Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:72

Onsdagen den 24 januari

Kl. 13.00

§ 1 Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.

§ 2 Om aktieägares möjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal

Statsministern OLA ULLSTEN erhöll ordet föratl besvara Kurt Hugossons (s) den 10 januari anmälda fråga, 1978/79:257, och anförde:

Herr lalman! Kurt Hugosson har frågal mig om jag anser att nuvarande regler i aktiebolagslagen är tillfredsställande, dä en begränsad grupp aktieägare kan gå emot och kanske spräcka etl avtal som stöds av tvä regeringar, bolagsledning och företagets anställda.

Avtalet om ombildning av AB Volvo lill en svensk-norsk koncern, del s, k, Volvoavialel, är ell privalrätlsligt avtal mellan Volvo och den norska staten. Den svenska regeringen är således inle part i detta avtal. Något formellt godkännande av avtalet frän den svenska regeringens sida har inle heller varit påkallat. En annan sak är atl partema i Volvoavialel har gjort avtalet beroende av all vissa tillstånd och dispenser ges och att vissa lagändringar görs. Den svenska regeringen har därvid - inom ramen för ell mellan Sverige och Norge överenskommet avtalspakel - gjorl vissa åtaganden gentemot den norska regeringen,

Volvoavialel förutsätter atl bolagsordningen för AB Volvo ändras. Enligl gällande aktiebolagslag (1975:1385) - som antogs av riksdagen under stor enighet - skall beslut om ändring av ett aktiebolags bolagsordning fattas av bolagsstämman. Beslutet är giltigt, om del biträtts av aktieägare med tvä tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. 1 vissa fall krävs en ännu mer kvalificerad majoritel för sådana beslut. För beslut som inte avser ändring av bolagsordning krävs ä andra sidan bara enkel majoritet.

Ett företags ägare har ett givet och lagregleral ansvar när del gäller bl. a. beslut om företagsombildning. Del är naturiigtvis vikligl atl ägarna när de utövar sill ägaransvar beaktar alla faktorer av betydelse, även de långsikliga effekterna.

Volvoavialel påkallar inga ändringar i aktiebolagslagen.

Allmänt sett kan det på sikt finnas anledning atl överväga en översyn av aktiebolagslagen, bl. a. mot bakgrund av utvecklingen när del gäller löntagarnas medbestämmande.

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Om aktieägares möjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Om aktieägares möjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal

KURT HUGOSSON (s):

Herr lalman! Jag ber all fä lacka slalsminislern för svarel på min fråga.

Svarel är naturligtvis oantastligt med tanke på den lagstiftning som gäller på della område. Jag kände helt lill bolagsordningens och aktiebolagslagens regler när jag ställde frågan. Men min fråga gällde om statsministern anser del tillfredsställande all vi har en sådan här lagstiftning, att en liten grupp kapitalägare, en minoritet av aktieägare, kan stoppa etl avtal, som är av avgörande betydelse för ell stort antal människors sysselsättning och som har en induslripolitisk betydelse för två länder. Den frågan har jag icke fåll svar på. Anser statsministern att det är tillfredsställande med den ordning som vi har?

Statsministern säger här alt det är ett privalrätlsligt avtal, och givetvis förhåller del sig så. Han försöker därmed göra gällande att slaten icke har något ansvar. Men i realiteten är del ju så, alt staten har ställt upp på detta avtal - och inte bara den nuvarande regeringen, förmodar jag, utan även den förutvarande trepartiregeringen. Visseriigen hette dä statsministern Fälldin, industriministern Åsling och handelsministern Burenslam Linder, men vid en frågestund som vi hade när Volvoavialel preliminärt tecknades ställde den dåvarande regeringens industriminister upp bakom detla avtal. Jag frågar mig: Är inte den nuvarande regeringen av samma uppfattning?

Huvudfrågan tycker jag är: Skall en liten grupp aktieägare kunna stoppa elt avtal? Jag anser all aktieägarna egentligen inte är viktigast av de faktorer som skall styra ell förelags utveckling. Den siora och viktigaste produktionsfaktorn i AB Volvo är icke aktieägarna eller Aktieägarnas riksförbund, utan den viktigaste produktionsfaktorn är givelvis de många lusen som arbetar i företaget. Alla dessa vill med tanke pä sin framlida sysselsättning all det här industripolitiska samarbetet skall utvecklas.

Jag vill också fråga statsministern: Ärdet rimligt all vi i framtiden skall ha en industripolitik i del här landet, som innebär att ett industripoliliskt samarbete mellan vårt land och ell annal land är avhängigl av ett privalrätlsligt avtal mellan elt förelag och en annan stat?

Här har den förutvarande regeringen och därmed också folkpartiet ell tungt ansvar. Frågan om svensk bilindustris konsolidering genom en sammanslagning av de svenska bilindustrierna stoppades av en liten grupp kapitalägare mol de anställdas önskemål. Regeringen lyfte inte elt finger för alt påverka denna för svensk bilindustri så vikliga fråga. När sedan Volvo tvingades ansöka om ett kapilaltillskou, vägrade den borgeriiga regeringen gå med på detla.

Slalsminislern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Jag lycker att Kurt Hugosson måhända är lilel onödigt upphetsad i den här debatten. Vi är ju faktiskt, Kurt Hugosson, överens om nyttan av etl industriellt samarbele mellan Sverige och Norge. Vi vel också -vare sig vi uppskattar del eller inle - atl dessa båda länder har biandekonomier. Om man vill ha etl samarbete på industriområdet, så måste aWiså enskilda förelag ingå som parter i detla samarbele. När del gäller enskilda

företag finns det särskilda regler för hur beslut fattas där - man har en kompetensfördelning mellan bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör, etc. - och dessa regler finns angivna framför allt i aktiebolagslagen. Denna ändrades för ganska kort lid sedan av den socialdemokratiska regeringen, och vid del tillfället var vi överens om att den ordning som således nu gäller också i fallet Volvo var den riktiga.

Jag kan inte heller se annal än alt det är så, att ett företags ägare måsle ha etl inflytande i en sådan här situation. Detta gäller alldeles oberoende av om företaget, som i det här fallet dras in i ett industriellt samarbete som vi alla är överens om, är etl enskilt aktiebolag, ett löntagarägl företag eller ett kooperativt förelag. Del gäller också alldeles oavsett om vi kan länkas komma fram lill någon ny form av löntagarinflytande i företagen.

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om aktieägares möjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Jag vill bara säga till statsministern att jag på intet sätt är upphetsad. Men jag tycker alt de regler som nu gäller för industripoliliskt samarbete mellan två länder icke är lill fyllest. Det är riktigt att nuvarande aktiebolagslag antogs av riksdagen är 1975 på grundval av etl socialdemokratiskt förslag, men mig veteriigl har aldrig en socialdemokratisk regering bedrivit industripolitik genom privaträttsliga avtal mellan ett enskilt förelag och en annan stat.

Jag menar all ägarna i etl företag givetvis skall ha del i beslutsprocessen, ochjag moraliserar på intet sätt över Volvos aktieägares sätl att agera. Men det jag anser vara fel i systemet är de nuvarande reglerna, och jag lycker att Volvoavialel klart har visat att dessa regler måste ändras. Den viktigaste och största gruppen inom företagel Volvo, dvs. de anställda, har nämligen icke ett uns av möjligheter att påverka den extra bolagsstämma som skall äga mm den 30 januari och som skall behandla en fråga som för deras framtid är av så stor betydelse. Det är därför jag tycker att vi nu skall dra lärdom av vad som har inträffat. Del är ett generellt problem för framtiden.

Jag delar statsministerns uppfattning att vi skall öka del induslripolitiska samarbetet med andra länder och kanske framför allt med våra nordiska grannländer. Men är del rimligt att induslripolitisk samverkan mellan nordiska länder skall behöva vara kopplad till privaträltsliga avtal för enskilda företag? Är icke en regering ansvarig när det gäller alt finna formerna för ett vettigt industripoliliskt samarbete?

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Det är inte så aU den svenska regeringen har förestavat något arrangemang som innebär atl ett avtal som vi ingått med den norska regeringen blir beroende av vad man kommer att säga pä Volvos bolagsstämma pä tisdag. Den situationen har sin bakgrund i den norska regeringens intresse av alt utnyttja sin olja för att dra lill sig industriförelag frän andra länder.

Den fråga vi ställdes inför var om vi borde medverka till delta. Säg vi, som regering, något intresse i att oljeleveransavtalet, timmeravtalet och Volvo-

6 Riksdagens protokoll 1978/79:70-75

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om aktieägares inöjligheter att påverka av bolag preliminärt ingångna avtal

avtalet kom lill stånd? Som bekant gjorde vi det, och då var vi naturligtvis också beredda alt acceptera alt det här fanns en part, nämligen Volvo, som vi inte kunde gå in och reglera med hjälp av slalliga dekrel, utan där besluten fattas i överensstämmelse med de lagar och förordningar som vi har varit eniga om här i riksdagen.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen hade under sin lid upptagit förhandlingar med den norska regeringen om .samverkan på oljepolilikens område. Men den frågan kom lydligen inle all drivas av den borgeriiga trepartiregeringen på etl effektivt sätl.

AB Volvo begärde sedan kapitaltillskott - på grund av att sammanslagningen av svensk bilindustri stoppades, en sammanslagning som vareu krav från de anställdas sida för att konsolidera svensk bilindustri - och tog upp förhandlingar med den dåvarande regeringen för all undersöka möjligheterna all därigenom lägga grunden för en expansiv polilik inom företagel.

För della visade emellertid den tidigare regeringen, i vilken även folkpartiet ingick, inte något intresse. Och della är orsaken lill alt Volvo som förelag tvingades vända sig till den socialdemokratiska regeringen i Norge för att få kapitaltillskott.

Här har regeringen alltså ett ansvar.

Slalsminislern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Det är inte alls sä alt vi visade kalla handen när Volvo var inlresseral av ell kapitaltillskott frän den svenska staten. Men Volvo fann för egen del att det nu aktuella arrangemanget var bätire.

Vad det lill sist handlar om, Kurt Hugosson, arom den svenska regeringen skulle medverka till atl Norgeavialet kom till slånd eller inte. Och ju fler inlägg som Kurt Hugosson gör i debatten, desto mer osäker blir jag faktiskt om vad han tycker om detta avtal, som backals upp sä myckel av hans partivänner, inte minst i Göteborg.

Man kan inte både ha kakan och äta upp den. I den meningen kostar det lydligen på för Kurt Hugosson alt vi blir beroende av vad Volvo säger om del här avtalet. Vi har accepterat della beroende, men Kurt Hugosson tycks inte göra det. Därmed har han i princip också ryckt undan gmnden för sin medverkan till det här avtalet, som han själv säger är så bra.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! För undvikande av varje misstanke om all jag skulle vara tveksam i den situation som nu har uppstått för företaget som en följd av lidigare avsaknad hos regeringen av handlande, vill jag framhålla atl det är min förhoppning atl det samarbetsavtal som nu har träffats skall finna stöd vid bolagsstämman. Det jag har vänt mig mot är atl denna för värt land och för de anställda inom Volvo så viktiga fråga är beroende av avgörandet hos en minoritetsgrupp pä bolagsstämman.

Det är utifrån de utgångspunkterna och med den erfarenhet som spelet

inför bolagsstämman under de senaste veckorna har gett oss som jag har ställt frågan till landets statsminister om han tycker att nuvarande ordning och nuvarande beslutsprocesser är bra för det industripolitiska samarbetet. Jag lycker inte del. Men med hänsyn till de Volvoanslällda är det min förhoppning all detta avtal skall vinna majoritel på bolagsstämman.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Det är utmärkt att Kurt Hugosson nu deklarerar atl han är för Norgeavtalet. Då får Kurt Hugosson också acceptera att det kommer till stånd enligt de regler och den praxis som finns på det här området. Men vi är också överens om alt aktiebolagslagen bör ändras av andra skäl -just för alt den behöver anpassas lill del ökade inflytande som löntagarna redan har skaffat sig.

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Statsministerns senaste uttalande, som jag sätter stort värde på, innebär atl statsministern drar vissa slutsatser av den tingens ordning som vi har i dag och som blivit uppenbar i samband med Volvoavialel. Jag är naturiigtvis glad aU folkpartiregeringen är beredd aU ändra aktiebolagslagen, så att de anställda vid våra bolag i framtiden får en avgörande roll i beslutsprocessen. Det tackar jag för.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

Statsministern OLA ULLSTEN erhöll ordet för atl i ell sammanhang besvara Staffan Burenstam Linders (m) den 17 januari anmälda frågor, 1978/ 79:284, till slalsrådel Cari Tham, 1978/79:285, lill industriministern, och 1978/79:286, och anförde:

Herr talman! Staffan Burenstam Linder har ställt tre frågor om Norgeavtalet. Då frågorna har ett nära samband har även de frågor som ställts till tvä andra statsråd överiämnats lill mig.

Regeringens grundläggande samhällsekonomiska bedömning är alt det ligger i både Sveriges och Norges intresse alt vi utvecklar samarbetet mellan våra båda länder, särskilt på områden där ländernas resurser och kompetens kompletterar varandra. Det avtal som träffals mellan regeringarna ger en god grund för en sådan praktisk och utvidgad sam verkan, vilket jag bedömer som viktigt inför framtiden.

Genom avtal mellan regeringarna tillförsäkras Sverige möjlighet till betydande leveranser av olja. Del innebär en väsentlig förstärkning av den svenska försöriningstryggheten under de kommande åren.

Genom avtalet mellan Volvo och norska staten anser sig Norge få stöd till sin industriella utveckling samtidigt som Volvos förelagsledning bedömer atl avtalet ger Volvo ökad långsiktig styrka, finansiellt men även genom vidgad

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

hemmamarknad och nya affärsmöjligheter. Regeringen utgår ifrån atl Volvos företagsledning, fackliga organisationer och aktieägare gör en förelagsekonomisk riklig värdering av avtalet utifrån överväganden om Volvos ulvecklng pä längre sikt.

Det är enligt min mening angeläget atl vi nu kan ta ell konkret steg framåt i samarbetet mellan Norge och Sverige. Det beslutsunderiag riksdagen behöver försitt ställningslagande till avtalet mellan regeringarna kommer alt redovisas i en proposition som är under utarbetande och som jag räknar med kommer all kunna offentliggöras i sluiet av denna vecka. Jag kan därför nu svara kort på de särskilda frågorna om oljeleverans och oljepris.

Enligl protokollet om oljeleveranser förutsätts atl leveranser inom protokollets ram skall komma lill stånd genom avtal mellan svenska och norska förelag. När det gäller raffinerade produkter - som beräknas omfatta hälften av leveranserna - skall priset fastställas på vanligt sätt mellan parterna. När det gäller råolja skall priset baseras pä det norska normprisel. Stora ansträngningar har gjorts för att normprisel skall avspegla ell genomsnittligt pris för den olja som byter ägare på väridsmarknaden. Normpriset sammanfaller alltså inle nödvändigtvis med priset vid korta råoljeaffärer, som ger kraftiga utslag vid brist- eller överskollslägen. De svenska köparna får väga in värdet av slörre prisstabilitet och även ökad leveranssäkerhet när de träffar avtal om råoljeleveranser från Norge. De norska leverantörerna är också säkerligen medvetna om alt prissättningen måste anpassas till rriarknadens realiteter.

Överenskommelsen mellan norska och svenska regeringarna i form av avtal och tre protokoll kan karaktäriseras som en paketuppgörelse. Endast i denna mening finns eU samband mellan vad som sägs om handeln med virke och uppgörelsen om leveranser av olja. Innebörden i protokollet om virkeshandeln redovisas närmare i regeringens proposition.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr talmän! Jag ber alt fä tacka statsministern för svaret. På grund av atl statsministern har vall att besvara tre frågor i ett svar kommer del i debatten atl bli myckel svårt att få tid att ge synpunkter pä de olika problem som har tagits upp i de frågor som jag har ställt.

Del är bra med ekonomisk integration. Del är bra med etl vidgat företagssamarbete över gränserna. Det anser del parti som jag tillhör. Men vi anser också alt det, för atl del skall bli elt förtroendefullt samarbete, bli lill ömsesidig fördel och leda till samarbele snarare än split, självfallet fordras en noggrann utvärdering av vad olika samarbelsöverenskommelser innebär. Del är därför, herr lalman, som jag har tyckt alt det har varit förvånande atl såvitt jag har förstått - även av statsministerns svar nu - någon grundlig samhällsekonomisk utvärdering av avtalen inte har gjorts, innan regeringen skrev på. Någon samhällsekonomisk utvärdering har då inte heller kunnat publiceras, som ledning för den debatt som sedan har bedrivits eller för atl tjäna som grund för en lång rad av olika uttalanden i båda riktningarna om innebörden av dessa avtal. Det är nödvändigt att ha ett bra beslutsunderlag.

Vi tar för givet atl del också kommer atl finnas elt sådant i den proposition som regeringen avser att avlämna. Men den proposilionen kommer i vissa avseenden för sent för alt vara underiag för debatt och olika ställningstaganden.

Sä långt liden nu tillåter skulle jag vilja kommentera några av de delfrågor som jag har ställl.

I vad gäller timmerieveranserna från Värmland finner jag att statsministerns svar är oklart- i själva verket ärdet inget svar alls. Vad jag har frågat om är hur regeringen i detta avseende tolkar den norska proposilionen, där man uppenbarligen följt en helt annan linje än den vi följt i Sverige när vi förklarat innebörden av avtalet. Är det, herr statsminister, fel när den norska regeringen i sin proposition kort uttryckt säger: Om del inte blir limmerle-veranser av den volym som nämns i avtalet, rycks grunden undan för själva oljeavialet? Om det är så atl den norska tolkningen gäller, har vi då över huvud taget etl oljeavtal? Finns del då, som slalsminislern kallade det, en väsentligt ökad försöriningstrygghet? Om det är så att vi för att få oljeavtalet fär lov atl acceptera timmerleveranser av den omfattning som nämns av norrmännen, vad kommer då alt hända i sysselsällningshänseende?

När del gäller själva oljefrågan antar jag atl jag tolkar statsministerns svar räll när jag drar den slutsatsen att det från regeringens sida icke kommer att föreslås något system med slalliga subventioner för atl hålla i gång en oljeimport som eventuellt kunde komma alt ske till etl högre pris än den öppna marknadens.

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Jag kan inte se annat än all detta avtal har påtagliga samhällsekonomiska förtjänster, även om vi inte kunnat prestera någon mera omfångsrik avhandling om saken. Oljeavialet innebär, som jag redan berört, en väsentlig leveranstrygghet av slor betydelse för den svenska ekonomin.

Volvoavtalet innebär förulsältningar för expansion genom kapitaltillskott, vilket är betydelsefullt för nya jobb både i Sverige och i Norge.

Vidgat internationellt industrisamarbete är gynnsamt för Sverige, isärskilt hög grad när del förekommer med de nordiska länderna. Man utnyttjar de kompletterande resurserna. Man skapar en slörre hemmabas. Det är inget tvivel om att delta avtal, om del kommer till slånd, vilkel jag inneriigl hoppas, kan bana väg för liknande avtal på andra områden, med liknande fördelar sett från allmän samhällsekonomisk utgångspunkt.

När del gäller virkesavtalet menar Staffan Burenstam Linder all oklarhet föreligger om tolkningen när det gäller sambandet mellan detla och oljeavtalet. Låt mig med anledning av det säga att något sådant samband inte existerar. Det är inle sä atl om det inte sker en viss leverans av virke så kommer leveransen av olja atl begränsas. Det är bara ett samband i den meningen atl man här har förhandlat om elt paket som innehåller tre komponenter. Hade förhandlingarna inte gåu i läs kring en komponent så hade avtalet inte blivit av, och då hade vi heller inte fått de andra

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

komponenterna. Sedan gäller det väl för alla internationella avtal och överenskommelser alt del, om det skulle visa sig atl den ena parten struntar i sina förpliktelser, uppstår gnissel som kan fä sina konsekvenser. Del hoppas jag vi skall slippa i det här fallet.

Några subventioner kommer inle alt utgå för alt kompensera förekommande skillnader mellan normpris och världsmarknadspris. I varie fall förutsätter inte avtalet del.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr talman! Slalsminislern förklarar atl han inle kan annal än se fördelar med detta avtal. Jag har slor respekt för statsministern såsom en skicklig och begåvad person, men jag har inle så slor respekt för honom alt jag tror alt han så atl säga mellan tummen och pekfingret, utan atl låla göra ordentliga utredningar, kan genom ren intuition komma lill riktiga slutsater.

Jag anser att det är fel att del icke har gjorts ordentliga utredningar om sysselsättningsverkningar och belalningsbalanskonsekvenser av detta avtal, innan det skrevs på och innan debatten skjuter fart i landet och innan del görs en lång rad uttalanden som går i olika riktningar. Det är fel, herr statsminister, atl avancera utan att ha ett sådant beslutsunderiag. Det räcker inte med att statsministern bara deklarerat sin egen uppfattning. Del jag säger bestyrks av all del ändå finns ansatser till bedömningar av sysselsättningseffekterna, och de är inte positiva, till skillnad från vad statsministern i sin "bedömning" kommer fram till. Jag tror alt det också finns belalningsbalanskalkyler som pekar på att avtalet fär negativa konsekvenser ur belalningsbalanssynpunkl. Det fordras alltså - jag upprepar det - ordentliga utredningar i den här frågan.

Låt mig i detta sammanhang, herr talman, konstalera all del ibland sägs all det som nu sker skulle vara någon fantastisk illustration till nödvändigheten av atl här i Sverige introducera t. ex. löntagarfonder. Jag drar den direkt omvända slutsatsen. Alt en lång rad personer pä hög nivå över huvud taget kunnat göra uttalanden om della avtal utan atl del finns någon bedömning visar hur lättsinnigt man tar ställning i allvariiga frågor. Därför är det tur atl det finns aktieägare som pä olika häll har gjort försök lill utvärdering av Volvoavtalet.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Del förvånar mig en aning alt just moderaten Staffan Burenstam Linder menar alt vi bör göra djupgående samhällsekonomiska kalkyler innan vi medger enskilda förelag att utöka sill aktiekapital och sin verksamhet utomlands. Det är annars inte precis de tongångarna man brukar höra frän Staffan Burenstam Linder, som ju dessutom är en varm vän av frihandel. Frihandelstanken bygger ju pä att vi fritt handlar med omväriden; att det är bra för konsumenterna atl bilar, skor och frukt, eller vilka varor del än kan vara fråga om, produceras där det ur prismässiga och andra synpunkler är fördelaktigast.

Våra svenska förelag har i den andan gjort investeringar utomlands i stor

omfattning. Tack vare detta har de skaffat sig en finansiell bas för Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

sysselsättning och utveckling även i Sverige.

Jag tycker det är bra att de principerna får gälla. De bygger på allmänna värderingar som vi har tillämpat länge, som vi vet har fungerat bra och som gjorl Sverige till ett rikt välfärdssamhälle. Vi behöver inte nödvändigtvis göra någon mer bokhållarmässig precisering av exakt vad Norgeavialet här kommer att "kosta" i alla detaljer, om nu en sådan utvärdering i förväg alls vore möjlig.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! Del är bra all den frihet som statsministern refererar till finns, men det intressanta i det här sammanhanget äratt staten själv sluter avtal om en ram för timmerleveranser, oljeleveranser och annat. Del fordrar väl i alla fall en samhällsekonomisk bedömning?

I Volvoaffären som sådan har man emellertid som aktieägare i Sverige - lill skillnad mol vad man skulle kunna tro om man hörde den tidigare debatten -ju inte någon total frihet all göra vad man vill, utan man rör sig inom vissa uppdragna lagstiftningsramar. Där gäller vissa regler för ställningstaganden. Vi vel all riksdagen skall avge förslag om ställningstaganden i vissa skatleaffärer och att riksbanken skall ge vissa valutatillstånd. Dessa överväganden, herr talman, fordrar alltså en samhällsekonomisk bedömning.

Jag har inte fått något riktigt svar på min fråga, huruvida leveranser av timmer är alt se som en förutsättning för oljeleveranser. Ärdet i klartext så att norrmännen har helt fel i sin proposition? Där är det helt andra tongångar än i del svar som statsministern här kommer med.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Den samhällsekonomiska nyttan av oljeavtalet tycker jag är alldeles uppenbar: den ökar vår leveranstrygghel. Man kan ju se pä situationen pä oljemarknaden just idag. Händelserna i Iran härlett lill all del praktiskt taget inte går alt köpa någon olja alls på den s. k. spoimarknaden. Då är del bra att ha långsiktiga avtal. Hade vi redan i dag haft det här oljeavtalet, skulle vi ha kunnai köpa Nordsjöoljan fyra å fem dollar billigare per fat än vad man kan göra på den öppna marknaden.

När det sedan gäller virkesavtalet vet jag inle vilka källor i Norge som Staffan Burenstam Linder hänvisar till. Jag kan bara hänvisa lill den uppgörelse som jag själv varit med om atl träffa och som inle innehåller någon som helst koppling mellan virkesavial och oljeavtal i annan mening än atl de träffades samtidigt och då var en förutsättning för varandra.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! I timmerfrågan har jag med intresse läst vad som sägs i den norska proposilionen - och jag tar för givet all statsministern också har gjort del - där man på norsk sida konstaterar atl del finns ett mycket starkt samband mellan kravet på alt de kvantiteter som nämns i limmeravtalei också verkligen kommer atl motsvaras av leveranser; annars faller, som man

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

säger, grunden för själva överenskommelsen på oljesidan. Inte minst mol bakgrund av vad statsministern nu sade om betydelsen av själva oljeavialet aktualiseras då frågan, om vi egentligen har något sådant. Om det visar sig alt vi har väldigt stora svårigheter att leverera timmer, anser norrmännen att det knappast existerar elt oljeavtal. Då är del naturiigtvis svårt att se atl delta i någon särskilt hög grad kan bidra lill en ökad försöriningstrygghet.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Jag har också läst den norska proposilionen. Där beklagar man atl man inle fick den typ av avtal som man ursprungligen hade tänkt sig och som skulle ha inneburit all Sverige hade åtagit sig atl leverera en garanterad mängd virke.

Vad avtalet nu innebär är att man erkänner den gränshandel som har förekommit genom århundradena mellan Sverige och Norge och som av transporttekniska och andra skäl är till fördel också för Sverige, även i lägen med virkesbrist. Annars skulle det sannolikt inte förekomma sådan handel i dag samtidigt som vi har import till Sverige av virke i betydligt större kvantiteter än dem som motsvaras av den svensk-norska gränshandeln. Därav följer också att vad jag sagl om oljeavialets värde ur försöriningssyn-punkl står sig. Det är två helt fristående avtal. Men, som jag tillade i en lidigare replik, om relationerna mellan Sverige och Norge i framtiden skulle försämras på grund av att den ena eller andra parten struntar i sina förpliktelser enligt avtalet kan naturiigtvis allting inträffa. Men jag kan inte se atl Sverige och Norge som två stabila och pålitliga demokratier och vänner skulle bete sig på det sättet mot varandra.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! Det kanske är så som statsministern säger, men på s. 61 i den norska propositionen står det följande, i fri översättning: Om inle Norge uppnår den fastlagda nettoimporten av timmer följer av avtalet, alt detta kommer atl betraktas som ett broll mot förutsättningarna för dessa protokoll.

Del är del ställningstagandet frän norsk sida som får mig att fråga statsministern hur del egentligen förhåller sig. Det är slor skillnad mellan vad som sägs på resp. sida om Kölen, och det kan väl inte vara en bra inledning på ett samarbete. Jag vill starkt understryka alt jag välkomnar internationellt samarbete mellan länder och mellan företag, men det måste sättas i gång på ell sådant sätl alt del inte blir missförstånd, för dä går det åt ett annat håll än man vill.

I sitt brev till landshövding Noriing i Värmland säger statsministern att han är medveten om alt varie form av virkesavtal med Norge kan misstolkas. Men del allvariiga är om det kan misstolkas t. o. m. av de norska regerings-representanterna, för då blir det som sagt inte ell förtroendefullt samarbele. Och då har man inget oljeavial ens i startlägel.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Här finns ju elt avtal, och del finns också regler om hur avtalet skall efterlevas. En särskild virkesnämnd skall tillsättas. Del finns dessutom en s. k. blandad kommission för hela del induslripolitiska samarbetet mellan Sverige och Norge. Dessa båda organ liksom andra skall ju se till alt parterna uppfyller sina förpliktelser. Till förpliktelserna hör i fråga om virke all den svenska regeringen inle skall lägga några administrativa hinder i vägen för leverans av virke från Sverige till Norge, vilket norrmännen lätt skulle kunna uppfatta som elt hot i tider då vi har brist på virkesrävara. Å andra sidan vet vi ju att del även dä kan vara fördelaktigare all importera virke från annal håll än atl frakta det från gränstrakterna mellan Sverige och Norge ner till massafabriker och sågar vid t. ex. den svenska ostkusten.

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! Del går inle atl konstalera annat än alt del finns en avsevärd skillnad i tolkningarna mellan företrädare för Norge och Sverige. Jag tycker alt det är ett oroande tecken.

Vi moderater betraktar Norge som en utomordentligt betydelsefull samarbetspartner. Vi ser framför oss en bätire värid, där länder samarbetar ekonomiskt med varandra över gränserna och där även samarbete mellan förelag förekommer över gränserna. Del är därför vi är intresserade av att sådana här avtal blir så noggrant bedömda som del över huvud tagel är möjligt. Det är på den punkien jag beklagar, herr lalman, atl vissa frestelser synes ha förelegat atl underteckna papperen litet för mycket på känn och utan atl med samtalspartnern pä andra sidan Kölen helt ha klarat ut vad man egentligen har kommit överens om. Det är beklagligt.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr lalman! För det första kan jag notera att det avtal vi nu talar om är bättre än det som var aktuellt underden tid Staffan Burenstam Linder ingick i regeringen - sett ur svensk synpunkt.

För det andra slår följande i texten till den norska propositionen - också jag skall försöka göra en fri översäuning: Avtalet innebären klar förpliktelse för den svenska regeringen alt icke sätta i kraft några åtgärder som begränsar den fria handeln av timmer mellan de två länderna.

Det är precis den typ av garanti del här avtalet innebär och ingenting annal.

Sedan ulgår jag, och säkert även representanter för den norska regeringen, från alt gränshandeln skall förbli vad den är. Den genomsnittliga volymen över de senaste sju åren har rört sig om uppemot 2 miljoner kubikmeter sågvirke, massa och flis. Det har varit något mindre under de senaste två åren på grund av knapphet på varan i Sverige. Så föreställer jag mig att virkeshandeln även i forlsältningen kommer aU fluktuera med tillgången. Någon oenighet i tolkningen mellan den norska och den svenska regeringen känner inle jag lill. Hade något sådant förekommit föreställer jag mig atl del hade nått även mina öron.

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om Sveriges framtida import av norsk olja, m. m.

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! Jag anser inle alt slalsminislern, när han redogör för den svenska tolkningen av limmeravtalei, gör en tolkning som strider mot de ord och meningar som slår i själva avtalstexten. Jag gör bara del enkla konstaterandet all man kan se i den norska propositionen atl den norska regeringen läser de här meningama på elt annal sätt.

Statsministern säger att om de gjort någon annan tolkning skulle del säkert ha nätt hans öron. Del är i sä fall förvånansvärt atl det inle har nått hans öron, men det kanske beror på atl han varit utomlands på sistone. Han behöver bara titta i propositionen för all se att det faktiskt finns avsevärda skillnader i svensk och norsk tolkning.

Argumentet atl jag befann mig i regeringen samtidigt som stora delar av de här förhandlingarna pågick är fullständigt riktigt. Från handelsdepartementet - del irorjag all jag kan belägga - framfördes i olika omgångar synpunkten att del i hög grad är nödvändigt att göra utvärderingar av vad de här olika avtalen innebär. Under alla omständigheter skulle jag förvisso, om jag varit kvar i regeringen, förfäktat den idé jag tror statsministern själv tycker är klok, nämligen att man så långt det är möjligl bör göra den här typen av utvärderingar i myckel god lid.

Statsministern OLA ULLSTEN:

Herr talman! Det är riktigt att jag rest utomlands en del. Framförallt har jag varit i Norge och pratat med den norske statsministern och många av hans regeringskolleger om detta avtal, och jag tror inte all det föreligger någon oenighet av den typ som antytts i pressen.

Jag tycker att utvärderingen skall göras i sinom tid. Men det är svårt att göra den i förväg. I förväg kan man bara utgå från de värderingar och erfarenheter man har. De säger mig att vi som frihandelsvänner och nordister inle har någon anledning alt försvåra gränshandeln med virke mellan Sverige och Norge. Vi har ingen anledning all beklaga, utan välkomnar tvärtom, elt långsiktigt oljeleveransavial mellan Norge och Sverige. Vi har förvisso ingen anledning all beklaga att Volvo får möjlighet att expandera och skapa en bredare och fastare finansiell bas och bättre fömtsättningar för sysselsättningen både i Sverige och i Norge. Den typen av expansion utomlands brukar i regel välkomnas som ell led i frihandelssirävandena. Alt den nu inte sker i Holland, Brasilien eller Indien ulan i Norge tycker jag inte gör någon skillnad.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om särskilt stöd till idrotten i Norrbotten

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för all besvara Eivor Marklunds (vpk) den 15 januari anmälda fråga, 1978/79:274, och anförde:

Herr talman! Eivor Marklund har frågat mig om regeringen kommer all ta något initiativ för att Norrbollenidrolten skall kunna fä särskilt stöd så alt belägenheler som den nu Plannja Baskets damlag försatts i kan undvikas.

Enligt uppgifter i massmedia finns det risk för att ett damlag som tillhör allsvenskan i baskelboll måste läggas ned därför alt laget inle längre kan få ekonomiskt stöd av etl privat företag. Jag känner inle närmare lill omständigheterna i det enskilda fallet. Jag vill emellertid framhålla alt Riksidrotlsförbundet i sin anslagsframställning bl. a. har begärt ökat anslag för den särskilda satsningen på kvinnlig idrott och alt regeringen har anslutit sig lill att verksamheten ges en sådan inriktning. Regeringens förslag lill ell med 17 milj. kr. höjt bidrag till idrottsrörelsen skall las som ett uttryck för delta. Jag vill också påminna om all idrottsrörelsen är en självständig rörelse som inom sig fördelar de resurser som står till buds. Det är alltså elt internt ansvar för idrottsrörelsen att se lill att idrotten kan utövas på :5å långl möjligt likvärdiga villkor.

Mol den bakgrunden är regeringen inle beredd alt la initiativ till etl särskilt ekonomiskt stöd till Norrboltenidrotlen.

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Om särskilt stöd till idrotten i Norrbotten

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr lalman! Jag lackar jordbmksministern för svaret, även om jag- förstås - hade hoppats på etl positivare besked.

Idrotten berör många människor. Den fångar flera miljoners intresse som aktiva, som publik och som supportrar.

Hotet från företaget Plannja atl lägga ner Plannja Baskets damlag har verkligen upprört sinnen i Norrbollen och på andra håll. Flickorna har fått ell glädjande brett stöd frän allmänheten och frän organisationer. Folk vill ha rent spel. Har flickorna i Plannja Basket år efter år visat sig höra hemma i den högsta divisionen, så skall de också få spela där. Dä skall inle snåla lönsamhetskalkyler sälta stopp för dem.

Nedläggningshotet berör inle bara flickorna i A-lagstruppen. Det drabbar hela klubbens breddverksamhel, eftersom A-laget är en sporre för de mänga unga flickor som deltar i klubbens ungdomsverksamhet - en breddverksamhel som företaget för övrigt, typiskt nog, inle alls ger någol stöd.

Men frågan är slörre än sä. I hotet mot Plannjas damlag fokuseras tre huvudproblem i svensk idrott, och de kan knappast lösas internt inom idrottsrörelsen, jordbruksministern. Det är kommersialiseringen, kvinnodiskrimineringen och glesbygdsproblemaliken.

Kommersialiseringen angriper på många sätt idrottens grundidé. Den skapar ett elillänkande och en utslagning i allt lidigare åldrar. Den favoriserar sporter med reklamvärde, s. k. iv-mässiga sporter, storklubbar, sporter med dyr utrustning. Den ger upphov till sijärnkult. Den tvingar fram köp och försäljning av spelare, och del kan ofta gä ut över kamratlanken inom

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Om särskilt stöd till idrotten i Norrbotten

idrotten. Idrotten utlämnas pä detla sätt till kommersiella krafter; förelag får köpa upp lag och ha dem som reklampelare. I vårt samhälle vill man ju slå mynt av alll. Och detta beror bl. a. på ell bristande samhällsstöd lill idrotten.

Kvinnodiskrimineringen är mycket påtaglig inom idrotten. Kvinnorna ses där över axeln. De fär ofta sämre träningsmöjligheler, de ägnas föga uppmärksamhet, speciellt i rikstäckande massmedia. Kvinnoidrotlen behöver därför ett statligt stöd, vilket också Riksidrotlsförbundet uppmärksammat.

Glesbygdsklubbar och inle minst lag från Norrbollen har svårigheter bl. a. med långa resor när de kommil upp i seriesystemen. Även en sådan sak som ell DM blir i värt län långl dyrare än annars. Också della att man måste la domare från annal håll - i högre serier för domare inle tas från hemorten -kostar pengar. Staten borde därför öka sill stöd t. ex. genom alt idrottslag får fria resor på SJ eller åtminstone kraftigt rabalterade priser pä inrikesflygel, när avstånden motiverar flygresor.

Della är ålgärder som absolut inle kan klaras inom ramen för Riksidrolls-förbundels anslag. Därför hade jag hoppals på elt positivare svar från jordbruksministem. Vpk-gmppen kommer att ta upp de här frågorna och slälla förslag i linje med vad jag här har sagl i en motion lill årets riksdag.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Till del Eivor Marklund säger beträffande problemel med kommersialiseringen villjag lillägga atl i fråga om företags m. fl. ekonomiska intressen i elitidrotten skiljer sig inte villkoren för damlag från de övriga förutsättningar som föreligger i samarbetet mellan idrotten och näringslivel.

1 Riksidrottsförbundets nyligen framlagda rapport om idrottens kommersialisering riktas intresset främst mot den inverkan kommersialiseringen har på allmänhetens frilidskonsumiion av redskap, utrustning m. m.

När det sedan gäller samhällets stöd ankommer det på Riksidrotlsförbundet att fördela de totala resurserna.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr lalman! Nog måsle väl del som har hänl med Plannja Baskets damlag ändå vara ett uttryck för all man gör skillnad mellan dam- och herridrotten. Genom uppgifter i länspressen och genom uppgifter från aktiva idrottsmänniskor kännerjag till all Plannja Baskels herriag kostas pä betydligt mer än damlaget. Där har del ännu inte varit lal om några lönsamhetsaspekter. Men sädana kom väldigl snabbt i fråga om damlaget som ändå har spelat i allsvenskan i sju år, något som herriaget inte mäktat med.

Så till frågan om att de ekonomiska spörsmålen skall lösas internt inom idrotten. Uppenbariigen klarar man inte av del. Idrottsrörelsen har begärt och får i år en viss ökning av anslagen. Men man har fortfarande inle råd att göra sig av med de sponsorsyslem som får sä beklagliga konsekvenser som i fallet med Plannja Baskets damlag.

I diskussioner om kommersialisering, kvinnodiskriminering och gles-

bygdsproblem sägs del ofta all det är frågor som måste lösas politiskt. Del Nr 72

måste väl också tyda på au man även inom idrotten har den uppfattningen all Onsdaeen den

det är samhället som skall gä in på ell bredare sätt med stöd för all klara av 24 januari 1979

problem som har alt göra med bostadsort och könstillhörighet när del gäller__

idrollsutövning. q ,y.,y, ,y

till idrotten i Norr-
Jordbruksministern ERIC ENLUND: botten

Herr lalman! Vi är säkeriigen överens om aU del är myckel viktigt att den kvinnliga idrotten får arbeta under samma förutsättningar och villkor som den manliga. Regeringen delar för sin del den uppfattning som Riksidrotlsförbundet har givit uttryck för vad gäller den kvinnliga idrotten.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Föredrogs och hänvisades Motioner

1978/79:792 t 1978/79:793 t 1978/79:794 1 1978/79:795 t 1978/79:796 t 1978/79:797 t 1978/79:798 t 1978/79:799 t 1978/79:800 t 1978/79:801 t 1978/79:802 t 1978/79:803 i. 1978/79:804 t

1978/79:675-677 lill konstitutionsutskottet 1978/79:678-683 till skalteutskollet 1978/79:684-688 till juslitieulskoliel 1978/79:689-691 lill lagutskottet 1978/79:692 till utrikesutskottet 1978/79:693-696 lill försvarsutskottet 1978/79:697-710 lill socialförsäkringsulskottel 1978/79:711-714 lill socialutskottet 1978/79:715 lill jordbruksutskottet 1978/79:716-723 lill socialutskottet 1978/79:724-729 lill kulturutskottet 1978/79:730-741 lill utbildningsulskollel 1978/79:742-750 lill trafikulskoltel 1978/79:751-757 till jordbruksutskottet 1978/79:758-769 till näringsutskottet 1978/79:770-775 till arbetsmarknadsutskottet 1978/79:776-791 till civilulskoltet

11 socialulskollel

11 socialförsäkringsulskottel

II utbildningsulskollel

II jordbruksutskottet

11 arbeismarknadsulskoliel

11 socialutskottet

II näringsulskoltet

II civilulskoltet

11 socialutskottet

11 arbeismarknadsulskoliel

II civilulskoltet

II utbildningsutskottet

II socialutskottet 93

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

1978/79:805 lill utbildningsulskollel 1978/79:806 lill kulturutskollet 1978/79:807 till jordbruksuiskoiiet 1978/79:808 lill näringsulskoltet

§ 6 Talmannen meddelade att propositionerna nr 100 och 101 skulle sällas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 7 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:809 av Tage Adolfsson om riksdagsledamöternas arvoden

1978/79:810 av Lennart Bladh m.fl. om stöd ål handikapptidskrifter

1978/79:811 av Karl Boo m.fl. om presstödet

1978/79:812 av Hans Gustafsson om folkrörelsernas roll i samhället

1978/79:813 av Hans Gustafsson om förbällring av de kommunall förtroendevaldas arbetssituation

1978/79:814 av Hilding Johansson m. fl om kommunala dislriklsnämnder

1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl om presstödet

1978/79:816 av Essen Lindahl om telefonöverföring lill landsortspressen av riksdagsdebatter

1978/79:817 av Olof Palme m.fl om rösträtten för invandrare m. m.

1978/79:818 av Börje Stensson m.Jl. om ålgärder mot konkurrenssnedvridning på tidskriftsområdel

1978/79:819 av Nils Erik Wååg om närvarolista i utredningsbelänkanden

1978/79:820 av Allan Åkerlind om molivering av myndighels beslut

1978/79:821 av Pär Granstedt m.fl om finansieringen av kollektivtrafiken

1978/79:822 av Holger Bergqvisl och Esse Petersson om en stalskommunal enhetsskait

1978/79:823 av Gunnar Björk i Gävle om mottagandet av deklarationer

1978/79:824 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om produklionsbeskattning

1978/79:825 av Thure Jadestig och Evert Svensson om beskattningen av drycker

1978/79:826 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt om ändrade regler för beskattning av vin, m. m.

1978/79:827 av Bo Lundgren m.fl om en översyn av beskattningsreglerna för utlandssvenskar

1978/79:828 av andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson om vidgad räll till föriusluljämning

1978/79:829 av Eric Marcusson om ändrade bestämmelser rörande ränla på kvarstående skall och respilränta

1978/79:830 av Joakim Ollen m.fl. om alkoholpolitiken

1978/79:831 av Per Petersson m. jl om översyn av reglerna om avdrag för resa med egen bil lill och frän arbetet

1978/79:832 av Per Petersson m. fl om ökade skatteinkomster för kommun med vattenkraftverk, m. m.

1978/79:833 av Per-Eric Ringaby om räll lill avdrag vid inkomsttaxeringen for

kompanjonsförsäkring Nr 72

1978/79:834 av Birger Rosqvisl och Jan Bergqvisl om restitution av kyrko- Onsdaeen den

s'''" 24 januari 1979

1978/79:835 av Karl-Erik Svanberg m.Jl om slopande av viss dubbelbeskalt- _

ning i Sverige och Norge

1978/79:836 av Kun Söderström m.Jl. om avdraget vid inkomstbeskattningen för nedsatt skatteförmäga

1978/79:837 av Ingegerd Troedsson om läkemedelsföretags avdrag vid beskattningen för framlida kostnader på grund av läkemedelsskada

1918/19:838 av Håkan Winbeig m.fl. om vissa skattelättnader för Norrlandsregionen

1978/79:839 av Håkan Winbeig m.fl om avdragsrätlen vid inkomsttaxeringen för vissa bilkostnader

1978/79:840 av Bengl Bengtsson och Svea Wiklund om stalsbidrag till skyddsvärnet i Göteborg

1978/79:841 av Gunnar Björk i Gävle m.Jl om nyll polishus i Sandviken

1978/79:842 av Pär Granstedi m.Jl om inrättande i Stockholms län av tre länsrätter

1978/79:843 av Per Olof Håkansson m.fl om ansvar för olaga giftdepo-nering

1978/79:844 av Per Olof Håkansson m.Jl om ansvar för spridande av gift

1978/79:845 av Birgitta Johansson m.fl. om förbättrad arbetsmiljö för anställda vid kriminalvärdsanstalterna i Tidaholm och Norrtälje

1978/79:846 av Rune Johnsson i Mölndal om ell nytt polishus i Mölndal

1978/79:847 av Marianne Karlsson m.Jl om lokalisering lill Motala av länsrätten i Östergötlands län

1978/79:848 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt med anledning av propositionen 1978/79:76 om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål

1978/79:849 av Arne Nygren och Manin Segcrstedi om förkortade handläggningslider vid prövning av älal mol unga lagöverträdare

1978/79:850 av Olof Palme m.Jl om ålgärder mot den ekonomiska brottsligheten

1978/79:851 av Gudrun Sundström m.Jl om översyn av reglerna om förhör med barn under 15 år

1978/79:852 av Lars Werner m. fl om säkerhetspolisens verksamhet

1978/79:853 av Svea Wiklund och Åke Polstam om nya tjänster vid kriminalvärdsanstalterna

1978/79:854 av Håkan Winbeig m.fl. om översyn av ansvaret för funktionärer i offentlig verksamhet

1978/79:855 av Håkan Winbeig m.fl. om vissa ompriorileringar av medelsanvisningen inom justitiedepartementets ansvarsområde

1978/79:856 av Olle Wästberg i Stockholm om skärpning av lagstiftningen om hels mol folkgrupp

1978/79:857 av Margareta Andrén om viss ändring i hyreslagen

1978/79:858 av Elvy Nilsson om ändring i lagen om gravräll m. m. 95

Nr 72 1978/79:859 av Bengt Sjönell om ändring av bestämmelserna i bokförings-

Onsdagen den '8" "" räkenskapsår

24 ianuari 1979 1978/79:860 av Anna Eliasson m.Jl om höjt anslag lill Europeiska ungdoms-

_____________ fonden

1978/79:861 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om solidaritet med Chiles

folk 1978/79:862 av Nils Hjorth om anslag till den svenska sektionen av Amnesty

International 1978/79:863 av Lars Werner m. fl om Sveriges stöd lill en ny internationell

ordning pä informationens och masskommunikationens område 1978/79:864 av Allan Åkerlind om slopande av u-hjälp till befrielserörelser,

m, m. 1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl om kommunall huvudmannaskap för

familjebidragen för värnpliktiga 1978/79:866 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m.fl. om en översyn av bestämmelserna om militärt skyddsområde m, m, 1978/79:867 av Even Svensson m.Jl om ett forskningsprogram rörande

civilmotstånd 1978/79:868 av Maj Britt Theorin och Lena Öhrsvik om försvarspolitiken 1978/79:869 av Nils Erik Wååg om den eftergymnasiala utbildningen för

försvarsmaktens personal 1978/79:870 av Sven Aspling m. fl om kostnadsfria AD-vitaminer lill barn 1978/79:871 av Lennart Bladh m.Jl om översyn av begreppet gravt

hörselskadad vid handikappersättning 1978/79:872 av Åke Gillström om rällen lill handikappersättning efter

stmpoperalion 1978/79:873 av Hans Gustafsson om ställföreträdaransvar beträffande arbetsgivaravgifter 1978/79:874 av Ove Karlsson m.fl om översyn av sjukersättningen lill person

som uppbär fosleriega 1978/79:875 av Kjell Nilsson och Doris Håvik om översyn av reglerna om rätt

lill handikappersättning 1978/79:876 av Ivar Nordberg m.Jl om en översyn av förteckningen över

kostnadsfria läkemedel 1978/79:877 av Maj Pehrsson och Elvy Olsson om sjukpenning lill elever vid

ungdomsvårdsskola 1978/79:878 av Per-Eric Ringaby m.fl om viss översyn av reglerna för

ersättning från den särskilda föräldraförsäkringen 1978/79:879 av Biiger Rosqvisl och Olle Östrand om översyn av reglerna för

sjukpenningavdrag vid sjukhusvård 1978/79:880 av Even Svensson m.fl. om sjukpenningen för hemmamake,

m, m, 1978/79:881 av Margot Håkansson om hemspräksträning för invandrarbarn i

förskola
1978/79:882 av Thure Jadestig och Ove Karlsson om upprustning av
96 sommargårdar

1978/79:883 av Gunnel Jonäng om åtgärder mol alkoholskador pä foster

1978/79:884 av Göran Karlsson m. fl om vissa läkemedelsfrågor

1978/79:885 av Göran Karlsson m.fl om den psykiatriska värden

1978/79:886 av Carl-Wilhelm Lolhigius om ålgärder mol del svenska missnöjet

1978/79:887 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt om förebyggande av ryggsjukdomar

1978/79:888 av Biiger Nilsson m.Jl om lokalisering till Jämtlands län av ell behandlingscenlmm för ryggsjukdomar

1978/79:889 av Maj Pehrsson och Britta Hammarbäcken om utbyggnad och decenlraliserng av barnreumatikervärden

1978/79:890 av Birgitta Rydle m.Jl om slatsbidrag lill öppna förskolor

1978/79:891 av Gudrun Sundström m.fl om bättre kontakt mellan gamla och unga

1978/79:892 av Jörn Svensson m.fl. om strykning av avsnittet om homosexualitet ur socialstyrelsens sjukdomsklassifikalion

1978/79:893 av Lars Werner m.fl om den psykiatriska vården

1978/79:894 av Lars Werner m.fl om höjda barnbidrag, m, m.

1978/79:895 av Georg Andersson m. fl om lokalradions verksamhet

1978/79:896 av Georg Andersson m.fl om inrättande av en bildkonstnärs-fond

1978/79:897 av Bertil Dahlén om stalsbidrag lill plaslbeläggning av skidbacke i Falun

1978/79:898 av Yvonne Hedvall m. fl om Sveriges Radios ansvar för barn och ungdom

1978/79:899 av Yvonne Hedvall m. fl om statsbidrag till restaurering av Visby domkyrka

1978/79:900 av Carl-Henrik Hermansson m.Jl. om kullurstöd till glaskons-len

1978/79:901 av Carl-Wilhelm Lolhigius om fritidsverksamheten

1978/79:902 av Gunnar Olsson m. fl om höjt anslag lill Emigranlregistrel i Karlstad

1978/79:903 av Bengt Sllf\'erstrand m.Jl. om folkbibliotekens verksamhet

1978/79:904 av Gudrun Sundström m.Jl. om bevarande av hanlverkskun-nande

1978/79:905 av Lars Werner m.fl om radions och televisionens verksamhet

1978/79:906 av Lars Werner m.fl. om litteraturstödet m, m,

1978/79:907 av Stig Alemyr m.Jl. om civilingenjörsutbildning för personer som genomgått yrkesteknisk högskoleutbildning

1978/79:908 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. om lokalisering till Kalmar av högre utbildning inom turism och rekreation

1978/79:909 av Georg Andersson om central intagning lill leckningslärariin-jerna i Stockholm och Umeå

\918/19:9\0av Georg Andersson m. fl. om inrättande vid Umeå universitet av en professur i historisk demografi

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

7 Riksdagens protokoll 1978/79:70-75

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

1978/79:911 av Karin Andersson och Anna Eliasson om inrättande av tjänster i

svenska för utländska studerande 1978/79:912 av Lennart Bladh m.fl om överförande av den tvååriga

irädgårdskursen lill linje inom gymnasieskolan 1978/79:913 av Åke Gillström om högskolekurser för optiker 1978/79:914 av Åke Gillström m.fl om lokalisering till Söderhamn av viss

yrkesteknisk högskoleutbildning 1978/79:915 av Lars Gustafsson om förskollärarutbildning pä Gotland 1978/79:916 av Stig Gustafsson m.fl om basresurser för den psykosociala

miljö- och arbetsmedicinska forskningen m. m. 1978/79:917 av Britta Hammarbacken och Bengt Kindbom om kostnader för

sjukledighet m. m. som belastar forskningsanslag 1978/79:918 av Lars Henrikson m.fl om lokalisering till Linköpings universitet av högre musikutbildning 1978/79:919 av Nils Hjorth och Essen Lindahl om försöksverksamheten med

idrotlsgymnasier 1978/79:920 av Margot Håkansson om förstärkning av grundutbildningen i

handikappfrågor inom arkitektutbildningen m, m, 1978/79:921 av Ove Karlsson m.fl om statsbidrag för stöd lill handikappade

gymnasieelever 1978/79:922 av Blenda Liitmarck och Josef Axelsson om statsbidrag till

Vasaskolan i Göteborg 1978/79:923 av Svante Lundkvist m.fl. om försöksverksamheten med

idrottsgymnasier 1978/79:924 av Karin Nordlander om ökad kontakt mellan skola och

föräldrar 1978/79:925 av Ove Nordstrandh m. Jl. om samverkan mellan gymnasieskola,

kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning \918/19:926 av Arne Nygren m. fl. om inrättande vid universitetet i Umeå av

en professur i miljökemi och yrkeshygien 1978/79:927 av Joakim Ollen och Olle Aulin om fria läromedel för alla

skolungdomar 1978/79:928 av Christina Rogestam m.fl. om den religionsveienskapliga

utbildningen vid Göteborgs universitet 1978/79:929 av Biigitta Rydle om inrättande vid lärarhögskolan i Stockholm

av en biträdande professur i vuxenpedagogik 1978/79:930 av Birgitta Rydle och Olle Aulin om en översyn av hemspråksreformen, m.m. 1978/79:931 av Birgitta Rydle och Gunnar Biörck i Värmdö om försöksverksamheten med idrottsgymnasier 1978/79:932 av Sven-Gösta Signell m.fl. om lokalisering av en statlig

högskoleenhet till Skövde 1978/79:933 av Ivan Svanström om lokalisering till Högsby av yrkesteknisk

högskoleutbildning 1978/79:934 av Karl-Erik Svanberg m.fl. om gruppindelning av tilläggsbi-

draget för grundskolan

1978/79:935 av Even Svensson m.fl. om förstärkning av resurserna för

fredsforskning vid universiteten 1978/79:936 av Sten Svensson m.fl om läriingsutbildningen 1918/19:931 av Maj Britt Theorin m. fl om ökat inslag av fackliga kunskaper)

undervisningsplanen 1978/79:938 av Maj Britt Theorin m.fl. om fredsfostran inom skolan 1978/79:939 av Maj Britt Theorin m.fl om arbetslivels förnyelse genom

skolan 1978/79:940 av Tage Adolfsson om viss ändring i körkortsförordningen 1978/79:941 av Gös/a Andersson m.fl. om järnvägstrafiken i Kalmar län 1978/79:942 av Ylva Annerstedi om en utvärdering av snabbulbildningen av

körkortsaspiranter 1978/79:943 av Ylva Annerstedi om obligatoriska refiexer för oskyddade

trafikanter 1978/79:944 av Gunnar Björk i Gävle om tidigareläggning av byggandet av

väg 80 mellan Dalagränsen och Edsken 1978/79:945 av Rolf Dahlberg och Rolf Clarkson om kommunikationsradio på

SJ:s lok 1978/79:946 av Rolf Dahlberg m.fl. om trafikinformation via lokalradio 1978/79:947 av Bertil Fiskesjö m. fl om en järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör 1978/79:948 av Sonja Fredgardh och Stig Josefson om vägbyggandet 1978/79:949 av Mana Fredrikson m.fl om samrådsskyIdighel vid

vägbyggnad 1978/79:950 av Anton Fågelsbo m.Jl om förbud mot vägsall 1978/79:951 av Thorbjörn Fälldin m.fl. om trafikpolitiken 1978/79:952 av Hans Gustafsson m.fl om fortsatt bemanning av Hanö fyr,

m. m. 1978/79:953 av Gusti Gustavsson m. fl. om likvärdiga konkurrensvillkor för

flygplatserna Sturup och Ängelholm-Helsingborg 1978/79:954 av Margot Håkansson m.fl. om förändring av vägnummer på

den s. k. Gröna vägen 1978/79:955 av Gunnel Jonäng m.fl om hamn- och lotsväsendel 1978/79:956 av Gunnel Jonäng m.Jl. om bättre lågförbindelser pä sträckan

Gävle-Ockelbo-Bollnäs-Ljusdal 1978/79:957 av Marianne Karlsson om utvidgad charterflyglrafik 1978/79:958 av Sven Mellqvist m.fl. om statsbidraget till drift av enskilda

vägar m. m. 1978/79:959 av Sven Mellqvist m.fl. om televerkels investeringar 1978/79:960 av Birger Nilsson m.fl. om statligt stöd lill kompletterings-trafik 1978/79:961 av Elvy Nilsson m.fl. om lågpriser på SJ:s godstransporter 1978/79:962 av Tore Nilsson m.fl. om ostkustbanans ombyggnad och

utbyggnad 1978/79:963 av Ivar Nordberg m. fl. om dubbelspår pä järnvägssträckan

Älvsjö-Flemingsberg

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

100

1978/79:964 av Joakim Ollen m.Jl. om viss översyn av bestämmelserna om

yrkesmässig biltrafik 1978/79:965 av Gunnar Olsson m.fl om SJ:s pensionärsbiljelter 1978/79:966 av Arne Persson m.fl. om höjt anslag till beläggning av

grusvägar 1978/79:967 av Lars Schött m. fl om upprustning av Kalmar flygplals 1978/79:968 av Roland Sundgren m.fl. om kanalernas framtid 1978/79:969 av Ivan Svansiröm m.fl. om bevarande av kulturhistoriskt

värdefulla järnvägsstalionsbyggnader 1978/79:970 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson om utredning rörande

sjöfarten till Uppsala och Enköping 1978/79:971 av Ulla Tilländer om uppmslning av västkustbanan mellan

Malmö och Göteborg 1978/79:972 av Lars Werner m.fl. om reglerna för transport av fariigt

gods 1978/79:973 av Håkan Winberg och Margaretha af Ugglas om samordning av

trafiktaxor 1978/79:974 av Allan Åkeriind om den generella hastighetsbegränsningen 1978/79:975 av Allan Åkerlind om handläggningen av återkallelse av

körkort 1978/79:976 av Stig Alftin och Iris Mårtensson om en plan för miljö- och

landskapsvärdande insatser 1978/79:977 av Axel Andersson m.Jl. om avskaffande av de kungliga

privilegierna vid jakt 1978/79:978 av Anders Dahlgren m. fl. om bättre service lill fiskarbefolkningen, m. m. 1978/79:979 av Anders Dahlgren m.fl. om kostnaden för avbytare inom

jordbruket vid militär repetilionsutbildning 1978/79:980 av Benll Fiskesjö om ökad studeranderepresentation i Sveriges

lantbruksuniversitets styrelse m. m. 1978/79:981 av Hans Gustafsson m.fl. om en ny laxodlingsanstalt vid

Mörrum 1978/79:982 av Hans Gustafsson m. fl. om inrättande av en Irädgärdsassis-

tenltjänst vid lantbruksnämnden i Blekinge län 1978/79:983 av Hans Gustafsson m.fl om åtgärder för atl främja fiskerinäringen i Blekinge län 1978/79:984 av fngemar Hallenius och Bertil Jonasson om statlig ersättning för

kostnader på grund av smittosamma husdjurssjukdomar 1978/79:985 av Eva Hjelmslröm m. fl om klara gränsvärden för avgaser frän

bilar, m. m. 1978/79:986 av Alfred Håkansson m.fl. om höjt bidrag till Norrvikens

trädgårdar 1978/79:987 av Rune Johnsson i Mölndal och Bertil Jonasson om statsbidrag

till Sveriges fiskares riksförbund 1978/79:988 av Rune Johnsson i Mölndal m.fl om återställande av musselodlingsområden

1978/79:989 av Gunnel Jonäng m. fl. om skogsvården Nr 72

1978/79:990 av Marianne Karlsson om förbud mol plantering av giftiga Onsdagen den

växter 24 januari 1979

1978/79:991 av Einar Larsson m. fl om en översyn av orlsombudens ställning

inom lanlbmksnämnderna

1978/79:992 av Einar Larsson m.Jl om höjt anslag lill Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1978/79:993 av Einar Larsson m.fl om myndighetsansvaret på bilavgasom-rådet

1978/79:994 av Einar Larsson m.Jl om vidgad statlig kreditgaranti för jordbruksralionalisering

1978/79:995 av Einar Larsson m.fl om livsmedelsberedskapen

1978/79:996 av Cari-Wilhelm Lolhigius om bevarande av de levande kullurminnena

1978/79:997 av Elvy Nilsson och Birgitta Johansson om åtgärder för atl stimulera biodlingen

1978/79:998 av Per Petersson m.fl. om ökad satsning på skogsvärd i norra Sverige

1978/79:999 av Rolf Rämgård m.fl. om sysselsäiiningsfrämjande åtgärder inom skogsbmket i Kopparbergs län

1978/79:1000 av Ingegerd Troedsson och Hans Wachtmeister om åtgärder för atl göra fridlysning mer effektiv

1978/79:1001 av Nils Erik Wååg m.fl. om förstatligande av Svenska Sockerfabriks AB

1978/79:1002 av Sivert Andersson m.fl. om en analys av del statliga industristödet

1978/79:1003 av Margareta Andrén och Iris Mårtensson om enhetliga priser vid tobaksförsäljning

1978/79:1004 av Nils Berndtson och Lars-Ove Hagberg om sysselsättningen vid Boxholms järnverk

1978/79:1005 av Nils Berndtson m.fl. om civilt utnyttjande av krigsmaleriel-industrins resurser

1978/79:1006 av Roland Brännström m. fl. om en träleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå

1978/79:1007 av Karin Flodström m.fl. om svensk text på importerade livsmedelskonserver

1978/79:1008 av Filip Fridolfsson om egenförelagares personliga borgensåtaganden

1978/79:1009 av Hans Gustafsson m.fl. om produktion av flis

1978/79:1010 av Hans Gustafsson m.fl. om de regionala utvecklingsfondernas verksamhet

1978/79:1011 av Hans Gustafsson m.fl. om Blekingevarvens framlida utveckling

1978/79:1012 av Bengt Gustavsson m.fl. om Ceaverkens framtida verksamhet

1978/79:1013 av Lars-Ove Hagberg om fortsaU drift vid Horndalsverken 101

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

102

1978/79:1014 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om exploatering av Sveriges alunskifferlillgångar m. m.

1978/79:1015 av Ingemar Hallenius m. fl om ändring i ellagen

1978/79:1016 av Birgitta Hambraeus om stöd lill Ekoteket

1978/79:1017 av Birgitta Hambraeus m. fl om stöd lill Bergslagsgmvorna

1978/79:1018 av Lars Henrikson m. fl. om lokalisering lill Linköping av ett produklulvecklingscentmm

1978/79:1019 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. om stöd lill alternativ produktion

1978/79:1020 av Rune Johnsson i Mölndal och Kari-Anders Petersson om beslällarstöd lill fiskefartyg

1978/79:1021 av Gustav Lorentzon m.Jl. om elt skandinaviskt mäss- och utställningsfartyg

1978/79:1022 av Eivor Marklund om papperstillverkning vid ASSI i Karlsborg

1978/79:1023 av Benil Måbrink och Eivor Marklund om domänverkels verksamhet

1978/79:1024 av Sven-Erik Nordin och Jan-Ivan Nilsson om prisstöd för produktion av kvaliletsull

\918/19:\025 av Per Petersson m. fl om redovisningsprinciperna och beskattningsreglerna för siatens vatlenfallsverk

1978/79:1026 av Lars Schött och Eric Krönmark om bildande av ell regionall investmentbolag i Kalmar län

1978/79:1027 av Sten-Ove Sundström m.fl. om statliga beställningar till företag i Norrbotten

1978/79:1028 av Ingvar Svanberg m. fl. om ell institut för företagsrekonstruktioner, m, m,

1978/79:1029 av Ulla Tilländer om utnyttjande av naturgas som energikälla

1978/79:1030 av Lars Werner m.jl om förstatligande av läkemedelsindustrin

1978/79:1031 av Lars Werner m. fl om gruvnäringen i Västerbotten

1978/79:1032 av Svea Wiklund och Jan-Ivan Nilsson om tekoindustrin i Västerbollen

1978/79:1033 av Bengt Bengtsson m.fl. med anledning av proposilionen 1978/79:73 om åtgärder för arbetshandikappade

1978/79:1034 av Gunnar Björk i Gävle m.fl om regionalpolitiska åtgärder inom Hofors kommun

1978/79:1035 av Arne Blomkvist m. fl. om rätt till Ijänslledighel för biståndsarbete

1978/79:1036 av Karin Flodström och Ingemar Konradsson om stödområdesindelningen för Örebro län

1978/79:1037 av Hans Gustafsson och Kun Hugosson om en problemorien-terad regionalpolitik

1978/79:1038 av Stig Gustafsson m.Jl. om förslag lill lag om allmän arbetslöshetsförsäkring

1978/79:1039 av Kari Hallgren m.fl om avskaffande av bestämmelserna om fredsplikt och skadestånd i vissa fall

1978/79:1040 av Erik Hovhammar m.fl. med anledning av proposilionen 1978/79:73 om ålgärder för arbetshandikappade

1978/79:1041 av Thure Jadestig m.fl. om de regionala arbelsgmppernas verksamhetsområde

1978/79:1042 av Gunnel Jonäng om rätt till tjänstledighet för vård av anhörig

1978/79:1043 av Gunnel Jonäng m.fl. med anledning av proposilionen 1978/ 79:73 om ålgärder för arbetshandikappade

1978/79:1044 av Eric Jönsson m.fl. om regionalpoliliska åtgärder i Malmöregionen

1978/79:1045 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt om sysselsäiiningsfrämjande ålgärder inom Östra Göinge kommun

1978/79:1046 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. om försöksverksamhet med kontant sysselsällningsstöd

1978/79:1047 av Kerstin Nilsson om lokalisering till Övertorneå kommun av elt reakliverings- och turistcenlrum

1978/79:1048 av Kerstin Nilsson m.fl om inrättande av en statsverkets servicecentral i Norrbottens inland

1978/79:1049 av Olof Palme m.fl. om arbetsmarknadspolitik mot utslagning

1978/79:1050 av Olof Palme m.fl. om invandrarpolitiken

1978/79:1051 av Lars Werner m.fl. om viss ändring i lagen om anställningsskydd

1978/79:1052 av Lars Werner m.fl. om likalönsprincipens tillämpning

1978/79:1053 av Lars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1978/ 79:73 om åtgärder för arbetshandikappade

1978/79:1054 av 75 Erik Wååg m.fl. om sysselsätlningen inom Kristianstads-Hässleholms utvecklingsregion

1978/79:1055 av Kerstin Andersson i Hjärtum m.fl. om slatsbidrag för åtgärder mot jordskred

1978/79:1056 av Rolf Dahlberg m.fl. om uppdelning av tomträtt

1978/79:1057 av Rolf Hagel och Alf Lövenbotg om ökat bostadsbyggande

1978/79:1058 av Ove Kartsson m.fl. om en översyn av administrationen av bostadsbidrag

1978/79:1059 av Sven Lindberg m.fl. om bostadsbyggandet i glesbygd

1978/79:1060 av Carl-Wilhelm Lolhigius och Margaretha af Ugglas om finansieringen av uppmstningen i Gamla stan

1978/79:1061 av Eivor Marklund om ökat anslag lill länsstyrelsen i Norrbottens län

1978/79:1062 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. om geologiska undersökningar för atl förebygga rasolyckor

1978/79:1063 av Sten-Ove Sundström m.fl. om räddningshelikoptrar i Söderhamn och Luleå

1978/79:1064 av Kun Söderström med anledning av propositionen 1978/ 79:79 om ändring i lagen (1976:96) om kriskoppling m. m.

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

103

Nr 72

Onsdagen den 24 januari 1979

Meddelande om frågor

1978/79:1065 av Lars Werner m.Jl. om förbättrade bostadsbidrag 1978/79:1066 av Olle Östrand och Ivar Nordberg om ökade möjligheter för

kommun atl förvärva mark för upplåtelse med tomträtt 1978/79:1067 av Olle Östrand och Lars Ulander om ålgärder mot finansiering

av flerfamiljshus genom s. k, strimlade län 1978/79:1068 av Hans Gustafsson om kommunerna och näringslivet 1978/79:1069 av Hans Gustafsson om kommunal representation i ortsdomi-

nerande företags styrelser 1978/79:1070 av Hans Gustafsson om ålgärder för all intensifiera den

kommunala sysselsäiiningsplaneringen 1978/79:1071 av Åke Gillström om kostnaden för anskaffande av arbeisglas-

ögon 1978/79:1072 av Åke Gillström om bidrag lill pensionärer för glasögon 1978/79:1073 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om invandrarbarnens rätt lill

modersmålsundervisning, m. m, 1978/79:1074 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om hemspråket inom

förskolan 1978/79:1075 av Oswald Söderqvisl m.fl om fredsforskning vid universiteten 1978/79:1076 av Oswald Söderqvist m.fl. om ökade anslag lill Stockholms

internationella fredsforskningsinslitul (SIPRI) 1978/79:1077 av Arne Blomkyist m.fl om ändring i marknadsföringslagen 1978/79:1078 av Arne Blomkvist m.fl. om inriktningen av utbildningen i

marknadsföring 1978/79:1079 av Kari-Erik Strömberg och Ylva Annerstedi om lokalisering av

statlig verksamhet lill Södertörn 1978/79:1080 av Karl-Erik Strömberg och Ylva Annerstedi om lokalisering av

institutionen för energiforskning och plasmafysik lill Södertörn 1978/79:1081 av Lars Werner m.fl. om prövningen av den formella

giltigheten av administrativa beslut

104

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 23 januari

1978/79:298 av Birgitta Dahl (s) till bostadsminislern om effekterna av energisparsiödet:

Föranleder den av bostadsstyrelsen redovisade undersökningen om effekterna av energisparsiödet några omedelbara åtgärder frän regeringens sida?

1978/79:299 av Thage Peterson (s) lill statsministern om tolkningen av virkesavialei mellan Sverige och Norge:

I anslutning till det s, k, Volvoavialel har den svenska regeringen träffat en överenskommelse med Norges regering om en omfallande export av svenskt virke lill Norge, I avtalet erkänner den svenska regeringen att Norge skall kunna upprätthålla en årlig nettoimport om ca 1,5-2,0 miljoner m per år.

Oklarhet har uppstått om innebörden av det träffade virkesavialei. Statsministerns kansli har meddelat att den svenska regeringen inte har garanterat någon bestämd kvantitet timmer lill Norge, Enligl norsk tolkning skulle del vara ett avtalsbrott om inte Norge erhåller den i avtalet angivna virkesmängden.

Med anledning härav vill jag lill statsministern ställa följande frågor:

Vad är den svenska regeringens tolkning av innebörden av det träffade virkesavtalet mellan Sverige och Norge?

Har statsministern förvissat sig om att den norska regeringen har samma mening?

Nr 72

Onsdagen den 24 Januari 1979

Meddelande om frågor

den 24 januari

1978/79:300 av Knut Wachtmeister (m) till justitieministern om lidpunklen för proposition med anledning av personvals- och valkreisuiredningens betänkande:

Personvals- och valkretsulredningen avlämnade sitt betänkande vid årsskiftet 1977-1978, varefter utredningen i vanlig ordning sändes päremiss. Remisstiden utgick den 1 oktober 1978.

Avser justitieministern alt avlämna någon proposilion i ärendet till vårriksdagen?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 13.55.

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert