Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:155

Fredagen den 25 maj

Kl. 19.30

§ 1 Riktlinjer för skogspolitiken, m. m. (forts.)

Fortsattes överläggningen om jordbruksutskottets betänkande 1978/79:30 och skatteutskotlels belänkande 1978/79:49.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Som svar på Anders Dahlgrens fråga om vad regeringen ytterligare tänker göra när det gäller atl ta till vara möjligheterna att utvinna energi från våra skogar, villjag hänvisa lill energipropositionen, där det klart och tydligl sägs all vi skall räkna med vissa lövvedskvaliieter och skogsavfall som en förnyelsebar och viktig råvarukälla i vår framlida energiproduktion. Jag kan också hänvisa till att det redan nu utgår stöd för utveckling av teknik när del gäller hopsamling och uidrivning av energiråvara av detta slag. Det är alltså inle så som Anders Dahlgren har antytt i diskussionen, att regeringen skulle vara ointresserad av möjligheterna alt från skogen utvinna ytterligare energi.

Svante Lundkvist har inte i något av sina inlägg kunnat motivera sitt påstående att regeringen även skulle vara ointresserad av samordningen mellan skogsindustriproblemen och den framlida skogspolitiken. Jag vill påpeka atl i den avverkningsstimulansproposition som regeringen har lagt fram, som i första hand gäller alt stimulera till ökad gallring framförallt i syfte att fö ut mera virke men naturiigtvis också är av värde från skogsvårds-synpunkt, så tillgodoser vi i väsentliga delar den socialdemokratiska motionen i del ämnet.

Talmannen anmälde alt Anders Dahlgren och Svante Lundkvisl anhållit alt till protokollet fä antecknat att de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för • skogspolitiken, m. m.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Svante Lundkvist har i sitt anförande när han inledde denna debatt behandlat skogsnäringen i stort och klargjort vårt partis ställningslagande till den för vårt land sä viktiga näringen. Jag skall i milt anförande begränsa mig lill några av de reservationer som fogats till utskottets belänkande och som vi socialdemokrater i utskottet har ställt oss bakom. Innan jag pläderar för våra ställningstaganden vill jag, herr tal man, yrka bifall till reservationerna 4, 5, 8, 11 och 15.

I reservationen 4, som gäller samråd mellan skogsägare och kommun före spridning av kemiska bekämpningsmedel, vill vi ha till stånd ell obligatoriskt samråd mellan skogsägare och berörd kommun innan kemiska medel

147

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

148

kommer till användning för bekämpning av lövsly. Vi har från vårt parti i olika sammanhang pekat pä alt del bör eftersträvas en begränsning av användningen av kemiska medel och en successiv övergång lill mekanisk bekämpning, delta frän både miljö-och sysselsättningssynpunkt. Speciellt är del angelägel all största försiktighet iakttas i känsliga områden i närheten av bebyggelse och i markområden där människor ofta vistas i samband med del rörliga friluftslivet.

Vi hardärför i vår motion nr 2278 yrkat på ell speciellt anslag på 10 milj. kr. att användas till mekanisk röjning i känsliga områden, och del har vi bl. a. i del län Jag kommer från ansett som synnerligen värdefullt, dä vi i samband med besprutningar intill bebyggelsen kunnat lörmärka en stark reaktion från ortsbefolkningen.

I samband med atl dessa medel ställs till förfogande tror vi att det skulle vara av stort värde med ell obligatoriskt samråd med myndigheler på kommunal nivå. Det kan i samband med sådan överläggning visa sig atl mekanisk röjning från flera synpunkter är atl föredra framför kemisk bekämpning. Bl. a. bör det ge etl icke föraktligt tillskott av sysselsältnings-lillfällen. Eftersom länken på ekonomiskl stöd lill dem som avslår från all använda kemiska besprulningsmedel lill förmän för mekanisk röjning kommer från Värmland, sä förulsälter Jag att åtminstone de borgerliga ledamöterna från milt län röstar för reservationen 4.

I reservation nr 5 har vi reservanter hell ställt oss bakom 1973 års skogsutrednings föreslagna syslem med obligatorisk insättning av medel på särskilt skogsvårdskonio. Tyvärr har departementschefen och ulskottsmajorileten inle följt skogsulredningens tankegångar, och detla beklagar vi. Vi gör del därför atl vi är övertygade om att s. k. öronmärkta pengar lill skogsvård skulle fö avgörande betydelse för den framlida råvaruförsörjningen. Aier-växtåigärdema skulle på elt hell annat sätt än nu kunna säkras. De nuvarande bestämmelserna för skogskonton ger ingen som helst garanti för att avsatta koniomedel kommer till användning för skogsvårdande åtgärder som t. ex. förbättrad skogshygien, röjning, gallring, skogsdikning etc. De föreslagna skogsvårdskonlona skulle också om de genomfördes komma att innebära en nödvändig utjämning i liden för skogsägarnas kostnader för skogsvärd. Det är bara att beklaga att utskottsmajoriteten inle velat stödja en sådan för skogsbruket sä betydelsefull åtgärd som en obligatorisk avsättning av pengar till skogsvård.

1 reservation nr 8 har vi reservanter rest krav på besiåndsanläggning. Även i denna fråga har vi ansett skogsutredningens ställningstagande vara atl föredra framför vad utskottsmajorilelen anser. Vi vill att riksdagen uttalar sig för alt de krav på beståndsanläggningar som förordats av skogsuiredningen skall ligga till grund för utformningen av tillämpningsföreskrifterna lill skogsvårdslagen - märkligare än så är det inle. Mycket av de brister som på olika häll i landet finns har sin förklaring i de senaste årens dåliga återväxier, och vi kan inle finna annat än alt detta är direkta effekter av för låga krav i tillämpningsföreskrifterna.

Reservation nr 11 lar upp lillsiåndsplikien för gallring och röjning i

svårföryngrade skogar. Här är del fråga om områden av speciell karaktär, där en felaktigt utförd gallring kan fö myckel svåra konsekvenser för beståndets fortsatta utveckling. Detla har också fiera remissinstanser framhållit. Del är f ö. tydligl alt skador redan uppkommit genom okunnighet eller värdslösa insatser i samband med avverkningar.

Slutligen, herr lalman, vill Jag kort beröra reservation nr 15 avseende skogsbruksplaner.

1 motionen 2278 har vi socialdemokrater betonat vikten av all del för varje skogslaslighei bör finnas en skogsbruksplan. Vid varje överläggning i fråga om den svenska skogsnäringen som vi under senare år haft inom vårt parti har framhållits hur angeläget det är att alla fastigheter, som har någon betydelse för skogsbruket, omfattas av en skogsbruksplan. Frågan har fött ytterligare aktualitet sedan vi nu fött en ny skogsvärdslag. För alt den nya skogsvårdslagen och de riktlinjer som anges för avverkningar skall kunna genomföras i praktiken måste vi under 1980-talet få tillstånd en plan för varje fastighet.

Här har vi dock sagt all när del gäller mindre fasligheier bör en skogsbruksplan kunna omfatta flera fasligheter. Därigenom ökar man också förulsäitningarna lÖr den samverkan som i många fall måsle ske i samband med större virkesuilag. På grund av den arrondering som på många håll i landei finns inom skogsbruket, kanske mest markerat i Kopparbergs och Värmlands län, måsle flera skogsägare samverka för att över huvud taget kunna genomföra en skogsavverkning.

Vi anser också all statligt stöd skall ulgå i samband med alt investeringar görs och planer upprättas, men atl vi inle kan överlämna ål varje markägares godtycke när del gäller all bedöma om en plan skall upprättas eller inte. Här måste som vi ser del översiktliga skogsinvenleringar växa fram.

Herr talman! Med del anförda vill jag än en gäng yrka bifall till reservalionerna 4, 5, 8, 11 och 15.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! Gunnar Olsson tar här upp förslaget atl del skall vara en obligatorisk samrådsskyldighet mellan markägare och kommuner. Tanken är varken ny eller orginell. Den har fördelar ur sysselsättningssynpunkt, och den har även den fördelen alt man skulle slippa använda kemiska medel, vilka iså hög grad oroar många människor. Men problemet med den utformning som det socialdemokratiska förslagel har är alt man inför en form av kommunal vetorätt. Del skulle i sin tur innebära atl det blev helt olika förutsättningar för skogsbruket i olika delar av landei, beroende på vilken inställning man har i kommunen.

Till delta kommer atl om kommunen säger nej, så skulle det utgå ersättning av statsmedel för att bekosta den manuella röjningen, som är dyrare. Denna ersättning skulle las från de medel som den högre skogsvärdsavgiften ger. Del förtjänar då att påminnas om all från området söder om Dalälven, som har 40 % av skogsmarksarealen, kommer 70 96 av skogsvårdsavgiften. I del området finns i huvudsak del privata skogsbmkel. Del

149

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

betyder, som jag sade lidigare, au det socialdemokratiska förslaget innebär aU man lar från de små för atl ge lill de slora. Det är bondeskogsbruket som får betala den manuella röjningen på bolagens, statens och kyrkans skogar. Det är inget bra förslag.

Men tanken som sådan har utskottet inle avvisat. Ulskoilel vill skicka över detta uppslag till regeringen med anhållan atl riksdagen till hösten skall fö elt förslag som bygger på en utvärdering av hur del kan förhälla sig med den kommunala veiorätien,om ert förslag skulle bifallas. Föregen del irorjag mer på etl syslem där man i vanlig ordning kan gå till högre instans med elt överklagande.

GUNNAR OLSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag delar inte Anders Dahlgrens uppfattning. Detta är inte elt sätt alt la från de små och ge lill de rika. Vad vi avser med vårt förslag är känsliga områden kring tätorter och områden där vi har etl röriigl friluftsliv. Det är inte alls säkert att det är en liten markägare som har den skog som gränsar till en tätort. I mitt eget hemlän har vi haft de allra största bekymren i östra Värmland, där Uddeholmsbolaget är den dominerande markägaren och även äger den skog som ligger i de känsliga områdena. I det fallet blir det inle alls fråga om att ta frän en liten markägare och ge till en större.

Vad vi menar är att om man vid samråd mellan berörd skogsägare och kommunen kommer fram till slutsatsen alt miljövårdssynpunkter talar fören mekaniskt utförd bekämpning i stället för en kemisk och att delta ur skogsvärdssynpunkl är möjligt och kommunen dessutom ställer krav pä mekanisk bekämpning - något som i många fall är ganska troligt - så skulle dessa pengar komma väl lill pass för alt kompensera skogsägaren för de merutgiftersom den mekaniska röjningen oneklingen medför. Vi vet alla alt den är dyrare än exempelvis besprulning via flygplan. Men detta har ingenting all göra med om del är fråga om små eller stora markägare.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! Jo, Gunnar Olsson, det ärdet som är problemet, men det har ni inte salt er in i.:Ni föreslär atl 10 milj. kr. skall anvisas av de medel som skogsvärdsavgifterna ger för alt betala den här merkostnaden. Jag har redan sagt att 70 96 av skogsvärdsavgifterna kommer från området söder om Dalälven, där det huvudsakligen finns privata skogsägare. Det innebär atl ni vill att de privata skogsägarna, som inte använder kemiska medel, skall betala de merutgifier som uppstår därför alt ni vill förbjuda storskogsbruken att använda kemiska bekämpningsmedel. Jag ställer i princip upp på ert förslag, men då måste pengarna tas från annat håll än från skogsvårdsmedel.

150

GUNNAR OLSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det är väl så, Anders Dahlgren, att den största delen av skogsarealen ligger söder om Dalälven. Om vi vidtar en sådan här åtgärd för alt tillgodose även miljöintressena - dessa måste hela tiden finnas med i bilden - tycker vi atl del är rimligt att man solidariskt är med och betalar vad

del kostar att möjliggöra en manuell röjning i stället för alt bespruta dessa känsliga områden via flygplan. Vi vet att sådan besprulning ställer till en enorm oreda och åstadkommer den starka reaktion som vi mött, inte minst i värt eget lan. Dessutom ger den manuella röjningen sysselsättningstillfällen.

Talmannen anmälde all Anders Dahlgren anhållit atl till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Lät mig försl säga atl jag hoppas att den skogsvårdslagstiftning som vi nu är i färd med att anta verkligen kommer att leda till att våra skogsmarkers produktionsförmåga utnyttjas sä effektivt som möjligt utan att man därmed kommer i konflikt med naturvärdsiniressen. Del kan inte vara rimligt all vi har räll stora arealer ägda av passiva ägare som inte sköter sin skogsmark på etl sådant sätt all produktionsförmågan tillvaratas.

Men Jag kommer nu att begränsa mitl inlägg till några synpunkter på frågan om åtgärder för en intensifierad skogsvård i Norrland, som vi har haft anledning att diskutera vid rätt många tillfällen tidigare i den här kammaren.

Det var redan på 1960-lalet som vi från Norrlands skogsägare ställde krav på stöd till åtgärder fören intensifierad skogsvård. Vi hade jämförelsematerial från Finland, där man hade kommit i gång med den här verksamheten lidigare och nått utomordentligt goda resultat genom en skogsvård i dessa former. Detla krav ställde vi givetvis med anledning av alt vi i norra Sverige hade stora skogsmarksarealer med låg bonilel och med myckel långa omloppstider. Vi ansåg det rimligt att statsmakterna ställde medel lill förfogande för alt delvis bekosta de skogsvårdsålgärder som var sä utomordentligt angelägna.

Det dröjde rätt länge innan vi fick igenom våra förslag. 1974 framlades i alla fall en proposition om anslag för en intensifierad skogsvård i Norrland. Det sades också vid det tillfället klart ifrån att en sådan här verksamhet bör pågå minst under en tioårsperiod för atl man skall se vilka resultat som kan uppnås.

Det är ingen överdrift att säga att vi fick en explosionsartad utveckling av dessa skogsvårdsarbeten. Jag skall helt kort redovisa några siffror från mitt eget län. När det gäller t. ex. markberedning var det 1970 inte mer än 900 hektar som markbereddes, men år 1978 markbereddes 9 000 hektar.

Vi hade egentligen ingen planeringstradition i dessa bygder, ulan återväxten fick ske genom självföryngring. Det var på de enskilda skogsbruken och på domänverkets marker ungefär likadant. Men under det senaste året har vi haft en planteringsverksamhet som har inneburit att vi pä plantskolan fött fram 20 miljoner plantor. Det har erfordrats ca 25 000 dagsverken för alt fö ut dessa plantor i skogen. Denna verksamhet har alltså gell en otrolig mängd arbete.

151

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Det har inte bara skett en verksamhet med stöd av statsbidragen. Skogsägarnas egeninsats har också under den här liden mer än fördubblats.

Nu har man enligt vad som sägs från skogsvårdsstyrelsen kommit fram lill att när det gäller de nya hyggena skall skogsägarna la hand om den vård som bör ske efter det atl skogen har huggits ut, och del löper friktionsfritt. Men vi har åtskilligt med gamla hyggen som måsle saneras och där insatser behöver göras.

Dessa skogsvårdsinsatser har omfattat ca 2 600 skogsvårdsobjekl inom värt län under de senaste åren. Därtill skall givelvis läggas att det sker skogsvård i rätt stor omfattning utöver de skogsvårdsobjekl som för stöd a v de medel det här gäller. Man kan följaktligen säga att del är få regionalpoliliska åtgärder som har varit så utomordentligt billiga och som har gett så utomordentligt fina resultat som just denna satsning på intensifierad skogsvård i Norrland. Propositionen innehåller visseriigen en fortsatt satsning på en del skogsvårdsålgärder, men det är långt ifrån vad som förekommit tidigare. Del blir en i rätt stora områden mycket väsentlig försämring, och skogsvårdsmyndigheierna är utomordentligt bekymrade över denna förändring.

Jag har sagt tidigare alt målsättningen var alt verksamheten skulle pågå i minst tio år och att den sedan skulle omprövas. Man var också helt överens om atl de medel som anslås skulle las direkt ur budgeten. Det är därför ytteriigt förvånande atl socialdemokraterna i år bestämt hävdar att om ett sådant här stöd skall utgå i fortsättningen, så skall det ulgå av medel som kommer från en höjd skogsvårdsavgift.

Vi lyckeralt det är långt ifrån rimligt och långt ifrån förenligt med den form av regionalpolitiska insatser som gjorts tidigare all jusl de som är i behov av regionalpolitiska insatser skall betala för all dessa insatser kommer till stånd.

Jag har sagt tidigare atl del sker självfallet åtskilligt av skogsvärdande insatser även utanför det här programmet. Det innebär följaktligen all de som själva gör dessa insatser skall dels göra insatserna, dels betala för de insatser som görs av andra. Det har aldrig tillämpats etl sådant system förut. När det gällt alt salsa på en åtgärd som är till för atl skapa dels en större produktion av skog. dels fler arbetstillfällen har man aldrig tillämpat systemet alt Just de som berörs av verksamheten också skall betala insatsen.

Här är del fråga om en insats som är av så stor samhällsekonomisk betydelse att det rimligen inte borde vara någon diskussion om hur den skall betalas.

Jag vill följaktligen sluta mitl anförande med att säga att jag hoppas att vi kan komma fram till etl beslut som leder till alt verksamheten för fortsätta under ytterligare några år i den form som den har haft lidigare, med den intensitet som man har lyckats uppnå och alt verksamheten för fortgå efter samma normer som hitintills.

152

I delta anförande instämde Torsten Stridsman (c).

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Bara några ord med anledning av det senaste Filip Johansson sade. Försl och främst ärjag naturiigtvis lillfredssiälld med det resultat han menar är följden av den proposilion som den socialdemokratiska regeringen lade fram 1974. Del är säkerligen rikligi atl den har betytt myckel för skogsvården i Norriand.

Sedan är del Ju pådelsällelall i del ekonomiska läge som vårt land befinner sig i har vi föll pröva - från den socialdemokratiska sidan i varje fall - olika vägar för alt komma fram lill en litet bättre balans i budgeten än den vi har, försöka komma bort från del slora underskott som vi f n. har i statsbudgeten.

Vi har då prövat om del inte är rimligt också atl låla olika verksamheter-i del här föllet skogsbruket - medverka i någol högre grad för all finansiera de ålgärder som är lill gagn för näringen i fråga.

Den kritik som vi nyss har fåll idet här sammanhanget har beställ i all man harsagt all del är fel alt vi på del sättet belastar de södra delarna av landet med kostnader för åtgärder som genomförs i de norra delarna. Man har menat all den typen av solidarilel mellan de södra delarna av landei och de norra delarna inle skulle vara befogad.

Jag tycker atl del är litet förvånansvärt om Filip Johansson är av samma uppfattning. Tycker inte Filip Johansson all del i och för sig kan vara relativt rimligt atl se skogsbruket i vårt land som en enhet? Där de goda förutsättningarna finns borde man väl i solidaritetens namn, inom ramen för den skogsvårdsavgifl som vi rör oss med för atl finansiera olika ålgärder, kunna vara med och hjälpa till att bära den del av kostnaden för åtgärder som behöver vidtas i de norra delarna och pä det sättet fö lill stånd en utjämning inom landet.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

FILIP JOHANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Ja, Svante Lundkvist, också jag är glad över atl vi äntligen lyckades få den socialdemokratiska regeringen att förstå del här, men det log åtskilliga år innan man från det hållet verkligen insåg atl detta var ålgärder som var angelägna. Jag har tidigare nämnt alt vi kunde påvisa all man i Finland gjort utomordentligt slora framsteg på detla område, och del var mot denna bakgrund som vi framlade detta förslag. Men, som sagt, del log lång tid innan det gick atl få det genomfört.

Nu när förslaget äntligen blivit genomfört och när vi under en del år har fäll så utomordentligt goda erfarenheter. Ja, dä vill socialdemokraterna med sina förslag omöjliggöra en fortsättning. Då säger Svante Lundkvist att det väl ändå är riktigt alt man belastar skogsägare i andra delar av landet för alt fö en skogsvärd genomförd uppe i Norrland.

Vi har tyvärr varil i den situationen att vi gång efter annan föll räkna med t. ex. beredskapsarbeten föratt få fram t. ex. vägar och annat. Men nog har vi solidariskt ansett atl dessa pengar skulle betalas direkt ur statskassan och inte via några omvägar så att vissa grupper skulle tvingas ställa upp för alt få detla genomfört.

153

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. rn.

Alternativet blir att mycket av skogsvården kommeratt få utföras i form av beredskapsarbeten, och pengarna för dessa beredskapsarbeten kommeratt las direkt över budgeten. Skillnaden är bara att det kommer att kosta så ofantligt myckel mer än det gör genom det säll på vilket man har kunnat ordna skogsvården med de pengar som man nu har anvisat till skogsvårdsarbeien i de norra delarna.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Fördel förslå är del så all vi äranhängare av all delta program skall fortsätta och att bidragsprocenten skall vara densamma som den som utgått hittills. Vi förslår värdet av dessa insatser i Norrland.

För del andra är del inle märkligare att man visar solidaritet inom del här kolleklivet än den solidaritet som vi får visa varandra inom andra kollektiv.

FILIP JOHANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! När Svante Lundkvist själv var ansvarig för att detta skulle komma i gång värdet inte tal om alt man skulle höja skogsvårdsavgiften med som nu är fallet 14-15 gånger den skogsvårdsavgifl som f n. gäller. Au genomföra detta är i allra högsta grad orimligt. Det skulle belasta även skogsägare i Norriand sä mycket att de starkt skulle ifrågasätta om det är rimligt att genomföra en sådan "reform" under sådana premisser.

Talmannen anmälde atl Svante Lundkvisl anhållit atl till protokollet fä antecknat att han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

154

SVEN ERIC LORENTZON (m):

Herr talman! Vi tycks åtminstone vara ense om en sak, nämligen om den stora betydelse svensk skogsnäring har för samhällel från såväl handelspolitisk som sysselsättningspolilisk och regionalpolitisk synpunkt. Vidare tycks vi vara eniga om att skogen, rätt skött, är en av de få förnyelsebara råvarukällorna i värt land. Målet måste hell enkelt långsiktigt vara all producera råvara lill industrin. Därför noterar Jag med en viss förvåning Svanie Lundkvists angrepp pä bondeskogsbrukei. Det är nämligen sä, Svante Lundkvist, atl i bondeskogsbruket finns den kategori skogsägare som i stort arbetar med de hektarkubikmassor som vi behöver för att kunna utnyttja vår skogsmark till fullo. Långsiktigt skall vi nämligen arbeta med etl betydligt större virkeskapital än f n. Domänverket och bolagsskogarna arbetar i dag med kubikmassor på ca 100 m per hektar, och vi behöver komma upp till en nivå där bondeskogsbrukei befinner sig i dag, ja, faktiskt lite högre, nämligen 140-150 m- per hektar. Därmed, herr lalman, har Jag inte pä något sätt urskuldat de skogsägare som inle sköter sin skog, men jag vill poängtera att det inte finns myckel mer kubikmassa atl ta i bondeskogsbruket. Vi skall inte minska de kubikmassor vi nu har.

1 detta sammanhang skulle jag vilja säga att man främst på socialdemokratiskt håll har talal om planering, planläggning, beredskapsplanläggning för

avverkning osv. Jag skall inte gå in pä dessa frågor ulan bara säga alt jag för min del inle tror ett dugg på alt en planering kommer all tillföra svensk skogsindustri några störte kvantiteter än dagens. Jag tror att del blir en planering för planerandels egen skull. Problemet för svenskt skogsbruk i dag är den dåliga lönsamheten. Skall vi långsiktigt kunna producera skogsråvara, måste skogshanteringen vara ekonomiskt lönsam. Jag vill därför, herr lalman, alt del i skogsvärdslagens 1 § skrivs in elt lönsamhelskrav i enlighet med del moderata yrkandet i reservationen 6, som jag härmed yrkar bifall ull.

I propositionen förordar departementschefen elt skogsbruk här i landei med en äriig lillväxl och avverkning på ca 75 miljoner skogskubikmeter. En förutsättning för detta är enligt 1973 års skogsuiredning en betydligt bättre besiåndsanläggning än den nuvarande. 1 uiredningen talas del om atl man skall återgå till 1950-talets beståndsanläggningar, och detta skulle innebära en avsevärd skillnad i förhållande till dagsläget. 1950-talets beständsanläggning-ar var betydligt bättre.

Gunnar Olsson sade att skogsvårdslagens krav måste skärpas närdet gäller skyldigheten att svara för plantering, återväxt och beståndsanläggning. Tyvärr är det bara så, att våra kära snytbaggar inte läser tillämpningsföreskrifter, utan de arbetar på sill speciella sätt. Vi kan bara konstatera att vi har problem med återväxten. Även om departementschefen i proposiiionen pä flera ställen har uttalat sig för dessa krav, vilka även utskotiet ställer sig bakom, går utskottet emot en tillfällig återgång genom dispens från förbudet att använda DDT som skydd mot angrepp på plantorna av snytbaggar. Produktkontrollnämnden har nu godkänt ett par nya preparat för användning pä det här området. Vi skogsägare ställer i dag myckel slora förhoppningar på dessa preparat och hoppas all de skall visa sig lika effektiva som DDT och inte medföra några ytteriigare miljöproblem. Till dess effekterna av dessa nya preparat klariagls yrkar Jag dock bifall till reservationen 2.

I den moderala reservationen 3 har vi tagit upp irädslagssammansäitningen. 1 all korthet vill jag bara säga, alt om vi på lång sikt skall kunna upprätthålla en tillräcklig kubikmassa och producera värdefullt virke, främst barrvirke, måste vi åtminstone i ungskogarna, planteringar osv., kunna hålla efter lövslyt. Men jag skulle också vilja ta upp contortalallen, som har diskuterats här. Beträffande contortalallen delar utskottet den i proposiiionen och i olika motioner uttryckta uppfattningen att försiktighet rent allmänt bör iakttas när det gäller att införa främmande trädslag här i landei. Därom råder inga delade meningar. Men utskottet säger att man inte är beredd att i dag förorda etl temporärt förbud mol fortsatt inplantering. Hittillsvarande erfarenheter av contortaodlingen är goda. Några allvarliga kalamiteier är inte kända. Trädslaget har ändå en virkesavkaslning som betydligt överstiger vad våra inhemska presterar, och förmågan atl överleva efter utplantering synes vara klart bättre. Jag vill också konstatera att även så långt ned som pä sydsvenska höglandet har vi frosikänsliga marker som är svåra att föryngra, där vi också tror atl försök med contortalallen skulle vara intressanta.

Motiven för contortaplaniering jusl nu äralt man med snabbväxande träd

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

155

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

156

vill bygga upp etl förråd av avverkningsbar skog. Denna skog skulle utnyttjas i den av skogsutredningen påtalade virkessvackan någon gång i början av 2000-ialei, då del annars på grund av skogens åldersförhållanden skulle råda virkesbrisl. Au nu stadga förbud eller hårda restriktioner mol fortsatt, begränsat införande av coniortaiall skulle medföra att berörda företag -främst domänverket och vissa bolag i Norrland - omedelbart måste dra ner sina nuvarande avverkningsprogram.

Utskottet har inte lagt några produktionsaspekier på contortaodlingen utan endast beaktat de risker som kan föreligga. Vi anser atl den långsikliga målsättningen beträffande contortaplanteringen bör vara betydligt mer begränsad än som antas i skogsutredningens alternativ 2 - det högre allernalivet - dvs. en successiv uppbyggnad av coniorlaskog lill ca 1,9 miljoner hektar om 50 är.

Olika skogsföretag har förklarat atl contoriaprogrammen kommer atl nedirappas sedan tillräckliga arealer planterats för att möta den befarade bristsituationen när det gäller avverkningsmogen skog om några decennier. Uppenbarligen innebär ambitionen att uppnå Just denna effekt - alltså atl inom den närmaste perioden uppnå en erforderiig areal coniorlaskog - en betydligt lägre insats på sikt än vad uiredningen föreslagit i sitt alternativ 2. Elt sådani tidsbegränsat planteringsprogram är enligt vår uppfattning väl förenligt med de allmänna försiktighetskrav som vi liksom föredragande och utskott har uppställt.

Jag skall, herr talman, sedan gå över lill skalieutskottets betänkande nr 49, där man behandlar skogsvårdsavgiften. Jag vill börja med att konstatera att Jag inte anser att skogsvårdsavgiften på någol sätt är självklar, utan dess vara eller inte vara kan mycket väl diskuteras.

1 propositionen föreslås en höjning av avgiften från 0,9 °/oo lill 3 °/oo, och i vår partimotion 2274 från moderala samlingspartiet avstyrks den föreslagna höjningen och även ändamålet med de influtna medlen.

Svante Lundkvisl har i ell flertal inlägg uppehållit sig vid skogsvårdsavgiften. Han sade ungefär följande: Motivet för avgiften är atl vi måsle vara solidariska. Den skall utjämna de olika förutsättningar som råder i olika delar av landei. Del är inle mer än rimligt alt skogsbruket i någon mån medverkar till finansieringen av skogsvårdsåtgärder, osv. - Det är här inte fråga om att medverka i någon rimlig mån. Det rör sig nämligen om oerhört stora belopp, åtskilliga miljoner.

Jag skall inte gå in i den diskussionen just nu. Jag lycker att Anders Dahlgren på ett utomordentligt sätt har bemött Svanie Lundkvist i det här avseendet. Men Jag skulle ändå vilja understryka, att förslaget innebär att skogsbruket skall flnansiera en regionalpolitisk satsning och en omfördelning av medlen från söder lill norr. Då som bekant privatskogsbrukel dominerar i södra och mellersta Sverige och bolags- och statsägt skogsbruk i norr, innebär det i praktiken en omfördelning från bonde- och privatskogsbruk till bolags-och statsägt skogsbruk. Det går inte atl dementera.

1 vår motion föreslår yi, herr lalman, att skogsvårdsavgiften används för sådana ändamål som är lill nytta för det samlade skogsbruket och inte anslås

till ålgärder som föreslås vara siatsbidragsberäitigade.

Vi föreslår alt skogsvårdsavgiften används för tillämpat skogsforsknings-och utvecklingsarbete som bygger på grundforskning. Avgiften skulle utgöra en del av skogsnäringens medel för finansiering av branschinslitulen. På detta säu kommer hela skogsnäringen att bidraga till pågående forsknings-och utvecklingsarbete, vilket inte är fallet f n. Denna forskning är synneriigen angelägen, och förutsättningarna lördessgenomförandeärati den tillförs erforderliga medel. Vi föreslår därför, herr talman, au skogsvärdsavgiften används för detta ändamål.

Jag yrkar bifall lill reservation nr 2 vid skaiieulskoiiels betänkande nr 49.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall inte upprepa vår argumentering för skogsvårdsavgiften. Anledningen till att Jag begärde ordet var egentligen att Sven Eric Lorentzon sade aU jag hade angripit bondeskogsbmket. Vad jag gjorde var att jag konstaterade all del när det gäller skogsvärd i vissa avseenden finns eftersläpningar, i första hand inom det privatägda småskogsbruket. Jag skulle kunna tillägga att också när det gäller det som i dag är bekymmersamt, nämligen avverkningarna, vid jämförelser mellan avverkningsvolymen i dag i smäskogsbmket och i slorskogsbrukei kan man konstalera en betydligt lägre avverkning i småskogsbrukei. Detta medverkar naturiigtvis till de bekymmer som vi har för tillgången lill virkesrävara.

Jag har i mitt huvudanförande sagt att del finns många skogsägare som sköter sin skog föredömligt. Jag tillade alt Jag föreställer mig att dessa skogsägare borde vara lika intresserade som vi andra av att också de som inte sköter sin skog bra gjorde insatser av det slag som här diskuteras på skogsvärdens område.

Jag fattade också Sven Eric Lorentzon sä atl detla är hans mening. Därför villjag bara bestrida försöket att påstå alt Jag har gått till något slags generellt angrepp mol bondeskogsbruket - del harjag inte gjort. Men Jag tycker att vi alla har ett intresse av atl fö bättre ordning på sådana insatser inom skogsvården som är angelägna, oavsett var de förekommer. Vi måsle konstatera att det föreligger en viss eftersläpning inte minst på grund av de många små och splittrade enheterna inom småskogsbruket.

BÖRJE STENSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill säga några ord lill Sven Eric Lorentzon, som erinrar om moderaternas reservation om lönsamhetskriterier, vilken också gäller utformningen av 1 § i förslagel lill ny skogsvårdslag. 1 vj föreslås fä följande lydelse:

"Skogsmark med dess skog skall genom lämpligi uinyitjande av markens virkesproducerande förmåga skolas så atl den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas lill naturvårdens och andra allmänna intressen." Vi har i utskottet diskuterat denna fråga ganska ingående och i betänkandet kommenterat jordbruksministerns

157

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

tankegångar på denna punkt. Vi har framhållit att del på skogens ekonomi måste ställas rimliga krav på lönsamhet. Delta gäller både skogens skötsel och uttagen av skogsråvara.

Utskottet ansluter sig till Jordbruksministerns bedömning i detta avseende och skriver bl. a.: "Liksom denne anser utskottet det vara självklart alt skogsnäringen måsle verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen och i samspel med andra samhällssektorer. Det innebär bl. a. att näringen måste bidra till alt uppfylla målen om full sysselsättning, ekonomisk lillväxl, regional balans och balans i utrikesbeialningarna men också målen för miljövårds- och nalurvårdspoliliken."

Vi anser atl det ändå på sitt sätt finns inskrivet elt lönsamhetskriierium. Jag lycker därför alt vi borde kunna bli överens om vilka slutsatser man bör dra efter ett noggrant studium av 1 § i den nya skogsvårdslagen.

Kravet på att återinföra DDT har vi diskuterat tidigare här i kammaren. Vi bör, lyckerjag, vara överens om att vi må hitta andra säll all fö lill stånd en skogsföryngring än genom att använda dessa gifter, t. ex. genom en bättre markberedning eller genom mera forskning kring de insektsangrepp som åstadkommer slora skador. Delta förutsätts också i propositionen. Det är ingalunda så att staten lämnar den här frågan åt sitt öde, utan man satsar åtskilligt i budgeten.

SVEN ERIC LORENTZON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill börja med atl bemöta del sista som Börje Stensson sade. Markberedning och forskning räcker inte. Så länge vi inte har nätt fram till godtagbara möjligheieratt få till stånd en föryngring, är svenskt skogsbruk illa ute. Vi kan inte bara tala om kraftfullare föryngringsåtgärder, utan vi måsle även ha de praktiska möjligheterna att genomföra dem.

Enligt mina anteckningar talade Svante Lundkvisl om de stora bristerna på privatskogsbrukets område, särskilt småskogsbrukels. Anders Dahlgren har redan bemött detta, och jag skall inle förlänga den här debatten med atl diskutera den frågan ytteriigare. Jag uppfattade ändå Svanie Lundkvists anförande som elt ganska fränt angrepp pä bondeskogsbmket. Har jag missuppfattat Svante Lundkvisl, ber jag om ursäkt. I så fall är vi kanske betydligt mer ense än vad den här debalten har givit sken av. Men jag fick den bestämda känslan all hans anförande var elt ganska hårt frön tala ngrepp mot bondeskogsbmket.

158

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr talman! I riksdagskalalogen finns, såvitt jag vet, endast en ledamot med yrkestiteln skogsbrukare. Det innebär inte, herr talman, att jag är mer kunnig än någon annan pådet här området. Jagar, liksom många andra, dock praktiskt engagerad och verksam på detta område.

Utgångsläget för skogsbruket i det här landet är i dag bättre än någonsin förr. Jag tänker då försl och främst på råvarutillgångarna. Aldrig lidigare under delta sekel har vi haft så mycket skog som nu. När seklet var ungt hade vi i Småland mellan 50 och 60 m per hektar. I dag har vi 2,5 gånger mer.

Mol den bakgrunden är naturligtvis påståendet att enskilda markägare inte skulle sköta sin uppgift felaktigt. 80 "u av skogen i Jönköpings län ligger i bondehand.

Jag är av samma mening som Svante Lundkvist. Den uppfattning som genomsyrade hans anförande var atl den som inte använder marken på ett rikligt säll, han bör inte ha ansvar för svensk Jord och svensk mark. Men jag tillhör dem som anser atl vi kan höja produktionen i det här landet med ytterligare 30-40 % på redan befintliga marker. Det sker inte främst genom tekniska åtgärder, utan genom en utveckling av värt biologiska kunnande. Det är en framgång atl man i den här debatten inle har diskuterat socialisering, vilket annars ofta förekommer i skogsdebaiter. En socialisering av skogen skulle nämligen enligt min mening innebära inte bara en försämring och en produktionsminskning inom hela värt skogsbruk utan också ett'sönderslitande av de band som nu förenar Jord- och skogsbruk och som i vårt land är den huvudsakliga grunden för våra möjligheter att bruka de små tegarna, som ändock försörjer miljoner människor i vårt land med livsmedel och som ger oss trygghet mot händelser utomlands som vi själva knappast kan påverka.

När man talar om vikten av att bedriva en god skogspolitik utifrån vissa lönsamhelskriterier - som moderala samlingspartiet gör i en reservation -måste man dock enligt mitt förmenande därvid också klart framhålla alt ett sådant krav måste sammanföras med kravet på etl uthålligt skogsbmk - i praktiken för evärdlig tid - byggt på biologiska förutsättningar. Min uppfaUning är alt det är fel alt bedriva etl Jord- och skogsbruk under sådana förutsättningar att man anser sig behöva använda gifter, exempelvis DDT, i skogen. Vi uppnår inte balans med naturen, om vi inte följer de lagar som denna själv har skapat. De skador som i stor skala kan förorsakas av insekter beror ofta på alt vi själva medverkar lill förutsättningarna för dessa skadeinsekters utbredning. I ett riktigt bedrivet skogsbruk blir skadorna däremot lolerabla, och de påverkar i relativt ringa mån avkastningsresultaiet. Jag kan alltså inle följa reservationen i del sammanhanget.

Däremot anser Jag att den framlida fibermekaniken - en tanke som har framförts av reservanterna frän centerpartiet - kommer alt i framtiden spela en väsentlig roll för möjligheterna atl förändra energisituationen, där vi nu befinner oss i etl visst dilemma.

Det ärelt intressant resonemang som förs i centerns reservation nr 16 om klenvirkessiöd. Utförligt redovisar man där fibrernas omhändertagande för omvandling till energi. Myckel av delta lyckerjag emellertid är spekulationer. Visst finns det betydligt bättre biprodukter att tillgå än dem som vi i dag kan utnyttja för uppvärmningsändamäl; del är inget tvivel om den saken. Jag arbetade i fiera år under 1960-lalet för sågverksindustrins räkning med de här frågorna. Jag mötte då motstånd från företagare, frän kommuner och från bönder, och jag mötte motstånd också frän facket, som inte heller ville att man skulle syssla med sådant - man sade att det var ett arbelskrävande och smutsigt jobb. Det kanskeblir lättare att göra del nu, när oljan stigeri pris; att den gör del är del väl ingen tvekan om.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, tn. m.

159

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

160

Men energiskogarna måste ses mot bakgrund av fibrernas bästa förädlingsvärde. Visst finns del fuktiga områden, där energiskog kan passa utmärkt väl, men vi behöver i dag utnyttja all mark till den bästa råvara som det går all producera. Däremol kan man gärna tala om framställning av metan, metanol och syntetisk bensin som intressanta aspekter på frågan om att utnyttja en del av råvarorna ur den svenska skogen.

Herr Lundkvisl talade om skandalen med råvaran som inte kommer fram i ett, tycker Jag, annars väl avvägt anförande. Jag har, herr Lundkvisl, tillsammans med sågverksindustrin uppvaktat åtminstone två socialdemokratiska jordbruksministrar angående bättre och vettigare vägar för atl få en jämnare avsälining från jordbruk lill industri. Vi fick emellertid egentligen aldrig några sådana förslag av de två Jordbruksministrarna. Om industrin i dag kör för fullt, så finns inle råvara i tillräcklig ulslräckning i vårt land. Det räcker inte med de 75 miljoner m- som vi har, om man skall utnyttja industrins reella investeringar. En sågverksindustri i dag skulle myckel väl, om del hela vore riktigt upplagt, kunna köra med parskift för att utnyttja sin kapacitet och sina förutsättningar, vilket nu inte sker.

Nej, Jag tror i det här sammanhanget att del är nödvändigt med stimulans i stället för, som Jag tyckte mig spåra i Svanie Lundkvists anförande, byråkratisk styrning av den här verksamheten. Felet äralt industrin fått växa över skogens tillgångar. Här är det alltså fel, och felet ligger också, Svante Lundkvisl, i de ålgärder som ni vidtagit i tidigare sammanhang.

När jag nu sagt detla vill Jag bara avsluta med att gå in på den motion, nr 2277, som Jag väckt när det gäller skogsbilvägarna. Motionen har avstyrkts av utskottet, egentligen ulan särskilda kommentarer.

Den som känner till förhållandena vet alt vårt skogsbilvägnäi i södra och mellersta Sverige tillkom under 1940- och 1950-talen. Del befinner sig i ett sådant skick alt del inte passar för dagens materiel, för dagens bilar o. d., med tanke på bärigheten och med hänsyn till del starka slitage som skett sedan vägarna anlades. Jag har i min motion sagt alt den senaste skogsulredningens välmotiverade förslag i denna fråga är nästan helt eliminerade i propositionen, och kvar står ett av rambeloppens otillräckliga anslag.

Vidare säger jag i motionen att del kan konstateras alt bidragsprocenten inom området utanför den inre zonen är salt till högst 60 %. Atl den högsta bidragsprocenten endast får utnyttjas inom gränsområdet till det skogliga stödområdets inre zon innebär stora begränsningar i dispositionen av pengar till områden därde skulle göra den bästa nyttan. Man häri proposiiionen inte klart för sig att del skogsvägnät som byggdes upp åren före och strax efter kriget i södra och mellersta Sverige i dag är i behov av en ordentlig upprustning för att skogsnäringen skall kunna klara skogsindustrins transportapparat och skogsbrukets nödvändiga rationalisering. Det måsle betecknas som synnerligen missvisande att proposiiionen avvisar förslagen med hänvisning till atl bidrag till underhåll i dessa fall skall utgå från anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar under sjätte huvudtiteln.

Jag har pekat på några möjligheter, och Jag har föreslagit atl man skall återsända denna del av propositionen till Jordbruksministern för beaktande

och för utarbetande av nytt förslag.

Det kan länkas att beloppen behöver ökas inom de drabbade områdena.

Byt ut bidragsprocenten eller sank densamma och ersätt delar därav med statliga kreditgarantier efter speciella riktlinjer.

Genom all man prioriterar planläggning, där markägaren är beredd all inrymma planerna i del lokala vägnätet, kan särskilda bidrag lämnas och nybyggnad ske med statliga kreditgarantier.

Det är alltså några av de förslag som jag ställt i sammanhanget och som utskottet icke har biträtt.

Herr talman! Jag vill med det här säga alt Jag stöder de reservationer vid Jordbruksutskottets betänkande nr 30 som har Hans Wachtmeister som första namn, utom reservationen 2.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Hert lalman! Jag har mycket stor respekt för Cari-Wilhelm Lolhigius skogliga kunnande, och jag beklagar alt riksdagen fortsättningsvis inte kommeratt fö del av hans friska synpunkter,ofta orädda och personliga. Men Jag vill gärna korrigera honom på en punkt, och det gäller de speciella energiskogarnas framtid, som han sade var spekulation. Jag vill erinra om atl vad vi i vår motion och reservation i första hand har talal om är ett utnyttjande av det virkesavföll som i dag inte tas till vara. Vi menar att det till myckel stor del skulle kunna ersätta den importerade oljan. Vad det blir av de odlade energiskogarna får vi ta ställning till när forskningen är framme vid sådana resultat atl vi har en grund atl stå på.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Jag begärde ordet för atl fö lillfölle atl ge en kort kurs i skogsbrukets elementa, närmast föranledd av Bertil Måbrinks fantastiska uppgifter om 28 miljoner m' som är alt hämta genom all avverka fröträd. Men eftersom det förefaller som om den uppgiften bygger på ett missförstånd antingen från hans eller min sida, skall jag avslå frän del. Jag skall inte nu la tiden i anspråk. Bertil Mäbrink och Jag för väl sedan göra upp den saken bakom knuten.

Nog finns det atl göra i skogen, jag är helt ense med Bertil Mäbrink i det avseendet. Men vi måste hålla utgifterna inom rimliga gränser. Vi kan naturiigtvis ägna oss åt att stamkvista vartenda träd och därmed bereda t. o. m. fier människor arbete än Bertil Mäbrink menade. Men del blir för dyrt - vi får förbehålla de allra bästa stammarna, dem som alltså skall bli limmer av högsta klassen, sådan vård.

Låt mig, när Jag ändå har ordet, tala litet om vad skogsvården kostar.

Planteringen går i dag på mellan 4 000 och 6 000 kr. per ha. Då är inbegripet omplanteringar med anledning av snytbaggeskador. Harjag luren all slippa dem, kanske Jag kan hålla planteringskoslnaderna inom ramen 2 300-3 000 kr., inkl. plantor och markberedning.

Den första röjningen i 20-årsäldern, som inle lämnar någol som helst utbyte, går på ungefär 600 kr. per ha. Slyröjning med kemiska preparat - som

161

11 Riksdagens proiokoti 1978/79:154-156

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Jag inom parentes inle tycker om och inle heller använder inom min förvaltning - kostar 225 kr. per ha. Det räcker med en omgång. Manuell röjning måste göras tvä ä tre gånger. Man kommer då upp i en utgift pä ungeför 1 800 kr. per ha. Vill man hålla goda viltstammar, tillkommer besprulning av plantorna. Det är inte en giftbesprutning i ordels rätta mening, ulan del är en besprulning med elt ämne som luktar så illa att det helt enkelt avhåller viltet från att äta plantorna. Det kostar 1 000 kr. till per ha.

Alla dessa utgifter plus gallringskostnadernas nettobelopp måsle förräntas undertiden fram lill slutavverkningen. Del gäller oberoende av om det är stat eller enskild som äger skogen. Därför kan vi hell enkelt inte låta skölselkost-naderna svälla ul hur mycket som helst.

Jag vill här citera en del av det tal som landshövding Rolf Edberg höll vid lanlbruksveckans öppnande för fem år sedan:

"Över landylor, som en gäng var sterila som månlandskap, har tidsåldrarna penslat en tunn hinna av mull. Så tunn är denna hinna, alt inte den finaste pensel skulle kunna dra dess motsvarighet på någon glob. Där den är som tjockast ärden bara några bråkdelar av någon miljondel av jordradien. Men denna hinna är betingelsen för vad vi innefattar i begreppet organiskt liv

Det är den hinnans värd som måste gå före allt annat. Det är därför som vi skall akta oss för att genom alltför detaljerade centrala föreskrifter bädda för arealmässigl utbredda kalamiteier. Del är därför vi inte skall vara så stelbenta atl vi bara tillåter en form av slulavverkning.

Överläggningen var härmed sluiad.

Jordbruksutskottets betänkande nr 30

Mom. I

TALMANNEN: Propositioner ställs först belräffande utskottets hemslällan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels hemställan i motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen nr 2281 av Lars

Werner m. fl. i motsvarande del.

162

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Bertil Mäbrink begärde rösträk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294

Nej - 11

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskotlels motivering, dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr 1 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Den som vill alt kammaren godkänner jordbruksutskottets motivering i

betänkandet nr 30 beträffande mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring

däri som föreslagils i reservationen nr 1 av Hans Wachtmeister m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Hans Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 247

Nej - 55

Avstår - 1

Mom. 2

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 3 a

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 3 a röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av Hans Wachtmeister

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Hans Wachtmeister begärde

163

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 256

Nej - 47

Avstår - 2

Mom. 3 b

TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande utskottets hemslällan och därefter i fråga om motiveringen.

164

Hemställan

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels hemställan i motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskotlets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 3 b röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen nr 2281 av Lars

Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bertil Mäbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej - Il

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr 3 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren godkänner jordbruksutskottets motivering i

betänkandet nr 30 belräffande mom. 3 b röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring

däri som föreslagits i reservationen nr 3 av Hans Wachtmeister m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Wachtmeister begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröst- Nr 155

ning gav följande resultat: Fredagen den

Ja - 252 25 maj 1979

Nej - 45

Avstår - 7 Riktlinjer Jor

skogspolitiken.

Mom. 3 c

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3d

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskotlets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 3d röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Bertil Mäbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 293 Nej - 11

Mom. 3 e

TALMANNEN: Propositioner ställs först belräffande yrkandet 5 i motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. samt därefter i fråga om yrkandet 6 i samma motion.

Yrkandet 5 i motionen nr 2281

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels del av Bertil Mäbrink under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill aU kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 3 e såviu avser yrkandet 5 i motionen nr 2281 av

Lars Werner m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit del av Bertil Mäbrink under överiäggningen

framställda yrkandet.

165

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Bertil Mäbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 293

Nej - 11

Avstår - 1

Yrkandet 6 i motionen nr 2281

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels molionsyrkandet, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 3 e såvitt avser yrkandet 6 i motionen nr 2281 av

Lars Werner m. fl. röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionsyrkandet.

Ja - 294 Nej - 11

Mom. 3f

Utskotlets hemställan bifölls.

Mom. 3 g

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlets hemställan, dels reservationen nr 4 av Svanie Lundkvist m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Olsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskotlets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 3 g röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av Svante Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gunnar Olsson begärde röslräk-

166

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 144 Avstår - 1

Mom. 3 h och i

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

Mom. 4 a

Propositioner gavs på bifall till I :o) utskotlets hemslällan, 2:o) reservationen nr 5 av Svante Lundkvist m. fl. samt 3:o) motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Då Gunnar Olsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandel nr 30 mom. 4 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Svante Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Gunnar Olsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 146

Avslår - 2

Mom. 4 b

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

167

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

belänkandet nr 30 mom. 4 b röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Bertil Mäbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej - 11

168

Mom. 5

Propositionergavs pä bifall till dels ulskollets hemställan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 5 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 294 Nej - 11

Mom. 6 a

Propositioner gavs pä bifall lill Lo) utskottels hemställan, 2:o) reservationen nr 6 av Hans Wachtmeister m. fl. samt 3:o) motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Hans Wachtmeister begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering belräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr30 mom. 6 a antar

reservationen nr 6 av Hans Wachtmeister m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 61

Nej - 11

Avstår - 232

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

belänkandet nr 30 mom. 6 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 6 av Hans Wachtmeister

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hans Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej - 46

Avstår - 1

Mom. 6 b och c

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 6 d

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan med godkännande av utskottets motivering, dels utskotlets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 7 av Hans Wachtmeister anförda motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 6 e

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Svante Lundkvisl m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Olsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

169

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Den som' vill all kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemställan i

belänkandet nr 30 mom. 6e röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Svante Lundkvist

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Gunnar Olsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 146

Avstår - 1

170

Mom. 6f

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6 g

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 6 g röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej - 11

Mom. 6 h

TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande utskotlels hemslällan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Propositionergavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels hemställan i reservationen nr 9 av Hans Wachtmeister, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandel nr 30 mom. 6 h röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemställan i reservationen nr 9 av Hans

Wachtmeister.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Hans Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej - 41

Avstår - 6

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels utskotlets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr 10 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren godkänner jordbruksutskottets motivering i

belänkandet nr 30 beträffande mom. 6 h röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring

däri som föreslagits i reservationen nr 10 av Hans Wachtmeister m. fl.

Ja - 258

Nej - 46

Avslår - 1

Mom. 6 i

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 6 i röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlirijer för skogspolitiken, m. m.

Ja - 294 Nej - 11

Mom. 6j

Utskottets hemställan bifölls.

172

Mom. 6 k

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlets hemställan, dels reservationen nr 11 av Svante Lundkvisl m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Gunnar Olsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 6 k röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Svante Lundkvist

m.fl.

Ja - 157

Nej - 147

Avstår - 1

Mom. 61

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6 m

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 12 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 6 m röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 12 av Hans Wachtmeister

m.fl.

Ja - 252

Nej - 50

Avstår - I

Mom. 6 n-p, 7 och 8 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 8 b

Propositioner gavs på bifall lill 1 :o) ulskoiieis hemslällan, 2:o) reservationen nr 13 av Hans Wachtmeister m. fl. samt 3:o) reservationen nr Hav Bertil Jonasson m. fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Anders Dahlgren begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Anders Dahlgren begärt votering även beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående jordbruksutskottets hemslällan i betänkandet nr 30 mom. 8 b antar

reservationen nr 13 av Hans Wachtmeister m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 14 av Bertil Jonasson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Anders Dahlgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 76

Nej - 82

Avstår - 146

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 8 b röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 14 av Bertil Jonasson

m.fl.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

173

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej - 104

Avstår - 6

Mom. 8 c "'

Utskotlets hemställan bifölls.

174

Mom. 8d

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 15 av Svante Lundkvisl m. fl. samt 3:o) motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förslnämnda propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Då Gunnar Olsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 8d röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Svante Lundkvist

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Gunnar Olsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 147

Avslår - 1

Mom. 8e

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 8f

Propositioner gavs på bifall lill dels utskotlels hemställan, dels reservationen nr 16 av Bertil Jonasson m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anders Dahlgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandel nr 30 mom. 8 frostar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Bertil Jonasson

m.fl.

Ja - 211

Nej - 79

Avstår - 15

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

Nils Hörberg (fp) anmälde au han avsett att rösta nej men av misstag nedtryckt Ja-knappen.

Mom. 8 g och h

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 9 a, 11. 13 a. 14, 15 a och c. 16 c samt 17

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17 av Svante Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Svanie Lundkvisl begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller Jordbruksulskotiets hemställan i

betänkandel nr 30 mom. 9 a, 11, 13 a, 14, 15 a och c, 16 e samt 17 röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Svanie Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Svante Lundkvisl begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 147

Avstår - 1

Mom. 9 b. 10. 12. 13 b och 15 b

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

175

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

Mom. 15 d

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 18 av Bertil Jonasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anders Dahlgren begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 15 d röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 18 av Bertil Jonasson

m.fl.

176

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Anders Dahlgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 224

Nej - 79

Avstår - 2

Mom. 16 a-d och 18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 19

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 19 av Svanie Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Svante Lundkvisl begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 19 röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av Svanie Lundkvisl

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Svante Lundkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 146

Avstår - 2

Mom. 20

Ulskollets hemställan bifölls.

Mom. 21

Propositionergavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Mäbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 21 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Dä Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 293

Nej - 11

Avslår - 1

Motn. 22 och 23

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 24 a

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskotlets hemslällan, dels reservationen nr 20 av Bertil Jonasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anders Dahlgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 24 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 20 av Bertil Jonasson

m.fl.

Ja - 223

Nej - 80

Avstår - 2

Mom. 24 b och 25 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

12 Riksdagens protokoll 1978/79:154-156

177

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Mom. 25 b

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 2281 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 30 mom. 25 b röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2281 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 293 Nej - 11

Mom. 26 och 27

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 28

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 21 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemslällan i

betänkandet nr 30 mom. 28 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 21 av Hans Wachtmeister

m.fl.

Ja - 172

Nej - 117

Avstår - 16

178

Skatteutskottets betänkande nr 49

Propositioner gavs på bifall till 1 :o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av Alvar Andersson m. fl. samt 3:o) reservationen nr 2 av Kurt Söderström och Bo Lundgren, och förklarades den förslnämnda propositio-

nen vara med övervägande ja besvarad. Dä Alvar Andersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Kurt Söderström begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående skatieutskotiets hemslällan i betänkandet nr 49 antar reservationen nr 1 av Alvar Andersson m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 2 av Kurt Söderström och Bo Lundgren.

Nr 155

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Söderström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 112

Nej - 46

Avstår - 147

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill au kammaren bifaller skaiteutskottets hemslällan i betänkandet

nr 49 röstar Ja,

den del ej vill rostar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av Alvar Andersson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 147

Nej - 157

Avstår - 1

§ 2 På förslag av talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid etl senare sammanträde.

§3 Kammaren åtskildes kl. 21.28.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:155 Fredagen den 25 maj

Riksdagens protokoll 1978/79:155