Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:42

Tisdagen den 28 november

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 20 innevarande månad.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

0/77 innebörden i visst fall av gällande skattelagstiftning

§ 2 Om innebörden i visst fall av gällande skattelagstiftning

Budget- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara fe/-(//7fA-efe(m) den 16 november anmälda fråga, 1978/79; 137, och anförde;

Herr talman! Per Unckel har frågat mig om jag anser det förenligt med gällande skattelagstiftning atl elt fackförbund lovat de medlemmar som deltar i en konferens ett skattefritt stipendium på 160 kr. för förlorad arbetsförtjänst.

Huruvida en ersättning av sådant slag skall inkomstbeskattas eller inte regleras i första hand av bestämmelser i kommunalskattelagen. Tillämpningen av dessa bestämmelser är en uppgift som har anförtrotts taxeringsnämnderna och skatledomstolarna. Jag vill därför inle göra något uttalande om hur beskattning bör ske i enskilda fall.

Allmänt vill jag säga atl om man är tveksam om vad som gäller i fråga om en inkomsl bör det mottagna beloppet redovisas i självdeklaralionen sainiidigl som yrkande om skattefrihet framställs. Saken får sedan prövas pä vanligt sätt.

PER UNCKEL (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet försvaret på min fråga-ett svar som ju lyvärr inle blev något svar alls. Jag är lilet förvånad över atl budgel-och ekonomiministern väljer alt för sin del skiljas från frågeställningen på detta väl enkla sätt.

Det är tyvärr ett faktum att det sätt alt ersätta kursdeltagare som har praktiserats i detta fall av Svenska fabriksarbetareförbundeis avdelning 44 i Nybro inte är något unikum. Under 1976 års valrörelse rapporterades del från flera håll i landet om liknande förfaranden. Att avstå, som budget- och ekonomiministern nu gör, från att ha någon uppfattning om huruvida förfarandet stämmer överens med skattelagstiftningens krav, innebär såvitt jag kan förslå risker för atl uteblivet besked skall tolkas som elt medgivande att del är fritt fram att kalla ersättning för förlorad arbetsförtjänst någonling annat - i akt och mening atl undandra sig beskatining.

Herr lalman! Atl vårt svenska skattesystem inte längre fungerar är allmänt omvittnat, men av just LO och socialdemokraterna myckel sällan erkänt. I synnerhet de orimliga marginalskatterna verkar som en regelrätt stimulans till skattefusk.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om innebörden i visst fall av gällande skattelagstiftning

Men -som inte minst socialdemokraliska försvarare av de höga marginal-skattesatserna mänga gånger hävdat - kritik gentemot skattesystemet är inte någon ursäkt för alt kringgå skattelagstiftningens sladganden.

Skulle det som Svenska fabriksarbetareförbundet i Nybro gör vara lagligt, innebär detla i realiteten atl del är tillåtet atl utnyttja tjänstledig arbetstid för ■ politisk argumenlationsiräning och alt för denna uppbära i princip obegränsad ersättning utan att betala skatt för den. Budget- och ekonomiministern kan väl ändå inte mena atl ell sådant förfarande ens skulle kunna tänkas slå i överensstämmelse med vad lagen anger.

Statsrådet Mundebo säger att i tveksamma fall skall denna typ av frågor tas upp i självdeklarationen för all de sedan skall avgöras i efterhand. Min följdfråga till statsrådet blir då: Anser statsrådet atl detta är ett sådant tveksamt fall, och att man alltså bör radade medlemmar som råkar ut för den skrivelse som har varit utgångspunkten för min fråga alt faktiskt ta upp denna post i sin självdeklaration, oaktat atl skrivelsen säger att detta är att anse som ell s. k. skattefritt stipendium?

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herrialman! Som Per Unckel väl torde känna till skalljag inle i enskilda fall svara på vad som är förenligt med gällande skatlelagsliftning. Det tillkommer taxeringsnämnder och skattedomstolar alt avgöra detta. Del är icke min uppgift att i riksdagen eller annorstädes avgöra vad som är förenligt med skattelagstiftningen i ett enskilt fall som denna fråga gäller. Jag kan ha personliga uppfattningar om en information av denna lyp, men au avgöra rättsligt vad som är förenligt med skallelagstiftning tillkommer som sagt taxeringsnämnder och skattedomstolar. Det tillkommer icke heller mig att i ett enskilt fall ge råd om hur man bör förfara med en inkomsl av del här slaget. Jag har tillåtit mig atl i svaret på frågan ge en allmän syn på hur man bör förfara när man känner tveksamhet, men jag kan icke i enskilda fall ge råd till deklaranter hur de skall bete sig.

Herr talman! Låt mig lill slut tillägga atl jag lycker atl organisalioner och andra som ordnar konferenser bör informera om dessa på ell annat sätt än som har skett i del här fallet.

PER UNCKEL (m);

Herr talman! I det sista hänseendet är budget- och ekonomiministern och jag fullständigt överens.

Jag beklagar fortfarande au statsrådet med utgångspunkt i den allmänna formuleringen om tveksamhet vägrar alt dra några konsekvenser rent formellt när det gäller della enskilda fall. Som slalsrådel väl känner till är detta alt betrakta som ett enskill fall med betydande modifikationer, eftersom man uppenbariigen under tidigare valrörelser-och del handlar ju härom en valrörelseanknuien informaiion inför framtiden - har satt i system all utnyttja möjligheten att undandra sig beskattning på det här sättet. Mot den bakgrunden kan inte enligl min mening den som ytterst är ansvarig för landets skattesystem förhålla sig passiv.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr lalman! Per Unckel borde inte beklaga aU jag svarar pä det här sättet.

Han borde i stället vara tillfredsställd med all jag följer den lagstiftning som

riksdagen har beslutat om.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om kompensation till Västerbottens län för utebliven ullokalisering av viss statlig verksamhet

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för au besvara Georg Anderssons (s) den 20 november anmälda fråga, 1978/ 79:151, och anförde;

Herr talman! Georg Andersson har frågat mig om regeringen avser atl inom den närmaste liden vidta konkreia åtgärder för alt ge full kompensation till Västerbotten för den uteblivna omlokaliseringen av statens bakteriologiska laboratorium och om i så fall särskilda medel finns reserverade för sådana åtgärder.

Sommaren 1977 tillkallades en särskild utredare med uppdrag atl uireda frågan om lokalisering av ny verksamhel lill Västerbottens län. Ulredningen

- vars arbete fortfarande pågår - lämnade vid årsskiftet 1977-1978 elt
delbetänkande som innehåller elt antal förslag inom olika departements
verksamhetsområden. Belänkandet har under våren remissbehandlals.
Utredningens förslag övervägs f n. inom regeringskansliel med sikte på alt
förslag skall kunna redovisas bl. a. i kommande budgetproposition.

Jag vill vidare nämna alt elt ytteriigare delbetänkande har inkommit lill budgetdepartemeniet i dagarna. Del nya belänkandel kommer all snarasi sändas ut på remiss.

GEORG ANDERSSON (s);

Herr talman! Jag ber all få tacka för svarei även om det inle är särskill konkret. I svaret sägs all utredningens förslag f n. övervägs inom regeringskansliet

- en sak som man kunde ulgå ifrån redan innan frågan ställdes. Det sägs
vidare all utredningens förslag övervägs "med sikte på alt förslag skall kunna
redovisas bl. a. i kommande budgetproposition". Men min ena fråga gällde
om avsikien ärall ge Västerbottens län full kompensation för den uteblivna
lokaliseringen av SBL till Umeå.

Min andra delfråga gällde om medel finns reserverade för della ändamål. Det skulle vara intressant alt få veta hur mycket regeringen i så fall avser att salsa i del här avseendet.

Jag konkretiserar min frågeställning på detta sätt med anledning av del sätt på vilket utredningsmaterialet har presenterats. Det har nämligen i del sammanhanget gjorts klart från utredaren i fråga att de förslag som är presenterade i utredningen skulle vara helt förankrade i vederbörande

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om kompensation till Västerbottens län för utebliven Ullokalisering av viss siatlig verksamhel

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om kompensation till Västerbottens län för utebliven ullokalisering av viss statlig verksamhet

fackdepartemeni och alt vederbörande fackminislrar gett klartecken för genomförande av de objekt som föreslagits. Del är naturligtvis väldigi iniressani atl fö del bekräftat av budgetministern.

Del har också gjorts gällande att regeringen skulle vara beredd att salsa en summa i storleksordningen 80-90 miljoner för att kompensera den uteblivna SBL-lokaliseringen, och del är också mycket värdefullt om den uppgiften kan kommenteras.

Budget- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO;

Herr talman! Del kommer flera delförslag på grundval av utredarens första delbetänkande, bl. a. i budgetpropositionen, som jag nämnt i mitt svar på frågan. Del markerar all något av de delförslag som utredaren fört fram kan komma alt redovisas i en annan proposition. Jag länker då på den s. k. Vindelälvsproposilionen.

Det andra delbelänkandet har-som nyss nämnts-jusl avlämnats, och vi vill först lyssna på vad remissinstanserna har atl säga, innan vi för de förslagen vidare till riksdagen.

Min allmänna bedömning av det första delbelänkandet, där vi också har tillgång lill remissinstansernas synpunkter, är atl del var väl avvägda förslag, och jag räknar också med all de i ungefärligen den form som de framfördes kommer alt redovisas för riksdagen. Vi gör ju beräkningar av vad förslagen kan komma att kosta, och de är ännu inte färdiga. Del betyder all jag inle är beredd att i dag exakt säga vad ett genomförande av förslagen kostar. Jag vill bara understryka all vi kommer att för riksdagen redovisa åtskilliga förslag med syfte atl lill Västerbottens län föriägga verksamhel som kan ge sysselsättning åt många människor såsom kompensation för att SBL icke flyttades till Västerbotten.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Här anges nu att något av de förslag som framfördes i belänkandet om ersättningen för SBL kommer alt återfinnas i propositionen om Vindelälvspaketei. Vi harju redan upptäckt atl man från regeringens sida på del här sättet tillämpar dubbel bokföring. Jag utgår från alt det gäller projektet med hälsocentmm i Vindeln, som ju nu har presenterats som en del idets. k. Vindelälvspaketei, laxerat till 15 miljoner. Men här får ju regeringen bestämma sig, om detta nu presenteras för alt ersätta sysselsättningsbortfallei på grund av alt Vindelälven inte utbyggdes eller om det skall kompensera sysselsättningsbortfallei på grund av att SBL inte utlokaliserades. Del kan ju inte räknas tvä gånger, i hederiighetens namn.

Budgeiministern säger att förslagen i utredningen var väl avvägda, och det tyder ju på att de i huvudsak skall genomföras. Då frågar man sig hur det ligger lill exempelvis med förslaget om utbyggnad för Polarvagnen i Lycksele som skulle ge en hel del sysselsättning i induslricenirumet där.

Jag beklagar att budgeiministern inte är beredd alt närmare ange den volym som det här är fråga om. Utredningsarbetet fortsätter ju - vid del här laget är elt tiotal förslag presenterade, och ytterligare ett betänkande är

aviserat. Del är mot den bakgrunden angelägel alt få vela om detta är Nr 42

förankrat i regeringen och därmed också realistiskt, vilket jag hoppas alt del Tisdagen den

är- 28 november 1978

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Förslagen kommer att redovisas i del sammanhang där detla är mest praktiskt, utan hänsyn till någon speciell bokföringsleknik. Den utgångspunkt som vi har är alt ordna sysselsältning för människorna i Västerbotten i en omfattning som ungefäriigen motsvarar effekten av den uteblivna omlokaliseringen.

På några punkter blir det kanske inte nödvändigt med beslut av riksdagen för att fullfölja intentionerna i utredarens förslag. Jag kan som exempel nämna att elt av delförslagen i del första belänkandet berörde ett likviditeis-tillskotl till ett företag i Västerbollen för alt delta skulle kunna ulvidga tillverkningen av en del nya produkter. Delta företag har nu fått sådant slöd i form av ell induslrigaranlilån, vilket medfört atl ulbyggnaden redan är i full gång.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Budgel- och ekonomiminislern gör frågan om hälsocen-irumei i Vindeln till en praktisk fråga. Jag tycker all del är bra om hälsocenlmmel i Vindeln kommer till slånd, men jag tycker inte om atl det på delta säll presenteras som ersättning för två olika insatser. Regeringen borde bestämma sig för vad det är fråga om.

Jag kan förstå att det är praktiskt för regeringen atl bokföra projektet på detla sätt, men för dem som berörs är del ju inle särdeles glädjande atl de går miste om delar i Vindelälvspaketei. Detla krymper nämligen härigenom över en natt med 15 milj. kr., och del var magert redan lidigare. Är det fråga om ett inslag i en kompensation för SBL, skall del i hederiighetens namn inte presenteras som en del i det Vindelälvspaket som skulle kompensera Vindelälvsutbyggnadens uteblivande.

Budget- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! För mig är det avgörande alt elt förslag fullföljs. I vilket sammanhang det redovisas är inte så väsentligt. Om Georg Andersson upplever alt sä betydande problem är förenade med alt delförslaget irycke-rilekniskl knyts till den aktuella propositionen kanjag väl tänka mig alt lägga fram det i en annan proposilion. Det avgörande är atl insatsen kommer till stånd, och jag räknar med all så skall bli fallet.

GEORG ANDERSSON (s);

Herr talman! Det är självfallet vikligl atl åtgärden i fråga kommer lill stånd, men del är också vikligt atl regeringen fullföljer sina löften om full kompensation. För att kunna bedöma regeringens handlande i dessa avseenden måste man då få veta vilka objekt som är all hänföra till ifrågavarande kompensation.

Överiäggningen var härmed slulad.

Om kompensation till Västerbottens län för utebliven ullokalisering av viss statlig verksamhet

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

öm laxeringsorganisationen i första instans

§ 4 Om taxeringsorganisationen i första instans

Budgel- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för atl besvara Rune Torwalds (c) den 21 november anmälda fråga, 1978/79:154, och anförde:

Herr lalman! Rune Torwald har frågat mig vilka åtgärder som kommer alt vidtagas för all tillse all målsättningen om en decentraliserad granskning uppräiihålles vid kommande etapper föratt genomföra den nya laxeringsorganisationen i första instans.

Riksdagen har beslutat om de principer som skall gälla vid fördelningen av granskningsarbetel mellan länsstyrelse och lokal skallemyndighet i den nya laxeringsorganisationen. Den grundläggande målsättningen har därvid varit att skapa en organisation som är effektiv och smidig och som samiidigi ger möjlighel att åstadkomma en rättvis och likformig taxering. Beslutet innebär i huvudsak atl deklarationer från juridiska personer, fämansbolagsdelägare samt högsl 75 000 övriga svårkontrollerade skattskyldiga skall granskas hos länsstyrelserna medan övriga skall granskas hos lokal skattemyndighet. Särskilda förhållanden i något län skall dock kunna medföra en annan fördelning av granskningsarbetet.

Rune Torwald har hävdat atl man inför 1979 års taxering i strid mot riksdagens intentioner har fört granskningen av deklarationerna för en del småföretagare lill länsstyrelserna. Enligt Rune Torwald har della medfört att del inle har inrättats särskilda laxeringsdistrikt för rörelseidkare i vissa fögderier.

Fördelningen av granskningsarbetel mellan lokal skattemyndighet och länsstyrelse vid 1979 års taxering har enligt vad jag inhämtat skett i överensstämmelse med riksdagens principbeslut. Jag bortser här från att en annan fördelning övergångsvis kan ha skett med hänsyn lill atl resurserna för rörelsegranskning på någon lokal skaltemyndighet ännu inle är fullt utbyggda.

Granskningen av småförelagarnas deklarationer kommer alltså alt ske hos lokal skattemyndighet i den omfattning som riksdagen har angett. I fråga om vissa fögderier har man vall alt inrätta särskilda taxeringsdistrikt. 1 andra låter man de lokala taxeringsnämnderna sköta taxeringen av alla småföretagare vars deklarationer granskas hos lokal skattemyndighet. Det är enligt min mening rikligl att man på della område har en viss frihet atl pröva sig fram till den organisation som passar bäst för de lokala förhållandena.

Jag följer noga verksamheten i den nya laxeringsorganisationen. Några särskilda åtgärder med anledning av fördelningen av granskningsarbetet inför 1979 års taxering är enligt min mening inte påkallade.

RUNE TORWALD (c);

Herr lalman! Först vill jag tacka budget- och ekonomiministern för ett klart positivt svar.

Under mina tolv år som taxeringsnämndsordförande fick jag många bevis på värdet av lokalkännedom inom taxeringsnämnden vid laxeringsarbetet.

Många misstag och irritationsmoment elimineras när lokal- och personkännedomen är god. Dessulom underlättas konlakler mellan deklaranter och taxeringsnämnd.

I min motion 1977/78:1959 angav jag just som en målsättning för laxeringsorganisationen atl den borde vara decentraliserad och att detla bäst kunde ske genom all man inrättade särskilda laxeringsdistrikt i alla fögderier. Utskottet som behandlade frågan hänvisade till atl statsrådet i propositionen hade framfört liknande synpunkler och anslöt sig till mina krav genom atl säga att man utgick ifrån att vad statsrådet hade sagt skulle bli vägledande och alt mina krav i moiionen därmed skulle vara tillgodosedda.

Jag noterar också tacksamt att statsrådet på den punkten inte har ändrat uppfattning utan atl det i svaret står att den grundläggande målsätlningen är all deklarationer från juridiska personer, fämansbolagsdelägare samt högst 75 000 övriga svårkontrollerade skattskyldiga skall granskas hos länsstyrelserna, medan övriga skall granskas hos lokal skattemyndighet.

Det som gör mig betänksam är att del vid en granskning av vad som gäller i ett län visar sig all man har plockat av fögderierna så många särskill svårkontrollerade deklarationer - om vi nu skall kalla dem så - att vissa fögderier inte har fått kvar några rörelseidkare med omsättning över 100 000 kr. Alt tala om att exempelvis skomakare, hårfrisörskor m. fl. med en omsättning av den storieken skulle vara svårgranskade torde knappast vara rimligt. I andra fögderier har man inte fött kvar några rörelseidkare med omsättning över 200 000 kr. Det är alltså sådana rörelser som enligl bokföringslagen anses vara särskilt enkla alt granska och som kräver mindre kvalifikationer i fråga om bokföringens anordnande m. m.

Mot den bakgrunden har jag ställt min fråga, och jag är naturiigtvis tillfredsställd med att statsrådet i svaret säger alt han kommer att noga följa verksamheten i den nya laxeringsorganisationen. Det tror jag är mycket angelägetattgöra, för om de tendenser som jag har sett för bli utslagsgivande i det fortsatta arbetet kommer uppenbarligen riksdagens avsikter med en decentraliserad taxeringsorganisalion att förfuskas.

Jag hoppas därför alt statsrådet liksomjag noggrant kommer att följa dessa frågor och som sagt kontrollera alt de intentioner som fanns i propositionen och i det aktuella riksdagsbeslutet inle förfuskas utan atl vi får en decentraliserad taxeringsorganisation.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om taxeringsorganisationen i första instans

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Låt mig bara än en gång betona att jag är angelägen om att de intentionerna skall fullföljas i alla avseenden - också i delta.

Överiäggningen var härmed slutad.

5 Riksdagens protokoll 1978/79:40-43

Nr 42

§ 5 Om upphandlingen av stålbroar

Tisdagen den

28 november 1978

Om upphandlingen av stålbroar

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara/?o//Cto/-/cs(3//x(m) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:140, och anförde:

Herr talman! Rolf Clarkson har frågat mig om upphandling av stålbroar har skett på sådant sätt atl inte bara varven utan även företag inom den mekaniska industrin har haft möjlighel att lämna anbud och få dem prövade objektivt.

Del uppdrag som den tidigare regeringen av sysselsättningsskäl gav vägverket i fråga om upphandling av fyra vägbroar innefattade ingen annan begränsning i normall upphandlingsförfarande av vägbroar än att den bärande brokonstruktionen skulle ulföras i slål. Upphandlingen skulle underställas regeringens prövning. Vägverket fordrade in anbud i enlighet härmed och underlaget underställdes regeringens prövning.

Stålbyggnadsindustrin har således haft möjlighel att lämna anbud och har också utnyttjat denna möjlighet.

Genom beslut den 26 oklober 1978 uppdrog regeringen ål vägverket all fullfölja upphandlingen för en av de fyra broarna. Mol bakgrund av sysselsättningsläget på varven föreskrev regeringen därvid all stålkonstmk-tionen skulle utföras inom varvsindustrin. För de övriga tre broarna prövade regeringen inte avgivna anbud ulan angav alt det ankom på vägverket alt avgöra om dessa anbud skulle antagas. Vägverket har därefter upphandlat två av dessa broar. Härvid har slålentreprenaderna tillfallit stålbyggnadsföretag.

ROLF CLARKSON (m):

Herr talman! Jag ber först alt få tacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.

När den tidigare regeringen bekantgjorde att den avsåg alt lidigarelägga byggandet av fyra broar och dessutom atl låta ulföra dem i slålkonstmktion, var det någonting som vi här i riksdagen hälsade med glädje. Vi förutsatte naturligtvis all upphandlingen skulle ske objektivt, så att inte bara själva byggandet av broarna och dilsältandet av dem utan också konstmklionsar-betel skulle gynna sysselsäuningen i svensk verkstadsindustri. När nu regeringen bestämde atl den första beställningen av dessa broarskulle lämnas till varvsindustrin, är min fråga till kommunikationsministern om det anbud som därvid anlogs var det lägsta av de ingivna.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Bland de icke förkastade anbuden fanns del elt anbud som låg lägre. Det var en offert på 44,5 milj. kr., medan del anbud som anlogs låg på drygt 46 miljoner, alltså en skillnad på 1,5 milj. kr. På grund av sysselsättningsläget vid varven bestämde regeringen att del något högre anbudet skulle antas.

ROLF CLARKSON (m);

Herr lalman! Rent principiellt, kommunikationsministern, tyckerjag deua är ganska upprörande. Inte för beloppets storiek - det kan vi väl, i jämförelse med de slora siffror det egentligen rör sig om, lämna därhän - men på grund av all det är både dyrbart och arbelskraftskrävande att lämna anbud på konstruktioner av den här sorten. Det är därför ett kraftigt bakslag för den eller de förelag som kanske har räknat särskilt lågt för atl ha en möjlighel att behålla eller utöka sin sysselsättning att plötsligt rinna atl deras korrekta anbud, trots att det är lägst, inte har blivit anlaget.

Jag tycker atl man måste skilja mellan å ena sidan olika aktiviteter för aU siödja den dåliga svenska varvsindustrin och å andra sidan de hänsyn som måsle las till andra delar av vårt näringsliv. Denna bransch inom verkstadsindustrin har del sanneriigen inle läu den heller, och delta objekt var av en storleksordning som gjorde det ytteriigt stimulerande. Jag tycker därför man har rätt alt klandra regeringen som inle låtit affären gå till den affärsmässigt sett riktige mottagaren.

Jag hoppas all del när del gäller den fjärde bron inle blir ett upprepande av den här sorgliga historien.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om planerna på fasta förbindelser över Öresund

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om planerna på fasta förbindelser över Öresund

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Ingrid Sundbergs (m) den 17 november anmälda fråga, 1978/79:150, och anförde:

Herr lalman! Ingrid Sundberg har frågat mig dels hur de danska och svenska regeringarna efter remisstidens utgång kommer all handlägga frågan om fasta förbindelser över Öresund, dels när ett eventuellt förslag kan förväntas.

Efter all ha tagil del av remissutfallet kommer regeringen atl snarasi möjligt ta upp överiäggningar med den danska regeringen i frågan om fasta förbindelser över Öresund.

När dessa överläggningar kan leda fram till något resultat och därefter ett eventuellt förslag kan föreläggas riksdagen kan jag inte bedöma vid en lidpunkt då överläggningarna inle ens har påbörjats.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Jag skall be atl fö tacka kommunikationsministern för svaret.

Till första delen ställer jag mig positiv. Där fanns i alla fall en antydan om au regeringarna snarast möjligt efter remisstidens utgång skall börja förhandla. Däremoi har kommunikationsministern helt förståeligt inte kunnat göra någon bedömning, men jag hade önskat att hon skulle ultala en förhoppning.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om planerna på fasta förbindelser över Öresund

Det är mer än 100 år sedan man började tala om fasta förbindelser över Öresund. Så småningom blev det diskussioner, förhandlingar, en ulredning, remisser, nya förhandlingar, del fattades ett beslut - dock icke av danska folketinget. Del blev nya förhandlingar och en ny utredning. Den utredningen är nu ute på remiss, och man väntar på ett beslut.

Men delta är något av ett perpetuum mobile. Även om regeringar kommer och går är situationen i Sydsverige faktiskt sådan att man inte kan vänla myckel längre. Statsministern Anker Jörgensen har, efter det att jag lämnade in min fråga, intervjuats av TT, och då sade han alt han gör en prioritering av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Vid en prioritering bör man ta den minsta uppgiften först, sade han. Jag skulle vilja fråga kommunikationsministern personligen: Den danske statsministern vågar gå ut och göra en prioritering, kan statsrådet Bondestam göra en prioritering eller vill kommunikationsministern vänla tills förhandlingarna har upptagits? För oss i Sydsverige skulle det vara intressant atl få höra den nya kommunikationsministerns uppfattning i frågan.

Del framgår av ulredningen, och jag tycker det är ganska intressant, att förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör, som kostnadsberäknats lill 1,2 miljarder om den görs i form av enkelspårig tunnel, också visat sig bli den mest lönsamma. Den är alltså samhällsekonomiskt fördelaktig. Nu säger man på danska sidan alt man vill prioritera Stora Bält-bron. Del förstårjag alt man vill göra. Men skulle inle ett land som vårt, med möjlighet att låna upp internationellt kapital, kunna satsa på en samhällsekonomiskt lönsam investering .som skulle - inte minst för Helsingborgs stad - vara elt lyckat beslut?

Jag nämner Helsingborg därför att situationen där är rent ut sagt besvärande. Om färjetrafiken i fortsättningen skall ta hand om tågen måste nya färjelägen byggas vid den s. k. Hucken där LB-färjorna nu ligger. Det blir fråga om nya spåranslutningar, slationsutrymmen, terminalanläggningar och naturiigtvis ombyggnader i hamnen.

Frågan är hur länge de som har ansvaret i Helsingborg och - inte minst -skattebetalarna skall behöva vänta föratt fä klart för sig nären förbindelse kan komma till stånd. Jag begär inte att kommunikationsministern skall ge ett definitivt besked. Men har kommunikationsministern möjlighet att göra en prioritering, och har kommunikationsministern en uppfattning om i vilket decennium vi kan räkna med en förbindelse?

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! När det gäller frågan om jag kan uttala mig om en prioritering av Helsingborg-Helsingörförbindelsen vill jag bara nämna alt remisstiden utgår den 15 december 1978. Den har blivit utsträckt för ett par remissinstanser lill den 20 januari 1979. Men alla möjligheter står öppna, och därmed finns det inte heller något hinder för en prioritering av en sådan förbindelse om remissutfallet blir sådant.

På frågan hur lång tid det kan ta kan jag bara svara au från den tidpunkt

överläggningarna logs upp beträffande det tidigare avtalet, frän 1973, dröjde det knappt ett år innan propositionen var framlagd för riksdagen.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Jag skulle också vilja höra om kommunikationsministern anser det tänkbart atl man åstadkommer en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör som en rent svensk satsning. Det finns, som jag redan sagt, ett lönsamt projekt, del råder arbetslöshet och det är därför relalivi läu all få arbetskraft, och vi har med all sannolikhet möjlighet att låna upp internationellt kapital. Med tanke på de danska förhållandena trorjag att delta är den enda realistiska utvägen. Självfallet blir kommunikationsministern också i fråga om det alternativet bunden av vad remissinstanserna säger, men lika väl som man gör påtryckningar från Malmö kommuns sida för att man där genom enskild satsning skall kunna få till slånd en fast förbindelse med Danmark tycker jag att man bör kunna verka för att den betydligt mer angelägna förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör bliren rent svensk satsning.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

öm åtgärderför att trygga sysselsättningen i Östra Göinge kommun

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Atl svara på den senast av Ingrid Sundberg ställda frågan vore att föregripa överläggningarna.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om åtgärder för att trygga sysselsättningen i Östra Göinge kommun

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för atl i ell sammanhang besvara dels Jörn Svenssons (vpk) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:131, dels Bo Lundgrens (m) den 22 november anmälda fråga, 1978/79:164, och anförde:

Herr talman! Jörn Svensson har frågat mig vad regeringen avser att göra i anledning av den akuta sysselsättningskrisen i Broby.

Bo Lundgren har frågat mig om vilka åtgärder regeringen tänker vidta för all åstadkomma en tillfredsställande arbetsmarknadssituation i Östra Göinge kommun.

Jag besvarar frågorna i elt sammanhang.

Del som hänt är att Broby Industrier AB, som är beläget i Östra Göinge kommun, har begärts i konkurs. Sonderingar pågår om möjligheterna till en rekonstmktion. Jag är i avvaklan på en eventuell rekonslmktion inle beredd alt uttala mig om vad regeringen avser alt göra i anledning av den uppkomna krisen i Broby Industrier.

Enligl vad jag erfaril har länsstyrelsen i Kristianstads län tillsatt en särskild arbetsgrupp för atl försöka lösa sysselsättningsproblemen i Östra Göinge kommun. I arbetsgmppen ingår representanter för länsstyrelsen, länsarbets-

Nr 42

Tisdagen den 28 november 1978

öm åtgärderför att trygga sysselsättningen i östra Göinge kommun

nämnden, utvecklingsfonden och kommunen. Det kommer alt utses en tjänsteman inom regeringskansliet som gruppen kan hålla kontakt med.

BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! Jag ber först alt få tacka arbetsmarknadsministern för svarei.

Som jag har framhållit i min fråga är arbetsmarknadssituationen i Östra Göinge kommun bekymmersam. Sådan var situationen också i april i år, när förre industriministern på en fråga av mig gav svaret alt regeringen självfallel är beredd "atl vidtaga de särskilda åtgärder som kan komma alt behövas för atl förbättra sysselsättningslägel i Östra Göinge".

Redan dä var det problem som sedermera har blivit akut i fråga om Broby Industrier en skugga vid horisonten. Sedan dess har en hel del inträffat som ytterligare försämrat bilden. Det pågår förhandlingar om nedläggning av Östanå Pappersbruk med drygt 150 anställda. Broby Industrier har, som arbetsmarknadsministern själv nämnde, förra veckan gått i konkurs. Det har i sin tur lett fram lill att Skåneskog Ekonomisk Förening i dag har begärts i konkurs. Även det, faslän i mindre omfattning, påverkar arbetsmarknadssituationen i kommunen. Man fick i förra veckan besked om att ett förelag som heter Opti-Nord AB planerar atl flytta sin tillverkning från kommunen, vilket skulle beröra ett 50-tal människor i Östra Göinge. 1 frågedebalten i april sade förre industriministern att den av regeringen tillsatta arbetsgruppen under landshövding Lemnes ordförandeskap skulle vara oförhindrad att pröva även frågor hur man skulle kunna siödja Skåneskog och Broby Indusirier, vilket självfallet skulle ha kunnat påverka arbetsmarknaden i Östra Göinge. Jag tycker alt det är något förvånande alt regeringen nu inte har varit beredd att genom slöd lill Skåneskog och Broby Indusirier fö tillräckligt med tid för att avvakta Lemnegruppens utredning för att på så vis ha tillfredsställande underlag för ell definitivt ställningslagande. Nu har man fölt en situation med konkurs vid båda enheterna.

Det är självfallet risk för atl en kommun som är belägen i en större region där arbetsmarknadsläget i stort relativi sett kanske är bättre än i andra regioner i landet, inte minst i Norriand, glöms bort och blir en ö som man inte direkt ser till. Jag tror atl det är väsentligt aU regeringen i del här sammanhanget är beredd alt även se lill små kommuner som Östra Göinge.

Östra Göinge kommun har tillsammans med länsstyrelsen hemställt hos regeringen dels atl få representation i den arbetsgrupp som arbetsmarknadsministern talade om och som man alltså har sett posilivt på från regeringens sida, dels aU kommunen för ingå i den s. k. grå zonen eller - när det gäller lokaliseringsstöd - behandlas som om den ingick i det områdei.

Jag vill ställa ytteriigare en fråga till arbetsmarknadsministern: Finns det beredskap hos regeringen atl i del här sammanhanget vidta ytterligare stödåtgärder för Östra Göinge kommun?

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Regeringen har inte glömt bort Östra Göinge kommun och de problem som finns där, som förvfsso är riktigt skildrade av Bo Lundgren. Men som framgår av svarei pågår del aktiviteter, och vi hoppas väl båda atl de så småningom skall leda lill resultat. Just nu kanjag inle bedöma utgången av den eventuella rekonstruktion som kan bli aktuell.

Hela frågan om den grå zonen är under behandling efter sysselsättnings-utredningens förslag om en ny indelning av landet i stödområden. F. ö. är det så att om speciella skäl lalar för en bygd kan man även pröva den vägen - men därmed harjag inte givit några löften. Jag tror också att herr Lundgren väl känner lill aU det förhåller sig så.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om åtgärderför att trygga sysselsättningen i Östra Göinge kommun

BO LUNDGREN (m);

Herr lalman! Även om det väl är allas vår förhoppning att man nu, efter den konkurs som har ägt rum, skall kunna genomföra en vettig rekonstruktion av såväl Broby Indusirier som Skåneskogkoncernens övriga aktiviteter, är det klart alt man inte definitivt kan uttala sig om hur det kommer att bli och vilka konsekvenser del kommer atl få för sysselsättningen. Men som jag sade är det även andra företag som är berörda; Östanå pappersbruk, Opti-Nord AB, Tretorn AB och en hel del andra företag där varsel i dag är utfärdat. Detta förvärrar ytteriigare den situation som råder i Östra Göinge.

Jag tror alt del för invånarna i kommunen - med tanke pä den oro de känner för sin sysselsättning, de svårigheter de skulle ha vid en flyttning från orten att bl. a. till rimliga priser avyttra sina fastigheter och myckel annat som kommer in i bilden för de enskilda människorna - är väsentligt all regeringen, bortsett från alt den nu är beredd att la kontakt med den här arbetsgruppen, åtminstone vidimerar att den är beredd alt gå in med speciella stödåtgärder i de fall där sådana behövs och det finns vettiga projekt från kommunen. Kommunen har i sin hemställan bl. a. pekat på möjligheten alt efterskänka ett lån som belastar en fastighet som företaget Tricoscand tidigare hade föratt kunna utnyttja den som kommunal industrifastighet. Detla är elt exempel på förslag från kommunen som regeringen skulle kunna gå in och stödja, och jag hoppas atl arbetsmarknadsministern och regeringen är beredda all positivt pröva sådana här framställningar från Östra Göinge kommun.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! I och med att regeringen kommer all utse en person som skall följa arbetet i Östra Göinge är det därmed sagt att vi kommer atl göra vad vi kan inom de ramar som riksdagen har givit oss möjlighet att agera.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ökad effektivitet vid arbetsförmedlingarna

§ 8 Om ökad effektivitet vid arbetsförmedlingarna

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för alt besvara Rune Torwalds (c) den 15 november anmälda fråga, 1978/79:134, och anförde:

Herr lalman! Rune Torwald har frågat mig vilka åtgärder som övervägs för att öka effektiviteten inom olika organ som har atl verka för att hålla arbelslösheten nere.

Ulvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit ökade svårigheter atl fä krav och önskemål från arbetsgivare resp. arbetstagare alt sammanfalla. Delvis beror delta på en bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på olika typer av arbeten i olika orter. Men del kan också bero på de särskilda krav som arbetsgivare ställer eller de begränsningar som många arbetssökande har i sitt arbetsutbud. Detta gäller inte minst i fråga om ungdomar som många gånger saknar arbetslivserfarenhet, är osäkra i sitt yrkesval och därför ofta kräver omfattande förmedlingsinsatser innan en anställning kan komma till stånd.

Att försöka få utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden atl mötas är den huvudsakliga arbetsuppgiften för arbetsförmedlingen. Insikten om de svårigheter som härvid finns utgör bakgrunden lill den belydande upprustning som arbetsförmedlingen genomgåii under senare år. Således har arbetsförmedlingen enbart under 1970-talet tillförts ca 1 800 nya tjänster. ADB-platslislor finns i dag i hela landet. Försöksverksamhei med allmän plalsanmälan och sökning och bevakning av lediga platser i datalagrad plaisinformation bedrivs på många platser inom landei. Försök med s. k. fasta arbetsformer för individuell platsförmedling görs på flera förmedlingar.

Jag vill i detta sammanhang också framhålla att upprustningen av arbetsförmedlingen kommer alt fortsätta. Emellertid ärjag medvelen om att utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, t. ex. den kraftiga expansionen av arbetsmarknadsutbildningen och insaiser för all hålla arbetskraft kvar i förelagen, har inneburit all utrymmet för den platsförmed-lande verksamheten inom arbetsförmedlingarna blivit mindre.

För au just se över hur förmedlingens resurser används kommer AMS inom kort au tillsätta en utredning som skall lägga fram förslag rörande platsförmedlingens organisation. Representanter för arbetsmarknadens parter i AMS styrelse har anslutit sig lill en sådan utredning.

RUNE TORWALD (c);

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

När man läser redovisningarna från länsarbetsnämnderna kan man inte undgå all ibland förvåna sig över hur stort antal obesatta lediga platser som finns vid varje rapportperiods slut trots att tillströmningen av nya platser är förhållandevis låg.

Undersökningar bl. a. i Göteborg har visat alt de arbetssökande ungdomarna är kritiska mol den hjälp de för vid arbetsförmedlingarna. De säger att de inte klarar av att med hjälp av den s. k. platsjournalen finna ut vilka

möjligheter de har alt söka de olika jobben.

Inom t. ex. Göteborgs och Bohus län finns också vissa yrkesgrupper, där hela tiden antalet lediga platser är större än antalet arbetssökande, samtidigt som det finns andra branscher med stort överskott arbelssökande. Jag menar atl de arbelsförmedlande tjänstemännen där naturligtvis måste hjälpa lill att försöka slussa över folk från del ena området till det andra.

Del sägs i svaret alt kraven från arbetsgivarna är så stora all det är svårt atl svara upp mol dem. Jag skulle nog våga hävda atl det också är de arbetssökande som ibland har alldeles för stora och beslämda krav på de jobb de skall ha. Kraven är hell enkelt orealistiska och inte förankrade i verkligheten. Där måste naturligtvis tjänstemännen också hjälpa till.

Jag vill i all hast referera vad som stod i GT två dagar efter det all jag ställde den här frågan, nämligen fredagen den 17 november. Två kommunaltjänstemän i Kungsbacka hade satt i gång all ragga jobb, och de hade klarat av att plocka ihop ell 40-tal jobb på ett par dagar. Man erkände på arbetsförmedlingen all man var förbluffad över hur lätl del gick att få fram så många jobb. Men det var kanske bara detta att de satte i gång att ringa runt och höra med förelag och andra hur det stod till.

Jag välkomnar den utredning som arbetsmarknadsministern lalar om. Jag skulle bara vilja sluta del här inlägget med att fråga om inte arbetsmarknadsministern lycker att del är på tiden alt arbetsförmedlingarna och även arbetsmarknadsverket omfördelar sina resurser, sätter in mer folk på direkl arbetsförmedling än på alt syssla med långsikliga uiredningar.

Silualionen är sådan att många ungdomar inte hittar ul. Jag har träffat andra, som säger att det inle är någon idé alt gå till arbetsförmedlingen - de har skaffat sig jobb pä egen hand. Dä måste det finnas brister i arbetsförmedlingarnas säll att ta hand om ungdomarna. Och jag tror atl den största brislen äralt det är för litel folk i dag pä arbetsförmedlingarna som sysslar med direkt arbetsförmedling och för mänga som sysslar med atl utreda framåtsyftande projekt. Det tror jag är ett misstag när det finns länga köer av arbelssökande.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ökad effektivitet vid arbetsförmedlingarna

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Rune Torwald nämnde de problem vi har atl fö dem som i dag står ulanför arbetsmarknaden all komma till de jobb som ändå finns på marknaden. Det är lyckligtvis så atl vi har ett ökande antal arbelslillfällen atl bjuda ul - det är en klar förbättring som har inträffat på den punkten.

Men det är inle fullt så lätl avhjälpt som Rune Torwald tycks tro. Jag kan referera en undersökning som gjoris på Volvo, eftersom Rune Torwald själv nämnde detta förelag.

Av 520 personer som sökte fick 293 arbete, dvs. 56 %. Del är inget unikt med det-del är ungefär vad man kan uppnå; det finns alltid flera sökande än del finns jobb, så del tyckerjag inte är så anmärkningsvärt. Men om man går djupare in i den här statistiken, finner man au bara 4 96 av de anslällda var 40 år eller äldre och all 83 96 var yngre än 30 år. 44 96 av de arbetslösa i länet är kvinnor. Men endasl 7 96 av dem som anställdes vid Volvo var kvinnor.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

öm ökad effektivitet vid arbetsförmedlingarna

Denna siffersammanställning kan kanske vara svär atl följa när den läses upp så här hastigt, men den visar ändå vilka problem förmedlarna står inför. Den som skall anställas skall alltså helst vara under 30 år, och den skall absolut inle vara kvinna - då passar det inte riktigt ihop.

Jag är också beredd att ändra på diskussionen, som Rune Torwald aorde, och erkänna atl de sökande också många gånger har för slora förväntningar på de jobb som finns. Därför har förmedlarna också svårigheter att förmå en sökande aU ta deljobb som erbjuds. Liksom Rune Torwald tyckerjag det är mycket viktigt alt man tar till vara de tillfällen som bjuds - del gäller särskill ungdomarna - eftersom all arbetslivserfarenhet är av värde längre fram liksom den utbildning man kan få genom arbelsmarknadspolitiska insatser.

Herr talman! Jag skall också gärna kommentera vad man kan göra åt personalresurserna vid förmedlingarna, men min repliktid är slut för den här gången.

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Jag lackar för den här kompletteringen -jag tycker den var positiv.

Del är tyvärr så att många lediga platser inle fär någon sökande. Jag har talat med sådana arbetsgivare, och de har sagt alt det gälll vanliga enkla jobb, exempelvis sommarjobb, av sådan karaktär att de normalt borde locka sökande.

Jag har också frågat en del ungdomar varför de inte tog ett vissl jobb. Jag har då fått till svar; Jaså, var det sådanl. När jag läste om det i platsjournalen förstod jag inte atl det var del del innebar.

Tyvärr - det vill jag gärna säga, eftersom jag själv är f)ersonalchef till professionen - finns del många arbetsgivare som har en missriktad ambition att utmåla jobben som krävande så stora kvalifikationer att del avskräcker många sökande, som i och för sig vore kvalificerade att söka. En rutinerad arbetsförmedlare skulle kunna hjälpa dem som läser plalsjournalerna alt förslå alt de i alla fall kan söka sådana jobb. Han kan själv ta kontakt med arbetsgivare och säga; Jag har en pojke eller flicka här som jag skulle vilja rekommendera. Jag tror atl det är en sådan personlig kontakt som kan behövas i större omfattning.

Jag vet au arbetsförmedlarna har så mycket över sig all de inte kan göra detta - de är för få; det harjag kontrollerat. Men jag tror alltså att man genom att förslärka den sidan skulle kunna få en förbättring lill stånd, till fördel för både arbetsgivarsidan och de arbetssökande. Även arbetsgivarna gör sina misslag genom atl, som sagt, lämna en alltför kvalificerad beskrivning av elt i och för sig ganska enkelt jobb. Del avskräcker ungdomarna från att ens söka sådana jobb.

Jag hoppas pä ytterligare kompletteringar.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr lalman! De som är ömtåligast på arbetsmarknaden är de längtidssö-kande. Av andra undersökningar, exempelvis frän Eskilstuna, vet vi att de ställer större krav pä förmedlaren. Det tar betydligt längre tid alt hjälpa en sådan person alt få elt arbete än en som kommer för första gången och som har varit arbetslös en kort tid. Den långtidssökande kräver kanske fem gånger så mycket av arbetsförmedlingen.

Vi vet att vår arbetslöshetskö tenderar att omfatta alll fler långtidssökande, som är svåra för förmedlarna alt klara av. Det är i ett sådanl läge givet atl personalresurserna blir ansträngda. Delta förhållande har motiverat att regeringen så hårt satsat på förstärkningar till förmedlingarna.

Jag vill erinra Rune Torwald om alt jag i mitl svar avslutningsvis nämnde att arbetsmarknadsstyrelsen avser alt gå igenom sina resurser, såväl personella som tekniska, för atl utröna hur man skall kunna utnyttja dem på bästa sätt. Om man från samhällets sida ställer alll större krav på arbetsmarknadsverket för att få fram beredskapsjobb och fler praktikjobb och för atl utöka arbetsmarknadsutbildningen osv., är det givet alt förmedlingsjobbet kan komma litet i kläm. Men del framgår klart av direkliven lill utredningen alt man just avser att undersöka hur man bäst kan ge utrymme åt förmedlings-arbetet och hur man skall omfördela sina styrkor för alt kunna ge de arbetssökande bästa möjliga hjälp. Del gäller också atl ta hänsyn lill den fortgående teknikförbältringen på dataområdet och atl se til! an konlorsnätet är sä väl utbyggt som möjligt.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ökad effektivitet vid arbetsförmedlingarna

RUNE TORWALD (c);

Herr lalman! Det är naturiigtvis rikligt atl de långtidssökande är de mest tidskrävande för arbetsförmedlingarna. Men risken finns också att de som ställ kort tid i arbetskön och som kanske egentligen vore lämpade för väldigt många jobb blir långlidssökande, därför all de aldrig vågar söka några jobb. Till dem brukar jag säga; Ta vilket jobb som helst hur korl lid det än varar, för det korta jobbet är ofta inkörsporten lill ett fast jobb.

Det visar sig mycket ofta att ett vikariat på två ä tre månader resulterar i en fast anställning för den arbelssökande sedan denne väl kommit innanför förelagets väggar och bjudit till och varil positiv. Men ungdomarna är ofta trots alll litet rädda för atl söka den lypen av jobb.

Jag anser det vara posilivt all arbetsmarknadsministern betonar atl utredningen skall la upp dessa aspekter, och jag hoppas att det skall kunna leda lill alt vi framöver får ökade resurser och bättre effektivitet inom arbetsförmedlingen.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om åtgärderför att hindra samgående mellan Volvo BM AB och Valmet AB i Finland

§ 9 Omåtgärderföratthindrasamgåendemellan Volvo BM AB och Valmet AB i Finland

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för atl besvara Allan Gustafssons (c) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:138, lill statsministern, och anförde;

Herr talman! Allan Gustafsson har ställt följande fråga till statsministern: "Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förhindra ett samgående mellan Volvo BM och Valmet AB i Finland?" Frågan haröverlämnals till mig för besvarande.

Den 15 november i år offentliggjorde Volvo BM och det finska förelaget Valmet atl de hade kommit överens om atl ta upp förhandlingar som syftar lill samarbete i fråga om projektering, produktutveckling, tillverkning och marknadsföring av traktorer.

Regeringen kommer alt följa utvecklingen av de inledda förhandlingarna genom etableringsdelegalionen i industridepartementet.

Enligl de uppgifter som jag har inhämtat i ärendet spelar Arvika en mycket lilen roll i Volvo BM;s iraktortillverkning. Volvo BM sysselsätter i landei ca 5 000 personer, och ca en iredjedel av företagets omsättning avser traktorer. I Arvika har Volvokoncernen ca 1 400 anställda, varav endasl 20 personer arbeiar med produkiion för traktorer.

Om de nyligen presenterade planerna på elt samarbeie mellan Volvo BM och Valmet efter förhandlingar med berörda parter leder fram lill ett konkret förslag, är del möjligl alt ett beslut av den svenska regeringen enligt 1916 års lag angående vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. kan komma alt erfordras för att de skall kunna förverkligas. Jag har i dagsläget inga möjligheter alt föregripa regeringens eventuella slällningslagande i denna fråga, som naturligtvis måste bedömas utifrån föreliggande omständigheter, om den skulle komma att aktualiseras.

ALLAN GUSTAFSSON (c);

Herr talman! Jag ber atl fä tacka arbetsmarknadsministern för svaret pä min fråga.

Man vet ju aldrig vart elt sådanl här samarbete kan leda hän - vi har haft exempel på atl arbetstillfällen har försvunnit ur landet - och sä snart jag läste om del i pressen log jag därför upp saken; jag tänkte atl man kanske på ett lidigi stadium borde uppmärksamma den. Enligt de uppgifter jag har fått är nämligen de förhandlingar som nu har påbörjats avsedda alt slutföras inom några månader.

Volvo BM:s genomsnittliga årsproduktion här i landei är ca 7 000 enheter. Valmet tillverkar traktorer både i Finland och i Brasilien, där förelaget har Sydamerikas näst största iraklorfabrik och där verksamheten skall fortsätta oberoende av del planerade samarbeiei i Norden. Dess årsproduktion uppgår till ca 15 000 traktorer, och marknadsandelen i Brasilien är ca 30 96. Det brasilianska förelagets produkiion är alltså gott och väl dubbelt så stor som det svenska företagets.

Man meddelar att man nu har genomgångar och förhandlingar med de anställdas organisationer för att närmare utreda konsekvenserna för personalen, och det är klart atl personalen känner en viss oro.

Arbeismarknadsminisiern säger i sitt svar atl för Arvikas del spelar iraktorlillverkningen en mycket liten roll, eftersom den berör endast ca 20 personer, och det är riktigt. Men vi känner inte till följdverkningarna inom andra delar av landet, där Volvo har tillverkning föriagd. Kanhända kommer man att flytta över tillverkningen till Brasilien, så atl vi sedan får importera traktorer därifrån. Vi vet ingenling om delta.

När man säger all iraktorlillverkningen spelar en mycket liten roll vill jag ändå protestera. Vi i Värmland upplever snart sagt varje vecka atl näringslivel inom länet får problem i alltmer ökande omfattning. Senast i dessa dagar har en stor koncern, som också gått samman, aviserat svårigheter, och vi har en krympande sysselsättning. Arbetslösheten växer och beredskapsarbetena blir allt fler. Därför har vi inte råd alt mista ens 20 arbeten, ulan vi behövde hellre fä 20 nya. Tyvärr är utvecklingen negativ, och därför tyckerjag atl man - även om den här tillverkningen spelar en lilen roll - skall vara på sin vakt just mot att det ständigt sker en åderiåtning av arbetstillfällena i Värmland.

Jag hoppas all regeringen, som arbetsmarknadsministern säger, skall ha uppmärksamheien riktad på den här frågan och att den då skall bedömas uiifrån föreliggande omständigheter. De omständigheterna är naturiigtvis flera, men en av dem borde vara sysselsättningsläget i landei och även i Arvika.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ny sysselsättning för de anställda vid Schlasbeigs Konfektionsfabrik AB i Landskrona

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag vill bara än en gäng konstatera att den här frågan är av stor vikt, om man ser den ur rikssynpunkt. Regeringen kommer därför att följa den myckel ingående i fortsättningen pådet sätt somjag framhöll i miu svar. Jag har nämnt siffrorna för Volvo i Arvika mera för att slälla in Arvikadelen i helhetsbilden, och då är den naturligtvis en mindre del. Den här tillverkningen är mera lokaliserad till andra områden i Sverige, där sysselsätlningssiluationen skulle bli betydligt allvariigare, om del hände något i den riktning som Allan Gustafsson här länker på.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om ny sysselsättning för de anställda vid Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för alt besvara Hugo Bengtssons (s) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:143, och anförde:

Herr talman! Hugo Bengtsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att bereda så många som möjligl av de anställda vid Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona ny sysselsättning.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ny sysselsättning för de anställda vid Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona

Sedan konkursen i juni 1978 har driften vid Schlasbergs i Landskrona fortsatt med bl. a. hjälp av det statliga stödet för tidsbegränsad fortsatt drift av nedläggningshoiade företag. Syftel med detta stöd, som utgår med 50 % av lönekostnaderna, är alt bereda erforderligt rådrum för omplacering av de anslällda eller för rekonstruktion av företaget med fortsatt drift som följd.

De försök som under stödperioden gjorts för atl få lill stånd en rekonstruktion av företaget har lyvärr inte givit något resultat. Konkursförvaliaren har nu uppgivit atl han inte ser någon möjlighel att ens med fortsatt stöd fortsätta verksamheien efter den 12 december 1978.

F. n. undersöks möjlighelerna alt genom s. k. rådrumsbesiällningar ändå kunna förlänga avvecklingsperioden vid företaget ytterligare. Om det visar sig vara möjligl alt fä fram beställningar, som lämpligen kan förläggas till anläggningen i Landskrona, och konkursförvaltningen finner det möjligt med hänsyn lill konkurslagens bestämmelser aU upprätthålla driften, om än i reducerad omfallning, är regeringen beredd all pröva möjligheterna att förlänga det stöd som nu utgår.

HUGO BENGTSSON (s);

Herr talman! Jag ber aU fä tacka arbetsmarknadsministern för svaret på min fråga. Den får bl. a. ses mol bakgrunden av sysselsättningsläget i Landskrona och den ytterst besvärliga situation som råder redan nu med 540 registrerade arbetslösa förulom dem som befinner sig i beredskapsarlDete. Av dessa är inte mindre än 340 kvinnor och detla i en kommun med knappt 38 000 invånare. Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona sysselsätter ju f n. 270 personer och av dessa är ungefär 210 kvinnor.

Det innebär att vi den 13 december, då företagets verksamhet upphör, kommer att ha ökat de arbetslösas antal i kommunen till i runda tal 880, varav inle mindre än 550 är kvinnor. Till detta skall jag sedan kunna lägga den dolda arbetslöshet som finns i kommunen, och denna är sannerligen inte liten. Vid företaget finns också ett tiotal anställda i halvskyddad sysselsällning, och för deras vidkommande blir läget i den nuvarande konjunkturen om möjligt ännu värre.

Jag tycker atl arbetsmarknadsministern omedelbart måsle börja utarbeta förslag för atl bilda ett nytt bolag med kanhända något begränsade mål. Man borde välja ut de mest lönsamma bilarna i del nuvarande förelaget och inrikta sig på svensk fackhandel och export. Della kan man, som arbetsmarknadsministern också säger i svaret, möjligen späda på med lönsömnad, som trots alll går atl skaffa, även om det blir i begränsad utsträckning. Det går också att kompletlera med vissa nya produkier.

Men innan ett sådant företag bildats bör samhället gå in, som arbetsmarknadsministern också pekar på, och ge vissa siödbeslällningar för alt rädda så mänga av jobben vid förelaget som möjligt. Tidigare förelåg enligl min mening möjlighet atl rädda både de anslällda och företaget, men samhället gick då inte in. Med hänsyn härtill måste vi nu med bestämdhet resa dessa krav; människorna där nere måsle garanteras ny sysselsältning. Vad som nu håller pä att ske är en fruktansvärd kapitalförstöring, där del största kapitalet

ligger i välutbildad och myckel kunnig arbetskraft och en i övrigt fungerande organisation. Vi måsle omedelbart se till att rädda vad som finns kvar av svensk tekoindustri. Detta bör ske bl. a. av beredskapsskäl, om oroligheier skulle utbryta ute i världen och vi skulle drabbas av en avspärrning som följd därav.

Jag förväntar mig, som sagt, all arbetsmarknadsministern vidtar mycket snara åtgärder för alt klara sysselsättningsläget för de anslällda vid Schlasbergs Konfektionsfabriks AB i Landskrona.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! I mitt svar belyste jag möjligheten att skapa ytteriigare rådrum för personal och arbetsförmedling. Det gäller ju nu för förmedlingen atl med de olika medel som den har lill sitt förfogande underlätta placering av personalen vid Schlasbergs i Landskrona. Även om arbetsmarknadsläget i Landskrona är bekymmersamt, som Hugo Bengtsson påpekade, trorjag atl man också skall notera den förbättring som möjligen kan iakttas.

Det finns tecken på en viss konjunkturförbättring även i del hårt prövade Landskronaområdet. I Malmöhus län har 800 företag anmäll intresse för nyrekryieringsbidraget för en sammanlagd netloökning med 4 000 personer. Detta kan möjligen tyda på att det pågåren viss aktivitet i syfte alt ta hand om de personer som friställts. Det här säger jag inte för att på något sätt försöka förringa de problem dessa människor upplever, det vet Hugo Bengtsson mycket väl, men jag tror det är värt alt räkna med atl det kanske finns en viss mottagningskapacitet framöver.

Jag vill också påminna om alt regeringen har gått in med olika åtgärder för all hjälpa upp silualionen i Malmöhus län och därmed i Landskronaområdet. I varvsproposiiionen finns en del åtgärder som inle bara rör varven ulan även omfattar insaiser för atl slimulera utvecklingen av övrig industri. Där finns särskilda medel för regionalpoliliska insatser i varvsregionerna uppgående lill sammanlagt 300 milj. kr., vidare tillskott till de regionala utvecklingsfonderna pä 30 milj. kr. samt 75 milj. kr. för bildande av investmentbolag. Genom dessa insaiser skapas fömlsättningar för elt aktivt och kraftfullt arbele i länel, och jag hoppas att de skall komma till slånd. Men yllerst gäller det naturiigtvis också att om möjligt göra något ät själva Schlasbergsinduslrin och rädda över de livskraftiga delar som finns där.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om ny sysselsättning för de anställda vid Schlasbeigs Konfektionsjäbrik AB i Landskrona

HUGO BENGTSSON (s);

Herr talman! Arbetsmarknadsministern menar atl läget trots allt skulle vara litet bättre i Malmöhus län och i Landskronaregionen. Jag kan emellertid meddela arbetsmarknadsministern att jag så sent som i går hade kontakt med en av de arbetsförmedlare som sysslat med just de anställda på Schlasbergs. Han har kartlagt deras möjligheter atl la nya jobb och håller också på all kartlägga situationen för att kunna se var man eventuellt kan placera dem.

Jag kan försäkra arbetsmarknadsministern att den bild han gav mig var ytterligt mörk. Det finns över huvud taget inga jobb i regionen där nere som

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

öm lokaliseringen av det norra skogsinstitutet

kan erbjudas dem som nu kommer att friställas. Därför är det så angeläget att komma med de siödbeslällningar som arbetsmarknadsministern hänvisar till och som man skulle kunna ta till under ytterligare en tid för att göra det möjligl all rekonstruera företaget. Jag är medveten om att del kan bli fråga om ett företag som inle kan sysselsätta så många som är sysselsatta i dag, men det skulle ändå kunna irygga jobben för ett rätt stort antal av dessa. Jag tror del är möjligt atl ta upp en diskussion med de vid Schlasbergs anställda som verkar inom resp. fackliga organisationer.

Konkursförvaltare i all ära, men de har sin beslämda uppgift atl fylla, det känner vi väl lill. Del är inte alltid säkert att de kan träda in i företagsledningens ställe. Vi bör med det allra snaraste, när vi nu som jag hoppas sätter i gäng arbetet med rekonstruktionen av Schlasbergs, se till alt det sätts in en kvalificerad förelagsledare som kan styra och slälla i företaget. Då trorjag det finns goda möjligheter alt ta lill vara det bäsla i detla förelag och därmed också trygga sysselsätlningen för många av de nu anslällda.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 11 Om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet

Statsrådet BIRGIT RODHE erhöll ordet för alt besvara Sven-Erik Nordins (c) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:136, till utbildningsministern, och anförde:

Herr lalman! Sven-Erik Nordin har frågat utbildningsministern dels när en proposition angående byggnads- och lokaliseringsfrågan för del norra skogsinstitutet kan väntas föreligga, dels om utbildningsministern är beredd alt förorda Sollefteå som definitiv lokaliseringsort för institutet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt del är jag som skall svara på frågan.

Kungl. Maj:t uppdrog år 1974 ål skolöverstyrelsen att komma in med förslag om skogsinstitutens framtida verksamhet. Riksdagen har uttalat atl frågan om lokaliseringen av del norra skogsinstitutet bör prövas på nytt, när resultatet av nämnda utredning föreligger. Skolöverstyrelsen har i november 1977 redovisat sitt uppdrag. Förslaget har remissbehandlals och bereds f n. inom regeringskansliel. Regeringen har för avsikl atl lämna förslag i frågan i 1979 års budgetproposition. Eftersom också frågan om lokaliseringen bereds i detta sammanhang, ärjag för dagen inle beredd alt göra några uttalanden angående den framtida föriäggningen av del norra skogsinstitutet.

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr lalman! Allra försl ber jag alt fö framföra ell tack till statsrådet Birgit Rodhe för svarei på min fråga, som jag ställt av flera skäl.

Jag vill sedan göra en allmän kommentar.

Statens kvarnar mal långsamt, och här har vi elt skolexempel på detla. Men jag frågar; Hur långsam för takten egentligen bli?

År 1969 beslöt riksdagen att del norra skogsinstitutet skulle förläggas till Sollefteå. Lokaler skulle byggas och stå färdiga 1973. År 1973 kom, men inget institut. 1974 uppdrog regeringen åt skolöverstyrelsen alt utreda frågan om skogsinstitutens framtida verksamhel. 1976 beslöt riksdagen att frågan om lokaliseringen skulle prövas på nytt, när SÖ-utredningen var klar. 1977 var SÖ klar med sin ulredning, och del enda verkligt nya som utredningen kom fram till var alt skogsinstituten skulle inordnas under lantbruksuniversitetet.

Nu har snart 1978 gått till ända. Skuggorna ruvar alltjämt över skogsinstitutens framlid. Skolministrar har kommii och gått. Frågor har ställts, och undvikande svar har givits -ja, inle i dag, det villjag säga. Snart har tio år gått med väntan, utredningar och irritation hos alla dem som berörts av frågan.

Jag frågar: Har någonting nytt hänt som motiverat den här långhalningen? Jag kan inte se alt någonling nytt har hänt. Alla gamla skäl för lokalisering till Sollefteå kvarstår. I Sollefteå finns redan nu verksamheter som med fördel bör samordnas med skogsinstitutet. Där finns skogsvårdsstyrelsen med sina lokaler. Där finns en skogsbruksskola. Åtskilliga av dessa lokaler kan användas gemensamt, och de bör användas gemensamt. Jag frågar; Har vi verkligen råd atl bygga upp olika samhällsinstitutioner på skolans område ulan alt se på möjlighelerna lill gemensam lokalanvändning? Har vi råd att inte ta lill vara möjligheten alt samordna lärarresurser? Jag skulle vara lacksam om Birgit Rodhe ville kommentera jusl de här tvä frågorna.

Eftersom detla är min första debatt med Birgit Rodhe i hennes egenskap av skolminister vill jag gärna ge henne chansen att till skillnad från sina föregångare verkligen se till att någonting blir gjort. Jag ser alltså fram emot att vi efter nyåret 1979 får en proposition i den här frågan, och jag hoppas alt denna proposilion innehåller ett förslag om alt det norra skogsinstitutet definitivt skall föriäggas lill Sollefteå. Del skulle skingra många ovisshetens dimmor.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr talman! Ansvaret för att statens kvarnar har mall sä långsamt i del här fallet - ovanligt långsamt, får vi kanske vara överens om - kan jag inte ta på mig av naluriiga skäl. Jag skall heller inte försöka analysera varför det gått så långsamt.

En anledning till all del nu på slutet har dröjt är väl att utredningen och remissinstanserna var överens om att denna utbildning skulle överföras till Sveriges lantbruksuniversitet. Därav följer ju också andra organisatoriska konsekvenser. Det är därför naturiigt alt jag tyvärr inle ser någon möjlighet att i dag gå in på en diskussion om rimligheten av den ena eller den andra av de frågor som Sven-Erik Nordin ställde, och jag kan alltså bara än en gång hänvisa lill det besked som skall komma i samband med budgetproposilionen 1979.

6 Riksdagens protokoll 1978/79:40-43

Nr 42 SVEN-ERIK NORDIN (c):

Tisdagen den__ '' talman! Jag hade naturiigtvis inte väntat aU skolminister Rodhe här i
28 november 1978 skulle ge elt besked om lokaliseringen - det skulle verkligen ha varil att
_____________ ___ föregripa den normala beredningen inom departementet.

Om Åreprojeklet ■' "" " ' " egentligen att få klart för mig i vilken anda

skolministern kommer aU skriva den proposilion som skall läggas lill grund för ifrågavarande beslut om den framtida lokaliseringen. Det var av det skälet jag tog upp frågorna om samordning av lokaler och samordning av lärarresurser, för i den PM som skolöverstyrelsen utarbetat i denna fråga, daterad ijuli 1977, säger man t. ex. att del är problem med lärarsitualionen vid skogsinstituten. Det beror på all de är så pass små som skolenheter. Man säger vidare -jag citerar ordagrant;

"Det råder ell nära samband i flera avseenden mellan skogsleknikemt-bildningen och gymnasieskolans skogsbrukslinje. Den föreslagna översynen måsle därför ske med allt beaktande av gymnasieskolans skogliga utbildning."

Jag har velat peka på det faktum att det bedrivs skoglig utbildning på gymnasienivå i Sollefteå vid en skogsbruksskola som ligger så placerad att där också kan byggas ett skogsinstitut så atl säga vägg i vägg med skogsbruksskolan.

Jag vill alltså lägga skolministern varmt om hjärtat alt beakta både innehållet i denna PM och vad jag nu har sagt.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 12 Om Åreprojektet

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för atl besvara Stina Eliassons (c) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:147, och anförde:

Herr talman! Stina Eliasson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för alt nu föreliggande planer för Åreprojeklet skall kunna fullföljas.

Regeringen beslöt i november 1974 alt följande investeringar skulle ingå i det s. k. Åreprojeklet.

En kabinbana från Åre centrum till Åreskulans topp samt olika aktivitets-anordningar.

En stugby med 400 bäddplatser.

Ett nyll avloppsreningsverk saml vissa övriga infrastmklurella åtgärder.

Vad avser kabinbanan har investeringen fullgjorts. Rekrealionsbered-ningen och Sveriges turistråd har gemensamt ett uppdrag all utvärdera erfarenheterna av Åreprojektet saml utreda kompletterande investeringar. Delta uppdrag kommer alt slutföras inom kort, varefter ställning kan tas till eventuella förslag som syftar till aU komplettera Åreprojektet enligt 1974 års beslut.

Vad gäller den stugby med 400 bäddplatser som ännu inle uppförts
82 föreligger f n. inget konkret förslag.

Frågan om avloppsreningsverket och dess anslutningar är under beredning. De 15,2 milj. kr. som anvisades som lån av riksdagen år 1977 är enligt Åre kommun inle tillräckliga. Vidare prövas f n. frågan om reningsverkels lokalisering i koncessionsnämnden för miljöskydd. En samlad bedömning bör kunna göras när nämnden lagil sitt beslut.

STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! Jag lackar statsrådet för svaret på min fråga. Del innehåller inte så myckel av bestämda besked att ta fasta på. Mycket i det gäller sådant som eventuellt skall ske - hänvisning till alt frågan är under beredning och liknande. Det är dock beslutat, som jordbruksministern redogjorde för, att en etapp i Åreprojektet skall fullföljas.

Alt just Are utvaldes är ganska naturligt. Åreregionen harju sedan lång tid lillbaka utvecklat traditioner med stor belydelse framförallt för den inhemska vinterturismen. Åre är också internationellt känt som rekreations- och vinters portort.

Riksdagsbeslutet 1977 innebar att Åreprojektet skulle fullföljas i enlighet med vad som redovisades i proposilionen 1976/77:98, där dåvarande jordbruksministern Dahlgren ansåg del vara angeläget atl de i Åreprojeklet förutsatta investeringarna kan komma lill stånd samt framhöll: "För detta talar även den enighet som rått kring Åreprojeklet."

Anledningen till min fråga är att flera av de beslutade investeringarna ännu inte har kommit lill stånd och alt andra inte helt slutförts. Framför allt är finansieringsproblemen stora.

Den nu aktuella första etappen kan inte fullföljas utan ökat ekonomiskt stöd lill Åre kommun och Åre Lift- och Kabinbane AB. Åreprojektet har värde både sett ur social synpunkt och med hänsyn till sysselsättningsaspekten. Man måste ta stor hänsyn till kommunens ekonomiska läge. Kommunalskatten i Åre kommun är hög i dag - nämligen 31:29.

Det som i nuläget är särskilt akut är frågan om vatten och avlopp. Finansieringen av denna fråga är inte löst. Myckel är avhängigt av alt vadelen klaras. Della gäller såväl för det fasta boendet som för fritidsboendel. Projekiei måsle fullföljas. De aktiviteter som byggts upp måste följas upp med ökat boende. Annars får man ju inte den avkastning som man bör få ut av del kapital som är nedlagt. Man når inte heller avsikten med projektet, nämligen att skapa möjligheter för alla att utnyttja aktiviteterna, oberoende av handikapp eller ekonomiska och sociala förhållanden.

Statsrådet säger i sitt svar bl. a. att rekreationsberedningen och Sveriges turisträd har fått ett uppdrag, som inom kort kommer att slutföras. Vad menas med orden "inom kort" i det sammanhanget?

Det var positivt att i svaret fö höra att frågan om avloppsreningsverket och dess anslutningar är under beredning. Det konstaterades också att de 15,2 miljoner som anvisades som lån år 1977 inte är lillräckliga. Nej, del är de verkligen inte. I dag är dessa utgifter kostnadsberäknade till 40 miljoner. Åre är en fattig kommun, och det är viktigt att projektet fullföljs i denna del. Det krävs också ett rejält grepp över hela projektet. Det fattas väldigt mycket i

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Om Åreprojektet

Nr 42 kommunens infrastruktur.

Tisdagen den ° industriministern Åsling tillsatte en informell arbetsgrupp, och jag

28 november 1978 ""''"ar om den också är verksam i dag och om den måhända kommii fram till

__________ _ något konkret resultat. Har den särskill diskuterat den här aktuella delen av

Om Åreprojektet Åreprojeklet?

Jag lackar än en gång för svaret på min fråga och skulle gärna se atl jag fick svar också på den sisl framförda punkten.

Jordbruksministern ERIC ENLUND;

Herr talman! Jag delar Stina Eliassons uppfattning alt Åreregionen har utomordentligt stor betydelse för svensk turism. På den direkta frågan om vad lidsbegreppet "inom korl" här innebär vill jag svara alt vi bör få en redogörelse före detla års utgång.

Stina Eliasson pekade vidare på att de investeringar som ingår i projektet inle har fullföljts. Jag vill på den punkten säga några ord när det gäller nytt avloppsreningsverk och ledningar för vatten och avlopp. Självfallet fordrar den frågan en snabb lösning.

Den kostnadsberäkning som i proposilionen 1976/77:98 låg lill grund för anvisandet av 15,2 milj. kr. har senare visat sig ohållbar. Därför har ett nytt va-projekt arbetats fram.

I september i år konstaterade naturvårdsverket all man inle kunde godkänna den föreslagna lokaliseringen av reningsverket. Åre kommun har besvärat sig hos koncessionsnämnden.

I avvaklan pä nämndens beslut vill jag vänla med att göra en total bedömning av detta senare projekt, vilket även inkluderar ett nytt vattenverk i Duved och vatten- och avloppsledningar därifrån till Åre.

Jag anser emellertid att det är helt nödvändigl all vallen- och avloppsfrägan i Åredalen får sin lösning under nästa år.

Sedan vill jag tillägga alt beträffande vägar och vägförbätlringar förefaller ändå en tillfredsställande lösning ha nåtts genom de 2 milj. kr. som anvisades i fjolårets proposition.

STINA ELIASSON (c);

Herr talman! Jag lackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag vill påpeka alt Åreprojektet har karaktär av försöksprojekt föratt man skall vinna erfarenheter av uibyggnad av primärt rekreationsområde. Därför är det verkligen angeläget alt den fortsatta ulvecklingen möjliggörs.

Jag känner till del som jordbruksministern pekade på, nämligen atl nalurvårdsenhelen på länsstyrelsen har sagt alt Åresjön är mycket förorenad, och jag understryker vikten av att här händer något mycket snabbi.

Jag har mig också bekant att Åre kommun förbereder en uppvaktning hos jordbruksministern för alt informera honom om de här problemen och för atl diskulera Åreprojeklet över huvud tagel. Det är min förhoppning all Åre kommun dä färså positiva besked med sig hem atl va-frågan snabbt kan lösas vad finansieringen beträffar, för det är där den stora haken finns, 84

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr talman! Jag vill lämna ytteriigare en upplysning, och det är att rekreationsberedningen ämnar låta Statskonsult AB genomföra en total utvärdering avseende Åreprojektets planering, organisation och finansiering. Del är min förhoppning atl den uivärderingen skall kunna ge en tillfredsställande vägledning vid genomförandet av de nya turistsatsningarna.

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

öm Åreprojektet

STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag tackar också för den kompletterande upplysningen. Men rekreationsberedningen gör väl f n. ingenling annat ål Åreprojeklet än just detla. Enligl vad jag förstår väntar man i beredningen på eU ställningstagande från regeringens sida i form av en proposition som rör de frågor som har behandlats i beredningens rapport Statliga insatser för turism och rekreation; Dessulom gavs del här uppdraget för ganska lång tid sedan, och man undrar därför: Har någonting konkret kommii från beredningen?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Det torde vara nödvändigt att denna utvärdering sker och atl man får det underlaget lill hjälp vid utformandet av ytterligare satsningar på Åreprojektet.

STINA ELIASSON (c);

Herr talman! Jusl vatten- och avloppsproblemet behöver ju inte ha beröring med den utvärdering som beredningen har atl utföra.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Beträffande va-anläggningarna är det naturiigtvis i första hand nödvändigt alt man får koncessionsnämndens utlåtande över projektet.

STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Men för kommunen och för länet är det väsentligt alt också i god tid och så snart som möjligt få vela hur man skall klara finansieringen.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 13 Föredrogs och hänvisades

Molioner

1978/79:114 till arbetsmarknadsuiskotiet

1978/79:115 till skatteuiskouet

1978/79:116 lill finansutskottet

1978/79:117 1111 skaueulskotlei

1978/79:118 till socialförsäkringsutskoltel

1978/79:119 till socialutskottet

1978/79:120 och 121 till utbildningsutskottet

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Motion om avdrag för framtida utgifter för hantering av kärnbränsle

1978/79:122 till socialförsäkringsutskoltel 1978/79:123-125 lill arbetsmarknadsutskotiei

§ 14 Motionen 1978/79:126 av Olof Johansson med anledning av propositionen 1978/79:39 om avdrag för framtida utgifter för hantering av kärnbränsle

Föredrogs motionen 1978/79:126.

TALMANNEN:

Motionären har med stöd av 3 kap. 11 § riksdagsordningen väckt molion i anslutning till propositionen 1978/79:39 om avdrag för framtida utgifter för hantering av kärnbränsle.

Jag finner emellertid propositionens innehåll inte vara av sådan art atl det kan uigöra grund för motionären att nu väcka förevarande motion.

På grund härav finner jag mig enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen förhindrad all ställa proposition på hänvisning av motionen till utskott.

OLOF JOHANSSON (c):

Herr lalman! I proposilionen 1978/79:39 föresläs möjlighet till avdrag enligl kommunalskattelagen för framtida kostnader för kärnbränsleavfall. Några krav ställs inle på kärnkraftsföretagen så atl medel säkerställs och finns tillgängliga, när de framtida hanteringsutgifterna skall erläggas. Inle heller anges några riktlinjer för del utredningsarbete som aviseras i frågan.

Bakgrunden till min motion är denna utformning av propositionen, som alltså innebär en skattefavör för kärnkraflsföretagen utan alt kräva garantier mol kostnadsövervältring på kommande generationer.

Talmannen har nu ansett att remiss till utskott av motionen bör vägras på formella grunder.

Med hänsyn lill all allmän motionsrält föreligger så snart som i januari har cenierns förtroenderåd beslutat atl inte yrka på remiss lill utskott men väl återkomma i sakfrågan.

Herr talman! Jag har alllsä inget yrkande.

Överläggningen var härmed slutad.

Kammaren godkände talmannens propositionsvägran.

Motionen lades till handlingarna.

§ 15 Föredrogs och hänvisades

Molioner

1978/79:127-132 till näringsutskotlet

1978/79:133 och 134 till skatieutskoltet

1978/79:135 och 136 till näringsutskottet

§ 16 Föredrogs och bifölls Nr 42

Inlerpellationsframställningar 1978/79:102 och 103 Tisdagen den

28 november 1978
§ 17 Talmannen meddelade all på föredragningslistan för morgondagens __

sammanträde skulle näringsutskottels belänkande nr 11 uppföras främst

bland två gånger bordlagda ärenden.

§ 18 Anmäldes och bordlades

Proposition

1978/79:69 om delpension för egenföretagare m. m.

§ 19 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:137 av Gösta Bohman m.fl.

1978/79:138 av Torkel Lindahl

1978/79:139 av Torkel Lindahl

1978/79:140 av Inger Lindquist och Ove Nordstrandh

1978/79:141 av OlofPalme m.fl.

1978/79:142 av Lars Werner m.fl.

1978/79:143 av Nils Åsling m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

1978/79:144 av Grethe Lundblad och Hans Pettersson i Helsingborg 1978/79:145 av Johan Olsson

med anledning av proposilionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

1978/79:146 av Filip Fridolfsson 1978/79:147 av Börje Hörnlund 1978/79:148 av Sven Mellqvisl m.fl.

1978/79:149 av Jan-Ivan Nilsson och Karl-Anders Peiersson 1978/79:150 av Johan Olsson och Olle Eriksson 1978/79:151 av La/s Werner m.fl. 1978/79:152 av Lars Werner m.fl. 1978/79:153 av Lars Werner m.fl. 1978/79:154 av Lars Werner m.fl. 1978/79:155 av Håkan Winberg

med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslagom tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79

1978/79:156 av Karl Hallgren och Jörn Svensson 1978/79:157 av OlofPalme m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:35 om ekonomiskt stöd till vissa rederiförelag

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:158 av Håkan Winberg

med anledning av propositionen 1978/79:38 om ändring i lagen (1970:989) om införande av fasiigheisbildningslagen

1978/79:159 av Ingnw Svanberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde

1978/79:160 av £/vA' Wärnberg m.jl

med anledning av propositionen 1978/79:44 med förslag lill en ny jordbruksbokföringslag, m. m.

1978/79:161 av Thorsten Larsson m.fl. 1978/79:162 av Ingvar Svanberg m. fl. 1978/79:163 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:46 om stöd lill vissa energibesparande åtgärder inom näringslivel

1978/79:164 av Gunilla André och Anne-Marie Gustafsson 1978/79:165 av Lars Werner m.fl. 1978/79:166 av Håkan Winberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:62 om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, m. m.

1978/79:167 av Lars Werner m.Jl

med anledning av propositionen 1978/79:63 med förslag lill lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

\978/79:\6S av Karl-Gustaf Mathsson m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:66 om lån för underhåll av hyreshus

§ 20 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställls den 28 november

1978/79:184 av iredje vice lalmannen Karl Erik Eriksson (fp) till arbetsmarknadsministern om åtgärder för atl förbättra sysselsätlningen i Värmland:

Sysselsätlningssiluationen i Värmland har länge varit mycket besväriig. Värmland är ett av de hårdast drabbade länen. Slora insatser har gjorts från olika myndigheters sida men trots detta är situationen mycket allvariig. I länet finns enligt "oktobertäkningen" 5 347 arbetssökande "utan arbete för

omedelbar placering".

Framtiden ter sig också oviss för många av länels större industrier. Av färska besked genom massmedia framgår alt Billerud-Uddeholm kommer aU vidta friställningar i större omfattning än som lidigare förulsetts. Vänerskog har trappat ned sin verksamhel bl. a. i Åmotfors. Ero-Frys lägger om tillverkningen vilket för lill följd all del blir stora friställningar i Arvika.

Jag bedömer som mycket allvarligt att elt tidigare hårt drabbal län skall befara ytterligare avtappning av arbetstillfällen.

Med hänvisning lill del anförda vill jag slälla följande fråga till arbetsmarknadsministern;

Vilka åtgärder avser regeringen atl vidtaga för att förbäura sysselsättnings-situationen i Värmland?

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:185 av Christer Nilsson (s) till arbetsmarknadsministern om den statsbidragsberältigade utbildningen för arbetslös ungdom;

För att möta olika utbildningsbehov hos ungdomarna har man beslutat om s. k. korta kurser i gymnasieskolan, utanför de ramar som i övrigt fastställs. Detta har lett lill stora planeringssvårigheter ute i kommunerna där man gör belydande ansträngningar för atl uppfylla de krav som ungdomarna ställer.

1 ett fall som kommit till min kännedom skulle en gmpp ungdomar erbjudas en kort kurs på del bygg- och anläggningslekniska området jämte beredskapsarbete. Utbildningen skulle förläggas lill AMU-center med utnyttjande av ledig kapacitet. För utnyttjandet av AMU:s lärare, lokaler och utmstning krävdes en ersättning pä 75 OOO kr. Gällande bidrag till kommunerna för anordnande av kort kurs medger endasl en ersättning på 25 000 kr. per kurs. Man vände sig då till skolöverstyrelsen, som är central tillsynsmyndighet både för gymnasieskola och för arbetsmarknadsutbildning, men ingei kunde göras. Resultatet blev att ungdomarna inte kunde erbjudas denna utbildning. AMU;s kapacitet stod outnyttjad.

Mol denna bakgmnd vill jag till arbetsmarknadsministern Rolf Wirtén ställa följande fråga:

Anser arbetsmarknadsministern atl det är rimligl att arbetslösa ungdomar förvägras utbildning därför att offentliga utbildningsanordnare inte kan komma överens om den inbördes ersättningen och avser arbetsmarknadsministern att vidta några åtgärder för atl undvika likartade fall?

1978/79:186 av Benil Jonasson (c) till industriministern om den framlida sysselsäuningen inom skogsnäringen:

Sysselsättningsläget i Värmland har länge varil besvärligt. Detta har lett lill en omfallande oro bland människorna när det gälll alt behälla jobben. Inte minst har lönsamhetsutvecklingen pä skogssidan utgjort ell allvarligt orosmoment i detta sammanhang. Del finns nu rykten om alt Uddeholm-Billerud avser alt varsla 2 000 människor om avsked. Samhällel måste självfallet utnyttja till buds stående medel för atl förhindra della. Bl. a. kan

Nr 42

Tisdagen den

28 november 1978

Meddelande om frågor

statsmakterna agera i samband med utbetalningen av det s. k. Uddeholmslånet.

Avser induslriminislern alt fullfölja de intentioner ireparliregeringen hade för alt säkerställa skogsnäringens fortbestånd och framlida möjligheter all bereda människor sysselsättning?

1978/79:187 av Sven Lindberg (s) till industriministern om lidpunkten för förslag till riksdagen rörande skogsnäringens problem:

Mot bakgmnd av skogsindustrins strukturella och finansiella problem ber jag alt fö slälla följande fråga till industriministern;

Avser regeringen alt inför vårriksdagen lägga fram förslag till en samlad lösning av skogsnäringens problem?

1978/79:188 av Stig Alemyr (s) till utbildningsministern om förekomsten av utländskt stöd till militär forskning i Sverige:

Enligt uppgifter i massmedia har medel från Förenta staternas försvarsdepartement använts för forskning vid universitet och högskolor i Sverige. Delta slöd till militär forskning genom anslag från ett annat land har utgått trots atl man från dåvarande universiletskanslersämbetel slog fast alt detla inle var lämpligl.

Mot denna bakgmnd vill jag fråga utbildningsministern Jan-Erik Wikström dels hur stor omfattningen är av den forskning vid svenska universitet och högskolor som finansieras med anslag från utländska militära myndigheter, dels om han anser att det är lämpligt aU svensk forskning finansieras genom anslag t. ex. frän det amerikanska försvarsdepartementet, dels vilka åtgärder utbildningsministern avser atl vidta för att förhindra att universitet och högskolor i Sverige utnyttjas för utländska försvarsändamål?

1978/79:189 av Sten-Ove Sundström (s) till industriministern om statliga beställningar lill verkstadsföretag i Nortbotten:

En betydande del av de små och medelstora verkstadsföretagen i Norrbotien är beroende av service och beställningsarbeten, som läggs ut frän de statliga basindustrierna i länel. Under de senaste åren har basindustrierna i allt högre utsträckning börjat efterfråga s. k. paketlösningar för att ulföra sina investeringar. Detta medför alt alll fler beslällningsarbelen sker hos företag utanför regionen eller utomlands. Med tanke pä den katastrofala arbetsmarknadssituationen i Norrbotten är det ytterst angelägel all de beställningar som görs så långt som möjligl gynnar länels små och medelstora verkstadsföretag.

Dessa verkstadsföretag har resurser och kunnande att utföra en stor del av dessa arbeten.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga lill mduslriminis-lern:

Är statsrådet beredd att vidta åtgärder så alt de statliga förelagen i högre     Nr 42
utsträckning vid beställning av verkstadsprodukler gynnar de norrbottniska     Tisdagen den
verkstadsföretagen?                                                       28 november 1978

1978/79:190 av Per Bergman (s) till bostadsministern om åtgärder mol Meddelande om
spekulation i småhusbyggande; frågor

Bostadsministern konstaterar i propositionen 1978/79:55 att det behövs fördjupade överväganden om vilka metoder som på längre sikl kan användas för att molverka spekulation i småhusbyggandet. Detta konstaterande kan inte sakligt bestridas. Vidare anges vissa exempel på frågor som berörs av sådana överväganden: kommunala villkor, skattefrågor, indragning av statligt stöd. Mot bakgmnd av det anförda önskar jag fråga bostadsministern: Vill bostadsministern ytteriigare precisera hur och när de utfösta fördjupade övervägandena om spekulation i småhusbyggandet skall göras och när övervägandena och därav föranledda förslag kommer atl presenteras för riksdagen?

§ 21 Kammaren åtskildes kl. 16.38.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert