Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:56

Fredagen den 15 december

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:79 lill civilutskottel

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Molion

1978/79:185 lill utbildningsutskottet

§ 4 Den ekonomiska politiken m. m. (forts.)

Fortsattes överläggningen om finansutskottets betänkande 1978/79:10, skatleulskotteis belänkanden 1978/79:19 och 20, socialutskottets belänkande 1978/79:21, socialförsäkringsulskottels betänkande 1978/79:13 saml arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:15.

ROLF HAGEL (apk);

Herr talman! Del känns alltid konstigt atl la upp en debatt som i realiteten avslutats för flera timmar sedan. Atl debatten måste brytas på kvällen och alt någon måsle stå över till nästa dag är naturiigt och helt i sin ordning. Jag tänker inte heller klaga över det. Men, herr talman,att talarlistan komponeras så, all förelrädare för arbetarpartiet kommunisterna placeras sist på listan och efter del atl utskottets talesman haft ordet och kommenterat motionärers och reservanters synpunkter på utskottets behandling av resp. motioner, finner jag helt otillfredsställande. Del kan inte vara gjort i syfte alt skapa en bättre arbetsordning för denna kammare, ulan det måsle mera vara dikterat av en sirävan alt undvika en seriös behandling av arbetarpartiet kommunisternas molioner.

Herr talman. Jag upplever della som en parodi på demokratin.

Jag vill sedan återknyta till gårdagens deball. AlfWennerfors ställde i går kväll frågan om man kunde lita på atl alla de kronstycken som används verkligen bidrar till att skapa fier jobb. Svaret på frågan blir ell otvetydigt nej. Man kan inte lita på att alla kronstycken som ges ut verkligen innebär atl del skapas fler arbeten. Detta beror inle på att en eller annan ungdom anser sig ha rätt atl välja vilka arbetsuppgifter han/hon skall ta på sig. Det beror heller inte på alt del flnns någon som är sjuk oftare på måndagar än på onsdagar. Det beror på hell andra saker.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Vi hade för inle så länge sedan en deball här i kammaren då vi diskuterade hur 25-kronan har använts av förelagen. Del visade sig då all det fanns anledning all misstänka atl 54 % av de pengar som betalats ul i form av 25-kronor icke hade använts på ett sådanl sätt som 25-kronan var avsedd för. Det helte i det svar som arbetsmarknadsministern gav, att det var ell överutnyttjande av 25-kronan. Del här är ett exempel. Om del är vad Alf Wennerfors efteriysle, så skall jag gärna slå för all förmedla del. Men atl i den här debatten börja diskutera huruvida ungdomar är lata eller inte, huruvida de visar sig vara på ålenen på arbetet eller inte, upplever jag som en skendebatt där man söker rikta uppmärksamheten från problemet att Sverige inle förmår atl leva upp lill FN-konventionen som talar om rätten lill ell arbete, en konvention som vårt land har undertecknat. Alla försök atl komma undan den debatlen genom atl tala om lata ungdomar och män niskor som anser sig ha rätt atl välja jobb är en skenmanöver och skall betraktas som en sådan och ingenting annat.

Vidare talas del litet allmänt i moderaternas reservation. Jag försökte efter debatten i går all komma underfund med vad moderaierna egentligen menade med sin reservation och fann då all man i reservationen pläderade för atl man måste åstadkomma rörlighet på arbelsmarknaden. När jag började arbeta någon gång i början av 1950-ialei kommer jag ihåg alt jag möttes av affischer ute på olika arbetsplatser. Man talade om "hoppjerkor" och alt man måsle se till att få stopp på dem; man skulle inte så ofta byta arbetsplats.

Det är möjligl att moderaterna nu vill införa den ordningen atl man så au säga skall uppmana människor all bli hoppjerkor igen. Eller är del möjligtvis så alt man vill förstärka inslaget av den flytilasspolitik som under många år bedrivits i det här landet, men som verkligen inte har varit lill gagn för de arbetande men däremoi naturligtvis för förelagen.

Herr talman! Låt mig sedan la upp vår egen motion, motionen nr 100 i arbetsmarknadsutskoltels belänkande nr 15. Moiionen är en kläm ur arbetarpartiet kommunisternas motion nr 96 som omfattar hela den ekonomiska politiken. I den klämmen lar vi upp den problemalik som jag här berörde, nämligen det sätt på vilket förelagen har utnyttjat utbildningsbidraget, en fråga som - del nämnde jag lidigare - också har varit föremål för en interpellationsdebalt. Något slörre intryck av arbetsmarknadsministerns uttalanden i den debatten har inte arbetsmarknadsutskottet lagit. Den översyn av bestämmelserna som statsrådet förulskickade - ja, man kan nästan säga atl han utlovade den -syns inte myckel till i belänkandet. Vad som i den vägen förutskickas är au del i stället för 25 kr. i lirnmen skall bli två tior under del första halvåret 1979 saml atl bidragels nivå och utformning kommer alt las upp i kommande budgetproposition.

Del ärjusl ulformningen som är avgörande. Om det skall bli möjligt för företagen all även i fortsättningen räkna in dessa bidrag som en nettoinkomst genom alt den personal, lill vars vidareutbildning bidraget är avsett, i huvudsak slår kvar i den löpande produktionen ärden avgörande frågan. Vi kommer verkligen att fingranska arbetsmarknadsministerns förslag.

Arbetsmarknadsutskoltels betänkande 1978/79:15 avslöjar också obarm-

härligt talet om alt arbetslösheten är på väg nedåt och all vi skulle gå mol ljusare tider. Genom atl blanda ihop begreppen sysselsättning och reguljärt arbete kan man fö fram en hygglig totalbild av ulvecklingen underdel senasle året. Tabellerna på s. 5 i belänkandet visar att 28 000 fler personer var sysselsatta i oklober månad i år jämfört med samma tid i fjol. Men uppställningen visar också att arbetsplatserna inom industrin minskade med 25 000 och all antalet arbetslösa kassamedlemmar var 9 000 fler.

Utskotlet skriver också all uppgången i sysselsättningen huvudsakligen är att hänföra lill ökningen av antalet deltidsanställda. Och var finns nu dessa? Jo, del är inom handels- och servicesektorn, inom de områden som på ett hederligt politiskt språk betecknas som icke-produkliva områden.

Om utskottet och regeringen lill äventyrs delar vår uppfattning att varuproduktion - industriell produktion - är ryggraden i den svenska ekonomin, då är huvudparten av de förslag ulskottsmajoritelen lägger fram helt otillräcklig. Om man däremot bara räknar med atl trampa vatten fram till valel, är del begripligt att man fortsätter att mer eller mindre villkorslöst strö pengar över förelagen. Då lar man naturiigtvis ingen lärdom av erfarenheterna från de senasle årens subventioner lill företagen, som med miljarder överskridit industriinvesteringarna ulan all del inneburit all man kunnat förhindra en stigande arbetslöshet.

För politiker som känner större ansvar för arbetstillfällena och de anställda än för aktieägarna och deras utdelning står del klart, all arbetsmarknadspolitiken måsle bli föremål för en total omprövning. Det är inle fier och slörre gåvor till företagsägare som behövs, utan del är faktiskt tumskruvar på kapitalisterna.

Häromdagen kunde vi läsa i dagspressen atl de anslällda vid Volvo i Uppsala uttalade sig mol statliga pengar till den företagsenheten. I stället krävde de av regeringen atl den skulle öva påtryckning på förelaget så all del log ansvar för alt säkra arbetsplatserna.

Herr lalman! Molion nr 100 innehåller ett begränsat, elementärt krav, nämligen en skärpning av reglerna för förelagens ulnyltjande av utbildningsbidragen. Jag anser inte alt detta krav är tillgodosett genom utskottels hänvisning lill kommande budgetproposition. Jag yrkar därför bifall lill arbetarpartiet kommunisternas motion nr 100.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

BIRGITTA DAHL (s);

Herr talman! Det finns knappasl någon politiker eller något politiskt parti som inte är noga med alt framhålla sin vilja atl stödja barnfamiljerna. Det finns goda skäl för del.

Det är vikligt att barnen och deras föräldrar garanteras bra levnadsvillkor, bl. a. genom att vi alla bidrar lill kosinaderna för barnens försörjning, omvårdnad och utbildning och genom atl samhällsplaneringen anpassas till barnfamiljernas behov.

Förändringar i människors sociala liv och kulturmönster och i samhällets och arbetslivets organisation kräver ibland nya reformer- vi upplever jusl nu ett sådanl skede. Och del är min bestämda övertygelse atl den ökade

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

jämställdhet,som trots allt långsamt håller på alt förverkligas, ivärtemot vad många tror eller påslår mycket starkt har bidragit och kommer atl bidra lill atl öka förståelsen för barnens behov och beredvilligheten all lillgodose dem. Den ökade jämställdheten blir därigenom till nytta för barnen i dubbel bemärkelse - de för tillgång lill två föräldrar som verkligen lever med dem, och deras behov uppmärksammas bällre av andra vuxna och av samhället.

Ett annat vikligl krav är all barnfamiljerna måsle höra lill de grupper som i tider av kris och svårigheter i första hand skyddas mot verkningarna härav. Också det är en situation som vi f n. upplever och som ställer särskilda krav på politikens utformning.

Del var mol den här bakgrunden naturligt att barn- och familjepolitiken spelade en stor roll i förra valrörelsen, och jag är övertygad om all den kommer att göra del i fortsättningen också.

För socialdemokratin är och förblir barn- och familjepoliliken en cenlral fråga. Vi förde i valrörelsen fram vårt program för en fortsättning av det reformarbete som vi då hade inlett - bl. a. efter beslut av 1972 och 1975 års partikongresser. Det omfattar bl. a. utbyggd barnomsorg, förstärkt ekonomiskt stöd genom ökade barnbidrag och bosiadsbidrag, utbyggd föräldraförsäkring, SIA-skolans förverkligande och bällre boendemiljö.

Vi har också efter regeringsskiftet fortsatt att sätta barn- och familjepolitiken i centrum för vårt arbete. Vi har fört fram förslag om fortsatta reformer. Våra förslag och åtgärder mot den ekonomiska krisen, vars verkningar barnfamiljerna är särskill sårbara för, har alltid inrymt krav på insaiser som särskill skulle gynna de mest utsatta grupperna; barnfamiljerna, pensionärerna och låginkomsttagarna. Del gör också del förslag som nu behandlas, genom kraven på höjda barnbidrag och bosiadsbidrag och en skatteomläggning som särskilt gynnar inkomsttagare i kommuner med stor försörjningsbörda och hög skatt. Det är vårt sätt att i handling visa alt vi menar allvar med kraven på ökat stöd lill barnfamiljerna.

Hur är det då, herr talman, med de borgerliga partierna som i valrörelsen ställde ul löften om mycket koslnadskrävande reformer för barnfamiljerna? Det lydde ju -även om vi inte var överens om hur reformerna borde utformas - på att de borgeriiga partierna var beredda aU ställa resurser till barnfamiljernas förfogande.

Som alla vet, har de borgeriiga partierna efter valet haft makt au i handling visa vad deras löften var värda. Svarei till barnfamiljerna är atl löftena var ingenting värda. Tvärtom har barnfamiljerna, särskilt om familjerna haft låg inkomst och barnen varil många, varil den grupp som har drabbats värst av den ekonomiska krisen och av de borgeriiga regeringarnas och partiernas medvetet valda metoder att möta krisen. Man har helt enkelt valt att lägga de tyngsta bördorna på de sämst lottade och på dem med störst försörjningsbörda. När löntagarna avslår från alt la ut de löneökningar de skulle kunna fö och regeringen samtidigt släpper loss inflationen, bl. a. genom devalveringar och momshöjningar, drabbar detta dem som har den lägsta inkomsten och den slörsla försörjningsbördan mest. I familjer med flera växande bam är

åtgången och slitaget stora på mat, kläder, skor och utrustning i hemmet. Där går den största delen av inkomsten till sådana nödvändiga vardagsvaror och lill hyra och barnomsorg. När kostnaderna stiger på de här varorna utan alt inkomsten stiger i moisvarande mån, blir resultatet sänkt levnadsstandard. Under regeringen Fälldins lid har en vanlig barnfamiljs levnadsstandard sänkts med ett värde som motsvarar flera tusen kronor om årel, och del förefaller som om denna utveckling skulle fortsätta under folkpartiregeringen.

Den här för vanliga barnfamiljer negativa utvecklingen har ytterligare förstärkts av de skatteomläggningar som genomförts och föreslås från borgeriigt håll. De har genomgående missgynnat barnfamiljer i vanliga inkomstlagen samtidigt som höginkomsttagare utan försörjningsplikt föll mycket stora förmåner.

Det är med del skattesystem vi har omöjligt atl kompensera flerpersoners-hushåll för de extra påfrestningar de drabbats av i en sådan här situation. Inga indexregleringar eller marginalskalteomläggningar i väriden kan ge något exlra till dem som har stor försörjningsbörda och stora levnadsomkostnader. Vill man klara av de problemen, krävs radikala förändringar i skattesystemet av annat slag eller också sådana särskilda stödåtgärder i form av höjda bosiadsbidrag och barnbidrag och sänkta priser på baslivsmedlen som vi har krävt.

Naturiigtvis hör barnfamiljerna också lill dem som drabbats värst av reformsloppel,l. ex. när det gäller skolan, barnomsorgen och socialpol iiiken-ett reformslopp som till mycket stor del beror på den djupa oenigheten inom de borgerliga partierna när det gäller familjepoliliken.

Bara i milt lilla län finns det i dag lusentals familjer som inle kan fö barnomsorg och därmed inle heller den inkomsl och livsform som de behöver.

Ännu fier sliter alldeles för hårt varje dag med dubbelarbete. De här familjerna har nu tvingats inse atl de av dem så efterlängtade reformerna har blivit fiera år försenade. De är djupt besvikna. Det ärju nu de skulle behöva en förbättring i sitt liv.

Barnfamiljerna drabbas naturiigtvis också särskilt hårt av arbetslösheten. Det framgår av all statistik att det är ungdomar och kvinnor som drabbas värst. När regeringen Fälldin äntligen bröt samman var ungefär 100 000 ungdomar-en hel årskull -mol sin vilja ulanför den egentliga arbelsmarknaden och hälften av dem hade inle heller beredskapsjobb eller utbildning. Vill man försöka tolka vad denna statistik innebär i enskilda människors liv, förslår man alt den betyder alt del i dag finns många familjer med en arbetslös pojke eller flicka, en mamma som sett sin chans alt äntligen fö ett jobb försvinna eller fött sin redan otillräckliga deltid nedskuren och en pappa med varsel hängande över sig.

Jag hoppas aU kammarens ledamöter har tillräckligt med hjärta, erfarenheler och inlevelseförmåga för aU inse vilka påfrestningar -av ekonomisk, social och psykisk natur - som de här familjerna lever under. Del är, herr lalman, faktiskt inle svårt att begripa varför många familjer inle vågar skaffa

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

sig så många barn som de egentligen skulle vilja ha, om känslorna fick råda.

Vad som däremot är fullständigt obegripligt är, atl de borgerliga partierna inle ens har ambitionen att bibehålla det ekonomiska familjeslödel vid dess tidigare nivå, än mindre alt förbättra det. Del borde ju ändå vara ett alldeles självklart krav, om man vill hålla barnfamiljerna skadeslösa för den ekonomiska krisens verkningar. Men det som hänl de senaste två åren är tvärtom alt barnbidragets och framför allt bostadsbidragets värde minskal.

De höjningar av barnbidragen som genomförts eller som nu föreslås av de borgerliga partierna är inte lillräckliga för atl kompensera barnfamiljerna för deras högre levnadskostnader - hur skulle 20 kr. per månad kunna göra det?

När del gäller bostadsbidragen så är verkligheten den atl allt fler barnfamiljer förlorat sina bostadsbidrag eller föll dem kraftigl försämrade, samtidigt som de fött sänkt levnadsstandard och kraftigt höjda bostadskostnader. Bostadsbidragssystemet har urholkals av inflationen därför alt det inle har anpassats lill penningvärdeförsämringen och hyreshöjningarna. Alll fler barnfami/er får belala alll större del av hyran själva. Alll fler förlorar sina bostadsbidri.0, trots att deras verkliga inkomstnivå och betalningsförmåga försämrats. Del här har lett lill alt andelen barnfamiljer som för bosiadsbidrag har minskal kraftigl, med 20%, varav 40 000 hushåll bara i år. Inom bosladsbidragssystemei har andelen barnfamiljer minskal och andelen hushåll utan barn ökat. Och det är familjer i vanliga inkomstlagen med en hemarbetande förälder som främst har drabbats.

Bostadsbidragen har stora fördelar ur både fördelningspolitisk, familjepolitisk och bostadspolitisk synpunkt. De skall enligt vår uppfattning användas till att tillföra extra resurser till hushåll med låga inkomster och flera barn och lill att garaniera att alla har råd att efterfråga den bostad som de behöver. På del sättet kan de också slimulera bostadsbyggandet och främja sysselsättningen. De skulle med andra ord kunna fylla en vikiig uppgift i en krissituation som den vi nu upplever. Men de borgerliga regeringarna har vägrat atl ulnyltja den möjligheten och i stället med berått mod - mol våra protester - medverkat lill en fortgående försämring.

Redan för några år sedan kunde boende- och bostadsfinansieringsulred-ningarna peka på att det just bland barnfamiljerna finns hushåll som bor trängt och behöver bostadsbidrag för all kunna förbättra sin bostadsstandard. En bland många negativa effekter av den utveckling som jag här beskrivit är alt gruppen trångbodda barnfamiljer som inle har råd atl förbättra sitt boende med största sannolikhet harökai. Det finns säkert t. o. m.de som hartvingats försämra sitt boende. Del är i så fall första gången på ell par generationer som vi upplever något sådant, och del är en utveckling som borde upplevas som ett stort nederlag för den ansvariga regeringen och ministern.

Herr lalman! I det läge som råder har det varit naturligt för oss socialdemokraler alt kräva kraftiga förbättringar av bostadsbidragen i syfte atl dels ge ett nödvändigt stöd lill särskill utsatta grupper, som barnfamiljer och låginkomsttagare, dels stimulera bostadsbyggandet och sysselsättningen. Vi

har framfört sådana krav vid upprepade tillfällen fr. o. m. våren 1977 men alllid mötts av den borgerliga majoritetens motstånd. Desto större blev vår glädje - och mångas förvåning - när för en månad sedan samtliga partier i civilutskottel ställde sig bakom våra krav på väsentliga förbättringar av bostadsbidragen.

Vi enades i utskottet omalten höjningav hyresgränsen med 100 kr. och en höjning av det statliga bostadsbidraget med 240 kr. var motiverade från bostadspolitisk synpunkt. Vi har dessulom för vår del markerat atl del också skulle behövas en höjning av inkomsigränserna för att molverka del bortföll ur systemet som har skett och som också riskeras i forlsätlningen.

Det var ett bra ställningstagande som civilutskottel gjorde. Förslaget ansluter sig väl lill de behov som finns hos barnfamiljerna. Detla framgår av civilutskottets yttrande lill finansutskottet, där en rad fakta ur bostadsstyrelsens petita, aktuell hyresslatislik och annat redovisas. Resullalet av ell beslut i enlighet med ulskottsförslaget skulle vara atl drygt 400 milj. kr. skulle styras lill familjer med låga inkomsier och hög hyra och särskill gynna familjer med flera barn. Vi har också kunnat märka att del här är ett beslut som människor runt om i landet gillar. De gillar att vi klarade av alt - alla andra motsättningar till trots - göra en sociall angelägen insals i enighet. Del har människor verkligen tyckt om.

Vi hade också intrycket alt våra kolleger menade allvar med beslutet. Man sitter ju knappast och gör upp om sådana här ling utan alt ha förankrat beslutet hos sitt parti. Del är åtminstone en regel som vi tillämpar. Och vi anserall det är nödvändigl för all vi skall kunna lita på varandra i det politiska arbelel och för atl väljarna skall kunna lita på oss.

Del var därför med myckel stor besvikelse som vi och alla som berörs av våra beslut - och det är faktiskt väldigi många - fick se hur de tre borgeriiga partierna därefter alla hoppade av uppgörelsen. Särskilt centerns handlande är uppseendeväckande med lanke på alt man i del partiet så gärna vill framstå som småfolkets talesmän och därtill i sina reservationer och i debatten talar om behovet av alt skalle- och stimulanspaketet för en låglöneprofil och innefattar stöd tilL barnfamiljerna. Och det var också ett tema i både centerledarens och Rune Gustavssons anföranden här i går.

Den ulveckling som ärendet haft hade också gett oss intrycket atl centern hade ett starkt intresse i frågan, bl. a. markerat genom alt de själva kom med förslag som vi andra ställde oss bakom.

Vi kräver därför, herr talman, alt Kjell Mattsson förklarar varför han har handlal så här. Var allting bara ett spel för gallerierna, en sorts lålsaslek? Lurade ni i centern oss? Eller var det ni som blev lurade och överkörda, av era egna? I så fall har ni och era borgeriiga kolleger i utskottet en möjlighet alt följa er övertygelse och hjälpa till all genomföra en angelägen reform genom atl rösta på den socialdemokratiska reservationen på den här punkten. Och del uppmanar jag er härmed att göra. Efter alt ha hört moderaternas talesman i går lala om behovel av särskill slöd lill flerbarnsfamiljerna vill jag rikta den uppmaningen också till moderaterna, eftersom del här förslagel ju skulle särskill gynna familjer med flera bam.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken rn. rn.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. //?.

Men de borgerliga partiernas avhopp från vårt enhälliga beslut om ett förslag som kunde ha tillfört barnfamiljerna och bostadssektorn 400 milj. kr. var inle den sista luren i della märkliga spel. För några dagar sedan kunde vi läsa i A-pressen alt ett vikligl inslag i den budgel som kommeraii presenteras ijanuari skulle vara höjningarav bostadsbidragen av ungefär den utformning och omfattning som beslutet i civilutskottel innebar jämte lil Imötesgående av vissa yllerligare krav i vår motion, bl. a. om höjda inkomslgränser. Man var med andra ord i regeringen beredd alt i januari föreslå i.o. m. slörre och dyrbarare reformer än dem som man två veckor tidigare sagt nej lill med motiveringen au vi inte skulle ha råd med dem. Visserligen skulle del då ha inneburil eu års försening, som vi naturligtvis inie kan accepiera, men ändå!

Den fråga som vi då omedelbarl ställde oss var naturligtvis om de borgeriiga partiernas avhopp i finansutskottet helt enkelt beror på att man av rena prestigeskäl, av omsorg om regeringens möjlighet att göra egna utspel i januari, är beredd alt offra barnfamiljernas iniressen.

Sedan dröjde det f ö. inte mer än tre dagar innan bostadsminislern gick ut i en stort uppslagen intervju och förklarade all del inte är nödvändigl all höja bostadsbidragen. Enligt hennes mening räcker lidigare beslutade förändringar för att täcka in effekterna av hyreshöjningarna. Men del hon då noga aktade sig för alt avslöja var all effekterna av höjningen av övre hyresgränsen kraftigt reduceras, i vissa fall helt, av den samtidigt beslutade höjningen av nedre hyresgränsen. För hushåll ulan barn blir del ingen höjning alls. För familjer med upp lill fyra barn blir den verkliga höjningen 25 kr. och för familjer med fem eller fler barn 50 kr. Alla vet atl hyreshöjningarna har varit slörre. Därtill kommer all utan förbättringar av inkomstgränserna kommer alll färre familjer alt få någon nytta av höjningen av hyresgränsen, eftersom de faller ur systemet. Det här är, herr talman, ingen reform. Del är ell dåligl försök till kosmetisk operation.

Med anledning av det här uttalandet av bostadsminislern vill jag också fråga mina borgerliga kamrater i utskotlet, som ju var med om våra gemensamma bedömningar, klarl uttalade i vårt yttrande, atl dessa höjningar är nödvändiga ur bostadspolitisk synpunkt: Delar ni bosladsminislerns uppfallning i det här uttalandet, eller slår ni fast vid den uppfattning som ni för så korl tid sedan har deklarerat i utskottet?

I samma intervju uttalar sig bostadsministern också på så säll alt hon påstår alt hon genom sina åtgärder har styrt in bostadsbidragen "mer på ett familjestöd". Del ärett egendomligt uttalande, som föranleder två frågor som jag vill ställa trots atl bostadsminislern inle är här och kan besvara dem.

För del första: Betyder ullalandet alt den nuvarande regeringen har släppt ambitionerna all bostadsbidragen också skall ha ett bostadspolitiskt syfte, all medverka till atl slimulera efterfrågan på bra bosläder? Del skulle i så fall strida mot alla lidigare uttalanden av riksdagen och av regeringen, senast av bosladsministern i hennes senaste budgetproposition.

Fördel andra; Ärdet all styra in bosladsbidragssystemei på ell familjestöd, när man medverkar lill all alll fler barnfamiljer förlorar sina bidrag och alt

andelen barnfamiljer i systemet minskar?

Till de här frågorna vill jag lägga en kommentar - för det lönar sig väl inle alt fråga - och del är följande. Del förefaller som om intervjun har kommit till som ett meddelande om alt bosladsministern har misslyckats i sina förhandlingar med den övriga regeringen och all det därför inle blir några förslag om höjda bosiadsbidrag i budgetpropositionen heller. Del blir med andra ord inte någon förbättringens till 1980-med mindre naturligtvis än all vi får en socialdemokratisk regering efter näsla val.

Herr lalman! Så som del här ärendet har utvecklats ivingas jag med besvikelse konstatera alt de borgerliga partierna återigen sviker barnfamiljerna. De har haft en enastående möjlighet att medverka till ett enigt beslut i riksdagen, som skulle ha tillfört en myckel utsatt grupp betydande resurser genom höjningar av bostadsbidrag och barnbidrag. Många enskilda familjer skulle ha fått ell rejält bidrag till sin ekonomi, ett bidrag som de verkligen behöver. Än en gång vill jag rikta uppmaningen till mina borgerliga kolleger, framförallt i civilutskottel, all rösta på vårt förslag när del gäller höjningar av bostadsbidragen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den socialdemokraliska reservalionen vid flnansuiskoltels belänkande nr 10.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Efter gårdagens debatt om den ekonomiska politiken och ramarna för densamma kommervi nu, underdiskussionens senare del, in på vissa frågor av mer specifik natur avsedda att ingå som delar i del slörre samhällsekonomiska sammanhanget. Den fråga vi jusl nu diskuierar är den som berörts i civiluiskoitets yttrande till finansutskottet med anledning av vissa yrkanden i socialdemokraternas motion nr 2.

Motionen väcktes vid riksmölels början med slöd av 3 kap. 15 § i riksdagsordningen om "händelse av större vikt". Moiionen hänvisades lill finansuiskoitel som beslöt all bereda civilutskottel tillfälle alt avge ett yttrande över motionen.

Låt mig försl erinra om vad civilulskotiet i yttrandet har anfört om alt motionsförslagei i väsentliga delar är av så speciell karaklär alt de bostadspolitiska värderingarna hamnar i förgrunden men atl motionens allmänna huvudsyfte, även av motionärerna, angelts vara atl påverka den ekonomiska politiken. Eftersom finansutskottets bedömning innebär en vägning av förslag även inom andra sektorer har civilutskottet haft alt begränsa sitt yttrande till en bedömning av förslagens allmänna lämplighet från bostadspolitiska utgångspunkter. Det innebär all en prioritering av åtgärder i relation lill andra - både i motionen och senare i proposilionen om den ekonomiska politiken - föreslagna eller aviserade åtgärder inom den ekonomiska politikens område i me gjoris av civilutskottel. Jag lycker del är av allra största vikl atl slå fast de utgångspunkter som vägledde oss i civilulskotiet när vi avgav vårt yttrande - de bostadspolitiska motiven var de som kom i förgrunden för vårt arbele.

Jag länker i det här sammanhanget inle gå in på de övriga yrkanden som

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

fanns i den socialdemokraliska motion jag nämnt och i motioner från vpk som väckts med samma motivering. Däremot skall jag beröra motionen om reglerna för bostadsbidrag.

I den socialdemokratiska motionen fanns yrkanden om alt höja den övre hyresgränsen med 100 kr. per månad utöver vad som kommer alt gälla från den 1 januari 1979, vidare att inkomslgränsen för oreduceral bidrag skulle höjas från 38 000 kr. lill 41000 kr. saml alt inkomstgränsen för skärpl reducering av bidrag skulle höjas från 54 000 kr. till 60 000 kr., allt räknat från den 1 januari 1979. Vi visar i vårt betänkande atl del ur bostadspolitisk synpunkt och som ell inslag i diskussionerna om utformningen av hyresbeloppen under de kommande åren skulle vara motiverat all höja de övre hyresgränserna. Däremot gjorde vi, som Birgitta Dahl redan redovisai, i värt yttrande en väsenllig förändring, initierad från cenierns sida, då vi gav förslaget en annan profil än det hade i motionen. Förändringen av inkomstgränserna visar att de största bidragshöjningarna skulle komma all ligga vid bruttoinkomster år 1977 på ca 60 000 kr. För all, som jag redan nämnt, del skulle bli elt bättre fördelningspoliliskl innehåll och för atl betalningsförmågan hos dem som har låga inkomsier eller många bam skulle öka föreslog vi en höjning av del statliga bostadsbidraget med 240 kr. En genomgång visade alt del förslag som utskottet då kom fram lill faktiskt på alla punkter är bältre än det som socialdemokraternas molion från början innehöll. Därför harjag litel svårl alt förstå Birgitta Dahl, när hon i olika sammanhang alllid pläderar för alt det är de höjda inkomstgränserna som är det viktigaste.

Jag vill i detta sammanhang erinra om, eftersom Birgitta Dahl i sill anförande sade att bostadsbidragen kraftigt hade urholkats, atl bostadsstyrelsen anfört att den höjning av inkomsigränserna som riksdagen beslöt våren 1978 relativi sett ganska nära stämmer överens med inkomslutvecklingen mellan 1976 och 1977. Jag skall inte förtiga del faktum all anlalel bidragsberälligade hushåll med bam starkt har minskat under 1976 och 1977, men det beror på de olillräckliga höjningar av inkomsigränserna som gjordes under den socialdemokraliska regeringens lid.

I debailen i går klagade man från socialdemokraternas sida över behandlingen av de motionsyrkanden som socialdemokraterna framställt. Den kritiken har emellertid inte riktals mol civilutskottel, för vi valde atl omgående behandla den socialdemokratiska motionen och kom, som Birgitta Dahl har vitsordat, fram till ett i förhållande till moiionen bättre utformat förslag.

Som jag redan sagt var del så alt vi ytterst inte hade att ta del samhällsekonomiska ansvaret. Ansvaret har vi naturligtvis i och för sig som riksdagsledamöter, men vi hade inte alt göra den tolala avvägningen mellan vilka åtgärder som skulle genomföras. Om vi hade haft all lägga fram ett betänkande för beslut här i kammaren skulle vi ha arbetat något annorlunda. Då hade det gällt atl partipolitiskt i första hand också gardera del utrymme som ville lill och att sedan förhandla om del sätt på vilket vi skulle ha använt detla utrymme. Jag ulgår från all vi även då skulle ha kunnal komma överens om ulformningen. Civilulskotiet har haft en något märkvärdig siluation

jämfört med de andra utskotten, eftersom de har haft propositioner all behandla och på del sätiei har fått vissa bitar av de socialdemokraliska molionerna tillbaka för en självständig behandling. Så har inie varit förhållandet för civilutskottel - det kan finnas anledning atl observera detta.

Vi haralllsä inie vid detta lillfälle kunnal göra en loial sammanvägning av insatserna på hyresområdet. Riksdagen harju alt fatta beslut ganska snart om underhållslånen, men när vi yttrade oss till finansutskotiet hade vi inget annat atl tillgå om detla än ell pressmeddelande. Jag tycker atl det hade varil rikligt atl se även underhållslånen som ell inslag i stimulansåtgärderna. Den uttalade meningen med dem ärju atl försöka minska hyresultagen under de närmaste åren. Tyvärr hade de också intecknals av de hyresförhandlande organisationerna, innan propositionen ens hade lagts på riksdagens bord och långt mindre hade hunnit behandlas av riksdagen.

När vi inom centern studerat de tolala förslagen från regeringen och dem som väckts i molioner på olika områden inom den ekonomiska politiken har vi kommit fram till atl del på grund av det siora budgetunderskott som vi nu arbeiar med inie finns utrymme för så omfallande stimulansåtgärder som totalt föreslagits. Centern har därför i den ekonomiska avvägningen kommit fram till alt när det gäller förslagen i regeringens proposition skulle centern kunna godta de föreslagna stimulanserna med undanlag av förslagel om marginalskatieförändringarna, som vi yrkat avslag på.

Tyvärr kanjag konstatera all det i finansutskotiet inle har funnils samma möjligheter för centern att resonera och komma överens med socialdemokraterna som vi hade i civilutskottet. Därigenom har inte heller värt förslag i yttrandet överden socialdemokratiska moiionen om bostadstilläggen kunnal genomföras. Socialdemokraterna krävde, som jag sade lidigare, enligl vår uppfattning totalt selt för stora stimulanser och ville inte gå med på någonting annat än allt eller inget i sitt förslag. Därför har centerpartiet i denna ekonomiska avvägning - det är vad det til syvende og sidst är fråga om ~ lyckats pressa regeringen all göra eftergifter i sina förslag när det gäller marginalskatteförändringarna.

Socialdemokraterna har aklivi medverkat lill att vi i dag har en folkpartistisk minoritetsregering. Det aren regering med en myckel svag parlamentarisk ställning. Man kan inle begära atl den ensam skall kunna driva en ansvarsfull ekonomisk politik. Därför borde socialdemokraterna dra konsekvenserna av sitt regeringsstöd och i det praktiska riksdagsarbetel se lill alt de beslut som skall fattas får en riklig profil - när del gäller bostadstilläggen den profil som civilutskottel var överens om all eventuella förändringar skulle ha. Socialdemokraternas taklik/- alll eller inget i deras ekonomiska förslag - har hindrat dessa uppgörelser mellan socialdemokraterna och centern på i del här fallet viktiga punkter. /

Det är möjligt att soéialdemokraterna över huvud taget inte har velat komma överens med någon ulan föredragit att driva en ren oppositionspolitik. Det tyckerjag i så fall är beklagligt. Även del socialdemokraliska partiet måste inse atl det i vår pariameniariska situation är ett minoriletsparli och att

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

man endasl genom samarbete med andra partier har möjligheter all genomföra något av sina egna förslag. Vi anvLsade en väg genom den uppgörelse som vi träffade i civilutskottel, och jag räknar med att det även forlsällningsvis skall finnas möjligheier alt hanlera ärenden på det sättet.

Birgitta Dahl säger nu all en del av det resonemang som vi förde i civilutskottets yttrande återfinns i budgetpropositionen och all del skulle vara elt moliv för de borgerliga partierna all hoppa av. Det argumentet är verkligen inte tillämpbarl på cenlerpartiet. Vi medverkar ju inle i arbetet med den budgetproposition som nu skall läggas fram. Men vi vet all del i den kommer förslag om dessa ändringar. Det är möjligl att delta kan ha styrt folkpartiets fortsatta agerande - det skulle vara märkvärdigt om del inte hade gjort det. Däremoi har det absolut inle funnits någon anledning för cenierparlieis ledamöier i civiluiskoitei och finansuiskoitel att la hänsyn lill vad regeringen länker föreslå i budgetpropositionen. Tvärtom har vi inlresse av alt redan vid del här lillfällei få fram en del av de synpunkler som vi alltså var överens om i civilulskotiet i stället för au avvakta en senare tidpunkt.

Jag har med delta velal redovisa hur behandlingen av frågan har gått till i civiluiskoitei och de bedömningar som vi där har gjort. Jag ivingas alltså konstatera att förhandlingsarbetet i nuvarande parlamentariska situation inie forilöpie på det säll som vi från vår synpunkt ansåg vara rikligl.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag konstaterar alt Kjell Mattsson valde den debatlekniska metoden atl inveckla sig i tekniska resonemang i stället föratt ordentligl svara på mina frågor om vad som verkligen har styrt centerpartiets handlande. Jag skall inte här inveckla mig i samma resonemang om detaljerna i konstruktionen av det bostadspolitiska stödet. Låt mig bara slå fast en sak.

Stödel harolika inslag: hyresgränserna, inkomsigränserna och det statliga bostadsbidraget. Del är i dagens siluation av olika skäl angelägel all få höjningar på alla dessa områden. Vi har flera gånger under de senasle åren föreslagit höjningarav det statliga bostadsbidraget, framförallt för atl del från familjepolitisk synpunkt är angelägel.

Inkomsigränserna behöver höjas för att inle människor i vanliga inkomstlagen med en inkomsttagare i familjen skall slås ul ur systemet. Del är många som har gjort det. Bosladsstyrelsens redovisning visar alt den gmppen är mycket stor - den omfattar 20 % av alla barnfamiljer. Jag lägger ingen prestige i när de höjningarna egentligen skulle ha skett, men jag vill konstatera en sak; Så snart del framgick av bosladsstyrelsens redovisningar alt denna utveckling var på gång - på gmnd av att vi hade haft osedvanligt kraftiga inkomsthöjningar vissa år i början av 1970-talet - slog vi larm genom molioner här i huset, och vi har hittills inte fått något gehör för dem.

Men den grundläggande frågan rör cenierns dubbelspel när det gäller hanteringen av del här ärendet och den totala fördelningen av de resurser som nu skall satsas i stimulanssyfte.

I centerns reservaiion till finansutskottels belänkande nr 10 heter del;

"Utskouet delar motionärernas uppfattning alt förslagen i proposilionen i

vissa delar stämmer dåligt överens med strävandena till en rättvisare inkomstfördelning. De föreslagna justeringarna av skatteskalan ger sålunda

inte någon förbättring för låginkomsnagarna. Del är vidare önskvärt an

en sådan skallereform kombineras med en uibyggnad av del familjepolitiska stödet."

Del som vi kom överens om i civilutskottel skulle på elt myckel effektivt säll ha kunnal bidra lill all förverkliga detta centerkrav, om del varit allvarligt menat. Del skulle ha kostat 150 milj. kr. på statsbudgeten för innevarande budgeiår. Ingen kan få mig alt tro att det inle hade gått att pressa de andra borgerliga partierna till en överenskommelse om detla, om ni verkligen hade menat allvar med er deklarerade önskan alt åstadkomma en förbättring här.

Ni har alltså spelal dubbelt. Ni låtsas vara intresserade av att förbättra de sämst ställda gruppernas situation i samhällel, men när del kom mer lill kritan ställer ni i alla fall upp på den orättfärdiga fördelningspolitik som del borgerliga blocket gemensamt företräder. Det är den slutsats man kan dra.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken rn. m.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Birgitta Dahls kritik mol centern för dubbelspel får jag naturligtvis leva med. Men jag protesterar mol Birgitta Dahls beskrivning. När vi har behandlat frågan i civilutskottet har vi verkligen haft som målsättning atl få lill stånd en riklig utformning av stimulansåtgärderna. Birgitta Dahl säger att del säkeriigen skulle ha gått atl pressa de andra borgerliga partiernas ledamöter, dvs. moderater och folkpartister, att godta förslagel om en höjning med 150 milj. kr. Mendet har inle varil möjligt-del framgår av de handlingar som de andra utskotten har redovisat. För all genomföra civilutskottets förslag hade del erfordrats en vilja från socialdemokraterna atl diskulera med centerpartisterna i finansutskotiet i syfte atl se till all den här höjningen hade kommit med inom den lolala ramen.

Jag hoppas atl Birgitta Dahl av mitt inlägg förstod alt vi från centerns sida skulle ha föredragit alt pressa ned marginalskalteändringarna ytteriigare -kanske lill ingenting av det som föreslogs i regeringens proposition - och växla in en del av besparingarna genom elt sådanl beslut mot genomförandel av en del av de förslag som vi arbetade fram i civilulskotiet eller andra förslag som hade varit till nylla för barnfamiljerna.

Kritiken för dubbelspel tar jag därför mycket lätt på. Något dubbelspel har vi inte bedrivit. Vi har jobbat uppriktigt med att försöka få till stånd en bra utformning av förslagel, och vi har arbetat på all försöka få igenom del. Men vi har en ny och annoriunda pariamenlarisk situation, som socialdemokraterna inte har velat ta hänsyn till i det praktiska arbetet.

Somjag sade i mitl första inlägg utgår jag ifrån an det - trols atl vi hamrar på varandra litet grand i dag - skall bli möjligl att åstadkomma förnuftiga lösningar av de problem som vi har att lösa under våren här i riksdagen.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi socialdemokrater har inle lidigare haft anledning att ifrågasätta centerns uppriktiga vilja vid behandlingen av denna fråga i civilutskottel. Vi har naturiigtvis förutsatt att cenierns ledamöier i civilutskottel har haft sill parti bakom sig även i detla arbele. Men del som är bekymret och det som upprör oss är att ni har sagt en sak i civilutskottel men sedan sprungit ifrån det vid del verkliga avgörandet. Del är där dubbelspelet ligger. I stället för att vi skulle kunna få elt skatte- och stimulanspaket med låglöneprofil och särskild inriktning på att stödja barnfamiljerna har ni i själva verkei medverkat lill atl folkpartiregeringen får igenom siu orättfärdiga förslag.

Vi har visal uppriktig vilja att få fram förslag, som överensstämmer med många krav som centern länge har framfört, t. ex. när del gäller kommunalskallens utformning och vilka den bördan skall drabba. Men ni har föredragit alt hålla fast vid indexregleringen och göra upp om en marginalskatteskala, som visserligen inle helt överensstämmer med den som folkpartiregeringen har lagl fram men som ändå är orättfärdig jämförd med det förslag lill skallereform som vi har lagt fram i detta hus. Därmed har ni ryckt undan grunden för att kunna höja barnbidrag och bostadsbidrag på del sätt som vi har föreslagit. Det är däri ert dubbelspel beslår.

Ni borde, Kjell Mattsson, erkänna delta och förklara varför ni har handlal så. Var ni medvetna om att ert parti skulle springa ifrån denna uppgörelse senare, redan när ni gjorde upp i civilutskottel eller trodde ni att centerpartiet skulle hålla fast vid den? Den frågan ställde jag till Kjell Mattsson i ett tidigare inlägg, och jag vill ha svar på den. Trodde ni atl ni skulle få framgång och blev ni sedan överkörda eller lurade ni oss från början?

Jag vill också ha en myckel klar deklaration från Kjell Mattsson om huruvida centern och andra borgeriiga ledamöter i utskottet håller fast vid sin uppfattning atl dessa höjningar är motiverade och alltså lar avstånd från bostadsministerns uttalande i en tidningsintervju nyligen.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle;

Herr talman! Belräffande frågan om bostadstilläggsändringarnas berättigande kanjag svara atl vi efter aU ha gått igenom problemet i civilutskottel har förklarat att de är berälligade. Jag kan därför inle instämma i vad Birgit Friggebo har sagt i detta fall. Bostadsministern har givetvis en annan tanke med della, eftersom hon precis som Birgitta Dahl nyss har sagt avser att lägga fram förslag i budgetproposilionen. Det är möjligt atl detta har styrt folkpartiets agerande.

För oss har det inle varil fråga om något dubbelspel. Man måste komma ihåg alt vi diskuterar de samhällsekonomiska frågorna i första hand och alt de olika stimulansåtgärderna - bostadstillägg, barnbidrag, förbättringar för folkpensionärerna och skattesänkningar - är delar av den samhällsekonomiska bedömningen. Socialdemokraterna vill gasa och bromsa på samma gång, vilket inte är möjligt.

Vid sin genomgång av de totala förslagen har centerpartiet kommit fram ull

atl vår samhällsekonomi inte tål den mängd av påspädningar som man i propositionen och i motionerna vill ha. Vi har sökt efter möjlighet alt begränsa dessa. Den möjlighet som då till slut har stått till buds har varit alt pressa ned marginalskatieförändringarna. Men som jag sade för en stund sedan hade vi gärna sett att man hade sparat de pengarna och använt en del av dem till bostadsbidragsändringar. Men det har centern inte haft möjlighet att göra ensamma, ulan det hade förutsatt att även socialdemokraterna hade haft denna inställning vid finansutskottets behandling av frågan. Jag skall dock inte tvista med er andra om på vilket sätt förhandlingarna har skötts eller misskötts. Jag kan bara konstatera att de slutade med att centerpartiet och socialdemokraterna inte kunde enas. Resultatet har alltså blivit att det i dag inte finns möjligheter att fö förslagel om höjningar av bostadstilläggen genomfört:

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Talmannen anmälde att Birgitta Dahl anhållit att til antecknat alt hon inte ägde rätt till ytteriigare replik.

protokollet få

KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Efter mer än 12 timmars debatt kän man naturiigtvis lycka att alla tänkbara argument redan förts fram. Jag skall därför begränsa mig lill några synpunkter på skattepolitiken och då särskilt kommunernas problem, eftersom dessa som vanligt kommit i skymundan, även om själva kommunalskattens höjd livligt har diskuterats.

Det är en del punkter i det socialdemokratiska skalteförslaget som ger anledning lill förvåning. För del första alt man vill riva upp det förslag till indexreglering av skatteskalorna som riksdagen beslöt om för ett år sedan. Kommer man tillbaka i regeringsställning efter nästa val, säger man sig också omedelbart ämna avskaffa indexregleringen. Jag tror alt del i så fall blir mycket svårt för socialdemokraterna att övertyga människorna om att det är inflationen och inte riksdagen som skall bestämma hur hög vår skatt skall vara. Det är samma statiska tänkande som att man sade sig skola bygga Stålverk 80 långt efter det att det stod klart för alla andra alt detla var en ekonomisk omöjlighet.

För det andra innebär det socialdemokraliska förslaget till skatteskalor atl den som ijänar 45 000 kr. får en sänkning med 775 kr., medan 100 000-kronorsmannen får en reducering med 2 200 kr. Hur många gånger har inte socialdemokraterna kritiserat borgeriiga förslag med liknande innebörd?

För det tredje: När socialdemokraterna nu föreslår atl man bara skall behöva betala 90 % av den debiterade kommunalskatten, så villjag erinra om alt det var den socialdemokraliska regeringen som fören del år sedan slopade bestämmelsen alt hela kommunalskatten skulle vara avdragsgill från statsskatten.

Även om det i denna finansdebatt pratals ovanligt mycket om kommunalskatten, har det inte sagts så mycket om kommunernas omfatlande ekonomiska problem. För nästa budgetår har kommunerna och landslingen, trots omfattande statligt stöd i form av ett direkl statligt bidrag med en miljard

2 Riksdagens protokoll 1978/79:56

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

samt nästan lika mycket i form av slopandet av återstående 2 % av arbetsgivaravgiften, tvingats höja skatten med vardera ca 15 öre. Påföljande år kommer alt bli betydligt besvärligare, då skatteunderlaget inte kommer att öka särskilt myckel mot bakgrunden av 1978 års relativt svaga löneutveckling. Som alla vet, är kommunernas ekonomi till allra största delen -del talas om ca 80 96 - avhängig av beslut som fattas här i riksdagen och som kommunerna i mycket ringa omfattning kan påverka.

Under denna debatt har vi diskuterat åtgärder och kommer också alt fatta beslut som ökar belastningen på kommunerna utan all del, på ett undanlag när, anges hur myckel kommunernas utgifter därigenom kommer att öka.

Undanlaget är att vi i finansutskottet har yrkat avslag på den socialdemokraliska motionen 116 om en förstärkning av bostadsbidragen, bl. a. därföralt della skulle medföra ökade kommunala utgifter på ca 100 milj. kr. Bakgrunden lill alt beloppet är angivet är all Svenska kommunförbundet i en skrivelse till utskottet påtalat alt jusl så mycket, 100 miljoner, skulle bostadsbidragsreformen kosla kommunerna.

Au man inte närmare går in på vad hela stimulanspaketet kommer atl kosta kommunalt, beror naturiigtvis dels på svårigheten all ange mera exakta belopp, dels - vilket jag tycker är mera betänkligt - gammal slentrian. Så mycket kan dock sägas att det föreslagna skatteavdraget för pensionärer, som skulle medföra minskade statliga skatteinkomster på ca 35 miljoner, belastar kommunerna med uppskattningsvis tre gånger denna siffra. Då räknar jag också in höjningen av avdragen för underhållsbidrag till barn.

Jag har lidigare motionerat om alt alla förslag som läggs på riksdagens bord och som berör kommunernas ekonomi också skulle medföljas av en utredning om hur mycket det i verkligheten gäller. Del är nu högt på tiden atl regering och riksdag tar detta problem på allvar.

Hur skall vi då kunna hålla nere de ständigt ökande kommunala utgifterna? Ja, det finns många åtgärder som kommunalmännen - och givetvis också kommunalkvinnorna - och landstingsledamöterna kan vidlaga, och jag vill gärna till kammarens protokoll läsa in en del av de viktigaste:

1. Besparingar och omprövningar av lidigare beslutade verksamheter.

2. Avgiftsfinansiering som alternativ till skaltehöjning, vilket ofta kan leda till ökad rättvisa och minskat krav på det allmänna.

3. Friare konkurrens kontra exempelvis egenregibyggande.

4. Leasing och köp av tjänster som alternaliv.

5. Försäljning av mark och fastigheter som ej behövs för den kommunala verksamheten.

6. Kortare markberedskap. Del var inle länge sedan man rekommenderade kommunerna att ha mark i reserv för lio års byggande.

7. Mer utpräglat anbudsförfarande. Man kan exempelvis även lämna ut konsulttjänster på entreprenad.

8. Samköming med grannkommuner t. ex. när det gäller atl bygga en ishall.

9. Bättre kostnadskontroll. Jämförelser med andra kommuner och lands-

ling av någorlunda samma karaklär och storlek som den egna när del gäller olika utgifter och verksamheler.

10. Överlåtelse till föreningslivet alt uppföra och driva fritidsanläggningar. Vi har enastående idrotts- och fritidsledare i vån land som utför elt utomordentligt förnämligt ideellt arbete som på alla sätt bör stödjas. Ofta får man då på köpet en bättre och billigare verksamhet.

11. Ingen tomträtt och slopande av den där den förekommer.

12. Återanvändande av visst malerial exempelvis inom skolans område, alltså läroböcker och sådanl.

13. Införande av rambudgetsystemet där detla ännu inte är gjort.

14. Folkomröstningarom eventuella skattehöjningar.

Belräffande det sistnämnda kan jag livligt föreställa mig atl mängder av kommunalmän reagerar negativt. Tänka sig alt man ute i primärkommunerna skulle låla de vanliga människorna få vara med och bestämma om de föredrar en oförändrad skatt och ett lägre serviceutbud eller en skaltehöjning för att exempelvis finansiera en simhall. Jag är övertygad om alt de beslutande ute i primärkommunerna skulle, på ett annat sätt än nu, ta sig mer än en funderare innan de föreslog en skattehöjning om de visste att deras förslag skulle bli föremål för invånarnas direkia ställningslagande. Blotta vetskapen aU del fanns en möjlighel alt deras förslag skulle kunna falla i en folkomröstning med åtföljande prestigeföriust trorjag ganska snabbt skulle verka dämpande på expansionsplanerna.

Jag är fullt medveten om att förslaget är drastiskt, men expansionen på del kommunala området, 4-5 % åriigen de senaste åren, måste stoppas upp. Det är gott och väl alt en överenskommelse träffals mellan staten å ena sidan och Landstingsförbundet och Kommunförbundet å den andra om att för 1979 och 1980dämpa tillväxten lill 3 % årligen. Även denna lägre tillväxt äremellertid för stor för all klara med oförändrad skatt utan ganska omfattande statsbidrag. Dessulom finns det ingen garanti för alt kommunerna och landstingen följer rekommendationerna. Förbunden harju ingen som helst beslutanderätt över den enskilda kommunen.

Med det sagda, herr talman, harjag ånyo velat fästa uppmärksamheien på det utomordentligt betydelsefulla att vi här i riksdagen noga väger varje reform, som vi beslutar om, mot de ökade kommunala kosinader som ofta följer i spåren.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Under detla anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

KNUT JOHANSSON (s):

Herr lalman! Bostadspolitiken och sysselsätlningen ärju två var för sig belydande delar i vår ekonomi som jag i mitl anförande här helt kommer att uppehålla mig vid.

Vid upprepade tillfällen har jag påpekat alt den borgerliga trepartiregeringen valde alt forma sin bostadspolitik och den del av sysselsättningspolitiken som direkl berör byggsektorn i vår ekonomi utan spår av vilja lill

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

samråd och samförstånd med de fackliga organisationerna. Gång efter annan nonchalerade man på ett rätt utmanande sätt varningar och förslag från bl. a. landels byggnadsarbelare. Vad man trodde sig vinna med detla är för mig en gåta. Resultatet av de borgerliga insaiserna inom bostadsförsörjningen ärju alll annat än uppmuntrande. Detsamma gäller sysselsätlningen för de anställda inom byggnads- och byggnadsmalerialinduslrierna. Någon ändrad aUilyd på denna punkt har inte regeringsskiftet inneburit.

I finansutskottets betänkande skriver nu utskottsmajoriteten bl. a. följande om bostadsbyggandet;

"Det finns emellertid anledning erinra om att utrymmet för en snabb expansion på detta område är relativt begränsat. Vid sidan av nybyggnationen tar reparationsverksamhelen och invesleringarna i energisparåtgärder betydande arbetskraftsresurser i anspråk. Enligt några länsarbetsnämnders bedömningar kan brist på arbetskraft göra sig gällande redan i vinter, bl. a. i Stockholms län."

Vad utskottsmajoriteten här har anfört innebär alltså att vi inte kan bygga mer därför att del är brist på arbetskraft. Förstår inte de borgeriiga utskottsledamölerna hur utmanande denna silualionsbeskrivning är? Man åberopar arbetskraftstillgången som ett expansionshinder i ett läge då minst 12 % eller ca 13 000 byggnadsarbetare framför sig har en vinter av arbetslöshet - detta enligt länsarbetsnämndernas bedömningar.

Byggnadsarbetareförbundet räknar med atl arbetslösheten bland medlemmarna i februari 1979 kommer atl te sig på ungefär följande sätt: i Norrbotten 18-20 %, i Värmland 18 %, i Gävleborg 16 %, i Jämdand likaledes 16 96, i Västmanland 15 96, i Blekinge 14 96, i Kopparberg 13 96 - för att nu ta den aktuella bedömningen i de mest utsatta länen.

Då frågar jag; Hur långt bort från verkligheten har man egentligen rätt atl fjärma sig, när man är borgerlig riksdagsledamot och står inför uppgiften all beskriva situationen i dagens samhälle?

Ja, säger man då, men i Stockholms län fattas del folk i byggnadsbranschen.

Någon kanske är minnesgod nog att erinra sig de varningar som vi från socialdemokralisk sida upprepade gånger framfört om vad som händer med byggnadsyrkeskåren när man låter byggandet minska drastiskt - så som har skett underde senaste åren. Många, oftast de unga, flyr branschen. Den ter sig för dem otrygg och föga lockande.

I veckan som gick redovisades vid en konferens här i Stockholm alt vi de närmaste åren behöver rekrytera ungefär 50 000 ungdomar till byggnadsyrkena. Den bedömningen förefaller väl grundad. Men samiidigi som jag konstaterar del vill jag slå fast, att man inte kommer atl lyckas med delta om inle byggnadsarbetarkåren kan tillförsäkras full och jämn sysselsättning.

Della är delvis elt problem inom branschen och det har atl göra med anställningsformer liksom med löneformer. Avgörande äremellertid vilken politik regering och riksdag formar. Den brist på planmässighel som vi nu sett exempel på under ett par år är illavarslande. Om regeringen fortsätter all bara halvhjärtat - om ens det - bry sig om de arbetsmarknadsmässiga effekterna av

bostadspolitiken, ja, då kommer vi inte alt kunna locka unga människor lill den akiuella yrkessekiorn. De kommer an fly den, precis som de gjon under de senaste åren. Det ärjusl vad som hänt i bl. .a. Stockholmsområdet. När man nu slår inför en viss uppgång i den regionen, där vi bl. a. börjat få litet bättre fart på flerbostadsbyggandet igen, ja, då finns inte de kunniga yrkesmännen att tillgå i tillräckligt antal. Och vips lar finansutskottets borgerliga majoritet della till argument för all avvisa socialdemokraliska förslag som syftar till ökat bostadsbyggande. För elt sådanl behöver vi.

Bostadsbristens återinförande - denna baklängesreform som regeringen Fälldin genomförde och som regeringen Ullsten lycks vara beredd all slå vakt om - har drabbat tiotusentals människor. Från allt fier håll i landet rapporteras om växande köer, om tröstlöshet och förtvivlan bland unga som vill ha bostad, bland äldre som råkat i en ny behovssituation osv. Del står nu också klart all man inle når de mål den förra regeringen satte upp i början av det här året. Fram t. o. m. oklober låg man ungefär 8 % över moisvarande period 1977; igångsättningarna stannar vid drygt 44 000 lägenheter. Del betyder i och för sig en ökning i förhållande lill botten noteringen 1977. Men till de 60 000 som angavs i budgetproposilionen når man inte.

Vad gör då bostadsdepartementet i det lägel? Driver man pä myndigheter, byggherrar, finansieringsinstitut osv.? Sälier man in ytterligare stimulanser? Inkallar man kommunerna för atl ge direktiv eller ta emot råd och synpunkler? Nej, ingeidera. Man "omdefinierar" de volymmässiga målen för igångsättningen av byggandet av nya lägenheter. Del heter alt det finns goda förutsättningar för atl antalet lägenheter, för vilka meddelats preliminära länebeslut och byggnadstillstånd, skall nå inemot 60 000. Då han man fråga sig; Hur går det lill att bo i ett preliminärt lånebeslut? Ja, det vet i varje fall inte jag. Kanske måsie regeringen utförda en bruksanvisning och dela ut den till dem som står i bostadskön.

Kanske når igångsättningen innevarande år 57 000-58 000 lägenheter. Det är ju bättre än föregående år, men det skulle bara fattas att man inle överträffade fjolårsnoteringen! Del är dock väsentligt under vad regeringen själv uppställt som mål. Vad som är vikligare ändå är atl del är långt under den produktionsnivå som svarar mol behoven. Möjligen är del så, alt i folkpartiets Sverige slår man vakt om bostadsköernas fortbestånd. Men det fömtsälter all ca 35 % av hela årskvoten kan sällas i gång under årets tre sista månader. Resullalet av halvleken ger anledning lill tvivel.

Vad jag med detta har velat understryka är att vi behöver en nyproduktion av siorieksordningen 70 000-75 000 lägenheter per år, om vi skall återfå balansen mellan tillgång och efterfrågan och om vi skall kunna använda byggnadsindustrins produktionskapacitet på ett rationellt och kostnadspressande sätt.

Uppenbariigen delar utskottsmajoriteten vår uppfattning, att ökat bostadsbyggande ärett ändamålsenligt sätt all stimulera vår inhemska ekonomi. Så myckel beklagligare är det då, alt man avvisat raden av socialdemokratiska propåer som kunnat bidra lill att lyfta produktionsnivån.

Men det är inte bara bostadsbyggandet som är otillräckligt. Hela byggsek-

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

torn sviktar. Effekterna ser man inte minst på de siffror som redovisats över arbelslösheten i byggfacken.

Herr talman! Med de skäl de borgerliga partierna haft för sitt handlande må nu vara hur som helst. Kvar stårait de genom sina ställningstaganden avvisat socialdemokratins uppfattning, att byggnadsverksamheten kan och bör tjäna som en drivkraft för all på nytt fö fart på den ekonomiska aktiviteten i samhället.

HANS NYHAGE (m);

Herr lalman! Del är två helt skilda frågor som jag, som en följd av den upprättade lalariisian, kommer att ta upp i det här inlägget. Dels gäller del frågan om investeringsavdrag för taxibilar, dels gäller del frågan om äldrestöd lill Eiserkoncernen.

I motion 102 yrkas att även taxibilar skall omfattas av invesleringsavdrag för maskininvesleringar. Skaiteutskottet avstyrker detla med hänvisning lill 1977 års beslut i motsvarande ärende, då motorfordon generellt undaniogs från ifrågavarande regler. Skälet härtill ansågs då vara atl avdraget medfört snedvridningseffekler inom motorbranschen och överiager av begagnade bilar.

Utan minsta hänsyn lill den faktiska utvecklingen inom laxirörelsen under del senaste året uttalar utskoltsmajoriteten, att man inle kan tänka sig att återinföra den stimulans för laxiverksamheten som investeringsavdragel skulle uigöra. Del kan rimligen inte vara obekant för utskottet, all lönsamheten hos taxi f n. är myckel dålig. Det har skett en betydande nedgång i antalet s. k. spontana köruppdrag, vilket fått allvarliga konsekvenser med hänsyn till au de myndigheter som prövar och fastställer körtaxorna inle gör detta i relation till del faktiska rörelseresultatet. Kundbeställningarna är ytterst ojämnt fördelade under dygnet, vilket medför en ojämn utnyttjandegrad.Ej utnyttjade taxibilar ger inga inkomsier men medför likväl kosinader för taxiägarna.

Möjlighelerna till rationaliseringar inom verksamheien är begränsade. Taxirörelsen är av naluriiga skäl personalintensiv - en dygnetmnttaxi torde kräva minst ire förare - och personalkostnaderna är höga. Della medför all det i betydande omfattning är fråga om enmansförelag - det lönar sig inle att anställa ytterligare personal. Bilparken ulnyltjas inte i full utsträckning. Försäkringssidan är en annan kostnadsfakior av betydenhet. Som exempel kan nämnas alt premien för en Mercedes av 1977 års modell ligger på 34 000 kr. i storstadsområdet. Mercedes är som bekant myckel vanlig som taxibil, beroende på alt den har i sammanhanget posiliva egenskaper.

Den försämrade lönsamhetsutvecklingen och svårigheter också när det gäller kapitallillgången, vilket inte minst gäller det fåtal förekommande i aktiebolagsform drivna laxirörelserna, har otvetydigt minskat möjligheterna atl investera i nya bilar. Enligt uppgift från Volvobil AB har nedgången i försäljningen av nya bilar under 1978 varil drygt 30 96, vilket innebäratl man nu ligger under den försäljningsnivå som ekonomiskt motiverar speciallill-verkningen av taxibilar. De minskade nyinvesteringarna medför all begag-

nade bilar utnyttjas i så myckel slörre omfattning, vilket på sikl kan leda till försämrad säkerhet. Atl en ny bil generellt sett är säkrare i trafiken än en äldre torde inle kunna ifrågasättas. Dessulom - vilket påtalas i reservalionen 7 -uppfyller givelvis den nyare bilen bällre kraven på en god arbetsmiljö för föraren och god komfort för resenärerna.

Landsting och kommuner utgör belydande kunder hos taxi, som ju bl. a. svarar för siora delar av skolskjuts- och färdljänstverksamheten. Enligt uppgift ligger ca 60 % av den tolala laxiverksamheten på det kommunala området, moisvarande ett värde av ca 800 milj. kr. Del är således fråga om en avsevärd kommunal kostnadsinsats. Varje höjning av taxorna medför alltså ökade kostnader för kommunerna, vilket är nog så väsentligt atl beakta i sammanhanget.

Det är länsstyrelserna som efter prövning av pris- och kartellnämnden fastställer taxorna. Den fastställda prissättningen har emellertid inle medfört att taxi fått kompensation för sina ökade kostnader. Lönsamheten har sjunkit. Somjag redan påtalat har antalet köruppdrag minskat, vilket lydligen har med prissättningen atl göra. Allmänhelen tycks i ökad omfattning söka klara sina transporter på ett sätt som innebär mindre kostnader än genom taxi. Lösningen av problemen med försämrad lönsamhet och minskade nyinvesteringar torde därför mer ligga i åtgärder som begränsar kostnaderna än i allt högre taxor. Ett återinförande av investeringsavdraget utgör jusl en sådan åtgärd.

Av vad jag framfört torde med all tydlighet framgå atl del finns siarka skäl alt tillmötesgå Svenska laxiförbundels lill skaiteutskottet riktade hemställan om att investeringsavdraget skall få gälla också för taxibilar. Utskottsmajoriteten har som sagt ställt sig kallsinnig till detta genom alt avstyrka den av mig väckta moiionen. Moderata samlingspartiets representanter i ulskotlet har emellertid insett det berättigade i att taxirörelsen omfattas av den ifrågavarande stimulansåtgärden och reserverat sig i ärendet.

Jag ber atl fö yrka bifall lill denna reservaiion.

Herr lalman! Det andra ärendet somjag vill ta upp vid del här tillfället gäller äldrestödel inom lekoinduslrin. Vi har lidigare vid åtskilliga tillfällen diskuterat tekofrågorna i den här kammaren, med anledning av den långvariga och allvarliga kris som drabbal denna näringsgren. Vi vet också alt regeringen aviserat alt till våren lägga fram en proposilion med förslag lill åtgärder inom området. Det finns därför i del här sammanhanget ingen direkt anledning att åler dra i gång en omfattande tekodebatt - vi för den alltså senare.

Detla betyder nu inte att problemen på något sätt skulle vara mindre eller vara borta. Vi vet alla alt lekobranschen alltjämt brottas med slora svårigheter och atl sysselsätlningssiluationen är mycket allvariig, vilket ju också är skälet till all äldrestödel nu föreslås fortsätta all ulgå också under första halvåret 1979.

Tekoindustrin lider fortfarande av sviterna från dels den omfatlande inlernationella lågkonjunkturen, dels den misslyckade ekonomiska politik

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

som socialdemokraterna bedrev i regeringsställning. Den politiken kännetecknades

1. av ständigt ökade pålagor på näringslivet, vilket allvarligt försämrade konkurrensförmågan,

2. av selektiva stödåtgärder i en omfattning som snedvridit konkurrensförhållandena inom landet och försatt en rad företag, som ej varil föremål för stödet, i en sämre situation och

3. av en ohejdad import från lågpris- och låglöneländer, vilket åstadkommit stora svårigheter för vår inhemska tekoindustri.

Äldrestödel är alltså en av de åtgärder som vidlagits för alt söka dämpa de negaiiva effekterna på sysselsättningsområdet. Det är naturligtvis angeläget atl det kan fortsätta atl utgå också under 1979 på hittills gällande gmnder, och jag biträder självfallet förslagel i den delen. Däremot kan jag inte accepiera, alt man nu plötsligt skall frångå vad riksdagen tidigare beslutat beträffande stödet till Eiserkoncernen.

Då riksdagen 1977 beslulade om bildandet av den statliga lekokoncernen med Eiser som moderbolag, fastslog riksdagen samlidigt alt den ifrågavarande företagsgruppen utöver ett kapitaltillskott på 190 milj. kr. inte under 1978 och 1979 skulle erhålla "statliga lån, lånegarantier eller bidrag av induslri- och sysselsättningspolitisk natur för tekoindustrierna, inkl. äldre-stöd". I beslutet angavs alltså särskill, atl äldrestödel inte skulle kunna utgå till koncernen under 1979. Ingenling angavs om att delta skulle gälla endast under förutsättning atl äldrestödet ej heller skulle utgå lill övriga tekoföretag. Vad utskottsmajoriteten nu åberopar i det avseendet är alltså en ren eflerhandskonslruktion utan verklighetsförankring.

Ofrånkomligt är, alt Eiserkoncernen redan erhållit stora statliga subventioner omfatlande också 1979, att detla skapat en snedvriden konkunenssi-tualion gentemot de privata förelagen, atl denna osunda konkurrens ytterligare kommer atl förstärkas, därest koncernen nu också skall erhålla äldrestödet, och atl della klart sirider mot av riksdagen tidigare fattat beslut.

Det kan inte vara statens uppgift att tilldela de statliga företagen sådana särskilda förmåner, all della medför en osund konkurrens och skapar svårigheter förde privala företagen. Det måsle tvärtom varaen skyldighet för staten alt driva en sådan politik, som skapar fömtsällningar för förelagen alt utvecklas och bedriva sin verksamhel på lika och rättvisa villkor. Det nu föreliggande förslaget innebär ett klart åsidosättande av dessa krav. Det bör därför avvisas, och jag yrkar alltså bifall till reservalionen 2 vid arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 15.

HOLGER BERGQVIST (fp);

Herr talman! Jag skulle i denna något diversifierade ärendebehandling vilja återvända lill skattefrågan och framhålla följande.

Del log lång lid atl försiöra det svenska skattesystemet. Men det gick till slut. Del kommer alt ta ännu längre lid alt reparera del, om det över huvud taget går. Reparationsarbetet har dock nu börjat. Jag menar att vi kan lacka

infiationsskyddet av skatteskalan för detta. Det skyddet borde ha kommit långt tidigare.

En progressiv skatteskala och infiation går inte ihop. Det är ju en självklarhet, men den måste ändå förklaras.

Inflationen rubbar varje år den ursprungligen avsedda verkliga innebörden av en i riksdagen beslutad skalleskala. Varje inkomsttagare skjutsas av inflationen upp till en högre skalleprocent än vad riksdagen har menat.

Inflationen skapar en skatiehöjningsautomatik. Därmed rubbas också den samhällsekonomiska grundvalen. Lönlagarna vet inte var de skattemässigt slår inför kommande år. Avtalsrörelsen får inle den fasta grund som det samhällsekonomiska ansvaret kräver.

Men nu skall del alltså bli annorlunda. Skatteskalan skyddas mot inflationens skadeverkningar. De inflationsautomatiska skattehöjningarna uteblir.

Någon skattesänkning är det ju inte fråga om. Det för man ofta höra i debatlen, men det är inte sant. Det är ju fråga om en utebliven skattehöjning.

Samtidigt säger man att den skattesänkning, som inte är en skattesänkning ulan en utebliven skallehöjning, är orättvis, därför alt den påstås gynna högre inkomsuagare och missgynna lägre inkomsttagare. Det påståendet blir ännu mer osant eftersom det utgår från en osanning som förvärras.

En utebliven skattehöjning kan rimligen inle bli en orättvis skattesänkning. Del är för del politiska arbetets anseende beklagligt när debatlen urartar på det sättet.

Delta, herr lalman, om den inflationsskyddade skatteskalan - en, menar jag, för den framlida samhällsekonomin avgörande skallepolitisk händelse.

Den inflationsskyddade skatteskalan är dock bara början på arbelel att reparera det förstörda skattesystemet. Näsla steg blir att komma till rälla med marginalskalteproblemet. Om detta skulle jag, herr talman, vilja säga följande.

Som vi nu har del med marginalskatten kan vi naturligtvis inle ha del i fortsättningen. Skalteprocenten i vanliga inkomstlagen har blivit orimligt hög.

Arbetsmotivationen minskar. Det kostar inte så mycket att ta deltid i stället för heltid. Del lönar sig inte tillräckligt alt flytta till ett mer välbetalt jobb på annat håll. Jobbet som erbjuds efter vidareutbildningen ger inte myckel mer i plånboken.

Del finns flera exempel på marginalskattens skadeverkningar.

Vi har fåll en skattelrölthet som skapat en arbetsirötihet, som i sin lur i det långa loppet naturiigtvis ger oss problem med produktiviteten.

Marginalskatten har blivit en välsiåndsrisk.

Målsäuningen bör vara atl marginalskattesalsen i de vanliga inkomsllägena är 50 96. För sin ökade eller förbättrade arbetsinsats skulle man alltså få behålla hälften. Då skulle många av de nu resignerade börja tycka att del återigen skulle löna sig att arbeta.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Men hur skall vi uppnå det målet?

Det stora problemet sägs vara all en rejäl marginalskallesänkning kostar så mycket [lengar. De pengarna skulle vi i så fall få hämta exempelvis från en höjd moms.

Det ligger naturligtvis inle något principiellt felaktigt i ett sådant arrangemang. Vårt skatteystem är bra om det på en och samma gång ser till all det lönar sig både atl arbeta och att spara.

Men vad är del som säger att en marginalskallesänkning måsie kosla pengar? På kon sikt är del naturligtvis riktigt att en sänkning av marginalskatten kostar pengar genom del statliga inkomstbortfallet.

Men gäller det också på lång sikt? Det är inte alldeles säkert. Mycket talar för an det kan vara tvärtom.

Meningen med marginalskaliesänkningen ärju alt locka fram en stöne och bättre arbetsinsats. Del ger en större lönesumma au beskatta. Då kan en lägre skattesats ge större statliga inkomsier än en högre skattesats på en mindre lönesumma.

Med del här har jag, herr talman, bara velat antyda något om marginal-skatteproblemen och vad som bör beaklas då vi snart går att ta itu med della för samhällsekonomin ytterst allvarliga problem.

Hillills har jag berört dels inflalionsskyddet av skatteskalan, dels margi-nalskailefrågan. Den tredje punkten i arbetet att reparera det svenska skaiiesyslemel är kommunalskatten.

Expansionen i den kommunala verksamheien kommer vi inte till rätta med förtän vi har fått en bättre ordning för all ta vara på den kommunala självstyrelsens inneboende goda hushållningsförmåga. Vi har för myckel hinder för en klok hushållning i statliga bestämmelsers pekfingrar till kommunalpolitikerna.

Men det handlar inle bara om alt ta vara på kommunernas goda hushållningsförmåga. Det handlar också om alt inle inleda kommunerna i för siarka frestelser. Ibland hindrar den kommunala beskattningsrätten kommunerna från att la vara på sin förmåga atl hushålla bättre. Här måsle det till, menar jag, en nyordning.

Men så finns det ett särskill kommunalskatteproblem som vi nu måsle ägna en mera slutlig uppmärksamhel. Del handlar om den kommunala skalteutjämningen eller vad jag skulle vilja kalla något av den glömda ' solidaritelen i vårt land.

Ibland verkar det på mig som om del problemet inle är tillräckligt uppmärksammat. Får jag ge en lilen illustration som kanske kan hjälpa lill alt öka uppmärksamheien.

Vi kan länka oss två inkomsttagare som vardera skattar för 70 000 kr. De bor på var sin sida om en kommungräns. Skillnaden i kommunal utdebitering säger vi är 2 kr. per skattekrona. Del är inle särskill uppseendeväckande, snarare tvärtom. Det är ganska vanligt.

Låt oss anta alt han som bor i kommunen med den slörre kommunalskallen sägersig vilja ha lika myckel i plånboken som han i kommunen med 2 kr. lägre kommunalskatt. Vad måste han då göra?

2 kr. eller, rättare sagt, 2 % på 70 000 kr. är 1 400 kr. Del är neiioskillnaden mellan de två. Hur myckel måste man tjäna för an få ihop 1 400 kr. i del inkomstlaget? Med den marginalskatt vi nu har måste den här inkomsttagaren tjäna ihop 4 200 kr. brutto för atl få behålla de 1 400 kronorna. För att få ihop en lön på 4 200 kr. måste den som bor i kommunen med den 2 kr. högre kommunalskatten jobba tre veckor av semestern.

Jag frågar: Är del elt rättvist skallesystem där två jämställda inkomsttagare på var sin sida om en kommungräns måste prestera så skilda arbetsinsatser för alt bli jämställda i plånboken? Naturligtvis inle. Det här måste rällas lill.

Herr talman! Det som nu ligger på riksdagens bord är ett ekonomiskt stimulanspaket. En bit av det paketet handlar om skatter. Därför kan del som sker i del avseendet inle bli särskilt stort och betydelsefullt, bortsett från alt vi bör stå fast vid beslutet om inflationsskyddad skatteskala.

Vad däremoi marginalskatten och kommunalskatten beträffar, kan vi inte myckel mer än ge anvisningar för den fortsatta hanteringen av dessa frågor. Del harjag försökt göra nu.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottens förslag.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poldiken m. m.

GUNNAR STRÄNG (s):

Herr talman! Efter gårdagens maratonbelonade deball är väl alla argument för och emot så genomluftade att jag kanske skulle kunna, för ovanlighetens skull, avstå från uppträdandet här i lalarslolen. Jag har lämnat mitt manuskript kvar inne på rummet och tänkte nu ägna mig åt att göra några små kommentarer till den debatt som fördes under gårdagen.

Del var väl någonting av skall vi säga självgodhet eller, mera rått uttryckt, skryt som präglade både Gösta Bohmans och Thorbjörn Fälldins inlägg när de skulle rättfärdiga sina lidigare insaiser i trepartiregeringen. Jag skall naturligtvis inte stå och upprepa vad jag många gånger från den här talarstolen har sagt genom atl hänvisa lill den utveckling på olika ekonomiska strategiska områden som vi alla kunnat avläsa under dessa två år. Men jag skall cilera en i ochförsigrespekiabel veckotidning. Jag försäkrar herr lalmannen all den inte utan vidare representerar de poliliska värderingar jag står för. Den här tidningen har försökt beskriva dagslägel från vad jag lycker är en balanserad utgångspunkt. Jag har tillåtit mig alt vid flera tillfällen rekommendera viss behärskning då man i dagsläget vill ta ul de goda tiderna i förskott. Jag tror man är lilet för lidigi ute. Tidningen hänvisar till den ljusa bild som ofta förekommii från borgerliga talarstolar och i borgerlig press dalerad till de senaste månaderna;

"Den här ljusa bilden är i stor utsträckning en följd av atl pretentionerna på
vad som är bra sänkts drastiskt i vårt land under den allvarliga ekonomiska
kris som vi nu levat med i flera år. Del som förr var 'dålig tillväxttakt' kallas
nu för 'kraftig uppgång'. Bara något inte sjunker ytteriigare betraktas del som
en stor posiliv nyhet. Men den ljusa bilden beror även på en slapp analys om
vad som egentligen hänt.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. rn.

Fördel första är jämförelseperioden 1977 extremt låg. Det gäller särskill för personbilsexporten.

För del andra beror en hel del på devalveringarna. Svenska varor som exporteras innehåller stora mängder importvaror. Den delen av exporten har stigit i pris mätt i svenska kronor genom devalveringen.

För del iredje är en ökning av exporten i takt med världshandelsutvecklingen inget märkligt. Del visar bara att vi inle tappar yllerligare mark lill våra utländska konkurrenter.

För del fjärde hjälps de svenska exporisiffrorna första halvåret i år upp av vissa mer tillfälliga utförsäljningar av lager inom basindustrin och en särskilt gynnsam svensk exportutveckling när del gäller stålvaror lill EG på grund av särskilda regleringsförhållanden."

Jag skulle ur egen falabur vilja kommentera det med all när man lalar om ett handelsöverskolt innevarande år beräknai till 5,5 miljarder bör det i samhällets inlresse vara rikligl all påpeka alt den lagerutlömning som vi har realiserat 1978 enligt konjunkturinstitutets rappori har ell värde av 5,7 miljarder. Den lageruttömningen är ingenting man kan upprepa år efter år. Det är en engångsåtgärd. Därför är del vikligt alt påtala della, vilket man gör i den här tidskriften.

"Vi finner då att hittills i år gick del inte särskilt strålande för den svenska exporten", säger tidskriften. "Värdeandelen sjönk med bortåt 8,5 % första halvåret. Det är så långt som statistiken i dag tillåter en verklig jämförelse. Nedgången motsvaras ungefär av sänkta svenska relativpriser genom bl. a. devalveringarna. Volymandelen är ungefär oförändrad. Våra marknadsandelsförluster ligger alltså kvar på ca 20 % även i år."

Nu frågar naturligtvis någon vem det är som svarar för den tidskriften. Den heter Arbetsgivaren och är utgiven av Svenska arbetsgivareföreningen. Den är daterad den 26 oktober, således tidsmässigt ungefär samstämd med den tidpunkt då regeringen skrev sin proposilion om den ekonomiska politiken så fylld av tillförsikt att finansulskotteis majoritet har prisat lägel i höga tonarter.

Del har också från den i går så livligt debatterade nya långtidsutredningen hämtats argument som skulle stötta upp den utveckling som man hoppas på. Och vissl kan man hoppas, om man inte hoppas alltför myckel.

Jag har haft möjligheter att ganska ingående siudera långtidsutredningar från början av 1950-lalei lill dags dato, och jag vet ungefär hur illa de stämmer, när de konfronteras med den hårda verkligheten. Men när jag ser på den senasle långtidsutredningen tycker jag all den representerar en högre grad av osäkerhet än vad jag kan erinra mig att de tidigare har gjort. Långtidsutredningen aren respektabel arbetsprestation av högt utbildade och intellektuellt välutmslade personer, men dessa personer råkar ha lilen kännedom om hur verkligheten fungerar. Del antagande som del hela bygger på, alt man skall ha en myckel kraftig vinstackumulering i de svenska företagen parallellt med all löntagarnas standard skall ligga stilla, har ju ingenling att göra med en kännedom om verkligheten.

Vad som är vårt siora problem och kommer atl vara vårt stora problem

framöver är bekymren med sysselsätlningen. Man kan naturiigtvis redovisa atl vi f n. har 4,1 miljoner människor i arbele enligl statistiken, men det tillfredsställer inte alla dem som önskar utföra ett arbele och inte får något. De arbetslösheissiftror som redovisats har sjunkit de senaste månaderna, men detla balanseras av att man samtidigt gör kraftigare insatser via arbetsmarknadsverket. Om vi ser på det sammantagna anlalel människor som erbjuder sin arbetskraft för arbetsmarknaden men inte kan få någon anställning, finner vi all den siffran ligger på ungefär 250 OOOeller 6 9., av arbetskraften i dag. Det aren hög siffra. Vad jag framför alll fäste mig vid häromdagen, när jag tittade i arbetsmarknadsverkets statistik, var all vi har 976 000 deltidsanställda. Således är nära en fjärdedel av alla de i sysselsällning varande deltidsanställda. Självfallet är en hel del frivilligt deltidsanställda, men en stor del av dem är tvångsmässigl deltidsanställda. Della innebär att situationen fortfarande är alarmerande. Fortfarande är de samhälleliga insaiserna för alt komma till rätta med arbetslösheten de helt överskuggande politiska uppgifter som vi har au gemensamt försöka ta oss an. Hur skall vi lösa dessa problem? Den frågan kan man ställa.

Jag har många gånger talat för alt del nu är erforderiigl med stimulans till den interna ekonomin, eftersom 75 96 av vår ekonomi härieder sig lill byte av varor och tjänster inom den egna nationen. Varför blir del inle fart pådet hela, kan man fråga sig. Jag vet alt många är beredda att resa sig upp och säga; Fortsättningsvis har företagen för dåliga vinster. Det sades under gårdagen från denna talarstol all man behöver ytteriigare sänka socialavgiftsuitagei, för arbeisgivarullaget är ju redan konsumerat. Men de sociala avgifter som arbetsgivare har skyldighet all belala bör sänkas med 10 9.), menade man, för att man skall få del eftersträvade konkurrensläget, som det heter, och få fart på den industriella aktiviteten. Det där håller inte heller vid en närmare granskning.

Från år 1977 till 1978 ökade industrins tillgodohavanden på inlåningsräkningar i de svenska affärsbankerna med -jag jämför kvartalsavsiämningarna för de tre första kvartalen i år med moisvarande under fjolåret - 30,40 resp. 49 96.

Det slår i dag 11 miljarder på afförsbankernas räkningar som exklusivt tillhör industrin. En årsinvestering på den industriella sektorn i vårt land representerar 14 miljarder. Och det är rätt ovanligt atl man betalar alla investeringar kontant. Det finns följaktligen inte några direkt finansiella hinder för alt man skall kunna komma i gång med en investeringsaktivitet. Allt tal om all vi nu måsle se till atl vinsterna stiger och atl företagarna får mer i plånböckerna är eU camouflage för andra iniressen - del håller inle vid en korrekt och objektiv bedömning.

En bankdirektör försökte för några år sedan beskriva det här problemet genom att säga: Man kan leda hästen lill källan och man kan se lill att det är vatten i källan, men hästen dricker inle om han inte är törstig. Det är en naturiig reflexion som ingen kan bestrida som har någon personlig kännedom om hästarnas sätt atl vara och inte vara. Om man anpassar detla till industrin och företagen, skulle man kort och goll kunna säga atl den bristande

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

investeringsaktiviteten inte har förändrats i år. Den är fortfarande, enligt de senaste siffrorna, ungefär lika nedslående som den var 1977. Del beror helt enkelt på att efterfrågan saknas - och efterfrågan representeras till tre fjärdedelar av vad de svenska konsumenterna har i sina plånböcker när det gäller all satsa pengar.

En efterfrågesekior som uppenbarligen fortfarande är alldeles för låg är naturligtvis bostadsproduktionen. Knut Johansson redovisade förbara några minuter sedan sysselsätiningssiffrorna för byggnadsarbetarna i olika delarav landei. Med undantag av Stockholms län var siffrorna ytterst alarmerande. Jag har på sista tiden selt alt regeringen är ganska tillfredsställd över bostadsbyggandets utveckling. Är inte också del en tillfredsställelse som är mera en läpparnas bekännelse och inte har ett reellt underlag i verkligheten?

Jag skall redovisa några siffror som jag lycker skall finnas med i riksdagens protokoll. Om jag ser på den statistiska bilden av bostadsbyggandets ulveckling och tar I2-månaderssiffror från ultimo sepiember retroaktivt 12 månader, harjag följande siffror för antalet påbörjade lägenheter: 59 800 för 1976, 51 800 för 1977 och 56 000 för 1978. Vi är således under de senast förflutna 12 månaderna inte uppe i den aktivitet i form av påbörjade lägenheter som vi hade åren 1975 och 1976. För inflyitningsfdrdiga lägenheter var siffrorna, med samma retroaktiva 12-månadersberäkning, 62 000 i september 1976,56 000 i september 1977 och 51 400 i sepiember 1978. Del ser litel bättre ut när det gäller siffrorna för pågående lägenhetsbyggen, men del är inget alt skryta över. De var 44 000 år 1976, och de är 44 000 år 1978. Jag har velat redovisa dessa siffror för att så all säga ställa kyrkan litet mer räll i bygden.

Jag har också ambitionen att försöka ta upp frågan om de mycket omtalade marknadsandelarna. Del har förts en lång diskussion om skuldbördan, varför vi tappade marknadsandelar under åren 1975-1976. Man brukar säga all orsaken var den löneinflation som hade gäll fram över landet och all del var socialdemokraternas fel atl del blev en sådan löneinflation. Jag troratt jag har bemött dessa påståenden lidigare. Jag kan nu göra det genom alt enkelt och korl säga, att de löneavtal som träffades för åren 1975 och 1976 visseriigen försl träffades av staten, sedan av kommunerna och sist av den fria marknaden, men uppgörelserna träffades inom ramen av ungefär en vecka. Sedan hände någonling, och det var att företagarna, som fortfarande hade i minnet de lysande vinsier de gjorde under 1974, släppte fram en kraftig löneglidning. Den fria marknaden drog upp lönerna så atl staten och likaså kommunerna i efterhand anständigtvis fick lägga på extra höjningar för alt inte eftersläpningen skulle bli alltför stor.

Vi är ense om alt vi inle skall ha politiska ingrepp på lönemarknaden. Del är organisationernas sak all klara del. Här hade de frihelen. Gick de för långt? Måhända. Men då ärdet de som förta ansvaret och korrigera det. Den gamla socialdemokratiska regeringen skall inte hängas ul när man har kriterier på att vi i efterhand var tvungna atl anpassa lönerna på den offentliga sektorn för att del inle skulle bli alltför stor orättvisa.

När det gäller Sveriges marknadsandelar säger man atl del börjar rälla lill sig nu tack vare devalveringar och svångremspoliiik. Hur står det till med del egentligen?

Marknadsandelarna avgör om en nation för överskoll i sin handelsbalans och bytesbalans eller om den får underskott. Under 1975 och 1976 var del av OECD:s 15 nationer egentligen bara 2 eller möjligen 3, som hade överskott och som vann marknadsandelar. Alla de andra nalionerna föriorade. Sverige var en av dem. Men jag skall inle lägga ut texten mer om del.

Nu lalar man om atl vi återvinner marknadsandelar igen. Det är lydligen en sanning med åtskilliga reservationer. Det ger mig återigen anledning att rekommendera en behärskad optimism när man ser mot framliden. Del avgörande ärju vilket värde vi för ul av vår utrikeshandel -inle volymen. Det är värdet som bestämmer om vi har överskott eller underskott i vår bytesbalans.

Jag har här framför mig en, som jag lycker, tillförlitlig utredning om vad som har hänt på del här området. 1973 hade Sverige en andel i värde av världshandeln som uppgick till 3,2 96. Andra kvartalet 1977 hade den sjunkit lill 2,8 96. Sedan fick vi ett par devalveringar, svångremspoliiik och myckel annat. Andra kvartalet 1978, när hela denna procedur hade gått av stapeln, hade vår värdemarknadsandel sjunkit med ytteriigare en tiondel. Då var vi nere i 2,7 96.

Del här är taget ur en publikation som sanneriigen inle har någon anledning att försvara de poliliska värderingar jag företräder utan snarare motsatsen. Men jag har läst den med stort inlresse - jag tycker den är vederhäftigt gjord.

Del här ställer hela diskussionen om marknadsandelar i en ny dager. Del visarall varken devalvering, momshöjning eller svångrem och allt vaddet nu var spelat någon roll för all återvinna marknadsandelar, om man räknar marknadsandelar i värde, och det är det man skall göra när man vill ha reda på om man har överskott eller underskott i affärerna med omvärlden.

När jag nu är inne på dessa frågor är det frestande all som allra hastigast beröra den induslripolilik och näringspolilik som f n. är del stora problemet för nationen. Det gäller att fö fart på invesieringslusten igen. Vi kan åsiadkomma det via en expansion av bostadsbyggandet. Miu parti har anvisat vägar för detta -jag skall inte upprepa del. Del kan bli fart på investerings-lusten genom atl man hell enkelt återställer köpkraften och konsumtionsförmågan hos de breda folklagren i vårt land. De alternativ som har lagts fram från vårt parti har en stimulanseffekt som går längre än andra alternativs. Del är vad vi behöver jusl nu, framför allt därför alt stimulanserna bör inriktas på de grupper av medborgare som många gånger har långt kvar innan de tillfredsställt ens de rent dagliga behoven.

Ett populärt argument är atl snabbi döma ut gamla erkända stabila branscher och industriområden och säga: Nu måsle vi hitta på någonling annat och nu måste vi skapa alternativ produkiion. Jag hyser all respekt för de tankegångarna och vill gärna understryka alt vi skall mobilisera vad vi har av kraft och intellektuella utförsgåvor föratt nå en alternativ produktion. Jag har

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

dock varil med tillräckligt länge och jag har studerat detla tillräckligt mycket för att förslå atl man inte så där utan vidare kan skapa sysselsättningsmöjligheter. Det är inte au plocka de mogna frukterna från träden.

Detta är någonling som alla nationer funderar på i ell konkurrensläge, där alla nationer slåss om kunderna. Det är möjligt all vi på vissa områden kan göra oss gällande. Men det löser inte sysselsättningsproblemen, och därför är vi tvingade atl slå vakt om de gamla vederhäftiga basnäringar som ger den stora sysselsättningen. Även om det kostar pengar, serjag inga vägar ur delta. Särskilt nu när jag har glädjen se både statsministern och arbetsmarknadsministern i slalsrådsbänkarna vill jag underslryka dessa synpunkter.

Jag skulle kunna exemplifiera detla. Vi är duktiga på telefonsystem här i vårt land, men naturiigtvis kan vi bli ännu duktigare. Vi är rätt duktiga på all bygga bilar, men naturiigtvis kan vi bli ännu duktigare på att bygga bilar och göra dem ännu mer konkurrens- och slagkraftiga. Detta är gamla basnäringar som ständigt är föremål för teknisk ulveckling, Då kommer man helt enkelt fram till att det är nödvändigl all satsa pengar på del avsnillet för atl reda upp de industriella problemen och sysselsättningsproblemen.

Inte bara staten skall satsa pengar-även om staten givetvis skall göra det så långt vi orkar med - ulan det tarvas ideliga uppmaningar lill industrierna atl inle eftersätta sina egna engagemang på detta område. Vi har haft litet för myckel av induslrifallissemang, där vi i efterhand kan konstatera att man har uraktlåtit att följa med i den tekniska utveckling som andra länder har presterat. När sedan kalastrofen kommer är det inte bara aktieägarna som fär dra veven, utan också - vilket är ännu värre - lusentals anställda arbetare och ijänstemän ställs inför en siluation som är enormt dyster.

Jag har velat säga delta lill försvar för de gamla basnäringarna, även om jag självfallet gärna stryker under atl innovationerna har sin betydelse liksom den alternativa produktionen. Men när del gäller de tunga basnäringarna är del angeläget all klara sig över den svåra liden och arbeta vidare inom dessa basnäringar. De är sannerligen inte ute ur sinnevärlden, om jag riktar blickarna framöver.

Ett område därjag tror atl vi möjligen skulle kunna ha chansen att göra oss gällande på exportmarknaden - där letar vi ju efter områden - är faktiskt kärnkraft för energiproduktion. Del kan bli en exportvara. Vi har haft möjlighel alt bedöma den svenska tekniken parallellt med andra nationers teknik i våregen kärnkrafisulmslning här i Sverige. Jag tvekar inle att säga att den svenska tekniken har visat en utomordentligt god konkurrensförmåga. Måhända har den varit förnämligare än de andra parallellreaktorer som byggts.

Skall vi nu ge oss ut på exportmarknaden och sälja energi i form av kärnkraftsaggregai, måste det emellertid bli en annan uppfattning hos nationens ledande, dvs. regeringen, än vi har dragits med under dessa två år. Den religiösa föreställning som centerpartiet har haft visavi kärnkraften har ju blockerat även de båda andra partierna, som verkligen velat något på detta område. Därför har vi haft två bortkastade år, och när trepariiregeringen nu har upplösts hoppas jag livligt att majoriteten av riksdagens ledamöter skall

komma ur blockeringen av tankeverksamheten. Det är nödvändigt att vi tar lag i den här frågan och ser efter om kärnkraftsproduklion kan vara en exportvara.

Herr talman! Det är möjligt au jag hållit på de 20 minuter som jag har antecknat mig för, men jag skall väl säga någonting om skallen också. Där kan jag inskränka mig till alt beröra själva principen om indexreglering av skatteskalan.

Det är så behändigt atl gå upp i talarstolen och säga: Det är riksdagen som skall avgöra hur skatten skall fördelas mellan olika inkomstlagargrupper. Det skall inte den anonyma och, obestämda inftationen avgöra. Ja, ärade kammariedamöler, vad står vi i för siluation i dag? Vi står i den situationen alt ur en urusel statskassa - jag säger det med hänsyn lill den enorma underbalanseringen och upplåningen - skall vi ändå lyfta ut mellan 5 och 6 miljarder i återbäring till Sveriges skattebetalare.

Vi är automatiskt bundna för 3,2 miljarder av den återbäringen genom indexreglering. Riksdagens ledamöier är förhindrade all fritt ha sin uppfallning om hur dessa 5 ä 6 miljarder kronor rätteligen bör placeras, när Sveriges medborgare skall ta emot dem. Riksdagens ledamöter är förhandsbundna av infialionsuivecklingen - mer än hälften av beloppet har ni ingen möjlighet att ha någon uppfattning om.

Detta ärju sanningen, även om man nu slår sig för bröstet och säger; Det är riksdagen som skall avgöra skattesänkningarna och icke infiationen. Vill man att riksdagen skall avgöra skattesänkningarna och fördelningen av de skattesänkningar som man anser att man har rätt alt kosla på sig, då skall riksdagen varje gång kunna la det beslutet fri och obunden av inflationen. Nu binder inflationen riksdagen och förhindrar riksdagens fria prövningsrätt -det ärju innebörden av indexregleringen.

Inflationen är en förbannelse för land och folk, därom behöver jag inte lägga ut texten så särdeles mycket. Inflationen slår hårdast mot de människor som ligger i låga och medellåga eller medelhöga inkomstlagen, mot de människor som inle har några möjligheter alt spara pengar, mot de människor som behöver vad de tjänar för all klara de oundgängliga utgifterna. Därför menar jag atl det skall vara riksdagen obetaget all diskutera skattesänkningarna oberoende av inflationen.

Filosofin bakom atl slå vakt om indexregleringen bygger på någon förunderlig uppfattning om atl den fördelning av skattebördan som vi har i ett specifikt utgångsläge representerar något slags högre objektivitet som man icke för ändra på. Så kan del ju inte vara, om man vill ha rätten atl pröva skattepolitiken efter människornas behov.

Allra sisl, herr talman, två ting. Jag har till min förvåning konstaterat att inte bara i den borgerliga pressen utan även här från kammarens talarstol hissar man upp dels Gunnar Myrdal, dels Metallekonomen P. O. Edin som slridsvimplar på skaltek verulansens slagskepp, som nu går lill attack mot den socialdemokraliska skattepolitiken. Ingenting kan ju vara mera felaktigt. Man kan föra det resonemanget om man är så lat atl man inte läser vad dessa två har skrivit i sina artiklar. Det är ledsamt alt behöva bevittna att man

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

3 Riksdagens protokoll 1978/79:56

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

ogeneral går upp och använder Myrdal och Edin som slagträn emol den socialdemokraliska skattepolitiken och därmed ger människorna intrycket atl del nu ärså illa ställt atl den skattepolitiken haft sin tid, atl det nu måste bli något annat. Man ger därmed människorna föreställningen att de kan leva vidare i ett välfärdssamhälle ulan all belala för det. Ell slörre lurendrejeri har ju inte förekommit. När man nu använder dessa båda män på della säll är man ytterst hänsynslös i sin argumentation.

Myrdal säger i sin artikel att den skattebelastning vi har i dag är ungefär 50 96 av BNP. Han kan mycket väl länka sig all del blir 60 96 eller ännu mer, för samhället behöver dessa pengar, och då för vi offra dem. Han anser således inle att vi tar ut för hög skatt av människorna i dag.

Däremot har han uppfattningen au vi kan ta ul dem på elt annat sätt. Genom en klatschig och jag kanske skall säga litel slängig skrivstil har han väckt en uppmärksamhet som är speciellt påfallande, men hans budskap är ingen kritik mol skallebördan i och för sig. Han ställer in sig i ledet bland dem som anser atl den är nödvändig för atl klara ett välfärdssamhälle, och han kan för sin del acceptera ett ännu kraftigare skatleultag.

Men han vill alltså ha ett annat syslem för att ta ul pengarna. Där lanserar han en progressiv utgiftsbeskattning. Det är en idé som uppfanns av en engelsk nationalekonom i början på 1950-ialet. Den prövades då av den engelska labourregeringen men stoppades i skrivbordslådan såsom omöjlig att genomföra. Idén har sedermera av och lill kommii upp ibland de teoretiskt inlresserade skalledebaltörerna, men ingen har ansell all den går atl genomföra i praktiken. Idén utreddes i vårt land av professor Lodin. Den prövades i 1972 års skaliekommitlé med resultaiei att kommittén säger att deninteärpraklikabel i vårt land. Följaktligen härden lagts åt sidan. Del aren intressant teoretisk diskussion, men när erfarna skatlemän sätter sig ned och läser igenom vad den innebär säger de att det går inte all genomföra den.

Dä är det väl inte så myckel kvar av Gunnar Myrdals, som man irodde, fina slagträ mot den socialdemokratiska skattepolitiken.

I den senaste veckans nummer av Fackföreningsrörelsen uttalar sig Per Olof Edin, dvs. Metalls utredningschef Han lycker att vi i Sverige har väridens kanske bästa skattesystem, men atl det sämre tål den nuvarande belastningen, och eftersom del är nödvändigt all höja skallelrycket ytterligare, tar han sig friheten atl annonsera elt alternativ. Han har också tittat på del Myrdal-Lodinska utgiflsskallesysiemet, och han säger all vi måste hitta ett annat system. Lodins förslag har den svagheten au möjligheterna till skattefusk är ännu slörre och antalet kryphål fier än i vårt nuvarande skattesystem.

Myrdal har skrivit hela sin artikel föratt ge människoma föreställningen alt man skulle komma åt skattefusket om man gav sig på detta system. Men här kommer en annan skalleintresserad ekonom och säger atl del blir värre än vad del är i dag.

Edin sluiar med alt underslryka alt vårt skattesystem sannolikt är elt av väridens bästa. Men vad är nu hans idé, eftersom han kritiserar det nuvarande? Jo, han menaratt vi måsle lägga över beskattningen på förelagen.

Det är hans enkla budskap lill det svenska folket.

Denne Edin och denne Myrdal, som herr Bohman åberopade i argumentationen i går, är båda på del klara med alt skatterna behövs - och kommer att behövas i slörre utsträckning än i dag. En av dem har angivit ett system som ingen annan anser går att genomföra i praktiken. Det innebär en intressant politisk diskussion men ingenling annat. Den andre har ell system som naturiigtvis skulle gå i praktiken, dvs. att gradvis föra över beskattningen från de enskilda individerna lill företagen. Jag har personligen den uppfattningen att del kan vara en framkomlig väg, om man kan ordna det i samband med löntagarorganisationernas avtalsrörelser och i form av skattesänkningar konsumera del utrymme som slår till förfogande för lönehöjningar. Men då blir det arbetsgivaravgifter eller någon annan avgift som man lägger på förelagen.

Alla de som nu fördömer skattesystemet och prisar dem som säger atl vi skall ha andra system ärju inte beredda atl dra den logiska slutsatsen av sin kritik - atl man skall lägga över bördan på företagen i form av ökade arbetsgivaravgifter. Man säger ju motsatsen; att vi skall reducera arbetsgivaravgifterna. Men vi skall ha ett nytt skattesystem, som ger oss möjlighet att leva vidare ungefär som i dag. Någon annan mystisk storhet skall betala, någon annan än vi själva. Det är, ärade talman och ärade kammarledamöter, ett lurendrejeri i skalteargumenlalionen som man i rättvisans intresse bör försöka komma till rälta med.

Innan jag sluiar, herr lalman, skall jag bara göra en enda refiexion. Omjag tillfrågar den här kammarens ledamöter i en vanlig votering -eller personligt man mol man - så är jag alldeles övertygad om alt en bestämd majoritet kommer alt säga: Vi är inle beredda att pruta på det trygghetssamhälle, det välfärdssamhälle som vi har etablerat, även om det kostar pengar. Vi är beredda att betala.

Därmed harjag inte sagt atl det nuvarande skattesystemet ärsakrosankt i alla sina detaljer. Jag har som finansminister många, många gånger justerat skattesystemet, och det måste justeras i tidens utveckling. Men inbilla inte människorna rena fantasier - atl här lever vi vidare som om ingenling skulle ha hänl, och någon mystisk, anonym storhet betalar de skatter som täcker kostnaderna!

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

HOLGER BERGQVIST (fp) kort genmäle:

Herr talman! Bara ett par ord med anledning av vad Gunnar Sträng sade om de socialdemokratiska magistrarna Myrdal och Edin.

I mitt inlägg hade jag anledning att beröra marginalskattens skadeverkningar. Detta ämne harju kommii att diskuteras av bl. a. Gunnar Myrdal. Jag har menat att vi naturiigtvis inte kan tänka oss någon sänkt skattebörda totalt men atl vi på något säll måste få en annan form för våra uttag av skatter, så att vi inte tappar arbetsmotivationen.

Jag är angelägen aU hävda att min utgångspunkt när det gäller aU så förändra skattesystemet att man får behålla mer av sin intjänade lön inte är ett alltför flitigt läsande av vad några socialdemokratiska magistrar skrivit. Det är

Nr 56

Fredagen den ■15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

snarast så att jag har lyssnat på löntagare i vanliga inkomstlägen.

Gunnar Sträng hade i sitt anförande inledningsvis en uppgift som inle hade med skattepolitiken atl göra men som kan vara intressant i sammanhanget. Han nämnde att vi nu har bortåt en miljon deltidsanställda. Jag har tyvärr inga siffror, men jag har en känsla av alt antalet deltidsanställda har ökat under senare år, just på grund av den skattetrötthetssituation som marginalskatteproblemen har skapat.

Del skulle vara utomordentligt värdefullt att få närmare utrett vilken betydelse jusl skallefrågan har haft för ökningen av antalet deltidsanställda. Vi har alltför många som väljer deltiden framför heltiden, på grund av alt det inte är så stort inkomstbortfall för den enskilde löntagaren om han i dagens marginalskattesitualion går ned från heltid till deltid.

BJÖRN.MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall göra en kort kommentar till den första delen av Gunnar Strängs anförande som jag lyssnade på med mycket stort inlresse. Gunnar Sträng sade alt man borde påpeka an den återhämtning som nu sker i svensk ekonomi är ganska begränsad. Jag tror det är elt alldeles riktigt påslående. Vad vi harsagt från finansutskottets majoritets sida är att det är en återhämtning och att den har ett samband med de åtgärder som har vidtagits. Men vi har inle velal överbelona återhämtningen, ulan vi har velat peka på all det alltjämt finns problem.

Del var intressant alt Gunnar Sträng gick lillbaka lill lönekostnadsulveck-lingen under åren 1974-1976. Han sade atl arbetsmarknadens parter också hade sitt ansvar och att man inte borde låla den dåvarande regeringen ensam bära ansvaret, och i del kan jag instämma. Men del jag tyckte var mest intressant var alt häri ligger ell vikligl erkännande av atl lönekostnadsutvecklingen under de här åren var av avgörande belydelse för de svårigheter som sedan kom. Det erkännandet ligger lilet vid sidan om det myckna lalet om del dukade bordel, som vi fick höra om kort efter regeringsskiftet 1976.

När del sedan gäller ulvecklingen äv marknadsandelarna, som Gunnar Sträng var inne på, är det klart alt om man gör en jämförelse mellan 1973 och 1977, eller mellan 1973 och den prognos vi har för 1978, så kommer man till det resultat som Gunnar Sträng redovisade. Då har det inte skett någon ökning av marknadsandelarna. Men poängen i resonemanget om marknadsandelarna från vår sida i dag är ju atl vi har lyckais bryta en nedåtgående trend, som började redan 1973 och som vi alltså har kunnat bryla försl i år. Om man gör jämförelser med ett tidigare år då silualionen var lämligen ljus, ärdet klart atl man kommer till det resultatet. Vad statistiken visar ärju all vi under 1976 och 1977 föriorade marknadsandelar, räknal både i löpande priser och i volym, att vi i år har återvunnit marknadsandelar i mycket väsenllig utsträckning om man räknar i volym och all vi i varje fall värdemässigt inte har gjort några ytteriigare föriuster i marknadsandelarna. Konjunkturinstitutet säger att det som framför allt har bidragit till atl deras tidigare prognos inte har slagit in och atl del har gått bättre, är att marknadsandelsvinsterna i

volym har blivit så myckel slörre än beräknai.

Får jag sedan lill Gunnar Sträng bara säga atl lagerutförsäljningen naturiigtvis har spelat en stor roll här. Mendet visar sig ju nu, när vi t. ex. har fått novembersiffrorna för vårt lands handel, alt vi fortfarande haren ganska stor uppgång. Jag tror atl det lillsammans med andra uppgifter visar att det inte bara är lagerutförsäljningen som förklarar utvecklingen ulan att det också har skett en real uppgång.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

GUNNAR STRÄNG (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag vill lill Holger Bergqvist säga, att jag alllid har reagerat mol atl man gör marginalskatten till det enda problemet inom den svenska skattepolitiken. Jag utgår från all Holger Bergqvist vet atl närden kommunala utdebiteringen stiger med 1 kr., dvs. 1 96, stiger också marginalskatten med 1 %. Den kommunala medeluldebiteringen var 15 kr. 1960 och den blir 29 kr. 1979. Den har stigit med 14 96, med den påverkan på marginalskatten som detta får. En accept av socialdemokratins skatteförslag i år lar ned marginalskatten mer än vad regeringsförslaget gör, helt enkelt därför att det riktar in sig på att reducera kommunalskatten med 10 96.

Det kommunala skatteproblemet - del sades i går och alla vet det - är det stora problemet. Det är här centerpartiet nu skall visa framfötlerna under den kommande våren. Med stort inlresse skall vi ta emot deras funderingar och deras förslag. Det är en kostsam operation, och den som ger sig på den bör rimligtvis också vara beredd alt anvisa kompenserande finansieringsvägar till statskassan när man diskuterar ett underskott som ligger någonstans mellan 40 och 45 miljarder.

Jag vill göra klart en statistisk sanning lill som många inte tänker på. Det är drygt 90 % av Sveriges fem miljoner skattebetalare vars årsinkomster ligger under 60 000 kr. För dem är icke marginalskatten den slora frågan, för dem är del helt enkelt kommunalskatten och den skall de belastas med närde ligger i inkomstlägena under 60 000 kr. Och där har vi hela den väldiga pensionärs-gmppen, som numera i sin egenskap av ATP-pensionärer också böriar konfronteras med skatteproblemen.

Till herr Molin vill jag säga, alt han lyssnade nog inte riktigt så ambitiöst på mig somjag skulle ha önskat. Jag nämnde 1973 som ett utgångsläge när jag lalade om ulvecklingen av marknadsandelarna värdemässigt. Men vad jag framför allt underströk var, atl mellan andra kvartalet 1977 och andra kvartalet 1978 - och däremellan ligger de båda devalveringarna - har vi lappat marknadsandelar värdemässigt, vilket är en välbehövlig korrigering av allt det beröm som man gärna öser över devalveringens välsignelse från den gamla regeringens sida.

HOLGER BERGQVIST (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag är något förvånad över att Gunnar Sträng ifrågasätter om jag har klart för mig atl en kommunal skaltehöjning är delsamma som en marginalskallehöjning. Gunnar Sträng har tidigare flera gånger fått höra mig -jag påminner mig bl. a. första gången, somjag tror var 1971 i Luleå på gamla

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Stadsförbundets sista kongress - tala om nödvändigheten av au hålla igen på det kommunala skatleuttaget, just av det skälet att detta gav till resultat au marginalskatterna höjdes. Det har varil en av de utgångspunkter jag har haft i denna fråga under hela 1970-talet. Jag vill alltså korrigera Gunnar Sträng och försöka övertyga honom om alt jag är hell klar över atl vi på kommunalskatlesidan kanske har att hämta det viktigaste materialet för alt förbättra vårt skallesystem genom att ta bort marginalskattens skadeverkningar.

Får jag dessutom mera marginellt påminna Gunnar Sträng om alt när den kommunala skattesatsen har stigit från, som del brukar hela, 15 kr. lill 29 kr., dvs. från 15 96 till 29 96, av den beskattningsbara inkomsten, så barden inte stigit med 14 96, som Gunnar Sträng råkade säga, ulan med 14 procentenheter. Det handlar i själva verket om en närmast 100-proceniig höjning av den kommunala skallesatsen.

BJÖRN MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Får jag bara säga alt vi alltså under 1976 och 1977 har haft en minskning av marknadsandelarna räknal i löpande priser. Konjunkturinsli-lulel redovisar för 1978 en prognos som innebär oförändrad marknadsandel. Och del är klarl att det innebär en belydande förbättring jämfört med två lidigare år då vi har haft en ganska klar minskning. Konjunkturinstitutets prognos gjordes i oktober, och sedan dess har vi fått yllerligare två månadsstatistiker över handeln som visar en fortsatt, rätt påtaglig export-uppgång. Från den grunden trorjag alt man vågar säga all det också under 1978 sker en viss ökning av marknadsandelarna räknat i löpande priser.

GUNNAR STRÄNG (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan glädja herr Bergqvist med all i frågan om procent-beräkningen är han korrekt, om nu della spelar så stor roll i den här debatlen. Det avgörande är all denna 100-procentiga höjning av kommunalskatten har medfört en 14-procentig höjning av marginalskatten - del var della jag ville tala om.

Det var emellertid värdefullt atl få höra all även den folkpartisliske riksdagsmannen Holger Bergqvist tydligen hör till dem som ser den kommunala skattebelastningen som del mest bekymmersamma i hela vår skaltepolilik och bedömer en reduktion av kommunalskatten som del mest angelägna. I konsekvens med delta vore det naturligtvis önskvärt alt han något modererade sin envisa diskussion om marginalskatten och flyttade över sin argumentering på kommunalskatten för att ge uttryck åt vad han innerst inne tänker.

I herr Bergqvisis första inlägg hörde vi ingenting om kommunalskatten, men det innehöll en lång plädoajé över den besväriiga marginalskatten. Om han skiftade gracerna litet bättre, skulle vi kanske få en riktigare debatt om den här ömtåliga frågan.

Till herr Molin vill jag säga att vad som gjort att det ser litel bällre ut i avseende på vår utrikeshandel, det ärju att den hårda pressen på svenska folket har medfört att importen hargått ner så starkt. Exporten går i och för sig

hyggligt på vissa områden, och det har blivit en liten ljusning underden allra senasle liden. Men man vågar inle dra längre växlar på den uppgången än alt överskottet i handelsbalansen blir 5,5 miljarder innevarande år och vi samtidigt har en lagerutlömning som är 5,7 miljarder. Del sista är en engångsåtgärd, och därför får vi se hur detta löper vidare nästa år.

Enligt mitt förmenande kan vi emellertid inle hålla på med den här bantningskuren för svenska folkel. Den leder i sin tur lill en dålig efterfrågan på hemmamarknaden och risker för ökad arbetslöshet. Vi måste släppa loss en stimulans som naturligtvis kommer all leda lill all importen ökar på nytt. Det är från den utgångspunkten som jag varnar dem som med ledning av dagens ganska abnorma siluation är beredda all göra inteckningar för hela 1979. Jag varnar även de akademiska ekonomerna, som gör ungefär samma bedömningar.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Förste vice lalmannen anmälde alt Holger Bergqvist anhållit atl tit protokollet få antecknat all han inte ägde rätt till ytterligare replik.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! När jag urspmngligen antecknade mig för alt della i denna debatt värdet föratt understryka bakgrunden lill den moderala moiionen och reservalionen i socialutskottet rörande barnbidragen. Till en del blev della diskuterat i går kväll, men sedan kmtröken skingrats vill jag ändå göra några kommentarer lill detla och därtill kring hela skatte- och bidragsproblemet.

Det föreföll i går som om flera talare inle hade ett klart begrepp om den aktuella befolkningssiiualionen och som om det fortfarande dröjer kvar något av Malthusianskt färgade tabuföreslällningar kring befolkningsfrågan. Jag trodde faktiskt atl vi hade kommit ifrån detla redan genom Alva och Gunnar Myrdals insaiser på 1930-talel - vilka uppenbariigen för många i kammaren, men inte för mig, ligger i ett dimhöljl förflutet. Men vi har dessutom underde två senaste åren fått nya bidrag lill diskussionen från så kända och otadligt progressiva krafter som Erland Hofslen, Carl Johan Åberg och Kjell Öberg.

Från upplysningsverksamhet i olika delar av landet vet jag emellertid all kunskapen om den aktuella befolkningssituationen är bristfällig eller obefintlig i så gott som alla kretsar och alt opinionen är oförberedd på åtgärder, som kommer att bli ofrånkomliga. Kanske beror della på att vi i våras blev eniga om en positiv hållning till befolkningsfrågan i socialutskottet, och eftersom vi var eniga och inte uppförde något publikt slagsmål, så ansågs saken ointressant i massmedia. Jag vill emellertid rekommendera kammarens ledamöter alt läsa socialutskottets belänkande 1977/78:32. Där står nämligen del mesta som är värt att veta i den här frågan.

Lät mig, herr talman, helt korl repetera några siffror om befolkningsutvecklingen.

När makarna Myrdal slog larm år 1934 hade vi haft en minskning av födelsetalen från 98 000 år 1927 till 85 000 år 1933, dvs. en minskning med ca 2 000 per år. Nu har vi en lalserie som börjar med 114 500 år 1971 och beräknas

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

bli 93 000 i år, dvs. en minskning med omkring 21 000 underen sjuårsperiod eller med 3 000 per år.

För atl behålla befolkningen konstant, måste alla kvinnor få i genomsnitt 2,1 barn under sin barnafödande ålder. I dag är denna siffra 1,6, plus 0,6 aborter. Vi har det lägsta födelsetalet i vår historia. 1976 var bara vart sjätte barn nr 3 eller högre. Det tredje barnet - liksom de följande - är i allmänhet "planerat" i myckel slörre utsträckning än de två första. Vi har i själva verket nästan lika många första och andra barn som vi tidigare har haft, men det är fr. o. m. det tredje barnet som det slora bortfallet sker. Ändock är del troligen så som en forskargrupp i Uppsala visat och som Birgitta Dahl nyss också nämnde, atl många familjer skulle vilja ha mer än två barn. Uppsalastudien lyder på att 40 96 önskar tre barn och 4 96 fyra barn eller fier, om de ekonomiska och sociala förhållandena möjliggjorde della.

Jag har velal säga detta för att rehabilitera de befolkningspoliliska aspekterna, som man nästan bad om ursäkt för i går. Men när man ser lill människorna i vårt land gäller del atl stödja dem som behöver stöd för all fullfölja sin egen "familjepolitik". Det är människornas handlande vi måste tänka på, något som i politikens värld brukar föras in under rubriken Familjepolitik.

Ingegerd Troedsson visade här i kammaren i går kväll på ett förkrossande sätt orimligheten i vårt komplicerade skatte- och bidragssystem. Hon visade klart att riksdagen inte har förstått innebörden och konsekvenserna av de beslut som fattats. Ingen kan gärna tro all man avsett att åstadkomma de konsekvenser för fierbarnsfamiljer som Ingegerd Troedsson åskådliggjorde och som ingen i debatlen ifrågasatte.

All en fortsatt utveckling i denna riklning kommer atl sluta i absurditet och kaos har påvisats av bl. a. Staffan Burenslam Linder i gårdagens deball liksom av-trots vad Gunnar Sträng nyss föreläste om-Gunnar Myrdal i Ekoriomisk Debatt och Per Olof Edin i LO-iidningen.

När det gäller barnfamiljerna, särskill de alll fåtaligare och alltför fåtaliga fierbarnsfamiljerna, tycks del endast vara genom obeskattade bidrag i en eller annan form som man inom nuvarande skattesystem kan ge något reellt oekuniärt tillskott. Del är inle fråga om "premier för att sälla barn lill väriden", som man ibland läser i insändarspalterna och som man i går hörde sägas här i kammaren, ulan vad del handlar om - för alla barnbidrag - är en viss ersättning för ofrånkomliga kosinader. Och barn kostar - mera ju fler de är.

En annan möjlighet, som vann instämmande vid moderala samlingspartiets partistämma härförleden, vore naturligtvis en återgång lill sambeskattning, med en divisionsfaktor med hänsyn lill antalet av dem som skall leva på den gemensamma arbetsinkomsten. Men delta kan uppenbarligen inle ulan vidare realiseras i dag. Vad som kan realiseras nu är all man - inom den samhällsekonomiska ram som de borgerliga partierna ansett möjlig all medge -gör en sådan fördelning av ökningen av barnbidragen, all man fördel första och det andra barnet begränsar regeringsförslagets ökning från 240 lill 200 kr. om året för all i stället få lillfälle att för del Iredje barnet och eventuellt

följande barn lägga till ytterligare 400 kr. per barn och år. Del är inle tillräckligt, men det är elt sleg i rätt riktning. En sådan fördelning ärju f ö. inle bara en fördelning mellan familjer utan också en fördelning inom en och samma familj allteftersom familjens storiek och därmed svårigheterna ökar. Jag har mycket svårl atl förstå att en sådan åtgärd skulle kunna anses oriktig eller omoralisk. Om något är det väl elt uttryck för solidaritet. Del finns tecken på att unga familjer med än så länge färre än tre barn mycket väl kan acceptera den tanken. Det är ingen konst alt komma med överbud, men vi är alla tvungna att göra prioriteringar inom begränsade ramar så länge vi inle har kommii lillbaka till lillväxlsamhället - om vi någonsin gör det.

Herr talman! När man lyssnat till gårdagens och dagens debatter undrar man om det är rimligl och möjligl alt diskutera detla komplicerade skatte- och bidragssystem, under en period av snabba förändringar och stor osäkerhet, uiifrån hårt låsta ideologiska föreställningar.

Gårdagens debatt mellan herrarna Burenstam Linder och Wärnberg om effekten på samhällsekonomin, på längre eller halvlång sikl, av väsentliga skattereduktioner visade alt tro stod mot tro. Jag känner själv ett stort obehag av atl behöva gå lill en votering om skatte- och bidragssystem, om vilkas konsekvenser man inte har någon säker föreställning.

Jag har tidigare i höst här i kammaren uttryckt mig kritiskt mot slora datasystem, och jag är fortfarande kritisk mot deras allt större makt i och över vårt samhälle, men jag är inle lika kritisk mot datorer som instrument för experimentella matematiska analyser - vad som brukas kallas systemanalys, f ö. en verksamhet som Ingegerd Troedsson i går gav ett beundransvärt bidrag lill.

Måste vi inte angripa hela skatte- och bidragsproblematiken på elt mer vetenskapligt sätt? Måsle vi inte först fråga oss: Om man vill uppnå en optimal skatteinkomst för att betala den offentliga verksamheten och samtidigt klara vissa bestämda stöd och garderingar för vissa medborgargrup-per, exempelvis pensionärer och barnfamiljer, måsle det då inte vara möjligl alt köra sådana program i datorer under olika simulerade förutsättningar och med olika alternativ - och också med olika antaganden om medborgarnas sannolika reaktioner vid anpassningen lill det ena eller del andra systemet?

Skulle det inte vara möjligl atl ersätta en debatt som förs från ideologiska utgångspunkter, märkvärdigt fjärran från många vanliga medborgares vardag och deras faktiska beleende, med konsekvensanalyiiska resonemang om vilken kombination av åtgärder som - oberoende av ideologiska förtecken -kan förväntas ge de resultat man egentligen vill ha?

Vad är det vi håller på atl diskulera här? Det tycks vara en politik för nästa åreller nästa halvår-när vi behöver en sikt till slutet av detta sekel. Såviiijag kunde höra var det i går endast Thorbjörn Fälldin som antydde atl han såg problemen på rikligt lång sikt.

Skulle inte socialdemokraterna kunna göra det också? Vi har under de senaste årtiondena selt socialdemokraterna försvara sambeskattning för alt sedan föreslå särbeskattning, bekämpa förslag om omsättningsskatt för atl

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

sedan införa omsättningsskatt och, efter alt länge ha bekämpat marginalskat-telänkandet, i somras erkänna alt delta är ett problem som man är beredd alt försöka lösa. Är inle liden inne för oss alla alt inta en rationell, snarare än en emotionell, attityd till frågan om hur vi skall kunna förena en - i förhållande lill vad som är fallet i många andra länder - hög skattekvot av BNP med en hög grad av initiativ och Jörmåga eller, för att citera vad Olof Palme råkade säga i går, med en möjlighel atl bevara "resterna av elt borgerligt samhälle"? Den verkligt farliga färdriktningen inför 1980-talet - för atl återigen anknyta lill Olof Palme -är in i slagnaiionssamhällel, där initiativ saknas eller bromsas av en i syslem satt inre tröghet och där förmåga är en egenskap som väcker misstänksamhet och avundsjuka och därför av den kloke i jämlikhetens inlresse bör hållas tillbaka.

Herr lalman! Detta är några refiexioner av en som från parketten har följt premiäraktörernas prestationer. Jag förmodar atl mina enkla funderingar kommer alt begravas i protokollens eviga glömska, men del har känts ofrånkomligt all redovisa dem lill den verkan det hava kan.

Med detla, herr talman, ber jag atl få yrka bifall till reservalionen 2 i socialutskottels betänkande 1978/79:21.

FRIDA BERGLUND (s):

Herr lalman! Mitl inlägg kommer atl behandla avsnittet fiyttningsbidrag m. m. i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:15.

Socialdemokraterna står bakom utskousmajoriietens skrivning i detta avsnitt. Inledningsvis vill jag underslryka utskottsmajoriieiens skrivning: "Avgörande för morgondagens befolknings- och sysselsättningsutveckling i skogslänen blir inte statens bidrag vid flyttning ulan våra regionalpoliliska

insatser-- ." Dagens utflyttning beror inie på flyitningsbidragets storlek,

som Jan-Ivan Nilsson lät påskina i går kväll. Det är brislen på arbele i skogslänen som gör atl folk flyttar. Det krävs slora näringspolitiska och regionalpoliliska insatser föratt hejda utflyttningen från skogslänen, som är ett resullat av den borgerliga trepartiregeringens politik, en politik där centern haft huvudansvaret för näringspolitiken, regionalpolitiken och glesbygdspolitiken. Delta är elt fakium som centern inle kan komma ifrån.

Herrialman! När jag lyssnade på Nils G. Åsling i går gjorde jag reflexionen att centerpartisterna själva medger atl deras decentraliserade regionalpolitik, som varil ett stort nummer i valrörelsen, inle är något som tål att konfronteras med verkligheten när partiet befinner sig i regeringsställning. Den är endast lämpad all torgföras när centern är i oppositionsställning. Utflyttning, ökad arbetslöshet och ökal behov av arbelsmarknadspolitiska insaiser i skogslänen tillsammans med centerns påfallande lystnad om regionalpolitiken under de senaste två åren bekräftar också delta.

Den första Fälldinska budgeten innehöll en ökning av flyitningsstimule-rande åtgärder med 21,2 milj. kr. Då var Jan-Ivan Nilsson och hans partikamrater tysta. Nu vill centern minska den s. k. starthjälpen med 250 kr. Det är centerns recept mot befolkningskoncentralionen, men del är en mycket svag plattform för centerns nya decenlraliseringspolilik. Jan-Ivan

Nilsson skrev i sin molion att när "den ekonomiska aktiviteten i samhället stiger, då ökar också koncentralionslendenserna". Det är elt riktigt konstaterande, och därför är del också angeläget att vi fär en socialdemokralisk regering, som målmedvetet arbetar för en regional balans.

Cenlerpartiet har i regeringsställning lyckais all i en lågkonjunktur öka koncentrationen. Flyitningsströmmarna går lill Stockholmsområdet. Utgångspunkten för bedömningen av den decentraliserade regionalpolitiken måste självfallet vara den borgerliga trepartiregeringens tillträde.

Jan-Ivan Nilsson, som var talesman för cenlerpartiet vid den lidpunkten, var myckel positiv och konstaterade med tillfredsställelse den 16 december 1976 atl den negativa trenden i skogslänen hade brutits. Detta var elt helt riktigt konstaterande. Del hade skett en inflyttning lill skogslänen, och vi hade fått en ökning av sysselsättningen och en ökad framtidstron.

Det var resultatet av målmedvetna insaiser från den socialdemokraliska regeringens sida på olika områden, exempelvis ökade investeringar i statliga indusirier, ullokalisering av statliga verk, decentraliserad högskola, slöd lill jord- och skogsbruket.

Herr talman! Den positiva utvecklingen avbröts emellertid vid den borgerliga trepartiregeringens tillträde. I enlighel med sin ideologi litade den på de fria marknadskrafterna. I marknadskrafternas fria spel ingår inga komponenter som leder lill regional balans.

I december 1976 hade socialdemokraterna en annan syn på behovet av regionalpolitiskt stöd i skogslänen. Den borgerliga riksdagsmajorileten uttalade bl. a. att del inte heller ulan vidare var klart alt under senare lid alla orter inom del allmänna stödområdet varit i behov av slöd - en klar viljeyttring atl slödel skulle få en annan inriktning.

Samma viljeyttring kom också lill uttryck när den dåvarande industriministern, Nils G. Åsling, meddelade riksdagen atl nya kommuner kunde söka sig in i grå zonen.

När vi senast i april behandlade regionalpolitiken, så kunde vi konstatera atl regeringen varit framgångsrik när del gällt att sprida lokaliseringsstöd utanför stödområdet. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i sitt betänkande i april: "Som framgår av siffrorna har under senare tid lokaliserings-slödel i större omfallning än tidigare gått till de delar av landei som ligger ulanför del allmänna stödområdet."

Del var en medveten politik som medförde att utflyttningen från skogslänen kom i gång. Några veckor efter trepartiregeringens tillträde fick arbelslöshelshotade byggnadsarbetare rådet från dåvarande statssekreteraren i industridepartementet alt flytta söderut. Under de tre första kvartalen 1977 flyttade ungefär 1 700 personer från Norrbottens län. Mer än hälften av dessa flyttade till Stockholmsområdet. Åren 1973-1976 skedde tvåtredjedelar av flyttningarna inom länet. Nu sker två tredjedelar av flyttningarna till orter utanför länet, mer än 50 % av dem sker till Stockholmsområdet.

Del är de unga som flyttar. 70 '.n av dem som flyttar är nämligen 30 år eller yngre. Har Jan-Ivan Nilsson ägnal en tanke åt hur detla kommeratt påverka åldersstrukturen i våra kommuner? Vart log intresset vägen för den

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

förbättrade åldersstruktur som Jan-Ivan Nilsson lalade så varmi för 1976?

Fyrkanten i Norrboiten var ett av de områden som enligt den borgerliga majoriteten hade fått regionalpolitiskt slöd ulan an vara i behov av del. När länsslyrelsen redogjorde för länets arbetsmarknadsläge inför landstinget i november i år var omdömet all Fyrkanlen drabbats mest av det försämrade arbetsmarknadsläget.

Herr talman! Det som jag i korthet beskrivit är resultatet av den borgerliga riksdagsmajoritetens decentralistiska regionalpolitik anno 1976.

Reservanierna säger: " samhällets möjligheter alt hävda kravet på en

regional balans är beroende av samhällets vilja att genom akliva insatser styra tillgängliga ekonomiska resurser, så alt en balanserad sysselsättningsutveckling kan uppnås i olika landsdelar."

Jag vill starkt understryka detta. Samlidigt kan jag konstalera all den borgeriiga trepartiregeringen och de fria marknadskrafterna inte har kunnal lösa sysselsäilningsfrågorna i vån land. Del är ell viktigt konstaterande, inle minst mot bakgrund av cenierns löften om en ny himmel nu när man kommit ut från kanslihuset.

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag hade anmäll mig för en talartid av tio minuter, men jag skall glädja lalmannen och det fåtal av kammarens ledamöier som lyssnar på mig med alt jag bara skall förbruka ett par av dessa minuter.

Jag kan börja med all instämma i Hans Nyhages inlägg. Arbelsmarknadsutskotlets ledamöter saknar inte ekonomisk bedömningsförmåga - det vet jag - men när det gäller frågan om äldrestödel lill det statsägda Eiser döljer enligl milt förmenande ulskottsmajoritelen den effeklivt.

När Eiser fick statsstöd på 190 milj. kr. förutsaUes uttryckligen att de statliga tekoföretagen under 1978 och 1979 inte därulöver skulle erhålla statliga lån eller bidrag av sysselsättningspolitisk natur, inkl. äldrestödel. Nu vill utskottsmajoriteten ge Eiser också del äldresiöd som övriga textilföretag får. Med andra ord: Samlidigt som utskottets majoritet hänvisar lill lidigare gjorda ställningstaganden - att en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan statliga och övriga tekoföretag hindrades bäst genom alt de statliga företagen fick samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som övriga förelag -gör man ett avsteg från denna vettiga princip genom atl utöver redan gjorda salsningar på del statliga Eiser med 190 milj. kr. tillerkänna förelaget äldrestödet.

Vid utskottsbehandlingen harjag ulan framgång försöki övertyga utskoltsmajoriteten om det hell orimliga i dess ståndpunkt, men det har inte lyckais, och jag tar för givet alt jag inle har någon framgång med atl lala för min uppfattning här. Vi moderaler har i vår reservaiion 2 till arbetsmarknadsulskoiieis belänkande nr 15 pläderat för vår syn. Jag yrkar härmed bifall till reservationen 2.

IRIS MÅRTENSSON (s):

Herr talman! Det är alltid bra atl komma bland de sista på talarlistan efleren så här långdragen debau, för då är man i alla fall säker på all det ftnns några i kammaren-åtminstone de som väntar på alt viskall votera sä alt de kan börja planera sin hemfärd.

Att centern känner behov av alt återgå till sina gamla profilfrågor efter energidebatten är begripligt. Men dess nyvaknande inlresse för regionalpolitiken efter trepartiregeringens sönderfall kan endasl ses som ett utslag av dåligt samvete för vad som hänl eller inte hänl. Från skogslänen rullade flytllassen igen under industriminister Åslings tid.

På två år försvann vart tionde industrijobb i skogslänen. Under perioden fr. o. m. den 1 januari 1977 t. o. m. den 30 juni 1978 svarade Stockholms län för 37 96 av landets befolkningsökning, dvs. mer än dubbelt så myckel som länets andel av landels befolkning.

Centerpartiet har i sin propaganda föst stor vikt vid kravet på regional balans. Mot den bakgrunden kan det finnas anledning all jämföra den regionala utvecklingen under 1977 och första halvåret 1978 med de av centerpartiet uppsatta målen.

Endasl i ålla län, dvs. en iredjedel av landets 24 län, har befolkningsandelen utvecklats i den riklning som centern angav i den riksplan som man presenterade 1976.

Skogslänens andel av industrisysselsätlningen, som lidigare stigit underen följd av år, stagnerade 1977 och minskade under första halvåret 1978.

Tidigare utvecklades industrisysselsätlningen i skogslänen bältre än i landet i övrigt, nu är det tvärtom.

Kvinnorna i skogslänen drabbades ännu hårdare än männen av denna ulveckling. Skogslänens andel av den kvinnliga industrisysselsätlningen minskade märkbart redan 1977.

Inom mitt eget län, Gävleborgs län, har varsel och personalinskränkningar kommit slag i slag underden senaste tiden. Länet skulle fram lill 1985 behöva tillföras ca 21 000 arbetstillfällen utöver vad som angelts i prognoserna, för atl alla i länet skall kunna få sina önskemål om arbele tillgodosedda. I november-december hade vi 4 556 arbetslösa personer, varav 2 629 var kvinnor och 1 649 ungdomar. I oktober-november minskade arbelslösheten i landet med 11 000 personer. I Gävleborg ökade arbetslösheten med 240 personer.

Siffrorna över vad som hänl beträffande skogslänens andel av sysselsatta ungdomar mellan 16 och 24 år i jämförelse med hela landet ser ul på detta säll;

År 1976 var siffran för skogslänen 137 000 och för hela landet 668 000. År 1978 var siffran för skogslänen 125 550 sysselsatta ungdomar och för hela landei 629 000. Denna försvagning av arbelsmarknaden för våra ungdomar måste med all kraft hejdas.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i en skrivelse lill industridepartementet, dalerad den 20 november 1978, tagil upp bl. a. de brislande resurser som Hofors arbetsförmedling under många år haft när det gällt all hjälpa bl. a.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m.m.

arbetssökande. Kommunens representanter har vid ell flertal lillfällen pålalat problemet och undersirukii all elt starkt behov finns av förstärkning av resurserna vid förmedlingen, särskill vad gäller ungdomsförmedlingen.

Jag tar här endasl upp en av våra tio kommuner, men problemen är likartade i övriga kommuner.

Atl yllerligare Ijänsier omedelbart tillförs arbetsmarknadsverket för all man skall komma till rätta med undersysselsättningen bland ungdomarna är ett minimikrav.

Den inledda försöksverksamheten med individualiserad utbildning för vissa ungdomar varvad med praktik bör få komma till slånd i alla kommuner och inte som nu i ell fåtal.

Gävleborgs län loppar ligan som det skogslän som minskade mest under 1977. Del göratt vår goda standard i länets olika delar löper risk atl inle kunna bibehållas.

De kommuner som minskade 1977 var bl. a. Hofors med 240 personer, Sandviken med 126, Söderhamn med 141 och Ljusdal med 83 personer.

Nils Åslings nymornade utrop att man skall stoppa flytllassen verkar i dag som en julkaramell ulan innehåll.

I går sade Nils Åsling att irepartiregeringen visseriigen gjorde en rad förbättringar i regionalpolitiken under sina två år i kanslihuset, men inle förrän lill våren skulle den gamla regionalpolitiken ha kunnat avlösas av en mer offensiv regionalpolitik.

Redan nu är man ute och lovar såsom man gjorde i valrörelsen. Den enda skillnaden är att nu skulle den offensiva regionalpolitiken komma med vårfloden.

Inom min egen kommun. Ljusdal, har många ungdomar försvunnii under de senasle åren, och vi har fått en onormalt ogynnsam befolkningsutveckling genom att anlalel äldre dominerar befolkningsutvecklingen.

1976 bullrade centern ut atl i cenierns Sverige skulle del starkaste samhällsstödet ges till de orter som hade den svagaste sysselsättningen. Åtgärder enligl detla uttalande skulle-om del funnils någon mening i del -ha gett mitt eget län en ansiktslyftning på sysselsättningens område.

Herrialman! Härfinns myckel all säga, men låi mig nu-med lanke på den knappa tid som står lill förfogande - yrka bifall till socialdemokraternas reservation 3 vid arbelsmarknadsutskotlets betänkande 15, som gäller åtgärder mol ungdomsarbetslösheten.

Under della anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

BIRGER NILSSON (s);

Herr talman! Jag hade inle tänkl delta i den här maratondebatien, men Nils Åslings anförande i går om regionalpolitiken uppkallar mig till ett kort anförande.

Jag ställer mig frågan varje gång som jag hör Nils Åsling tala om regionalpolitik, om han inte har någon som helst konlakl med den verklighet

som vi rör oss i och om han är hell främmande för vad som sker och har skett ute i vardagslivet under de senaste åren.

Nils Åsling upprepade även i går påståendet att den socialdemokratiska regionalpolitiken varil svag och bristfällig men att den regionalpolitik som han själv i egenskap av industriminister svarat för har varit bra, ansvarsfull och mera rättvis. Men del ärju precis tvärtom. Det går ändå en klar gräns vid år 1976 på detta område, och alll vad som sedan skett kan ändå inte bero på lågkonjunkturen.

Under första hälften av 1970-lalet vände ulvecklingen i skogslänen. Delta är hell obestridligt. Befolkningen ökade, nya industrier etablerades och byggdes ul och 77 % av lokaliseringsstödet gick lill stödområdena under perioden 1965-1976. Åren 1976-1977 gick endast 55 96 av lokaliseringsstödet till stödområdena.

Del var en urvattnad regionalpolitik som Nils Åsling svarade för under sin lid i regeringen. Förvärvsgraden sjönk i skogslänen, oron sleg, man tappade jobben och pessimismen spred sig bland befolkningen. Sedan 1976, när Nils Åsling tog hand om regionalpolitiken, har vi föriorat uppåt 100 000 industrijobb. Skogslänen har, som Iris Mårtensson sade, lappat vart iredje induslri-arbetstillfälle. Hårdast drabbade i skogskommunerna är ungdomen och kvinnorna. Industrier har lagts ned, inflyttningsöverskotlet minskar och vi ser framför oss en ny utflytlningsvåg om inte radikala åtgärder vidlas.

Della är verkligheten bakom alll del vackra talet om centerns kraftfulla regionalpolitik. Ingen torde kunna bestrida detla, allra minst Nils Åsling, som har haft det högsia ansvaret för regionalpolitiken under en lid av nära två år.

Vi är båda från samma län, och jag vill därför la några exempel från just Jämtlands län. Fram till 1976 skapades det ungefär 3 000 nya arbetstillfällen inom industrin i det länet. Efter 1976 har man lagl ned en hel rad av förelag. Låt mig nämna några exempel, nämligen Partner, Bräcke emballage, Fartab i Sveg och del stora massaindustriförelag som Nils Åsling själv har varit involverad i, nämligen Hissmofors. Det har inte varil någon död i skönhet, som Nils Åsling talade om i sitt anförande i går.

Omjag summerar dessa nedläggningar kommer jag fram till all uppåt 1 000 industrijobb har lagts ned i Jämtlands län under den korta perioden av två år. Därför ställer jag mig alltid frågan hur man från borgeriigt håll kan stiga upp och säga all delta är kvittot på en kraftfull och rättvis regionalpolitik. Det stämmer ju inte alls med verkligheten.

Jag skulle vilja råda Nils Åsling att gå ut och fråga dem som varil anslällda vid de förelag som är nedlagda - om de människorna finns kvar i Jämtland -eller de anslällda vid förelag som håller på att läggas ned, vad de tycker om den regionalpolitik som centern tillsammans med övriga borgerliga partier har drivii. Jag är hell övertygad om atl Nils Åsling skulle få svaret: Den borgerliga regionalpolitiken har varit och är förödande för Jämtlands län, för skogslänen och för hela landei. Man skulle säkert också säga: Vi vill ha tillbaka den handlingskraftiga regionalpolitik som socialdemokralin drev fram till 1976.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m.m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Jag tror att om Nils Åsling går ut och frågar människorna på det sättet, så kommer han all få ett hell annat svar än vad han gör sig till tolk för när han slår i riksdagens talarstol och f ö. i talarstolar runt om i det här landei.

Det ärju ändå resultaten det gäller. Vi är trötta på del vackra talet. Vi vill se resultat. Och det åstadkom man inle under den period då Nils Åsling svarade för regionalpolitiken i det här landet.

NILS ÅSLING (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill erinra Birger Nilsson om att Kjell-Olof Feldts och min diskussion om regionalpolitiken i går berodde på atl Kjell-OlofFeldt bortsåg ifrån det fakium att den regionalpolitik som har tillämpats under de senaste åren är en produkt av den socialdemokratiska regeringen.

Jag berättade då att när riksdagen samlades hösten 1976 låg på dess bord en proposition som den socialdemokraliska regeringen hade svarat för. Det fanns inga möjligheter all ta tillbaka den, utan arbetsmarknadsutskottet gjorde vissa förbättringar, och sedan fattade riksdagen sill beslut. Från den 1 juli 1977 kom alltså den regionalpolitiken all gälla.

Vi har fortlöpande vidtagit förbättringar, som inte minst kommii atl gälla del inre siödområdei. Och om någon krilik här skall riktas mot regionalpolitiken så är det mot de dispositioner som den socialdemokraliska regeringen vidiog.

Sedan tycker jag atl Birger Nilsson handskas ganska lättvindigt med statistik. För alt leda sina teser i bevis måste han faktiskt använda statistik som gäller det allmänna stödområdet. Om vi ser till del inre stödområdet, som är mest intressant när del gäller regionalpolitiken, finner vi att det regionalpoliliska stödet faktiskt ökade under t. ex. fjolåret och utgick i belydligl slörre omfattning än någonsin lidigare. Men det tyckte kanske inle Birger Nilsson var iniressani i sammanhanget.

Vilken är då bakgrunden till den icke tillfredsställande situationen när det gäller regionalpolitikens effekt?

Jo, det ärju socialdemokratins misskölsel av den svenska ekonomin under 1970-lalels första år, som skapade den dramatiska situation som det svenska näringslivel ramlade in i under åren 1976-1977 och som vi har känningar av alltjämt. Och del är ell känt faktum alt när lågkonjunkturen kommer slår den hårdast i ekonomiski svaga bygder.

Jag lycker atl Birger Nilsson och andra socialdemokrater skulle visa litet självkritik och att de borde vakta på sina ord när de talar om den brislande effekten av regionalpolitiken. Del är, mina herrar, bevisat atl utan en aktiv närings- och regionalpolitik når man inte resultat, men för att man skall kunna nå goda resullat fordras också en ordenll ig framtidsplanering. Man kan inle arbeta kortsiktigt när del gäller de här frågorna.

BIRGER NILSSON (s) kort genmäle;

Herr lalman! Nils Åsling använder en konstig argumentering. Han skyller den politik som den borgeriiga regeringen har fört på socialdemokraterna. Det var ändå på del sättet alt när ni gick ut i valrörelsen sade ni: Ge oss

regeringsansvaret, så skall ni få en bältre politik i det här landei! Människorna gjorde tyvärr detta, och så fick vi en borgerlig regering. Men när sedan den borgerliga regeringens företrädare skall redovisa sitt fögderi och sina misslyckanden säger de atl misstagen beror på socialdemokraterna. Jag tror det vore bältre om varje parti i regeringsställning tog ansvaret för sina handlingar och atl även centerpartiet gjorde så.

Sedan lalade Nils Åsling om en proposition som var utformad av den socialdemokratiska regeringen. Den propositionen berömde man lill en början. Nu säger man emellertid aU denna skulle man egentligen ha dragit lillbaka. Vad innehöll då propositionen? Jo, del var fråga om förslag för att undanröja vissa förvärvshinder för människorna-svårigheter vid handikapp, långa resvägar, dålig utbildning osv. I del andra avsnittet av samma proposilion föreslogs samordning av de regionalpolitiska insatser. Ortssy-stemel togs också upp i propositionen.

Jag kan inte förstå alt centerpartiet i dag angriper den proposilionen, som man ju tidigare på många sätt har uttalat sig synneriigen välvilligt om och ansell vara ett bra förslag av den socialdemokratiska regeringen.

Nåväl, hur Nils Åsling än resonerar här torde han och hans partikamrater aldrig kunna komma undan ansvaret förden dåliga regionalpolitik som man bedrev under den tid då vi hade en ireparliregering, och han kommer heller aldrig ifrån alt vi hade en posiliv utveckling ända fram till dess att den borgeriiga irepartiregeringen tillträdde 1976.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

NILS ÅSLING (c) kort genmäle:

Herr talman! Birger Nilsson sade i sitt inledningsanförande att det var min anförande i går som hade föranlett honom att stiga upp i talarstolen i dag. Efter del sista anförandel av honom ber jag kammarens ledamöter om ursäkt för milt anförande i går - den här debatten för nämligen ingen vart.

Nu är det ju ändå så, Birger Nilsson, aU den proposilion som hittills har varit vägledande för regionalpolitiken var socialdemokratisk. Vi har dock gjort en rad belydande förbättringar i den, med regionala investmentbolag, med de regionala utvecklingsfonderna, med Norrbotlensdelegationen, med kommunala industrihus etc. I övrigi måste vi självfallel respektera alt sysselsällningsulredningen har arbetat med nya offensiva riktlinjer för regionalpolitiken. Vår avsikl var alt lägga fram en proposilion om delta vid vårriksdagen, och det känner Birger Nilsson lill.

Det finns alltså ingen anledning för socialdemokraterna alt driva sådan här agitation, eftersom de inte haft något egel alternativ. Det alternativet - som i så fall lillhör historien - skulle vara den proposition som ligger till grund för den regionalpoliliska aktiviteten.

Jag fick i går kritik av Kjell-Olof Feldt för att centern hade medverkat till borttagandet av den rllmänna arbetsgivaravgiften. Det har, t. ex. i Birger Nilssons eget län, lett till atl del socialdemokratiskt styrda landstinget i Jämtlands län har sparat flera tiotals miljoner. Vad har man använt de pengarna till? Hade det inte varit lämpligt, när man hade initiativet och ansvaret, att använda de pengarna till sysselsältningsskapande åtgärder? Vi

4 Riksdagens protokoll 1978/79:56

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

hade med vårt förslag och med riksdagsbeslutet skapat förutsättningar för landstingen och kommunerna atl med dessa exlra resurser göra en insals för sysselsätlningen. Jag vet all delta för näringslivel i regionen har betytt mycket för att stärka konkurrenskraften och öka benägenheten alt nyanställa folk.

Men lågkonjunkturen har tyvärr slagit hårt i de ekonomiskt svaga bygderna i Norrlands inland och självfallet inneburit atl regionalpolitiken arbetat i motvind. Låt oss nu med förenade krafter i slällel inrikta oss på atl skapa en ny regionalpolitik som inle blir konjunkturberoende, som inle har den gamla politikens kännemärke alt när konjunkturen går ner minskar elableringsbenägenheten i det inre stödområdet.

BIRGER NILSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Nils Åsling säger att debatlen inte leder lill någonting. Det är möjligt, men han har i alla fall bett om ursäkt för sitt anförande i går.

Nils Åsling talar mycket om aU vi skall skapa en ny regionalpolitik. Det skall vi förhoppningsvis göra på grundval av den utredning den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Den debatten får vi ta upp frampå vårsidan då vi får förslaget från regeringen.

Hur som helst tyckerjag att den här debatlen klariagt vissa saker - och del var del jag var angelägen om - bl. a. atl vi fån en ulveckling till del sämre efter regeringsskiftet. Nils Åsling kan icke, om han åker till sitt hemlän, går ut och tittar på industrierna där och talar med människorna, förneka alt vi har en helt annan och sämre stämning i dag än vi hade i början av 1970-lalet. Då fanns det optimism, då byggde man för framtiden, då utökade man förelag och då skapade man jobb för.människorna.

Men när den borgerliga irepartiregeringen tillträdde vände kurvan nedåt. Man började lägga ned företag, människor blev arbetslösa och tvungna att flytta. Vi ser framför oss hur hela grunden för den regionalpolitik den socialdemokraliska regeringen byggde upp nu håller på atl raseras. Kanske för vi en ny utflyUningsvåg om något år. Nils Åsling skall inte komma undan ansvaret för den politiken. Han har många gånger, när jag ställt frågor till honom om industrier som varil på väg atl läggas ned i Jämtlands län, svarat aU han skulle sälta in alla resurser för atl skaffa ersättningsindustrier. Men lill dags dato har inle Nils Åsling infriat ett enda av dessa löften. Det är därför jag, som en summering av den här debatten, vill säga all del är falski av cenierpartiei att gå ut och säga all vi fick en bältre regionalpolitik efter 1976. Det var alldeles tvärtom, och det kan de människor som finns på arbetsplatserna och i arbeislösheisköerna på ell mycket vältaligt sätt vinna om.

NILS CARLSHAMRE (m):

Hert lalman! I debatten om barnfamiljernas ekonomi och behovel av ett särskill flerbarnsstöd har florerat ett par missuppfattningar som bör rättas till, innan riksdagen fattar beslut.

Försl till Birgitta Dahl, som i morse sade sig tro atl en höjning av bostadstilläggen skulle vara en särskill verksam förbättring jusl förde något

större familjerna. Om Birgitta Dahl hade lyckats tillgodogöra sig Ingegerd Troedssons av ingen ifrågasatta analys av barnfamiljernas ekonomi, hade Birgitta Dahl i morse vetat atl de slörre familjernas ekonomi icke påverkas vare sig av förändringar av den egna inkomsten eller av eventuella höjningar av bostadsbidragen. Dessa familjers faktiska disponibla inkomst bestäms av socialhjälpsnormer och av reglerna om skattemässigt existensminimum. Det är fakiiski så att om vi i dag höjer bostadstilläggen går den vinsten icke till de stora familjerna utan aniingen till socialbyrån eller till kronofogden. Familjernas ekonomi påverkas icke. 1 den mån del finns undantag från detla beror del uteslutande på alt kanske inle alla familjer känner till och utnyttjar sin rätt till socialbidrag eller till att fö fastställt existensminimum vid skallebetalningen.

Vi kan alltså inle längre påverka de större familjernas ekonomi med hjälp av bostadsbidragen. Det är ingen överraskning. Jag har flera gånger under åren, alltsedan bostadstilläggen infördes, påpekal att del sysiemei är så utformat - så klumpigt utformat kan man gott säga - all det inte tål hur myckel pengar som helst, innan de negaiiva effekterna börjar överväga de posiliva för allt slörre grupper. Bostadstillägget aren av de tyngsta bitarna i de marginaleffekter som för just de slörre familjerna går upp lill och över hundra procent av en inkomslförändring. Det går alltså inte atl den vägen förbättra de slora familjernas ekonomi.

Sedan om barnbidraget: I debatten har många talat om differentiering av det allmänna barnbidraget. Del finns inget förslag om en sådan differentiering. I den moderata samlingspartiets reservation till socialutskottets betänkande nr 21 som vi nu skall ta ställning till föreslås ett för alla lika slorl allmänt barnbidrag på 2 460 kr. per barn och år - alltså icke någon differentiering. Därutöver föreslås inrättandet av elt särskill stöd lill flerbarnsfamiljer med 400 kr. per barn fr. o. m. del tredje barnet. Det här är inget ovanligt eller lekniskl nytt. Vi har varit överens om och många gånger slagit fast att det allmänna barnbidraget utgör och skall uigöra stommen i del ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Men därutöver har vi för familjer som lever i särskilda omständigheter av något slag infört kompletterande slöd av olika sorter. Dil hör bostadstilläggen, som inle går lill alla familjer. Dit hör t. ex. bidragsförskotten. Dit hör barnpensionerna. De är elt särskilt familjestöd till barn och familjer för vilka särskilda omständigheter gäller. Au del i en familj finns tre, fyra eller fem barn är verkligen en särskild omständighet, ekonomiski fullt jämförbar med t. ex. atl barnet lever samman med bara en av föräldrarna.Del har minst lika slora ekonomiska konsekvenser.

Förslagel handlar inte alls om att värdera barn olika. Vi vet inte hur mycket barn kostar. Jo, del vet vi - barn kostar så myckel som pappa och mamma har råd alt kosta på dem. Vi har emellertid vissa hållpunkter. 40 96 av basbeloppet är skattemässigt existensminimum. Det är f n. ca 5 000 kr. om året. Självfallet är inte det ena barnet i en familj värt 5 000 och det andra barnet värt 5 400 kr. De är värda lika mycket,om man skall räkna så, men vad det gäller är frågan om föräldrarna har lika lält alt komma ut med fyra eller fem gånger 5 000 som en eller två gånger 5 000 inom ramen för samma inkomst. Det är

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

del som del handlar om - inte om all värdera bam olika.

Gunnar Biörck i Värmdö lalade om att vi ofta talar och handlar uiifrån lästa ideologiska positioner. Jag tror atl del är riktigt. Alla som är politiskt verksamma råkar väl ut för atl då och då tillfrågas om hur vi ser på vår egen situation. Jag brukar ibland bli tillfrågad om jag känner mig höra hemma på den ena eller den andra kanten av den klassiska höger-vänslerskalan. Del är, som många av oss vet,ofta svårt all svara på den frågan-det beror litel grand på vilket område eller vilken fråga man jusl för lillfällei talar om.

De stora familjerna med tre, fyra eller fler barn är en alldeles särskilt utsatt grupp med en utomordentligt svår ekonomisk siluation. Det finns bara två möjligheter - utom myckel genomgripande samhällsförändringar - atl lätta på den situationen. Den ena ärett reformerat skatlesystem som lar hänsyn lill betalningsförmågan och hur många som skall leva på en inkomst-den frågan är inte aktuell i dag. Den andra är att utnyttja ell skattefritt bidrag, som dessulom har den egenskapen atl del icke räknas med när man beräknar underlaget för bostadsbidrag och existensminimum. Del allmänna barnbidraget är det enda som icke för beaktas när man beslämmer socialbidrag och existensminimum. Då skall del allmänna barnbidraget ligga utanför, medan bostadstilläggen räknas med i den inkomst som tas hänsyn till när man fastställer dessa belopp. Därför finns det bara den möjlighet som är aktuell i dag. Del är också en billig möjlighet, på grund av alt dessa familjer är så fö, kanske så beklagansvärt fö - det skulle åtminstone Gunnar Biörck säga. Genom all begränsa höjningen av barnbidragen till alla med 40 kr. om året för vi pengaratt införa ett extra stöd till de stora familjerna med 400 kr. om årel-tio gånger så mycket för vart och ett av barnen som del gäller.

Alt inte inse detla är för mig konservatism i sämsta bemärkelse, jag skulle vilja säga förstockelse. Närdet gäller de stora barnfamiljerna, deras behov och möjligheterna atl hjälpa dem tror jag all jag vågar säga att moderala samlingspartiet, om riksdagsmajoriletens uppfattning är konservatism och förslockelse, har placerat sig på riksdagens yttersta vänsterflygel i dessa frågor.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag måsle bemöta det som Nils Carishamre här har påstått, men försl vill jag deklarera all jag troratt alla är överens om att familjer med många barn har särskill stora problem och alt del är en av anledningarna till alt vi har så få fierbarnsfamiljer. Jag tror också att alla är överens om au det är angelägel att göra något för dessa familjer.

Del påslående som Nils Carlshamre här gjorde om bostadsbidragen och all det skulle vara omöjligt att den vägen åstadkomma förbättringar för flerbarnsfamiljerna är uppåt väggarna galet. Jag vill bara påpeka atl den uppgörelse som har träffats i civilutskottel skulle ha inneburil att man för varje barn, utöver den redan beslutade höjningen av del statliga bostadsbidraget, skulle fö yllerligare 240 kr. Det betyder atl en trebarnsfamilj skulle ha fött en ökning med 720 kr., en fyrbarnsfamilj med 960 kr. och en fembarnsfamilj med 1 200 kr. Om man därtill lägger de föreslagna högre

hyresgränserna, skulle del fören trebarnsfamilj i ett normalt inkomsiläge ha inneburit en höjning med I 680 kr. per år, för en fyrbarnsfamilj 1 920 kr. och för en fembarnsfamilj 2 160 kr.

Denna reform är naturligtvis inte smaklig för moderaierna, som företräder gmpper av medborgare i samhället som har för hög inkomst för att fö del av reformen. Förklaringen till att man säger nej lill höjda bosiadsbidrag är naturligtvis att de verkliga höginkomstlagarna inte skulle fö del av dessa.

Både Ingegerd Troedsson och jag hör till dem som har en relativt stor familj. Vi vet vad del kostar, och vi vet vad det innebär. Men ingen av oss, hoppas jag, vill ifrågasätta att del vore orättvisare med en sådan förändring för barnfamiljerna som gör att vi får mer pengar i slällel för atl se till alt de som har hälften så stor inkomst som vi för verkliga förbättringar av sina bostadsbidrag.

Det som har skett under den borgerliga regeringen är all familjer med normala inkomsier, genomsnittet för arbelare och ijänstemän, med en hemarbetande och en inkomsttagare har förlorat sina bostadsbidrag - på grund av aU hyres- och inkomsigränserna inle har höjts och på grund av alt det statliga bostadsbidraget inte har höjts. Det är så många som 20%. Moderaterna vägrar alltså alt medverka till att flerbarnsfamiljerna bland dem för en förbättring, därför alt det här förslaget inle är så utformat alt det också skulle gynna höginkomsttagarna - det är sanningen.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

NILS CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr talman! Birgitta Dahls siffror är alldeles korrekla, men hon har ändå alldeles fel. Hon glömmer alt alla de familjer hon lalar om redan i dag har rätt till antingen socialbidrag eller skattemässigt existensminimum eller bådadera. Om man för högre bostadstillägg minskas socialhjälpen eller förändras skattemässigt existensminimum på samma säll, och därför blir resultatet plus minus noll. Det blir, som jag sade, socialbyrån eller kronofogden som för bostadstillägget, icke familjerna.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle;

Herr talman! Det där är faktiskt bara teoretiska spekulationer från Nils Carlshamres sida. Det är - det erkände Nils Carishamre i sitt första inlägg -verkligen inle många som utnyttjar möjligheten till socialbidrag eller skattemässigt existensminimum. Del beror på att de flesia medborgare i vårt land föredrar alt fö det stöd de har rätt till, eftersom de har en så stor försörjningsbörda, i form av bosiadsbidrag och barnbidrag framför atl behöva begära socialhjälp. Det vet Nils Carlshamre. Därför tyckerjag del skulle vara rejält av honom -jag vet atl han har elt inlresse för de sociala frågorna - alt medverka lill en förbättring av bostadsbidragen.

Det är verkligen inte tillfredsställande att 20 % av barnfamiljerna har förlorat sina bosiadsbidrag de senasle åren. Del finns ingen metod som i det nuvarande slatsfinansiella lägel är mer lämplig för att förbättra situationen för barnfamiljerna, och i synnerhet flerbarnsfamiljerna, än en höjning av bostadsbidragen. Skall man fö lill stånd en verklig förbättring för flerbarns-

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken //?. m.

familjerna genom atl höja det allmänna barnbidraget så all del ger samma resultat som den här höjningen av bostadsbidraget, blir kosinaderna oerhört mycket slörre. Vi har krävt en höjning av det allmänna barnbidraget kombinerad med en förbättring av bosladsbidragssystemei, eftersom vi på del sättet i den här svåra ekonomiska situationen kan ge elt rejält tillskott lill de mest utsatta familjerna. Var nu rejäl och slut upp bakom det förslaget, i slällel föratt komma med krystade bortförklaringar till all ni inle vill siödja elt förslag som utesluter de verkliga höginkomsttagarna!

NILS CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är inle ett dugg bekymrad över de verkliga höginkomsttagarna i dag. De har någon liten möjlighet kvar att påverka sin egen situation, åtminstone med sina egna inkomster - någon liten möjlighet! Det är låginkomstlagarna och inkomsttagare i alla vanliga inkomstlagen upp till över 100 000 kr. om de har fyra eller flera barn som icke är hjälpta av en höjning av bostadstillägget.

Det är sant alt 20 96 av barnfamiljerna har förlorat sill bostadstillägg under de senaste åren. Men det är en- och tvåbarnsfamiljerna. I dag talar vi om tre-, fyra- och flerbarnsfamiljer. Del är inle där de 20 procenten ligger, Birgitta Dahl!

Sedan vet varken Birgitta Dahl eller jag hur många av dessa slörre familjer som verkligen utnyttjar sin rätt till socialbidrag eller skattemässigt existensminimum. Jag vill bara beklaga om de inte gör del, för del innebär all de lever på en nivå understigande av riksdagen fastställt existensminimum. Det är klart atl om man inle gör det kan man bli hjälpt av en höjning av bostadsbidraget. Men det finns alltså redan i dag möjlighet lill en bättre hjälp än den Birgitta Dahl talar om. Bostadstilläggen har blivit otjänliga för del här ändamålet. Vi behöver se över både reglerna för bostadstillägg och myckel annat, om vi över huvud tagel skall komma till rätta med fierbarnsfamiljernas situation.

Talmannen anmälde all Birgitta Dahl anhållit alt til antecknat all hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

protokollet få

SVEN JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag skall inle förlänga debatten om skalterna. Jag känner mig fakiiski på detla område nog uppskattad. Men jag tänkte ställa en fråga.

Gunnar Sträng, som talade nyss, och andra socialdemokrater påstår när de lalar om Thorbjörn Fälldin och centerpartiet att vi skulle ha en religiös inställning till kärnkraften. Många undrar vad ni menar. Är det ett omdöme om en politisk motdebaitör som kan skada honom? Är det något klandervärt och nedsättande eller är del något som man skall uppskatta och ha respekt för? Kanske Gunnar Sträng, som har använl detta uttryck i dag, kan förklara vad han menar.

GUNNAR STRÄNG (s):

Herr talman! Jag kan lugna herr talmannen med atl jag inte har för avsikl all ta upp någon irosdebatl med Sven Johansson i Skärstad. Men jag kan lala om för honom alt jag under mitt långa liv ofta har mött och arbetat tillsammans med religiösa människor. Jag tycker atl jag har funnii all de i religiösa begrepp lägger in en slörre belydelse än de lägger in i alla andra världsliga frågor. Religionen får för dessa varmt religiösa människor en större dignitet än allt annat i tillvaron.

Någonting av den inställningen tyckerjag att jag har funnit hos centeriedaren Thorbjörn Fälldin i kärnkraflsdebailen. Han lägger in någonting av den religiösa digniteten i kärnkraftsfrågan. Därav min jämförelse.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

SVEN JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag tackar Gunnar Sträng för svarei. Jag tycker att man kan använda delta omdöme på andra områden. Thorbjörn Fälldin och centerpartisterna betraktar inte kärnkraften såsom en religiös fråga på del sätt som Gunnar Sträng menar. Vi har bara den utgångspunkten atl det gäller någonting högst allvariigl. Då skulle man kunna beskylla Gunnar Sträng för atl ha en starkt religiös uppfattning när del gäller socialismen, för det har vi upplevt under de många år som vi har mött Gunnar Sträng.

Många i vårt land och i andra länder uppfattar kärnkraften såsom elt sätt att framkalla naturkrafter som man inte behärskar. Det är ett ingrepp i naturen och naturens ordning, och många anser det vara ett brott mot skaparens ordning. Då kanske det också är en religiös fråga. Jag kan tala om för Gunnar Sträng all kyrkan inte är likgiltig för vad som händer på detta område. Del är inle heller Broderskaparna. Skall vi använda detla ullryck, skall vi göra kärnkrafts frågan lill en religiös och krislen fråga. Annars skall vi använda en annan terminologi.

Överiäggningen var härmed slutad.

Finansutskottets betänkande nr 10

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall till Lo) ulskollels hemsiällan, 2:o) reservationen nr 1 av Kjell-OlofFeldt m. fi. i motsvarande del, 3;o) molionerna nr 1 och 5 av Lars Werner m. fi. i moisvarande delar samt motionen nr 105 av Lars Werner m. fl. samt 4:o) motionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Ingemund Bengtsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha fiertalets mening för sig. Sedan Carl-Henrik Hermansson begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3;o) och 4:o), av vilka den

Nr 56 under 3:o) angivna förklarades ha fiertalets mening för sig. Rolf Hagel

Fredaeen den begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes

15 december 1978 °' godkändes:

Den ekonomiska politiken m. m.

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 1 antar molionerna nr 1 och 5 av Lars Werner m. fi. i moisvarande delar samt motionen nr 105 av Lars Werner m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit motionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen.

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 1 antar reservalionen nr I av Kjell-OlofFeldt m. fl. i motsvarande del röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionerna nr 1 och 5 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar samt moiionen nr 105 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Carl-Henrik Hermansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 132

Nej - 15

Avslår - 155

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd;

Den som vill atl kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 1 röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Kjell-Olof Feldt m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då Kjell-Olof Feldt begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 132

Avstår - 14

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall till dels uiskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Kjell-OlofFeldt m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kjell-Olof Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Kjell-Olof Feldt m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Kjell-Olof Feldt begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat;

Ja - 155

Nej - 144

Avslår - 2

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av Kjell-Olof Feldt m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kjell-Olof Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill au kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandel nr 10 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Kjell-Olof Feldt m.fl. i motsvarande del.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken //?. //?.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Kjell-Olof Feldt begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 155

Nej - 144

Avslår - 2

Mom. 4

Uiskottets hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till l:o) ulskollels hemställan, 2;o) motionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del saml 3;o) motionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Cari-Henrik Hermansson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Rolf Hagel begärt votering belräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående finansutskottets hemställan i belänkandet nr 10 mom. 5 antar

motionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röslal förja-proposilionen.

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller finansulskotteis hemställan i belänkandel nr 10 mom. 5 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1 av Lars Werner m. fi. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-propositionen. Då Cari-Henrik Hermansson

begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 285

Nej - 14

Avstår - 2

Mom. 6-12

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 1 av Lars Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Carl-Henrik Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken //?. m.

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandel nr 10 mom. 6-12 röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1 av Lars Werner ni. fi. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Carl-Henrik Hermansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287 Nej - 14

Mom. 13

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av Kjell-OlofFeldt m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förta proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kjell-Olof Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 13 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr I av Kjell-OlofFeldt m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Kjell-Olof Feldt begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 155

Nej - 144

Avslår - 2

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. //?.

Mom. 14

Ulskollels hemställan bifölls.

Mom. 15 och 16

Proposilioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 5 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Cari-Henrik Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandet nr 10 mom. 15 och 16 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 5 av Lars Werner m. fi. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då Carl-Henrik Hermansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 287 Nej - 14

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Carl-Henrik Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 17 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren biföllii motionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då Carl-Henrik Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 284

Nej - 14

Avslår - 2

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall lill dels uiskottets hemställan, dels motionerna nr 1 av Lars Werner m. fl. samt nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Carl-Henrik Hermansson begän votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandel nr 10 mom. 18 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 1 av Lars Werner m. fl. saml nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande delar.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Carl-Henrik Hermansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 284 Nej - 14

Mom. 19

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels motionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller nnansutskoitels hemställan i betänkandet nr 10 mom. 19 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 284 Nej - 14

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Mom. 20

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels reservalionen nr 1 av Kjell-Olof Feldt m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kjell-Olof Feldt begärt votering uppläsies och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Den som vill all kammaren bifaller finansulskoliets hemställan i betänkandet nr 10 mom. 20 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Kjell-OlofFeldt m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiai för ja-propositionen. Då Kjell-Olof Feldt begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 154

Nej - 132

Avstår - 14

Mom. 21

TALMANNEN; Proposilioner ställs först beträffande utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels hemställan i reservalionen nr 2 av Nils Åsling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Nils Åsling begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller finansutskollels hemställan i betänkandet nr 10 mom. 21 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemställan i reservationen nr 2 av Nils Åsling m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Nils Åsling begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat;

Ja - 206

Nej - 74

Avstår - 19

Motiveringen

Proposilionergavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservationen nr 3 av Björn Molin m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Björn Molin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren godkänner finansulskoliets motivering i

betänkandet nr 10 beträffande mom. 21 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr 3 av Björn Molin

m. fl. anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omröslning gav följande resullat;

Ja - 133

Nej - 152

Avstår - 15

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. //?.

Skatteutskottets betänkande nr 19

TALMANNEN; Utskoltels hemställan företas lill avgörande momentvis. Belräffande mom. 1-5 ställs först proposilioner beträffande hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels hemställan i reservalionen nr 2 av Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Wärnberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller skaiteutskotlets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i reservalionen nr 2 av Erik

Wärnberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 146

Mom. 3

TALMANNEN: Proposilioner ställs försl belräffande den i yrkandel 3 i moiionen nr 106 av Lars Werner m. fl. behandlade frågan och därefter belräffande utskottets hemställan i övrigi under della moment.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Den i yrkandet 3 i motionen nr 106 av Lars Werner m. fl. behandlade frågan

Proposilionergavs på bifall lill dels uiskotteis hemställan, dels hemställan i nämnda molion, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i belänkandet

nr 19 mom. 3 såvitt avser den i yrkandel 3 i motionen nr 106 av Lars Werner

ni. fl. behandlade frågan röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemställan i nämnda molion.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 286 Nej - 14

Mom. 3 i övrigt

Proposilionergavs på bifall till 1 :o) ulskollels hemställan, 2:o) hemställan i reservalionen nr4 av Erik Wärnberg m.fl. i moisvarande del saml 3;o) ulskollels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 90 av Gösta Bohman m. fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Erik Wärnberg begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Bo Lundgren begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående skalteulskottets hemställan i övrigt i belänkandel nr 19 mom. 3

antar hemställan i reservalionen nr 4 av Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande

del röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill

motionen nr 90 av Gösta Bohman m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken //?. /??.

ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 145

Nej - 51

Avstår - 104

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i övrigi i

betänkandet nr 19 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemställan i reservalionen nr 4 av Erik

Wärnberg m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 146

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels hemställan i motionen nr 106 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifallerskalteutskottets hemställan i belänkandet

nr 19 mom. 4 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen nr 106 av Lars

Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287 Nej - 14

5 Riksdagens protokoll 1978/79:56

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Mom. 5

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels det av Rolf Hagel under överläggningen framställda yrkandel i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller skatteulskollets hemställan i belänkandel

nr 19 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil del av Rolf Hagel under överiäggningen

framställda yrkandel i motsvarande del.

287

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Nej Avslår

Motiveringen lill mom. 1-5

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservalionen nr 1 av andre vice talmannen Tage Magnusson och Bo Lundgren, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren godkänner skatleulskotteis motivering i

belänkandel nr 19 beträffande mom. 1-5 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring

däri som föreslagits i reservationen nr 1 av andre vice talmannen Tage

Magnusson och Bo Lundgren.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 196

Nej - 51

Avstår - 52

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av andre vice talmannen Tage Magnusson och Bo Lundgren, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i belänkandel

nr 19 mom. 6 röslar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av andre vice talmannen

Tage Magnusson och Bo Lundgren.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 248

Nej - 51

Avstår - 2

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels uiskottets hemställan, dels reservalionen nr 6 av Erik Wärnberg m.fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Wärnberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller skatleulskotteis hemställan i belänkandel

nr 19 mom. 7 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 6 av Erik Wärnberg

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 146

Mom. 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall lill Lo) utskoltels hemställan, 2:o) motionen nr 106 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del saml 3:o) motionen nr 498 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Tommy Franzén begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig.

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller skaUeutskotlets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 10 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 106 av Lars Werner m, fl. i

moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiai för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 286 Nej - 14

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 106 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifallerskalteutskottets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 11 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 106 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 287 Nej - 14

Mom. 12 a

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av andre vice lalmannen Tage Magnusson och Bo Lundgren i moisvarande del, och förklarades den förta proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatleutskotlets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 12 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av andre vice lalmannen

Tage Magnusson och Bo Lundgren i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat ja-propositionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 237

Nej - 50

Avstår - 14

Mom. 12 b och c samt mom. 13 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 13 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Erik Wärnberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 13 b röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 8 av Erik Wärnberg m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 155

Nej -'134

Avstår - 12

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m.m.

Mom. 13 c

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 8 av Erik Wärnberg m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Erik Wärnberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 14 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Erik Wärnberg m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 134

Avstår - 12

Mom. 15

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 16

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 9 av Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Erik Wärnberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i belänkandel

nr 19 mom. 16 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Erik Wärnberg m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal förja-proposilionen. Då Erik Wärnberg begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 155 Nej - 146

Mom. 17

TALMANNEN: Proposilioner ställs först särskilt på de i motioner under detla momeni berörda frågorna om avskaffande av mervärdeskatten på

nödvändighetsvaror och krav på en genomgripande skallereform. Därefter företas utskottets hemställan i övrigt till avgörande i ett sammanhang.

Avskaffande av mervärdeskallen på nödvändighetsvaror

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan (mom. 17 a och 17 I delvis), dels motionerna nr 235 av Lars Werner m. fl. och nr 5 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m.m.

Den som vill att kammaren bifallerskalteutskottets hemställan i betänkandet nr 19 mom. 17 såvitt avser avskaffande av mervärdeskatten på nödvändighetsvaror röslarja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionerna nr 235 av Lars Werner m. fl. och nr 5 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 286 Nej - 14

Krav på en genomgripande skallereform Propositioner gavs på bifall till 1 :o) utskottets hemställan (mom. 17 b, c och j, 171 delvis samt 17 m och n), 2:o) motionerna nr 322 och 323 av Lars Werner m. fl. saml nr 5 och 106 av Lars Werner m. fl, i moisvarande delar samt 3;o) det av Rolf Hagel under överiäggningen framställda yrkandel i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Tommy Franzén begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Rolf Hagel begärt votering belräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 19 mom. 17 såvitt avser krav på en genomgripande skattereform antar molionerna nr 322 och 323 av Lars Werner m. fl. samt nr 5 och 106 av Lars Werner m. fl, i motsvarande delar röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit det av Rolf Hagel under överläggningen framställda yrkandet i moisvarande del.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 12

Nej - 2

Avstår - 285

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifallerskalteutskottets hemställan i betänkandet

nr 19 mom. 17 såvitt avser krav på en genomgripande skattereform röstar

ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionerna nr 322 och 323 av Lars Werner

m. fl. samt nr 5 och 106 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 286 Nej - 14

Mom. 17 i övrigt Utskottets hemställan bifölls.

Ao/7?. 18

Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 20

Uiskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande nr 21

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall till Lo) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr I av Kersti Swartz m. fl., 3:o) reservationen nr 2 av Nils Carlshamre och Ingegerd Troedsson samt 4:o) motionerna nr 5 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt nr 108 och 151 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Kersti Swartz begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig! Sedan Ingegerd Troedsson begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o)

och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för Nr 56

sig. Inga Lantz begärde emellertid votering, varför följande voteringspropo- Fredaeen den

sition upplästes och godkändes: J5 dgember 1978

Den som vill all kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående socialutskollets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 1 antar reservalionen nr 2 av Nils Carlshamre och Ingegerd Troedsson röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit motionerna nr 5 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt nr 108 och 151 av Lars Werner m. fl.

Den ekonomiska politiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 51

Nej - 17

Avstår - 231

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialutskottets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 1 antar

reservationen nr 1 av Kersti Swartz m. fl. röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av Nils Carlshamre och Ingegerd Troedsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingegerd Troedsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 101

Nej - 54

Avslår - 144

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Nr 56 Den som vill an kammaren bifaller socialutskollets hemställan i betänkandet

Fredagen den nr 21 mom. I röstar ja,

15 december 1978 '' 'l'' '■i '" ™' "*J-

_____________ Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Kersti Swartz

Den ekonomiska "

politiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 149 Nej - 152

Kerstin Anér (fp) anmälde atl hon avsett all rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 13

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reserva-
/ lionen nr 1 av Arne Magnusson m. fl., 3;o) reservationen nr 2 av Allan

Åkerlind och Yvonne Hedvall samt 4:o) moiionen nr 107 av Lars Werner m. fl.,och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Arne Magnusson begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Yvonne Hedvall begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Inga Lantz begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående socialförsäkringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 13 mom. 2 antar reservalionen nr 2 av Allan Åkeriind och Yvonne Hedvall röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i förstnämnda votering antagit moiionen nr 107 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal förja-proposilionen. Då Inga Lanlz begärde rösträkning

verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav Nr 56

följande resultai:

Ja -	55
Nej -	14
Avslår -	232

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskotlets hemställan i belänkandel nr 13 mom. 2

antar reservalionen nr 1 av Arne Magnusson m. fl. röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av Allan Åkerlind och Yvonne Hedvall.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Yvonne Hedvall begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 102

Nej - 51

Avstår - 148

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskotlets hemställan i

belänkandel nr 13 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Arne Magnusson

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 146 Nej - 155

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 15

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels uiskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Torsten Stridsman m. fl., och förklarades den förra proposi-

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

lionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jan-Ivan Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 15 mom. 2 röstar ja,'

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av Torsten Stridsman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Jan-Ivan Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 209

Nej - 75

Avstår - 17

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 109 av Lars Werner m, fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 15 mom. 3 röslar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 109 av Lars Werner m, fl. i

moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-proposilionen. Då Inga Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 285

Nej - 14

Avstår - 1

Mom. 4

Uiskottets hemställan bifölls.

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 2 av AlfWennerfors och Filip Fridolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Filip Fridolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbelsmarknadsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 15 mom, 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av AlfWennerfors och

Filip Fridolfsson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Filip Fridolfsson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 248

Nej - 52

Avstår - 1

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Mom. 6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1 av Lars Werner m, fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller arbeismarknadsulskoiteis hemställan i

belänkandel nr 15 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr I av Lars Werner m. fl, i

moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 287 Nej - 14

Mom. 8

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 3 av Bengt Fagerlund m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska poUtiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskoltels hemställan i

belänkandel nr 15 mom. 9 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 3 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 147

Mom. 10

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandel nr 15 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 287 Nej - 15

Mom. 11

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av AlfWennerfors och Filip Fridolfsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottels hemställan i

belänkandet nr 15 mom. 11 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av Alf Wennerfors och

Filip Fridolfsson.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då AlfWennerfors begärde röslräk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 252 Nej - 50

Mom. 12

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 109 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Den ekonomiska politiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 15 mom. 12 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 109 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiai förja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 283 Nej - 15

Mom. 13

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels moiionen nr 100 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, och förklarades den förta proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandel nr 15 mom. 13 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 100 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg.

Ja - 284 Nej - 17

Mom. 14 och 15

Kammaren biföll vad ulskotlet i dessa moment hemställt.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Å näring i lagen om mervärdeskatt

§ 5 Ändring i lagen om mervärdeskatt

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1978/79:14 med anledning av propositionen 1978/79:33 om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m. m. jämte molioner.

Regeringen (budgetdepartemeniet) hade i propositionen 1978/79:33 föreslagit all riksdagen skulle anta vid proposilionen fogade förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

3. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskall på vissa varor,

4. lag om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes bl. a. följande:

"Redovisning av mervärdeskatt, som nu kan ske enligl koniantmetoden eller faktureringsmetoden, skall enligt förslaget ske när affärshändelse bokförs, dvs. enligt fakiureringsmeioden. Detta innebär bl. a. alt uppkomna fordringaroch skulderskall beaktas vid skatieredovisningen. Den som haren förenklad bokföring och bokför enligt pärmmetoden får räll alt tillämpa koniantmetoden under löpande år och atl beakta fordringar och skulder vid årets utgång. Skattskyldig med årsomsättning om högsl 200 000 kr. föreslås få redovisa mervärdeskatt endast en gång om årel och atl lämna den redovisningen den 5 april året därpå i stället för den 5 februari. Härigenom faller ca 25 96 av anlalel deklarationer bort.

Avbetalningshandeln föreslås få redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Köparens avdragsrätl inträder på samma sätt när betalning sker.

För vissa skattskyldiga, t. ex. grossistföretag och postorderföretag, kan övergången leda lill slörre likviditeispåfrestningar. I sådana fall anvisas i propositionen möjlighet alt få anstånd i upp lill ca 25 dagar med redovisning av skaU.

Förskott och a conto-betalningar föreslås bli beskatlade när de tas emot utom när det gäller byggnads- eller anläggningsarbeten.

Tjänster som tas ul ur verksamheten för den skattskyldiges eller annans räkning föreslås bli beskatlade.

Den nuvarande beskattningen av byggnader i vissa fall skall ersättas av beskatining av ijänsi på fast egendom. Är det fråga om yrkesmässig byggnadsverksamhet i egen regi kommer beskattningen all avse uttag av tjänst.

Uthyrning av fastighet eller lokaler för användning i verksamhel som medför skattskyldighet skall, om fastighetsägaren vill det, kunna medföra skattskyldighet. Rätt lill avdrag för ingående skatt som hänför sig lill förvärv m. m. av sådan fastighet eller lokal blir avdragsgill och skyldighet föreligger all redovisa skatt på hyrorna. Motsvarande föreslås gälla vid upplåtelse av rörelselokaler med bostadsrätt.

Den som yrkesmässigt omsätter skalleplikliga varor skall, om han förvärvar vara från någon som inle är skattskyldig, få lillgodoföra sig avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskall om säljaren hade varit skaltskyldig. Härigenom kommerendasl det mervärde som skapas hos den skattskyldige att beskattas. Reglerna skall omfatta även de nu skattefria begagnade personbilarna och begagnade motorcyklarna. Åtgärden kompletteras på detta område med förslag om viss sänkning av den s. k. bilaccisen på personbilarna. Genom ett särskilt s. k. lagerskatteavdrag undanröjs en dubbelbeskatlningseffekt på fordon som finns i lager vid ikraftträdandet.

Ränta skall inle längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredittransaktioner.

I övrigt föreslås ändringar som berör avdragsrätten bl. a. i koncerner och när del gäller hyra av personbil, beskattningsvärdets bestämmande när del gäller viss kopiering, besluisförfarandel, anstånd och återbetalning av överskjutande ingående mervärdeskatt."

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Å näring i lagen om mervärdeskatt

I detta sammanhang hade behandlats dels de med anledning av propositionen väckta molionerna 1978/79:52 av Leif Zetterberg (c) och Johan Olsson (c), vari hemställts att riksdagen beslutade att fastställa gränsen för årsredovisning av mervärdeskatt till 25 basbelopp,

1978/79:59 av Wiggo Komstedt (m), vari hemslällls all riksdagen beslutade atl begagnade personbilar och begagnade motorcyklar även framdeles skulle vara undantagna från mervärdeskalleplikl,

1978/79:60 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställts att riksdagen beslutade att hos regeringen begära förslag under 1979 lill hur postorderföretagens framtida mervärdeskatieredovisning skulle lösas,

1978/79:61 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen skulle avslå den i proposilionen 1978/79:33 föreslagna ändringen i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

1978/79:62 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemslällls atl riksdagen beslutade

1. atl de i proposilionen föreslagna ändringarna beträffande beskattningen
av begagnade bilar och motorcyklar skulle avslås,

2. att de i propositionen föreslagna ändringarna beträffande skattskyldighetens inträde, vad gällde möjligheten för länsstyrelsen alt medge 20 dagars ytteriigare anstånd med betalning av mervärdeskatt, skulle avslås,

3. atl de i proposilionen föreslagna ändringarna belräffande redovisningsperioderna skulle avslås,

4. atl de i proposilionen föreslagna ändringarna vad gällde frivillig

6 Riksdagens proiokoll 1978/79:56

Nr 56 skattskyldighet för uthyrning av rörelsefasiigheter och rörelselokaler skulle

Fredagen den avsias,

15 december 1978

_____________ 1978/79:76 av Curt Boström (s) och Johan Olsson (c), vari hemslällls all

Ändring i lagen "ksdagen beslulade

om mervärdeskatt ' " ' propositionen 1978/79:33 om ändring i lagen om mervärde-

skatt samt

2. att anhålla alt regeringen förelade riksdagen ell nytt förslag om ändring i lagen om mervärdeskall som bl. a. beaktade vad som i moiionen anförts,

1978/79:77 av Rolf Clarkson (m)och Rune Rydén (m), vari hemslällls att riksdagen skulle avslå propositionen 1978/79:33 såvitt avsåg den generella skyldigheten att redovisa mervärdeskatt enligt fakiureringsmeioden,

1978/79:78 av Erik Hovhammar m. fl. (m, s, fp), vari hemställts att riksdagen skulle besluta atl periodiska publikationer som väsentligen framstod som organ för sammanslutningar med syfte alt verka för sparfränijande ändamål undaniogs från skatteplikt i fråga om mervärdeskatt,

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöle väckta molionerna

1977/78:514 av Rune Rydén (m), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde en allsidig översyn av mervärdeskallelagens regler i vad gällde beskattningen av tryckta skrifter,

1977/78:948 av iredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp),

1977/78:972 av Sten Svensson m. fl. (m, fp, c),

1977/78:1440 av Stina Andersson (c),

1977/78:1445 av Göthe Knutson (m) och

1977/78:1446 av Inger Lindquist (m).

Utskoitei hemställde

1. belräffande proposilionen 1978/79:33 all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:76 och med anledning av motionerna 1978/79:52, 59, 60, 61, 62 och 77 skulle

A. avslå de vid proposilionen 1978/79:33 fogade förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, och med bifall till proposilionen i övrigi anta förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,

4. lag om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall,

B. begära atl regeringen under innevarande riksmöte lade fram en
omarbetad proposilion avseende mervärdeskatten i enlighel med vad
utskottet anfört,

2. beträffande gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:948,

3. belräffande beskattningen av tryckta skrifter all riksdagen med anledning av molionerna 1977/78:514 och 1978/79:78 begärde alt regeringen gav mervärdeskalieutredningen (Fi 1971:05) i uppdrag att utreda de frågor utskottet aktualiserat med anledning av molionerna,

4. belräffande mervärdeskatten på uppfinningar att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1445,

5. beträffande undanlag från skatteplikt atl riksdagen skulle avslå

a. moiionen 1977/78:1440,

b. motionen 1977/78:1446,

6. belräffande konkurrensneutraliteten atl riksdagen skulle avslå motionen
1977/78:972.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om mervärdeskatt

Reservaiion hade avgivits av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Ingegerd Troedsson (m) som ansell atl utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:33 i vissa delar skulle anta av reservanterna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, innebärande att ränta inte skulle räknas in i beskattningsvärdet vid kreditiransaktioneroch alts. k. fiktiv avdragsräu för atl undanröja dubbelbeskattning av begagnade varor skulle genomföras fr. o. m. den 1 januari 1979.

INGEGERD TROEDSSON (m):

Herr lalman! Situationen är onekligen egenartad. Jag slår här som försvarare av vissa helt oomtvistade delar av proposilionen 1978/79:33 om ändring i lagen om mervärdeskatt m. m. samtidigt som övriga partier inkl. regeringspartiets represenianter vill att propositionen i sin helhet skall återförvisas till budgetdeparlemenlet för omarbetning.

Men vi menar att det föhållandet atl propositionen i vissa delar inle fyller måttet inte är orsak nog alt skjuta på behandlingen av hela proposilionen. Vi menar att förslagen att ränta inte längre skall räknas in i beskattningsvärdet vid kredithandelslransaktioner och att dubbelbeskattningen vid försäljning av begagnade varor skall upphöra genom införandel av skatteavdrag för inbylesvaror är så angelägna all de inle bör få anslå. Det förtjänar att erinras om alt utredningsförslaget är från augusti 1977 och att där föreslogs ikraftlrädande redan i maj iår. Förslagen om skattefri ränta och oms. k. fikliv avdragsrätl är inte bara okontroversiella utan innebär också förbättringar inte bara för de skattskyldiga utan också för beskaitningsmyndigheterna och i synnerhet för konsumenierna. De bör därför enligl vår mening i enlighet med proposilionen genomföras från nyår.

Förslaget om att ränta inte skall inräknas i beskattningsvärdet framfördes av riksskatteverket till regeringen redan 1971. I remissyttrandena över mervärdeskalteulredningens belänkande välkomnades förslagel - på grund av de irriterande tillämpningssvårigheter del undanröjde - lika mycket av beskaitningsmyndigheterna och andra statliga eller kommunala instanser som av näringslivet. Statens vägverk påtalade t. ex. alt dröjsmålsränla kunde debiteras efter sju olika skattesatser. Lantbrukarnas riksförbund betecknade

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om meiyärdeskalt

beskattningen av ränta som en av de besväriigasle komplikationerna - därtill hell omotiverad - i mervärdeskallesystemet. Jag lar ell par exempel för att visa den rådande situationen:

Låt oss anta atl en bussägare köper ytterligare en buss för personbefordran, en verksamhel som inte är momsbelagd. Bussen kostar 500 000 kr. 100 0(X) kr. belalas kontant, resten på två års avbetalning. Med en avbetalningsränla på 20 96 belastas bussägaren med 17 000 kr. i exlra moms, som naturiigtvis kommer alt fördyra rörelsen. Köps däremot bussen på växel uppstår ingen moms på räntan. Om räntan i andra fall inle skulle vara avtalad, t. ex. om köparen inte betalar i lid, ulgår heller ingen moms på räntan.

Momsbeläggningen av räntan vid vissa kredithandelslransaktioner uppfattas allmänt som diskriminering av en viss kreditform. Man kan också säga alt den diskriminerar en viss köparkategori, nämligen den mindre köpkraftiga del av allmänhelen som är hänvisad lill skattebelastad kredit hos säljaren, när man inle kan låna upp pengar på annat håll. Delta är enligt vår mening en stötande orättvisa, vars avskaffande inte bör uppskjutas.

Även bakom förslagel alt genom s. k. fikliv avdragsrätl undanröja dubbelbeskattningen av begagnade varor sluter exempelvis länsstyrelserna upp lika eftertryckligt som näringslivets förelrädare bland remissinstanserna. Allmänt påtalas de stundom tvivelaktiga konstruktioner med handelsagen-lurer och mäkleri mellan privatpersoner, som nu tillgrips för alt undgå beskattning av inbytesvaror i samband med avbetalningsköp. Som bl. a. kammarrätten i Göteborg framhållit, leder dessa konstruktioner lill den icke önskade effekten atl köparen kommer alt sakna del skydd som konsument-lagstiftningen erbjuder. Härtill kommer all den seriösa handeln med begagnade varor svårt missgynnas av del nuvarande systemet. Avskaffandet av dessa missförhållanden, som främst drabbar handeln med båtar, husvagnar och anlikviieter, bör inte få uppskjutas på grund av ulskollels välgrundade tveksamhet om andra, i detta sammanhang ovidkommande förslag.

Förslagel i proposilionen alt också de nu skattefria begagnade bilarna och motorcyklarna skall omfattas av de nya reglerna är däremoi inte oomsirili, varför vi inte har velat ändra de nu gällande reglerna i av vaktan på översynen i budgetdepartementel. Momsbefrielsen i dessa fall kompenseras ju f ö. redan av en särskild accis.

Varför är det då så viktigt, herr talman, atl vi får dessa lagändringar om skaltefrihet för ränta och fiktiv avdragsrätt redan nu vid årsskiftei? Naturligtvis är del alltid vikligt alt konkurrenssnedvridande orättvisor snarasi åtgärdas. Vi har redan väntal alltför länge på att dessa orättvisor avskaffas. Den seriösa aniikhandeln är t. ex. utomordentligt hårt drabbad av konkurrensen med de offenlliga auktionerna, som är hell befriade från moms. Båtbranschen upplever sig redan nu ha allvarliga känningar av dröjsmålet, eftersom den båtiniresserade allmänhelen känner lill att förändringar i momslagstiftningen förestår. Både räntan och inbytesfrågan gör alt presumtiva båtköpare drar sig föratt teckna kontrakt nu, närde vet all det kommer en ändring någon gång längre fram -en ändring som kan medföra en förtjänst på

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om meiyärdeskalt

elt par tusen kronor för dem. Men under liden drabbas naturiigtvis Nr 56 båthaodeln mycket hårt.

En tillkommande aspekt, som utskottet inle haft möjlighel all beakta, är att frågan om skatt på ränta och skatteavdrag för inbytesvaror har visst samband med de praktiska förberedelserna för konsumentkredillagens tillämpning på avbeialningsköpen. Osäkerhet om hur och när dessa frågor kommer atl lösas försvårar i viss mån den pågående utformningen av slandardkontrakt för konsumentkreditköp. Atl de faktiska missförhållandena, som förslagen avser atl slälla till rätta, står i strid med konsumenllagstiftningens syften har redan antytts.

Några praktiska svårigheter med alt låta de två ändringarna träda i kraft redan vid årsskiftet föreligger inle. Det bör därvid i fråga om räntan gälla, atl de nya bestämmelserna knyts lill tidpunkten för leveransen.

Med detta, herr talman, ber jag alt få yrka bifall till den till skatteutskottets belänkande nr 14 fogade reservalionen.

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

CURT BOSTRÖM (s);

Herr lalman! Den väsentliga ändring i lagen om mervärdeskatt som föreslås i proposilionen 1978/79:33 avser en omläggning av skatleredovis-ningssystemei.

Förslaget innebär i korthet alt ell stort antal skattskyldiga - eller rättare sagt redovisningsskyldiga - inte längre vid redovisning av mervärdeskau får använda sig av den s. k. koniantmetoden, således redovisa enbart den skatt som betalats vid redovisningslillfällel.

I propositionen föreslås nämligen alt den s. k. fakiureringsmeioden genomförs. Den innebär bl. a. alt även uppkomna fordringar och skulder skall beaklas vid skaiieredovisningsiillfällei.

I proposilionen föreslås vidare en viss förenklad redovisningsmetod för skattskyldiga med en årsomsättning om högsl 200 000 kr.

Skaiteutskottet har vid sin behandling och granskning av förslagel kunnal konstatera alt en övergång lill fakiureringsmeioden skulle komma att medföra synnerligen svåra likviditeispåfrestningar för en rad förelag. Utskottet - och här är vi helt eniga - anser att man i proposilionen inte på ett tillfredsställande säu analyserat likviditetsproblemets omfattning och fördelning. Enligt utskottets uppfauning har departementschefen - såvitt vi kan finna - underskattat jusl omfattningen av de övergångsproblem som det här är fråga om.

Vi föreslår därför att propositionen avslås vad gäller föreslagna ändringar i lagen om mervärdeskatt och om försäljningsskatt på motorfordon och all riksdagen begär atl regeringen under innevarande riksmöte lägger fram en omarbetad proposition med beaktande av de erinringar vi har anfört i utskoltsbetänkandet.

Vad beträffar i propositionen upptagna lagförslag avseende utjämnings-

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om mervärdeskatt

skatt och arvsskatt tillstyrker utskottet däremoi bifall.

Proposilionen innehåller dessutom förslag lill vissa materiella förändringar, innebärande exempelvis att ränta inte längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredillransaktioner, liksom införandel av s. k. fikliv avdragsräu vid handel med begagnade varor.

I de här frågorna har vi inte kunnat nå enighet i utskotlet vad gäller ikraftträdandet, vilket också har framgått av Ingegerd Troedssons anförande.

Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson föreslår således i sin reservaiion atl propositionens förslag om att ränta skall undantas från beskatining och att fikliv avdragsräu vid handel med begagnade varor med undanlag för personbilar och motorcyklar skall träda i kraft den 1 januari 1979, vilket också föreslås i propositionen.

Ulskotlsmajoritetens uppfallning är atl eftersom vi återförvisar propositionen lill regeringen för omarbetning därför alt vi funnit brisler i de mera omfatlande ändringar som föreslagils, är det rimligl all den åtgärden får gälla alla frågor som tas upp i propositionen. Vi anser nämligen att det är riktigt att mervärdeskaltefrågorna efter en omarbetning av proposilionen behandlas i hela sitt sammanhang. Propositionen innehåller ju ändringar som innebär såväl skärpningar som lättnader i mervärdeskattereglerna. Jag anser det inte riktigt alt man plockar bort russinen ur kakan, när vi är överens om all den skall skickas lillbaka.

I reservalionen sägs atl förslaget om skattefrihet för ränta och om s. k. fiktiv avdragsrätl tillhör de okontroversiella frågorna. Det är mycket troligt alt del finns enighet när det gäller att genomföra de här ändringarna när förslaget kommer lillbaka. Men i dag föreligger faktiskt tveksamhet i fråga om den fiktiva avdragsrätten i ett avseende. Ett genomförande av denna avdragsrätl skulle nämligen medföra ell starkt ökal kontrollbehov, samiidigi som vi vel-vilket skatleutskoltet också påtalat - att länsstyrelsernas momsenheter i dag har en myckel otillfredsställande personalsituation. I proposilionen sägs visseriigen att regeringen i budgetpropositionen avser att ta upp frågan om en viss förslärkning av dessa enheter, men 'de tjänster som kan bli aktuella kommer säkerligen inte att kunna tillträdas förrän en bra bil in på 1979.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till skalteulskottets hemställan i betänkandet nr 14.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Alla som sysslar det minsta med momsfrågor vet all den seriösa handeln har tvingats in i en mängd konslmklioner, ofta både lekniskl och praktiskt komplicerade sådana, för att undanröja ölägenheterna av den nuvarande ofullkomligheten i systemet vad gäller räntan och handeln med begagnade varor.

Skatteutskottet sade redan i elt belänkande 1974 alt det uppenbarligen inle är tillfredsställande atl de nuvarande reglerna medför att en stor del av försäljningen av begagnade varor till allmänheten sker vid sidan av redovisning och bokföring. Delta uttalades för mer än fyra år sedan. Därför är del väl,

herr Boström, utomordentligt hög lid atl någonling verkligen görs på det här området.

Curt Boström sade alt man inte skulle plocka russinen ur kakan utan i stället försöka komma fram lill ett samlat förslag. Då skulle det tydligen bli lättare för de drabbade att svälja det hela. Men det kommer ju i stor utsträckning all bli så att det är olika personkretsar som drabbas resp. gynnas. De som eventuellt drabbas av de förslag som så småningom kommer tillbaka från regeringen i en proposition nästa år upplever naturligtvis inte delta som mer aplilligl bara därför all helt andra branscher eller konsumenterna samtidigt får vissa förbättringar. Enligt min mening är delta inte på något vis något argumet för ett uppskov.

Några praktiska svårigheter med att låta förändringarna träda i kraft redan vid årsskiftet föreligger heller inte. Vi vet alla utomordentligt väl all krånglet med de nuvarande ofullkomliga bestämmelserna redan är alldeles för slorl. Ell ikraftlrädande vid årsskiftei skulle i många avseenden innebära förenklingar och betydligt klarare och enklare riktlinjer.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om me/yärdeskati

CURT BOSTRÖM (s) kort genmäle;

Herr lalman! Ingegerd Troedsson sade i fråga om den fiktiva avdragsrälten att ändringen är nödvändig för den seriösa handeln. Men om den här lagstiftningen kommer till stånd, så innebär ju delta att den kommer att gälla all handel.

Som jag lidigare påpekade finns det utan tvivel praktiska problem, bl. a. med tanke på den personalsituation som man i dag har inom länsstyrelsernas momsenheler. Länsstyrelserna har också framhållil all elt ikraftträdande från den 1 januari 1979 skulle kunna komma alt innebära belastningar. Man har därvid också pekat på just den antikvitetshandel som Ingegerd Troedsson vid något tidigare tillfälle här åberopat när det gäller nödvändigheten av en sådan förändring.

Sedan sade Ingegerd Troedsson att hon inle kan se något som helst skäl för all man inte skulle kunna göra de här två konkreia förändringarna. Jag är inle så alldeles säker på, Ingegerd Troedsson, att vi inle har anledning alt se över hela raden av ändringar, när vi får elt nytt förslag där man förhoppningsvis kunnat klara problemen med hjälp av faktureringsmetoden. Ingen kan nog i dag säga alt de här frågorna kan plockas ut, därför au de inte kommer att beröras i det totala sammanhanget. Jag är i varje fall inte säker på det, och jag har svårl att föreställa mig alt vi som var med vid hela den långa behandlingen av proposilionen är så säkra på alt det inte finns anledning, vilket vi också framhållil, att vänta med de här ändringarna tills vi får se hela paketet i ett omarbetat skick.

Hinner regeringen lägga fram en proposition till våren, blirdei ju inte någon alltför lång lidsutdräkt. Jag vet inte om del är lagtekniski möjligl alt införa fiktiv avdragsräu fr. o. m. den 1 juli 1979, men i så fall behöver det inte gå så lång tid innan lagen iräder i kraft.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om mervärdeskatt

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle;

Herr talman! Om de här reglerna skulle träda i kraft vid årsskiftei, skulle del naturligtvis innebära att en belydligl slörre del av transaktionerna kunde ske genom den seriösa handeln, och del är väl också en av avsikterna med del hela.

Den osäkerhet som kommer all råda en lång tid framöver, om inte kammaren bifaller reservationen, är naturiigtvis utomordentlig olycklig. Den är olycklig för aniikhandeln, båtbranschen och för försäljarna av husvagnar, för atl bara ta några exempel. Skulle kammaren inte bifalla reservationen, är jag liksom Curt Boström utomordentligt angelägen alt stryka under hur vikligl det är alt vi så snart som möjligt får en ny proposition förelagd riksdagen.

RUNE RYDÉN (m):

Herr talman! Skatleutskotlets skrivning angående min molion 1977/ 78:514 ger mig anledning till elt litet tillrättaläggande. Man skriver; "Motionären vill emellertid gå betydligt längre än vad utskottet då fann skäl att göra och ifrågasätter om det finns anledning atl över huvud taget bibehålla skattefriheten för dagspressen."

Jag har läst om min motion, men inte lyckats finna något som skulle kunna ge underlag fören sådan missuppfattning. Tvärtom säger jag i moiionen efter ett försök lill analys av lidigare uppfaUningar och ställningstaganden: "Även med skatteutskotlets ovan refererade principinställning mot att kombinera direkl stöd med undantag från skatt, är det svårt atl ifrågasätta dagspressens skattefrihet." Detla är min uppfattning.

Däremoi, herr talman, harjag i motionen pekat på alla de gränsdragningsproblem och orättvisor som det nuvarande sysiemei är fyllt av. Ell mervärdeskattesyslem skall vara konkurrensneulralt, och jag ställer mitt hopp lill all mervärdeskatteutredningen kan komma med ett förslag, som undanröjer den flora av undantagsbestämmelser som finns för olika publikationer. En utjämning av skillnaderna mellan dagspress å ena sidan och annan periodisk press å den andra kan vara fullständig eller partiell. Kan man inle la ut moms på dagstidningar, får man väl lov att sänka den på fack- och veckopress.

Vi bör här dra lärdom av hur frågan har lösts i andra länder. Där behandlas i de flesia fall böcker, tidningar och tidskrifter lika och beskallas efter reducerad skattesats eller inte alls.

ALF WENNERFORS (m):

Herr lalman! Man behöver inle alllid tala särskill länge föratt reagera när en regering åsladkommil ett ovanligt olyckligt missöde i arbetet. I det här fallet bör det räcka med ett kortare inlägg.

I proposilionen 33 föreslår regeringen att den som hyr ut lokaler till mervärdeskaitskyldig skall ha avdragsräu för mervärdeskau. Avdragsrälten skulle gälla fr. o. m. den 1 januari 1978 och avse alla byggnader som slutbesikligats fr. o. m. den 1 november 1978.

Enligt de regler som nu gäller föreligger en skillnad i momshänseende. Om exempelvis Volvo driver verksamhet i egna lokaler får Volvo dra av fasiighetsmoms. Men om Volvo skulle driva verksamheten i hyrda lokaler går del inte au dra av fastigheismomsen.

Vad innebär då denna skillnad? Jo, det blir ungeför 10-procentiga merkostnader när man hyr lokaler för sin rörelse. Än sen då, kan någon säga som inte är särskill insatt i dessa frågor. Volvo och andra förelag får väl hålla sig med egna lokaler, om det skulle vara billigare. Men så enkelt är del fakiiski inte. För del första bör det vara elt rimligt krav atl del föreligger neutralitet mellan å ena sidan skattskyldiga som bedriver verksamhet i egna lokaler och å andra sidan skattskyldiga som bedriver verksamhet i förhyrda lokaler. Fördel andra påverkar del här fakiiski sättet atl utnyttja kapital. Jag kan förstå exempelvis Volvo när man säger att del är fel att slalsmaklerna styr företaget all inveslera kapital i byggnader. Och jag kan förslå om Volvo finner del klokare au investera i 1980-talels nya bil. Jag vill påminna om all jag bara nämnt Volvo som ett exempel. Åtskilliga andra företag befinner sig i samma situation.

Herr lalman! Nu kommer jag till det allra allvarligaste. Den del av propositionen som behandlar den här frågan råder det stor enighet om. Men andra delar av propositionen har lydligen fött en så undermålig utformning att riksdagen beslularait återförvisa hela proposilionen lill kanslihuset. Del är beklagligl. Det påverkar nämligen .sysselsättningen.

Någon kanske tror atl jag står här och talar enbari för aktieägarna och all jag menar att det skulle drabba enbart Volvos aktieägare och andra förelags aktieägare eller företagsledningar. Nej, beslutet drabbar dess värre också tjänstemän och arbelare inom byggbranschen. Del är nämligen så alt det här beslutet kommer all leda lill att beställningar av rörelsebyggnader för hundratals miljoner uppskjuts. Man kommer atl leva i osäkerhet om vad del egentligen skall bli för lagstiftning.

Om det ansvariga statsrådet hade varil här skulle jag ha velal fråga om han inte inser atl regeringen genom sitt handlande gör en mängd byggnadsarbelare arbetslösa. Jag skulle också naturiigtvis vilja fråga honom hur länge det kommer atl dröja innan vi för elt nytt förslag.

Vi vet alla att antalet arbetslösa byggnadsarbelare nu är större än på många är. Andelen arbetslösa byggnadsarbetare var i februari 10 % och i sepiember 4 96. Vi vet att ett slorl antal byggnadsarbelare kommer all bli arbetslösa under vintern. Det gör minsann inle saken bättre. Dessulom vet vi att kapacitetsutnyttjandel är mycket lågt inom byggnadsmaterialinduslrin.

Jag vill alltså bara, herr talman, markera att del är ytterst beklagligl att det gått på det här sällel. Avslutningsvis vill jag uttala förhoppningen all regeringen skyndsaml skall omarbeta proposilionen.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Ändring i lagen om meiyärdeskalt

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hvreshus

Mom. 1-3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels ulskollels hemsiällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill reservalionen av andre vice talmannen Tage Magnusson och Ingegerd Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Ingegerd Troedsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i belänkandet

nr 14 mom. 1-3 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till reservationen av andre vice talmannen Tage

Magnusson och Ingegerd Troedsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingegerd Troedsson begärde rösträkning verkslälldes voiering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultai:

Ja - 236 Nej - 50

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

§ 6 Föredrogs Socialutskottets betänkande

1978/79:22 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelårel 1978/79 såvitt proposi-I lionen hänvisats till socialutskottet

Ulskollels hemställan bifölls.

§ 7 Lån för underhåll av hyreshus

Föredrogs civilutskottets betänkande 1978/79:6 med anledning av propositionen 1978/79:66 om lån för underhåll av hyreshus jämte molioner.

I propositionen 1978/79:66(bosiadsdeparienientel) hade riksdagen föreslagits godkänna vad i regeringsprolokollet förordals i fråga om lån lill underhåll av hyreshus.

Förslagel innebar all lån för underhåll av hyreshus skulle kunna ulgå för åren 1979 och 1980. Lån hade föreslagits ulgå med högsl 15 kr./m bostadslägenheisyla och år. Lån skulle kunna ulgå för hyreslägenheter i hus

som hade uppförts med statligt slöd under åren 1965 t. o. m. 1975 eller som Nr 56

under samma lid hade uppförts ulan sådanl slöd men för vilka ränielån Fredagen den

"'g''''- 15 december 1978

1 deua sammanhang hade behandlats motionerna

1978/79:168 av Kari-Gustaf Mathsson m.fl. (s), vari föreslagits all riksdagen gav regeringen lill känna all regeringen yllerligare borde överväga förulsätlningarna för underhållslån till rikskooperativa bostadsrättsföreningar på sätt som i motionen anförts och snarasi lämna förslag därom lill riksdagen.

Lån för underhåll av hvreshus

1978/79:169 av Per Bergman m.fl. (s), vari såvitt nu var i fråga hemslällls

1. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del inte skulle godkänna vad i regeringsprolokollet anförls om lån till underhåll av enskill ägda hyreshus,

3. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna atl en analys av de allmännyttiga bosladsförelagens ekonomiska situation snarasi möjligl borde föreläggas riksdagen,

1978/79:170 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) saml

1978/79:171 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslagils

1. atl riksdagen beslutade som sin mening ge regeringen till känna att lån
för underhåll av hyreshus skulle

a. ges enbart lill allmännyttiga bostadsföretag,

b. vara ränte- och amorleringsfria,

c. utgå lill alla statligt belånade hyreshus'hos allmännyttiga bostadsföre
lag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställde om förslag på tilläggsbudget för
niedelsanvisning vad gällde lån för underhåll av hyreshus.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:170,

2. all riksdagen med avslag på molionerna 1978/79:169, yrkandet l,och 1978/79:171, yrkandel 1 a, godkände vad i regeringsprolokollet förordats i motsvarande del,

3. all riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:168 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. alt riksdagen med avslag på motionen 1978/79:171, yrkandena 1 bochc, godkände vad i regeringsprotokollei förordats i motsvarande delar,

5. alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:169, yrkandel 3,

6. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:171, yrkandet 2,

7. att riksdagen godkände vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om lån till underhåll av hyreshus i vad del inie behandlats under 2 och 4 ovan.

Nr 56 Följande två reservationer hade avgivits av Per Bergman, Oskar Lindkvist,

Fredaeen den Henrikson, Maj-Lis Landberg, Birgilla Dahl, Magnus Persson och Per

15 december 1978 lof Håkansson (samiliga s);

Lån för underhåll av hyreshus

1. belräffande enskill ägda hyreshus, vari reservanterna ansell alt utskottet under 2 bon hemställa

atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1978/79:169, yrkandet 1, och 1978/79:171, yrkandel la, godkände all lån till underhåll av hyreshus endasl skulle utgå till allmännyttiga och kommunala bostadsföretag.

2. beträffande analys av de allmännyttiga bostadsföretagens ekonomiska situation, vari reservanterna ansell alt utskotlet under 5 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:169, yrkandel 3, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

PER BERGMAN (s):

Herr lalman! Man har anledning att fundera över det meningsfyllda i aii ha plena i vissa situationer. Vid denna lidpunkt på dagen och med den lidsspärr vi har framför oss känner man sig litel egendomlig lill sinnes när man skall lala i ett ärende som berör så många människor och som egentligen har stor betydelse. Men man hoppas kunna fö umgås med sina kolleger längre än i dag och man för ta hänsyn till detta då man skall försöka motivera de ståndpunkter som vi intagit i denna fråga.

Del meningslösa framträder kanske ännu mer när man ser på ärendet som sådanl, därför atl det egentligen redan är avgjort. I varje fall har de berörda handlat som om ärendet vore avgjort. Del gjorde de redan på basis av elt pressmeddelande - del är den vanligast förekommande form i vilken bostadsdepartementet meddelar sig med allmänhelen och riksdagen. Den här gången hade de som skickat ut pressmeddelandet ansell atl de hade en proposition bakom sig. I början på oktober fick vi ett pressmeddelande om atl en proposition skulle komma. Den kom den 10 november. Men redan den 1 november hade berörda parter lagil hänsyn lill delta.

Hyresgäströrelsen skrev till regeringen och ville alt slalen skulle överta alla kosinader ulöver 7 kr. per kvadratmeter lägenhelsyla som kunde behövas för alt täcka de kosinader som de allmännyttiga företagen hade i sin hyressätl-ning. Del kravet ställde såviiijag begriper bara vpk upp på här i riksdagen, apk indirekl.

Regeringen sade sig lösa denna fråga på ett sätt som var myckel säreget genom alt erbjuda bostadsföretagen ett lån för all kunna ulföra reparationer. När man utför reparationer i bostadsfasligheierna innebär del an man samlar upp pengar under en tidsperiod för atl ha dem lill förfogande den dag reparationerna skall ulföras. De lidigare hyresförhandlingarna hade inle medgivit en avsättning så stor all den räckt lill underhåll och reparationer. Del var delta man tvistade om vid hyresförhandlingarna i år.

Nu erbjuder regeringen företagen all låna pengar. Det finns ett mera

skämisamt talesätt all man lånar pengar för an kunna belala sina skulder. Del är någonting av della som finns med även här.

Vad är del som kommer all hända? Företagen hade alltså inle resurser alt kunna ulföra reparationer. Nu för man låna pengar som skall betalas av, och samlidigt skall man se till all man sparar för kommande reparationer under tio år framåt i liden. Det är alltså en dubbel börda som så småningom skall blomma ut i en siluation som säkerligen inte blir gynnsammare, enklare och bällre än den situation som är i dag.

Della gör alt vi är mycket tveksamma inför detta förslag. Parterna på bostadsmarknaden har utgått ifrån atl de allmännyttiga företagen har varit i en knipa, eftersom de är bundna av regler som gör alt de tvingas lill en uppgörelse för att över huvud taget fö ul någonling. Denna fråga är föremål för särskild utredning, och vi hoppas att den så småningom för former som gör alt hyresförhandlingarna kan ske under litel bällre former än i dag.

Vi fick emellertid del föreliggande förslaget, och vid förhandlingsarbetet har man utgått från delta.

Vi har alltså inte sagt nej till förslaget, även om vi är medvetna om att del i och för sig har många brister. En av bristerna är den bokföringslekniska, lill vilken vi i civilutskottel så småningom åierkommer, eftersom statsrådet inte velal bemöda sig om all lösa det problemet. Trols den långa lid som gått mellan pressmeddelandet och proposilionsskrivandet har statsrådet inte gjort någon ansträngning atl åstadkomma en lösning.

På två punkier har vi socialdemokraler reserverat oss. Den ena reservalionen avser de privata förelagens möjligheter all fö lån lill underhåll av hyreshus. En av orsakerna till alt de allmännyttiga företagen skall ha möjlighel atl fö sådana lån är atl de haft en specielll hård börda alt bära på hyresmarknaden. De har fyllt en social funktion, och det är också deras uppgift -en uppgift som inle andra kategorier på bostadsmarknaden fullgör. Detta har föranlett speciella svårigheter för de allmännyttiga företagen, och hyresgäströrelsen har varil specielll kritisk mol deras hyreskostnader därför atl de, som man säger, haft en speciell börda alt bära.

Nu vill man medge att privata ägare av hyresfastigheter skall få låna pengar till underhåll på samma villkor som gäller för allmännyttiga förelag, trots att de förra inte självmant vill påta sig de sociala bördorna. De styr sill klientel genom atl vara restriktiva vid tecknandet av nya hyreskontrakt. De väljer ut dem som de vill ha bland de hy ressökande, och det blir sådana som inle sliter på trappuppgångar, planteringar m. m. och som därigenom inte förorsakar fastighetsägarna extra stora kostnader.

Värre är atl de privata företagen inle för samma lånekostnader som ell allmännyttigt förelag. Ett sådanl skall betala slatens utlåningsränia och amortera i vanlig ordning medan de privata företagen, som äger husen och kan göra avdrag mol sin egen inkomst på omkostnader för fastigheten, kommer i ell myckel gynnsammare läge. Dels är avdragsreglerna för reparationer myckel gynnsamma för privata fastighetsägare, dels har de möjlighet atl göra avdrag för räntekostnaden på hyggliga villkor, och del gör all deras kapitalkostnad är i det närmaste obefintlig.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

Det är alltså en hell orimlig situation som uppstår om denna låneräii beviljades. Men man kan förstå vilka svårigheter den borgerliga regeringen har med sin samhällsekonomiska ideologi alt hantera förslaget. För all skapa lika villkor, som man säger, för enskilda och allmännyttiga förelag ger man de enskilda oerhört stora favörer, trots atl de uppträder på en skamlöst sätt på bostadsmarknaden. De påtar sig ju inle den sociala börda som de allmännyttiga företagen måste bära. Regeringen har inte heller visal några tecken atl vilja ålägga dem en slörre social börda än den som de har åtagit sig. Vi harju inte fån någon anvisningslag som skapat ett sådant tillstånd pä bostadsmarknaden all även privata fastighetsägare måste ta emot hyresgäster som de själva inte vill ha därför all de skulle bli kostnadskrävande. Vi lycker alltså atl man på den punkten borde ha talat ett rent och klarl språk och uttalat att sådan vägran inte skall få ske. De enskilda fastighetsägarna skall inte ha möjlighet till de aktuella lånen eftersom del inle finns något moliv för del. Framför alll skall de inie ha sådana på de villkor som del nu gäller, eftersom dessa blir speciellt gynnsamma för dem. Kapitalkostnaden kan kanske beräknas lill 1 %, och det är helt orimligt.

Varandra reservaiion innehåller en begäran om alt man skall genomföra en analys av de allmännyttiga förelagens siluation. Det förvånar mig högeligen atl de som ofta klankar på de allmännylliga förelagen för atl dessa skulle ha brister - man säger atl de är vanskötta osv. - inte vill vara med om alt man undersöker hur det verkligen står lill med dessa företag. Det gäller i och för sig offenlliga förelag. Staten sälier upp villkoren för dem, kommunen är deras ägare och huvudman och del är full insyn i förelagen. Själva har de också en organisation som skapar och förmedlar kunskaper om företagen. Men del vore väl av värde om samhället åtog sig besväret all analysera och belysa deras ekonomiska situation och orsakerna till denna, så att vi kan fö ett faktaunderlag i den diskussion som gäller ekonomin och hyressättningen i de allmännylliga företagen, som nu alltid får gå i bräschen i hyresförhandlingarna och som för rubrikerna och skamfiäckarna på sig på grund av sådanl som många andra har skuld till alt de måste bära.

Vi tyckeralt det är räll anmärkningsvärt atl de borgerliga partierna inte vill vara med om au göra en sådan analys. Jag kan instämma i au de allmännylliga företagens förhandlingsläge enligl gällande regler för hyresförhandlingar är speciellt ogynnsamt. De kan inle hävda sig enligt de lagar som gäller.

Vi kanske för en situation nere i Göteborg nu där man inte kan ena sig om en hyresnivå i elt allmännyttigt företag. Jag läste i tidningen om detta. Jag är själv ■ te engagerad i den verksamheten längre, men del går ju all följa den genom lidningarna. Där kanske man kommer i ett läge där de statliga hyresorganen skall vara med om atl lösa tvisterna i dessa förelag. Och vi vet alla atl del är en hell orimlig situation, all 40 000 hyresgäster skall komma inför myndigheterna för all pröva hyrans skälighet.

Jag nämner detla som bara är en bit i den orimliga situation som kan skapas. Vi har nuen ulredning, som vi var eniga om skulle tillsättas därför all det inte är bra som det är på det här området.

Vi borde också kunna vara överens om att se efter hur det slår lill med ekonomin i de allmännyttiga förelagen och varförde härden ekonomi de har. Del kan finnas skilda orsaker i olika kommuner - det är det intryck man allmänt har. Men debatten förs som om svårigheterna var direkt förknippade med alt det är en offentlig verksamhel som bedrivs av offenlliga organ med allmän insyn, och de blir dessulom lätt lill allmänna spoltkoppar i del här sammanhanget.

Vi lycker alt del är beklagligl all man inle kunnal fö lill slånd en belysning av della. Jag hoppas emellertid all vi så småningom skall fö lill stånd en sådan, så all debatten om bostadsfrågans olika inslag när det gäller hyressällning i olika företagsformer kan fö ett klart och bällre underlag. Del innebär kanske inteatl folk ändrar åsikter om företagen, men i varje fall sker bedömningarna då med vetskap om de faktiska förulsätlningarna.

Med della, herr talman, ber jag atl fö yrka bifall till de tvä reservationer som är fogade lill betänkande nr 6 från civilutskottel.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Jag kommer inle all avslå från atl säga del jag hade tänkt säga i den här mycket vikliga och angelägna frågan.

Jag har noterat atl såväl bostadsminislern som ulskollels ordförande har strukit sig från lalariisian, men jag kommer som sagt, med hänsyn lill den vikl den här frågan har, ändå all göra det inlägg som jag har tänkt all göra.

Regeringens förslag om särskilda län till underhåll har tillkommit under trycket från en stark opinion bland hyresgästema mol en hyresutveckling som inneburit allt kraftigare hyresslegringar samlidigt som man fött vidkännas reallönesänkningar.

Varje hyreshöjning är delsamma som en löneminskning. För alt försvara sin levnadsstandard måste arbetare och tjänstemän ta upp kampen mol de ständiga hyreshöjningarna. Rörelsen bland hyresgästerna för hyresslopp och en ny bostadspolitik växer sig alll siarkare. Det första stegel i en bostadspolitik måsle beslå i alt sälla stopp för hyreshöjningarna.

Allt fler lönarbetare har kommit underfund med atl lönekampen måsle kompletteras med kampen mot pris- och hyreshöjningar, atl man måsle slåss för en annan hyres- och bostadspolitik. Vpk kräver hyresslopp. Ell hyresslopp måste kombineras med slalligl slöd lill de allmännyttiga bostadsföretagen, ja, hyresstoppet måste realiseras jusl genom ett sådanl riktat stöd.

Hyresnivån i de kommunala bostadsföretagen har stor belydelse för hyresnivån på hela bostadsmarknaden, dvs. även för privata fasligheter. De privata värdarna är visserligen skyldiga atl förhandla om hyran, men de s. k. bruksvärdesreglerna i hyreslagen garanterar dem minst lika slora hyreshöjningar som i likvärdiga allmännylliga lägenheler. Del är en av orsakerna lill all vpk lill förslaget om underhållslån har föreslagit all lånen bara skall utgå lill allmännyttan.

Regeringsförslagel, som civiluiskoiteis borgerliga majoriiei har godiagil, ulgör ell dåligt svar på hyresgästernas krav på hyresslopp för au försvara

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

levnadsstandarden och minska orättvisorna på bostadsmarknaden. Förslagel förstärker orättvisorna på bostadsmarknaden. Det förstärker orättvisorna mellan privata och kommunala fastighetsägare genom all privata faslighels-ägare erhåller möjlighet till lån på samma villkor som de kommunala. Privala fastighetsägare kan utnyttja sin avdragsräu för både reparations- och räntekostnader genom de skatteregler som finns, och det är en annan av orsakerna lill alt vpk inle vill ge lån lill privata fastighetsägare.

Den tredje orsaken till all vi föreslår alt endast allmännyttan skall fö underhållslån - ränle- och amorleringsfria sådana - är dessa bostadsföretags speciella roll och uppgifter. De kommunala bostadsföretagen driver fastighetsförvaltning av sociala skäl och inte av vinslskäl. Vi slår vakt om allmännylliga och kooperativa bostadsförelag som viktiga instrument för en social bostadspolitik.

De allmännyttiga bostadsföretagen har generellt sett en högre underhålls-standard och lägger ned mycket större kosinader på underhåll än de privata. Allmännyttan har högre kostnader dels genom fler barnfamiljer, högre boendetäthet och tätare omflyttningar, dels genom all de svarat för den hell övervägande delen av senare lids byggande av flerbosladshus. Den hyresul-jämning som görs i allmännyttan mellan äldre och yngre årgångar av hus driver upp hyresnivåerna i del äldre, företrädesvis privala fastighetsbeståndet.

Bruksvärdesystemet tillåter privata fastighetsägare att ta ut hyror som överstiger allmännyttans, bara de inte påtagligt överskrids. I sin egenskap av sociala bostadsföretag drabbas allmännyttan av hyresförluster och oulhyrda lägenheter, förstörelse och vandalisering, onormalt hög förslitning, höga kostnader för administration samt utgifter av allmän ordnings- och service-karaktär. De ivingas alt verka under ogynnsammare villkor än de privata också då det gäller avdrags- och beskattningsregler.

Hyrorna har nu blivit så höga alt del med beaktande av pris- och löneutvecklingen i övrigi är både socialt omöjligt och politiskt oansvarigt atl medge ytterligare höjningar. Allmännyttan måsle erhålla tillräckliga medel för att utan nya hyreshöjningar klara elt bra faslighets- och lägenhetsunderhåll och en bra service till hyresgästerna. Regeringen är ansvarig för kostnadsutvecklingen. Det innebär atl regeringen måsle ta sitt ansvar också för all hyreshöjningarna begränsas genom atl de allmännyttiga bostadsföretagen ges ell direkl statligt ekonomiski slöd i den situation de nu befinner sig

Vänsterpartiet kommunisterna har i andra sammanhang föreslagit ett statligt slöd lill de kommunala bostadsföretagen i form av ränle- och amorleringsfria lån, så all hyreshöjningarna kan stoppas. Behovet av sådant stöd kvarstår även då underhållslånen nu införs. Vi har också föreslagit särskilda lågräntelån med fast ränta och långa amorteringstider lill hyres- och flerfamiljshus hos de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen.

I anslulning till nu aktuellt förslag har vi ulöver alt lånen skall ges enbari lill allmännyttiga bostadsföretag föreslagit dels all lånen skall vara ränle- och amorteringsfria, dels att underhållslån får utgå och beräknas även för övriga

årgångar utöver dem som nämns. Jag skall något uppehålla mig vid dessa förslag i anslulning lill några kommentarer till utskoltsbetänkandet.

Utskottet säger om förslagen från vpk och socialdemokraterna all det enligt utskottets mening är belagi an nedlagda underhållskostnader inte är mindre i de enskill ägda husen. Jag avvaktar verkligen med slorl intresse alt få ett svar från utskoitei på min fråga: Hur är detla belagt? Det framgår nämligen inle av utskottets betänkande, och jag bestrider riktigheten i della påslående.

Alla erfarenheter under de senaste årtiondena säger att många privala fastighetsägare under tider av bostadsefterfrågan och bostadsbrist har försummat atl underhålla framför alll de enskilda lägenheterna men också i många fall fastigheterna i deras helhet. Det harju under många år snarare varil en regel än elt undanlag alt hyresgäsier som bott hos privala fastighetsägare i tätorterna själva måst svara fören stor del av reparations- och underhållskostnaderna för all över huvud taget få del något så när hyggligt omkring sig.

Utskottet säger sig inte ha funnii tillräckliga skäl alt tillstyrka moiionsförslagen-detla bl. a. mol bakgrund av de effekter på hyresnivåerna som en till allmännyttan begränsad lånegivning skulle få. Det är elt utlåtande som låter som om Fastighetsägarförbundei skulle ha skrivit det! Vilka effekter skulle det få för dem som bor hos allmännyttan - och för den övriga hyresmarknaden? Jo, det skulle få klarl positiva effekler för både allmännyttan och övriga hyresgäster i form av lägre hyror. Är del dessa effekter som den borgerliga ulskottsmajoritelen är orolig för, eller är del privata fastighetsägares vinster på bekostnad av dem som måste ha någonstans all bo, som man ömmar för? Är de borgerliga partiernas tal om bostaden som en social rättighet innehållsmässigt bara ell vaktslående om privala marknadskrafters rätt alt göra profiter i boendet?

Med anledning av vpk-yrkandet om an underhållslån borde ulgå och beräknas även för allmännyttans äldre fasligheter talar utskottet om att propositionsförslaget innebär en möjlighet alt använda lånemedel även för hus som färdigställts före år 1965. Ja, vissl finns den möjligheten, men då på bekostnad av fastigheter för vilka lån egentligen skall ulgå. Motivet alt lånen är avsedda att få temporär karaklär kan inle vara något avgörande argument för regeringens och uiskottets förslag om begränsning lill årgångarna 1965-1975.

Värt förslag om all lånen skall vara ränle- och amorteringsfria avvisas i utskoiisbeiänkandel med en undanglidning i form av atl lånen på av regeringen anförda skäl "inte bör förenas med några särskilda subventioner". Vidare hänvisas till underhållsfondsuiredningen, vilket inte heller är särskilt övertygande i det här konkreta sammanhanget, Om lånen skall få någon Slörre betydelse för försöken att komma lill rätta med de ekonomiska svårigheter som är förknippade med alt klara ständigt ökande underhållskostnader måste lånen få en form av bidrag eller subveniioner.

Herr lalman! Det hade varit bällre om regeringen nu kommii med ell förslag om slöd till allmännylliga bostadsföretag i form av ränte- och amorteringsfria tilläggslån för all klara kostnadsökningar och undvika

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

7 Riksdagens protokoll 1978/79:56

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

hyreshöjningar. Underhållslänen kan emellertid få i huvudsak samma effekl om man följer vpk-förslagen. Jag yrkar bifall till motionen 171.

WILHELM GUSTAFSSON (fp);

Herr talman! Jag ber atl få börja med all yrka bifall lill civilutskottets hemställan i betänkandet 6 och avslag på de reservationer som är fogade lill detsamma.

Låt mig bara försl konstatera all civilutskottel i stor enighet har accepterat förslagen alt ge statliga lån till underhåll av hyreshus under 1979 och 1980, även om Per Bergman raljerar litel över all parterna observerade denna möjlighel och handlade därefter redan innan proposilionen låg på bordel.

Utformningen av slödel har delvis berörts av Per Bergman, och jag nöjer mig med au göra några kommentarer lill de två socialdemokraliska reservationerna och de vpk-yrkanden Tore Claeson lidigare pläderade för.

1 den första reservationen yrkar civilutskottets socialdemokratiska ledamöter atl underhållslånen skall ulgå endast lill allmännylliga och kommunala bostadsföretag. Lån skall alltså inte kunna ges till enskilda ägare av hyreshus. Motiveringen skulle vara atl de privala hyreshusägarna kommit undan utgifter som allmännyttan fått bära genom an de tagit upp problem-hyresgäster i Slörre ulslräckning än de privala ägarna. Till della kan sägas att utskottet funnit atl underhållskostnaderna ingalunda är lägre i de enskilt ägda husen. Däremot vet man inle huruvida underhållsbehovet är lika eftersall i de privata husen som i allmännyttans bostadsbestånd. Del kan man inle uttala sig besläml om, och jag kan faktiskt inte upplysa Tore Claeson yllerligare på den punkten. Jag tror inte det finns några auktoritativa redovisningar av del förhållandet. Med hänsyn till att allmännyttans hyresnivå skall vara prisledande och även är del kan man enligt majoritetens mening inte behandla de privatägda husen på en diskriminerande säll. Del är anledningen lill att jag ber att få yrka avslag på reservationen 1.

I den andra reservalionen föreslår socialdemokraterna ett tillkännagivande av en begäran om en analys av de allmännyttiga förelagens ekonomiska situation. Den reservalionen harjag litet svårt alt förstå. Del är visserligen bekant för alla atl de allmännyttiga förelagen i många för alt inle säga fiertalet kommuner har belydande ekonomiska bekymmer. Regering och riksdag har självfallet behov av malerial så alt man kan följa utvecklingen, men det finns ju en riksorganisation, SABO, som har allt grundmaterial om della och som kan antas fortsätta alt publicera uppgifter om tillståndet i de kommunala bolagen. Det vore konstigt om SABO inte gjorde del. SABO kan också göra analyser av materialet. Reservationen är alltså enligl min mening ganska överflödig. Man för ju materialet, man kan la del av del, debatten kan gå vidare och man kan fundera över de åtgärder som skall vidtas.

Några ord också om vpk-yrkandena.

I moiionen 171 yrkas alt underhållslånen skall vara ränle- och amorleringsfria och atl de skall ulgå lill alla slalligl belånade hyreshus hos allmännyttiga bostadsförelag. Utskoitei har inte kunnat biträda det yrkandet

ulan har anslutit sig till propositionens förslag om alt man skall tillämpa samma lånevillkor för dessa lån som för bostadslån i allmänhet. Utskottet vill inte heller utöka den kategori av hus som ulgör underlag för beräkning av underhållslånen. Man har här medvetet vall den kategori av hus där man av erfarenhei vet alt del är svårl att genom hyresullag fö täckning för kostnaderna. Att beräkningen av underhållslånen sker på denna del av bostadsbeståndet hindrar ju inle att underhållslånen används för insatser även i fasligheter av annan årgång.

Avslutningsvis kan det finnas anledning konstalera atl dessa underhållslån ingalunda löser alla de problem som uppstår när kostnadsutvecklingen i bostadsförvaltning och bostadsunderhåll inie löper parallellt med hyresultagen. Del härar inget annat än ett temporärt slöd för periodiskt underhåll -det tyckerjag atl man skall betona. Den här insatsen ger ändå en möjlighet att utföra ett under kanske fiera år eftersatt underhåll ulan att del aktuella hyresullaget i någon högre grad behöver avvika från den pris- och löneutveckling som kännetecknar innevarande år. På längre sikl är del däremoi nödvändigl alt på olika säll försöka komma lill rätta med utvecklingen bl. a. av drift- och underhållskostnaderna i hyreshusen.

Vi inom folkpartiet är övertygade om att ökat infiytande och ökade egeninsaiser från hyresgästernas sida är en framkomlig väg.

Med detta ber jag, herr lalman, atl fö yrka bifall lill civilutskottets hemställan.

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåU av hyreshus

PER BERGMAN (s) kort genmäle;

Herr lalman! Wilhelm Gustafsson menar att min beskrivning av del här ärendets gång var raljerande. Om den verkade vara del ärjag ledsen, för det var en högsl seriös beskrivning jag gjorde av arbetets gång. Jag nämnde atl ärendet handlades av ett departement som odlar detta atl skicka ul pressmeddelanden av de mest skilda slag. Plötsligt finner vi atl elt pressmeddelande skall bli en proposition. Det pressmeddelandet ligger sedan lill grund för förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden. Del var inget raljerande ulan ett beklagande av elt förhållande som jag lycker är mycket anmärkningsvärt.

Wilhelm Gustafsson sade att man inle skall diskriminera de privala fastighetsägarna men man gör ju precis tvärtom - man diskriminerar de allmännyttiga förelagen. Deras villkor är hårda med amorteringar och räntebetalningar, och de har inte de möjligheter till avdrag för ränta och de gynnsamma villkor belräffande reglerna för avdrag för reparation som de privala ägarna har. De privata ägarnas kapitalkostnader kommer knappasl atl uppgå till 1 96. Jämför man de två ägarformerna, finner man att de allmännyttiga företagen är diskriminerade. Dessulom finns det ingen anledning att ge de enskilda förelagen lån, då de inte har den börda att bära som de allmännyttiga har. Jag undrar om inte Wilhelm Gustafsson har föriorat sinnet för balans när han säger att man inte skall diskriminera de privala ägarna - man diskriminerar ju de allmännyttiga.

Det sägs att SABO har malerial. Ja, visst har man det. SABO har ett

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

redovisningsmaierial över företagens ekonomi. Men de samhällsekonomiska, bostadspolitiska och sociala värderingarna skall inle göras av förelagen-de skall göras av stat och kommun. Det är därför som materialet skall belysas och ses utifrån våra mälsältningar och våra krav på hur marknaden skall fungera. Jag lycker all del är samhällets sak au göra bedömningen av orsaken till förelagens dåliga ekonomi.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herrialman! Wilhelm Gustafsson -som tydligen har ryckt in som ersättare för bostadsminislern och utskoltels ordförande, som lidigare hade aviserat atl de skulle delta i denna debatt - påstår, trols alt han inle med ett ord har kunnal belägga del, alt underhållskostnaderna är lika slora för de privata fastigheterna som förde allmännylliga, dvs. att de privata fastighetsägarna skulle lägga ner lika mycket pengar på underhåll som de allmännylliga. Jag beslrider all de privata fastighetsägarna har haft eller har samma utgifter för underhållskostnader som de allmännyttiga bostadsföretagen. Varken Wilhelm Gustafsson eller någon annan, i utskottsbetänkande eller proposilion, har kunnat belägga att så är fallet.

Elt genomförande av förslagel, Wilhelm Gustafsson, ökar den orättvisa som finns mellan de allmännyttiga och de privata bostadsföretagen, vilket bidrar till en fortsatt snedvridning på bostadsmarknaden.

Wilhelm Gustafsson säger att anledningen lill alt man inle har utökat antalet årgångar är atl man inle vill vidga kategorin som skall fö underhållslån och alt de årgångar som nu omfattas är de som har haft de slörsla kostnaderna. Men del var inle svar på vad jag sade. Jag framhöll nämligen att man genom denna konstruktion kommer all använda en del av dessa lån till fasligheter som inte finns med i förslagel, som skall utgöra underiag för att erhålla lånen. Då hade det väl varit bällre alt i propositionen och i förslagel slå fast att de fastigheter som har de största underhållskostnaderna, vilket rimligtvis är de äldsta fastigheterna, skall vara med i beräkningen för della låneunderlag.

Wilhelm Gustafsson berörde pris- och löneutvecklingen under senare år. Det är oslridigt alt hyreskostnaderna under senare år har ökat mer än vad konsumentpriserna i övrigt har gjort. Det är ostridigt att hyreskostnaderna, jämsides med malkostnaderna, ulgör den tyngsta biten för hushållen.

100

WILHELM GUSTAFSSON (fp) kort genmäle: Herr lalman! Jag nöjer mig med elt par korta kommentarer. Till Per Bergman vill jag säga följande. Ibland för man höra atl del är omöjligt atl fö ur regeringen någonling,atl man inte vet vad den håller på med och att regeringskansliet inte meddelar någonting. Men när regeringen går ul med pressmeddelanden, är den tydligen ute i ogjort väder. Jag troratt vi skall vara glada för att regeringen öppet kan redovisa tankegångarna hur den vill fortsätta all agera i en viss fråga, exempelvis som här i fråga om hyrorna och underhållslånen. Detta har hjälpt till all sätta fart på hyresförhandlingarna -och del trorjag all vi alla har varit betjänta av.

Till Tore Claeson vill jag säga all det inle är belagi atl underhållskostna-    Nr 56
derna i privata hus skulle vara lägre än underhållskostnaderna i allmännyttiga     Fredaeen den
hus. Del trorjag ändå all jag vågar stå för.                          j5 december 1978

PER BERGMAN (s) kon genmäle:

Herrialman! Wilhelm Gustafsson sade all jag var ute i ogjort väder när jag klankade på all regeringen kom med så många pressmeddelanden. Nej, del är jag inte. Vi har fåll mängder av pressmeddelanden med löften om åtgärder, pressmeddelanden som innehållilen myckel fin bostadssocial syn. Men jag saknar propositioner som en följd av del! Och plötsligt får vi ell pressmeddelande som del bliren proposition av. Och pressmeddelandet får lill följd all vår debatt och vårt beslut i dag är meningslösa. .Ärendet är redan passerat. Innan det blev proposilion handlade parterna på arbetsmarknaden efter pressmeddelandet. Det måste väl från en riksdagsmans synpunkt vara myckel otillfredsställande!

Lån för underhåll av hyreshus

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall bara la upp en sak. Wilhelm Gustafsson återkommer lill frågan om lägre eller högre kosinader för underhåll i privala fastigheter. Jag skall då be att få citera vad utskottet säger och vad jag har polemiserat mot.

Utskoitei säger: "Del är enligl utskottets mening belagi all nedlagda underhållskostnader inte är mindre i de enskilt ägda husen." Jag har då frågat; Hur är della belagt? Wilhelm Gustafsson är mig svaret skyldig.

WILHELM GUSTAFSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Någon ulredning om det kan jag inle prestera vid diskussionen här i dag - det skall jag säga lill Tore Claeson.

Per Bergman säger atl eftersom man hade reda på förslaget så tidigt alt parterna redan handlat efter det, så är diskussionen meningslös. Nej, det är den visst inte! Den skall leda fram till ell beslut, och det beslutet är en förutsättning för att lånen över huvud taget skall kunna användas. Så nog är del mening med alt debattera här!

KARL-GUSTAF MATHSSON (s):

Herr lalman! Jag skall ta största hänsyn lill den rådande lidpunklen. Tillsammans med Olle Göransson och Roland Sundgren harjag i moiionen 1978/79:168 med anledning av regeringens proposition 1978/79:66 om lån för underhåll av hyreshus föreslagit atl riksdagen ger regeringen till känna alt regeringen ytterligare bör överväga förutsättningarna för underhållslån till rikskooperaiiva bostadsrättsföreningar och snarasi återkomma till riksdagen med förslag därom.

Utskottets förslag innebär att motionen överlämnas till underhållsfonds-utredningen. Underhållsfondsuiredningen har nyligen tillsatts, och del förefaller inle troligt att ett belänkande kan föreligga förrän efter 1980. Eftersom de aktuella underhållslånen gäller för åren 1979-1980, innebär ett

101

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hvreshus

inväntande av utredningens förslag alt kooperationen inle hinner bli delaktig av den aktuella lånemöjligheten. Detla innebär all kostnadsutvecklingen under de närmaste två åren får fullt genomslag inom den kooperativa sekiorn, medan den dämpas inom hyressektorn med hjälp av underhållslånen. Enligl milt förmenande slår en sådan behandling av frågan i dålig överensstämmelse med de principer om neutralitet mellan upplåielseformerna som riksdagen har uttalat sig för och som ligger till grund för den nuvarande statliga bostadsbelåningen. Underhållsfondsutredningens bedömning har inle ansetts behövlig i fråga om hyreshusen. Det synes inle heller föreligga större behov av prövning i fråga om bostadsrättsföreningar.

Eftersom jag konstaterar alt utskottets skrivning kan tolkas på så sätt, alt ett enigl utskott står bakom motionens anda och mening, har jag ingen erinran mot atl frågan överlämnas till underhållsfondsuiredningen. Jag förutsätter emellertid alt detta ärende får behandlas med sådan förtur av ulredningen, att ett särskill betänkande i frågan kan presenteras snarast möjligt eller i varje fall i sådan lid all riksdagen kan falla beslut i frågan under vårriksdagen. Skulle mot förmodan frågan inte bli föremål för sådan förtursbehandling, är risken uppenbar all kooperationen ställs ulanför denna lånemöjlighet med de negaiiva följdeffekter som jag tidigare relaterat. Från motionärernas sida kommer frågans vidare behandling alt följas med största uppmärksamhel.

Herr lalman! Jag har inget yrkande utan vill med hänvisning lill min positiva tolkning av utskottets skrivning ansluta mig lill civilutskottets förslag.

102

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Utskoltels hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i belänkandel

nr 6 mom. 2 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkslälldes voiering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 140

Nej - 132

Avslår - 1

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

Mom. 3

Uiskottets hemställan bifölls.

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 171 av Lars Werner m.fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 6 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 171 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röslal förja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes voiering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej - 12

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 6 mom. 5 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av Per Bergman

m.fl.

103

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Lån för underhåll av hyreshus

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 140

Nej - 132

Avstår - 1

Mom. 6

Proposilionergavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 171 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 6 mom. 6 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 171 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 253 Nej - 12

Mom. 7

Utskottets hemställan bifölls.

§ 8 Anmäldes och bordlades

Proposilioner

1978/79:41 om landläkarnas utbildning m. m.

1978/79:75 om vissa pensionsfrågor

104

§ 9 Anmäldes och bordlades Molioner

1978/79:186 av Stig Alemyr m.fl. 1978/79:187 av Bräia Bergsiröm 1978/79:188 av Eric Jönsson m.fl. 1978/79:189 av Eric Marcusson m.fl. 1978/79:190 av Sven-Erik Nordin m.fl. 1978/79:191 av Bengl Wiklund m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:71 om utbildning av sjöbefäl sann drift- och underhållsteknisk personal i högskolan

§ 10 Anmäldes och bordlades Nr 56

Utrikesulskollets betänkanden Fredieen den

1978/79:20 med anledning av motioner om bojkollålgärder mol Chile <r december 1978

1978/79:22 med anledning av motion om en utredning angående handels-___

sanktioner mot Israel

Utbildningsutskottets betänkanden

1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt gäller vissa anslag inom utbildningsdepartementets verksamheisområde jämte motioner

1978/79:16 med anledning av propositionen 1978/79:16 om vissa ansiällningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning m. m.

Trafikulskoltels betänkande

1978/79:10 med anledning av propositionen 1978/79:36 om allmän differentierad hastighetsbegränsning m. m. jämte motion

Jordbmksutskottets betänkande

1978/79:16 med anledning av motioner om användningen av handelsgödsel m. m. i jord- och skogsbrukei

Näringsutskottels belänkanden

1978/79; 17 med anledning av proposilionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

jämte motioner och regeringens skrivelse 1978/79:7 med överlämnande av

årsredovisning för Svenska Varv AB 1978/79:18 med anledning av propositionen 1978/79:60 om åtgärder för

försörjningsberedskapen på skoområdel jämte motioner

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1978/79:17 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelårel 1978/79, såviu gäller

skyddat arbete, jämte motioner

105

Nr 56

§ 11 Anmälan av interpellationer

Fredagen den

15 december 1978 Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits til

______ ________ kammarkansliet

Anmälan av interpellationer

106

den 14 december

1978/79:114 av Georg Andersson (s) till utbildningsministern om Sveriges ställningslagande lill förslaget om en nordisk TV-salellit;

Förslaget om en nordisk TV-salellit, som presenterades i den s. k. stalssekrelerarrapporlen Nordisk radio och television via satellit, möttes i Sverige med stark krilik. De allra fiesta remissinstanserna ställde sig avvisande. Siarka farhågor framfördes för de negativa effekter som Nordsatprojektet kan komma att fö i kuliurpolitiski avseende.

Del nordiska ministerrådet beslöt emellertid den 13 mars 1978 all frågan om nordisk radio och television via satellit skulle bli föremål för fortsall utredning. Sveriges riksdag har också anvisat medel för detta utredningsarbete. Kullurulskollei markerade i delta sammanhang all medelsanvisningen lill utredningsarbetet inle innebar ell ställningstagande för ett genomförande av projekiei i fråga (KrU 1977/78:25).

Jag anser det vara viktigt all utredningsarbetet sker fömtsätlningslöst. Särskild vikt måste läggas vid de kulturpoliiiska effekler som Nordsatprojektet kan innebära. Stor hänsyn måste tas lill de risker som en ökning av barnens TV-lillande medför. För att kunna bemästra dessa problem är del nödvändigl atl bl. a. finna vägar till en koordinering av de nordiska ländernas programutbud.

De remissinstanser som trots stark kritik mol Nordsatprojektet ändå accepterade fortsatt utredningsarbete har naturligtvis utgått ifrån atl full handlingsfrihet skall råda sedan utredningarna avslutats. Denna uppfattning var vägledande för kulturutskottets ställningslagande i ovannämnda betänkande.

Men om handlingsfriheten skall vara reell, får inga bindningar göras i ett långtgående tekniskt och industripoliliskt utvecklingsarbete. Det är därför alarmerande all la del av det program för ulveckling av svensk induslri inom mndradiosalellilområdet som Svenska rymdakliebolaget presenterat. Målsättningen för della program är all "vid den lidpunkt i början på 1980-talel då elt beslut om Nordsat kan förväntas skall del finnas en klart definierad, trovärdig och industripoliliskt attraktiv roll för den svenska rymdindu-slrin".

Den organisatoriska grunden för all programmets målsättning skall kunna uppfyllas är ett avtal om samverkan på mndradiosalellilområdet mellan Saab-Scania, L M Ericsson och Rymdbolaget. Parterna skall i samråd verka för all grunden läggs för en konkurrenskraftig framtida industristruktur för Nordsatprojeklets genomförandefas, framhålls det.

Kostnadsramen för industriulvecklingsprogrammel är ca 9 milj. kr. Del

kan jämföras med kosinader för det fortsatta nordiska utredningsarbete som riksdagen anvisat medel till. Sveriges kostnader för della utredningsarbete är beräknade till 723 000 kr.

Av ovannämnda kostnad för industriulvecklingsprogrammel förväntas regeringen svara för merparten. En mindre del finansieras av Saab-Scania och L M Ericsson.

Del första elappmålet för programmet uppges vara att senast den 15 oktober 1979 lägga fram en rappori som skall kunna utgöra underlag för en riktad offertförfrågan om leverans av Nordsatsyslemet.

Vid denna tidpunkl beräknas remissbehandlingen av den nordiska ulredningen pågå. Enligl tidsplanen fördenna utredning skall underlag finnas för ell ställningstagande i ministerrådet under våren 1980. Det industripolitiska programarbetet är som synes upplagt med ambitionen att förekomma de politiska beslutsfattarna. Målsätlningen är uppenbar- Nordsatprojektet som inle gått atl hävda med kulturpolitiska motiv vill man nu förvandla till en induslripolitisk nödvändighet.

I Rymdbolagels program sägs i klartext att Nordsatprojektet "utgör den största affärschansen inom överskådlig tid för svensk rymdindustri".

Med hänvisning lill det anförda ber jag att till utbildningsministern fö slälla följande frågor;

1. Anser utbildningsministern att kultur- och programpoliliska motiv skall vara avgörande för Sveriges ställningstagande till Nordsatprojektet?

2. Kommer regeringen att säga nej till ytterligare statsbidrag till nämnda industriulvecklingsprogram för atl därmed medverka lill all full handlingsfrihet kan bibehållas inför beslut om Nordsatprojektet våren 1980?

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Anmälan av interpellationer

1978/79:115 av Margot Håkansson {fp) {i\\ statsrådet Hedda Lindahl om bättre strålskydd inom hälso- och sjukvården:

Beslämmelser om radiologiskt arbete finns i strålskyddslagen (1958:110). Sålunda fordras tillslånd av strålskyddsmyndigheten, slatens strålskyddsin-stitul, för att inneha röntgenutrustning och för att bedriva radiologiskt arbele. Den som bedriver sådant arbete är skyldig alt vidla alll som - med hänsyn lill arbetets natur och personalens yrkesvana - kan göras för all förebygga skador av sirålningen. Inom sjukhusen är del i regel klinikchefen för röntgenavdelning eller radioterapeulisk avdelning som har det direkia ansvaret för verksamheten.

Strålskyddsinslitulet ger fortlöpande ut föreskrifter, anvisningar och råd om användningen av röntgenutrustning och annan teknisk utrustning som sänder ul joniserande strålning,

I socialstyrelsens rapport Säkerhetsfrågor vid röntgenundersökningar -Palienlstrålskyddel 1974 framkom de slora bristerna på strålskyddsområdet. Del var främst för patienter inom den röntgendiagnostiska verksamheten men även på läkarstationer, sjukstugor och mottagningar.

De största bristerna berodde enligl rapporten på obefintlig eller bristfällig utbildning för flera av de personalkategorier som deltar vid eller beställer

107

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Anmälan av interpellationer

108

röntgenundersökningar samt i spridning av röntgenutrustning och apparater lill små enheter utan rönlgenexpertis.

Socialslyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet för sjukvården i en skrift år 1976 lagit upp frågor om palientsäkerheien vid röntgenundersökningar (Socialslyrelsen anser 1976:4). Den innehåller synpunkter och förslag beträffande organisation, tillsyn och drift av rönlgenverksamhet. Slyrelsen framhåller bl. a. alt all röntgendiagnostisk verksamhet inom ett sjukvårdsområde bör samordnas under en röntgenläkares ledning. Styrelsen understryker vikten av atl personalen är ändamålsenligt utbildad för uppgiften och fortlöpande informeras om centralt eller lokalt utfärdade föreskrifter eller anvisningar. I skriften rekommenderas sjukvårdshuvudmännen alt inrätta lokala rönlgenkommittéer med uppgift alt övervaka den rönlgendiagnostiska verksamheien inom sjukvårdsområdet.

Det är minst sagt anmärkningsvärt atl del från år 1974 när socialstyrelsen lade fram sin rappori om säkerhetsfrågorna vid röntgenundersökningar skall la två år innan anvisningarna kommer ut år 1976. Någon uppföljning av hur anvisningarna efterlevs har ej skett men enligt ett svar på interpellation i denna fråga den 12 december 1977 redogjorde dåvarande statsrådet Troedsson för all socialslyrelsen hade begärt yttrande från en del sjukvårdshuvudmän med anledning av uppgifter i massmedia om atl bristfälligt utbildad personal tagils i anspråk för röntgenundersökningar. Något svar från berörda sjukvårdshuvudmän hade dä ej inkommit.

De medicinsk-tekniska assistenter och rönlgensjuksköterskor, som arbeiar med joniserande strålning har länge haft vetskap om missförhållandena och förgäves försöki fö socialslyrelsen och strålskyddsinstituiel atl lyssna.

Detla är ett skrämmande dokument över en obefintlig insikt om den joniserande strålningens effekter på den mänskliga organismen. Men om både läkare och övrig vårdpersonal saknar utbildning i strålskydd och röntgenteknik är man omedveten om farorna för både patienterna och sig själva. Vid röntgenundersökningar som utförs med hjälp av radioaktiva isotoper krävs en utbildning i isoloplära och radiofysik. Det har inle rönlgenassislenlerna ulan de behöver en påbyggnadsulbildning i isotopdiag-nostik. Har man inle tillräcklig utbildning är man en fara både för patienterna och för sig själv. Skadorna från de radioaktiva ämnena visar sig inle förrän efter en lång tid och den kontroll man har i form av en filmdosimeter, som man bär på sig, kontrolleras bara en gång per månad, då man kan konstatera om man utsatts för en för hög stråldos.

I dag vet man med bestämdhet hur farlig den joniserande sirålningen är för människan om man utsätts för höga stråldoser i form av många onödiga omtagningar av röntgenbilder på grund av fel leknik, om för slorl område av kroppen utsätts för strålning eller för långa genomlysningstider saml för onödiga undersökningar.

Vi har vetskap om alt den skadliga strålningen från medicinsk verksamhet, främst då från röntgendiagnosliken, vida överstiger sirålningen från kärnkraftverken och ulgör en fara, som vi i dag inle vet hur slora konsekvenser den för i form av genetiska skador och leukemi för befolkningen, då

blodbildande organ, äggslockar och lestiklar utsattes för höga strålningsdoser. Elt självklart krav måste uppfyllas. All personal som arbeiar med och utsätter patienter för joniserande strålning måste ha erforderliga kunskaper i strålfysik och strålskydd. Kompetensregler måste utarbetas och fastställas. Den samarbetsgrupp för patientslrålskydd som socialstyrelsen och slatens strålskyddsinstitut har bildat 1976 skall syssla bl. a. med utbildnings- och kompetensfrågan men också med hur utfärdade rekommendationer beaktas i det prakliska arbetet.

I december 1977 hade den expertgrupp av läkare, fysiker, medicintekniker, assistenter m. fi., som är knutna lill samarbelsgruppen som experter ännu ej efterelt år varil i kontakt med samarbetsgruppen. Regeringen har inte tillsatt denna arbetsgrupp och har därför ingen möjlighet att utfärda direktiv eller tidsplan när arbetet skall redovisas.

Den alarmerande rappori som SHSTF:s (Svenska hälso- och sjukvårdens tjänslemannaorganisaiion) redovisat från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg belyser ånyo på ett skrämmande sätt hur lite som har hänt i denna för patienter och personal så ytterst allvarliga fråga.

Härmed hemslälles att fö ställa följande fråga till statsrådet Hedda Lindahl:

Vad avser regeringen atl vidtaga för åtgärder för att förbättra strålskyddet för patienter och personal inom hälso- och sjukvård?

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Anmälan av interpellationer

den 15 december

1978/79:116 av Bengl Fagerlund {s) till statsministern om tillsättningen av chef för Stiftelsen Samhällsföreiag:

I december 1977 beslöt riksdagen alt verkstäder för skyddat arbele, kontorsarbeiscenlraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete fr. o. m. 1980 skall samordnas i en gemensam organisation för skyddat arbele. Enligl beslutet bildas således en regional stiftelse för skyddat arbele i varie län. De regionala stiftelserna skall samordnas underen koncernledning kallad Stiftelsen Samhällsföreiag. Enligt den av riksdagen antagna propositionen måsle höga krav resas på koncernledningens kompelens i fråga om företagsledning, ekonomi, personal- och lönefrågor samt belräffande insikter i arbetsmarknadspolitik och arbetsvärd. Den nya koncernen, vilken initierades av löntagarorganisationerna LO och TCO, blir ett av landets slörsla förelag och kommer atl sysselsätta mer än 22 000 arbetstagare och ca 5 000 tjänstemän.

Tidningsuppgifter om en föreslående utnämning av koncernchef har föranlett en skarp reaktion från förelrädare för de anställdas organisalioner. Med anledning härav vill jag fråga statsministern, om regeringen har för avsikt att tillsälta poslen som chef för Stiftelsen Samhällsföreiag först efter samråd med berörda löntagarorganisationer.

109

Nr 56

Fredagen den 15 december 1978

Meddelande om fråga

§ 12 Meddelande om fråga

Meddelades all följande fråga framställts

den 14 december

1978/79:237 av Arne Blomkvist (s) till handelsministern om förbättrat konsumentskydd vid bilreparationer:

Den 3 oktober 1977 överiämnade konsumentverket till regeringen förslag lill lag om tillsyn av fordonsverkstäder. Lagstiftningen skulle väsentligt förbättra konsumentskyddet vid bilreparationer.

Med anledning av del anförda vill jag fråga handelsministern;

Avser handelsministern alt förelägga riksdagen förslag om lag syftande lill ell ökal skydd för bilkonsumenlerna?

§ 13 Kammaren åiskildes kl. 15.24.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

110

Förteckning över talare 1978/79:56

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Fredagen den 15 december

Berglund, Frida (s) 42 Bergman, Per (s) 92, 99, 101 Bergqvist, Holger (fp) 24, 35, 101 Biörck, Gunnar, i Värmdö (m) 39 Boström, Curt (s) 85, 87 Carishamre, Nils (m) 50, 53, 54 Claeson, Tore (vpk) 95, 100, 101 Dahl, Birgitta (s) 5, 14, 16, 52,53 Fridolfsson, Filip (m) 44 Gustafsson, Wilhelm (fp) 98, 100, 101 Hagel, Rolf (apk) 3 Johansson, Knut (s) 19 Johansson, Sven (c) 54, 55 Mathsson, Kari-Gustaf (s) 101 Mattsson, Kjell (c) 11, 15, 16 Molin, Björn (fp) 36, 38 Mårtensson, Iris (s) 45 Nilsson, Birger (s) 46, 48, 50 Nyhage, Hans (m) 22 Rydén, Rune (m) 88 Sträng, Gunnar (s) 27, 37, 38, 55 Troedsson, Ingegerd (m) 83, 86, 88 Wachimeister, Knut (m) 17 Wennerfors, Alf (m) 88 Åsling, Nils (c) 48, 49

111

(jUTAB6I02.S SKKkllolm 1979