Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:53

Onsdagen den 13 december

Kl 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 5 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Molion

1978/79:182 till trafikutskottet

§ 3 Föredrogs men bordlades åter FinansutskoUets betänkande 1978/79:10 Skatteulskolleis betänkanden 1978/79:14, 19 och 20 Socialförsäkringsuiskottels betänkande 1978/79:13 Socialulskollels belänkanden 1978/79:21 och 22 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:15 Civilutskottets betänkanden 1978/79:6 och 7

§ 4 Föredrogs och bifölls Interpellaiionsframställning 1978/79:112

§ 5 Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Föredrogs lagutskottets betänkande 1978/79:9 med anledning av proposilionen 1978/79:12 om underhåll lill barn och frånskilda, m. m. jämte molioner.

I propositionen 1978/79:12 hade regeringen (jusiiiiedeparlementet) föreslagit riksdagen atl anta

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i uisökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskou,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621),

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersäUning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstols
ärenden och

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande;

"1 proposilionen föreslås nya reglerom den familjerällsliga underhållsskyldigheten. Reformen innefattar en fullsländig revision av de civilräilsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också annan lagstiftning. En huvudsyfte är atl mildra underhällsbördan för underhållsskyldiga som har svag ekonomi.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mol sina barn begränsas i princip lill all gälla till dess barnet fyller 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsällningen aldrig ovillkorlig ulan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnels behov. I lagen skrivs in en räll för en förälder alt förbehålla sig ell belopp för sill egel underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas till elt barn. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av elt normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per år ulgör 1,2 basbelopp enligl lagen om allmän försäkring (med basbeloppet för september 1978 blir normalbeloppel 1 260 kr. i månaden). Till delta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhäll. Också försörjningsskyldigheien mot barn som vistas hemma beaklas när bidraget skall beräknas.

Reglerna om förbehällsbelopp syftar till slörre enhetlighet i räiisiillämp-ningen. Meningen är au de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer lill barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhållsbidrag bör beräknas.

Indexhöjningarna av underhållsbidrag lill barn dämpas. De årliga höjningarna begränsas i forlsäliningen lill 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 procenl blir alltså endast 7 procent. Vidare görs inte någon indexändring av sådana bidrag som har besiämts högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet äralt en föräldersomärskyldigatt belala underhållsbidrag får rätt till avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande lid av minst fem hela dygn. Avdraget är 1/40 av underhällsbidraget för varje hell dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om det finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdragsrätl. Föräldrarna kan också själva avtala om andra villkor. Avdraget beaklas i princip även i fall dä bidragsförskott utgår.

Preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas från tio lill tre år. Del gäller både bidrag lill bam och bidrag lill make. Preskriplionsavbroil medges i princip inle.

Bestämmelserna om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag har setts över. Möjlighelerna ökas att i en och samma rättegång få prövat en

underhållsskyldigs underhållsansvar mol flera barn. Försäkringskassorna för lällare all meddela eftergift enligl bidragsförskotlslagen av ålerkrav mol den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om eu barn kan f n. inte förpliktas all ulge underhållsbidrag till barnet. Något bidragsförskou kan inle heller lämnas. Föratt inle institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föräldrar som är ekonomiski oberoende och inle behöver samhällets slöd införs räll till underhållsbidrag och bidragsförskott även i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet.

Handläggningen av vårdnadsfrägor vid domstol ändras. Bl. a. blir del möjligl all på ell enklare sätt behandla vårdnads- och underhållsfrågor när föräldrarna är överens.

Makes skyldighet atl efter skilsmässa belala underhållsbidrag till andra maken begränsas, i nära anslutning till den praxis som har utbildats vid domstolarna. Utgångspunkten är alt var och en av makarna efter skilsmässan skall svara för sin egen försörjning. Underhållsbidrag kan dock förekomma under en övergångslid och, om del finns synnerliga skäl, även för en längre lid efter skilsmässan. Underhållsbidraget skall inle automatiskt upphöra vid omgifie.

Nuvarande lagregel om skyldighet för föräldrar all svara för underhåll lill vuxet, sjukt barn upphävs. Delsamma gäller bestämmelsen om skyldighet för barn alt underhålla föräldrar som på grund av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglerna om vårdnad m. m. träder dock i kraft redan den 1 januari 1979. Delsamma gäller förslagel om all indexändringarna av underhållsbidrag till bam skall dämpas. Främsi av administrativa skäl kan rätten lill avdrag på underhållsbidrag träda i kraft först den 1 januari 1980."

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll till barn och frånskilda, IV. ni.

I detta sammanhang hade behandlats

de/s de under allmänna motionsliden vid 1977/78 års riksmöte väckta molionerna

1977/78:995 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde förslag till lagstiftning med utgångspunkt i den i motionen föreslagna huvudregeln om gemensam vårdnad av alla barn,

1977/78:997 av Bernl Ekinge (fp) och Martin Olsson (c), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde en översyn av bestämmelserna i 20 kap. 9 § föräldrabalken (FB),

1977/78:1010 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde åtgärder för atl snarasi garantera atl 1976 års beslut om gemensam vårdnad icke motarbetades ulan fördes ul i praktiken på ett säll som siämde med vad riksdagen i beslui och uiialande avsett.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:29 av Lennart Andersson m. fl. (s), vari hemslällls

1. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill ell samhällsstöd lill föräldrar med gemensam vårdnad i enlighel med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen ej skulle anta den i propositionen föreslagna bestämmelsen i 2 § d) bidragsförskotlslagen,

3. all riksdagen ej skulle anta den i propositionen föreslagna bestämmelsen i 7 kap. 3 § föräldrabalken,

4. atl riksdagen som motiv lill den föreslagna lydelsen av 7 kap. 1 S föräldrabalken gjorde uttalanden om storieken av underhållsbidrag i enlighel med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts om fortlöpande förslag till ändringar av indexregleringen av underhållsbidrag,

6. all riksdagen hos regeringen begärde förslag om en fortlöpande prövning av skyldigheten all ålerbelala bidragsförskou i enlighel med vad som anförts i moiionen,

1978/79:30av Jörn Svensson (vpk), vari hemställts atl riksdagen beslutade om av motionären föreslaget tillägg i del nya förslaget till lydelse av föräldrabalken 7:10, innebärande att den som förde barnels talan skulle ersätta motpartens rättegångskostnad om barnet blev föriorande part,

1978/79:31 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen beslutade att lydelsen i förslaget lill formulering av föräldrabalkens 7 kap. 4 § första meningen skulle ändras på sätt molionärerna angett, innebärande dels atl den underhållsskyldige skulle fö göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en sammanlagd lid av minst tre dygn under en kalendermånad, dels att tiden för barnets vistelse inle skulle räknas i hela kalenderdygn ulan i 24-timmarsperioder från den tidpunkt då barnet togs emot av den underhållsskyldige, dels alt avdraget skulle för varje dygn bestämmas lill 1/30 av del månatliga underhållsbidraget,

1978/79:32 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s), vari hemställts

1. all riksdagen hos regeringen begärde att det åriigen utarbetades rimliga uppskattningar av barns faktiska levnadskostnader,

2. atl riksdagen som moliv till den föreslagna lydelsen av 7 kap. I § föräldrabalken gjorde uttalanden om beräkning av underhållsbidrag till barn i enlighel med beräkningsgången i kalkylexemplet i moiionen.

1978/79:33 av Anita Gradin (s), vari hemställts all riksdagen beslulade om kompletterande paragraf i föräldrabalken i enlighel med vad i moiionen anförts, innebärande atl barn av ulländsk härkomst som av makar förts hit i adoplionssyfte blev jämställda med barn i äktenskap i fall då föräldrarna begärde äktenskapsskillnad före adoptionens genomförande.

1978/79:34 av Olle Göransson (s) och Kerstin Andersson i Kumla (s), vari hemställts all riksdagen beslutade ändra lydelsen i föreslagna föräldrabalkens 7 kap. 4 § första mening på sätt motionärerna angelt, innebärande dels att den underhällsskyldige skulle fö göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en sammanlagd tid av minst tre dygn under en kalendermånad, dels atl tiden för barnels vistelse inle skulle räknas i hela kalenderdygn ulan i 24-limmarsperioder från den tidpunkl då barnet logs emot av den underhållsskyldige, dels atl avdraget skulle för varje dygn bestämmas lill 1/30 av del månatliga underhållsbidraget.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll till barn och frånskilda, m. m.

1978/79:35 av Inger Lindquist (m)och Håkan Winberg(m), vari hemställts all riksdagen beslulade all i den i proposilionen föreslagna 14a § i 11 kap. giftermålsbalken införa en bestämmelse motsvarande den som nu återfanns i samma kapitels 14 § andra stycke, andra punkl, innebärande atl den nuvarande regeln all underhållsbidrag ej skulle utgå vid omgifte allljäml skulle äga giltighet,

1978/79:36 av Martin Olsson m. fl. (c), vari hemslällls att riksdagen skulle

1. besluta om sådan ändring av det i propositionen 1978/79:12 framlagda förslagel lill 7 kap. 3 § föräldrabalken all belopp även kunde fö förbehållas för barn som avsågs i 7 kap. 5 § (dvs. styvbarn),

2. besluta ge regeringen till känna vad i moiionen anförts om lämpligheten av att vid avdragsrätl för den underhållsskyldige enligl propositionens förslag lill 7 kap. 4 § föräldrabalken avdraget på utgående bidragsförskott eller underhållsbidrag lill den underhållsberältigade fördelades på en längre lidsperiod,

3. besluta ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av all utvecklingen följdes i fråga om vilka konsekvenser den i propositionen föreslagna avdragsrälten enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken kunde fö för underhållsskyldigas möjligheter all utöva umgängesrälten,

4. besluta alt hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring av föräldrabalken alt i mål om fastställande eller jämkning av underhållsbidrag domstol fick förordna all vardera parlen skulle bära sin rättegångskostnad,

5. besluta all 2 § punkten d förslagel lill ändring av lagen (1964:143) om bidragsförskott endast skulle gälla barn som stod under vårdnad av bägge föräldrarna samt

6. besluta ge regeringen lill känna vad i motionen anförls om viklen av all berörda myndigheler gavs lillräckliga resurser för informaiion inför de föreslagna reformernas ikraftlrädande,

1978/79:37 av AlfWennerfors (m), vari hemslällls atl riksdagen beslulade all 7 kap. 4 § 1 slycket i förslaget till lag om ändring i föräldrabalken skulle erhålla av motionären angiven lydelse, innebärande dels atl den underhållsskyldige skulle fö göra avdrag så snart han eller hon haft barnet hos sig en

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda,

m. 777.

sammanlagd tid av minst tre dygn underen kalendermånad, dels att tiden för barnets vistelse inle skulle räknas i hela kalenderdygn utan i 24-limmarspe-rioder från den tidpunkl då barnet togs emot av den underhållsskyldige, dels atl avdraget skulle för varje dygn bestämmas till 1/30 av del månatliga underhållsbidraget, och

1978/79:38 av AlfWennerfors (m), vari hemställts atl riksdagen beslutade att den som för barnels lalan skulle ersätta motpartens rätiegångskosinad om barnet blev föriorande part.

Utskottet hemställde

1. belräffande gemensam vårdnad som huvudregel alt riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:995,

2. beiräftande lillämpningen av reglerna om gemensam vårdnad att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1010,

3. belräffande samhällsstöd vid gemensam vårdnad att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:29, yrkandel 1,

4. belräffande förbehållsbelopp att riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:12 i denna del och med avslag på motionen 1978/79:29, yrkandena 3 och 4, godkände vad utskottet anfört,

5. belräffande metoden för beräkning av underhållsbidrag alt riksdagen skulle

a. med bifall lill proposilionen i denna del och med anledning av motionen
1978/79:32 godkänna vad utskotlet anfön,

b. avslå motionen 1978/79:32 i den mån den inle tillgodoseiis genom vad
utskottet hemställt under a,

6. beträffande underhåll av styvbarn att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:36, yrkandel 1, godkände vad utskotlet anfört,

7. beträffande blivande adoptivbarns rättsliga ställning atl riksdagen hos regeringen begärde atl motionen 1978/79:33 jämte utskottets betänkande i denna del överiämnades lill utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt,

8. atl riksdagen skulle anta 7 kap. 1 § i del i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i föräldrabalken,

9. atl riksdagen skulle anta 7 kap. 3 § förslagel lill lag om ändring i föräldrabalken med av utskottet föreslagen lydelse, innebärande all uttrycket hemmavarande eget barn ändrades till hemmavarande barn,

10. belräffande underhållsskyldigs rätt lill avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskott atl riksdagen med avslag på molionerna 1978/79:31, 1978/ 79:34 och 1978/79:37 skulle anta 7 kap. 4§ förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken och 15 § förslagel lill lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

11. belräffande avdrag på utgående underhållsbidrag och bidragsförskott atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:36, yrkandet 2,

12. beträffande avdragsrätlens inverkan på umgängesrälten alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:36, yrkandel 3, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört härom.

10. beträffande behovsprövning av bidragsförskou all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:29, yrkandel 2, och med anledning av motionen 1978/79:36, yrkandel 5, skulle anta 2 och 7 §§ förslaget lill lag om ändring i lagen om bidragsförskott med av utskoitei föreslagen lydelse,

11. belräffande ålerkrav av bidragsförskott all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:29, yrkandel 6,

12. beträffande indexändringar av underhållsbidrag atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:29, yrkandel 5,

13. belräffande underhållsbidrag lill omgift make alt riksdagen med avslag på moiionen 1978/79:35 skulle anta 11 kap. 14 a § förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken,

14. belräffande rättegångskostnader i mål om underhållsbidrag lill barn all riksdagen skulle

a. avslå motionerna 1978/79:30 och 1978/79:38,

b. med anledning av moiionen 1978/79:36, yrkandel 4, som sin mening ge
regeringen lill känna vad utskottet anfört om översyn av rätlegångskostnads-
reglerna,

18. beträffande överförmyndares och barnavårdsnämnds fullföljd av talan alt riksdagen med bifall lill moiionen 1977/78:997 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av 20 kap. 9 § föräldrabalken,

19. beträffande resurser för och information om underhållsreformens genomförande all riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:36, yrkandet 6, som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskotlet anfört härom,

20. all riksdagen skulle anta förslagel lill lag om ändring i föräldrabalken i den mån del inle omfattades av vad ulskotlet hemställt ovan under 8-10,

21. atl riksdagen skulle anta förslagel lill lag om ändring i giftermålsbalken i den mån del inle omfattades av vad utskottet ovan hemställt under 16,

22. att riksdagen skulle anta förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskott i den mån del inle omfattades av vad utskotlet ovan hemställt under 10 och 13,

23. all riksdagen skulle anta övriga i proposilionen framlagda lagförslag.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, ni. m.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande förbehållsbelopp av Lennan Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och BirgiUa Johansson (samtliga s)som ansell all utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:29, yrkandena 3 och 4, och med anledning av proposilionen 1978/79:121 moisvarande del godkände vad reservanterna anfört.

2. beträffande underhåll av styvbarn av Lennart Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe

Nr 53 Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s)som-under förutsättning av

Onsdaeen den bifaW till reservalionen nr 1 -ansell all utskottets yttrande i viss del skulle ha

13 december 1978 reservanterna angiven lydelse.

Underhåll lill barn och frånskilda, m. //?.

3. av Lennan Andersson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som - under förutsättning av bifall lill reservationen nr 1 - ansell att utskottet under 9 bort hemställa

alt riksdagen skulle dels avslå propositionen såvitt avsåg 7 kap. 3 § förslagel lill lag om ändring i föräldrabalken, dels besluta all 7 kap. 3 § föräldrabalken i dess nuvarande lydelse skulle upphävas.

4. belräffande behovsprövning av bidragsförskott av Inger Lindquist (m)
och Bo Siegbahn (m) som ansell alt ulskotlet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:36, yrkandel 5,och med avslag på moiionen 1978/79:29, yrkandet 2, skulle anta 2 S förslagel till lag om ändring i lagen om bidragsförskott,

5. belräffande ålerkrav av bidragsförskott av Lennart Andersson, Elvy
Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström, Ingemar Konradsson,
Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som ansett all ulskotlet
under 14 bort hemställa

all riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:29, yrkandel 6, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört angåendeöversyn av ordningen för ålerkrav av bidragsförskott,

6. belräffande indexändringar av underhållsbidrag av Lennart Andersson,
Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Åke Gillström. Ingemar Konrads
son, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (samtliga s) som ansett all
utskottet under 15 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:29, yrkandet 5, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört härom,

7. belräffande underhällsbidrag lill omgift make av Inger Lindquist (m)
och Bo Siegbahn (m) som ansett atl utskottet under 16 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:35 skulle anta 14 a § förslagel lill lag om ändring i giftermålsbalken med av reservanierna föreslagen lydelse.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! Sedan några år pågår ett omfaUande reformarbete på familjerättens område. Del har bl. a. berört skilsmässoreglerna och reglerna om faderskap och vårdnaden av barn. I dag har vi kommit lill bestämmelserna om underhållsskyldighet.

Reformsträvandena på familjerältsområdet har väsentligen sin grund i ändrade sociala förhållanden och i förskjutningar i människors värderingar.

När del gäller den familjerällsliga underhällsskyldigheten har mycket hänl sedan den nuvarande regleringen kom lill. Samhället har tagil över ansvaret för många av de kosinader som förut måste täckas genom underhällsbidrag. De gamla könsrollerna har påverkats av kvinnans ekonomiska frigörelse. Samlidigt har stabiliteten i familjeförhållandena på många håll minskat, och äktenskapet är inle längre över lag den självklara formen för samlevnad mellan man och kvinna. Mycket annat skulle kunna tilläggas.

Det är främst reglerna för underhållsbidrag till barn som har krävt en översyn. För många bidragsskyldiga har underhållsbördan blivit tung. Och lagstiftningen har hittills bara gett allmänna hållpunkter för hur man beräknar underhållsbidrag, med påföljd att praxis har blivit ojämn.

Ett huvudsyfte med propositionsförslaget är därför att underiätta situationen för de bidragsskyldiga. Det sker främst genom regler om en grundtrygghet för de underhållsskyldiga, en dämpning av de automatiska indexhöjningarna av underhållsbidragen, en rätt till minskning av bidraget när barnet vistas hos den underhållsskyldige, en förkortning av preskriptionstiden för underhållsbidrag, större möjligheter lill jämkning av redan fastställda bidrag och liberalare regler om eftergift av skyldighet atl betala lillbaka bidragsförskott. Jag kan också erinra om det särskilda förslagel om att höja gränsen för skatteavdraget för utgivna underhällsbidrag.

Ett andra huvudsyfte med förslaget är att beräkningen av underhållsbidrag skall bli mera enhetlig, så långt det nu går utan att man hamnar i en stel reglering. Lagtexten är på den punkten mera vägledande än f n., och den kompletteras av ulföriiga moiivutlalanden. Barnavårdsnämnder och försäkringskassor kommer att fö ytterligare riktlinjer i råd som lämnas centralt av socialstyrelsen och riksförsäkringsverket.

Det är med tillfredsställelse jag ser all lagutskottet i ganska stor enighet har slutit upp kring propositionsförslaget. Del är också riksdagen själv som har tagit initiativet till reformförslaget genom en framslällning år 1976.

De socialdemokratiska reservanterna i lagutskottet har ansett att man bör vara något generösare mol de bidragsskyldiga än som föreslagils i propositionen. För egen del trorjag emellertid all man här måste vara varsam. Olika intressen måste vägas mot varandra. Intresset av atl de bidragsskyldiga för del bättre fär inle leda till att barnen och de föräldrar som har den dagliga omvårdnaden om dem för det nämnvärt sämre. Det är sant atl del allmänna kan gå emellan med ekonomisk hjälp. Så blir del också enligt regeringens förslag. Men stödet kan inte göras så frikostigt att andra grupper av föräldrar blir missgynnade. Utöver en viss gräns bör de ökade samhällsinsatser som kan göras i princip komma alla barnfamiljer lill del. Till della kommeratt hela frågan om samhällets stöd till de särievande föräldrarna övervägs av en parlamentarisk kommitlé. Dess arbele bör inte föregripas.

För att återknyta lill vad jag sade i början vill jag slå fast all det familjerättsliga reformarbetet går vidare. Näsla etapp kommer sannolikt atl gälla reglerna om vårdnaden av barn. Dessa övervägs f n. av ulredningen om barnens rätt. Familjelagssakkunniga kommer därefter med ett förslag om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll lill barn och frånskilda,

m. 777.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

olika arvsfrågor.

Jag tror emellertid atl vi inle heller när del gäller underhållsreglerna kan eller bör slå oss till ro med vad som nu uppnås. Den betydelsefulla frågan om hur man på sikt skall ordna återbetalningsskyldigheten för bidragsförskott eller moisvarande stöd ligger t. ex. ännu i stöpsleven. Och del är angelägel atl siudera verkningarna av de beslut som fallas i dag, atl lyssna på de erfarenheter som berörda parter och myndigheter kommer atl göra och alt vara beredd till omprövningar på grundval av de erfarenheter som man vinner. Tankar i denna riklning finner man också i lagutskottets betänkande. Bestämmelserna om underhållsbidrag har stor praktisk belydelse för många människor - vuxna och barn - en betydelse som inte bara ligger på del ekonomiska planet. Del aren vikiig uppgift alt följa ulvecklingen på områdei och alt anpassa regelsystemet efter behoven. Min förhoppning är atl del förslag som kammaren nu skall ta ställning till skall visa sig vara en betydelsefull etapp i detta arbete.

LENNART ANDERSSON (s):

Herr talman! I den proposition som riksdagen nu har atl besluta om finns angivet atl del 1975 var 414 000 barn som var berättigade till underhållsbidrag. Med stor sannolikhet är siffran i dag ännu högre.

Utifrån denna statistiska uppgift inser var och en atl del är en mycket stor grupp av föräldrar som är berörda av reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott, aniingen som underhållsskyldiga eller som bidragsberälligade. Ingen ledamot av denna kammare kan ha undgått att uppmärksamma den intensiva deball som under senare år pågått med anledning av alt underhållsbidragen årligen kraftigl räknats upp, en ålgärd som för många underhållsskyldiga skapat en svår situation.

Föregen del harjag mött frågan på en rad poliliska möten, men även i form av brev och telefonsamtal lill såväl bostaden som hit lill riksdagen. Räll många personer har också bett alt fö ett personligt sammanträffande för all redovisa sin sociala och ekonomiska siluation.

En metallarbetare i en mellansvensk kommun fick som resullat av 1978 års löneavtal 27 öre mera i limmen, vilket i hans fall ger 18 kr. per månad efter skatt. Från den 1 april i år höjdes hans underhållsskyldighet för 3 barn med 148 kr. per månad.

En man i en Norriandskommun redovisar atl det underhållsbidrag han är skyldig atl ulge har från 1971 till 1978ökal med över 100 %. Under samma lid har hans löneökning, brutto, stannat vid 70 96. En grundskolelärare i en kommun i Mälardalen betalar 698 kr. per månad i underhåll för elt barn. Hans nuvarande familj kämpar med en myckel ansträngd ekonomi.

Dessa konkreia fall är endasl exempel på de förhållanden som många, många underhållsskyldiga lever under.

I propositionen finns också klart angivet all underhållsbidragen har undergått en kraftig höjning. Räknar man hela perioden från 1967 lill 1978 är ökningen 85 96. Delar man upp perioden är ökningen från den 1 april 1973 till 1978 59 96.

Under de senasle tvä åren, 1977 och 1978, är ökningen inte mindre än 21 %.

Propositionens siffror bevisar all de enskilda fall som jag använt som exempel inle är extrema, de är verklighetsunderiag. Samlidigt är de en uppmaning till oss politiker att snarast lösa problemen.

Mot den bakgrund somjag här tecknat är del positivt atl riksdagen äntligen kan fö behandla den proposilion som var aviserad till våren 1978, men som då aldrig kom.

I fiera delfrågor är vi eniga inom utskottet, men i vissa cenlrala avsnitt vill vi i den socialdemokratiska gruppen gå längre än vad propositionens förslag innebär.

Det mest cenlrala avsnittet i propositionen är de regler som rör hur man beslämmer storleken av elt underhållsbidrag. Propositionens förslag innebär alt den underhållsskyldige förbehålls en viss del av sin inkomst för sin egen och sin familjs försörjning. Förbehållsbeloppel ulgör per år 1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Till detta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller sammanboendes underhåll. Även försörjningsskyldigheten mot barn som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Del överskoll av nettoinkomsten som den underhållsskyldige har kvar, efter del atl det totala förbehållsbeloppet har besiämts, skall enligt propositionen i sin helhet tas i anspråk för underhållsbidrag. Mot själva principen om ett syslem med förbehållsbelopp har vi frän den socialdemokraliska gruppen ingen erinran. Vi är däremoi kritiska mol alt del föreslagna förbehållsbeloppet bestäms lill 1,2 basbelopp. Vi anser atl detla belopp är för lågt. Även vissa remissinstanser framhåller att del föreslagna normalbeloppet torde understiga del belopp som redan i dag tillämpas på många håll när underhållsbidrag bestäms.

Då har propositionens förslag på denna punkt inte myckel med framliden atl göra. Del är mera en spegel av förfluten tid. Departementschefen uttalar i propositionen atl kostnaden för ett barns grundförsörjning bör vara 0,6 basbelopp per år. När man så i ett annat avsnitt av proposilionen tar del av förslaget lill förbehållsbelopp för hemmavarande barn anges delta till 0,4 basbelopp. Vi reservanter anser att delta är inkonsekvent.

Vi hävdar med bestämdhet att det nu är angelägel vidla åtgärder som förhindrar alt de underhållsskyldiga åsamkas betungande underhållsskulder. Särskill för dem som har låga inkomsier är del nödvändigt alt lätta på den ekonomiska bördan.

Del är inle särskilt konstruktivt alt döma ut underhållsbidrag som den belalningsskyldige uppenbariigen saknar förmåga alt eriägga. Eu sådant syslem inrymmer slora risker för fortsall social utslagning och därav följande ytteriigare oförmåga atl bidra till barnens underhåll.

I ett samhälle, som vi vill skall präglas av jämlikhet och solidaritel, är del nödvändigl all vid alla tillfällen motarbeta den sociala utslagning som sker. En bättre anpassning av underhållsbördan lill den underhållsskyldiges

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll tid barn och frånskilda, m. m.

ekonomiska bärkraft minskar riskerna för social utslagning och kan dessutom säkerligen också medverka lill all relationerna såväl mellan föräldrarna som mellan den underhållsskyldige och barnet förbättras - i så fall en stor vinst både för de enskilda och för samhället.

Med dessa motiveringar föreslår vi i den socialdemokratiska gruppmo-tionen all den bidragsskyldige skall medges rätt all fö behålla en större andel av sitt överskott än vad som föreslås i proposilionen. I motionen anger vi klart hur slora andelar av överskottet som den enskilde, i olika situationer, skall få behålla för egen del.

Detla skall jämföras med propositionens förslag som innebär att hela det disponibla överskottet skall användas till underhållsbidrag.

Utskottets majoritet har visserligen med anledning av vår motion gjort en positiv skrivning i utskoltels belänkande, men det stannar vid detla.

En sammanfattning i punktform av detla avsnitt i mitt anförande innehåller följande:

1. Den socialdemokraliska gruppen är kritisk till att det normalbelopp som
ingår i det totala förbehållsbeloppet bestäms till 1,2 basbelopp. Vi anser atl
beloppet borde vara högre.

2. Vi anser alt förbehållsbeloppel för hemmavarande barn skall utgöra 0,6 basbelopp.

3. Den underhållsskyldige skall för egen del få behålla en större andel av det disponibla överskottet sedan förbehållsbeloppel har fastställts.

4. Dessa riktlinjer och vad vi i övrigt framhåller i vår motion skall vara vägledande för fastställande av underhållsbidrag.

Från vår sida anser vi det inle tekniskt möjligl atl slå fast de angivna riktlinjerna i lagtext. Redan i vår motion har vi kritiserat att departementschefen i proposilionen gör en flora av moiivutlalanden som del inte varit möjligl alt fönga in i lagtexten. En del av dessa moiivutlalanden gynnar dem som har goda inkomsier. I proposilionen är del en brist i överensstämmelse mellan moiivutlalanden och lagtext. Del är därför vi anser atl förslagel lill 7 kap. 3 S föräldrabalken kan utgå. Det är vår uppfattning atl de av oss föreslagna rikllinjerna jämte uttalanden i propositionen är tillräcklig vägledning vid lillämpningen av 7 kap. 1-2 §§ föräldrabalken.

Det är naturligt och självklart för mig atl här särskill framhålla en annan aspekt. Samtidigt som del är angeläget alt mildra den ekonomiska bördan för dem som har underhållsskyldighet skall detta inte behöva leda till försämrade villkor för barnet och den andra föräldern. Redan i vår motion framhöll vi alt barnet har sitt grundbehov av underhållsbidrag tryggat genom bidragsförskottet. I vår resevalion understryker vi på nytt alt i de inkomstlägen där förbehållsbeloppel kommer alt ha slörst belydelse det endasl i undantagsfall blir aktuellt alt underhållsbidrag bestäms till högre belopp än bidragsförskottet. En minskning av underhållsbidragets storiek leder därför som regel inle till någon försämring för den bidragsberälligade. 1 slällel för del allmänna träda in och bära en del av kostnaderna för barnels underhåll.

Det är vår mening att det nuvarande bidragsförskoilssysiemet är brislfölligt och i många fall inte ger tillräckligt slöd ål ensamslående föräldrar med låga

inkomster. Hela denna stora fråga om samhällsstöd lill ensamslående är f n. under utredning. Från den socialdemokratiska gruppen i ulskotlet vill vi med; all kraft understryka att arbetet inom utredningen måste bedrivas skyndsamt och med målsättningen atl problemen på området för en tillfredsställande lösning.

Jag går härefter över till all redogöra för vårt förslag till hur indexändringar av underhållsbidraget bör ske.

Jag har redan i inledningen till mitl anförande redovisai atl höjningen av underhållsbidragen, genom indexändringar, uppgått till inte mindre än 21 96 för åren 1977 och 1978. Under samma lid har stora löntagargrupper fött vidkännas reallönesänkningar och andra grupper har fått mycket blygsamma Ökningar av reallönen. Redan della visar atl den nuvarande regeln för indexuppräkningar slår blint utan hänsynstagande till grundläggande faktorer som löneutveckling, prisökningar och förändringar av skattereglerna. Detta intryck befästs när man studerar hela perioden från 1967 fram till iår.

Proposilionen föreslår alt indexhöjningarna av underhållsbidrag lill barn dämpas. De åriiga höjningarna begränsas i fortsättningen lill 7/10 av höjningar av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 % blir alltså endasl 7 %. Vidare görs inle någon indexändring av sådana bidrag som har besiämts högst tre månader före en generell ändring.

Här stannar propositionen i sill förslag. Trols atl alla kan se hur den nuvarande regeln verkat under 12 år är man från majoritetens sida endasl beredd till att något justera själva beloppet. Men man avlöser den nuvarande regeln med en ny regel som lill sin konstruktion blir lika bunden och helt saknar flexibilitet. Med andra ord, här saknas ett perspektiv framåt.

Från den socialdemokratiska gruppens sida godtar vi i nuvarande skede atl höjningen begränsas till 7/10 av höjningen av basbeloppet. Men vi kräver samiidigi atl utvecklingen på det här området i fortsättningen skall ägnas mycket större uppmärksamhet än hiuills. Vi är väl medvetna om att regeringen och dess kansli har många uppgifter men vi bedömer del här aktuella områdei som så viktigt atl vi föreslår atl regeringen följer utvecklingen och lägger fram de förslag till jämkningar i andelslalet som kan föranledas av löne- och prisutvecklingen saml av ändringar i skattelagstiftningen. Skulle del bli kraftiga och snabba förändringar i inkomsl- och prisutvecklingen kan det självfallet bli erforderiigl med åriiga jämkningar av andelslalet.

Mot bakgrund av den erfarenhei som de nuvarande reglerna gett oss, och framför alll alla underhållsskyldiga, är det logiskt atl nu skapa ell mera följsamt syslem som kan bidra lill alt förhindra ett upprepande av de senasle årens utveckling.

Vi föreslår alt riksdagen skall ge delta lill känna för regeringen. Vi anser atl del är elt förslag som kompletterar vad vi föreslagit rörande riktlinjer för bestämmande av underhållsbidrag.

I den socialdemokratiska motionen, som följs upp i våra reservationer, har vi föreslagit dels riktlinjer för bestämmandet av underhållsbidrag som är mer

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll till barn och frånskilda, //?. ni.

gynnsamma förden underhållsskyldigeän vad proposilionen föreslår,dels ett mer flexibelt syslem för indexuppräkningar av underhållsbidragen.

Därutöver föreslår vi också mer generösa regler än vad som förordas i propositionen när det gäller eftergift av ålerkrav av utbetalda bidragsförskott.

Den grundläggande tanken bakom della förslag är alt vi anser del vara föga realistiskt och inte ägnal atl lösa de verkliga problemen när de underhållsskyldiga endast ser hur ålerbelalningsskulden ständigt växer. Det gäller i stället alt skapa ett sammanhållet system som stimulerar den underhållsskyldige atl ta nya tag och göra en nyttig samhällsinsats saml inte avskräcker den enskilde från att bilda en ny familj.

Familjelagssakkunniga föreslog ett nytt system för återkrav av bidragsförskott. Förslaget innebar i huvudsak atl bidragsförskotten skulle frigöras från beroendet av fastställt underhållsbidrag och all försäkringskassan skulle få möjlighet all självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga att till det allmänna betala lillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle bli en angelägenhet mellan kassan och den underhållsskyldige.

Delta förslag från familjelagssakkunniga är både intressant och framåtsyftande och väl ägnat att ligga lill grund för ett fortsalt utredningsarbete som kan resultera i all skyldigheten att återbetala bidragsförskott kan prövas rutinmässigt så all underhållsbördan kontinueriigi avpassas lill förmågan hos de underhållsskyldiga som har del sämst ställt.

Frän den socialdemokratiska utskotisgruppen föreslår vi atl utredningen om samhällsstöd till ensamstående skall få tilläggsdirektiv och överarbeta det förslag som familjelagssakkunniga presenterade.

Även delta ringa förslag var för myckel för utskottets majoritet. Den avstyrker vårt förslag och litar på att utredningen ändock skall behandla förslaget.

I delta ligger en markant skillnad dels i synen på de problem som vi nu behandlar i anslutning lill propositionen 12, dels i viljan att göra något konstruktivt till fromma för en stor grupp av medborgare som behöver samhällets stöd och som har rätt all begära delta stöd av samhällel.

Utöver vad jag här har sagt i anslulning lill våra förslag, som berör olika avsnitt i propositionen om underhåll till barn och frånskilda, vill jag avslutningsvis framhålla hur vikligt del är med en allmän politik som tar stor hänsyn lill barnfamiljer, lill låginkomsttagare och lill ensamstående. Jag länker då särskilt på åtgärder som utbyggnad av barnomsorgen till att motsvara behoven, utformning av taxorna i förskolan så alt de med låga inkomsier får rimliga avgifter, höjning av barnbidragen och bostadsbidragen saml en rättvis utformning av skatteskalan.

Det är inget tvivel om alt en politik med della innehåll bär den socialdemokratiska profilen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till samtliga de socialdemokraliska reservationerna.

INGER LINDQUIST (m);

Herr talman! 1 och med delta belänkande har vi nått ännu ett stycke framåt vid reformeringen av vår familjerättsliga lagstiftning. Propositionen är i del stora hela väl avvägd sedan sådana oiympligheler som familjelagssakkun-nigas förslag angående försäkringskassornas prövning av underhållsskyldigas återbetalningsförmåga har avfärdats.

Propositionen innehåller nu klara föreskrifter om utformningen av föräldrars underhållsskyldighet, också i fall av gemensam vårdnad, och enhetliga riktlinjer för fastställande av underhållsbidrag, och det kommer atl betydligt underiätta den proceduren.

Ett berättigat krav som nu blivit tillgodosett är att den underhållspliklige äger rätt att göra visst avdrag för kosinader då barnet sammanhängande vistas hos henne eller honom.

Portalparagrafen i 5 kap. giftermålsbalken om atl man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd har fött behålla sin gamla lydelse. Men den har fåll elt lämpligt nytt tillägg genom bestämmelsen om atl makarna gemensamt skall vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bäsla. Del är också bra alt det klart sägs ut att makarna skall fördela sysslorna mellan sig.

Genom det nya stadgandet att äktenskapsskillnad skall föregås av betänkelid om makarna begär det har ett från flera håll framfört önskemål blivit tillgodosett.

Reglerna om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har, såvitt jag förslår, i lagtext fött en lämplig utformning som svarar mol utvecklingen av rättspraxis.

Jag hoppas att det skall visa sig att de föreslagna ändringarna kommer atl på sikl medföra fördelar för alla dem som berörs av dem - också för de personer som nu är kritiska mot delarav förslaget. Självfallel kommer tillämpningen och effekten av de nya reglerna alt följas av oss med stort inlresse.

Det är alltså ganska lätt atl i huvudsak ställa sig bakom denna nya familjelagstiftning så som den slutligen framgårav lagutskollels betänkande. Men i några avseenden vill jag la bestämt avstånd.

Del gäller främst förslaget att underhållsbidrag till frånskild inle automatiskt skall upphöra då den underhållsberältigade gifter om sig.

Nu finns i giftermålsbalken en bestämmelse som lyder; "Är bidraget bestämt au ulgå på särskilda tider och ingår den underhållsberältigade nytt äktenskap, skall bidrag ej vidare ulgå."

Familjelagssakkunniga föreslog all den regeln skulle las bort.

Förslaget utsattes för förödande kritik från de flesta remissinstanser. Det är sällan man för läsa så siarka och uttrycksfulla omdömen.

Från skilda domslolar framhålls att förslagel strider mot den i familjeförhållanden grundade underhållsskyldigheten, alt förslaget är förvånande, stötande och alt del knappast torde ha någon förankring hos allmänhelen.

Domareförbundet anser atl det inle bör komma i fråga att upphäva regeln att underhållsbidrag automatiskt skall upphöra alt ulgå vid omgifie.

Advokatsamfundet anser att en annan ordning än den nuvarande för de

2 Riksdagens protokoll 1978/79:53

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll Ull barn och frånskilda, m. m.

flesta skulle framstå som onaturlig, och för en del t. o. m. som anstöllig.

Trols della bestämde sig justitieministern förvånande nog för atl godta familjelagssakkunnigas förslag och upphäva regeln.

Della innebär alltså, som jag ser det, en allvarlig uppluckring av reglerna om äktenskapels rättsverkningar. Atl en äktenskap kan, och i vissa fall bör, ha ekonomiska rättsverkningar även efter del alt äktenskapet har upplösts är förståeligt. Men det strider verkligen mot det allmänna rättsmedvetandet att en person som är frånskild skall betala underhållsbidrag till sin tidigare make när denne inträtt i ett nytt äktenskap med nya rättsverkningar som följd.

Mig förefaller tanken absurd. Avsikien har uppenbariigen varit att söka jämställa de fall där den frånskilde maken lever lillsammans med någon annan utan att ingå äktenskap och de fall där den frånskilde gifter om sig.

Det föreligger emellertid en avgörande skillnad mellan elt nytt äktenskap och enbart ell samboende under äktenskapsliknande förhållanden. Vid omgifte blir nämligen den nye maken underhållsskyldig, medan en sådan skyldighet inte åvilar den samboende parten.

Om man slopar den nuvarande bestämmelsen om att underhållsbidrag upphör vid omgifie, skulle det kunna leda lill dubbel underhållsskyldighet, dels från make i det lidigare äktenskapet, dels från make i det senast ingångna äktenskapet. Förslaget rimmar också illa med att pension till efterlevande make i regel upphör vid omgifie.

Jag vill tillägga alt det är viktigt att vi har en familjelagstiftning som harmonierar med andra länders och då framför allt de nordiska ländernas. Om jag är rätt underrättad, uppfattade man i Danmark den nu föreslagna åtgärden som så säregen att man uttryckte tvivel om att svenska domar som grundar sig på en sådan rätt skulle vara verkställbara i Danmark.

Jag anser det egendomligt att utskottets majoriiei velal slälla sig bakom ett så verklighetsfrämmande förslag, som enligt vad de flesta måste ha uppfattat sirider mol del allmänna rättsmedvetandet. Jag hoppas därför all kammaren i sin helhet skall inta en klokare ståndpunkt och låla oss behålla den regel som säger att bidrag till frånskild make inte skall utgå, om den underhållsberät-ligade maken ingår nytt äktenskap.

Jag yrkar alltså bifall lill reservalionen 7.

I näsla fråga där Bo Siegbahn och jag reserverat oss har vi ansett att det inte finns skäl atl frångå trepartiregeringens lagförslag i proposilionen. Det gäller förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskou. Både familjelagssakkunniga och juslilieminislern har i 2 d § föreslagit alt bidragsförskott skall kunna vägras, om barnet av annat skäl än som sägs tidigare i paragrafen uppenbariigen saknar behov av bidragsförskott.

Enligt propositionen har justitieministern funnit atl de diskulerade reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan länkas inbjuda lill missbmk i något slörre utsträckning än de regler som f n. gäller. Del kan också vara svårt alt säkert fastställa vem av föräldrarna som i verkligheten är att anse som bidragsskyldig, och det behövs därför en bestämmelse som gör del möjligl atl bedöma barnets behov av bidragsförskott mot bakgrund bl. a. av båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden, oberoende av vem som är

bidragsskyldig. En sådan bestämmelse bör inle införas enbari för de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Begränsningar i rätten till bidragsförskott bör verka generellt och inte inrikta sig på bara en viss grupp människor. Bestämmelsen bör ges en allmän räckvidd, och den bör tillämpas endasl i uppenbara fall, dvs. då elt bidragsförskott framstår som klart obehövligt. Delta har justitieministern sagt i sin proposition.

Tyvärr har justitieministern därefter i specialmotiveringen uttalat sig på elt sådanl sätt atl bidragsförskott skulle kunna vägras i ett slorl antal fall där förälderns bidragsförmåga ärganska ringa. Den omständigheten har medfört att socialdemokraterna i en motion har molsalt sig lagbestämmelsen, och deras mening har fölt majoritet i utskottet. Detta är, som jag ser det, olyckligt. Det möjliggör ett missbruk av bidragsförskoilssysiemet.

Om paragrafen slopas medför del atl ett barn som genom egna inkomster av t. ex. förmögenhet helt kan svara för sin egen försörjning för bidragsförskott. Ett barn i en sådan ekonomisk situation har inte rätt till underhållsbidrag från sina föräldrar. Det är då rimligl och rikligt att samhällets resurser inte tas i anspråk i en sådan situation.

Ett annat fall där bidragsförskott kan utgå om man följer majoritetens förslag är då den förälder som barnet bor hos har utomordentligt goda ekonomiska förutsättningar att svara för barnets försörjning. I elt sådant fall skulle den föreslagna bestämmelsen att barnet uppenbarligen saknar behov av bidragsförskou ha varit bra aU ullgå.

Det är vår skyldighet som lagstiftare alt se till aU samhällets stöd går till dem som bäst behöver det och alt förhindra eller försvåra missbruk av sociala förmåner. Om vi slopar den föreslagna bestämmelsen har vi i det avseendel illa fylll vår uppgift.

Den föreslagna lagregeln behövs alltså. Mot själva formuleringen av regeln, som talar om uppenbara fall, finns inte något atl invända.

Det riktiga är då alt ta avstånd från justitieministerns uttalanden i specialmoliveringen och i stället förklara, som jag har gjort här, atl regeln bör tillämpas endasl i fråga om odiskutabla och uppenbara fall, där det skulle framstå som i det närmaste stötande atl samhällets resurser används till elt obehövligt bidrag.

Jag har svårt att förstå atl kommittén för översyn av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar kan underiåta atl uppla en moisvarande bestämmelse, som ju fyller ett uppenbart behov. Jag delar justitieministerns mening att den föreslagna regeln självfallet kan ses som ett provisorium i avvaktan på den översyn av bidragsförskottssystemet som f n. pågår inom utredningen.

Med della, herr talman, yrkar jag bifall också till reservalionen 4, och i övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

I detta anförande instämde Joakim Ollen (m).

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. //?.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr lalman! Alt vara ensam förälder, dvs. i 99 fall av 100 ensam mor, under 1930- och 1940-talen i det här landet var oftast en djupl orättvis lott. Underhäll och samhällsstöd var illa ordnade. Och det är inle mer än rätt atl en annan och bättre ordning numera råder.

Med liden har elt annat förhållande framstått som en orättvisa. Reglerna för underhållsbidrag slår hårt på lågavlönade och på de underhållsskyldigas fiertal. I den mån en modernare praxis i vårdnadsmål ger fler fäder vårdnaden, blir också fler kvinnor underhållsskyldiga - vilket förstorar problemet. De underhållsskyldigas situation har blivit ett allvariigl socialt problem. Det har markant förvärrats genom de ogenomtänkta regler för uppräkning av underhållsbidrag som genomdrevs av den socialdemokratiska regeringen 1966 och som lyvärr ingen i riksdagen heller då genomskådade. Dessa uppräkningsregler har höjt underhållsbidragen långt mer än reallönerna. Detla strider uppenbart mot föräldrabalkens bokstav och anda, enligt vilken föräldrarna skall la del i barnets försörjning efter sin förmåga.

Äntligen -efter många års orättvisor-görs nu något åt delta problem. Man för enhetliga regler i stället för godtyckliga och slumpartade belopp, fastställda genom socialmyndigheters växlande och nyckfulla bedömningar eller via mer eller mindre fördomsfria advokaters skrämseltaktik mol de underhållsskyldiga.

Man för också en bättre ordning för jämkning av underhåll i enlighel med förändringar i betalningsförmågan.

Slutligen fastläggs principen om att en underhållsskyldig som har barnet hos sig skall fö viss rätt atl göra avdrag härför i underhållsbeloppet. Man måste ge en komplimang, menar jag, både åt de sakkunniga och åt departementet och lagutskottet, som på elt grundligt sätt har tagit i denna svåra materia.

Om nu föreliggande förslag ärett obestridligt framsteg, lider del likväl av en del svagheter. Dessa påtalas i olika molioner och reservationer.

På vpk-gruppens vägnar vill jag börja med alt yrka bifall till våra molioner 1978/79:1010sami 1978/79:30 och 31. De två senare har samma yrkande som motionerna 34,37 och 38, som kommer från andra partier och som jag också yrkar bifall lill. Jag yrkar likaledes bifall lill Kerstin Anderssons molion 995, som väcktes under den allmänna motionstiden 1977/78, om alt göra gemensam vårdnad till huvudregel för ogifta och frånskilda föräldrar. Det är en tanke som vi från vpk hela tiden sympatiserat med och som vi också framförde vid reformeringen av vårdnadsreglerna 1976, Eftersom denna motion av ulskotlet lagils upp i delta sammanhang finner vi det svårt alt inte siödja den och yrka bifall lill den.

Slutligen yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationerna I, 2, 5 och 6, som alla enligl vårt partis mening är något bättre än utskottets skrivning i de berörda delarna.

Jag övergår därefter till att kommentera de särskilda vpk-molionerna,

I motion 1977/78:1010 begärs all riksdagen skall la sitt ansvar för atl bekämpa alla försök atl motarbeta 1976 års beslut om gemensam vårdnad för

ogifta och frånskilda.

Utskottet tycks visserligen inte vilja bestrida att fördomar mol denna viktiga reform kan vara rådande ute i förvaltningarna. Del är bra. Men då borde man också göra något ål fördomarna. Del gör man nu inte. Man förhåller sig passiv. Argumentet är atl utskottet besökt Västerås kommun och där inle funnit någon fientlighet mot reformen bland tjänstemän på socialförvaltning och allmän advokatbyrå.

Det är ett något märkligt resonemang. Ingen har begärt att utskoitei speciellt skall bekämpa fördomar i förvaltningen i Västerås. Och inget säger heller att förhållandena i Västerås är representativa för en vidare krets av myndigheter.

Det verkliga, och som vi lycker, beklagliga förhållandel är att del råder både okunnighet och fientlighet på en rad håll när del gäller reglerna om gemensam vårdnad. Det borde utskottet veta. När principen om gemensam vårdnad genomfördes 1976 nödgades utskottet självt referera ett kraftigt motstånd mol reformen. Det motståndet kom i remissyttranden bl. a, från Domareförbundet, från tingsrätterna i Stockholm och Malmö, från socialutredningen, från sociala centralnämnden i Malmö och en rad andra instanser.

Med detla vill jag inle påslå atl domare i gemen skulle ha någonting emol principen om gemensam vårdnad när den nu är genomförd. Men det attitydmotslånd som fanns ger all anledning atl anta alt det bland enskilda tjänstemän inom rättsväsende och inom socialmyndigheler finns ett betydande psykologiskt motstånd. Det bekräftas också av praktiska erfarenheter.

Föreningen Familj och Rätt gjorde exempelvis en enkät hos en rad familjerådgivningsbyråer i Stockholmsområdet. Ingen av de tillfrågade byråerna sade sig ge någon posiliv informaiion om denna nya vårdnadsregel, några sade sig konsekvent avråda sökande från gemensam vårdnad, och flertalet gav inga upplysningar alls i saken.

I en slörre kommun i Hälsingland gick både biträdande socialchefen och chefen för allmänna advokatbyrån ut i tidningen Ljusnan och gav felaktiga informationer om de ekonomiska villkor som gäller vid gemensam vårdnad -allt i syfte att skrämma sökande från att utnyttja möjligheten. Förfrågningar från föräldrar har enligl direkta uppgifter jag fått vid socialförvaltningen i Gävle mötts med energiska avrådanden. Jag skulle kunna ge många andra sådana exempel.

Så visst bekämpas reformen. Och det är på tiden alt detta kommer fram och kritiseras. Riksdagen har ingen anledning att tolerera sådanl uppenbart laglrols - så myckel mindre som även de nya vårdnadsreglerna från 1973 alltjämt har svårt att slå igenom på många håll. Utskottets flathet mot myndigheterna i frågan bådar inte särskilt gott.

I motionen 1978/79:30 från vpk krävs all föräldrabalken ändras så atl rättegångskostnad i mål om jämkning av underhåll skall åvila den som för barnets lalan och inte barnet självt. Det är lätt groteskt atl barnet, som självt inte för ha något inflytande i frågan, skall stå för kostnaderna om det förlorar

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda,

m. 777.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll tdl barn och frånskilda, m. /??.

processen. Vårdnadshavåren däremoi kan processa på barnets vägnar och barnels bekostnad i del oändliga utan atl stå minsta risk. Än mer stötande är del alt en underhållsskyldig förälder kan fö räll i domstolen men ändå tvingas betala sina rättegångskostnader själv. I regel harju nämligen barnet inga egna tillgångar som kan bestrida kostnaderna vid en föriust i rätten.

Utskottet vill inte genomföra någon ändring. Dess motivering härför är något krystad, menar jag. Dess enda argument är alt vårdnadshavaren inle är part i målet och därför inle bör stå någon ekonomisk risk. Del är enligt min mening formellt spegelfökteri. Materiellt sett är det vårdnadshavaren och inte barnet som är den verkliga parten, den part som fattar alla beslut om hur och ifall rättegång skall föras.

Utskottet hamnar också i sitt resonemang i lält förvirring när man i annat sammanhang framhåller hur risken alt fö bära rättegångskostnader är positiv, därför alt den förhindrar eventuella okynnesprocesser. Med samma logik borde utskottet ha kommii fram till att en risk för vårdnadshavaren i ett jämkningsmål också borde förhindra onödigt processande och stimulera till överenskommelser i godo. Men lydligen är lagutskottets logik i della fall outgrundligare än t. o. m. Guds visdom.

Slutligen kommer vi lill vpk-motionen 1978/79:31. I den yrkas tre saker. Till att börja med vill vi aU avdraget skall vara 1/30 och inte 1/40 av månadsbidraget per dag när barnet vistas hos den underhållsskyldige. Vi vill också att avdrag skall kunna göras när vistelsen sammanhängande har omfattat tre dygn. Utskottet vill bara medge avdrag vid vistelse uppgående till minst fem dygn. Utskottet menar också att dygnet skall räknas från kl. 00.00 lill kl. 24.00.1 motionen däremot anges att man skall räkna praktiskt, dvs. 24 timmar från del barnet tas emot.

I dessa ting har lagutskottet återfallit på yttrande från socialutskottet, som tillfrågats i ärendet. Om man vill vara litet elak kan man säga atl saken knappast har vunnit på det. Riksdagens socialutskott är nämligen i detla som i andra sammanhang den obestridlige mästaren i detta hus när det gäller logiska märkligheier. Jag skall något gå in på del.

De i propositionen föreslagna reglerna innebäratl en underhållsskyldig kan della på ett myckel omfatlande säu i den prakliska vården av barnet utan atl fö minsta avdrag. Det tycker vi är slötande och orimligt, när man nu har gått in för avdragsprincipen. Ändå vill socialutskottet godta del. Vad är då utskottets avgörande argument? Jo, hör och häpna, det är omsorgen om försäkringskassorna och kronofogdarna, som skulle fö det så besvärligt, så besväriigt om generösare avdragsbestämmelser gällde. Varför skulle de fö det? Jo, i de speciella fall där bidragsförskott utgår skulle oftare förekommande avdrag i underhållen vålla fler avräkningsproblem. Men i del slora flertalet fall utgår ju inget bidragsförskott. Även då skulle alltså avdragen försvåras, även om de inte alls berör vare sig kassor eller kronofogdar. En viss kategori underhållsbetalare, som såvitt jag vet utgör majoriteten, skall alltså fö sitt läge försämrat därför atl en annan kategori, en minoritet, eventuellt skulle kunna vålla kassor och kronofogdar visst merarbete.

På s. 63 i betänkandet säger socialutskottet att avdragsrätten bör ges en

generös utformning och alt det är viktigt för att slimulera en god kontakt med barnet. Men överst på s. 64 har omsorgen om underhållsbetalaren plötsligt utbytts mol omsorgen om försäkringskassorna och kronofogdarna, vilket jag lycker är en smält komisk logik. Man kanju tänka sig vad den skulle leda lill om vi överallt skulle eftersätta de sociala och mänskliga syftena med en reform lill förmån för principen att vi inte fick vålla myndigheter mer arbete. Varje reform och varje förbättring medför ju vanligen att myndigheter för mer arbete. Det ärju därför vi har myndigheler.

Vi kommer så till regeln atl dygnet skall beräknas från kl. 00.00. Det innebär som synes att om underhållsbetalaren tar emot barnet kl. 07.00 på morgonen och har det hos sig hela dagen och påföljande natt, så får ändå inle avdrag göras för della dygn. Vad värte är - del medför alt man måste ha barnet i sju dygn föratt den föreslagna femdygnsregeln skall få någon verkan. Harjag barnet i fem verkliga dygn, dvs. 5 x 24 timmar, får jag inte göra något avdrag såvida jag inte hämtar barnet mitt i natten. Den praktiska följden är att inga avdrag kommer att medges annat än för t. ex. den längre sommarvistelse som brukar förekomma i umgängessammanhang. Därmed undergrävs en viktig del av det påstådda syftet med reformen.

Nu har socialutskottet - vars uttalande i frågan lagutskottet refererar och ställer sig bakom - en märklig motivering för att på detta sätt försämra de underhållsbetalandes utgångsläge. Motiveringen består - förutom av den vanliga omsorgen om försäkringskassor och kronofogdar - av rädsla för all föräldrarna skulle tvista med varandra, om man fick en mer praktisk regel. Jag vet inte om socialutskottet har haft någon dunkel tanke om atl folk kanske tvistar mindre med varandra när de sover än när de är vakna. Det är i så fall den enda ursäkten för alt framföra det här ivisleargumentet.

I övrigt håller inte resonemanget,som var och en förstår. Ärjag benägen att tvista med milt barns mor, kan jag ju tvista oavsett om dygnet beräknas från kl. 00.00 eller om det räknas 24 limmar från någon annan tidpunkt. I det senare fallet kan jag, som socialutskottet riktigt påpekar, tvista om vilken tid på dagen jag skall fö hämta barnet. I del förra fallet kan jag tvista om huruvida jag skall hämta barnet på kvällen eller påföljande morgon, eftersom jusl delta i det fallet blir avgörande för om jag skall fö göra avdrag för det aktuella dygnet.

Om man däremot - som vpk föreslår och som föreslås även i en socialdemokralisk motion och i en moderat motion - har lidsregler, som ansluter sig nära lill den praktiska verkligheten och som utgår från den tidpunkt när barnet faktiskt tas om hand, då blir de flesta normala föräldrar benägna all acceptera del rimliga däri. Då finns ingen påtaglig anledning lill tvist. Socialutskottet är rädd för tvister, samtidigt som man förordar en ordning som verkligen inbjuder till tvister genom alt den grundar sig på abstrakta dygnsberäkningar och inte på praktisk verklighel. För fiertalet människor ärdet inte särskill praktiskt att beräkna dygnet från kl. 00.00 till kl. 24.00.

Vi kommer slutligen till frågan om avdragets storlek, alltså rätten lill reducering av underhållsbidraget, där sådan avdragsrätl föreligger. Vpk

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll tdl barn och frånskilda,

777. 77?.

liksom motionärer från både socialdemokraterna och moderaterna vill här alt avdraget skall göras med 1/30 per dygn. Ulskotlet ansluter sig till propositionens förslag all del skall göras med bara 1/40. Dä är argumentet att vårdnadshavaren har vissa baskostnader som måste läckas även när barnet vistas hos andra föräldern. Enligt socialutskottet läcks inte dessa kostnader av nu utgående former för samhällslöd åt barn - ell påstående man i och för sig kan diskutera, men jag går inte nu in därpå.

Detta resonemang bortser från två grundläggande fakta. Om en underhållsskyldig har livligt umgänge med barnet - så livligt atl rätt lill reducering av underhållsbidraget föreligger, vilket fömtsälter atl barnet vistas hos den underhållsskyldige rätt långa sammanhängande perioder - har också den underhållsskyldige baskostnader. Man måste då hålla viss utrustning, lägenhet av viss standard samt bestrida också andra kostnader, exempelvis resor om man bor på annan ort än vårdnadshavaren. Detta måste vägas in. Men del har socialutskottet i sitt betänkande tydligen inle tänkt på.

Vidare måste del vara fel att säga alt vårdnadshavaren inte för hjälp till sina baskostnader från underhållsbetalaren, om man har 1 /30 som avdrag per dag. Underhållsbetalaren bidrar ju hela tiden till baskostnaden på två sätt. Dels för vårdnadshavaren slöd genom det underhållsbidrag som ulgår för de dagar underhållsbetalaren ickeäravdragsberätligad. Dels för vårdnadshavaren stöd lill baskostnaderna för månaden i fråga, eftersom underhållsbetalaren för betala fullt underhåll när han har barnet kortare perioder än sju dagar. En del av underhållet går ju alllid till baskostnader. Underhållsbidraget ärju som bekant inte uppdelat eller fastställt med hänsyn lill olika kostnadsslag. Det betalas i ett för allt med hänsyn tagen lill barnets totala kostnad.

Om den underhållsskyldige har barnet så myckel alt vårdnadshavaren bara föreu mycket litel stöd försina baskostnader, uppståten hell annan siluation. Då måsle man överväga om inle underhållsbördan skall skiftas över och eventuellt också vårdnaden ändras. Det är alltså både logiskt och praktiskt berättigat att avdraget för den underhållsskyldige per avdragsberätiigal dygn blir 1/30 av månadsbidraget, inte 1/40.

Herr talman! De reformer som föreslås i propositionen är angelägna, och om de är angelägna skall de också bli verkliga. De skall inte urholkas genom atl detaljbestämmelserna görs sådana att den lättnad för de underhållsskyldiga och den större rättvisa som eftersträvas blir mer formell och urholkas på sitt reella innehåll.

MARTIN OLSSON (c):

Herr lalman! Det är inte så ofta lagulskollel har att handlägga frågor som väcker slörre allmän uppmärksamhel. Del nu aktuella ärendet, nämligen ändrade regler för underhåll lill barn och frånskilda, utgör dock ett undantag. Anledningen till aU detta ärende under lång tid intresserat såväl massmedia som allmänhel torde vara alt dessa frågor berör så många människor.

Sammanboende föräldrar och deras barn berörs väl egentligen endasl formellt av de föreslagna nya bestämmelserna. Men i vårt land har vi, som vi hört tidigare, drygt 400 000 barn - minst vart femte barn - vilkas föräldrar ej är

sammanboende och där underhållsfrågorna därför är betydelsefulla såväl för den underhållsskyldige föräldern som för den som har vårdnaden av barnet och för barnet självt.

Det är närmast två förhållanden som föranlett behov av reformer i vad gäller underhållsskyldigheten mot barn, nämligen dels den sedan 1977 befintliga möjligheten till gemensam vårdnad av barn för icke gifta föräldrar, dels de underhållsskyldigas situation. När det gäller den senare kan konstateras att underhållsskyldiga har alt betala så stora belopp atl de ej orkar fullgöra sina skyldigheter, i varje fall om de skulle bilda ny familj. Följden har blivit att många underhållsskyldiga inle kan belala fastställda underhållsbidrag och att de även i övrigi misslyckas ekonomiskt och kanske också socialt.

Drygt hälften av de 400 000 barn jag nämnde för sitt underhåll genom bidragsförskott. Totalt uppgår bidragsförskotten för detta budgetår till 809 milj. kr., varav endast 267 miljoner eller 33 % beräknas återbetalas, enligt riksförsäkringsverkets uppgifter. Vid lagutskottets besök i Västerås uppgav försäkringskassan där att endasl ca 15 96 återbetalade bidragsförskott utan särskilda åtgärder och all ytterligare endast 15 % fullgör sin återbetalnings-skyldighet efter vidtagna åtgärder. En undersökning från 1970 visarall 25 96 av de frånskilda underhållsskyldiga männen fick socialhjälp.

Detta är några exempel på hur viktigt del är att mildra underhållsbördan för främsi underhållsskyldiga med svag ekonomi. Förslagen i propositionen, som i huvudsak bygger på familjelagssakkunnigas belänkande, är därför välkomna. Underhållsbördan föreslås lättad bl. a. genom att underhållsskyldigheten bättre anpassas efter den underhållsskyldiges betalningsförmåga, genom att preskriptionstiden för underhållsbidrag blir tre år, genom att jämkning av fastställda underhållsbidrag underiätias och genom alt indexhöjningar begränsas.

En annan av de underhällsskyldiga önskad reform som nu föreslås är att visst avdrag för göras på bidraget för tid då barnet vistas hos den underhållsskyldige. Men frågorna måste även ses ur deras synpunkt som mottar underhåll. De något minskade kraven på de underhållsskyldiga skall ej drabba en förälder som har vårdnaden om barnet, eftersom bidragsförskott ulgår med 0,4 basbelopp, f n. 420 kr. per månad, om underhållet undersiiger della belopp.

Man kan givelvis fråga sig vad denna reform kommer atl kosta samhällel. De första åren kanske samhällskostnaderna stiger. Men även nuvarande system kostar myckel, främst i form av icke återbetalda bidragsförskott men också som en följd av alt underhållsskyldiga misslyckas ekonomiski och sociall efter exempelvis en skilsmässa. Kan vi fö ett system med rimligare krav på de underhållsskyldiga, ett system som leder till atl färre misslyckas att fullgöra sina skyldigheter, ijänar samhällel på sikt på detta.

Bortsett från en punkl, nämligen förslagel om behovsprövning av bidragsförskott, har utskoltsmajoriteten i huvudsak tillstyrkt propositionens förslag. Även om det till utskottsbetänkandet har fogats sju reservationer, vill jag beteckna enigheten i utskottet som ganska stor.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. ni.

Margot Håkansson och jag företräder utskottsmajoriteten i denna debatt, i vilken hon främst kommer atl ta upp frågor som berörs i molioner som vi enhälligt avstyrkt -exempelvis frågorsom Jörn Svensson nyss behandlade i sitt anförande. Jag avser alt något beröra de områden som reservationerna gäller.

I fråga om underhållsskyldighet mot barn kvarstår huvudregeln alt föräldrar är underhållsskyldiga. Denna skyldighet föreslås dock inle längre vara ovillkoriig, utan hänsyn skall tas lill barnets behov sedan dess egen inkomst och sociala förmåner beaktats och lill föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarna skall gemensaml svara för underhållet, var och en efter sin förmåga.

Den största betydelsen torde reglerna fö vid fastställande av underhållsbidrag. I syfte dels att bättre anpassa underhållsbidraget lill betalningsförmågan, dels atl fö enhetligare bedömningar föreslås atl del i föräldrabalkens 7 kap. 3 § införs riktlinjer för de förbehållsbelopp den belalningsskyldige i normalfallet har rätt till, nämligen 1,2 basbelopp-f n. 1 260 kr. i månaden för egel uppehälle -, den faktiska bostadskostnaden samt, om särskilda skäl föreligger, 0,6 basbelopp för maka eller sammanboende som den underhålls-skyldige har hemmavarande barn ullsammans med. Dessutom för 0,4 basbelopp förbehållas för hemmavarande barn. Med ändring av propositionens förslag föreslår utskottet här atl i speciella situaiioner förbehållsbelopp även skall fö gälla för hemmavarande styvbarn. Högre förbehållsbelopp kan fastställas för exempelvis sjukt barn eller tonåring för vilka kosinaderna är höga.

Sedan från nettoinkomsten efter skatt dragits alla förbehållsbelopp återstår elt överskott som utgör underlag för fastställande av underhållsbidrag. Hänsyn tas därvid till barnels behov och den andra förälderns betalningsförmåga. Det är dock inte avsett alt hela överskottet skall tas i anspråk, eftersom del bl. a. skulle leda lill kraftiga tröskeleffekier vid inkomstökningar, särskill för personer som ligger i inkomstskikten kring förbehållsbeloppet. Detta framhålls i propositionen, och del betonas av utskottet.

I den socialdemokraliska motionen nr 29 och i reservalionen 1 föreslås atl den i propositionen föreslagna 7 kap. 3 § skall utgå och att som ledning för domstolarnas bedömning endasl skall gälla de allmänna reglerna om underhållsskyldighet i 7 kap. I § och vad som i propositionen och reservationen anges om förbehållsbelopp. Enligt reservanterna skulle 0,6 i stället för 0,4 basbelopp förbehållas hemmavarande barn och 50 96 av överskottet tas i anspråk för underhåll lill ett barn.

Detaljerade normer kan självfallet ej tas med i lagtexten. Utskottet anser dock atl när det nu gäller alt ge ett konkret innehåll ål de nya principerna om att underhållsskyldigheten inte skall vara ovillkoriig är den i proposilionen förordade lösningen alt föredra.

0,4 basbelopp för hemmavarande barn har valts därför att det överensstämmer med bidragsförskottet, vilket är det lägsta belopp som tillerkänns elt barn. Samma förbehållsbelopp har även valls för atl hemmavarande barn och annat barn skall behandlas lika. Det är väl jusl jämställdheten mellan de båda

typerna av barn som Lennart Andersson tycks bortse från i sill resonemang.

Propositionens och utskottets skrivning om viklen av att undvika tröskeleffekier ryms bättre inom ramen fören rättvisare avvägning mellan de båda föräldrarnas försöriningsbörda än om man strikt följer den av reservanterna förordade 50-procenlsregeln. Exempel härpå har intagits i utskoltsbetänkandet. Jag har lilet svårt atl förslå Lennart Anderssons resonemang nyss om atl del skulle vara dels olämpligt med paragrafen, dels felaktiga eller sinsemellan stridande motiveringar lill paragrafen.

Herr talman! På en punkt har utskottsmajoriteten, bestående av alla utom moderaterna, frångått regeringens förslag. Det gäller förslaget om behovsprövning av bidragsförskotten. F. n. ulgår bidragsförskott utan behovsprövning. I syfte atl förhindra missbruk föreslås i proposilionen att bidragsförskott inte skall utgå om "barnet av annat skäl uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott". Alla kan nog instämma i alt missbruk av sociala förmåner o. d. skall förhindras. Men när man läser specialmotiveringen lill denna paragraf blir man betänksam, eftersom en tillämpning skulle innebära att en ensamstående med elt barn redan vid en inkomsl på ca 4 000 kr. per månad inte skulle anses vara berättigad till bidragsförskott. Ingen jämkningsregel föreslås heller, utan helt eller inget bidragsförskott skall ulgå. Specialmotiveringen är en anledning till atl lagutskottet, liksom socialutskottet som har yttrat sig över delar av propositionen, avstyrker den föreslagna behovsprövningen. En annan anledning är all del för drygt ett år sedan tillsattes en kommitté för aU se över samhällsstödet till ensamstående föräldrar och aU den kommitténs arbele inte bör föregripas.

I reservationen 4 tillstyrker de moderata ledamöterna bifall till lagtexten, men med annan motivering än den som justitieministern har angett i propositionen. Det är självklart en förbättring, men majoriteten har främsi med hänsyn till den nämnda kommitténs arbete inte velat biträda denna lösning.

När det gäller ålerkrav av bidragsförskott föreslog familjelagssakkunniga elt system enligt vilket försäkringskassorna nästan automatiskt skulle anpassa åierkraven efter den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Ålskil-liga remissinstanser var tveksamma till alt i vart fall i nuläget ge försäkringskassorna dessa uppgifter. Anledningen till motståndet var dels all försäkringskassorna inte nu skulle orka med dessa uppgifter, dels rättssäkerhetssynpunkter, dels också det förhållandel all försäkringskassor och domstol jämsides skulle fastställa underhållsskyldighet, med rätt för kassorna atl frångå domstols avgörande inte enbart i sänkande ulan även i höjande riktning.

Liksom departementschefen och socialulskollels majoritet anser lagutskottets majoritet att tiden ännu inte är mogen för alt genomföra familjelagssakkunnigas förslag. Vi ulgår från atl kommittén för samhällsstöd lill ensamföräldrar skall ta upp dessa spörsmål och hoppas alt familjelagssakkunnigas förslag därvid skall vara ett värdefullt underiag. Vi kan därför inte ansluta oss till kraven i reservationen 5 om alt riksdagen nu skall begära alt

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll dil barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

kommittén får tilläggsdirektiv för della. När det gäller Inger Lindquists uttalande nyss, alt hon bedömer familjelagssakkunnigas förslag på denna punkt som otympligt, får det stå för hennes egen räkning och inte för den övriga delen av utskottsmajoriteten.

Herr lalman! De åriiga indexhöjningarna av underhållsbidragen har slagit hårt och uppfatlats negativt av de belalningsskyldiga. Under åren 1975-1978 var höjningen i genomsnitt nära II % perär. De fiesta underhållsskyldiga torde ej ha fött motsvarande neltoinkomsthöjning, varför underhållsbördan blivit alll tyngre. För att mildra detta föreslog familjelagssakkunniga atl endast underhåll upp lill bidragsförskottets nivå skulle följa index-utvecklingen, alltså i nuvarande penningvärde 420 kr. per månad. I propositionen föreslås en annan lösning, nämligen alt indexändringen endast till 70 96 skall påverka underhållsbidraget.

Som alllid när del gäller underhållsbidrag måsle man beakta både den beialningsskyldiges och den belalningsmotlagandes situation. I den mån bidraget uppgår högst lill bidragsförskottet förden mottagande föräldern full kompensation för indexändringar eftersom bidragsförskottet helt följer indexulvecklingen.

Någon exakt matematisk beräkning synes inle ligga bakom den föreslagna 70-procenisregeln, men detla kan inte heller anses erforderligt. Förslaget bör godtas som i viss mån ett provisorium. Jag kan nämna alt justitieministern i slutprotokollet framhållit att om det föreslagna andelstalet, alltså 70%, längre fram kan visa sig mindre lämpligt avvägt, för en ändring åter övervägas.

Atl under sådana förhållanden, såsom krävs i socialdemokraternas reservation 6, begära ett särskill riksdagsuualande alt regeringen skall följa dessa frågor kan inle anses erforderiigl. Åriiga ändringar av andelslalet i enlighet med vad som föreslagits i den socialdemokratiska motionen trorjag inte heller vore önskvärda.

Lennart Andersson berörde i sitt anförande bidragsförskottslagen. Han framhöll all bidragsförskoilssysiemet var bristfälligt och att socialdemokraterna vill skynda på arbetet med att åsiadkomma en lösning av jDroblemen på detta område. Jag vill hänvisa till den utredning som trepartiregeringen tillsatte för ell år sedan och som särskill har att se över samhällsstödet lill ensamslående föräldrar. Jag tror att trepartiregeringen i detta fall har tagil ett värdefullt initiativ som jag hoppas atl även socialdemokraterna är nöjda med.

Jag vill också anknyta till talet om atl en speciell s-profil kan skönjas bakom kravei på atl ulvecklingen i del här avseendel skall påskyndas. Hela denna proposilion, som utgör elt värdefullt led i den socialt inriktade reformpolitik som var ett av trepartiregeringens syften, visaratt regeringen tagit allvariigl på frågan om all försöka underlätta fören grupp som under lång lid med rälta har ansett sig vara alltför hårt drabbad.

Herr talman! Propositionen innehåller även ändrade regler för underhåll till frånskilda, och här rör det sig närmasl om en anpassning till rådande rättspraxis. Frånskilda makar skall i normalfallet anses som ekonomiskt

oberoende av varandra. Denna huvudregel kan emellertid inle alltid tillämpas, varför förslaget innehåller tre undantag.

För del första kan underhållsbidrag utgå under en övergångstid efter skilsmässa, till dess maken anpassat sig till den nya silualionen. För det andra kan bidrag utgå under längre lid på grund av svårigheter för make atl själv försörja sig, t. ex. efterelt långvarigt äktenskap som hemmafru. Fördel tredje kan bidrag utgå under längre tid om synneriiga skäl härför föreligger.

Jämkning av underhåll kan ske, om ändrade förhållanden uppstår. Ett sådanl ändrat förhållande kan bl. a. vara nytt äktenskap för den underhållsberältigade. Nuvarande beslämmelser om att underhållsbidrag upphör vid omgifte föreslås därför kunna utgå. Motivet för elt sådanl förslag är även att del numera i de flesta fall endasl är en formell skillnad mellan äktenskap och ogift samboende. Ett behållande av regeln leder enbart till att vederbörande ■ bor samman med ny partner men avslår från giftermål.

Eftersom långvarigt underhåll utgör undantag och nyll äktenskap i de flesta fall ger anledning till jämkning, kan förslaget inte leda till skärpt underhållsskyldighet, varför vi övriga i utskotlet inle kunnat stödja moderaternas krav på elt frångående av propositionens förslag på denna punkl.

Jag kan här tillägga att remissopinionen idet här fallet var ganska splittrad. Man har från skilda håll både förespråkat och motsatt sig den i belänkandet föreslagna lösningen, men jag tycker ändå atl Inger Lindquist tar till överord när hon så hårt kritiserar en lösning som ju trots allt ligger i tiden.

Herr talman! Del är angelägna reformer som riksdagen nu har att ta ställning till. Det handlar om betydelsefulla lagändringar och i ftera fall om reformer och lättnader som är efteriängtade kanske främst av de underhållsskyldiga. Det är väsentligt atl dessa reformer kan träda i kraft så snart som möjligl.

1 propositionen föreslås all de nya reglerna i huvudsak skall träda i kraft den 1 juli 1979. Vissa bestämmelser föreslås dock gälla redan från årsskiftei 1978-1979 och andra från den 1 januari 1980. Riksdagsbehandlingen av propositionen sker av alll atl döma senare än som förutsågs då lagrädsremissen avlämnades den 8 juni i år, varför förberedelseliden för myndigheterna blir något kortare än beräknat. Det är väsentligt atl vederbörande myndigheler har tillräcklig tid all utfärda regler och utforma informationsmaterial samt ge erforderiig information till de berörda anställda och till allmänhelen. På grund av att utskottet avstyrker propositionsförslaget om behovsprövning av bidragsförskottet bortfaller-om nu riksdagen följer utskottsmajoriteten -en lagändring som hade kunnat medföra ett omfattande förberedelsearbete.

Enligt utskottets bedömning bör förberedelsearbetet beträffande övriga lagändringar kunna avslutas i lid, så att propositionens förslag om ikraftträdandetider kan bifallas. I anslulning härtill framhåller utskotlet atl förberedelsearbetet måste bedrivas med kraft och tillräckliga resurser ställas lill myndigheternas förfogande. Vi framhåller även viklen av en bred information om de nya reglerna och deras konsekvenser. Del är därför viktigt att del läggs ned ett särskill intresse på ulformningen av informationen lill allmänheten. Likaså är del av slörsla betydelse all reformerna görs väl kända

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll till barn och frånskilda, in. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll tdl barn och frånskilda,

m. 777.

bland personalen vid rältsvårdande och sociala myndigheter och organ som kommer all handlägga frågor som har samband med denna lagstiftning.

Herr talman! Jag ber att på samtliga punkter fö yrka bifall till lagutskottets hemställan.

LENNART ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det var mycket positivi att Martin Olsson konstaterade att varje åtgärd som kan vidtas för alt hindra en social utslagning är bra. Han konstaterade också all det nuvarande systemet kostar samhället myckel pengar, eftersom endast en ringa del av alla bidragsförskott återbetalas. Vi borde kunna finna andra system, så att vi på ett bättre och mera konstruktivt sätt använder samhällets ekonomiska resurser för alt hjälpa de människor som det här är fråga om.

Men när Martin Olsson sedan började motivera varför utskottsmajoriteten inte har kunnat accepiera vissa av våra reservationer, tycker jag att han använder mer än lovligt tunna argument. När vi i vår reservation 5 begär atl utredningen skall fö tilläggsdirektiv för atl se över det här systemet för återbetalning av bidragsförskott, säger Martin Olsson att man icke ansett det erforderligt. Men, Martin Olsson, varför har utskottets majoritet inte ansett det vara erforderiigl atl ge kommittén några tilläggsdirektiv? Det skulle vara intressant all fö vela detla. Tycker Martin Olsson att det här förslaget som familjelagssakkunniga ursprungligen har presenterat och som vi har fört fram är ointressant, varför det bara kan läggas ål sidan, eller vad är motiveringen till att man inte vill ge tilläggsdirektiv?

I en annan motion har vi tagil upp systemet med de årliga indexuppräkningarna. Härvidlag vill jag påminna om alt del bara är i vissa exceptionella fall som vi har sagt atl vi vill ha åriiga ändringar av andelslalet. Vår huvudmotivering är atl regeringen mycket noggrant bör följa utvecklingen, sä all vi för elt mera flexibelt system än hittills. Jag är helt övertygad om atl alla som har kommii i kontakt med dessa frågor önskar elt sådanl system. Jag vill fråga Martin Olsson, om han är med på själva huvudprincipen. Jag lycker inle att man för någon riktig klarhet i var Martin Olsson står, eftersom han bara säger att utskottsmajoriteten inte vill ha någon åriig förändring av andelslalet. Men är Martin Olsson, om det skulle uppstå så slora förändringar all del är motiverat med en åriig förändring av andelstalet, även då motståndare till alt vi för en åriig ändring av andelslalet?

INGER LINDQUIST (m) kort genmäle:

Hert talman! Jag känner elt visst medlidande med Martin Olsson som skall försvara avskaffandet av den föreslagna regeln om behovsprövning vid bidragsförskou. Dels har han som ledamot av familjelagssakkunniga föreslagit införande av denna regel, dels slår han bakom en motion vars syfte skulle bli tillgodosett genom bifall lill reservationen 4. Jag vill fråga; Varför skulle inle lagutskottet kunna gå emot vad justitieministern har uttalat i specialmotiveringen, om lagutskottet inte kan ställa sig bakom detta - särskill som del sirider mol lagtextens utformning? Jag kan kanske misstänka -

möjligen kan justitieministern själv tala om huruvida del är riktigt - all denna specialmotivering har tillkommit av budgetmässiga skäl.

Vidare svarar Martin Olsson inte på frågan om inle uppenbara missbruk alltid bör beivras. Sådana skall väl ändå beivras genast. Finns del verkligen någon anledning atl tro, att utredningen om stödet till ensamstående skulle kunna underlåta atl ta upp en sådan regel, som den är utformad i proposilionen?

När det sedan gäller vår reservaiion 7 vill jag påslå alt det är synnerligen vikligt aU upprätthålla klara regler i familje- och äktenskapslagstiftningen. Det är också viktigt att vi förankrar lagarna i det allmänna rättsmedvetandet. De för inte vara teoretiska skrivbordsprodukter. Jag anser inle alt jag har överdrivit vad remissinstanserna sagt, utan jag har nästan ordagrant redovisat deras uppfattning.

Martin Olsson! Om vi skulle gå ul och fråga vilka personer som helst som vi möter, om de tycker aU del är rikligt aU en man skall ge underhållsbidrag till sin frånskilda hustru när hon har ingåu ett nyU äktenskap, trorjag atl svaret i de allra flesta fall skulle bli nej. Jag tyckeratt det är mycket väsentligt alt vi här i riksdagen stiftar lagar som människor begriper och som har en förankring bland dem. Vi kan inle begära att människor skall rälta sig efter de lagar som vi stiftar, oni de inle har förståelse för dessa.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

MARTIN OLSSON (c) kort genmäle;

Herr lalman! Jag vill först lill Lennart Andersson säga att han värderade mina motiveringar och fann dem vara tunna. Jag har inle för min del värderat andras motiveringar i detta sammanhang. Vad gäller frågan om anledningen till att vi skulle vara rädda för tilläggsdirektiv villjag säga, att vi inte är rädda för sådana men atl riksdagen när den inte anser det erforderligt med sådana för alt en fråga skall tas upp inte heller brukar besluta hemställa hos regeringen om sådana.

Låt mig cilera vad socialulskollels majoritet säger på den punkten. Efter alt ha hänvisat till att man inte lycker atl tiden är mogen för all genomföra familjelagssakkunnigas förslag till återkravssyslem ullalar utskottsmajoriteten följande: "Utskottet ulgår från att kommittén för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar i samband med behandlingen av bidrags-förskottsinsiitutet tar upp spörsmålet om hur återbetalningsskyldigheten bättre skall kunna anpassas till den faktiska ekonomiska bärkraften hos den underhållsskyldige."

Med denna motivering anser majoriteten i både socialutskottet och lagutskottet att något beslut av riksdagen om tillkännagivande inte är erforderiigl.

När det sedan gäller att skapa ett mera flexibelt system hoppas jag att Lennart Andersson håller med mig om alt propositionen är ett stort steg framåt i vad avser att finna metoder för alt anpassa kraven på de underhållsskyldiga efter dessas betalningsförmåga och försörjningssituation. Den lagstiftning som här föreslås och som majoriteten ställer sig bakom har formen av riktlinjer för domstolarna. Inom ramen för dessa riktlinjer hoppas

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

jag att domstolarna kan tillämpa ett system, som både blir enhetligt över olika delar av landet och ger en erforderlig flexibilitet.

När del gäller frågan om årliga förändringar av del andelsial varmed underhållsbidragen skall förändras villjag i likhel med departementschefen och utskoltsmajoriteten framhålla aU del gäller elt försök. Man föreslår som ett provisorium atl ändringarna i fortsättningen skall fastställas med ledning av talet 70 96, inle 100 96. Visar del sig efter några år aU inle heller deUa är en lämplig lösning, får man försöka åsiadkomma någon annan sådan. Jag påminde i mitt huvudanförande om all familjelagssakkunniga pä denna punkt hade en annan lösning men alt den mötte motstånd bland remissinstanserna.

Jag har bara en halv minut över för att bemöta Inger Lindquist. Hon behöver inte känna medlidande med mig, men jag tackar henne ändå för det.

Behovsprövning kunde vi i utskottet inle gå med på med hänsyn lill den motivering härför som anförts. Jag har belyst detta med ett exempel. Redan vid 4 000 kronors inkomsl för ensamslående med elt barn skulle denna regel träda in. Del är givet alt utskottet hade kunnal skri va en något ändrad lagtext och gett den en passande motivering, men i det här fallet, liksom i det nyss berörda, har vi hänvisat till den kommitlé som arbeiar med de här frågorna.

Jag hoppas få tillfälle återkomma till frågan om bidrag till omgifta.

MARGOT HÅKANSSON (fp):

Herr lalman! Vi lever i ett föränderiigt samhälle. Därför är det vikligt, atl också familjelagstiftningen ändras efter vårt förändrade samhälle. Det har inledningsvis också belysts pä ett klargörande sätt av departementschefen statsrådet Sven Romanus.

I sill inledningsanförande talade utskoltels vice ordförande något om alla människor som har hört av sig från olika håll. Alla får vi kanske i denna kammare, även om vi inte sitter i lagutskottet, la del av människors problem och bekymmer. Är det något som engagerar människor är det givetvis sådant som berör deras innersta personliga förhållanden.

När jag i någon mån skall bemöta de motioner som har väckts i delta ärende skulle jag vilja börja med all notera alt vänsterpartiet kommunisterna i sin partimotion konstaterar all såväl familjelagssakkunniga som departementet "enligl vår mening gjort ett gott arbele i proposilionen. Det skapas nu äntligen förutsättningar fören rimlig, någorlunda rättvis och enhetlig ordning på områdei." Man lycker också aii förslagen är tekniskt väl genomtänkta och omsorgsfullt utarbetade och atl propositionen allmänt sett innebär en reformering som ligger i linje med del familjerältsiänkande som präglat de senaste årens lagstiftning och vars anda gradvis börjar tränga igenom.

Det är viktigt att försl ändå konstatera den stora samhörighet som finns i propositionen och i utskoltels belänkande, även om ett antal motioner väckts i anledning av proposilionen och sju reservationer är fogade vid belänkandet.

Propositionen behandlar och föreslår nya regler om den familjerättsliga underhållsskyldigheten och innebär en fullsländig revision av de civilrättsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken, men den berör också annan lagstiftning. Huvudsyftet är alt mildra underhållsbördan för de underhållsskyldiga som har svag ekonomi.

Underhållsplikten blir i fortsättningen aldrig ovillkorlig - och del är ett viktigt konstaterande - utan blir beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnens behov.

Del är en viktig förändring att det i lagen skrivs in en rätt för en förälder alt förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas. Till detla kommer en skälig kostnad för bostad saml försörjningsskyldighet mot barn som vistas hemma.

I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhåll.

Övriga vikliga nyheter är att den underhållsskyldige får rättighet atl göra avdrag på bidraget när han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem dygn. Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Om den underhfllsskyldige föräldem har barnet hos sig t. ex. en hel månad blir avdraget 3/4 av månadsbidraget. Detta gäller också då bidragsförskott ulgår.

Preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas från tio lill tre år. Det är en vikiig reform jusl därför att de stora skulder som många underhållsskyldiga har dragits med har medfört att de ansett det ganska lönlöst att försöka behålla elt arbele för att kunna leva ett något så när människovärdigt liv.

En annan betydande förändring är alt del införs rätt lill underhållsbidrag och bidragsförskott vid gemensam vårdnad.

Jag skall nu inte säga något ytterligare allmänt om proposilionen och utskottets betänkande utan går över till molionerna.

I motionen 1977/78:995 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s) hemställs alt lagstiftningen som huvudregel skall föreslå gemensam vårdnad av alla barn.

I moiionen 1977/78:1010 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) innebär yrkandet all 1976 års beslut om gemensam vårdnad inte motarbetas ulan förs ut i praktiken.

I samband med atl lagutskottet år 1976 behandlade proposilionen med förslag till nya vårdnadsregler hade utskottet att ta ställning till två molioner med yrkanden om att gemensam vårdnad skulle bli huvudregel. Det skedde i belänkandet LU 1975/76:33. Utskottet fann då att flera skäl lalade mot atl gemensam vårdnad infördes som huvudregel. Bl. a. skulle införandet av en sådan regel innan de ekonomiska frågorna lösts lagstiftningsvägen kunna medföra allvariiga konsekvenser för föräldrar med låga inkomster och svag ekonomi. Utskottet avvisade dock inle tanken på atl ompröva frågan i framtiden.

Med anledning av en motion väckt under 1976/77 års riksmöte behand-

3 Riksdagens protokoll 1978/79:53

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och fränskdda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

lades samma fråga åter, och i betänkandet anförde utskottet all moiionsförslagen var föranledda av omsorgen om barnens bäsla och i och för sig förtjänta att övervägas. Men då hade reglerna om gemensam vårdnad varit i kraft endast tre månader, och erfarenheterna var mycket begränsade. Del fanns därför ingen anledning att på nytt ta upp vårdnadsfrågorna till prövning. Utskottet förutsatte dock atl regeringen skulle följa ulvecklingen och ta de initiativ som kunde bli erforderliga.

När nu frågan om gemensam vårdnad som huvudregel åter är väckt vill utskottet erinra om atl grunden för 1976 års vårdnadsreform varit omsorgen om barnels bästa. Möjligheten att låta gemensam vårdnad beslå vid äktenskapsskillnad har införts för atl barnels intresse av bevarande av nära och goda förbindelser med båda föräldrarna skall kunna tillgodoses.

En gemensam rättslig vårdnad kan kanske också medverka till alt onödiga och uppslitande konflikter i vårdnadsfrågor undviks.

Del avgörande måste dock vara om införandet av gemensam vårdnad som huvudregel kan vara till gagn för barnet, som ju måsle vara huvudpersonen vid vårt agerande.

Gemensam vårdnad har lydligen kommit lill användning i begränsad omfattning enligt vad departementschefen hävdar och enligt vad utskottet har fött erfara vid förfrågningar i samband med besök hos olika myndigheter.

De ändrade reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott samt det förhållandet alt bestämmelserna om bostadsbidrag redan är ändrade kan komma alt medföra att inga föräldrar behöver avstå från gemensam vårdnad av ekonomiska skäl.

Förhoppningsvis kommer alll fler att utnyttja möjligheten lill gemensam vårdnad, och inom utredningen om barnens rätt övervägs f n. om man bör införa gemensam vårdnad som huvudregel vid äktenskapsskillnad.

Med hänsyn lill detla anser utskottet alt moiionen 1977/78:995 inte bör föranleda någon riksdagens ålgärd. Jag yrkar alltså avslag på den motionen.

Beträffande moiionen 1977/78:1010 bestrider inte utskottet att det kan ha förekommit att föräldrar blivit avrådda alt söka gemensam vårdnad. Del är helt säkert riktiga uppgifter som Jörn Svensson uttalat här ifrån lalarslolen för en stund sedan. Anledningen kan kanske ofta ha varit all möjlighelerna all fö ekonomiskt slöd har varit helt uteslutna enligt gällande lag.

Vid utskoltels besök i Västerås träffade vi företrädare för socialförvaltningen - bl. a. familjerådgivningsbyrån - och för advokatbyråer. Bland dem fanns det inte någon allmänt negaliv inställning till gemensam vårdnad. Utskottet har därför avstyrkt bifall till motionen. I detla sammanhang är det viktigt alt också ta upp vad utskottet har skrivit på s. 84 i betänkandet:

"Utskottet härvid åtskilliga tillfällen framhållit behovet av informaiion om ny lagstiftning. Genom detta lagstiftningsärende införs nya beslämmelser som har ingripande belydelse för makar, föräldrar och barn. Utskotlet vill därför kraftigt stryka under all del är angeläget att en bred informaiion om de nya reglerna och deras konsekvenser kommer lill stånd. Erfarenheterna visar

emellertid atl det är svårt atl göra lagstiftarens intentioner kända. Delta illustreras av all, såsom ulskotlet ovan anfört, det fortfarande råder missuppfattning om innebörden av institutet gemensam vårdnad, oaktat reglerna härom varit i kraft i det närmaste två år. Del är därför av vikt att särskilt inlresse läggs ned på ulformningen av den information som skall spridas till allmänheten. Utskottet vill även framhålla betydelsen av att reformen och lagstiftarens syfte med den genom särskilda utbildningsinsatser görs väl kända hos personalen vid de rättsvårdande och sociala myndigheler och organ som kommer att handlägga frågor som har samband med lagstiftningen."

Jag hoppas atl Jörn Svensson, genom vad utskottet här har skrivit, blivit förvissad om atl lagstiftningen också skall följas upp.

Gemensam vårdnad betyder inte faktisk eller praktisk delad vårdnad. Det är här missförstånd ofta har uppstått, så att föräldrar har delat upp vårdnaden och barnet har fått vistas än hos den ena och än hos den andra föräldem. Denna information är alltså väldigt vikiig.

Jag yrkar härmed avslag på motionen 1977/78:1010.

Så kommer jag över lill avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskott. I propositionen föreslås atl förälder som är underhållsskyldig i viss mån skall fö dra av kostnader som uppkommer när barnet vistas hos henne eller honom.

Den huvudregel som propositionen föreslår och som utskottet instämmer i innebär enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken atl avdrag för göras med 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje hell dygn av barnets vistelse. För alt fö detla avdrag måsle föräldern ha barnet hos sig en sammanhängande lid av minst fem hela dygn. Dygnstiden räknas från kl. 00.00 lill kl. 24.(X).

I motionerna 1978/79:31 (vpk), 34 (s) och 37 (m) yrkas att bestämmelsen i 7 kap. 4 § föräldrabalken skall ändras i tre avseenden.

Motionärerna vill för det första att rätt lill avdrag skall finnas om barnet vistas hos den underhållsskyldige föräldern under en sammanlagd tid av tre dygn under en kalendermånad, för det andra atl vistelsen räknas i 24-timmarsperioder från den tidpunkt barnet togs emot och för det tredje att avdraget skall vara 1/30 av det månatliga underhållsbidraget.

Socialutskottet har yttrat sig och anser i sitt svar till lagutskottet att förslagen i propositionen innebär en rimlig avvägning mellan de delvis motstridiga intressena. Socialutskottet yrkar bifall lill propositionen och avstyrker därmed molionerna.

Lagutskottet delar socialutskottets uppfattning, men vill också framhålla att föräldrarna när det gäller underhållsbidrag har frihet atl avtala om att andra villkor än de som anges i huvudregeln skall tillämpas.

Föreligger särskilda skäl har domstolen också möjlighet att avvika från huvudregeln, t, ex. om barnet regelbundet besöker den bidragsskyldige föräldern under kortare perioder än fem dygn.

Jag yrkar härmed avslag på motionerna 31, 34 och 37.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda,

m. 777.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Slutligen tar jag upp de motioner som väckts i frågan om rättegångskostnad i underhållsmål.

I motionerna 1978/79:30 (vpk) och 38 (m) yrkas alt riksdagen skall besluta att i föräldrabalken införa en bestämmelse av innehåll atl den som för barnets talan skall ersätta motpartens rättegångskostnad om barnet blir föriorande part.

Förslaget att vårdnadshavaren, dvs, barnels ställföreträdare, skall kunna förpliktas atl ersätta den underhållsskyldige för hans rättegångskostnader innebär, såsom utskottsmajoriteten framhåller, all person som inte är part i målet skall kunna åläggas kostnadsansvar. 1976 log lagutskottet ställning lill ett liknande motionsyrkande, och utskottet konstaterade då atl en sådan regel var oförenlig med rättegångsbalkens regler och rättshjälpssystemet.

Någon anledning alt ändra sitt ställningstagande har utskottet nu inte kunnat finna, och jag yrkar därför avslag på motionerna 30 och 38. Men utskottet vill påpeka att en värdnadshavare som gör sig skyldig lill försumlig processföring genom atl t. ex. föranleda onödig rättegång kan åläggas att jämte barnet solidariskt svara för den underhållsskyldiges rättegångskostnader enligl 18 kap. 7 § rättegångsbalken.

Innan jag avslutar mitt anförande skulle jag vilja något bemöta Jörn Svenssons motivering för vpk-förslagen om alt 1/30 av del månatliga underhållsbidraget skall utgå och om hur dygnet skall räknas i tjugofyralim-marsperioder. Alla människor räknar givetvis inte dygnet i praktiken från kl. 00.00 lill kl. 24.00 - men jag tror ändå att utskottsförslaget är riktigt. I motsats till Jörn Svensson fruktar jag nämligen all det kommer all bli oerhört svårl alt reglera dagarna annars, eftersom uppgift ofta kunde komma alt stå mot uppgift i fråga om när barnet lämnades och hämtades. Vi får väl försöka avvakta hur den här reformen verkar innan vi ändrar på den. Man kanju stifta lagar, men tyvärr inle lagar om mänskligt beteende. Jörn Svensson vet ju lika väl som många av oss andra att jusl vårdnadsfrågorna kan utlösa väldigi stor irritation och ovänskap mellan vårdnadshavarna. Det är vår förhoppning alt de reformer vi här har föreslagit skall kunna eliminera många av de onödiga konflikter som nu uppstår.

Vad beträffar förslaget om 1/30 av det månatliga underhållsbidraget är del kanske ändå rimligt att vårdnadshavaren får behålla en del av underhållsbidraget eller bidragsförskottet. Vi har väl som riksdagsledamöter fått många telefonsamtal från värdnadshavare som visar atl även om man från en del håll motser hela den här reformen med skepsis, är del framför alll tanken alt man skulle bli av med hela underhållsbidraget närden underhållsskyldige lar hand om barnet som man har vänt sig emot. Jag tror alt vi gör en rimlig avvägning om vi håller fast vid 1/40 så länge och ser hur reformen verkar.

Andra talare för utskoltels majoritet har tagit upp andra väsentliga förslag i propositionen och i uiskottets belänkande. Som helhet kan väl sägas att utskottet i slora och väsentliga delar har kunnat samla majoritet för propositionen 1978/79:12.

Herr lalman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag lycker inte atl ulskottstalesmannen har ordentligl motiverat utskottets ståndpunkter i de punkter jag skall la upp. Jag skulle därför vilja slälla elt par direkta frågor lill Margot Håkansson.

Man försöker nu förbättra möjlighelerna atl få jämkning av underhållsbidrag; man har alltså det som syfte. Tycker då Margot Håkansson all del är logiskt alt behålla en ordning, när det gäller bestridande av rättegångskostnader, som innebär att, om den underhållsskyldige av domstolen rättvist befinnes skola ha ett nedsatt underhåll, hela den ekonomiska effekten av detta under kanske ett par år framåt skall fullständigt undanröjas bara därför alt del inte finns någon som bestrider rättegångskostnader, utan den underhållsskyldige får göra del själv? Är del rätt atl säga alt man är ute för att förbättra situationen när man gör denna förbättring till en ren pappersseger, som betyder atl den underhållsskyldige i annan form får betala det belopp som han enligl domstolsulslagel skulle åtnjuta själv? Tycker Margot Håkansson verkligen atl det är rim och reson? Här är del en konflikt mellan den formella rättvisan och den materiella. Är det inle rimligare atl låta den materiella rättvisan ha företräde?

Nästa fråga. Antag, för resonemangets skull, att jag är värdnadshavare och atl jag lämnar över mitt barn lill barnets mamma kl. 7 på morgonen för att hon skall ha barnet hela den dagen och hela påföljande natt. Tycker då Margot Håkansson atl det är rätt och rimligl all uppmuntra mig att skadeglatt säga till barnets mor alt trots del arbete hon lagt ned hela dagen, trols all hon har varit bunden av alt barnet har varit hos henne påföljande natt skall hon inle få göra några avdrag? Lagutskottet har bestämt, skulle jag då säga, att du inte får göra avdrag för detla arbete. Om mamma tar över barnet kl. 7 - då mammas klocka är 7 är pappas klocka som regel också 7, så någon slörre tvist på den punkten behöver inle råda - kräver all praktisk rim och reson atl hon också skall få ersättning för det arbete hon utför. Är man en förnuftig människa med sinne för rättvisa är del alllid lättare atl anpassa sådana här ekonomiska bestämmelser lill den prakliska verkligheten än till abstrakta dygnsprinciper, som dess bällre mycket få människor lever efter.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

MARGOT HÅKANSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det är möjligt att Jörn Svensson lycker att jag har dåliga motiveringar. Jag skall inle belala med samma mynt. Jag lycker alt var och en får tala för sina motiveringar.

Jag anser emellertid atl del finns möjlighet för lagstiftarna att se över frågan om rättegångskostnaderna med anledning av utskottets uttalande om motionen 36. Om Jörn Svensson slår upp s. 79 i uiskottets betänkande kan han mitl på sidan läsa följande stycke:

"Med hänsyn till det anförda kan utskotlet ansluta sig till den i moiionen 36 framförda uppfattningen alt de nuvarande reglerna om rättegångskostnad i underhållsmål inle är helt tillfredsställande. Enligt utskottets mening bör bestämmelserna därför bli föremål för översyn. Det får ankomma på regeringen all närmare överväga i vilken ordning en sådan översyn skall ske.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen bör ges regeringen lill känna."

Delta uttalande avser visserligen inle Jörn Svenssons molion utan en motion av Martin Olsson m. fl. (c), men frågan om rättegångskostnaderna kommer ändå att ses över. Och enligt praxis brukar man i sådana sammanhang titta på samtliga motioner och utskottets uttalanden.

När det gäller dygnsprincipen vill jag säga alt del kan förefalla orimligt all börja räkna kl. 00.00. Men jag vidhåller ändå uppfattningen att det kommer att bli oerhört svårt alt beräkna avdraget om man har att utgå från alla möjliga tider på dygnet och om man dessulom inte kan komma överens om vid vilken lidpunkt barnet hämtats och lämnats.

Jag vill än en gång betona atl jag inte tror att Jörn Svensson kommer att tvista om det när han lämnar över sitt barn och inle många andra heller. Men av erfarenhei vet jag alt del många gånger tyvärr finns anledning lill tvister. Låt oss därför först se hur denna regel verkar. Om det blir otympligt får väl denna liksom annan lagstiftning ses över och reformeras.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Detta varju mycket tacknämliga och nyanserade synpunkler. Jag vill dock göra Margot Håkansson uppmärksam på att om man är beredd att diskutera en ändring av bestämmelsen när del gäller rättegångskostnaden i jämkningsmål, då måsle man också vara beredd alt uppge den princip som utskottet försvarar.

Utskottet säger att man inte tycker att det är rimligt att man ålägger en person rättegångskostnader som inle formellt är part i målet. Vi hävdaratt vi kan göra det, därför att vederbörande reellt är part i målet. Del är den principen som utskottet hakat upp sig på. Om man nu, som Margot Håkansson, är beredd att i framtiden gå reformslrävandena på denna punkl till mötes måste man uppge denna formella princip - del kommer man inte ifrån.

Sedan lill principerna för dygnsberäkningen. Om man har syftet - som utskottet uttryckligen påstår sig ha - atl försöka underlätta för människor, atl försöka undvika att de råkar i tvist, då måste det väl ändå-del vidhåller jag, och det trorjag inle Margot Håkansson öppet vågar förneka -vara bättre med regler som så nära som möjligt ansluter till en normal praktisk verklighets krav och inte laborera med teoretiska och abstrakta beräkningsprinciper, som av de berörda kan uppfattas som både opraktiska och orättvisa och som därför kan leda lill tvist; de överensstämmer inte med en normal dygnsrytm.

Det utskottet förordar innebär t. ex. atl för all fö avdrag för fem dygn måste man i praktiken ha barnet i sex dygn. Och om man har barnet myckel ofta men varje period mindre än fem dygn för man inget avdrag alls. Man kan med den här principen ha barnet myckel och åsamkas slora kostnader för del utan att fö något avdrag alls. Då skall man i särskild ordning begära alt fö sådanl eller föra särskilda resonemang om det, i stället för att fö lagens slöd för principen att man skall ha avdrag. Vpk har föreslagit att man skall fö avdrag även för kortare tid än fem dygn. Vi föreslår att avdragsrätten skall inträda

redan efter tre faktiska dygn, 3 x 24 limmar. Då får föräldrarna slörre frihet all göra upp om umgänget med barnet, och samlidigt följer avdragsbeslämmel-serna på elt relativt smidigt sätt den faktiska verkligheten. Detla måsle leda till tvister i mindre utsträckning och därmed vara gynnsamt för det syfte som utskottet påslår sig vilja främja men i praktiken icke främjar med sina abstrakta beräkningar.

MARGOT HÅKANSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Formellt eller icke formellt -del jag harsagt om att man i en framtida lagstiftning givetvis kan se över alll del här är väl kanske tillräckligt. Jag är inle beredd att ge upp de synpunkter jag här har framfört. Jag vidhåller utskottets uppfattning i den frågan.

När det gäller dygnsprincipen kanjag lill viss del hålla med Jörn Svensson om atl det är orimligl alt räkna från kl. 00.00 till 24.00, Men ur rättslig och praktisk synpunkt kan det vara värt atl se om inte denna reform kommer att föra med sig det bästa resultatet. Att beräkna avdraget från väldigt olika lider på dygnet trorjag kan leda till stora svårigheter. Skulle motsatsen visa sig för det väl ske en översyn.

I utskoltsbetänkandet liksom i proposilionen har man kommit lill resultatet alt del är praktiskt ogenomförbart att medge avdrag på underhållet för så kort tid som tre dygn. Jag håller med om alt det är orättvist att de underhållsskyldiga föräldrar som har en tät och nära konlakl med sina barn och som ofta har dem hemma hos sig inte får göra något avdrag. Men den underhållsskyldige som har en så tät och nära kontakt med sina barn bör inle ha någon större svårighet alt upprätta elt särskilt avtal med vårdnadshavaren om avdrag i underhållsplikten.

Jag tror aUtså det är litet onödigt all göra detta lill en konfliktorsak. Men en allmän regel om avdragsrätt i sådana fall tror jag skulle medföra slora bekymmer och besvär, inte minst för dem som skall räkna ut avdraget. Reformen måste ju vara sådan att den fungerar i framliden.

EVERT SVENSSON (s):

Herr lalman! Jag betraktade frågan om de underhällsskyldigas förmåga att betala sitt underhåll som familjelagssakkunnigas viktigaste fråga när vi hade atl behandla delta komplex. Vårt förslag på det områdei var också del viktigaste i det betänkande som lades fram. Jag vidhåller naturiigtvis den uppfattningen nu när lagutskottet har kommii med siU betänkande, vilket vi skall ta ställning lill i dag.

Det talas mycket om de utslagna i dagens samhälle, och vi vet att det finns många sådana människor. Bland de politiskt faltiga, som vi brukar kalla dem, och bland dem som har del ekonomiski svårl finns del de som faktiskt går under. Vår viktigaste uppgift här i riksdagen i delta sammanhang är all försöka komma till rätta med problemen, med färre utslagna och mindre bekymmer som följd. När vi i familjelagssakkunniga satte oss ned och försökte finna en lösning på detta problem började vi med alt se på bidragsförskotlslagen och återkraven därifrån. Det är där som huvudpro-

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

blemet finns. De som har det besväriigt begär bidragsförskott, varpå samhället iräder in som återkravsberättigad part. Det hela blir alltså en ekonomisk fråga mellan samhällel och den underhållsskyldige.

När vi funderade över hur man rättsligt kunde gå lill väga sade vi oss att undanlag redan hade gjorts för de bidragsberälligade. Bidragsförskott ulgår till dem som inte har något fastställt underhåll på grund av alt faderskapet inte är fastställt. Det ges också utfyllnadsbidrag till dem som har ett underhåll som är mindre än bidragsförskottet, vilket under senare tid har uppgått lill 40 96 av basbeloppet. Alltså hade man för den bidragsberälligade gjort en särskillnad mellan avtal och dom å ena sidan och bidragsförskott å andra sidan. Då är givelvis steget inle så förfärligt långt till alt fråga; Kan man inle göra detsamma när del gäller den underhållsskyldige? Det var den underhållsskyldiges situation del framför alll gällde och del var också della som riksdagen begärde i sin skrivelse till regeringen för ett par år sedan.

Vi framlade elt sådant förslag, som i stort sett gick ul på atl försäkringskassorna, som nu har hand om bidragsförskottet sedan ett tag tillbaka, skall göra en fortlöpande prövning efter en viss ekonomisk norm. Den normen kan man diskulera och den har diskuterats i dag. Familjelagssakkunniga angav en modell. Del fanns också en motion från socialdemokratiskt håll om det s. k. förbehållsbeloppet. I det föreliggande förslaget kommer det atl ha betydelse när del gäller att fastställa underhållsbidrag via avtal och dom. Däremoi biträder proposilionen och utskottsmajoriteten inte del som jag betraktar såsom elt huvudförslag, nämligen alt lägga prövningen pä försäkringskassorna. Delta förslag fick ganska gott gensvar från remissinstanserna. Även justitieministern har anslutit sig i princip till delta förslag men sägeratl man f n. inle kan biträda detsamma och alt frågan utreds av den kommitté som sysslar med de ensamståendes ekonomiska problem.

Det finns två hakar i della resonemang. Den ena var vi hell på del klara med i familjelagssakkunniga, vilket även gäller reservationen 5. Jag tänker på den administrativa biten. Har försäkringskassorna i dagens läge personal och administrativa möjligheter all klara detta? Vi har förklarat: Det har de inle f n. De sakkunniga sade att detla bör utredas vidare, vilket i och för sig inte behöver ta så lång tid. Det bör vara klart inom kort. Till slut blir frågan: Vill man göra det eller inle?

Man anar emellertid även andra moliv bakom, framför allt ekonomiska. Majoriteten är inle beredd aU falla ett sådant beslut. I dag står tvisten mellan om riksdagen inte skall göra något särskill påpekande i en skrivelse lill regeringen, eller om vi skall biträda reservationen, som säger atl riksdagen i en skrivelse till regeringen skall begära tilläggsdirektiv. Del betyder i stort sett alt den kommitté som skall syssla med samhällsstödet till de ensamstående för avge ett delbetänkande. Kommittén för la upp deUa med förtur.

I socialdemokraternas reservation nr 5 till lagutskottets betänkande föreslås alt en skrivelse skall avges till regeringen om att detla ärende las upp med förtur. Jag vill naturiigtvis yrka bifall till detla förslag. Del gäller att förbättra situationen för dem som har del svårast i samhällel. Vi kan inte acceptera att denna utslagning fortsätter, och detla är elt förslag som skulle

kunna lösa det problemet.

Majoriteten har ett annat motiv också, och del är alt man naturligtvis kan ändra domen eller avtalet. Javissi, men det fordras ju ell initiativ för detta, och de som har samlat på sig stora skulder, de som har gått ner sig i träsket, för atl ta ytterligheten här, går inte till domstol och väcker talan, utan de sitter fast i eländet. Det förslag som föreligger om ändring av avtal och dom tillfredsställer därför egentligen bara de människor som har kraft nog alt själva ta ett initiativ, medan vårt förslag går ul på att försäkringskassan fortlöpande skall pröva den underhållsskyldiges ekonomiska situation och bedöma hur myckel han eller hon kan belala i del givna ögonblicket.

Jag yrkar bifall, herr lalman, lill reservalionen 5 vid lagutskottets betänkande nr 9.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! I inledningen till den proposilion som vi nu behandlar står det helt kort atl reformen innefattar en fullsländig revision av de civilräilsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken men också berör annan lagstiftning. Det är naturiigtvis rikligl, även om det här inte gäller elt slutgiltigt ställningstagande till giftermålsbalkens utformande.

Helt naturligt har debatten här i kammaren i dag kommii atl i första hand beröra de delar av proposilionen och de i anledning av denna avgivna motionerna där ledamöterna av lagutskottet har haft olika uppfattning och i vilka frågor reservaiion har avgivits. Jag skall därför uppehålla mig lilet mera allmänt vid de förändringar som nu kommer lill stånd och som kanske kan väntas komma till stånd senare.

Lagstiftningen om underhåll har under årens lopp ändrats men kan i sina huvuddrag föras lillbaka till de lagar på familjerättens område som kom lill omkring 1920. Förändringarna i samhället under tiden därefter har fört med sig att de familjerättsliga underhållsbestämmelserna inle längre har riktigt samma betydelse för den enskildes trygghet och ekonomiska siluation. Samhällel har genom stöd i olika former till barn och ungdomar lagit över en del av de kosinader som förut måste täckas genom underhållsbidrag. Kvinnornas ökade ekonomiska självständighet har också fött till följd all de nu för liden mera sällan är hänvisade till del underhåll som de kan erhålla från make.

Ändå står del klart att lagstiftningen om underhåll spelar en mycket stor roll i dagens samhälle. Andra drag i ulvecklingen än de nämnda har medverkat lill delta. Här har förut påpekats aU anlalel äktenskapsskillnader har ökal betydligt, och del har blivit vanligare aU män och kvinnor bor tillsammans och bildar familj utan att vara gifta. Åtskilliga av dessa samboendeförhållanden blir inte heller bestående, och följden harblivit att de fall då frågan om underhåll till barn aktualiseras numera är mångdubbelt fler än lidigare. Förut i dag har nämnts siffran en halv miljon barn lill föräldrar som inle är gifta med varandra och som inte lever lillsammans.

Efter 1973 års reform är giftermålsbalken tämligen sönderslagen. Tre kapitel har hell ulgåU: 1 kap. om trolovning, 10 kap. om återgång och 14 kap.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. ni.

om medling. Redan detta har medfört förändringar i balken. 1920 års giftermålsbalk var så disponerad atl man i princip följde ell äktenskap från börian lill slut. Efter trolovning, äkienskapshinder, lysning/hindersprövning och vigsel följde ett antal kapitel som angav vad som under äktenskapels bestånd gällde i fråga om personliga och ekonomiska rättsverkningar. Därefter följde de olika upplösningsinstilulen - återgång, hem- och äktenskapsskillnad,dödsfall-saml det gemensamma bodelningskapiilet. Sisl gavs bestämmelser om rättegången.

Den här dispositionen har medfört vissa nackdelar. Den innebär bl, a. alt bestämmelserom de ekonomiska rättsverkningarna återfinns på ftera ställen. Man finner t. ex. bestämmelser om underhåll under äktenskapets bestånd i 5 kap. och bestämmelser om underhåll efter äktenskapsskillnad i 11 kap. Underhållet under betänketiden bestäms alltså enligl regler i 5 kap. och underhållet under tiden efter upplösningen enligt regler i 11 kap. Också i många andra fall leder systematiken, som den nu är, till vissa upprepningar.

1 det fortsatta arbetet kommer naturiigtvis familjelagssakkunniga att ta hänsyn lill kravet på en förbättrad systematik. Man kan naturiigtvis tänka sig en avdelning, i vilken man sammanför de beslämmelser som avser ingående och upplösning av äktenskap, och en annan avdelning, där man lar upp bestämmelser om de ekonomiska rättsverkningarna, uppdelade på skilda kapitel, t. ex. Underhåll, Makars bostad och bohag. Delningsgrunden vid bodelning. Förrättande av bodelning. Registrering av gåva, osv.

En sådan mer saklig uppdelning kan sägas innebära ett närmande till dansk och norsk lag, där man behandlar de formella reglerna om ingående och upplösning i en lag och reglerna om äktenskapets rättsverkningar i en annan. Jag vill här gärna betona angelägenheten av all del sker elt sådanl närmande inom den nordiska lagstiftningen. Många påstår alt kontakterna mellan familjelagssakkunniga i Sverige och moisvarande utredningar i de andra nordiska länderna inte är lillräckliga. Man har övergivit alla krav på överensstämmelse i lagstiftningen i de olika nordiska länderna, sägs det. Jag vill gärna att del kommer lill protokollet alt jag inte delar uppfattningen all kontakten är dålig. Inför prakliskl taget varje ställningstagande låter sig familjelagssakkunniga underrättas om förhållandena i de andra nordiska länderna och vilka förändringar som övervägs i dessa länder av de utredningar som arbeiar med liknande eller i många fall samma frågor som vi behandlar inom familjelagssakkunniga.

Del var naturiigtvis glädjande alt kunna konstatera all familjelagssakkunnigas förslag fick ett så gynnsamt mottagande under remissbehandlingen och att man på många håll betonat viklen av alt del sker en översyn av lagstiftningen i dessa frågor och av alt föreslagna ändringarockså kommer till slånd.

Riksdagens begäran om en delreform av reglerna för underhållsbidrag lill barn hade sin grund i elt konstaterande all nuvarande regelsystem vid tillämpningen ofta leder till belydande svårigheter för de underhållsskyldiga. Del har framhållits i praktiskt taget varje anförande i dag. Men jag vill erinra

Evert Svensson om - och lala om för Lennart Andersson - att innan riksdagen framställde denna begäran, hade frågan väckts internt inom familjelagssakkunniga, där vi alla, precis som Lennart Andersson, varil föremål för påtryckningar från socialarbetare, kamrerare ute i bygderna och enskilda människor, som kände sig gravt misshandlade av den gällande lagstiftningen. Vi varalltså inom familjelagssakkunniga medvetna om dessa problem och tog upp dem till interna diskussioner redan innan riksdagens begäran så småningom kom.

Flera punkter i det förslag som vi nu diskuierar syftar till all förbättra de underhållsskyldigas situation. Hit hör förslagel att lagfösta principen alt underhållsskyldigheten inle är ovillkoriig, all förkorta preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag och att dämpa indexhöjningarna av bidragen.

Jag skulle vilja rikta två personliga varningar för framliden med anledning av vad som kommii fram i debatten här och med anledning av vad jag funnit vid läsning av propositionen.

Det talas så mycket om bidragsförskott atl man nästan börjar tro att del jämställs med barnbidrag och betraktas som ett bidrag som det vore en förmån för varje barn som icke har sammanboende föräldrar aU fö. Del är alldeles riktigt att barnet har rätt lill bidragsförskott, men det primära är föräldrarnas egen underhållsskyldighet gentemot barnen. Vi måste komma ihåg att bidragsförskottet är lill för all hjälpa dem som inte kan betala underhållet till barnen. Men del är trots allt många som betalar underhåll, och dem skall vi inle glömma bort. Det är antagligen majoriteten som betalar underhåll utan att behöva utnyttja bidragsförskott och de regler som är förknippade med detla.

En annan sak som bör nämnas -och den frågan hardiskuterats påolika håll - är avdragen när barnet vistas hos den förälder som inle har vårdnaden om barnet. Man kan ha kommit överens om aU barnet skall hämtas vid en viss tidpunkl, men sedan görs inte detla i realiteten, utan för aU man skall fö eU avdrag hämtas barnet senare,osv. Detla är naturiigtvis en sak som kammaren inte kan göra någonting åt, men del för inte bli så atl föräldrar, när barnen skall vistas hos den ena eller den andra av dem, i första hand anlägger ekonomiska bedömningar: om jag har kvar barnet åtta timmar till, eller om jag hämtar del lidigare, ijänar jag på det. Jag vill ultala en varning för del förfaringssättet, eftersom del verkligen inle vore riktigt i lagens mening. Vi har i utredningen försöki komma fram lill regler som skall verka till familjens bästa, och vi för hoppas alt ekonomiska bedömningar inle skall bli avgörande för barnens möjligheter au vara tillsammans med sina föräldrar. Herr talman! Jag skulle vilja beröra en enda fråga till. År 1973, när familjelagssakkunnigas belänkande behandlades i kammaren och de ändrade reglerna för äktenskapets ingående och upplösning antogs av riksdagen, föreslogs bl. a. av majoriteten i familjelagssakkunniga - ulredningen hade alltså föreslagit det - aU I § i giftermålsbalkens 5 kap. icke skulle vara kvar. Remissinstanserna biträdde emellertid inle delta förslag, och föredragande statsrådet anförde också alt det inte förelåg något påtagligt

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. in.

behov av alt slopa bestämmelserna i 5 kap. 1 § vid en partiell reform av giftermålsbalken. Sedan framställdes kravei på all man skulle byta ul orden alt man och hustru är skyldiga varandra "trohet och bistånd" mot orden "lojalitet och hänsyn". Majoriteten i familjelagssakkunniga har i del betänkande som ligger till grund för dagens behandling föreslagit all 5 kap. 1 § skall lyda: "Man och hustru skall visa varandra lojalitet och hänsyn. De skall • gemensaml värda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa."

1 propositionen finns inle delta förslag med, vilket jag tacksamt noterar, eftersom jag hade reserverat mig på den punkten. Ännu mer glädjande är del att de socialdemokraliska ledamöterna i lagutskottet icke har fört fram krav på en sådan förändring i en reservation. Herr talman! Jag tar delta som ett tecken inför framliden på atl den nuvarande justitieministern och hans efterföljare i framtiden inte längre behöver känna sig bundna av ett upprepat riksdagsbeslut i denna fråga. Jag har hela tiden själv ansett alt paragrafen skall ha den utformning som den nu har. Del gör jag därför atl jag tror all den lydelse som den nu för i sin djupaste innebörd är väl förenlig med den uppfattning som majoriteten av värt folk hyser. Trohetskravel uttrycker i första hand en etisk värdering och omfattar myckel mer än den sexuella samlevnaden. Del är makarna själva som lägger sin egen innebörd i orden om äktenskapet, och del är deras vilja och förmåga som ulgör grunden för utvecklingen av deras personliga gemenskap. Ett borttagande av trohetskravet ur äktenskapslagsliftningen skulle kunna påverka människor till uppfattningen atl det räcker med lojalitet och hänsyn och därmed bidra till atl försvåra samlevnaden makar emellan. Del har i dag också belydelse för människor vilken inställning lagstiftningen har och vilken syn på äktenskapet de möter hos omgivningen. Därtill kommer att lojalitet och hänsyn inte är för äktenskapet specifika yttringar, ulan ulgör företeelser som borde återfinnas i alla relationer människor emellan. Om sådana allmänna handlingsregler tyckerjag inte det finns skäl alt lagstifta.

Herr talman! Arbetet med översyn av den familjerällsliga lagstiftningen är på intet säll avslutat.

Familjelagssakkunniga håller på med frågor berörande ekonomiska rättsverkningar såväl för gifta som för samboende och vad som skall ske med deras egendom vid upplösning av deras familjegemenskap. Del gäller detla och del gäller arvsrällsliga regler, bodelningsregler, successionsfrågor och mycket mera.

Vetskapen om atl de förändringar som kommeratt bli följden av vårt arbele kommer att behandlas på samma noggranna sätt som nu har skett både i jusiiiiedeparlemeni och i lagutskott gör arbetet i familjelagssakkunniga, med den nyare och modernare utformningen av den familjerällsliga lagstiftningen, iniressani och inspirerande.

INGER LINDQUIST (m):

Herr .talman! För aU skapa jämvikt i debatten och för au framhålla aU lagutskottet inte fört en ensidig diskussion om enbart de underhållsskyldigas ställning vill jag påminna om all vi i lagutskottet försökt göra en skälig

avvägning, där vi självfallel också har tagil hänsyn lill de underhållsberälti-gades, i allmänhel kvinnornas, situation och barnens intressen.

MARTIN OLSSON (c):

Herr lalman! I verkligheten är vi glädjande nog mycket eniga om vad som behöver göras på delta område för att lätta de underhållsskyldigas lidigare alltför tunga bördor. Det har talats mycket om familjelagssakkunnigas förslag här, och eftersom jag själv sedan hösten 1976 är ledamot där, kanske även jag med några ord kan fö beröra del förslaget.

Del förslag som vi lade fram var helt enkelt att försäkringskassorna skulle anpassa återkraven på utbetalade bidragsförskott alltefter den beialningsskyldiges betalningskapacitet, med hänsyn till underhållsbörda osv. Det tyckte vi i ulredningen var ett bra förslag, under förutsättning atl försäkringskassorna skulle ha möjlighet att klara uppgifterna och fö erforderiiga resurser för delta.

Med värt förslag skulle det strängt taget inle ha någon betydelse vilka underhåll som var fastställda av domstolen eller vad som hade avtalals, ulan återkravet skulle anpassas genom de regler som var utfärdade för försäkringskassorna.

Ser vi på remissbehandlingen av frågan, finner vi att remissinstanserna var splittrade. Jag vill minnas att man även i riksskatteverket, som närmasl skulle bli ansvarigt för delta, inle var beredd atl omedelbart åta sig dessa uppgifter. Mot bakgrund därav har departementschefen stannat för alt förslaget, som han säger, i vart fall inte nu bör genomföras, men samiidigi har han uttalat sig positivt om förslaget i fråga.

De socialdemokratiska representanterna har talal myckel om reservationen 5, där man vill ha ett tillkännagivande för regeringen, innebärande att riksdagen skulle uttala sig för atl familjelagssakkunnigas förslag skulle genomföras. Men vad som har inträffat sedan familjelagssakkunnigas delbetänkande framlades för elt och ett halvt år sedan är all dåvarande socialministern Rune Gustavsson i sepiember i fjol fick rätt atl tillsätta en utredning om samhällsstödet till ensamstående föräldrar. Utredningen skall se över detla spörsmål i ett vidare perspektiv, såsom vi kan se om vi läser direktiven. Kommittén skall göra en allsidig genomgång av stödformer och stödbehov för föräldrar. Eftersom bidragsförskottsdelen och återkraven utgör en mycket betydelsefull fråga och gäller stora belopp kanske det är rikligast atl riksdagen nu inte föregriper del arbele som kommittén har fölt till uppgift att genomföra. Vi bör nöja oss med aU tillstyrka propositionen och ansluta oss lill majoritetens synpunkler på frågan. Vi i utskoltsmajoriteten ulgår från att kommittén kommer aU se över de här frågorna, och även vi har uttalat oss positivt om familjelagssakkunigas förslag på den här punkten.

EVERT SVENSSON (s):

Hert lalman! Både Martin Olsson och jag har varit riksdagsledamöter några år. Vi vet därför alt positiva skrivningar ibland kan ha alltför ringa effekt och alt det enda som ger ordentlig effekt är alt man skriver direkl lill regeringen

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhäll till barn och frånskilda, in. m.

och begär någonling. Utredningens arbele kommer, såviiijag förslår, att ta lång lid. Jag ulgår självfallet ifrån alt utredningen tar upp den här frågan. Men del kommer all dröja. Jag känner en rädsla fördel, Martin Olsson, och den här frågan är så pass allvarlig alt den bör behandlas så fort som del över huvud laget är möjligt. Det resultatet skulle man kunna nå genom all utfärda tilläggsdirektiv. Även vi har accepterat alt utredningen bör arbeta vidare, men vi vill ge förtur ål den här frågan. Del betyder ju alt man får ett delbetänkande.

MARTIN OLSSON (c):

Herr lalman! Skillnaden är väl bara för det första atl vi inom ulskottsmajoritelen litar på alt kommittén tar upp den här frågan och för det andra alt vi inte genom tilläggsdirektiv vill binda kommittén i dess arbete. Remissopinionen har, som jag tidigare nämnde, varil splittrad. Efter att ha lagil del av den har både regeringen och utskoltsmajoriteten kommit fram lill att det inte nu skall göras bindande uttalanden. Jag tror att med det uppdrag som kommittén har kommer över huvud laget frågorna om samhällets slöd lill de ensamslående föräldrarna och deras siluation kontra samboende föräldrars att få den allsidiga belysning som vi ser fram emot.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen 1977/78:995 av Kerstin Andersson i Kumla m. fi., och förklarades den förta propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr

9 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 995 av Kerstin Andersson i

Kumla m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 290

Nej - 25

Avstår - 1

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall till dels uiskouets hemställan, dels moiionen 1977/78:1010 av Jörn Svensson m. fl,, och förklarades den förra proposi-

lionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller lagutskottets hemställan i belänkandel nr

9 mom, 2 röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1010 av Jörn Svensson

m. fl.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, ni. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Dä Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat;

Ja - 304 Nej - 14

Mom. 3

Ulskollels hemställan bifölls.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av Lennart Andersson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lennart Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr

9 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Lennart Andersson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-proposilionen. Då Lennart Andersson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 156

Mom. 5-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 10

TALMANNEN: Proposilioner ställs först belräffande ändrad lydelse av 7 kap. 4 § föräldrabalken och därefter i fråga om utskottets hemställan i övrigi under delta momeni.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Ändrad lydelse av 7 kap. 4 § föräldrabalken Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 31 av Lars Werner m. fl., nr 34 av Olle Göransson och Kerstin Andersson i Kumla samt nr 37 av AlfWennerfors, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller lagutskottets hemställan i belänkandet nr

9 mom. 10 såvitt avser ändrad lydelse av 7 kap. 4 § föräldrabalken röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 31 av Lars Werner ni. fl., nr

34 av Olle Göransson och Kerstin Andersson i Kumla samt nr 37 av Alf

Wennerfors.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 292

Nej - 25

Avstår - 1

Utskottets hemställan i övrigi Bifölls.

Mom. II och 12

Kammaren biföll vad ulskotlet i dessa moment hemställt.

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Inger Lindquist och Bo Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inger Lindquist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller lagutskottets hemställan i be länkandet nr

9 mom. 13 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 4 av Inger Lindquist och

Bo Siegbahn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Inger Lindquist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 270 Nej - 48

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 5 av Lennart Andersson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lennart Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr

9 mom. 14 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Lennart Andersson

m.fl.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll till barn och frånskilda, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lennart Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 155

Mom. 15

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 6 av Lennart Andersson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lennart Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller lagutskottets hemställan i belänkandet nr

9 mom. 15 röslar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Lennart Andersson

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Lennart Andersson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej -J54

Mom. 16

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Inger Lindquist och Bo Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inger Lindquist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

4 Riksdagens protokoll 1978/79:53

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr

9 mom. 16 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Inger Lindquist och

Bo Siegbahn.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Inger Lindquist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 257

Nej - 54

Avstår - 5

Mom. 17 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 30 av Jörn Svensson och nr 38 av AlfWennerfors, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr

9 mom. 17 a röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 30 av Jörn Svensson och nr

38 av Alf Wennerfors.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Dä Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat;

Ja - 300 Nej - 17

Mom. I7b-23

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 6 Föredrogs

Trafikutskottets betänkande

1978/79:8 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamheisområde jämte motioner.

Kammaren biföll vad utskottet i delta betänkande hemställt.

§ 7 Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1978/79:9 med anledning av propositionen 1978/79:35 om ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag jämte molioner.

I propositionen 1978/79:35 hade regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. till Bidrag till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av
80 000 000 kr.,

2. till Lån till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ell invesleringsanslag av 250000000 kr.,

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonlorei atl ikläda staten garanti för lån på 250 000 000 kr. som Broströms Rederi AB avsåg alt ta upp för omläggning av tidigare lämnade statsgaranlerade lån,

4. lill Lån till Saléninvest AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetå'"et 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås ett tidsbegränsat ekonomiski stöd till Broströms Rederi AB och Saléninvest AB.

Stödet till Broströms innebär bl. a. ett villkorslån om 250 milj.kr. och eU konlanlbidrag i form av ett engångsbelopp av 80 milj. kr.

För Saléns del innebär de direkta stödåtgärderna ett villkorslån om högst 200 milj. kr.

Som villkor för stödet gäller atl företagen upprätthåller den svenskbaserade rederiverksamheten på viss nivå."

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:156 av Kari Hallgren (vpk) och Jörn Svensson (vpk), vari yrkats

1. alt riksdagen beslutade avslå propositionen 1978/79:35,

2. att riksdagen hemställde hos regeringen om atl åtgärder vidtogs för alt upprätta nytt avtal med Broströms Rederi AB och Saléninvest AB där som villkor för lån uppställdes bevarad sysselsältningsnivå inom resp. rederi, saml

1978/79:157 av Olof Palme m.fi. (s), vari hemställts att riksdagen beslulade

1. all ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en sjöfartspolilisk proposition,

2. atl begära att regeringen krävde all berörda rederier redovisade en strukturplan för sin verksamhet.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

3. all avslå regeringens förslag om Bidrag till Broströms Rederi AB och Lån till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 och atl i stället lill Lån till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 330 000 000 kr.,

4. all de föreslagna lånen lill Broströms Rederi AB och Saléninvest AB skulle ges i form av konvertibla skuldebrev,

5. atl ge regeringen lill känna vad som anförts om styrelserepresentation och revisorer i Broströms Rederi AB och Saléninvest AB.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:156, yrkandet 2, om upprättande av nytt avtal med Broströms Rederi AB och Saléninvest AB,

2. atl riksdagen skulle

a. avslå motionen 1978/79:157, yrkandet 1, om en sjöfartspolilisk propo
sition,

b. avslå motionen 1978/79:157,yrkandel2,om enstmkturplan för berörda
rederier,

3. att riksdagen skulle

a. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på molionerna 1978/
79:156, yrkandel 1 i motsvarande del, och 1978/79:157, yrkandet 3,

dels lill Bidrag lill Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln anvisa elt anslag av 80 000 000 kr.,

dels lill Lån till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.,

b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på moiionen 1978/
79:156, yrkandel 1 i moisvarande del, till Lån till Saléninvest AB på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 under fonden för
låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag av 200 000 000 kr.,

c. med bifall till regeringens förslag avslå moiionen 1978/79:157, yrkandet

4, om ulformningen av de nämnda lånen,

d. med bifall till regeringens förslag avslå motionen 1978/79:157, yrkandet

5, om styrelserepresentation och revisorer i Broströms Rederi AB och
Saléninvest AB,

4. att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på
motionen 1978/79:156, yrkandet I i moisvarande del, bemyndiga fullmäktige
i riksgäldskontoret atl ikläda staten garanti för lån pä 250 000 000 kr., som
Broströms Rederi AB avsåg att ta upp för omläggning av tidigare lämnade
statsgaranlerade lån.

Följande två reservationer hade avgivits av Sven Mellqvisl, Essen Lindahl, Kurt Hugosson, Birger Rosqvisi, Olle Östrand, Rune Johansson i Åmål och Margit Sandéhn (samtliga s):

1. beträffande en sjöfartspolilisk proposition och behovel av en strukturplan m. m., vari reservanterna ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle

a. med bifall till motionen 1978/79:157, yrkandet 1, som sin mening ge
regeringen till känna vad reservanterna anfört om en sjöfartspolilisk
proposition,

b. med bifall till moiionen 1978/79:157, yrkandel 2, som sin mening ge
regeringen lill känna vad reservanterna anfört om en strukturplan för de i
proposilionen berörda rederiernas verksamhet.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt slöd till vissa rederiförelag

2. belräffande låneformerna och det särskilda kapitaltillskottet samt frågan om styrelserepresenlation och revisorer i de båda rederiföretagen, vari reservanterna ansett att utskoitei under 3 bort hemställa

att riksdagen skulle

a. med avslag på regeringens förslag och moiionen 1978/79:156, yrkandet
I i motsvarande del, samt med bifall lill motionen 1978/79:157, yrkandel 3,
lill Lån till Broströms Rederi AB på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investerings
anslag av 330 000 000 kr.,

b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/
79:156, yrkandet 1 i moisvarande del, till Lån till Saléninvest AB på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för
låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,

c. med avslag på regeringens förslag och med bifall lill motionen 1978/
79:157, yrkandet 4, besluta att de under a och b angivna lånen skulle ges i form
av konvertibla skuldebrev,

d. med avslag pä regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/
79:157, yrkandet 5, som sin mening ge regeringen till känna vad reservan
terna anfört om slyrelserepresentation och revisorer i Broströms Rederi AB
och Saléninvest AB.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Större delen av den svenska sjöfartsnäringen befinner sig i en mycket allvariig kris. Det gäller i synnerhet varvsindustrin men också i hög grad rederinäringen. Alla inser att mycket omfattande samhällsinsatser är nödvändiga, och vi menar från socialdemokratiskt håll att dessa insaiser bör ske inom ramen för en långsiktig och planmässig näringspolitik.

En sådan politik bör för del första utformas så att de stora och nödvändiga samhällsinsatserna ligger i linje med och underlättar lösningar som i ett längre perspektiv kan bedömas vara marknadsmässigt riktiga. Samtidigt måste för del andra också de samhälleliga kraven på att omställningar skall ske i socialt acceptabla former tillgodoses. Omställningar som resulterar i en omfatlande arbelslöshel kan inte accepteras från samhällsekonomiska, sociala eller mänskliga synpunkler.

Sjöfartskrisen omfattar, somjag inledningsvis sade, inte bara varvsindu-

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

strin - som vi f ö. kommer att diskutera här i nästa vecka - utan krisen omfaltar till stor del också den svenska rederinäringen. Läget inom rederinäringen kännetecknas av låga fraktsatser och en belydande överkapacitet. Detta har för många rederiförelag resulterat i betydande ekonomiska problem, i fråga om såväl likviditet som soliditet. Vi har under det senaste året fåll uppleva hur vissa rederier formligen har försvunnit - jag kan nämna Gränges Shipping AB, Malmros Rederi AB m. fl.

Utförsäljningarna av fartyg från den svenska handelsflottan har ökat i myckel stor och oroande omfattning. Det råder inget tvivel om atl detta förhållande ulgör en belydande samhällsekonomisk belastning. Den betydelse som sjöfartsnetloi traditionellt haft som förstärkning av vårbytesbalans kommer härigenom alt minska i framliden.

Enligt socialdemokratisk uppfattning ärdet självklart att bibehållandet och utvecklandet av en konkurtenskraftig svensk sjöfartsnäring utgör ett väsentligt näringspolitiskt intresse. Ett viktigt element i detta är utvecklandet och förbättrandet av nya och mer effektiva transportsystem på sjöfarlsområdet. I detta sammanhang är det också av grundläggande betydelse att de svenska rederiföretagen fär en struktur som gör det möjligt att på bästa sätt uppnå detla mål.

Jag vill, herr talman, erinra om atl när det gäller den varvsproposition som behandlas i näringsutskottet och som skall diskuteras här i kammaren nästkommande vecka, har vi från socialdemokratiskt håll lagil upp frågan om bestallarstöd. Vi menar atl förslaget som föreligger i denna proposition om den framtida varvsnäringen på denna punkl bör förändras, så att vi genom en förändring av beställarstödet för ett stöd till en stmklurulveckling inom den svenska rederinäringen. Den frågan får vi emellertid anledning atl diskutera nästkommande vecka.

Vad riksdagen i dag har att ta ställning till i proposilionen 1978/79:35 är frågan om ekonomiskt stöd till vissa rederiförelag. 1977 tillsatte den dåvarande regeringen en sjöfartspolilisk utredning. Det stod ju redan 1977 klart att den svenska rederinäringens problem skulle bli än värre 1978. Avsikien var alt den sjöfartspolitiska utredningen snarast skulle lägga fram förslag.

Vi har nu december månad 1978. Jag vet inte, herr talman, om den sjöfartspolitiska utredningen har kapsejsat eller om den har gåu över styr, för att använda sjöfarlstermer. Vi har i alla fall inte fått några förslag från ulredningen,

I del här lägel tvingades regeringen i juni 1978 att i panikens tecken tillkalla en speciell rederikommission som skulle göra en brandkårsutryckning för atl lösa akula problem för två av våra stora rederier i Sverige, nämligen Brosirömskoncernen och Salénrederierna. Dessa båda företag stod och står inför akuta problem, och deras fortsatta existens i nuvarande form är i farozonen. På rederikommissionens förslag lill lösningar för de båda företagen, som presenterades i oktober månad, har regeringen baserat sin proposition nr 35 om ekonomiskt stöd till företagen.

I proposilionen föreslår man för Broströmskoncernens del bl. a. ett

villkorslån på 250 milj. kr. och ett kontantbidrag i form av ett engångsbelopp på 80 milj. kr. Till detta kommer atl andra lån som koncernen har skall föriängas och göras amorteringsfria för lång tid framåt.

För Salénkoncernens del innebär de direkta stödåtgärderna enligt propositionens förslag elt villkorslån på högsl 200 milj, kr. Även för Salénkoncernen föreslås dessulom alt andra lån skall föriängas och atl förmånliga villkor för dessa skall gälla i framtiden.

Från socialdemokratiskt håll uppfattade vi det naturligtvis som alldeles nödvändigl atl i den krissituation som förelåg gå in och lösa de akuta ekonomiska problemen för dessa båda företag. Men det är ytterst beklagansvärt att man tvingats göra denna snabba brandkårsutryckning och inte kunde sälta in rederislödet i ett större sammanhang. Vi hade därför gärna sett att den sjöfartspolitiska ulredningen varit färdig med sitt arbete, så atl man inte tvingats gå in i endasl två förelag och lösa deras problem utan i stället hade fåU ta ett helhetsgrepp över hela rederinäringen.

Herr talman! I denna proposilion tas inte något sirukturpolitiskt grepp på rederinäringen. Förde båda företag som nu erbjuds belydande samhällsstöd krävs inte heller någon som helst fast plan för den framlida ulvecklingen inom företagen. Enligt vår mening hade det varil rimligt alt man i det avtal som träffats mellan företrädarna för staten och de båda berörda rederierna hade lagt fast en plan för framlidsulvecklingen och att de båda företagen hade fått presenlera en strukturförändring och en stmkturplan. Vi menar att linjesjöfartens struktur och eventuella möjligheter till samordningsvinster hade behövt diskuteras.

Herr talman! På socialdemokraliskl håll menar vi alt ett rederislöd bör vara ett stöd lill sjöfartsnäringen och inte till redarna. Därför har vi föreslagit i vår partimotion att som villkor för utbetalning av stöd till de här båda rederierna skall ställas krav på en stmkturplan och på planer på nybeslällningar för ökning av kapaciteten eller som ersättning för befintligt tonnage med syfte att få en bättre framtida konkurrenskraft inom rederinäringen och därmed, vilket för oss kanske är del viktigaste, trygga sysselsätlningen för de ombordanställda och för övrig rederipersonal.

Vi har inle fött stöd för dessa krav inom utskottet, som avfärdar våra krav på elt par rader i betänkandet. Utskottet skriver: "Någon ny förhandlingsomgång framstår med beaktande av såväl tidsaspekten som övriga faktorer inte heller som realistisk. Utskottet delar f ö. den uppfattning som genom propositionens utformning kommii lill uttryck, nämligen alt ett statligt delägarskap inte framstår som önskvärt eller eljest motiverat." Man kan inte med en rad motivera varför man avstyrker det socialdemokratiska kravet på all den framtida ulvecklingen inom rederinäringen skall sältas in i sitt struktursammanhang. Det skulle vara intressant om utskottets talesman i kammardebalten kunde ge en förklaring, eftersom man i utskoltels skrivning inle lyckats presentera ett enda skäl lill varför man inte går med på socialdemokraternas krav.

Med utgångspunkt i den dokumentation som finns redovisad i propositionen och i den bilaga som fogats till denna och som utgör en sammanfalt-

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski stöd till vissa rederiföretag

ning av rederikommissionens förslag och avtal är det, herr lalman, utomordentligt svårt alt bedöma om de ekonomiska förslagens omfattning är rimlig. Från våra utgångspunkter har vi därför tvingats all accepiera den föreslagna storieken av stödet, som enligl vår uppfallning är alldeles för generöst. I första hand gäller della stödet till Broströmkoncernen, där slalen förutom ett lån på 250 milj. kr. på mycket fördelaktiga villkor, utan ett enda ord som motivering, föreslår all 80 milj. kr. tillskjuts som direkt kontantbidrag. Man ger alltså Broströmkoncernen en engångsgåva, utan att på något sätt motivera varför inte också den delen skall vara elt lån.

Naturligtvis är Broströmkoncernens ekonomiska situation i allra högsta grad prekär. I stort sett är det bara en tidsfråga när bokföringssituationen är sådan atl företagel tvingas i likvidation och därmed i konkurs.

Men vi har alltså föreslagit alt Broströmkoncernen skall fö lånet på 250 milj. kr. plus de 80 miljonerna men atl även denna senare summa skall redovisas som län. En total statlig insats av samma omfattning som den som föreslås i propositionen, dvs. 330 milj. kr., har kommissionen alltså ansett nödvändig, och vi har accepterat detta. Men enligt vår uppfattning bör hela beloppet tillskjutas som villkorslån. Något rent bidrag kan vi inte acceptera. En av huvudorsakerna lill alt Broströmkoncernen har hamnat i denna akuta ekonomiska kris är ju all koncernen i stället för all använda det svenska beställarstödet och beställa nya fartyg vid svenska varv gjort slora beställningar av nya ro-ro-fartyg vid japanska varv. Som en följd av yenens utveckling har kostnaderna för de japanska fartygen blivit mycket betungande för Broströmkoncernen. Självfallet hade även en beställning vid svenska varv varit ekonomiski besväriig för rederiet, men med beställarstö-dets utformning hade den finansiella situationen då varit en helt annan än den som förelaget nu har hamnat i.

Man kan, herr talman, inte heller komma ifrån misstanken atl den borgeriiga regeringen nu i efterhand på något sätt vill försöka betala Broström koncernen för Eriksbergsvarvel, som staten tvingades ta över 1975 till del facila priset av 1 000 kr.

Vi accepterar alltså inte ett gåvobidrag på 80 milj. kr., dels av principiella skäl, dels därför all vi icke i proposilionen och icke heller i rederikommissionens redovisning har funnit ett enda skäl till ett sådanl bidrag.

En långivning av den omfattning som det gäller såväl lill Broströms på 330 milj. kr. som till Saléns på 250 milj. kr. innebär atl staten får ta siora risker. Mot denna bakgmnd har vi också menat au det är rimligt att långivaren, dvs. staten, kan ställa villkor som ungefär motsvarar de som ställs när man bidrar med aktiekapital. Därför har vi sagt att lånen lämpligen kan lämnas mot konvertibla skuldebrev. Frågan om en konvertering lill aktier bör sedan kunna tas upp efter en viss lid, och vi har föreslagit fem år. Då bör den planerade omstrukturering som vi har förordat ha genomförts och en prövning kunna ske, om de återstående lånebeloppen helt eller delvis skall omvandlas till aktiekapital och ge staten del i framtida utdelning och värdetillväxt. Därför menar vi alt de definitiva avtal som rederikommissionen har upprättat mellan å ena sidan slalen och å andra sidan Saléns resp.

Broströms bör utformas på det sätt som vi har föreslagit från socialdemokratiskt håll, dvs. så alt lånen lämnas mot konvertibla skuldebrev.

Vi har också sagt att det, om samhället-staten ställer elt så stort riskvilligt kapital till de båda rederiföretagens förfogande, är rimligt och rätt all samhället får insyn och medbestämmande i dessa företag. I proposilionen föreslås att slalen skall få utse en revisor i Brosirömkoncernen. Vi har i den socialdemokratiska motionen sagt att staten, på samma sätt som skedde i den överenskommelse som regeringen träffade med Uddeholmsbolaget hösten 1977, skall få sätta in en styrelserepresentant och en revisor i vardera av styrelserna för Broströms resp. Saléns. Också dessa krav har avstyrkts av den borgerliga majoriteten. Inte heller på denna punkt finner vi en enda rad som motivering.

Vi lycker att om samhällel - vilket är nödvändigt i denna siluation för alt garaniera sysselsättningen - ställer dessa ekonomiska möjligheter till företagens förfogande, är hell rimligt atl samhällel för tillfälle lill insyn och medbestämmande samt möjlighel alt påverka deras stmkturuiveckling för att därigenom på lång sikl tillse atl svensk rederinäring och svensk sjöfartsnäring på sikl för fömlsättningar att leva vidare.

Vi har, herr talman, ställt dessa krav i en socialdemokralisk partimotion. Vi har inle på något sätt fått gehör för våra krav i irafikulskoltel. Vi har därför tvingats reservera oss och har fogat två reservationer vid utskottets betänkande, vilka jag härmed yrkar bifall till.

Jag noierar dock att de borgerliga ledamöterna i trafikutskottet i väsentliga avseenden skiljer sig från sina borgerliga bröder i näringsutskottel, där man närdet gäller varvsfrågorna och sjöfartsfrågorna i betydande utsträckning har funnit atl de socialdemokratiska kraven är vettiga förslag och därför i stor utsträckning accepterat dessa krav. Men i trafikulskottet är de borgeriiga ledamöterna ståndaktiga tennsoldater. De borgerliga ledamöterna accepterar regeringens proposition och avsiyrker de socialdemokratiska förslagen ulan en enda rad lill motivering. Del innebär uppenbarligen att man från den borgeriiga majoritetens sida, i motsats till socialdemokraterna, är beredd atl acceptera långtgående personalinskränkningar och nedskärningar av fartygs-antal och fartygsvolym för Brosirömskoncernen och Salénrederierna. Del är del vi socialdemokraler säger nej till. Vi vill i trafikutskottet genom våra reservationer slå vakt om sysselsättningen vid de svenska rederierna. Vi vill slå vakt om en fortsatt och som vi hoppas positiv utveckling för svensk rederinäring.

Med delta, herr talman, ber jag atl få yrka bifall till de socialdemokratiska reservationer som är fogade vid trafikulskoltels betänkande.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt slöd till vissa rederiföretag

Under della anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski stöd tdl vissa rederiföretag

KARL HALLGREN (vpk);

Herr lalman! Den folkparlistiska regeringen fortsätter gåvopoliliken lill storfinansen. Man fortsätter i samma hjulspår som de tidigare regeringarna. I del nu aktuella ärendet föreslår man att Broströms Rederi AB skall få ett bidrag på 80 milj. kr., ett lån på 250 milj. kr. och en lånegaranti på 250 milj. kr. Samlidigt föreslås att Saléninvest AB får ett lån på 200 milj. kr., som Kurt Hugosson också myckel riktigt har redogjort för.

Bidragen och lånen är förknippade med vissa villkor om förläggningen av bolagens administration, rederiverksamhelens ungefäriiga omfattning och ungefäriiga antal svenskregisirerade fartyg. Om dessa villkor inte uppfylls fömtsatts att statens engagemang skall nedbringas i moisvarande omfattning - hur det nu skall gå till.

Vänsterpartiet kommunisterna anser all avtalen är oacceptabla, eftersom del inle finns några som helst garantier för alt jobben för de ombordanställda kommer atl bibehållas. Vi vet också atl de privalkapiialistiska storbolagens vinstintressen alltid går före de anställdas rättmätiga krav på trygghet i anställningen. Rederinäringen är hell naturligt inget undantag - snarare tvärtom.

Vpk har lidigare motionerat om att rederinäringen skall nationaliseras. Vi anser det vara nödvändigt ur både transportpolilisk och ekonomisk synpunkt, liksom med hänsyn lill de anställdas trygghet. Om svensk sjöfart skall kunna utvecklas i för de anslällda positiv riktning kan denna verksamhet inle få styras av privalkapiialistiska kortfristiga vinstintressen. Jag delar inte Kurt Hugossons uppfattning atl det räcker med insyn och medbestämmande. Det har i det privata näringslivet visat sig vara hell otillräckligt. Vårt parti kommer därför alt återkomma med kravei på nationalisering av rederinäringen. Därmed skulle man också kunna börja la itu med varvens krissituation på sikt, eftersom man då har grepp över hela sjöfarts- och varvsnäringen.

När det gäller den nu aktuella proposilionen har vpk yrkat avslag. Vi har i moiionen 156 yrkat dels alt proposilionen avslås, dels att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt avtal med Broströms Rederi AB och Saléninvest AB som innehåller garantier för elt bibehållande av sysselsättningen för de anslällda i resp. rederier.

Utskottet har föreslagit att riksdagen avslår moiionen. Motiveringen är att "avtalen är baserade på rederikommissionens förslag och har tillkommit efter elt omfattande och komplicerat förhandlingsarbete parterna emellan". Man undrar; Vilka parter är det? Är det kommissionen och rederierna eller är det rederierna och de anslällda? Hell klart är del inte de anställda som fött vara med. I utskollsbetänkandel sägs därefter; "Propositionens förslag är vidare i motsats lill vad motionärerna gör gällande grundade på samhällsekonomiska jämte sjöfarts- och arbetsmarknadspolitiska överväganden och bedömningar."

Ja, så skrivs det i trafikutskottets motivering. Men är det samhällsekonomiska bedömningar som kommer i första rummet? Är det arbetsmarknadspolitiska bedömningar som är vägledande för alt skattebetalarna skall ge

lån och gåvor i så slora miljonbelopp lill dessa rederier som del här rör sig Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski stöd lill vissa rederiföretag

om.'

Vare sig Broströms eller Saléns har vid förhandlingar med Sjöfolksför-bundei kunnat ge garaniier för alt jobben för de ombordanställda skall hållas på nuvarande nivå även om rederierna i fråga för det begärda stödel. Rederierna kommer alt förnya slora delar av sitt tonnage - samlidigt som de kommer att minska anlalel ombordanställda i de nya moderna fartygen. Del är en logisk följd - det är ju en rationalisering man är ute efter.

Del statliga stödel innebär således atl man hjälper två av de slörsla rederierna alt komma på fötter och på ny tt kunna ge aktieägarna utdelningar i linje med de privalkapiialistiska normerna, som ger högsta möjliga profil på satsat kapital. Det är dil man vill komma på nytt med skattebetalarnas hjälp.

Sjöfolkets krav på sysselsältning och trygghet kan däremot inte tillgodoses. Enligt vår mening ärdet helt oacceptabelt atl inte ens tillgodose minimikravet på bibehållen sysselsättning.

Man kan också läsa i utskoltsbetänkandet; "Vartdera företagel förutsätts under avtalsperioden bibehålla ett belydande antal fartyg under svensk flagg."

Ja, vad är nu ett betydande antal fartyg i dessa sammanhang? Det vore ungefär som om jag skulle fö anställning någonstans där man kräver nykterhet och där man skriver in i mitt personliga avtal alt Hallgren måsle vara nykter ett belydande antal dagar under året. Man kan fråga sig: Betyder den här skrivningen atl rederierna skall ha minst en iredjedel eller hälften av fartygen under svensk flagg? I vilket fall som helst finns del i denna skrivning en reservaiion om alt viss del av tonnaget kan komma alt utflaggas under avtalsperioden. Inle ens delta har man kunnat stoppa. Eller är del så atl man från den folkpartisliska regeringens sida är beredd all också hjälpa de stora rederierna med alt utfiagga ytterligare fartyg? Del vore betydelsefullt med en klar och entydig deklaration från regeringens sida, där man med skärpa uttalar sig mol fortsalt ulflaggning av svenska fartyg. Del är vad Svenska sjöfolksförbundet kräver i dag. Och förbundet arbetar hårt för att få behålla fartygen under svensk flagg och därmed även få behålla sysselsätlningen.

Herr talman! Med det anförda och med hänvisning till vad vi uttalat i motionen 156 yrkar jag bifall lill denna molion.

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Av tidsskäl kommer jag att avhålla mig från aU här redovisa bakgrunden till krisen för berörda rederier; jag hänvisar till proposition 1978/ 79:35 och till trafikuiskotiets betänkande 1978/79:9.

Inledningsvis villjag fastslå, att utskottsmajoriteten är ense med reservan-ternaom atl rederislödet skall vara anpassat till den svenska sjöfartsnäringens behov. Det har också varit rederikommissonens strävan, och enligt uiskoiis-majoriietens mening har kommissionen lyckais väl med detta. Syftet äralt slå vakt om centrala delar av svensk sjöfartsnäring och näringens utvecklingsmöjligheter, inte minst med hänsyn till de valutaintäkter som näringen ger.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski slöd lill vissa rederiföretag

För della krävs emellertid svenska rederier, helst rederier med en väl utbyggd organisation, såväl ekonomiskt som lekniskl.

Reservanierna efteriyser en strukturplan. Så långt det nu låter sig göra i en fortfarande mycket osäker sjöfariskonjunkiur tyckerjag att kommissionens rapport innehåller väsentliga delar av en sådan plan. Kommissionen prioriterar en sjöfart byggd på tekniskt och organisatoriskt kvalificerade transporilösningar. Både Broströms och Saléns har viktiga roller atl spela i en sådan framlidsinriklad sjöfart. Kommissionen pekar på den fortsatta övergång till tekniskt avancerade fartyg och transporilösningar som Broströms är i färd med alt genomföra. Den omläggning som nu sker av Medelhavslrafiken måste ses som en vikiig del i en stmkturplan. Företaget blir härigenom utrustat med ett modernt och internationellt väl konkurrenskraftigt tonnage på alla sina fjärrlinjer.

Saléns å sin sida slår vakt om sin inlernalionella tätposition inom kylsjöfarlen med de sex beställda kylfariygen av delvis ny typ. Vidare behåller företaget en stark ställning inom tankfarlen med de Kockumsbyggda 350 000-tonnarna.

Både Broströms och Saléns håller alltså på med mycket slora investeringsprogram av belydelse för en angelägen omstrukturering av den svenska sjöfarten. Atl nu kräva ytterligare farlygsanskaffningar eller åtminstone få redovisai konkreia planer på en anskaffningsprogram är knappasl rimligt. Båda företagen måste givetvis främst inrikta sina ansträngningar på en belydande konsolidering under de närmaste åren.

I reservation 1 berörs också möjligheterna till samordningsvinster inom linjesjöfarlen. Inom Nordsjötrafiken har den senaste tiden träffats olika samarbeisavtal, både mellan svenska rederier och mellan svenska och utländska företag. Vad gäller fjärrlinjefarten vet jag alt samarbetsfrågan diskuterats inom rederikommissionen.

Elt betydande samarbeie finns ju redan inom Atlantic Container Line med konsortiets tre svenska medlemmar. Allmänt är det emellertid så, au de tre slora fjärrlinjerederierna sedan lång tid tillbaka har geografiskt skilda arbetsområden. Några mera påtagliga samarbeis- och samordningsbehov föreliggerdärför knappasl. Tvärtom kan nackdelar i form av ökad byråkrati la över.

Ovissheten om vad framtiden kommer att innebära äremellertid stor. Det gäller inle bara masslasifarten och då balans inom denna kan återupprättas mellan lonnageutbud och transporleflerfrågan. Hela den internationella sjöfartspolitiken är ju i stöpsleven. Mycket viktiga beslut kan komma atl träffas under första halvåret 1979. Det gäller sjöfartspolitiken inom Europeiska gemenskapen och de beslut som under maj kan följa med UNCTAD-konferensen i Manila. Möjlighelerna för svenska fartyg att konkurtera om transporterna mellan utländska hamnar kan komma atl påverkas. I vilken riktning besluten går får väsenllig betydelse för den framlida svenska sjöfartspolitiken.

Vad skulle hända om avtalsförslagen inle godkänns av riksdagen? Jag vill underslryka atl det här gäller avtal som via rederikommissionen efter hårda

förhandlingar har slutits med landeis två största rederiföretag. Skulle riksdagen besluta om ändringar och tillägg, rivs avtalen upp och nya förhandlingar krävs. De båda förelagen slår helt obundna. Med de nya villkor som vid bifall till reservalionen skulle gälla kan förelagen finna det fördelaktigast atl avveckla rederiverksamheten och placera de ganska stora pengar som då blir friställda i någonting annat. Det finns börsskribenler och aktieägare som rekommenderar en sådan ändring av verksamheien. Sjöfart tillhördess värre f n. knappasl de trygga kapitalplaceringarna, av de skäl som jag nyss anfört.

Ulskottsmajoritelen är inle av den uppfattningen atl avtalen är särskill generösa. De skapar emellertid en av fömtsätiningarna för en belydande och framgångsrik svenskbaserad sjöfart också i framliden. Detta är i sin lur en förutsättning för ett posilivt sjöfartsneilo. Tyvärr har detla sjunkit under senare år, men del rör sig ändå kring 3 miljarder om årel.

Av de skäl - bl. a. överenskommelsen med staten om Eriksbergsvarvel år 1975 - som rederikommissionen har nämnt behöver Broströms en avsevärd reducering av kapitalutgifterna under en förhållandevis lång följd av år för att kunna upprätthålla de cenlrala delarna av sin rederiverksamhel. Del räcker inte med bara amorteringsansiånd och föriängda amorteringstider. Även räntebelasiningen måste lätta betydligt. Enligt kommissionens förslag, som förs vidare i propositionen, sker delta delvis genom att villkorslånet om 250 milj. kr. inle är enbart amorteringsfriit under den femåriga avtalsperioden utan jämväl befriat från räntor. Engångsbeloppet, 80 milj. kr., syftar lill att ytteriigare minska räntebördan.

I den socialdemokratiska reservalionen föreslås alt detta belopp om 80 milj. kr. läggs till villkorslånet, som därmed skulle komma upp i 330 milj. kr. Med den förtjänst förmåga som ett rederi med koncentration lill linjesjöfarten framdeles lär kunna räkna med blir villkorslånet orimligt siori. Det finns inle anledning att låla beloppet blir störte än atl Broströms - om än under en lång följd av år - har en chans au belala tillbaka beloppei. Utskousmajoriieten har därför också på denna punkt tillstyrkt förslagen i proposilionen.

I den socialdemokratiska reservationen har även föreslagits att villkorslånen för såväl Broströms som Saléns utformas som konverieringslån med rätt för staten all omvandla dessa lån lill aktiekapital. Detta skulle föranleda omförhandlingar med de båda företagen med de konsekvenser som jag nyss redovisai. Den sysselsältning som avtalats fram skulle därmed äventyras. Därtill kommer, all om staten efter fem år konverterar villkorslånet på 330 milj. kr., övertar man i realiteten Broströmsrederiei, eftersom aktiekapitalet där f. n. inie uppgår till fullt 200 miljoner. Staten skulle alltså bli redare.

Syftet med villkorslånen ärju bl. a. all de skall kunna förbättra företagens soliditet genom atl kunna bokföras som skattepliktig inkomsl. Av experter på området har uttalats au kombinationen av villkorslån och konvertibla skuldebrev är högst onaturiig. Ett konverieringslån skall enligt bokföringsprinciperna bokföras som en skuld. Vidare ärdet tveksamt om det är förenligt med principerna för kommunalskaltelagen att bokföra lånet som skattepliktig intäkt. I förlängningen framstår den onaturiiga kombinationen som än mer

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiförelag

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

egenartad vid en konvertering, då i princip beskattade medel skulle omvandlas till aktiekapital.

Kurt Hugosson påslår alt del villkorslån som reservanierna föreslår skulle lösa Broströmskoncernens problem och irygga de anställdas sysselsällning.

Låt mig göra en redovisning med utgångspunkt i den bild som visas på TV-skärmen. Här redovisar jag bokslutskonsekvenser av konvertibla skuldebrev. Jag börjar med balansposterna och redovisar sedan effekterna dels av propositionen 35 och trafikutskottets betänkande, som är detsamma, dels av socialdemokraternas reservaiion till samma utskottsbetänkande. Omsättningstillgångarna i bokslutet skulle inie påverkas, men däremoi anläggningstillgångarna. Vi kan räkna med att de är a milj. kr., och de måste skrivas upp med de 250 milj. kr. som erhålles i form av konvertibelt villkorslån. De kortfristiga skulderna påverkas inie, men de långfristiga skulderna, som jag har sau lill b milj. kr., måste skrivas upp med det konvertibla villkorslåneis 330 milj. kr. Den obeskattade reserven, som vi kan länka oss alt kalla c milj. kr., skulle reduceras med 20 milj. kr., och det egna kapitalet, d milj. kr., skulle reduceras med 60 milj. kr. Man kan ulgå från att slutsumman blir x miljoner enligt propositionens förslag. Den slutsumman växer med de 250 miljonerna.

Om man sätter in siffrorna för Broströms, somjag har tillgängliga men inte anser det lämpligt alt redovisa, finner man atl solidiieten i företaget, enligt samma beräkningssätt, försvagas med 3,5 %. En så kraftig försvagning skulle ävenlyra sysselsätlningen i Brosirömskoncernen. Med anledning härav avsiyrker utskottsmajoriteten bestämt den socialdemokratiska reservationen även i denna del.

Kurt Hugosson påstår all regeringen lydligen vill kompensera Broströms för vad man föriorade vid Eriksbergskrisen. Ja, kanske gjorde både den socialdemokratiska regeringen och rederiet en felbedömning vid den uppgörelsen när det gällde alt bedöma sjöfartens inseglingsmöjligheter under åren närmasl efter 1975. Della har lett till de nuvarande svårigheterna. Del var väl ändå inte socialdemokraternas avsikt att Eriksbergskrisen skulle knäcka Broströmskoncernen och leda lill att de ombordanställda föriorar sina jobb?

I den socialdemokratiska reservalionen begärs vidare att staten skall tillsätta styrelseledamöter och revisorer i de båda förelagen.

Rederikommissionen har gjort bedömningen atl den insyn och kontroll som tillförsäkrats staten genom avlalel är bättre än en lösning med styrelserepresentation och revisorer. Utskottsmajoriteten instämmer i denna bedömning. Delta innebär f ö. också all vi avvisar förslagen i vpk-motionen - på samma gmnd.

Herr talman! Under hänvisning till de motiveringar jag här lämnat yrkar jag bifall till trafikutskottets hemställan i dess betänkande 1978/79:9 på alla punkter - och därmed också avslag på såväl de båda socialdemokratiska reservationerna som yrkandena i motionen 1978/79:156 av Kari Hallgren och Jörn Svensson.

KARL HALLGREN (vpk);

Herr talman! Rune Torwald har nu deklarerat att rederierna i fråga har en sådan trumf på hand au vi bara har alt anta de förslag som lagts fram. I annat fall kommer rederierna all lägga ned verksamheten och satsa sina pengar, som då skulle bli lösgjorda, på annat mer lukrativt.

Del är så de kapilalistiska storföretagen fungerar. Men i del här fallet frågar man sig; Är del sant att Broströms befinner sig på sådant obestånd som man här har beskrivit och som också rederikommissionen kommit fram lill? Har man tittat på Broströms vinsier exempelvis i det kompletta irafikföretag i Holland i vilket Broströms investerade över 400 miljoner av medel från den varvsindustri som man tidigare ägde i Göteborg? Hur mycket vinst ger det till Broströms? Och hur myckel vinsl ger Broströms samsegling med inte mindre än 21 olika utländska rederier? Därom sägs ingenting. Det är möjligl atl man hämtar hem stora vinster från just den verksamheten och samiidigi visar upp en föriusl i Sverige och därför får bidrag och slöd från regering och riksdag.

Rune Torwald konstaterade atl sjöfariskonjunkturerna är mycket osäkra. Del hävdar många andra också. Men av elt av de senasle numren av Svensk Sjöfartstidning framgår atl redarna är av en annan uppfattning. Där uttalas del klart atl man räknar med alt behovet av sjötransporter redan under mitten av 1980-talel skall öka med 40-50 96 ochaltdesvenskaredarnakommeratifå en stor del av denna ökning. Då frågar man sig: Är det verkligen vettigt alt de svenska skattebetalarna, som till övervägande delen beslår av lönearbetare, bisträcker rederierna genom gåvor och lån?

Ulskottstalesmannen har inte svarat på den fråga jag ställde. Det är klart all någon från regeringen borde ha varit här och deltagit i debatten. Regeringen visar just inget slörre intresse förden här diskussionen! Jag frågade; Betyder skrivningen i utskoiisbeiänkandet atl man är beredd att tillåta ulflaggning av dessa rederiers fartyg till viss del? Del har man inte svarat på. Del är en väsenllig fråga, inte minst för Sjöfolksförbundel.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski slöd lill vissa rederiförelag

KURT HUGOSSON (s);

Herr lalman! Det var ytteriigt intressant atl lyssna lill Rune Torwald. Han sade all nu skall vi slå vakt om näringen. Vad menar han med del? Han sade att Brosirömkoncernen är konkurrenskraftig - den slår på ruinens brant. Vad menar han med det?

Jag sade i mitl inledningsanförande alt del är utomordentligt svårt att med utgångspunkt i del material som ställts lill riksdagens och utskoltels förfogande göra en bedömning av underlaget för propositionen. Men om man försöker tränga in bakom raderna i rederikommissionens uttalande finner man alt den uppenbariigen vill sätta en undre gräns för krympningen av den svenskbaserade verksamheten. Man lalar om atl Broströms och Saléns skall behålla vartdera ett ljugotal fartyg under svensk flagg. Det skulle motsvara sysselsättning för ungefär 2 500 ombord- och landanställda vid vartdera rederiei. Om dessa siffror är rikliga - man kan läsa om dem bl. a. i Affärsvärlden, som har gjort en analys av rederikommissionens rapport - sä

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski stöd lill vissa rederiföretag

ger de i praktiken klartecken för en betydande krympning inom Broström-koncernen, Göteborgsrederiet har i dag över 40 fartyg och sammanlagt 4 300 anställda i Sverige. Salénrederiel har ungefär lika många fartyg men knappt 3 000 anslällda i Sverige.

Vi socialdemokrater har sagt att det måste finnas en strukturplan. Vi kan inle accepiera en neddragning av sysselsättningen inom svensk sjöfart. Nu frågar jag Rune Torwald i hans egenskap av utskottets talesman och representant för Göteborg, som i så fall drabbas hårt, om meningen med propositionen är au vi på detla sätt skall banta sysselsättningen inom svensk sjöfart. Rune Torwald säger i debatlen här att rederikommissionen presenterar en strukturplan. Han är den förste som har upptäckt detla. T. o. m. Redareföreningen uttalade inför näringsutskotlet all del finns anledning att utarbeta en strukturplan för svensk sjöfartsnäring. Min fråga till Rune Torwald blir då: Skall vi upplösa den sjöfarlspoliliska utredning som nu arbetar och som skulle ha varit färdig med sitt arbete inför behandlingen av dessa frågor? Det finns ju redan en stmkturplan, enligt Rune Torwald.

Vi kan alltså inle acceptera en sådan här utveckling. Det är också därför som vi säger att diskussioner måsle las upp.

Rune Torwald säger att vi inte kan göra några ändringar och tillägg därför atl rederikommissionen efter hårda förhandlingar har slutit ett avtal med Saléns och Broströms. Men varför skall vi då behandla dessa frågor i Sveriges riksdag? Del är väl ändå Sveriges riksdag som skall godkänna eller förkasta detta avtal. Sveriges riksdag har väl möjlighet alt ställa krav på ny förhandling. Eller menar Rune Torwald alt Sveriges riksdag inte har anledning atl slälla krav på regeringen, vilka är väl motiverade ur sysselsättnings- och näringspolitisk synpunkt och kanske framför alll ur finansiell synpunkt? Rederinäringen betyder ju ofantligt mycket för Sveriges ekonomi. Rune Torwald lalade själv om ett sjöfartsnetto på 3 miljarder kronor.

Rune Torwald gör ell stort nummer av det socialdemokratiska förslagel om alt del engångsbelopp på 80 milj. kr. som vi ger Broströms i gåva, i stället tillsammans med övriga lån skulle omvandlas lill konvertibla skuldebrev, dvs. villlkorslån. Man hävdar atl detla inte skulle lösa problemet därför alt pengarna bokföringsmässigt skulle las upp som skuld i Brosirömskoncernen. Detla resonemang är i grunden felaktigt, Rune Torwald. Det var den borgeriiga regeringen som införde institutet villkorslån. Dessa lån är i redovisningsteknisk mening att betrakta som bidrag med möjligheter för bidragsgivaren alt i framliden få tillbaka pengarna om företaget går bra. I balansteknisk mening är villkorslån alltså ingen skuld, som Rune Torwald försöker göra gällande, utan de las upp såsom en fordran på staten. Det ger samma soliditeiseffekl som elt rent bidrag och minskar alltså inte det egna kapitalet. Om två tredjedelar av det egna kapitalet är förverkat inträder som bekant likvidationsplikt.

Vad gäller likviditeten, som i sin lur bestämmer om förelaget är hotat av konkurs, blir självfallet effekten densamma av ett lån som av ett bidrag.

Vi har föreslagit en konverteringsmöjlighel för villkorslån. Del påverkar inte heller solidiieten i negaliv riktning. Om återbetalningen las ut i form av

nyemitterade aktier blir villkorslånet omvandlat till eget kapital, alltså ingen solidilelsförsämring. Enligl värt kompletterande villkor innebär konverteringsrätten fördel första rätt att få infiytande och insyn om förelaget går dåligl och för del andra räll all dela vinsten om företaget går bra.

Jag är, Rune Torwald, medveten om att det bland ekonomer och revisorer råder okunnighet om hur villkorslånen skall behandlas i företagens bokföring. Men på det sätt som jag nu har redovisat behandlas de villkorslån som den borgerliga regeringen med en centerpartislisk statsminister har beviljat Uddeholm och NCB, och då skall väl principerna vara desamma för sjöfartsnäringen.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd lill vissa rederiförelag

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Försl några ord lill Kari Hallgren. Han påslår alt jag har sagt alt rederierna sitter med trumf på hand. Ja, i viss mån gör de del. Om man bryier ett ingånget avtal, har nästan alltid den part som då blir frigjord möjlighet att agera fritt. I dagens sjöfariskonjunkiur anser man det inte vara ell särskill god kapitalplacering alt ha sina pengar låsta i rederinäringen. Men nu har vi ett avtalsförslag, och normall brukar vi godkänna dem om vi anser atl de ä' väl underbyggda. Det tycker också ulskoltsmajoriteien.

Karl Hallgren försöker ge sken av alt enbart Broslrömskoncernens verksamhet i Sverige skulle ha granskats av kommissionen. Givetvis inle. Del är Broströmskoncernens tolala verksamhel som har granskals. Det är den som har givit anledning till de bedömningar och förslag som kommissionen har kommii fram lill.

Kurt Hugosson raljerar och påstår atl jag har hävdat att Broströmskoncernen dels är mycket konkurrenskraftig, dels har urusel soliditet. Ja, del är faktiskt möjligl, för jag pratar om två skilda tidsperioder. Efter den strukturomformning som man nu syftar till räknar man med att koncernen skall bli konkurrenskraftig på sikt. Men eftersom företagel i dag har så dålig soliditet att del inle klarar delta, måste del få hjälp att stärka sin soliditet för all på sikt bli konkurrenskraftigt. Del finns alltså ingen motsättning i milt uttalande.

Det talas om anställningstryggheten. Det finns noggrant redovisat hur många människor man räknar med att kunna sysselsätta. Och, Kurt Hugosson, hur skall man kunna göra en slrukluromvandling på del säll som socialdemokraterna förordar utan att samtidigt påverka den volym anställda företaget har? Det är genom förändringar av båtinnehav och annat som företaget hoppas bli konkurrenskraftigt. Men det kommer alt leda till atl företaget inle kan sysselsätta flera människor än som redovisas av kommissionen, en redovisning som ulskottsmajoritelen ställer sig bakom.

Sedan raljerar Kurt Hugosson också över atl näringsutskottel och Redareföreningen har funnit del nödvändigl med en strukturplan för svensk sjöfart. Men det gäller två skilda planer. Den ena är en stmkturplan för rederinäringen i dess helhet, den andra rör strukturen på de båda berörda rederierna. Jag glömde att ta med mig utskottsbetänkandei, men på s. 19 i detta slår klart och tydligt alt kommissionen har haft kontakt med

5 Riksdagens protokoll 1978/79:53

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski slöd till vissa rederiföretag

sjöfarlspoliliska utredningen och funnit alt här framlagda förslag inle sirider emot den inriktning som sjöfarlspoliliska ulredningen har på sin fortsatta verksamhel. Vi behöver alltså inte befara att nu förordade åtgärder låser den framtida strukturomvandlingen av svensk sjöfart i stort.

Kurt Hugosson vidhåller att de 80 miljoner kronorna är en gåva och alt det skulle gå lika bra atl ersätta dem med villkorslån. Men då missar han det väsentliga. Det är inle fråga om elt villkorslån, som socialdemokraterna föreslår, utan ett konvertibelt villkorslån. De experter som jag har haft konlakl med såväl i regeringskansliet som hos koncernen hävdar bestämt all konvertibla villkorslån måsle bokföras såsom en skuld med de konsekvenser för företagels soliditet som jag har redovisat och som skulle innebära att de anställdas trygghet allvarligt äventyras.

Ulskottsmajoritelen anser därför atl vi bör acceptera förslagel i proposilionen såsom del bästa som f n. går alt åstadkomma. Kurt Hugosson och reservanierna vill förkasta det, vilket kräveren omförhandling, vilket i sin lur medför slora risker all de anställdas trygghet äventyras. Jag lycker atl valet borde vara lätt för riksdagen: Rösta med utskottsmajoriteten!

KARL HALLGREN (vpk):

Herr talman! Rune Torwald säger att naturligtvis har rederikommissionen gått igenom Broslrömskoncernens affärer, dvs. Broströms rederiföretag i Sverige, samseglingen med 21 andra rederier plus ett eget komplett transportföretag i Europa. Det skulle ha skett under en tidsperiod av knappt ett halvt år. Är del verkligen möjligt att på så kort tid sätta sig in i hela den omfatlande verksamhet som Broströmskoncernen bedriver? Jag betvivlar starkt atl del finns den ringaste möjlighet att göra det, och därför förutsätter jag alt kommissionen inte har gjort det.

Yllerligare en gång underströk Rune Torwald atl rederierna sitter med trumf på hand. De kan pressa regering och riksdag atl godta avtalen. Del är verkligen all se saken alltför enögt från rederihåll. Om regeringen lägger fram ett förslag, sä måste väl riksdagen kunna titta på det och ställa frågan: Är förslaget vettigt bara därför att det kommer från rederikommissionen, som har haft myckel knapp tid på sig för att arbeta fram del? Kommissionen harju också sysslat med alt gä igenom koncernernas alla affärer, och då kan del väl inte ha blivit så myckel tid över lill planering och avväganden, både samhällsekonomiskt och arbelsmarknadspoliiiskt, som Rune Torwald här har sagt.

Det är alltså rimligt att förkasta avtalen och atl man utarbetar nya, där de ombordanställda garanteras nuvarande nivå i fråga om arbetstillfällen.

Jag måste än en gång fråga Rune Torwald vad utskoitei menar med passusen alt elt betydande antal fartyg skall hållas under svensk flagg. Betyder det att Saléns och Broströms trots de gåvor som förelagen får ändå skall kunna flagga ut vissa fartyg? Del är väldigi vikligl att fö vela hur utskottets talesman ser på detla.

Förelrädare för regeringen borde naturiigtvis ha varil här och svarat på det, men ingen i regeringen har haft inlresse av alt vara med i kammaren och

lyssna på debatten och än mindre att delta i den. Därför förutsätter jag att     Nr 53
regeringen är villig att gå redarna lill mötes och hjälpa dem att flagga ut fartyg     Onsdaeen den
också i förtsättningen.                                                    I3 december 1978

KURT HUGOSSON (s): Ekonomiskt slöd

Herr talman! Jag skall inte föra någon bokföringsteknisk debatt med Rune .•;; . rederifö-Torwald. I dag är det enligt Rune Torwald fult med villkorslån, men när den ,.p,„ borgerliga regeringen hittade på institutet villkorslån var det bra.

Som jag sade i mitl förra anförande är de här lånen i redovisningsteknisk mening atl betrakta som bidrag. De betraktas som bidrag i Uddeholm och NCB. Jag förstår inle varför andra bokföringsmässiga principer skall gälla om vi omvandlar gåvan på 80 milj. kr. till Broströmskoncernen till en betalning i efterhand för Eriksbergsvarvel.

Vårt krav på konverteringsrätt har ingen som helst bokföringsleknisk betydelse i det här sammanhanget. Men den medför, som jag sade i mitl förra inlägg, rätt till inflyiande och insyn om företaget går dåligt. Det kravet tycker jag atl vi har all anledning atl slälla när vi är så väl medvelna om de stora bekymmer som svensk sjöfartsnäring har. Om däremoi utvecklingen blir positiv - vi hoppas väl alla att situationen för svensk sjöfartsnäring skall förbättras - innebär konverteringsrätten att samhället, som i dag ställer upp med detta stora riskvilliga kapital, för rätt att i framtiden dela vinslen. Det är utomordentligt egendomligt atl en representant för centerpartiet har en annan uppfattning i den här frågan.

Rune Torwald säger att del här skulle föreligga en strukturplan. Jag delar den uppfattning som Karl Hallgren här gav uttryck för, nämligen alt det är utomordentligt svårl att fö en uppfattning om vilken sysselsältningsnivå som propositionen siktar mot. Men om man gör en analys av rederikommissionens utredningsmaterial kommer man fram till att Broströmskoncernen, som i dag har 40 fartyg och 4 300 anställda, skall bantas till ungeför 20 fartyg och 2 500 anslällda. Saléns skall bantas från i runt tal 3 000 till 2 500 anslällda. Det är alltså fråga om betydande sysselsättningsminskningar, som drabbar en personalkategori som i dag har utomordentligt stora svårigheter. Vi har från socialdemokratisk sida inte ställt upp på de villkoren. Därför har vi satt som villkor för atl samhällel skall gå in i dessa båda företag - och alt samhället gör det är nödvändigl; vi är medvetna om det, och i motsats lill kommunisterna yrkar vi inte avslag på propositionen - atl det för företagen utarbetas en strukturplan.

Nu frågar jag Rune Torwald som representant för Göteborg, en kommun
som sysselsättningsmässigl är hårt drabbad av varvskrisen: Innebär Rune
Torwalds ställningstagande i dag att han accepterar denna utomordentligt
stora neddragning av sysselsättningen inom rederinäringen och sjöfartsnä
ringen i Göteborg? Det vore mycket bra om vi fick klarlagt att en
Göleborgsrepresentanl är talesman för en så kraftig nedskärning av syssel
sättningsvolymen och dessutom säger alt han icke önskar atl staten på dessa
båda företag, till vilkas förfogande man ställer ett utomordentligt stort
riskvilligt kapital, skall kunna ställa kravet alt de utarbetar en stmkturplan. 67

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd lill vissa rederiföretag

Det vore värdefullt om vi fick ett svar på den frågan.

Sedan är det min förhoppning, efter den brandkårsutryckning som riksdagen nu tvingas göra för två av våra största rederier, all den sjöfartspolitiska utredningen verkligen försöker komma med något förslag så att riksdagen åtminstone under våren 1979 får la ställning till en samlad plan för den svenska sjöfartspolitiken. Det är ganska signifikativt aU vi inte har någon regeringsledamot i kammaren när vi diskuierar en så utomordentligt viktig näringspolitisk fråga, så min fråga blir därför till utskottets talesman: Kan riksdagen förvänta sig alt under våren 1979 ändock fö ta ställning till ett samlat grepp över svensk sjöfartspolitik?

RUNE TORWALD (c):

Herr lalman! Kari Hallgren vill förkasta avtalet med de effekler det för för de anställdas sysselsättning. Jag har redan redovisai dem. Han beklagar sig över alt inte utskottet klart kan lala om hur många fartyg de aktuella rederierna kommer att ha t. ex. om två, tre eller fem år. Men del ärju alldeles ointressant. Vad som är intressant är om de har konkunenskraftiga fartyg som går att segla så all landet för elt förbättrat sjöfartsnetto. Föriustbringande fartyg är det sämsta både för de anslällda och för ägarna.

Kari Hallgren tar också upp frågan om utfiaggning, men den prövas över huvud laget inte i detla sammanhang. Där har vi en särskild lag och en särskild prövningsform, så det är inte aktuellt. Däremot kan del myckel väl länkas atl rederiei jusl för atl nå den strukturomvandling som Kurt Hugosson efterfrågar, som vi i utskottsmajoriteten förstår är nödvändig och som kommissionen har understrukit behovet av, blir nödsakal att sälja båtar som inte går att segla längre, i varje fall inte under svensk fiagg, på elt sådant sätt att vi för frakter.

Det är alltså mol denna bakgrund myckel svårt au göra några definitiva liilalanden utöver dem som kommissionen har lyckats avtala sig fram lill beträffande sysselsättningsnivån på lång sikt inom sjöfarten, vilket bl. a. beror på att UNCTAD-koden kan leda till att många av våra rederier inte kan konkurrera om frakter på fjärrfart.

Kurt Hugosson säger atl jag har påslätl alt del skulle vara fult med villkorslån. Ingalunda! - inle minst av den anledningen att utskottsmajoriteten faktiskt föreslår villkorslån. Men skillnaden är att herr Hugosson och reservanterna vill ha villkorslån som är konvertibla. Jusl detla innebär au det blir bokföringsmässiga konsekvenser, som jag här har redovisai och som herr Hugosson inte vill gå in i en debatt om, och del förstårjag. Men faktum är alltså atl även ulskottsmajoritelen föreslår villkorslån, men vi vill inle vara med om konvertibla villkorslån.

Vad skulle de konvertibla villkorslånen innebära, om det var möjligt aU förhandla sig lill en sådan lösning? Jo, de skulle innebära - och säg det nu i klartext, Kurt Hugosson!-socialisering av Broströmsrederiei. Får man 60 96 av aktierna är det inle längre fråga om alt ha ett inflytande, då är del fråga om atl vara redare.

Därför vill jag sluta delta inlägg med att fråga: Varför tror herr Hugosson att

ägarna till rederierna skulle vara mindre intresserade av och mindre lämpade att försöka leta fram de båtlyper och frakter som ger de största chanserna att konkurrera på världsmarknaden och därmed de bästa chanserna till anställningstrygghet? Skulle alltså redarna vara mindre intresserade av delta än staten? Jag tror inte det, ulan jag troratt redarna är minst lika intresserade av delta som staten och jag tror all de är kunnigare än någon av oss all spekulera om de möjligheter som finns för alt fö en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring på sikl.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiförelag

KARL HALLGREN (vpk);

Herr talman! Rune Torwald säger atl det är svårl att fö in garantier och utfästelser i avtal. Men i viss utsträckning har man ju här uttalat sig i den riktningen atl man konstaterat atl vartdera företaget förutsätts under avtalsperioden bibehålla ett belydande antal fartyg under svensk flagg. I en sådan skrivning ligger ju en viss reservation för atl man också kan tillåta att fartyg flaggas ut, trols alt man ger dessa två rederier betydande ekonomiskt stöd.

Det är riktigt atl vänsterpartiet kommunisterna har förkastat avtalet i del skick det nu är. Vi har krävt att riksdagen skall hemställa att regeringen upprättar ell nytt avtal, ett avtal där sysselsättningsnivån garanteras. Kurt Hugosson har ju redovisat atl redan siffran 2 500 som nämnts för antalet arbetstillfällen i de båda rederierna betyder en kraftig neddragning av nuvarande antal anställda. I avtalen ger man rederierna t. o. m. garaniier för alt de skall kunna minska antalet anställda. Det är ganska skrämmande, särskilt som vi fött veta att det här avtalet inte går att ändra på därför att rederierna i fråga sitter med sådan trumf på hand att de i så fall kommer alt lägga ner verksamheten. När man från de privalkapiialistiska storföretagens sida uppträder på det sättet, då borde väl det bästa vara att man gör som vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit tidigare, nämligen alt man lar över dem.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! I mitl sista inlägg i den här debatten villjag bara konstatera all Rune Torwald som utskottets talesman icke vill diskutera vad propositionen innebär frän sysselsättningssynpunkt.

Jag vill också avslutningsvis säga att jag i dag på morgonen har fått ett dokument från kanslihuset som säger atl villkorslån bokföringsmässigt är atl betrakta på samma sätt som den gåva som den borgeriiga majoriteten vill ge Broströmskoncernen. Jag har vidare inhämtat från kanslihuset att ett villkorslån inte heller påverkar solidiieten i negaliv riktning.

Herr talman! Därmed yrkar jag än en gång bifall till de två socialdemokratiska reservationer som är fogade vid trafikutskottets betänkande.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiski stöd till vissa rederiföretag

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Jag skall fatta mig helt kort.

Karl Hallgren - och f ö. också Kurt Hugosson: Om inle rederierna för sträva efter bäsla rationalitet och konkurrenskraft, så kommer förlusterna atl fortsätta. Därmed kommer hela basen för verksamheien atl ryckas undan, och dä är också anställningstryggheten lika med noll.

Kurt Hugosson upprepar sitt påslående om villkorslånen. Men även denna gång underiåter han atl tala om konvertibla villkorslån, och det är sådana som socialdemokraterna föreslår i sin reservation.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 156 av Karl Hallgren och Jörn Svensson i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karl Hallgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandel

nr 9 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 156 av Kari Hallgren och Jörn

Svensson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Dä Kari Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 299 Nej - 15

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr I av Sven Mellqvisl m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller irafikutskoliets hemställan i belänkandet

nr 9 mom. 2 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Sven Mellqvisl

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Hugosson begärde

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 162

Nej - 153

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservalionen nr 2 av Sven Mellqvisl m. fi. samt 3:o) moiionen nr 156 av Kari Hallgren och Jörn Svensson i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Kurt Hugosson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Kari Hallgren begärt votering belräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående trafikulskottels hemställan i belänkandel nr 9 mom. 3 antar

reservalionen nr 2 av Sven Mellqvisl m. fl. röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 156 av Kari Hallgren och Jörn Svensson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Kari Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142

Nej - 15

Avstår - 158

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller irafikutskoliets hemställan i betänkandet

nr 9 mom. 3 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Sven Mellqvisl

m.fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 161

Nej - 152

Avstår - 1

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Garantilån för arbelsmiljöförbätlringar, m. m.

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollels hemställan, dels motionen nr 156 av Kari Hallgren och Jörn Svensson i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kari Hallgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller trafikulskoltels hemställan i betänkandet

nr 9 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 156 av Karl Hallgren och Jörn

Svensson i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Karl Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 15

§ 8 Garantilån för arbetsmiljöförbättringar, m. m.

Föredrogs socialutskottets betänkande 1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskydds-avgift m. m. jämte molion.

I proposilionen 1978/79:65 hade regeringen (arbelsmarknadsdeparlemen-tet)-efter föredragning av arbetsmarknadsministern Rolf Wirtén-föreslagit riksdagen att

1. anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1971:282)
om arbelarskyddsavgift m. m.,

2. bemyndiga regeringen atl, om den fann del påkallal,ändra de regler som
gällde amorteringsvillkoren för garanlilän för arbetsmiljöförbältringar under
de förutsättningar föredragande statsrådet angett i proposilionen .

I propositionen hade föreslagits all en särskild arbelarskyddsavgift på 0,03 procentenheier skulle uttas under år 1979 i enlighel med vad som tidigare anmälts i proposilionen 1977/78:101.

I delta sammanhang hade behandlats motionen 1978/79:75 av Rune Gustavsson m. fl. (c), vari hemslällls att riksdagen beslutade att

1. lånegaraniierförarbetsmiljöförbäliringarföriängdes lill alt lämnas även under åren 1979 och 1980,

2. garantiramen utvidgades med 150 000 000 kr. för tiden fram till utgången av år 1980,

Nr 53

3. behovel av ytteriigare uttag av arbetarskyddsavgift för den föreslagna förlängningen prövades i ell senare sammanhang.

Onsdagen den
4. i övrigi bifalla proposilionen. 13 december 1978

Utskotlet hemställde

1. all riksdagen belräffande frågan om en föriängning av verksamheien med garantilån för arbetsmiljöförbältringar, m. m. skulle avslå motionen 1978/79:75,

2. all riksdagen skulle bifalla proposilionen 1978/79:65.

Garantilån för arbetsmiljöförbältringar, m. m.

Reservaiion hade avgivits beträffande frågan om en förlängning av verksamheten med garantilän för arbetsmiljöförbältringar m. m. av Bengl Bengtsson (c), Kari Leuchovius (m), Britt Wigenfeldt (c), Ulla Tilländer (c), Rune Gustavsson (c) och Ingegerd Troedsson (m) som ansett alt utskottet under 1 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:75 gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

RUNE GUSTAVSSON (c):

Hert talman! 1975 fattade riksdagen beslut om garantilån för arbetsmiljöförbättringar för mindre och medelstora företag. Statens industriverk (SIND) har nu på regeringens uppdrag försöki atl utvärdera effekterna av den här verksamheten. Verkei framhåller i sin rapport att utvärderingens omfattning har fött begränsas av tidsskäl och att utvärderingen därför inte kan göra anspråk på atl ge en hell representativ bild av låneeffekterna. Uivärderingen skall, säger verket, därför närmasl ses som en undersökning. Del framgår dock klart av undersökningen atl den här låneformen har haft väsentlig betydelse för möjlighelerna att göra förbättringar. Det framgår att låneformen har initierat arbelsmiljöförbäuringar, alt invesleringar har kunnat tidigareläggas tack vare dessa lån. Undersökningen visar att lånen alltjämt behövs. Det återstår mycket atl göra på miljösidan.

Nio av de lio utvecklingsfonderna anser att del finns skäl att föriänga systemets giltighet. Bl. a. LO har i skrivelse den 2 november 1977, undertecknad av ordföranden Gunnar Nilsson, sagt följande:

"Mot bakgrund av att vi står inför höjda anspråk på arbetsmiljön, dels genom aU riksdagen beslutar om ny arbelsmiljölag inom kort, dels genom alt ulredning om företagshälsovård pågår samt atl försöksverksamhet med företagshälsovård för små företag kommer atl startas. Detta visar på viklen och behovel av alt lånemöjligheter finns för att ge de små företagen en reell möjlighel atl fylla kraven enligt lagstiftning, anvisningar och avtal. Det bör därför vara befogat att än en gång föriänga liden för garantilån."

I proposilionen säger statsrådet:

"Av vad jag nu anfört framgår alt meningarna om låneformen är delade. Jag är därför inte beredd att förorda en ytteriigare föriängning av verksamheten."

Jag förslår inte hur statsrådet och även socialutskoitei har kunnat komma

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Garanlilän för arbetsmiljöförbältringar, m. //?.

fram till denna slutsats, därför alt inget av de organ som har yttrat sig har uttryckt önskemålet alt systemet med garantilån skall upphöra.

Vidare säger statsrådet: "Arbelsmiljöproblem återfinns på många olika arbetsställen vare sig de är stora eller små, har privata eller offentliga huvudmän. Det finns därför enligl min mening principiellt ingen anledning all särskill prioritera vissa typer av företag. Om problemen i de små och medelstora företagen är så stora eller deras ekonomiska läge så ansträngt att de anslällda i dessa förelag löper risken att fö en sämre arbetsmiljö än sina kolleger på andra typer av arbetsplatser kan det dock finnas skäl till en annan bedömning."

Det här är ett mycket märkligt påstående från departementschefens sida. Del varju på grund av miljöförhållandena och de speciella problem som fanns inom mindre och medelstora företag och förelag med dålig lönsamhet som jusl den här låneformen kom till. Vi hade här i riksdagen många diskussioner och voteringar om det. Därför vill jag påslå att del här inte är fråga om någon speciell prioritering av företag utan bara att de skulle fö möjligheter atl göra arbelsmiljöförbätlringar så atl de anställda i dessa företag också skulle ha goda miljöförhållanden. Del var det som låg lill grund för tanken atl skapa denna låneform.

Sedan gör statsrådet följande uttalande: "Jag har därför för avsikl alt senare inhämta regeringens bemyndigande aU tillsätta en utredning med uppgift att bl. a. se över de små och medelstora förelagens möjligheter atl inom ramen för befintliga kreditmöjligheter klara av sina arbetsmiljöinvesteringar."

Den slutsats som arbetsmarknadsministern har kommit fram till har inte stöd hos några av dem som har uttalat sig i den här frågan. Alt försl ta bort en finansieringsform som visar sig vara bra och som fungerar och därefter tillsätta en ulredning sirider mol de principer som brukar tillämpas. I stället börden rätta vägen vara atl -som vi har föreslagit i moiionen, som följis upp i reservationen - ha låneformen kvar tills man fött ett annat system att sätta i stället. Del är inle någon som har motsatt sig att låneformen försvinner så småningom, men innan dess vill man ha någonting annat i stället.

Ärade kammariedamöler! Som framgår av den undersökning som SIND har gjort återstår alltjämt många arbelsmiljöproblem inom de förelagsgrupper som del här gäller, och detta torde inte vara okänt för kammarens ledamöier. Men om vi skall komma lill rätta med dessa bör vi fö en förlängning av de nuvarande garanlilånen, såsom föreslås i vår molion. Och det förslaget har stöd ifrån nio av tio utvecklingsfonder i den undersökning som SIND har gjort och även i den skrivelse från LO som jag åberopat här och som lämnades i november 1977.

Hert talman! Jag ber alt fö yrka bifall till den reservation som är fogad till utskoltels betänkande.

GÖRAN KARLSSON (s);

Herr talman! Jag befinner mig i den unika situationen alt jag står som talesman fören borgeriig regerings proposilion. Del tillhör inte vanligheterna, och jag hoppas atl det inte kommer atl göra det i fortsällningen heller.

Men i det här fallet är det en logisk slutsats som de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet har dragit. Vi har hela tiden varit emol detta slöd. Vi röstadeemot det i riksdagen 1975. Del var väl lotten som fällde utslaget till de borgeriigas förmån den gången.

Sedan dess har man pumpat in 245 miljoner i småföretagen för förbättring av deras arbetsmiljö. Jag bestrider inle ett ögonblick att det gjort stor nytta -det är helt klart. Men samtidigt säger reservanierna också alt det är produktionen som skall belala kostnaderna för arbetsmiljöfrågan. Och jag hävdar med bestämdhet att det måste vara på del sättet.

Utifrån de utgångspunkterna måste man vara på det klara med att det stöd som lämnats till de mindre industrierna inte kan fortsätta att utgå hur länge som helst. Men det är klart atl när Rune Gustavsson satt i regeringen sprätte man ul miljard efter miljard lill företagen. Delta är naturiigtvis en liten del av de miljarderna, men man måsie ändå se lill alt dra in dem. Och jag tycker att arbetsmarknadsministern gjort alldeles rätt i att nu göra tummen ner för de här lånen. Del går inte alt fortsätta hur länge som helst med alt ge ut lån av den här arten.

Rune Gustavsson hänger upp sig på LO:s yttrande från 1977. Men nu har vi 1978, Rune Gustavsson, och i LO:s nya brev till arbetsmarknadsministern uttalas all lånen bör upphöra. Del vore bra om Rune Gustavsson var aktuell och läste det senaste brevet. Förra året var det kanske naturiigt att fortsätta med lånen, men nu har LO ansett atl de inte bör utgå.

Som sagt: Jag vill underslryka vad reservanterna så klart och tydligt uttryckt, alt det är produktionen som skall betala. Det är därför som vi nu yrkar att regeringens proposition skall bifallas.

Jag yrkar bifall till utskoltels hemställan.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Garanlilän för arbetsmiljöförbältringar, ni. m.

RUNE GUSTAVSSON (c):

Herr talman! Det kan väl vara riktigt som Göran Karisson säger att delta är en logisk slutsats ifrån Göran Karissons och socialdemokraternas sida eftersom de varit emot dessa lån hela liden. Vi hade ju diskussioner och votering här, och så blev del en utredning som ledde fram till atl vi fick dessa lån. Och de har, Göran Karlsson, visal sig vara oerhört värdefulla. Om Göran Karlsson tar kontakt med de lokala fackliga organisationerna trorjag inte att det är någon som säger emot del.

Detta är en låneform, och lånen skall betalas tillbaka. Göran Karissons resonemang går nästan ul på att del är oerhört slora subveniioner som här belalas ut. Men det är inte på del sättet, ulan lånen skall belalas tillbaka. Det är inte fråga om att sprätta ut miljarder.

Jag åberopade en skrivelse som LO har lämnat 1977. Gunnar Nilsson har undertecknat skrivelsen. Göran Karisson omnämnde elt annat brev från LO -det omnämns också i uiskoilsbeiänkandel och i proposilionen - som inkom den 7 november i år medan proposilionen är daglecknad den 2 november. En av mina medmolionärer hade i går kontakt med den tjänsteman på LO som skrev detla brev, som jag här har en avskrift av. Han sade då alt han, när han skrev detta brev, förutsatte att man till dess resurserna är utnyttjade skall

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Garantilån för arbelsmiljöförbätlringar, 777. 777.

kunna fö fram förslag till fungerande arbetsmiljölån. Del skiljer alltså inle mycket i uppfauning. Därför vågar jag säga alt jag är aktuell när del gäller de uppgifter som har kommit fram.

Därulöver harjag inle mycket atl säga. Men kvar står all lånen behövs och att de hittills har fyllt en stor uppgift. Vi begär inte alt lånen för lång lid framöver skall vara kvar. Vad vi begär är atl man i stället skall vända på frågeställningen och uireda först och försöka skapa en annan form innan man tar bort lånen. Det innebär alltså alt man, som vi har begärt i motionen, föriänger möjligheten lill lånegarantier för arbetsmiljöförbältringar under två år.

GÖRAN KARLSSON (s):

Herr talman! Vad en enskild tjänsteman på LO kan ha sagt till en av Rune Gustavssons medmolionärer undandrar sig både mitt och kammarens bedömande. Faktum är att LO anser att den här låneformen inle skall finnas kvar. Del är därför som vi nöjer oss med att yrka bifall lill förslagel all inte förlänga verksamheien med garanlilän för arbelsmiljöförbätlringar.

Överiäggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen av Bengt Bengtsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Rune Gustavsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som villan kammaren bifallersocialuiskotiels hemställan i betänkandet

nr 20 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Bengl Bengtsson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Rune Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 190 Nej - 119

Erik Adamsson (s) och Eric Holmqvist (s) anmälde atl de avsett all rösta ja men av misstag nedtryckt nej-knappen.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

§ 9 Föredrogs

Kultururskotlets belänkande

1978/79:17 med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt proposilionen hänvisats lill kulturutskottet.

Kammaren biföll vad ulskotlet i detta betänkande hemställt.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vattendrag

§ 10 Inventering av vissa sjöar och vattendrag

Föredrogs jordbmksutskottets betänkande 1978/79:11 med anledning av motioner om vattenvård m. m.

1 detta betänkande behandlades molionerna

1977/78:384 av Stig Alftin (s) och Iris Mårtensson (s), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl hos regeringen begära en plan, grundad på en omsorgsfull inventering av genom vallenkraftsulbyggnad torrlagda eller på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag, för miljö- och landskapsvårdande insaiser,

1977/78:471 av BriUa Hammarbacken (c), vari föreslagits att riksdagen beslulade att hos regeringen hemställa 1. atl erforderliga åtgärder vidtogs för förhindrande av all svenskt radioaktivt avfall dumpades i havet, 2. alt Sverige i inlernationella sammanhang aktualiserade frågan om inlernalionella överenskommelser mol dumpning av radioaktivt avfall i havet,

1977/78:594 av Per-Olof Strindberg (m), vari hemslällls alt riksdagen beslutade 1. alt ett samordningsorgan snarasi skulle inrällas för havsresursernas lillvarataganrie liksom för havsforskningen, 2. all frågan om kostnads-konsekvenser m. m. av en omlastningslerminal på västkusten utreddes,

1977/78:1280 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde ulredning om ett skydd av mindre sjöar mol motorbätstrafik, samt

1977/78:1399 av Kari-Erik Strömberg (fp) och Ylva Annersiedi (fp), vari hemställts all riksdagen i enlighel med förslag i moiionen 1977/78:1398 hos regeringen begärde en översyn av ansvarfördelningen i fråga om forskning och ulveckling av teknik för bekämpning av miljöfarliga utsläpp.

Ulskotlet hemställde att riksdagen skulle

1. belräffande dumpning av radioaktivt avfall anse motionen 1977/78:471 besvarad med vad utskottet anfört,

2. belräffande skyddet mol oljeskador

a. anse motionen 1977/78:594, yrkandel 2, besvarad med vad utskottet
anfört,

b. anse motionen 1977/78:1399 besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande havsresursernas tillvaratagande anse motionen 1977/

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vattendrag

78:594, yrkandel 1, besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande inventering av vissa sjöar och vallendrag avslå motionen 1977/78:384,

5. beträffande motorbätstraflk på vissa insjöar anse motionen 1977/ 78:1280 besvarad med vad utskottet anfön.

Reservaiion hade avgivits beträffande inventering av vissa sjöar och vattendrag av Svanie Lundkvist, Grelhe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson, Håkan Strömberg, Kerstin Nilsson och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett atl utskoitei under 4 bort hemställa

all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört med anledning av moiionen 1977/78:384.

STIG ALFTIN (s);

Herr talman! I motion 1977/78:384 har Iris Mårtensson och jag föreslagit åtgärder för att komma till rätta med miljöskador i naturen som uppstått i samband med tidiga och hårdhänta exploateringar av vattenkraften i våra älvar och vattendrag.

Vi har i motionen främst angivit en rad exempel från Ljusnans och Voxnans vattensystem. Tidigare var Ljusnan en av landels viktigaste flottningsleder, där det som mest flottades närmare 20 miljoner stockar per säsong. Allteftersom kraftverksutbyggnaden ökade upphörde också flott-ningen - helt fr. o. m. år 1967 - och timret transporteras numera efter våra vägar på stora lastbilar mol kusten.

Bergvik och Ala, Hälsingekraft AB och Voxnans Kraft AB är namnen på de storbolag som exploaterat vattenkraften inom Ljusnans och Voxnans vattensystem och som har intressen i de tjugotalet byggda eller planerade kraftverken.

Atl komma underfund med vilka som döljer sig bakom de här bolagen och vilka de verkliga ägarna är lill de olika kraftverken kan vara nog så svårl, eftersom bolagen äger varandra i en oregelbunden kedja. Dominant är emellertid Wallenberggmppen med bl. a. ASEA och olika investmentbolag: AB Inveslor, AB Providenlia och Stockholms Enskilda Banks pensionsstiftelse. Andra företagsgrupper är Slora Kopparberg, KemaNord, Korsnäs-Marma, Gullspångs Kraft AB m. fl.

Vid utbyggnaden av vattenkraften i våra älvar och vattendrag ställs det numera genom den skärpta och förbätirade lagstiftningen mycket stora krav på exploatörerna närdet gäller återställandet och hänsynstagandet till natur och miljö. Så var del ingalunda tidigare. Det känner vi norriänningar väl lill som bor i de här berörda älvdalarna. Tidigare, långt in på 1950-talel, ställdes del som regel minimala miljökrav på intressenterna. Då kunde sådana ekonomiskt starka gmpper och förelag som jag tidigare redovisai genom olika former av ersättning och exploateringsavgifter lill bl. a. mark-, strand- och fiskerätlsägare inom ramen för gällande lagstiftning köpa sig fria från skador på naturen. Den svagare parten, allmänheten, saknade då ofta medvetenhet och förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt hävda miljö- och

naturvårdsintressena.

Vi motionärer anser att följderna av den här, på många håll i landet, hårdhänta exploateringen förtjänar aU belysas.

Jag visar nu några bilder, av vilka det framgår hur det ser ul på flera ställen just inom det här vallensystemel. Till atl börja med har landskapsbilden på många platser förfulats.

Anblicken av kala avsänkningsstränder, torra älvfåror, sprängstensmassor, erosionsskador och strandplan överhopade med bråte, möter en i åtskilliga älvdalar och inom reglerade områden, t. o. m. inne i tätorter och samhällen. Exempel på delta har vi redovisat i vår molion, nämligen från utbyggnaden inom Ljusnans och Voxnans vattensystem som gjordes under 1950-lalet. Detta är därtill exploateringar som ligger inom ett av de områden som i den fysiska riksplanen har utpekats som särskilt värdefulla ur natur- och turislsynpunkl.

Visserligen har genom den förbättrade lagstiftningen och efter nya prövningar i valtendomar vidtagits en hel del förbättringsåtgärder, men i stort står skadorna i naturen och miljöproblemen kvar. Laforsen var Hälsinglands och Ljusnans största och ståtligaste vattenfall, med en naturiig fallhöjd på 22 meter. Laforsen byggdes ut mellan 1949 och 1952. Men myckel tidigare skaffade sig dåvarande Fosfatbolagel (nuvarande KemaNord) äganderätten till fallhöjderna. Genom diverse åtgärder har fallhöjden senare höjts till 34 meter. Denna uppdämning på 12 meter gav elt betydande kraftlillskott, men dess negativa effekl har bl. a. blivit en både lorriagd och försumpad älvfåra nedströms dammen.

De exempel som vi anfört i vår motion illustrerar det faktum alt det på många platser i landet, trots aktningsvärda insaiser också från kommuner och miljövårdande organ, fortfarande finns fula lämningar och problem kvar från den tid, då exploateringen av vattenkraften skedde ulan nutida omtanke om miljön. Ibland är skadorna ohjälpliga, men i andra fall kan yllerligare insatser göras för att återställa eller nyskapa väsentliga miljövärden.

Vi motionärer skall inte uppfattas som speciella motståndare lill ulbyggnaden av vattenkraften. Men vi har upplevt de här problemen på nära håll. Och vi lycker att nu, när de här bolagen planerar för ytterligare kraftverks-utbyggnader, vore det motiverat atl försl slälla krav pä dem all della i åtgärder som syftar till att återställa skador i naturen, som de själva lidigare orsakat, där detla låter sig göras.

I moiionen 384 har vi redovisai sådana här skador i naturen som uppkommit genom tidigare hänsynslös exploatering, och vi har även föreslagit en plan med inventeringar och naturvårdsinsatser för att återställa naturvärden.

Enligt vår uppfattning boren del av de önskvärda miljösaneringarna kunna göras som beredskapsarbeten i AMS-regi och med kraftintressenlerna och kommunerna som medansvariga parter. Som underlag för insatserna bör tjäna en inventering av skadornas omfattning och art inom berörda vattensystem och dalgångar saml en genom nalurvårdsenhelen i varje län fastställd handlingsplan.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vallendrag

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vattendrag

Herr lalman! Den borgeriiga majoriteten i jordbruksutskottet har lydligen inle del rätta intresset och förståelsen för de här angelägna miljöfrågorna och avslår därför vår motion.

Socialdemokraterna i utskottet har däremoi i en reservation anslutit sig till de synpunkter och förslag som vi framfört i motionen och jag ber därför, herr lalman, alt få yrka bifall till den socialdemokraliska reservalionen.

EINAR LARSSON (c):

Herr talman! Den beskrivning Stig Alftin här har lämnat av den situation som från miljövårdssynpunkt uppstått i samband med kraftutvinning och fioUning har jag ingenling alls att invända emot. Jag tror den är helt korrekt.

De ambitioner som Stig Alftin har när del gäller det återställningsarbete som borde ske harjag inle heller någonling aU invända emot. Jag tror atl det är rikliga ambitioner.

I och med detta har jag också vederlagt Stig Alftins påstående att utskousmajoriieten skulle ha mindre inlresse och förståelse för den här problematiken än reservanterna. Hela den redovisning som gjorts av motionärerna är korrekt, och utskottet har också instämt i de bedömningar som gjoris.

I motionen yrkas alt man genom riksdagsbeslut skall försöka få till stånd en plan för miljövårdande insatser. Vi har emellertid när vi har undersökt detta erfarit alt del inte fordras något riksdagsbeslut för att få till stånd en sådan plan, inle heller för att åtgärderna skall vidtas. Vi har, som vi skriver i betänkandet, kommii fram lill aU detta i första hand bör ankomma på vederbörande länsstyrelse och naturvårdsenheten där.

Jag måste med visst beklagande säga att hur gärna vi än skulle vilja stödja Stig Alftin och hans medmolionärer, så ärdet alltså så att det inte krävs något riksdagsbeslut för att önskemålen skall kunna uppfyllas. Motionärerna får vända sig till sin länsstyrelse. I en hel del fall har naturvårdsmyndigheterna i länen redan sådana planer. En hel del arbete har utförts. Så är tydligen inle fallet i del län som Stig Alftin lalar om. Vi har då bara att säga atl motionärerna får vända sig lill sin länsstyrelse för att få sådana åtgärder vidtagna. Jag vill än en gång starkt understryka alt jag och utskottsmajoriteten anser dem vara både angelägna och riktiga.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

STIG ALFTIN (s):

Herr talman! Jag måste säga att jag inte tror att utskottsmajoriteten vill ha lill stånd några aktiva miljöinsatser när man nu försöker gömma sig bakom ryggen på länsstyrelserna. Det är alltid lätt att vältra över initiativ och ansvar på andra om man själv inte vill göra någonting.

Genom riksdagens upplysningstjänst har jag erfarit alt det inom vissa lokala områden förekommit inventeringar punktvis över skador i naturen som uppkommit i samband med hårdhänta exploateringar av älvar och vattendrag. Men det finns på delta område inte några klara riktlinjer, ingen

samlad riksinventering och ingen planering för sådana insatser som vi föreslagit länsvis genom bl. a. naturvårdsenheterna för miljöförbättringar och sysselsältningsskapande åtgärder när det gäller skador som genom exploatering av vattenkraften uppkommit i torriagda eller försumpade älvfåror, erosionsskador osv. Dessutom berör de här äl vulbyggnaderna ofta mer än elt län och måste behandlas av mer än en länsstyrelse.

I majoriielsskrivningen hänvisas bl. a. till våtmarksinventeringen, som naturvårdsverket fått regeringens uppdrag atl genomföra. Men jag kan inle finna annat än aU även detta är en undanflykt från utskottsmajoritetens sida. Jag tror inte att man utan vidare kan koppla samman det här uppdraget med den form av inventering vi föreslagit när del gäller den här typen av skador i naturen. I så fall borde väl utskottet ha gjort ett tillkännagivande med det innehållet. Nu är majoritetens skrivning lill intet förpliktande. Man säger sig vilja slå vakt om natur och miljö, men när del kommer till konkreta förslag för atl återställa naturvärden som skövlats blir det bara en mängd tomma ord utan innehåll. Ett bifall lill den socialdemokratiska reservationen betyder däremoi såväl inventering och planering som elt genomförande av de insatser som mycket väl behöver komma till slånd.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vattendrag

EINAR LARSSON (c):

Herr talman! Stig Alftins beskyllningar är både orättvisa och felaktiga. Jag är lilet förvånad över hans säll atl angripa den här frågan. När riksdagen beslutar all lägga över ansvaret för dessa frågor på naturvårdsverk och nalurvårdsenheter vid länsstyrelserna, anser jag inle atl riksdagen springer ifrån sitt ansvar.

STIG ALFTIN (s):

Herr talman! Vi har bl. a. pekat på att detta arbete skulle kunna utföras som AMS-arbete. F. n. är det ganska stor arbetslöshet bland byggnads- och anläggningsarbetare- upp till 4 96. Det finns dessutom prognoser som säger att arbetslösheten kan bli högre framöver. Jag anser att det här rör sig om lämpliga AMS-arbeten, exempelvis att anlägga spegeldammar och åstadkomma en allmän uppsnyggning av tonlagda och försumpade älvfåror. Jag känner personer som lidigare har arbetat med sådant. Del innebär bl. a. schaklnings- och gjulningsarbelen. För alt klara dessa rensningsjobb behövs också en del maskiner.

När storbolagen tidigare har ägnal sig åt rovdrift på naturtillgångar i Norriand och vi har fått avstå miljövärden för alt tätorterna och städerna i de södra delarna av landet skulle fö energiförsörjningen ordnad för sina industrier, så tyckerjag att det är fel alt vi ensamma skall behöva stå för de negativa följderna och för insatserna. Här har, som jag ser det, hela landet ett gemensamt ansvar för att återställa skador i naturen. För att vi skall få en klar och enhetlig bild av vad som kan göras i de olika älvdalarna behövs det en riksinventering. Del räcker alltså inte med de punktvisa inventeringar som har gjorts av länsstyrelserna. Sådana har även gjorts i vårt län. Det behövs således en riksomfattande plan över vilka åtgärder som kan sättas in.

6 Riksdagens proiokoll 1978/79:53

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Inventering av vissa sjöar och vattendrag

EINAR LARSSON (c):

Herr lalman! Det är riktigt att vi har elt gemensamt ansvar. De insatser som Stig Alftin föreslår är också rikliga. Det är lämpligt aU de utförs som AMS-arbete. Men det föreligger inga hinder från riksdagens sida att sådana arbeten igångsäUes - det krävs inga nya riksdagsbeslut. Åk alltså hem och vidta de åtgärder som redan borde ha vidtagits!

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Stig Alftin har talat om storbolagens härjningar. För historieskrivningens skull bör detta påstående kompletteras med atl storbolagen alla tillsammans är ljusets änglar jämförda med vad vattenfallsstyrelsen har hittat på där uppe. Även det bör komma fram i debatten.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen av Svanie Lundkvist m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Stig Alflin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

belänkandel nr 11 mom. 4 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Svante Lundkvist

m.fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Stig Alftin begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 158

Nej - 147

Avstår - 2

Mom. 5

Utskottets hemställan bifölls.

§ 11 Luftvård m. m.

Nr 53

Onsdagen den
Föredrogs jordbmksuiskoueis betänkande 1978/79:14 med anledning av ..- , , .g_„

motioner om luftvård m. m.

I detla belänkande behandlades molionerna

1977/78:783 av Ylva Annerstedt (fp), vari hemställts au riksdagen hos regeringen begärde I. åtgärder för atl drastiskt begränsa de luftföroreningar som nuvarande bilavgaser i storstäderna svarade för, 2. utredning och förslag till åtgärder för atl främja användningen av miljövänliga bränslen i storstäderna,

1977/78:791 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 2-3 och 5-6) hemställts alt riksdagen beslulade 2. att hos regeringen begära alt ett åtgärdsprogram för begränsning av luftföroreningar från motorfordon i enlighet med vad som anförts i motionen skyndsaml utarbetades, 3. atl hos regeringen begära elt sådant ställningstagande till produktkontrollnämndens förslag om begränsning av blyhalten i bensin lill 0,15 gram/liter alt delta kunde träda i kraft till den 1 januari 1979, 5. att hos regeringen begära en kartläggning av de utsläpp som kunde påverka ozonskiktet och klimatet samt anhålla an regeringen i olika internationella sammanhang aktualiserade en begränsning av dessa utsläpp, 6. att hos regeringen begära dels atl förslag under 1978 framlades om ett genomförande a v de sista etapperna a v den plan för begränsning av svavelutsläppen som riksdagen tidigare antagit, dels fortsatta åtgärder på det inlernalionella planet för begränsning av svavelutsläpp,

1977/78:1261 av Kari Bengtsson (fp), vari hemslällls att riksdagen beslutade att som sin mening uttala alt bindande internationella överenskommelser i någon form om begränsning av utsläppen av svaveldioxid och andra svavelföreningar var nödvändiga för alt komma till rätta med den fortgående försurningen i Sverige och hos regeringen anhålla om snara åtgärder i syfte atl åstadkomma sådan överenskommelser,

1977/78:1265 av Erik Hovhammar (m), vari hemställts all riksdagen skulle anhålla all regeringen snarasi sökle fö lill slånd gemensamma europeiska överläggningar i syfte all begränsa svavelutsläppen, och

1977/78:1704 av Torsten Sandberg m, fl, (c), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde förslag om all motorfordon från vissl år, t. ex. 1980. skulle kunna konstrueras med hänsyn till kommande avgasreningskrav, införande av blyfri bensin och användning av alternativa drivmedel.

Luftvård m. /??.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. belräffande luftföroreningar frän fordonstrafik m. m. som sin mening ge
regeringen lill känna vad utskottet anfört om överiämnande av molionerna
1977/78:783, 1977/78:791, yrkandena 2 och 3, och 1977/78:1704 till utred
ningen om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser,

2. belräffande begränsning av svavelulsläpp anse motionerna 1977/

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Luftvård m. in.

78:791, yrkandet 6, 1977/78:1261 och 1977/78:1265 besvarade med vad utskottet anfört,

3. belräffande ozonskiktet anse moiionen 1977/78:791, yrkandel 5, besvarad med vad utskottet anfört.

Följande tvä reservationer hade avgivils av Svanie Lundkvist, Sven Lindberg, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin, Erik Johansson i Simrishamn och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s);

1. belräffande luftföroreningar från molorfordonsirafik m. m., vari reservanterna ansell alt utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen skulle med bifall lill motionen 1977/78:791, yrkandel 2, och med anledning av motionerna 1977/78:783, 1977/78:791, yrkandet 3, och 1977/78:1704 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om ett samlat åtgärdsprogram mot luftföroreningar från molorfordonsirafik m. m..

2. belräffande begränsning av svavelulsläpp, vari reservanierna ansett att utskottet under 2 bon hemställa

atl riksdagen skulle som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna med anledning av molionerna 1977/78:791, yrkandet 6,1977/ 78:1261 och 1977/78:1265 anfört om åtgärder för en begränsning av svavelutsläpp.

SVANTE LUNDKVIST (s);

Hert talman! När del gäller luftföroreningar är utsläppen från motorfordon i dag den största föroreningskällan. Sålunda beräknar man atl 1975 uppgick utsläppen av koloxid från motorfordon lill 1 102 000 ton, utsläppen av kolväten till 147 000 ton och utsläppen av kväveoxider till 164 000 ton. De nära 5 miljoner m bensin som årligen förbrukas i vårt land ger upphov till att ca 1,3 miljoner kg bly sprids längs gator och vägar.

Med ökad billälhet blir föroreningarna från motorfordon ett växande miljöproblem, särskill i tätorterna. Hälso- och miljöeffekterna av föroreningarna från motorfordonen är påtagliga. Del är känt att det i bilavgaserna finns elt trettiotal cancerframkallande ämnen. Det finns sålunda anledning misslänka att biltrafikens utsläpp av dessa ämnen svarar för en stor del av de miljöbetingade cancerfallen.

Kvävedioxiden försämrar lungfunktionerna och ökar mottagligheten för bakterieinfektioner i luftvägarna. För personer med bjärt- och kärlbesvär är en ökad halt av koloxid i luften bekymmersam. Blyulsläppen är allvariiga från såväl hälso- som miljösynpunkt. Blyet ger bl. a. skador på det centrala nervsystemet. Allra mest utsatta är små barn i våra tätorter.

Det allvarliga är alt våra kunskaper om konsekvenserna av bilavgasuisläp-pens hälsoeffekter fortfarande är ofullständiga, därför att lätortsbilismen ännu är av ganska ungt datum. Dagens tätonsbor är trots alll den första generationen människor som dagligen utsätts för denna stora mängd av bilavgaser. Vi vet därför inte exakt hur kroppen kommer atl reagera när den

utsatts för bilavgaser under lång tid. Här är naturligtvis en fortsatt forskning Nr 53
utomordentligt angelägen. Onsdagen den

Vad vi emellertid redan vet är att befolkningen i våra större tätorter ,3 december 1978

dagligen utsätts för halter av bilavgasföroreningar som ligger på gränsen för

eller över det som med nuvarande kunskapsnivå anses acceptabelt. Sålunda , ,,/i,,. „ har de gränsvärden för utsläpp av koloxid och kväveoxid som väridshälso-organisalionen rekommenderat överskridits vid mätningar som gjorts i Stockholm, Göteborg och Malmö. "Bly och sol förgiftar City" är en rubrik som vi i dag kan läsa i en av Stockholms morgontidningar.

Den socialdemokraliska regeringen vidtog en rad åtgärder för atl stegvis begränsa avgasutsläppen från bilar. Detta ledde till vissa förbäuringar. Den borgeriiga trepartiregeringen tillsatte två utredningar. Vi vill nu att man taretl helhetsgrepp i denna fråga och kräver därför ett samlat åtgärdsprogram mot föroreningarna från motorfordon och att ansvaret för programmets genomförande läggs på en myndighet för att främja samordning och effektivitet i agerandet.

Elt sådant åtgärdsprogram bör bl. a. innefatta att gränsvärden för föroreningar från bilavgaser i utomhusluften fastställs, en ökad kontroll av att gällande avgasbestämmelser efterievs och åtgärder för att underiätta trafikplanering och trafiksanering samt en bättre kollektiv trafik och utveckling av avgasrena motorfordon.

I motionen 1704 av Torsten Sandberg m. ft. framförs samma krav som vi har i vår miljömolion, nämligen att det är av största vikt atl nya bilmodeller redan nu anpassas till avgasrening, blyfri bensin och metanol som drivmedel. Även i motionen 783 av Ylva Annerstedt krävs åtgärder för att främja användningen av miljövänliga bränslen.

Vi reservanter anser att ett betydelsefullt led i ett samlat åtgärdsprogram skulle vara atl fastställa tidpunkten för övergång till helt blyfri bensin för nya bilar, för att därigenom påskynda en teknisk utveckling som främjar de miljövårdskrav som rests i den socialdemokraliska motionen 791 och motionerna 783 och 1704.

Jag yrkar därför bifall till reservationen 1 vid utskottets betänkande.

Svaveldioxidutsläppen är en annan luftförorening som leder till omfattande miljöförstörelse. Försurningen av mark och vatten är ett växande miljöproblem. Bara för några veckor sedan fick vi en rappori från Örebro län, i vilken man konstaterade att inle mindre än 90 96 av länets sjöar allvariigl hotades av försurningsdöden inom en nära framlid.

Den socialdemokratiska regeringen förelade 1976 riksdagen en ålgärdsplan för nedtrappning av svavelutsläppen. Målet borde vara att svaveldioxidutsläppen 1985 skulle ha minskat till den nivå som gällde i början av 1950-talet. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen.

En första etapp i nedtrappningsprogrammet gäller från den 1 oktober 1977
och innebär att den högsta tillåtna svavelhallen i eldningsoljan, 1 %, skall
gälla i hela södra Sverige upp till Mälardalen och Värmland. Till följande
etapper, som skulle omfatta resten av landet, skulle ställning tas i samband
med det energipolitiska beslut som vi hade väntat oss alt riksdagen skulle 85

7 Riksdagens proiokoll 1978/79:53

Nr 53 fatta under 1978. Nu orkade ju den borgerliga trepartiregeringen av kända

Onsdaeen den '' '" ' '' förelägga riksdagen något förslag till energipolitik under sin

13 december 1978 ''stid. Vi förutsätter emellertid att den nya regeringen kommer med en

_____________ energipolitisk proposition under 1979, som också innehåller förslag till

Luftvård m m fullföljande av det program för nedtrappningen av svaveldioxiduisläppen

som riksdagen uttalade sig för i 1976 års beslut.

En stor del av svavelnedfallet, som förorsakar oss miljöbekymmer, kommer emellertid utifrån - från andra länder. Med anledning av en molion som vi socialdemokrater hade väckt vid fjolårels riksdag uttalade utskottet angelägenheten av all Sverige agerade energiskt i internationella sammanhang för att få till slånd överenskommelser om begränsning av svavelutsläppen. Därvid underströk utskoitei vikten av att regeringen med kraft fullföljde de av den socialdemokratiska regeringen inledda strävandena att i sådana sammanhang lägga tyngdpunkten på fortsatta bilaterala avtal som den effektivaste vägen alt snabbare nå önskvärda resultat.

Av utskottets betänkande framgår att trepartiregeringen tillsatte en kommitté med uppgift atl samordna förberedelsearbetet inför behandlingen av dessa frågor i olika internationella organisationer. Av betänkandet framgår också att de nordiska länderna lagt fram ett gemensamt förslag till en internationell konvention rörande luftföroreningar. Det är i och för sig också angeläget.

Den socialdemokratiska regeringens erfarenheter var emellertid att den vägen är en besvärlig och tidsödande väg när det gäller au få effekt av åtgärdema. Av detta skäl hade den socialdemokraliska regeringen inlett överiäggningar land för land, lyckats träffa avtal med DDR och hade en plan för ell fortsatt agerande enligt denna linje med, som vi bedömde det, goda utsikter att kunna träffa motsvarande avtal med i första hand länderna runt Östersjön.

Trots uiskottets i fjol uttalade önskemål atl tyngdpunkten borde läggas på en fortsättning av dessa bilaterala kontakter har detta icke skett - i varje fall inte med något synligt resultat - varför vi socialdemokrater vill uppmana den nya regeringen alt fullfölja den socialdemokraliska regeringens intentioner i dessa stycken.

Vi har uppfattat det så att detta vårt krav sammanfaller med de yrkanden söm ställs i motionerna 1977/78:1261 av Kari Bengtsson och 1977/78:1265 av Erik Hovhammar, och vi hemställer därför att riksdagen med anledning av motionerna 791, 1261 och 1265 vid föregående riksmöte ger regeringen lill känna vad vi uttalat i reservalionen 2 vid utskottets betänkande. Jag yrkar sålunda bifall till denna reservation.

KERSTIN ANÉR (fp):

Hert talman! Sverige har länge hävdat atl luftföroreningar och inte minst

svavelföroreningar kan transporteras många hundra mil genom luften och

alltså förorena länder långt borta från utsläppen. Det har andra länder hittills

bestritt. Nu är det klarlagt genom undersökningar inom OECD att den

86 svenska åsikten var riktig. Om vi i Sverige skall slippa svavelnedfall från

luften, måsle vi alltså försöka få de andra industriländerna alt minska sina Nr 53

"''äPP- Onsdagen den

Vad debatten om delta speciella betänkande från jordbruksutskottet gäller , -, jecem ber 1978

är vilka medel som är bäst för au nå en sådan minskning så fort som _____

•öJS'- Luftvård m. m.

Nu är det så att de andra länderna nere i Europa inte har samma

egeniniresse som vi av att minska på utsläppen. Sverige ligger som bekant i

täten när del gäller att vidta åtgärder mot svavelutsläpp.

Det är också så att det inte går att med någon exakthet bestämma från vilket land eller vilka länder som svavelnedsläppen i en viss del av Sverige kommer. Det varierar med åren och med väderieken. Det ena året kommer det en massa svavel från DDR lill Småland, och det andra året kommerdel en massa svavel från England - allt beroende på hur det har blåst.

Delta betyder att det faktiskt är svårt atl med bilaterala avtal förmå dessa länder i Europa att vidta åtgärder, som verkligen belastar deras egna industrier och konkurrenskraft utan att de för några motsvarande miljöförbättringar hemma och utan att Sverige kan direkt kvantifiera hur mycket varje enskilt land är skyldigt till svavelnedfallet över Sverige.

Det ä' alldeles rikligt som Svante Lundkvist sade att vi ingåtl en del bilaterala miljövårdsavtal, framför alll med länder inom östblocket. I dessa avtal har också luftföroreningarna över gränserna nämnts. Däremot har länderna aldrig förbundit sig till någon viss minskning av sina utsläpp, utan det har huvudsakligen varit fråga om utbyte av teknisk informaiion på myndighetsnivå. Sådant utbyte har även skett i år. Det är naturiigtvis ett viktigt arbete som skall fortsätta, precis som utskottet säger.

Nu har det visat sig en ny möjlighet att komma fram på en samlad europeisk nivå. Inom ramen för ECE planeras under en viss lid elt högnivåmöte i Geneve, där miljöfrågorna skall vara en av de viktigaste punkterna. Där har Sverige tillsammans med Norge lagt fram ett förslag till en ramkonvention om luftföroreningar, vilken f. ö. även stöds av DDR. Inom en sådan konvention skulle det vara möjligt att hitta en formel som verkligen kunde fördela kostnaderna för svavelreningen på ett rättvist och acceptabelt sätt mellan länderna. Det skulle alltså där kunna bli elt mera konkret resultat. Detla arbete är inte i hamn ännu, men det har varit intensiva förhandlingar hela hösten om det och vi har, som Svante Lundkvist sade, en särskild kommitté här som skall samordna det svenska arbelel i alla inlernalionella organ.

Detta är anledningen till att regeringen har satsat även på della multinationella arbete, och det ser ut att ha särskilda möjligheter alt lyckas.

Beträffande det inhemska arbetet fömtsälter utskottet - vilket är alldeles riktigt - att energipropositionen nästa år kommer alt ta upp även denna fråga i dess sammanhang; detta är del egentligen ingen diskussion om.

Jag yrkar därför bifall till utskottets hemställan när det gäller reservationen 2.

Beträffande reservationen 1 -den gäller bilavgaserna-ärskillnaden mellan
reservationen och utskottets skrivning den att reservanterna vill ha elt samlat 87

Nr 53 åtgärdsprogram mot luftföroreningar från motorfordon, medan utskottets

Onsdaeen den majoritet påpekar atl alla i samtliga motioner nämnda krav är föremål för

13 december 1978 "''•'"g'särskilt i utredningen om luflvårdsproblem på grund av bilavgaser

_____________ samt även av Svensk Metanolutveckling AB. Utskottet överlämnar samtliga

Luftvård m m motionertillutredningen,såattallakonkretaförslagochuppslagsändaridem

kan komma ulredningen till godo. - Som synes är skillnaden i praktiken inte särskill stor, och det är svårt atl se hur ett samlat åtgärdsprogram över huvud taget skulle kunna sättas i gång innan de av utskottet nämnda utredningarna är klara med sina fakta.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets betänkande även närdet gäller reservationen I.

SVANTE LUNDKVIST (s):

Hert talman! När det gäller reservationen 1 är skillnaden mellan oss, förulom alt vi kräver ett samlat grepp och ett älgärdsprogram, också den atl vi säger - liksom flera motionärer har sagt - atl det vore klokt att försöka lägga fast en tidpunkl för övergången till blyfri bensin för nya bilar för all därigenom driva på motorfabrikanterna på den punkten. Dessutom tycker vi att åtgärdsprogrammet bör samordnas under ledning av en myndighel. Vi har nu en rad utredningar, och insatserna blir därför splittrade. Avsikten med vårt krav är alt vi skall nå effektivitet.

När det gäller den andra frågan - om vår samverkan med andra länder för alt begränsa de olägenheter som vi i Sverige har av svavel föroreningarna -skall jag be atl fö börja med att läsa upp del yrkande som folkpartimotionären Karl Bengtsson har i sin motion, nämligen

"att riksdagen beslutar alt som sin mening uttala att bindande internationella överenskommelser i någon form om begränsning av utsläppen av svaveldioxid och andra svavelföreningar är nödvändiga för att komma lill rälta med den fortgående försurningen i Sverige och hos regeringen hemställer om snara åtgärder i syfte alt åstadkomma sådana överenskommelser".

Jag skall sedan skildra vad som står i artikel 2 i det avtal som den socialdemokratiska regeringen skrev med DDR. I artikel 2 står följande:

"Båda sidor kommer i respektive stater att vidtaga åtgärder för att minska luftföroreningar såsom svavelutsläpp från fossila bränslen och avgaser, genom tunga metaller, partiklar, aerosoler, kväveoxider och att verka internationellt för detsamma. Vi kommer att årligen informera varandra om vidtagna åtgärder"

Förra året när vi diskuterade frågan ansåg utskottet alt del var angeläget att
man lade tyngdpunkten på att försöka driva frågorna den här vägen. Jag har
talat om våra erfarenheter när vi hade det här ansvaret och sagt alt det är
oerhört svårt och att det går långsamt att komma fram konvenlionsvägen.
När fru Anér nu redogör för det arbete som förbereds där, finner jag att just
DDR enligt vad fru Anér säger fullgör sin förpliktelse enligt avtalet genom all
i det internationella sammanhanget stödja de framstötar som Sverige och
88 Norge har gjort. Vi hade från den svenska socialdemokratiska regeringens

sida en plan för besök i de övriga Östersjöländerna. Vi hade en fastlagd plan för resor till vissa länder för att fullfölja och teckna den här typen av avtal för att den vägen få möjligheter att underbygga diskussioner på internationell nivå med klara ställningstaganden från de olika ländernas sida. Via ambassader hade vi gjort sonderingar, som gav uttryck för atl det skulle finnas möjligheter för oss att lyckas.

Jag vill fråga Kerstin Anér: Hade det inte varit bra, om vi - när vi bedriver arbetet under de mera besväriiga förhållandena i internationella organisationer - hade haft stöd av den typen av avtal också med de övriga Östersjöländerna som del vi träffade med DDR? Jag föreställer mig att det skulle ha varit väldigt bra, om vi hade kunnal fullfölja den linjen och på det sättet kunnat få den effektivitet hos de övriga berörda länderna som vi ju alla eftersträvar. När fru Anér ifrågasätter dessa länders intresse därför att de kanske inte får så mycket i utbyte av atl underkasta sig den här lypen av miljöförbättringar vittnar det bara om att den nuvarande regeringen inte har haft de kontakter som vi hade'med de här regeringarna för alt jusl försöka driva fram denna typ av överenskommelser.

Jag beklagar alt del har gått två år ulan alt man fullföljt planen, och jag tycker atl det skulle vara angeläget alt utskottet i år - lika väl som utskottet gjorde det i fjol för den dåvarande regeringen - markerar för den nuvarande regeringen atl det måste bli fart på den här lypen av överläggningar så att vi når ett resultat.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Luftvård m. m.

KERSTIN ANÉR (fp):

Herr talman! Utskottet harju ingalunda sagt ål regeringen atl den skall försumma dessa bilaterala avtal. Regeringen kommer atl fortsätta det arbetet.

Men poängen med de bredare inlernalionella avtalen ärjusl atl i sådana avtal finns det en chans att komma fram till beslämda siffror och verkligen komma överens om sänkningar land för land, vilket icke förekommer i de bilaterala avtalen. Där står det bara i största allmänhet att man skall sänka utsläppen men inte med hur mycket, när de nya reglema skall träda i kraft e. d. Det står att man skall hålla varandra underrättade. Underrättande har förekommit, men det är också allt. Det har inte förekommii några konkreia sänkningar att underrätta om från DDR:s sida.

SVANTE LUNDKVIST (s):

Herr lalman! Jag märker att fru Anér fullständigt missar poängen med de bilaterala avtalen. Detta skall ju göra det lättare för oss atl få till stånd meningsfulla konventioner på det internationella planet. Den som i någon mån haft beröring med arbetet atl förhandla fram inlernationella konventioner och vet hur svårt del kan vara alt även sedan man fött till stånd en internationell konvention få nationerna alt handla i enlighet med den är Övertygad om fördelen av att på det här sättet gå från land till land för alt nå fram till överenskommelser, som snabbare kan leda till resultat. Jag kan inte begripa varför den då sittande trepartiregeringen och, som jag efter fm Anérs

Nr 53 inlägg fruktar, den nu sittande regeringen skulle försumma den här

Onsdaeen den möjligheten. Den socialdemokratiska regeringen varju i full färd med all den

13 december 1978 8" "PP" framgångsrika resullat.

Luftvård m.m. KERSTIN ANÉR (fp):

Herr talman! Det är ingen som försummar några bilaterala avtal. Vad som har hänl är tvärtom att regeringen har gripit en möjlighet, som inte fanns förut, till internationella avtal på OECD-nivå, där det faktiskt skulle finnas en bättre möjlighet att komma fram till verkliga siffror på hur mycket varje land skulle sänka sina föroreningar.

SVANTE LUNDKVIST (s):

Herr talman! Det är inte sant att den här regeringen skulle ha gripit några möjligheter som inte funnits fömt, eftersom tidigare regeringar och jag själv som medlem av regeringen vid de tillföllen då det europeiska ministerrådet haft sammanträden också drivit denna konventionslinje men gjort erfarenheten att delta är en utomordentligt långsam och besväriig väg. Det var motivet för att man också tog itu med möjligheten atl gå den andra vägen.

Jag vet inle, herr talman, men kanske är del litel vågat att anklaga en ärad ledamot av denna kammare, som dessutom är biskopskandidat, för lättsinne, men i det här sammanhanget tycker jag nog alt fru Anér argumenterar lättsinnigt.

EINAR LARSSON (c):

Herr talman! Tillåt mig att i detta sammanhang ändå uttrycka min förvåning över de förväntningar som Svante Lundkvist tillåter sig alt ställa utifrån sin beskrivning av ett hypotetiskt handlande. Framför mig ser jag situationen att det lilla Sverige kommer till Ruhrområdet och säger: Nu skall ni slänga era utsläpp här, för vi har fått ytterligare ett land från öststaterna med på detta. Jag tror alt Svante Lundkvist något övervärderar vår förhandlingsposition i det läget.

SVANTE LUNDKVIST (s):

Herr talman! Einar Larsson i Borrby tror att jag överskattar det värde som
den överenskommelse som redan träffats skulle komma att ha i fortsätt
ningen. Mot detta står mitt påstående att efter de sonderingar som vi hade
med ambassaderna, efter det möte som vi redan hade satt ut med ett av
'' östländerna i oktober 1976 och efter det avtal som träffats med DDR kände vi

oss övertygade om att vi hade beträtt en väg som skulle visa sig framgångsrik även för avtal med de övriga östländerna. Vi gjorde också sonderingar på västsidan. Jag tycker nog atl Einar Larsson i Borrby skall vara litet försiktig med alt övervärdera sin tro i förhållande till de erfarenheter vi ändå konkret har gjort i dessa sammanhang.

90 Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr I av Svante Lundkvist m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Nils Hjorth begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill aU kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 14 mom. I röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr I av Svanie Lundkvisi

m,n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Svanie Lundkvisi begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158 Nej - 151

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 2 av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Svante Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 14 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Svanie Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Svanie Lundkvisi begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157 Nej - 152

Mom. 3

Utskoltels hemställan bifölls.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Luftvård m. m.

Nr 53

§ 12 Om privatpraktiserande läkares etableringsrätt

Onsdagen den 13 december 1978

Om privatpraktiserande läkares etableringsrätt

Socialministern GABRIEL ROMANUS erhöll ordet för all besvara Anita Bråkenhielms (m) den 8 december anmälda fråga, 1978/79:223, lill statsrådet Hedda Lindahl, och anförde:

Herr talman! Anita Bråkenhielm har frågat statsrådet Hedda Lindahl dels vad som enligt hennes uppfattning är anledningen till alt ingen privatpraktiker etablerar sig på de villkor för ulvidgad individuell laxebindning som fastställdes hösten 1977, dels vad hon ämnar göra för alt tillse att den önskade elableringen kommer till stånd.

Eftersom frågan berör reglerna inom sjukförsäkringen är det jag som skall besvara den.

Frågan avser den särskilda möjlighet som sedan den 1 januari 1978 finns för privatpraktiserande läkare att vid etablering under vissa förutsättningar fö tillämpa en arvodesnivå som ligger 20 96 högre än läkarvårdsiaxans grundnivå. Denna särskilda form av individuell taxebindning har avsetts omfatta sammanlagt högst 60 läkare under åren 1978 och 1979 och har tillkommit i syfte alt underiätta etablering av nya privatpraktiker utanför storstadsområdena och då i första hand på orter med brist på läkare.

När den särskilda taxenivån infördes underslröks angelägenheten av atl denna nyetablering av privatpraktiker samordnas med de offentliga sjukvårdshuvudmännens läkarvårdsresurser. Innan försäkringskassan för medge särskild taxenivå krävs därför tillstyrkan från socialstyrelsen, som i sin tur först skall höra berörd sjukvårdshuvudman. Det har förutsatts atl socialslyrelsen skall tillstyrka en ansökan endast i de fall sjukvårdshuvudmannen lämnar sitt samtycke. På begäran av Sveriges läkarförbund har socialstyrelsen efter atl ha hört berörda sjukvårdshuvudmän i augusti 1978 lämnat förhandsbesked om möjligheterna alt tillämpa den särskilda taxenivån vid nyetablering på vissa orter. Förhandsbeskedet innebär tillstyrkan för fem orter och avstyrkan för åtta orter.

Atl det ännu inte skett någon nyetablering på den högre taxenivån torde delvis kunna förklaras av att det vanligen tar relativt lång tid från planering lill start av en privatpraktik. Härtill kommer att det först i augusti i år blivit klart hur sjukvårdshuvudmännen och socialstyrelsen ställer sig till nyetablering på vissa efterfrågade orter. Del finns därför anledning alt avvakta den fortsatta utvecklingen. Några särskilda åtgärder från min sida i denna fråga finner jag inte påkallade.

ANITA BRÅKENHIELM (m):

Herr talman! Jag ber att fö tacka statsrådet Romanus för svaret.

Valfrihet har länge varit ett honnörsbegrepp i samband med modern sjukvård, kontinuitet likaså. Husläkare har snabbt blivit ett iredje honnörsord.

När människor tillfrågas om varför de valt att söka privatpraktiserande läkare svarar de: Man vet vilken doktor man kommer att träffa. Man för träffa samma läkare igen om man vill. Man vågar komma med små krämpor,

obestämd ängslan och gnagande oro som man fruktar skulle ha uppfattals som bagateller, om man besvärat en överansträngd offentlig sjukvård med dem. Man är säker på ett personligt omhändertagande och känner ett extra gott skydd för den personliga integriteten - praktikerns anteckningar är än så länge inte en allmän handling på samma sätt som den offentliga sjukvårdens journaler.

Privatpraktikern motsvarar i dag mycket väl den av många med entusiasm och förväntan mottagna idén om husläkaren. Tyngdpunkten i praktikernas verksamhel ligger på de områden där behovel av en husläkarkontaki upplevs som särskilt stort: allmänpraktik, intern medicin och gynekologi.

Praktikerkåren har hög medelålder, och avgången är stor. Det var därför hög tid att trepartiregeringen för drygt ell år sedan beslulade att inom ramen för läkarfördelningsprogrammet stimulera nyetablering av 30 privatpraktiker under vartdera av åren 1978 och 1979 utanför storstadsområdena.

Men någon etablering har inte skett. Att det tar lid alt komma i gång är inle hela sanningen. Flera läkare låg i startgroparna och utgjorde underlag för de förfrågningar som gjordes till sjukvårdshuvudmännen. Flera landsiing svarade också betydligt lidigare än i augusti.

Är inte orsaken till atl det inte skett några nyetableringar i stället det kyliga klimat och det passiva motstånd som den privata vården sedan länge arbetat under? Har inle bl. a. pressens diskussioner kring det nyhelsläckage angående det väntade resultatet av 1975 års hälso- och sjukvårdsutredning som ägl rum haft betydelse?

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

0/77 privatpraktiserande läkares etableringsrätt

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! Låt mig först belräffande frågeställarens allmänna reflexioner om människors uppskattning av privatläkarvård säga atl jag tror atl reflexionerna är realistiska. Man kan dra många slutsatser, och den som jag för min del framför allt vill dra är att den offentliga sjukvården har en hel del att lära av privatläkarvärden. Jag har många gånger framfört synpunkten att just människornas uttalade uppskattning av de här sidorna av den privata vården ger oss anledning atl försöka tillgodose samma önskemål när det gäller den offentliga sjukvården. Detta är någonting som ligger bakom det förslag om husläkarsystem som utarbetats och redovisats av Gunnar Hjerne i kontinuitetsutredningen.

För att återgå lill den mera begränsade frågeställningen om etableringen enligl de nya reglerna är det ändå så, atl socialslyrelsen gav besked i augusti 1978 beträffande vilka orter som man efter atl ha hört sjukvårdshuvudmännen preliminärt kunde tillstyrka. Det är först då som man på allvar kan etablera sig, och f ö. är det flera läkare som skall etablera sig tillsammans. Jag tror därför att det kan ta en viss lid. Men det är, som frågeställaren säger, möjligt atl den allmänna debatlen och ryktesspridning om vad som händer i en utredning kan ha påverkat de här läkarna. Då är det naturiigtvis de som sprider sådana rykten som för ta på sig ansvaret. Jag förmodar all frågeställaren inte har tänkt sig att regeringen skall inskrida mot sådana företeelser. Naturligtvis är detta sådant som man för finna sig i i ell fritt

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

0/77 privatpraktiserande läkares etableringsrätt

samhälle. För min del kan jag bara säga att jag anser att vi på denna punkl bör fullfölja den linje som tidigare regeringar har gått in för och som bl. a. avspeglar sig i jusl de regler som frågeställaren har tagit upp, vilka möjliggör nyetablering av privatläkare i den här omfattningen.

ANITA BRÅKENHIELM (m):

Herr talman! Naturiigtvis kan inte socialminislern föregripa resultatet av hälso- och sjukvårdsutredningen, men jag tror att någon form av ställningslagande skulle rensa luften.

Jag hoppas att jag kan tolka socialministerns yttrande angående de behov som gör atl människor söker privatläkarvård som att han är positivi inställd till privalläkarvården som ett komplement til) den oftentliga sjukvården. Jag skulle också önska atl han ville deklarera en inställning som på något vis kunde bidra till att ändra det frostiga klimat i vilket praktikerkåren f n. arbetar, och jag menar nu inte ulomhustemperaturen.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! De regler som nu gäller, vilka föreslogs av trepartiregeringen och lill vilkas förverkligande folkpartiet medverkade här i riksdagen, är ju inte uttryck för någon negativ värdering av privatläkarvården. Tvärtom syftar de till att möjliggöra en viss nyetablering. Jag har själv ingen annan mening än den som dessa regler ger uttryck för, så på den punkten hoppas jag atl jag kan tillfredsställa frågeställaren.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 13 Förste vice talmannen meddelade alt på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle de två gånger bordlagda ärendena uppföras i följande ordning;

finansutskottets belänkande nr 10 skatleutskotlets belänkanden nr 19 och 20 socialutskottets betänkande nr 21 socialförsäkringsuiskottels betänkande nr 13 arbelsmarknadsutskotlets betänkande nr 15 skalleutskottets belänkande nr 14 socialutskottets belänkande nr 22 civilutskotlets betänkanden nr 6 och 7

§ 14 På hemställan av förste vice lalmannen beslöt kammaren kl. 14.39 att ajournera sina förhandlingar lill kl. 17.00, då de lill dagens bordläggning anmälda ulskottsbetänkandena väntades föreligga.

§15 Förhandlingarna åtempptogs kl. 17.00 under ledning av andre vice talmannen.

§ 16 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:183 av Sven Aspling m.fl. 1978/79:184 av Per-Eric Ringaby m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:69 om delpension för egenföretagare m. m.

§ 17 Anmäldes och bordlades

Näringsutskottets betänkanden

1978/79:9 med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner

1978/79:13 med anledning av propositionen 1978/79:46 om slöd lill vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet jämte motioner

1978/79:16 med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde och proposilionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte molioner

Arbetsmarknadsutskottels betänkande

1978/79:16 med anledning av delar av propositionerna 1978/79:25 och 1978/

79:43 med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget I för budgetåret

1978/79, jämte motioner

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Anmälan av interpellation

§ 18 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 12 december

1978/79:113 av Karl-Erik Svartberg {s)ti\] kommunministern om åtgärderför atl förbättra oljebekämpningen till havs:

"Att ta hand om oljehalten av den storlek och lyp som drabbat Bohuslän med den bekämpningsutrustning som finns är som atl ge sig på Skånes åkrar med lie." Så säger Johan Söderström vid länsslyrelsen i Göteborg efter den oljekataslrof som drabbade Bohusläns skärgård under november.

De synliga skador som orsakats av den ilandfiutna oljan kan nu börja överblickas. Slora delar av kusten och skärgården mellan Lysekil och Strömstad, den s. k. obrutna kusten, är kraftigt förorenade av olja, och sjöfågellivet har drabbats svårt. Många tusen sjöföglar har dött eller avlivats. Till de synliga skadorna kommer sedan de ännu icke överblickbara konsekvenserna för bl. a. fisket.

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

.Anmälan av interpellation

Efter tre veckors dagligt arbete med att ta hand om den ilandfiutna oljan har man i de fyra drabbade kommunerna, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad, endast kunnat forsla bort en bråkdel. Man upplever det från kommunernas sida som ett oändlighetsjobb. Ny olja upptäcks ständigt.

Arbetet inriktas nu under vintern på en grovsanering. Det innebär atl olja som kan förflytta sig tas om hand. Först till våren kan en finsanering börja. Men också då måsie man med hänsyn till de knappa resurserna prioritera vissa områden, t. ex. badvikar och ömtåliga fögelvikar.

Skärgårdens topografi och oljans trögfiytande konsistens i förening med begränsade saneringsresurser försvårar arbetet avsevärt. Mest påtaglig är brislen på lämpliga farkoster, dvs. arbetsbåtar som är särskilt utformade och utrustade för delta speciella ändamål, men även avsaknaden av beredskapsförråd av arbetskläder, redskap och lämpliga container innebär svårigheter.

Varför stoppades inte oljebället ute lill havs, så att man kunnat förhindra de katastrofala följderna för skärgården och kusten i norra Bohuslän? Det är en fråga som inställer sig. Jämför man de resurser kustbevakningen har med kraven på insatser ger emellertid svaret sig självt.

När kustbevakningen upptäckte oljebältet väst Pater Noster hade det en omkrets på ca 40 km. Som jämförelse kan nämnas atl det i hela Västsverige finns bara 2 km högsjölänsor lämpade föratt ringa in oljebältet. Tidvis rådde också svårt väder med vindhasligheter på 20-30m/s. Gränsen för möjligheten lill en effektiv oljebekämpning går under alla omständigheter vid 15 m/ s. Redan vid 10 m/s möter man siora svårigheter.

En följdfråga blir då denna: Kunde man ha förhindrat oljekatastrofen genom elt ingripande på lidigare stadium? Kustbevakningen slog larm den 11 november, men redan den 7 november gick en fiskebål från Göteborg genom ett stort oljebälte nordväst Hanslholm. Någon rapport om detla nådde emellertid inle kustbevakningen. Man kan alltså konstatera brisler i rapporteringen. Rapportskyldighet för sjöfarten skulle i det här fallet ha gett möjlighel för kustbevakningen atl med bisiånd av SMHI och oceanografer räkna ut alt oljebältet snabbt skulle nå den svenska kusten.

Varifrån kommer oljan? Möjligheterna atl nu spåra utsläppet ter sig ganska små. Del har uppenbarligen bmstit i sambandet mellan kustbevakningen och polisen. Del gick ganska lång tid, innan polisen fick anmälan och kunde starta utredningsarbetet. Många möjligheter att spåra upphovet lill utsläppet gick därmed föriorade. Parlikelmärkning av oljan har ännu inte införts.

Även om polisen kan spåra syndaren är del dock svårt att föra ett brott av det här slaget till ålal. De eventuella böter som döms ul kan för övrigt betraktas som symboliska i jämförelse med de kanske miljontals kronor som en sanering kommer att kosta.

Rader av problem och frågor hopar sig i samband med en miljökatastrof som den som då O län blev oljelän. Hur försöker vi undvika liknande katastrofer? Hur förbereder vi oss att möta en ny?

Med hänvisning lill det anförda ber jag att till kommunministern fö ställa följande frågor:

1. Har regeringen tagit några initiativ för alt fö lill slånd en internationell övervakning av oljeutvinningen i Nordsjön?

2. Planerar regeringen alt genom internationella överenskommelser söka fö lill stånd en rapporteringsskyldighet belräffande iakttagelser av oljehalten lill havs?

3. Förbereds några inlernalionella överenskommelser belräffande registrering av oljetankers färdvägar?

4. Hur långt har förberedelserna för partikelmärkning av oljerester kommit?

5. Står påföljden för miljöbrott, typ oljeutsläpp, i rimlig proportion lill samhällets kostnader för sanering?

6. Vilka resurser ämnar regeringen ställa till de drabbade kommunernas förfogande i saneringsarbetet?

Nr 53

Onsdagen den 13 december 1978

Meddelande om fråga

§ 19 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 13 december

1978/79:235 av 5//g/4/e/77>'/-(s) till industriministern om åtgärder för alt bevara sysselsättningen vid AB Emmaboda Glasverk:

Vid överlagandet av AB Emmaboda Glasverk 1974 förband sig den nya ägaren Saint-Gobain att hålla sysselsättningen i Emmaboda på samma nivå som 31 december 1973, dvs. ca 700 anslällda. Antalet anställda har nu gått ned lill ca 530, och ytterligare nedskärning med ca 100 anställda planeras. Inget lyder sålunda på att Saint-Gobain avser hålla sina löften om sysselsätl-ningsnivån i Emmaboda.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidla för atl förmå Saint-Gobain alt infria det löfte som gavs 1974ochsom upprepades I976att bevara sysselsättningen i Emmaboda?

§ 20 Kammaren åtskildes kl. 17.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

1978/79:53 Förteckning över talare

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Onsdagen den 13 december

Alftin, Stig (s) 78, 80, 81 Andersson, Lennart (s) 12, 30 Anér, Kerstin (fp) 86, 89, 90 Bråkenhielm, Anita (m) 92, 94 Gusiavsson, Rune (c) 73, 75 Hallgren, Kari (vpk) 58, 63, 66, 69 Hugosson, Kurt (s) 53, 63, 67, 69 Håkansson, Margot (fp) 32, 37, 39 Karisson, Göran (s) 74, 76 Larsson, Einar (c) 80, 81, 82, 90 Lindquist, Inger (m) 17, 30, 44 Lundkvisi, Svante (s) 84, 88, 89, 90 Olsson, Martin (c) 24, 31,45,46 Romanus, Gabriel, socialminisler 92, 93, 94 Romanus, Sven, justitieminister 10 Sundberg, Ingrid (m) 41 Svensson, Evert (s) 39, 45 Svensson, Jörn (vpk) 20, 37, 38 Torwald, Rune (c) 59, 65, 68, 70 Wachimeister, Hans (m) 82