Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:46

Måndagen den 4 december

Kl. 11.00

§ 1 Jusierades protokollet för den 24 november.

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskost -nåder

§ 2 Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Försvarsminislem LARS DEGEER erhöll ordet för atl besvara Maj Britt Theorins (s) den 18 oklober anmälda interpellation, 1978/79:42, och anförde;

Herr talman! Maj Britt Theorin har frägal mig hur mycket dyrare redan inplanerade och av riksdagen beslulade beställningar hos Saab-Scania AB blir vid elt sludigl nej lill B3LA. Maj Briu Theorin har vidare frågat hur en sådan fördyring skulle läckas samt om bakgrunden lill formuleringen i proposilionen 1977/78:95 all anskaffningen av Jaktviggen skulle förbilligas genom att utvecklingsarbetet på B3LA inte avbröts.

Vid Saab-Scania AB och ftera andra svenska industrier pågår f n. produktion av Jaktviggen, JA 37, för det svenska flygvapnet. Denna produkiion har sedan lång tid tillbaka planerats komma alt omfatta tre delserier av varierande storlek. Regeringen beställde genom beslut den 30 januari 1975 delserie 1. Leveranserav flygplan urdennaserie har nu påbörjats och kosinaderna för serien påverkas inle av det slutliga ställningstagandet lill B3LA.

I beslut den 12 januari 1978 uppdrog regeringen åt försvarets materielverk aU med berörda industrier genomföra slutliga förhandlingar om villkoren för fortsau utvecklingsarbete m. m. pä B3LA och A 20 för tiden intill den 1 juli 1979. Vidare framgår av beslutet atl arbelel skulle fömtsätlas bli genomfört inom en ekonomisk ram av högsl 310 milj. kr. Dessulom förutsattes i beslutet en samtidig beställning av JA 37. För erforderiigl underiagsarbete, intill tidpunkten för beslut om det utvecklingsarbete som här avsetls, skulle 30 milj. kr. få disponeras.

På grundval av detta uppdrag hemställde försvarets materielverk i skrivelse den 2 februari 1978 hos regeringen om tillstånd för fortsatt utvecklingsarbete på B3LA och A 20 fram lill den 1 juli 1979 inom en total kostnadsram av 280 milj. kr. I denna skrivelse framförde försvarets materielverk, bl. a., att sedan detta utvecklingsarbete på B3LA beställts hade materielverket möjlighel alt enligt ett erbjudande från Saab-Scania AB, beställa serietillverkning av delserie 2 och 3 av JA 37 lill eU fast pris.

Min förelrädare anförde i proposilionen 1977/78:95, som beslutades den 23 februari 1978, bl. a. all förhandlingar ägl rum med berörda industrier under hösten 1977. Därvid hade enligt propositionen industrin enligt olika alternaliv erbjudit s. k. lakpris för serietillverkningen av Jaktviggen under

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskostnader

förutsättning att utvecklingsarbetet på B3LA inle avbröls. Vidare anförde min företrädare; "Om man beslutar sig för atl avbryta B3LA-projekiel den 30 juni 1979, har försvaret drabbats av vissa kosinader som inte direkl kan nyttiggöras i fortsättningen. Avlalel med industrin om bibehållen handlingsfrihet innebäremellerlid minskade kosinader förserieproduktionen av JA 37. Även om B3LA-projeklel inte fullföljs kommer anskaffningen av jaklsystemet att bli billigare än om vi hade avbrutit B3LA-arbetel nu." Riksdagen fattade beslut i enlighel med proposilionen 1977/78:95 den 26 april 1978.

Jag vill erinra om delta uttalande från min företrädares sida eftersom del är direkl berört i Maj Britt Theorins fråga. Något avtal av det slag som omnämns i det av mig citerade stycket förelåg ej den 23 februari 1978. Med uttrycket "avtal" torde avses det erbjudande från Saab-Scanias sida som omnämns i försvarels materielverks skrivelse den 2 februari. Av della framgår alt Saab-Scania i della läge ej var berell atl offerera något bestämt pris för delserie 2 och 3 av JA 37 om inle typarbele på B3LA beställdes för liden fram lill den 1 juli 1979.

Det fortsatta händelseförloppet är, som det framgår av de för mig tillgängliga handlingarna, följande.

Regeringen bemyndigade den 13 april 1978 försvarets materielverk alt lägga ul beställningar rörande utvecklingsarbete m. m. på A 20 och B3LA intill den 1 juli 1979 inom en kostnadsram av 250 milj. kr. 1 beslutet föreskrev regeringen alt utvecklingsarbetet skall bedrivas pä sådant sätt att full handlingsfrihet föreligger inför beslut om inriktningen av del fortsatta utvecklingsarbetet efter den 1 juli 1979 och all kosinaderna för vidare ulveckling och produktion för såväl A 20 som B3LA efter denna tidpunkt minimeras. Vidare föreskrevs att om utvecklingsarbetet på B3LA avbryts den 30 juni 1979, skall utvecklingsarbelel på flygplan A 20 omgående kunna fortsätta utan alt statsverket åsamkas tillkommande avvecklingskoslna-der.

Försvarets materielverk insände därefter via överbefälhavaren en framställning, dalerad den 27 april 1978, rörande beställning av delserierna 2 och 3 äv JA 37. Av framställningen framgår att det ekonomiska underlaget bl. a. utgjordes av del erbjudande som lämnades lill försvarels materielverk av Saab-Scania AB den 11 december 1977 och som omnämns i materielverkets skrivelse den 2 februari 1978. Detla erbjudande hade senare formaliserats genom en offert. Offerlen avsåg en samtidig beställning av delserierna 2 och 3 till en fast kostnad av 2 335 milj. kr. under förutsättning av att B3LA fullföljs. Härutöver tillkom prisregleringsklausul. Enligt offerten hade försvarels materielverk räll att avbesiälla delserie 3 före den 15 juli 1980. En förutsättning för offerlen var alltså aU typarbele för B3LA beställdes för perioden den Ijanuari 1978 lill den Ijuli 1979.1 annat fall kunde ej fast pris för delserie 2 och 3 påräknas. Offerten förutsatte vidare alt i det fall fortsatt typarbele på B3LA inle skulle beställas från den 1 juli 1979 eller om delserie 3 av flygplan JA 37 skulle annulleras, så ökades kostnaderna för delserie 2 och 3. I så fall skulle dock leverans av delserie 2 i princip ske lill fast pris.

Regeringen hade, som jag tidigare har sagt, den 13 april fattat beslut att låta

beställa typarbele på B3LA och A 20 intill den 1 juli 1979. Försvarels materielverk kunde därför på grundval av Saab-Scanias offert göra framslällning omfatlande både delserie 2 och 3 till fast pris och - enligt försvarels materielverk - lägsta möjliga kostnad för statsverket. Av framställningen framgår alt villkoret för fast pris på delserie 2 i princip är alt även delserie 3 av JA 37 beställs och vad avser denna delserie alt B3LA-ulvecklingen fortsätter efter den I juli 1979.

Regeringen medgav den 18 maj 1978 atl försvarets materielverk fick beställa delserie 2 av JA 37 jämte kringutmstning inom en kostnadsram av I 869 milj. kr. samt anskaffa maleriel fördelserie 3 inom en kostnadsram av 90 milj. kr. Regeringen föreskrev vidare all antalsfördelningen mellan delserie 2 och 3 skall göras så atl den sammanlagda kostnaden minimeras, oavsett val av atlackfiygplan.

Med delta beslut som grund ingicks den 25 maj 1978 ett avtal avseende tillverkning av JA 37, delserie 2 och 3, mellan försvarets materielverk och Saab-Scania AB. Detta avtal har följande huvudsakliga innehåll.

I det fall fortsatt typarbele pä B3LA fullföljs efter den I juli 1979 gäller:

Konlraklstypen är fast pris med prisreglering.

Priset för delserierna 2 och 3 (dvs, 119 flygplan) inkl. bl. a. produkiionssiöd är 2 357 milj. kr. i prisnivå första kvartalet 1977.

Försvarels materielverk äger rätt alt avbeställa delserie 3 (dvs. 59 flygplan) före den 15 juli 1980, om riksdagen tar ställning mol anskaffningen. Då blir priset för delserie 21 396 milj. kr. I detla pris ingår avbeslällningskoslnader för delserie 3. Däremoi ingår ej kostnader för avveckling eller underbeläggning av produktionsresurserna, om fortsatt flygplanslillverkning vid Saab-Scania AB efter delserie 2 ej kommer lill slånd. Separat överenskommelse om kostnadsansvaret skall i detla fall träffas.

Priserna enligl ovan kan justeras efter granskning, dock skall priserna gälla som avtalade, även om granskningen visar att beloppen borde vara högre.

I del fall lyparbelet på B3LA avbryts den I juli 1979 gäller;

Efter den 1 juli 1979 omformas avtalet om Saab-Scania AB begär det. Delserie 2 tillverkas lill ett fast pris om 1 381 milj. kr. I detla pris är inräknat 152 milj. kr. för bl. a. de prishöjningar som kan föranledas av uppsägningsreglerna för personal. Della belopp kan ändras sedan effekterna av uppsägel-serna klariagls. Priset förusälter vidare beställning av delserie 3.

Tillverkning av delserie 3 utförs lill ett preliminärt pris av 1 376 milj. kr. Här gäller ej villkoren om fast pris. Reglerna för samarbete mellan försvarets materielverk och Saab-Scania skall i detta fall blir föremål för ett speciellt avtal som skall anpassas till Saab-Scanias speciella arbetssituation.

Sammanfallningsvis kan jag utifrån för mig tillgängliga handlingar konstatera att det inle torde vara möjligl atl uttala sig om vilket pris som kunde ha avtalats för JA 37, om utvecklingsarbetet avseende B3LA inte hade föriängts lill den Ijuli 1979. Vad gäller frågan om prisskillnaden i de fall B3LA fullföljs resp. inte fullföljs så har jag utgått från de preliminära priser som finns i avtalet. Kostnaderna blir med denna utgångspunkt 400 milj. kr. högre för JA 37, om inte fortsau utveckling av B3LA beställs före 1 juli 1979. De

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

öm B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

eventuellt tillkommande kosinaderna måste enligl min uppfattning inrymmas inom försvarsmaktens ram, och de har planerats in av chefen för flygvapnet i den programplan som inlämnades i september 1978.

MAJ BRITT THEORIN (s);

Herr lalman! Jag ber alt till den nuvarande försvarsminislern få framföra ett tack för svaret på min interpellation av den 18 oktober och noterar den relativa öppenhet som svarei andas.

Tyvärr ivingas jag konstatera att de värsta farhågorna därmed också blivit besannade.

För det första; Riksdagen har blivit vilseledd av förre försvarsministern i proposilionen 95 av den 23 februari 1978 och i riksdagsdebatten den 26 april samt av förre statsministern Fälldin den 2 juni.

För del andra; Sambandet mellan moderaterna och Saab-Scania AB och deras samverkande iniressen har yllerligare bekräftats. Förre försvarsministern har förhandlat med industrin på induslrins villkor och med handlingsfrihet för industrin och inte för sina uppdragsgivare - de svenska skattebetalarna.

För det tredje: Skattebetalarna får betala yueriigare minst 400 milj. kr., kanske del dubbla, för de beställda JA 37 Viggen till följd av det kontrakt som den förra regeringen via försvarets materielverk skrev med Saab-Scania, om B3LA inte beställs den 1 juli 1979 - under förutsättning all della myckel diskutabla kontrakt inte upphävs av den nuvarande regeringen eller pä annat sätt, exempelvis genom revisorernas ingripande.

Jag skall återkomma lill delta, men försl bakgrunden.

Den förra försvarsulredningen genomförde två olika studier av den framlida flygplansutvecklingen och de samhällsekonomiska konsekvenserna av den. Utredningen visade också atl en satsning på ulveckling och produkiion av del lätta altackplanet B3LA skulle kräva minst 350 milj. kr. per år den första femårsperioden, utöver den borgerliga majoritetens försvarsram. Socialdemokraterna i ulredningen, liksom i riksdagen, sade nej lill B3LA och klargjorde att man vid ett eventuellt regimskifte 1979 skulle riva upp ett beslut om B3LA.

Den borgerliga majoriteten önskade B3LA men ville inte presenlera räkningen för väljarna. I stället sköt man på del definitiva riksdagsbeslutet och tillsatte B3LA-utredningen, vars uppgift var alt presentera en smakligare räkning på B3LA. Resultatet blev dock delsamma som utredningens, dock alt A 20-allernalivet nu skulle kosta ytteriigare 100 milj. kr. per år. Kostnaderna för B3LA var fortfarande 350 miljoner över den borgerliga försvarsramen, som i sin lur ligger 300 miljoner över den socialdemokratiska.

Nu skulle väl ändå beslutet komma? Nej - på nytt sköt man formellt frågan ifrån sig, dvs. riksdagen skulle, som del hette, erhålla handlingsfrihet fram lill den 1 juli 1979 under förutsättning att ytteriigare 310 miljoner beviljades för fortsau utvecklingsarbete, huvudsakligen på B3LA. Under liden skulle en ny beredning - FLIK - söka alternativ till B3LA. Efter en ganska hetsig debatt röstade den borgerliga riksdagsmajoriteten den 26 april i år ja till ytterligare

310 miljoner i fortsatt utvecklingsarbete. Socialdemokraterna krävde elt omedelbart avbrytande av B3LA-projektel och påpekade atl del nu sker en belydande forcering av utvecklingsarbetena trots au något politiskt beslut inte föreligger om atl B3LA skall komma till slånd. Man framhöll vidare: "Samtidigt som man från regeringens sida säger sig vilja eftersträva handlingsfrihet binds i själva verkei mer pengar i B3LA-projeklet."

Inte heller sedan FLIK presenterat sitt material i höstas är man beredd all definitivt avskriva B3LA. Nya variationer på samma tema flyger nu omkring men underandra beteckningar "Allt tal om att ett nytt projekt presenterats är nonsens. Vad vi talar om är B3L A. De legärt redovisade förändringarna gäller belalningsförutsällningarna." Ja, så står del i elt brev från chefen för materielenheten vid försvarsdepartementet lill överbefälhavaren. Militärer, industri och beställare synes samverka för gemensamma intressen.

Men spelet om B3LA har en djupare och allvarligare dimension och ingår i ett internationellt mönster. Rustningarna i världen har kommit ur kontroll såväl i omfattning kvantitativt som i "kvalitet" men också genom all politikerna inte längre har full kontroll över besluten. Della kan sägas gälla generellt i världen men äger också sin tillämpning i värt eget land.

Det är mig främmande att citera mig själv, men för en gångs skull gör jag ett undanlag. Vad jag i elt generellt tal om det mililärindustriella komplexet sade för elt halvår sedan ser med kuslighet ut att bekräftas här hemma:

"Den formella beslutsprocessen,dvs. politikernas beslut om vapenproduk-lion är otillräcklig och måste kompletteras. Den verkliga beslutsprocessen över utvecklingen på ett lidigi stadium måsle politikerna på nytt skaffa sig. För della krävs alt man kan överblicka hur den verkliga beslutsprocessen över vapenutvecklingen fungerar. Förioppet vid projektering av vapen-syslem för många länders försvar är i slorl delsamma och likt en dans med många invecklade turer. Alt mer komplicerade och mångsidiga vapen är bättre än enkla och billiga stridsmedel omhuldas i militära staber och i industrins utvecklingsavdelningar. Anslällda i försvarsstaber och krigsmaterielverk sammanträffar regelbundet med specialister från försvarels forskningsanstalt för en gemensam utformning av syslemspecifikation där vanligtvis endasl långt avancerad leknik kan medges. Redan på detta stadium påverkas de militära experterna av de omfattande kontakterna med försvarsindustrins representanter, som i sin tur har elt stort antal begåvade militärer och kvalificerade lekniker lill förfogande. Tillsammans bildar de en sorls anonym klubb för likatänkande och med gemensamma intressen. Även högt uppsatta befattningshavare inom försvaret är mer eller mindre indragna i detta näl, och ju slörre företaget är, desto effektivare kan bearbetningen ske. Därtill kommer atl det är en medvelen strategi hos militärindustrin att plöja ner tillräckligt kapital i en vapenutveckling Innan slutliga formella beslut fattats för all pressa regeringen till för industrin positiva beslut."

Del är beklagligt att konstatera atl verkligheten alltför lydligl besannat mina generella påståenden om del militärindustriella komplexet. Med en lätl iravestering av Hamlet kan man säga: Del är något ruttet i konungariket Sverige.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

öm B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Så till själva interpellationen och svaret.

Försvarsministern har undvikit att direkl svara på min första fråga om motiveringen för all vilseleda riksdagen. Var och en kan själv dra slutsatser mol bakgrund av vad som sägs i svarei i sakfrågan. Indirekl klarlägger försvarsministern dock motivet. I svarei anförs bl. a. vad som slår i Eric Krönmarks proposilion 95 av den 23 februari i år; "Avlalel med industrin om bibehållen handlingsfrihet innebär emellertid minskade kostnader för serieproduktionen av JA 37. Även om B3LA-projektet inle fullföljs kommer anskaffningen av jaklsystemet att bli billigare än om vi hade avbrutit B3LA-arbetet nu." Nuvarande försvarsminislern klargör alt något sådanl avtal inte förelåg den 23 februari, och vidare all "del inle torde vara möjligt att uttala sig om vilket pris som kunde ha avtalats för JA 37 om utvecklingsarbetet avseende B3LA inte hade förlängts till den 1 juli 1979". Den förre försvarsministern har med andra ord klart vilselett riksdagen i akt och mening atl förhindra elt avbrytande av B3LA-projektel.

I den del av svaret som gäller den här saken säger försvarsministern också att ullrycket "avtal" torde avse det erbjudande från Saab-Scania varav "framgår alt Saab-Scania i della läge ej var berett atl offerera något bestämt pris för delserie 2 och 3 av JA 37 om inte typarbele på B3LA beställdes för tiden fram till den 1 juli 1979". Pä vanlig svenska kallas della Saabs beleende för utpressning. Omskrivet löd Saab-Scanias krav: Får vi inte fortsätta lyparbelet pä B3LA, höjer vi priset på JA 37 Viggen.

I svarei pä min andra fråga klargör försvarsministern atl det kontrakt som den borgerliga trepariiregeringen via försvarets materielverk skrev med Saab-Scania den 25 maj 1978 om redan inplanerade och av riksdagen beslulade beställningar pä JA 37 blir minst 400 milj. kr. dyrare vid ett slutligt nej till B3LA. Delta kontrakt innehåller klara bindningar mellan JA 37 och B3LA.

Det framgår klart av försvarsministerns redogörelse alt priset pä JA 37 i sin helhet är 6e//'/?ga/av beställning av B3LA efter den Ijuli 1979. Tvä prisnivåer har offererats av Saab-Scania och / kontrakt accepterats av den förra borgeriiga regeringen. Dessa prisnivåer är:

1. Om B3LA fullföljs efterden 1 juli 1979; ell fast pris om 2 357 milj. kr. för
119 flygplan JA 37 Viggen i delserierna 2 och 3.

2. Om B3LA-arbelei avbryts den 1 juli 1979: eu fast pris för delserie 2 om
1 381 milj. kr. saml ell preliminärt pris för delserie 3 om 1 376 milj. kr.,
summa 2 757 milj. kr., dvs. minst 400 milj. kr. dyrare.

I delserie 2 är vidare inkluderat ett beräknat belopp om 152 milj. kr. - som kan höjas-"fördeprishöjningarsom kan föranledas av uppsägningsregler för personal". Detta betyder i klartext alt delserie 2 av Jaktviggen skall belala för viss B3LA-personal, dvs. la kosinaderna för ett flygplan som riksdagen över huvud tagel inle beslutat om ännu. Kontraktet förutsätter inle fast pris för delserie 3, ulan vad som kallas "bok- och räkning" och är eu väsentligt dyrare beräkningssystem för staten.

I denna del är således försvarsministerns svar inle korrekt. Kosinaderna för JA 37 Viggen blir enligt det kontrakt som regeringen via försvarets maleriel-

verk skrev den 25 maj minst 400 milj. kr. högre vid ett nej lill B3LA. Enligl säkra bedömare kan summan med denna formulering i kontraktet bli upp emot den dubbla.

Av svaret i denna del framgår också klart atl priset för såväl delserie 2 som delserie 3 av JA 37 Viggen är kopplat lill fortsatt ulveckling av B3LA. Förre slatsministerns uppgifter i riksdagsdebatten den 2 juni var således inte korrekla.

Mina följdfrågor lill försvarsminislern är ganska naluriiga:

Kan ett kontrakt av denna karaklär accepteras av den nuvarande regeringen?

Har man för avsikl alt bryla kontraktet och omförhandla?

Anser försvarsministern att ett så villkorat kontrakt står i överensstämmelse med god affärsmässighet?

Räknar försvarsminislern med atl revisorerna skall accepiera ett kontrakt där den redan beställda JA 37 Viggen i efterhand skall betala för avvecklingskostnaderna för elt ännu inle beställt plan?

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/7? B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Jag avseratl besvara Maj Britt Theorins frågor i en kommande replik, eftersom de framställdes i slulel av hennes anförande och var mycket omfatlande.

Sveriges riksdag har förvisso anledning atl kräva att svar på i riksdagen gjorda interpellationer skall lämnas vid föreskriven tidpunkt och just i denna sal. Samiidigi kräver arbetsrutinerna i kanslihuset att elt ganska stort antal personer för tillgång till ett utkast lill svar i förväg. Jag ivingas konstatera atl det förhandsuidelade svaret, genom vårdslöshet eller avsiktligt, i förväg kommit till massmedias kännedom. Av vissa formuleringar all döma kunde man i.o. m. dra den slutsatsen, att jag i min egenskap av försvarsminister låtit mig intervjuas i förväg belräffande detla interpellationssvar. Jag vill härmed försäkra riksdagen alt några sådana intervjuer självfallel ej förekommit och självfallel ej heller under några omständigheter får förekomma, om riksdagens arbetsordning skall följas och respekteras.

Jag beklagar därför härmed djupt den förtida publicitet som förevarit belräffande del nu avgivna interpellationssvaret. Del är min förhoppning alt den eller de som - av vårdslöshet eller avsiktligt - utnyttjat sin förtida tillgång lill svaret lill all omgående överlämna detta till massmedia bör tungt känna sin ansvar för della mol riksdagens arbetsordning helt stridande och illojala förfaringssätt. Debatlen om svaret måsle rimligen äga mm här i riksdagen, annars finns risk all talesäliet "vad sägas skall är redan sagt" kommer atl äga giltighet om densamma. I interpellationen angripna personer och myndigheter kan dessutom inle rimligen gå i svaromål beträffande problemställningar som ännu ej officiellt berörts i något interpellationssvar, ulan ivingas avvakta denna förhandling med ur deballmässig synvinkel bakbundna händer. Detta är en ytterst otillfredsställande lingens ordning som alla om vårt demokratiska systems helgd medvelna människor måsle med kraft motarbeta.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Maj Britt Theorins slutsatser av mitl svar för helt stå för hennes egen räkning. En direkt felaktighet var hennes påslående all priset på hela beställningen av JA 37 skulle hänga samman med fortsatt utvecklingsarbete på B3LA. Priset för delserie I ärju under alla omständigheter fast.

I själva sakfrågan, vilket priset skulle ha blivit för den nu hos Saab-Scania beställda delserie 2 av JA 37 om utvecklingsarbetet på B3LA ej förlängts lill den 30 juni 1979, anser jag mig dock med min industriella bakgrund kunna bidra med ett par väsentliga påpekanden.

Det första gäller kostnadsbilden vid all serietillverkning av verkstadsindustrins produkter, det må sedan gälla personbilar, kylskåp, TV-apparaler eller datamaskiner. Om en köpare, då ell aktuellt köp skall avgöras, lämnar en påtaglig indikation på all produkten i fråga är intressant även i en kommande utvecklingsversion får säljaren i en marknadsekonomi förvisso ett starkt incitament atl lämna en väsentligt lägre pris än om vederbörande får uppfattningen atl både den nu aktuella affären och eventuellt kommande affärer avser endast den nu tillgängliga modellen av produkten. I del senare fallet tar horisonten slut när befintlig modell, eventuellt med vissa mindre ändringar, t. ex. från en jaktversion till en attackversion av samma grund-fiygplan, blivit omodern inom en inle alltför avlägsen framtid. I del förra fallet däremot kan tillverkaren se fram emot en framtid där tid och resurser kan stå lill förfogande inte blott fören hell ny modell utan indirekl också för övergång lill hell andra, kanske civila, produkier. Möjliga seriestorlekar kan i della fall bli längre, och chansen atl utveckla militärt och civilt intressanta nya modeller och versioner förbättras. Den säljare som inle lämnar ell väsentligt lägre pris i en aktuell affär för att få bibehålla sin tekniska och kommersiella framtidshorisont trorjag knappasl finns. I det aktuella fallet anser jag sålunda sannolikt alt Saab-Scania verkligen lämnat ett lägre pris på delserie 2 än man skulle ha gjort därest utvecklingsarbetet på B3LA avbrutits i början av år 1978.

Mitt andra påpekande är av mer teknisk karaklär. Vid serietillverkning av en så oerhört komplicerad produkt som ell flygplan behöver verkstäderna då och då tillgång lill högkvalificerade tekniker vilka ofta är helt specialiserade på något detaljproblem, exempelvis konstruktion, hållfasthet och aerodynamik, för att ta hand om ändringar under produklionen. Man behöver också ulprovningsspecialister för verifierande mark- och flygulprovning av ändringar. Ändringar kan vara betingade av produktionssiörningar, tekniska rationaliseringar, flygsäkerhelsålgärder osv. Dessa tekniker kanske endasl behöver ägna 10 eller 20 % av sin tolala arbetstid ät della produktionsstöd. Men de måsle likväl finnas tillgängliga hela tiden. Om serietillverkning av stridsflygplan bedrivs parallellt med utvecklingsarbete på en ny flygplanstyp kan kosinaderna för dessa tekniker, som är rätt många till anlalel, fördelas mellan den löpande produktionen och utvecklingsarbetet. Om utvecklingsarbetet avbryts måsie hela kostnaden för dessa specialister bäras av den löpande serieproduktionen - trots alt teknikerna i fråga inle är fullt sysselsatta med denna. Självfallet fördyras serieproduktionen om den belastas med

totalkostnaderna för ett antal specialister som inle behövs annat än under en mindre del av sin arbetstid.

MAJ BRITT THEORIN (s) kort genmäle:

Herr talman! Får jag bara försl säga all jag lycker inle all försvarsminislern skall förskymma sin öppenhet med en kritisk granskning av massmedias inlresse. Detta är en stor och rätt skandalös historia, och om massmedia genom viss oförsiklighet hos någon person har kommit i åtnjutande av svaret kanjag i sak dela försvarsministerns inställning, alt del är riksdagen som först skall debattera frågan. Men jag lycker fortfarande all försvarsministern kan notera komplimangen från mig för alt del visals en öppenhet av rätt god beskaffenhet i det härsvarel,en öppenhet somjag faktiskt uppskattar. I svaret harju försvarsministern klargjort det reella innehållet i del hemliga kontrakt mellan regeringen och Saab-Scania som FMV skrivit för regeringens räkning.

Jag avvaktar med intresse svarei pä mina frågor men tvingas av detla försvarsministerns korta inlägg konstatera all den nuvarande försvarsminislern tydligen anser det helt acceptabelt all knyta priset för elt redan beställt flygplan till ett eventuellt kommande flygplansprojekt. Jag kan inte tänka mig atl några revisorer kan acceptera en sådan kontraklskrivning. Om det för förevarande industris del skulle bli dyrare alt upprätthålla en serieproduktion fär väl industrin på vanligt sätt återkomma i särskild ordning med ytterligare krav. Men man kan rimligen inle lägga in dessa kostnader i ett kontrakt som gäller JA 37 Viggen.

Av vad som framgår av försvarsministerns anförande är del alldeles klart och tydligt att priset på JA 37 Viggen är betingat av en beställning på B3LA. Men det är en ohållbar konstruktion. Del måsle ju rimligen vara så atl statsmaktens företrädare skall söka åstadkomma ett så lågt pris som möjligt förde beställningar man gör och inle låta sig uppknylas av induslrins offerter. Induslrins erbjudanden, omformade till offerter och sedermera till kontrakt, har - såvitt jag vet - inte i någon del förändrats från försvarets materielverks sida. Ingen del av erbjudandet från Saab-Scania -delserie 2 och delserie 3 är båda kopplade till B3LA enligt den offert som lämnats och enligt del kontrakt som är skrivet - har blivit ändrad i förhandlingarna, utan det kontrakt som regeringen har skrivit under är exakt detsamma som del första erbjudandet.

Jag är naturligtvis oerhört intresserad av alt få vela om den nuvarande försvarsminislern och den nuvarande borgerliga regeringen accepterar ett kontrakt, enligt vilket skattebetalarna skall betala minimum 400 milj. kr. ulöver det reella priset på grund av all den förra regeringen undertecknat elt icke korrekt kontrakt. Del är naturligtvis intressant för skattebetalarna atl få svar på frågan; Hur tänker den folkpartisliska regeringen agera i fråga om della kontrakt? Vi vet ju nu i detalj hur kontraktet ser ul.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

öm B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskosinader

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Som svar pä Maj Britt Theorins senaste påpekande vill jag säga all del naiuriigivis inle går för en induslri all bortse från hela sin siluation, och för Saab-Scania är del ju en livsnödvändighet all kunna planera sin verksamhet för ett antal är framåt. All man därför i förhandlingsarbetet med försvarets materielverk ivingas lägga in synpunkter på vad siaien pä sikl behöver för olika flygplan är ganska självklart.

De konkreia frågor som Maj Brilt Theorin siällde i slutet av sin första inlägg vill jag besvara på följande sätt.

Flygplansfrågan prövas f n. i regeringen. Jag utgår från alt omfallande förhandlingar med industrin blir följden oavsett beslutets inriklning. Självfallet kan man därvid inle komma ifrån juridiskt bindande avtal mellan staten och leverantören.

Den allmänna affärsmässigheten i de träffade avtalen måste naturligtvis bedömas med utgångspunkt i atl den dåvarande regeringen uppenbarligen eftersträvade en handlingsfrihet i flygplansfrågan. Med denna bakgrund i minnet tror jag det är svårl all leda i bevis att något för staten totalt sett ekonomiski förmånligare avtal skulle ha varit möjligl all uppnå.

1 fråga om handlingsfriheten vill jag dessutom lillägga alt utvecklingen pä civilflygets område undel del senasle året har varil synneriigen dramatisk. Vi har fäll se flygbiljeltprisei sjunka till hälften och betydligt lägre över Atlanten, i Europa och i Sverige. Vi kan förvänta oss en explosiv utveckling av den civila flygtrafiken på grund av den prissänkning som har ägt rum. I bakgrunden kan man skymta en avsevärt förbättrad situation för tillverkning av civila flygplan beroende på den efterfrägeökning som kan förväntas om de lägre biljettpriserna med marknadsekonomins regler resulterar i väsentligt högre trafik. Den lågkonjunktur för civil flygtrafik som länge har rått kanske är på väg alt hävas, och i sä fall har del uppskov som gett handlingsfrihet kanske inte varit alldeles omotiverat.

Avslutningsvis vill jag säga alt del finns avtal som binder oss i kommande förhandlingar, men del måste ändå till nya förhandlingar, där regeringen har handlingsfrihet när det gäller den fortsatta inrikiningen av vår flygplansin-dustri. Som jag sade inledningsvis har vi i regeringen inle fatlat något beslut i den frågan. Därför kan jag inte ge något definitivt svar pä Maj Britt Theorins sista fråga.

MAJ BRITT THEORIN (s) kort genmäle:

Herr talman! Handlingsfrihet är elt fariigt och ofta missbrukat ord, herr försvarsminister, inle minst i diskussionen om kommande flygplansaffärer. Handlingsfrihet har del hela tiden varit - på industrins villkor! Försvarsministerns svar till mig på interpellationen visarall handlingsfriheten hela liden varit på industrins villkor, i linje med dess förslag, och inte på skattebetalarnas villkor. Detla är vikligl alt komma ihåg.

Jag är naturligtvis lilet förvånad över att försvarsministern inle klart vill säga ifrån atl man vill ta upp omförhandlingar med industrin direkl om detta bindande kontrakt, eftersom den nuvarande regeringen inte kan sägas vara

ansvarig för ell kontrakt som den förra regeringen skrev. Den nuvarande försvarsminislern harju deklarerat i en lidigare deball här i kammaren alt B3LA inte skulle bli av. Då måste det rimligen vara i den regeringens iniressen atl se till all bindande kontrakt beträffande ell flygplan som inte skall bli av också bryts upp och formuleras om.

När det sedan gäller argumenten om .sambandet mellan slöd lill civil serieproduktion och tillverkning av militära flygplan kan man ändå säga så myckel atl en civil produkiion, som det "nya" s. k. förslagel om den SK38 förutsätter, rimligen bör vara myckel lällare all genomföra med JA 37 Viggen. En koppling till en civil produktion bör regeringen rimligen kunna kräva redan nu. Jag kan inle förslå varför den förra regeringen inte har utnyttjat sitt överläge vid en beställning av JA 37:2 och en option på JA 37:3. Man har i slällel låtit sig hanleras på de villkor som industrin har ställt upp och inle ställt krav från sin sida. Del bör rimligen vara lättare atl slälla om lill en produktion av civila flygplan ulan B3LA, och del bör kunna ske myckel snabbi.

Del finns i alla fall ell par saker man måste påpeka. Något kontrakt, som den förre försvarsminislern talade om i sin proposilion lill riksdagen i februari, finns inle. Del säger den nuvarande försvarsministern. Dessutom säger den nuvarande försvarsminislern all man inte kan garaniera all JA 37 Viggen skulle bli billigare om bara arbelel fick fortsätta lill den 1 juli 1979. Del är vikligl att slå fast alt del i februari inle fanns någon juridisk grund all påstå atl JA 37 Viggen skulle bli mer än 310 milj. billigare, som Eric Krönmark fakiiski antydde i sin proposition.

Del underiiga med Eric Krönmarks sätt alt resonera är atl regeringen därmed har accepterat atl förhandla på Saabs villkor. Saab erbjöd ju ell högre pris om inle B3LA fick produceras.

Priset pä JA 37 Viggen är - jag vill slå fast det - knutet till en fortsatt produkiion av B3LA. Det kan inle vara acceptabelt för riksdagen all ell sådanl kontrakt har skrivits. Ett sådant kontrakt måsle omförhandlas.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskostnader

ERIC KRÖNMARK (m):

Herr lalman! Låi mig försl i likhel med försvarsminislern uttala min förundran över vissa moderna företeelser inom försvarsdepartementet. Det är inle bara sä att den direkt ansvarige deparlemenlsijänsiemannen bakom ryggen på sin departementschef skrivit egendomligt formulerade brev till underordnad myndighet. Som försvarsministern framhöll har också lidigare publiceringsregler närdet gäller interpellationssvar inle efterlevis. Del göratt hela fördeballen i denna fråga fött en egendomlig och orimlig karaklär.

Maj Brilt Theorin har frågat försvarsminislern vilka motiv som funnils "alt vilseleda riksdagen genom all förespegla lägre priser på Jaktviggen i utbyte mot att B3LA-projekiet inle avbröls".

Försvarsminister De Geer kan naturligtvis inte svara på den frågan, eftersom han inle var försvarsminister våren 1978. Frågan får väl i stället anses vara riktad till mig.

I frågans formulering ligger en insinuation atl jag medvetet skulle ha

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

vilselett riksdagen. Så är naturligtvis inte fallet. Jag lycker del är beklämmande alt debatten kring en betydelsefull säkerhetspolitisk fråga dras ned pä ett så lågt plan alt man kommer med insinuationer av det här slaget. Jag skall därför hälla mig lill sakförhållandet.

Maj Britt Theorin blandar i sin interpellation samman två saker, nämligen dels vilken kostnad vi hade fött vidkännas för Jaktviggen om vi hade avbrutit B3LA-ulvecklingen för ett är sedan, dels vilka priser som kom alt avtalas, sedan beslut hade fallals alt fortsätta B3LA-utvecklingen lill den 30 juni 1979.

För den senare frågan har Lars De Geer redogjort i sitt svar. Jag har ingenting att tillägga pä den punkten.

Den förra regeringen har aldrig förnekat alt Jaktviggen blir dyrare om B3LA-projektel inte fullföljs efter den 1 juli 1979. Det finns naturligtvis orsaker lill delta. Det framgår bl. a. av flygindustrikommitténs betänkande, som avgavs för elt par veckor sedan, att det uppslår överkapaciteisproblem vid industrierna om man inie samiidigi med produkiion bedriver utvecklingsarbete. Det beror helt enkelt pä att over-head-kostnaderna inte kan reduceras i någon slörre utsträckning i samband med all utvecklingsarbetet avbryts; de lekniker som ägnar sig åt utvecklingsarbete måste finnas kvar för att stötta produktionen. Atl åstadkomma balans mellan utvecklingspersonal och produktionspersonal i ett tänkt läge ulan egenulveckling lar enligl flygindustrikommiltén 10-15 år.

Det är klart atl produklionen av Jaktviggen måste ställa sig dyrare om egenulvecklingen avbryts inom flygindustrin eller blir av mycket lilen omfattning, som i alternativet A 20. Del beror inle pä några förhandlingar utan hänför sig till oundvikliga kosinader som skall slås ut på en mindre verksamhet.

Den skrivelse som kom lill regeringen från försvarets materielverk den 2 februari 1978 hade föregåtts av förhandlingar mellan flyginduslrin och materielverket. Vid den tidpunkten förelåg elt erbjudande frän Saab-Scania AB belräffande högstpris för Jaktviggen i del fall B3LA:s utvecklingsarbete dels fortsatte fram lill halvårsskiftet 1979, dels därefter skulle komma alt fullföljas. I och med all regeringen fattade beslut om det fortsatta utvecklingsarbelel kan man säga alt del i realiteten förelåg ett avtalsmässigt lillstånd, även om det formella avtalet, i dess olika detaljer, vid den lidpunkten inle var färdigbehandlai.

Det fasta priset på Jaktviggen var således affärsmässigt klart i och med att riksdagen godkände propositionen 95 angående forskning och ulveckling inom flygvapnet. Erbjudandel ersattes den 23 februari 1978 av företagets offert, som bl. a. utgjorde underlag för materielverkets framslällning den 27 april 1978 avseende fortsall serietillverkning av JA 37 delserie 2 och 3, m. m.

Jag vill med kraft tillbakavisa insinuationen atl jag skulle ha vilselett riksdagen. I kammardebalten den 26 april innevarande år yttrade jag;

"Vad vi vet är bara all vi inle hade något huvudavtal, men enligt de regler som finns mellan försvaret och Scania hade Viggen fött anskaffas efter bok

och räkning. Nu hade vi en offert på Viggen,och här fick man alltså i detta fall fram ett avtal mellan materielverket och Scania, som innebär att man har bundit sig för ett högslpris för beställning av Jaklviggen, Nu håller våra experter på all ulvärdera denna offert. Det finns också regler för att om man kommer fram lill all kostnadsunderlagel ger anledning lill sänkning av priserna skall en sådan sänkning också ske."

Jag ingav således inle riksdagen uppfattningen atl del fanns ett formelll avtal. Jag talade ju om att en utvärdering pågick. Jag gav inte sken av att ett lotaltäckande avtal var färdigbehandlai. I propositionstexten förekommer uttrycket "avlalel med industrin", och jag beklagar den skrivningen. Emellertid framgår det av skrivningen dessförinnan atl avtalet ännu inte var taget. Jag lar som exempel; "Vidare har industrin enligt några olika alternativ erbjudit s. k. lakpris förserietillverkningen av Jaktviggen under förutsällning atl utvecklingsarbetet på B3LA inle avbryts nu." Exakt samma formulering finns i försvarsutskottets betänkande 1977/78:19.

Riksdagen fick veta atl del fanns takpris enligt olika alternativ. Det borde vid den lidpunklen ha varil hell klart att de ekonomiska förhållandena var olika i alternativen B3LA och A 20.

Man kan givelvis diskutera vad som är avtal. Det finns olika former för avtal. Här har det åstadkommits en afförsmässig bindning, vilken enligl min mening inträdde den 23 februari, då regeringen fattade beslut om alt godkänna förutsättningen för all Saab-Scania skulle leverera jaktplan lill högslpris, nämligen det fortsatta utvecklingsarbetet pä såväl B3LA som A 20. Delta torde i allmänt språkbruk mestadels beskrivas som avtal eller överenskommelse. Helt klan var del ell avtalsmässigt tillstånd efter den 23 februari 1978.

Inle ens dessförinnan hade Saab-Scania någon rätt atl ta lillbaka sill erbjudande. Jag vill i del sammanhanget hänvisa till 1 kap. 3 § lagen om slutande av avtal. När regeringen fattade beslut skedde del inom ramen för del bemyndigande som riksdagen ställt till regeringens disposition för budgeföret 1977/78 på 488,7 milj. kr.

Fru Theorin hänvisar i sin inlerpellation till en tidningsartikel, där del påstås att jag personligen skulle ha förhandlat om ett avtal med vår flygindustri med ordföranden i Saab-Scania, Marcus Wallenberg. Hon insinuerar alt jag skulle ha gjort mig skyldig lill ministerstyre. Del är rikligt att Marcus Wallenberg under hösten 1977 elt par gånger besökte mig på mitl tjänsterum i försvarsdepartementet. Vi hade därvid samtal om flygindustrins problem. Men jag kan försäkra att det definitivt inte var fråga om några förhandlingar. Däremoi uppmanade jag vid dessa tillfällen flyginduslrin atl ta på sig ell ekonomiski ansvar för utvecklingsarbete i linje med vad som sker pä vissa andra områden inom den övriga försvarsindustrin. Inga som helst överenskommelser gjordes vid dessa sammanträffanden. Det slår varje medborgare fritt atl uppsöka statsråd. Den rätten har också herr Wallenberg. Jag har inte forskal i saken, men jag skulle tro atl herr Wallenberg också har haft samtal med tidigare försvarsministrar ulan alt detla har ansetts otillböriigt.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-proJek-teis inverkan på vissa försvarskostnader

2 Riksdagens protokoll 1978/79:468

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/7? B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Med vad jag här har anfört bör del stå klart all jag inle fört riksdagen bakom ljuset. Anskaffningsärenden av denna karaklär är invecklade och svåröverskådliga. Missförstånd kan uppkomma i fråga om tolkningar. Den politiska striden är härd, och som poliiiker för man låla kritik. Men vi skall granskas. Jag är i det här fallet glad för all konstitutionsutskotlel kommer alt granska min handläggning av detla ärende. Då blir frågan sakligt genomlyst, och jag känner ingen oro inför den granskningen.

Men i massmedia ärjag redan utnämnd lill lögnare. Där är man säker på sin sak - man har ju talat med fru Theorin. För egen del är jag så härdad av politiken atl jag slår ut med sådana beskyllningar när jag vet att jag har handlal rikligl. Men när man I.o. m. slmnlar i lidigare publiceringsregler belräffande interpellationssvar är del dags för självsanering på sina häll.

MAJ BRITT THEORIN (s) kon genmäle;

Herr lalman! Det heter alt anfall är bäsla försvar, och det var ändå ett försök som herr Krönmark gjorde.

Om del är insinuationer låter jag var och en bedöma. Jag slår för vad jag har skrivit i min interpellation, vilket är baserat på de uppgifter sorn har funnils i tidningarna. Jag har varken insinuerat del ena eller del andra. Au jag lill massmedia har klargjort alt jag anser atl den här handläggningen av flygplanshistorien är en skandal står jag också för-det är inga insinuationer. Jag står för detla - del är alldeles korrekt.

Hur kan man, herr Krönmark, säga att det ä ena sidan föreligger avialsmässiga, affärsmässiga bindningar när inget juridiskt hållbart kontrakt finns men att det å andra sidan inte finns några bindningar där sådana skulle finnas?

I proposilionen 1977/78:95, som riksdagen hade atl la ställning till för atl bevilja ytterligare 310 milj. kr. för fortsatt utvecklingsarbete på B3LA,slår följande: "Avtalet med industrin om bibehållen handlingsfrihet innebär emellertid minskade kosinader för serieproduktionen av JA 37." Det slår vidare: "Även om B3LA-projektet inte fullföljs kommer anskaffningen av jaklsystemet atl bli billigare än om vi hade avbrutit B3LA-arbetet nu." Vad är della annat än alt vilseleda riksdagens ledamöier och förespegla all del fanns en juridisk grund för att påstå alt Jaklviggen skulle bli mer än 310 miljoner billigare? Det fanns över huvud taget ingen grund - och del klargörs också i försvarsministerns svar - för all påstå all del förelåg någon juridisk bindning till alt det fanns lägre pris atl räkna med för JA 37 Viggen. Något avtal av denna karaktär finns inte, och del finns alltså ingen grund för förre försvarsministerns påstående. Riksdagen har blivit vilseledd, och del må bli konstitutionsulskoltets sak att granska om del här sätiei alt agera inför riksdagen är rikligl eller ej. Man kan naturiigtvis i efterhand beklaga skrivningar som man själv är ansvarig för, men de faclo är det så atl förre försvarsministern förespeglat riksdagen alt det fanns ett lägre pris.

Ja, diskussionen om affärsmässiga bindningar eller kontrakt kan vara mycket intressant alt följa. Om man har granskat sådana här fiygplansaffärer, vet man att det ofta börjar med elt förslag, elt erbjudande från industrin, som

så småningom utvecklar sig till en offert, för atl därefter, men först när kontrakt är skrivet, bli en affärsmässig bindning. Först när elt kontrakt existerar kan man över huvud taget påslå att det föreligger någon uppgörelse. Det måste naturiigtvis vara frill för varje medborgare all uppsöka statsråd, men det framstår som underligt, när konsekvenserna av avtalet och uppgörelsen med industrin nu är klarlagda, alt den handlingsfrihet som förespeglades riksdagen var en handlingsfrihet för industrin, icke för riksdagen.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Debatlen är inle sä lätt att föra när man har en deballmot-sländaresomavsiklligtmissuppfaltar. Jag hävdar att del enligt lagen om avtal fanns ell avtalsmässigl lillslånd. Del finns olika former av avtal, och genom delta avtal var statsmakterna garanterade ett högsta pris.

Fru Theorin insinuerar här alt detla inle var elt lägre pris för Jaktviggen. Men del är helt klart, som jag sade och som också försvarsminister De Geer sade lidigare i debatten, atl man har de fasta kosinaderna för atl kunna genomföra produklionen. Har man inle något utvecklingsarbete, måsle beställaren i alla fall stå för omkostnaderna. Enligt de bedömningar som vi gjorde i början på della är-jag troratt dessa bedömningar står fast fortfarande - innebär detla avtal alt vi kan anskaffa Jaklviggen lill en lägre kostnad än vad vi skulle ha kunnat göra, om vi hade avbrutit utvecklingsarbetet för elt år sedan.

Det är hell klart all vad som åstadkommits i neddragning av priset inte kan anges i absoluta tal, men det finns bedömningar, och de bedömningar jag redovisade lidigare låg pä mellan 200 och 400 milj. kr. Men eftei..om det andra alternativet av helt naturliga skäl var omöjligt att förhandla om, kan man givetvis inle exakt säga något om delta, men med lanke på de förhållanden som gäller med en komplicerad produktionsapparat och avancerad teknisk expertis är det en självklarhet att Jaktviggen måste bli dyrare, om man inle fortsätter utvecklingsarbetet. Det är detta som nygindustrikommiltén arbetat med under 1978. Denna kommitté harju här visat att del krävs en mycket lång avvecklingsperiod och att del uppstår tillkommande kostnader just för all kunna bibehålla den tekniska kompetensen för att kunna fortsätta en produkiion under den tid som Jaklviggen skall produceras i del fall det skulle bli del sista flygplansprojekiei.

Fru Theorin sade i elt lidigare anförande alt det här innebär att delserie 3 på Jaklviggen skulle belala för en viss B3LA-personal. Ja, det är ell sätt all uttrycka del, alt kalla detta för B3L A-personal. I de fall man icke tillverkar ett nytt siridsplan måste vi med priserna för Viggenproduktionen betala för den ulvecklingspersonal som krävs för att stötta produklionen. Men det harju i och för sig inte med B3LA-projekiet atl göra, ulan det här är hell enkelt de klara förutsättningar som flyginduslrikommitlén fakiiski har redovisat.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskost -nåder

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

MAJ BRITT THEORIN (s) kort genmäle:

Herr lalman! B3LA-personal skall betalas med kostnaderna för JA 37 Viggen, "Om lyparbelet för B3LA avbryts medför delta en drastisk reduktion av anlalel tjänstemän och kollektivavtalsanslällda, Uppsägningsreglerna kan medföra störningar i produktionen vilket leder till prishöjningar. Inverkningarna av dessa effekler har beräknats i ovanstående pris med eu preliminärt belopp av 152 mkr, Della belopp kan ändras sedan effekterna av uppsägningarna klariagls,"

Kan del tydligare än så klargöras alt man använder B3LA i ell ulpress-ningsmönsler? För all fä bygga B3LA använder man priset på JA 37 Viggen och plussar pä den andra delserien 152 milj. kr. Den tredje delserien innebär icke eu fast pris utan ett preliminärt pris, dvs. "bok och räkning".

Det kan vara iniressani att testa den förutvarande försvarsministern. Är han beredd atl vara lika ärlig och öppen som den nuvarande försvarsministern har varit när han har redogjort för kontraktets innehåll? När under hela processens gäng pressade statsmakternas representant, dvs. förre försvarsministern, priset frän Saab-Scania pä JA 37-serierna? När förändrades erbjudandel till offert och offerten lill kontrakt genom att priset sänktes? Kan det inte vara på sin plals an inför Sveriges riksdag redovisa atl det kontrakt som den borgerliga regeringen sedermera skrev var av exakt samma innehåll som del första erbjudandet från Saab-Scania? Jag vill inle påstå all del är en förhandling; del är elt ultimatum från industrins sida, elt ultimatum som den moderate försvarsminislern inle bara har accepterat ulan också använl för alt få rik.sdagen alt slälla sig bakom fortsatt ulveckling av B3LA.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Fru Theorin säger alt B3LA har använts som utpressningsmedel från flygindustrins sida. Jag förslår alt fru Theorin med sin kända inställning till försvarsindustrin uppfattar del så. Jag upplever det inle så.

Fru Theorin frågar mig när statsmakterna pressade priset. Delta skedde under 1977, dåjag givetvis i mina konlakler med försvarets materielverk, som förde förhandlingarna, angav vissa förutsättningar. Jag bedömde del inle sä atl statsmakterna var i något underiäge vid förhandlingarna. Vi hade givetvis bundit oss för utvecklingskostnader. Men å andra sidan hade Saab-Scania AB också bundit sig med hela sin produktionsapparat för detla Viggenprojekl, och del innebar alt företagel var utomordentligt beroende.

Prisuppgifter lämnades lill försvarels materielverk sommaren 1977. Del var utifrån dessa prisuppgifter som försvarets materielverk sedan förhandlade, och man fick så småningom ett erbjudande-den 11 december 1977. Jag kan försäkra atl del hela liden utövades stark press från försvarets materielverk på Saab-Scania för alt sänka priserna. Detta gällde även utvecklings-koslnadema för B3LA. Vi skall inie glömma bort i sammanhanget att för första gången har flygindustrin ställt upp för atl belala en del av utvecklingskostnaderna. Det har aldrig hänt tidigare. Dessutom åstadkom man en sänkning i fråga om Viggenofferten. Del är svårt att kvantifiera, men jag vågar i alla fall säga att del måste röra sig om minst 200 milj. kr., som jag också

har sagt lidigare i denna kammare. Jag anser atl Maj Britt Theorins anklagelse, atl slalsmaklerna skulle ha fallit lill föga för industrins utpressning, faller platt till marken. Jag vill bestämt protestera mol sådana insinuationer - i det här fallet är den beteckningen riklig.

Maj Britt Theorin sade i sill första anförande här i kammaren atl det skulle finnas bindningar mellan Saab-Scania och moderata samlingspartiet. Alt framställa sådana beskyllningar irodde jag var ett stadium som vi i del här landei för länge sedan passerat. Det anser jag vara något av ett lågvatten-märke.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Talmannen anmälde au Maj Britt Theorin anhållit au till protokollet fö antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr talman! Det är en något kuriös deball som vi här får lyssna till. Bakgrunden till debatlen är ju all man riklat angrepp mol den lidigare trepartiregeringen och dess moderate försvarsminister för atl man prioriterat och favoriserat militärapparaten och den inhemska rustningsindustrin. En skandal? Javisst. Men det är naturiigtvis inte något att förvåna sigöver. Dessa grupperingar har ju alllid prioriterat och slagit vakt om nyss nämnda iniressen.

När vi debatterade fiygplansfrägan här i riksdagen i våras och när frågan om miljonanslagen lill utveckling av B3LA diskuterades, krävde vi från vpk;s sida vid upprepade tillfällen besked om fördelningen mellan B3 LA-projektet och A 20-projektet. Några miljoner skulle anslås för fortsatt utveckling av B3LA och A 20. Men vi visste redan då att A 20 i stort sett var ell färdigutvecklat projekt och all det inte fanns så mycket mera att salsa där saml att anslaget i huvudsak skulle gälla det nya tänkta flygplanet. Del var också ganska klart hur det förhöll sig med bindningarna belräffande anskaffningen av B3LA och knytningen lill Viggenprojektet. Delta kritiserades av oss och av andra, också av Maj Britt Theorin vid det tillfället.

Man kan tycka vad man vill om moderata samlingspartiet och Eric Krönmark och om deras uppfallning om hur försvaret skall se ut och om vad som skall prioriteras. Jag och mitl parti ogillar verkligen deras åsikter; jag anser dem vara grovt felaktiga.

Vad man än kan säga, sä måste man ju medge all det finns en konsekvens i galenskaperna. Varken moderata samlingspartiet eller Eric Krönmark själv har någonsin stuckit under stol med atl man slår vakt om försvaret och att man prioriterar rustningsindustrin - gärna på bekostnad av andra vikliga ändamål i samhällel, exempelvis i vad gäller social välfärd och samhälleligt nyttiga investeringar. Del är deras politik, och sådan har den alltid varil. Det är, som jag lidigare sagt, ingenting alt förvåna sig över. Man har aldrig stuckit under stol med att man gärna sett att vårt försvar malerielmässigl och pä annat sätt är knutet lill NATO;s militärapparat i fråga om exempelvis flygvapnet och alt man alltså får reservdelar därifrån för att våra fiygplan skall kunna lyfta. Men det är självklart ingenting nytt.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskost -nåder

Den intressanta frågan i sammanhanget gäller hur socialdemokratin ställer sig. Med all respekt för Maj Britt Theorin och hennes åsikter, som i många stycken sammanfaller med vpk:s i den här frågan, instämmer jag i vad hon sade lidigare, när hon varnade för internationella rustningar. Men sådana varningar har aldrig lagits ad notam av socialdemokratin och dess ledare i del här landet.

Socialdemokraterna har inle varil konsekventa i sin försvarssyn. De har slutit upp när så har varil lämpligl bakom rustningsanslrängningar och beviljat industrin stora anslag tillsammans med de borgerliga partierna. Tidigare försvarsministrar har också säkeriigen förhandlat med industrins förelrädare såväl på flygvapenområdet som på andra områden.

Viggenprojektet ligger i botten. Beslut har fattats och anslag har beviljats av socialdemokratiska regeringar. Då var det ganska lyst. Men nu kan man höra från socialdemokraliskl håll höjda rop på all man måsle skära ned anslagen och stoppa miljardrullningen till försvaret. Nu menar socialdemokraterna att vi inte har råd atl utveckla försvarsindustrin. Varför tänkte man inte på det pä 1950-ialel, när Viggen påböriades, som var en om möjligt ännu slörre skandal än vad B3LA-projekiei någonsin varil eller någonsin kommer atl vara? Del talar man ganska tyst om.

När del gäller det senaste försvarsbeslutet, så ligger socialdemokraternas förslag 1,5 miljarder kronor underde borgeriigas fören femårsperiod; fultiga 300 miljoner per år i en årsbudget som rör sig kring 14 ä 15 miljarder. Del är dåligt.

Det skulle vidare vara intressant att få fram förslag lill åtgärder för att utveckla alternativ produktion, t. ex. inom flygindustrin. Vi inom vpk har i åratal krävt en satsning på resurser föratt ulveckla just alternativ produktion, exempelvis vid Saab i Linköping. Socialdemokratiska regeringar har inle varil intresserade.

Vad slutligen gäller B3LA, sä utvecklar man inte elt flygplan på tvä år. B3LA är inte någonting som tillkommit efter trepartiregeringens tillträde 1976.

Del skulle vara iniressani och det skulle skapa en viss balans i debatlen, om den nuvarande försvarsminislern kunde svara på frågan: När påbörjades egentligen utvecklingsarbetet på B3LA och hur mycket har satsats på B3LA före regeringsskiftet 1976? Del kanske är orimligl att begära att försvarsminislern nu skall kunna svara på del, men hans medhjälpare kanske kan ge svaret. Jag kan ju också slälla frågan senare.

Det vore räu vikligl att fö ett svar pä detta, och det skulle som sagt skapa en viss balans i debauen.

Under della anförande övertog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

OLOF PALME (s);

Herr lalman! Det är ju inle precis någon vacker bild som del här interpellationssvaret visar upp när del gäller herr De Geers företrädares

verksamhet eller den regerings verksamhel som han tillhörde.

Här framgår all del varit ett samspel mellan den lidigare regeringen och vissa kretsar inom det s. k. militära etablissemanget och försvarsindustrin, där ansvaret främst drabbar den förre försvarsminislern Eric Krönmark. Men poliliska beslui är en kollektiv gärning, så här kan ingen gå fri. Nog kommer konslitutionsulskotlel atl få ell rikt arbetsfält när utskoitei skall granska den här affären.

Men jag vill ändå i det här sammanhanget inte underlåta att påminna kammaren om att jag den 2 juni i år frågade dåvarande statsministern Fälldin om del var korrekt att, som uppgavs i pressen, regeringen slutit avtal med innebörden alt produklionen av Jaklviggen skulle bli dyrare om B3LA inte utvecklades. Herr Fälldin svarade då att det endast fanns ett samband mellan B3LA och optionen på iredje delserien av Viggen. Den andra, direkt beställda, delserien skulle således inle beröras enligl herr Fälldin. Della logs ad notam. Jag fick höra antydningar om alt jag skulle ha varit ute i ogjort väder m. m.

Dagens svar visarall bindningen mellan Jaklviggen och B3LA var precis så omfattande som vi befarade. Avtalet var betydligt mer långtgående än vad herr Fälldin medgav. Priset vad gäller både den beställda andra delserien och optionen på den iredje delserien är knutet till B3LA-arbetei.

Därmed är det alltså klarlagt atl Thorbjörn Fälldin lämnat uppgifter i riksdagsdebatten som inte varit med sanningen överensstämmande. Del är enligt min enkla mening ganska allvarligt om statsministern lämnar uppgifter i kammaren som ickeöverensstämmer med sanningen, särskill när del gäller ett så känsligt område som försvaret, där förtroendet hos allmänhelen är så viktigt. Det får kanske också sin särskilda biton när man, som herr Fälldin så ofta gör, åberopar moraliska argument som skäl för sina ståndpunkter i politiken. Om jag minns rätt gjorde han del även i del här fallet. Jag hoppas alt del berodde på atl även herr Fälldin var vilseförd.

Herr talman! Den borgerliga trepartiregeringens verksamhel pä del här fältet är egentligen ur demokratisk synpunkt och för försvarsviljan ganska förödande. I korthet är det ju på del sättet att vi från socialdemokratins sida 1976 sade ifrån alt vi inte hade råd med B3LA. Den ståndpunkten har vi därefter hållit fast vid. Den borgerliga sidan har inte haft någon bestämd mening. Men det började med atl man tillsatte en ulredning om B3LA där vi inle fick vara med. Man bröt mångårig tradition atl uiredningar på försvarels område skall sträcka sig över partigränserna genom att ställa socialdemokratin ulanför, så alt vi inte skulle kunna uppträda hindrande i denna verksamhel all försöka få fram B3LA.

När ulredningen var färdig kunde man fortfarande inte fatta beslut, ulan man tillsatte yllerligare en ulredning - denna gång fick vi vara med - och samlidigt forcerade man utvecklingsarbetet på B3LA. Del har koslat oss som skattebetalare väldigi myckel pengar; jag vet inte hur många hundra miljoner kronor.

Vidare började man lala om ett samarbete med Italien på vapenproduk-lionens område - Italien som är ett paktanslutel land och som bedrivit en

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskostnader

omfattande vapenexport, t. ex. lill Sydafrika. Del är inte ägnat alt stärka trovärdigheten när det gäller det svenska försvaret att man gav sig in på det italienska äventyret.

Vidare framgår del alt man lämnat osanna, vilseledande, tvivelaktiga uppgifter här i riksdagen och därmed lill den allmänna opinionen om vad man egentligen haft för sig i flygplansfrågan. Delta har Maj Brilt Theorin redan diskuterat, och det kommer konstitutionsutskottet i sinom tid att granska.

Del här är ell ganska omfattande syndaregister på några fä år; att bryla den uiredningsmässiga enigheten i försvarsfrågan som vi alltid haft, ge sig in på utrikespolitiska äventyr, skapa ell intryck hos människorna aU här pågår något slags "macklalioner", sälla i gång en försvarspolitisk strid; alll detta på några få år. Den nye försvarsminislern drabbas inte av delta, för han varju inle med. Jag önskar honom lycka lill med alt låta ell slags barmhärtighelens vallen rinna genom detla den borgerliga vanskötselns augiasstall på flyg-planspolilikens område. Men jag önskar honom framför alll snarast möjligl förmågan att fatta beslut, ty jag tycker faktiskt atl del är ganska förödande atl detla fär fortgå. Det kostar pengar. Del skapar ovisshet. Det skapar olust.

Vår linje är alltså klar. Vi lycker inle all man behöver fler utredningar och överiäggningar. Man skall ta det enkla beslutet, att B3LA klarar vi inte inom de ekonomiska ramar som under överskådlig lid kan te sig rimliga för svenskl försvar. Då får man söka sig fram med andra lösningar och i första hand pröva A 20. Del enkla beslutet behövs som en befriande handling, så all vi äntligen kan komma till realdiskussionen i flygplansfrågan.

Jag tycker i all enkelhet alt det är viktigt för försvarsviljan alt socialdemokralin under hela den här perioden har hållit en rak och fast linje. Vi hoppas att del skall bidra till all lösa den borgeriiga regeringen från dess beslutskramp och dess oenigheler. De skall icke belasta den nye försvarsministern, som bör kunna se friskare på den här frågan.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle;

Herr lalman! Så har riksdagen äter fält lyssna lill den moraliske smakdomaren Olof Palme - statsmannen som står här och talar om de undersökningar vi gjorde beträffande tekniskt samarbete med "det paktanslulna Italien". Det har Olof Palme mage att säga-den man som varstalsminister i den regering som skrev elt brev till fyra NATO-anslulna stater om all om vi fick leverera Viggen lill dem, så skulle det neutrala Sverige även leverera reservdelar i händelse av krig. Det finns också belagt i KU:s ulredning. Jag tycker, hert Palme, att anslår man sådana moraliska tongångar, dä skall man fakiiski ha lilet mera på fötterna.

Man har diskuterat tolkningarna av del beslut som den socialdemokratiska partikongressen fattade om försvarspolitiken, och det har förelegal vissa tolkningssvårigheter. Jag lycker alt efter herr Palmes inlägg är del tolknings-arbetet genomfört, för här ställer lydligen partiordföranden upp på Maj Britt Theorins linje. Det är en bra och ärlig politisk markering. Nu vet vi var socialdemokraterna slår.

Herr Palme säger alt förtroendet för försvaret hos allmänhelen skulle förstöras, om man försökte slå vakt om svensk flygindustri. När jag har strävat efter atl slå vakt om svensk flygindustri har del jusl varit för att bibehålla det svenska oberoendet, för lägger vi ner vår flygplansutveckling får vi sannolikt vända oss lill NATO-slaler för leverans och blir eventuellt beroende av dem. Men för herr Palme är det viktigare all, som han tror, kunna ta hem partipolitiska poäng.

Herr Palme påslår att det skulle ha rått ell specielll samspel mellan det mililärindustriella komplexet och den tidigare regeringen - tydligen i synnerhet min person - som skulle undergräva förtroendet. Tycker den tidigare statsministern att man skall stå i pariamentels talarstol och kasta ut en sådan beskyllning utan alt ha något fog för den? Kommer man med sådana anklagelser kan man verkligen misstänkliggöra vad man vill. Jag skulle säkerligen också kunna ta upp egendomliga samspel mellan socialdemokraterna och andra intressen.

Herr Palme har sagt någon gäng atl man skall vara aklsam om orden. Jag tycker att han borde leva upp lill sina egna ambitioner.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskostnader

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) kon genmäle:

Herr talman! Jag lycker all OlofPalme har ell något kort perspektiv när del gäller försvarsfrågan. De försvarsproblem, den försvarsapparal och den försvarsmekanism vi har i Sverige i dag harju inte uppställ på de senasle två åren. Allt della har funnils belydligl längre, och besluten ligger också betydligt mycket längre tillbaka.

Olof Palme önskar den nye försvarsministern ell barmhärtighelens vatten atl skölja ur augiasstallel med. Del kunde kanske behövas en socialdemokralisk Herkules också i äldre stall.

Jag har ännu inle fått något svar från den nye försvarsminislern på den här punkten, men det är ändå så, atl ulvecklingen av ell vapensystem av typ B3LA, av lyp Viggen, av typ andra lekniskl komplicerade försvarssystem, kräver tid all la fram. Det tar frän fem till sju år innan man har en prototyp. Det tar upp till tio år innan man har serieproduktion i gång. Därför är det intressant när del gäller B3LA att också lala lilet om vad som hände före 1976, vilka beslut som fattades då, vilka anslag som beviljades då. Det är lika intressant för svenska folkel som vad som hänt efter 1976, och ansvaret för del ärju framför alll socialdemokratins.

Man kan tala om avtal med olika paktanslulna länder, om vapenexport som har gått emol våra exportregler osv., men jag tror att socialdemokralin skall vara ganska försiktig med atl gå ul i den debatten. Vi har haft många vapenexportaffärer under 19,50-och 1960-lalen, och förden delen också in pä 1970-talet, där dessa regler ofta har satts ur spel och där del förekommit avtal och överenskommelser med paktanslulna länder. Del är tydligt all delta fortsätter. Där är del ingen skillnad mellan socialdemokraliska och borgerliga regeringar.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskostnader

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr talman! Socialdemokratin företräder en posiliv försvarsvilja. Jag blir alltid lilet allergisk när jag ser gamla bolsjeviker slå upp och tala om Sveriges försvar. Även om herr Söderqvisl lill den yttre apparitionen ser ut som kejsar Frans Josef i yngre dagar, tyckerjag inle att han därigenom inger någon större trovärdighet i vad gäller värnet av landels iniressen.

Vi står alltså för en posiliv försvarsvilja, och vi kommer all göra del. Vi håller på ett nationellt försvar, och det gör vi bl. a. därför alt stormakterna -dels de kapilalistiska, dels de kommunistiska - ägnar sig ät en kapprustning som tvingar oss att hålla oss med ell värn för vårt land. Däremot finns det gränser för hur myckel pengar vi kan lägga ner på försvaret i relation lill andra ting. Men skillnaden mot kommunisterna är den, atl vi alllid har haft en positiv vilja atl försvara vårt land.

När herr Krönmark inle har något alt komma med lar han sin tillflykt till all försöka vara oförskämd. Men del gör inget gott intryck. Del hjälper inle, om man har del dåligt ställt i sak, all höja rösten och utkasta beskyllningar.

Del är alldeles riktigt all vi på vår lid -jag var själv med om det - arbetade för möjligheten att nedbringa våra försvarskostnader genom alt försälja en del flygplan lill länder som är med i NATO. Vi lovade också all förse dem med reservdelar. Tanken var hell enkelt all man skulle lägga upp lager av reservdelar i resp. länder för att klara det problemet. I övrigi var del en ren försäljning, som vi log på oss efter mycket ingående diskussioner därför all den, om den hade lyckais, hade kraftigt nedbringat våra kostnader. Det är en hell annan sak än atl göra en samproduktion med länder som har hell andra regler både när det gäller vapenexporten och i övrigt på del försvarspolitiska områdei.

Jag tror att det har varil en för värt land väldigi olycklig parentes all moderaierna fält stå för fögderiel inom försvarspolitiken. Därmed villjag inle säga att jag på något sätt skulle underskatta moderaternas försvarsvilja, för den tror jag är alldeles uppriktig, äkta och djupl känd. Men denna koncentration på försvarsviljan och dessa gamla bindningar till del förflutna leder till all omdömet fördunklas när moderaterna närmar sig sitt älsklingsområde. Jag tror att herr Krönmarks oförskämdheter här är ell bevis så goll som något för alt delta är en sanning.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Jag antar att jag bör känna mig smickrad av beteckningen gammal bolsjevik. Det var roligt alt höra den, och många äldre partikamrater i vpk kommer säkert också att få sig ett goll skratt. Faktum är att jag har varit socialdemokrat fram till början av 1970-lalel, men då stod jag inte ul längre med SAP:s försvarspolitik och andra poliliska ställningstaganden, varför jag fann det förenligt med min politiska ideologi atl gå litet längre ut till vänster.

Vad beträffar mitl personliga utseende är det också ell dåligl argument, som inle hör hemma i debatten. Men sakfrågan finns kvar - den har Olof Palme noggrant avståll från all gå in pä - nämligen alt socialdemokraterna

har sitt ansvar. Jag har gäll in i debatten jusl för alt det inte skall komma bon. Socialdemokralema har sitt ansvar när del gäller försvarets utformning. Del är ingenling som man kan skyffla över på den borgeriiga trepartiregering som trädde lill 1976. Försvarspolitiken har grundlagts långt tidigare, den har befästs långt tidigare, och del kommerocksåatl talid innan man kan bryla sig ur den. Men då får man nog vara litet mer villig att ta sig ur greppet än vad man visar genom att pruta 300 milj. kr. per år i en försvarsbudgel på omkring 14 miljarder. Innan man hargjort några föranstallningar i den riktningen bör man inte stiga upp och ta lill några brösttoner.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0//7 B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskostnader

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr talman! OlofPalme menar atl jag har svarat med oförskämdheler. Jag kritiserade honom för insinuationerna om samröre mellan mig och milt parti å ena sidan och industrin å andra sidan. Vad är delta herr Palmes påstående annat än en oförskämdhet?

För att cilera Olof Palme vill jag hell enkelt säga, all man måsle ha det väldigt dåligl siälll i sak när man tar till sådana argument för att försöka misstänkliggöra politiska motståndare. Jag kritiserade inle Viggenofferten till de fyra NATO-länderna. Men jag tycker att när man den gängen var beredd att göra ett sådanl åtagande-som jag i och för sig ansåg vara riktigt-gjorde de utfästelserna och var ansvarig för dem, har man ingen grund för att nu kritisera en annan regering som undersöker förutsättningarna för tekniskt samarbete med ett annat NATO-land. Det var aldrig fråga om någon samproduktion, ulan det var fråga om ett informationsutbyte för atl se om man den vägen, kanske genom samarbete på något delsysiemområde, skulle kunna nå kostnadsbesparingar. Jag vill påstå att delta ligger helt i linje med de principer som har varil gällande läng tid i detta land.

Herr Palme försöker misstänkliggöra den tidigare regeringen och menar att allt vad den gjorde var fel. 1 dag är det i synnerhet vad vi gjorde på försvarsområdet som var felaktigt. Men den lidigare regeringens ambitioner-och jag hoppas att del också ärden nuvarande regeringens ambitioner- var atl säkerställa det nationella oberoendet för Sverige, genom att Sverige skall ha elt försvar som inger omväriden förtroende. I del fallet är del väsentligt att vi gör oss sä oberoende som möjligl av andra nationer. Det var därför jag försökte bibehålla handlingsfriheten för all vi skulle kunna ha en så stor kapacitet som möjligt inom landei. Det skapar nämligen det största möjliga oberoendet. Socialdemokraterna har lydligen en annan uppfattning. Fördem är det en huvudsak att fö ned försvarskoslnaderna. Hur della sedan påverkar Sveriges säkerhetspolitik verkar dess värre vara en sekundär fråga för dem.

MAJ BRITT THEORIN (s);

Herr talman! Försl villjag gärna säga till herr Söderqvisl att del kanske är på sin plals atl vi förenar oss i ansträngningarna mot dessa tendenser i slällel för alt slå ål olika häll. Del är också på sin plats alt klargöra att socialdemokratins satsning på förstudier för ell eventuellt flygplan begränsar sig till sammanlagt

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0//7 B3LA -projektets inverkan på vissa försvarskosinader

75 milj. kr. Det är öppet redovisat i propositionerna till Sveriges riksdag fram t. o. m. 1976. Det är tack vare den ganska hårda kritik som kom vid besluten om Viggenaffären en gäng i tiden. Sedan dess har socialdemokratin öppet redovisai varje steg såväl till riksdagens ledamöter som lill allmänheten. Fr. o. m. försvarsbeslutet 1977 har socialdemokralin sagt nej till varje tänkbart fortsall utvecklingsarbete av elt plan som kallas B3LA.

Herr Krönmark ivingas ändå erkänna atl Sverige skall vara "så oberoende som möjligt av andra nationer", men det är lite falska förhoppningar som herr Krönmark därmed ger. Del nuvarande Viggenprojektet känner nu svenska folkel till, mera lack vare parlibrodern lill herr Krönmark än genom våra protester, nämligen Staffan Burenslam Linders resa till USA. Därigenom blev del bekant för svenska folkel att Viggen inle alls är någon renodlat svensk produkt. Den ärredan lill merän 40 % ullandsberoende. Vi kanske skall lalai klarspråk i stället för all lala om sken och chimärer.

Sedan tillbaka till vad herr Krönmark sade lidigare. Jag frågade hur och i vilka sleg herr Krönmark öppet ville redovisa hur statsmakterna har pressat industrin pä priset på JA 37 Viggen. Den frågan fick jag inget svar pä. Del enda som sades var att det under 1977 angavs vissa förutsättningar till försvarets materielverk. Det var utifrån dem som försvarels materielverk förhandlade. Det är mycket intressant. De uppgifter som finns alt få visar -och jag kanske får påpeka alt detla också framhålles i interpellationssvaret -all Saab-Scania enligl del erbjudande som omnämns i försvarets materielverks skrivelse av den 2 februari i detta läge ej var berett au offerera något bestämt pris för delserie 2 och 3 av JA 37 om inle typarbele av B3LA beställdes för tiden fram lill den 1 juli 1979. Den press som har satts på priset har satts av industrin, inte av statsmakterna. Jag är fortfarande lika intresserad av atl i siffror fä vela var slalsmaklerna, dvs. vår förre försvarsminister, har pressat priset pä JA 37 och pä B3LA genlemol industrin.

Det är alldeles lydligl att när man frän försvarets materielverk har gått till förhandlingar så har man agerat uiifrån en fortsatt flygplansproduktion, oavsett kosinaderna - och detla har säkerligen skett med den förre försvarsministerns goda minne - i stället för alt såsom borde klart ha framgått såväl av försvarsutredningen som av budgetpropositionerna förhandla utifrån en bibehållen försvarsram. Det framgår alldeles klart av interpellationssvaret all herr Krönmark har agerat och konstruerat avtal utifrån alt B3LA skall tillverkas.

Jag blir litet överraskad när herr Krönmark protesterar emot atl det skulle ha förekommit ett intressesamarbele mellan moderaterna och Saab-Scania. Faktum är ju att delta är belagt genom del sätt på vilket den här affären har skötts. Har inte förre försvarsminislern Krönmark agerat för B3LA? Vill inle förre försvarsministern Krönmark ha B3LA? Självfallel har han utnyttjat sin position i regeringen - det kan man se när man följer precis hela processen i svaret från den nuvarande försvarsministern - för atl hela liden binda regeringen lill B3LA-projektet. Det är inga insinuationer, herr Krönmark,

Ulan det är klara fakta. Dessa fakta tycker jag herr Krönmark skall slå för.

Om herr Krönmark hade talat om för Sveriges riksdag i dag, såsom han gjorde i försvarsdebalten den 26 april, atl han haft direkia förhandlingar med Marcus Wallenberg, induslrins företrädare, då är del inle så underligt alt man frågar sig om det är induslrins intressen som herr Krönmark företräder i Sveriges riksdag eller om det är skattebetalarnas iniressen. Rollerna i det militärindustriella komplexet är intressanta att granska. Statsmakternas förhandlare fär naturligtvis direktiv frän den ansvarige ministern när de skall förhandla. Där har det uppenbarligen varit så all utgångsläget varil en fortsalt flygplansproduktion. Det har då inte varit fråga om alt pressa priset, ulan i slällel precis tvärtom: alt pressa statsmakterna.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag har full förståelse för att Maj Britt Theorin är lojal mot sitt parti. Det är respektabelt. Men faktum kvarstår ändå - Maj Brilt Theorin torde liksomjag känna lill detla, eftersom hon vet en del om hur del går till inom försvarels materielverk och andra militära förvaltningar- alt direktiven för de anslag som beviljas av riksdagen inlealltid följslill punkl och pricka när anslagen så atl säga behandlas vidare av olika instanser. Det finns möjligheter atl flytta pengar mellan olika anslag osv., och del gäller också för anslag för utvecklingsarbete när del gäller olika vapensystem. Mot bakgrund av den insikt som Maj Britt Theorin har redovisai och när vi vet hur spelet går lill inom del mililärindustriella komplexet, är del hela inte så entydigt och klart som Maj Britt Theorin vill framställa det här.

Jag slår inte ål alla håll, som Maj Brilt Theorin sade, ulan jag slår mol militärapparaten, mol rustningsindustrin och mol de poliliska högerkrafterna i del här landei. Och jag lycker inte all socialdemokraterna skall få slälla upp i debatten med dubbla ansikten utan all bli bemötta.

ERIC KRÖNMARK (m):

Herr talman! 1 och för sig ijänar en sakdebatt inte så myckel till. Ärendet skall ju granskas av konslituiionsutskotlet, och del ärjag myckel tacksam för. Då kommer det nämligen fram exakt hur den här frågan har skötts. Som jag lidigare sagi harjag ingei dåligl samvele, ulan ser fram mot den granskningen med tillförsikt.

Maj Britt Theorin och jag har emellertid helt olika utgångspunkter, det vet vi från lidigare debatter. Maj Britt Theorin sade atl hade nian inle fått elt typarbele, hade man inte heller fått något fast pris. Givetvis inte! Saab-Scania AB var ju till följd av den tidigare regeringens politik uppbunden vid en produktionsapparat. Viggenbeställningen hade ju medfört invesleringar. Hade man i ett sådanl läge för ett år sedan fåll klart för sig au utvecklingsarbetet skulle avbrytas, ärdet givet att det hade uppstått en besvärlig situation för Saab-Scania. Vad jag gjorde - del gällde dels direkia samtal, dels anvisningar lill försvarets materielverk att pressa kostnaderna - var att utnyttja statsmakternas förhandlingsposiiion på bästa möjliga sätt. Jag vågar

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskostnader

påstå all skaiiebetalarna nu får Jaklviggen, delserie 2 och 3, till elt lägre pris än del de skulle ha fått betala, om vi inte hade låtit utvecklingsarbetet fortsätta.

För fru Theorin var det viktigt alt hålla sig inom försvarsramen - och jag förmodar att det då inte var inom den försvarsram som riksdagen godkände ulan inom del socialdemokraliska alternativets försvarsram - vilket hade inneburit en kraftig neddragning av svensk försvarsindustri och en minskning av sysselsättningen. Men för fru Theorin väger detta lydligen inte så tungt.

Del här är en säkerhetspolitisk fråga. Vi har i den värld vi lever i anledning att känna oro, och vi har därför också all anledning all se till att vi bibehåller vår egen säkerhetspolitiska trovärdighet. Det gör man inte med oöverlagda kast i den långsikliga planeringen. Jag vill slutligen uppmana fru Theorin atl läsa flygindusirikommitléns rappori. Där görs det fullständigt klart all del inte är så enkelt att avveckla som det verkar när man lyssnar lill fru Theorin.

MAJ BRITT THEORIN (s);

Herr lalman! Till herr Söderqvist vill jag säga alt det väl inle är alla som uppfattar mig som hundraprocentigt lojal mot den officiella partilinjen. Det är allmänt känt atl jag har talat för en myckel kraftigare nedrustning än partiet tidigare ställt upp pä.

Inte heller jag lycker alt socialdemokratin skall uppträda med dubbla ansikten, men jag anser inle atl den gör det. Jag menar all Viggenbeslulel i och för sig var elt olyckligt beslut om vilket allmänheten inte var ordentligt informerad. Det har lett till en öppen redovisning som lack och lov också pressar fram dessa fakta.

Det är för mig väsentligt atl socialdemokratin och alla krafter i detla samhälle motverkar det mililärindustriella komplexet under vilka skepnader det än uppträder, och då är del väsentligt all det finns en öppenhet, så att man redogör för riksdagens ledamöter och allmänhelen vad som sker, alt man avslöjar atl del icke bara är formella beslut som är avgörande utan också reella, som fattats långt innan frågan hamnat på riksdagens bord.

Till herr Krönmark; Oja, vilka argument man kan använda föratt försöka dra sig ur en omöjlig situation! Jag har frågat herr Krönmark vid flera tillfällen; Exakt hur mycket har man från statsmakternas sida pressat priset, i siffror och i detalj, räknal från del första erbjudandel från Saab? Vi har inte fåll någon redogörelse, men jag utgår ifrån all konstilulionsulskoltet vid sin granskning noga kommer atl undersöka var dessa förslag om pressade priser från statsmakternas förhandlares sida finns. Såvitt jag vet finns inte någonling sådant. Herr Krönmark har inte heller kunnal visa delta i den här debatten.

Av interpellationssvaret framgår del alldeles klart att uppgifterna i propositionen-där man alltså räknar med yllerligare 310 milj. kr. lill B3LA, vilket också beslutades av den borgerliga riksdagsmajoriteten - skulle innebära elt med minst 310 milj. kr. lägre pris för JA 37. Detta har icke på

något sätt kunnal bekräftas vare sig av herr Krönmark eller av försvarsministern, som säger atl detla påstående inte kan bedömas, eftersom någon sådan förhandling inte har genomförts.

1 verkligheten är del så, herr Krönmark, atl industrin och statsmakterna befinner sig i elt avialslösl lillstånd. Industrin har utnyttjat denna siluation och sagt sig vara villig all skriva på ell nytt huvudavtal, men enbari under vissa förutsättningar, och dessa är klargjorda i del erbjudande som har kommit från industrin.

Detta erbjudande har sedan utvecklats till en offert och denna sedermera till elt kontrakt, som den borgerliga ireparliregeringen skrev under i slutet av maj. Sanningen är den atl industrin ställt villkor och alt den borgerliga regeringen gick med på dessa. Några nedpressningar av priser har vi inte kunnal finna någonstans.

Eric Krönmark säger alt sysselsättningen lydligen inle väger tungt i mina bedömningar. Jag harsedan 1973 i riksdagen lagl fram förslag om inventering av försvarsindustrierna för all granska på vilket säll man skulle kunna klara en omställning. Denna måste göras innan man lägger fram elt beslut om en omställning. År 1976 begärde Sveriges riksdag av den dåvarande regeringen au en sådan inventering skulle ske, men ingenting gjordes. År 1978 har Sveriges riksdag med anledning av ett nytt förslag från mig enhälligt begärt, all regeringen omgående skulle starta ett arbele för atl granska hur en omställning av försvarsindustrierna skall genomföras.

Sysselsätlningen är synnerligen angelägen för varje socialdemokrat, men jag kan inle inse att man för alt klara sysselsätlningen också skall ha rätt all styra försvarets utformning i det här landei. Del är en princip som socialdemokratin inte accepterar. Del måsle rimligen vara vårt ansvar an förutskicka huren sådan omställning av industrin som både tryggar jobben och garanterar en meningsfull alternativ produktion skall kunna gå lill.

Jag har som sagt i många är försöki fä Sveriges riksdag all ställa sig bakom dessa krav och också lyckats med della, men jag har ännu inte fåll en borgerlig regering all vidla några åtgärder i linje härmed. Jag hoppas verkligen atl man kommer atl vidta sådana åtgärder. Delta är ingen lätt uppgift, inte heller internationelll, och del framgår av den senaste debatten på detla område som jag har följt. Del är dock fullt möjligl alt göra detla. En förutsättning måsle dock uppfyllas, herr Krönmark, nämligen all politikerna fattar beslut om att säga nej till fortsatt flygplansutveckling. Det är del första steget mot ett läge där industrin över huvud taget visar något intresse för och visar sig beredd all gå in i en reell diskussion om en alternativ produktion.

Jag tycker personligen - och del harjag redovisat i mina reservationer i försvarsulredningen - alt det är en vettigare satsning från samhällets synpunkt att planera för en civil produktion, och varför kan man inte länka sig alt använda en del av våra försvarspengar, avsedda för fortsatta flygplansäventyr, för att planera för en civil produktion i ett övergångsskede? Sedermera skall berörda industrier själva kunna klara att bli kommersiellt lönsamma.

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 B3LA-proJek-tets inverkan på vissa försvarskostnader

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Om B3LA-projektets inverkan på vissa försvarskost -nåder

Erfarenheterna från försvarsulredningen av direkia frågor till industrins förelrädare och svar från dessa gav vid handen all del är fullt möjligt alt ställa om produklionen på många av de områden där industrin är kapabel atl göra det. Men för detta krävs, som jag sagt, ett politiskt beslut. Det är elt sådanl S0111 vi ser fram emot, också av den nu sittande regeringen.

ERIC KRÖNMARK (m):

Herr talman! Jag beklagar atl jag måste ta lill orda ytteriigare en gång. Maj Britt Theorin talar här om händelseförloppet med erbjudande om huvudavtal osv. Det är rikligl att det fanns elt erbjudande om ett huvudavial, men det framfördes från flygindustrin därvid krav som jag ansåg vara oacceptabla, och därför blev det inget huvudavtal. Det avtal som så småningom träffades om JA37 är till sin ekonomiska utformning ingalunda sä förmånligt som lidigare leveransavial har varil.

När del sedan gäller sysselsättningen vill jag bara säga atl ett sätt atl skapa sysselsältning i svensk flygindustri är atl gå över lill civil flygprodukiion. Men enligl all expertis krävs för all man skall lyckas med det alt man har som underlag också mililär utveckling. Del finns ingen belydande flygindustri i väriden som inle har denna kombination. Kan man behålla den kombinationen är det lyckligast, och del måsle också vägas in. Del ville jag inte lala om på den liden dåjag var försvarsminister, förda tyckte jag atl det varde rent försvarspolitiska skälen som skulle vägas in. Nu anser jag mig fri atl göra det här påpekandet.

Det är inle så lält atl få fram en alternativ produktion som man kan tro när man hör Maj Britt Theorin här. Jag vill återigen bara påminna: Läs vad flygindustrikommiltén kommit fram lill! Det visar vilka svårigheter som finns.

Med delta, herr lalman, lovar jag atl eftersom konsiilulionsutskotlel skall granska denna fråga - en granskning som jag har förklarat mig med tillfredsställelse se fram emot - atl i dag icke ta mer av kammarens lid i anspråk.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Jag lovar också atl della är mitt sista inlägg. Men del finns skäl att påpeka några fakta när det gäller sysselsättningen som kanske är obekanta för Eric Krönmark och även för kammaren i övrigi. Det finns vissa exempel på hur industrin agerar när militära beställningar uteblir.

I fråga om det slora flygplansprojekiei B 1 i USA, som Carter i valpropagandan hade lovat stoppa, tog del elt år innan del beslutet kom ifrån Carters administration. Den industrin - Rockwell - gjorde som många industrier gör - ögonblickligen entledigade man de anställda.

Man kan agera på elt annat sätt. En helikoplerindustri - Boeing Verlol - i USA, som inte fick den militära beställning den hade räknat med, valde att snabbt granska var dess kunskap kunde användas. Företaget utvecklade ett miljömässigt mycket fördelaktigt irådbussyslem, som visade sig vara kommersiellt mycket lönsamt, och man kunde med ett fätal uppsägningar

klara en fortsatt produktion.

I all sin enkelhet visar de här exemplen vilka framkomstvägar man har att välja på. Aniingen använder man utpressningsargumentel: fier fiygplansbe-slällningar, annars lägger vi ner. Eller också anpassar sig industrin och förbereder sig på en omställning.

I mänga år har svensk flygindustri varit förvarnad om alt det troligen inte blir fler flygplansäventyr i vårt land. Intresset för annan produkiion har varit ganska ringa hos Saab-Scania.

Ingen har sagt alt delta är en lält process. Det är en ganska jobbig process. Den är fullt genomförbar. Det har vi tillräckligt mycket vetenskapligt material som visar. Dessutom medför den en högre sysselsättningsgrad, vilket vetenskapliga rapporter också klart bevisar för oss. För insaiser i mililär produkiion krävs myckel kapital, men det ger förhållandevis fä jobb. En civil produkiion däremot ger åtminstone ett bra stycke över 25 % högre sysselsättningsgrad. Det är också skäl som skall vägas in när man diskuterar omslällning av en försvarsindustri.

Sverige har ganska lång lid på sig att omplanera sin flygindustri. På verkstadsgolvet finns del jobb fram till 1987 eller 1988 med inneliggande beställningar. Men det är utvecklingssidan som har bekymmer. Det är där pressen har kommit, eftersom man vill ha nya flygplansäventyr att utveckla.

Så länge politikerna inle ger besked, så länge kommer också industrin alt utöva utpressning gentemot politikerna. Det är således regering och riksdag som har alt säga ifrån; Nu får vi sätta oss vid förhandlingsbordet för all diskulera en omläggning av flygindustrin. Skattebetalarna kommer inte all acceptera fler flygplansäventyr i fortsättningen.

Nr 46

Måndagen den 4.december 1978

Om nytt polishus i Sandviken

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om nytt polishus i Sandviken

Justitieministern SVEN ROMANUSerhöll ordet föratt besvara Wivi-Anne Cederqvists (s) den 23 november anmälda fråga, 1978/79:175, och anförde;

Herr talman! Wivi-Anne Cederqvist har frågal mig när regeringen avser att lämna besked till byggnadsstyrelsen om igångsättning för byggande av nytt polishus i Sandviken.

Regeringen uppdrog den 12 maj 1977 åt byggnadsstyrelsen all projektera förvallningsbyggnad för polis- och åklagarväsendet i Sandviken. I beslutet föreskrevs bl. a. all projektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och således kunna utföras när behov föreligger med hänsyn lill sysselsättningsläget.

Projekteringen av förvaltningsbyggnaden pågår f n. hos byggnadsstyrelsen. Enligt vad jag har inhämtat möjliggör detta atl byggnadsarbetena kan påbörjas tidigast i maj 1979.

Regeringen gör fortlöpande bedömningar av sysselsättningsläget. Om del -

3 Riksdagens protokoll 1978/79:468

Nr 46 när projekteringen väl är avslutad - av arbelsmarknadsskäl visar sig påkallat

Måndaeen den "'' byggstart kommer regeringen atl pröva om bygget skall sättas i gäng.

4 december 1978 ■' kan därför inle nu ge något besked om när arbetena kan påbörjas.

0/77 nyll polishus i Sandviken

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr lalman! Jag tackar justitieministern för svaret på min fråga, men jag beklagar atl justitieministern inte kan ge något besked i dag. Sandviken är i stort behov av ett polishus. I dag är polisverksamheten i Sandviken splittrad och utspridd i tre olika fasligheter.

Jag vill beskriva nuvarande förhållanden, så att justitieministern förslår varför ärendet brådskar så myckel.

När polisväsendet förstatligades 1965 iordningställde dåvarande Sandvikens stad lämpliga lokaler för polisen. Med åren har man emellertid blivit alllmer trångbodd.

Föratt få något så när ändamålsenliga lokaler tvingades polisstyrelsen 1974 att dela upp verksamheien på flera olika fastigheter.

Man flyttade först allmänna utredningsenheten och delar av den andra brollsulredande enheten lill lokaler i nyuppförda Folkets hus omkring 200 m från polisslalionen.

Året därpå flyttade polismästaren och polisstyrelsens kansli efter till Folkets hus. Härigenom kunde alla kriminalpolismän som inte tillhörde den allmänna utredningsenheten flytta tillbaka till polisstationen.

Förra året var det dags all flytta igen. Då flyttade polismästaren, polisstyrelsens kansli och brottsförebyggande enheten till lokaler vid Hytt-gatan, ca 500 m från polisstationen och ca 200 m från Folkets hus. Allmänna utredningsroieln blev kvar på Folkets hus.

Sä är läget i dag, och som justitieministern säkert förstår är situationen ohållbar.

Dessulom är lokalerna pä polisstationen omoderna och nedslitna. Den lokala skyddskommittén har flera gånger varil starkt kritisk, och yrkesinspektionen har uttalat sig synneriigen negativt.

1 sitt svar hänvisar justitieministern till all "projektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och således kunna ulföras när behov föreligger med hänsyn till sysselsättningsläget".

Läget i Sandviken är, enligt uppgift från byggarbetsnämnden den 10 november i år, del all mer än dubbelt sä många byggnadsarbetare nu är arbetslösa som i november föregående är. I Gästrikland var sammanlagt 207 byggnadsarbetare arbetslösa. Eftersom byggnadstiden för polishuset är beräknad till 24 månader, skulle en igångsättning innebära arbele för byggnadsarbetarna under tvä vintrar.

När det gäller projekteringslägel förhåller del sig på följande sätt. För ungefär två månader sedan fick konsulten i uppdrag att iordningställa entreprenadhandlingar för schakt och grund. Dessa handlingar var klara vid månadsskiftet oktober/november, och man beräknar att projekteringshandlingarna skall bli färdiga lill i januari.

Kan jag tolka justitieministerns svar så aU regeringen i januari, när

projekteringshandlingarna beräknas vara klara, ger sitt besked om byggstart i Nr 46

maj.'

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Jag kan inle svara på frågan när förslaget från byggnadsstyrelsen kan vara färdigt. När handlingarna kommer från byggnadsstyrelsen är del klart all det kan finnas möjlighet att ta upp frågan lill prövning. Men jag vill understryka all prövningen av byggstartsärendet kommer atl bygga på hur arbetsmarknadsläget ser ut vid del tillfället.

Överiäggningen var härmed slulad.

Måndagen den 4 december 1978

0/77 behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts för grova narkotikabrott

§ 4 Om behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts för grova narkotikabrott

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet för att besvara Gunilla Andres (c) den 7 november anmälda interpellation, 1978/79:66, och anfördL,:

Herr lalman! Under hänvisning bl. a. till en i somras i dagspressen omskriven s. k. iransportpermission har Gunilla André frägal mig om jag anser att det finns motiv all vidtaga åtgärder inom kriminalvärden belräffande personer dömda för grova narkotikabrott, bl. a. i syfte all stärka allmänhetens förtroende för rättssamhället.

I den debatt som fördes under sommaren 1976 i anledning av vissa uppmärksammade rymningar och fritagningar från kriminalvårdsanstaller sattes bl. a. i fråga om det mest belastade klientelet förvaras på elt sådant sätt atl samhällets behov av skydd tillgodoses. Mot bakgrund härav tillsattes hösten 1976 inom justitiedepartementet en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga permissionsbestämmelsernas tillämpning och effekt samt atl pröva behovel av åtgärder för alt begränsa eventuellt permissionsmissbmk. Arbetsgruppen framlade i december 1977 sina förslag i departementspromemorian Permissioner inom kriminalvården (Ds Ju 1977:13). På grundval av förslagen i denna promemoria har regeringen nyligen i en proposition (1978/ 79:62) förelagt riksdagen förslag lill vissa ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Bl. a. föreslås där atl bestämmelserna om korttidspermission skall skärpas genom alt möjligheten att vägra permission vid risk för fortsatt brottslighet särskilt markeras. Korttidspermission skall sålunda kunna beviljas, om inte påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk föreligger. Vidare föreslås en ändring som har lill syfte att något vidga den krets av intagna som på grund av flyktfara och risk för fortsatt brottslighet av särskilt allvariig karaktär skall placeras i sluten anstalt. För denna kategori intagna gäller bl. a. aU kortlidspermission får beviljas endasl om synnerliga skäl föreligger.

Jag har i proposilionen understrukit all särskild permission, dit bl. a. iransportpermission hör, inte bör beviljas annat än om den verkligen fyller en

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

öm behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts Jör grova narkotikabrott

väsenllig funktion som inle kan tillgodoses på annat sätt. Framför alll när del föreligger fara för missbruk av permission bör, enligt min mening, noga undersökas om inte ändamålet med permissionen kan tillgodoses på annat sätt. Om en inlagen beviljas särskild permission måste denna förberedas och planeras så noggrant och detaljerat som möjligl. Uttalade risker för missbruk bör vidare kunna uppvägas av alt den intagne under permissionen ställs under tillsyn (bevakning eller beledsagning).

Om riksdagen bifaller propositionen ankommer det på kriminalvårdsstyrelsen atl utfärda närmare anvisningar beträffande lillämpningen av permissionsbestämmelserna. Enligt uppgift från kriminalvårdsstyrelsen har arbetet med att revidera gällande anvisningar redan påbörjats i syfte atl erforderliga ändringar skall kunna snabbt färdigställas på grundval av vad riksdagen beslutar. Det är avsett alt arbetet skall vara slutfört i samband med atl lagändringarna Iräder i kraft.

Vad gäller intagna, som har dömts för grova narkotikabrott och som kan misstänkas för fortsatt befallning med narkotika, kan vidare erinras om de åtgärder för en ökad differentiering vid placering inom särskill slutna avdelningar som kriminalvårdsstyrelsen har påbörjat i enlighel med vad regeringens ledningsgrupp för äigärder mol narkotika har förordat (prop. 1977/78:105).

Lät mig i denna del till sist erinra om alt man måste hålla i minnet alt permissionerna är ett vikligl led i arbelel på alt de intagna efter strafftiden skall kunna anpassa sig i samhället. Del är alltså hela liden fråga om en avvägning mellan olika väsentliga iniressen, där det bl. a. gäller all finna den rälla balansen mellan skydds- och rehabiliteringssynpunkterna.

Frågan om något fel har begåtts i samband med den nu aktualiserade permissionen är föremål för ulredning hos justitieombudsmannen.

GUNILLA ANDRÉ (c):

Herr talman! Jag lackar juslilieminislern för svaret på min interpellation. Del kan kanske synas märkligt all jag bl. a. tagit upp permissionsbestäm-melserna inom kriminalvården i en interpellation, samtidigt som vi behandlaren proposilion i denna fråga ijuslitieutskoltet. Förklaringen ärall jag första gången ställde denna interpellation i augusti. Genom regeringsförändringen måste den tas upp på nytt, och därför har det dragit ul på liden. Eftersom vi inom någon vecka kommer alt fä ärendet frän utskoitei hil lill kammaren skall jag försöka atl i görligaste mån inte föregripa den deball i detaljfrågor som då kan komma.

Den illegala narkotikahandeln har drabbat vårt land, och den har fått förödande konsekvenser. Denna handel har förorsakat stort mänskligt lidande. Inte sällan får narkotikaberoende en dödlig utgång. Ofta är del ungdomar som drabbas. Till bilden hör alt de flesia slorhandlarna inom narkotikabranschen inte använder narkotika själva. Del är endast penningbegäret som driver dem lill denna cyniska hantering. Stora delar av den alll grövre kriminaliteten har sina rötter i narkotikan. Det är en yitersi samhällsfariig verksamhet. Det finns en uppenbar risk all den organiserade

brottsligheten genom vinsier från narkotikahandeln skaffar sig kontroll över strategiska delar av vårt samhällsliv.

Del är numera hell klart alt den grova narkotikabrottsligheten domineras av välorganiserade smugglings- och dislribulionssyndikat. Samarbete sker över gränserna. Det är alltså inlernationella broitssyndikat som det svenska rättsväsendet måste kämpa mol.

Om vi skall kunna skydda värt samhälle mot denna förgörande verksamhel måsie samlade krafter sättas in. Utan tvivel har insaiser gjoris under de senasle åren. Inom polisväsendet bedrivs ett intensivt och resurskrävande arbele för alt spåra och gripa narkolikahandlare. Det sker både inom vårt land och i internationellt samarbeie. Åklagare och domstolar lägger ned mycket tidsödande arbete i narkotikamålen.

Den påföljd som utdöms av domstol skall sedan verkställas. De dömda överlämnas till kriminalvården. Har vi då inom kriminalvården en lagstiftning och föreskrifter som ligger i linje med de övriga insatser som görs för atl bekämpa narkotikabrottsligheten? Jag har uppfattat silualionen så all när det gäller lagstiftningen på del här områdei har vi blivit förbisprungna av den grymma verkligheten. Personer, dömda för verkligt grova narkotikabrott, fär permission, lyckas rymma eller kan helt enkelt fortsätta sin verksamhel inifrån våra anstalter.

Hos personalen på våra anstalter möter man en uppgivenhet inför narkotikaproblemen. Jag tycker del ärskrämmande atl vi från samhällets sida inte gett personalen tillräckliga redskap så att de med kraft kan ta itu med problemen. Om vi vill skydda samhällel mot dessa samvetslösa narkotika-hajar går det inte all vara undfallande. Det kan inle råda någon ivekan om att som beslutsfattare har vi en skyldighet alt göra alll för alt skydda vårt samhälle, skydda våra ungdomar.

Vi måsle genom lagstiftning och föreskrifter skapa garaniier för atl personer dömda för grova narkotikabrott inte kan fortsätta sin brottsliga verksamhet inom eller utanför anstalten. Därvid har självfallet de regler som gäller för permissioner myckel stor betydelse. Narkotikabrottsligheten, med väl utbyggt kontaktnät och stora pengar inblandade, utgör alltid en risk för fortsatt brottslig verksamhel.

Vi måste arbeta med målsättningen att vårt land skall vara ett bra land alt leva i för våra ungdomar - inte för narkotikalangare.

Jag har lagil upp de här frågorna bl. a. därför att jag upplevt atl del finns elt utbrett missnöje bland allmänhelen över det sätt som kriminalvården fungerar på då del gäller grova narkotikabrottslingar. Man har svårt alt förstå att personer som så grovt brutit mol våra lagar och är i färd med alt förgöra vår ungdom skall behandlas så undfallande. Del måste då sägas att personalen vid våra anstalter endasl kan handla enligl gällande lagar och föreskrifter. För att stärka allmänhetens förtroende för rättssamhället måste del till elt kraftfullt och konsekvent handlande.

Som jag nämnde inledningsvis skall jag inle här gå in på den nu föreslagna lagstiftningen. Jag vill i slällel ställa en kompletterande fråga som rör det något längre perspektivet. Enligt uppgift ämnar regeringen tillsätta en

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/7? behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts för grova narkotikabrott

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

0/77 behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts för grova narkotikabrott

kriminalpolitisk beredning med parlamentarisk förankring. Som jag ser del är det viktigt atl utvecklingen på narkoiikaområdei följs och övervägs vidare. Exempelvis bör man utreda vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för alt man skall komma lill rätta med narkotikaproblemen vid våra anstalter.

Min fråga lill justitieministern gäller om dessa frågor kommer att ingå i beredningens uppdrag.

Justitieministern SVEN ROMANUS;

Herr talman! Som Gunilla André själv påpekade kommer den här frågan i stort alt lämligen snart på nytt bli föremål för diskussion här i kammaren i anledning av den proposition som rör skärpning av permissionsbestämmelserna för jusl del här klientelet. Det finns därför inte orsak atl gå in i detaljerna. Men så mycket skall redan nu sägas att syftel med proposilionen om ändringar av permissionsbestämmelserna är jusl alt träffa det mer belastade klientelet, framför alll dem som har gjort sig skyldiga till grova narkotikabrott. Där skall man alltså, när del gäller permissioner, kunna vara mer restriktiv än nu. Vidare skall det, enligl de förslag som nu föreligger, vara möjligt all se till atl de differentieras pä ett bältre sätt pä de anstalter som finns.

Sammantagna bör de åtgärder som nu föresläs i proposilionen och de som föreslogs i det s. k. narkoiikapaketel i våras kunna leda lill större möjligheter att nå det mål som Gunilla André anger.

Slutligen lill frågan om delta kommer att överlämnas till en kriminalpolitisk beredning. Det är inle avsikien - della är tänkt för arbetet på att utforma reglerna för de kriminalpoliliska påföljderna.

Arbetet på alt förbättra möjlighelerna all bekämpa narkotikan på anstalterna och stävja möjligheterna alt där fortsätta en brottslig verksamhet får pågå oavlåtligt i syfte atl åstadkomma ett bältre läge.

GUNILLA ANDRÉ (c);

Herr lalman! Det är självfallet med tillfredsställelse jag konstaterar vilka åtgärder som hillills vidtagits och som nu föreslås i propositionen för att komma till rätta med narkotikaproblemet vid våra anstalter. Men hittills har effekten inle blivit vad man hade hoppats. Tydligen behövs det yllerligare äigärder.

Differentieringen av de intagna vid våra kriminalvårdsanstaller är en väg som är värd att fortsälla på. Men jag tror atl också andra vägar måste prövas.

Vi är väl medvelna om alt de etablerade storlangare som fortsätter sin verksamhet även inom kriminalvårdsanslalterna är mycket svåråtkomliga. Därför behöver samhällel, som jag ser det, ta till extraordinära åtgärder.

Jag beklagar atl den kriminalpoliliska beredning som nu kommer all tillsättas inle också får ta upp frågan hur man skall komma lill rätta med narkotikaproblemet. Men min förhoppning är att man på annat sätt och i andra instanser fortsätter atl arbeta hårt med denna fråga. Detär, somjag ser

det, ell allvariigl samhällsproblem, som vi verkligen behöver analysera för alt Nr 46
komma fram lill hur del skall bekämpas. Måndagen den

4 december 1978
Överläggningen var härmed slulad.

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:37 lill trafikutskottel

1978/79:71 till utbildningsulskoltet

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Molion

1978/79:177 till lagutskottet

0/77 behandlingen inom kriminalvården av personer som dömts för grova narkotikabrott

§ 7 Föredrogs men bordlades äter Konstiiulionsuiskollels belänkanden 1978/79:12-14 Justiiieulskotieis belänkanden 1978/79:9 och 13 Utrikesutskottets belänkanden 1978/79:8, 10 och 11 Försvarsutskottets belänkande 1978/79:9 Socialulskollels belänkanden 1978/79:18 och 19 Kulturutskottets betänkande 1978/79:16 Utbildningsutskottets betänkande 1978/79:14 Trafikutskottets betänkanden 1978/79:5-7 Jordbruksutskottets betänkanden 1978/79:8 och 10 Näringsutskotlets betänkanden 1978/79:12, 14 och 15 Arbelsmarknadsutskotlets betänkanden 1978/79:13 och 14

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellaiionsframställning 1978/79:106

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motion

1978/79:178 av Ingrid Sundberg och Ingrid Diesen

med anledning av propositionen 1978/79:67 om förbud mot aga

Nr 46

Måndagen den 4 december 1978

Meddelande om frågor

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den I december

1978/79:208 av Anna-Greta Leijon (s) till arbetsmarknadsministern om finska yrkesvägledare vid arbetsmarknadsverket;

Arbelslösheten bland finska ungdomar i Sverige är stor. Många av dessa ungdomar har dåliga kunskaper i svenska, ringa kännedom om det svenska samhällel, arbelsmarknaden och möjligheten atl utbilda sig. Med bl. a. detta som bakgmnd föreslog arbelsmarknadsstyrelsen i april all åtta finska yrkesvägledare på försök skulle fö anställas hos arbetsmarknadsverket. Förslaget har fått slöd från delegaiionen för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS).

Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

1. Anser arbetsmarknadsministern att det finns behov av att anställa finska yrkesvägledare vid arbetsmarknadsverket?

2. Vad är i så fall orsaken till att dessa anställningar ännu inte kommit lill stånd?

1978/79:209 av Anna-Greta Leijon (s) till utbildningsministern om studieverksamhet bland arbetslös ungdom;

ABF överlämnade vid uppvaktning hos arbetsmarknadsdepartementet den 6 mars 1978 elt förslag till studieverksamhet bland arbetslös ungdom. Förslaget har fått stöd från delegaiionen för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS). Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen har av regeringen begärt särskilda medel för all verksamheten skall kunna komma i gång. Mot denna bakgmnd vill jag fråga utbildningsministern: Varför har regeringen ännu inte medverkat till atl få i gång studieverksamhet bland arbetslös ungdom?

den 4 december

1978/79:210 av Göthe Knulson (m) avskaffande av annonsskatten:

budget- och ekonomiminislern om

len partimotion frän folkpartiet, 1975/76:2332, krävsdel atl annonsskatten

avskaffas. "Vi är- mol annons- och reklamskatten som gröper ur

ekonomin för pressen. Det är särskill allvariigl när kosinaderna i övrigt

stiger snabbi. Dessutom är reklamskatten så utformad alt den premierar direktreklam framför reklam via annonser i dagspressen", framhålls det i folkparlimotionen, som är undertecknad av bl. a. Ingemar Mundebo.

Dess värre har det visat sig atl dessa farhågor för annonsskaltens

konsekvenser besannats, och bl. a. från fackligt håll krävs det atl annons- Nr 46

skatten slopas. Måndagen den

Avser regeringen alt i enlighel med den från folkpartiet framförda a (\Qrpmb&T 1978

uppfattningen helt avskaffa annonsskallen i den budgetproposition som____ __

framläggs i januari 1979? Meddelande om

frågor § 11 Kammaren åtskildes kl. 13.29.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert