Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:60

Tisdagen den 19 december

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes lill en början av tredje vice talmannen.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa vaiysfrågor

§ 1 Vissa varvsfrågor (forts.) Fortsattes övertäggningen om näringsulskottets betänkande 1978/79:17.

TORKEL LINDAHL (fp):

Herr talman! Jag skall inle ägna mig ål alt försöka göra en dålig vits, men den här debatten lär ju i och med detta anförande gå in på sista varvet.

Del lär inle vara lätt atl hitta någon industrigren, där det är svårare alt göra hållbara prognoser än vad det är för just varven. Om man hade gjort en prognos för ca sex år sedan skulle den säkert ha varit väldigt ljus och bra, för fem år sedan mycket mörk, för en å två månader sedan ganska optimistisk. På vårkanten skulle prognosen vara ganska pessimistisk. I dag skulle den vara väldigt svävande; den skulle helt sakna någon egentlig grund.

Elt av problemen för varven är oljepriserna. Förutsättningarna för varven hänger intensivt samman med hur oljepriserna påverkas. Ingen har någon aning om hur den senaste höjningen kommer all påverka oljeproduktionen, oljekonsumtionen och behovet av oljelransporter. Men det finns ändå en hel del tecken som tyder på all vi är på väg mot en svängning. Del finns fö industrier, där det är fråga om så snabba och drastiska svängningar som del är inom varvsindustrin. När det är högkonjunktur, då är del verkligt sug inom varvsindustrin och priserna åker rakt uppåt. Men närdet är lågkonjunktur, då är det nattsvart pessimism; allting är dåligt, och priserna ligger på verklig botlennivå. Nu finns del i och för sig en del faktorer som talar för alt del, tyvärr, är nödvändigt att göra en nedskärning av den svenska varvskapacitelen. Orsakerna är inle atl söka i Sverige eller i Västeuropa utan helt enkelt i den tredje världens berättigade krav all fö vara med även när del gäller varvsproduktionen, I dagens läge börjar länder som Sydkorea, Singapore och Brasilien framstå som allvariiga konkurrenter när del gäller skeppsbyggnad.

Vi har anledning att anta att många u-länder kommer atl sträva efter atl bygga upp en egen skeppsbyggnadsinduslri. Denna kommer naturiigtvis all konkurrera med vår skeppsbyggnadsinduslri.

När jag log del av utskottets betänkande fann jag alt etl varv är litet speciellt. Det må vara all jag låter lokalpatriotisk, men del rör sig om Uddevallavarvet. Av något slags rättviseskäl har ambitionen uppenbariigen varit atl göra ungefär lika stor neddragning vid alla de fyra slorvarven. Uddevallavarvel är dock faktiskt det enda varv som lyckats plocka in

143

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa vaiysfrågor

144

någorlunda hyggliga exporlorder. Tidigare i dag har här nämnts de fyra fartyg som beställdes för elt tag sedan. Ulan en nedskärning av varvet, alltså med nuvarande kapacitet, skulle byggandet av fartygen leda lill en lotalföriusi på 52 milj. kr. Om varvet skulle tvingas att fullt ut skära ned kapaciteten med ca 20 % som föreslagits, så är det troligt att föriusterna på de aktuella fyra fartygen skulle stiga till bortåt 69 milj. kr.; detta om man räknar myckel försiktigt.

Räknar man in material och räntekostnader också, som faktiskt blir högre, och räknar mera realistiskt, är det möjligt alt förlusterna blir 75 miljoner. Man kan fråga sig om det är meningsfullt att samhället tar på sig en kostnad på låt oss säga 20 milj. kr. för att göra en nedskärning om vilken del är osäkert att den kommer atl behövas. När dessa order är levererade, vet ingen hur del egentligen ser ut med ordertillslrömningen. Det är möjligt atl det kan vara motiverat med en nedskärning. Del är möjligt alt detta är de sista order varvet över huvud laget för. Men jag tror inle alt så är fallet. Jag tror Uddevallavarvet har möjligheter alt fö nya order. En sak vet man nämligen när det gäller alla typer av shipping-verksamhet: det gäller inte bara alt ha bra produkter - det vet jag alt varvet har - del gäller alt ha rätta kundkontakter, alt kunna kontakta rätt person i rätt ögonblick. Del är mycket delta som gjort all Uddevallavarvel under senare delen av 1970-talet varit bäst på all fö nya order.

Det är betänkligt att Uddevallaregionen är den region som drabbas hårdast av dessa nedskärningar. Enligt de prognoser som finns i propositionen för sysselsällningsförluslerna i regionen - och jag har fött del kollat med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län - blir del 1975-1982 en sysselsätt-ningsföriusl för Uddevalla kommun med ca 10 96 och för Uddevallaregionen med ca 6,6 %.

Man kan då säga: O.K., del får Uddevalla, men del för också de andra lida. Nej, inle så myckel. Samma prognos, samma sätt atl räkna, leder för Göteborgsregionen till minus 1 96, Landskronaregionen plus minus noll. Malmöregionen troligen plus ca 4 96.

Man kan ju hävda all Landskrona kommun separat råkar nästan lika illa ut som Uddevalla kommun. Men Uddevallaregionen är hårdast drabbad.

Del är i alla fall med viss tillfredsställelse jag kan se all både arbetsmarknadsutskollel och näringsulskotlet ställer sig bakom de protester som kommit från Uddevallahåll och f ö. från Bohusläns håll om vad som är Uddevallaregionen. Begreppet Trestad är någonting man bara lalarom. Del är faktiskt ingen realitet. Del är inte Trollhällan och Vänersborg det rör sig om vid neddragningar i Uddevalla, utan det är de bohuslänska grannkommunerna som drabbas.

Så en helt annan sak, herr talman. Skall varven ha en chans alt överieva i framliden krävs atl de satsar på forskning och utveckling. Del gäller helt enkelt atl vara bäst i världen, all ligga längst framme, all ha de mest avancerade produkterna att erbjuda. Mot den bakgrunden är del djupt beklagligt all man håller på att avveckla det organ för långsiktig forskning och utveckling som svensk varvsindustri har haft ihop med redarna. Jag har tagit

mig friheten att skriva en motion om behovet av långsiktig forskning och utveckling på varvssidan. Uppenbariigen har man inte orkat läsa den inom utskottet, eftersom man påstår alt motionären har varit ute efter att lägga sig i den omfattning som Stiftelsen Svensk sjöfartsforskning skall ha. Del har, herr talman, aldrig varit min avsikt, och det slår sanneriigen inle i motionen. Vad som slår är, tycker jag, en ganska klar och enkel sak: Skall vi skattebetalare ge varven så myckel pengar som del är fråga om här, skall vi också begära av dem att de är beredda att satsa litet grand resurser på forskning och utveckling. Finns inte den viljan i varven, vill man inte satsa på framliden och försöka hänga med iden tekniska utvecklingen-då, mina vänner, är varven dödsdömda, oavsett hur myckel pengar de för av oss här i dag.

Detta är ett krav, och jag hoppas att det kan nå fram till varven atl man verkligen måste satsa på framtiden. Det räcker inte att ligga med gamla lager. Del som i dag är hypermoderna fartyg är föråldrat om etl eller två år, och vi måste i dag förbereda de fartyg och andra produkter som skall produceras omkring 1985.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg samt nr 142 av Lars Werner m. fi. i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskoliets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg samt nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 286

Nej - 14

Avslår - 4

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) ulskollets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av Bengt Sjönell m. fl. samt 3:o) reservationen nr 2 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Kari-Anders Petersson

10 Riksdagens protokoll 1978/79:59-60

145

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Erik Hovhammar begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontrapropositionen i huvudvoteringen

angående näringsutskoliets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 2 antar

reservationen nr 1 av Bengt Sjönell m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontrapropositionen i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars Schött begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 75

Nej - 45

Avslår - 184

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karl-Anders Petersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 179

Nej - 78

Avstår - 48

146

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m. fl. samt 3:o) reservationen nr 4 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Kari-Anders Petersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o)angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Erik Hovhammar begärt votering

beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 3 antar

reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 4 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Erik Hovhammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 80

Nej - 48

Avsför - 176

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kari-Anders Petersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 180

Nej - 78

Avsför - 47

Mom. 4

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionerna nr I av Lars Werner m. fl. och nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

147

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 5 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 1 av Lars Werner m. fl. och nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

Ja - 291 Nej - 14

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 6 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 291 Nej - 14

148

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 132 av Kjell Maltsson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) motionen nr 141 av Olof Palme m. fl. i motsvarande del samt 3:o) propositionen nr 49 i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Kjell Mattsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Kjell Mallsson begärt votering även beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 8 antar

motionen nr 141 av Olof Palme m. fl. i motsvarande del röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

propositionen nr 49 i motsvarande del.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kjell Mattsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 113

Nej - 40

Avstår - 149

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 8 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 141 av Olof Palme m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lennart Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 201

Nej - 83

Avstår - 19

Mom. 9

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 5 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voleringpro-position:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 10 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

149

Nr 60 Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Tisdaeen den ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Erik Hovhammar begärde rösi-

19 december 1978 räkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning

_____________ gav följande resultat:

Vissa varvsfrågor

Ja - 254

Nej - 46

Avstår - 4

150

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemslällan, dels motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 17 mom. Il röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 290

Nej - 13

Avstår - 1

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 142 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 12 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med ändring däri som föranleds av bifall lill motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja -

Nej -

- 291

- 14

Mom. 13

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 14 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 146

Mom. 15 och 16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 7av Ingvar Svanberg m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 17 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Ingvar Svanberg m.fl.

151

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Ja - 159

Nej - 131

Avslår - 15

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandet nr 17 mom. 18 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Ja - 259

Nej - 45

Avstår - 1

Mom. 19-23

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 9 av Ingvar Svanberg m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 24 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Ingvar Svanberg m.fl.

152

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde röst-

räkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning Nr 60

gav följande resultat: Tisdagen den

•''* - '58 19 december 1978

Nej - 147

Mom. 25-29

Kammaren biföll vad utskollet i dessa moment hemställt.

Vissa vaiysfrågor

Mom. 30

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 10 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karl-Anders Petersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 30 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Bengt Sjönell m.fl.

Ja - 221

Nej - 75

Avslår - 9

Mom. 31

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandet nr 17 mom. 31 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Ja - 254

Nej - 47

Avstår - 4

153

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa vaiysfrågor

Mom. 32

Proposiloner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 12 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

154

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 32 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Ja - 256

Nej - 43

Avstår - 5

Mom. 33

Utskottels hemslällan bifölls.

Mom. 34

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 34 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Ja - 257

Nej - 47

Avslår - I

Mom. 35 a och b

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 14 av Ingvar Svanberg m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandet nr 17 mom. 35 a och b röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av Ingvar Svanberg m. fl. i motsvarande del.

Ja - 159 Nej - 146

Mom. 35 c

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan,dels motionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom, 35 c röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1 av Lars Werner m. fl, i motsvarande del.

Ja - 290 Nej - 14

Mom. 36 och 37

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 38 a

155

Nr 60 propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson

Tisdagen den begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

19 december 1978

_____________ Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belän-

Vissa varvsfragor kandet nr 17 mom. 38 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 290 Nej - 14

Mom. 38 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoliets hemslällan i betänkandet nr 17 mom. 38 b röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppre-ning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291 Nej - 14

Mom. 38 c

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 38 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i
156 motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 60

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträk- Tisdagen den

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav 19 december 1978

följande resultat:

~ Vissa varvsfrågor
Nej - 15

Avstår - I

Mom. 39 och 40

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 17 mom. 39 och 40 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 128 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290 Nej - 14

Mom. 41

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den sorn vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 41 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 291 Nej - 14

157

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Mom. 42

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 43

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 15 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 43 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 159

Nej - 133

Avstår - 12

Mom. 44

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 45

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 16 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 45 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

158

Ja - 253 Nej - 51

Mom. 46-50

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 51

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Vissa varvsfrågor

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 51 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 142 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 288 Nej - 14

Mom. 52

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 53

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemslällan, dels reservationen nr 17 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 17 mom. 53 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Ingvar Svanberg m. fl.

Ja - 157

Nej - 146

Avstår - 1

Mom. 54

Ulskollets hemställan bifölls.

159

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

160

§ 2 Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

Föredrogs näringsulskottets belänkande 1978/79:18 med anledning av propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner.

I propositionen 1978/79:60 hade regeringen i bil. 1 (handelsdepartementet) framlagt förslag om

dels vissa åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet,

dels vissa därmed sammanhängande anslag och ramar för kreditgarantier.

I samma proposition hade regeringen i bil. 2 (arbetsmarknadsdepartementet) framlagt förslag rörande särskilt sysselsällningsstöd lill Tretorn AB.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås åtgärder i syfte att säkra erfordertig läderskopro-dukiion på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunkt. Bl. a. föreslås generellt stöd i form av offerllån för perioden 1979-1981 under vilken lid den svenska industrins konkurrenskraft förutsätts stärkas. Efter år 1981 förutsätts skoindustrin ha uppnått en sådan lönsamhet alt ytteriigare offertlån inte erfordras. Behovet av offertlån för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses med disponibla medel.

För investeringar i maskiner och byggnader föreslås för budgetåret 1978/79 2,5 milj. kr.

Vissa strukturförändringar erfordras inom skobranschen. Etl holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen föreslås bildas i vilket avses ingå åtta skoföretag. För budgetåret 1978/79 föreslås fördetta ändamål skostruklurlån på sammanlagt 5,5 milj. kr.

I propositionen föreslås vidare att ett skoinslitut inrättas. Institutet avses bl. a. att få lill uppgift att vara ett centralt service- och rådgivningsorgan i fråga om bl. a. produkt- och designutveckling samt marknadsföring.

Kreditgarantier inom en ram av 17 milj. kr. föreslås för skoförelags behov av säsongskrediter.

För tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås för budgetåret 1978/79 8 milj. kr. i försörjningsberedskapslån och 4 milj. kr. i statlig kreditgaranti till Tretorn AB. Vidare föreslås åtgärder föratt stödja sysselsättningen vid företaget."

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:55 av Bo Lundgren m. fl. (m),

1978/79:135 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle

1. besluta alt det föreslagna holdingbolagel Skokartongen skulle ha etl dominerande samhälleligt ägarengagemang.

2. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter lill modifieringar av förelaget Skokartongen,

3. besluta alt fasthålla vid det mål för läderskoprodukiionen som beslutats i anledning av propositionen 1976/77:85,

4. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av importreglerande åtgärder för läderskoprodukiionen,

5. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om prissättningen i detaljhandeln med skor,

6. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsresurser i malpåse m. m..

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

1978/79:136 av Kjell Mattsson (c),

1978/79:144av Grelhe Lundblad(s)och Hans Pettersson i Helsingborg(s), vari hemställts

1. atl riksdagen som sin mening uttalade all gummistöveltillverkningen vid Tretorn AB i Helsingborg senast 1981 borde samordnas med verksamheten inom AB Skokartongen,

2. atl riksdagen som sin mening uttalade atl frågan om produktion i Sverige av lätlgummiskor ur försörjningsberedskapssynpunkl blev föremål för ytterligare överväganden samt

1978/79:145 av Johan Olsson (c), vari hemställts atl riksdagen skulle ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen beträffande behovet av en god tillgång på haniverksservice för upprätthållande av en god försörjningsberedskap på skoområdel.

Utskottet hemställde

1. beträffande mål för försörjningsberedskapen på läderskoområdel all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:135 yrkandet 3,

2. beträffande samhälleligt ägarengagemang i förelaget Skokartongen atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 1 godkände vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del,

3. beträffande ägarförhållanden i övrigt i företaget Skokartongen att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:55 och 1978/79:136 godkände vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del,

4. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen att riksdagen skulle

a) med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 2 godkänna vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del,

b) avslå motionen 1978/79:144 yrkandet 1,

5. beträffande restriktioner för skoimporten all riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 4 godkände vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del,

6. beträffande produktionsresurser i malpåse atl riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i ifrågavarande del godkände vad som

161

11 Riksdagens protokoll 1978/79:59-60

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

anförts i propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del,

7. beträffande ålgärder för försörjning med insalsvaror m. m. för skoproduktion att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i ifrågavarande del,

8. beträffande tillgång på haniverksservice att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:145 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

9. beträffande försörjningsberedskapsmoliverad tillverkning av lätlgummiskor alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:144 yrkandet 2,

10. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:135 yrkandet 5,

11. beträffande ålgärder i övrigt för försörjningsberedskapen på skoområdet all riksdagen godkände i propositionen 1978/79:60 bil. 1 mom. 2.3-2.9 angivna ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet i den mån de inle omfattades av utskottets hemslällan i del föregående,

12. beträffande anslag m. m. lill ekonomiskt försvar att riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:60 bil, 1 i ifrågavarande del skulle

a) dels medge all statlig kreditgaranti fick ingås för säsongkrediler till
läderskoföretag inom en ram av 17 000000 kr,,

dels medge alt statlig kreditgaranti fick ingås for lån på 4 000 000 kr, till rörelsekapital lill Tretorn AB:s lillverkning av gummislövlar,

b) lill Lån lill teko-, sko- och garveriindusirier på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag av 2 500 000 kr.,

c) lill Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget 1 lill slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag av 8 000 000 kr.,

d) lill Skostruklurlån på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgeiårei
1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa elt invesleringsanslag av
5 500 000 kr.,

13. beträffande särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB alt riksdagen
med bifall till proposilionen 1978/79:60 bil. 2 medgav alt del i statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsan
slaget B 12. Särskilt sysselsällningsstöd lill Tretorn AB fick disponeras i
enlighet med vad som förordals i proposilionen.

162

Följande fem reservationer hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s):

1. beträffande samhälleligt ägarengagemang i företagel Skokartongen, vari reservanterna ansett all utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet I och med avslag på propositionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

2. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen,
vari reservanterna ansett att ulskollel under 4 bort hemställa

alt riksdagen skulle

a) med anledning av proposilionen 1978/79:60 bil. 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:135 yrkandet 2 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

b) avslå motionen 1978/79:144 yrkandet 1,

3. beträffande restriktioner för skoimporten, vari reservanterna ansett alt
utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:60 bil. I i ifrågavarande del och med bifall lill motionen 1978/79:135 yrkandet 4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

4. beträffande försörjningsberedskapsmotiverad lillverkning av lätlgum
miskor, vari reservanterna ansett atl utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:144 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

5. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor, vari reservanterna
ansett atl utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:135 yrkandet 5 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

IVAR HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! 1 detta anförande skall jag begränsa mig lill några kommentarer lill de reservationer som vi socialdemokrater fogat lill del näringsutskottsbetänkande som vi nu har att ta ställning lill.

1 reservationen nr 1 tar vi upp frågan om det samhälleliga ägarengage-manget i företaget Skokartongen.

Försl vill jag notera med tillfredsställelse att regeringen nu accepterat våra tidigare förslag om bildandet av ett s. k. hörnstensförelag och saneringsbolag för atl på sikt rädda en produktion av skor i landet.

Men vad vi däremot inte är nöjda med är all regeringen och utskottsmajoriteten avvisar tanken på elt statligt ägarengagemang. Vi har två väsentliga skäl för vårt yrkande. För det första genomförs omstruktureringen lill större delen med hjälp av statliga anslag. Och för det andra sker den i syfte atl säkerställa en viss nivå på den svenska försörjningsberedskapen i fråga om skor. Vi hävdar således alt samhället borde ha elt dominerande ägarinfiy-tande för all kunna trygga en inhemsk skoproduktion.

När det sedan gäller riktlinjerna i övrigt vid bildandet av förelaget Skokartongen, vill vi i vår reservation 2 fästa regeringens uppmärksamhet på alt om de nu inledda förhandlingarna mellan vissa namngivna investmentbolag inle skulle leda lill det avsedda resultatet, så bör regeringen ha möjlighet atl utan dröjsmål ta initiativ som kan innebära andra lösningar av bl. a. ägarförhållandena än vad som hittills har skisserats.

163

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

164

Detta är icke minst motiverat av atl handläggningen av bildandet av Skokartongen dragit ut så långt på tiden. Vi är nämligen oroade av all en ytterligare fördröjning av delta projekt kan äventyra en långsiktig lösning i fråga om landets egen skoproduktion och därmed en framlida försörjning och sysselsättning på skoområdel.

Med reservationen nr 3 vill vi ånyo understryka vår oro för den avveckling som skett av de imporlreglerade åtgärderna för läderskor.

Etl par siffror belyser vad som ägt rum. År 1965 tillverkade vi här i landet 11 miljoner par läderskor, och 1977 var antalet nere i 2,7 miljoner par. 1 den proposition vi nu behandlar förordar regeringen stöd lill en produktion som motsvarar elt mål på 2 miljoner par läderskor under vart och ett av åren 1979-1981. Detta är den undre gränsen enligt det beslut som riksdagen tog i våras. Men strävan skulle då vara atl uppnå en produktion på 2,5 miljoner par. Den nuvarande regeringen tycks anse att delta inle är möjligt, och därmed är man beredd all frångå nuvarande produktionsmål. Man har nämligen helt enkelt i den nu behandlade proposilionen strukit uttalandet om en strävan all nå de 2,5 miljoner paren. Därmed skapar man ånyo osäkerhet om statsmaktens vilja all slå för detta mål.

Liksom tidigare hävdar vi alt man måste vidtaga ålgärder mot lågprisimporten av skor. Vi vidhåller vårt krav all man under omstruktureringen av skoindustrin ålerinför importrestriktioner på skor. Vi kan inle i nuvarande situalion hävda alt vår frihandelspolitik skall tillämpas lill fullo -delta därför atl vi importerar mer skor per invånare än något annat land i väst. Under första halvåret i år var importens andel av tillförseln hela 81 96. När vi sedan ser hur land efter land skyddar sina egna näringar genom alla möjliga begränsningar, måste även vi ha räll atl trygga en egen försörjning, som garanterar oss ett minimum av trygghet i etl krisläge. Del måste vara lika angeläget att vi i ett avspärrningsläge kan försörja oss med skor och kläder som all vi har en egen produktion av livsmedel.

Det finns också anledning i sammanhanget att uttala oro för alt det, när den privata konsumtionen åter ökar, finns betydande risk för all importen ökar ytterligare. Del är därför oförståeligt atl regeringen vidhåller trepartiregeringens doktrinära inställning lill importreglerande åtgärder.

I reservationen 4 delar vi motionärerna Grelhe Lundblads och Hans Petterssons i Helsingborg mening all riksdagen som sin mening ullalar all frågan om produktion i Sverige av lättgummiskor från försörjningsberedskapssynpunkl blir föremål för ytteriigare överväganden. Vi förutsätter atl det särskilda stödet lill Tretorn AB inle leder lill problem för andra förelag som arbetar i samma bransch. Vi har självfallet inte haft något atl invända mot all delta tidsbegränsade stöd utgår, men stödet får inle leda lill en snedvridning av konkurrenssituationen.

I reservationen 5 slutligen lar vi upp frågan dm prissättningen i detaljhandeln med skor. I proposilionen redovisas all Svenska skofabrikanlföreningen har framhållit atl en av orsakerna lill skoindusirins svårigheter är atl skodetaljhandeln - på samma sätt som inom tekobranschen - tillämpar systemet med procentuella pålägg. Efiersom detta är till avgjord nackdel för

den svenska skoproduktionen, bör enligt vår mening, som elt led i arbetet med atl på olika sätt säkerställa den svenska försörjningsberedskapen på skoområdel, regeringen verka för en omläggning av systemet med procentuella pålägg inom skodetaljhandeln.

Till sist vill jag understryka vad vi anfört i vår motion 1978/79:135, nämligen alt del är angelägel alt man i del fortsatta arbetet med försörjningsberedskapen på skoområdet även uppmärksammar vikten av att trygga de tidigare leden i produktionskedjan - läder och andra detaljer - vilka är nödvändiga för försörjningen med läderskor, I propositionen har dessa frågor inle tagits upp.

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationerna i näringsulskottets betänkande nr 18.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

ERIK HOVHAMMAR (m):

Herr talman! Näringsulskottets betänkande 1978/79:18 behandlar som nämnts regeringens förslag lill åtgärder i syfte alt säkra erfordertig läderskoproduktion på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunkl. Tyvärr visar ju den svenska skoindustrin samma tendens som delar a v tekoindustrin, nämligen etl i förhållande till omvärtden alltför högt pris på varorna. Del har inneburit vikande marknadsandelar i Sverige. För flera av de förelag som tillverkar herr- och damskor i längre serier har konkurrensen blivit för hård, och de har tvingats slå igen.

Men lägel för skoinduslrin är på sätt och vis värre än för lekoområdel, då det visar sig alt de länder som har slagit ut de svenska skoiillverkarna - och del är mycket viktigt atl konstatera - främst är länder som hör hemma inom EFTA och EG. När vi tittar litet närmare på del här flnner vi alt inle mindre än 80 96 av läderskoimporten kommer just från del området. Endast en mycket liten del av importen kommer från de ekonomiskt expansiva länderna i Fjärran Östern samt Brasilien och Argentina.

På sikt innebär detta alt del är med länderna i Europa som vi främst skall konkurrera. Då måste vi också se till att vårt kostnadsläge inle än en gång går i höjden som det gjorde 1975 och 1976. Den gången höjde vi våra arbetskostnader så myckel atl vi fortfarande inom skilda näringar har svårt att klara situationen.

Herr talman! Tyvärr flnns del onda aningar om en sådan utveckling. Jag vill peka på att de redan beslutade höjningarna av arbetsgivaravgifterna snart skall träda i kraft. Det är negativt när del gäller den fabrikation som det här handlar om, liksom det är negativt för de flesta småindustrier.

Genom de ålgärder som föreslås i regeringens proposition görs emellertid etl försök atl fö en struktur i branschen som kan ge de svenska skotillverkarna en chans att konkurrera med skofabrikanterna inom EFTA och EG.

Produktion av skor inom Sverige är helt och hållet en fråga om vilka behov landet har i lider av avspärrning. Enligt riksdagens beslut våren 1977 om mål för försörjningsberedskapen bör en årlig produktion av ca 2 miljoner par läderskor säkerställas. I den nu aktuella propositionen förordar regeringen stöd lill en produktion som motsvarar målet 2 miljoner par läderskor.

165

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

166

Till den lösning som utskollsmajoriielen nu kommit lill har man varit nödd och tvungen, främst på grund av våra möjligheter att försörja landet under en avspärrningsperiod förorsakad av krig. Närdet gäller helhetssynen på den grundläggande problematiken måste jag emellertid kommentera några av de reservationer socialdemokraterna fogal lill betänkandet. Jag vill göra del helt kort.

1 proposilionen har föreslagils bildandel av ell holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen. I den moderata motionen av Bo Lundgren m. fl. har vi framfört idén atl Skokartongen borde bildas med företrädesvis endast ett investmentbolag som ägare, och vi moderater anser fortfarande all del hade varit den bästa lösningen atl fö en mera koncentrerad ägarbild i det här sammanhanget.

Socialdemokraterna å sin sida har tillstyrkt bildandel av Skokartongen. Däremot vänder de sig mot själva ägarbilden. De vill all staten skall fö etl dominerande inflytande i det föreslagna holdingbolagel. Motivet lill detta ägande sägs vara all omstruktureringen till större delen genomförs med hjälp av statliga medel. Jag tycker alt detta avslöjar en ganska socialistiskt färgad inställning lill näringslivet.

När förelag gör goda vinster talar man ofta om övervinster vilka måste beskattas. Del är inle särskilt länge sedan den debatten var i full gång. När man föreslår reformer eller inrättandet av strukturfonder skall delta betalas av förelagen, till stor del via arbetsgivaravgifter. Om vissa företag sedan inle klarar av den näringspolitik som samhället för och därför behöver låna tillbaka en del av de pengar de betalat lill staten i form av skatter eller behöver ett bidrag, ja, då heter del all samhället skall ha ell dominerande ägarinfly-lande. Jag tycker alt tron på en statligt dominerad företagsamhet vid det här laget borde ha fött sig en ordentlig törn och verkligen ge anledning lill en omprövning.

1 en annan reservation tar man upp frågan om importrestriktionerna. Men jag frågar: Vem skall då importrestriktionerna rikta sig emot? Jag konstaterade nyss all EG och EFTA svarar för ca 80 96 av Sveriges skoimpori. Vi torde knappast kunna rikta våra restriktioner ål del hållet. De importrestriktioner som genomfördes hösten 1975 riktade sig bl. a. mot dessa länder, och vi vet alla alt det uppfattades av dem som etl brott mot våra internationella avtal. Risken för motåtgärder från EG- och EFTA-länderna torde vara uppenbar om vi genomför restriktioner. Inte heller slalshandelsländerna med sin reglerade handel torde gå alt komma överens med, om vi inte vill skära ned exporten lill dessa länder.

Då återstår atl "slå till" mot lågprisländerna, som dock inle svarar för mer än ca 7 96 av vår totala skoimpori. Reservanterna, som säger sig vilja värna om handeln med u-länderna, måste lära sig att inse att handeln inte kan bedrivas bara på Sveriges villkor. Utbudet från lågprisländerna är alltid lill en början ensidigt, beroende på alt man i dessa länder inte uppnått en lika hög teknologisk nivå som vi har i industriländerna.

Med del anförda, herr talman, ber jag alt fö yrka bifall lill utskottet.' hemslällan.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Som utskottets talesman hade jag haft för avsikt atl hålla en tämligen bred exposé över de svenska skolillverkarnas situation, men det har antagligen blivit etl misstag i arbetsfördelningen,eftersom herr Hovhammar har lagil på sig en myckel stor del av den uppgift som jag har som utskottels talesman. Ivar Högström var föredömligt kort och berörde endast de vid utskottets belänkande fogade reservationerna, som också jag skall kommentera. Innan dess dock några ord om produktionsmålet.

1 den socialdemokratiska motionen krävs att 1977 års produktionsmål skall gälla även i fortsättningen. Så är också fallet, eftersom del för alt detta mål skall upphävas fordras ett nytt beslut av riksdagen. Försvarsutskottet har så entydigt uttalat atl det inle finns någon anledning all ändra denna målsättning, alt det står klart alt 1977 års produklionsmålsätlning fortfarande står fast.

Låt mig med några ord beröra Erik Hovhammars anförande, där han hänvisade lill önskemålet från moderat håll om att del helst bara borde vara en ägare till holdingbolagel. Självfallet kan man ha önskemål i den riktningen, men verkligheten kan se litet annorlunda ut. Jag tycker atl handelsministern trots allt har lyckats bra när han knutit ihop Skokartongen så föredömligt som skett.

Socialdemokraterna har fogal fem reservationer lill utskottets betänkande.

1 reservationen 1 har socialdemokraterna lagil upp del som Ivar Högström var inne på, nämligen att man ville ha ell dominerande ägarinflylande från stålens sida i del här holdingbolagel. Del är klart all man kan ha sådana önskemål.

Jag har levt milt liv i en skostad, och jag har haft goda kontakter med skoindustrin och med de tidigare cheferna för statliga skoförelag. Sålunda har jag gjort den erfarenheten atl de första fabrikerna som ramlade under 1950-och 1960-talen var de statliga skofabrikerna. Det avgörande ärju inte om staten är ägare av företagen, utan del avgörande är all man har duktigt folk som hänger med på marknaden och som kan fö ut sina produkter. Från utskottets sida har vi sagt atl det viktigaste äratt man för bra folk. Del är precis lika svårt atl driva skofabriker i statlig som i privat ägo. Vi avstyrker alltså reservationen 1.

Reservationen 2 är såvitt jag kan förslå inte aktuell eftersom regeringen träffat en överenskommelse med det tidigare omnämnda holdingbolagel. Därför avstyrker utskottet reservationen. Men det är klart att om nu holdingbolagel inle skulle fungera, så är det givet all statsmakterna för gripa in för alt se till all produktionsmålet kan upprätthållas.

1 reservationen 3 vänder sig reservanterna mot, som de säger, regeringens doktrinära inställning lill importreglerande ålgärder för läderskor. Jag har myckel stor erfarenhet av detta. Jag sitter ju i kommerskollegiels styrelse,och vi handhade helalicensförfarandel för läderskor! Det fanns uppenbara problem.

Erik Hovhammar har tidigare redogjort för, och det slår också i ulskolts-

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdel

167

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

betänkandet och i propositionen, varifrån importen kommer och vilka länder vi i stort sett har möjlighet alt påverka med importregleringar. 80 96 av vår läderskoimporl sker från länder inom EG och EFTA. Här har vi myckel små möjligheter om vi inle skall mötas med protektionistiska motåtgärder. Vi mötte ju sådana när vi införde licensförfarandel. Vidare har vi blygsam import från bl. a. öststaterna, Sydkorea, Taiwan och Malaysia som vi har licensavtal med. Vi kan inle finna atl del ger det utbyte som man talar om i den socialdemokratiska reservationen. Vi är inte beredda alt medverka till alt skapa samma problem på papperssidan eller på andra områden som de vi tidigare hade.

När del gäller reservationen 4 så har försvarsutskottet inte kunnat lillslyrka denna. Man anser från försvarsulskoilets sida all del inte finns skäl all sälla upp ell produktionsmål för lättgummiskor. Man anser alt beredskap finns i form av all man kommer att ha både maskiner och personal, om så skulle behövas, som skall kunna tillverka ett tillräckligt antal skor. Erfarenheterna från krigsåren visar att del trots avspärrningen inle rådde någon brist på gymnastikskor. Sådana fanns i tillräckligt anlal.

I reservationen 5 säger socialdemokraterna atl regeringen bör verka för en omläggning av systemet med procentuella pålägg inom skodelaljhandeln. Utskollet behandlade i samband med lekoproposilionen i maj 1977 en liknande fråga. Vi hänvisar där lill atl statens pris- och karlellnämnd i maj 1977 fick i uppdrag alt se över de här frågorna. Med anledning därav avstyrkte utskottet den då aktuella motionen, och det gör utskottet även nu med delta yrkande.

Under punkten 8 däremot gör utskottet ell tillkännagivande med anledning av motionen 145 av Johan Olsson. Motionären erinrar om atl riksdagen våren 1978 begärt en utredning om hantverkets situalion.

Försvarsutskottet, som har haft motionen på remiss, påpekar alt del är etl myckel värdefullt komplement lill den inhemska tillverkningen i en försörjningskris all man har haniverkskunniga skomakare. Ulskollel föreslår all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

Herr talman! Jag har varit mycket fåordig i denna fråga, eftersom vi har knappt om tid och många andra viktiga frågor. Även detta är en utomordentligt viktig fråga, men efiersom Ivar Högström var så föredömligt kort vill jag försöka uppträda på samma sätt mot kammaren.

Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan på samtliga punkter.

168

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr talman! Jag vill knyta några kommentarer lill behandlingen av motionen 144, som jag väckt tillsammans med Hans Pettersson i Helsingborg om det stöd som kommer Tretorn i Helsingborg lill del som ell led i förslagen i propositionen 60.

När det gäller slödel lill gummislöveltill verkning så kan utskottet tänka sig att del i framliden kan bli ell samarbete mellan Tretorn AB och Skokartongen. Man uttalar åtminstone att det inte finns något hinder för en sådan utveckling. Vi är naturligtvis positiva lill detta uttalande. Man kanske skulle

vilja tillägga atl del är viktigt all del kan bli elt nära samarbete rätt snart. Vi motionärer vill understryka alt man från AB Skokartongens sida inle bör vänta med en samverkan tills frågan blivit akut.

När del gäller den andra frågan vi har tagit upp i motionen, nämligen produktion av lätlgummiskor, tycker vi atl utskottsmajoriteten gör ell myckel kryptiskt uttalande. Man hänvisar lill försvarsutskottets behandling och säger alt man räknar med all personal som har erfarenhet av lillverkning av lättgummiskor utgör en viss resurs i händelse av alt man behöver forcera den inhemska tillverkningen av gummislövlar och övrig skobeklädnad. Man är dock inte beredd atl sälta upp ett produktionsmål för lättgummiskor.

Jag tror alt man här gör sig skyldig till etl misstag. I en frågestund här i riksdagen den 7 november påpekade arbetsmarknadsministern all del har blivit omöjligt för Tretorn all producera lätlgummiskor lill samma kostnad som konkurrenterna. Han påpekar att del är den stora biten som faller ur.

Längre fram i sitt svar säger arbetsmarknadsministern att det sysselsättningsstöd som kommer Tretorn lill del möjliggör för länsarbetsnämnd och arbetsförmedlingar i Helsingborg alt få mer lid all placera personalen i jobb som är mera morgondagsinriktade och som kan ge trygghet på sikl.

Avsikten är alltså all om inle produktionen av lättgummiskor kan upprätthållas hos Tretorn AB, som alltså har en modern maskinpark för denna produktion, räknar man med all denna personal måste omplaceras i andra arbeten. Man kan alltså inte som utskottets majoritet räkna med att den personalen i framliden slår lill förfogande för all utöka gummislövellillverk-ningen.

Därför tycker vi motionärer atl del rätta sättet alt se på denna fråga är del som socialdemokraterna gör sig lill tolk för i reservationen 4. Där säger man atl produktionen av lättgummiskor - en form av skor som f ö. under de senaste åren använts i mycket större utsträckning än bara till gymnastikskor-bör göras till föremål för en djupgående analys.

På grund av denna dubbelsidighet i uttalandena från utskottets sida yrkar vi motionärer, herr talman, med glädje bifall lill reservationen 4.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

IVAR HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! Låt mig göra några kommentarer till det som anförts här.

Försl vill jag la upp vad både Erik Hovhammar och Sven G. Andersson sade om vårt krav på införande av imporlreglering på detta område. Jag är fullt medveten om att denna import i huvudsak kommer från EG-länderna, men det finns också - och det har vi sagt i vår motion -t klara risker för en ökad import från länder i Sydamerika och Fjärran Östern, som dessutom riktar sig mot hittills skyddade delar av den svenska skoproduktionen.

Jag tycker all har vi nu en så låg egenförsörjningsgrad som 20 % i delta land borde det vara möjligt all göra det troligt för EG-kommissionen all denna försörjningsgrad måste vi ha rätt all upprätthålla.

Sven G. Andersson sade alt vi senast hade bekynimer med massa och papper i det här avseendet, men jag tror och hoppas alltjämt all del skall vara möjligt för den svenska regeringen atl övertyga EG-kommissionen om

169

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Ålgärder jÖr försörjningsberedskapen på skoområdet

nödvändigheten av att hålla denna mycket rimliga nivå.

Jag vill också säga ett par ord med anledning av alt Erik Hovhammar log upp frågan om det statliga engagemanget.

Ja, varför tycker vi atl vi skall ha elt statligt engagemang? Det har inte någonting att göra med socialisering av skoindustrin, men vi tycker det är rimligt att om staten här liksom i andra sammanhang går in med betydande kapitalbelopp skall staten också ha ett rimligt inflytande.

Erik Hovhammar säger all det statliga företagandet är inget utomordentligt exempel på att statligt engagemang är så lysande. Ja, vi harju nu under hela hösten diskulerat del privata näringslivels problem - varven, stålet, skogen osv, -och där har inte staten något större ägarengagemang i vart fall. Jag tror atl vi skall vara försikliga med värderingarna när del gäller svenskt näringsliv just nu.

Beträffande vår reservalion 2 ifrågasätter Sven G. Andersson nödvändigheten av all slaien skulle gå in i skoinduslrin. Hela resonemanget bygger ju på alt om detta med Skokartongen icke skulle kunna genomföras, sä måste regeringen enligt vår uppfattning la initiativ till atl skapa en annan lösning, där andra ägarförhållanden kan bli aktuella. Så enkelt ligger del till med detta.

Beträffande prissättningen på skor och lekoprodukter över huvud tagel har jag här etl uttalande som Beklädnadsarbetareförbundel gjort i denna fråga. Det nuvarande systemet missgynnar i allra högsta grad både tekoindustrin och skoindustrin i det här landet, och från Beklädnads sida hävdar man all det här är del allvartigasle hotet mot näringsgrenen. Del ärju inga små pålägg del är fråga om. Man har redovisat pålägg på 130-140 % inomiexiildelaljhandeln och upp lill 135 % inom skobranschen. Då tycker vi del är dags att se över systemet, så atl man får en lösning där det finns förutsättningar för svensk tekoindustri och svensk skoindustri för framtiden. Vi måste ha dessa produkter, som jag sade i milt första inlägg, lika väl som vi behöver en stark livsmedelsproduktion i det här landet.

170

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Närdet gäller delta med imporlregleringar vet vi alt i vartenda land önskar man att landets regering skall genomföra importreglering för några varugrupper som man har besvär med inom landet. Jag tror inle det finns något land där det inte är på detta sätt.

Ivar Högström ochjag vari Amerika för ett år sedan, och varje kväll när vi slog på TV:n kunde vi se hur den amerikanska federationen för stålverken uppmanade sina kongressledamöter att påverka regeringen atl införa restriktioner mot import av specialstål. Vi kunde se hur amerikanska redarföreningen i ständigt återkommande TV-reklam varje kväll uppmanade sina ledamöter i kongressen atl påverka regeringen atl se lill atl all olja som importeras lill Amerika skall gå på amerikanska kölar. Vi vet att det är så i alla länder. Tack och lov att vi fortfarande kan hålla ihop med länderna inom både EG och EFTA så alt vi får ha något så när fri handel.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen försökte på olika sätt att få till

stånd imporlregleringar men mötte inte särskilt stor förståelse. Men om Ivar Högström har större förtroende för den liberala regeringen och tror atl den nu skall lyckas övertyga medlemsländerna inom EFTA och våra lullkolleger inom EG att det finns skäl för all vi skall införa importregleringar på skoområdet ulan alt de vidtar motåtgärder, så är jag inle så stor optimist i del avseendet. Vi har ju från svensk sida ständigt i olika förhandlingar varit villiga atl ställa upp och kritisera andra länder som har infört protektionistiska åtgärder. Vi har aldrig hissat vit flagg för sådana ålgärder, och därför fick vi lida kanske oförskyllt myckel när vi införde importregleringar förra gången. Vi är som sagt från utskottsmajoriteten inle beredda all bilräda uppfattningen all vi skall införa någon form av imporlreglering.

Närdet gäller holdingbolagel har jag tidigare sagt all om man inte lyckas i sina strävanden - men jag förutsätter att man gör del med denna konstellation - måste väl staten än en gång gå in för atl försöka få ordning på skobranschen.

Vad beträffar prissättningar skulle man kunna säga myckel. Jag hade häromsöndagen en halv dags överläggningar med KF i den frågan, och man har där lyckligtvis inte samma uppfattning som Ivar Högström - och Ivar Högström siller väl med i KF:s styrelse. Man har inom KF försökt med delta syslem på lekosidan. Domus i Örebro - som säljer näst mest av alla KF:s varuhus i Sverige efter Paul U. Bergström - införde etl sådant syslem. De sålde väldigt mycket av kostymer men fick påstötning från sina leverantörer all de måste sluta med denna prissättning. Leverantörerna av svenska kläder lill Domus i Örebro fick nämligen inle sälja lill de andra detaljisterna på grund av alt Domus höll dessa priser.

Jag diskuterade skor med KF på samma sätt. och de tror inle på della syslem. Tyvärr är del bara så, Ivar Högström. Men visst kan jag hålla med om atl del inle är elt rättvisande system vad gäller kronpåslagel inom svensk detaljhandel. Men SPK har fåll i uppdrag all se över della. Låt oss vänta tills vi fåren ordentligt utredningsmaterial frän SPK, då skall vi la ställning. Del är ju så all både i utskottet och i riksdagen vill vi bildligt talat ha rätt så bra på fötterna, innan vi tar ställning. Jag tror all vi skall ha det även i denna fråga.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

ERIK HOVHAMMAR (m):

Herr talman! Jag skall bli lika föredömligt kort i mitt inlägg som reservanten Ivar Högström var. Jag skulle bara något vilja knyta an lill hans resonemang om slalligl engagemang i del här tilltänkta företaget som går under namnet Skokartongen. Om åtta skoförelag går tillsammans under en seriös huvudman anser jag all de har stora chanser atl kunna kiara situationen. Därför är det onödigt atl staten blandar sig i den här ägarbilden.

Atl Ivar Högström och jag har olika uppfattningar i del här avseendet beror väl på atl vi har olika syn på hurett företag lämpligen bör bed rivas. Om manar vän av marknadshushållning och fri företagsamhet ligger det nära lill hands atl man vill ha en sådan bild som jag har försökt teckna, och är man vän av en

171

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

planhushållning är det naturligt alt man hävdar sådana synpunkter som Ivar Högström här har anfört. Jag ville bara göra den kommentaren.

IVAR HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! Del är just den situation ute i världen som Sven G. Andersson beskriver som gör atl vi hävdar all vi i Sverige inte kan vara ensamma helgon i den här väriden när det gäller denna försörjningsgren. Jag tror inte atl vi kan klara av atl i fortsättningen leva upp lill den absoluta frihandelsprincipen i alla lägen, hur önskvärt detta än skulle vara. Redan när trepartiregeringen avskaffade imporlregleringen vände vi oss emot detta. Därför är del naturligt att vi nu kräver alt regeringen vid behandlingen av den här frågan skall överväga all återinföra imporlregleringen för all trygga försörjningen med skor i landet.

Sedan vill jag också säga ell par ord i anslutning lill frågan om prissäliningen och exemplet med KF. Det är helt klart att KF inte ensamt kan ha en annan prissättning i konkurrens med de andra. Det är ju en lönsamhelsfråga, och så länge grossistledet bestämmer prissättningen på grundval av den lösning man har med del procentuella påslagel så får vi den situationen atl om kooperationen - som fallet var i Örebro - gör elt sådant försök, så kan man inle fullfölja del. Så enkelt är del, och i det avseendet råder ingen motsättning mellan mig och KF:s ledning.

Slutligen: 1 fråga om Skokartongen hävdar jag ånyo atl om staten skall gå in med så pass betydande belopp som del här rör sig om, då skall staten också ha ell inflytande på utformningen av verksamheten i framliden. Där har vi delade meningar, och del kommer vi all ha i den här frågan.

172

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 18 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ivar Högström begärde rösträk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 143

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4 a

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reserva-lionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandet nr 18 mom. 4 a röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ivar Högström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 158 Nej - 145

Mom. 4 b

Ulskollets hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 18 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ivar Högström begärde rösiräk-

173

Nr 60

Tisdag

19 december 1978

ning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav

Tisdagen den '"'J" e""'-

Ja - 157

Nej - 145

Avslår

Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoom rådet

Mom. 6-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälli.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 4 av Ingvar Svanberg m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 18 mom. 9 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 157 Nej - 145

Mom. 10

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 18 mom. 10 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m.fl.

174

Ja - 157 Nej - 145

Mom. 11-13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 3 Organisationen för skyddat arbete

Föredrogs arbelsmarknadsulskotlets betänkande 1978/79:17 med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79, såvitt gäller skyddat arbete, jämte motioner.

I propositionen 1978/79:25 bil. 9 (arbelsmarknadsdeparlemenlel) hade i den under C Arbetsmiljö m. m. upptagna punkten C 7 föreslagits

dels all riksdagen lill Bidrag lill den centrala stiftelsen för skyddat arbete på tilläggsbudget 1 till slalsbudgelen för budgetåret 1978/79 skulle anvisa elt förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

dels alt riksdagen skulle anta i proposilionen framlagt förslag lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete.

Riksdagen hade den 13 december 1977 fattat principbeslut om den framtida organisationen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. Beslutet innebar bl. a. att verksamheten vid verkstäder för skyddat arbete, konlorsarbeiscenlraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete skulle samordnas i en gemensam organisation. Staten skulle tillsammans med landstingskommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor skulle en central stiftelse inrättas. Det nya huvudmannaskapet beräknades kunna träda i kraft den 1 januari 1980.

Regeringen hade nyligen beslutat atl den centrala stiftelsen skulle placeras i Botkyrka kommun i Stockholmsregionen.

Del nu framlagda lagförslaget innebar, när det gällde formerna för atl utse styrelseledamöter i de regionala stiftelserna, all ordföranden och ytterligare sex ledamöter skulle väljas av landstinget. Vice ordföranden och återstående fyra ledamöter skulle utses av regeringen efter förslag av kommunförbundets länsavdelning, LO-dislriklet, TCO-dislriklel och en som representanl för näringslivel.

I della sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta motionerna

1978/79:56 av Allan Gustafsson (c), vari yrkats all riksdagen uttalade atl den centrala stiftelsen inom den skyddade verksamheten borde lokaliseras lill Karlstad,

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

1978/79:80 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), vari yrkats atl riksdagen beslutade

175

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

1. alt styrelsen för stiftelserna för skyddat arbete skulle beslå av ordföranden samt tio ledamöter, samtliga valda av respektive landstingskommun, samt

2. all vice ordföranden skulle utses av regeringen,

1978/79:149 av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c), vari yrkats att riksdagen beslutade

1. all med avslag på proposilionen 1978/79:25 i den del som avsåg förslag
lill lag om regional stiftelse för skyddat arbete hos regeringen begära atl ett
nytt förslag skulle framläggas innebärande

a) atl landstingen skulle utse ledamöterna i styrelsen för de regionala stiftelserna för skyddat arbete,

b) att den centrala stiftelsen gavs befogenheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. atl ge regeringen till känna vad som anförts beträffande lokaliseringen
av den centrala stiftelsen.

1978/79:150 av Johan Olsson (c) och Olle Eriksson (c) samt

1978/79:154 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 2 och 3) yrkats

2. alt riksdagen beslutade avslå proposilionen 1978/79:25 i vad gällde förslag lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete,

3. alt riksdagen hemställde hos regeringen om nytt förslag lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete där

a. målsättningen all trygga de handikappades räll lill arbete fanns
inskriven som en övergripande målsättning,

b. de anställdas fackliga organisationer gavs beslutanderätt i styrelsen,

c. de anställda tillförsäkrades etl avgörande inflytande över sina arbets
platser,

d. näringslivet ej gavs någon representation i styrelserna.

176

Utskollet hemställde

1. all riksdagen med bifall till propositionens förslag lill Bidrag lill den centrala stiftelsen för skyddat arbete på tilläggsbudget I för budgeiårei 1978/ 79 anvisade ell förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

2. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:56 och 1978/79:149, yrkandet 2

3. beträffande avslag på propositionens förslag lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete atl riksdagen skulle avslå motionerna

A. 1978/79:149, yrkandet 1, och 1978/79:154, yrkandet 2,

B. 1978/79:154, yrkandet 3,

4. all riksdagen skulle anta 1 och 4 §§ i det genom proposilionen framlagda förslaget lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete,

5. beträffande formerna för att utse styrelseledamöter m. m. atl riksdagen medavslag på motionerna 1978/79:80 och 1978/79:150skulleanta3och5§§i lagförslaget.

4. beträffande den centrala stiftelsens anvisningsrält atl riksdagen skulle anta 2 § i lagförslaget,

5. all riksdagen skulle anta lagförslaget i den mån del inle behandlats i föregående punkter.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen av Allan Gustafsson (c) som ansett all ulskollel under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:56 samt med anledning av motionen 1978/79:149, yrkandet 2, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

2. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen av Torslen Strids
man, Arne Fransson och Pär Granstedi (samtliga c) som ansett atl utskollet
under 2 bort hemställa

alt riksdagen skulle

A. med bifall till motionen 1978/79:149, yrkandet 2, och med anledning av
motionen 1978/79:56 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservan
terna anfört,

B. lämna motionen 1978/79:56 ulan åtgärd i den mån den inte behandlats
under A,

3. beträffande avslag på propositionens förslag till lag om regionala
stiftelser för skyddat arbete av Torsten Stridsman, Allan Gustafsson, Arne
Fransson och Pär Granstedt (samtliga c) som ansett atl utskottet under 3 bort
hemställa

atl riksdagen skulle

A. med anledning av motionen 1978/79:149, yrkandet 1, och motionen
1978/79:154, yrkandet 2, avslå det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete,

B. avslå motionen 1978/79:154, yrkandet 3,

4. beträffande formerna för att utse styrelseledamöter m. m. av Alf
Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) samt - under förutsättning av
avslag på reservationen nr 3 - Torsten Stridsman (c), Allan Gustafsson (c),
Arne Fransson (c) och Pär Granstedt (c) som ansett att utskollet under 5 bort
hemställa

atl riksdagen med avslag på proposilionen i motsvarande del och motionen 1978/79:150 samt med bifall till motionen 1978/79:80 skulle anta 3 och 5 §§ i lagförslaget med av reservanterna föreslagen lydelse.

5. beträffande den centrala stiftelsens anvisningsrätt under förutsättning av avslag på reservationen nr 3 av Torsten Stridsman, Allan Gustafsson, Arne Fransson och Pär Granstedt (samtliga c) som ansett atl utskottet under 6 bort hemställa

atl riksdagen skulle anta 2 § i det genom propositionen framlagda

12 Riksdagens protokoll 1978/79:59-60

Nr 60 lagförslaget med den lydelse som reservanterna föreslagit, innebärande atl

Tisdagen den möjligheten för den centrala stiftelsen all i vissa fall meddela bindande

19 december 1978 anvisningar skulle slopas.

Oiganisationen för skyddat arbete

178

Till betänkandet hade fogats ell särskilt yttrande beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen av Gördis Hörnlund (s).

ARNE FRANSSON (c):

Herr talman! När riksdagen hösten 1977 fattade beslut om del framlida huvudmannaskapet och organisationen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering gjorde man del under stor politisk enighet.

Beslutet innebar att regionala stiftelser skulle bildas med staten och landslingen som grundare. Det förutsattes all överenskommelser om bildande av dessa stiftelser och övriga frågor som behövde regleras mellan intressenterna skulle kunna uppnås, överensstämmande med de riktlinjer som riksdagen genom sill beslut godkänt. Vid de förhandlingar som förts mellan kommunförbunden och staten har det emellertid visat sig atl staten inle varit beredd alt grunda erforderiiga överenskommelser på riksdagsbeslutet. Riksdagsbeslutet 1977 innebar att den centrala stiftelsen tilldelades vikliga samordningsuppgifter och väsentliga beslutsfunktioner av övergripande karaktär. Samtidigt betonades begränsningarna i den centrala stiftelsens befogenheter i förhållande till de regionala stiftelserna. Del var därför med stor förvåning som man kunde konstalera, alt regeringen den 10 november i år lill riksdagen överiämnade ett förslag om lagstiftning, som man sedan har vägrat atl återkalla för att förhandlingarna mellan kommunförbunden och staten skulle kunna fortsätta.

Lagförslaget innebär att den centrala stiftelsen för en obegränsad räll atl utfärda anvisningar som för bindande verkan för de regionala stiftelserna, en centralisering av betydande omfattning som står helt i strid med de strävanden lill decentralisering och avbyråkratisering som man från regeringens sida i andra sammanhang så vackert talar om. Vackra uttalanden hjälper tydligen inle i del praktiska handlandet. Det är naturligt att oron ute bland landslingens företrädare har stigit i och med lagförslaget. Del är med stor förvåning som vi i centern har funnit att vi inte har fött något gehör för våra synpunkter under utskottsbehandlingen. Vi har därför tvingats atl framföra våra synpunkter i reservationen 3.

I nämnda reservalion har vi också uttalat vår besvikelse över alt regeringen ändrat riksdagsbeslutet vid utseendet av ledamöter i de regionala stiftelserna. Vi har även liksom tidigare förordat att ledamöterna skall utses av landslingen med undanlag av vice ordföranden, som skall utses av regeringen.

Regeringsförslaget kan inle tolkas på annat sätt än alt det ger uttryck för misstro mot landslingen och där verksamma politiska partiers sätt alt sköta val av styrelseledamöter. All della är en överdriven misstro mot de politiska partierna visar dessutom valen av ledamöter i styrelsen för de regionala utvecklingsfonderna vilka som bekant utses av landslingen. Vid valen av

ledamöter i dessa styrelser har man från de politiska partierna tagit stor hänsyn till skilda organisationers krav och önskemål om representation i styrelsen.

Vid riksdagsbehandlingen av frågor om inrättande av regionala utvecklingsfonder anförde socialdemokraterna avvikande mening. Även folkpartiet har nu anslutit sig till socialdemokraternas mening. Vi i centern beklagar detta. Lagförslaget överensstämmer inte heller med de länsdemokraliska principer som numera alltmer accepteras.

Närdet gäller lokaliseringen av den centrala stiftelsen förutsatte riksdagsbeslutet 1977 atl regeringen skulle redovisa lokaliseringsorlen för riksdagen efter del alt organisationskommittén hade fullgjort sill uppdrag. Så har ännu inte skett. Däremot har regeringen beslutat att lokalisera stiftelsen lill Botkyrka kommun. Detta beslut har del gjorts invändningar emot från centerns sida. Del är väl känt all tillväxten i förvaltningen, trots utflyttning av statlig verksamhet från Stockholm, har varit mycket kraftig i Stockholmsområdet. Den utvecklingen kan under inga förhållanden brytas, om man fattar sådana beslut som regeringen nu har gjort. Enligt vår bestämda uppfattning borde den centrala stiftelsen ha placerats i någon ort utanför Stockholmsområdet. Om vi verkligen menar allvar med en decentralisering av den offentliga verksamheten, måste vi vid något tillfälle våga fatta politiska beslut i den riktningen.

En enig sysselsäiiningsulredning har i sitt delbetänkande Regionalpolitiska stödformer och styrmedel framhållit all en medveten regionalpolitik förutsätter all man inom skilda samhällssektorer planerar och fattar beslut som beaktar de regionalpolitiska aspekterna. Detta måste självfallet gälla även för den offentliga sektorn. All det finns vissa underförsörjda kommuner i Stockholms län närdet gäller tillgången på arbetsplatser torde vara helt klart, men dessa problem måste lösas genom en omfördelning inom länet.

Med det anförda ber jag, herr talman, alt fö yrka bifall till reservationerna 2, 3, 4 och 5.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag är självfallet medveten om all del enklaste sättet alt bli populär i riksdagen är att avstå från att hålla ett lal när riksdagen har ett pressat arbetsschema. Jag har fallit för den här frestelsen och tänker avslå från mitt väl förberedda anförande.

I stället vill jag hänvisa till en reservation som vi moderater i utskottet, Alf Wennerfors och jag, har fogal till arbelsmarknadsulskotlets betänkande nr 17. Jag hoppas alt de ledamöter som lyssnar på mig läser reservationen så att de kan konstalera atl vi har starka argument och atl man därför kan säga att vi har rätt i sak.

Med detta korta inlägg yrkar jag bifall till vår reservalion nr 4 och i övrigt till utskottels hemslällan på alla punkter.

179

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

180

BENGT FAGERLUND (s):

Herr talman! Del är ganska ovanligt all riksdagen i samband med en tilläggsbudget också för la ställning lill etl lagförslag. Men så är fallet när del gäller den framlida organisationen av del skyddade arbetet,

Lagen som föreslås är inte omfattande. Den innehåller endast fem paragrafer och saknar specialmoiivering.

Jag känner inte lill hela bakgrunden lill del förhållandet alt regeringen lägger fram etl lagförslag som innehåller dels en bestämmelse om att det skall finnas en regional stiftelse i varje län, dels den centrala stiftelsens ställning, dels hur val av styrelse skall ske och hur revisionen skall vara ordnad.

Låt mig bara beklaga alt man inle kunde lösa dessa frågor på etl smidigare sätt. Tydligen har förhandlarna från berörda parter inle kunnat enas, och lill slut blev del väl en fråga om prestige. Vi socialdemokrater lar inget som helst ansvar för de förhandlingar som lett fram lill dagens situlion. Det är helt och hållet regeringens sak. Men vi tror heller inte atl del arens skuld all två träta. Här får båda parter ta sitt ansvar.

När vi i dag lar ställning för propositionens förslag gör vi del mot den bakgrunden all den förra året beslutade organisationen skall kunna starta sin verksamhet den 1 januari 1980. Jag hälsar därför med tillfredsställelse att Landstingsförbundet beslutat atl återuppta förhandlingarna efter ell kortare avbrott. Jag hoppas också alt de snabbt skall leda till en för båda parter tillfredsställande lösning, lill båtnad för dem som i dag har sitt arbete inom den skyddade sektorn av vårt näringsliv. Vi tar även ställning för förslaget av den anledningen att styrelsevalet ligger helt i linje med vad riksdagen beslutade i fullständig enighet i fjol.

I proposilionen skrev föredragande statsrådet följande: "Jag förordar att varje styrelse består av tolv ledamöter enligt följande. Ordförande och ytterligare tio ledamöter utses av landstingskommunen. En av de tio ledamöterna bör utses efter förslag av Svenska kommunförbundets länsavdelning, en efter förslag av LO-dislriklet, en efter förslag av TCO-distriktel och en som representanl för näringslivet. Regeringen utser en ledamot som samtidigt är vice ordförande."

I anledning av della uttalande och en socialdemokratisk motion där vi krävde atl de direkt anställda skulle bli representerade i styrelsen slog utskottet fast följande: "Ulskollel vill först erinra om att fackliga företrädare enligt propositionens förslag kommeratl sitta med i de regionala stiftelsernas styrelser, genom all två av de elva ledamöter som landstingen utser skall nomineras av LO-distriktet resp. TCO-disiriklet."

Delta bevisar alt alla i deina kammare var överens om att LO-dislriklet och TCO-distriktel liksom även Svenska kommunförbundets länsavdelning och näringslivel skulle föreslå sina representanter.

Att vi nu inte upprepar vårt krav på atl även de anställda skall vara representerade i styrelsen beror på alt vi vill alt organisationen omedelbart skall komma i gång och all såväl LO som TCO vid förhandlingar accepterat propositionens lagförslag, även om de varit kritiska just på den här punkten.

Arbetsmarknadsutskottet borde kanske redan vid behandlingen av propositionen 1977/78:30 ha uppmärksammat atl det här förslaget stred mot kommunallagarna, men låt mig påpeka all del fanns en motion med krav på proportionella val som utskottet enhälligt avstyrkte. Nu garanteras LO och TCO representation i de regionala stiftelserna genom förslaget atl landstingen i fortsättningen skall utse sju ledamöter,av vilka en skall vara ordförande, och regeringen fem ledamöter, varav fyra på förslag av resp. LO, TCO, Kommunförbundets länsavdelning och näringslivel i resp. län.

När vissa reservanter och motionärer avvisar della förslag beror del på atl de har ändrat uppfattning sedan i fjol.

Om del hade varit fråga om etl aktiebolag hade del varit självklart atl de anställda skulle vara representerade i styrelsen. Det anser vi att de skall vara även i det här fallet.

Den andra tvistefrågan gäller propositionens lagförslag om all den centrala stiftelsen skall ha möjlighet atl meddela anvisningar till de regionala stiftelserna även i detaljfrågor. Arbetsmarknadsutskottet har betonat all denna möjlighet endast är avsedd att användas i undantagsfall, närmast som ett utflöde av den centrala stiftelsens tillsynsfunktioner. Syftet är att endast när en regional stiftelse flagrant bryter mot principer för verksamheten eller på annat sätt gör grova fel skall den centrala stiftelsen kunna gå in. Sådana fall kommer självklart atl vara fö eller förhoppningsvis inga alls. Bestämmelsen bör likväl finnas som en säkerhetsventil.

Det är alltså inle bestämmelserna om möjlighet all ge anvisningar som konstituerar de regionala stiftelsernas mer eller mindre stora självständighet. Avgörande för denna fråga är i stället hur man ordnar ekonomin för de regionala stiftelserna, vilka möjligheter de för alt inom givna ramar styra verksamheten, atl själva disponera invesleringsmedel och eventuella vinster i förhållande lill budget etc. I della sammanhang vill jag betona all en verklig styrning av stiftelserna skulle man fö om man antog etl sådant finansieringssystem som finansdepartementets expert har rekommenderat. I detta hänseende anser jag - och jag tror mig tala för hela utskottet - all de regionala stiftelserna bör fö en omfattande självbestämmanderätt. Delta är förutsättningen för goda resultat till nytta för samhället, för de handikappade och för alla som är intresserade av denna fråga.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan i betänkandet nr 17.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

Under della anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlirigar.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det förslag lill lag om regionala stiftelser för skyddat arbete som riksdagen nu skall ta ställning lill har föranlett en ganska intensiv debatt bl. a. inom den kommunala och landstingskommunala väriden men också inom fackföreningsrörelsen. Regeringen och löntagarorganisationerna LO och TCO har främst sett lagstiftningen som ett sätt alt lägga en stabil grund

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

182

för den stora organisationsförändring av del skyddade arbetet, som planeras till den 1 januari 1980 och för vilken etl mycket omfattande förberedelsearbete nu pågår. Det sker framför allt inom Nya organisationskommittén för skyddat arbete - populärt kallat NOSA. Kommun-och landstingsförbunden har å andra sidan befarat atl lagstiftningen skall innebära risker för centralisering och därmed förminskade möjligheter till regional självstyrelse och självbestämmande, och del var del temat som också Arne Fransson var inne på.

Från Landstingsförbundet påpekades emellertid all riksdagens beslut om direklrepreseniation via landstinget för LO, TCO och Kommunförbundets länsavdelning inle helt stod i överensstämmelse med kommunallagen. Enligt denna lag skall proportionella val hållas i landstinget om så begärs av elt visst antal av de närvarande ledamöterna. Som här har sagts omöjliggjorde begäran om proportionella val vad riksdagen avsåg med att få LO, TCO och Kommunförbundels länsavdelning representerade i de regionala stiftelserna, del som var den direkta avsikten med riksdagsbeslutet 1977, som Bengt Fagerlund här påpekade.

NOSA-kommittén skrev därför i september lill regeringen och föreslog atl LO- och TCO-dislriktens liksom Kommunförbundels länsavdelnings representanter skall utses av regeringen på förslag av resp. organisation.

Enligt propositionen 1977/78:30 innebär den nya organisationen för skyddat arbete inte bara en bättre regional samordning av verksamheten utan också en omfattande decentralisering genom all 24 självständiga regionala stiftelser för skyddat arbete bildas under en förhållandevis liten koncernledning, kallad centrala stiftelsen. De regionala stiftelserna kommer i genomsnitt all ha 1 200-1 300 anställda och således bli stora förelag i sina län. Till dessa förs samman verksamheter som i dag är splittrade på en rad statliga och kommunala huvudmän. Härigenom åstadkoms således en bra samordning inom länen.

I propositionen framhålls att en branschmässig samordning på riksplanet kan ge stora fördelar när del gäller planering, investeringar, inköp och inle minst marknadsföring. Del framhålls emellertid att det primära driftsansvaret skall åvila de regionala stiftelserna. Den centrala stiftelsen skall därför, vid sidan av övergripande ansvar för planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal- och rehabiliteringspoliiiska frågor främst ha rådgivande uppgifter. Det sägs dock klart ut alt den centrala stiftelsen i egenskap av ekonomiskt ansvarig gentemot staten skall ägna stor uppmärksamhet åt kostnadsutvecklingen och initiera nödvändiga åtgärder om dagsverksKost-naderna i något fall skulle bli för höga.

Inom NOSA-kommittén utarbetades förslag lill siiftelsestadgar, som nära ansluter sig lill propositionens text och riksdagens beslut. För atl tillgodose den centrala stiftelsens möjligheter att samordna de regionala stiftelsernas verksamhet och ta etl övergripande kostnadsansvar för verksamheten skrevs i stadgeförslaget in att regional stiftelse skall följa dels de övergripande beslut som fattas av den centrala stiftelsen i frågor rörande planering, budgetering och ekonomi samt beträffande personal- och rehabiliieringspolitik, dels de

anvisningar som lämnats av den centrala stiftelsen.

I NOSA-kommilléns stadgeförslag är således rätten all utfärda anvisning en naturlig förutsättning för all den centrala stiftelsen skall kunna uppfylla sin arbetsuppgift som tillsynsorgan. F. n. har AMS tillsyn över denna verksamhet också. Det här gäller dock bara undantagsfall, och del vill jag gärna stryka under, herr talman, i likhet med vad Bengt Fagerlund gjorde. Det utgör således inget avsteg från huvudprincipen alt det är de regionala stiftelserna som skall ha huvudansvaret för verksamheten i länet.

Landstingsförbundet ogillade stadgeförslaget på några punkter och ställde, som förutsättning för en ekonomisk uppgörelse, krav på förändringar i det av NOSA utarbetade stadgeförslaget för de regionala stiftelserna.

Det förelåg i della skede risk för att de långt framskridna förberedelsearbetena för den nya organisationen med 27 000 anställda skulle stanna av eller bli allvariigt försenade. Den planerade huvudmannaskapsförändringen den I januari 1980 skulle därmed bli hotad, med åtföljande komplicerade ekonomiska, affärsmässiga och kanske också juridiska konsekvenser. Med hänsyn till denna tidsmässigt myckel bekymmersamma situation var del nödvändigt all få etl klarläggande från riksdagen så snart som möjligt. Tilläggsbudget I bedömdes vara den sista möjligheten att få elt ställningstagande från riksdagen under hösten 1978.

Dessutom stod det klart att ett tillgodoseende av Landstingsförbundets krav skulle innebära etl avsteg från riksdagens beslut om den nya organisationen och att en förnyad riksdagsprövning således ändå skulle bli nödvändig.

Med hänsyn till atl landstingskommunernas medverkan i de regionala stiftelserna är av avgörande betydelse för den nya organislionen och alt deras engagemang i de regionala stiftelserna är av sådan natur all det enligt regeringsformen egentligen redan från början borde ha skett en reglering genom lag, beslöt regeringen alt förslaget om ändrad styrelsesammansättning skulle ges lagens form och att lagen också skulle inrymma de viktigaste principerna för koncernen, som riksdagen tidigare beslutat om, främst beträffande kompetensfördelningen mellan central och regional nivå.

Efter ytterligare diskussioner underrättades Landstingsförbundets politiska ledning av mig om att regeringens proposition skulle ges form av lagförslag.

Fem dagar senare, när proposilionen om tilläggsbudget I i praktiken var färdig alt överiämnas till riksdagen, presenterade Landstingsförbundet ell nytt stadgeförslag för oss och för statens förhandlingsnämnd.

Även om några möjligheter till sakdiskussioner inle fanns då Landstingsförbundets stadgeförslag överiämnades till SFN, vill jag konstatera atl även delta förslag innebär ell så kraftigt avsteg från riksdagens beslut alt en ny riksdagsbehandling därför skulle varit nödvändig.

Mot denna bakgrund har också löntagarorganisationerna LO och TCO sagt sig föredra att fö grunden Sor den nya sliftelseorganisationen reglerad genom lagstiftning, vilken också anses ge en fastare grund för organisationernas medverkan än vad ett civilrätlsligt avtal mellan staten och berörda lands-

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

183

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

184

lingskommuner kan ge.

Jag tyckeralt arbetsmarknadsutskottet i sitt belänkande på elt förtjänstfullt sätt klarlagt innebörden av lagförslaget, särskilt beträffande den s. k. anvisningsrällen.

Den nuvarande regeringen är liksom den förra en stark anhängare av en utbyggd regional självstyrelse. Detta återspeglas av den starka ställning som landslingen ges i de regionala stiftelserna för skyddat arbete trots atl slaten står för alla kostnader.

Redan det faktum alt den centrala stiftelsen kommer att ha endast 70-80 handläggande tjänstemän och 300 anställda som kontorspersonal, samtidigt som den nya koncernen på regional och lokal nivå kommeratl sysselsätta ca 22 000 arbetstagare i skyddat arbete och närmare 5 000 tjänstemän, visar hur decentraliserad den nya koncernen kommer att bli. Den centrala stiftelsen innebär således enbart en samordning och effeklivisering av redan befintliga resurser hos AMS och andra centrala organ, inle någon expansion. Jämför man den centrala stiftelsen med motsvarande funktioner hos privata koncerner i samma storlek framstår den i själva verket som myckel blygsam.

Betänker man samtidigt atl de regionala stiftelserna tillsammans under det första verksamhetsåret 1980 kommer alt ha en omsättning på långt över 2 miljarder kronor och en förlust på över 1 miljard, vilket innebär en genomsnittlig neltoföriusl per arbetad timme från drygt 30 kr. lill ca 90 kr., så inser man realiteterna. Alla goda krafter, både i de regionala stiftelserna och i den centrala stiftelsen, måste alltså kämpa hårt för all motverka den ytterst negativa utvecklingen och för att skapa meningsfull sysselsättning åt alla arbetstagare.

Frågan är inte om den centrala stiftelsen skall hjälpa de regionala ulan hur myckel hjälp den kan ge. Detta inser alla arbetsvårdschefer, som i dag har ansvaret för verksamheten, liksom NOSA-kommittén. Här finns inte plats för några konstlade regionalpolitiska motsättningar. Vad som behövs är hårt arbete och samarbete för atl skapa förutsättningar för meningsfull sysselsättning och hygglig ekonomi i verksamheten. Lyckas vi inte med detta finns del bara två förlorare, nämligen de arbetshandikappade och skattebetalarna.

Den nya organisationen har inte bara till uppgift all ta hand om dagens verksamhet. Den skall också skapa förutsättningar för atl sprida rätten till arbete till alltmer gravt handikappade och till människor som tvingas till förtidspension etc. Ell förverkligande av detta kommer alt resa kraven ännu högre, samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden med strukturomvandlingar, ökad aulomalisering etc. kommer dels all försvåra koncernens möjligheter all skaffa meningsfulla arbetsuppgifter, dels atl leda lill all fler människor kommer alt behöva samhällets hjälp för alt förverkliga rätten lill arbete.

Man vet av erfarenhet atl vid varje företagsnedläggelse eller strukturomvandling kan 10-15 96 av de friställda inte komma tillbaka till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Deras problem måste så långt möjligt lösas genom användande av främjandelagen, halvskyddad sysselsättning och

andra ålgärder som kan underlätta anställning i vanliga företag. Trots delta kommer emellertid många all efterfråga skyddat arbete.

Jag vill också framhålla all jag för min del inte anser all det är en enstaka paragraf i en lag som konstituerar den verkliga regionala friheten. Nej, del är i stället finansieringssystemets utformning. För den nya koncernen skall vi skapa en finansieringsordning som möjliggör för de regionala stiftelserna alt så långt möjligt sköta sin ekonomi på egen hand, dvs. ha ansvaret för reinvesleringar, avskrivningar osv. NOSA-kommittén har här utarbetat ett förslag, som innebär möjligheter till en långtgående decentralisering.

Jag ser nu atl min laletid är ute, herr talman, och jag för eventuellt återkomma i en replik.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

ARNE FRANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! När riksdagen hösien 1977 fattade beslut om dessa frågor, tänkte sig arbetsmarknadsutskottet och riksdagen naturligtvis inte atl ell lagförslag skulle presenteras för riksdagen ulan i stället all en överenskommelse skulle kunna träffas mellan kommunförbunden och staten. Jag tror atl det hade varit lyckligast om så kunnat ske. Då hade inte dessa missförstånd mellan parterna behövt uppstå. Man borde rimligtvis ha undvikit dem genom en uppgörelse. Staten och kommunförbunden förhandlar ju i många andra frågor av vittomfattande karaktär och har där kunnat komma lill lösningar. Del hade varit myckel värdefullt, om så hade kunnat ske även i detta fall.

Man kan inle komma ifrån atl den senare delen av 2 §, enligt vilken den centrala stiftelsen skall ha möjlighet all lämna anvisningar i obegränsad omfattning, har lett lill irritation bland dem som skall företräda landstinget i den regionala stiftelsen.

Arbetsmarknadsministern sade atl den centrala stiftelsen självklart skall svara enbart för de övergripande frågorna. Men med den utformning som 2 § har fött i lagförslaget ärdet ändå fritt fram. Det kan man inte komma ifrån, även om arbetsmarknadsutskottets majoritet har försökt göra vissa precise-

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Låt mig först till Arne Fransson säga att jag har självklart startat arbetet med all finna en förhandlingslösning, som han själv ansåg vara den bästa vägen. Men vi kom i lidsnöd, ochjag harockså påpekat att här fanns en hel del problem som var av den arten all hur god viljan än hade varit så hade vi varit tvingadeatt gå tillbaka lill riksdagen,exempelvis förall stadfästa valet av styrelseledamöter. De bud som har lagts dels av regeringen, dels av Landstingsförbundet har båda den karaktären atl de kräver ell riksdagsbeslut med tanke på alt man ju gick ifrån det faktum all landstinget skulle utse elva ledamöter.

Bakgrunden till della har jag redan nämnt. Man kan begära proportionella val, och då lappar man en av de vikliga sakerna i uppgörelsen, nämligen atl löntagarrepresentanterna liksom Kommunförbundels representant skulle

185

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

utses av deras egna organisationer.

Det här sammantaget gjorde au del kanske ändå lill sist var bra atl vi gjort detta till en riksdagsfråga och fått fram klara riktlinjer.

Låt mig sedan beträffande den andra punkten som Arne Fransson tog upp, den om anvisningsrällen, än en gång betona all självklart skall man inle använda den rätlen annat än när del föreligger behov av atl gå in och ge direktiv för hur den ekonomiska verksamheten skall skötas. Del är ändå staten som har hela det ekonomiska ansvaret, och då måste också slaten ha en möjlighet all ingripa vid vissa tillfällen. Men förtroendet är stort för den regionala ledningen av den skyddade verksamheten, och liksom Bengt Fagerlund är jag övertygad om all anvisningar från den centrala stiftelsen kommer alt vara rena undanlag.

186

ALLAN GUSTAFSSON (c):

Herr talman! I motion nr 56, väckt i anledning av proposition nr 25 med förslag om tilläggsbudget I beträffande skyddat arbete, har jag föreslagit Karlstad som lokaliseringsort för den nybildade centrala stiftelsen. Jag har även reserverat mig till förmån för motionsyrkandet.

När riksdagen förra året behandlade proposition 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering, fanns ell fiertal motioner om var den centrala stiftelsen borde lokaliseras. I arbelsmarknadsulskotlets betänkande 1977/78:16 säger utskottet: "Del finns idag inle anledning alt ta ställning till lokaliseringsort för den centrala stiftelsen. Som framgår av propositionen ämnar regeringen återkomma i den frågan efter det att den föreslagna organisationskommittén lagt fram förslag. Utskottet förutsätter alt frågan efter utredning kommer atl redovisas för riksdagen." Del framhålls också i betänkandet atl en lokalisering lill Stockholms kommun ej bör ske, i enlighet med regeringens regionalpoliliska strävanden. Delta blev också riksdagens beslut.

1 ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet, daterat den 10 november 1978, tillkännages att den folkpartistiska regeringen beslutat att förlägga den centrala stiftelsen för skyddat arbete lill Botkyrka kommun. Frågan om var den centrala stiftelsen för skyddat arbete skulle komma alt lokaliseras har ej redovisats för riksdagen enligt riksdagens beslut.

Förfarandet är utmanande och kan inte ha annat syfte än alt frånta riksdagen möjlighet all inverka på lokaliseringsfrågan. Det naluriiga hade varit all regeringens förslag lagts fram i proposilionen, varefter hade följt motionsrätt och riksdagsbehandling i vanlig ordning. Mot bakgrund av vad jag här redovisat bör riksdagen vara oförhindrad att ha sin egen uppfattning i lokaliseringsfrågan. lanspråktagandeav medel för den centrala stiftelsen bör fö ske endast under förutsättning atl regeringen följer riksdagens beslut i lokaliseringsfrågan.

I sakfrågan vill jag framhålla följande. Som påpekas i motionen 149 av Jan-Ivan Nilsson och Kari-Anders Petersson är tillväxten av statlig administrativ verksamhet i Stockholmsområdet fortfarande stark. Riksdagen har tidigare uttalat all, då nya statliga organ bildas, man noggrant skall pröva möjligheten

all förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet.

I sammanhanget bör noteras all det rör sig om en relativt omfattande verksamhet med i inledningsskedet ca 110 befattningshavare. Med beaktande härav borde del ha varit möjligt alt placera stiftelsen utanför Stockholmsområdet. Jag är medveten om att den tilltänkta orten bör ha goda kommunikationer med Stockholmsområdet och de orter som väljs ute i länen för de regionala stiftelserna. Med hänsyn till telekommunikationernas utveckling bör dock kraven inle sättas alltför högt. Det kan också framhållas all skälen föratt placera stiftelsen utanför Stockholmsområdet är minst lika starka som för flertalet av de myndigheter som utlokaliserades genom beslutet i början av 1970-talet.

1 detta beslut antogs all den statliga sysselsättningen i Stockholmsområdet skulle vara ca 80 000 år 1980. Tillväxten har dock varit snabbare.

Redan i dag finns ca 100 000 statligt sysselsatta i Stockholmsområdet. Denna utveckling är enligt min mening inte acceptabel. Nytillkommande statliga verksamheter bör därför lokaliseras utanför Stockholmsregionen. Sysselsältningsulredningen har i sill belänkande om regionalpoliliska stödformer och styrmedel framhållit, all lokaliseringen av offentlig service och sysselsättning är ell medel för regionalpolitiska satsningar.

När del gäller Botkyrka kommer FOA:s lokalisering dit atl betyda ytterligare 600 arbetstillfällen.

Lägger man regionalpoliliska synpunkter på lokaliseringen kan jag inle finna förståelse för lokaliseringen lill Botkyrka. Del är utan tvekan lättare alt fö jobb inom Storslockholmsområdet än det i dag är i Värmland. Del är väl alla bekant alt Värmland är etl av de län, som tyvärr drabbats mycket hårlav konjunkturnedgång och strukturförändringar inom näringslivel. Inte minst förhållandena inom skogsindustrin inger i dag anledning lill myckel stor oro. Del är inte att ta lill överord när jag vill påstå, all sysselsättningskrisen i Värmland kan jämföras med varvskrisen. Med stöd av trepartiregeringen tillsattes den s. k. Värmlandsdelegationen, med uppgift all försöka skapa nya arbetstillfällen. Värmlandsdelegationen har också vid flera tillfällen uppmanat regeringen att föriägga den centrala stiftelsen lill Karlstad. Dock med känt resultat.

Herr talman! Enligt min uppfattning finns det flera orter som i och för sig är lämpliga, men med beaktande av både funklionsaspekler och regionalpolitiska skäl, och då främst situationen på arbetsmarknaden i Värmland och i Karlstad, ber jag all fö yrka bifall till min reservation nr 1 som fogals lill arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 17.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

GÖRDIS HÖRNLUND (s):

Herr talman! Jag har fogal elt särskilt yttrande lill betänkandet, och jag vill något närmare motivera detta. Frågan i vilken ort den centrala stiftelsen skall placeras har utretts av NOSA, vars majoritet beslutat atl förorda Botkyrka kommun, som ligger omedelbart söder om Stockholm. I slutskedet diskuterades dock även en förläggning av den centrala stiftelsen lill Borås.

Det finns också en reservant, nämligen ordföranden i arbelsmarknadsul-

187

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

skottet Elver Jonsson, som anser att Borås borde bli lokaliseringsort. Ur den synpunkten är del kanske underligt atl man anslutit sig lill utskoltsmajori-letens yttrande på s. 6 i betänkandet, där det framhålls atl det finns goda skäl som talar för en placering i Stockholmsregionen, alt det behövs snabba och täta förbindelser med de regionala stiftelserna, alt del finns behov av täta kontakter med de myndigheter som finns i Stockholm, alt stiftelsen kommer att bemannas med befattningshavare som redan finns i Stockholm, all en lokalisering utanför Stockholm kan äventyra verksamheten, osv. Ja, nog hade det väl varit bättre om Elver Jonsson hade skrivit under mitt särskilda yttrande och inte bara stått som undertecknare av betänkandet.

Det här ärju argument som kan användas vid varje lokalisering av nya verksamheter utanför Stockholmsområdet. Vi känner väl till argumenten från de två uinyltningselapperna av statlig verksamhet, som vi dock såg lill att de kom lill stånd. Vi var också ense om atl man vid inrättandet av nya statliga verksamheter skulle eftersträva andra lösningar än lokalisering lill Stockholmsregionen. Trots detta hamnar nu centrala stiftelsen, liksom industriverket tidigare gjorde, i Stockholmsregionen. Riksdagen har i praktiken inte någon möjlighet all påverka lokaliseringen av stiftelsen. Regeringen harju beslutat utan alt gå till riksdagen med frågan, vilket enligt min mening är etl anmärkningsvärt förfarande. Eftersom beslutet redan är fatlat har jag inle reserverat mig, ulan jag har nöjt mig med etl särskilt yttrande.

Låt mig dock slå fast all jag flnner del orimligt all tjänstesektorn i Stockholmsområdet tillåts växa ohämmat, medan orter och regioner med myckel låg tjänstesektor och betydande sysselsättningsproblem i övrigt inle kommer i fråga ens vid tillskapandet av nya statliga verksamheter. Borås kommun och Boråsregionen är etl sådant område som särskilt borde prioriteras när del gäller nylokaliseringar. Jag är medveten om att det också finns andra orter och regionerom vilka man kan resonera på samma sätt. Jag behöver endast påminna om den svåra lekokrisen och ensidigheten i vårt näringsliv för alt övertyga de flesta om all det för Borås del hade varit av myckel större betydelse alt fö den centrala stiftelsen än vad del kommer atl vara för Botkyrkas del.

Med tanke på arbetsmarknadssituationen i Borås är det närmast uppseendeväckande atl inle arbetsmarknadsministern lyssnat på reservanten Elver Jonsson eller på oss som uppvaktat och försökt förlägga den centrala stiftelsen lill Borås. Del skulle åtminstone har utgjort en ljuspunkt i det ytterst mörka och besvärande läge som vi befinner oss i. Det skulle vidare ha varit i linje med riksdagens tidigare uttalande när del gäller lokaliseringen av nya statliga verksamheter. Men - tyvärr - arbetsmarknadsministern har inle lyssnat och inte heller lagil hänsyn lill de arbetsmarknadspoliliska och regionalpoliliska skälen, trots alt han har del yttersta ansvaret på dessa områden. Herr talman! Jag tycker alt della är djupt beklagligt.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herrlalman! Gördis Hörnlund har inte lagil hänsyn lill alt del nu är ganska länge sedan regeringen tog beslutet om lokalisering. Därför är den frågan överspelad.

Om Gördis Hörnlund hade menat allvar med det hon säger i sill särskilda yttrande, så borde hon i stället ha avgett en reservation som vi kunnat rösta om.

Beslutet om lokaliseringen var alltså fatlat då utskottet hade all la ställning till det betänkande som vi i dag behandlar i kammaren. Del är helt riktigt alt jag hörde till dem i NOSA-kommittén som vid diskussionen kring de olika orterna ansåg all Borås var elt fullgott alternativ. Fru Hörnlunds redogörelse är alltså helt riktig. Men våra möjligheter att anlägga synpunkter på detta är som sagt överspelade.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag hade inte heller någon reservalion, och jag talade om all del var av den anledningen alt jag inte ansåg atl det lönade sig, eftersom beslutet är fallal.

Jag tycker dock fortfarande del är underligt att inle vi fått behandla denna fråga i riksdagen. I del belänkande där vi behandlade denna fråga förra gången slår klart och tydligt alt frågan efter utredning kommer all redovisas för riksdagen. Della belänkande är undertecknat av dåvarande utskotlsord-föranden Rolf Wirlén, och därför är det kanske ännu mer anmärkningsvärt.

Men det jag reagerar mot är att nu Elver Jonsson skriver under denna text i ulskotlsbetänkandet, där man framhäver all del var nödvändigt alt lägga denna sliftelse lill Slockholmsområdel av en rad skäl. Det borde han naturligtvis inte skrivit under. Om han nu verkligen drivit linjen atl den borde ligga i Borås, kunde han vidhållit detta och stått med på milt särskilda yttrande, men han har tydligen byll fot.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag har skrivit under exakt samma skrivning som fru Hörnlund skrivit under.

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag har dock ett särskilt yttrande i vilket jag tar avstånd från behandlingen av lokaliseringsfrågan och naturligtvis också då den text som i det avseendet återfinns i ulskotlsbetänkandet.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag skall inte gå in på själva lokaliseringsfrågan i dag. Låt mig bara konstatera elt par saker.

För del första ärdet inte fråga om en ny lokalisering, som Gördis Hörnlund säger. Del är en verksamhet som i dag redan finns. Av de 110 som skall anställas är åtminstone 70 eller 80 i verksamhet, och vi är beroende av all de

189

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

kommer att kunna fortsätta i denna viktiga verksamhet om vi skall kunna klara tidsmarginalen och bygga upp det hela på ett riktigt och realistiskt sätt.

För del andra: När jag skrev under arbeismarknadsulskolieis betänkande 1977 begärde riksdagen inte, som fru Hörnlund säger, tillbaka denna fråga för beslut om lokaliseringsort. Man begärde atl del skulle redovisas för riksdagen vad regeringen fatlat för beslut.

Del som nu händer är all byggnadsslyrelsen sedan en tid har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en lokalisering av den centrala stiftelsen - som föreslås få namnet Samhällsföretag - lill Botkyrka kommun. Della utredningsuppdrag kommer givelvis all i föreskriven ordning redovisas för riksdagen i 1979 års budgetproposilion.

Det är inget anmärkningsvärt, Gördis Hörnlund, utan helt i enlighet med vad riksdagen här har sagt.

190

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Man kan ha olika uppfattningar om hur utskottets betänkande 1977 skall tolkas. Men om del slår att utskottet förutsätter all frågan efter utredning kommer att redovisas för riksdagen, måste det väl också betyda att riksdagen i samband med detta också skall ha möjlighet alt komma med sina förslag.

Arbetsmarknadsministern talar om hur många som redan finns anställda i den centrala siiftelsen. Slailig verksamhet har en benägenhet alt växa ut. Jag skulle vilja fråga arbetsmarknadsministern: Hur många anställda finns inom fem år och inom tio år osv.? För oss hade det varit ell betydande tillskott av tjänster till en tjänslefallig kommun. Del går inte all komma ifrån.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herrlalman! På Gördis Hörnlunds fråga om framtiden och anlal anställda i den centrala stiftelsen kan jag bara säga alt jag har den uppfattningen all man skall försöka hålla tillbaka en sådan expansion. Det finns inget i dag som talar för all en sådan skall äga rum.

Däremot är det värt atl la fasta på atl man regionalt får 30000 tjänster i varje län. Del är en betydande decentralisering av verksamhet.

F. ö., Gördis Hörnlund, är del precis som här sades i den senaste repliken, atl vi kommer från regeringens sida efter utredning all redovisa för riksdagen vad vi har gjort i den här frågan.

GÖRDIS HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Det kanske är litet sent all behandla frågan i riksdagen när vi läst tidningarna allihop, och sett på TV och hört i radio. Del hade varit bättre att man gjort en ordentlig redovisning i samband med det förslag som ligger nu.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Riksdagen begärde en utredning och därefter en redovisning. Utredningen pågår. Vi kommer atl lämna en redovisning när utredningen är klar.

BIRGER NILSSON (s):

Herr talman! Jag vill påminna om all vi under tio år hållit på och utrett och diskuterat den här frågan, och nu är del sannerligen på tiden alt vi samlar oss till beslut och försöker att bygga upp organisationen ganska snabbt.

Jag är medveten om alt mycket återstår av förhandlings- och organisationsarbete, men min förhoppning är all organisationen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1980. En förutsättning är emellertid bl. a. att riksdagen antar ulskoltsförslagel i dag.

I bollen på den samordnande organisation som vi nu bygger upp måste givetvis ligga en stark ambition atl ge de handikappade människorna samma möjligheter som andra lill elt tryggt och meningsfullt arbete. Därför behöver vi en smidig och väl fungerande organisation.

Förutsättningarna för atl klara målsättningen skiftar i olika delar av landet. Har man tillgång lill stora och differentierade arbetsmarknader, så finns det givetvis också större möjligheter all erbjuda lämpliga jobb för de handikappade än vad man har om arbetsmarknaderna är små och ensidiga. Det är därför min förhoppning all de regionala stiftelserna ges tillräckliga resurser och - inte minst viktigt - en betydande rörelsefrihet i sitt handlande. Del får alltså inle bli fråga om all bygga upp en byråkratisk loppslyrd organisation -då tror jag all vi missar målsättningen för hela den här verksamheten.

Utskottet godtar förslaget - även i fråga om 2 § - men jag vill starkt understryka den skrivning som görs i utskoltsbelänkandet. där det slås fast alt den rätt att meddela anvisning även i detaljfrågor, som del här kan bli fråga om, endast är avsedd att användas i undantagsfall. Man kan närmast se anvisningsrällen som elt utflöde av den centrala stiftelsens tillsynsfunktion.

Ulskollel har velat skriva ganska hårt på den här punkten, så all man inte från den centrala stiftelsens sida skulle utfärda detaljanvisningar lill de regionala stiftelserna ulan ge dessa en förhållandevis stor frihet atl handla efter de lokala ambitionerna och de lokala förhållandena.

Slutligen, herr talman, vill jag säga att jag harockså den uppfattningen att den centrala stiftelsen borde ha kunnat lokaliseras lill annan plats än Stockholms län, exempelvis till Jämtlands län. Men nu harju det tåget redan gått, och regeringen har fattat beslut i frågan. Det saknas följaktligen formella möjligheter all nu föreslå annan lokaliseringsort. Därför har jag inle gjort del, ulan vi får finna oss i det här beslutet. Huvudsaken är atl vi får i gång organisationen. Blir del fördröjningar drabbar del ovillkoriigen de handikappade människorna, och dem måste vi ju slå vakt om och ge dem samma möjligheter som andra människor att få elt bra och etl meningsfullt jobb.

Med della, herr talman, vill jag yrka bifall lill ulskollets förslag.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

191

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

192

KARLLEUCHOVIUS(m):

Herr talman! För nästan på dagen etl år sedan log riksdagen beslut om en ny organisation med förändrat huvudmannaskap för den skyddade sysselsättningen m. m. Beslutet innebar all 24 regionala stiftelser skulle bildas med slaten och landstinget som grundare. Det förutsattes i della riksdagsbeslut alt en överenskommelse kunde träffas mellan staten och kommun- och landstingsförbunden om bildandel av stiftelser och om frågor som hör samman med överlåtelse av verksamheten.

Tyvärr har det vid de förhandlingar som förts mellan berörda parter visat sig alt statens företrädare inle varit beredda alt grunda överenskommelsen på del tagna riksdagsbeslutet. En väsentlig avvikelse gällde valet av styrelse lill de regionala stiftelserna. Detta har tidigare Filip Fridolfsson och Arne Fransson redogjort för, och jag kan här instämma i deras synpunkter.

En annan viktig avvikelse gäller befogenhelsfördelningen mellan den centrala och de regionala stiftelserna. Arbetsmarknadsministern har här tidigare sagt alt man inle skall ge anvisningar annat än när de behövs. Frågan är därmed lika oklar som tidigare. Proposilionen och utskoltsmajoritetens förslag innebär alt vi får ell lagförslag med i princip obegränsad räll för den centrala stiftelsen all meddela och ge anvisningar till de regionala organen. Del förslag lill siiftelsestadgar som överlämnats från statens förhandlingsnämnd till Kommunförbundets förhandlare innebär i princip all den regionala stiftelsen åläggs all följa alla de anvisningar och riktlinjer som lämnas av den centrala stiftelsen. Vidare säger man all den regionala stiftelsen först efter kompetensgodkännande av den centrala stiftelsen kan utse verkställande ledamot.

Förbundels vilja alt medverka till alt finna en framkomlig väg lill elt på samförstånd grundat genomförande av reformen har i varje fall inle hittills rönt något positivt gensvar från de statliga förhandlarnas sida. Det av regeringen framlagda förslaget är dessutom unikt i flera avseenden. Under pågående förhandlingar mellan parterna, då man var relativt nära en uppgörelse, lägger regeringen fram en proposition som innebär all de båda över parlilillhörighelen helt eniga kommun- och landslingsförbunden körs över. Detta är, herr talman, ell anmärkningsvärt tillvägagångssätt mellan beslutande organ. Glädjande nog har detta inte förekommit så ofta tidigare, och jag hoppas alt del inle skall göra del i fortsättningen heller.

Del förslag som har lagts kan vi inte fatta på annat sätt än atl del finns en misstro mot de båda kommunförbunden och de förtroendemän som är verksamma där - en misstro som saknar all grund. Del finns enligt mitt förmenande inte något motiv för avsteg från det av förra årets riksdag antagna principultalandel. Kommunförbunden är fortfarande angelägna om all 1977 års beslut om förändrat huvudmannaskap skall genomföras inom den fastställda liden.

När förhandlingarna i dag har återupptagits mellan parterna är del min uppfattning och förhoppning alt meningsskiljaktighelerna beträffande överlåtelsevillkoren bör kunna överbryggas. Jag måste beklaga all någon samförslåndslösning inle gått atl få fram på grund av den ovillighel som man

från statens förhandlares sida visat kommunförbundens förslag beträffande stadgereglering av de regionala stiftelserna.

Herrlalman! Med detta ber jag all få yrka bifall lill reservationerna 3,4 och

JOHAN OLSSON (c):

Herr talman! I likhet med Birger Nilsson och andra skulle väl också jag kunna beklaga all placeringsorlen för den centrala stiftelsen blev Botkyrka -exempelvis vi från Gävleborgs län hade föreslagit Söderhamn - men loppei är redan kört, som man säger, och det är ingenting atl göra ål just nu.

Jag har begärt ordet närmast därför all det i delta betänkande behandlas en motion som är inlämnad av mig och Olle Eriksson. Vi yrkar där atl länens näringsliv i likhet med vad som är fallet för arbetstagarsidans organisationer skulle garanteras representation med två ledamöter i stället för med en såsom föreslagils i proposilionen.

Utgångspunkten för motionen är bl. a. del uttalande som gjordes i propositionen 1977/78:30 i anslutning till all frågan behandlades av riksdagen förra året. Där uttalades alt det självfallet är angeläget alt stiftelsernas styrelser fåren sådan representation all de inom sig rymmer olika kompelens-och erfarenhelsområden. Samtidigt betonades behovet av elt starkt lokall och regionalt samband. I likhet med vad som är fallet med arbetstagarsidan är näringslivets företrädare, företagen, samlade i flera organisationer. Dessutom består näringslivet av såväl större som mindre och medelstora förelag. Del omfattas vidare av en mångfald olika branscher med mycket vilt skilda verksamheter och kunskapsfält. Del ler sig därför orimligt atl endast en ledamot skall få representera dessa grupper som är av sådan varierande storlek och som inrymmer så många grenar och erfarenhetsfält inom företagsamheten. Jag tycker det borde vara självklart att även näringslivel hade garanterats två ledamöter. Det måste anses vara av värde för stiftelserna och deras arbete atl kunna tillföra kunnande och erfarenhet från representanter för olika delar av länens näringsliv.

Jag vill anknyta till vad arbetsmarknadsminister Wirlén nyss anförde, nämligen atl denna verksamhet kommer atl ha en omslutning av över 2 miljarder, varav 1 miljard räknas i förluster. Han antydde atl här måste alla goda krafter samlas för all verkligen lösa de problem som väntar stiftelserna. Här, om någonsin, borde man ha tagit till vara erfarenheter från förelagens representanter.

Utskottet har emellertid inle velat tillmötesgå kraven i motionen. Man hänvisar till atl del skulle innebära elt avsteg från det beslut som fattades i fjol. Jag tycker inle atl del skulle ha inneburit något större avsteg, allra helst som man i den nu aktuella proposilionen föreslår väsentliga ändringar i övrigt vad gäller sammansättningen av stiftelsernas styrelser.

Herr talman! Med hänsyn till utskottets ställningslagande på denna punkt synes det ganska meningslöst alt yrka bifall lill motionen. Jag vill ändå uttala en förhoppning om all landstingen vid sina val av ledamöter skall ha förståelse för de synpunkter jag här har anfört. Det har ju visat sig all

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

193

13 Riksdagens protokoll 1978/79:59-60

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

landstingen vid utseende av ledamöter i utvecklingsfondernas styrelser genomgående har utsett sådana med erfarenhet såväl från företagens som från fackels verksamhet.

Företagsamheten och dess organisationer förväntar sig således att landstingen lar kontakt med dem vid förberedelserna inför valet av styrelser för stiftelserna för de skyddade verkstäderna. Från SHIO-Familjeföretagen -som är den största näringslivsorganisationen vad gäller antalet medlemmar och som har en mycket god täckning i alla län - har man förklarat sig beredd och villig att medverka lill atl få fram lämpliga och intresserade företagsrepresentanter i dessa styrelser.

Herr talman! Jag har inget yrkande.

194

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! I motionen 154 har vpk yrkat avslag på förslaget till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete. Vi är kritiska mot organisationsformen som sådan, vilket har framkommit vid tidigare debatter i frågan här i denna kammare. Men även om vi är kritiska kan vi lill nöds acceptera den i de delar som rör huvudmannaskapet. Vad vi dock inle kan acceptera äratt man i lagen skriver in formuleringar, som kan komma atl innebära en fortsatt ökad utslagning av arbetande från det skyddade arbetet.

Utslagning av arbetskraft även inom det skyddade arbetet har förekommit och förekommer fortfarande. Det är ingen nyhet, och del kan bli ännu värre. Atl den arbetande skall vara lönsam enligt den s. k. lönsamhetsprincipen gäller även inom del skyddade arbetet. Är han inle lönsam ligger del nära lill hands alt han förtidspensioneras. De förtidspensionerades antal är nu uppe i 226 000, och härtill kommer de 49 000 personer som lever på sjukbidrag, vilket i allmänhet är en övergångsform före förtidspensioneringen. Det är alltså fråga om inte mindre än 275 000 förtidspensionerade personer från 16 år och vidare upp i åldrarna.

I olika reportage i tidningar och TV har representanter för utslagna som erhållit förtidspension berättat om vad de själva betraktar som en olidlig tillvaro. De skulle gärna vilja uträtta elt meningsfullt arbete och tror sig kunna göra detta, men de ges inga möjligheter härtill.

Med den skrivning som flnns i regeringens förslag - proposilionen 1978/ 79:25 - som ett enhälligt arbetsmarknadsutskott ställt sig bakom kan dessa människor inte ens räkna med elt skyddat arbete. I 2 § slår bl. a.: "Den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer." Hur många som kommer lill den skyddade verksamheten klarar vad som står i den lagparagrafen?

Vi föreslår i vår motion all det utarbetas elt nytt förslag till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete. Del nya förslaget bör enligt vår mening innehålla följande:

1. all verksamhetens mål skall vara all trygga de handikappades rätt till arbete,

2. alt de anställdas fackliga organisationer skall ges beslutanderätt i styrelserna.

1. att de anställda skall tillförsäkras ett avgörande inflytande över sina arbetsplatser och

2. atl näringslivet inte skall ges någon representation i styrelserna.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker vpk-motionen med den något egendomliga formuleringen atl ett förverkligande av molionsförslaget skulle innebära all man rev upp förra årets riksdagsbeslut. Men delta kan rimligtvis inte vara någoi sakskäl. Vem skulle riva upp dåliga riksdagsbeslut om inte ri ksdagen själv? För om det är så -jag säger om, efiersom jag inte är övertygad om all del verkligen förhåller sig så - atl en förändring av lagen om de regionala stiftelserna på de punkter vi föreslår strider mot tidigare fattade beslut, då är delta beslut dåligt och bör rivas upp.

Därför måslejag slälla vissa frågor, och jag ser nu all arbetsmarknadsministern Wirlén är här. Han kan kanske svara på dem.

Vad är del i föregående års riksdagsbeslut som strider mot atl del i lagen skrivs in alt verksamhetens mål skall vara att trygga de handikappades räll lill arbete? I den nu föreslagna lagen verkar det som om formuleringen i 2 § ullrycker verksamhetens mål. Jag citerar på nytt: "Den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer,"

Vad är det i föregående års riksdagsbeslut som gör del omöjligt för representanterna i de anställdas fackliga organisationer all della med beslutanderätl i styrelsen? Nu föreslås i lagen atl de endast skall få vara närvarande med yttranderätt.

Vad är det i föregående års riksdagsbeslut som undandrar de anställda möjligheten atl ha ell avgörande inflytande över sina arbetsplatser?

Vad är det i föregående års riksdagsbeslut som gör del nödvändigt all ha en näringslivsrepresentanl i styrelsen, dvs, en representant för del näringsliv och de privata vinstintressen som föranlett utslagning av de flesta människor som skall sysselsättas i skyddat arbete? Vad har den människan där all göra?

Vad är del som gör dessa näringslivsrepresenlanler speciellt lämpade att delta i styrelsens beslut, när de anställdas fackliga organisationer inle anses bör få delta? Jag skulle gärna vilja ha svar på dessa mina frågor.

Vad som i första hand måste klaras ut då det gäller frågan om skyddat arbete är vad som är den avgörande orsaken lill ulslagningen på arbetsmarknaden. Denna vikliga fråga går man dock förbi med tystnad.

Vi menar från vpk all del är kapitalets ständiga strävan all utvinna mer och mer arbetsresultat av varje anställd som är den avgörande orsaken till ulslagningen på arbetsmarknaden.

Det är framför allt de som inle är tillräckligt effektiva eller anpassningsbara enligl kapitalets synpunkt som inte är lönsamma. De blir allt fler. För dem finns inle längre arbete på den s. k. fria arbetsmarknaden. De slås helt enkelt ut. Della är den kalla verkligheten. Del är också den verkligheten som måste vara utgångspunkten för de ålgärder som måste lill om rätten till arbete skall tryggas för de arbetshandikappade.

Då denna kammare den 13 december i fjol debatterade den nya organisationen för skyddat arbete, inledde dåvarande arbetsmarknadsministern Per

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

195

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

Ahlmark debatten. I hans tal förekom gång på gång formuleringen "arbete ål alla". Jag citerar: "Det vi i dag skall besluta om är för tusentals människor etl stort framsteg. Arbete ål alla -jag upprepar del - måste vara del övergripande målet försvensk sysselsättningspolitik."

Om della stämde med verkligheten, skulle även de människor som är arbetshandikappade eller förtidspensionerade ha rätlen till etl meningsfullt arbete då de önskar detta. Men så är inle förhållandel i verkligheten. Verkligheten är helt annorlunda. Det hjälper inle, del är i varje fall långt ifrån tillräckligt, all skapa olika ersättningsformer för arbetet på den s. k. öppna marknaden. Vad som måste lill är nya arbetstillfällen i en tid då del signaleras all åtskilliga tusental arbeten i den öppna marknaden är i fara.

Då ulslagningen på arbetsmarknaden är orsakad av kapitalets vinstbegär, måste samhället träda lill. Den skyddade verksamheten kan bli en tillgång i della avseende. Men då får inle den djungelns lag bli rådande som tidigare orsakat ulslagningen. Den skyddade verksamheten får inte bli en B-arbetsmarknad.

Herr talman! Jag har i della mitt anförande ställt en rad frågor som jag gärna vill ha besvarade. Slutligen anser jag, all i den mån föregående års riksdagsbeslut strider mot vad vpk föreslagit i motionen, bör beslutet rivas upp i motsvarande delar.

Jag yrkar bifall till motionen 1978/79:154. yrkandena 2 och 3.

196

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Gustav Lorentzon ställde några frågor lill mig. Jag skall i korthet besvara dem.

Del talas i 2 § om att den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Det är, såvitt jag förstår, nödvändigt alt man har en organisation som fungerar på bästa sätt. Och det är vad man avser med ordet effektivt i denna paragraf Det är för de handikappades bästa viktigt alt stiftelsens verksamhet är väl fungerande.

Med begreppet "affärsmässiga principer" avses inget annat än det nödvändiga konstaterandet all det skyddade arbetet måste passas in i den marknadsekonomi som vi häri vårt land. Vi måste se lill atl man här inle använder sig av illojala konkurrensmetoder, all denna verksamhet inte stör den ordinarie verksamheten mer än vad som är nödvändigt och atl man försöker finna former för verksamheten som ger sysselsättning utan all slå ut annan sysselsättning på andra orter.

Den andra frågan som Gustav Lorentzon log upp gällde näringslivels representant i styrelsen. Detta är en verksamhet som i hög grad har anknytning lill näringslivel. Del förefaller mig därför vara rimligt all man har den parten med i styrelsen liksom man har löntagarorganisationerna med i styrelsen. De är representerade där, och det är svaret på den tredje frågan som Gustav Lorentzon ställde. Alt man har ell gott samarbete med näringslivels representanter tror jag är nödvändigt för all få etl gott inflöde av arbetsobjekt och föratl kunna faen god marknadsföring av de produkter som framställs i den skyddade verksamheten.

Får jag också göra del tillägget om löntagarrepresentationen all de anställda ju finns med där och alt de har yttranderätt.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag lackar arbetsmarknadsministern för de svar jag har fått. Jag är dock inle nöjd med dem, och del var inte heller svar på alla de frågor jag ställde.

Arbetsmarknadsministern sade atl anledningen till att näringslivets män skall vara med i styrelsen för regional stiftelse är atl de behövs för en nödvändig marknadsföring. Men nog kan denna styrelse klara den uppgiften ulan alt dessa män är med. Styrelseledamöterna harju själva i varje fall varit med i del syslem som klassat ut och slagit ut dem som blivit arbetslösa och hamnat på skyddade verkstäder. Jag tycker all del är långt ifrån sympatiskt all dessa människor över huvud taget är med i denna styrelse, i synnerhet som de som arbetar där icke har samma rätt som de övriga i styrelsen. Man kan inte, herr arbetsmarknadsminister, jämföra det förhållandet, att de anställda vid dessa verkstäder får räll all närvara vid styrelsesammanträdena med yttranderätt med den status som den man från näringslivet har som varit med om atl slå ut dem från arbetsmarknaden.

Syftet med del skyddade arbetet är atl de handikappade skall tillförsäkras rätt till arbete. Della måste då framgå av lagtexten i målsällningsskrivningen. Men det gördel inle. Det finns ingenting om della där-och del värden frågan som jag också ställde men inte fick något svar på. Varför finns del ingen skrivning i lagtexten som slår fast rätten till arbete för de handikappade? En sådan skrivning är ändå rätt avgörande. Del duger inte all bara slå sig för sill bröst och utropa: Vi är anhängare till allas rätt till arbete, när man sedan inle vill införa delta krav i lagtexten. Då blir det närmast hyckleri, och det är i varje fall inle meningsfylll.

Det kan inle vara hela sanningen atl orden "effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer" gäller bara styrelsen som sådan, utan det måste också gälla de anställda. Varför är så många anställda vid de skyddade verkstäderna inle effektiva? Varför motsvarar de inte de krav som ställs på dem utan måste bli förtidspensionerade? Det är väl ändå detta man menar med "effektivitet" och "affärsmässiga principer", om jag kan förslå saken riktigt.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Under i stort sett årets alla månader pågår förhandlingar mellan de kommunala huvudmännen och regeringen, en regering som då företräds av olika departement ellerav statens förhandlingsnämnd. Förhandlingarna rör sig årligen om mångmiljardbelopp. Också vikliga principer i fråga om utvecklingsfrågor m. m. är vid olika tillfällen upptagna lill förhandling. En del frågor leder lill lagstiftning, dock försl efter avslutad förhandling. Det har alllid, ibland naturiigtvis efter myckel hårda förhandlingar, gått all träffa uppgörelse. Så skulle också ha skett denna gång, del är min absoluta övertygelse. Kommunalmän och landstingsmän i alla partier är därför

197

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Oiganisationen för skyddat arbete

besvikna och förvånade över atl regeringen valt alt gå denna väg. Väsentligt större och svårare frågor har klarats av genom förhandlingar. I stället för atl slutförhandla med sina partner i stiftelsebildningen, landstingen, valde man alt lagstifta. En enhällig landstings- och kommunopinion är lindrigt sagt förvånad och besviken över del skedda.

Statsrådet sade all tidsbristen var orsaken lill detta handlande. Jag tror all det är så i hans fall, men i övrigt har frågan varit under behandling i månader och dessa förhandlingar skulle ha varit uppe i ell tidigare skede. Vi vill dock hoppas all detta är etl tillfälligt misslag i arbetet. I en allt svårare ekonomisk verklighet och i ett läge där såväl ekonomi som sysselsättningsfrågor måste diskuteras i den kommunalekonomiska utredningens anda mellan regering, kommuner och landsting behövs samråd och förtroende parter emellan.

Herr talman! Jag hoppas för de kommunala huvudmännens räkning atl så blir fallet framöver.

I övrigt finns en del att kommentera av vad som sagts här. Men del tjänar litet lill att bråka om den snö som föll i fjol, och eftersom tidsbristen såvitt jag förslår är huvudorsaken lill denna debatt skall väl debatten inle ta längre tid.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilioner gavs pä bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 2 av Torslen Stridsman m, fl. samt 3:o) reservationen nr 1 av Allan Gustafsson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Arne Fransson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Allan Gustafsson begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbetsmarknadsutskottets hemslällan i betänkandet nr 17 mom, 2

antar reservationen nr 2 av Torsten Stridsman m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 1 av Allan Gustafsson.

198

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Allan Gustafsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 94

Nej - 26

Avstår - 181

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 17 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Torsten Stridsman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Arne Fransson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 76

Avstår - 4

Mom. 3 A

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Torsten Stridsman m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Arne Fransson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 17 mom. 3 A röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Torsten Stridsman

m. fl. i motsvarande del.

Ja - 218

Nej - 84

•Avstår - 1

Mom. 3 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 154 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

199

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Organisationen för skyddat arbete

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 17 mom. 3 B röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 154 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gustav Lorentzon begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 288

Nej - 14

Avstår - 1

200

Mom. 4

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Alf Wennerfors m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Filip Fridolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 17 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Alf Wennerfors

m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Filip Fridolfsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 183

Nej - 118

Avstår - I

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Torsten Stridsman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Arne Fransson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemslällan i

belänkandet nr 17 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Torsten Stridsman

m.fl.

Ja - 222 Nej - 81

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

Mom. 7

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 4 Köpeskillingskontrollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

Föredrogs civiluiskotiels belänkande 1978/79:7 med anledning av propositionen 1978/79:55 om föriängd köpeskillingskonlroll m. m. vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus jämte motioner.

I propositionen 1978/79:55 (bostadsdepartementet) hade riksdagen föreslagits godkänna vad i regeringsprotokollet förordals i fråga om ändringar av grunderna för prövning av överlålelsepriser för småhus.

Förslaget innebar all den köpeskillingskontroll som skedde vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus skulle vidgas till att omfatta överlåtelser som skedde under en lid av tre år från utbetalningen av det statliga lånet. Kontrollen skulle dessutom vidgas lill att omfatta alla statligt belånade småhus som skulle bebos av låntagaren, dvs. även s. k. slyckebyggda småhus.

De nya reglerna skulle träda i kraft den 1 juli 1979 och omfatta även sådana hus beträffande vilka slutligt beslut om bostadslån meddelades efter denna tidpunkt.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1978/79:173 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Sven Eric Åkerfeldt (c),

1978/79;174av Per-Olof Strindberg m. fl.(m), vari hemställts atl riksdagen skulle avslå proposilionen 1978/79:55,

1978/79:175 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslagils

I. atl riksdagen beslutade alt tidsgränsen vidgades till atl avse överlåtelser som skedde under en lid av fem år från utbetalningen av de statliga lånen.

201

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

2. att riksdagen beslutade att de nya reglerna skulle träda i kraft den 1 februari 1979,

3. att riksdagen hos regeringen hemställde att förslag om åtgärder atl motverka spekulation i småhus i enlighet med vad som anförts i motionen snarast förelades riksdagen.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:174,

2. att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:175, yrkandena 1 och 2, godkände vad i regeringsprolo-kollet förordats i fråga om ändringar av grunderna för prövning av överiåtelsepriser för småhus,

3. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:173,

4. att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:175, yrkandet 3.

Reservation hade avgivits av Per-Olof Strindberg (m) och Göthe Knutson (m) som ansett att utskottet bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:174 skulle avslå propositionen 1978/79:55 och motionerna 1978/79:173 och 175.

202

PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Metoden atl genom kontrollåtgärder av olika slag söka komma lill rätta med missförhållanden är oftast en väg som leder lill ständigt behov av vidgad kontroll. Anledningen därtill är uppenbar. I de flesta fall går det all kringgå kontrollåtgärder, och detta kan av naluriiga skäl inle accepteras. Alltså måste kontrollsystemet utvidgas, och det nya läget består till dess man funnit vägar atl kringgå det utvidgade kontrollsystemet, och då måste det ju skärpas ytteriigare osv. Det är denna -jag skulle vilja kalla det "onda cirkel" - som vi är inne i bl. a. när del gäller atl kornma till rätta med de s. k. överpriserna på småhus. Del förslag lill föriängd köpeskillingskonlroll, som utskottsmajoriteten nu framlägger, innebär dels en avsevärd förtängning av kontrolltiden, dels en utvidgning att gälla även slyckebyggda småhus.

Tillsammans med Göthe Knutson har jag i en ulföriig reservation, som jag
av tidsskäl inle skall redovisa i detalj, yrkat avslag på förslaget om såväl
förlängning som utvidgning av köpeskillingskontrollen. Det är etl konse
kvent uppföljande av den uppfattning som de borgeriiga riksdagsledamöterna
hade redan i boende- och bosiadsfinansieringsutredningarna. Från moderata
samlingspartiet framhöll vi också i en partimotion 1974:192 bl. a.: "Köpe
skillingskontroll leder endast till alt en s. k. svart marknad uppstår.

Enligl vår uppfattning bör i stället bostadsproduktionen inriktas på en ökning av andelen småhus."

Våra varningar från 1974 har besannats. Köpeskillingskonlrollen föreslås nu utvidgas -detta trots alt remissinstanserna ingalunda varit så positiva som man förieds all tro när man läser propositionen 1978/79:55. Tvärtom har flera remissinstanser varit myckel tveksamma emot förslaget, som, om det genomförs, kommer alt bidra till en ökad "svart marknad", vilket i första

hand kan utnyttjas av personer som disponerar stora likvida medel.

Del föreligger dessutom en betydande risk för alt den nu föreslagna förlängningen i framtiden kommeratl förtängas ytterligare. Vissa remissinstanser har redan varit inne på det. I proposilionen anför också föredragande statsrådet bl. a. följande: "Jag förordar därför alt tiden för kontroll inle tills vidare förlängs lill tre år från bostadslånels utbetalning." Del är della "tills vidare" som förstärker mina farhågor på den här punkten.

All komma lill rätta med s. k. spekulationsvinsier när del gäller småhus kan på sikl åstadkommas endast om man skapar bättre balans mellan tillgång och efterfrågan. Bosladsproduklionen måste därför i högre grad än tidigare inriktas på småhuslägenheter. Atl de bosladssökande i slor utsträckning önskar bo i villa, det vet vi av tidigare undersökningar, och del bekräftas ytterligare av den opinionsundersökning som just i dagarna refererats i tidningarna. Jag avser den opinionsundersökning som Sifo utfört på uppdrag av tidningen Byggnadsindustrin. Av drygt I 000 tillfrågade personer vill inle mindre än 81 96 bo i villa eller radhus. 7 av 10 tillfrågade vill helst äga sin bostad, oavsett om del gäller villa, radhus eller lägenhet. Del är naluriigl all en så stark efterfrågan måste utgöra ell stort tryck på priserna på småhus.

Vi moderater anser del viktigt all man söker underlätta för människorna atl förvärva sin bostad. Bankerna har numera också infört olika former av bosladssparande. Detta är i och för sig värdefullt, men systemet skulle behöva kompletteras med förslagsvis speciella skatteregler, som ytterligare skulle kunna underiätta och stimulera bostadssparandel. Detta i kombination med en ökad produktion av småhus bör göra del möjligt alt på sikt avveckla nu gällande köpeskillingskonlroll. Del finns mot denna bakgrund inle anledning all nu, som majoriteten föreslår, ytterligare vare sig förtänga eller vidga köpeskillingskontrollen för småhus.

Med della, herr talman, yrkar jag bifall lill moderalreservationen lill civilulskotlels betänkande nr 7.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! All erfarenhet och alla undersökningar som gjorts under senare år visar atl spekulation i småhus och småhustomter är en myckel utbredd företeelse och atl olika åtgärder mot spekulationen är mycket motiverade. Den s. k. medvetna spekulationen utgör etl påtagligt problem i många kommuner, liksom den spekulation som man av någon anledning föredrar alt kalla något annat.

Del har också visat sig atl de metoder kommunerna har möjlighet all tillämpa och har tillämpat i spekulationshämmande syfte är bristfälliga och alt del måsie skapas nya möjligheter alt komma lill rätta med de problem som det bör ligga i alla bosladskonsumenlers intresse atl fö slut på. Del är bara de privata mark- och bygginiressen, som i takt med de ökade priserna på småhusen gör ökade profiler, som kan ha intresse av alt nuvarande förhållanden lar fortsätta.

Spekulationen på småhusmarknaden leder till högre boendekostnader än vad de "normala" kostnaderna, inkl. vinster i olika led på bostadsmarknaden.

203

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

204

motiverar. Detta i sin tur har lett till att stora grupper av hushåll med låga inkomster och utan förmögenhet eller bankförbindelser stängs ute från småhusmarknaden. En av de åtgärder som från olika kommuner framförts är införande av en obligatorisk kommunal förmedling vid vidareförsäljning av småhus. Invändningar beträffande administrativt merarbete och liknande argument mot sådana åtgärder som vpk föreslår i motion nr 175 skall enligl vår mening inte få vara bestämmande då det gäller all på allvar la itu med en utbredd och ständigt tilllagande spekulation.

Regeringsförslaget om köpeskillingskonlrollen är ell litet - men alldeles otillräckligt - steg på vägen. Kontrollen måste enligl vpk:s mening utvidgas lill all avse samtliga överlåtelser av småhus - inte bara slalligl belånade småhus som skall bebos av låntagaren. Förslagen om atl förlänga kontroll-liden från två lill tre år liksom om tidpunkten för ikraftträdandet är också otillräckliga för all fö ordentlig effekt.

Vpk har i andra sammanhang föreslagit atl beskattningen på vinsten vid försäljning av småhus - den s, k, realisationsvinsten - skall skärpas och vinsterna på försäljningen beskattas på i princip samma sätt som vanliga inkomster. Vi har också föreslagit andra ålgärder, bl. a. skärpt fastighetsskatt genom förhöjd iniäktsschablon för taxeringsvärden över 200 000 kr. och maximering av ränteavdragen till skuldbelopp på högst 200 000 kr. med avdrag från skatt och inte från inkomst.

Ett genomförande av dessa förslag skulle verksamt bidra lill större ekonomisk rättvisa mellan olika boendeformer. Likaså skulle ett genomförande av vpk-förslagel om obligatorisk kommunal bostadsförmedling av alla bostadslägenheter bl. a. få en sådan effekt sami försvåra och förhindra spekulationen på småhusmarknaden. De nuvarande skalle- och lånevillkoren gynnar framför allt höginkomsttagare med stora villor och stora lån. Byggmästare, banker och mäklare utnyttjar situationen på småhusmarknaden och pressar upp priserna, och här har vi en del av förklaringen till byggbranschens stora intresse för småhusbyggandet.

I utskoltsbelänkandet sägs all man ansluter sig lill de ålgärder som föreslås i proposilionen och atl målet är att låta de samhälleliga insatserna komma de boende lill godo. Dvs. moderaterna skriver ju inle under på della. Tvärtom vill de avveckla de små kontrollmöjligheter och styrmedel samhället nu har för atl begränsa spekulationen. Del är helt följdriktigt av ell parti, som då del gäller småhusboendel och byggandet alllid har hävdat alt privata vinst- och spekulalionsinlressen i princip skall ha fria händer samt all de s. k. fria marknadskrafterna skall överta de samhälleliga organens roll när del gäller bostadsbyggandets inriktning på hustyper, lägenhelsslorlekar, utrustnings-standard och bostädernas fördelning.

Åter till utskoltsmajoritetens uttalade målsättning. Det är bra med etl sådant mål, men då borde utskottet i konsekvensens namn uttala sig för längre gående ålgärder än vad man nu gör. Då utskottet skall motivera avstyrkandet av vpk-förslagen gör man som så ofta annars: man talar väldigt litet eller inget alls om innehållet i förslagen eller försöker all argumentera mot dem. Utskottet redovisar beträffande köpeskillingskonlrollens omfatl-

ning först all man inle har någon invändning mot den i proposilionen föreslagna omfattningen. Därefter - och som en följd därav, säger man -avstyrks utan någon som helst motivering vpk-motionen om en förtängning av liden.

Detsamma gäller beträffande ikrafllrädandelidpunklen för de nya reglerna - försl anslutning lill regeringens bedömningar och sedan avstyrkande av vpk-motionen kort och gott. Då del gäller sambandet med åtgärder inom skattesystemet för atl bekämpa småhusspekulaiionen anser utskottet del nödvändigt med ytterligare undersökningar och analyser. Man refererar också till frågesvar från bosladsminisiern den 7 december i år. Del frågesvar som lämnades med rubriken Om åtgärder mot spekulation i småhusbyggandet kan såvitt jag förstår verkligen inle tolkas som all vad vi föreslår i vpk-molionen skulle vara opåkallai eller obehövligt. Klart är alt bl. a. många remissinstanser, som har yttrat sig över bosladsslyrelsens förslag lill ålgärder, kräver mer långtgående ålgärder än som nu föreslagits av regeringen och av ulskollel. Förslag av den typ som vi föreslår i motionen finns del en stark opinion för, och den borde också ges uttryck i en begäran från riksdagen. Tvärtemot utskottets mening atl någon sådan begäran nu inte behövs anser vpk alt förslag till åtgärder, som kan motverka den pågående alltmer omfattande spekulationen i småhus, snabbt måste framläggas. Det kan göras utan ytteriigare noggranna analyser.

Jag yrkar bifall till vpk-motionen 175.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

WILHELM GUSTAFSSON (fp):

Herr talman! Bakom civilutskollets belänkande nr 7 slår folkpartiet, centern och socialdemokraterna, ochjag beratl fö yrka bifall lill vad utskottet hemställt i delta betänkande. Moderaterna har i en reservation yrkat avslag på proposilionen.

Syftet med förslaget om vidgning av den nu gällande köpeskillingskonlrollen vid överlåtelse av statligt belånade småhus är atl minska möjligheterna lill spekulation och oskäliga kapitalvinster vid snabba försäljningar av nya, priskontrollerade småhus. Jag ulgår ifrån att även reservanterna ansluter sig till en sådan målsättning, även om de vill underkänna de föreslagna metoderna.

Deras första invändning är den att köpeskillingskontrollen inle ens med föriängd tid ger något resultat ulan bara innebärandet marknadspris som ger upphov till försäljningsvinsl kommeratl las ut senare och av någon annan än den första ägaren. Dessutom är del risk, menar man, för affärer med pengar under bordet. Enligt reservanternas mening kan man komma åt spekulationsvinsterna bara genom all förse marknaden med etl ökat anlal småhus, så atl man för balans mellan tillgång och efterfrågan.

Nu är det nog inle så alt utskottsmajoriteten tror att den förlängda köpeskillingskonlrollen löser hela problemet med spekulationen på småhusmarknaden, i synnerhet inle i infialionslider. Vi betraktar den bara som etl led i försöken all komma lill rätla med de mesi stötande inslagen i spekulalionsförsäljningarna, den medvetna spekulationen. Del behövs

205

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskonlrollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

206

säkertigen andra åtgärder också. Jag vill bl. a. erinra om den skärpning av uppskovsreglerna för realisationsvinsibeskattningen som riksdagen också beslutatom i höst. Och arbetet med atl finna lämpliga former föratt motverka spekulation i småhus fortsätter. Del framgår både i propositionen och av bosiadsminislerns frågesvar lill Per Bergman den 7 december.

Bland dem som har mest erfarenhet av småhusspekulationen, nämligen kommunerna, har många också gjort den bedömningen atl en utvidgad köpeskillingskonlroll kan medföra minskning av de värsta spekulativa inslagen och en uppbromsning av prisutvecklingen på småhusmarknaden. Svenska kommunförbundet menar exempelvis atl den medvetna spekulationen hejdas effektivt genom den föreslagna kontrolltiden, som ju i praktiken blir fyra år från förvärvstillfället.

Reservanternas recept all lösa problemet genom etl ökat småhusbyggande kan naturligtvis vara en bra utväg - i teorin. Men hur realistisk är den lösningen i de flesta av de områden där spekulalionsförsäljningarna är vanligast förekommande? Det finns så många hinder i fråga om marktillgång, kommunal planering och annat atl man inle kan slå lill svars med att låta spekulationen frodas medan man försöker bygga i fall efterfrågan, och det vet reservanterna innerst inne. Och nog kännerjag många kommunalmän -även sådana med moderat förtecken - som brottas med problemet hur man skall förhindra oskäliga vinster på investeringar i småhus, som stöttas med omfattande kommunal planering och billiga statliga pengar.

Den andra invändning som reservanterna för fram gäller svårigheterna all för de slyckebyggda husen rätt beräkna produktionskostnaden och därmed fö en rättvis grund för ell överiåtelsevärde. Man erkänner dock all propositionens förslag all låta de uppgivna produktionskostnaderna utgöra underiag för både låneprövningen och fastställandet av etl senare överiåtelsevärde ökar tillförlitligheten hos kostnadsberäkningarna.

Del vore fel alt förneka all de slyckebyggda småhusen kan vålla administrativa bekymmer vid köpeskillingskonlrollen, försäljare, köpare och de prövande myndigheterna. Det som ändå talar föratt man tar med dem är alt denna huskalegori enligt flera kommuners bedömning i lika stor utsträckning som grupphus är föremål för spekulation. Detta synes vara mest markerat i just de områden där trycket på småhusmarknaden är störst.

Med den generösa inställning som förutsatts när det gäller atl fastställa produktionskostnaden bör köpeskillingskontrollen inte upplevas som alltför betungande för den som i ett seriöst sammanhang önskar överlåta en statsbelånad bostad.

Elt par ord också om yrkandena i vpk-molionen.

Kravet all utsträcka liden till fem år har utskottet varit enigt om alt avstyrka. Genom att utöka den nu tvååriga kontrollperioden till tre år och räkna periodens början från utbetalningen av del statliga bostadslånet i stället för från tidpunkten för fastighetsförvärvet ökar man i realileten tiden rätt väsentligt - del blir i praktiken fyra år från förvärvet - och det bör medverka lill en sanering åtminstone av de överlåtelser som sker kort lid efter lånels utbetalning och som man kan misstänka är resultat av medveten spekulation i många fall.

Vpk har också yrkat all den nya lagen skulle träda i kraft redan den 1 februari i stället för den 1 juli. Utskottet har inte kunnat biträda ett sådant yrkande, bl. a. med hänsyn lill all del i vissa fall då skulle bli fråga om en relroaktiv verkan av den nya lagstiftningen och all det är rimligt med viss tid för all informationen skall hinna bli allmänt känd.

Vpk:s tredje yrkande om förslag om ålgärder rent allmänt för atl motverka spekulation i småhus kan anses väl tillgodosett redan med atl proposilionen redovisar all överväganden om ytterligare ålgärder pågår inom bosladsde-pariemeniei.

Del finns anledning all avslutningsvis betona atl de förslag som riksdagen nu har atl ta ställning lill och andra som redan har behandlats av riksdagen skall ses som etl uttryck för folkpartiregeringens bestämda målsättning atl försöka begränsa spekulativa inslag på bostadsmarknaden och upprätthålla en bostadssocial ambition, som del rått en betydande enighet om. Köpeskillingskontrollen vill värna om dem som köper sill hus för att bo i del men minska möjligheterna atl låta del bli ell spekulationsobjekt.

Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan och avslag på reservationen och vpk-yrkandel.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Jag finner del litet märkligt atl höra Wilhelm Gustafsson säga alt han är på det klara med vad vi reservanter vill innerst inne. Han menar alltså att det som vi givit uttryck för i reservationen inte skulle vara vår övertygelse. Det är elt ganska egendomligt sätt all resonera när del gäller de politiska ställningstagandena. Det är ännu mera märkligt, herr Gustafsson, mot bakgrund av all vad jag har gjort mig lill tolk för är precis den uppfattning vi inom de borgerliga partierna för några år sedan var helt överens om.

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag vill till Wilhelm Gustafsson säga apropå det han anförde på slultampen av sitt anförande, all del faktiskt inle är myckel av sociala ambitioner i del förslag som regeringen har lagt fram och som utskottets majoritet har givit sin anslutning lill.

Gemensamt för våra förslag i vpk-motionen är all vi efterlyser mera verksamma åtgärder i syfte atl förhindra spekulation. De ålgärder som vi föreslår i del här sammanhanget och i anslutning lill proposilionen är inte heller tillräckliga. Det skulle vara bra myckel mera verksamt om man verkligen log itu med del som alla - möjligen med undanlag av moderaterna -är överens om alt man måste förhindra, nämligen den alltmer utbredda spekulationen på småhusmarknaden.

WILHELM GUSTAFSSON (fp):

Herr talman! Till Per-Olof Strindberg vill jag säga atl det naturligtvis var en förmodan om hur man innerst inne hos moderaterna säg på frågan. Jag iror all många moderater också upplever atl del är ganska besvärande att försöka bygga ifatt efterfrågan med tanke på den brist som vi i dag har på

207

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskon -trollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

småhusmarknaden, i synnerhet i vissa orter. Del var alltså en förmodan från min sida.

Det är riktigt att folkpartiet i princip inle vill ha konlrolleravden hårtypen. Den principinslällningen präglade vårt ställningstagande 1973 och vårt ställningstagande i remissen angående bosladsfinansieringsutredningen. Men principerna får aldrig bli så heliga all man blundar för verkligheten.

När folkpartiet insåg vart utvecklingen skulle leda beslöt man all stödja försök med köpskillingskonlroll. På den vägen är vi fortfarande. Möjligheterna all nå balans mellan tillgång och efterfrågan ler sig fortfarande ganska utopiska i åtskilliga tätortsområden. Kommunerna ber om hjälp i sin kamp mot spekulativa inslag. Vi ställer upp; del gör f ö. alla partier utom moderata samlingspartiet.

När det gäller Tore Claeson vill jag bara hänvisa lill de överväganden som pågår inom departementet och som syftar till all fullfölja åtgärderna mot de spekulativa inslag som förmodligen kommer all finnas även i fortsättningen trots köpeskillingskontrollen.

PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om i vilken utsträckning man skall hålla på principer. För min del tycker jag all vårt ställningstagande har varit konsekvent och logiskt. Visst är del svårt, herr talman, alt bemästra de problem som vi har när det gäller att tillgodose människornas önskemål beträffande småhus. Men man är ändå tvungen, herr Gustafsson, all någon gång försöka la initiativ och visa vägen för hur vi skall klara problemen. Del är del som vi har gjort i vår reservalion som är fogad lill civilutskollets belänkande nr 7.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1-3

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen av Per-Olof Strindberg och Göthe Knutson i motsvarande del samt 3:o) motionen nr 175 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del,och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Per-Olof Strindberg begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

208

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilutskollets hemslällan i betänkandet nr 7 mom. 1-3 antar

reservationen av Per-Olof Strindberg och Göthe Knutson i motsvarande del

röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 175 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Köpeskillingskontrollen vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 57

Nej - 12

Avslår - 228

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller civiluiskotiels hemställan i betänkandet

nr 7 mom. 1-3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Per-Olof Strindberg och

Göthe Knutson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej - 44

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 175 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskollets hemställan i betänkandet

nr 7 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 175 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 288 Nej - 11

14 Riksdagens protokoll 1978/79:59-60

209

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranscfien

§ 5 Åtgärder inom bryggeribranschen

Föredrogs näringsulskottets betänkande 1978/79:9 med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner.

I proposilionen 1978/79:32 (budgetdepariemenlel) hade regeringen föreslagit riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet hade förordat
rörande statligt engagemang i bryggeribranschen,

2. bemyndiga regeringen atl ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följde av ell i proposilionen redovisat tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB,

3. bemyndiga regeringen all genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och lill detta bolag mot skuldebrev överiåta återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes bl. a. följande:

"Staten föreslås bilda etl slmkturbolag, Brygginvest AB, med uppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. Riksdagen föreslås vidare bemyndiga regeringen all godkänna ell tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB som innebär all mera preciserade riktlinjer fastställs för AB Pripps Bryggeriers uppträdande på marknaden iör bryggeriprodukter. Tilläggsavtalet innebär vidare atl staten kvarstår som majori-leisaklieägare i Pripps genom Brygginvest AB samtidigt som allmänheten erbjuds all i viss utsträckning teckna aktier i Pripps.

Propositionen innehåller vidare förslag som syftar lill alt möjliggöra fortsatt drift vid mälleriförelaget Nord-Malls anläggning i Söderhamn.

Förslagen syftar sammanfattningsvis lill alt lägga en grund för en ur samhällelig synpunkt acceptabel och kontrollerad slrukturuiveckling i bryggeribranschen och lill all möjliggöra en fortsatt konkurrens."

I delta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:43 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen med avslag på proposilionen 1978/79:32 hos regeringen skulle anhålla om förslag till förstatligande av bryggerinäringen i dess helhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

210

1978/79:46 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m), vari hemställts

1. atl riksdagen med avslag på proposilionen om bildande av ett särskilt investmentbolag beslutade alt en särskild strukturfond för bryggeribranschen inrättades,

2. att, om förslaget under punkt 1 icke vann riksdagens bifall, riksdagen

uttalade sig för att AB Brygginvesls verksamhet och medelstilldelning borde Nr 60

äga rum enligl de riktlinjer som angivits i motionen,

1978/79:47 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle

1. godkänna de riktlinjer som förordats i motionen beträffande strukturpolitiken inom bryggeribranschen,

2. uttala alt någon utförsäljning av aktier i AB Pripps Bryggerier i enlighet med förslaget lill tilläggsavtal icke borde genomföras,

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom bryggeribranschen

1978/79:48 av Kari-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen skulle

1. godkänna vad som anförts i motionen beträlTande formerna för strukturomvandlingen inom bryggerinäringen,

2. avslå propositionen 1978/79:32 i den del som avsåg fastställande av preciserade riktlinjer för AB Pripps Bryggeriers uppträdande på marknaden för bryggeriprodukter,

3. hos regeringen begära förslag om åtgärder inom bryggerinäringen i enlighet med vad som anförts i motionen, samt

1978/79:49 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c).

Utskottet hemställde

1. beträffande riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32 mom. 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:46 yrkandet 2, motionen 1978/79:47 yrkandet 1 och motionen 1978/79:48 yrkandena I och 3 samt med avslag på motionen 1978:79:43 och motionen 1978/79:46 yrkandet I som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande riktlinjer för verksamheten i Pripps att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 mom. I i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:48 yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande försäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i Pripps att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32 mom. 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört om att försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte fick äga rum,

4. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i Pripps att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 mom. I i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigade regeringen att vidta åtgärder för att möjliggöra för Beijerinvest AB atl till allmänheten försälja vissa aktier i AB Pripps Bryggerier,

5. beträffande sättet att nominera statliga styrelseledamöter i Pripps att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:48 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

211

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom bryggeribranschen

6. beträffande tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32 mom. 2 bemyndigade regeringen atl ikläda slaten de ekonomiska förpliktelser som följde av det tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB som kunde behöva ingås lill följd av riksdagens beslut under 1-4,

7. beträffande bildande av Brygginvest AB m. m. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 mom. 3 bemyndigade regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot skuldebrev överiåta återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier,

8. beträffande Nyckelbryggerier i Luleå alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:49.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande riktlinjer för statliga stmkturinsatser inom bryggeribran
schen av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som ansett all
utskottets yttrande i vissa delar skulle ha av reservanterna angiven
lydelse,

2. beträffande försäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i Pripps
av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som ansett att utskottet
under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 mom. I i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigade regeringen att vidta ålgärder för försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier,

3. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga
aktier i Pripps av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils
Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby
(samtliga s) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32 mom. 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om alt försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte fick äga mm.

212

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s):

Herr talman! Konsumtionen och därmed produktionen av alkoholhaltigä tiialtdrycker påverkas av den alkoholpolitiska lagstiftningen. Det eko nomiska utbytet i bryggerinäringen blir då ävenledes beroende av sådana beslut som fattas av riksdagen.

Företagen kan möta de konsurntionsbegränsande åtgärderna genom en aktivare marknadsföring, men då har man alt notera atl de nykterhetspoli-liska skälen för en begränsningslagsliftning motverkas.

Vi kan i riksdagen ha delade meningar i fråga om alkoholpolitikens innehåll men borde kunna vara överens om den bristande logiken i

förhållandet, atl staten å ena sidan med en regleringspolitik söker minska alkoholförbrukningen via de starkare malldryckerna, medan bryggeriföre-lagen å andra sidan för atl om möjligt klara sig tvingas till aktiva åtgärder vad beträffar marknadsföringen eller andra former för en anpassning. De senaste årens utveckling inom bryggeriinduslrin har från dessa allmänna utgångspunkter varit lärorik.

Föratl bl. a. minska det privata vinstintresset i bryggeriindustrin föreslog den tidigare socialdemokratiska regeringen atl staten skulle engagera sig som ägare inom branschen. Slaten skulle med andra ord vara beredd all ta de ekonomiska konsekvenserna av de alkoholpoliliska beslut som kunde fö en verkan på rörelseresultatet inom bryggerinäringen.

Stegel logs inle fullt ut genom 1975 års riksdagsbeslut. Men dörren hölls på glänt för de bryggerier, kooperativa och privata, som då svarade för knappt hälften av tillverkningen.

Del till 60 96 statsägda Pripps skulle drivas efter gängse företagsekonomiska riktlinjer. Resultatet underde gångna åren visaratt det har man gjort bra. Överskottet för Pripps bryggerier var för del senaste verksamhetsåret drygt 70 milj. kr. mot 61 milj. kr. förra året. Resultatet har man uppnått trots en nedgång i volym av försäljningen, främst till följd av riksdagens beslut om mellanölsförbudei. Mellanölsförbudei har man kunnat neutralisera, säger man i Pripps verksamhetsberättelse, främst genom framgångsrika produktlanseringar och omfattande besparingsåtgärder. Pripps har, liksom sker inom andra industribranscher, tagit till vara stordriftens fördelar och med en skärpt konkurrens erövrat marknadsandelar t. o. m. på en krympande marknad.

Bedömningen 1975 alt Pripps "inle negativt skulle påverka de fristående bryggeriernas situation" visade sig vara alltför optimistisk. KF:s bryggerier har i stort behållit sin ställning på marknaden. Men inom sektorn mindre privata bryggerier har åtskilliga haft del myckel svårt. Etl par har köpts upp av Pripps. Några har lagts ned. Några andra är i en bekymmersam situation. Marknadsandelarna är i runda tal: Prippsbryggerierna 70 96, KF 10 96 och övrigsektorn 20 96.

Det är, herr talman, i denna situation som herr Mundebo är beredd alt gå in och göra ell liberalekonomiski balansnummer. Konkurrensen inom branschen skall så långt möjligt bibehållas,och eftersom de mindre företagen inte visat förmåga all på egen hand genom samordning bilda företagsstrukturer som har långsiktiga möjligheter atl överleva, så skall aktiva statliga insatser lill. I de regionala enheterna skall staten gå in som minoritetsdelägare. Minoriletsandelarna i investmenlföretagen och majoriletsandelen i Pripps skall förvaltas av samma överorgan. Hur skall förvaltarna klara den uppgiften? Jo, Pripps skall i sin verksamhet undvika atl vidta sådana åtgärder som huvudsakligen syftar till alt förslärka Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukier i Sverige, säger herr Mundebo. Bl. a. dessa tankegångar betecknar KF som kortsiktiga skenlösningar, "eftersom den framlida utvecklingen torde leda till alt bryggeribranschen samlas inom en organisation". "Med hänsyn lill del stora statliga engagemanget i branschen och de alkoholpolitiska aspekterna", föreslår KF alt staten i första hand lar

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

213

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom bryggeribranschen

214

hand om hela bryggeribranschen. Den bedömningen förefaller vara realistisk.

Men läget för flera mindre förelag är sådant att det inte flnns ell tillräckligt tidsutrymme för nya förhandlingar och nya utredningar. De regionalpolitiska och sociala hänsynen nödvändiggör all omedelbara åtgärder vidtas. Från den socialdemokratiska gruppens sida har vi ställt kravet all en total samordnings- och strukturplan skall utarbetas i samråd mellan företag och anställda. I denna planering skall ingå såväl det slatsdominerade företaget som de kooperativa och privatägda företagen. Vi har accepterat att påbörjandet av förhandlingarom de regionala investmenlföretagen kan ske under förutsättning av dels att förhandlingar även tas upp med KF:s Wårby Bryggerier, dels all arbetsmarknadspoliliska insatser görs för atl så långt möjligt trygga jobben i de mindre bryggerierna under den lid man genomför planeringen.

Om de här åtgärderna har vi i stort sett blivit överens i näringsutskollet. Majoriteten inom utskottet har också kunnat ena sig om atl avvisa propositionens förslag om all 9 96 av statens aktieandel i Pripps skulle försäljas på börsen. Utskottets motivering är bra. Man erinrar om 1975 års beslut och de alkoholpoliliska motiv som låg bakom. Ulskollel anser atl del inte kan komma i fråga atl minska den statliga majoriletsandelen. Vidare sägs: "Härtill kommer att del kan vara förenat med problem atl staten skulle sälja aktier i ell företag som åläggs starka restriktioner vad gäller dess möjligheter att uppnå det från strikt företagsekonomisk synpunkt bästa resultatet."

Del är bra, men tyvärr, herr talman, har vi blivit ensamma om all med i princip samma motivering avvisa förslaget atl Beijerinvest skulle få sälja aktier lill allmänheten.

Denna debatt har nu tillförts nytt bränsle. Dagarna före debatten kan vi läsa i tidningarna alt Pripps beslutat höja aktieutdelningen från 10 milj. kr. i fjol lill 18 milj. kr. i år. Det är inget dåligt lyft precis. Del sker samtidigt som man har MBL-förhandlingar med personalen i Torsby, Gällivare, Arboga och Tingsryd om neddragningar av verksamheten, dvs. avskedanden av i första omgången ca 25 96 av arbetsstyrkan vid ell par av förelagen och total nedläggning vid ell eller etl par av de ytterligare småbryggerierna. Julklapparna blir litet olika. Aktieägarna - för all del slaten med 60 96 - för 8 milj.kr. ytterligare. Något hundratal människor ute i periferin.för känna oron inför arbetslöshet. Del är besparingsåtgärder som leder lill ökad vinst, kan förelagsledningen säga. Men är inle delta en cynisk hantering av människor som under många år gjort värdefulla insatser i företaget?

I den föreliggande propositionen säger statsrådet att det är angeläget "att de nödvändiga strukturförändringarna kan ske i ordnade former och på ell sätt som lar hänsyn till samhällets regionalpoliliska och sysselsällningspoliliska intressen. Även av dessa skäl krävs en aktiv statlig medverkan."

Det låter bra, men nu är alltså ell slalsdomineral förelag i färd med atl avskeda, ulan alt vänta på en mera omfattande strukturplan, en strukturplan som bl. a. personalorganisationerna tidigare begärt. Och det finns anledning fråga på vilket sätt man är beredd alt ta del sociala ansvaret mot de anställda

och de regioner inom vilka de här mindre förelagen arbetar.

Från socialdemokratins sida menar vi med begreppet socialt acceptabelt främst tid för diskussioner mellan förelagsledning, anställda och samhälls-föreirädare om konsekvenserna av förändringar, lid för alt överväga alternativa lösningar och, om planerna inte kan ändras, tid för all söka ersättning för bortfall av arbetstillfällen inom berörda regioner.

Det kostar, säger förelagen. Ja visst, del kan kosta en del att ta det sociala ansvaret. För Pripps Bryggeriers vidkommande finns del ekonomiska utrymmet. Men det förefaller som om intresset för en uldelningshöjning framstått som viktigare än omtanken om något hundratal anställda och deras familjer. Jag ser inget annat försvar för åtgärden än att man velat föregå en börsintroduktion av en del av Beijerinvests aktieandel med en lockande uldelningshöjning. Vinsliniressel skall fö sin beskärda andel av en verksamhet där vi av samhällspolitiska skäl velat tona ner delta intresse. Jag betecknar del som upprörande nonchalans, när man inle velat avvakta det beslut som riksdagen nu kommer all fatta.

Herr talman! Även om jag inte vill överdriva de nyklerhetspoliliska effekterna i den här frågan, innebär det ändock en viktig markering all inta en stramare hållning mot de privata intressena i hanteringen av de alkoholhaltigä malldryckerna.

Med detta anförande yrkar jag, herr talman, bifall till reservationen 3 till del föreliggande betänkandet.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Ålgärder inom biyggeribranschen

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr talman! Propositionen om bildandet av Brygginvest bygger på etl vällovligt syfte som vi alla kan slå bakom: önskan all bibehålla en konkurrens inom bryggerinäringen och all ge de mindre bryggerierna en chans all leva vidare och utvecklas vid sidan av jätten Pripps. Överlevnads- och utvecklingsmöjligheter för de mindre förelagen i branschen är också ett angeläget mål från regionalpoliliska synpunkter. Om propositionens förslag är de mest ändamålsenliga för atl uppnå delta syfte kan emellertid diskuteras.

Vi har från moderat håll bl. a. velat slå fast alt Brygginvesls intressen i andra bryggerier än Pripps skall begränsas till minoritelsandelar. Vi anser också atl riksdagen inte bör ansluta sig lill den i proposilionen uttalade uppfattningen att en förutsättning för statligt stöd - såväl genom inköp av aktier i bryggeri företag som genom andra stödformer, t. ex. induslrigaranlilån - bör vara "alt företagen medverkar i de önskvärda strukturförändringarna". Med dessa förändringar i propositionens förslag vill vi undvika den risk som är uppenbar, nämligen alt bildandel av Brygginvest, som syftar lill all bevara konkurrensen och mångfalden i bryggerinäringen, i stället leder till all branschen blir helslallig.

Förknippat med bildandel av Brygginvest äretl tilläggsavtal till nu gällande avtal mellan staten och Beijerinvest, som bl. a. innebär atl samtidigt som staten kvarstår som majorileisaklieägare i Pripps - och jag vill betona ordet kvarstår i delta sammanhang - så sker en spridning av aktierna lill allmänheten genom att staten minskar sitt innehav i Pripps från 60 til! 51 %,

215

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom b ryggeri bra n sch en

medan Beijerinvest medges alt nedbringa sitt innehav av aktier i Pripps från nuvarande 40 lill 25 96. En börsiniroduktion av Pripps möjliggörs sålunda.

Centern och folkpartiet vill inle alt slaten skall sälja ut en del av sitt aktieinnehav i Pripps. De förklarar della med alkoholpoliliska argument. Menar verkligen centern och folkpartiet all statens alkoholpolitik skulle förändras, om staten i stället för 60 % skulle äga 51 % av aktierna i Pripps? Folkpartiet kan väl ändå inle hävda detta, eftersom del är folkpartiregeringen som lagt fram propositionen, innehållande förslaget om aktieförsäljning.

Nej, centerns och folkpartiets ställningstagande mot en försäljning av Prippsaktierna kan inle ses annat än som en beklaglig eftergift gentemot socialdemokratin. Socialdemokraternas ställningstagande är åtminstone konsekvent. De vill förstatliga så myckel som möjligt, alltså säger de nej både lill statens och Beijerinvests aktieförsäljning. Önskar Beijerinvest minska sitt aktieinnehav i Pripps på grund av tillkomsten av Brygginvest, kan ju alllid Beijer sälja till staten. Så resonerar, inle förvånande, socialdemokraterna. Det beklagliga äratt folkpartiet och centern följer dem på halva vägen. Här hade det annars varit etl utmärkt tillfälle för miltenparlierna att visa all de inte endast är intresserade av alt överföra företag i statlig ägo utan också beredda alt gå motsatt väg.

Herr talman! Med del anförda ber jag atl fö yrka bifall lill reservationerna 1 och 2 i näringsulskottets betänkande nr 9.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Man kan vara anhängare av privat vinst som en styrnings-faktor i det ekonomiska livet, och man kan vara motståndare. Oavsett om man i princip accepterar den privata vinsten finns del vissa verksamheter, där det framstår som över måttan cyniskt eller oansvarigt atl låta vinstprincipen leda. Del finns verksamheter där säkerhetsaspekter kan tala för att vinstintresset bör neutraliseras, och sociala eller alkoholpolitiska aspekter kan också tala för delta.

Bryggerinäringen är en bransch där skäl av del sistnämnda slaget kan åberopas. Inom vpk har vi svårt att förslå alkoholpolitiker som kunde skruva upp sig lill moraliserandets högsta höjder under agitationen mot mellanölet men som sedan inte vill nationalisera bryggerierna. Vi har också svårt alt se logiken när utskollet säger alt alkoholpoliliska skäl talar för elt statligt ägarengagemang men sedan vill hålla della ägarengagemang tillbaka lill förmån för privata vinstintressen. Slutligen har vi också svårt alt se vad konkurrens skall kunna åstadkomma i en så förtrustad bransch som bryggerinäringen, där småbryggerierna under årens lopp steg för steg har krossals av de stora bryggarna.

Mot denna bakgrund, herr talman, yrkar jag bifall lill vpk-motionen 43, där det krävs förstatligande av bryggeriindustrin.

216

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag förstår att önskemålet från kammarens sida är att jag skall fatta mig väldigt kort. Jag tycker atl del är rätt besvärande alt komma upp som siste talare inför tolvslaget och redogöra för en väsentlig och viktig fråga. Men jag skall försöka alt i görligaste mån korta ner mitt anförande.

Bakgrunden, herr talman, lill del förslag som vi har behandlat i näringsulskottets betänkande är den struktur som bryggeribranschen har fött under senare år. Sedan 1965 har förelagskonceniraiionen varit mycket kraftig, och den har accentuerats under 1977 genom all de två krisdrabbade västsvenska bryggerierna Falken och Sandwall har köpts upp av Pripps. Del har ytterligare förändrat strukturen. Prippskoncernen har f n. 73 96 av marknaden vad avser lagrade maltdrycker. För kolsyrade läskedrycker är marknadsandelen 60 %. Vad det gäller bryggeri mark nåden totalt har Till-Bryggerier, med en täckning huvudsakligen i Norrland, en marknad av 9 %. Wårby Bryggerier har en marknadsandel av II 96. Övriga företag är små, och flertalet har marknadsandelar på endast några fö procentenheter. Om man ser på hela landet, har vi i dag nio bryggeriförelag vid sidan av Pripps och Wårby. Antalet produktionsställen för lagrade malldrycker uppgår lill 22. Totalt är 6 000 personer sysselsatta i branschen, varav ca 4 000 i Pripps.

Del är alldeles klart alt bryggeribranschen i dag i sin helhet har en betydande grad av överkapacitet. Genom slopandet av mellanölet den 1 juli 1977 har denna blivit alltmer påtaglig, samtidigt som bryggerierna under ell tidigare skede genomförde effektivitetshöjande investeringar. Det står också klart atl produktionskostnaderna i de stora moderna tillverkningsenheterna är betydligt lägre än vid de mindre bryggerienheterna. Därtill kommer stordriflsfördelar på annat sätt - sådana existerar självfallet vad gäller distributionskostnader etc, Med undanlag av Pripps och Wårby är lönsamheten inom branschen över lag otillfredsställande.

Det var mot denna bakgrund som det i december 1973 tillkallades en utredning för att göra en samlande analys och bedömning av branschens nuvarande situalion och utveckling på längre sikt.

I syfte atl åstadkomma en struktur inom bryggeribranschen som innebär fortsalt konkurrens mellan livskraftiga företagsenheter föreslås i den nu föreliggande proposilionen, som vi behandlar i detta utskottsbetänkande, att ett investmentbolag, kallat Brygginvest AB, med huvuduppgift att initiera och medverka vid strukturändringar inom bryggeribranschen skall inrättas. Della bolag skall vara helstalligt. Föredragande statsrådet anser all det av alkoholpolitiska skäl och av allmänna samordningsskäl är naturtigt atl statens intressen i bryggeribranschen förvallas samlat. Brygginvest skall alltså vara 100-procentigt statsägt och skall enligt förslaget överta den statliga ägarandelen i Pripps som utgör 60 96.

I syfte alt åstadkomma en struktur inom bryggeribranschen som innebär fortsatt konkurrenskraft mellan livskraftiga företagsenheter föreslås i propositionen atl de frislående bryggerierna i Syd- och Mellansverige slås samman lill två nybildade bryggbolag, kallade Sydbrygg och Bergslagsbrygg. För Norrlands del föreslås alt Till-Bryggerier för utgöra grundvalen för ett

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

217

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Åtgärder inom biyggeribranschen

218

bryggblock, vilket kallas för Norrlandsbrygg.

Enligl propositionen bör Brygginvest inledningsvis fullfölja det strukturella utvecklingsarbete som påbörjats av bryggeriulredningen genom all man i samråd med berörda företag och med de anställdas organisationer närmare definierar vilka strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt dessa bör ske. På den punkten bör socialdemokraterna och Rune Johansson vara lill freds med att det nu när Brygginvest bildas, vilket jag förulsäiteratl vi fattar beslut om, kommer all ske en strukturell genomgång av hela bryggeribranschen.

Vi har, herr talman, i utskottet varit i stort sett eniga på samtliga punkter, både när det gäller bildandet av Brygginvest och bildandel av de tre olika regionala enheterna. Vi har kommit överens om alt förhandlingar skall las upp med KF föratt möjliggöra dess medverkan i denna strukturförändring. På de punkterna har vi varit överens, och vi har vidare varit ense om all förhandlingar skall tas upp med KF för all möjliggöra KF:s medverkan i denna strukturförändring. På samtliga dessa punkterar utskottet alltså enigt. - Därmed kan jag lämna den delen.

Vad gällerdet i proposilionen upptagna förslaget angående Nord-Malt AB, som vi redan många gånger har debatterat här.i kammaren, håller vi med om del som står i proposilionen, varför jag kan lämna även della avsnitt.

Vad vi inte är överens om i utskottet är däremot försäljningen av 15 96 av Beijerinvest AB:s 40-procentiga innehav av Prippsaktier.

1 proposilionen föreslås all staten skall sälja ut 9 96 av sill innehav på 60 96 av dessa aktier. Majoriteten i utskottet har dock inle velat gå med på del förslaget i propositionen, utan vi anser all staten skall behålla samtliga 60 %. Däremot har vi medgivit atl Pripps skall fö sälja 15 96. Den utförsäljningen, som skall ske på börsen, anser vi i och för sig inte ha någon större betydelse ur alkoholpolitisk synpunkt, efiersom Beijerinvest i dag är börsintroducerat som etl investmentbolag. I Beijerinvests aklielillgodohav finns ju Prippsaktierna inräknade, Enligl tilläggsavtalet mellan staten och Beijerinvest skall aktieägarna i Beijerinvest ha teckningsrätt på dessa 15 96 av aktierna.

Delta är vad som skiljer mellan uppfattningarna i ulskotlsmajoritetens förslag och den socialdemokratiska reservationen.

Till utskottsbetänkandet är även fogad en reservalion från moderaterna vilken jag har litet svårt all förstå, efiersom del inle finns något yrkande i den. Man gör där gällande alt slaten borde ha behållit äganderätten lill Prippsaktierna, men nu läggs ju den rätten i stället i Brygginvest AB. Staten äger emellertid samtliga aktier i Brygginvest, som alltså i sin tur äger 60 96 av Prippsaktierna. Eftersom slaten är hundraprocentig ägare av företaget Brygginvest, skall bolaget självfallet till staten betala in avkastningen av sina Prippsaktier lika väl som utdelningarna från de övriga bryggerier där Brygginvest har minoritetsandelar. På så sätt sker ju inbetalning i vanlig ordning där staten äger aktier. Brygginvest skall alltså inle behålla de aktieutdelningar som kommer från Pripps eller från minoritetsintressen.

Jag har velat klara ut de här problemen med reservanterna, som tycks ha missförstått förslaget. Del är alltså inle meningen all Brygginvest skall

förvalta pengarna, ulan dessa skall gå direkt in lill statskassan.

Vad som skiljer oss är alltså alt socialdemokraterna inte vill vara med om all sälja ut 15 % av aktierna, medan vi har tillstyrkt det förslaget. Del första skälet för vår tillstyrkan är att om inle avtalet för träda i kraft nu, är del risk för att en samordning inte kommer i gång. Delta kan komma all innebära all många av de bryggerier som i dag har ekonomiska problem riskerar att behöva träda i likvidation. En annan orsak är atl om Beijerinvest inle för introducera 15 96 av aktierna på marknaden, kan bolaget enligl avtalet begära atl staten löser in återstoden av de av Beijerinvest ägda Prippsaktierna.

Med del anförda, herr talman, ber jag atl fö yrka bifall till utskottets hemslällan.

Nr 60

Tisdagen den 19 december 1978

Ålgärder inom biyggeribranschen

På förslag av talmannen beslöts atl kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

§ 6 Talmannen meddelade all på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle

dels finansutskottets betänkande nr 16, som denna dag bordlagts första gången, uppföras närmast efter utbildningsutskottets betänkande nr 15,

dels utrikesutskottets betänkanden nr 20 och 22 sältas närmast efter utbildningsulskoliels betänkande nr 16.

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 23.55.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert