Riksdagens protokoll 1978/79:39 Torsdagen den 23 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:39

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:39

Torsdagen den 23 november

Kl. 12.00

Förhandlingarna leddes lill en början av förste vice talmannen,

§ 1 Jusierades protokollet för den 15 innevarande månad.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 utredningsarbetet kring sårbarheten i samhällets datasystem

§ 2 Om utredningsarbetet kring sårbarheten i samhällets datasystem

Försvarsministern LARS DE GEER erhöll ordet för att besvara Lennart Petterssons (s) den 9 november anmälda fråga, 1978/79:122, och anförde;

Herr lalman! Lennan Pettersson har frågat mig om del är meningen all del viktiga uiredningsarbetct kring sårbarheten i samhiillets datasystem även i Ibnsäiiningen skall bedrivas ulan parhimenlarisk metlvcrkan.

Jag vill då först erinra om bakgrunden till den s. k. sårbarhciskommiiién. Ulredningen tillsaiies av min företrädare föratt lä belyst hur ulvecklingen på dataområdet påverkar samhiillets känslighet för störningar och samhälleis förmåga att motstå våld, skadegörelse och andra påtryckningar. Ulredningen var således säkerhetspolitiskt moliverad.

Belräffande uppdragels uppläggning anges det all ulredningen allsidigt bör belysa den nya siluation som har uiipkomriiii och hur nödvändiga förbiinringar skulle kunna ske. Arbelel skall även vara inrikiai på framtiden och bör belysa hur sårbarhetsfrågorna skall beaklas redan vid planeringen av nya datasystem.

Kommilién har i en forsla fas kanlagl och analyserat hela problemkomplexet och redovisai resultaten i en lägesrapport. Denna har varit föremål för en bred remissbehandling. I en andra fas som redan påbörjats konmner kommilién au analysera olika åtgärder för alt minska sårbarheten. Ell slutbeiänkande med förslag lill lämpliga äigärder kommer, enligl vad jag inhämlai, all föreligga hösten 1979.

Vilken form för ell uiredningsarbeie som en regering väljer är ofta en liimplighelsfråga. Min företrädare ansåg an den lämpligaste formen i detla fall var all låta ett antal experter med erfarenheter från skilda samhällsområden belysa områdei.

Med hänsyn till utredningsuppdragels ari och inriklning gör jag för egen del samma bedömning. Jag anser således inie all del finns anledning lill någon förändring av kommitténs sammansättning.

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag ber an få tacka försvarsministern för svaret.

Tyvärr är del eu från min synpunkt dåligl svar. Försvarsministern sägeratl

141

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om utredningsarbetet kring sårbarheten i samhällets datasystem

utredningen är säkerheispoliiiski moliverad, och därför är del inte intressant för parlamentarikerna atl vara med i bilden. Del är i och för sig en ganska underlig slulsals. Var och en som har läst lägesrapporten från sårbarhetsutredningen vet all den har utvidgats lill en toialulredning kring daiasäkerhels-och sårbarheisfrågorna i sin helhei. Del är inle längre en snävt försvarspolitisk fråga.

Jag tycker del är synnerligen beklagligt all lblk|iariiregeringen här intar samma attityd som den gamla borgerliga trepartiregeringen. Man vill lydligen atl datafrågorna även i forlsäliningen skall vara experternas domän. Där skall inle politikerna, och framför alll inte parlamentarikerna, in i bilden.

Egentligen är folkpartiregeringens inställning pä denna punkt iinnu sämre än trepartiregeringens linje, för vi har nu kommit fram lill en skiljepunkl när ilei gäller särbarhetsutrcdningcn, nämligen där man lägger fram en lägesrap- ■ port. 1 del lägel, när man nu skall böria diskulera övergripande frågorsom har att göra med principer lor den tolala utformningen av samhällets datasystem, bör jioliiikema och parlameniarikerna från de olika jioliiiska grupperingarna vara med.

Jag vill ftåga försvarsministern: Är ni verkligen medveten om au en svar innebär atl det även i Ibnsäiiningen kommer att bli sä atl riksdagsmännen under en kon och hektisk period i utskotten diskuierar delta väldigi slora komplex? Skall man ändå inle följa, herr försvarsminister, den tradition som vi sä länge har haft i svenskl utredningsväsende, nämligen all när del är fråga om viktiga politiska utredningar skall del också sitta med representanter för, olika poliliska riktningar?

142

Försvarsministern LARS DEGEER;

Herr talman!..Lennart Pettersson säger all folkpartiregeringen är emol pariamenlarisk medverkan i uiredningar om dalafrågor. Jag vill då erinra om alt del finns fyra sådana uiredningar som arbeiar f n., och de arbeiar med liarlarneniarisk medverkan. Del är ulredningen om ADB inom den allmänna försäkringen, den s. k. ALLFA-uiredningen, datalagsiiftningskomrniiién, D ALK, ulredningen om datateknikens och elekironikens effekter på näringslivels ulveckling, som arbeiar under indusirideiwnemeniei, och ulredningen om datateknikens effekter på sysselsällning och arbetsmiljö, som arbeiar under arbeismarknadsdepartemenlei. Samtliga dessa uiredningar arbetar med parlamentariskt deltagande.

Oavseu vilken inställning man har lill frågan om sårbarhelsuiredningens sammansältning när den tillsaiies den 1 juni 1977 borde man i varie fall kunna vara överens om au del inte är lämpligl all nu ändra sammansäti-ningen. Kommilién harju avverkat tvä iredjedelarav siu arbete och häller pä med sluibeiänkandei. All nu ändra sammansältningen skulle innebära all sluibetänkandei försenades.

Varlbrsiällde inle herr Peiiersson sin fråga föreu och eii halvi årsedan, när kommittén tillsaiies?

LENNART PETTERSSON (s);

Herrialman! Försvarsministern pekar på att vi har fyra daiauiredningarav olika slag som har pariamenlarisk medverkan. Det är rikligt. Men varför skall då inle ulredningen i den cenlrala frågan om en eveniuelli ökad sårbarhet i eu alllmer datoriserat samhälle också förses med parlamentarisk medverkan? Del är ju här fråga om grundläggande och övergripande dalapoliiiska principer. Skall de ulredas enbari genom en experidiskussion? Varför får riksdagspolilikema inte vara med här?

Försvarsminislem pekade på all del är parlamentarisk reinescniation i fyia uiredningar om datafiågor: .ALLF.A-uircdningen, DALK, uti'cdningen om datorernas arbelsmarknadspolitiska effekler och indusiriroboluliodningcn. Det finns en ganska enkel förklaring till varför vi har parlamentarisk r'eprcsenUilion från olika håll i dessa tiir-edningar. Det känneiecknanile för dem är nämligen all samtliga på ett eller annai säll tillkomniii på socialdemokraliskl initiativ. Jag sysslar liiei med de här dalapoliiiska lYågoma, så jag kiinner mycket väl lill förhistorien till alla dessa fyia utredningar. Vill Ibisvarsm i nislern ha yilcrligai'e besked niirdci gäller dem,.så ärjag beredd alt gärna lämna del.

Närdet gäller sårbarlietstitrcdningen ärdet enligt min mening lämpligare all //(/än ännu senare få in parlameniarikerna i detla vikliga utr-edningsarbele. Vilkei är aliernaiivet, herr för-svarsminisier? Om experterna skall fortsälla siu arbele. vad kommersedan atl hända? Niirskall parlameniarikerna in i bilden? Skall del bli så som ni päsiod alt det var under den socialdemokraliska legeringens lid, nämligen au parlameniarikerna kom med i bilden försl under en ivåveckorsperiod i samband med det avgörande ulskotlsarbeiet? Del är i sä fall hell otillfredsställande.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om utredningsarbetet kring sårbarheten i samhällets datasystem

Försvarsministern LARS DEGEER:

Herr lalman! När del gäller frågan om förankringen av sårbarhetskommii-léns synpunkler vill jag erinra om all lägesrapporten varil föremål för en myckel bred remissbehandling. Sammanlagt 65 remissinstanser har höns: myndigheler, fackliga organisalioner, näringslivels organisalioner osv. Deua harskelt mitt underarbetets gång föratt pröva riktigheten av kommitténs kartläggning och analys och för au lesia vissa länkbara rikilinjer i syfte att minska sårbarheten.

På Lennart Petterssons konkreia fråga vad som skall hända med den här ulredningen när den blir färdig vill jag svara all detta är en del av underlaget till den sinande försvaivskommitién. Försvarskonimincn skall ta ställning till resultatet av den här utredningen, och försvarskommiiién har ju en pariamenlarisk sammansältning. Innan ärendet kommer upp på riksdagens bord, kommer del alltså ändå alt behandlas i en kommilié med parlamentarisk sammansältning. Den tidsnöd som Lennart Peiiersson talarom kommer alltså inte all föreligga i försvarskommiiién.

143

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om medel till statligt förvärv av skogsmark

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag vet verkligen inte hur försvarsministern läser sina egna utredningar. Var och en som läser den här ulredningen lar ju upplänningen, det skriver också experterna själva i sin lägesrappon, att del är det grundläggande dalapoliiiska problemei som man diskuterar och alltså inte enbart del snävi försvarspoliliska. Den saken är fullständigt klar. Över huvud tagel behöver vi ju se |iå sårbarheisfrågorna från data|)oliiisk synpunkt. Del är en vikiig och ceniial fråga, och politikerna måste så snart som möjligl böija diskutera saken på allvar. Jag kan inte tro att för-svarsminisiern har i-ält i all della enbart är cU underlag för den försvarspoliliska ulredningen. 1 så fall skulle del, enligt min mening, vara helt felaktigt av folkpartiregeringen att inie la upp saken till en grundligare diskussion.

För'svarsniinistern menar att tåget redan hargått och ;ili del är försent för parlameniarikerna all komma med i uuedningsarbeici om sårbarheisfrågorna. Men en liigcsr-appori iir ju den första kartläggningen som sedan går ul jiå remiss. Därefter kommer uivärderingen, de poliliska diskussionerna och slulsalscrna. Det är jtisl i det lägel soin parlameniarikerna kan göra en maximal insals. Därför är del sä vikligi att vi nu lår in iiarlamentarikerna iden här utredningen. Atl inte sätta in parlamentariker i särbarhetsuircdningen nu innebiir verkligen atl försvära den politiska debatten i de viktiga sårbarhets-frågorna.

144

Överläggningen var härmed slulad.

§ 3 Om medel till statligt förvärv av skogsmark

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för atl besvara Anders Dahlgrens (c) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:127, och anförde:

Herr lalman! Anders Dahlgren har frågat mig omjag snarast avseratl lägga fram förslag om alt 325 milj. kr. skall slällas lill lanibruksstyrelsens förfogande som en rörlig kredii för inköp av mark i enlighel med förslag från slyrelsen.

Den dåvarande regeringen uppdr'og i juni 1978 åt lanibruksstyrelsen all inom en ram av 200 milj. kr. la upp överläggningarom förvärv av mark. som av olika skogsföretag bjuds ut lill försäljning. Den förvärvade marken skall användas för all på lämpligt säu Ibrbäiira sirukiuren inom jord- och skogsbrukei.

Lantbruksslyrelsen har i sepiember retlovisai alt överläggningar tagits upp i sex fall. Den aktuella markens värde är ca 325 milj. kr. Slyrelsen bedömer tui yllerligare lorvärvsmöjligheier kan uppkomma, men kan inte uppskatta vilken omfallning de kan la. Slyrelsen hemställer an medlen skall ställas till förfogande som en rörlig kredii i riksgäldskonlorei och disponeras intill utgången av år 1983.

Framställningen bereds f n. inom regeringskansliet. Avsikten är atl den

skall  behandlas  i   proposilionen   med   förslag om   lilläggsbudgei   II   lill siaisbudgeten för budgetåret 1978/79.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr talman! Tack för svaret, men läl mig samiidigi säga att jag är bekymrad. Av svarei framgår del nämligen inle om lanibruksstyrelsen kommeratt 15 de begärda pengarna. Jag är också bekymrad över alt del lar lid. Det hade varil möjligl atl lösa del här problemet genom en proposilion lill riksdagen.

Vad som nu har hänt ärall lanlbruksslyrelsen lagil tre månader på sig för alt genomföra dessa överläggningar och framkomma med förslag till regeringen medan denna, enligl vadsom meddelas i dagens svar, kommeraii behöva tre månader för all la stiillning till del, irols alt saken i princip var besluladav regeringen Fälldin ijuli månad. Som jagscr det gällde del närmasl en fråga om all effektuera beslutet. Jag vill be jordbruksministern alt verkligen ägna stor omsorg ät delta, så atl den aktuella omstruktureringen verkligen kommer lill stånd så snabbi som möjligt. Jag vill påstå all vi här har en alldeles enastående chans all förbättra fasiighetssirukiuren, skapa bärkraftiga familjejordbruk och t. o. m. bilda helt nya förelag.

Domänverket har förklarai sig berett alt della i dessa strukturförbäiiringar, och della gördel ännu merangelägeiail regeringen ställer lillräckliga resurser lill lanibruksstyrelsens förfogande, så all inle hela projekiei sirandar. Del har visal sig all domän verkei har eti överraskande slorl anial ganska omföttande arealer utspridda på små skiften, som är lämpade som förstärkning av grannfasiigheter. Della innehav är ulan tvivel oralionelli. Domänverket är nu lydligen berell au avveckla en del av sin arrendeverksamhel lill arrendaiorerna och överlåia förelag som är lämpade som familjejordbruk. Jag lycker, herr jordbmksminisler, all denna domänverkels insiällning är värd all prisa, och del är också ell lillfälle som jordbruksministern inie för försina.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 medel till statligt fötyärv av skogsmark

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;

Herr lalman! Jag delar Anders Dahlgrens uppfallning au del är angelägel all medel siälls lill lanibruksstyrelsens förfogande för della ändamål. Del är också, som Anders Dahlgren framhåller, fråga om mark som i allmänhel är mindre väl belägen eller pä annai säll är oralionell från säljarens synpunkt. Marken skall sedan användas för all förbäura ägosimkluren inom skogsbrukei och för atl förstärka kombinerade jordbruks- och skogsbruksförelag med skogsmark. Vidare kommer de säljande företagen all snabbi få likvida medel. De slipper förhandla med ell slorl anial köpare.

Jag kan försäkra Anders Dahlgren om all regeringen har för avsikl all fullfölja den förra regeringens intentioner. Medel kan inte slällas till lanibruksstyrelsens förfogande förrän efter riksdagens behandling av proposilionen om tilläggsbudget II. Om del skulle vara nödvändigl och om lanlbruksslyrelsen sä begär, finns emellertid den möjligheten all regeringen dessföriiman ger slyrelsen fullmaki all teckna kontrakt med de aktuella

145

10 Riksdagens proiokoll 1978/79:37-39

Nr 39                 förelagen. Genom ell sådanl förfarande skulle både lanibruksstyrelsen och

Torsdaeen den    löreiagen få klarhet i frågan lidigare. De pågående förhandlingarna kan

23 november 1978   därigenom fullföljas utan an man förlorar lid.

Om avbytarservicen                                                DERS DAHLGREN (c);

till lordhrukare ''" ''''''''"''' Får jag då Iråga jordbruksministern, med anledning av vad

vid militär reneli- '''" '' sade, om han har för avsikl au ge lanlbruksslyrelsen en sådan

tionsutbildning

fullmakt';

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr talman! Jag har vid avlämnandet av mitt svar följt de regler som normalt gäller när man i rikstlagcn besvarar IVägorsom har samband med den budget som är under utarbetande, och jag hoppas all Anders Dahlgren har försiäelse för della. Jag hoppas all han också ser del möjligt all vänta någon liten lid tills beskedel kommer.

ANDERS DAHLGREN (c);

Herr lalman! Del var jordbruksminislern själv som utvecklade en ytterligare förklaring om alt denna möjlighet siod till buds om del var så bråitomali man inte kunde viinta pä proposilionen. Del var med anledning av detta som jag frågade om jordbruksministern också avsåg all ge lantbruksslyrelsen denna fullmaki. Den frågeslällningen har inget med budgetproposilionen atl göra.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 4 Om avbytarservicen till jordbrukare vid militär repetitionsutbildning

146

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordet för all besvara Anders Dahlgrens (c) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:128, och anförde;

Herr talman! Anders Dahlgren har frägal migom jag avser an fullfölja den förra regeringens avsikter vad gäller finansieringen av kosinaderna för avbytarservice lill jordbrukare vid mililär repeiiiionsuibildning.

Frågan om utbyggd avbytarservice inom jordbruket behandlades av riksdagen i våras. Riksdagen godkände härvid de i propositionen föreslagna grunderna för en utbyggd avbytarservice. Vad gäller finansieringen av verksamheien innebar besluiel all kostnaden för planlagd ledighet skall finansieras med medel som avdelas i samband med överläggningarna om priserna pä jordbrukels produkier. Medelsbehovel för den del av verksamheten som rör avbylare vid sjukdom skall behandlas i särskild ordning vid prisöverläggningarna.

Kosinaderna för avbylare vid militär repetitionsulbildning ansågs ha en speciell karaklär varför yllerligare överväganden kriivdes. Del fömlsanes au

denna fråga i lämpligl sammanhang ånyo skulle föreläggas riksdagen. Frågan bereds f n. inom regeringskansliel.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr lalman! Tack försvaret. Avbylarverksamheien inom jordbruket ärju av grundläggande belydelse för forisall familjejordbruk. Del är också så all alla anslällda har av samhällel genom lagstiftning lillförsäkrals angivna riiitigheler i del här avseendel. Del är därför rimligl all samhällel medverkar lill alt lösa den här vikliga sociala frågan även för lantbrukarna.

Nu iir svaret all frågan bereds inom regeringens kansli. Min fråga var när del här kunde länkas bli lösi. Det ärju så alt jordbruksminislern själv står bakom riksdagens beslut i denna fråga, och del är vikligl au de som administrerar den här verksamheien verkligen för vela om övervägandena inom regeringens kansli kan tänkas bli klara underdeltaår-det ärju viktigt för verksamheten näsla år. Jag upprepar därför frågan: När avser jordbruksministern alt lägga fram ett förslag i den här delen?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 avbytarservicen till Jorabrukare vid militär repetitionsutbildning

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Her.' lalman! Del är rikligt som Anders Dahlgren säger alt jag sall med i jordbruksulskollei när den här frågan behandlades i våras och då uiskoilel ullalade all frågan på nyll skulle föreläggas riksdagen i lämpligl sanmian-hang. Del är därför självklart all vi nu inom regeringen arbeiar med alt finna en lämplig väg för all lösa problemei. Men vilken modell som kommeraii väljas kan jag självfallel inte nu ge besked om.

ANDERS DAHLGREN (c);

Herr talman! Själva modellen är kanske mindre intressant; del viktiga ärju när frågan blir löst.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;

Herr lalman! Del är väl uppenbart all Anders Dahlgren vei hur svårt detla problem är, eftersom han själv inle lyckades lösa del i samband med au proposilionen skrevs och inle heller under den lid som därefter förfiöl. Jag lycker därför alt del inle är rikligl rimligl all begära atl jag skulle ha kunnal klara upp del under den månad som jag har varil jordbruksminister.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr lalman! Det var ändå så, alt här pågick överläggningar mellan de ansvariga statsråden i jordbruksdepartementet och försvarsdepartementet, och jag hade goda förhoppningar om alt frågan skulle hinna bli lösl under tiden. Därför är jag litet förvånad över all jordbruksministern i dag inle kan ange någon som helst tidpunkt.

Överläggningen var härmed slulad.

147

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 tidpunkten för prövning av ärende om statligt stöd till investeringar i Jordbruk

§ 5 Om tidpunkten för prövning av ärende om statligt stöd till investeringar i jordbruk

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordet för atl besvara Anders Dahlgrens (c) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:129, och anförde;

Herr lalman! Anders Dahlgren har frågat mig när jag avser au la upp en framslällning från länsstyrelsen i Jönköpings län om avgränsning av område lör särskill slöd lill lantbruksföretag i vissa glesbygder.

Riksdagen beslutade i våras all ell nyii siikl som kallas särskill stötl till laiubmkslbrclagm. m. i vissa glesbygder skulle införas IV. o. m. den I juli iår. Syftet med stödet är alt friimja sysscisiiilningcn i de delar av vårt land där lörulsiiiiningama för ell livskraftigi näringsliv är mindre goda och där som följd hiirav befolkningen i aktiv ålder minskar starkt. Siiklel iir avseii för områden av uipriiglad glesbygdskarakiiir av det slag som främsi Ibrckommcr inom del inre siödområdei. Även inom kindei i övrigi kan mindre sådana områden förekomma.

Inom del inre siödområdei anger länssiyrelserna de kommuner eller delar av kommun som omfattas av stödet. Inom landei i övrigi lasiställer regeringen efter framställning från resp. länssiyiclsc de områden i vilka siöil skall ktmna ulgå.

Framställningar om avgränsning av område utanför inre stödonvådei har hittills inkommit från länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings. Kronobergs, Älvsborgs, Värmlands, Väslernonlands och Norrbollens län. Fr-am-siällningarna har remiiierais lill lanlbruksslyrelsen och arbelsmarknadsstyrelsen. Yiiranden över framsiällningcn frän Jönköpings liin har inkommii från båda rcmissinsianscrna.

Anspråken på medel för slödel i fråga har visat sig myckel slora. Med hiinsyn lill de begränsade medel som står till förfogande ärdet nödviindigt all priorilera anspråken frän olika län och göra en samlad prihning av IVamsiällningarna när yiiranden inkommii från remissinstanserna.

148

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr lalman! Tack för svarei!

Gemensaml för de ire frågor jag siälll till jordbruksministern är all svaren är av ulomordenllig vikl när del gäller uppföljandet av den jordbrukspolitik som riksdagen fållade beslui om hösien 1977. Inrikiningen mot familjejordbruk och möjligheten all i vissa bygder komplellera jord- och skogsbrukei med andra näringsgrenar med slöd av de här särskilda näringspolitiska insaiserna är i sig grundvalen för en landsbygd med en sådan befolkningsmängd all föruisänningar finns för en överlevnad över huvud lagei.

I del inre siödområdei har della slöd moiiagils med lacksamhei under den lid slödel har funnils. Avsikien var att omsätta denna idé också i andra glesbygdsområden i landei. Enligt min mening hade del varil värdefullt med en försöksverksamhei i någoi passande län. Sedan länge har lantbruksnämnden i Jönköpings län ägnal jusl denna verksamhel slorl inlresse. Lantbruksnämnden har där på en alldeles specielll säll analyserai proble-

maliken. Man har valt ut lämpliga områden, man har under ett par år anordnat stora konferenser just om glesbygdsproblematiken och man planerar att hålla en sådan konferens även under nästa år, vilken skall betitlas "Glesbygdsproblem - leva eller dö". Jag hävdar atl det är av stort intresse att en försöksverksamhet startas i ett sydligt län så alt vi därav kan vinna erfarenheler tills stödet så småningom skall sältas in i alla glesbygder.

Jag tolkar jordbruksministerns svar så att han avser atl nu utöka stödet till alla län samiidigi-pä något annai säll kanjag inte lolka jordbruksministern, eftersom han anför au alla länsslyrelser ännu inte har svarat. Om min tolkning är riklig och om verksamheien slarias fr. o. m. näsla budgeiår harjag i princip ingenting all invända. Är svarei däremoi en förevändning för au fördröja reformen - kanske av brisi på fiengar, som jordbruksminislern aniyder i sluiei - vill jag säga all jordbruksminislern dåligl följer riksdagens beslui. Del är illavarslande.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

öm tidpunkten för prövning av ärende om stadigt stöd till investeringar i Jordbruk

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;

Herr lalman! Jag vill försl komplellera milt svar med följande.

Anspråken på medel frän slödel i fråga har visal sig myckel slora. Med hänsyn till de begränsade medel som slår till förfogande är del nödvändigl att priorilera anspråken från olika län och göra en samlad prövning av framställningarna när remissyttrandena inkommii från remissinstanserna.

Jag är hell övertygad om all Anders Dahlgren känner lill vilka medel som är anslagna för della ändamål. För innevarande budgeiår finns för slödel 10 milj. kr. i slalsbidrag och 10 milj. kr. i kredilgaraniier.

Nu har lanlbruksslyrelsen i skrivelse lill regeringen redovisai all behovel av bidrag för del här budgelårel beräknas uppgå till 17 milj. kr. och behovel av kreditgarantier lill 24 milj. kr. Det visar all slöd av den här lypen verkligen behövs i våra ulpräglade glesbygder, och del är därför vikligl all nu se lill all de pengar som vi kan salsa på sådanl slöd går lill de bygder där de bäsi behövs. Del är alllsä inle fråga om någon fördröjning, ulan del är fråga om all fö en samlad prövning av behovel.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr talman! Del är ingen nyhet alt det här stödet är efterfrågat. Det ärju första året som det utbetalas, och vi hade svårigheter med att fä vela hur stor efterfrågan skulle bli.

Slödel mottogs, som jag sade, med stor lacksamhei, och vi var naiuriigivis insiällda på all de 10 miljonerna inle skulle komma all räcka lill. Viktigasi av alll är givetvis atl se lill all del finns pengar till del inre siödområdei och all även glesbygder i övriga delarav landei naiuriigivis skall priorileras. Del är därför som jag har ifrågasall om man inie borde siaria en försöksverksamhei i Jönköpings län, som är så långi framme pä del här området.

Det kan inle vara obekant för jordbruksminislern all del föreligger uiredningar som visar all antalet människor i jusl de här områdena i glesbygd på gmnd av all jordbruk slås ul kommeraii minska med ungefär 50 000 fram lill 1985-om man inte kan hilia kombinalionssysselsäliningar. Della gäller

149

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om tidpunkten för förslag till ny Jordförvärvslag,

777. 777.

glesbygdsområden i såväl södra och mellersla som norra Sverige. Därför är del väldigi vikligl all jordbruksminislern ser till all pengarna kommer fram. Slödel aren av grundstenarna iden nya jordbrukspolitiken om viskall kunna få en landsbygd som överlever.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;

Herr lalman! Jag troratt del ändå är riktigare an avvakta sä au man försl för en överblick över det totala behovet och anspråken och sedan göra en bedömning och en prioritering än alt försl avgöra tilldelningen lill ett enstaka län.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr talman! Del är naturligtvis regeringen som avgör hur den skall handla. Jag har en annan uppfattning, och jag åierkommer när jordbruksministern har gjort den lolala avvägningen och vi har fåll se hur myckel pengar som har kommii fram.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om tidpunkten för förslag till ny jordförvärvslag, m. m.

Jordbmksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för alt besvara Arne Perssons (c) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:130, och anförde:

Herr lalman! Arne Persson har frägal mig när regeringen länker förelägga riksdagen förslag lill ny jordförvärvslag och om förslagel kommer all innebära några förändringar i förhällande lill den gamla regeringens förslag.

I sepiember i år beslöt den dåvarande regeringen all inhämta lagrådets yttrande över förslag lill ny jordförvärvslag m. m. Lagrådets yiirande kom regeringen lill hända försl den 20 november. Yilrandei övervägs f n. inom regeringskansliel. Proposilion kommer atl föreläggas riksdagen så snart regeringen har hunnit la ställning till yttrandet. Jag vill emellertid redan nu framhålla atl regeringen inle har för avsikl au göra några andra ändringar i förslagel än sådana som kan föranledas av påpekanden från lagrådet. Såviu jag nu kan bedöma blir del inie fråga om några slörre förändringar.

150

ARNE PERSSON (c):

Herr lalman! Jag ber all fö lacka för svarei på min fråga.

Den jordförvärvslagsliftning som gällde fram lill den 1 juli 1965 hade som huvuduppgift all bevara jorden i den jordbrukande befolkningens hand. Del ansågs nämligen riktiglalldesom hade sin ulkomsl av jorden också skulle få möjlighel att förvärva och äga marken utan all behöva konkurrera med kapitalstarka intressen som hade andra syften med förvärvandel än all fö den inkomsl som erhålls av den direkia livsmedelsframsiällningen pä fastigheten i fråga.

Sedan bolagsförbudslagen upphörde och en ny jordförvärvslag efter den 1 juli 1965 infördes här i landei har del blivii alll svårare för inlresserade unga jordbrukare all förvärva jordbruk. En kraftig prisslegring långt ulanför en sund ränieavkasining har ägl rum. Orsaken härtill är i myckel stor Ulslräckning den jordförvärvslag som nu gäller. Den har underlättat förvärv av jordbruksfastigheter för personer utan någon som helst anknytning lill jordbruksdrift. Marken har utan tvivel blivit eu spekulationsobjeki.

Ijordbruksminisiernssvar på min fråga när förslagel lill ny jordförvärvslag kommer har inle klarlagts om del blir i år, näsla är eller om ivå år. Jordbruksminislern i den borgerliga ireparliregeringen, Anders Dahlgren, aviserade en ny jordförvärvslag, som skulle innebära slörre möjligheier för människor som ämnar bruka och bosätta sig pä en jordbruksfastighet all också förvärva densamma. Lagförslaget var ämnat att föreläggas riksdagen deima höst, sä all lagen skulle ha kunnal iräda i kraft den 1 januari 1979. Del är beklagligl alt sä inle sker. Följden blir atl accelererade spekulationsköp kommer alt göra sig gällande ända ftam lill den dag dä den eventuella nya lagen iräder i kraft.

Jag noierar an jordbruksminislern också säger i sitt svar atl del inte blir någon Slörre förändring i det kommande lagförslaget jämfört med del förslag som Anders Dahlgren hade tänkt förelägga riksdagen. Innebär del all bosladsbandei för förvärv av fastighet kommer all införas också i det lagförslag som jordbruksminislern ämnar framlägga?

Fär jag vidare fråga jordbruksminislern om han ämnar föreslå all lagen skall iräda i kraft med omedelbar verkan, dvs. samma dag som riksdagen fånar beslui härom. Deila skulle i någon mån kunna reparera en del av de skador som förseningen har vällai.

Jag vill sluiligen fråga jordbruksminislern: Kommer del all finnas möjligheter au genom överklagande ompröva sådana jordförvärvsärenden som är avgjorda men inte har iräll i kraft den dag lagen börjar gälla?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 tidpunkten för förslag till ny Jordförvärvslag,

777. m.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;

Herr lalman! De detaljfrågor som Arne Persson tar upp kommer självfallet all övervägas i samband med all vi förbereder proposilionen och överväger del yiirande som inkommii frän lagrådei.

När del gäller lagens ikraftlrädande är del hell klart all del inle går all hälla den ursprungliga lidsplanen, dvs. all lagen skulle iräda i kraft den 1 januari 1979.

Jag delar Arne Perssons uppfallning ail del är angelägel all vi får en jordförväivslag, men del bör också sägas all den försening som Arne Persson lalarom beror på omsländigheier som den nuvarande regeringen inte råder över. Jag nämnde i min förslå svar an lagrådels yiirande kom regeringen lill hända försl den 20 november. Den lid som lagrådei har använl för all behandla förslagel har knapjMsl påverkals av regeringsskiftel. Förseningen beror alllsä, som jag redan sagi, pä omständigheter som den nuvarande regeringen inie råder över.

151

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 tidpunkten för förslag till ny Jordförvärvslag, 777. m.

ARNE PERSSON (c);

Herr lalman! Jag föresläller mig all en proposilion som överiämnas lill lagrådei för yttrande är färdigskriven. Om lagrådei eveniuelli föreslår några mindre jusieringar, som regeringen anser sig kunna accepiera, mätte del väl ändå inie behövas någon läng lidrymd för all göra dessa jusieringar. Såviiijag kan bedöma borde denna proposilion ha kunnat föreläggas riksdagen den kommande veckan. Därmed skulle beslut ha kunnat fallas sä alt lagen hade kunnal träda i kraft den Ijanuari 1979. Del ärbeklagliglatlså inte sker, för jag vet atl priserna på mark accelererar.

Jag skulle kunna nämna ell enda exempel på elt faslighelsköpsom skeilde senasle dagarna någonstans i landet. Del var en fastighet på knappt 25 ha, sålunda inle fulll 50lunnland, med gamla hus och inle en enda skogsbil som köples för 1,8 milj. kr. Finns del någon i denna kammare eller någon över huvud lägel som iror all unga människor som ämnar driva jordbruk för au leva på del skall kunna konkurrera under sädana förhållanden?

Del är i högsta grad angeläget all den här proposilionen föreläggs riksdagen så snart som del över huvud tagel är möjligt. Jag föresläller mig atl del skulle kunna ske i så god lid all lagen kan iräda i kraft den I januari 1979.

Jag är lacksam om jag för ell svar pä frågan om lagen kan iräda i kraft med omedelbar verkan så snart riksdagen har faiiai beslui. Del har förekommii ärenden tidigare i riksdagen som har behandlats på det sättet.

152

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Jag kan försäkra Arne Persson all regeringen kommer au handlägga frågan.om ny jordförvärvslag så snabbi som möjligl. Jag vill emellertid påpeka ali lagrädsremissen iiUe är en fiirdig proposilion. Del tidsschema som Arne Persson anger, en vecka frän del lagrådsremissen ålerkommii lill regeringen, är inle rimligl.

ARNE PERSSON (c);

Herr lalman! Jag faller bara lillbaka på de uppgifter som har lämnats av trepariiregeringen. Del meddelades an förslag lill jordförvärvslag skulle komma all föreläggas riksdagen under hösien 1978 och all lagen skulle iräda i kraft 1 januari 1979. Då målie del väl inle vara märkvärdigare för den nya regeringen all kunna lägga fram förslag - del mäsie ju vara fråga om samma lagrådsremissförfarande för trepariiregeringen som del nu blir för folkpartiregeringen.

Sedan frågade jag också om man kan länka sig ikraftlrädande vid den tidpunkl jag berörde. Jag fick inie direkl svar på frågan om jordbruksminislern har uppfattningen att del kan bli möjligt all låia denna lag iräda i kraft med omedelbar verkan efter riksdagsbeslut. Jag fick inte heller svar på frågan om vissa överklagningsärenden eventuellt skulle kunna omprövas som avgjorts innan beslut faltals av riksdagen om denna jordförvärvslag. . Del är dessa tvä frågor jag också vill h:i direkl svar pä.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND;                                       Nr 39

Herr lalman! Även frågan om lagens ikraftlrädande måste självfallel     Torsdaeen den
bedömas med hänsyn lill del yiirande vi har fåll från lagrådet. 23 november 1978

ARNE PERSSON (c);

Herr lalman! Jag föreställer mig all det är regeringen som skall besluta om förslag och inle lagrådei. Del är regeringen som förelägger riksdagen förslag och då också inskriver i förslagel när ikraftirädandei kan ske.

Överläggningen var härmed slutad.

Om upplysning till skogsägare beträffande röjningsmetoder i skogsbruket

§ 7 Om upplysning till skogsägare beträffande röjningsmetoder i skogsbruket

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordet föran besvara Sven-Erik Nordins (c) den 15 november anmälda fråga, 1978/79:132, och anförde:

Herrialman! Sven-Erik Nordin har frågat om jag är beredd all la initiativ till en objektiv upplysningsverksamhet lill landets skogsägare belräffande röjningsmeloder i skogsbrukei.

Röjning av plani- och ungskog är en myckel angelägen åtgärd, som syftar lill all gynna de bäsla planlorna och iräden och ge dem möjlighel alt växa bällre. Vid röjningen avlägsnas både barrträd och lövträd. Vilken röjnings-metod som kommer lill användning beror pä förhållandena i del enskilda fallet. Kemisk röjning är användbar endast i de fall dä åtgärden inte behöver beröra barrträd. Della gäller under fömlsälining all också anlalel barrträd är tillräckligt för atl ge eti lillfredssiällande skogsbesländ.

För dem som arbeiar med alt värda våra skogar är en fullsländig övergång frän mekanisk lill kemisk röjning inie möjlig. Den deball som Sven-Erik Nordin åberopar i sin fråga måsle förmodligen drivas av sådana som inte är insatta i skogsskötselfrågor. Givetvis ärdet angeläget att dessa fören objektiv information. Jag vill påpeka au skogsvårdsstyrelsernas personal och många andra som är engagerade i skogsbrukei redan lägger ner myckel arbele pä all informera sakligt om skogsbruket. Denna information bygger på sådana objektiva fakta som Sven-Erik Nordin har efteriyst. Något särskilt initiativ från min sida anser jag därför inle påkallat.

SVEN-ERIK NORDIN (c);

Herrtalman! Jag vill böria medan lacka jordbruksministern för svarei, som integjorde mig sä värst mycket klokare eller gladare. Han sägeratl den debatt som jag åberopar drivs av sådana som inte iir insatta i skogssköiselfrågor, och det är väl sädana som jag det. Då är det, säger han, angelägel all dessa för objektiv information. Det lär de av skogsvårdssiyrelsens personal.

Och,herrjordbruksminisier,en sådan information harjag lån. Här harjag i min hand en informationsskrift från skogsvårdssiyrelsen i Västernorriands län ställd lill mig bl. a. Förhoppningsvis skall det nu finnas en bild på

153

Nr 39

skärmen, Lövsly på hygget. Här sägs att man skall bygga den nya skogen på barrträd.

Torsdagen den

23 november 1978   -pör att klara diu lövproblem kan du

Öm upplysning till °J" '''""'"'

skoesäeare beträf- Denna metod är mycket arbetskrävande och kostar ca 600-800 kr/ha. Den

fande röjningsme-                                " dessutom behöva utföras 2-3 ggr,

toder i skogsbrukei                                                                         eller

Spruta med fenoxisyror från helikopter

Denna metod kräver god planläggning och kostar ca 300 kr/ha,

OBS. I jordbruket används årligen över 3 000 ton fenox isy ror mol ca 60 lon i skogen."

Vad skall man dra för slutsatser av en sådan informaiion, herr jordbruksminister?

Inte med ell ord berörs de nackdelar som kemisk bekämpning innebär. Man säger ingenling om all lövskogen myckel väl kan ingå iskogsbesiåndet -del höll dock jordbruksminislern med om atl den kunde göra. Man säger ingenling om vad del innebär alt röja manuellt. Jo, man säger hur myckel del kostar, och av del kan vi dra sluisaisen alt del skulle kosia ålla gånger så myckel alt röja manuelll som alt använda sig av kemisk bekämpning.

"I jordbruket används årligen över 3 000 lon fenoxisyror." Vi är ju yrkesbröder, jordbruksministern och jag, även om det är våra söner som sköter våra fasiigheier. Vi är väl ändå öveiens om all del används alldeles för myckel gifter i jordbrukei i dag. Del ursäkiar inte all man också ökar giftanvändningen i skogsbrukei.

Manuell röj ning ger jobb-för den självverksamme skogsägaren självfallel, men även för bolagen. Vi har ell slorl skogsbolag hemma-Mo och Domsjö-som icke använder sig av kemisk lövbekämpning ulan av manuell.

Flygbespruining rubbar den ekologiska balansen. Den drabbar den bärplockande allmänheten, den drabbar vatientäkler, den drabbar det villebråd som lever på löv. Slutligen är flygbespruining en impopulär åtgärd hos allmänhelen, som känner sin allemansräii hoiad. Jag upprepar min fråga lill jordbruksministern: Tycker jordbruksminislern verkligen all den informaiion som jag och mina yrkesbröder i miu län får är en objekiiv upplysning?

154

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Del är inie bmkligi och jag tror inte heller lillåtet alt här i kammaren gå in pä speciella fall. Jag skall därför inie ge mig in i någon bedömning av den rådgivning som Sven-Erik Nordin här ciierar. Men del är hell klart-jag a mar all vi kan vara överens pä den punklen-att man börgöi-a valel av bekämpningsmeiod med hänsyn lill del akiuella fallet. Självfallet skall en avvägning göras mellan å ena sidan kosinaderna för åtgärden och effekten av den och å andra sidan hänsynen lill naturvård och miljö.

SVEN-ERIK NORDIN (c);

Herr talman! Jag tackar för det sista.

Läl mig bara avslutningsvis påminna om en passus i den regeringsförklaring som avgavs den 18 oklober 1978 - jag hoppas all jordbruksminister Enlund står bakom den, kanske i viss män också är pappa lill den; de här raderna gläder mig som centerpartist. Del heier där; "Tekniken måsle anpassas till kraven på god miljö och ett samhälle i ekologisk balans."

Läl mig ställa en slulfräga till jordbruksministern; Passaren giftsprutande helikopter in i ell samhälle i ekologisk balans? Passar en giftsprulande helikopter in i folkpartiets Sverige?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 åtgärder mol granbarkborreskador

Jordbruksministern ERIC ENLUND;

Herr lalman! Jag är naturligtvis glad all Sven-Erik Nordin ciierar ur regeringsförklaringen. Det jag harsagt här i kammaren som svar på hans fråga står icke i sirid med den förklaringen.

SVEN-ERIK NORDIN (c);

Herr talman! Jag kommer med uppmärksamhel au följa jordbruksministerns insaiser på upplysningsomrädei i Ibnsäiiningen.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om åtgärder mot granbarkborreskador

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordet föratt i ett sammanhang besvara dels Allan Gustafssons (c) den 16 november anmälda fråga, 1978/ 79:141,delsGi//wö/0/55o//s(s)den 21 november anmälda fråga, 1978/79:155, och anförde:

Herr lalman! Allan Gustafsson har - mot bakgrund av det svar som jag den 26 oktober lämnade här i kammaren på en fråga a v Gun nar Olsson - frågat om jag numera har en annan och positivare syn på ytterligare medelsanvisning till bekämpning av granbarkborren. Allan Gustafsson anhåller vidare att jag, om jag inte har denna syn, dels förklarar hur skadorna skall bekämpas och den enskilde hållas skadeslös, dels bedömer hur skadorna påverkar den värmländska skogsindustrins långsikliga försörjning med skogsråvara.

Gunnar Olsson har frågat om jag nu är beredd ge skogsvårdssiyrelsen i Värmlands län besked om de 14,5 milj. kr. som behövs för alt genomföra bekämpningskampanjen mot granbarkborren i Värmland.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Jag har noterat atl del svar jag lämnade den 26 oklober har blivit förvanskat eller oriktigt återgivet i olika sammanhang. I milt svar var jag inte, som Allan Gustafsson påstår, negativt inställd till statsbidrag för bekämpning av granbarkborren. För säkerhets skull upprepar jag här den aktuella delen av milt svar; Omfattningen av näsla års bekämpningsbehov och därmed behovet av statligt stöd kan inte bedömas förrän den pågående, av staten

155

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 åtgärder mol granbarkborreskador

bekostade inventeringen har slutförts och värderats. - Jag betonade i det följande replikskiftet atl någon framställning lill regeringen om statsbidrag ännu inte hade gjoris.

Skogsstyrelsen kom i måndags in med en framslällning om statsbidrag, och regeringen har i dag ställt 24 milj. kr. lill förfogande för bekämpningsåtgärder i bl. a. Värmlands län.

ALLAN GUSTAFSSON (c):

Herrialman! Jag ber att få tacka jordbruksminislern försvaret. Regeringen har alltså i dag beslutat ställa pengar till förfogande, och det är vi tacksamma för.

Jag ställde den här frågan därför atl jordbruksministern förut antytt att del var ett trångt budgetläge. Men i Värmland, där skadorna är som värst, hade man gjort en inventering och kommit fram lill atl bekämpningsåtgärder skulle kosta 14,5 milj. kr., som skogsstyrelsen i Värmland behövde. Landshövdingen sade också vid det besök som jordbruksministern gjorde i Värmland att man ville ha ett snabbt besked, och det har man fölt.

Det är ju klart att angrepp av de här insekterna ställt till myckel stor oro bland skogsägare och även bland skogsarbetare, som hört av sig till jordbruksministern - de är oroade för sysselsättningen.

Jag tackar för svaret och hoppasalt vi nu kan gå till verkei och fö skadorna inskränkta i framtiden.

156

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Jag tackar också för det här svarei. Men jag förslår inle rikligl Allan Gustafssons tolkning av del. Jag tycker del alltigenom är ett positivt svar - särskill del som står i de tre sista raderna.

Jag skall bara i anledning av innehållet i svarets första del kort referera hur frågan vuxit fram. Del var den 25 september som jag första gången aktualiserade barkborreskadorna i Värmland i en fråga till dåvarande jordbruksministern Anders Dahlgren. Genom regeringsskiftet hann jag inte fö svar av Anders Dahlgren, utan jag ställde om frågan till den nye jordbruksministern den 18 oktober.

Den 26 oklober lämnade Eric Enlund svar på min fråga här i kammaren, och jag presenterade då för jordbruksministern en sammanställning över de åtgärder som skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län bedömt som nödvändiga och som beräknades dra en kostnad av 14,5 milj. kr. Jordbruksministern gav då ett svar som pä intet sätt skapade några ekonomiska förutsättningar för atl kunna genomföra en brett upplagd bekämpning. Vi kom inte längre den gången.

Sedan gjorde vi lillsammans den 7 november ett besök i norra Värmland och fick dä se verkningarna av den här naturkatastrofen. Jordbruksminislern förklarade efter besöket alt han var chockad.

Jag skall inte orda mer om detta. Vi har fött elt alldeles utomordentligt fint svar i dag.

Visserligen har regeringen genom atl nu ställa 24 milj. kr. lill förfogande

prutat 3,3 milj. kr. på skogsvårdsstyrelsens ursprungliga äskande, som löd på 27,8 milj. kr.,omjaghar fattat del rätt. Jagskall än en gång be att fö lacka för det myckel posiliva svaret men vill ändå ställa en följdfråga: Vilka återverkningarbedömerstatsrådetalldenna prutning på 3,3 milj. kr. kan fö på det äskande som kommer speciellt från Värmland på 14,5 milj. kr.?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Fördelningen av de 24 milj. kr. som nu ställs till förfogande ankommer på skogsvårdsstyrelsen. Jämfört med den fördelning som gjordes förra året kommer Värmland naturligtvis all fö betydande anslag.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

öm åldersgränsen för amalörboxning

GUNNAR OLSSON (s):

Herr lalman! Efter det som jordbruksminislern såg i Värmland vid sitt besök där trorjag mig veta alt han är ense med mig om att om något län i detla land behöver fä de pengar som äskas - och som det finns täckning för från skogsvårdssiyrelsen - bör det vara milt eget hemlän. Jag hoppas innerligt att denna prutning- inle så stor i och för sig men ändå en prutning- inte kommer att drabba värt län.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 9 Om åldersgränsen för amatörboxning

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för alt besvara Lena Öhrsviks (s) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:146, och anförde;

Herr talman! Lena Öhrsvik har frågat mig vilken åldersgräns som gäller för amatörboxning.

Frågan om den nedre åldersgränsen för boxning behandlades tidigare i är av riksdagen (KrU 1977/78:19, rskr 1977/78:216). Riksdagens beslut innebär all en ingående undersökning bör göras med syfte atl om möjligt klariägga i vilken omfattning boxare ådragit sig bestående skador vid boxning. Undersökningen bör avse tiden efter 1969 års riksdagsbeslut. I undersökningen skall självfallet medicinsk expertis medverka. Undersökningen skall bedrivas skyndsamt, och dess resultat bör helst kunna redovisas för riksdagen vid riksmötet 1978/79. Samtidigt bör för riksdagen redovisas de erfarenheter man inom idrottsrörelsen anser sig ha av tillämpningen av säkerhetsföreskrifterna. Om dessa erfarenheter och den dä gjorda undersökningen kan motivera en avvikelse från säkerhetsföreskrifterna i fråga om åldersgränsen, ankommer del på regeringen alt återkomma till riksdagen med förslag därom.

Riksidrotlsförbundet och Boxningsförbundet arbetar f n. med att la fram och sammanställa de av riksdagen begärda uppgifterna.

De av 1969 års riksdag efter rekommendation av Nordiska rådet antagna säkerhetsföreskrifterna angående bl. a. åldersgränsen 17 år gäller alltjämt.

157

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 åldersgränsen för amatörboxning

LENA ÖHRSVIK (s):

Herr talman! Först elt tack för ett klarlä.ggande svar. Anledningen till alt jag har ställt denna fråga är atl man håller på att försöka göra boxningen populär. Man kan i tidningarna läsa om sexlonåriga framtidshopp, publiken som är i extas, sljärnsmällar osv. Olika intressenter har gjort klart för mig att jag inte skall lägga mig i en fråga som jag inte begriper, men jag anser all jag har ett ansvar atl följa upp riksdagens lidigare beslut. Det är faktiskt riksdagen som har sagt all förbud mot amatörboxning kan undvaras under förutsättning atl säkerhetsföreskrifterna iakttas ulan något väsentligt undanlag. Riksdagen har också sagt atl en sänkning av åldersgränsen under 17 år innebär en väsenllig avvikelse från säkerhetsföreskrifterna.

Därför blev vi överraskade av uttalandena i budgetpropositionen ijanuari, där frågan anmäldes för riksdagens information, samtidigt som föredragande Slalsrådel förordade en åldersgräns på 15 år. Någon motivering som berörde kärnfrågan, dvs. skaderiskerna, anfördes inte. Inte heller framgick del om regeringen egentligen hade fatlat något beslut i frågan eller om regeringen ämnade underställa riksdagen ärendet - vilket man verkligen hade anledning att vänta sig med hänsyn till riksdagens lidigare klara uttalande.

Den beställning om alt verka fören enhetlig åldersgräns i Norden på 17 år som riksdagen årel innan hade begärt redovisades inte heller. Kulturutskottet ansåg då i likhet med lidigare år att säkerhetsföreskrifterna skulle iakttas utan något väsentligt undantag och atl man borde kunna uppnå della ulan lagstiftning.

Ulöver det begärde man en ulredning om skadeverkningar och om erfarenheterna av säkerhetsföreskrifterna. Om den utredningen kunde motivera en ändring av åldersgränsen, skulle del ankomma på regeringen alt återkomma med förslag om det.

Trots de här klara ställningstagandena frän riksdagens sida tillämpas alltså en lägre åldersgräns. Därför ansåg jag del angeläget att fö elt klarläggande besked. Efter del klarläggande beskedel vill jag bara ställa ell par följdfrågor: Gäller åldersgränsen också lävlingsdeltagare från andra länder vid tävling i Sverige? Tänker regeringen utfärda några anvisningar eller ta upp överläggningar eller liknande för att besluten skall följas?

158

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! I frågan om vad som gäller kan jag bara hänvisa på nytt lill riksdagsbeslutet. Sedan kanske jag bör ge Lena Öhrsvik yllerligare några upplysningar beträffande undersökningarna som riksdagen beställde i våras.

Vid två tillfällen har överiäggningar ägt rum mellan Boxningsförbundets styrelse och Riksidrotlsförbundets presidium och verkställande direktör för atl diskutera hur man skall tillmötesgå kulluruiskotlets och riksdagens önskemål om en allsidig ulredning.

Undersökningen avser alt ge underlag tor bedömningen av boxningsspor-lens risker och om frågan om åldergränsen för lävlingsboxning. Medicinsk expertis medverkar, och jag lycker att det är särskilt värdefullt atl Idrottens

forskningsråd har engagerats. Rådet har av Riksidrottsförbundet fött 20 000     Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 åldersgränsen för amatörboxning

kr. för ändamålet. Vidare har Riksidrotlsförbundet givit elt exlra bidrag lill Boxningsförbundel för atl utöka de administrativa kontrollåtgärderna, dvs. kontroll av lävlingsböcker, matchresultat m. m. saml för alt förstärka vidareutbildningen av tränare.

Ulredningen bedrivs med sikte på alt snarasi nå ett resultat, i varje fall under innevarande riksdag, dvs. 1978/79. F. n. pågår insamlande av erfarenheter från andra länder, även utanför Norden, i vad avser lämplig åldersgräns.

LENA ÖHRSVIK (s);

Herr talman! Del är bra att man har lagil upp överläggningar, men min fråga är fortfarande obesvarad: Gäller åldersgränsen tävlande från annat land vid tävlingar i Sverige? Det tillämpas ju olika åldersgränser i olika länder- II, 13 och 15 år eller vad det kan vara.

Och så den andra frågan; Tänker man vid de fortsälla överläggningarna la upp frågan om hur den åldersgräns skall tillämpas som gäller i dag? Den tillämpas ju inte.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr talman! Jag förutsätter alt de regler som gäller enligl riksdagens beslut skall gälla alla som deltar i tävlingar i Sverige.

LENA ÖHRSVIK (s):

Herr talman! Även riksdagen har förutsatt väldigi mycket. Riksdagen har förutsatt atl föreskrifterna skall gälla och att de skall iakttas utan något väsentligt undantag. Det har riksdagen sagt nu vid fyra eller fem tillfällen.

Men jag frågade om man från jordbruksdepartementets sida länker göra någonling för all reglerna verkligen skall tillämpas, om man vill aktivt gå in och ta en överläggning med Boxningsförbundel.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Vad som nu kommer att göras är all vi kommer au avvakta den undersökning som riksdagen har begärt och som pågår med Riksidrotlsförbundets och Boxningsförbundeis medverkan.

LENA ÖHRSVIK (s):

Herr lalman! Spelar det då ingen roll vilken åldersgräns som tillämpas under den tid överiäggningarna pågår?

Överläggningen var härmed slutad.

159

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/7? finansieringen av kraftvärmeverk

§ 10 Om finansieringen av kraftvärmeverk

Statsrådet CARL THAM erhöll ordet för alt besvara Aa/v//; Olssons {c) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:142, och anförde;

Herr talman! Martin Olsson har frågat mig vilka äigärder regeringen ämnar vidta för alt kommunerna skall fö möjlighet att på acceptabla villkor finansiera byggande av kraftvärmeverk.

Samtidig produktion av elenergi och fjärrvärme i kraftvärmeverk medför atl tillfört bränsle utnyttjas på ett för energihushållningen fördelaktigt säll. 1975 års energipolitiska beslut innebar an kraft värmeverk bl. a. av detta skäl skulle byggas i belydande omfattning.

I 1975 års beslut förutsattes att industriproduktionen skulle öka betydligt snabbare än vad som nu bedöms som sannolikt. Som framgår av bl. a. energikommissionens belänkande måsle därför också behovet av elkraft under mitten av 1980-talel numera antas bli lägre än enligl prognosen vid 1975 års beslut. Häri ligger en väsentlig del av förklaringen till all den pågående och fast planerade ulbyggnaden av kraflvärme f n. är mindre än som då anlogs.

Jag avser all föreslå regeringen all i den energipolitiska proposition som regeringen ämnar att lägga fram i början av år 1979 redovisa en bedömning av elbehovets ulveckling under 1980-talei. Denna bör i sin tur ligga till grund för överväganden om utbyggnaden av elproduktionen, däribland kraftvärmeverk. Givetvis är villkoren för finansieringen av stor betydelse. Frågan om lämpliga metoder för att underlätta för kommunerna alt klara sin del av finansieringen av kraflvärmeulbyggnaden torde fö övervägas i detta sammanhang.

160

MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Jag ber all fö lacka statsrådet Tham för svaret pä min fråga.

Byggande av kraft värmeverk är en inte betydelselös del av energipolitiken. Alt framställa elkraft på detta sätt är tillfredsställande både ur energihushåll-ningssynpunkl och ur ekonomisk synpunkt om manjämförmedt. ex. el från kärnkraft. Flera kommuner har planer på att kompletlera sina fjärrvärmeverk med kraftvärmeverk, och jag har ställt frågan till energiministern med anledning av de svårigheter kommunerna har alt lösa finansieringsfrågorna.

Sundsvalls kommun är ell exempel. Kommunen är beredd att besluta om uppförande av ett kraftvärmeverk för 165 milj. kr., om finansieringsfrågan kan lösas. Med hänsyn till de höga kosinaderna under de första åren är det önskvärt all finansieringen kan ske genom annuilelslån.

Kommunfullmäktige var denna vecka beredd fatta beslut om uppförande av ett sådant verk och teckna kontrakt, men på grund av atl finansieringsfrågan inte lösts, bordlade man ärendet och kom överens med leverantören om uppskov med tecknande av kontrakt fram lill senast den 31 december i år.

Finansieringsfrågan brådskar. Det finns många andra posiliva sidor med alt bygga detla kraftvärmeverk. Det planeras så att del skall kunna användas för alternativa bränslen, i den mån sådana är lämpligare än olja i framtiden. Byggnationen ger arbetstillfällen som är välkomna. Man räknar med 130 manårs sysselsättning i Sundsvallsregionen och 200 i övriga delar av landet, främsi Göteborgsregionen, där sysselsättningen också torde vara välkommen.

Del svar jag fick av energiministern säger inle mycket med hänsyn till att del brådskar atl fö denna fråga löst. De överläggningar som representanter för kommunen hade med represenianter för trepartiregeringen vittnade om atl den dåvarande regeringen var beredd att medverka lill atl finansieringsfrågan löstes på ett tillfredsställande sätt. I svaret här hänvisar statsrådet endast till vad regeringen länker framlägga för förslag under kommande är. Under sådana förhållanden för Sundsvall vänta länge på sitt svar.

Jag vill därför fråga statsrådet, om statsrådet inte är beredd atl aktivt medverka lill alt Sundsvalls kommun inom de närmaste veckorna kan fö lösa den här viktiga finansieringsfrågan och därmed starta detta bygge som är så betydelsefullt både ur energipolitisk synpunkt och ur sysselsättningssynpunkt.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om finansieringen av kraftvärmeverk

Slalsrådel CARL THAM:

Herr talman! Som framgick av mitt svarar jag och regeringen beredda att aktivt medverka till att frågan om finansieringen av kraftvärme över huvud taget ges en tillfredsställande lösning. Det bör ske i ett samlat sammanhang, nämligen i samband med ställningstagande till den energiproposition som är utlovad till 1979 års riksdag.

Finansieringen måste ju ses i sammanhang också med frågan om vilken takt som är önskvärd när det gäller kärnkraftvärmeutbyggnaden.

Några förpliktelser i del här aktuella fallet, som Martin Olsson åberopar, från den tidigare nu avgångna regeringen existerar mig veteriigl icke. Jag kan inte heller här i della sammanhang la ställning till den enskilda frågan. Kommunerna harju möjligheter alt på sedvanligt sätt söka ordna finansieringen av kraflvärmeulbyggnaden. De har möjligheter atl utnyttja AP-fonderna som lånekälla, och de har även andra möjligheter på kreditmarknaden.

Del skulle inle vara rimligt, med hänsyn tagen till behovet av en samlad lösning på delta problem, att nu föregripa ställningstagandet genom ett beslut i en enskild fråga.

MARTIN OLSSON (c):

Herr lalman! Sundsvalls kommun och andra planerar väl i enlighel med de riktlinjer för energipolitiken som gäller, och det är ju beklagligl om kommunerna på det viset så att säga blir lurade av att t. ex. den nya regeringen nu i högre grad kanske vill satsa på kärnkraftsutbyggnad än på kraftvärmeverk. Men jag tycker att har man lidigare velat stimulera kommunerna till att bygga kraftvärmeverk finns det anledning att fullfölja

161

11 Riksdagens proiokoll 1978/79:37-39

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

öm hanteringen av plutonium

del.

Jag vill nämna att i den proposilion nr 46 som vi fick för några dagar sedan om stöd lill vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet föreslås alt slöd lill uibyggnad av moilryckskraflen inom industrin skall ökas. Del ärju en i stort sett lika form för framställning av elkraft som kraftvärmeverk.

Vad gäller förpliktelser sade jag inte atl den tidigare regeringen hade lämnat någon förpliktelse. Jag sade alt överläggningarna vittnade om all den regeringen var positiv till del här projektet och alt man bedömde saken så från kommunens sida att regeringen var beredd att aktivt verka för att projekiei kunde genomföras inom de tidsramar man utgått från.

Beträffande finansieringsinstituten är det väl så, att man har försöki fö krediter hos olika finansieringsinstitut och inte lyckats. Del är anledningen till frågan, och del är anledningen till alt jag återigen vill framhålla atl del är väsentligt all regeringen aktivt medverkar lill finansieringen av detla projekt i Sundsvalls kommun.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 11 Om hanteringen av plutonium

162

Statsrådet CARL THAM erhöll ordet för all besvara Jörn Svenssons (vpk) den 15 november anmälda fråga, 1978/79:133, och anförde:

Herr talman! Med anledning av de uppgifter som nyligen förekommit i massmedia om atl svenskl plutonium har avyttrats utomlands har Jörn Svensson frågat mig, om regeringen kan redogöra för vad som verkligen förekommii och vad den med anledning därav länker göra.

Det plutonium som avses härstammar från upparbetat Ågestabränsle. Delta bränsle bestod av uran som utvunnits i Kvarntorp.

Sludsvik Energiteknik AB, dåvarande AB Atomenergi, fick i november .1968 tillslånd att föra ut delta bränsle lill upparbetning.

Ågestabränslet upparbetades vid Eurochemics anläggning i Mol i Belgien. Från bränslet utvanns ursprungligen 20,3 kg klyvbart plutonium. Av dessa 20,3 kg återgick 2,3 kg lill Sverige. Detta material förvaras nu i Sludsvik. 2,9 kg finns fortfarande kvar vid upparbetningsanläggningen. Delta material som är i svensk ägo är blandat med diverse föroreningar och behöver bearbetas ytterligare vid upparbetningsanläggningen innan det kan utvinnas som rent plutonium.

De resterande 15,1 kg såldes av ägaren Sludsvik Energiteknik AB till Eurochemic. Eurochemic tecknade i sin tur avtal om försäljning av denna kvantitet lill del västtyska företaget Nukem och del av Nukem delägda bolaget Alkem.

Plutoniet har sedan fött följande användning. 7,8 kg har av Alkem levererats till en forskningsreakior i Karlsruhe och 6,7 kg lill ell försökskraftverk i Kahl. Vidare ingår 0,6 kg i processavfall som fortfarande finns kvar hos Alkem.

Euralom, som är ansvarigt kontrollorgan, har bekräftat att de nämnda siffrorna är i överensstämmelse med de uppgifter som finns i organisationens maierialredovisning. Redovisningen upptar även de svenska plutonium-kvantiteterna före dessa transaktioner.

Enligl min mening är del synnerligen angeläget att mycket stränga konirollkrav upprätthålls belräffande material och utrustning som används i kärntekniska sammanhang. Sedan den aktuella försäljningen skedde har den internationella kontrollen också förstärkts. Detta har skett bl. a. inom ramen för det internationella atomenergiorganet lAEA och genom de överenskommelser som träffats med anledning av den s. k. Londongruppens arbele. Sverige verkar i dessa och andra sammanhang för en ökad internationell kontroll.

För atl stärka den svenska kontrollen har regeringen nyligen beslutat att skärpa tillämpningen av bestämmelserna om hanteringen av klyvbart material.

Skärpningen innebär i korthet atl anmälningsskyldighet föreligger vid förvärv eller införsel av klyvbart material i Sverige. Vidare för överlåtelse av klyvbart material endast ske efter tillslånd av regeringen eller statens kärnkraftinspekiion.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 hanteringen av plutonium

JÖRN SVENSSON (vpk):

Hert talman! Jag för tacka för svarei. Det är inte min avsikt att opåtalat kasta några misstankar över regeringen, men det finns vissa ting som är oklara här i svaret och som föranleder ytteriigare frågor.

De uppgifter som statsrådet Tham nu lämnar är inte samma uppgifter som en representant för det tyska företaget Nukem lämnade inför svenska massmedia. Man förnekade där att Nukem över huvud taget i juridisk mening hade övertagit äganderätten till de berörda mängderna plutonium. Får jag med anledning därav utvidga frågan: Finns de här siffrorna i statsrådets svar belagda, och finns det och har statsrådet sett i original eller i kopia det avtal som här åberopas?

Sedan säger statsrådet i slutet av svaret:

"För att stärka den svenska kontrollen har regeringen nyligen beslutat att skärpa tillämpningen av bestämmelserna om hanteringen av klyvbart material.

Skärpningen innebär i korthet att anmälningsskyldighet föreligger vid förvärv eller införsel av klyvbart material i Sverige."

Får jag med anledning av det fråga: Var det så att en sådan anmälningsskyldighet i den utsträckningen eller med den strängheten inte fanns tidigare, och hur har man då kunnat säga sig tidigare ha kontroll över detta?

Slutligen en tredje fråga. Det har sagts i en presskommuniké från regeringen häromveckan, att man också avsåg att kontrollera in- och utgående balanser när det gällde klyvbart material som hade gått in resp. ut hos Asea-Atom. Får jag fråga: Har jag uppfattat den delen av regeringens pressmeddelande rätt? Och för jag om jag har uppfattat saken rätt utvidga frågan: Hur kan man säga sig ha haft tillfredsställande kontroll över klyvbart

163

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

0/77 hanteringen av plutonium

material tidigare, om man inte dessförinnan ställt dessa fordringar eller gjort denna kontroll av Asea-Atoms verksamhet?

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! De uppgifter jag här åberopar har inhämtats av den svenska regeringen via det europeiska kontrollorganet Euralom, som är ansvarigt kontrollorgan i detta sammanhang. Jag har inte i sammanhanget sett några originalhandlingar.

Vad beträffar de skärpningar som har beslutats, så rådde tidigare den ordningen att all utförsel av klyvbart material måste godkännas. Den skärpning som här har beslutats innebär att även överiålelse av klyvbart material endast kan ske efter tillstånd av regeringen. Det innebär alltså att en affär av det slag som var aktuell i Jörn Svenssons fråga och som skedde för åtskilliga år sedan, icke hade kunnat ske utan att regeringen i så fall gett sitt godkännande. Vad gäller förvärv eller införsel av klyvbart material i Sverige innebär skärpningen att en sådan anmälan skall ske till statens kärnkraftinspektion, som därigenom för lättare att upprätthålla balanser över det klyvbara materialet vid de anläggningar som har tillstånd enligt atomenergilagen atl handha sådant.

Den sista frågan, om Asea-Alom, syftar såviiijag kan förstå pä någonling annat, nämligen regeringens beslut all uppdra ät statens kärnkraftinspekiion att förbättra mätmetoderna vad gäller det bränsle som ulnyltjas i Asea-Atoms bränslefabrik för framställande av bränsleslavar, vilket jag lidigare har berört här i riksdagen i ett frågesvar. Dessa förbättrade mätmetoder syftar alltså till att få en bättre kontroll än den som redan finns, vilket icke innebär atl den kontroll som i dag finns är otillfredsställande. Men ingenling är så bra all del inle kan göras bältre.

164

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr lalman! Jag tackar för dessa förtydliganden, men jag vill ändå gå ett steg vidare. Må så vara att energiministern inte sett det omtalade avtalet i kopia eller i original, men har han försäkrat sig om atl man på Euratom har sett det? Jag vill gärna pressa den frågan ytteriigare, eftersom de uppgifter man tidigare fött från Euralom liksom uppgifterna från en representant för Nukem inte riktigt överensstämmer med den redovisning som här har gjorts. Jag vill alltså gärna att statsrådet ytterligare förtydligar sig: Har han fött besked humvida man på Euratom har en kopia av detta avtal och har han på basis härav kunnat förvissa sig om atl det förhåller sig så som statsrådet här har sagt.

Får jag också föra en annan fråga något vidare. Statsrådet sade att de nya skärpta bestämmelserna innebär att vissa typer av överlåtelser som lidigare har kunnal göras nu inte längre kan göras. Jag skulle vilja fö vela lilet mera om innebörden av det. Betyder det att del kan ha förekommit affärer där de vidare konsekvensema, de vidare leden i affärema, inle varit under full kontroll?

Denna fråga har en mycket ömtålig internationell bakgmnd och betyder så myckel för den internationella stabiliteten i en vidare mening. Mot den

bakgrunden och med anledning av att handelsministern i den tidigare regeringen åstadkom en del rabalder genom sin ganska oförblommerade åsikt alt man när det gäller kärnkraftsteknologi borde handla också med ett land som Iran vill jag slutligen fråga om den nya regeringen i det här läget anser det vara försvariigt att fortsätta en sådan politik.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Som kärnkraftsnation tillämpar Sverige mycket stränga restriktioner när det gäller hanteringen av klyvbart material. Del beslut som regeringen nyligen har fattat har ytterligare skärpt dessa restriktioner. Jag menar att det är av yttersta vikl att utnyttjandet av kärnkraft sker på ett säkert sätt, och del gäller även för denna hantering.

Sverige måste därför enligl min mening i internationella sammanhang aktivt verka för att de internationella reglerna på dessa områden är så strikta som det över huvud taget är möjligt. Det innebär att vi för att kunna bedriva ett framgångsrikt internationellt arbete måste kunna ha ett ömsesidigt förtroende förde inlernationella kontrollorgan som arbetar med dessa frågor. Från den svenska regeringens sida har det inte funnits någon anledning att betvivla de uppgifter som lämnats från Euratom, som i det här fallet är det ansvariga kontrollorganet.

Detta var svaret på den fråga som Jörn Svensson tidigare ställde. Jag vill tillägga att jag inte har någon anledning att tro att det tidigare har förekommit några affärer som haft sådana olyckliga konsekvenser som Jörn Svensson här antyder.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om hanteringen av plutonium

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Självfallet behöver man inte hysa någon misstro gentemot de organ man i del här fallet har anlitat för alt fö vissa uppgifter bekräftade. Men även om man har förtroende för en myndighet hade det med hänsyn till sakens allvariiga natur och den uppmärksamhet som den väckt i det här fallet varit rätt naturiigt att begära att fö kopia av en handling som är av väsentlig och gmndläggande betydelse för bekräftelsens trovärdighet. Jag lycker att det är litet säreget att man inte gjort det.

Statsrådet säger sig inte ha någon anledning att anta att det förekommit några okontrollerade affärer före beslutet om dessa skärpningar av bestämmelserna. Det finns givetvis inget konkret som pekar på det, men min fråga gällde närmast om sådana affärer i och för sig hade kunnat förekomma. Har det funnits någon risk för att de kunnat förekomma med de mindre stränga bestämmelser som gällde tidigare?

Jag avvaktar gärna svar också på min fråga rörande regeringens politik när del gäller kärnkraftsteknologiskt samarbete med schahens Iran.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Vad beträffar kärnkraftsteknologiskt samarbete gäller det som tidigare har meddelats här i kammaren, nämligen att sådant samarbete kan ske endast under förutsättning att de länder som Sverige i så fall skulle

165

Nr 39                 samarbeta med har undertecknat gällande internationella avtal och anslutit

Torsdaeen den    '''"  ' °  gärning. Något kärnkraftsteknologiskt samarbete med

23 november 1978   ' '' '" JS ' ''• "• '"' '"'"•

öm elförsörjningen under tid då, kärnreakiorer repareras

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 12 Om elförsörjningen under tid då kärnreakiorer repareras

166

Statsrådet CARL THAM erhöll ordet föratt besvara/iy/? Torwalds {c) den 15 november anmälda fråga, 1978/79:135, och anförde: Herr talman! Rune Torwald har frågat mig;

1.   Hur stora föriusier gjorde samhällel per stilleslåndsdag för kärnreakiorer under tredje kvartalet i år?

2.   Hur många dagar sammanlagt stod de sex reaktorerna stilla under nämnda kvartal?

3.   Hur stor procentuell andel av elförsörjningen under iredje kvartalet svarade oljedrivna kondenskraftverk för?

Kärnkraftverk måste - liksom andra kraftkällor - då och då ställas av för översyn och underhållsarbeten. För kärnkraftverk räknar man med en åriig avställningstid på ca åtta veckor.

Elförbmkningen varierar kraftigl under året beroende på årstiderna. Under tredje kvartalet är elförbrukningen t. ex. endast ca två tredjedelar av elförbrukningen under första kvartalet. Det är därför naturligt att föriägga de åriiga underhållsarbetena i kärnkraftverken till sommarmånaderna, dvs. kvartalen två och tre. På så sätt för avställningarna så liten inverkan på elförsörjningen som möjligt. Samtidigt skapas fömtsällningar för ett högt utnyttjande av kärnkraftverken då de behövs bäst, dvs. under vinterhalvåret. Under första kvartalet 1978 var kärnkraftverken i drift ungefär 95 96 av den lolala tiden. De underhällsarbeten som genomfördes under tredje kvartalet blev i något fall långvarigare än beräknat. Såsom framgår av kärnkraftinspek-lionens rapport har kärnkraftverken i genomsnitt ställ stilla 41 96 av tiden under tredje kvartalet i år.

Av detta framgår att om man vill fä en uppfattning om kärnkraftverkens driftresultat är det inte särskilt belysande att studera enstaka kvartal, utan man måste se på ett helt år. Man brukar då använda den s. k. utnyttjnings-faktorn för att illustrera kärnkraftverkens driftresultat. Kraftverken räknar i sin planering med att utnyttjningsfaktorn 70 96 skall kunna uppnås efter tre inkörningsår med ca 60 96 ulnyttjningsfaktor.

Under driftåret 1977/78 uppnåddes i genomsnitt utnyttjningsfaktorn ca 69 96 för landets sex kärnkraftsaggregat, vilket översteg det förväntade produktionsresultatet. Hittills underdriftåret 1978/79 är kärnkraftsproduktionen något slörre än vid moisvarande lid i fjol. Delta driftresultat kan betraktas som fullt tillfredsställande.

Jag anser alt det inte finns några motiv för att tala om samhällsekonomiska föriusier på gmnd av underhållsarbete m. m. i kärnkraftverken, eftersom

produktionsresultaten ligger inom ramen för vad som planerats. Del är givetvis önskvärt att produktionsresultaten förbättras ytteriigare, eftersom oljeåtgången för elproduktion därigenom kan hållas tillbaka.

Oljeeldade kondenskraftverk svarade för ca 2 96 av elproduktionen under tredje kvartalet. För hela driftåret beräknas andelen bli ca I 96. Jag anser det vara mycket värdefullt att oljeåtgången för elproduktion kan hållas på en så låg nivå som nu är fallet. Detta möjliggörs genom utnyttjandet av vattenkraft och kärnkraft.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om elförsöijningen under tid då kärnreakiorer repareras

RUNE TORWALD (c):

Hert talman! Först ett tack för svaret.

Svaret är yvigt men föga konkret. Är frågorna obehagliga skriver man ofta hellre om någonting annat.

Bakgrunden till frågan är att Sverige nu har sex laddade kärnkraftsreaktorer. Om samtliga hade varit i drift under tredje kvartalet i år, skulle det ha inneburit 552 driftdagar. Givetvis måste man räkna med vissa stillestånds-dagar för reparationer och kontroll. Enligt svaret har våra laddade kärnkraftsreaktorer stått stilla under ca 41 % av den teoretiskt maximala drifttiden under det här kvartalet, dvs. under 225 av maximalt 552 driftdagar.

I somras matades det svenska folket så gott som dagligen med uppgifterom all samhället förlorade miljontals kronor varje dag som Forsmark 1 och Ringhals 3 stod oladdade i väntan på prövning enligt villkorslagen. Dessa uppgifter emanerade från Vattenfall.

Jag har här i min hand ett utdrag ur Vattenfalls redovisning av den 22 februari 1978 belräffande konsekvensema av en senarelagd idrifttagning av Ringhals 3. På s. 7 i denna redovisning finns en tabell, som jag vill kommentera något, trots att den är ett under av oklarhet. Jag har på ett flertal håll försökt få råd om hur den skall tolkas, och den rimliga tolkningen torde vara, att en senareläggning av laddningen av Ringhals 3 med ett år, vari ingår tredje kvartalet detta år, skulle kosta 600 milj. kr. i röriiga produktionskostnader-jag håller mig till dem. Med 360 driftdagar per år skulle kostnadema för detta enligl Vattenfalls bedömningar bli drygt 1 1/2 milj. kr. per driftdag.

Vattenfall har med sin redovisning uppenbariigen velat försöka sätta regeringen under press för all nonchalera villkorslagens krav och medge omedelbar laddning. Dess bättre föll inte regeringen Fälldin undan fördenna utpressning.

Denna kampanj pågick under hela tredje kvartalet i år, trots att vi numera vet att i vart fall Ringhals 3 inte var i sådant skick att den hade kunnat laddas omedelbart, även om regeringen hade gett vika för utpressningen.

Av svaret anser jag mig kunna utläsa dels att förlusterna vid en utebliven laddning eller kanske snarare inkomsterna vid en laddning av de två aktuella reaktorerna inle skulle bli av den storieksordning som Vattenfall i sin propaganda ogenerat påstod, dels att behovel av elenergi under tredje kvartalet var så lågt att trots att de sex laddade reaktorerna bara kunde utnyttjas till 59 96 oljekondenskraftverken bara behövde utnyttjas för att

167

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om elförsörjningen under tid då kärnreakiorer repareras

täcka 2 96 av elförsörjningen.

Mol denna bakgrund vill jag ställa två följdfrågor till energiministern. Vilka slutsatser drar statsrådet för det första beträffande sakligheten i Vattenfalls agerande föratt fö till stånd en snabb laddning av ytterligare reaktorer? Anser statsrådet för del andra fortfarande au Forsmark 3 bör färdigställas, trots att vår elförsörjning uppenbariigen ar väl tryggad och trots att vi dessutom snart har inte mindre än fyra oladdade, färdiga reaktorer i reserv?

Slalsrådel CARL THAM:

Herr talman! Rune Torwald kan tydligen inte riktigt bestämma sig för vad han skall fråga mig om. Den fråga som ställdes till mig handlade om drifttillgänglighelen av de sex reaktorer som f n. är i drift. Det är en aning svårt atl utläsa av frågan vad som egentligen är Rune Torwalds bekymmer -om han anser atl kärnkraftverken är för mycket i drift eller atl de är för litet i drift. Alt döma av det senaste inlägget tycks problemet vara att de är för mycket i drift.

Jag har ingen som helst anledning att nu kommentera frågeställningar rörande lidpunkten för idrifttagandet av nytillkommande reaktorer. Humvida det i avvaktan på beslutet enligt villkorslagen uppstod samhällsekonomiska föriusier torde snarast vara en fråga som Rune Torwald i sä fall skulle ha ställt lill den förre energiministern men som nu enklare kan hanteras inom ramen för centerpartiets riksdagsgrupp.

Jag har heller inte någon anledning atl gä in pä frågan när dessa nytillkommande reaktorer skall tas i drift, eftersom del aren fråga som avgörs genom de kompletterande undersökningar som den tidigare regeringen har föreskrivit för ett drifttillstånd enligt villkorslagen. Jag ser heller inte någon anledning att i detta sammanhang kommentera frågan om när Forsmark 3 skall färdigställas.

168

RUNE TORWALD (c):

Hert talman! Energiministern tycker alt mina frågor är ovidkommande, men jag anser atl de är mycket relevanta. Jag har inte fått något svar på min första fråga, om hur stora föriuster samhället gjorde per stilleslåndsdag för kärnreakiorer under tredje kvartalet i år. Statsrådet säger att man inte kan svara på den, eftersom det är så många faktorer att beakta. Men samlidigt hävdade Vattenfall atl om inle Ringhals 3 fick starta under tredje kvartalet, skulle förlusterna bli i runt tal 1 1/2 milj. kr. per dag. Samiidigi visar statistiken alt under iredje kvartalet i år genomsnittligt två av de sex laddade reaktorerna stod stilla. Man behövde ändå bara producera 2 96 av det totala elenergibehovet med hjälp av oljekondenskrafiverk.

Jag hävdar mot denna bakgrund atl det inte var korrekt av Vattenfall atl vid den aktuella tidpunkten hävda alt man kunde skaffa inkomsier i storieks-ordningen en och en halv miljon per dag genom att starta Ringhals 3. Det fanns ingen köpare av den kraft som man eventuellt kunde producera vid Ringhals 3.

Det är mot den bakgmnden jag ånyo ställer den fråga jag inte fick besvarad.

Tycker energiministern att Vattenfalls agerande när del gällde att få till stånd en snabb laddning av Ringhals 3 var sakligt motiverat?

Statsrådet CARL THAM:

Hert talman! Jag noterar ännu en gång att den fråga Rune Torwald ställt till mig nu inte har ett dugg att göra med de urspmngliga frågor som ställdes lill mig.

F. ö. kan jag bara notera atl Vattenfalls uppgifter rörande de ekonomiska konsekvenserna av en försening av idrifttagning av Ringhals 3 hade att göra med den förskjutning av lidsprogrammet som åstadkoms genom att ett tillslånd enligt atomenergilagen och villkorslagen inte omedelbart följs av ett idrifltagande. Det är en långvarig process att sätta en reaktor i drift. Vattenfalls beräkningar åsyftade de ekonomiska föriuster man ansåg att man gjorde genom hela denna lidsutdräkt.

Jag förstår inte, hert talman, vad som här är Rune Torwalds problem. Det har förelegat full enighet om all en noggrann prövning skulle ske av villkorslagen och att vi därvid skulle ta de ekonomiska föriuster som kunde uppstå. Jag är övertygad om att den bedömningen delas av samtliga här i kammaren. Det är heller ingen anledning au nu diskutera den frågan, eftersom den tidigare regeringen här har kommit fram till ett beslut. Vi för nu avvakta vad detla kommer att leda till.

I övrigt vill jag bara notera del som Rune Torwald så riktigt påpekade. Genom ett utnyttjande av kärnkraften och för den delen också av vattenkraften kan vi hälla oljeproduktionen av elkraft pä en mycket låg nivå.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Om elförsörjningen under tid då kärnreakiorer repareras

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Massmedia hävdade atl Vattenfalls framställning hade skett på basis av atl vi hade behov av att ta nya kärnkraftreaktorer snabbt i drift för att irygga energiförsörjningen. Så var inte fallet. Det hävdades att man i motsatt fall skulle göra stora omedelbara föriuster för varje månad som gick. Så var heller inle fallet. Del är alltså uppenbart atl den möjligheten alt fö inkomsier inte fanns, såvida man inte skulle ge sig på att exportera energi. Oljekondenskraftverken var dessulom minimalt utnyttjade, och del tycker jag är bra. På den punkten är vi hell eniga.

Jag är också glad ål atl den gamla regeringen stod pall för de påtryckningar som förekom frän olika håll när det gällde att negligera villkorslagens bestämmelser.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Ja, Rune Torwald, jag kunde aldrig förmärka att det inom den tidigare regeringen förekom någon meningsskiljaktighet på denna punkt. Som jag sagt tidigare trorjag att den uppfattningen delas av samtliga partier här i riksdagen, att om man har säkerhetsbestämmelser så skall dessa följas. Den prövning som blir erforderlig får ta den lid som behövs.

1 övrigt vill jag notera atl frågan om elbelasiningen, som jag tillät mig antyda i mitl svar, ju har ett visst sammanhang med årstiderna och därav

169

Nr 39                 åtföljande klimatförändringar. Under vinterhalvåret är elförbrukningen i

TnrsHappn den    landet väsentligt större, dels beroende på atl del dä är något kallare än under

93 nnvpmhpr 1978   sommaren, dels beroende på att den industriella produktionen då har en

_____________  högre nivå. Man kan här alltså inle jämföra olika kvartal med varandra. När

Om upprustning av vissa eldistributionsnät

man skall bedöma de driftföriuster och samhällsekonomiska förluster som uppslår genom att en reaktor står stilla, måsle man se delta på helärsba-sis.

RUNE TORWALD (c);

Herr talman! Jag konstaterade bara att samtliga partier i riksdagen inte var eniga när vi antog villkorslagen. Det fanns t. o. m. partier som ansåg att den var helt obehövlig. Jag vet också att del myckel var tack vare den dåvarande statsministern Fälldins hårda agerande som villkorslagen över huvud tagel kom till, och jag är tacksam för aU den funnits lill.

Del är glädjande att statsrådet Tham nu säger att vi är helt eniga om atl villkorslagen skall tillämpas. Jag hoppas att den blir tillämpad även av de instanser som nu fött i uppdrag att pröva de borrhål som är avgörande för huruvida ytteriigare reaktorer skall tas i drift eller inle.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 13 Om upprustning av vissa eldistributionsnät

170

Statsrådet CARL THAM erhöll ordet ftir att besvara Håkan Winbergs (m) den 16 november anmälda fråga, 1978/79:139, till industriministern, och anförde:

Herr talman! Håkan Winberg har frågat industriministern om han - i syfte alt bidra till önskvärd energibesparing - är beredd att la initiativ för aU fö till stånd en upprustning av omoderna delar av eldislributionsnäten i landei.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt del är jag som skall besvara frågan.

Enligt förordningen (1959:369, omtryckt 1977:348) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning kan stöd lämnas för atl bygga ett nytt elektriskt distributionsnät eller ett nytt lokall kraftverk eller för att msta upp ett distributionsnät. Stödet.kan lämnas i form av bidrag och lånegarantier.

Beslut om slöd fattas av statens industriverk som också administrerar bidragen.

Stödverksamheten är inte bara ett verksamt instrument för atl underlätta strukturomvandlingen ulan bidrar också till en bättre hushållning med el.

Föriusterna vid överföring av el i nerslitna och klent dimensionerade elnät uppgår oftast till 20 ä 30 96. Efter en upprustning kan föriusterna reduceras till hälften.

Industriverket har låtit genomföra en teknisk-ekonomisk undersökning av distributörernas verksamhet för all fö en uppfattning om i vilken omfattning underhållsarbete och förnyelse eftersatts. F'.esultatet av undersökningen har

redovisals i utredningen Eldistribution - en ekonomisk analys.

Utredningen visar att det finns risk för alt många företag eftersätter underhåll och förnyelse av sina nät främsi på grund av att de har för glest kundunderiag. I vissa fall har de också satt taxorna för lågt. En grov uppskattning ger vid handen att det finns mellan 40 och 50 distributionsföretag med elnät som, enligt industriverket, bör rustas upp.

En sådan upprustning som Håkan Winberg efterlyser pågår inom ramen för den statliga stödverksamheten.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

öm upprustning av vissa eldistributionsnät

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Jag ber alt fö tacka statsrådet Tham för svaret på min fråga.

Del är slora mängder energi som transporteras på elkraftnätet i vårt land. Jag har sett en uppgift om att 1976/77 gick energi som motsvarade 24 lerawaltimmar från norr till söder på det s. k. storkraftnätel. Mycket av den kraften går sedan ut på mindre distributionsnät - det är denna kraft som min fråga i första hand gäller - och där förekommer det också stora förluster. Statsrådet Tham nämner i frågesvaret alt förlusterna kan uppgå till 20-30 96, och del ärju ganska mycket - det är faktiskt mer än jag visste när jag började titta litet på det här. Jag tror man kan säga alt det motsvarar den mängd energi som ett antal kärnkraftverk kan producera. I alla fall skulle man tjäna avsevärt om man kunde reducera de förluster som görs under distributionen.

Jag tror det är en viktig uppgift alt se lill atl de här möjlighelerna att reducera föriusterna marknadsförs på ett rikligl sätt. Vad som behövs är en upprustning av de delar av distributionsnätet som inte håller den godtagbara standarden. Om man ökar upprustningen är åtgärderna - modernisering av transformatorer och förstärkning av underdimensionerade överföringsledningar - till väsentlig del ekonomiskt självbärande. Om man kunde initiera landsomfattande åtgärder för en sådan allmän upprustning, skulle del dessutom ge åtskilliga sysselsättningstillfällen under en avsevärd tid.

Såviiijag vet ligger åtskilliga ansökningar hos industriverket om bidrag och lån som uppgår till väsentligt större belopp än vad som är anslagna för detla ändamål. Med hänsyn till att åtgärderna som sagt torde vara ekonomiskt självbärande skulle jag vilja hemställa till statsrådet att vid budgetbehandlingen vara ganska generös med förslag om anslag till del här ändamålet.

Statsrådet CARL THAM:

Herr talman! Det är möjligl att jag i milt svar, herr lalman, uttryckt mig en aning otydligt. När jag sade att föriusterna kunde uppgå lill 20 å 30 96 avsåg detta procenttal inle den totala elförbrukningen i landei utan den ström som distribueras på de aktuella svaga distributionsnäten. Det är klart alt storleken av dem i och för sig inte bör underskattas, men del är inle rikligt den siorieksordningen som Håkan Winberg här talade om. Men det är ändå angeläget atl del sker en upprustning -jag har här ingen annan mening.

Jag kan försäkra alt jag liksom andra regeringsledamöter försöker att, inom

171

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1-978

Jämställdhetsfrågor

ramen för ett myckel knappt utrymme, lillgodose de olika angelägna anspråk som föreligger inom resp. område.

HÅKAN WINBERG (m):

Herr lalman! Jag tackar för denna komplettering. Låt oss enas om att även en sådan lilen vinsl som 5 96 skulle kunna ge avsevärda fördelar och besparingar.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 14 Föredrogs och hänvisades Molioner

1978/79:50 lill civilutskottel 1978/79:51 lill finansutskottet 1978/79:52 till skatteutskottet 1978/79:53 lill civilulskotiet 1978/79:54 till skatteutskottet 1978/79:55 till näringsutskottel

§ 15 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:91-96

§ 16 Jämställdhetsfrågor

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets belänkande 1978/79:12 med anledning av motioner om jämslälldhelsfrågor.

I detla betänkande behandlades motionerna 1977/78:225 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats

1.                        au riksdagen ullalade sig för all arbetsköpare icke ägde rätt att anställa
personal för mindre arbetstid än 20 timmar per vecka ulan den lokala fackliga
organisationens godkännande,

2.                        alt riksdagen hos regeringen begärde att lagen om anställningsskydd
ändrades så, att arbetsköpare skulle vara skyldig atl före nyanställningar
erbjuda redan anställd med deltidsarbete mer arbete,

1977/78:893 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt nu var i fråga (yrkandet 12),

1977/78:1319 av Bonnie Bernström (fp) och Olle Wäsiberg i Slockholm

(fp).

172

1977/78; 1353 av Jörn Svensson (vpk), vari yrkats all riksdagen skulle anslå 20 milj. kr. lill en fond, avsedd alt användas för stöd lill kvinnocenira efter mönster av nu existerande sådana i Oslo, Köpenhamn och Göteborg,

1977/78:1356 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats

1. all riksdagen hos regeringen begärde förslag lill åtgärder för kamp mot
kvinnodiskriminering inom arbetslivet främst genom

a. en sysselsättningspolitik som tryggade allas rätt lill elt meningsfulll
arbele,

b. bällre utbildning av och instruktioner för personal hos arbetsmarknads
styrelsen (AMS) och länsarbetsnämnderna föratt bryta könssegregeringen på
arbetsmarknaden,

c.   förbud mol könsrikiad platsannonsering,

d. atl arbetsköpare ålades all anta av AMS eller länsarbetsnämnd (arbets
förmedling) anvisad arbetskraft,

e. alt statens avialsverk och riksdagens lönedelegation borde verka för
höjda löner i "kvinnoyrken" som låg under deras kompetens,

f atl alla regler som förhindrade kvinnor från eller stimulerade dem att inte la förvärvsarbete avskaffades,

2. alt riksdagen hos regeringen begärde förslag om motverkande av
kvinnodiskrimineringen inom undervisningen främst genom

a. att samtidigt som kvinnors siluation och insatser beaktades pä ett
tillbörligt säll inom varie ämnesområde infördes eu särskilt ämne om
kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling i grundskolans och gymna
sieskolans läroplaner,

b.   au kvinnofrågan fördes lill eu särskill högskoleämne,

c. att fortbildnings- och extrakurser i kvinnofrågan ordnades för redan
utexaminerade lärare, främst i samhällsvetenskapliga ämnen,

d. alt yrkesvägledningen i skolorna gavs målsätlningen att bryla könsse
gregering i linjeval och på arbetsmarknad samt atl yrkesvägledare gavs härför
avsedd utbildning,

3. atl riksdagen hos regeringen begärde förslag till åtgärder för kamp mot
kvinnodiskriminering inom lagstiftningen främsi genom

a. förbud i grundlagen mot spridande av diskriminerande uppfattningar
om kvinnan,

b. särskild lag med förbud mot spridning av kvinnodiskriminerande text
och bilder, även i reklam,

4. atl riksdagen hos regeringen hemställde om förslag för atl förverkliga
övriga i moiionen framförda förslag i kampen mot kvinnodiskrimineringen,
och

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

1977/78:1665 av Marianne Stålberg m. fl. (s).

Utskottet hemställde

1.   beträffande uppföljning av deltidsarbetet att moiionen 1977/78:893, yrkandel 12, inte föranledde någon riksdagens ålgärd,

2.   beträffande minimiarbetslid m. m. att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:225,

3.   beträffande åtgärder mot kvinnodiskriminering atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1356,

173

Nr 39                   4. belräffande utredning av kvinnors; situation i glesbygd att motionen

Torsdaeen den     1977/78:1665 inte föranledde någon rik;>dagens åtgärd,

23 november 1978       ' beträffande  diskriminering  vid  tillträde  lill  offentliga  lokaler all

_____________   moiionen 1977/78:1319 inte föranledde någon riksdagens åtgärd.

Jämställdhetsfrågor      ' beträffande bidrag till  kvinnocenlrum  alt  riksdagen  skulle avslå moiionen 1977/78:1353.

Till betänkandet hade fogats ell särskill yttrande av Bengl Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson, Frida Berglund och Anna-Greta Leijon (samtliga s) belräffande insaiser för jämställdhet.

INGRID LUDVIGSSON (s):

Herr talman! Till arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 12 har utskottets socialdemokratiska ledamöter fogat ett särskilt yttrande.

Vi har med delta velat fästa uppmärksamheten på de olika förslag på jämställdhetsomrädet som vi fört fram i pariimotionen 893. De flesta har behandlats av riksdagen i samband med budgetpropositionen. De åtgärder som då påyrkades skulle kunna bidra till alt förenkla och effektivisera arbetet med alt komma till rälta med den sneda könsfördelningen på arbetsmarknaden. Riksdagens borgeriiga majoriiei gick dock emol oss pä samtliga punkier. Del blir förmodligen anledning att återkomma lill dessa frågor senare under innevarande riksmöte.

I nämnda motion tar vi också upp frågan om de deltidsarbetandes villkor, som behandlas i det nu aktuella belänkandet. Av redovisai siffermaterial, hämtat från AMS, framgår atl deltidsarbetet ökar kraftigl och att det lill större delen är kvinnor som återfinns här. Av en tabell som visar orsaker till alt kvinnorna i så hög grad väljer all deltidsarbeta framgår alt de helt dominerande skälen är alt de är upptagna av eget hushåll eller att de inte vill ha heltid. År 1977 uppgav 85 96 av de tillfrågade något av dessa skäl. Man kan väl knappast beskyllas för alt dra förhastade slutsatser om man konstaterar atl de här undersökningsresultaten i högsta grad hänger ihop med könsrollsmön-slrel i vårt samhälle men också beror på atl del fortfarande finns fiera rent praktiska hinder för kvinnors förvärvsarbete. Brist på barnomsorg och långa resvägar är ett par exempel på orsaker som säkert döljer sig bakom dessa siffror.

Det bör emellertid noteras att det även finns ett relativt stort antal deltidsarbetande som önskar arbeta heltid. Vid undersökningstillfället var siffran 70 000. Självfallel måste sysselsättningspolitiken sikta till att alla som vill ha ett heltidsarbete också för det.

Vad vi främst vänder oss emot i moiionen är dock att de deltidsarbetande så ofta har sämre villkor än andra. Fortfarande anställs många på så kort dellid att de inte för sociala förmåner. De deltidsarbetande har också ofta sämre möjligheter att fö internutbildning och därmed nya arbetsuppgifter på sin arbetsplats. Det vore verkligen att undergräva jämställdhetssträvandena alt 174

låta deltidssysselsältningen bli en arbetsmarknad med särvillkor, där tryggheten eftersatts och arbetstidens längd styrs av arbetsgivarens behov av fiexibel arbetskraft. Vi menar alt del är nödvändigt att utvecklingen följs med uppmärksamhel och alt tendenser av del här slaget bryts.

Enligl vad utskottet inhämtat är deltidsarbetet nu under ulredning både inom arbetslivscenirum och inom delegationen för arbelstidsfrågor. Vi väntar oss att de problem som vi pekat på och som aktualiserades av den socialdemokraliska regeringens jämslälldhetsdelegation nu behandlas så skyndsamt som möjligl, och vi har därmed inle reserverat oss mot utskottets yrkande. Detsamma gäller beträffande förslagel om att arbetsgivare skall vara skyldig all före nyanställningar erbjuda redan deltidsanställda mer arbete. Den frågan kommeratt tas upp i anställningsskyddskommittén,och eftersom utskottet förutsätter atl frågan kommer att las upp utan dröjsmål har vi kunnal biträda utskottsbetänkandei på den punkten.

En annan socialdemokratisk motion med Marianne Stålberg som första namn tar upp de speciella arbetsmarknadsproblem som berör kvinnor i glesbygder. En utredning som belyser deras situation begärs i moiionen. Enligt de uppgifter utskottet fött skall detta uppdrag ingå i jämställdhels-kommitténs pågående utredning om hemarbetande kvinnor.

Vi vill från socialdemokratiskt håll starkt betona att det är angeläget att den här frågan blir grundligl genomarbetad och att man kommer fram till förslag som underiällar för kvinnor i glesbygderna atl få tillträde till arbetslivet.

Jag har, herr lalman, inget annat yrkande än utskottets.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera några delar av utskotts-betänkandet vad gäller vpk:s motion nr 1356. Det är de delar som rör kvinnorna och arbetsmarknaden.

Utskottet drar den lilet egendomliga slutsatsen alt eftersom riksdagen har slagit fast att målet försysselsätiningspoliliken är allas räll till arbete finns det ingen anledning för riksdagen atl la ställning lill konkreta åtgärder. Så måste man nämligen tolka utskottets behandling av våra förslag. Ändå är det ju fullständigt uppenbart atl utvecklingen hittills inte främjat riksdagens målsättning. Visserligen har den kraftiga tillväxten av kommunernas och statens verksamhet medfört en ökning av kvinnornas förvärvsarbete, eftersom den verksamheien i stor utsträckning går ul på traditionella kvinnouppgifier - att vårda, atl la hand om, att betjäna andra. Men förvärvsgraden för kvinnor är fortfarande myckel lägre än för män, och i takt med atl den ekonomiska krisen förvärrats har också möjlighelerna till arbele för kvinnor ytteriigare minskal.

Jag hade tillfölle atl häromdagen della i en diskussion här i kammaren om tekoindustrins utveckling. Det är ett område där det finns åtskilliga exempel på hur kvinnor, som en gäng fött en chans alt gå ut i arbete, nu upplever otrygghet inför framtiden och känner sig svikna av ett samhälle som inle förmår skydda ens rätten att fö behälla ett arbele.

175

Nr 39                   Ålstramningspolitiken under de senaste åren har vidare kommit till

Torsdaeen den    uttryck i en ökande arbetslöshet bland de unga kvinnorna.

23 november 1978       Överalltsägsdetallgrundenförjämsiälldhetärattallaharmöjlighetiillen

_____________  egen försörjning. I jämställdheisdebalten .sägs det också att del handlar om alt

Iäm'itälldhetsfråeor '°''ändra människors syn på vad som av tradition kommit att utvecklas till roller. Men hur skall jämställdhetsarbetet någon gång fö ett riktigt fotfäste, om inle heller den unga generationen kvinnor känner att förutsättningarna är jämställda?

Del är inte minst med lanke på den tilltagande arbetslösheten bland unga kvinnor som vi i motionen lagil upp frågan om hur AMS fungerar, vad som krävs av yrkesorienterande och plalsanvisande personal. På det området har en del hänt, och vi kommer alt följa den utvecklingen. Jämställdhetskommittén arbeiar också med en del projekt som kan fö betydelse för det fortsatta arbetet med andra frågor som tas upp i vpk-motionen. Men det skall inle behöva hindra arbetsmarknadsutskottet från atl något mer diskulera åtgärder. Man upphörde ju inte all diskutera skattepolitik för alt en skalteutredning salt i fierårigt arbete.

Jag yrkar, herr lalman, bifall lill moiionen 1356.

I moiionen 225 har vpk föreslagit dels ett uttalande för en minimiarbetslid på 20 timmar per vecka, dels alt arbelsköparna skall vara skyldiga att vid nyanställningar först erbjuda deltidsanställda mera arbete. Båda dessa förslag syftar till all stärka kvinnornas siluation ekonomiskt och på arbetsmarknaden.

Bakgrunden är den kända - all det i dag finns nära en miljon deltidsarbetande. 800 000 av dem är kvinnor. Nära en kvarts miljon jobbar mindre än 20 limmar per vecka och många så litel att de går miste om sociala förmåner. Del är känt att en helt överväldigande majoritet av dessa är kvinnor. Och del är dessutom känt atl de i betydande utsträckning återfinns inom olika serviceyrken.

Utskotlet gör en mycket egendomlig och försåtlig analys av deltidsarbetet, som såvitt jag förslår syftar till atl försvara och försköna dess existens och utbredning. Man försöker ge sken av alt arbetsmarknaden egentligen bara är inrättad efter hur människor och framför allt kvinnor vill ha det. Man försöker hävda atl 85 96 av kvinnorna som deltidsarbetar föredrar deltidsarbetet aniingen därför atl de är upptagna i del egna hushållet eller därför att de helt enkelt inle vill jobba mer. Men vad man inte ens gör ett försök att resonera om är vad förulsätlningarna är för kvinnornas inställning. Vad betyder bristen på barntillsyn? Vad betyder de långa arbetsresorna? Vad betyder avsaknaden av kollekliva transportmedel i stora delar av landei? Vad betyder det sociala, ekonomiska och kulturella förtryck som kvinnorna utsätts för?

Så länge vi inle har svar på de frågorna kan vi bara konstatera alt

redovisningar av kvinnornas förvärvsbenägenhei inle är något annat än

återspeglingar av kvinnoförtrycket. Eller är del någon som vill hävda alt det

finns en grundläggande biologisk skillnad mellan män och kvinnor, som gör

'6                     atl män föredrar heltidsarbete och kvinnor deltidsarbete?

Deltidsarbetet ökar mest bland kvinnor i åldrarna 25-34 år. Det kan ge en liten vink om atl bristen på barntillsyn inte är en helt oväsentlig faktor i sammanhanget. Om vi sedan lägger ihop det faktum att många kvinnor anser sig tvingade all söka sig deltidsarbete med de alll starkare kraven på förkortad arbetstid från dem som hellidsarbetar så är inle den nödvändiga slutsatsen en ökad ansvällning av deltidsarbetet. Slutsatsen kan också vara en generell arbetstidsförkortning. För det talar också en rad andra skäl, som jag inte tänker gå närmare in på här.

Kvinnornas ekonomiska oberoende är förutsättningen för social och kulturell frigörelse. Ett deltid,sarbele, dessutom ofta i lågavlönat servicejobb, ger inget ekonomiskt oberoende. Därför är ansvällningen av deltidsarbetet ett direkl hinder för kvinnornas frigörelse och jämlikhet. Detta är den främsta anledningen lill värt krav på alt arbelsköparna, innan flera deltidsarbetande anställs, skall vara tvingade att försl erbjuda redan anställda deltid.sarbetande mer arbete. Kravei på en begränsning av deltidsarbeiei genom en minimiarbetslid pä 20 limmar per vecka är främsi motiverat av atl det skulle förhindra arbelsköparna att utnyttja kvinnoarbetslösheten genom att erbjuda kvinnorna så korta veckoarbetstider att de kan smita undan vissa sociala avgifter.

Herr lalman! Jag blir varje gäng lika upprörd när jag möter inställningen att deltidsarbetet är bra och önskvärt. För det är inle bra, och det Är inte önskvärt, framförallt inte från kvinnornas synpunkt. Och utelämnande av väsentliga fakta - vare sig del sker i borgerliga motioner eller intetsägande utskottsbetänkanden - kan inte ändra på detta.

Jag blir upprörd därför att jag känner till bristen på barntillsyn, som håller hundratusentals kvinnor i arbetslöshet eller undersysselsätlning och därför att jag känner situationen för alla de kvinnor som, efter att ha jobbat i det egna hemmet i många år, plötsligt upptäcker att ingen längre behöver dem, och då menar jag inte bara den egna familjen utan också arbetsmarknaden.

Jag blir upprörd därför att jag känner villkoren för alla de kvinnor, som bor i delar av del här landei, där det är nära nog omöjligt för en kvinna alt fö ett jobb.

Alla dessa kvinnor utnyttjas skamlöst. De för uigöra reservarbeiskraft, om kapitalet någon gång skulle behöva dem. De för åka, ibland miltals, för elt par limmars jobb och litet nålpengar från kommunernas hemtjänst. Deltidsarbetet håller dem kvar i ekonomiskt beroende av sina män. Arbelslösheten och undersysselsätlningen gör alt arbelsköparna kan hålla nere lönerna och bedra kvinnorna på sociala förmåner.

Men det är väl bra att kvinnorna för jobb och att de kan välja atl inle jobba heltid? Nej, del är inle bra alt kvinnorna hålls kvar i ekonomiskt beroende, och valfriheten existerar inle för de fiesta kvinnor, helt enkelt därför att heltidsjobben inte finns, för att barnlillsynen inte finns, för att kommunikationerna inle finns. Det är bra bara från den lilla privilegierade grupps synpunkt, vars iniressen de borgerliga partierna företräder.

Man hänvisar till uiredningar också i detla avseende. Och vissl pågår det uiredningar. Men riksdagen måste väl ändå kunna säga vad man lycker,

12 Riksdagens proiokoll 1978/79:37-39

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

\11

Nr 39                 också medan utredningsarbete pågår.

Torsdaeen den       förslag kommer inteatl i grunden förändra kvinnornas situation, men

23 november 1978   ' bidrar till att göra den bäure och skydda dem mot det mest extrema

utnyttjandet. Därför, herr talman, yrkar jag bifall lill vår motion 1977/

Jämslälldhelsfrågor   '°--'-

Under della anförande överlog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Eivor Marklund har nyss verkningsfullt påtalat en väsentlig sida av det massiva ekonomiska förtryck som allljäml råder gentemot kvinnorna. Hon har emellertid även något berört att detta förtryck delvis också har en psykologisk och ideologisk bakgrund. Det är delvis andra delar av denna bakgrund som det har fallit pä min lott att här la upp. De frågorna tas upp i delar av vpk-motionen 1356.

Läl mig kommentera arbetsmarknadsutskottets arbete med denna del av vpk-motionen så, all om arbetsmarknadsutskottet hade lagt ned lika mycket möda på alt förbättra kvinnornas ställning här i landet, på att bekämpa diskriminering och diskriminatoriska uppfallningar, som man nu gjort pä att hitta mer eller mindre fiffiga förklaringar till atl man inte vill göra någonting med anledning av vpk-motionen, skulle kvinnofrigörelsen ha tagit ett respektingivande steg framåt. Det är sällan vi ser elt utskottsbetänkande där man lyckais finna sä många skäl - låt vara alt de är dåliga - för att med anledning av ell långt batteri av yrkanden, som vpk framlagt, inle göra någonting alls.

Låt mig ta upp några av de mest graverande punkterna -graverande därför all de avslöjar en inställning bakom vilken det finns en väldig fond av passiviiel och oinlresse, avslöjar den väldiga klyfta som finns när del gäller de borgerliga partierna - och lyvärr delvis också socialdemokraterna - mellan å ena sidan deras välvilja i ord och å andra sidan deras ovilja i handling.

Vi har från vpk;s sida bl. a. krävt atl de myndigheler och instanser som har det närmaste ansvaret för statens lönepolitiska agerande skall arbeta för en allmän uppvärdering av de yrken i vilka kvinnor traditionellt, på grund av fördomar och historisk ulveckling, samlats. Kravet avfärdas med att detla inieären sak för riksdagen ulan fördess lönedelegation. Men utskotlet måste ju vela atl del är en felaktig uppfattning. I fråga om just politiskt övergripande uppfattningar om vad som skall styra ämbetsverks och speciella instansers och myndigheters handlande är del naturiigtvis de poliliska myndigheterna, däribland riksdagen, som har uppgiften alt ge sådana generella anvisningar lill myndigheler atl de på sikl fullföljer en bestämd politisk avsikl. Del hade alltså frän formell synpunkt gäll alldeles utmärkt all göra ett uttalande från riksdagens sida, som i så fall statens avialsverk och naturligtvis också riksdagens lönedelegation hade haft all beakta och rätta sig efter. Men det har ulskotlet alliså av någon anledning inle velal göra, och man har skyllt på 178

orikliga formella skäl.

Vpk har också krävt, som elt led för au aktivt bekämpa kvinnodiskrimineringen, atl man skall göra kvinnornas historia och den samhälleliga jämställdhetsproblematiken till elt särskilt ämne vid landeis högskolor. Inte heller med anledning av della krav har arbetsmarknadsutskottet funnit att man behöver göra eller uttala någonting positivt. Utskottet har bara hänvisat lill det som redan förekommit på detta område. Och man lycks i utskottet helt förbise konsekvenserna av vad man själv för fram, att del bara är vid två högskolor som del över huvud laget förekommer undervisning i ämneskurser som har denna direkia anknytning till kvinnoproblemaliken. Vid de övriga förekommer della alltså inle, och det hade i och för sig varil en anledning lill atl ta initiativ.

Sedan är situationen ingenstans, inte vid någon högskola, ännu sådan all kvinnoproblematiken har ett egentligt högskoleämnes ställning. Därmed saknas de institutionella resursersom krävs föratt bevaka en ämnes speciella frågeställningar, ta initiativ och genomföra forskning saml lägga upp undervisningen på effektivt sätt. Också med anledning av della hade del behövts vad man kan kalla en ordentlig påkörare, men det har utskottet inte utnyttjat tillfället lill.

Så har vpk också tagil upp frågan om hur man behandlar kvinnofrigörelsen och den problematik som därtill hör inom grundskolan. Det är en central fråga därför att man alltmer uppmärksammas på hur tidigt fördomar och diskriminatoriska synsätt grundläggs hos unga människor. De grundläggs i den tidiga barndomen, och det är självklart att grundskolan därvidlag har en mycket central uppgift i all aktivt bekämpa dem, verka för deras upplösande.

Inte heller här har utskottet funnit någon som helst anledning all göra något eller begära något hos regeringen eller andra myndigheler. När del gällerden nya läroplan för grundskolan som så småningom skall presenteras hänvisar utskottet bara till att kvinnofrågan då, som del heter, kan väntas bli uppmärksammad i diskussionen kring denna läroplan.

Det är verkligen atl ha blygsammast länkbara målsättning. Man kan inle säga mindre, om man över huvud taget vill säga någonling. Nästa steg är att inte säga något alls. Del finns ingenting som helst konkret i atl påstå atl någonting väntas bli uppmärksammat i en diskussion. Det är del snålast möjliga medgivande man över huvud tagel kan göra. Ändå gällerdet äigärder för all förbäiira situationen för hälften av landets medborgare.

Utskottet går inte in på del intrikata problemet på vilket sätt kvinnofrågan las upp. Utskoitei hänvisar till atl den kan las upp vid studiedagar och att så i vissa fall faktiskt också har skett. Del är verkligen ingenling all skryta över. Det vore verkligen märkligt om den över huvud tagel inte skulle ha tagits upp. Det hade varit förvånansvärt. Man intresserar sig inle för del som i praktiken är väldigt vikligt både när det gäller lärarnas fortbildning och när det gäller skolarbetet och eleverna, nämligen på vilket sätt kvinnofrågan las upp.

Såsom har framkommit under debatterna här i kammaren och även i den

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

179

Nr 39                 offenlliga diskussionen i övrigt har olika politiska riktningar, inte minst

Torsdagen den     mansdominerade poliliska partier och organ, högst säregna uppfattningarom

23 november 1978   ' ''' innebär an aktivt ta upp de kvinnopoliiiska frågorna. Det är väldigt

_____________ vikligt atl riksdagen bevakar vad som verkligen förekommer i de samman-

Jämställdhetsfråeor '" ' " inom skolområdet lar upp kvinnofrigörelsen och diskrimineringen mol kvinnor.

Ofta las dessa frågor upp på ett fullkomligt snett och felaktigt säll, som i verkligheten befäster fördomarna. Del finns många exempel på della. Vi har jusl diskuterat ett exempel där meningarna bryts, nämligen det alllmer utbredda deltidsarbetet lill vilket i huvudsak kvinnor hänvisas. Hur skall man lolka della i ljuset av atl man skall främja kvinnofrigörelsen? Del finns ju de som på fullt allvar gör gällande - stora poliliska partier pä högerkanlen -all deliidsarbeie är bra och inle pä något sätt verkar diskriminerande. Andra gör gällande motsatsen. Jag har inte i något sammanhang sett att den problematiken las upp inom ramen för fortbildning eller skolarbete.

Vi vet alt högerledaren här i landei, en politiskt opinionsmässigt rätt inflytelserik herre, har delgivit mänskligheten sin uppfattning att kvinnorna inte bara fysiskt ulan även psykiskl konsvitulionellt är olika männen. Del är inle utan atl man har märkt all delta yttrande haft en viss verkan pä det moderata kvinnoförbundels sätt alt driva kvinnopoliiiska frågor. Eftersom man vet all del finns en rad sädana här försåtliga reaktionära uppfattningar, måste man vara betydligt mer uppmärksam än arbetsmarknadstJtskotlei och riksdagen hittills har varit på vad innehållet är i de sammanhang där kvinnopolitiska frågor las upp inom skolsektorn.

Läl mig peka på yllerligare ett exempel, nämligen sexualundervisningen. Jag har aldrig sett någon enda lärobok använd i den svenska skolan, som inte presenterar sexuella relationer, sexualitetens funktion och plats och t. o. m. sexualaklen annat än på elt utpräglat maskulinl och traditionellt sätt. Den presentationen står i grov oöverensstämmelse med de resultat av omfatlande sexualvetenskapliga undersökningar som ganska nyligen har presenterats.

Det gäller alt intressera sig litet grand för den poliliska tendensen när del gäller de sammanhang och de material där de kvinnopoliiiska frågorna las upp.

Del låter säga sig all kvinnopolitiska frågeställningar las upp i en rad sammanhang inom skolan, men om de las upp pä elt säll som befäster fördomarna, då har vi ju inle alls levt upp här från riksdagens sida till det syfte som vi så många gånger har proklamerat, nämligen au bekämpa diskriminering. Då har vi i själva verkei genom vår initiativlöshet och slapphet bidragit lill att befästa fördomarna, under sken av all vi har gjort någonling positivt. Del kan naiuriigivis inte godtas.

Det kanske mest bedrövliga i utskoltsbetänkandet är den punkl som rör vpk;s krav på atl man i samband med utbildningen av yrkesvägledare skall ge dem särskilt i uppgift all bekämpa den enorma snedvridenhet närdet gäller yrkespreferenser och yrkesval som vi har kunnat konstatera. Där har uiskoilel en verkligt säregen uppfattning.

Utskottet redovisar siffror, som på ett väldigt effektivt säll bekräftar hur

180

snedvriden situationen är. Dä lycker jag att vanlig logik skulle kräva atl slutsatsen skulle bli att mol det här måsle man göra någonling. Men se, där har utskotlet i sin högre visdom dragit den hell motsatta slutsatsen, nämligen alt man inte behöver göra någonling. Utskottet har förutsatt all yrkesvägledningen framgent kommer atl fungera på ell sådant säll att mönstret bryts.

Men om det nu inle har brutits under årtionden, vad finns det då för anledning att säga all passivitet skulle medföra att det kommer att ändras i framliden? Det aren fullständigt halsbrytande logik i utskottets resonemang. Nej, utskottet har inte velat göra någonling. Man har velat avfärda saken. Man är inle intresserad, och då tyckerjag atl man kunde säga det rent ut i stället för alt komma med logiska orimligheter.

En av slutsatserna av redovisningen skulle ju f ö. också bli atl det måste finnas någonting i den svenska skolan som befäster den nuvarande yrkesuppdelningen eller i varie fall förhindrar alt den modifieras. Del borde ha föranlett slutsatsen all man på del skolpolitiska området skulle ha ställt andra krav än vad utskottet här har tänkt sig all göra.

Men inle ens den enorma snedvridenheien har kunnat förmå utskotlet till något annat än atl avfärda frågeslällningen och åvägabringa en situation där vi alltså skall gå härifrån ulan atl riksdagen har fattat något som helst konkret beslut för att föra kvinnofrigörelsen framåt, för att aktivt bekämpa kvinnodiskrimineringen.

Slutligen har vpk ytteriigare en motion, nr 1353, som begär an 20 milj. kr. av statliga medel skall slällas lill förfogande för inrällande av s. k. kvinnocenira. Jag behöver inte här plädera utföriigt för betydelsen av dessa centra. De talar för sig själva. De finns redan, om också i ett litet antal. Det är allmänt omvittnat vad de betyder som samlingspunkter för kvinnor, som tillfiykt undan kontaktlöshet och oförståelse, som centra för poliliska aktioner gentemot olika utslag av samhällelig och privat diskriminering.

Del hade väl varit en akt av god vilja, som åtminstone hade givit någon positiv eftersmak av den här debatlen, ifall riksdagen hade beslutat atl ställa dessa 20 milj. kr. - en summa som i budgetsammanhang knappt ens är felräkningspengar - lill förfogande, sä atl de som arbeiar på alt bygga upp kvinnocentra i olika kommuner i landei visste alt del finns pengar, att brist på ekonomiska medel inte behöver hindra dem. Jag tror all del hade varit en vikiig pådrivande faktor, men inte ens denna lilla faktor är utskottet berett att levandegöra.

Sammanfattningsvis, herr lalman, tycker jag atl ulskollels allmänna attityd är illavarslande. Skall det gå så slött och sä långsamt lill med kvinnofrigörelsen i del här landei, dä lär vi fö vänla i många decennier. Då lär vi fö vänla på en stor och genomgripande samhällsomvälvning innan denna fråga över huvud tagel kommer på dagordningen på ett aktivt sätt.

Vi har inte i vpk den dubbelmoralistiska stilen alt vi talar högtidligt om hur viktigt det äralt bekämpa diskriminering mot kvinnorna och sedan i handling visar en sådan attityd som utskottet har gjort när det inte är berett atl göra någonting, inle la upp någon punkl på ett positivt sätt. Del vi lalar för försöker vi också kämpa för och genomföra, överallt där vi har en sådan grad av

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

181

Nr 39                 infiytande och makt atl vårt arbete kan leda lill praktiska resultat.

Torsdaeen den       ' konsekvens med det, herr talman, yrkar jag bifall till vpk-molionerna

23 november 1978   153 och 1356.

Jämställdhetsfrågor      MARGARETHA AF UGGLAS (m);

Herr talman! Deltidsarbetet har kommit alt tilldra sig stor uppmärksamhel i del belänkande från arbeismarknadsulskotiel som kammaren har atl ta ställning lill i dag. Frågan är inte heller ny för kammaren. Deltidsarbeiei har ökat myckel kraftigt under 1970-talet. I stort sett hela sysselsättningsökningen under 1970-talet har beställ av en ökning av deltidsarbetet, och del är kvinnorna som stått för den ökningen. Kvinnorna utgör ca 85 % av de deltidsarbetande. Ca 45 96 av alla förvärvsarbetande kvinnor har deltid.

Deltidsarbetet har varil av stor betydelse för att underiätta för hemarbetande kvinnor alt träda ul i förvärvslivet. Sett ur denna synvinkel är deltidsarbetet något positivt.

Men det finns också risker förknippade med del ökade deltidsarbetet, risker ur jämställdhetssynpunkl. Dessa frågor aktualiseras denna gång i en socialdemokratisk motion och i en molion från vpk.

Utskottet delar motionärernas uppfattning atl deltidssysselsältning inte för vara en arbetsmarknad med särvillkor. Utskottet konstaterar att deltidsarbetet utreds både inom arbetslivscentrum och inom delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA). Medel har också avsatts för en informationskampanj om deltidsarbetets mål, medel och problem. Kampanjen arrangeras av jämställdhelskommittén och AMS gemensamt. Den kommer att omfatta hela landet och bl. a. gälla sociala förmåner vid deltidsarbete. Jämställdhetskommittén arrangerade också för några veckor sedan en uppmärksammad konferens om deltidsfrågorna.

En fråga som motionärerna tar upp gäller skyldigheten för arbetsgivare att erbjuda sina redan anställda deltidsarbelare mer arbete innan man nyrekry-terar personal. Denna fråga finns redan som en del av anställningsskydds-kommitténs uppdrag. Utskottet förutsätter för sin del aU frågan tas upp utan dröjsmål.

Vpk yrkar att arbetsgivare inle skall ha rätt alt anställa personal med kortare arbetstid än 20 timmar i veckan. I likhet med tidigare år avvisar utskottet tanken om lagstiftning om viss minimiarbetslid. Atl notera i detta sammanhang är att det är den långa deltiden, dvs. den över 20 timmar, som framför alll ökal under 1970-talet.

Vpk-motionen innehåller en lång rad yrkanden som behandlas i utskoltsbetänkandet. Jag skall här endast beröra ett område, skolan.

Skolan är ett vikligt område när det gäller atl främja jämställdheten. Jämslälldhetskommitlén prioriterar skolan högt och arbetar med flera aspekter av skolans verksamhel. Nu senast har kommittén beslutat om ett projekt - en jämställd skola. Ett experimentellt utvecklingsarbete skall bedrivas i en skola i samverkan mellan lärare, elever och föräldrar.

Herr talman! Även i dagens svåra arbetsmarknadsläge finns del något
182                   glädjande att notera ur jämställdhetssynpunkl. Kvinnorna har i den här

lågkonjunkturen inte gjort vad de alltid tvingats lill i tidigare lågkonjunkturer -de har inle lämnat arbetsmarknaden. Kvinnorna finns kvar pä arbetsmarknaden, och de ökar både i antal och i andel. Mellan tredje kvartalet 1977 och tredje kvartalet 1978 har kvinnornas sysselsättning ökat med 40 000. Rätten och möjligheterna till förvärvsarbete är en av de viktigaste grunderna för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Så ett par ord om vpk:s motion om kvinnocentra! Den väckte en diskussion i utskottet. Vi tyckte alt det här aren väldigt intressant fråga. Vi redovisade alla en mycket positiv inställning till motionen, och förklaringen till vår skrivning är alt del är alldeles uppenbart atl frågan är på gång i de olika kommunla organen. Del har väckts en motion i Stockholms kommunfullmäktige som nu är ute på remiss, och den allmänna inställningen lill att det måste bli ett kvinnohus också i Slockholm är positiv. Vi kunde inte se att det i dagens läge fanns anledning att besluta om statliga anslag. Vi ville avvakta ytteriigare erfarenheter av verksamhetens ulveckling.

Herr talman! Med det anförda ber jag atl fö yrka bifall lill arbetsmarknadsutskoltels hemställan i belänkandel 1978/79:12.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Det varju ett ganska vagt och undvikande anförande som Margaretha af Ugglas höll på utskottets vägnar, och hon undvek sorgfälligt alt gå in på mera av den konkreta verklighet som jag ställde i blixtbelysning genom att anföra några exempel. Det gällde bl. a. skolans värld, där det just är - och där jag också väntade att Margaretha af Ugglas skulle göra någon kommentar - så oroväckande att så lilet händer.

Även när då äntligen de kvinnopolitiska frågorna tas upp, så las de alltså upp på elt felaktigt och fördomsfullt sätt.

Med tanke på att utskotlet torde vela hur fariig och försåtlig denna fråga är borde utskottet inte nöja sig med att avfärda vpk-motionen med atl säga att utskottet förutsätter alt de kvinnopoliiiska frågorna kommeratt las upp inom skolan, de kommeratt finnas med i diskussionen osv. Hur finns de med? På basis av vilka värderingar och utifrån vilka förutsättningar finns de med? Del ärdeila frågan gäller, om nuen politisk instans som riksdagen verkligen skall vara med och påverka ulvecklingen, så alt vi inte för samma situation som präglat undervisningen i det här landet sä länge den har funnits till, nämligen all man visserligen från lid till annan och i olika sammanhang har tagit upp kvinnopolitiska frågor och gjort del i ökad utsträckning men på ett fördomsfullt, snett och felaktigt säll. Man har förtigit en mängd viktiga ling, och man har presenterat andra ling uiifrån klart reaktionära eller fördomsfulla diskriminatoriska värderingar. Jag nämnde några exempel på det.

Jag skulle vilja fråga Margaretha af Ugglas rakt ut; Känner Margaretha af Ugglas inte en olillfredsställelse över all i en så viktig fråga - som berör hälften av detta lands medborgare, som berör inle bara hälften av de medborgare som lever nu utan i lika hög grad hälften av de medborgare som kommer atl leva i näsla generation och generationen därefter - tillhöra ett utskott som trots att det väckts sex molioner om kvinnopolitik inte är i stånd

183

Nr 39                 att ta ett enda initiativ, fatta ett enda posilivt beslut? Vi skall alltså gä härifrån

Torsdaeen den    ' " ''" "'  '" någonting annat än all ha demonstrerat en välvilja i

23 november 1978   ""yckta ord, en välvilja som saknar all praktisk betydelse därför att den ju i

_____________ själva verket skärper den känsla som ett växande antal kvinnor ute i

Jämställdhetsfråsor samhället måsle fö inför de poliliska instanserna här i landet, nämligen all dessa instanser inte är trovärdiga. De talar om en sak, men så fort de ställs mol väggen och del är fråga om atl ta ett enda aldrig så litel praktiskt initiativ eller beslut inom en aldrig så liten sektor av samhället, då är alla uiskolisledamöier och hela uiskoilskansliet sysselsatta med att hitta argument för atl man inte skall göra del. Del ger en beklämmande bild, och Margaretha af Ugglas inlägg här som försvar för utskottet med dess många undvikanden av centrala och kontroversiella frågor bidrar till den beklämmande bilden.

Slutligen till moiionen om pengar till kvinnocenira. Vi vei alla att den slora svårigheten i det sammanhanget är just ekonomin. Del är inte mycket pengar som krävs, men de grupper som sätter i gång kvinnocentra lillhör inle de grupper i samhällel som har pengar. De har mindre pengar än de flesta, del är det normala. Därför är naturligtvis slödel från del allmänna och framför alll frän staten - inle minst på grund av den kcmkreia uppmuntran som en positiv attityd ger - av central belydelse.

Vi vei all under den ekonomiska krisen har kommunernas ekonomi försämrats, och del är ett stort problem. Del prutas ganska hårt och ibland hänsynslöst i de kommunala budgetarna. Man kan hysa grundade farhågor för alt en så pass ny verksamhel som kvinnocenira kommer alt fö kämpa länge innan den kan fö ett adekvat stöd frän kommunerna. Därför hade del varil av stor belydelse om man från statens sida redan nu ställt en fond med detta blygsamma belopp - 20 milj. kr. - till förfogande. Del hade varit en uppmaning lill kommunerna alt priorilera på ell annat säll än man kan befara att de kommer alt göra. Del hade varit en sporre för dem som arbetar pä all inrätta och ulveckla kvinnocenira. Men inle ens denna lilla materiella sporre är Margaretha af Ugglas och utskottet i övrigt beredda alt slälla lill förfogande.

MARGARETHA AF UGGLAS (m);

Herrialman! Jörn Svensson har varit med i riksdagen längre än jag, och jag trodde han visste atl välviljan i tryckta ord kan ha sin belydelse just i detla hus och i denna kammare. Det är många motionärer som lycker del är viktigt all utskotten skriver positivi om deras motioner. Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom vpk-yrkandena och på område efter område redovisat vilka åtgärder som är på gång. Och del är faktiskt sä, Jörn Svensson, att väldigt myckel är på gång när det gäller jämställdhetsfrågorna. Utskotlet uppfattar nog sin genomgång av vpk-motionen som på väsentliga punkter positiv.

Jag håller med Jörn Svensson om atl skolan är oerhört betydelsefull. Det
var just därför jag log upp den frågan i mitt anförande och redovisade det
arbete som jämslälldhetskommitlén bedriver och del faktum all jämslälld
hetskommitlén just har startat eii nyv. pilotprojekt kring en jämställd
184                   skola.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herrtalman! Ja, Margaretha af Ugglas, del där låter bra. Men vi sitter ju inle här i riksdagen i den huvudsakliga avsikien att bedriva vårt arbete på det sättet atl vi hänvisar till vad andra senkommet och oftast på elt otillräckligt säll har gjort. Vi sitter här föratt slimulera till och befordra snabbare framsteg. Desto vikligare är den uppgiften, som vi vet atl i den ekonomiska och sociala kris som detla land befinner sig i sticker den politiska och sociala reaktionen allt tydligare upp huvudet, och den sticker upp huvudet också när del gäller kvinnofrigörelsen. Vi har en konservativ motslrömning gentemot de positiva och progressiva på detta område, som det är viktigt för de politiska instanserna atl beakta och bekämpa.

Visst finns det sammanhang, Margaretha af Ugglas, där en ideologisk deklaration från riksdagen och dess utskott kan ha en viss riklgivande betydelse. Jag har sett många sådana deklarationer, och jag underskattar inte dem i de givna sammanhang där de förekommer. Men om nu välviljan uteslutande och gång efter annan bara består av ord och aldrig motsvaras av handling, då finns det risk att man i stället för att skapa intryck av att man verkligen vill göra någonting skapar intryck av att man är en dubbelmoralist. Och vi har alltför mycket dubbelmoral inom de politiska partierna och inom andra organisationer här i landet när det gäller de kvinnopolitiska frågorna. Dessa frågor har i stor utsträckning förvisats antingen till speciella kvinnoförbund, speciella kongresser och speciella kvinnor eller till andra speciella sammanhang. Där har man kunnat spela ut ordkaskader av förment radikalism, men man har sedan lika konsekvent svikit när frägoma kommit upp på ett konkret plan och det har gällt att besluta om förverkligande av någon liten del av det man så högtidligt proklamerar.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Jämställdhetsfrågor

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 225 av Lars Werner m. fl., och förklarades den föma propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbelsmarknadsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 12 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 225 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträk-

13 Riksdagens protokoll 1978/79:37-39

185

Nr 39                 ning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav

Torsdagen den    '■'"de resultat;

23 november 1978                                      •' " 58

---

                                       Nej -    13

Jämställdhetsfrågor

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr

1356 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med

övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes

och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandel nr 12 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1356 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 258 Nej -    13

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 1353 av Jörn Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskoltels hemställan i

betänkandet nr 12 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1353 av Jörn Svensson.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 256 Nej -   13

186

§ 17 Förhandlingar om statsanställdas pensionsfrågor

Föredrogs arbetsmarknadsutskoltels betänkande 1978/79:10 med anledning av motion om medverkan av Statspensionärernas Riksförbund vid förhandlingar om statsanställdas pensionsfrågor.

PER GAHRTON (fp):

Herr talman! Jag länker inte begära votering.

Pensionärerna måste fö vara med och bestämma i samhället. Det kan inte vara rimligl alt 1,3 miljoner röstberättigade och myndiga människor inte skall ha praktiska möjligheter att påverka samhällsarbetet. Gamla tiders överdrivna principer om de äldstes allmakt har nu förbytts i sin extrema motsats -ungdomlighetsterror och den gyllene medelålderns herravälde.

Det är mot denna bakgrund min molion skall ses. Här gäller det en begränsad grupp pensionärer, statspensionärerna. Jag finner atl utskottet valt atl hänga upp sig på en formulering i mitt yrkande som måhända var mindre lyckad. Jag föreslog nämligen atl Statspensionärernas riksförbund som "självständig part" skulle fö medverka vid förhandlingarna. Det är självfallet i formell mening inte möjligt. Däremoi är det uppenbart att det nuvarande systemet-som utskottet helt stöder-är otillfredsställande. Delar elt faktum alt dagens löntagarorganisationer i större utsträckning tänker på framtidens pensionärer än på de nuvarande pensionärerna.

Ett tecken på della är ledaren i senaste numret av Statspensionären, som innehåller en stark polemik mot Statsanställdas förbunds förnöjsamhet med statspensionärernas situation. Efter ett längre resonemang om hur basbeloppsanknytningen verkligen faller ul avslutar Statspensionären med följande konstaterande:

"Anknytningen kan dock aldrig bli tillfyllest då det gäller låga och gamla pensioner. Statspensionärerna bör ha rätt till samma principiella avvägningar som sker på lönesidan då det gäller låglönerna. Det framstår därför som märkligt och illavarslande då man från SF:s förhandlingsavdelning uttalar sig med sä betydande tillfredsställelse om den ordning som ger endast procentuella påslag i efterskott och ingenting dämtöver."

Också PRO ansluter sig till tanken på ett medinflytande för pensionärerna.

Mot den bakgrunden förefaller det märkligt alt utskottet utan vidare kan förutsätta alt de fackliga organisationerna på ett rimligt sätt företräder de nuvarande pensionärerna i pensionsfrågor. Statspensionärernas riksorganisation tillstyrker visseriigen inle motionens yrkande, men man konstaterar alt organisationen "som företräder redan pensionerade har ett legalt inlresse av atl bli garanterade medinflytande vid fastställande av deras villkor och pensionsbelopp".

1 stället för att falla i farstun för de fackliga organisationernas entydigt negativa remissvar borde utskottet kanske ha ägnal viss eftertanke åt att

Nr 39

Torsdagen den

23 riovember 1978

._________ /

Förhandlingar om

statsanställdas

pensionsfrågor

187

Nr 39                 fundera på problematiken om hur pensionärerna verkligen skall fö medin-

Torsdaeen den     flytande på frågor som berör dem.

23 november 1978

______________      Överiäggningen var härmed slutad.

Internationellt

samarbete rörande       Utskottets hemställan bifölls.

kriminalvård i

frihet

§ 18 Internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet

Föredrogs justitieutskottets betänkande 1978/79:12 med anledning av proposilionen 1978/79:3 om inlernationelll samarbete rörande kriminalvård i frihet.

ANDRE VICE TALMANNEN: Utskottets hemställan företas till avgörande momentvis. De i mom. 1 och 4 föreslagna besluten innebär sådan överiålelse av svenska offentliga organs uppgifter till annan stat alt beslut härom enligl gällande grundlag måste fallas i särskild ordning.

Mom. 1

ANDRE VICE TALMANNEN; Ett beslut av den innebörd som föreslås i detta moment skall enligt 10 kap. 5 § andra stycket regeringsformen fallas aniingen genom elt beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Av utskoltsbetänkandet framgår att förevarande fråga bör avgöras genom ell enda beslut.

På gjord proposition beslöt kammaren att den i mom. I upptagna frågan skulle avgöras genom elt enda beslut.

Följande voteringsproposition upplästes och godkändes:

Den som vill alt kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 12 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Om inte minst tre fjärdedelar av de röstande röstar ja har kammaren avslagit utskottets hemställan.

Vid omröslning genom uppresning-förklarades ja-propositionen ha samlat, erforderiig majoritet. Kammaren hade alllsä bifallit utskottets hemställan.

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 4

ANDRE VICE TALMANNEN: Av bestämmelsen i 10 kap. 2 § andra

stycket regeringsformen framgår alt samma omrösiningsregel som tillämpades i mom. I skall tillämpas även i delta moment. Avgörande skall alltså ske antingen genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Lämpligen bör även denna fråga avgöras genom ett enda beslut.

På gjord proposition beslöt kammaren att den i mom. 4 upptagna frågan skulle avgöras genom ett enda beslut.

Följande voteringsproposition upplästes och godkändes:

Den som vill alt kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 12 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Om inte minst tre fjärdedelar av de röstande röstar ja har kammaren avslagil utskottets hemställan.

Vid omröstning genom uppresning förklarades ja-propositionen ha samlat erforderlig majoritet. Kammaren hade alllsä bifallit utskottets hemställan.

§ 19 Anmäldes och bordlades Molioner

1978/79:56 av Allan Gustafsson 1978/79:57 av Christina Rogeslam m.fl. 1978/79:58 av Rune Tonvald m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79

1978/79:59 av Wiggo Komstedt

1978/79:60 av andre vice talmannen Tage Magnusson m.fl. 1978/79:61 av Karl Erik Olsson m.fl. 1978/79:62 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:33 om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m. m.

1978/79:63 av Svea Wiklund m.fl.

1978/79:64 av andre vice talmannen Tage Magnusson m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde

1978/79:65 av Rune Torwald

med anledning av propositionen 1978/79:44 med förslag till en ny jordbmks-bokföringslag, m. m.

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet

189

Nr 39 \91S/19:66 av Hilding Johansson m.fl.

Torsdaeen den    med anledning av propositionen 1978/79:48 om ändring i vallagen (1972:620),

23. november 1978      "'•"'•

Anmälan av.interpellationer

1978/79:67 av Lennan Nilsson m.fl.

1978/79:68 av Lennan Nilsson m.fl.

1978/79:69 av Lennan Nilsson m.fl.

1978/79:70 av Lars Schöu m.fl.

1978/79:71 av Sten Svensson och Sven Eric Lorentzon

med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor

1978/79:72 av Hans Nyhage m.fl.

med anledning av proposilionen  1978/79:50 om  inrikiningen av den ekonomiska politiken, m. m.

1978/79:73 av Håkan Winberg

med anledning av proposilionen 1978/79:54 om ändrade regler för uppskov med beskatining av realisationsvinst, m. m.

1978/79:74 av Leif Zetterberg m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:58 om ändring av reglerna om

folkbokföring och beskatining av personer anställda utomlands i svenska

statens tjänst, m. m.

1978/79:75 av Rune Gustavsson m.Jl.

med anledning av proposilionen 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift m. m.

§ 20 Anmälan av interpellationer

Anmäldes  och   bordlades  följande  interpellationer som   ingivits  till kammarkansliet

den 23 november

190

1978/79:97 av Lars Henrikson (s) till industriministern om åtgärder för att säkra sysselsättningen vid Saab-Scania .\B i Linköping:

Den svenska flygindustrin spelar en viktig roll för sysselsättningen i Linköping. Flygindustrin representerar en vikiig teknologisk resurs och har därför betydelse för den tekniska utvecklingen allmänt sett. För ett industriland som Sverige måsle det vara vikligt atl upprätthålla en hög teknisk standard, då den stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för arbele och sysselsättning.

Genom försvarsminister Lars De Geer har besked lämnats att flygplans-

projektet B3LA inte kommer atl fullföljas. Delta besked är i och för sig inle överraskande, eftersom de ekonomiska ramarna för försvaret inte medger detla projekt. Del är nu viktigt alt regeringen tar definitiv ställning i flygplansfrågan för att därigenom skapa förutsättningar för en framtida planering inom berörd induslri.

Frågan om förutsättningarna fören omställning från flygplanstillverkning till annan produktion har diskuterats under många år. Frän fackligt håll har frågan tagits upp med förelagsledningen vid Saab vid flera tillfällen. Tyvärr måste konstateras att dessa framstötar mötts med ett mycket svalt intresse och alltså inte lett lill önskat resultat. I dagens läge måste delta beklagas. Det är nu myckel angeläget att målmedvetna och konkreta åtgärder vidlas,

I sammanhanget finns anledning erinra om att en särskild arbetsgrupp sedan elt antal år haft som uppgift alt föreslå åtgärder för att irygga sysselsättningen i Linköping. Bl. a. var det siora försvarsberoende som karakteriserar kommunen elt vikligt motiv vid arbetsgruppens tillkomst. I maj 1976 föreslog kommittén bl. a. inrättande av ett produktutvecklings-centrum i Linköping. Enligl förslaget borde start ske vid årsskiftet 1976-1977. Något regeringsinitiativ i anledning av förslagel har veteriigen inte lagils.

I en interpellation till dåvarande industriministern Åsling tog jag upp projektet Siirlingmotorn i november 1977.1 den diskussion som följde ställde sig herr Åsling välvillig till tankegångarna i interpellationen, men sade sig inte kunna ta slutlig ställning. Han skulle dock medverka på olika sätt. Vad som därefter hänt känner jag inle lill. Jag misstänker att det är ytterst obetydligt, något som finns anledning att beklaga.

Av lättförståeliga skäl råder f n. en belydande oro bland de anslällda vid Saab. Såvitt jag kan bedöma finns risk att åtskilliga söker sig från företagel. Följden kan bli atl den belydande tekniska potential, som jag pekat på inledningsvis, kommeratt skingras. I detta läge måste regeringen föranstalta om konkreia åtgärder som tryggar de anställdas sysselsättning. Någon form av temporär anställningsgaranli bör enligt mitl förmenande övervägas.

Med hänvisning lill det anförda önskar jag till industriministern ställa följande frågor:

Vilka åtgärder har vidtagits inom industridepartementet med anledning av interpellationerna om projekten utvecklingscentrum och Stiriingmotorn?

Vilka äigärder överväger regeringen för atl underiätta en övergång lill andra produkter vid Saab i Linköping?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Anmälan av interpellationer

1978/79:98 av Leif Zetterberg (c) till socialministern om fritidsaktiviteter för barn:

Regeringen har i dagarna informerat ungdomsorganisationerna och kommunerna om möjligheten atl för år 1979 erhålla särskilda medel för försöksverksamhei med fritidsaktiviteter för barn. För delta ändamål har ur allmänna arvsfonden anslagits 4 milj. kr. Socialstyrelsen, som handlägger ärendet och lämnar förslag till fördelning lill regeringen, begär alt ansökningarna skall vara inlämnade redan den 29 januari 1979. Det innebär i realiteten

191

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Anrnälan av interpellationer

192

att endast en dryg arbetsmånad står till förfogande för alt, som det heter i den PM som utsänts, "utvidga och kvalitativt utveckla former för och innehåll i verksamheten".

Den som arbetat aktivt i en ungdomsorganisation inser genast att det är en omöjlig uppgift atl upprätta genomarbetade ansökningar, allra helst som elt samarbete mellan riksorganisationer och lokala föreningar är en nödvändighet redan i det inledande stadiet för en god verksamhet. För kommunerna ärdet inte läitare. Man har nu under november i de flesia kommuner fastställt budgeten för nästa år och har alltså inte möjlighet atl nu göra någon ny bedömning av hur myckel man kommunalt kan satsa på denna verksamhet.

Försöksverksamheten med fritidsaktivitet på sommaren för barn har nu funnits i sex år. Vi borde därför för länge sedan ha kommit bort från försöksstadiet. I utredningen Barns sommar, SOU 1975:94, berörs också denna verksamhet. I utredningen slås fast att verksamheien bör fö en mer permanent karaktär och att ungdomsorganisationerna bör ges ökade resurser för sommarverksamhet bland barn. Detta bör enligt utredningen resultera i generellt högre statliga stöd till ungdomsorganisationernas cenlrala verksamhet samtidigt som man påpekar atl kommunerna bör ge föreningslivet elt ökal ekonomiskt stöd.

Ett omfattande arbete måste nu läggas ner i ungdomsorganisationerna för att utarbeta ansökningar i enlighet med den promemoria som utsänts. Del stora flertalet kommeratt göra detta helt i onödan. Av ansökta belopp kunde i årets fördelning endast ca 10 % beviljas.

. Från ungdomsorganisationerna har vid upprepade tillfällen framförts stark kritik mot hur det statliga stödel lill sommaraktiviiel för barn är konstruerat. Man anser att den ryckighel som kännetecknat detla anslag hämmar ungdomsorganisationernas förmåga till självständiga initiativ och långtidsplanering. Det byråkratiserar och drar undan basen för tillväxten och demokratin i folkrörelserna. Ungdomsorganisationerna anser alt medlen skall fördelas som generellt utvecklingsanslag i enlighel med barnslugeulredningens intentioner, vilka redovisats ovan.

När vi nu tydligen slår inför ell nytt fördelningstillfölle ulan atl vederböriig hänsyn tagils till den kritik som riktals mol stödet finns det anledning att fö denna fråga belyst i riksdagen.

Mol denna bakgrund ber jag därföralt till socialministern fö slälla följande frågor:

1.    När kommer försöksverksamheten alt övergå i mera permanenta former?

2.    Delar ministern ungdomsorganisationernas syn alt denna verksamhet bör stödjas i mer generella former?

3.    Har socialminislern helt förbisett den konstruktiva kritik som under flera år riktats mol delta försöksanslag?

4.    Vilka kontakter har socialminislern tagit för atl underrätta sig om ungdomsorganisationernas och kommunernas syn på hur verksamheien kan läggas upp och finansieras?

1.   Vilken plan har regeringen, för sitt arbele med barns sommarverksam-hel?

2.   Vilka förslag avser regeringen atl presentera i kommande budgetproposition vad gäller barnstugeutredningens förslag om sommarverksamhel för barn?

1978/79:99 av Margaretha af Ugglas (m) till justitieministern om åtgärder för alt förbättra ordningen i Stockholms tunnelbana:

Rapporterna om ökat våld och nedbusning i tunnelbanan i Stockholm är ytteriigt allvarliga. Trots de uppvaktningar som SL-ledningen gjort hos rikspolisstyrelsen och polismästaren i Stockholm har ingen förbättring i ordningsläget vid T-banan kunnat konstateras. Tvärtom har antalet övergrepp mot SL:s personal och den resande allmänhelen ökat liksom kostnaderna för skadegörelse på vagnar och stationer.

Under 1977 förekom 126 övergrepp mot SL:s personal, resulterande i 39 sjukskrivningar för olycksfall i arbete. Den allmänt mycket höga sjukfrekvensen bland spärrpersonalen (genomsnittligt 22 96 under ärel) kan säkert till viss del tillskrivas arbetsmiljön. På vissa utsatta stationer vägrar spärrpersonalen numera atl ta fast tjänst. Omsättningen bland spärrpersonalen är högre än inom någon annan personalkategori i företagel.

Belräffande skadegörelsen på vagnar och stationer åren 1973-1977 ger siffrorna klart belägg för en kontinuerlig försämring:

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Anmälan av interpellationer

1973 1974 1975 1976 1977

1,2 milj.         kr.

2.2   milj. kr. 3,0 milj.    kr. 3,4 milj.    kr.

4.2   milj. kr.

Utvecklingen för antalet polisanmälda händelser i T-banan är följande:

	Alla händelser		Totala		Övergrepp		Övergrepp
	inkl.	vandalise-	person	-	SL-personal		trafikanter
	ring	0. sabotage	övergrepp
1975	584		120		57		63
1976	658		226		134		92
1977	850		195		126		69
1 kV.	■   272		63		40		23
2 kV.	187	630	34	143	24	93	10	50
3 kv.	171		46		29		17
4 kv.	214		52		33		19
1978
1 kv.	219		51		38		13
2 kv.	195	595	56	180	42	139	14	41
3 kv.	181		73		59		14
4 kv.

193

Nr 39   Det är uppenbart att nuvarande rätisotrygghet i och kring Stockholms

Torsdagen den                                   tunnelbana inle längre kan fö fortgå.

23 november 1978 Medhänvisningtilldetanfördaanhållerjagalllilljustilieministernförikia

---

                                                             följande fråga:

Anmälan av inter- Vilkaåtgärderanserstalsrådetböravidiagasförattförbättraordningslägeii

pellationer                                                         Stockholms tunnelbana?

1978/79:100 av Inger Lindquist (m) lill justitieministern om åtgärder för att förbättra ordningen på bussar och spårvagnar i Göteborg:

Våld mol buss- och spårvagnsförare, angrepp på passagerare, slagsmål, fylleri och skadegörelse är numera vanliga företeelser på våra bussar och spårvagnar. Förhållandena har blivit sådana, alt många människor, särskilt äldre, inte vågar åka buss och spårvagn vid vissa tider på dygnet. För de anställda är del ökande våldet och hotet ytterst otillfredsställande.

Enligt en av Göteborgs Spårvägar förd statistik har under årets lio första månader inträffat 976 fall av våld eller hot mot förare, 174 slagsmål mellan eller angrepp på passagerare och 2 584 fall av fylleri, som medfört omhändertagande eller avhysning. Sådana ordningsstörande händelser har ökat oroväckande under senare år. 1973 inlräffade 1 478 fall,eller i genomsnitt 123 per månad, 1975 var motsvarande siffror 2 198, eller 183 per månad. 1977 medförde en avsevärd ökning, och siffrorna steg då till 3 851, eller 321 fall av ordningsstörande händelser i genomsnitt per månad. Särskilt allvarligt ärall våld och hot mot förarpersonal har mer än fördubblats från 1973 till 1977.

Också skadegörelse på spårvagnar, bussar och vid hållplatser har ökal. 1975 registrerade Göteborgs Spårvägar 1 288 fall av skadegörelse. 1977 var siffran uppe i 1 681. Kostnaderna härför uppgick 1975 till 834 000 kr. och 1977 till 1 391 000 kr.

För alt ytteriigare belysa förhållandena kan nämnas, all vid en övervakning som Göteborgspolisen genomförde under kvällen och natten den 27 oklober i år och som omfattade tre spårvägslinjer och två busslinjer avhysles 101 personer. Därvid omhändertogs 31 personer enligl lagen om omhändertagande av berusade personer m. m. Av polismännen som deltog fick en slag i ansiktet, två fick sina klockarmband sönderslitna i samband med ingripande, och en polispatrull som var uppställd vid en hållplats utsattes för stenkastning.

Vad jag nu anfört är exempel från Göteborg, men jag vet alt motsvarande missförhållanden förekommer på många andra platser i vårt land.

Jag anhåller därför att lill justitieministern fö slälla följande frågor:

1.                        Anser statsrådet alt ordningsläget såsom del här redovisats från
Göteborg är godtagbart?

2.                        Om så inte är fallet, vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att ge
allmänhelen och berörd personal tillfredsställande skydd?

194

§ 21 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 23 november

1978/79:168 av Britta Hammarbacken (c) till ulrikesminislern om användningen av vissl växibekämpningsmedel i svenskl biståndsprojekt:

Genom ändring i kungörelsen om hälso- och miljöfariiga varor förbjöds i april 1977 växtbekämpningsmedlei 2,4,5-T för användning i Sverige. Enligt en bekräftad tidningsartikel har dock samma medel inköpts i och utförts frän Sverige av del konsultförelag som ansvarar för Bai Bang-projeklet i Vietnam för alt användas där till lövslybekämpning.

Med anledning härav ber jag all till utrikesministern fö ställa följande fråga:

Anser statsrådet det vara i överensstämmelse med god etik alt ett i Sverige förbjudet preparat används vid ett svenskt biståndsprojekt?

1978/79:169avOs/ta/-Z./WÄa'K/(s) till bostadsminislern om ökade anvisningsmöjligheter för bostadsförmedlingarna:

I interpellationssvar den 7 mars 1978 (prop. 1977/78:89 s. 173) uttalade statsrådet Friggebo att det pågick ell arbele med ett lagförslag som skulle ge bostadsförmedlingarna bättre möjligheter alt hävda de bostadssökandes rätt. Arbetet med departementspromemorian pågick enligt uttalandet för fullt. Inrikiningen angavs vara alt lagstiftningen skulle träda i kraft den 1 januari 1979. Denna inriktning lycks nu ha övergetts. Jag önskar därför fråga bostadsministern:

Vill bostadsminislern redogöra fördel hittillsvarande arbetet på elt förslag om anvisningsräii e. d. för bosläder och för de nuvarande intentionerna belräffande det fortsatta arbetet?

1978/79:170 av Inga Lantz (vpk) till socialministern om ersättning från föräldraförsäkringen för besök på fritidshem:

Föräldrar med barn på daghem har rätt att besöka daghemmet en dag per år med ersättning från föräldraförsäkringen. Denna rätt finns inte för föräldrar med barn på fritidshem. Kontakter mellan förskole- resp. fritidsverksamhet och hemmen är vikliga, och allt oftare deltar också föräldrar i arbetet på både förskolor och fritidshem.

Jag vill därför fråga socialministern:

Ärstalsrådet beredd atl medverka till att föräldrar med barn på fritidshem för ersättning från föräldraförsäkringen för besök vid fritidshemmet?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Meddelande om frågor

195

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:171 av f////7f/-/rfoso/;(m) till socialministern om alkoholmissbruket bland barn och ungdom:

I dagarna har presenterats ännu en utredning som visar att alkoholmissbruket bland barn och ungdom fortsätter att öka.

Ulredningen visar också att lidigare vidtagna åtgärder för att komma till rälta med alkoholmissbruket bland barn och ungdom icke gett det resultat som man hoppades på.

Vill statsrådet redogöra fbr sin syn på det tilltagande alkoholmissbruket bland barn och ungdom?

1978/79:172 av Allan Åkerlind (m) till kommunikationsministern om civil bemanning av sjöfartsverkets sjömätningsfariyg:

När ämnar statsrådet ta ställning lill frågan om eventuell civil bemanning av sjöfartsverkets sjömätningsfariyg?

1978/79:173 av Tyra Johansson {s)u\\ kommunikationsministern om hastighetsbegränsningen på vägar genom tätbebyggda samhällen:

I Dingle i Bohuslän går Europaväg 6 rakt genom det tätbebyggda samhället. Hastigheten är där begränsad till 70 km/tim. Ortsbefolkningen är mycket oroad över den täta och lunga trafiken, framför allt för barnens skull. Krav har framförls om atl hastigheten på denna sträcka skulle begränsas ytteriigare, till 50 km/tim, vilket dock vägmyndighelerna vägrat gå med på. En demonstration med deltagande från en stor del av tätortens befolkning har genomförts för alt ge skärpa åt dessa krav. Delta ger mig anledning alt slälla följande frågor till kommunikationsministern:

Vilken principiell syn har statsrådet på hastighetsbegränsningar på de stora vägar som skär rätt genom tätbebyggda samhällen?

Hur stor vikt anser statsrådet man bör ilägga vid en kompakt folkopinion, som kräver begränsningar av hastigheten?

196

1978/79:174av Åw/-///Mgosso/;(s) lill kommunikationsministern om vägverkets kapilalbudget:

Under fiera år har trafikutskottet kritiserat nuvarande system med en särskild fond i kapilalbudgeten för statens vägverk för anskaffning av främst fordon och maskiner. Genom denna budgetkonsiruktion begränsas och försvåras vägverkets möjligheter att bedriva en rationell produkiion, och väghållningskostnaderna ökas också onödigtvis. Den borgerliga majoriteten avslog för innevarande års budget det socialdemokratiska kravet atl avskaffa vägverkets fond, under hänvisning till aU en budgetomläggning var nära förestående.

Mot denna bakgrund vill jag lill statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet slälla följande frågor:

I. Kommer den aviserade förändringen av det statliga budgetsystemet alt genomföras i näsla års budgetproposition så att nuvarande irrationella syslem

med en särskild fond i kapitalbudgeten för statens vägverks anskaffning av hjälpmedel, främst av fordon och maskiner, försvinner?

2. Om den i fråga 1 omnämnda budgetomläggningen (som beslutats av riksdagen) icke kommer lill stånd i nästkommande budgetproposition, avser då kommunikationsministern att för vägverkets del följa trafikutskottets uttalanden och omvandla vägverkets fond till att enbart bli en fastighets-fönd?

1978/79:175 av   Wivi-Anne Cederqvist (s) till justitieministern om  nytt polishus i Sandviken:

Regeringen uppdrog i maj   1977 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av ett förvaltningshus för polis och åklagarmyndighet i Sandviken. Projektarbetet slutfördes i oktober 1978. Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till justitieministern: När avser regeringen au avlämna sitt besked lill byggnadsstyrelsen om igångsättning för byggande av nytt polishus i Sandviken?

1978/79:176 av Märta Fredrikson (c) till kommunministern om åtgärder med anledning av oljeutsläpp till havs:

Under hittills ca 14 dagars tid har Bohusläns kust på grund av oljeutsläpp till havs drabbats av oljekatastrof Den första rapporten om oljan kom den 11 november som katastrofiarm. Sedan dess har dagligen rapporterats om fortsatta skador. Vindförhållandena fortsätter alt driva olja in mol kusten. Det är som om en farsot vore på väg, förödande i sin framfart.

Tusentals föglar har omkommit, olja har fastnat på berghällar och i skrevor. Del höga vattenståndet har fört oljeklumpar in på låglänta strand- och betesmarker.

Det finns regler för sanering och för kosinaderna härför. Om olja förs in på markområden rör det sig inte enbari om ett saneringsbehov. Mark, gröda och betesdjur kan skadas, kanske både kortsiktigt och långsiktigt, av såväl olja som saneringsmedel. Önskvärt är att oljeutsläppen till havs kunde hindras.

Med anledning av vad som anförts anhåller jag att till kommunministern fö slälla följande frågor.

1.   Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att minska oljans möjlighet att nå land?

2.   Har det undersökts vilka följder oljeskador pä exempelvis betesmarker kan fö och hur skadeverkningar med hänsyn härtill skall regleras?

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Meddelande om frågor

1918/19:111 av Leif Zetterberg(c)u\\ kommunikationsministern om länskort för kollektivtrafik:

Den 1 november 1978 infördes i Uppsala län månadskort för bussresor inom länet. För alt kollektivtrafiken skall bli elt konkurrenskraftigt alternativ fordras alt även lågtrafiken kan inordnas i detla månadskortssysiem, liksom

197

Nr 39

Torsdagen den 23 november 1978

Meddelande om frågor

att en samordning över länsgränserna kan ske. I dag tvingas den som pendlar 80 km med låg mellan Enköping och Stockholm atl betala 384 kr. för en månadsbiljelt, medan den som pendlar 80 km med buss mellan Uppsala och Västerås kommer undan med 90 kr.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för alt underiätta elt samordnande av buss- och tågtrafiken inom ramen för elt länskortssyslem?

198

§ 22 Kammaren åtskildes kl. 14.54.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen