Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:70

Måndagen den 22 januari

kl. 13.00

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Fyllnadsval till utskott

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Om åtgärder för att förbättra olje-TALMANNEN: Moderata samlingspartiels partigmpp har som suppleant i bekämpningen till

trafik- och jordbruksutskotten under Gunnar Johanssons ledighet anmält j,

hans ersättare Josef Axelsson.

Talmannen förklarade därefter vald till

suppleant i trafikutskottet Josef Axelsson (m)

suppleant i jordbruksutskottet Josef Axelsson (m)

§ 2 Justerades protokollet för den 12 innevarande månad.

§ 3 Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Kommunminislern BERTIL HANSSON erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels Karl-Erik Svanbergs (s) den 13 december anmälda interpellation, 1978/79:113, dels Gustav Lorentzons (vpk) den 10 januari anmälda fråga, 1978/79:251, lill jordbruksministern, och anförde:

Herr talman! Kari-Erik Svartberg har i en interpellation ställt följande frågor lill mig:

1. Har regeringen tagit några initiativ för atl få lill stånd en internationell övervakning av oljeutvinningen i Nordsjön?

2. Planerar regeringen att genom internationella överenskommelser söka fä till stånd en rapporteringsskyldighet beträffande iakttagelser av oljebälten till havs?

3. Förbereds några internationella överenskommelser beträffande registrering av oljetankrars färdvägar?

4. Hur långt har förberedelserna för partikelmärkning av oljerester kommil?

5. Står påföljden för miljöbrott, typ oljeutsläpp, i rimlig proportion till samhällets kostnader för sanering?

6. Vilka resurser ämnar regeringen ställa till de drabbade kommunernas förfogande i saneringsarbetet?

Gustav Lorentzon har frågal jordbruksministern om regeringen vill eller

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

kan uttala sin mening om ansvaret för den omfattande oljenedsmuisningen av bohuslänska kustsiräckor.

Gustav Lorentzons fråga har lämnats över lill mig.

Jag besvarar interpellationen och frågan i ett sammanhang.

Anledningen till interpellationen och frågan är de oljeskador som drabbade olika delar av den bohuslänska kusten på grund av ett oljeutsläpp i november förra året. Jag har lidigare i ett svar här i riksdagen den 30 november 1978 på en fråga av Märta Fredrikson redogjort för händelseförioppet vid tillfället. Jag begränsar mig därför nu till vissa kompletteringar med anledning av vad Kari-Erik Svartberg har anfört.

Kari-Erik Svartberg undrar varför oljebältet inte stoppades ule lill havs sä atl man hade kunnat förhindra följderna för skärgärden och kusten, och han tror sig finna svaret i atl tillgången på högsjölänsor skulle vara otillräcklig för atl bekämpa ell oljebälte med 40 km omkrets. Lål mig dä säga atl oljebekämpning inte går till på så säll all man omringar stora ytor av olja som driver ute lill havs. Länsor används för all avleda eller koncentrera oljan mol de anordningar för atl la upp oljan ur vattnet som tillsammans med medförda mottagningsanordningar för oljan bildar integrerade system för atl bekämpa olja på mekanisk väg. Deläralltså tillgängen till och möjligheterna alt sälla in sådana syslem som är avgörande. I det här fallet bedömdes den olja som iakttogs lill sjöss vara under upplösning och i drift till havs, varför kustbevakningen inte ansåg det meningsfullt att försöka ta upp den.

Förklaringen lill att den olja som drygt etl dygn senare under en stormnatt drev i land på Bohuskusien inte bekämpades lill havs, innan den nådde land, är helt enkelt den atl oljan inte kunde upptäckas trots den intensiva spaning som dagen innan hade utförts till sjöss med både fartyg och flyg. Detta kan möjligen ha sin förklaring i atl oljan lill följd av sin höga specifika vikt drev mera under än pä vattenytan samt i det förhållandet att det på grund av oljans kompakta, asfallliknande konsistens inle bildades den oljefilm som normall förekommer vid oljeutsläpp lill sjöss. Till delta skall läggas att det vid tillfället rådde relativt dålig sikt.

Jag övergår nu till de sex olika frågorna i interpellationen.

1. Till frågan om regeringen har lagil några initiativ för alt få till slånd en internationell övervakning av oljeutvinningen i Nordsjön kan sägas att något sådant initiativ inte har varit och inte heller är aktuellt. Ansvaret för övervakningen av denna verksamhet åvilar den stat pä vars kontinentalsockel utvinningen pågår. Däremot pågår det iniernalionelli samarbete av annat slag kring oljeulvinningen i Nordsjön. Detta har lill syfte dels att få fram gemensamma regler för atl eliminera eller i vart fall begränsa säkerhets-och miljörisker, dels att säkerställa samverkan vid bekämpning av olja som har kommil lös, dels att tillskapa enhetliga regler för skyldigheten alt ersätta oljeskador som är en följd av oljeutvinningen i Nordsjön. Sverige dellar i delta samarbete som har pågått i många är och som har intensifierats efter Bravoolyckan i Ekofiskfältet i april 1977. Men redan dessförinnan hade pä en konferens som hölls i december 1976 i London antagits en regional konvention för Nordsjöområdet om skadestånd för oljeskada som

uppkommer lill följd av oljeborrning pä havsbottnen. Konventionen har ännu inle trätt i kraft. Inom regeringskansliet pågår f. n. arbete med lagstiftning på grundval av konventionen.

2. Kari-Erik Svartberg frågar i sin interpellation om regeringen planerar atl genom inlernalionella överenskommelser söka få lill slånd en rapporteringsskyldighet beiräffande iakttagelser av oljehalten till havs.

Sådana internationella överenskommelser finns redan i den s. k. Nordsjö-överenskommelsen om samarbele vid oljeförorening i Nordsjön och i 1974 års Helsingforskonvenlion om skydd av Östersjöområdets marina miljö. I båda fallen har Sverige aktivt deltagit i det inlernalionella arbete som har letl till dessa bestämmelsers tillkomst. Bestämmelserna innebär atl befälhavare på fartyg och piloter på fiygplan ulan dröjsmål skall rapportera iakttagelser om större oljebälten på havet.

Nordsjööverenskommelsen är i kraft. 1974 års Helsingforskonvenlion, som har undertecknats av samtliga Öslersjöstaier, har ännu inle trätt i kraft formellt, men del kan pä goda grunder antas all den träder i kraft i år.

Det kan tilläggas atl bestämmelser om skyldighet för staterna att underrätta annan fördragsslutande stal om oljehalten, som kan utgöra ett hot mot sistnämnda stats intressen, finns både i Nordsjööverenskommelsen och i 1974 års Helsingforskonvenlion samt i 1971 års överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om samarbete i fråga om åtgärder mot oljeförorening av havet och 1973 års inlernalionella konvention lill förhindrande av förorening frän fartyg.

3.1 interpellationen frågas också om del förbereds några internationella överenskommelser beträffande registrering av oljetankfartygs färdvägar. Frågan kan besvaras med ja. Jag utgår då från all med frågan avses en uppföljning av oljetankfartygs förflyllning lill sjöss, grundad pä posiliohsrap-portering, dels i allmänt sjösäkerhetssyfte, dels för all kunna anpassa beredskapen för oljebekämpning till havs m. m. lill del akluella läget.

Etl posilionsrapporteringssystem tillämpas redan, med stöd av en internationell överenskommelse inom Förenta nationernas internationella sjöfartsorganisation IMCO, i Stora Bäll. Elt liknande system prövas f n. i Engelska kanalen, också här med internationellt stöd av IMCO. När del gäller Östersjöområdet böriar om en månad överiäggningar i en särskild expertgrupp frän Östersjöstaterna som har till uppgift atl kartlägga behovet av posilionsrapporlering i Östersjöområdet. Gruppen skall vidare, efter genomgång av tänkbara alternativ, arbeta fram förslag till en lösning av frågan för diskussion och slällningslagande inom 1974 års Helsingforskonventions organ under andra halvåret 1979. Expertgruppen tillsattes av interimskom-missionen för Helsingforskonventionen i november 1978 på svenskt initiativ. Från svensk sida deltar vi med stort intresse i detta arbete.

4. Vad gäller partikelmärkning av olja i fartyg kan nämnas all en metod härför har utarbetats i Sverige. Detta har skelt mot bakgrunden av alt de vanligaste medvetna utsläppen från tankfartyg består i ulspolning av oljeresler i tankarna eller utpumpning av oljehalligl bariaslvalten. Genom atl, sedan tankfartyget har lossat sin oljelasi i hamn, märka oljeresterna i de

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

tömda tankarna med mikroskopiskt små metallpartiklar med en sammansättning som är specifik för varie fartyg eller märkningstillfälle har man bildligt talat försett oljereslerna med ell visitkort som, om oljeblandningen pumpas ul i sjön, kan återfinnas där och därmed göra det möjligt att identifiera källan.

Partikel märkningsmetoden har praktiskt prövats under ell fältförsök som genomfördes i Sverige 1975. Eftersom emellertid gott och väl hälften av den olja som sjölransporteras inom Östersjöområdet går på andra än svenska hamnar, bör metoden för alt man skall uppnå avsedd effekt tillämpas av samtliga Öslersjöstaier. Inom ramen för 1974 års Helsingforskonvenlion har på svenskt initiativ träffats överenskommelse mellan dessa stater om ett gemensamt fältförsök med partikelmärkning av oljerester i tankfartyg under senare hälften av år 1979. Det är att hoppas att det gemensamma fältförsöket ger sådana resultat att Östersjöstaterna kan besluta sig för en allmän tillämpning av partikelmärkningsmetoden i Östersjöområdet. Parallelll med Östersjöförsöket kommer utvecklingsarbetet med metoden au fortsätta i Sverige. Därvid skall klariäggas vilka tekniska möjligheter som finns att tillämpa metoden också i fråga om utsläpp av andra oljeblandningar från fartyg än lastresler från oljetankfartyg, i första hand oljerester frän maskinrum både på tankfartyg och på torriastfartyg. Efter en sådan utvidgning av tillämpningsområdet skulle alla de oljeutsläpp som vanligen görs från fartyg i strid mot gällande regler vara täckta.

5. Jag övergår nu till Kari-Erik Svartbergs frågaom påföljden förmiljöbrott av typen oljeutsläpp.

Bestämmelserom brott mot förbud att släppa ut olja från fartyg finns i lagen (1972:275) om åtgärder mot vattenförorening frän fartyg och lagen (1976:6) om åtgärder mol vattenförorening frän fartyg inom Östersjöområdet. Den som uppsätligen ellerav oaktsamhet bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst etl år. Utom gärningsmannen kan även fartygets redare eller ägare dömas till sådan påföljd. Vid påföljdens bestämmande beaktas självfallet - liksom vid andra brott - brottets svårighetsgrad. Är brottet av grövre beskaffenhet, t. ex. när gärningen har lett till atl en stor mängd olja har kommil ut i vattnet, kan påföljden bli fängelse. I annat fall kan den bli dagsböter som kan uppgå lill icke obetydliga belopp. Det bör dock medges att etl bötesstraff i en del fall kan te sig alltför milt, bl. a. med hänsyn lill den skada oljeulsläppet har orsakat.

Jag vill understryka att det är angelägel att antalet olagliga oljeutsläpp nedbringas. Om en straffskärpning är en effektiv åtgärd i detta sammanhang kan dock vara tvivelaktigt. Vad som enligt min mening främst bör övervägas är att införa någon ny form av ekonomisk sanktion för brott mol förbudet att släppa ut olja. En väsentlig förutsättning för en minskning av utsläppen är dock att möjligheterna ökar alt kunna identifiera fartyg varifrån utsläpp görs.

Frågan om att införa en ny ekonomisk påföljd för brott av nu antytt slag har behandlats i ett betänkande om Företagsböter (Ds Ju 1978:5). Ett kompletterande arbete pågår just nu inom en särskild arbetsgrupp under justitiede-

partementel.

6. Vad lill sist gäller frågan om vilka resurser regeringen ämnar slälla lill de drabbade kommunernas förfogande får jag erinra om atl kommun enligt brandlagens bestämmelser är berättigad lill ersättning av statsmedel för såväl bekämpning som sanering av löskommen olja, som har fiutit i land från havet. Av administrativa skäl utgår dock ersättning endast för den del av kostnaden som överstiger ell visst mindre belopp.

Jag övergår nu lill Gustav Lorentzons fråga om ansvaret för oljenedsmuisningen av de bohuslänska kuststräckorna.

Från de oljeutsläpp som har drabbat den bohuslänska kusten har kustbevakningen tagit ett femtontal prover, som har analyserats vid tullverkets huvudlaboratorium i Stockholm. Genom tillgängligt referensprov kunde härvid klart fastställas alt den olja som har flutit i land vid Bohuslän inle var Ekoflskolja. Bl. a. var differenserna i svavelhall så betydande all någol tvivel härom inte behövde råda. Liknande betydande skillnader föreligger gentemot övriga förekommande Nordsjöoljor.

Oljeproverna från västkusten har även analyserats dels vid statens valtenfallsverks laboratorium i Västerås, dels vid British Petroleums huvudlaboratorium i England, som har en betydande kunskap om egenskaper hos olika oljeiyper över hela väriden. Den brittiska analysen gav i fråga om oljeprovels egenskaper i huvudsak samma resultat som analyserna vid de båda svenska laboratorierna, med del tillägget atl man där ansåg all det utan tvivel rör sig om en kraftigt vädrad råolja av Mellanöslerntyp.

Del torde därmed fö anses klarlagt atl oljeulsläppet härrör från etl fartyg. Huruvida det rör sig om oljerester eller en del av lasten kan däremot inle sägas med absolut säkerhet. Oljeprovets karaktär talar enligl tullverkets huvudlaboratorium mest för del senare alternativet. Om oljan har pumpats ul avsiktligt eller om det har skett pä grund av olyckshändelse och om det har gjorts under fartygets in- eller utgående genom Skagerack-Nordsjön, därom kan man f n. endast spekulera.

Det finns därför nu inga möjligheterall peka ut någon som ansvarig förden akluella oljenedsmutsningen på västkusten.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Jag ber att få tacka kommunminislern för svaret på min inlerpellation. Jag återkommer strax till svarel med några kommentarer och kompletterande frågor, men jag vill försl redovisa några bilder från Bohuslän i januari 1979.

De härliga, soliga, saltslänkta klipporna i Bohuslän, paradiset för hundratusentals svenskar, verkar långt avlägsna när man går utefter stränderna i dag - inte så mycket beroende på kylan, isen och snön som på oljan.

Oljan ligger i badvikar och på klippstränder i metertjocka lager. Grävskoporna drar upp den sega långklibbiga smeten, och aslukten från döda fåglar, rutten lång och annan geggamoja sprids i vindriktningen.

En av gubbarna i vårt lag spyr varie dag. Han tål inle lukten, berättar en Smögenfiskare, som står i oljeskiten lill armhålorna de dagar han inte är ute pä räkfiske.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om ålgärder för alt förbättra oljebekämpningen till havs

Nedsölade människor går omkring ute bland isiga klippor med spadar och kratlor och samlar in tjockolja.

Nordosten sveper fram längs kusten och driver snösjok över oljan. Men smeten lyser svart genom snön, gräset är svart och de oljedöda fåglarna är svarta. Döda djur ligger insmorda i de tjocka oljelagren och stinker-en vidrig lukt.

Ja, herr lalman, det är så här det ser ut på Bohuskusten i dag, pä sträckan mellan Skaftölandet söderom Lysekil och Kosteröarna ulanför Strömstad. Pä bildskärmen visas just nu en enkel kartskiss där de nedsmetade områdena -en sträcka pä 70 km - är utmärkta med svart. Detta har skett i de fina fågellokalerna, i de bästa badvikarna, på klipporna och pä grässlänterna. Del blev en miljökatastrof av novemberoljan.

Människorna på kusten har eländet inpå sig. Pressen i Göteborg och i Bohuslän bevakar föredömligt, liksom lokalradion och regional-TV, Rikspressen, radio och TV tycks ännu inte ha fallat vidden av kalastrofen. Och en och annan myndighetsperson tycks ha elt märkligt intresse av all tysta ner eller atl bagatellisera del hela.

Men del villjag bara säga: Vi bohuslänningar tillåter inle all man tystar ner en miljökatastrof som denna. För det är verkligen, herr lalman, en miljökatastrof Man borde skriva ordet med stora bokstäver. Vi bohuslänningar undrar ibland vilket hojtande det skulle ha blivit om man haft samma oljehelvete i Stockholms skärgård sedan mitten av november mellan exempelvis Dalarö och Kapellskär, Del aren lika lång kustsiräcka som den drabbade delen av Bohuskusten,

Ca 800 ton olja har man tagit upp hittills. Man beräknar den sammanlagda mängden olja till 2 500-3 000 ton. Del kan vara något mindre, men del kan också vara mer.

Den hårda vintern försenar saneringsjobbei. Nu grovsanerar man bara. Fram i vår böriar finsaneringen. Det värsta hoppas man ha klarat av till i sluiet av maj eller börian av juni - i första hand fågellokalerna och därefter badvikarna. Mänga stränder och många naturhamnar kommer man knappast atl klara före den stora invasionen i sommar. Troligen får vi finna oss i skyltar som varnar för oljan.

2,5 milj. kr. beräknas saneringskostnaderna lill i dag. Var kommer de atl sluta? 8-10 milj. kr.? Kommer det att räcka? En liten jämförelse: Vid Tsesiskataslrofen kostade saneringsarbetet 10 milj. kr. 1 600ionoljaläckteul. 10 km stränder sölades ned. I Bohuslän rör det sig kanske om dubbla mängden olja och en kustsiräcka på 70 km fågelvägen.

I Bohuslän fortsätter man atl kämpa - mot vintern och mol oljan. Del där

som kommunministern sade i november om "självsanering genom

naturens egna läkande krafter" är del ingen i Bohuslän som tror på.

Några frågor till: Hur värderar man skadorna på fisket? De många tusen oljedödade fåglarna? De 2 000 som man har skjutit?

Jag övergår nu till svaret på min interpellation. Det är utföriigt och det sätter jag värde på.

Kommunminislern hänvisar i sitt svar också till svaret pä Märta Fred-

riksons fråga den 30 november. Jag kommer därför alt kommentera också några av de påsiåenden som finns där.

Pä min första fråga, om inlernalionell övervakning av oljeulvinningen i Nordsjön, svarar kommunminislern atl något initiativ i den riktningen inle har tagits och inle heller är aktuellt. Svaret gör mig bekymrad. Del är en inlernalionell, en gemensam kontroll vi skulle behöva. Annars får vi bara slå och la emot problemen. Jag har en bild här som visar vart lössläppl olja kan ta vägen. Det kanske verkar litet egendomligt, men del är en flaskpost som bilden föreställer. Del är en flaskpost, isläppl vid Bravo den 16 oktober, påträffad vid Tegelslrand i norra Bohuslän den 15 november. Jag vill bara lillägga atl oljan kan la samma väg.

Gemensamma regler för all eliminera eller begränsa säkerhels- och miljörisker, samverkan för att bekämpa olja som kommit lös och enhetliga regler för skyldigheten alt ersätta oljeskador som är en följd av oljeulvinningen-allt delta är bra. Arbetet på detta bör bedrivas med all kraft, men hur del lyckas är i sisla hand beroende på om man kan lila på exempelvis de inblandade bolagen. Kan man verkligen det?

Så till fråga 2.

Kommunministern säger i sitt svar alt del redan finns en s. k. Nordsjö-överenskommelse med bestämmelser som "innebär atl befälhavare pä fartyg och piloter på fiygplan utan dröjsmål skall rapportera iakttagelser om större oljebälten på havet".

Låt oss ta del här konkreta fallet. Oljan som drabbade Bohuslän beräknas ha legat i vattnet minst tre fyra veckor. Åtskilliga måsle då ha sett oljebäliet. Vilka rapporter har kommit in?

Den 7 november 1978 uppläckte fiskebålen Åsa av Donsö elt ston oljehalte 80dislansminuter väst Hansiholm. Rapport avlämnades inte. Den 10 och 11 november flyter flera hundra oljedödade fåglar i land på den danska västkusten vid Skagen. Iakttagelsen refereras i dansk press, men någon rapport går inte till svenska myndigheter.

Vid 18-liden den II november rapporterar kustbevakningen etl stort oljehalte väst Paler Nosler. Oljebäliet,som bedöms innehålla råolja, beräknas vara 3x7 dislansminuler stort, dvs. 5-6 x 13-14 km.

Innan vi följer oljan vidare in mot kusten kanske vi skulle reda ut frågan: Var del oljan vid Hansiholm som drev mol Paler Nosler?

Den 30 november 1978 säger Bertil Hansson i riksdagen: "Sakkunniga människor har dock gjort den bedömningen alt det inte kan vara fråga om samma oljeförekomst." Vilka är dessa sakkunniga? Jag kan redovisa andra. SMHI har datakörl riktiga vindar och beräknad ström och styrker teorin all det kan vara fråga om samma olja vid Hansiholm som vid Paler Nosler. Och oceanograferna vid Göteborgs universitet upplyser att Jutska strömmen med en hastighet av en knop tar ca 100 limmar på sig från Hansiholm till Paler Nosler. Tiden stämmer alltså.

Antag nu atl del är samma olja. Om rapporteringen fungerat skulle man alltså ha kunnai bekämpa oljan ule på havet, långt innan den nådde kusten och innan de hårda stormarna kom.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Jag har talat med en del sjöfarare om rapporteringsskyldigheten. Den gäller bara innanför territorialgränsen, säger de. Detsamma hävdar kuslbevakare som jag har lalal med. Är kommunminislerns svar lill mig felaktigt, eller brister del i informationen?

Som kommentar till svarel på min fråga3 vill jag bara säga: Bra, se bara till atl det snarast händer något också för Nordsjön!

Av svaret på fråga 4 framgår - och del känner vi ju alla till - att det finns metoder alt sätta visitkort pä oljeresler i tankfartyg. Lät oss bara hoppas alt del gemensamma fältförsök som kommunministern nu redovisar snabbt avlöses av en permanent överenskommelse som snarast utvidgas och som gäller alla oljelransporter, oavsett var de går. För resten: Varför bara oljerester? Del ryktas ju dä och dä om fartyg som dumpar en del av lasten för alt kunna klara vissa passager.

Så fråga 5.

Ja, Bertil Hansson, böter hjälper nog inte för de missdådaredet här är fråga om. Del finns något exempel där befälhavaren, som alltså i det här fallet åkte fast -det händer ju myckel sällan - fick 600 kr. i böter, medan saneringsarbetet kostade 2 milj. kr. Nej, kostnaden för saneringen bör man nog ta ul,men del förutsätter atl man kan spåra syndaren.

Svarel på fråga 6 befäster den besvikelse som man sedan december känner i de fyra drabbade kommunerna. Då uppvaktade de fyra kommunalråden jordbruksministern om bl. a. lämpliga arbetsbålar. Han gav samma svar som kommunministern: Staten betalar kommunernas saneringsarbete. Jag måsle därför fråga: Är del alltså kommunernas skyldighet atl hålla sig med arbetsbålar lämpliga för oljesanering?

Frågan bör kanske kompletteras med ell resonemang om bekämpnings-utrustningen över huvud taget.

Försl della med högsjölänsor. Jag vel hur man jobbar med dessa länsor, men vad jag ville säga med jämförelsen var detta: Vad hjälper några hundra meter länsor, när man har elt oljebälte med en omkrets på 40 km, när strömmen bär åt elt håll och vinden driver ät ell annat? Här splittrades tydligen oljebäliet upp. Man upptäckte inle oljan sammanhängande vid spaning den 12 och 13 november, och man kunde alltså inte bekämpa den.

Sä kom oljan tillbaka med den ökande vinden, som sedan gick över till storm. Av kommunminislerns svar lill Märta Fredrikson framgår, alt kustbevakningen är utrustad "med all den materiel som kan tänkas och som är användbar när vindstyrkorna ligger under 20 m/sek. och när våghöjden inle är mer än två och en halv meter". Delta påstående har vi hört lill leda. Det finns inte någon av dem som jobbar ute i kustbevakningens fartyg i Bohuslän som ställer upp på detta. Man säger i stället så här: Vi har svårigheter redan vid 10 m/sek., och gränsen går under alla omständigheter vid 15 m/sek.

Av kommunministerns svar den 30 november framgår också atl man fåi "vara beredd alt agera om och när oljan kommer in mot kusten och in i vikarna". Hur är nu bekämpningsmöjligheierna inne i vikarna? Svar: Kustbevakningen saknar liksom kommunerna lämpliga arbetsbålar. Detta är

hårresande, särskilt när man vel atl del på Smögen i Sotenäs kommun, en av de hårdast drabbade kommunerna, tillverkas en oljebekämpningsbåt som är väl lämpad för sådant arbete och som jag själv har sett i aktion.

Beiräffande övrig utrustning vill jag gärna i etl senare inlägg återkomma med några kommentarer.

Ja, Bertil Hansson, detta är de sorgliga fakta bakom upplysningen till Märta Fredrikson den 30 november att "den personal och den myndighet som har ansvaret för oljebekämpningen till sjöss förfogar över den teknik som i dag finns tillgänglig".

En fråga lill sist, Bertil Hansson: Borde del inle finnas en regional beredskapsorganisalion för oljekalastrofer som denna? Det kan inle vara kustbevakningens och de enskilda kommunernas uppgift all var för sig klara en oljekataslrof som drabbar etl helt län.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra o//e-bekämpningen till havs

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! Jag framför elt lack till kommunminislern för svarel på min fråga.

Del våren mycket vacker reporiagefilm som i lördags kväll visades i svensk television. I färgbild visades svenskt kustlandskap och skärgård i sommarskrud-del var blånande vatten och blankpolerade hällar. Visst är det svenska långsträckta kustlandskapet och dess skiftande skärgärd förtjusande vackert, framför allt under den varmare årstiden. Där ges tillfälle lill rekreation för miljoner människor.

När man säg denna vackra färgfilm kom man osökt atl fråga sig varför samma television inle visar den bohuslänska kusten och skärgården som den i dag är, nedsmelad och förstörd av flera hundratal lon ilandfluten oljeiräck.

Bohuskusten betraktas som det svenska folkets "badbalja", där något hundratusental semestrande svenskar och även utlänningar varie sommar -Söker bad, rekreation och avkoppling. Det är dock inte endast fråga om en "badbalja". Del gäller även ell rikt och uivecklal djurliv. Ansvariga myndighetspersoner uppskattar de dödade fåglarnas antal - vid endast denna oljekataslrof-till mellan 8 000 och 10 000 sjöfåglar. Del kan också misslänkas au fiskens lekplatser har förstörts och att den fauna och de smådjur som är fåglars och fiskars föda är lillspillogiven. Del är en katastrof som det här är fråga om. Men svensk television i Stockholm tiger. Den visar vackra svenska kustlandskap i sommarfägring.

Man kan fråga sig om ledningen för televisionen är lika slapp som landets regeringar har varit, oavsett politisk kulör. Jag anklagar inle den nuvarande kommunministern. Han har suttit alldeles för kort lid för all ha egentligt ansvar i della avseende. Men man kan fråga sig om ekonomiska intressen är sä involverade och starka all en folklig opinion inle skall väckas. Del är självklart atl man i elt sådant här sammanhang ställer dylika frågor.

När man tar del av kommunministerns svar pä min fråga bibringas man känslan av atl statsrådet verkar lättad av all han inte kan utpeka någon ansvarig för oljekatastrofen vid Bohuskusten. En sak tycks dock enligt

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

slalsrådel vara helt klarlagd genom de prov han refererar lill, och det äratt den nu vid Bohuskusien ilandflutna oljan inle är Nordsjöolja som kan härstamma från Ekofiskfältet.

Enligl kommunminislern anses det klarlagt, genom de analyser som gjorts, all oljeulsläppet som skadat den bohuslänska kusten härslammar från etl fartyg. Om oljan har pumpals ut avsiktligt eller om det har skett av olyckshändelse och om del har gjorts under fartygets in- eller utgående genom Skagerack-Nordsjön, därom kan man, säger kommunministern, f n. endast spekulera. Den teori som kommunminislern för fram ger faktiskt stöd för den uppfattning som kom lill ullryck i någon tidning redan i november, tror jag att det var, om all det var ett fartyg pä ingående i Skagerack som släppte ut oljan. Man nämnde t. o. m. fartygels nationalitet. Är det inle, herr kommunminisler, ändå all göra del litet för läll för sig i en sä allvarlig fråga som den del här gäller? Kan den teori som kommunminislern här lanserar vinna tilltro? Kan den vara möjlig, då oljan beräknas ha legal i vattnet mellan fyra och sex veckor? Den har alltså enligl kommunministern släppts ut frän elt fartyg pä in- eller utgående i Skagerack. Kan ett slörre oljebälte snurra runt i Skagerack under så lång lid ulan alt egentligen upptäckas? I så fall ärju all beredskap obefintlig.

Analyser, gjorda på svenska laboratorier, visar alt del inle rör sig om Nordsjöolja. Därom kan vi vara överens, även om jag inle anser det multinationella oljebolaget British Petroleum vara någol sanningsvittne i della sammanhang - part i målet som detta bolag kan anses vara.

Vad som ter sig mer än underiigi är det faktum all enligl undersökningsledaren, kriminalinspektör Arne Rönnberg vid Uddevallapolisen, hittades inle mindre än etl hundratal skyddshjälmar på en och samma gång i de stora oljesjok som drev i land på Bohuskusten. Det var skyddshjälmar av samma slag som används av folk som arbetar ute på oljeplailformarna i Nordsjön, Samlidigi hittades flaskpost, avsänd av borrtornsjobbare, I samma iland-drivna olja hittades även död lunnefågel, som häckar vid den norska västkusten.

Del är inle sä länge sedan en oljekataslrof inträffade i della område. Därför låg misstanken nära till hands alt det nu rörde sig om en ny oljekataslrof ule i det inlernalionella Nordsjöfållel. En av dem som ägnat mycken lid och intresse ål all söka utröna orsaken lill den omfallande oljenedsmutningen av Bohuskusien är jusl kriminalinspektör Arne Rönnberg. För detta bör han erhålla alll erkännande.

Arne Rönnberg anser alt del mycket väl kan röra sig om tvä oljeströmmar som flutit samman, en från Nordsjöfältet vid etl slörre utsläpp där och en från det fartyg som strandade vid Englands sydosikust. Delta fartyg, lastat med olja, har sprängts. Stora oljemängder har flutit ul och kan ha fortsatt drivande upp genom Nordsjön och blandats med Nordsjöolja. Del förekommer ingen som helst dylik teori i kommunministerns svar, ulan han lalar om en båt som gått in eller ul i Skagerack. Av kommunminislerns svar framgår inte heller om regeringen frän England begärl en kartläggning av vattenströmmarna under den aktuella liden dä detta fartyg sprängdes och uppgifter om vart

denna olja egentligen har drivit hän. Kanske kommunministern kan ge ett svar på den frågan.

Mol denna bakgrund menar jag atl kommunminislerns teori att ett fartyg på väg ut eller in i Skagerack skulle vara boven i dramat är lilet tunn, framför allt med tanke på att den olja del härar fråga om legal i vattnet så länge och atl den medfört specifikt vrakgods till Bohuskusten. Teorin om tvä oljefält som flutit samman verkar i varje fall för mig mera trolig. Den ena oljeströmmen kunde då ha kommil från Nordsjöfältet. Under den långa tid som oljan anses ha legat i vattnet har Nordsjöoljan blandats med oljan från den andra strömmen ,sä atl det inle längre kan konstateras att det är fråga om Nordsjöolja.

Då man tar del av kommunminislerns svar får man den uppfattningen all frågan om varifrån oljan som nedsmutsat den bohuslänska skärgärden kommer kan avskrivas. Jag delar inte kommunministerns uppfattning härvidlag, framför alll därför all det tidigare har inträffat en oljekatastrof vid borrningar efter olja i Nordsjön. Det gäller alt inle avskriva elt ärende som detta. Man bibringas närmast uppfattningen alt ärendet bör avskrivas dä man läser kommunministerns svar. Allt bör i stället göras för att få fram boven i dramat. Vid oljeutsläpp i Nordsjön tycks Bohuskusien bli del mesta utsatta området för oljenedsmutsning; möjligen beror della pä strömmarna i havet. Dessa strömmar, som kommer frän Nordsjön, sköljer sedan den bohuslänska kusten. Den s. k. Jutska strömmen kommer frän Nordsjön. Den går förbi del danska landet och vänder upp mot Bohuskusten i höjd med Paler Nosler-skären.

Bohuskusten har lidigare varit i farozonen. Nu är vi där igen, och skadorna är myckel slörre än lidigare. Vad framtiden kan bära i sitt sköte vågar knappast någon sia om med tanke på den senaste oljekatastrofen. Nu inlräffade den under vintern, med kyla i vatten och luft, men vad skulle ha hänt om den inträffat under den varmare årstiden?

Herr lalman! Då jag var en av frägeslällarna i anslutning till en tidigare oljekataslrof i Nordsjön, viddels. k. Bravofältet våren 1977, och dellog i den omfattande debatt som förekom i denna kammare den 10 maj 1977, när både dåvarande kommunminislern och jordbruksministern gick i svaromål, skulle jag vilja lägga fram några ytterligare synpunkter på frågan. Även då gällde frågan skador på fiske och kustområde och vilken beredskap som stod lill buds.

Samtliga talare var den gängen överens om all beredskapen var högst undermålig. Del är snart två år sedan dess. Vad har hänl under den tiden? Knappast några väsentliga förbättringar.

Vid Bohuskusten gör kustbevakningen elt bra jobb. Men man har lill sitt förfogande, som man själv uttrycker del, slenåldersverklyg för att samla upp den ijockolja som i vissa fall ligger meterdjup, och när oljan kommer till kusten ärju skadan redan skedd. Bekämpningen av oljan lill sjöss slog helt fel. Man hoppades - i varie enligt tidningsmeddelanden - alt oljefälten skulle driva till sjöss och inle mot land. Det var närmast regeringens uppfattning.

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Vad som måsle konstateras är atl beredskapen fortfarande är undermålig och alt lämpligt material ännu inle slår lill förfogande. Vad som skulle behövas är elt internationellt bevakningsorgan, ökad forskning och utveckling. Varken de multinationella stora oljebolagen eller rederierna får fortsätta alt övervältra ansvaret för miljöförstöringen pä samhället. Rådande slappa förhållande gör ju all de som ytterst är ansvariga för miljöförstöringen inte tar några som helst hänsyn. Della är inga överord i det här sammanhanget. Del är endast de maximala vinsterna som är avgörande för de multinationella bolagen och för rederierna.

Med nu rådande förhållanden kan vad som helst befaras i fortsättningen -inte endast från Nordsjöfälten. Fartyg blåser ul sin olja vid trimningen. Massor av föriisningar sker, där hundratusentals ton olja strömmar ut och fördärvar stora kuststräckor och vattenområden. Oljebolag och rederier sätter en omänsklig press pä såväl befälhavare som besättningar, varvid en olycka med föriisning snart kan vara elt faktum. Därför bör enligt min uppfattning oljebolagen och rederierna vara med och betala priset för miljöriskerna. Först då kan möjligen en förbättring ske på detta område.

Jag skulle gärna vilja höra kommunministerns uppfattning om dessa synpunkter.

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! I den fråga jag i november, då oljan drabbade stora delar av Bohuskusten, ställde till kommunministern sade jag bl. a.: "Det är som en farsot vore på väg, förödande i sin framfart." Frågeställningarna då var mänga, och alt nu återkomma kanske kan anses vara tjatigt, men jag känner del själv som angeläget. Och öppen står fortfarande frågan: Hur skall vi för framliden klara denna farsot? Då problemel nu åter aktualiseras villjag därför föra fram några synpunkter.

Vad oljenedsmuisningen i havet och pä stränderna i grunden ställt till med vet vi ännu inle helt och fullt. Ej heller vel vi om del går atl få strändernas mark och klippor helt rena. Att saneringen kostar pengar vet vi, atl oljan dödat del levande, exempelvis fåglar, vet vi. Men vad sker i vatlenskikten under ytan? Vad sker med plankton i vattnet och vad sker på bottnen, när oljan lagrar in sig i sedimenten, kanske för långa lider? Det är mycket vanskligt, säger forskare, atl göra generella uttalanden om vilka ekologiska effekter elt oljeutsläpp i havet får.

Alla utsläpp anser jag vara missdåd. Det är viktigt - så kännerjag det -att vi går in för en övergripande målsättning, som skall ge en sådan totalsyn och elt sådant totalansvar alt alla oljeutsläpp betraktas som ett brott mot naturen, ett broll mol del levande. För all vi skall nå dit kännerjag all elt omtänkande måste ske. Delärenligi min meninghelt oansvarigt atl anse all olja kan driva vidare: "Den drabbar inle mig, den drabbar inte vår kust, så vi låter den gå vidare." Den som ser drivande olja har ett oavvisligt ansvar för rapportering.

De som nu arbetar med saneringen gör en livsviktig insats, och de går helhjärtat in för den. Deras arbetsmiljö är inte avundsvärd, och de måste

starkt känna alt synen på oljeutsläppen måste skärpas så alt var och en har ansvar. Oljeutsläpp får absolut inle göras frivilligt - men det sker, trots all det är etl brott.

Framför alll de stora utsläppen observeras nu, men alla de mindre passerar, anser jag, alltför obemärkt. Enligl uppgifter beräknas att sammanlagt 4 miljoner ton olja varie är avsiktligt släpps ul i våra världshav. Det ärju helt orimligl. Alla medel måsle sältas in för all pä billigaste och bästa säll - när vi nu är tvungna lill del - ta hand om oljan, la upp den så långt ute til! havs som del är möjligl.

Här är några punkter som jag kanske inle borde upprepa, men ändock:

Oljan skall ges igenkänningstecken.

Alla som observerar oljan skall ha skyldighet atl rapportera. Ingen skall få låla oljan driva vidare - även det är ett brott!

Vi måsle få till slånd elt samarbete länder emellan om övervakning och rapportering.

Loisfriheten skall tas under omprövning. Elt exempel: Lotsutkiken i Lysekil lyckades hejda en oljelaslad båt som hade lotsfrihet och som var pä fel kurs.

Oljebekämpningen skall ha tillgäng till all känd teknik, alltså även sådan som gör upptagning möjlig i-mörker och av alla oljekonsistenser. Det hade tyvärr inte de som var ute och sökte vid Paler Noster i november.

Den olja som nu har smetat ned och skadat Bohuskusien samlas upp och saneras sä långt del går.

Tidigare har vi människor inte skadat jorden och dess liv mer än att skadorna kunnat självläka. Nu skadar vi den' så, atl den inte klarar del. Skadorna är av både fysisk och psykisk art. De drabbar inle bara del fagra lurisllandskapet, inte bara klipporna ocH dem som där har ett underbart frilidsliv om sommaren - oljan som nu har kastats upp på stränderna har också drabbat betesmarkerna, där både vilda och tama djur betar. Vad händer där? Avser statsrådet alt la initiativ till en undersökning av de skador som oljan kan orsaka på strandmarkerna?

Del här är mycket viktiga frågor. Jag anser alt vi med all makt skall hjälpas ål för atl skador inte skall uppstå.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen tiU havs

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herr lalman! Med anledning av Gustav Lorentzons kommentarer till mitt svar villjag med all kraft tillbakavisa insinuationen alt jag skulle vara lättad över alt man inle kan konstatera varifrån den olja har kommil som har åstadkommit så förödande skador pä Bohuskusten.

Jag vel inte om Gustav Lorentzon är besviken över atl de multinationella bolagen inle definitivt kan spikas fast på de skyldigas plats. De rapporter som kommundepartementet har fått mot bakgrund av de laboratorieundersökningar som har gjorts kan inte sammanfallas på annat sätt än som har skelt i svarel.

Men del är givet atl polisen, som har lill uppgift att beivra brott, skall, om man finner anledning lill det, fortsätta sina undersökningar och sä långl man

2 Riksdagens protokoll 1978/79:70-75

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

anser det möjligt försöka komma lill slörre klarhet än vi kunnai nå intill nu. Därför betonade jag i mill svar atl vem som är ansvarig inte nu kan fastställas. Men -jag skall gärna använda en formulering ur Gustav Lorentzons fråga -någol smussel eller någon mörkläggning får icke förekomma på denna punkt.

Man har i undersökningarna vänt sig till mer än elt laboratorium, och vi menar atl resultaten från samtliga dessa undersökningar får vägas samman och all de hittills har gett del resultat som jag har redovisai.

Att vi från departementets och regeringens sida skulle ta läll på dessa problem - någonting som Gustav Lorentzon sagt i klartext och som man måhända också kan läsa mellan raderna i både Karl-Erik Svartbergs och Märta Fredriksons inlägg - vill jag besläml protestera emot.

Den lidigare debatt här i riksdagen som Gustav Lorentzon har redovisai ledde fram lill tillsäuandel av en av de tre utredningar som nu arbetar för högtryck med dessa frågor, nämligen 1977 års oljeskyddskommitié, som lyder under kommundeparlementel. Något senare tillkom sjöövervaknings-kommiitén och ytteriigare något år senare, nämligen i juni månad 1978, kommittén för miljörisker vid sjötransporter.

Dessa tre kommittéer arbetar var för sig och i kontakt med varandra samt med sinsemellan avgränsade problemområden.

Oljeskyddskommiltén arbetar speciellt med de risker som kan befaras med hänsyn lill jusl förhållandena i Nordsjöområdet och de borrningar som pågår där. Denna kommitté och kommittén för miljörisker vid sjötransporter är samordnade också beträffande tiden och arbetar med det målet i sikte all bli färdiga med sina förslag under första halvåret 1979.

Detta är uttryck för det allvar med vilket både trepartiregeringen och den nuvarande regeringen ser på de risker och problem som är förknippade med oljelransporter lill sjöss.

Jag vill också erinra om atl regeringens budgetförslag innebär en betydande förstärkning när del gäller anslag lill beredskap för oljebekämpning till havs. Anslagel föreslås förnäslabudgelärhöjlfrånca6,5 milj. kr. lill ca 9,2 milj. kr. Däri ligger också insalser med sådana grundgående fartyg som "Operation Bohuslän 1978" visalossall vi behöver. Och della är ty piskt för del skede som vi är inne i när del gäller bekämpande och förebyggande av de skador som oljan kan slälla till med. Oljeulvinning och dijeanvändning har hunnit väsentligt myckel längre än den teknik som behövs för atl skydda människan och allt levande för de oönskade följderna av denna oljeieknik.

Vi förfogar över all känd teknik i dag, sade jag i mill svar i november 1978. Del tar jag inle tillbaka, därför all redan sedan november och fram till nu har länkandel och erfarenheterna ökat, och vi är samtidigt öppna för atl se lill att den teknik som successivt ställs till värt förfogande också kan bli utnyttjad.

Mängderna av den materiel som behövs kan alltid diskuteras. Men vare sig vi har-som Karl-Erik Svartberg liiei nedlåtande säger- några hundra meter oljelänsor eller vi har flera tiotals kilometer sådana länsor så hjälper det inte i den situalion som vi befinner oss i. Och Kari-Erik Svartberg är, både i sin fråga

och i sin replik, t. o. m. beredd alt sätta gränsen för en effektiv oljebekämpning vid en lägre vindhaslighet än den som jag angav i mill svar i november månad.

Jag har därmed besvarat den följdfråga som ställdes av Kari-Erik Svartberg om båtulruslningen.

När del gäller kostnaderna för de insatser som kommunerna gör för alt la itu med oljan när denna olyckligtvis har nätt stranden vill jag säga att dessa insatser helt och hållet bekostas av statsmedel med undantag för en självrisksumma, som i dag är 3 000 kr. och som ju är en spottstyver i förhällande till de kostnader som della kommer all dra. När de inle själva kan klara denna uppgift och inle heller har utrustning till en sådan insats har de all räll att utnyttja de förelag som är specialister på sådana här saneringar. Jag upprepar det ännu en gång: räkningarna betalas av staten med avdrag för etl mera symboliskt självriskbelopp.

Förslaget om en regional organisation av den insats lill sjöss som skall göras har jag svårt att förslå mot bakgrund av att kustbevakningen arbetar i sina distrikt och där har ell ansvarsområde som motsvarar regioner. Genom att kustbevakningen är rikstäckande och genom alt man centralt kan disponera över resurserna kan man dirigera även sådana resurser som är långt bort belägna till de områden som är särskilt drabbade och dit insatserna behöver koncentreras. Del behövs inga större insikter i denna fråga för atl av hjärtat kunna instämma i Gustav Lorentzons självklara reflexion atl när oljan kommer lös på Nordsjön blir Bohuskusten mest utsatt. Det irorjag också atl kustbevakningen har klart för sig.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Karl-Erik Svartberg ställde några frågor som rör kommunikationsdepartementet och som jag därför vill svara pä.

1 anslutning till interpellationssvaret på fråga 1 frågade Karl-Erik Svartberg om man när det gäller övervakningen kan lila på de internationella bolagen. På della vill jag svara all övervakningsansvaret inle åvilar de internationella bolagen utan den stat, på vars kontinentalsockel utvinning pågår.

Vidare ställde Karl-Erik Svartberg en fråga i anslutning lill svaret på fråga 2, om det som stod angivet i interpellationssvaret angående rapporteringsskyldigheten var riktigt. Dä vill jag säga atl vad som där återgavs om rapporteringsskyldigheten enligt konventionerna är riktigt, men jag vill gärna komplettera med vad som gäller enligt svensk lagstiftning. Bestämmelserna i 1974 års Helsingforskonvenlion har för Sveriges del redan satts i kraft genom 1976 års lagstiftning avseende åtgärder mot vattenförorening från fartyg inom svenskt sjöterritorium och inom Östersjöområdet ulanför detta. Östersjöområdet omfattar såsom del definieras i Helsingforskonventionen Östersjön, Öresund och Kattegatt upp till en linje mellan Skagen och Göteborg i Skagerack. Detaljregleringen i fråga om rapporteringen är intagen i föreskrifter som har meddelats av sjöfartsverket och som trädde i kraft den 1 januari 1977. Rapporteringsskyldighet föreligger dels för farlygsbefälhavare och piloter på flygplan i fråga om iakttagelser av slörre oljebälten lill havs eller

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpnlngen till havs

föroreningar genom andra skadliga ämnen, dels för farlygsbefälhavare i fråga om varie incident som hans fartyg haft del i och som orsakar eller kan befaras orsaka en slörre vattenförorening.

Inom kommunikationsdepartementet pågår f n. arbete med lagstiftning, bl. a. om skyldighet att rapportera havsföroreningar ulanför de områden som läcks av 1976 års lagstiftning, bl. a. Nordsjöområdet ulanför svenskt sjöterritorium.

Slutligen frågade Kari-Erik Svanberg varför parlikelmärkningen bara omfattade oljeresler. Utvecklingsarbetet när det gäller metoder för partikelmärkning fortsätter i Sverige parallellt med Östersjöförsöket. Utvecklingsarbetet syftar till all klarlägga de tekniska möjligheterna att tillämpa metoden också i fråga om utsläpp av andra oljeblandningar frän fartyg än lastresler.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Bertil Hansson ville lydligen så atl säga läsa mellan raderna i mitt anförande au jag ansåg atl departementet eller regeringen tar läll på de här frågorna. Det vill jag bestämt tillbakavisa - del fanns ingenting i mill anförande som kunde lyda på att jag har den uppfattningen. Jag lar de här frågorna på djupt allvar, och jag har inte framställt inlerpellationen för alt Slälla regeringen lill svars. Jag har gjort det för alt vi skall kunna förhindra att oljeutsläppdrabbarBohusläns kust igen. Det ärdeita som ärdet viktigaste för mig. Därmed vill jag också tillbakavisa påståendet atl jag skulle ha ultalal mig nedlåtande om några hundra meters högsjölänsor osv.

Jag häller med om atl kommundeparlementel och regeringen har utsatts för ell mindre tryck från massmedia när del gäller den här oljekalaslrofen än vad som skulle ha blivit fallet om den hade drabbat Stockholms skärgärd. Då hade nog massmedia - rikstidningar och TV - sett till all del blivii helare om öronen på regeringen.

De förslag om förstärkning som läggs fram i budgeten är bra. Del är bara del alt de som jobbar på kustbevakningens fartyg liksom de som arbetar med dessa saker i kommunerna allmänt har en känsla av all det satsas för mycket på de stora enheterna. Dessa är bra ioch för sig. Egentligen skulle man behöva ännu slörre enheter, som kunde ägas och utnyttjas internationellt och som kunde bekämpa oljehalten ännu längre ul lill havs än några tiotal sjömil från kusten.

Jag skall belysa personalens uppfattning beträffande de mindre enheterna genom alt citera ell uttalande från västra kusibevakningsdislriklel. 1 della uttalande heter det:

"Erfarenheterna från operation Bohuslän 78 och lidigare kusinära och inomskärs bekämpningsoperationer är snariika vad gäller miljöskyddsmaie-rielens användbarhet. Satsningen på enbart i öppen sjö fungerande system har gjorl all väslkuslbevakningens möjligheterall arbeta rationellt i grunda vallen och nära inpå land är mycket små."

Detta är klartext. Vi måste därför slälla oss frågan om kustbevakningen verkligen förfogar över all känd teknik. Påståendet all sä skulle vara fallet

ville Bertil Hansson inte la tillbaka. Jag skulle nog ändå vilja hävda all det i Sverige finns bätire utrustning än den som används. Det finns en känd teknik som är bättre än den man använder sig av, och jag hänvisade lill exempelvis oljesaneringsbätar som tillverkas på Smögen. Vi skall inie göra reklam för några förelag här, men vi kan resonera om det sedan.

Kommunernas arbete betalas helt. Ja, men man måsle alltså jobba med stenåldersredskap, säger man på kusten i Bohuslän. Gustav Lorentzon citerade det, och del är vad del är fråga om. Detla gäller också kuslbevakarna. Jag talade med en kuslbevakare i fredags, och han formulerade framstegen när del gäller hjälpmedel sä här: Tidigare öste vi olja med kaffeburkar. Nu har vi fått skaft på kaffeburkarna. Det är en drastisk jämförelse, men den säger lilel grand.

Jag skulle kunna forlsälla all citera ur den här rapporten från västra kusibevakningsdislriklel. Här finns under punkien 10 uppräknat inle mindre än 16 olika förbättringar av utrustning, materiel osv. som man skulle behöva föratl del skall fungera tillfredsställande.

Sedan lackar jag kommunikationsministern för all hon kom in i debatten med en del synpunkter. Jag är helt medveten om all det är staterna som skall övervaka bolagen, men jag vel också - och det vet vi allesammans - vilka svårigheter staterna har att övervaka dessa bolag. Vi som bor på kusten får rapporter gång på gång om hur befälhavare på fartyg styrs undan frän oljeplailformarna. Man får inle ens komma i närheten för all se vad som försiggår där.

Jag ser all min laletid är ule, och jag fär återkomma lill delta med rapporteringsskyldigheten, sjöfartsverket och partikelmärkningen.

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen lill havs

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! Försl lill kommunminislerns debattinlägg alldeles nyss. Han
sade all jag var insinuant i mitt tal när jag förklarade atl jag ansåg all
kommunminislern kände sig lättad dä han inte kunde ge besked om vem som
var ansvarig för katastrofen i Bohuslän. Lål mig upprepa vad jag sade: "När
man tar del av kommunministerns svar på min fråga bibringas man känslan
av--- ." Del är någonting helt annat del, herr kommunminisler.

Detla långa svar avslutas med följande: "Del finns därför nu inga möjligheler all peka ul någon som ansvarig för den akluella oljenedsmuisningen pä västkusten." Detta sägs efter all man har lalal om all olyckan och kalastrofen troligen berodde på all en bål pä in- eller utgång genom Skagerack släppte ut denna olja. Del verkar högst egendomligt. Därför vill jag också knyta an till delta all regeringen, som del sades här, tar för lätt på frågan. Det står jag för, även om jag inle alls anklagar denna regering för all vara orsaken till de svårigheter vi har au broUas med i della land nu. Del ligger långt tillbaka i liden. Inte ens trepartiregeringen kan man anklaga helt för detla, utan del var den gamla regeringen, som satt innan dess, som log myckel lält pä dessa frågeställningar. Frågan är ju ändå den, herr kommunminisler: Varför logs inga som helst kontakter med England när den båten sprängdes, med uppgifter om vindriktningar och annat, för atl få klariagl om denna olja

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

var den som sedan orsakade katastrofen i Bohuslän? Den frågan fick jag inle besvarad. Av det svar som kommunministern lämnat bibringas man den bestämda uppfattningen atl regeringen tar t. o. m. mer än lätt pä hela frågeställningen.

Att som kommunminislern har gjort i svarel nöja sig med all hänvisa lill analysersom gjorts-visserligen av svenska myndigheler-och konstatera all del ligger till på del ena eller andra sättet kan inte vara tillräckligt i etl fall som delta. Det är omöjligt, för man har här all göra med multinationella oljebolag och stora rederier som hetsar sin besättning lill del yttersta, eftersom det är fråga om alt få ut sä stora vinster som möjligl.

Inte heller de frågor som jag ställde i mitt första anförande har kommunministern besvarat. Jag skulle vara mycket tacksam för all få klarlagt vilken inställning den nuvarande regeringen har lill dessa frågeställningar. Det är nämligen helt avgörande för hur del skall bli i forlsällningen, dvs. om vi skall fä fier oljekalastrofer eller ej.

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr talman! Jag vill helhjärtat instämma i kommunminislerns uttalande alt man bör se allvarligt på frågan om oljeutsläppen, och mol den bakgrunden anser jag alt de som skall ta hand om oljan skall ha alla lill buds stående medel för all la upp den-jag vill gärna poängtera atl del är viktigt all la upp den, då dispergeringsmedel tycks ha en diskutabel inverkan.

Den bålpersonal som snabbt och helhjärtat ställde upp den 11 november kl. 18.00 ulanför Paler Nosler hade enligl uppgifter ej tillgäng lill den utrustning som slår lill buds för alt la hand om olja i mörker, inle heller lill sådan som krävs för all la hand om olja i den form den hade vid del tillfället. Är denna information felaktig?

Jag vill slälla en fråga också till kommunikalionsminislern: Om del föreligger skyldighet alt rapportera förekomst av drivande olja liksom skyldighet alt i så fall ta hand om den, hur kommer det sig då att olja kan driva omkring under lång tid? Varför sker ej pådrag, när man exempelvis fär veta alt en fiskebåt kämpar i flera timmar för atl komma igenom ell stort oljehalte? Varför händer ingenting omedelbart efter en sådan händelse?

Oljeutsläpp fär inle drabba någon kust i något land. Jag vill i sammanhanget också framhålla atl lotsutkiken i Lysekil med all önskvärd tydlighet fyller en slor uppgift när det gäller alt skydda vår kust. Mer än en båt har i dessa vatten varit pä fel kurs. Detla har nödvändiggjort etl snabbi ingripande, och del är en skyddsåtgärd att se lill att så kan ske.

Även alla de små utsläpp som sker och som bildar oljefilm som flyter på vattnet ger skador.

Alt människor på sommarferie som seglar omkring bland vikar och skär och har del skönt träffat på oljeklimpar stora som huvuden inne vid stränderna är ingenting som är nytt och som kommil fram jusl i höst, ulan det har pågått under flera år.

Vi måsle därför ständigt hålla efter detta, och vi måste därför komma så långt att vi har den målsättningen alt vi skall åstadkomma etl effektivt sätt atl

skydda oss mol del. Några utredningar arbetar med dessa frågor, men     Nr 70
samarbetar de? Ansvaret för oljeskyddel är uppdelat på några myndigheter.     MSndaeen den
Hur samarbetar de? Bör de kanske helt samordnas?              22 januari 1979

TORKEL LINDAHL (fp):

Herr lalman! Jag vill instämma i den beskrivning av läget i Bohuslän som Karl-Erik Svanberg gav.

Strömstads segelsällskap haren liten medlemstidning,där någon skribent har gjort den reflexionen atl i Bohuslän behöver man sanneriigen inle borra efter olja, den flyter i land av egen kraft. Della visar alt åtminstone galghumorn fortfarande är vid liv. Oljan gör sitt bästa för atl la död på det andra.

Som de tidigare talarna framhållit är det fråga om en kalastrof Den allvarligaste frågan är kanske: Hur myckel kan vi sanera bort, innan den nya vegetationssäsongen böriar, hur myckel av livet i slrandzonen kommer atl förstöras? Del ärju del som är del väsentliga. Om vi inle hinner rensa en och annan badvik före sommaren mä vara hänl, del viktigaste är alt vi försöker rädda så mycket som möjligl av livet, föryngringen och reproduktionen i havsvikarna.

Jag tror atl regeringen har anledning alt se efter på vilka områden den kan hjälpa kommunerna då del gäller alt sanera. Vilka möjligheter har t. ex. marinen all ställa upp med båtar, som kan vara ändamålsenliga i sanerings-arbetet? Många gånger är del svårt all komma ål oljan ute pä holmar och skär, och kommunerna har inle alllid tillgäng till lämpliga bålar eller till båtar i tillräcklig omfattning.

Jag tror alt del även gäller all påskynda arbetet alt få fram ändamålsenligt materiel, vilket kommunminislern också var inne på. Del är nog lyvärr så, alt myckel av den materiel som kustbevakningen skaffat under en läng tid inle är särskilt ändamålsenlig. Atl man nu håller på atl tänka om pä del hållet är glädjande. Kanske kan vi ha lilet bättre beredskap i framliden.

Del gäller också atl ytterligare intensifiera del internationella samarbetet för all verkligen komma till roten av det onda, så atl man kan hindra ytteriigare oljeutsläpp. Del ärju detla som är del väsentliga.

Märta Fredrikson har talat om betydelsen av de många småulsläppen, och jag kan vitsorda riktigheten härav. Själv bor jag pä en ö, där vi har drabbats av tvä utsläpp pä etl halvår. Förra våren inlräffade etl mindre oljeutsläpp, och då lade sig oljan i en vik. Del var någon gäng i april. Trots alt området sanerades fanns stanken kvar fram lill i september, och i november kom alltså nästa chock - fast då var del mycker mer och myckel värre.

När jag hörde Gustav Lorentzon tala undrade jag hur han kan vara så förtvivlat säker pä all del t. ex. inte är en öslstalstanker som har pumpat ut den här oljan. Problemet ärju all vi inle vel någonting, och innan vi har den blekaste aning om varifrån oljan kommer bör vi kanske vara litet.försikliga med atl slunga ut anklagelser.

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herrlalman! Gustav Lorentzons fråga lill mig varför kontakt inte har tagits med England beiräffande del sönderbrutna tankfartyget kan jag inte besvara på annat sätt än att jag inle känner lill huruvida sådana kontakter har tagils eller inte, Menjagkonstaleradeju atl polisutredning pågår, ochjag förutsätter att det, om man med utgång frän denna anser sig ha anledning alt gå djupare in i frågan om den engelska olyckan kan ha samband med den nu akluella katastrofen, naturligtvis också skall las sädana kontakier som behövs för all få en yiteriigare pusselbil i det läggspel som pågår, med den självklara utgångspunkten all brott skall bekämpas och atl polisen har atl vidla de ålgärder som den anser rikliga.

Min inställning lill multinationella förelag anser jag inte har med den här saken atl göra. Jag häröver huvud taget i slutet på mill svar icke uttalat någon

tro pä hur det har skett. Jag sade: " under fartygels in- eller utgående

genom Skagerack-Nordsjön, därom kan man f n, endast spekulera." Del gör Gustav Lorentzon, och det får han gärna fonsäiia med.

För min del har jag endast satt semikolon efter den undersökning som har gjorts om varifrån oljan kan ha kommil, och jag är den förste atl medverka lill all undersökningarna i del avseendei skall fortsätta, om den pågående polisutredningen ger anledning lill del. Ingel smussel och inget försök att fördölja något får äga rum vare sig del är öststats- eller västslalsolja eller multinationell eller bara nationell olja som har orsakat katastrofen.

Märta Fredrikson frågar om kommittéerna samarbetar. Ja, jag sade uttryckligen i mitt svar alt kommittéerna har varit noga med alt avgränsa sina arbetsområden,hardiskuteral med varandra och stäri kontakt med varandra. Tvä av kommittéerna har också samordnat sin tidtabell så att de vid halvårsskiftet skall kunna lägga fram resultatet av sitt arbete. Dä kommer vi säkeriigen att få klart för oss au den teknik som vi har och känner till i dag icke är den som är känd om ett halvår. Som väl ärgår utvecklingen snabbt på della område, och de ansvariga myndigheterna är lyhörda för vad människor som slår mitt uppe i eländet har atl säga.

Jag framhöll också all vi har dragit den lärdomen av del inlräffade all kustbevakningen behöver flera grundgående fartyg, och sädana kommer enligl del budgetförslag som framlagts också atl anskaffas. Detla förslag inrymmer också 25 milj. kr. till ersällningsbygge av tre miljöskyddsfarlyg för kustbevakningen. Antalet enheter ökar inle genom denna åtgärd men däremot blir enheterna mera aktionsdugliga.

Myndighelerna samarbetar också, och del håller över huvud taget pä alt byggas upp etl nät av samverkan inte bara på nationellt plan ulan också pä nordisk nivå. Vi har avtal med Norge och Danmark, innebärande atl vi kan få hjälp därifrån, om det inträffar sådant som kan åtgärdas på nordisk nivå.

Kari-Erik Svartbergs reflexion om huruvida en liknande händelse i denna del av Sverige skulle ha givit en hårdare återklang i massmedia och pä opinionsbildningen kan jag förslå mol bakgrund av våra gemensamma erfarenheter av att vissa massmedia har hafl svårt att lära sig att det finns andra betydelsefulla områden i vårt land än de som grupperar sig omkring

Mälardalen. Men jag kan försäkra Kari-Erik Svanberg all man på kommundeparlementel läser också Göieborgspressen.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Märta Fredrikson ställde en fråga lill mig om den rapporteringsskyldighet som föreligger i det konkreta fallet. Jag vill säga att rapporteringsskyldighet föreligger i Nordsjön enligl Nordsjööverenskommelsen men all del för atl konventionen skall bli tillämplig på enskilda befälhavare krävs svensk lagstiftning. Arbete med en sådan lagstiftning pågår f n., men del finns alltså inte nu någon svensk lagstiftning som i praktiken ger kraft ål Nordsjööverenskommelsen.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Rapporteringsskyldigheten var del som jag inle hann ta upp förut eftersom liden rann ifrån mig. Bertil Hanssons svar och det besked som kommunikalionsministern har lämnat i dag stämmer inle rikligt överens. Den viktiga kompletteringen all del krävs svensk lagstiftning för att konventionen skall bli tillämplig kan jag inle finna i Bertil Hanssons svar. Del är möjligl aU jag har läst svarel lilel vårdslöst, men jag har inte funnit något sådant uttalande.

Del är alltså exakt så som jag lidigare redovisade som man tolkar de här konventionsbestämmelserna. Jag kan citera från en länsslyrelserapport, där man diskuterade jusl de här problemen med oljan. En av kustbevakningens representanter skriver följande: Del råder larmplikl för båtar som upptäcker olja innanför territorialgränsen. Denna plikt bör utvidgas all gälla även längre ut till havs.

Del var del jag var ule efter.

Nu lalar kommunikalionsministern om 12 nautiska mil. 1 del nu akluella fallet gällde det elt oljebälte som låg 80 distansminuter väst Hanstholm, alltså långt ute i sjön. Vi vet ju au idet här fallet har rapporteringsskyldigheten inte fungerat.

Sedan tillbaka till Bertil Hanssons inlägg och den regionala organisationen. Kustbevakningen är organiserad regionall i ell distrikt - det är jag helt medveten om - med väl utspridda enheter. Fär jag inom parentes skicka med en hälsning lill berört departement och berörda myndigheter. Det finns nämligen planer pä all slå ut vissa av de små enheterna när del gäller kustbevakningen. Man vill samordna. Det är slordriftlänkande del är fråga om harockså. Vi värnarom de små enheterna närdet gäller kustbevakningen därför att de har den direkta kontakten både med sjön och de problem som vi har där och med människorna runt omkring.

Beiräffande den regionala organisationen tänkeVjag mest på kommunerna. Jag har om det inträffade använt uttrycket miljökatastrof Jaganseratidelär användbart i detla sammanhang, och kommunministern delar min uppfattning här, del vet jag.

Frägan'är alltså: Kan enskilda små faltiga kommuner hålla den utrustning och den beredskap som krävs i dessa fall? Jag anser atl de inte kan del. Jag

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

menaratt här borde finnas en regional organisation med lämpliga arbetsbålar, lämplig utrustning osv. som skulle finnas exempelvis i depåer i de här kommunerna, så att man vid elt geografiskt begränsat utsläpp kan sammanföra enheter frän olika kommuner och få en snabbare bekämpning av oljeutsläppen. I del här fallet skulle man nästan önska all del fanns enheter någon annanstans i Sverige, som snabbi kunde transporteras över lill Bohuslän för alt sättas in i jobbet. Nu vel vi atl jobbet hindras kolossalt av den härda vintern. Vi vet ju hur del är atl vara ute på skären och på de utsatta delarna av kusten när det blåser från nordväst och det blåser ispilar.

Sedan lill frågan om ersättning. Visst är kommunerna medvetna om möjligheten all få ersättning, men man menar atl delta inte räcker. Det var därför som de fyra kommunalråden uppvaktade jordbruksministern om della. Man ville, som jag sade, ha hjälp med lämplig utrustning. Detta bör vi också försöka trycka pä om. Jag tycker det är utomordentligt bra atl man på högsta nivå inom kustbevakningen får klart för sig alt det är nödvändigt atl nu göra en satsning pä små enheter och alt del därför är angeläget all plocka fram alla små praktiska redskap som finns alt utrusta personalen med osv. Delta har hittills försummats. Den försummelsen vill jag inte lägga någon lill last - del är möjligl all man bara är lilet väl sent ule, och det får vi väl då acceptera - men nu gäller det all la de lag som krävs för alt oljebekämpningen skall fungera och så att vi är väl beredda, ifall det skulle inträffa en ny slor oljekataslrof

Större delen av min interpellation gällde övervakning, begränsningar av utsläppen osv. Nu hoppas jag alt man kan få ökade effekler därav, så att vi slipper oljesöl av del här slaget. Men om det händer igen, skall vi alltså vara ordentligt rustade.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! Tänk om man kunde vara lika förhoppningsfull som herr Svanberg var alldeles nyss! Därföratt han i sin interpellation har framställt sä många frågor hoppas han atl problemet kommer all vara löst i framtiden.

Herr Svanberg var inte med i debatten den 10 maj 1977,irorjagdel var,och hade då inle heller ställt någon fråga. Det blev en Kiycket allvariig debatt den gången, men ändå inlräffade det en myckel större oljekataslrof efteråt. Debatter hjälper sålunda föga i del avseendei.

Jag lar saken mycket allvarligt och vill inte se en sådan oljenedsmulsning upprepas, och del är därför som jag har ställt frågan om forskning och utveckling. Jag anser all de internationella förelagen samt monopolförelagen inom oljebranschen och rederierna skall vara med om atl betala för återställandet av miljön, eller kalla del vad som helst; jag har nämligen den bestämda uppfattningen atl om dessa förelag tvingas atl betala eller om man i varie fall får en känsla av all det kan bli stora kostnader, om man medverkar till miljöförstöring genom oljeutsläpp, har vi kommil en bra bil pä väg för att skydda miljön.

Beträffande frågan, herr kommunminisler, om varför regeringen inle har sökt kontakt med England angående sprängningen av fartyget ulanför den

engelska sydoslkusten, vilken skedde vid en sådan tidpunkt all del kan misslänkas ha varit denna olja som sedan spritt sig till Bohuslän, vill jag gärna till protokollet läsa in delar av elt tidningsurklipp som jag har här. Del är från Göteborgs-Posten för i lördags och är inte heller särskilt långl. Rubriken lyder: Interpol kopplas in för prov på oljespill. Här har vi namnet på samme man som jag refererade lill tidigare, nämligen kriminalinspektör Arne Rönnberg, som enligl tidningen har sökt kontakt med Interpol "för atl få hjälp med provtagning av olja frän ett sjunket och sprängt fartyg vid Englands sydosikust. Kriminalinspektör Arne Rönnberg uppger all tankbåten innehöll 18 000 ton olja och atl fartyget var läck redan innan det sprängdes. Det kan vara olja från denna båt som med vind och ström förts lill bohuskusien.

- Alll stämmer in med strömkartor, vindförhållanden och framför alll med lidpunkten, säger Rönnberg. Bålen sprängdes i september.

Han tror alt britterna har lagil prov på oljan. Eventuellt kan Uddevalla
polisen fä färdiga protokoll eller också får man olja för egna analyser."

"Vi måsle snabbi få en internationell bekämpningsenhei som med stora -Styrkor kan rycka ul vid en kalastrof Ofarliga kemiska bekämpningsmedel är också nödvändigt för bekämpningen lill havs, anser Rönnberg."

Jag finner del alltså myckel märkligt all jag har fäll ett svar av kommunminislern som är formulerat på delta säll. Det lalas i svarel om all en båt på in- eller utgående genom Skagerack-Nordsjön kan vara orsak till oljekalaslrofen. Tillägget all man f n. endast kan spekulera om detta har sill berättigande - vi vel ju ingenting om vad som har hänl i det avseendet. Men jag lycker alt della exempel är lilel tunt när del gäller all diskutera sä allvariiga saker som det nu är fråga om.

Jag ställde en frågaom regeringens inställning lill forskning och utveckling och till elt internationellt bevakningsorgan. Hur långt har planerna på ell sådant organ kommil? Diskuteras del över huvud laget? Jag vel all Sverige inte är del sämsta landet i detta avseende, men med de utsatta kustområden -Som Sverige har och med tanke på borrningarna i Nordsjön och de strömmar och vindar som ligger på Bohuslän kan katastroferna i framliden kanske bli ännu värre än de som vi hittills har upplevt. Och hur skal I vi egentligen ha del med Östersjön? Där har förekommit flera alarmerande fall. Skall vi forlsälla atl tillåta större oljetankrar i Östersjön? Jag vill inte förlänga debatten här, men det finns flera saker alt ta upp i della sammanhang.

En fråga skulle jag dock vilja ställa när jag nu har ordet. Den gäller en uppgift som finns i svarel, nämligen att fältförsök har gjorts med partikel-märkning. Varför har man endast gjort fältförsök? Varför har man inte organiserat det hela,satt det i system? Jagar novis på området,jag känner inle till det, men jag fäste mig vid della i svarel. Orsaken till alt Sverige inle gör della kan inle vara all man ännu inle har fått med öststaterna -del ärju omöjligt. Frågan om del aren rysk tanker eller en Öslersjötanker lämnar jag därhän; den är så dum atl man inte ens kan besvara den.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för alt förbällra offe-bekämpningen till havs

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Den silualion som vi nu kämpar med vid Bohuskusien hade kunnat avvärias om svensk lagstiftning varit sådan all rapporteringsskyldigheten varit total. Denna skyldighet är alltså nödvändig-del har vi nu klart för oss.

Kommunminislern sade i siu svar: "Förklaringen lill all den olja som drygi ett dygn senare" - dvs. ell dygn efter uppgifterna om den - "under en slormnait drev i land på Bohuskusien inle bekämpades lill havs, innan den nådde land, är helt enkelt den au oljan inle kunde upptäckas irois den intensiva spaning som dagen innan hade utförts till sjöss med både fartyg och flyg." Del kan möjligen ha sin förklaring i alt, vill jag forlsälla, man på bekämpningsfarlygen inle hade tillgäng till den i dag kända tekniken alt la handom olja iden konsistens som oljan då befann sig i och i det mörker som då rådde. Del är riktigt och vikligl all vi ständigt får ny teknik. Men det vi nu har varit utsatta för vid Bohuskusten visar med all önskvärd tydlighet atl vi inle har råd alt hoppa över något avsnitt i den teknik som tas fram för bekämpningen av olja.

Jag ställde också en fråga om oljan pä strandmarkerna. Vi har inte hört lalas om del förut, men del är nu elt faktum atl olja har kastats långt .in på stränderna, pä markerna där djuren skall beta. Jag lycker all del är en viklig fråga, och det finns all anledning att vi uppmärksammar också den delen av oljenedsmuisningen.

Jag kan bara till slut konstatera all det är nödvändigt med lämplig utrustning lill de stora bekämpningsbåtarna och lill kustkommunerna i deras kamp, en samordning i fråga om beredskap och en samordning i fråga om teknik och kunnande för all skydda oss mol de skador som vi lyvärr kommer att drabbas av sä länge vi inle när den målsättning som jag efterlyste i det förslå anförandel - atl alla anser atl del är etl broll atl olja släpps ul. Vissa olycksfall kan vi förmodligen aldrig komma lill rälla med; möjligen kan vi göra del genom atl bygga bålar på det säll som jag nu har varit med om alt föreslå i en motion, bålar som också klarar vissa skeppsbrott.

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herr talman! Karl-Erik Svartbergs farhågor för all vissa små enheter, som nu är mer spridda och kan sällas in mot oljeskador, skulle komma alt slås ut gäller en fråga som i första hand lyder under handelsdepartementets domvärio. Jag kan därför inle kommentera frågan på annal sätl än alt jag säger all den bör riktas lill rätt adressat.

Alt oljeskyddskommiltén i sill arbete sysslar med att precis göra del som här har efleriysls, nämligen all samla in kunskap om all i dag tillgänglig teknik och hur den skall kunna användas, kan interpellanten och frägeslällarna vara säkra på. Oljeskyddskommiltén överväger också den tanke som Karl-Erik Svartberg nu förtydligade på tal om den regionala organisationen, nämligen all man bör ha en landbaserad regional organisation.

Kari-Erik Svartberg berörde ekonomin och talade om små och faltiga kommuner. Små är de ju inle längre, och fattig är elt relativt begrepp. Men när

del gäller alt bekämpa olja som har kommil alt nä land är del inte kommunernas resurser del är fråga om i första hand, ulan där ställer staten upp. Räcker inle kommunernas egna fysiska resurser har de räll all anlita saneringsföretag.

Del var ju bra alt också Gustav Lorentzon läser Göieborgspressen, för därigenom fick vi här omedelbart bekräftat vad jag sade. Jag sade ju all jag förutsätter all polisen inle ger sig, om man tror atl man är elt brott på spåren. Jag avvaktar med spänning vad Interpols undersökningar har atl säga om den engelska kalastrofens samband med den svenska.

Öslersjöproblemel, som Gustav Lorentzon antydde, ligger under bevakning av en av de tvä kommittéer som skall avsluta sitt arbete under första halvåret i är. Regeringen har verkligen inte möjligheter atl pä delta jungfruliga tekniska område föregripa sina egna kommittéer, som så snabbi har lovat alt redovisa sina resultat både beiräffande forskning och utveckling och beträffande iniernalionelli samarbele.

Lål oss lill sist vara överens om all vilka tekniska resurser vi än har, hur moderna och hur omfattande de än är, så skall vi inle inbilla oss all den lilla människan i alla lägen kan stå pall när naturen sätter in sina krafter. Var och en som har levat nära eller på sjön vel all där är människan liten, även om hon tror att hon har all väridens tekniska utrustning. Detla borde lära oss att i den akluella energidebatten se med myckel slörre allvar på oljeberoendet än den hittills ensidiga och snedvridna debatten har tillåtit oss all göra.

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Om åtgärder för att förbättra oljebekämpningen till havs

Kommunikalionsminislern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Karl-Erik Svanberg menade atl del interpellationssvar som kommunministern gav borde ha innehållit även en komplellerande upplysning om svensk lagstiftning, som jag sedan gav. Jag vill bara påpeka att den fråga som Kari-Erik Svartberg ställt i interpellationen enbart gällde internationella överenskommelser och aU svarel alltså är uttömmande med anledning av den frågeställningen.

Märta Fredriksons påstående atl om rapporteringsskyldighet i svensk lagstiftning förelegat hade det här problemel inle uppstått är ju bara spekulationer. En skyldighet medför som bekant inte alllid all den också iakttas.

Med anledning av Gustav Lorentzons fråga om vi inle skulle kunna genomföra parlikelmärkningen alldeles själva i Sverige vill jag nämna att partikelmärkningsmetoden har prövats i etl praktiskt fältförsök i Sverige under år 1975. På grundval av erfarenheterna från det svenska fältförsöket har Sverige inom ramen för 1974 års Helsingforskonvenlion till skydd för Östersjöområdets marina miljö väckt frågan om ell gemensamt fältförsök med partikelmärkning, vilket alla Östersjöstaterna deltar i.

Partikelmärkningsmetoden kan givelvis tillämpas av enstaka länder men förutsätter, för all bli effektiv, internationellt samarbele, dvs. helst samarbele mellan alla kuststater i världen med mera betydande hamnar eller i varie fall samarbete med staterna inom samma geografiska region. Del är därför vi frän svensk sida fäster sä slorl avseende vid del samarbele i fråga om fältförsöket

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

Om åtgärder för att förbättra olje-bekämpningen till havs

med pariikelmärkning som nu kommit i gäng inom Östersjöområdet.

Del är min förhoppning att försöket blir framgångsrikt och atl även övriga Öslersjöstaier blir övertygade om de möjligheler metoden ger i kampen mot vattenföroreningarna genom olja.

Ell framgångsrikt resullal ger inle bara underiag för vidare ålgärder från svensk sida i samarbete med övriga stater i regionen ulan också för fortsatt arbete inom FN:s sjöfartsorganisation, IMCO, där metoden redan har väckt uppmärksamhet och där man med intresse avvaktar resultatet av Öslersjö-arbetet.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Jag vel inle, Gustav Lorentzon, om vi skall gräla om vem som är optimistisk och vem som ser allvariigt på situationen. Jag uttryckte förhoppningen alt vi skulle slippa oljesöl av det slag vi nu har på Bohuskusien, och Gustav Lorentzon säger alt han ser frågan allvariigt och jobbar för all se till att denna situalion inle upprepas. Jag vel inle om del är någon slörre skillnad mellan dessa uppfattningar.

Jag återkommer lill frågan om känd teknik, vilkel delvis hänger samman med det inlägg Märta Fredrikson gjorde. När kustbevakningen och även regeringen påslår all man har all känd teknik lill sill förfogande menar jag alt del är olyckligt. Det drabbar indirekt dem som jobbar ule på fartygen. De klarar inle arbetsuppgifterna med de ramar som dragits upp. De konstaterar gång på gäng: Tekniken räcker inle, utrustningen räcker inle. De klarar inle arbetsuppgifterna. Sedan får de gång på gång höra atl de har all teknik och all utrustning de behöver. Jag lycker del är synd om dem som jobbar där ute, för de gör verkligen berömvärda insatser.

När del gäller kustbevakningen och de små enheter som är på väg alt slås Ut, enligl vissa försök, var del en hälsning jag skickade med. Den belyser litet grand av de problem vi har alt jobba med. Frågan hör hemma under handelsdepartementet -jag är medveten om del. Man kan ta just della som exempel pä hur svårt del är all samordna, inte bara ule på fältet ulan också inom regeringen. Om jag minns räll håller fem olika departement i de här frågorna på del ena eller andra sättet. Två departement är representerade här i dag. De övriga tre är jusliliedeparlemenlel, handelsdepartementet och jordbruksdepartementet. Det är möjligl att man kan hitta ytterligare något. Allesammans har ansvar för var sin bil. Vi hoppas naturiigtvis på en samordning. Jag anser det också vara bra om den landbaserade regionala organisation som nu utreds kommer lill stånd. Jag skulle bara vilja påminna om alt i Bohuslän har man i dag möjlighet all t. o. m. göra fältförsök med en sådan här regionall baserad organisation.

Sä lill Anilha Bondeslam och den inlernalionella Nordsjööverenskommelsen. Frågan gällde alltså rapporteringsskyldighet genom inlernalionella överenskommelser. Bertil Hansson sade i sitt svar all del finns en sådan överenskommelse, nämligen Nordsjööverenskommelsen, och där finns också bestämmelser om rapporteringsskyldighet. Sedan sade han all Nordsjööverenskommelsen är i kraft. Det tolkar jag - oavsett hur frågan är

formulerad men med hänvisning lill min interpellation - som atl rapporteringsskyldigheten föreligger. Men del gör den alltså inle förrän vi har en komplellerande svensk lagstiftning. Därför menar jag all svaret var ofullständigt. Men det är bra all lagstiftningen kommer, och den bör alltså utsträckas till atl gälla inte bara 12 nautiska mil ul från kusten ulan över huvud laget.

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Angående rapporteringsskyldigheten: Avsikten med en skyldighet måsle vara all den ovillkoriigen skall respekteras. Jag instämmer helt i atl rapporteringsskyldigheten skall gälla haven över huvud laget; del måsle vara helt självklart.

Del har nämnts att del är bra atl man läser,pressen. Det gäller inte bara slorstadspressen ulan även landsortspressen. Alla pressens journalister har gjorl en bra insats för atl redovisa denna katastrof som har drabbat stora delar av Bohuskusien. Vi har haft slor nytta av journalisternas rapportering i den här frågan.

Jag kan också konstalera atl fler departement borde ha varit representerade här i dag. Vi kanske för framliden får la upp den här frågan pä ett sådant sätl all samtliga departement som berörs av den också är med när vi diskuterar den.

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

Om åtgärder för att förbättra o//e-bekänipningen till havs

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Jag hade egentligen inte tänkt begära ordet igen, men efter vad Märta Fredrikson säger om alt alla landels tidningar har varit sä uppmärksamma mol Bohuslän just nu kanske jag måste säga atl jag har läst fler tidningar än Göteborgs-Poslen, i annat fall kanske jag inle alls blir refererad i den svenska pressen.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Med anledning av Kari-Erik Svanbergs och Märta Fredriksons senaste önskemål vill jag bara tala om atl det är meningen att lagstiftningen skall gälla havet även ulanför de 12 nautiska milen.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades Motioner

1978/79:489-491 till konsliluiionsulskotiei 1978/79:492 och 493 lill finansutskottet 1978/79:494-498 till skalteutskollet 1978/79:499-501 till juslilieulskollel 1978/79:502 lill utrikesutskollel 1978/79:503 lill jordbruksutskottet 1978/79:504 till försvarsutskottet 1978/79:505 till arbetsmarknadsutskottet

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79: 1978/79:

562t

563t

5641

5651

5661

5671

5681

5691

506-510 till socialförsäkringsutskoltei 511-516 lill socialuiskouet 517 lill kulturutskottet 518-524 lill utbildningsulskollel 525-536 lill irafikulskoitei 537-541 lill jordbruksuiskoiiet 542-550 lill näringsulskoltet 551-557 till arbetsmarknadsutskollel 558-561 lill civilutskotiet

11 skatteutskottet

11 näringsutskollet

11 socialförsäkringsutskoltei

11 arbelsmarknadsulskotlel

II socialutskottet

11 utbildningsutskottet

11 trafikutskottet

11 jordbruksuiskoiiet

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:132-134

§ 6 Talmannen meddelade all propositionerna nr 100 och 101 skulle sättas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 7 Anmäldes och bordlades

Proposilion

1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag, m. m.

§ 8 Anmäldes och bordlades Förslag

1978/79:8 Fullmäktiges i riksbanken förslag till ny bolagsordning för AB Tumba bruk

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:570 av Bonnie Bernsiröm och Karin Ahrland om skilda valdagar och

fyraåriga mandatperioder 1978/79:571 av Thorbjörn Fälldin m.fl om principer och riktlinjer för

datateknikens utveckling och användning 1978/79:572 av Per Galinon om räll för icke-regislreral parti all lägga ul

valsedlar i postlokal 1978/79:573 av Hilding Johansson m.fl om kommunala opinionsyttringar

och solidaritetsaktioner i internationella frågor 1978/79:574 av Sixten Pettersson och Allan Åkerlind om förekomsten av viss

åsiktsregistrering

samhällels Nr 70

1978/79:575 av Lars Werner m.Jl om en kartläggning

Måndagen den 22 Januari 1979

informationsflöden 1978/79:576 av Lars Werner m. fl om åtgärder mol industriulflyltning 1978/79:577 av Lars Werner m.Jl. om prisslopp på dagligvaror 1978/79:578 av Johannes Antonsson och Erik Hovhammar om slopande av

skallen på reklamirycksaker 1978/79:579 av Georg Danell om avdraget vid inkomstbeskaliningen för resa

med bil till och från arbetet 1978/79:580 av Ingrid Diesen och Ingegerd Troedsson om beskattningen av

ivåfamiljsfaslighet 1978/79:581 av Gunnar Johansson om rätt för vissa företagare atl deklarera

efter konianiprincipen 1978/79:582 av Göthe Knutson ni. fl. om slopande av annonsskatien 1978/79:583 av Per Gahrton om behandlingen av synskadad som grips av

polis 1978/79:584 av Åke Gillström om ålgärder mot skadegörelse 1978/79:585 av Olle Wästberg i Stockholm om en ny aktiebolagslag 1978/79:586 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om förhållandena pä Cypern 1978/79:587 av Gunnar Oskarson m.Jl om biståndet till Vietnam 1978/79:588 av Olof Palme m.fl. om vissa nedrustningsfrågor 1978/79:589 av Olof Palme m.fl om Sveriges export av krigsmateriel

m, m. 1978/79:590 av Lars Werner m. fl om ökat stöd till befrielsekampen i södra

Afrika 1978/79:591 av Lars Werner m. fl om ålgärder föratl begränsa kapitalexport

till Latinamerika, m, m, 1978/79:592 av Ulla Ekelund om tillverkningen av skyddsmasker och

barnskydd 1978/79:593 av Pär Granstedt om höjt ulryckningsbidrag 1978/79:594 av Olof Palme m.fl om försvarspolitiken 1978/79:595 av Lars Werner m.Jl. om sänkning av försvarskosinaderna 1978/79:596 av Wivi-Anne Cederqvist och Anita Gradin om begravningskostnaderna för barn 1978/79:597 av Lars Werner m.fl om ändrade bestämmelser för slalligl

studiestöd 1978/79:598 av Lars Werner m.fl om översyn av ATP-sysiemet m, m, 1978/79:599 av Karin Nordlander m. fl om slopande av 21-dagarsregeln för

förlossningsvård 1978/79:600 av Olof Palme m.fl om åtgärder för atl begränsa den sociala

ulslagningen 1978/79:601 av Olof Palme in. fl om anslag till beredskapslagring av

förbrukningsmaterial för sjukvården 1978/79:602 av Jörn Svensson m.fl. om lagstiftning mot diskriminering av

homosexuella 1978/79:603 av Lars Werner m.fl om nedtrappning av arbetstiden till sex

limmar per dag

3 Riksdagens protokoll 1978/79:70-75

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

1978/79:604 av Lars Werner m.fl om viss översyn av arbetsmiljölagen

1978/79:605 av Lars Werner m. fl om översättning av arbetarskydds-styrelsens anvisningar lill de vanligaste invandrarspråken

1978/79:606 av Georg Andersson m.fl om stöd till kulturell amalörverk-samhei

1978/79:607 av Georg Andersson m. fl om en kartläggning av den kommersiella kulturindustrin m, m,

1978/79:608 av Georg Andersson m. fl om bidrag till särskilda kulturella ändamål

1978/79:609 av Georg Andersson m. fl om ökat stöd till Konstfrämjandet

1978/79:610 av Georg Andersson m.fl om ökat stöd lill bokuilåning på arbetsplatser

1978/79:611 av Georg Andersson m.Jl om ökat stöd till Folkparkernas centralorganisation

1978/79:612 av Georg Andersson m.fl om massmarknadsuigivning av kvalitetslitteratur

1978/79:613 av Georg Andersson m.fl om stöd lill folklig dans och musik

1978/79:614 av Olof Palme m. fl om bidrag lill allmän fritidsverksamhet

1978/79:615 av Lars Werner m.Jl. om höjt anslag lill fria teatergrupper m, fl,

1978/79:616 av Lars Werner m. fl om statsbidraget lill ungdomsorganisationerna

1978/79:617 av Lars Werner m.Jl om inrättande av en fast finsk teater i Sverige

1978/79:618 av Lars Werner m. fl om höjt slatsbidrag till fria teatergrupper m, fl,

1978/79:619 av Stig Alemyr m. fl. om medlemskap i siuderandesammanslut-ning

1978/79:620 av Stig Alemyr m.fl om höjt bidrag lill löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet

1978/79:621 av Stig Alemyr m. fl om ökat stöd till studiecirklar

1978/79:622 av Georg Danell om förskolläraruibildningen på Golland

1978/79:623 av Eva Hjelmström och Inga Lantz om inrättande av lärartjänster i svenska för utländska studerande

1978/79:624 av Eva Hjelmström m. fl om ökad prevenlivmedelsforskning

1978/79:625 av Inga Lantz m.fl om lärarvikarier i gymnasieskolan

1978/79:626 av Sven Eric Lorentzon och Hans Nyhage om lärarutbildningen inom jord- och skogsbruk m, m.

1978/79:627 av Lisa Mattson m. fl. om forskning rörande kvinnornas roll i samhällsutvecklingen

1978/79:628 av Olof Palme m.fl. om ökade möjligheter till utbildning i gymnasieskolan

1978/79:629 av Olof Palme m.fl om arbetsmiljön i skolan

1978/79:630 av Olof Palme m. fl. om utbyggd studie- och yrkesorientering m. m.

1978/79:631 av Lars Werner m.fl om den kommunala vuxenutbildningen

1978/79:632 av Lars Werner m.fl. om en ny inriktning av skolan 1978/79:633 av Lena Öhrsvik m. fl om yrkesteknisk högskoleutbildning i

Kalmar län inom iräteknik och glasiillverkning 1978/79:634 av Nils Berndtson m.Jl om beaktande av miljöintressen vid

statsbidragsgivning lill väg- och gatuhållning 1978/79:635 av Tore Claeson om upprustning a v järnvägsstationen Södertälje

Södra 1978/79:636 av Georg Danell om utvidgad chartertrafik 1978/79:637 av Torsten Gustafsson och Fritz Börjesson om kostnadsansvaret

för bemanning av fyrplalser 1978/79:638 av Åke Gustavsson m.fl. om SJ:s banunderhåll 1978/79:639 av Rolf Hagel och .Alf Lövenbotg om sänkning av SJ:s taxor 1978/79:640 av Margot Håkansson och Bernt Ekinge om viss sjukvårdsulbild-

ning i samband med körkortsutbildningen, m, m, 1978/79:641 av Gunnar Johansson om anläggningen av vägar 1978/79:642 av John Johnsson m.fl om vägbyggen i Skåne m. m, 1978/79:643 av Rune Jonsson i Husum m. fl om upprustning av vägarna i

Västernorriands län 1978/79:644 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel om höjda väganslag 1978/79:645 av Sven Mellqvist m.fl om förbättrad trafiksäkerhet 1978/79:646 av Ake Wiclorsson om förbud mot sjöskotrar 1978/79:647 av Arne Andersson i Gamleby m.fl om lokalisering av elt

fiskodlingslaboralorium lill Västervik 1978/79:648 av Sonja Fredgardh m.fl om riskerna med optiskt vitmedel 1978/79:649 av Pär Granstedt m.Jl. om registreringen av bekämpningsmedel 1978/79:650 av Einar Larsson m. fl om häsiaveln m. m. 1978/79:651 av Karl-Anders Petersson och Claes Elmstedt om Irädgårdsräd-

givningen i Blekinge län 1978/79:652 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg om

översyn av reglerna om ersättning för skördeskador 1978/79:653 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson om höjt anslag för

miljövårdsinformalion 1978/79:654 av Hugo Bergdahl och Bernt Ekinge om förbud mot kommersiell

annonsering av tobaksvaror 1978/79:655 av Anders Björck om Invesieringsbankens framlida verksamhet 1978/79:656 av Bernt Ekinge om Sludsviks forskningsstaiion 1978/79:657 av Lars-Ove Hagberg och Eivor Marklund om sysselsätlnings-

och strukturplan för Svenskt Stål AB (SSAB) 1978/79:658 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om åtgärder för atl utveckla

metallurgin och säkra fortsatt gruvdrift i Bergslagen 1978/79:659 av Birgitta Johansson och Wivi-Anne Cederqvist om avskaffande

av Mors dag och Fars dag 1978/79:660 av Alf Lövenborg om järnvägsbygge och gruvbrytning i Kaunis-

vaara

Nr 70

Måndagen den 22 januari 1979

Nr 70

Måndagen den 22 Januari 1979

1978/79:661 av Lars Werner m. fl om utträde ur liiieramerikanska utvecklingsbanken (IDB)

1978/79:662 av Arne Blomkyist m. fl om regionalpolitiska insalser i Skaraborgs län

1978/79:663 av UUa Ekelund m. fl om sysselsäiiningsfrämjande åtgärder i Östra Göinge kommun

1978/79:664 av Bernt Ekinge om lokaliseringen av en ny permanent flyktingförläggning

1978/79:665 av Gustav Lorentzon om lokalisering av ett statligt industricentrum till Ange

1978/79:666 av Olof Palme in. fl om ändring i medbestämmandelagen, m, m.

1978/79:667 av Olof Palme m.fl.med anledning av proposilionen 1978/79:73 om ålgärder för arbetshandikappade

1978/79:668 av Olof Palme m.fl om ökat anslag lill utbildning av vapenfria ijänsieplikliga

1978/79:669 av Bengl Silfverslrand och Hugo Bengtsson om ålgärder mot ungdomsarbetslösheten

1978/79:670 av Lars Werner m. fl med anledning av proposilionen 1978/ 79:83 om sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet

1978/79:671 av Lars Werner m. fl om allmän och obligatorisk arbetslöshels-försäkring

1978/79:672 av Lars Werner in. fl med anledning av proposilionen 1978/ 79:73 om åtgärder för arbetshandikappade

1978/79:673 av Per Bergman och Birgitta Dahl om översyn av bestämmelserna rörande bostadsstöd

1978/79:674 av Åke Wiclorsson m.Jl om del slalliga slödel lill samlingslokaler

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 15.00.

In fidem

SUNE K. JOHANS-SON

/Solveig Gemert