Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:34

Torsdagen den 16 november

Kl. 12.00

§ 1 Justerades protokollen för den 8 innevarande månad.

§ 2 Upplästes och lades lill handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berällelse om granskning av bevis for riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om

atl Sixten Pettersson, Bandhagen, utsetts till ledamot av riksdagen samt alt

Margareta Edner, Stockholm, Henrik Åkerman, Bromma, Elisabeth Fleet-

wood, Stockholm, Carl-Magnus Magnusson, Stockholm, Peggy Lagerström,

Bandhagen, och Cari-Erik Skärman, Bromma, utsetts lill ersättare för

riksdagsledamöter. Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen

och därvid funnit, au de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §

vallagen.

Stockholm den 15 november 1978

Bengt Hult

/Sven-Georg Grahn

Det skulle antecknas au Sixten Peiiersson (m) utsetts att inträda som ledamot av kammaren i slällel för Anders Wijkman (m) som avsagt sig riksdagsmannauppdraget,

'§ 3 Meddelande om riksdagsarbetet under tiden fram till juluppehållet

TALMANNEN;

Med hänsyn till inträdda förseningar i propositionsavlämnandel blir det i år nödvändigt att fortsätta riksdagsarbetet i julveckan. Ett bordläggningsplenum anordnas därför måndagen den 18 december, och arbetsplenum hålls tisdagen den 19 och - om så erfordras - onsdagen den 20 december.

§ 4 Meddelande om större debatter våren 1979

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om riksdagsarbetet under tiden fram till Juluppehållet

Meddelande om större debatter våren 1979

TALMANNEN:

Våren 1979 kommer all anordnas tre större debatier. Den allmänpolitiska debatlen tar sin början onsdagen den 31 januari, finansdebatten onsdagen den 28 febmari och den utrikes- och handelspolitiska debatten onsdagen den 14 mars.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om sammanträdesfria veckor under 1979

Meddelande om veckoschema för kammarens sammanträden under en "normalvecka"

§ 5 Meddelande om sammanträdesfria veckor under 1979

TALMANNEN:

De sammanträdesfria veckorna under 1979 kommer i enlighet med talmanskonferensens rekommendationer alt föriäggas till den 19-25 februari och den 29 oktober-den 4 november.

§ 6 Meddelande om veckoschema för kammarens sammanträden under en "normalvecka"

TALMANNEN;

Talmanskonferensen fastställde i går ett reviderat förslag till veckoschema, atl läggas till grund för planeringen av kammarens arbele. Under en normalvecka kommer kammarens sammanträdeslid att disponeras så här:

Måndag kl. 11,00-senast kl. 16,00

Interpellationssvar (ev. frågesvar) och bordläggningsplenum

Tisdag kl. 15.00-senast kl. 18.00

Frågestund (ev. mer än en timme), interpellationssvar och bordläggningsplenum

Onsdag kl. lO.OO-senast kl. 18.00

Fortsattes kl. 19.30-senast kl. 24.00 om så erfordras för att undvika arbetsplenum på fredagen

Arbetsplenum

Torsdag kl. 12.00-senast kl. 18.00 Frågestund (en timme).

Fortsattes kl. 19.30-senast kl. 24.00 om arbetsplenum och inter-det eljest - trots atl kvällsplenum hålls pellationssvar på onsdagen - skulle bli nödvändigl alt anordna arbetsplenum pä fredagen

Fredag    kl, 09.00-senast kl. 16.00      Interpellationssvar   (ev.
Då arbetsplenum undanlagsvis måste        frågesvar) och bordlägg-
anordnas på en fredag avslutas sam-        ningsplenum
manträdel senast kl. 14.00

Avvikelser från denna plan blir givelvis ofrånkomliga i början och slutet av höst- och vårsessionerna saml i samband med de allmänpolitiska debatterna och liknande överiäggningar.

§ 7 Om villkoren fÖr finska läkares tjänstgöring i Sverige

Statsrådet HEDDA LINDAHL erhöll ordet för att besvara Karl-Erik Svanbergs (s) den 10 november anmälda fråga, 1978/79:123, och anförde:

Herr talman! Kari-Erik Svanberg har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för atl undanröja byråkratiska hinder för finska legitimerade läkare atl tjänstgöra i Sverige.

Enligt lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket krävs i regel svensk legitimation för att fö arbeta som läkare i Sverige. Den som utom. rikel har avlagt läkarexamen och i Sverige gått igenom föreskriven efterutbildning skall på ansökan få legitimation. För läkare med obegränsad auktorisation i Danmark, Finland och Norge utgör genomgången kurs i svenska medicinal-förfatlningar del enda villkoret för all erhålla svensk legitimation.

Enligt nämnda lag är även den behörig an utöva läkaryrket i Sverige som utan alt inneha legitimation förordnats alt uppehålla statlig eller kommunal läkartjänst. Sådant förordnande meddelas av socialstyrelsen eller efter styrelsens bemyndigande av sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsdirektion eller annan myndighet. Socialstyrelsen har i cirkulär den 29 april 1976 med slöd av lagen bemyndigat sjukvårdshuvudmännen atl förordna icke legitimerade läkare på vissa läkartjänster.

Såsom framgår av vad jag här har anfört är principerna för rätlen alt utöva läkaryrket i Sverige med eller ulan svensk legitimation fastlagda i en lag som riksdagen har fattal beslut om. Det fall som Karl-Erik Svarlberg har tagit upp gäller en anställning utanför den offentliga hälso- och sjukvården, och socialslyrelsen fär inle enligl gällande lagstiftning medge läkare utan svensk legitimation alt inneha sådan tjänst.

Socialstyrelsen anordnar avkortade kurser omfattande två veckor i svenska medicinalförfattningar för nordiska läkare. Enligt vad jag har inhämtat pågår en sådan kurs just nu. Beklagligtvis har den aktuelle läkaren inte ansökt om alt få delta i kursen. Även om det råder konkurrens om kursplatserna, bör enligt uppgift frän socialstyrelsen förhållanden av det slag som föreligger i det aktuella fallet kunna motivera förtur till kurs i svenska medicinalförfattningar, om ansökningen stöds av läkarens blivande arbetsgivare och kommer in till styrelsen inom föreskriven tid.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om villkoren för finska läkares tjänstgöring i Sverige

KARL-ERIK SVARTBERG (s);

Herr talman! Jag ber att få tacka sjukvårdsministern för svaret, men jag är litet besviken över innehållet.

Fallet med den finske läkaren är som jag ser det elt typexempel på byråkratiskt krångel. Jag tycker alt det är bra atl människor som kommer i kontakt med sådant hör av sig, så alt man kan rälta lill det.

Det gäller här en läkare med finsk läkariegilimalion. Han har anställts på företagshälsovården i Partille kommun, Läkarijänsl inom förelagshälsovården räknas som privat tjänst, och för behörighet till sådan kräver socialstyrelsen med slöd av lagen en två veckors kurs i socialrätl. Trots att läkaren i fråga förklarat sig villig att genomgå en sådan kurs - nästa kurs

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

öm villkoren för finska läkares tjänstgöring i Sverige

anordnas i april - kan han inte fä dispens. Däremot kan han söka och få anställning inom stal eller kommun, dvs, i offenllig tjänst.

Den omedelbara reflexionen som de berörda gör - det gäller både arbetsgivarnas representanter och de fackliga företrädarna - är denna: Ställer man lägre krav på de läkare som tjänstgör på landstingels vårdcentral än på dem som har privat tjänst? Så är det självfallet inte. Det är bara byråkratin som slagit knut på sig själv.

Jag hade hoppats mer av svaret. Där finns ingen antydan om möjlighet till dispens, och jag vill därför fråga; Är en dispens i detla fall helt omöjlig?

Nordiskt samarbete skall inle bara bestå av vackra ord. Jag tycker alt praktisk handling är viktigare.

Slutligen vill jag tillägga all jag irodde alt byråkratin skulle sitta trångt i folkpartiels Sverige, men efter vad jag kan se lever den och frodas i högönsklig välmåga.

Statsrådet HEDDA LINDAHL;

Herr lalman! Jag är förvisso inte någon anhängare av byråkrati, men ibland behövs den. Jag vill replikera på Kari-Erik Svanbergs anförande pä följande sätt.

En generell räu att arbeta som läkare i vårt land har endasl den som är legitimerad läkare. Detta gäller för arbele både i allmänpraktik och inom offentlig verksamhet. Läkare som inte är legitimerad kan emellertid förordnas att uppehålla statlig eller kommunal läkartjänst. Att denna begränsning gjorts torde bl, a, bero pä all läkare i offenllig tjänst är underkastade en annan kontroll än privatpraktiserande läkare och företagsläkare. De har också i regel bättre möjligheter att rådfråga kolleger om t, ex, bestämmelser som man måste iaktta vid utövandet av yrket.

Föregen del anser jag atl de nuvarande bestämmelserna innebär en i stort sett lämplig avvägning mellan kravet på att de utländska läkarna har sådana kunskaper som behövs för atl arbeta som läkare i Sverige och angelägenheten av atl läkarna så snart som möjligt skall kunna slussas in i den svenska sjukvärden.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Jag häller med när del gäller de generella reglerna', om dem behöver vi enligl min mening inte diskulera. Här är det alltså fråga om det praktiska handhavandet, och i riksdagen fömtsatts väl att lagar och förordningar handhas med sunt förnuft, I detta fall rör det sig om en period pä några månader lill dess näsla kurs kan anordnas. Hade man ordnat en kurs t, ex, strax före årsskiftet, då han skall tillträda, hade saken varit klar. Men nu har inle läkaren någon möjlighet alt genomgå kursen, vilket kommer atl innebära alt förelagshälsovården i Partille står utan läkare under 3-4 månader.

Det är sådana här praktiska konsekvenser som jag lycker att man med litet sunt förnuft och med litet god vilja skulle kunna undvika. Även om

statsrådets medhjälpare skakar på huvudet, tyckerjag som riksdagsman atl det rimligen borde föreligga en möjlighet att få dispens.

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr talman! Jag ärden första att beklaga att denne läkare inte kom med i den kurs som nu jusl går av stapeln. Del har sagts mig att del berodde på eU missförstånd.

De beslämmelser som jag nyss redogjort för tillkom ju för många år sedan under den socialdemokratiska regeringens tid. Jag tycker all vi dock har en lag som garanterar säkerheten, och jag är faktiskt inte benägen att i dag uttala mig för en ändring av de gällande bestämmelserna. Men, som sagt, jag beklagar atl denne läkare måste vänta ända till i april för atl gå igenom kursen.

Jag är inte beredd alt i dag svara på frågan om vi skall gå med på ett dispensförfarande, men jag lutar inte ät det hållet.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om handläggningen av stat-kyrka-frågan

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Den där sista lutningen varju litet beklaglig.

Jag hade tänkt framhålla alt jag inte skall pressa sjukvårdsministern längre i dag utan bara säga atl jag hoppas att Hedda Lindahl funderar på saken. Jag lycker fortfarande atl man bör försöka att hitta prakliska lösningar. Om byråkratin har uppstått under en socialdemokralisk regering eller under en Ireparti- eller en folkpartiregering är för mig ointressant, eftersom byråkratin skall bekämpas var den än uppträder.

Jag vill än en gäng säga att jag tycker all det här är ett byråkratiskt krångel som vi bör la bort.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 8 Om handläggningen av stat-kyrka-frågan

Kommunministern BERTIL HANSSON erhöll ordet för att besvara Karl Boos (c) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:110, och anförde:

Herr talman! Kari Boo har frågat mig dels om jag är beredd all som grund för min handläggning av slal-kyrka-frägan lägga ställningstagandet hos de kyrkligt aktiva i församlingarna, dels om jag ansluter mig till uppfattningen om atl förutsättningen för en reform av kyrkans förhällande till staten är en bred politisk och kyrklig enighet.

Handläggningen av slal-kyrka-frägan innebär atl regeringen kommer all lill det allmänna kyrkomöte som samlas den 20 januari 1979 lämna överdel betänkande som blev resultatet av överiäggningarna mellan staten och svenska kyrkan samt en sammanställning av remissyttrandena över delta betänkande. Regeringen kommer inle alt binda sig vid ell eget förslag före mötet men kommer atl åtminstone i huvuddrag ge besked om var den står i de principiellt betydelsefulla frågorna. En slutlig bedömning frän regeringens

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om handläggningen av stat-kyrkafrågan

sida får göras efter ställningstagandet i kyrkomötet.

Jag förutsätter alt kyrkomötet kommer att noga studera vad de kyrkligt aktiva - och f ö. även andra medlemmar - i församlingarna har uttalat i frågan. Jag kommer alt tillmäta kyrkomötets ställningslagande en särskild vikt vid min fortsatta handläggning av frågan.

Dä överläggningarna mellan staten och svenska kyrkan inleddes 1975 uppsattes som mål att nå samlande lösningar. Min företrädare uttalade på trepartiregeringens vägnar i november 1976 att överläggningarna skulle fullföljas med oförändrade förutsättningar och oförändrat mål. I anslutning till att betänkandet överlämnades förklarade ledarna för de fyra stora partierna att målet allljäml skulle vara en samlande lösning. Del finns ingen anledning alt nu ändra detta mål.

En samlande lösning förulsälleren gemensam vilja lill samförstånd utifrån skilda uppfattningar i olika delfrågor. En sådan vilja kom lill ullryck i överläggningarna mellan staten och svenska kyrkan. Dessa utmynnade i ett enhälligt belänkande, utan någon reservation mot förslaget lill helhetslösning. Jag hoppas alt samma inställning skall komma lill uttryck även i fortsättningen, inte minst vid kyrkomötet och i riksdagen. Ingen grupp och ingen åsiktsriktning bör framträda med anspråk pä att ensam få avgöra denna stora samhällsfråga. Alla de skilda synpunkter som kommii fram från både samhällets och kyrkans sida måsle vägas samman till en balanserad helhet.

Vad som i dag måsle särskilt uppmärksammas är alt någon samling inte kan nås inom svenska kyrkan -och än mindre inom samhällel i övrigt - kring ett status quo. Delta gäller även om de förtroendevalda i församlingarna. Remissutfallet har otvetydigt visat att mycket starka krafter på alla plan inom kyrkan önskar en reform.

KARL BOO (c):

Herr talman! När jag i min fråga har använt begreppet kyrkligt aktiva i församlingarna, är det, med den motivering som jag använder, självklart också med hänvisning till del remissutfall som beredningens förslag har fäll. Där är del bara all notera all det endasl är, välvilligt tolkat, 27 % av remissinstanserna som har tillstyrkt bifall lill framställningen, och del är alliså en myckel bred majoritet som icke har kunnal godkänna det förslag lill relationsförändringar som beredningen framlägger. I Västerås stift, som jag lillhör, var det endasl lio församlingar som ullalade sig för bifall och hela 63 församlingar som avstyrkte förslaget om relationsförändring.

När ky rkominisiern nu i sill svar säger atl han och regeringen inle kommer atl binda sig för något eget förslag lill kyrkomötet men åtminstone i huvudsak skall ge besked om var regeringen slår i olika hänseenden är min direkta fråga: Vad kommer dessa besked alt innefatta? Gäller det en deklaration beträffande kyrkoiillhörighelsfrågan och ärdet i så fall i det sammanhanget rimligl att en sådan deklaration baserar sig på uttalanden som går emot vad de remissinstanser som här åberopats har sagt?

Del kan också vara intressant atl notera den särskilda vikt som kyrkomi-

nislern i svaret lägger vid kyrkomötets ställningstagande. Låt mig ändå säga atl jag inte betraktar kyrkomötets sammansättning som på del sättet representativ i politiskt-kyrkligl avseende att det får tillmätas den stora betydelse som kyrkominislern och regeringen tydligen har tänkt sig.

När kyrkoministern åberopar att beredningens arbete utmynnade i ett enhälligt förslag, så är det verkligen allsäga någonting som inle är relevant i del sammanhang där jag ställt frågan för prövning. Del varju ingen politisk sammansättning i gruppen, och därför är det väl helt oiniressant atl ta med den redovisningen i denna bedömning.

Slutklämmen i kyrkoministerns svar är rätt förvånande. Här sägs att del är omöjligt alt få en samling omkring status quo i denna fråga. Därför skall man föreslå relationsförändringar. Ärdet inte i alla fall så att man behöver en bred samling i en sådan här stor förändringsfräga och alt det sålunda är i den riktningen man bör pröva frågan under den fortsatta behandlingen?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om handläggningen av stat-kyrkafrågan

Kommunminislern BERTIL HANSSON:

Herr talman! Siffror är farlig materia i sådana här sammanhang. Låt mig konstatera atl det icke finns någon belydande majoritet i församlingarna som går emot den helhetslösning som har framlagts av den enhälliga beredningen. Det finns en majoritet på 54 % av församlingarna som har denna negativa uppfauning. Det kan vara intressant atl jämföra med vad som hände sedan den Myrdalska ulredningen hade lagl fram sitt betänkande, dä man kan säga atl så gott som 100 % av församlingarna var negativa. I dag är det ca I 300 av 2 600-2 700 församlingar som har uttalat sig kritiskt moi helhetslösningen.

Lät mig beträffande de kyrkligt aktiva fä betona - och jag iror det har djup förankring också inom centerpartiet - atl svenska kyrkan är mer än de kyrkligt aktiva. Ja, svenska kyrkan är också förmer än församlingarna och förmer än kyrkomötet. Svenska kyrkans mening i denna fråga har inhämtats genom en myckel bred remissbehandling, där sammanfattningen ärall 75 % av de kyrkliga remissinstanserna ställer sig posiliva lill det framlagda enhälliga förslaget.

Jag vidhåller atl det var elt enhälligt betänkande som avgavs av den gmpp som bestod av representanter för både kyrkan och staten. Status quo är inte längre möjligt - därom råder det i dag en belydande splittring inom kyrkan.

KARL BOO (c):

Herr talman! Kommunministern använde en redovisning som utmynnade i atl 75 % av de kyrkliga remissinstanserna ställer sig positiva till det framlagda enhälliga förslaget. Del ligger dock utanför den del av diskussionen somjag här har tagit upp. Jag menar alt det ändå är församlingarnas svar som måste vägas in och all de måsle få väga tungt när man skall göra den totala bedömningen. Det är naturligtvis iniressani all ta del av vad olika instanser eller människor med kunskaper på det juridiska områdei eller på specialområden framfört, men för mig är det ändå självklart au församlingarnas

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om handläggningen av stat-kyrkafrågan

remissvar måste väga tyngst.

När jag därulöver har använt begreppet aktiva i församlingarna har jag definitivt menat - och att det är så hävdar jag bestämt - atl deras uppfattningar har utmynnat i vad kyrkoföirsamlingarna genom sina fullmäktige har anfört i remissvaren. Det är vid dessa som jag vill att man - i ett samhälle om vilket man gärna vill kunna använda ordet närdemokrati-skall kunna lägga stor vikt.

När man går ul med en fråga av denna storieksordning är del givetvis oerhört viktigt all fä en bred majoritet. Detta ärju inle heller en fråga som är iniressani för bara några få människor, utan frågan gäller den öppna folkkyrkans hela framtida organisation och förankring i Sverige. Det är således en fråga som berör många människor, och inför en så stor förändring känner givetvis många människor stor oro.

Kommunministern BERTIL HANSSON;

Herr talman! Låt mig först rätta lill en oavsiktlig felsägning nyss- i den allra sista meningen av mitl föregående anförande. Vad jag avsåg atl säga var all del i dag råder en betydande splittring inom svenska kyrkan kring ett kvarblivande vid status quo. Förvisso gäller detla inte endasl några fä, ulan det gäller också de 80 96 av svenska kyrkans medlemmar som icke deltar i de kyrkliga valen. Deras talan tillkommer del, såvitt jag förslår, kyrkomötet alt föra men också regering och riksdag i den folkkyrka som vi har och som står i ett mycket nära samband med slalen.

Jag hoppas atl centern har uppfattat att dess eget kyrkopolitiska program nu är uppfyllt i och med det förslag som är framlagt. En grundläggande lagstiftning och en säker ekonomi för kyrkan är de villkor som förslaget uppfyller. Jag finner anledning understryka delta.

KARL BOO (c):

Herr talman! Jag vill ändå påstå all om någon skall kunna tolka de många människornas uppfattning ute i församlingarna, så måsie det väl vara den politiska instansen. Det är därför som jag menar att man bör lägga stor vikt vid vad församlingarna har sagt genom sina fullmäktige.

En annan intressant fråga som onekligen kommer in i bilden gäller handläggningen. Den frågan har varil föremål för prövning under mänga är. Vi har haft pariamentariskt slarki förankrade regeringar, och vi har haft -ända tills nu således - regeringar som haft möjlighel att vidta relationsförändringar. I dag, när vi har en regering med den svagaste förankring som någon regering någonsin under modern lid har haft här i landet, då lägger man lydligen, enligl vad som framgått av svarei, fram elt förslag till långtgående förändringar i relationerna mellan staten och kyrkan.

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herr talman! Läl mig upprepa att regeringen icke har lagl fram och icke kommer alt lill kyrkomötet lägga fram något förslag. Under liden som politiskt starkt förankrade regeringar har underiåtit atl föra denna fråga

framåt har anhopningen av viktiga frågor som skulle lösas inom kyrkan bara ökat. Om det är någon regering som skulle ha någon möjlighel alt föra denna fråga närmare en lösning så är det en regering som i denna liksom i andra frågor medvetet arbeiar från mitten; söker samförstånd och söker det viktiga, som jag sade tidigare, nämligen samlande lösningar. I dag föreligger den förutsättningen.

KARL BOO (c);

Herr lalman! Kommunminislern säger här i sitt svar all den nuvarande regeringen för kyrkomötet tänker redovisa sin principiella syn på frågorna. När man på min lidigare fråga vad delta innebär i redovisningsavseende inte sagt något annat, fär jag väl ändå förutsätta atl man därmed ger till känna en anslutning till föreliggande förslag i olika delar.

Närdet sedan gäller frågan om centerns ställningstagande i denna fråga kan sägas att centern så småningom kommer au redovisa den i andra sammanhang. Jag vill därulöver myckel klart slå fast alt del är märkligt - kanske vågar jag säga att någon uppfatlat det som något av högmod - atl fö höra den redovisning som kommunminislern nu senast lade fram, nämligen alt denna regering har sädana oerhört stora förutsättningar alt framlägga revolutionerande framtidsförslag för landei.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herr lalman! Då denna fråga i 70 är har varil föremål för både kyrkans och statens utredningsarbete är detta i och för sig en stark motivering för atl äntligen försöka föra den närmare sin lösnmg. Något förslag kommer regeringen icke att förelägga kyrkomötet. Däremot kanjag på Karl Boos fråga redovisa alt i den skrivelse som kommer alt gå till kyrkomötet kommer bl. a. en kommentar lill remissbehandlingen att göras. Det kommer atl redovisas vilka öppningar som kan finnas för frågans vidare behandling med anledning av remissuitalandena och kyrkomötets handläggning av frågan.

KARL BOO (c):

Herr lalman! Jag noterar atl det ändå är fråga om en skiss lill en framtida relationsförändring som ute i församlingarna fåu det mottagande som redovisas i remissvaren och som jag redogjorde för i mitl lidigare inlägg.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare

Budgel- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara Karl-Anders Peterssons (c) den 8 november anmälda fråga, 1978/ 79:103, och anförde:

Herr talman! Karl-Anders Peiersson har frågat mig om jag avser alt hösten 1978 framlägga förslag om ändring i skattelagstiftningen i syfte alt åsiad-

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare

komma någon form av skattemässig resullalutjämning för landets yrkesfiskare.

Yrkesfiskarnas inkomsier varierar ofta starkt frånett år lill elt annat. Jagar därför ense med Karl-A nders Peiersson om au delta är en a v de yrkesgrupper som kan ha särskilt behov av regler som gör det möjligt atl med verkan i skattehänseende jämna ut inkomster mellan olika år.

Fiskares och andra egenföretagares önskemål om ökade möjligheter till skattemässig resullalutjämning kan tillgodoses på olika sätt. Förelagsskatteberedningen diskuterade i sitt slutbetänkande tre huvudmetoder, nämligen fördel första atl utvidga tillämpningsområdet för särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst, för del andra att - med skogskoniosysiemet som förebild - införa en allmän rätt för egenföretagare att fördela inkomst framåt i liden (inkomstfördelningskonto), för del tredje alt införa ell slags invesie-ringsfondssystem för egenföretagare (allmän investeringsreserv).

Beredningen ansåg atl reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst var välavvägda och alt det därför inte fanns skäl att ändra denna lagstiftning. Att införa elt inkomslfördelningskonio enligl skogskontomodell för samtliga egenföretagare var vidare enligt beredningens uppfattning olämpligt. Beredningen var däremoi positivt inställd lill en allmän investeringsreserv och föreslog därför att alla egenföretagare skulle kunna avsätta viss del av sin inkomst till en sådan reserv. Avsättningen är enligt förslaget avdragsgill men förutsätter atl ett lika stort belopp sätts in på en särskild bankräkning. Invesieringsreserven skall utnyttjas för investeringar inom en femårsperiod. Uinyiijandet innebär dels att medlen på bankräkningen blir disponibla, dels att avskrivningsunderlaget för den aktuella investeringen minskas med det belopp av investeringsreserven som tagits i anspråk. Har reserven inle utnyttjats inom femårsperioden skall den tillsammans med ett tillägg på 30 % återföras till beskattning.

Beredningens belänkande har remissbehandlals. Vad gäller förslagel rörande egenförelagarnas möjlighel alt jämna ut inkomster mellan olika är måste remissutfallet betecknas som splittrat. Beredningens betänkande och remissvaren övervägs nu inom budgetdepartemeniet. Min ambition är alt under år 1979 kunna redovisa ställningstagandena på de viktigaste punkterna. Till dessa räknar jag bl. a. egenförelagarnas möjligheter till resultatutjämning.

A v del anförda framgår all jag måste besvara den av Karl-Anders Petersson ställda frågan med nej. Någon proposition med sikte på yrkesfiskarnas skatteproblem kan således inte lämnas redan denna höst. Min förhoppningar emellertid att del problem som Karl-Anders Petersson tagil upp skall få en tillfredsställande lösning under nästa år.

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr lalman! Jag tackar budgel- och ekonomiminislern för svaret, samiidigi som jag beklagar atl jag fått ell negativt svar på min fråga.

Under många år och vid fiera tillfällen har från yrkesfiskarna framförts önskemål om och krav pä någon form av resullalutjämning mellan goda och

dåliga är. Budgetministern framhåller också i sill svärdet skäliga i att så skulle kunna ske.

Yrkesfiskarna tillhör ju de yrkesgrupper som har inte bara elt hårt och riskfyllt arbele ulan dessutom mycket ojämn inkomst olika är. Orsakerna härtill kan vara av skilda slag. Det kan vara tillgången på fisk inom det område där man är verksam, det kan vara avsättningsproblem och fångsibegräns-ningar av olika slag och del kan vara sådana omständigheter som att man ivingas till långvarigt stillaliggande på grund av otjänlig väderlek eller omfattande reparationer på maskiner eller fiskefartyg. Allt detla påverkar fiskarens inkomsier, och del är därför angeläget att han ett gynnsamt år ulan alltför kännbara skattekonsekvenser kan avsätta medel för de sämre åren.

Även utgifterna kan för en fiskare variera starkt mellan olika år. Nödvändiga reparationer pä bålar, motorer och övriga redskap kan vara omfallande och kan infalla vid högst olämplig tidpunkt för fiskaren. De kan också vara mycket tidskrävande och tvinga lill långvarigt stillaliggande. Det förhållandet kan alltså lätt uppstå atl fiskaren under ett år med extremt höga utgifter också får extremt låga inkomster. Det rör sig numera om avsevärda investeringar för en modern fiskeuimstning med slora fasta kostnader för fiskaren eller fiskelaget. Därför är det synnerligen angeläget an en skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskarna kommer till stånd ulan dröjsmål, och jag hade hoppats på ett positivt besked frän budgetministern i detla avseende.

Företagsskatteberedningens olika förslag lill skaiteutjämning har berörts i svarei, och där har budgeiministern förordat en allmän investeringsreserv, dvs. alternaliv 3 i det förslag som företagsskatteberedningen aktualiserat.

Frän fiskarnas sida har man framhållit önskvärdheten av alt en resultatutjämning av typ skogskonto skulle bli möjlig även för yrkesfiskarnas vidkommande. Man har menat atl de speciella förhållanden som råder inom fisket motiverar en sådan form av resultatutjämning, medan däremot den allmänna investeringsreserven, särskilt med begränsningen lill fem år, inte är lämplig för fiskarna.

Yrkesfiskarna i vårt land hade säkert förväntat sig ell förslag från budgetdepartementet i denna fråga redan detta år, och jag beklagar att så inle blir fallet.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om skattemässig resultatutjämning för yrkesfiskare

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO;

Herr talman! Jag kan försäkra att jag också gärna hade sett alt det hade varil möjligl au komma med ell förslag i höst, för jag är medvelen om all det för fiskarna finns speciella problem som borde lösas på ell bältre sätt än vad nuvarande skattelagstiftning möjliggör. Men som jag nämnde i svarei är uppfattningarna delade bland de sakkunniga som har sysslat med olika förelagsskatiefrägor och bland de många remissinstanser som hade att yttra sig över beredningens förslag. Det var inte någon av de tre modeller som beredningen arbetade med som klarade sig helskinnad genom remissbehandlingen, och vi har därför känt ett behov av att grundligt gå igenom materialet. Vi har inom departementet alltså ännu inte bundit oss för någon teknisk

6 Riksdagens protokoll 1978/79:33-34

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärderför att öka antalet kvinnor bland högre statstjänstemän

lösning, utan vi arbetar vidare med beredningens belänkande och de många remissvaren som grund. Jag hoppas alt Kari-Anders Peiersson är ense med mig om att det förslag som vi kommer med bör vara ett så bra förslag alt det kan fungera pä ett gott sätt i den praktiska verksamheien.

Min ambition ärall finna en hygglig lösning på det här problemet och alt till våren komma med elt förslag.

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr talman! Del är självklart atl yrkesfiskarna vill ha ett syslem som fungerar i praktiken. I det avseendet harjag ingen annan uppfallning än budgeiministern. Men med tanke på del investeringsbehov som finns inom fisket är det bråttom med ett förslag. Och jag trodde faktiskt att det, eftersom yrkesfiskarnas riksorganisation lill budgetdepartemeniet entydigt har uttalat sig för en resullalutjämning enligt skogskoniosysiemet, inte skulle vara så förfärligt svårt, ulan alt vi skulle ha kunnal få ett förslag i den riktningen redan innevarande höst.

Budgel- och ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO;

Herr lalman! Granskningen av beredningens förslag och de många remissyttrandena visade atl det var en hel rad problem all lösa, vilket vi arbetar med nu.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om åtgärder för att öka antalet kvinnor bland högre statstjänstemän

Statsrådet MARIANNE WAHLBERG erhöll ordet för atl besvara Karin Ahrlands (fp) den 6 november anmälda fråga, 1978/79:91, och anförde;

Herr lalman! Karin Ahriand har frågat mig om jag anser atl det är bra för landet alt bara 4 % av ca 5 000 statstjänstemän i lönegrad F 23 och uppåt är kvinnor och hur jag vill arbeta för en förbättring.

Jusl nu genomförs elt omfatlande handlingsprogram föratt öka jämställdheten i statsförvaltningen i allmänhet. Den här verksamheten omfattar bl. a. särskilda rekryleringsåtgärder, försök med ändrad arbetsfördelning, ökad tillgång lill barnpassning och olika slag av utbildning. Alla dessa insatser skall utvärderas år 1980.

Strävan all bättre ta till vara kvinnors kapacitet kommer till uttryck på olika sätt i handlingsprogrammet. Bl. a. pågår försök vid lio myndigheler, däribland elt par slora affärsverk, att fö fler kvinnor att söka tjänsterna i lönegraderna närmast över F 18, dvs. med en månadslön kring 8 000 kr. När man ökar andelen kvinnor pä den nivån, fär man samtidigt en större rekryteringsbas av kvinnor för högre chefstjänster. Avsikten är dessulom atl de här försöken skall belysa vad det är som hindrar atl fler kvinnor får högre befattningar.

Jag har vidare tagil itu med frågan om inte fler lediga högre chefstjänster kan annonseras ut.

Enligt regeringsformen skall vid tillsättning av en siatlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Som saklig grund kan i vissa fall också räknas bl, a, arbelsmarknadspolitiska hänsyn. Regeringen har vid bedömningen i enskilda tillsättningsärenden vägt in kravei på ökad jämställdhet mellan könen.

Jag räknar med all de samlade insatser som nu görs verksamt skall bidra till atl man når en jämnare könsfördelning också på högre nivåer inom statsförvaltningen. Det är vidare min övertygelse att det förslag till lag om jämställdhet i arbetslivet som kommer atl föreläggas riksdagen för beslut våren 1979 också kommer atl verka pådrivande i denna riklning.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärderför att öka antalet kvinnor bland högre statstjänstemän

KARIN AHRLAND (fp);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och vill också uttala min glädje över atl del är Marianne Wahlberg som är statsrådet.

Jag tror att vi två är ense om att del inte är bra för Sveriges land att man slösar med mänsklig kapacitet - för del gör man. Både i fråga om högre tjänster och i fråga om lägre tjänster. Jag kunde lika väl ha frågat om statsrådet tycker att det är bra att kvinnorna dominerar de lägst betalda yrkena i statstjänst, vilket de gör. Men till det återkommer jag en annan gäng. Nu gäller det chefstjänsterna.

Till dem krävs ofta högre utbildning och akademisk examen. Andelen kvinnor som läser sådana ämnen som normalt och snabbast leder till chefsbefattningar i staten är inte fullt så stor som andelen män. Men den är mycket större än 4 96. Och den ökar ständigt. Det är säkert 50 år sedan 4 96 var en aktuell siffra i fråga om kvinnors utbildning och examen.

Utbildning är en investering som staten gör i människor. Då bör man utnyttja den produkt som har kommit fram ur investeringen på bästa säll, och det har man alldeles uppenbart inle gjort hittills. Vi vet också att det inte är någon skillnad i fråga om begåvning eller betyg. Då måste vi fråga oss, varför staten inte tar till vara de här kvinnornas kunskaper. Vi har inte råd med ett sådant slöseri!

Därför är det bra om statsrådet nu tar itu med frågan och annonserar ul lediga chefsbefattningar i slörre ulslräckning. Del är vikligt. Jag tror att kvinnliga chefer skulle medföra alt jämställdhetsarbetet i hela statsförvaltningen skulle påskyndas, och del behövs.

Det är synd om männen, stod det i Expressen i går. De sliter ut sig och har i genomsnitt sex års kortare liv än kvinnorna. Rädda männen från en för tidig död, manade man. Jag håller med professorn i fråga. Männen skulle tjäna på jämställdheten. Vi kan börja med atl lära dem att hela samhället skulle tjäna på att de inte får monopol på chefstjänsterna.

Till sist: Jag har som Marianne Wahlberg vet en egen lista på de vanligaste invändningarna mot att genomföra jämställdhetsreformer. När statsrådet skall la itu med den här frågan kommer de tvä första argumenten atl dyka upp: Vi harinterådjust nu,och vi har inle tid just nu. Kom då ihåg: Den här

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om tidpunkten för proposition om sysselsättningen i Vindelälvsområdet

reformen kostar inte ett öre, F 25 är exakt lika mycket i kronor om man betalar det till en kvinna eller till en man. Jag har inle begärt fler tjänster. Vi har tid atl annonsera ut tjänsterna, att leta efter duktiga kvinnor. Idén att söka duktiga kvinnor till rekryteringstjänsterna i lönegrad F 18 är också bra. Det kommer att ta tid - det är rätt. Men jag begär inte atl andelen skall öka från 4 lill 40 9é på ett eller ens fem år. Jag lycker det behövs en målmedveten plan över hur stor ökning man behöver klara varje år. En ökning med 50 96 låter för den oinvigde enorm, I verkligheten betyder det en ökning från 4 till 6 %. Det är fortfarande en blygsam andel, men om man fortsätter att räkna på det sättet skulle man kunna nå resultat. Och det är ju del vi vill, både Marianne Wahlberg och jag. Lycka till!

Överläggningen var härmed slutad.

§11 Om tidpunkten för proposition om sysselsättningen i Vindelälvsområdet

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Georg Anderssons (s) den 18 oktober anmälda fråga, 1978/79:49, och anförde:

Herr talman! Georg Andersson har frågat mig när propositionen om särskilda sysselsättningsåtgärder för Vindelälvsområdet kommer att läggas fram.

Den arbetsgrupp som berett frågan om särskilda insaiser i Vindelådalen har för mig redovisat ett förslag till sysselsältningsskapande åtgärder. Jag beräknar på grundval härav alt proposition i ärendet kan föreläggas riksdagen under innevarande höslsession.

GEORG ANDERSSON (s);

Herr talman! Jag ber att få lacka för det svar som jag så småningom har fåu.

Det är nu två år sedan riksdagen uttalade sitt slöd för åtgärder i Vindelälvsområdet, Del skedde med anledning av förslag i det s, k, Vindelälvspaketei, Vi var några riksdagsledamöter från Västerbotten som hade motionerat om detta. Och riksdagen sade då att arbetet med alt förverkliga åtgärdsprogrammet skulle drivas med kraft av berörda departement.

Ordförande för arbetsmarknadsutskottet var då Rolf Wirtén, och i en stort uppslagen intervju i folkpartitidningen Västerboltens-Kuriren, som jag har ett urklipp ur, sade Wirtén all Vindelälvspaketei inte skulle dribblas bort, 143 milj. kr. skulle staten pumpa in i Vindelådalen. Det var löftet. Pengar skulle anvisas på tilläggsbudget våren 1977. Det stod också att läsa i denna intervju.

Sedan har Rolf Wirtén i regeringsställning kommit atl bära ansvaret för den här frågan. Våren 1977 kom inga pengar, I stället blev det en s, k.

interdepartemenlal beredningsgrupp, Vindelälvspaketei skapade således sysselsättning, men inte i Vindelälvsområdet utan hos byråkrater i kanslihuset,

Västerbottens-Kuriren frågade RolfWirién 1976:

"Beskedet som ni kan ge till alla som väntar på jobb efter Vindelälvsådalen är alltså alt de inte ska behöva vänta så länge till?

- Ja, del är helt rätt uppfattat", svarade Rolf Wirtén 1976,

Trots delta hamnade hela frågan i den s. k. långbänken. Ytterligare dröjsmål uppkom, och motstridiga uttalanden har gjorts av representanter för trepartiregeringen. Det här spelet har utsatt förtroendet för politiker för svåra påfrestningar. Dribblandet mellan olika departement har av befolkningen upplevis som djupl olustigt.

Nu har återigen förväntningarna skruvats upp. Den folkpartisliska pressen har nu aviserat Rolf Wirténs ankomst till Sorsele för att där öppna ålgärdspakelel. Arbetsmarknadsutskottet har åkt helikopter längs ådalen för ett par dagar sedan. Kommunens företrädare har på ett vältaligt sätt vittnat om de problem som de brottas med. Atl kraftiga åtgärder erfordras är klart dokumenterat.

Det åtgärdsprogram som Wirtén utlovade 1976 kostar i dag närmare en halv miljard au genomföra. Staten förväntas svara för merparten av dessa kostnader.

När nu ell regeringsförslag återigen utlovas villjag slutligen fråga: Kommer regeringens nu utlovade förslag atl innebära alt löftena från 1976 kommer atl infrias?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

öm tidpunkten för proposition om sysselsättningen i

Vindelälvsområdet

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det materiella innehållet i regeringsförslagel får vi diskutera vid ett senare tillfälle - Georg Andersson och jag och kanske flera andra som är inlresserade av ämnet - så det lämnar jag därhän.

Jag blir litet förvånad över atl Georg Andersson nu försöker göra en historieskrivning som skulle vara till min och den här regeringens nackdel. Det är litet farligt alt trampa ut på den isen, Georg Andersson, Beslutet om atl Vindelälven inte skulle byggas ut togs under en socialdemokratisk regering för många år sedan. Georg Andersson har under mänga år haft möjlighet att med hjälp av sina partivänner i kanslihuset se till att någonting blev gjort i Vindelådalen, Men sä har inte skett, Georg Andersson,

Jag har haft ansvaret för arbetsmarknadsdepartementet sedan den 7 mars i år. Nu utlovar jag hösten efter det att jag börjat detta arbele en proposition, vars innehåll vi som sagt skall diskulera senare. Jag vill bara göra den stillsamma kommentaren alt jag inte har utlovat 340 milj. kr, till Vindelådalen, Jag har bara refererat till kostnaden för det paket som tidigare presenterats. Dessutom skulle dessa pengar komma frän olika huvudmän. Jag har inte sagt annat än atl det finns skäl att vidta åtgärder för atl hjälpa upp sysselsättningen i Vindelådalen, De skälen anser jag fortfarande vara bärande.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om tidpunkten för proposition om sysselsättningen i Vindelälvsområdet

GEORG ANDERSSON (s);

Herr talman! Jag har i den s, k, historieskrivningen bara refererat en intervju i Västerbottens-Kuriren i december 1976, Jag har inte upplevt att den intervjun på något sätt har blivit dementerad under de två år som sedan gått. Det sades då; "Hur stora satsningarna blir måsle riksdagen först la ställning till, men inom utskottet räknar vi med atl det inle skall bli några avsteg frän de 143 milj, kr, som arbetsgruppen för Vindelådalen föreslagit," Riksdagen gjorde inga ändringar i utskottets förslag. Vidare sades det att om riksdagen ställer sig helt bakom utskottets förslag och det blir elt ja till den statliga andelen om 143 milj, kr, är det sannolikt atl pengarna portioneras ut något så när jämnt under de fem åren.

Jag uppfattade detta såsom ett klart löfte från ett enigt arbetsmarknadsutskotts ordförande. Riksdagen ställde sig också bakom delta förslag. Sedan dess har emellertid ingenting hänt.

Jag är inte ute efter att utkräva skuld, men människorna frågar givelvis vad som pågår och hur myckel de kan lita på sådana här uttalanden. När det nu utlovas en proposition som beräknas komma före årsskiftet frågar jag: Kommer proposilionen atl uppfylla detta löfte? Jag frågar inle efter detaljerna i propositionen. De är i dag inle sä intressanta. Dem fär vi återkomma till i en senare diskussion. Men kommer man i propositionen upp lill den nivå som utlovades 1976? Blir så inte fallet, åstadkommer man åter stor besvikelse i detta område. Del är illa för politikernas anseende, om sådana besvikelser många gånger skall drabba en utsatt befolkning.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIFLTÉN; .

Herr talman! Det var skönt alt Georg Andersson backade väldigt snabbi från atl först säga atl jag har lovat 340 milj. kr. lill att nu säga att den statliga andelen är 143 milj. kr. fördelade pä fem år. Dessutom har - och jag tror all man framför alll skall la fasta på vad utskottet har skrivit och vad jag har sagt här i riksdagen - såsom villkor ställts all riksdagen skall godkänna förslaget. Det finns inte så myckel kvar av Georg Anderssons första påstående.

Jag vill än en gång säga atl det mol bakgrund av att socialdemokraterna under så många år inte åstadkom någonting i denna väg är litet anmärkningsvärt all Georg Andersson för denna debatt. Det är litet sent påkommet att nu börja kritisera.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Arbetsmarknadsministern måste ha missuppfattat mig. Jag har aldrig talat om 340 miljoner, ulan jag har nämnt statens insats på 143 miljoner men sagt atl omräknat till dagens penningvärde och kostnader så innebär det merparten av den halva miljard som hela projektet nu kostar.

RolfWirién kryper bakom riksdagen och sägeratl statens insats skulle vara villkorad av riksdagens beslut. Riksdagen har anslutit sig lill arbelsmarknadsutskotlets uttalande 1976. Därefter har riksdagen aldrig fått ell förslag från regeringen att ta ställning lill. Vi har hela tiden väntal ell sådanl, men frågan har bollals mellan olika departement.

Sedan upprepar Rolf Wirtén, för att försöka komma undan det svåra debatlläge som han befinner sig i, att den socialdemokratiska regeringen ingenting gjorde. Del påståendet är felaktigt. Den socialdemokratiska regeringen gjorde inte tillräckligt, och det harjag många gånger sagt här, men den satsade 45 miljoner i vägpengar, den satsade 19 miljoner på reningsverk -åtgärder som har kommit bygden lill godo - och den tillsatte den utredning som har lagl fram det åtgärdsprogram som den borgeriiga regeringen sedan fick la över och som den inte har gjort någonting av.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr lalman! Arbetsmarknadsutskottet skrev i det betänkande som jag hade ett visst ansvar för om vikten av att arbetet med alt realisera ett framtaget åtgärdsprogram för området bedrivs med kraft av berörda departement och myndigheter. Som jag sade lidigare, harjag efter att ha tagit över ansvaret för det här arbetet faktiskt försökt att driva det med all den kraft som varit möjlig. På några månader är vi nu på väg atl presentera ett förslag. Det finns f ö, inga belopp angivna i utskottsbetänkandei.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Får jag fråga; Anser RolfWirién att den borgerliga regeringen har drivit denna fråga med kraft, vilket riksdagen beordrade den alt göra för två år sedan? Anser RolfWirién alt det är alt driva frågan med kraft, när man uiifrån ett färdigt älgärdsprogram inte har åstadkommit ett enda dugg på de här två åren? Det är ju de två åren som den borgeriiga regeringen bär huvudansvaret för.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag har uttalat mig för den period somjag har varil verksam som arbetsmarknadsminister, alltså sju å åtta månader. Jag tycker inte att resultatet är så dåligl, eftersom vi på den liden kan presenlera en proposition om Vindelådalen. Det är hell klart., Georg Andersson, atl de projekt som det här har resonerats om inte alllid har varil färdigutredda och klara, ulan vi har fått göra en ganska ingående prövning av projekten i samråd med länsmyndigheter och andra myndigheter, kommunala instanser osv. i Västerbotten.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

öm tidpunkten för proposition om sysselsättningen i Vindelälvsområdet

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Kvar står att RolfWirién i egenskap av arbetsmarknadsutskottets ordförande i december 1976 ansåg programmet vara så färdigbearbetat att han i en intervju i Västerboltens-Kuriren läl förstå alt förslag skulle av regeringen läggas fram i tilläggsbudget under våren 1977, Vad jag vet, fanns en färdigskriven proposition i departementel våren 1978,1 arbetsmarknadsutskottets betänkande i maj 1978 - lägg märke till del - utlovades alt denna proposilion skulle komma. Utskottet hade fått information om att del fanns en proposilion, och jag fick själv muntliga informationer från den departementschef i den borgerliga trepartiregeringen som handlade frågan.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om införande av allmän platsanmälan i Norrbotten

Nu har det gått ytteriigare ett halvt år, och Rolf Wirtén kan ju inte krypa bakom det förhållandet att han själv haft hand om dessa frågor i departementet under bara några månader. Vad vi diskuterar ärju hela den lid som den borgerliga regeringen haft riksdagens uppdrag all arbeta för all skapa arbetstillfällen i Vindelälvsområdet, alltså från hösien 1976,

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN;

Herr talman! Under våren 1978 fanns ingen färdig proposilion. Den är inte färdig nu heller, men vi blir klara med den inom kort, hoppas jag.

Vidare vill jag än en gång påpeka atl trepartiregeringen arbetade ell par är och att jag har arbetat i arbetsmarknadsdepartementet några månader. Men beslutet om Vindelådalen logs 1967, och då kan man lätt räkna ul hur många år som gick utan atl något hände, när vi hade en annan ansvarig regering.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Låt mig slutligen beklaga atl arbetsmarknadsutskottet våren 1978 var felinformerai liksom också riksdagen, som följde arbelsmarknadsutskotlets förslag.

Jag vill också önska RolfWirién lycka till i slutbehandlingen av förslaget, I del ligger en förhoppning om att det förslag som han så småningom skriver under uppfyller löftena, dvs, når upp till den nivå som riksdagen har ullalat sig för.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 12 Om införande av allmän platsanmälan i Norrbotten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för alt besvara Frida Berglunds (s) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:101, och anförde;

Herr talman! Frida Berglund har frågat mig omjag kommeratt verka för au allmän plalsanmälan snarast införes i Norrbottens län.

En arbetsgmpp inom AMS med representanter för arbetsmarknadens parter har i oklober månad i år till regeringen överlämnat en rapport, som f n. är på remiss och som bl. a, innehåller en utvärdering av de försök med allmän platsanmälan som f n, pågår i lio län, AMS har föreslagit att allmän platsanmälan fr. o. m, den 1 mars 1979 utvidgas lill hela landei.

Efter del att remissyttrandena har kunnat beaklas kommer rapporten och frågan om en utvidgning av allmän platsanmälan au behandlas inom regeringskansliet, och jag kan därför inte i dag säga i vilken omfattning allmän platsanmälan kan komma att införas. Regeringen har dock en bestämd ambition att genomföra en utvidgning.

Under delta anförande övertog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

FRIDA BERGLUND (s);

Herr lalman! Jag får lacka statsrådet Wirtén för svaret. Jag är litet besviken över atl svaret inle är ett klart positivt besked.

Försöksverksamheten med allmän platsanmälan i vissa län har medfört en ca 40-procentig ökning av plalstilinödel till arbetsförmedlingarna i berörda län. Del har varit positivi, vilket också framgår av AMS förslag om utökning.

Norrbotten har mer än 20 000 personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Antalet lediga platser är 475. Mot bakgrund av regeringens ambition om en utökning av den allmänna platsanmälan är det min förhoppning alt Norrbotten kommer med i verksamheten, alt regeringen alltså tillmötesgår en enhällig länsarbetsnämnds krav.

Den höga arbetslösheten, anställningsstopp i basindustrierna och svaga lokala arbetsmarknader ställer speciella krav på insaiser från förmedlingspersonalens sida.

Situationen är mycket jobbig för alla, för arbetslösa, för dem som hotas av arbetslöshet och för förmedlingspersonalen, som alltid får känna sig otillräcklig.

Socialdemokraterna har krävt alt allmän platsanmälan införs i Norrbotten för atl effektivisera förmedlingsinsatserna. Förmedlarna skulle då kunna utnyttja den lid som går åt till bevakning av arbetsmarknaden till andra förmedlingsinsatser, exempelvis utökad tid för personliga konlakler med de arbetslösa.

Del har varit svårt all förstå vilket motiv den borgerliga utskottsmajoriteten hade för all yrka avslag på vårt förslag.

Herr talman! Jag vill betona att införandel av allmän platsanmälan inte löser våra sysselsättningsproblem. För detta krävs näringspolitiska insaiser. Vi kommer atl ta upp krav på sådana i andra sammanhang. Men en allmän platsanmälan måste ses som en humanitär insats i ett myckel svårl sysselsättningsläge. Jag frågar statsrådet Wirtén: Kommer statsrådet att ge Norrbotten hög prioriiei om inle alla län kan komma med enligt AMS förslag?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om införande av allmän plalsanmälan i Norrbotten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Allmän arbelsplalsanmälan har kommit under hand. De första länen, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, fick en sådan 1976, och systemet har sedan successivt byggts ul till alt nu omfatta lio län.

Jag har i mitt svar angelt att vi har ambitionen atl fortsätta. Det gör vi mol den bakgmnd som Frida Berglund var inne på, au den har gett ett gott resultat. Vi vill dock se på den utvärdering som nu pågår innan några slutliga ställningstaganden görs,

Atl Norrbottens län hittills inte kommit med beror i första hand på aU arbetsmarknadsstyrelsen bedömt det vara av vikt atl man bearbetar platslis-lorna med ADB-ieknik, Sådan leknik har inte använts i Norrbottens län förrän i juni i år. Nu föreligger således inte det hindret.

På Frida Berglunds fråga, slutligen, skall jag gärna svara att jag har stor

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

öm åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

förståelse för att Norrbottens län bör vara ett av de län som skall prioriteras i delta sammanhang,

FRIDA BERGLUND (s):

Herr lalman! Jag får lacka statsrådet för den senasle upplysningen. Vi har ju redan under våren haft de tekniska förutsättningarna för allmän platsanmälan. Därför har det varil litet svårt att förslå varför vårt krav avslogs, när vi ändå visste atl det i andra län var så positiva inslag i atl ha allmän platsanmälan. Det gäller här elt län som har det väldigt svårt och där man självfallet också måste la hänsyn lill den belastning som del innebär för personalen att ideligen konfronteras med arbetslösa och ha mycket små möjligheter atl placera ut dem. Då måste man från samhällets sida - från regering och riksdag - göra allt för atl underlätta det arbetet.

Jag är alltså tacksam för den uppgift som statsrådet Wirtén lämnade i sitt senaste inlägg.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 13 Om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Anna-Greta Leijons (s) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:105, och anförde:

Herr talman! Anna-Greta Leijon har, med hänvisning till alt sysselsällningsulredningen föreslagit personalförstärkningar inom arbetsmarknadsverket för intensifierade insatser till förmån för ungdomens sysselsättning, frågat mig om en proposition i frågan kommer att föreläggas riksdagen under hösten 1978 och om detla i så fall sker i sådan tid att riksdagen kan slutföra sin sakprövning av förslagen före utgången av år 1978.

Den 30 maj i år behandlade riksdagen propositionen om åtgärder mol ungdomsarbetslöshet, Anna-Greta Leijon fick då besked av mig alt jag under hösten i samband med proposilion om åtgärder för handikappade skulle föreslå yllerligare personalförstärkningar till arbetsförmedlingen.

Av fiera skäl finner jag del synnerligen angelägel med en sådan förslärkning. Många ungdomar hart, ex, ytterst begränsade kunskaperom arbetslivet och är därför i stort behov av hjälp och vägledning från arbetsförmedlingen. Såväl platsförmedlingen som yrkesvägledningen behöver därför tillföras mer personal, Elt led häri är de beslut regeringen nyligen tagit om ytterligare 600 aspiranter lill arbetsförmedlingarna.

Den nämnda proposilionen kommer all föreläggas riksdagen inom korl. Med hänsyn lill dess omfattning kan det emellertid visa sig svårt för riksdagen att före årets utgång hinna sakbehandla de olika förslagen.

ANNA-GRETA LEIJON (s);

Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret.

Ungefär hälften av de arbetslösa ungdomarna under 20 år är så osäkra att de inte ens vet vad för slags arbete de skall söka. De skulle behöva stöd av arbetsförmedlare, men det får de inte i dag. Förmedlingen har inte tid.

Bland invandrarungdomarna är arbetslösheten dubbelt så hög som bland de svenska ungdomarna. En annan grupp som kommit i kläm och som nu har ännu större svårigheter än tidigare att få jobb är ungdomar med olika slag av handikapp.

Men det finns i dag lediga jobb som inte blir besatta därför alt arbetsgivarna ställer för höga krav på de arbetssökande - högre krav än som är nödvändiga med hänsyn lill arbetets art. Del finns också många arbetsgivare som inte känner till möjlighelerna lill enskilt beredskapsarbete för ungdomar. Men arbetsförmedlingen har i dag inte lillräckliga resurser för atl gå ut och tala med arbetsgivarna om de här .sakerna,

I den skrivelse som sysselsätiningsulredningen lämnade i november 1977, alltså för drygt ell år sedan, till arbetsmarknadsministern sade man bl. a. följande: Problemet med ungdomsarbetslösheten är akul och visar ingen tendens till minskning, varför del är angeläget atl arbetsförmedlingens resurser för denna grupp uppmärksammas snarast.

Herr talman! Kvaliteten på den service arbetsförmedlingen ger är i dag, skulle jag vilja påstå, sämre än den var för elt år sedan när sysselsättnings-utredningen kom med sitt förslag.

I proposilionen om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten våren 1978 ville arbetsmarknadsministern inle gå med på någon personalförstärkning. Men i riksdagsdebatten lovade han, precis som han erinrade om nu, atl komma med förslag till hösten i propositionen om arbete åt handikappade. Jag tror alt även de borgerliga riksdagsledamöterna log för givet atl del verkligen skulle bli ett beslut om fler arbetsförmedlare. Nu får vi så småningom en proposilion, men den kommer inte att kunna behandlas under hösten, och det beror inte på dess omfattning, som arbetsmarknadsministern säger här, utan på att den kommer för sent.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern om han anser det rimligt att regeringens beredning av sysselsätlningsutredningens personalkrav har tagil mer än ett år.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag är litet förvånad över de förenklingar Anna-Greta Leijon tillåter sig göra när hon beskriver situationen på arbetsförmedlingen. Låt vara atl det finns ungdomar som önskar längre och mer djupgående informaiion om läget på arbetsmarknaden och rådgivning i olika avseenden. Det är klart att det är på det sättet - det har alltid varit så, även under den tid Anna-Greta Leijon hade sin plats och sin verksamhet i arbetsmarknadsdepartementet. DeUa är ingenting nytt, och det är givet alt man kan önska sig mer. Men att därifrån gå över till alt säga att de ungdomar som i dag inte får jobb bara ställs vid sidan av, ulan rådgivning, ärett mycket långt steg, Anna-Greta Leijon. Så

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös -heten

illa är det inte med vår arbetsförmedling - den fungerar i de flesta avseenden bra.

Det framgår av Anna-Greta Leijons re|)lik till mig atl hon försöker hävda att del har skett en nedrustning av arbetsmarknadsverket sedan trepartiregeringen tog över och under delta år som jag haft ansvaret för arbetsmarknadsverkels verksamhet. Så är det inte, Anna-Greta Leijon. Tvärtom har det blivit ett tillskott av tjänster under hela 1970-ialet: en ökning med 1 800 tjänster till arbetsmarknadsverket. Under det det senaste budgelårel skedde en ökning där med 225 tjänster, vilket är mer än genomsnittet för tidigare år under 1970-lalet. Dessulom har vi under 1978 beviljat aspiranter i två omgångar, 300 varje gång, och här ullovas nu ytterligare tjänster. Del är således en upprustning av arbetsmarknadsverket som har skett under denna tid.

ANNA-GRETA LEIJON (s):

Herr lalman! Arbetsmarknadsministern säger atl det inte har skett någon nedrustning av arbetsförmedlingen sedan den borgerliga regeringen kom till. Nej, det här blivit fler tjänster. Men del har inte på långt när blivit fler tjänster i förhållande lill hur mänga nya människor som söker arbetsförmedlingens hjälp. Vi har en mycket hög arbetslöshet i dag, inte minst bland ungdomarna. Vi har väldigt många ungdomar och vuxna som går i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning och som behöver arbetsförmedlingens hjälp.

Det fungerar inte bra ute på arbetsförmedlingarna i dag. Det vet ungdomarna, och det vet arbetsförmedlarna själva. De är förtvivlade över sin situation.

Många ungdomar är osäkra - del sade jag tidigare, och det sade f ö. också arbetsmarknadsministern - och de kanske skulle behöva gå en ALU-kurs, en kurs där arbetsförmedlarna har en stor uppgift som vägledare och handledare. Men hur är läget i dag i det avseendet? Jo, de ungdomar som behöver gå en sådan kurs får vänta två tre månader innan de kommer in. Är man invandrare och bor i Slockholm får man stå i kö i åtta månader för alt komma in på en sådan kurs, bl, a, därför att det finns för få arbetsförmedlare.

Arbetsmarknadsministern svarade inte på min fråga om han tycker att det är rimligt atl det skall ta elt är att bereda ett ärende av det här slaget. Tyvärr är inte delta det enda exemplet på att åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten inte kommer till stånd. Vi framförde i våras en lång rad förslag till åtgärder, och vi har upprepat dem nu under hösten. Den motion som vi lade fram när riksdagsarbetel började och som bl, a. tog upp frågan om en resursförstärkning för arbetsförmedlingarna har vi ännu inte fått behandlad av riksdagen - den borgeriiga majoriteten har sett lill alt behandlingen av den har uppskjutits. De förslag arbetsmarknadsministern nu skall lägga fram kommer inte heller att kunna behandlas under hösten, utan de kommer alt tas upp först till våren.

Jag ber än en gäng arbetsmarknadsministern svara pä min fråga.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Min repliktid räckte inte lill för alt besvara Anna-Greta Leijons fråga i milt förra anförande. Jag skall därför ta upp den nu.

Det är inle något unikt alt ett utredningsarbete behöver behandlas i remissinstanser och inom regeringens kansli under elt år, innan man kan förelägga riksdagen förslag. Jag skulle vilja säga alt ett år är en ganska kort beredningstid i förhållande till vad många utredningars förslag kräver.

Del är visseriigen riktigt alt jag hade hoppats kunna påskynda detta arbete så alt tiden kunnat förkortas med någon eller några veckor och så atl riksdagen hade kunnat besluta i frågan under hösien, men det har inträffat poliliska händelser under hösien som Anna-Greta Leijon är väl medveten om. Jag tror därför att det är väl motiverat med ett par veckors försening, när en ny regering har tagit över ansvaret.

Del viktiga är dock att den här resursförstärkningen sker. Jag skulle i det sammanhanget vilja påstå alt det är en ganska unik företeelse att regeringen under löpande verksamhetsår beslutar tillsälta nya aspiranltjänster i tvä omgångar och dessutom lägger fram förslag om fasta tjänster i en omfattning som jag senare skall redovisa.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärder mot
ungdomsarbetslös
heten 1

ANNA-GRETA LEIJON (s);

Herr lalman! Arbetsmarknadsministern lalar om att det hänt saker under hösien när det gäller den politiska silualionen i Sverige, Ja vissl! Men arbetsmarknadsministern hade elt utmärkt tillfälle att ge arbetsförmedlingarna dessa förstärkningar så att förmedlingarna kunnat ägna mer tid åt ungdomarna redan i våras, när arbetsmarknadsministern lade fram sina förslag på gmndval av sysselsätlningsutredningens skrivelse om just åtgärder mol ungdomsarbetslösheten. Det gjorde han inte, utan då hänvisade han lill att del ganska tidigt under hösten skulle komma ett förslag om arbete åt de handikappade och alt dessa frågor skulle las upp i del sammanhanget.

Det är väldigi beklagligt atl åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten - inte bara den ålgärd som nu diskuteras, utan också många andra -fördröjs på detta sätt. Vi kan tyvärr konstatera atl många ungdomar har gått arbetslösa i onödan genom denna passivitet. Det är allvariigl att unga människor inte kan fö arbele när de slutat skolan. Det finns en risk för att ungdomarna i Sverige i dag tappar förtroendet inle bara för oss politiker utan för hela samhället när det gäller möjligheterna att ge dem det som de främst begär, nämligen rätten atl fä arbeta.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Man kan få intrycket atl man med de storstilade förslag som Anna-Greta Leijon lalar om skulle ha fått en lösning pä alla problem och att vi inle skulle ha haft några arbetslösa ungdomar under hösien, men förslagen innebär fakiiski i det här avseendet att arbetsmarknadsverket skulle ha förstärkts med 150 tjänster. Låt mig dä påminna om atl det under min tid tillkommit 300 aspiranltjänster inom verket i två omgångar. Ytterligare 600 personer har med andra ord tillförts verket. En betydande förstärkning har

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

således skett under den period Anna-Greta Leijon lalar om.

Jag vill också påminna om att del under hela efterkrigstiden knappast någonsin har satsals så stora resurser på att hjälpa ungdomarna på arbetsmarknaden som under trepartiregeringens tid.

När Anna-Greta Leijon talar om ungdomarnas eländiga situation lycker jag också all jag vill påminna henne om atl det faktiskt var betydligt eländigare under den tid då hon själv hade ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Ungdomsarbetslösheten var betydligt större 1971 och 1972 än nu.

ANNA-GRETA LEIJON (s):

Herr lalman! Man kan ju skämta. Herr Wirtén stod tidigare och talade om sina åtta månader som arbetsmarknadsminister. Del var det enda han var ansvarig för. Jag vet inte omjag skall tolka det som atl herr Wirtén tror atl jag har varit med så länge i de politiska sammanhangen alt jag var arbelsmarknadsminister 1971 och 1972, Så förhåller del sig faktiskt inte.

Sedan försökte arbetsmarknadsministern förringa de krav som vi har ställt. Jag vill bara påminna om atl vi hälsade beslutet om aspiranterna med tacksamhet. Men det räcker inte med aspiranter. Arbetsförmedlingen behöver också tjänster, och detta inle av några byråkratiskäl. Arbetsmarknadsverket har i flera omgångar krävt de här tjänsterna utan alt ha fött dem.

Det har inte någon gång tidigare satsats så stora resurser på ungdomarna som under den här regeringens tid, säger arbetsmarknadsministern. Icke desto mindre går väldigi många ungdomar arbetslösa, och vi har ungdomar i beredskapsarbeten utan möjlighet till handledning och fortsatt sysselsättning. Det är ingen bra situation, arbetsmarknadsministern, och passiviteten på det här områdei har medverkat lill alt försvåra problemen.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag bestrider pä del kraftigaste atl det varit någon passivitet. Hur kan man kalla della att göra större insaiser för ungdomarna än någon gång tidigare för passivitet? Det är orimligt, Anna-Greta Leijon, Jag tycker inte alt det finns skäl alt upprepa sådana beskyllningar.

När det gäller tjänsteiilldelningen harjag redovisat vad som hänt hittills, och jag har också talat om vad som kommer. Verket får alltså ett antal nya tjänster, och förslag läggs fram före budgetpropositionen, vilket i och för sig är en ganska unik händelse.

Givetvis har vi vidtagit inte bara traditionella åtgärder för atl hjälpa de ungdomar som haft del svårt under den långa lågkonjunkturen och med de strukturproblem vi upplevt. Vi harockså försökt alt förnya arbetsmarknadspolitiken med avseende på konjunkturutvecklingen. Får jag erinra om exempelvis beredskapsarbetenas omläggning, nyrekryleringsbidrag och en hel del andra åtgärder - kanske framför allt det som nu är på väg i fråga om övergången från skola lill arbetsliv, där det gäller alt finna bäUre former för att hjälpa ungdomarna in på arbetsmarknaden.

ANNA-GRETA LEIJON (s):

Herr talman! Det är naturligtvis bra all det nu så småningom blir en personalförstärkning vid arbetsförmedlingen, men det skulle ha behövts långt tidigare.

När det sedan gäller satsningen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder är denna nödvändig, men det är självklart, att om en regering för en ekonomisk politik som inte sätter sysselsäuningen främst, kommer detta i sin tur att kräva myckel slora satsningar pä arbetsmarknadspolitiken.

Herr Wirtén! Vi har talat om ungdomsarbelslöshelen väldigt många gånger och har kommit med en rad olika förslag. Vi anser att de här problemen är allvarliga, och därför har vi försökt atl konkret utforma åtgärder, som vi tror och vet skall minska ungdomsarbetslösheten. Tyvärr har vi mycket sällan mötts av någon allvarlig vilja alt diskulera detta i sak, vilket jag djupt beklagar.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 åtgärderför att skapa tillfredsställande lokaler vid arbetsförmedlingarna

Överläggningen var härmed slutad.

§ 14 Om åtgärder för att skapa tillfredsställande lokaler vid arbetsförmedlingarna

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Lennan Nilssons (s) den 9 november anmälda fråga, 1978/79:121, och anförde;

Herr talman! Lennart Nilsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer atl vidta i syfte att skapa tillfredsställande lokaler vid arbetsförmedlingarna.

Regeringen fastställer för varje budgetår en medelsram inom vilken utgifterna för nyanskaffning och förhyrning av lokaler tjll arbetsförmedlingarna skall hållas. AMS fastställer sedan - efter kontakter med de olika länsarbetsnämnderna - vilka lokaler som skall innefattas i denna ram.

Den medelsram som skall gälla för nästa budgetår behandlas f n, i budgetarbetet, och AMS kommeri likhet med tidigare år att själv fö prioritera arbetsförmedlingarnas olika lokalbehov inom ramen.

LENNART NILSSON (s);

Herr lalman! Jag ber atl få tacka arbetsmarknadsministern för svaret på min fråga, även om det bara var en redogörelse för behandlingsordningen i dessa ärenden. Man kan dessutom fråga om det är regeringen som varje budgetår fastställer medelsramen - det är väl riksdagen som gör det pä förslag av regeringen. Men det rör sig troligen här om ett förbiseende från arbetsmarknadsministern.

Denna fråga sammanhänger myckel nära med den närmast föregående, som gällde ungdomsarbetslösheten. Om man, som arbetsmarknadsministern sade, inrättar ca 600 nya tjänster på ett par år, måste innehavarna av dessa också få en stol alt sitta på när de utför sitt jobb ute på arbeisförmedling-

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 åtgärderför att skapa tillfredsställande lokaler vid arbetsförmedlingarna

arna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sina framställningar bl. a. pekat på de slora bristerna i lokalsituationen inle minst i de delar av landet som jag pekar pä i min fråga och som utgör min hemtrakt. Del förekommer t. o. m. alt man får sitta i källaren och arbeta på vissa förmedlingskonlor. Pä en del kontor delar tvä tjänstemän på samma rum, trots alt de ofta har behov av att resonera enskilt med arbetssökande, exempelvis ungdomar, föralt få möjlighel lill den kontakt som egentligen behövs.

Del framstår mot denna bakgrund som ganska underligt atl man diskuterar inrättande av nya tjänster vid arbetsförmedlingarna. Även om detla i och för sig är vällovligt måste ju de människor som skall arbeta med dessa viktiga och allvarliga frågor också få en möjlighel atl fullfölja sitt arbele på ett rikligt säll. Det får de ju inte i den situation som råder i dag i stora delar av landet.

Som arbetsmarknadsministern säger i sitt svar skall AMS ange hur mycket pengar arbetsmarknadsverket behöver för sin verksamhel, och myndigheten har också tidigare krävt och begär inte minst i sin anslagsframställning för näsla budgetär en ökning av medlen för de här aktuella ändamålen för all få tillfredsställande möjligheter au arbeta. Jag vill därför än en gång framställa följande fråga: Kommer regeringen i samband med atl den nu skall tillföra arbetsförmedlingarna ell antal aspiranter alt undersöka vilka möjligheter som finns att placera dem i lokaler som medger all de kan fullfölja sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt? Della är den grundläggande frågeställningen, och på den punkten harjag inle fåll något svar.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Självfallel kommer arbetsmarknadsverket alt gå igenom lokalbehovet och undersöka framför alll var man behöver förstärka resurserna i detla avseende. Sä sker också regelbundet varje år.

Låt mig bara erinra Lennart Nilsson om vad som redovisas i AMS verksamhetsberättelse frän 1977/78, nämligen att 26 nya förmedlingskonlor under det budgetåret fiytiade lill nya lokaler, atl 22 kontor har fått utökad kontorsyta genom förhyrningar i anslutning till befintliga lokaler och alt ca 27 kontor har fåll olika inredningsarbeten utförda. Sammantaget har alltså ca 75 av loiall ungefär 240 förmedlingskonlor fått förbättrade lokalförhållanden. Det innebär, Lennart Nilsson, an vart tredje kontor har föll någon form av lokalförbätlring under förra budgetåret.

Det pågår alltså även i det här avseendet en upprustning av verkets möjligheter alt fungera på bästa sätt. Jag skall inte gå in pä någon redovisning av läget vid de enskilda kontoren. Jag vill bara säga alt den princip vi lidigare har tillämpat, nämligen att verket självt avgör fördelningen av pengar som beviljas, bör få råda. Jag vill än en gång påminna Lennart Nilsson om all vart tredje kontor i landet fått en uppmsining.

LENNART NILSSON (s):

Herrialman! Del är väl riktigt att vart tredje kontor har föll en upprustning, men kvar står fortfarande del fakium alt på många håll i landei är

arbelsförmedlarna i en olidlig siluation, sonV gör alt de inte kan lösa sina arbetsuppgifter på ett för de människor som har behov av koniakl med arbetsförmedlare riktigt sätt.

Kvar står också det faktum alt AMS har begärt mer medel för all kunna klara de här uppgifterna ute på de olika arbeisförmedlingskonioren. Därför vill jag fråga arbetsmarknadsministern - det här är saker som hänger ihop med varandra, och på delta sätt kan del skapas jobb inle minst för byggnadsarbelare i utsatta delar av landet - om han kommer atl medverka till att man i det kommande arbetet tillmötesgår de krav som AMS ställer.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 Svenska Tobaks AB:s försäljningsverksamhet

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Vad gäller del materiella innehållet i budgetpropositionen, så avser jag inte att i dag säga något om detla. Det fär anslå till en senare debatt,

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 15 Om Svenska Tobaks ABrs försäljningsverksamhet

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordet föratt besvara/l/j/7a Eliassons (c) den 9 november anmälda fråga, 1978/79:120, till socialminislern, och anförde;

Herr lalman! Anna Eliasson har frågat statsrådet Hedda Lindahl om hon anser det önskvärt att Svenska Tobaks AB engagerar sig i försäljning av utländskt snask med hänsyn till andra samhällsorgans strävanden atl förbättra folkhälsa och tandvård.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.

Enligl vad jag inhämtat säljer Svenska Tobaks AB tre sorters choklad som importeras frän Holland. Av bolagets totala omsättning på 979 milj. kr. utgör försäljningen av dessa produkter en ringadel. Tobaksbolaget uppgeratt dessa produkter skulle ha saluförts på den svenska marknaden även om bolaget inte hade engagerat sig i försäljningen.

Jag vill framhålla atl jag inte har någon formell möjlighel att ingripa mot beslut av styrelserna i de statsägda bolagen.

Jag vill i detla sammanhang också erinra om all förebyggande åtgärder ägnas stor uppmärksamhel i utbildningen av tandläkare och annan tandvårdspersonal. En omfattande information om möjlighelerna att förebygga tandsjukdomar av olika slag lämnas av personalen inom både folktandvården och den privala tandvärden samt av statliga organ och frivilliga organisationer. Jag kan försäkra Anna Eliasson atl regeringen lägger stor vikt vid att denna verksamhel fortsätter och vidareutvecklas.

7 Riksdagens protokoll 1978/79:33-34

Nr 34

Torsdagen den . 16 november 1978

0/77 Svenska Tobaks AB:s jörsälj-ningsverksamhet

ANNA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag ber alt få lacka induslriminislern för svarei, även om det inte innehöll något närmare besked om hur regeringen bedömer Tobaksbolagels engagemang ur hälso- och sjukvårdspolitisk synpunkt. Del var för atl få belysning av just den frågan som jag vände mig till slalsrådel Hedda Lindahl. Alt regeringen anser det vikligt med utbildning och informaiion för atl förebygga tandsjukdomar är bra, men har inget direkl med Tobaksbolagets agerande att göra.

När nu industriministern övertagit frågan, så vågar jag ändå hoppas atl industriministern är beredd all ge ell klarare besked på den här punkten. Anser regeringen det önskvärt alt Tobaksbolaget nu satsar hårt på au sälja utländskt snask, med lanke pä andra samhällsorgans insatser för att förbättra folkhälsa och tandvård?

All snaskbranschen är iniressani förslår man när man lar del av de uppgiflersom tidningen Köpmannen ger i sin godisskola, som den kallas, där man nu hunnit lill lektion nr 4. Syftet är, som tidningen uttrycker del, att "skapa större inlresse för en vikiig varugrupp" hos detaljisterna och alt "tala om all godiset är lönsamt". Läsarna får veta bl. a. atl brutlovinslen för choklad och konfeklyrer ligger på 30 %. Varje svensk konsumerar genomsnittligt nära 9 kilo snask per år. Det är mer än genomsnittet i Europa. Snaskfabrikanterna har med sina slora pengar lill marknadsföring och aktiviteter i handeln alldeles särskilda möjligheter att få butikerna att satsa på försäljning av snask framför nyttigare produkter. Snaskei betraktas i hög grad som impulsvaror.

Varför har då Tobaksbolaget satsat hårt på snaskförsäljning? Är svarei så enkelt, och cyniski, all snaskei är dagligvaruhandelns lönsammaste produktgrupp och atl Tobaksbolaget vill slimulera snaskkomsumtionen för alt tjäna mer pengar när människor börjat ta varningarna om tobakens hälsorisker på allvar och skär ner sina köp av tobaksvaror?

I princip vill jag inte utesluta atl del kan finnas skäl för ett samhälleligt engagemang i snaskbranschen. Skälen i della fall är dock svåra att hitta eller obefintliga. Och det väcker åtskilliga frågor all ett statligt förelag som sysslar med tobaksvaror kastat sig in i snaskbranschen jusl i dag. Några tecken på att sociala eller hälsovårdspoliliska motiv ligger bakom Tobaksbolagels engagemang harjag hittills inle kunnat se. Eller är kanske avsikten alt Tobaksbolaget, i likhel med vad man gör med sina andra varor, på frivillig väg kommer att förse snaskei med varningslappar i syfte atl begränsa konsumtionen?

Även ur andra synpunkter har mänga människor ställt sig frågande till Tobaksbolagets snaskdrive. Vilka skäl kan finnas att öka andelen imponerat snask genom samarbeie med världens största snasktillverkare? Jag föreställer mig alt industriministern principiellt anser alt om snask skall försäljas här i landet, kan det också med fördel tillverkas i landei. Det har inle heller samma negaiiva effekler på vår handelsbalans.

Induslriminislern ERIK HUSS:

Herr lalman! Jag vet inte varpå Anna Eliasson grundar uppgiften om en massiv satsning på snaskförsäljning. Den stämmer inte med de uppgifter jag har fått, I fallet Tobaksbolagets försäljning av utländskt snask - del ärju del som Anna Eliasson talar om i sin fråga - rör det sig om mindre än 1 96 av omsättningen.

Mitt väsentliga svar är alt jag inte har, och att inte heller regeringen har, någon formell möjlighel atl ingripa i de statliga bolagens dispositioner. Del ansvar som ägaren-staten har för dessa företags handlande utövas av dé tillsatta styrelserna, I konsekvens med denna syn avser jag icke att härgöra något uttalande om Tobaksbolagets verksamhel i det här avseendet.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om.statsbidragssystemet Jör grundskolan

ANNA ELIASSON (c);

Herr lalman! Jag beklagar alt industriministern inle i dag anser sig beredd all göra något mer allmänt uttalande. Del är inte förvånande alt man pä regeringshäll säger atl man inte formelll har möjlighel alt ingripa mot de beslut som fattas i de statliga företagens styrelser, men vad jag här har efterlyst är den allmänna syn man har på ett ökat statlig engagemang i snaskbranschen genom Tobaksbolaget, Det ärju både en hälsovårdspolitisk och en induslripolitisk fråga, som jag anser är av viss vikt.

När jag i min fråga och mitt inlägg här har talat om en massiv satsning är del klart alt den i relation lill Tobaksbolagets övriga verksamhel inle ter sig särskilt överväldigande, Somjag försökte framhålla i mitt förra inlägg måste man emellertid se det i sammanhang med snaskbranschens storlek över huvud laget och de miljarder som varje år går till inköp av snask här i landet. Vill man ha någon uppgift om hur stora satsningarna har varit i inledningsskedet, kan man gå till del stora varuhus som befinner sig i omedelbar närhet av det här huset och finna att de enligt uppgift under den första vecka som de arbetade med Tobaksbolagets produkier av dem sålde varor för bortåt 25 000 kr. Vad jag sagt bygger i huvudsak på pressuppgifter. Av alll alt döma är det fråga om en massiv satsning. Jag ställer mig myckel skeptisk till Tobaksbolagets engagemang på området.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 16 Om statsbidragssystemet för grundskolan

Statsrådet BIRGIT RODHE erhöll ordet för atl besvara Karl-Erik Svartbergs (s) den 7 november anmälda fråga, 1978/79:95, och anförde:

Herr lalman! Kari-Erik Svartberg har frågat mig vilka omedelbara äigärder jag avser atl vidta för atl undanröja bristerna i det nya statsbidragssystemet för grundskolan.

Det nya statsbidraget lill kostnader för driften avgrundskolan utgår bl, a. i form av basresurser, förstärkningsresurser och tilläggsbidrag. Statsbidraget till bas- och förslärkningsresurserna beräknas enligt ett veckotimpris som

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om statsbidragssystemet, för grundskolan

fastställs av regeringen för varje redovisningsår. Veckotimpriset för basresurserna är differentierat med hänsyn till kommunernas kostnader för veckolimmar pä varje stadium. Förstärkningsresurserna fördelas dels direkt till kommunerna efter antalet elever, dels av länsskolnämnden till de kommuner som har särskilda problem i grundskolan. Tilläggsbidraget utgår med en av regeringen för varje redovisningsår fastställd procentsals på bidraget till bas- och förstärkningsresurser.

Regeringen har den 6 juli 1978 fastställt preliminärt veckotimpris och preliminär procentsats för lilläggsbidragei för redovisningsåret 1978/79, Definitivt veckotimpris för 1978/79 skall faslsiällasdå del föreligger uppgifter om kommunernas kostnader för veckotimmar föraret. Detta beräknas kunna ske under senare delen av våren 1979, Frågan om definitiv procentsats för tilläggsbidraget för 1978/79 bereds f n, inom departementet. Som underlag föreligger en enkät från skolöverstyrelsen lill kommunerna om kostnader för lärarvikarier m, m, Enligl skolöverstyrelsens redovisning av dessa enkätsvar motsvarar dessa kosinader ett lilläggsbidrag på i genomsnitt 11,5 %.

Som framgått av min redogörelse är del inte möjligl all slutgilligl bedöma effekten av del nya statsbidraget förrän det föreligger definitiva beslut om veckotimpris och tilläggsbidrag.

Del nya statsbidraget infördes den 1 juli i år. Regeringen har gett skolöverstyrelsen i uppdrag att följa upp och utvärdera del nya statsbidraget och att redovisa erfarenheterna i samband med de årliga anslagsframställningarna. Skolöverstyrelsen har vidare fått i uppdrag alt som underiag för beräkningen av tilläggsbidraget årligen genomföra och till regeringen redovisa undersökning angående ledighetsfrekvenser och vikariebehov i grundskolan. Jag vill avvakta dessa undersökningar och utvärderingar innan jag lar initiativ till några ändringar i det nya statsbidragssystemet.

100

KARL-ERIK SVARTBERG (s);

Herr lalman! Jag ber alt få lacka statsrådet Rodhe för svarei. När riksdagen i april behandlade frågan om nytt statsbidrag för skolan, gjorde jag mig lill talesman för kommunerna i Göteborgsregionen, De hade räknat på del nya statsbidragssystemet och kommii fram till alt man skulle förlora ungefär 30 milj, kr.

Jag log upp frågan, och statsrådet Mogår-d sade förulom den del av hennes svar jag anfört i min fråga: Det har visat sig atl i så gott som alla fall vi har hört talas om och där det hävdats att man skulle göra miljonförluster detla har berott på felräkningar.

När man kom fram lill de verkliga förhållandena har det visat sig atl dessa felräkningar varit större, dvs, det är inte fråga om felräkningar. Statsbidrags-förlusterna har blivit ännu större.

Jag skall återge ett citat från utskotlsbeiänkandet. Riksdagen ställde sig bakom det belänkandel och beslöt enligt uiskotteis förslag, "Utskottet utgår från atl regeringen, om SÖ:s studium av del nya statsbidragets ekonomiska effekter ger anledning lill del, vid näsla riksmöte lägger fram erforderiigl ändringsförslag,"

Efter detla blev del en debatt där man ställde sig frågan: Vad menar uiskoilel? Jo, svarade ulskollels ordförande Stig Alemyr: Om kommunerna -dvs, i Göteborgsregionen -har räknat rätt och man förlorar 30 milj, kr, enbart i denna lilla grupp av kommuner, är det enligl utskottet inte någon marginell föriust, utan då måste man ta upp en överläggning och söka hitta en lösning på problemen,

Mölndals kommun förlorar 3,5 miljoner trots alt man gjort en uppräkning av tilläggsbidraget frän 7,3 till 11 96, Del har visat sig atl behovet är 17,5 96, Jag kan nämna atl Göteborgs kommun föriorar ungefär 20 miljoner, Partille kommun, som jag själv kommer ifrån, förlorar bortåt 2 miljoner. Jag kan också nämna atl bidragstäckningen när det gäller lärarlönerna minskar från 89 till 84 %. Frän Kommunförbundels sida har uppgetis all kommunernas behov av lilläggsbidrag är mellan 9 och 19 ">.

Avser statsrådet alt göra någonling ål det här problemet litet snabbare än vad som antyds i svarei? Kan man länka sig en gruppindelning också när del gäller lilläggsbidragei?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 statsbidragssystemet för grundskolan

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr talman! Om jag har fattat rätt var man, när man schabloniserade tilläggsbidraget, medveten om att det kunde slå orättvist för vissa kommuner, särskilt om man serdet ett år i laget. Den definitiva procentsatsen är ännu inte fastställd, och det gör det väldigt svårt all säga hur myckel man skulle komma att förlora. Dessutom har man ingen möjlighet att se hur det slår över ett antal år - inle ens över två år. Det kan ju tänkas att det jämnar ut sig, atl ledighetsfrekvensen kan skifta mellan olika år. Därför menar jag att man måste ha åtminstone ytteriigare ett års enkätsvar för att kunna bedöma om tilläggsbidraget skall differentieras.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Kommunförbundets undersökning pekar pä att kommunerna behöver mellan 9 och 19 96 i lilläggsbidrag. Även om del slutliga bidraget överstiger 11,596, som nu är genomsnittssiffran enligt SÖ:s beräkning, innebär statsrådet Rodhes förslag atl man skall vänta ett år och atl exempelvis Göteborg föriorar 20 miljoner, Partille nära 2 och Mölndal nära 3,5 miljoner. Delta är naturligtvis otillfredsställande. När kommunerna ställde upp bakom del nya statsbidragssystemet, som skulle vara en förenkling, var ju grundtanken att man inte skulle föriora någonting.

Det finns kommuner som menar sig kunna förklara varför lilläggsbidragei bör vara större. T. ex. Mölndals kommun och kommunerna i Göteborgsregionen över huvud taget hävdar atl närheten lill högskoleutbildning- liksom lärarhögskolans placering i Mölndal - ger ell högre utslag när del gäller tjänstledighet för sludier och därmed ökade kosinader för kommunerna. Men det är oiniressant vilka motiven är för behovet av högre lilläggsbidrag-del är det högre lilläggsbidragei som under alla förhållanden måste fram.

Jag lycker all det är beklagligt om kommunerna skall behöva vänta ell är på ell besked från regeringen iden här frågan, när den tidigare skolministern har

101

8 Riksdagens protokoll 1978/79:33-34

Nr 34 gjort klan - uiskoiieis ordförande har också gjort det - att om det finns

Torsdaeen den anledning lill justering måsle man göra den justeringen.

16 november 1978

Överläggningen var härmed slutad.

0/77 sysselsättningen inom skogsbruket

§ 17 Om sysselsättningen inom skogsbruket

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för alt besvara Kerstin Nilssons (s) den 7 november anmälda fråga, 1978/79:96, och anförde:

Herr lalman! Kerstin Nilsson har frågat vad jag ämnar göra för att säkerställa nuvarande sysselsättningsnivå inom skogsbrukei.

Skogsbrukels belydelse för sysselsätlningen totalt här i landet har minskat successivt. Endasl en liten del av befolkningen är numera sysselsatt i denna näring. Fortfarande har dock skogsbruket stor betydelse i de s. k. skogslänen, särskilt i vissa glesbygdskommuner. Där medverkar det också till alt stärka underlaget för den service som är nödvändig.

Rationaliseringen av skogsbruket måste fortsätta. Härigenom skapas möjligheter all satsa ytterligare på en förbättrad skogsvård. Rationaliseringen måste dock ske på sådant sätt att all möjlig hänsyn tas till de människor som är beroende av skogsbrukei för sin försörjning. Hänsyn bör också las lill svårigheterna att i berörda områden skapa sysselsättning av annat slag. Om svårigheter skulle uppstå för dem som är sysselsatta i skogsbrukei eller för enskilda orter, kan dessa givetvis påräkna insaiser från samhällets sida inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Jag vill erinra om alt riksdagen år 1974 beslulade om elt särskilt regionalpolitiskt stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige. 1973 års skogsuiredning har föreslagit en vidareutveckling av detta slöd. Frågan bereds f n. i regeringskansliet. Jag har för avsikt att ta upp den i den proposilion om skogspolitiken som planeras bli förelagd riksdagen lill våren.

102

KERSTIN NILSSON (s):

Herr talman! Jag ber alt få lacka statsrådet för svarei på min fråga. Skogsbruket är huvudnäringen i många kommuner i Norriands inland, I det moderna skogsbruket är moiorsågen på väg alt ersättas av processorer, dessa väldiga maskiner som arbetsgivare - i andanom - ser ersätta manuell arbetskraft. Maskinerna, som fäller, kvistar och apterar träd, är dock alltfort atl betrakta som prototyper som inle fungerar utan alt få nästan varannan-dagsservice. Har man i domänverket eller i skogsbolag i samband med rationaliseringspropäerna räknat med hur många dagar om ärel dessa maskiner är i drift och hur många dagar om året processorerna står stilla på grund av behov av service m. m.?

Det arbete som skogsarbetare uträttar tål mycket väl en jämförelse med vad maskiner gör. Har man, herr statsråd, efter den ökade mekaniseringen gjort några som helst undersökningar av de skador som fällningsmaskiner gör på

virket? Har någon över huvud taget beräknat vad s, k. dubbskador drar för kostnader?

Man kan starkt ifrågasätta tillförlitligheten och jämförbarhelen när del gäller domänverkets siffror för produkiiviieisutvecklingen. Skogsarbetare och de maskiner som i stor omfattning satts in efter månadslönens införande är inte verksamma under likartade betingelser, likartade avverkningsförhållanden. Maskiner sätts in på stora - oftast de bästa - skogsarealer, medan huggarna får göra del besvärliga och tidskrävande kringjobbel.

Au införa rekryteringsstopp inom skogsbruket samtidigt som vart fjärde skogsarbetarjobb rationaliseras bort genom ytterligare mekanisering innebär elt dråpslag mol glesbygdskommuner där skogsbruket ulgör huvudnäring. Det drar undan möjligheterna till existens i glesbygden och går stick i stäv med uttalade regionalpolitiska principer. Mekaniseringen får inle drivas längre i områden där man inle har andra arbeten och innan alternativ sysselsättning skapas. Nuvarande rekryleringsslopp bör snarast hävas, hävdar fackliga organisationer. Mänga ungdomar som går i skogsulbildning väntar på all få arbete i skogen. Alt motivera dessa nya rationaliseringspropåer med förlustsiffror i en lågkonjunktur är knappast socialt försvarbart.

Inom skogsbruket ställs nu ökade krav på arbetare. Men vilka krav på sociall ansvar ställer man på skogsbolag och domän verk, som nu snabbi sätter in processorer och andra maskiner för all konkurrera ul människor? Är statsrådet beredd alt förutsättningslöst låta pröva frågan om processorers och andra stora skogsmaskiners lönsamhet från förelagsekonomisk och social synpunkt?

Nr 34

Torsdagen den ■ 16 november 1978

0/77 Sysselsättningen inom skogsbruket

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herrialman! Det resonemang som Kerstin Nilsson för angående effekterna av skogsbrukets rationalisering och mekanisering är naturiigtvis intressant och viktigt, men jag tror del skulle föra för långt atl här gå in på de bedömningar och avvägningar som måste göras.

Det kanske kan vara av inlresse att nämna hur utvecklingen sett ut under de senasle årtiondena. Skogsbrukets procentuella andel av sysselsättningen inom alla näringar var 1945 3,1 96,1960 2,6 96 och 1977 1,3 96, Går man sedan till Norrland, som Kerstin Nilssons fråga närmast gäller, är siffrorna naturiigtvis något högre.

Jag vill också nämna beloppen för det stöd till intensifierad skogsvård som har utgått till norra Sverige, De två första åren, alltså budgetåren 1974/75 och 1975/76, var beloppen 30 miljoner per år, 1976/77 höjdes det till 37 milj, kr, 1977/78 och innevarande budgetår har del varil 49 milj. kr. åriigen,

Della bidrag utgår till alla skogsägargrupper. De enskilda mindre skogsbruken har i förhållande till sin skogsmarksareal erhållit en större del av bidraget än slorskogsbmken.

Sysselsättningseffekten av bidraget beräknas för 1977 till 142 000 dagsverken. Del här bidraget har alltså betytt ganska myckel för all upprätthålla sysselsätlningen inom skogsbrukei i norra Sverige,

103

Nr i4 KERSTIN NILSSON (s):

Toridaeen den talman! Av skogsarbetare krävs det nu ökat produktionsresultat. Från

16 november 1978 '''''8' håll hävdar man att mekaniseringen inte kan drivas längre,

_____________ De nya rationaliseringspropäerna motiveras med föriuslsiffror i en lågkon-

0/77 ersättningen junklur. Det är inle socialt försvarbart. Man bör i slällel anlägg? national-
till biodlare ekonomiska synpunkter, när inte alternativ sysselsättning finns tillgäng-

lig-

Föriustsiffrorna bygger på kortsiktiga förelagsekonomiska kalkyler. På kostnadssidan för i år Upptas exempelvis mångmiljonbelopp för skogsgödsling, som är en investering för framliden och vars effekter sträcker sig 7-10 är framåt i liden,

Ralionaliseringssträvandena utgår frän den förlust som man beräknar att domänverket kommer all göra i är. Man bör i del sammanhanget slå ul investeringarna på den tidsperiod under vilken de kommer att ha effekt.

Jag vill fråga statsrådet om han sanktionerar den våldsami snabba rationalisering inom skogsbruket som domänverket nu har aviserat och som skulle innebära att 500 arbeten skulle försvinna i Norrbotien och Västerbotten, I så fall blir min följdfråga: Vill statsrådet medverka lill att ersättningsarbeten direkt skapas i samma takt som mekaniseringen i skogen friställer människor?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Här som pä så många andra områden måsle man göra avvägningar. En rationalisering, i delta fall inom skogsbruket, får sidoeffekter. Jag tror alt man bör vara noga med att ta hänsyn till och utvärdera dessa sidoeffekter,

KERSTIN NILSSON (s);

Herr talman! Del som sker i skogen i dag är att man i högre grad än tidigare laborerar med stora maskiner, vilkas företagsekonomiska lönsamhet man inle ifrågasätter. Det finns skäl all göra det genom det bortfall som uppstår, Della sker på bekostnad av skogsarbetarkåren. Det är ett krasst företagsekonomiskt tänkande,

Överiäggningen var härmed slutad,

§ 18 Om ersättningen till biodlare

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för all besvara Rune Tonvalds (c) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:109, och anförde;

Herrialman! Rune Torwald har frågat mig omjag kommeratt föreslå bättre

ersättning lill biodlare, som måste förinta eu av yngelröia drabbat samhälle

samt om jag kommer att lämna direktiv lill samtliga lantbruksnämnder om

atl alla vildbisamhällen förintas som ett led i kampen mot yngelröta,

104 För att bekämpa och hindra spridning av yngelröta hos bin får enligl

bisjukdomskungörelsen förordnas om förintande av bisamhälle. Varje år förintas 1000-1 500 smittade bisamhällen i bigård. För skada som uppkommit genom att tillsynsman eller annan myndighet beslutat om att förinta bisamhälle kan utgå ersättning av statsmedel. Ärende om ersättning prövas av lantbruksstyrelsen eller av lantbruksnämnd, F, n, är ersättningen 40 kr, per förintat samhälle.

Det är enligt min mening viktigt atl ersättningsbeloppet är så avpassat att efterlevnaden av bisjukdomslagsliftningen inte äventyras.

Vildbisamhälle som kan misstänkas vara smitlat av yngelröta kan förintas utan föregående undersökning. Antalet förintade vildbisamhällen uppgår lill ca 2 000 per år, Lantbruksslyrelsen har i sina anvisningar angivit atl vildbisamhälle anses som smittat om yngelröta förekommit inom ett avstånd av 3 km. Såvitt jag kunnat utröna har denna rekommendation följts.

För alt fä en uppfattning om hur många förintade vildbisamhällen som verkligen varit smittade har lantbruksslyrelsen anmodat tillsynsmännen att lämna vissa uppgifter om smittfrekvensen.

Innan undersökningsresultaten föreligger är jag inte beredd atl la upp frågan om att generellt förinta alla vildbisamhällen.

Nr 34

Torsdagen den 16 riovember 1978

Om ersättningen till biodlare

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

RUNE TORWALD (c);

Herr talman! Jag ber först atl få tacka jordbruksministern för det lill tonen klart posiliva svaret,

Biodlarna gör en värdefull insats föratt trygga ett ekologiskt riktigt bedrivet jordbruk. Men de brottas samlidigt med svåra ekonomiska problem, inle minst på grund av yngelrötans härjningar, I bigårdarna bedrivs numera ett skoningslöst krig mot yngelröian.

Men tyvärt förekommer det då och då alt en bisvärm ger sig i väg ulan att den aktuelle biodlaren lyckas fånga in den. Dessa herrelösa bin bildar dä vildbisamhällen i outnyttjade skorstenspipor eller andra utrymmen i husen. Även om svärmen varit frisk från början drabbas den vanligen efter några år av yngelröta. Del är därför mycket viktigt att dylika vildbisamhällen snarast möjligt lokaliseras och förintas. Ibland kan kosinaderna fören förintelse av ett dylikt samhälle bli ganska höga eftersom man kan ivingas bryta upp klädsel på husväggar o. d, för atl komma åt bina.

Bakgrunden till min fråga är - utöver vad jag nyss sagt - lanlbruksstyrel-sens sammanställning över bilillsynsrapporter för 1977, Av den framgår -vilket vi också kan se på kammarens TV-skärm - följande, och jag tar då upp de tre län som jag bäst känner till,

I Hallands län finns 8 673 bisamhällen. Där har man hittat 262 vildbisamhällen, och av dem har 247 förintats, I Göteborgs och Bohus län finns 5 801 samhällen, 92 vildbisamhällen har konstaterats och 77 förintats, I Älvsborgs län finns 7 522 samhällen, 235 vildbisamhällen har hittats, och av dem har 233 förintats.

105

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

öm ersättningen till biodlare

Jag noterar att del sannolikt måste finnas olika policy i olika lantbruksnämnder. Antalet vildbisamhällen borde ju rimligen stå i ungefärlig relation till anlalel förekommande samhällen som sköts av biodlare. Men här är det en kolossal skillnad mellan situationen i Göteborgs och Bohus län och i de tvä grannlänen.

Sedan några ord om ersättningen för ett förintat samhälle hos biodlare. Numera skall ett bisamhälle - även om man bara hittar en enda spor där -förintas i dess helhet. Och då förslår var och en au 40 kr, som ersättning forell övervintrat samhälle, som kanske skulle producera honung för 500 kr,, är orimligl,

I fråga om vildbisamhällena menar jag att del fakium atl man håller på med en undersökning möjligen kan ha fält vissa lantbruksnämnder att utfärda restriktiva regler för i vilken mån man skall undersöka om det finns vildbisamhällen och om de skall förintas eller inle.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! När det gäller själva storieken av ersättningen till biodlare måste vi komma ihåg atl den ersättningen bara är ett led i bekämpandet av amerikansk yngelröta. Ersättningen skall alltså medverka lill all yngelröian hålls under kontroll. Det ankommer på lantbruksslyrelsen alt följa denna verksamhel och föreslå de ändringar som del finns skäl alt göra.

Vad sedan beträffar vildbisamhällena är grundtanken den att smittspridning genom vildbisamhällen skall undvikas i största möjliga utsträckning. Del finns emellertid inget som f n, talar för alt det är motiverat atl gå så radikalt fram att man föreskriver ett generellt förintande av alla vildbisamhällen. Det skulle vara ett slöseri med personella och ekonomiska resurser att urskillningslöst förinta alla vildbisamhällen utan atl man vet om man därigenom för en väsentlig förbättring när det gäller sjukdomsbekämpandet. Man måste också ha i minnet att de friska vildbisamhällena liksom lambisamhällena utför elt nyttigt pollineringsarbete.

106

RUNE TORWALD (c):

Herrialman! Det är naturligtvis elt riktigt påslående alt ersättningen för ett förintat vildbisamhälle är bara ett av sätten att bekämpa yngelröian. Men jag vågar påstå att det ärdet viktigaste sättet. För den drabbade biodlaren innebär del en enorm föriust att tvingas förinta ett samhälle och få en ersättning på bara 40 kr. Delta kan medföra atl biodlare - särskilt de som inle mer yrkesmässigt bedriver näringen - frestas all inle tala om atl de har fått yngelröta utan försöker sanera samhällena på andra vägar. Vi vet all en del biodlare försöker med kemikalier och annat. Genom den låga ersättning som nu åtgår riskerar vi alt få elt tilltagande antal samhällen drabbade av yngelröta.

Jag tror att det bland biodlarna är en allmän uppfattning atl ell vildbisamhälle, om del inle är smittat, kommer all bli det. En gång i tiden ansåg vissa skollärare all man skulle ha stryk, för hade man inte gjort något skulle man säkert komma au göra något. Jag skulle vilja travestera detta; Om ell

vildbisamhälle inte är drabbat av yngelröta kommer det atl bli det. Därför är Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om sophanteringen

det ingen mening med alt låta samhället vara kvar i oförstört skick. Överläggningen var härmed slutad.

§ 19 Om sophanteringen

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels Anton Fågelsbos (c), dels Karl Leuchovius (m) den 8 november anmälda frågor, 1978/79:111 resp. 113, och anförde:

Herr talman! Anton Fågelsbo har frågat omjag avser atl framlägga förslag till förändring av nu gällande sophäminingslagsiiftning.

Karl Leuchovius har frågat mig om jag avser alt förelägga riksdagen förslag om lag syftande till förenklad sophaniering.

Frågorna besvaras här i elt sammanhang.

Renhållningskommitténs förslag lill ny renhållningslagstiftning har nu remissbehandlals. Kommitténs förslag har kritiserats.på väsentliga punkter av ett stort antal remissinstanser. Jag har därför bedömt det nödvändigl att överväga vissa alternativa lösningar. Beredningen av ärendet pågår inom departementet, och det är min förhoppning att regeringen under våren 1979 skall kunna lägga fram förslag som syftar till en förenkling av renhållningen.

ANTON FÅGELSBO (c):

Herr talman! Jag skall be alt få tacka jordbruksministern för atl jag har fått min fråga besvarad. Det kan väl lyckas att detta eg&niligen är en struntsak men för många enskilda är del faktiskt inle så.

Service av olika slag -el, sotning osv. -är den enskilde beredd atl betala för. Annat är det med sophämtning som man inle anser sig behöva och inte vill ha utförd men som man i alla fall måste belala avgift för. Och inle nog med det; om man underiåter alt betala, blir man åtalad.

I våras kunde vi läsa i tidningarna alt den dåvarande regeringen skulle komma med ett förslag lill höslriksdagen om en ändring av lagstiftningen i det här fallet, och många av oss har väl trott alt så skulle bli fallet. Jag har blivit tillfrågad om detta ibland när jag har varit ute i landei, och jag har sagt atl det blir en ändring den 1 januari.

För en vecka sedan kom del ell meddelande genom pressen att det inte skulle komma något förslag lill riksdagen i höst. Jordbruksministern säger nu all renhållningskommiiiéns förslag har varil ute på remiss, och remissyttrandena har lydligen gjort atl man satt vissa frågetecken för utredningens förslag.

Jordbruksministern är räu försiktig. Han säger all det är hans förhoppning atl regeringen under våren 1979 skall kunna lägga fram förslag som syftar till en förenkling av renhållningen. Jag skulle dä vilja ställa en konkret fråga; Är

107

Nr 34 det ännu inle avgjort om det blir ett förslag lill ändrad lagstiftning på del här

Torsdagen den området?

16 november 1978

_____________ KARL LEUCHOVIUS (m):

0/77 sonhanterineen Herrialman! Jag ber också att fö tacka för svaret på min fråga. Anledningen till atl jag har ställt den är tidningsartiklar som talat om atl nu gällande renhållningslagsliftning, som många med mig tycker är hell omöjlig för en del människor i glesbygdsområden, kommer att gälla ytterligare ell år framöver. I det betänkande som ulredningen om en ny renhållningslagstiftning avlämnade den 24 april förutsattes alt utredningens förslag skulle leda lill bestämmelser som skulle kunna träda i kraft redan den 1 januari 1979.

Nu säger jordbruksministern att ett antal remissinstanser har haft avvikande meningar på en del punkier, och det är väl helt klart atl det finns vissa sådana, men på fiera punkter, bl. a. i fråga om informaiion, enhetlig förfaUning, enhetlig besvärsordning och en generösare dispensgivning, var enigheten mycket stor inom ulredningen.

Del är beklagligt att man inle kunnat fä fram proposilionen lidigare. Nästan varje dag för jag brev och telefonsamtal från personer från hela landet som frågar när den här propositionen kommer. Enligt uppgift finns del fiera kommuner som har högar med dispensärenden liggande i avvaklan på att få ett besked om när förslaget kommer och som också vill ha besked.

Jordbruksministern säger i svaret atl han hoppas alt det skall komma ett förslag under våren. Det ärju ett ganska svävande besked, och jag vill ställa samma fråga som herr Fågelsbo: Kommer det något förslag våren 1979?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Båda frågorna gällde om jag avser att lägga fram ett förslag för riksdagen om förändringar i renhållningslagsliflningen. På delta har jag svarat att jag är angelägen alt framlägga ett förslag lill ny renhållningslagstiftning som undanröjer de brister som finns i dag.

Men med hänsyn lill alt kritik mot väsentliga avsnitt i renhållningskommiiiéns betänkande har framförts av ett stort antal remissinstanser, däribland så tunga myndigheter som naturvårdsverket, socialstyrelsen och JO, kan kommitténs förslag inle utan vidare läggas till grund fören proposition. Olika lösningar övervägs f n. inom jordbruksdepartementet, och det skulle därför vara oriktigt av mig all nu ge mig in i en sakdiskussion, innan regeringen tagil ställning i frågan.

Jag kanske också bör erinra om alt det är fråga om ett lagförslag som bör remitteras lill lagrådet. Med hänsyn till delta är del svårt alt exakt ange tidpunkten när propositionen kan lämnas.

Överläggningen var härmed slutad.

108

§ 20 Om handläggningen av yrkesskadeärenden

Nr 34

Socialminislern GABRIEL ROMANUS erhöll ordet för att besvara Rune Torwalds (c) den 8 november anmälda fråga, 1978/79:108, och anförde:

Herr talman! Rune Torwald har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd vidta för all effektivisera handläggningen av yrkesskadeärenden så atl berörda arbetstagare eller efterievande kan få besked utan orimlig lidsutdräkt.

Den 1 juli 1977 ersattes den tidigare yrkesskadeförsäkringen av en ny arbelsskadeförsäkring. Yrkesskadeförsäkringsärenden avgjordes i första instans i huvudsak centralt av riksförsäkringsverkels yrkesskadeavdelning. Enligt de nya bestämmelserna handläggs arbetsskadeärenden i stället av försäkringskassorna. Elt av syftena med den ändrade administrationen var au få till slånd en snabbare handläggning genom kortare kontaktvägar och en mera direkt konlakl med de försäkrade.

Ärenden enligt yrkesskadelagsiiftningen, dvs. sådana ärenden där skadan eller sjukdomen yppats före den 1 juli 1977, handläggs även i fortsättningen av riksförsiikringsverket. Verket har f n. en stor balans av oavgjorda ärenden. Orsaken till detla är den kraftiga ökningen av anmälda yrkessjukdomsärenden som inträffade under åren 1975-1977, Under denna tid ökade dessa ärenden med ca 10%. Under samma period har antalet handläggare av yrkessjukdomsärenden tredubblats. Dä det lar tid att utbilda ny personal för dessa arbetsuppgifter dröjer del en lid innan insatta personalförslärkningar får full effekt. Avgörandena i yrkessjukdomsärenden kräver dessutom som regel yttrande av en eller fiera medicinska experter. Tillgången på sådana experter är ytterst begränsad och ulgör i mänga fall den tränga sektorn i handläggningen.

Antalet anmälda nya yrkesskadeärenden enligt äldre beslämmelser kommer successivt att minska. Detla, i förening med den ökade personalinsatsen, kommer alt minska väntetiderna. Mot bakgrund av vad jag här redovisat finner jag inle några yllerligare åtgärder påkallade f n. Frågan följs dock kontinueriigi.

Torsdagen den 16 november 1978

öm handläggningen av yrkesskadeärenden

RUNE TORWALD (c);

Herr talman! Låt mig först tacka socialministern för elt i stort sett tillfredsställande svar.

Tyvärr upplever alltför många sig såsom maktlösa gentemot en långsam och känslolös byråkrati. Den person som aktualiserat sina problem för mig och som föranlett denna fråga har inte varit en passivt väntande person. Hon har under liden våren 1977 lill början av november 1978 haft minst 13 kontakter med försäkringskassan och tvä med riksförsäkringsverket för alt försöka få fram besked. De fiesta av dessa har hon haft sedan maj i år. Del som är tråkigt ar atl hon vid dessa kontakter inte kunnat fö ett någoriunda klarläggande besked om tidpunkten för det slutgiltiga avgörandet. Det är därför inte all undra pä att människor känner sig maktlösa.

Jag har i svaret fått en godtagbar förklaring lill alt detta ärende hamnat i skarven mellan två olika beslutsvägar. Det är givet att det ofta uppstår

109

9 Riksdagens protokoll 1978/79:33-34

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 bemanningen av vissa fyrplatser

köbildningar och andra svårigheter.

Det somjag tycker är allvarligt i detla fall, och som borde vara ell memento för framtiden, är atl man inte elva månader efter atl en person har avlidit har fått detta klart för sig hos handläggaren utan atl man fortfarande begär in nya handlingar. Detla tyckerjag är en smula fatalt. Del leder till atl man gör mer än man hade behövt göra om rapportvägarna fungerat ordentligt.

Jag vill alltså tacka för svaret och hoppas att vad statsrådet här uttryckt en förhoppning om, atl man på sikt skall kunna arbeta av kön, skall bli en verklighet.

Jag vill samtidigt vädja lill statsrådet att försöka meddela dem som har kontakt med allmänheten att hellre ge ett någorlunda klart besked om en tidpunkt för beslut, även om denna ligger relativi långt fram i tiden, än att avge vaga besked typen; Vi håller pä med della, det kan nog bli färdigt ganska snart. Det känns inte bra att fö sådana besked från maj månad till november månad och fortfarande inget beslut.

Socialministern GABRIEL ROMANUS;

Herr talman! Rune Torwald och jag är i stort sett överens. Ingen kan anse del tillfredsställande atl det skall ta så läng lid. Men det är, som Rune Torwald sade, just i skarven mellan två system som det har blivit sä här.

Del beror inte i och för sig pä brist pä resurser utan det beror pä alt, som jag nämnde i min svar, den trånga sektorn är den medicinska sakkunskapen. Dessa ärenden är ofta myckel komplicerade. Del gör alt man behöver kvalificerad expertis, och dä tar det tid. Men det är inle lillfredssiällande, och jag hoppas naturligtvis, precis som Rune Torwald, all man skall kunna beta av den stora arbetsbalansen sä snabbi som möjligt.

Det är klart att jag också förstår atl om en anhörig ringer för alt höra hur del går och får klart för sig alt man på ämbetsverket inle vet att den person det gäller är avliden, så lycker hon att del är konstigi. Men del är nu så att vi inte har någon automatisk rapportering av dödsfall i en situation som denna, och det skulle vara svårt att införa en sådan. Vi vill ju också försöka hälla nere byråkratin och blankettflödet i vårt samhälle.

Men del är klart att om man kommer i fatt med arbetet, blir risken mindre för alt sådana här saker skall behöva inträffa. Jag kan bara försäkra alt alla som arbeiar med delta naturiigtvis är besjälade av samma önskan - att få ned handläggningstiden.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 21 Om bemanningen av vissa fyrplatser

110

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för atl besvara Rune Johnssons i Mölndal (c) den 8 november anmälda fråga, 1978/ 79:115, och anförde;

Herr talman! Rune Johnsson i Mölndal har frågat mig om jag ämnar vidta

åtgärder för att bibehålla bemanningen på Lysekils lolsplats, Nordkosters lolsplats saml Nidingens fyr.

Frågan om bl. a. den framtida organisationen för lotsväsendel behandlas i ett förslag frän sjöfartsverket som nyligen överiämnats lill regeringen. Förslaget är f n. pä remiss, och det innefattar inte avbemanning av Lysekils lolsplats eller Nordkosters lolsplats,

Enligl föreliggande planer skall Nidingen i samband med atl fyren automatiseras avbemannas fr, o, m, den 1 januari 1979, Dessa planer har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för budgetåret 1978/79, I anslutning härtill förutsatte riksdagens trafikutskott att samhällsekonomiska, lokaliseringspolitiska och sjösäkerhetsmässiga skäl beaklas vid frågor som rör avbemanningar. Frågan om fortsatt bemanning av Nidingen har väckts som ärende i kommunikationsdepartementet. Eftersom regeringen inle tagit ställning lill ärendet ärjag f n, inle beredd att göra något närmare uttalande.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 bemanningen av vissa fyrplatser

RUNE JOHNSSON i Mölndal (c):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka kommunikationsministern för svaret pä min fråga. Del är glädjande att Lysekils och Nordkosters lotsplatser kommer atl fä behålla sin bemanning.

Kustbefolkningen - skärgårdsbor, fiskare och sjöfarande - är ett tålmodigt släkte, som ulan knöt under årtionden funnit sig i den utarmning av säkerheten runt våra kuster som blivit följden av indragningen av prickar och lotsplatser saml avbemanningen av fyrar runt våra kuster. Man har haft förståelse för alt samhället behöver spara pengar inom olika sektorer.

Men när del skyddsnät som fyrpersonal, lotsar och bätmän pä våra lotsplatser utgjort, alltmer har glesnat för atl inte säga försvunnii på siora kuststräckor, har oron och bitterheten börjat infinna sig. Det är också ganska förklarligt, när man på landbacken, om det gäller landsvägstrafik eller stadstrafik, försöker undvika olyckshändelser och dödsfall - naturligtvis med all rätt - genom alt skapa säkrare gatukorsningar, Ijusreglerad trafik och rent allmänt vidta åtgärder som syftar lill en större säkerhet, samtidigt som man längs kusten och lill havs avrustar och plockar bort vad som är ett absolut minimikrav för atl trafiken skall kunna fiyta något så när ulan fara för liv och egendom.

Fyrpersonal och loisar har i alla lider varil en myckel viktig länk i sjöräddnings- och övervakningssammanhang och kan inte ersättas av automatisering i dessa funktioner. Den avbemanning av fyr- och lotsplatser runt våra kuster som initierades av den dåvarande regeringen för många år sedan och som sedan fortgick under årtionden, fram lill dess att kommunikationsministern i trepartiregeringen under förra året bröt trenden genom all rädda kvar besättningen på Mäseskär, kan inte fä fortsätta.

Regeringen bör i stället avbryta vidare avbemanningar av fyrar och lotsplatser och söka återskapa den säkerhetskedja mnt våra kuster som ett antal bemannade fyr- och lotsplatser utgör. Det är enligt milt förmenande både lättare och billigare för samhällel att göra detla i dag än atl först låta hela

111

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 avgiftsbeläggningen vid SJ.s bilparkeringsplatser

systemet haverera och sedan bygga upp något nytt.

Jag är som sagt tacksam för svarei angående Lysekils och Nordkosters lotsplatser. Jag hoppas au också Nidingen får behälla sin bemanning, eftersom del är en synnerligen fariig skärgård i det området.

Med della anförande, i vilket Märta Fredrikson (c) instämde, var överläggningen slutad.

§ 22 Om avgiftsbeläggningen vid SJ:s bilparkeringsplatser

112

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för alt besvara/(/;/;a£"//a5sorts (c) den 24 oklober anmälda inlerpellation, 1978/79:53, och anförde;

Herr talman! Anna Eliasson har frågat mig om jag anser all del är lämpligt all parkeringsplatser i anslutning lill järnvägsstationer avgiftsbeläggs och om jag anser alt det finns andra metoder än avgiftsbeläggning att hindra eventuellt missbruk av parkeringsplatserna.

Det är angeläget alt tågresenärerna får lillgäng till parkeringsplatser vid järnvägsstationerna. Det stimulerar ett önskvärt kombinerat resande och ger därmed resenären möjlighet alt ulnyltja bil och tåg för de trafikuppgifter som resp. trafikmedel är bäst lämpat all utföra.

Tyvärr har de parkeringsplatser som SJ har ställt i ordning för tågresenärerna i mänga fall kommii alt utnyttjas av andra, och SJ:s kunder har haft svårl all få plats för sina bilar. Delta gäller främst där parkering på omgivande gatumark är avgiftsbelagd.

För alt förhindra missbruket av platser har SJ på skyltar informerat om vilka beslämmelser som gäller för parkeringen. De parkerande har ålagts alt visa upp sina färdbiljetter och tala om hur länge de tänkt utnyttja platsen. Del har emellertid - utan heltidsanställda parkeringsvakter - varit svårl att kontrollera atl endast biljettinnehavare parkerat inom området eller atl de tågresenärer som utnyttjat platserna följt bestämmelserna om tidsbegränsning. Atl gå lill domstol för alt kräva skadestånd av dem som överträtt bestämmelserna är besvärligt och dyrbart.

SJ har mot denna bakgrund i stället börjat avgiftsbelägga parkeringsplatserna invid järnvägsstationerna pä orter där parkering på omgivande gatumark är avgiftsbelagd. Därigenom har möjligheterna förbättrats för SJ:s kunder atl parkera invid stationen, och förutsättningarna för ett kombinerat låg-bilresande har därmed också förbäilrats. SJ:s åtgärd är således till gagn för järnvägsresandet.

ANNA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka kommunikationsministern för svarei pä min inlerpellation.

Hiuills har statens järnvägar ställt parkeringsplatser till förfogande för resande vid en ston antal stationer. Normalt utgår ingen avgift för att man

skall få utnyttja parkeringsplatsen i samband med resa, men i vissa fall finns lokala beslämmelser som reglerar parkeringslidens längd och ibland minsta erforderliga resesträcka. All SJ tillhandahåller parkeringsplatser kan ses som en del av SJ;s service för alt slimulera tågresandel, och då inle minst det mer regelbundna resandet.

Nu har man under åberopande av ell missbruk av parkeringsplatserna börjat med avgiftsbeläggning. Det uppges att del framför allt rön sig om missbruk på orter med allmänt dålig tillgång till centralt belägna parkeringsplatser.

Man började med detla förra året. Först infördes avgiftsbelagd långtidsparkering i Lund, Malmö och Uppsala i november 1977. Sedan kom sådan i Norrköping i januari och i Linköping i februari i är. Del här var ell första försök atl pröva avgiftsbeläggningen och dess effekler. Från SJ:s sida har man uppenbariigen bedömt att det har utfallit väl, eftersom avgiftsbeläggning har införts på ytterligare orter och det finns planer för sådan på ännu fler orter.

Tanken är alt man i normalfallet skall la ul avgift för långtidsparkering pä orter där gatuparkering är avgiftsbelagd. Hittills har del rört sig om en avgift på 10 kr. per dygn. Verksamheien bedrivs genom avtal mellan SJ och företaget Car-Park AB. I de fall man anser det befogal avgiftsbelägger man också korttidsparkering på SJ:s tomtmark.

Min interpellation väcktes ursprungligen före regeringsskiftet av min partikollega Torsten Sandberg. Interpellationen har mötts med stort intresse från allmänhetens sida och i lokalpressen pä de orter där man reagerat med oro inför SJ:s avgiftsbeläggning. Torsten Sandberg har själv haft nära erfarenhet av exemplet Nyköping. Nyköping är samtidigt ell bra exempel för att illustrera detla problem. Nyköping ligger på tämligen bekvämt pendlingsavstånd från Södertälje, Stockholm och Norrköping. Det rör sig här om avstånd där resa med bil kan konkurrera med lågresa även frän kostnadssynpunkt, och pendling förekommer säkeriigen också med både bil och tåg.

En avgiftsbeläggning i samband med parkering vid SJ:s stationer drabbar givetvis i särskilt hög grad det dagliga järnvägsresandet och järnvägsresor på kortare distanser över huvud tagel. En kostnadshöjning med 10 kr. per resa kan i dessa fall bli en avgörande faktor som göratt många människor inle bryr sig om att krångla med alt kombinera bil- och lågresande utan i slällel lar bilen hela vägen,

SJ;s sätt atl la sig an allmänhetens önskemål präglas tyvärr av för litet fantasi. För alt framgångsrikt kunna konkurrera med bilåkande och flyg behövs del mer än väl fantasi och nytänkande. Del gäller all förbättra servicen till allmänheten och att söka skapa en positivare bild av SJ. Konkurrenssituationen har ju onekligen skärpts gentemot Linjeflyg på sistone. De tecken på en merserviceinrikiad politik som kunnat märkas på senare lid hos SJ har varit glädjande, men tyvärr verkar åtgärder av det slag vi nu diskuierar i rakt motsatt riklning. De skapar en negativ inställning hos allmänheten, och de rimmar dåligl med målsättningen all gynna resandet

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om avgiftsbeläggningen vid SJ.s bilparkeringsplatser

113

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

0/77 avgiftsbeläggningen vid SJ.s bilparkeringsplatser

med kollektiva irafikmedel.

Självfallel menar också jag alt ett eventuellt missbruk av SJ:s parkeringsplatser i görligaste mån skall förhindras, i synnerhet om det leder lill att SJ-resenärer inle kan utnyttja en parkeringsplats därför atl platsen belagts av någon som använder den i hell andra syften.

I min inlerpellation slälldejag frågan om statsrådet anser all det finns andra metoder alt hindra eventuellt missbruk av parkeringsplatser än avgiftsbeläggning. På den frågan harjag tyvärr inie fått något svar från kommunikationsministern, vilket jag kanske kan lolka sä all kommunikationsministern ändå inle ställer sig avvisande lill alt man prövar andra metoder. Det är i så fall posilivt. Kommuniktionsministern harju tillfälle att i den här debatten ge besked på den punkten.

När företag som Epa och Domus kan klara sin service lill bilburna kunder genom all tillhandahålla avgiftsfri parkering, måste man fräpa sig om inle också ett företag som SJ skall kunna lösa dessa problem. Varför skulle man inte kunna utveckla nya metoder att koppla avgiflsfrihet med SJ-resande i de fall man befarar missbruk och förbättra möjlighelerna för dem som utnyttjar parkeringsplats all dokumentera atl man gör det i samband med resa? Del sociala ansvaret och servicemedvelenheten kan väl i alla fall inte vara mindre nos SJ än hos varuhus och affärer?

I interpellationssvaret ges en redovisning av SJ:s agerande och SJ;s synsätt när det gäller dessa frågor. Jag saknar här en redovisning av regeringens syn liksom en redovisning av den politik man vill driva för att främja servicen för lågresenärerna och därmed gynna kollektivtrafiken - det är ändå det viktigaste i sammanhanget.

Del sägs i svaret all förutsättningarna för att kombinera låg- och bilresande har förbättrats genom avgiftsålgärderna. Enligl min mening är det en förbättring att man kommit till rätta med ell visst missbruk av parkeringsplatserna, men del förhållandet ger inte underlag för några generella slutsatser om alt åtgärderna har inneburit förbättringar för SJ-resenärerna.

Därför, herr talman, hoppas jag för min del - och jag är övertygad om atl många SJ-resenärer delar denna min förhoppning - att kommunikationsministern kommer all siudera denna fråga näimare och ta del av de erfarenheter som görs av SJ:s avgiftsbeläggning. Jag hoppas också att kommunikationsministern är beredd att bedöma frågan inte bara från missbrukssynpunkt utan också se den i det breda sammanhang, där del handlar om alt främja SJ;s service till allmänheten och rekrytera nya resenärer.

114

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herrialman! Som jag sade i mitt svar har del varil svårl för SJ all hindra atl andra än SJ:s kunder utnyttjar parkeringsplatserna. En anledning har varit alt det är så krångligt att fä skadestånd från dem som överträder bestämmelserna. I praktiken hardet därför varil riskfritt all parkera på SJ:s platser ulan atl ha tågbiljett.

De här förhållandena kan emellertid komma att ändras. Regeringen har nämligen nyligen beslutat att tillkalla en utredare för att se över möjligheterna

alt ta ul kontrollavgifter av dem som parkerar fel på privat mark. Utredningens förslag kan komma alt förbäiira SJ:s möjligheier att kontrollera att parkeringsbesiämmelserna följs. Ulredningen skulle alltså kunna leda till att SJ i slörre utsträckning kunde behälla sina parkeringsplatser avgiftsfria.

ANNA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag är glad över att kommunikationsministern för framliden inle vill stänga några dörrar, eftersom jag tror alt det är oerhört viktigt att man kan ge tågresenärerna den här typen av service. Enligt en del uppgifter som jag har fått har parkeringsplatserna i vissa fall kommit all utnyttjas i mindre omfattning eller t. o. m. kommii au slå lomma. 1 så fall ärdet eu tecken på au införandet av den här typen av avgiftsuttag inneburil en försämring för resenärerna.

Jag vill därför än en gång uttrycka min förhoppning om atl kommunikationsministern följer frågan med stor uppmärksamhet och att regeringen gör vad den kan för att upprätthålla en god service för SJ:s resenärer.

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Om avgiftsbeläggningen vid SJ:s bilparkeringsplaiser

Överläggningen var härmed slutad.

§ 23 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:55 till civilutskottel

1978/79:61 lill konsiitulionsutskoitei

1978/79:64 lill lagutskottet

§ 24 Föredrogs och bifölls Interpellationsframsiällning 1978/79:85

§ 25 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:41 av/)//'Z,ö've'flto/-g med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79

1978/79:42 av Z-ars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1978/79:29 om fortsatt giltighet av lagen(1975:1360)om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

1978/79:43 av Z,a/-5 Werner m.fl. med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen

1978/79:44 av Alf Lövenborg och Rof Hagel med anledning av propositionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgelårel 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde

1978/79:45 av Jan Bergqvist och Doris Håvik med anledning av proposilionen 1978/79:54 om ändrade regler för uppskov med beskatining av realisationsvinst, m. m.

115

Nr 34

§ 26 Anmälan av interpellationer

Torsdagen den

16 november 1978 Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

Anmälan av interpellationer

den 15 november

1978/79:86av Lars Ulander(s)U\\ arbetsmarknadsministern om det aviserade förslaget till ny förtroendemannalag;

I mitten av oktober överlämnade regeringen elt förslag lill ny förtroendemannalag till lagrådet. Meningen var att riksdagen skulle få la ställning lill förslaget under hösten. Efter en nedgörande kritik från bl. a. LO och TCO drogs förslagel lillbaka.

I massmedia uttalade arbetsmarknadsministern att regeringen kunde tänka sig marginella förändringar. Även statsministern har offentligt uttalat alt förslaget skall läggas i stort sett som del presenteras i lagrädsremissen.

Jag hemställer att lill arbetsmarknadsministern fä ställa följande frågor:

Avser arbetsmarknadsministern alt med endast marginella förändringar lägga fram det förslag till ny förtroendemannalag som lagrådet har haft på remiss?

Vilka punkter kommer atl ändras i förslagel lill ny förtroendemannalag i förhållande lill lagrådsremissen?

När kommer förslag om ny förtroendemannalag?

116

1978/79:87 av Christer Nilsson (s) till industriministern om åtgärder för att förbättra sysselsättningen i Motala:

Arbetsmarknaden i Motala kommun - regionall centfum i västra Östergötland - har sedan 1976 drabbats hårt av kraftiga sysselsäitningsminskningar. Under en tvåårsperiod har Motala kommun föriorat mer än 2 000 industrijobb. Ett förbättrat konjunkturläge kan inte lösa problemen eftersom Motalas krissituation är en följd av strukturella förändringar. Det finns risk för att arbetsmarknadskrisen i Motala kommer atl sprida sig lill omkringliggande kommuner.

AB Motala Verkstad hade i mitten av 1960-talel 2 500 anställda. I dag sysselsätter förelaget bara omkring 220 personer.

Ett trettiotal företag har sedan 1976 reducerat sin arbetsstyrka med nära 2 000 personer, och det finns risk för all ytteriigare 600 induslriarbetstillfällen försvinner nästa år. Delta skulle i så fall innebära alt ca 30 96 av kommunens industriarbeismarknad har försvunnit under en treårsperiod.

Problemen förvärras av alt kommunens största företag - Luxor Industri AB och AB Electrolux - inte efterfrågar personal. Enligl länsstyrelsen i Östergötlands län har nämnda förelag vissa svårigheter atl fulll sysselsätta redan anställd personal.

I Motala svarar industrin för 44 96 av antalet arbetstillfällen. Moisvarande

siffra för länet är 35 96. En nedgång i industrisysselsätlningen får alltså myckel stora effekter i Motala.

1976 var arbetsmarknadssituationen tillfredsställande i Motala och det fanns lediga jobb. Förändringen pä arbetsmarknaden har alltså gäll mycket snabbt.

Snabba och kraftfulla insaiser är nödvändiga för all häva den djupa sysselsättningskrisen i Motala kommun. De insatser som nu görs av lokala och regionala organ föratt stärka arbetsmarknaden i Motala måste kompletteras med effektiva åtgärder från regeringen. Länsstyrelsen i Östergötlands län har i oklober 1978 hemställt att regeringen ställer 100 milj. kr. till förfogande för arbelsmarknadspolitiska insatser i Molalaregionen. En ekonomisk satsning frän staten är en förutsättning för en lösning av den svåra arbetsmarknadssituationen i västra Östergötland.

Med hänvisning till del anförda ber jag alt få ställa följande fråga:

Avser induslriminislern alt la initiativ till lokaliseringspolitiskl stöd eller andra åtgärder för atl förbättra arbetsmarknaden i Motala kommun?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Anmälan av interpellationer

den 16 november

1978/79:88 av Eiik Glimnér (c) till industriministern om sysselsättningen inom fiyginduslrin;

Flygindustrikommiltén, Flik, har presenterat sitt förslag till alternaliv som man skall satsa pä därest B3LA inle byggs. Förslaget frän majoriteten i Flik innebär atl man bygger 6 divisioner A 20 Ml.

Kommitténs socialdemokraliska minoritet har ännu inle angett hur mänga divisioner A 20 man ämnar salsa på eller vilken utrustning och vilka prestanda man tänker sig för dessa plan.

Oavsett om regeringen skulle stanna för majoritetens eller minoritetens i nygindustrikommiltén förslag så måsle detla innebära att svensk flygindustri på sikt läggs ner.

Elt ställningstagande i den riktningen innebär, utöver de konsekvenser det försvarsmässigt kan få för vårt land, slora omställningsproblem för den personal som blir berörd i denna industri. För orter som Linköping och i viss mån Åtvidaberg skulle ell genomförande av förslagel innebära synnerligen besvärliga sysselsättningsproblem.

Jag anser alt ulredningen tagil alltför liten hänsyn till dessa problem för berörda orter. Därför fömtsälter jag alt regeringen är beredd atl redovisa mer konkreia förslag till alternativ sysselsättning än vad utredningen gjort. Utredningens förslag på den punkten verkar alltför ofullständiga.

Med anledning av vad som här har framförls anhåller jag om atl lill industriministern få ställa följande frågor:

1. Vilka sysselsättningseffekter bedömer statsrådet all resp. flygplansal-ternativ får för Linköping och Åtvidaberg?

2. Vilka alternativa sysseläsllningar kan regeringen erbjuda dessa orter?

117

Nr 34

§ 27 Meddelande om frågor

Torsdagen den

16 november 1978 Meddelades att följande frågor framställts

Meddelande om .frågor

den 15 november

1978/79:136 av Sven-Erik Nordin (c) till utbildningsministern om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet:

Genom beslut av 1969 års riksdag inrättades två skogsinstitut lokaliserade till Värnamo resp. Sollefteå. Beslutet innebar att nya lokaler skulle uppföras i Sollefteå. Fram till dess alt byggnadsfrågan var ordnad skulle undervisningen bedrivas i gamla skogsskolans lokaler i Bispgården, Ragunda kommun.

Byggnadsfrågan har ideligen fördröjts genom nya utredningar om skogs-teknikerutbildningens dimensionering, inriktning och ledning. Hösten 1976 beslöt riksdagen atl lokaliseringsfrågan skulle prövas på nytt när aktuella utredningar var färdiga. Då utredningsarbetet nu är slutfört bör lokaliserings-och byggnadsfrägan för norra skogsinstitutet snabbt bringas till sin lösning.

Med anledning av della vill jag ställa följande frågor:

1. När kan proposition väntas föreligga angående byggnads- och lokaliseringsfrägan för det norra skogsinstitutet?

2. Är utbildningsministern beredd aU förorda Sollefteå som definitiv lokaliseringsorl för institutet?

den 16 november

1978/79:137 av Per Unckel (m) till budget- och ekonomiministern om innebörden i visst fall av gällande skattelagstiftning:

Ett fackförbund i södra Sverige har i skrivelse till medlemmarna lovat den som deltager i en konferens alt "för förlorad arbetsförtjänst kommer att utgå ett skattefritt stipendium på 160 kr.".

Anser statsrådet att ett sådant förfarande är förenligt med gällande skattelagstiftning?

1978/79:138 av Allan Gustafsson (c) lill statsministern om åtgärder för all hindra samgående mellan Volvo BM AB och Valmet AB i Finland:

Värmland ärett av de län som drabbats mycket hårt av konjunkturnedgång och slmkturföiändringar inom näringslivet. Den förra regeringen uppmärksammade detta och tillsatte bl. a. den s. k. Värmlandsdelegalionen med uppgift att försöka skapa nya arbetstillfällen. I tidningspressen har del aviserats all Volvo BM AB och Valmet AB i Finland tagit upp förhandlingar om ett samgående i traklorbranschen. För Värmlands del kan detla betyda att Arvikaverken kan komma alt avveckla sin detaljtillverkning för traktorer. Del kan innebära alt ca 20 anställda kommer all avskedas inom en

fyraårsperiod.

Med hänsyn till det synnerligen svåra lägel på arbetsmarknaden i Värmland ber jag att få slälla följande fråga till statsministern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för alt hindra detta samgående mellan Volvo BM AB och Valmet AB i Finland?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:139 av Håkan Winberg(m) t vissa eldistributionsnäl;

industriministern om upprustning av

I Sverige finns elt omfatlande distributionssystem för transport av elkraft från kraftverken till konsumenierna. Under denna iranspori inträffar över-föringsförlusler, vilka i mänga fall blir avsevärt slörre än nödvändigl, bl. a. pä grund av omoderna transformatorer och underdimensionerade överföringsledningar. Särskill i glesbygderna är distributionsnäten ofta behäftade med allvarliga brister.

Med anledning därav vill jag fråga industriministern:

Är statsrådet - i syfte atl bidra lill önskvärd energibesparing - beredd alt ta initiativ för att få till stånd en uppmstning av omoderna delar av eldislribu-tionsnäten i landei?

kommunikationsministern om

1978/79:140 av Rolf Clarkson (m) til upphandlingen av stålbroar:

Har upphandling av stålbroar skett pä sådanl sätt alt inte bara varven ulan även företag inom den mekaniska industrin haft möjlighet all lämna anbud och få dem prövade objektivt?

1978/79:141 av Allan Gustafsson (c) till jordbruksministern om åtgärder mot granbarkborreskador:

Granbarkborrens förödande skadeverkningar har vid olika tillfällen påtalats i riksdagen. Statsrådet Enlund har för några veckor sedan i elt svar i riksdagen varit negativt inställd lill yllerligare medel för all bekämpa granbarkborrens skadeverkningar.

Dåjag erfarit atl statsrådet Enlund efter delta svar besökt Värmland och på ort och ställe med egna ögon kunnat se de omfattande skadeverkningarna och hotet mol de värmländska skogarna anhåller jag atl fä veta om statsrådet numera har en annan och positivare syn på ytteriigare medelsanvisning till bekämpandet. Om inte anhåller jag att statsrådet förklarar hur skadorna skall bekämpas och hur den enskilde skall hällas skadeslös samt ge sin bedömning av hur skadorna påverkar den värmländska skogsindustrins långsiktiga försörjning med skogsråvara.

119

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om .frågor

1978/79:142 av Manin Olsson (c) lill statsrådet Carl Tham om finansieringen av kraftvärmeverk:

Byggande av kraftvärmeverk är f n. aktuellt i flera kommuner med fjärrvärme. Genom komplettering av fjärrvärmeverk med kraftvärmeverk kan elenergi framställas med betydligt högre uinyttjandegrad av oljan än genom kondenskraft. Kraftvärmeverken kan även förberedas för användning av alternativa bränslen. Ekonomiski är elenergin från kraftvärmeverk konkurrenskraftig med el såväl frän kärnkraftverk som från oljekondens-verk. Ur både samhällsekonomiska och energihushållningssynpunkter är det därför värdefullt att kommunernas planer pä kraftvärmeverk kan genomföras. Dessulom ger sådana ulbyggnader välkomna sysselsätlningstillskotl.

Finansieringen av dessa projekt, som förutsätter långsikliga krediter, helst i form av annuilelslån för all sänka kosinaderna under de första åren, innebär dock stora problem för kommunerna. Svårigheterna med finansieringen hotar att förhindra eller i vart fall försena projektens igångsättning. Förseningar gör dem förmodligen också dyrare.

Som exempel på detta problem villjag nämna Sundsvalls kommun, som nu efter noggranna utredningar och överväganden är beredd atl fatta beslut och teckna kontrakt om uppförande av ett kraftvärmeverk för 165 milj. kr. under förutsättning att finansieringsfrågorna kan lösas pä ell tillfredsställande säll. Totalt skulle detta projekt ge ca 330 manårs sysselsättning inom landet, varav ca 130 manår inom Sundsvallsregionen.

Jag vill ställa följande fråga lill statsrådet Tham;

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att kommunerna skall få möjligheter atl på acceptabla villkor finansiera byggande av kraftvärmeverk?

120

1978/79:143 av Hugo Bengtsson (s) till arbetsmarknadsministern om ny sysselsättning för de anslällda vid Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona:

Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona har lidigare i år sökt statliga lån för atl kunna fortsätta driften. Denna ansökan beviljades inle av regeringen. Förelaget har nu sedan några månader varil försalt i konkurs och förvaltats av därtill utsedd konkursförvaltare. Denne har nu låtit varsla om uppsägning av samtliga anställda fr. o. m. den 12 december i år. Härigenom friställs ca 270 personer i det lidigare av sysselsätlningssvårigheler hårt drabbade Landskrona. Några nya arbelslillfällen står inte nu till buds för de vid företaget anslällda.

I anledning härav vill jag slälla följande fråga lill arbetsmarknadsministern:

Vilka åtgärder ämnar arbetsmarknadsministern vidta för att bereda så många som möjligl av de nu anställda vid Schlasbergs Konfektionsfabrik AB i Landskrona ny sysselsättning?

1978/79:144 av Bertil Måbrink (vpk) lill utrikesministern om de chilenska flyktingarnas situation:

En stor grupp chilenare lever i Argentina under extremt svära förhållanden. Del rör sig om oppositionella arbetare och intellektuella som i desperation flytt förtryckets Chile för all via Argentina kunna ta sig vidare till något land som är berett att bevilja dem asyl.

Krafttag måste till för att rädda dessa flyktingar undan terror och materiell misär.

Med anledning härav vill jag fråga ulrikesminislern;

Vad ämnar utrikesministern göra föratt bereda flera chilenare i Argentina möjlighel alt finna en fristad i Sverige saml att i internationella sammanhang aktualisera frågan om chilenska flyktingars situation?

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:145 av Sten Svensson (m) till utbildningsministern om livsmedels-teknisk högskoleutbildning i Skaraborgs län:

Svensk livsmedelsindustri svarar för mer än 10 96 av industrins totala förädlingsvärde och sysselsätter ca 75 000 personer. F. n. är försöksverksamheten med yrkesleknisk högskoleutbildning vid Lunds universitet med 30 platser den enda mer kvalificerade vidareutbildning som kan erbjudas inom livsmedelsbranschen. Tidigare fanns i Örebro och i Alnarp högre livsmedelstekniska kurser, som tillsammans gav ett större antal vidareutbildningsplatser än dagens utbud.

I en nyligen framlagd utvärderingsrapport från UHÄ redovisas goda resultat frän den hittillsvarande YTH-utbildningen. Tvä av tre elever har elt är efter utbildningen fån mer kvalificerade anställningar.

I motionen 1977/78:454 - m, s, c och fp - föreslås en andra livsmedelslinje, lokaliserad till Skaraborgs län. I en gemensam skrivelse 1978-10-02 tillstyrker LO, TCO och SAF atl en livsmedelslinje inom YTH föriäggs till Skövde fr. o. m. 1981.

Mol denna bakgrund hemställer jag atl lill utbildningsministern få ställa följande fråga;

Är utbildningsministern beredd aU i kommande statsbudget redovisa förslag till inrättande av en YTH-linje med inriktning mot livsmedelsindustrin och lokaliserad till Skaraborgs län?

1978/79:146 av Lena Öhrsvik (s) till jordbruksministern om åldersgränsen för amatörboxning;

Man försöker nu på olika sätt göra boxningen populär. En särskild kampanj har startats och massmedia ställer välvilligt upp. Krav på elt återinförande av proffsboxningen har också rests.

Dä är det lämpligt att göra klart vilka regler som gäller.

Riksdagen har vid flera tillfällen enhälligt uttalat att förbud mol amatörboxningen kan undvaras sä länge säkerhetsföreskrifterna iakttas ulan något

121

Nr 34

Torsdagen den 16 november 1978

Meddelande om frågor

väsentligt undantag.

En av säkerhetsföreskrifterna är åldersgränsen 17 år.

Den borgerliga trepartiregeringen ställde upp på en sänkning av åldersgränsen till 15 år trots riksdagens klart uttalade mening.

Med anledning härav vill jag fråga jordbruksministern:

Vilken åldersgräns gäller?

122

1978/79:147 av Stina Eliasson (c) lill jordbruksministern om Åreprojeklet:

Den slora satsningen från stat och kornmun på Åreprojeklet i Jämtlands län har redan gett positiva återverkningar pä flera områden.

Av olika anledningar har tidsplaneringen av projektet inte kunnal hållas. De ekonomiska beräkningarna har inte heller hållit.

För Åre kommun liksom för länet i stort är det av synnerligen stor vikt alt projektet fullföljs.

Mot denna bakgrund ber jag att till jordbruksministern fär slälla följande fråga:

Vilka ålgärderavserjordbmksministern vidta föratt nu föreliggande planer för Åreprojeklet skall kunna fullföljas?

§ 28 Kammaren åtskildes kl. 14.43.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen