Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:169

Onsdagen den 6 juni

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Nr 169

Onsdaigen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. in.

§ 1 Energipolitiken, m. m. (forts.)

Fortsattes övertäggningen om nänngsutskollels belänkande 1978/79:60, skatleutskottets belänkande 1978/79:44, jordbruksutskottets betänkande 1978/79:34 och näringsutskoltets betänkande 1978/79:62.

ROLF RÄMGÅRD (c):

Herr talman! Jag skall i mitt anförande begränsa mig till punkterna 35 och 36 i näringsutskottels belänkande nr 60 som behandlar landsbygdens elektrifiering. Vi har också i motioner påpekat behovet av fortsatt stöd för upprustning av landsbygdens elektrifiering.

Industriverket har gjort en utredning om behovet av dels upprustning av befintliga olönsamma ellinjer vid små eldistributionsföretag på landsbygden, dels nyanläggningar av de fastigheter som i dag saknar elström.

Sedan i början av 1940-lalet har statligt stöd lämnats lill landsbygdens elektrifiering. Härigenom har distributionsnätet kunnat byggas ut även i glesbygder, där distribution av el är kostsam och ej företagsekonomiskt motiverad. Denna satsning från stat, kommun och landsting har varit nödvändig för att människor i glesbygder skall få elström lill ungefär samma pris som i tätorter.

Trots omfattande insatser från del allmänna finns del fortfarande ca 400 helårsbebodda fasligheter i Sverige som saknar el. Kostnader för erforderiiga elledningar till dessa har industriverket uppskattat till i runt tal 60 milj. kr. Merparten av fastigheterna som saknar el finns i skogs- och fjällbygderna. Eleklrifieringsobjekten kännetecknas av alt de ligger avsides och på stora avstånd från befintliga kraftledningar med lämplig spänning.

För dessa fastigheter är del angelägel att finna alternativa lösningar med lokala elverk, utnyttja mindre vattendrag för anläggningar av små kraftstationer etc. Industriverket har tillsammans med socialstyrelsen bl. a. bedrivit en försöksverksamhet med dieselaggregat på en del av dessa fastigheter. Resultatet har inle varit tillfredsställande. Det har blivit dyrt, med slora driftkostnader och osäker drift.

Det är mot bakgrund av att det fortfarande finns ca 400 åretrunlboende som saknar el förvånande atl föredragande statsrådet i propositionen liksom utskottsmajoriteten är så ljumt inställda till problemet. Ulskoltel hänvisar lill industriverkets undersökningar av möjligheterna att för elektrifiering av avlägset liggande fastigheter använda små kraftstationer, vindkraftverk och

171

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

aggregat som bygger på den s. k. stirlingprincipen. Men det måsle också i detta sammanhang finnas ekonomiska resurser och en planläggning för att komma lill rätta med de oelektrifierade 400 fastigheterna. Detta saknas både i propositionen och i utskottsmajoriletens skrivning i betänkandet.

Industriverket har i sina pelila framfört all strukturarbetet med eldistributionen löper i linje med riksdagens år 1976 fattade beslut. Genom den statliga stödverksamheten har ett stort antal olönsamma distributionsförelag upphört. Antalet företag är nu ca 400. Av dessa är ca 180 kommunägda, vilka handhar elleveransen till ca 65 % av landets elkonsumenter. Industriverket har funnit atl del endast är mellan 40 och 50 företag som arbetar under ekonomiskt ogynnsamma förhållanden. Dessa glesbygdsförelag torde ha svårt alt tillgodose sina elabonnenters behov av en tillförlitlig elförsörjning. Det är således angelägel all medel ställs lill förfogande så all återstående missförhållanden avhjälps.

En upprustning av elnätet ger inte enbart konsumenterna säkrare och bättre elström utan minskar också energiförluslerna i de nedslitna och svagt dimensionerade anläggningarna. Dessa överföringsförtuster uppgår oftast till ca 20 %. mot ca hälften i ett väl underhållet nät.

I propositionen föresläs att vissa av dessa eldistributionsföretag skall kunna få upprustningsbidrag, men samtidigt hänvisar föredragande statsrådet till möjligheterna till statliga lån och garantier.

Jag tycker nog att del är ganska märkligt all staten nu helt plötsligt skall ändra sin inställning i fråga om slödel lill olönsamma eldistributionsföretag för upprustning, när del endast återstår fyra fem år tills man kan sammanföra dessa små företag till större och ekonomiskt bärkraftigare enheter. Vi ser ändå nu slutet på delta upprustningsbehov, vilket också påpekas av industriverket. Men det är nödvändigt atl industriverket får en utlalad medelsram under ell antal år, förslagsvis fyra fem år, så att verket lättare kan hjälpa till atl sammanföra dessa olönsamma elföretag genom alt samtidigt anslå upprustningsbidrag.

Eftersom rationaliseringen av dislribulionsverksamhelen skall ske frivilligt, är den ekonomiska stödverksamheten ett verksamt instrument för all underlätta strukturomvandlingen till gagn för elkonsumenterna. Det har varken föredragande statsrådet eller utskoltsmajoriteten förstått. Jag tycker detta är myckel beklagligt, för det kommer att innebära betydligt högre elkostnader för människor som bor i de områden som har ett behov av upprustning av elnätet. Det är dessutom orättvist mot dessa människor all del för dem skall tillämpas andra slalsbidragsbestämmelser än de som gäller för andra abonnenler i landet.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 10 och 11 av Bengt Sjönell liksom lill övriga cenlerreservationer.

172

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Närdet till all börja med gäller skalteutskoltets belänkande nr 44 befinner jag mig i den något ovanliga situationen atl jag kan vara överens med utskottet i Ifråga om behandlingen av en motion som har väckts av

arbetarpartiet kommunisterna. Vi föreslog nämligen i motionen 2317 att riksdagen skulle avslå budgeiministerns hemställan om fördubbling av oljeskallen, och utskottets majoritet är överens med oss och säger nej lill regeringens förslag.

Del är bara alt med tillfredsställelse notera detta. Under de senaste åren har nämligen frän skilda håll förts fram tanken på atl man genom pris- och skattehöjningar skall reglera förbrukningen av energi. I stor utsträckning har de tankegångarna kläckts i de kretsar som möjligen kan värma sina hus med kodynga eller med ved frän egen skog. De kommer också frän kretsar som gärna vill styra konsumtion av olika slag genom prishöjningar, därför att det för dem inle spelar någon roll. De har råd alt betala.

I likhet med vad som gäller för alla andra priseffekter drabbar varje höjning av olja och bensin hårdast de sämst ställda i samhället: dem som behöver bilen för atl komma ut lill sina jobb, dem som bor i Norrtand eller i glesbygderna över huvud taget, barnfamiljerna som behöver värme i sina hus, alla pensionärer som får den goda värmen från sin oljepanna.

De rika knösarna i samhället bryr sig inte ett smack om sädana typer av konsumtionsreglerande åtgärder. Regeringens förslag innebär mot den bakgrunden också en odemokratisk åtgärd när det gäller att skaffa statskassan pengar. Därför är det bra att förslaget i denna del avvisas av utskottet.

Som tidigare har sagts här vill vi minska vårt lands oljeberoende. Skälen för deua har tydligt och klart utvecklats av Rolf Hagel. Arbetarpartiet kommunisterna anser atl delta måsle ske framför allt genom utnyttjande av vårt lands egna energiresurser. Och de är enorma. De svenska atunskiffrarna innehåller värtdens största kända uranfyndigheter. De finns i Billingen, Skåne och Östergötland och i hela östra fjällområdet från Dalarna upp lill Norrbotten.

I samma alunskiffer finns inte bara uran ulan också kolföreningar, som kan ge oss olja, metanol och en massa industrimetaller som vi nu i stor utsträckning importerar.

Vi har, som nämnts, också uranfyndigheter i Norrbollen. De finns i den mest arbetslöshelsdrabbade delen, dvs. inom Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner. En exploatering av dessa tillgångar skulle kunna skapa många nya jobb och ge Arieplogs kommun en chans lill liv och ulveckling.

Vi är för kärnkraftens fredliga ulnyltjande, och i konsekvens därmed föreslår vi i motionen 1014 all uranlillgängarna i Norrbotten såväl som i övriga delar av landei skall las lill vara. Vi tycker att det är ett brott mot det sunda förnuftet alt man i en lid, då man talar om energikris, inte förbereder sig för ett brett, statligt tillvaratagande av en sä utomordentligt rik energitillgång som de uranfyndigheter vi har i vårt eget land.

Alternativet lill uranmalmens och kärnkraftens utnyttjande för fredliga ändamål är ett fortsatt stort oljeberoende. De som har anledning atl gnugga händerna av fröjd över en sådan utveckling är oljetrusiernas finansmagnater. De begriper att om Sverige avstår från att utnyttja den inhemska energitillgång som kärnkraften utgör måste Sverige importera mera olja. Då tjänar oljebolagen ännu mera pengar. Oljeberoendet ökar, och då fastnar

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

173

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

174

Sverige ännu värre i den svarta smet som visserligen ger nödvändig energi men som också snart har tagit död på alla sjöar i Syd- och Mellansverige, som på längre sikt ökar riskerna för cancer och andra sjukdomar, som smutsar ned våra sjöar och som framstår som massmördare av Östersjöns växt- och djurliv. Eller skall alternativet vara att återgå lill forna tiders energisnåla samhälle? Vill ni del? Vill svenska folkel del? Så måsle frågan ställas.

Visst, säger en del av de naiva eller samvetslösa. Vi skall ha nolltillväxt! Vi skall ha ett energisnålt samhälle! De som är äldre kommer ihåg del energisnåla samhället då gubbarna i byggsvängen kärrade cemenl och murbruk, sä alt händerna blödde, dä man bar tegel i stället föratt använda sig av energikrävande hissar och kranar, då skogens arbetare slet som djur med limmersvans och yxa, då våra mödrar tvättade för hand och sköljde i iskallt vallen, då man bodde kallare och sämre, sparade på lysel och avspisade pensionärerna med dåliga snuspengar. Är del den liden vi skall ha tillbaka? Den frågan bör ju ställas i del här sammanhanget. Vi säger nej och är övertygade om all också massorna i Sverige kommer till den slutsatsen när verkningarna av den hysteri som oansvariga politiker och massmedia piskat upp går över, när folk far tid och ro all länka över alternativen.

Stoppas kärnkraften är alternativen energibrist - särskilt torra år då vallenkraften ger mindre -, ökning av användningen av olja, prisstegringar på elkraft, försök alt styra genom att exempelvis förbjuda elvärme för bostadsuppvärmning samt höjning av priserna på olja och bensin in absurdum.

I debatten nämns vedalternaliv och biomassa från energiskogar. Vi tycker också atl man skall ta lill vara del som är möjligt av skogsavfall och liknande, men man kan ju fundera över om del förnuftigaste är atl bränna upp del. För att man skall vara på del klara med proportionerna måste man ju också framhålla alt för alt ersätta 8 miljoner ton olja med skog krävs alt lika mycket som hälften av dagens skogsavverkning används för elkraftsproduklion.

Nej, man kan inte med bibehållen trovärdighet säga som två av riksdagens partier, nämligen all man vill skapa flera hundra lusen nya jobb, bygga upp nya statliga basindustrier, utveckla regionerna och samtidigt säga atl man vill minska oljeberoendet, avstå från älvulbyggnader och också säga nej till kärnkraftens ulveckling. T. o. m. ett barn måste begripa atl del är omöjligt att utföra den trollkonsten. För att på sikt garantera jobben, för att kunna hålla en hygglig standard måste man garantera energiiillförseln. Det är en av de avgörande förutsättningarna, som man har försökt dölja genom öronbedövande skräckpropaganda. Jag tycker också all man bör komma ihåg all många av dem som slår i spetsen och som leder och underblåser kampanjen mot kärnkraftens fredliga användning lill stor del är folk med höga löner -väletablerade tyckare som har sitt på del torra. De som i första hand drabbas av en energikris är inte den svenska överklassen och de rika. De klarar sig alllid. De har råd atl betala, även om oljan och bensinen blir 100 eller 500 % dyrare.

Nej, det är arbetarklassen som pä sina ryggar kommer att få bära konsekvenserna av de moderna grön-skära småborgeriiga mörkmännens kampanj mot den tekniska utvecklingen och ett förnuftigt ulnyltjande av

landels energilillgångar.

Arbetarpartiet kommunisternas linje är att kärnkraften skall vara en naturlig del av ett svenskt nationellt energiprogram som alltså bör utvecklas och inle avvecklas. Vi avvisar inle andra energiformer och inle heller de alternativ som arbetats fram i form av solenergi, jordvärme osv., men vi är övertygade om att inom överskådlig tid sådana alternativa former inle kommer atl få annat än marginell betydelse.

Vi betraktar kärnkraften som ett säll alt minska vårt oljeberoende, all hejda miljöförstöringen samtidigt som vi säkrar en nödvändig tillgång till energi. Vårt krav är självfallet atl hela energisektorn överförs i samhällets ägo, vilket också är en av de vikliga förutsättningarna för att skapa största möjliga säkerhet. Vi vill gå lill attack mot lögnen, bedrägeriet och förligandel av sanningen som nu präglar den förljugna s. k. information som det svenska folket så länge har preparerats med.

Propagandan tar sig många former. Del är inle så länge sedan jag lyssnade till en "lågenergivisa" av en av våra trubadurer. Visan hette "Mera hantverk -mindre stress". Han målade upp en bild av den blomstrande landsbygd som människorna skulle återvända till, de skulle använda sina händer, odla sina grönsaker och använda lilel energi.

Detta är ju floskler och det kan de tillåta sig som inle har någon erfarenhet av forna tiders blåslil och som heller inte har en tanke på atl ta pä sig blåblusen och sälla i gång med flåhacka eller gamla tiders skogsverklyg. En schlager-författare kan naluriigtvis ta sin energisnåla skrivmaskin och flytta ut till idyllen, men metallarbetaren Pettersson kan inle ta svarven med sig och sticka i väg lill det smäskaliga lågenergisamhället någonslans på vår landsbygd. Man kan inte vrida klockan tillbaka, och den "gamla goda tiden" var alls ingen god tid för svensk arbetarklass.

Från kärnkraflsmoiståndarnas sida pekar man ibland på all tidigare prognoser om energiförbrukningen inte stämmer. Det har inle blivit den ökning som man förutsåg, säger man. Och det är klart. Visst måste det gå åt mindre energi, när industrin går för halv maskin, när fabriker läggs ner, maskinerna tystnar och folk blir arbetslösa. Visst sparar man energi när industriproduktionen sjunker.

Men är det så man skall ha det i framtiden? Den frågan måste ju besvaras med ett rungande nej.

Jag tycker att det engagemang som utvecklats under senare år i den här frågan är imponerande. Kampanjen mot kärnkraftens fredliga utnyttjande har engagerat många människor. Många ärligt länkande är oroade över risker som ulan tvivel finns med kärnkraften liksom med så myckel annat.

Men det hela får ju ändå en spöklik karaktär - det är som om man slogs mot skuggan i stället för mot den reella och allvartiga faran mot människors lycka och framlid, nämligen kärnvapenhotet mot mänskligheten. Vi råkar ju leva i ett Europa som är fullproppat med kärnvapen. I värtden i dag finns en kärnvapenarsenal som motsvarar mer än en miljon Hiroshimabomber. Vi vet ju vad en atombomb i Hiroshima betydde. Multiplicera död, lidande och förödelse en miljon gånger, om nu tanken mäktar delta. SIPRI, del

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. in.

175

Nr 169

Onsdagen den 6juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

internationella fredsforskningsinstitutet, klargjorde i sin årsbok i fjol att om bara hälften av denna väldiga arsenal kommer lill användning, kan 400 slora städer på norra halvklotet raderas ut.

Nej, hotet mot mänskligheten ligger i kärnvapenuppruslningen, i att kärnkraftens resurser skall kunna användas för alt sprida död och förödelse -inte för alt man vill använda dem för fred liga ändamål för alt producera nyttig energi.

Vårt parti står nu som ensam försvarare av en utveckling, som skulle innebära ell förnuftigt utnyttjande av kärnkraften för att minska vårt lands oljeberoende och trygga tillgången till energi. På sikt är vi övertygade om att den linjen kommer atl få stöd av en bred folkmajoritet därför all den rimmar med del sunda förnuftet, därför all den rimmar med omsorgen om arbetarklassens intressen.

176

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Del skulle kanske vara intressant atl polemisera mot min ärade bänkkamrat, men jag skall avstå från detta vid denna sena timme. Men när det gäller att måla upp den framlid som vi skulle gå till mötes orn kärnenergin inle kom till användning är Alf Lövenborg verkligen den som går i täten för mörkmännens hysteri. Därom torde det inte råda något som helst tvivel.

Jag skall inle orda vidare om kärnkraften. Jag skall i stället beröra en ädlare energikälla, nämligen vallenkraften. Jag skall tala några få minuter i ett ärende som är en aning okonventionellt - del skall jag gärna erkänna.

Torsten Stridsman och jag har i en motiori till årets riksmöte, som behandlas i näringsutskottets betänkande nr 60, föreslagit all Vattenfall skall avstå sina i Norrbotten belägna kraftverk till ett kraftförelag i Norrbotten. Vallenfall skulle avslå sina kraftverk lill del bokförda värdet.

Vi hade inle räknat med ett bifall till motionen vid årets riksmöte. Men vi tycker atl det är angeläget atl den här debatten tas upp. Jag är helt övertygad om all detta inte är sista gången som denna fråga behandlas här i kammaren.

Förde allra flesta är det säkeriigen väl känt alt Vattenfall tar utomordentligt stora pengar från kraftverken i Norrbotten. Del är åtminstone för oss i Norrbollen väl känt, men här i kammaren talar man inle särskilt ofta om den saken. Det som mest dominerar diskussionerna om Norrbotten i den här kammaren är del behov av stöd som olika förelag i Norrbotten - både statliga och enskilda - har haft under de år som gått. Dessa diskussioner har närmast gett intrycket av att Norrbotten mer skulle vara en lärande än en närande del av vårt land.

Del bruttoöverskotl från vattenfallen som kommer hela samhället lill del torde f n. röra sig om 900 miljoner eller kanske 1 miljard kronor per år.

Om vi gör en jämförelse med kraflförsörjningen i de södra delarna av värt land, finner vi att det där dominerande kraftföreiagel, nämligen Sydkraft, i huvudsak är kommunägt. Till ägarna hör även vissa företag. Det netto som delta förelag ger kommer följaktligen direkt de kommuner och de företag till

godo som är engagerade i Sydkraft. Rent allmänt torde man kunna säga att de basindustrier, t. ex. inom skog och stål, som haft kraftföretag i sin ägo har klarat den krissituation som rätt under de senaste åren pä ett utomordentligt bra sätt. Det är ingenting att säga om den saken. Men det kan inte hjälpas att vi i Norrbotten, där vi har så många statsägda förelag, ändå gärna skulle ha sett att de företagen fått andel i de vinster som Vattenfall har gjort på de i Norrbotten belägna kraftverken.

Situationen när det gäller kraftverken har alltid varit den atl det har varit en opinion mot byggandet av dem - men på grund av den arbelsmarknadssi-tuation som varit rådande har människorna lill slut böjt sig och accepterat en utbyggnad av älvarna trots atl de varit medvetna om atl det skulle innebära en i mycket hög grad försämrad miljö. Man har vetat om att miljön aldrig kommer atl kunna återställas efter det atl dessa utbyggnader har skett. Det har getts en liten - utomordenligt ringa - ersättning för de intrång som gjorts.

Det hade varit rimligt att de vinster dessa kraflförelag fått hade stannat kvar i den bygd där utbyggnaden har skett och därigenom bidragit till att i fortsättningen ge bygden en ordentlig kompensation för de förluster som uppstått genom en i hög grad förändrad miljö. Så har inle skett i vårt län, och vi har tagit upp den här frågan för att få den under debatt. Vi tvekar inte att återkomma. Vi tror att frågan måste lösas i en framlid.

I den här frågans första behandling har enbart centerpartister ställt upp bakom vår motion och menat atl del är väl motiverat alt utreda förutsättningarna för atl bygga upp ett energiföretag i Norrbotten i enlighet med vårt förslag. Men även om del bara är centerpartister som slutit upp bakom vår motion är jag övertygad om atl man i Norrbotten -och på Norrbollensbänken - är överens med oss om att del borde bildas ett Norrbottens eget energiföretag med de nuvarande kraftverken som undertag.

Därmed ber jag, herr talman, att få yrka bifall till reservationen 32.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr talman! Filip Johansson började med atl säga att han inte skulle polemisera mot mig. Sedan kallade han mig mörkman. Det tycker jag inte var riktigt logiskt, men logik är inle det som framför allt kännetecknar centerpartiet. Det är väl fallet inte minst när det gäller frågan om energipolitiken. Men, Filip Johansson, man kan inle stoppa produklivkraf-ternas ulveckling och sedan tro att de står stilla. Då bäddar man för tillbakagång.

Nu säger Filip Johansson atl jag är en mörkman därför atl jag pläderar för teknikens och vetenskapens landvinningar. Jag har en bestämd känsla av atl mörkmännen finnsframförallt i Filip Johanssons parti och i stor utsträckning bland grönsaksvänstern. Det är inle logiskt atl kalla mig mörkman när Filip Johansson och övriga centerpartister själva driver på en utveckling som innebär atl vi riskerar atl i betydligt slörre utsträckning få använda oss av kolkraft i stället för kärnkraft. Jag tycker atl ordet mörkman återfaller pä den som vill att vi skall övergå till att använda kol i större utsträckning. Det är i

177

12 Riksdagens protokoll 1978/79:168-169

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

verklig och bokstavlig mening ett mörkt alternativ. Jag tycker över huvud laget atl centerns inlägg i debatten är byggda på svårförståeliga och ologiska argument - men det får väl vara nog ordat därom i det här sammanhanget.

FILIP JOHANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag citerade bara ett litet fåtal av de uttryck som Alf Lövenborg använde i sitt anförande. Han pratade om hysteri och mörkmän när han utmålade den situation som skulle komma att råda om kärnkraften skulle ställas åsido. Jag citerade dessa uttryck mot den bakgrunden alt om Alf Lövenborg skall stå för försvaret för kärnkraften och använda sådana uttryck, då är han inte mindre mörkman än någon annan, utan tvärtom leder han ligan i god takt.

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill upprepa vad jag tidigare sade, atl jag tror alt man ute på arbetsplatserna bland vanligt folk betydligt bättre förstår min argumentation. Däremot förslår man nog dåligt hur det skall gå ihop med den energipolitik som centern företräder, när man säger: Vi skall inte bygga ut älvarna, vi skall minska oljeberoendet, vi skall inte använda kärnkraften, men vi skall skapa 400 000 nya jobb. Alt inte den matematiken går ihop begriper t. o. m. ett barn.

178

AXEL ANDERSSON (s):

Herr talman! Dagens energipolitiska debatt har till en del handlat om vårt behov av att finna nya och ekonomiskt utvecklingsbara energikällor.

I både propositionen och betänkandet framhålls t. ex. vikten av alt man snabbt når fram till produktion av syntetiska drivmedel ur inhemska råvaror i syfte att nedbringa vårt beroende av framför allt olja i vår energiförsörjning.

Utskottet finner det vidare angelägel all åtgärder av olika slag vidtas för alt underlätta introduktion och produktion av syntetiska drivmedel. Enligt vad utskoltel skriver bör en anläggning för produktion av metanol därför snarast komma till stånd.

Ulskollet anser atl regeringen i samarbete med det halvslatliga Metanolutveckling AB bör låta utarbeta förslag till en anläggning för produktionen av metanol. Däremot säger utskottet ingenting om våren sådan anläggning bör placeras i landet.

Svensk Metanolutveckling AB har, tillsammans med Stora Kopparberg, genom mycket omfattande utredningar kommit fram till all den nyligen nedlagda sulfitfabriken i Bergvik, inom Söderhamns kommun i Hälsingland, är väl lämpad för försöksverksamhet med meianolprodukiion. Redan i januari månad i år tillskrev Metanolulveckling AB regeringen och pekade på angelägenheten av all bolaget tillsammans med Slora Kopparberg snarast fick starta en sådan försöksverksamhet i Bergvik.

Vid den uppvaktning som Söderhamns kommun. Stora Kopparberg,

Metanolulveckling och företrädare för Studsviks energiteknik hade för industriminister Huss och energiminister Tham den 8 maj i år uttryckte regeringsföreträdarna stort intresse för del här pilotprojektet.

Energiministern lovade vid detta lillfälle all snarast la initiativ till diskussioner med bl. a. Solbränsledelegalionen, nämnden för energiproduktionsforskning och Svensk Metanolutveckling AB för atl fl fram ett beslutsundertag för en demonstrationsanläggning. Sådana diskussioner skulle enligt energiministern kunna vara i gång senast i juni månad i år.

Det är främst av två skäl viktigt att den här försöksverksamheten kommer lill stånd omgående. Det ena är all vi verkligen bör komma i gäng med produktion av drivmedel ur inhemska råvaror för att på så sätt så fort som möjligt bidra till en nödvändig minskning av vårt stora oljeberoende. Röjnings- och gallringsvirke, stubbar och annat skogsavfall kan med fördel användas vid metanolframställning. Ju snabbare man kommer i gäng med den här försöksverksamheten, desto tidigare kan utvärdering ske och fullskalig produktion komma i gång.

Del andra skälet är atl sysselsäUningstillfällen skapas i en hårt drabbad bygd om försöksverksamheten föriäggs till Bergvik. Ca 40 personer kan då få jobb på en ort, där helt nyligen närmare 230 människor blev arbetslösa på grund av atl driften vid sulfitfabriken lades ner.

Förutom tillgång lill välutbildad arbetskraft finns här både lämpliga fabriksbyggnader och tillräckligt med råvara.

Alla nödvändiga produktionsfaktorer finns alltså. Därför menar jag atl allt talar för all försöksproduktionen av metanol bör förläggas till Bergvik i södra Hälsingland.

Herr talman! Södra Hälsingland är mycket starkt beroende av den utveckling som sker inom skogsnäringen. Enbart inom Söderhamns kommun är 40 96 av de yrkesverksamma direkt eller indirekt beroende av skogsbruket och skogsindustrin. Den strukturomvandling som nu äger rum inom den svenska skogsnäringen, med en utveckling i riktning mot större enheter, kommer att slå mycket hårt mot skogsindustrin i södra Hälsingland, eftersom mässaindustrin inom det området till större delen består av små enheter med en årsproduktion runt 100 000 ton sulfat- eller sulfitmassa. Nedläggningen av sulfitfabriken i Bergvik är det senaste exemplet på detta. Därför är det viktigt all ersättningsjobb tillskapas på de orter som drabbas av de här strukturförändringarna. De 40 arbetstillfällen som skulle skapas i Bergvik genom att försöksproduktionen av metanol förtades dit är mot den bakgrunden ett mycket välbehövligt tillskott.

Herr talman! Jag hälsar med tillfredsställelse utskottets klara ställningstagande för en snar försöksverkamhet med framställning av syntetiska drivmedel.

Det är angeläget atl ta till vara alla möjligheter när det gäller att minska vårt oljeberoende, men inte minst pä sådana områden där vi själva har god tillgång tillerforderiigråvara. Därför bör regeringen enligt min uppfattning omgående vidta de åtgärder som erfordras från samhällets sida för att få i gång ell

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

179

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. m.

metanolprojekl.

Även om utskottet - av naturliga skäl - inte ansett sig böra uttala sig om van försöksproduklionen av metanol skall förtäggas, anser jag, herr talman, på de skäl jag nyss anfört att Bergvik i södra Hälsingland är den rätta platsen atl lägga den här försöksproduktionen på.

ERIK JOHANSSON i Hållsta (c):

Herr talman! Jag har tillsammans med några centerkamrater i motionen 808 yrkat atl skogsavfall och lövskog i stor skala skall användas för energiändamål. Detta har jag, förutom av energimässiga skäl, gjort av miljömässiga, ekologiska, medicinska, sysselsältningsskapande och ekonomiska skäl.

Jag har i motionen yrkat på förbud mot atl med kemiska medel från luften döda lövvegelation, eftersom vi med ell förbud får mindre negativa miljömässiga, ekologiska och medicinska effekter pä vegetationen. Också allemansrätten får då ett mera meningsfullt värde. Men vi får även ett annortunda skogsbestånd, med slörre inslag av lövskog. Om vi röjer den skogen manuellt och vid rätt tidpunkt, får vi dessutom en hög tillväxtgrad. Vi får på så sätt ett växelbruk i skogsbruket, som genom lövets gynnsamma verkan på markslrukluren påverkar det långsiktiga skogsbruket positivt i form av bättre tillväxt i den efterföljande barrgenerationen. Lövskogen, som i motsats lill barrskogen inte har någon försurande effekt, bidrar således lill all skogar och vattendrag inte ytterligare försuras.

Den här sortens skogsbruk skulle också ge en mängd olika sysselsättningar, som inte behöver vara säsongbaserade. Socialdemokraterna har ju under delta riksmöte krävt atl skogsbrukarna skall, oavsett lönsamhet, göra kontinuerliga avverkningar. Om vi satsar på ell skogsbruk i ekologisk balans enligt motionen 808, kan socialdemokraternas krav uppfyllas i den mån del gäller avverkning av skog för energiändamål.

Slutligen blir även de ekonomiska konsekvenserna fördelaktiga. Som jag påpekar i motionen köpte vi olja för 15 miljarder kronor 1977. Fören stor del av den oljan producerade vi sedan pappersmassa, som vi exporterade med förlust. Det måsle vara fördelaktigare att göra energi av lövskogen i stället.

Nu säger föredraganden i utskottet atl om lövskogen kan tas i anspråk för energiproduktion i stor skala, kan detta leda lill atl ett konkurrensförhållande kan uppslå mellan virke för industriändamål och virke för energianvändning. Jag har tagit till orda för alt protestera mot del uttalandet. Under mina 35 år som skogsbrukare har det nästan alllid varit svårt atl sälja lövskog med lönsamhet. Om vi fick till stånd ett skogsbruk i enlighet med del förslag som jag anfört och använde råvaran som energiråvara, skulle vi få ell intensivare och friskare skogsbruk med bättre tillväxt, vilket pä så vis kunde ge råvaror för såväl industriella ändamål som energiändamål.

Jag har inget yrkande.

180

Övertäggningen var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 60

Mom. I

Propositioner gavs på bifall lill

l:o) utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering, 2:o) utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 1 av Fritz Böriesson m. fl. anförda motiveringen, 3:o) motionen nr 211 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 2710 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del,

och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Olof Johansson begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Rolf Hagel begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Rolf Hagel begärde emellertid åter votering, varför följande voleringsproposilion uppläsles och godkändes:

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. in.

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående närtngsulskoUets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 1 antar motionen nr 211 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 2710 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 15

Nej - 11

Avslår - 285

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 1 antar

uiskoliets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 1 av Fritz

Böriesson m. fl. anförda motiveringen röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 211 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

181

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 97

Nej - 15

Avstår - 197

182

I enlighet härmed upplästes och godkändes följande voleringsproposilion för huvudvoteringen:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 1 med godkännande av utskottels motivering röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 1 av Fritz Börjesson m. fl. anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 219

Nej - 92

Avslår - 2

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 211 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 211 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 12

Avslår - 2

Mom. 3 och 4

Kammaren biföll vad ulskollet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Proposilionergavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt 3:o) motionen nr 2317 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Oswald Söderqvist begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Rolf Hagel begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoieririgen

angående niiringsutskotiets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 5 antar

motionen 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 2317 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Ja - 17

Nej - 10

Avstår - 284

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 5 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 299

Nej - 12

Avstår - 2

183

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Mom. 6 och 7

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa moment hemställt.

Mom. 8

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

184

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Bengt Sjönell m. fl.

Ja - 220

Nej - 92

Avstår - 2

Mom. 9

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. 10-12 Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 13

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 13 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m. fl.

Ja - 232

Nej - 79

Avstår - 3

Mom. 14 och 15

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 16

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Margaretha af Ugglas begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Margarelha af Ugglas begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264

Nej - 49

Avstår - 2

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

Mom. 17 och 18

Kammaren biföll vad utskottet i de,ssa moment hemställt.

185

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Mom. 19

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservationen nr 5 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 19 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Bengt Sjönell m. fl.

186

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 223

Nej - 90

Avstår - 2

Mom. 20

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 60 mom. 20 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Bengt Sjönell m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 21, 22 a och b

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 22 c

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1521 av Oswald Söderqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 22 c röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1521 av Oswald Söderqvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 14

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

Mom. 22 d och e samt 23 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 23 b

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1662 av Eivor Marklund och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 60 mom. 23 b röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1662 av Eivor Marklund.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300

Nej - 13

Avstår - 2

Mom. 23 c

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följ?.nde voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 23 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i motsvarande del.

187

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 13

Mom. 24-27

Kammaren biföll vad utskoltel i dessa moment hemställt.

Mom. 28

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 542 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 60 mom. 28 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 542 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299 Nej - 10

Mom. 29 och 30

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 31

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 31 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvist begärde

röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 12 Avslår - 2

Mom. 32

Propositioner gavs på bifall till dels uiskoliets hemställan, dels reservationen nr 8 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 60 mom. 32 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Bengt Sjönell m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 221

Nej - 92

Avstår - 2

Mom. 33 och 34

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 35

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 10 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 35 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Olof Johansson begärde

189

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 221

Nej - 91

Avstår - 3

Mom. 36

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Bengt Sjönell m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

190

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 36 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr II av Bengt Sjönell m.fl.

Vid orr röstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 219

Nej - 92

Avstår - 3

Mom. 37

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 60 mom. 37 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Bengt Sjönell m.fl.

Ja - 219

Nej - 91

Avstår - 4

Mom. 38

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 13 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 38 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Bengt Sjönell m.fl.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Olof Johansson begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 90

Avslår - 3

Mom. 39

Proposilionergavs på bifall lill dels uiskoliets hemställan, dels reservationen nr 14av Bengt Sjönell m. fl.,ochförklaradesden förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 60 mom. 39 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 40

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservationen nr 15 av Bengt Sjönell m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskouets hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 40 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Bengt Sjönell m.fl.

191

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

Ja - 223

Nej - 88

Avslår - 3

Mom. 41

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 16av Bengt Sjönell m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 41 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 91

Avstår - 2

Mom. 42

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan BenglSjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 42 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Bengt Sjönell m.fl.

192

Ja - 223

Nej - 90

Avstår - 1

Mom. 43 och 44

Kammaren biföll vad utskoltel i dessa moment hemställt.

Mom. 45

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2317 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 60 mom. 45 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2317 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299 Nej - 12

Mom. 46

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 18 av BenglSjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 46 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 18 av Bengt Sjönell m.fl.

Ja - 224 Nej - 91

Mom. 47

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 288 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

13 Riksdagens protokoll 1978/79:168-169

193

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. in.

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 47 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 288 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej - 13

194

Mom. 48-51

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 52 ■

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 19 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 60 mom. 52 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 53

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 53 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde

röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. 54

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. m.

Mom. 55

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 20 av Bengl Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 55 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 20 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 223 Nej - 92

Mom. 56

Mom. 57

Propositioner gavs på bifall till dels uiskoliets hemställan, dels reservationen nr 21 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom, 57 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av Bengt Sjönell m.fl.

195

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengl Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 219 Nej - 91

Mom. 58 och 59

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 60

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 22 av Bengl Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 60 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 22 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 223 Nej - 92

Mom. 61

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 23 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 61 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 23 av Bengt Sjönell m. n.

196

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bengl Sjönell begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 224 Nej - 90

Mom. 62 a

Proposilionergavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 24 av BenglSjönell m. fl. i motsvarande del samt 3:o) motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Bengt Sjönell begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. tn.

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 62 a röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 24 av Bengl Sjönell m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengl Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 221

Nej - 92

Avstår - 1

Mom. 62 b och c

Kammaren biföll vad utskoltel i dessa moment hemställt.

Mom. 63

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 25 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 63 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 25 av Bengl Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Fritz Böriesson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 236 Nej - 77

14 Riksdagens protokoll 1978/79:168-169

197

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. tn.

Mom. 64

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 65 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 26 av Bengt Sjönell m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

198

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkan-del nr 60 mom. 65 a röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 26 av Bengt Sjönell m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen.

Mom. 65 b

Propositioner gavs på bifall till dels uiskoliets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 65 b röstar ja, den del ej vilt röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 12

Avslår - 2

Mom. 66

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 67-76

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 77

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 27 av Erik Hovhammar och Margaretha af Ugglas, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Margaretha af Ugglas begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 77 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 27 av Erik Hovhammar och Margarelha af Ugglas.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Margarelha af Ugglas begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264 '

Nej - 49

Mom. 78

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 28 av Bengl Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 78 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 28 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Sjönell begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat-Ja - 222 Nej - 90 Avstår - 1

Mom. 79

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. in.

Mom. 80

Proposilionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr29av Bengt Sjönell m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara

199

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. m.

med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 80 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 29 av Bengt Sjönell m.fl.

200

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen.. Då Bengt Sjönell begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 223 Nej - 91

Mom. 81

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 30 av BenglSjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 81 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 30 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 91

Avstår - 1

Mom. 82

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 83

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 31 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan- Nr 169

det nr 60 mom. 83 röstar ja. Onsdagen den

den det ej vill röstar nej. jj 1979

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 31 av Bengt Sjönell_____ ____

Energipolitiken, m. m.

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen.

Mom. 84 och 85 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 85 b

Proposilionergavs på bifall till dels uiskoliets hemställan, dels motionen nr 2414 av Magnus Persson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Magnus Persson begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom. 85 b röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2414 av Magnus Persson m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Magnus Persson begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291

Nej - 19

Avstår - 2

Mom. 85 c

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 60 mom. 85 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvist begärde

201

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, tn. in.

röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 13

Avslår - 2

Mom. 86 och 87

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

202

Mom. 88

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 32 av Bengl Sjönell m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Sjönell begärt votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 60 mom, 88 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 32 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Filip Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 224

Nej - 88

Avstår - 2

Mom. 89

Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 44

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Nils Hörberg och Wilhelm Gustafsson i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wilhelm Gustafsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller skatleutskottets hemställan i betänkandet Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, in. m.

nr 44 mom. 4 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

av Nils Hörberg och

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr

Wilhelm Gustafsson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Wilhelm Gustafsson begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 282 Nej - 33

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Alvar Andersson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alvar Andersson begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller skalteutskoltets hemställan i betänkandet

nr 44 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Alvar Andersson

m. n. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tage Sundkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 230

Nej - 79

Avstår - 3

Mom. 6-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Jordbruksutskottets betänkande nr 34

Mom. 1, 2 och 3 a

Kammaren biföll vad utskoltel i dessa moment hemställt.

Mom. 3 b

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wivi-Anne Radesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

203

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Energipolitiken, m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 34 mom. 3 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Svante Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Wivi-Anne Radesjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 149

Avstår - 1

Mom. 3 c

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 34 mom. 3 c röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300

Nej - 13

Avstår - 1

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

204

Näringsutskottets betänkande nr 62

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av Bengl Sjönell m. fl. samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 2422 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Olof Johansson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för

sig. Nr 169

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och Onsdagen den

godkänd:

6 juni 1979

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkan- Energipolitiken,

det nr 62 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Bengt Sjönell

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 221

Nej - 82

Avstår - 11

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Bengt Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande'ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 62 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 178

Nej - 132

Avstår - 3

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 6

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalio-

15 Riksdagens protokoll 1978/79:168-169

205

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Autotnatspel

nen nr 3 av Bengl Sjönell m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkan-del nr 62 mom. 6 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Bengt Sjönell m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 197

Nej - 111

Avstår - 2

Mom. 7

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Bengt Sjönell m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olof Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 62 mom. 7 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Bengl Sjönell m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olof Johansson begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 196

Nej - 115

Avslår - 2

§ 2 Automatspel

Föredrogs näringsutskoltets belänkande 1978/79:55 med anledning av förnyad behandling av motioner om ändringar i lotteriförordningen (1939:207), bl. a. rörande automaispel.

206

I sitt betänkande 1978/79:20 behandlade näringsulskottel tre motioner om ändringar i lotleriförordningen (1939:207). I motionerna begärdes bl. a.

upphävande eller, inskränkning av det fr. o. m. den 1 januari gällande förbudet mot anordnande av automaispel med pengar, värdebevis, spelpol-letler eller liknande som vinster. Sedan kammaren den 1 mars 1979 (RD 1978/79:93 s. 75 f) återförvisat ärendet lill utskoltel för ylteriigare utredning avgav utskottet härmed nytt belänkande i ämnet.

I detta belänkande, 1978/79:55, behandlades ånyo motionerna 1978/79:547 av Arne Pettersson (s) och Valter Kristenson (s), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. atl tillåta spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater i enlighet med vad som angavs i motionen,

2. atl värdet å högsta vinst i lotterier enligt lotteriförordningens § 2 ändrades till att vinst icke skulle fa överstiga 200 kr.,

3. att för deltagande i nämnda lotterier fordrades en insats som icke fick överstiga 3 kr.,

1978/79:563 av Joakim Ollen (m) såvitt nu var i fråga (yrkandet 2) samt

1978/79:1513 av Bo Siegbahn (m) och Rune Torwald (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utarbetandet av ett lagförslag snarast möjligt, enligt vilket spelautomater med låga insatser kunde tillålas.

Utskottet hemställde

1. beträffande upphävande av förbudet mot automaispel atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:563, yrkandet 2,

2. beträffande tillstånd för visst automatspel med lägre insatser att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:547, yrkandet 1, och motionen 1978/79:1513,

3. beträffande värdegränser vid s. k. anmälningslotterier att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:547, yrkandena 2 och 3.

Reservation hade avgivits beträffande tillstånd för visst automatspel med lägre insatser av Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström och Lennart Pettersson (samtliga s)som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av motionen 1978/79:547, yrkandet 1, och motionen 1978/79:1513 skulle anta i bilaga till betänkandet angivna förslag till

a) lag om ändring i lotleriförordningen (1939:207), innebärande atl spel på 25-öresautomater i folkparker och på tivolin skulle tillålas,

b) lag om ändring i lagen (1978:759) om ändring i lotteriförordningen (1939:207).

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Automatspel

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande beträffande förbudet mot automaispel av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m).

207

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Autotnatspel

208

HUGO BENGTSSON (s):

Herr talman! För drygt tre månader sedan beslutade riksdagen att till näringsutskottet för ny prövning återremittera frågan om att upphäva förbudet mot spel pä s. k. enarmade banditer med 25-öresinsals och begränsad vinstmöjlighet.

Vid utskottsbehandlingen har,vilketframgårav betänkandet,en minoritet bestående av fem ledamöter reserverat sig till förmån för motionsyrkandet om upphävande av gällande förbud.

Vi reservanter anser att spel på 25-öresautomaler bör, som tidigare varit fallet, tillåtas i folkparker och på livolin. Vi anser atl det finns goda skäl för ändring av nuvarande förbudslagstiftning. Denna är enligt vår uppfattning ett obefogat ingrepp i en förslröelseverksamhelsom haren mycket lång tradition i värt land.

Det är vidare helt klart att en myckel stor allmänhet uppskattar delta inslag i vår nöjesvärld, och några sociala vådor har denna typ av spel med dessa låga insatser inte medfört. Detta framhåller f ö. också utskotlsmajoriieien i sitt betänkande, så på den punkten råder inga delade meningar. De sociala vådor som föranlett riksdagen att förbjuda spel på s. k. enarmade banditer var helt knutna till spel med en krona som insats och med de chanser lill verkligt stora vinster som förespeglades spelaren.

Vad är del nu för motiv som utskoiismajorileten anför för atl inte ändra sitt tidigare ställningslagande, trots atl en betydande del av kammarens ledamöter vid beslutet om ålenemiss stödde det förslag som vi nu framför i reservationen? Utskottet framhåller atl risken för illegalt spel skulle öka om dessa apparater på nytlblev tillåtna, samtidigt som svårigheter skulle uppstå alt upprätthålla en tillfredsställande kontroll.

Jag har, herr talman, inle vid något tillfälle under alla de år då dessa spelautomaler var tillåtna hört att de skulle ha medverkat lill all öka förekomsten av illegalt spel eller att det skulle ha varit några svårigheter att upprätthålla kontrollen. Jag betraktar dessa argument närmast som hinder, vilka man nu mobiliserar därför alt man inte vill ändra sig, även om man innerst inne erkänner för sig själv all man gick ell steg för långt när det infördes ett totalförbud mot denna typ av spel.

Jag vill säga att det inle är någon skam atl ändra sig, om man konstaterar att del fattade beslutet varit för långtgående. Jag vill därför uppmana kammarens ledamöter all inte känna sig för hårt bundna av del tidigare fattade beslutet i delta ärende.

Om vi i dag beslutar i enlighet med reservationen, kommer våra folkparker och livolin alt fl en förstärkt attraktionskraft. Del medverkar också till att inkomsterna ökar, vilket i sin tur medför att arrangörerna kan bjuda inte endast bättre förströelse utan också ett mer kvalificerat utbud av kulturaktiviteter i form av teater, dans, musik och liknande. Vi flr inle bortse från atl minskad attraktivitet hos de nöjesanangemang som här är berörda kommer att medföra minskade intäkter för arrangörerna och därmed minskade möjligheter att erbjuda besökarna attraktioner. Detta medför sedan minskat besökaranial, och så småningom kommer delta i sin förlängning atl

underminera möjligheterna för denna typ av verksamhet.

Herr talman! Då utskottsmajoriletens enda motiv för ett bibehållande av förbudet på området tycks vara någon form av enhetlighetsiver och byråkratiskt tänkande hoppas jag atl kammarens ledamöter bifaller reservationen, till vilken jag ber alt fl yrka bifall.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Utskottsmajoriletens ställningstagande är inle grundat på byråkratiskt tänkande, ulan del har en djupare motivering. Om man följer del uppdrag i denna fråga som lotleriutredningen fick av ett enigt utskott och en enig riksdag, visar det sig alt en ny lag som innebär förbud mot att inneha automater träder i kraft den 1 juli i år. Jag tror atl Hugo Bengtsson var med och skrev under det betänkande som låg till grund för del beslutet. Utskottets majoritet hade då samma uppfattning som utskotlsmajoriieien har i dag, nämligen all vi, för alt få ell bättre kontrollsystem, även skall ha förbud mot tjugofemöresspel. Fr. o. m. den 1 januari i år infördes därför totalförbud mot spel pä aulomat - del gäller alltså både enkronas- och tjugofemöresspel.

Riksdagen uppdrog som sagt åt 1972 års lolteriutredning atl utreda frågan och komma med förslag till beslut. Under utredningstiden hade alla berörda parter möjlighet aU komma lill tals med utredningen. Efter remissomgången visade del sig, för atl nämna några av remissinstanserna, att Landsorganisationen och så gott som alla folkrörelser ville ha ett totalförbud. Det var det som föranledde ulskotlsmajoritelen alt också yrka på ett totalförbud.

Det är som sagt inte på grund av några sociala vådor som utskoltsmajoriteten kräver ett bibehållande av förbudet, utan det är enbart från kontrollsynpunkt. Del har funnits 6 100 aulomaler här i Sverige, och nu har restaurangerna lämnat ifrån sig dem. Få folkparker har egna automater, utan de lånar in dem från lolleriföretag. Det är myckel besvärligt - det kan lotteribyrån vitsorda - att hålla kontroll på detta.

Del är klart atl del också, som ulskollet skriver på s. 8 i betänkandet, skulle kunna resas invändningar mot atl riksdagen, efter atl ha uttalat sig generellt ogillande mot och förbjudit uibetalningsautomaler, nu skulle tillåta alt sådana infördes i folkparkerna. De som har följt denna utredning har ganska klart för sig att del är ett svårt kontrollsystem som vi har filt. Del har nämligen kommit in väldigt myckel pengar i denna verksamhet, och del är inte bara folkparker som innehar automater.

Herr talman! Fem av utskottets socialdemokratiska ledamöter står för den reservation som är fogad till betänkandet. Utskottets ordförande Ingvar Svanberg och Rune Johansson i Ljungby slår bakom utskottsmajoriletens hemställan, och jag yrkar bifall till denna hemställan.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Autotnatspel

HUGO BENGTSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Sven Anderssons i Örebro starkaste argument är att del skulle vara myckel besvärtigt att kontrollera detta tjugofemöresspel. Jag har myckel svårt alt föreställa mig det. Denna typ av spelautomaler har i många år funnits på tivolin och i våra folkparker. Och jag har aldrig hört talas om all

209

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Autotnatspel

polismyndigheten eller de som har kontrollerat dessa apparater har haft några som helst bekymmer med dem. Jag förslår inte atl det skulle uppstå några speciella bekymmer nu.

Sven Anderssons argument skulle jag närmast vilja beteckna som den obotfärdiges förhinder. Förhindret består i atl har man en gång tagit ställning skall man inte ändra sig utan vara ståndaktig.

Som jag sade i mitt tidigare anförande kan det inte uppstå några sociala vådor av spel av den här typen. Del har heller aldrig anförts som argument. Men för festarrangörerna, för våra folkparker och tivolin, är det av viss betydelse alt kunna fl de här ökade inkomsterna, lål vara att de är begränsade, och erbjuda besökarna lilel fler attraktioner. Det betraktar jag också som betydelsefullt.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Hen talman! Jag tycker inle att Hugo Bengtsson gör sig själv rättvisa när han påslår alt min inställning till de här sakerna är all beteckna som den obotfärdiges förhinder. Jag har varit med och utrett det här, och det är självklart all man då flr en vidgad insikt i de här problemen. Det är inte de sociala avigsidorna som varit avgörande när det gällt ställningstagandet lill spelen i folkparker, utan det är möjligheterna till kontroll av alla de automater som finns, inte bara där ulan också på livolin. I uiskoliets belänkande finns nu en definition av vad som är tivoli och vad som är folkpark. Men kontrollsvårigheten har dokumenterats både av lotleriutredningen, som kommer alt framlägga sill förslag i dagarna, och av ulskoltel - Hugo Bengtsson har själv varit med om att understryka all det från konirollsyn-punkt är viktigt att vi har ett totalförbud.

210

ARNE PETTERSSON (s):

Herr talman! Sven Andersson påstod sig icke tillhöra de obolfärdigas skara. Det gör mig glad. Då kanske han är botfärdig. Del är fem som sig botat haver, och Sven Andersson - och även ni andra - är välkommen i kretsen.

Jag tror att Sven Andersson vid litet närmare eftertanke också skulle komma underfund med att få förbud här i landet vilar på en sä utomordentligt bräcklig grund som detta. Det är nästan genant.

Jag vill framföra ell tack lill näringsutskotlet för den välvilliga behandling som utskottet efter ålerremissen givit Valter Krisiensons och min motion.

Jag vill till de argument som Hugo Bengtsson stått för lägga ett par synpunkter.

Utskottet anför alt förekomsten av 25-öresautomater på marknaden skulle innebära ökade risker för illegalt spel. Jag tror atl del är tvärtom. Jag tror nämligen au möjligheten till legalt spel på dessa ofariiga aulomaler skulle kunna bidra lill att minska det illegala spel som i dag är ett faktum. Där är utskottet offer för en illusion. Ett spel som ger sådana vinstmöjligheter - inte för spelaren ulan för automaternas ägare - som kronaspelel pä enarmade banditer, kommeratt finnas kvar som en del av brottsligheten och i värsta fall som en viktig del av den organiserade brottsligheten. Jag tror alt ni har tagit

helt fel. Del är en positiv sak om man här kan fl lill stånd ell legalt spel.

Man anför också atl krav kan ställas pä motsvarande eftergifter från andra. Det skulle kunna skapa osäkerhet om konsekvensen och varaktigheten i riksdagsbesluten. Jag skall medge atl det kan ligga någonting i det. Men jag tror att etter värre än alt medborgarna efterlyser konsekvens i ell sådant här fall är atl genomföra förbud som är obegripliga och oacceptabla för människor. Ju förr vi lar bort detta förbud dess bättre är det för riksdagens anseende.

Vad är del som gör del så svårt för medborgarna alt förstå delta förbud? Jo, vi kan alla när vi vill för 20 kr. inhandla en nummerlolt eller en penninglön och för 100 kr. köpa en Bellmanslott och ha möjlighet att vinna en halv miljon kronor. Del är legalt, del accepteras. Vi kan satsa hundratals kronor - del satsas t. o. m. tusentals kronor-på tips, och det kan ge vinster på uppemot en miljon. Vi kan gå på Jägersro, Solvalla och Täby och vi kan i vadhållning lägga slora summor. Del satsas tiotusentals kronor på systemspel pä toto, och vinsterna kan uppgå till flermiljonbelopp. Del accepteras.

Hur skall då medborgarna kunna begripa atl del är fartigi och otillåtet alt spela för 25-öringar med en högsta vinstchans på 5 kr., medan det är ofarligt och tillåtet att spela för tiotusentals kronor med chans att vinna miljoner kronor?

Jag hoppas, herr talman, alt riksdagens ledamöter löser ut riksdagen ur den besvärtiga situation gentemot medborgarna som den befinner sig i. Därmed yrkar jag bifall lill den reservation som är fogad till betänkandet.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Autotnatspel

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag skulle tänka mig alt det, om riksdagen löser ut sig ur den här situationen - som Arne Pettersson säger - genom att upphäva förbudet, med all säkerhet kommer att innebära problem ur konirollsynpunkt. Den uppfattningen har jag fortfarande, och den delas av lotterinämnd och av många ledamöter i utskoltel, både tidigare och nu. Därför står vi kvar vid vår uppfattning om ett totalförbud. Däremot kan spel på automater fortfarande ske i folkparkerna, men med varuvinsler.

ARNE PETTERSSON (s):

Herr talman! Talet om svårigheten att fl ett effektivt kontrollsystem är precis lika bräckligt som de andra motiveringarna i betänkandet.

Under årtionden, Sven Andersson, fungerade detta spel utan några slörre konlrollsvårigheter. Nu böriar jag tro all Sven Andersson har återvänt lill de obolfärdigas skara. Atl han således inle längre befinner sig på de botfärdigas bänk beklagar jag.

Övertäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

211

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

.Anslag till internationellt utvecklingssamarbete

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Hugo Bengtsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara mod övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill aU kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 55 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Hugo Bengtsson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 179

Nej - 119

Avslår - 10

'i Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

§ 3 Föredrogs

Utrikesulskotiels belänkande

1978/79:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Utskottets hemställan bifölls.

§ 4 Anslag till internationellt utvecklingssamarbete

Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1978/79:35 med anledning av propositionen 1978/79:219 om ett ökat anslag lill internationellt utvecklingssamarbete budgetåret 1979/80 jämte motion.

1 propositionen 1978/79:219 (utrikesdepartementet) hade riksdagen föreslagils alt lill Bilateralt utvecklingssamarbete, posten Katastrofer m. m., under litl. C Internationellt utvecklingssamarbete anvisa ett ökat reservationsanslag av 45 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats den med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79:2717 av Göthe Knutson m. fl. (m), vari hemställts alt riksdagen skulle avslå regeringens proposition 1978/79:219.

212

Utskottet hemställde

all riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:219 och med avslag på

motionen 1978/79:2717 till Bilateralt utvecklingssamarbete, poslen Katastrofer m. m., under litl. C. Internationellt utvecklingssamarbete pä tredje huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisade ett ökat reservationsanslag av 45 000 000 kr.

Reservation hade avgivits av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som ansett att ulskollet bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2717 skulle avslå propositionen 1978/79:219.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Anslag till internationellt utvecklingssamarbete

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Biståndsanslaget höjdes vid behandlingen av budgetpropositionen med 500 milj. kr. för del kommande budgetåret i jämförelse med delta budgetär. Riksdagen har tidigare beslutat all 1 96 av bruttonationalprodukten skall avsättas till internationellt utvecklingssamarbete, och inga delade meningar har rätt om detta.

Vid behandlingen av budgetpropositioner fick utrikesutskoltel meddelande om att förslag om höjning av anslaget med ytterligare 45 milj. kr. skulle framläggas i kompletleringspropositionen, vilket utskoltel också redovisar i sitt belänkande. En omräkning av siffrorna för bruttonationalprodukten hade nämligen visat atl de 500 miljonerna inle skulle räcka för all svara mot 1,014 96 av bruttonationalprodukten för biståndssamarbete, vilket hade förutsatts.

Så framlades kompletleringspropositionen, och av denna framgick - utan förklaring - all förslaget om de 45 miljonerna skulle framläggas vid nästa riksmöte. I biståndsdeballen förklarade emellertid David Wirmark alt del var ett tryckfel i kompletleringspropositionen och alt dessa 45 milj. kr. skulle avse budgetåret 1979/80.

Därefter framläggs - "synnerliga skäl" föreligger knappast - i riksdagens sista månad en proposition, daterad den 3 maj, med krav på att riksdagen nu måtte besluta atl 45 milj. kr. tillförs anslagsposten Katastrofer m. m.

Herr talman! Moderaterna har yrkat avslag på propositionen. Det talas nämligen inte längre om tryckfel, men ryckigheten i handläggandet är påtaglig. Vi har inle motsatt oss atl beräkningen av bruttonationalprodukten vid budgetpropositionens framläggande ligger lill grund för beräkningen av biståndsanslaget. Men enligt budgetpropositionen kommer höjningen med 500 milj. kr. au medföra att u-landsbiständel därmed något överstiger innevarande budgetårs nivå på 1,014 96 av bruttonationalprodukten. Riksdagen har ingen orsak all la hänsyn lill vare sig felräkning eller förändring i beräkningarna som sker efter del alt budgetpropositionen lagts fram. Förändringarna skulle i så fall ha framlagts i kompletleringspropositionen. Vi reservanter slår alltså fast vid den ursprungliga beräkningen. Summan är dessutom försumbar i förhållande till osäkerheten i slutbedömningen av vad bruttonationalprodukten verkligen blir. Om det vet vi ingenting förrän ytlertigare ett år har gått. Del enda vi vet är alt den här propositionen och rtksdagens antagande av förslaget i densamma skulle innebära alt vi

213

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Anslag till internationellt utvecklingssamarbete

ytlertigare ökade budgetunderskottet med 45 milj, kr. Kan vi - det är motiverat atl ställa den frågan - förvänta oss ännu ell förslag i nästa års kompletleringsproposition ifall bruilonalionalprodukten skulle öka mer än väntat?

Skulle man yrka på en sänkning av anslaget om omräkningar eller utvecklingen skulle visa, att bruttonationalprodukten blev lägre än som var fallet när beräkningarna gjordes i samband med all budgetpropositionen lades fram? Antingen finns del behov av en viss mängd bisländsmedel för alt användas lill avsedda ändamål, eller också är siffran 1,014 96 helig för folkpartiet.

Herr talman! Vi har inle begärt någon sänkning och vi kommer inle heller alt göra del, men vi känner oss inte tvungna all rycka fram som stödtrupper för alt rätta till misstag som har begåtts. Pengarna skall ju bara lagras i den fond för katastrofhjälp där medel redan finns som väl täcker de behov som kan väntas uppkomma. Det handlar om ca 1 96 av det totala biståndsanslaget. Allan Hernelius har tidigare använt uttrycket "filigransarbele", och del är vad det rör sig om.

Herr talman! Jag ber all fl yrka bifall lill den vid utrikesutskottets betänkande nr 35 fogade reservationen.

214

DAVID WIRMARK (fp):

Herr talman! I budgetpropositionen 1975/76 föreslogs att beräkningen av de totala biståndsanslagen i fortsättningen skulle baseras på den BNP-prognos som görs i finansplanen för del kalenderår under vilket förslagen framläggs. Riksdagen anslöt sig lill det förslaget både för budgetåret 1975/76 och som princip, och det är den beräkningsmetoden som sedan dess gällt.

I årets budgetproposition reviderades BNP-prognosen i löpande priser för 1979 uppåt i det slutliga arbetet med finansplanen. Tiden medgav dä inte någon motsvarande uppjustering av bisländsanslagen, sorn enligt uttalande i budgetpropositionen skall uppgå till 1,014 96 av BNP för delta budgetår. Den uppkomna skillnaden har beräknats lill 45 milj. kr.,och del är anledningen till att del i en särskild proposition föreslagils atl ytlertigare 45 milj, kr, skall anslås till bilateralt utvecklingssamarbete, ett förslag som utrikesulskoltet har biträtt.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets hemställan och också säga atl jag inle är förvånad över att resultatet, när nu Ingrid Sundberg och moderata samlingspartiet vill ifrågasätta denna prtncip, blir atl man vill ha ett lägre biståndsanslag än det som utskoltel och regeringen kommit fram till. Men vad utskottets hemställan innebär är au man häller fasl vid den princip som gällt sedan 1975/76, Till yttermera visso stämmer del med vad som står i den motion som moderaterna åberopat. Det heter där nämligen:

Vid tidigare tillfällen har beräkningen av bruttonationalprodukten vid budgetpropositionens framläggande legat lill grund för biståndsanslagels beräkning. Någon anledning alt frångå den principen i år finns inte.

Skall man göra som moderaterna nu vill, dvs. stanna vid det lägre beloppet, frångår man emellertid den principen.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Jag tycker inte att man frångår den principen, eftersom det i den finansplan som lades fram i januari och som jag citerade uttryckligen angavs alt med en höjning av anslaget med 500 milj. kr. skulle man nå upp lill mer än 1,014 96, och den beräkningen kommer vi att hålla fast vid.

Sedan vill jag bara tillägga, herr talman, all beräkningarna, som tydligen i första hand baserades pä ett tryckfel, enligt vad David Wirmark sagt tidigare i debatten här i kammaren, var man i alla händelser medveten om redan när kompletleringspropositionen framlades. Det hade väl då varit rimligt atl förändringarna som vanligt hade framlagts i kompletleringspropositionen och inle så här i riksdagens sista minut i en extra proposition.

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Anslag till internationellt utvecklingssamarbete

DAVID WIRMARK (fp):

Herr talman! Det är inle svårt alt göra dessa beräkningar-matematiken ger ju ett exakt utslag. Har man en viss BNP-beräkning - vilken sedan som jag sagt uppjusierades i sista minuten - kan både Ingrid Sundberg och jag räkna ut vad biståndsanslaget blir på grundval härav. All under sådana förhållanden hälla fasl vid den gamla beräkningen, som är 45 milj. kr. lägre, är ologiskl om man vill atl riksdagen skall handla enligt samma normer som den tidigare följt. Vill man det, bör man justera upp anslaget med 45 milj. kr.

Övertäggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingrtd Sundberg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 35 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingrid Sundberg begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 254

Nej - 51

Avslår - 1

215

Nr 169

Onsdagen den 6 juni 1979

Flottningen i Ång-erinanälvens flodsystem

§ 5 Flottningen i Ångermanälvens flodsystem

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1978/79:28 med anledning av motion om flottningen i Ångermanälvens flodsystem.

IVAR HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! Med några ord vill jag helt kort uttala min tillfredsställelse med trafikutskottets förnyade prövning av min motion om flottningen i Ångermanälvens flodsystem.

Utskottels hemställan innebär att del i motionen redovisade kravet på atl en samhällsekonomisk analys av alternativa transportlösningar skall föreligga vid en eventuell nedläggning av löstimmerflotlningen i del aktuella flodområdet helt har tillmötesgåtts.

Det finns därför, herr talman, ingen anledning all nu närmare gå in på en sakdebatt i frågan. Dessutom kan man säga all denna förekom när kammaren behandlade uppskovsärendel.

Jag vill emellertid starkt understryka vikten av vad utskottet sagt, all regeringen i samråd med berörda parter skyndsamt skall finna en lämplig form för behandlingen av frågan. Eftersom särskilt sysselsättnings-, energi-och trafikpolitiska synpunkter måste beaktas, bör bredast möjliga undertag föreligga när ett slutligt beslut skall las. Det är därför av särskild vikt alt de anställdas organisationer ges tillfälle att medverka.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

I detta anförande instämde Marianne Stälberg, Arne Nygren, Axel Andersson, Stig Olsson, Curl Boström och Bengt Wiklund (samtliga s).

216

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Jag skall inte framställa något yrkande, så jag behöver inte hålla kammarens ledamöter i spänning. Jag vill bara kort kommentera behandlingen av ärendet beträffande fiottning.

Under den allmänna motionstiden väckte jag tillsammans med ett antal socialdemokratiska ledamöter en motion med krav på att samhällsekonomiska hänsyn skulle las vid val av säll för transport av timmer. Molivertngen i motionen grundades på exemplifiering frän nedläggning av fioliningen i Umeälven, men syftet med motionen var precis delsamma som gäller för den motion som vi nu behandlar och som avser flottning i Ångermanälven. Jag finner därför irafikutskottets behandling av den här frågan litet märklig. Motionen beträffande Ångermanälven har skickals ut på en ganska bred remiss, bl. a. till länsstyrelsen i Västerbottens län. Däremot har motionen beträffande Umeälven inte blivit föremål för någon sådan remissbehandling.

Motionen om Ångermanälven behandlas således denna vår, medan motionen om Umeälven uppskjuts lill hösten. I båda fallen gäller det att försöka åstadkomma en samhällsekonomisk analys beträffande timmer-transporterna. Jag finner emellertid en viss tröst i alt ulskollet nu säger:

"Förstsedan frågan analyserats med beaktande av särskilt sysselsättnings-. Nr 169

energi- och trafikpolitiska intressen torde erfordertigi underlag finnas för alt Onsdaeen den

kunna välja den samhällsekonomiskt lämpligaste Iransporllösningen." : : 1979

Detta tycks vara ett generellt uttalande av ulskoltel, för i meningen_______

dessförinnan talas om "löslimmerflottningen i landei". Jag utgår således från      Flottninsen i Åns-
an den analys som skall göras kommer alt gälla också den fråga som jag har     ermanälvens flod-
aktualiseral i motionen om Umeälven, trots att den motionen formellt inte         svstem
blir behandlad förrän lill hösten.

/ Med delta anförande, i vilket Lilly Hansson (s)och Roland Brännström (s)

instämde, var överläggningen slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 6 Tredje vice talmannen meddelade all pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle arbetsmarknadsuiskotlets betänkande nr 23, som i dag bordlagts första gången, uppföras närmast efter näringsutskoltets betänkande nr 57.

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 22.08.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen