Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:24

Fredagen den 27 oktober

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollet för den 19 innevarande månad.

§ 2 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

Till riksdagens kammare

Då undertecknad skall tjänstgöra som ombud vid 33:e ordinarie mötet med Förenta nationernas generalförsamling undertiden den 6 november-den 20 december anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetel under denna tid. Stockholm den 26 oklober 1978 Carl- Wilhelm Lothigius

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice lalmannen anmälde alt Anita Bråkenhielm (m) skulle inträda som ersättare för Carl-Wilhelm Lothigius under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om den framtida användningen av Upplands signalregementes anläggningar i Uppsala

§ 3 Om den framtida användningen av Upplands signalregementes anläggningar i Uppsala

Försvarsministern LARS DEGEER erhöll ordet föratt besvara Hans Alséns (s) den 18 oktober anmälda fråga, 1978/79:45, och anförde:

Herr lalman! Hans AIsén har frågat mig vilka åtgärder som regeringen har vidtagit och när de kan förväntas ge resultat vad beträffar lokalisering av annan verksamhet till S l;s nuvarande anläggningar i Uppsala,

Jag vill till en början anmäla att enligt den tidsplan som f n, gäller kommer den av riksdagen beslutade flyttningen av S I att påbörjas år 1982 och vara helt genomförd år 1983,

Frågan om hur den av S 1 förvaltade marken med byggnader och övriga anläggningar i Uppsala skall användas efter förbandels flyttning utreds sedan år 1974 på regeringens uppdrag av försvarels faslighetsnämnd. Vid uppdragets fullgörande skall nämnden beakta vad riksdagens försvarsutskott anförde i sitt betänkande nr 25 för år 1974 om behovet av skyndsamma åtgärder i syfte atl finna lämplig användning för mark och byggnader som förvallas av S 1,

Enligl vad jag har inhämtat har fastighetsnämnden haft överläggningar med överbefälhavaren, byggnadsstyrelsen, Uppsala kommun och Uppsala

105

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

öm den framtida användningen av Upplands signalregementes anläggningar i Uppsala

106

läns landstingskommun om möjlighelerna att använda anläggningarna vid S 1 för något annat statligt eller något kommunalt ändamål. Hittills har dessa överiäggningar inte lett till något resultat som har kunnat ligga lill grund för förslag i frågan från fastighetsnämndens sida.

Överiäggningarna fortsätter emellertid, och faslighelsnämnden räknar med att i god lid innan förbandet har utrymt anläggningarna i Uppsala kunna lämna regeringen en redogörelse för resultatet av nämndens ulredning och lägga fram förslag i frågan. Jag anser all regeringen bör avvakta fastighetsnämndens förslag innan någon vidare åtgärd vidtas,

HANS ALSÉN (s):

Herr talman! Jag tackar givetvis försvarsministern för att han har svarat på min fråga. När försvarsministern nu träder in i den poliliska eldgivningen för första gängen, skulle jag emellertid satt värde på om han hade haft litet bättre laddat och kanske också åstadkommil en litet klarare träfföild än vad det här svaret har inneburit. Jag tycker faktiskt att del är relativt poänglöst.

Vad jag är ute efter ärju statens poliliska ansvar. Vad som härsvaras ärall frågan handläggs Ijänstevägen, i sedvanlig ordning. Men det finns ingenting som antyder när regeringen politiskt är beredd all la sitt ansvar.

Del sägs alt när försvarels fastighetsnämnds förslag kommer, skall man pröva del. Men när kan del komma? Finns det någon deadline för när fastighetsnämndens förslag måste lämnas lill regeringen? Jag menar alt regeringen har ett regionalpolitiskt ansvar - och det framgick klart av försvarsutskottets skrivning i samband med all proposilionen antogs av riksdagen 1974. Jag skulle alltså sätta värde på om försvarsministern ville klargöra när enligl regeringens mening den här tidsfristen löper ul för fastighetsnämnden och regeringen för möjligheter au göra sin politiska prövning uiifrån regionalpoliliska synpunkter.

Den arbetsmarknadsmässiga situationen i Uppsala är lika svår nu som 1974 -ja, den är värre. Jag vill citera vad vi sade i vår molion från socialdemokratiskt håll 1974:

"Givetvis skapar utflyltningen av S 1 från Uppsala en hel del problem. Bl. a. innebär den ett betydande bortfall av värdefulla sysselsättningsmöjligheter i kommunens centralort. Som vi påpekade i vår motion hösten 1973 så har Uppsala till skillnad mol andra jämföriiga kommuner en markant näringslivsmässig obalans. Anlalel industrisysselsatla har de senasle åren undan för undan minskat och är nu nere i så lågt som drygt 10 96 av de yrkesverksamma, ett förhållande som inger de allvarligaste farhågor för framtiden.

Till detta kommer den arbetslöshet som fortfarande är rådande - speciellt bland ungdomen. Den militära sektorn har i denna situation utgjort elt värdefullt tillskott som från arbetskraftssynpunkt skilt sig från den övriga offentliga verksamhet som i hög grad dominerar kommunens näringsliv. S 1, med tillhörande verkstäder och skolor, har bidragit till en betydelsefull breddning av den lokala och regionala arbetsmarknaden. En utflyttning kommer alt både minska antalet arbetstillfällen och få besvärande sysselsätt-

ningsmässiga konsekvenser av strukturell natur."

Sedan dess har vi fått elt betydligt förvärrat läge på arbetsmarknaden, en ökad obalans. Volvo-Penla, som tillhören av de få vinstgivande koncernerna här i landet, har beslutat alt dra bort sin verksamhet från Uppsala. Vi har stor ungdomsarbetslöshet.

Jag frågar nu försvarsministern; Är regeringen - det är del som är del intressanta - beredd atl verkligen ta sitt ansvar i detta sammanhang?

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr talman! Represenianter för Uppsala har inte alltid varit lika angelägna som Hans AIsén nu var att få behålla S 1. Sålunda flnns del en generalplan från år 1970, där man har önskemål om att få praktiskt laget hela S l:s nuvarande område. Men redan i december 1972 hade man i Uppsala ändrat mening och ville behålla S 1.

Hans AIsén efterlyser konkret besked om när detta beslut kan fattas. Till det vill jag säga att vi har dock fyra år på oss. Jag är fullt medvelen om försvarsministerns ansvar för att man utnyttjar de fyra åren konstruktivt, sä att man verkligen får marken använd på ell sätt som passar Uppsala och Uppsalas nuvarande problem väl. Men den ursprungliga situationen var att Uppsala ville ha denna mark i sin generalplan.

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om den framtida användningen av Upplands signalregementes anläggningar i Uppsala

HANS ALSÉN (s):

Herr talman! När försvarsministern argumenterar här talar han om historisk lid. Då beslutet togs i riksdagen och behandlades av försvarsutskottet fanns det myckel klara uttalanden från Uppsala kommun om alt man i kommunen inte hade intresse av mark och anläggningar och inle var beredd alt överta dessa. Del frarhgår klart av de offentliga handlingar som låg lill grund för riksdagens beslut. Del som är intressant är vad som sades när riksdagen fattade siu beslut och inle vad som sades 1972.

Nu säger försvarsministern alt del är fyra år kvar. Del har tydligen skett en förskjutning i tidsplanen. Tidigare var del meningen alt en överflyttning skulle ske åren 1980 och 1981. Nu ärdet fråga om något annat årtal. Så vissl har man fått en respillid. Men fyra och elt halvt årav den tiden har redan gått. Under den perioden har ingenting hänt. Det talas här om kontakter mellan å ena sidan Uppsala kommun och Uppsala läns landsiing och å andra sidan försvarets fastighetsnämnd. Jag har låtit mig underrättas om hur de kontakterna har gestaltat sig. Det är verkligen att ta till om jag säger all dessa konlakler har varit av blygsam omfattning. Innehållet i kontakterna har varit mycket tunt. Landstinget gav i maj månad i år besked om alt man inie hade något intresse av att överta de här anläggningarna.

Som jag ser del är det alltså här fråga om ett klart statligt ansvar, och del framgick också av riksdagens beslut år 1974.

Länsstyrelsen har producerat kilovis med utredningsmaterial, där man talat om regionalpolitiken. Detta har överiämnats till staten för behandling och åtgärder. Del behövs alltså inle någon ytterligare dokumentation. Här krävs en konkret politisk vilja hos den centrala statsmakten. Jag hoppas atl

107

Nr 24 försvarsministern vill påverka de övriga ansvariga i regeringen, sä att de

Fredaeen den kommer att inse det politiska ansvar som den nu sittande borgeriiga

27 oktober 1978 regeringen har i denna fråga.

Om lidigareläggning av planerade leveranser tillför-svaret

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr talman! Under den vecka som jag har haft denna ansvarsfulla befattning harjag bara en gång varit i kontakt med Uppsala kommun i detta ärende. Jag lovar Hans AIsén atl ta förnyade kontakter med Uppsala kommun.

HANS ALSÉN (s):

Herr talman! Jag tackar för det beskedet. Av massmedierna har vi ju fält klart för oss alt försvarsministern är en i vissa avseenden handlingskraftig person, som inle låter gräset gro under sina fötter. Jag hoppas att del häller streck även när det gäller den här frågan. I och för sig harjag ingen anledning atl betvivla detta förrän utvecklingen visar något annat.

Jag hoppas alltså att försvarsministern görallt vad han kan på detta område och känner det politiska ansvaret och inte uppfattar det här som ell tjänsteärende, som i första hand ligger hos försvarels faslighetsnämnd. Försvarets fastighetsnämnd är ju ell organ som skall svara för försvarets anläggningal". Men här gäller del någonling hell annat, nämligen atl få sysselsättning i anläggningarna, atl för uppländsk arbetsmarknad bevara, och helst förstärka, sysselsätlningssiluationen. Jag har med mitt citat ur motionen påpekat atl silualionen är ohållbar och orimlig, framför allt i vad gäller obalansen. Det föreligger klara brister i fråga om industriell sysselsällning.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om lidigareläggning av planerade leveranser till försvaret

108

Försvarsministern LARS DE GEER erhöll ordet för alt besvara Ove Karlssons (s) den 18 oktober anmälda fråga, 1978/79:47, och anförde:

Herr lalman! Ove Karlsson har frågat mig om jag är villig atl medverka lill en lidigareläggning av planerade leveranser av kläder och skor lill försvaret.

Det militära försvarels beställningar av textil, konfektion och skor under den senaste femårsperioden har genomsnittligt omfattat ungefär 115 milj. kr. per budgetär. I förhållande lill gällande planer har beställningar tidigarelagls till ett belopp av ungefär tillsammans 75 milj. kr. under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Denna lidigareläggning har naturiigtvis delvis bidragit till atl beställningsverksamheten nu har minskal. Härtill kommer atl medlen för anskaffning av kläder och skor har fött reduceras lill följd av den ekonomiska ram som 1977 års försvarsbeslut innebär. Enligt programplanen för femårsperioden 1979-1984 planeras en beställningsverksamhet om ca 85 milj. kr.

per år.

En ytterligare lidigareläggning av planerade beställningar inom den gällande ekonomiska ramen skulle självfallet medföra att beställningsverksamheten om något år skulle bli ännu mindre. Jag är därför inte beredd alt medverka till en lidigareläggning av inom utgiftsramen för del militära försvaret inplanerade beställningar. Efter samråd med arbetsmarknadsministern vill jag däremot meddela att regeringen är beredd att pröva möjligheterna alt med utnyttjande av arbetsmarknadsmedel utöka beställningarna för del militära försvarets räkning.

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om lidigareläggning av planerade leveranser tillför-svaret

GUDRUN SUNDSTRÖM (s);

Herr lalman! Det har fallit på min lott atl i stället för Ove Karlsson ta emot försvarsministerns svar, eftersom Ove Karisson har fått förhinder i dag.

Enligl uppgift skulle det föreligga förslag om kraftiga nedskärningar av försvarets beställningar av skor och kläder i framtiden. För vissa orter, t. ex. Likenäs, Fastnas och Vägsjöfors, skulle del slå myckel hårt i fråga om arbetstillgängen. Del är likadant när del gäller det län vi kommer ifrån. Just orten Malung, som försvarsministern säkert väl känner till, har ett mycket stort bekymmer med atl skaffa människorna arbete. I Malung har man sedan gammall elt stort kunnande när det gäller skinntillverkning.

Vad jag menar är att försvarets upphandling av kläder och skor borde ske mera kontinuerligt och pä ett sådant sätt alt ryckigheten i beställningarna försvinner. Jag har stor förståelse för atl det kan vara svårt när man har anbudsupphandling. I den här situationen med sysselsätlningssvårigheler borde man ha ett bältre samråd mellan de olika statliga institutionerna.

Min förhoppning är att statsrådet är beredd att medverka till atl man kan lidigarelägga sådana beställningar som det här gäller, så atl man inle äventyrar existensen för de företag som berörs av dessa. Facket och de anslällda på de aktuella företagen är djupt oroade, eftersom beställningar utgår så sent att man av den anledningen helt enkelt fåll gå ul med varsel till de anställda.

Ur försvarssynpunkt bör det också vara en intresse alt vissa företag finns kvar, som kan leverera till försvaret i fortsättningen. Därför måsle delta samråd vara mycket aktivt under en tid när vi har ont om arbele. Det är exempelvis få människor i värt land som kan hanteringen av skinnvaror. Mot denna bakgrund skulle jag önska att man kanske vore mera aktiv inom detta område.

Jag vill tacka herr försvarsministern för svaret på denna fråga.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! De lidigareläggningar om 75 milj. kr. av beställningar på textil och skor som gjordes under budgetåren 1975/76 och 1976/77 varju motiverade av arbelsmarknadspolitiska skäl. Vilka yllerligare lidigareläggningar som nu kan göras och därmed vilka industrier som blir berörda är en fråga, som skall avgöras i samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, försvarets materielverk och berörda

109

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om tidpunkten för inrättande av ett rådgivande organ till överbe-.fälhavaren, m. m.

försvarsgrenschefer. Del ankommer på de myndigheterna atl göra en avvägning mellan olika industriers sysselsätlningssvårigheler, deras förmåga att upprätthålla krigsprodukiion och försvarels behov av beklädnadsmaterial. Jag vill alltså försäkra Gudrun Sundström om att just de aspekter hon berört i sin replik till mig kommer all bli beaktade.

GUDRUN SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Del sista tar jag som ett löfte från herr försvarsministern om all vi kan se litet ljusare på situationen i detta aveende i vårt län.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 5 Om tidpunkten för inrättande av ett rådgivande organ till överbefälhavaren, m. m.

Försvarsministern LARS DE GEER erhöll ordet för alt besvara Olle Göranssons (s) den 19 oktober anmälda fråga, 1978/79:53, och anförde:

Herr talman! Olle Göransson har bett mig lämna besked om tidpunkten för inrättande av militärledningens rådgivande nämnd samt - utöver vad som anfördes i proposilionen 1977/78:63 - om dess uppgifter och sammansättning.

Vad beträffar tidpunkten för inrällande av nämnden harjag för avsikt att föreslå regeringen alt den inrättas den 1 januari 1979.

Vad gäller nämndens uppgifter och sammansättning avser jag atl följa de riktlinjer och intentioner som min företrädare har föreslagit i propositionen och som riksdagen har godkänt (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

Arbele med nämndens instruktion pågår f n. inom försvarsdepartementet.

110

OLLE GÖRANSSON (s);

Herr talman! Jag ber all få lacka försvarsministern för svaret på min fråga. Det ärju skönt att höra att det äntligen börjar röra sig på den här fronten. Det är elt år sedan den dåvarande försvarsministern lade fram elt förslag lill riksdagen om all en rådgivande nämnd skall inrättas för militärledningen. Vi socialdemokrater är, som försvarsministern säkeriigen känner till, inte nöjda med atl just en nämnd skall inrättas. Vi menar alt detta viktiga organ bör ha en styrelse för att därmed möjliggöra en ökad insyn och möjligheter till påverkan från civila på de militära organen. Men den borgeriiga majoriteten har inle tyckt atl della är en så stor angelägenhet för människor utanför det militära yrket och därför stannat för all en nämnd skall inrättas.

Vad propositionen innehöll i fråga om nämndens uppgifter var egentligen en lång uppräkning av vad som inte skall ingå i dessa, medan det som nämnden skall göra anges på två rader. Det är min förhoppning att man i det arbele som nu pågår inom försvarsdepartementet på atl utforma riktlinjer för denna nämnd skall förtydliga dessa och ge dem en sådan inriktning atl en

förändring och en förbättring i framliden underlättas och så all en styrelse för detta organ så småningom kan inrättas.

Jag ber än en gång alt få lacka för svaret pä min fråga och ser fram emot den 1 januari när tydligen ell förslag i ärendet skall framläggas.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 6 Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Nattavaara järnvägsstation

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om åtgärderför att förhindra nedläggning av Nattavaara Järnvägsstation

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Karl-Erik Hälls (s) den 19 oklober anmälda fråga. 1978/79:55, och anförde;

Herr talman! Kari-Erik Häll har frågat mig om jag avser att ta initiativ som syftar till en omprövning av SJ:s beslut alt lägga ned Nattavaara station.

SJ;s trafikdistrikt i Luleå har i skrivelse lill Gällivare kommun i februari 1978 anmält sin avsikt all avbemanna järnvägsstationen i Nattavaara. Planerna innebär inte att stationen läggs ned eller att något trafikslag upphör. Tågen kommer alltjämt atl stanna för resandes på- och avstigande. Gods kommer också atl kunna sändas till och från orten i SJ:s regi.

Den planerade avbemanningen för dock med sig atl exempelvis biljettförsäljningen upphör på stationen. Den stationära slyckegodsservicen ersätts med godsombud och hemforsling.

Den avsedda förändringen,som ursprungligen planerats till den 1 oktober i år, har skjutits upp till den 1 december. Orsaken härtill är all diskussioner och förhandlingar mellan SJ i Luleå och berörd facklig organisation sedan länge pågår i avbemanningsfrågan. MBL-förhandlingar i frågan har ägl mm och ytteriigare sädana är aviserade.

Gällivare kommun har i augusti månad skriftligen - och i samband med uppvaktning - begärt kommunikationsministerns medverkan till all SJ omprövar planerna på att dra in bemanningen. Kommunens framställning har enligl praxis Överlämnats till SJ;s centralförvalining för handläggning. Handläggningen där vilar i avvaktan på slutförandet av förhandlingarna mellan SJ och fackorganisalionen. SJ har i skrivelse till kommunen sagt alt man i det rådande läget inte kan ge fullständigt besked beträffande Nattavaara och att man avser atl återkomma när förhandlingarna avslutats.

Jag är i den situation som råder inle beredd alt göra närmare uttalanden i frågan.

KARL-ERIK HÄLL (s);

Herr talman! Jag ber an fö lacka för all jag fölt svar pä min fråga. Jag är inle alls nöjd med svaret, men jag hade inle heller hoppals på att fö ett nöjaktigt svar. Jag har nämligen förstått att regeringen inte vill ta itu med denna fråga, ulan man hänvisar lill överläggningar och förhandlingar som pågår, och det

111

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om åtgärderför att förhindra nedläggning av Nattavaara Järnvägsstation

gör man oavsett att denna fråga egentligen är ganska intressant. Det sägs i svaret atl stationen inte skall läggas ned. Jagskall återkomma till del,omjag hinner. Det är nämligen så all man redan 1977 bestämde att denna åtgärd skulle vidtas. Sedan har hela denna affär varit föremål för överiäggningar med de berörda fackliga organisationerna. Jag har inle tid och inte heller anledning alt gä in på de turerna.

Men när vi från kommunens sida försöker göra klart för SJ vad man håller på att göra, nämligen slå undan benen för ulveckling på en ort som är en av de fö orterna i Gällivare kommun som, även om den inte utvecklas, lever sitt liv och som har elt näringsliv som är starkt beroende av service i den omfattning som SJ nu tillhandahåller. Del är en rad andra ling som vi gärna ville överiägga med SJ om, men vi för inle underlag från SJ för alt kunna bedöma om del finns några möjligheter för oss att med SJ seriöst diskulera vilka andra iniressen som slår på spel, utan man har hell enkelt avvisat detta frän SJ:s sida.

Det tycker vi är ganska upprörande därför atl del här väl ändå kunde vara ett ganska intressant pilotfall som skulle kunna belysa vilka verkningar SJ:s planerade åtgärder, om de kommer lill utförande, skulle fö pä en kommun som vår. Ärendet är sä pass avgränsat atl man borde kunna överlägga om del.

Kommunen har gått in och sagt alt den också är beredd att hjälpa lill, om SJ i sammanhanget för utgifter som är för stora för SJ att klara. Så var det med stationshuset. Stationshuset kommer all försvinna. År 1960 byggdes del provisoriska stationshus upp som nu är utslitet och måste bort. Det skall inte ersättas med något nytt stationshus, eftersom della skulle bli för dyrt. Kommunen har sagt att man kan länka sig att lösa problemet tillsammans med SJ, och man kan också tänka sig alt betala en del av kostnaderna på grund av att gemensamma intressefrågor dä kunde lösas på elt vettigt sätt. Men svaret är alltså nej.

Della gör oss väldigt besvikna. Vi är också besvikna över atl del inte kan finnas möjligheter atl gå in och se på fallet, eftersom kommunen, uppenbarligen SJ:s egna anslällda och fackföreningarna behöver få en klarare belysning av fallet, men det tycks inte finnas några möjligheter att undersöka fallet. Därför beklagar jag svarels innebörd. Vi fär alltså elt besked till kommunen först när beslut redan har fattats och detta - det vill jag säga till statsrådet - tillfredsställer oss inle.

112

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om åtgärder för atl trygga sysselsättningen vid Annons-Krantz AB i Göteborg

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för atl besvara Karl Hallgrens (vpk) den 18 oklober anmälda fråga, 1978/79:37, till industriministern, och anförde:

Herr talman! Kari Hallgren har frågat industriministern om han har för avsikt alt vidta sådana åtgärder som tryggar sysselsättningen för dem som nu holas av att mista sina jobb vid Annons-Krantz AB i Göteborg. Frågan ställs mol bakgrund av televerkets beslut atl anlita ett annat företag för ackvisition av annonser till telefonkatalogen. Frågan har därför överiämnats till mig.

När del gäller effekterna pä sysselsätlningen för de anslällda vid Annons-Krantz har jag fött veta atl flertalet av dem som i dag sysslar med katalogarbetet har erbjudits anställning i del nya bolag som har bildats. Karl Hallgrens farhågor för alten stor del av den nuvarande arbetsstyrkan riskerar att mista sina jobb är alltså dess bättre obefogade.

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

öm åtgärderför att tiygga sysselsättningen vid AnnonsrKrantz AB i Göteborg

KARL HALLGREN (vpk):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Statsrådet påpekar här alt de flesta har garanterats arbete i det nya företaget. Men det är ju ett faktum att en del ändå blir arbetslösa eller måste söka sig andra arbeten - om det nu finns några sådana i Göteborgstrakten, som är hårt drabbad av arbetslöshet.

Men del verkligt anmärkningsvärda i den här affären är att elt statligt företag som televerket beslutar sig för att anlita denna mullijäite som ITT är. Och det sker antingen med regeringens tysta samtycke eller helt utan regeringens kännedom. Del är lika illa, vilketdera som än har skett.

Jag förutsätter alt både den förra regeringen och den nuvarande känner väl till ITT:s agerande som multinationell koncern och som imperialistiskt företag. Jag förutsätter också att det nya statsrådet har kunskaper om vad ITT sysslat med.

Del är klan dokumenterat att ITT spelade en aktiv roll och gjorde allt för alt förhindra alt .Mlende blev vald till president i Chile. När della inte lyckades gjordes massiva insatser föratt störta Allende. Vi vet ju alla vad som hände den 11 september 1973: man lyckades med sitt grymma uppsåt. Presidenten mördades och högerkrafterna och militären tog över makten. I della fruktansvärda förspel till förtrycket av elt hell folk har ITT spelat en aktiv och framträdande roll.

Jag vill bara ställa frågan: Är denna USA-multijäite en lämplig samarbetspartner för svensk statlig företagsamhet? Anser inte statsrådet atl del hade varit bättre och riktigare från både arbelsmarknadssynpunkt och allmänpolitisk synpunkt alt regeringen hade ingripit i affären och låtit Annons-Krantz fortsätta med annonsanskaffningen för telefonkatalogerna?

De anställda vid Annons-Krantz har protesterat, eftersom deras anställningar är starkt hotade. Det har också bekräftats att en del av dem kommer au mista sina arbeten. De har därför krävt atl affären skulle stoppas.

113

8 Riksdagens proiokoll 1978/79:23-24

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

öm åtgärderför att trygga sysselsättningen vid Annons-Krantz AB i Göteborg

Jag ställer också frågan lill statsrådet: Har man närmare undersökt ITT:s anbud? Del kan ju ligga så till all della jätteföretag avsiktligt lämnat ett underbud för alt helt enkelt slå ut ett svenskl förelag och fö ett ännu större infiytande i landei än vad del redan har.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Herr Hallgrens fråga gällde sysselsättningen vid bolaget. Men jag vill ändå tala om hur regeringen har handlagt ärendet.

Regeringen fattade den 20 oktober i år beslut med anledning av skrivelser om ackvisition av annonser lill telefonkatalogen. Det är riktigt att de anställdas organisationer och även enskilda hade vänt sig till regeringen för alt fö beslutet upphävt. Kommunikationsdepartementet skickade skrivelserna på remiss lill bl. a. riksrevisions verket, som yttrat sig i ärendet. Riksrevisionsverket har konstaterat vissa formella brister i behandlingen av upphandlingsärendet, men inte funnit all resultaiei sirider mol de grundläggande krav pä affärsmässighet och objektivitet som upphandlingskungörelsen ställer.

Regeringen har i sitt beslut konstaterat all enligt upphandlingskungörelsen talan inte för föras mol beslut i upphandlingsärende. Vidare har regeringen i sitt beslut konstaterat att den paragraf i förordningen med instmkiion för televerket, som reglerar här televerket är skyldigt all underställa regeringen ett upphandlingsärende, gäller avtal med utländska myndigheter och företag som behövs för teleförbindelserna med utlandet. Det av verket nu träffade avtalet har inte sådan karaktär. Slutligen har regeringen också konstaterat att sädana förhållanden som behandlas i anvisningarna till 1 § upphandlingskungörelsen om de fall då ell upphandlingsärende kan komma att ställas under regeringens prövning inie föreligger i delta upphandlingsärende. Regeringen har därför lämnat skrivelserna ulan åtgärd.

114

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Jag kan bara konstatera att den förra regeringen, som handlade det här ärendet, alltså inle har sett något anmärkningsvärt i all svensk statlig företagsamhet beblandar sig med imperialistiska multijätlar av typ ITT. Men då talar i varje fall den förra regeringen med dubbla lungor. Den förre kommunikationsministern Bo Turesson har offentligt uttalat sig om denna affär och beklagat all den har kommii lill slånd. Det uttalandet finns återgivet i Hallandsposten den 19 juli.

Jag vet inte hur den nya regeringen och speciellt den nya kommunikationsministern ser på saken - om man också beklagar att man har samröre med en sådan multinationell jätte som ITT. Vi vet att företaget har ett stort inflytande på svensk leknik, särskilt när del gäller telefon, radio och annan teknisk utrustning som har ganska stor anknytning till försvaret. Del är naturiigtvis väldigt viktigt all man, när man har kunskap om denna koncerns agerande i andra länder, verkligen håller ell öga pä vad den sysslar med. Kan man över huvud taget ha kontroll över försvarshemligheler när ell sådant

la Nr 24

företag har de tjänster och den tillverkning som del har genom de svenskägd;

företagen

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Jag vill bara sluta med alt säga atl regeringen har följt de beslämmelser som gäller.

KARL HALLGREN (vpk):

Herr talman! Statsrådet menar alltså att om regeringen har följt de beslämmelser som finns är det inget anmärkningsvärt atl ett sådanl multiförelag som ITT för ett starkt grepp över teknisk tillverkning också av försvarsviktig produktion här i landei. Del tycker jag är anmärkningsvärt. Man tar inte heller hänsyn lill atl elt sådant här förelag slår ul ett svenskl företag som har sysslat med exempelvis den fråga vi nu diskuterar, nämligen annonsanskaffning till telefonkatalogen.

Jag anser att det är anmärkningsvärt att man lar så lätt på frågan. Man har följt gällande bestämmelser, säger statsrådet. Men tycker inte statsrådet alt man i så fall borde göra en översyn av de beslämmelser som i dag reglerar handelsförhållanden mellan utländska förelag och svensk företagsamhet?

Fredagen den 27 oktober 1978

Om statsbidragsgivningen till vägbyggen

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 8 Om statsbidragsgivningen till vägbyggen

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Nils Berndtsons (vpk) den 18 oklober anmälda fråga, 1978/79:38, och anförde:

Herr talman! Nils Berndtson har frågat mig om regeringen är beredd alt utfärda sådana beslämmelser för statsbidragsgivningen lill vägbyggen att kommunernas möjligheter att hävda miljöintressena tryggas.

Statsbidrag lill kommuner för byggande av vägar och gator utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen om statsbidrag lill väg- och gatuhållning i vissa kommuner. De villkor som i kungörelsen uppställs för bidrag grundar sig på riktlinjer som har godkänts av riksdagen. Statsbidrag utgår enligt fastställd fördelningsplan. I fördelningsplan upptas i princip endast väg- och gatuobjekl som ingår som viktiga delar i irafikledsplaner, vilka antagits av resp. kommuner. Genom denna praxis säkras att berörda objekt kan ges en riklig utformning med hänsyn till kommunens övriga planering.

Resp. kommun utarbetar sedan arbetsplan för väg- och gatuobjekl som är upptagna i fördelningsplan. Innan detta sker läggs normalt stadsplan för områdei enligl bestämmelserna i byggnadslagen. Som bekant har kommunerna planmonopol enligt byggnadslagen.

Mol denna bakgrund kan jag inte finna att gällande bestämmelser om statsbidragsgivningen lill vägbyggen skulle hindra kommunerna atl hävda miljöintressena.

115

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om statsbidragsgivningen till vägbyggen

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Listan börjar bli lång över kommuner som har mötts av besked om att statsbidrag till vägbyggen förutsätter trafiklösningar som varit uppenbart otillfredsställande ur miljösynpunkt. Trafikleder har dragits genom bostadsområden, känsliga fritidsområden osv.

Den omedelbara anledningen lill min fråga lill kommunikationsministern är handläggningen av den s. k. Vallaledsfrågan i Linköping. Under trycket från en bred opinion mol planerna på en trafikled genom elt värdefullt fritidsområde beslöt kommunfullmäktige förra året atl söka en annan lösning för att rädda Vallaskogen.

När man sedan kommer lill vägverket för alt diskutera siatsbidragsfrågan visar det sig att verket förbinder statsbidrag med att Vallaleden byggs. På så sätt framtvingar vägverket en irafiklösning som sirider mot kommunfullmäktiges beslut och mot en mycket bred folkopinion. Det måsle vara otillfredsställande att statsbidragsgivningen tillämpas på ell sådant sätt.

Mot denna bakgmnd harjag ställt frågan lill kommunikationsministern om regeringen är beredd atl utfärda sädana beslämmelser för statsbidragsgivningen lill vägbyggen alt kommunernas möjligheter alt hävda miljöintressena tryggas.

Jag lackar kommunikationsminister Anitha Bondeslam för svaret på min fråga, även om det är undvikande. Jag tycker inle del räcker all hänvisa lill kungörelser och bestämmelser för statsbidragsgivningen. Det är inle rätt alt säga atl den praxis som tillämpas har en riktig utformning i förhållande till kommunernas övriga planering.

Kommunikationsministern säger att hon mot denna bakgrund inle finner atl bestämmelserna skulle hindra kommunerna alt hävda miljöintressena. Men del är ju vad som har skett i del fall jag åberopade och i en rad andra liknande fall. Jag medger all det är svårl all i de beslämmelser som reglerar vägverkets verksamhet finna slöd för ell agerande som strider mol miljöintressena. Men del är också svårt att finna bestämmelser som klart säger alt miljöintressena skall beaktas. Det är därför jag har ställt min fråga till kommunikationsministern.

Jag skulle vilja råda kommunikationsministern alt ta fram några av de omtvistade ärendena och studera dem. Ta gärna en särskild lill på vägverkels agerande i den s. k. Vallaledsfrågan i Linköping.

Mot bakgrund av vad jag här anfön vill jag ställa frågan: Visar inle del inträffade alt vägverket använt statsbidragsgivningen på ett sätt som strider mot miljöintressena? Visar inte detta att det behövs bestämmelser för statsbidragsgivningen sä alt miljöintressena kan tryggas?

116

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM;

Hert talman! Nils Berndtson har ställt en principiell fråga lill mig som jag har besvarat. Nu begär han atl jag skall yttra mig om ett specielll vägobjekt som är föremål för prövning i samband med det pågående arbetet med att upprätta ny fördelningsplan.

Som bekant är vägplaneringen i dag i stor utsträckning decentraliserad.

Även om del är vägverket som formellt upprättar och fastställer fördelningsplan sker del reella planerandet pä den kommunala och regionala nivån. Således är det kommuner och länsstyrelser som avger förslag på vilka väg-och gatuobjekl som bör ingå i planen. Efter det att denna upprättats skall dessutom vägverket ge kommuner och länsstyrelser möjlighet atl yttra sig över upprättad plan innan den fastställs. Det hör lill undantagen alt vägverket frångår den prioritering som gjorts pä den kommunala och regionala nivån.

Endast i del fall alt länsstyrelse och vägverk inle är överens om fördelningsplan prövas frågan av regeringen.

Med denna uppläggning av vägplaneringen vore det direkt felaktigt av mig atl här gå in och yttra mig över ett speciellt vägobjekt.

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Om statsbidragsgivningen till vägbyggen

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Regeringar och kommunikationsministrar växlar, men svaren är desamma. Ungefär så här svarade Bo Turesson i fjol på en liknande fråga som gällde den nya högbron i Slockholm. Jag tror inte det vore så dumt om de nya ministrarna svai-ade ulan att titta i företrädarens pärmar och skrivbordslådor.

Min fråga är principiell. Det är naturiigtvis inte nödvändigl att kommunikationsministern kommenterar del enskilda fallet. Jag har redovisat det för att illustrera rådande förhållanden. Anitha Bondestam kan mycket väl ta ställning principiellt utan att beröra det enskilda fallet.

Jag har frågat: Är regeringen beredd att utfärda bestämmelser för statsbidragsgivningen som är sådana att kommunerna inte tvingas till trafiklösningar som strider mot miljöintressena? Den frågan måste också kunna besvaras principiellt,

Överiäggningen var härmed slutad,

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:27 och 28 till utbildningsutskottet

§ 10 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:54-57

§ 11 På hemställan av förste vice talmannen beslöt kammaren kl. 09,45 att ajournera sina förhandlingar till kl. 14.00, då de till dagens bordläggning anmälda utskottsbeiänkandena väntades föreligga.

§ 12 Förhandlingarna återupptogs kl, 14,00 under ledning av förste vice lalmannen.

117

Nr 24 § 13 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

Fredagen den -j-j,| riksdagens kammare

2/ oktober 1978 Undertecknad anhåller om ledighet från riksdagsgöromålen under liden

fr, o. m. den 7 november fram till juluppehållet för att ingå i den svenska FN-delegationen i New York. Stockholm den 27 oklober 1978 Karl-Erik Strömberg

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde atl Britta Gunnarsson (fp) skulle inträda som ersättare för Kari-Erik Strömberg under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.

§ 14 Anmäldes och bordlades Propositioner

1978/79:23 om övertagande av aktierna i Norra Bergslags Järnvägs AB. 1978/79:29 om fortsalt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall . 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen

§ 15 Anmäldes och bordlades ■ Finansutskottets betänkande 1978/79:4 med anledning av motioner om principerna för det ekonomiska . systemet, m. m.

Försvarsutskottets betänkande

1978/79:4 med anledning av motion om politisk information vid de militära förbanden

Kulturutskottets betänkanden

1978/79:10 med anledning av molioner om bevarandet av militärmusikens

notmaterial och om en kartläggning av svenskt musikmaterial m, m, 1978/79:11 med anledning av molion om vården av offentligt ägd konst 1978/79:13 med anledning av motioner om barnkulturpoliliken, m. m.

Trafikutskottets betänkande

1978/79:3 med anledning av molion om lika konkurrensvillkor vid special-transporter

Näringsutskottets betänkanden

1978/79:6 med anledning av motion om ändrad sammansättning av

marknadsdomstolen 1978/79:7 med anledning av motioner om domänverkets markpolitik 118

ArbetsmarknadsutskoUets belänkanden

1978/79:8 med anledning av motioner om ledighet från anställning 1978/79:9 med anledning av motioner om systematisering av den arbetsrättsliga lagstiftningen

§ 16 Anmälan av interpellationer

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 26 oklober

1978/79:58 av Ulla Tilländer (c) till kommunikationsministern om vidgad försöksverksamhet med trädbussar:

Den växande privatbilismen har medfört allt svårare problem i de stora tätorterna. I storstadsområdena har trafikutvecklingen föll särskilt negativa konsekvenser för invånarna. För atl lösa dessa problem måste det ske en ökad satsning på kollektivtrafiken. En ökad andel kollektivtrafik accentuerar emellertid önskvärdheten av miljövänligare fordon än dagens. Dieselbussen har visserligen förbättrats under senare år, men det är sannolikt att den icke kan utvecklas atl motsvara framtida krav på avgas- och bullerfrihet.

Enligt trafikbullemiredningens förslag skall bullernivån för stadsbussar fr. o, m, 1984 sänkas till 75dB(A) vid mätningar enligt ISO-normen. Ingen av de busstyper som i dag finns pä marknaden uppfyller nämnda krav, ocH del är tveksamt om bussfabrikanterna kan hinna fö fram så lysta dieselbussar, I stället för man studera andra fordonstyper, som kan motsvara dessa krav. Eldrivna fordon utgör, enligt vad som kan överblickas i dag, ell av de bästa sätten att lösa trafikens miljöproblem. Dels elimineras avgaserna, dels reduceras bullret kraftigt i synnerhet vid start och acceleration.

Mindre beroende av brännolja är en egenskap hos ett irafikmedel som särskilt i framtiden kan bli mycket betydelsefull. Oljekrisen har visat att även kollektivtrafiken kan drabbas av störningar. En stor fördel -och den på sikl kanske viktigaste - är atl en trådbuss är energisnål och billigare i drift än dieselbussen.

Trots uppenbara fördelar med eldrivna fordon har dessa inle fått den spridning som är önskvärd från miljösynpunkt. Ett fordon med kombinerad tråd- och batteridrift skulle skapa helt andra förutsättningar att utveckla en miljövänlig kollektivtrafik. I Tyskland provas en sådan kombination, som också är utrustad med automatiska slrömavtagare. För atl stimulera utvecklingen av nya och modifierade typer av eldrivna fordon bör slalligl stöd utgå för detta ändamål.

En nackdel frän ekonomisk synpunkt torde vara alt tråd- och balteridrivna bussar kräver relativt omfattande investeringar i initialskedet. De höga initialkostnaderna har sannolikt verkat avskräckande på de kommuner där

119

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

frågan om trådbusstrafik aktualiserats. Elbussen, med tråd- och/eller batteridrift, torde under den närmaste 10-15-årsperioden vara det enda realistiska alternativet till dieselbussen. Med hänsyn till della och till eldrivna fordons fördelar från såväl miljö- som energisynpunkt är del angeläget att statsmakterna stimulerar tillkomsten av dylika syslem. Enligt min uppfattning bör statsbidraget för della ändamål utgå till försöksverksamhet i fier kommuner än i Stockholm,

Jag vill särskilt omnämna i det här sammanhanget att i Malmö kommun har en trafiksanering i centrala staden med ett system av gågator införts med en förbättring av miljön som följd. Dieselbussarna, som måste trafikera innerstaden, utgör emellertid alltjämt ett stort problem genom sina avgaser. Här skulle elt statligt bidrag för försöksverksamhet utgöra en tilltalande möjlighel lill sanering, och det skulle förvåna om inle de kommunala myndigheterna utnyttjade den möjligheten.

Till del kommer del positiva inlresse från industrins sida som nu ägnas trådbussen. För alt svensk induslri här skall kunna inta en täiplais krävs från statsmaktens sida mer än en allmän välvilja. Även om den tekniska utvecklingen av en trådbuss rimligen tar sin tid så är ingalunda denna tekniska process opåverkad av en politisk viljeyttring. Del är alltså vad som krävs jusl nu. Jag vill erinra om den positiva inställning som förre kommunikationsministern Turesson gav uttryck ål här i riksdagen som svar på en fråga ställd av mig,

Samma positiva inställning har trafikutskottet givit uttryck åt i yttranden över motioner om statsbidrag till trådbussar, såväl vid riksmötet 1975/76 som vid riksmötet 1977/78,

Är statsrådet beredd alt ge uttryck åt samma positiva inställning som jag här refererat?

Är statsrådet i så fall beredd atl manifestera denna vilja genom att initiera försöksverksamhet med trådbussar i andra kommuner på samma sätt som redan har skett i Stockholm?

den 27 oktober

120

1978/79:59 av Hans Gustafsson (s) till kommunikationsministern om bemanningen av fyrplatser:

Alltsedan slutet av 1950-talel, då det fans ett 60-tal bemannade fyrplatser vid våra kuster, har en successiv nedläggning och avbemanning skett, I dag återstår endast ca ett dussin bemannade fyrplalser. På dessa sker en fortlöpande personalreducering eller avbemanning i samband med automa-lisering. Sjöfartsverket har i sina petita för år 1978/79 framlagt en successiv avbemanningsplan, som innebär atl aulomaliseringen skall vara fullbordad fram lill 1982.

På syd- och östkusten kommer bl. a. Hanö fyr och Ölands södra udde att avbemannas 1980. Dessa planer har bemötts med stort missnöje från myndigheter och lokalbefolkning i de berörda områdena, eftersom de båda

fyrplatserna är en vikiig länk i sjöräddnings- och övervakningstjänsten.

När del gäller Hanö fyr har Blekinge läns länsstyrelse vid regionalekonomiska enheten gjort en kartläggning, som visar på fullständig enighet när det gäller behovet av fortsatt bemanning vid fyrplatsen. För att belysa situationen skall jag beröra några av de synpunkter som har framkommit.

Lotsdirektören i del södra lotsdislriktet framhåller att en avbemanning skulle vara olycklig när det gäller bl. a. sjöräddningen, och anför atl "om andra myndigheter t. ex. öriogsbasen, SMHI finner skäl för bibehållen bemanning och är beredda all belala sin andel i kostnaderna härför, torde saken komma i annat läge". I alla händelser anser lotsdirektören det välbetänkt alt avvakta resultatet av den tillsalla ulredningen rörande samordning och ledning av övervakning och räddningstjänst till sjöss, innan någon avbemanning av Hanö fyr aktualiseras.

Blekinge kustartilleriförsvar har anfört all Hanö är en viktig utpost för försvaret av västra Blekinge, främst från underrättelsesynpunkt. Den fortlöpande aulomaliseringen av fyrar har väsentligt minskat möjlighelerna all bevaka våra inre vallen och territorialhav, menar man.

Varie ytteriigare personalminskning i kustområdena har negativa effekter. Liknande synpunkter framförs av sydkustens örlogsbas, som även starkt framhåller fyrpersonalens betydelse för sjöbevakningen när det gäller att tillse atl tillträdes- och skyddsområdeskungörelser efterlevs, atl förhindra sjöolyckor, atl upptäcka oljeutsläpp samt att bevaka och följa upp t. ex, miljöfarliga transporter.

Svenska sydkustfiskarnas centralförbund anser att en avbemanning av Hanö fyr innebär en försämrad bevakning och sjöräddning och pekar på fyrens betydelse försydkustfisket. Samma farhågor framförs från båtsportens organisationer.

SMHI anserait Hanö fyr även framdeles bör vara bemannad. Vid Hanö har observationer utförts sedan 1881, vilket innebär att klimalserien där är en av de äldsta i landei.

Fyrpersonalens förening har hos Blekinge läns länsstyrelse framhållit att besluten om fyrplatsernas avbemanning bör omprövas i sin helhet, samtidigt som en övergripande ulredning kommer till stånd.

Sammantaget visar dessa exempel av synpunkter alt frågan om bemanningen vid våra fyrplalser i dag handläggs på ett otillfredsställande säu.

Man kan naturligtvis inte förmena sjöfartsverket att rationalisera sin drift av fyrarna. Verket arbetar i samma ansträngda resursläge som andra förvaltningar. Genom atl avbemanna fyrarna kan man sänka kostnaderna. Fyrarnas uppgifter i sjöfartens tjänst klaras med automatisering och fjärrkontroll.

Problemet är emellertid atl fyrvakiarna på flertalet håll kommit att fylla viktiga funktioner förändra uppdragsgivare än sjöfartsverket. Sjöräddningen, naturvården, vädertjänsien, polisväsendet och försvaret anlitar således regelmässigt fyrpersonalen vid våra bemannade fyrar. Utifrån samhällets synpunkt är del därför angeläget att sjöfartsverkets synpunkter inte för vara

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

121

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

allenarådande när det gäller den framlida bemanningen vid våra fyrplatser.

En viss omsvängning i tänkesättet har också skett under de senasle åren.

På sju fyrar har andra myndigheler(SMHI, naturvårdsverket och domänverket) tagit över huvudmannaskapet.

En arbetsgrupp har också bildats mellan sjöfartsverket, naturvårdsverket och SMHI för an siudera eventuell fortsatt bemanning av vissa uisjöplai-ser.

I detta sammanhang kan också pekas på ett direkt ingripande från den förre kommunikationsministern när del gällde atl rädda kvar besättningen på Måseskär.

Frågan om den framtida bemanningen av våra fyrplatser utefter våra kuster är emellertid så angelägen att del enligt min mening krävs eu kraftfullt regeringsinitiativ, som tar sikte på atl bevara den nuvarande bemanningen och eventuellt ålerbemanna fyrar där nackdelarna av avbemanningen redan visat sig. Om delta skall vara möjligt krävs emellertid en förändrad syn pä frågan om kostnadsfördelningen mellan olika myndigheter och eventuellt också huvudmannaskapet för våra bemannade fyrar.

En första åtgärd bör emellertid vara atl man från regeringens sida uppskjuter alla vidare avbemanningar av fyrar och atl man därmed kan lugna de lokala opinioner som uppställ omkring Hanö fyr, Ölands södra udde och på andra håll.

Mol denna bakgrund vill jag fråga kommunikationsministern:

1. Är kommunikationsministern beredd att omedelbart genom ell regeringsinitiativ avbryta nu aktuella avbemanningsplaner avseende Hanö fyr, Ölands södra udde och andra berörda fyrplatser?

2. Är kommunikationsministern beredd all snabbi låta uireda hur bemanningarna vid våra fyrar skall garanteras för framtiden genom en annan kostnadsfördelning resp. elt eventuellt förändrat huvudmannaskap?

122

1918/19:60 av Allan Hernelius(m)U\\ utrikesministern om Bai Bang-projeklet i Vielnam;

I 1974 års stalsverksproposilion omnämndes för första gången för riksdagen planerna på en skogsprojekt i dåvarande Nordvietnam, Bai Bång. Delta skulle finansieras av Sverige, och kostnaderna för detsamma beräknades då till omkring 500 milj. kr. På hösten senare samma är slöts mellan vederbörande regeringar ett avtal - ulan riksdagens hörande - om projektet, vars kostnader då beräknades till 770 milj. kr. 150 milj. kr. av dessa beräknades som en fullt tillräcklig reserv.

I den senaste prognosen för projektet slutar kostnaderna på 1 600 milj. kr. Den minst sagt avsevärda fördyringen har förklarats med alt förseningar uppstått och med prisstegringar. En väsentlig faktor torde emellertid också vara innehållet i det avtal som slöts 1974 och som från svensk synpunkt var ytterst olyckligt. Enligl detta skulle Sverige stå för all finansiering lill dess

anläggningen färdigställts för drift, men motsvarande beslutanderätt rörande projektet tillkom icke Sverige.

Vietnam befinner sig f n. i krig med en grannstat. Slora arméer står mot varandra,och båda parter beskyller varandra förgrymhet och terror och för all vara orsak till krigsätgärderna. En stormakt står bakom den ena parten, en annan bakom den andra. Krigsansträngningarna är uppenbarligen belydande inom båda länderna.

Självfallet kan icke dessa stridshandlingar undgå att inverka på Bai Bang-projeklet. Risk finns alltså för ytterligare förseningar och kostnadshöjningar. En förnyad prognos rörande dagens läge bör därför lämnas riksdagen.

Det har sagts all fördyringarna icke påverkar det svenska biståndet, eftersom beloppen täcks med övriga anslag till Vielnam. Man förbiser dä atl dessa, fömlom övriga ändamål, måste bli så stora att de täcker även Bai Bang-utgifterna. I sina pepita föreslär nu SIDA en höjning av anslaget till Vietnam med 30 milj. kr. till 410 milj. kr. Vietnam är därmed fortfarande Sveriges största motlagariand. Som jämförelse kan nämnas alt Indien föreslås fö 300 milj. kr.

Av samma pepita framgår atl "diskussioner har inletts om svenskl stöd av olika slag lill driften av projektet". I riksdagen uppgav en ledamot av SIDA:s styrelse den 18 oktober att "för alt satsningen inte skall vara förgäves måsle vi även hjälpa: till med driften åtminstone till mitten av 1980-ialet". Av detta kan man dra den slutsatsen all nya förpliktelser rörande driften av industrierna förbereds för en läng period även efter del att anläggningen färdigställts.

Med hänvisning lill del anförda vill jag till utrikesministern, tillika biståndsministern, framställa följande frågor:

1. Vilken är dagens prognos för svenska kostnader i samband med Bai Bang-projeklet enligt nu gällande avtal och förpliktelser? .

2. I vad mån påverkas framlida kostnader av rådande krigsförhållanden i regionen?

. 3. Är det regeringens avsikt att, även sedan den av svenska gåvomedel finansierade anläggningen slutförts och kan vara i drift, Sverige skall pålaga sig finansiellt ansvar för driften under ett antal år?

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

1978/79:61 av Grethe Lundblad {s) U\\ socialministern om den kommunala barnomsorgen:

I regeringsförklaringen sägs atl del finns stora brister på det sociala områdei. Del exemplifieras bl. a. med alt vi ännu icke har hunnit bygga ut en tillfredsställande barnomsorg.

En snabb utbyggnad av barnomsorgen och en ständig uppföljning av atl kvaliteten och barnomsorgens innehåll svarar mot den målsättning riksdagen skisserat är något som majoriteten av riksdagspartierna stöder.

Därför är del anmärkningsvärt att ett konstaterande av brister på detta område inte i regeringsförklaringen följs upp med förslag eller löften om prioriterande insatser.

123

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Meddelande om frågor

Mot bakgmnd av del anförda vill jag ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder tänker regeringen förorda för all den planerade utbygg
naden av barnomsorgen fram lill 1981 inte skall fördröjas ute i kommunerna
av ekonomiska skäl?

2. Tänker regeringen förhindra en planerad nedbanining av utbildningen av förskollärare och i stället göra förstärkta utbildningsinsatser?

3. Vilka kvalitetsförbättringar tänker regeringen förorda i förebyggande barnavård och barnomsorgen inför det internationella barnärei 1979?

§ 17 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 26 oktober

1978/79:85 av Johan Olsson (c) lill arbetsmarknadsministern om föriängd tid för beviljande av arbetsmiljögarantilån:

Garanlilän för finansiering av arbetsmiljöförbättringar utgår enligt beslut av 1977/78 års riksdag fram till utgången av år 1978. Länen utgår till mindre förelag och handlägges av utvecklingsfonderna. Lån kan erhållas på högst 125 000 kr. för varje låntagare och löper med ränte- och amorteringsfrihet de två första åren. Älerbetalningstiden är sju år.

Arbeismiljögarantilånen har utnyttjats i allt större utsträckning, och angelägna förbättringar av arbetsmiljön har kommit lill stånd eller tidigarelagls genom denna låneform. Såväl från förelag som från fackets sida ser man positivt på denna möjlighel och anser alt AG-låneformen bör finnas kvar även i fortsättningen. Åtgärderna för arbelsmiljöförbätlringar bidrar även lill ökad sysselsättning.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern om han är beredd föreslå riksdagen all arbetsmiljögarantilån även kan utgå efter innevarande års utgång.

1978/79:86 av Pär Granstedi (c) till statsrådet Carl Tham om hanteringen av uran vid Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås:

Enligl uppgift har 3 ton uran under de senaste fem åren försvunnii i hanteringen vid Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av della?

124

1978/79:87 av Sture Korpås (c) till kommunministern om riskerna vid gifttransporter med bil:

Den 26 september hotades Enköping av en giflkalastrof, då en med giftigi blekmedel lastad bil fattade eld inom tättbebyggt område.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för alt skydda befolkningen utmed våra trafikleder mol risker av detta slag?

den 27 oktober

1978/79:88 av Roland Sundgren (s) till statsrådet Marianne Wahlberg om förskolläramtbildningen:

Riksdagen beslulade våren 1977 om en ny uppläggning av förskollärarutbildningen. Bl. a. lades dä stor vikt vid utbildning i arbetslag. Personal som medverkar i utbildningen av förskollärare protesterar nu i dagarna mnt om i landei mot atl ersättningsfrågorna vid deras medverkan i utbildningen ännu inle är lösta. En av orsakerna lill delta är enligl uppgift all förhandlingarna mellan stat och kommuner inle har slutförts. Därmed äventyras genomförandet av den nya utbildningen.

Vad är anledningen lill att ersättningsfrågorna ännu inte är lösta för den personal som medverkar i utbildningen av förskollärare?

När räknar statsrådet med atl ersättningsfrågorna kan vara lösta så alt den nya utbildningen av förskollärare kan komma i gång i enlighet med intentionerna i riksdagens beslut våren 1977?

1978/79:89 av Anders Björck (m) lill kommunikationsministern om regeringens beslut i ärende om tillslånd till försäljning av vissa fartyg:

Vill statsrådet redogöra för bakgmnden och skälen lill beslutet att trots kommerskollegiums tillstyrkan avslå framställningen om att fö sälja fartygen Bellman och Taube till uUandet?

Nr 24

Fredagen den 27 oktober 1978

Meddelande om frågor

1978/79:90 av Frida Berglund{s) lill utbildningsministern om tidpunkten för utbyggnad av lokaler för högskolan i Luleå:

Byggnadsstyrelsen har i två skrivelser den 31 januari 1978, "nybyggnad för samhällsteknik m. m. och utbyggnad för högskoleutbildning vid högskolan i Luleå", hemställt bl, a. om medel för projektering av två flygelbyggnader och ett kallförråd för alt tillgodose lokalbehovet vid högskolan i Luleå.

Av lidsplanen framgår atl det krävs elt snabbi beslut om byggstarten skall kunna ske under 1979,

Arbelslösheten i Norrbotien är hög. Byggnadsarbetarna är den gmpp som drabbats hårdast, och silualionen för deras del väntas bli värre under 1979-1980. En bild av dagens läge ger exempelvis byggnadsarbetarnas pendling från Norrbotten till tidigarelagda skolbyggen i Stockholmsområdet.

Med hänvisning lill det anförda vill jag ställa följande fråga:

Är statsrådet Wikström beredd atl snabbi lämna positivt besked om utbyggnaden av lokaler vid högskolan i Luleå enligt byggnadsstyrelsens hemställan?

125

Nr 24 § 18 Kammaren åtskildes kl. 14,01,

Fredagen den

27 oktober 1978 '" "''em

___________ SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen