Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:40

Fredagen den 24 november

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

§ 2 Om bemanningen av fyrplatser

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels Hans Gustafssons (s) den 27 oktober anmälda interpellation, 1978/79:59, dels Lars Schöiis (m) den 6 november anmälda interpellation, 1978/79:62, och anförde:

Herr talman! Hans Gustafsson har frågat mig dels om jag är beredd atl omedelbart genom ett regeringsinitiativ avbryta nu aktuella avbemanningsplaner avseende Hanö fyr, Ölands södra udde och andra berörda fyrplatser, dels om jag är beredd att snabbt låta utreda hur bemanningarna vid våra fyrar skall garanteras för framtiden genom en annan kostnadsfördelning resp. ett eventuellt förändrat huvudmannaskap.

Lars Schött har frågat mig om jag ämnar vidtaga åtgärder för att bibehålla fyrplatsen Långe Jan vid Ölands södra udde bemannad.

Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang.

Sjöfartsverket redovisar i sin anslagsframställning varje år en plan för fyrautomatisering och avbemanning. Denna plan behandlas således regelmässigt i budgetpropositionen. Under innevarande budgetär skall enligt planen fyrarna Nidingen, Kullen och Sandhammaren automatiseras och avbemannas den 1 januari 1979. Vid behandlingen av årets budgetproposition förutsatte trafikutskottet att samhällsekonomiska, lokaliseringspolitiska och sjösäkerhetsmässiga skäl beaktas vid frågor om fyravbemanning.

Några ärenden har väckts i kommunikationsdepartementet om att upphäva beslutet om avbemanning av Nidingen, Kullen och Sandhammaren. Regeringen beslutade i går alt Kullens fyr t. v. skall hållas bemannad. I fråga om de tvä övriga fyrplatserna har skälen för en fortsatt bemanning inte ansetts tillräckligt siarka.

Enligl sjöfartsverkels anslagsframställning skall under budgetåret 1979/80 bl. a. fyrarna vid Hanö och Ölands södra udde automatiseras och avbemannas. Förändringen är planerad att äga rum den 1 januari 1980. Dessa frågor behandlas i budgetarbetet. Ell ställningstagande i frågorna kommer således att redovisas i budgetpropositionen.

Det program för automatisering av fyrar som hittills har genomförts av sjöfartsverket har varit av väsentlig betydelse när det gäller att hålla nere kosinaderna för fariedsväsendet. Besparingarna kan beräknas lill 50 milj. kr. Jag vill också påpeka atl bemanningen - utan regeringsingripande -bibehållits på flera fyrplalser efter automatisering. Olika myndigheter.

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

Om bemanningen av fyrplalser

däribland sjöfartsverket, har i dessa fall funnit att en fortsalt bemanning är så värdefull att man varit beredd att belala för bemanningen.

Del förekommer således situationer där del av olika skäl finns ell intresse av en fortsatt bemanning och där de berörda myndigheterna är beredda alt ta på sig del ekonomiska ansvaret. Jag förutsätter alt berörda myndigheter- vid det samråd som föregår varje fyravbemanning - i god lid klart ger uttryck för sill intresse och därmed för sin vilja att ekonomiskt bidra lill en eventuell fortsalt bemanning vid de återstående icke avbemannade fyrplatserna. F. n. pågår också ett arbele i detta syfte i vilket representanter för sjöfartsverket, naturvårdsverket och SMHI deltar. Mot bakgrund härav anser jag det inle nödvändigt med någon särskild utredning om framlida kostnadsfördelning och huvudmannaskap för fyrbemanningen. Som framgår av regeringsbeslutet i går är också regeringen beredd atl i särskilda fall gå in och besluta om en fortsalt bemanning t. v. när det finns tillräckligt starka skäl.

HANS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få lacka kommunikationsministern för svaret på min interpellation.

I interpellationen har jag lämnat en redovisning av vad de berörda intressenterna uttalat i anslutning till planerna all automatisera Hanö fyr. Jag skall inle upprepa den redovisningen här utan bara konstalera atl länsstyrelse, loisdirektör, försvaret, SMHI och Sydkuslfiskarna starkt understryker behovet av en fortsatt bemanning av fyren. Jag har i andra sammanhang också redogjort för att båtsport- och frilidsfiskeorganisationerna fäster stor vikl vid frågan om fortsatt bemanning av fyren, och vi har därigenom fött elt än starkare uttryck för alt en automatisering bör förhindras.

Jag lämnade denna ulföriiga redovisning i min interpellation för alt ge kommunikationsministern lillfälle atl redan nu ge uttryck för att den tilltänkta aulomaliseringen skall förhindras. Kommunikationsministern har inte velat begagna sig av denna möjlighet. Det beklagar jag, men jag kan samtidigt ha en viss förståelse för del.

Statsrådet redovisar nu att ett ställningstagande skall ske i samband med behandlingen av budgetpropositionen i januari. Men i slutet av sitt svar redovisar statsrådet också atl regeringen är beredd att gå in och besluta om fortsalt bemanning när det finns starka skäl härför. Då de skäl jag redan redovisat är ulomordentligl starka för att behålla bemanningen av Hanö fyr, vågar jag utgå ifrån att regeringen är beredd att förhindra en automatisering av fyren. Men om ändock någon liten tveksamhet skulle finnas kvar hos statsrådet, skall jag redovisa ytteriigare några skäl för en fortsall bemanning.

Hanö fyr är av stor betydelse för sjösäkerheten i Hanöbukten och delar av Öslersjön. Vind- och slrömförhållanden är f ö. ofta svära atl bemästra i dessa farvatten. Vissa lider, i samband med hård blåst och storm, kan man på fyren ha upp till 130 samtal per dygn från fartyg, inte minst från fiskebålar i områdei. Den dag jag tog kontakt med fyrmästaren för all höra hur han hade del hade han mellan kl. 02.00 och 04.00 på morgonen haft 60 samtal från båtar

inom området - det bör sägas atl detla var en dag med ganska hård blåst.

Man har ständig radioanpassning pä PR-radions kanal 11 A. Fyrpersonalen är ofta inkopplad på sjöräddningspådrag. Förra året fick man beordra ut livräddningskryssaren fem gånger. Polisen har ofta kontakt med fyrpersonalen angående skadegörelse och båtstölder, liksom försvaret har sädana kontakter när det gäller kränkningar av skyddsområde och fiskegräns. Även tullen och brandkåren har ofta kontakt med fyrplalsen.

Den bemannade fyrplalsen betyder trygghet för mänga människor-del går inle särskill bra atl samtala med en automatiserad fyrplats. Del är visserligen bara fem personer som arbetar på fyren, och det är inle så mycket när det gäller sysselsättningsfrågor. Men på en ö som praktiskt laget saknar fasta arbetsplatser och som ständigt ser sin befolkning minska, nu till ca 150 personer, är det av stor betydelse för möjligheten alt upprätthålla åtminstone någon service atl ytteriigare fem hushåll har sin bärgning på ön.

Fyren och dess bemanning ingår också som en viktig del i öns kultursociala miljö. Denna viktiga funktion kan ej heller ersättas med en automatiserad anläggning.

Förstör inte alll delta bara för en förment besparing av några hundratusentals kronor eller på grund av att byråkratiska regler skapar svårigheter atl dela upp finansieringen!

Enligt den information jag har kommer också den kommitlé som representerar olika intressenter och som statsrådet omnämnt i slutet av sitt svar alt föreslå att bemanningen av fyren skall bibehållas.

Efter detta tillägg lill den redovisning jag redan gjort i interpellationen utgår jag ifrån alt jag mot bakgrund av statsrådets eget uttalande kan dra slutsatsen att regeringen kommer atl tillse att bemanningen bibehålls. Starka skäl för alt avvisa automatisering av fyren föreligger verkligen i detla fall.

Herr talman! Jag ber slutligen atl än en gång få framföra elt lack till kommunikationsministern för svarei på min interpellation.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

LARS SCHÖTT (m):

Herr lalman! Först ber även jag att till kommunikationsministern fä framföra ett lack för svaret.

Föregående talare har som representant för Blekinge hell naturiigt i huvudsak uppehållit sig vid frågan om Hanö fyr. För mig faller det sig lika naluriigl alt som representant för Kalmar län i huvudsak beröra fyrplalsen Långe Jan vid Ölands södra udde.

Som jag nämnt i min inlerpellation kan även beträffande denna fyrplats särskill ftamhållas vikten av fortsatt optisk bevakning med hänsyn till sjöräddning, kustbevakning och oljekatastroföeredskap.

Även jag vill understryka hur värdefullt det är med en bemannad fyrplals med hänsyn lill bl. a. fritidsbåtarnas, fiskerinäringens, försvarets och de meteorologiska myndigheternas olika behov.

För Ölands del är turistnäringen av den största betydelse. Fyren Långe Jan -och då framförallt möjligheten att gä upp i fyren-tillhör jämte Borgholms slottsruin och Sollidens sommarresidens Ölands främsta turistmål. Del vore

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

felaktigt att bortse från detta, och om man nu avbemannar denna fyr skulle del betyda att man minskar värdet av andra av statsmakterna vidtagna åtgärder, som syftar till regional stimulans och utveckling. Byggandet av Ölandsbron har ju inneburit en avsevärd ökning av turismen - även den utländska-pä Öland. Att minska öns attraktivitet genom att avhända den del lockande turistmål som en levande fyrmiljö utgör vore inte välbetänkt.

Fören bygd finns specifika, ej alltid mätbara värden, som försvinner vid en boriralionalisering. En avbemanning av Långe Jan bedöms av många skäl ulöver de redan nämnda - bl. a. med hänsyn till där tjänstgörande personal och frän kulturhistorisk synpunkt - som djupt beklaglig.

Många olika intressenter har också starkt reagerat mot sjöfartsverkets planer pä en avbemanning. Jag vill här endast nämna länsstyrelsen i Kalmar län, Mörbylänga kommun. Fyrpersonalens förening, chefen för Småland-Ölands kuslbevakningsområde och olika turistorganisationer.

Kommunikationsministerns svar visar att man i departementet nu är medvelen om den starka opinion mol avbemanningen av våra fyrar som växer sig alll starkare ute i landei. Denna opinion måste anses helt naturlig mol bakgmnd av bl. a. del ökade intresset för fritid och miljövård. Fyrpersonalens stora värde för assistans åt våra många fritidsbåtar och för bevakning mot de mänga oljeutsläppen som hotar våra badstränder och vårt växt- och fågelliv kan icke nog understrykas. Del är därför nödvändigl att statsmakterna nu går försiktigare fram i dessa ärenden. Del ärett rimligl krav alt man-innan beslut om eventuell ytteriigare avbemanning av fyrar fattas-avvaktar resultatet inte bara av den arbetsgmpp, beslående av representanter för sjöfartsverket, naturvårdsverket och SMHI, som statsrådet omnämner i sitt svar. Man bör också avvakta andra pågående uiredningar, främst den som gäller övervakningen och räddningstjänsten till sjöss och den s. k. oljeskyddskommittén. Flera av dessa uiredningar kan lämna förslag som i hög grad berör fyrpersonalens kommande funktioner.

Givetvis hade jag väntal mig elt mer positivt svar från statsrådets sida. Som ljusglimtar i mörkret får man dock se den förra regeringens beslut atl t. v. stoppa avbemanningen av Måseskärs fyr och den nuvarande regeringens gårdagsbeslul atl t. v. stoppa avbemanningen av Kullens fyr. Båda besluten lyder pä ett glädjande, välmotiverat nytänkande i fråga om våra fyrar. Delta nytänkande bör enligt min fasta övertygelse leda fram lill beslutet att bl. a. fyrplatsen Långe Jan vid Ölands södra udde och Hanö fyr, liksom helt naturligt också Gotska Sandöns fyr, även i framtiden skall vara bemannade.

Än en gång tackar jag kommunikationsministern för svarei på min interpellation.

BENGT SILFVERSTRAND (s):

Herr talman! I maj i år frågade jag dåvarande kommunikationsministern Bo Turesson, om han var beredd att ompröva sjöfartsverkets beslut att dra in bemanningen vid Kullens fyr den 1 januari 1979 och vänta med ett definitivt ställningstagande i den frågan till dess sjöbevakningskommiltén var klar med

sin utredning.

Som skäl för en fortsatt bemanning av Kullens fyr anförde jag bl. a. den livliga turismen och småbåtstrafiken i området, naturvårdsintressena och fyrens strategiska läge från militär synpunkt.

Bo Turesson sade sig ha förståelse för argumenten men hänvisade bl. a. lill pågående överläggningar i en arbetsgrupp, bestående av representanter för SMHI, naturvårdsverket och sjöfartsverket. Därefter framförde Höganäs kommun sina betänkligheter mot avbemanningen och begärde en uppvaktning hos kommunikationsdepartementet.

Även om regeringsingripandet nu kommii i grevens tid, är det givetvis
mycket glädjande, och det är med stor tillfredsställelse jag noierar kommu
nikationsministerns besked all Kullens fyr t. v. skall vara bemannad. Jag
utgår frän alt detla beslut innebär att bemanningen skall hällas kvar pä en
oförändrad nivå, dvs. alt de tre heltidstjänster som erfordras för alt
upprätthålla dygneirunibemanning bibehålls. Jag tar upp denna fråga bl. a.
mol bakgrund av förestående pensionering av fyrpersonal vid Kullens fyr,
och jag vore med lanke på detta tacksam om kommunikationsministern ville
bekräfta att jag tolkat hennes besked korrekt. i

Eftersom beslutet innebär bemanning t. v.,anserjagdelvarapåsinplaisatl anföra ytteriigare några synpunkter i frågan. Bl. a. finns del skäl all något diskulera den principiella handläggningen av hela auiomaliseringsprogram-mel, inkl. sjöfartsverkets avbemanningsplan.

I sitt interpellationssvar sade kommunikationsministern bl. a.; "Jag förutsätter all berörda myndigheter - vid det samråd som föregår varje fyravbemanning - i god tid klart ger uttryck för sitt intresse och därmed för sin vilja all ekonomiski bidra till en eventuell fortsatt bemanning vid de återstående icke avbemannade fyrplatserna."

Ja, om del vore så väl, men så harju lyvärr inte skett, åtminstone inte vad gäller Kullens fyr och av alll atl döma inle heller i fiera andra fall. Beslut först, sedan samråd - del är en något underiig turordning. Au det härvidlag brustit åtskilligt bekräftas också av att regeringen sett sig föranlåten alt ingripa lill förmån för en fortsatt bemanning av Mäseskärs och Kullens fyrplalser.

Parallellt med att den lidigare nämnda arbetsgruppen samlat in material för alt styrka behovet av en fortsatt bemanning vid ett tiotal fyrplalser, lokala påtryckningar i frågan m. m. har MBL-förhandlingar om en omplacering av fyrplatser inletts och pågår. Jag vill försäkra atl della har inneburit en stark psykisk press på fyrpersonalen, som i många fall inle kunnat fö besked om sina framlida arbetsuppgifter.

Kommunikationsministern hänvisar också till kostnadsbesparingar pä ca 50 milj. kr. som en följd av den automatisering av fyrar som hittills genomförts. Det skulle vara intressant att vela hur man egentligen kommit fram lill denna summa. Jag har lidigare fött uppgiften att varje automatiserad fyrplats skulle innebära en inbesparing för sjöfartsverket med mellan en halv och en miljon kronor. När jag närmare granskat dessa kostnadsuppgifter vad avser Kullens fyr visar del sig, atl netlobesparingen vid en avbemanning av denna fyrplals uppgick till endasl 170 000 kr. Räknar vi sedan med

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

alternativkostnader för t. ex. de väderobservalörsljänsler som SMHI uppenbariigen under alla förhållanden är berett att tillsälla på en del fyrplatser, finner vi atl den ekonomiska vinsten av avbemanningen blir ytterst blygsam.

Det kan emellertid inte vara rikligl att räkna snävt företagsekonomisKi i en samhällsfråga, där ofta stora mänskliga värden står på spel. Automatiken är säkerligen väl moliverad för den reguljära handelssjöirafiken, men vilken dator slår larm när en fritidsbåt ränner mot klipporna eller ingriper när en skogsbrand är ett faktum? Vilken dator häller t. ex. ett vakande öga bland de drygt 300 000 turister som varje år besöker naturreservatet vid Kullaberg och som pä grund av detla områdes kuperade och klippiga terräng löper stora olycksrisker? Eller vilken dator ger varningssignaler när inle önskvärda marina enheter av främmande nationalitet uppenbarar sig t. ex. i Öresund, en av världens livligast trafikerade farieder?

När det gäller väderobservationerna, som alltså under alla förhållanden måsle finnas kvar på flera fyrplatser, harjag också erfarit alt man på fackligt håll, nämligen från Staisljänslemannaförbundel, tryckt på om utökat personalbehov, eftersom man i de fall där det bara finns en observatör inte uppfyller arbetstids- och arbetsmiljölagarnas bestämmelser om arbetstid och vila. Observationerna görs som bekant var tredje timme.

Mänga av de skäl som talar för en fortsatt bemanning av Kullens fyr är såvitt jag kan bedöma också relevanta för ett fiertal andra fyrplatser. Enligl vad jag erfarit kommer den arbetsgrupp som kommunikationsministern hänvisar till i sitt interpellationssvar fram lill exakt samma slutsatser. Man kommer att föreslå en fortsalt bemanning av 14 fyrplatser. För Kullens del föreslås naturvärdsverket gå in som huvudman. Arbetsgruppens synpunkter sammanfaller alltså väl med de synpunkter pä kostnadsfördelning och översyn av huvudmannaskapet för våra fyrplalser som tagits upp av Hans Gustafsson. Ett övergripande beslut i bemanningsfrågan från regeringens sida torde alltså vara ofrånkomligt, och det är också viktigt all definitiva beslut snarast fattas i de fall där regeringen ingripit till förmån fören fortsatt bemanning t. v.

Jag har tidigare sagt och vill avsluta med atl ännu en gäng understryka att vi genom att ha personalen kvar vid våra fyrplatser fär en livförsäkring med otroligt låg premie.

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr talman! Redan ijanuari i år motionerade Claes Elmsiedt och jag om en fortsatt bemanning av Hanö fyrplals, som planerats all avbemannas 1980. Det är med stor tillfredsställelse som jag konstaterar atl Hans Gustafsson med sin inlerpellation understryker de synpunkler som vi framförde i vår molion pä nyåret.

Jag är väl medvelen om alt sjöfartsverkels planer på avbemanning av fyrplatserna grundar sig på utförda kostnadsanalyser och övertygelse om atl man verkligen gör kostnadsbesparingar genom åtgärden. Men anledningen härtill ärju alt man begränsar synsättet lill sitt speciella kompetensområde.

Om man däremot kunde inväga alla kostnadsökningar för kustbevakningen och polisen saml dessulom de brister som uppstår i säkerhet och trygghet för sjöfarten i södra Östersjön, så skulle resultatet säkert bli ett helt annat när del gäller Hanö fyr.

Om sjöfartsverkets planer förverkligas skulle Öslersjön sakna bemannad fyr ända från Gotska Sandön till Falsterbo. Från kustbevakningens sida har klart deklarerats att möjligheterna iil| kontakter med bemannad fyrplals betraktas som mycket värdefulla.

Yrkesfiskarna är i regel försedda med god radioutmslning, men bemannade fyrplalser inom rimligt avstånd innebär ändå en stor trygghet för dem. För fritidsbåtarna, som på senare år ökat kraftigt i antal, är de bemannade fyrplatserna ännu värdefullare; fritidsbåtarna är ju inle försedda med kommunikationsradio eller har sådan med kort räckvidd. Det var en föriusl för sjöfarten i södra Öslersjön när Ulklippans fyr automatiserades för fyra år sedan. Om nu Hanö fyrplats skall gåsamma öde till mötes, så kan följderna bli katastrofala för detta område.

Det är hög tid alt beslutet om bemanning av Hanö fyrplals omprövas. Oron är faktiskt stor bland Hanös befolkning och även bland berörda människor lill sjöss. Planeringen härvidlag gjordes på 1960-talet, dä man trodde alt centralisering och automatisering skulle ge stora samhällsvinster och lösa alla problem. Det var en övertro på automatiken. Det har av föregående talare framhållits hur vikligt del är atl man kan ha konlakl med en bemannad fyrplats.

I samband med behandlingen vid 1970 års riksdag av nya riktlinjer för lots-och fyrväsendets organisation framhölls att organisationsfrågorna inte får bedömas enbart från företagsekonomiska synpunkter, utan de skall bedömas även med hänsyn lill allmänna samhällsekonomiska och lokaliseringspolitiska förhållanden och övrig verksamhel avseende kust- och havsövervakning m. m. Trafikulskoltet betonade också för sin del starkt vikten härav vid ställningstagandet lill frågor belräffande indragning av fyrplatser, när man i våras behandlade vår molion, och kommunikationsministerns svar här i dag gav ju vissa förhoppningar i den riklningen an vi skulle fä behålla bemanningen av Hanö fyrplats. Men del är angeläget att det kommer ett snabbi positivi besked om alt Hanö fyrplals får förbli bemannad även i framtiden.

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

0/77 bemanningen av fyrplatser

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM;

Hen talman! Samtliga talare har tagit upp frågan om den framtida bemanningen av fyrplatser.

Lars Schött nämnde de utredningar som pågår för att se över frågan om den framtida bemanningen av ulsjöplatser. Jag räknar med att utredningarna och det konkreta samrådsförfarande som sjöfartsverket har med berörda myndigheter på ett tidigt stadium skall klargöra behovel av och intresset för en eventuell fortsatt bemanning av de fyrar som enligl planerna skall automatiseras i framtiden. Jag förutsätter också alt ställningstagandena frän myndigheternas sida skall föreligga i sä god tid att den framförhållning som

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

Om bemanningen av fyrplatser

sjöfartsverket måste ha i dessa frågor inte blir lidande.

Bengt Silfverstrand frågade mig angående den fortsatta bemanningen vid Kullens fyr. Fyren skall vara bemannad i den utsträckning som den är i dag.

Vidare frågade Bengt Silfverstrand hur man fått fram all rationaliseringarna ger en vinst på 50 milj. kr. Jag vill bara nämna att år 1959 sysselsattes 400 man på fyrarna och att år 1977 sysselsattes 60 man - alltså en minskning med 340 man. Vidare har del skett en arbetstidsförkortning och slutligen har fyrskepp dragits in. Sjöfartsverket har gjort den bedömningen all dessa äigärder har medfört inbesparingar pä 50 milj. kr.

HANS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Jag konstaterar med tillfredsställelse att kommunikationsministern inle har någonling att erinra mot de slutsatser jag drog av kommunikationsministerns svar när det gällde Hanö fyr.

Kommunikationsministern förväntar atl de uiredningar som pågår skall hinna bli färdiga i så god tid att sjöfartsverket skall kunna ha en rimlig framförhällning närdet gäller frågan om avbemanning resp. automatisering av fyrarna. Mot bakgrunden av del svar som kommunikationsministern lämnat, och somjag alltså har en viss förståelse för, förutsätter jag atl den här frågan kommer alt avgöras senast i samband med behandlingen av budgetpropositionen.

LARS SCHÖTT (m);

Herr talman! Den omständigheten att utöver inlerpellanterna elt par andra ledamöier av kammaren har deltagit i debatten visar hur betydelsefull den här frågan är.

Även jag vill nu framhålla, eftersom den ekonomiska sidan inle berördes i milt första anförande, all del naturiigtvis är aktningsvärt med besparingsförslag men att denna fråga måste ses i elt större sammanhang, där man måsle väga in många olika samhällsfunktioner.

Jag vill än en gång betona hur vikliga dessa fyrärenden är. Besluten i dem får stora verkningar långt in i framliden, inte bara för vår generation, utan också för kommande generationer.

Jag är lacksam för vad statsrådet nämnde i sill andra anförande, att man kommer att i:a hänsyn till vad pågående utredningar har aU framföra i ärendet, men jag vill också understryka all det är angelägel med ell snabbt positivt besked.

Än en gång tackar jag för svarei.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Hert lalman! Jag måste svara Hans Gustafsson att den ulredning, med förelrädare från sjöfartsverket, SMHI och naturvårdsverket, som behandlar frågan om bemanning vid ulsjöplatser beräknas vara färdig inom kort, medan den utredning som pågår om åtgärder mot oljeskador till sjöss enligt direkliven skall vara klar den 1 juli 1979.

HANS GUSTAFSSON (s):

Herr lalman! Del var jusl mol den bakgrunden jag tillät mig begära ordet igen. Jag tycker att avgörandet om Hanö fyr skall kunna fallas utan alt avvakta de mer övergripande uiredningar kommunikationsministern talar om här. Det måste vara möjligl atl ta ställning till hur Hanö fyr skall skötas i framliden ulan alt avvakta det mer övergripande arbete som utredningarna håller på med. Statsrådet uttalar i interpellationssvaret; "Dessa frågor behandlas i budgelarbelet. Ell ställningstagande i frågorna kommer således att redovisas i budgetproposilionen." Jag tolkar det uttalandet så atl jag har anledning förvänla mig att kommunikationsministern, i varje fall när det gäller Hanö fyr, kommer att redovisa sin inställning i samband med budgetproposilionen.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om vidgad försöksverksamhet med trådbussar

LARS SCHÖTT (m);

Herr talmän! Även jag räknar bestämt med att del belräffande de tre av mig nämnda fyrarna. Långe Jan vid Ölands södra udde, Hanö fyr och fyren på Gotska Sandön, icke kan råda någon som helst ivekan. Man bör redan nu ha fulll klart för sig alt de måste vara bemannade även i framtiden.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM; Herr lalman! Vi kommer i budgetpropositionen atl redovisa vår syn på frågan om bemanning av fyrplatser.

HANS GUSTAFSSON (s):

Herr lalman! Jag förmodar all det inte blir en redovisning som bara säger att man från kommunikationsdepartementets sida vill avvakta de övergripande utredningarna och remissvaren på dem, ulan att det verkligen blir en redovisning av regeringens syn på de specifika frågor vi här har tagil upp.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om vidgad försöksverksamhet med trådbussar

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för atl besvara Ulla Tillanders{c)den21 oklober anmaida interpellation, 1978/79:58, och anförde:

Herr talman! Ulla Tilländer har frågat mig om jag är beredd all ge uttryck ät en positiv inställning lill trådbussar och om jag i så fall är beredd att manifestera denna genom atl iniliera försöksverksamhet med trädbussar i andra kommuner på samma sätt som redan skett i Slockholm.

F. n. sker en snabb teknisk ulveckling av olika busstrafiksystem. Jag kan nämna försöken med prioritering av bussar i signalreglerade korsningar, central styrning och kontroll av busstrafiken med hjälp av datorer och ulveckling av tystare, renare och energisnålare drivmetoder. Inom detta område är staten aktivt engagerad. Till försök med elt nytt bussystem i

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

öm vidgad försöksverksamhet med trådbussar

Halmstad bidrar staten exempelvis med 1,5 milj. kr. Systemet skall bl. a. hjälpa förarna alt styra och bromsa in bussen mjukt vid stationerna och underlätta på- och avstigning genom att bussen angör hållplatser i samma nivå som bussens golv. I en andra etapp av försöket kommer elt nytt miljövänligt och energisnålt drivsystem att testas. Jag vill också nämna statens engagemang via förenade fabriksverken i utvecklingen av stiriingmotorn, via slyrelsen för teknisk ulveckling i fråga om datoriserade busstrafikledningssyslem och via transporlforskningsdelegationen genom bl. a. analyser av hur ett busslinjenäl på bästa sätt konstrueras.

I fråga om irådbusstrafiken i dess mer konventionella form finns erfarenheter både i Sverige och i utlandet. Även i fråga om kombinerade batteri/ trådbussar finns erfarenheler. Vi kan anta alt trådbussen när den väl är i drift drar mindre energi än dieselbussen, alt den i vissa fall är tystare och att den inte ger ifrån sig avgaser. Detla är naturiigtvis mycket värdefulla egenskaper.

Som Ulla Tilländer påpekar krävs dock avsevärda investeringar för alt upprätta irådbusslrafik. Kapitalkostnaderna blir höga och driftkostnaderna, inkl. ränta och avskrivningar, högre än dieselbussarnas. Genom att dessulom mycket kapital i elt irådbussyslem binds i fasta anläggningar blir systemet svårt atl ändra. Detla är självklart ett problem, eftersom mycket lyder på att andra bussystem nu håller pä att tas fram, som - förutom att de kan bli belydligl billigare än trådbussarna - har trådbussens miljö- och energifördelar.

Energikommissionen har i sitt betänkande bl. a. föreslagit atl frågan om införande av trådbussar i större tätorter utreds. Betänkandet har nyligen remissbehandlals, och frågan bereds f n. inom regeringskansliet. Först sedan denna beredning har slutförts kommer jag att vara beredd att föreslå regeringen de åtgärder som kan visa sig lämpliga. Givetvis ärjag positiv lill en utveckling av energisnålare och miljövänligare trafikmedel.

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Jag ber atl få lacka statsrådet för svaret på min interpellation. Samtidigt måste jag uttrycka en viss besvikelse över all svarei blev som det blev.

Denna fråga har ju ställts tidigare, och det svar som förre kommunikationsministern gav innehöll en klart positiv grundlon. Han sade uttryckligen alt han ställde sig positiv till trådbussar. Det framgick också av all han initierade försöksverksamhet. Man kan säga att frågan föll framåt. Dörten lämnades öppen också förändra kommuner än Stockholm att komma in med ansökningarom bidrag till kommunal försöksverksamhet. Min förhoppning var, när jag ställde frågan, alt den inställning som förre kommunikationsministern uttryckte skulle bekräftas av den nuvarande.

I kommunikationsminister Bondestams svar betonas de invändningar mol trådbussysiemel som man ofta hör. Det kan inte hjälpas att man för intrycket av - även om del inle direkt utsägs - atl en slörre tveksamhet ligger bakom formuleringarna. Man kan naturiigtvis alltid peka på andra alternativ för

utvecklingen pä det transporitekniska området - en ulveckling som naturligtvis aldrig kommer all upphöra. Men om en sådan tveksamhet hade funnits tidigare skulle varken Slockholm eller Göteborg ha haft sina trafiksystem.

Vissa kommuner har besväriiga miljöproblem jusl när del gäller avgaser, som också statsrådet säger i svarei. Både buller och luftföroreningar överskrider i storstädernas centrala delar det hälsovådligas gräns. För mänga kommuner är del aktuellt atl på nytt bedöma sina kollekliva trafiksystem. Och i irådbussystemet föreligger ett väl utprovat kollektivtrafiksystem, som erbjuder en lösning pä de nämnda akuta miljö- och kollektivirafikproblemen och som kan vidareutvecklas. Dessulom skulle statens engagemang innebära alt initialkostnaderna skulle subventioneras på samma sätt som skett i Göteborg och Stockholm.

Man kan konstatera atl intresset för trädbussarna på nyll ökat på grund av miljöfrågornas allt slörre betydelse. Nya trådbusstyper med modernare leknik har börjat tillverkas. Flera kommuner, som tidigare haft trådbusstrafik, överväger alt pä nytt införa trådbussar, naturligtvis under förutsättning att staten engagerar sig.

Bland de länder där trådbussen upplever en renässans märks Holland, Frankrike, Italien, Schweiz, Polen och Finland. Mest uppmärksammad är utvecklingen i Schweiz, där trådbussar sedan länge varil en uppskattad driftform hos trafikföreiagen. Trådbussdrift finns i 18 städer i Schweiz, och utvecklingen går där snabbi framåt för trådbusstekniken. Så goll som samtliga befintliga irådbussnät i Europa förbereder utvidgningar inom de närmaste åren.

Även i Sverige kan man notera ett ökat intresse för trådbussar. Frågan om elektriskt drivna bussar har diskuterats i flera kommuner, bl. a. Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Linköping, Uppsala och Örebro.

Ett av de främsta skälen till atl ännu inget trafikföretag beslutat alt införa eller återinföra trådbussdrift har sannolikt varit de höga investeringskostnaderna i initialskedet. Merkoslnadema beror på atl en trådbuss är dyrare i inköp än en dieselbuss och att del krävs en fast anläggning i form av upptagningsledning, kabel och omformarstation. Man kan lättare förstå atl många kommunala beslutsfattare är något tveksamma lill trådbussdrift, särskilt mol bakgrund av det besväriiga ekonomiska läge som många kommuner befinner sig i.

Nu säger statsrådet att driftkostnaderna, inkl. ränta och avskrivningar, blir högre än för dieselbussar. Men del stora investeringsbehovet i initialskedet betyder inte atl trådbussen blir dyrare i drift än en dieselbuss. Trådbussen och i synnerhet den fasta anläggningen har en avsevärt längre livslängd än en dieselbuss. Den ekonomiska livslängden för trådbussen brukar anges till 15 ä 20 år mol 10 ä 15 år för dieselbussen. För de fasta anläggningarna är avskrivningstiden 25 ä 30 är. De lolala årskostnaderna brukar endast obetydligt överskrida diesel bussens. Erfarenheterna frän Schweiz tyder pä alt trådbussen på slarki trafikerade linjer blir billigare än dieselbussen. Om man inle räknar in kapitalkostnaderna ulan bara ser på driftkostnaderna är

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

Om vidgad försöksverksamhet med trådbussar

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om vidgcid försöksverksamhet med trådbussar

trådbussen klart fördelaktigare än dieselbussen, och står staten för kostnaden för den fasta anläggningen så blir driftkostnaderna lika höga eller t. o. m. något lägre för trådbussen.

De kommuner som i första hand skulle vara aktuella för irådbusslrafik är sådana där busstrafiken betjänar ett stort antal kringboende och på långa sträckor trafikerar bostadsgalor där antalet bussar är slorl och där det är korta avstånd mellan hållplatserna. Kommuner som bör vara aktuella är Uppsala, Helsingborg, Västerås, Örebro, Linköping, Jönköping, Sundsvall, Karlstad, Södertälje och de tre storstäderna.

Slalsrådel nämner i interpellationssvaret också alt kapitalkostnaderna blir höga, men jämfört med spårtrafik kräver eltrådbussen relativt små investeringar i fasta anläggningar. De fasta anläggningarna beslår av konlaktled-ningar, malarkabel och omformarslationer. För spårväg kan anläggningskostnaderna beräknas lill 5 000 kr,/m dubbelspår, och motsvarande kostnad för trådbuss är mellan 400 och 500 kr./m fyrtrådig konlaktledning. Del är således minst tio gånger dyrare alt anlägga ett spårvägsnät, och för tunnelbana är kostnaden ännu högre.

Slalsmaklerna kan här alltså direkt bidra till skapandet av en bältre miljö i de slörre tätorterna. Ett tungt vägande skäl för slalligl stöd är eldrivna fordons fördelar - det vill jag underslryka - från såväl miljö- som energisynpunkt. Från luftföroreningssynpunki är trädbussen vida överiägsen dieselbussen. Även om man hypotetiskt skulle länka sig alt all elektricitet jusl för trädbussdrift skulle framställas i oljeeldade kraftvärmeverk skulle oljeäl-gången bli 40 å 50 96 mindre än om oljan förbrändes i bussarna. Den uppskattade åriiga oljeförbmkningen på 10 m fören trådbuss kan slällas mot en förbrukning av 22 ä 25 m per dieselbuss. För oljeförbränningen i kraftverk går det enklare atl ordna en effektiv avgasrening, och avgaserna från de höga skorstenarna hamnar inte bland ett stort antal människor i ett relalivi inslängt gaturum.

Trafikbullret är ett alllmer lilltagande miljöproblem i städerna. Trots trafiksaneringar och andra åtgärder fortsätter bullersituationen tolall sett att försämras som en resultat av den ökande motorfordonslrafiken. Trådbussen avger mindre störande buller, eftersom elmotorn är belydligl tystare än dieselmotorn. Detta gäller särskill i samband med start från hållplats, varför trädbussdrift från bullersynpunkt liksom från luftföroreningssynpunkt är särskill gynnsam i innerstäder.

Herr talman! Del är angeläget atl del görs något snart och att kommunerna får resurser, eftersom nedsmutsningen från trafiken ökar - samtidigt som också medvetenheten därom ökar. Det hinder som föreligger är den ekonomiska flaskhals som själva anläggningskostnaderna utgör. Man kan förslå all beredningen lar sin tid, men när saken är angelägen vill man gärna au det skyndas pä. Där skulle jag lill slut vilja fråga om statsrädel är beredd atl göra något snart, eftersom liden är ganska knapp.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Jag vill göra några klarlägganden beträffande de eventuella försöken med Irådbusslrafik i Stockholm. Redan 1973 tog styrelsen för Storstockholms Lokaltrafik elt initiativ i den frågan. SL har på styrelsens uppdrag därefter gjort flera uiredningar om irådbusstrafiken. Inom SL pågår f n. en utredning om möjligheterna att anordna försök med irådbusslrafik. Något uppdrag har däremot inle lämnats lill SL från den lidigare regeringen.

Men jag är, liksom Ulla Tilländer, mycket intresserad av atl finna energisnålare och miljövänligare trafikmedel för tätortstrafiken, och staten är redan på olika sätt engagerad i dessa strävanden. Innan jag vill ta ställning till eventuellt statligt engagemang i fråga om trådbussar vill jag avvakta utredningen inom SL och den beredning av energikommissionens förslag som nu sker inom regeringskansliet.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

öm vidgad försöksverksamhet med trådbussar

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr talmän! I och för sig är det bra med de insatser som slalsrådel pekar på i svaret och som görs för en miljövänligare trafik över huvud taget. Men vi måste se på vilka typer av bussar vi skall ha i framtiden, om vi skall ha dieselbussar eller övergå till någon annan driftform.

Visst kan del vara bra att vara avvaktande och invänta resultat, kanske särskilt då många alternativ erbjuder sig. Men del förutsätter egentligen två förhållanden som inte föreligger nu.

För det första för det inle brådska med beslutet och inte finnas några svåra, akuta problem i fråga om nedsmutsning, buller och bristande bekvämlighet. Man bör ha klart för sig att det måste göras något snabbt och att länghalning inte är på sin plats.

För det andra fömtsatts alt det inte skulle föreligga något fördelaktigt alternativ som är värt att salsa på och som det finns erfarenheter av inte bara från Sverige ulan också från åtskilliga andra länder. Men om man känner lill trådbussens alla fördelar, dess förhållandevis få nackdelar och hur skyhögt bättre den är än dieselbussen med alla dess problem tyckerjag att man - om man inte ställer sig positiv till en utvidgad försöksverksamhet i flera kommuner, kanske med annan stmkiur än Stockholm - måste ha orealistiska krav på ett kommande kollektivt transportmedel.

För min del trorjag alt trådbussen är ell kommande kollektivt transportmedel. Den finns redan utprovad och i drift på mänga ställen. Och den löser problem som redan är akula. Därför är det skada alt den inte så snart som möjligt kan introduceras som försöksverksamhei i flera kommuner som är villiga till detta.

Överläggningen var härmed slutad.

2 Riksdagens protokoll 1978/79:40-43

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

öm sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

§ 4 Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för all i elt sammanhang besvara dels Sune Johanssons (s) den 26 oktober anmälda interpellation, 1978/79:57, dels Eva Hjelmslröms (vpk) den 7 november anmälda fråga, 1978/79:98, till industriministern, och anförde:

Herr lalman! Sune Johansson har frågat mig dels vilka villkor som utfärdades då AMS och regeringen godkände fusionen mellan Husqvarna och Elecirolux beträffande inneliggande lokaliseringslån vid Ero-Frys AB samt slutligen vilka åtgärder regeringen länker vidta för att tillse atl Electrolux inte minskar sysselsättningen vid Ero-Frys AB.

Eva Hjelmsiröm har frägal industriministern dels vilka åtgärder han avser vidta för att rädda jobben vid Ero-Frys, dels vad han avser alt göra åt monopoliseringen inom kylskåpsindustrin. Frågan har överlämnats lill mig.

Jag besvarar inlerpellationen och frågan i ett sammanhang.

För alt ge en bakgrund till utvecklingen vid Ero-Frys har jag inhämtat följande upplysningar. När Ero-Frys etablerades i slutet av 1950-lalet fanns elt stort antal tillverkare inom kyl- och frysområdel. Stmklurraiionalise-ringen har sedan dess varit mycket omfattande i denna bransch. Ero-Frys köptes år 1963 av Husqvarna. Anlalel anslällda var då 140 personer och årsproduktionen ca 5 000 enheter. Efter Husqvarnas övertagande genomfördes en successiv uibyggnad och modernisering av anläggningarna i Arvika som även innebar en kapacitetsökning. Under perioden 1968-1977 har förelaget erhållit statligt lokaliseringsstöd med sammanlagt ca 13,5 milj. kr., varav ca 9 milj. kr. i form av lån. Sysselsäuningen vid Ero-Frys har efter Husqvarnas övertagande ökal med nära 300 personer. Ero-Frys har i dag ca 420 anställda och producerar bl. a. ca 90 000 s. k. högskåp för hushållen saml vissa produkter inom del kommersiella kylområdet.

Under är 1977 uppvisade verksamheten inom Husqvarnakoncernen en förlusl av ca 35 milj. kr. Resultatet för år 1978 beräknas bli ännu något sämre. Förlusterna under de båda senaste åren har därmed i princip motsvarat nästan hela akliekapilalet i Husqvarna, vars fortbestånd därmed skulle ha kunnat hamna i fara. Svårigheterna för ell förelag av Husqvarnas storlek alt hävda sig i internationell konkunens bidrog lill atl sammanslagningen med Electrolux kom lill stånd.

Under år 1978 har Electrolux studerat olika möjligheter atl eliminera föriusterna i Husqvarna genom sådana omstruktureringar som skulle kunna bidra till all göra hela koncernen mera konkurrenskraftig.

En sådan omstrukturering är den nu diskuterade som berör Arvika. I Mariestad tillverkar Electrolux i dag ca 450 000 högskåp per är av samma slag som produceras vid Ero-Frys. Vid flyttning av den nuvarande högskåpsiill-verkningen från-Arvika lill Mariestad, kan ca 110 personer i Marieslad producera de 90 000 enheter som annars kräver 300 anställda i Arvika. Elecirolux uppger atl denna förändring skulle förbättra Husqvarnas resullat med ca 12 milj. kr. åriigen. Den förbätirade effektivitet som omflyttningen

innebär är också viktig för au bibehålla den svenska kylskäpsindustrins internationella konkurrenskraft. På den svenska marknaden är andelen importerade kyl- och frysskåp ca 35 %. De svensktillverkade högskäpen säljs i stor utsträckning utomlands, i konkurrens med utländska producenter, av vilka de största har en total årskapacitet kring 2 miljoner enheter.

Genom den omstrukturering av tillverkningen som nu diskuteras uppger Electrolux atl ca 300 arbetstillfällen vid Ero-Frys skulle komma atl bortfalla tidigast år 1980. Samtidigt planerar koncernen emellertid att från produktionsenheter utomlands överflytta tillverkningen av vissa kommersiella kylprodukterlill Arvika. Denna produkiion sysselsätter i dag ca 120 personer i Arvika. Electrolux har uppgivit att man räknar med att ytteriigare ca 100-150 personer skall kunna sysselsättas i produktion av kommersiella kylprodukter i Arvika, varvid den faktiska minskningen av sysselsättningen vid Ero-Frys skulle kunna begränsas till 150-200 personer.

Låt mig understryka atl del är väsentligt att förelagen i god tid vidtar sådana omstmktureringsåtgärder som på sikt stärker deras inlernationella konkurrenskraft och därmed tryggar sysselsätlningen. Detta är naturligtvis specielll viktigt i slora koncerner, samtidigt som dessa i allmänhet har goda fömtsällningar för atl genom omflyttningar inom koncernen se lill att inte enskilda enheter och orter drabbas av drastiska sysselsättningsförändringar.

Som svar på Sune Johanssons frågor vill jag anföra följande.

Del förhållandet att Ero-Frys under senare år erhållit lokaliseringsstöd och fortfarande har utestående lokaliseringslån har inte inneburit att regeringen, arbetsmarknadsstyrelsen eller annan myndighet behövt lämna medgivande till fusionen mellan Husqvarna och Electrolux. Något sådant ställningstagande med särskilda villkor beträffande de nämnda lokaliseringslånen har ej heller gjorts.

Däremot ankommer det på arbelsmarknadsstyrelsen alt utöva löpande tillsyn över atl lokaliseringsstöd utnyttjas för avsett ändamål och i överensstämmelse med föreskrivna villkor. Om det skulle visa sig att fömlsättningar som gälll när lokaliseringsstöd beviljats senare inte blir uppfyllda, t. ex. i fråga om sysselsätlningen, har arbetsmarknadsstyrelsen möjlighet alt efter prövning återkräva viss del av utgivet lokaliseringsbidrag samt säga upp uteslående lokaliseringslån.

I samband med atl Electrolux informerade de fackliga organisationerna på berörda orter om behovet av att omstmkturera produktionen av kyl- och frysprodukier för hushållsbmk informerades även regeringen. Några diskus-.sioner mellan förelaget och regeringen om dessa planer har inte ägt mm tidigare.

Som svar på Sune Johanssons och Eva Hjelmströms frågor om vad regeringen avseratt göra föralt rädda jobben vid Ero-Frys villjag understryka an vi kommer atl följa utvecklingen. I första hand ämnar vi avvakta resultaten av pågående överläggningar mellan Electrolux och berörda fackliga organisationer. Om den planerade omslmktureringen av kyl- och fryspro-duklionen skulle komma att genomföras räknar jag med att Electrolux, på det

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

öm sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

sätt som man delvis redan utlovat, placerar annan produkiion i Arvika som ersättning för den som flyttas därifrån, så alt sysselsättningen vid Ero-Frys i största möjliga utsträckning kan räddas.

När det gäller Eva Hjelmströms fråga angående konkurrensförhållandena inom kylskåpsindustrin harjag samrått med handelsminislern.

I början av är 1978 granskade näringsfrihetsombudsmannen (NO) fusionen mellan Electrolux och Husqvarna. NO ansåg att detta samgående ledde till en förstärkt marknadsdominans för Elecirolux. Förhållandet att företaget även i fortsättningen kommer att vara utsatt för internationell konkurrens, inte minst pä sina utländska marknader, talade enligt NO för att företagel även framöver kommer alt upprätthålla en hög rationalitet. NO motsatte sig därför inte förvärvet. Eftersom ärendet prövats av vederbörande myndighet finns det ingen anledning för regeringen alt vidta särskilda åtgärder.

SUNE JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag lackar för svaret pä min interpellation. Av svaret framgår alt arbetsmarknadsministern har försökt alt göra en hisloriebeskrivning av ulvecklingen lor Ero-Frys i Arvika. Men del fattas en bit i Ero-Frys historia, nämligen den allra första om när företaget kom till. Det skedde innan del fanns några lokaliseringsstöd eller andra arbetsmarknadspolitiska reformer av den typ vi har i dag.

I början av 1950-talet upplevde Arvika dels slora permitteringar vid Arvikaverken, dels lades två gamla Arvikaföretag ner, Arvika ullspinneri och -väfveri och Arvika redskapsfabrik. Kommunen tog då initiativ och gick in och stödde en företagare som ville starta kylindustri i Arvika. Förelaget hette då Viko och ombildades så småningom till Ero-Frys, som sedan köptes av Husqvarna, som sedan köptes av Electrolux.

Jag har velat nämna delta för atl därigenom klargöra atl en reducering av arbetsstyrkan av den storieksordning som Electrolux nu aviserat innebär att man river ner många års strävanden frän både kommunen och arbetsmarknadsmyndigheterna för att förbättra sysselsäitningssituaiionen i Arvika.

Ero-Frys har alltså två gånger fusionerals med annat företag, och vid varje tillfälle har det sagts atl fusionen var bra för den skulle ge tryggare jobb. Det har gjort det i viss utsträckning, men nu när företaget har kommii i händerna på jätten Electrolux visar det sig att den koncernen inte kan klara sysselsätlningen vid förelaget. Sysselsätlningssiluationen i Arvikaområdel är, som jag vid tidigare tillfällen påtalat här i kammaren och för arbetsmarknadsministern, sådan att vi just nu inte har råd att föriora ett enda arbetstillfälle i den regionen.

Jag har i min interpellation ställt tre frågor till arbetsmarknadsministern. Av hans svar framgår att det praktiskt laget står Electrolux fritt att vidta ett bortrövande av 200 jobb i Arvika utan alt regeringen ingriper-del barden i alla fall inle gjort hiuills.

Arbetsmarknadsministern påpekar atl del pågår överläggningar mellan facket och företaget och att regeringen skall följa ulvecklingen av dessa överiäggningar. Det förstårjag atl man måste göra även omjag personligen.

med den ganska ingående kännedom jag härom företaget, inte troratt dessa överläggningar kommer att utmynna i något annat än att Electrolux fullföljer sina planer. Riksdagen harju gett sådana möjligheter till både Electrolux och andra storföretag när man avvisat bl. a. socialdemokratiska förslag om inskränkningar i företagens rättigheter att hantera människor på det här viset.

Arbetsmarknadsministern hänvisar också i sitt svar lill alt Husqvarnadelen inom Electrolux hargått med en föriust på 35 milj. kr. 1977. Det är kanske riktigt, men Electroluxkoncernens totala vinsl för 1977 var 530 milj. kr. Det är en ökning med 76 miljoner sedan föregående år. Då tycker man alt Elecirolux i en lid som nu, då sysselsätlningen minskat inom industrin, skulle kunna ha råd atl ta en föriust på Husqvarnadelen och inte säga upp arbetskraften eller över huvud laget oroa den i det här läget.

Det kan inle få vara sä, att koncerner skall fö bortse från sysselsättningsfrågorna och skära bort bilar utan att anvisa nya jobb. De bästa möjligheterna att skapa nya jobb har Elecirolux. Även om de anställda och platsledningen i Arvika nu går igenom de analyser som Electroluxledningen har presenterat, så vet vi att i slutänden är det ändock förelagsledningen som bestämmer. Har den nu bestämt sig för att flytta bort den här tillverkningen och göra 200 arbetslösa, kommer del säkert också att bli så, om inte regeringen är beredd att ingripa.

Jag har ingen anledning all föriänga mitt inlägg med några särskilda kommentarer lill allt del som arbetsmarknadsministern har sagt i sitt svar, men några klariägganden måste jag ändå få. Arbetsmarknadsministern säger alt regeringen ännu inte har tagit några initiativ till kontakter med Electrolux angående Ero-Frys, utan man skall avvakta förhandlingarna. Jag menar att det är ganska bråttom i dag, och därför skulle jag vilja veta om arbetsmarknadsministern med beaktande av den här frågans aktualitet just nu är beredd att ta några snabba initiativ till kontakter med Electrolux.

Om inte Electrolux är villigt att ordna ersättningsjobb i full utsträckning, hur tänker ni i sä fall ifrån regeringens sida attackera detta? Skall de som blir ulan jobb tubbas att flytta bort från orten, eller kan regeringen garantera nya jobb eller i varje fall ta initiativ till nya jobb i Arvika?

Vi minns andra fall där Electrolux har varit inblandat, t. ex. Hälleforsnäs, där Electrolux övertalades alt gå in med hjälp av statliga subventioner. Då träffades ett avtal, som jag inle känner lill hela innebörden av, men jag har i min interpellation ändock frågat om det eventuellt kan finnas några överenskommelser med Electrolux i fråga om andra företag, som innebär att man skulle få rätt att dra ner exempelvis verksamheten i Arvika. Jag hoppas att det inte har getts några sådana löften i avtalet med Electrolux, för del skulle vara olyckligt. Men delta kanske arbetsmarknadsministern kan upplysa mig och kammaren om.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr lalman! Jag har ställt tvä enkla och raka frågor till herr Wirtén. Den första var; Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta föratt rädda jobben vid Ero-

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Frys i Arvika? Det är en fråga som de anställda lika väl som alla de som bor i västra Värmland har räll alt fä svar på. Tyvärr ges inget besked i interpellationssvaret.

Första delen av arbetsmarknadsministerns svar verkar vara hämtad ur en reklambroschyr för Eleclroluxkoncernen och är del sannolikt också. I den andra delen säger herr Wirtén att regeringen kommer att följa ulvecklingen. Följa utvecklingen-vad innebär då det? Innebär det altman från regeringens sida stillatigande kommer atl se hur ytteriigare en hel ort utarmas på sina tillfällen till jobb och blir ännu ett offer för storföretagens cyniska spel med människors arbele och framtid?

Att döma av inledningen till arbetsmarknadsministerns svar är det så. Där ges kortfattat en förskönad omskrivning av planlösheien i svensk ekonomi -hur företagen under 1950-talet kunde göra sig snabba profiter på kyl-frysområdel, hur koncentrationen och monopoliseringen sedan dess gått alll snabbare. Mindre företag har köpts av stöne och sedan lagts ner, inle därför alt de inle varil lönsamma utan därför att de inle varit tillräckligt lönsamma för kupongklipparna. Eller också har företagen vandrat i väg lill staten för att få pengar för atl fortsätta driften, pengar som sedan använts för att ytteriigare rationalisera och minska antalet arbetstillfällen-om nu inle företagen harföri pengarna ul ur landei. Bara under 1977 pumpade man in ca 45 miljarder i näringslivet i form av gåvor, lån eller kreditgarantier, och förelagen svarade med att ytteriigare öka kapitalexporten, som nu är uppe i över 5 miljarder kronor.

Också Ero-Frys har fått sin del, 13,5 miljoner under perioden 1968-1977. Dessa pengar har alltså getts i stort sett utan några som helst krav från statens sida, utan all man krävt några som helst motprestationer. Jobbarna vid Ero-Frys får sannerligen dyrt belala för sina jobb.

Något längre fram i interpellationssvaret hyllar arbetsmarknadsministern storföretagen tor deras förmåga att vidta "sådana omstmktureringsåtgärder som på sikt stärker deras intemationella konkurrenskraft och därmed tryggar sysselsättningen". Vänsterpartiet kommunisterna har vid upprepade tillfällen här i kammaren klargjort hur denna blinda tilltro till exportberoendet ' tvärtom minskar antalet jobb i landet. Hen Wirién fortsätter lovsången över storföretagen med all förklara atl det är de som har fömtsätiningarna alt "genom omflyttningar inom koncernen se till så att inte enskilda enheter och orter drabbas av drastiska sysselsättningsförändringar". Men, herr Wirtén, har det inte varil precis tvärtom? Jusl genom koncentrations- och monopo-liseringssträvandena har inte bara orter utan hela områden drabbats. Vi kan ta Electrolux som exempel på det.

Vad har egentligen skett sedan Eleclroluxkoncernen köpte upp Husqvarna? Jo, ett antal människor i såväl Arvika som Huskvarna-Jönköpings-området har varslats om avsked. Delar av produklionen skall flyttas ul till Brasilien, andra delar sammanförs - som i Arvikafallet - med flyttning från Arvika lill Marieslad. Arvika förlorar därmed kanske 300 arbetstillfällen, Marieslad vinner pä sin höjd 117. Ytteriigare ett antal arbetstillfällen kommer att försvinna helt. Är det atl irygga sysselsättningen i Sverige, hen Wirtén?

Och allt detla sker trots att koncernen, som också Sune Johansson påpekade, går med en betydande vinst i dag - över en halv miljard kronor.

Herr talman! I Arvikaområdel i västra Värmland är arbetsmarknadssituationen i dag katastrofal - 867 arbetssökande i oklober, varav 567 utan arbete och aktuella för omedelbar placering. Lägg därtill 301 i beredskapsjobb och de 307 som förulom Ero-Frys varslats, och jämför dessa långt över 1 000 personer med de 73 arbeten som erbjöds vid oktobers utgång! Och detla är bara de öppet redovisade siffrorna. I dessa varvskrisens dagar finns det en risk för att de mindre kommunerna glöms bort, men för de enskilda människorna är problemen nog så kännbara och särskilt då för ungdomen. Värmland lillhör de län där storföretagen länge nog fött härja fritt och bedriva sitt spel med människornas framtid.

Läser man arbetsmarknadsministerns svar, sä framgår det också alt läget är än värre än Eleclroluxkoncernen själv i sina presskommunikéer försökt framställa det. Det är inte 150-200 personer som berörs utan i praktiken 300. Siffran 150-200 gäller bara om koncernen fiyltar hem viss tillverkning frän utlandet - och vilka garantier finns för det? Inga som helst.

Herr talman! Den 7 december kommer hen Wirtén att uppvaktas av Arvika kommun och Landsorganisationen. Över 8 000 människor har skrivit på appellen omatt rädda jobben vid Ero-Frys. De har rätt att fö ell klargörande besked. Kommer arbetsmarknadsministern och regeringen all se till alt inga avskedanden får ske ulan garantier för en ersättningsindustri eller fortsatt drift? På sikl måste självfallel en sysselsättningsplan för hela området utarbelas - ett program där man inte bara garanterar nuvarande jobb utan också skapar nya arbetstillfällen. Det visar de siffror jag anförde här tidigare.

Så helt korl över till min andra fråga. Inte heller på den harjag fött något svar. Vad ämnar arbetsmarknadsministern göra åt monopoliseringstenden-serna inom denna del av kapitalvarusektorn? Här svarar herr Wirtén: Goddag - yxskaft. Han framhåller att näringsfrihetsombudsmannen granskat affären och fortsätter: "Förhållandel att företaget även i fortsättningen kommer att vara utsatt för iniemationell konkurtens inte minst på sina utländska marknader talade enligt NO för att företaget även framöver kommer atl upprätthålla en hög rationalitet." Men, herr Wirtén, det var inte detta jag frågade om. Det finns nämligen ingenting som sägeratl bara för alt Electrolux skulle vara utsatt för konkurrens utomlands tar förelaget inte ut monopolpriser hemma. Elecirolux är prisledande i Sverige, och de få företag utifrån som "konkurrerar" anpassar sina priser efter Electrolux -inle tvärtom. Det tjänar företagen på men inte konsumenterna.

Enligt den praxis som har utvecklats skulle jag nu ställa ett antal följdfrågor, men eftersom jag anser att jag inte har fått svar på de första frågorna vill jag i slällel upprepa dem, och i första hand då den mest väsentliga; Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för atl rädda jobben vid Ero-Frys?

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Sune Johansson saknade en bit iden redovisning jag hargjort av utvecklingen i Ero-Frysfrågan om hur Husqvarna tog över och hur nu fusionen med Electrolux har gått till. Del gäller vad som hände tidigare, på 1950-talet. Jag vill bara konstatera, Sune Johansson, alt det som dä inträffade hittills har inneburil au sysselsäuningen i Arvika gåu upp från 100 till 420 anställda,så f)å den punkten värdet klart till Arvikas fördel. Utvecklingen har gått vidare men Husqvarnakoncernen har fått stora ekonomiska svårigheter, vilket ledde lill att fusionen med Electrolux kom till stånd.

Jag har redovisat siffror, och det kallar Eva Hjelmström helt häpnadsväckande för en reklambroschyr. Men det för jag väl ta för vad det är. Siffrorna är fakta som redovisar hur Husqvarna helt enkelt skulle ha haft bara två utvägar kvar: aniingen atl komma i allvarliga ekonomiska svårigheter - och vad det hade kunnat leda lill kan ingen säkert säga i dag, kanske konkurs - eller att låta sig säljas till något utländskt företag. Det var ungefär vad som fanns att välja på som alternativ lill en fusion med Elecirolux.

Jag tror ändå atl Sune Johansson och jag är överens om atl det var den bäsla vägen som ledningen, efter samråd med facket, valde. Det har också f ö. Sune Johansson själv sagt. Han formulerade det i sitt anförande så, att den bästa möjligheten att skapa arbete i Arvika har Elecirolux. Det tar jag som en inläkt för att vi är överens på den punkten. Frågan är bara hur det skall gå till.

Jag har i mitt svar - i motsats lill vad Eva Hjelmström säger - redovisat vilka fömlsättningar det finns för att så skall ske. Eva Hjelmström försöker tala om hur man flyttar ut, och det kan hända atl man flyttar ut enheter till andra länder. Men man avser också, som hon ändå tvingades notera, att ta hem produktion till Sverige. Det ärju en väg som kan leda till en förbättring av situationen i Arvika, och vi skall försöka verka för alt det blir slutresultatet av denna affär. Det måste ändå vara till Arvikas gagn.

Alternativet om inte detta hade inträffat är svårt att spekulera över, men risken för alt ännu förte människor haft jobb i Arvika hade säkerligen varil överhängande. Nu har vi att arbeta för att det skall bli nya arbetstillfällen när rationaliseringen görs, och att den sker är väl klart för var och en som försöker sätta sig in i den ekonomiska redovisning som har gjorts i svaret. Visst kan man, som Sune Johansson säger, låta Electrolux ta en temporär föriusl - och en myckel belydande förlust- på Husqvarnadelen, och det är precis vad som sker under 1978, föratt på sikt efleren övergångsperiod fö ett bärande förelag. Men man kan ju inte bara låta utvecklingen gå vidare med föriusier i några enheter. I så fall kommer Electroluxkoncernens nuvarande vinst snabbt att vändas lill föriust, vilket skulle skapa stor otrygghet hos många tusen anställda här i Sverige. Det vettiga är naturiigtvis att försöka korhma lill rätta med problemen så att man för en fungerande verksamhet inom den lidigare Husqvarnadelen. Den redovisning som finns i interpellationssvaret är i det avseendet räu klarläggande, och den visar att något måste göras åt den produktionsenhet som finns i Arvika i dag. Del gäller då alt få en ersättning så snart som möjligt, men vi har trots alll förhållandevis lång tid på oss fram till

1980 dä den strukturförändring som är aviserad skall genomföras.

I del sammanhanget vill jag ta upp del avsnitt i interpellationssvaret som Eva Hjelmsiröm försökte raljera en del omkring och skapa elt intryck av att jag framfört något slags lovsång över storföretagen. Men sä är del inte, Eva Hjelmsiröm. Jag pekar där pä alt ett stort företag har större möjligheter alt under en längre övergångstid klara av en slruklurtationalisering. Det finns inom ett större företag en stöne bärkraft och ett större spelrum när del gäller alt klara upp en sådan här förändring. Jag har väldigi svårt att förstå att Eva Hjelmström skulle kunna bestrida delta faktum.

Med anledning av del som Eva Hjelmström anförde i sin replik när det gäller Värmlandsregionen - också Sune Johansson var f ö. inne på detla- vill jag säga att det inte är sä att vi har lämnat Värmlandsområdel ät sitt öde. Vi har tvärtom noga försöki att följa utvecklingen där. Vi har ju tillsalt Värmlandsdelegationen som har resurser atl följa ulvecklingen inom näringsliv och arbeismarknad föratt genom den karlläggning som görs kunna ingripa i tid.

Herr talman! Jag vill slutligen kommentera Eva Hjelmströms sista fråga om humvida det är risk för monopolpriser på vitvammarknaden i Sverige. Jag tycker att Eva Hjelmström visar en förvånande okunnighet om hur marknadsekonomin fungerar när hon säger alt det skulle vara lätt för Eleclroluxkoncernen atl införa monopolpriser i Sverige och samtidigt ha en väsentligt lägre prissättning pä exportmarknaden - det måste ju vara innebörden av hennes påslående. Det torde vara hell klart att med en fri handel som Sverige tillämpar skulle många betydligt störte tillverkare av vitvaror omöjliggöra en prissättning från Electrolux sida som innebar väsentligt högre priser pä den svenska marknaden än på exportmarknaden. En sådan prissättning som Eva Hjelmsiröm inbillar sig skulle vara möjlig skulle förvisso medföra att Electrolux icke skulle kunna sälja ett enda kylskåp i Sverige.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Aiyika, m. m.

SUNE JOHANSSON (s):

Herr lalman! I den beskrivning av problemen inom Ero-Frys i Arvika som arbetsmarknadsministern lämnat saknas den del som egentligen är orsaken till de minskade avsättningssvårigheterna. Jag tänker då på det låga bostadsbyggandet här i landei. Det är inte bara Ero-Frys som har drabbats av en nedgång på grund av att man inte har någon avsättning på den inhemska marknaden. Vi har ytterligare elt företag i Arvika som har slora problem jusl med anledning av detla.

Med den historieskrivning jag gjorde i miu inledningsanförande ville jag slå fast atl vi i Arvika haren speciell känsla för Ero-Frys och dess möjligheter att leva vidare, eftersom vi tycker att vi lokall har gjort så myckel för atl förelaget skulle kunna etableras och utvecklas till vad det är i dag. Detla gör atl vi är beredda att slåss ganska hårt för varje jobb som kan bevaras i företaget och på orten.

När det gäller möjligheterna inom länet alt eventuellt hjälpa Ero-Frys AB får vi alllid höra att vi ju har Värmlandsdelegalionen. Men denna delegation

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

öm sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. rn.

har inte några speciella resurser utan måste arbeta på samma sätt som de traditionella regionala organen pä det här området. Möjlighelerna att skapa innovationer ligger i första hand på företagssidan. Jag noterar all arbetsmarknadsministern och jag är överens om alt del är vid Electrolux som man eventuellt kan la fram nya produkier. Då skall, enligt min mening, slatsmakterna också hålla Elecirolux varm med sädana krav och inle acceptera någon form av neddragning.

Del är inte särskill lugnt vid det här företaget när det gäller anställnings-utvecklingen. Folk börjar sluta vid företagel, och därvid är del ofta specialisterna och den skickligaste arbetskraften som först ger sig av. Det blir naturiigtvis svårt atl ersätta denna arbetskraft, vilket i sin tur innebär ytteriigare risker för all de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna flyllas ned till Marieslad.

F. n. laborerar man med vikariat och visslidsanställningar, och det gör alt situationen blir mycket prekär.

För något år sedan började Husqvarna att tillverka någonling som kallades för mikrougnar, men den tillverkningen har nu hell och hållet måst läggas ned. Det blev ingen avsättning, det visade sig vara en fullkomlig felbedömning. Man fick emellertid lokaliseringsstöd, och vi menar alt del nu finns anledning för regeringen alt se lill all Electrolux inte smiter ifrån det sysselsältningsansvar som förelaget åtog sig i samband med atl det fick stödet.

Jag har ingen anledning atl ytterligare polemisera mol arbetsmarknadsministern när det gäller situationen vid Ero-Frys, men vill tillägga att måtte del i all fridens namn inte bli sä, att devisen från valrörelsen - alt i folkpartiels Sverige finns mänga små förelag - kommer att medföra alt man medverkar till att Ero-Frys blir ett mycket lilet företag. Det tål vi inte i västra Värmland.

EVA HJELMSTRÖM (vpk);

Herr talman! Jag konstaterar att Sune Johansson och jag fortfarande inte har fått något svar på frågan vad maniänkergöraföratt rädda jobben vid Ero-Frys.

Jag tycker att herr Wirtén för ett vilseledande resonemang, och del gjorde han också i svaret beträffande förlusten vid Husqvarna. Han sade i svaret att verksamheien vid Husqvarnakoncernen uppvisade en förlust år 1977 på 35 milj. kr., och det verkar som om han ville pådyvla Ero-Frys hela föriusten. Men della är ju hela Husqvarnakoncernens förlusl. Herr Wirién har en tendens - och då det gäller Electrolux är detta fullt klart - alt behandla Husqvarnadelen för sig och Eleclroluxkoncernen för sig. Nu ägs emellertid Husqvarna av Elecirolux, som haren redovisad vinst på över en halv miljard kronor. Då skall också företaget ta sitt ansvar.

Sedan villjag säga några ord om vem som bäst kan irygga sysselsättningen i Arvikaområdel och västra Värmland. På litel längre sikt trorjag atl del enda vettiga är, och det harockså framförts lidigare i olika sammanhang, alt arbeta ut elt långsiktigt statligt induslriprogram. Till dess bör vi ha fött lill stånd en

lag som förbjuder sädana avskedanden som dem som nu varslats vid Ero-Frys.

Herr Wirién påstod att det skulle ta läng tid innan avskedandena verkställs, men jag vet in te om man kan betrakta ett år som någon särskilt lång tid. Det är ju 1980 det hela skall gå av stapeln.

Arbetsmarknadsministern framhöll vidare som en fördel det faktum alt storföretagen har stora möjligheter atl göra omplaceringar inom koncernen osv. Men, herr Wirtén, se på den utveckling som har ägt rum i Sverige under de senaste årtiondena, och läs exempelvis C.-H. Hermanssons bok om koncentrationstendenserna inom näringslivet och vad de har medfört för jobben! De har inneburil att stora företag köpt upp mindre och lagl ner verksamheten vid dessa, även i fall där de kanske i och för sig varit lönsamma - men inte tillräckligt lönsamma. De stora förelagen harall möjlighel atl spela med människors framtid, som jag framhöll i mitt inledningsanförande.

Dessutom påstod herr Wirtén alt jag uppvisade en förvånande okunnighet vad gällde frågan om monopolpriser. Jag får väl återgälda komplimangen. Jag lycker atl del snarare är herr Wirtén som i del avseendel visar en förvånande okunnighet dels om den konkurrensbegränsningslag som vi har i Sverige och som t. o. m. är mindre långtgående än den som gäller i USA, dels om de slörre företagens faktiska agerande.

Låt mig som exempel nämna Elecirolux, som haft kartellbildningar bl. a. vad gäller spis- och kylskäpslillverkning. Nu behöver företaget dock inte ha dessa kartellbildningar längre, eftersom det är ensamtillverkare. Man säger t. o. m. själv i sitt pressmeddelande atl Elecirolux och Husqvarna lillsammans är en av Europas största tillverkare av kommersiell kylutruslning. Därmed är man också prisledande inte bara på den svenska marknaden utan också på en rad andra marknader och kan i stort sett sälta vilka priser som helst.

Herr talman! Jag beklagar att arbetsmarknadsministern fortfarande inte vill ge något konkret besked. Vi för väl se om kommunen och Landsorganisationen når bättre framgång den 7 december.

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag vill bara beträffande bostadsbyggandet som nämndes av Sune Johansson, konstalera att det är en fråga som ofta tas upp när man diskuterar industrisysselsätlningen, som har en koppling till bostadsbyggandets volym. Men det är så, Sune Johansson, alt bostadsbyggandet dramatiskt har sjunkit under en längre tid - under vilken även Sune Johanssons parti haft regeringsansvaret - från 110 000 till 52 000 lägenheter per är. Nu har det dock börjat gå uppåt igen. Jag tycker därför inte att denna kritik träffar rätt. Jag skall inte gå längre än så i den frågan.

Eva Hjelmström menar alt hon inte har fått något svar på frågan om vad som skall hända i Arvika. Jag tycker atl det ärett fylligt svar som här har givits i kammaren om utvecklingen i Arvikaområdel. Del är nödvändigt att genomföra en strukturförändring, och den har sin grund i de ekonomiska

Nr 40

Fredagen den

24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB I Arvika, m. m.

förhållanden som jag redovisat och som jag inte tror atl Eva Hjelmström kan bestrida.

Jag har f ö. aldrig sagt att det enda förlustbeloppet gäller enbart Arvika-enheten. Det framgår klart av mitl svar alt så inte är fallet, och jag förstår därför inte vad Eva Hjelmström grundar sitt påstående på. Självfallet gäller beloppet hela koncernen. Electrolux skall emellertid nu ta hand om denna och bära förlusten samt även försöka se till att verksamheten inte längre går med föriusl. Det rimliga är då att man får en vinstgivande produktion vid de enheter som ingår i den nya koncernen. Annars tryggar man inga nya jobb på sikl.

Eva Hjelmsiröm log vidare upp en debatt om småförelag och slora förelag. Del är lilet överraskande för mig atl behöva föra den debatten, eftersom jag så många gånger från denna talarstol givit uttryck för betydelsen av att vi barett förelagsklimat, som möjliggör nybildning av småförelag och utbyggnad av dem som finns - det ärju en utveckling som ger nya jobb.

Då tyckerjag att man också skall notera atl Eva Hjelmströms medicin här ärall låta allting gå över i en statlig verksamhet. Får jag tillåta mig att göra det lilla försikliga påpekandet att det i så fall skulle vara en slörre centralisering än vad någon annan här har talat om. Detta resonemang går inte ihop, Eva Hjelmström.

Får jag slutligen bara säga något om milt påstående all del blir omöjligt au sälja vitvaruprodukter frän Eleclroluxkoncernen, om man tar till överpriser, dvs. monopolpriser som Eva Hjelmsiröm ville formulera sig. Del tyckerjag är en självklarhet, för hur skall en koncern som ärden femte i storleksordningen i Europa kunna konkurrera på den svenska marknaden, om den fören sådan prispolitik? Det går inte, Eva Hjelmström, för man skulle hell enkelt slå ut sig själv. Man är tvingad atl tillämpa konkurrenskraftiga priser såväl på exportmarknaden som pä hemmamarknaden föratt kunna konkurrera med de företag sorn också säljer här i Sverige.

SUNE JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag hade inte tänkt begära ordet mera, men jag fick anledning därtill när arbetsmarknadsministern berörde bostadsbyggandets utveckling och ansvaret för denna verksamhet. Felaktiga påståenden måste bemötas.

Det är rikligt all bostadsbyggandet har sjunkit, och det sjönk också under vår regeringstid, men det berodde pä alt vi byggt ifatt bostadsbristen och alltså inle behövde färdigställa flera bostäder. 1 dag har vi både en begynnande bostadsbrist och många arbetslösa inom bosladsbyggnadssektorn inkl. de anslällda på Ero-Frys AB. Det är della som ulgör en skillnad. Man kan stimulera bostadsbyggandet och därmed rälta till situationen även för sådana förelag som säljer komponenter till bostadsbyggandet.

Jag tror inle all vi får ul sä mycket mera av den här diskussionen i dag, men jag hoppas all det säu på vilket vi aktualiserat situationen vid Ero-Frys AB skall medföra att arbetsmarknadsministern verkligen ser lill att man inte släpper Elecirolux hur lätt som helst utan att koncernen får stå till ansvar.

Huvudinriktningen måsle bli alt Electrolux ser till alt skaffa nya jobb till Arvika som ersättning för dem som man länkt dra därifrån.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr lalman! Arbetsmarknadsministerns senaste inlägg var faktiskt klargörande. Det innebär helt enkelt i klartext att regeringen stillatigande kommer att se på hur man strukturrationaliserar inom Eleclroluxkoncernen, varvid minst 150-200 arbetstillfällen kommeratt försvinna där uppe. Del var fakiiski det besked som arbetsmarknadsministern gav, vilket jag beklagar.

Sedan några ord om statlig kontroll och om vad herr Wirtén sade om denna. Det är väl i och för sig ingen hemlighet här i kammaren atl vänsterpartiet kommunisterna eftersträvar en kontroll av företagen och alt vi är emot den anarkistiska ekonomi som råder i dag. Vi vill alltså påsikl ha planhushållning och socialism, men på korl sikt har vi lagt fram en rad förslag som regionvis skulle irygga sysselsätlningen. I dessa förslag ligger också alt man skall skapa en långsiktig plan och bygga ut industrier i bl. a. västra Värmland.

Så villjag slutligen ställa en kuggfråga till arbetsmarknadsministern apropå della med monopolpriser. Om ett företag har 100 % av en marknad, har det då möjlighet atl sätta vilka priser som helst eller inte? Det är til syvende og sidsl det som frågan gäller. Eleclroluxkoncernen har en dominerande marknadsandel inom den här området, och inte bara i Sverige ulan även utomlands barden en myckel stor del. I Sverige uppgår marknadsandelen till 60-65 %. Men om man har 100 96 av marknaden, kan man då inte sätta vilka priser man vill?

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

öm sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jo, om man har 100 96 kan man sälla de priser man vill, ifall det inte kommer in någon konkurrens utifrån. Men nu ärdeila inle fallet, och frågan är därför felaktigt ställd. Marknadsandelen i Sverige är i slällel 65 96, och med en mycket hård konkurrens utifrån för man nog vara snäll och hålla konkurrenskraftiga priser - annars får man inte sälja.

Jag vill bara säga till Sune Johansson alt del är nödvändigt atl stimulera bostadsbyggandet just nu, och det är vad vi gör. Byggandet ökar också.

Får jag tillägga, med anledning av vad Eva Hjelmsiröm sade, au vi inle kommer atl bara stillatigande se på utvecklingen. Jag vet mig inte ha gett något på hand i den riklningen, ulan hela milt svar andas en vilja all man skall ersätta de produkter som nu tillverkas i Arvika med andra produkter. Jag har också redovisat alt ledningen av företaget redan har antytt vad som kan hända i det avseendel; alt man tar hem tillverkning utifrån och föriägger den lill Arvika. Atl man också har en ulveckling på gång i Arvika som ger nya produkier trorjag är känt, i varje fall för Sune Johansson, möjligen också för Eva Hjelmström.

Det är det här som är det konstruktiva i debatlen och inte Eva Hjelmslröms försök atl påstå att om man bara för en statlig koncern, så skall man kunna bygga ut industrier. Det räcker inte, Eva Hjelmström. Man måste också ha

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Om sysselsättningen vid Ero-Frys AB i Arvika, m. m.

möjlighel att producera en vara som går att sälja och som är efterfrågad annars hjälper det inte den industrin en enda dugg.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Hittills har det ju gäll bra alt sälja Ero-Frys produkter, och jag tror atl del skulle gå alt göra det i fortsättningen också.

Men jag kan fortfarande inle se på vilket sätt vi har fält klart besked om jobben vid Ero-Frys. Arbetsmarknadsministern sägeratl Electrolux kommer alt ta hem annan tillverkning utifrån. Vilka garantier har arbetsmarknadsministern för alt man gör detla? Och om man inte gör det, vad länker arbetsmarknadsministern göra då? Att man tänker ta hem tillverkning utifrån skulle dessulom innebära atl i stället för alt 300 människor avskedas skulle ungefär 150 avskedas. Fortfarande innebär del ju alt 150 jobb kommer att försvinna i detla område, där man redan har en omfattande arbetslöshet och där sysselsätlningssiluationen, framför allt för ungdomarna, är hemsk.

Vad beträffar diskussionen om monopolpriser vill jag säga atl de utländska konkurrenterna sätter sina priser med utgångspunkt i vad Electrolux lar ul på den svenska marknaden i dag.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Får jag bara ställa en molfråga lill Eva Hjelmström: Går del verkligen bra all sälja produkier om man gör miljonföriuster?

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Såvitt jag har kunnat finna är det inga miljonföriuster som
görs vid produklionen hos Ero-Frys. På kort sikl anser jag dessutom bestämt
att företaget får lov all acceptera atl del görs vissa förluster, eftersom del
måsle vara samhällsekonomiskt lönsamt - även om det inte är det
företagsekonomiskt sett och även om kapitalägarna inle kan göra sig så stor
vinsl på korl sikt.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det konstruktiva i den här diskussionen måste väl ändå vara alt försöka finna en ersättningslillverkning i Arvikaenhelen, som ger vinst och tryggar jobb för de anställda. Det är det vi arbeiar för, och jag trodde atl vi skulle kunna vara eniga om det.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr lalman! När del gäller det sista kan jag helt instämma med arbetsmarknadsminister, men jag har fortfarande inte fått några garaniier för att en sådan alternativ produktion kommer lill slånd och räddar jobben.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Föredrogs och hänvisades Nr 40

'°"°"'" Fredagen den

1978/79:56 till arbetsmarknadsutskoltet 24 november 1978

1978/79:57 lill utbildningsutskottet

1978/79:58 till trafikutskottet 1978/79:59-62 lill skatteutskottet 1978/79:63 och 64 till näringsutskoltet 1978/79:65 till skatteutskottet 1978/79:66 till konstilutionsulskottel 1978/79:67-71 till näringsutskottel 1978/79:72 till arbetsmarknadsutskoltel 1978/79:73 och 74 lill skatleutskoltel 1978/79:75 lill socialuiskoiiet

§ 6 Föredrogs och bifölls Inlerpellationsframställningar 1978/79:97-100

§ 7 Pä hemställan av lalmannen beslöt kammaren kl. 10.41 atl ajournera sina förhandlingar till kl. 14.00, då de lill dagens bordläggning anmälda ulskottsbetänkandena väntades föreligga.

§ 8 Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.

§ 9 Anmäldes och bordlades Molioner

1978/79:76 av Curi Boström och Johan Olsson 1978/79:77 av Rolf Clarkson och Rune Rydén 1978/79:78 av Eiik Hovhammar m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:33 om ändring i lagen (I968;430)om mervärdeskall, m. m.

1978/79:79 av Karin Andersson 1978/79:80 av Per-Olof Strindberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79

1978/79:81 av Sven-Erik Nordin och Martin Olsson med anledning av proposilionen 1978/79:38 om ändring i lagen (1970:989) om införande av fasiigheisbildningslagen

1978/79:82 av Kerstin Andersson i Hjärium

1978/79:83 av Pär Granstedt m.fl.

1978/79:84 av Ivar Högström m.fl.

1978/79:85 av Ella Johnsson

1978/79:86 av Karl-Anders Peiersson och Claes Elmstedt

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

1978/79:87 av Ulla Tilländer m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

1978/79:88 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:89 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:90 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:91 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:92 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:93 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:94 av Thorbjörn Fälldin m.fl. 1978/79:95 av Thorbjörn Fälldin m.fl. 1978/79:96 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg 1978/79:97 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg 1978/79:98 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg 1978/79:100 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg 1978/79:102 av Hans Nyhage och Arne Andersson i Ljung 1978/79:103 av Johan Olsson m.fl. 1978/79:104 av Rune Rydén och Knut Wachimeister 1978/79:105 av Lars Werner m.fl. 1978/79:106 av Lars Werner m.fl. 1978/79:107 av Lars Werner m.fl. 1978/79:108 av Lars Werner m.fl. 1978/79:109 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:50 om inrikiningen av den ekonomiska politiken, m. m.

1978/79:110 av Bertil Johansson och Martin Olsson 1978/79:111 av Knut Wachimeister och Rune Rydén med anledning av proposilionen 1978/79:54 om ändrade regler för uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m.

1978/79:112 av Thorbjörn Fälldin m.fl. 1978/79:113 av Lars Werner m.fl

med anledning av propositionen 1978/79:56 om ändring i sjömansbeskaUningen, m. m.

§ 10 Anmäldes och bordlades Konstilulionsutskotlels betänkande

1978/79:11 med anledning av motioner om förbud mot kollektivanslutning lill poliiiski parti, m. m.

Skatleutskollets belänkande

1978/79:12 med anledning av molioner om förslag lill lag mol skatleflykl m. m.

Lagutskottets belänkande

1978/79:6 med anledning av proposilionen 1978/79:2 med förslag till lag om namn och bild i reklam jämte molion

Utrikesutskoltets betänkanden

1978/79:2 med anledning av molion om svensk fartygstrafik på sovjetiska

vattenvägar 1978/79:3 med anledning av Nordiska rådets svenska delegations berättelse

om rådets tjugosjätte session 1978/79:4 med anledning av motion om upprättande av diplomatiska

förbindelser med Valikanslaten 1978/79:5 med anledning av motion om balters dubbla medborgarskap 1978/79:6 med anledning av motion om internationella åtgärder mot

omskärelse av flickor 1978/79:7 med anledning av propositionen 1978/79:14 om godkännande av

överenskommelse mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken

om avgränsning av kontinenlalsockeln m. m.

Socialförsäkringsulskolteis betänkanden

1978/79:9 med anledning av molion om översyn av avtal med Norge om

uttagande av sociala avgifter 1978/79:10 med anledning av molioner om vissa avgiftsfrågor

Socialutskollets betänkanden

1978/79:16 med anledning av motioner om vissa allergifrägor

1978/79:17 med anledning av motionerom företagshälsovården, m. m.

Kulluruiskotlets betänkande

1978/79:15 med anledning av molioner om fritidspoliliska frågor

Utbildningsutskottets betänkande

1978/79:13 med anledning av propositionen 1978/79:15 om statsbidrag till Handelshögskolan i Slockholm jämte motioner

Jordbruksutskottets belänkanden

1978/79:7 med anledning av propositionen 1978/79:10 om statligt slöd lill

åtgärder mol översvämningar i Emån jämte motioner 1978/79:9 med anledning av motioner om hjortvård m. m.

Näringsutskotlets belänkande

1978/79:11 med anledning av proposilionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel, m. m. jämte motioner

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

3 Riksdagens protokoll 1978/79:40-43

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Anmälan av interpellation

§ 11 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 23 november

1978/79:101 av Birgitta Hambraeus (c) till bostadsministern om energisparstöd till braskaminer m. m.:

Energihushållning i bostadshus kan ske på många sätt - genom isolering och tälning, bättre skötsel av pannor och ventilation, effektivare pannor etc. Del kan också innebära atl man lar till vara lokala resurser som annars inte kommer lill användning. Härigenom förbättras också tryggheten.

Stöd utgår enligt bestämmelserna i förordningen om statligt stöd lill energibesparande åtgärder i bostadshus (SFS 1977:332 med ändringar) jämte bostadsstyrelsens anvisningar till denna förordning. Stödet utgår dels i form av bidrag, dels i form av lån.

Stödberäitigad åtgärd är enligt bosladsstyrelsens anvisningar bl. a. installation av solvärmesystem för varmvaltenberedning, när della kan visas ha godtagbar verkningsgrad och funktion under beräknad livslängd. Jag utgår från au delta även gäller husuppvärmning.

För många landsbygdsbor är det en naturlig sak att ordna sin uppvärmning genom all la till vara spillved. Inspirerade av kraftföretagens reklam på 1950-och 1960-talen och den förmånliga taxesättningen valde många direklver-kande el för uppvärmning. Detla innebar en slandardökning jämfört med äldre vedeldade system.

Ökade kunskaper och modern teknik har nu åstadkommit väsentligt förbättrade uppvärmningsmetoder. Framsynta människor och företag inser nu all eluppvärmning är en ytterst sårbar och i längden dyrbar metod.

För att slippa köpa så myckel energi och för alt ordna del sä, att man om det behövs själv kan klara hela sitt värmebehov, vill nu mänga installera en modern, effektiv braskamin. En sådan kamin både fyller den öppna spisens trivselskapande funktion och bidrar effektivt till husels uppvärmning.

Bostadsstyrelsen har ännu inte tillstyrkt alt slöd skall utgå för installation av sådan kamin. Man har också varit mycket restriktiv när det gäller alt bevilja slöd till andra vedeldade pannor. Kaminernas verkningsgrad kommer enligt uppgift aU utredas av planverket för ett eventuellt framlida typgodkännande, varefter bostadsstyrelsen kommer atl se över möjlighelerna att bevilja energisparstöd till denna lyp av kamin.

Enligl min åsikt är det betydelsefullt all beslut kan fallas så snart som möjligt om stöd till effektiva vedeldade uppvärmningsanordningar.

Med anledning av vad som anförts vill jag lill bostadsministern ställa följande fråga:

Kommer bostadsminislern att se lill att energisparstöd så fort som möjligl kommer att utgå till braskaminer och andra effektiva vedpannor?

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställls

den 23 november

1978/79:178 av Bo Lundgren (m) till statsrådet Birgit Rodhe om en särskild samordnad gymnasieskola i Simrishamn:

Det har sedan länge varit elt önskemål från såväl kommun som länsmyndigheter alt en s. k. särskild samordnad gymnasieskola, SSG, inrällas i Simrishamn. Simrishamns kommun har i mars 1977 hos regeringen anhållit om atl få anordna SSG.

Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande 1977/78:26, med anledning av molioner i ärendet; "Utskottet anser det för sin del angelägel att en sådan gymnasieskola inrättas i Simrishamn om förutsättningar härför flnns och om delta under tid som kan överblickas inle kommer att menligt inverka på utbudet av gymnasieutbildning i Ystad." Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Mot bakgrund av det anförda villjag fråga statsrådet när regeringen avser all fatta beslut i fråga om anordnandet av SSG i Simrishamn.

1978/79:179 av Pär Granstedt (c) lill utrikesministern om ökat kaiastroföistånd lill Vietnam;

Enligt en rapport från WFP (Worid Food Programme) krävs kraftigt utökade insatser av kaiastroföistånd för alt klara situationen för 3 miljoner människor i Vietnam, som drabbades av Mekongflodens översvämning för knappt två månader sedan.

Vilka yllerligare åtgärder planeras från svensk sida för all medverka i den erforderliga katastrofinsatsen?

1978/79:180 av Eivor Marklund {vpk) till arbetsmarknadsministern om ökat -Stöd till Vindelådalen:

Regeringen har, sent omsider, presenterat sitt "Vindelälvspaket". Besvikelsen över innehållet är påtaglig hos berörda kommuner. Sedan kostnaderna för vägen till Ammarnäs och friskvårdsanläggningen i Vindeln läckts, återstår 45 milj. kr. av de 100 som regeringen anvisar. Dessa 45 miljoner skall delas mellan Norr- och Västerbotten. Enbart för Arjeplog finns ett utarbetat åtgärdsprogram som belöper sig på drygt 120 milj. kr. Därtill kommer projekterade fritidsanläggningar och annat. Det är således helt uppenbart alt de anvisade medlen utgör en alldeles för blygsam insals i kommuner som behöver elt omfattande stöd för atl kunna utvecklas. Mol bakgmnd av de löften som utfärdats i samband med riksdagens beslut om atl inte bygga ut Vindelälven är regeringens ålgärd hell otillräcklig.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:

Nr 40

Fredagen den 24 november 1978

Meddelande om frågor

Nr 40 När avser regeringen att komma med sådanl stöd till kommunerna

Fredaeen den Vindelådalen som svarar mot lidigare utfärdade löften?

24 november 1978

_____________ § 13 Kammaren åtskildes kl. 14.01.

Meddelande om

frågor '" "''

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert