Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:64

Fredagen den 12 januari

Kl. 13.00

§ 1 Om resurser till näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för all besvara Johan Olssons (c) den 17 november anmälda interpellation, 1978/79:89, och anförde:

Herr talman! I en interpellation lill mig hänvisar Johan Olsson till atl det inom den föregående regeringen övervägdes former för atl tillföra SHIO och LRF särskilda resurser för att förmå småföretagare inom hantverk, industri och jordbruk alt anställa arbetslösa ungdomar. Mot denna bakgmnd frågar han när och på vilket sätl samt i vilken omfattning resurser för all motverka ungdomsarbetslösheten kommer atl ställas till förfogande för de nämnda organisationerna.

De särskilda åtgärder som har beslutals för atl motverka arbetslöshet bland ungdomar gäller under hela år 1978 och 1979. Ett av de medel som ingår i denna ålgärdsarsenal är de enskilda beredskapsarbetena. Till sådana arbeten utgår statsbidrag med 75 % av den totala lönekostnaden för ungdomar under 20 år. Härutöver finns del möjlighet för enskilda organisationer att vid beredskapsarbete för personer över 20 år få statsbidrag med upp till 75 % av lönekostnaden. Avgörande för bidragels sioriek är del värde arbetet kan anses ha för anordnaren.

Del starka intresse som visats från bl. a. SHIO och LRF för att deltaga i arbetet för all motverka ungdomsarbetslösheten har gjort mig övertygad om atl de och anslutna förelag i likhet med andra organisationer på arbetsmarknaden är beredda atl stå för de kostnader som ej täcks av nämnda statsbidrag.

JOHAN OLSSON (c):

Herr talman! Jag ber alt H tacka arbetsmarknadsminister Wirlén för svaret på min inlerpellation.

Jag ifrågasätter om statsrådet inte har missuppfattat min interpellation i grunden. Jag har inte frågat efter ökade statsbidrag till de arbetssökande ungdomarna eller till de företag som tar emot arbetssökande ungdom. Vad jag har frågat efter är resurser lill näringslivsorganisationerna för att engagera dem i arbetet på att fl fram så många platser som möjligt i näringslivel för de arbetslösa. -

Jag citerar igen det uttalande som finns i regeringens pressmeddelande från den 19 september i samband med att regeringen lade fram del stora förslaget om 1,4 miljarder lill ålgärder för atl lindra arbetslösheten för ungdom. Där

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser tiU näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser till näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

sades alt regeringen övervägde atl "tillföra SHIO och LRF resurser i syfte atl förmå småföretagare inom industri, hantverk o jordbruk all anställa arbetslösa". Det var mot bakgrund av del uttalandet som jag ställde frågorna när, på vilket sätl samt i vilken omfattning de utlovade resurserna kommer att ställas till dessa organisationers förfogande för att genomföra de planerade åtgärderna. Såviujag harblivit underrättad var tanken bakom delta uttalande alt regeringen övervägde att ge resurser för att medge de här nämnda organisationerna att i resp. län anställa handläggare eller informatörer som skulle ha till uppgift atl inom företagen jobba för atl få fram så många platser som möjligt och för att skapa bättre kontakt mellan arbetsmarknadsmyndigheterna - länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna - och företagen. Det tycker jag var etl vällovligt förslag, och jag tror atl det skulle vara till stor nytta. Jag hoppas givetvis alt della förslag inle är avfört - det var ju samma arbetsmarknadsminister då som nu. Jag kan inte tro att han i nuvarande läge, när vi har så stort behov av arbetstillfällen för ungdom, vill ta tillbaka det.

Anledningen till att jag ställde denna fråga är atl jag tycker all del är myckel angelägel atl man utvecklar metoderna för att nå resultat i det här avseendet. Jag tror alt just införandet av beredskapsarbeten för ungdom, särskilt i de enskilda företagen, är en a v de bästa åtgärder som vidtagits när del gäller alt fl fram meningsfyllda arbeten för ungdomarna. Kan man engagera företagen mera i den verksamheten, så kommer man att kunna uppnå goda resullal. Om man dessutom kan hjälpa arbetsförmedlingarna all informera om den stora arsenal av åtgärder som samhället nu ställer lill förfogande för atl minska arbetslösheten, är givelvis också detta en positiv åtgärd. Allt talar för atl del finns ett stort behov av en ökad kontakt med näringslivet hos de ungdomar som saknar arbete.

Goda erfarenheter har också kunnat redovisas från den verksamhet som bedrivits på detta område, bl. a. genom rapporter från ell anlal länsarbetsnämnder i landet om resultatet av de företagsbesök som gjorts.

Länsarbetsnämnden i Kristianstads län har under september besökt 318 förelag. 90 personer från arbetsförmedlingarna i länet engagerade sig i dessa företagsbesök. Genom den satsningen fick man 168 jobb, varav en del noterades preliminärt. Länsarbetsnämnden har uttalat sig mycket positivt om dessa förelagsbesök.

I mitt eget län, Gävleborgs, har också flera sådana besök gjorts. Redan 1977 blev Gävle kommun uppmärksammad som en av de kommuner som försl gjorde insatser på det här området. När tidningarna redovisade resultatet av den verksamheten kallade man del för succé. Man fick direkt 44 jobb, och därutöver utlovades preliminärt 120 jobb. Både facket och den dellagande personalen vid de förelag som besöktes lovordade de kontakter som knöts genom den här verksamheten.

Under hösien 1978 gjordes en liknande satsning för hela Gästrikland. Därvid besöktes 220 företag. Man kunde direkt notera 84 anställningar som ett resultat av kontakten med företagen, och 108 ytteriigare anställningar övervägdes.

Systemet med beredskapsarbeten för ungdom har som jag sade visat sig vara en bra metod för atl skapa nya arbetstillfällen. Det har givit ungdomar sysselsättning, men del har framförallt skapat goda arbeislivskontakler. Man kan säga atl beredskapsarbetena har utgjort inkörsporten när del gälll att skapa varaktiga anställningar inom näringslivet för ungdomarna.

Det finns statistik över resultatet av dessa beredskapsarbeten. Man har för januari 1977 och januari 1978 studerat hur många varaktiga anställ ningar som skapats efter alt möjligheten med beredskapsarbete har utnyttjats. Det har visat sig atl av dem som slutade sitt beredskapsarbete i slutet av januari 1977 hade 79 % fatt anställning inom näringslivel, varav 71 96 i det förelag där de haft beredskapsarbete. 1978 var många fler ute i beredskapsjobb, och även då kunde man notera utomordentligt goda resultat. 63 % hade fåll anslällning efter beredskapsarbetets slut, varav 54 96 på den arbetsplats där de haft beredskapsjobbel.

Dessa siffror är, av förklarliga skäl, avsevärt högre än de man uppnått inom den offentliga seklorn. De visar all denna möjlighel att minska ungdomsarbetslösheten bör utnyttjas i större utsträckning.

Jag känner ju lill arbetsmarknadsministerns intresse för dessa frågor och
hans erfarenhet från kontakten med framförallt de mindre företagen. Jag vill
därför fråga arbetsmarknadsministern om han inte vill fullfölja de intentioner
han redovisade i sitt uttalande i september 1978, dvs. att ge resurser lill
näringslivels organisationer för alt de skall medverka i atl skaffa fram flera
arbetstillfällen genom att utveckla kontakterna mellan näringslivet och
samhällets olika organ. '''*■'; ■.' "

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser till näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Del är självfallet av stort värde att det finns en god kontakt mellan näringslivets organisationer och förmedlingarna. På elt naturligt sätl föreligger en sådan kontakt genom slyrelseuppbyggnaden i arbetsmarknadsverket, från central nivå ned till lokal nivå. Här finns hela liden kontaktytor, så att man kan diskutera hur man pä bästa möjliga sått skall kunna fl ut informationen om de åtgärder som vidtagits för all hjälpa de ungdomar som råkat i svårigheter på arbetsmarknaden. Det visar sig också all flera organisationer har tagit fasta på delta och gått ut med informationsmaterial av olika slag för alt just klargöra hur man inom den egna organisationen kan hjälpa till alt la hand om ungdomar som inte har fåll plats på arbetsmarknaden. Därför är del naturligtvis svårt atl särbehandla SHIO och LRF. Man måsle behandla organisationerna på etl likvärdigt sätl.

Nu ärju konstruktionen av del enskilda beredskapsarbetet sådan atl man i organisationen kan anställa en ung människa för all arbeta med organisationsfrågor, exempelvis den fråga som Johan Olsson talat om. Då lämnas också de statsbidrag som jag nämnde i mitt interpellationssvar. Det är ju också den vägen många organisationer har vall för att effektivisera sin verksamhet. De enskilda beredskapsarbetenas volym är ganska slor. Del finns ca 10 000 arbeten, och många organisationer och arbetsgivare -offentliga och privata - har känt sitt ansvar när det gällt atl hjälpa till. När det

.33

3 Riksdagens protokoll 1978/79:62-66

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser tiU näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

här skrevs var avsikten atl vidta åtgärder som skulle kunna motverka arbetslösheten på elt sådant sätt all del passar alla parter, och jag tror också atl så har blivit fallet. Därför har jag också lämnat just del här svaret i dag.

Johan Olsson talade om erfarenheterna i Gävleborgs län och i Kristianstads län. Jag känner till dessa erfarenheter och tycker atl det är intressanta saker som har gjorts. Man har arbetat med litet olika metoder. 1 det ena länet tror jag atl man nästan enbart arbetat med förtroendemän, medan man i det andra har arbelal med anställda förmedlare. Delta visar atl man i länsarbetsnämndens egen regi kan ordna aktiviteter av del här slaget, om man känner all del finns ett behov och om man tycker att del är en bra väg. Sedan får nämnden i vanlig ordning prioritera resurserna.

JOHAN OLSSON (c):

Herr lalman! Jag beklagar verkligen atl statsrådet inle. vill ta fasta på de goda intentioner som kännetecknade det beslut som fattades av trepartiregeringen i september.

Arbetsmarknadsministern säger att det skulle bli en särbehandling av organisationerna, men fråganärom man kan anföra sådana argument närdel gäller alt få till stånd aktiviteter som kan ge goda arbeten åt arbetslös ungdom. De nämnda organisationerna harju god anknytning till ett stort antal företag -småföretagen inom jordbruket och inom näringslivel i övrigt. I motsats lill vad som gäller många andra organisationer finns del här en slor kontaktyta med möjlighet till nya jobb. SHIO och LRF når näringslivet och kan ge de meningsfulla arbeten som beredskapsarbetena skall vara. De här två organisationerna har små resurser. Man kan möjligen fordra av elt förelag all det satsar litet extra på arbetsförmedling, dvs. på den del som gäller rekrytering av arbetskraft. Men organisationer som har näringspolitiska uppgifter inom länet har inle resurser atl ägna sig ål dessa saker.

Trepartiregeringen ansåg atl man, om dessa organisationer ges resurser för de här aktuella uppgifterna, kan utnyttja en kapacitet som inle tagits i anspråk tidigare. Det finns också goda exempel på atl man kan nå resultat på della område.

I Stockholms län, där SHIO har många medlemmar och förfogar över litet bättre resurser inom länsorganisationen än vad de har på motsvarande nivå i landet i övrigt, har man tagit upp denna fråga och tillsammans med landstinget och länsarbetsnämnderna gjort en hel del för att försöka höja antalet beredskapsjobb och öka kontakterna mellan ungdom och näringsliv. Jag fick alldeles nyss tillgång lill en broschyr som de nämnda organen gemensamt givit ut. Av den framgår atl länsarbetsnämnden understödjer verksamheten medan landstinget slår för större delen av kostnaderna. Man redovisar där vilka möjligheter som finns och som slår lill förfogande för ungdomen.

Man har i en första etapp avsett alt informera företagen för alt skaffa fram så många arbeten som möjligl. I en andra etapp avser man atl - om formaliteterna kan klaras - anordna en 40-veckorskurs för elt lämpligt anlal ungdomar, där den teoretiska utbildningen meddelas vid ell AMU-cenler

eller etl förelag som har resurserna för detta, medan ungdomarna far den praktiska utbildningen i del förelag där de lidigare haft beredskapsarbete eller i etl förelag som de själva väljer. Detta är en aktivitet som man borde la vara på och som borde kunna slå som ell exempel för andra län.

Man har eftersträvat all fa resurser för en handläggare på detta område. Arbetsmarknadsministern hänvisar lill möjligheten alt anställa en ungdom under 20 år för alt göra della arbete. Självfallet finns den möjligheten, men del är fråga om i högsta grad kvalificerade uppgifter, och man kan inte förutsätta atl dessa ungdomar skulle vara lämpliga för dem. Del skulle ge elt avsevärt bättre resultat, om man kunde anlita andra, erfarna krafter med erfarenhet från företagens arbete och förutsättningar..

Dessutom kräver arbetsförmedlingarna mer personal. Varför då inte möta den stora arbetsuppgift som arbetsförmedlingarna har med en sådan resurs? Jag tror att del skulle vara effektivt och billigt ur saTnhällets synpunkt och att man på del sättet snabbi skulle fl en bättre kontakt med förelagen och kunna nå goda resullal.

Jag har lovordat denna typ av beredskapsarbete, men del finns en hel del grus i maskineriet också i detta sammanhang,ochjag vill ställa frågan om inle arbetsmarknadsministern vill medverka till att undanröja en del byråkali och kanligheter och till alt tillfredsställa en del önskemål som har framställts i detta sammanhang.

För del första frågar man från företagshåll: Varför kan vi inle fa även ungdom som är mellan 20 och 25 år? Samma fråga ställs också av ungdomarna. De frågar t. ex.: Varför kan inte vi som just har gjort vår militärtjänst och som har fyllt 20 år fl chansen lill ett beredskapsjobb i elt enskilt förelag? Det är en angelägen fråga, som jag tycker att man snabbi borde kunna lösa. Del bör inte föreligga några slörre hinder för della.

Pål. ex. länsarbetsnämnden i Gävleborgs län längtar man efter den dag när man kan genomföra de rationaliseringar som en sådan reform möjliggör. Det finns många andra frågetecken i detta avseende. Del har t. ex. sagts att ungdom som har en utbildning inte skall fl sådana beredskapsjobb som det här gäller. Del är möjligt attdet är frågaom en feltolkning av bestämmelserna på detta område, men i så fall fordras bättre information för att klargöra läget.

Det är för det andra ett känt förhållande att del råder många missförstånd mellan facket och näringslivsorganisationerna i dessa frågor. Det har hänt all facket inte givit sitt tillstånd till all elt förelag skall fä ta emot beredskapsungdom, eftersom arbetsgivaren inle varit organiserad. Jag kan inte tro alt del verkligen är avsikten, men det är en hel del frågor som måste klaras ut i detta sammanhang. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern vill medverka till överläggningar som kan leda fram lill resultat.

Jag skulle vilja peka på vad som förekommit inom jordbruket i detta avseende. Jordbrukarna i den norra delen av landet är inle organiserade i någon slörre omfattning, och där har många erbjudanden om tillfällen lill beredskapsarbete stoppats på grund av alt facket inle varit tillräckligt positivt inställt. En sådan attityd lorde väl bero på feltolkning av de bestämmelser

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser till näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om resurser till näringslivsorganisationer för att minska ungdomsarbetslösheten

som gäller, och sådana missförstånd borde kunna undanröjas. Jag vill fråga om arbetsmarknadsministern vill medverka lill all minska byråkratin och underlälla lillämpningen av reglerna för beredskapsarbete.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herrlalman! Det kan ju vara svårt alt 11 information atl tränga igenom. Det har vi varit medvetna om i arbelsmarknadsdepartemenlel. Därför har vi också anslagii pengar för atl förbällra informationen om en rad frågor på arbetsmarknaden. Det galleri, ex. trygghetslagarna. Den broschyrsom Johan Olsson här visade upp från lalarslolen lycker jag är ell bra exempel på hur man kan förbällra informationen. Denna broschyr skall följas upp med en annan broschyr som arbetsmarknadsstyrelsen kommer att ge ul och som gäller för alla länsarbetsnämnder, alliså för hela Sverige, på del sätt som Johan Olsson här efterfrågar. Jag tror sålunda alt på den punkien kommer det alt bli en förbättring.

Vi har, herr talman, följt upp de här inlenlionerna på del sätl som jag redovisade i mitt svar och i min första replik. Del finns alltså möjligheter för organisationerna atl anställa arbelslösa för all jusl hjälpa lill med förmedling av sådana här insalser och för all hjälpa till med organisationsarbete över huvud tagel. Del är inle någol villkor i och för sig att del skall vara ungdom under 20 år, Johan Olsson. Del går alt fl statsbidrag lill 75 % även för dem som är över 20 år. Men vi har i och för sig prioriterat gruppen under 20 år därför alt vi lycker del är vikligasl atl se lill alt dessa ungdomar har en vettig sysselsättning.

Vidare log Johan Olsson upp frågan om möjligheterna för olika arbetsgivare som saknar avtal all anställa ungdomar i beredskapsarbete. Frågan ligger kanske litet grand utanför interpellationen, men jag tycker ändå att det tir angelägel atl säga någol om den, herr talman.

I gällande regler sägs au om det inte finns avtal, skall del styrkas all avialsenliga förmåner ulgår. Della innebär atl det inte finns något tvång att teckna avtal för all la möjlighel alt anställa någon i beredskapsarbete. Däremot skall den som anställs av ett sådant förelag garanteras alt likvärdiga förmåner ulgår. Del lycker jag är elt rimligt krav.

Eftersom de här ärendena har vållat en hel del problem, har AMS föreskrivit atl i de fall den fackliga organisationen har avstyrkt ell beredskapsarbete skall ansökan avgöras av länsarbetsnämnden i plenum. 1 nämnden ingår då representanter för såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna, och de kan således bevaka sina intressen.

Herr lalman! Jag menar att vi på olika sätl har följt upp del här uttalandet som Johan Olsson har citerat.

JOHAN OLSSON (c):

Herr talman! Jag kan inle instämma i den sista meningen, nämligen atl arbetsmarknadsministern har följt upp uttalandet. Jag är övertygad om att de överläggningar som låg bakom del här uttalandet på den liden och som väl också budgeiminislern dellog i var betydligt mer avancerade än delta

uttalande; man avsåg ändå all ge resurser för handläggare/informatörer förde här organisationernas länsorganisationer. Jag vill inle såga av några kontakter här ulan uttalar verkligen förhoppningen atl det här skall kunna leda lill resultat.

Etl positivt uttalande noterar jag ändå, nämligen all man är öppen för att medge att även personer över 20 år som kan vara kvalificerade för sådana här arbetsuppgifter kan H anställas med statligt bidrag på 75 96. Del är väl en utgångspunkt som organisationerna bör utnyttja. Del kanske kan ge goda resultat som leder lill komplellerande ålgärder senare. Jag hoppas del blir kontakter i del avseendet.

Den andra frågan, rörande önskemålet om 20-årsgränsen, fick jag inget svar på. Jag hoppas man är beredd att medge atl i enskilt beredskapsarbete skall också ungdomar över 20 år kunna tas in på samma salt som när del gäller organisationer och kommuner. Del är en angelägen fråga som man har ställt från både ungdomen och näringslivet.

Till slut vill jag lacka för de svar som lämnats. Jag hoppas dock alt arbetsmarknadsministern omprövar intentionerna och har en mer positiv inställning i det fortsalla arbetet än vad han givit uttryck ål i svaret. Jag hoppas också atl vad som har sagts här av arbetsmarknadsministern kan leda till aktiva ålgärder för alt knyta resurser lill del arbete som redan pågår och som i praktiken bevisligen har gett goda resultat. Del gälleralllså atl engagera företagsorganisationerna, vilket varit en bortglömd fråga i många sammanhang hittills. Organisationerna är själva villiga atl slälla upp. Jag vet atl åtminstone SHIO-Familjeföretagen är intresserade av au göra del, och man vidtar där olika åtgärder för atl undanröja svårigheter, men man vill då också att statsmakterna skall gå organisationerna till mötes med hjälp och bistånd i della gemensamma arbete. Jag vill uttala en förhoppning om all det samarbetet skall kunna öka i framliden.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

Överläggningen var härmed slutad.

§ 2 Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

Utrikesministern HANS BLIX erhöll ordet föratl besvara Tore Nilssons (m) den 27 november anmälda interpellation, 1978/79:102, och anförde:

Herr talman! Tore Nilsson har frågat mig om jag avser all vidtaga några ålgärder för all genom FN eller andra internationella organ söka förbättra de förhållanden som råder i Etiopien.

Vidare har Tore Nilsson frågat om jag anser all särskilda hjälpinsatser kan göras för svenskar i Etiopien om lägel där skulle yllerligare försämras.

1. Etiopien har efter revolutionen år 1974 gått igenom en lid av svåra yttre och inre konflikter med krig i Ogaden och Eriirea. Den nationella enheten har hotats av separatiströrelser och lägel inom landet har präglats av betydande oro med inslag av våld och brutalitet.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

Terrormetoder har använts såväl av regeringen som av dess motståndare. Särskilt var detta fallet under förra året, då den etiopiska ledningen proklamerade "den röda terrorn" för all, som man sade. slå vakt om revolutionen. Under denna lid bemöttes de politiska motståndarnas våldshandlingar skoningslöst och utan urskillning av regimen.

Den svenska regeringen har vid åtskilliga tillfällen, både officielll och vid direkta kontakter med eliopiska regeringen, reagerat emot det våld som förekommit i Etiopien.

Jag kan erinra om det uttalande som gjordes om Etiopien i regeringsdeklarationen i mars förra året, där del sades: "Den terror och molterror som förekommit där de senaste åren har väckt berättigad internationell uppmärksamhet. Vi ser allvarligt på de kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter som därvid begås."

På senare lid härden inrikespolitiska situationen i Etiopien stabiliserats. Samtidigt har våldet avtagit. Därigenom har förutsättningarna förbättrats för atl det ekonomiska och sociala utvecklingsarbete som inleddes i och med revolutionen skall kunna fullföljas. Bl. a. har en långtgående jordreform genomförts som bidrar till en social och ekonomisk utjämning på landsbygden. Ett annat positivt resullal av den eliopiska revolutionen är tillkomsten av bondeföreningar och stadsdelsföreningar, varigenom ell ökande anlal människor engagerats i den lokala organisationen och i samarbete med statliga myndigheter i frågaom utbildning och hälsovård, jord- och skogsbruk osv.

De förhållanden som beskrivs i en nyligen publicerad Amnestyrapport hänför sig framförallt till terrorvågen förra året, och Amnesty International gör den bedömningen alt situationen i fråga om mänskliga rättigheter sedan dess blivit bättre. Fortfarande förekommer dock godtyckliga arresteringar, och elt stort anlal personer hålls fängslade för sina politiska åsikters skull, ofta sedan flera år. Det är omvittnat att många av de politiska fångarna, bland dem också ungdomir och anhöriga, lever under svåra förhållanden.

Det är angeläget atl trycket från en internationell opinion hålls uppe. Del är därför viktigt att vi i Sverige nära följer utvecklingen i Etiopien och också i fortsättningen till eliopiska regeringen framför vår syn på skyddet av de mänskliga rällighelerna. De fortlöpande kontakter vi har direkt med denna regering är därvid av betydelse. Vi hoppas givetvis all den förbättring vi nu kan skönja skall fortsätta. Arresterade personer måste fa tillfälle atl svara inför domstol. Oskyldiga bör släppas och fångar ges en human behandling.

Också del arbete som bedrivs på mänskliga rättighelsområdet i FN och i andra internationella organ är naturiigtvis av betydelse i sammanhanget. Sverige deltar aktivt i delta arbete. Vi har bl. a. medverkat till atl FN antagit resolutionerom behandlingen av politiska fångar och om forisail kamp mot dödsstraff och tortyr.

Sverige är också såsom medlem i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna verksamt föratl förhållandena på del mänskliga rättighelsområdet skall förbättras i de länder, bl. a. Etiopien, som behandlas inom

kommissionen.

2. Enligl beredskapsinstruklionen för de svenska utlandsmyndigheterna skall del finnas en beredskapsplan vid varje myndighet. Planen är avsedd all ligga lill grund för de ålgärder, bl. a. evakuering, som skall vidtas i en krissituation. Åtgärderna flr sedan anpassas till förhållandena i del aktuella lägel.

I en evakueringssituation ankommer del i första hand på utlandsmyndighetens chef att bedöma vilka ålgärder som är lämpliga och nödvändiga. Del förtjänar dock atl nämnas alt evakuering sker helt på frivillighetens grund. Någon möjlighel all tvinga en svensk medborgare att låta sig evakueras finns inte.

Ulrikesdeparlementel har del yttersta ansvaret för en evakueringsoperation och leder den. Depariemenlei skaffar också transportmedel för evakueringen. Del hindrar givelvis inle alt utlandsmyndigheten själv ordnar transporten i en kaotisk situalion eller om en evakuering av andra skäl måste ske innan departementet kunnai bistå.

Utlandsmyndigheten skall om möjligl samråda med i första hand de nordiska ländernas ambassader och konsulat men också med andra ambassader och konsulat på platsen.

Ambassaden i Addis Abeba har sedan länge en väl förberedd beredskapsplan. Ambassaden har noga följt utvecklingen i Addis Abeba och i provinserna bl. a. genom ständiga kontakter med missionärer, SIDA-anställda och andra i landet verksamma personer. Ambassaden har varit och är beredd att genomföra en evakueringsoperalion för den händelse utvecklingen skulle göra detta motiverat. Ingenting lyder dock f n. på att della skulle bli nödvändigt, eftersom lägel i landet har i viss mån stabiliserats på senare lid.

Ambassaden har beredskapsmässigl ansvar också för danska och norska medborgare i Etiopien. F. n. finns ungefär 175 svenska och tillsammans lika många danska och norska medborgare i landet.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

TORE NILSSON (m):

Herr lalman! Tänk all människor kan vara så grymma! Så uttryckte sig en person, som nyligen helt oväntat blev släppt ur elt fängelse i Addis Abeba, där han suttit som politisk finge ulan all veta varför, i ett fängelse där del förekommit tortyr och där allt var nyckfullt. När han skulle marschera ul därifrån, kom en soldal, som bara sade: Följ med! Fången visste inte om han skulle avrättas eller bli fri.

Della är en bild från dagens Etiopien.

Jag ber atl fa lacka utrikesministern för svaret på min interpellation, som väcktes redan i november, då aktuella rapporter förelåg bl. a. från Amnesty International om vad som hänt där nere.

Jag vill försl ta upp den senare delen av utrikesministerns svar, den som står under siffran 2. Det är ett bra, upplysande och lugnande besked. I de sista raderna av svarel säger utrikesministern alt ingenting f n. tyder på all det skulle bli nödvändigt all genomföra en evakuering eller all vidtaga extra

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

snabba åtgärder, eftersom läget i landet i viss mån har stabiliserats på senare tid. Del slår "i viss mån", vilket väl egentligen strider mot början av svaret i del 1. Men det är i varje fall gott atl veta all ambassaden har resurser och möjligheler och atl det finns en beredskapsplan.

Om jag sedan skall gå över till den första delen av svaret, får jag säga alt detta i korta drag är en korrekt redogörelse för vad som har skett efter 1974.1 redogörelsen finner jag dock en försiktig och mild lon i uttrycken. Det finns däri ingenting av den avsky vi säkert alla känner inför det som har skett och sker. Jag lägger också märke till alt utrikesministern i svarel talar i perfektum och inle i presens. Del är framför allt tal om vad som förekommit förr - förra året t. ex. Ordet stabilisering nämns ett par gånger. Dessutom finns det oriktiga uppgifter i svaret, menar jag. Del sägs all del var i och med revolutionen som arbetet begynte, och så nämns sådana förändringar som jag menar hade begynt långt förut.

Revolutionen skall fullföljas, heter del. Vad betyder väl egentligen det?

Jag skall ta upp delta längre fram i mitt anförande, men jag vill försl säga någonting om det som pågick i Etiopien före 1974, De svenska insatserna där ute är, som jag också säger i interpellationen, myckel gamla. De begynte för mer än hundra år sedan. Sedan har SIDA haft ett långvarigt och mångsidigt arbete där. Jag har haft tillfälle all under ett par resor se situationen och arbetet i Etiopien med egna ögon, och jag har sedan ungdomen inlresseral följt med vad som hänt där ute. Man har faktiskt kunnat iaktta en slor förändring. Låt mig bara nämna etl sådant projekt som CADU, som jag har haft tillfälle atl besöka, med de skolprojekt och del hälsovårdsarbele som förekommer där.

Utrikesministern talar om bondeföreningar. Jag mötte faktiskt bondeföreningar både 1967 och 1974, då jag var i Etiopien, Jag vet också genom andra personer att del redan då fanns vad man kunde kalla bondeföreningar.

Närdet gäller jordreformen, som nu att döma av svaret är genomförd, vill jag framhålla atl det sedan länge funnits svenska experter på del området i Etiopien. Jag har själv iräffat folk från lanlmäteriet som arbelal där ute. Visst gick utvecklingen långsamt! Det måste den göra i ell land som skulle utvecklas frän stenåldern lill modern lid. Men jag tycker all del är alltför positivt när utrikesministern i sitt svar talar om atl i och med revolutionen kom reformerna. Revolution betyder i Etiopien kaos och tillbakagång. Visst hoppas även jag alt del skall kunna bli bättre och alt lägel verkligen skall kunna stabiliseras, men jag är tveksam inför uppgiften om att det redan har skett så mycket. När det gäller ordet stabilisering och den verklighet som ligger bakom fruktar jag att del betyder atl många dödas, alt fruklan har blivit större, alt greppet egentligen är hårdare och all man har elt resignerat och lamslaget folk. Jag har väldigt svårt au se atl man med fog kan använda uttrycket "positivt resultat" i något sammanhang när det gäller revolutionen i Etiopien.

När del talas om all hotet mot den nationella enheten skulle vara anledningen lill all del fanns sådan oro i Etiopien måsle man fråga sig om del någonsin har funnits någon nationell enhet i samband med eller till följd av

revolutionen.

Sedan säger uirikesminislern i svarel all del varde poliliska motståndarnas våldshandlingar som bemöttes skoningslöst och ulan urskillning. Ja, del är lill en del sant. Men del har förekommit en mängd andra skoningslösa och våldsamma aktioner frän regeringens sida. Jag vet om att man ule på gården tilleii tryckeri sköt ned många av de anställda bara därföratt man misstänkte atl de var mot regeringen. Därför tycker jag atl man måste säga alt svarel, även om det är riktigt, borde ha kunnai visa fler sidor av förhållandena.

Bakom min fråga i november stod bl. a. Amnesty Inlernalionals rapport. När det nu heter all del blivit bättre sedan dess vill jag nämna att jag har en del kontakter som säger atl det egentligen har blivit värre. Låt mig läsa ur någonting som kan sägas vara en privatrapporl. Jag vill på grund av faran för repressalier inle säga mer, men rapporten är känd både i Norge och i Sverige, Del Slår bl, a, följande i denna rapport:

"En lillfällig besökare i Etiopien och då i första hand Addis Abeba lar ell intryck av att lugna och fredliga förhållanden råder, att den poliliska situationen stabiliserats. Men får man en lite djupare inblick och kontakt med folk i allmänhet, blir del ganska klart all den poliliska silualionen är lika osäker nu som lidigare, och man märker en resignation ibland den breda massan. Man ser ingen ljusning i silualionen. Krig och oroligheier förekommer inte bara i Eriirea utan i flera andra provinser. Livsmedelsbristen har lett till hungersnöd, i t. ex. Wollo beräknas ca 1,2 milj. holas av akut hungersnöd". Inflytandet från Ryssland, Östtyskland och Cuba blir alli starkare.

Är del stabilisering?

Ännu försvinner alltså människoreller billås döda ulan alt man hann se all de var försvunna. Del kanske är färre personer som försvinner nu, men efter samtal med människor som har kontakter där ule vill jag säga atl alla vet att ingen egentligen kan vara säker. Dergen, mililärrådei som styr, lever tydligen själv i fruktan och håller därför hela folkel i fruklan.

Jag läste med intresse i Svenska Dagbladet i november Gustaf von Plåtens artikel Lyckad revolution? Jag vill ta lilei lid i anspråk för alt citera ur den.

"Nu senast har Amnesiy riktat strålkaslarkäglan mot Etiopien. Den rapporten kom för några dagar sedan, den har publicerats och kommenterats av tidningar och etermedia: Omkring 30 000 etiopier har dödals sedan miliiärregimen infördes för några år sedan."

Del här är alliså förbi, om vi flr tro svaret, men del har ändå skett.

"AMNESTY talar om fruktansvärda övergrepp, om poliliska arresteringar, tortyr av fångar, och massmord. Tusentals verkliga eller misstänkta motståndare lill regeringen, inklusive kvinnor, studenter och skolbarn har fängslats. Många har torterats. Fångar har utsatts för elchocker, de har sänkts ner i hel olja. Naglarna har dragits ut på fingrar och lår. Sexuell tortyr är inle ovanlig."

Längre fram i artikeln heter del:

"Terrorn har varit så massiv och så bestialisk alt del stundtals är svårt för en

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för attJÖrbättra förhållandena i Etiopien

Nr 64 läsare av rapporten att känslomässigt begripa vidden av del mänskliga

Fredaeen den lidandet, och konkretisera den grymma verklighet som speglas i de statistiska

12 januari 1979 beräkningarna och de kyligi beskrivna vittnesmålen."

_____________ Jag är säker på all Hans Blix och jag har samma uppfalining, nämligen atl

Om svenska insat- delta är förfärligt. Jag kan också upprepa del jag började mitt anförande med ser för att förbättra " a: Hur kan människor vara så grymma?

förhållandena i Den här artikeln kom i mina tankardåjag läste svarel, och del finns i svaret

Etionien någonting av del som sades av radioreportern Öländer enligt samma artikel i

Svenska Dagbladet. Han har kommenterat Eiiopienrapporten i radio, och faslän han hade tillgång lill siffrorna om 30 000 döda säger han, att då han kom dit var allt lugnt i Addis Abeba, precis som del stod i svarel. Alla skolor och läroinrätiningar var öppna och fyllda av elever. Livet i staden var nästan normall, och visserligen talade många om döda på galorna, men "få hade sett dem eller visste exakt hur många de var".

Då skriver von Plåten, enligt min uppfattning dräpande: "Så bra för etiopierna all allt är lugnt, när redaktör Öländer kommer dit. Och så egendomligt atl han i elt land, präglat av förföljelse, misstänksamhet och skräck inte kan hitta några åsyna vittnen till grymheterna. Eller någon enda som exakt räknat liken på gatorna."-Talar inte del om att folk inle törs säga någonting? Det tycks man inle förslå på Sveriges radio, von Plåtens artikel fortsätter:

"Visst förekom del,erkännerÖlander,'en rad mereller mindre godtyckliga avrättningar'. Men samtidigt måste man, fortsätter Ekots kommentator, understryka atl i det svarta Afrika ärdet bara i Etiopien en verklig revolution har genomförts, en revolution, som totalt förändrat samhället. Del som man på svenskt håll har efterlyst under många långa bislåndsår, en effektiv jordreform, har satts i kraft och lyckats."

Jag ber utrikesministern om förlåtelse, men jag lycker alt del är en märkvärdig samstämmighet mellan Ölanders ord och svarel. Jag har del största förtroende för utrikesministern, men kanske man skall vara litet mer kritisk uppe på UD! Utrikesministern sade ungefär detsamma som Öländer: En effektiv jordreform har salts i kraft och lyckats. Man har även lyckats samla stadsbefolkningen och organisera den. Och nu har situationen lugnat sig.

Har vi under bislåndsåren gåtl och väntat här i Sverige? Har t. ex. Fosieriandssliftelsen, som började 1966 med sitt arbete där ute, gått och väntat på en revolution som skulle betyda ett fullföljande av del vi egentligen innerst ville? Jag är övertygad om all Hans Blix ochjag har precis samma svar. Men jag lycker atl svenska folkel bör fa reda på atl en färgning är på gång.

En person har sagt mig atl det inte finns en familj i Addis Abeba som inle har sorg. Jag har försökt kolla della och funnit all del troligen inle är någon överdrift. Radioreportern Öländer fann alltså allting lugnt.

Jag har här ell lilet pressmeddelande från Aktionen för poliliska langar i

Etiopien som den 10 januari uppvaklade Eliopiens ambassadör i Stockholm. 1

42 uppvaktningen dellog också fru Karin Söder, som kanske kan säga mer om

detta. Gruppen .som representerar ell stort anlal svenskar med intresse och sympati för Etiopien och dess folk har överiämnal en vädjan lill Eliopiens regering. Där konstateras del som även framkommil i inlerpellationen och svaret. Gruppen ullrycker sin fruklan för att om de politiska fångarna och deras familjer kvarhålls i fängelse, särskilt gamla och sjuka med flera års fängelsevistelser bakom sig, så skall detta ha en negaliv inverkan på förbindelserna mellan de båda länderna. Därför vädjar gruppen till den etiopiska regeringen atl frige dem. Jag tycker atl della var en bra aktion som visar att mycket görs från svensk sida.

Jag är tacksam över del som Hans Blix säger om vad regeringen har gjort och vad som görs på del internationella planet. Men jag skulle vilja belöna alt del gäller alt göra mer. Del gäller framför allt fängelserna i huvudstaden Addis Abeba. 1 stort får man en känsla av att efiersom det råder krig där borta, så är det inte underiigi att det blir många tingar. Det sägs inle renl ul, men jag läser del mellan raderna. Del är jusl i det centrala Addis Abeba som fängelserna finns. Jag tror att den svenska regeringen bör reagera. Det sägs i svaret atl den svenska opinionen är av betydelse. Det vill jag gärna hålla med om och starkt stryka under. Resolutionerna om de mänskliga rättigheterna är värdelösa om de inte eflerievs.

När det gäller de politiska Ungarnas situalion har jag i min inlerpellation sagl att del råder olidliga förhållanden i många fängelser. Nu lalas del om -jag vill framhålla det, även om ni förmodligen känner till del på UD - alt man skall förflytta fångar från huvudstaden till arbetsläger i södra Etiopien. Eftersom fängelserna är så förfärliga från hygienisk synpunkt och på annat sätl så är väl del bra. Men hos dessa människor flnns en stor fruklan för all denna förflyllning lill arbetsläger bara är elt täcknamn för någonting mycket värre, nämligen likvidation av lusenlals personer som inte är brottslingar. Del är lättare atl flnna gravställen vid dessa arbetsläger, säger somliga där nere som känner till dessa planer.

Det gäller alltså inle förbrytare utan människor som i de flesta fall inte ens deltagit i någol politiskt arbete. Det flnns langar som nu sitter på sitt femte år i en cell och bland dem flnns barn och kvinnor. Del är fackföreningsmedlemmar och studenter, trots atl Öländer fann skolorna öppna. Det finns i Akaki sedan månader 200 kvinnor som sitter inspärrade i så trånga celler att de inte kan få någon som helst motion.

Mot bakgrund av del svensk-etiopiska samarbetet sedan mer än eu sekel och med kännedom om vad Sverige betyll för Etiopien tror jag att Sveriges röst har särskilt goda förulsätlningar atl nå fram till Etiopien.

Den tidigare uirikesminislern Sven Andersson ställde för någon lid sedan en fråga lill utrikesministern i vår föregående regering Karin Söder. Del blev då en debatt om Uganda. Sven Andersson slutade med atl ge ell råd lill Karin Söder, nämligen atl samtala personligt med ledarna i Uganda om grymheterna där. Jag vill ge samma råd till utrikesminister Hans Blix. Han säger ju att del finns personliga kontakier. Jag vel inte om del betyder alt Hans Blix kan ringa upp och tala med Mengistu Haile Mariam och säga all vi här i Sverige, som så länge tyckt så bra om Etiopien och som har så många vänner där.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

Nr 64 verkligen anser atl Etiopien skall frige de poliliska fångarna och göra del

Fredagen den '''"'"'■

12 januari 1979 Så en sak lill! Ingenting i svarei berör-och det är kanske omöjligt för UD

_____________ all göra det - vad jag citerade ur en rapport som är känd i Skandinavien. Del

Om svenska insat- '" ''- "Infiytandet ifrån Ryssland, Östtyskland och Cuba blir allt
ser för att förbättra starkare. Även om landet försöker upprätthålla förbindelser med Västvärl-
fÖrhållandena i ' '' " kommit i en så stark beroendeställning lill Öst, all

Etionien " starkt har beskurit sin handlingsfrihet."

Frågan är väl egentligen hur del skall gå med Afrika. Revolutionen är genomförd i elt enda land, säger Marcus Öländer. Revolutionen har positiva resultat, säger Hans Blix. Ja, men är det inle fråga om ett försök från kommunismen atl fa hela Afrika med dess naturrikedomar under kontroll?

Jag vill inle atl utrikesministern skall uppfatta mig som negativ eller i ond mening kritisk. Men med hjärtat i Etiopien sedan jag som barn läste rapporter från våra ombud där ule och efter all ha läst en del - låt vara att del naturligtvis är för lilet - om Etiopien och mol bakgrund av mina koniakler med infödda eliopier och människor som levat 50-60 år i Etiopien vill jag vädja lill utrikesministern alt oupphörligen, varmt och allvarligt tala med Mengislu och med dergen om all vi faktiskt väntar oss förändringar.

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr lalman! Jag kan försäkra Tore Nilsson alt jag inle alls uppfattar honom som negaliv mot Etiopien -tvärtom genomsyras hans interpellation och hela hans anförande av en varm känsla för Etiopien.

Del är också den känslan som ligger bakom del myckel långa samarbeiel mellan Sverige och Etiopien och de förbindelser som vi hafl med Etiopien genom decennierna, Eliopien är ett av de länder med vilka vi haft biståndssamarbete allra längst.

Jag vill inle heller alt han skall uppfatta del svar jag har givit som överslälande. Om del finns punkier som inle är läckta beror del snarast, tror jag, på all frågan inle var inriklad på dem.

Tore Nilsson har frågat om ålgärder för all genom FN eller andra inlernalionella organ förbällra de förhållanden som råder i Eliopien. Jaf har lalal om de förhållanden som råder i Eliopien, men inte om del förflutna. Jag vill på iniei säll förringa de insatser som gjordes före revolutionen. Naturligtvis har myckel utvecklingsarbete skett under den perioden. Del CADU-projekl som Sverige var inblandat i startade före revolutionen. Den jordreform som nu är genomförd var också en politik som man förespråkade på svenskt håll.

Del ligger alltså ingenting överslätande i del svar jag har givit. Jag kan inte
se alt vi bara talar i perfekt um. Vi säger atl silualionen har stabiliserats. Delar
faktisk! bara etl ciiai från Amneslyrapporten. All del finns positiva resullal
av revolutionen borlraderar inle de negativa aspekterna, som jag också talar
om.
44 Tore Nilsson log upp frågan om bondeföreningarna. Del är riktigt alt del

fanns bondeföreningar lidigare, men de var bildade på frivillig grund, om jag har förslåil saken räll. Nu är de organiserade på laglig basis och förekommer i omfattande utsträckning.

Jag pekar i milt svar också pä negativa aspekter av revolutionen. Det är alldeles säkert så atl någon åsiktsfrihet inte existerar och att myckel missnöje är undertryckt, som del ofta är i en totalitär regim. Jag vill särskilt framhålla atl jag i svaret säger all del fortfarande förekommer godtyckliga arresteringar. De langar som Tore Nilsson talade om och som sullit långsläde i mänga år talade också jag uttryckligen om. Jag säger all etl stort antal personer hålls fängslade för sina poliliska åsikters skull, ofta sedan fiera år. Det har omvittnats atl, som Tore Nilsson säger, de poliliska langarna - bland dem ungdomar - lever under svåra förhållanden. Jag talar inle bara om - när del gäller vad vi kan uträtta genom våra förbindelser-vad vi har gjort, ulan jag säger all vi framför våra åsikter vid de fortlöpande kontakter vi har direkt med den etiopiska regeringen. Vi talar även om dagens situation och om framtiden när vi säger alt arresterade personer måsle la lillfiille atl svara inför domstol, alt skyldiga bör släppas och all fångar skall ges en human behandling. Vi får överväga det lämpligaste sättet att framföra dessa synpunkter och åsikter lill den eliopiska regeringen. Vi har den eliopiska ambassaden i Stockholm som vi kan samtala med, vi har den svenska ambassaden där nere, och tillfälle kan även ges alt framföra synpunkterna direkt till etiopiska ledare.

Tore Nilsson talar slutligen om del sovjetiska inflytandet i Eliopien. Del är riktigt alt det har varit stort - i varje fall är det sovjetiska biståndet omfattande. Del finns också elt stort kubanskt inflytande. Vi har uppgifter som tyder på atl över 10 000 kubaner skall finnas i Etiopien. Det var inte om detta Tore Nilsson frågade i sin interpellation, och del var därför jag inte heller kommenterade det.

Jag tror inle alt vi i grunden skiljer oss åt beiräffande den varma synen på önskemålet om en utveckling av Eliopien eller när det gäller den ångest vi känner inför del våld och den brutalitet som förekommer. I båda hänseendena tror jag vi står eniga. Jag har pä inget sätt velat översläta någonting, och jag tror atl, om svarel läses noggrannare, båda sidorna lill fullo kommer alt synas.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om svenska insatser för att förbättra förhållandena i Etiopien

TORE NILSSON (m):

Herr talman! Jag sätter ston värde på au utrikesministern gjorde det här tillägget. Och jag vill en gäng lill säga all jag uppfallade svarel som sådant alt vi inte är oense i sak.

Men om en person som icke är närmare insatt i förhållandena där ule men har hört om oroligheterna läser svarets fyra sidor måste vederbörande få del intrycket att nu har den avgörande förändringen skett. Del är visseriigen sant alt min fråga inle gav anledning alt la upp en del av de saker jag sedan berörde, men den som läser svarel måsle ändå tro all Eliopien är på väg mot goda tider - revolutionen har lyckats. Del ordet slår inle, men det sägs atl i och med revolutionen har reformer fullföljts osv.

Det har varit svåra tider. Det har Amnesiy sagl, och det säger uirikesmi-

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

nislern i dag; förhållandena är inle lyckliga, men vi skall göra mer. Man skulle kunna se det bara så, men om man sitter inne med kunskap om det som varit och om det som sker och om man känner till de många som finns i fängelserna, lycker man inte svarel är så lugnande.

När de positiva resultaten nämns och man t. ex. talar om bondeföreningar säger utrikesministern atl dessa förr tillkom på frivillig väg - det är rikligt -och nu sker det på laglig väg. Då lägger Hans Blix en annan innebörd i ordet laglig än jag gör, nämligen att laglig är detsamma som tvång, etl kommando. Det är bara en liten sak som belyser silualionen. Därför tycker jag att om man när man läser svaret får intrycket all del har blivit bättre, atl det skall bli bättre och atl det blir bra frukter av en revolution, då har man kommit alldeles vid sidan om - även om del på sätl och vis ligger en sanning i det.

Jag för min del menar att auktoritära regimer av detta slag har väldigt svårt atl genomföra någonting som är önskvärt. Vi kan inle gå in och förändra med våld, vi kan inle gå in med andra påtryckningar än på del diplomatiska planet, men jag tror alt det går att göra något mer och vädjar en gång till till utrikesministern om detta. Man bör framför allt vara myckel kritisk inför sådana rapporter som liknar dem jag vel att herr Öländer har framfört. Man måsle hela liden vara inställd på atl del som kallas lugn kan betyda och förvisso betyder att människorna verkligen kommit under kontroll och atl dergen utövar den med sådan effektivitet att det inte är lönt att försöka opponera sig. Man kan inte för herr reportern Öländer tala om, hur många lik som låg på galan den och den dagen osv. Delta ligger bakom.

Jag menar alltså inle atl utrikesministern har missat all svara på min fråga, utan jag medger atl jag här gåtl utöver vad som sades i interpellationen. Men bakom ett svar, som i viss mån är så positivt mol Etiopien, måste ligga en kännedom hos UD, som borde ha gjort alt svaret varit skarpare formulerat.

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr lalman! Jag vill bara göra två preci.seringar. Den ena är alt när jag använde uttrycket all bondeföreningarna nu fungerade på laglig bas avsåg jag en institutionaliserad och nationell bas.

Den andra punkten är egentligen bara all vi enligl milt förmenande inte skall förtiga vare sig de negativa eller de positiva resultaten av revolutionen. Jag lycker att jag i mitt svar har pekat på bådadera.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

Statsrådet BIRGIT RODHE erhöll ordet för alt besvara Åke Gillsiröm (s) den 7 december anmälda fråga, 1978/79:221, och anförde:

Herr lalman! Åke Gillström har frågat mig vad anledningen är till all inte kommunerna har hörts direkt i fråga om slulbelänkandel från utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) och om remissförfarandet i denna

fråga utgör en ny princip från regeringens sida.

Självfallet anser jag det viktigt atl kommunerna far ge sina synpukter på de förslag som SSK lagt fram. Vid fastställande av remissordningen har jag emellertid också sökt ta hänsyn lill del allmänna önskemålei atl i möjlig mån begränsa remissverksamheten. Jag har vad gäller kommunerna tyckt mig kunna göra detta från det antagandel att många kommuner sannolikt har i stort sett likartade förhållanden alt beakta vid besvarandet av SSK-remissen.

Remissordningen i detta fall innebär all länsskolnämnderna skall inhämla synpunkler från elt lämpligt anlal kommuner och landstingskommuner som grund för sina yttranden.

Nämnderna har i remissen anmodats all vid valet av kommuner eftersträva alt åstadkomma en så allsidig belysning som möjligt av utredningsförslaget. Häri ligger enligt min mening en garanti för att inte några väsentliga kommunala intressen förbigås. Alla kommuner har vidare genom departementets försorg fått tre exemplar av betänkandet. Den kommun som så önskar kan därför naturligtvis, även ulan att beredas särskilt tillfälle därtill, låta höra av sig i ärendet.

All kommunernas remissvar går lill länsskolnämnderna - för alt av nämnderna med egel yiirande vidarebefordras lill regeringen -ser jag snarare som en slyrka än som en svaghet i remissförfarandet. Nämnderna Hr på så säll en klar överblick över kommunernas ställningstaganden i den region resp. nämnd företräder.

Vid beredningen av regeringsärenden skall enligl regeringsformen behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. 1 den omfattning som behövs skall tillträde lämnas sammanslutningar och enskilda atl yttra sig.

Remissordningen fastställs sålunda från fall till fall på grundval av de överväganden som görs sedan man inom regeringskansliet tagit del av del aktuella belänkandel, Della är huvudprincipen i fråga om remissförfarandet vad gäller betänkanden,

Mol denna bakgrund kan man enligt min mening i nu förevarande fall inte tala om någon ny princip.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber all få lacka statsrådet Rodhe för svarel. Eftersom handläggningen av remissomgången för SSK-utredningen har skett på ett ovanligt sätl är det naturligtvis inte så lätt att ge etl svar som kan anses tillfredsslällande. Statsrådet vjll inte betrakta tillvägagångssältei alt gå förbi kommunerna som en ny princip. Den delen av svaret lar jag som en bekräftelse på att tillvägagångssättet den här gången aren engångsföreteelse, närmast att betrakta som ett olycksfall i arbetet. Det är nämligen knappast elt allmänt önskemål, som fru Rodhe hävdar, att begränsa remissverksamheten. Vårt demokratiska arbetssätt kräver snarare att så många som möjligt får tillfälle all lämna synpunkler. Även om kommunerna Hr många remissyttranden alt skriva, så tror jag att della är ett av de svar som de i full

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

demokratisk ordning önskar utfärda direkt och inle via en länsskolnämnd. SSK berör kommunerna så ingående. Utredningen vill ju öka kommunernas inflytande, och del kommer i sin tur au betyda att länsskolnämnderna flr en annan ställning gentemot kommunerna. Länsskolnämndernas inflylande över kommunala beslut på skolområdet minskar eller försvinner helt. Länsskolnämnderna föreslåsju själva av SSK bli föremål för utredning. Mer behöver inle sägas för alt man skall förstå del olämpliga i alt låta länsskolnämnderna utse lämpliga kommuner för remissyttrande.

Kommunerna upplever dessutom ell remissyttrande via en länsskolnämnd som mindre tungt. Man löper alltså en uppenbar risk alt hela remisshandläggningen bliren ren tjänslemannaprodukl. Det är inle Iroligi all yttrandena förankras i kommunsiyrelserna och än mindre i fullmäktigeförsamlingarna.

Ell av de omstridda förslagen i utredningen om skolan, staten och kommunerna är överförandel av lillsältning av skolledare och lärare från länsskolnämnd, SÖ och regering lill kommunerna. På den punkien föreligger särskilda yttranden av berörda personalorganisationer, som inle önskar en sådan förändring. Enbart i den frågan finns anledning till en grundlig kommunal direktremiss, där länsskolnämnder inte bör ha någon som helst möjlighel all påverka valet av kommuner. Erfarenhetsmässigt är del nämligen så all små kommuner känner elt större beroende av länsskol-nämnden än stora kommuner. De senare har ju bättre möjligheler all la expertis på området.

Jag hoppas lill sist att den här nya remissordningen inle skall behöva betraktas som ett sätt atl snabbi sopa SSK-beiänkandei under mattan. Eller är det detta som är den egentliga avsikten?

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Åke Gillström uttryckte förhoppningen all det här tillvägagångssättet skulle vara en engångsföreteelse och snarast ell olycksfall i arbetet. Jag vill kanske inte beteckna del så. Det är ett försök att på elt område åstadkomma elt någol hanteriigare remissförfarande.

Och man kan väl äriigen säga all här finns naturligtvis i viss mån dubbla intressen. Vi har alla ell intresse av all remissförfarandet skall bli så pass hanterligt att proposilionen i ärendet, om den skall framläggas, blir färdig så fort som möjligl. Jag harju i andra sammanhang markerat atl jag tycker del är väldigt viktigt all man på departementet får tillfälle alt läsa och ordentligt arbeta igenom vad remissinstanserna säger. Samtidigt är del ju önskvärt alt man fåren så mångsidig remissopinion som möjligt uttryckt i remissvaren. Och här, menar jag, finns del naturligtvis olika intressen -avvägningar kan ske på olika sätl.

Det här är ett säll. Vi får se vad del ger. Och jag vill fortfarande markera alt del nalurliglvis finns alla möjligheler för kommuner, som inle direkt skulle bli utvalda av länsskolnämnderna, atl svara i della sammanhang - spontant alltså.

När Åke Gillsiröm säger all risken är atl man betraktar ell remissyttrande

som mindretungt närdetgårvia länsskolnämnd,såärdet väl ioch försiginte direkt min erfarenhet all detta skulle vara fallet, och i synnerhet om man tycker alt yttrandet är väsentligt har man alla möjligheter atl ändå lägga mera vikt vid det. Sedan är del ju sä att kommunernas inflytande inte bara garanteras genom länsskolnämndernas urval. Kommunförbundet harockså atl svara som remissorgan och kan även göra en viss avvägning mot länsskolnämnderna, om så skulle behövas.

Jag vill lill slut markera att varken på skolans område eller på andra jämförliga områden är det här etl nytt förfarande - det har tillämpats många gånger förut. Jag upprepar att jag ser det som ett försök att möjligen åstadkomma elt litet snabbare behandlingsförfarande i departementet. Skulle del visa sig alt man därmed inte flr en nog mångsidig opinion, skall vi givetvis överge elt sådant förfarande.

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Det är ett försök att hantera remissförfarandet på elt bättre sätl, säger här fru Rodhe. Jag förslår atl del är sådana tankegångar som ligger bakom, men jag måste ifrågasätta om kommunerna har tillfrågats om de är nöjda med att behandlas på delta vis. Omjag inte visste att fru Rodhe har varit kommunalråd i Malmö kommun, skulle jag vara mindre förvånad. Det skulle inte ha varit konstigt om detta hade gjorts av en politiker som så alt säga hade kommit direkt från gatan in i riksdagshus och kanslihus. Men med den långa erfarenhet som jag vet atl statsrådet Rodhe har på detta område tror jag att hon själv säkeriigen inte skulle ha varit till freds med att vara en sekundär part vid avgivandet av ett sådant här yttrande.

Jag kan inle rikligt förstå varför del skulle vara bra, som det står i svarel, att nämnderna flr en klar överblick över kommunernas ställningstaganden i den region som resp. nämnd företräder. Jag vill påminna om att SSK-utredningen våren utredning som blev ganska rumphuggen på grund av atl man plockade bitar till direktiv för andra utredningar. Den blev dessutom ganska omstridd på några punkter. Detta gör att del nu, när man vill tillföra kommunerna mer kompelens i en mängd frågor som berör skolan, är kommunerna som i första hand skall yttra sig, utan aU svarel på remissen skall gå via länsskolnämnden, som i många av dessa frågor kommer all vara en motpart. Jag har exemplifierat det på etl sätt, och del kanske kan räcka med det.

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Jag vill understryka atl meningen är atl länsskolnämnderna skall skicka in de hörda kommunernas yttranden tillsammans med siu egel. Därmed flr departementet en möjlighet alt bedöma en, vad jag förstår, ganska varierad kommunal opinion.

Åke Gillström hänvisar lill den kommunala erfarenhet som vi båda har, om än i varierande grad. Jag vill säga att jag i många sammanhang har varit med när kommunen haft underremisser från både länsskolnämnd och, kanske framför allt, länsstyrelse. I Malmö har vi i varje fall inle tagit dem mindre allvarligt än andra slags remisser, även om själva handläggningen

4 Riksdagens protokoll 1978/79:62-66

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Om remissbehandlingen av visst utredningsbetänkande

ibland har varit olika.

Till sist villjag bara som svar på en förmodan som Åke Gillström framförde i sitt första anförande understryka all delta inte på någol sätl är ell försök all ge sken av alt SSK-utredningen är mindre betydelsefull eller att sopa den under mattan.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr lalman! Del sista konstaterandet tycker jag är väldigt betydelsefullt. Många av oss som har arbetat inom delta område har haft en känsla av atl den föregående regeringen inle har varit helt tänd på uppgiften att genomföra SSK:s förslag. Vi har inte riktigt velal var den nuvarande regeringen stått. Men efter statsrådet Rodhes allra sista inlägg har jag förhoppningen all SSK:s förslag kommeratl läggas till grund för en proposition ganska snart. Atl man då inle avviker särskilt mycket från SSK-betänkandel utgår jag också ifrån.

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr talmän! Jag har inte avgivit några löften om att vi skall följa utredningens alla förslag. Men att de allvariigt skall prövas tillsammans med remissopinionen tycker jag är en självklarhet.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:72 lill arbetsmarknadsutskottet

1978/79:80 till justitieutskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:215-217 till konstitutionsutskottet

1978/79:218 lill finansutskottet

1978/79:219 och 220 lill skalteutskollet

1978/79:221 till justitieutskottet

1978/79:222 och 223 till socialförsäkringsulskottel

1978/79:224 till socialutskottet

1978/79:225 och 226 till utbildningsutskottel

1978/79:227 till socialutskottet

1978/79:228 till utbildningsulskollel

1978/79:229-231 till jordbruksutskottet

1978/79:232-234 till näringsulskotlet

§ 6 Föredrogs och bifölls Inlerpellalionsframställning 1978/79:125

§ 7 Talmannen meddelade alt propositionerna nr 100 och 101 skulle sällas sist på föredragningslistan för kammarens nästa sammanträde.

§ 8 Anmäldes och bordlades Nr 64

P™P°s'''°" Fredagen den

1978/79:30 om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produkiutveck- j2 janMarj 1979

lingscentrum i Göteborg m. fl.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:235 av Martin Olsson och Sven-Erik Nordin om omprövning efter varje nyval av frågan om regeringsbildare

1978/79:236 av Lars Werner m.f. om de arkeologiska utgrävningarna och den framtida användningen av Helgeandsholmen

1978/79:237 av Lars Werner m.fl. om slopande av spärreglerna vid val till riksdag och landsting, m. m.

1978/79:238 av Nils Hjorth om införande av en 500-kronorssedel, m. m.

1978/79:239 av Sten Svensson m. fl. om företagens uppgiflslämnande

1978/79:240 av Gösta Andersson och Arne Fransson om slopande av mervärdeskall på ved m. m.

1978/79:241 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg om avdragen vid inkomsttaxeringen för representationskostnader

1978/79:242 av Margot Håkansson och Elver Jonsson om extra avdrag vid beskattningen för höjda levnadskostnader i samband med sjukdom

1978/79:243 av Marianne Karlsson och Martin Olsson om befrielse från skatt för barnpension

1978/79:244 av Sven-Gösta Signell m.Jl. om ändrade mtiner för blodprovslagning vid misstanke om rallonykterhetsbroll

1978/79:245 av Svea Wiklund och Ella Johnsson om åtgärder för etl jämnare utnyttjande av kriminalvårdens anslaltsplatser

1978/79:246 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. om åtgärder för atl hindra alt konkurser utnyttjas för ekonomisk brottslighet

1978/79:247 av Lars Werner m. fl. om stöd till Demokratiska folkrepubliken Yemen, m. m.

1978/79:248 av Lars Werner m.fl. om erkännande av Demokratiska sahariska arabrepubliken, m. m.

1978/79:249 av Lars Werner m.fl. om erkännande av Demokratiska republiken östra Timor, m. m.

1978/79:250 av Ulla Ekelund och Gunnar Björk i Gävle om försvarets personalpolitik

1978/79:251 av Olof Palme m.fl. om förbättrade värnpliktsförmåner m. m.

1978/79:252 av Sten Svensson och Karl Leuchovius om inrättande av musikplutoner inom försvaret

1978/79:253 av Sven Aspling m.fl. om ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen

1978/79:254 av Sven Aspling m.fl. om översyn av reglerna för sjukpenningavdrag vid sjukhusvård

1978/79:255 av Sven Aspling m.fl. om slopande av den individuella taxebind- 51

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

ningen för vissa läkare 1978/79:256 av Marianne Karlsson om vårdbidraget för vård av diabetessjukl

barn 1978/79:257 av Bo Lundgren m.Jl. om slopande av viss bostadsförmån som

underlag vid beräkning av arbetsgivaravgift 1978/79:258 av Stig Alftin m.,fl. om införande av sommarlid 1978/79:259 av Bonnie Bernström om en sexualsociologisk kartläggning 1978/79:260 av Nils Hjorth m.Jl. om inrättande av en yrkesmedicinsk

avdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 1978/79:261 av Lars Werner m.Jl. om försöksverksamhet med förkortad

arbetstid inom långtidsvården 1978/79:262 av Hugo Bengtsson och Gusti Gustavsson om besvär vid arrende

av kyrklig jord 1978/79:263 av Lars Werner m.Jl. om lagstiftning rörande folkbiblioteken 1978/79:264 av Bonnie Bernström om utvärdering av de psykotekniska

proven vid journalisthögskolorna 1978/79:265 av Bonnie Bernström om åtgärder mot diskriminering av kvinnor

i forskningsverksamhet 1978/79:266 av Thorbjörn Fälldin m.fl. om ändring av läroplanerna för

gmndskolan och gymnasieskolan, m. m. 1978/79:267 av Pär Granstedt om pensioneringsulbildning 1978/79:268 av Rune Johnsson i Mölndal och Märta Fredrikson om inrättande

vid Göteborgs universitet av en professur i barnpsykiatri 1978/79:269 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt om lågsiadielärarutbildning

vid högskolan i Kristianstad 1978/79:270 av Christer Nilsson m.fl. om inrättande vid universitetet i

Linköping av en professur i onkologi 1978/79:271 av Ulla Tilländer och Thorsien Larsson om bibehållande av

sjöbefälsutbildningen i Malmö 1978/79:272 av Lars Werner m.,fl. om skolbetygens avskaffande 1978/79:273 av Rune Johnsson i Mölndal m.Jl. om SJ:s pensionärsbiljelter 1978/79:274 av Rune Johnsson i Mölndal m.fl. om bibehållande av bemanningen vid Lysekils och Nordkosters lotsplatser 1978/79:275 av Marianne Karlsson om SJ:s pensionärsbiljelter 1918/19:216 av Bertil Måbrink m.fl. om möjlighet för rörelsehindrade aU till

reducerat pris resa första klass med tåg 1978/79:277 av Ulla Tilländer om bål- och färjetrafiken i södra Öresund 1978/79:278 av Ulla Tilländer m.fl. om statsbidrag till elektrisk bussdrift 1978/79:279 av Rune Torwald m.fl. om statsbidrag till byggande av

cykelvägar 1978/79:280 av Ulla Ekelund och Karl Erik Olsson om plantering av skog som

skydd mot snöstorm 1978/79:281 av Sture Ericson m.fl. om åtgärder för att minska strålnings-risken vid skärmbildsundersökning 1978/79:282 av Sture Ericson m.fl. om åtgärder mot försurning av sjöar 1978/79:283 av Sven Johansson om statligt lån vid köp av jordbruksfas-

tighet 1978/79:284 av Rune Johnsson i Mölndal m.fl. om statsbidraget till fiskefartygs säkerhetsutrustning 1978/79:285 av Gustav Lorentzon m.fl. om tillvaratagande av sjunktimmer i

sjöar och vattendrag 1978/79:286 av Sven-frik Nordin m.fl om lokalisering till Sollefteå av norra

skogsinstitutet 1978/79:287 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om förstatligande av krigsmaie-

rielindustrin 1978/79:288 av Lars Werner m.fl. om energipolitiken 1978/79:289 av Wivi-Anne Cederqvist och Olle Westberg i Hofors om åtgärder

för ett differentierat näringsliv i Gästrikland 1978/79:290 av Sten Svensson m.fl. med anledning av propositionen 1978/

79:73 om åtgärder för arbetshandikappade 1978/79:291 av Lars Werner m.fl. om ändrade bestämmelser om lön och

andra förmåner vid permittering 1978/79:292 av Lars Werner m.fl. om inskränkningar i rätlen att avskeda

anställda 1978/79:293 av Fritz Börjesson m.fl. om skyldighet alt förse bosladsfastighet

med rökkanal för fast bränsle

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Meddelande om frågor

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 11 januari

1978/79:265 av Christer Nilsson (s) lill industriministern om åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden i Motalaregionen:

Motala kommun har sedan 1976 föriorat mer än 2 000 industrijobb, och del finns risk för att ytterligare 600 jobb försvinner 1979. Det skulle i så fall Innebära alt 30 % av kommunens industriarbelsmarknad försvunnit under en treårsperiod.

Etl förbättrat konjunkturläge kommer inte att lösa sysselsättningsproblemen, efiersom Motalas krissituation är en följd av strukturella förändringar.

Motala är regionalt centrum i västra Östergötland, och det finns risk för att arbetsmarknadskrisen i Motala kommer att sprida sig till omkringliggande kommuner.

I oktober 1978 begärde länsstyrelsen i Östergötlands län 100 miljoner i stöd för atl klara Motalas arbetsmarknadssituation.

Den 11 december 1978 var Motalas arbetsmarknadsproblem föremål för

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Meddelande om frågor

interpellaiionsdebatt i riksdagen. Arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén förklarade då atl han hade för avsikt alt gå i "närstrid med Molalaproblemei" vid en kommande överläggning med myndigheter i Östergötland.

En vecka senare uppvaktade representanter för länsstyrelsen i Östergötlands län och Motala kommun industriministern och arbetsmarknadsministern och begärde statligt ekonomiskt stöd för alt lösa arbetsmarknadskrisen i Motala kommun.

Det finns tecken som tyder på atl arbetsmarknadskrisen i Motala har förvärrats under de senaste månaderna. Mot den bakgrunden är det önskvärt alt regeringen i klara ordalag talar om hur den ser på situationen i Motala kommun och att regeringen snarast redovisar vilka konkreta åtgärder den är beredd alt vidta för atl förbättra sysselsättningsläget i kommunen.

Är industriministern beredd att ställa 100 milj. kr. lill länsstyrelsens och regionala utvecklingsfondens förfogande för att förbättra arbetsmarknaden i Molalaregionen?

1978/79:266 av Gunilla André [c) till kommunikationsministern om färjelra-fiken mellan Sundsörn och Torso:

Genom den planerade indragningen av den frigående färjan mellan Sundsörn och Torso anses vägverket kunna ombesörja trafiken till ön med bara en persons besättning i stället för två. Trafiken skulle upprätthållas med enbart kabelfärja. Delta skulle emellertid innebära en försämring av trafikförsörjningen. Särskilt vintertid kan den nya ordningen få till följd alt trafiken inte kan uppräuhållas på elt tillfredsslällande sätt.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till kommunikationsministern:

Är statsrådet beredd vidta åtgärder som syftar lill alt vidmakthålla en tillfredsställande färjetrafik för människor som är beroende av sådan för atl nå arbete och service?

1978/79:267 av Jörgen Ullenhag (fp) till kommunikationsministern om tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm:

Tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm har de senaste dagarna drabbats av störningar. Förseningar har varit vanliga, och många passagerare har haft svårigheter att få sittplats.

Flera lusen lågpendlare berörs av delta. Även tidigare vintrar har liknande störningar inträffat.

Mot denna bakgrund vill jag slälla följande fråga:

Vilka är orsakerna lill störningarna i tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm, och vilka kortsiktiga och långsiktiga åtgärder kommer atl vidtas för atl förbättra den nuvarande silualionen?

den 12 januari

1978/79:268 av Rune Gustavsson (c) lill arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadsstöd lill Uppvidinge kommun:

Uppvidinge kommun i Kronobergs län har under senare år drabbats hårt av strukturförändringar inom näringslivel och därmed följande sysselsättnings-svårigheter. I arbetet alt finna nya verksamheter för alt därmed komma till rätta med uppkomna och väntade svårigheter på arbetsmarknaden har kommunen sökt statligt stöd lill att uppföra fyra industrihus. Regeringen har hittills ställt sig avvisande lill dessa kommunens strävanden. Med anledning härav vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Är statsrådet beredd ompröva lidigare negativa inställning till frågan om stöd till Uppvidinge kommun?

1978/79:269avC(y««o/'0/5sort(s)lill jordbruksministern om inrättande av elt skogsvårdskonlo:

I betänkandet Skog för framtid (SOU 1978:6) avgivet av 1973 års skogsuiredning föreslås bl. a. inrättandet av ett skogsvårdskonto.

Enligl uppgifter i massmedia avser inte jordbruksministern följa skogsul-redningen och komma med förslag om obligatorisk avsättning av pengar på särskilda skogsvårdskonlon.

Jag vill därför lill jordbruksministern ställa följande fråga:

Är uppgifterna i pressen rikliga, och avser jordbruksministern atl inte ställa krav på skogsvårdskonton?

1978/79:270 av Jan-Ivan Nilsson (c) till industriministern om skogsindustrin i norra Sverige:

En slor del av råvaran lill massainduslrin förs f n. ut ur Västerbottens län. Samtidigt är vissa massainduslrier inom länet nedläggningshotade på grund av att de inte kan uppfylla miljökrav, krav på teknisk standard etc.

Råvaran lill massaindustrin i norra Sverige har hittills kompletterats genom införsel från södra Sverige och genom import. En viss överetablering anses föreligga inom della område i förhållande lill skogsråvarutillväxlen. Om en industriell anpassning måsle genomföras till områdets egen råvaruproduktion är det viktigt alt tillräckliga regionalpolitiska hänsyn las. Jag vill mol denna bakgrund slälla följande fråga lill industriministern:

Är statsrådet villig all omgående tillsätta en delegation med uppgift alt särskilt beakta de samhällsekonomiska konsekvenserna av en strukturförändring inom skogsindustrin i norra Sverige?

1978/79:271 av Olle Westberg i Hofors (s) lill arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadsstödet till Hofors kommun:

Varpå bygger arbetsmarknadsministern sitt uttalande i Radio Gävleborg torsdagen den 11 januari - alt Hofors kommun i bästa fall kan länkas få ligga kvar i den grå zonen i den kommande nya stödområdesindelningen?

Nr 64

Fredagen den 12 januari 1979

Meddelande om frågor

Nr 64 § 11 Kammaren åtskildes kl. 14.15.

Fredagen den

12 januari 1979 In fidem

_____________ SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert