Riksdagens protokoll 1978/79:167 Tisdagen den 5 juni

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:167

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:167

Tisdagen den 5 juni

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice talmannen.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

§ 1 Läroplan för grundskolan (forts.)

Fortsatles överiäggningen om uibildningsutskottets betänkande 1978/ 79:45.

STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Jag kommer i det här inlägget inte all beröra de reservationer i utskottsbetänkandet bakom vilka jag står som första namn. De är redan behandlade. Jag kommer inte heller alt la upp utskottets betänkande i övrigt annat än på ett par punkter där jag, efter aU ha lyssnat på debatten, tänker säga några ord.

I ett av sina inlägg sade Claes Elmstedt att del är skönt att alla nu är överens om alt det finns problem i skolan men alt det är synd alt socialdemokraterna uppläckte det först vid regeringsskiftet 1976. Claes Elmstedt och jag har diskuterat den här frågan vid eu tidigare tillfälle, och jag tvingas upprepa vad jag då sade.

När socialdemokraterna tillsammans med alla de övriga i staisuiskotteis andra avdelning 1970 begärde en utredning om arbetsförhållandena i skolan, så var det ett tecken på att vi lika väl som de borgerliga var medvetna om att skolan hade stora problem att brottas med. Redan vid den tidpunkten var vi alltså medvetna om det allvariiga i situationen, och därför begärde vi tillsammans med de borgeriiga kollegerna det utredningsarbete som så småningom har rullat fram och lett till det beslut vi kommer alt falla i dag. Reformarbelet har således påbörjats och fortgår. Det kommer säkert att ta många år innan det är avslutat. Men det kommer aldrig att bli så alt skolan får lugn och blir fredad från reformer, därför alt skolan måste ständigt förändras i takt med de övriga snabba förändringarna i samhället.

Att problemen blev som störst vid 1970-talels början hängde samman med en utveckling som förekom i hela Europa. Det var den ökade migraiionen, både inom länderna bland den egna befolkningen och genom de stora invandrargrupperna som kom till Väst- och Nordeuropas industriländer.

Det är självklart att det har fört med sig brytningar, samarbets- och samlevnadssvårigheter. Det vore fel alt förneka det. Givetvis har del i varje land där befolkningen så snabbt har blandats med andra folkgrupper, andra traditioner, andra seder och andra kulturmönster, uppstått svårigheter att anpassa grupperna till varandra. Självfallet har industrisamhällets problem på del sättet också vuxit in i skolan. Alt sålunda förneka au det finns stora

137

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

138

problem i skolan är oriktigt. Men det är också väsentligt - några talare har underslrukitdelidag-att inte överdriva. I dagens skola arbetar del nämligen så oerhört många entusiastiska människor som har nått förvånansvärt goda resultat. Därför anser jag att helhetsomdömet om dagens svenska skola bör vara positivt, samtidigt som vi skall erkänna att många problem är olösta och att det behövs stora resurser för all lösa dem.

Under arbetet med läroplansförslagel i utbildningsutskottet och i andra sammanhang harjag, herr talman,egentligen varit föga intresserad av om del eller det ämnet skall ha en timme mer eller mindre. Det är tekniska detaljer som i och för sig är av betydelse, men jag har haft väldigt svårt alt "tända" på dem. För mig är två andra ting helt avgörande. Det gäller för det första hur myckel vi har råd att ge till skolan för all fö den personal, den utrustning och de lokaler som behövs. För det andra gäller det hela skolans sätt att arbeta. Och del är arbetssättet som är del väsentligaste inslaget i det läroplansförslag som vi nu behandlar liksom del var del i SÖ:s förslag lill läroplan.

På de flesta punkter ansluter sig utskottet lill förslaget om nytt arbetssätt. Det arbetssättet innebär alt vi skall göra all undervisning mer verklighetsnära, att skolan skall fungera så all eleverna känner igen den verklighel de lever i. Del gäller vidare alt öppna skolan för samhället och öppna samhället för skolan, alt arbeta så att varje elev känneratt hon eller han av skolan förut mesta möjliga utifrån de egna, personliga förutsättningarna.

Om vi lyckas genomföra del och de övriga i SIA-reformen ingående delarna, så är jag övertygad om att vi kommer att få en bättre skola - aldrig problemfri, del är omöjligt, men en väsentligt bättre skola än i dag.

Jag lyssnade med stort intresse till Britt Mogårds anförande, som jag praktiskt taget utan reservation kan ansluta mig lill. Jagar bara överraskad överalt Britt Mogård har gått till väga så annorlunda i andra sammanhang, dä hon har talat om skolan.

Under den socialdemokratiska regeringen dundrade Britl Mogård och andra moderater alldeles fantastiskt och talade om hur dålig skolan var. Så kom de till kanslihuset, och låt mig säga au de två åren med en moderat skolminister var de mest intetsägande och tafatta i utbildningsdepartementets moderna historia på skolsidan. Del hände praktiskt tagel ingenting.

Ja, normgruppen tillsattes, och jag tycker att det var en bra arbetsinsats, men det var del enda.

Sedan slutade Britt Mogård i regeringen och därefter har hon varit ute och dundrat igen och talat om hur dålig skolan är. Därför var anförandel i dag välgörande modest och jag beklagar att Britt Mogård icke én enda gång har satt sin fot i utbildningsutskottet. Det hade ju varit möjligt för henne, när hon nu är medlem av utskottet sedan hon lämnade regeringen, att i denna milda och modesta ton påverka utskottets betänkande. Men del avstod Britt Mogård från.

Detsamma gäller Inga Lantz, som har ställt frågor till utskottet: Vad har utskottet tänkt med det och det? Det var helt onödiga frågor, därför att Inga Lantz är suppleant i utbildningsutskottet, har rätt att vara med och delta i diskussionerna och ställa frågor och få svar. Men hon har heller inte velat vara

med vid behandlingen av grundskolans läroplan.                   Nr 167

Dessa båda ledamöter har avstått från all i utbildningsutskottet medverka    Tisdaeen den
till utformningen av den nya skolan.                                   5 ■.J■ jgyg

Herr talman! Jag nämnde förut att ett av skälen till brytningarna och    ____

svårigheter all åstadkomma en harmonisk skola för alla har varit de    Läroplan får befolkningsomflyttningar som vi har haft i Västeuropas och Nordeuropas    grundskolan industriländer. Därför är det angeläget att understryka, som också har sagts tidigare i debatten av bl. a. Karin Söder,alt del är oerhört viktigt all vi försöker skaffa flera och bättre resurser för att ge de speciellt utsatta grupperna, våra invandrare, tillgång till undervisning.

Jag tänker då framför allt på hemspråksundervisningen. Sverige är det land av alla i väriden som har kommit längst när det gäller att ge hemspråksundervisning - det skall noteras samtidigt som vi säger all del är ändå rätt mycket som fattas.

Den svenska allmänheten har ingen aning om att varje dag som skolan pågår undervisas det i 55 olika språk iden svenska grundskolan, däribland de försvensk kultur mest främmande språk-två kinesiska dialekter,osv. Delar en stor insats som vi har försökt göra, men vi måste göra ändå mera. Det vilar på våra axlar ett ansvar att hjälpa unga invandrare lill en anpassning i det svenska samhället som gör att de sedan som yrkesverksamma medborgare kan känna att de lever lyckligt i detta land, som blir deras nya fosteriand.

Jag skulle vilja säga ett par ord också om en fråga som Sven Johansson log upp i sitt inlägg. Jag avser inte att polemisera med Sven Johansson, för jag har full respekt för hans personliga inställning till livsåskådningsfrågorna, men han sade någonting som också statsrådet Rodhe berörde, och det är min avsikt att från våra utgångspunkter ansluta mig till vad statsrådet sade.

Sven Johansson berättade om en elev som hade frågat: Närskall ni politiker tala om för oss vad som egentligen är meningen med livet?

Del för i vårt samhälle aldrig bli så att vi någon sen majnatt i riksdagen skall votera om vad som är meningen med livet! Livsåskådningsfrågorna måste människorna lösa för sig själva, men det skall vara skolans uppgift att ge dem handledning i sökandet efter del de sedan upplever som sanning.

Viskall hjälpa dem, ge dem mod och styrka all söka del de sedan upplever som livets mening. Men det får inte vara skolans eller politikernas uppgift att trycka på människorna någon åsikt i del sammanhanget.

Herr talman! Jag har talat om resurser och sagt all del är viktigt att vi också
kan tillföra skolan de resurser som behövs. Jag vill gärna även för min del
uttala en stor besvikelse över att det inte har varit möjligt i utbildningsut
skottet att ge en resursökning redan det kommande läsåret. Det är värdefullt
att folkpartiregeringen därefter startar en ökad resurstilldelning till skolan,
men de 95 miljoner som vi föreslår redan för nästa höst skulle betyda ungefär
1 000 människor till anställda i skolan, vuxna människor som kunde komma
in redan nu och i ett besvärligt och krisartat läge la itu med problemen
snabbare än folkpartiregeringen och utskotlsmajoriteten har velat vara med
om. Jag undrar om det inte ändå skulle kunna vara möjligt att några av
riksdagens borgerliga ledamöter kunde vara beredda att sluta upp med     '39

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

socialdemokraterna på den här punkten och se till, all vi startar den här resursökningen tidigare än regeringen föreslår,

Till sist: Med talmannens tillåtelse villjag vända mig ulan polemiska inslag till en av kammarens värderade ledamöter. Under 15 år har Ove Nordstrandh deltagit i praktiskt taget alla ulbildningsdebatter i riksdagen. Under 11 år har jag som ordförande i det utskott som har handlagt frågorna haft alt debattera med honom. Vi har väldigt ofta hafl mycket olika meningar. Jag har många gånger tyckt alt Ove Nordslrandhs åsikter har varit helt stolliga, och han har kvitterat med samma artighet riktad mot mig. Men när Ove Nordstrandh drar sig tillbaka från riksdagsarbetel och inte längre kommer att delta i den ulbildningspolitiska debatten här tycker jag alt vi förlorar många värdefulla inlägg och en värdefull medarbetare. Jag ber, herr talman, att fö sluta detta anförande med att tacka Ove Nordstrandh för god debatt.

140

CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill börja mitt korta inlägg med att instämma i de ord som utskottets ordförande riktade till herr Nordstrandh alldeles nyss.

Stig Alemyrs beskrivning av SlA;s tillkomst 1970 är helt korrekt. Huruvida det året skall anses vara tidpunkten för - om jag för använda uttrycket -omvändelsen lämnar jag därhän. Jag tycker emellertid att under tiden därefter -jag kan erinra om motionsyrkanden från vårt håll här i riksdagen 1972,1974 och på våren 1976;jag har åberopat dem tidigare-var intresset från den dåvarande regeringens sida inte så där väldigt engagerat, medan däremot sedermera ett sådant engagemang har inträtt.

Det är riktigt som Stig Alemyr säger, att vi har diskuterat det här en gång förut, och för min del är i och med den här diskussionen frågan om när tidpunkten inföll uiagerad. Huvudsaken är att vi är överens, och det är vi; det har både Lena Hjelm-Wallén förut i dag och Stig Alemyr vitsordat.

Stig Alemyr säger att förra skolministern Britt Mogård så fort hon lämnade departementet började ge en annan attityd lill känna i den allmänna debatten. Det är kanske ungefär på samma sätt jag har upplevt tidigare skolministrar. Så fort de har blivit befriade från detta kanske i och för sig tunga ämbete har tongångarna skärpts betydligt. Måhända är det en åkomma som vidlåder f. d. skolministrar.

Det vikliga är nu att vi är överens om tagen. Jag tror liksom utskottets ordförande att vi framöver kommer att fö räkna med ständiga påminnelser om de bristfölligheter som finns också med detta läroplansförslag. Ingenting ärju fullkomligt. Men som jag anförde tidigare i eftermiddag: Det vikliga är att vi alla, fria från alla prestigehänsyn, är beredda all nogsamt pröva de förslag som kommer fram och se om vi kan göra saker och ting bättre.

BRITT MOGÅRD (m) kort genmäle;

Herr talman! Stig Alemyr sade att han tyckte att jag var ute och dundrade innan jag blev skolminister och att jag nu är ule och dundrar igen. Av en händelse läste jag just nu TCO:s skrift TCO och ungdomsutbildningen. Där förekommer det på s. 32 ett fruktansvärt dunder. Det talas om oro, skolk och

förstörelse, om att skolans kvantitativa utveckling inte motsvaras av en kvalitativ, alt många lärare inte trivs med sill arbete, osv. - Dundrandet är tydligen ganska utspritt.

Den socialdemokratiska taktiken i skoldebatten detta valår är klar sedan länge. En huvudpunkt är alt påslå all jag som skolminister inte gjorde någonting alls. Intetsägande och tafatt, var Stig Alemyrs betyg. Jag känner mig självfallet kränkt av det - del trorjag inte Stig Alemyr bryr sig om - men del är dessutom lögn. I vår partimolion har vi på åtskilliga sidor redovisat vad som uträttades under trepartiregeringens lid.

Vad socialdemokraterna borde tala om är vad trepartiregeringen gjorde för fel och vad som i stället skulle ha gjorts. Det är sådant politisk debatt skall handla om. Stig Alemyr.

Apropå min närvaro i utskottet: Vi har ännu inte fört upp den interna arbetsfördelningen inom olika partier till debatt här i kammaren. Jag skulle nog vilja avråda från att vi introducerar det debattämnet här. Annars skulle jag naturligtvis kunna säga att jag tycker all det är litet förvånande alt utbildningsutskottets ordförande majestätiskt inträder mot slutet av debatten, men det harjag alltså inte tyckt och inte heller sagt.

Mera pengar är socialdemokraternas oföränderiiga recept mot skolans problem. Del receptet har de många gånger utfärdat, och ändå ökar problemen ständigt. Men, Stig Alemyr, vi kan inte längre försöka köpa oss fria från problemen. Det är dags att ta ett djupare ansvar, och det var vad mitt anförande handlade om. Milt anförande var inte modest. Stig Alemyr, långt därifrån. Jag tycker alt Stig Alemyr bör läsa på del anförandet, för det ställer krav också på honom.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

SVEN JOHANSSON (c) kort genmäle;

Herr talman! Låt mig bara säga lill Stig Alemyr att människan föds hit ulan livsåskådning, ulan kunskap hur hon skall leva sitt liv. Hon behöver inte bara ha hjälp med att lära sig läsa, skriva och räkna. Hon måste också ha hjälp med att hitta den väg genom livet där hon kan finna livets mening.

Det är många som måste vara med och hjälpa här; hemmet, kyrkan, osv. Skolan kan då inte stå utanför. Den fråga som skolelever bland Stockholms s. k. sekulariserade ungdom har ställt och som går ut på all de vill all vi skall visa dem vad som är livets mening vill jag la på djupt allvar, och det hoppas jag alt också skolan gör.

Jag är i dag tacksam för de lärare som jag fick ha. De tvingade inte på mig någonting, men de gav mig riktlinjer och talade om vad som kunde vara livets mening.

Låt mig också säga; Vi vill arbeta fören skola för alla. Då bör vi också kunna visa på vad som är livets mening. Annars måsle vi ha ett skolsystem med olika sorters skolor.

OVE NORDSTRANDH (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag skall nu med herr talmannens tillåtelse replikera Stig Alemyr på ett sätt som känns något ovant.

141

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Det är i dag sista gången jag i denna kammare deltar i en större debatt, givetvis i en utbildningsfråga, som vanligt. Tänker jag tillbaka - och del gör jag - på niiti långa kontinuerliga debatterande i utbildningsfrågor alltifrån milt inträde i riksdagen hösten 1962, passerar en lång rad framstående meningsmotståndare revy, däribland åtskilliga statsråd alltifrån Ragnar Edenman.

Debatterna har stundtals varit hårda men aldrig medfört någon bestående personlig smärta för min del och jag hoppas icke heller för motståndarna. Utbildningsutskottets värderade herr ordförande Stig Alemyr och jag har stått ut med varandra alltsedan andra kammarens tid, oftast oense i kammaren, t. o. m. kraftigt oense, men där utanför lika ofta i god personlig allmän sämja och med ömsesidig, tror jag, högaktning.

Jag vill kvittera hans ord till och om mig med att också jag tackar för den gångna liden, betygar honom min uppskattning och uttrycker den förhoppningen att han inte får det lättare med min efterträdare i utbildningsutskottet.

Våra meningsutbyten fortsätter ett par år framöver i en utredning.

142

STIG ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag är ledsen om Britl Mogård känner sig kränkt över kritiken. Del var inte min avsikt alt kränka henne utan att göra ett inlägg i den politiska debatten mellan våra resp. partier, som är hård i det här avseendet - när vi talarom vad vi tyckerom varandras insatser och kritiserar dem brukar vi inte betrakta det som en kränkning.

Det är från min sida inte avsikten alt kränka den värderade ledamoten av kammaren Britt Mogård. Och det är inte heller så att jag vill lägga mig i moderata samlingspartiets interna arbetsfördelning, utan jag har närmast beklagat att utbildningsutskottet inte haft möjligheter att utnyttja Britl Mogårds arbetskraft under denna lid, eftersom jag upplever att hon nu i dag har blivit så i modest riktning förändrad.

Herr talman! Till Sven Johansson: Del är möjligt att vi har mycket olika meningar. Jag vill nämligen på nytt hävda all del vore djupt oriktigt om skolan skulle bestämma vad den enskilda människan skulle ha för livsåskådning eller skulle tycka eller tro om livets mening. Det är självklart - och det säger utskottet - att när det gäller de demokratiska grundvärderingarna i samhället kan skolan inte stå neutral. Men i övrigt skall skolan vara neutral.

Skolan skall stimulera människorna till alt söka sig fram och söka finna en livsåskådning. Den skall naturligtvis också, så långt del går, ge svar på de frågor som eleverna ställer till sina lärare och andra i skolan.

Vi skall stimulera eleverna att tala med varandra om livets problem. Vi skall stimulera dem, herr talman, till att söka finna meningen med livet men icke tala om för dem vilken denna är.

SVEN JOHANSSON (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag känner mig nästan litet glad över att jag kunde föra vidare frågan från en av dessa elever om vad som är livels mening och vad vi skall göra för alt hjälpa dem med den.

Stig Alemyr säger att vi har olika meningar. Ja, del har vi. Och i ett demokratiskt samhälle för vi föra fram dem. Det harjag gjort. Jag har min uppfattning att viskall hjälpa ungdomarna så långt som det är möjligt alt visa på de rätta vägarna genom livet och vad som kan göra livet meningsfullt.

Ingen skall tro att vi inte ger och inte påverkar. Massmedia gör det. Skolan gör det. Ja, jag skulle kunna la upp många områden. Där får människorna vägledning.

Då måsle vi alla vara med och se lill all vi inte glömmer eller undanhåller något av del som är det viktigaste.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herrialman! Grundskolereformen är genomförd. Åtskilliga administrativa och organisatoriska frågor i anslutning lill den tål fortfarande att diskuteras. Men dessa frågor får inte så totalt dominera en läroplansdebatt som har skett här i dag. Vad diskussionen måste gälla är att ge grundskolan, insatt i sitt samhälleliga perspektiv, ett innehåll som tillgodoser elevernas behov av kunskaper. Det handlar inte bara om så och så många timmar fysik eller så och så många timmar religionskunskap, utan det handlar om vad undervisningen i fysik skall innehålla och vad undervisningen i religionskunskap skall gå ut på.

När det gäller detta innehåll förfäktar vi från vpk de intres.sen som arbetarklassens barn har som blivande lönearbetare i industrin eller i offentlig förvaltning- kunskaper som är användbara för ett framlida yrkesarbete men, och del är lika viktigt, som också är användbara i försvaret mot det utnyttjande som de arbetande alltid utsätts för i ett kapitalistiskt samhälle.

Den flathet som socialdemokratin visar när del gäller au diskutera skolans innehåll hjälper till att öppna för moderaternas reaktionära offensiv mot grundskolan, den som Britt Mogård nyss gav uttryck för. Det är helt uppenbart att vad som döljer sig bakom moderaternas tal om ordning och arbetsro i skolan, om alt tillvarata varje individs förutsättningar, om alt vad de kallar svaga elever skall skyddas mot misslyckanden, om att behovet av högt utbildad arbetskraft måsle tillgodoses, ingenting annat är än ett raffinerat försök att plädera för den gamla elitskolan.

Det är ingen som inte vill alt det skall finnas ordning och arbetsro i skolan. Det är en självklarhet alt delta måsle skapas. Men inte på moderaternas villkor. Reaktionen har redan vunnit alltför stora segrar som följd av den kris som har präglat västvärldens ekonomier under senare år. Spöken från 1930-och 1940-talen kläs upp och friseras och tillåts sprida sin unkna andedräkt.

Det är hög tid att slå tillbaka, mot dessa tendenser, och det är vad vänsterpartiet kommunisterna har försökt göra i sin motion om läroplanen.

143

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

144

Del är bedrövligt att behöva konstatera den totala tystnad som dessa väsentliga frågor har bemötts med här i dag.

Stig Alemyr trodde sig bryta denna tystnad. Han förklarade alt en timme mer eller mindre i ett viss ämne är likgiltigt. Han sade alt det var två andra saker som var väsentliga - hur myckel pengar som ges och arbeissätiei. Så långt kan vi väl vara någorlunda överens. Men fortfarande saknas innehållet, fortfarande saknas den grundläggande analysen och fortfarande saknas viljan alt ta det politiska ansvaret. Tvärtom hävdade Stig Alemyr som en sann liberal att där skall vi ge fritt spelrum för reaktionen och för de borgerliga krafterna.

Stig Alemyr hävdade också all min partikamrat Inga Lantz, som inte har möjlighet att vara närvarande nu, hade avstått från att påverka uibildnings-utskottets skrivning. Stig Alemyr kan inte vara helt omedveten om att vpk inte har någon möjlighet att lägga förslag i utskotten och få dem debatterade där. Den kritiken är alltså helt osaklig. Tvärtom är del så att utskottet inte har berört de väsentliga frågor som vi har tagit upp i vår motion och som Inga Lantz tidigare här i dag framfört till debatt, utan man har förbigått dem med tystnad - en talande tystnad.

Herr tal Tian! Jag skall huvudsakligen uppehålla mig vid två av de krav som vpk fört fram inte bara i huvudmotionen med anledning av propositionen utan också under den allmänna motionstiden.

Det första gäller invandrarbarnens situation. På flera punkter i propositionen berörs invandrarbarnens ställning i skolan. Också i den egendomliga skriften Skolan skall fostra tas invandrarnas problem upp. Där framhålls visserligen alt den svenska invandrarpolitiken "går ut på att invandrarna skall ha rätt och möjligheter att bevara sin kultur och sitt språk". Man fortsätter; "Vi vill betrakta deras annorlunda kultur som något värdefullt, som vi kan lära av och ha glädje av." Utgångspunkten är alltså att vi svenskar skall betrakta deras kultur som något vi svenskar kan ha glädje av. Sedan fortsätter raskt skriften med en rad inskränkningar av invandrarnas rätt till sin egen kultur. Det är inskränkningar som innebär att när deras värderingar är oförenliga med några av Sveriges grundläggande betraktelsesätt, så skall de senare la över.

Herr talman! Del är helt självklart att så många gånger är och måsle vara fallet, men samtidigt förbiser såväl propositionen och utskottet som skriften flera väsentliga saker. Det viktigaste är språkutvecklingen. Barn lär sig språk lätt, har det alllid hetat. Och det är sant. Men de glömmer fort det gamla - sitt modersmål. Och har man inte ett modersmål som grund kan man inte få ännu ett språk fullt ut. Därför kräver vi enspråkiga förskolor, och därför kräver vi enspråkiga grupper upp i grundskolans mellanstadium.

Men det är inte bara språket som är väsentligt. Barn måsle fö vistas bland gelikar, bland andra barn som har samma kultur och normer. I annat fall blir de splittrade, ideniitetslösa och sönderslitna av kullurkollisioner, kort sagt berövade sig själva och sin nationella identitet. Visst skall invandrarna lära sig omfatta våra mest grundläggande värderingar. Men för all vår annoriunda kultur skall bli fattbar så måste de också få tillgång till sin egen. Annars blir

allt ett kaos, vilket myckel rikligt också blivit fallet för många av andra generationens invandrarbarn.

Den andra frågan jag tänkte beröra, och som jag kort tog upp inledningsvis, gäller vårt krav om alt fastställandet av skolans innehåll skall vara en politisk fråga och all därför en utredning skall tillsältas om centralt och lokalt ansvar för läroplansuppföljningen och utvärderingen av skolans verksamhet. Vidare bör riksdagen slutligt ta ställning till kursplanerna. Dessa krav är bara delvis tillgodosedda av utskotlel.

Skolan lever ju inte i ett tomrum utan aren del av klassamhället. En rad reformer har genomförts på skolans område. Det har varit reformer som inneburit all den gamla rotiingskolan avskaffats, att det djupt orättfärdiga parallellskolesystemet avskaffats, osv. Del har varit reformer som arbetarrörelsen knutit stora förhoppningar lill. Men samtidigt är det uppenbart att dessa reformer inte inneburit att skolans innehåll - dess vardagliga arbete - i någon avgörande utsträckning vänts lill arbetarklassens förmån. Med ett annat uttryck skulle man vilja fråga sig; Vad lär man sig egentligen i skolan?

Jag skulle här vilja citera en del av Brechts utmärkta pjäs Modern - Att stava till klasskamp. Scenen visar en lärare och arbetare.

"LÄRAREN (framför en svart lavla): Ni vill alltså lära er läsa. Jag begriper visserligen inte vad ni ska behöva det för i er belägenhet. Några av er är dessutom redan i äldsta laget för delta. Men jag ska försöka för all göra fru Vlassova till lags. Har ni alla något alt skriva med. Nu skriver jag alltså upp tre enkla ord: kvist, näste, fisk. Jag upprepar: kvist, näste, fisk.

(Skriver.)

SIGORSKI: Vad ska såna ord vara bra lill?

PELAGEA VLASSOVA: (sitter med tre andra vid bordet); Förlåt, Nikolaj Ivanovitj, måste det verkligen vara just kvist, näste, fisk? Vi är gamla människor och måsle ju fort lära oss de ord som vi behöveri

LÄRAREN (ler): Ni förstår: vad ni lär er att läsa på, är alldeles likgiltigt.

PELAGEA VLASSOVA; Varför del? Hur skriver man till exempel 'arbetare'? Del intresserar Pavel Sigorski här.

SIGORSKI: 'Kvist' stöter man ju aldrig på.

PELAGEA VLASSOVA; Han är metallarbetare.

LÄRAREN: Men bokstäverna finns i det ordet.

ARBETARE: Men i ordet 'klasskamp' finns också bokstäverna!

LÄRAREN: Ja, men jag måste börja med det enklaste, inte med det svåraste på en gång. 'Kvist' är enkelt.

SIGORSKI; 'Klasskamp' är mycket enklare.

LÄRAREN; Men det finns ju inte alls någon klasskamp. Låt oss genast slå fast del en gång för alla.

SIGORSKI (reser sig); Då kan jag inte lära mig något av er, om det inte finns någon klasskamp hos er.

PELAGEA VLASSOVA: Du ska lära dig läsa och skriva här, och del kan du också göra här. Alt läsa del är klasskamp!

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

145

10 Riksdagens protokoll 1978/79:166-167

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

PELAGEA VLASSOVA: Att läsa är klasskamp - med det menar jag: om soldaterna i Tver hade kunnat läsa våra banderoller, hade de kanske inte alls skjutit på oss. Dom var bondsöner allihop."

Scenen är lika aktuell i dag. Alt läsa är klasskamp, men vad Sigorski och arbetarna i pjäsen ställer på sin spets är frågan om utifrån vems kunskaper och erfarenheter som skolan skall utgå. Vems intressen skall skolan tjäna? Den frågan har hitintills inte politiserats, och det gäller även för dagens debatt. Politikerna och socialdemokraterna har överlåtit åt andra att fastställa undervisningens innehåll och arbetssättet.

Från vänsterpartiet kommunisternas sida menar vi att skola och arbetsmarknad hör ihop. Förändringar i arbetsmarknadens struktur leder till förändringar i skolan. Vad arbetsmarknaden i dag kräver av den stora mängden arbetare är uppenbarligen anpasslighet snarare än kunskaper samt smidighet och .självständighet i icke alltför stora doser. Detta framionar också i den nya läroplanen, där kunskaperna skrotas ner och mysigheten skruvas upp genom bl. a. den nya pedagogiken. Vpk anser att det är viktigt alt skolan politiseras, att arbetarrörelsen lar lill vara de möjligheter som finns också i den nya läroplanen för att fylla den med sanna och verklighetsförankrade kunskaper, som kan hjälpa människorna alt återta kontrollen över sina liv och arbeten. Detta borde ha tagits upp i dagens debatt, inte en diskussion på reaktionens villkor om grundskolans s. k. ordningsproblem.

Med det sagda, herr talman, yrkar jag bifall lill vpk-motionerna.

STIG ALEMYR (s) kort genmäle;

Herr talman! Inga Lantz får nöja sig med att hon bemöts trots att hon inte nu är närvarande. Hon dellog ju i debatten tidigare i dag och frågade då vad utskottet nienade på vissa punkter.

Vad jag i dag har sagt är att Inga Lantz, liksom alla vpk-represenianter i resp. utskott, hade möjlighet att vara närvarande vid behandlingen i utskottet. Som suppleant har man inte förslagsrätt. Däremot har man yttranderätt. Det finns möjlighet all ställa de frågor man vill ställa i ulskottei, och det finns möjlighet att plädera för sina yrkanden utan någon inskränkning. Jag har beklagat att Inga Lantz inte tog den chansen. Del var ett slags blockad av utbildningsulskottei. Men hade Inga Lantz menat allvar med all hon var intresserad av att få veta vilken uppfattning utskottet hade, hade hon haft möjlighet att få den informationen i utskottet.

146

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle;

Herr talman! I stället för att ta upp enskilda ledamöters närvaro i ulskottei tycker jag att Stig Alemyr såsom utskottets talesman borde ha svarat på de frågor som Inga Lantz ställde och som jag har upprepat i mitt anförande. Men det är uppenbarligen så, att socialdemokraterna inte vill ta en debatt beträffande frågan om huruvida grundskolans innehåll skall politiseras eller ej. Inte heller vill man la en debatt om den grundläggande analys som borde ligga i botten av den diskussion som vi för här i dag. I stället väljer man alt gå

in i den diskussion som Britt Mogård och andra har tagit upp om grundskolans s. k. ordningsproblem. Jag tycker alt detta är beklagligt eftersom det - som jag framhöll i mitt inlägg - borde vara en uppgift för hela arbetarrörelsen i dag att se till att skolan blir en skola med verkligt innehåll för arbetarklassens barn. I dag är del tyvärr så, att del i första hand är de som slås ut. Redan i grundskolan sker sorteringen.

Jag noterar att Stig Alemyr bara fortsätter att tiga om de väsentliga frågorna. Dessutom hävdade han i sitt förra inlägg alt del inte är en politisk fråga utan någonting som vi kan överiåta åt byråkrater och åt den kommersialism som nu breder ut sig i samhället.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

STIG ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr talman! Den socialdemokratiska utbildningsfilosofin kan Eva Hjelmström f. n. återfinna i två dokument, dels i propositionen om skolans inre arbete 1976, dels i den stora partimolion som vi lade fram i samband med läroplansförslaget nyligen. 1 höst kan Eva Hjelmström också få läsa ett skolpolitiskt program som en särskild programkommission nu håller på att utarbeta. Vidare kan jag rekommendera läsning av partikongressens beslut och diskussioner. Det finns myckel för Eva Hjelmström att hämta i dessa dokument.

EVA HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag har läst vissa av de dokument som Stig Alemyr räknade upp, men då han själv vägrar att lämna en redogörelse, kan jag inte finna annat än att de frågor som jag, och tidigare Inga Laniz, ställt fortfarande inte har besvarats. I de refererade dokumenten besvaras de nämligen inte.

Socialdemokraterna vägrar att inse att skolan inte kan fungera i ett tomrum, att skolan är en del av vårt kapitalistiska samhälle och att del därför är än väsentligare att försöka ge skolan ett innehåll som gör att eleverna kan fö kunskaper, så att de kan kämpa mot detta kapitalistiska samhälle. I stället väljer man alltså att ställa sig neutral, som Stig Alemyr tidigare sade, lill innehållet i skolarbetet.

Jag tycker fortfarande all delta är beklagligt. En gång fanns det företrädare för socialdemokratin som hävdade att skolan skulle bli en spjutspets i arbetet mot klasskillnaderna, men det är bara alt konstatera alt Stig Alemyr helt och hållet har övergivit den filosofin, alt döma av de inlägg han har gjort här i dag.

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr talman! När man talar om målet för den verksamhet som skolan bedriver, betonas numera ofta med rätta - och det har gjorts flera gånger här i dag - att skolans verksamhet skall vara förankrad i verkligheten, i den verklighet som är elevens, som är det omgivande samhällets och den ekologiska verklighel som bestämmer, våra yttersta villkor.

Det här är allmänna krav, och de anger naturligtvis ytterst summariskt inriktning på läroplansarbete och undervisning. Men samma krav måsle

147

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

148

också ställas på politikernas arbete med skolfrågorna. Abstraktioner och visioner har ofta ersatt närkoniakten med en ofta krass och svårbemästrad verklighel. Del har ibland resulterat i att läroplanen har blivit poesi där del borde ha varit prosa. Också här måsle man utgå från den verklighet som lärare, elever och föräldrar konfronteras med. Den kan vara nog så bekymmersam. Bortsett från att massmedierna uppförstorar, vinklar eller t. o. m. missuppfattar vad som inte sällan händer på skolorna, så kan man inte längre komma ifrån att summan av de många vittnesbörden från pålitliga och vitinesgilla människor som arbetar milt i skolans verklighet är oroande. Del var egentligen också detta som var förutsättningen för SIA-utredningens arbete. Den bild som tonar fram berättar om en skolsituation som präglas av oro, av störningar, av elever som dåligt passar tider, om utbrett skolk, om destruktiv vandalisering, förstörelselusta, om utslagna, om uppgivenhet, bristande arbetsglädje, inspirationsiorka hos både elever och lärare.

Om delta är halva sanningen, är det illa nog. Den andra halvan låter inte tala om sig så mycket därför all hälsan tiger still. Men det är en tröst att veta alt den sidan av skolans arbele också finns. Det finns klasser och t. o. m. skolor som fungerar och det på alla stadier. Det utförs kanske i det tysta ett idogt studiearbete. Det finns trots allt elever och klasser som är intresserade och lärare som är inspirerade av sitt arbete. Den motbilden av skolan måsle också ibland framhållas både för all nyansera och för all också uppmuntra, och det kan inte minst vi som politiker behöva.

Man kan inte komma ifrån att skolan speglar samhället och dess utveckling, också samhällets negativa sidor. I del perspektivet visar det sig att skolan är ett samhällets problem i mera vidsträckt bemärkelse än när man väljer att behandla skolan som en avskild sektor i samhället. Jag vill bara påpeka alt politiker i planerandet av bostadsområden, i familjepolitiken, i regionalpolitiken inte skall inbilla sig all detta skall vara detta, för räkningen kommer förr eller senare, även om det kan vara svårt att alltid upptäcka orsak och verkan. Det betyder också att förhållandena från skola lill skola kan skilja sig som natt och dag och all arbetsförhållandena för elever och personal blir därefter.

Skolan skall inte bara vara en spegling av samhället; för all använda ett känt uttryck skall den också vara en spjutspels mot framliden. Uttrycket känns en smula både patetiskt och anspråksfullt när man numera måsle tala med små bokstäver, men framtiden och målet för skolans verksamhet ärju för eleven i del här sammanhanget ett meningsfullt arbete i samhället. Det ställer bestämda krav på fasta kunskaper, inte bara i del mest elementära som att kunna läsa, skriva och räkna ulan också i de orienterande ämnena. En fungerande demokrati vidgar kretsen av basämnen också till orienteringsämnena i hög grad. Det måste vara ett oeftergivligt krav på ett skolsystem att del bibringar eleverna dessa kunskaper, som gör att de kan fungera i sitt kommande liv ute i samhället. Men ställer samhället det kravet på skolan, så måste också skolan ställa det kravet på eleverna. 1 detta krav tillgodoser också skolan krav från flertalet elever. Det är arbetsro man vill ha från olika håll. Det är ett elementärt krav, men del är grundläggande. Del är prosa i dagens skola.

Den förutsätts som någonting givet för myckel av det som är väsentligt och omistligt i läroplanen: samtal om etiska och religiösa ämnen, om livsfrågor, om liv och död, om mening och meningslöshet, om inlevelse i andra folks religioner och betraktelsesätt och medkännande i lidandet i dess olika former i väriden i dag, i går och i framtiden. Det gäller alla de frågor som har mindre alt göra med alt prestera, betygsätta och premiera. De här frågorna har mindre med utbildning än rned bildning, mindre med yrkesförberedande än med människoblivande att göra.

Den av många efieriysia normbildningen kan aldrig grundas på någonting annat än samtal och eftersinnande på det område som öppnar perspektiven mot livsbetraktelse, livsåskådning. Men förutsättningen är som sagt arbeis-ron. Utan den förtrampas mången god planta. Kvar finns då bara prestationsskolan - en utbildningsinstitution, en korvstoppningsfabrik, ett maskineri. Men själen har försvunnit.

Herr talman! Slutsatsen av delta borde bli att eftersom så myckel står och faller med arbetsron - egentligen alltsammans, vilket förklarar varför det kravet är det angelägnaste och mest samfällda från alla grupper - så måste priset få vara högt föratt uppnå arbetsron, och ansträngningarna förall uppnå den måste få bli mycket stora. Många försök alt komma till rätta med förhållandena när del gäller arbetsron finns i den läroplan som vi i dag diskuterar. Den grad i vilken man kan förverkliga arbetsron är f. n. ett bra mått på hur man lyckas med skolan. Visst finns det andra mått au mäta med, men jag tror att f n. kan knappast en mer angelägen målsättning uppställas som ett elementärt, grundläggande och angeläget etappmål.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

TORE NILSSON (m);

Herr talman! Jag har lyssnat lill det mesta av debatten i dag. Den har blivit mycket lång, och det känns nästan förmätet alt ta lill orda. Därför skall jag börja med att yrka bifall lill motionen 370 om Bibeln som läromedel, motionen 2599 yrkandet 1, alt i skolans läroplan religionskunskap skall vara självständigt ämne, och yrkandet 2, att ramtid, mål och huvudmoment för ämnet för skolans stadier skall preciseras generellt, saml - i den mån del inte redan är yrkat i reservationer - bifall också till motionen 2602 av Allan Åkeriind och mig.

Under åren i riksdagen harjag, herr talman, många gånger talat om skolan, om dess problem, och jag har bl. a. efteriyst möjligheterna lill alternativ skola. En sådan finns i andra länder.

I Danmark har man en bestämmelse som uttryckts med korta ord så; Skolpengen skall följa eleven. Del betyder att han för samma stöd ekonomiskt var han än går i skola - del betyder att alternativ finns.

I vår riksdag har man alltid avvisat förslag om alternativ med samma ekonomiska villkor som motiv - man har talat om enskilda skolor.

Vi som fört fram förslagen har sett det som orättvist att vissa målsmän skall betala undervisningen för sina barn och därtill betala skatt lill annan undervisning.

Man har sagt här i riksdagen alt del är olyckligt med alternativ. Del är del

149

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

150

fina att alla går i samma skola-då får de barn som kommer från t. ex. kristna hem och "goda hem" utöva inflytande på barn med svårare bakgrund och större problem -ja, så har det uttryckts.

Jag menar att detta resonemang inte håller. Demokratin kräver också alt vi har möjlighet till alternativ. Nu handlar inte debatten om detta i dag, och jag vill framhålla att för min del ser jag givetvis saken så, att om alla elever kan gå i en skola - i den obligatoriska skolan - så är det bäst. Men då måste också läroplan och läromedel och anda vara sådana att t. ex. de kristna bekännarnas barn finner skolan riktig och god. Det ärju ofta på det hållet man har startat egna skolor.

I praktiken har emellertid utvecklingen på skolans område varit så negativ att det är en mängd människor i landet som i dag kräver en ändring. Steg för steg har man försvagat och skurit ned kristendomsundervisningen i skolan. Bit för bit har man tagit bort del som säkrat religionsämnets ställning, ämnets självständighet, ämnesbeskrivning och undervisningstid. En vetenskaplig undersökning från 1963 visar att 81 96 av svenska folkel var emot en minskning av kristendomsundervisningen, och ändå har det skett en sådan minskning. 1 1963 års läroplan för grundskolan bakades religionskunskapen ihop med ett flertal andra orienteringsämnen. Vid en undersökning som SÖ gjorde erkände 44 96 av mellanstadiets lärare alt religionskunskapen aldrig får sin rättmätiga tid. Undersökningen visade också alt nästan hälften av högstadiets lärare i religionskunskap inte var formellt behöriga.

Det är sådana här saker som föräldrar och målsmän har kritiserat.

Jag lade i dag märke till alt vpk i sin motion 2636 kräver att riksdagen skall uttala att grundskolan helt skall sekulariseras och därför ämnet religionskunskap avskaffas som självständigt ämne. Med vpk:s anknytning till den makt som lär all religion är opium för folkel och med dess anknytning till länder som plågar de kristna är det givetvis begripligt att vpk ställer ett sådant krav. Men jag kan säga till vpk att skolan är praktiskt taget så sekulariserad den kan bli - man behöver inte kräva att den skall bli del.

Alt skolan är sekulariserad är förbannelsen med utvecklingen i skolan. Allt fler inser det nu - även skolpolitiker och de som är ansvariga på den ekonomiska sidan av vårt samhälle.

Det förekom myckel hån mot oss för tio femton år sedan när vi krävde normer och sade att skolan skall fostra. Det är litet annoriunda i dag - visst förekommer samma kritik mot oss nu, men tonen är inte densamma. Även dagens utskottsbetänkande är ett bevis härför.

Jag tycker alt ordföranden i utskottet har talat mycket bra i dag. Men när han jämför problemen i vårt land med problemen i vissa andra länder, så håller jag inte med honom. Visseriigen förekommer det problem på andra håll, men ingenstans har man enligl min och många andras uppfattning haft så svårt med arbetsron och så stora problem i skolan som i Sverige. Jag anser att det hänger samman med att man i en mängd andra länder har helt andra uppfattningar om normer och om exempelvis religiös fostran.

SÖ;s förslag till läroplan var mycket dåligt. Propositionen var bättre- Birgit Rodhe har många tankar som jag helt ansluter mig till. I motionen 2599, som

jag väckt tillsammans med Filip Fridolfsson och Gunnar Oskarson, påpekas     Nr 167

att del i propositionen saknades positiva förslag. Statsrådet talar om den inre    Tisdaeen den

förändringen, men del blir ju bara en slöja som draperar negativa förslag på     e :    j ig-ig

områdei normer och religionskunskap. Vi har i motionen framfört synpunk-   

ter i delta avseende och bl. a. pekat på en möjlighet att åstadkomma den inre    Läroplan får
förändring som statsrådet talar om och som vi alla inser måsle komma: srundskolan

"Vår ungdom har berövats en stordel av vårt kulturarv. Genom en olycklig utveckling har stora livsvärden förmenats den. Allt fler upplever livet som meningslöst och saknar kontakt med livskällorna, de bärande principerna."

Jag hinner inte läsa mer innantill, men jag ber den som är intresserad alt ta del av motionen.

Jag vill också tala om att detta är en djupt känd sak hos många svenskar. Jag har just i dag fåll del av ett upprop som Kristen informationstjänst gick ut med när man fick del av SÖ;s förslag till läroplan. Uppropet hade rubriken Rädda religionskunskapen och innehöll fyra huvudkrav, som gällde religionsämnet men som jag inte heller hinner läsa upp. I stort sett överensstämmer kraven i uppropet med det som föreslås i flera av de motioner som kräver all religionsämnet skall vara ett självständigt ämne.

Uppropet undertecknades av förre biskopen Sven Danell och professorn Gerhard Hafsiröm. 1 uppropet instämde sedan företrädare för Svenska präsiförbundet. Svenska kyrkans lekmannaförbund kyrkobröderna, EFS, Frälsningsarmén, Helgelseförbundei, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska alliansmissionen. Svenska frälsningsarmen och Örebromissionen. Ingen i tjänst varande biskop hade undertecknat uppropet, och det blev därför ingen riksomfattande namninsamling, eftersom erforderliga resurser saknades. Men det intressanta är all del blev en spontan reaktion, som resulterat i att fram till i går hade 22 746 personer skrivit sina namn på de vid uppropet fogade listorna. Jag har velat nämna detta som ett exempel på vad människorna-föreningar och enskilda, samfund och kyrkor-pä den kristna sidan känner ute i landet. Jag vill påstå att en överväldigande kristen opinion i vårt land kräver alt religionsämnet skall få en självständig ställning i skolan och mer tid.

Vad gör då riksdagen i dag? Nästan 100 96 av ledamöterna torde höra till kyrkan, och debatten kring kyrka och stat har visat att del finns ett stort intresse för kyrkan. Kyrkan har det svårt i det moderna samhället med dess många problem, med de stora befolkningsanhopningarna och de stora församlingarna. Kyrkan har svårt att nå ut till många med Bibeln, med kristendomen och med tröst och normer. De flesta av oss är alltså kyrkans vänner och kristendomsanhängare. Låt oss se lill att kyrkan får hjälp och alt skolan gör Bibeln känd.

Det finns all anledning att ställa frågan hur vårt land skall klara sig, om inte
en annan syn blir utbredd, om vi inte får en annan syn på livet, en kraft som
bär och mål och idéer som lyfter och förvandlar. Det betyder inte att jag menar
att skolan skall trycka in uppfattningar hos människor. Jag tror att alla
ledamöter förstår vad jag menar. Det finns många, många röster ute i det 151

Nr 167                profana livet, om jag för kalla det så, som entydigt talar samma språk.

Tisdaeen den         "' Hjelm-Wallén sade alt när man skrapar på moderaternas förslag får

'5 iuni 1979         man fram konservatism. Till henne vill jag säga att jag i det praktiska livet rör

_____________    mig väldigt mycket ute bland socialdemokrater. De är mina goda vänner.

Läroplan får        präktiga människor och idealister, som har precis samma uppfattning och

srundskolan         således är lika konservativa på den här punkten som vi moderater.

Jag hade tänkt säga något mer om motionen 370, men jag ser att lampan blinkar som tecken på att min taletid är ute. Jag vill därför bara påminna om alt i den motionen har vid riksdagens början några ledamöter krävt au Bibeln skall bli läromedel i skolan. 1 dag harjag hört Linnea Hörién och andra säga att det inte finns några invändningar mot att Bibeln används i skolan. Men i praktiken blir del nog så att den ändå inte kommer till tals. Jag tycker att vi har hört nog av allmänt tal om att Bibeln får och skall användas-jag vill ha del klart utsagt. Det är lovvärt att Bibeln är ett läromedel på papperet, men hur är del i verkligheten?

Jag vet att vi aldrig kan få en fullkomlig skola. Jag vet också att vi inte kan påstå att kyrkan har lyckats. Det har den inte gjort. Men jag tror att i dagens läge är de allra flesta av oss övertygade om all del måste komma in en kraft i samhället.

Eftersom detta kanske är mitt sista anförande här i riksdagen vill jag tala om att över ingången till den skola i Malmö där jag log examen stod att läsa en latinsk sentens, hämtad ur Bibeln, om att gudsfruktan är vishetens begynnelse. Jag fann samma ord på svenska i en skola i Stig Alemyrs egen stad, Vimmerby, för några år sedan. Ni må skratta, men jag menar all del är ord som vi aldrig kommer ifrån. De gäller inte bara för det kristna livet utan för hela samhällslivet och vårt lands ekonomi. Vi måsle som riksdagsmän se till att få ut till eleverna i skolorna, till de unga i samhället, den kraft som bär. Att låta Bibeln komma till tals, att ge kristendomsundervisningen utrymme, att göra den självständig, att hindra kristendomsämnet från all försvinna i mängden bland orienteringsämnena är ett steg i rätt riktning.

LINNEA HÖRLÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror att jag kan säga all ämnet religionskunskap är en
hjärtesak för både Tore Nilsson och mig. Därför vill jag upprepa något av det
som jag tidigare i dag har sagt om vad som står i propositionen och
utskottsbetänkandet om delta ämnes behandling i skolan. Ulskottei har
betraktat det som en fördel - och del gör också jag - för ämnet religions
kunskap att undervisningen integreras med övriga samhällsorienterande
ämnen. På den punkten har samkrisina skolnämnden i sitt remissvar
instämt. Del betyder att ämnet även i läroplanen förs in under den
gemensamma hatten av mål och huvudmoment för hela gruppen. Men under
den hatten får religionskunskapen lill skillnad från de övriga ämnena en egen
behandling med vissa särskilda delmål och huvudmoment. Del har föranlett
utskottet att säga att religionskunskapen skall vara ett särskilt ämne. Men
eftersom konstruktionen inte sammanfaller helt med yrkanden i någon
152                   motion har motionerna, med den teknik vi använder, måst avstyrkas. Man

kan alltså säga att ämnet religionskunskap har bevarats som ett särskilt ämne enligt propositionens och utskottets skrivning.

Ytterligare har ämnet fött en förstärkning genom det beslut som har fattats alt det skall ske en fortbildning av lärare i religionskunskap. Framför allt finns detta behov på mellanstadiet enligt den undersökning som Tore Nilsson hänvisade till och som tidigare föranlett SÖ att sätta i gång med fortbildning.

Önskemålet om tidsangivelse för ämnet har också tillgodosetts genom att det sägs att särskilt utrymme i tiden måsle anges för religionskunskapen, bl. a. med hänsyn till att vissa elever enligt gällande bestämmelser kan befrias från deltagande i religionskunskap. Det sägs att ämnet skall ha ett utrymme motsvarande det det har i dag.

Jag är också myckel angelägen au betona Bibelns centrala roll som läromedel i undervisningen i ämnet religionskunskap. Den ö/eti läromedel enligt de förordningar vi har. Den skall obligatoriskt finnas i alla skolor och alla klasser. Om den används eller hurden används kommer ytterst an på den enskilda läraren. Del är där vi har så svårt att komma in och få förverkligade de önskemål som vi som enskilda riksdagsmän kan ställa men som det inte alltid är möjligt att finna praktiska tillämpningar av i skolan.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

TORE NILSSON (m) korl genmäle;

Herr talman! När jag har jämfört SÖ:s förslag och vad Birgit Rodhe skriver i propositionen harjag upplevt Birgit Rodhe som slående mycket nära mig i sina tankesätt. Men sedan finns inte de förslag som hennes resonemang borde ha lett till med i propositionen.

Jag delar inte Linnea Hörléns uppfattning att det är en fördel med integrering av kristendomen och andra ämnen. Man skall givetvis när man undervisar i de andra ämnena tala om kristendomen och andra religioner som historia. Men det finns någonting mer i kristendomen, som försvinner. Jag har redan påpekat hur svårt det i praktiken varit att få fram kristendomsämnet alls i undervisningen. Under den hatt Linnea Hörién talade om har tydligen de andra ämnena varit för breda. Jag är övertygad om att kristendomen egentligen borde vara huvudämnet, men det är omöjligt att tänka sig att det skulle kunna genomföras. Men så långt kunde vi sträcka oss all vi gjorde del till ett bestämt enskilt ämne med bestämd, fixerad lid.

Linnea Hörién har rätt i att vissa lärare kanske inte orkar med ämnet. Men det skulle då uppvägas av att det var ett eget ämne. Alla lärare visste då när det gällde kristendomen som när det gäller andra ämnen som har bestämda veckotimmar att ämnet skall ha det utrymmet.

Linnea Hörién säger att Bibeln är läromedel. Jag är glad över alt det är det -formellt. Men under mina 30 år på resor som förkunnare -jag har umgåtts med många människor- harjag inte kunnat undgå att lägga märke till att man aldrig någonsin tidigare vetat så litet om Bibeln som nu. Präster som är konfirmationslärare säger att det har skett ett jordskred. Trots att Bibeln formellt finns i skolan tycks den användas väldigt litet.

Jag hade tänkt all del skulle vara möjligt att genom att det tydligt angavs au

153

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

man skall läsa-hur del skall skrivas vei jag inte-så och så mycket eller del och del skulle det vara möjligt alt ge eleverna kunskap om Bibeln.

När jag har berätiai för unga människor hur oerhört intressant Bibeln är har jag märkt alt det finns ett latent behov, det finns ett vakuum, det finns en hunger. Jag tror att en mängd lärare som har problem med sina ungdomar skulle uppleva att skolan förvandlades om de bara ville göra som min småskollärarinna, som berättade om Josef i Egypten och annat. Del skulle förändra situationen när del gäller ordningen i skolan.

154

EVERT SVENSSON (s):

Herr talman! Bertil Zachrisson och jag har väckt en motion, nr 2635, med anledning av propositionen om läroplan för grundskolan. Motionen upptar fem punkter, nämligen religionsämnet, betygen, alternativkurserna, distriktsnämnder och kontakten mellan hem och skola. Jag skall i detta inlägg koncentrera mig till del som nu senast har varit uppe till diskussion, nämligen religionsämnet.

Religionsämnet har varit föremål för många debattinlägg här i riksdagen. När gymnasieutredningen en gång på 1960-talet kom med sina propåer om nedskärning av liden för ämnet väckte det en storm av protester och ledde som bekant till den s. k. namninsamlingen med över 2 miljoner namnunderskrifter. Följden härav blev att del skedde en viss justering av majoritets-förslaget. Den socialdemokratiska regeringen följde då i stort sett vad reservanterna i gymnasieulredningen hade föreslagit. Namninsamlingen visade att del fanns eu starkt folkligt stöd för ämnet.

Jag tror att det vore olyckligt om kunskapen om religionernas värld finge minskat utrymme. Motiveringen för delta är främst att religionen aren del av miljoner människors liv. Religionen påverkar dem personligen, och den har betydelse för samhället. Den tillhör litteraturen och konsten, och vi vet all religionen också är ett arv för oss. Religionen, här i väsiedandei naturiigtvis kristendomen, är förbunden med vår historia. Vi kan förtränga religionen, men vi kan aldrig förneka eller räkna bort den. Kristendomenär vidare en del av vårt språk, och Bibeln är stilbildande. Så är t. ex. en nyöversättning av Bibeln en stor händelse för samhället. Ordspråk och ordstäv kommer därifrån. Jag tror alt vi mer än vi vanligtvis anar är förbundna med delta arv och denna historia.

Men dessutom menar jag att Bibeln -och jag troratl det är viktigare att fö det sagt - när det gäller både gamla testamentets profetiska budskap och nya testamentets evangelium, i långa stycken hör framtiden lill. De är i högsta grad levande och kan ge inspiration till både rättvisa i väriden och näslakärlek.

Rektorn på Brunnsvik Alf Ahlberg påpekade ofta au ett samhälle kan leva vidare utan kristendom, på de normer som kristendomen lagt grunden till, för någon generation eller så ulan alt självt anamma kristendomen men att del inte går i längden. Samhället förlorar sitt fotfäste, nya värderingar utbildas och blir vägledande och risken för att vi för ett värderingsfritt samhälle är också stor. Del trorjag att ingen av oss vill ha.

Vad kommer då istället? Ja, nu ser vi ju alt kommersialismen lar över och fyller ett tomrum som finns här och var-i religiös språkdräkt kan vi tala om att Mammon kommer och gör anspråk på större plats i människornas liv.

Den inställning som jag har generellt är att religionsämnet bör integreras i andra ämnen, i delta fall samhällsorienterande änmen. Anledningen härtill är att jag menar att detta ämne inte får isoleras i något hörn av samhället, där man kan ställa det och låta del leva sitt eget liv, utan skall vara mitt i samhället. En del har i denna debatt gått så långt alt de också vill ha det integrerat med de naturvetenskapliga ämnena. Vi har i motionen inte gått så långt. Anledningen till det är all vi befarar att ämnet då inte skulle få tillbörlig tid till sitt förfogande.

Det har, herr talman, nämligen varit och är ett problem att ämnet i vissa fall har skjutils åt sidan för andra ämnen -det har senast lagils upp här i debatten av Tore Nilsson.

Detta måste naturligtvis under alla omständigheter motverkas. En förutsättning för den här integreringen, som jag talar om, är att ämnet verk ligen får den behandling och den tid som tillkommer det. Jag hoppas att SÖ gör allt för att del skall ske när nu regeringen och riksdagen har sagt sitt i frågan. Jag är tillfredsställd med vad utskottet har kommit fram till i det avseendet.

Med anledning av en socialdemokratisk motion har utskottet föreslagit all timantalet för de samhällsorienterande ämnena utökas. Det skulle alltså ge mer tid åt ämnet religionskunskap, vilket också utskottet uttrycker i sitt betänkande.

Parentetiskt vill jag göra den anmärkningen att sedan antalet årskurser ökat, har naturligtvis också tiden för ämnet religionskunskap ökat i motsvarande grad. Jag tror, herr talman, att det är någonting som vi ofta glömmer av i debatten. Vad som tas upp är att ämnet inte behandlas som det skall behandlas - liden finns där.

Lärare i religionskunskap kämpar säkert med samma problem som lärare i samhällskunskap. Ämnena måste göras levande. Det kan bli torrt och tråkigt all plugga in årtal, regerings- och kungalängder samt statisk beskrivning av samhällsfunktioner. Men genom att beskriva del dynamiska i händelseutvecklingen kan det hela göras levande och intressant. Det trorjag gäller i de båda ämnena.

I vår motion har vi noterat ett par punkter i detta avseende, t. ex. att nya anvisningar bör utarbetas för all förhindra en upprepning av samma ämnesstoff i flera årskurser. Föratt levandegöra kunskapen om religionen är samarbete med trossamfunden nödvändigt. Utrymme bör ges åt den aktuella livsåskådningsdebatten, och skolan bör ge eleverna möjlighet att lära känna och uppleva det rika sång- och musikliv som utvecklas i trossamfunden.

Låt mig, herr talman, också säga några ord om befrielse från ämnet religionskunskap. Den linje som Sverige valt i fråga om religionsundervisningen utesluter egentligen befrielse. Det är kunskap som skall förmedlas. Skolan har inte någon konfessionell undervisning. Den är inte fortsättningen på någon eller några kyrkors dopundervisning. Det betyder alt alla bör kunna delta, liksom man deltar i undervisning om politik och samhällsuppfattningar

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

155

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

156

utan att bli befriad. Det är därför som jag yrkar bifall till reservationen 16.

Om objektiviteten har det stått mycken strid. Att finna den balanspunkt som är nödvändig mellan å ena sidan att objektivt förmedla kunskap och å andra sidan förmedla en tro eller ge trons innehåll mening, kan naluriiglvis bereda svårigheter. Den diskussion som varit har också lett fram lill alt lärarna blivit så objektiva alt de inte ens vågat yppa vad de själva tror eller inte tror, inte vågat ta fram det kontroversiella och levande i det som ger tron dess verkliga innehåll och förutan vilket religionen blir fullständigt meningslös. Jag tror att det har skett en ändring på den punkten under senare år, och jag hoppas alt den utvecklingen fortsätter. Ämnet måste ställas in i den problemalik som finns för all del över huvud laget skall kunna fånga elevernas intresse och ge dem den kunskap som del är meningen att de skall fö.

Till slut vill jag sammanfattningsvis erinra om vad den nu gällande läroplanen för grundskolan säger om religionsundervisningen. Tiden medger inte att jag läser upp hela stycket på s. 45 i utskotiets betänkande nr 45. Men det som är sagt där om läroplanens sammanfattning av målet för undervisningen i religionskunskap vill jag understryka. Jag förmodar alt det inte har kommit dii alldeles utan orsak utan att utskottet för sin del ansluter sig till vad som står där.

Del kan kompletteras med vad utskotlel självt säger om alt de etiska och religiösa frågorna inte kan isoleras från överlevnadsfrågorna, som det heter, de teknologiska framstegen och kapprustningshotet. Utskottet säger vidare att tros- och livsåskådningsfrågor i hög grad präglar våra inbördes relationer, våra relationer i arbetslivet och inställningen till de stora världsfrågorna. Kunskap om andra religioner är också väsentlig, framhåller utskottet.

Allt det här är fullständigt riktigt, och jag vill understryka det genom att ta upp det här.

Men jag skulle också vilja säga att jag tror att det är nödvändigt att vi hjälper eleverna fram till en livsåskådning. När jag lyssnade till debatten mellan Stig Alemyr och Sven Johansson, fick jag den bestämda känslan alt det också var utskottets ordförandes mening all skolan skall ge handledning i sökandet efteren livsåskådning men att man naturligtvis inte -och del tycker jag är självklart för oss allihop - kan trycka på livsåskådningar på unga människor och inte heller på äldre. Då mister ju ordet livsåskådning sin mening.

Det finns naturiigtvis svårigheter i detta att vara objektiv och att meddela kunskap men samtidigt hjälpa elever fram lill en livsåskådning. Men jag tror att varje människa behöver en livsåskådning för att kunna leva i den här världen med dess svårigheter men också med dess glädjeämnen.

Nu ligger frågan om vidareutvecklingen av läroplanen hos skolöverstyrelsen. Jag hoppas att man där gör det bästa av den och att de synpunkter som jag i all enkelhet har framfört här också tas ad notam i det arbetet.

Med del, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan utom på de punkter där det föreligger reservationer med Stig Alemyr som första namn.

TORE NILSSON (m) kort genmäle;

Herr talman! Utan att Evert Svensson direkt polemiserade mot mig framförde han en diametralt motsatt uppfattning till den jag har om hur den livsåskådning och den kristendomskunskap som han efteriyser skall kunna nås.

Jag tyckte att Evert Svenssons anförande andades alt han talade samtidigt för två saker. Han sade att man skall inte isolera religionsämnet. Jag menar att det blir aldrig så isolerat som om det integreras i de andra ämnena. Det historiska -årtalen han talade om och annat -,det torra, lar lätt överhanden. Del blir på det sättet bara en redogörelse. Om däremot kristendomsämnet är självständigt och Bibeln riktigt kommer till tals -del läromedel som enligt debatten i dag alltså finns - då kommer ämnets friskhet fram.

Del är dödande för religionskunskapen om ämnet behandlas i samband med allting annat, som då så lätt skuggar det. Därför har jag yrkat all religionsämnet skall ges självständighet.

Evert Svensson talade om att det skulle sättas in i den problematik som finns. Risken är då bara att det kommer att behandlas som en del av samhällsfrågorna i övrigt. Då försvinner dess väldiga budskap, dess förvandlande kraft, dess stora syner och dess perspektiv, del som Evert Svensson liksom jag innerst tror på.

Jag delar Evert Svenssons uppfatting att det inte går att beröva människorna del som kristendomen ger-att Alf Ahlberg har rätt menar jag också. Men låt oss nu göra ett försök att släppa lös lejonet,som någon sade,det starka och väldiga som ändå finns här. Låt oss se om det inte betyder början till en förvandling av skolan och därmed också av hem och samhälle.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

EVERT SVENSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Man får naturligtvis försöka välja i det här avseendet. Jag tror att den tid är förbi som Tore Nilsson förespråkar, när kristendomsämnet -då hette det så - var ett ämne för sig. Jag tror också att det vore helt olyckligt om den kom igen. Om Tore Nilsson och jag lar kristendomen och religionerna på allvar, så menar vi ju ändå alt detta är en del av vårt liv, en del av människornas Ii v, en del av samhällets liv, och då måste det också komma in i samhällsorienteringen. För min del tror jag att risken Kr en \so]er'ing är enorm,och därför harjag hela tiden ställt upp på den integrering som inleddes för några år sedan och som man nu fortsätter med.

Vi sade emellertid i vår motion all det är viktigt all del ges bestämd tid för den här undervisningen så alt den kommer in i de olika momenten. Regeringen har också antagit del målet och i det fallet gått ifrån skolöverstyrelsens förslag.

Den risk som Tore Nilsson talade om - ämnet skjuts åt sidan, del är besvärligt, man vill inte ta det, man har inte kunskaper nog, fortbildningen har inte slagit igenom ordentligt - finns naturligtvis, men man får i del här avseendet väga risker mot varandra. Risken för isolering med Tore Nilssons linje är, menar jag, betydligt större än den risk vi löper med det system som regeringen nu har föreslagit och som utbildningsutskottet har gått in för.

157

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

TORE NILSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror tvärtom att den tiden kommer,den är inte förbi, Evert Svensson. Allt fler svenskar kommer att kräva någonting som är effektivt -förstå mig rätt. Det finns en förtvivlan i många hem, hos många ansvariga. Jag läser vad KF sk river om registrering av snatteri. Det är bara en liten detalj, enavdetusensakersom visaratt människorna säger: Del kan inte fortsätta så häri Men vi kan inte gå in med våld, vi kan inte önska oss ett totalitärt samhälle, där man med hårda yttre medel sätter människor pä plats. Del fanns en lid när kristendomen förvandlade samhället, och jag tror allt fler människor förstår att det är enda vägen.

Evert Svensson har rätt att tro att man isolerar ämnet mera genom alt följa de riktlinjer som vi har pekat på, och vi kan naturiigtvis inte här övertyga varandra. Jag menar att detta är rätta sättet, om man vill ta fram kraften i del som kallas religion eller kristendom.

EVERT SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi måste också förslå att samhället har förändrats och att vi nu inte lever i enhelssamhälle; vi har samma diskussion när det gäller problemaliken stat och kyrka. Vi lever i ett pluralistiskt samhälle med.olika åskådningar. Det gäller inom kristendomen samfundsmässigt och det gäller olika religioner. Kristendom är inte den enda religion vi har att ta hänsyn till. Vi haren invandring i det här landet, vi för muslimer hit och vi har katoliker inom kristendomens ram. Vi lever i ett annat samhället, Tore Nilsson, än vi gjorde för låt oss säga 30-40 år sedan, och det måste vi också la hänsyn lill.

Det som då uppträder som ett problem är detta: Skall vi kunna hålla ihop den svenska grundskolan så all alla barn kan gå i den? Del är min förhoppning. Jag vill inte ha en segregerad skola med olika konfessioner. Det vore olyckligt om vi fick en sådan. Den linje som valdes en gång -jag tror alt del var 1919som läroplansreformen genomfördes-hållerfortfarande,och det kommer den att göra än mer just därför alt samhället är pluralistiskt.

158

ULLA EKELUND (c):

Herr talman! Under dagens läroplansdebatl har flera talare berört frågan om religionskunskapens ställning. Bl. a. har Linnea Hörién uttalat sin tillförsikt beträffande ämnets behandling i den nya läroplanen. När jag läste propositionen kände jag inte riktigt samma tillförsikt som den Linnea Hörién har deklarerat i dag. Jag har nämligen funnit att propositionen inte bara innehåller formuleringar av den typ Linnea Hörién redovisade utan också mera vaga sådana när det gäller ämnet religionskunskap. Det är anledningen till att jag väckt min motion.

När man skall lösa en svår uppgift är en klar målsättning, en anvisad färdriktning och enkla faktauppgifter en värdefull hjälp. Alt undervisa i religionskunskap upplevs av många som en svår uppgift, en uppgift där en klar målsättning och en adekvat utbildning inte bara är en hjälp utan en nödvändig förutsättning för såväl lärare som läromedelsframställare.

Del nya läroplansförslaget ser enligt min mening inte ut att bli till samma hjälp härvidlag som den läroplan vi nu använder. Del upplever jag som beklagligt, men även som underiigt, ty i såväl propositionen som utskottsbelänkandet talas på flera ställen i allmänna ordalag om religionens betydelse för individ och samhälle. Varför har man då inte följt upp de motionskrav som jag och andra motionärer framfört, nämligen all ämnet religionskunskap som en levande del bland övriga orienteringsämnen skall få ha kvar sin utformning med mål och huvudmoment?

Vi behöver även i fortsättningen en insikt i den religion som är grunden för vår västerländska kultur. Vi behöver göra lill vårt något av det arv som finns i våra psalmer och i Bibelns berättelser. Vi behöver lära oss att leva oss in i ordet: Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Och slutligen; Vi behöver lära känna andra religioner, bl. a. för att förstå våra invandrare och de folk vi vänder oss till i vårt biståndssamarbete.

Jag tror inte att statsrådet i propositionen eller utskottet i sitt betänkande velat försvåra situationen för dem som undervisar i religionskunskap eller för dem som framställer läromedel i ämnet, men jag befarar att del är vad som kan bli följden.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till cenierreservationerna och i övrigt lill utskottets hemställan i belänkandet utom vad gäller mom. 48, där jag yrkar bifall till reservationen 15 som tar upp mitt motionsyrkande.

ROLF RÄMGÅRD (c);

Herr talman! Jag skall vid den här tidpunkten beröra bara en del av utskottets betänkande om grundskolans läroplan.

Under flera riksmöten harjag och flera andra motionerat om en utökning av ämnet gymnastik och idrott i grundskolan. Utskottet har under senare år hänvisat till SÖ:s arbete med en reviderad läroplan, och därmed har också motionerna i fråga avslagils.

I dag ligger den nya läroplanen lör slutbehandling på riksdagens bord.

1 några motioner har vi också under del här riksmötet tagit upp frågan om ämnet gymnastik och idrott i skolan. En av motionerna har väckts under allmänna motionstiden och har nr 524. Den lar upp vikten av att ge eleverna kunskaper i fysiologi, kost och motion i syfte att ge alla regelbundna motionsvanor som lever kvar efter avslutad skolgång. Den lar också upp hur viktigt det är att eleven hinner med sin personliga hygien i samband med gymnastiklektionerna, dvs. att tvätta sig och duscha efter avslutad lektion. Vi menar att riksdagen till regeringen borde uttala att SÖ skulle utge vissa principer om hur ämnet gymnastik och idrott skall bedrivas.

Utskottet hänvisar i sitt betänkande lill att det är skolan själv som skall svara för de schematekniska lösningarna. Del kan jag gärna hålla med om, men det finns vissa grundläggande principer som borde vara generella. Till dessa hör bl. a. tidsaspekten, dvs. lektionstidens längd.

Jag är tyvärr besviken på både regeringens proposition och utskotiets förslag i detta avseende. Nu avgörs frågan av vilket intresse skolledningen har av delta ämne vid resp. skola. Det är inte tillfredsställande.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

159

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

I andra motioner, nr 2634 och 2607, den senare av Lars Schött, väckta med anledning av propositionen, har vi motionärer yrkat på att tiden för idrott bör utökas i första hand för lågstadiet.

SÖ hade i sitt förslag lill timplan för lågstadiet ökat tiden för gymnastik och idrott med 1,5 veckotimmar på bekostnad av orienteringsämnena. 1 propositionen tar man emellertid bort denna utökning, och utskottet ansluter sig också lill propositionens förslag. Utskollet konstaterar hur viktigt det är med fysisk aktivitet just för barn i lågstadiet, som har stort behov av rörelsefrihet. Men utskottet anser samtidigt att de utökade praktiska inslagen i form av slöjd och hemkunskap också ställer anspråk på tid. Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Herr talman! Jag hinner inte på den korta lid jag har på mig att utveckla argumenten fören utökning av liden för gymnastik och idrott på lågstadiet. Men nog är det bra inkonsekvent att eleven när han eller hon går i ettan haren veckotimme gymnastik medan eleven har tre veckotimmar i trean. Rörelse-behovet är ju ändå störst hos eleven i första klass, samtidigt som den motoriska inlärningsförmågan är störst då.

Del är av största vikt att barn under den dynamiska utvecklingsperioden, som inträffar vid 7-10 års ålder, ges tilllalle alt lära sig motoriska fördigheler. Den motoriska utvecklingen utgör en viktig och avgörande del av individens totala utveckling, fysiskt, psykiskt och socialt.

Au inte låta barn röra sig ärett sätt att trötta ut dem. Att låta dem röra sig på rätt sätt innebär en form av vila och avspändhet för dem.

Vid observationsundersökningar visas också att barn, när de har möjlighet alt röra sig efter ca 20 minuters stillasittande, bryter av med kraftig fysisk aktivitet.

Förskolebarnen stimuleras i dag lill ökad fysisk aktivitet. Deras rörelsebehov är dock fortfarande inte tillgodosett. När sjuåringen så börjar skolan erbjuds han eller hon endast en timme idrotlsundervisning per vecka. Detta är högst beklagligt med tanke på den stora och avgörande betydelse för barnets hela utveckling som den motoriska fördighetsutvecklingen har.

Det som missas i motorisk utveckling under barn- och ungdomsåren går inte att komplettera senare i livet. Om barnen skall fö bestående intresse för fysisk aktivitet måste de ges möjligheter att lära sig färdigheterna under rätt utvecklingsskede.

Sammanfattningsvis vill jag anföra följande; Det är av myckel stor vikt att den totala skolmiljön på alla sätt stimulerar barnen att vara fysiskt aktiva. Pausgymnaslik o. d. bör varvas in i teoriundervisningen.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall lill motionen 2607 av Lars Schött samt motionerna 2634 och 524.

160

1 detta anförande instämde Lars Schött (m), Kari-Eric Norrby (c), Rune Torwald (c), Elis Andersson (c) och Maj Pehrsson (c).

STIG ALEMYR (s);

Herr talman! Jag kan i mycket instämma med Rolf Rämgård. Vi har i utskottet haft stora bekymmer med idrottsämnet på lågstadiet. Det är helt klart att det skulle vara till stor fördel om vi hade mera utrymme för den fysiska träningen redan så tidigt i skolan. Men utskottet har efter myckel funderande inte kunnat komma fram till var den limmen skulle tas. Det är skälet lill alt vi inte har kunnat tillstyrka motionen. Däremot har vi sagt att i fria aktiviteter eller över huvud taget i livet i skolan bör det vara möjligt alt åstadkomma så mycket av rörelse att man kan få en del av det som motionen eftersträvar.

Det är alltså med beklagande som vi finner att det inte är möjligt att tillgodose motionärernas önskemål. Det skulle gå ut över något annat, och det har inte varit möjligt att göra den konstruktionen.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ove Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Ove Nordstrandh och

Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ove Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 254 Nej -   50

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskotiets hemställan med godkännande av utskottets motivering, dels utskottets hemställan med den ändring i motiveringen som föreslagils i reservationen nr 2 av Ove Nordstrandh m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ove Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

11  Riksdagens protokoll 1978/79:166-167

161

Nr 167                Den som vill att kammaren biföller utbildningsutskottels hemställan i

Tisdaeen den       betänkandet nr45 mom. 3 med godkännande av utskottets motivering röstar

5 juni 1979____ J"-
_____________    den det ej vill röstar nej.

Läroplan får         Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring i

srundskolan         motiveringen som föreslagits i reservationen nr 2 av Ove Nordstrandh

m. fl.

Vid onfröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ove Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 235 Nej -   69

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej -     2

Mom. 5

Utskotiets hemställan bifölls.

Mom. 6

Propositioner gavs på biföll till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

162

Den som vill alt kammaren bifallet utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -     2

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Sven Johansson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller ulbildningsutskoltets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 7 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Sven Johansson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sven Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 228

Nej -   68

Avslår -     8

Mom. 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 924 av Karin Nordlander, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottels hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 10 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 924 av Karin Nordlander.

163

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej -     9

Mom. II

Proposilionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 632 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 11 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 632 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 12

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ove Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som  vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr4 av Ove Nordstrandh och

Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ove Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej -   49

164

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr

2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra    Nr 167
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström    Tisdaeen den
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition: c ■     ■ jgyg

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottels hemställan i    Läroplan får
betänkandet nr 45 mom. 13 röstar ja. srundskolan

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 14-16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 17

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lena Hjelm-Wallén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Stig Alemyr m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej ~ 144

Avstår ~     1

Mom. IS

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmslröm begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

165

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 18 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 19

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 6 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lena Hjelm-Wallén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 19 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Stig Alemyr m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 145

Mom. 20-23

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

166

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 24 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl.  i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 25 och 26

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 27

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmslröm begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 27 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 293

Nej -   10

Avslår -     1

Mom. 28

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller ulbildningsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 28 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Ove Nordstrandh och

Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträk-

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

167

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

ning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej -   49

Mom. 29

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskotiets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som  vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 29 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmslröm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 30

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 31

Proposilionergavs på bifall till l:o) utskottets hemställan. 2;o) reservationen nr 8 av Stig Alemyr m. fl. samt 3:o) reservationen nr 9 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Lena Hjelm-Wallén begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig, Sedan Hans Nyhage begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

168

Den som  vill att kammaren lill  kontraproposition i huvudvoteringen

angående utbildningsulskotlets hemställan i betänkandet nr 45 mom. 31

antar reservationen nr 8 av Stig Alemyr m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 9 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej -   49

Avstår - 104

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 31 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Stig Alemyr m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 145

Mom. 32

Utskottets hemställan bifölls.

.\4om. 33

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmslröm begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som  vill att kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan  i

belänkandet nr 45 mom. 33 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 294 Nej -   9

169

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Gillström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 34 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Stig Alemyr

m.fl.

170

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gillström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 136

Avstår -     9

Mom. 35

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 35 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 36

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ove Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 45 mom. 36 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ove Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 253 Nej -   50

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Mom. 37

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 38

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 38 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej -   49

Mom. 39

Proposilionergavs på bifall till dels utskotiets hemställan,dels reservationen nr 13 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ove Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 39 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

171

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ove Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej -   49

Mom. 40

Propositioner gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels reservationen nr 14 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Bladh begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 40 röstar ja.

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lennart Bladh begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 145

Mom. 41 och 42

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 43

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 794 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 43 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 794 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

172

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -     9

Mom. 44 och 45

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 46

Propositioner gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 46 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 292 Nej -     9

Mom. 47

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 48 och 49

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 15 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 48 och 49 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 252 Nej -   52

Mom. 50

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr

173

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

2599 av Tore Nilsson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 50 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2599 av Tore Nilsson m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 285

Nej -   13

Avstår -     6

Mom. 51

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 52

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 16 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Gillström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottels hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 52 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gillström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 151

Nej - 143

Avstår -     9

Mom. 53

Utskottets hemställan bifölls.

174

Mom. 54

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels utskottets

hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionerna nr 2599 av Tore Nilsson m. fl. samt nr 2602 av Allan Åkeriind och Tore Nilsson i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 54 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionerna nr 2599 av Tore Nilsson m. fl. samt nr

2602 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson i motsvarande delar.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej -    19

Avstår -     4

Mom. 55

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 370 av Tore Nilsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 55 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 370 av Tore Nilsson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter har röstat för ja-propositionen. Då Tore Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 281

Nej -    19

Avstår -     3

Mom. 56

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17 av Ove Nordstrandh m. fl. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

175

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 56 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Ove Nordstrandh

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej -   58

Avslår -     5

Mom. 57

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 58

Proposi'ioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionerna nr 2607 av Lars Schött och nr2634av RolfRämgård m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 59

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 524 av Rolf Rämgård m. fl. och nr 2634 av Rolf Rämgård m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 60-62

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 63

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 18 av Bengt Wiklund m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Gillström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 63 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 18 av Bengt Wiklund

m.fl.

-176

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gillström begärde röslräk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav Nr 167

följande resultat:                                                          Tisdagen den

Ja - 216                                                                      5 juni 1979

Nej -   84                                                                                    

Anstår -     3 Läroplan för

grundskolan Mom. 64-66

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 67

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 67 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröslning.sapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej -     9

Mom. 68

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 69

Proposilionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 69 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2598 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträk-

12 Riksdagens protokoll 1978/79:166-167

177

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 291 Nej -    10

Mom. 70 och 71

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

178

Mom. 72

Proposilionergavs pä bifall till l;o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 19 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage saml 3:o) motionerna nr 272 och 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Eva Hjelmslröm begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Eva Hjelmström begärt votering även beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående uibildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 45 mom. 72 antar reservationen nr 19 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionerna nr 272 och 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja -   62

Nej -    17

Avslår - 225

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd;

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 72 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr. 19 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Birgitta Rydle begärde röslräk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 241

Nej -   58

Avslår -     5

.Mom. 73

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 20 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lena Hjelm-Wallén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 73 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen  nr 20 av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 160 Nej - 144

Mom. 74

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 21 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Gillström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som  vill alt kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 74 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21  av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gillström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 147

Avstår -     1

179

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Mom. 75

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 22 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Birgitta Rydle begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 75 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 22 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

180

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Birgitta Rydle begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 254 Nej -   49

Mom. 76

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 272 av Lars Werner m. fl. och nr 939 av Maj Britl Theorin m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 76 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 272 av Lars Werner m. fl.

och nr 939 av Maj Britt Theorin m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287

Nej -   13

Avstår -     3

Mom. 77

Proposilionergavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels reservationen nr 23 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lena Hjelm-Wallén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill au kammaren bifaller utbildningsulskotlets hemställan i

belänkandet nr 45 mom. 77 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 23 av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - )59 Nej - 145

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Mom. 78

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 79

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 24 av Claes Elmstedt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Claes Elmstedt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 79 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 24 av Claes Elmstedt

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Claes Elmstedt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 178

Nej - 123

Avstår -     3

Mom. 80

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 25 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Gillström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottels hemställan i

betänkandet nr 45 mom. Q röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 25 av Stig Alemyr

m.fl.

181

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gillström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 159 Nej - 145

Mom. 81

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 26 av Ove Nordstrandh och Hans Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Birgitta Rydle begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 81 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 26 av Ove Nordstrandh

och Hans Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Birgitta Rydle begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 253

Nej -   49

Avstår -     1

Mom. 82-84

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 85

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottels hemställan i

belänkandet nr 45 mom. 85 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskollets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

182

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tommy Franzén begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröst- Nr 167

ning gav följande resultat:                                              Tisdagen den

J« - 291                                                                      5 juni 1979

Nej -   II                                                                     __________

Läroplan för grundskolan

Mom. 86S8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 89 och 92

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 27 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lena Hjelm-Wallén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan  i

betänkandet nr 45 mom. 89 och 92 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 27 av Stig Alemyr

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lena Hjelm-Wallén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 145

Mom. 90 och 91

Kammaren biföll vad ulskottei i dessa moment hemställt.

Mom. 93

Proposilionergavs på bifall till dels utskottels hemställan,dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsulskoUeis hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 93 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.  Då Eva Hjelmström begärde

183

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Läroplan för grundskolan

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 291 Nej -   13

Mom. 94

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 28 av Claes Elmstedt m. fl., och förklarades den förra propositionen vaia med övervägande ja besvarad. Sedan Claes Elmstedt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

184

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 45 mom. 94 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 28 av Claes Elmstedt

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Claes Elmstedt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 174 Nej - 130

Mom. 95-100

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 101

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmslröm begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsulskoUeis hemställan i

belänkandet nr 45 mom. 101 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2636 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 289 Nej -   11

Mom. 102 och 103

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

§ 2 Förslag till renhållningslag, m. m.

Föredrogs jordbruksutskottets belänkande 1978/79:35 med anledning av propositionen 1978/79:205 med förslag lill renhållningslag, m. m. jämte motioner.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

I propositionen 1978/79:205 hade regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen alt anta förslag till

1.   renhållningslag,

2.   lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

3.   lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen föreslås ändringar i renhållningslagstiftningen som ger kommunerna stor frihet au utforma renhållningsverksamheten inom kommunerna efter lokala förhållanden. Förslaget öppnar samtidigt möjlighet för kommunmedlemmarna att i större utsträckning än f n. påverka utformningen av renhållningen.

Bestämmelserna om renhållning, som f n. är uppdelade på flera författningar, förs samman i en lag, renhållningslagen."

I detta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:540 av Yngve Nyquisl m, fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en skyndsam översyn av möjligheterna att skapa såväl en ändamålsenlig hantering avjärnskrot i avfallsanläggningar som mottagningskapacitet i stålverken för sådant järnskrot såsom en framtida råvaruresurs,

1978/79:757 av Rune Torwald (c) och Maj Pehrsson (c),

1978/79:1977 av Kari Leuchovius m. fl. (m),

1978/79:1986 av Martin Olsson (c), vari hemställts aU riksdagen hos regeringen begärde utredning om att belägga papper, som tillverkades av virkesråvara och försåldes inom landet, med en ålervinningsavgift i syfte att stimulera utnyttjande av returpapper.

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:2667 av Rune Torwald m. fl. (c), vari hemställts all riksdagen

skulle

1. uttala sin anslutning till renhållningskommitténs målsättningspolicy för

anordnande av kommunal renhållning.

185

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

2.     anta renhållningslagen med de ändringar i paragraferna 4, 7 och 9 soni
föreslagits i denna motion, innebärande bl. a. att generell dispens från
hämtning av trädgårdsavfall skulle lämnas dem som anordnade godtagbar
kompost på sina fastigheter,

3. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande hämtning i glesbygden av latrin och slam etc,

1978/79:2681 av Hans Wachlmeister m. fl. (m), vari hemställts

1. att riksdagen skulle anta del vid propositionen fogade förslaget till
renhållningslag med den ändring att 1, 4, 7 och 9 §ij skulle erhålla av
motionärerna angiven lydelse, innebärande

beträffande 1 § all ordet "uppsamling" i samband med definiering av begreppet hantering skulle ersättas med ordet "insamling",

beträffande 4 § att undantag från bortforslingsskyldigheten skulle medges i glesbebyggelse, om delta inte medförde sanitär olägenhet,

beträffande 7 § att fastighetsägaren själv fick behandla avfallet, om delta skedde i ringa utsträckning och inte medförde sanitär olägenhet,

beträffande 9 § att fråga om undantag från renhållningsordningens föreskrifter skulle prövas av hälsovårdsnämnden med stöd av vad som sagts i 4 ij saml

att 24 § skulle utgå och 25 § bli 24 § och 26 § bli 25 §,

2.     att riksdagen uttalade att avgift för sophämtning m. m. inte skulle las ul
när det varaktigt inte uppstod något avfall för avhämtning på en fastighet,

dels den med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m, m. väckta motionen 1978/79:2461 av Gösta Bohman m. fl.(m), vari hemslälllsall riksdagen beslutade-förden händelse i annat sammanhang framfört yrkande om bifall lill motionen 1978/79:1977 icke av riksdagen godtogs - dels att enskild fastighetsägare i glesbygd skulle ha rätt alt föranstalta om omhändertagande av på fastigheten uppkommande avfall för så vitt det inte kunde visas alt uppenbara sanitära olägenheter uppkom, dels att kommuner icke skulle äga rätt alt kräva avgifter i sådana fall då något avfall icke stod att hämta.

186

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.  beträffande grunderna för en reviderad renhållningslagstiftning

a)  avslå motionerna 1978/79:757 och 1978/79:1977,

b) anse motionen 1978/79:2667, yrkandet 1, besvarad med vad utskottet anfört,

c)  anse motionen 1978/79:2667, yrkandet 3, besvarad med vad utskottet anfört,

2.     med avslag på motionen 1978/79:2681. yrkandet 1 i förevarandedel.anta
1 § i del genom propositionen framlagda förslaget till renhållningslag,

3. beträffande bortforsling av  hushållsavfall  och  renhållningsordning
m. m.

a) med avslag pä motionen  1978/79:2667, yrkandet 2, och motionen

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningstag, m. m.

1978/79:2681, yrkandet 1, båda i förevarande del, anta 4§ förslaget till     Nr 167 renhållningslag,

b) med avslag på motionen 1978/79:2667, yrkandet 2, och motionen
1978/79:2681, yrkandet 1, båda i förevarande del. anta 7 1; förslaget till
renhållningslag,

c)     med avslag på motionen 1978/79:2627, yrkandet 2, och 1978/79:2681,
yrkandet 1, båda i förevarande del, anta 9 § förslaget till renhållningslag,

d) avslå motionen 1978/79:2461 såvitt avsåg omhändertagande av
avfall,

4.  beträffande ansvar med avslag på motionen 1978/79:2681, yrkandet 1 i förevarande del, anta 24 § förslaget till renhållningslag,

5.  beträffande avgifter för sophämtning lämna motionen 1978/79:2461 i återstående del och motionen 1978/79:2681, yrkandet 2, ulan vidare åtgärd,

6.  anta förslaget till renhållningslag i den del det inte omfattades av utskottets hemställan ovan,

7.  anta det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

8.  beträffande ändring i hälsovårdsstadgan på det sätt bifalla regeringens förslag alt riksdagen skulle

A. anta ingressen lill förslaget till lag om ändring i hälsovårdsstadgan med
av utskottet föreslagen lydelse,

B. besluta all 83 § hälsovårdsstadgan skulle ha av utskottet föreslagen
lydelse,

C.   anta lagförslaget i övrigt,

9.     beträffande vissa återvinningsfrågor anse motionerna 1978/79:540 och
1978/79:1986 besvarade med vad utskottet anfört.

Reservationer hade avgivils

1. av Hans Wachlmeister, Gunnar Johansson och Sven Eric Lorentzon (samtliga m) som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

beträffande bortforsling av hushållsavfall och renhållningsordning m. m. att riksdagen skulle

a. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2461 i
denna del och med avslag på motionen 1978/79:2667, yrkandet 2 i denna del,
samt med bifall lill motionen 1978/79:2681, yrkandet 1 i denna del, anta 4 §
förslaget till renhållningslag med den lydelse reservanterna föreslagit,

b. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:2667, yrkandet 2 i denna del, saml med bifall till motionen
1978/79:2681, yrkandet 1 i denna del, anta 7 § förslaget till renhållningslag
med den lydelse reservanterna föreslagit,

c. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:2667, yrkandet 2 i denna del. samt med bifall till motionen
1978/79:2681, yrkandet 1 i denna del, anta 9§ förslaget till renhållningslag
med den lydelse reservanterna föreslagit.

187

Nr 167   2. av Hans Wachlmeister, Gunnar Johansson och Sven Eric Lorentzon

Tisdaeen den     (samtliga m) som ansett att uiskoUet under 4 bort hemställa

5 iuni 1979 " riksdagen skulle beträffande ansvar med avslag på regeringens förslag

---

och med bifall till motionen 1978/79:2681, yrkandet 1 i denna del, besluta att

Förslag till renhåll-                        "  förslaget till renhållningslag skulle utgå,

ningslag, m. m.

3.                           av Hans Wachlmeister, Gunnar Johansson och Sven Eric Lorentzon

(samtliga m) som ansett att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen skulle beträffande avgifter för sophämtning godkänna vad reservanterna med anledning av motionen 1978/79:2461 i denna del och motionen 1978/79:2681, yrkandet 2, anfört om debitering av avgifter för sophämtning,

4.                         av Bertil Jonasson, Filip Johansson, Märta Fredrikson och Rune
Johnsson i Mölndal (samtliga c) som ansett att utskottets yttrande skulle ha
den ändrade lydelse reservanterna angivit.

BERTIL JONASSON (c):

Herr talman! Proposition nr 205, som behandlas i jordbruksutskottets betänkande nr 35, föreslår ändringar i renhållningslagstiftningen.

Låt mig säga att jag hälsar del nya förslaget med tillfredsställelse. Den gamla renhållningslagen av år 1970,som innebaren kommunalt sopmono-IK)1, var utformad efter läiortsbebyggelsens förhållanden och behov. Där har det fungerat väl, efter vad jag kan förstå. Men det stämde inte in i ett önskvärt system för glesbygdens vidkommande. Vissa kommuner har klarat sophämtningen utan större gnissel. Många har dock lyckats dåligt. Sophäminingssys-temet blev osmidigt och stelbent, och det förorsakade mycken förargelse.

Framför allt var förhållandel sådant vid lantgårdar och bostadshus som låg avlägset och där man mycket väl utan svårigheter och sanitära ölägenheter kunnat la vara på avfallet själv. Men även om inget fanns alt hämta for bilen förbi i alla fall, och vederbörande fastighetsägare krävdes på avgifter för tjänster som aldrig utnyttjats eller beställts. De som sökte dispens hade föga framgång.

Från bl. a. centerns sida har vi gjort många framställningar för alt rätta lill missförhållandena. På vissa håll har förbättringar också kunnat ske genom en bättre anpassning till människors behov.

Trepartiregeringen tillkallade i februari 1977en kommitté med uppdrag att se över renhållningslagstiftningen. Detta var nödvändigt. Del förslag vi nu har att behandla är en produkt från kommitténs arbete. Regeringens proposition innebär vissa smärre förändringar av kommitténs förslag.

Man ger nu kommunerna större frihet att utforma renhållningsverksam
heten efter lokala förhållanden. Kommunmedlemmarna får nu också större
möjligheter att påverka utformningen av renhållningen. Tidigare måsle
kommunerna söka dispens hos länsstyrelserna. Hädanefter får de bestämma
själva. En ytteriigare fördel är att man nu sammanför några författningar i en
188                   lag.

För varje kommun skall upprättas en renhållningsordning med föreskrifter. Där skall anges från vilka områden, fastigheter eller uppsamlingssiällen som bortforsling skall ske. Det skall vidare anges vilka slag av hushållsavfall som skall forslas bort, hur ofta bortforsling skall ske och hur verksamheten i övrigt skall vara ordnad. Här kan man anpassa antalet hämtningar till vad som passar vederbörande.

I renhållningsordningen skall föreskrivas under vilka förutsättningar undantag kan medges. Detta skall prövas av hälsovårdsnämnden.

Kommunfullmäktige skall anta renhållningsordningen. När renhållningsordningen upprättas skall detta ske genom samråd med fastigheisinnehavare. Det är mycket viktigt att delta sker. Om dessa regler hade gällt tidigare skulle kritiken mot renhållningssystemet aldrig ha blivit så våldsam. Tomkörning, bråk om avgifter o. d. skulle till stor del ha eliminerats.

Komposterbari hushållsavfall bör enligl min mening kunna omhändertas av fasiighelsinnehavaren själv. Den som får rätt att ta till vara avfallet själv måste givelvis göra det på ett sätt som inte föranleder sanitära ölägenheter. Detta skall övervakas och kunna ge anledning till ingripande.

Centerns ledamöter i jordbruksutskottet har i huvudsak anslutit sig till propositionens förslag. På vissa punkter har i skrivningen föreslagits förbättringar. På en punkt har vi dock inte lyckats fö majoritet för våra krav. Rune Torwald m. fl. centerpartister har i motionen 2667 tagit upp de ekologiska verkningarna och möjligheterna för personer vilkas fastigheter är utrustade med mullrumanläggning eller för innehavare av jordbruksfastighet med djurhållning att erhålla generell dispens. Vi tycker inte alt skrivningen i betänkandet i anledning av delta motionsyrkande är bra. Vi har inte yrkat på en ändring i lagen men trycker i reservationen 4 på att de enskildas behov och önskemål bör beaktas. Vi förutsätter i reservationen alt förekomsten av mullrumanläggning eller djurhållning på jordbruksfastighet skall beaktas vid den praktiska tillämpningen av lagen. Vad som kan gå tillbaka i naturens eget kretslopp skall göra det. Jag yrkar bifall till reservationen 4.

Moderaterna i utskottet har i reservationen 1 yrkat på smärre ändringar av lagtexten. Vi anser att sådana inte behövs utan att reservanternas synpunkter beaktas genom skrivningen i utskottets betänkande och vår skrivning i reservationen 4. Jag yrkar således avslag på reservationen 1.

I moderaternas reservation 2 yrkas att straffbestämmelserna skall utgå ur lagförslaget. Jag anser inte att delta är möjligt om man skall kunna komma till rätta med dem som skräpar ner och förstör för andra. Jag yrkar avslag på reservationen 2.

I reservationen 3 yrkar moderaterna att riksdagen skall besluta att avgift inte skall tagas ut i de fall där del inte varaktigt uppstår några sopor för avhämtning. Då detta enligl utskottsmajoriteten skulle bli mycket svårt all administrera har vi inte gått med på det kravet. Jag hävdar principen att man inte skall betala för tjänster som man inte utnyttjar, men detta måste klaras på annat sätl - som jag tidigare har varit inne på - genom en rätt uppläggning av verksamheten beträffande bestämmelser om hämtning etc. Därför yrkar jag avslag på reservationen 3.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

189

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

Herr talman! Det är bra att vi får en bättre renhållningslag. Jag hoppas att den kommer all fungera. Om så inte blir fallet för vi återkomma.

Jag yrkar bifall lill reservationen 4 och i övrigt lill vad utskottet hemställt.

Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

190

KARL LEUCHOVIUS (m);

Herr talman! Det kommunala renhållningsmonopolei har alltifrån riksdagsbeslutet 1970, då samma regler kom att gälla för både tätortens och glesbygdens invånare, varit en källa lill mycket irritation och åstadkommit många problem. 1974 års riksdag gav kommunerna större frihet att inom glesbygdsområden ordna sophämtningen på ett smidigare och efter behovet bättre anpassat sätt. Tyvärr motsvarade varken Kommunförbundet - genom rekommendationer till kommunerna - eller särskilt många enskilda kommuner det förtroende som riksdagen då gav dem. För många enskilda fastighetsinnehavare blev problemen lika stora som tidigare. Den kommunala byråkratin, styrningen och makten över den enskilda människan ville man inte ge avkall på.

Vid trepartiregeringens tillkomst tillsattes på förslag av dåvarande jordbruksministern Anders Dahlgren en utredning om översyn av soplagen -renhållningskommittén. Den lade redan i mars månad 1978 fram sitt betänkande. Kommitténs förslag innebaren ökad satsning på information,en sammanförd renhållningslagstiftning och en enklare besvärsordning med sakprövning enligt förvallningsbesvär.

Förslaget innebar även ökade befogenheter för kommunerna alt besluta om den närmare omfattningen av kommunernas renhållningsverksamhei. Men kommittén föreslog också, och det är väsentligt, att fastighetsinnehavare i glesbygden själv genom anmälan till kommunen skulle fö aygöra om han ville anlita kommunens renhållningsservice eller omhänderta avfallet själv. En förutsättning för del sistnämnda var självfallet att detta kunde göras ulan all sanitär olägenhet uppstod.

Denna möjlighet till frihet under ansvar för landsbygdens fastighetsinnehavare som majoriteten, bestående av samtliga borgerliga ledamöter från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet, i utredningen ställde sig enig bakom, har tyvärr inte accepterats vare sig av en del remissinstanser eller av propositionsskrivande statsrådet Enlund.

I stället föreslås i propositionen 205, som jordbruksutskottets majoritet i stort ställt sig bakom, att kommunerna skall av fullmäktige anta en renhållningsplan, vilken föreskriver under vilka förutsättningar undantag skall kunna medges från sophämtningen. I såväl propositionen som utskottsbetänkandet sägs att samråd med berörda fastigheter skall ske, men att hänsyn inte kan tas lill enskilda fastighetsägares krav.

Kritiken mot renhållningslagen och det kommunala renhållningsmonopolet har nästan uteslutande gällt dess tillämpning inom glesbygdsområden och

att den enskilda f;istighetsägarens möjlighet att påverka utvecklingen och sin egen situation har varit alltför begränsad och svårtolkad.

Det förslag som vi i dag har alt ta ställning till förbättrar knappast denna situation, och kritiken mot nu gällande ordning kommer enligt min och moderata samlingspartiets bedömning inte all försvinna.

De stora olikheter mellan kommunerna när del gäller renhållningsservice på landsbygden som i dag finns lär inte heller bli bäitre om jordbruksutskottets majoritetsförslag kommer att antas. Jag kan bara redovisa att det i mitt eget län finns mycket stora olikheter i bedömningen i och mellan kommunerna. Någon kommun har fortfarande en nolla i kolumnen där hälsovårdsnämnden har möjlighet att ge dispens lill fastighetsinnehavare. Andra kommuner har upp till 400 beviljade dispenser. Dessa olikheter kommer troligtvis att råda även med det nya förslaget.

Jag har för min del självfallet inget emot en förstärkt kommunal självstyrelse. Men denna får dock inte, enligl milt sätl alt se, ske så att enskilda människor sätts under kommunalt förmynderskap och fråntas rätten till att få sina besvär sakligt prövade.

På några områden har propositionen och utskottet anslutit sig lill utredningens och delvis till motionärernas förslag, och där har vi inga delade meningar. Och visst kan även jag erkänna att det finns förbättringar mot nu gällande regler i utskottets betänkande. Men på några punkter, som vi från moderata samlingspartiet anser mycket väsentliga, har vi inte kunnat dela utskotismajoritetens förslag, och där är det heller inte fråga om förbättringar utan snarare tvärtom.

Med anledning av propositionen har avlämnats tre motioner från moderata samlingspartiet, med Gösta Bohman, Hans Wachlmeister och mig själv som första namn. Här har vi alla krävt förbättringar av den enskilda faslighets-ägarens möjlighet alt hävda sin ställning och sin rätt gentemot kommunerna. Vi har begärt en sakprövning och har begärt att avgift inte skall tas ut när det inte finns några sopor au hämta.

Vid utskotiets betänkande har fogats tre reservationer från moderata samlingspartiet. Reservationen I berör dels undantag från den kommunala sophämtningen för fastighet i glesbygd, dels besvärsordningen. Enligl utskottets förslag skall en kommunal renhållningsordning finnas och fastställas genom beslut av kommunfullmäktige.

Renhållningsordningen kan på grund härav inte angripas med förvaltningsbesvär ulan endast genom kommunalbesvär. Detta innebär, som också framgår av reservationen, att kommun som i sin renhållningsordning inför mycket rigida regler om undantag från renhållningsordningen i praktiken betar kommuninnevånarna rätten och möjligheten att efter besvär få till stånd en allsidig och rimlig prövning av frågan. Detta förslag av utskotlel kan vi från moderata samlingspartiet inte tillstyrka, utan vi reserverar oss på den här punkten.

Reservation nr 2 berör förslaget om straffbestämmelser. Vi kan inte heller här ansluta oss till utskottets uppfattning utan yrkar såväl i reservationen som i motionen avslag på det framställda yrkandet och anser att siraffbestämmel-

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

191

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

sen bör utgå.

Reservation nr 3 gäller avgiftsdebitering. Vi säger där att det genom ett riksdagsuitalande skall slås fast, alt några avgifter ej skall tas ut då det varaktigt inte uppstår några sopor för avhämtning på en fastighet. Från moderata samlingspartiets sida anser vi att hela utskottet borde ha slutit upp bakom denna begäran, men så har inte skett.

Herr talman! Det förslag som vi i dag har att ta ställning lill innebär förbättringar men också större makt åt kommunerna. Låt oss innerligt hoppas att kommunerna denna gång i handling skal! visa alt de både kan och vill gå människorna till mötes och lugna de många förtvivlade människor som kommit i kläm på grund av byråkraters tillämpning av renhållningslagen.

Om liden hade tillåtit det, skulle jag här ha kunnat referera en del av de många samtal och brev som jag fått under åren. Men jag skall avslå från delta.

Herr talman! Slutligen yrkar jag bifall till de moderata reservationerna 1, 2 och 3 som är fogade vid utskottets belänkande.

192

BÖRJE STENSSON (fp);

Herr iflman! I jordbruksutskottets betänkande, som vi nu har till behandling i kammaren, tillstyrks regeringens förslag till ny renhållningslag, lag om ändring i miljöskyddslagen och lag om ändring i hälsovårdsstadgan.

1 propositionen från jordbruksministern Eric Enlund föreslås ändringar i renhållningslagsliftningen som ger kommunerna stor frihet att utforma renhållningsverksamheten inom kommunerna efter lokala förhållanden. Samtidigt öppnas en möjlighet för kommunmedlemmarna att i större utsträckning än som f n. är fallet påverka utformningen av renhållningsorganisationen i den egna kommunen.

Det måste vidare vara en fördel alt riksdagen i och med dagens beslut för samman bestämmelserna om renhållning till en lag, renhållningslagen. F. n. är dessa bestämmelser uppdelade på flera författningar. Propositionen tillstyrks i sin helhet av jordbruksutskottet. Vid utskottets betänkande är fogade fyra reservationer. 1 reservation nr 1 yrkar moderaterna i utskottet på ändringar och tillägg lill 4, 7 och 9 §§ och därav följande ändringar i motivtexten. Ett bifall till denna reservation innebär begränsningar i kommunernas möjligheter att fullgöra sitt renhållningsansvar.

Reservation nr 2 innehåller yrkande om att 24 § i lagförslaget skall utgå. I det fall reservationen skulle bli riksdagens beslut har man tagit bort kommunernas möjlighet att vidtaga åtgärder mot dem som bryter mot renhållningsordningen i kommunen. Det är sanktioner som nu gäller och som säkerligen behövs även i fortsättningen.

Reservation nr 3 vill binda upp kommunerna i fråga om möjligheterna att ta ut avgifter i det fall då del varaktigt ej finns avfall all hämta på en fastighet.

Reservation nr 4 har avlämnats av cenlerpartiels ledamöter i utskottet. Denna reservation grundar sig på motionen 1978/79:2667. Reservanterna

ansluter sig dock inte lill motionens yrkande om ändringar i propositionens lagförslag. Man går här på utskotismajoritetens förslag till avslag. Men reservanterna menar att vad som sägs i ifrågavarande motion om möjligheterna att i glesbygd och i jordbruksdrift ta hand om förmultningsbart avfall klart måsle uppmärksammas när kommunernas renhållningsordningar arbetas fram.

De i den sistnämnda reservationen framförda anspråken ligger helt i linje med vad som sägs i propositionen och även i ulskottsskrivningen. Givetvis bör kommunerna ges en frihet alt, med tillböriigt beaktande av allmänna och enskilda intressen, själva utforma renhållningen i kommunerna. Härigenom kan renhållningen bäitre anpassas till de olika behoven av bortforslingsser-vice. Det är mycket angelägel att kommunerna tar lill vara denna möjlighet alt smidigt anpassa renhållningsorganisalionen lill den enskildes behov och önskemål inom ramen för vad som från hälso- och miljövårdssynpunkl kan accepteras.

Moderaternas reservationer innebär i stort sett en uppmjukning av innehållet i ramlagen. Detta innebär i sin turen minskning av kommunernas möjligheter att effektivt bedriva renhållningsverksamhet. Jag anser att vi med förtroende kan överiämna till de beslutande församlingarna i våra kommuner att på grundval av den nya renhållningslagen fortsätta arbetet på ett bättre omhändertagande av avfall och för en bättre återvinning. Det sista måste bli en allt viktigare del av hanteringen av avfall. Införandet av den kommunala renhållningslagstiftningen i början av 1970-talet har inneburit en avsevärd förbättring av renhållningen i kommunerna. Samtidigt innebar införandet av del obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet en genomgripande förändring av den ordning som dittills hade rått. Det var kanske naturiigt att problem uppstod - i många fall ganska onödiga, kan det tyckas.

År 1975 gjordes ju vissa förändringar i lagstiftningen, som gav kommunerna ökade möjligheter att själva bestämma den närmare omfattningen av renhållningsverksamheten. Man har funnit bättre och bättre former. Den nu framlagda renhållningslagen kommer att ytteriigare förbättra möjligheterna alt anpassa renhållningen till lokala och individuella behov.

Herr talman! Jag yrkar bifall till jordbruksutskottets hemställan i dess betänkande 1978/79:35 och därmed också avslag på samtliga reservationer.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

HÅKAN STRÖMBERG (s);

Herr talman! Det ärbra att jordbruksministern i propositionen 1978/79:205 om ändringar i renhållningslagsliftningen så klart markerat sitt avståndstagande till det förslag lill ny renhåilningslagstiftning som lades fram av den s. k. renhållningskommiitén, vilket skulle medföra risk för en ökning av nedskräpningen och en återgång till de förhållanden som rådde, innan vår nuvarande renhållningslag trädde i kraft.

Den kritik som har riktats mot renhållningslagen har i de flesta fall varit obefogad. Det ärju i själva verket så, att den nuvarande renhållningslagsiift-

193

13 Riksdagens protokoll 1978/79:166-167

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förstag till renhållningslag, m. m.

ningen särskilt efter de ändringar som kom till stånd 1975, har fungerat bra i de flesta av landets kommuner.

Lagen hargivii kommunerna möjlighet att ordna en rationell sophämtning till förhållandevis låga kostnader. Då kommunerna också har utnyttjat denna möjlighet har vi fån eu renare Sverige.

För oss socialdemokrater har del hela tiden stått klart att det är i del kommunala vardagsarbetet som de konkreta problemen med hämtning av sopor och annat avfall måsle lösas. Den nuvarande lagstiftningen har givit dessa möjligheter, samtidigt som den har varit ett stöd för kommunerna när det har gällt au i ett inledningsskede fatta inte alltid så populära beslut.

Men det slutliga avgörandet har varit beroende av del praktiska handlaget och omdömet hos de styrande i våra kommuner. Mot denna bakgrund hardet också varit möjligt för socialdemokraterna i utskottet all ansluta sig lill det föreliggande förslaget, eftersom det i ännu större utsträckning lägger ansvaret för renhållningen på kommunerna.

Vi hyser stor tillförsikt att man inom den kommunala självstyrelsens ram, lika väl som man har löst andra viktiga samhällsuppgifter, även skall kunna lösa hämtningen av avfall på ett tillfredsställande säll.

Men det är då också viktigt att vi inte här i riksdagen fattar beslut som i realiteten hindrar kommunerna från au utforma en rationell och från miljösynpunkt nödvändig renhållningsverksamhei. Ett bifall till moderaternas motioner och reservationer skulle medföra ett hinder för kommunerna lill ett rationellt handlande.

Den cenierreservation som fogats till utskottsbetänkandet kan väl i det närmaste betraktas som ett spel för galleriet, då den konkret inte innebär några sakliga förändringar i förhållande till utskotismajoritetens skrivning.

Med hänsyn härtill vill jag avstyrka samtliga reservationer och yrka bifall lill utskottets hemställan i dess helhet.

194

KARL LEUCHOVIUS (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag skall bara bemöta Håkan Strömberg på en enda punkt. Det gäller förslaget från renhållningskommiitén. Om delta hade genomförts, skulle del enligt Håkan Strömberg ha blivit ett betydligt besväriigare läge när det gäller renhållningen. Det hade funnits risk för att den inte skulle ha fungerat.

Jag tror inte att del är på det sättet. Även kommiuéns förslag innebär att de fastighetsägare som inte skötte sin renhållning skulle kunna åläggas att göra delta. 1 de kommuner som varit generösa med dispenser och litat på människorna visar det sig att de förväntningar man ställt också infriats. Det finns kommuner som skött detta på ett mycket smidigt sätt och beviljat dispenser. Dessa kommuner tillhör faktiskt de renaste i Skaraborgs län när del gäller sophämtningen. Vi skall inte tro alt de människor som begär dispens inte är beredda att också klara uppgiften att hålla rent och snyggt kring sig. De är sedan lång tid tillbaka vana att sköta detta. Med de möjligheter som finns med komposteringar, tillvaralagande och återvinning kan man hålla rent och snyggt även om dispens beviljats.

BERTIL JONASSON (c) kort genmäle;                                 Nr 167

Herr talman! Jag skall inte polemisera med Håkan Strömberg, men jag vill          Tisdaeen den

ta upp en punkt. Han säger att reservationen 4 utgör ett spel för galleriet. Herr          jj: jgyg

Strömberg vet mycket väl att del i utskottet förelåg ett annat förslag till____ _

skrivning just på denna punkt, men delta ändrades. Vi från ceniersidan vill försias lill renhåll-

speciellt framhålla nödvändigheten av att avfallet tillvaratas på ett ekologiskt   ninsslae m m
riktigt sätl. Det är för att trycka på detta som vi har skrivit reservationen 4.
Med hänsyn till de erfarenheter man har bör detta enligt vår mening starkt
poängteras.

HÅKAN STRÖMBERG (s) kort genmäle;

Herr talman! Först lill Bertil Jonasson; Centerreservationen innehåller egentligen ingenting i sak som går ifrån utskottets skrivning. Det har varit bra om centern hade kunnat ansluta sig lill den skrivning som utskottet gjort, för då hade vi föll en bredare majoritet kring det förslag som nu föreligger till behandling.

Till Karl Leuchovius vill jag säga all det inte råder något tvivel om att det hade blivit betydligt svårare för kommunerna att kunna ordna sophämtningen och avfallshanteringen på ett rationellt sätl, om vi hade antagit renhållningskommitténs förslag. Det skulle ha givit den enskilde vida större möjligheter att begära dispens och därigenom komma ifrån hämtningen och undandra sig den renhållning som är så nödvändig. Jag vill ännu en gång poängtera all renhållningslagen i de allra flesta fall fungerar mycket bra. De kommuner där den inte har fungerat och där man kanske i viss mån behandlat den nuvarande lagen ganska stelbent kan nära nog räknas på ena handens fingrar. Att man där inte lyckats anpassa renhållningen efter den nuvarande lagstiftningen för emellertid inte ligga lill grund för att vi skulle omöjliggöra för kommunen alt handha renhållningen på ett riktigt sätt.

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! I renhållningskommittén var vi i majoriteten helt ense om att det väsentligaste var all renhållningen ordnades på ett ekologiskt riktigt sätt. Att transportera komposterbari avfall lill centrala avfallsanläggningar från de fastigheter där man både kan och vill ta hand om detta avfall på ett miljöriktigl sätt är från såväl energi- som miljösynpunkt olämpligt. Dessa dispensansökningar bör därför av resp. hälsovårdsnämnd enbart bedömas från miljöaspekter. En eventuell påverkan på kommunens inkomster för sophämtningen bör däremot självfallet inte ha inflytande på beslutet huruvida dispens skall beviljas eller inte. Och eftersom det är hälsovårdsnämnden som skall svara för dispensprövningen, så borde detta vara självklart. Men både i propositionen och i utskotismajoritetens skrivning finns det dess värre formuleringar som är oroande i detta avseende och som ger ett intryck av all man skali fösta rätt ston avseende även vid ekonomiska bedömningar när del gäller frågan huruvida dispens skall lämnas eller inte.

Mot denna bakgrund villjag ställa en fråga till jordbruksministern och till    195

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag till renhållningslag, m. m.

utskottsmajoriteten.

Vi tänker oss att vi har en byväg, och längs den ligger det tio fastigheter uppradade. En fastighet har installerat multrum,en fastighet är en jordbruksfastighet med djurhållning. De här bägge fastigheterna begär dispens för sophämtning, dvs. för del komposierbara avfallet och lalrinhäminingen. Anser utskottsmajoriteten och anser jordbruksministern att kommunen bör beviljade här två fastigheterna dispens, även om detta på korl sikt medför att kommunen förlorar litet pengar?

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. I och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3

TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande utskottels hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels hemställan i reservationen nr 1 av Hans Wachlmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kari Leuchovius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den  som   vill  att  kammaren  bifaller jordbruksutskottets  hemställan   i

betänkandet nr 35 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i reservationen nr 1 av Hans

Wachlmeister m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karl Leuchovius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 251 Nej -   49

Avslår

1

196

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr 4 av Bertil Jonasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Jonasson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren godkänner jordbruksutskottets motivering i

betänkandet nr 35 beträffande mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring

däri som föreslagils i reservationen nr 4 av Bertil Jonasson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bertil Jonasson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 218

Nej -   82

Avstår -     2

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Förslag lill renhållningslag, m. m.

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Hans Wachlmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kari Leuchovius begärt voicring upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som  vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan  i

betänkandet nr 35 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Hans Wachlmeister

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Kari Leuchovius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 252

Nej -   49

Avstår -      1

Mom. 5

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Hans Wachlmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karl Leuchovius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som  vill att  kammaren  bifaller jordbruksutskottets hemställan  i

betänkandet nr 35 mom. 5 röstar ja.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Hans Wachlmeister

m.fl.

14 Riksdagens protokoll 1978/9:l6h-167

197

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karl Leuchovius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 251

Nej -   49

Avslår -      1

198

Mom. 6-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 3 Föredrogs Skatteutskottets betänkande

1978/79:58 med anledning av propositionen  1978/79:185 om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz jämte motioner

Utskotiets hemställan bifölls.

§ 4 Bostadsbeskattningen

Föredrogs skatteutskottets belänkande 1978/79:61 med anledning av motioner på bostadsbeskattningens område.

1 detta betänkande behandlades motionerna

1978/79:349 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 2 och 3) hemställts

2.    att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna alt förslag snarast
skulle föreläggas riksdagen om

a.     begränsning av ränteavdrag lill räntan på ett skuldbelopp om högst
200 000 kr.,

b.     ändring av avdragsreglerna, så att avdrag inte medgavs från inkomsten
utan frän skatter med viss procentuell andel av beloppet,

c.     begränsning av avdragsrätten när del gällde fastighetsägares kostnader
för upprustning och ombyggnad av hyresfastighet.

3.    att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att förslag snarast
borde föreläggas riksdagen om höjda inläktsschabloner för annan fastighet än
jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde över 200 000 kr.,

1978/79:580 av Ingrid Diesen (m) och Ingegerd Troedsson (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde förslag till rättvisare bestämmelserbelräffandebeskattningavtvåfamiljsfastigheter i enlighet med vad som i motionen anförts,

1978/79:1149 av Gölhe Knutson (m) och Per-Erik Nisser (m).

1978/79:1715 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) såvitt nu var i     Nr 167

fråga (yrkandet 2),                                                        Tisdagen den

5 juni 1979
1978/79:1725 av Oskar Lindkvist (s) och Olle Östrand (s) samt_________       

Bostadsbeskatt-1978/79:1727 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c), vari hemställts

ningen att riksdagen hos regeringen begärde utredning om ändrade regler för

villabeskaliningen.

Utskottet hemställde

A. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1727 hos regeringen
begärde utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för villabe
skaliningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget
härför,

B.   alt riksdagen skulle avslå följande motioner, nämligen

1.   motionen 1978/79:349, yrkandena 2 och 3,

2.   motionen 1978/79:580,

3.   motionen 1978/79:1149,

4.   motionen 1978/79:1715, yrkandet 2,

5.   motionen 1978/79:1725.

Reservationer hade avgivits

1.     av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, RuneCaristein,
Olle Weslberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (samtliga s) som
ansett att utskottet under A bort hemställa

alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1727,1

2.     av Kurt Söderström (m)och Bo Lundgren (m)som ansett att utskottet
under B 2 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:580 hos regeringen begärde förslag till rättvisare bestämmelser beträffande beskattning av tvåfamiljsfas-tigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

RUNE CARLSTEJN is):

Herr talman! I betänkandet 1978/79:61 har skatteulskottet behandlat ett antal motioner på bostadsbeskattningens område. Till utskottsbetänkandet har vi från socialdemokratiskt håll fogat en reservation, och jag skall något behandla utskottets ställningstagande i den del som rör reservationen.

Utskoitsmajoriteten har med anledning av motionen 1727 hemställt all regeringen föranstaltar om en utredning angående reglerna för villabeskaliningen. Motionärerna har framfört tanken alt man skall överge den nuvarande schablonmeioden i villabeskattningen och återgå tilfden tidigare tillämpade konventionella metoden. Denna innebär bl. a, ait uigifterna för underhåll av villafastigheter blir avdragsgilla vid laxeringen. Vinsten med en sådan återgång skulle enligt motionärernas och utskottsmajoritetens uppfattning vara alt man fick en bättre kontroll av utbetalda kostnader för inköp av

199

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

200

material och utbetalda arbetslöner för underhåll av villafasligheierna. Det erhållna underlaget skulle sedan kunna tjäna som underlag fören förbättrad beskattning och därmed medverka till att de kvitiofria transaktioner som nu förekommer kunde bringas till beskattning.

Vi reservanter kan dela uppfattningen att del ärangeläget att söka täppa till de skatteläckor som onekligen finns i vårt skattesystem, men vi anser all de vägar som molionärerna anvisat inte är framkomliga. Rätten lill avdrag för underhållskostnader förelåg fram till 1953, då riksdagen beslutade au övergå till den nuvarande schablonmeioden i villabeskaliningen. De svårigheter som då förelåg i laxeringsarbelet nödvändiggjorde en övergång till en schablonmetod. Svårigheterna vore sanneriigen inte mindre i dag, om man skulle gå tillbaka lill den gamla metoden, som motionärerna vill.

Bl. a. uppstårsvårigheternär det gälleratl fastställa hyresvärdet, som skall tas upp som intäkt. Vi har inte någon egentlig hyresmarknad för villor, som kan ligga till grund för en uppskattning av bostadsförmånens värde. Det föreligger därigenom betydande svårigheter att fastställa bostadsförmånens värde för olika typer av villor. Risken för tvister mellan villaägarna och taxeringsmyndigheterna är uppenbar. Det här var ett av skälen till att man övergav metoden 1953. Skattedomsiolarna hade tusentals mål angående uppskattningen av bostadsförmånen. Ganska belysande för hur svårt det är att fö en riktig uppskattning av bostadsförmånens värde är att utskotlel i just det föreliggande betänkandet också behandlar två motioner, i vilka problemet med uppskattningen av bostadsförmånens värde vid inkomsltaxeringen tas upp till behandling. Utskottet hänvisar, som svar på de motionerna, till att om man inte är nöjd så återstår att pröva frågan i den vanliga skatteprocessen. Det kan bli myckel jobb för skalledomstolarna i fortsättningen om man följer motionärernas förslag.

På avdragssidan uppstår svårigheterna när del gäller all skilja mellan avdragsgilla kostnader för underhåll och icke avdragsgilla kostnader för om-och tillbyggnad. Man kan ta exempelvis det fall när en skatlskyldig förvärvat en gammal, mer eller mindre förfallen villafastighet och under ett antal år rustar upp denna. Det är från taxeringssynpunkt svårt, för all inte säga omöjligt, all avgöra vad som är underhåll och vad som är icke avdragsgilla om- och tillbyggnadsätgärder. Sedan är del också fråga om rent kvantitativa problem när del gäller all ge sig i kast med alla de kvitton som skall bifogas deklarationsblanketterna. När riksdagen 1953 övergav det här systemet, för all det var alltför svårhanleriigt från taxeringssynpunkl hade vi i runt tal 700 000 villafastigheter i landet. I dag är del fråga om 1 500 000.

Problemen blir sannerligen inte mindre än de var 1953, och risken är uppenbar att man åstadkommer en situation som inte leder till en förbättrad beskattning. Det kan i stället leda lill all tillgängliga taxeringsresurser las i anspråk i sådan utsträckning all andra angelägna kontrollinsatser för slå tillbaka.

Vi har från socialdemokratiskt håll ansett att motionen 1727 bör avslås och inte leda till någon utredning. Jag ber med det anförda få yrka bifall till reser\'ationen 1 av Erik Wärnberg m. fl.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Den motion som vänsterpartiet kommunisterna väckt beträffande bostadspolitiken har blivit sönderstyckad och behandlad i ett antal olika betänkanden. Skatteutskottets belänkande nr 61 behandlar bara en liten del av de förslagen på bostadspolitikens område. Behandlingen av vänsterpartiet kommunisternas principiella motion angående rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen har uppskjulils till hösten. Men utskottet har valt all ta upp en del av samma frågekomplex i det betänkande vi nu behandlar.

Vpk:s bostadspolitik grundas på att hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och småhusägare egentligen har samma intresse av all begränsa och stoppa alla vinst- och spekulalionsintressen i boendet och att kostnaderna i boendet i dessa olika alternativ skall vara likvärdiga - inte så att det ena alternativet måste kosta mer för att komma upp i samma nivå som det andra, utan så all dedirekta boendekostnaderna jämställs på en totalt sett lägre nivå än vad som f. n. råder.

Men det för inte heller innebära att spekulationen i boendet ger förmögenheter för en del grupper, som nu är fallet. En begränsning av ränteavdraget och en omläggning av avdragen på så sätt att de i framliden sker med samma procentsats direkt från skatten och inte som nu i form av minskning från den beskattningsbara inkomsten aren del i vår bostadspolitik men också en del av vår skattepolitik. Det senare sättet innebär, som alla vet och som alla också borde erkänna, stora orättvisor, eftersom avdragets storiek beror på vilka inkomster man har. Del nuvarande systemet gynnar de redan privilegierade, nämligen dem som liggeri inkomstskiki högt över vad som gäller för del stora flertalet.

Alt begränsa rätten lill ränteavdrag samtidigt som dessa avdrag görs i form av skallereduceringar kommer att innebära mindre spekulation i boendet. Lägre ränta är ett annat av vpk;s krav när det gäller bostadsupplåningen. Ett genomförande av detta krav, herr talman, kommer att ytterligare minska intresset för spekulationer i boendet och är därmed det bästa saltet att hejda kostnadsökningen och komma till rätta med spekulationen.

De taxeringar som 1981 sannolikt kommer all höja boendekostnaderna debatteras just nu livligt. Orsaken till de kraftiga höjningarna är bl. a. spekulationen, som kraftigt höjt försäljningsvärdet på fastigheter i stora och/eller expansiva orter. I vänsterpartiet kommunisternas bostadspolitik ingår bl. a. förslag till åtgärder mot denna kostnadshöjande spekulation. Också begränsningar i de avseenden som jag nämnt är en del av delta bostadspolitiska program.

I betänkandet behandlas vidare en motion av Oskar Lindkvist och Olle Östrand om ökningen av realisationsvinstbeskattningen. Vi har från vpk i andra sammanhang krävt en skärpning av reavinstbeskattningen i dess helhet, givetvis också i de delar som tas upp i denna motion. Därest motionärerna kommeratt yrka bifall till densamma vill jag förklara all vi från vänsterpartiet kommunisterna kommeratt stödja den, eftersom dess krav är i överensstämmelse med den skattepolitik med en skärpt realisationsvinstbe-

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

201

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

skattning som vi vid flera tidigare tillfällen har föreslagit.

Herr talman! Jag skall inte längre uppta kammariedamölernas lid vid denna sena limme. Jag yrkar bifall till yrkandena I och 2 i motionen 349.

BO LUNDGREN (m);

Herr talman! De nuvarande schablonreglerna för beräkning av intäkter i en- och tvåfamiljsvillor missgynnar Ivåfamiljsvillor. För dessa beräknas intäkten på hela villans taxeringsvärde, varefter det eventuella avdraget dras av. Den erhållna intäkten fördelas sedan mellan delägarna av tvåfamiljsfas-ligheten. Genom den progressiva villabeskattningen kan i vissa fall en lägenhet i en ivåfamiljsvilla komma att beskattas hårdare än en likvärdig lägenhet i en enfamiljsvilla. Detta gäller även om, som utskottet har anfört, det regelmässigt kan vara så att ivåfamiljsvillan åsätts ett lägre taxeringsvärde än två enfamiljsvillor som tillsammans har den standard som ivåfamiljsvillan har.

Herrialman! Föratt åstadkomma rättvisa pådet här området bör motionen 1978/79:580 bifallas. Jag yrkar därför bifall lill reservationen 2 som är fogad vid skatteutskottets belänkande nr 61 och i övrigt bifall lill utskottels hemställan.

202

STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! I skalleulskouets betänkande nr 61 behandlas ett flertal motioner angående bostadsbeskattningen. Vissa motioner berör frågor som redan är föremål för utredningar. Så är förhållandet beträffande skiktgränser och procentsatser förvillabeskattningen. Frågan om ränteavdragen kommer sannolikt att behandlas i den av regeringen aviserade utredningen om underskottsavdrag. På två punkter har reservationer avgivits, nämligen i anslutning till motionerna 1727 och 580.

I centermotionen 1727 framställs etl ganska långtgående yrkande om utredningangående villabeskattningen. Förslaget innebäratt villaschablonen skulle slopas och att villaägarna beskattas för ett bosiadsvärde och samtidigt får göra avdrag för reparationer och omkostnader för fasligheten. Motivet för det framlagda förslaget är all villaägarna därmed för etl direkt intresse av all redovisa inköp av material och utbetalda arbetslöner.

Villaschablonen kom lill föratt förenkla beskattningen,och det målet har den också nått. Men samtidigt har schablonreglerna medverkat lill att kontrollproblemen blivit allt större. Allt större belopp torde gå vid sidan om beskattningen, och detta kan inte tolereras.

Motionärernas krav är alt man skall pröva möjligheterna att återgå till ett syslem där det blir ett personligt intresse för villaägaren alt ta kvitto på utförda arbetsuppdrag.

Utskottet är medvetet om de problem som kan uppslå genom den omläggning som molionärerna föreslår. Merarbeiet för taxerings- och beskatiningsmyndigheter kan bli betydande och även vissa konirollsvårig-heter kan uppstå. Ulskottei har dock ansett att problemen med nuvarande villabeskallning är så stora att  motionärernas förslag bör utredas.  När

reservanterna säger nej till utredningskraven, så är detta något förvånande för mig. Reservanterna instämmer i uppfattningenatt inkomstredovisningen bör förbättras. Men något förslag om hur detta mål skall nås ges inte.

Utskollet är således helt överens om de problem som flnns. Vill man verkligen motverka den skatteflykt som onekligen förekommer, så kan man inte blunda för vad som sker på detta område. Utskottsmajoriteten har därför ansett att det i motionen 1727 framlagda förslaget bör bifallas och en utredning komma lill stånd.

I motionen 580 tas upp en fråga som tidigare har behandlats av riksdagen, nämligen att schablonreglerna för villabeskattningen missgynnar tvåfamiljs-fasligheter. Vad är en ivåfamiljsfastighet? Definitionen är inte helt klar. Vi vet att det ganska ofta sker att en dylik fastighet förändras till en enfamiljsbostad. All så sker gör det naturligtvis litet besväriigare. Enligt min uppfattning har delta bidragit till att man hittills valt andra vägar för alt komma till rätta med berörda problem. Det är som Bo Lundgren sade, att taxeringsvärdet på en tvåfamiljsbostad i regel är lägre än på två enfamiljsbostäder. Den utredning som utskollet begärt i anslutning till motionen 1727 berör även denna fråga och kan medverka lill att den av motionärerna aktualiserade frågan får en ur deras synpunkt mer lillfredsställande lösning.

Så några ord till Rune Caristein som närmast upprepade den argumentering som har framförts i utskottsbetänkandet. Vad jag saknade i hans anförande var synpunkter på hur man skall komma till rätta med skatteflykten. Inte med ett enda ord berörde han den frågan. Vi är medvetna om att det förslag som tas upp i motionen ingalunda är enkelt att genomföra. Även om del skulle genomföras kan det uppstå problem. Men förslaget är ändå etl led i au försöka komma till rätta med de förhållanden som nu råder. Jag skulle gärna se att också reservanterna tog fram någonting som kunde medverka i den riktningen. 1 sak tycks vi ju vara överens.

Herr talman! Jag ber att fö yrka bifall lill utskottets hemställan.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

RUNE CARLSTEIN (s):

Herr talman! Det är knappast ett isolerat problem för villabeskattningen att det förekommer alt inkomster undanhålls från beskattning. Det torde förekomma på en rad områden, inte minst inom den fria företagsamheten. Man löser inte dessa problem genom alt enbart inrikta sig på villabeskaliningen.

Nu skulle jag vilja säga lill herr Josefson att det är knappast genom att medge ökade avdragsmöjligheter som vi kommer lill rätta med skatteflykten. För alt få en rättvisare beskattning borde vi snarare försöka minska antalet avdrag. Alt gå de vägar som molionärerna och utskoitsmajoriteten här anvisar, nämligen all öka antalet avdrag, leder alllid till ökade skatteorätivi-sor.

203

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

STIG JOSEFSON (c);

Herr talman! Herr Caristein säger att det är inget isolerat problem, men det förbättrar ju inte saken. Jag trodde all vi var överens om alt man på alla områden skall försöka komma till rätta med skatteflykten.

Härärett område som har tagils upp, och vi har velat att man skall pröva etl system. Så vitt jag kan förstå, kan inte herr Caristein säga annat än att man med det förfarande vi förordar skulle motverka det kvitlolösa samhället.

När herr Caristein säger au vi inte skall öka antalet avdrag, är det väl att förenkla problemet något. Här är det ju frågan om ett sätl alt redovisa bostadsförmånen, och jag tror inte alt vi skall la med det i avdragssystemet. Avsikten var ju att bostadsförmånens värde ur beskattningssynpunkt skulle bli delsamma, men ur kontrollsynpunki skulle det blir ett bättre system.

204

RUNE CARLSTEIN (s):

Herr talman! Del är väl ändå så. Stig Josefson, att vad motionärerna föreslår är all villaägarna skall få göra avdrag för underhålls- och reparationskostnader, och dessa kostnader skall de kunna verifiera. Jag har försökt tala om att vi lämnade det systemet en gång i tiden därför att taxeringsmyndigheterna inte klarade av att granska alla dessa fall. Det uppstod en rad skattemål, dels där man försökte yrka större avdrag än vad taxeringsmyndigheterna kunde medge, dels där man hade problem med bostadsförmånens uppskattning.

Jag har också försökt klara ut att när vi övergav det systemet fanns del 700 000 villor i landet. I dag finns det 1,5 miljoner villaägare, som alltså skall verifiera de kostnader som de haft för underhåll och reparationer. Däremot får de inga avdrag för ombyggnadskosinader och förbättringskostnader - dessa är inte avdragsgilla.

Taxeringsmyndigheterna skulle alltså sitta och granska det här, och då säger jag alt det leder fram lill all vi fåren taxeringsordning och ett arbete med den som gör att en rad andra angelägna kontrollåtgärder i stället kommer att bli åsidosatta.

Vi får en sämre beskattning än vi har i dag genom de ökade avdragsmöjligheterna. Vi tror alltså över huvud taget inte på att den här regeln är framkomlig när del gäller att åstadkomma en rättvisare beskattning. Det blir i stället en orättvisare beskattning genom del system som här har föreslagits.

STIG JOSEFSON (c);

Herr talman! Den av oss föreslagna utredningen får ju visa hur systemet skall utformas. Om det blir rättvisare eller orättvisare får vi väl avvakta med att bedöma till dess utredningen har gjorts.

Jag konstaterar att herr Caristein fortfarande inte har anfört någonting i positiv riktning när det gäller alt komma fram lill en lösning av de problem som vi är överens om finns.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. A

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rune Caristein begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller skatteulskottels hemställan i betänkandet

nr 61 mom. A röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Erik Wärnberg

m.fl.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Bostadsbeskattningen

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rune Caristein begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160 Nej - 141

Mom. B I

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels motionen nr 349 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. B 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels reservationen nr 2 av Kurt Söderström och Bo Lundgren, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill alt kammaren bifaller skalteutskottets hemställan i belänkandet

nr 61 mom. B 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Kurt Söderström och

Bo Lundgren.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 251 Nej -   48

Mom. B3-B5

Kammaren biföll vad utskollet i dessa momenl hemställt.

15 Riksdagens protokoll 1978/79:166-167

205

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfållig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

§ 5 Föredrogs

Jordbruksutskottets betänkande

1978/79:39 om anvisande av ytterligare medel till statens naturvårdsverk för budgetåret 1979/80

Utskottets hemställan bifölls.

§ 6 Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

Föredrogs

jordbruksutskottets belänkande 1978/79:38 med anledning av propositionen 1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m. jämte motioner samt

skatteutskottets belänkande 1978/79:53 med anledning av propositionen 1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m. såvitt avser lag om särskilt avdrag för vissa skogsuttag och lag om tillfällig skogsavgift jämte motioner.

TALMANNEN;

Jordbruksutskottets betänkande nr 38 och skalteutskotlels betänkande nr 53 debatteras i etl sammanhang och yrkanden beträffande båda dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överiäggningen.

Jordbruksutskottets betänkande nr 38

I propositionen 1978/79:199 hade regeringen (jordbruksdepartementet) bl. a. föreslagit riksdagen alt

dels godkänna de i propositionen föreslagna grunderna för tillfälligt bidrag till gallring,

dels till Tillfälligt bidrag lill gallring för budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 60 000 000 kr.

I propositionen hade föreslagits, såvitt avsåg den del som hänvisats lill jordbruksutskottet, att de enskilda skogsägarna skulle få möjlighet alt erhålla ett bidrag till gallring av skog. Bidraget, som omfattade gallringar under år 1979, hade föreslagils utgå så att det genomsnittligt motsvarade 400 kr. per hektar.

206

I detta sammanhang hacle behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2642 av Bertil Jonasson m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 4 och 5) hemställts att riksdagen beslutade 4. att del i propositionen föreslagna galIringsbidråget skulle utgå med 1 200 kr. i inre stödområdet samt med 800 kr. i övriga landet, samt 5. alt avverkningsbidrag fick utgå under 1979 med 600 kr. per ha till avverkningslrakteri skogliga stödområdets inre zon med etl virkesförråd lägre än 80 m-"* sk per ha.

1978/79:2643 av Eric Krönmark m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 2) hemställts alt riksdagen beslutade alt avslå förslaget om tillfälligt bidrag till gallring, och

1978/79:2645 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari hemställts all riksdagen skulle 1. såvitt nu var i fråga besluta avslå regeringens proposition 1978/ 79:199,2. besluta som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stabilisera en konkurrenskraftig prisnivå på skogsråvaran, 3. besluta om en tillfällig stimulans av skogsavverkningarna i enlighet med vad som i motionen anförts, 4. besluta som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ev. ytteriigare åtgärder för att trygga virkesförsörjningen.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillföllig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.     med anledning av regeringens förslag saml motionerna 1978/79:2642,
yrkandena 4 och 5, och 1978/79:2643, yrkandet 2, ävensom med avslag på
motionen 1978/79:2645, yrkandet 1 i denna del och yrkandet 3,

a.     godkänna de av utskottet föreslagna grunderna för tillfälligt bidrag till
gallring,

b.     lill Tillfölligi bidrag lill gallring för budgetåret 1979/80 under tionde
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 150000 000 kr.,

2.  beträffande utredning om långsikliga virkesavtal, m. m. lämna motionen 1978/79:2645, yrkandet 2, utan åtgärd,

3.  beträffande behovet av eventuellt ytteriigare åtgärder för att trygga virkesförsörjningen lämna motionen 1978/79:2645, yrkandet 4, utan åtgärd.

Enligt utskottets förslag skulle tillfälligt bidrag till gallring utgå med högst 800 kr. per gallrad hektar inom det nuvarande inre skogliga stödområdet och med högst 600 kr. per gallrad hektar i övriga delar av landet.

Följande två reservationer hade avgivits av Svante Lundkvist, Maj Britl Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wiclorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s):

1. beträffande bidrag till röjning och gallring, vari reservanterna ansett att utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen skulle med avslag på regeringens förslag i förevarande del samt motionerna 1978/79:2642, yrkandena 4 och 5, 1978/79:2643, yrkandet 2, ävensom med bifall till motionen 1978/79:2645, yrkandet 1 i denna del och yrkandet 3,

a.     godkänna de av reservanterna förordade grunderna för bidrag till röjning
och gallring,

b.     till Bidrag till röjning och gallring för budgetåret 1979/80 under tionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 120 000 000 kr..

207

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

2. beträffande utredning om långsikliga virkesavtal, m. m., vari reservanterna ansett all utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört med anledning av motionen 1978/79:2645, yrkandet 2.

Skaiieutskoiiels betänkande nr 53

I propositionen 1978/79:199 hade regeringen bl. a. föreslagit att riksdagen skulle anta vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om särskilt avdrag för vissa skogsutlag,

2.  lag om tillfällig skogsavgift.

Enligl propositionen äventyrade f n. bristen på virkesråvara sysselsättningen inom skogsnäringen, samtidigt som tillgängliga uppgifter visade att avverkningarna på skogsföstigheter, som ägdes av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser (enskild skogsägare), väsentligt understeg skogens tillväxt. Mot denna bakgrund lades i propositionen fram förslag om åtgärder för att stimulera dessa skogsägare alt tillfälligt öka sina avverkningar. Förslaget innebar för det första all enskilda skogsägare kunde få ett särskilt avdrag vid 1980 och 1981 års taxeringar. Avdraget uppgick enligl förslaget till 5 % av ersättningen för avverkningsrätter och lill 3 96 av ersättningen för leveransvirke resp. saluvärdet av uttagna skogsprodukter. Vid beräkningen av avdraget flck hänsyn tas endast lill skogsintäkler som var hänförliga lill kalenderåret 1979.

Propositionen innehöll också förslag om alt enskilda skogsägare skulle betala en särskild engångsavgift (tillfällig skogsavgift) för att finansiera skattebortfallet på grund av avdraget. Den tillfälliga skogsavgifien skulle enligt förslaget motsvara 5 promille av skogsbruksvärdet och skulle påföras vid 1981 års taxering eller-i undantagsfall - vid 1982 års taxering. Avgiften skulle inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. För en genomsnittsfas-tighel med ett skogsbruksvärde av 45 000 kr. blev den tillfölliga avgiften 225 kr.

I delta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2642 av Bertil Jonasson m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1-3) hemställts alt riksdagen beslutade

1.                        att avslå regeringens förslag om ett särskilt avdrag vid beskattningen för
vissa skogsutlag,

2.  alt avslå regeringens förslag om en tillfällig skogsavgift,

3.  att särskilt avdrag fick åtnjutas vid beskattningen vid avverkning av insektsangripen skog med 10 % av ersättningen för avverkningsrätter och med 6 96 av ersättningen för leveransvirke respektive saluvärdet av uttagna skogsprodukter i enlighet med vad som hade anförts i motionen.

208

1978/79:2643 av Eric Krönmark m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga

(yrkandena 1 och 3) hemställts att riksdagen beslutade

1. att avslå förslaget till lag om tillfällig skogsavgift,

3. alt 2 § i den föreslagna lagen om särskilt avdrag för vissa skogsuttag skulle få av motionärerna föreslagen lydelse, innebärande att stimulansavdraget skulle byggas ut till 8 96 av ersättningar för avverkningsrätter och 6 % av ersättningar för leveransvirke m. m.,

1978/79:2645 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 1) hemställts att riksdagen beslutade avslå propositionen, och

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

1978/79:2646 av Hans Wachlmeister (m).

Utskottet hemställde

1.    beträffande tillfälligt avdrag vid beskattningen i avverkningsstimuleran-
de syfte all riksdagen med bifall lill motionerna 1978/79:2642, yrkandet 1,
och 1978/79:2645, yrkandet 1 i denna del, skulle avslå propositionen
1978/79:199 i denna del och motionen 1978/79:2643, yrkandet 3,

2. beträffande särskilt avdrag för insektsangripen skog att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2642, yrkandet 3,

3. beträffande en tillfällig skog.savgift aU riksdagen skulle

a. bifalla propositionen i denna del med de ändringar utskottet förordat
samt avslå motionerna 1978/79:2642, yrkandet 2, och 1978/79:2643, yrkan
det 1, samt motionerna 1978/79:2645, yrkandet 1 i denna del, och 1978/
79:2646, sistnämnda motioner i den del de inte kunde anses tillgodo
sedda,

b. till följd härav anta det vid propositionen fogade förslaget till lag om
tillfällig skogsavgift med de ändringar all 1,2 och 4§§ skulle erhålla av
utskottet föreslagen lydelse, innebärande aU tillfällig skogsavgift skulle utgå
med sju promille av det taxerade skogsbruksvärdet och vara avdragsgill vid
beskattningen.

Reservationer hade avgivits

1. av andre vice talmannen Tage Magnusson (m) och Bo Lundgren (m) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2643, yrkandet 3, och med avslag på motionen 1978/79:2642, yrkandet 1, och på motionen 1978/79:2645. yrkandet 1 i denna del, skulle anta det vid propositionen 1978/79:199 fogade förslaget till lag om särskilt avdrag för vissa skogsuttag med den ändring att 2 § skulle erhålla av reservanterna föreslagen lydelse.

2. av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Curt Boström (samtliga s) som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1978/79:2642, yrkandet 2, och 1978/79:2643, yrkandet 1, samt motionerna   1978/79:2645, yrkandet  1  i denna del, och  1978/79:2646,

209

Nr 167

Tisdajen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

210

sistnämnda motioner i den del de inte kunde anses tillgodosedda, skulle anta det vid propositionen fogade förslaget lill lag om tillfällig skogsavgift.

SVANTE LUNDKVIST (s);

Herr talman! I debatten om skogspolitiken för tio dagar sedan hade jag tillfälle alt understryka den betydelsefulla roll skogsnäringen spelar för sysselsättning och regionalpolitik och för landets ekonomi totalt sett.

Vi känner alla till den baksmälla som drabbade skogsindustrin efter högkonjunkturåren i mitten på 1970-talel. Senare denna vecka skall riksdagen ta ställning till regeringens förslag om betydande ekonomiska insatser från statens sida för att rädda de konkurshotade skogsägarföreiagen.

Utan alt i det här sammanhanget ge mig närmare in på diskussionen om hur dessa åtgärder utformats vill jag ändå påstå att regeringen i sina förslag visat mycket stor generositet mot skogsägarna i denna räddningsaktion. Regeringen kräver all samhällets övriga medborgare sl<all ställa upp solidariskt för alt rädda skogsägariniressen inom industrin.

Den uppåtgående konjunkturen för skogsindustrin skapar nu en välkommen möjlighet lill återhämtning och konsolidering av skogsindustrins ställning. Goda förutsättningar borde finnas all trygga sysselsättningen i såväl skogsbruk som skogsindustri. I detta läge har regeringen nödgats gå till riksdagen med en proposition, i vilken man inledningsvis slår fast: "Brislen på virkesråvara äventyrar f n. sysselsättningen inom skogsnäringen." Enligt propositionen visar tillgängliga uppgifter att "avverkningarna på skogsfastigheter, som ägs av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser (enskilda skogsägare), väsentligt understiger skogens tillväxt."

Jordbruksministern redovisar att bristen på virke får flera allvariiga konsekvenser. Han säger i propositionen;

"Om produktionen även under högkonjunkturen hålls tillbaka uppkommer för del första risk för onödiga friställningar i både det egentliga skogsbruket och skogsindustrin. Knappheten på råvara medför vidare bortfall av stora exportinkomster och risk för föriusler av marknadsandelar. Virkesbristen kan slutligen - genom att efterfrågan är större än utbudet - leda lill höjda virkesprLser och därmed allvariigt påverka skogsindustrins internationella konkurrenskraft på något längre sikt. Detta kan i sin tur leda till ytteriigare marknadsförluster och försvagad sysselsättning. Jag vill understryka att de påtalade tendenserna redan märks."

Jordbruksministern tillfogar all de senaste åren har enskilda skogsägare avverkat endast drygt hälften av skogens tillväxt och alt det totala virkesutbudel torde kunna öka med 20 96, om hela tillväxten i privalskogs-brukel avverkades.

En redovisning lämnas också för de virkeskampanjer som pågår, men jordbruksministern anser det inte troligt att dessa kampanjer ger tillräckligt stor effekt på utbudet under 1979 för all industrins virkesförsörjning skall vara tryggad.

I det förslag regeringen sent omsider lagt fram för alt stimulera lill ytteriigare avverkning föreslås en kombination av skatteavdrag och bidrag till

gallring. Finansiering av kostnaderna skall enligl förslaget ske via en tillfällig skogsavgift. Vad gäller bidraget bör detta enligl jordbruksministern aldrig få överstiga 500 kr. per hektar.

I det förslag den borgeriiga utskottsmajoriteten förelägger riksdagen har man både ökat bidragen till skogsägarna och minskat deras medverkan i finansieringen. Del högsta bidrag som enligt jordbruksministern borde få förekomma har höjts från 500 till 800 kr. per hektar. Den kostnad för de generösare bidragen som inte täcks av den tillfälliga skogsvårdsavgifien får skattebetalarna stå för, genom att 30 milj. kr. tas ut direkt över budgeten. När det gäller att visa generositet mot ägarintressen tycks de borgerliga partierna anse all resurserna i statskassan är outtömliga.

Vi socialdemokrater har i upprepade motioner uttalat vår oro och föreslagit åtgärder beträffande den virkesbrist som nu hotar sysselsättningen. Det handlingsprogram som vi krävt för skogsnäringen, men som de borgerliga regeringarna inte kunnat eller haft vilja att åstadkomma, måste enligt vår mening också innehålla åtgärder från regeringens sida för au få till stånd mera långsiktiga virkesavial. Vi måste finna former för att uppnå en nödvändig kontinuitet i avverkningen till virkespriser som både gör det möjligt för vår skogsindustri att bibehålla sin internationella konkurrenskraft och ger de anställda och skogsägarna en skälig inkomst för arbete och insatt kapital.

Dessa frågor kommer inte, med den råvarubrist vi har framför oss, alt kunna lösas utan en planerad hushållning för näringen i samverkan mellan samhället, skogsägarna, skogsindustriföretagen och de anställda - en planerad hushållning för vilken samhället måste vara berett att ta ledningen och ansvaret. Jag yrkar bifall lill den socialdemokratiska reservationen nr 2, där vi begär en utredning om långsikliga virkesavial.

När det gäller det omedelbara behovet av åtgärder för att klara den akuta virkesbristen delar vi socialdemokrater jordbruksministerns oro för de allvariiga konsekvenser som blir följden av att vi inte får fram virke i tillräcklig mängd. Vi har i reservationen nr 1 redovisat hur vi menar alt stimulansåtgärderna borde utformas. Vi har knutit vårt bidrag till volym i stället för lill areal. Vi vill vela vad vi för för pengarna. Vi har differentierat bidraget mer för alt ta skälig hänsyn lill de olika produktionsförutsättningarna och ge bidragsformen likartad stimulanseffekt i de olika skogsområdena. Vi har ansett det skäligt all den skogsägare som har avverkningsmogen skog också skall förbinda sig alt i rimlig omfattning avverka denna. Beträffande finansieringen, som socialdemokraternas företrädare i skatleutskottet Curt Boström kommer alt beröra, vill jag bara konstatera att vi täcker hela kostnaden med avgiftsmedel.

Jag yrkar bifall till reservation nr 1 vid jordbruksutskottets betänkande, men jag måsle, herr talman, medge att del inte känns riktigt meningsfullt alt diskutera de olika stimulansalternativen när man samtidigt vet att dessa åtgärder genom regeringens saktfärdighel kommer för sent för alt få avsedd effekt.

Jag konstaterade detta redan när vi diskuterade skogspolitiken. Jag ställde då frågan lill jordbruksministern: Vad kommer regeringen att göra för all

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

211

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

klara sysselsättningen i den orimliga situation som kan uppslå under eftersommaren med en skogsnäring som mitt i brinnande högkonjunktur kommeratt kasta ut anställda i arbetslöshet på grund av att många skogsägare inte avverkar i nödvändig omfattning? På vilket sätt kommer regeringen alt avkräva dessa skogsägare samma samhällssolidaritel som regeringen vill alt skattebetalarna skall visa skogsägarintressena i industrin?

Jordbruksministern har nu haft en dryg vecka på sig att fundera ut ett bättre svar på den frågan än han sist kunde prestera. Jag och alla som delar jordbruksministerns oro för de allvariiga konsekvenser han skildrat i sin proposition väntar med spänning på svaret. Ansvaret är regeringens; det vore oförsvarligt om regeringen skulle låta alla de svåra konsekvenser inträffa för sysselsättning, samhällsekonomi och den svenska skogsindustrins ställning på marknaden som regeringen varnar för i den proposition vi nu diskuterar.

212

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr talman! Men hänvisning till den motivering som utskottet anfört i sitt betänkande yrkar jag bifall till jordbruksutskottets hemställan.

CURT BOSTRÖM (s):

Herr talman! Skatleulskotiel har haft att behandla propositionens förslag om särskilt avdrag för vissa skogsutlag och lag om tillfällig skogsavgift.

Socialdemokrater, centerpartister och folkpartister har avstyrkt förslagen om särskilt avdrag, och vi socialdemokrater har i reservation nr 2 liksom propositionen föreslagit alt de speciella skogsålgärderna skall finansieras med en lillfällig skogsvårdsavgift på 5 "/oo.

Jag ber alt få yrka bifall lill den reservationen.

TAGE SUNDKVIST (c):

Herr talman! Skatieulskottet har, som herr Boström alldeles nyss påpekade, haft att behandla finansieringen av de här stimulansåtgärderna.

Vi har för all del också haft en stimulansfråga, nämligen frågan om ett skatteavdrag som skulle fungera som en stimulans för ökad avverkning. Beträffande den frågan har majoriteten, precis som herr Boström konstaterade, beslutat att avstyrka framställningen i propositionen och även vissa motioner.

Närdet sedan gällt finansieringen har propositionen föreslagit 5 °/oo som en engångsavgift för alt finansiera det hela. Den avgiften skulle inte vara avdragsgill, men däremot skulle de bidrag man får vara beskattningsbara. Det tycker vi är en felaktig princip att ge sig in på. När bidragen är beskattningsbara bör också avgifterna vara avdragsgilla, anser vi. Därför föreslår utskoitsmajoriteten att uttagsprocenten skall vara 7 "/oo och att avdragsräti skall föreligga för avgiften.

Jag yrkar bifall lill vad skaUeulskoliet hemställt.

BO LUNDGREN (m);

Herr talman! Det råder ingen motsättning i fråga om utgångspunkten förde olika förslag till stimulans av skogsavverkningar som har lagts fram. Vi haren situation som motiverar åtgärder från staten, åtgärder som kanske borde ha salts in tidigare. Vi menar inom moderata samlingspartiet att de stimulansåtgärder som skall vidtas bör för det första ge åsyftad effekt, för det andra vara enkla att tillämpa och för del tredje inte leda till byråkratiskt krångel. Vi förordade därför i en motion alt skogsavverkning skulle stimuleras genom avdrag vid beskattningen av skogsinkomster som härrörde från innevarande beskattningsår 1979, att det avdraget skulle göras något större än vad som hade föreslagils i propositionen och all man inte skulle gå på det gallringsbidrag som föreslås i propositionen. Slutligen menade vi att man inte borde införa den tillfälliga icke avdragsgilla skogsavgift som också förordats i propositionen och som snarast kan ses som en ny fastighetsskatt.

Efter diskussioner i såväl jordbruksutskottet som skatteutskottet har man kommit fram till en lösning som innebären avdragsgill tillfällig skogsavgift på 7 °/oo. Det är från vår synpunkt etl bättre förslag än den tillfälliga skogsavgiften på 5 °/oo som inte var avdragsgill. Vi har därför ställt oss bakom förslaget och skapat majoritet för det.

Herr talman! Med delta yrkar jag bifall till reservationen 1 vid skatteutskottets betänkande nr 53.

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

Jordbruksutskottets betänkande nr 38

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Svante Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den  som  vill  att  kammaren   bifaller jordbruksutskottets  hemställan   i

betänkandet nr 38 mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Svante Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Svante Lundkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 158 Nej - 140

Mom. 2

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservatio-

213

Nr 167

Tisdagen den 5 juni 1979

Tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

nen nr 2 av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Svante Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den  som   vill  att   kammaren  bifaller jordbruksutskottets  hemställan   i

betänkandet nr 38 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Svante Lundkvist

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Svante Lundkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158 Nej - 139

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 53

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av andre vice talmannen Tage Magnusson och Bo Lundgren, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller skatleutskottels hemställan i betänkandet

nr 53 mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av andre vice talmannen

Tage Magnusson och Bo Lundgren.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 247 Nej -   50

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

214

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservatio-

nen nr2av Erik Wärnberg m. fl.,ochförklaradesdenförraproposilionen vara     Nr 167

med övervägande ja besvarad. Sedan Curt Boström begärt votering upplästes    Tisdaeen den

och godkändes följande voteringsproposilion:                      5 ■.■ jgyg

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet Tillfållis stimulans

nr 53 mom. 3 röstar ja, 'skogsavverk-

den det ej vill röstar nej.                                                ningarna, m. m.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Erik Wärnberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Curt Boström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 139

§ 7 Talmannen meddelade alt på föredra3ningslistan för morgondagens sammanträde skulle näringsulskottets betänkande nr 60, skatteutskottets betänkande nr 44, jordbruksutskottets betänkande nr 34 samt näringsulskottets betänkanden nr 62 och 55 i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden.

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 23.50.                         '

In fidem

TOM T;SON THYBLAD

/Solveig Gemen