adekvat värd. Men vad händer med den gravt hemfallne, vårdobenägne missbrukare som är i trängande behov av vård och rehabilitering-däremoi inle av jusl "avgifining och psykiatrisk värd i samband med denna", vilket skulle krävas enligl lagrådsremissen? Antingen får vederbörande ingen vård alls eller också tvingas man av humanitära skäl alt tänja på lagen för atl någon vård över huvud laget skall komma lill slånd.

Del talas med rälla om behovei av rättssäkerhet Varför då kasta ul den rättssäkerhet som den dubbla prövningen i socialnämnd och länsrätt innebär för alkoholmissbrukare och ersätta den med endasi läkarprövning?

Porlen till tvångsvård skulle genom förslagel i lagrädsremissen bli alldeles för vid - för hur många kan inte vid något tillfälle av sitt liv falla in under indikationen "den som missbrukaralkohol eller narkotika"? Varken psykisk sjukdom eller hemfallenhel skulle längre behöva styrkas. Samtidigt sker en radikal försämring för de mest behövande av möjligheterna lill vård och rehabilitering av erforderlig längd och erforderligt slag.

Vi menar atl det - vid sidan av psyklagen - krävs en särskild lag för vuxna

missbrukare, där hänsyn las lill både medicinska och sociala vårdbehov, och alt länsrätten är den naturliga beslutsinstansen. Om uiredningsarbelel på en sådan vårdlag sätts i gång genast, skulle förslag kunna föreligga innan den nya socialljänsllagen träder i kraft Jag hoppas, herr talman, all regeringen allvarligl överväger denna lanke.

I och med treparliregeringens lillkomst päböriades en markant kursomläggning i familjepoliliken, med den bestämda inriktningen atl öka valfriheten för föräldrarna och irygghelen för barnen. Del Iredje steget skulle bli införande av en vårdnadsersättning för småbarnsföräldrar.

I den nu framlagda socialbudgeten nämns inle elt ord om angelägenheten av all införa någol sådanl. Däremoi lillkännages all man avser alt la upp överläggningar med Kommunförbundet om ell nyll ulbyggnadsprogram för barnomsorgen för perioden efter 1981 års utgång, då etappen 100 000 nya daghemsplalser skall vara klar.

Detla är i och för sig riktigt och naturligt. Men hur skall man för nästa ulbyggnadsperiod, då del kvarstående behovei av kommunal barntillsyn skall tillgodoses, kunna vela någontingom det verkliga behovei,om man inte dessförinnan gett småbarnsföräldrar bällre möjlighel atl välja?

Varie daghemsplats subventioneras av staten med ungefär 16 000 kr. per är, dvs. med etl belopp per barn som är slörre än sex barnbidrag. Till del kommer ylleriigare lillskolt av kommunala medel. Men den som avstår frän sin lön för atl själv ta hand om barnen blir hell lolllös. Väljer - eller tvingas -föräldrarna all själva bekosta en ersättare, får de inle ens dra av dessa "för utgifternas förvärvande" nödvändiga kostnader. Del är uppenbart alt en sådan, djupt orättfärdig familjepolilik inte kan ge någol rättvisande besked om hur stor den verkliga efterfrågan är på daghem och andra värdformer. Della gör del utomordentligt angelägel all successivt införa en värdnadser-sätlning som en kompensation, om än ringa, till den som själv vårdar sill barn eller som en hjälp atl beiala en ersättare eller en rimligare avgift för daghemmet.

Vi föreslår alt beslut nu las om en allmän värdnadsersällning som en fortsättning på föräldraförsäkringen. Den skulle införas den 1 januari 1980 och successivt utökas frän 18 månader lill all gälla barnels tre första är. Vi föreslår all vårdnadsersältningen ulgår med 32 kr, per dag - det blir nära 12 000 kr. per år-och beskattas. Riitl all räkna ATP-år för vård av egna små barn bör samtidigt införas liksom avdragsräll för styrkta och nödvändiga barntillsynskostnader.

Vi är, herr lalman. medvelna om all den föreslagna vårdnadsersältningen inle läcker det verkliga värdet av det barnavårdande arbetet och att den inte heller ensam garanterar alla småbarnsföräldrar en rimlig valfrihet Därför menar vi alt vårdnadsersältningen och föräldraförsäkringen mäste kompletteras med en minimislandardgaranii. Syftei med en sådan måsle vara all garaniera ocksä barnfamiljer i små ekonomiska omsländigheler - inle minsl många ensamföräldrar-den irygghel som ligger i all vela atl de kan avslå från förvärvsarbete helt eller delvis för alt i stället vårda sina barn.

En sådan minimistandardgaranti skulle vara basbeloppsanknulen och

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänjmlilisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

adminislreras av försäkringskassan. Garantin borde lill en börian omfatta familjer med minsl elt barn under fyra är eller två barn under skolåldern. Underhållsbidrag, bidragsförskott barnpension och andra inkomsler skulle naturligtvis avräknas. En minimisiandardgaranti av det här slaget skulle innebära utomordentligt små kosinader,eftersom allernativkoslnaden ju ofta är den i dessa fall myckel höga daghemssubvenlionen som annars skulle ha utgått I äter andra fall skulle i stället socialbidrag utgå.

I en motion har vi slutligen gjorl en omfallande genomgäng av bostadsbidragen från social- och fördelningspolilisk synpunkt. Den genomgången visar på utomordentligt allvarliga brisler i bostadsbidragens utformning och effekler, brister som får alll svårare följder, ju mer pengar som lillförs syslemel i dess nuvarande ulformning. Inkomstprövningen är l.ex. så bristfällig atl bostadsbidragen i de slörre tvåföräldrafamiljerna är hell avtrappade innan ens existensminimum uppnåtts.

1 avvaktan på en allsidig ulvärdering av del sammaniagna ekonomiska stödet lill barnfamiljerna - vi menar alltså atl en ny familjepolitisk kommitté bör tillsättas - yrkar vi på elt nytt och överarbetat förslag lill regler om bostadsbidrag för år 1980.

GÖRAN KARLSSON (s):

Herr talman! Regeringsskiftet i höstas innebar inget regimskifte. Regeringen Ullsten fortsätter, faslän i något modifierad form, den politik som trepartiregeringen med så dåligt resultat förde.

I ell avseende äremellerlid läget annorlunda: del finns inga moderater med i dagens regering. Del är en klar förbättring, inle minsl för de grupper i samhällel som är i behov av etl starkt samhällsstöd för sin existens.

Moderaternas uttåg ur kanslihuset är del bäsla som skelt sedan valet 1976 och i avvaklan på folkparliels utläg hösien 1979.

På de områden somjag närmasl har all laansvarel för-socialpolitiken och sjukvårdspolitiken - innebär moderaternas försvinnande ur regeringen all möjlighel nu skapas all sälla stopp för den privatisering av sjukvården och förhindra de försämringar pä läkemedelsområdet som moderaternas företrädare förebådat genom olika utredningar. Del är ell hälsotecken atl folkpartiregeringen tänker kasta en del av de utredningarna i papperskorgen.

För socialpolitiken i slort är del också lillfredsslällande att notera atl moderalernas möjlighel atl påverka regeringspolitiken nu upphört.

Vi socialdemokrater har upplevt den stora besvikelsen all se hur moderaterna fått breda ut sig på det viktiga sociala fältet. Därför noterar vi som en framgång all de hålls ulanför regeringskretsen. Sedan är del väljarnas sak all ge besked i hösl, etl besked som vi hoppas skall ge lill resullal alt högerpolitiken definitivt är borta ur regeringssammanhang.

När jag i går hörde moderatledaren lala om rundgången i svensk ekonomi, om bidrag och skatter, var del som alt höra Jarl Hjalmarson på nyll. Det var samma argument om de höga skallerna och alt man egentligen bara växlade pengar med varandra. Ingen Ijänade på bidragen, som bara gjorde atl statsutgifterna ökade lill ingen nytta. Del var samma Jari Hjalmarson som

talade om all statsskulden pä hans tid växte med lusenlals kronor medan man åt lunch. Och dä rörde sig hela upplåningen på sin höjd om någon miljard om året. Nu, när det rör sig om en upplåning på bortåt 50 miljarder, slår dagens högeriedare och säger alt hans ekonomiska polilik under de tvä år han salt i regeringen var lyckad.

I det ena avseendei - när del gäller bidragen - har moderaterna ingenling lärt av utvecklingen.

I det andra avseendei - när del gäller statslånen och underskotlen i budgeten - är del andra tongångar nu än på Hjalmarsons lid. Skillnaden är bara all dagens moderatledare fått pröva på alt sköta landels finanser och grundligt misslyckats.

Men vad ärdet moderaterna vill ha bort av bidragen? Ärdet pensionärernas bostadstillägg? Är del barnfamiljernas barnbidrag? Eller bostadsbidrag? Är del bidraget lill kommunerna i skalteuijämnande syfte? Är det stödet lill hemsamariier och färdtjänst för handikappade? Är det bidragen till landstingen, som fru Troedsson nyss antydde våren av de viktigaste uppgifter som hon genomförde under sin regeringstid?

Det gär inle alt svara med allmänt tal om bidragen som mottagarna får beiala genom skattsedeln. Ge besked om vilka bidrag del är som ni frän moderat håll vill ha bort! Annars får ni stå där med skammen all bara prata utan något konkret innehåll.

Kom ihåg all de bidrag som svenska slaten betalar ul är lill för all utjämna klassklyftorna i samhällel och ge dem som har låga inkomsler ell stöd! Del gäller inte minsl pensionärerna och barnfamiljerna, två kategorier som Samhällel måsle skydda och stödja.

Moderaterna harju visal etl visst intresse för befolkningsfrågan. Tror man atl man gör den frågan en tjänst genom atl tala om alt bidragen skall bort? Tvä års moderat dominans i regeringspolitiken är två är för mycket.

Fru Skantz tog tidigare i debatten upp frågan om de äldres situation. Jag vill gärna understryka de synpunkler som hon presenterade.

Förde gamla är det vikligl all de kan della i föreningsverksamhet och andra aktiviteter. Pensionärsorganisationerna måste fä ökal stöd av samhällel. Vi -socialdemokraler slöder dem i deras krav härpå.

I del sammanhängd vill jag ocksä säga ell par ord om slödel lill pensionärslidskriflen. Folkpensionärernas Riksorganisation får lyvärr bara stöd för den del av tidskriften Folkpensionären som är poslbefordrad.

Nu hör det till saken att den alldeles övervägande delen av upplagan sprids genom ombud. För den delen får de ingen betalning av staten. Jusl della all man genom ombud sprider tidningen är elt sätt all hålla konlakl med de gamla. För mänga gamla människor är kanske besöket av Folkpensionärens ombud del enda besök som de fär någon gäng i månaden.

Jag har velal fästa uppmärksamheten pä detla. Frågan om postbefordran eller inte borde fören tidning som Folkpensionären inte fä vara avgörande för samhällsstödets sioriek. Konslilulionsulskoltel kanske kan se pä den saken.

I valrörelsen 1976 gjorde centerpartiet och moderaterna ell slort nummer

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

av alt de ville ge vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Var inle det ocksä etl bidrag förreslen? Nu har de partierna sullil vid maklen i ivä år ulan alt ha gjort del minsta för all realisera sina vallöften. Varför?

Vi minns hur Karin Söder satt med sina skyltar i TV och lalade om hur bra del skulle bli bara vibylle regering. Nu harcenlern haflsocialminisierposlen i två år utan atl något skelt med värdnadsbidragen. Moderaterna och centern hade ju en förkrossande majoriiei i regeringen, men ingenling skedde. Nu kommer man igen med de kraven. Fru Troedsson hade djärvheten att säga att det skelt en kursändring i familjepoliliken. Vari bestården kursändringen, fru Troedsson? Såvitt jag förslår bara i att ni svikit vallöftet all ge värdnadsbidrag lill småbarnsföräldrarna. Del kanjag inle kalla en genomförd kursändring. Man har visseriigen byll namn på del förslag som nu föreligger och kallar del vårdnadsersältning, men del ändrar ju ingenling i sak. Skall ni på nyll vilseleda väljarna? Skall ni på nyll dra röster men mena precis lika litet som lidigare? Det är en falsk varubeleckning som både moderater och centerpar-lister torgför. Vore det en daglig vara ni på det sältel sökle marknadsföra så hamnade ni inför marknadsdomstolen. Nu är del bara allmänheten -väljarna - som kan döma er. Och ni litar kanske på alt deras minne är kort

Folkpartiet har redovisat en annan syn i barnomsorgsfrågan, en syn som i slort setl sammanfaller med socialdemokratins. Gabriel Romanus har varit folkpartiets främste talesman i vårdnadsfrågor och barnomsorgsfrågor. Han har nu chansen all förverkliga del som han lidigare så vällaligl ordat om.

Han haransvaret föratl kommunerna byggerul barnomsorgen,så långl del ansvarel kan läggas på ell statsråd eftersom del naturligtvis är kommunerna som fattar besluten. Det finns lyvärr tendenser som lyder på all en del kommuner lycks hesilera inför kosinaderna och bygger ul barnomsorgen långsammare än man planerat Här väntar jag all Gabriel Romanus lar de kraftlag som han kunde uppvisa i socialutskottet och som verkligen behövs när det gäller den här frågan.

Jag läste i Ösira Småland häromdagen all folkpartiet i Hullsfreds kommun gäll in för all kraftigt reducera ambitionerna inom barnomsorgen. Man hade byggl de lägre ambitionerna pä del faktum atl befolkningssiffran i kommunen ansågs för högt beräknad. I själva verkei rörde det sig om en uppskattad skillnad på 240 barn i prognoserna för 1983. Detta föranledde folkparliel i den kommunen all föreslå all man inte skulle bygga ul barnomsorgen och all man skulle slopa barntillsynen hell för åldersgruppen upp lill ell år. Man skulle slopa hela gruppen 10-12 år i fritidshem och i övrigt inle bygga ut för övriga grupper. Iden kommunen barman idag 175 föräldrar som köar för atl få en plals inom barnomsorgen. Folkparliel är tydligen ingenling all lita på i kommunerna när del gäller barnomsorgen. Jag har nämnt detta för all socialministern skall ha en möjlighet atl ta etl samtal med sina partivänner i Hullsfred.

Där har för övrigl tidigare förekommit en del underligheier när del gäller familjepoliliken. För någol år sedan införde man den ena veckan, pä cenlerns förslag, ell värdnadsbidrag lill småbarnsföräldrar. Veckan därpå upphävde samma borgerliga majoritel sitt beslut Del förekommer uppenbart underlig-

heier i del borgeriigl slyrda Sverige. Men del är en ytterst angelägen sak all barnomsorgen byggs ul och all ingei försummas i del avseendet. Därom borde socialministern och jag kunna vara överens.

En konsekvens av regeringsskiftet i hösias är alt sjukvårds- och läkemedelsfrågorna, förhoppningsvis, handläggs pä ell annal säll än vad som var länkt av trepartiregeringen. Om man skall följa proposilionsförieckningen så tycks en del av de värsta planerna på nyordning inom denna sektor ha hamnat där de hör hemma - i någon skrivbordslåda på departementen, eller ännu hellre i papperskorgen.

Del moderaia styrel i den delen av departemenlels verksamhel avsatte spår i en mängd utredningar.

Hot framkom mol Apoteksbolaget, ökad privatisering av läkarsidan kunde anas, ett läkemedelsverk skulle tillskapas för atl nu nämna några exempel. Jag är glad om de hoten stannar vid hot och inle verkställs. Då har Hedda Lindahls inträde på sjukvårdsminisierposlen inneburit en klar förbällring.

När del gäller vården av gamla och långtidssjuka vill jag understryka atl den frågan är så viklig atl den måste ägnas all möjlig omsorg, både i riksdagen och i landslingen. Den sidan kommer atl vara dominerande för sjukvårds-besluten inför 1980-talet. Jag iror pä en ökad integration av kommunernas åldringsvärd och landstingens sjukvård i framliden. Del finns bra exempel på della, bl. a. i Ronneby.

Fru Troedsson, som upplrädde före mig i lalarslolen, lovsjöng sina egna insalser för åldringsvården och sade au det inte var några förspillda år i det avseendei, dä hon saii i regeringen. Säg, fru Troedsson, vad som skedde pä åldringsvårdens område! Vad gjorde ni för någonting? Ja, ni förhandlade med Landstingsförbundet Del tillkommer ju varie regering all sälta sig ned och förhandla med Landsiingsförbundel, men anlalel långvårdsplalser ökade ju inte. Vi socialdemokrater lade fram förslag efter förslag och fick dem nedröstade här i kammaren. Fru Troedsson vill ändå inbilla kammaren all trepartiregeringen gjorde stora insatser pä det området. Nej, det var ett verkligt brislomräde som fru Troedsson lämnade. De ulredningar som tillsalles kommer i en del fall säkerligen inte atl resultera i någonting. I fräga om åtgärder pä långtidsvårdens område kan fm Troedsson icke slå sig för sill bröst Hon kan icke säga all hon har gjorl några märkbara insalser i den regering som hon placerades i 1976.

Jag skall inle la upp silualionen vid Malmösjukhusel lill debali i dag. Del blir ju en interpellaiionsdebail den 12 februari i den frågan. Men jag vill bara understryka att hela denna sorgliga historia inte får leda lill att de gamlas förtroende för långvården försämras. Då är del fara å färde.

En sak vill jag dock beröra. Del gäller den läkare som både haft privatpraktik och skött långvården så atl säga vid sidan om. Det är högst otillfredsställande med en sådan ordning. Här gäller del för både huvudmännen och socialstyrelsen att se lill att någol sädani inte får förekomma. Det är också anmärkningsvärt atl läkare i Stockholm och andra orter kan sjukskriva massor av människor utan all ha sett dem - med enorma kosinader som följd för del allmänna. Del är mångmiljonbelopp som

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AllmänpoUtisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

riksförsäkringsverket åsamkats i kostnader.

Del är inle bra när sådana händelser inträffar. Och det har lyvärr inträffat lilel för mycket av skandaler bland läkarna med skaiieflykl, sjukskrivningar ulan undersökning och privaia jobb vid sidan om tjänsten för att det hell skall kunna förbigås med tystnad.

Allmänhetens förtroende för läkarna är ston i vårt land - med all räll. Del vore beklagligt om inlräffade händelser skulle rubba del förtroendet Del har svensk sjukvård inte råd med.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Göran Karisson har uppenbarligen ingenling lärt och ingenting glömt Jag tror alt Göran Karlsson bör vara den förste all tala tyst om marknadsdomstolen.

Talet om försämring och förspillda år under den borgeriiga trepartiregeringens tid stämmer definitivt inte med verkligheten. De överläggningar som vi hade med Landsiingsförbundel gick ut på alt landslingen förband sig att följa längtidsplanerna för utbyggnad av långtidssjukvården. Långlidspla-nerna omfattar nu frän december 1978 till december 1983 inte mindre än 11 900 platser för all vara exakt. Del är mer än Göran Karlssons 10 000 platser.

Låt mig än en gäng erinra om alt vi efter en botlennivå pä 900 platser, som hade beslutals under del sista året med socialdemokratisk majoritel, redan förra årel kom upp lill en uibyggnad av 2 300 nya vårdplatser.

Sedan, herr lalman, tycker jag att del är utomordentligt beklagligl om Göran Karlsson anser det viktigare att stollsera med au han säger nej lill vad en moderat sjukvårdsminisier eventuellt har initierat än all verkligen tillgodose de vårdbehövandes bäsla. Det är väl alldeles uppenbart all del finns ell myckel stort behov av förbättrad och fördjupad läkemedelsinformation, inte minsl lill vårdpersonalen och den sociala hemvärden. Del finns ett starkt behov av ökad information inte minst till de äldre. Det finns ocksä mycket all göra för all effektivisera läkemedelskonirollen. Jag hoppas inneriigl, för de vårdbehövandes bäsla, alt det kommer en proposilion i del avseendet.

Sedan, Göran Karlsson, tyckerjag inte del är särskilt socialt all motsätta sig att människor runt om i landel får en rimlig valfrihet Naturligtvis skall prival bedriven prakiik stå under samhällskoniroll. Och all man skall kunna sjukskriva personer som man aldrig har sett stämmer definitivt inte överens med del medicinska ansvarel i sådana situationer.

Låt mig så gå över till del familjepolitiska området. Jag tror alt Rune Gustavsson kommer att noga tala om vad som gjordes där. Lål mig bara erinra om rätlen för småbarnsföräldrar all gå ned lill sex timmars arbetsdag, någonting som socialdemokraterna direkl motsatte sig. Del iredje steget skulle bli en vårdnadsersältning.

Vi framlägger nu elt förslag om vårdnadsersältning som skulle träda i kraft den I januari 1980. I första omgången skulle den omfalla föräldrar till barn under 18 månader. I deballen i december var vi överens om att del behövdes stora insalser, inle minst för flerbarnsfamiljerna, som i dag sitter utomor-

denlligl illa lill. Göran Karlsson frågade dä ocksä om vi inle brydde oss om ensamföräldrarna. Del gör vi verkligen. Vi har framlagt elt förslag som gär ul på en minimislandardgaranii för att tillförsäkra också ensamföräldrar och andra i små ekonomiska omständigheter en rimlig möjlighet att välja.

GÖRAN KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Först till frågan om värdnadsbidrag.

Jag skulle bara vilja fräga fru Troedsson: Varför gjorde ni ingenling under de två år ni satt i regeringen? Ni avgav ju ett löfte och förklarade högtidligen att en vårdnadsersältning skulle komma. Men ingenling skedde under den period ni satt i regeringen. I del fallet fanns inga spär av er regeringsmedverkan. Skulle det ha skett under valåret 1979, så all ni sedan kunde bli akterseglade genom det regeringsskifte som skulle komma?

Reformen sex limmars arbetsdag för småbarnsföräldrar är det bara de bättre situerade som har möjlighet all tillgodogöra sig. Den är ingen vinst för de vanliga människorna i landet.

Del är dess bätire sä atl folkpartiregeringen tydligen inte ämnar lägga fram förslag grundade på alla de ulredningar som fru Troedsson tillsatt. Det hälsar jag med myckel slor tillfredsställelse. I alla de utredningarna fanns en klar tendens: Det är ingen tvekan om atl fru Troedsson avsåg att försämra sjukvården i vissa delar och privatisera den i andra. Det irorjag inte någon skulle ha varit glad ål.

Socialutskottet har gång pä gäng skrivit till regeringen och sagt att man måste försöka få till stånd läkemedelsinformation, så det är ingen nyhet. Om fm Troedsson med sin utredning skulle ha givit den saken en puff framål kan jag ge henne ett erkännande för del. Men del är inle så mycket fru Troedsson åstadkommit, om man ser det i slorl.

Jag kan hålla med om att del skelt en liten återhämtning när det gäller långvården, men fortfarande är långvården del stora bristomrädet i vårt land. När vi har föreslagit utbyggnad och pengar till nya tjänsier har de borgeriiga partierna med moderaterna i spetsen talat emot det - del har fru Troedsson gjorl gäng på gång i riksdagen. Det är beviset för alt hon under sin regeringstid inle gjort sä förfäriigi myckel på del här området som hon vill göra gällande.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Göran Karissons logik är sig lik. Uppenbariigen är det enligt Göran Karlsson bätire med 10 000 nya långvårdsplatser, om de kommer fram i enlighet med socialdemokraternas förslag, än med de 12 000 -eller, för atl vara exakt, 11 900 platser - som nu föreligger i L-KELP. Landstingen har förbundit sig att under åren 1979 och 1980 leva upp lill vad som står i L-KELP på äldresjukvärdens område.

Regeringsdeklarationen 1976 innebar elt löfte om vad vi skulle försöka åstadkomma under perioden fram lill valet i hösl. Det var avsikten att del tredje stegel skulle bli en vårdnadsersältning. Nu har trepartiregeringen avgäll. Men vi fortsätter att arbeta för ett sådanl förslag, och jag hoppas att det

7 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

skall bli möjligl atl få socialdemokraterna med pä det.

Sextimmarsarbelsdagen har inle alla råd att utnyttja,sägerGöran Karlsson. Men om Göran Karlsson gär med på vårt förslagom en ministandardgaranli, skulle de föräldrar som har det allra mest bekymmersamt ekonomiskl kunna unna sig alt arbeta sex limmar eller fyra timmar eller atl vara hemma helt om de anser att barnens bästa kräver detta. Det är ytterligare en anledning, Göran Karlsson, alt se närmare på vårt förslag, som faktiskt inte är så dumt.

Vi har också efterlyst en ny familjepolitisk kommitté. Det är nämligen alldeles uppenbart -det framgår inle minsl av den ulföriiga redogörelse som vi lämnar i vår motion om bostadsbidragen - att del ekonomiska stödet till barnfamiljerna i dag många gånger kommer snett och inte i första hand underlättar för dem som har del slörsia behovei av etl ekonomiskl stöd. Jusl för alt effektivisera och förbättra det slödel anser vi att tiden är mogen för en ny familjepolitisk ulredning.

GÖRAN KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Fru Troedsson får kalla min logik för vad som helsl. Men hade riksdagen bifallit den molion som vi väckte 1977, hade den fått genomslag omedelbart Nu har vi väntal lång lid på alt någonting skall ske pä området Försl efter förhandlingar med Landstingsförbundet har man lyckats få förbundet atl gä med på en uibyggnad. Hade man följt vårt förslag, hade man redan hafl en slor del av platserna färdiga - de platser som nu saknas, fru Troedsson.

Frågan om familjepoliliken och ministandarden skall vi behandla i utskollet, innan jag vill ta ställning till den här. Jag säger gärna all det kan ligga någonting i det förslagel, men del vill jag vid denna tidpunkt inte göra nägra ulfåstelser om.

Sextimmarsarbelsdagen gjorde fm Troedsson lill ett av sina stora nummer. Vad sker om en person, som jobbar åtta timmar, går ned lill sex timmar? Skall han ha sämre betalt? Ja, det är väl meningen enligt moderaternas förslag. Skall han välja ett sämre betalt jobb? Eller skall arbetsledaren plocka in en ersättare under de två limmar som ledigheten varar?

Del fanns en sådan mängd oklarheter beiräffande sextimmarsarbelsdagen atl del inle fanns anledning för vår del alt gå med på förslaget. Vi betraktar möjligheten till sex limmars arbetsdag såsom ett stöd åt de föräldrar som minsl behöver det. Det visar erfarenhelen från dem som har begagnat sig av denna möjlighet. De mindre bemedlade, som skulle ha behov av ledighet av andra orsaker, har inte möjlighel all utnyttja den s. k. reform som fru Troedsson söker göra så slort nummer av. Sanningen är den all denna reform liksom en del av vad fru Troedsson har berömt sig av inte har blivit någonting, inte för de vanliga människorna, inte för de gamla och de sjuka.

RUNE GUSTAVSSON (c):

Herr lalman! Innan jag gär in på del anförande som jag har för avsiki alt hålla, vill jag säga etl par ord till Anna-Greta Skantz och Göran Karisson med anledning av deras diskussion om pensionärsorganisationerna. Jag delar hell

den uppfattning som framfördes om värdet av organisationernas insatser. Vi bör ge dem stöd.

Jag utgår från all både Anna-Greta Skantz och Göran Karisson har läst PRO, nr 5 1978. Jag skall citera ur en artikel i den:

"Överiäggningsrält för pensionärsorganisationer i frågor, som gäller pensionärernas egna villkor, aviserades av socialminister Rune Gusiavsson, när han tidigare i höst träffade ledande representanter för PRO med

ordförande Arne Geijer i spetsen. Jag avser att ta upp detta i samband

med att förslaget lill ny socialtjänstlag läggs fram, säger socialminister Rune Gustavsson."

Under rubriken "Ny regering" sägs följande:

"Det är emellertid PRO:s förhoppning, all de utfästelser om överläggningar, som gjordes av Gusiavsson, ocksä skall anammas av den nya regeringen."

Bidragen till pensionärsorganisationerna fördubblades underde två år som jag var socialminister. Men Arne Geijer sade till mig sisla gången vi träffades: Du ärju ändå lika snål som din företrädare.

Jag delar uppfattningen att det behövs höjningar här, och del är också aviserat i den proposition som är framlagd. I övrigl skall jag återkomma i en replik lill Göran Karlsson sedan. Del finns en hel del frågor som jag gärna vill diskuiera.

Vad är del vi vill med vårt samhälle och vår socialpolitik? Det är en grundläggande och mycket väsentlig fräga som många människor ställer sig. De gör del inte minst därföratt det alltför länge har funnits en benägenhet all betona det kvantitativa på bekostnad av det kvalitativa, det tekniska och ekonomiska på bekostnad av del mänskliga. Detla har lell lill all alll fler människor blivit klara över alt målen för samhällsarbetet ocksä mäste uttryckas i mänskliga termer, alltså inte bara termer av materiell standard utan även termer av livskvalitet. Nägra av grundstenarna i begreppet livskvalitet utgörs av den enskilda människans hälsa och personlighetsul-veckling. Atl åstadkomma della är del övergripande målet för vår social- och miljöpolitik.

En grundläggande förutsättning för all åstadkomma della är alt livsmiljön anpassas till människans förutsättningar och gmndläggande behov. Till medlen att åstadkomma detta hör ett decentraliserat samhälle, i vilket människorna har etl direkt inflylande över den egna livsmiljön. Till medlen hör vidare åtgärder som minskar avståndet mellan medborgare och beslutsfattare, liksom en utveckling hos alla människor av viljan och förmågan atl själva ta itu med egna och gemensamma angelägenheter och därigenom få naluriiga och meningsfulla kontakier med andra människor. Sådana kontakter främjas även av en geografisk och funktionell integration av boende och arbete med utbildning, barnomsorg, vård och annan service. Della leder även lill mer stimulerande och utvecklande uppväxtmiljöer. Små enheter, samlokalisering och integrering är grundläggande principer, som måste prägla samhällsplaneringen pä alla nivåer.

En gmndprincip är solidariteten med de hjälpbehövande. Solidaritet med

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

100

andra människor kan visas på flera säll. Solidaritet över skallsedeln äretl sätt. Men detta är inte tillräckligt. Vi behöver som en komplettering lill denna form av solidaritet ytterligare en form, nämligen den som människor kan visa varandra främst i närmiljön men även genom olika slags folkrörelser. Del kan vara fräga om alt ge av sin tid lill någon som behöver lala ul men ocksä all vi ger varandra hjälp och stöd i vardagslivets olika skiften. Denna benägenhet atl sträcka ut en hjälpande hand ulan atl vara tvungen därtill och utan atl del är ett yrke har avtagit pä ett oroväckande sätt.

Olika poliliska syslem har mycket olika tilltro till den enskilda människan, hennes omdömesförmåga och klokskap. Denna tilltro är stark i värt lands politiska syslem. Samtidigt står del klart att vårt samhälle blivit alltmer komplicerat. Specialister har utvecklats på snart sagl varie serviceområde, varje livsaspekl och varje kroppsfunktion. Många människor har kommil alt tro all de varken begriper tillräckligt eller i övrigt har förmåga alt söria för sig själva och varandra.

Vi tror på den enskilda människans vilja och förmåga all ta ansvar för och ta hand om sig själv och sina medmänniskor. Delta betyder självfallet på intet sätl all specialisterna blir överflödiga eller atl den representativa demokratin spelat ul sin roll. Men det beiyder att ansvarel för och del direkia inflytandet på en rad viktiga livsskeenden inte skall fråntas människorna. Medmänsklighet och beslutsfattande har i alllför slor omfattning institutionaliserats, centraliserats och försetts med yrkeseiikeiter. Vi anser alt en vital demokrati inte skall fungera på della sätt utan tvärtom förutsätter allas engagemang såväl i egna som i gemensamma angelägenheter. Au förebygga är bättre än all bota, och i sistnämnda fall är del lällare alt stämma i bäcken än i ån. Trots della är dagens människovård alldeles överväldigande inriktad pä att avhjälpa lidande och missförhållanden först när skadan är skedd. 1980-talets miljö- och människovård måste väsentligt starkare prioritera de förebyggande aspekterna.

Drygt 30 miljarder kronor ägnas ärligen samhällets värdapparat. En mycket slor andel av dessa medel går till sjukvård. När skadan väl är skedd satsar samhället sålunda mycket betydande resurser. Dessa stiger från år lill år. Sekretariatet för framlidsstudier har hell korrekt påpekat att dessa enorma satsningar ingalunda lett till att människornas fysiska och psykiska hälsa förbättrats de senasie decennierna.

Vi har tagit upp dessa frågor i en partimotion, och jag hoppas det skall bli en värdefull debatt kring delta som är grundläggande i den forlsälla samhällsuivecklingen.

Jag har vid lidigare tillfällen framhållit, och jag vill upprepa det i dag, alt socialpolitik är inget avgränsal område. Tvärtom -de socialpolitiska frågorna rör i själva verket människans hela livssituation. Därför är del viktigt att sätta in frågorna i deras sammanhang och beiona helheten.

Hem och familj är av central betydelse för individ och samhälle. Barnens uppväxlvillkor grundlägger deras möjligheler alt utvecklas lill harmoniska människor. Ansvaret för atl barnen skall kunna växa upp under trygga och harmoniska förhållanden vilar i första hand på föräldrarna. Genom samhällel

har vi alla etl gemensamt ansvar all se lill all barnfamiljerna ges ekonomisk trygghet och all föräldrarna får stöd i sin foslrargärning.

Familjepoliliken kan inle ses isolerad frän samhällets utformning i övrigl. Del krävs insatser på en mängd olika områden för alt avhjälpa brisler som inverkar negaiivi på barnens uppväxt.

Har exempelvis arbelslivei anpassats till barnfamiljernas situation? Är attityderna från arbetsgivare, fackförening och arbetskamrater alltid sådana atl småbarnsföräldrar får förståelse när de t. ex. vill förkorta arbetstiden för atl få lid för samvaro med sina barn? Långa restider till och från arbetet i kombination med långa arbetsdagar har lett till än längre vistelsetider inom barnomsorgen för barnen.

Familjepolitiken skall enligl centerpartiels uppfattning syfta lill att skapa trygghet och goda uppväxtförhållanden för barnen. Barnfamiljerna bör ges valfrihet all fördela sin lid mellan förvärvsarbete och värden av barn pä det salt som bäst passar den egna situationen. Eftersom barnens trygghet och välbefinnande i hög grad påverkas av hur föräldrarna trivs med sin tillvaro, är det angelägel alt samhällel inte fattar några beslut som begränsar barnfamiljernas valfrihet.

För atl det ska bli bättre valmöjligheter för föräldrar mellan all arbeta i hemmet på heltid eller att förvärvsarbeta på hel- eller deltid fordras insatser för att alla som efterfrågar arbete och behöver samhällets barntillsyn skall kunna få bådadera. I valfriheten ligger ocksä atl de som av olika skäl väljer atl själva vårda sina barn och därmed gör en för samhället nyttig arbetsinsats bör få ersättning för sitt arbete.

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna bör vara bättre avvägt mellan olika former för värd av barn. Stödet skall byggas ut så all del skapar ökad utjämning mellan barnfamiljer.

En utbyggd föräldrautbildning blir en värdefull hjälp för mänga föräldrar genom all öka deras kunskaper om barns behov och utveckling samt genom att ge dem en slörre trygghet och säkerhet i relationen till barnet.

En tidigt grundlagd gemenskap mellan barn och föräldrar är viktig om man skall kunna överbrygga de konflikter som ofta uppstår när barnen kommer upp i tonåren. Mänga sociala problem skulle kunna undvikas om man i föräldrautbildningen poängterade delta och gav föräldrarna hjälp all lära sig hur man genom samvaro och stöd i olika former kan stimulera barnens utveckling.

Under regeringen Fälldins tid fortsatte, Göran Karisson, del familjepolitiska reformarbetet stegvis. Del första steget trädde i kraft -jag vill upprepa det för Göran Karisson om det inte är känt - den 1 januari 1978 och innebar en utökning av föräldraförsäkringen från sju till nio månader. Underden nionde månaden utgår ersättning med föräldraförsäkringens grundbelopp lika för alla enligt vårdnadsersätlningens princip,som vi länge förespråkat. I etl andra steg, som trädde i kraft den 1 januari 1979, infördes en från föräldraförsäkringen frislående rätt lill ledighet

Vi ser - i motsats till Göran Karlsson - en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar som en angelägen åtgärd för att göra samhället barnvän-

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

101

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpoUtisk debatt

ligtoch det var därför vi i regeringsställning valde all genomföra den ulan all avvakta en allmän arbetstidsförkortning, som sannolikt ligger i en avlägsen framtid.

Trols betydande satsningar under senare år finns det allvariiga brisler som mäsleavhjälpasmeden fortsatt aktiv familjepolilik. I familjer där föräldrarna förvärvsarbetar leder de långa arbets- och restiderna till ännu längre visielselider i daghem och familjedaghem för barnen. Familjestödsutred-ningen, som kartlagt visielsetiderna, fann all drygl hälften av barnen i daghem och familjedaghem har vistelselider pä minst nio timmar per dag. Man fann också atl de allra yngsta barnen hade de längsta visielsetiderna. Därför bör ell första krav på ett utbyggt ekonomiskl stöd lill barnfamiljerna vara alt det skall leda lill ökad konlakl mellan föräldrar och barn.

De försia åren i etl barns liv är grundläggande för personlighelsulvecklingen. Det är därför särskilt angelägel atl alla barn ges den stimulans och trygghet som är nödvändig för en harmonisk utveckling.

I ell slort anlal småbarnsfamiljer är någon av föräldrarna hemarbetande under barnens uppväxt En del väljer atl vara hemarbetande för all de själva vill, medan andra är det lill följd av atl brist på arbele eller daghem inte ger dem något annat val. Dessa familjer får i dag inte dei av de subventioner som utgår till de familjer som lyckats få en plals inom den kommunala barnomsorgen. De föräldrar som värdar sina barn i hemmei utför ett oavlönat arbele, där samhället inte kompenserar dem för deras värdinsats. Ell andra krav på ett utbyggt ekonomiskt stöd lill barnfamiljerna bör därför vara alt det skall ge en viss ersättning för den arbetsinsats som de hemarbetande småbarnsföräldrarna utför.

För atl föräldrarna själva skall kunna avgöra hur de vill fördela sin tid mellan förvärvsarbete och arbete i hemmei med barnens omvårdnad är det nödvändigt atl införa en vårdnadsersältning.

Vi föreslär all en vårdnadsersätlning under nio månader införs, som skall utgå till alla familjer utöver den nuvarande ersättningen från föräldraförsäkringen och kunna tas ul fram lill dess att ett barn uppnår 18 månaders ålder. Ersättningsiiden sammanfaller därigenom också med den rätt lill heltidsledighet från arbeiet som gäller enligt föräldraledighetslagen. Vårdnadsersältning skall utgå med elt belopp som fören normalinkomsltagare motsvarar det inkomstbortfall som uppstår när någon av föräldrarna förkortar sin arbetstid lill sex limmar. Del innebär att del blir en kompensation för inkomstbortfall upp lill en inkomst motsvarande 54 000 kr. per år.

Herr talman! Jag ser att min tid är slut. Jag ber aU få återkomma i en replik och dä fortsätta milt anförande.

102

ANNA-GRETA SKANTZ (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det är alltid intressant med högläsning. Här är vi vana vid att lyssna till högläsning ur manuskript till anföranden. Men nu har vi fäll lyssna lill Rune Gustavsson som läst ur PRO:s tidning om vad han sagl i överläggningar med den organisationen. Det skall bli intressant att se, när det blir Gabriel Romanus tur, om han dä kommer att läsa någonting om vad han

sagl vid den överläggning som han haft med PRO.

Del är klart att det är bra alt Rune Gusiavsson sade, när han träffade företrädarna för PRO, alt han hade för avsikt att lägga en proposilion med del och del innehållet Men nu kan ju herr Gustavsson inle lägga fler propositioner.

Socialministrar kommer och går. Det är därför vi finner del angelägel atl riksdagen gör ell uttalande och klart säger ifrån att om del skall fattas beslut som är av slörre vikt för pensionärerna, sä skall man överlägga med dem innan beslutet fattas. Del är motivet till förslaget i vår motion.

När det sedan gäller anslagel lill pensionärsorganisationerna har vi begärl en höjning därför att organisationerna gör etl gott arbete. Del blir fler och fier pensionärer, och följaktligen måsle organisalionernas arbele bli alltmer omfattande. Rune Gustavsson berättade ju själv all Arne Geijer hade tyckt alt Rune Gusiavsson var snål i fråga om anslagen. Och vi har när vi har sett slalsbudgelen tyckt att Gabriel Romanus är snål, och det är därför vi har begärt att anslagel skall höjas till 1,2 milj. kr. Man kunde tyda Rune Gustavssons anförande på del sältel, alt han i och för sig hade förståelse för denna höjning, och det skall bli intressant för oss all se vad som händer när den frågan kommer att behandlas i socialutskottet

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

GÖRAN KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Även jag avvaktar med spänning och intresse vilken slällning centerpartiet kommer atl la till vår motion om höjda anslag till pensionärsorganisationerna.

Nu är inle Rune Gustavsson socialminister längre. Men jag undrar varför han säger att han skall vänta lill dess proposilionen om socialtjänstlagen läggs. En höjning av anslagel ärju inte beroende av om pensionärerna skall ha något slags överiäggningsrält eller inte, ulan den beställningen skulle Rune Gusiavsson ha kunnat effektuera omedelbart om han hade varit i tjänst

Sedan talade Rune Gustavsson både länge och väl om behovet av ett bättre samhälle på alla områden, inle minsl de kemiska, fast han inle nämnde ordet kemi. När vi lade fram en motion förra året om de kemiska farorna - vi upprepar den i är med ännu starkare argumentation -dä röstade centerpartiet emot den. Del går alt säga att man vill så väl, atl man skall göra samhället så bra som möjligt och all man vill skydda människorna. Men när del sedan kommer lill kritan och man skall ta politisk ställning, dä blir det tummen ner för motioner som har väckts. Den lypen av polilik harjag svårt att känna några slörre sympatier för.

Därefter sade Rune Gustav.sson, och det var räll så intressant, atl regeringen Fälldins politik egentligen var en fortsättning på den gamla reformpolitik som socialdemokraterna förde i regeringsställning. Fru Troedsson däremot har sagt att det våren kursändring i familjepolitiken. Jag lutar nog ål atl Rune Gusiavsson här har Iräffat huvudet på spiken - det var ingen kursändring i familjepolitiken, ulan man fortsatte bara. Men de reformer som genomfördes under regeringen Fälldins år var verkligen inte mycket atl skryta med. Vad är det, Rune Gusiavsson, för en familj atl få rätt

103

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

att ta ledigt från sitt arbele? Vad innebär det för familjens situation? Jo, det innebär bl. a. att man blir av med en del av inkomsten. Man får inle ersättning förden lid som man tar ledigt om man går över försäkringstiden, utan man får denna ledighet ulan ersättning frän samhällels sida. Det kan jag inte se som någon reform, det är en sak man skulle kunna ha löst via arbetsmarknadens parter tidigare. Skall del vara måttet på regeringen Fälldins insatser för familjepoliliken, sä lycker jag sannerligen alt det inte är mycket att tala om.

104

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag förstår inte atl Anna-Greta Skantz blev så irriterad av atl jag läste högt ur tidningen. Jag sade bara som del var, all detla är ingen ny fråga.

Sedan frågade Göran Karlsson: Varför behöver vi vänla pä socialproposi-lionen? Ja, avsikten var alt den skulle komma vid årsskiftet och att vi då skulle skriva in delta. Men, Göran Karlsson, jag hade regelbundna överiäggningar under min tid i socialdepartementet med båda pensionärsorganisationerna,

Anna-Greta Skantz! Jag framhöll alt trots atl vi hade fördubblat bidraget till pensionärsorganisationerna, så sade Arne Geijer skämtsamt till mig: Du är lika snål som din företrädare. Det hade lydligen inte Anna-Greta Skantz uppfattat.

Nåväl, jag hoppas att vi nu är överens om detta, för jag tyckeralt den här frågan är väldigt väsentlig med lanke pä att pensionärsorganisationerna gör en myckel god insats.

Göran Karlsson lalade om att vi skulle ha gjorl en kursändring, men så är inle fallet Vi har under de här åren arbetat vidare på utbyggnadsprogrammet för barnomsorgen liksom på utbyggnaden av familjepoliliken. Trots socialdemokratiskt motstånd har vi också genomfört sexiimmarsreformen. 1 anslutning till delta villjag säga: Om det inte har klarlagts för Göran Karlsson all vårdnadsersältningen utgör en kompensation för inkomstbortfallet för den som minskar sin arbetstid från åtta till sex timmar, så vill jag än en gång lala om det för honom. Vårdnadsersältningen utgör en kompensation för inkomstbortfallet för dessa tvä limmar upp till en inkomst av 54 000 kr. per år. Vi har nu föreslagit att detta skall byggas ut så att det gäller under nio månader. Vi föreslär samtidigt en höjning av garaniinivän från nuvarande 32 kr. per dag lill 37 kr. per dag; därmed får man en anknylning till basbeloppet genom en justering i förhållande till delta i likhet med vad som gäller för sjukförsäkringsersättningarna, som ju nu justeras uppåt Genom det här förslaget vill vi undanröja de ekonomiska hinder som finns för en del småbarnsföräldrar, kanske i första hand de ensamstående föräldrarna, att kunna utnyttja den rätt till ledighet som lagen ger dem.

Jag måste i del sammanhanget lyvärr konstatera atl regeringen inte har haft den poliliska viljan all följa upp ledigheislagen med en ekonomisk ersättning, och vad jag förslår har inle heller Göran Karisson den viljan. Det innebär alt många småbarnsföräldrar inle kan utnyttja möjligheten alt få

mera lid lill samvaro med barnen.

1979 är proklamerat som det internationella barnåret, som jag hoppas skall innebära ökade insalser för barnen. Jag vill dä säga: Lät inte det internationella barnåret sianna vid stolta deklarationer om hur viktigt det är att göra stora insalser för barnen! Centerkravet på vårdnadsersältning innebär en aktiv satsning för barnen, och jag vill till sist uttrycka förhoppningen aU vi skall kunna enas om alt del är viktigt att vi inför eU sådant stöd för barnens skull.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpoUtisk debatt

ANNA-GRETA SKANTZ (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara säga lill Rune Gusiavsson att jag inte alls blev irriterad. Jag sade ju tvärtom att jag tyckte del var intressant atl lyssna till vad Rune Gusiavsson läste upp, och jag sade ocksä atl jag var intresserad av att höra om även Gabriel Romanus skulle läsa ur tidningen PRO. Det var alltså inte alls frågan om någon irritation.

Del som Rune Gusiavsson har sagt kan jag inle tyda på annal sätt än att han egentligen tycker att del är bra alt vi har föreslagit atl riksdagen skall göra ell särskilt uttalande när del gäller pensionärernas överiäggningsrält. Del ärju bara del vi vill, och det kan väl inte Rune Gustavsson ha någonting emot.

GÖRAN KARLSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det var bra atl få vela alt Rune Gustavsson hade regelbundna överiäggningar med pensionärsorganisationerna då han var socialminister, men till del villjag säga aU det skulle bara fattas att han inle skulle ha tagit emot pensionärerna när de ville uppvakta honom i något ärende. Dä hade det ju varit rena skandalen. Det är i alla fall skönt aU veta att det gick bra för pensionärerna alt kontakta socialdepartementet även när Rune Gusiavsson var socialminister.

Del är inte jag som har talat om kursändring, Rune Gustavsson, utan det var kollegan lill Rune Gusiavsson under hans tid i socialdepartementet som angav att del hade skelt en sådan. I del avseendet villjag ge Rune Gustavsson rätt i all del inte skedde någon kursändring. Men jag vill betona att de reformer som Rune Gusiavsson vill göra så märkvärdiga inte var några reformer av betydenhet för barnfamiljerna, allra minst för dem som hade låga inkomsler och inle hade råd att ta ledigt under den lid de inte fick någon ersättning.

I sitt senaste anförande blandade Rune Gustavsson ihop detta med vårdnadsersältningen. Men den harju ingen berört i del här sammanhanget. Del jag tog upp var frågan om den extra månad som man skulle kunna la ledigt men som man inte skulle få någon ersättning för. Vad vårdnadsersättningen kan vara värd känner vi ju någoriunda till, och i det avseendet har centerpartiets agerande bara inneburit tomma löften. Jag är övertygad om all del kommer alt bli precis lika tomt i fortsättningen. Det kommer inte att finnas utrymme för centerpartiet all genomföra den saken. Ni satt ju i regeringsställning i två är tillsammans med de övriga borgeriiga partierna,

105

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

men ni lyckadesju inle. Hur skall ni kunna göra detta, om ni inte sitter i en borgerlig regering?

När del gäller barnärel kanjag hälla med Rune Gusiavsson. Vi mäste se lill all samhället ger det stöd äl barnfamiljerna som är nödvändigl. Del är de värda, och stödet är en förutsättning för alt vi skall kunna behålla den nuvarande nativiteten. Inle heller med lanké på befolkningsfrågan får vi försumma den ekonomiska sidan av saken. Så på den punkten sammanfaller min uppfattning med Rune Gustavssons, men del är också den enda punkt där min uppfattning sammanfaller med hans.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Göran Karlsson sade all del inte blev någonting gjort underde två åren, men jag har redovisai vad vi gjorde.

Av Göran Karissons anförande framgick vad vi ofta sagl, nämligen all den socialdemokraliska regeringen lämnade etl samhälle i kris efter sig. Och del tog lid och kostade pengar alt reparera vad som var nedkört.

Här säger Göran Karisson alt del fördes högerpolitik under denna tid. -Jag hade gärna velat vända mig till Göran Karlsson. Han lyssnar emellertid inte, men det spelar kanske inle någon roll. - Vi höjde barnbidragen. Trots talet om att pensionärerna skulle mista sina pensioner höjde vi dessa. Vi byggde ut barnomsorgen. Vidare lade vi fram ett alkoholpoliliskl och etl narkotikapo-liliskt program. Var det högerpolitik?

Jag lyssnade lill Olof Palme i gär. Han sade vid del tillfället: Vi vill på bred front bekämpa alkohol- och narkotikamissbruket Jag mäste säga till Göran Karisson: Del hade varit intressant, om socialdemokraterna under de-10-15 senasie åren hade visat det inlressel för samhällets största sociala fräga, nämligen jusl alkohol- och narkotikamissbruket. Intresset har emellertid varit svagt under de senaste åren. Vi har alltså gjort dessa satsningar, och det har också blivit en seriösare debatt om dessa väsentliga frågor.

Så illa är del alltså inle ställt, Göran Karisson. Men än en gäng, studera värdnadsbidragets uppläggning och ni kommer underfund med atl del finns möjligheter för samtliga föräldrar atl få kompensation när de använder sig av ledighetslagen och alltså minskar sin arbetstid från älta lill sex timmar. Alla som har en inkomst upp till 54 000 kr. får full kompensation.

Andre vice lalmannen anmälde att Göran Karlsson anhållit att till protokollet få antecknat all han inte ägde rätt till yllerligare replik.

106

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! I vänsterpartiet kommunisternas program inför 1980-lalet slås fast att barnens och ungdomens rätt till en ljus framlid måste säkras, inte bara i Sverige ulan även i andra länder.

Utgår vi från dagens verklighet ligger emellertid denna ljusa framlid långt borta. Miljontals barn sväller ihjäl, inle därföratt jorden lider brist pä resurser utan därför all de imperialistiska staterna fortfarande behärskar en stor del av världen. Barnen dukar alllsä under för de multinationella jättarnas profiljakt.

Även Sverige dellar i denna utsugning och utplundring av världens barn, Svenskägda företag utsuger arbetare i andra länder. Sverige bidrar genom sill medlemskap i IDB, Världsbanken och oljeklubben till all uppräliahålla förlryckarregimer som den i Chile, regimer vilkas politik bidragit och bidrar lill en lidigare inte skådad misär i mänga länder, en misär som inle bara tagit sig ullryck i hunger utan också i all barnen nekats rätlen all lära sig läsa och skriva och myckel annat.

I Sverige har vi nått elt slörre mätt av välsiånd än man har gjort i många andra länder. Elt välstånd som också kommit barnen och ungdomen till del. Men också i Sverige slår klassorällvisorna igenom. Ocksä här berövas arbetarklassens barn rätlen lill en ljus framtid. Vpk har tidigare här i debatten tagit upp ungdomsarbetslösheten och vad denna innebär för tiotusentals arbelslösa ungdomars framtidstro. All redan tidigt berövas rällen att delta i produkiionen, all redan tidigt berövas rätten till den sociala gemenskap arbeiet innebär, atl inte fä göra en samhällsinsats och alt därför känna sig obehövlig leder självfallet lill nedsatt självkänsla. Del leder lill passivitet och kan ocksä leda lill drogmissbruk av skilda slag. Regeringen och de övriga partierna bär här ett tungt ansvar - ell ansvar som de försökt smila undan genom alt lägga skulden hos de enskilda ungdomarna. De har talat om normlöshet och förstärker de repressiva insatserna vare sig dessa nu tar formen av fier polisereller fler tvångslagar inom sjukvården. Vad de glömmer äratt normer och krav alltid måste vara förbundna med sociala rättigheter för att upplevas som meningsfulla. Berövar man ungdomarna den viktigaste av alla sociala rättigheter - rällen till arbele - så kommer de också att slälla sig fientliga lill de normer andra försöker pracka på dem.

Men, herr lalman, det är inie bara rätten till arbete som man berövat ungdomen. Under hela sin uppväxt har de berövats en rad rättigheter som borde vara självklara i ett utvecklat samhälle. Rällen lill en bra dagis- och fritidshemsplais. Rätlen lill en bra bostadsmiljö. De utsätts för konkurrens-mentalitet i skolan och på andra områden. Våld och reaktionärt könsrollstänkande är vad de möter i serier och filmer. Snart har de ocksä berövats rätlen alt andas utan att äventyra sin hälsa.

Nu påslår alla partier sig vilja skapa etl barnvänligt samhälle. Men ett barnvänligt samhälle förutsätter ett gott samhälle för alla, och ell sädani är inie möjligl atl få med mindre än att man avskaffar de krafter som profiterar på människorna - ell sådant samhälle förulsälier socialism. Samtidigt är del uppenbart att mycket kan och mäste göras redan nu. Jag skall här bara ta upp några av alla de krav vi ställt under årens lopp och som hör till vardagen - och inle bara till Gabriel Romanus högtidstal inför barnärel. Det gäller rätten till en bra dagis- eller fritidshemsplats, rätten till sex limmars arbetsdag för alla och rätten lill en bra miljö.

Vi fick i gär höra Gösta Bohman försöka sig på att belysa en jobbarfamiljs situalion. Familjens stora fräga var enligl herr Bohman alt avgöra vart nästa resa skulle gä, till Spanien eller ännu längre söderut. Del visar strängt taget bara hur långl herr Bohman är från den svenska verkligheten. Det avståndet lill verkligheten har lyvärr också såväl centerpartister, folkpartister som

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

107

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

108

mänga socialdemokraler i avgörande frågor.

Lät mig la ell exempel i stället. En ensamstående mamma med sin treårige grabb. Honjobbade tidigare, visserligen i etl lågavlönat kvinnoyrke, men hon trivdes. Nu går hon utan jobb. Varför då? Hon vill ju ingenling hellre än atl komma ut i jobb. Del enkla skälet är att kommunen strunlal i dagisutbyggnaden. Visserligen har hon förtur, men vad hjälper del när det går hundra barn pä varie plats. Hon mår dåligt - grabben mår dåligt Hon känner sig isolerad och instängd och frågar sig naturligtvis varför det blev så här. Politikerna hade ju lovat all nu skulle barnsiugebrisien byggas bort minsann, 100 000 nya dagisplalser före 1980. Politikerna, många från folkpartiet, hade också sagt att varie kvinna skulle ha rält till ekonomiskl oberoende - del talades sä fagert om jämställdhet och jämlikhet, men var finns jämlikheten för den ensamstående mamman utan dagisplals?

Sanningen är den att otryggheten för tusentals barn och föräldrar kommer atl beslå så länge inte samlliga övriga partier ändrar sin ståndpunkt i denna fråga. Sanningen är den alt det finns 750 000 barn i förskoleåldern och alt det för dem finns omkring 120 000 daghemsplalser. Sanningen är den alt tiotusentals barn i åldrarna 7-14 år går ulan någon som helst tillsyn på eftermiddagarna därför atl bristen på friiidshemsplalser är om möjligt ännu mer skrämmande än bristen pä daghemsplalser.

År efter år har vpk drivit kravet pä bra daghem och fritidshem äl alla barn mellan sju månader och 14 år. Försl när en omfattande folkrörelse drev övriga partier alt la upp frågan kom en överenskommelse med Kommunförbundet till slånd - en överenskommelse som, även om den skulle uppfyllas, innebär alt otryggheten kommer att beslå.

Jag skulle vilja fråga Gabriel Romanus: Vilka kvinnor, tänker han sig, skall ocksä fortsättningsvis vara gästarbetare pä arbetsmarknaden till följd av bristen på barnstugeplatser? Vilka barn är det som skall utestängas från den möjlighet till kollekliv uppfostran daghemmet innebär och utsättas för den otrygghet som avsaknaden av såväl daghem som fritidshem kan medföra?

Jag kan ta ell annal exempel, nämligen borgarnas egen lilla dröm -kärnfamiljen, som Rune Gustavsson ordade så mycket om. Visseriigen bor inte pappan hemma, eftersom han tillhör pendlarnas skara-del ärju sagt av borgarregeringen atl vi alla skall flytta allteftersom fabrikerna flyttar ut arbetarnas pengar utomlands - men mamman jobbar, efiersom hon har hafl turen atl få in barnen på daghem. Hur ser då hennes och barnens vardag ul? Jo, de går upp halv sex på morgonen, och daghemmet öppnar kl. 7. Med knapp nöd hinner hon till jobbei kl. 8, eftersom restiden är en timme. Hon kommer hem klockan hah' fem, handlar, hämtar barnen - och därefter återstår allt hemarbetet

I den familjen när man en dröm -en dröm om sex limmars arbetsdag med full lönekompensation. Den lidigare borgeriiga regeringen gav ju möjlighel till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar med hög inkomst, men det tjänar inte den här familjen pä. Den är nämligen lågavlönad och har inle råd alt avstå från de timmar det gäller.

Man vill ha sex limmars arbetsdag för atl förkorta daghemsvistelsen för barnen. Även om de trivs, blir elva lill tolv timmar pä elt överfulU daghem för myckel.

Del kan ocksä anmärkas atl man inle ens lyckats infria det löfte om normer för personaltäthet och barngrupper som stod inskrivet i regeringsdeklarationen 1976.

Sex limmars arbetsdag för alla med oavkiDrtad lön skulle skapa möjligheter lill fackligl arbete, till möten och lill ell annoriunda umgängesliv. Kravet pä sex timmars arbetsdag griper in i alla samhällslivets områden, Utslagning och hets skulle minska. Kvinnorna skulle få ökade möjligheter lill heltidsarbete. Rader av nya jobb skulle skapas.

Ocksä Göran Karlsson har lidigare i deballen hårt kritiserat den borgeriiga propositionen, men jag skulle ändå vilja fräga socialdemokralerna och särskilt de socialdemokratiska kvinnorna: Är de överens med sin partiledning om att gå emot värt krav pä sex timmars arbetsdag med oavkortad lön, under hänvisning till all det skulle vara för dyrt? Då har man inle räknat pä vad del kostar all låta sä många gä utan jobb, pä vad del kostar i form av mänskliga lidanden genom för tidig utslilning och utslagning liksom inte heller pä vad del kostar barnen all alltid få se alla vuxna trötta och griniga. Lisa Maltson, som kommer efter mig på lalariistan, kanske kan ge ett svar på den frågan.

Jag lycker alt rätten lill sex limmars arbetsdag i dag borde vara ell för arbetarrörelsen lika väsentligt krav som en gång kravet pä åtta timmars arbete, älta limmars frilid och älta limmars sömn var.

Slulligen,herrlalman, vill jagia upprätten till en god miljö-ett krav som innefattar så oerhört myckel. Jag skall dock begränsa mig till all pä den korta tid som återstår la upp en enda sak, nämligen bilsamhällets avigsidor. Annat som skulle kunna tas upp i sammanhanget är alla de gifter som sprids inom skogs- och jordbruk - alla de gifter som arbetarna utsätts för i jobben och som skapar fosterskador och för tidig död.

Men av alla företeelser i det moderna samhället är bilen utan tvivel en av de farligaste, inle bara pä grund av dess direkia påverkan på miljön utan ocksä på grund av alla dess negativa effekler på samhällsplaneringen.

Vissl har bilen sina posiliva sidor, särskilt i glesbygden, och den är för många människor i dag etl livsvillkor på grund av nedrustningen av den kollektiva trafiken och underlätenheten atl skapa en planerad kollektiv trafikstandard. Men samtidigt måste man allvariigt böria ifrågasätta vilkel pris som får betalas förden ökade röriighet bilismen innebär. Den omfallande flyttlasspolitik som vi haft underde senaste decennierna hade aldrig kunnai genomföras ulan den nya trafiktekniken.

Varie är skadas 20 000 och dödas omkring 1 200 människor i trafiken. Antalet dödade motsvarar på 20 år en medelstor svensk stad. 100 personer går alltså åt per månad, och av dem är många barn. Men inle nog med all över 20 000 människor dör eller lemläslas - dessulom ulgör bilen i dag vår största luftföroreningskälla. Tonvis av inte bara bly ulan också en rad andra giftiga ämnen vräks varie dag ul över våra barn. Hela städer har skövlats och socialt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

109

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

fungerande miljöer har slagils i spillror. Den levande blandning av arbetsplatser, butiker, bostäder och verkstäder som städerna en gång utgjorde har brutalt rivils itu till förmän för gigantiska trafikkaruseller och slalskärnor helgade åt konsumtionens heliga tempel.

Och barnen - hur har de drabbats? Bilsamhällels barn är i dag förbjudna alt röra sig fritt De står under en ständig övervakning av ångestfyllda vuxna, de förföljs av ständiga varningar. Möjligheterna all göra upptäcktsfärder i omgivningarna har försvunnil. Cykling och liknande har de ingen möjlighel lill före vuxen ålder - och knappt ens då. Bilsamhällels barn blir osjälvständiga och defensiva, eftersom de aldrig tilläts leka ule utan risk för Irafikskador.

Bilen har ju ocksä blivit någol av en kulturell företeelse. Gigantiska bilindustrier, påhejade av lika gigantiska molororganisalioner och deras publikationer, har på grundval av den kapitalistiska marknadsekonomin genom åren förklätt denna miljardmördare till etl besjälat, kärleksfullt väsen - elt väsen som ocksä används som etl vapen i kvinnoförtrycket

Nu har de senaste larmrapporterna äntligen fäll politikerna alt vakna, om än sent Redan 1971 kom de försia rapporterna om blyets giftighet Men man kan frukta alt inte heller denna gång nägra radikala ålgärder kommer alt vidtas, om man ser hur centerpartister och folkpartister likaväl som socialdemokrater agerar i Stockholms kommun och Stockholms läns landsting.

Tidigare i dag hardel här problemet debatterats av jordbruksministern och Svante Lundkvist, men man harenbart lagil sig an frågan om blyet Jag anser alt bilen i tätorterna är en direkl hälsofara och alltså också en fråga för social-och sjukvärdsministrarna. Därför vill jag avslutningsvis fråga dem som ansvarar för det sociala området i regeringen: Vilka åtgärder ämnar ni vidta för atl snarast få lill slånd en snabb minskning av privatbilismen i tätorterna och för alt se till, alt kollektivtrafiken snabbi byggs ul?

110

LISA MATTSON (s):

Herr lalman! I denna del av den allmänpolitiska debatten är vi inbegripna i en allvariig och väldigl väsentlig diskussion om hur och efter vilka ideologier vi skall förbättra tillvaron här i landel för olika samhällsgrupper. I mill anförande tänkte jag koncentrera mig till vissa möjligheler atl förbättra tillvaron för dem som är intagna pä anstalt, kanske ocksä efter del all de har kommil ul i normall liv igen. Eva Hjelmströms fråga får jag alltså besvara vid någol annal tillfälle.

Vi som tillhör den socialdemokratiska gmppen i juslitieutskottel har noterat atl man i år speciellt uppehåller sig vid ulredningar, men del är ulredningar som ibland fördröjer utvecklingen. Vi har bl. a. koncentrerat oss pä kampen mol den ekonomiska brottsligheten - som vi i är har lagt fram en partimotion om - där del enligl vår bedömning behövs hell andra krafttag än de som regeringen hittills tagit.

Vi har sett en läng rad ulredningar i en fräga som kommer alt utredas ytterligare av kriminalpolitiska delegationer. Det som har gjort mig litet

fundersam är därför en anmälan om en ny ulredning. Men-äntligen, kanske jag skulle lillägga - aviseras en utredning om förutsättningarna för en vidgad verksamhet vid kriminalvårdsanstalterna med arbelsmarknadsanpassad ersättning för del arbele som utförs där.

Detla är någonting som vi länge har efterlyst, ställt frågor om och diskuterat inom utskottet. Jag tycker därför det är bra att denna utredning äntligen kommer till slånd. I direktiven sägs det att man skall ta upp beskattning, sjukvårdsförmåner, införsel., utmätning osv. Men om utredningen läggs upp enbart efter den mallen är jag rädd för alt frågan om arbelsmarknadsanpassad ersättning vid kriminalvärdsanstalterna kommer all skjutas mänga år in i framtiden, och jag hävdar bestämt atl det inte finns någon anledning alt göra detla.

Vi har i dagarna fått en rapport om utvärdering av. erfarenheterna från försöksverksamheten vid Skogome. Vi har tidigare fått två rapporter om verksamhelen i Tillberga och vi har, inte mindre än två år i rad, fåll detaljerade förslag frän kriminalvårdsstyrelsen om atl man önskar bedriva försöksverksamhet vid tre anstalter. Det syslemel liknar inle det som tillämpas i Skogome och Tillberga, men skulle den metoden användas skulle det kosta 32 milj. kr., vilket jag tror är hell orealistiskt

Det är ocksä orealistiskt atl tro att alla intagna på våra kriminalvårdsan-staller skulle kunna gå in i industriell drift, oavsell om det gäller trähus eller iväiteri. Men, kriminalvårdsstyrelsen har utarbetat och inför regeringen lagt fram ett förslag om vad som kallas för modifierad arbelsmarknadsanpassad ersättning. Där har man tre olika kategorier.

En ersättning finns för dem som kan arbeta heltid i industriellt arbele av något slag. De skall få en arbelsmarknadsanpassad lön som basersättning. Efter avdrag för skatt och naturaförmåner får de ut en kontant lön.

En annan ersättning är beräknad för annan verksamhet, som utförs av dem som studerar, går i arbelsträning eller i arbetsterapi.

För intagna som är oförmögna lill arbete eller till alt delta i annan verksamhel föresläs elt Iredje slag av ersättning, som är ungefär densamma som den som utgår lill värnpliktiga.

Det är ytterst viktigt atl denna försöksverksamhet kommer i gäng. Den kan vara oerhört värdefull även för den ulredning som nu skall undersöka hur man skall kunna utvidga försöksverksamheten. Det är ganska rimliga.och. rikliga tankegångar. Jag vel också atl del finns medel lill den, och medel till ulredningen finns också. Jag tror atl denna verksamhel skulle kunna väsentligt bidra till all skapa elt annal klimat vid anstalterna. Detla har tidigare utvärderingar klart givit vid handen. Skogomeundgrsökningen visar alt bostadssituationen efter frigivningen är klart förbättrad: Det är fler som har egen bostad och färre som bor hos föräldrar, andra anhöriga eller vänner.

Många, ja, de allra flesta, har tillstått all de lidigare - innan man log hand om och planerade deras ekonomi, gav dem kontanter.sättning, gav dem möjlighel att ersätta böter, rättegångskostnader, skatter peH hedersskulder-hade levt ulan tillstymmelse lill någonting som kan liknas vid ekonomisk

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

111

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AllmänpoUtisk debatt

planering och hushållning på längre sikt än dagsbehovel krävde. De löste sina akuta ekonomiska problem med alla till buds stående medel, t. ex. bidrag frän socialvården, frän försäkringskassan, från skyddskonsulenien eller genom tillfälligt extraknäck med snabb betalning och, nästan del vanligasle, med brottslighet

Vid frigivningen hade över 80 % av Skogomeklientelet mer än 1 000 kr. i sparade medel, 33 % hade merän 2 000 kr. och ingen hade mindre än 500 kr. De säger atl de genom arbelsverksamhelen fått slörre självkänsla och har tyckt atl det varit intressantare, roligare och mer meningsfullt atl arbeta.

Tillberga- och Skogomeexperimenlen kan icke föras vidare på grund av de kosinader del skulle föra med sig. Men jag tycker alt del är rimligt och riktigt atl man inte nu tillsätter yiteriigare en utredning som bara skall se på kriminalvårdsstyrelsens myckel genomarbetade utredning ulan att man, som stöd och hjälp åt den översyn som kanske behövs, startar den försöksverksamhet i modifierad form som skulle kunna tillämpas vid många fler anstalter. Skillnaden mellan Skogome/Tillberga och andra anstalter är alt man får söka sig till dessa två och att det myckel noggrant prövas om man kan falla in i en arbelsrytm och delta i många dagars arbete. En variant som man verkligen bör siudera är de försök vi önskar vid Norrtälje, Ödevata och Tidaholm. Det är min uppfattning och mitt bestämda krav all regeringen ger tillstånd till sådan försöksverksamhet Utredningsmaterial finns och medel finns, så del finns ingen anledning alt fördröja en fräga som denna med en långvarig och genomgripande utredning.

112

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! 1979 är FN:s internationella barnär. Det är i år 20 år sedan deklarationen om barns rättigheter antogs.

Barnåret är en uppfordran till oss att undersöka hur barn har det i värt land och i väriden, all länka efter vad vi kan göra för atl ge barnen etl bällre liv. I Sverige, liksom i 150 andra länder, pågår nu en mångskiftande verksamhel inom folkrörelser och kommuner inom ramen för del inlernalionella barnärel.

I årets budgel tas upp en rad förslag som har betydelse för barn. De hade nog ställ där även om vi inte hade haft FN:s barnår. I Sverige är vi överens om atl se barnärel framför allt som en påstötning till atl lära oss mer och informera bätire, inte som någonting som vi skall anpassa tidtabellen för vår reformpolitik efter.

Men barnåret ger ändå anledning att tänka efter och redovisa några inslag i budgetens olika huvudtitlar, som har belydelse för barnen och barnfamiljerna. Del tänker jag göra, även omjag gärna håller med Eva Hjelmström om att del viktigaste för barnen är att vi får ell bättre samhälle för alla.

Föräldraförsäkringen skall byggas ut enligl ett förslag som regeringen kommeratl lägga fram mera utförligt i mars. Det innebär att full ersättning för inkomstbortfall kommer atl ges under den nionde månaden av föräldraledigheten. Del leder till en ökning av budgetanslaget frän 360 lill 410 miljoner, dvs. en ökning med 14 'A,. Totalt kommer nästa år atl utbetalas 2,7 miljarder

över föräldraförsäkringen enligl det här förslagel.

Statsbidragen till barnomsorgen ökar från 2,6 till 3,6 miljarder, dvs. med ungefär 40 %.

Ett försia steg kommer all tas, om riksdagen följer del förslag som regeringen lägger fram senare i vår, i uppbyggnaden av en allmän föräldrautbildning. Det innebär att vi börjar arbeta efter linjen att det viktigaste för barnen är alt familjen fungerar.

De statliga bostadsbidragen höjdes den 1 januari. Nu föreslår vi en höjning även den 1 januari 1980 från 1 260 lill 1 500 kr. per barn. De stalskommunala bostadsbidragen föresläs också bli förbättrade, speciellt för stora familjer.

Enligl budgetens förslag skall det ocksä bli förmånligare än lidigare för kommunerna atl bygga lägenhelsdaghem, genom atl räntebidrag kan utgå även för dessa.

Utbildningsdepartementet kommer med en särskild proposition om barnkulturen. 7 milj. kr. har avdelats för det ändamålet När det gäller internationella insatser kan man peka pä atl anslagel lill FN:s barnfond, UNICEF, föreslås höjas från 100 till 110 milj. kr.

Det finns naturiigtvis en rad åtgärder i den allmänna ekonomiska politiken som har särskild betydelse för barnfamiljerna. Lål mig bara nämna stödet lill baslivsmedlen, som har slor belydelse för barnfamiljernas ekonomi. Del är nu 3,6 miljarder. Det föreslås ökas. T. v. beräknas 3,8 miljarder, men beloppet beror naturiiglvis på utgången av förhandlingarna.

Invandrarbarnen är en grupp som har särskilda problem. Vi har i värt land ungefär 130 000 barn med utländskt medborgarskap. Ännu fler är barn lill invandrare. De kommer ofta i kläm mellan kulluren i hemmei, traditionerna och värderingarna hemma och de som råder i skolan eller i förskolan. Ännu värre är deras språksituation. Det finns barn på svenska daghem som går hela dagarna ulan all ha någon som de kan lala med på sitt eget språk. Vi vel i dag alt del leder lill stora skador.

I budgeten finns flera förslag som innebär förbättringar för invandrarbarnen. När del gäller hemspräkslräningen i förskolan föreslår vi fördubblade insalser, så atl inle bara som nu undervisning av sexåringar ulan också av femåringar ligger till grund för bidraget.

Vi föreslår atl hemspräksträning införs i särskolan och specialskolan. Inom utbildningshuvudliteln föreslås alt resurserna för stödundervisning i svenska och hemspräksundervisning i grundskolan läggs ihop, sä atl del blir möjligt för barn i lägre åldrar atl få en slörre del hemspråksundervisning.

Invandrarverkets möjlighet att bevaka barn- och ungdomsfrågor förstärks.

Jag är medveten om atl dessa insalser inte svarar mot behoven av åtgärder för invandrarbarnen, men det är en väsentlig salsning som görs. Ofta är den trånga seklorn inle pengar ulan personal.

Senare i vår kommer regeringen också att lägga fram elt förslag om ny organisation av den inlernalionella adoptionsverksamheten.

Detla är alltså några inslag i årets budget som tar sikte på alt förbättra barnens och barnfamiljernas situation. Men även lidigare under den här

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

113

8 Riksdagens protokoll 1978/79:78-79

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmän/wlitisk debatt

114

valperioden har del, som nämnts här lidigare i dag, hänl åtskilligt. Barnbidragen höjdes från årsskiftet pä regeringens förslag lill 2 500 kr. per barn. Bostadsbidragen höjdes. Småbarnsföräldrarna flck räll all korta ned sin arbetsdag lill sex limmar om dagen. Föräldraförsäkringen har tidigare byggts ul, vilkel ger ersältning för inkomstbortfall en del av den lid man kortar ned sin arbetsdag. Det beiyder ell genombrott under den här valperioden för en myckel viklig princip, nämligen atl arbetslivet måsle anpassa sig efter barnens och familjernas behov.

Sammanfattningsvis: Under en period då stark återhållsamhet med nya ulgifter har varit nödvändig, har regeringen - både den nuvarande och trepartiregeringen - satt behoven hos de svaga grupperna främsi, och dit hör barnfamiljerna.

Samhällels lolala stöd lill barnfamiljerna var 1976 13,4 miljarder kronor. För 1979 beräknas summan ha ökal lill 20,3 miljarder. Barnbidraget var i oktober 1976 17,3 % av basbeloppet - nu är del 19 % av basbeloppet

När socialdemokraternas partimolioner på det sociala området häromdagen presenterades använde någon av partiets företrädare ullrycket "reformslopp" för att beskriva vad som har hänl sedan 1976 på det sociala omrädel - och även vad som föreslås i årets budgel - i varie fall enligl ett tidningsreferat De fakta som jag nu har nämnt visar alt delta uttryck inle har någon grund i verkligheten. Del fär väl ses som uttryck för en viss - rätt begriplig - nervositet inför den annalkande valrörelsen.

Utrymmet för reformer är begränsat Men inom den ramen sker åtskilligt som kan göra samhället bällre all leva i för barn och för deras föräldrar under del internationella barnärel, om riksdagen följer regeringens förslag.

Den fråga man vill ställa lill dem som nu framför krilik är nalurliglvis vad de själva har alt komma med, i synnerhet om de samtidigt skall leva upp till de anmärkningar de också framför mot budgelunderskoltel. Det är "oansva-rigl Slorl" enligl OlofPalme. "Jag är oroad", säger Thorbjörn Fälldin. Även Gösta Bohman har kritiserat budgetunderskottet

Men om man nu inte vill öka budgetunderskottet - hur kan man då kritisera regeringen för alt vi inte föreslår yllerligare kostnadskrävande reformer? Det går inte ihop, om man inle samtidigt är beredd atl föreslå stora skattehöjningar eller besparingar - men några sädana har vi inle hört sä myckel talas om.

Av de moiioner som har väckts under den allmänna motionstiden framgår all socialdemokraterna i alll väsentligt accepterar regeringens familjepolilik för del närmasle årel. Naturiigtvis framförs i molionerna en hel del kritiska synpunkter - någol annal var väl inle all vänla. Men det är mest allmänt tal och önskemål som ligger längre fram i liden än del år som budgeten gäller. Jag tolkar därför de socialdemokraliska motionerna så, all regeringen kan hoppas pä socialdemokraternas stöd för de förbättringar vi kommer all föreslå i föräldraförsäkringen. Jag gär inle nu in på dem i deialj.

Låt mig bara nämna en sak, och del är fullföljandet av utbyggnaden av föräldraförsäkringen med två månader, som förulskickades i treparliregeringens regeringsförklaring 1976. 1977 beslöt riksdagen om ett första steg.

som innebar atl föräldraförsäkringen föriängdes med en månad med ersältning för inkomstbortfall och en månad med garantibeloppel 32 kr. om dagen för alla.

Jag är glad atl vi nu har lyckats bereda utrymme för full ersältning ocksä under den nionde månaden. Dels därför atl det ökar sannolikheten för all ledigheten ocksä utnyttjas av pappan, som i regel härden högsta inkomsten av föräldrarna. Dels därför att vi på det sättet åstadkommer en väsentlig förenkling av föräldraförsäkringen. Med alla sina förtjänster är den rätt så svår atl överblicka för familjerna och tungarbetad på försäkringskassorna. Det måsle nog alla som har varit med om alt bygga upp den erkänna. Därför ser jag möjlighelen till en förenkling som värdefull, och jag beklagar alt centerpartiet och moderaterna vill skjuta den på framtiden.

Förslag om vårdnadsbidrag förs fram av centern och moderaia samlingspartiet De vill alt förslagen skall träda i kraft vid nästa årsskifte.

Vårdnadsbidrag flnns också med i folkpartiels program. Det bekräftades senast vid vårt landsmöle i höstas. Men vi har inte funnit att det är möjligl alt nu binda sig för etl tidsschema för införande av denna kostnadskrävande reform. Den fråga man ställer sig inför centerns och moderalernas förslag är nalurliglvis hur del gär ihop med partiernas redovisade bekymmer för budgetsituationen. Den ärju inte ett problem bara fördet närmaste årel utan minst lika mycket i fortsättningen. Jag vill minnas atl Gösta Bohman och Thorbjörn Fälldin var mer realisliska i sina uttalanden i den här frågan under sin tid i regeringen än vad som avspeglas i årets moiioner.

Lål mig tillägga alt folkparliel givelvis anser alt ett vårdnadsbidrag - den dag vi har råd atl införa det - inte skall utformas så alt det försvårar kvinnornas yrkesarbete.

Ingegerd Troedsson lalade i hösias - och även i dag - engagerat om flerbarnsfamiljernas silualion. Jag vill gärna ge Ingegerd Troedsson en komplimang för all hon mer än de flesla av oss försöker atl själv tränga in i och analysera verkningarna av etl snårigt bidrags- och skattesystem och är beredd att dra slutsatser av sina fynd. Om jag förstod henne rätt, hade hon i höstas kommit fram till atl bidrag i detla fall fungerar bäst om de är obeskattade. Jag tror atl det ligger mycket i detla. Kanske kommer hon så småningom fram till alt delsamma gäller vårdnadsbidragen. Jag får i så fall önska henne lycka lill med fortsatt länkande på detta område.

Vi är alla medvetna om att flerbarnsfamiljerna haren pressad situalion dels när del gäller sin totala ekonomi, dels när del gäller möjligheten alt förbättra den genom egna insalser - detla pä grund av de s. k. marginaleffekterna.

Jag tror också all Ingegerd Troedsson - trots sina teoretiska beräkningar -måsle medge atl flerbarnsfamiljerna faktiskt kommer alt få förbättringar från 1978 lill 1979 genom de höjningar av barnbidrag och bostadsbidrag som sker, och genom den sänkning av marginalskatterna som trots alll har genomförts, även om den borde ha varit större. Framför allt har flerbarnsfamiljerna etl intresse av att vi kan hälla prishöjningarna måttliga även under 1979.

Jag tror dock inle, herr lalman, alt flerbarnsfamiljernas situalion behöver bli föremål för hårda poliliska motsättningar. Här finns ett mål som vi är ense

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

116

om, och dä borde vi också kunna finna metoder. Men del gäller all fundera över alla de olika inslagen i skattesystem och bidrag. Del finns som bekant i skattesystemet inslag av stöd, som är lika slorl oberoende av hur många barn man har-ja, som utgår oberoende av om man barbarn alls. Även del måste tas med i bilden.

I höstas lalade moderaterna för exlra barnbidrag lill flerbarnsfamiljer. Nu föreslår de en ministandardgaranli, som verkar ha vissa beröringspunkter med socialulredningens förslag lill socialförsäkringslillägg, vilket studeras av en arbetsgrupp inom socialdepartementet Jag tror därför all det kan vara skäl i atl fundera ytterligare. Det är möjligt atl moderaterna om etl halvår har kommit fram lill ett tredje förslag, som är fruklbart och kan föras in i diskussionen. Men även vi andra har anledning slälla oss frågan: Vad kan vi göra för all förbättra slödel till flerbarnsfamiljerna?

Eva Hjelmslröm frågade vad regeringen gör ät barnomsorgen. Lät mig då först erinra om att för de tre försia åren av den femårsplan som nu gäller, dvs. åren 1977-1979, ligger det faktiska byggandet och planeringen i takt med planen. För de två kommande åren, alltså 1980 och 1981, fallas 10 000 platser i kommunernas planer.

Till grund för planen ligger en överenskommelse mellan staten och Kommunförbundet. Slaten har fyllt sin del av överenskommelsen: kraftigt ökade statsbidrag. Del betyder som jag nämnde att anslagel lill kommunernas barnomsorg ökar med drygt 1 miljard kronor. I regeringen Palmes sista budget anslogs 1 855 milj. kr. lill barnomsorgen, medan i årets budgetproposilion anslås totalt 3 637 milj. kr, - alltså nära nog en fördubbling.

Kommunförbundet har åtagit sig atl verka för att kommunerna tar fram 100 000 nya daghemsplalser på fem år. I de överenskommelser som senare har träffats om kommunernas ekonomi - senast i somras - har staten och Kommunförbundet gemensami konstaterat all ett så slort daghemsbyggande ryms inom de ekonomiska ramar för kommunernas utgifter som man har varit överens om.

Regeringen har haft tvä överläggningar med Kommunförbundet för atl undersöka orsakerna lill eftersläpningen i kommunernas planer och se vad som kan göras för att undvika dem. Vi har kommit överens om alt ell material skall tas fram, som belyser situationen i samlliga kommuner. Det skall sändas ut inför årsmötena i Kommunförbundets avdelningar, vilka är nära förestående. Kommunförbundet avser också atl vända sig lill de kommuner som ligger under i planeringen för att få reda på orsakerna till delta. Slaten har alltså uppfyllt den grundläggande delen av överenskommelsen, de kraftigi höjda statsbidragen.

Nu pågår åter diskussioner om kommunernas ekonomi och skalleuljämning på grundval av kommunalekonomiska utredningens förslag. Som bekant finns del med i utredningens förslag all man vid skatteutjämningen ytterligare skall ta hänsyn till sädana faktorer som anlalel barn.

Självfallet är regeringen ocksä öppen för diskussion, om det är nägra ytteriigare åtgärder utöver det ekonomiska stödet som vi kan vidta för atl

underlätta utbyggnaden. Del kan gälla sådanl som atl minska krånglet i statsbidragsregler och andra bestämmelser. En översyn av slalsbidragsreg-lerna pågår i regeringskansliet Ell malerial som belyser möjligheterna lill förenklingar kommer alt redovisas under våren. Eventuellt kommer även vissa förslag all kunna föreläggas riksdagen i vår.

Jag vill här passa pä alt inbjuda alla som har konkreta förslag till förenklingar eller prakliska bevis på onödigt krångel alt höra av sig till socialdepartementet Det förs ell mycket allmänt tal om krångel i det här sammanhanget, men skall vi genoniföra förbättringar behöver vi hjälp av erfarenheierna utifrån fältet om vad del är som ställer lill besvär.

Diskussionerna med Kommunförbundet forisälier, närmast med överläggningar i mitten av februari och i millen av mars. När det gäller nästa utbyggnadsperiod, efter 1981, håller vi inom socialdepartementet på all la fram etl underlag för beräkning av behovei av platser i kommunerna och i landet som helhet.

Herr lalman! Lät mig också säga ylleriigare ell par ord i frågan om småbarnsföräldrarnas arbetstid, som har varit uppe här. Vi kunde se häromdagen atl LO har redovisat ell nyll material och gäll till attack mol del ökande deltidsarbetet Nu vet vi all en orsak lill deltidsarbete äratt föräldrar vill få mer tid för sina barn, atl de hell enkelt lycker alt del är för jobbigt all arbeta hellid, med långa arbetsresor och mycket annal arbetsamt som man har i en barnfamilj. De lycker också alt visielsetiderna för deras barn på daghem är för länga.

I våras beslöt riksdagen alt de som har barn under älta år skall få rätt atl minska ner arbetstiden på sitt ordinarie jobb frän åtta till sex timmar om dagen. Socialdemokralerna var motvilligt med pä beslutet, men de kunde inte ge besked om huruvida denna lag skall få vara kvar om socialdemokraterna kommer tillbaka i regeringsställning. Fortfarande hör man alll som oftast kritik från socialdemokrater mot den här reformen. Så har del varit också här i dag.

Men den leknik som har använts ärju densamma som i lagstiftningen om ledighet för studier, alllsä en relativt generös ledighetslag, som ger rält till ledighet, och sedan fristående från den ersättningsbestämmelser där man steg för steg i takt med de ekonomiska resurserna kan bygga ul del ekonomiska slödel.

Här ger vi alllsä nu, om riksdagen följer det förslagsom regeringen kommer att lägga fram senare i vår, möjlighet alt under ell hell år för varie barn korta ner arbetstiden från älta till sex limmar och få ersältning för inkomstbortfallet Sedan kan, i takt med resursernas ökning, del stödet byggas ul ytteriigare.

Men om man inle vill ge föräldrarna rällighei redan nu att vara kvar pä sitt vanliga jobb och minska arbetstiden, och man inte heller vill att de skall få arbeta deltid - i varie fall socialdemokralerna inom LO kritiserar ju deltidsarbetet - vad är då alternativet? Ja, någon allmän arbetstidsförkortning till sex timmarom dagen finns det tyvärr inte ekonomiskt ulrymme för inom avsevärd lid. Sysselsältningsulredningens ordförande Lars Sandberg, som

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

117

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

också är framträdande socialdemokrat, nämnde häromdagen att han bedömer att det inte finns ulrymme under 1980-lalel för en allmän övergång lill sexlimmarsdag.

Den fräga som detta reser är om socialdemokraternas budskap till småbarnsföräldrarna är detla: Skall ni förvärvsarbeta så får ni vara sä goda atl arbeta heltid. Om ni inle är nöjda med del, så får ni stanna hemma.

Herr talman! Del har ställts några frågor om regeringens inslällning lill pensionärsorganisationerna. Som framgår av budgetproposilionen anser vi att dessa organisationer utför ett värdefullt arbete. Som en konsekvens av det föreslär vi en höjning av del anslag i vilket stödet till pensionärsorganisationerna ingår. Del kommer alt möjliggöra en ökning av bidragen lill de organisationerna med åtminstone 50 %. Det stämmer inle med vad organisationerna har önskat sig - det gör f ö. inle heller förslaget i den socialdemokraliska motionen. Men en ökning med 50 % i årets budgel är etl uttryck för att vi anser alt della är en viktig sak.

Sedan kan man ju säga all en ökning med 50 96 hade varit mer i dag, om pensionärsorganisationerna också hade fått ett kraftigare stöd under den socialdemokratiska regeringens lid. Dä hade denna ökning med 50 96 inneburit ett större belopp, del är en iakttagelse som jag förmodar all motionärerna själva gör.

Lål mig också säga, att del är självklart för mig liksom för andra som har yttrat sig här, all det är värdefulll om regeringen kan överiägga med företrädare för pensionärerna innan man ulformar förslag som har slor belydelse för pensionärsgruppen. Sådana överläggningar har också påböriais under den nuvarande regeringen.

118

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Gabriel Romanus tog upp budgetunderskottet och sade att partiledarna, bl. a. Fälldin, oroat sig för det men inte anvisat några vägar för alt minska det.

Det är riktigt atl vi har uttryckt oro. Men vi har varit kritiska på det sällel att vi menar alt en ökning av den privaia konsumtionen kan leda lill en inflation. Det var detta vi hävdade i höstas när vi gick mot det skatteförslag folkpartiet lade fram. Trols alt vi då lyckades minska ner konsumlionslillskollel med hälften, räknar regeringen nu med att konsumlionsulrymmel är större än vad man räknade med innan skalteförslaget förändrats.

Så ställde Gabriel Romanus frågan om värdnadsbidragets finansiering. Jag vill hänvisa till vad Thorbjörn Fälldin sade i sitt lal i går. Vi vill la upp den saken i samband med skatlediskussionen som kommer all föras framöver. Vi menar all en omfördelning till barnfamiljernas förmån är lika angelägen som ändringar i skatteskalorna. Det är inte rimligt att för 1980 genomföra slörre skattesänkningar för inkomsttagare som bara har att försöria sig själva ulan alt göra extra insalser för barnfamiljer i samma inkomstläge. Det är därför starka fördelningspolitiska och sociala skäl som talar för en sådan omfördelning.

Vi haralltså föreslagit atl man skulle höja garaniinivän från 32 till 37 kr. och

låla vårdnadsersältningen träda i kraft den 1 januari 1980. Den skall sammanlagt kunna utgå under 18 månader.

Jag beklagar än en gäng all Gabriel Romanus inte vill vara med om att ge möjligheter lill kompensation för de föräldrar som vill bringa ned sin arbetstid frän älta till sex timmar, men inte har möjlighet att göra detla ulan ekonomisk kompensation.

Utgångspunkten för vårt förslag är atl man skall ha valfrihet. Vi skall ge ökade möjligheler till mera konlakl mellan barn och föräldrar.

Denna molion kommer så småningom atl behandlas i utskottet, och vi får komma tillbaka till den och ha en ny debatt. Del ulgår jag ifrån.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Gabriel Romanus gjorde sig litet lustig över all vi hade ell annat förslag nu än vi hade i december när del gällde barnbidragen. Men bakgrunden är den som Gabriel Romanus själv efteriyser, nämligen all del gäller att på alla säll försöka uinyttja statens medel så att de verkligen i första hand kommer de mest behövande till del. Vi kommer all kritiskt pröva alla förslag som läggs fram, jusl i syfte all få en sä effektiv och så social ulformning av förslagen som möjligl.

Vårdnadsersältningen - hur skall den finansieras? Ja, innevarande budgetär betalar staten i bidrag lill daghem, familjedaghem osv. 2,6 miljarder. Den utbyggnadstakt som förestår fram till 1985, enligt de planer som fanns i socialdepartementet i varie fall när vi lämnade det, skulle innebära etl stalsbidrag på ungefär 8 miljarder är 1985, med oförändrat statsbidrag per plats. Det kan väl inle vara rimligt alt bygga ut'den kommunala barnomsorgen utan all vara säker på hur stor den verkliga efterfrågan är? Det kan väl inle vara rimligt all bygga ul den ocksä för dem som hellre skulle välja all själva värda sina barn om de genom en vårdnadsersältning fick ekonomisk möjlighel till del?

För de allra minsta barnen, som i försia hand skulle komma i fråga för en vårdnadsersältning-de som är under etl och elt halvt är-räknar man redan nu med atl en barnstugeplats koslar50 000 kr. om årel. Kan man dä genom en vårdnadsersältning pä 12 000 kr., som dessutom skulle beskallas, ge fler föräldrar en valfrihet så är del inle bara socialt och humanitärt en god hjälp -del är ocksä statsekonomiskt en god vinst.

Socialministern sade atl jag sagl alt bidragen skulle vara obeskattade. Vad jag i debatten i december, som gällde slödel lill barnfamiljerna, reagerade mol var del inkomslprövade bidrag som trappas av - därför att det ger orimliga marginaleffekter för större barnfamiljer.

1 den analys av bostadsbidragen som vi gjort och som jag skulle rekommendera också socialministern all läsa säger vi alt inkomstprövningen är så bristfällig alt de som allra bäst skulle behöva stödet drabbas av de allra värsta sidoeffekterna. Därför kräver vi en ulredning om hela stödet lill barnfamiljerna, där också skattesystemets ulformning och effekter kommer in i bilden. Syftet med den genomgången måste naturligtvis vara all få en grund för en ur social och fördelningspolilisk synpunkt sä rällvis och effektiv

119

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

utformning av stödet till barnfamiljerna som det över huvud laget är möjligl. Och där kommer i allra högsta grad ocksä flerbarnsfamiljerna in i bilden.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag noterar all Gabriel Romanus inle tog upp min fräga om bilismen. Uppenbarligen anser inte socialministern all det faktum atl 10 000-tals människor direkt drabbas av dess negaliva verkningar har någonting med social välfärd att göra - och uppenbariigen inte heller med barn.

Jag framhöll myckel riktigt att sälier man barnens behov i centrum så gynnar det ocksä andra grupper, som pensionärer och andra vuxna.

Nu redovisade Gabriel Romanus en rad ålgärder som skulle komma barnfamiljerna lill del: ökal stöd till baslivsmedel,en myckel lilen höjning av barnbidragen samt en mindre höjning av bostadsbidragen. Men då skall man väl hålla i minnet all under de är som borgeriiga regeringar sullit vid maklen har faktiskt den vanliga Ivåbarnsfamiljen fått se sin inkomst försämrad med i genomsnitt 200-300 kr, per månad. Och de stöd som Gabriel Romanus här räknade upp läcker pä intet säll den försämringen, som är elt resultat av såväl den förra regeringens som trepartiregeringens politik.

Sedan till delta med dagis och fritis: 10 000 platser fattas i den här överenskommelsen, som redan den är hell otillräcklig. Jag tycker att det i och för sig vore ett tillräckligt skäl för att omedelbart sätta i gäng med en rad konkrela åtgärder. Men vad är del man skall göra? Jo, här skall utredas och grunnas, och här skall kommunerna redovisa varför de inle bygger ul. Det är alllsä del svar som Gabriel Romanus kan ge till alla de köande ute i kommunerna - att här skall utredas.

Sedan påstod Gabriel Romanus att staten har påtagit sig del ekonomiska ansvaret och att den hargjort sitt vad gäller den här överenskommelsen. Men del är ju inte riktigt, om man jämför med skolan - varför sätta förskolan i strykklass? Vi anser att staten skall la över kostnaderna för barnslugeulbygg-naden. Först dä kan vi verkligen få till slånd alt köerna byggs bort Vi har också föreslagit 225 000 nya platser under den kommande treårsperioden.

När det gäller sexlimmarsdagen kan jag bara upprepa: Den gynnar de högavlönade. Vad Gabriel Romanus undvek atl säga var alt den kompensation som utgår inle utgör oavkortad lön.

120

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Min avsikt var inle alt la upp någon ny debatt om budgetunderskottet nu, utan bara att hell stillsamt påminna om all del går inte sä bra ihop om man dels lalar om att del är ett mycket slorl och oroande budgetunderskott, dels föreslår ytteriigare ulgifter.

Min avsikt var inte heller att göra mig lustig över det faktum att Ingegerd Troedsson kommer med elt annal förslag nu än del hon hade i hösias. Jag vill tvärtom säga att jag lycker del är uppfriskande med politiker som tänker själva och som kommer med nya förslag. Och del är äriigi menat.

Men det kan möjligen flnnas anledning - innan riksdagen tar ställning för nya bidragsformer i en situalion med knappa resurser - all länka igenom

problemen ytterligare, och kanske komma med ännu bättre förslag. 1 avvaktan på det kan det vara klokt all, som regeringen föreslår, bygga vidare på de olika stödformer vi redan har.

Jag är ledsen om Ingegerd Troedsson nu inte vill slå fast vid del hon sade i höstas och som jag tyckte var en positiv insikt, nämligen, enligl riksdagsprotokollet, "all möjlighelen att förbättra den ekonomiska situationen för flerbarnsfamiljer genom yiteriigare behovsprövade bostadsbidrag, eller andra bidrag som trappas av eller beskattas, redan är uttömda". Sä slår del i protokollet Del förslag n i hade var ocksä ett obeskattat bidrag, och det var del jag såg som positivt. Vårdnadsbidraget kan nog ha sina förtjänster. Men det är inte en stödform som är speciellt lämpad om flerbarnsfamiljernas problem är de mest brännande.

Jag måste nog påminna Eva Hjelmslröm en gång till om att i den femårsplan som riksdagen harställt sig bakom, som man har överenskommit med kommunerna om och som naturligtvis regeringen också får hålla sig till, ligger de första tre åren av byggande och planering i takt med planen. Det är inte så att vi i dag ligger efter planen. Det vi talar om, är del i och för sig oroande i att man för åren 1980och 1981 ligger under planen. Dä måsle den första åtgärden vara, om detta bygger på en överenskommelse mellan Ivå parter, all man lar kontakt med den andra parten och pekar på att staten har fyllt sin del av överenskommelsen, som innebär det statsbidragssystem vinu har med myckel stora ökningar av insatserna. Vi måsle fräga: Vad har ni för avsikt att göra för att kommunerna skall hälla sin del av överenskommelsen? Vi har ocksä lagil upp frågan om vi kan göra förenklingar av olika slag för atl på del sättet underlätta en snabbare utbyggnad. Men atl i della läge klippa lill med ökade slatsbidrag skulle vara lilet märkligt, mol bakgrunden av att så sent som i somras var kommunernas företrädare med pä atl del ekonomiska utrymme för expansion i kommunerna som man var överens om, skulle möjliggöra fullföljandet av detta program. Jag lycker del är värdefulll att Kommunförbundet har utfäst sig att ta reda på hos kommunerna av vilken anledning de inte planerar alt följa programmet. Det skall kanske tilläggas alt del hittills har varit så, all planerna har justerats uppåt när man har kommit närmare i tiden.

Här har talats om att rätten till ledighe! med ivä timmar om dagen, som innebär att man kan få en kortare arbetstid om man har småbarn, skulle speciellt gynna de högavlönade. Jag undrar vad del finns för bevis för della. Vi har ju i dag en väldigl slor grupp människor som är deltidsarbetande. Många av dem är jusl föräldrar, framför alll kvinnor, som anser alt del är för jobbigt atl arbeta på hellid och som vill ha mer tid för sina barn. De är inga höginkomsttagare. Men de anser att del är så vikligl alt få en förkortad arbetstid att de lycker alt detta är värt en inkomstsänkning.

Nalurliglvis skulle vi helsl vilja ge dem en sådan kompensation för inkomstbortfallet som de fårenligi föräldraförsäkringen -enligt regeringens förslag skulle de få den för ett är - men om vi i nte har råd med del nu, så är del väl bra all de får i varie fall denna rättighet till arbetstidsförkortning. Vissa föräldrar harju redan visat all de är beredda att utnyttja en sådan rällighei. I

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

121

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

AUmänpolitisk debatt

dag har de inle elt sådanl skydd all de fär behålla sill vanliga jobb. De är ofta hänvisade till deltidsarbete, som vanligtvis är lägre avlönat och innebär sämre förulsätlningar. Den som säger nej lill ledigheislagen hänvisar människor till dellidsmarknaden, om de inle är beredda alt arbeta pä hellid.

Nalurliglvis kan man laborera med tankegångar om all det skulle gå all sänka arbetstiden för alla människor frän älta till sju limmar nästa år. Det gör vpk, men ingen annan anser att detta är realistiskt. Del skulle nämligen innebära en reallönesänkning för alla löntagare, och det är de inle beredda atl acceptera. Självfallet kan man föra en sådan debatt, men den är så frikopplad frän verkligheten alt den nästan blir ointressant.

Men del som är intressant är frågan hur del kan strida mol löntagarnas intressen alt fä den här rättigheten, och all vi sedan steg försteg bygger upp ett ekonomiskl stöd för dem när de utnyttjar den. Vi har ju gjorl så pä sludieledighetsområdet Där har vi infört en vidsträckt räll lill ledighet för studier samtidigt som vi harelt sludiestödssystern som är betydligt mindre omfattande. Men ingen har kommil på tanken att vi skulle la bort rätten lill ledighet för studier utöver den ledighet som det utgår ekonomiskl stöd för. Ingen har sagt, alt det är någonting som bara gynnar överklassen och all del därför skulle tas bort Jag har i varie fall inle setl nägra yrkanden om del hittills, men del kan ju hända all del kommer sädana.

Att jag inte har tagit upp frågan om bilismen och miljöproblemen beror på all den har diskuterats tidigare i dagens debatt.

122

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Socialministern sade att det var uppfriskande med politiker som tänker själva. Jag är tacksam för det erkännandet, men lät mig säga all det skulle vara ännu mera uppfriskande för politiker som länker själva, om regeringen var beredd atl förutsättningslöst pröva de förslag som vi lägger fram i våra moiioner.

Jag tror att om socialministern läste igenom det som vi skriver om bostadsbidragen och som i högsta grad beläggs av riksrevisionsverkels genomgång av bostadsbidragen, sä skulle han inte säga atl vi i försia hand skall gä vidare på beprövade vägar. Om man fortsätter atl bygga ul bosladsbidragssyslemet i dess nuvarande form, får del alll slörre skadliga effekler som del blir allt svårare alt reparera. I bostadsbidragsmotionen har vi därför lagt fram konkreta förslag tilj hur man provisoriskt skall kunna rätla lill detla i avvaklan på en allsidig familjepolitisk utredning. Vi säger där när det gäller bostadsbidragen för flerbarnsfamiljerna all en del av dessa måsle utformas som en stående del som ej avtrappas. Vi har redan nu direkia Pomperipossaeffekter pä del här området som är utomordentligt skrämmande.

1 dagens situation är det så för väldigl många flerbarnsfamiljer all de, hur de än bär sig ål, inte får behålla någonting av sin inkomst. Det gäller nalurliglvis också bidrag som beskallas, men det är detta som vi måsle göra någonting åt. Därför behövs det en allsidig familjepolitisk ulredning. Del kan inte vara rimligt atl det i familjer med många barn skall vara totalt omöjligt all på det

ena eller det andra sällel förbättra sin standard, atl del skall vara omöjligt all ens kravla sig över existensminiminivån. Båda dessa saker måste därför prövas. Vi måste ha en allsidig, övergripande utredning, och del hoppas jag all socialministern kommer alt ställa sig myckel positiv till.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Gabriel Romanus förklarade ånyo alt man i dag inle ligger efter planen och att man bara beiräffande den närmaste perioden ligger efter med 10 000 platser. Jag tycker, herr talman, att Gabriel Romanus eU ögonblick bör bortse från den otillräckliga planen som alla hakat upp sig på och i stället gå ut och se pä behoven, se vilka och hur många det är som köar. Då kanske Gabriel Romanus inser alt de 100 000 daghemsplatserna inle räcker till.

Pä fritidssidan är del, som sagt, ännu värre. Hur många sju-, tolv- och fjortonåringar är det inle som i dag gär utan någon som helst tillsyn efter skolans slut? Här behövs alltså med det snaraste en ny plan, en plan som gär ut på alt fortast möjligl bygga i kapp efterfrågan.

Beiräffande sexlimmarsdagen förklarade Gabriel Romanus atl del inle finns några bevis på atl de högavlönade utnyttjat lagen mest. Men Gabriel Romanus kan ju se efter vilka som har utnyttjat lagen.

Sedan kom det eU fantastiskt uttalande: Gabriel Romanus sade att del främst är kvinnor som arbetar deltid, därför all de skall få mer lid alt ägna sig ål sina barn. Jag tycker alt detla uttalande är mycket avslöjande. Del visar all Gabriel Romanus uppenbariigen fortfarande anser atl barnen är i försia hand kvinnornas egendom. Männen borde emellertid ha lika slort intresse av att umgås med sina barn. Och alla far-, morföräldrar och andra vuxna kan ju ocksä ha ell intresse. Detta är ett av skälen till att vi kräver en allmän arbetstidsförkortning med oavkortad lön. Vi betraktar inte barnen som någol slags privategendom utan anser atl de tillhör samhällel.

Sedan är del väl en skönmålning alt påstå att kvinnorna väljer att arbeta deltid för alt de vill umgås mer med sina barn. Dels är kvinnorna i många fall tvingade till delta, dels är orsaken alt hemarbetet fortfarande faller på kvinnorna.

Del är inle vi som med vårt krav på en allmän arbetstidsförkortning är frikopplade från verkligheten. Del är de som inle diskuterar kravet som är frikopplade frän människornas vardag.

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! Dagens situation med ungefår en miljon deltidsarbetande, varav de allra flesla är kvinnor, är en frukt av del hittillsvarande systemet Hittills har del varit så, alt den som vill ha kortare arbetstid därför all han har småbarn, ofta har varit tvungen att lämna sill ordinarie arbele för atl ta ett deltidsarbete. Männen har inte velat göra della. Men om man är angelägen om all också män skall förkorta sin arbetstid för atl få mera lid atl vara tillsammans med sina barn, är det här lagförslaget etl sätl all underlälla en sådan utveckling.

123

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Allmänpolitisk debatt

Vi ger dem två vikliga rättigheter: dels rätten att ha k var sitt vanliga arbele, alt kunna gä till arbetsgivaren och kräva kortare arbetstid - man behöver alllsä inle la elt annat arbele -, dels rätten all pä nytt öka arbetstiden upp lill åtta timmar, om så önskas.

Är man alltså angelägen om att ändra på det förhållandet atl del bara är kvinnorsom tardellidsarbeie föratt vara tillsammans med sina barn, bör man vara anhängare av denna lag. Tycker man däremot alt det är bra som det är, skall man givelvis säga nej lill lagen. Men just därför atl vi anser del viktigt atl männen också uppmuntras alt förkorta sin arbetstid, har vi varit med om att genomföra denna lagsliftning, och vi har varit med om att införa ett stöd för de föräldrar som kortar ned sin arbetstid. Om regeringens förslag bifalls kan de underen hell års lid få full kompensation vid en minskning från åtta till sex limmar - eller 90 96 av lönen upp lill 7,5 basbelopp, vilkel vi i regel anser vara i stort sett likvärdigt med full kompensation. Della är alltså vpk emot. 1 stället bygger man luftslott och lalar om allmän arbetstidsförkortning med en timme nästa år, någol som ingen människa kan tro pä. Visa mig en enda löneförhandlare som anser alt del är realistiskt all över huvud tagel lala om detta!

124

Andre vice talmannen anmälde alt Eva Hjelmslröm anhållit atl till protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

På förslag av andre vice lalmannen beslöts härefter atl kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.

§ 15 Anmäldes och bordlades Redogörelse

1978/79:10 Fullmäktiges i riksgäldskontorel förvaltningsberättelse för är 1978

§ 16 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:2155 av Ingegärd Oskarsson m.fl. 1978/79:2156 av Hans Pettersson i Helsingborg 1978/79:2157 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:57 om inriktning av den regionala konsumenlpoliliska verksamhelen

1978/79:2158 av £-/7cCfif//550/;

med anledning av proposilionen 1978/79:85 med förslag lill jordförvärvslag, m. m.

1978/79:2159 av Marianne Karlsson

med anledning av proposilionen 1978/79:90 med förslag till ändring i räushjälpslagen (1972:429) m. m.

§ 17 Anmälan av interpellation

Nr 78

Torsdagen den Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammar- ■ fpuypj 1979

kansliet

den I februari

1978/79:137 av Rolf Rämgård {c) lill jordbruksministern om en samordning inom det rekreaiionspoliliska området m. m.:

För att kunna driva en effektiv turist-, rekreations- och fritidspolitik är del nödvändigl med en samlad statlig myndighet med preciserade uppgifter och långtgående befogenheter. Della är en brist i dag, vilket snarast måsle förändras. I stället för all försöka samordna och rationalisera myndighetsutövningen på del här området lycks utvecklingen gä mot en ännu större splittring. Således övervägs nya organ med myndighetsfunktioner, t. ex. en ny bätmyndighet, fjällsäkerhetsråd elc. Centralt handläggs frågorna på mänga departement och myndigheier. Med fog kan hävdas alt rekrealions-och ungdomsfrågornas hantering i den slalliga adminislralionen präglas av en splittring ulan motstycke inom andra områden. Detla leder lill belydande praktiska problem samt en svag position för friiidsfrägorna genlemol andra samhällssektioner

För alt något beskriva den nuvarande situationen belyses delta här med några exempel.

Anläggningsslödet handläggs av naturvårdsverket (jordbruksdepartementet). Del gäller såväl riksanläggningar som mindre idrotts- och friluftsanlägg-ningar. Frilidsbälsfrågorna omhänderhas av naturvårdsverket, i vissa avseenden även av sjöfartsverket (kommunikationsdepartementet) och sjösäkerhetsrådet (kommunikationsdepartementet). Det finns förslag om atl en särskild bätmyndighet skall inrättas. Det statliga stödet lill anläggningar för turism och rekreation behandlas av beredningen för samordning av statens insalser för turism och rekreation (jordbruksdepartementet). Kommersiellt inriktade frågor rörande turism behandlas av Sveriges turistråd (handelsdepartementet). Frågor rörande vandringsleder handläggs av naturvårdsverket. Etl nytt fjällsäkerhelsråd med myndighetsfunktion övervägs inom regeringskansliet. Utvecklingsarbetet beträffande anläggningar för idrott och rekreation handläggs av naturvårdsverket. Men mycket av arbetet har utförts av Kommunförbundels frilidsseklion. Markförvärvs- och ersättningsfrågor för re.servalbildningar ansvarar naturvårdsverket för. Riksidrotlsförbundet (jordbruksdepartementet) svarar för frågor rörande organisationsstöd till idrotten. Riksidroltsslyrelsen fördelar medel även lill de organisationer som står utanför Riksidrotlsförbundet

För jaktfrågorna ansvarar naturvårdsverket En viktig roll med inslag av myndighetsutövning har dock Svenska jiigarförbundel (jordbruksdepartementet). För fritidsfisket svarar fiskeristyrelsen (jordbruksdepartementet). För fysisk planering inom dessa områden utgår också medel från planverket

Anmälan av interpellation

125

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Anmälan av interpellation

(bostadsdepartementet). Arbetsmarknadsstyrelsen (arbetsmarknadsdepartementet) ger stora anslag lill anläggningar för idrott, friluftsliv och turism. Via olika typer av regional- och sysselsällningspoliliskt stöd görs belydande insalser för idrotts- och friluftslivsseklorn. UHÄ har ett visst ansvar för sluderandeidrotlen. Därulöver kan nämnas alt skolöverstyrelsen (utbildningsdepartementet) har ansvar för den fysiska fostran i skolväsendel och statens ungdomsråd (utbildningsdepartementet) svarar för den ungdomspolitiska bevakningen och utrednings- och informationsansvar på della område. Ungdomsrådet är också ansvarig myndighet för del lokala aklivi-lelsstödel och det centrala stödet till ungdomsorganisationerna. Socialstyrelsen (socialdepartementet) bedriver omfattande upplysningsverksamhet om kost- och molionsfrågor. Kulturrådet (ulbildningsdepartemeniet) svarar för en omfattande bidragsgivning till olika former av fritidsaktiviteter pä del kulturella området

Formellt har jordbruksdepartementet ansvarel för idrotts- och rekrealionspolitiken men har mycket begränsade medel för all ulveckla områden för rekreation. Dessa disponeras främsi av industridepartementet och arbetsmarknadsdepartementet, som ger stöd med hänsyn lill behovet av regionalpoliliska och sysselsällningspoliliska insalser.

I remissvaren över rapporten från rekrealionsberedningen Statliga insatser för turism och rekreation (Ds JO 1978:2) har framkommit bl. a, från statskontoret all del är nödvändigt med en bättre samordning inom detla vida område.

I bilaga 13 till budgetproposilionen föreslår jordbruksministern atl en utredning tillsätts för atl verkställa del beslut som riksdagen i enlighet med kulturutskottets betänkande 1978/79:15 inom del frilidspoliliska området fattat.

Del är angeläget att frågan om en administrativ samordning inom rekrealionssektorn snarast kommer lill stånd för att underlätta för kommuner och förelag som vill ha besked vid planering och projektering av olika turistanläggningar. De begränsade ekonomiska resurser som i dag slår till förfogande bör med en ändamålsenligare central administration kunna utnyttjas bättre.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga jordbruksministern:

Vilka initiativ avser regeringen att la för alt dels på departementsnivå, dels pä olika verksnivåer fä en samordning inom främst del rekreaiionspoliliska omrädel?

126

§ 18 Meddelande om frågor Nr 78

Torsdagen den
Meddelades atl följande frågor framställts • fekpynri 1979

de" ' f''b'uari Meddelande om

frågor 1978/79:325 av Georg Åberg (fp) lill försvarsministern om ersättning för

föriusl pä grund av all fiskeredskap skadas av utländsk krigsmateriel:

Någon gäng emellanåt händer del alt svenska fiskare i sina redskap får utländska minor eller annan krigsmateriel, som vållar stora skador på redskapen och dessutom orsakar avsevärda inkomstbortfall. Då del rört sig om svensk krigsmateriel hardel i allmänhet gäll all åstadkomma någon form av ersättning, men dä del gäller utländsk materiel har fiskarna själva hittills fält stå för de stora föriusterna.

Med anledning härav anhåller jag om kammarens tillstånd all lill försvarsministern få slälla följande fråga:

Kan de militära myndighelerna medverka lill atl yrkesfiskarna, som vällas föriuster på grund av atl de får utländsk krigsmateriel i sina redskap, fär dessa föriuster ersatta av resp. land varifrån malerielen kan häriedas?

1978/79:326 av Lena Öhrsvik{s) lill statsrådet Hedda Lindahl om ålgärder mol kikhosta:

Kikhosta är en smitlosam och förhållandevis långvarig sjukdom. Den är dessutom oerhört påfrestande både för den sjuke och för omgivningen.

Statistiken över kikhostans utbredning är ofullständig men visar ändå all sjukdomen haft en tendens att öka i omfattning under senare är. Verksamt vaccin saknas.

Med anledning av detla vill jag fråga slalsrådel Lindahl:

1. Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för atl fä en tillförlitlig slalislik över kikhostans utbredning?

2. Vilka forskningsinsatser görs för atl la fram ell verksamt kikhostevac-cin?

1978/79:327 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) till handelsministern om import eller inhemsk produktion av gummistövlar:

Enligl uppgift i pressen har civilförsvaret ansökt om importlicens för 60 000 par gummislövlar. Samtidigt utgår statsstöd lill Tretorn AB i Helsingborg för produktion av gummistövlar av beredskapsskäl.

Anser handelsministern att en sådan licens skall beviljas?

I918/19',328av Åke Green(sjtiU industriministern om åtgärder föratl trygga sysselsättningen i Horndal:

Det är i dessa dagar inle ovanligt atl hela samhällgn utarmas och den
samhälleliga servicen raseras som en följd av företagsnedläggelse. Horndal, i 127

Nr 78

Torsdagen den 1 februari 1979

Meddelande om .frågor

södra Dalarna, är bara etl samhälle bland många där förelagens brist pä samhällsansvar kommer atl fä ödesdigra följder om inte regeringen myckel snabbi vidtar kraftfulla åtgärder.

De problem som drabbat Horndal, beläget inom Avesta kommun, finns väl dokumenterade på industridepartementet, varför någon upprepning inte behöver göras. Man har från såväl fackligl som politiskt håll vid elt flertal tillfällen uppvaktat den förre industriministern om Horndals allvarliga belägenhet. Kravet har varit alt beslutade nedläggningar skulle uppskjutas för all erforderliga ersättningsjobb skulle kunna skapas. Men tyvärr utan resullal.

I oktober 1977 beslöt styrelsen för AB Iggesunds bruk alt Horndalsverken, som arrenderas av Boxholms AB, skulle läggas ned. Den 1 september 1978 friställdes 25 anslällda dä mediumvalsverkel slängdes, och vid utgången av april 1979 läggs stålverket ned, varvid de återstående 125 anställda fär uppsöka arbelsförmedlingen. I en kommun där del i dag inte går atl uppbringa etl enda jobb.

Med hänsyn härtill vill jag fråga industriministern:

Vilka insalser är regeringen beredd vidla för all trygga sysselsätlningen i Horndal?

128

§ 19 Kammaren åtskildes kl. 18.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:78 Torsdagen den 1 februari

Riksdagens protokoll 1978/79:78