Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:25

Måndagen den 6 november

Kl. 11.00

Förhandlingarna leddes av förste vice lalmannen.

§ 1 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens kammare

Härmed avsäger sig undertecknad uppdraget som suppleant i konstilutionsutskotlet.

Stockholm den 30 oktober 1978 Daniel Tarscliys

Denna avsägelse godkändes av kammaren,

§ 2 Fyllnadsval till utskott

FÖRSTE VICE TALMANNEN: Folkpartiets partigrupp har som suppleant i konstitutionsutskottet efter Daniel Tarschys anmält Gunnar Richardson,

Vidare har folkpartiets partigrupp som suppleant i utrikesutskottet under Daniel Tarschys ledighet anmält hans ersättare Ylva Annerstedt och som suppleant i kulturutskottet under Karl Bengtssons ledighet anmäll hans ersättare Arne Remgård.

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant i socialförsäkrings- och kulturutskotten under Barbro Engman-Nordins ledighet anmält hennes ersättare Stig Gustafsson.

Centerpartiets partigrupp har som suppleant i trafikutskottet under Per Sljernströms ledighet anmält hans ersättare Stina Eliasson.

Moderata samlingspartiets partigrupp har som suppleant i trafikulskoitel under Cari-Wilhelm Lothigius ledighet anmält hans ersättare Anita Bråkenhielm.

Förste vice talmannen förklarade därefter valda lill

suppleant i konstilutionsulskottel Gunnar Richardson (fp)

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Fyllnadsval lill utskott

suppleant i uirikesuiskoiiei Ylva Annersiedi (fp)

suppleant i socialjörsäkringsutskottet Stig Gustafsson (s)

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om domarna mol vissa fackföreningsledare i Tunisien

suppleanter i kulturutskottet Stig Gustafsson (s) Arne Remgård (fp)

suppleanter i irafikulskoltel Stina Eliasson (c) Anita Bråkenhielm (m)

§ 3 Justerades protokollen för den 20, 23, 24, 25, 26 och 27 oktober.

§ 4 Om domarna mot vissa fackföreningsledare i Tunisien

Utrikesministern HANS BLIX erhöll ordet för all besvara Gertrud Sigurdsens (s) den 26 oklober anmälda fråga, 1978/79:78, och anförde:

Herr talman! Gertrud Sigurdsen har frågat mig vad den svenska regeringen avser all göra för all stödja kraven på att domarna mot de tunisiska fackföreningsledarna upphävs och atl de fackliga rätiigheterna respekteras i Tunisien.

Regeringen har med stor oro lagil del av uppgifterna om de härda frihetsstraffen, som nyligen utmätts av en säkerheisdomstol i Tunisien mot ett flertal fackliga ledare efter en summarisk räiiegång. De anklagas för medverkan i oroligheier, som utbröt efter en generalstrejk i landei i början av detta år.

De dömda fackföreningsledarna har överklagat utslagen, men detta överklagande avvisades sä sent som i torsdags. Möjligheten au nåd ges återstår dock. Vi följer uppmärksamt den fortsälla utvecklingen, och regeringen framför i dag sin oro till den tunisiska regeringen. Del är givetvis vår starka förhoppning alt de fängslade snarast skall försällas på fri fot.

Tunisien har sedan länge med rätta beundrats för sin starka och välutvecklade fackföreningsrörelse och för sina framgångsrika uivecklingsan-strängningar. Del är en särskild anledning lill att vi nu känner stor oro.

Regeringen anser det viktigt all denna fråga behandlas iden inlernalionella arbelsorganisaiionen, ILO. Delta ärså myckel mera naluriigl som Tunisien är ett av de länder som har ratificerat ILO-konventionerna om de fackliga rättigheterna. Regeringen avser självfallel att siödja kravet på atl frågan skall tas upp inom ILO;s styrelse.

GERTRUD SIGURDSEN (s):

Herr talman! Jag tackar ulrikesminislern för svaret på min fråga.

Den internationella fackföreningsrörelsen har blivit upprörd över det som har hänt i Tunisien när det gäller den fackliga rörelsen och fängslandet av de fackliga ledarna. Del är rikligt som ulrikesminislern säger; vi har haft långvariga förbindelser med Tunisien på såväl regeringsplanei och partiplanet som fackföreningsplanet. Den tunisiska fackföreningsrörelsen aren av de fö fackföreningsrörelser i iredje väriden som har den här fria ställningen. FFI

har också vid ett lillfälle haft sin kongress i Tunis. Den här upprördheten har tagit sig uttryck i all medlemsorganisationerna inom FFI i ett 30-lal länder har agerat genom uppvaktningar och på andra sätt. En 24-limmarsslrejk har också genomförts i samband med färjeförbindelserna mellan Marseille och Tunis och mellan Palermo och Tunis. Del är alltså med fog man känner oro inför denna ulveckling.

De fängslade hade vidare lovals alt räliegångsförhandlingarna skulle hållas vid en reguljär domstol, men de har i stället ägl rum vid en säkerheisdomstol. Jag noterar med tillfredsställelse alt också den svenska regeringen ser pä delta med stor oro och alt utrikesministern karakteriserar del som en summarisk rättegång. Det tolkar jag som ett konstaterande all de fängslade inle har föll en rättvis behandling.

Jag noterar också med lillfredssiällelse all regeringen i dag framför sin oro inför denna frågas ulveckling lill den lunisiska regeringen, eftersom del är nödvändigl all de demokratiska siaierna reagerar när händelser av detta slag äger rum.

Vidare noterar jag all regeringen anserall del är vikligt all frågan behandlas i den inlernalionella arbelsorganisaiionen ILO, och della så myckel mer som Tunisien har raiificerai konventionerna om de fackliga rättigheterna.

Ulrikesminislern slutar med all säga alt regeringen självfallel avser atl stödja kravei pä all frågan skall las upp inom ILO:s siyrelse. Della är enligl min mening inle lillräckligi, ulan jag skulle vilja slälla följande fråga lill ulrikesminislern: Innebär den positiva synen pä de frågor som här har aktualiserats och uttalandet all man skall stödja kravet pä alt frågan las upp i slyrelsen också all den svenska regeringen kommeraii verka inom ILO föreu fördömande av del som skett i Tunisien?

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

öm domarna mot vissa fackföreningsledare i Tunisien

Ulrikesminislern HANS BLIX:

Herr lalman! Frågan har i själva verket initierats i ILO i det särskilda utskott för frågor om fackföreningsfrihel som finns under slyrelsen. Den väntas komma upp i ILO;s styrelse den 14-17 november, dä också ILO;s generaldirektör kommer all rapportera om ett besök som han förelagii i Tunisien. Sverige sitter inle med i detta ulskoll, och vi har bara suppleanlplais i ILO:s siyrelse, men vi kommersjälvfallei alt pröva vad viskall framföra i slyrelsen i ljuset av de rapporter som framläggs. F. n. har vi begränsat oss lill all siödja kravet alt ärendet kommer upp till behandling i ILO.

Del är egentligen ganska lillfredssiällande all del på della område finns en inlernationelll organ som kan behandla frågor av della slag-pä många andra områden som rör frågor om de mänskliga räiligheterna finns ingen sådan intemaiionell effekiiv organisation. Jag vill framhålla all vi kommer all utnyttja de möjligheter vi har alt agera ulan all nu föruiskicka exakt vad vi kommer atl säga.

Läl mig tillägga all vi också på andra områden lar initiativ för alt främja fackföreningsfriheien. Förra årel lade vi i Förenia nalionerna fram förslag om en resolulion om skydd för poliliska föngar. Förslaget godtogs, och i år har vi följt uppdelia med förslagomen resolulion som handlarom skydd i samband

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

med facklig verksamhet. Vi hoppas att vi också i är skall vara framgångsrika.

Jag vill också nämna atl vi på biståndsområdet gör en hel del för alt främja fackföreningsrörelser. Vi anser liksom fru Sigurdsen gjorde när hon var minister alt del är väsentligt alt fackföreningsrörelser etableras och vidareutvecklas i utvecklingsländerna, där de har en vital uppgift när del gäller all engagera och medvelandegöra slora grupper av människor och främja en demokratisk ulveckling. Vi ställer ganska slora medel lill förfogande för della. Under innevarande år rör det sig om så pass myckel som 7 milj. kr. Vår syn pä vad som nu sker i Tunisien ingår alltså i ett slörre mönster.

GERTRUD SIGURDSEN (s);

Herr talman! Utrikesministern säger atl när frågan kommer upp i ILO skall regeringen pröva vad som skall framföras mol bakgrund av de rapporter som då kommer alt lämnas. Enligl vad som hittills är känt bl, a, genom de observatörer som deltagit i rättegången lyder alll på atl del här rör sig om en rent politisk rättegång, eftersom del inle föreligger något brott. Om del också vid den fortsatta handläggningen inom ILO visar sig alt de hiuills ingångna rapporterna står sig, tolkar jag utrikesministerns svar så, atl man inom ILO kommer atl fördöma det här handlandet,

Belräffande den fackliga biståndsverksamheten vill jag verkligen instämma i alt det är mycket viktigt alt länder med en stark fackföreningsrörelse på LO:s och TCO:s sätt kan bidra till facklig utbildningsverksamhet. Hjälpen till denna verksamhet började ju under den socialdemokratiska regeringens lid. Förhoppningen är alt denna hjälp skall kunna fullföljas, ty del är, som utrikesministern sade, myckel viktigt att man i utvecklingsländerna kan bygga upp en stark fackföreningsrörelse.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Utrikesministern HANS BLIX erhöll ordet för alt besvara Tommy Franzéns (vpk) den 18 oklober anmälda interpellation, 1978/79:35, och anförde;

Herr talman! Tommy Franzén har frågat mig om den svenska regeringen har för avsikt alt slälla extra bisiånd till förfogande för Vielnam och Laos lill livsmedel och andra förnödenheter.

Såväl Vietnam som Laos har under de senaste åren drabbats av skördeskador. Förra året gick belydande delar av skörden förlorade till följd av ovanligt torr och kall väderlek. I år har de båda länderna på nytt råkat ul för naturkatastrofer. Mekongfloden har svämmat över och ställt stora arealer i Laos och södra Vielnam under vatten. Andra floder har förorsakat översvämningar i norra och mellersta Vielnam. Delta land har dessutom drabbats av insektsangrepp över stora odlingsarealer.

I Laos räknar man med att mer än halva årsskörden förstörts i vissa

områden. I Vietnam beräknas elt produktionsbortfall på över 2,5 miljoner lon spannmål, Produklionen läcker därmed endast två tredjedelar av livsmedelsbehovet. Såväl Laos som Vielnam har begärt livsmedel och andra förnöden-heier uiifrån för all bistå de människor som drabbats av katastrofen. Skördeborifallet kräver också livsmedelsimport pä längre sikt för au man skall kunna klara folkförsörjningen.

Regeringen beslöt mot denna bakgrund den 5 oklober i år att frän kataslrofanslagel anslå 15 miljoner svenska kronor lill Vietnam och 5 milj. kr. lill Laos för fri upphandling av förnödenheter för all lindra katastrofsituationen.

Under år 1977 ställdes sammanlagt 20 milj. kr. lill Vietnams och 10 milj. kr, lill Laos förfogande från kaiastrofanslagen för inköp av livsmedel.

Mot bakgrund av vad som redan gjoris bedömer jag del för dagen inle aktuellt med någon ytterligare insats, men vi forlsäiler givetvis atl följa ulvecklingen av kataslrofsitualionen i de två länderna.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

öm extra livsmedelsbistånd till Vielnam och Laos

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Jag vill böria med alt lacka utrikesministern för svaret.

Det egentliga svaret kom redan dagen efter det all jag hade ställt inlerpellationen, eftersom det var dä den förra regeringen beslutade om extra bisiånd till Vietnam och Laos.

Jag kan intyga att vietnamesernas tacksamhet över beslutet om de 15 miljonerna i kaiastroföistånd är stor. Under 15 dagar i oktober harjag haft förmånen atl göra en rundresa i Vietnam och besåg då bl, a, en del av de översvämmade områdena. Del var ingen vacker syn. Husen stod delvis under vatten, risfälten överöstes med vallen och människorna som försökte ta sig från den farbara vägen ul lill sina hus fick ofta vada i vatten upp lill midjan, I flera fall gick valtnel t. o. m, högre. Husen hade försetts med ell provisoriskt golv en bil upp, vilket ovanför vattnet fungerade som en plattform där människorna kunde sova. De redan innan översvämningen skadade husen förstörs givetvis ännu mer av vattnet genom röta i väggar och fuktighet i övrigt,

Pä många av de översvämmade risfällen använde man roddbåt för alt kunna förflytta sig frän husen lill andra platser. Man fiskade med nät som förfiyttades genom all en person gick och drog i var ände i nätet. Djupet på vattnet var ungefär en meter. Också flera städer har översvämmats.

Maskiner för jordbruksarbete stod på sina håll ohjälpligt fast ute i vattnet. Lagerbyggnader med redan malt vete hade översvämmats, så alt detta gått lill spillo. Detsamma gällde också säckar med konstgödsel.

Broar hade sköljts bort eller var överösta med vatten. Vägar var i hög grad oframkomliga, och vi var tvungna all la siora omvägar för atl över huvud tagel komma fram.

Sådan ler sig silualionen för en stor del av befolkningen i både Laos och Vielnam - och delta är endast vad som är direkt synbart vid elt hastigt besök. Det behövs slora hjälpinsatser uiifrån för all människor inle skall behöva svälla ihjäl.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Till dessa stora problem för människorna i Vielnam måste nu läggas även de uppoffringar som krävs för atl de skall kunna slå vakt om sitt land och sin självständighet inför hoten från Kina och Kambodja,

För tvä och en halv månad sedan - närmare besläml den 27 augusti - kom följande rapport från Vielnam: "I år kommer sommarskörden all bli en fullsländig framgång både ifråga om odlad areal och avkasining, om vi kan ulrola gräshopporna," Så oplimisliska var tongångarna den 27 augusti. Det dröjde inte långt tid därefter förrän läget hell hade förändrats. Då kom de våldsamma skyfallen och tyfonerna och dränkte förhoppningarna. Del var så myckel bittrare som Vietnam hade satsat oerhört på att kompensera förlusterna under lorkåren 1976 och 1977.

Gräshoppor hade jagals av både vuxna och barn. Bevattningsanläggningar hade i norr byggts ut lill 1 miljon hektar åkermark. 221 anläggningar hade påbörjats i år och totalt var 615 under byggnad. Till slutet av juni hade 4 miljoner kubikmeter jord schaktats och använts till förstärkningar av skyddsvallarna.

Av de 1 300 000 hektar med åkerjord som USA förödde under kriget hade drygt tredjedelen åtemppodlais. 300 000 hektar hade nyodlats,och den totala odlade arealen var slörre än någonsin lidigare i landels historia. Nu har slora delar av della arbele hell fördärvals.

Man ställer sig frågan varför katastrofen blivit sä hård i år. De tropiska monsunregnen kom i är en månad tidigare än vanligt. Skördearbetet hade jusl påbörjats. När vattnet steg i floderna svepte en rad tyfoner in över landei, mötte flodernas högvatten och blockerade därigenom avrinningen. Floderna vände, hell enkelt.

Dessutom drabbades alla risdislrikt samtidigt. Risdislriklen utgörs av Röda flodens della i norr, av Mekongflodens della i söder och av kuslsläiierna i cenlrala Vielnam.

Regnmängderna har varil onormala. Pä sina häll har del kommii lika myckel regn på ett dygn som del normalt kommer under eu hell år. Regnmängder på mellan 300 och 600 mm har varil allmänna i kusl- och dellalandskapen. Det har t. o. m. lokall mäns upp regnmängder på 1 500 mm. Vattenståndet i en rad floder har stigit lill del högsta på 60-70 år. Vatlnet steg också snabbi, i exempelvis Dong Thap med 20-25 mm per dygn.

I minen av oklober, dä jag visiades i Mekongdellal, hade vallenmassorna inte vänt ut igen utan fortsatte i stället all stiga. Del beräknades alt valienslåndel skulle kunna stiga ytterligare 300 cm. Därför höll man för fullt pä med alt ytterligare förstärka och öka skyddsvallarna. Man byggde dessutom vallar utmed de slora huvudvägarna där valtnel kunde tänkas svämma över, för all därigenom mildra verkningarna så myckel som möjligl på andra sidan av vägen. Del var en arbele som gjordes av elever i skolor, frän kooperaiiv osv. Var och en hade sin bil att la hand om.

Vietnameserna beräknade all vallnel skulle vända i början eller millen av november. Därför är de siffror som hillills redovisals över skadade eller helt förlorade skördar inte definitiva. De kan komma all överskridas. Den totala siffran kommer troligen att hamna pä närmare en tredjedel av den beräknade

risskörden i föriorat ris. Till della kommer skador pä spannmål, hus och andra förnödenheter. Dessutom fallas del härigenom en mängd ulsäde lill näsia skörd.

De hillills kända siffrorna kanske finns skäl all redovisa: 3 miljoner hekiar risfäll är översvämmade, 2,7 miljoner ton ris har gått förlorat, 10-20 96 av husdjuren har förlorats, 4,1 miljoner människor är drabbade, varav 2,7 miljoner behöver omedelbar katastrofhjälp och 3 miljoner behöver livsmedelshjälp i ungefär sex månader.

Partiorganet Nhan Dan skrev samma dag som jag kom lill Hanoi, den 9 oklober; "Vi har aldrig förlorat en så stor skörd."

Till del slora skördeborifallet kommer skadorna på bevattningsanläggningarna, på vägar,järnvägar,broar,jordbruksmaskineroch -byggnader, magasin med ulsäde, olja, konstgödsel och färdiga varor av olika slag.

Brislen på ulsäde förvärras dessulom av den akula matbristen. Vidare är det brist pä mediciner och vacciner mol olika epidemier m. m., på filtar, material lill tak och väggar och andra direkta livsförnödenheter.

Silualionen i Laos är ungefär densamma. Dessa länder-Vielnam och Laos - har nog med problem i sitt återuppbyggnadsarbete efter de amerikanska bombningarna och giftbesprutningarna ulan översvämningar.

Några siffror för Laos kanske det också är skäl atl redovisa. Ca 80 000 hekiar risfäll har översvämmats i främst fyra provinser. 120 450 lon ris har gäll till spillo. 85 000 människor har blivit hemlösa. 1,2 miljoner människor har drabbats av översvämningarna i de fyra provinserna, vilket utgör ungefär 75 % av deras befolkning eller en tredjedel av hela landels befolkning. En halv miljon människor är omedelbarl hotade av sväll, däribland är 83 000 mödrar och 250 000 barn.

Behovet av livsmedelshjälp för Laos är akut och måsle fortsätta fram till näsla skörd i november 1979. Räknal i ris behövs drygt 120 000 lon, vilket motsvarar en hjälpinsats av 200 miljoner svenska kronor. Detta inbegriper dä inle behovet av medicin, byggnadsvaror och andra förnödenheter.

Situationen i Kambodja skiljer sig troligen inte heller i någon större grad från den i Vielnam och Laos. Skillnaden är bara den all den kambodjanska regeringen inte redovisar och inte heller begär hjälp utifrån.

Som framgår av dessa redogörelser är behovet av hjälp till dessa länder stort. Tyvärr har de hittills gjorda hjälpinsatserna frän omvärlden motsvarat endast några procent av det akula behovet.

Vad den svenska regeringens beslulade den 5 oklober ligger skyhögt över den hjälp som andra västländer siälll till förfogande. Här fordras del betydande och snabba insatser,

Ulrikesminislern har i sill svar gjort den bedömningen all del för dagen inle är aktuellt med någon yllerligare insats.

Till della skulle jag vilja säga all del är del i allra högsia grad. Vi har i denna del av världen ell sådanl läge att yllerligare belydande insatser borde vara en självklarhet.

Ulrikesminislern säger slutligen i svaret all regeringen fortsätter all följa ulvecklingen av katastrofsituationen i de båda länderna.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

öm extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

öm extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Jag vill därför slälla frågan, om regeringen är beredd all aktivt påverka andra regeringar och internationella organ för att fö fram hjälp till de två länderna.

Jag vill också fråga, om regeringen har för avsikt atl slälla ytterligare katastrofhjälp lill förfogande om del visar sig nödvändigt.

ANITA GRADIN (s):

Herr talman! Eftersom även jag nyligen gjort en studieresa lill Vielnam vill jag la tillfället i akt att informera utrikesministern och kammaren om silualionen i Vielnam och det behov av hjälp och bisiånd som också har tagits upp här.

Del är inget tvivel om all Vietnam åter drabbats synnerligen hårt. De värsta översvämningarna på 30 år har dragit fram över landet från Röda floden i norr till Mekongdellal i söder. En femtedel av risskörden har spolats bort. 3 miljoner människor behöver omedelbar hjälp med livsmedel för alt kunna hålla hungern borta. Bristen på mat innebär slora avbräck i återuppbyggnadsarbetet, där alla krafter egentligen skulle behövas efter 30 års förödande krig.

I augusti kunde man läsa mycket optimistiska rapporter från Vielnam om den kommande risskörden. Äntligen skulle del bli ett bra är med ökade risransoner lill folk, som under både 1976 och 1977 föll leva på små risransoner på grund av missväxt. Torkan förstörde dä mycket av skörden, I år såg alll så myckel bältre ut. Den uppodlade arealen var nu större någonsin. Man hade bl, a, lyckats rensa en tredjedel av de 1,3 miljoner hektar som USA förstört. Hela sommaren hade både vuxna och barn engagerat sig i ett fantastiskt arbele med atl jaga gräshoppor och andra skadeinsekter.

Men vi vet vad som hände. De tropiska monsunregnen kom ungefär en månad lidigare än vanligt, Pä vissa platser kom lika mycket regn under ett dygn som del normall faller under ell hell år. Av de 4,2 miljoner hektar som odlats med ris översvämmades 3 miljoner hektar. Massor av boskap försvann och 4 miljoner människor är direkt drabbade av översvämningarna. De har endera måst evakueras eller blivit hemlösa. Men indirekt påverkas naturiigtvis hela Vietnams befolkning på 50 miljoner, eftersom de alla holas av brist på mal - riset ärju basen i födan.

Jag besökte bl. a. södra Vielnam, där nio provinser är myckel hårt drabbade. Vid ett besök i Long An-provinsen flck vi färdas i en flatbottnad landsligningsbål, som militären ställt till värt förfogande, eftersom del inle gick alt ta sig fram med bil. Runt om i provinsen säg vi många tillfälliga bostäder längs de fö torra fläckar som fanns. Man hade där inrett sina bosläder under elt skynke över några pinnar. Del var fantastiskt atl se alt elt samhälle kunde fungera trots alt del bara i den provinsen hade spolais bort 20 000 hus. Sjukhus och skolor hade också drabbats hårt, men där höll man på atl fö verksamheten att börja fungera igen.

Efter den definitiva befrielsen av södern och återföreningen av Vietnam har självfallet en av de viktigaste uppgifterna i återuppbyggnaden varil all fö ell fungerande jordbruk, Alla har med förväntan sett fram mol och jobbat

exlra hårt för au få tillräckliga matransoner, I femårsplanen för åren 1975-1980 har man i Vietnam också satt som mål all göra landei självförsörjande av livsmedel. Detta lär nu inle gå atl genomföra, ulan Vielnam kommer ännu i många år alt räknas lill de 25 fattigaste länderna i världen. Landet har en bmltonalionalprodukt som ger varje invånare ungefär 500 kr. per år.

Det föreligger alltså ett mycket slorl behov av kalastrofhjälp. Enbart behovelav ris för alt överleva kan i Vietnam uppskattas till 2 miljarder kronor och i Laos till 200 milj. kr. Det är tacknämligt att Sverige ställt upp, för vietnameserna upplever i dag all mänga länder som lidigare gav bistånd och katastrofhjälp inle gör det i samma utsträckning som förr. Del finns alliså anledning för oss au, som ulrikesminislern sade, nogsaml följa silualionen och la de iniliaiiv som kan vara nödvändiga.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om extra livsmedelsbistånd lill Vielnam och Laos

Utrikesministern HANS BLIX:

Herr lalman! Tommy Franzén har uiförligi beskrivit del slora behovet av hjälp, och del är också bakgrunden lill de bidrag som vi har givit till Vielnam och Laos- 15 miljoner lill Vielnam och 5 miljoner lill Laos. Kanske värdet av särskilt värde atl denna hjälp kom så snart som redan den 5 oktober. Den är inte heller begränsad till uppköp i Sverige, ulan resurserna kan användas på det mest effektiva sällel för upphandling av livsmedel i regionen, vilkei går fortasi,och för användning lill uppköp av ulsäde, verktyg och annai som kan behövas. Vi haralllsä utformat vår hjälp på ell sådanl säll atl den skall kunna komma lill effektivast möjliga användning.

Naturiigtvis kan vi inle föreställa oss all della svenska bistånd skall räcka till mot bakgrund av de svåra katastrofer som har drabbat Vielnam och Laos. Den tyngsta bördan i alla sådana här situaiioner vilar givelvis på länderna själva - del är de som drabbas och de som drar det tyngsta lasset. Men vad vi kan göra uiifrån - framför allt för atl hjälpa lill med sådanl som de drabbade länderna har onl om, l. ex. ulländsk valuta, är ingalunda betydelselöst. Delar inle heller så all Sverige är del enda land som bislär de drabbade länderna. Även inlernationella organisationer ger bistånd, och hjälp kommer från olika FN-organ, FN;s samordnare för kaiastroföistånd, UNICEF och Världslivsmedelsprogrammet, för inköp av mediciner och livsmedel. Också till Laos utgår bidrag via olika FN-organ såsom Flyktingkommissarien, FAO, Världshälsoorganisationen och FN;s uivecklingsprogram. Även Inlernalionella röda korset och Världskyrkorädet ger bistånd för inköp av ulsäde, insekts-bekämpningsmedel, medicin, filtar, reservdelar och maskiner. Del måsle lill en verkligl inlernaiionell solidaritelsaktion när länder drabbas av kalastrofer av den här omfattningen. Vi har från svensk sida bemödat oss om atl slälla elt ganska slorl bistånd lill ländernas förfogande. Tommy Franzén karakteriserade vår hjälp till Vietnam och Laos som skyhögt större än del andra bisiånd som har kommii. Del har utlovats hjälp frän västländerna Frankrike, Japan, Storbritannien och Finland. Vår förhoppning är naturligtvis att del verkligen skall bli fråga om betydande belopp. Vi saknar f. n. detaljerade uppgifter om hur myckel som kan ha lämnats av de socialistiska länderna.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om extra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Jag har också i mitt svar till Tommy Franzén sagt att vi är beredda atl följa ulvecklingen framöver. Värt beslut fattades sä pass nyligen som den 5 oktober, och jag sade därför atl del f n. inleärakluelll med någon yllerligare insals. Men givelvis följer vi ulvecklingen framöver. Jag kanske också skall nämna all del inte bara är det bistånd om 20 milj. kr. som jag nu nämnt som har gått till Vietnam, ulan det har också via SIDA avsatts ell anslag pä 2 miljoner gällande särskill födoämnen. Del är proleinberikad s. k. SEF-föda som har sänls ul. Del är alltså yllerligare någoi ulöver del som jag nämnde i mitl forsla inlägg. Men, som sagi, vi forlsäiler naiuriigivis all nära följa utvecklingen, och om så skulle föranledas och del finns möjligheter därtill är det länkbart atl vi kommer atl vidta yllerligare äigärder.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Vad jag kan förslå är de siffror som regeringen har redovisat på beräknade förluster lill följd av översvämningarna överkörda. I utrikesministerns svar beräknas produktionsborifallel lill 2,5 miljoner lon spannmål. De uppgifter jag har redovisai lalar om alt förlusterna enbart i fråga om ris uppgår till över 2,7 miljoner lon. Till delta skall man då lägga förluster av övrigspannmäl. Målet för 1978års risskörd var 13,5 miljonerlon. Förlusterna kommer, som jag sade lidigare, säkerligen alt överskrida 3 miljoner lon. Det finns beräkningar som säger alt närmare en tredjedel av den planerade skörden kommer att gä lill spillo.

Urikesminislern sade all produklionen endasl läcker två tredjedelar av livsmedelsbehovei. Del är inte riktigt korrekt. För alt trygga självförsörjningen fordras nämligen drygt 20 miljoner lon ris, en kvantitet som också är uppsatt som mål för 1980. Med lanke pä förlusterna av även ulsäde kommer hjälpbehovet när det gäller livsmedelsproduktionen all kvarstå i yllerligare minst ell är - della inle minsi med lanke pä alla de djur som dog vid översvämningarna eller måste nödslaklas. Skörderesultatet i år kommer i varje fall inle att överstiga hälften, 50 %, av del behov av ris som Vietnam har för sin självförsörjning. De lidigare två årens stora skördeförluster sammantagna med årets har givetvis också i hög grad inverkat negativt på åtemppbyggnadsarbelei i siorl. Behovet av ordinarie bistånd har genom dessa nalurkalasirofer givetvis också ökat.

Ulrikesminislern ville inle svara huruvida han nu var beredd att verka för nya insatser. Jag vill emellertid i korthet relatera vad de organ och länder som utrikesministern hänvisade till har gjort. Jag har en sammanställning över de bidrag som man fattat beslut om i. o. m. den 19 oklober i är inom FN:s olika organ - FN:s livsmedelsprogram, UNDRO, UNICEF, och yueriigare elt organ. Dessa bidrag uppgår till ungefär 14 milj. kr., alltså ca 1 miljon lägre än det svenska bislåndel. Man borde kunna räkna med alt FN skulle kunna gå in med avsevärt slörre hjälpinsatser. Flera länder har gett bidrag lill jusl de här olika FN-organen för all de skall kunna sälta in kaiastroföistånd. Jag har utgått ifrån alt de pengar som kommii från FN just är sådana pengar som har specialdestinerals från dessa länder.

Ulrikesminislern nämnde också Japan, Frankrike och Finland. 1 de fallen

kanjag nämna de hitlills,alliså lill den 19 oklober, kända siffrorna. För Japans del innebar biståndet omräknat i svenska kronor 2,24 milj. kr. Frankrike anger tyvärr inget belopp, men del går naturligtvis all räkna om värdet av 13 000 lon livsmedel. För Finlands del varsiffran 216 000 kr. Enligl den lista jag har kan jag tyvärr konstatera all del svenska biståndet tillsammans med FN-pengarna tyvärr inte uppgår till mer än några fö procent.

Jag skulle, med anledning av att biståndet naturligtvis under de kommande åren behöver vara högre för all i någon mån kunna reparera de skadeverkningar som uppstått under åren av torka och under del senasle översvämningsåret, vilja fråga utrikesministern och regeringen; Överväger ni atl öka det ordinarie biståndet till de här länderna? Del vore väl möjligt nu -dvs. om man har viljan - när inte moderaierna finns med i regeringen och sälier bromsklossar. Jag är övertygad om all en sådan insals frän regeringens sida skulle fö elt brett stöd här i riksdagen. Vi från vänsterpartiet kommunislema siäller givelvis upp på en sådan linje, och jag förulsätier all även socialdemokraterna gör det.

Förra året gav svenska regeringen Vielnam 20 milj. kr. i kalasiroföisiånd. Man beiecknar årets översvämningar som en värre katastrof än förra årets torka. Lägger man sedan samman dessa båda effekler blir katastrofen i år således slörre. Det finns alliså skäl och utrymme, även vid jämförelse med förra årets kalastroföisiåndsanslag från Sverige, alt också i är tänka sig en utökning.

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Om exlra livsmedelsbistånd till Vietnam och Laos

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:23 till irafikulskoiiei

1978/79:29 lill juslitieulskollel

1978/79:32 lill näringsuiskoitel

§ 7 Föredrogs men bordlades äter Finansutskottets betänkande 1978/79:4 Försvarsuiskoitels betänkande 1978/79:4 Kulluruiskotlets belänkanden 1978/79:10, 11 och 13 Trafikulskoltels betänkande 1978/79:3 Näringsuiskoiieis belänkanden 1978/79:6 och 7 Arbetsmarknadsutskoltels betänkanden 1978/79:8 och 9

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:58-61

§ 9 Anmäldes och bordlades

Propositioner och skrivelse

1978/79:19 om hälsoundersökning av sjöfolk

Nr 25 1978/79:24 om slopande av särskilda passageavgifter för Väner- och Mälar-

Måndagen den '"''''"

f) november 1978 '978/79:31 med redogörelse för tillämpningen av lerroristlagstiftningen

_____________ 1978/79:34 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen

(1956:236)

1978/79:45 om villkoren för lönsparande på vinslsparkonlo

1978/79:47 om fortsatt giltighet av lagen (1974:922) om kredilpoliliska

medel

§ 10 Anmäldes och bordlades

Förslag

1978/79:5 Riksdagens förvallningsslyrelses förslagom vissa bemyndiganden

med anledning av nytt huvudavtal och medbestämmandeavtal inom

riksdagens och dess verks område

8 11 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:29 av Lennan Andersson m.fl. 1978/79:30 av Jörn Svensson 1978/79:31 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll lill barn och frånskilda, m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades

Laguiskoltets belänkande

1978/79:4 med anledning av motion om fastställande av faderskap i vissa föll

Socialförsäkringsulskolteis betänkanden

1978/79:4 med anledning av molion om utbetalningen av sjukpenning m. m.

1978/79:5 med anledning av molion om viss informaiion lill den som flyttar utomlands

Socialulskollels betänkanden

1978/79:11 med anledning av motioner om vissa arbelsmiljöfrågor

1978/79:12 med anledning av molion om viss översyn av obduktions-lagen

1978/79:13 med anledning av motioner om slyrelsen för vårdarljänst

§ 13 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 27 oktober

1978/79:62 av Lars Schött (m) lill kommunikationsministern om fortsalt bemanning av fyrplalsen Länge Jan:

Enligl sjöfartsverkets planering skall en successiv avbemanning av våra fyrplalser ske fram lill 1980. Efter 1980 skall fyrplatserna helt skötas med automatik. Härvid kommer fyrplatsen Långe Jan vid Ölands södra udde atl hell avbemannas. Stark och sakligt väl underbyggd kritik har mött sjöfartsverkets handlingssätt när det gäller planering innebärande automatisering av fyrplalser. Verket åberopar ekonomiska skäl för sin planering och har därvid bortsett från en rad viktiga faktorer som bör tillmätas betydelse vid överväganden rörande fyrplatsernas nuvarande och framlida uppgifter.

För fyrplalsen Långe Jan vid Ölands södra udde liksom för flera andra fyrplalser, exempelvis Hanö fyrplats, kan särskilt framhållas vikten av fortsatt optisk bevakning ur sjöräddningssynpunkt, kustbevakningssynpunkt och oljekalaslroföeredskapssynpunkt. För fritidsbåtar ulan kommunikationsradio, i sjönöd eller andra svårigheter, är frågan om en bemannad fyr av allra största betydelse. Liknande synpunkter kan framhållas för fiskerinäringens del. Del är också bekant atl del enligt försvarets mening är angeläget med en så god bevakning av våra kuster som möjligt; härvid intar manuell optisk övervakning av farvalten en särställning när del gäller en god vaksamhet vid våra gränser. Liknande meningar har framförls från meteorologiska myndigheter.

För Ölands del, där turistnäringen är av avgörande betydelse, finns turist-och kulturhistoriska platser av rang. Vid sidan av Borgholms slottsruin och Sollidens sommarresidens är fyren Långe Jan vid Ölands södra udde den förnämsta luristatlraklionen. Atl bortse från delta faktum när del gäller fyrplalsen Långe Jan vid Ölands södra udde vore atl motverka andra av statsmakterna vidtagna åtgärder som syftar lill regional stimulans och utveckling. Vidare kan med fog anföras alt personliga och sociala problem uppstår för den vid fyrarna verksamma personalen vid en eventuell friställning. En fyrplals är en alldeles speciell arbetsplats, och den där verksamma personalen kan inle ulan vidare jämföras med arbetskraft inom annan verksamhet som av ralionaliseringsskäl måsle friställas.

Med åberopande av del anförda vill jag fråga kommunikationsministern:

Ämnar kommunikationsministern vidtaga åtgärder för all bibehålla fyrplalsen Långe Jan vid Ölands södra udde bemannad?

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Anmälan av interpellationer

2 Riksdagens protokoll 1978/79:25-26

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Anmälan av interpellationer

arbetsmarknadsministern om

1978/79:63 av Lars-Ove Hagberg (vpk) til totalförbud mol användning av asbest:

Det är nu åtskilliga år sedan det stod klart att asbest är ett ämne som ger upphov till vävnadsförändringar, som i sin tur i stor utsträckning utvecklas till cancer. Under mänga är undanhölls och bagatelliserades fakta kring asbestens påverkan pä människan. De som har undanhållit fakta och de som har underlåtil att vidta nödvändiga äigärder för all stoppa användningen av asbest har lusenials arbelares liv på sina samvelen. Och fier kommer del all bli, eftersom de sjukliga förändringarna uppträder och utvecklas under decennier efter del all exponeringen för asbest har upphört. Vpk har krävt, och fortsätter alt kräva,ett totalt förbud mol imporl och användning av asbest som det enda radikala sättet atl lösa problemet.

Sedan elt tiotal år har del presenterats forskningsresultat som tyder på alt ämnei kadmium också har en starkt cancerframkallande effekt. Del måsle nu anses belagt att så är fallet. Del rör sig om cancer i häligheterna bakom näsa och svalg och om prostatacancer. Den fråga man nu ställer sig är hur många arbelares liv och hälsa som skall förödas innan åtgärder vidlas för alt nedbringa och stoppa användningen av kadmium inom industrin.

Jag vill mol denna bakgrund ställa följande frågor lill arbetsmarknadsministern:

När tänker regeringen vidta åtgärder för alt tolalförbjuda imporl och användning av asbest?

Kommer regeringen att vidta äigärder för alt alla arbetare som i sill yrke utsatts för asbest för genomgå grundliga läkarundersökningar?

Vilka åtgärder kommer regeringen atl vidta med anledning av kunskaperna om kadmiums cancerframkallande effekter?

den I november

1978/79:64 av Inga Lanlz (vpk) till socialministern om den kommunala barnomsorgen;

Del finns myckel som lyder på alt både den kvantitativa och den kvalitativa ulbyggnaden av barnomsorgen försenas. Kommunernas redovisning i barnomsorgsplanerna visar t, ex, all bara 89 000 nya daghemsplalser kommer alt färdigställas t, o, m, 1980 mol de 100 000 som överenskommils och bara 39 000 fritidshemsplalser mot överenskomna 50 000, Tvä tredjedelar av kommunerna kommer inte upp lill 80 % täckning av behovet, som det redovisas i barnomsorgsplanerna, under 1980. Det finns fortfarande kommuner som inte har eu enda daghem, och daghem för småbarn saknas i 70 kommuner. En iredjedel av kommunerna saknar helt fritidshem,

1982 beräknas atl 24 % av 0-6-åringarna skall ha tillgång lill daghemsplats, men redan i dag skulle minst hälften av barnen i dessa åldrar behöva plats, därför att deras föräldrar förvärvsarbetar, 1977 skulle del t. ex, ha behövts ytterligare 177 000 daghemsplatser för dessa barn, I många kommuner tillämpas dessutom vad man kan kalla en sardinburkspolilik, dvs, man

skriver in fler barn än platsanlalet medger, I underlagsberäkningarna för lokalyta m, m, räknas dessulom hallar, toaletter o, d in,

1977 fick bara 5 9é av barnen i åldrarna 7-12 år plats pä fritidshem, trots atl behovet av frilidshemsplalserär lika stort som behovet av daghem. Bristen på fritidshemsplatser är i dag t, o, m, större än brislen på daghemsplatser.

Anlalel barn som behöver tillsyn vid daghem och fritidshem ökarständigl, inte minst därför att kvinnorna förvärvsarbetar i alll slörre ulslräckning. Kommunernas barnomsorgsplaner utarbelas pä grundval av en förväntad förvärvsbenägenhei bland kvinnorna, I detta grundmaterial underskattas kvinnornas förvärvsbenägenhet konsekvent. En konsekvens av nuläget är atl olaliga kvinnor fastnat i en cirkelgång - för atl fö jobb måste de ha barnstugeplals och för atl fö barnstugeplats måste de ha jobb.

Fyra av fem kommuner anger ekonomiska orsaker till all ulbyggnaden är så låg. Mänga kommuner har också svårigheter med tillgången pä mark för ulbyggnaden,

I UHÄ:s anslagsframställan för det kommande budgetåret har 300 platser för förskollärarutbildning skurils bort. Redan med nuvarande låga utbyggnad av barnstugeplalser skulle del behövas 100 000 fler människor som arbetar inom barnomsorgen den närmaste tioårsperioden. Utbildningen av personal för barnomsorgen måste ökas, Dessulom bör all personal vid barnstugorna fö en likvärdig utbildning, eftersom personalen har likvärdiga arbetsuppgifter. Utbildningen bör dessulom förlängas och göras fyraårig. Kommunerna måste också bli skyldiga all erbjuda fortbildning för all barnstugepersonal, så alt en likvärdig utbildningsnivå mellan de anslällda uppnås.

Barnomsorgen måste byggas ut både kvantitativt och kvalilalivi. Utan tillräckligt med utbildad personal inom barnomsorgen kommer aldrig den kvalitativa upprustningen av barnstugorna atl kunna genomföras. Vpk menar alt alla bam skall ha rätt lill en bra barnstugeplats, oavsett om deras föräldrar förvärvsarbetar eller inte, därför alt barnen behöver den stimulans som en daghemsvistelse kan ge. Vpk har därför aldrig accepterat den låga utbyggnadslakten ulan ständigt krävt snabbare utbyggnad och bältre kvalitet. Vi har också vid ett antal tillfällen krävt en målsällningsdiskussion om förskolan: Vilka ändamål skall den tjäna, ulöver den rena tillsynen, och hur skall den dä se ut för atl tjäna dessa ändamål?

Del är med oro vi nu ser hur både den kvantitativa och den kvalitativa utbyggnaden av barnomsorgen sätts ur spel.

Mol denna bakgrund vill jag ställa följande frågor lill socialministern:

Kommer regeringen atl lägga fram förslag om att staten skall överta kostnaderna för barnomsorgen?

Är socialministern beredd alt medverka till sådana normer i samband med samlad nybebyggelse, alt mark motsvarande 10 m/barn avsätts för barnomsorgens behov?

Kommer regeringen atl vidta åtgärder för atl överinskrivningen vid barnstugorna skall slopas?

Anser socialministern att nuvarande normer för beräkning av lekytor resp. avdelningsytor vid barnstugorna är rimliga?

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Anmälan av Interpellationer

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Anmälan av interpellationer

Är regeringen beredd atl öka kapaciteten för utbildning av förskollä-

rare.'

1978/79:65 av Oswald Söderqvist {vpk) lill handelsministern om den svenska vapenexporten:

Den svenska vapenexporten har ofta debatterats i riksdagen. Det är självklart eftersom de regler vi har är skrivna på ett sådanl säll all alla regeringar, oavsell om de är socialdemokraliska eller borgerliga, förr eller senare kommer all bryla mol de beslämmelser som de själva har ulfor-mal.

Frän vpk;s sida har vi åtskilliga gånger påpekat all den svenska vapenexporten alllid haft "en olycklig benägenhet" att hamna hos dikialurslaier inom den västliga världen. Della har ofta motiverats med alt del, enligl de bestämmelser vi har, "råder inre slabililet" i sådana stater. Så fort folkliga uppror inträffar måste alltså exporten avbrytas. Det färskaste och bästa exemplet f n. är Iran, som vi exporterat krigsmateriel lill i flera är. Nu, med vad som inle kan betecknas som annat än inbördeskrig, finns de svenska vapnen där och kommer naturligtvis också lill användning.

Del finns också andra och lika färska exempel, I Sydoslasien pågår sedan några år ell krig mellan Indonesien och befrielsefronten på Öst-Timor, FRETILIN, Indonesien har olagligt, i strid med en FN-resoluiion som också Sverige rösiai för, ockuperat Öst-Timor, Sedan delta inlräffade, 1975, har sirider pägäll. Man borde dä förvänla sig all krigsmaterielinspeklionen och handelsdepartementet skulle förhindra all export av vapen lill Indonesien, Enligl våra beslämmelser för ju inte export ske lill stal som befinner sig i krig, Indonesien befinner sig i krig,Trolsdeila visar handelsstatistiken för 1977/78 alt sådan export förekommit.

Jag vill därför fråga handelsministern:

Anser handelsministern att del råder inre stabilitet i Iran?

Bedömer handelsministern läget i Iran tidigare under 1970-talet som stabilt?

Anser handelsministern all Indonesien befinner sig i krig?

Anser handelsministern atl vi skall följa våra egna regler för vapenexport, som förbjuder sådan export till land som befinner sig i krig eller är drabbal av inre oroligheier?

§ 14 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställls

den 31 oktober

1978/79:91 av Karin Ahriand (fp) lill sialsrädet Marianne Wahlberg om åtgärder för all öka antalet kvinnor bland högre slatsljänslemän:

Allt fler börjar inse all del pågår ett nalionalekonomiskl slöseri i landei genom att dukliga kvinnors kapacitet inle utnyttjas rätt. Nu visar en alldeles färsk statistik atl av ca 5 000 statstjänstemän i lönegrad F 23 och uppäl är 209 kvinnor. Det motsvarar 4 %. Året innan var andelen ungefär densamma. En stor del av dessa ijänsier lillsälls av regeringen utan ansökningsförfarande.

Anser statsrådet all detta förhållande är bra för landei?

Om inte, hur vill statsrådet arbeta för en förbättring?

1978/79:92 av Nils Åsling {c) till kommunikationsministern om lidpunkten för genomförande av visst brobygge:

I februari beslöt den dåvarande regeringen atl uppdra åt vägverket alt upphandla fyra stålbroar. Dåvarande kommunikationsministern betonade atl regeringens beslut skulle ses mol bakgrund av sirävan all stödja sysselsätlningen såväl inom den inhemska industrin som på byggnads- och anläggningssidan. Del är därför angelägel, framhöll han, alt broarna kan byggas snarast möjligl.

Den nya regeringen har nu meddelal all bara elt av de fyra projekten kommer till omedelbart utförande och all tillräckliga skäl inte talar för all med exlra medel finansiera en lidigareläggning av de tre övriga broprojeklen. Det finns dock ingenting i ulvecklingen pä arbetsmarknaden som stöder denna nya prioritering.

Med hänvisning till del anförda vill jag ställa följande fråga lill kommunikationsministern:

När kan den enligt den lidigare regeringens beslut redan upphandlade Sannsundsbron beräknas komma till utförande?

den 3 november

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Meddelande om frågor

1978/79:93 av Marianne Stålberg (s) lill kommunikationsministern om prioriteringen av vissa brobyggen:

Vägförvaltningen i Jämtlands län hade redan i 1975 års flerärsplan planerat byggandet av en bro över Sannsundet, Delta skulle påbörias 1980, Den förra regeringen har undersökt möjlighelerna all bygga ell antal broar av stål. Genom alt lägga beställningar på varven skulle man skapa underlag för alternativ produktion. Hänsyn skall las till sysselsätlningen inom vissa

Nr 25

Måndagen den 6 november 1978

Meddelande om frågor

områden. Departementet log fram ell "pakel" på fyra broar. En av dem var Sannsundsbron,

I februari i år uppdrog regeringen ät vägverket alt upphandla de fyra vägbroarna. Regeringen har emellertid nu beslutat atl anslå 130 milj, kr, till byggande av en enda bro, Siallbackabron i Trollhättan, Detta skulle kunna frigöra medel för verket all lidigarelägga även andra broar.

Enligt vägverket kan delta ske för högst tvä broar, Lullehovsbron i Stockholms län och Slrängnäsbron i Södermanlands län. Därmed hamnar hela effekten av de statliga insatserna i södra delarna av landet.

Med hänvisning härtill vill jag fråga:

Vad föranledde statsrådet alt riva upp en principuppgörelse som byggde på regional- och sysselsällningspolitiska skäl?

Hur stämmer beslutet om att prioritera brobyggen endasl i de södra delarna av landet överens med de regionalpolitiska målen all skapa arbete i olika delar av landei?

§ 15 Kammaren åtskildes kl. 11.44.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen