Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:61

Onsdagen den 20 december

kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 12 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:81 lill skalteulskoltet

1978/79:83 lill arbetsmarknadsutskottet

§ 3 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:120 och 121

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

§ 4 Åtgärder inom bryggeribranschen (forts.) Fortsattes överläggningen om näringsulskottets betänkande 1978/79:9.

HUGO BENGTSSON (s):

Herr talman! Den direkta anledningen till alt vi i dag här i riksdagen diskuterar den svenska bryggeribranschens problem är uteslutande riksdagens beslut för snart två år sedan all avskaffa mellanölet.

Enligt bryggeriulredningen finns inom näringsgrenen en total överkapacitet i Slorieksordningen 135 miljoner liter.

Situationen inom bryggeriinduslrin är enligl min uppfattning ytlersl problemfylld, för all inle säga oroande. Del var därför välbetänkt att en utredning tillsattes för all bedöma om den nuvarande strukturen och de förväntade förändringarna låg i linje med samhällets intresse av en rationellt fungerande produktionsapparat och en balanserad sysselsättningsutveckling för de orter som var berörda.

Utredningen har verkställts, och resultatet av densamma är efter den förda debatten väl känt för kammarens ledamöter. Den proposition som ligger till grund fördel utskottsbetänkande som vi behandlar baserar sig i allt väsentligt på utredningens förslag. Jag skall därför nöja mig med att la upp etl par förslag i anslutning lill propositionen och utskoltsbelänkandet, och jag kommer därvid all uppehålla mig vid elt par punkter som jag tror behöver ytteriigare belysning.

Den första punkt som jag närmare vill beröra gäller de förestående strukturförändringar som utredningen pekar på och som statsrådet uppmärksammat i proposilionen. Del framhålls å ena sidan atl strukturförändringarna är nödvändiga och måste genomföras. Å andra sidan får dessa förändringar inle ske av sig själva och planlöst, ulan de måste genomföras i ordnade former. De skall också la hänsyn lill samhällets regionalpolitiska och

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

sysselsällningspoliliska intressen. Jag delar uppfattningen all dessa strukturförändringar skall ske i socialt acceptabla former. Människor får inle bara ställas på galan.

Rune Johanssons i Ljungby uppgifter i går kväll all förhandlingar redan skulle ha inletts mellan förelagsledningen och de anställdas organisationer vid Pripps om en nedläggning av vissa enheter inom Pripps kan jag dess bättre dementera. Några sådana förhandlingar har inle ägt rum. Vad som skett är all förelaget och de anställdas organisationer har tillsatt en arbetsgrupp för atl utreda företagels struktur. Denna arbetsgrupp påbörjade sitt arbete i höstas och är ännu inle färdig med detta. Nästa sammanträde kommer all avhållas i slutet av januari nästa år. Jag förutsätter all denna utredning måste samordnas med den som skall tillsättas med anledning av del beslut vi i dag kommer all falla.

Ser vi närmare på situationen och utvecklingen inom bryggeribranschen, så kan vi konstatera att den tekniska utvecklingen gått och går oerhört snabbt och att nya maskiner som kommer fram inom branschen kommer atl få en väldigt myckel större kapacitet än vad motsvarande maskiner som togs i bruk för några år sedan har. Deärockså i de flesta fall mindre personalkrävande än de gamla maskinerna.

Jag kan som exempel nämna lappningsmaskiner. För tio år sedan lappades från en ny maskin mellan 20 000 och 30 000 flaskor eller burkar i timmen. En ny maskin i dag producerar mellan 75 000 och drygt 100 000 enheter per timme. Jag tar detta som elt enda exempel.

Såväl bryggsidan som mälterisidan har genomgått samma utveckling. Av detta får man snabbi en bild av situationen. I takt med alt produktionsapparaten blir försliten och måste bytas ut kommer maskiner i dess ställe med denna som jag närmast vill beteckna som oerhörda kapacitet.

Jag har redan inledningsvis konstaterat atl det föreligger en obalans mellan behovet av och tillgången på produktionskapacitet inom branschen. Kapaciteten är i dag starkt överdimensionerad. Samtidigt har stordriftsfördelarna blivit alltmer påtagliga och kommit atl få en ökad ekonomisk betydelse. Skillnaden i producerad kvantitet per anställd mellan det minsta och del största bryggeriet är enligl utredningen inte mindre än 165 96. De ändrade villkoren för branschen har drabbat sysselsättningen och lett lill en stark försämring av lönsamheten bland de mindre bryggerierna.

Jag vill med detta endast peka på en enda av de svårigheter som kommer atl möta del av oss förordade Brygginvest, vars uppgift inledningsvis blir all lösa de här frågorna. Frågan är: Skall man ha rationella enheter, vilket bl. a. konsumentintresset kräver för all fö en så billig och bra vara som möjligt? Eller skall man driva äldre och mera personalkrävande och orationella enheter för all tillmötesgå regionalpoliliska önskemål? Konsekvenserna av del senare blir ofta en onormal förslitning av arbetskraften och en sämre konkurrenskraft, kanhända med risk för utlandskonkurrens om del går alltför långt,

Ytteriigare problem skulle i det här sammanhanget kunna redovisas, men del anförda får tas som exempel. Alt strukturralionalisera branschen blir en

ur många synpunkter svår uppgift, men en nödvändig sådan. Jag är emellertid rädd för alt om inte riksdagen rätt snart upphäver mellanölsförbudei och ger svenska folket den öltyp man helst önskar dricka, så blir uppgiften svår alt lösa. Som lägel nu är måste man skjuta in sig på alt skapa andra sysselsättningar på de orter där bryggerier kommer atl försvinna. Inle heller detta är någon lätt uppgift, men den måsle ändå i så fall lösas.

En annan sak som jag vill ta upp är det tilläggsavtal som träffals mellan de två intressenterna i Pripps, staten och Beijerinvest. I detta sägs det, enligt propositionen, all parterna är överens om att Pripps med iakttagande av vissa preciserade riktlinjer skall drivas på elt rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt, som möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna. Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige innebär att Pripps i sin verksamhet i större utsträckning än förelag som inte har en sådan ställning har alt undvika att konkurrera på elt sätt som medför en konkurrensbegränsning, som på ett ur allmän synpunkt olillböriigt sätt hämmar verkningsförmågan förändra företag i branschen eller som försvårar eller hindrar annans näringsulövning inom branschen.

Mot den här bakgrunden, säger man, är parterna ense om alt Pripps i sin verksamhet skall undvika sådana åtgärder som huvudsakligen syftar lill all förslärka Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukier i Sverige. Utskottet understryker i sin skrivning betydelsen av all Pripps i sin verksamhet beaktar intentionerna bakom de riktlinjer som redovisas i proposilionen. Det menar jag också all man skall göra. Man bör se lill all en pris- och rabattpolitik tillämpas som är i överensstämmelse med den som tillämpas av andra på marknaden. Del är naturligtvis en smal egg all balansera på. Man kan ju inte rimligen begära all Pripps skall sitta med armarna bokstavligt talat i kors om konkurrenterna på en lokal marknad vidtar aktiviteter, något som inte heller propositionen förutsätter atl man skall göra. De krav som i delta avseende framförs i motionen 48 atl Pripps inte skulle få möta lokal konkurrens med pris- och rabattpolitik kan jag inle ansluta mig lill. Vi skall inle glömma bort den stora grupp av konsumenter, vars intresse vi också har all bevaka. Dessa skall inle behöva betala mer för produkten än vad som är absolut nödvändigt.

Utskottets understrykande av propositionens uttalande alt man från Pripps sida beaktar intentionerna bakom riktlinjerna i propositionen får givelvis ses mot bakgrund av att inga ulslagningar eller störningar bör ske på marknaden förrän Brygginvest klarat av slrukturplanen och därmed överläggningarna med de mindre enheterna på marknaden. Samma riktlinjer måste också följas av de mindre enheterna för all undvika störningar. Del kan givetvis bli en svår balansgång alt leva efter de uppdragna riktlinjerna, men del bör vara fullt möjligt: å ena sidan en rimlig utdelning till aktieägarna och å andra sidan de konkurrensbegränsningar som man åläggs. Men jag är övertygad om alt balansnumrel skall gå all genomföra, företagsledningen har också tidigare agerat ansvarsfullt.

Till Rune Johansson i Ljungby villjagendasl beträffande hansanmärkning om den i år föreslagna aktieutdelningen säga atl utdelningen hölls tillbaka i

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

fjol med hänsyn lill de krav som då ställdes från olika håll och som vi alla känner till. Efiersom företaget är rationellt och visat god lönsamhet också i år, har man inle ansett alt samma skäl föreligger i år atl hålla tillbaka utdelningen. Från styrelsens sida har man uteslutande handlat efter det avtal som föreligger mellan staten och Beijerinvest och där lönsamhelskravel och en rimlig utdelning till aktieägarna är inskrivna.

Herr talman! Med det anförda ber jag få yrka bifall lill reservationen 3. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr talman! Med anledning av proposilionen 32, som nu behandlas, har vi inom centern väckt en motion, nr 48. där vi anger våra synpunkter på den här frågan.

Vi är på det klara med alt bryggerinäringens läge är sådant alt en strukturomvandling måste genomföras. Men vi vill helst ha den så all den inte går för hårt fram mot de mindre förelagen ute i landet. Och om del skall ske en neddragning av personal, bör den ske där det finns andra möjligheter lill sysselsättning.

Etl statligt branschslöd anser vi måsle till för alt fristående enheter vid sidan av Pripps skall bli livskraftiga på längre sikl.

Vi har också angelt alt del stora företaget Pripps genom pris- och raballpolitik kan konkurrera bort de mindre enheterna på olika platser i landet. Men vi har i ulskotlsbelänkandel gått med på alt dessa farhågor inte är sådana alt man direkt behöver ta upp dem nu. Ulskollel anger därmed alt man vill understryka vikten av atl Pripps beaktar synpunkten all även andra företag i branschen skall ges möjlighet atl överleva.

Del har under ärendets gång i utskottet - liksom nyss här i kammaren av Hugo Bengtsson - ullalats farhågor för hur ell så stort företag som Pripps i konkurrensen skall kunna vara aklsaml mot de små bryggerierna samlidigi som man skall söka åstadkomma största möjliga lönsamhet och effektivitet. Hugo Bengtsson betecknade det som en balansakt, och det kan ju vara riktigt alt tala om en balansakt när man diskuterar alkoholförelag. Men departementschefen anför alt Pripps bör undvika all i sin verksamhet vidta åtgärder som huvudsakligen syftar lill alt förslärka Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige. Del aren skrivning som vi tycker bör kunna garantera all denna konkurrens inte skall behöva bli alltför utslagsgivande. Utskottet understryker betydelsen av atl Pripps i sin verksamhet beaktar intentionerna bakom de riktlinjer som anges i proposilionen.

Vad beträffar Nord-Malt i Söderhamn, som vi tidigare i år har diskuterat här i kammaren, synes driften där vara säkerställd genom de åtgärder som redovisas i proposilionen.

Vi har från vårt håll inle accepterat alt man säljer ut statens aktier på den privata marknaden, men vi har accepterat atl Beijerinvest säljer ell visst anlal aktier i enlighet med proposilionen. Enligt de uppgifter vi har fått skulle avtalet spricka om vi inle godtar della, och många små förelag skulle då

komma på obestånd. Därför skulle det vara nödvändigt atl man i dag inte ändrar avtalet på den punkten.

Margaretha af Ugglas frågade i går kväll centern och folkpartiet om alkoholpolitiken förändrades därför all staten minskade sin ägarandel från 60 % lill 51 96, Del gör den naturligtvis inte. Del hade varit någon mening med frågan om Margaretha af Ugglas i stället hade frågat: Blir del en bättre alkoholpolitik om man sänker statens andel från 60 till 51 %'. Det blir del naturligtvis heller inte. Det var ett yttrande som ser ut som polemik men som i grunden inte är det.

Herr talman! Jag ber all få yrka bifall till utskottels hemslällan.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s):

Herr talman! Låt mig börja med att säga några ord om del anförande som Hugo Bengtsson höll.

Om del är på del sättet -och jag betvivlar inte Hugo Bengtssons uppgifteratt de informationer som jag har fåll från fackligt håll är överdrivet oroande, känner jag tillfredsställelse över del. Men det har gjorts upp en strukturplan, del har gjorts en undersökning av möjligheter till besparingar inom Pripps, och man har kommit fram till att exempelvis en nedläggning av Tingsryds-bryggerierna skulle medföra en årlig besparing på ca 5,6 milj. kr. och atl en nedläggning på andra orter i motsvarande grad skulle innebära besparingar. Man har emellertid fört underhandssamtal med de fackliga organisationerna om besparingsmöjligheter, och i första omgången har man diskuterat atl göra neddragning med exempelvis 25 96 av kapaciteten. På längre sikt rör sig diskussionen om total nedläggning.

Jag kan dela herr Bengtssons uppfattning atl slrukturplanen bör utarbetas innan ålgärder vidtas -och det var vad man begärde från organisationernas sida. Del understryks inte minst av vad näringsulskoltet här anfört. Vi förordar en total samordnings- och utvecklingsplan.

Jag kan väl förstå alt det kan komma alt gå ut över de mindre bryggerierna om man inom Pripps skall utnyttja stordriftens fördelar, vilket både herr Bengtsson och jag gett uttryck för altman bör göra. Herr Bengtsson talade om all man kan byta ut en kolonn på vilken man producerar 26 000 flaskor per timme mot en som producerar 72 000, om jag uppfattade del rätt. Jag vet atl det pågår resonemang om atl lägga ned en sådan mindre kolonn och ersätta produktionsbortfallet vid någon av de större anläggningarna, vilket då innebär en icke obetydlig personalminskning vid etl av småbryggerierna.

Jag hade som utgångspunkt för milt uttalande i går dels uppgifter från fackligt håll, dels de offentliga reaktioner som har förekommit. Både kommunen och de fackliga organisationerna har uppvaktat i ärendet, och själv har jag gjort etl besök vid Tingsrydsbryggeriet för drygt en månad sedan, då de här diskussionerna var i etl aktuellt inledningsskede.

När utdelningshöjningen officiellt meddelades i förra veckan, redovisades i de båda tidningarna i Kronobergs län myckel starka reaktioner från fackligt håll mot all utdelningen höjdes samtidigt som man förde diskussioner om neddragning av kapaciteten i Tingsryd.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

Jag tar herr Hugo Bengtssons uttalande som en garanti för alt vad som kan komma att ske i fråga om neddragning kommer all ske i en socialt acceptabel form och atl förelaget, om del blir nödvändigt med kapacitelsminskningar eller nedläggningar, kommer alt medverka till atl de orter som drabbas får ersättningsindustrier.

I fråga om uldelningshöjningen har jag sagt atl det enda motivel för det beslut som fattades dagarna innan riksdagen skulle ta ställning lill den föreliggande propositionen måste ha varit alt Beijerinvests aktier - de 15 procenten och enligt statsrådet Mundebos förslag också de 9 procenten -skall introduceras på börsen. Del enda motiv jag har kunnat finna är alltså all del är fråga om all så alt säga popularisera Prippsaktierna, alt intressera den stora allmänheten för statligt ägda aktier i Pripps.

Jag tycker all jag har förstärkts i den slutsatsen av del förhållandet all man i en av TV:s nyhetssändningar just i fredags - då del enligl riksdagens dagordning skulle ha fatlats beslut i det här ärendet - kunde få se en redovisning av det värde som ligger i att skaffa sig de aktier som nu skulle börsinlroduceras. Det var ganska väl samordnat - del brast bara på en enda punkt, nämligen atl riksdagen inle hade hunnit fatta sitt beslut.

Till Sven Andersson i Örebro skall jag bara ge svar på frågan om de arbetsmarknadspoliliska problemen. Sven Andersson säger all uppskov nu skulle innebära atl del blir svårigheter för en del bryggerier. Ja, Sven Andersson har varit med om utskottets handläggning av ärendet. Vi har i så måtto gått emot propositionen all vi förordar en total samordnings- och strukturplan och all garantier då också skall lämnas för de företag som kan komma i svårigheter. Låt mig läsa upp vad utskottet har skrivit i den delen: "Utskottet ulgår därför från alt regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska medel som står till buds för all under utredningstiden motverka att mindre bryggerier slås ut på ell okontrollerat sätt."

Däri ligger den garanti som vi kan lämna för de mindre bryggerierna, oberoende av ägarkalegorier.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Utskottet är enigt på så gott som alla punkter, så det finns ingen anledning för mig alt gå in på vad utskottet har skrivit. Men jag vill slå fast en sak, och del är att om inte riksdagen godtar propositionen i dag ulan den socialdemokratiska reservationen vinner i kammaren, så innebär det all del avtal som är uppgjort mellan staten och Beijerinvest kan bli föremål för omprövning eller inläsning, och det kommer att förorsaka förseningar i den strukturomvandling för bryggerinäringen som vi alla är intresserade av skall komma lill stånd.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr talman! Om del skulle vara på det sättet atl Beijerinvest genom ett beslut i dag av riksdagen finner sig nödsakal alt la upp nya förhandlingar med staten - företaget kan anse sig behöva kapital för andra investeringar - har vi på socialdemokratiskt håll redan i utskottet klart sagt all staten bör lösa in de

15 96 av aktierna som Beijerinvest har intresse av atl sälja.

Beträffande garantin för de anställda räknar jag nu med all Sven G. Andersson har accepterat det uttalande som jag gjorde med hänvisning till elt enigt näringsulskolls uttalande om de arbetsmarknadspoliliska insatserna.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara till vad jag sade till Rune Johansson i Ljungby tillägga all om Pripps fordrar inlösning av sina aktier, rör det sig om elt belopp på ca 250 milj. kr. Utskottsmajoriteten anser förmodligen alt det finns mer angelägna saker alt satsa 250 milj. kr. på än bryggeriaklier.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

HUGO BENGTSSON (s):

Herr talman! Endast en liten kommentar lill Rune Johanssons senaste anförande.

Jag vill göra honom uppmärksam på atl den direkta anledningen lill alt Pripps ledning och de anställdas organisationer har kommit överens om alt tillsälta en slrukluruiredning är den överkapacitet som finns, också inom Pripps. Överkapaciteten finns alltså inte bara ute hos de frislående bryggerierna ulan även inom Prippskoncernen.

Jag delar Rune Johanssons uppfattning alt del gäller atl i förlängningen av de överiäggningar som nu äger rum skapa nya jobb för de anställda som i så fall kommer atl bli berörda samt ersättningsindustrier för berörda kommuner. Vi är helt överens på den punkten. Detta är en angelägen uppgift, som måste fullgöras i de här sammanhangen.

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herrlalman! Även om jag är helt överens med Sven Andersson om all det finns bättre sätt atl använda skattebetalarnas pengar än atl placera 250 milj. kr. i Pripps, kan jag konstatera att del för ovanlighetens skull vore en lönsam placering sett från statens synpunkt.

Till Fritz Börjesson i Glömminge vill jag säga all jag med tillfredsställelse noterar alt vi är ense om alt 60-procenligt -eller t. o. m. bara etl 51 -procentigt -statligt aktieägande i Pripps inle förändrar alkoholpolitiken. Men em vi är ense om det, varför går då centern emot propositionens förslag om den här blygsamma aktieförsäljningen till allmänheten?

Sedan tyckte jag det var myckel positivt all höra Hugo Bengtssons ord om mellanölet och alt svenska folkel faktiskt skulle kunna få etl öl som man vill dricka.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s):

Herr talman! Det är räll intressant atl nu höra fru af Ugglas. Jag skall inte polemisera med henne, men jag vill notera atl hon helt förbigår del som utskottsmajoriteten har uttalat beträffande vinslmolivei i den verksamhet som bryggerierna bedriver i sin produktion av alkoholhaltigä drycker. Delta ärju själva principmotivel för vårt ställningstagande. Hon gör nu vinstintresset, som vi av alkoholpolitiska skäl har velat tona ner, till del stora och

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

intressanta för de privatpersoner och andra som vill köpa aktier. Samtidigt är det väl ganska talande, höll jag på all säga, alt Sven G. Andersson i sina anföranden inle alls har berört de principiella problemen.

Till Hugo Bengtsson vill jag säga all del är riktigt atl den strukturplan som gjorts upp inom Pripps visar på alt man kan göra besparingar-del var ju del jag sade i milt anförande - och atl del är besparingsålgärderna som har möjliggjort ökningen av vinslen, både för staten och de privata förelagen. Del är klart atl man är intresserad av all gå längre med sådana besparingsåtgärder, men de kan då komma all innebära totala nedläggningar och i första omgången åtminstone neddragningar av verksamheten vid de mindre enheterna. Men det får vi kanske acceptera. Jag upprepar att jag tar Hugo Bengtsson som garant för alt det sker på etl socialt acceptabelt sätt.

Till Sven G. Andersson vill jag bara helt kort säga all jag inle kan svara på om 250 milj. kr. ärdet korrekta pris som Beijerinvests 15-procenliga andel i Pripps representerar. Men nog skulle jag som riksdagsman vara tillräckligt försiktig med all uttala mig om ell belopp som skulle kunna bli resultatet av förhandlingar. Jag skulle vilja säga lill Beijerinvest: Gå inle in i eventuella förhandlingar om en utlösning av er aktieandel på 15 96 i Pripps med utgångspunkt i del uttalande Sven G. Andersson har gjort. Aktierna må värderas i vanlig ordning i en förhandling. Jag räknar med alt förhandlarna, närmast statsrådet Mundebo, har litet mer hårdförhet i nyporna än vad Sven G. Andersson visat sig ha.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Man har i dag angelt värdet myckel lågt för de aktierna, nämligen 57:50 kr. Del finns alltså ell klart uttalat pris på dem. Sedan är det lätt atl räkna ihop andelen Beijerinvest- och Prippsaktier, och då får man en summa som motsvarar ca 250 milj. kr.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

TALMANNEN: Proposilioner ställs försl beträffande ulskollets hemslällan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan '

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels hemställan i motionen nr 43 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 9 mom. I röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemslällan i motionen nr 43 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 292

Nej - 14

Avstår - 1

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservationen nr I av Margaretha af Ugglas och Sten Svensson anförda motiveringen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Margaretha af Ugglas begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren godkänner näringsutskoliets motivering i

betänkandet nr 9 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr I av Margaretha af

Ugglas och Sten Svensson anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Margaretha af Ugglas begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 260

Nej - 46

Avslår - 1

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 2 av Margaretha af Ugglas och Sten Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Margaretha af Ugglas begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoliets hemslällan i belän-

kandel nr 9 mom. 3 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Margaretha af Ugglas

och Sten Svensson.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Margaretha af Ugglas begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 260

Nej - 46

Avslår - 1

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rune Johansson i Ljungby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 9 mom. 4 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rune Johansson i Ljungby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 131

Nej - 167

Avstår - 9

Mom. 5-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

§ 5 Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Föredrogs näringsutskoliets betänkande 1978/79:13 med anledning av propositionen 1978/79:46 om stöd lill vissa energibesparande åtgärder inom näringslivel jämte motioner.

1 proposilionen 1978/79:46 (industridepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen all

1. godkänna vad föredragande statsrådet hade förordat rörande särskilt tillägg lill energibesparande ålgärder inom näringslivel,

2. med ändring av tidigare beslui bemyndiga regeringen atl under budgeiårei 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande ålgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtaganden om högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen läggs fram förslag om ökat stöd lill vissa energibesparande och sysselsäiiningsstimulerande åtgärder inom näringslivel. Förslaget innebär atl vid sidan av nuvarande bidrag om högst 35 '.',> ell särskili bidrag om 15 ','<) av godkända kostnader tillfälligt införs för åtgärd som innebär uppförande av fasibränsleanläggning eller moilrycksanläggning, för åtgärd som innebär tillvaratagande av spillvärme för fjärrvärmeleveranser samt för annan åtgärd som förbättrar energihushållningen inom näringslivel. Åigärden skall medföra en viss minsta energibesparing för atl det särskilda tillägget skall utgå. Huvuddelen av utrustningen för den energibesparande åigärden skall beställas föreden Ijuli 1979och som regel levereras föreden 1 juli 1980. Det extra medelsbehov som del ökade slödel kommer att medföra beräknas till 75 milj. kr."

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivel

1 della sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta motionerna.

1978/79:161 av Thorsien Larsson m. fl. (c), vari hemställls au riksdagen skulle

1. hos regeringen begära att etl program för kraftvärmeulbyggnaden framlades i samband med den aviserade energipoliliska propositionen,

2. med ändring av tidigare beslut bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivel samt lill prototyper och demonstraiionsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtaganden om höesi 1*1000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. besluta att det särskilda tillägget för energibesparande ålgärder inom näringslivel m. m. även skulle utgå lill kraftvärmeanläggningar, små vallenkraftverk och projekt, där besparingseffekten var minst 1 000 loe/år, i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ytteriigare tjänster inom energibyrån vid statens industriverk,

1978/79:162 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) och

1978/79:163 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen skulle avslå proposilionen 1978/79:46.

Utskollet hemställde

1. beträffande utvärdering av stödet till energibesparande ålgärder inom näringslivel alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:162,

2. beträffande program för kraftvärmeuibyggnad au riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:161 yrkandet 1,

3. beiräffande bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivel all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:46 och med avslag på motionen 1978/79:161 yrkandena 2-4 och motionen 1978/79:163 skulle

a) godkänna vad i proposilionen hade föreslagils rörande särskili lillägg lill energibesparande ålgärder inom näringslivel.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder Inom näringslivet

b) med ändring av tidigare beslut bemyndiga regeringen all under budgeiårei 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande ålgärder inom näringslivel sami till prototyper och demonstraiionsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtaganden om högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Följande två reservationer hade avgivits av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Kari-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (samtliga c):

1. beiräffande program för kraftvärmeuibyggnad, vari reservanierna anseit au ulskollets yiirande i viss del icke bort ingå i betänkandet,

2. beträffande bidrag lill energibesparande ålgärder inom näringslivel, vari reservanierna ansett all ulskollel under 3 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:46, med bifall lill motionen 1978/79:161 yrkandena 2-A och med avslag på motionen 1978/ 79:163 skulle

a) godkänna vad reservanterna föreslagit rörande särskilt lillägg till energibesparande ålgärder inom näringslivel,

b) med ändring av lidigare beslut bemyndiga regeringen all under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivel samt till prototyper och demonslralionsanläggningar, vilken inberäknal löpande beslut innebar åtaganden om högsi 150 000 000 kr. under budgeiårei 1979/80,

c) som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört om ytterligare tjänsier inom energibyrån vid siatens industriverk.

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! I energipropositionen 1975:30 angavs målsättningarna för utbyggnad av industriellt mottryck och mottryck i form av kraftvärme lill en total produktion av 8 resp, 15 TWh, dvs, miljarder kWh, år 1985. Departementschefen uttalade alt oljekrafiprodukiionen i första hand borde ske i mollrycksanläggningar, dvs. genom kraflvärme och industriellt mottryck, där bränslets energiinnehåll utnyttjas mest effektivt. Samtidigt godtog man en oljekondensproduktion, som sker med låg verkningsgrad, på totalt 7 TWh 1985. I dagens läge är vi redan nere i ett par TWh just när del gäller oljekondensproduktionen, dvs. vi har redan 6-7 år före planeringsperiodens utgång passerat riktpunkten och reducerat med 5 TWh i förhållande lill vad riktpunkten för 1985 innebar.

År 1975 hette det i näringsulskottets utlåtande över energipropositionen: "Av energiinnehållet i olja utnyttjas ungefär dubbelt så mycket i mollrycksanläggningar som i kondenskrafiverk, eftersom det uppvärmda kylvalinet då tillvaratas för husuppvärmning. Kraftkoslnaden i stora mollrycksanläggningar blir lägre. Del anges atl kraftvärmeiniressenlerna har räknat med all under liden fram lill 1985 kunna bygga ut oljebaserad motlryckskrafi i kommunerna motsvarande 4 ä 6 TWh. En positiv syn på moiirycksanlägg-

ningar redovisas också på flera ställen i proposilionen av industriministern." Därefter följer näringsulskottets uttalande, som sedan blev riksdagens: "Att en utbyggnad av produktionen av moltryckskraft skall främjas är sålunda etl markerat inslag i regeringens energipoliliska program."

Den här år 1975 fastlagda politiken har varit vägledande under de senaste två åren. Därför har också mottrycksprodukiionen särskilt främjats genom olika åtgärder.

1. Fjärrvärmeutbyggnaden är en avgörande förutsättning för kraftvärme i
kommunerna, och storleken av mottrycksprodukiionen av el i kraftvärme
verk är direkt beroende av storleken av fjärrvärmeunderlaget. Vad gäller
befintliga kraftvärmeverk är del önskvärt med en fortsatt utbyggnad av
Oärrvärmenäiei för alt den årliga ulnyitjningsiiden av verket i mollrycksdrift
skall förlängas så all kraftproduktionen därmed ökas. Fjärrvärmeutbygg
naden gör del också möjligt all etablera nya kraftvärmeverk efter hand. Det
svåraste hindret för fjärrvärmens expansion har varit kommunernas
bristande finansiella resurser och gällande lånevillkor för kommunerna.
Därför införde trepartiregeringen annuiteislån med 23 års löplid och lägsta
marknadsmässiga ränta för de investeringar i fjärrvärmeutbyggnad som inte
täcks av anslutningsavgifter. Avsikten var alt en likvärdig låneform också
skulle etableras för utbyggnaden av kraftvärmeverk. Jag förutsätter atl de
återstående finansieringsfrågorna på det här området fullföljs av folkpartire
geringen med det snaraste.

2. Trepartiregeringen genomförde år 1977 en särskild stimulans av energibesparande ålgärder inom näringslivet, däribland installation av mollrycksanläggningar inom industrin. Bl. a. den särskilda stimulansen på 20 /<> utöver de normala 35 medförde alt etl tiotal olika mollrycksanläggningar fick siöd och sattes i gång. Före hösien 1976 hade under alla tidigare budgetår bara en enda anläggning föll statligt stöd.

3. Genom investeringsanslag, beslutade av riksdagen, fick Botkyrka kommun i samarbete med Vattenfall möjlighet att sätta i gång byggandet av sitt kraftvärmeverk. Där pågår en utredning angående möjligheterna atl använda alternativa bränslen som lär bli klar i dagarna. Därutöver pågår utbyggnad av dieselkraftvärme på Golland, som en konsekvens av den uppgörelse som träffades om Gotlands framlida energiförsörjning och den ökade andelen lokal produktion på ön.

4. Under 1977 tillsattes en utredning med uppgift all föreslå åtgärder för all göra/;j'////A(5w/7/ö«rf£'anläggningar, t. ex. på mottrycksområdel,omställningsbara, dvs. redan från början förbereda dessa för användning av annat bränsle än olja. Del är en väsentlig uppgift all detta utredningsarbete fullföljs snarast möjligt mot bakgrund av bl. a. kravet på försörjningsirygghel och möjlig-heien atl i successivt ökad utsträckning använda inhemska bränslen. De som menar att en fortsatt kraftvärmeuibyggnad måste innebära ell ökat oljeberoende ser della mycket kortsiktigt. Det finns möjligheter all använda både inhemska bränslen och efter hand som koltekniken utvecklas också delta bränsle, om man kan klara av det på elt från miljösynpunkt acceptabelt sätt.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Så sker f ö. redan från lid lill annan bl. a. här i Stockholm, även om det återstår en hel del atl göra på miljöområdet.

Trots all del således har funnits en betydande politisk enighet om en fortsatt satsning på mollrycksproducerad el, tycks nu intresset ha svalnat på en del håll. Det är en möjlig förklaring till näringsulskottets behandling av centerns partimolion angående särskild stimulans med 15 96 slalligl bidrag för kraftvärmeulbyggnaden. Den motionen är väckt i anslutning lill regeringens proposition om energibesparande ålgärder i näringslivel, m. m. Ingenting hindrar naturiigtvis att man låter den stimulans som avses för mollrycksproducerad el i näringslivet också gälla kommunerna och på i princip samma villkor. Så har skett tidigare, t. ex. beiräffande spillvärmeut-nylljande. Kraftvärmen har hittills inle omfattats av stimulansbidrag. I proposition 1978/79:46 om stöd lill vissa energibesparande ålgärder inom näringslivel anges klart all syftet med de föreslagna åtgärderna är all skapa sysselsättning inom näringslivet. Det skulle i hög grad kunna bli följden om man lyckades övervinna de hinder som finns för en utbyggnad av kraftvärmen i dag.

Osäkerheten i kommunerna beror naturligtvis på olika saker. Det stora överskottet på el är ett starkt skäl. Det har som bekant inte erkänts som ell skäl för atl begränsa kärnkraftsprogrammet, men när det gäller kraflvärmen åberopade Cari Tham just della skäl i etl frågesvar här i riksdagen den 23 november angående Sundsvalls kraflvärmeverk. Frågan är naturlig: Hur kan man vara så säker på antalet kärnkraftverk, när man är så osäker om behovet av mollrycksproducerad el i kraftvärmeverk?

Näringsutskollet räknar i sitt betänkande nr 13 med att del redan förberedda programmet för kraftvärmeuibyggnad kommer att läggas fram under våren i samband med den energipolitiska propositionen-och det ärju bra. Men det ligger fara i dröjsmål. Vi har under den senaste liden sett hur antalet anställda vid Svenska Maskinverken i Järfälla kommer alt reduceras. Företaget överlåts lill statliga Götaverken Ångieknik AB. Dessa båda förelag konkurrerade f ö. just om del nämnda kraftvärmeverket i Sundsvall. Nu för inget av förelagen något besked. Del är minst sagt underligt mot bakgrund av del engagemang som i ord visades här i riksdagen under gårdagen, när del gällde atl snabbt skapa konkret sysselsättning i t. ex. Göteborg. Här finns nu möjligheten för dem som vill sälta kraft bakom orden från i går all stödja cenlerreservalionen 2 lill näringsulskottets betänkande 1978/79:13. Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2 lill detta betänkande.

Reservationen 2 innebär också atl siorlekskravei på energibesparande projekt skulle sänkas från 1 500 - i vissa fall 2 000 - lon oljeekvivalenier. Vi föreslår all gränsen i stället sätts vid 1 000 lon oljeekvivalenier. Därmed skulle ytterligare besparingsobjekl lockas fram enligt bedömningar som gjorts av industriverket under trepartiregeringens lid. Samtidigt borde minikraftverken ingå i del särskilt stimulerade området. För alt korta ned handlägg-ningsliden behöver industriverket också nya tjänsier.

Herr talman! Jag är naturligtvis lill freds med all folkpartiregeringen följer upp del som förberetts under regeringen Fälldin. Men det hade varit bättre.

om man lagt fram hela förslaget. Genom all utesluta kraftvärmeverken från det ursprungligen förberedda förslaget riskerar man arbetslöshet på olika håll inom svensk verkstadsindustri. Dessutom sprider man en osäkerhet hos kommunerna. Vill regeringen eller vill den inle salsa på kraflvärme? Eller är det bara kärnkraft som regeringen och utskottsmajoriteten är intresserade av - och dessutom, som man markerar i en passus i ulskotlsbetänkandet, atl långsiktigt låsa oss vid kärnkraften genom att satsa på hetvattenöverföringar på långa avstånd från reakiorplaiserna lill våra större tätorter? Det vore utomordentligt bra om vi kunde fö etl klargörande besked på den här punkten.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Som framgår av vpk-motionen 163, som behandlas i della betänkande, anser vi kommunister atl hittillsvarande låne- och bidragssystem inte bör utökas med ytterligare bidrag lill näringslivet för energibesparande ålgärder. De energibesparande åtgärderna inom fastighetsbeståndet som helhet och inom näringslivel och industrin i synnerhet är genomgående lönsamma redan vid dagens energipriser. Den nuvarande bidragsgivningen bör därför ersättas med elt syslem som helt baseras på statlig kreditgiv-ning.

Energikommissionen har f ö. kommit till ungefär samma slutsatser då man föreslagit alt det snarast skall övervägas om inte det nuvarande bidragssystemet bör ersättas med elt lånesystem. Vpk har också i olika sammanhang föreslagit atl processindustriernas och större tillverkningsindustriers energianvändning skall prövas enligt en särskild energikoncessions-lagstiftning. Företagen bör åläggas att genomföra samhällsekonomiskt lönsamma hushållningsålgärder. De bör för genomförandel garanteras statliga lån men däremot inga subventioner.

Industrin behöver därmed inle använda eget kapital. Eftersom de åtgärder som exempelvis energikommissionen diskuterat genomgående är lönsamma, blir driftkostnaderna snarare lägre än lidigare. Industrins besparingsmöjligheter är stora. Överskottsvärme från industriella anläggningar kan utnyttjas effektivare. Kraftvärme och industriell moltryckskraft kan ge stort tillskott till vår energiförsörjning.

Byggandet av kommunala kraftvärmeverk måsle påskyndas och stödjas genom både bidrag och lån. En sådan utbyggnad är ekonomiskt försvarbar och statliga satsningar i form av bidrag nödvändiga, föratt de hårt belastade kommunerna skall klara den. Vi räknar med att della behov också kommer atl tillgodoses i den till våren 1979 aviserade energipoliliska propositionen, även om utskottets skrivning är något oklar i denna del.

Utskottet har refererat en liten del av innehållet i vpk-motionen, i vilken föreslås au regeringsförslaget om au höja bidragen till företagen skall avslås, och har satt ordet miljonvinsler inom citationstecken. Om man med delta möjligen menar alt det skulle vara en överdrift atl påstå all många företag gör stora vinster- ibland miljonvinster- på energibesparande åtgärder, så finns

2 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

det anledning att i delta sammanhang upprepa atl del faktiskt förhåller sig så.

Del finns exempel på företag som genom energibesparande ålgärder gjort betydande vinster och fött nedlagda kostnader betalda på myckel kon tid. 1 elt förelag i min hemort - Saab-Scania i Södertälje - säger en av de ansvariga i bolagels energikommitté att man har som tumregel alt en energibesparande åtgärd skall betala sig inom tre år. Etl exempel på åtgärder man där vidtagit är värmeväxlare i skorsten i form av avgaspanna, som sparar in närmare 1 miljon liter olja per år. Vidare kan nämnas att man på motorprovningsav-delningen kopplat in en elgenerator vid provkörning av motorer, som levererar över 1 miljon kWh per år till företagets vanliga elnät.

Andra exempel gäller återvinning av värme i kylvatten och tillvaratagande av spillvärme. Trots atl exempelvis värmeväxlare och tillsatser kan bli rätt dyra investeringar, så har man ansett dessa befogade då de betalar sig på ca tre år. Från förelagets sida har nyligen uppgelts alt man genom vissa energibesparande ålgärder, som genomfördes under en period 1975-1976, sparade in energi motsvarande energibehovet för Saab-Scanias produktion av 150 stora lastbilar. Då man 1975 byggde ett nytt härderi, beaktades energifrågorna redan på projekteringssladiet. Man lar nu till vara all spillvärme från ugnarna och med den värmer man upp veniilationsluften utifrån för uppvärmning av 2 500 m- stora lokaler. Spillvärmen räcker för all hålla lokalerna väl uppvärmda även med en yttertemperatur ned lill -6°.

Med della har jag velat ge exempel på vad vi anför i vår motion och något om motiven lill all vi yrkat avslag på propositionen om all höja bidragen lill näringslivel för energibefrämjande ålgärder. Jag yrkar bifall till motionen 163.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Försl något om bakgrund och syftemål med proposilionen. Förutom vissa energibesparande åtgärder inom näringslivel har propositionen också sysselsättningsfrämjande effekter. Stödformer i samma syfte som proposilionen har funnits sedan 1974. Den 1 juli 1978 byggdes dessa på med bidrag för ålgärder som syftar till att bygga ut, vidmakthålla eller öka elproduktionen i vattenkraftverk som har en installerad effekt av minst 100 och högst 1 500 kW. Avsikten med stödet är att få en bättre hushållning med våra energiresurser och spara på oljeförbrukningen.

Under en del av år 1977 gav staten utöver bidraget om högst 35 % ett särskilt lillägg om 20 % för energibesparande åtgärder för industriella processer. 1 den nu aktuella propositionen, nr 46, föreslås ett liknande förstärkt stöd lill vissa slag av energibesparande ålgärder inom näringslivel. Del särskilda tillägget skall nu motsvara 15 ')(> av godkända kostnader för den bidragsberättigade åtgärden. De små vattenkraftverken är undantagna. Orsaken till della är atl man behöver fö mer erfarenhet på detta område. Del harju ingått i stödprogrammet endast en kort lid hittills. För alt berättiga lill lillägg skall en åtgärd medföra en besparing på minst 1 500 lon - i fråga om vissa slag av anläggningar minst 2 000 lon - oljeekvivalenier.

Del förstärkta stödet är också tidsbegränsat. De viktigaste delarna av den utrustning del gäller skall beställas före den Ijuli 1979 och levereras före den 1 juli 1980.

En del motioner har väckts med anledning av propositionen. I motionen 163 från vpk med Lars Werner som första namn föreslås avslag på proposilionen. En representanl för vpk har just talat för den motionen. Skälet lill avslagsyrkandelär enligt talesmannen all många förelag skall ha gjort sig stora vinster på energibesparande ålgärder och alt del därför inte finns anledning atl höja bidragen ytterligare. Stödet borde inskränkas till kredit-givning, menar motionärerna. Utskottet har emellertid i sin prövning funnit alt stödet är väl avvägt. En framlida utvärdering av stödet skall naturiigtvis ske. All stödet inle minst från sysselsättningssynpunkt är motiverat står emellertid helt klart. Ulskollel avstyrker därför motionen 163.

I motionen 162 från socialdemokraterna efterlyser motionärerna en utvärdering av verkningarna av del nuvarande stödet. Energiministern har lovat all en sådan utvärdering skall komma i den energipoliliska proposition som är utlovad till början av 1979. Motionärernas önskemål blir då uppfyllda.

Till ulskotlsbetänkandet är fogade två reservationer från centerns ledamöter i utskottet. Den första reservationen avser program för kraftvärmeuibyggnad. Reservanierna vill bl. a. atl riksdagen hos regeringen skall begära alt ell program för kraftvärmeuibyggnad framläggs i samband med den kommande energipoliliska proposilionen. Statsrådet Tham, som inom regeringen är föredragande i energifrågor, härden 23 november 1978 i svar på en fråga i riksdagen meddelat alt han avser all föreslå regeringen alt i den proposilionen redovisa en bedömning av elbehovets utveckling under 1980-lalel. Denna bedömning bör, har han uttalat, i sin lur ligga lill grund för överväganden om en utbyggnad av elproduktionen, bl. a. genom kraflvärmeverk. Utskottet räknar således med alt yrkandet i reservationen blir tillgodosett ulan alt det behövs någon åtgärd av riksdagen. Utskottet vill tillägga atl man i sammanhanget bör ägna uppmärksamhet också ål de utredningar som genomförs om utnyttjande av hetvatten från kärnkraftverk.

De mer polemiska inslagen i Olof Johanssons anförande beträffande kärnkraften finns del inle skäl för mig alt gå in på nu. Jag vill bara kort säga alt regeringens strävan är att ta itu med energifrågorna på alla områden och försöka lösa problemen. I den nya regeringen finns ingen låsning vid någon speciell fråga.

Beiräffande reservationen 2 vill jag säga följande. Reservationen innehåller yrkanden som går längre än regeringens förslag. Man vill bl. a. atl medelsramen skall utvidgas till 150 milj. kr., vilket är 50 milj, kr. mer än regeringen har begärt. Del är klart att man alllid kan motivera en anslagshöjning i sådana här fall. Del särskilda tillägget till bidrag avseende energibesparande ålgärder inom näringslivel m. m. bör enligt reservanterna utgå även lill kraftvärmeanläggningar, små vallenkraftverk och projekt som beräknas leda till energibesparingar på ned lill 1 000 lon oljeekvivalenier per år. Del skiljer

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande ålgärder inom näringslivet

alltså litet i storlek här jämfört med regeringens och utskoltsmajoritetens förslag. För administration vill reservanierna all tre nya tjänsier skall få inrättas inom industriverkets energibyrå.

1 sin bedömning har utskottet emellertid funnit regeringens a vgränsning av de föreslagna kompletterande stödåtgärderna väl motiverad. Frågan om kraftvärmeuibyggnad kommer, som framgår av vad jag har sagt i del föregående, nästa år att aktualiseras i elt större sammanhang. Del synes alltså inle påkallat med extraordinära åtgärder innan dess. Som jag har sagt tidigare finner inte utskottet skäl för atl utvidga del nyligen införda stödet lill små vattenkraftverk. Vi vill samla mer erfarenheter på det området. De i proposilionen angivna minimigränserna för besparingar som skall kvalificera för bidrag förefaller vara lämpligt avvägda. Den föreslagna medelsramen är väl avpassad med hänsyn lill de regler som bör gälla, anser ulskollets majoritet.

Herrlalman! Jag föreslår bi fall lill utskottets hemställan på alla punkter och avslag på motionen 163 och reservationerna 1 och 2.

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Allra först vill jag säga all jag också tycker all det är riktigt -som Tore Claeson tog upp-alt vi för en utvärdering av energisparsiödet. Men del är inle så att industriverket har slösat med tiden. Jag tycker atl man behöver den lid som man har utmätt, och utvärderingen lär komma alldeles i början av nästa år. Därmed finns del en möjlighet att få utvärderingen av energisparstimulanserna och erfarenheterna av dessa inarbetade i den energipoliliska proposilionen, vilket har varit tidtabellen - i varje fall lidigare.

Sedan är det rikligt alt del också finns möjligheter alt uppnå betydande effekter genom atl förbättra lånemöjlighelerna på delta område. Del gäller inle minst kraftvärmen, som jag mest ägnade mig ål i mitt anförande. En del av del här problemet har lösts genom all man har föll förbättrade finansieringsvillkor för fjärrvärmen. Men om man skall vara någorlunda konsekvent måsle det följas upp på kraflvärmeområdet, och jag förutsätter alt så också kommer all ske.

Det som oroar mig i den här situationen är alt nästan alla säger, att de är för kraftvärmeuibyggnad men inte är beredda att föreslå några åtgärder för att åstadkommaen islossning på delta område. Vi haralltså tidigare föreslagit två kraftvärmeprojekl, som är under planering eller genomförande, som jag nämnde i mitt anförande. Avsikten var naturligtvis att fö i gång ytterligare sådana projekt. Del är en rad olika kommuner - Sundsvall, Eskilstuna, Södertälje, Göteborg, Helsingborg för att nämna några - som är beredda alt ganska snart salsa på en utbyggnad av kraftvärmen. Frågan är då om dessa planer skall stoppas därför atl man nu plötsligt finner alt vi harettelöverskott i landet. Och alla vet ju vad det beror på - att vi har ell överdimensionerat kärnkraflsprogram.

Del är viktigt att kommunerna får reda på vilka riktlinjer de skall följa framöver. Annars avstannar planeringen, och vi slår återigen i ett vänteläge

och förlorar mängder av sysselsällningslilirällen inom verkstadsindustrin. Det gäller de förelag jag nämnde förut - Svenska Metallverken, Gölaverken Ångieknik, STAL-LAVAL. Del gäller också andra företag inom den verkstadsindustri som i dag har etl lågt kapaciteisulnytljande.

Detta förslag är dikterat av sysselsättningsskäl, säger man i propositionen, och så var det planerat från början. Frågan är: Varför vill man då inle göra konkreta insatser, t. ex. i Göteborg, för att få i gång verksamheten? Jag har ännu inle fält svar på den frågan, och jag tycker atl del är något besynnerligt, särskilt som man i andra sammanhang så klart har uttalat sig för just en stimulans av utbyggnaden av mollrycksanläggningar. Därvidlag utgör inte del största partiet i den här riksdagen något undantag; man säger i sitt senaste energipolitiska program. Energipolitik för framliden:

"Däremot bör möjligheter till ytterligare utbyggnad av mot trycksanläggningar inom industrin och tätbebyggda samhällen tas till vara. Möjligheten alt utnyttja även andra bränslen i nu oljebaserade kraftanläggningar bör beaktas. Kommunernas möjligheter all finansiera utbyggnad av kraftvärmeanläggningar bör förbättras."

Ja, vi får väl se hur del går i voteringen här framöver. Jag hoppas alltså att det inle bara är ord när man talar om atl man vill främja sysselsättningen och dessutom främja kraftvärmeulbyggnaden och ge kommunerna en ordentlig möjlighet till planering på del här området.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Vi har från vänsterpartiet kommunisterna, som jag förut också nämnde, i olika sammanhang framhållit betydelsen och nödvändigheten av statlig och kommunal planering och atl lagstiftning och bestämda direktiv till fastighetsägare och företag är nödvändiga åtgärder för en konsekvent hushållning med energin. Vi har också framhållit atl en finansiering genom statlig långivning på rimliga villkor är nödvändig för atl man snabbi skall kunna nå resultat.

Vad vi nu vänder oss emot är alltså all man skall öka bidragen lill näringslivel. Rune Ångström säger alt man inom utskottet funnit atl den 15-proceniiga ökningen av slödel till näringslivel är väl avvägt. Utskottet avstyrkte därför vårt yrkande. Jag tycker inte alt stödet är väl avvägt, allra minst mot bakgrund av de dåliga möjligheter som f n. ges kommunerna bl. a. närdet gälleratt bygga ut kraftvärmen. Däremot ärdet väl avvägt beiräffande vad som är så utmärkande för de borgeriiga regeringarna och deras förslag och åtgärder när del gäller stöd lill förelagen - på så sätt ärdet helt konsekvent och följdriktigt.

Vad som behövs är inte ytteriigare bidrag till näringslivet för atl klara den här frågan. Det är redan nu tillräckligt lönsamt för företagen atl vidta energibesparande åtgärder utan nya bidrag. Däremot behövs det bättre lånemöjligheter och bidrag lill kommunerna för deras arbete att bidra lill en bättre energiförsörjning. Jag vill i del här sammanhanget inte försöka initiera någon längre debatt, men eftersom varken Rune Ångström eller utskollet säger någonting i sak här vill jag fråga Rune Ångström: Bestrider Rune

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Ångström alt många företag gör stora vinster på de energibesparande ålgärder som de vidtar?

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag skall inte föriänga debatten så mycket, ulan jag skall bara kort bemöta elt par frågeställningar.

Jag sade i mitt anförande all del då del gäller kraftvärmeulbyggnaden - del var ju en tyngdpunkt i Olof Johanssons anförande - skulle komma en utvärdering och en redovisning av elbehovets utveckling under 1980-talel.

Det är självklart alt man inle betraktar en fråga av delta slag i så kort perspektiv som situationen sådan den är i dag. Orsaken lill alt vi har ett elöverskoll är inle, som Olof Johansson sade, alt vi har haft en ohämmad kärnkraftsulbyggnad i Sverige. Nivån på den är f n. relativt blygsam. Den främsta orsaken är naturligtvis atl vår industri har gått på lågvarv och inle haft del energibehov som den har vid fullt kapacitetsutnyttjande. I bedömningen inför framliden ligger naturligtvis också alt man bör försöka komma bort ifrån del alltför ensidiga oljeberoende som vi har i Sverige.

Jag tror alltså atl Olof Johansson kan vara lugn för atl riksdagen och regeringen kommer att behandla dessa frågor på etl positivt sätt och all del som från centerns sida yrkas i reservationen kommer alt bli tillgodosett.

Beiräffande Tore Claesons fråga lill mig om jag bestrider att företag har gjort stora vinster i samband med de energibesparande åtgärderna vill jag säga atl åtgärderna givelvis har medfört vinster för företagen. Men etl av syftemålen har just varit atl stimulera förelagen till atl vidta dessa åtgärder för atl få den spareffekt och sysselsättningseffekt som man vill uppnå. Om det därigenom har uppstått vinster på det här området är det enligl min mening inget fel i del. Kan man förena en samhällsnytta med all få företagen mera stabila, så har man uppnått etl dubbelt syfte.

LENNART PETTERSSON (s):

Herr talman! Från socialdemokratiskt håll hade vi inte tänkt delta i den här debatten mellan folkpartiets och centerpartiets företrädare - var vi står i denna fråga är klart markerat i näringsutskoliets betänkande - men när Olof Johansson i sitt andra inlägg anklagade socialdemokratin för alt vara medansvarig för de förseningar som har drabbat energipolitiken i det här landet, då måste vi protestera.

Vi är fullt beredda att ta ställning lill en energipoliiisk proposition. Den borgeriiga regeringen hade ju utlovat en sådan lill hösien 1978, och inte minst Olof Johansson stod som garant för att den skulle läggas fram då. Vårt energipoliliska program pekar också på det förhållandel all vi när som helst är beredda alt la ställning till en energipoliiisk proposition. Men del går inle, Olof Johansson, atl bryta ut endast en liten bil, nämligen kärnvärmeproduk-tionen, ur del energipolitiska programmet, även om den är viktig i sig själv. Den måste bedömas mot hela den energipolitiska behovsbakgrunden. Därför vägrar vi atl ställa upp på den typ av skenlösning som centern för fram i sin reservation.

Vi får inrikta oss på atl diskutera delta i sak när energipropositionen läggs fram i mars 1979. Då kommer vi att redovisa vårt ställningstagande. Vi har f ö. redan markerat vårt principiella ställningstagande, nämligen all vi är positivt inställda till all så myckel som möjligt utnyttja kraftvärmeverken, men del måsle göras mot en energipoliiisk helhetsbakgrund.

Sedan vill jag beröra ell förhållande som jag tycker är litet konstigt. Om man från centerns sida är intresserad av ell energisparande och av alt utnyttja energin så effektivt som möjligt, varför vill man då inle utnyttja helvaitnet från de existerande kärnkraftverken? Ni har ju sagt alt ni är beredda all acceptera tio kärnkraftverk, om villkorslagen uppfylls och man i övrigt kan klara avfallshanteringen. Men låt oss då utnyttja de här kärnkraftverkens värmekapacitet fullt ut! Varför säga nej lill etl utnyttjande av helvaitnet i Barsebäck? Det skulle på intet sätt innebära all vi minskade vår handlingsfrihet när det gäller kärnkraften, utan del skulle bara innebära all vi utnyttjade gjorda investeringar på etl effektivt sätt. Dessa investeringar kommer att vara avskrivna när kraftverket i Barsebäck är avskrivet. Det skulle alltså inle innebära några extra låsningar i det fallet, herr Johansson.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Med anledning av Lennart Petterssons inlägg skall jag

avgränsa den här debatten, annars lär den ta lång tid.

Vi diskuterar alltså energibesparande ålgärder i näringslivet. En del av det som inryms i della är mollrycksproducerad el. Till det området hör kraftvärmen och därmed också elbalansen. På så sätt kommer kärnkraften indirekt in i bilden. Jag slår naturiigtvis kvar vid min uppfattning atl den överkapacitet som vi har i det svenska elproduklionssyslemet har sin grund där. Det är en överkapacitet i dag på ca 18 TWh, dvs. 18 miljarder kWh, med gängse leveranssäkerheiskrilerier. Del innebär alt vi skulle få mångdubbla ökningen av elanvändningen inom industrin, Rune Ångström, om vi skulle sälta fart på den kapaciteten. Mot dagens ca 40 TWh skulle vi använda 58 TWh. Del är litet för stora siffror för atl göra detta lill en fråga om konjunkturväxlingar.

Men låt oss då avgränsa debatten i övrigt.

Jag konstaterade bara alt socialdemokratin har etl positivt synsätt i sill energipolitiska program, och därför tycker jag det är rimligt all man baserar sill ställningstagande här i kammaren i dag på detta positiva synsätt i det egna energipoliliska programmet. Det ärdet enda jag har sagt. Och del hoppades jag all Lennart Pettersson tyckte också.

Om man då har så klara uttalanden som jag relaterade här från 1975 års energipolitiska beslut, som man har hänvisat till i alla andra sammanhang, förstår jag inle logiken i aU göra etl avsteg just på den här punkten när det gäller kraftvärmen. Det var bara delta det gällde.

När det sedan gäller tidtabellen för den energipoliliska proposilionen, så känner Lennart Pettersson naturiigtvis lill alt energikommissionen behövde rimlig lid på sig för alt utarbeta del här förslaget. Man kunde inle bli klar

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

förrän vid halvårsskiftet 1978. Remissinstanserna har rätt all för de här tjocka volymerna få en viss remisstid. Det har de fått. Därmed var del nödvändigt alt skjuta upp beslutet till våren 1979.

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag noterar att Rune Ångström medger atl det är rikligt när jag säger alt många förelag gör stora vinster på energibesparande ålgärder redan med nuvarande bidrag. Därmed har Rune Ångström också indirekt erkänt att man på det här viset medvetet ger förelagen bidrag som innebär ytterligare vinster för företagens del. Det har styrkt mig i min uppfattning att vi har rätt när vi anser att riksdagen skall avslå yrkandet om dessa bidragshöjningar.

Låt mig sedan också bara säga - till den diskussion som har uppkommit med anledning av det som utskottsmajoriteten har smugit in i utskottets betänkande om utnyttjande av hetvatten från kärnkraftverk - atl för vpk:s vidkommande motsätter vi oss att man skall projektera på del sätt som nu diskuteras, därför all del kort och gott innebär en framlida uppbindning i kärnkraften som det då blir ännu svårare atl befria oss ifrån.

Del skulle vara frestande all utvidga resonemanget och diskussionen på denna punkt, men jag skall avstå från del nu.

LENNART PETTERSSON (s):

Herr talman! Olof Johanssons senaste inlägg var en enda lång klargörande motivering lill varför den gamla borgeriiga regeringens energipoliliska blockering nu har lett fram till att vi i själva verket måste vänta ända till mars 1979 för att anta del övergripande energipoliliska program som måste antas. Vi kan alltså inte rycka ut det här, ulan det måsie tas i elt samlat grepp. Varför del är så har just Olof Johansson motiverat i sitt senaste inlägg.

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag skall inle fortsätta att gräla med Lennart Pettersson om della - men den förklaring jag gav gällde just all den utredning som arbetat skulle få ordentlig lid på sig alt göra det jobb som inle var påbörjat hösten 1976.

Alla partier har tidigare varit överens om atl kraft värmen skall främjas. Så bestämde vi i 1975 års energipolitiska beslut. Då borde vi kunna vara överens om del även tre år senare och inte behöva göra halvhalt på just del här området och därmed skapa oklarhet hos kommunerna, som hela tiden har räknat med atl utvecklingen av kraftvärmen skall få fortsätta.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan med godkännande av utskottets motivering, dels utskotieis hemslällan med den ändring i moliveringen som föreslagits i reservationen nr 1 av Fritz Börjesson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 13 mom. 2 med godkännande av uiskoiieis molivering rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit uiskoiieis hemslällan med den ändring i motiveringen som föreslagits i reservationen nr 1 av Fritz Börjesson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 221 Nej - 85

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 2 av Fritz Börjesson m. fl. samt 3:o) motionen nr 163 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Tore Claeson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering även beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 13 mom. 3 antar

reservationen nr 2 av Fritz Börjesson m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 163 av Lars Werner m. fl.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Stöd till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 85

Nej - 11

Avstår - 207

Nr 61 1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och

Onsdagen den godkänd:

20 december 1978

_____________ Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i beiän-

Norrlandsfonden kandei nr 13 mom. 3 rösiar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Fritz Börjesson

m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 222

Nej - 75

Avstår - 10

§ 6 Vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1978/79:16 med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslagom tilläggsbudget 1 lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde och proposilionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgeiårei 1978/791 vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Punkterna 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 4

Norrlandsfonden

Regeringen hade i propositionen 1978/79:25 bil. 11 underpunkten 3(s. 102 f) föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet hade anfört beiräffande Norrlandsfondens verksamhet.

Inom industridepartementet gjordes f n. en utvärdering av Norrlandsfondens verksamhet. 1 avvaktan på resultatet av denna utvärdering borde, anfördes del i proposilionen, fonden få fortsätta sin verksamhet t. v. under år 1979 enligt nuvarande riktlinjer..

1 detia sammanhang hade behandlats motionen 1978/79:147 av Börje Hörnlund (c), vari hemställts atl riksdagen lill Medelsiillskoii lill Norriandsfonden på tilläggsbudget 1 till slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 anvisade ell reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1, godkänna vad som i proposilionen 1978/79:25 bil. 11 under punkten 3
hade anförts beiräffande Norrlandsfondens verksamhet,

2. avslå motionen 1978/79:147.

Reservation hade avgivits

I. av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (samtliga c) som ansett all utskottet bort hemställa all riksdagen skulle

1. godkänna vad som i proposilionen 1978/79:25 bil. 11 under punkten 3 anförts beiräffande Norrlandsfondens verksamhet,

2. med bifall till motionen 1978/79:147 till Medelsiillskoii lill Nortlands-Ibnden på tilläggsbudget 1 lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Norrlandsfonden

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Norrlandsfonden har haft och har utomordentligt stor betydelse för uppbyggnaden av näringslivet i de fyra norra länen. Fonden har slor betydelse såväl för produktutveckling och kapitalförsörjning som för regionalpolitiken i stort. Det geografiska område som fonden verkar inom har 20-25 96 lägre sysselsättningsgrad än de bästa områdena i vårt land. Det är därför utomordentligt trist att proposilionen om Norriandsfondens fortsatta verksamhet inle har förelagts riksdagen. Enligl proposition nr 100 i fjol skulle så ha sken, och detta skulle också ha blivit fallet, om vi inle hade fått det senaste regeringsskiftet. I propositionen 100 står också - i motsats till vad utskottsmajoriteten påstår - aU beviljade medel, 10 milj. kr., är avsedda för fondens finansiering under verksamhetsåret 1978.

Tidigare har som bekant delar av fondens kapitaltillskott också kommit från Statsföretag. Så var fallet så sent som på våren 1978, men så sker som bekant inte framgent, efiersom staten numera skall vara ensam finansiär av verksamheten.

Utskotlsmajorilelen har också fel, när den påstår all fonden har ungefär samma ekonomiska resurser till sitt förfogande under första halvåret 1979 som för etl år sedan. Jag har genom personlig kontakt med ansvarig tjänsteman vid fonden underrättats om alt man vid nyåret 1978 visste atl fonden för kommande verksamhetsår disponerade 60 milj. kr. Nu är emellertid situationen den atl motsvarande summa för första halvåret 1979 är 19 milj. kr. Dessutom är lägel sådant all kapitalbehovet är stort såväl för befintliga åtaganden som för nya projekt som man vill utveckla och lokalisera till området. Projekt på ca 50 milj. kr. finns redan i dag aktualiserade i Norriandsfonden. Fonden var nu också beredd alt mera aktivt gå in för atl utveckla och hjälpa fram ny och utökad verksamhet.

Från denna synpunkt sett är del utomordentligt förvånande alt regeringen och utskottsmajoriteten inte är beredda alt direkt fylla på erforderliga medel, pengar som direkt skulle ha en positiv regionalpolitisk betydelse. Är del

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Norrlandsfonden

månne så, att utskottets herrar talesmän har sällat sig lill den skara som vill ha bort Norrlandsfonden? Del skulle vara skönt all i kommande anföranden fö höra ell klart nej på den frågan.

Denna snålhet med medel lill fonden är för min del ännu obegripligare med tanke på den enorma generositet som samma utskott har visat i t. ex. varvsfrågan. Där är som bekant sysselsättningen långt, långt bättre än i de områden som det här rör sig om. Del behövs alltså ell tillskott till Norrlandsfonden på 20 milj. kr. för att hålla dagens verksamhelsnivå uppe. Jag ber därför att få yrka bifall lill reservationen av Fritz Börjesson m. fl.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag vill försl instämma i Börje Hörnlunds anförande till den delen atl jag anser att Norrlandsfonden har haft och har stor betydelse för näringslivets sysselsättning i Norrland. Nu är del dock så alt det f n. pågår en utvärdering av fondens verksamhet i industridepartementet, och det skall komma en proposition i ärendet lill våren 1979.

Vi har i utskollet fåll den upplysningen atl Norriandsfonden under våren 1979 disponerar ungefär samma ekonomiska resurser som under första delen av förra budgetåret. Om Börje Hörnlund har fått motslridande uppgifter, kan i varje fall inte jag slita tvisten och säga vad som är rätt och vad som är fel i sammanhanget. Men jag tycker ändå alt Börje Hörnlund skulle kunna känna sig trygg, när utskottet skriver, all om det skulle uppslå brister i kapitalförsörjningen för fondens verksamhet under våren 1979, förutsätter utskottet atl regeringen skall tillskjuta de medel som behövs. Del är en garanti för all ulskollets majoritet, och jag förmodar även riksdagens majoritet, ställer sig bakom det förslaget.

Del börjar bli litet tjatigt när man i stort sett i varje debatt drar upp varvsfrågan och gör jämförelser då del gäller olika ålgärder på näringslivels område. Det sättet att föra debatt är inte särskilt konstruktivt.

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationen på den här punkten och bifall till utskottets förslag.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag skall i stort ansluta mig till vad Börje Hörnlund har sagt beträffande fondens betydelse för Norrland i stort. Jag vill bara understryka atl fonden framför allt för Norrbotten haft en utomordentligt slor betydelse. Självfallet har den i nuvarande arbetsmarknadssituation i övre Norrland än större betydelse för möjligheterna att få företag etablerade där.

Mot den bakgrunden är del beklagligt att vi just nu skulle hamna i en situation där fondens resurser är mindre än de någon gång lidigare har varit. Framför allt är möjligheterna till en långsiktig planering utomordentligt dåliga för fonden i dag alldenstund man inte vet vad den kommande propositionen kan länkas innehålla angående fondens möjlighet att verka och utvecklas. Meningen var atl riksdagen skulle fö en proposition under hösten i år som skulle klargöra den frågan och ge fonden och dess personal vetskap om vad man har att verka med i framliden.

Tidigare var direktiven för fonden femåriga men under senare år har de varit treåriga. Under dessa perioder har man inom fonden vetat vad man haft atl röra sig med och vilka direktiv man skulle rätta sig efter. Nu finns över huvud taget inga sådana. Del var mot den bakgrunden myckel angeläget all vi flck elt klart besked angående fondens möjligheter.

Den situation vi haft på arbetsmarknaden under senare år har gjort all fonden tappats på utomordentligt stora belopp. Under 1977 förlorade man nästan 17 milj. kr., 16,8 milj. kr. föratl vara exakt. Närdetta verksamhetsår är slut beräknar man all fonden har förlorat ca 10 milj. kr. Det bidrar ju i hög grad lill det här svåra lägel.

Rune Ångström är irriterad över atl man hänvisar till gårdagens långa debatt i varvsfrågan. Han får troligen anledning alt vara irriterad någon gång då och då när vi påpekar den utomordentliga generositet som visades vid gårdagens överiäggningar. Det har aldrig under tidernas lopp visats en sådan generositet mot arbetsmarknadens folk i de bygder vi kommer från. Så herr Ångström för nog räkna med atl vi kommer alt påpeka detta faktum någon gång då och då.

Jag hade räknat med att åtminstone Norrboltensrepresenlanlerna i riksdagen vid det här tillfället skulle sluta upp bakom förslaget om elt tillskott av medel lill Norrlandsfonden, och jag vill slälla en direkt fråga lill Ingvar Svanberg: Vad är det som gör atl Ingvar Svanberg i dag inle kan slälla sig bakom motionen om de 20 milj. kr. varom debatten står.

Resonemanget "om fonden skulle komma i besvärligheter under våren så skall regeringen tillskjuta medel" är litet egendomligt. Enligl de uppgifter jag har fått har regeringen inga som helst möjligheter atl tillskjuta medel förrän etl beslut ånyo fallas i riksdagen i den här frågan. Del kommer alt dröja åtskilliga månader till dess. Under den tiden har fonden inga möjligheter alt verka på det sätt som det vore angeläget att den kunde göra i den nu rådande situationen.

Jag är, som sagt, utomordentligt intresserad av att få höra Ingvar Svanbergs argument och bevekelsegrunder för alt han ställer upp bakom ell avslagsyrkande på kravet på etl tillskott av medel lill Norrlandsfonden, och jag hoppas att jag också får det.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Norrlandsfonden

RUNE ÅNGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Beträffande varven villjag fråga Filip Johansson om han inte stod bakom det förslag som hans parti hade i varvsfrågan. Om han gjorde del tycker jag inte alt han behöver markera något motsatsförhållande mellan del stöd som där föreslogs och den debatt som vi i dag för om Norrlandsfonden.

Filip Johansson kanske vet mer än vad jag vet om skälen lill all proposilionen inte har blivit klar all läggas fram under höstriksdagen. Den väntas emellertid komma under våren, och i avvaktan på det säger utskottet all del enligl de upplysningar som vi har fåll finns tillgängliga medel i samma utsträckning som lidigare. Vidare säger ulskollel alt om medel skulle saknas för de aktuella projekt som finns i Norrbollen och de övriga delar av Norrland

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Norrlandsfonden

som Norriandsfonden omfattar förutsätter utskottet all regering och riksdag skall anslå dessa medel. Jag tycker atl della är helt betryggande.

Del är litet märkligt alt man så atl säga blåser upp denna fråga lill någon form av motsättning. Vi är lika positiva lill Norrlandsfonden som vad Filip Johansson och Börje Hörnlund är. Jag har själv suttit med som styrelseledamot i Norriandsfonden och vet vad Norrlandsfonden uträttar. Jag är personligen angelägen om all den verksamheten skall kunna fortsätta - i nuvarande former eller i förändrade former, del får utvärderingen visa.

FILIP JOHANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag hoppas verkligen att jag inte behöver upprepa den debatt i varvsfrågan som förekom i går mellan vårt partis representanter och regeringspartirepresentanterna. Om inte Rune Ångström uppfattade de skilda meningar som fanns mellan regeringspartiet och centerpartiet i går lorde knappast jag på den korta lid som slår lill förfogande kunna få honom atl förslå skillnaderna. Men alla andra kunde säkert förstå på vilka punkter delade meningar förelåg.

Låt mig sedan säga att om Rune Ångström är så utomordentligt angelägen om Norrlandsfondens verksamhet som han vill göra gällande - och del hoppas jag atl han är - hade han ju kunnat biträda det förslag som vi har framfört om elt medelsiillskoii. Situationen ärju den -del går inte all förneka - alt fondens resurser i dag är sämre än vad de någon gång tidigare har varit, medan behoven däremot är större än vad de någon gång tidigare har varit.

INGVAR SVANBERG (s):

Herr talman! Vad jag upplever i den här frågan är etl partis försök att slå knut på sig självt. Jag kan inte låta bli all reagera mot det sätt som centern uppträtt på under de senaste veckorna när det gäller regionalpolitiken.

Jag råkade vara här i kammaren och höra en diskussion om regionalpolitiken, där Börje Hörnlund agerade på ell sätt som jag tycker aU han borde hålla sig för god för. Man har tydligen glömt precis allt del man inte gjort under två år. Nu är man tillbaka i valrörelsen 1976 och lovar guld och gröna skogar och talar om del man vill göra. Varför man inte gjort detta när man hade regeringsmaklen - det talade han inte om.

I går i varvsdeballen försökte man göra gällande alt centern försöker genomföra trygghet för varvsarbetarna - samma trygghet som vårt parti försökte genomföra för gruvarbetarna i Malmfälten men som de borgerliga avstyrde. Men nu är del här plötsligt något alldeles nytt - en förmån för en viss arbetargrupp är lill skada för en annan.

Norrlandsfonden tillkom efter en socialdemokratisk motion. Vi har slagit vakt om fonden under alla de här åren. Del är glädjande atl se alt centern nu plötsligt hyser elt sådant glödande intresse för den. Fonden är betydelsefull, och jag är den förste alt slå vakt om den. Filip Johansson kan vara helt övertygad om atl när vi slutligen skall avgöra frågan om Norriandsfonden, då är jag positiv. Men vad det nu gäller är atl man kommer med en motion och

säger: Den här Norriandsfonden håller på alt utredas, del skall komma en proposition under våren, men nu skall vi passa på all ge 20 miljoner extra för den tid som är kvar - det måste fonden ha. Man tar inle ställning till framtiden. Ochjag kan misslänka aU centern vill ge dessa 20 miljoner en gång för alla och sedan inle är så noga med hur del blir med fondens framtid. Jag tycker det är elt erbarmligt skådespel.

Vi har från utskottets sida sagt: Om det dyker upp några mycket stora utgifter för fonden under de sex månader del rör sig om, då får regeringen återkomma till riksdagen. Det är gängse kutym efiersom frågan är under behandling. Men man försöker här liksom göra gällande alt man är särskilt intresserad av fonden. Sådana laskspelarkonster tycker jag är erbarmliga alt se.

Hela historien hänger på att man bör handla hederligt i den här frågan. Ställ upp när del gäller all bevara fonden och ge fonden resurser framöver som ökar! Det började med 15 miljoner och harblivit 20 och sedan 30 miljoner. Var gärna med om detta när det är allvar! Men nu gäller det sex månader- del är någonting tillfälligt. Och låt bli att försöka blåsa upp frågan och föreställa er att ni är så märkvärdiga! Ni är bara ynkliga i den här rollen. Försök all la litet karlalag och slå för den politik ni fört tidigare och den ni kommer att föra! Och försök inte att göra något ynkligt uppvisningsnummer av all ni skulle vara liksom litet bättre än de andra! Det är bara ynkligt.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Norrlandsfonden

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag skall för min del inte betygsätta Ingvar Svanbergs seriösa anförande - det talade för sig självt.

Jag vill bara konstatera alt i sakfrågan vill lydligtvis utskoltsmajoriteten säga lill Norriandsfonden: Var så god och kör, och behöver ni 30,40 eller 50 miljoner är det bara för styrelsen alt arbeta vidare, och sedan skall regeringen genom en tilläggsproposition lösa in det hela. Vi kommer i etl allt mer intressant läge. Tydligtvis skall det mesta här i landet börja gå på förskott utan atl del finns några ekonomiska ramar

När del gäller regionalpolitiken vill jag säga att den är utomordentligt svår att bedriva i ell krisläge-det är också Ingvar Svanberg medveten om. Men det parti som talat för storsladskoncentralion och koncentration till primära centra skall akta sig för atl la för stora ord i sin mun i ett sådant här läge.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Atl det skulle vara fråga om en erbarmlig och ynklig politik m. m. när Ingvar Svanberg går upp och bedömer andras sätt atl se på frågorna var inle alls förvånansvärt. Del är helt i linje med det sätt alt föra resonemanget som han brukar använda sig av när han blir trampad på tårna. Och av allt alt döma har han blivit trampad alldeles utomordentligt hårt den här gången.

Han inleder med all säga alt centern plötsligt blivit intresserad av Norriandsfonden. Det är precis på det sättet som han alltid fört debatten. Sådana saker som fonden menar Ingvar Svanberg all han och hans parti har

ensamrätt på: det finns ingen annan som har lagt ner arbete eller har försökt göra någonting i dessa frågor-del är bara Ingvar Svanberg som har gjort del. Jag har bara velat notera detta.

Del skulle vara intressant om han reellt kunde redovisa något enda tillfälle när vi inte har slutit upp bakom framställningar som Norriandsfonden har gjort och krav som den har ställt, när vi inte har velat vara med om atl ge fonden de resurser vilka begärts.

Ingvar Svanberg säger att fondens vara nu är under utredning och atl vi under den tiden skall vänta med beslut. För oss är det självklart atl fonden skall fortsätta sin verksamhet, efter ungefär samma normer som den har f n., och att dess möjligheter alt tillgodose de företag som den hjälper definitivt inle skall beskäras. Mot den bakgrunden finner jag att det hade varit rimligt om man i denna tilläggsbudget hade givit fonden de resurser som den absolut behöver, eftersom den i den dagsaktuella situationen är praktiskt tagel uttömd och inte har några resurser för annat än en myckel kortvarig planering. Del är del enkla kravet som vi har ställt, och det kallar Ingvar Svanberg för en ynklig politik.

INGVAR SVANBERG (s):

Herr talman! Jag vet sedan tidigare att det är ganska meningslöst att diskutera med Filip Johansson, och jag skall inte försöka atl göra del. Jag skall bara rätla honom på en punkt, och det är när han säger alt jag har tagit på entreprenad allting som är bra. Det var Filip Johansson som satte i fråga om della var etl försök alt ta död på Norrlandsfonden. Jag har inte anklagat centern föratl vilja la död på den, men jag har sagt alt dess agerande i del här fallet är ynkligt. Sedan kommer Filip Johansson och säger alt jag har anklagat honom för alt inle vilja göra någonting.

Fonden tillkom på socialdemokratiskt initiativ och den behövs. Den som startade en utvärdering av fonden, Filip Johansson, var den förre industriministern. Vad utvärderingen skall leda till vet inte riksdagen, det får vi se när vi får ta del av utvärderingen någon gång i vår.

Vad vi har sagt är kort och gott della: Vi vill inte nu provisoriskt gå in med 20 miljoner och säga: Varsågod, detta får ni forell halvår. Om ni skall få några pengar alls i fortsättningen är ovisst.

Vi har menat, att om det uppstår ett stort behov under detta halvår, skall vi vara beredda att ge pengarna då. Låt oss i jösse namn komma överens om alt vad del gäller är att lösa problemet på lång sikl, fö någonting som gäller framöver. Det är på det sättet som vi skall föra denna fråga.

Jag skall inle så mycket längre uppehålla mig vid centerns politik. Det finns
så mycket att säga om hur centern i regeringsställning - inte Norrbottenre
presentanterna - har igångsatt en utvärdering av fonden och vad de har velal
göra. Man kan också diskutera centerns politik i hela frågan om varven och
sysselsältningsgarantin. Men jag skall inle föra den debatten vidare, det
skulle inte bli behagligt för Filip Johansson. Det är inte heller detta saken
gäller nu.
32 Vad centern nu är ute efter är att i ord försöka bevisa atl man har gjort

någonting. Men man vill inte vidta några ålgärder, utan vill bara kunna säga: Se så dukliga vi är! De andra vill inte ge Norrlandsfonden pengar. Della är fel, efiersom vi kort och gott säger alt pengarna får komma den normala vägen enligt riksdagens sätt att besluta. Del hela är bara elt ynkligt försök atl med ord bättra på det som man i gärning har misslyckats med.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lånegarantier till skogsindustrin

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Fritz Börjesson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Filip Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller näringsutskoliets hemslällan i betänkandet nr 16 punkten 4 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Fritz Börjesson m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Filip Johansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 215 Nej - 83

Punkten 5

Lånegarantier till skogsindustrin

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:25 bil. 11 under punkten 4 (s. 103 f) föreslagit riksdagen atl bemyndiga regeringen att under år 1979 ikläda staten garanti för lån lill skogsindustrin i enlighet med vad föredragande statsrådet hade förordat.

Regeringens förslag innebar all statliga garantier skulle kunna beviljas även under år 1979 på samma villkor som f n. Den totala garantiramen beräknades till oförändrat 900 milj. kr. inkl. redan beviljade garantier

Utskottet hemställde all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:25 bil. 11 punkten 4 bemyndigade regeringen aU under år 1979 ikläda staten garanti för lån lill skogsindustrin i enlighet med vad föredragande statsrådet hade förordat.

Reservation hade avgivits

2. av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s) som ansett att utskollet bort hemställa

3 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lånegarantier till skogsindustrin

att riksdagen skulle

1. med bifall till proposilionen 1978/79:25 bil. 11 punkten 4 bemyndiga regeringen all under år 1979 ikläda slaten garanti för lån till skogsindustrin i enlighet med vad föredragande statsrådet hade förordat,

2. som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört rörande ytterligare ålgärder för alt underlätta skogsindustrins upplåning.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s):

Herr talman! När frågan om lånegarantier lill skogsindustrin behandlades vid vårens riksdagssession, tillstyrkte vi della från socialdemokratiskt håll. Men vi begärde vissa kompletteringar. Eftersom företagen skulle söka tillföra verksamheterna externt riskvilligt kapital, borde samhället vidta aktiva åtgärder för all förslärka företagens egel kapital. Vi pekade på en nyemission eller konvertibla skuldebrev, finansierade av Investeringsbanken eller av fjärde AP-fonden.

Vi stäilde dessutom som allmänt villkor för garantin atl företagen åtog sig atl inle lägga ned några fabriksenheler under de två första åren, såvida inle alternativ ny sysselsättning hade tillskapats dessförinnan. För all klara det föreslog vi all del s. k. 75-procentsbidragel borde kunna komma lill användning för skogsindustrin de närmaste två åren.

Jag vill erinra om näringsulskottets konstaterande all det inte finns några hinder för alt det tillfälliga sysselsättningsbidraget kan utgå också lill förelag inom skogsindustrin. Del kan vara skäl alt påminna om det med anledning av gårdagens debatt, och della beslut i näringsulskotlet var praktiskt laget enhälligt.

Våra farhågor beträffande svårigheterna inom skogsindustrin har tyvärr inte visat sig överdrivna - tvärtom. Det torde vara uteslutet atl skogsindustrins egna tillgångar skulle räcka för de nödvändiga investeringarna och anpassningsåtgärderna under den närmaste framtiden.

Del här problemet blir så myckel mera allvarligt som företagen dels utmanats i lågkonjunkturen, dels inle har kunnat genomföra några investeringar av väsentlig betydelse de senaste åren, och detta i ett läge där de svåraste konkurrenterna, USA och Canada, nu har ett kapacitetsutnyttjande som ligger kring 90-95 % och dessutom haren omfattande investeringsaktivitet.

Vi riskerar därmed, herr talman, alt "förlora framliden", dvs. de möjligheter till en marknadsföring på en växande marknad - där konkurrenterna kommer atl ligga väl framme - grundad på en effektiv industri förutom framför allt lägre råvarukostnader.

För regeringen måste det nu vara en av de mest angelägna uppgifterna all låta utarbeta och presentera en långsiktig strukturplan i nära kontakt med företag av skilda ägarkalegorier, de anställda och regionala företrädare.

Del är bråttom och det kommer alt kosta. Men del är nödvändigt om vi inte också på della område skall få finna oss i att bli akterseglade.

Jag ber, herr talman, all få yrka bifall till den reservation som vi har fogat lill belänkandet. Givetvis gäller, om reservationen vinner, de villkor som vi

fogade lill vårt förslag under vårriksdagen och som jag helt kort redovisade i början av milt anförande.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Våren 1978 beslöt riksdagen bemyndiga regeringen alt under 1978 ikläda slaten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 milj. kr. Det nu aktuella förslaget innebär alt statliga garantier skall kunna beviljas även under år 1979 på samma villkor som f n. Den totala garantiramen beräknas till oförändrat 900 milj. kr. inkl. redan beviljade garantier.

Utskottet har tillstyrkt förslaget och föreslår att det våren 1978 beslutade systemet med dessa statliga garantier för lån till skogsindustrin också skall gälla under del kommande året.

I sin reservation på den här punkten föreslår socialdemokraterna i utskottet att ytterligare ålgärder skall vidtas för alt underlätta skogsindustrins upplåning. Man återfaller lill de ståndpunkter man framförde i debatten i våras om skogsindustrins problem. Bl. a. anser man att möjligheterna att göra kapitalanskaffningen mot konvertibla skuldebrev bör prövas. Vi förde en lång debatt i våras om metoden med konvertibla skuldebrev, men riksdagens hållning lill förslaget var avvisande. Utskottsmajoriteten är fortfarande av samma mening och anser all de konvertibla skuldebreven bl. a. öppnar en möjlighet lill förstatligande av den svenska skogsindustrin. Vi tycker inle all man på det sättet löser några problem.

Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten ulan hänvisar till den debatt som vi förde i våras på den här punkten. Den debatten täckte problemställningarna på alla punkter.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lånegarantier till skogsindustrin

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rune Johansson i Ljungby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 16 punkten 5 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rune Johansson i Ljungby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 152

Nej - 143

Avstår - 1

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Kapitaltillskott till Statsföretag AB

Punkterna 6-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemslälli

Punkten 9

Kapitaltillskott till Statsföretag AB

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! För att visa mig en smula samarbetsvillig skall jag utelämna en del av min argumentation i det här sammanhanget. Tyngden av den argumentation som är kvar är ändå så slor alt den knappast kan undgå att göra intryck på riksdagen, förhoppningsvis.

Belänkandet innehåller en rad sysselsällningspoliliskt vikliga frågor. Vi har i våra motioner knutit an till en del av dessa.

Jag vill något stanna upp inför vårt krav på en utvidgning av ASSLs investeringsprogram för anläggningarna i Karisborg. Vi föreslår konkret alt investeringsprogrammet skall innefatta även uppförande av en tidigare planerad kartongfabrik. Vi begären höjning av anslaget med ytterligare 100 milj. kr., så atl man snabbt kan påbörja förberedelserna. I övrigt biträder jag självfallet de förslag till åtgärder som har presenterats. Det är helt klart atl anläggningarna i Karlsborg måste rustas upp om industrin över huvud tagel skall kunna överieva.

Alt hindra en hotande nedläggning är en sak. Men vi anser atl man måsle salsa på en djärv utbyggnad, på alt gå vidare när del gäller förädlingen. Del som nu föreslås är insatser för atl industrin skall kunna hålla näsan över vallenytan, men inte mer.

Vi föreslår en utvidgning av investeringsprogrammet av tvä skäl. Dels skapar del mera sysselsättning under byggnadstiden - och del är inte oviktigt - dels ser vi uppförandel av en karlongfabrik som en offensiv åtgärd för atl utveckla industrin och trygga dess framlid. Fler och fler är ju överens med oss när vi talar om Norriandsfrågorna: Den industriella utvecklingen måste bygga på förädling av den råvara som finns där uppe. Man måsle komma ifrån exporten av exempelvis massa, plank och bräder medan den mera utvecklade produktionen överlåts åt industrier på annat håll.

Utskottet har avfärdat vår motion på en rad. Man säger alt det f n. inle finns marknadsförutsättningar för kartongtillverkning. Man redovisar inga analyser, ingen vidare argumentation om hur situationen kan se ut efter delta "f n.". Jag är föga övertygad, och i varje fall kan man inte planera den industriella utvecklingen på basis av konjunktursvängningar, för del är uppenbariigen del som man har gjort. Det är svårt alt tro alt det behov som man uppgav skulle finnas på världsmarknaden, när den här anläggningen planerades för några år sedan, helt och hållet skulle ha försvunnit.

I den ekonomiska debatten för någon dag sedan talade man f ö. om att man nu väntade på en konjunkturuppgång; del sade man både på socialdemokratisk och på borgerlig sida. Tror man på en sådan, skall man rimligtvis planera för alt möta den.

Vi menar alltså att det behövs insatser av rejält format och alt kortsiktiga bedömningar inte kan få styra näringslivets utveckling.

Ett annat argument är att vi nu i Norrbotten har massor av byggnadsarbetare som går utan jobb. Ett utvidgat projekt kan ge anläggarkåren många nya och efterlängtade jobb.

Detta är alltså bakgrunden lill vår motion 1978/79:41. Jag skall i del här sammanhanget inle yrka bifall lill denna motion, ulan jag avser atl så småningom komma tillbaka. Därmed spar vi nu kanske några minuten

I stället skall jag ta mig friheten atl ägna mig en smula ål en annan sak i det här betänkandet. Del gäller boardfabriken i Piteå. Utskottet säger nu ifrån att någon nedläggning inte skall komma i fråga. Det ser jag som en seger för opinionen, men frågan om boardfabriken får mig att betvivla det goda omdömet och samhällsansvaret hos ASSLs högsta ledning. Fabriken var välskött, och den har gett vinst i många år. Men likafullt vill ASSI lägga ned den och koncentrera produktionen till anläggningen i Skinnskatleberg. Ulan alt blinka är ASSLs ledning beredd alt sparka 200 arbetare och tjänstemän. Utan hämningar vill man alltså lägga ned en fabrik som betyder så mycket för Pileåbygden. Jag vill avslutningsvis bara säga att jag tycker all del vittnar om en hänsynslöshet som nästan närmar sig det brottsliga.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Kapitaltillskott till Statsföretag AB

STEN SVENSSON (m):

Herr talman! I betänkandet föreslår näringsulskotlet, atl riksdagen skall göra ett uttalande som innebär att riksdagen skall understryka betydelsen av alt en "plan för skogsnäringen" snarast utarbetas.

Innebörden av ett sådant allmänt hållet uttalande kan emellertid leda lill olika tolkningar-självfallet beroende på vilka värderingar man kan ha för eu dylikt krav på en "plan för skogsnäringen".

Från moderata utgångspunkter vill vi se uttalandet som etl krav på en samlad redovisning av angelägna ålgärder på det skogs- och skogsindustripolitiska området. De moderata representanterna i näringsutskottet har därför fogal etl särskilt yttrande till betänkandet, där vi närmare utvecklar våra principiella synpunkter i frågan.

De överhängande svårigheterna för skogsindustrin kan leda lill att privata och föreningsägda industrier snabbt råkar in i en akut likvidilelskris, som kan hota vissa betydelsefulla företags fortbestånd.

Enligl vår mening kan politiska ställningstaganden inte uteslutas under den närmaste liden. Skogsindustrin har så central betydelse för vårt land, atl statsmakterna måsle vara beredda att snabbt vidta erforderliga ålgärder.

I yttrandet erinrar vi därför om den skrivelse som moderata samlingspartiels partiledning har avsänt till regeringen den 24 november i år. 1 skrivelsen hemställer partiledningen att regeringen ulan dröjsmål låter tillsätta en parlamentariskt sammansatt delegation med uppgift alt värdera de tekniskekonomiska analyser som bl. a. den s. k. Lemnekommittén har gjort.

Delegationen bör, framhålls del i skrivelsen, vara beredd alt snabbi lämna erforderligt underlag för sådana regeringsinitiativ som kan erfordras för atl begränsa krisens skadliga följder för vårt näringsliv och vår samhällsekonomi.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

I del särskilda yttrandet ansluter vi oss till de synpunkter rörande skogsnäringens struktur som anförs i denna skrivelse. Sålunda avvisar vi bestämt sådana strukturförändringar inom skogsnäringen som ändrar ägan-destrukluren på något avgörande sätt. Det är viktigt all bevara del förtroendekapital som samverkande skogsägare har manifesterat genom skogsägarrörelsen. Överlevnadsmöjligheler måste skapas för nuvarande skogsindustriföretag med i största möjliga utsträckning bibehållen ägarstruktur.

Ökat statligt ägande och inflytande i skogsindustrin skulle kunna föranleda krav på planerad och prisreglerad råvaruförsörjning och innebära etl hot mot den privata och föreningsägda skogsindustrin.

Vi har, herr talman, med dessa uttalanden gjort en myckel bestämd markering mot aU en "plan för skogsnäringen" på sikl kan förvandlas till ålgärder av "planhushållningskaraktär".

Med beaktande av vad vi anfört i det särskilda yttrandet och med hänvisning till vad utskottet anfört i övrigt, tillstyrker vi propositionens förslag. Della innebär alt vi medverkar lill att sysselsättningen kan upprätthållas i Piteå och Karisborg, på sätt som utskottet redovisar i betänkan-del.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Vi kommer att få tillfälle alt diskutera skogsindustrin när den här samlade planen läggs fram beträffande skogsindustrins framtid i Sverige. Del är innebörden av den andra punkten i utskottets hemslällan. I den första punkten föreslår utskottet att del på tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisas ett reservationsanslag på 275 milj. kr.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemslällan.

Överiäggningen var härmed slutad. Utskottets hemslällan bifölls.

Punkten 10

Medelstillskott till Statsföretag AB

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:43 bil. 1 under tredje punkten (s.
8-10) föreslagit riksdagen au lill Medelsiillskoii lill Statsföretag AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reserva- ,\,
lionsanslag av 30 100 000 kr. \

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:44av Alf Lövenborg (apk) och RolfHagel(apk), vari hemställts all riksdagen skulle

1. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om Algots Nord AB:s och Eisers anläggningar i Norrland,

2. hos regeringen anhålla om en skyndsam utredning och förslag för all Nr 61

trygga sysselsättningen vid berörda enheter,

1978/79:63 av Svea Wiklund m.fl. (c), vari hemställls alt riksdagen beslutade all Algois Nord i Skellefteå och Lycksele skulle beviljas statligt stöd för alt fortsätta den påbörjade verksamheten under ytterligare ell halvt år,

1978/79:64 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m) och

1978/79:159 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemslällls att riksdagen skulle

1. begära alt regeringen snarast förelade riksdagen ell förslagom en samlad
plan för tekoindustrin som syftade till att i allt väsentligt bibehålla nuvarande
produktionsvolym och som grundades på försörjningspoliliska samt arbets
marknadspoliliska bedömningar,

2. som sin mening ge regeringen till känna att inga väsentliga personalnedskärningar inom den statliga lekokoncernen fick ske innan statsmakterna fastställt en plan för den svenska tekoindustrins utveckling,

3. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ålgärder för alt upprätthålla produktionen vid anläggningarna i Norrland.

Utskottet hemställde

1. beträffande medelsiillskoii lill Statsföretag AB atl riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:43 bil. 1 tredje punkten och med avslag på motionen 1978/79:64 yrkandet 1 till Medelsiillskoii till Statsföretag AB på tilläggsbudget I till slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 anvisade ell reservationsanslag av 30 100 000 kr.,

2. beiräffande en samlad plan för tekoindustrierna att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:159 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

3. beiräffande inriktningen av den statliga lekokoncernens verksamhet i fråga om sysselsätlningen au riksdagen med anledning av motionen 1978/ 79:159 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskollel anfört,

4. beträffande rikilinjer för den statliga tekokoncernens verksamhet i Norriand atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79:63 och motionen 1978/79:159 yrkandet 3 och med avslag på motionen 1978/79:44 som sin mening gav regeringen till känna vad utskollet anfört,

5. beiräffande försäljning av statliga tekoförelag all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:64 yrkandet 2.

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Följande tre reservationer hade avgivils av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m):

3. beiräffande medelsiillskott lill Statsförelag AB, vari reservanterna ansett atl ulskollets yttrande i viss del skulle ha av dem angiven lydelse.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

4. beträffande riktlinjer för den statliga tekokoncernens verksamhet i
Norrland, vari reservanterna ansett att utskottet under 4 bort hemställa

au riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:44, motionen 1978/79:63 och motionen 1978/79:159 yrkandet 3 samt som sin mening ge regeringen till känna vad reservanierna anfört,

5. beiräffande försäljning av statliga tekoföretag, vari reservanterna anseit
atl utskottets yttrande i viss del skulle ha av dem angiven lydelse.

STEN SVENSSON (m):

Herr talman! Tidigare under året - dvs. den 16 mars - antog riksdagen riktlinjer för den nya tekokoncernen inom Staisföretagsgruppen. I enlighet med dessa direktiv påbörjade därefter berörda företag en anpassning till marknadssituationen. Denna verksamhet - i enlighet med riksdagens klart uttalade intentioner- har inletts med en rad åtgärder och fortsatt anpassning pågår.

I maj begärde regeringen atl Statsföretag och AB Eiser skulle lämna offert för fortsatt drift vid koncernens anläggningar i Norsjö och Sollefteå. Den angivna liden bör enligl propositionen-som utskottet refererar i betänkandet - vara tillräcklig för alt ge rådrum för alt få fram alternativ sysselsättning till de berörda orterna.

Vad sedan gäller tekoindustrin i övrigt har utskottet inhämtat atl regeringen under våren 1979 avser att lägga fram en proposition rörande denna. I anslutning härtill gör utskottet ell uttalande, om vilket del råder full enighet, nämligen att den väntade proposilionen bör innehålla en övergripande plan för samhällets insatser på lekoområdel såväl på kort som på lång sikt.

Utskottets uppfattning - som vi moderater alltså anslutit oss lill - innebär således att bl. a. mx försörjningsberedskapssynpunkt nuvarande produktion i stort sett måste säkerställas. Denna principiella uppfattning innebär emellertid icke atl vi kan acceptera punktvis insatta stödåtgärder som snedvrider konkurrensen.

Med den hårt pressade ekonomiska situation som branschen befinner sig i kommer dylika åtgärder alt medföra atl andra företag får svårigheter med ytterligare nedläggningar som följd. I praktiken föreligger stor risk för alt man genom punktinsatser icke löser problemen ulan endast flyttar dem från en plats till en annan.

I debatten glömmer man ofta bort marknadssituationen. Elt konstlat uppehållande av en produktion vars avsättning måsle ske på bekostnad av andra svenska producenters marknad löser inga problem. Kan man däremot åstadkomma en verksamhet som ökar konkurrenskraften på marknaden gentemot importvarorna blir läget etl helt annat. Med andra ord: det behövs ålgärder som kan lösa problemen med den inhemska kostnadsutvecklingen!

Vi reservanter har därför förståelse för de farhågor som ullrycks i motionen av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. I motionen har man påpekat

atl ell särskilt stöd till förelag inom den statliga lekokoncernen kan medföra osunda konkurrensförhållanden.

Vi anser dock att särskilda skäl föreligger för att biträda propositionens förslag. Däremot framhåller vi i reservationen, all medelsiillskoii endast skall utgå längst till dess all riksdagen kan la ställning lill resultatet av "den plan för statens insatser" på lekoområdel som jag inledningsvis nämnde.

I reservationen 4 lar vi upp utskottets behandling av motionerna som berör verksamheten vid den statliga tekokoncernens enheter i Skellefteå, Lycksele och Kramfors. Även vad gäller dessa orter föreligger mycket speciella omständigheter. Vi har emellertid uppmärksammat all regeringen nyligen har lagil initiativ till ytterligare utredningsarbete i syfte all klargöra vilka förutsättningar som kan finnas för alt förverkliga några av de idéer lill helt nya produkter som har kommit fram vid Algois fabriker i Västerbotten. Vi förutsätter därför att regeringen återkommer lill riksdagen med förslag i denna fråga, om utredningsarbetet ger anledning lill delta.

Med hänvisning lill vad jag här anfört kan vi inte biträda motionsyrkandena. Något underiag, som kan ge en tillförlitlig uppfattning om vilka belopp som kan erfordras, föreligger inle. Elt uttalande av riksdagen i den riktning som föreslås i de tre aktuella motionerna innebär att riksdagen skall uifäsla sig att betala kostnader vilkas omfattning man inte kan bedöma i dagslägel.

Vi delar således regeringens bedömning och kan inle bilräda motionärernas uppläggning som innebär utfästelser långt utöver vad som föreslagits i propositionen.

I reservationen 5 tar vi upp uttalandet i motionen 64 om atl centraliseringen av lekoproduktionen lill elt enda stort företag har visat sig inte kunna fylla de förväntningar som man ställt på denna koncernbildning.

Vi anser, i likhet med motionärerna, att mindre enheter har större möjligheter att klara struktur-och konkurrensproblemen. Därför börså långt som möjligt ske en utförsäljning av företag ur den statliga tekokoncernen. Vi menar atl della bör analyseras närmare enligl de riktlinjer som vi drog upp i samband med riksdagsbehandlingen i mars, dvs. då riksdagen - som jag inledningsvis nämnde - antog riktlinjer för den nya lekokoncernens verksamhet.

Samhällets insatser på lång sikl skall, enligl vår bestämda uppfattning, vara att föra en allmänt näringsvänlig politik, som skapar bättre förutsättningar för näringslivel i dess helhet. Olönsamma företag skall inte hållas uppe hur länge som helst. Företagens uppgift i en marknadsekonomi är all tillgodose den efterfrågan på varor och tjänsier som existerar i verkligheten.

Stödåtgärder, bl. a. av det slag som vi nu behandlar, är dock nödvändiga i elt kortsiktigt perspektiv-av sociala och rationella skäl-i avsikt atl förhindra arbetslöshet och atl samtidigt underlätta omställning for de anställda som blir berörda av en nödvändig strukturförändring.

Det är viktigt alt staten inser sitt övergripande ansvar för utvecklingen av näringslivel i dess helhet. I den nuvarande marknadssituationen med hårdnande konkurrens - främst från andra länder - krävs åtgärder av annat

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

slag, som måste utmynna i att kostnaderna på ett eller annat sätt reduceras.

Punktvis insatta insatser kan - lill skillnad från generella åtgärder -medföra alt problemen flyttas lill andra förelag inom samma bransch, till företag som i dag är lönsamma och utvecklingsbara företag. Staten måsle därför ta på sig ell ansvar för vad som sker. De förändringar som stödåtgärderna syftar lill får inte genomföras på ell sådant sätt all de skapar problem i andra förelag, som i dag kan klara sig ulan samhällets stöd.

Stödåtgärder är, herr talman, inte den enda vägen till ökad sysselsättning. Förutsättningarna för alt kunna bereda arbete åt alla måste baseras på ell konkurrenskraftigt näringsliv.

Jag ber med del anförda atl få yrka bifall lill reservationerna 3, 4 och 5.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Sten Svensson har redogjort för vissa svåra avvägnings- och och branschproblem inom tekobranschen. 1 utskottet har vi också myckel väl känt till de här synpunkterna, när vi har haft alt göra bedömningar i det aktuella ärendet. Sten Svenssons generella marknadsresonemang kan naturligtvis godtas, men när nöden slår för dörren måsle man vidta akuta ålgärder, och del är det som vi gör i detta fall.

Tekoföretagen AB Eiser och Algots Nord AB har nämligen betytt oerhört mycket för sysselsättningen på de orter i Norriand, där de är etablerade. Eftersom arbetsuppgifterna är väl lämpade för kvinnlig arbetskraft, har de fyllt bristerna i sysselsätlningen i elt dubbelt perspektiv - som eu allmänt tillskott av Slor betydelse till sysselsättningen och som ett lyft av den kvinnliga sysselsätlningen i bygder, där denna bara legat på hälften av riksgenomsnittet.

Men som alla vet har inle dessa norrländska tekoföretag gått särdeles lysande, för aU nu använda ell starkt understalemenl. Det har egentligen varit bekymmer redan från den stund då del första plagget syddes. Det har redovisats låg produktion, fel produktion, dålig försäljning och, naturligtvis, en katastrofalt dålig lönsamhet.

Nu harju förelag startats i Norrland lidigare. Filialer har lokaliserats dit, och i allmänhet har utvecklingen av dessa norrländska företagsenheter varit god. T. ex. L M Ericsson, Alfa-Laval AB, AB Volvo och Assa-Stenman AB har gjort lyckade satsningar i Norrland. Vad är del då som har gjort atl Eisers och Algois Norriandsäveniyr gett elt så ömkligt resullal? Ja, en del finns det naluriiga förklaringar till. Redan när etableringarna gjordes hade vi början till en lekokris i Sverige. Lågprisimporten hade börjat göra sig påmind, flera svenska företag hade fått svårigheter och samma branschsjuka drabbade naturiigtvis också de norriändska tekoförelagen. Det finns anledning all i della sammanhang fundera över varför Eiser och Algots i delta läge satsade på nya fabriker och varför staten generöst stödde med stora bidrag. Misstanken finns, och den har inle vederlagts, att moderföretagen redan då hade svårigheter och all del statliga slödel i norr användes lill all förbättra ekonomin i söder. Det gav moderföretagen andrum, men de norriändska

förelagen fick hopplösa handikapp i sin kamp för överievnad. Del har förekommit samstämmiga uppgifterom all Algois Nord AB utrustades med gamla, omoderna maskiner från Borås och Finland, all gamla inkurania tyglager skickades upp lill Västerbotten och alt dryga försäljnings- och marknadsföringskostnader påfördes Algots Nords produkter av moderföretaget.

Atl detta har varit möjligt beror på atl kontrollen av Algots Nord varit slapp och atl avtalet med slaten gett elt stort handlingsutrymme för moderföretaget.

Del finns anledning all ägna de anställda vid Algots Nord en speciell tanke även i detta hänseende. Det måste ha varit oerhört deprimerande och svårt att arbeta i etl förelag som verkade bestämt att gå under, alt få arbeta med undermåligt material och sy en hopplös produktion som bara lades på lager.

Det finns också en annan aspekt på händelserna vid tekoföretagen i norr. Etableringen av nya förelag i Norrland löper en betydande risk all komma i vanrykte. Är del norriändska företagsklimatet så kärvt, trots alla stödformer, alt man bör hålla sig borta från Norrland? kan naturligtvis en presumtiv Norrlandsförelagare fråga sig, när han ser de bekymmer som drabbat exempelvis Algois Nord. Delta betraktar jag som ytterligt allvarligt, ochjag ställer frågan, om det inle finns skäl för statsmakterna alt gå in i företagen, göra en uppföljning av händelseutvecklingen och i en rapport lägga fram resultatet av undersökningen. En sådan uppföljning av händelserna vid Algois Nord är från många synpunkter viktig, och jag förutsätter då att en lagenlig revision redan är utförd. Del bör främst klarläggas vad avtalet innehöll, vad som gjordes för att infria avtalet och vilka odds dessa norriändska företagsenheter hade all kämpa mot. Det vore rättvist mot de anställda vid Algois Nord, om en sådan rapport lades fram. Alla behöver vi också ta lärdom av misslagen. Men nog om de gångna sorgerna och bedrövelserna.

Del finns också positiva inslag i bilden. De anställda vid Algois Nord gav själva aldrig upp. De såg själva alt den produktion de höll på med var meningslös, den dumpades bort eller gick lill lager, och då satte de i gång med all själva la fram nya produkter. De samlades i studiecirklar och projektgrupper och har under hösten presenterat förslag lill nya produkter. Dessa förslag behöver nu utvärderas, och industriministern har lämnat del uppdraget lill ordföranden i lekoulredningen Gunnar Lund, och även om uppdraget är brådskande bör han få rimlig lid på sig.

De anställda vid fabrikerna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors är varslade om uppsägning fr. o. m.den 1 januari 1979. Del finns också etl annat skäl atl föriänga driften vid dessa fabriker. Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition under februari månad 1979 med förslag om den nivå som den svenska tekoindustrin skall ha i framtiden. Då skall bl. a. beredskapsskälen också vägas in. Del vore att föregripa den utredningen all nu slänga fabrikerna i Norrland. Dessa är skälen lill alt näringsutskollet anser alt driften vid fabrikerna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors skall få fortsätta i avvaktan

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

på dessa ställningstaganden. Beslutet i näringsutskollet är fattat på sakliga grunder, men del skall också ses som en speciell honnör för de anställda vid Algots Nords fabriker. Utskottet är medvetet om alt regeringen f n, inle disponerar ekonomiska resurser för all förlänga driften, I vad gäller enheterna i Norsjö och Sollefteå har Statsföretag AB lämnat offert på vad driften fram lill den Ijuli 1980 kommer atl kosta, och detsamma bör kunna ske när del gäller fabrikerna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors, Riksdagen har sedan atl la ställning lill de preciserade beloppen.

Som jag påpekat lidigare i mitt anförande är tekoindustrin en krisbransch och svårigheter finns inle bara i de omnämnda företagen. Jag är helt på det klara med alt regeringen har en ytterligt svår uppgift då det gäller all åstadkomma en samordning av den inhemska produktionen, klara driften tills vidare vid de aktuella enheterna och hindra alt detta får återverkningar inom lekoindustrin på andra orter.

En åtgärd som kanske verkar näraliggande för många vore atl starkt begränsa importen från ullandel. Jag vill starkt varna för dessa tankegångar, och del främsta skälet lill della är atl elt internationellt genomslag av protektionistiska tankegångar skulle få en förödande inverkan på svensk industri, som i så hög grad är beroende av exporten.

Delta gäller också tekoindustrin. Tekoindustrin exporterade för drygt 2 miljarder kronor år 1977, en siffra som väntas öka betydligt för innevarande år. Det är kanske överraskande för många att tekoindustrin i Sverige är en betydande exporlbransch, men så är faktiskt fallet.

Teko är etl område där man internationellt har erkänt behovet av avsteg från en strikt tillämpad frihandelsprincip gentemot s. k. lågprisländer. Handeln regleras i ett internationellt avtal -det s. k. multifiberavtalet. Sverige har anslutit sig lill den förlängning av multifiberavtalet som trädde i kraft vid årsskiftet 1977-1978 och har inom ramen för detta slutit ell antal nya begränsningsavtal av en ny och mera heltäckande typ med ett anlal lågprisländer.

Avtalen har inneburit nedskärningar av lekoimporien från de största exportländerna, bl. a. Hongkong, Macao och Sydkorea, medan exporten från övriga lågprisländer har bringats under kontroll på en i stort sett oförändrad nivå. Tekoimporten från slalshandelsländerna begränsas liksom lidigare genom speciella avtal.

För vår handel med de utvecklade industriländerna gäller dock andra regler.

Handeln med t. ex. länderna i EFTA och EG regleras av våra avtal med dessa länder. I avtalen stipuleras - förutom frihandel - att "statliga stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom all gynna vissa förelag eller viss produktion" är förbjudna i handeln mellan dem och Sverige. Undantag från dessa förpliktelser finns i vissa fall, t. ex. vid allvarliga störningar inom en sektor av industrin, och i säkerhelssyfte.

Som dessa avtal är konstruerade är del dock i praktiken omöjligt alt i fredstid tillämpa dem på rent civil produktion. Delta visade sig också när Sverige år 1975 införde importrestriktioner för skor. Åigärden blev aldrig

godkänd i EFTA, och reaktionen i EG blev myckel negativ. Även om ingen direkt koppling gjordes lill skorna, kom hela vår export på della handelsområde till EG att drabbas mycket svårt. Särskilt träffades det svenska papperet av dessa restriktioner.

Risken för motåtgärder är alltså stor när del gäller detta område. Reaktionen skulle bli myckel kraftig mot Sverige, om vi skulle införa imporlbegränsningar mot våra handelspartner i väst, Della gäller också EFTA-staten Finland, som är etl nordiskt broderland och del största enskilda leveranlörslandet när det gäller införsel av lekoprodukler lill Sverige,

Jag anser all vi måsle lösa lekoindustrins branschproblem med hänsynslagande lill dessa fömlsällningar. Det gäller för oss all komma fram lill den nivå där tekoindustrin kan fö en säker överievnad i Sverige. Vi måste falla ett beslut med sådan inriktning, och vi måsle salsa de samhälleliga resurser som behövs för alt klara della. För dem som är anställda i tekoindustrin och beroende av den sysselsättning som denna ger är detta en klar rättvisefråga.

Jag återkommer än en gång, herr talman, lill de tre moderata reservationerna. Jag beklagar alt moderaterna i utskottet har ansett del nödvändigt alt avge dessa. Trots all de uttalar alt de i stort sett förslår problemen och delar utskoltsmajoritetens synsätt kan de inle gå lika långt som denna då del gäller del totala stödet till tekoindustrin i Norriand.

Jag avser inte all i detalj bemöta vad som anförs i dessa reservationer. Del skiljer, som jag sagt, i sak inte myckel mellan dem och ulskottsmajoriietens skrivning. Jag beklagar än en gång att vi inte blev ense i utskottet.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill ulskollets hemslällan på alla punkter och avslag på de tre reservationerna.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

STEN SVENSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Låt mig bara helt kort påpeka för Rune Ångström, all vi har utgåtl frän regeringens totala bedömning av läget i Västerbotten och ställt oss bakom propositionens konkreta förslag. De tre motionsyrkandena innebär alt riksdagen skall utfösta sig att betala kostnader, som är vida högre än vad som har föreslagits i proposilionen. Del är på den punkteri vi har reagerat.

BIRGITTA HAMBRAEUS (c):

Herr talman! 1 sitt belänkande nr 16 föreslår näringsutskollet enhälligt under punkten 10 mom, 2, atl en övergripande plan för tekoindustrin presenteras i samband med den aviserade lekoproposilionen i vår. Planen bör syfta lill att nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt skall bibehållas och en samplanering ske mellan statliga och privatägda tekoförelag. Vidare anförs:

"I avvaktan på atl den ovan nämnda planen har behandlats av statsmakterna anser utskottet all inga väsentliga personalnedskärningar bör ske inom den statliga tekokoncernen,"

Detta innebär således att produktionen vid alla statliga lekoenheler bör fortsätta och inga varsel träda i kraft förrän helheten kan bedömas.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Jag tycker atl det är mycket glädjande atl en slor majoritel i utskottet är beredd all föreslå atl riksdagen beslutar atl ge möjligheter också för den statliga lekokoncernens enheter i Skellefteå, Lycksele och Kramfors all utvecklas och leva vidare. Detta innebär bl. a. etl lillslyrkande av syftet med molionen 63 av Svea Wiklund m. fl. (c), där man jämför de orimligl myckel hårdare kraven på snabb lönsamhel som ställs på tekoindustrin med vad som gäller för t. ex. varven och där man kräver slalligl stöd, så atl de försökspro-jekl som inlells i Skellefteå och Lycksele kan få fortsätta. Det är ingen överdrift att säga, att det i hög grad är de anställdas beslutsamma och konstruktiva arbete vid fabrikerna i Skellefteå och i Lycksele som möjliggjort del beslut vi kommer alt fatta i dag, om riksdagen följer utskottets förslag.

Alt sömmerskorna själva utvecklat ändamålsenliga arbets- och skyddskläder i nära kontakt med dem som skall använda kläderna är en befriande god idé. Vi måsle komma ur den låsande specialiseringen och funktionsuppdelningen och därigenom alla få större möjlighet att utvecklas som hela människor i samverkan med andra.

Förändringar i produktutveckling, arbetsorganisation och teknisk utveckling kan ske på olika sätt. Människan kan utnyttjas, fjärrdirigeras och anpassas till ett system som i snäv, lätt kalkylerbar mening uppges vara effektivt och lönsamt. Det är så vårt samhälle till slor del har utvecklats under några decennier, med många negativa biverkningar. Men om vi lar hänsyn lill fler vikliga faktorer än de lätt mätbara, kommer utvecklingen att inriktas åt ell annat håll. Sömmerskorna vid Algois Nord visar en väg. De praktiskt verksammas yrkesskicklighet, idéer och goda vilja kan tas lill vara.

Självfallet bör också specialisternas kunnande användas. Del är inget alt förvåna sig över, om Algolssömmerskornas förslag kan förbättras. De har haft ytterst begränsade resurser till sitt förfogande. Surmulet felfinnande väcker emellertid beklämning. Man bör hjälpas åt atl utveckla produkterna vidare. Vi måsle alla få känna att vårt arbete är lill nytta och glädje för våra medmänniskor och inle slösa med knappa naturresurser.

Ulskollel markerar all den utredning som industridepartementet nu tillsatt föratt se på möjligheterna att förverkliga de idéer som har kommit fram skall ske i samråd med berörd personal, och della är viktigt. Man måsle kunna finna konstruktiva former för detta samråd, så alt man möts som människor, struntar i låsningar och prestige och kan bygga upp förtroendefulla relationer. Det faktum atl förelagsledningen beslutat lägga ner enheterna i norr får inte färga del resultat som utredningen kommer fram lill. Regionalpoliliska aspekter är grundläggande. De anställda vid tekofabriker i olika orter bör också samråda, som Algois Nord-sömmerskorna vill,såaii man undviker au konkurrera ut varandra och alt man i stället kan finna meningsfulla uppgifter för var och en.

Jag är medveten om alt vårt näringsliv i dag fungerar i konkurrens och att också privat kapital ibland satsas, om man så vill orättvist, på vissa företagsenheter i en koncern för all slå ut konkurrenter. Jag inbillar mig t. ex. atl del privata näringslivel i den aktuella situationen skulle ha följt upp del

stora reklamvärdel i sömmerskornas aktion och publiciteten därikring genom att omedelbart marknadsföra de nya produkterna och öppna kanaler för beställningar. Nu saknar Algois Nord möjligheter alt själva lämna offert eller motta beställningar. Den statliga koncernledningen fördelar beställningar på de olika enheterna i landet. Del är viktigt alt industridepartementets utredning också enligl direktiven skall ta upp i vilken företagsformen fortsatt produktion bör bedrivas. En slor koncern kan bli stel och tungrodd. Där instämmer jag i moderaternas motion. Kanske aren uppdelning på mindre förelag lämplig. Kanske kan en arbeiarkooperaliv företagsform bli den bästa i del här fallet.

Utskottet ulgår också från atl utredningen kommer alt omfatta en noggrann analys av marknadsulrymmel, och man anmodar regeringen att bl. a. la initiativ till ökad beställning från statliga verk, landstingsförbund och kommunförbund.

Del är viktigt atl betona all en marknadsanalys lill slor del innebär alt man gissar och önskar om framtiden, och atl den alltså alllid ger ell stort utrymme för godtycke. Vad Algolssömmerskorna visat är etl sätt atl göra affärer, som innebär atl producent- och konsumentgrupper gemensamt utarbetar en produkt. Del här borde kunna få betydelse t. ex. för den kommunala upphandlingen. Man kan komma alt slälla krav på alt den produkt man upphandlar skall kunna successivt anpassas för vissa ändrade funktioner, göras bekvämare, hållbarare och vackrare och därigenom i längden och i ett större perspektiv också billigare. Härigenom blir närproduklion elt värde i sig. Affärsmässigheten, som ju är elt krav i del kommunala upphandlingsregle-mentel, kan naturligtvis inte tolkas så snävt all man alllid måsle köpa del billigaste hur del än ser ut och hur del än fungerar.

Det framgår av elt interpellationssvar, som lämnats av finansborgarrådet Knut Nilsson, atl Stockholms läns landsting är intresserat av en beställning hos Algots Nord på sjukhuskläder. Fler offentliga beställningar borde kunna bli aktuella. Inom industrin har arbetarna uppenbarligen nytta av etl samarbete med tillverkarna för alt få fram bättre anpassade arbetskläder, vilket sömmerskorna redan inlett. Man kan fundera vidare: Finns det inte också ett intresse hos t. ex. föreningen Hem och skola och hos elevförbunden all få fram vettiga, prisvärda kläder för barn och ungdom? Också här borde del vara en fördel all ha nära kontakt med dem som tillverkar kläder i landet. All få kontakt med de människor som producerar del vi använder hjälper oss också lill större medmänsklighet och minskad känsla av främlingskap.

Självfallet är det också betydelsefullt för vårt oberoende och vår självständighet all vi kan klara en livsuppehållande produktion inom landet. Våra inhemska råvaror, t. ex. lin, ull och syntetfibrer på iräbas, tas bäst lill vara vid inhemsk tillverkning. Det är rimligt all vi ser lill atl den nuvarande inhemska produktionsvolymen upprätthålls, som utskottet anger som mål för den samlade planen för tekoindustrin.

När del gäller hur många produktionsenheter som bör finnas för framliden är många fler faktorer vikliga än snäv lönsamhel. Del gäller t. ex. regional balans, arbete för alla, all ta till vara naturresurser, all ta till vara initiativ.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

rätten för alla atl få bli skapande i sitt arbete och etl ökat konstruktivt samspel mellan människor. Det finns anledning all noga följa arbetet med planen för tekonäringen och den speciella utredningen om Algots Nord ur dessa synpunkter.

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall lill utskottets hemställan under punkten 10.

LILLY HANSSON (s):

Herr talman! "Säg Algois - del räcker!" Så löd den slogan som klädjällen Algots använde för all tala om hur bra man var på konfektion. När man i dag säger Algois, har det en helt annan betydelse och väcker sannerligen inga positiva känslor.

Vi har i dag alt behandla proposilionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudgel I. Till denna har väckts elt antal motioner, bl. a. en från oss socialdemokrater i näringsutskollet. Vi har där återigen krävt en samlad plan för lekoindustrin, atl inga väsentliga personalnedskärningar inom den statliga tekokoncernen får ske innan denna plan är fastställd och att nedläggning av fabrikerna i Norrland får anslå tills denna plan blivit behandlad i riksdagen. Del gäller alltså fabrikerna i Lycksele, Skellefteå och Kramfors-Eiser hade ju beslutat om nedläggning av alla enheter i Norrland från den 1 januari 1979.

För all undvika alla missförstånd och för alt skingra oron bland de anställda vid andra förelag inom den statliga lekokoncernen för atl detta skulle komma alt drabba deras sysselsättning vill jag klart säga alt delta inle är meningen. Inga väsentliga personalnedskärningar inom den statliga lekokoncernen får ske innan en samlad plan behandlats, och detta gäller naturligtvis för hela landet som sådant. Det slår också i betänkandet, och även Birgitta Hambraeus har fastlagt della i sill anförande.

Majoriteten i utskottet har tillstyrkt vår motion, och del är självfallet mycket tillfredsslällande atl så har skett. Det innebär också all motionen från centerns ledamöter på Västerboltensbänken har tillgodosetls. I del här sammanhanget vill jag konstatera all både Rune Ångström och Birgitta Hambraeus har sagt väldigt myckel positivt när del gäller hur man skall hantera tekoindustrin. Del är bara atl beklaga all della kom så sent. Hade den här positiva inställningen kunnat redovisas i elt långt lidigare skede, så hade vi kanske nu haft en samlad plan alt diskutera.

De anställda vid fabrikerna i Västerbotten har fört en heroisk kamp för atl få behålla sina jobb och helt enkelt vägrat acceptera en nedläggning. Redan tidigt insåg de all förhållandena på fabrikerna i Västerbotten inte var tillfredsställande, och de misstänkte oegenlligheler från moderbolagets sida. Man slog också larm om delta. Utan alt gå in på vad Pockellidningen R skriver om Algolsaffären i sill nr 6 -jag har inga belägg för att det är en riklig beskrivning-kan man nog med fog säga alt del varit myckel "fiffel och båg" från Algot Johanssons sida i den här affären. Jag kan på den punkten instämma i vad Rune Ångström sade i sill anförande - däremot skall jag i del här sammanhanget inle beröra del han sade i fråga om import och export.

eftersom jag antar atl vi kommer atl få tillfälle alt diskutera detta senare i samband med att vi skall behandla den plan som förhoppningsvis kommer från regeringen under vårriksdagen.

De anställda vid Algots har lagt ner ett oerhört arbete på atl få fram alternativa produkter, och man har gjort det på etl annoriunda sätt än del gängse. Man har gått ut på arbetsplatserna och i samarbete med de anställda där fått fram vilka behov som finns av vettiga arbetskläder. Del är väldigt viktigt att detta arbete får fortsätta och att man tar till vara de innovationer som de anställda har gjort. Jag tycker nämligen att det är en riklig väg man här har anvisat: en produktion efter de behov som finns. Erfarenheterna här bör man ta lill vara även på andra områden.

Sällan har väl en kamp som den som förts av de Algolsanställda fått ett sådant gensvar. Från hela landet har sympatier strömmat emot dem, och hundratals uttalanden har gjorts till stöd för de anställda. I demonstrationer och slödkommitlér har man visat sin solidaritet. Och nu i dag, om riksdagen ansluter sig till vad som föreslås i utskottets betänkande, får de stöd även från riksdagen och därmed det andrum de begärt för att kunna fortsätta sitt arbete.

De krav som vi har ställt i vår motion och som utskottets majoritet ställt sig bakom ärju inga nya krav. Vi har ställt dem tidigare. Senast i mars della år behandlade riksdagen en motion med samma krav, som riksdagen då avslog-även mina borgeriiga kolleger på Västerbottensbänken. Ni kunde ha gått med på vårt krav om en samlad plan för tekoindustrin redan i maj 1977.1 så fall hade vi förmodligen haft en sådan plan i dag.

Vi har från vårt håll också ställt många frågor och interpellationer under de här åren i riksdagen men alltid fött samma negativa svar.

Man blir faktiskt både upprörd och förvånad när man läser cenlermolionen från Svea Wiklund m. fi. De krav som ställs i den motionen röstade samma personer emot så sent som i mars i år. Vad är det som gjort att ni nu har ändrat uppfattning? Är det den starka opinionen eller är det att ni nu efter er regerings fall känner er friare att agera? Eller är det helt enkelt så alt ni med ert ställningstagande bara vill skära pipor i vassen på hemmaplan? Jag noterar atl varken Svea Wiklund eller Jan-Ivan Nilsson är närvarande i kammaren, men Börje Hörnlund var också med på motionen, om jag inte minns fel. Det är klart att det här också gäller Rune Ångström. Ingen av er har, mig veteriigl, under de här två åren gjort någonting för att påverka den borgeriiga regeringen. Var Tore Nilsson står i dag vet jag inte. Men han harju tillfälle att avge vittnesbörd.

Rune Ångström sade för en tid sedan i en intervju i Dagens Nyheter att han alltid ansett att man skulle hjälpa flickorna på Algots så mycket som möjligt. Och han har den uppfattningen i dag, det har vi hört av hans anförande. Men varför har Rune Ångström inte gjort någonting lidigare? Rune Ångström har anslutit sig lill vår motion i utskottet, och det är bra. Det är tillfredsställande alt så har skett. Men inga initiativ har kommit som riksdagen har kunnat ta ställning till. Hade inte vår motion förelegal, så hade kanske ingenting hänt i dag heller i det här ärendet. Om ni hade gått med på våra krav tidigare, så hade

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

4 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

de anställda på Algots Nord sluppit ifrån den oerhörda psykiska press som de har fått leva under, med oro och otrygghet. Jag förslår inle hur de har orkat kämpa såsom de har gjort. Det är de som är värda allt beröm.

Så bara elt par ord, herr talman, om motionen från Tage Magnusson m. fl. Del är en skrämmande cynisk människosyn som ges lill känna i den molionen. Man yrkar avslag på propositionen, trots atl man vet all hundratals människor härigenom ställs på gatan. Man vill atl slaten skall sälja ut företag ur tekokoncernen. Vilka då? De lönsamma bilarna? Något föriustföretag lär väl knappast få någon köpare på den privata marknaden. När del gäller Algois så var del tidigare privat. Det företaget harju verkligen visat hur elt privatägt förelag är när det är som sämst. Var fanns deras sociala ansvar? När slaten engagerade sig i Algots och dess elablering i Norrland, så var de regionala och sysselsällningspoliliska skälen tungt vägande. När kravet restes atl slaten skulle la över, så var det för oss socialdemokrater ansvaret för sysselsätlningen som var vägledande och självklart. Nu var vi inle i regeringsställning när Algots förstatligades, men del var inte vår mening all förstatligandet skulle innebära nedläggningar. Vi menar atl statens ansvar fortfarande gäller.

Nu har moderaterna i utskottet inle ställt sig bakom motionen. Man erinrar bara om den kritik som förts fram i molionen om stöd till Norsjö och Sollefteå. När del gäller enheterna i Skellefteå och Lycksele går de med på atl driften skall få fortsätta under en viss begränsad tid. Del gäller naturligtvis också Norsjö och Skellefteå. Vi får väl i omröstningen i dag se var moderata samlingspartiet slår.

Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsulskottets hemställan.

I detta anförande, under vilket förste vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar, instämde Georg Andersson, Hagar Normark och Roland Brännström (samtliga s).

STEN SVENSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Vi är helt överens om en sak, Lilly Hansson, och del är vår uppskattning av att de anställda i de berörda orterna arbetar med atl hitta alternativ sysselsättning. Det är i hög grad värt alt uppskatta.

Enligt uppgifter som vi har fått in från Eiserkoncernen har man inom ramen för projekt Alternativ sysselsättning bedömt idéerna lill sjukvårds-och arbetskläder. De har utvärderats av en särskild projektgrupp, som inle funnit atl förslagen innebär några lösningar av problemen, eftersom både sjukvårds- och arbetskläder redan finns på Eisers tillverkningsprogram och en utökad tillverkning av sådana produkter enbart skulle splittra koncernens kapacitet och dessutom medföra risk för atl arbetslösheten flyttade till andra orter och företag med fabriker som i dag producerar denna typ av kläder.

Jag skall ge etl konkret exempel på vad jag menar. Vi har i Skaraborgs län ell företag som heter Jörnelius Konfektions AB, som nyligen har överlagils av företrädare för de anställda. Detta förelag är del största förelaget på orten med 50 anställda, varav 47 kvinnor, och det ärdet enda förelaget på orten som

kan erbjuda sysselsättning för kvinnor. Delta företag tillverkar och marknadsför sedan drygt 20 år textila persedlar för sjukhusändamål - i princip samma produkter som del nu diskuteras atl man skall ta fram uppe i Norrland.

De här människorna undrar naturiigtvis, när de har hört atl socialdemokraterna är beredda atl skriva ut anställningsgarantier för de varvsanställda, vad som kommer atl hända med dem. Jag talade på morgonen i telefon med en företrädare för de anställda. Han sade: Kommer del här förslaget all gå igenom, då måsle vi här nere i Sydsverige slå igen våra fabriker, och vi tvingas flytta upp till Norriand. Jag vill fråga Lilly Hansson; Är del på del sättet man skall lösa problemen på längre sikt?

RUNE ÅNGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tycker alt Lilly Hansson använde väl aggressiva tongångar i etl ärende där vi har dokumenterad enighet i dag.

Beiräffande den lidigare behandlingen av motioner då det gäller lekoindustrin vill jag nämna ett förhållande som är väldigt viktigt, nämligen alt beslutet om nedläggning av Norriandsfabrikerna fattades i somras i Eisers styrelse, dvs. efter det att motionen väckts och behandlats i riksdagen.

Vad gäller viljan atl hjälpa lill kan jag framhålla all folkpartiels företrädare i näringsutskottet har haft underhandlingar med regeringen och förankrat del förslag till beslut som lagts fram i näringsulskottets betänkande. Jag hoppas atl del räknas både regeringen och folkpartigruppen till godo i del här sammanhanget. Det är inget tvivel om att vi under det år som gått har påverkals starkt av de initiativ som de anställda vid Algots Nord har tagit och den handlingskraft de har visat. Det har också kommit fram förhållanden som vi tycker är värda att beakta och även undersöka.

Jag hoppas atl den dokumentation på enighet som finns i utskotlsbetän-kandet också skall omsättas i en enighet på hemmaplan när vi även i fortsättningen har atl stötta de anställda i de företag som finns lokaliserade upp till oss.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

LILLY HANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill svara Sten Svensson på den fråga han ställde: Del är inte alls meningen att man skall lösa problemen inom tekoindustrin genom atl flytta arbetslöshet från det ena företaget till det andra. Det här visar vad som sker i dag. Det visar bara på, Sten Svensson, behovet av del vi länge har krävt, nämligen den samlade planen, organisationen av hela lekoindustrin som sådan. Den skulle vi ha behövt ha för länge sedan - en målinriktning som man sedan kunnat arbeta utifrån.

Det här behöver inte - det har vi också sagt i utskottets betänkande - och skall inle innebära arbetslöshet i andra fabriker. Vad Sten Svensson säger om all fabriker skulle behöva läggas ner i södra Sverige och människorna flytta upp till Norrland, om utskottets förslag går igenom i riksdagen i dag, är bara tomma ord. Del finns ingenting i förslaget som säger atl andra förelag skall drabbas, även om de råkar syssla med samma sakersom det man håller på att

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

arbeta fram i Lycksele och Skellefteå.

Vi säger också klart ul i utskottets belänkande att genom statliga beställningar, genom uppsyning på lager och genom förhandlingar med landstings- och kommunförbunden kan man hitta möjligheter alt driva produktionen. Om man f ö. började med atl la emot alla de order som många vill ge lill Algois och som jag har läst i länets tidning om, så räcker del ett lag också.

Till Rune Ångström vill jagsäga att del var faktiskt klart redan i mars i år all fabrikerna i Lycksele och Skellefteå skulle läggas ner. Problemen har funnits långt tidigare inom Algolskoncernen. Det är absolut inle några helt akuta svårigheter som har uppståtljust under hösten, utan de har funnits länge. Det är också detta som gjort all vi har pressat på så många gånger för att fö en samlad plan för hela lekoindustrin, så att det kan bli någon ordning och reda på tekoindustrin.

Det är bra att ni har vaknat upp, men jag beklagar som sagt att det var sent.

STEN SVENSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Det var inte något personligt påstående som jag gjorde, ulan jag refererade vad en företrädare för de anställda hade framfört. Deras oro speglar ju hur man uppfattar besluten som vi fattar i riksdagen. De säger: "Varför skall Algois fabriker i Norrland fö tillverka samma saker som vi och göra del med statligt stöd? Vi accepterar att de för tillverka samma produkter som vi, men då måste det ske på lika villkor."

Vi måste här i riksdagen föra en näringspolitik som skapar effektiva möjligheter att ge de enskilda anställda i varje företag en varaktig trygghet. Men detta innebär samtidigt alt vi inte till varje pris kan garantera alla människor sysselsättning i de företag där de arbetar i dag eller ens på den ort där de i dag bor.

Förutsättningen för atl vi skall kunna skapa varaktig trygghet, värd namnet, är atl vi satsar våra knappa resurser på områden som ger avkastning. Risken med dagens näringspolitik - det gäller såväl varven som delar av teko - ärju atl vi i vår omtanke om de anställda tillför dessa branscher så mycket pengar alt vi inte får råd att satsa på de företag som har en ljusare framtid. Därmed hotas tryggheten såväl i de expansiva företagen som i förelag med mörka framtidsutsikter. Faktum kvarstår: Endast förelag som är lönsamma kan ge en varaktig trygghet.

När vi i moderata samlingspartiet menar atl det måste släppas in mera marknadsekonomiskt tänkande i vår ekonomi, något som jag var inne på i milt inledningsanförande, så innebär detta au vi måste avveckla en näringspolitik som i allt högre grad kommit att bygga på bidrags- och subventionslänkande och i stället övergå lill en näringspolitik som bygger på generella åtgärder.

Bidrags- och subveniionspolitiken är i många stycken ett enda stort misslyckande. Den har inle givit oss fler företagare och inte fler fasta arbetsplatser inom industrin. Däremot har den politiken förhindrat en

naturiig övergång från svaga till expansiva företag, med risk föratl tryggheten blir sämre för oss alla.

LILLY HANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Sten Svensson talar väldigt mycket om varaktig trygghet. Han säger atl det kan man inle få om man inle har lönsamma och expansiva företag och atl det måste föras in mera marknadsekonomiskt tänkande. Man kan också vända på det, Sten Svensson, och fråga: Vad finns det för trygghet när hundratals människor kan kastas ul från sina jobb på grund av det marknadsekonomiska tänkandet? Och vad kostar del samhället alt låta sömmerskorna på Algots Nord gå ut i arbetslöshet?

Jag tror del är viktigt alt vi också gör en mer samhällsekonomisk bedömning och inkluderar denna i vårt tänkande när det gäller industrier och således inte enbart lar hänsyn lill de företagsekonomiska skälen. Då kanske vi kan komma fram till atl det aren för hela samhället ordentlig lönsamhet att även ha företag som kanske inte ger maximal vinst enligl del marknadsekonomiska tänkande som Sten Svensson för fram.

Sten Svensson pratar om rörlighet. Detta är en viktig fråga, men vi har en helt annan syn på den än han. Vi anser att man också måste anlägga ett regionalpolitiskt synsätt på den. Vi kan inte gå med på att hela landsändar töms på unga, friska och arbetsföra människor, utan de måsle ha möjlighet att få arbete i de regioner där de själva vill vara kvar och inle, på grund av något strikt företagsekonomiskt länkande, tvingas alt flytta flera hundra mil.

Förste vice talmannen anmälde alt Sten Svensson anhållit att till protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till ytterligare replik.

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Mina kamrater Svea Wiklund och Jan-Ivan Nilsson har tyvärr andra uppgifter att fullgöra i dag, varför jag å deras vägnar vill framföra etl lack till utskollet för den behandling som deras motion nr 63 har fått.

Tidigare talare har berört det mesta som finns alt säga på denna punkt. Jag anser dock all det finns alla skäl alt slå fast all Algois fick en dålig start i Västerbotten. Det var en slor och direkt nyrekrytering och någon yrkestradition fanns inte lidigare på delta område. Del är dessutom tveksamt hur myckel av de pengar som skulle gå till utbildning som verkligen användes till utbildning. Vidare var en del av maskinparken av äldre modell. Del blev också motsättningar med verkställande ledningen, och det var en centralstyrning som inle fungerade.

De år som har gått har nog varit litet av föriorade år ur denna synpunkt. När man bedömer frågan i dagslägel bör man därför komma ihåg vad som skett under inkörningsåren. Regionalpolitiken innebär ju all samhället under ett antal år skall betala för inkörningskostnader för den verksamhet som startats. Sedan skall verksamheten på samma villkor kunna uppnå samma produktionsnivå som andra gör med liknande verksamheter. Nu har de anställda uppnått en god yrkeskunskap och fåll en viss y rkestradilion. Jag skulle därför

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

tro atl om ledningen är beredd all ge sakkunniga hjälpresurser i tillräcklig omfattning så bör del finnas möjligheter för företagels framtid. Jag vet all man hemma i länet hyser viss oro - detta har också sagts här lidigare - för Eiser och fruktar att förelaget inte har denna vilja. Därför är del synnerligen viktigt alt induslridepartemeniet och andra inblandade noga följer utvecklingen månaderna framöver. Ett halvår är en kort lid, men man kommer naturligtvis under den liden atl hinna skaffa sig en bild av lägel, och del går säkert ar. också göra en del förbättringar. Jag är övertygad om atl mer tid behövs om det skall bli fråga om bra företagsenheter.

Jag vet all det irriterar vissa personer, men med den sysselsällningssilua-tion berörda leko-orler har så måsle det vara självklart atl de, för atl komma i en position där de klarar sig själva, får ungefär de villkor som varvspersonalen erbjudils. All friställa en person på de här orterna innebär inte atl man friställer vederbörande till annat arbete utan friställningen leder till arbetslöshet. Trots alt problemen funnits etl antal år tror jag alt man behöver väsentligt mer tid än etl halvår för atl reda upp situationen.

Lilly Hansson talade om en samlad plan och hur andra personer från länet skulle ha jobbat eller icke jobbat. Jag tror att länels socialdemokrater vet alt jag och andra från länet i sådana här situationer jobbar direkt med departementet. Vid varje sammanträffande har det klargjorts all länet inte har råd med en nedläggning. Vi har även jobbat praktiskt med delta och haft överläggningar med Lic, Tribab, Eiser osv. Jag vill säga all vi lagt ned elt stort anlal arbetstimmar på atl föra Algotsfrågan lill en lösning.

Det leder ingen vart atl i dag gnala om della. Nu kan vi bara konstatera att vi har etl halvår lill förfogande och alt vi troligtvis får vara beredda all sälla till ytterligare tid. Atl delta inle är någon lätt fråga framgår av atl Statsföretags styrelse enligt tidningarna uttalat sig negativt om de norra fabrikerna. Både LO-chefen och TCO:s fondexperl salt enligl uppgift i styrelsen. De har naturligtvis överblick över situationen och hyser sina farhågor. Dock tycker jag inte vi behövergöra samma bedömning. Vi har all anledning atl kämpa för varje arbetstillfälle i de norra länen.

LILLY HANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Bara etl par noteringar av vad Börje Hörnlund har sagt. Delar väl litet fel att tala om förlorade år. Även om del varit kämpiga år så har 700 personer som mest haft jobb.

Jag kan hålla med Börje Hörnlund om alt ell halvår kanske är för kort tid, men det är det krav centern har i sin motion. I näringsutskoliets betänkande har vi inte satt någon tidsbegränsning. Vi har sagt att man får anslå den lid lill utredningsarbete som uppgiften kräver, och vi säger även att arbetet i de aktuella fabrikerna skall fortsätta tills den samlade planen lagts fram. Den beräknas, säger vi, komma under våren 1979. Vi tror och hoppasatiden skall göra det, men vi har inte spikat tiden ett halvår.

Del är också intressant att höra Börje Hörnlund tala om vilket stort arbete han har lagt ned på Algolsfabrikerna i Norrland genom direkta kontakter med statsråd och departement. Vi vet ju-del har Börje Hörnlund sagt i intervjuer

både i radio och i tidningarna - att de kontakterna är betydligt viktigare än arbetet i kammaren. Del är bara synd all det inte gett något resullal.

BÖRJE HÖRNLUND (c) kort genmäle:

Herr talman! När jag talade om förlorade år menade jag inle förlorade år sett från sysselsättningssynpunkt, utan jag menade alt det är först på senare tid som man på allvar har kommit in i ell mera självständigt handlande och att man nu har nått fram till en god yrkeskunskap. Jag säger del utifrån den uppfattningen att man inte får hävda atl Algots har haft sina tre, fyra eller fem år på sig och alt vi nu måste slälla kravet på dem alt nu bör alla problem vara lösta. Jag tror all man får börja inkörningstideräkningen fr. o. m. nu och elt par år framåt.

Vad kontakterna med statsråd och departement har gett för resultat vet Lilly Hansson ingenting om. Vi hade gott hopp om atl fö fortsatt tidsfrist för Algolsfabrikerna.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

LILLY HANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Del var elt fantastiskt besked, må jag säga. Varför har då inte industriministern närvi harställt interpellationer och frågorjust om della gett ell sådant besked alt han hade förhoppningar om alt produktionen skulle få fortsätta? Del hade ju varit enkelt för honom all säga del.

När det gäller förlorade år kan det kanske vara så, Börje Hörnlund, atl man äntligen har börjat lyssna på vad de anställda säger.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Kampen för all bevara jobben är nu en rörelse med bred förankring runt om i landet. Den kampen pågår i Piteå, i Malmfälten, vid varven, och den har under lång lid bedrivits på ett beundransvärt sätt av kvinnorna vid Algots Nords och Eisers enheter.

De kvinnorna borde ha funnits här i dag och ha föll sitta på hedersplats i plenisalen. Deras kamp har präglats av solidaritet, mod, temperament och idérikedom. Att mot den bakgrunden höra Sten Svenssons gråmelerade men ack så cyniska och kortsynta vinstresonemang måste kännas som elt slag i ansiktet på dem som nu slåss för sina jobb,

Sten Svensson efterlyser statens ansvar för näringspolitiken. Men vad är del han begär av slaten? Jo, atl staten skall medverka till kostnadssänkningar. I klartext betyder del att staten skall verka som lönenedpressare, att slaten skall urholka och rasera sociala reformer och urvattna arbetsmarknadslagarna, lagar som i och för sig inle har inneburit någon verklig maktförskjutning men som likväl är svårsmälta för moderaterna.

Vi tycker också atl staten skall ta ett större ansvar för näringspolitiken, ett övergripande ägaransvar. För alla utom för förstockade reaktionärer slår del klart all vad som behövs är mera statligt ägande. Del är nämligen en oeftergivlig förutsättning för planhushållning, vars nödvändighet har understrukils i varje debatt här i kammaren.

I en replik lill Lilly Hansson vände sig Sten Svensson mot subventionerna

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

till företagen. Del är närmast rörande. Men jag har aldrig märkt atl Sten Svensson eller övriga moderater har stött motioner här i kammaren som vänt sig mot denna enorma penningspridning över det privata näringslivet.

Kvinnorna vid Algots Nord har gått ut i en kamp som rör hela den svenska arbetarklassen. De kräver att fö behålla jobben. De tar strid mot de krafter som kortsynt och hänsynslöst sitter med sina räknemaskiner och kalkylerar bort företag och anställda. Med kalla ögon betraktar man siffror och drar streck över tusen människor här eller tiotusen människor där. De är inte lönsamma. Och i denna de högre sfärernas och matematikens värid tyckte man nog atl 500 sömmerskor inle spelade någon större roll.

Men det gick inte så lätt den här gången. Kvinnorna vid Algois Nord tog strid för sina intressen, och de gjorde det på etl sådant sätt att del gav genljud i hela Sverige. De krökte inte rygg, de mobiliserade och gav många förslag till alternativ produktion.

Vi är många som har hållit tummarna för dem, och i dag kan vi slå fast alt de har vunnit en delseger i sin rättfärdiga kamp. Näringsulskoltet har tagit hänsyn lill de starka argument som förts fram och den masskamp som utvecklats och föreslår nu atl riksdagen ger de nedläggningshotade enheterna en frist.

Det är välbetänkt, och det ger också den lärdomen alt kamp lönar sig.

Men kampen måsle fortsätta, och jag begriper också atl dessa tappra sömmerskor och alla som harställt upp i solidaritetsarbetet är så kloka alt de vet delta. Det gälleratt bygga en gemensam kampfronl med de kämpande, med fackföreningsrörelsen, i riksdagen, i andra folkförsamlingar och på många andra sätt. Man skall vara klar över alt del här bara är en frist under galgen, att intrigspelet för att fö bort dessa enheter kommer all fortsätta. Tidningarna har i slutet av förra veckan redogjort för ett aktstycke från industridepartementet som visar hur slipstenen kommer all dras på den kanten. Där är man klar över alt industrierna måste läggas ner eller amputeras. Man har inte råd att fortsätta som nu, säger man.

Detta är groteskt efter alla de löften som ulfördats och efter all generositet som visades mot familjen Johansson, där den gamle kanske redan då var utmanövrerad medan spelet sköttes av pojkarna.

I 000 jobb lovade Algots Nord alt skapa bara man fick 70 miljoner av staten. Och staten bjöd på pengar och skattebefrielse. Pojkarna Algots fick tre fabriker till skänks och plockade hem miljon efter miljon.

Och de var ju skickliga manipulatörer. Den vinst som sömmerskorna skapade såg de lill att den inte stannade i Västerbotten. Den plockades söderöver, med all den smarlness som skickliga affärsmän kan använda sig av när de kan spelet. Och det kunde de.

Pengar som skulle ha hamnat hos enheterna i Norriand för alt utveckla och säkerställa industrierna togs om hand av pojkarna, Göte, Jan-Algot, Göte David och Göran.

De smörjer fortfarande kråset med AMS-pengar och statsanslag, medan sömmerskorna i Skellefteå, Norsjö, Lycksele och Kramfors för gå omkring i ständig fruklan för att föriora den enda grundval de har för sin existens: sina

jobb. Så fungerar den legaliserade kriminaliteten i del här samhället.

Så tog staten över för att rädda jobben i norr sedan Algolspojkarna kramat ul vad som gick alt fö. Del ledde inte heller lill atl löftena om 1 000 nya jobb uppfylldes, och nu handlar del åter om nedläggning.

Men utskottet har som sagt lagil intryck av den kamp som förts. Kvinnorna vid Algots har också lagt fram förslag för alternativ produktion. De har arbetat hårt och seriöst, och de har fött stöd för sina synpunkter från många håll. De har tagit fram nya baskläder som kan användas inom industrin och inom samhällssektorn. Också de produkterna lär underkännas i industridepartementets promemoria. Men vad var annat att vänta? Är kursen lagd på nedläggning kommer naturiigtvis inte några alternativ som stör nedläggningsplanerna alt godkännas. Del har vi sett i många andra sammanhang.

Arbetarpartiet kommunisterna noterar den lidsfrist som utskottet nu ger, men vi tycker inle atl del räcker. Vi har i vår motion begärt atl riksdagen skall uttala sig för atl ingen nedläggning för ske innan de anställda garanteras annan sysselsättning - om en sådan nedläggning mot all förmodan skulle ske.

Skulle man alltså mot vår önskan och förhoppning komma till det resultatet att nedläggningar eller nedskärningar skall ske på de berörda orterna för delta icke verkställas innan de anställda garanteras annan sysselsättning.

Utskollet hänvisar i svaret på vår motion lill alt medelslillskottet på 1 milj. kr. avser utredningsarbete om möjligheterna all förlägga annan produktion lill Norsjö och Skellefteå.

Men det handlar ju, som vi säger i molionen, inle bara om Norsjö och Skellefteå. Det handlar om alla enheter inom Algois Nord - au ingen för lämnas åt sitt öde. Vi vill alltså ha en garanti för alt inga nedläggningar eller indragningar för ske.

Vi noterar med slor glädje den respit man har fött. Vi ser det, som jag sade, som en tillfällig seger. Men eftersom det finns flera grundläggande problem alt lösa, räcker del inle. De textila enheter som här är i fråga ligger på sådana platser att nedläggningar ulan att man erbjuder något annat arbete vore helt katastrofalt och förödande för bygder och människor.

All man nu skjuter upp beslut i avvaktan på elt regeringsförslag om den svenska tekoindustrins framtid inger ingen trygghet. Jag misstror den sittande regeringen. Den känner inget större ansvar för sysselsätlningen än den Irepariiregering som den nyss har avlöst.

Mot den bakgrunden anser vi att riksdagen redan nu bör uttala sig för atl ingen nedläggning för ske innan del också finns en garanti för alternativ sysselsättning för alla dem som så tappert slåss för sina jobb.

Herr talman! Jag ber alt fö yrka bifall lill vår motion nr 44.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Andre vice talmannen TAGE MAGNUSSON (m):

Herr talman! Regeringen föreslår alt riksdagen nu skall bevilja ca 30 milj. kr., ungefär 150 000 kr. per anställd, lill det helslatliga AB Eiser för atl företaget därmed skall kunna upprätthålla driften vid sina fabriker i Norsjö

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

och Sollefteå. Jag har full förståelse för atl alla de som arbetar i dessa fabriker vill ha kvar sin sysselsättning. Jag har också full förståelse för all riksdagsledamöterna från Norrland, speciellt från dessa orter, här i riksdagen försöker se till all beloppen blir beviljade - del vore märkvärdigt annars.

Vi som representerar Sjuhäradsbygden har verkligen fåll en inblick i vad sådana här förelagsnedläggelser innebär. Men jag vill också, med hänsyn lill den debatt som hittills har förts, göra ledamöterna uppmärksamma på atl vi även har föll bevittna alt det har offrats oerhört myckel enskilt kapital för all hålla sysselsättningen uppe och hålla företagen i gång inom tekoindustrin. Men vad är del som sker i dag? Vad är del som vi i dag diskuterar? Jo, vi diskuterar en företagsnedläggelse som har beslutats av del helslatliga AB Eiser.

Jag måste deklarera all jag inle har någon som helst förståelse för folkpartiregeringens åtgärd all nu föreslå så stora belopp i subventioner lill delta företag. Del är egendomligt alt industriministern, som har lill uppgift alt vårda industrin i vårt land, kan komma med etl dylikt förslag.

Vad kommer detta förslag atl innebära? Inom textilindustrin sker tillverkningen av dessa artiklar på etl flertal små fabriker i vårt land. Dessa kan inte konkurrera med en tillverkning som sker med en subventionering av föreslagen omfattning. Följden bliren ytterligare nedläggningav förelag,som annars hade haft en möjlighet alt fortsätta. Man överflyttar sålunda arbetslösheten från ell håll lill etl annat. Del allvarliga är att man därmed inle bara har gjort del omöjligt alt driva verksamheten vidare på de orter där verksamheten haren tradition, ulan del är också uppenbart atl de norrländska företagen inle har någon framlid, eftersom del erfordras så stora subventioner som del nu gör.

Det är också synnerligen allvariigt om det nu kommer att försäljas svensktillverkade varor lill uppenbara dumpningpriser på den svenska marknaden. Del troliga är atl något storföretag på distributionens område kommer all köpa upp tillverkningen till elt lågt pris, och därmed för vi en osund konkurrens både på fabrikanlområdel och på distributionsområdet.

När del gäller övriga Norriandsfabriker som ägs av staten reagerar nu t. o. m. AB Eisers styrelse och säger, all deras verksamhet på andra platser inom landet kommer all konkurreras ul om staten fortsätter all subventionera Norrlandsföretagen. Vad skall då, mina vänner, alla de enskilda företagen ha rätt all säga? De har dessutom haft atl konkurrera med det stora ställiga företaget AB Eiser med hundratals miljoner i subventioner. Genom sitt handlande slår staten ihjäl de företag som annars hade haft en möjlighet att leva vidare.

Men i dag verkar det inte som om någon mer än moderaternas representanter inom utskottsmajoriteten har någon som helst känsla för alla de människor som arbetar inom de enskilda förelagen och som kommit alt utsättas för denna oerhört hårda konkurrens.

Jag skall inte här, herr talman, göra mig skyldig till all använda samma beteckning som satts på oss på dem, som avlämnat en motion som har lill syfte att även i fortsättningen försöka bevara åtminstone den effektiva

näringsdelen av den svenska tekoindustrin.

Jag ber med dessa ord, herr talman, all fö yrka bifall till del yrkande som Sten Svensson ställde här för en stund sedan.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! Näringsulskottets föreliggande betänkande ärju inle särskilt omfångsrikt, men del innehåller ändå några för norrländsk industri väsentliga avsnitt. Särskild och berättigad uppmärksamhet har utskottets skrivning redan ägnats när det gäller de statliga tekoförelagen i Norrland. Efter medvetet sabotage, skulle jag vilja säga, ända från starten, efter många turer och skiftande besked får nu äntligen de anställda vid Algots Nord och Eiser i Norriand den frist som behövs för att pröva förutsättningarna för den alternativa produktion som man har arbetat fram, etl besked som deras eget fantastiska arbete lett fram lill, vilket också flera talare i dag har betygat.

Del är lält atl förslå den lättnad som näringsutskottels slällningslagande har väckt hos berörda arbetare. Men del är också lätt alt förstå funderingarna över hur det kommer sig atl del här beslutet inte kunde ha tagits långt tidigare när frågan varit aktuell i riksdagen. I det stycket delar jag helt Lilly Hanssons mening, och nog kommer talesättet om de obotfärdigas förhinder osökt i tankarna när man hör Rune Ångström och Börje Hörnlund i dag dels berömma Algolssömmerskornas aktivitet, dels söker förklaringar lill hur man lidigare agerat i dessa frågor.

Relationer lill kanslihuset i all ära, men nog skulle väl det man säger och gör i de sammanhangen fö mera tyngd om man också agerade efter dessa linjer här i kammaren. All del behövs elt sådant agerande, inte minst ifrån norrländskt håll, och alt del behövs etl sådant agerande med kraft visar om inte annat del inlägg som hölls här precis före mitt i talarstolen. Nog behöver de som arbetar vid de norrländska tekoförelagen även efter dagens beslut del stöd som de verkligen har gjort rätt för.

Del här är etl beslut som om det hade lagils tidigare, vilket också Lilly Hansson har sagt, skulle ha besparat människorna vid de berörda förelagen åtskillig oro. Det kunde dessutom ha givit dem möjligheter atl använda krafter och resurser lill atl ännu mer än vad som nu har varit fallet ägna sig ål del arbete som ändå lett fram till så goda resultat. Del har lidigare här i kammaren, inte bara i dag ulan också i inierpellationsdeballer och liknande, talats myckel om den beundransvärda insats som Algolssömmerskorna gjort då de arbetat fram förslag till nya produkter i samarbete med arbetare i olika näringsgrenar. Och som exempel för andra som ser sina jobb hotade kunde dessa år av aktivitet från Algolssömmerskornas sida verkligen inle betecknas som förlorade år. De har givit etl bidrag lill denna debatt som inle kan överskattas. De har verkligen visat vad de lägger för betydelse i ordet arbete och i begreppet rätt lill arbete. Deras egen definition av begreppet alternativ produktion tycker jag är så väsentlig och så fint formulerad att den förtjänar all komma med i riksdagens protokoll. Man säger:

"Med alternativ produktion menar vi en produktion som inte exploaterar människan och sliter ul den, utan produktionsvillkor som ulgår från

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

människans behov av meningsfulla arbetsuppgifter, omväxling och utveckling i arbetet, möjligheter till arbetsgemenskap och förbättrad självkänsla. Det är en produktion som är ell avståndstagande från kapitalels arbetsuppdelning och urholkning av arbetets innehåll och innebär löpande bandets borttagande. Med alternativ produktion menar vi t. ex. arbetskläder som arbetats fram i samarbete med dem som skall använda dem, så all de klarar av de krav arbetarna ställer på arbetskläder. Ell exempel på det är de landslingskläder som vi arbetat fram i samarbete med patienter och vårdpersonal. Vi menar också att baskläder, dvs. snygga och funktionella kläder av hög kvalitet som inte syftar till modeproduklion är alternativa produkter."

Det är glädjande att näringsutskottet, till skillnad från tidigare företagsekonomiska betraktelsesätt på regeringshåll, nu med delta betänkande visar uppskattning av Algolssömmerskornas samhällsansvar och medvetenhet om produktionslivets villkor. Del är angeläget atl det som fortsättningsvis skall ske när det gäller de norriändska tekoförelagen görs på grundval av de anställdas intentioner och i samråd med dem. Den nu förestående perioden måste genomföras på elt sätt som ger de anställdas fackliga organ ell reellt inflytande. Tyvärr har det i pressen de senaste dagarna antytts atl man inle tänker sig riktigt den lösning som de anställda begär.

Med dessaangelägna påpekanden om vad som bör hända i framtiden vill vi från vpk-gruppen säga alt vi stöder näringsulskottets intentioner i detta avseende. Men vi vill också påpeka att del måsle göras mer när den här tidsfristen går ut.

Statsföretags och koncernledningens agerande hittills ger emellertid anledning till en viktig slutsats, en slutsals som f ö. också aktualiserats i diskussionen om ASSI under föregående punkt. Den slutsatsen är atl målsättningarna för de statliga förelagen måsle utformas så atl del sociala ansvaret och samhällsnyttan kommer i första hand. Handläggningen av frågorna om Algois Nords liksom f ö. ASSLs framtid är exempel på atl så inle sker nu.

GÖRDIS HÖRNLUND (s):

Herr talman! När riksdagen behandlade propositionen 1977/78:73 om bildandel av ett statligt textil- och konfektionsföretag gick vi socialdemokrater emot förslaget alt del skulle ske en så drastisk neddragning vid de berörda företagen. Vi upprepade del socialdemokratiska kravet om en samlad plan för svensk tekoindustri. Vi framhöll också atl planeringen borde utgå ifrån alt produktionen på tekosektorn i allt väsentligt skulle bibehållas. I en motion framhöll Rune Carlslein och jag atl den nya tekokoncernen borde startas med förutsättningen alt den skulle utgöra etl väsentligt led när del gällde all bibehålla och utveckla svensk tekotillverkning. Gruppen har dock drygt 5 300 anställda och svarar för ca 12 96 av den totala sysselsättningen inom teko liksom för en ungefar lika slor andel av den inhemska produktionen av tekovaror. Men den borgerliga riksdagsmajoriielen lyssnade inte den gången utan biträdde trepartiregeringens förslag om hårda neddragningar i syfte att uppnå lönsamhel inom etl par år. Kraven var naturligtvis alltför

hårda, inle minst med tanke på all del svårt nedkörda Algots AB skulle ingå i koncernen.

Mot denna bakgrund är del naturiigtvis tillfredsslällande alt utskottsmajoriteten nu har gjort en helomvändning och ställer upp på den socialdemokratiska motionen, som i princip innehåller samma yrkanden som i våras avslogs av den borgeriiga majoriteten. Dock hade många anställda sluppit oro och bekymmersamt varsel och arbetslöshet,om riksdagen hade kunnat fatta etl liknande beslut redan under våren 1978.

Eiserfrågan har nu fött en betydande anknytning till vad som händer med Norrlandsfabrikerna, och det är förståeligt av många här kända skäl, inte minst på grund av Norrlandssömmerskornas heroiska kamp. Jag vill också påpeka alt LO-dislriklet i Halland-Älvsborg, Beklädnads avd. 4 i Kinna och Beklädnads avd. 7 i Borås, som är den största Beklädnadsavdelningen i landet, helt stöder det förslag som näringsulskotlet har kommit fram till när det gäller Norriandsfabrikerna. Men samtidigt förutsätter facket atl del beslut som riksdagen kommer all fatta skall omfatta inte enbart Norriandsfabrikerna utan hela den statliga lekokoncernen. Mot bakgrund av att två femtedelar, eller drygt 2 000 personer, av Eiserkoncernens anställda finns vid företagen i Borås kan det knappast förvåna om facket vill slå vakt om den statliga lekokoncernen,särskilt som Boråsregionen hardrabbals mycket hårt av nedläggningar och neddragningar inom teko under de senaste åren. Delta gäller inle minst Algois,där bortåt 2 000 jobb har fallit bort sedan 1974. Jag vill också påpeka att ca 100 personer inom Nya Algois i Borås kommer alt friställas inför julhelgen.

Facket kräver på grund av arbetsmarknads- och regionalpoliliska skäl all även övrig tekoindustri skall omfattas av etl beslut, som förhindrar att ytterligare personal friställs. F. n. omfattas ca 1 000 personer av varsel och uppsägningar enbart inom tekobranschen i Borås och Mark. Nära 600 personer för lämna jobben inom teko i Borås omkring årsskiftet. Till detta skall läggas att 819 är permilteringshotade. Över 300 kassamedlemmar inom Beklädnads i Borås är arbetslösa, och ett stort anlal är ulförsäkrade ulan alt ha fött nya jobb. Många av de berörda är i hög ålder och kan knappast räkna med nya jobb på andra orter.

Boråsregionen har föriorai ca 10 000 lekojobb från 1970, och det kan framhållas att nedgången inom länels tekoindustri hittills under 1970-talel varit betydligt större än neddragningen inom hela landets varvsindustri. Delta kan vara ganska talande, efiersom vi diskuterade varven här i går. Av den anledningen är det av slor betydelse för vår region att del sker en omedelbar uppbromsning av nedläggningarna både inom den statliga koncernen och inom de privata förelag som finns kvar. Det är allvarligt nog atl det harskelt en betydande nedgång sedan beslutet i våras. Vi väntar nu all det snabbt kommeren proposition till våren med den övergripande plan som utskottet har begärt. Jag tolkar utskoltsbelänkandet på så sätt atl inga väsentliga personalnedskärningar för ske inom den statliga lekokoncernen, oavsett på vilken ort företagen ligger, innan en sådan plan framlagts för behandling. Jag hoppas atl jag har tolkat utskottets uttalande räll.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

MedelstillskotI till Statsföretag AB

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

MedelstillskotI till Statsföretag AB

Låt mig lill sist konstatera atl del med tanke på den svåra arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen är ganska uppseendeväckande atl de moderata riksdagsmännen från Älvsborgs län bedriver en fullkomlig klappjakt på den nya Eiserkoncernen, Borås största arbetsgivare, I fredagens debatt gällde del äldrestödel, I dag återkommer Tage Magnusson och talar om osund konkurrens och orimliga subventioner. Han vill inle medverka lill alt ge ytterligare statsstöd till Eiserkoncernen, Men när vi pumpade in 200 milj, kr, i statsstöd till de grundtexlila företagen i december 1977 och dessutom lät dem utnyttja äldreslöd och andra stödformer lill teko, då hörde vi inle att vare sig Tage Magnusson eller andra moderater talade om osund konkurrens eller orimliga subventioner. Hur står det egentligen lill med logiken, Tage Magnusson? Eller är del så enkelt all den gången gällde del stora, välkonsoliderade privatföretag, varav också en del kunnat höja utdelningen, bl. a. på grund av del statsstöd de erhållit? Då fanns del tydligen ingen anledning atl reagera. Nu är det fråga om ett statligt företag, och då ser Tage Magnusson förmodligen rött -så lill den milda grad alt han t. o. m. glömmer sysselsättningsproblemen i den egna valkretsen, glömmer människorna både i Norrland och de andra orter som hotas av arbetslöshet. Då har del faktiskt gått ganska långt.

Nu talar Tage Magnusson om att del har offrats så oändligt myckel kapital för alt hålla lekofabrikerna i gång; han menar då alt del har offrats från kapitalägarnas sida. Ja, del kan vi kanske diskutera. I många fall är del så alt man tvärtom har dragit mycket kapital ur företagen och placerat det i aktier i andra branscher. Sedan har man begärt statsstöd för alt leva vidare, åtminstone under en tid. Sanningen ärju den, Tage Magnusson, all det i dag knappast finns något privat tekoförelag som inte mottar statsstöd i olika former. Det gäller strukturstöd, exportstöd, äldrestöd m. m. - och delta oavsett om företagen går bra eller dåligt. Vi skall inte glömma bort all fortfarande går vissa förelag t. o. m. mycket bra.

Men nu harju Tage Magnusson och hans medmotionärer blivit tämligen ensamma. Inle ens moderaterna i utskottet har biträtt motionen ulan i stället avstyrkt den, och del kan väl anses betryggande.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemslällan under punkten 10.

Andre vice talmannen TAGE MAGNUSSON (m) kort genmäle: Herr talman! Gördis Hörnlund gör sig lill förespråkare för en idé, som tydligen skulle innebära atl man slår vakt om sysselsättningen. Utmärkande för den politik som lidigare har förts har ju varit all man därmed skapat arbetslöshet. Jag vågar bestämt påslå alt de subventioner som har utgått lill vissa förelag men inte lill andra har inneburit alt man har skapat en snedvridning. Jag vågar också bestämt påslå alt den subvention som lidigare har utgått lill den stora Eiserkoncernen ingalunda har bidragit lill alt göra del lättare för de andra förelagen atl arbeta vid sidan av denna koncern ulan i stället har skapat en hel del besväriigheler.

Här är det nu fråga om atl man skall bevilja 30 milj. kr. till elt förelag. Ell

gammalt fint, känt företag med 350 anställda i Borås begärde all få låna 2 milj. kr. föratl möjligen kunna fort.sätta och upprätthålla syssefsällningen -och fick nej. Därmed ser man hur egendomligt dessa företag behandlas.

När del sedan gäller subventionen lill de grundtextila förelagen vill jag framhålla att den gavs till samtliga de företag som fanns kvar. Då hade man alltså kommit i den situationen atl det bara fanns dessa grundtexlila förelag, och man skapade inte någon skev konkurrens.

Jag tycker det är ganska egendomligt atl Gördis Hörnlund på del här viset utnyttjar elt tillfälle atl göra elt påhopp. Min motion är verkligen avsedd atl försöka bevara sysselsättningen inom teko. Det är ju precis motsatsen mot vad Gördis Hörnlund påslår.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Låt mig försl säga all när del gäller del stöd som Eriabolagel begärde gick man faktiskt till den borgerliga trepartiregeringen, och det var av den regeringen som rnan fick nej. Således kan det knappast lastas mig att man inle fick loss de miljoner som man ville ha.

Tage Magnusson kunde också tala om osund konkurrens när det gäller Erlabolgei. Man kommer all avskeda 225 personer nu. Senare kommer man alt i slor utsträckning lägga produktionen i lågprisländerna. Trots del skall man få äldrestöd föratt kunna bibehålla 100 anställda. Dessutom har Borås kommun köpt fastigheten för några miljoner och på så sätt pumpat in pengar i företaget. Vidare framgår del av pressen au innan man varslade de anställda vid Eriabolagel hade man passat på alt la ut ur företagel 2 milj. kr. Jag vet inle huruvida detta är sant eller inte, men man får väl tro Borås Tidning som tillhörde de tidningar som redogjorde för detta.

Jag tycker att Tage Magnusson även idet här sammanhanget kunde beröra konkurrenssituationen och medge atl del är ganska orimligt atl del skall fö gå till på del här sättet. Det är bara Eiserkoncernen och den statliga koncernen som hela tiden är boven i dramat. Det tycker jag är litet underligt med tanke på alla de turer som varit beträffande de privata tekoförelagen i del här landet.

Andre vice talmannen TAGE MAGNUSSON (m) kort genmäle: Herr talman! Allt del som Gördis Hörnlund säger nu och det som hon sagt lidigare visar helt enkelt bara hur omöjligt del är all genom selekliva åtgärder på det här sättet försöka upprätthålla näringsverksamheten. Det är det som har förstört alltsammans och som har skapat de problem vi har i dag. Jag tycker alt det är beklämmande alt del skall fö gå lill på del här sättet. Det hade varit myckel bättre med en sund konkurrens mellan de olika förelagen. Då hade vi inle haft de problem som vi i dag har.

Gördis Hörnlund talar om äldrestödel. Detta stöd har utgåtl generellt till alla förelag. På del sättet har stödet varit rättvist. Arbetsmarknadsmyndigheterna har bestyrkt att det spelat en oerhört stor roll när det gälll atl hålla i gång företagen. Det är också riktigt alt man använder sig a v sådana medel och inle av selektiva åtgärder. Del finns många gamla surdegar här. Det gäller

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

kommuner som långt tillbaka t. ex. subventionerade konfektionsföretag och på det viset skapade en snedvriden konkurrens. Del är det som staten nu har fortsatt alt göra i fiera olika sammanhang och som lill sist skapat en helt omöjlig situalion för de förelag som fortfarande är kvar.

Jag förslår inte atl man i dag kan vara beredd all slälla ul sådana sysselsältningsgarantier bara till personer som är anställda i förelag vilka ägs helt av staten, medan däremot de som är anställda i de enskilda förelagen lämnas utanför. Inga andra än vi inom moderata samlingspartiet försöker göra någonting för dem.

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Om jag fållar Tage Magnusson rätt nu, så kritiserar han kommunstyrelsen i Borås, med dess borgerliga majoritet, som har gått in här och skjutit till några miljoner kronor för all rädda sysselsättningen för åtminstone 100 personer.

Vidare talar Tage Magnusson som vanligt om det fördärvliga med selektiva åtgärder osv. Men är det inle ändå så, Tage Magnusson, alt del är lågprisimporten som varit den verkliga boven i konkurrensdramat? Är del inle så atl del till övervägande delen är tekoförelagen själva som har hjälpt lill alt såga av den gren som de sitter på genom sin ohämmade tillverkning i andra länder? Del tycker jag ändå är den viktigaste frågan i sammanhanget.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Med undanlag för moderaternas representanter förefaller dagens debattörer vara väldigt eniga i sakfrågan. Som bl. a. oriskollega till Rune Ångström saknar jag dock svar på en fråga som många i Lycksele och på andra håll ställer sig: Vad hade hänt i Lycksele och Skellefteå om tio dagar, ifall inte den socialdemokratiska gruppen motionerat i det här ärendet?

Rune Ångström har inte motionerat om tidsfrist för Algots i Lycksele och Skellefteå, inte heller någon annan folkpartist. Utan den socialdemokratiska gruppmolionen och molionen från elt par centerpartister hade riksdagen i dag inte haft någon faktisk möjlighet atl rädda Algois. Frågan är således: Varför log inte Rune Ångström initiativ till alt rädda jobben vid Algots?

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! I debattens elfte timme hoppar Georg Andersson fram och ställer den här frågan. Han är tydligen rädd för alt det skulle falla något förtjänstens skimmer över min person för alt jag har medverkat lill atl driva denna fråga i utskottet och även i regeringen så all vi har fött det utskottsbetänkande som vi har i dag.

Jag tyckeratt Georg Anderssons fråga är ganska märklig. Jag har hela tiden arbetat i olika sammanhang för att Algois Nords företag i Skellefteå och Lycksele skulle fö bibehållas i den omfattning de har. Jag har gjort det genom uppvaktningar hos regeringen. Jag har varit med om att sända telegram till regeringen - både den nuvarande och den förra. Hela liden har jag arbetat

med etl bestämt mål: atl denna viktiga sysselsättning skulle kunna behållas. Och det har givit resullal. Om Georg Andersson är bekymrad över att det resultatet verkar alltför positivt för mig och för den nu sillande regeringen, då för del väl slå för honom.

Jag tycker all del viktiga är all vi tillsammans har uppnått etl bra resultat som ger förelagen den tidsfrist som behövs för att utvärdera produktionen och undersöka möjligheterna för en överlevnad. Är det inle tillräckligt för Georg Andersson all kunna konstatera detta?

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Den fråga jag ställde är fortfarande obesvarad. Rune Ångström säger all han har drivit frågan i regeringen. Men regeringens proposition skulle ha inneburit nedläggning av fabrikerna i Lycksele och Skellefteå. Det var regeringens bud, och del var resultatet av del som Rune Ångström påslår sig ha gjort i regeringen. Hur han förde frågan där vet jag inle, men det framkom atl han bl. a. skickade telegram.

Nej, detta är inte positivt vare sig för regeringen eller för Rune Ångström. Jag ville peka på den skenbara enighet som har uppstått här, sedan nu folkpartisterna i näringsutskollet fann sig tvungna all köra över regeringen, och markera all enigheten är just skenbar. Del förelåg inga initiativ från folkpartiet. Delta bör i hederlighetens namn sägas också i den här debatten.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Det är en fantastisk grälsjuka som Georg Andersson ådagalägger med sina inlägg. Jag vill erinra Georg Andersson om atl industriministern har tagit initiativet lill en utredning som skall utvärdera den alternativa produktionen och undersöka vilka möjligheter som finns all bygga vidare på den. Det är bl. a. delta initiativ som verksamt har bidragit till att utskottet har kunnat komma fram till den här lösningen. Detta harskelt i stort sett i enighet - moderaterna har visserligen ställt sig utanför enigheten i utskottet, men övriga partier har slutit upp bakom förslaget. I den lösning som föreslås utgör utvärderingen av den alternativa produktionen en viktig del.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Rune Ångström förvillar begreppen. Den snabbutredning som industriministern föranstaltade om var förenad med ell fullföljande av nedläggningen vid årsskiftet. Den skulle innebära bara en snabbutredning i syfte all rädda vissa marginella delar, att bygga vidare på de initiativ som man själv hade tagit vid fabrikerna. Sedan när näringsutskollet i anledning av den socialdemokratiska molionen log ställning och tvingade folkpartisterna alt köra över sin regering, förändrades utredningsuppdraget lill den särskilda utredningsman som industriministern har tillsatt.

Överläggningen var härmed slutad. 5 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

M o m . 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan med godkännande av ulskollets molivering, dels uiskoiieis hemslällan med godkännande av den i reservationen nr 3 av Margaretha af Ugglas och Sten Svensson anförda moliveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Slen Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskolieis hemslällan i betänkandet nr 16 punkten 10 mom. I med godkännande av utskottets molivering röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med godkännande av den i reservationen nr 3 av Margaretha af Ugglas och Slen Svensson anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposiiionen. Då Sten Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 254 Nej - 45

Mom . 2 och 3

Kammaren biföll vad utskollet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 4 av Margaretha af Ugglas och Slen Svensson samt 3:o) molionen nr 44 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Slen Svensson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Alf Lövenborg begärl votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 16 punkten 10 mom. 4 antar reservationen nr 4 av Margaretha af Ugglas och Slen Svensson rösiar

ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

molionen nr 44 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 49

Nej - 17

Avslår - 234

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Medelstillskott till Statsföretag AB

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandet nr 16 punkten 10 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Margaretha af Ugglas och Slen Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Slen Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 255 Nej - 45

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan med godkännande av Ulskollets molivering, dels utskottets hemslällan med godkännande av den i reservationen nr 5 av Margaretha af Ugglas och Sten Svensson anförda moliveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sten Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 16 punkten 10 mom. 5 med godkännande av utskottets motivering rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskollets hemslällan med godkännande av den i reservationen nr 5 av Margaretha af Ugglas och Sten Svensson anförda moliveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Slen Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej - 45

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Information till invandrare inför 1979 års val

Punkterna II och 12

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 7 Föredrogs arbelsmarknadsulskotlets betänkande 1978/79:16 med anledningavdelarav propositionerna 1978/79:25 och 1978/79:43 med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79, jämte motioner.

Punkterna I och 2

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkter hemställt.

Punkten 3

Information till invandrare inför 1979 års val

I proposilionen 1978/79:25, bil. 9(arbetsmarknadsdepartementet), yrkades under punkten D 3 atl riksdagen lill Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 anvisade elt reservationsanslag av 6 000 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta motionerna

1978/79:79 av Karin Andersson (c), vari yrkats all riksdagen uttalade atl den i proposilionen 1978/79:25 föreslagna höjningen av tolfte huvudtiteln D 3 med 1 milj. kr. fick fördelas endast till invandrarorganisalioner för informationsprojekt inför valet 1979,

1978/79:124 av Bengt Fageriund m. fi.(s),vari yrkats alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i molionen anförts om fördelningen av medel för information till invandrare inför 1979 års kommunalval,

1978/79:146 av Filip Fridolfsson (m), vari yrkats au riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:25, bil. 9, punkten D 3 i skrivelse till regeringen begärde förslag - med beaktande av vad i molionen anförts - lill fördelning av de 5 milj. kr. som var avsedda lill stöd för politiska partiers valinformation till invandrare, och

1978/79:154 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu vari fråga (yrkandet 1) yrkats all riksdagen under tolfte huvudtiteln D 3 Ålgärder för invandrare på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 beslutade anvisa etl reservationsanslag av 8 000 000 kr.

Utskottet hemställde

1. beiräffande förtur för invandrarnas organisationer vid fördelning av medel till valinformation atl riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:79 och 1978/79:124 som sin mening gav regeringen till känna vad uiskotiet anfört,

2. beträffande fördelning av medel till politiska partier för information lill invandrare alt molionen 1978/79:146 inle föranledde någon riksdagens åtgärd.

3. beträffande medelsanvisningen all riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:25 i förevarande del och med avslag på molionen 1978/ 79:154, yrkandel 1, lill Ålgärder för invandrare på tilläggsbudgel 1 lill slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 anvisade etl reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Reservalion hade avgivits

1. beiräffande fördelning av medel till politiska partier för information till invandrare av Filip Fridolfsson (m) och Alf Wennerfors (m) som anseit,atl utskottet under 2 bon hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79:146 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört.

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herrlalman! I går försökte jag göra mig populär här i riksdagen genom alt avstå från etl anförande på 10 minuter som jag hade anmält mig till. Det var ingen som tackade mig för del, men jag skall i alla fall försöka korta ner mitt nu lill 10 minuter anmälda anförande lill ell par tre minuter.

Under trepartiregeringens tid i kanslihuset upprättades ell förslag lill hur ett belopp om 5 milj. kr. skulle fördelas mellan de politiska partier som deltar i kommunvalet i september 1979. Pengarna,som skall användas förall bekosta information till invandrare, skulle utgå till alla de partier som deltar i kommunvalet, alltså även till de partier som icke är etablerade i riksdagen men som går lill val i de flesta av landets valkretsar, Elt typiskt exempel på ett sådant parti är kristen demokratisk samling.

Alltnog, trepartiregeringen upplöstes och folkpartiregeringen trädde lill. Vad gör nu den lilla minoritetsregeringen? Jo, den bildligt talat river sönder fördelningsförslagel och kastar det i papperskorgen. Regeringen struntar i del upprättade förslaget och kommer själv att sköta fördelningen av pengarna. Man offentliggör visserligen att fördelningen skall ske efter samråd med de i riksdagen etablerade partierna, men beslutanderätten över fördelningen avhänder man sig inle. Den saken skall regeringen sköta.

Moderaterna i arbetsmarknadsutskottet, Alf Wennerfors och jag, går inle med på detta. Vi håller fast vid den uppläggning som den gamla trepartiregeringen gjorde. Alt folkpartiet går sin väg får vi väl acceptera - många liknande avsteg kommer alt göras framöver - men att centeriedamöterna i utskottet vek sig var mera förvånande. Det var en förnuftig och riktig inställning som trepartiregeringen hade intagit. Regeringen skall ha fördelningsförslaget på bordet. Fördelningen skall inte skötas av kanslihusfolk ulan möjlighet för riksdagen alt påverka.

Många kanske tycker atl del här är en liten sak, men det är en viktig principfråga. Vi har därför fogal en reservation till arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 16, och jag yrkar bifall till reservationen i fråga.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Del är angeläget med resurser för samhällsinformation till invandrarna. Del är också viktigt atl invandrarnas egna organisationer för

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Information till invandrare inför 1979 års val

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Information till invandrare infor 1979 års val

resurser för informationen. Vänsterpartiet kommunisterna har i motion 154 yrkat atl del föreslagna reservationsanslaget till åtgärder för invandrare höjs från 6 milj, kr, lill 8 milj, kr. Därmed kan invandrarorganisationerna fö de resurser som också invandrarverket krävt. Vi kan också instämma i de tankegångar som framförs i motionerna 79 och 124 av Karin Andersson resp. Bengt Fageriund m. fl.

Vi anser atl 1 miljon lill invandrarorganisationerna för information inför 1979 års val, som föreslås i proposilionen, är helt otillräckligt. Della belopp bör enligl vår mening höjas lill 3 miljoner för alt del skall fylla sin funktion. Detta förutsätter en höjning av det totala anslaget.

Jag ber därför, herr talman, alt få yrka bifall lill motion 154, yrkande l,med innebörden atl lill ålgärder för invandrare anvisas ell från 6 milj. kr. lill 8 milj. kr. höjt reservationsanslag.

ARNE FRANSSON (c):

Herr talman! I nu aktuellt belänkande behandlas bl. a. ålgärder för invandrare. Det finns anledning all inledningsvis påminna om vikten av alt olika insatser görs för all våra invandrare skall kunna erhålla nödvändig information inför 1979 års val.

Regeringens förslag om all i tilläggsbudget I anvisa ett reservationsanslag av 6 milj. kr. ligger därför i linje med denna målsättning.

I vänsterpartiet kommunisternas motion, som Nils Berndlson nu har talat för, begärs en höjning av bidraget lill särskilda projekt med 2 milj. kr. utöver del belopp som regeringen har föreslagit.

Utskollet har icke ansett sig kunna gå utöver den ekonomiska ram som regeringen har föreslagit. Med tanke på all utskottet har tillstyrkt bifall lill motionerna 79 av Karin Andersson och 124av Bengt Fageriund m. fi. innebär ulskollets ställningslagande atl beloppet ograverat skall utgå just lill invandrarorganisationerna. Därmed blir möjligheterna för dessa organisationer all erhålla bidrag icke så begränsade som del har framhållits i vpk-molionen. Jag yrkar därför avslag på molionen 154.

När det gäller bidrag lill politiska partier för information till invandrare i samband med 1979 års val har utskottet tillstyrkt bifall till regeringens förslag. Av utskoltsmajoritetens skrivning framgår klart atl fördelningen bör göras med iakttagande av de principer som tidigare har använts i liknande sammanhang. Utskottet har därför icke ansett sig kunna bifalla Filip Fridolfssons motion.

Reservationen 1 från moderaterna följer upp nämnda motion och yrkar all regeringen skall återkomma lill riksdagen med förslag lill fördelning av de aktuella medlen. Delta har Filip Fridolfsson här klart talat mycket varmt för.

Naturiigtvis kan man i och för sig framföra principiella synpunkter, såsom reservanierna har gjort, men med tanke på både det uttalande som utskottet har gjort och statsrådets kommentarer i propositionen utgår vi i utskottet från atl regeringen, efter del atl samråd har förekommit med de i riksdagen verksamma politiska partierna, gör en fördelning som överensstämmer med

de synpunkter som framkommer vid dessa samråd. Jag tror inte man behöver hysa den oro, som man har känt på moderat håll, för all folkpartiregeringen skulle springa ifrån vad som har överenskommits vid dessa samråd och besluta om en annan fördelning.

Uttalandel från utskottets sida innebär också alt elt sådant parti som KDS bör komma i åtnjutande av della stöd.

Med det anförda, herr talman, ber jag att fö yrka bifall till arbelsmarknadsulskotlets hemställan i betänkandet 1978/79:16, punkten 3.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Information till invandrare infor 1979 års val

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Visst är det elt framsteg all man biträder tankegångarna i motionerna 79 och 124, eftersom del innebär all invandrarorganisationerna nu själva får helt disponera beloppet. Men kvar står ändå all det belopp som föreslås är alltför lågt. Jag tycker all invandrarverkets framställning är rimlig och atl man hade bort höja anslaget till invandrarorganisationerna.

Statsrådet EVA WINTHER:

Herr talman! Jag vill la tillfället i akt all lugna Filip Fridolfsson på samma sätt som utskottets talesman nyss gjorde.

Diskussionen om fördelningen av pengarna började i juni då moderaterna fanns med i statsrådsberedningen. Ingenting har ändrats i grundförutsättningarna om fördelningen av valinformationspengarna vad gäller vilka partier som skall få del av dem. Jag tycker alt Filip Fridolfsson ägnar sig ål all slå in öppna dörrar.

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag sade atl delta visserligen var en liten fråga, men atl del likväl var en viktig principfråga. Del bekräftas också när statsrådet går in i debatten för atl försöka lugna kammarens ledamöter. Centerpartisten Arne Fransson har utsetts atl tala för utskollet för all fö centerledamöterna att dela den synpunkt som också statsrådet framförde.

Om ingenting har ändrats från den lid moderaterna var med i regeringen, varför framläggs då inte del fördelningsförslag man kommit överens om i kanslihuset? Det hade varit den rätta vägen. Om inget har ändrats behöver man inle vara bekymrad över atl riksdagens ledamöter för titta på förslaget, rösta om del och eventuellt komma med invändningar molionsledes.

Samrådet med riksdagspartierna är lill intet förpliktande. Det binder inle på något sätt regeringen, utan den kommer att fördela pengarna efter de principer den själv finner vara lämpliga.

Statsrådet EVA WINTHER:

Herr talman! Jag begärde inle ordet för all lugna kammarens ledamöter; det var, som jag upplevde det, Filip Fridolfsson som behövde lugnas.

Fördelningen sker i samråd mellan partierna, och eftersom del inle är rikligt klart ännu kunde något förslag inte föreläggas. Men, som jag sade tidigare, grundförutsättningarna är inle ändrade.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Information till invandrare inför 1979 års val

ARNE FRANSSON (c):

Herrlalman! Alljag företräder utskollet iden här debatten beror inte på atl vi från centerns sida, som Filip Fridolfsson nämnde i sill första inlägg, skulle vikt oss i den här frågan. Vi har inte haft någon annan uppfattning än den som framgick av proposilionen, och med det lilla förtydligandet som utskottet har gjort är vi helt och hållet lill freds.

Filip Fridolfsson nämnde all statsrådet Winther skulle behöva gå in i debatten föratt lugna kammarens ledamöter. Det tror jag inle behövdes. Man kan bara konstatera att Filip Fridolfsson ändå inte blev lugn, eftersom han höll ytterligare etl anförande.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 1 av Filip Fridolfsson och Alf Wennerfors, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Filip Fridolfsson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller arbeismarknadsutskotleis hemslällan i

betänkandet nr 16 punkten 3 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Filip Fridolfsson och

Alf Wennerfors.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Filip Fridolfsson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omrösl-ning gav följande resultat:

Ja - 246 Nej - 45

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 154 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndtson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskoitels hemslällan i

betänkandet nr 16 punkten 3 mom. 3 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 154 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 61

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Nils Berndlson begärde röslräk- Onsdagen den

ning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav 20 december 1978

följande resultat:

Nej - 11

•''' ~ 280 j, ,.// Uddeholms

AB och Facit AB

Punkten 4

Utskottets hemställan bifölls.

Lån till Uddeholms AB och Facit AB

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Överläggningen rörande punkten 5 får omfatta även punkten 6. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beiräffande båda dessa punkter.

Punkten 5

1 proposilionen 1978/79:25 yrkades under kapilalbudgeten, V. Fonden för låneunderstöd (industridepartementet), att riksdagen bemyndigade regeringen all besluta om överförande till Billerud Uddeholm AB av del av del Uddeholms AB år 1977 beviljade lånet.

1 detta sammanhang hade behandlats den med anledning av propositionen väckta molionen 1978/79:123 av Bengt Fagerlund m. fl. (s), vari yrkals atl riksdagen skulle

1. som sin mening ge regeringen till känna vad i molionen anförts om rapportering rörande strukturella förändringar av stålsektorn inom Uddeholms AB,

2. uttala all de förutsättningar för överföring avdel av lån från Uddeholms AB lill Billerud Uddeholm AB som förordats i molionen borde gälla.

Uiskotiet hemställde

1. all riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1978/79:123, yrkandel 2, bemyndigade regeringen au besluta om överförande till Billerud Uddeholm AB av del av det Uddeholms AB år 1977 beviljade lånet,

2. all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:123, yrkandel 1.

Reservalion hade avgivils

2. beiräffande bemyndigande för regeringen att lill Billerud Uddeholm AB
överföra del av lån till Uddeholms AB, m. m. av Bengt Fageriund, Birger
Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson,
Bernt Nilsson och Anna-Greta Leijon (samtliga s) som anseit au utskottet
bon hemställa 73

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lån till Uddeholms AB och Facit AB

1. att riksdagen skulle

dels med anledning av propositionens förslag bemyndiga regeringen all besluta om överförande till Billerud Uddeholm AB av del av del Uddeholms AB är 1977 beviljade lånet,

dels med bifall lill motionen 1978/79:123, yrkandet 2, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört om villkoren för fördelningen av lånet,

2. all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:123,yrkandel l,som sin
mening skulle ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört om
redovisning lill riksdagen av situationen inom Uddeholms AB:s slålsek-
lor.

Punkten 6

I proposilionen 1978/79:43, bil. 2 (industridepartementel), yrkades alt riksdagen lill Lån lill Facit AB på tilläggsbudgel I lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 anvisade ett invesleringsanslag av 70 000 000 kr.

Utskottet hemställde all riksdagen lill Lån till Facit AB på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisade elt invesleringsanslag av 70 000 000 kr.

BENGT FAGERLUND (s):

Herr talman! För ungefär ett år sedan beslutade riksdagen på förslag av den dåvarande regeringen all ge elt lån till Uddeholms AB på 600 milj. kr. Lånet lämnades på vissa villkor. I ett avtal reglerades hur lånet skulle skrivas ner om Uddeholm avyttrade tillgångar. Till detta belänkande hade vi socialdemokrater fogal en reservation, där vi ansåg atl lånet skulle placeras i konvertibla skuldebrev. Vår reservalion avslogs av riksdagen.

I propositionen 1978/79:25 föreslår nu regeringen atl en del av lånet, 200 milj. kr., skall överflyttas lill del nya bolaget Billerud-Uddeholm AB på grund av att Uddeholm sålt en del av sin verksamhet lill del nybildade bolaget, som är en sammanläggning av Billerud och Uddeholm, där Uddeholm får ell alltmer ökat inflytande - del gäller skogssektorn inom Uddeholm.

När nu riksdagen har all besluta om hur lånet skall ordnas i fortsättningen är det en helt och hållet ny fråga. Del förhållandel all det nya företaget förvärvat en del av Uddeholms rörelse förändrar ingenting därvidlag. Lägg märke till alt vid beslutet för ell år sedan var del stålet som var en dålig affär och del som sköts i förgrunden. I dag gäller del etl lån till elt skogsbolag.

Självklart är då all riksdagen skall godkänna del nya lånet.

Vi socialdemokrater anser det mycket märkligt atl den borgerliga utskollsmajoriielen i anledning av vår motion skriver: "Om Billerud-Uddeholm därav skall få överta ett högre belopp än 200 milj. kr., dvs. det lägsta belopp med vilket UHB skall sälla ned sin fordran på staten, är ytterst en förhandlingsfråga mellan de två bolagen." Jag vill poängtera skrivningen "är ytterst en förhandlingsfråga mellan de två bolagen".

Häranserden borgerliga utskottsmajoriteten all ell lån från samhället,dvs. svenska folkel, är en affär mellan två privata bolag och alt svenska folkets

valda representanter här i riksdagen inte skall blanda sig i detta.

Jag vill fråga utskottets talesman: Anser ni verkligen alt privata förelag skall få besluta om hur skaliebelalarnas pengar i form av statslån på generösa villkor skall lämnasöver lill andra privata förelag än dem som riksdagen lagil ställning lill?

Vi socialdemokrater kan aldrig acceptera delta. Därför kritiserar vi i vår reservalion regeringens handhavandeav denna fråga liksom det förhållandet alt vi slår i elt läge där riksdagen inle har formella möjligheter alt falla beslut.

Jag skall göra som Filip Fridolfsson gjorde i går för atl korta ned mitt anförande, hänvisa dem som vill följa upp frågan lill den reservation, med nr 2, som vi fogal lill ulskotlsbelänkandel. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill reservalionen 2 lill arbetsmarknadsutskottets belänkande.

Till slut villjag säga några ord om p. 6,som gäller investeringslån lill Facil, och om hur den frågan har skötts.

Regeringen skall bevilja elt investeringslån på 70 milj. kr., som skall vara räniefrill och avskrivas på fem år. Till detta kommer varsellöner på 10 milj. kr., utlovade lokaliseringsbidrag på 16 milj. kr. och återkallade AMS-krav på 2 milj. kr.

Tillsammans med förut beviljade bidrag lill Hällefors har samhället som lån och bidrag lämnat ca 130 milj. kr. Under samma tid, från år 1976 lill 1978, har antalet anställda minskal från över 1 000 till 430. Del innebär all antalet anställda i fortsättningen kommer all vara ca 40 96 av vad del var 1976.

Låt mig konstatera all det är en dyr industripolitik som de borgerliga regeringarna har fört och fortsätter atl föra. Privata företag kan utöva ren utpressning på samhället. Vi måste försöka fö en annan industripolitik, där samhället inle bara släpper lill ekonomiska medel ulan där samhället också för ett reellt inflytande på den framlida industripolitiken. Från socialdemokratiskt håll har vi i olika sammanhang fört fram förslag som skulle kunna vara underlag för en ny näringspolitik.

I den tvångssituation som vi i dag befinner oss i kan vi från socialdemokratiskt håll inte yrka avslag på lånet, på grund av all vi vill rädda sysselsätlningen i Hälleforsnäs. Men återigen uppmanar jag regeringen och de borgerliga ledamöterna atl la under övervägande hur länge vi från samhällets sida skall hålla på atl subventionera ulan alt ha del inflytande som vi behöver.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lån till Uddeholms AB och Facil AB

ALF WENNERFORS (m):

Herr talman! Jag vill bara notera atl socialdemokraterna i sin motion har sagt alt man accepterar förslaget om atl föra över en del av del s. k. Uddeholmslånet lill del nya förelaget Billerud-Uddeholm AB. Men man säger atl man gör det under två förulsätlningar.

Den förslå förutsättningen är atl staten skall få insyn i verksamheten genom representation i styrelsen för Billerud-Uddeholm AB. Jag vill bara påpeka att det redan i propositionen har sagts all så skall ske. Molionskravet har alltså blivit tillgodosett. Delta berörde inle heller socialdemokraternas

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lån till Uddeholms AB och Facit AB

talesman i sill inlägg, men jag ville bara konstatera atl socialdemokraternas krav på den punkten alltså är tillgodosett.

Den andra förutsättningen för socialdemokraterna är atl lånet skall gynna sysselsättningen och all del skall undersökas i vilken mån man kan arrangera ersätlningssysselsäitning på de olika orterna.

Bengt Fagerlund flisler i sill anförande kammarens uppmärksamhet på en formulering i ulskottsmajoriietens skrivning. Men han läste tyvärr bara en del av moliveringen. Han citerade följande mening från s. 8 i betänkandet: "Om Billerud-Uddeholm därav skall få överta ell högre belopp än 200 milj. kr., dvs. del lägsta belopp med vilket UHB skall sälla ned sin fordran på staten, är yiiersl en förhandlingsfråga mellan de ivå bolagen." Sedan, Bengt Fagerlund, måsie man läsa fortsättningen: "När det gäller Billerud-Uddeholms förhållande lill staten" - och till skattebetalarna som Bengt Fagerlund talade om - "utgår utskottet från att med hänsyn lill lånets syfte sysselsällningsaspeklerna tillmäts slor betydelse vid regeringens ställningstaganden."

Med den första meningen talar utskollet klart om atl detta är en fråga som skall diskuteras mellan de två bolagen. Regeringen skall inhämta synpunkter från de fackliga organisationerna i båda bolagen - det nämndes som en förutsättning för alt socialdemokraterna skulle gå med på förslaget. Jag förmodar atl ni är helt på det klara med atl regeringen spelar den avgörande rollen, om den för riksdagens bemyndigande. I den andra meningen, som jag nu har pekat på, slår atl sysselsällningsaspeklerna skall tillmätas slor betydelse vid regeringens ställningstaganden - och det är detta som är väldigt viktigt.

Om man jämför vad utskottet har sagt och vad socialdemokraterna har sagt dels i sin motion, dels i sin reservation, så upplever i varje fall jag del så alt skillnaden mellan oss inle kan vara så väldigt stor.

Jag ber alt fö yrka bifall lill utskottets hemställan både vad gäller punkten 5 och punkten 6.

BENGT FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herrlalman! Jag citerade samma mening som Alf Wennerfors gjorde. Jag konstaterade alt del står atl del är ytterst en förhandlingsfråga mellan de två bolagen. När del gäller Billerud-Uddeholms förhållande lill staten "ulgår utskottet från att med hänsyn lill lånets syfte sysselsättningsaspekterna tillmäts slor betydelse vid regeringens ställningstaganden". Men då harju redan utskottet sagt all fördelningen är en förhandlingsfråga mellan bolagen, och den skall regeringen inte ta någon som helst ställning till utan den för bolagen själva förhandla om. Det är detta som är del anmärkningsvärda i sammanhanget, Alf Wennerfors.

ALF WENNERFORS (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror all vi upplever själva orden litet olika. Jag upplever dem inle rikligt så. Jag upplever dem på så sätt alt i första hand skall de två bolagen resonera om hur fördelningen kan ske, därefter har man all gå lill

regeringen och diskutera saken, och så småningom lar regeringen ställning.     Nr 61
Egentligen skulle kanske ordet "ytterst" hasiåii i nästa mening,såaitdel inle     Onsdaeen den
hade kunnat bli något missförstånd.                                   20 december 1978

BENGT FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi skall inle träta om detta. Var och en som läser ulskollets betänkande kan säkert tolka in all i della sammanhang har den borgerliga utskottsmajoriteten sagt all dessa 600 milj. kr. skall fördelas med t. ex, 200 resp, 400 miljoner eller 300-300 miljoner eller vilka siffror som helst. Del är ytterst en förhandlingsfråga mellan de två bolagen och det har inle riksdagen något att göra med.

ALF WENNERFORS (m) kort genmäle:

Herr talman! Vilket är det viktiga i den här frågan? Jo, det är naturiigtvis alt man tillvaratar sysselsättningsaspekterna. Del har socialdemokraterna sagt både i sin motion och i sin reservalion. Del har också vi sagt i majoriletsyll-randel.

Jag tycker liksom all det är della som vi skall fösta största avseendet vid. Om vi sedan träter om formuleringarna beträffande fördelningen av lånen tycker jag inte har lika slor betydelse, utan huvudsaken är alt de pengar som eventuellt kan ställas i utsikt kommer dessa företag lill del så all de gynnar de anställda.

Lån till Uddeholms AB och Facil AB

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Efter Bengt Fagerlunds hårda kritik mot lånen till såväl Billerud-Uddeholm som Facil borde ha följt ett avslagsyrkande från hans sida. Tyvärr drar han inle konsekvenserna av sin kritik.

Från vänsierpariiei kommunisterna motsatte vi oss 1977 all Uddeholms AB beviljades ell lån på 600 miljoner, bl. a. därför atl inga förpliktelser i fråga om sysselsättningen krävdes som motprestation. I själva verket förutsattes all lånet skulle användas för au fullfölja planer på minskad sysselsättning inom koncernen.

Sedan lånet beviljades har en företagsfusion mellan Billerud och Uddeholm skett. 1 samband med denna fusion kunde förutses betydande nedskärningar av arbetstillfällena. Nu vill regeringen ha ett bemyndigande all besluta om överförande lill Billerud-Uddeholm AB av en del av del lån som beviljades Uddeholm.

Slällningslagande till denna begäran sker samtidigt som Billerud-Uddeholm AB tydligen planerat betydande avskedanden i Värmland. Händelseförloppet illustrerar med all önskvärd tydlighet hur statliga medel slussas ul lill storföretagen samtidigt som dessa företag rycker undan arbetstillfällen. Statliga medel användes just för atl minska arbetstillfällena i stället för att skapa arbetstillfällen. Detta faktum ändras inte av all åtgärderna benämnes strukturomvandling.

Vi finner det orimligl atl riksdagen skulle biliäda regeringens förslag. Frågan om statliga insatser måsle få en helt annan inriktning för att trygga jobben.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lån till Uddeholms AB och Facit AB

Jag ber därför, herr talman, atl få yrka avslag på förslaget om bemyndigande för regeringen atl besluta om överförande till Billerud-Uddeholm AB av det till Uddeholms AB 1977 beviljade lånet.

När del gäller förslaget om lån lill Facit AB så' uppvisar denna affär en rad säregenheter. Jag behöver inte här rekapitulera alla underliga turer innan Eleclroluxkoncernen trädde in som ägare. Naturligtvis framställde man åigärden atl ulan insats ta emot Järnförädling som en ädel handling med syftet all säkra sysselsättningen där. Samspelet mellan regeringen och storfinansen i denna fråga väckle med all rätt stor uppmärksamhet.

Överums bruk, som är ett dotterföretag lill Facit AB inom Eleclroluxkoncernen, skall driva Järnförädlings anläggningar i Hälleforsnäs. Denna beskrivning i utskoltsbelänkandet vittnar om hur den kapitalistiska koncentrationsprocessen fortgår. Företaget skall nu ges etl räniefrill avskrivningslån -dvs. i realiteten en gåva-på 70 milj. kr. Den enda motprestation som begärs är all man inle skall avskeda folk förrän länet är helt avskrivet.

Sysselsällningssilualionen i Södermanland är myckel allvarlig. Del har t. o. m. talats om en Norrbottensituation i länet. Men man kan inte rädda jobben genom alt dela ut gåvor till olika slorfinansintressen. Del behövs statliga satsningar som ger nya arbetstillfällen. Nu delas statliga medel ut på företagens villkor.

Jag ber, herr tal man. atl fö yrka avslag på förslaget om elt lån lill Facil AB på 70 milj. kr.

BENGT FAGERLUND (s):

Herr talman! Till Nils Berndlson vill jag bara säga all vi upplever en tvångssituation, och del gör också de fackliga organisationerna. Vår reservalion ligger helt i linje med vad de fackliga organisationerna kräver när det gäller Uddeholm.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Bengt Fagerlund har motiverat sill slällningslagande med den tvångssituation som har uppstått, men kvar slår alt den föreslagna åtgärden icke tryggar jobben.

För elt par dagar sedan förde vi här i kammaren en debatt om situationen i Värmland. Jag skall återge vad en av de socialdemokratiska debattörerna påpekade om della med långivning och bristande garantier. Han sade att han inte trodde all del fanns någon bank häri landet som, om den hade lånat ut så siora belopp lill etl förelag, skulle vara nöjd m.ed alt vela så litet om vad som skall hända i bolaget. Men det tycks regeringen underiigi nog vara nöjd med. Den kritiken kvarstår, och den gäller i detta ärende.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 5

Proposilioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservalionen nr 2 av Bengt Fageriund m. fl. samt 3:o) det av Nils Berndtson under

överläggningen framställda yrkandel innebärande avslag på proposilionen nr 25 i motsvarande del och molionen nr 123 av Bengi Fagerlund m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Bengt Fageriund begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Nils Berndtson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Lån till Uddeholms AB och Facit AB

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående arbetsmarknadsutskoitels hemslällan i belänkandet nr 16 punkten 5 aniar reservalionen nr 2 av Bengt Fagerlund m. fi. rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit det av Nils Berndlson under överläggningen framställda yrkandet innebärande avslag på propositionen nr 25 i motsvarande del och motionen nr 123 av Bengl Fageriund m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Nils Berndlson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 138

Nej - 13

Avstår - 143

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller arbelsmarknadsulskotlets hemslällan i

belänkandel nr 16 punkien 5 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Benl Fageriund

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bengl Fagerlund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 151

Nej - 135

Avslår - 10

Punkten 6

Proposilioner gavs på dels bifall lill, dels avslag på utskottets hemställan, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Sedan Nils Berndlson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbelsmarknadsuiskouels hemställan i

belänkandel nr 16 punkten 6 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren avslagit utskottets hemslällan.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Nils Berndtson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 282

Nej - 12

Avstår - 2

§ 8 Föredrogs ulbildningsulskoiiets betänkande 1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget 1 till slalsbudgelen för budgeiårei 1978/79 såvitt gäller vissa anslag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Punkterna 1-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkien 9

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:25 bil. 7(utbildningsdepariemen-let) under punkien 14 (s. 59-61) föreslagit riksdagen all till Extra kurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 6 384 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:57 av Christina Rogestam m. fl. (c), vari yrkais atl riksdagen beträffande förslag om ändringar i systemet för planering och resursfördelning försann tillträde till den grundläggande högskoleutbildningen som sin mening gav regeringen lill känna vad som anförts i motionen,

1978/79:121 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari yrkals att riksdagen som si.i mening gav regeringen lill känna vad som i molionen anförts om utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan och om särskilda medel till regionsiyrelsernas disposition, och

1978/79:152 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats alt riksdagen under nionde huvudtiteln D5I. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgeiårei 1978/ 79 beslutade anvisa etl reservationsanslag av 16 800 000 kr.

Utskollet hemställde

1. alt riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:25 och med avslag på
molionen 1978/79:152 lill Extra resurser för utbildningsområdet med fritt
lillirädei högskolan på tilläggsbudgel I till slalsbudgelen för budgetåret 1978/
79 anvisade etl reservalionsanslag av 6 384 000 kr.,

2. a) atl riksdagen beträffande fria området med bifall lill motionerna
1978/79:57 och 1978/79:121 i denna del förklarade au riksdagens tidigare
beslut om fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan skulle upphöra atl
gälla med utgången av juni månad 1979,

b) atl riksdagen beträffande system för planering m. m. med anledning av motionerna 1978/79:57 och 1978/79:121 i denna del begärde förslag av regeringen i enlighet med vad utskottet föreslagit.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Reservation hade avgivits av Ove Nordstrandh (m), Linnea Hörién (fp), Hans Nyhage (m) och Jörgen Ullenhag (fp) som anseit att ulskollel under 2 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:57 och 1978/79:121,

JÖRGEN ULLENHAG (fp):

Herr talman! Det är en mycket viktig principfråga som riksdagen nu behandlar. Debatten har också varit livlig i massmedia de senaste veckorna. Enkelt uttryckt gäller frågan om vi skall ha en tolalspärr lill all högre utbildning eller inle.

Från folkpartiets sida har vi genom åren konsekvent hävdat, alt vi skall behålla del fria tillträde för en betydande del av högskoleutbildningen som vi haft under lång tid.

I samband med 1975 års högskoleproposilion motionerade Gunnar Helén m. fl. om avslag på del socialdemokratiska förslaget om införandel av en generell antagningsbegränsning. Då motionerade också centerpartiet om samma sak. Trots detta gjorde sedan centerpartiet upp med socialdemokraterna i utbildningsutskottet om atl några nya resurser inte skulle tillföras högskolorna, även om tillströmningen skulle öka mer än väntat. Brutalare uttryckt fattades därmed ett beslut om tolalspärr, även om del ordet inle förekom i utskollstexlen. Folkpartiets, moderaternas och vpk:s representanter i utskottet reserverade sig den gången mot beslutet.

Så kom valet 1976 och regeringsförhandlingarna. De ledde lill en överenskommelse mellan folkpartiet, centern och moderaterna, som fick elt direkt uttryck i 1976 års regeringsförklaring. Där hette del alt "ingen tolalspärr får finnas för tillträde till högskoleutbildningen".

Den markeringen var en betydelsefull framgång för folkpartiet - den eftergift vi fick göra i gengäld var att acceptera inrättandet av regionslyrel-serna.

Regeringsförklaringen ledde lill alt 1975 års beslut kompletterades på en myckel väsentlig punkt. Folkpartiet, centerpartiet och moderaterna tog ansvar för atl vi fick elt fritt område av betydande omfattning. Antalet årsstudieplatser inom det fria området uppgår innevarande läsår lill drygt

6 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

32 000, Antalet individer som studerar inom det fria området är avsevärt större. Tusentals studerande har tack vare della föll den ulbildningsplals de önskar; en plats som de i en lotalspärrad högskola inle skulle ha föll.

För enskilda studerande är del fria området av stort värde. Ingen behörig sökande som anmält sig i tid kan normalt avvisas från en utbildning som av högskolestyrelsen har utbjudils som fri. Särskilt för de nya grupper som högskolan vänder sig lill är detta av slor betydelse. I en öppen högskola, som så långt som möjligt lar hänsyn lill individens efterfrågan, är en fri sektor myckel viktig. För oss liberaler är det självklart all slå vakt om en ordning som innebär atl man lar största möjliga hänsyn lill individens fria val.

Nu är tekniken för medelstilldelning inte bra - del skall erkännas. Den tillkom som elt kompromissresullal efter förhandlingar mellan de tre icke socialistiska partierna hösien 1976. Tekniken går dock all förändra. Reglerna kan göras klarare och enklare. Universiteten och högskolorna bör kunna få medlen lidigare och normalt ulan någon riksdagsprövning.

Vi har i elt par lidigare debatter i denna kammare gemensamt från folkpartiet, centerpartiet och moderaternas sida försvarat del fria området mot socialdemokratiska attacker. Jag skulle vilja fråga centerns företrädare i denna debatt: Känns det inle mot den bakgrunden litet underiigi all nu göra gemensam sak med socialdemokraterna och föreslå ett avskaffande av det man nyligen har försvarat? Det vore också intressant all fö veta, om del är principen som ni i första hand vill åt eller om del är tekniken som ni vill förändra. Av en artikel i Jönköpings-Poslen av den värderade ledamoten av utbildningsulskollel, Sven Johansson, för man närmast del intrycket, atl det är en översyn av själva systemet som man vill ål. I del fallet är del ju myckel lätt för centern atl ansluta sig lill folkparti- och moderalreservationen i utskottet, där det just föreslås en sådan översyn. Nu tror jag inte alt del är där skon klämmer. Det är nog själva principen som man ogillar från centerns sida. Det är nödvändigt all fö elt klarläggande besked i den frågan.

Uppgörelsen mellan centern och socialdemokraterna i utbildningsutskottet har redan blivit föremål för myckel bestämd kritik från en rad olika håll. SFS har protesterat i en skrivelse till ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott. I den säger man bl. a. följande: "Skulle utskottet slutgiltigt besluta bifalla centerpartiets motion medverkar det till atl tusentals människor inle för tillgång lill högre utbildning. SFS anser all en sådan utveckling är oacceptabel och helt oförenlig med de mål som riksdagen har beslutat skall gälla för den nya högskolan."

Men också på socialdemokratiskt och cenlerhåll har man reagerat mot socialdemokraternas och centerns ställningslagande i utbildningsutskottet. Smålands Folkblad (s) behandlar spärrfrågan i en ledare den 13 december. Rubriken är: "Ingel bra s-beslut om spärrar till högskolan!" I ledaren säger man att det behövs fria intagningar vid högskolorna och att en lotalspärrad högskola knappast är eftersträvansvärd. Smålands Folkblad säger vidare: "En lotalspärrad utbildning förutsätter all det sker ell urval bland de sökande. Den viktigaste urvalsprincipen heter hittills - och förmodligen för lång lid framöver - betygen."

Med anledning av detta blir min fråga lill socialdemokraterna: Frestar det inte på all medverka lill elt syslem, som innebär att betygen för en större roll än lidigare?

Smålands Folkblad slutar sin ledare med att säga: "Socialdemokraterna bör la utskottsbeslutet under omprövning när det blir dags för behandling i riksdagens kammare!" Det är självfallet lält för mig all instämma i den uppmaningen. Lyssnar sedan också en del centerpartister på kritiken inom de egna leden, kanske vi renlav kan fö en majoritet för reservalionen från folkpartiet och moderaterna.

Herr talman! Jag ber att fö yrka bifall lill den folkparti- och moderalreser-valion som har Ove Nordstrandh som första namn.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! I utbildningsutskottets belänkande nr 15 finns en väsenflig
mening som borde ha väglett utskottet när de gick till beslut. Meningen
börjar: "En grundtanke i högskolereformen är atl dimensioneringen av
högskoleutbildningen skall bestämmas av dels samhällets efterfrågan på
utbildade-- ."

Det väsentliga här är ordet "samhälle". Vad representerar egentligen detta ord? För mig som kommunist är del självklart alt det är folkmajoritetens behov -arbetarklassens behov -som då skall sättas främst. För socialdemokrater och centerpartister i utbildningsutskoltet är ordet liktydigt med näringslivel. De sätter alltså likhetstecken mellan näringsliv och samhälle, helst i enlighet med del Slrängska ullalandet på Arosmässan, atl vad som är bra för näringslivet är bra för folket.

När riksdagen 1976 fattade beslutet om den nya högskolan slogs det fast, vilket Jörgen Ullenhag också har tagit upp, all denna nya högskola inle skulle spärras. Nu, två år senare, genomförs spärren. Vänsterpartiet kommunisterna deklarerade i samband med beslutet-som vi f ö. var motståndare till-att vi principiellt sett anser det riktigt med en dimensionering av högskoleutbildningen. Men denna dimensionering skall då grunda sig på folkflertalets behov och inte på kapitalels behov av utbildad arbetskraft. Så länge vi har en kapitalistisk ekonomi, så länge anarkin tillåts härja och vi saknar planmässighet, är vi inte beredda att gå med på en dimensionering. En spärr i det läget kommer bara alt drabba arbetarklassen ännu hårdare och göra del svårare för nya grupper att söka sig till högskoleutbildningen. Den sociala snedrekryteringen kommer inte atl brytas, tvärtom. För all snedrekryteringen skall brytas måste man i nuläget öppna högskolan ännu mera. Man måste demokratisera högskolan, demokratisera anlagningsförfarandel, avskaffa betygen och - inte minst viktigt - förbättra det sludiesociala slödel. I annat fall kommer högskolan atl också i fortsättningen domineras av överklassens barn.

Vi kunde emellertid inle vare sig då eller nu acceptera alt delta s. k. fria tillträde urholkas genom atl man i praktiken sätter upp ekonomiska spärrar. Delta har drabbat inte bara ekonom-, matematiker- och samhällsplanerariin-jerna ulan också de övriga utbildningarna. Antalet studerande har ökat

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde till vissa utbildningar i högskolan

samtidigt som man inle har fött pengar för alt följa upp ökningen. Detta är anledningen till vårt krav i motionen 152 på ytterligare 16,8 milj. kr.-f ö. helt i enlighet med vad UHÄ har beräknat. Samtliga övriga partier avvisar våra krav med den egendomliga moliveringen alt utskottet saknar möjligheter atl granska de olika beräkningsmetoderna. Om nu ulskollel inle klarar av granskningen av beräkningsmetoderna, kan man ju höra med dem som klarar av del-eller också förman utgå ifrån alt beräkningarna är rikliga. Efter atl ha läst utbildningsutskottets yttrande frågar man sig oroligt vilka beräkningsmetoder t/er utskottet tillämpar-eller om del är i total avsaknad av sådana. Tänk om man i samband med t. ex. finansdebalter här i riksdagen finge höra: Vi klarar inte det här med beräkningarna, vi höftar till med några miljoner. Del är i praktiken vad som har skett.

Vad den njugga tilldelningen av resurser till högre utbildning och forskning egentligen inneburit kan man fö besked om vid de olika institutionerna. När det gäller grundutbildningen är en anslagsminskning på 50 96 per studerande och år inle ovanlig. Försl för man etl i absoluta tal mellan 4 96 och 5 96 reducerat belopp. Sedan tillkommer prisstegringarna, och de harju inle varit små. Därefter kommer då del ökade antalet studerande. Vad innebär en så krafiigminskning? Jo, ständigt går minskningen ut över de grupper som man med den nya högskolan säger sig vilja nå. Följderna blir t. ex. inställd kvällsundervisning och minskning av materielanslagel - om del över huvud tagel blir pengar över för ändamålet.

Nu är den här njugga medelstilldelningen när det gäller undervisningen inle enbart en fråga om försämrade anslag. Det gäller också de metoder som har använts vid medelstilldelningen, och til sy vende og sidst är del en följd av beslutet om den nya högskolan.

Mycket förenklat uttryckt innebar beslutet om H 75 följande. Först tillskapades en rad nya byråkratier. Alla konsekvenser av della har vi ännu inle sett, eftersom än värre saker är alt vänta när regionslyrelserna har slagit ut i all sin administrativa blom. Därefter ändrades medelslilldelningssysle-met. Från att ha gett anslag dels till administrationen, dels lill själva undervisningen - de sistnämnda anslagen ingick därtill i automatiken och fick alltså överskridas - har man övergått lill atl ge pengarna i en klump till såväl administration som utbildning. Vad har då detta inneburit? Jo, det har inneburit atl administrationen har fött öka kraftigt på undervisningens bekostnad. Detta faktum kan i sin tur bero på fiera saker: lidigare eftersatta behov, Parkinsoiis lag, men också på nya uppgifter lill följd av reformen. Vi tycker atl det är helt orimligt alt beslutet om högskolan på delta sätt skall fö gå ut över undervisningen och dess kvalitet.

Om man som socialdemokrater och centerpartister anser alt en prioritering bör ske, kunde man i stället för alt lolalspärra högskolan ånyo ha börjat fundera över del meningsfulla i all behålla regionslyrelserna. Men denna byråkratiska heliga ko - i synnerhet för centern - vågar man uppenbarligen inle röra. Inte heller vågar man ifrågasätta del meningsfulla i nuvarande anslagslilldelningssyslem.

Vi påpekade som sagt redan 1976 atl man, om man fattar ett beslut, också

får la de ekonomiska konsekvenserna av della. Del vägrar socialdemokrater, folkpartister, centerpartister och moderater alt göra. Man ger högskolan nya uppgifter men dessa för inte kosta något.

Med det anförda yrkar jag bifall till vår motion 152 med krav på ytterligare medel. I den motionen ligger självfallet också all spärrandel av högskolan avvisas. Del är inle bara SFS, dvs. de högskolestuderande, som protesterat mot delta beslut. Också en rad övriga grupper har gjort del. Folkhögskoleeleverna är oroade och likaså de vuxenstuderande. En totalspärr kommer därför inte bara alt förvärra snedrekryteringen ulan också alt strypa den samhällskritiska forskningen vid universiteten.

Socialdemokraternas och centerns agerande i denna fråga avslöjar i och för sig egentligen något av tomheten i reformen. Vill man verkligen bredda högskolan och se till samhälleliga behov, krävs andra reformer än ett fifflande med spärrarna.

Vpk förkastar alltså utbildningsuiskoltels förslag och lägger här i kammaren fram etl egel förslag. Jag vill framhålla atl vi inle heller anser den folkpartistiska och moderata reservalionen särskilt tilltalande. Också del förslaget utgår från en individualistisk syn på högskoleutbildningen. Man är inle heller på den kanten beredd atl söka bryta snedrekryteringen, och också reservalionsförslagel innebär all det fria tillträdet i praktiken blir något av en chimär. I stället för en formell spärr kvarstår resursspärren. Dock kommer vi -om vpk-förslagel faller - självfallet atl rösta för denna reservation.

Herr talman! Utanför riksdagshuset pågår just nu demonstrationer mot del beslut som riksdagen kan vara i förd med atl fatta, och det är många som är oroade. Del finns ytterligare aspekter på utbildningsutskottets förslag som är mycket oklara. Det gäller exempelvis hur det kommer att gå för dem som studerar på dispens. Hur kommer det vidare alt gå för dem som har läst en 20-poängskurs för några år sedan och som sedan kanske gått ut i arbetslivet men nu vill återuppta sina studier? Del är sådana frågor man ställer utanför riksdagshuset just nu. Jag tycker alt del krävs besked på dessa punkter.

Jag hemställer om bifall till motionen 152 samt till det yrkande som utdelats lill kammarens ledamöter och som lyder:

atl riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:57 och 1978/79:121 beslutar anta följande uttalande: Elt tungt vägande skäl vid införandet av högskolereformen var alt bryta den sociala snedrekryteringen och även ge arbetare och lägre tjänstemän möjlighet all della i kurser på det s. k. fria området. Det är väsentligt all dessa gmpper både för möjlighet all delta i och för inflytande över utformning och innehåll i högskoleundervisningen. Därför delar inte riksdagen utskottets mening atl det fria tillträdet lill vissa utbildningar i högskolan skall avskaffas. I stället bordet fria området utvidgas och följas upp av reformer av bl. a. det studiesociala stödet för att vidga arbetares och lägre tjänstemäns möjligheter all della i högskoleundervisningen.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

CLAES ELMSTEDT (c):

Herrlalman! En majoritel i utbildningsutskottet föreslår med anledning av två motioner,en från centern och en från socialdemokraterna,alt beslutet om fritt tillträde lill vissa utbildningar i högskolan skall upphöra all gälla. Jag underslrykeratl det är fråga om två motioner, efiersom del av den debatt som pågått under senare lid och kanske delvis av vad som antytts under denna diskussion verkar som om del inle har uppmärksammats all också socialdemokraterna har väckt en motion i detta ämne.

Det fria området omfattas av tre allmänna utbildningslinjer och etl antal enstaka kurser. Större delen av högskolan är således redan spärrad. Man glömmer också bort i debatten att det inom del fria området redan flnns en begränsning, eftersom etl visst antal studerande skall anmäla sig till en utbildning som utbjudils med fritt tillträde för atl denna utbildning skall komma till stånd. Del är ell viktigt konstaterande. En gräns är satt: Om inle tillräckligt många anmält sig när anmälningsliden gått ul, så kan de inle med säkerhet räkna med alt fö just den utbildningen. Några hundraprocentiga garantier för den enskilde atl fö den utbildning vederbörande i första hand söker till finns alltså inle.

Del fria området finns företrädesvis vid de stora universiteten, och ell bevarande av detta torde medföra svårigheter förde mindre högskolorna. När del gäller deras utveckling i linje med 1975 års högskolebeslut, så råder del inga delade meningar. Det handlar ju ytterst om en fördelning av resurser.

Centern hade i samband med riksdagsbeslutet 1975 angående den nya högskolan den uppfattningen all vi måsle se lill atl de nya högskolorna fick resurser i den utsträckning att de kunde komma i gång ordentligt; en uppfattning som vi naturligtvis fortfarande har. Vi kunde inle acceptera en automatik, där pengar skulle ticka ut i takt med sluderandetillslrömningen. Det var bl. a. dessa förulsältningar som gällde i utgångslägel vid förhandlingarna mellan de tre dåvarande regeringspartierna 1976, som Jörgen Ullenhag här har åberopat. Resultatet av den kompromiss som följde var alt ett visst fritt tillträde lill högskolan skulle finnas också i fortsättningen men med de begränsningar som jag för något ögonblick sedan pekade på. Härvid skulle gälla speciella regler avseende främst anslagstilldelningen.

Del har visat sig atl systemet fungerat dåligt. Del är alla berörda ense om. Man har ofta åberopat att siuderandeopinionen var enig på den punkien och kritisk till del förslag som utskoiismajoritelen här lägger. Visst är studerandeopinionen kritisk, men den är inle enig. Där finns de som representerar studerandeorganisationerna som har samma uppfattning som den som utskollsmajoriielen företräder. Siuderandeopinionen är delad såväl mellan olika högskolor som inom en och samma högskola. En del uttalanden går i den riktningen all de anser att del viktigaste inle är all lill varje pris försvara del fria området och slippa förändringarna, ulan alt del viktigaste är atl upprätthålla nivån och säkra den framlida kompetensen. En förändring av det fria tillträdet borde också medföra elt ökat intresse alt fö klarare gränsdragningar mellan t. ex. vad som skall ligga inom folkbildningen och

vad som skall bjudas ul inom högskolan. Alla som sysslar med de här frågorna vet att det finns problem och all vi fortfarande famlar efter gränsdragningar för all på bästa sätt utnyttja de samlade resurser som finns.

Från andra håll inom sluderandevärlden säger man klart ifrån all man är angelägen om att slå vakt om de mindre högskolorna. Dessa fakta bör balansera den studerandeopinion som finns i övrigt. Genom all de högskolor som har del fria området endast har föll kostnadstäckning för lärariöneroch ingenting annat, så har utbildningens kvalitet kommit i fara.

Man kan vidare notera atl del inom högskolans övriga delar finns åtskillig kapacitet som är outnyttjad. Det finns många platser obesatta på allmänna spärrade linjer, medan det är överbelagt på vissa enstaka kurser med fritt tillträde, kurser vars innehåll ligger nära delar av en linje där alltså platser finns disponibla. Åtskilliga ungdomsstuderande väljer nu en enstaka kurs där fritt tillträde råder, även om de avser all välja en längre utbildning där en spärrad linje vore elt fullgou alternativ - en linje där del alltså finns ledig kapacitet. Om man i stället valde en sådan linje som har samma innehåll och där det också finns lediga platser, så skulle man minska trycket på enstaka kurser som i större utsträckning kunde slå till de vuxenstuderandes förfogande, för vilka kortare utbildningar ligger närmare lill. Den nya grupp som högskolan nu vänder sig lill skulle härigenom få ökade möjligheter. Det har sagts i debatten atl cenlerns förslag skulle medföra en försämring för dessa grupper. Della är fel. Behörighetsreglerna för tillträde lill högskolan berörs inle vare sig i centerns förslag eller i utskoltsmajoritetens.

Vi har vidare konstaterat, vilket också UHÄ har gjort, att del fria området har medfört all ulbyggnadsorterna fåll svårigheter atl hävda sig, Klara tendenser finns i den riktningen. Detta kan vi från vårt parti inte acceptera, inle minst som del i dessa orter finns etl relativt sett stort anlal vuxenstuderande, 1 samband med högskolebeslulel 1975 gjordes flera undersökningar av högskolestuderandefrekvensen pä olika håll i landet. De gav klara besked om att ju längre bort från universitetsorterna man kom, desto lägre var frekvensen i fråga om dem som hade möjlighet att studera vid universitet och högskolor.

Det är alltså bara all konstatera all systemet med det fria området fött konsekvenser som gör en ändring nödvändig. Vi var på del klara med della redan i våras och aktualiserade då under hand en översyn, och inom regeringen kom vi fram till alt en sådan skulle tillsättas. Efiersom Jörgen Ullenhag kom in på den här frågan finner jag anledning alt belysa den något närmare -jag hade annars inte tänkt göra det.

En arbetsgrupp tillsattes för att göra översynen, men den trädde aldrig i funktion, utan vi fick beskedel - åtminstone uppfattade vi del så - all den översyn vi var eniga om inte längre var aktuell. Under den lid som sedan har gått har vi på grund av all alltför många oroväckande faktorer började infinna sig fött belägg för all del är nödvändigt alt vi lar steget fullt ut och föreslår de förändringar som nu har framförts i vår motion. Om sedan Jörgen Ullenhag vill kalla della för en översyn av tekniken eller för en ändrad princip för han

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

själv avgöra med ledning av vad jag här har svarat. Vi såg tillträdesbesläm-melsensomen komplettering till 1975 års beslut-del har vi framfört tidigare och del vidhåller vi. Dessutom innebär inle ulskotlsmajoritetens förslag, som är identiskt med det som framförts i cenlermolionen, någon total spärr. Del står nämligen klart och tydligt atl del lill regionstyrelsernas förfogande skall ställas ell visst belopp, elt belopp som är avsett all fungera som en buffert. Det belopp som skulle bli aktuellt enligl vårt förslag, dvs. 6-12 milj. kr., motsvarande 1-2 miljoner per region, är större än del som regeringen nu ansett sig ha utrymme för när det gäller alt kompensera för det fria tillträdet. Jag beklagar alltså all den översyn som vi var överens om inte kom lill stånd.

I debatten låter del som om utskottet föreslår ändring av hela högskolan. Man skall ha klart för sig all större delen av högskolan redan är spärrad. Vad utskollet nu föreslår är helt enkelt etl system där de samlade resurserna utnyttjas på bästa sätt, där angelägna allmänna utbildningslinjer inte försvagas, där utbildningens kvalitet inle kommer i fara, där de studerandes önskemål självfallet skall tillgodoses oavsett varde bor någonstans,även om detta inte för alla i varje situation kan ske omedelbart. För vem kan f ö. sådana garantier ställas ut? Hur många grundskoleelever för inle både sill första- och andrahandsval avvisat och tvingas ta andra utbildningsplatser som de kanske från början inte alls hade tänkt sig?

Jag vill också vid detta tillfälle bara helt kort notera att SACO i en skrivelse har sagt alt man tycker det är fel all stimulera utbildningar for vilka det inte finns någon arbetsmarknad när de studerande kommer ut därifrån. Jag måsle säga alt som princip, och allra helst i ell kärvt ekonomiskt budgetläge, finns det verkligen anledning att se upp. Detta gäller siaisfinansielll men också för den enskilde studeranden.

1 reservationen talas det om atl en tolalspärr införs i och med alt ulskotlsmajoritetens förslag vinner gehör. Jag har redan erinrat om atl så icke är fallet. Det kan inte vara det, efiersom majoritetens förslag innebärallvi till regionstyrelsens förfogande ställer vissa resurser som utskottet anser del angeläget all göra, för atl en viss flexibilitet skall finnas och för all se lill alt den studerandes intressen så långt möjligt tillgodoses.

Den extraresurs vi föreslår hävdar sig alltså väl,enligl min mening, med det tilläggsanslag som regeringen i denna proposition föreslår, nämligen drygt 6 miljoner. Man skall kanske i della sammanhang erinra om alt högskolorna tillsammans hade begärt 22 miljoner för att täcka dessa merkostnader. Inget parti, del vill jag gärna säga, utöver vpk har yrkat på högre belopp, av den enkla anledningen att budgetläget inte tillåter delta.

Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till regeringens förslag.

JÖRGEN ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr talman! Claes Elmstedt säger att huvuddelen av all högskoleutbildning är spärrad. Men då vill jag gärna tillägga alt den del som är fri, i den mening vi nu diskuterar, är myckel betydande. Jag sade i mitt första inlägg att del rör sig om drygt 32 000 årsstudieplatser, och det innebär att det är avsevärt

många fier individer som berörs av den fria sektorn. Det är alltså inte fråga om ell obetydligt område, det vill jag med kraft understryka.

När del gäller de nya orterna, så omfattas de också av den fria sektorn. Den uppmärksamme läsaren av utbildningsutskottets belänkande och proposilionen finner ju alt det tillförs medel även till de nya orterna just för den fria sektorn.

Jag vill också bestämt hävda att detta som nu centerpartiet och socialdemokraterna förespråkar självfallet innebär en försämring för just de nya grupper som högskolan vänder sig till. I dag vet en individ som tillhör den gruppen all om han eller hon har uppnått en viss behörighetsnivå, om han eller hon får ytterligare nio kamrater inom en utbildning som erbjuds som fri, då har man också plats. Del är klart all det är en utomordentligt slor trygghet för dessa människor att vela detta. Här blir det nu en förändring som innebär atl man, i de flesta fall, med betygen som främsta merit konkurrerar med andra om en utbildningsplats. Del är just del som är den stora principiella skillnaden mellan oss.

Claes Elmstedt frågar varför inle arbetsgruppen trädde i kraft. Ja, vi fick som bekant en regeringskris denna höst, och det var anledningen lill alt den inte trädde i kraft. Nu har arbetsgruppen breddals och har kallats lill sitt första sammanträde. Men i utskottet fanns det två linjer: det varer linje och det var vår linje, som innebar ja till principen och en översyn av tekniken. Det hade varit myckel lätt för er från centerpartiets sida alt ansluta er, om det var tekniken del var fråga om.

Allra sist. Claes Elmstedt undrar varför man inte talar så mycket om den socialdemokratiska molionen. Det finns en sådan, det är riktigt. Men del anmärkningsvärda ärju atl del nu också finns en centermolion - och förra gången vi diskuterade dessa frågor stod vi gemensamt och försvarade den fria sektorn mot socialdemokraterna. Del är då inle så konstigt atl det är cenlermolionen som har uppmärksammats.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Låt mig börja där Claes Elmstedt slutade. Claes Elmstedt log upp det faktum all SACO har skrivit och sagt alt det är fel atl stimulera människor lill att läsa på vissa utbildningslinjer när del inle finns jobb då de kommer ul. Del är väl bara alt konstatera, alt så länge vi har planlöshelen i ekonomin och så länge vi inte har några styrmedel för ekonomin, hur länge skall man då kunna garantera någon ell jobb när man kommer ul? Inle minskar en tolalspärr av utbildningen verkningarna av planlösheten i ekonomin!

Sedan uppehöll sig Claes Elmstedt väldigt länge vid del förhållandet alt också den s. k. fria sektorn är begränsad, atl man måsie vara minst tio stycken inom resp. utbildningsgrupp. Men Claes Elmstedt undvek alt ta upp den verkligt begränsande faktorn, nämligen pengarna. Det är dem det til sy vende og sidst kommer an på och som lill en del har lett lill att systemet har fungerat dåligt. Jag kan instämma i all det finns annat som har inneburit att del inte har fungerat särskilt bra. Som exempel kan jag nämna del enkla faktum alt

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

man, när man sätter upp vackra målsättningar, inte är beredd alt följa dem -som jag nämnde i milt inledningsanförande - genom ett demokratiskt iniagningsförfarande, genom alt verkligen ge de studerande själva möjlighet all bekosta sina studier, dvs. avsevärt höja studiemedlen och förbättra dem. Så länge man inle är beredd atl vidta dessa åtgärder kommer de här vackra målsättningarna all förbli målsättningar och inle uppfyllas i praktiken.

Det äretl faktum att det nu kommer alt bli svårare förde nya grupperna, för exempelvis en fackligt intresserad, att studera arbetsliv och annat vid universiteten.

Vidare uppehöll sig Claes Elmstedt väldigt myckel vid vad de studerande vill och inle vill, men det var enbart spekulationer. I del sammanhanget måste Claes Elmstedt ha gjort en logisk kullerbytta. Han sade all del på de nya orterna finns stora grupper av vuxenstuderande. Och det är naturligtvis positivt att man då inrättat högskoleutbildningar på dessa orter, men jag förstår inte hur en tolalspärr på något sätt skulle göra del lättare för dem att studera. Del var nämligen til syvende och sidst vad Claes Elmstedt kom fram lill!

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill börja med atl säga alt jag aldrig har nonchalerat omfattningen av del fria området. Jag har inle sagt all del är obetydligt ulan bara atl större delen av högskolan redan är spärrad. Det var ell konstaterande som jag gjorde.

Sedan kan man naturiigtvis beklaga att del inte finns ekonomiskt utrymme atl för innevarande budgetår ge de pengar som har begärts. Det konstaterar vi i de handlingar som föreligger, och del är bara vänsterpartiet kommunisterna som anser sig ha del ekonomiska utrymme som behövs.

Vi har pläderat förden konstruktion av del friaområdei som nu gäller, men jag sade vid upprepade tillfällen i den senaste debatten i den här frågan - i våras - all det finns anledning atl se upp. Jag sade också, att om verkningarna av det här systemet skulle tendera all gå i den riktningen all del skulle inge oro - då måste vi naturligtvis titta på det hela och göra en ordentlig översyn. Del var den översynen vi krävde, och vi kom också så småningom överens om all den skulle ulföras, men den kom tyvärr aldrig till stånd. Jörgen Ullenhag begär litet väl myckel när han väntar sig all vi -efter atl ha varit med om den behandlingen - skall ansluta oss lill den reservalion som folkpartiet och moderaterna fogal lill det här betänkandet. Vi hade ju begärt översyn i förväg och inte fåll den. All vi sedan plötsligt skulle slälla in oss i ledet är väl ändå mycket begärt!

Hur förbättras då förhållandena för de nya grupper som jag och många andra har talat om, om vi inför det här systemet?-Del hela handlar ju om ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna. Del finns outnyttjad kapacitet vid främst de större universiteten. Om det går alt få till stånd en ordning där dessa resurser utnyttjas bättre måsle det väl i rimlighetens namn bli ökade möjligheter sammantaget! Och då bör de nya högskoleorterna komma med i bilden på etl mer markant sätt än de kanske skulle ha gjort annars.

JÖRGEN ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr talman! När det gäller pengarna vill jag gärna peka på all del är inte så atl del inle har tillförts några nya resurser eller kommer atl tillföras nya resurser. Del har skett avsevärda prutningar, del är rikligt, men de nya högskolorna häri stort sett blivit myckel väl tillgodosedda, och de prutningar som har skett har framför allt ägt rum på de stora universiteten. Totalt sett föreslås nu att omkring 6 milj. kr. skall tillskjutas del fria området, och det finns medel till regeringens disposition som gör all vi kommer upp i en summa av i runda lal 9 milj. kr., som kommer all tillföras det fria området.

Vi har, som flera här understrukit, varit helt överens om au godla det förslag som regeringen har lämnat, och del är just del förslag som jag nyss redogjorde för. Jag skall gärna erkänna alt vid förra tillfället, när vi diskuterade den här frågan, bäddade Claes Elmstedt för-omjag får uttrycka det litet vanvördigt - en återgång till den socialdemokratiska famnen, men fortfarande försvarade ändå Claes Elmstedt vid del tillfället principen om den fria sektorn. Det är på den punkten som det har inträffat en viktig skillnad - i dag föreslår centern atl man skall avskaffa den fria sektorn.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Claes Elmstedt har fortfarande inte svarat på de frågor som jag ställde inledningsvis om vad som skall ske för dem som studerar på dispens och hur det kommer att gå exempelvis för dem som avbrutit sina studier för atl vara ute och jobba men sedan vill ta upp dem igen. De frågorna ställdes här utanför riksdagshuset, och jag tycker fortfarande att vi kan kräva svar på dem.

Claes Elmstedt hävdade alt det finns outnyttjade resurser, främst vid de stora universiteten, och om de utnyttjades bättre skulle man kunna satsa på de mindre orterna. Det må så vara, även om jag betvivlar atl det verkligen är riktigt. Men på vilket sätt innebär en tolalspärr att resurserna kommer att utnyttjas bättre? Det har Claes Elmstedt inte svarat på.

Och resonemanget omkring de nya grupperna hallar fortfarande betänkligt. Det är ett faktum att loialspärren kommer atl drabba dem i första hand.

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herrlalman! Jörgen Ullenhag säger all jag i våras bäddade för en återgång till den socialdemokratiska famnen. Det må stå för honom när han gör den definitionen.

Vad jag gjorde vid del tillfället var helt enkelt alt jag erkände atl det finns uppenbara svagheter i systemet. Jag tycker att det hade varit klädsamt om flera hade erkänt detta. Det är inget fel att erkänna att ett system som man har medverkat lill inte fungerar tillfredsställande och förklara atl man är beredd all Slälla upp på att göra förändringar, förhoppningsvis till det bättre.

Au jag försvarade överenskommelsen vid debatten i våras är en självklarhet - den gällde ju. Del är ingenting alt notera, för del är självklart alt man

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fr il t tillträde till vissa utbildningar i högskolan

skall försvara en överenskommelse, men jag sade också att den har sådana brister alt det måste göras en översyn. Det har vi alltså bett all få göra, som jag tidigare påpekat, och någon ytteriigare historieskrivning behövs inte. Resultatet föreligger i ställningstagandena i dag.

LARS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Våren 1975 fattades det grundläggande riksdagsbeslutet om högskolereformen. En del av det beslutet rörde dimensioneringen. Del kanske kan vara skäl att mot bakgrund av vissa pressdebatter konstatera någonling om innebörden i beslutet:

1. Både arbetsmarknadens behov och individernas efterfrågan måste ligga
lill grund för högskoleutbildningens planering.

2. Planeringen utifrån arbetsmarknadsbedömningar skulle gälla breda sektorer av yrkeslivet, och inom planeringsramarna för dessa breda sektorer skulle individernas efterfrågan tillmätas stor vikt.

3. Planeringen skulle ge förulsätlningar för utbyggnad på nya orter, dvs. utanför de dåvarande universitetsorterna.

4. Planeringen skulle säkra en utveckling av utbildningsutbudet i Umeå, Linköping, Karlstad och Örebro, dvs. de nyare universiteten och de dåvarande universitetsfilialerna.

Detta innebar alt förnyelsen av utbildningsutbudet på de äldre universi-lelsorierna finge ske inom ramen för elt studerandeantal som i ston sen inte översteg vad U 68 en gång räknade med.

5. Planeringen skulle ske under största möjliga hänsyntagande till
tendenser i individernas samlade efterfrågan och vidare efter hur denna
efterfrågan fördelade sig på orter, läroanstalter och utbildningsområden.

Mot den bakgrunden ansåg sig centerpartister och socialdemokrater i utbildningsutskottet kunna godta etl system med lokala planeringsramar och medelsanvisning för varje budgetår med karaktär av resursramar för de olika högskolemyndigheterna.

Riksdagen biföll det förslaget.

Inom H 75, den centrala organisationskommittén för högskolereformen, utarbetades åren 1975-1976 närmare förslag lill lag och förordning m. m. i enlighet med riktlinjerna i 1975 års riksdagsbeslut. H 75 avlämnade sitt förslag den 26 augusti 1976.

Den borgeriiga trepartiregeringen, som tillträdde efter valet i september 1976, ändrade på just förslaget om planeringsramar och förordade en s. k. fri sektor, i huvudsak inom de gamla traditionella universitelsämnena. Vi anmälde från socialdemokratiskt håll reservation mot förslaget. Vi ansåg nämligen atl det stred mot en av grundtankarna i 1975 års beslut, nämligen att individernas efterfrågan, arbetslivets behov och begränsningen av tillgängliga resurser skall spela samma roll över hela högskolefäliei. Vi vann då inget gehör for vårt förslag.

Vi har senare, på våren 1978, yrkat på ändring av beslutet från våren 1977, men inte heller då vann vi gehör för vår ståndpunkt.

Utvecklingen underden tid som gått har gett oss rätt i kritiken mot det s. k. fria området.

Del går inle längre atl krypa undan med hänvisningar lill inkörningssvårigheter. Själva konstruktionen - del ansåg vi från början - var först och främst principiellt stötande, men den har dessutom visat sig vara praktiskt oformlig och beräkningsmässigl nästan omöjlig.

Redan hösten 1977 kom del första beslutet om tilläggsmedel för det s. k. fria området. Högskoleenheterna begärde ca 26,5 milj. kr., regionstyrelserna tillstyrkte ca 21 milj. kr. UHÄ tillstyrkte ca 18 milj. kr. och regeringen föreslog drygt 12 milj. kr. vilket riksdagen godtog.

Innevarande höst har samma behandlingsmönsier upprepats, kan man säga, med tilläggsanslag till del s. k. fria området. Högskolorna har begärt ca 22 milj. kr., regionslyrelserna har tillstyrkt ca 21 milj. kr. och UHÄ har tillstyrkt ca 16,8 milj. kr. Regeringen föreslår nu ca 6,4 milj. kr. Nu, lika litet som hösten 1977, kunde någon från departementet förklara skillnaderna i bedömningen av behovet.

En kort parentes bara! Vänsterpartiet kommunisterna yrkar nu här som enda parti all en summa på 16,8 milj, kr. skall tillstyrkas. Man kan ju undra varför de inle yrkar på 22 milj. kr.-det ärju det belopp som man har begärl ute på högskolorna. Skulle de ha varit riktigt konsekventa på vpk-kanten, borde de väl ha tagit till den högsta summan - man brukar sällan ha några hämningar när del gäller ekonomin på det hållet.

Om man ulgår från alt högskolorna har gjort alla de ompriorileringar som är möjliga och att de gjort hederiiga beräkningar av det då kvarstående behovet -vilket jag tror att de har gjort - borde ju regeringen egentligen bifalla deras äskanden. - För om man skall leva upp lill de stolta deklarationerna om ell s. k. fritt område, så får del ju inte hämmas av all man behöver väga resurserna lill detta mot andra behov, ulan då är det ju bara all lillordna resurserna. Men så skedde inte hösten 1977-det vet vi-och så har inte skett nu heller i förslaget i höst. Man kan ju fråga sig vad del beror på.

Ja, antingen tror man inte på hederligheten i högskolornas beräkningar eller också anser man dem inte kompetenta atl beräkna medel. Ofta brukar annars företrädare för folkparti och moderater betona atl "dom där ute i verksamheten vet bäst, dom ska man lyssna på". Det tycks i varje fall inte gälla del s. k. fria området. Ändå var del ju för högskolorna och deras studerande man gjorde konstruktionen.

Ellerärdetsåali man medvetet låter studerande strömma lill fritt men inte tillordnar de resurser som behövs för alt hålla kvaliteten, dvs. kostnaden per årsstudieplats, uppe? Hur rimmar det med deklarationerna om utbildningens kvalitet? Inle minst moderaterna framhåller vid alla tillfällen att de slår speciell vakt om högskoleutbildningens kvalitet. Varför gör man inledet idel här sammanhängd? Man låter studerande strömma lill vissa utbildningar i högskolorna, men man har inte modet au ta konsekvenserna och anslå medel i takt med tillströmningen. Talet om frihet och talet om kvalitet går inte ihop i del här fallet.

Del är nästan så atl man är benägen all citera Schiller. I Wallensieins död säger han så här:

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde till vissa utbildningar i högskolan

Leichl beieinander wohnen die Gedanken

Doch hart im Raume stossen sich die Sachen

Lält leva tankar vid varandras sida

Men hån i rummet stöta lingen samman.

Man skulle i det här sammanhanget kunna travestera och säga:

Lätt leva tankar om frihet och kvalitet vid varandras sida,

men hårt i lilläggsbudgeimanglingen stöta summor samman.

Jag kan inle neka mig all illustrera de här ivivelaktigheterna med del s. k. fria området med Uppsala universitets framställning våren 1978 om ytteriigare medel till detta område.

Universitetet hade redan under hösien 1977 fött en förstärkning på ca 1,5 milj. kr. för 1977/78. Sedan begärde man under våren 1978 ytteriigare 1 milj. kr. för del fria området. Framställningen behandlades av UHÄ i mars 1978. UHÄ säger då all universitetet i Uppsala på ett rimligt sätt har dokumenterat sitt behov av ytteriigare medel, men UHÄ anser det praktiskt och principiellt myckel olämpligt atl la initiativ till en ordning där medel på tilläggsbudget för det fria området kan anvisas även under vårterminen.

Som ell av skälen för UHÄ:s slällningslagande kan man i deras skrivelse lill regeringen, från mars 1978, utläsa alt om man beviljade Uppsala universitet pengar så skulle liknande framställningar komma från flera håll i forlsältningen.

Del är inle alldeles orimligt att tänka sig. UHÄ avstyrkte alltså Uppsala universitets begäran.

På en fråga från mig här i kammaren i slutet av maj 1978 bekräftade statsrådet Wikström att regeringen anslutit sig till UHÄ:s bedömning, och att man under hand meddelat universitetet detta,

Här förelåg alltså eu fall där universitetets framställning om I milj. kr. ansågs sakligt riktig - del betygade ju UHÄ - men ändå fick inle universitetet några medel. Av rädsla för att andra högskolor skulle komma med liknande framställningar avslog man begäran. Del är ett sådant system man kallar friii.

Än konsiigare är egentligen den passus i UHÄ:s skrivelse till regeringen där man uppmanar universitetet att fullfölja den utbildning man saknar medel för. UHÄ hänvisar till atl man kanske vid disposition av universitetets resurser för budgeiårei 1978/79, alltså ell annat budgetår än del framställningen avsåg, kan pröva om en eventuell kvarstående del av medelsbehovet kan beaktas. Statsrådet Wikströms svar på mina ytterligare frågor i maj 1978 om detta tolkar jag faktiskt så att genom atl använda elt regeringsbemyndi-gande kan man slippa en prövning i riksdagen i denna fas av behandlingen. Regeringens användning av bemyndigandet skulle sedan bara anmälas för riksdagen. En sådan hantering som jag nu refererat gör ju riksdagens behandling rent illusorisk.

Jag har inle lämnat den här skildringen föratt kritisera UHÄ. Jag kan förslå ämbetsverkets förtvivlan över ell omöjligt riksdagsbeslut. I samma skrivelse annonserar f ö. UHÄ sin avsikt atl föreslå regeringen förändringar i det fria området. De går bl. a. ul på att man endast skulle kunna fö lilläggsmedel till

del friaområdei på hösien och inle på våren. Man vill med andra ord införa ell hösifrill men inte etl vårfritl område. UHÄ gör i detta sammanhang en tolkning av 1977 års riksdagsbeslut i den riktningen all beslutet avsåg all lilläggsmedel till del s. k. fria området skulle tilldelas endast på hösten och inle på våren. Del är enligt min mening tvivelaktigt om UHÄ gör en riktig tolkning av riksdagsbeslutet. Jag tror för min del att riksdagsbeslutet våren 1977 var just sådant atl det skulle kunna innebära tilläggsmedel även på våren. Som min fråga i maj 1978 visar, finns del faktiskt skäl all befara atl det t. o. m. skulle gå all skjuta över budgetårsgränsen och därmed reellt slälla riksdagen ulanför vissa beslui.

Delta bekräftas öppet i den proposition vi nu behandlar. Där slår på s. 60-61 all i UHÄ:s förslag på ca 16,8 milj. kr. också ingår medel för ökad tillströmning i Uppsala våren 1978.1 regeringens ytterligt bantade förslag på ca 6,4 miljoner avses drygt 1 miljon allanvisas till Uppsalajusi förvåren 1978, således för etl redan gånget budgetår. Riksdagen ställs alltså inför etl fullbordat faktum.

Jag har velal uppehålla mig vid denna framställning så här utförligt för atl visa omöjligheten med det s. k. fria området. Del blir ju, som Uppsala universitets framställning och behandlingen av den visar, en absurd situation för de enskilda högskoleenheterna. De vet ju inle om, när och hur myckel pengar de slutligen får. Planeringen blir helt förryckt för dem. Del måsie självfallet vara en fördel för dem att få sina medel för ell budgetår tilldelade vid ell bestämt tillfälle före budgetårets början. De medel man sedan vill fördela om inom högskoleenheten till följd av ändrad tillströmning under förhösten kan man ju själv besluta om, och de besluten kan tas snabbt.

Del kan nu möjligen invändas all de medel vi föreslår skall slå till regionsiyrelsernas förfogande för alt tilldelas högskolorna är medel som inle heller kommer högskolorna lill del omedelbart och på samma gång som medlen i övrigt. Till della är bara alt säga all regionstyrelsebeslulen kan tas myckel snabbare än den omständliga gången nu över regionsiyrelse, UHÄ, regering och slutligen riksdag.

Med anledning av detta kanske jag ytterligare skall säga eu par ord om pressdebalien. Jörgen Ullenhag tog sig för alt citera en socialdemokratisk tidning, Smålands Folkblad, som han sade var kritisk mot det här beslutet. Man kan ju citera olika tidningar. Jag fick elt klipp från Göteborgs-Posten. Del påslås att den är liberal; del slår också i vinjetten på den. Göteborgs-Poslen lar också upp delta med en fri sektor och säger på ett ställe: "Så som lägel nu är inom högskolan kan man inle lycka alltför illa om del förslag som majoriteten i utbildningsulskollel enai sig om. Man kan som bekant inte både äta kakan och behålla den."

För budgeiårei 1979/80 skall riksdagen i vår la ställning lill vilken nivå den totala planeringsramen för grundläggande högskoleutbildning skall ligga på och hur den i stort skall fördelas. Jörgen Ullenhag citerade SFS skrivelse, där det frankt uttalas alt lusentals personer inle kommer alt få plats. Jag vet inle var man hämtai underiag för det tvärsäkra påståendet. Det finns ingen anledning all räkna med någon dramalisk minskning av kapaciieien i

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

förhållande till innevarande år. Del kanske däremot finns anledning all tro atl den nya högskolan under sina båda första år fåll möta något av en uppdämd efterfrågan och all alltså takten i tillströmningen kommer all dämpas. Del underiäitar naturligtvis övergången till den nya ordningen. Redan i dag finns på många håll inom högskolan utbildningar där antalet sökande är så lågt i förhållande till det anlal platser som medel har anvisats för, all någon aniagningsbegränsning i praktiken inle behöver tillämpas. I den mån della blir fallet också för sådan utbildning som f n. tillhör dels. k. fria området blir ju övergången till nyordningen skäligen odramatisk. I den mån, å andra sidan, utbildning som i dag är fri kommer att spärras beror det på bedömningar och prioriteringar som ansvariga högskolemyndigheter, i första hand de lokala högskolestyrelserna, gör med utgångspunkt i den nya högskolans syften. Och en av poängerna i reformen var ju faktiskt all man skulle ge möjlighet för sådana lokala avvägningar under medverkan av berörda både inom och utom högskolan. Statsmakterna måsle rimligen, tycker jag, ha förtroende förde lokala högskolemyndigheternas bedömningar också när del gäller atl avväga utbildning som i dag tillhör det s. k. fria området mot utbildning inom andra områden.

Men om en linje eller kurs är spärrad och det kommer för många sökande, vilka är det som blir antagna och vilka slås ut? Finns del något fog för SFS påslående all det i första hand blir de "nya grupperna" som drabbas vid elt avskaffande av det s. k. fria området?

Jörgen Ullenhag gjorde för sin del i della sammanhang myckel franka påslående om atl betygen kommer att spela en större roll. Del slog han bara fast ulan vidare. Jag har svårt all se vad han har för belägg för detta.

Urvalskriterierna för allmänna linjer ärju sådana att personer med olika bakgrund - t. ex. från gymnasieskolans treåriga linjer å ena sidan och 25:4-behöriga å den andra - garanteras platser i proportion till sin andel av del totala antalet sökande. Därtill ges ju arbetslivserfarenhet slor vikt inom samtliga kvoigrupper. Någon särskild utslagning av äldre sökande ulan skolbakgrund av normalt slag kan del inte bli tal om här. Detsamma gäller, vilket kanske är mindre känt, vid urval lill enstaka kurser. Och del är kanske del som ärdet mest intressanta i samband med etl avskaffande av det s. k. fria området, eftersom huvuddelen av utbildningen inom della område ju beslår av enstaka kurser.

För del första får här antagningsmyndigheten anta sökande med förtur på grundval av en bedömning av vederbörandes behov av utbildningen, lidigare utbildning och yrkesverksamhet. Delta är bl. a. avsett all möjliggöra särskild hänsyn lill sådana sökande för vilka resp. kurs är elt naluriigl inslag i en forl-eller vidareutbildning inom yrket eller yrkesområdet och också all la sociala och geografiska hänsyn, såsom svårighet all flytta lill annan ort.

Fördet andra delas de sökande som inle anlagils med förtur in i grupper av vilka en beslår av sökande med minst tvåårig högskoleutbildning, en av sökande ulan minst tvåårig högskoleutbildning men med minst 15 månaders arbetslivserfarenhet och en av övriga behöriga sökande. Grupperna får också här platser i proportion lill sina andelar av antalet sökande. Inom varje grupp

antas studerande efter sin prioritering av resp. kurs.

Man kan alltså konstatera att de enstaka kurserna i hög grad har tillkommit för all tillgodose behoven hos "nya grupper" och all antagningsreglerna är anpassade lill del. Del är svårt all se hur dessa grupper skulle drabbas särskilt om en eventuell antagningsbegränsning behöver göras.

Del är visserligen riktigt alt en ganska slor del av de studerande inom del fria området utgörs av personer som uppfyller behörighetskraven enligl 25:4-regeln. Men då skall man också komma ihåg alt en stor del av dessa lorde vara sådana som också är behöriga på annan grund. Alla som har gymnasiekompetens i botten och arbetar fram lill alt de är 25 år blir faktiskt också 25:4-or, men inte-om man vill uttrycka det så-"äkta" sådana. Del äralllså fråga om en mer traditionell fort- och vidareutbildningskalegori inom del gamla området för filosofisk fakultet. Och det förefaller inte alltför djärvt atl påslå alt införandet av del s. k. fria området, som täcker alla större ämnesområden inom de förutvarande humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, harbidragit lill en inriktning av det totala utbudet av enstaka kurser som inle i första hand svarar mot de "äkta" 25:4-ornas behov. Om den automatiska prioriteringen av traditionella kurser inom de nämnda områdena försvinner är det uppenbart att möjligheterna blir bättre alt inrikta intresset på alt utveckla och anordna kurser som tillgodoser de "nya gruppernas" behov.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och med hänvisning till den massiva kritik som nu kommit fram mot del fria området från

1. etl flertal regionstyrelser, som ju väl känner problemen från utbildnings-
fältet,

2. UHÄ, del närmast ansvariga ämbetsverket, samt

3. SACO, den arbetstagarorganisation vars medlemmar i hög grad känner av vardagsproblemen med det s. k. fria området,

ber jag, herr talman, alt få yrka bifall lill utbildningsutskottets hemslällan i betänkande nr 15 p. 9.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Lars Gustafsson förklarade myckel utförligt alt den fria sektorn kostar pengar och atl den inneburit all utbildningens kvalitet försämrats. Visst är det så. Vi har också framhållit i vår motion att de ekonomiska resurserna är för små. Men om nu också Lars Gustafsson omfattar den meningen hade del varit bra om han yrkat bifall lill vår motion om eU anslag på 16,8 milj. kr.

Det beloppet har vi beräknat helt enkelt genom all lilla pade krav som bl. a. UHÄ kommit fram till och sagt atl del är vad som i nuläget är etl minimum. Däremot - del har vi också framhållit - kan vi på längre sikt tänka oss ompriorileringar av annan art, exempelvis atl regionstyrelserna och regionkanslierna minskas eller försvinner helt. Och man kan ju fråga sig- del log jag upp lidigare också - varför just undervisningen skall få bära större delen av

7 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

tyngden av de nya byråkratier som blivit följden av beslutet om H 75.

Sedan tycker jag atl det är dystert atl från etl parti som påslår sig stå på arbetarklassens sida få höra atl del ärarbelsmarknadens behov och krav pade arbetande som skall vara styrande. Varför talas del från del hållet aldrig om individernas krav på arbetsmarknaden?

Det är elt faktum, och det sade också Lars Gustafsson, alt den fria sektorn lill stor del består av de nya grupper man påstod sig vilja nå med reformen. Men sedan fortsatte Lars Gustafsson med all säga all dessa torde vara behöriga också på andra grunder. Jag frågar mig: Vilka garantier finns det för delta? Del bör man vela innan man genomför en sådan här total spärr av högskolan.

JÖRGEN ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara kommentera vad Lars Gustafsson sade om betygen. I dag har vi den situationen alt en studerande som söker in på ekonomutbildningen vet all del finns en plats, om han eller hon har uppnått behörighetsnivån. 1 del system som Lars Gustafsson förespråkar kommer denna person i framliden inte att vela all del finns en plats, ulan kommer, om vederbörande kommer direkt från gymnasieskolan, att få konkurrera med andra sökande med betygen som främsta merit. Del är väl alldeles klart all det är på del sättet. Till della kommeratl om del på någon enstaka kurs inle finns tillräckligt många platser för de sökande inom kategorin 25:4 kommer också de som har sökt utöver den förväntade tillströmningen all avvisas.

Jag vill faktiskt fråga Lars Gustafsson: Är det ändå inte så atl ni måsle erkänna alt detta system uppvärderar betygens roll jämfört med det syslem som vi har i dag? Är inle del i så fall atl beklaga ur er synvinkel?

LARS GUSTAFSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Till Jörgen Ullenhag vill jag försl bara säga atl jag inte kan finna atl betygen uppvärderas genom det beslut som vi nu skall fatta. Det finns inte styrkt på något sätt utan är bara etl påslående.

Jörgen Ullenhag säger att de som söker till ekonomlinjen med nuvarande syslem vet alt det finns plats för dem. Del är möjligl all del är så. Jag vill då ställa frågan: Vad är det som säger alt vissa personer alllid skall ha en absolut möjlighel att komma in på en viss linje, vid en viss tidpunkt och på en viss given ort? Hur många är det som kan slälla de kraven? Hur skulle del se ut om vi hade etl syslem där alla sådana krav kunde ställas på delta omedelbara sätt? Jag tycker all också detta är värt alt beakta. Vi borde ägna en tanke åt alla de andra som inte har någon absolut frihet all få sina krav beträffande ort, utbildningslinje och tidpunkt tillgodosedda. Ägna en tanke också åt dessa, innan ni nästa gång talar så stort om friheten i del här sammanhanget!

Jag vill lill Eva Hjelmström säga all vi inle har sagt all del enbart är arbetsmarknadens behov och krav som skall vara styrande. Vi har sagt atl del är både arbetsmarknadens krav och individernas efterfrågan som skall ligga till grund för högskoleutbildningen. Jag sade det mycket tydligt i början av mitt inledningsanförande. Del var därför som jag slolpade bakgrunden lill

beslutet 1975. Vi har också sagt alt planeringen skall göras utifrån breda sektorer av yrkeslivet och alt individernas efterfrågan sedan skall tillmätas stor vikt inom dessa breda sektorer. Del tycker jag borgar för all man inle ensidigt titlar bara på arbetsmarknadens behov. Men på den fria sektorn lar man ut en av dessa faktorer och låter den lill mätas absolut vikt framför allting annat. Man avhänder sig möjligheten all göra prioriteringar mellan olika behov vid ell visst givet tillfälle. Del är det som vi inle tycker är rimligt.

Ni talar från olika håll om friheten för de sökande, men glömmer bort alt det innebär ofrihet för andra sökande på annat håll som inle har samma möjligheter. Men den problematiken lyfter ni aldrig fram.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fiitt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

JÖRGEN ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Från mina utgångspunkter tycker jag atl det är alldeles utmärkt om vi kan tillåla oss alt ha etl betydande område som står öppet för alla som når en viss behörighetsnivå. Del måste vara en trygghet för individen alt vela alt om man når en viss behörighetsnivå har man också en utbildningsplats. Men på den punkten har vi uppenbariigen helt olika uppfattningar.

Del går inle atl resonera bort all betygen kommer alt spela en större roll i det system som ni förordar, Lars Gustafsson. Om vi tänker oss atl det söker fler än vad det finns utbildningsplatser för och det inle tilldelas ytterligare medel för atl la emot dessa - den situationen kan myckel väl uppkomma i ert syslem - kommer självfallet betygen atl spela en större roll än i dag. Del tycker jag atl Lars Gustafsson kan erkänna.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Frihet i vårt samhälle i dag, Lars Gustafsson, är frihet för dem som har råd. De haraldrig haft några problem med alt flytta och studera t. ex. i en annan stad. De kan i stort sett välja utbildningsort. Och de kan på elt helt annat sätl välja utbildningslinje, för all de helt enkelt har råd. medan det för de stora grupper som inle har ekonomiska resurser inle finns någon frihet. Bland de få saker som vi tillstyrkte i beslutet om H 75 var, som jag uppfattar det, just atl man skulle salsa på nya orter för alt möjliggöra för de grupper, som inle har råd alt flytta, alt kunna studera.

Ordet frihet definierar jag alltså snarare i ekonomiska termer - för Lars Gustafsson är della något slags abstrakt, metafysiskt begrepp. Och jag noterar all Lars Gustafsson fortfarande inte tog upp individernas krav på arbetsmarknaden som ell huvudkrav.

LARS GUSTAFSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Nej, frihet är för mig inte något abstrakt eller metafysiskt begrepp i det här sammanhanget. Jag tycker all jag har klargjort vad vi menar med frihet.

Däremot vill jag till Jörgen Ullenhag säga att han fortfarande inle på något sätt styrkt atl betygen kommer atl spela en större roll när vi inför det här systemet. Efiersom han också ofta talar om frihet kan man resa ytteriigare en

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

fråga: Vad tjänar del lill om man i del här sammanhanget har frihet när ni successivt försämrar utbildningen? Vad är det för utbildning som ni då ger frihet lill?

Det är ändå oslridigl på det sättet alt ni går ut med stora ord och lalarom all ni vill skapa frihet på etl visst område, för en viss sektor, för vissa grupper, men ni är inle beredda att lägga fram förslag om all denna frihet blir en realitet genom alt öka resurserna på della område. Ni godtar alltså med öppna ögon en successiv försämring av kvaliteten, dvs. kostnaden per årsstudieplats. Det problemet tar ni inle upp.

Skälet lill alt vi för vår del intagit den här ståndpunkten är alt vi tycker atl del inle är rimligt alt man låter kvaliteten gå ner på del sätt som skett, inle bara på del s. k. fria området ulan genom följdverkningar även på de andra områdena. Därmed är hela högskolan drabbad.

Del är alltså inte rimligt alt man låter kvaliteten försämras på detta sätl bara i något abstrakt frihelsbegrepps namn. Man måste väl också värna om kvaliteten på utbildningen i högskolan. För alt hålla denna kvalitet måsle man från början ha mera fasta resursramar och planeringsramar.

Andre vice talmannen anmälde att Jörgen Ullenhag och Eva Hjelmslröm anhållit all lill protokollet få antecknat atl de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

100

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! I della ärende har företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet reserverat sig på det sätt som Jörgen Ullenhag lidigare har redogjort för. Det har i denna höstriksdagens sista timme kommit att falla på min lott all föra moderaternas talan.

Vi tycks i denna fråga ha två block. Mot varandra slår å ena sidan socialdemokraterna, centern och fackföreningen (SACO) och å den andra moderaterna, folkpartiet, vpk och studenterna. Det känns skönt att även i del här sammanhanget vara i gott sällskap med studenterna; i längden brukar del ju också vara den vinnande sidan.

Vad är en högskola och vad är ell universitet? Skall vi ha universitet eller skall vi bara ha högskolor? Universitet är enligl den gamla fina upplagan av Svensk Uppslagsbok, som vi har inne i handbiblioteket, en vetenskaplig högskola eller högre forsknings- och läroanstalt. I Sverige omfattar universitetet mer än elt facksludium, annars kallas del högskola, läser man där. Franska och engelska uppslagsverk fäster sig särskilt vid del allomfattande utbudet och den allmänna tillgängligheten för de kunskapslörslande.

När man inlemmade etl stort anlal lokala läroanstalter i den nya högskolans ram, vilket jag tror var en bra sak, gällde della rimligtvis högskolor i en mer inskränkt bemärkelse och inle i första hand tillskapandet av en serie småskaliga europeiska universitet.

Moderata samlingspartiet är etl frihetsparti, även och inle minst i denna fundamentala fråga. Vi har konsekvent slagit vakt om en fri tillgång lill högre studier, även om man måste acceptera vissa behörighetskrav och vissa

praktiska begränsningar inom laboraliva och kliniska ämnen.

Den högskolereform som vi nu lever under accepterades med stor tveksamhet, ja, samvetsnöd, av många inom vårt parti. Att den ändå genomfördes berodde inte minst på den överenskommelse som förelåg mellan de tre regeringspartierna om atl slå vakt om del fria området och som bekräftades i 1976 års regeringsförklaring. I detta - som i andra politiska sammanhang-utgick man i vårt parti från atl överenskommelser skall hållas. Vi har hållit våra.

Jag skall inle uppta kammarens lid med alt motivera en sak som för envar som är verksam inom universitetet är eller borde vara självklar, nämligen atl även svenska universitet skall bevara en tusenårig internationell universitetstradition. Däremot skall jag kort kommentera motionerna, belänkandel och vissa uttalanden i reservationen.

Såvitt jag förslår finns del en välgörande nyansskillnad mellan cenlermolionen och den socialdemokratiska motionen. Christina Rogestam och hennes kavaljerer vill uppenbarligen ha något som kan betecknas som ell flexibelt, dvs. böjligt, tak på nuvarande höjd, hur del nu skall se ul. Men del är en intressant uppfinning, som kanske med någon fantasi hade kunnat kombineras med moderaternas och folkpartiets, låt vara något mera liberala, konstruktion.

De socialdemokratiska motionärerna är däremot inte helt oväntal fixerade vid förutsättningen om "övergripande planering". Jag är förvånad överalt en eljest så insiktsfull och nyanserad person som utbildningsuiskoltels högt värderade ordförande i Expressen i förrgår uttalade sig mot all "en grupp i samhället skall få göra vad den vill och vid valfri tidpunkt". Elt eko härav hördes nyss från Lars Gustafsson. Jag uppfattar detta uttalande som en ofrivillig men möjligen nödvändig anpassning lill kvällstidningsnivån. Den "grupp" som del här talas om är enligl Stockholms universitets studentkår framför allt den man velat gynna med reformen, nämligen 25:4-orna. Till denna grupp ansluter sig förmodligen många som vill ta etl andra varv i en varvad utbildning eller skaffa sig en beredskap för s. k. tvärvetenskapliga insatser - allt sådant som vi har velat understödja.

Alt SACO, som är en fackförening, vill få en utbildning enbart anpassad till den reglerade arbetsmarknaden och därför slår på samma linje som socialdemokraterna och centern är kanske inte så obegripligt. Men all personer som är i universitetets tjänst också gördel får mina tankar atl snudda vid vad en fransk filosof kallat klerkernas förräderi.

Del framgår av betänkandet liksom av reservationen all medelstilldelningen till del fria området inle fungerat ändamålsenligt. Stela bestämmelser, de i ell nolltillväxtsamhälle ofrånkomliga motsättningarna mellan dem som vill ha mera och dem som i stället måsle släppa till och den byråkratiska apparatens sedvanliga tröghet har vållat bekymmer.

Utbildningsministern ger i proposilionen såvitt jag förstår förhoppningar om atl åtskilligt av det som falleral kan vara övergångsfenomen som redan håller på all rätta lill sig. Jag finner i delta belänkande, liksom i etl annat under förra riksmötet, uppgifter om atl utbildningsulskollel ej haft möjlighet

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

101

Nr 61

On.sdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

att granska de olika beräkningsmetoderna. Detta är i och för sig otillfredsställande, vilket också Eva Hjelmström har påpekat i dag. Men vid behandlingen av en speciell fråga i delta sammanhang här i kammaren i förrgår kunde utbildningsministern hävda all han icke desto mindre haft rätt, och del är inle omöjligt atl han visar sig få rätt även nu.

Under inga omständigheter kan del förhållandel all det hittillsvarande systemet varit besväriigl för administratörerna motivera att man den 1 juli 1979 skall låta en bödelsyxa falla överdel fria tilllrädet. Universiteten är till för de kunskapssökande och inle för administratörerna. Administratörerna är däremot lill för universiteten. Vi måsle vända på organisationsteorelikernas sedvanliga pyramider. Lärare och studenter är stridskrafterna. Administrationen är irängen.

Reservanierna anser alt man bör utreda medelstilldelningens teknik. Sveriges förenade studentkårer anser all man bör la upp en diskussion om avgränsningen mellan en del av del fria områdets grundläggande kurser och studieförbundens verksamhet. Båda dessa förslag är rikliga och viktiga. Den senare frågan kan komma att behandlas av folkbildningsulredningen, som lär bli färdig nästa år. Inga drastiska ålgärder bör vidtas innan dessa frågor har utretts.

Herr lalman! Med dessa ord och i förhoppning om all vad som är räll och riktigt till slut skall segra yrkar jag bifall till den vid betänkandet fogade reservationen.

1 della anförande instämde Per-Olof Strindberg (m) och Rune Rydén (m).

102

LARS GUSTAFSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan förslå atl Gunnar Biörck inle har något lill övers för administratörer inom högskolor och universitet. Det har han dokumenterat lidigare. Jag noterar emellertid alt hans omdöme om denna yrkesgrupp, som dock är nyttig i della sammanhang, var något mildare och inle så oförskämt som det tidigare har varit. Del antecknar jag såsom en förbättring från Gunnar Biörck.

Gunnar Biörck talar om att cenlermolionen möjligen är mer flexibel än den socialdemokratiska motionen. Del vi här diskuterar är emellertid utskotts-formuleringen kontra reservalionen. Ulskotlsformuleringen står centern och vi gemensamt för. Detta har lett till yrkandena här i dag - del kan Gunnar Biörck observera.

På lal om flexibilitet villjag framhålla all om Gunnar Biörck granskar del förslag som 1976 framlades av H 75 samt motionerna skall han finna att del där finns inslag som tyder på all i varje fall vi inle har någonting emot all man har elt så flexibelt system som möjligl. Det finns mänga passager att citera därvidlag, men jag skall inle göra del nu.

Del är en sak att ha flexibilitet inom ramar. Reservanterna vill uppenbarligen ha flexibilitet ulan ramar, men vad är del för bevänt med del, när man inte vågar anslå medel så alt denna flexibilitet kan utnyttjas? Del är där

Ivelalan kommer in. Ni lalarom frihet och flexibilitet, men anslår inga medel för all leva upp lill denna frihet och denna flexibilitet. Hur skulle del vara om ni försökte få ekvationen all gå ihop?

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tackar för del älskvärda omdöme som Lars Gustafsson fällde om mig och milt förbättrade språksinne.

Även om centern och socialdemokraterna har förenat sig i elt majoritets-yrkande i kammaren, ell yrkande som jag alltså kommer atl rösta emot, kan man bakom della ändå finna olika tankegångar uttryckta i de motioner som ligger till grund för utskottets ställningslagande. Del var där jag tillät mig atl spåra en nyansskillnad.

Lars Gustafsson var poetisk i sill anförande och citerade Schiller. Jag kan för min del möjligen länka mig all del "kvinnligt veka i mänskosinn" hos Christina Rogestam kan ha haft någon betydelse för centermotionens utformning.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

LARS GUSTAFSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det sista skall jag naturligtvis inle alls kommentera.

Jag vill komma tillbaka till det resonemang om flexibilitet som Gunnar Biörck var inne på i sill huvudanförande. Han sade all del kan flnnas olika utformningar i våra motioner. Men Gunnar Biörck kan studera bakgrundsmaterialet och förarbetena, där H 75:s belänkande som avlämnades i augusti 1976 är ett av de viktigaste förarbetena. De låg ju också lill grund för våra ställningstaganden senare, under 1977 och 1978. Jag tycker all del bör vara svårt för Gunnar Biörck atl där finna alt vi skulle vara företrädare för en mycket rigid, en myckel stelbent syn på denna fråga. Tvärtom har vi där på flera punkter markerat atl vi menar alt man skall ge ramar för olika myndigheter och grupper all agera inom. Men vi kan inle avhända oss möjligheten alt vid ett tillfälle här i riksdagen, när vi antar en budget, göra avvägningar mellan olika önskemål inom högskolan och mellan högskolan och annan utbildning. Del är därför som vi är måna om all ha planeringsramar och resursramar.

Men del hindrar ju inle att man sedan är flexibel och tillåter stor frihet för de enskilda högskoleenheterna alt förändra satsningen när man märker all sluderandeinlresset varierar mellan olika linjer. Del har vi aldrig motsatt oss. Jag är noga med all betona alt det inte finns någon rigiditel på vår sida därvidlag. Det måsle bli sagt ordentligt, så alt det tränger fram. Vi är verkligen flexibla påden punkten, men vi måste ju ändå ha ramar all hålla oss till, så all del finns någon fasthet i systemet totalt. Vi kan inle göra en vettig avvägning mellan olika bilar av högskoleutbildningen, om man har en sektor där del bara skall rinna ut medel.

Men efiersom ni ju har visat bristande förmåga atl tilldela resurser, kan man verkligen fråga: Är ni mer flexibla i del avseendet än vi?

103

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle:

Herr talman! Vi har nu kommit in på verkligt svåra medicinska problem, nämligen vilka som är mest flexibla eller mest rigida. Jag tycker mig för varje anförande av Lars Gustafsson finna en ökad flexibilitet, och det kan man naturligtvis inte annat än glädja sig över.

Men jag vill påpeka, eftersom han förut talade om yrkanden, att del inte skulle vara så lätt - för mig i varje fall - alt acceptera alt rösta för all riksdagen beiräffande det fria området med bifall till motionerna 1978/79:57 och 1978/ 79:121 i denna del förklararatl riksdagens lidigare beslut om fritt tillträde skall upphöra att gälla.

104

CHRISTINA ROGESTAM (c):

Herr talman! Två huvudpunkter i centerns högskolepolilik har varit - och är - all öppna högskolan för nya grupper av studerande och atl sprida möjligheterna till högskolestudier geografiskt. Därför har vi i centern med en positiv inställning lill förändringar deltagit i arbetet med atl reformera högskolan.

Del är också i den andan vi vill gå vidare. Det gäller att ge högskolan möjlighel alt utvecklas, alt fylla de ramar som riksdagsbesluten 1975 och 1977 drog upp med elt gott innehåll. Det gäller också alt utan prestigefyllda låsningar kunna rätla lill beslut vilkas konsekvenser visar sig vara mindre bra.

Dagens debatt gäller etl sådant beslut, nämligen den komplettering av 1975 års planerings- och resurslilldelningssystem som det fria området med tillhörande ventil utgjorde.

Kritiken mot tillämpningen av beslutet och konsekvenserna av delta har tilltagit i styrka under det senaste halvåret. Enheterna och regionstyrelserna har pekat på åtskilliga problem i tillämpningen. UHÄ har dessutom tagit upp den principiella frågan om det fria områdets ställning vid en ivåprocenlig nedskärning av resurserna lill övrig högskoleutbildning. Därtill kommeren tungt vägande inlägg från den organisation som organiserar en stor del av lärarna på universitet och högskolor, nämligen SACO/SR. Organisationen begär i en skrivelse lill utbildningsulskollel att riksdagen omprövar beslutet om införandel av elt område med fritt tillträde i högskolan.

Claes Elmstedt har i sitt inlägg redovisat både centerns inställning i sakfrågan och vårt förslag i delta ärende. Jag skall inle upprepa del, men jag vill ta upp ytterligare några punkter lill diskussion.

Under två år har jag fått praktiska erfarenheter av arbetet med all få fram beräkningsunderiag för den s. k. ventilansökan från Göteborgs högskoleregion. Förra året, del första som systemet var i kraft, var svårigheterna stora. Del visade sig all datasystemet inte var upplagt på elt sådant sätt all del klarade av all leverera de uppgifter som behövdes. I stället fick man på universitetet använda orimligt lång lid på alt för hand räkna igenom listorna över antalet registreringar m. m. för alt få elt grepp om antalet anmälda och faktiskt närvarande studerande på den fria sektorn.

Situationen försvårades naturiigtvis av atl planerings- och resurstilldel-

ningssystemei också var helt nytt. Detta innebar bl. a. för Göteborgs del all man gjorde några - som del senare visade sig - allvariiga felbedömningar när del gäller möjligheterna till omdisponeringar av befintliga resurser. Man omfördelade resurser från det spärrade området till del fria, trots atl utbildningsplatserna på del spärrade området inte var lomma; del fanns närvarande studerande. Det har inneburit att under förra läsåret ökade det fria området på de spärrade utbildningarnas bekostnad.

I höstens arbete med venlilframslällningen har vi kunnat notera att utbildningsdepartementet förutsätter alt alla resurser, som kommit det fria området till del, även i fortsättningen skall utnyttjas där. Det innebär atl de ca 400 årsstudieplatser som förra året överfördes från det spärrade området, huvudsakligen från den tekniska sektorn, lill del fria kommer alt minska möjligheterna alt erbjuda enstaka kurser på det lekniskt-naturvelenskapliga området med motsvarande storieksordning - delta samtidigt som riksdagen i stor enighet och i alla utbildningssammanhang talar om viklen av en ökad satsning på naturvetenskap och teknik.

Jag har, herr talman, med den här i och för sig tekniska redovisningen velat peka på några av de stora problem som tillämpningen av ventilsysiemet fört med sig. Detta, menar jag, är skäl att ändra på konstruktionen och fö fram enklare regler för medelstilldelningen. Del vill ju både majoritet och reservanter i utskottet. Av reservalionen framgår dock inle vilka regler man vill ha. Om det är automatiken som man vill ha tillbaka, hur mycket kommer det i så fall alt kosta?

Låt mig ge etl annat konkret exempel på hur del i höst kan se ut på en utbildningslinje på del fria området. Del här exemplet är hämtat från ekonomlinjen vid Göteborgs universitet. Planeringsramen för linjen var ursprungligen satt lill 290 platser. Genom omdisponeringar har man fött fram resurser motsvarande 450 årsstudieplatser. Antalet nyinskrivna var förra hösten 770 och innevarande höst 715. De ansvariga för undervisningen pekar på de stora svårigheter man har när del gäller atl fö resurserna att räcka lill, atl fö lag i kompetenta lärare och tillräckligt med lokaler. De tvekar inle alt säga att kvaliteten på undervisningen har sänkts. Situationen är i dag sådan att man inför våren - efter beskedet om slorieken på veniilresursen för Göteborgs universitet - måsle överväga all tunna ul undervisningen ytteriigare.

Det är viktigt att garantera en utbildningsplats för alla och envar, säger reservanterna. Men vad är garantin för en utbildningsplats värd om man inle också är garanterad atl fö en god undervisning? Det värdet är enligl min uppfattning ringa. Det kan inte heller, som SACO/SR påpekar, vara förenligt med en ansvarskännande politik all tillåta vissa utbildningar atl expandera långt utöver gränserna för arbetsmarknadens behov.

Det är intressant att konstatera att i reservationen finns ordet kvalitet inte nämnt någon gång. Jörgen Ullenhag nämnde det inle heller i sitt anförande. Del bmkar annars vara ell honnörsord som de båda partier som står bakom reservalionen gärna använder i utbildningssammanhang. I dag saknas del. Det är intressant. Anledningen kan ju inte gärna vara all man är omedveten

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

FrUt tillträde tiU vissa utbildningar i högskolan

105

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde tiU vissa utbildningar i högskolan

om den fökliska situationen ute på universitelen; del vore i så fall anmärkningsvärt.

Utskottsmajoriteten gör en klar beställning till regeringen om atl resurs-lillskoll måsle lill för att återupprätta kvaliteten på undervisningen. Det bör ske under de närmaste budgetåren i syfte all successivt återställa utbildningens kvalitet. Den beställningen är en viktig del av utskottets ställningstagande. Tyvärr har den delen kommit litet i skymundan iden något ensidiga pressdeball som förts.

Del här handlar til syvende og sidst om resurser och om vem som skall prioritera begränsade resurser. Om riksdagen menar allvar med atl öppna högskolan för nya grupper, då gäller del all de resurser som ställs till den högre utbildningens förfogande verkligen också kommer dessa grupper lill del. Visst finns del kurser från det fria området även på de mindre högskoleorterna, men i högst begränsad omfattning. 1 1977 års proposition står del alt del fria området även framöver skall ha ungefär samma omfattning som lidigare. Den konstruktionen av det fria området har medfört etl relativt litet utbud på de nya orterna. Om man fortsätter med den här konstruktionen av del fria området och kombinerar del med automatiken, då skulle del innebära en stark styrning av resurserna lill de stora universiteten, och del är en sådan styrning som vi vill undvika.

1 pressdebalien har ibland majoritetens förslag framställts som om de kurser som i dag ingår i det fria området skulle las bort från högskolans undervisningsutbud. Så är inte fallet. Dessa kurser skall självfallet finnas och utbjudas i vanlig ordning inom ramen för högskolornas ekonomiska resurser. Del blir alltså även i fortsättningen möjligt för de studerande all sälla ihop sin egen individuella utbildningslinje. Del påslående som Sveriges förenade studentkårer m. fi. gått ul med, innebärande all rekryteringen lill forskarutbildning skulle försvåras enligl majoritetens förslag, är som jag ser det felaktigt. Utbudet av enstaka kurser kommer att finnas även i fortsättningen. Däremot kommer del säkert alt bli flera som väljer atl kombinera sin egen individuella linje än som varit fallet med det nuvarande systemet.

Majoritetens förslag innebär en mjukspärr av högskoleutbildningen. Förslaget i cenlermolionen om en resurs på 1-2 milj. kr. per högskoleregion innebär en flexibilitet i systemet, en möjlighet all bättre än i dag anpassa antalet utbildningsplatser efter de sökandes intressen.

Herr talman! Jag beratl fö yrka bifall lill utbildningsutskottets förslag i dess helhet.

106

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Christina Rogeslams hela plädering gick i stort sett ut på all del krävs mer pengar, något som man uppenbarligen inle är beredd all lillslyrka.

Jag tycker all del är dystert att inle Christina Rogestam - och inte heller någon annan för den delen - har berört del som jag pekade på i mitt inledningsanförande och som ju inle kan vara obekant för Christina Rogestam, eftersom kritiken i det här avseendet bl. a. kommer från

institutioner i Göteborg, nämligen det faktum alt administrationen har föll svälla ul på utbildningens bekostnad. Det anslagssysiem som man nu har bidrar lill della. Om man vill göra en ompriorilering och om man vill diskutera också frågan om utbildningens kvalitet, varför kan man dä inle länka sig att skära ner på den andra biten?

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Jag vill bara avge etl kort vittnesbörd utifrån de erfarenheter vi i Umeå högskolestyrelse har vunnit av systemet med den s. k. fria sektorn.

Bland de nackdelar som har förts fram här i debatten vill jag särskilt peka på den geografiska snedfördelning som systemet lett lill. Det har skett en allvarlig omflyttning av resurser från de små högskolorna lill de stora. Eftersom vi inom Umeå högskoleregion har ell förhållandevis litet universitet och små högskolor, har vi kunnat notera atl resurslillskoitel till den s. k. fria sektorn gett relativt små belopp till den norra regionen. Umeå högskoleregion har under de två år som systemet med en fri sektor tillämpats fött ca 6 96 av des. k. veniilpengarna. Regionen borde ha fött minst del dubbla föratt kravet på en någoriunda rimlig regional balans skulle ha kunnat tillgodoses. Delta är ell viktigt skäl lill alt Umeå regionsiyrelse enhälligt - märk väl enhälligl - anfört kritik mot det nuvarande systemet med en fri sektor och ställt sig bakom förslaget alt delta skall slopas.

De extra medel som gåli lill den fria seklorn skulle ha kunnai användas för andra ändamål där del föreligger stora behov. Jag vill som exempel nämna en snabbare utbyggnad av del lyckade försökei med YTH, yrkesieknisk högskoleutbildning. Etl annat område som man skulle ha kunnai salsa på är enstaka kurser med inriktning mot de yrkesverksammas behov av fort- och vidareutbildning. För alt ge ell tredje exempel skulle kanske ytterligare resurser ha kunnai anvisas för all tillgodose det stora behovet av forskningsanknytningsmedel.

Inom Umeå högskoleregion föreligger starka krav på att fö utveckla nya lokala linjer. Vi har sådana välmotiverade krav från exempelvis Sundsvall och Luleå. Träleknisk utbildning i Skellefteå har inte kommit till stånd på grund av medelsbrist.

Jag nämner della bara för atl visa vilka problem man upplever med anledning av knapphet på resurser. I det läget framstår existensen av en "fri zon" inom högskolan som ganska orimlig.

Jag vill i likhet med Claes Elmstedt också påpeka att studerandeopinionen inte är entydig i denna fråga. Studenter i Umeå och på andra mindre högskoleorter har dragit de rätta slutsatserna av den kvalitetssänkning av utbildningen som del nuvarande systemet har medfört. De samtycker därför till ett avskaffande av denna ordning. Jag hänvisar återigen till de enhälliga synpunkter som har framförts från Umeå högskoleregions styrelse.

1 senaste numret av studenttidningen Veriex i Umeå skriver ledarskribenten följande: "Jag tror au det är fel alt försvara del fria tilllrädet utan att försvara ämnen, att upprätthålla nivån och säkra den framlida kompetensen

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde tiU vissa utbildningar i högskolan

107

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

inom t. ex. humaniora." Till Gunnar Biörck i Värmdö, som kände en viss trygghet i sällskap med studenterna, måslejag alltså fö påpeka alt han inte har alla studenter med sig.

Enligt ulskollets förslag för regionslyrelserna en särskild resurs att fördela, och därmed för man en icke obetydlig flexibilitet. Denna särskilda resurs kan då användas för atl tillgodose angelägna behov även på andra områden än dem som f n. av, skulle jag vilja säga, någon slumpmässig anledning inräknas i det fria området. Jag tror avslutningsvis, herr lalman, atl regionslyrelserna skall visa sig vara skickade alt göra denna fördelning.

Med det yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

108

STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Låt mig i slutet av debatten mycket kortfattat framföra några synpunkter som inle har framförts tidigare under diskussionen. Jag skall försöka undvika atl upprepa vad som har sagts förut.

Jag vill försl vända mig till Gunnar Biörck i Värmdö och säga två saker lill honom. På en punkt skall jag hålla med honom och på en annan punkt polemisera mot honom. Jag kommer självfallet inle atl diskutera den språkliga kvaliteten på den insändare jag hade i Expressen häromdagen. Den typen av debatter lar jag aldrig i kammarens talarstol.

Det är naturligtvis, Gunnar Biörck och kammarens ärade ledamöter, otillfredsställande alt utbildningsulskotlel skall behöva säga att utskottet inle har haft möjlighel alt granska de olika beräkningsmetoderna. Utskottet har haft lidspress, men del är inte del enda skälet. Del är också så alt anslagssyslemel när det gäller högskolan är mycket komplicerat. Det är verkligen inle lält all förklara det för de människor som inle sysslar med detta. Så småningom utvecklas rutiner, både bland departementets tjänstemän och bland riksdagens ledamöter, för alt bättre än just nu kunna följa beräkningsmetodernas praktiska tillämpning. Jag hoppas atl vi i fortsättningen inte skall behöva göra en sådan deklaration i utbildningsutskottet utan ha bättre möjligheter atl avgöra om beräkningsmetoderna är rikliga eller inle.

När Gunnar Biörck gör hänvisningar till urgammal universitetstradition och lill internationella förhållanden, som ell försvar för den fria seklorn, så är delen osaklig bedömning. De internationella jämförelserna kan man endast göra om man lar hänsyn lill alla fakta. Och då skall man komma ihåg atl i de allra fiesta länder som vi jämför oss med är tillgången lill högre utbildning spärrad genom två olika ting. Antingen för man betala för alt studera vid universitet och högskolor, och då är del en ekonomisk spärr i utbildningssystemet, eller också, och det är det vanligaste, är det mycket stränga lillträdesregler som gör atl de stora befolkningsgrupperna inle har tillgång till högskoleutbildning. Om man lar hänsyn lill våra myckel generösa tillträdes-regler och till alt vår utbildning vid högskolorna är gratis, kommer man till frågan: Är det möjligl atl under alla omständigheter garantera varje liten medborgargrupp exakt den utbildning den vill ha på en viss ort?

Jag har, herr lalman, efter lång tids arbete i utbildningsulskollel bittra

erfarenheter av studerandegrupper som har kommit lill mig och anklagat oss beslutsfattare för alt vi har tillåtit dem, eller stimulerat dem-de har tolkat del så - all gå igenom utbildningar efter vilka de sedan inte föll något jobb. Kommer kammarens ledamöter ihåg hur del var med alla som log en fil. kand. med litteraturhistoria, sociologi, statskunskap och andra ämnen och inle fick ell arbete efter den examen utan måste skola om sig till praktiska yrken på verkstadsgolvet? I och för sig var det utmärkt atl de fick sådana jobb, men de upplevde del som onödigt atl försl under fyra år studera vid högskola och skaffa sig en fil. kand.

Jörgen Ullenhag är nog oförsiktig all tala om ekonomutbildningen. Den är nu fri. Vad gör Jörgen Ullenhag om den dagen kommer - vilket kan inträffa om vi skulle fortsätta med nuvarande system -då del utbildas ekonomer som inle kan fö någon anställning? Dä upplever vi problemen!

Jag tror atl del är viktigt atl vi på del här sättet försöker styra utbildningen i landet, inte spärra den för individerna.

Jag vill lill sist säga, herr talman, all jag upplever del beslut som riksdagen snart skall fatta på del sättet alt det blir ytterligt fö människor som inte för tillgång lill utbildning - men de kommer alt kunna riskera alt inte fö exakt den utbildning de vid en viss tidpunkt har tänkt sig. Sedan kan vi självfallet ha delade meningar om hur många människor del rör sig om. Jag är av den uppfattningen att det är utomordentligt fö. Därför anser jag all den här frågan har dramatiserats på ell överdrivet sätl. Jag skulle tro alt del är bra om vi, när det här beslutet är fallal, kan gå hem var och en till sig och försöka dämpa debatten och göra den litet mindre dramatisk än den varit hittills.

Del finns en del människor inne i systemet, som just nu håller på atl utbilda sig inom den fria sektorn enligt de gamla metoderna. Jag vill då till sist svara Eva Hjelmström, som inle lidigare har fått svar på sin fråga, all vi begär atl departementet skall lägga fram förslag lill övergångsbestämmelser, så att de som är inne i utbildningssystemet inte skall skadas av de nya bestämmelserna. De skall självfallet fö fullfölja den utbildning som riksdagen har gett dem möjligheter atl starta.

Det är nya studerandegrupper som inte för tillträde till det som i dag utgör det fria området, men jag är helt övertygad om atl de studerandegrupperna -med det utbildningsutbud som i övrigt tillhandahålles dem - kommer atl få en utbildning som kommer all passa dem och ge dem tillfredsställelse.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Frät tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

JÖRGEN ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag hade inte tänkt gå upp i någon ytterligare replik i den här debatten, men efiersom Stig Alemyr vänder sig direkt lill mig måste jag svara honom.

Del är nu inle så enkelt atl man vet atl man för ett arbete om man har gått en spärrad utbildning och vet alt man är osäker om alt fö ell arbete om man har gått en ospärrad utbildning. Vore del så enkelt skulle jag ha rätt slor förståelse för Stig Alemyrs resonemang. Men del är inte lättare atl fö ell arbete i dag om man har gått den spärrade kullurkommunikalionslinjen än om man har gått igenom den ospärrade ekonomulbildningen.

109

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Frät tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

Del förhåller sig alltså inle så som Stig Alemyr hävdar, och alla som sysslar med de här frågorna vet väl all del är oerhört svårt all göra prognoser beiräffande arbetsmarknaden som har någon hållfaslhel. Man skall alllid sträva efter den typen av prognoser, men man bör lillåla sig all fortsätta ha en friseklor. En sådan har vi-det villjag påminna om-haft under etl stort anlal år. långl tillbaka i tiden, även under socialdemokratiskt regeringsinnehav. Då fanns en automatik, men principen var densamma, och del är principen som vi i dag fortfarande slår vakt om.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Stig Alemyr förklarade all jag fick etl svar på frågan huruvida de som har avbrutit sina studier och planerar all sedan återuppta dem skall få fortsätta studera eller inle. Jag tycker inte all del som Stig Alemyr sade var klargörande. Han talade nämligen om dem som finns inne i systemet, men hur definieras de som avbrutit sina studier och varit ute och jobbat några år? Är de inne i systemet eller ulanför?

Sedan kan jag inle underlåta all kommentera det som sades om vilka som får jobb och vilka som inle för del. Jag tycker all Stig Alemyr är väl naiv i del fallet. Vad beror del på atl de som pluggat inle för några jobb? Beror del på utbildningen,eller kan del möjligen bero på planlöshelen och maktstrukturen inom näringslivel, där vi inle har något som helst grepp om vad som krävs, eftersom arbetarklassen inte har någon makt.

Stig Alemyr sade vidare: I Sverige behöver man inle betala för atl studera. Självfallet är del inle bara en ekonomisk spärr som gör all den sociala snedrekryteringen är så slor vid universiteten. Men nog kan väl Stig Alemyr hålla med om all möjligheterna för stora grupper i vårt land ändå är klart begränsade av just ekonomiska skäl.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle:

Herr lalman! Min språkgranskning av Stig Alemyrs inlägg i riksdagen har den här gången lett lill betyget Berömlig. Hans motto "styra, ej spärra" tror jag alt vi alla kan slälla oss bakom, även om del inle helt stämmer med formuleringen i yrkandel 2 a) i betänkandet.

110

STIG ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del finns problem som inle är lösta i utskoltsbelänkandet. När man skiftar system leder det lill konsekvenser som kan vara besväriiga, och del är därför vi ber alt regeringen skall förelägga riksdagen förslag om övergångsbestämmelser för just sådana grupper som Eva Hjelmslröm talar om.

Sedan är jag den förste all vilja konstatera all visst är del social snedrekrytering lill högre utbildning i Sverige. Men något av del fina som just nu händer i fråga om högskolans utveckling, oavsett om vi har den fria seklorn eller inle, är all nya studerandegrupper kommer lill våra högskolor. Del gäller inle minst på de orter där del lidigare inle funnits någon högskoleutbildning men där sådan nu erbjuds. Nya grupper av människor

kommer dit, och jag ser fram emot all den utvecklingen skall fortsätta, så au del blir en breddning av tillträdet till högskoleutbildningen.

Till Jörgen Ullenhag vill jag säga lill sist atl vi vet all del är utomordentligt svårt all dimensionera utbildningsväsendet. Inle minst på lärarutbildningens område har vi väldigt ofta, kanske alltid, kommit fel. Men om högskolemyndigheterna finner all del är en för stor utbildning a v en yrkeskategori. så att de som utbildas inle kan fö en försörjning på sin utbildning, då skall ambitionen vara all göra om dimensioneringen.

Riktigt rätt kommer man nog aldrig, men man skall komma så rätt som möjligl, och del är vad som sker med den styrning som vi nu talar om, men del omöjliggörs genom den fria sektor som Jörgen Ullenhag slåss för.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Det finns problem som ännu inle är lösta, och därför begär man förslag om övergångsbestämmelser, säger Stig Alemyr. Jag tycker att man borde ha löst problemen innan man går till beslut. Det bäraren bakvänd ordning.

Sedan säger Stig Alemyr att han ser det som positivt atl det kommer nya grupper av högskolestuderande. Då är min fråga bara: Varför vill man nu stänga dem ute?

STIG ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi vill inle slänga ute någon grupp över huvud tagel, och del har debatten här i dag sökt klariägga. Har Eva Hjelmslröm inle lyssnat lill den, så var snäll och läs protokollet efter diskussionen!

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr lalman! Jag harju haft möjlighet atl ganska noggrant följa högskolefrågorna, bl. a. i den pariamenlariska beredning som arbetade på sommaren 1974 under Lars Gustafssons ledning. Mina invändningar mot tanken på en lotalspärrad högskola var då två.

Försl och främst skulle en lotalspärrad högskola innebära alt det var statsmakterna och myndigheterna, som centralt bestämde vilken utbildning människor skall fö, och inte människors egen efterfrågan. Motsatsen vore del rimliga. Så långt möjligt bör de studerande själva fö avgöra vad de skall studera. Det skall inle bestämmas över deras huvuden av byråkrater och politiker.

Erfarenheten visar också att prognosförmågan hos politiker och byråkrater har varit dålig. Det finns därför anledning all känna skepsis mot t. ex. Stig Alemyrs förutsägelse att bara ett litet anlal studerande blir utan den utbildning de vill ha.

Min andra invändning mot den lotalspärrade högskolan var all den i än högre grad än lidigare skulle bli en elitskola. Om man för en beiygskonkur-rens till alla linjer på den nya högskolan, kommerdet atl prägla arbelei redan i gymnasieskolan. Möjligheten alt efter gymnasiet kunna fö högskoleutbildning blir dä avgörande för arbetet på gymnasiet. En lotalspärrad högskola

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde till vissa utbildningar i högskolan

112

skulle därför i särskilt hög grad komma atl missgynna ungdomar från socialt sämre miljöer.

Jag tror all dessa mina båda invändningar från 1974 har visat sig vara riktiga. Efterfrågan på högre utbildning har än en gång visat sig bli väsentligt annorlunda än vad de centrala planerarna räknade med. Konkurrensen är fortfarande hård. och de spärrade linjerna vid högskolan ger en utbildning främst för de socialt välanpassade.

Del var. herr talman, med dessa erfarenheter som bakgrund som vi efter valet 1976 satte oss ner i en arbetsgrupp med företrädare för de icke-socialisliska partierna för atl utforma den nya högskolan. I denna arbetsgrupp ingick Claes Elmstedt och Christina Rogestam. Vi var på många punkter låsta. U 68 och H 75 hade lagt fram etl arbete som inte då - 1976 - i grunden kunde revideras. Den högskolereform som presenterades på våren 1977 fick därför i flera avseenden karaktären av en kompromiss. Centerpartiet fick igenom sill förslag om inrättande av regionsiyrelser. Tanken på en sammanhållen högskoleorganisation accepterades. Folkpartiet och moderaterna fick igenom sill önskemål om en fri ospärrad seklor vid högskolan. Uppgörelsen om högskolan kännetecknades alltså som så många andra politiska uppgörelser av ell givande och elt tagande. Vi fick från vår sida göra många eftergifter, men vi kunde å andra sidan glädja oss åt alt det för oss liberaler så väsentliga önskemålet om en fri seklor vid högskolan förverkligades.

Det är mot denna bakgrund man skall se centerpartiets slällningslagande i dag.

Mindre än två år efter del all denna Överenskommelse ingicks är man i centerpartiet beredd atl springa ifrån den del av överenskommelsen där man inle själv fick diktera villkoren. Man vill bevara de byråkratiska påfund som man drev igenom 1977, men man vill avskaffa del enda verkligt stora medgivande som man fick göra till de båda andra parter som var med i överenskommelsen, nämligen om den fria sektorn.

Vilka argument har då centern, för atl, så kort tid efter överenskommelsen, överge denna?

Huvudmoiivel sägs vara atl anslagssyslemel för den fria seklorn har fungerat dåligt -så uttryckte sig herr Elmstedt. Jag tror atl den slutsatsen i och för sig är riktig. Men låt oss då minnas alt en viktig förklaring till att anslagssyslemel har fungerat dåligt var de missgrepp och de felaktigheter som gjordes från centerpartiets sida. Herr Elmstedt framhöll i riksdagen den 29 april 1977 atl den bedömning man gjorde redan 1975, nämligen atl resursramarna var så väl tilltagna all alla behöriga som sökte lill ospärrad utbildning skulle bli antagna, alltjämt gällde. Han förutspådde "alt del endast undantagsvis skulle bli aktuellt för regeringen atl hos riksdagen begära medel alt anvisas på tilläggssiat lill följd av tillströmningen". Vi kan nu konstatera alt denna magistrala förutsägelse har slagit fel. Medger då herr Elmstedt i dag alt han gjort en felbedömning? Ingalunda! I stället för atl medge sina misslag vill herr Elmstedt tvärtom använda sina misslag som argument för atl nu ändra den ordning som de tre partierna kommit överens om för bara elt och ell halvt år sedan. Delta är, herr lalman, förvisso avslöjande.

Låt mig bara ställa en enda fråga lill cenlerns företrädare: Hur har ni tänkt er atl del här skall fungera under nästa läsår? Om detta system skall kunna förverkligas måste del ju bli riksdagen som avgör vilka resursramar man skall röra sig med för olika sektorer och linjer inom högskolan. Vi skulle då hamna i precis det läge som nästan alla inom högskolan har varnat så myckel för, nämligen atl man får politiska beslut om fördelningen av studerande lill olika linjer. Kan detta verkligen vara hela centerpartiets verkliga mening?

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr lalman! Jag skall inte vid den här tidpunkten försöka återkalla vare sig herr Molins eller någon annans minne av de förhandlingar som ägde rum 1976. Jag kommer heller inte atl beskylla vare sig den ena eller den andra för att ha gjort sig skyldig till magistrala förutsägelser eller något annat. Jag kan bara konstatera atl de bedömningar som görs ibland slår in, ibland går snett.

Förändringen av 1975 års beslut har inte utfallit på sådant sätt atl vi bedömt det meningsfullt all fortsätta på den linjen. Jag har lidigare i dag -jag vet inle om herr Molin lyssnat på debatten - försökt förklara atl vi tidigt påtalade och redovisade de svagheter som vidlåder den kompromiss vi åstadkom. Vi försökte, vilket jag också sagt lidigare, få en översyn lill stånd men misslyckades med det. Vi utgick från att frågan inle var så intressant atl den nuvarande regeringen fann anledning alt la kontakt med oss, trots all vi hade en överenskommelse om alt en arbetsgrupp skulle se över dessa frågor. Arbetsgruppen var tillsatt och kallad till sammanträde men fick kontraorder om sammanträdet. Därefter hörde vi ingenting. Vi fick inga motiv till varför sammanträdet blev inställt.

Delta är en redovisning som herr Molin tvingar mig all lämna,jag hade inle tänkt göra det annars.

Atl vi handlade som vi gjorde beror delvis på detta, men också på att vi funnit att det kommit så många oroande tecken all det finns anledning alt vidta vissa ändringar. De resursramar som riksdagen beslutar om hindrar naturligtvis inte på något sätt den lokala planering som den nya högskolan ger möjlighet till. Del är inget nytt atl riksdagen fastställer resursramar. Det gör den på många områden utan atl lägga sig i den lokala eller regionala planeringen. Så är del också i den här frågan.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr lalman! Claes Elmstedt kan inte komma ifrån den här diskussionen genom alt säga alt ibland slår prognoser in, ibland slår de inle in.

Sanningen äratt vi hade en arbetsgrupp som arbetade med de här frågorna hösien 1976. Vi hävdade då all anslagssystemet borde få karaktären av en modifierad automatik där tilldelningen av medel var beroende av hur många studerande som kom, men all man inle hade en automatisk utlösning. Del skulle vara en automatik som verkade inom vissa intervaller.

Centerpartisterna Claes Elmstedt och Christina Rogestam -jag tror inte ni vill förneka vad jag säger - kämpade mot delta med näbbar och klor. Ni fick

113

8 Riksdagens protokoll 1978/79:61

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

som ni ville. Ni fick etl anslagssysiem som innebar all man på olika nivåer förfogade över pooler med pengar som kunde skjutas lill efter särskilda beslut, om tilldelningen till den fria seklorn blev större än beräknat. På del viset skulle man kunna länka sig atl avdela pengar till regionstyrelse, centralt ämbetsverk och regering, som skulle möta en eventuellt större tillströmning än beräknat. Men nu hardel visat sig alt trots delta har regeringen under båda de år systemet har fungerat fåll gå lill riksdagen och begära extra medel för atl klara den ökade tillströmningen. I den meningen var del väl ändå en felbedömning när man sade atl resursramarna inle innebar någon risk för all man skulle behöva fatta beslut om extra tilldelning i riksdagen.

De här beloppen har i allmänhet blivit lägre än vad myndigheterna, dvs. högskolorna, ansett sig behöva. Och de har kommit högskolorna lill del först närenslordelav läsåret förflutit. De svagheter som obestridligen finns i fråga om anslagstilldelningen lill den fria seklorn är en följd av det anslagssysiem som centerpartiet, mot praktiskt taget varje på sektorn verksam expert, drev igenom. Vill man se detta som ett misslyckande för en del av högskolereformen faller alltså ansvaret för del misslyckandet på centerpartisterna.

Jag tycker all det är elt hyckleri från Claes Elmsledls och Christina Rogeslams sida alt ta della faktum lill intäkt för all nu gå till strid och söka upphäva den fria sektorn för högskolan, vilken vi var ense om i regeringsdeklarationen 1976.

Från folkpartiets sida har vi hela tiden hävdat att det avgörande måsle vara de studerandes egen efterfrågan, deras egel sludieval.

Centerpartiet föredrar ell system där del är statsmakterna som centralt bestämmer vad människor skall få studera och om de skall få studera. Jag tycker verkligen atl del är ljusårs avstånd mellan det decentraliserade fria utbildningssystem som vi en gång var ense om och det centralistiska system som ni nu vill driva igenom.

114

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr lalman! Jag skall inte försöka atl övertyga Björn Molin. Björn Molin haren benägenhet att anse att det som är sanning är vad Björn Molin själv säger.

Låt mig bara konstatera att utgångsläget för Björn Molin i diskussionen 1976 om anslagssyslemel var ett bibehållande av automatiken. Och en automatik som innebar alt det skulle ticka ul ett antal tusen kronor per elev som sökte utbildning kunde vi inte acceptera. Vi bedömde nämligen bl. a. budgetläget på del sättet att när del gällde de ulbyggnadsortersom vi fram till beslutet 1975 hade slagits för skulle det ekonomiska utrymmet bli så pass begränsat att det var för oss oacceptabelt. Det våren av utgångspunkterna för den överenskommelse som träffades. Jag lar min del av ansvaret i denna kompromiss. De andra som deltog tar säkert sin. Herr Molin deltog f ö. inle i överiäggningarna intill dess all de var avslutade.

Vi har alltså funnit att det här systemet inte har fungerat tillfredsställande. Jag aviserade della redan i debatten i våras. Därefter har utvecklingen, som jag vid elt par tre tillfällen tidigare här har beskrivit, visat au systemet inte är

tillämpbart helt enkelt därföratt det är förknippat med för många svagheter och brister.

Del är inte fråga om en total spärr. Herr Biörck i Värmdö har konstaterat att vår motion, som i det fallet är helt identisk med ulskollsmajorilelens skrivning, innehåller förslag om all det skall finnas en viss ekonomisk reserv all använda för att jämna ut skillnaden mellan antalet befintliga studieplatser och antalet sökande, därest tillströmningen vid något tillfälle skulle bli onormalt stor.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde tiU vissa utbildningar i högskolan

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr talman! Det anslagssystem som jag förordade var en form av automatik - del är alldeles riktigt. Det var en automatik som innebar all om sluderandeantalei steg över vissa gränser skulle man automatiskt få en ökad tilldelning. Det var inle så att det omedelbart skulle ticka ut pengar, om resursramen överskreds. Jag tror att det var etl rikligt system, därför alt det knöl an till och utgick ifrån de studerandes egna önskemål.

Det anslagssysiem som vi faktiskt fick var ju det syslem som centerpartiet så energiskt drev igenom. Vad jag har sagt är all ni måsle la ert ansvar för all vi fick ell syslem som ni själva i dag säger fungerar dåligt. Jag tycker fortfarande att det är litet utmanande att man lar det som utgångspunkt föratl nu upphäva varje form av fritt tillträde lill högskolan. I den här situationen faller ansvaret speciellt tungt på centerpartiet. Del blir ni i centerpartiet som får ta ansvaret, om tusentals unga människor under nästa läsår förvägras utbildning. Det blir ni som får la ansvaret, om tusentals studerande fåren helt annan utbildning än den de helst vill ha. Det blir centerpartiet som får svara på frågan varför man har ersatt elt fritt decentraliserat lilllrädessyslem lill högskolan med ell starkt centraliserat lilllrädessyslem.

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr lalman! Vi är säkert beredda all ta vårt ansvar. Men herr Molin säger alt vi kommer atl tvingas la ansvar för alt lusentals studerande blir utestängda. Hur vet Björn Molin alt del kommer att bli så? Vad grundar han del påståendet på? Det vore intressant att få vela del. Jag tror inle all herr Molin på något sätt kan bestyrka varifrån han hämtat det uttalandet.

Jag har många gånger förvånat mig över att man alltid diskuterar dessa frågor med en sådan inlevelse men atl det är yiteriigt sällan vi i den här kammaren diskuterar vad man skall göra med alla de grundskoleelever som inle kommer in i gymnasieskolan vare sig på sitt första- eller andrahandsval. Del är ungdomar som är i den mest känsliga ålder en människa kan vara i. Vi ordnar sedan frågorna på alla möjliga konstiga vägar, så långt del nu går, men någon allvariigare diskussion om del här problemet har jag inle varsnat, i varje fall inte i samma omfattning som på del här området och i varje fall inle från Björn Molins sida.

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr talman! Vad vi nu sett under två år är all del anlal människor som vill

115

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan

studera inom den fria sektorn blivit långl slörre än vad någon trodde - det gäller framför allt herr Elmstedt, där vi har citat från riksdagen frän år 1977 om vad herr Elmstedt förutsåg.

Nu vill ni införa en tolalspärr. Men herr Elmstedt säger: Nej, det är inle alls så atl tusentals unga studerande kommer att förvägras utbildning. Den fråga man då måsle slälla sig är: Vilka resursramar räknar ni med? Räknar ni med att vi skall kunna få resursramar som ligger på eller rent av över det studerandeanlal vi har nu? Vad har ni för synpunkter när det gäller ekonomulbildningen? Är del så atl loialspärren skall följas upp med en medelstilldelning som ligger på eller över sluderandeantalei för ekonomulbildningen? Del vore intressant alt få den frågan besvarad. Del skulle ju belysa om ni tänkt igenom vad ni nu i dag tänker förmå riksdagen atl besluta.

116

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr talman! Min kommentar i det förra inlägget var bara all jag frågade vad herr Molin bygger sill påstående på om atl lusentals ungdomar kommer alt bli utspärrade.

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr lalman! Låt oss ta della som en förutsägelse, herr Elmstedt, och låt oss komma igen och diskutera delta sedan, så får vi se om inle mina förutsägelser kommer atl slå in bättre än dem som herr Elmstedt framförde i kammaren i april förra året.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposilionergavs på bifall till dels uiskoiieis hemslällan, dels molionen nr 152 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 15 punkien 9 mom. 1 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 152 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Eva Hjelmslröm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 282 Nej - 10

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservalionen av Ove Nordstrandh m, fl. samt 3:o) del av Eva Hjelmslröm under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Jörgen Ullenhag begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Eva Hjelmslröm begärl votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Fritt tiUträde tiU vissa utbildningar i högskolan

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående utbildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 15 punkten 9

mom. 2 antar reservalionen av Ove Nordstrandh m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

del av Eva Hjelmström under överiäggningen framställda yrkandet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 79

Nej - 11

Avstår - 202

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 15 punkten 9 mom, 2 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Ove Nordstrandh

m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörgen Ullenhag begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 203

Nej - 82

Avslår - 6

Punkterna 10-14

Kammaren biföll vad utskollet i dessa punkter hemställt.

117

Nr 61 § 9 Föredrogs

Onsdaeen den Finansutskottets betänkande

20 december 1978 1978/79:16 angående tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/

_____________ 79.

Tjänsteorganisa -

tionen för huvud- Sedan kammaren bifallit utskottets framställning om att ärendet skulle

lärare och institu- avgöras efter endast en bordläggning, bifölls vad utskottet i övrigt hemställt i

tionsföreståndare '" betänkande.

inom grundskolan

§ 10 Tjänsteorganisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare inom grundskolan

Föredrogs ulbildningsulskoiiets belänkande 1978/79:16 med anledning av proposilionen 1978/79:16om vissa ansiällningsfrågor beiräffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning m. m.

1 proposilionen 1978/79:16 hade regeringen (utbildningsdepartementet)-efter föredragning av statsrådet Birgit Rodhe - föreslagit riksdagen atl

1. godkänna de riktlinjer i fråga om tjänstgöring för vissa lärare inom vårdutbildningen samt de gmnder för statsbidrag lill kostnader för denna anordning som förordats i propositionen,

2. godkänna vad som förordats i proposilionen angående betyg i praktik inom gymnasieskolans vårdutbildningar,

3. godkänna alt tillsynslärarorganisationen inom grundskolan skulle bibehållas tills vidare.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen godkände de riktlinjer i fråga om tjänsigöring för vissa lärare inom vårdutbildningen samt de grunder för statsbidrag för denna anordning som utskollet förordat,

2. atl riksdagen godkände vad i proposilionen 1978/79:16 förordats angående betyg i praktik inom gymnasieskolans vårdutbildningar,

3. att riksdagen godkände all lillsynslärarorganisaiionen inom grundskolan skulle bibehållas tills vidare,

4. att riksdagen beträffande tjänsteorganisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare inom grundskolan lade till handlingarna anmälan i propositionen 1978/79:16.

Reservalion hade avgivits beträffande tjänsteorganisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare av Ove Nordstrandh (m)och Hans Nyhage (m) som anseit att utskottet under 4 bon hemställa

atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all tjänsteorganisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare inom grundskolan borde bibehållas tills vidare.

118

HANS NYHAGE (m):

Herr lalman! 1 samband med alt frågan om SlA-skolan behandlades här i riksdagen beslutades att tjänsteorganisationen för tillsynslärare, huvudlärare och institutionsföreståndare vid grundskolan skulle upphöra atl gälla.

Vi moderater motsatte oss detta och hävdade all den gällande organisationen skulle beslå. Vi ansåg delta vara värdefullt för skolan och kunde ej finna rimliga skäl för en ändring. Vi utvecklade våra synpunkter i ärendet såväl i en partimolion som i en utskollsreservalion och här i kammaren. De skäl vi anförde gäller alltfort, och jag nöjer mig med alt hänvisa lill vad vi då hade alt säga.

Vi kan i dag konstatera att vi redan fått rätt beiräffande tillsynslärartjänsterna.

Ett enhälligt utskott yrkar nu att dessa tjänsier skall bibehållas tills vidare. Vi moderater hävdar alt motsvarande skäl som nu anförs för bibehållande av tjänsterna som lillsynslärare också gäller för de båda övriga tjänsterna, så mycket mer som konkreta förslag alltjämt saknas när det gäller hur de uppgifter som f n. ombesörjs av dessa lärare skall fullföljas om tjänsterna avskaffas. Samtliga de tre ifrågavarande tjänsterna bör alltså finnas kvar enligt nuvarande ordning, och jag yrkar därför bifall lill reservationen av Ove Nordstrandh och mig själv.

Under della anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

STIG ALEMYR (s):

Herr talman! De funktioner som nu utövas av huvudlärare och institutionsföreståndare i grundskolan skall fortsättningsvis finnas kvar. Del är befattningarna som avskaffas. Kommunerna får själva välja vilken metod de vill använda för atl dessa funktioner skall upprätthållas. Jag ber atl få yrka bifall lill utbildningsutskottets förslag.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 16 mom. 4 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Ove Nordstrandh och

Hans Nyhage.

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Tjänsteorganisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare inom grundskolan

119

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Anmälan av inlerpellation

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 235 Nej - 44

§ 11 På förslag av talmannen beslöts att behandlingen av på föredragningslistan återstående uiskoltsbelänkanden skulle uppskjutas lill onsdagen den 17 januari 1979.

§ 12 Anmäldes och bordlades Proposition

1978/79:78 om protokoll om ändring i dubbelbeskaiiningsavtalei mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

§ 13 Anmälan av inlerpellation

Anmäldes och bordlades följande inlerpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 20 december

120

1978/79:122 av A';//7//i/gosso/?(s) lill utrikesministern om Sveriges anslutning lill Europarådets sociala stadga:

Bland Europarådets konventioner intar den sociala stadgan vid sidan av konventionen lill skydd för de mänskliga rällighelerna en särställning. Tillsammans utgör de basen för skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i Europarådsstalerna. Av de rättigheter som omfattas av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna återfinns de medborgerliga och politiska rättigheterna i den europeiska människorällskonvenlionen och skyddas alltså av del särskilda processyslem som byggts upp enligl konventionen. Brott mot de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna anses inte kunna beivras på samma sätt. De sociala rällighelerna har fått en egen reglering i den sociala stadgan medan de ekonomiska och kulturella rättigheterna endast delvis skyddas av Europarådssyslemel.

F. n. pågår en debatt om utvidgning av del område som skyddas av konventionen om de mänskliga rättigheterna. En expertkommitté arbetar med frågan, och Europarådels pariamenlariska församling antog i höstas en rekommendation (nr 838) i ämnet. Församlingen har även livligt intresserat sig för den sociala stadgan. I sin rekommendation nr 839 av den 28 september 1978 vädjar församlingen lill medlemsstaterna atl ratificera stadgan fullt ut. Vidare framläggs förslag om en utbyggnad och modernisering av stadgans innehåll. Slutligen uppmanas Europarådels ministerkommitté alt utarbeta etl effektivare syslem för kontroll av alt stadgan efterlevs.

Sverige ratificerade den europeiska sociala stadgan 1962. Stadgan är emellertid så konslruerad all de dellagande staterna kan undanta olika artiklar eller särskilda punkter från sin anslutning. Fortfarande har svenska regeringen avstått från atl ansluta sig till 13 olika underartiklar av stadgan. Dessa underartiklar undantogs vid ralifikalionslillfällel efiersom den svenska lagstiftningen då icke nådde upp lill stadgans standard. Som exempel må nämnas stadgans bestämmelser om att erkänna alla arbetstagares räll lill skälig uppsägningstid vid anställningens upphörande eller dess förbud mot uppsägning av kvinnlig arbetstagare då hon är frånvarande på grund av havandeskap eller barnsbörd. 1 dessa liksom i fiera andra fall torde numera den svenska lagstiftningen tillåta all Sverige ratificerar utestående punkter i stadgan. I andra fall kan det finnas anledning all även i framtiden underlåta svensk anslutning lill stadgan.

I svar på fråga från Frida Berglund sade dåvarande arbetsmarknadsministern Per Ahlmark föröver två år sedan, den 25 november 1976, atl en allsidig genomgång av stadgan var på gång och att regeringen avsåg atl vidta ålgärder för all utsträcka ratifikationen så långl del är möjligt. Någon uppgift om när regeringen tänkte agera gavs icke, men av svaret tycktes framgå all genomgången icke borde vara alltför omfattande.

Europarådets pariamenlariska församling föreslår, som redan nämnts, i sin rekommendation nr 839 även alt den europeiska social stadgan underkastas en genomgripande revision för all bringas i samklang med de mer avancerade medlemsländernas arbets-och sociallagsliftning. Förslaget innefattar både en höjning av standardkraven för rättigheter som redan finns inskrivna i stadgan och inskrivning av nya rättigheter. Exempel på de förra är atl rätten lill arbete bör innefatta skyldighet för regeringarna att föra en aktiv sysselsättningspolitik och att årssemeslerns längd skall ökas från två till fyra veckor. Del särskilda skyddet för mödrar föreslås nu redigerat lill atl delvis omfatta båda föräldrarna. Invandrarnas rättigheter föresläs få ökade garantier. Nya rättigheter som föreslås införda i stadgan rör arbetstagares räll lill medbestämmande både i företagets beslutsprocess och när del gäller arbetsförhållandena samt rätlen till information om förelagets ställning, finanser och planering, dvs. införandet av ekonomisk demokrati. Vidare föreslås införande av regler om jämställdhet mellan könen, om räll lill utbildning, om räll lill anständig bostad, osv,

I sin rekommendation föreslår den parlamentariska församlingen vidare atl systemet för kontroll av stadgans efterlevnad revideras. Den nuvarande övervakningsproceduren bör enligl rekommendationen skärpas så all den dels sker snabbare och dels effektiviseras bl. a. genom all den regeringskom-milté (underkommillén lill den sociala kommittén) som utför slulgransk-ningen skall förslärkas med representanter för arbetstagare och arbetsgivare från vederbörande länder.

Församlingen föreslår även atl ministerkommittén överväger inrättandet av en europeisk domstol för de sociala rällighelerna efter modell av den europeiska domstolen förde mänskliga rättigheterna, eller eventuellt inrättande av en ny avdelning inom den sistnämnda domstolen som skall syssla

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Anmälan av inlerpellation

121

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Meddelande om frågor

med sociala rättigheter. Jag vill inte dölja atl jag finner detta förslag värt all begrundan.

Slutligen föreslår församlingen i sin rekommendation all regeringarna förbättrar sin information om den sociala stadgan inom de egna länderna. Församlingen gjorde själv en grundläggande informationsinsats i fjol då den anordnade ett symposium om den sociala stadgan i Strasbourg vid vilket bl. a. Olof Palme presenterade den svenska socialdemokratins syn på social- och arbetsmarknadspolitiken.

Europarådsförsamlingens förslag till reformering av den europeiska sociala stadgan syftar lill atl vidmakthålla och fördjupa stadgan som europeisk standard för social- och arbetsmarknadspolitik. Det synes angeläget all stadgan även i forlsältningen kan ha denna karaktär och inte tillåls helt passeras av de nationella lagstiftningarna så all den därigenom förlorar sin betydelse. Icke minst ur svensk synpunkt är del angelägel alt det europeiska samarbetet inom Europarådet drivs vidare aktivt. Med den lälplals Sverige intar i detta hänseende är det viktigt all den svenska regeringen och dess representanter verkar aktivt för en modernisering av stadgan.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående skulle jag vilja rikla följande två frågor till utrikesministern:

När beräknar regeringen kunna ratificera de punkter av stadgan som Sverige fortfarande icke är anslulel lill men som vi med hänsyn till nuvarande lagstiftning skulle vara beredda att godkänna? Beräknas någon åtgärd kunna vidtas före 1979 års val?

Är regeringen beredd alt lämna sin representant i Europarådels ministerkommitté kraftfulla instruktioner som går ul på att stödja och vidareutveckla den pariamenlariska församlingens förslag lill revision av den sociala stadgan enligl rekommendation 839?

§ 14 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 19 december

122

1978/79:240 av Birger Rosqvisl (s) till kommunikationsministern om SJ:s baninvesleringar:

För pressen har SJ nyligen presenterat planer på myckel snabba tåg på vissa sträckor. Farter på 160 km/tim har nämnts som elt av utbuden lill resenärerna på exempelvis sträckan Stockholm-Göteborg.

I Småland har SJ till kommunerna i brev meddelat alt vissa "minuljuste-ringar" kommer all ske i lidtabellen från kommande sommar.

Det beror på all farterna måsle sänkas ner mot max 80,60 resp. 40 km/tim på vissa sträckor därför atl banvallar och spår på grund av dåligt underhåll inle längre kan trafikeras säkert med högre farter.

Är kommunikationsministern beredd medverka lill sådan fördelning av     Nr 61
SJ:s baninvesleringar alt farter på   redan   långsamma tåg ej   behöver     Onsdagen den
sänkas?                                                                       20 december 1978

den 20 december

1978/79:241 av Marianne Karlsson (c) till justitieministern om översyn av patenlprocessen m. m,:

I februari 1978 beslöt riksdagen på lagutskottets hemslällan alt begära en översyn av patenlprocessen och sanklionssysiemel inom patenträtten.

Någon utredning har ännu inle tillsatts.

Med hänvisning till del anförda hemställer jag all till justitieministern få ställa följande fråga:

När avser justitieministern all låta verkställa den av riksdagen begärda översynen?

1978/79:242 av Biiger Rosqvisl (s) till statsrådet Carl Tham om ifrågasatt försäljning lill Turkiel av komponenter till kärnkraftsreaklor:

Avser regeringen försöka sälja komponenterna till Oskarshamnsverkets reaktor 111 till Turkiet?

1978/79:243 av Alf Wenneifors (m) till budget- och ekonomiministern om tidpunkten för proposition om ändring i lagen om mervärdeskatt:

Riksdagen beslöt fredagen den 15 december alt återförvisa proposilionen 1978/79:33 om ändring i lagen om mervärdeskatt och att hos regeringen begära en omarbetad proposition, Della medför bl, a, slor osäkerhet inom byggnadsbranschen. Byggprojekt för hundratals miljoner uppskjuts. De stora sysselsätmingsproblemen under vinterhalvåret för tjänstemän och arbetare inom byggnadsbranschen blir ännu slörre. Med anledning härav vill jag fråga budget- och ekonomiministern: När under innevarande riksmöte beräknar statsrådet kunna framlägga en omarbetad proposition om ändring i lagen om mervärdeskall m, m.?

Meddelande om frågor

1978/79:244 av Z,e/7/;fl/-M/;f/e/-550/?(s) lill statsrådet Birgit Rodhe om pågående översyn av skoladminislralionen:

F. n. pågår remissbehandlingen av det betänkande som avgivits angående utredningen om skolan, staten och kommunerna. Samtidigt har regeringen nyligen tillkallat en särskild kommitté med uppgift all se över bl. a. den centrala och regionala skoladminislralionen. Del är angelägel alt pågående överväganden om skolans administration kan ske så fritt som möjligl. I den mån tjänsier blir vakania såväl inom skolöverstyrelsen som länsskolnämn-derna bör därför övervägas att inte besätta dessa med ordinarie befattningshavare.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Birgit Rodheom hon avser atl

123

Nr 61

Onsdagen den 20 december 1978

Meddelande om statistik rörande riksdagsarbetet, m. ni.

ta något initiativ för all nå största möjliga frihet vid kommande översyn av skoladminislralionen.

1978/79:245 av Allan Gustafsson (c) lill arbetsmarknadsministern om regeringsinitialiv med anledning av förhandlingarna mellan Volvo BM AB och Valmel AB i Finland:

Den 16 november i år frågade jag statsministern vilka ålgärder regeringen ämnade vidtaga för atl förhindra etl samgående mellan Volvo BM och Valmel AB i Finland.

Den 28 november svarade arbetsmarknadsminister Rolf Wirlén bl. a. atl regeringen kommer alt följa utvecklingen av de inledda förhandlingarna mycket ingående, därest sysselsätlningssituationen skulle bli allvarligare på de orter i landet där traktortillverkningen är lokaliserad om Volvo BM, såsom jag antytt, skulle komma all flytta ut tillverkningen ur landet.

Enligt tidningsuppgifter i dag kan man befara att så kommer all ske. Del uppges all 400 jobb i Arvika och Eskilstuna är i fara. För alt kompensera Eskilstuna skulle enligt uppgift 250 jobb flyttas över från Arvikaverken. Med tanke på lägel på arbetsmarknaden i Värmland och i Arvika vore detta katastrofalt.

Med hänvisning lill det anförda, ber jag atl få ställa följande fråga lill arbetsmarknadsministern:

Vilka ålgärder ämnar regeringen vidtaga med hänsyn lill den senaste utvecklingen i förhandlingarna mellan Volvo BM och Valmel AB i Finland?

124

§ 15 Meddelande om statistik rörande riksdagsarbetet, m. m.

TALMANNEN:

Till ledamöterna har utdelats statistik rörande riksdagsarbetet under höstarna 1971-1978.

Av den preliminära tidsplan som utdelades i går framgår bl. a. all kammaren åter samlas onsdagen den 10 januari kl. 11,00.

Jag önskar kammarens ärade ledamöter och vår personal god jul och gott nytt år.

§ 16 Kammaren åtskildes kl. 16.34.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemert

Förteckning över talare 1978/79:61

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Onsdagen den 20 december

Talmannen 124

Förste vice talmannen 73

Alemyr, Stig (s) 108, 110, 111, 119

Andersson, Georg (s) 64, 65, 107

Andersson, Sven, i Örebro (fp) 8, 9, 10

Bengtsson, Hugo (s) 3, 9

Berndlson, Nils (vpk) 69, 71, 77, 78

Biörck, Gunnar, i Värmdö (m) 100, 103, 110

Börjesson, Fritz (c) 6

Claeson, Tore (vpk) 17, 21, 24

Elmsledl,Claes(c)86, 90, 91, 113, 114, 115, 116

Fageriund, Bengt (s) 74, 76, 77, 78

Fransson, Arne (c) 70, 72

Fridolfsson, Filip (m) 69, 71

Gustafsson, Lars (s) 92, 98, 99, 102, 103

Hambraeus, Birgitta (c) 45

Hansson, Lilly (s) 48, 51, 53, 54, 55

Hjelmsiröm,Eva(vpk)83,89, 91,97, 99, 106, 110, 111

Hörnlund,Börje(c)27, 31,53, 55

Hörnlund, Gördis (s) 60, 63, 64

Johansson, Filip (c) 28, 30, 31

Johansson, Olof (c) 14, 20, 23, 24

Johansson, Rune, i Ljungby (s) 7, 8, 9, 34

Lövenborg, Alf (apk) 36, 55

Magnusson, Tage, andre vice talman (m) 57, 62, 63

Marklund, Eivor (vpk) 59

Molin, Björn (fp) 111, 113, 115, 116

Nyhage, Hans (m) 119

Pettersson, Lennart (s) 22, 24

Rogestam, Christina (c) 104

Svanberg, Ingvar (s) 30, 32

Svensson, Slen (m) 37, 40, 45, 50, 52

af Ugglas, Margaretha (m) 9

Ullenhag, Jörgen (fp) 81, 88, 91, 98, 99, 109

Wennerfors, Alf (m) 75, 76, 77

Winther, Eva, statsråd 71 |

Ångström, Rune (fp) 18, 22, 28, 29, 35, 38, 42, 1, 64, 65

125