Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:37

Tisdagen den 21 november

Kl. 15.00

§ 1 Jusierades protokollet för den 13 innevarande månad.

§ 2 Meddelande om tids- och ärendeplaner för tiden fram till juluppehållet

TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats preliminära tids- och ärendeplaner för liden fram lill juluppehållet. Såsom tidigare meddelats blir del i år ofrånkomligt all fortsätta riksdagsarbetel i julveckan.

Tisdagen den

21 november 1978

Meddelande om tids- och ärendeplaner för tiden fram till Juluppehållet

öm utredningen angående ställföreträdare för dödsbo

§ 3 Om utredningen angående ställföreträdare för dödsbo

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet för att besvara Gunnar Olssons (s) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:112, och anförde:

Herr talman! Gunnar Olsson har frågat mig om jag är beredd all påskynda ulredningen om ställföreträdare för dödsbon i vissa fall. Frågan är föranledd av att det ibland har visat sig svårt alt fö till stånd önskvärda skogsvårdsförrättningar när dessa berör fastigheter som ägs av dödsbon. Problemet har aktualiserats bl. a. vid bekämpningen av insektsangrepp på skogarna i norra Värmland.

Enligt vad jag har inhämtat beräknar utredningen, som började sitt arbete under våren 1977, alt kunna lägga fram ett betänkande om ställföreträdare för dödsbon senast i maj nästa år. Jag anser mig ha anledning att räkna med atl ulredningen arbeiar sä snabbi som möjligt. Någon särskild ålgärd från min sida för att arbetet skall påskyndas behövs därför inle.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr lalman! Först ett tack till justitieministern för svaret på denna fråga. Jag vill också tacka statsrådet för atl utredningen kom så snabbt - den tillsattes i januari 1977. Motivet lill all jag nu ställde en fråga var all det i direkliven inle angavs någon tidsplan trots att riksdagen begärde att frågan omgående skulle utredas.

Frågan om ställföreträdare för dödsbo har jag alltsedan jag kom lill riksdagen för åtta år sedan aktualiserat på grund av att jag i min tidigare yrkesverksamhet blev uppmärksam på det mycket besvärande strukturproblem som finns i skogsbruket till följd av ägosplittringen, som är elt påtagligt hinder för ett fullgott ekonomiski utnyttjande av våra skogstillgångar.

De problem som sammanhänger med dödsbon utan ställföreträdare har nu

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om utredningen angående ställföreträdare för dödsbo

verkligen kommii i blickpunkten i och rned den katastrof som har drabbat delar av Värmland lill följd av barkborreangreppen på granskog. När exempelvis skogsvårdsstyrelsens personal i dessa dagar skall ha konlakl med mellan 4 000och 5 000 skogsägare i Värmland, föratt fö en samlad bild av den naturkatastrof som har drabbat länel, har man fött erfara hur praktiska problem lätt uppslår i de fall där fastigheterna ligger kvar i dödsbos ägo eller har skiftats mellan delägarna så alt dessa för en andel i fastigheten.

I samband med au jordbruksminister Enlund besökte Värmland den 7 november uttalade han alt slerbhusen borde avvecklas. Han ville med andra ord förkorta livslängden för dödsbona. Jag ställer gärna upp på den tanken, men i väntan på en så pass radikal förändring skulle skyldigheten för dödsbo att utse ställföreträdare ändå vara ett steg på vägen mol en klar förbättring. Men delta brådskar, och jag är därför glad alt statsrådet har konstaterat atl utredningen arbetar så snabbt som del över huvud laget är möjligl.

Jag vill bara kort ställa en följdfråga, samtidigt somjag än en gång lackar för svaret; När anser statsrådet alt det är möjligt atl presenlera en proposition baserad pä vad ulredningen eventuellt kan komma fram till?

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Som Gunnar Olsson berörde är del aktuellt att pröva frågan om atl avveckla dödsbons innehav av jordbruks- och skogsmark. Riksdagen har nyligen begärt en utredning om delta. Att en sådan utredning skall komma lill stånd har också förutsatts i lagrådsremissen angående ny jordförvärvslagsliftning. Vi häller jusl på med atl utarbeta direktiv för utredningen inom justitiedepartementet. Vem som skall göra utredningen är inle besläml.

En möjlighet är att lägga uppgiften på ulredningen om ställföreträdare för dödsbon, som då bör fö parlamentarisk sammansättning. Frågan om att förmå dödsbon atl skifta eller sälja fastigheten har nämligen ett klart samband med slällförelrädarfrågan. Men även om utredningens uppdrag eventuellt utvidgas, kan den ändå komma alt lägga fram ett delbetänkande i fråga om ställföreträdare. När denna kan resultera i en lagstiftning kanjag inte lämna något definitivt besked om, men jag förutsätter atl det kommer atl ske så fort som möjligt.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Jag noterade atl justitieministern i direktiven till ulredningen påtalade alt avsaknaden av mer generella regler om ställföreträdare för dödsbon kan ge upphov till faktiska problem, så på den punkten är vi lydligen helt ense.

Sedan vill jag säga att det sista som justitieministern sade var värdefullt, därföralt i Sverige ägs ungefär 13 96 av jord- och skogsföretagen av tre eller flera delägare eller av dödsbon. Enligt 1976 års lantbruksräkning innehades ungefär 910 000 hektar skogsmark av dödsbon, och sådana splittrade ägandeförhållanden bidrar ju givelvis till atl försvära ett rationellt skogsbruk.

Jag är glad ät alt justitieministern delar min uppfattning att man så snart som möjligl bör förkorta livslängden för samtliga dödsbon.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om lokalisering av länsdomstolar

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordet för alt i ell sammanhang besvara dels Gösta Anderssons (c) den 13 november anmälda fråga, 1978/ 79:124, dels Lö/-s 5f/?ö7/5 (m) den 17 november anmälda fråga, 1978/79:149, och anförde:

Herr talman! Gösta Andersson har frägal mig huruvida en framställning av länsstyrelsen i Kalmar län i fråga om förläggningen av den blivande länsrätten i länel kommer atl fö avgörande belydelse vid regeringens slutliga ställningstagande i frågan. Lars Schött har frågat mig om jag är beredd atl meddela all länsrätten i Kalmar län kommer att placeras i Kalmar. Jag besvarar frågorna i ell sammanhang.

Genomförandefrågorna med anledning av principbeslutet vid förra riksmötet om de blivande länsrätterna bereds f n. inom regeringen. Jag avser atl la upp detta frägekomplex i näsla års budgetproposition. Det är inte möjligt för mig all nu lämna något besked om regeringens kommande ställningslagande i delfrågan om länsrätternas lokalisering.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 lokalisering av länsdomstolar

GÖSTA ANDERSSON (c);

Herr talman! Jag vill tacka försvaret på min fråga. Jag har med denna fråga velat göra justitieministern uppmärksam på att Nybro kommun har en mycket lilen andel av den offenlliga sysselsätlningen. I Nybro är del endasl 7 96 av invånarna som harchanslill jobb inom den offentliga sekiorn. I Solna kommun t. ex. arbetar inle mindre än 38 96 inom denna relativt irygga och säkra sektor av sysselsättningsområdet. Inom Nybro kommun, där de flesia har sin sysselsältning inom industrin, tvingas människorna alt ständigt leva med stor osäkerhet om framliden.

Jag vill alltså fäsia juslilieminisierns uppmärksamhel pä atl fö kommuner i landei har en så låg andel av sysselsätlningen inom det statliga området som jusl Nybro. Det är lätt alt inse atl denna ensidiga arbeismarknad leder lill problem för många människor. Det leder lill all människorna i Nybro har små valmöjligheter på arbetsmarknaden.

Vid åtskilliga tillfällen har riksdag och regering understrukit betydelsen av att arbetsmarknaden blir mera allsidig i de sämst ställda områdena i landei. Nu gäller del för regeringen atl leva upp till den målsättning om bältre regional balans som riksdagen fastlagt. Lokaliseringstillfällen av offentlig sysselsällning kommer inte alltför ofta, och del gäller sannerligen att la vara på de tillfällen som ges.

Jag hoppas slutligen au statsrådet erkänner att den extremt låga offentliga sysselsättningen i Nybro är ell allvarligt problem och att det inte är

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 lokalisering av länsdomstolar

regeringens avsikt att ensidigt koncentrera statliga jobb till en enda ort i länel.

LARS SCHÖTT (m):

Herr lalman! Även jag ber alt till justitieministern fä framföra ell lack för svaret pä frågan.

Som ledamot av konstitulionsulskotlel har jag deltagit i behandlingen av propositionen med förslag om fristående länsdomstolar, utbrutna från länsstyrelsen. Till grund för propositionen låg länsdomstolskommiiléns förslag, delbelänkandet Länsdomstolarna.

Förslaget innebar att de nuvarande länsrätterna, länsskatterätterna och fasiighelslaxeringsrätterna skulle brytas ul från länsstyrelserna och läggas samman till nya frislående länsdomstolar, en i varje län. I utredningen sägs klart ul: "Utgångspunkten bör vara atl länsrätten skall ha kansli i residensstaden."

Även kommunminislern anger i proposilionen all ulgängspunkten bör vara all länsrätten skall förläggas till residensstaden. Samtidigt framhåller han atl del ankommer pä regeringen alt besluta om förläggningsorlen. Konstilutionsulskottel anslöt sig till propositionens förslag. Med anledning av motioner från tre län - dock ej Kalmar län - förutsatte utskoitei atl regeringen vid sin prövning undersöker om regionalpoliliska eller sysselsäti-ningspoliiiska skäl i särskilda fall kan motivera all länsrätten förläggs lill annan ort än residensstaden. Riksdagen fattade sitt beslut den 17 maj och biföll då konstitutionsutskottets förslag. 1 debatlen lilläl jag mig underslryka all det här inte annat än i undantagsfall kunde bli fråga om någon annan placering än i residensstaden.

Jag vill fästa uppmärksamheten på atl sju reservanter i länsstyrelsen i Kalmar län understrukit atl inrättandet av länsdomslol inte innebär atl någon ny verksamhet tillskapas. I slällel ärdet fråga om en utbrytning av funktioner från den nuvarande länsstyrelsen, vilket förutsätter atl en belydande del av personalen inom den nya länsdomslolen kommer frän länsstyrelsen.

Jag vill också understryka atl kravet på rättssäkerhet inte för eftersättas. Del innebär bl. a. att säkerhet och snabbhet vid handläggningen måsle garanteras. Akterna i skaitemålen vandrar under handläggningstiden ett slorl antal gånger mellan länsstyrelsens skatteavdelning och länsdomstolen. Om denna förläggs till en annan ort än residensstaden, försvåras och fördyras arbetet avsevärt och handläggningen fördröjs.

Även servicen för allmänheten skulle komma atl bli lidande på en utflyttning från residensstaden. Folk kommer ofta dil och vet inle riktigt var ärendet ligger, och då är det bra om länsdomstolen och skatteavdelningen är lokaliserade på samma ort. För allmänheten är därför Kalmar att föredra som kansliort.

Även i fråga om andra ärenden, t. ex. sådana som gäller körkort och sociala mål, är det av värde atl länsrätten och länsstyrelsen ligger på samma ort.

Med tanke på sysselsättningen villjag erinra om atl Kalmar har föriorat sin flygflottilj, varvid 450 statliga arbetstillfällen försvann. Även detta faktum

beakta delta. Överläggningen var härmed slutad.

talar för att länsrätten föriäggs till Kalmar. Jag vädjar lill juslilieminislern alt Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 åtgärder för
att trygga de fria
§ 5 Om åtgärder för att trygga de fria teatergruppernas verk- teatergruppernas
samhet verksamhet

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för all besvara Jörn Svenssons (vpk) den 7 november anmälda fråga, 1978/79:94, och anförde:

Herrialman! Jörn Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser alt vidta för all irygga de fria gruppernas exislens och utvecklingsmöjligheter och om jag avser au omedelbarl medge ytterligare bidrag till Skånska teatern.

Anslaget lill fria teater-, dans- och musikgrupper uppgår under innevarande budgetär lill 10,4 milj. kr. Statens kulturråd är den myndighel som fördelar bidragen på de olika grupperna. För innevarande budgetär har kulturrådet fördelat 5 770 000 kr. lill yrkesverksamma teatergrupper.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 har statens kulturråd prioriterat en ökning till de fria grupperna. Jag återkommer lill denna fråga i regeringens budgetförslag för 1979/80. När det gäller frågan om omedelbara åtgärder för Skånska teatern vill jag nämna att teatern kommer atl fö de 175 000 kr. som man har begärt för alt fullfölja verksamheien under våren 1979.

Frågan om ytterligare slöd lill andra fria grupper under innevarande budgetår bereds f n.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr lalman! Jag för tacka för svarei på min fråga. Sverige harju sin mera etablerade kultur med dess klassiska teman, dess givna publik, dess institutioner och erkännanden. Sverige har också en nydanande kultur, den som djärvt går fram pä okänd mark och den som inle minst tar fram det glömda i samhällel, i hislorien och i människornas liv. De fria teatergrupperna hör lill denna nydanande kultur, och till stor del har det också ankommit på dem all bära fram och gestalta de arbetande människornas glömda liv och historia.

Skånska lealern är ovärderlig för denna strömning i kulturen. Den har gjort oförglömliga insaiser för att hålla rötterna till den skånska arbetarkulturen levande. Jag vet inle om utbildningsministern haft tillfälle all se Maria frän Borstahusen - om inte, har han gjort en föriusl. En aldrig så bristfällig scen och en aldrig sä snorkig attityd frän de lokala kulluretablissemangen har inle kunnal hindra flskardollern Maria och hennes medmänniskor all gripa åskådaren för bröstet och påminna om det förbisedda i den svenska folkkulturen.

Skånska teatern harju haft slöd frän sin hemkommun i sin verksamhel, 11

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om öveiförande av fritids- och ungdomsledarulbildningen lill folkhögskolan

men del är begripligl om del av varvskrisen så hårt drabbade Landskrona har begränsade resurser framöver all slälla lill förfogande. Slalen måsle här träda in i ökad utsträckning. Det är bra all slalsrådel nu har givit löfte om de 175 000 kronorna, men jag vill understryka - ulan alt jag känner något direkl behov av all gå in i polemik - atl della bara är en sorls frist under galgen. Nu är del emellertid så atl vadsom skall hända under andra halvåret 1979 ju i viss mån också avgörs av utfallet av del riksdagsval som dä skall ske, och del är kanske väl myckel begärt alt pressa den sillande kulturministern pä vad som skall göras dä.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jo, jag har sett såväl Maria från Borstahusen som någon annan föreställning som Skånska teatern har givit, och del var utmärkta föreställningar. Ansvaret för budgeten för andra halvåret 1979 kommer regeringen självfallel att ta när den lägger fram budgetpropositionen i januari månad, men vad det här gäller är ell lilläggsbidrag för innevarande budgeiår. Som jag framhåller i miu svar finns också en framslällning från kulturrådet som gäller andra fria grupper, och den skall vi be alt fö återkomma lill i annat sammanhang lill riksdagen.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Efter delta vill jag bara be utbildningsministern atl beakta de speciella behov som har uppstått för Skånska teatern genom de förhållanden som råder i Landskrona kommun. Jag h(3ppas att den anda som har präglat avgörandet om de 175 000 kronorna också skall vara gällande för andra halvåret 1979.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 6 Om överförande av fritids- och ungdomsledarutbildningen till folkhögskolan

Uibildningsminisiern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet föralt besvara Marianne Stålbergs (s) den 7 november anmälda fråga, 1978/79:100, och anförde:

Herr lalman! Marianne Stålberg har frågat mig när jag avser att lägga kompletterande förslag i anslutning lill riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 1977/78:15) om överförande av fritids- och ungdomsledarutbildningen lill folkhögskolan fr. o. m. den 1 juli 1979.

Jag kommer inom korl all ge skolöversiyrelsen i uppdrag an la initiativ till de förberedande överläggningar som erfordras mellan berörda huvudmän. I övrigi avser jag all äierkomma lill frågan om statsbidrag och beslämmelser för den aktuella fritidsledarutbildningen i kommande budgetproposition.

MARIANNE STÅLBERG (s):

Herr talman! Först ber jag atl få tacka slalsrådel Wikström för svarei, även om delta endasl innebär atl jag för vänta tills budgetpropositionen kommer för all få det besked som jag och många med mig efterlyser.

Jag tror att jag gör mig lill tolk för många av dem som ansvarar för frilids-och ungdomsledarutbildningarna när jag påstår all förulsätlningarna alt planera för dessa inle är särskill klara. Jag har dock förståelse för all regeringen kommer atl behandla problemet i budgetproposilionen, vilket är naturligt. Men eti riksdagsbeslut grundat på budgetproposilionen kommer ju inte förrän sent i vår.

Hadedeldärför inte varit lika naturligt all man på elt lidigare stadium tagil kontakt med nuvarande och blivande huvudmän för utbildningarna och klargjort hur planeringen bör inriktas - särskill som det finns två riksdagsbeslut, ett 1977 och ett 1978? Del senare avviker från principbeslutet om högskolan från 1977. Som det nu är har man ute på fältet endasl de allmänna uttalandena från 1978 all följa, och de ger lyvärr inte den grund för den praktiska uppföljningen som jag tror är nödvändig.

Jag utgår ifrån au regeringen i sin uppföljning av riksdagens beslut också kommeratt göra det möjligl för rörelseägda folkhögskolorati anordna sådana utbildningar. Den förutsättningen tyckerjag inle lidigare har klargjorts. Del vore bra om statsrädel Wikström här kunde ange an så kommer alt bli föllei.

Herr lalman! Min avsikt med frågan var att försöka fö klarhet i vilka förulsätlningarna är för överförandel av ungdoms- och frilidsledamlbild-ningen lill folkhögskolan. Tyvärr har svarei frän utbildningsministern inle givit mig och troligen inle heller kommunala och andra utbildningsanordnare ute i landei någon ytterligare klarhet i frågan, vilket jag beklagar.

I och för sig är det vällovligt all statsrådet tänker ge SÖ i uppdrag all la initiativ lill de förberedande överläggningar som erfordras mellan berörda huvudmän, men jag lycker, som jag sade förut, att det är väl sent all komma med det nu, när budgetarbetet i landsting och primärkommuner är i det närmaste avslutat.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

öm överförande av fritids- och ungdomsledarutbildningen till folkhögskolan

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Denna fråga är nog mera komplicerad än man kan tro vid en första titt pä den. Det ärju inte bara två parter som är berörda, de har också myckel olika villkor inom högskolesystemet och i folkhögskolan.

I och för sig kunde man ha gett skolöverstyrelsen ett uppdrag betydligt tidigare, men vi måsle veta vad vi vill från statens sida, innan de förhandlingarna inleds. De här förulsäliningarna skall vi försöka redovisa i budgetpropositionen.

Marianne Stålberg frågade om också rörelseägda folkhögskolor skall kunna anordna sådan här utbildning. Ja,självfallet. Vi harsåvilijag vet från regering och riksdag aldrig gjon någon skillnad mellan rörelseägda och landsiingsägda folkhögskolor när det gäller inriktning av verksamheien.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om åtgärderför att förbättra de studerandes ekonomiska situation

MARIANNE STÅLBERG (s):

Herr talman! Om inte regeringen vet burman tänker göra ide här frågorna, måste det vara väldigi svårl för landsiing och kommuner atl veta del, eftersom de nu håller på med budgetarbetet.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om åtgärder för att förbättra: de studerandes ekonomiska situation

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet föratt besvara Inga Lantz (vpk) den 9 november anmälda fråga, 1978/79:119, och anförde:

Herr lalman! Inga Lanlz har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för all förbättra de studerandes ekonomiska situation.

Som jag anfört i tilläggsdirektiv lill studiestödsutredningen bör en förbättring av stödet lill 18-19-åringar i gymnasial utbildning kunna genomföras fr. o. m. budgetåret 1979/80. Frågan bereds f n. inom utbildningsdepartementet och jag avser atl i början av 1979 föreslå regeringen att i särskild proposilion lägga fram förslag lill riksdagen om en reformering av stödet lill 18-19-åringar i gymnasial utbildning.

Jag är, i avvaktan på förslag från sludiestödsutredningen, nu inte beredd att föreslå några större förändringar av stöden lill studerande med studiehjälp eller studiemedel. Jag återkommer i övrigi till frågan om det siudiesociala stödet i kommande budgetproposition.

INGA LANTZ (vpk):

Herrialman! Del här var ell mycket dåligt svar-men jag skall väl tacka för del i alla fall.

Många studerande lever nu i en ohållbar ekonomisk situation, och än svårare kommer de atl fö del, om jag tolkar regeringens och Jan-Erik Wikströms svar rätt.

Den sociala snedrekryteringen kommer alt fö fortsätta med den här regeringens goda minne precis som med den förra regeringens och med den förrförra regeringens goda minne. Ärdet inte på tiden alt regering och riksdag tar sitt ansvar för de utbildningsreformer som har beslutats när del gäller högskolan, när del gäller vuxenuibildningen och när del gäller all annan undervisning och verkligen åstadkommer en utbildning som är lika för alla även i praktiken och inte bara i teorin?

I de nya direkliven till studiesiödskommillén, vilka är djupl oroande och som många har reagerat mot, säger Jan-Eirik Wikström atl några höjningar inle kommer alt ske med tanke på det slatsfinansiella lägel. Regeringen är således beredd att fortsälla med au slå ul ungdomar som lillhör arbetarklassen - för det är ju dem det är fråga om; del är de som slås ut av del nuvarande siudiesociala systemet-och hindra dem frän alt della i den högre

utbildningen.

När del nuvarande sludiesiödssystemei infördes låg bidragsdelen pä 25 96 av stödet. Nu är den nere på 12 96. Och hur blir del med äklamakepröv-ningen,som man vitt och brett har lovat skall avskaffas? Den har dessutom-ifall jag inte missminner mig helt - både regering och riksdag fattat beslut om. Visseriigen har man förklarat all skälen för en avveckling kvarstår med oförminskad siyrka -jag hoppas all jag citerar riktigt här - men bara della fakium lar ju inte bort någon äklamakeprövning.

Totalbeloppet inom studiemedlen har inte ens följt infiationen. Om regeringen vore intresserad av att, som del heter i tilläggsdirektiven, "bryla sambandet mellan valet av utbildning och elevernas sociala och ekonomiska bakgrund", skulle den i dessa tilläggsdirektiv ha krävt hell andra saker, bl. a. ett höjt totalbelopp och en höjd bidragsdel, så atl de studerande kom upp till åtminstone den ursprungliga delen pä 25 96, saml elt höjioch älerbelalnings-friii barnlillägg. Dessutom borde regeringen självfallel infria sitt löfte om alt slopa äklamakeprövningen.

Nu förväntas del all de studerande skall kunna klara sig på 17 500 kr. per läsår - del är väl ungefär vad Jan-Erik Wikström ijänar per månad, om jag inte lar alldeles fel. Sedan kanden som är studerande fö ut ytterligare 3 000 kr. per barn och år för barn under lio år, men del beloppei är ålerbeialningsplik-tigt.

Det nuvarande siudieslödssystemet hindrar många från all över huvud tagel siudera. Vi vet genom otaliga ulredningar-och vi hade en deball om det i förra veckan också - vilka del är som hindras från sludier; det är barn ur arbetarklassen. Mänga studerande tvingas atl exiraarbeia under kvällar och helger för att fö ekonomin att gå ihop. För många studerande är silualionen helt ohållbar, vilket inle heller kan vara främmande för utbildningsministern. Samtidigt som man hela liden för en allt sämre levnadsstandard ställs det alll hårdare krav på sludieprestationer.

Svaret som jag har föll vittnar om alt ingen ljusning förde studerande ärall vänta när del gäller den siudiesociala sidan.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om åtgärder för alt förbättra de studerandes ekonomiska situation

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag har inte myckel all invända mot Inga Lanlz önskelista. Problemet är bara alt resurserna är begränsade. Därför har vi nu valt atl prioritera 18-19-äringama i gymnasieskolan, eftersom vi tyckt atl den gruppen haft det allra svårast.

Också på några andra punkter kan det bli justeringar i budgetproposilionen, men det är ingen mening med alt jag låtsas all viskall kunna genomföra saker som jag bedömer alt vi i dag inte har resurser lill. Del är därför som svarei har fåll den utformning som del har. Del är inget fel på önskelistan, men resurserna räcker inle till för all lillgodose hela listan.

INGA LANTZ (vpk);

Herr talman! Ja, det handlar om resurser - del handlar nästan samtliga frågor om som behandlas i den här kammaren.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

öm åtgärder för att förbättra de studerandes ekonomiska situation

Jag är också trött på all alltid fö höraalt jag har rätt i vad jag säger-del kan visserligen i och för sig vara roligt atl fö höra det, men jag vill i sä fall se ett resultat.

Så säger man atl man inte har råd atl bryla snedrekryteringen till utbildningen; della är ju vad de nya kommittédirektiven innebär. Men samlidigt talas vill och brett om all vi skall ha en utbildning som är lika för alla. Men regeringen har råd atl slösa hur som helst egentligen med gåvor, subvenlioneroch förmånliga lån lill förelagen. Vet Jan-Erik Wikström all för 1977 spenderades pä det viset inle mindre än 44 miljarder kronor? Ta litel av de pengarna och använd dem lill au förbättra det siudiesociala systemen, sä atl alla har möjlighet att siudera i praktiken och inle bara i teorin!

I kommittédirektiven sägs också att man inte skall behöva skuldsätta sig i någon nämnvärd omfattning för all skaffa sig en gymnasial utbildning. Nu vet jag ju inte vilka förbättringar som kommer för de studerande, men det vill till kraftiga förbättringar om de skall kunna klara sig något så när. För några dagar sedan läste jag elt klipp som visar all en 18-19-åring har 6 kr. per dag alt leva på om han eller hon har ftyltat hemifrån och vill studera på gymnasiet. Klippet refererade lill en flicka, Karin 18 år, som hade försöki börja siudera. Hon fick 188 kr. i månaden i studiebidrag. Nu har bidraget, med regeringens proposition 1978/79:50, höjts lill 206 kr. Men del är ynka litet. Hon hade fasta utgifter på 505 kr. i månaden, och då hade man räknal ifrån kläder och nöjen. Hon var förstås tvungen att sluta skolan redan efter två veckor.

Del behövs äigärder för 18- och 19-äringarna precis lika väl som det behövs åtgärder för samtliga studerande som kommer från socio-ekonomiskl svaga gmpper. Man kan inte hälla fram en grupp och slå ut en annan. Det enda riktiga, och del vet Jan-Erik Wikström mycket väl, är atl införa studielön generellt frän 16 års ålder.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! Reform metodiken bygger på alt man för försöka bestämma sig för på vilka områden man skall la första och andra steget osv. Regeringen haralllsä bestämt sig föratt i första hand salsa på 18 och 19-åringarna. Och del blir en ganska kraftig satsning - det tror jag alt jag kan lova Inga Lanlz.

INGA LANTZ (vpk):

Herr lalman! Jag lycker inle man kan tala om jämlikhet i utbildningen så länge man för resonemanget atl det saknas resurser atl genomföra de utbildningsreformer vi har beslutat. Samma sak gäller över hela linjen. Det ekonomiska stödet lill vuxenutbildningen räcker inte för att slimulera jusl de grupper den var avsedd för. Äldre gymnasieelever har heller inte råd all studera, och hur det står lill för socialgrupp 3 när del gäller alt bedriva högre sludier känner vi lill. Vi vet också atl del är orsaken till den sociala snedrekryteringen. Då räcker del inle all bara tala om alt vi skall ha en jämlik skola där alla kan erbjudas möjlighel att siudera i slorl sett vad de vill.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om förslag till riksdagen rörande kommunal väg-och gatuhållning

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO erhöll ordet föratt besvara A/ög//u5 Perssons (s) den 14 november anmälda fråga, 1978/79:126, och anförde:

Herr talman! Magnus Persson har frågat mig om jag avser att lägga fram förslag om kommunal väg- och gatuhållning och när i så fall förslag härom kan väntas bli framlagda.

Förslag om kommunernas väg- och gatuhållning har lagts fram av 1969 års vägutredning i betänkandet Kommunal och enskild väghållning och av gatukostnadsulredningen i betänkandet Kommunernas gatuhållning. Förslagen innebär atl en särskild lag om kommunvägar införs som bl. a. reglerar formerna för kommuns beslut om överlagande av enskild väghållning och inrättande av nya gator och vägar. Lagen innehåller också regler om genomförande och finansiering av den kommunala väg- och gatuhållningen. När det gäller finansieringen innebär förslaget att kommunerna skall kunna la ul avgifter av fastighetsägarna enligl taxa som beslutas av kommunen.

Utredningsförslagen har remissbehandlals gemensamt under tiden november 1977 - mars 1978.

Remissinstanserna har i stort sett varil ense om behovel av en ny lagstiftning om kommunal väg- och gatuhållning. Förslaget i fråga om finansieringen har utsatts fören omfatlande kritik. Den riktas främst mot alt bestämmelserna om avgift är alltför vaga och allmänt hållna. Bl. a. framhålls alt del blir myckel svårt atl utforma en rättvis taxa, att stor risk föreligger för alltför höga avgifter och att utredning saknas beträffande bl. a. de kommunalekonomiska och fördelningspoliliska konsekvenserna av en avgiftsfinansiering. Åtskilliga remissinstanser har framhållil behovel av centralt utarbetade normaltaxor.

Många remissinstanser anser atl kostnads- och avgiftsfrågorna bör bli föremål för ytterligare ulredning eller mera ingående belysning innan förslagen läggs lill grund för lagstiftning. Detla gäller bl. a. Svenska kommunförbundet; så gott som samtliga länsstyrelser som yttrat sig över betänkandena. Hyresgästernas riksförbund. Svenska kommunaltekniska föreningen, TCO och flera kommuner.

Mot bakgrund av den krilik som har framförts, främst i fråga om kostnader och avgifter, är det nödvändigt alt gmndligt se över förslagen. En sådan översyn pågår i nära samarbeie med Kommunförbundet.

Innan detta arbele är slutfört är jag inte beredd all ange någon bestämd tidpunkt när förslag kan läggas fram.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

öm förslag till riksdagen rörande kommunal väg-och gatuhållning

MAGNUS PERSSON (s):

Herr lalman! Jag för tacka statsrådet för svaret på min fråga.

Av svaret kan man dra följande slutsatser.

Remissinstanserna är kritiska lill föreliggande förslag, och stor risk föreligger för alltför höga avgifter. Statsrådet säger vidare att utredning saknas beträffande bl. a. de kommunalekonomiska och fördelningspolitiska konse-

2 Riksdagens protokoll 1978/79:37-39

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 .förslag till riksdagen rörande kommunal väg-och gatuhållning

kvenserna av en avgiftsfinansiering.

Erfarenheter finns redan nu pä andra områden, exempelvis i VA- och fjärrvärmesammanhang.

Vad innebär då utredningens förslag? Det följer i slorl sen redan etablerade avgifisfinansieringsformer. Som exempel kan nämnas au anläggningskostnaden skall ingå i läneunderlaget.

Herr lalman! Jag menar alt om departementschefen har lagil fasta på remissutlåtandena och anserall kommunerna tar ut alltför höga avgifter, bör hela frägekomplexel utredas. Men atl kommunerna generellt skulle la ut alltför höga avgifter kan man självfallel tvista om. Jag tror knappast au det finns saklig grund för ett sådanl påslående. Del skulle ju innebära alt kommunerna inte följer gällande lagstiftning på området eller kommunallagen. En eventuell utredning eller översyn för väl ge svar på frågan.

Hur är förhållandena i dagslägel? Redan i dag debiteras fastighetsägarna avgifter för anläggande av gator och vägar. Kosinaderna är ofta inbakade i de s. k. exploateringskosinaderna. Alternativt tas de ul via en särskild debitering. Jag menar alt föreliggande förslag inte är särskill omvälvande och revolutionärt, specielll inte i fråga om anläggningskostnaderna. Där är det närmasl fråga om en nyansskillnad. På driftsidan däremot kan man finna nyheter, exempelvis all faslighelsägarna kan åläggas belala driftkostnader i storleksordningen 300-700 kr. per är och fastighet i 1977 års prisnivå.

Jag vill pä intet säll förringa kostnadsaspekterna och fördelningsproblematiken. Tvärtom tyckerjag atl kommunerna där har sill ansvar för den enskilde kommunmedborgarens boendekostnader. Men vi för inte glömma all även planerade ulbyggnadsprogram och tidsförskjutningar kostar kommuner och kommunmedborgare stora summor. En del kommuner har mer eller mindre byggnadsförbud inom vissa områden och väntar pä alt det här förslaget skall realiseras i en eller annan form. Saneringar i citykärnan kan nämnas i delta sammanhang.

Jag skulle vilja återkomma till delta att en utredning saknas belräffande de alltför höga avgifterna. Gäller frågeställningen hela avgiftsfinansieringen inkl. VA och fjärrvärme? I så fall bör enligt min mening hela frågekomplexet utredas. Här skulle jag vilja ha elt förtydligande. Boendeutredningen ville ha en ulredning av fördelningsaspekierna på alla läxor och avgifter. Kan man tänka sig en dellösning när del gäller galor och vägar i avvaklan pä en mera genomgripande och samlande lösning?

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Jag har noterat all della är en myckel angelägen fråga för kommunerna när del gäller bebyggelseplaneringen och då framför alll i de äldre saneringsmogna områdena. Därför menar jag atl del vore fel all nu tillsälla en hell ny ulredning som lar upp kommunernas taxepolitik över huvud tagel. Vad del är fråga om är att vi i samarbete med Kommunförbundet gör en översyn belräffande kostnadsaspekterna och framför alll ett försök alt la fram förslag lill en normaltaxa. Det är i avvaktan på det arbeiei

som jag inle är beredd att ange någon exakt tidpunkt när vi kan lägga fram förslagel.

MAGNUS PERSSON (s):

Herr lalman! Arbetsgruppen inom Kommunförbundet har framför allt till uppgift alt uireda den kommunalrätlsliga sidan, dvs. hur taxan skall konstrueras. Statsmakternas beslut i själva principfrågan måste fattas av regering och riksdag.

Detta är en väldigt viktig fråga för många kommuner. Det gäller inte bara finansieringen av galu- och vägbyggnadsprogrammen för de närmaste åren, ulan det gäller atl på ett riktigt säll kunna genomföra redan uppgjorda långsiktiga planer. Reglerna är föråldrade, och många kommuner tycker atl den förskjutning som nu uppstått är högst beklaglig. Många kommuner förväntar sig en preciserad lidlabell.

Jag skulle slutligen vilja fråga statsrådet vilken tidpunkt vi kan räkna med. Ärdet 1979,1980 eller 1981? Statsrådet bör snabbi bestämma sig och ange en mera preciserad tidsplan. Jag vet all mänga vill ha en lösning inom en preciserad lidrymd.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Meddelande oin interpellationssvar

Bostadsminislern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Tidsaspekten är inte den som Magnus Persson utgår från, utan vi beräknar kortare lid. Min inriklning på jobbet ärall regeringen skall försöka alt under det här riksdagsårel besluta om en lagrådsremiss. Del är alltså inriktningen på arbetet, men jag vill inle lova någon bestämd tidpunkt när vi kan genomföra det hela. Det är bältre atl vi jobbar på hårt nu för atl försöka fö fram eu förslag i stället för atl lova att del skall läggas fram för riksdagen vid en viss lidpunkt.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 9 Meddelande om interpellationssvar

1978/79:61 om den kommunala barnomsorgen 1978/79:64 om den kommunala barnomsorgen

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Jag har för avsikt alt besvara interpellationerna nr 61 av Grelhe Lundblad och 64 av Inga Lantz i ett sammanhang. Dä det visal sig svartan inom den föreskrivna liden finna en tidpunkt som passar alla berörda har jag kommit överens med inlerpellanterna om att lämna svaret den 8 december.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen

§ 10 Om utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen

Socialminislern GABRIEL ROMANUS erhöll ordet för all besvara Bonnie Bernströms (fp) den 9 november anmäld..! fråga, 1978/79:117, och anförde;

Herr talman! Bonnie Bernström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för atl öka antalet platser i den kommunala bamomsorgen för barn i åldern mellan elt halvt år och tre är.

Jag vill inledningsvis slå fast all det är vikligi au den kommunala barnomsorgen byggs ut för alla åldrar sä att den motsvarar behovel. Men jag är samlidigt glad föratt Bonnie Bernström i sin fråga speciellt betonat vikten av atl barnomsorgen byggs ut för de minsta barnen. Även om den planerade utbyggnaden av småbarnsgrupper procent uelli sett är jämförbar med utbyggnaden av syskongrupper så är ökningen i absoluta tal ändå begränsad. Vi häri dag ett förhållandevis mindre antal platser i den kommunala barnomsorgen förde små barnen än för de någoi äldre. Jag skall inle i del här sammanhanget ge mig in på någon diskussion om varför del är så. Läl mig i slällel konsialera atl det är möjligt alt vi för all möta problemet delvis måsie finna nya former för en stimulerande och utvecklande omsorg om de små barnen. På flera häll har man inlett en verksamhet med grupper som omfattar barn i åldern sex-sju månader lill lio-iolv år. Delta kan vara ell säll all förnya barnomsorgen som bl. a. kan komma de minsta barnen till godo.

Familjeslödsulredningen konstaterar också i sin nyligen publicerade diskussionspromemoria Daghem - för små barn all även spädbarn känner glädje och tillfredsställelse över konlakl med andra barn och an inga undersökningar lyder på alt små barn tar skada av all vistas på daghem. Jag hoppas all promemorian - som nu är uie på en bred remiss - skall medverka lill en förändrad syn på de små barnens omsorgsbehov. Fördjupade kunskaper på området är enligt min mening den bästa grunden för en ökad uibyggnad av barnomsorgen för de minsta barnen.

Somjag lidigare nämnt här i kammaren i anslutning lill en fråga av Mals Hellström harjag inbjudit Svenska kommunförbundet till överläggningarom utbyggnaden av barnomsorgen. I del sammanhanget kommer även all beröras den fråga som Bonnie Bernsiröm har tagit upp.

BONNIE BERNSTRÖM (fp);

Herr lalman! Jag lackar socialminislern för svarei.

Oavsett vilken form av barnomsorg som man rekommenderar under de första tre åren är i dag alla experter och andra överens om all det är dessa år som är de viktigaste i ell barns liv. Trots detta är utbudet av kommunal barnomsorg som sämst under de första levnadsåren. Enligl socialstyrelsens sammanställning för åren 1978-1982 utgör anlalel platser i den kommunala barnomsorgen 1978 för barn under tre är 26 700, medan det i syskongrupperna finns 91 700. Del ser inte heller ulan bli så myckel bällre. Endasl 14 000 nya platser byggs fram till 1982 försmå barn, medan det förde litet äldre byggs 47 000 platser. Del är en alldeles för haltande utbyggnadstakt.

I familjestödsutredningens betänkande 1975:62 redovisas dels tillsyns-

form, dels vislelselider för barn under tre år. Ungefär hälften av dessa barn för lita till en omsorgsform som kallas övrigt - dvs. barnflickor, släktingar och grannar. Privat familjedaghem har inle räknats som övrig tillsynsform. Därtill kommer all de minsta barnen har de längsta vislelseiiderna. I familjer med tvä föräldrar har 20 96 av barnen under tre år en vistelsetid på mer än lio timmar, medan moisvarande andel för barn i tre-fyra-årsäldern är 17 96, och för barn i fem-sex-årsåldern är andelen 14 96.

För de minsta barnen är kontinuiteten oerhört viktig. Men del är ingen ovanlighet all ell liiei barn har fyra fem vårdare per år plus byten av miljöer. Ytterst sällan är del utbildade vårdare.

Så här berättar en del föräldrar om sina erfarenheler:

Vi sade upp en barnflicka när vi förstod att hon hängde på Centralen med vår åtia månaders dotter.

Vi hade en fjononårig flicka i elt halvår som tog hand om vår sju månaders son plus två tvååringar.

Gustav hade fyra personer i veckan som log hand om honom en sommar.

Della är oacceptabelt.

Föräldraförsäkringen har byggts ul, och rätten till tjänstledighet och förkortad arbetstid träder i kraft den 1 januari 1979. Del är vikliga reformer för barnen. Men det för inte bli ett argument för kommunerna att försumma barnomsorgen för de minsta barnen.

Jag tycker att del svar socialminislern har lämnat är myckel bra. Socialministern visar all han är fulll införstådd med de problem som finns pä del här områdei. Men jag skulle vilja fråga socialminislern om han inte är beredd au ställa krav på Kommunförbundet alt ulbyggnaden av daghemsplatser för små barn skall prioriteras.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen

Socialminislern GABRIEL ROMANUS;

Herr talman! Del är bra alt Bonnie Bernström och jag är överens. Jag har alltså ingen anledning atl gå i deball.

Som jag har nämnt i svarei harjag för avsikt att la upp den här frågan i samband med överläggningarna med Kommunförbundet. Det kanske inte är nödvändigl atl jag här och nu går in pä exakt vad som då kommer atl sägas. Men vårt huvudkrav kommer naturligtvis alt vara att den överenskommelse som har träffats mellan staten och Kommunförbundet hålls. Del måste vara den överordnade målsätlningen.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

0/77 tidpunkten för aviserad trafikpolitisk proposition,

m. 777.

§ 11 Om tidpunkten för aviseraid trafikpolitisk proposition, m. m.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet föratt besvara Elvy Nilssons (s) den 9 november anmälda fråga, 1978/79:118, och anförde;

Herr lalman! Elvy Nilsson har frågat när den aviserade trafikpolitiska propositionen kommer och om jag har for avsikt atl, i avvaklan på denna proposition, ingripa och om möjligt förhindra att överföring av gods från järnväg till landsväg sker pä sätt som nu planeras av Billerud-Uddeholm AB i Värmland.

Belräffande lidpunkten för den aviserade trafikpolitiska propositionen har jag lidigare här i riksdagen förklarat atl denna är bestämd lill våren 1979. Riksdagen skall kunna ta ställning lill proposilionen före sommaren. I den trafikpolitiska propositionen kommeratt föreslås äigärder bl. a. närdet gäller kostnadsansvarets utformning som leder lill atl järnvägens konkurrenskraft stärks.

Frågan om ell enskill transporluppdrag skall utföras med det ena eller andra transportmedlet avgörs helt och hållet av parterna på transportmarknaden utan myndighetsinblandning så länge gällande bestämmelser efterlevs.

Nedläggning av järnvägstrafik och upprivning av järnvägsspår får inte utföras ulan regeringens tillslånd. Nordmark-Klarälvens Järnvägar, som svarar för här berörda järnvägstrafik, har inte begärt sådanl tillstånd.

ELVY NILSSON (s);

Herr lalman! Jag ber alt fö tacka kommunikalionsminisiern för svarei. Del är trots alll glädjande atl den efteriängtade propositionen om en ny trafikpolitik lydligen kommer i början av näsla år.

Det är dock beklagligtall kommunikationsministern sägersig inte ha några möjligheter att ingripa för alt förhindra alt den överföring av gods från järn väg till landsväg som planeras vid privatägda NKLJ i Värmland av Billerud-Uddeholm AB kommer lill stånd. Eftersom elt sådant förfarande går stick i stäv mot de uttalanden som så många gånger har gjorts i riksdagen och - som vi också hörde - även mot innehållet i den väntade propositionen, är detla mycket beklagligt för atl inte säga tragiskt. För den aktuella bandelen kommer detta alt betyda dödsstöten, då återstående transporter inle ekonomiskt kan bära upp en fortsatt drift.

1 den trafikpolitiska debauen i riksdagen den 18 maj i år sade företrädaren pä den här posten, Bo Turesson, bl. a.; "När det gäller godslrafiken är det självfallet angeläget att vi försöker fö så myckel som möjligt av det tunga, långväga godset på järnväg." Bo Turesson menade vidare all della kan ske genom att man varje år försöker locka över så myckel som möjligt av transportökningen, dvs. den ökning av gods som förekommer varje år, till rälsbunden trafik.

Del som nu planeras vid NKLJ i Värmland är dock ingen iransportökning

utan fastmer all en godsmängd i storleksordningen 40 lastbilstransporter -inle 20, som jag angav i frågan-lur och retur per dygn kommeraii föras över från järnväg lill landsväg. Det kommer atl medföra all ett 40-tal man - inte 25, som jag sade - blir friställda, atl 230 specialvagnar kommer all stå oanvända och sist men inte minst alt på sikl järnvägsspåret på den aktuella sträckan förmodligen kommer att rivas upp.

Den förre kommunikationsministern uttalade sig bl. a. föratt i avvaktan på den nya trafikpolitiska proposilionen inga bandelar inom SJ skulle få läggas ned.

Jag skulle vilja fråga Anitha Bondeslam om hon och den nya regeringen har samma inställning. Om delta är fallet skulle jag också vilja fråga om inle samma sak dä borde gälla även för enskilda järnvägar.

Nu säger statsrådet i och för sig alt nedläggning av järnvägstrafik och upprivning av spår inle fär ske ulan regeringens lillstånd, men om del sker en överflyttning av gods så atl banan inle blir bärkraftig kommer ju en total nedläggning atl vara näsla steg. Och då är det för sent alt rädda banan.

På riksdagens bord ligger just nu en proposition angående ett statligt överlagande av Nora Bergslags Järnväg, motiverat bl. a. av näringslivs- och regionalpoliliska skäl. En yueriigare fråga är mol denna bakgrund om kommunikationsministern kan tänka sig ett motsvarande övertagande av NKLJ. En eventuell köpesumma skulle här kunna förmodas bli endast symbolisk,då staten haren fordran på Uddeholmsbolaget på 600 milj. kr. för tidigare beviljat stöd.

Jag upprepar mina följdfrägeställningar:

Anser kommunikationsministern i likhet med sin företrädare atl inga nedläggningar av bandelar vid SJ för ske i avvaktan på den kommande trafikpolitiska proposilionen?

Gäller i så fall delsamma för privata järnvägar?

Avser statsrådet alt la konlakl med Billerud-Uddeholm och diskutera denna aktuella fråga?

Kan statsrådet tänka sig att staten tar över NKLJ och därmed tillhörande anläggningar?

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om tidpunkten för aviserad trafikpolitisk proposition, m. m.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM;

Herr talman! Frågan om nedläggning av stationer som SJ disponerar över omfattas inte av den här aktuella frågan, och jag länker därför inte besvara den i della sammanhang.

Den aktuella järnvägen, Nordmark-Klarälvens Järnvägar, är elt till Billerud-Uddeholm AB knutet järnvägsförelag. Den praktiskt tagel enda kunden på järnvägen är företaget självt. Del kan väl inte vara Elvy Nilssons mening atl regeringen skall ingripa för atl förmå bolaget atl transportera sitt gods på järnväg i stället för på landsväg?

Frågan om järnvägs- och landsvägstrafikens kostnadsansvar kommer alt behandlas i den trafikpolitiska propositionen. Däremot kommer proposilionen inle atl innehålla förslag om detaljstyrning från samhällets sida av enskilda transporluppdrag. Transportkonsumenternas fria val av transport-

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Om tidpunkten för aviserad trafikpolitisk proposition, m. m.

medel inom av samhällel fastlagda ramar är och bör också förbli en viktig princip för trafikpolitiken.

ELVY NILSSON (s):

Herrialman! Beslutet från Billerud-Uddeholm har gjort oss verkligt oroade i Värmland. Det ärju elt stort steg att föra över sä slora iransporlmängder som det är fråga om här. Det gäller inte bara transporter av virke, utan del är också olja, koks och inte minst gasol som kommer att föras över frän den här bandelen till landsväg.

Vi är också övertygade om att den aktuella bandelen skulle kunna bli samhällsekonomiskt lönande. Jag kan berätta alt bl. a. Forshaga kommun skulle anlita banan vid en eventuell utbyggnad av industrierna där. Det finns stora planer för banan om den för finnas kvar. Del är därför myckel iragiskl om den läggs ner på det här sättet.

Vi anser alt en nedläggning a v järn vägen i dag inle för ske med tanke på den siluation som vi har på våra vägar med den stora mängden trafikolyckor. Det är därför som vi tyckeralt det ärså tragiskt alt kommunikationsministern, när den nya trafikpolitiska propositionen är så nära förestående, lydligen inle har några möjligheter atl ingripa i ett sådant här fall och stoppa nedläggningen. Jag vill än en gång vädja lill statsrådet atl la kontakt med Billerud-Uddeholm AB och förmå bolaget atl nu inte göra den här överföringen ulan alt avvakta den nya trafikpolitiska propositionen. Om den kommer och om den medför ett annat kostnadsansvar, kan det hända alt del återigen blir lönsamt för bolaget att anlita järnvägen.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM;

Herr lalman! Jag vill än en gång framhålla atl järnvägsbolaget och bolaget som hargjort Irafikomläggningen är praktiskt taget samma bolag. Det är alltså ett internt koncernbeslut som detta gäller.

Beträffande nedläggningen av järnvägstrafiken villjag betona vad jag sade i mitl svar, nämligen atl en nedläggning av järnvägstrafiken på banan som rör kunder utanför den interna kretsen inle för ske ulan regeringens tillstånd.

ELVY NILSSON (s):

Herr lalman! Nej, jag hörde del. Men när ärendet kommer pä regeringens bord är del för sent - det är nu som ingripandet måste göras. Om regeringen inte kan ingripa lagstiftningsvägen, anser jag att man kan ta kontakt med berört bolag och försöka fö det att inse sitt samhällsekonomiska ansvar i den här frågan.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 12 Talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 11 uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden.

§ 13 Anmäldes och bordlades

Proposition

1978/79:36 om allmän differentierad hastighetsbegränsning m. m.

§ 14 Anmäldes och bordlades Jusiitieuiskotteis betänkande

1978/79:12 med anledning av proposilionen 1978/79:3 om internationelll samarbete rörande kriminalvård i frihei

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Anmälan av interpellationer

Arbetsmarknadsutskottets belänkanden

1978/79:10 med anledning av molion om medverkan av Statspensionärernas

Riksförbund vid förhandlingar om statsanställdas pensionsfrågor 1978/79:12 med anledning av molioner om jämslälldhelsfrågor

§ 15 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 21 november

1978/79:91 av Hugo Bergdahl (fp) lill justitieministern om arbetsförhållandena för polisen:

Alll fler av Svenska polisförbundets enskilda medlemmar liksom deras fackliga organisationer påtalar en försämring av arbetsförhållandena för framför allt polispersonal i yttre tjänst. Försämringen består i en ökad frekvens av förolämpningar, våldsamt motstånd, fritagningar samt hot om våld mol både polismännen och deras familjer. Såsom särskilt allvarligt framhålles alt polismännens familjer alltmer dragils in i hoten och alt polisen under sin fritid utsätts för hot och trakasserier.

Det ligger nära till hands all tro att åtskilliga berättigade polisingripanden uteblir på grund av alt polisen kommii i underiäge. Ett ingripande skulle innebära våldsamt motstånd, hol om våld, fritagning m. m. En ökande frekvens av hotsituationer påverkar självklart arbetslrivseln och kan även medföra psykiska ölägenheter.

Med hänvisning lill del här anförda anhåller jag atl fö rikta följande fråga lill justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern all vidta med anledning av här påtalade arbetsförhållanden för polisen?

1978/79:92 av Åke Gustavsson (s) lill utrikesministern om regeringsinitiativ mot forhållandena i Chile;

Militärjuntan i Chile fortsätter sin terror mol del chilenska folket. Nya dekret, inle minst riktade mot de fackliga organisationerna, skapas som leder

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Anmälan av interpellationer

till elt än hårdare grepp över befolkningen. Dryga fem år av terror och fascism i Chile ger en skrämmande bild. Hundratusentals människor har arresterats, tiotusentals mördats. Och mer än 2 000 personer har efter fängslandet "försvunnit". Man drar sig inte ens för atl bedriva denna terror även utanför Chile. Del brutala mordel på president Allendes utrikesminister Oriando Letelier är bara elt exempel på detta. Amnesti för politiska fångar betyder ofta exil. Chilenare vägras rätlen alt leva i sill egel land.

I elt dokument, utarbetat av de fackliga organisationerna i Chile, görs en detaljerad analys av del aktuella poliliska, ekonomiska och sociala lägel i Chile. Dokumentet innehåller också förslag till åtgärder för ell demokratiskt och fritt Chile. Delta dokument tillsändes junlaledaren Pinochel den 6 sepiember i år. Svaret blev nya dekret, riktade mot de fackliga organisationerna. Dekreten olagligförklarade flera av de organisationer, som undertecknat dokumentet. Juntan förbjöd också advokater atl försvara dessa organisalioners rättigheter. Därmed demonstrerades för världen än en gång del tolala förakt som regimen i Chile visar sitt folk.

Såväl LO som TCO har i brev till Pinochel och Chiles ambassad i Stockholm protesterat mot regimens reaktion på dokumentet.

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna har tillsatt en särskild arbetsgrupp i syfte alt kartlägga hur de mänskliga rättigheterna respekteras i Chile. De chilenska demokraterna ser gruppens arbete som viktigt. Samtidigt övervägs atl denna grupps arbete skall läggas ned. Man avser att snart behandla frågan i FN. I inlernalionella sammanhang har också uttalanden gjorts för alt genom FN få till stånd en fond för slöd till Chilejuntans offer.

Militärjunian i Chile skulle inle kunna överleva utan ett stöd från vissa regeringar, internationella låneinstitut och privata banker. Mol denna bakgrund är Sveriges medlemskap i Inleramerikanska banken (IDB) en allvariig utmaning mol varje svensk demokrat. En stor del av de 3 000 miljoner dollar som juntan lånat upp internationellt har gäll lill vapen och därmed till yllerligare förtryck av befolkningen.

Mol denna bakgrund ber jag alt lill utrikesministern få slälla följande frågor:

1. Vilket slöd länker regeringen ge de chilenska fackliga organisationerna
både allmänt och i deras kamp för all återupprätta de fackliga fri- och
rättigheterna?

2. Vilket ställningstagande kommer regeringen att göra inför FN-debatten om den särskilda arbetsgruppens forlsatUi arbete?

3. Vad avser regeringen att göra för alt fö besked om vad som hänt de mer än 2 000 "försvunna" fångarna?

4. Vilka ålgärderavser regeringen all vidta för att ytteriigare internationellt isolera juntan i Chile?

1978/79:93 av 0//p Ös//Y7/)f/(s)iill induslriminislern omen stmkturuiredning av plywoodindustrin:

Svensk plywoodindustri sysselsätter f n. ca 800 människor. En modern anläggning är belägen i Otterbäcken i Skaraborgs län med ca 250 anställda. Övriga sex arbetsplatser är lokaliserade längs Norrlandskusten, varav fyra i Hälsingland.

I den senasle offentliga utredningen som behandlar plywoodindustrin (Sågverksindustrin och Skivinduslrin SIND 1977:7) konstateras atl lönsamheten har varil dålig under senare år. En svag prisutveckling för färdigvaran saml ökade kostnader för råvaran och arbetskraften anges vara de främsta orsakerna.

Enligt utredningen består plywoodindustrins strukturproblem i att flertalet av de norriändska fabrikerna är alltför små för att vara rationella. Eventuellt kan en utbyggnad av kapaciteten med tyngdpunkten på högkvalitaliv plywood för snickeriändamäl i denna region vara en lösning.

De sju fabrikerna läcker inle nu Sveriges konsumtion av plywood. Kapaciteten är 120 000 m\ men produktionen har legat på 97 000 m under några är. Medan exporten 1977 uppgick till 25 000 m' sä var importen 82 000 ml

Plywoodindustrin kan ses som elt bra - eller dåligt - exempel på vart brist på planering kan leda. Företagen har inte hängt med i utvecklingen. Investeringar har mest använts för att ersätta försliten utmstning.

Under året har arbetsgrupper bildals i vissa förelag för all se över den framtida verksamheten för plywoodfabrikerna inom resp. företag.

Del måste vara fel alt enskilda företag hell okontrollerat gör utredningar som kan innebära kraftiga nedskärningar av verksamheien. I stället måste samhällel ta initiativ lill en sirukturutredning av svensk plywoodindustri. Om inte della sker, kan del innebära en utveckling, där samhällsintressena helt får stå tillbaka för snäva företagsekonomiska intressen, som kan få svåra följder för de människor och orter som är beroende av plywoodindustrin.

Delta har också uppmärksammats av Svenska induslritjänstemannaförbundet. Svenska träinduslriarbetareförbundet och Sveriges arbetsledareförbund i en skrivelse lill industriministern, med krav på följande åtgärder:

att regeringen utarbetar en strukturstudie och plan för plywoodindustrin saml elt åtgärdsprogram för hur strukiurplanen prakliskl skall genomföras,

att utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med representanter för industrin, samhällel och de fackliga organisationerna,

all regeringen stoppar enskilda industriers planer på nedläggningar tills åtgärdsprogrammet är framtaget.

Mot denna bakgrund ber jag alt till industriministern få slälla följande fråga:

Är industriministern beredd atl ta initiativ till en struktumtredning av plywoodindustrin i enlighel med de krav som framförts av de fackliga organisationerna?

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Anmälan av interpellationer

Nr 37

§ 16 Meddelande om frågor

Tisdagen den

21 november 1978 Meddelades att följande frågor framställts

Meddelande om frågor

den 21 november

1978/79:153 av Gunnar Olsson (s) lill statsministern om planerna på ett råvaruavtal med Norge, m. m.:

Enligt uppgifter som ej kunnal bekräftas berör de förhandlingar, som förs på regeringsnivå mellan Sverige och Norge angående det s. k. Volvoavialel och ett vidgat svensk-norskt industri- och energisamarbete, även leveranser av skogsråvaror från Sverige till Norge. Det har nämnts kvantiteter i storleksordningen 1,9-2 miljoner kubikmeter per år.

Det har i Värmland uppstått en betydande oro inför dessa uppgifter, därför atl dels är råvaran i vårt län redan hårt t)eskatiad, dels har Värmland siora problem med atl förse sågverken och massaindusirin med råvara. Skulle råvaran minska yueriigare till följd av ökad virkesexport lill Norge, finns det uppenbar risk för att arbetstillfällen går förlorade, framför alll inom sågverksnäringen.

1 anledning av det anförda vill jag lill statsministern slälla följande frågor;

1. Vill statsministern antingen bekräfta eller dementera de rykten som cirkulerar beträffande elt eventuellt råvaruavtal med Norge och om elt sådanl avtal i så fall är bindande?

2. Om avtalet bekräftas, vilka åtgärder avser då statsministern att vidta för att sysselsättningen i Värmland inte skall äventyras lill följd av en ökad export av skogsråvara?

1978/79:154 av Rune Torwald (c) till budget- och ekonomiministern om laxeringsorganisationen i första instans;

I min molion 1977/78:1959 anförde jag all målsätlningen borde vara att åstadkomma en så decentraliserad taxeringsorganisalion som möjligt bl. a. genom att flertalet särskilda laxeringsdistrikt anknyts till aktuella fögderier.

Skaiteutskottet anför med anledning av min motion i SKU 1977/78:55 följande;

"När det gäller indelningen i laxeringsdistrikt innebär förslaget i propositionen att en eller flera särskilda taxeringsnämnder i allmänhet kommer atl inrättas inom de olika fögderierna. Utskottet instämmer i uttalandena i propositionen, som också överensstämmer med motionärernas krav på all i regel minst eu särskilt laxeringsdistrikt bör finnas i varje fögderi. Av del anförda framgår alt motionen i huvudsak är tillgodosedd."

Vid kontroll av föreslagen organisation i Älvsborgs län - och liknande förhållanden lär vara för handen i övriga län - harjag funnit atl inga särskilda distrikt inrättats i försöksområdena Ale-Vättle och Trollhättans fögderier.

Målsättningen har uppenbarligen inte varit alt decentralisera granskningen, utan all sysselsätta de fyra nya ijänstemän, som skattechefen fått lill sitt förfogande. Detta har lett lill atl många småföretagare med omsättningar mellan 100 000 kr. och 250 000 kr. överförts från fögderierna till regional granskning. Då en dylik ålgärd uppenbarligen sirider mol riksdagens intentioner ber jag att få ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder kommer att vidlas för att tillse att målsättningen om en decentraliserad granskning upprätthålls vid kommande etapper för att genomföra den nya laxeringsorganisationen i första instans?

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:155 av Gunnar Olsson (s) lill jordbruksministern om åtgärder mot granbarkborreskador:

Är jordbruksministern nu beredd ge skogsvårdssiyrelsen i Värmlands län besked om de 14,5 milj. kr. som behövs för alt genomföra bekämpningskampanjen mot granbarkborren i Värmland?

1978/79:156 av iredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) till statsministern om planerna på ett råvaruavtal med Norge, m. m.:

1 pressen redovisas i dag atl det s. k. Volvoavialel - som nu förts upp i form av regeringsförhandlingar mellan svenska och norska regeringscheferna -också skulle omfatta leveranser från Sverige till Norge av skogsråvara.

Delta har självklart utlöst stor oro i främst grannlänen lill Norge. I Värmland är t. ex. 2 000 personer sysselsatta vid de värmländska sågverken. Då redan bekymmer råder för hotande råvarubrist vid både sågverk och massainduslri är del naturiigt att ryktet om virkesexport skapat mycket stor oro i Värmland.

Med hänvisning lill det anförda ber jag atl få ställa följande fråga till statsministern;

Finns elt avtal, omfattande leverans av skogsråvara från Sverige lill Norge, upprättat?

Om så är fallet, vilka garantier kommer då alt lämnas för atl de svenska sågverken och den svenska massaindustrin inle behöver friställa anställda på grund av råvarubrist?

1978/79:157 av To/e A'//5XO/7(m) lill kommunikationsministern om ifrågasatt minskning av SJ-personal i Vännäs:

SJ:s dislrikisledning i Luleå har meddelal alt viss förflyttning av personal från Vännäs till Umeå är aktuell. Enligl vissa uppgifter rör del sig om sju lill tio anslällda.

Åtgärden förefaller såväl ur regionalpolitisk som ur samhällsekonomisk .synpunkt mindre lämplig och sirider mot av slatsmakterna lidigare uttalad målsättning rörande regional balans och bevarande av arbetstillfällen avseende främst mindre kommuner.

Vilken principiell uppfattning har statsrådet lill ifrågavarande personal-

Nr 37

Tisdagen den

21 november 1978

Meddelande om frågor

minskning i Vännäs mot bakgrund av sysselsäitningssituaiionen i regio-

nen.'

1978/79:158 av Biiger Nilsson (s) till kommunikationsministern om postverkets service:

En intern ulredning inom postverket föreslår alt nattsorteringen av brev och andra försändelser på tåg successivt läggs ner under en femårsperiod. I stället skall sorteringen ske vid framkomsten.

För närvarande sorteras ca 400 000 sådana försändelser varje natt i särskilda poslkupéer längs stambanorna, vilket innebär alt utbärningen klaras följande dag till prakliskl laget alla hushåll i landei.

Genomförs förslaget innebär delta en kraftig försämring av postservicen med i vissa fall minst ett dygns försening av postutdelningen. Förslaget har mötts av en kraftig reaktion från allmänheten, de anslällda och deras fackliga organisationer.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att förhindra den försämring av postverkets service som ett genomförande av nämnda förslag skulle innebära?

§ 17 Kammaren åtskildes kl. 15.58.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen