Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:154

Fredagen den 25 maj

Kl. 10.30

Förhandlingarna leddes lill en början av tredje vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 16 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:222 till utbildningsutskottet.

Belräffande delta ärende hade regeringen föreslagit att riksdagen skulle besluta alt motionstiden förkortades lill sju dagar.

Kammaren beslöt förkorta motionstiden lill att utgå onsdagen den 30 maj.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2711 och 2712 till ulbildningsulskoltel

1978/79:2713 och 2714 lill näringsutskotlet

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

§ 4 Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Föredrogs

Socialutskottets betänkanden

1978/79:44 med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksarnhelsområde såvitt gäller ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. jämte motioner,

1978/79:45 med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förslag om föräldrautbildning jämte motioner samt

Socialförsäkringsutskoltels betänkande

1978/79:24 med anledning av dels proposiiionen 1978/79:100 i vad avser visst anslag för budgetåret 1979/80 till ekonomiskt stöd ät barnfamiljer m.m., dels proposiiionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

TREDJE VICE TALMANNEN:

Social utskotlels betänkanden nr 44 och 45samtsocialförsäkringsulskoiiels belänkande nr 24 debatteras i etl sammanhang och yrkanden belräffande samtliga dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.

Socialutskottets betänkande nr 44

I del följande redovisas endast den punkt, vid vilken under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten /(Cl. Allmänna barnbidrag)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 8 (socialdepartementet) under punkten C 1 (s. 52) föreslagit riksdagen att lill Allmänna barnbidrag för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 4 420 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:259 av Bonnie Bernström (fp)

1978/79:363 av Lisa Mattson m. fl. (s),

1978/79:713 av Bonnie Bernström (fp),

1978/79:894 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts alt riksdagen
beslutade |

1. atl hos regeringen begära en snabbutredning med uppgift atl framlägga förslag lill ålgärder för all förbättra särskilt flerbarnsfamiljernas situation,

2. att anta av motionärerna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1947:529)om allmänna barnbidrag, innebärande all bidraget skulle utgå med 25 % av gällande basbelopp,

3. att under Socialdepartementet C 1 Allmänna barnbidrag anvisa eu i förhållande till regeringens förslag med I 576 000(X)0 kr. förhöjt förslagsanslag av 5 996 000 000 kr., ,

1978/79:1257 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 1) hemställts att riksdagen beslutade au med början den 1 januari 1980 successivt införa en vårdnadsersättning i enlighet med vad som anförts i motionen, samtidigt som barndaghemstaxorna anpassades så alt nettokostnaden för barntillsyn blev oförändrad för den familj som utnyttjade kommunal barnomsorg och åtnjöt avdragsräit för styrkta barntillsynskostnader,

1978/79:1259 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1-3 och 5) hemställts

1. att riksdagen begärde förslag om införande av en beskattad vårdnads-ersättning från den 1 januari 1980 att utgå under 9 månader från del att ersättningen från föräldraförsäkringen upphörde och fram till dess alt ett barn

uppnådde 18 månaders ålder, med ett belopp motsvarande garaniinivån inom föräldraförsäkringen i enlighet med de övergångsbestämmelser och riktlinjer som angelts i motionen,

1. att riksdagen uttalade atl det långsiktiga målet fören vårdnadsersältning var atl den skulle byggas ul alt gälla upp lill dess all elt barn uppnådde tre års ålder,

2. atl riksdagen beslutade atl garantinivån inom föräldraförsäkringen från den 1 Januari 1980 skulle höjas lill ett belopp som fören lolvmånadersperiod motsvarade basbeloppet vid denna tidpunkt och att justeringar av nivån därefter skulle ske automatiskt vid ingången av varje år på samma sätt som för högslbeloppet inom föräldraförsäkringen,

5. att riksdagen hos regeringen begärde au familjestödsutredningen fick i uppdrag att förutsättningslöst utreda hur barnbidraget skulle kunna uiformas för atl bättre stödja flerbarnsfamiljerna,

1978/79:1817 av Gunnar Biörck i Värmdö (m),

1978/79:1831 av Grethe.Lundblad (s) och Gördis Hörnlund (s),

1978/79:1844 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde förslag lill en minimisiandardgaranti för småbarnsföräldrar i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:1845 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) och

1978/79:2143 av Karin Andersson m. fl. (c) såvitt nu var i fråga (yrkandet 1).

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Utskottet hemställde

1. belräffande utredning m.m. om barnfamiljernas situation atl riksdagen
skulle avslå motionen 1978/79:713, motionen 1978/79:894, yrkandet 1,
motionen 1978/79:1259, yrkandet 5, motionen 1978/79:1817, motionen
1978/79:1831 och motionen 1978/79:1845,

3.3 beträffande höjning och indexreglering av del allmänna barnbidraget alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:894, yrkandet 2,

3.4 beträffande vårdnadsersältning att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1257, yrkandet 1, och motionen 1978/79:1259, yrkandena 1, 2 och 3,

3.5 belräffande minimisiandardgaranti för småbarnsföräldrar all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1844,

3.6 beträffande kartläggning av de aktuella sexualsociologiska förhållandena au riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:259,

3.7 beträffande viss kartläggning av förutsättningarna för del framlida familjelivet atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:363,

3.8 beträffande prognos om invandringens effekter på befolkningsutvecklingen atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2143, yrkandet 1,

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

8. belräffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag på motionen 1978/79:894, yrkandet 3, till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 4 420 000 000 kr.

Reservationer hade avgivits

belräffande vårdnadsersältning

Lav Bengt Bengtsson, Britt Wigenfeldt, Rune Gustavsson och Arne Magnusson (samtliga c) som ansett all utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1259, yrkandena 1,2 och 3, och med anledning av motionen 1978/79:1257, yrkandet l,som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

2. av Nils Carishamre (m) och Ingegerd Troedsson (m) som ansett att
utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1257, yrkandet 1, och med anledning av motionen 1978/79:1259, yrkandena 1,2 och 3, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande minimistandardgaranti för småbarnsföräldrar av Nils Caris
hamre (m) och Ingegerd Troedsson (m)som ansett att utskottet under 4 bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1844 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Socialutskottets betänkande nr 45

I propositionen 1978/79:168 hade hemställts atl riksdagen skulle godkänna av socialministern Gabriel Romanus angivna allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning.

Del hade i propositionen föreslagits att en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse skulle genomföras med början år 1980 och alt föräldrautbildningen skulle byggas ut successivt i landstingens regi som en del av den normala verksamheten vid mödra- och barnavårdscentraler samt BB.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden \vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:1266 av Sven Johansson m. fl. (c, m),

1978/79:2143 av Karin Andersson m. fl. (c), såvitt nu vari fråga (yrkandet 4),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:2440 av Bonnie Bernslröm (fp),

1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena I och 2) hemställts att riksdagen skulle

l.som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av kommersiella företags informationsmaterial i samband med föräldrautbildning m. m.,

2. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om föräldrautbildning för invandrare.

1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt nu vari fråga (yrkandet

1),

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) såvitt nu vari fråga (yrkandet 1 delvis) och

1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 4-6) hemställts

atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts om föräldrautbildningen,

att riksdagen beslutade alt till socialstyrelsen anvisa ytterligare 2 500 000 kr. för informationsmaterial,

alt riksdagen beslutade uttala atl förbud borde införas mol kommersiell reklamuidelning på mödra- och barnavårdscentraler samt BB.

Utskotiet hemställde

beträffande frågan om avslag på propositionen i här aktuell del atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2485, yrkandet I delvis,

beträffande ålgärder mot skilsmässor all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1266,

belräffande invandrarbarnens språkproblem alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2143, yrkandet 4,

beträffande föräldrautbildning för adoptivföräldrar alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2440,

beträffande kommersiellt informationsmaterial au riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2482, yrkandet 1, och motionen 1978/79:2486, yrkandet 6,

beträffande start för föräldrautbildning för invandrare all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2482, yrkandet 2,

beträffande folkbildningsorganisalionernas medverkan all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2484, yrkandet 1,

beträffande uppsökande verksamhet och kursplaner alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2486, yrkandet 4,

beträffande anvisande av medel för informationsmaterial, att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2486, yrkandet 5,

10. atl riksdagen godkände i propositionen angivna allmänna riktlinjer för
en allmän föräldrautbildning såvitt dessa inle behandlats under mom.
3-9.

Reservation hade avgivits beträffande kommersiellt informations-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

material av Evert Svensson, Ivar Nordberg, Sven-Gösta Signell, Lena Öhrsvik, mgemund Bengtsson och John Johansson (samtliga s) som ansett alt utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2482, yrkandet 1, och motionen 1978/79:2486, yrkandet 6, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 24

I propositionen 1978/79:100 bil. 8 (socialdepartementet), under lin. C, punkten C 3. Bidrag lill föräldraförsäkringen (s. 53-55) hade regeringen föreslagit riksdagen

all till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 410 000 000 kr.

I proposiiionen 1978/79:168 (socialdepartementet) hade regeringen såvitt avsåg förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. föreslagit riksdagen att anta de i propositionen intagna förslaget lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn,
m. m.

I proposiiionen 1978/79:168 hade föreslagils i huvudsak följande såvitt gällde förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.

Kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inle kunde fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skulle i princip ha rätt till omplacering hos arbetsgivaren med bibehållen lön. De kvinnor som inte kunde omplaceras i anställningen föreslogs i stället fö ledighet med ersättning från försäkringskassan, havandeskapspenning. Denna ersättning skulle kunna utgå tidigast från och med den sexlionde dagen och längst lill och med den elfte dagen före den beräknade lidpunkten för barnets födelse, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenningen beräknades på samma sätt som sjukpenning.

Vidare hade föreslagits en rad förbättringar av föräldraförsäkringen och den motsvarande rätten lill ledighet frän anställningen för vård av barn.

Den nu utgående särskilda föräldrapenningen, som omfattade tre månader, föreslogs under samtliga tre månader utgå med ett belopp som motsvarade förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån. Särskild föräldrapenning föreslogs utgå med 90 dagar för varje barn även vid flerbarnsfödsel.

Vidare hade föreslagits alt reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändrades så alt de i huvudsak överensstämde med de som gällde för sjukpenning'. Dock infördes en yttersta gräns på 60 dagar per barn och år. Liksom nu skulle ersättning utgå när fadern stannade hemma i samband med barns födelse. Fadern föreslogs fö en självständig rätt till föräldrapenning för tio dagar i samband med barnels födelse.

Föräldrar föreslogs fä rätt all utnyttja särskild föräldrapenning bl. a. i

samband med föräldrautbildning.

Vidare hade föreslagits en höjning av åldersgränsen lill tolv år för föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Detta skulle gälla barn födda år 1970 eller senare.

I propositionen lades också fram förslag om ökat antal dagar med föräldrapenning i samband med adoption av barn som var mellan åtta och tio år samt vissa ändringar belräffande värdbidrag till handikappade barn.

Kostnaderna för den föreslagna förbättringen av föräldraförsäkringen beräknades uppgå till 240 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslogs träda i kraft den I januari 1980.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonothiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av proposiiionen 1978/79:168 väckta motionerna

1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s), vari såvitt motionen hänvisats lill socialförsäkringsutskotiet hemställts atl riksdagen skulle

3. begära en översyn av föräldraförsäkringen, . 4. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om kommunal barnvårdsverksamhei,

besluta all försäkringskassan obligatoriskt skulle tillställas uppgift om facklig organisations ställningslagande i samband med ansökan om havandeskapspenning,

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av praxis beträffande havandeskapspenning,

begära förslag om höjning av åldersgränsen för lillföllig vård av barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:2483 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen skulle avslå proposiiionen utom såvitt avsåg förslagen om

inrättande av allmän föräldrautbildning,

havandeskapspenning,

ökat antal dagar med föräldrapenning för adoptivbarn mellan åtta och tio år,

d) vissa ändringar belräffande vårdbidrag till handikappade barn och

e) alt "smitta" infördes som kriterium Jämsides med "sjukdom" för rätt lill
föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskoitei hemställts atl riksdagen skulle

avslå förslaget om att särskild föräldrapenning skulle kunna utgå före barns födelse vid deltagande i föräldraulbilc'ning och därvid ge rätt till förkortad arbetstid enligt lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m.

ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om förläggning av föräldrautbildningen på dellagarnas fritid,

avslå förslaget till förändring av den ekonomiska ersättningen under den nionde månaden i föräldraförsäkringen.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

avslå förslaget om utvidgad rätt lill ledighet för tillfällig vård av sjukt barn,

anhålla om nytt förslag lill utvidgad rätt för tillfällig vård av långvarigt och ofta sjukt barn i enlighet med motionens riktlinjer,

hos regeringen anhålla alt den i propositionen aviserade översynen av vårdbidrag för handikappat barn skulle ske skyndsamt och att de i motionen angivna riktlinjerna därvid skulle beaktas,

1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m), vari såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskotiet hemställts alt riksdagen skulle

avslå propositionen,

hos regeringen anhålla om en utredning av de konsekvenser de lagstadgade rältigheterna lill ledighet, exklusive semester, hade för produktion, produktivitet och sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkade arbetsgivarna,

1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskotiet hemställts atl riksdagen skulle

1. besluta anta av motionärerna framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring, innebärande bl. a. att del skulle vara
tillräckligt med elt intyg från den lokala fackföreningen eller arbetsgivaren för
atl havandeskapspenning skulle utgå,

uttala att möjligheter snarast borde skapas för att läcka inkomstbortfall i samband med barns eller ordinarie vårdares sjukdom, utan annan tidsbegränsning än vad som förekom i lagen om allmän försäkring vad beträffade försäkrads rätt till sjukpenning.

uttala atl med förälder i lagen (1962:381) om allmän försäkring borde Jämställas den som stadigvarande sammanbor med föräldern och barnet.

1978/79:2496 av Johan Olsson (c),

1978/79:2497 av Per-Eric Ringaby (m) och Blenda Littmarck (m), vari hemställts atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2483 av Gösta Bohman m. fl. begärde nytt förslag från regeringen kompletterat med en mer omfattande kostnadsredovisning och en bedömning av de arbetsmarknads-mässiga och samhällsekonomiska följdverkningarna i enlighet med vad i förevarande motion anförts,

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna 1978/79:256.av Marianne Karlsson (c).

1978/79:296 av Iris Mårtensson (s) och Åke Green (s), 1978/79:357 av Lilly Hansson m. fl. (s).

1978/79:425 av Gillis Augustsson m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en skyndsam översyn av gällande,- lagsiiftning i den del som berörde vårdbidrag och som relaterats i motionen,

1978/79:426 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c),

1978/79:509 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställts all riksdagen skulle

besluta au från den 1 januari 1980 skulle ersäiining enligt inkomsi-bortfallsprincipen utgå under föräldraförsäkringens nionde månad,

fatta principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäkringen med det innehåll som angetts i motionen,

hos regeringen anhålla om förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringens utbyggnad enligt vad som angetts i motionen.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

1978/79:697 av Lilly Bergander m. fl. (s),

1978/79:698 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till lagstiftning för alt tillgodose anhörigas möjligheter att vårda sjuka personer i hemmet,

1978/79:700 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utredning om ersättning från den allmänna försäkringen för vård av sjuk anhörig,

1978/79:878 av Per-Eric Ringaby m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen av regeringen begärde en snabb översyn av de regler som tillämpades vid ersättning med hel, halv eller kvarts dagpenning från den särskilda föräldraförsäkringen,

1978/79:880 av Evert Svensson m. fl. (s) såvitt nu var i fråga,

1978/79:1042 av Gunnel Jonäng (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna au införa en lagfäst rätt lill tjänstledighet för vård av anhörig och hur ersättningsfrågan skulle lösas,

1978/79:1228 av Bertil Dahlén (fp),

1978/79:1229 av Bertil Dahlén (fp),

1978/79:1245 av Anna-Greta Skantz (s).

1978/79:1536 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 2), hemställt atl riksdagen enligt vad som föreslagits i motionen

Nr 154 1978/79:1108 hos regeringen begärde atl möjlighet till rätt till tjänstledighet

Fredaeen den celler nedsatt arbetstid för vård av svårt sjuk anhörig utreddes,

25 maj 1979

_____________ 1978/79:1796 av Margareta Andrén (fp).

Ekonomiskt stöd i

åt barnfamilier 1978/79:1797 av Nils Carishamre (m), vari hemställts att riksdagen hos

m. m.

regeringen begärde utredning och förslagom vidgad rätt till föräldrapenning för föräldrar till svårt handikappade barn enligt de riktlinjer som angetts i motionen,

1978/79:1801 av Doris Håvik (s) och Gördis Hörnlund (s) samt

1978/79:1813 av Kersti Swartz (fp).

Av ovanstående motioner hade 1978/79:1042 och 1978/79:1536, yrkandet 2, hänvisats till arbetsmarknadsuiskottet som sedermera överlämnat dem till socialförsäkringsutskotiet.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. belräffande sjukpenning för gravida kvinnor vid behandling i öppen vård
avslå motionen 1978/79:1245,

beträffande intyg vid havandeskapspenning med bifall till propositionen 1978/79:168 i motsvarande del och med avslag på motionema 1978/79:2482, yrkandet 5, och 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, anta den i proposiiionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning avslå motionen 1978/79:2482, yrkandet 6,

beträffande höjning av garantinivån för föräldrapenning avslå motionen 1978/79:880 i motsvarande del,

beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 5, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarandedel, 1978/79:2486, yrkandet 2, och 1978/79:24971 motsvarande del anta den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn avslå motionen 1978/79:2482, yrkandet 7,

beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för lillfällig vård av barn avslå motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228, 1978/79:1797 och 1978/79:2484, yrkandet 6,

belräffande överläggningar med Svenska kommunförbundet avslå motionen 1978/79:2482, yrkandet 4,

beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden med bifall till propositionen i motsvarande del och lill motionen 1978/79:509, yrkandet

1, samt med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 4, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del anta dels del i propositionen framlagda förslaget i lagen om ändring i lagen om allmän försäkring atl 4 kap. 13 och 16 §§ skulle upphöra alt gälla, dels den i proposiiionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 14 § nämnda lagförslag,

beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning m. m. med bifall till proposiiionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/ 79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del anta den i proposiiionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 11 och 20 §§ förslagel lill lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

belräffande författningsförslagen i övrigt med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1978/79:2485 i motsvarande del anta

a. det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte behandlats under
momenten 2, 5, 9 och 10 ovan,

b. det i propositionen framlagda förslagel lill lag om ändring i lagen
(1978:410)om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. med den ändringen att
12 S skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande att kvinnlig
arbetstagare fick en principiell rätt till omplacering fr. o. m. den sexlionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnels födelse fram till barnets
faktiska födelse,

belräffande översyn av rätten lill föräldrapenning för besök i fritidshem avslå motionen 1978/79:1801,

beträffande föräldrapenning vid flerbarnsfödsel avslå motionen 1978/ 79:1796,

beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning avslå motionen 1978/79:878,

beträffande föräldrapenning vid adoption avslå motionen 1978/ 79:296,

beträffande föräldrapenning vid sammanboende i vissa fall avslå motionen 1978/79:2486, yrkandet 3,

beträffande utredning om bestämmelserna om värdbidrag avslå motionerna 1978/79:256, 1978/79:425 i motsvarande del och 1978/79:1229,

beträffande skyndsam översyn av bestämmelserna om vårdbidrag med biföll till motionerna 1978/79:425 i motsvarande del och 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag avslå motionen 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del,

beträffande vård av sjuk anhörig med anledning av motionerna 1978/79:698, 1978/79:700, 1978/79:1042 och 1978/79:1536, yrkandet 2, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

beträffande principbeslut m.m. angående föräldraförsäkringen avslå motionerna 1978/79:509, yrkandena 2 och 3, och 1978/79:2482, yrkandet 3,

beträffande utredning och förslagom konsekvenserna av lagstiftningen för föräldraförsäkringen m. m. avslå motionerna 1978/79:2485, yrkandet 2, 1978/79:2496, yrkandena 1 och 2, och 1978/79:2497 i motsvarande del,

belräffande ersättning vid behandling på barn- och ungdomspsyk-ialrisk klinik avslå motionen 1978/79:357,

beträffande ersättning vid umgängesrätt avslå motionen 1978/ 79:697,

beträffande information om föräldraförsäkringen avslå motionen 1978/ 79:1813,

med bifall lill regeringens i proposiiionen 1978/79:1(K) under punkten C 3 framlagda förslag till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 410 000 000 kr.

Reservationer hade avgivits

1. belräffande intyg vid havandeskapspenning av Sven Aspling, Helge
Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och
Lars-Åke Larsson (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort
hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2482, yrkandet 5, och med anledning av propositionen 1978/79:168 i motsvarande del samt med avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 3 kap. 9 § förslaget lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning av
Sven Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börie Nilsson,
Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (samtliga s) som ansett att utskottet
under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 6, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn (såvitt avsåg 60
dagar och 10 dagar) av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkeriind (m) som
ansett att utskottet under 5 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del och med anledning av motionen 1978/79:2484, yrkandet 5, samt med avslag på proposiiionen i motsvarande del och motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 4 kap. 9 § förslagel till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

4. beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn (såvitt avsåg 60 dagar) av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson

och Elis Andersson (samtliga c) som ansett att ulskotlei under 5 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2484, yrkandet 5, och med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2485, yrkandet I i motsvarande del, och 1978/ 79:2497 i motsvarande del samt med avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 4 kap. 9 S förslagel lill lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

5. beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig
vård av barn av Sven Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik, Eric Marcusson,
Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (samtliga s)som ansett
atl utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 7, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

belräffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för tillfällig vård av barn

6. av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och
Elis Andersson (samtliga c) som ansett att utskottet under 7 bort hemstäl
la

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet 6, och med avslag på motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:1797 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

7. av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m) som ansett alt utskottet
under 7 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1797 och med avslag på motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:2484, yrkandet 6, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

8. belräffande överläggningar med Svenska kommunförbundet av Sven
Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börie Nilsson, Ralf
Lindström och Lars-Åke Larsson (samtliga s)som ansett atl utskottet under 8
bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

9. beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden av Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c) som ansett all utskottet under 9 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionerna 1978/79:2483 i motsvarande,del, 1978/79:2484, yrkandet 4, 1978/79:2485, yrkandet I i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1978/79:509, yrkandet 1, beslutade dels alt 4

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

kap. 13.14 och 16 >!;) lagen om allmän försäkring skulle kvarstå i oförändrade lydelser, dels att härav betingade ändringar vidtogs i ingressen till del i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

10. belräffande ersäiining och ledighet vid föräldrautbildning m. m. av Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c) som ansett au utskottet under 10 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/79:2485, yrkandet I i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, skulle anta 4 kap. 11 och 20 §i; i del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen om allmän försäkring med den ändringen att lagrummen skulle erhålla av reservanterna föreslagna lydelser.

11. belräffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning
av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m) som anseu all ulskotlei
under 14 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79:878 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

12. beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag av
Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis
Andersson (samtliga c) som ansett att utskottet under 19 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

13. beträffande principbeslut m.m. angående föräldraförsäkringen av Sven
Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf
Lindström och Lars-Åke Larsson (samtliga s) som ansett att utskottet under
21 bort hemslälla

alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:509, yrkandena 2 och 3, och med avslag på motionen 1978/79:2482, yrkandet 3, skulle

a. fatta principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäkringen med
det innehåll som angelts i motionen 1978/79:509,

b. hos regeringen anhålla om förslag vid nästa riksmöte om föräldraför
säkringens utbyggnad enligt vad som angelts i motionen 1978/79:509.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis Andersson (samtliga c).

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! Huvudlinjen i de regeringsförslag som riksdagen behandlar i dag är alt de stärker föräldrarna. De syftar till alt ge föräldrarna bättre möjligheter all fylla sin föräldraroll och ge dem mer tid för sina barn, bättre möjligheter all förena förvärvsarbete med en helgjuten insats som förälder.

Tidigare i vår har riksdagen bifallil regeringens förslag om kraftigi ökade anslag till kommunernas barnomsorg. Det var nödvändigt, och jag är självfallet glad för det. Men grundläggande för alla barn är att deras föräldrar känner trygghet i sin föräldraroll och alt de kan ägna lid ål sina barn och göra det till vardags utan all barn och föräldrar är alltför trötta när de är tillsammans.

De redskap som vi vill använda för att nå de här målen är föräldrautbildning och föräldraförsäkringen, och det är dem vi behandlar i dag.

Samhällsförändringen ställer nya krav på föräldrarna. Det innebär också nya krav på familjepolitiken. Människorna flyttar i dag mer än tidigare. De som för barn kan ofta inte fö samma stöd av sina föräldrar som var vanligt förr. Samhället har också blivit mera komplicerat.

Vi vet all många föräldrar är mycket osäkra inför sin nya roll. Därför behövs föräldrautbildningen. Den skall ge föräldrar kunskap om barnens behov och utveckling och om samhällets service till barnfamiljerna. Men lika viktigt; den skall också ge föräldrarna möjligheter att diskutera sina problem med andra i samma situation. Alt upptäcka atl andras barn också kastar maten på golvet, att finna atl man själv inle är den enda föräldern i världen som misslyckas med en del av sina goda föresatser, är ofta det bästa stödet för en förälder som plågas av sin otillräcklighet.

Allt fler föräldrar vill fortsätta med sill förvärvsarbete också när de har små barn. Genom rätten lill sex timmars arbetsdag har de fält möjlighet alt korta ner sin arbetstid. Det är bra av många skäl. Många föräldrar tycker atl det är för jobbigt all både ha etl heltidsarbete och samtidigt vara förälder. Det är viktigt att barn och föräldrar kan vara tillsammans. Även om daghem är positivt på många sätt, är det inte bra om barnen måste vara där mycket länge. Enligt familjestödsutredningen var hälften av barnen på daghem mer än nio timmar och en femtedel så myckel som tio limmar. Även om siffrorna nu skulle vara något lägre, är lägel naturligtvis inle tillfredsställande.

Förslagen till utbyggnad av föräldraförsäkringen, som vi diskuterar i dag, underiäiiar ytteriigare för föräldrarna atl förena förvärvsarbete och föräldra-skap. Förutom att de ger ett ökat stöd till föräldrarna har de också tvä andra syften: för det första att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och för det andra att minska krångel och ta bort orättvisor i systemet.

Dessutom innebär uppbyggnaden av en föräldrautbildning, möjligheten till en kortare arbetstid för småbarnsföräldrarna och den ökade roll för papporna som nu föreslås all vi genomför - om riksdagen följer utskottens förslag - sädana tankar som logs upp i riksdagen frän folkpartiet för ungeför tio år sedan och som vi har arbetat för sedan dess, glädjande nog med allt störte anslutning frän andra partier.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

2 Riksdagens prolokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Vi vill öka jämställdheten, bl. a. på följande sätt: Vi anser inte all kvinnor skall behöva la ledigt i slutskedet av graviditeten bara för all deras arbete är olämpligt, och för alt deras arbetsgivare inte vill eller kan ordna med omplacering. Vi hoppas all förbättringen av ersättningen från föräldraförsäkringen gör att flera pappor kommer att utnyttja en del av föräldraledigheten. Den särskilda pappaledighelen kring födelsen och den nya föräldrautbildningen skall också stimulera fäderna lill ett större engagemang för sina barn.

Föräldraförsäkringen har byggts ul mycket kraftigi sedan den kom lill 1974. Försäkringen ärelt utmärkt instrument föratt tillgodose behov inom familjepolitiken.

Men den här utvecklingen har också inneburit atl föräldraförsäkringen har blivit alltmer komplicerad. Den är så krånglig alt del finns allvariiga skäl att fundera över hur man skall göra den enklare. Det behövs både för alt vi inle skall ta på oss för slora kostnader för förvaltningen och för all männsiskor skall kunna förstå och rätt utnyttja sina förmåner.

I propositionen lämnas flera förslag, som innebär klarare linjer i försäkringen. Den kanske viktigaste förändringen i förenklande riktning är att ersättningen i forlsältningen kommer all bli densamma för hela den lid försäkringen omfattar. Det har varit svårt atl förklara för föräldrarna varför ersättningen under en månad av de nio har begränsats lill 32 kr. per dag.

Förslagen i propositionen innebär också att föräldrapenning för lillfällig vård av barn knyts lill sjukdom och i huvudsak följer samma regler som den vanliga sjukpenningen, medan behovet av ledighet för andra ändamål -förkortad arbetsdag, introduktion i skola eller förskola osv. - får tillgodoses inom ramen för rätten lill särskild föräldrapenning. Den här uppdelningen är lätt alt klargöra och gör att de flesta föräldrar slipper hålla reda på hur många sjukdagar de haft för sina barn varje år.

Kravet på en enkelhet är viktigt och det bör hävdas med kraft. Det för dock inte drivas så långt atl det hindrar att angelägna behov blir tillgodosedda eller all orättvisor tas bort.

Vissa av förslagen har inslag av prövning i del enskilda fallet, t. ex. havandeskapspenningen. Jag är övertygad om alt den är så viktig, att vi får acceptera en viss omgång-kalla den byråkrati om ni vill-i detla fall. En klar majoritet av remissinstanserna delar också den åsikten.

Jag går nu in på de olika förslagen i proposiiionen och utskottens behandling av dem.

Flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation tas upp i motioner från samtliga partier i riksdagen. Det är naturiigt. Familjer med många barn har ofta lägre standard. Dessutom har de svårare att förbättra denna standard med egna insatser. En fyrabarnsfamilj med en inkomsttagare behöver t. ex. tjäna över 100 000 kr. för atl nå över existensminimum. Ju fler barn man har desto mindre blir utbytet, om den andra föräldern börjar förvärvsarbeta. Regeringen har nyligen fattal beslut om direktiv till en utredning om barnfamiljernas ekonomiska situation, särskilt flerbarnfamiljernas. Partiernas representanter i socialutskottet har kunnat ge synpunkter underarbetet med direktiven, och

utskottet finner att regeringens åtgärder är tillräckliga pä denna punkt.

Vid det senaste årsskiftet höjdes barnbidragen lill 2 500 kr. per år. Vad riksdagen nu skall la ställning till är motioner från centerpartiet och moderaterna om ett eventuellt införande av nya bidragsformer. Jag delar många av de synpunkter som har framförts i motionerna, t. ex. om behovet av större rättvisa mellan dem som för plats i kommunens barnomsorg och dem som måste ordna någon form av privat barntillsyn eller som själva är tvungna all ta hand om sina barn. Valfriheten är viktig för barnfamiljerna. Därför anser också folkpartiet all värdnadsbidrag skall införas, även om folkpartiet inle accepterar de olika utformningar som centerpartiet och moderata samlingspartiet föreslår.

Del är ändå enligt min mening nödvändigt att, som utskottet också föreslår, avslå de här motionerna. Det ekonomiska utrymmet är begränsat. Centerns och moderaternas värdnadsbidrag skulle i den första etappen kosta ungeför 900 milj. kr. per år. Fullt utbyggt skulle det kosta mellan 2,5 och 3 miljarder kronor. All de här partierna plötsligt blivit så frikostiga är en aning förvånande. Tidigare i är har de ju uttalat oro för del slora budgetunderskottet, och så länge cenlem och moderalema var med och delade regeringsansvaret var de betydligt mer återhållsamma med löften pä det här området.

Det finns nu särskild anledning att avvakla med helt nya bidragsformer dels därför att vi har ont om pengar, dels därför att vi tillsätter en utredning som skall se över det framtida stödet till flerbarnsfamiljerna och lill barnfamiljerna över huvud laget. Vi känner Ju inte heller resultatet av statistiska centralbyråns undersökning om befolkningsutvecklingen och vilka krav på åtgärder och kostnader som den kan medföra. Alla partier är överens om att det är särskilt viktigt att stödja flerbarnsfamiljerna, vilket också framgår av utskottets belänkande. Vårdnadsbidraget är kanske inte den allra bästa åtgärden med tanke på detta syfte.

I allt väsenlligl har utskottet enhälligt ställt sig bakom regeringens förslag om föräldrautbildning. Den enda avvikelsen är en socialdemokratisk reservation som gäller kommersiellt material som delas ut i samband med barns födelse. Enigheten är myckel glädjande. Frågan harju diskuterats i riksdagen tidigare och redan då var man överens om alt en föräldrautbildning måste komma lill stånd så fort som möjligt. Elt stört ansvar vilar nu på landslingen all erbjuda föräldrarna föräldrautbildning redan nästa år. Landstingsförbundet har i den ekonomiska överenskommelse som riksdagen antog i förra veckan förklarat alt de resurser som landstingen nu får medger att man fr. o. m. 1980 erbjuder föräldrautbildning i anslutning till barnets födelse.

Utskottet skriver ulföriigt om viklen av atl även invandrarföräldrarna kan erbjudas föräldrautbildning redan från starten. Jag delar hell den uppfattningen.

I propositionen föreslås att blivande mödrar som på grund av arbetets art inte kan fortsätta sitt normala arbete under graviditetens slutskede skall fö rätt till omplacering med bibehållen lön, eller, om detla inle går, fö rätt till en särskild havandeskapspenning. Utskottet har påpekat alt den konstruktion som har föreslagits i proposiiionen kan vara olämplig i de fall då föriossningen

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

inträffar en lid efter den beräknade födelsen. Man har därför gjort en mindre justering, som Jag självfallet inle har någonting all invända emot.

I propositionen föreslås alt rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn vidgas både när det gäller den lid föräldrarna för utnyttja försäkringen och beträffande åldersgränsen.

När försäkringen infördes 1974 och den nya rättigheten till ersättning lör vård av sjukt barn kom till begränsades antalet dagar till tio per familj. Begränsningen gjordes mol bakgrund av atl del gällde en helt ny och oprövad förmån. Det sades också att begränsningen flck ses som ett provisorium och alt del naturiiga vore att behandla också denna sjukpenning som all annan sjukpenning.

1977 utvidgades dagantalet något och ökades om man hade flera barn.

Familjestödsutredningen föreslog i sitt betänkande en utvidgning av rätten till föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Förslaget lades fram mot bakgrund av att utredningen hade funnit ett mycket begränsat utnyttjande av den här delen av föräldraförsäkringen. De föräldrar som utnyttjade försäkringen 1976 gjorde det i genomsnitt 4,6 dagar per familj, och mindre än 10 % av familjerna utnyttjade alla sina dagar. Utredningen menade att Just den här lilla gruppen innehöll familjer som hårt drabbades av ett barns långvariga sjukdom både känslomässigt och ekonomiskt.

Det är möjligt att det totala utnylijandel av rätten till föräldrapenning har ökat något sedan den här statistiken samlades in. Del tillåtna antalet dagar har ökat liksom sannolikt antalet familjer som över huvud taget utnyttjar rätlen -men ingenting lyder på någon drastisk ökning av antalet familjer som utnyttjar alla sina dagar, inte heller av det genomsnittliga utnyttjandet per familj. I utredningens förslag låg en begränsning av utnyttjandet med hjälp av karensdagar. På den punkten fick man kritik från principiell synpunkt och från krångelsynpunkt. Där valde regeringen i stället att föreslå att man i princip skall likställa vård av sjukt barn med egen sjukdom. I huvudsak kommer samma krav alt gälla beträffande läkarintyg, vilket innebär en begränsning som inte tidigare finns i systemet. Det är alltså inte fråga om, som del heter i någon av motionerna som väckts, någon obegränsad rätt lill ledighet, utan del är precis samma begränsningar som gäller när man själv är sjuk. Som yttersta gräns för utnyttjandet har vi dessutom föreslagit att man inte skall få vara ledig mer än 60 dagar per barn och år. Del är en begränsning som säkert kommer all fö mycket liten praktisk betydelse. Atl den har föreslagits beror till största delen på behovet av au ha en avgränsning mellan föräldraförsäkring och vårdbidrag för handikappade barn. Det är självklart au de myckel fö barn som är sjuka mer än två månader per år också måste få tillsyn på något sätt. Om vårdbidrag inle är aktuellt finns det andra former, t. ex. kommunal barn vårdare. Huvudprincipen är att inget barn under tolv år som är sjukt skall behöva ligga ensamt hemma när föräldrarna är på arbetet.

I propositionen föreslås också all fadern för en särskild rätt till ledighet i samband med barnets födelse.

Jag är förvånad överalt varken centerpartiet eller moderata samlingspartiet

är med på atl samma bestämmelser skall gälla om ens barn blir sjukt som när man själv ärsjuk. Del kan väl inle vara mindre viktigt atl la hand om ett sjukt barn än atl en vuxen som är sjuk för vara hemma från jobbet?

Moderaterna vill heller inte att pappan skall fö särskild rätt till ledighet vid barnets födelse. Jag måste beklaga atl moderaterna inle anser all det är så betydelsefullt som vi gör atl pappan redan från början fåren nära kontakt med barnet.

I propositionen föreslås, som jag nämnde nyss, att ersättningsnivån för den nionde månaden blir samma som för de åtta första månaderna av föräldraledigheten. Del har flera fördelar.

För det första blir del en bättre ersättningsnivå, vilket inle minst är viktigt för de ensamstående föräldrarna.

Fördel andra ökarsannolikheten föratt pappan tar ul en del av den nionde månaden.

För del tredje blir del lättare administration och lättare atl informera om föräldraförsäkringens regler.

Tyvärr vill inte centern och moderaterna heller på denna punkt acceptera förslaget. De vill i stället ha ett vårdnadsbidrag. Jag har tidigare nämnt varför folkpartiet inte anseratt vi nu kan ta det steget, ochjag tycker del är märkligt atl de som i övrigt - också vid behandlingen av den här propositionen - talar om vikten av återhållsamhet tycker all del är rimligt att byta ut en reform i 200-miljonersklassen mol en som i första etappen kostar ungeför 900 miljoner.

Centern och moderaterna vill inle heller låta föräldrarna använda föräldraförsäkringen när de skall delta i föräldrautbildning.

De argument som framförs i motioner och utskottsbetänkanden är litet märkliga. Det blir för dyrt, säger man. Men just det här förslaget innebär ingen merkostnad, eftersom antalet dagar inom den särskilda föräldrapenningen hålls oförändrat. Man får ulnyllja försäkringen inom en ram som redan finns.

Föräldrarna blir motiverade ändå, heter del vidare. Också Jag vill framhålla att de flesta föräldrar säkerligen är angelägna om alt delta i föräldrautbildning. Men Jag vill understryka atl del är viktigt alt nå även dem som inte är så angelägna om att komma dit. Det är de som har särskilt stort behov av denna utbildning, och vi vill underlätta deras deltagande.

Man anför också att det blir för krångligt att lägga föräldrautbildning på dagtid. Det kan inte förnekas att detta är ytterligare ell försvårande inslag i arbetslivet, även om det inle har någon väldig omfattning. Men det är inte konsekvent att samtidigt som man anför detla argument ställa sig bakom uttalanden om hur viktigt det är atl ge möjlighet atl stanna hemma för att vårda anhöriga. Det innebär en påfrestning av motsvarande slag på arbetslivet. Det är önskvärt att lägga en del av föräldrautbildningen på dagtid, bl. a. med tanke på dels den personal som arbetar i föräldrautbildningen, dels möjligheten atl göra studiebesök. Men vi måste naturligtvis också utgå från alt föräldrar är villiga att salsa en betydande del av sin frilid för att bli bättre föräldrar.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Låt mig säga som en sammanfattning alt utskotten tillstyrker den familjepolitiska propositionen och de familjepolitiska avsnitten i budgetförslaget praktiskt taget utan förändringar. De tillkännagivanden som utskotten vill göra ligger helt i linje med regeringens politik. Jag är ledsen över att centern och moderaterna på väsentliga punkter ställer sig vid sidan av den viktiga familjepolitiska reform som summan av de förslag vi i dag behandlar innebär.

De förslag som utskotten i dag ställersig bakom är naturiigtvis ingen slutlig utformning av familjepoliliken. Vi måste gå vidare i den lakt som resurserna medger. Flera utredningar är aktuella på detta område. En utredning skall arbeta med barnfamiljernas, särskilt fierbarnsfamiljernas, ekonomi. Vi har vidare beslutat lillsätta en utredning om invandrarbarnens språksituation. En annan utredning är den som skall la upp möjlighet till ersättning och ledighet för vård av anhöriga. Vårdnadsbidrag bör införas när vi för råd till det. Vi måste också gå vidare närdet gäller föräldrautbildningen. I del avseendet las i dag etl viktigt första steg, men del måste följas av flera.

IVAR NORDBERG (s):

Herr lalman! För socialdemokratin är familjepolitiken en del av en samlad politik för alt åstadkomma en social utjämning och skapa etl bättre samhälle. I vår partimotion om barn- och familjepolitiken har vi sammanfattat vissa övergripande mål för socialdemokratins familjepolitik. Dessa är atl ge alla barn goda och likvärdiga uppväxtvillkor i ett samhälle präglat av värme och gemenskap, atl skapa förutsättningar för ekonomiskt oberoende för alla och en Jämnare inkomstfördelning, all genom reformer inom barnomsorgen, skolan och fritiden verka för en samhällsförändring som gör det möjligt för barnen alt utvecklas till fria och självständiga människor som verkar i gemenskap och solidaritet med varandra, att ge föräldrar och barn mer lid för en innehållsrik och utvecklande samvaro och att förverkliga jämställdheten mellan kvinnor och män såväl i hemmet som i arbets- och samhällslivet och därigenom göra del möjligt alt skapa ett barnvänligare samhälle.

I överensstämmelse med de här riktlinjerna har vi lagt fram förslag lill konkreta ålgärder för riksdagens behandling. Det gäller bl. a. utbyggnad av barnomsorgen, vidgade möjligheter för barn och föräldrar lill samvaro, insatser föratt komma till rätta med den sociala utslagningen,åtgärder fören bättre boendemiljö och en bättre skola samt förslag som skulle ha förbättrat barnfamiljernas ekonomiska standard.

Tyvärr har vi inte bara fött uppleva all dessa våra förslag till allra största delen har avstyrkts av den borgerliga majoriteten, därutöver har de borgerliga regeringarna fört en politik som allvarligt försämrat barnfamiljernas standard.

Barnomsorgen och dess utbyggnad är för oss socialdemokrater en mycket viktig del i en aktiv familjepolitik. Del är viktigt atl föräldrar som vill ha förvärvsarbete ges en möjlighet till detta. Och det är viktigt alt den barnomsorg som samhället erbjuder skall ha en god kvalitet.

Därför har vi än en gång anledning att beklaga att vårt förslag att ställa 50

milj. kr. till kommunernas förfogande för alt förbättra kvaliteten i barnomsorgen, bl. a. genom atl anställa fler personer, har avstyrkts av riksdagens borgerliga majoritet.

Socialministern uttryckte tacksamhet föratt riksdagen hade bifallil förslag om att höja statens bidrag lill kommunerna, men det ärju, herr socialminister, enbart ett bifall till de automatiskt uppräknade statsbidragen som beslutades under den socialdemokratiska regeringens lid. Det innebär inga nya pengar till kommunerna som skulle möjliggöra en ökad, kraftigare utbyggnad av barnomsorgen. Därför är det också atl beklaga att man från de borgeriiga partiernas sida haravstyrkt vårt krav att riksdagen nu skulle uttala alt staten är beredd att åtaga sig en ökad andel av kommunernas kostnader för barnomsorgen - först med en uppräkning av statsbidragen med 10 % för atl på sikt komma upp till att staten skall svara för 75 % av kommunernas barnomsorgskostnader, en andel som motsvarar personalkostnaderna inom barnomsorgen. Men jag kan lova socialministern att vi återkommer med dessa förslag.

Bostadsbidragen är också en viktig del i familjepolitiken. Förutom att delta bidrag har en inkomsiuijämnande effekt utgör det också en grundläggande förutsättning för barnfamiljer och familjer m2d små och medelstora inkomster atl kunna inneha en god bostad. En god bostad är därtill en av de viktigaste grundstenarna för ett socialt innehållsrikt familjeliv.

Tyvärr måste vi också här konstatera att den borgeriiga majoriteten har avvisat förslag från oss socialdemokrater om en förstärkning av bostadsstödet lill såväl ensamstående som barnfamiljerna. Bostadsstödet har under de år som de borgerliga regeringarna har haft ansvaret reellt sett urholkals och försvagats. Stödet har inte i tillräcklig utsträckning anpassats lill inflationsutvecklingen. Det har bl. a. inneburit att omkring 90 000 hushåll har hell förlorat sin rätt till bostadsbidrag, och ytterligare många hushåll har fött sina bostadsbidrag kraftigt försämrade.

Men del har tydligen varit viktigare för de borgeriiga partierna atl indexreglera skalleskalorna och därigenom skydda de mest utpräglade höginkomsttagarna mol prisstegringarna än att skydda barnfamiljernas ekonomiska standard.

Men vi lovaräven i delta avseende alt återkomma med förslag som innebär förbättringar för barnfamiljerna.

Även på en rad andra områden har våra förslag röstals ned. Det gäller exempelvis våra förslag om ökade insatser på skolans område för atl skapa den arbetsro som så väl behövs, det gäller det omfattande åtgärdsprogram som vi föreslagit i syfte att förebygga den sociala utslagningen, och del gäller förslag på det arbetsmarknads- och näringspolitiska området som skulle ha minskat arbetslösheten, inte minst ungdomsarbetslösheten.

Vårt förslag om höjda barnbidrag från kommande årsskifte med 300 kr. är tillsammans med skattefrågorna uppskjutet till en senare behandling, i höst. För bl. a. barnfamiljerna finns del anledning hoppas att dessa socialdemokratiska förslag kommer alt vinna riksdagens bifall, eftersom vårt skalleförslag och vårt förslag om höjning av barnbidraget verkligen kan motverka en

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

del av den standardsänkning som barnfamiljerna har fått uppleva under de borgeriiga regeringsåren.

En studie av exempelvis metallarbetarnas standardutveckling visar nämligen alt de har fött uppleva en minskning av den realt disponibla inkomsten på uppemot 6 000 kr. på de tre år då de borgeriiga haft ansvaret för politiken i landet. Om de socialdemokratiska förslagen när det gäller inkomstskatten, barnbidragen och bostadsbidragen hade genomförts, skulle samma metallarbetarfamilj ha haft en real, disponibel inkomstökning på upp till 2 100 kr. i jämförelse med förhållandet 1976. Del här exemplet visar att små och medelstora inkomsttagare har förlorat på den borgerliga politiken. Så gott som samtliga barnfamiljer har fött sin standard sänkt. Svångremspolitiken har på etl ensidigt sätt drabbat de ekonomiskt sämst ställda grupperna i samhället, inle minst barnfamiljerna.

Alla är vi medvetna om alt barnfamiljernas standard i mycket hög grad är beroende av samhällets stöd i form av barnbidrag, bostadsbidrag och matsubventioner. Det är därför oroande att man från olika håll och inte minst från arbetsgivarhåll i hätska kampanjer ifrågasätter dessa stödinsatser, och allmänt för man fram krav som skulle leda till en allvariig social nedrustning.

Det är naturiigtvis ingen tillfällighet atl sådana förslag framförs nu och all vi får höra krav på all man skall minska den gemensamma sektorn och minska insatserna från samhällets sida. Del är ulan tvivel så att de undergrävda statsfinanserna skapar en grogrund för reaktionära opinioner, som går ut på all vi inte har råd att upprätthålla solidariteten i samhällel.

Sådana yttringar måste med kraft bekämpas. För oss socialdemokrater är solidariteten med de svaga i samhällel en ledstjärna för vårt arbete. Det behövs nämligen inte minskade insatser från samhällets sida, ulan tvärtom ökade insatser, för atl vi skall fö ell bättre, jämlikare och rättvisare samhälle.

På familjepoliiikens område anser vi att de resurser som kan avdelas för familjepolitiska insatser i första hand skall satsas på en förbättring av del kontanta stödet i form av barnbidrag och bostadsbidrag, en successiv utbyggnad av föräldraförsäkringen samt en utökad statlig bidragsgivning lill kommunerna för barnomsorgens fortsatta utveckling. En sådan politik främjar barnfamiljernas situation i vårt samhälle.

RUNE GUSTAVSSON (c):

Herr lalman! Strävan atl åstadkomma goda uppväxtvillkor för barn berör många olika områden av samhällslivet. Den kan inte begränsas lill det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Barnens levnadsvillkor måste också uppmärksammas i bostadspolitiken, i skolpolitiken, i fritidspolitiken och i arbetsmarknadspolitiken, dvs. på alla områden i samhällslivet.

För centerpartiet är del en självklar utgångspunkt alt i dagens debatt sätta barnens bästa i förgrunden. Mol den bakgrunden har vi utformat våra motionsförslag, som riksdagen i dag skall ta ställning till.

Del familjepolitiska reformarbetet har pågått under en lång följd av år.

Barnbidragen och bostadsbidragen lill barnfamiljerna syftar till att garantera barnfamiljerna en god materiell standard. Denna materiella del av barnens uppväxtvillkor är utan tvivel myckel viktig, men vi måste också alltmer uppmärksamma de icke-materiella faktorer som bidrar till barns och föräldrars välbefinnande.

Föräldrarnas långa res- och arbetstider leder till ännu längre visielsetider för barnen i barnomsorgen. Familjestödsutredningen visade ju på - och det har socialministern fömi här berört-alt drygt hälften av barnen i daghem och familjedaghem har visielsetider på minst nio limmar per dag. Detla gäller också de minsta barnen. Drygt 20 % av barnen har visielsetider inom barnomsorgen som överstiger tio timmar per dag. En intressant iakttagelse är atl barn till ensamstående föräldrar har de längsta visielsetiderna. Barnens långa vistelselider inom barnomsorgen visar klart på behovet av att ge barn och föräldrar mer tid för samvaro.

Del nuvarande familjepolitiska stödet över föräldraförsäkringen leder till ojämlikhet. Som mest skiljer det, enligt det förslag som nu finns, över 55 000 kr. mellan högsta och lägsta ersättning frän föräldraförsäkringen, dvs. mellan 32 och 242 kr. per dag. Alt ytteriigare vidga denna ojämlikhet är något som vi från centerns sida inte kan acceptera.

Jag vet inle om del varde här skillnaderna som Ivar Nordberg tänkte pä när han talade om solidariteten med de svaga i samhällel.

Över 200 000 kvinnor med barn under sju års ålder arbetar med vård av barn i hemmet. Skälen härtill är flera - del vet vi. En del gör del därför alt arbete inle finns att få, medan andra inte kan förvärvsarbeta därför all barnomsorgsplats saknas. Andra har frivilligt valt all arbeta med värd av eget barn i hemmet. Dessa 200 (X)0 kvinnor och familjer missgynnas av del nuvarande familjepolitiska stödet över föräldraförsäkringen. De för heller inte del av de subventioner på uppemot 30 000 kr. per plats och år som utgår till de barnfamiljer som har fött barnomsorgsplats.

Bakom dessa siffror ligger en gigantisk snedfördelning i vårt samhälle som inte har uppmärksammats i tillräcklig utsträckning. De kvinnor med små barn som står utanför arbetsmarknaden är som regel inte gifta med högavlönade män. De är oftast hustrur till låg- och medelinkomsttagare. De familjer där båda makarna förvärvsarbetar och har barnomsorgsplats är inte alls regelmässigt låginkomsttagare. 1 själva verket saknar den nuvarande familjepolitiken nästan helt utjämningseffekter.

Från centerns sida föreslår vi införande av en vårdnadsersältning. Den ger för det första barn och föräldrar mer lid för samvaro. För det andra leder vårdnadsersätlningen till ekonomisk utjämning. För det tredje innebär vårdnadsersätlningen all samhällel visar sin uppskattning av det arbete med vård av små barn som utförs i hemmen.

Vi har föreslagit att en vårdnadsersältning införs från 1980.1 ett första steg börden utgå för nio månader och kunna tas ut lill dess att ett barn uppnår 18 månaders ålder. I en kommande etapp bör den byggas ut så att den gäller lill dess alt barn uppnår tre års ålder.

Vårdnadsersätlningen skall knytas till garantinivån inom föräldraförsäk-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

ringen, vilken i sin tur skall knytas lill basbeloppet. Därigenom höjs även den lägsta ersättningen på samma sätt som den högsta ersättningen nu höjs. Vi har även begärt förslag om att vård av barn i hemmet skall ge poängår inom ATP för att inle pensionsskyddet skall urholkas för de hemarbetande.

Jag vill betona att vi inte ser någon motsäuning mellan vårdnadsersätl-nmgen och en utbyggd kommunal barnomsorg. Vi ser detta som två kompletterande delar genom familjepolitisk helhetssyn. Det är ett felaktigt påstående när man ibland framställer vårdnadsersätlningen som ett hemmafrubidrag. Vårdnadsersätlningen skall i själva verket utgå även till de föräldrar som väljer att arbeta på heltid och kan då användas som stöd för barnomsorgskostnader. Vårdnadsersätlningen ligger inte heller på en nivå som ersätter en heltidsinkomst och medför därigenom inte att kvinnor av ekonomiska skäl behöver känna sig tvingade att stanna hemma.

Vårdnadsersättningen ger valfrihet au vårda barn i hemmet på heltid, arbeta halvtid, arbeta sex limmar eller arbeta hellid.

Helårskostnaden för reformen blir drygt 900 milj. kr., men av dessa går ca 40 % tillbaka i form av skatt. Vi har, herr Romanus, föreslagit atl vårdnadsersättningen skall finansieras inom ramen för de medel regeringen vill lägga på en marginalskattesänkning. Genom att införa en vårdnadsersältning ökar vi stödet till barnfamiljerna, vilket medför en viktig fördel-ningspolitisk effekt.

Delta är inle någonting nytt. Gabriel Romanus uttryckte sin förvåning över att vi plötsligt blivit så frikostiga atl vi nu vill införa en vårdnadsersältning. Denna fråga drev vi redan i trepartiregeringen, men vi tog den i tre etapper. Första steget var en utökning äv liden för föräldrapenning från sju lill nio månader. Det andra steget var föräldraledigheislagen, och det tredje var att vi skulle kompensera del inkomstbortfall som uppstår om man utnyttjar ledighetslagen. Den kompensationen uppnår vi genom vårdnadsersättningen.

Riksdagsmajorileten av socialdemokrater, folkpartister och kommunister kommer, om de följer ulskottsmajorileten, alt avslå kravet på en vårdnadsersättning. Jag noterar all del inle är omtanken om barnen som gör alt man avvisar vårdnadsersätlningen. Barnfamiljerna har anledning känna sig besvikna på dessa partier, allra helst som partierna överger tidigare positioner.

Socialdemokraterna kritiserade oss hårt förra året för atl vi inle knöt någon ekonomisk ersättning lill föräldraledigheislagen. De hävdade att särskilt de ensamstående föräldrarna skulle missgynnas. Jag framförde då all vi var medvetna om denna brist och avsåg alt följa upp reformen med ekonomisk kompensation. Vårdnadsersätlningen ger Just ekonomisk kompensation upp till en årsinkomst på 54 000 kr. för dem som förkortar sin arbetstid till sexiimmarsdag. Jag ställer därför frågan: Varför vill socialdemokraterna nu neka småbarnsföräldrarna ekonomisk kompensation när de vill förkorta sin arbetstid? Det är väl ändå inle av omtanke om barnen som ni gör det?

Jag vill också ställa frågan hur socialdemokraterna kan acceptera den ekonomiska snedfördelning som föräldraförsäkringen och barn-

omsorgsuibyggnaden leder fram till. Har ni numera hell övergett jämlikhetspolitiken, eller menar ni atl jag har fel i sak med mitl påstående om en gigantisk ekonomisk snedfördelning?

Jag vill också ställa en fråga lill folkpartiet. I slutelav 1960-ialel,jag tror att. det var 1968, väckte Gunnar Hedlund och Sven Wedén, då partiledare i folkpartiet, en gemensam motion om vårdnadsersältning. Del fanns då en gemensam strävan att genomdriva en vårdnadsersältning. Vi har sedan under årens lopp väckt gemensamma motioner i denna fråga. Vi skrev även in i regeringsförklaringen 1976 atl frågan om utbyggd föräldraförsäkring och vårdnadsersältning skulle lösas. Hela liden stod omtanken om barnen i centrum för oss. Jag vill nu fråga folkpartiet varför del som var högsta visdom för partiet i börian på 1970-lalet i dag är omöjligt.

När del gäller reglerna för den nionde månaden, där man nu ändrar så alt den blir inkomsirelalerad, sade Gabriel Romanus att det har varit svårt alt förklara varför man endast förgaraniibeloppet 32 kr. förden nionde månaden. Nej, Gabriel Romanus, det är inte alls svårt alt förklara. Det är myckel svårare atl förklara varför en person har 32 kr. i ersättning för alt vårda barn och en annan har 242 kr. Det är det som är svårt att förklara.

Herr talman! Med det anförda ber jag atl fö yrka bifall lill reservation nr 1 vid socialutskottets belänkande nr 44.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

INGEGERD TROEDSSON (m):

Herr talman! Del är utmärkt all regeringen nu tillkallat en kommitté för atl se över stödet till barnfamiljerna, med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation. I direktiven framhålls att kommittén också bör beakta vad som kommer fram vid riksdagsbehandlingen av dessa frågor. De tio minuter jag har lill milt förfogande medger inte någon närmare redogörelse för de helt absurda och föga sociala konsekvenserna av de gällande reglerna för existensminimum, bostadsbidrag och inkomstbeskattning. Jag hänvisar därför till våra motioner nr 1108 och 2101.

Låt mig ändå, herr lalman, med hjälp av en tablå på kammarens TV-skärm erinra om vilka bruttoinkomster som barnfamiljer med bara en förvärvsinkomst och normal hyra behöver i år för all nå över existensminimum. Ensamföräldrarna har i den här tablån antagits ha så lågt underhållsbidrag all det endast motsvarar bidragsförskottet. Deras barntillsynskoslnader har anlagils motsvara Kommunförbundets rekommendationer.

Tablån visar all en ivåföräldrafamilj med ell barn behöver 42 000 kr., med tre barn 73 000 kr. och med fem barn 150 000 kr. i inkomst för au kunna kravla sig över existensminimum. Eftersom rätten atl begära existensminimum, dvs. alt begära extra avdrag för nedr.att skatieförmåga, är en av myndigheterna myckel väl bevarad hemlighet finns del miu i vår svenska välfärd betydande öar av barnfamiljer med slora ekonomiska problem, även om dessa familjer på papperet skulle ha hyggliga inkomster. Tablån visar också alt ensamföräldrar bara behöver ha inkomster på mellan 15 000 och 20 000 kr. för alt nä över existensminimum, detta vare sig de har etl, tre eller fem barn. Anledningen till det är främst atl underhållsbidraget varken

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

beskattas eller medräknas vid inkomstprövningen av bostadsbidragen. Del innebär att många flerbarnsfamiljers förtvivlade fråga, om de skall behöva skilja sig för att över huvud laget få ekonomin att gä ihop, dess värre inte är obefogad. Situationen blir inte heller ljusare om båda föräldrarna skulle förvärvsarbeta.

I den tablå som visas på TV-skärmen nu har mannen antagits ha vanlig indusiriarbeiariön, 59 000 kr., och hustrun 52 000 kr. Ingen som helst barnlillsynskoslnad har frånräknats. Den här tablån visar att behållningen av hustruns förvärvsarbete efter skall och bortfallande bostadsbidrag blir mindre Ju fler barn som finns i familjen. Eltbarnsfamiljen får behålla nära 31 000 kr., irebarnsfamiljen knappt 27 000 kr. och fembarnsfamiljen bara 22 000 kr. Tar man dessutom med i bilden all flerbarnsfamiljerna hade varit berättigade till existensminimum om endast mannen hade förvärvsarbetat, skulle lönsamheten smälta samman ytteriigare. Behållningen av hustruns 52 000 kr. blir då alltjämt 31 000 kr. i eltbarnsfamiljen, endast drygt 15 000 kr. i irebarnsfamiljen och O i fembarnsfamiljen. Då har ändå inga som helst barntillsynskostnader räknats ifrån. Hur flerbarnsfamiljerna än bär sig åt saknar de förmåga att av egen kraft behålla eller förbättra sin standard.

Låt mig, herr lalman, för att vinna lid be den kommitté som tillsatts för att se över de här frågorna atl också studera protokollet från interpellalionsdebatten med bostadsminister Friggebo den 5 april här i kammaren. Där kom del klart fram alt marginaleffekter och t. o. m. direkta Pomperipossaeffekter, där flerbarnsfamiljerna avhänds merän hela inkomstökningen i form av skatt och bortfallande bostadsbidrag, brer ut sig alltmer. Del anförda visar all inkomsten myckel dåligt avspeglar barnfamiljernas ekonomiska bärkraft. Det visar också att de barnfamiljer som har sämst ekonomisk bärkraft i förhållande lill sin inkomst drabbas av de allra mest orimliga marginaleffekterna och har svårast att av egen kraft behålla eller förbättra sin standard. Jag hoppas därför atl det skall vara den tillsatta kommittén obetaget atl försöka minska rundgången inom skatte- och bidragssystemet genom atl söka bättre anpassa också beskattningen till faktisk skatteförmåga så som i dag sker för ensamföräldrarna.

Herr talman! 1 1976 års regeringsdeklaration utlovades elt vårdnadsbidrag lill småbarnsföräldrar så utformat, atl det skulle främja valfrihet och jämställdhet. Många fick väl en föraning av hur det skulle gå med detla löfte när Ola Ullsten vid sitt tillträde till statsministerposten nämnde familjepoliliken som elt område där folkpartiet hade särskilt mycket gemensamt med socialdemokraterna. De propositioner som framlagts sedan dess har inle heller innehållit ett ord om någon vårdnadsersättning. Tvärtom har regeringen framlagt kostnadskrävande förslag om sådana utbyggnader av föräldraförsäkringen som ytterligare skulle missgynna alternativet egen vård av barnen.

De föräldrar som avslår från sin lön för au själva sköta barnen måste med fog undra vad det ligger för konstig rättvisa i att de förväntas klara vården av sina barn alla dagar året runt utan minsta ersättning från samhällets sida, medan de om de förvärvsarbetade skulle fö nära nog full kompensation för

alla länkbara inkomstbortfall.

Socialministern medgav atl del var angeläget med större rättvisa mellan dem som får plats för barnen i den kommunala barnomsorgen och dem som inte får det. Men det räcker inte längre med vackra ord. Det är hög lid att vi går lill handling och ser till atl vi får en större rättvisa och en större valfrihet.

Regeringen har tillkännagivit au den skall ta upp överläggningar med Kommunförbundet om etl nytt utbyggnadsprogram för barnomsorgen för perioden efter 1981, då etappen 100 000 nya daghemsplatser skall vara klar. Detta är i och för sig naturiigt och riktigt. Men hur skall man inför nästa utbyggnadsperiod, dä det kvarstående behovet av kommunal barntillsyn Ju skall tillgodoses, kunna veta något om det verkliga behovet, om inte småbarnsfamiljerna dessförinnan får en rimlig chans atl välja?

En barnslugeplats för de minsta barnen beräknas kosta ca 50 000 kr. om året, och en familjedagshemsplats ca 30 000 kr. Men de föräldrar som avslår frän sin lön för atl själva ta hand om barnen får ingen som helst motsvarande kompensation. Tvärtom ungkarisbeskaiias också barnfamiljer med bara en inkomst.

De föräldrar som själva måste bekosta en privat dagmamma eller en ersättare hemma för inte ens dra av dessa för inkomsternas förvärvande nödvändiga utgifter, vilket i sin lur innebär all arbetsbytet sällan går ihop ekonomiskt eller atl man måste anlita svart arbetskraft, vilket sker i stor ulslräckning.

Denna utomordentligt orättfärdiga familjepoliiik härlett lill all många av tvingande ekonomiska skäl måste anlita den kommunala barnomsorgen, även om de hellre skulle vilja sköta barnen själva eller välja andra barntillsynsformer. Det har i sin lur lett till så stora köer i den kommunala barnomsorgen alt många som utomordentligt gärna skulle vilja använda den vårdformen förgäves får vänta på plats.

Ändå vet vi att de första åren är hell avgörande för barnens hela kommande liv. Vi vet också au det finns ett mycket starkt samband mellan harmonin hos föräldrarna och harmonin hos barnen. Bara detta borde vara anledning nog att söka uppnå - inte motverka - en förbättrad valfrihet för småbarnsfamiljerna.

Statens bidrag till barnomsorgen stiger myckel snabbi, från nuvarande 2,7 miljarder med hela 1 miljard kronor bara under nästa budgetår. Med oförändrade regler och oförändrad utbyggnadstakt skulle det år 1986 vara uppe i nära 8 miljarder. Vi menar att en del av den ökningen bör las i anspråk för en successivt utbyggd vårdnadsersältning. Försl när vi får en rättvisare familjepolitik vet vi hur stort behovet av kommunal barnomsorg är. Del behovet skall självklart tillgodoses så snart som möjligt.

Vi föreslår därför atl en skattepliktig vårdnadsersältning på 32 kr. om dagen, dvs. nära 12 000 kr. om året, införs för alla barn som föds 1980 och senare. Vårdnadsersätlningen skulle lill en början utgå lill dess au barnet blir 18 månader men successivt utsträckas till atl gälla barnets tre första år. Vidare kräver vi all man skall ha räu atl räkna ATP-år för vård av egna barn och alt man skall ha rätt att dra av nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader. Vi

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

menar atl del skulle kunna möjliggöra en uppräkning av föräldraavgifterna i den kommunia barnomsorgen, vilket skulle minska behovet av statsbidrag utan att därför försämra situationen för de familjer som utnyttjar denna vårdform.

. Herr talman! Vi anser del mer angelägel atl nu börja utveckla en vårdnadsersältning än atl övergå till full inkomstbortfallsersättning för den nionde månaden i föräldraförsäkringen. Det förslag till vårdnadsersältning som vi lägger fram skulle för nästa budgetår innebära ytterst marginella kostnader. Fullt utbyggd skulle vårdnadsersätlningen vara vid årsskiftet 1986 och kosta ca 2,4 miljarder kronor brutto. Om man lar hänsyn lill all en betydande del av det beloppet skulle återgå i form av skatt och reducerade bostadsbidrag samt - inle minst - att trycket på den kommunala barnomsorgen rimligtvis skulle minska, blir kostnaderna betydligt mindre, om det ens blir några kostnader. Det är alltså helt fel all motivera motståndet mot en vårdnadsersättning med att det inte finns ekonomiska möjligheieratt nu gå in för en sådan ersättning.

Vidare har vi föreslagit en minimisiandardgaranti för småbarnsföräldrar-detta för alt ge också ensamföräldrar och andra föräldrar i små ekonomiska omsländiijheier möjlighet atl välja mellan atl själva vårda barnen eller atl hel-resp. deltidsarbeta. Om inle underhållsbidrag, bostadsbidrag och andra inkomster räcker till, bör försäkringskassan skjuta lill del belopp som krävs föratt en skälig minimistandard skall uppnås. Vi föreslåratt denna garanti till en början skall gälla familjer med minst elt barn under fyra år eller familjer med minst två barn under skolåldern. Det skulle innebära förhållandevis små ekonomiska tillskott även fördeensamföräldrarsom bara har bidragsförskott och bostadsbidrag. Eftersom alternativet ofta är den betydande daghemssubvention som måste göras, skulle en inkomsigaranii av detla slag både trygghetsmässigt och samhällsekonomiskt ha fördelar.

Del förvånar mig myckel all de partier som så ofta talar om solidaritet och insatser för de svagaste ställer sig så kallsinniga till det här förslagel. Att blint fortsätta med atl ensidigt gynna den kommunala barnomsorgen är inte bara inhumant utan också utmanande, och det är del dyraste tänkbara alternativet. En sådan politik skulle även diskriminera de större barnfamiljerna, som sällan kan utnyttja daghem eller familjedaghem, vilket ytteriigare belyser kortsikiighelen i en sådan lösning. Del är således hög lid att äntligen myndigförklara barnfamiljerna.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall till de vid socialutskottets belänkande nr 44 fogade reservationerna 2 och 3.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! I propositionen 168 föreslås en rad förändringar i föräldraförsäkringen som vpk tycker är bra, eftersom de går i en riktning som vpk förespråkat sedan länge. Man föreslåratt kvinnorsom på grund av arbetets art inte kan fortsätta med sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skall fö räu till omplacering på arbetsplatsen med bibehållen lön. I de fall omplacering inte är möjlig skall havandeskapspenning utgå. Vidare föreslås

att föräldrapenningen förlillföllig vård av barn skall utgå under högst 60 dagar per barn och år och all åldersgränsen för föräldrapenning höjs från 10 till 12 år. Även förslagel om all öka antalet dagar med föräldrapenning i samband med adoption av barn som är mellan 8 och 10 år är positivt.

Men som sina föregångare har den nuvarande regeringen svårt atl nå ända fram. Del är svårt all förslå varför regeringen, när man nu föreslår en utökning av antalet dagar för tillfällig vård av barn till 60, inte tar steget fullt ut och i försäkringshänseende Jämställer barns sjukdom med sjukdom som drabbar de försäkrade, dvs. föräldrarna själva. Det kan, som socialministern också påpekade, bara röra sig om ett relativt litet antal fall där del blir aktuellt med föräldrapenning för tillfällig vård av barn på grund av barns sjukdom i mer än 60 dagar under etl år. Den siatsfinansiella aspekten är alltså av myckel underordnad betydelse. Däremot skulle del säkeriigen vara av myckel stor betydelse för de berörda familjerna om rätlen till föräldrapenning utsträcktes ytteriigare. En tidsmässig begränsning av rätten lill föräldrapenning kommer i så fall att bestämmas av när rätt till vårdnadsbidrag inträder. Vpk anser att riksdagen bör hemslälla hos regeringen om förslag lill ytteriigare utvidgad rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Centern och moderaterna går emot propositionens förslag om de 60 dagarna. I stället lar man pä nytt fram del reaktionära kravet på vårdnadsbidrag. Också regeringen, dvs. folkpartiet, vill ha vårdnadsbidrag, men man vill inte ha det just nu - del är skillnaden.

Herr lalman! Vad är del som gör alt förslagen om vårdnadsbidrag - eller vårdnadsersältning som man kallar del nu - är så reaktionära? Det blir uppenbart när man ställer dessa förslag i relation lill kravet på rätt lill arbete och till atl en förutsättning för atl den rätten skall kunna förverkligas bl. a. är en utbyggnad av barnomsorgen. Om vårdnadsbidrag införs kommer dessa alt la resurser i anspråk som annars skulle kunna användas fören kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av barnomsorgen. Samlidigl kommer konservativa politiker ute i kommunerna - politiker av samma färg som de som här i kammaren föreslår vårdnadsbidrag - att använda förekomsten av vårdnadsbidrag som ell skäl föratt hålla tillbaka kvinnornas krav på arbete och föratt avslå från en utbyggnad av barnomsorgen. Man kommer all göra det med hänvisning lill den förbättring av kvinnornas ekonomiska situation som vårdnadsbidragen innebär.

Förslagen om vårdnadsbidrag eller vårdnadsersättning är ett illa dolt försök alt förmå kvinnorna alt sälja sin rätt lill arbete, ekonomiskt oberoende och Jämlikhet för en vattvälling. Del är helt uppenbart, herr lalman, all vad de borgeriiga partierna vill med sina förslag framför allt är två saker: dels hålla kvinnorna kvar i hemmen genom all försvåra deras kamp för arbete och barnomsorg både på den politiska nivån och i fömiljen, dels-genom att lägga bidragen så lågt att inkomst av förvärvsarbete väsentligt överstiger bidragen -hålla kvar kvinnorna som en möjlig reservarbetskraft som kan las lill i uppgångs perioder.

Det borde säga de borgerliga partierna något au det mest intensiva motståndet mot förslagen om vårdnadsbidrag och vårdnadsersältning

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

kommer från den kvinnorörelse som har sin förankring i arbetarklassen. Det är där den grundläggande kampen för jämlikhet och oberoende förs, och det är där erfarenheterna av borgerskapets finter och knep är störst.

Man skall fö 32 kr. per dag, sades del nyss - och del kan vi även läsa i betänkandet. Jag vill bara påpeka att ungefär 40 % av barnen lever med ensamföräldrar. Hur skall dessa kvinnor - som del ju oftast är fråga om -kunna klara sig på en ersättning på 32 kr. om dagen med de kostnader som vanliga människor har att dras med i denna dyrtid?

Herr talman! I motsats lill vad som anförs i propositionen anser vpk alt föräldrabegreppel i föräldraförsäkringen måste utvidgas till att omfatta även den andra parten i elt äktenskapsliknande förhållande, där den ena parten har barn till vilket den andra inte är biologisk förälder. Regeringen avvisar denna tanke med hänvisning lill alt gruppen "möjliga föräldrar" i så fall skulle kunna bli alltför stor. 1 den mån detta kan uppfattas som en risk, bör det vara möjligt alt komma lill rätta med den. Det kan exempelvis ske genom en anmälan lill försäkringskassan om vem, förutom den biologiske föräldern, som skall ha rätt att uppbära föräldrapenning. Med tanke på att det blir allt vanligare med just sådana förhållanden som Jag här har talat om måste en sådan förändring av föräldrabegreppel inom föräldraförsäkringen betraktas som myckel angelägen.

Frågan om vem som skall räknas som förälder när det gäller möjlighet alt utnyttja föräldraförsäkringen har Ju diskuterats myckel. Som del nu är tar man inle hänsyn till en faktisk familjesituation, och i mänga fall kan stora problem uppstå när barnet är sjukt. Frågan om föräldrabegreppel borde kunna lösas på ell tillfredsställande sätt. Den rädsla som utskottet hyser för alt föräldrabegreppel utvidgas lill atl omfatta alla möjliga personer i barnens omgivning är minst sagt överdriven. Att iro att grannar och anställda barnvakter skulle kunna hävda alt de sammanbor med den andra parten och på så sätt felaktigt kunna tillskansa sig medel genom föräldraförsäkringen -del är verkligen att överdriva. Då ser man inte skogen för alla träd. Vi menar i vpk all rätten atl utnyttja föräldraförsäkringen självfallet också skall omfatta de fall när fosterförälder eller adoptivförälder sammanbor med någon annan än foster- eller adoptivbarnets biologiska förälder - och som inle heller är barnets foster- eller adoptivförälder.

Jag har redan sagt att vi tycker att regeringens förslag om rätt till omplacering i arbetet eller till havandeskapspenning i graviditetens slutskede är bra. Vad som däremot är mindre bra är den byråkratiska process som omgärdar rätten till havandeskapspenning. Det första ledet, som gäller omplacering på arbetsplatsen, måste självfallet vara en fråga mellan den anställda och hennes fackliga organisation å ena sidan och arbetsköparen å andra sidan. Men om omplacering inte går alt genomföra på ett för den anställda godtagbart sätt, så bör det räcka med elt intyg från den lokala fackföreningen eller arbetsköparen, lill försäkringskassan för alt havandeskapspenning skall kunna utgå.

I proposiiionen föreslås atl ansökan om havandeskapspenning skall åtföljas av läkarintyg. Också utskottet hävdar alt del behövs etl läkarintyg.

Jag tycker alt det är atl misstro både de fackliga organisationerna och de gravida kvinnorna - och att man även också bidrar lill krångel och onödig byråkrati, som Ju regeringen har sagt sig vilja minska på. Jag har speciell t svårt att på den här punkten förstå socialdemokraterna, som Ju åtminstone brukar lita på de fackliga organisationerna. Jag menar atl ingen bättre än den anställda själv kan avgöra i vad mån hon kan fortsätta sitt arbete under havandeskapels slutskede. Del torde vara omöjligt för en utomstående, som saknar kännedom om vilka krav arbetet ställer, all avgöra möjligheterna för en havande kvinna att fortsätta sitt arbete. Del rör sig här i egentlig mening inle om alt göra en medicinsk bedömning av arbetsförmågan i största allmänhet, ulan del är fråga om atl ställa graviditeten i förhållande lill just det arbete som kvinnan har och de speciella situationer som uppstår i delta arbete. Läkare skall användas där medicinska kunskaper behövs och inle för intygsskrivande om förhållanden som de rimligtvis inle kan ha en aning om, bara för att skenbart tillgodose politikers behov av kontrollfunktioner.

Herr talman! Vid ell flertal tillfällen har del påtalats all en utbyggnad av föräldraförsäkringen inle för ha negativa effekter på utbyggnaden av den barnavårdande verksamheten i kommunerna. I många kommuner saknas denna form av verksamhet. Del är viktigt att riksdagen poängterar att samtidigt som barnomsorgen byggs ut, om än alldeles för långsamt, så måste det parallellt med denna utbyggnad också satsas på barnvårdarverksamhei för omhändertagande av sjuka barn. Detta står också klart angivet i propositionen. Vpk motionerade i denna fråga under den allmänna motionstiden och föreslog atl statsbidrag skulle ges till kommunerna för denna verksamhet. Som i så många andra sammanhang stupar utbyggnaden och rekryteringen på alt del fattas pengar i kommunerna. Därför är del nödvändigt alt kommunerna för statsbidrag för verksamheten. Det är nog bra, som socialdemokraterna gör, atl kräva överläggningar med Kommunförbundet, men det viktigaste i denna fråga är helt enkelt atl det anslås medel. Den biten har socialdemokraterna, som de gör på mänga andra områden, hell bortsett från.

Med detta yrkar jag bifall lill vpk-motionen i de delar som berör föräldraförsäkringen.

I en allmän föräldrautbildning skall enligt vpk;s mening ingå dels att ge grundkunskaper om barns utveckling och behov, dels ge möjlighet lill ett samspel och utbyte av erfarenheter mellan människor. Genom föräldrautbildningen kan också människor inom t. ex. ell bosladsområde fö möjlighet att lära känna varandra på ett bra sätt.

Del är viktigt att den uppsökande verksamheten når alla föräldrar och inte bara, som ofta är fallet i liknande sammanhang, dem som redan är välmotiverade atl delta. I den uppsökande verksamheten måste särskilda ansträngningargöras föratt bl. a. invandrare skall beredas möjlighet alt delia i denna ulbildning. Jag konstaterar att moderaterna och centerpartiet i och för sig vill ha föräldrautbildning, men man vill inte vara med om att praktiskt förverkliga den. Det är myckel beklagligt.

Vpk anser alt föräldrautbildningen i första hand skall syfta lill atl förmedla

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

3 Riksdagens prolokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

faktakunskaper, och någon form av kursplaner måste dä utformas. Inom dessa kursplaner skall del givelvis finnas slora möjligheter för dellagarna att själva ulforma utbildningen.

Vpk-motionen 2486 harblivit grundligt och,som det heter, väl behandlad i socialutskottels betänkande nr 45. Det verkar också som om utskottet i allt väsentligt instämmer i vpk-motionens krav,och därför blir avstyrkandena på motionens alt-satser minst sagt krystade. Utskottet poängterar t. ex. mycket starkt atl det är viktigt all föräldrautbildningen skall ge baskunskaper och all det är viktigt atl alla föräldrar deltar i utbildningen, inle bara de välmotiverade. Utskottet talar också om planering och organisering av utbildningens innehåll och varnar direkt föratt utbildningen fåren förlös form. Jag kan inte förstå annat än att ulskotlei delar vpk:s syn på den uppsökande verksamhetens betydelse och även när det gäller synen på kursplaner, men ändå avstyrks motionen.

Vpk har upprepade gånger påtalat det felaktiga i att samhället lämnat föllel frill ål de kommersiella krafterna au efter sina inlressen ulforma "informa-lion" ål blivande och nyblivna föräldrar om barnels mal, skötsel och andra frågor som dessa stöter på. Den attraktiva "informationen", dvs. de omfattande broschyrerna, kommer från barnmatsproducenterna Findus och Semper i första hand och distribueras antingen direkt hem i brevlådan eller via barnavårdscentralerna. Dessa muliijätlar utnyttjar det stora behov av information och kunskap som varje nybliven förälder bokstavligen ropar efter.

Vpk anser att samhället måste skapa en motvikt lill den uppsjö av reklam som finns inom detta område. Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag all utarbeta en broschyr. Anslaget i årets budgetproposition är helt otillräckligt för delta ändamål och måste höjas. Den glorifiering och mystifiering kring det nyfödda barnet och föräldraskapet, som inte minst den kolorerade veckopressen Slår för, måste balanseras av en saklig faktainformation som kan bli etl rejält stöd för de många gånger ullrötiade och överambitiösa föräldrarna. Materialet bör kunna kompletteras med begripliga redogörelser för vart man kan vända sig i akuta situationer. Kommersiell reklam skall alltså inte fö förekomma vid mödra- och barnavårdscentraler och på BB.

Vi menar att den kommersiella reklamen måste förbjudas. Också här instämmer ulskotlei, vad Jag förstår, med vpk-motionen. Utskottet är t. ex. medvetet om au blivande och nyblivna föräldrar utsätts för ett starkt reklamflöde, som många gånger kan upplevas direkt negativt. Utskottet är också medvetet om den officiella prägel som det kommersiella materialet för dä det delas ut på institutioner som mödra- och barnavårdscentraler. Utskottet säger då alt den enda garanti för att fö ett bra innehåll i denna information är atl samhällel självt producerar den. Del är givelvis en helt riktig slutsats. Men sedan kommer det: utskottet accepterar i och för sig kommersiellt material under en övergångslid och överiåter ganska fegt lill sjukvårdshuvudmännen all besluta hur man skall göra och hur man skall ha det. Sedan är utskottet inkonsekvent också på ett annat sätt: man förstår betydelsen av atl icke-kommersiellt material kommer fram, men man är inle

beredd att bevilja medel för del. Då urholkar man naturligtvis i stor utsträckning sitt tidigare ställningstagande. Det är ett helt obegripligt beslul, när man inle beviljar pengar till något som man säger sig vilja ha.

Jag yrkar bifall till motionen 2486 i de berörda alt-satserna 5. och 6.

Herr talman! Till sist skall Jag säga litet om de ekonomiska förhållandena för barnfamiljerna. Alla vet att den borgeriiga åtsiramningspolitiken mycket hårt har drabbat barnfamiljerna. De ständiga prishöjningarna på dagligvaror och de täta hyreshöjningarna har urholkat deras ekonomi och lett till en sänkt standard. En induslriarbelarfamilj med två skolbarn där båda föräldrarna arbetar har t. ex. fött en reallönesänkning med 2 200 kr. under del senaste året, trots barnbidragshöjningar. Det sjunkande barnantalet är otvivelaktigt en påminnelse om att barnfamiljernas situation inle är bra och all det behövs åtgärder för alt förbättra den. Undersökningar visar atl i runt tal varannan familj vill ha två barn och varannan tre barn. När man vet att endast 17 9é av de barn som föddes under år 1976 hade högre ordningsnummer än två, är det alltså uppenbart atl familjerna inle ser någon möjlighet att uppnå den familjestoriek som de egentligen vill ha. Del är bara de välsituerade som kan förverkliga sina önskemål i fråga om barnantal.

Del finns utrymme för reformer och förbättringar när det gäller barnfamiljernas situation. Det är mest angelägel att uppmärksamma familjer med tre eller flera barn liksom invandrarfamiljerna och deras barn. Vpk har tidigare framhållit alt del behövs en utredning som snabbt arbetar fram förslag till åtgärder för all förbättra särskilt flerbarnsfamiljernas läge. Detla krav har nu blivit tillgodosett, och del finns kommittédirektiv för hur denna utredning skall arbeta. Vpk menar emellertid alt denna utredning förutom vad som sägs i direktiven också måste pröva frågan om progressiva barnbidrag, dvs. barnbidrag som ökar med antalet barn i familjen.

Liksom tidigare år tar vpk i en rad andra motioner fram förslag som på ett avgörande sätt skulle förändra barnfamiljernas situation. Dit hör exempelvis förslagen om förbättringar av bostadstillägg och föräldrapenning liksom kraven på en kraftig utbyggnad av barnomsorgen, demokratisering av skolväsendet, införande av studielön för alla över 16 år, stöd till kollektiva boendeformer, förbättringar av hemspråksträning. I motionen 894 kräver vi både en höjning och en indexreglering av barnbidragen.

De höjningar av barnbidragen som av och till företagits har anspråksfullt betecknats som "ökat stöd lill barnfamiljerna". I själva verket, herr talman, har del inte någon gång handlat om någon ökning, utan snarare om justeringar, som inte ens täckt de fördyringar i levnadsomkostnaderna som barnfamiljerna redan drabbats av.

Vpk har länge hävdat att det bästa sättet att motverka skillnaderna i fråga om ekonomi mellan människor med och människor ulan barn är att kraftigt höja barnbidragen och dessutom göra dem värdebesländiga genom en indexreglering. De senaste årens kraftiga inflation har ytterligare ökat behovet av att ändra det nuvarande barnbidragssysiemel. När barnbidraget höjdes från den 1 Januari i år motiverades det bl. a. med kostnadsutvecklingen. Men det handlar fortfarande om en kostnadsutveckling som varit, i

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

och med atl barnbidragshöjningen kom efter redan inträffade fördyringar. Om barnbidragen inle ständigt skall släpa efter kostnadsutvecklingen behövs det hell naturligt ett nytt system. Därför föreslår vpk på nytt att barnbidragen anknyts lill basbeloppet för all i någon mån ge barnfamiljerna en kompensation för dyrliden. Barnbidragen skall då utgå med 25 % av basbeloppet, vilket skulle innebära atl bidragsbeloppet f n. skulle utgå med 3 150 kr. per år.

Herr lalman! Med detta yrkar Jag bifall till motionen 894 yrkandena 2 och 3. Det första yrkandet i motionen behöver Jag inte yrka bifall till, eftersom kravet har bli vit lillgodoseii när del gäller den utredning som vi föreslår skall tillsättas för all förbällra särskilt flerbarnsfamiljernas situation.

Till sist skulle jag vilja kommentera de värsta grodorna i socialministerns anförande.

Socialministern sade bl. a. så här: Med de förslag som har lagts fram kommer föräldrarna atl fö mera tid för sina barn. Förslaget innebären kraftigt ökat anslag till barnomsorgen.

För alt man skall få mera lid för sina barn irorjag all del behövs även andra ålgärder. Det behövs exempelvis sex timmars arbetsdag för alla arbetstagare. En sådan reform skulle garantera alt man för mer tid för barnen. Beträffande de kraftigt ökade anslagen till barnomsorgen är det bara att säga alt vi vet alt de är hell otillräckliga. Utbyggnaden av barnomsorgen är katastrofalt låg, och man når inte ens upp lill de beslutade 100 000 platserna på fem år.

Vidare sade socialministern all människor i dag fly ilar merän lidigare. Han framförde detta som någonting positivt. Men man måste i stället fråga sig varför människor flyttar mer i dag. Det är ju så atl familjerna tvingas till del på grund av den näringspolitik och den flyitlasspolitik som bedrivs av den nuvarande regeringen och som har bedrivits också av de båda föregående regeringarna.

Gabriel Romanus sade också att föräldrarna väljer all korta ner sin arbetstid. Vilka är det som väljer det? Vi vet alt de förvärvsarbetande kvinnorna till två tredjedelar arbetar på deltid. Men det gör de inte för atl de vill del, ulan därför atl omständigheterna tvingar dem att korta ner sin arbetstid: det fattas daghem, del fallas fritidshem, del fattas arbetstillfällen på heltid, del är för lång arbetstid och del är för dåligt utbyggd kollektivtrafik. Del är därför man tvingas att korta ner sin arbetstid, och det är alltså inle fråga om något frivilligt val, åtminstone inle i någon större utsträckning.

Det som föreslås i regeringens proposition kommer atl underiätta för föräldrar att samlidigl förvärvsarbeta och vara förälder, säger Gabriel Romanus. Det tycker inte jag. Om man vill komma någonstans i det avseendet krävs det helt andra ålgärder, nämligen att man ändrar på de förhållanden som Jag nyss räknade upp. Även om vi ser proposiiionen om en utbyggd föräldraförsäkring och om föräldrautbildning som något positivt, finns det som Jag ser det ingen anledning att som socialministern gör överdriva betydelsen av de positiva förändringarna för föräldrarna. För atl uppnå de grundläggande förbättringar som vi talar om behövs det helt andra

åtgärder, och det tror Jag slår klart också för Gabriel Romanus, om han är riktigt äriig.

KERSTI SWARTZ (fp):

Herr talman! Samhällsstöd föratt bidra till atl barn fåren god uppväxtmiljö på så goda villkor som möjligt innebär oftast stöd av olika slag till deras föräldrar. Men del är barnen som står i centrum - trygghet för föräldrarna gynnar Ju också barnen.

I dag behandlar vi två betänkanden från socialutskottel, nr 44 och 45. Det ena rör ekonomiskt stöd till barnfamiljerna, del andra innehåller förslag om föräldrautbildning. Socialministern har i sitt anförande redogjort för innehållet i propositionerna och i motioner som väckts, och han har givit kommentarer och synpunkter. Jag skall för min del bara beröra några frågor med anledning av reservationerna.

Den form av ekonomiskt stöd som föreslås av centerpartiet och moderata samlingspartiet i reservationerna I och 2 i socialutskottets betänkande nr 44 kan ulskottsmajorileten inle ställa sig bakom. Utskotlsmajoriteten anför i del avseendet:

"Enligt utskottets mening bör de resurser som kan avdelas för familjepolitiska insatser i första hand satsas på en förbättring av det kontanta stödet i form av barnbidrag och bostadsbidrag, en successiv utbyggnad av föräldraförsäkringen samt en utökad statlig bidragsgivning lill kommunerna för barnomsorgens fortsatta utveckling. Uskoliet vill i detla sammanhang även erinra om alt riksdagen under denna vår förelagts vissa förslag om förbättringar av det familjepolitiska stödet. Utskottet kan med hänvisning till det anförda därför inle ställa sig bakom motionsyrkandena och avstyrker således dessa."

Vad gäller reservationen 3 i anslutning till motionen 1844 hänvisar ulskottsmajorileten dels lill del utredningsarbete som aviserats, dels lill del som pågår. Det gäller kartläggningen av barnfamiljernas ekonomiska situation samt ensamförälderkommitléns och socialpolitiska samordningsutredningens arbete. Utskottet anser således inte att något ytterligare initiativ från riksdagens sida nu erfordras.

Herr lalman! Jag yrkar alltså bifall till hemställan i socialutskottels belänkande nr 44 och avslag på reservationerna och vpk-moiionen.

När det gäller förslaget om föräldrautbildning framhåller utskottet alt kommersiellt producerat material kan komma alt behövas som en lösning under en övergångstid. Det är sjukvårdshuvudmännen som har att besluta om vilket material som skall användas. Och riksdagen bör kunna räkna med en kritisk granskning från deras sida.

Dessutom är det väl så alt ett material som eventuellt skulle kunna uppfattas innehålla någon form av reklam för ett speciellt företag inte för denna effekt om del används under sakkunnig ledning. En sådan ledare har möjlighet alt plocka ut och understryka det som är väsentligt för just föräldrautbildningen. Materialet gör då mindre skada om del används i denna verksamhet än om det endast delas ut till alla.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Det framhålls i propositionen - och det har också framhållits här av socialministern i några punkter- vad föräldrautbildningen avses kunna ge. Del har nämnts kunskaper om barns behov och utveckling och om samhällets service samt möjligheten atl med varandra diskutera problem och frågor som rör barn. Låt mig också säga alt Jag hoppas alt del skall ges goda tillfällen för föräldrarna att delge varandra glädjeämnen - för det är otvetydigt så alt föräldraskapet också innebär åtskilligt av glädjeämnen.

Herr talman! Det finns en bred enighet om atl föräldrautbildningen behövs. Sedan 1973 har barnomsorgsgruppen arbetat och gjort etl gott arbete. Vi har i proposiiionen föll förslag lill ell första steg, förhoppningsvis bönan på en väg som skall leda till större trygghet för föräldrarna och därmed större och bättre möjligheter all ge barnen trygghet. Det är etl viktigt beslut. Och det känns riktigt atl ta det Just under det internationella barnaåret.

Herr lalman! Jag yrkarbifall lill hemställan i socialulskollets betänkande nr 45 och avslag på reservationen och vpk-motionen.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Utskottets talesman Kersti Swartz säger så rätt och riktigt att föräldraskapet också innebär glädjeämnen. Visst gör del del, men just därför är det så viktigt att man verkligen för en familjepoliiik som gör del möjligt för föräldrar och barn alt kunna ta vara på de glädjeämnena.

I dag gynnar samhällel ensidigt den kommunala barnomsorgen. Men vilka har gynnats av den politiken? Knappast de allt fler småbarnsföräldrar som måste förvärvsarbeta för atl över huvud laget fö ekonomin att gå ihop, inte alla de föräldrar som vill förvärvsarbeta men som förgäves får vänta pä en plats i barnslugekön, inle heller flerbarnsfamiljerna, som sällan kan utnyttja de enda gynnade vårdformerna, och minst av allt barnen.

Det har här tidigare sagts att ekonomiska motiv skulle ligga i vägen för atl nu införa en vårdnadsersättning. Men del regeringsförslag om utbyggd föräldraförsäkring och rätt till ledighet som föreligger skulle kostat 350 miljoner forell hell år, och det skulle räcka till en vårdnadsersättning på fyra månader som således skulle gälla tills barnet blev 13 månader. Del har man emellertid inte velat prioritera. I stället talas det om angelägenheten av utökad statlig bidragsgivning till kommunerna för barnomsorgens fortsatta utveckling.

Givetvis, herr lalman, skall vi bygga daghem för de föräldrar och barn som i första hand vill ha den vårdformen. Men Jag hävdar bestämt att det både mänskligt och samhällsekonomiskt ärelt gigantiskt slöseri att fortsätta bygga daghem också till de familjer som med en mer valfri familjepoliiik skulle föredra alt själva vårda barnen eller föredra andra vårdformer. Det är därför, som vi ser del, utomordentligt angeläget au nu äntligen ta etl första steg till reformer som skulle möjliggöra en ökad valfrihet, inle minst för de sämst ställda barnfamiljerna.

Som jag antydde i mitt förra inlägg skulle t. ex. en minimisiandardgaranti innebära utomordentligt blygsamma kostnader, om ens några. Men ändå är man beredd att avslå förslaget utan att ens närmare överväga konsekvenserna

av del.

Jag menar all skall barn och föräldrar kunna vara lill ömsesidig glädje för varandra så är det viktigt att vi nu myndigförklarar barnfamiljerna och börjar införa en vårdnadsersältning.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Samhällets insatser i form av daghem, barnbidrag och bostadsbidrag har inte räckt lill för alt kompensera barnfamiljerna. De motsvarar bara en mindre del av de kostnader som det innebär alt ha barn. Därför är det inle förvånande att de unga familjerna i dag väljer all minska barnantalet. Och det förhållandet har uppammat en debatt om vad som behöver göras från samhällets sida för all bl. a. öka barnafödandet.

Del vore naturiigt, lyckerjag, atl regering och riksdag tog initiativ för att få bort de ekonomiska och praktiska hinder som barnfamiljerna har och underlätta deras situation, t. ex. med en utbyggd barnomsorg -barnomsorgen ärju fortfarande utomordentligt dåligt utbyggd. Det behövs barnomsorg för alla barn därför atl barnen själva behöver den. Det behövs också en annan bostadspolitik, arbetstillfällen för alla föräldrar och särskilt för kvinnorna, kortare arbetsdag för alla arbetstagare, arbetsplatser som ligger närmare bostäderna, utbyggd kollektivtrafik osv.

Del finns alltså en rad konkreta ålgärder som skulle kunna vidtas för alt praktiskt förbättra de mycket jobbiga förhållanden som de flesta barnfamiljer lever under i dag, framför allt när del gäller atl förena föräldraskap med förvärvsarbete.

Del behövs också konkreta höjningar av barnbidragen, som vpk föreslagit. Och eftersom man hela tiden pytsar på bidragsbiten skulle Jag vilja fråga vad grunden är till utskottets negativa inställning till en indexreglering av barnbidragen. På det sättet skulle man Ju slippa ifrån dessa höjningar i eflerhand-ellerjusteringar,skullejag vilja säga, eftersom del inte är fråga om höjningar utan bara om kompensation för de fördyringar genom pris- och hyreshöjningar som hela liden sker och som hårdast drabbar barnfamiljerna och framför allt fierbarnsfamiljerna. Varför går utskottet emot en sådan indexreglering?

Sedan skulle Jag också vilja få utvecklat litet närmare varför utskottet går emot kravet på kursplaner i föräldrautbildningen. Man ärju ändå inne på- i utskotlsbetänkandet och även i propositionen - att det behövs en ganska detaljerad utformning av föräldrautbildningen om det skall bli någon mening med den.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Kersti Swartz tog upp frågan om resursfördelningen och citerade utskottet på den punkten:

"Enligt utskottets mening bör de resurser som kan avdelas för familjepolitiska insatser i första hand satsas på en förbättring av del kontanta stödet i form av barnbidrag och bostadsbidrag, en successiv utbyggnad av föräldraförsäkringen" osv.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Fru Swartz! Vi har inle lagt upp vårt förslag om vårdnadsersältning så alt resurser skulle tas från dessa områden, utan som Kersti Swartz vet har vi tagit upp denna fråga i samband med atl vi diskuterade marginalskatterna. Vi har sagt all man kan ta de 900 miljonerna i det förslag lill marginalskatiesänkningar som folkpartiet lagt och på det sättet lösa den här frågan samlidigl.

Inga Lantz frågade: Vad är det som gör alt vårdnadsersätlningen är så reaktionär? På det skall jag svara så här: En fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen, som här föreslås och som i det ena fallet med 32 kr. per dag ger 960 kr. per månad och i ett annat fall med 242 kr. per dag ger 7 260 kr. per månad, det är reaktionärt.

Vi har föreslagit en vårdnadsersättning, relaterad till ATP:s basbelopp, som i dag ger 37 kr. per dag. En ensamstående förälder, som minskar sin arbetstid från åtta till sex timmar, får kompensation för inkomstbortfallet upp lill en årslön av 54 000 kr.

Sedan log Inga Lantz upp flyulasspolitiken. Jag måste säga atl vpk ställer ju upp på den politiken, som dengammelgamla regeringen bedrev på 1960-talei och i början av 1970-talet.

Jag upprepar mina frågor till socialdemokraterna: Kan ni acceptera den ekonomiska snedfördelning som föräldraförsäkringen och barnomsorgsutbyggnaden leder fram lill? Har socialdemokraterna hell övergivit jämlikhelspoliliken?

Slutligen upprepar jag också min fråga till folkpartiet: Del som var högsta visdom i början av 1970-lalet, gäller det inle i dag?

KERSTI SWARTZ (fp) kort genmäle:

Herr talman! Ingegerd Troedsson hävdar att den satsning som vi gör på kommunal barnomsorg är ganska ensidig. Men samtidigt poängteras behovet av atl vi bygger ut barnomsorgen.

När det gäller vårdnadsbidragen, som föreslås av både moderater och centerpartister, torde det inte vara obekant för vare sig Ingegerd Troedsson eller Rune Gustavsson att folkpartiet också har förespråkat en form av vårdnadsbidrag. Vi har inte gått ifrån den tanken, men jag vill stryka under del som lidigare är sagt, alt i nuvarande ekonomiska läge anser vi inte alt vi orkar med det.

Folkpartiet har föreslagit en annan form av vårdnadsbidrag än den som centern och moderaterna förordar. Vi vill nämligen inle all vårdnadsbidraget skall utgöra någon styrning. Vi vill atl det skall ges i sådan form att familjerna fortfarande har kvar sin valfrihet.

Det är klart all vi ser fram emot alt så småningom kunna ge också detla slags stöd till barnfamiljerna, men i det nuvarande läget har vi ansett att den stödform som skisserats i propositionen är den enda rikliga.

När det gäller minimistandarden, som Ingegerd Troedsson har talat om, tycker Jag atl man kan vänta sig alt den kartläggning av barnfamiljernas situation som skall komma och de övriga utredningsarbeten som är på gång skall kunna ge en del så atl man kanske får ta upp frågan igen och ta ställning till den. Det gäller även som svar pä en del av det som Inga Lantz har

anfört.

1 fråga om barnbidragen, som Inga Lantz också tog upp, gäller detsamma. Del är del ekonomiska lägel som gör atl vi inte anser oss kunna gå den väg Inga Lantz anvisar.

Inga Lantz frågade varför vi inle förordar kursplaner för föräldrautbildningen. Jag tror inte alls att det vore riktigt. Här ska detju bli en brett upplagd verksamhet, och jag tror alt det är betydligt lättare att få deltagarna dels atl vara positiva till alt komma till verksamheten, dels att öppna sig och börja tala själva, om man inte har en absolut fast kursplan.

Det ärju ändå meningen att det skall finnas en kunnig ledare, och det borde borga för att verksamheten inte hamnar i tomma intet.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Först skulle Jag vilja fråga Rune Gustavsson vad del är som gör att han kan påstå alt vi ställt upp för flyulasspolitiken. Var grundar han ell sådant påstående på? Vi har ända sedan 1930 haft på vårt program atl motverka flyulasspolitiken. Vi har haft speciella program för Norrlandslänen för atl åstadkomma en styrning bort från sådana effekter. Det är heller ingen nyhet för Rune Gustavsson att vpk är det parti som gång på gång - sedan hundratals år höll Jag på alt säga men då tog jag väl i - krävt en planerad ekonomi och en planerad näringspolitik för att motverka de negativa effekter som socialdemokrater och borgare stått för här i riksdagen.

Sedan till frågan om vårdnadsbidrag! Jag tror att många, framför allt kvinnorna, i föreliggande förslag om vårdnadsbidrag ser de reaktionära effekter detta kommer att få. Det är en ideologisk fråga - det är Ju ingen hemlighet. Man vill försöka hålla kvar kvinnorna i hemmet, man vill försvåra deras kamp inte bara för deltidsarbete utan också för elt heltidsarbete. Med delta förslag försvårar man barnomsorgen, eftersom man tar resurser därifrån. Man vill fortfarande ha kvinnorna som en arbetskraftsreserv som man skall kunna ta till i någon uppgångsperiod när det behövs.

Vad som behövs för atl stärka barnfamiljernas situation i dag är alt man satsar på praktiska åtgärder, att man förändrar bostadsområdena, förändrar arbetsmarknadspolitiken så alt den passar barnfamiljerna liksom att man ser till att barnbidraget höjs så att det får en skälig omfattning samt självfallet atl man som en rent praktisk åtgärd indexreglerar detta, så atl man inte i efterhand kommer med små uppjusteringar. Om man verkligen skulle vilja värna om barnfamiljerna, skulle det behövas all man satsade alla tillgängliga resurser på en utbyggnad av barnomsorgen, en utbyggnad av kollektivtrafiken och atl man för en arbetsmarknadspolitik som tillgodoser människornas behov av elt meningsfyllt arbete. Man borde också genom införande av sexlimmars arbetsdag för alla arbetstagare möjliggöra ökad samvaro med barnen. Det är sådana praktiska åtgärder som skulle behövas, men de lyser med sin frånvaro här i kammaren. Kanske regeringen om en vecka kommer igen med förslag om vårdnadsbidrag, men det vet man ingenting om. Det är en mycket allvarlig situation för de flesta barnfamiljer och framför allt för kvinnorna.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Till fru Swartz vill Jag säga alt folkpartiet prioriterar de stora skillnader som finns i föräldraförsäkringen framför en vårdnadsersättning som ger en god ekonomisk utjämning mellan barnfamiljerna och som skapar valfrihet och rättvisa.

När Inga Lantz ställer en fråga med anledning av mitt uttalande om flyulasspolitiken vill Jag svara att Jag grundar detla på det beslut som fattats av riksdagen, bakom vilket vpk ställde upp i diskussioner och beslut så sent som i början på 1970-talel.

Kan Inga Lantz förneka att vårdnadsersätlningen enligt vårt förslag, 37 kr. per dag, kompenserar inkomstbortfallet för den person som minskar arbetstiden från åtta lill sex limmar och som har en inkomst på upp lill 54 000 kr. per år?

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Kersti Swartz sade atl vi är överens om alt bygga ut barnomsorgen. Det är vi så till vida som alt vi vill alt man skall bygga ul barnomsorgen men på del vis som föräldrarna finner vara bäst. Vi vet inte alls hur stort behovet är av kommunal barnomsorg innan vi givit föräldrarna en rimlig chans alt välja. Detta är en viktig anledning lill alt vi nu vill börja med en vårdnadsersältning.

Kersti Swartz sade också atl man från folkpartiets sida inle alls har någonting emot vårdnadsbidrag, tvärtom, men att vi inte har råd med detla i den aktuella situationen. I den nu rådande ekonomiska situationen, som förvisso är prekär, fortsätter man alltså att ensidigt gynna den utan jämförelse dyraste vårdformen. Jag kan inle se annat än att det både humanitärt och ekonomiskt är helt galet atl gå denna väg.

Ett förverkligande av det förslag som vi har lagt fram skulle nästa år kosta ungefär 50 milj. kr. För budgetåret 1980/81 skulle det kosta 360 milj. kr. brutto, innan man har tagit någon som helst hänsyn lill konsekvenserna av de möjligheter som det här skulle innebära att betala en rimligare daghemsavgift och därmed också i motsvarande mån minska det statliga bidraget lill den kommunala barnomsorgen.

Kersti Swartz sade att man vill ha en vårdnadsersältning som garanterar valfrihet. Men det ärju precis det vi vill. Vad är det folkpartiet i stället gör? Det lägger fram förslag som är myckel kostnadskrävande och som i själva verket ökar klyftan mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det. Detla är verkligen inte att öka valfriheten. 1 förra veckans debatt framhöll vi behovet av avdrag för styrkta nödvändiga barntillsynskoslnader. Inte ens det vill folkpartiet gå med på.

Man fortsätter alltså att ensidigt stödja en enda vårdform samtidigt som man säger atl man av ekonomiska skäl inte kan låta andra vårdformer fö en likvärdig behandling. Jag har väldigt svårt att förstå att detta skulle vara ett särskilt liberalt alternativ, för då måste man väl ta lill vara varje tillfälle att äntligen ge barnfamiljerna en rimlig valfrihet på del här viktiga området.

KERSTI SWARTZ (fp) kort genmäle:

Herr lalman! På folkpartihåll är vi hell på det klara med att barnfamiljerna behöver både en ökning av del ekonomiska stödet och stöd av annan typ. Därom råder inga tvivel. Men lät mig säga alt ett vårdnadsbidrag som vi tycker skulle ge rättvisa ål barnfamiljerna skall vara av del slaget alt det ger valfrihet, och därför vill vi inle ha etl beskattat vårdnadsbidrag. 1 detta läge finns del ingen möjlighet alt lägga fram förslag av den typen. Jag tror inte att del finns anledning alt säga alt del skulle öka några klyftor. Om folkpartiregeringen inte hade ansett atl det är nödvändigt att ge stöd av olika slag till barnfamiljerna, skulle Ju de utredningar som tillsatts under regeringstiden inte heller vara i arbete. Detta borgar väl för alt det finns ett intresse frän vår sida.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Tredje vice talmannen anmälde au Inga Lantz anhållit all lill protokollet få antecknat att hon inle ägde rätt till ytterligare replik.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Det här har varit en intressant diskussion, som onekligen belyser skillnaderna på familjepolitikens område.

Ivar Nordbergs inlägg, om jag för börja med det, var kanske särskilt intressant på grund av det faktum att han huvudsakligen talade om annat än det som i dag står på dagordningen. Han lalade om den allmänna ekonomiska politiken, om bostadsbidrag m. m. Han sade att den åistramningspoliiik som har förts under de snart tre år som socialdemokraterna inte har varit i regeringsställning har drabbat stora grupper, t. ex. metallarbetarna.

Jag skall inte gå djupare in pä dessa saker, eftersom de inte hör lill dagens deball, men eftersom Ivar Nordberg berörde dem vill jag påminna om atl Sverige har befunnit sig i den kanske värsta ekonomiska krisen efter andra världskriget. Det har varit naturligt för de regeringar som folkpartiet har tillhört att i första hand slå vakt om sysselsättningen och om de svaga grupperna i samhällel - de äldre och barnfamiljerna. Del har gjort alt de slora breda löniagargmpperna inle har fött standardökning ulan kanske i vissa fall fåll se sin köpkraft minska. Del är sant - men om man vill ha en solidarisk politik är del väl Just detla man för acceptera - alt vi satsar i första hand på sysselsättningen. Aldrig förr har vi satsat så slora resurser på att hålla uppe sysselsättningen, och de satsningarna har också, om man jämför med andra länder, varit ganska framgångsrika. Sedan har det satsats stora pengar helt rimligt, på alt hålla stödet lill de äldre och barnfamiljerna uppe.

Hade man följt den socialdemokratiska politiken, sade Ivar Nordberg, hade metallarbetarna haft det bättre. Nej, hade man följt de socialdemokratiska recepten i den ekonomiska politiken hade många metallarbetare antagligen varit arbetslösa, förda hade kostnaderna i svenskt näringsliv legat 20 % högre än de gör nu, och vad det hade inneburit för våra möjligheieratt sälja från våra basindustrier kan var och en begripa!

Sedan sade Ivar Nordberg också atl man skulle salsa mer pengar på barnomsorgen och beklagade atl de socialdemokratiska förslagen hade röstats

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

ned. Men vi vet alla all de förslagen inle gäller del budgetär som kommer nu -del gäller vad vi skall göra efter den 1 juli 1980, och det blir tillfälle alt återkomma lill det. När det gäller nästa års budget har socialdemokraterna och vi varit överens om stödet till barnomsorgen.

Frågan om vårdnadsbidrag - eller vårdnadsersättning som centerpartiet och moderaterna numera kallar förslaget - har spelat slor roll i diskussionen. Man har frågat: Varför finns det inte etl förslag om delta i regeringens proposition? Egentligen borde del inte vara så nödvändigt atl ulföriigt motivera varför vi inle anser oss ha råd med en reform i miljardklassen i del här ekonomiska lägel. Jag upprepar vad Jag förut sade: Under den tid centerpartiet och moderaterna var med i regeringsarbeiel var man myckel mer försiktig med löften på det här området. Man talade om värdet av återhållsamhet och att vi kanske måste vänta med vårdnadsbidrag. Nu säger Ingegerd Troedsson: Nästa budgetår medför detta förslag bara marginella kostnader. Ja, men man kan inte bara titta på nästa budgetär. Om vi börjar införa etl vårdnadsbidrag är vi mycket snart uppe i kostnaaer i miljardklassen. Det är viktigt, anser vi, att ha litet längre perspektiv än bara lill nästa budgetår.

Rune Gustavsson påminde om tidigare gemensamma motioner från folkpartiet och centerpartiet om värdnadsbidrag och frågade varför det, som var högsta visdom då, inte är värt någonting nu. Den frågan borde närmast ställas till Rune Gustavsson, eftersom del är centerpartiet som har ändrat ståndpunkt. Då var vi överens om att det skulle vara obeskattade bidrag, lika för alla, som inte skulle vara styrande. Men den visdomen duger inte ål centerpartiet längre. Atl man måste ha pengar lill reformerna tyckte däremot centerpartiet och folkpartiet båda vid den lidpunkten. Men också där är tydligen centerpartiet mindre känsligt nu.

Diskussionen har visat att centern och moderaterna på en viktig punkt är oense. Rune Gustavsson säger all del inte får vara någon motsättning mellan vårdnadsbidrag och utbyggnad av barnomsorgen utan man skall satsa också på barnomsorgen - medan det framgår av uttalanden från moderaternas företrädare all man vill spela ut dessa saker mot varandra. Behovet av barnomsorg skall minskas genom vårdnadsbidraget, anser moderaterna. Visserligen har ni, såvitt jag minns, varii med om alt bifalla anslaget lill kostnaderna för barnomsorgen i årets budget, men ni var negativa tidigare, när planen antogs.

Ingegerd Troedsson tror atl många kvinnor ser yrkesarbete som ett tvång, som de helst vill slippa. Jag vill bara säga: Vi tror inte det, utan vi tror au utbyggnaden av barnomsorgen behövs för atl kvinnor skall få förverkliga sin önskan all yrkesarbeta. Om vi inte haren tillfredsställande barnomsorg kan vi varken tala om jämställdhet eller valfrihet.

Frågan om flerbarnsfamiljernas situation har kommit i blickpunklen i den här diskussionen. Där vill Jag gärna ge etl erkännande lill Ingegerd Troedsson, som är den som med störst energi och skärpa har pekat på de problemen.

Nu klagar Ingegerd Troedsson överalt det visas en sådan kallsinnighet mot

förslagel om minimistandardgaranti. Jag tror inte atl siåndpunktsiagandel skall uppfattas på det sättet. Jag skall inle tala för utskottets räkning, men för min del vill Jag i alla fall säga atl Jag inte är kallsinnig till dessa tankar. Men om det nu råder enighet om att vi skall ha en utredning om stödet till flerbarnsfamiljerna, kan det vara anledning att höra vad den säger innan man tar ställning i denna fråga.

Jag vill ge Ingegerd Troedsson en komplimang för hennes strävan alt finna lösningar, men jag vill också erinra om atl hon har lagt fram flera förslag. Först kom förslaget om ett extra barnbidrag lill flerbarnsfamiljerna, och mycket kort tid därefter fick vi det nu aktuella förslaget. Del är inle något fel i alt man prövar olika lösningar-tvärtom -men man bör kanske ändå avvakta med beslutet tills det är klart vad utredningen på området säger. Det skall inle uppfattas som någon kallsinnighet mol förslaget om minimisiandardgaranti.

Jag vill också säga alt del förhållandet all vi inle nu har lagt fram något förslag om vårdnadsbidrag inte är ullryck för ell ensidigt gynnande av någon viss omsorgsform. I dag diskuterar vi inte anslaget till barnomsorgen ulan hell andra frågor, och på dessa punkter föreslår regeringen anslagshöjningar. Ökningarna av anslagen till föräldraförsäkringen föreslås just i syfte att ge föräldrar och barn tillfälle att vara tillsammans. Det är alltså inte fråga om någon ensidighet i politiken på detta område.

Om man anser att flerbarnsfamiljernas situation är del mest angelägna i dag, kan det också vara ell skäl att vänta med ståndpunktstagandena till vårdnadsbidrag, hur önskvärda man än tycker att de är. Vi kan ändå konstatera, som Ingegerd Troedsson gjorde i en riksdagsdebatt i höstas, att möjligheterna atl förbättra den ekonomiska situationen för flerbarnsfamiljer, genom ytterligare behovsprövade bidrag eller andra bidrag som trappas av eller beskattas, är uttömda. Om det är flerbarnsfamiljerna som man vill hjälpa är detta, som Ingegerd Troedsson själv har sagt, inte den rätta modellen. Därför kan del vara anledning alt vänta och se vad vi kan göra för dem.

Slutligen frågade Inga Lantz varför föräldraledigheten skall begränsas lill 60 dagar. Ja, som jag redan har sagt, menar vi atl del är viktigt, om etl barn är sjukt så lång tid som två månader under ett år, all pröva vad som skall göras-om det skall sällas in vårdbidrag eller om någon annan åtgärd skall vidtas. Men huvudprincipen för oss är all inget sjukt barn skall behöva ligga ensamt hemma. För de familjer som har kommit över gränsen 60 dagars föräldraledighet får andra åtgärder prövas. Exempelvis bör det antal barn som berörs härav inte vara större än alt de kommunala dagbarnvårdarna räcker för deras behov.

Jag beklagar att centern och moderaterna inte vill ställa upp bakom den viktiga principen att sjuka barn skall slippa ligga ensamma hemma. Jag har hittills inte hört någon motivering till den inställningen i denna diskussion, och det är inte svårt att förstå. Jag vill ändå beklaga detta ståndpunktstagande.

Inga Lantz skulle vidare lämna exempel på några av de värsta grodorna i milt anförande. Hon tog försl upp det förhållandet att Jag talade om kraftigi

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd dt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

ökade anslag till barnomsorgen. Om ell anslag ökar från 2,6 lill 3,6 miljarder på ell år, är det fråga om en kraftig höjning.

Jag hade vidare talal om alt våra förslagsyftar till att ge mera tid för barnen. Ja, om man får kompensation med upp till 90 % av inkomsten vid en nedkortning av arbetstiden från åtta lill sex limmar, för man mera tid över för sina barn.

Jag tycker att del verkar vara på samma sätt med de "grodor" som Inga Lantz tog upp, som med grodorna i vår barndoms sagor: när man ger sig i närkamp med dem, kanske det visar sig all grodan i själva verket är en vacker prins.

IVAR NORDBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Socialministern tyckte att Jag i mitt anförande hade ägnat ett alltför stort intresse åt frågor som icke direkt var behandlade i socialulskollets belänkande nr 44. Jag lycker, alt Jag liksom socialministern själv i en debatt om familjepoliliken och om barnfamiljernas situation har all anledning alt se till vilka effekter den förda borgerliga politiken har fått för barnfamiljerna och jämföra detta med del resultat som skulle ha uppnåtts för barnfamiljerna med en socialdemokratisk politik på olika områden. Vi kan klart konstatera, vilket också socialministern erkände, all barnfamiljerna under de borgeriiga regeringsåren har fött vidkännas en mycket kraftigt försämrad standard.

Lät mig ta ett exempel, som jag också delvis berörde i mitt inledningsanförande - en melallarbeiarfömilj, där den ene maken Jobbar hellid och den andra maken jobbar halviid och där man har två barn. Från 1973 fram till 1976 utvecklades den familjens standard från en disponibel inkomst på 65 300 kr. till en disponibel inkomst på 72 500 kr. Under den treårsperioden förbättrades alltså den familjens ekonomiska reella situation med över 7 000 kr. eller 11 %. Men om vi Jämför hur situationen är under perioden 1976-1979, kan vi konstatera alt 1979 kommer den här familjens ekonomiska standard att ligga på ungefär 66 600 kr. i disponibel inkomst. Det är alltså en real försämring med nära nog 6 000 kr. eller 8 %.

Socialministern lycker all del är solidariskt all de här barnfamiljerna har fått vidkännas denna ekonomiskt försämrade standard och hänvisar lill de insatser som har gjorts på sysselsättningens område.

Samtidigt kan vi när del gäller sysselsättningen konstatera att 100 000 industrijobb har försvunnit på kort tid, att arbetslösheten har fördubblats under den tid som de borgerliga har haft ansvaret, att stora ekonomiska bidrag har givits lill företagen och till de allra högsta inkomstlagarna - alltså en omfördelningspolilik som har inneburit att de rika har fått av de fattiga. Del är barnfamiljerna som har fött stå för kostnaderna.

Den borgerliga majoriteten häri riksdagen har därtill avslagit våra konkreta förslag till åtgärder på det arbeismarknadspoliiiska området för att förbättra sysselsättningen för människorna. Jag kan garantera Gabriel Romanus att hade den socialdemokratiska politiken fött gehör, skulle situationen både ekonomiskt för barnfamiljerna och i fråga om sysselsättningsläget i vårt land

ha varit bättre än vad den har varit under de borgerliga regeringsåren och bättre än vad den är i dag.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Socialministern sade att man skall vara försiktig med löften. Men i 1976 års regeringsdeklaration utlovades en vårdnadsersältning under den här mandatperioden. Vi var också i full färd med all försöka realisera detta tredje steg när det gäller atl förbättra valfriheten för barnfamiljerna.

Nu verkar del som om folkpartiregeringen har råd med en väldig massa andra saker, som i och för sig också är angelägna, men uppenbarligen skall frågan om vårdnadsersältning hela tiden komma längst ned på önskelistan. Jag beklagar det verkligen.

Det föreligger från vårt håll ingen som helst motsättning mellan vårdnadsbidrag och utbyggnad av den kommunala omsorgen. Vad vi hela tiden har sagt är tvärtom all vi skall se lill all barnfamiljerna för de vårdformer som de önskar och eftersträvar. Finns det etl stort behov av utbyggd kommunal barnomsorg, skall del givetvis tillgodoses. Men vi finner del precis lika viktigt atl göra det möjligt för de föräldrar som så önskar att själva la hand om sina barn.

Jag skall kanske också nämna att för varie späd- eller koltbarnsplats som man slipper bygga, om vi får en familjepolitik som innebär större valfrihet, inbesparas ungefär 45(X)0 kr. per år i skallemedel. Skulle var sjätte familj avstå från en barnslugeplats, som annars skulle behövas under vårdnadser-sällningsperioden, skulle den här reformen bli helt självfinansierande. Vi skulle dessutom få stora mänskliga vinster.

Jag har, Gabriel Romanus, inte nämnt ordet kvinnor. Jag har hela liden talal om förvärvsarbetande föräldrar. Jag tycker att det är självklart att man och hustru i många fall skulle tycka del vara bäst om de kan turas om med barnomsorgen. Men i alltför många fall har de inle råd med delta. Framför allt gäller det naturligtvis ensamföräldrarna. Där gladde mig myckel socialministerns erkännande ord om en minimistandardgaranti för småbarnsfamiljer. Det var nämligen något som Blenda Littmarck och Jag på vår tid i socialutredningen ensamma fick kämpa för. Jag tar socialministerns uttalande som ett löfte om all denna fråga allvarligl kommer all ses över i den utredning som nu skall tillsättas.

Sedan, när det gäller flerbarnsfamiljerna, är det alldeles rikiigi som socialministern säger att deras möjligheter att ekonomiskt förbättra sin situation i dag är praktiskt taget uttömda, hur de än bär sig åt. Men en av de viktigaste uppgifterna förden kommitté som nu skall tillsättas måste Ju vara all fö en annan lingens ordning lill stånd på del området.

Jag vill också erinra om att en minimistandardgaranti inle bara skulle vara till fördel förensamföräldrar utan också fört. ex. flerbarnsfamiljer. Men jagar glad för vad jag uppfattar som etl löfte om alt den här frågan kommer all las upp till allvarlig diskussion.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Socialministern säger att han inte behöver motivera varför man inle vill ta en ny miljardutgift belräffande vårdnadsersättningen. Men så enkelt går del inte att komma ifrån det här, Gabriel Romanus! Vi har Ju föreslagit att vårdnadsersättningen skall finansieras inom ramen förde medel som regeringen vill lägga på en marginalskattesänkning. Jag har däremot inte hört att någon folkpartist ute i landet, när han talar om sänkningen av marginalskatten på ungeför 2,7 miljarder, har redovisat varifrån dessa pengar skall tas.

Varför beskatta vårdnadsersättningen, frågar Gabriel Romanus. Om en person minskar sin arbetstid från åtta till sex limmar och får ett inkomstbortfall på 1 100-1 200 kr. per månad minskar också skatten. Men om vederbörande fåren vårdnadsersättning med samma belopp, ärdet ersättning för arbete - inte på arbetsplatsen, men i hemmet, i form av ersättning för vård av hem och barn, som vi menar också skall beskallas.

Garanlibeloppet,32 kr., beskattas idag. När vi utökade föräldraförsäkringen 1978 var vi i trepartiregeringen överens om atl den nuvarande nionde månadens ersättning med 32 kr. om dagen skulle beskattas, och vi har inle ändrat uppfattning härom, Gabriel Romanus. 1968 års motion av Gunnar Hedlund och Sven Wedén talar visserligen inte om delta, men vi har inte ändrat oss, utan vi har hela liden hävdat alt detta belopp är ersättning för utfört arbete.

Sedan är del så att folkpartiet prioriterar en utbyggd föräldraförsäkring, med de stora skillnaderna, framför det vårdnadsbidrag som ni själva säger er företräda.

Beträffande frågan varför jag inte här har tagii upp sjukförsäkringen vill jag bara hänvisa till att det är två utskottsbetänkanden som nu diskuteras. Frågan om sjukförsäkringen kommer sedan - den behandlas Ju i socialförsäkrings-utskottets betänkande - och den frågan kommer Gösta Andersson alt ta upp.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag förslår fortfarande inte varför man inte kan ta bort gränsen vid 60 dagar, när man samtidigt konstaterar atl del är ytterst osannolikt att någon behöver ha mer än 60 dagars ledighet. Det skulle åtminstone bidra till att minska krångel och byråkrati och del skulle också bidra till att man jämställer barnens sjukdom med föräldrarnas sjukdom.

Sedan säger Gabriel Romanus atl man har kraftigi ökat bidragen till barnomsorgen. Ja, det kan tyckas så, men alla undersökningar visar att den ökningen är otillräcklig. Vad som behövs är förslås att staten tar över kostnaderna för hela barnomsorgen. Enligt kommunernas och statistiska centralbyråns beräkningar kommer del atl fattas en miljon barnomsorgsplatser redan 1982. Det är vad man har att vänta sig.

På frågan varför man inte bygger ut barnomsorgen i tillräcklig omfattning säger fyra av fem kommuner all de inte har råd med det. All sedan, som regeringen nu gör, skjuta över ansvaret på kommunerna lyckerjag är ojust.

när man samtidigt talar om hur viktigt del är alt bygga ut barnomsorgen.

Barnomsorgsutbyggnaden saboteras också pä andra säu, såsom all man underlåter alt utbilda tillräckligt med personal, men det är en annan fråga.

Vårdnadsbidrag kommer atl skärpa ojämlikheten. De ökar absolut inte någon valfrihet, för man lar bort bl. a. resurser från del som verkligen skulle kunna bidra till atl öka Jämlikheten i vårt samhälle.

Jag konstaterar med beklagande att vi nu hör samma tongångar från folkpartiet som frän moderaterna. Man är inne på frågan om vårdnadsbidrag, om man skall beskatta del eller inte och när man skall införa det.

Jag skulle vilja fråga Gabriel Romanus om han är beredd att stanna hemma för 32 kr. om dagen. Det är vad man erbjuder de hemarbetande kvinnorna, och det är också symtomatiskt för hur man ser på de hemarbetande kvinnornas situation, alt man erbjuder dem den summan, 32 kr., som dessutom skall beskattas.

Socialministern säger alt del har aldrig satsats så myckel på ålgärder på arbetsmarknaden som nu. Facil kan vi se: 700 000 människor som står utanför den vanliga arbetsmarknaden, 100 000 registrerade arbetslösa - och av dem är hälften under 25 år. Det är facit av de insatser man gjort. Jag lycker det är ynkligt att man säger att det aldrig satsats så myckel som nu. Iså fall har man satsat fel.

Sist frågan om sextimmarsarbetsdagen!

Det man har möjlighet alt ta ut som småbarnsförälder är Ju helt otillräckligt. Det är 90 dagar som man för använda för barnen till dess att de fyllt sju år. Om man ställer förslag om atl barnfamiljerna skall ges mera tid för sina barn borde man följdriktigt kräva att sex limmars arbetsdag skall gälla för alla arbetstagare. I Stockholm, där systemet med förkortad arbetsdag tillämpats eu lag, är del inle mer än 10 % som begagnat möjligheten. Och varförärdetså? Jo, del har helt enkelt ekonomiska orsaker. Man ansersig inte ha råd att göra på detta sätt. Vad som behövs är förslås en generell arbetstidsförkortning.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Jag hoppas att mitt inlägg nyss inte uppfattades som alt Jag klagade över att Ivar Nordberg tar upp de ekonomiska sammanhangen i stort. Del får han gärna göra. Del hade väl inte skadat ifall han hade sagt någonting om de betänkanden som behandlas i dag, men Ivar Nordberg för naturligtvis själv avgöra hur han vill disponera sina inlägg.

Ivar Nordberg säger alt vi borde Jämföra hur resultaten hade blivit med en socialdemokratisk ekonomisk politik underde här tre åren. Ja, Ivar Nordberg kanske skulle kunna förklara för oss hur det skulle ha gått med vår export, om vi hade haft 20 % högre kostnader än vi har i dag. Hur många Jobb hade varit i fara då? Del kanske Ivar Nordberg kan säga något om.

Atl standardhöjningen för familjer och för arbetare och tjänstemän var så stor 1973-1976 ärju orsaken till au vi har haft det så besvärligt underde tre senaste åren. Om man tar ut 40 96 i ökade kostnader för förelagen på två år är

4 Riksdagens protokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

det klart att del leder till ekonomiska problem som gör att man för hålla igen sedan. Det är ett enkelt sammanhang. Även Ivar Nordbergs partiledare harju nu erkänt all man tog ut högre kostnader 1975 och 1976 än näringslivet kunde klara, och det är bl. a. därför vi har dessa svårigheter. Sedan skall Ju också sägas att detla är svårigheter som har drabbat hela västvärlden och inle bara Sverige.

Låt mig framhålla, för atl det inle skall råda något missförstånd,atl Jag inte godkänner de siffror över hur det varit för olika familjer som Ivar Nordberg här nämnde, för Jag har inte möjlighet att kontrollera dem. Men rent allmänt är det Ju så atl vi har satsat resurser på atl hålla sysselsättningen uppe. Vi har satsat slora resurser på de äldre och på barnfamiljerna. Vi har också givit mera pengar till sjukvården under dessa tre år. Del har varit en avvägning som både denna regering och den förra har gjort, och del kan Ivar Nordberg knappast förneka. Sedan har del försvunnit industrijobb - flera tiotusental per år. Det har det gjort tidigare också. Delta är etl led i strukturomvandlingen av den svenska ekonomin som varken den socialdemokratiska regeringen eller någon annan regering har kunnat förhindra. Men antalet sysselsatta har ökat även under denna myckel besvärliga kris försvensk ekonomi. Det är trots allt inte dåligt, även om det naturligtvis är en klen tröst för dem som tyvärr ändå är ulan Jobb.

Ingegerd Troedsson undrar varför vi inte har råd med ett vårdnadsbidrag när vi har råd med så mycket annat. Låt mig först stryka under all det är skillnad på storleksordningen när del gäller del som vi föreslår på föräldraförsäkringens område och det som elt vårdnadsbidrag på kort sikt skulle kosta. Visserligen kan man konstruera bidragelså,ait kostnaderna inte blirså stora under det första året, men man får ju länka litet längre framåi.

Ingegerd Troedsson har medverkat lill att lyfta fram flerbarnsfamiljernas besvärliga situation. Min fråga är: Skall vi inte först tänka ut vad vi skall göra för dem, innan vi binder oss för miljardkoslnader som vi inle har råd med? Att vi i dag inle vill binda oss vid elt av de två förslag om stöd lill flerbarnsfamiljerna som under senare år har kommit från moderata samlingspartiet är inte så konstigt - man kan Ju också överväga andra förslag. Och vi kanske först skall ta ställning till dessa, innan vi beslutar om en miljardreform som inte speciellt hjälper flerbarnsfamiljerna. Ingegerd Troedsson harju själv förklarat alt vårdnadsbidraget inle hjälper dem.

Ingegerd Troedsson påpekade alt hon inte hade nämnt ordet kvinnor. Nej, men om man talar om all människor känner sig tvingade att yrkesarbeta trots aitdeinte vill det är det väl ändå kvinnor det gäller. Viskall inte-även om vi är aldrig så myckel för jämställdhet - tro att så många män under överskådlig tid vill avslå från yrkesarbete. Men jag är övertygad om atl kvinnor som yrkesarbetar - bortsett från atl de självfallet vill tjäna pengar - också vill yrkesarbeta, så Jag tror inte på Ingegerd Troedssons resonemang.

Del står i direktiven till den utredning som nu skall tillsättas atl den skall behandla och beakta del som kommer fram vid riksdagsbehandlingen. Jag utgår från atl frågan om minimisiandardgaranti kommer atl övervägas av utredningen, precis som de andra förslagen. Avsikten ärockså alt det skall bli

en parlamentarisk utredning, så Ingegerd Troedsson lär kunna påverka vad som tas upp genom en moderat representant.

Jag blir inte rikligt klok på centerns inställning till marginalskatterna. Försl får man intrycket atl centern tillsammans med socialdemokraterna är ointresserad av att sänka marginalskatterna - de avvisar del förslagel. Då detta tydligen har väckt viss förslämning bland centerns sympatisörer är man angelägen att skapa intrycket alt centern visst vill sänka marginalskatterna, men inte just nu ulan vid elt annat tillfälle. Nu säger Rune Gustavsson att vi i stället för alt sänka marginalskatterna skall använda en miljard för atl införa en vårdnadsersältning.

Marginalskatterna är inte bara ell fördelningspolitiskt problem. Problemet är framför allt den effekt som de höga marginalskatterna får på hela vår ekonomi genom alt de från löntagarna tvingar fram krav på löneökningar -för att få behålla någonting för egen del - som näringslivet inte kan bära. Det är det som är problemet, och det kan man inte lösa med vårdnadsbidrag. Därför kan man inte använda pengarna till detta ändamål, eftersom man då får kvar de orimliga effekterna i vårt skattesystem.

Rune Gustavsson frågade varför man inle skall beskatta vårdnadsbidraget när del utgår lill den som sänker sin arbetstid från åtta lill sex timmar. Men problemet äralt ni centerpartister har föreslagit att detla vårdnadsbidrag skall utgå till alla. När ni i slutet av 1960-talet första gången föreslog vårdnadsbidrag var den högsta visdomen, som Rune Gustavsson kallade del, atl det inte skulle vara beskattat. Det fanns inle med någon beskattning när vi väckte gemensamma motioner om saken - ni har ändrat på del nu. O. K., man har rätt atl ändra sig. Jag skall inle kritisera det. Men ni skall inte håna oss och fråga varför det som vi på den tiden sade tillsammans inte längre duger. Det är Ju ni som har ändrat er.

På en punkt skall Jag be om ursäkt. Frågan om ändringarna i föräldraförsäkringen kommer för centerns del självfallet atl kommenteras i ett senare skede av debatten, så i det avseendet fanns det ingen anledning all efteriysa några kommentarer av Rune Gustavsson.

Till Inga Lantz slutligen. När det gäller 60-dagarsregeln för dem som har sjuka barn ärjag angelägen om att betona att den inte innebäratt barn som är sjuka längre tid än två månader skall få ligga ensamma hemma. Del gäller ett litet antal barn, och man måste se till att de får omvårdnad på något sätt. När barn är sjuka så länge finns det anledning att uppmärksamma del, och undersöka om man bör införa vårdbidrag förde barnen eller om någon annan åtgärd behöver vidtagas. Del finns naturligtvis ett litet administrativt moment i detta, men i förhållande lill dagens regler är det fråga om en stor förenkling, och den sker i samråd med riksförsäkringsverket.

Jag måste väl ha hört fel, men jag tyckte att Inga Lantz sade au det kommer att fallas en miljon barnomsorgsplatser i början på 1980-lalet. Hur man kan göra ett sådant uttalande förstår Jag inte riktigt. Jag antar att det var en felsägning eller ett hörfel.

Det är klart att det av många skäl är önskvärt att sänka arbetstiden för alla lill sex limmar om dagen. Men om man särskilt är angelägen om att

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

föräldrarna skall få lid för sina barn borde man kunna hålla med om all del är bra alt i varje fall ge dem som har små barn denna rättighet tidigare än andra. Att andra också för kortare arbetstid hjälper Ju inte speciellt småbarnsföräldrarna, ulan del hjälper i så fall de andra grupperna. Vi vet Ju att den ekonomiska verkligheten är sådan, alt vi inle inom den närmaste framliden kan införa en allmän förkortad arbetstid. Då har vi sagt atl del ärså viktigt all föräldrar för tid för sina barn all vi skall ge dem rätt all förkorta sin arbetstid. Om riksdagen bifaller det förslag som föreligger, betyder det att dessa föräldrar också för ekonomisk ersättning för 90 % av inkomstbortfallet under ett helt år. Det är inget dåligt första steg. Sedan för vi gå vidare i den takt som resurserna medger.

IVAR NORDBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! Socialministern säger alt det är just på grund av den positiva utveckling som barnfamiljerna fick uppleva under perioden 1973-1976 som man under perioden 1976-1979 tvingats redovisa en negaliv standardutveckling för barnfamiljerna. Nej, Gabriel Romanus, så enkelt är det nog inte. Att barnfamiljerna fått uppleva en klar standardförsämring under de senaste tre åren är helt beroende på den borgerliga politik som har förts. Om riksdagen hade följt de socialdemokratiska förslagen på det familjepolitiska området när det gäller barnbidragen, bostadsbidragen och vissa andra saker skulle den melallarbetarfamilj som jag exemplifierade med förut nu ha haft en ökad standard Jämfört med 1976. Med en socialdemokratisk politik skulle den metallarbeiarfamiljen ha haft ytteriigare ca 2 700 kr. till sitt förfogande i dag.

Sedan vill Jag bara säga till Gabriel Romanus att jag i mitt inledningsanförande klart deklarerade atl socialdemokraterna i valet mellan införande av ett vårdnadsbidrag och andra insaLser för barnfamiljerna klart prioriterar insatser för all förbättra barnbidragen, bostadsbidragen och det statliga stödet lill kommunerna för en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. Utan tvivel ger insatser för all förbättra barnbidragen och bostadsbidragen betydligt större rättvisa gentemot barnfamiljerna än del vårdnadsbidrag som vi har hört diskuteras under en längre tid. Det är också, som vi ser det, rätt orimligt all koncentrera allt stöd till de första åren. Vi vet att drygt 300 000 barnfamiljer blir berörda, om man ger etl stöd upp till dess alt barnen nått ireårsåldern. Men vi vet också all del finns 1 500 000 barn i åldrarna mellan 3 och 16 år. Det är sannerligen av stort värde att de barnens föräldrar får ett starkt stöd från samhällets sida för au klara sin ekonomiska situation.

Man kan efter den här debatten konstatera att det knappast är troligt att vi behöver få något vårdnadsbidrag inom den närmaste tiden. Centern och moderaterna har inte kunnat enas om en gemensam reservation till dagens betänkande. De är så oeniga i den här frågan att de måste ha var sin reservation. Jag konstaterar med tillfredsställelse att folkpartiets representanter i ulskotlei slår hell på socialdemokraternas sida när del gäller prioriteringen av de insatser som behövs lill barnfamiljerna.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Del är det sistnämnda som oroar mig. Vi får i dag höra atl det finns etl intresse från folkpartiets sida för en vårdnadsersättning. Men när man gör prioriteringen kommer den hela tiden längst ned på listan.

Del förslag till utbyggd föräldraförsäkring som föreligger här i dag skulle räcka till en vårdnadsersältning tills barnet är 13 månader, även om inga som helst andra avräkningar görs. Det lyckerjag skulle vara en god början och en slor hjälp för många familjer som har barn i de här åldrarna och som i dag inle ser någon rimlig chans all själva ta hand om barnen.

Kostnaderna har noga redovisats både i vår partimotion och i mitt första inlägg. Jag klargjorde där alt kostnaden för en vårdnadsersällning 1986/87, när den är hell utbyggd, skulle uppgå lill 2,4 miljarder kronor brutto. Men man skall då ta hänsyn till atl en betydande del av de här pengarna kommer att återgå i form av skatt och reducerade bostadsbidrag. Man skall också ta hänsyn till att statsbidragen lill den kommunala barnomsorgen enligt vår mening bör minska i motsvarande mån för de föräldrar som erhåller vårdnadsersättning.

Samhällsekonomiskt är det, som jag sade, så, att skulle var sjätte småbarnsfamilj genom vårdnadsersätlningen avslå från en barnstugeplats som den annars skulle ha behövt, så skulle vårdnadsersätlningen direkt gå med vinst - samtidigt som den skulle innebära en betydligt rättvisare ordning.

För nerbarnsfamiljerna skulle den minimisiandardgaranti som vi vill ha genomförd innebära betydligt bättre förhållanden.

Till sist vill jag säga att jag lycker all socialministern gav uttryck för en mycket reaktionär attityd som förvånar mig: Det skulle bara vara kvinnor som anser sig behöva förvärvsarbeta av ekonomiska skäl, del skulle bara vara kvinnor som menar atl det är sorgligt atl de under några snabbt flyende år när barnen är riktigt små inte har råd att vara hemma och ta hand om dem på hel-eller deltid. Jag tror inte att Gabriel Romanus menar det. Vi är nog helt överens om att både män och kvinnor skall ha möjlighet att välja mellan alt helt eller delvis vårda barnen, mellan atl förvärvsarbeta på hel- eller deltid. Det är i varje fall den linje vi förespråkar.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Av Ivar Nordberg fick jag beskedet atl socialdemokraterna gör sina prioriteringar inom barnomsorgen så att det icke är möjligt för många, särskilt de ensamstående föräldrarna, all utnyttja ledighelslagen och minska sin arbetstid från åtta till sex timmar; socialdemokraterna vill icke ge kompensation för del inkomstbortfallet, vilket vårdnadsersätlningen ger.

Gabriel Romanus ställer frågan: Har vi råd alt genomföra en miljardreform? Ja. Regeringen har ju själv presenterat en reform som kostar nära 3 miljarder för atl sänka marginalskatten. Vi accepterar den reformen med hänsyn lill marginalskatteproblemet, men vill använda 900 miljoner till ett genomförande av vårdnadsersätlningen. Vi prioriterar på det sättet.

Sedan fortsätter Gabriel Romanus den här högst besynnerliga marginal-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

skattediskussionen. Jag frågar mig: Får socialministern verkligen vara så dåligt informerad om vad som har hänt i skatteutskottet och i riksdagen när det gäller marginalskailefrågan? Vi har inle sagt nej till en marginalskaltesänkning, Gabriel Romanus. Men vi har sagt atl vi vill fatta beslut om marginalskattesänkningen och dess finansiering samtidigt.

Beträffande det tak - marginalskaltelaket - som folkpartiet vill sätta vid 114 000 kr. har vi sagt alt vi inte accepterar elt sådant bara för de inkomsttagare som ligger därutöver, eftersom vi vet atl marginalskalteproblemet är etl stort problem även för de inkomsttagare som ligger i inkomstklasserna 50 000, 60 000 och 70 000 kr.

När det sedan gäller diskussionen om beskattad vårdnadsersättning, Gabriel Romanus, vill Jag säga att det förslag som vi enades om i trepartiregeringen i samband med att vi byggde ut föräldraförsäkringen med två månader accepterades av alla parter, nämligen ersättningen för den nionde månaden med 32 kr. om dagen. Garantibeloppei inom föräldraförsäkringen är Ju beskattat i dag, så varför skulle inle ersättningen för den tionde, elfte, tolfte månaden osv. vara beskattad? Jag förstår inte vad det är för skillnad om vi bygger ut föräldraförsäkringen. Det ärju en ersättning för utfört arbete och skall således beskattas precis som ersättningen för annat arbete.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Del som Gabriel Romanus sagt här i debatten tyder inle precis på någon grodförvandling. Om Gabriel Romanus tror atl han är en prins, så mistar han sig.

Gabriel Romanus trodde atl Jag sade fel när Jag nämnde alt det 1982 kommer alt behövas en miljon barnomsorgsplatser. Det förvånar mig, därför att Just dessa siffror har Gabriel Romanus och Jag debatterat vid två tillfällen här i kammaren, den 8 december förra året och den 8 mars i år.

Statistiska centralbyrån har gjort en undersökning, vilken redovisas i etl material frånjämslälldheiskommittén. Av denna undersökning framgår del att del kommer att fattas 500 000 barnomsorgsplatser 1981 eller möjligen 1982. När det gäller antalet fritidshemsplatser har kommunerna gjort en motsvarande beräkning, och man har då kommit fram till atl det år 1982 kommer att fattas 450 000 platser inom den kommunala fritidshemsverksamheten. Om man lägger ihop antalet platser, vilket man måste göra när man talarom behovet av barnomsorgsplatser,ja, då kommer man fram till all det kommer att fattas en miljon platser senast 1982.

Vidare borde kösituationen uppmärksammas från regeringens sida. Bara i Stockholm köar 17 000 barn för en daghemsplals enligt statistiska centralbyråns beräkningar. Vpk har en annan beräkningsmodell när det gäller utbyggnaden av barnomsorgen. Vi menar att alla barn skall ha rätt till en bra barnomsorgsplats, och då kommer man fram till betydligt högre siffror.

Del sägs atl den ekonomiska verkligheten inle tillåter reformer, men del bestrider jag. Del finns resurser i vårt samhälle. Det är bara fråga om hur man vill an vända resurserna och om man är beredd atl göra en omfördelning,så alt

del finns pengar till nödvändiga och rikliga reformer, exempelvis de reformer som behövs för alt underlätta barnfamiljernas situation, vilket vi i dag diskuterar.

Beträffande frågan om sex limmars arbetsdag vill jag säga att även barn över sju år behöver fö umgås med sina föräldrar. Som det nu är gäller sex timmars arbetsdag för föräldrar endast tills barnet fyller åtta år, vilket är helt otillräckligt. Alla skall ha rätt lill sex timmars arbetsdag. Men många har ingen möjlighet att utnyttja detla. 40 % av barnen lever i ensamförsörjarfa-miljer och till allra största delen är del kvinnor som försörjer barnen. Dessa kvinnor har inte en chans alt ta ut sex timmars arbetsdag. Det visar bl. a. siffror från Stockholm, där bara 10 96 av föräldrarna har använt sig av den här möjligheten, därför atl de inte har råd och därför alt den ekonomiska ersättningen är helt otillräcklig.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr lalman! Vi diskuterar nu en utbyggnad av familjepoliliken på olika områden. Vi gör det pä grundval av ett förslag från regeringen, som innehåller två nyheter: dels föräldrautbildningen, dels en rad förbättringar inom föräldraförsäkringen. Det kanske förvånar någon som lyssnat på debalten hittills, men faktum är atl utskotten i så gott som samtliga delar har tillstyrkt regeringens förslag.

Men vi diskuterar också mot bakgrund av vilka andra önskemål man kan ha på familjepoliliken och mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen.

Jag kommer just från ett möte i Aten med Europarådets familjeministrar, där man också förde en diskussion om familjepoliliken som elt instrument för att ge barn lika möjligheter. Del fanns där en stor förståelse för huvudlinjen i regeringens förslag, nämligen alt stärka föräldrarna. Det är viktigt för barnen med olika typer av samhällsinsatser, men det grundläggande för varje barn är ändå au föräldrarna kan fungera i sin föräldraroll -atl de har kunskaper, att de har trygghet och alt de har lid all ägna sig ät sina barn, även om de förvärvsarbetar. När det gäller den huvudlinjen tror Jag alltså inte att motsättningarna är så stora. De båda berörda utskotten ansluter sig också lill den linjen.

Men vi diskuterar också familjepoliliken mol bakgrund av den ekonomiska situation som råder och som har rått under de senaste åren i Sverige och i väriden. Man kan naturligtvis uUrycka detta på olika sätt. Ivar Nordberg påstod atl jag skulle ha sagt alt det var just på grund av den positiva utvecklingen 1973-1976 som det blev så negativt sedan. Vad jag menar är alt jusi därför alt man lade på näringslivet orealistiskt slora kostnader, så fick vi ett konkurrensläge som är orsaken till en hel del av de besväriigheter vi haft. Bl. a. Olof Palme har också på senare lid medgivit att det var fel det som skedde 1975 och 1976, även om de åren i dag duger alt ta till när man vill göra statistiska Jämförelser.

Inom ramen för våra resurser, som är och kommer att vara begränsade under många år framåi, är det naturligtvis viktigt hur vi avväger - vad vi

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

sätter främst. Vi har då sagt att den genomgående tanken för del vi vill åsladkomma i år är all stärka föräldrarna, eftersom del är det som alla barn mår bäst av. Det hindrar Ju intealt under delta år-liksom varit fallet underde två lidigare åren - även andra familjepolitiska instrument används för att skydda barnfamiljerna mot påfrestningar. Barnbidragen har höjts. De utgör i dagen större del av basbeloppet än vid valei 1976. Bostadsbidragen har höjts, särskilt för familjer med många barn. Daghemsanslagen har höjts kraftigt, huvudsakligen som en följd av utbyggnaden men också för att kompensera för kostnadsökningarna inom kommunerna. I årets budget är anslagshöjningen, som vi kunnat konstatera, större än någon gång tidigare. Nu går vi alltså vidare och gör förbättringar också inom föräldraförsäkringen.

Det går inte att bestrida att denna regering, liksom den förra, i en svår situation genom dessa stora satsningar har satt solidariteten med barnfamiljerna främst. Detsamma gäller satsningen på de äldre och de sjuka liksom på sysselsättningen.

Om man går igenom vad de tillgängliga resurserna används till, så finner man all det är dessa ändamål som har salts främst. Det talas då ibland om satsningar på företagen - Ivar Nordberg använde den klyschan även nu. Men de där satsningarna på förelagen harju varit till för att företagen skall kunna ge jobb, för att de inte skall gå omkull, för att strukturomvandlingen skall ske i rimliga former. Därför harju även socialdemokrater varit med omatt satsa på dessa "bidrag till företagen", som det heter. Man har även velat öka dem när det gäller de stora industrierna; Jag behöver bara nämna varvsindustrin.

Men del finns ingen oklarhet om vad som har varit huvudlinjen i regeringspolitiken, vad som skulle sältas främst. Del har varit sysselsättningen, barnfamiljerna, de äldre och sjukvården - och det har satsats mer än någon gång tidigare på alla dessa områden. Det är fakta, det finns i budgetarna och går inte all förklara bort.

Skulle man ha följt socialdemokraternas recept på det ekonomiska området -Jag upprepar det - så hade kostnaderna för svenskt näringsliv varit 20 % högre än de är i dag, och det hade inle varit till fördel för någon enda svensk löntagare.

Vi har råd med en 3-miljardersreform för att sänka marginalskatterna, säger Rune Gustavsson. Nej, vi anser inle alt delta skall få kosta några 3 miljarder, utan det skall finansieras. Vi har också framhållit att del måste finansieras. Man kan välja mellan ett par tre olika alternativ, och vi har velat utreda dem närmare. Eftersom delta måste finansieras kan man inte la pengarna till någonting annat.

Nu frågar Rune Gustavsson om Jag för vara sä dåligt informerad om vad som har hänt när det gäller marginalskatterna. Jag undrar om jag i så fall är den ende som inte rikligt har klart för sig på vilken fot centerpartiet står när det gäller marginalskatterna. Vill ni sänka dem, och i så fall hur mycket? Eller vill ni inte sänka dem? Det vore angeläget atl fö elt besked om delta. Det ärju ändå så atl marginalskatterna är ett grundproblem för vår ekonomi och för hela vårt skattesystem. De medverkar till atl försvåra en lugn och balanserad utveckling.

Det är roligt att höra att Rune Gustavsson nu har upptäckt att marginalskatterna är ell problem även för dem som har 60 000, 70 000 och 80 000 kr. i årsinkomsl. Del är Just delta som vi har försökt påpeka. Men vi har hela tiden fått höra att "ni bara talar om det här höglöneproblemet marginalskatterna". Om centerpartiet nu, efter del alt man tillsammans med socialdemokraterna sagt nej till vårt förslag, har vaknat upp, har blivit påmint om att detta är ett problem för vanliga löntagare, då är del en ökad klarsyn som man får hälsa med tillfredsställelse.

Ingegerd Troedsson tycker alt det är bra att Jag markerar ett intresse för vårdnadsbidrag, även om Jag inte anser att vi har råd med det nu, och hon säger att det bara inte får komma längst ned. Nej, men allting kanJu inte heller komma försl. Nu har Ingegerd Troedsson medverkat -och Jag upprepar att Jag lycker all del är bra - lill alt vi har fåll ögonen på flerbarnsfamiljernas silualion. Vi har konstaterat att de inte hjälps nämnvärt av förslag om vårdnadsbidrag. Skall vi inte först ta reda på vad vi skall göra åt del problemet innan vi binder oss fören miljardrullning? Det går inte att säga: Vi harangivit kostnaderna, och en del av dem går åter i skatt. Ja, det mesta av vad staten ger ut kommer tillbaka i skatt så småningom. Det gör även barnbidragen, eftersom de används till sådant som så småningom kommer tillbaka till staten. Men det är trots allt fråga om till en början en, och så småningom flera miljarder som vi skulle binda oss för. Skall vi då inle se vad flerbarnsfamiljerna behöver, om vi anser att det är ett så viktigt problem?

Man kan heller inte ekonomiskt räkna sig till godo alt det kommer att bli mindre kostnader för barnomsorgen så länge som vi fortfarande har en kö lill barnomsorg. Det kommer tyvärr atl dröja länge innan vi har avskaffat den kön.

Slutligen några ord om arbetstidsförkortningen. Vilka ärdet som behöver den? Ja, det är naturligtvis alla. Men vi vet också att det av ekonomiska skäl kommer att dröja länge innan vi har kunnat ge alla den kortare arbetstid som man skulle önska. Lönlagarna accepterar helt enkell inle den sänkning av standarden som vänsterpartiet kommunisternas plan för införande av kortare arbetstid skulle medföra. Därför får vi först ta dem som först behöver kortare arbetstid. Vi har använt samma teknik här som man har använt l. ex. i fråga om studieledighetslagen. Vi har infört en lag som ger en generös rätt till ledighet, och sedan bygger vi steg för steg upp den ekonomiska ersättningen i den takt de ekonomiska resurserna medger.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Tredje vice talmannen anmälde att Rune Gustavsson anhållit att till protokollet fö antecknat alt han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

DORIS HÅVIK (s):

Herr lalman! När man har lyssnat till denna debatt under de timmar den har pågått, börjar man tro att man befinner sig i en allmänpolitisk debatt. Det kanske förtjänar atl erinra om alt det är propositionen 1978/79:168 vi skall diskutera.

Proposiiionen innehåller förslag som spänner över såväl socialutskottets

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

som socialförsäkringsutskollets områden, och nu har vi kommit till de talare på listan som avsett att beröra socialförsäkringsutskollets betänkande nr 24 och de reservationer som är fogade till detta. Jagskall försöka atl ganska strikt hålla mig lill det, men i anledning av debalten här vill Jag, herr talman, säga några ord om den utbyggnad av föräldraförsäkringen som genomfördes under den borgerliga trepartiregeringens lid och som trädde i kraft den 1 Januari 1978.

Den reformen innebar ett första steg mol vårdnadsbidrag. Förslaget präglades av alt de tre borgerliga partierna var oeniga om hur den framtida föräldraförsäkringen skulle utformas. Jag är glad över all den proposition som behandlas i del nu föreliggande belänkandet utgör en broms för det tredje stegel i irestegsraketen som man väl hade tänki utlösa om trepartiregeringen suttit kvar.

Vi ficken försäkring som ärden krångligaste, såväl urtillämpnings- som ur informationssynpunkt, som försäkringskassorna haft au arbeta med. Självklart drabbar detta också försäkringstagarna, som har mycket svårt atl förstå bestämmelserna och därigenom kan råka ul för rättsförluster.

För den nionde månaden utgår i dag inle någon ersättning enligt principen rätt lill ersättning för inkomstförlust, utan alla, såväl förvärvsarbetande som hemmavarande,erhåller 32 kr. om dagen. Vi socialdemokrater var förvånade överalt folkpartiet kunde ställa sig bakom det förslagel och dessutom uttala atl reformen enligt trepartiregeringens regeringsdeklaration främjade valfrihet och Jämställdhet.

Vi ansåg det också chockerande alt folkpartiets representant i utskottet ställde upp som talesman för trepartiregeringens förslag i debatten den 17 maj 1977. Nog var vi medvetna om att föslaget dels våren utomordentligt dålig kompromiss, dels var första steget på vägen mot etl vårdnadsbidrag. Ändå hade just folkpartiet under 1976 års valrörelse klart tagit avstånd från centerpartiets och moderala samlingspartiets modell för elt obligatoriskt vårdnadsbidrag - dessa båda partier skulle enligt sina vallöften utgöra en garanti för att ett vårdnadsbidrag enligt den modellen genomfördes.

Vi socialdemokrater kan förslå alt folkpartiet som minsta parti i den borgeriiga koalitionen inte fick gehör för sina synpunkter. Men, herr lalman, nog klingade det falskt när folkpartiet, företrätt av Per Gahrton, inte bara försvarade förslaget utan dessutom i debatten gjorde uttalanden om förslagets förträfflighet.

Per Gahrton ansåg i debalten atl socialdemokraternas agerande i familjepoliliken var vingligt. Nåja, det varda. I dag är situationen en annan. I dag har Gabriel Romanus pekat på att bestämmelsen om den nionde månaden enligt den modell som gäller i dag är mycket krånglig att föra ut till människorna.

Det förslag lill förändringar som framförs i propositionen innebär enligt Gabriel Romanus flera fördelar. Inte minst är förändringen av betydelse för de ensamstående föräldrarna,sade socialministern. Förslagets genomförande ökar jämställdheten, minskar krånglet och lar bort orättvisorna. Ja, Gabriel Romanus, det kan vi helt ställa upp på. Det var exakt vad Jag sade från denna

talarstol i maj månad 1977.

Vidare sade Gabriel Romanus att detla är ingen slutlig lösning, utan man kommer att förbättra försäkringen i den mån resurserna det tillåter.

Jag kan nu konstatera atl de förslag som läggs fram i proposiiionen ligger i linje med de ställningstaganden socialdemokraterna tidigare redovisat här i riksdagen. Den för oss viktigaste frågan äralt folkpartiregeringen nu överger den konstruktion beträffande föräldraförsäkringens nionde månad som man inom trepartiregeringen var med om atl genomdriva. Mot denna bakgrund kommer vi, med vissa bestämda reservationer, att tillstyrka förslagen i propositionen.

Vi anser att del är bra att regeringen har tagit fasta på familjestödsutred-ningens under Camilla Odhnoffs ledning förslag alt införa räu till havandeskapspenning. Det är angeläget all kvinnor som på grund av arbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede nu får en lagfäst principiell rätt lill omplacering på arbetsplatsen med bibehållen lön. Om omplacering inle är möjlig skulle hon enligt regeringsförslaget få rätt lill ledighet med inkomstersältning och havandeskapspenning fr. o. m. den sexlionde dagen t. o. m. den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Utskottet föreslär här en ändring. Vi är eniga om alt rätt lill omplacering fr. o. m. den sexlionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram lill barnets faktiska födelse bör införas i stället. Försl därigenom uppnäs enligt utskottets uppfaltningjämslälldhel mellan kvinnor som redan lidigare under graviditeten har lättare arbetsuppgifter och kvinnor som blir omplacerade till sådana uppgifter. Jag tror alt Gabriel Romanus lycker att den ändringen är bra och atl den är befogad.

Även om vi är positiva till rätten till havandeskapspenning, menar vi alt del är väsentligt att den fackliga organisationen för etl betydande inflytande när del gäller omplacering av en gravid kvinna frän lyngre lill lättare arbetsuppgifter. Vi menar all den fackliga organisationen har möjligheter att bedöma om del finns lämpliga arbetsuppgifter för kvinnan. Vi menar också att detla skapar garantier för alt kostnader som skulle falla på produktionen inle i onödan förs över på samhällel.

Försäkringskassan bör därför vid sin prövning om rätt lill havandeskapspenning alltid ha tillgång till den fackliga organisationens uppfattning, som framkommit vid förhandlingar enligt medbestämmandelagen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationen 1.

I regel torde försäkringskassan fö godta en arbetsgivares uppgift om all omplacering inte har kunnat ske. Om den fackliga organisationen bestrider denna uppgift, kan frågan bli föremål för prövning i arbetsdomstolen. Detta kommer säkerligen att bli mindre vanligt bl. a. på grund av tidsförhållanden. Vi socialdemokrater ser en risk i den starka ställning som arbetsgivaren har fått genom lagstiftningens utformning. Vi hyser oro för alt bestämmelserna får den konsekvensen alt arbetsgivare undandrar sig sin skyldighet att företa en omplacering.

Vi har övervägt alt redan nu begära föreskrifter om alt den fackliga organisationens godkännande av all omplacering inte har kunnat ske skulle

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonotniskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

krävas vid ansökan om havandeskapspenning. Vi har emellertid nu stannat för atl avvakta, men vi betonar vikten av alt riksförsäkringsverket noga följer utvecklingen och att detta ges regeringen till känna. Jag yrkar bifall till reservationen 2.

1 propositionen höjs åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn lill 12 år. Vi föreslår en höjning till 13 år, som principiellt ter sig mera rimlig,eftersom den knyteran till den övre åldersgränsen förden kommunala barnomsorgen. Jag yrkar bifall lill reservationen 5.

I reservationen 8 uttalar vi farhågor föratt rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan innebära att kommunerna avslår från alt bygga ut barnvårdarverksamheten under hänvisning till de vidgade möjligheterna lill ersäiining från försäkringen. Även om depariemenischefen i proposiiionen uttalar att föräldrapenningen inte för tas som ett alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhei, har vi ändå kvar denna oro. Vi anser inle au vi har fåll en tillräcklig garanti för att problemen kommer att uppmärksammas och begär därför att regeringen får i uppdrag atl ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet. Jag yrkar bifall till reservationen 8.

Herr talman! Slutligen reservation nr 13. Jag vill inledningsvis slå fast att verklig valfrihet föreligger först när den särskilda föräldrapenningen hell bygger på inkomstbortfallsprincipen. Vi begär därför en successiv utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen som ger föräldrarna rätt till en sammanlagd ersättningsberätligad ledighet under tiden t. o. m. barnens första skolår med 12 månader för varje barn i familjen. Härigenom ger man i väsentligt högre grad än nu föräldrar ökade möjligheter lill samvaro med sina barn. Vi anser fortfarande atl ersätiningstiden när det gäller den särskilda föräldrapenningen skall delas strikt mellan föräldrarna. Ännu har vi inte fött de goda erfarenheter som vi på grund av den valfrihet som finns hade hoppats fö. Det skapas problem vid försäkringskassorna och för föräldrarna. Uppenbarligen har det belräffande den nionde månaden varit så, all när mannen, som i regel har den högsta inkomsten, har upptäckt att han får en lägre sjukpenning än vad han skulle vara berättigad till har han hoppat av. Genom ett enkelt förfarande har man återställt lingens ordning, dvs. i stället har kvinnan fött stanna hemma. Jag vet all meningarna inom folkpartiet är delade härvidlag. Jag hoppas att man även inom folkpartiet skall kunna klara ut den här ojämlikheten och verka för större jämställdhet.

Vi har även pekat pä alt rätten till föräldrapenning bör knytas till individen. Det är olyckligt atl man inte skall kunna stanna hemma och fä rätt lill sin vanliga sjukpenning ulan istället fören lägre sjukpenning. Detta främjar inte möjligheterna för en förälder med högre inkomst och högre sjukpenning att lära känna sina barn, och det främjar inle heller möjligheterna för barnen att fö vara tillsammans med sina föräldrar. Del har blivit en snedvridning av den ekonomiska situationen.

Vi menar - och det har vi också slagit fast i reservationen - atl även om lagstiftningen har förenklats är den fortfarande myckel krånglig. Vi framhåller att man bör göra en överarbetning, så all den viktiga föräldraförsäkringen blir sammangjuten och mindre komplicerad. Jag yrkar därför bifall till

reservation nr 13.

Herr talman! Det har ställts några frågor under debatten. Rune Gustavsson har frågat om det är rättvist alt vissa personer för 32 kr. om dagen när de är hemma och vårdar barn, medan andra kan få upp till 242 kr. om dagen. Tankegången är egentligen ganska ovanlig. Den som för 242 kr. om dagen har en sjukpenninggrundande inkomst baserad på den inkomst han hade i förvärvsarbetet. Och garantibeloppei 32 kr. om dagen - denna kompromiss beträffande den nionde månaden - får Ju alla, oberoende av om man är hemarbetande eller om man har en inkomst som berättigar till den högsta sjukpenninggrundande inkomsten. Vi har varit överens om all föräldraförsäkringen skall bygga på samma principer som sjukförsäkringen. När det gäller sjukförsäkringen har inte Rune Gustavsson annat än i en ganska unik motion som avstyrktes av samtliga partier i socialförsäkringsutskotiet låtit ana atl man även på sjukförsäkringens område vill ha etl enhetligt belopp. Gå då ut och tala med de människor som måste vara hemma på grund av sjukdom och säg atl ni vill lägga ell belopp i botten som skall vara detsamma för alla, ett belopp som är så lågt au man helt enkell inte har råd all vara hemma. Är delta centerns metod alt främja människors arbeisamhet? Man kan fråga vad som ligger bakom sådana förslag.

Ett faktum är att skall vi verkligen leva upp till vad vi har sagt i många sammanhang - alt vi vill skapa elt samhälle där barnen känner trygghet och där föräldrarna bereds möjlighet alt vara tillsammans med sina barn - finns del bara en möjlighet, om vi inle skall skilja på barn och barn. Det finns bara den möjligheten, alt ge ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen. Annars måste vi diskutera om barnen till dem som inle har råd att stanna hemma därför att de får etl för lågt belopp, inte har samma värde, om inte de barnen skall ges möjlighet till en trygg uppfostran och kontakt med sina föräldrar, om inte de barnen skall beredas en god grund i starten - de som senare skall bli de som lar över i samhället. Skällde, på grund av en diskriminering när det gäller ersättning när deras föräldrar är hemma, få det svårt redan i starten?

Slutligen, herr talman, har det talats också om sex timmars arbetsdag och det förträffliga i all man kunde stanna hemma två timmar, hälften eller helt osv. - enligt den egendomliga konstruktionen för den nionde månaden. Här har Rune Gustavsson försvarat centerns uppfattning atl del är rikligt att man för 32 kr. om dagen och pekat på i vilka inkomstlagen man har full kompensation om man skär ned sin arbetstid. Men vi har många ensamstående- i detta fall måste Jag medge alt del gäller kvinnor-som inte får in sina barn i barnomsorgen och behöver vara hemma också den nionde månaden, som de får 960 kr. för. De har inle den ekonomiska möjligheten alt de kan dela upp sin arbetstid på det sätt som Rune Gustavsson har skisserat. Den man som stannar hemma helt får 32 kr. Det har Jag redan nämnt. Vad som är egendomligt är att Rune Gustavsson har försvarat atl den man som stannar hemma till hälften och har en sjukpenning på 242 kr. om dagen får 121 kr. Men det är bra enligt Rune Gustavsson - för han har i varje fall skurit ned sin arbetstid, och del ligger i linje med vad ni vill. Stannar han hemma två timmar per dag kan han faen Oärdedels sjukpenning, vilket fortfarande ligger över de

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. tn.

32 kr. som han får om han är hemma helt och hållet. När förlusten av arbetsinkomsten är total får han 32 kr. per dag. När han får halv förlust av arbetsinkomsten får han 121 kr. Hur kan man anse dels att det är rättvist, dels all systemet är enkelt att tillämpa?

När det slutligen gäller sex limmars arbetsdag beslutade den socialdemokratiska partikongressen att tillsätta en arbetsgrupp, som skulle arbeta fram en plan när det gäller sex limmars arbetsdag för alla. Den arbetsgruppen är tillsatt. Den har börjat sitt arbete. Jag tror att det är viktigt att vi ser denna fråga totalt och i sin helhet.

Under detla anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Vad den socialdemokratiska partikongressen har tillsatt för arbetsgrupp och vad man diskuterar där är mindre intressant i detta sammanhang. Det som är intressant är de förslag vi diskuterar nu och skall fatta beslut om. När det gäller sjukförsäkringen, som Doris Håvik tog upp, måste argumentnöden vara fantastiskt stor hos fru Håvik, som för in resonemanget att vi har velat ändra på sjukförsäkringens grunder. Vad vi talarom är orättvisan i alt förlänga den nuvarande föräldraförsäkringen och gradera värdet av vård av barnen. Fru Håvik företräder här uppfattningen atl det är värt 32 kr. om dagen att vårda låginkomsllagarens barn medan man för den som ligger i en inkomst så alt sjukersättningen blir 242 kr. sätter värdet där. Det är detta vi angriper.

Jag återkommer till värt förslag, som det tydligen är väldigt svårt för fru Håvik alt uppfatta och som innebär atl alla skall ha ersättning motsvarande en fjärdedel av inkomstbortfallet för medelinkomsttagaren. Det blir i dagsläget ungefar 37 kr. per dag eller 1 100 kr. per månad. Det kompenserar inkomstbortfallet för inkomsttagare med upp lill 54 000 kronors inkomst, och dessa utgörs i mycket stor utsträckning av ensamstående föräldrar, i huvudsak kvinnor, som i dag inle kan utnyttja de möjligheter som ledighetslagen ger. Fru Håvik säger nej lill en sådan kompensation och vill följaktligen icke ge dem dessa möjligheter. Del är vad saken gäller.

Jag vill vidare anföra två citat frän debatten i riksdagen i samband med antagandel av ledighetslagen. Ingrid Ludvigsson sade då bl. a. följande: "Om man inte förenar det beslut om rätt till förlängd ledighet som vi nu tar med ekonomiska möjligheter att utnyttja de förmåner lagen erbjuder, då blir den

information som man förmedlar till föräldrar ingenting annat än glada

tillrop från riksdagen ."

Fru Håvik, som sedan framförde ungefär samma uppfattning, sade bl. a. följande: "Man lovar människor förmåner och kallar det för reformer ulan atl tänka på de stora låglönegrupperna, exempelvis ensamstående föräldrar, vilkas barn har exakt samma rätt som andra atl ställa krav på samhällel - på oss alla -att fö möjligheten atl ha en förälder hemma, vilket också innebäratt föräldrar skall beredas möjligheter att ha tid med sina barn. Ger man inle ett

ekonomiskt stöd är det ell axiom, Rune Gustavsson, atl man utesluter betydande grupper från del som är så bra för de hela familjerna."

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är självfallet myckel lacksam överalt Rune Gustavsson läste upp det yttrande som Jag gjorde vid det nämnda tillfället. Jag visste inte all del lät så bra. Det var fökiiskl värt all bli upprepat från denna talarstol.

Jag begär inle all Rune Gustavsson skall vara intresserad av vad som beslutades på den socialdemokratiska partikongressen. Jag lämnade bara en upplysning lill kammarens ledamöter om all socialdemokraterna arbetar med den frågan. Del brukliga sätiel all bereda frågorna för all senare kunna förankra dem politiskt är att sända ut de förslag som kommer fram på remiss i olika omgångar och se vad som händer med dem.

Vad som har varit utomordentligt intressant i dag för oss socialdemokrater har varit atl sitta på första parkett och lyssna på den totala oenighet som fortfarande råder i lamiljepolitiska frågor och om hur man skall bygga ut familjepoliliken. Man kan inte enas om gemensamma reservationer ulan försöker från denna talarstol presentera sina förslag som de bästa och allena saliggörande. Man har verkligen profilerat sig i tre olika borgerliga partier, och det har sannerligen inte moderater och centerpartister ijänal på. Den oenighet som ni visade upp under valrörelsen 1976 inte bara kvarstår utan har accentuerats.

Det kan också vara intressant all anföra några citat i delta sammanhang. I regeringsdeklarationen 1976 kom man med möda fram till följande stolta rader närdet gällde familjepoliliken; "Stödet"- lill småbarnsföräldrar- "skall utformas så att del främjar valfrihet och jämställdhet."

1 den proposition på detla område som var signerad av Rune Gustavsson
gjordes följande något kryptiska uttalande: "1 enlighet med regeringsförkla
ringen - planeras slutligen elt förslag med samlad lösning av frågorna om

vårdnadsbidrag och utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen så att den i sin helhet utgår efter förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst."

Den propositionen var alltså signerad av Rune Gustavsson, och där säger Rune Gustavsson att föräldrapenningen skall utgå efter förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst. Rune Gustavsson är nu inte längre socialminister, även om han agerar som om han vore del. Gäller då inte längre det uttalande som Rune Gustavsson själv har signerat?

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

RUNE GUSTAVSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag citerade ur elt inlägg som fru Håvik gjorde fördrygietlår sedan. Jag tyckte del var bra. Jag trodde att fru Håvik menade allvar med vad hon sade och ville medverka till att det blev en kompensation. Det är synd bara att fru Håvik i dag springer ifrån vad som sades den gången.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle;

Herr talman! Tydligen tog mitl sista inlägg så hårt på Rune Gustavsson all han föredrog att tala om något annat i stället för att bemöta mig.

Harjag fel när jag säger all det dock stod i propositionen att man skall bygga ut föräldraförsäkringen så atl den i sin helhet utgår efter förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst? Det ärju det Rune Gustavsson i flera inlägg

- både när vi berörde socialulskollets betänkanden och då vi talade om
socialförsäkringsutskottets belänkande - har försökt springa ifrån och talat
om att det är alldeles fel alt man skall ha denna kompensation för
inkomstbortfall.

Rune Gustavsson vill nu sälja centerns förslag. Moderaterna vill sälja sitt förslag om vårdnadsbidrag. Folkpartiet talar om ett värdnadsbidrag längre fram när resurserna räcker till, som skall se ut på ett tredje sätt.

Jag tror att vi får ha ett mera samlat grepp om denna fråga, och mera enighet

- inle minst för barnfamiljernas och väljarnas skull -om var ni egentligen står
i denna fråga.

Det är tydligen inte bara energipolitiken som är en stötesten.

Förste 'ke talmannen anmälde att Rune Gustavsson anhållit att til protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

GÖSTA ANDERSSON (c):

Herr talman! Familjepoliliken aren viktig del av vår sociala trygghetspo-lilik. Det är en väsentlig målsättning att de familjepolitiska reformerna får en riktig fördelningspolitisk utformning. De sämst ställda i samhället bör i första hand stödjas av våra reformbeslut.

Jag tror alt vi här i riksdagen gjorde klokt i att bättre än hittills analysera konsekvenserna av de reformer som vi fattar beslut om. Jag tror inte alt riksdagen kan känna sig helt till freds med de reformer som genomförts på det familjepolitiska området.

Det är svårt att hävda att barn i familjer som bäst behöver samhällets stöd har fått det stödet. Hade man kunnat hävda alt del är de barn som har det sämsta familjemiljöerna - med alkoholmissbruk, kriminalitet, dåliga boendemiljöer och andra missförhållanden i hemmen - som har prioriterats i familjepoliliken, hade del ändå varit ganska lätt att motivera stora samhällsinsatser.

I den familjepolitiska reform som vi nu behandlar har föräldraförsäkringen fått en utformning som gynnar vissa barnfamiljer och missgynnar andra. Det är väl ingen som vill förneka att alla föräldrars insatser för sina barn är lika viktiga och lika ansvarsfulla. Den utgångspunkten borde i varje fall alla vara överens om. Samhällel värderar tyvärr inle föräldrarnas insatser utifrån den utgångspunkten alt det är samma arbete föräldrarna utför när de är hemma och vårdar sina barn. Del är utomordentligt svårt all motivera atl vissa föräldrars arbete med sina barn endast skall värderas lill 32 kr. per dag när andra - som framhållits här tidigare i debatten - för 242 kr. för exakt samma arbete. Föräldraförsäkringen kommer - med den utformning som folkpartiet

och socialdemokraterna vill ge den - alt ge ca 8 500 kr. i ersättning till vissa föräldrar, när bättre lottade familjer för nära 65 000 kr. för exakt samma vårdinsats. Del är svårt, föratt inle säga omöjligt, alt finna några sakliga skäl för atl samma vårdarbete skall ge en inkomstskillnad på nära 60 000 kr.

Fackliga organisationer skulle med all rätt göra uppror, och skandalartiklar skulle vara självklara i tidningar, om man fann att exakt samma arbete i etl företag gav löneskillnader på nära 60 000 under nio månader. Om riksdagen valde alt följa socialdemokraternas linje enligt reservationen 13 blir skillnaden mellan de bättre och de sämre lottade familjerna nära 80 000 kr. under ell år.

När vissa partier valt alt utforma familjepoliliken på det här sättet måste de ha fjärmat sig från den verklighet som människorna lever med i vårt land. Är man okunnig om atl hundratusentals människor-däribland många kvinnor, t. ex. i Norrlands inland och i olika glesbygder - inle kunnat fö något Jobb? Hur gärna man än velat har man inte kunnat fö den inkomst som är en självklarhet för flertalet av svenska folket. När inte samhällel kunnat ge denna sysselsättning - som egentligen är en mänsklig rättighet - är då delta motiv för atl man skall straffas även av det sociala trygghetssystem och de familjepolitiska reformer som samhället byggt upp? Det kan inle finnas ett enda förnuftigt motiv för alt en människa som utför ett hederligt arbete-som vården av barn utgör - också skall bli utan en rimlig ersättning för detta arbete. Vi måste inse det ologiska och osolidariska i att bygga upp vårt trygghetssystem på de ojämlika villkor under vilka människorna lever i värt samhälle.

För många andra människor gäller den verkligheten att varken arbetsmarknaden eller de personliga förutsättningarna ger möjligheter till annat än t. ex. deltidsarbete i vissa fall. Atl vissa människor drabbas av handikappet låg eller ingen inkomst är heller inget motiv för alt de skattevägen skall hjälpa till alt finansiera reformer åt människor som fått privilegiet atl fö etl välavlönat arbete i samhället. När vi i det här samhället genomförde de verkligt slora reformerna, som t. ex. folkpensionen och barnbidragen, omfattades alla folkpensionärer resp. alla barn av dessa reformer. Ingen ställdes utanför. De familjepolitiska reformer som genomförts under senare år har tappat solidaritelsprofilen. Nu graderas människorna på en inkomstskala som gynnar de redan privilegierade. För centerrörelsens del stämmer det illa med den grundtrygghelsfilosofi som alllid varit en hörnpelare i vår politik. Vi kan inte godta en utveckling där vi tappar bort solidariteten i den svenska socialpolitiken.

Att välja den väg till utbyggnad av föräldraförsäkringen som socialdemokraterna och folkpartisterna nu gör innebär att stänga dörrarna för de förvärvsarbetande föräldrarna atl gå över lill sex timmars arbetsdag. Man stänger dörrarna för möjligheterna atl ge dessa föräldrar mer lid för sina barn. Vi vet alla atl de knappa resurser som står till förfogande på det familjepolitiska området inte räcker till för atl bygga ut både en inkomstgraderad föräldraförsäkring och en vårdnadsersättning som ger möjligheter att göra sextimmarsdagen lill verklighet för småbarnsföräldrarna. Är del verkligen så

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

5 Riksdagens prolokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

all folkpartiet och socialdemokratin tror all man lillgodoser småbarnsföräldrarnas behov av all vara mer tillsammans med sina barn genom alt nu utöka ersättningen under den enda månaden? Lever man i den tron, så lever man med en verklighetsflykt som är obegriplig. Eller är del så, alt sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar är en helt oväsentlig reform för dessa partier? Man kan ha anledning att ställa sig den frågan.

Syftet med reservation nr 9 är alltså au centern nu vill koncentrera de lamiljepolitiska resurserna på att införa vårdnadsersättning och atl vi vill göra det möjligt för de förvärvsarbetande föräldrarna att få mer lid över för sina barn.

För vår del anser vi det som mycket angeläget för föräldrarna att fö vara tillsammans med sina barn såväl vid födelsen som i samband med sjukdom. Vi har därför si uiii upp bakom propositionens förslag, som ger fadern särskild rätt till tio dagars ledighet i samband med barns födelse. Däremot kan vi inle ställa oss bakom det regeringsförslag som innebär en kraftig utökning av rätten till föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Vi är kritiska lill alt förslagel varken är remissbehandlat eller är tillfredsställande ekonomiskt analyserat. Vi är dock positiva lill atl föräldrar ges möjligheter att i ökad ulslräckning i förhållande lill nuvarande beslämmelser vara hemma när barnen blir långvarigi sjuka. I reservation nr 6 hemställer vi atl regeringen framlägger etl nytt förslag som är bättre ekonomiskt underbyggt och som prioriterar de långvarigt sjuka barnen.

Centerpartiet har under en lång följd av år drivit kraven pä en allmän föräldrautbildning. Därför är det naturligt atl vi anser all det är bra alt regeringen lagt fram ell sådant förslag. Till skillnad mol regeringen tror vi alt det finns etl så stort intresse hos föräldrarna att man kan förlägga utbildningen till fritiden. Flera studieförbund har redan goda erfarenheter av studieverksamhet inom del här området. För all inte göra arbetslivet alltför komplicerat bör man i vane fall i en första omgång pröva möjligheterna att förlägga utbildningen lill fritid. Vår uppfattning i denna fråga redovisar vi i reservation nr 10.

I utskotiet är vi överens om atl en utredning snarast bör tillsättas för alt se över reglerna för vårdbidrag för handikappade barn. 1 vår partimolion 2482 har vi också angett vissa riktlinjer som utredningen bör arbeta efter.

Vi anser alt principen lika ersättning för lika arbete bör gälla vid utformningen av vårdbidraget lill handikappat barn. Denna principiella ståndpunkt redovisar vi i reservation nr 12.

Herr lalman! Jag vill med detla yrka biföll till reservationerna nr 4,6,9, 10 och 12 vid socialförsäkringsutskollets betänkande nr 24.

1 delta anförande instämde Arne Magnusson (c).

ALLAN ÅKERLIND (m):

Herr lalman! I socialförsäkringsutskollets betänkande nr 24 behandlas bl. a. regeringens förslag i propositionen 168 om förändringar i föräldraförsäkringen och om föräldrautbildning.

Från moderat sida biträder vi en del av förslagen men yrkar avslag på vissa delar som vi bedömer som alltför kostsamma i nuläget.

Närdel gällert. ex. den föreslagna havandeskapspenningen under50dagar före nedkomslen för kvinnor som på grund av arbetets art inte kan förvärvsarbeta eller som inte kan omplaceras lill lämpligt arbete tycker vi all del är etl riktigt förslag och biträder del.

Även på några andra punkter har vi biträtt förslagen. Men i några avseenden har vi som sagt andra meningar och har avgivit reservationer.

Förslaget om alt föräldrapenning för lillfällig vård av barn skall kunna utgå under 60 dagar per barn och år, generellt för alla, yrkar vi avslag på. Den omständigheten att nuvarande antal ersättningsberältigade dagar inle räcker för vissa familjer med sjuka barn bör inle leda lill att man generellt utsträcker ledigheten lill alla, utan den bör enligt vår mening inriktas på att stödja framför allt familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn eller föräldrar med handikappade barn.

Jag yrkar bifall till reservationen 3 i denna del, vilken motsvarar första avsnittet i reservationen 4.

1 andra delen av reservationen 3 har vi moderater yrkat avslag även på propositionsförslaget alt ge fadern en självständig rätt lill föräldrapenning under tio dagar i samband med barns födelse. Dels menar vi alt när behov uppslår bör dessa kunna tillgodoses med nu gällande bestämmelser, dels oroas vi av att förslagen kan leda till myckel stora kostnader, om den föreslagna reformen utnyttjas maximalt.

Jag yrkar bifall lill reservationen 3 även i denna del.

I propositionen ullovas all en utredning skall tillsättas för atl se över reglerna om vårdbidrag. Vi ansluter oss till vad som anförs i motionen 1797, att det är särskilt angeläget alt få förbättringar för familjer med handikappade barn och även för familjer med ofta sjuka eller långvarigt sjuka barn.

Vi moderater menar all man bör sträva efter atl i första hand stödja dessa särskilt utsatta kategorier och att utredningens arbete skall inriktas på det. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 7.

Propositionsförslaget om all särskild föräldrapenning skall utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning även under den sista månaden a v ersättningstiden skulle enligt propositionens beräkningar kosta ca 180 milj. kr. per år. Vi menar att dessa pengar i stället borde användas till en successiv uppbyggnad av en vårdnadsersättning till föräldrar med småbarn. Vi tror att del skulle vara betydligt bättre att använda pengarna på del sättet.

Kersti Swartz sade tidigare i debatten att vi i nuvarande ekonomiska läge inte har råd med vårdnadsbidrag. De medel-upp till 350 milj. kr. under ett år - vi moderater sparar genom våra förslag i det ärende vi nu behandlar skulle räcka ganska långt för att finansiera ett första steg i en vårdnadsersäitnings-relörm. Vi måste i första hand länka på barnens bästa. Därför bör politikens uppläggning inriktas på införande av en vårdnadsersältning, som gör all föräldrarna för större valfrihet när del gäller val av tillsynsform för barnen. Därmed kan, enligt vår uppfattning, barnens bästa tillgodoses i varie enskilt fall. 1 delta avseende har moderater och centerpartister samma grundsyn. Vi

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonotniskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

har inle råd, säger också socialminister Romanus. Jo, om man inte plottrade bort resurserna på en mängd annat, vilket folkpartiregeringen nu håller på med, skulle man få råd. Jag yrkar bifall till reservation nr 9.

Som vi har anfört i reservation nr 10 ärdet både angelägel och önskvärt all föräldrar i olika sammanhang har rätt lill ledighet för vård av barn. Man bör dock inte genomföra olika reformer snabbare än att arbetslivet på etl smidigt säu kan anpassas lill de nya reglerna. Därför avstyrker vi nu förslagel om alt deltagande i föräldrautbildning skall ge rätt lill ledighet från arbete och ekonomisk ersättning från föräldraförsäkringen. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 10.

1 motionen 878 har Per-Eric Ringaby m.fl. pekat på de orimliga regler som kan leda till alt halv särskild föräldrapenning i vissa föll kan bli mycket högre än hel sådan föräldrapenning. Nu har det sagts all en arbetsgrupp skall tillsättas för alt se över effekterna av reglerna om särskild föräldrapenning. Vi begär i reservation nr 11 atl den arbetsgruppen snarast skall tillsättas, så alt de här reglerna blir föremål för en skyndsam översyn, och alt det bör ges regeringen till känna. Den påstötningen i elt så angelägel ärende borde verkligen hela riksdagen kunna ena sig om.

Jag yrkar bifall till reservation nr 11.

De i proposiiionen föreslagna förändringarna av föräldraförsäkringen har av regeringen kostnadsberäknats till ca 241 milj. kr. för helt budgetår. Vi moderater menar atl den beräkningen är alldeles för låg. Del är naturiigtvis svårt atl exakt ange vad det kommer att kosta, eftersom kostnaden är helt beroende av hur försäkringen utnyttjas. Vi har dock beräknat all de föreslagna förändringarna lorde komma all medföra kostnadsökningar på minst 370 milj. kr. per är. Det är myckel pengar, och i rådande budgetläge är det nödvändigt all starkt prioritera utgifterna till de allra nödvändigaste sakerna.

Herr lalman! Med del anförda yrkar Jag alltså bifall till alla de reservationer till socialförsäkringsutskottets betänkande nr 24 där de moderata utskottsrepresentanternas namn förekommer.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Debatten om familjepolitiken har nu pågått i åtskilliga limmar, ochjag skall försöka undvika att ta uppalltför mycket av del som har behandlats tidigare. Jag kan hänvisa till socialministerns inledningsanförande, där en del av de frågor som finns upptagna i reservationer redan har behandlats.

Jag ber, herr talman, alt fö böria med atl yrka bifall lill socialförsäkringsutskollets hemställan på alla punkter och därmed avslag på alla de reservationer som är fogade till betänkandet.

Närdet gäller havandeskapspenningen är utskottet enigt i sakfrågan, men det finns två socialdemokratiska reservationer i sammanhanget som Jag betraktar som ganska marginella.

Först och främst vill socialdemokraterna - Doris Håvik berörde detta -all intyg från den fackliga organisationen skall bifogas ansökan när en kvinna

ansöker om havandeskapspenning. Uiskoltsmajoriieien anser inle att det är nödvändigt. I propositionen förutsätts atl del i dessa frågor myckel väl kan vara facklig medverkan ulan att en sådan för den skull skall vara obligatorisk. Det slår t. ex. i propositionen: "Protokoll från förhandling med fackförening kan lämpligen också ges in." Därmed borde de önskemålen vara tillgodosedda.

Även vänsterpartiet kommunisterna har synpunkter på deiia och menar alt intyg från fackföreningen borde vara avgörande, men man talar faktiskt om intyg frän fackföreningen eller arbetsgivaren. Vänsterpartiet kommunisterna menar atl läkarintyg däremot inte är nödvändigt. Utskottsmajoritelen instämmer med proposiiionen all läkarintyg, i varje fall så länge reformen är ny, bör finnas med. Vi finner ati det är motiverat - det är inget orimligt krav. Vi avstyrker alltså bifall lill den motionen från vänsterpartiet kommunisterna, samlidigl som vi avstyrker den motion från socialdemokraterna där de tar upp detta om intyg från den fackliga organisationen.

Socialdemokraterna vill dessutom ha ett tillkännagivande au riksförsäkringsverket noga bör följa verksamheten när del gäller havandeskapspenningen. Utskottsmajoriteten menar atl ell sådani lillkännagivande är över-flödigl. I proposiiionen framhålles: "Del är angelägel alt tillsynsmyndighe-len, riksförsäkringsverket, noggrant följer utvecklingen på detta område." Deibör vara tillräckligt föratt man skall förslå all denna nya reform kommer atl följas upp och atl regeringen också är angelägen om det. Man kan fråga sig vem del är socialdemokraterna inle litar på. Är del riksförsäkringsverket eller regeringen?

Från socialdemokratiskt håll menar man all del finns risk för all kommunerna inte bygger ul barnvårdarverksamheten, då möjlighet till föräldrapenning för tillfällig vård av barn ökar, och vill ge regeringen till känna att överiäggningar bör las upp med Kommunförbundet. Denna fråga är emellertid mycket väl täckt i propositionen, där departementschefen understryker alt utökningen av föräldrapenningen inte får las som etl alternativ till utbyggnad av barnvårdarverksamheten. Del uttalandet i propositionen borde vara en garanti för all regeringen verkligen kommer alt se till all del inle blir någon försämring belräffande barnvårdarverksamheien Ulan att den kommer atl byggas ut. Utskotiet menar atl del inte finns anledning till något speciellt tillkännagivande här.

När åldersgränsen för föräldrapenningen för tillfällig vård av barn nu höjs från 10 lill 12 år är socialdemokraterna missnöjda med att den inle höjs till 13 år. Utskottet vill inte nu lillsiyrka en ulbyggnad som går längre än som föreslås i proposiiionen. För barn som är över 12 år bör den kommunala barnomsorgen kunna komma i fråga vid sjukdom.

Närdet gäller långvarigt sjuka och handikappade barn haren utredning om vårdbidrag aviserats. Den utredningen bör komma in på gränsdragningen mellan föräldrapenning och vårdbidrag och sannolikt även åldersgränsen i det sammanhanget.

Socialdemokraterna har också omfaiiande förslag om principbeslut om fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Doris Håvik berörde ganska

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

utföriigi det förslaget, som finns i reservation nr 13. Ett kärt ämne som socialdemokraterna ständigt återkommer till är att folkpartiet inle vill göra en obligatorisk uppdelning av föräldrapenningen mellan föräldrarna. Vi vidhåller alt en sådan uppdelning bör kunna ske på frivillig väg och atl det är bättre att arbeta med påverkan och opinionsbildning än att göra detta obligatoriskt. Det skulle dessutom kunna bli mycket byråkratiskt. Det förslagel stämmer därför ganska dåligt med socialdemokraternas tankar om atl ytteriigare förenkla reglerna i föräldraförsäkringen.

Moderaterna ställer krav på översyn av den särskilda föräldrapenningen med hänsyn till den dåliga överensstämmelsen: man kan få ut rätt hög föräldrapenning när man är halvt ledig från arbetet, medan man när man är helt ledig kan få bara 32 kr. Motionärerna säger att den rikliga principen skulle vara atl ingen ersättning utöver garaniibeloppeis 32 kr. skulle utgå när ena föräldern inte förvärvsarbetar. Men i reservationen är moderaterna faktiskt litet försiktigare.

Utskottet menar atl den arbetsgrupp som är aviserad är tillräcklig och all detta lillgodoser kravet i motionen. Man behöver därför inte göra något speciellt lillkännagivande i den frågan.

Både moderaler och centerpartister invänder mot förslagel om en utökning av antalet dagar för tillfällig vård av sjukt barn till 60 per år för varie barn. De säger att man hellre skulle tillgodose familjer där man har barn som ofta är sjuka. Men del ärju just del man gör genom den här utökningen! Man gör det lättare för föräldrarna i de familjerna all vara hemma och ta hand om sina barn utan alt komma in med speciella ansökningar, vilket man skulle fö göra om vi hade en bestämmelse om att man av särskilda skäl skulle kunna få elt utökat antal dagar. Del är ganska svårt all förslå att man så kategoriskt invänder mol detta, framför allt som det kommer alt gälla i första hand familjer med barn som är sjuka ofta och kanske långvarigt.

Centerpartiet har speciella önskemål belräffande utredningen om vårdbidrag till barn med handikapp och barn som är långvarigt sjuka, vilken också las upp i propositionen. Centerpartiet vill alt riksdagen nu skall binda denna utredning vid de riktlinjer som är utformade i panimotionen. Detta knyteran till det anförande som Gösta Andersson hade här, där han myckel länge uppehöll sig vid frågan om ersättning till förvärvsarbetande. Han menar alt inkomstbortfallsprincipen innebär en stor orättvisa. Man värderar samma arbete på olika sätt.

Rune Gustavsson har här tidigare också varit inne på att folkpartiet prioriterar de slora skillnaderna i föräldraförsäkringen framför en vårdnads-ersättning, som man menar skall vara lika för alla. Alt förvärvsarbetande har möjlighet till ersättning enligt inkomsibortfallsprincipen är en väldigt viktig förutsättning för många av dem som förvärvsarbetar för att de över huvud taget skall kunna vara hemma och la hand om sina barn medan de är små. Jag menar att om man lar bort den möjligheten skulle man åstadkomma en försämring för mänga. Det är inte enbart fråga om familjer med speciellt höga inkomster, utan det är ofta fråga om familjer i medelinkomstlägen. Dessutom tror Jag att man på det sättet minskar den stimulans som vi gärna vill ge

papporna all vara hemma och la hand om sina barn.

Beträffande frågan om vårdbidraget för handikappade barn är också centerpartisterna inne på den här tanken och förespråkar att vissa riktlinjer skall fastslås. Man säger, och del är precis samma tankegångar som de som Gösta Andersson fören stund sedan gav uttryck för, att "riksdagen som en riktlinje ullalar sig för all principen om lika ersättning för lika arbete skall vara vägledande för den i proposiiionen aviserade utredningens arbete". Här menar Jag att del är alldeles fel att i förväg ge sådana anvisningar.

Den ersättning som f n. utgår i form av vårdbidrag för handikappade barn följer reglerna för folkpensionen. Såvitt Jag förstår råder här ingen ojämlikhet. Jag förslår egentligen inle alls varför man nu från centerpartiets sida är så angelägen atl ta upp de här frågorna. Utskottet har inte funnit någon anledning att uttala sig om riktlinjerna för utredningen. Däremot instämmer ulskottsmajorileten i de önskemål som i det här sammanhanget uttalas om atl utredningen skall bedrivas skyndsamt.

Så ett par kommentarer med anledning av vänsterpartiet kommunisternas motion i det här sammanhanget. Man vill helt slopa tidsbegränsningen för föräldrapenningen tor lillfällig vård av barn. Men vi anser att den lidsbegränsningen ändå bör finnas föratt det skall bli en avgränsning mot bidraget för vård av handikappat barn. Del är alltså inle speciellt bra alt helt slopa tidsbegränsningen. Del uttalas också i proposiiionen att om ell barn varil sjukl i mer än 60 dagar, så finns alllid möjligheten atl till prövning ta upp frågan, om ersättning i form av vårdbidrag skall utgå. Dessutom tar vpk i sin motion upp frågan om föräldrabegreppel. Utskottet frarnhåller i sin skrivning alt vi haren gemensamt föräldrabegrepp inom socialförsäkringslagstiftningen och skattelagstiftningen och att det kanske skulle bli komplicerat i stället för enklare, om man införde ett speciellt föräldrabegrepp på socialförsäkringens område.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! De reservationer angående havandeskapspenningen som vi fogat till socialförsäkringsutskottets betänkande kan vi inte betrakta som marginella. När man genomför en ny reform - i detta fall en reform som vi i övrigt ställer oss bakom och som är helt i enlighet med utredningens förslag-ärdet viktigt att man från början följer upp den mycket noggrant, sä all den för den genomslagskraft som är avsedd. Vi anser därför all del är av ulomor-deniligi slor betydelse att man, såsom vi föreslår i reservationen 1, lar vara på de föckliga organisationernas möjligheter atl bedöma om del finns lämpliga arbetsuppgifter för kvinnan inom företagel. Därför är del också viktigt, som Jag sade i mitt anförande, atl vi kan skapa garantier för all det inte på samhällel förs över kostnader som borde falla på produktionen.

Vi anser atl det här krävs en facklig medverkan. Vi uttrycker del så starkt, all man alltid skall ha tillgång lill den fackliga uppfattningen, såsom den kommer till uttryck vid förhandling enlig medbestämmandelagen. Som marginellt ser vi delta definitivt inte, ulan vi anser tvärtom att vår reservation nr ] är mycket viktig.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Reservationen 2 beträffande översyn av bestämmelserna av havandeskapspenning innebär absolut ingen misstro mot vare sig regeringen eller riksförsäkringsverket. Del är bara så all elt allmänt uttalande all man förutsälleralt myndigheten följer utfallet av detta beslut kanske inle färden effekt vi önskar. Myndigheten bör i ett sådant här fall - så fungerar det faktiskt - få elt uppdrag av regeringen, och därför anser vi att reservationen 2 är lika befogad.

Reservationen 5 angående åldersgränsen kunde Britta Bergström inte förstå. Familjestödsutredningen hade ju stannat för åldersgränsen 13 år, och vi ansluter oss till det förslaget. Den höjning som föreslås i proposiiionen, nämligen till 12år, har inle fått någon närmare motivering. Vi anser atl 13 år mycket bra kan motiveras med att det är den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen.

I reservationen 8 föreslår vi att det skall tas upp överläggningar med Svenska kommunförbundet i syfte att skapa garantier atl denna försäkring inle las till intäkt föratt låta bli att bygga ut barnvårdarverksamheten. Även departementschefen har uttalat farhågor i den riktningen, dock utan att följa upp detla genom alt skapa dessa garantier. Där bör väl, som vi skriver i reservationen, en överiäggning med Svenska kommunförbundet vara elt minimikrav.

Vi vidhåller att vi vill ha en grundläggande och strikt fördelning av ersätiningstiden mellan föräldrarna. Vi anser alt remissinstanserna helt ställt upp bakom den ståndpunkten. Det är just detta som skapar den valfrihet som vi anser bör finnas.

ALLAN ÅKERLIND (m) kort genmäle:

Herr talman! Britta Bergström säger att de 60 dagarnas ledighet för vård av sjuka barn ide flesta fall kommeratt gälla dem som ofta är sju ka. Detär väl så alt en generell rätt utnyttjas av alla, även när detgäller barn som inle drabbas av sjukdom ofta. Vi moderater har menat all del skall vara ofta sjuka barn och handikappade barn som skall tillgodoses i första hand.

Det är klart atl om man, som folkpartiregeringen nu vill göra, inför en generell rätt för alla, så öppnar man alla slussar, och del kan bli väldigt dyrt -det är del vi är oroliga för. Men det är helt riktigt alt om man ger alla samma rätt, täcker man in även dem som absolut behöver hjälp. Men vi vill i första hand inrikta elt sådani här stöd på dem som verkligen behöver det, ofta och långvarigi sjuka och handikappade barn. Därför menar vi att det var fel atl lägga fram ett förslag som tar med alla, som gäller generellt. Man kan alltså med all rätt säga att vi i ett sådant system täcker in dem som behöver hjälp, men man täcker ju in alla andra också.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Försl vill jag säga något med anledning av all proposiiionen och även utskottet föreslåratt det skall finnas läkarintyg lör att kvinnan skall få ut havandeskapspenning i det fall då hon har ett sådant arbete att hon inte kan kvarstanna där. Jag förstår inte varför man skall ha detta intyg. Jag lycker

atl del innebär ell väldigt misstroende mot både gravida kvinnor och de fackliga organisationerna. Del måste väl ändå vara kvinnans egen erfarenhet, hennes speciella arbetssituation och hennes speciella graviditet som skall vara utslagsgivande. Det här förslagel är, lyckerjag, elt säu au spela över kvinnor. Del är också eu sätt au bidra lill krångel och onödig byråkrati.

När det gäller barnvårdarverksamhei är det inte i första hand fråga om att man skall ha en överiäggning med Kommunförbundet, ulan vad det handlar om här är all siälla resurser lill kommunernas förfogande, så all man kan bygga ul barnvårdarverksamheien. I vissa kommuner finns ännu inle den här verksamheten, och på vissa orter är det etl krav från kommunens sida att föräldrarna först skall ha tagit ut sina försäkringsdagar innan de för hjälp med barn vårdare. Orsaken är alt tillgången på barn vårdare är så oerhört begränsad; del är nästan omöjligt all fö hjälp av barn vårdare när barnen är sjuka. Vad det handlar om är alltså resurser och pengar, precis som på så många andra områden när det gäller barnomsorg och barns behov.

Jag förstår fortfarande inle varför 60-dagarsgränsen skall finnas. Jag delar inte alls Allan Åkeriinds fasa för att folk orätimäligl skall tillskansa sig pengar från föräldraförsäkringen. När man ändå är så pass generös som regeringen faktiskt är när del gäller de 60 dagarna, så lyckerjag att man hell kunde ta bort den gränsen och låta barns sjukdom jämställas med föräldrars sjukdom.

Beträffande föräldrabegreppel i försäkringen borde den faktiska vård- och familjesituationen vara vägledande för huruvida man skall fö ut de här pengarna. Jag har ett exempel som gäller en familj där en förskollärare var moder till ett barn som blev sjukl. Hon sammanbodde med en man som inte var för till barnet. Pappan bodde i Norriand. Del gick ju inte att fä ut några pengar när barnet blev sjukt. I stället borde det naturiigtvis ha varil helt naturligt atl båda två skulle kunna få ul ersättning. Det var också så alt mamman, som var förskollärare, inte hade någon möjlighet all stanna hemma från sitt arbete på grund av den brist på förskollärare och personal som råder inom barnomsorgen. Det finns många exempel på hur snett bestämmelserna kan slå. Och det skulle gå att lösa problemen om man bara hade den politiska viljan att göra det.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

BRITTA BERGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Till Doris Håvik: Beträffande de reservationer Jag talade om som marginella, så vill Jag fortfarande hävda att det är ganska marginellt när man begär tillkännagivanden om saker och ling som del redan finns angivet i propositionen att regeringen är uppmärksam på. Proposiiionen förutsätter t. ex. att del kan finnas medverkan av den fackliga organisationen, somjag sade lidigare, vid bedömning av omplacering och behovet av havandeskapspenning. Det är samma sak när det gäller uppföljningen av verksamheten. Doris Håvik menar atl för all riksförsäkringsverket skulle få etl sådant uppdrag av regeringen så krävs det elt lillkännagivande av riksdagen om detta. Jag förutsätter att regeringen, i den mån det behövs om inte riksförsäkringsverket gör det ändå, ger etl sådani uppdrag även utan tillkännagivande från riksdagen.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. tn.

Allan Åkeriind kom in på frågan om rätt till 60 dagars ledighet för tillfällig vård av barn och talade om den som en generell rätt som kommeratt utnyttjas av alla, att den öppnar alla slussar, och då måste jag fråga: Menar Allan Åkerlind alt delta skulle innebära atl föräldrar är hemma under förevändning all barnen är sjuka ulan alt de är del? Denna rätt förutsätter enligt propositionen alt det skall lämnas intyg efter sju dagars sjukdom, precis som när det gäller egen sjukdom. Detta visar en misstänksamhet mol föräldrar som inte är berättigad.

Till sist vill Jag vända mig till Inga Lantz, som ansåg att läkarintyget skulle innebära misstro mot kvinnan. Vi har i en mängd sådana här situationer krav på läkarintyg. Det är självklart att även kvinnans uppfattning kommer atl få stor betydelse, om hon tar initiativ och talar om att hon inte klarar av elt jobb under den sista delen av sin graviditet. Det rikliga är Just att man då har ett läkarintyg, inte minst med hänsyn till atl detta kan ses som etl alternativ till sjukskrivning och ett bättre alternativ för kvinnans del. Det är därför ganska naturligt att man här har krav på läkarintyg.

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall inle gå in på de reservalionerjag hann med all beröra under min repliklid. De reservalionerna kvarslår, och kammaren kommer senare alt få ta ställning till dem. Jag skall i stället påpeka att Jag hoppas att regeringen tänker om när det gäller rätten att sjukpenning överstigande garantinivån knyts till individen, för detla slår väldigt snett. Jag kan ta elt exempel, där en familj med ett handikappat barn hade vårdbidrag. Det nya barnet krävde så mycket arbete och det handikappade barnel så myckel uppmärksamhel all fadern fick slanna hemma för 32 kr. om dagen. Det finns åtskilliga sådana exempel somjag vill lägga socialministern om hjärtat atl titta på för alt se om han inte kan göra någonting ål detla som slår så snett. Det bör vara en rättighet att sjukpenningen är individanknulen.

Vi hälsar ändå med tillfredsställelse, som Jag tidigare har sagt, att vårt förslag har tillgodosetts i två avseenden. Det gäller den nionde månaden, där regeringen har gått på inkomsibortfallsprincipen. Vi vill se detla som en bräsch, dvs. att det satsas på en vidareulbyggnad så all vi kanske snart kommer fram till del förslag som socialdemokraterna har när del gäller tolv månader med kompensation enligt inkomsibortfallsprincipen.

Jag vill också la upp en fråga som Jag tidigare inte har berört, och del är att den särskilda föräldrapenningen skall vid flerbarnsfödsel utgå per barn. När socialdemokraterna i debalten 1977 förde fram kravet på detla, som vi bedömde vara en angelägen rättighet, såg man det närmast som ett Jippo från vår sida. Vi hälsar med tillfredsställelse atl ulskotlei nu har tagit seriöst på detla seriöst underbyggda förslag och tagit med del i propositionen.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! Den diskussion som .sociallörsäkringsutskoitels ledamöter nu harfört har varit något mer begränsad till ärendet för dagen än den lidigare debatten. Doris Håvik var kritisk mot att debatten lidigare var alltför

allmänpolitisk,ochJagkan medgeattdei liggernågoi i den kritiken. Men med litet bättre kontakt mellan Doris Håvik och hennes partivän i socialutskottet, som drog upp den allmänpolitiska debatten, hade det kunnat undvikas.

Jag skall inte ännu en gång gå in på frågorna om vårdnadsbidragel och om avvägningen mellan detla och föräldraförsäkringen, eftersom dessa frågor redan har diskuterats ganska utföriigi. Låt mig bara helt kort säga till Doris Håvik atl folkpartiet har på sitt program en utbyggnad av föräldraförsäkringen till att omfatta tolv månader. Det är ett programkrav som vi inte på något sätt har ändrat, men precis som när det gäller många andra får del förverkligas i den lakt som de ekonomiska resurserna medger. Alla blir vi väl nu alltmer medvetna om att man inte kan genomföra allt gott på en gång, men när det gäller målet finns del i det här avseendet inga delade meningar.

En principfråga som har' diskuterats ingående under debattens senare skede är ersättningen lill föräldrar som har sjuka barn. Regeringen föreslår -och del stöder också utskottet -alt man skall tillämpa samma synsätt som när vuxna är sjuka. Man skall alltså få ta ut de dagar som i praktiken behövs.

Somjag tidigare nämnde kommer regeln om den övre gränsen på 60 dagar att behöva tillämpas bara i väldigt få fall, och den är ditsatt mera för alt fungera som en alarmklocka för alt man skall ta reda på vad orsaken kan vara när ett barn är sjukt under mer än två månader på etl år. Nu säger Gösta Andersson atl förslagel inte är remissbehandlat och atl man därför inte kan fatta beslut om det nu. Men frågan har utretts, och utredningens förslag har remissbehandlats också i denna del. Vi har också försökt att ta hänsyn till de synpunkter som kom fram vid remissbehandlingen. Det kanju inte vara så atl vi, bara för att regeringen genomför en ändring i ett förslag som har remissbehandlats, måste ha ytterligare en remissbehandling. Det finns många som tycker att det svenska utredningsmaskineriei och förberedelsearbetet i samband med lagstiftning är trögt nog redan nu. Skulle man dessutom införa en ordning som innebär atl ytteriigare en remissomgång skulle genomföras så snart regeringen föreslår något som inte följer en utredning, bl. a. därför alt man tar hänsyn lill remissyttrandena, då skulle vi Ju aldrig komma någon vart.

Jag vill ännu en gång understryka det Jag sade inledningsvis, nämligen att del här inte är fråga om atl införa någon allmän rätt att slanna hemma hur som helst, utan del är fråga om samma regler som gäller i samband med vuxnas sjukfrånvaro. Det är alltså fråga om samma krav på läkarintyg vid långvariga sjukdomsfall. Jag har svårt alt följa Allan Åkerlinds tal om alt man här öppnar alla slussar; de nuvarande räuigheterna när del gäller all vara hemma hos sjuka barn har inte utnyttjats på elt sådant sätt atl det gör Allan Åkerlinds uttalande befogal. Den undersökning som gjordes av familjestödsutredningen visade i stället att mindre än 10 % av föräldrarna utnyttjade alla de dagar som de hade rätt lill, och alt det genomsnittliga utnyttjandet var mindre än fem dagar per familj och år. Vårt förslag har kommit till Just med tanke på de familjer som verkligen behöver det här slödel, de som har barn som ofta är sjuka ellersom är långvarigi sjuka. Den principfråga som man har anledning alt ställa till moderaterna och centerpartiet är: Vad skall den familj

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

göra som har ett barn som är sjukt mer än tolv dagar? Om den kommunala barnvårdarverksamheten inle räcker lill, skall man då låta barnel ligga ensamt hemma? Eller skall man göra som man gjorde tidigare, då-det vet vi Ju alla - föräldrarna sjukskrev sig i stället trots att de inte var sjuka? Det ärju inle rätt.

Vad menar ni alltså att man skall göra när ni säger nej till regeringens förslag? Vad skall man göra när man kommer till den trettonde dagen då barnel är sjukt eller om man har flera barn? Låt oss säga att man får mässlingen i en ivå- eller irebarnsfamilj - då räcker inte några 15 eller 18 dagar. Vad skall man göra då? Skall barnet ligga ensamt hemma? Det blir slutsatsen av er ståndpunkt. Eller skall barnen eventuellt inte få vara hemma när de är sjuka? Den fråga man måste ställa är varför det skall vara andra regler för barns sjukdom än för vuxnas - för så blir del Ju i praktiken med er ståndpunkt.

Från början infördes begränsningari antalet dagar därför att man var osäker på hur möjligheten skulle utnyttjas. Men nu har vi fått erfarenheter som har belysts av utredningen. Och de tyder inte på alt det sker något nämnvärt missbruk.

Jag vill understryka, all vad regeringens förslag innebär är att barn under 12 år inte skall behöva ligga ensamma hemma när de är sjuka, utan då skall föräldrarna ha möjlighet alt vara hemma om det inte finns en kommunal barnvårdare eller om föräldrarna föredrar atl vara hemma med barnel i stället för atl en främmande person är del.

Närdel gäller pappans möjligheteratt vara hemma i anslutning lill ett nytt barns födelse finnsju nu den rättigheten inom ramen fördel antal dagar som man har möjlighet att vara hemma när ett barn är sjukt. Den moderala ståndpunkten innebär, såviu Jag förstår, t. ex. att om en familj barett barn och pappan väljer att ta ut de här tio dagarna kan föräldrarna sedan inte utnyttja mer än två dagar för barns sjukdom under det året.

Den tredje frågan, som Jag bara vill nämna några ord om, gäller föräldrautbildning på daglid. Regeringen bygger på barnomsorggruppens förslag. Såvitt jag vet fanns del i utredningen en ledamot från centerpartiet som också var med på det förslagel, och del är därför en aning förvånande alt centerpartiet inte kan stödja det nu vid riksdagsbehandlingen. Det ärju inte fråga om några nya kostnader, som jag påpekade lidigare, utan om atl familjen får ta av dé dagar med särskild föräldrapenning som man ändå har rätt lill. Del som sägs i motionen från centerhåll är alltså fel.

Herr talman! Får Jag återigen, mot bakgrund av de synpunkter som har framförts och den debatt som har förts, notera del vi ser som myckel glädjande, nämligen all de förslag lill förbättringar av föräldraförsäkringen som vi anser vara vikliga Just för all ge föräldrarna möjlighet att ägna sig åt sina barn - dels genom att föräldrarna kan korta ner sin arbetstid, dels genom att de kan vara hos sina barn närde allra bäst behöver föräldrarna, när barnen är sjuka-har fåll stöd av utskottet på alla punkter bortsett från den justering och, del medger Jag gärna, förbättring som utskottet har gjort när det gäller rätten lill omplacering i samband med havandeskap.

ALLAN ÅKERLIND (m) kort genmäle:

Herr lalman! Gabriel Romanus frågar sig om de här barnen skall ligga ensamma hemma. Jag känner inte till något fall i dag där barn ligger ensamma hemma ulan någon som helst tillsyn. Det är möjligt alt del finns sådana fall och att Gabriel Romanus känner till dem. De regler för föräldraförsäkringen som vi har i dag kritiserar Gabriel Romanus här våldsamt för alt de skall få så svåra effekter. Men Jag kan inte se att det finns så mycket underlag för del.

Sedan ärdet klart atl man vill ha mycket. Man vill ha mycket på alla möjliga områden, och vi skulle vara väldigt glada om vi kunde förbättra villkoren för människor pä område efter område.

Det är myckel vi vill, men frågan är: Hur mycket har vi råd med? Hur mycket har vi råd att belasta småföretagen i dagens läge? Hur myckel har vi råd att la ut av kakan till det ena och det andra? Det måste göras en avvägning här, och del är den avvägningen vi försöker göra. Man kan inle bara plussa på över hela fältet.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Herr talman! Det är inte någon teoretisk silualion somjag målar upp. Om barnel ien familj som har ett barn är sjukt merän tolv dagar, måste man ju la ställning till vad man skall göra. På samma sätt är det om familjen har två barn och de tillsammans är sjuka mer än 15 dagar, likaså om man har tre barn som är sjuka mer än 18 dagar.

Det fordras bara en barnsjukdom, l.ex. mässlingen, så är man i den situationen. Allan Åkerlind känner inte till au det kan förekomma. Jo, det irorjag nog atl man kan föreställa sig, med litet fantasi.

Jag tror också att de flesta av oss vet vad som har hänt tidigare och vad som händer i den situationen. Det är atl föräldrarna sjukskriver sig själva - en mycket vanlig åtgärd innan vi hade rätt att vara hemma för barns sjukdom.

Man lämnar inte sina barn ensamma i första taget, men det är klart att även det förekommer. Även om man inte är glad åt det så gör man det. Om man haren sådan respekt för reglerna att man inle vill sjukskriva sig, så får barnen finna sig i alt vara ensamma hemma.

Det här rör inte någon stor grupp, har vi kunnat konstatera. Just därför blir del inle så dyrt heller. Att reformen kommer atl användas är dock ganska självklart.

Nu säger Allan Åkeriind: Ja, man vill ha så myckel, men vi kan inte få allt vi vill. Det skall man få höra från moderata samlingspartiet, som föreslår införande av etl vårdnadsbidrag som kommer att kosta miljarder! Är det inle viktigare alt i första hand ordna för de sjuka barnen?

ALLAN ÅKERLIND (m) kort genmäle:

Herr talman! Det är riktigt som Gabriel Romanus säger, att moderata samlingspartiet vill ha en vårdnadsersältning. Nu håller Gabriel Romanus på med att plussa på vad den skulle kosta. Från början skulle den enligt

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonotniskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

socialministern kosta 900 miljoner, men nu är det fråga om flera miljarder.

Beloppet kan diskuteras, men vi har sagt alt vi skall börja sakta i backarna. Vi skall bygga upp delta successivt, och jag har sagt här i dag all om kammaren bifaller våra förslag så kommer det att finnas medel till ganska mycket av det som behövs för en vårdnadsersältning. Den saken är klar.

Sedan är del också klart att det kan finnas, teoretiskt, fall där barnen blir lämnade ensamma. Jag sade att Jag känner inte till något speciellt fall. Socialministern sade att han kan tänka sig att det finns sådana fall. Del kan Jag tänka mig också. Men de speciella fallen får man försöka hjälpa på olika sätt. Vad vi vänder oss emot är alt man inför en regel som gäller generellt.

EVERT SVENSSON (s):

Herr lalman! Vi skall nu återvända till socialutskottets arbetsområde, och Jag kan försäkra kammarens ledamöter att vad på mig ankommer skall inte den debatten bli särskilt lång. Jag vill hänvisa till våra motioner och reservationer och till de s-ledamöter som deltagit i kammarens debatt. Jag har i det avseendet inte något att tillägga.

Jag vil! dock med ett par ord notera att vi i dag beslutar om en föräldrautbildning som många av oss har varil intresserade av.

Jag vill gärna instämma med Kersti Swartz, som nu tjänstgör som ordförande i socialutskottet, då hon säger atl det är lämpligt att vi beslutar om föräldrautbildningen just detta år då vi firar FN:s internationella barnår. Jag tror all del vi i dag beslutar om och den vidare utveckling som kommeratt ske närdet gäller föräldrautbildningen blir till nytta för barnen i framliden. Del är väl med denna fråga som med allt annat inom familjepoliliken: klarar vi inte upp föräldrarnas möjligheter atl fostra sina barn, klarar vi inle upp barnens rätt till sina föräldrar, får vi betala detta ganska snart i form av social oro t. ex. bland tonåringar. Det är alltså med stor glädje Jag hälsar föräldrautbildningen välkommen i den svenska fömiljepoliiiken. Ärendet kommer också att behandlas av Grethe Lundblad, som varit utredare. Det är ytterligare en anledning lill all jag inle behöver beröra ärendet vidare.

Vi har från socialdemokratiskt håll haft en motion som har anknytning till detta. Den ena punkten gällde föräldrautbildningen för invandrarna. Vi har fåll en bra skrivning i ulskoilel. Vi var från socialdemokratiskt håll rädda för alt reformen skulle fördröjas, men vi har fått försäkringar i utskottet och också här av socialministern vid ett tidigare tillfälle i debatten alt så icke kommer all ske, så därmed kan vi låta oss nöja.

Den andra punkten gällde kommersiellt informationsmaterial. Jag vill i det avseendet hänvisa lill vad man säger i socialutskottet, där vi är överens men där vi från socialdemokratiskt håll har velat dra en annan och som vi menar riktig slutsats av det som skrivs. Vi vill nämligen ge regeringen lill känna atl denna fråga skall uppmärksammas. Också på den här punkten kommer Grethe Lundblad alt ha en del alt säga. Vi är alltså överens i utskottet om atl det kommersiella informationsmaterialet måste bort. För atl rikligi ge uppmärksamhet åt detta vill vi atl vad vi säger i utskottet ges regeringen till

känna.

Jag ber, herr talman, lill slut all få yrka bifall till den reservation som finns i socialutskottets betänkande nr 45.

Förste vice talmannen tillkännagav att anslag utfärdats om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.

SVEN JOHANSSON (c):

Herr talman! Tänk om vi fört. ex. 50 år sedan förstått altstämma i bäcken när det gäller många företeelser i vårt samhälle. Nu slår vi där rådvilla, skrämda och hjälplösa och försöker stämma i den breda forsande älven. Delta gäller inte minst på äktenskapets, familjens och hemmets område. Familjen och hemmet ärju en av grundstenarna, som vårt demokratiska samhälle är uppbyggt på och bör därför stödjas på alla sätt.

Jag minns när Jag var tonåring hur romanerna som skulle vara spännande ofta handlade om man och kvinna, som i vigselslunden lovade varandra kärlek och trohet och som sedan svek varandra med tragiska följder. Filmerna handlade ofta om otrohet och sönderslagna äktenskap. Filmstjärnorna, som bl. a. på det ekonomiska området levde skyhögt över oss vanliga människor, blev föremål för mångas beundran. Inte minst deras kärleksförhållanden och trassliga äktenskap blev ett dominerande innehåll i veckopressen. Mycket stoff under åren till filmer, press, romaner m. m. har producerats av hjärnor som har haft föga ansvar för individen, familjen och samhällel.

Del som sker på delta område är en av orsakerna lill den kris som vi befinner oss i. Massmedia har sanneriigen elt stort ansvar i dag.

1 socialutskottets betänkande nr 45, som vi nu diskuterar, behandlas en motion som har väckts av bl. a. mig. 1 motionen tas skilsmässorna och deras konsekvenser för individen och samhället upp. Jag citerar ur motionen:

"Under en femårsperiod har ca 100 000 äktenskap upplösts genom skilsmässa. År 1978 var antalet skilsmässor 27 000, vilket innebär en klar ökning av skilsmässofrekvensen. Om man räknar med de förhållanden där parterna inte varil vigda men levat tillsammans under äktenskapsliknande former kommer man fram lill all det sammanlagda antalet skilsmässor säkerligen var minst 40 000 under år 1978.

De sociala följderna av de många skilsmässorna är myckel kännbara. Många frånskilda tvingas till en drastisk sänkning av levnadsstandarden. Även för barnen blir det stora problem; vid en skilsmässa förlorar de en stor del av den trygghet som är väsentlig för en harmonisk utveckling. Barnen behöver båda föräldrarna. När ungdomar kommer 'på sned' i samhällel, visar det sig ofta att föräldrarnas skilsmässa och den därav följande otryggheten haft en negativ inverkan."

Jag skall här och nu deklarera atl Jag inte hör till dem som kastar sten på dem som har misslyckats. Om jag gjorde del skulle inte människor komma och begära hjälp. Nu harjag fått ta del av dessa människors problem. Inte minst rör det sig om de människor som har drabbats hårdast, de som harblivit svikna och framför allt barnen. Det gäller själva skilsmässan och förhål-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, tn. rn.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

landena flera år efteråt. Därför lar Jag upp de här problemen. Jag ryser ibland när Jag tänker på den bitterhet och det hat som kan uppstå mellan två människor, varvid de med alla medel försöker få barnen på sin sida. Jag skall inte återge vad vissa tonåringar har sagt till mig, tonåringar som har kommit i kläm, därför all föräldrarna inte har kunnat hålla ihop.

I TV hörde vi häromdagen någonting myckel skrämmande. Det gällde en självmordsvåg som går över landet bland unga människor. Man talade 1. o. m. om barn i tioårsåldern. Orsakerna var i många fall hemförhållandena. På grund av sina upplevelser i barndomen riskerar mängder av människor att i framtiden få det svårt att bygga upp en varaktig relation till andra.

Jag vet att det är möjligt att hela det som håller på atl spricka sönder, om människorna får hjälp, förståelse och vägledning. Här måste samhället ställa upp. Det hör till de största glädjeämnena i milt arbete på det här området att ha sett atl det går alt hjälpa, där det har varit nära att spricka sönder.

Staten måste alltså göra större insatser än hittills för att stödja äktenskap och familjeliv. Vi måste försöka att skapa en positiv miljö för hem och familj. Alla ungdomar borde redan i skolan få grundlig information om vad det innebär alt bli förälder, ell slags förberedande föräldrautbildning. De borde i god tid bli medvetna om det ansvarsom föräldraskapet medför, så atl de blir bättre rustade att möta de påfrestningar som normall väntar dem. De sociala myndigheterna behöver vara särskilt engagerade i samhällets strävan att aktivt angripa skilsmässoproblemet, inte minst genom information av nyssnämnt slag, som når alla ungdomar. Genom en familjebroschyr bör man hjälpa ungdomarna atl inse den djupa innebörden av ord som trohet, ansvar, plikt och uthållighet. Men det räcker inte bara med utbildning. Hjärtelaget, värmen och samhörigheten måste räknas med. Det här är inle bara en stor politisk fråga utan en slor ideologisk fråga. Här bör massmedia också ställa upp och hjälpa lill, och jag har sett när Jag har läst tidningarna att det finns redaktörer som är beredda att ta upp det här problemet på ett positivt sätt. När vi kommer så långt atl massmedia är villiga alt hylla del stabila och del hållbara på delta område, det vackra och det fina när del gäller äktenskapet som del finns så mycket av, då irorjag atl vi skall kunna börja komma till rätta med de stora problem som finns i värt samhälle i dag.

Låt mig få sluta med några ord om Mors dag. Det kanske inle är så populärt just i den här kammaren, men låt mig ändå göra det, därför atl Jag vet alt de som finns utanför förstår det. Det är Mors dag på söndag. Jag minns med glädje och tacksamhet mitt eget hem. Jag minns mor. Vi är tolv syskon, och Jag minns högtidsdagarna just när vi fick samlas. Jag känner djup tacksamhet för vad Jag fick i miu hem av omsorg och vägledning. Och just detta atl min mor med sina tolv barn aldrig en gång klagade över att hon hade så många barn! Hon var glad och tacksam över oss alla. Men för atl det skall bli glädje och allvar med familjen och Mors dag måsle man också känna föräldraska-pets allvar och ansvar, föräldraskap där det inte bara är runda barnarmar kring halsen en solig morgon i maj utan där lusen andra ling och omsorger finns med: Vaknätter vid bädden där eu febrigt barn kastar sig hit och dit, vaknätter i väntan på att tonåringen skall hitta hem, helst nykter och helskinnad. Om

del inte är vaknätter alltid sä är det dagar och år av omsorg i smått och stort. Om det fungerar rätt skall del också vara stunder av lek och ras och stoj när far och mor tar sig lid med sina barn och är dem nära också där.

Visst grep det tag i sinnet när man hörde vid en sorgehögtid nyligen om den bortgångnes mänga uppdrag i det allmännas tjänst men också barnens betyg: Han var i alla fall bäst hemma. Kan någon tänka sig elt vackrare omdöme om en förälder? Det hade givits medan far ännu var i livet.

Jag tror att det är väldigt viktigt atl vi, när vi försöker ge så goda ekonomiska villkor som möjligt åt hemmen och ål familjerna, ändå ser lill det som är djupare och mer värt, nämligen det som binder samman tvä människor till en rik upplevelse i hemmet och till en omsorg om barnen.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr talman! Det är glädjande atl så stor enighet uppnåtts om huvudlinjerna i del första förslagel om föräldrautbildning. Vi för hoppas all man när del gäller föräldrautbildningen även på längre sikt skall kunna vidmakthålla det intresse och det engagemang kring barns uppväxivillkor som vi märkt under del internationella barnårel. Sett ur föräldrarnas och föräldrautbildningens synpunkt är det angelägel att utbyggnaden av den särskilda föräldrapenningen prioriteras när det gäller ekonomiskt utrymme för reformer.

Socialutskotlet vädjar i sitt betänkande om alt arbetet på ytterligare föräldrautbildningsförslag skall ske skyndsamt. Jag vill påpeka atl en föräldrautbildning för föräldrar med t. ex. barn i förskole- och skolåldern kan bli en gigantisk kraftansträngning för samhällel - antingen del gäller verksamhet inom barnomsorg, inom skolan eller i frivilliga organisationer och studieförbund. Del finns ca 650 000 barn mellan elt och sex år, och nära en miljon föräldrar har vårdnaden om dessa barn. För barn i skolåldern får man räkna med att ännu störte grupper av föräldrar skall näs - och ambitionen är au alla föräldrar skall nås. Det kan alltså bli över två miljoner personer som får engageras i föräldrautbildning. Det känns som svindlande siffror.

Jag tycker inte all det är realistiskt all tro atl en föräldrautbildning som skall bygga broar mellan föräldrar, förskola och skola kan ske enbart pä kvällstid, då arbete inom dessa verksamheter inle pågår. Därför förvånar det mig all socialförsäkringsutskoltels centerpartister och moderater reserverat sig mot ersättning för ledighet vid föräldrautbildning och atl de gör del med hänsyn till arbetsgivarnas bekymmer.

Vill man ha en föräldrautbildning för alla, måste man nödvändigtvis ta bort alla hinder för dellagande, och dessa hinder är främst problem kring tid och pengar. Det känns faktiskt stötande när en representant för ett parti som motionerat i riksdagen om föräldrautbildning säger, att man "plottrar bort" föräldraförsäkringen på föräldrautbildning. Man kan inle ena ögonblicket tala sig varm för föräldrautbildning åt alla och i nästa ögonblick blunda för de hinder som finns för många föräldrar att vara med och som del måste vara politikernas skyldighet atl la bort.

6 Riksdagens protokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Statistiska centralbyrån har visat altar 1976 var 73 "i av män mellan 16 och 24 år och 96 % av män mellan 25 och 44 år i arbetskraften och atl av kvinnor med barn mellan O och 6 år var 61 % resp. 63 % av de nämnda åldersgrupperna i arbetskraften. Del är alltså minst två tredjedelar till nio tiondelar av föräldrarna som har någon form av förvärvsarbete. Om man inle kan gå med pä alt dessa föräldrar kan friställas från arbetet ell visst antal dagar om året för att vara med i olika verksamheter med föräldrautbildningsinnehåll, måste de krav och förväntningar på föräldrautbildning som reservanterna i reservation nr 10 vid socialförsäkringsutskoltels belänkande nr 24 tycks dela, för dem bara vara en läpparnas bekännelse. Deras uppfattning om behovet av föräldraförsäkring har ingen förankring i de stora löntagargruppernas verklighet - möjligen bara i arbetsgivarnas.

Jag är mycket glad över atl det föreligger en socialdemokratisk reservation, där del föreslås alt del kommersiella materialet skall bort frän barnavärds-och mödrahälsovårdsceniraler. Man kan ibland finna barnavårdscentraler som faktiskt mera liknar reklammontrar för barnmatsindustrin och som flödar över av broschyrer med gulliga barn och lysande föräldrar, något som inle alls motsvarar den verklighet som många föräldrar möter.

Riksdagen ansåg förra året alt samhällets kostrådgivning borde vara fri från kommersiella inslag. Jag tycker au vi i dag borde fullfölja det beslutet genom att också när del gäller barnens förhållanden instämma i atl sådant material måste bort från barnavårdscentraler, från mödravårdscentraler och från föräldrautbildning.

Jag tror inte atl vi förbättrar barns uppväxivillkor på ett avgörande säll enbart genom att ha tillgäng lill föräldrautbildning. Ibland har vissa velat kalla föräldrautbildning för en universallösning på problemen med barn som har det svårt. Men enligt min uppfattning är föräldrautbildning bara en bit i den mosaik som utgörs av del stora arbete som vi måste genomföra för att ge alla barn rätt till utvecklingsstimulerande uppväxtförhållanden.

1 försöksverksamheten med föräldrautbildning har vi kunnat observera hur många föräldrar genom diskussion i föräldragrupper frigjoris från en känsla av osäkerhet och befriats från en isolering inom familjen med problem och frågor som ofta är gemensamma för mänga föräldrar i samma situation. I dag behandlar vi bara föräldrautbildningen kring barnets födelse, men det vidare arbetet kommeratt gälla både föräldraförberedelse och föräldrautbildning för föräldrar samt mera barnkunskap för alla, inle minst för politiker.

Herr lalman! En god uppväxtmiljö för barnen förutsätter att de sociala och ekonomiska villkoren för familjerna förbättras. Därför är det viktigt alt vi i dag beslutar om en utredning kring barnfamiljernas ekonomiska situation, och jag är glad över att regeringen tänker tillsätta en sådan utredning.

Föräldrarna behöver också stöd i sin föräldraroll. De behöver lära sig mycket mer om barns fysiska och psykiska utveckling-detta är en uppgift för föräldrautbildningen. Atl ge utrymme för diskussion och samtal om familjernas problem och vardagliga förhållanden är en viktig uppgift i föräldrautbildningen. Men vi måste också se lill atl det blir en ökad kontakt mellan föräldrar. Vi måste lära föräldrarna hur familjernas situation är

beroende av samhälleliga förhållanden, hur man kan påverkas i sin föräldraroll av samhället och hur föräldrarna kan påverka samhället och skapa större utrymme för reformer som kan förbättra barns och föräldrars förhållanden.

Jag tror att man genom en kommande föräldrautbildning kan hjälpa föräldrarna atl utveckla sina resurser både som familjemedlemmar och som medlemmar i samhällel. Kan vi nå så långt, herr talman, tror Jag alt vi verkligen har försökt att förbättra barns förhållanden i Sverige.

Jag kan biträda de yrkanden som har ställts av Ivar Nordberg, Evert Svensson och Doris Håvik. Men jag vill med eftertryck, herr talman, yrka avslag på reservationen 10 i socialförsäkringsutskoltels betänkande nr 24.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

KERSTI SWARTZ (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Bara elt par ord om del material som skall användas i föräldrautbildningen i dess första skede. Jag vill hänvisa dels lill vad jag sade i milt inledningsanförande, dels lill den rätt omfattande skrivning som ulskoilel ägnat frågan om kommersiellt producerat material. Jag vill understryka att ulskotlei framhåller att man kan tänka sig atl det tillhandahålls som en lillfällig lösning under en övergångstid. Vi framhåller vidare atl vi räknar med alt sjukvårdshuvudmännen här lar sitt ansvar på allvar.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag tillhör dem som har motionerat om flerbarnsfamiljernas ekonomiska problem. Jag har i min motion 713 velat belysa på vilket sätt skatte- och försäkringssystemet premierar små familjer framför störte.

Som exempel på detta vill jag nämna alt hemmamakeavdragei är lika stort för den som har noll barn som för den som har exempelvis fem barn. Skatteskalorna lar hänsyn till civilstånd, om man barbarn eller ej, men inte till hur många barn. Förvärvsavdragel är lika stort för den som har ett barn som för den som har fem barn. Den del av föräldraförsäkringen som ger rätt till ledighet för vård av sjukt barn utgår från att barn blir friskare ju fler syskon de har.

Detta var några exempel på hur stora familjer har fått komma i kläm, medan myckel små familjer har gynnats. Fem barn, etl eller inget -skillnaden är stor i alla avseenden.

Då alla partier nu är överens om atl större familjer har ekonomiska problem, går Jag med på regeringens förslag om alt tillsätta en utredning. Regeringen har också fått majoritet för sitt förslag om att sjukledigheten skall vara knuien till varje enskilt barn. Det lyckerjag är glädjande.

Däremot är man inte överens om atl vi skall sluta upp all premiera de små familjerna. Moderata samlingspartiets och centerpartiets förslag till vårdnadsbidrag ökar faktiskt ojämlikheten mellan små och stora familjer -återigen pä de stora familjernas bekostnad. Folkpartiets förslag till vårdnadsbidrag skulle däremot stödja de störte familjerna.

Herr talman! Jag vill bara lill sist hell kort orda något om föräldraförsäkringen. Jag har suttit här och lyssnat på debatten och blivit ganska förskräckt

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

över det säll på vilket moderaterna och centerpartisterna har argumenterat. Föräldraförsäkringen ärju den allra viktigaste socialförsäkring som kvinnor har, även om föräldraförsäkringen nu också omfattar männen. Föräldraförsäkringen har gjort det möjligt för kvinnor att föda barn utan alt de bestraffas ekonomiskt, och föräldraförsäkringen premierar faktiskt de kvinnor som är hemma. Men nu vill centerparliei och moderala samlingspartiet spela ut vårdnadsbidraget mot föräldraförsäkringen och sälla stopp för dess utbyggnad. Jag tycker del är ytterst beklagligt all man inte har kunnat bli enig på den här punkten - men i och för sig har regeringens förslag nu majoritet. Dessutom vill jag säga alt moderater och centerpartister är inkonsekventa. Varför föreslär inte moderaler och centerpartister i konsekvensens namn att alla skall ha samma sjukpenning för samma sjukdom, exempelvis 32 kr. per dag för "ryska snuvan"?

Centern har i sin reservation hävdat att föräldraförsäkringen inte bör omfatta den nionde månaden - av jämlikhetsskäl. Herr lalman! Jag blir inte riktigt klok på att jämlikheten skall se olika ul den dag då ett barn blir just nio månader- varför inle lika gärna tio månader eller från födseln? Jag undrar: Var finns logiken?

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! På grund av den debaliordning som vi har här i kammaren är jag tvungen atl i ett eget anförande replikera Rune Gustavsson.

Rune Gustavsson nedlät sig i debauen i förmiddags lill att påstå att vänsterpartiet kommunisterna skulle ha bidragit till flyulasspolitiken.

Det är förstås hell fel. Vpk är i stället del parti som konsekvent har gått emot flyulasspolitiken och föreslagit ålgärder för au motverka den.

Redan på 1930-talei hade vpk program för att stoppa flyitlassen från Norrlandslänen, och vid 1945 års riksdag ställde vi kravet på en allmän ekonomisk bebyggelseplanering, en s. k. landsplanering, som skulle grundas på en total samhällsekonomisk bedömning.

År 1972 - det år som Rune Gustavsson i sammanhanget har åberopat -väckte vi en motion, nummer 1819, där vi log upp just de här frågorna. Där bekämpar vi koncenirationstendenser och avfolkningspoliiik därför att de medvetet styr utvecklingen. Koncentration och avfolkning är inte i folkflertalets intresse, ulan vad man skall eftersträva är förslås regional balans och jämlikhet. Dessutom ställde vi år 1972 krav på au del också inom länen skall finnas vissa garantier när det gäller investeringar, sysselsättning och befolkningstillväxt.

Jag skall sluta mitt anförande med att läsa upp för Rune Gustavsson - så att del inte längre råder några som helst missförstånd i den här frågan -den första alt-satsen i den här motionen. Den är etl svar på proposition nr 111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vallen, där vi kräver all:

"1. huvudmålsättningen för regionpolitiken skall vara att ät varje län skapa full och effektiv sysselsättning utan flytlningsföriuster,

2. kommunblocken skall som regel garanteras mot långsiktig folkminsk-

ning och försämrad service, 3. planmässig styrning av alla investeringar i produktionsapparaten." Som ett fjärde krav-motionen innehåller totalt tio krav, men jag skall inte

läsa upp alla här - säger vi atl "profilen får ej vara styrningsfaklor" när det

gäller regionalpolitiken och sysselsäliningspoliliken.

Hur kan man då tolka vad jag har citerat här på sä säu alt vpk skulle stödja

flyulasspolitiken?-Del skall väl vara därför atl man heter Rune Gustavsson i

så fall.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Överläggningen var härmed sluiad.

Socialutskottets betänkande nr 44

Punkten 1 Mom . 1 Ulskollets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 894 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet

nr 44 punkten I mom. 2 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 894 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 296 Nej - 12

M o m . 3

Propositioner gavs på bifall lill l:o) ulskollets hemslällan, 2:o) reservationen nr 1 av Bengt Bengtsson m. fl. samt 3:o) reservationen nr 2 av Nils Carishamre och Ingegerd Troedsson, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Då Rune Gustavsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o)angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Ingegerd Troedsson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialutskottets hemställan i betänkandet nr 44 punkten 1 mom. 3

antar reservationen nr 1 av Bengt Bengtsson m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av Nils Carishamre och Ingegerd Troedsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingegerd Troedsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 80

Nej - 47

Avslår - 181

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller socialutskottets hemslällan i betänkandet

nr 44 punkten 1 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Bengt Bengtsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rune Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 181

Nej - 81

Avstår - 46

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservatio
nen nr 3 av Nils Carishamre och Ingegerd Troedsson, och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingegerd
Troedsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringspro
position: i

Den som vill att kammaren bifaller socialulskollets hemställan i betänkandel

nr 44 punkten 1 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Nils Carishamre och

Ingegerd Troedsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Ingegerd Troedsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej - 47

Mom. 5-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Punkterna 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Socialutskottets betänkande nr 45

Mom. 1-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Propositionergavs på bifall till l:o)utskottets hemställan, 2:o)reservationen av Evert Svensson m. fl. samt 3:o) motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägandeja besvarad. Då Evert Svensson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialutskottets hemställan i betänkandet nr 45 mom. 5 antar

reservationen av Evert Svensson m. fl. röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 138

Nej - 11

Avstår - 158

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller socialulskollets hemslällan i betänkandet

nr 45 mom. 5 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av Evert Svensson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Evert Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158 Nej - 149

Mom. 6 och 7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 8

Propositionergavs päbifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet

nr 45 mom. 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 298 Nej - 11

Mom. 9

Propositionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialutskottets hemslällan i betänkandel

nr 45 mom. 9 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 297 Nej - II

Mom. 10

Utskottets hemslällan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 24

Mom. 1

Utskotlels hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall tilll :o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl. samt 3:o) motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägandeja besvarad. Då Doris Håvik begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskoitets hemslällan i betänkandel nr 24 mom. 2

antar reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl. röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 140

Nej - 11

Avslår - 157

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemslällan i

betänkandet nr 24 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Sven Aspling

m.fl.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Doris Håvik begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160

Nej - 148

Avstår - 1

Mom. 3

Propositionergavs på bifall lill dels utskotlets hemslällan, dels reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Doris Håvik begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 24 mom. 3 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Doris Håvik begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161 Nej - 147

Mom. 4

Utskotlets hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till

l:o) utskottets hemställan,

2:o) reservationen nr 4 av Eric Carlsson m. fl.,

3:o) reservationen nr 3 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkerlind samt

4:o) motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä Allan Åkerlind begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Allan Åkerlind ånyo begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Inga Lantz begärde emellertid votering, varför följande voleringsproposition upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående socialförsäkringsutskollets hemslällan i betänkandet nr 24 mom. 5 antar reservationen nr 3 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkerlind röstar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 47

Nej - 16

Avslår - 246

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskoitets hemslällan i betänkandet nr 24 mom. 5

antar reservationen nr 4 av Eric Carlsson m. fl. röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 3 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkeriind.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Allan Åkerlind begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 80

Nej - 48

Avstår - 180

I enlighet härmed upplästes och godkändes följande voteringsproposition för huvudvoteringen:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 5 röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av Eric Carlsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gösta Andersson begärde röst-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

räkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 179

Nej - 79

Avstår - 49

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Doris Håvik begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Sven Aspling

m.fl.

Ja - 159 Nej - 149

Mom. 7

Propositionergavs på bifall lill l:o) utskotlets hemställan, 2:o) reservationen nr 6 av Eric Carisson m. fl. samt 3:o) reservationen nr 7 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkerlind, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägande Ja besvarad. Då Gösta Andersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Allan Åkerlind begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskottets hemställan i betänkandet nr 24 mom. 7

antar reservationen nr 6 av Eric Carlsson m. fl. röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 7 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkeriind.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposiiionen. Då Allan Åkerlind begärde rösträk-

ning verksiälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav Nr 154
följande resultat: Fredagen den

25 maj 1979

Ja - 80

Nej - 47

''"'' Ekonomiskt stöd

åt barnfamiljer.

m. m.

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoitets hemställan i

betänkandel nr 24 mom. 7 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Eric Carlsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gösta Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 181

Nej - 78

Avslår - 48

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Doris Håvik begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 8 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Sven Aspling

m.fl.

Ja - 160 Nej - 148

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av Eric Carlsson m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

med övervägande ja besvarad. Sedan Gösta Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemslällan i

betänkandet nr 24 mom. 9 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 9 av Eric Carlsson

m.fl.

Ja - 183 Nej - 125

Mom. 10

Propositionergavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 10 av Eric Cailsson m. fl. samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Dä Gösta Andersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskollets hemställan i betänkandet nr 24 mom.

10 antar reservationen nr 10 av Eric Carisson m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill

motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 129

Nej - 11

Avstår - 167

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskollets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 10 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 10 av Eric Carlsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Gösta Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 182

Nej - 125

Avstår - 1

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Mom. 11-13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall lill dels utskotlets hemslällan, dels reservationen nr 11 av Per-Eric Ringaby och Allan Åkerlind, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Åkeriind begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill au kammaren bifaller socialförsäkringsutskoitets hemslällan i

betänkandet nr 24 mom. 14 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Per-Eric Ringaby och

Allan Åkerlind.

Ja - 262 Nej - 47

Mom. 15

Ulskollets hemslällan bifölls.

Mom. 16

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskollets hemslällan.i

betänkandet nr 24 mom. 16 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2486 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 298 Nej - 11

Mom. 17 och 18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 19

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Eric Carlsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Gösta Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill au kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 19 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Eric Carlsson

m.fl.

Ja - 231 Nej - 78

Mom. 20

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 21

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 13 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Doris Håvik begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskollets hemslällan i

betänkandel nr 24 mom. 21 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 13 av Sven Aspling

m.fl.

Ja - 160

Nej - 147

Avslår - 1

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Mom. 22-26

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

§ 5 Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Föredrogs

Jordbruksutskottets belänkande 1978/79:30 med anledning av propositionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m.m. Jämte motioner och

skalieutskottets betänkande 1978/79:49 med anledning av proposiiionen 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. såvitt avser skogsvårdsavgiften Jämte motioner.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jordbruksutskotlets betänkande nr 30 och skalieutskottets betänkande nr 49 debatteras i etl sammanhang och yrkanden beträffande båda dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.

Jordbruksutskottets betänkande nr 30

I proposiiionen 1978/79:110 hade regeringen Gordbruksdepartementei) föreslagit riksdagen

dels alt anta de av lagrådet granskade förslagen till skogsvårdslag och lag om ändring i lagen (1974:434) om bevarande av bokskog med vidtagna ändringar,

dels au anta det till regeringsprolokollel den 22 februari 1979 fogade förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
dels att

godkänna de i regeringsprotokollet den II januari 1979 förordade riktlinjerna för skogspolitiken,

godkänna de i propositionen förordade grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket.

7 Riksdagens protokoti 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

4. godkänna vad i proposiiionen anförts om användningen av
skogsvårdsavgiftsmedel.

Vidare hade regeringen föreslagit riksdagen atl

till Skogsstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 19 989 000 kr.,

till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 87 284 000 kr.,

till Kursverksamhet för skogsbrukels rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 3 385 000 kr.,

medge att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 100 000 000 kr. till skogsvård m. m.

lill Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 85 000 000 kr.,

medge all under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 32 500 000 kr. till byggande av skogsvägar,

medge alt under budgetåret 1979/80 statlig garanti lämnades för lån lill byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 3 000 000 kr.,

medge att föriuster på grund av statlig lånegaranti till byggande av skogsvägar fick läckas från anslaget Stöd till byggande av skogsvägar,

till Stöd lill byggande av skogsvägar för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr. att avräknas mot aulomobilskattemedlen,

till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr.,

till Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 utöver i propositionen 1978/79:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 1 300 000 kr.,

lill Skoglig forskning för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 8 039 000 kr.,

bemyndiga regeringen all godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad i proposiiionen anförts,

lill Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3 350 000 kr.,

bemyndiga regeringen all godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen anförts,

till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 7 800 000 kr.

Propositionen hade hänvisats lill skalteutskottet beträffande förslagel till lag om ändring i lagen (1946:342) om skogsvårdsavgift och lill Jordbruksul-skottet i fråga om övriga förslag.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen läggs fram förslag till riktlinjer för skogspolitiken. Enligt

förslaget skall skogen skötas så alt den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkaslning. Vid skötseln skall hänsyn tas lill naturvärdens och andra allmänna intressen.

I propositionen föreslås en ny skogsvårdslag som skall ersätta den nu gällande skogsvårdslagen (1948:237). Skogsvårdslagstiftningen är elt av medlen i skogspolitiken och den nya lagstiftningen syftar till att tillgodose de allmänna riktlinjerna för denna politik.

Den nya skogsvårdslagen föreslås lill skillnad från den nuvarande gälla även statens och kyrkans skogar. Enligt förslaget införs skyldighet au sörja för återväxt av skog inte bara .som nu efter avverkning och när skog har skadats ulan även när tillväxten avsevärt understiger den tillväxt som är möjlig. I vissa fall skall skogsvårdsstyrelsen kunna kräva att överårig skog föryngras. Skyldighet införs att värda ungskog genom röjning. Lagen innehåller beslämmelser om begränsning av rätten all slulavverka växlkraf-tig skog och om ransonering av den sluiavverkningsmogna skogen. Skyldigheten för skogsägare att anmäla avverkning behålls i stort sett oförändrad. Skogsvårdsstyrelsen ges möjlighet att i särskilda fall föreskriva vilka ålgärder som skall vidtas med hänsyn till naturvärdens inlressen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 Januari 1980.

Det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket föresläs öka väsentligt fr. o. m. den 1 januari 1980. Sammantagna innebär förslagen en uppräkning med 90 %. En väsentlig del föreslås liksom hittills utgå inom ett särskilt skogligi stödområde i norra Sverige.

1 fråga om den skogliga forskningen föreslås en kraftigi ökad statlig satsning. Sammanlagt föreslås vid sidan av Sveriges lantbruksuniversitets anslag för verksamheten en uppräkning med närmare 30 %.

Skogsägarna medverkar i finansieringen av vissa statliga åtgärder på del skogliga området via skogsvårdsavgiften. I proposiiionen föreslås alt avgiften höjs från 0,9 promille av skogsbruksvärdet till 3 promille."

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:280 av Ulla Ekelund (c) och Kari Erik Olsson (c),

1978/79:382 av Gunnar Olsson (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att de riktlinjer för skogspolitiken som senare i vår drogs upp skulle innefatta obligatoriska skogsvårdskonton och att dessa skulle knytas till fastigheten och inte till fastighetsägaren,

1978/79:751 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla atl bränsledelegationen fick i uppgift au i samarbete med skogsstyrelsen lämna stöd till avverkning av klenvirke.

1978/79:807 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag innebärande atl besprut-

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

ning från luften med kemiska preparat avsedda att döda viss vegetation kunde upphöra,

1978/79:989 av Gunnel Jonäng m. fl. (c), vari hemställts

au riksdagen hos regeringen begärde au sysselsättningsaspekten borde väga tungt vid fördelning av medel för intensifierad skogsvård i norra Sverige,

alt riksdagen beslutade anvisa ytterligare medel för intensifierad skogsvård i norra Sverige så atl bidragsmedlen räckte lill såväl ålerväxiäigärder och röjning som avverkning av klena gallringar och resiskog,

au riksdagen hos regeringen begärde alt tillämpningsområdet för den intensifierade skogsvården skulle vidgas till au gälla såväl inre och allmänna stödområdet som den grå zonen vad gällde bidrag till klena gallringar och restskogsav verkning,

alt riksdagen hos regeringen begärde atl bidrag lill gallringar i klen skog enligt reglerna för stödet till intensifierad skogsvärd skulle kunna utgå från beredskapsmedel.

1978/79:998 av Per Petersson m. fl. (m),

1978/79:999 av Rolf Rämgård m.fl. (c), vari hemställts alt riksdagen uttalade

l.att sysselsättningsaspekten i nuvarande läge borde väga tungt vid fördelning av medel frän det s. k. Norrlandssiödet,

au ytterligare medel borde anvisas inom ramen för Norrlandssiödet så atl anvisade bidragsmedel räckte lill såväl ålerväxiåtgärder och röjning som avverkning av klena gallringar och resiskog,

att tillämpningsområdet för Norriandsstödet tillfälligt borde vidgas till all gälla såväl inre och allmänna stödområdet som den s. k. grå zonen vad gällde bidrag lill klena gallringar och restskogsavverkning,

atl bidrag lill gallringar i klen skog enligt reglerna för Norriandsstödet kunde utgå från beredskapsmedel i den mån det inte var möjigi alt fö ökad bidragsram för Norrlandsstödet,

1978/79:1438 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 1) hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts rörande angelägenheten av atl ett klan uttalat lönsamhetskriierium skulle ingå i den framtida skogsvårdslagen,

1978/79:1455 av Ove Karisson m. fl. (s),

1978/79:1458 av Alf Lövenborg (apk).

100

1978/79:1467 av Hans Wachtmeister m.fl. (m), vari hemställts atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att DDT åter skulle få användas som skydd mol snytbaggar för skogsplantor.

1978/79:1469 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1978/79:1964 av Gösta Andersson m. fl. (c),

1978/79:1965 av Anders Dahlgren m. fl. (c, s, m, fp), vari hemställts

1. atl riksdagen hos regeringen begärde atl ett utvecklingsarbete igångsat
tes, gällande redskap för skogskörning med häst, genom en särskild
arbetsgrupp eller på annat lämpligt sätt,

2. atl riksdagen beslutade ställa erforderiiga medel lill förfogande för
ändamålet.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

1978/79:1984 av Per-Erik Nisser(m), vari hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts rörande angelägenheten av en fortsatt ulbyggnad av skogsvägnälet,

1978/79:1985 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att regeringen övervägde och förberedde ökad resurstilldelning till skogsvägbyggandel,

1978/79:1996 av Per Stjernström (c), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde

alt förslag om ytterligare medel till Norrlandssiödet framlades,

alt reglerna för statsbidrag ändrades så alt bidrag även kunde utgå för avverkning och tillvaratagande av klenvirke,

1978/79:1998 av Jörn Svensson (vpk),

1978/79:2141 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1 och 2) hemställts

1. att etl särskilt statsbidrag infördes för budgetåret 1979/80 till gallring och
röjning i samband med klenvirkesgallring i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. alt för del ändamål som under 1 avsågs 120 milj. kr. skulle avsättas för
budgetåret 1979/80 under etl särskilt anslag under tionde huvudtiteln,

dels de med anledning av proposiiionen väckta motionerna 1978/79:2261 av Anders Dahlgren m.fl. (c, m), vari hemställts all riksdagen beslutade uttala alt medel skulle ställas lill förfogande som möjliggjorde anordnandet av 8-veckorskurser i körning med arbetshästar i skogsbruket på de platser där skolöverstyrelsens resurskrav kunde uppställas.

1978/79:2262 av Hans Wachtmeister (m), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl 6, 12 och (ev.) 21 §§ i föreslagen ny skogsvårdslag fick den formulering som föreslagils i motionen, innebärande bl. a. att, när särskilda skäl förelåg, även plockhuggning (blädning) borde fö ske om godtagbar

101

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken; m. m.

återväxt garanterades,

1978/79:2274 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1-5) hemställts all riksdagen beslutade

l.att som sin mening ge lill känna vad i motionen anförts rörande allmänna riktlinjer för skogspolitiken,

atl skogsvårdslagens 1 § skulle innehålla ett klart uttalat lönsamhetskriterium,

att skogsvårdslagens 7 ij formulerades så att kraven på nyanlagd skogs beskaffenhet och inom vilken tidsrymd som kraven skulle vara uppfyllda skedde i enlighet med bestämmelser i nu gällande lags 14 §,

att 21 § i förslaget lill ny skogsvårdslag skulle utgå med därav följande konsekvensändringar i 27 §,

att skogsvårdsavgiften främst skulle disponeras för anslag lill tillämpad forskning och skogsbranschforskning.

102

1978/79:2275 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen skulle

godkänna de förslag till riktlinjer för skogspolitiken som anförts i motionen,

som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts beträffande skogens roll som energikälla,

anta av motionärerna framlagt förslag till ändring i 1 § skogsvårdslagen, innebärande bl. a. atl bestämmelsen skulle inledas med en mening som angav att våra skogar var en tillgång som skulle ges en sådan värd atl den kunde utnyttjas till allas bästa,

besluta att 4 § skogsvårdslagen skulle preciseras i enlighet med det i motionen anförda,

besluta anta av motionärerna föreslagen ändring i 7 § punkten 3 skogsvårdslagen, innebärande atl erforderliga försönningsåtgärder skulle vidtas vid anläggande av ung skog för atl trygga återväxten,

besluta anta av motionärerna föreslagen ändring beträffande 13 §,

besluta anta av motionärerna föreslaget tillägg till 29 § skogsvårdslagen,

som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående: a) skogsvårdslagens beslämmelser om skogsskydd, b) klarläggande kring motivskrivningarna till 5 §, c) ransoneringsbestämmelser i 14 §, d) tillämpningsanvisningar lill 24 §, e) ambitionsnivån belräffande naturvårdshänsyn,

godkänna vad som anförts i motionen beträffande naiurvårdshänsyn,

10. besluta

att hos regeringen begära införande av ell klenvirkesbidrag i enlighet med skogsstyrelsens förslag,

att anslaget för ersättning av skador förorsakade av snytbagge följdes upp till att gälla 1977 och 1978 års planteringar,

att statsbidraget lill skogsåterväxt borde vara 80 % av godkänd kostnad

för hela landet,

besluta att till Bidrag lill skogsvård m. m. anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 8 500 000 kr. förhöjl förslagsanslag, varav 7 500 000 kr. avsåg skogsbruksplanen och 1 000 000 kr. avsåg översiktliga skogsinven-leringar,

besluta att till ökade forskningsinsatser för skogsskyddet anvisa ett extra anslag av 5 000 000 kr.,

1978/79:2276 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c), vari hemställts

att riksdagen beslutade au bidrag lill ålerväxiåtgärder borde utgå med högst 70 /o av godkänd kostnad i den inre zonen av stödområdet och med högst 50 % i den yttre zonen,

atl riksdagen anvisade erforderiiga medel härför.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

1978/79:2277 av Cari-Wilhelm Lolhigius (m).

1978/79:2278 av Svanie Lundkvisl m. fl. (s), vari såviu nu var i fråga (yrkandena 1-13 b) hemsläWls au riksdagen skuUe

beslula anta skogsulredningens förslag lill lag om insättning på skogsvårdskonto,

ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om obligatoriska skogsbruksplaner och statligt stöd lill upprättandet av sädana,

hos regeringen begära en samlad redovisning av pågående forskning inom det skogliga området samt förslag till långsiktigt forskningsprogram i enlighet med vad som anförts i motionen,

som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående skärpta krav på beståndsanläggningar,

besluta att obligatoriskt samråd mellan kommun och skogsföretag skulle föregå användandet av kemiska bekämpningsmedel,

besluta atl tillstånd skulle krävas för röjning och gallring i skyddsskogar och svårföryngrade skogar,

uttala att conlorlalallen i huvudsak endast borde planteras i svårföryngrade områden,

besluta tillföra skogsstyrelsen 8 milj. kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvårdsavgifter som bidrag lill skogsvårds-styrelserna för en ökning av antalet förrättningsdagar i förhållande lill regeringens förslag med 7 000 dagar lill 77 000,

9 a. till Kursverksamhet för skogsbrukels rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 3 385 000 kr. minskal förslagsanslag,

9 b. besluta tillföra skogsstyrelsen 3 385 000 kr. för budgetåret 1979/80 av
de medel som flöt in i form av skogsvårdsavgifter till kostnader för
kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.,

10 a. besluta tillföra skogsstyrelsen 111 milj. kr. för budgetåret 1979/80 av
de medel som flöt in i form av skogsvärdsavgifter för bidrag till skogsvård

103

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

m. m. varav 95 milj. kr. skulle användas till intensiflerad skogsvård i norra Sverige,

10 b. som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen angående statsbidrag lill skogliga ålgärder i norra Sverige,

11. beslula tillföra skogsstyrelsen 13 milj. kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvärdsavgifter till stöd till byggande av skogsvägar vilket innebaren i förhållande lill regeringens förslag med 13 milj. kr. minskat förslagsanslag,

12 a. beslula om en ny anslagspost under Jordbrukshuvudtiieln benämnd Bidrag till röjning och gallring,

b. beslula tillföra skogsstyrelsen 120 milj. kr. för budgelåreKl979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvärdsavgifter all användas för bidrag lill röjning och gallring i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

a. beslutaom en ny anslagspost under jordbrukshuvudtiteln benämnd Bidrag till mekanisk röjning,

13 b. besluta tillföra skogsstyrelsen 10 milj. kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvärdsavgifter alt användas för bidrag till mekanisk röjning i enlighet med vad som angetts i motionen.

1978/79:2279 av Kerstin Nilsson (s) och Ove Karlsson (s), vari hemställts att riksdagen beslutade atl hos regeringen begära en utredning om den totala företagsekonomiska lönsamheten av ytterligare högmekanisering inom skogsbruket,

1978/79:2280 av Martin Segerstedt m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående bidrag lill vissa skogliga åtgärder, och

104

1978/79:2281 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen beslutade i första hand

1. all med avslag på proposiiionen 1978/79:110 hos regeringen begära en ny
utredning med direktiv i enlighet med de förslag och principer som utvecklats
i motionen,

i andra hand, därest yrkandet under 1 icke skulle vinna riksdagens bifall,

all uttala att den övergripande produktionsinriktningen borde vara produktion av barrträdsvirke av hög kvalitet,

alt med avslag på regeringens förslag lill 1 ij i förslaget lill skogsvårdslag anta en ny 1 § av den lydelse motionärerna föreslagit,

atl hos regeringen hemställa om förslag lill lag innebärande att fortsatt mekanisering av skogsbruket försl fick ske efter godkännande av berörda fackföreningar,

atl hos regeringen hemslälla om skyndsamt förslag lill lag som innebar förbud mot alla kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket utom i samband med tillämpning av 20 § i förslagel lill skogsvårdslag.

att, om yrkandet under 5 icke skulle vinna riksdagens bifall, hos regeringen hemställa om förslag till lag innebärande att hälsovårdsnämnd inom en av skogsbesprutning berörd kommun skulle ha rätt all stoppa planerade besprutningar inom kommunens gräns,

alt begära all regeringen uppdrog ål skogsvårdsslyrelsen all denna meddelade föreskrifter om genomförande av siamkvistning samt eftersläpande röjningsarbeten,

alt begära alt regeringen meddelade förbud mol fortsatt skogsgödsling i avvaktan på vidare forskningsresultat,

att hos regeringen hemslälla om förslag till lag som förbjöd dikning av myrmarker i enlighet med vad som anförts i denna motion,

att hos regeringen hemställa om förslag till lag om generellt förbud mot ytteriigare inplantering av Pinus contorta och andra främmande trädslag i enlighet med vad som anförts i motionen,

att hos regeringen hemslälla om förslag lill kollekliv skogsvårdsfond,

att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatoriska skogsbruksplaner,

att hos regeringen hemslälla om förslag om inrättande av särskilt skogsvårdskonto i enlighet med skogsulredningens förslag,

atl anta av motionärerna angivet tillägg till 13 § i förslaget lill skogsvärdslag, innebärande atl regeringen eller myndighet som regeringen bestämde meddelade föreskrifter om hur hyggesavfallel skulle behandlas i samband med röjning, gallring och slulavverkning i syfte alt tillvarata detla,

alt uttala vad som i motionen i övrigt anförts om inriktningen av skogspolitiken.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Utskottet hemställde au riksdagen skulle

1. belräffande krav på avslag på propositionen och begäran om ny
utredning avslå motionen 1978/79:2281, yrkandet 1,

2. beträffande skogspolitikens mål

a. med avslag på motionerna 1978/79:2274, yrkandet l,och 1978/79:2275,
yrkandet 1, godkänna de riktlinjer som förordals i proposiiionen,

b. lämna motionen 1978/79:2275, yrkandet 2, om skogens roll som
energikälla, ulan åtgärd,

3. belräffande skogsproduktionsprogram

a. avslå motionen 1978/79:1467,

b. anse motionen 1978/79:2281, yrkandet 2 besvarad med vad utskottet
anfört,

c. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2278,
yrkandet 7, godkänna vad utskottet anfört om plantering av coniortaiall,

d. avslå motionen 1978/79:2281, yrkandet 10,

e. avslå motionen 1978/79:2281, yrkandena 5 och 6,
f avslå motionen 1978/79:1469,

105

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

106

g. med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1978/79:807 och 1978/79:2278, yrkandet 5, som sin mening ge regeringen lill känna vad utskotiet anfört angående visst samråd mellan kommun och skogsföretag före spridning av kemiska bekämpningsmedel, m. m.,

h. anse motionen 1978/79:2281, yrkandet 9, besvarad med vad utskotiet anfört om skyddet för våtmarker,

i. avslå motionen 1978/79:2281, yrkandet 8,

4. belräffande skogspolitikens medel

a. avslå motionerna 1978/79:382, 1978/79:2278, yrkandet 1, och 1978/
79:2281, yrkandet 13,

b. avslå motionen 1978/79:2281, yrkandet 11,

med avslag på motionen 1978/79:2281, yrkandet 15, godkänna de i propositionen i övrigt förordade riktlinjerna för skogspolitiken,

belräffande i propositionen framlagt förslag lill skogsvårdslag

a. med avslag på motionerna 1978/79:1438, yrkandet 1, 1978/79:2274,
yrkandet 2, 1978/79:2275, yrkandet 3, och 1978/79:2281, yrkandet 3, anta 1 J;
lagförslaget,

b. med avslag på motionen 1978/79:2275, yrkandena 4 och 8 a, ania 4 S
lagförslaget,

c. lämna motionen 1978/79:2275, yrkandet 8 b, angående motiven lill 5 §,
ulan åtgärd,

d. med avslag på motionen 1978/79:2262 i förevarande del anta 6 S
lagförslaget,

e. avslå motionen 1978/79:2278, yrkandet 4,

f med avslag på motionerna 1978/79:2274, yrkandet 3, och 1978/79:2275, yrkandet 5, anta 7 § lagförslaget,

g. anse motionen 1978/79:2281, yrkandet 7 i vad avsåg föreskrifter angående röjning, besvarad med vad ulskotlei anfört,

h. med avslag på motionen 1978/79:2262 i förevarande del anta 12 § lagförslaget,

i. med avslag på motionerna 1978/79:2275, yrkandet 6, och 1978/79:2281, yrkandet 14, anta 13 § lagförslaget,

J. godkänna vad utskottet med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2275, yrkandet 8 c, anfört angående ransoneringsbestämmelserna i I4v( lagförslaget,

k. avslå motionen 1978/79:2278, yrkandet 6, angående tillstånd för röjning eller gallring i svårföryngrad skog eller skyddsskog,

1. avslå motionen 1978/79:1458,

m. med avslag på motionerna 1978/79:2262 i förevarande del och 1978/ 79:2274, yrkandet 4, anta 21 § lagförslaget,

n. anse motionen 1978/79:2275, yrkandena 8 d, 8 e och 9, besvarad med vad utskottet anfört angående naturvårdshänsyn m. m.,

o. med avslag på motionen 1978/79:2275, yrkandet 7, anta 29 § lagförslaget,

p. anta lagförslaget i de delar det ej behandlats i det föregående,

7. anta i propositionen framlagt förslag lill lagom ändring i lagen (1974:434)

om bevarande av bokskog,

8. belräffande stöd till skogsvård m. m.

a. avslå motionen 1978/79:2275, yrkandet 10 c,

b. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2276 samt
med bifall lill motionen 1978/79:2278, yrkandet 10 b,godkänna vad utskottet
anfört om statsbidrag lill skogliga åtgärder i norra Sverige,

c. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2280
godkänna vad ulskoilel anfört om bidrag till skogliga ålgärder inom vissa
höjdområden utanför det skogliga stödområdets inre zon,

d. med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1978/79:2278, yrkandet 2, och 1978/79:2281, yrkandet 12, godkänna vad
Ulskoilel anfört beträffande skogsbruksplaner,

e. som sin mening ge regeringen till känna vad uiskouet med anledning av
regeringens förslag och motionen 1978/79:2275, yrkandet 10 b, anfört om
ersättning för vissa skador förorsakade av snyibagge,

f beträffande införande av s. k. klenvirkessiöd i överensstämmelse med skogsstyrelsens förslag m. m. lämna motionerna 1978/79:751, 1978/79:989, 1978/79:999, 1978/79:1996 och 1978/79:2275, yrkandet 10 a, utan åtgärd,

g. anse motionerna 1978/79:2141, yrkandena I och 2, samt 1978/79:2278, yrkandena 12 a och b, besvarade med vad utskottet anfört om fortsatta överväganden rörande stöd till klenvirkesgallring m. m.,

h. lämna motionen 1978/79:998 utan åtgärd,

9. belräffande stöd lill byggande av skogsvägar

a. med avslag på motionen 1978/79:2277, yrkandena I och 2, förstnämnda
yrkande i förevarande del, godkänna i proposiiionen förordade grunder,

b. anse motionerna 1978/79:1984 och 1978/79:1985 besvarade med vad
utskottet anfört,

godkänna de i propositionen i övrigt förordade grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket,

med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2274, yrkandet 5, godkänna vad utskottet anfört om användningen av skogsvårdsavgiftsmedel,

lill Skogsstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 19 989 000 kr.,

belräffande bidrag till skogsvärdsslyrelserna

a. avslå motionen 1978/79:2278, yrkandet 8.

b. till Bidrag lill skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisa elt
förslagsanslag av 87 284 000 kr.,

med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2278, yrkandena 9 a och 9 b, lill Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa eu förslagsanslag av 3 385 000 kr.,

beträffande bidrag lill skogsvård m. m.

a. avslå motionen 1978/79:2278, yrkandet 10 a,

b. medge att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljades med
sammanlagt högst 100 000 000 kr. till skogsvård m. m..

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

107

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

108

c. till Bidrag lill skogsvärd m.m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt
förslagsanslag av 85 000 000 kr.,

d. avslå motionen 1978/79:2275, yrkandet 11,

16. belräffande stöd lill byggande av skogsvägar

a. avslå motionen 1978/79:2277, yrkandet 1 i återstående del,

b. medge att under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljades med
sammanlagt högst 32 500 000 kr. lill byggande av skogsvägar,

c. medge alt under budgetåret 1979/80 statlig garanti lämnades för lån lill
byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 3 000 000 kr.,

d. medge alt förluster på grund av statlig lånegaranti lill byggande av
skogsvägar fick täckas från anslaget Stöd lill byggande av skogsvägar,

e. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/
79:2278, yrkandet 11, till Stöd lill byggande av skogsvägar för budgetåret
1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 30 000 000 kr. all avräknas mol
aulomobilskattemedlen,

beträffande bidrag till mekanisk röjning avslå motionen 1978/79:2278, yrkandena 13 a och 13 b,

till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr.,

belräffande forskningsprogram lämna motionen 1978/79:2278, yrkandet 3, utan åtgärd,

belräffande stöd till småskaligt bondeskogsbruk m. m. lämna motionen 1978/79:1964 utan åtgärd,

beträffande mekaniseringen i skogsbruket anse motionerna 1978/ 79:2279 och 1978/79:2281, yrkandet 4, besvarade med vad utskottet anfört,

beträffande försök med energiskogsodling m. m. lämna utan åtgärd motionerna

a. 1978/79:280 och

b. 1978/79:1998,

lill Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 utöver i proposiiionen 1978/79:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 1 300 000 kr.,

belräffande skoglig forskning

a. lämna motionen 1978/79:2275, yrkandet 12, utan åtgärd,

b. till Skoglig forskning för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsan
slag av 8 039 000 kr.,

25. belräffande forskning och försök rörande slamkvisiningens effekter
m. m. lämna utan åtgärd

a. motionen 1978/79:1455 och

b. motionen 1978/79:2281, yrkandet 7 i återstående del,

26. belräffande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m.

a. bemyndiga regeringen all godkänna avtal angående stöd till kollekliv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad i propositionen anförts.

b. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 3 350 000 kr.,

27. belräffande stöd till kollekliv skogsteknisk forskning

a. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen anförts,

b. lill Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.,

28. som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
överiämnande av motionerna 1978/79:1965 och 1978/79:2261 lill utredning
angående stödet lill hästaveln m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlirijer för skogspolitiken, m. m.

Reservationer hade avgivits

1. belräffande inledande synpunkter av Hans Wachtmeister, Arne Anders
son i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett atl utskottets
yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

2. belräffande användning av DDT av Hans Wachtmeister, Arne Anders
son i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett atl utskottet
under 3 a bort hemslälla

alt riksdagen skulle anse motionen 1978/79:1467 besvarad med vad reservanterna anfört,

beträffande irädslagssammansäitningen av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett atl utskotlels yttrande i vissa delar skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

belräffande samråd mellan skogsägare och kommun före spridning av kemiska bekämpningsmedel, m. m. av Svanie Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett alt utskottet under 3 g bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/ 79:807 samt med bifall till motionen 1978/79:2278, yrkandet 5, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört angående obligatoriskt samråd mellan skogsägare och kommun före spridning av kemiska bekämpningsmedel, m. m..

5. beträffande insättning av medel på skogsvårdskonio av Svante Lundkvisl, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett atl uiskouet under 4 a bort hemställa

alt riksdagen med biföll till motionerna 1978/79:382 och 1978/79:2278, yrkandet I, samt med anledning av motionen 1978/79:2281, yrkandet 13,

109

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört om obligatorisk insättning av medel på särskilt skogsvårdskonio,

6. beträffande lönsamhetskriterium m. m. av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett alt utskottet under 6 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1438, yrkandet 1, och 1978/79:2274, yrkandet 2, samt med anledning av motionerna 1978/79:2275, yrkandet 3, och 1978/79:2281, yrkandet 3, skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 1 ij skogsvårdslagen.

beträffande avverkning av överårig skog m. m. av Hans Wachtmeister (m) som ansett atl utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanten angiven lydelse,

belräffande krav på beståndsanläggning av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett att utskottet under 6 e bort hemslälla

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2278, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om skärpta krav på besiåndsanläggning,

9. beträffande slutavverkning av Hans Wachtmeister (m) som an.sett atl
utskottet under 6 h bort hemslälla

all riksdagen angående avverkning på skogsmark med bifall lill motionen 1978/79:2262 i förevarande del skulle anta av reservanten föreslagen lydelse av 12 i; skogsvårdslagen,

10. beträffande uttag av virke för husbehov av Hans Wachtmeister, Arne
Andersson i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett att
utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

11. beträffande tillstånd för röjning eller gallring i svårföryngrad skog eller
skyddsskog av Svanie Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö
(samtliga s) sorn ansett alt utskottet under 6 k bort hemställa

alt riksdagen'med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/ 79:2278, yrkandet 6, skulle anta förslaget till skogsvårdslag med den ändringen att 19 S skulle erhålla av reservanterna föreslagen lydelse, innebärande att det även för gallring och röjning som främjade skogens utveckling krävdes tillstånd av skogsvårdsstyrelsen.

110

12. belräffande naturvårdshänsyn av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett att utskottet under 6 m bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:22621 förevarande del och 1978/79:2274, yrkandet 4,skulle anta förslaget till skogsvårdslag med den ändringen

alt 21 i! skulle utgå ur lagförslaget och

alt 27 ij skulle erhålla av reservanterna föreslagen lydelse, innebärande viss konsekvensändring vid bifall till reservanternas förslag betriiffande 21 §,

beträffande statsbidrag lill skogliga åtgärder i norra Sverige

13. av Hans Wachtmeister (m), Börje Stensson (fp), Arne Andersson i

Ljung (m) och Gunnar Johansson (m) som ansett att utskottet under 8 b bort

hemställa alt riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2276 och 1978/79:2278,

yrkandet 10 b, skulle godkänna vad i proposiiionen anförts om bidrag lill

vissa skogliga ålgärder i norra Sverige,

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

14. av Bertil Jonasson, Filip Johansson, Märta Fredrikson och Anders
Dahlgren (samtliga c) som ansett att utskottet under 8 b bort hemslälla

atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/ 79:2278, yrkandet 10 b, .samt med biföll till motionen 1978/79:2276 skulle godkänna vad reservanterna anfört om statsbidrag lill skogliga åtgärder i norra Sverige,

15. beträffande skogsbruksplaner av Svanie Lundkvisl, Maj Britt Theorin,
Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och
Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett atl utskottet under 8d bort
hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/ 79:2281, yrkandet 12,samt med biföll till motionen 1978/79:2278, yrkandet 2, skulle godkänna vad reservanterna anfört ävensom som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört om framläggande av förslag om statligt stöd för skogsbruksplaner m. m.,

16. belräffande klenvirkessiöd av Bertil Jonasson, Filip Johansson, Märta
Fredrikson och Anders Dahlgren (samtliga c) som ansett att utskottet under
8 f bort hemställa

all riksdagen belräffande införande av s. k. klenvirkessiöd i överensstämmelse med skogsstyrelsens förslag m.m. med bifall till motionen 1978/ 79:2275, yrkandet 10 a, samt med anledning av motionerna 1978/79:751, 1978/79:989, 1978/79:999 och 1978/79:1996 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

17. beträffande skogsvård.savgiftsmedlens användning m.m. av Svanie Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett atl utskottet under 9 a, 11, 13 a. 14. 15 a och c, 16 e samt 17 bort hemställa

111

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

att riksdagen skulle

9 a. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2277, yrkandena 1 och 2, förstnämnda yrkande i förevarande del, godkänna av reservanterna förordade grunder beträffande stöd till byggande av skogsvägar,

11. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2274, yrkandet 5, godkänna vad reservanterna anfört om användningen av skogsvärdsavgiftsmedlen,

13 a. med bifall till motionen 1978/79:2278, yrkandet 8, beslula tillföra skogsstyrelsen 8 000 000 kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvärdsavgifter som bidrag till skogsvärdsslyrelserna för en ökning av antalet förräitningsdagar i förhållande till regeringens förslag med 7 000 dagar lill 77 000 dagar,

14. med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1978/79:2278, yrkandena 9 a och b, till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 3 385 000 kr. minskat förslagsanslag, samt beslula tillföra skogsstyrelsen 3 385 000 kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i fcrm av skogsvärdsavgifter till kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.

15a. med bifall till motionen 1978/79:2278, yrkandet 10a i förevarande del, besluta tillföra skogsstyrelsen 111 000 000 kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvårdsavgifter för bidrag lill skogsvård m.m. varav 95 000 000 kr. skulle användas till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

c. med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2278, yrkandet 10 a i återstående del, lill Bidrag lill skogsvård, m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 85 000 000 kr. minskal förslagsanslag,

16 e. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:2278, yrkandet 11, till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr. alt avräknas mot aulomobilskattemedlen, samt besluta tillföra skogsstyrelsen 13 000(X)0 kr. för budgetåret 1979/80 av de medel som flöt in i form av skogsvårdsavgifter till stöd till byggande av skogsvägar,

17. med biföll lill motionen 1978/79:2278, yrkandena 13 a och b, lill Bidrag lill mekanisk röjning för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr., samt medge atl under budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 10 000 000 kr. till mekanisk röjning.

112

18. beträffande bidragsram till skogsbruksplaner m. m.av Bertil Jonasson, Filip Johansson, Märta Fredrikson och Anders Dahlgren (samtliga c) som ansett att utskottet under 15 d bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2275, yrkandet 11, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört om bidragsram till skogsbruksplaner m. m..

19. belräffande forsknings- och utvecklingsarbetet på skogsbrukels områ
de av Svanie Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar
Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alflin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s)
som ansett atl utskottet under 19 bort hemslälla

all riksdagen belräffande forskningsprogram m. m. som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört med anledning av motionen 1978/79:2278, yrkandet 3,

20. belräffande extra anslag lill skogsskydd av Bertil Jonasson, Filip
Johansson, Märta Fredrikson och Anders Dahlgren (samtliga c) som ansett
att utskottet under 24 a bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2275, yrkandet 12, lill Skoglig forskning rörande skogsskydd för budgetåret 1979/80 anvisade elt reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

21. belräffande skogskörning med häst av Hans Wachtmeister (m), Bertil
Jonasson (c), Filip Johansson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Märta
Fredrikson (c), Gunnar Johansson (m) och Anders Dahlgren (c) som ansett atl
utskottet under 28 bort hemslälla

all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna med anledning av motionerna 1978/79:1965 och 1978/79:2261 anfört om överväganden och förslag rörande viss forsknings- och utbildningsverksamhet på området.

Till betänkandet hade fogats särskilda yttranden

beträffande handlingsprogram för skogsnäringen av Svanie Lundkvisl, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s),

belräffande skogspolitikens mål och medel av Bertil Jonasson, Filip Johansson, Märta Fredrikson och Anders Dahlgren (samtliga c),

beträffande samråd före spridning av kemiska bekämpningsmedel av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Gunnar Johansson (samtliga m).

Skatteutskottets betänkande nr 49

Regeringen (jordbmksdepartemenlet) hade i proposiiionen 1978/79:110 föreslagit bl. a. alt riksdagen skulle anta vid propositionen fogat förslag lill lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl.

I propositionen hade såvitt nu var i fråga föreslagils all skogsägarnas finansiering av vissa statliga åtgärder på del skogliga området skulle ökas genom en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9 till 3 promille av skogsbruksvärdel.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2274 av Gösta Bohman m. fi. (m), vari såvitt nu var i fråga

8 Riksdagens prolokoll 1978/79:154-156

113

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

(yrkandet 6) hemställts att riksdagen beslutade att avslå den i proposiiionen föreslagna höjningen av skogsvärdsavgiften,

1978/79:2278 av Svanie Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 14) hemställts all riksdagen beslulade om en yueriigare höjning av skogsvårdsavgiften i förhällande till av motionärerna tidigare förordad höjning med QJ\% till 1,30 "(i av det vid fastighetstaxeringen åsatta delvärdel skogsbmksvärde,

dels den under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionen 1978/79:1733 av OlofPalme m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen skulle anta av motionärerna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen om skogsvårdsavgifl (1946:324), innebärande en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9 promille till 10,9 promille av skogsbruksvärdel.

Utskottet hemställde

atl riksdagen med anledning av proposiiionen 1978/79:110 såvitt nu var i fråga (lagförslag 3) och motionen 1978/79:1733 samt med bifall till motionen 1978/79:2278, yrkandet 14,och avslag på motionen 1978/79:2274, yrkandetö, skulle anta det vid proposiiionen fogade förslaget lill lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl med de ändringar alt 1 § och ikraftträdande-bestämmelserna skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande atl skogsvårdsavgiften skulle bestämmas till 7 promille av skogsbruksvärdet vid 1980 års taxering och 13 promille vid 1981 och följande års taxeringar.

Reservationer hade avgivits

1. av Alvar Andersson (c). Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp), Tage
Sundkvist (c), Johan Olsson (c) och Holger Bergqvist (fp) som ansett alt
utskottet bort hemslälla

alt riksdagen med avslag pä motionerna 1978/79:1733, 1978/79:2274, yrkandet 6, och 1978/79:2278, yrkandet 14, samt med bifall till propositionen 1978/79:110 såvitt nu var i fråga (lagförslag 3) skulle anta del vid propositionen fogade förslagel lill lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

2. av Kurt Söderström (m) och Bo Lundgren (m) som ansett att utskottet
bort hemställa

alt riksdagen skulle bifalla motionen 1978/79:2274, yrkandet 6, samt avslå proposiiionen 1978/79:110, såvitt avsåg lagförslag 3 om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, motionen 1978/79:1733 och motionen 1978/79:2278, yrkandet 14.

114

SVANTE LUNDKVIST (s):

Herr talman! Jag kommer all använda mina femton minuter lill argumentering för socialdemokratiska förslag i anslutning till jordbruksutskottets betänkande. I de frågor utskottet följer proposiiionen svarar Börje Stensson för ulskotlei.

Skogen är en av våra värdefullaste tillgångar. För oss socialdemokrater är det angeläget att slå fast alt den bör bevaras och vårdas, inte bara med tanke på virkesproduktion ulan också som nalurlyp och rekreationskälla. Vi anser i likhet med jordbruksministern atl skogsbruket måste verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsmålen och i samspel med andra samhällssektorer.

I del särskilda yttrande socialdemokraterna i jordbruksutskottet fogat till detla betänkande understryker vi den avgörande roll skogsnäringen, dvs. såväl skogsbruk som skogsindustri, spelar i vårt lands ekonomi. Skogsnäringen ger arbete ät ca 200 000 människor. Räknar vi in alla som har arbeten som är beroende av skogsbruk och skogsindustri, så rör det sig om ca 300 000.

Skogen och skogsprodukterna svarar för nästan en fjärdedel av landets exportinkomster, men väger ännu tyngre i våra utlandsaffärer därför att nästan hela exportvärdet från skogsnäringen är rent exportneiio.

Skogsnäringen spelar en avgörande roll för sysselsättningen och för regionalpolitiken i stora delar av landet. Många orter och kommuner slår och faller med skogsnäringen. Ofta är det fråga om kommuner med svårigheter atl få annan typ av sysselsättning. 1 regel har man en betydligt lägre andel av befolkningen i förvärvsarbete än som är normall för landet. Riskerna för bestående arbetslöshet, avfolkning och ogynnsam åldersfördelning vid bortfall av arbetstillfällen är därför större i dessa kommuner än i landet som helhet. Skogsnäringen har sålunda en myckel stor regionalpolitisk betydelse. Mot bakgrund av den brist på skogsråvara som hotar i förhällande lill vår industriella kapacitet och de risker för bortfall av värdefulla arbetstillfällen detla medför är en ökad skogsproduktion synnerligen angelägen.

Samtidigt som vi konstaterar delta delar vi socialdemokrater ä andra sidan jordbruksministerns allmänna inställning till den försiktighet som måste iakttas mot metoder som kan innebära risker för miljön när det gäller alt befrämja en ökad skogsproduktion.

I den socialdemokratiska riksdagsgruppens miljömotion lill vårriksdagen slår vi i princip fast all kemiska ämnen skall bevisas vara ofarliga innan de för användas. Vi vill komma bort från giflspridningen i naturen. Vi anser därför att användningen av kemikalier i jord- och skogsbruk måsle minskas.

Vi har krävt lillsiändsplikt för dikning för atl i det sammanhanget fä en lämplig avvägning mellan å ena sidan naturvårdens krav och å andra sidan möjligheterna lill en ökad skogsproduktion. Vi kräver, för atl ta ell annat exempel, tillstånd för gallring och röjning i svårföryngrade skogar. Gunnar Olsson kommer i sitt inlägg alt närmare redovisa de åtgärder lill skydd för miljön som vi föreslår i våra reservationer.

Om sålunda en allmän försiktighet måsle iakttagas med sådana åtgärder som kan innebära risker för miljön, ärdet självfallet sä myckel mera angeläget med en effektiv satsning pä andra, icke miljöfariiga, åtgärder för all främja en god skogsvård och en god skogsproduktion.

Av dessa skäl anser vi del bl. a. vara angelägel alt genomföra det av skogsuiredningen föreslagna systemet med obligatorisk insättning av medel

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

115

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

116

pä etl särskilt skogsvårdskonto. Brist på ekonomiska resurser hos skogsägaren får inle vara etl hinder för en god skogsvård. Vi vill också au skogsbruksplaner utarbetas för alla fastigheter av någon betydelse för skogsbruket. Även dessa förslag kommer Gunnar Olsson au kommentera mera ingående.

Lät mig bara få slå fast au vi är väl medvetna om alt många skogsägare sköter sin skog på elt föredömligt sätt, men också alt vi har de stora bristerna pä skogsvårdens område inom privatskogsbruket. Det är särskilt inom det privatägda småskogsbrukei som skogsvården behöver öka. Del är t. ex. betydligt vanligare där än i slorskogsbrukei alt man inte odlar ny skog efter slutavverkning utan litar till självföryngring. Röjningarna är eftersatta i slor ulslräckning. En viktig orsak lill sämre skogsvård är splittringen av skogsmarken på många små enheter. I den utsträckning det finns eftersläpningar med gamla, ofta glesa bestånd som borde avverkats för länge sedan, finns dessa företrädesvis på privatägda fastigheter inom småskogsbrukei.

De skogsägare som sköter sin skog på ett föredömligt sätt borde ha lätt atl förstå atl samhällel måsle ingripa med kraft mol varje försummelse i skogsvården, som motverkar våra möjligheter att genom en ökad skogsproduktion skapa flera trygga arbetstillfällen i skogsbruk och skogsindustri.

Vi anser sålunda alt en angelägen ökning av skogsproduktionen bör vara möjlig med andra metoder och åtgärder än sädana som medför oacceptabla konsekvenser för miljön.

Från dessa synpunkter är det angelägel atl skogsvärdsslyrelserna får ökade resurser för sin verksamhet. Av det skälet föreslår vi en ökning i nästa års budget av antalet förräitningsdagar med sammanlagt 7 000 utöver vad regeringen har räknat med. Vi framfördetia förslag i en reservation, eftersom inget av de borgerliga partierna har slött vårt förslag vid utskoitsbehandling-en.

Vi är naturligtvis tillfredsställda med all ulskottsmajorileten avvisar regeringens förslag atl försämra bidragsreglerna för de skogliga åtgärderna i Norrland. Vi anser atl det skogsvårdsprogram som påböriades på den socialdemokratiska regeringens förslag år 1974 har varit och är utomordentligt värdefullt för det norrländska skogsbruket. Jag yrkar därför pä den punkten bifall lill utskottets förslag.

I likhet med utredningen och departementschefen finner vi all forsknings-och utvecklingsarbetet på skogsbruksområdet måste intensifieras för att de skogspolitiska målen skall kunna uppnås. Pä grund av att forskning på detta område bedrivs av olika institutioner är de totala forskningsinsatserna och prioriteringen mellan olika forskningsprojekt svåra alt överskåda. Vi kräver därför i en reservation atl regeringen bör ges i uppdrag alt inför riksdagen lämna en samlad redovisning av forskningsprojekt, som kan leda till ett miljövänligare skogsbruk, en förbättrad skogshygien och bättre skogsteknik. Vi menar att som ett led i en strävan alt snabbt och i avsevärd grad nedbringa kemikalieanvändningen i bl. a. skogsbruket bör ett tidsbestämt forsknings-och undersökningsprogram upprättas och redovisas för riksdagen.

När det gäller finansieringen av olika insatser på skogsvårdens område bör

enligt vår mening produklionsfrämjande ålgärder inom skogsbruket i högre grad finansieras med avgiftsmedel. Del i vår motion 2278 framlagda förslaget innebär all 165 milj. kr. utöver vad regeringen har förordat bör anvisas lill statligt ekonomiskt stöd till skogsvärd m. m. för nästa budgetår. Hela ökningen bör enligt motionsförslaget finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Vidare bör avgiftsmedel till ett belopp på ca 100 milj. kr. användas för all minska behovet av budgetmedel för dessa ändamål. Vi anser sålunda de i proposiiionen förordade insatserna i fråga om statligt ekonomiskt stöd.för skogsbruket otillräckliga. Jag vill understryka atl varenda krona av den höjda skogsvårdsavgift som vi föreslår går lill produktionsbefrämjande åtgärder inom skogsbruket. Vi kan sålunda med värt förslag till finansiering avsevärt förstärka insatserna på skogsvårdens område samtidigt som vi medverkar till att i del här sammanhanget hålla nere vårt alltför stora budgetunderskott. I reservation nr 17 redovisar vi hur vi på olika poster i budgeten vill använda skogsvårdsavgifismedel. Jag yrkar bifall till denna reservation.

Jordbruksministern kan glädja sig ål alt han med växlande majoriteter har fått bifall lill sitt förslag till ny skogsvårdslag. Självfallet ärdeskärpningarsom föreslås i lagen av stor betydelse för en aktivare och effektivare skogsvård. Vi hälsar dessa förslag med tillfredsställelse. Men skärpningen blir verkningslös, om det inte samtidigt skapas resurser för alt se till alt lagen verkligen följs. Jag hänvisar på den punkten till vad jag har sagt i det föregående.

Del allvariigaste från hela skogsnäringens synpunkt är emellertid alt varken den nu sittande regeringen eller den lidigare trepartiregeringen förmått presentera etl samlat handlingsprogram för skogsnäringen. Vi har fått uppleva hur brist på råvara, snabbt stigande virkespriser och en hårdnande internationell konkurrens ställer den svenska skogsnäringen inför besvärliga anpassningsproblem som kräver förändringar. Vi ser i delta sammanhang skogsnäringen som en helhet, där förutsättningen för en gynnsam utveckling av näringen totalt är beroende av elt samordnat program för skogsbruk och skogsindustri.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen inledde ett arbete, som syftade till all förelägga riksdagen ell handlingsprogram för skogsnäringen. Vi hade räknat med att vara färdiga med etl program till år 1978. Bakom kravet på ell sådant program stod såväl skogs-, trä- och pappersinduslriarbetarförbunden som SIF och SALF. Anledningen härtill var den oro som de fackliga organisationerna kände för att råvarubristen skulle leda till en planlös utslagning av arbetstillfällen. Vi beklagar att de borgeriiga regeringarna väljer atl angripa skogsnäringens problem utan någon inbördes samordning mellan åtgärderna pä olika områden inom skogspolitiken. Vi vet all vi står inför akuta svårigheter, som håller på att utvecklas lill något av en skandal på grund av de borgeriiga partiernas ovilja alt i tid inse samhällets ansvar för all ett samlat handlingsprogram för skogsnäringen kommer lill stånd.

Genom de borgeriiga regeringarnas osammanhängande och planlösa låigäpoliiik riskerar vi nu atl de uppoffringar som samhällel för göra för alt rädda sysselsättningen i konkursholade skogsindustriföretag blir verkningslösa på grund av alt det inle kommer fram virke.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

117

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

118

Vi står inför hotet alt de anställda i skogsbruk och skogsindustri kastas ut i arbetslöshet under en uppåtgående skogskonjunktur, blir arbetslösa på grund av atl många skogsägare inte tar sitt ansvar, atl de av privatekonomiska skäl inle avverkar och därmed ställer mänga skogsindustrier utan råvara. Vad detta betyder av otrygghet för de anställda, vad det betyder ur samhällsekonomisk synpunkt och för möjligheten att nu konsolidera svensk skogsindustri borde alla kunna inse. Den här situationen förvärras genom från regeringens sida för sent insalta stimulansåtgärder och genom skatteförslag som uppmuntrar skogsägarna alt uppskjuta avverkningarna ytterligare. Men mitl uppe i den röra som de borgerliga regeringarna ställt till med inom skogsnäringen fortsätter man ändå atl hävda all det viktigaste i skogspolitiken är att slå vakt om de privata ägarinlressena och all inte störa marknadskrafterna.

Jag har ännu inle hört en borgeriig politiker diskutera skogsnäringens problem utifrån lönlagarnas situation-trots att del är de som i första hand blir offer för den här planlöshelen i skogspolitiken.

Den bristande balans vi kan förutse mellan tillgång och efterfrågan pä skogsråvara, de störningar detta kommer all medföra på prisbildningen och de svåra återverkningar som följer i skogsindustrin, gör atl på inget annat område är behovet av en planerad hushållning under samhällets ansvar och ledning mer påtagligt än inom skogsnäringen. De borgeriiga partiernas förhoppningar om atl skogsägarna och skogsindustriföretagen skulle kunna lösa problemen genom frivillig samverkan och att samhällel inte skulle behöva tillgripa några ytteriigare styrmedel har kraschlandat i hårda intressemotsättningar inom olika ägargrupper. Inte ens skogsägarrörelsen kan inom sig enas om gemensamma lag.

Vi kommeratt fö fier tillfällen all häri riksdagen diskutera dessa frågor när andra delar av regeringens osammanhängande politik för skogsnäringen skall behandlas.

Vi socialdemokrater har sedan januari månad i upprepade motioner uttalat vår oro och krävt ålgärder med tanke på den virkesbrist som nu hotar sysselsättningen. Försl om två veckor föreligger en proposition med förslag till stimulansåtgärder för behandling på riksdagens bord. Alla vet redan all dessa åtgärder kommer för sent för att fö önskvärd effekt.

Vi har från socialdemokratiskt håll sett oss nödsakade att skärpa kraven -nu senast genom elt krav på regeringen alt förbereda åtgärder av beredskapsnatur. Jag vet, herr talman, att denna motion blir behandlad först om två veckor i anslutning lill motionen om stimulansåtgärder och pengar lill skogsägarnas förelag. Men jag vet också att varje dag som går utan att något händer är ödesdiger för virkessituationen och därmed sysselsättningen pä eftersommaren. Därför måsle Jag redan nu fråga Jordbruksministern: Vad kommer regeringen alt göra för alt klara sysselsättningen i skogsnäringen i denna orimliga silualion?

Jag vill bara i det här sammanhanget mol bakgrund av det sätt på vilket skogsfrågorna hanterats av de borgeriiga regeringarna som socialdemokrat slå fast en sak, herr talman: Hur vi hushållar med skogen och skogsråvaran för

inle bara vara en angelägenhet för ägarintressen inom skogsbruk och skogsindustri. Del är en angelägenhet för alla som arbetar inom skogsnäringen. Ja, det är en angelägenhet för hela folket. Skogen som försörjningsmöjlighet, naturmiljö och rekreaiionskälla skall vi under gemensamt ansvar förvalta sä atl den ger oss trygga arbetstillfällen och en god livsmiljö.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till samtliga socialdemokratiska reservationer och i övrigt till utskottets hemställan.

Under detla anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

ANDERS DAHLGREN (c):

Herr talman! I del betänkande från Jordbruksutskottel som riksdagen nu haralt behandla kan konstaleras, att vi från centerpartiet inte lyckats skapa en majoritet för alla de förändringar som vi yrkat på i vår partimotion. Men det bör sägas, atl i många väsentliga frågor har det varit möjligt alt fö etl enigt utskott atl formulera mer preciserade skrivningar och uttalade riktlinjer än vad som givits i proposiiionen.

På s. 21 i utskottsbetänkandel gör utskotiet exempelvis en viktig precisering när del gäller skogspolitikens mål, genom all utskottet ullalar följande: "Även om man ej direkt frän skogspolilisk synpunkt särskilt kan framhålla samspelet med jordbruket är det givetvis så alt kombinationen jord/skog i stora delar av landet kommer att spela en väsentlig roll i den framtida skogspolitiken."

Detla är ell viktigt uttalande, eftersom propositionen enligt vår mening inle tagit upp skogens roll som basnäring i kombination med jordbruket. Med del uttalande utskottet nu gör föreligger inle längre några oklarheter.

På s. 34 i utskottsbetänkandel gör utskottet en tolkning av lönsamhetskriteriet, som gör alt vi kan avstå ifrån att fullfölja vårt molionskrav på en lagändring. Utskottet uttalar följande:

"Utskottet tolkar jordbruksministerns uttalande så att därmed åsyftas de ekonomiska förutsättningarna även för producenten och att alltså kraven på skogssköiseln måsle slå i överensstämmelse med önskemålet om alt skogsbruket skall ge skogsägaren ett tillfredsställande ekonomiskt utbyte.

Utskotiet finner för sin del detta betraktelsesätt riktigt."

Med dessa förklaringar har en bättre grund lagts för den framtida skogspolilken, och jag vill uttrycka min uppskattning av atl del kring dessa viktiga principiella frågeställningar har varit möjligt att samla etl enigt utskott.

På s. 35 framhåller ett likaså enigt utskott alt skötselföreskrifterna för naturreservat skall uiformas på det sätt som ger rimlig avvägning mellan nalurvårdsintressena och skogsbrukets intressen. Och utskottet utgår ifrån alt när det gäller skadeinsekter måste skogsskyddet ta över det rena naiurvårdsintresset - i annat fall skulle ell sådant angrepp kunna bli en yngelhärd som skulle kunna skada näriiggande skog.

På s. 39 gör utskottet elt klarläggande som gäller 7 § i lagförslaget. Detta

119

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

120

klarläggande, som rör detaljföreskrifler, är så viktigt atl regeringen eller myndighet som har all utfärda föreskrifter har anledning alt noga läsa vad som sagts av utskottet i denna fråga liksom det som anförs i motionen 2275.

På s. 53 redovisas utskottets uppfattning om bidrag för omplantering efter snytbaggeangrepp. Här har ett enigt utskott med anledning av vår motion gjort en samskrivning, som innebär att omplanteringsbidrag skall kunna utgå fortsättningsvis även för skador som uppstått på 1977 och 1978 års planteringar. Utskotlels ställningstagande innebär au bidragen skall utbetalas inom angiven ram men är ändå en klar förbättring i förhållande lill propositionens förslag.

I utskottsbetänkandet finns i övrigt klariägganden och preciseringar av sådan art, atl de i och för sig skulle vara förtjänta av alt omnämnas - men jag förulsälter atl de som skall ansvara för omsättandet i praktiken av riksdagens beslul läser proposiiionen, ulskottsbetänkandet och motionerna parallellt när deskall se lill alt riksdagsbeslutet kommertill klart uttryck i författningar och kungörelser.

Jag övergår nu lill att något kommentera de frågor där vi inte har blivit överens i utskotiet och där centern har redovisat sina yrkanden i reservationer. 1 reservation 14 redovisas vårt förslag lill hur bidragsreglerna för det skogliga stödområdet bör utformas. I denna fråga har socialdemokraterna och centerpartiet samma uppfattning, nämligen att propositionens förslag innebär en försämring i förhållande till de regler som nu gäller. Vi vill behålla bidragsreglerna som de nu ser ul, eftersom man annars riskerar en sänkt ambitionsnivå och bidragen haren klar sysselsättningseffekt. Vad som skiljer socialdemokraternas förslag från värt är finansieringssättet. Socialdemokraterna vill höja skogsvärdsavgiften från 0,9 "/oo på skogsbruksvärdet lill 1,3 % av samma värde. Del ökade avgifisultagei blir enormt och innebär all skogsägare solidariskt och gemensamt, oberoende av om del är enskilda, statliga, bolags- eller kyrkoskogar, skall finansiera varandras skogsvårdsåtgärder. Del är klart atl man kan se socialdemokraternas förslag som ett alternativ lill elt skogsvårdskonio, som en majoritet av utredningen föreslog. Men det kan också ses som en uttalad önskan om att de olika skogsägarka-tegorierna samfällt skall stå för ålgärder som kan betraktas som statliga utgifter. Jag erinrar om vad utskottet sagt pä den punkten, att man exempelvis kan vidta regionalpolitiska åtgärder och atl skogsvårdsavgiften i första hand skall användas lill ändamål som alla skogsägarkategorier har gemensam nytta av. Del socialdemokratiska förslaget tar ingen hänsyn lill de olika skogsägarkategorierna eller lill den omfördelning av pengarna som på detla säll skulle kunna ske.

Centerpartiets förslag är all dessa ålgärder skall finansieras på samma sätt som hitintills, dvs. i huvudsak av budgetmedel, eftersom en sådan åtgärd i första hand är hänföriig lill regionalpolitiska insatser och ytterst betingad av klimatologiska skillnader.

Jag yrkar bifall lill reservationen 14, Filip Johansson kommer senare atl ytteriigare redovisa vår syn på denna fråga. Som en röslförklaring vill Jag

redan nu säga atl om vår reservation slås ut av reservationen 13, kommer centerpartiet i den följande voteringen alt lägga ned sina röster.

I reservation 16 redogör vi utförligt för motiven till införande av klenvirkessiöd. Jag vill betona all detta klenvirkessiöd inte skall sättas i samband med den nu av regeringen och utskottet förordade tillfälliga skogsstimulansen. Denna senare är i allra högsta grad tillfälligt gällande under detta år, medan vårt förslag till klenvirkessiöd syftar till atl initiera etl tillvaratagande av skogsråvara, som i dag i huvudsak lämnas kvar i skogarna och saknar köpare. Filosofin bakom vårt förslag är hell enkelt all samtidigt som man genom tillvaratagandet av delta avfall för energianvändning, som skulle kunna tillföra landet betydande mängder energi, skulle vi få en bättre skogshygien som i sin tur skulle innebära minskade risker för insektsangrepp av olika slag pä den växande skogen. Tyvärr är utskoitsmajoritelen ännu inte villig atl se energiproblemet i etl längre perspektiv eller att förstå att en sådan verksamhet som vi åsyftar lar lid att bygga upp och att det är just därför som del är bråttom alt fatta det beslul som ger delta skogsavfall elt ekonomiskt värde. På sikt, när verksamheten är etablerad, kan man på goda grunder räkna med etl pris på skogsavfallet som gör att den nu av oss önskade stimulansen kan upphöra.

Jag yrkar bifall lill reservationen 16.

I reservationen 18 vill vi ha en omfördelning av bidragsramen lill skogsbruksplåner sä att mera utgår lill dessa än lill de översiktliga planer som skall kunna ulföras av skogsvårdsslyrelsen. Vi har den uppfattningen att de enskilda skogsbruksplanerna är av största intresse, och därför är det angelägel att ramarna är så slora att bidragen som ullovas verkligen kan utgå.

Jag yrkar bifall till reservationen 18.

I reservationen 20 har vi tagit upp frågan om ökad forskning rörande skogsskydd. Skogsskyddet mol skadeinsekter är f n. ett allvarligt problem. Vi känner lill situationen i Värmland med granbarkborrens skadeverkningar, vi känner till problemen med all komma lill rätta med snytbaggens härjningar på det unga planlmaterialet, vi känner till märgborreskadorna osv. Del är nödvändigt alt nu göra en kraftansträngning för alt söka lösningar på dessa problem som f n. orsakar skador i 100-miljonersklassen. För detta syfte krävs ökade grundläggande biologiska kunskaper, och vårt förslag är etl extra forskningsanslag pä 5 milj. kr.

Jag yrkar bifall lill reservationen 20.

Slutligen, när del gäller reservationen 21, till vilken även moderala samlingspartiets ledamöter anslutit sig, finns här anledning erinra om all reservationen bygger pä två flerpartimotioner, där yrkandet gäller ett visst uiveckiingsarbete för häslredskap samt utbildningsfrågor. Bägge motionskraven är ekonomiskt blygsamma. Skulle motionerna bifallas, kommer de ekonomiska konsekvenserna inte ens all vara förnimbara för statskassan. Däremot skulle riksdagens positiva inställning alltsedan 1975 när det gäller häslfrågor i samband rned skogsfrågor ytteriigare bekräftas. Utskoltsmajori-telens förslag, all hänvisa motionerna till en utredning - som mig veteriigt ännu inte är tillsatt - kan visserligen betraktas som ett fall framåt för

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

121

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

motionerna, men konsekvensen blir naturligtvis alt man då begraver frågan i ett mångårigt utredningsarbete och atl alla de frivilliga krafter som arbetat med dessa frågors lösning får åse hur deras uppoffrande arbete inle förmått riksdagsmajorileten atl inse hur viktigt det är alt ge hästen en chans atl visa vad den duger till i skogsbruket.

Jag yrkar bifall till reservationen 21.

Del skulle, herr talman, finnas anledning all här inför kammaren kanske mera ingående och vid flera punkler i utskotlsbetänkandet framföra ytterligare synpunkter på betänkandel i dess helhet. Med hänsyn till den arbetsbelastning kammaren har under dessa sista arbetsveckor harjag dock inskränkt mitt anförande lill de ur min synpunkt mera väsentliga frågorna. När det gäller skogspolitiken som mål och medel mera allmänt och ur principiell synpunkt nöjer Jag mig därför i dag med atl hänvisa lill del särskilda yttrande som är avgivet av de centerpartistiska ledamöterna i ulskotlei.

Får Jag sedan, herr lalman, någol beröra del som herr Lundkvisl log upp i sitt anförande.

Herr Lundkvist säger här atl den slora faran för skogsvården och den kommande skogsproduktionen är de slora brister som flnns inom prival-skogsbruket och framför allt bland de små skogsägarkategorierna inom privatskogsbruket.

Detta är ell både intressant och djärvt påstående, skulle jag vilja säga. Skogsutredningen försökte under ett antal år pä 1970-ialelalt bl. a. analysera den här situationen. Men trots all den kunskap som i skogsuiredningen var församlad i form av experter och specialister lyckades den inle komma fram till samma slutsats som herr Lundkvist. Det skulle därför vara intressant atl fä veta var herr Lundkvisl har fått sin sakkunskap ifrån.

Får jag sedan också sägaalljag,när herr Lundkvist slutligen lar upp frågan om etl skogligi handlingsprogram och talar om skandal och ovilja, tycker del finns anledning alt påminna om atl allt har sin lid och sin plats. Under de veckor riksdagen har kvar får vi vid tvä tillfällen - dels när vi diskuterar de skogliga stimulansåtgärderna, dels när vi diskuterar aktieköpet i NCB och Södra skogsägarna samt statens skogsengagemang i övrigt - la uppjusl den problematiken. Jag tycker däremot inle atl den hör hemma här, när vi diskuterarden kommandeskogsvårdslagen,dess verkningar osv.,som vi har biträtt.

Jag yrkar, herr talman, bifall lill den centerpartistiska reservationen och i övrigt till utskottets hemställan.

I detta anförande instämde Bertil Jonasson (c) och Anton Fågelsbo (c).

122

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Hell kort lill Anders Dahlgren om skogsvårdsavgiften och våra motiv för atl använda oss av den.

Vi tycker för vår del att del i och för sig är rätt naturligt atl man också inom skogsbruket som kollektiv kan solidariskt medverka lill atl utjämna de

skillnader som finns på grund av olika möjligheter all driva skogsbruk, så att man ekonomiskt kan hjälpa dem som har sämre förutsättningar. Detta är del motiv som har väglett oss när vi på det här sättet vill utnyttja skogsvårdsavgiften.

Den eftersläpning som man kan konstatera när det gäller vissa delar av småskogsbrukei irorjag är ofrånkomlig-och del misstänker Jag att Anders Dahlgren kan hålla med mig om när han för tänka efter - eftersom vi i dag inom stora områden har mycket splittrade enheter. Det är små bitar, där det är praktiskt laget omöjligt all driva ett rationellt skogsbruk. Vi har stora bekymmer när det gäller att man i dessa enheter skall kunna fö fram en ordentlig skogsvård. Där finns det otvivelaktigt - i varie fall som Jag har förstått det - betydande bekymmer för att Just den rad av insatser som Jag nämnde icke blir gjorda. Här har vi en möjlighet all kunna la fram mera virke och i någon mån täppa igen råvarusvackan.

Jag harsagt att del finns många skogsägare som sköter skogsvården på etl utomordentligt sätt. Men vi har också många skogsägare som, eftersom de kanske inle är beroende av den här skogsbiten i samma grad som den som är självverksam, sköter skogsvården dåligt. Där finns insatser att göra.

Jag lalade om en skandal, Anders Dahlgren, och anledningen till att jag log upp denna fråga redan nu är att tiden hastar. Om vi i en begynnande högkonjunktur till hösten icke får fram virke för att klara sysselsättningen och klara de behov som föreligger inom den skogsindustri som staten med olika medel har försökt hjälpa ur en mycket svår situation, så betraktar jag det som en stor skandal. Det kan inte få vara på det sättet att staten först med olika medel skall hjälpa industrin alt komma på fötter igen, och sedan skall vi få ta hand om dem som blir arbetslösa därför att råvara inte kommer fram tiil industrin, av skäl som Anders Dahlgren känner till lika bra som Jag.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! Del var inte myckel till svar som Svanie Lundkvisl lyckades mobilisera i angreppet på de små skogsbruksägarna.

Vilka i det här landet är del som har åstadkommit de slora kalylorna som vi sedan var tvungna att lagstifta mot här i riksdagen? Var det de små skogsbruksägarna? Vilka är det i det här landet som använder de kemiska medlen som väcker sådan oro och som vi också behandlat i ulskotlsbetänkandet? Är del de små skogsägarna?

Alt deras fastigheter är små ärju inget skäl att säga att de inle bedriver ett rationellt skogsbruk eller atl de inte skulle bedriva en god skogsvård. Det ärju så-och det är väl en tanke som inte är Svante Lundkvist främmande-all vi i det här landet för att fö större styrka ofta organiserar oss fackligt och i ekonomiska föreningar. Jag uppfattar del som Svante Lundkvisl sagt så, alt han påstår alt skogsägarrörelsen har inle genom sina föreningar lyckats få fram den skogsvård som man skulle kunna begära, och del lyckerjag är etl felaktigt påstående.

När del gäller skogsvårdsavgifterna är det ändå på det sättet alt det system som Svanie Lundkvist förordar har i sig stora inbyggda orättvisor. Eftersom

123

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

skogsvårdsavgiften betalas av alla skogsmarksägare skulle förslaget innebära atl skogsmarksägare som normall inte - eller låt mig säga aldrig - använder kemisk röjning exempelvis utan normalt använder manuell röjning skulle få betala en högre avgift, vilken skulle gä till domänverket, till statens skogar, till bolagsskogarna, till kyrkans skogar. Del är dessa sistnämnda som i allra högsta grad använder kemisk bearbetning. Och ni har Ju i ert förslag framhållit att om kommunen säger att man skall bekämpa på mekanisk väg, så skall man få pengar av skogsvårdsavgiftsmedel. Del betecknar jag som ett säll att ta från de små för atl ge till de stora, och del är ell system som vi inte ställer upp på.

När del gäller den virkesskandal som ännu inte finns-och som jag hoppas inte skall komma - men som herr Lundkvisl befarar skall komma vill jag ställa frågan: Menar Svanie Lundkvisl, som talesman för socialdemokraterna, atl en skogsmarksägare skall tvingas leverera virke, även om det i virket inte finns någon lönsamhet? Eller delar Svante Lundkvisl uppfattningen alt skogsmarksägaren alltid skall ha betalt för vad det kostaratt ta fram virket lill industrin och därefter ha ett roinelto?

124

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Det kan naturligtvis inle vara Anders Dahlgren obekant att vi har bekymmer med atl få fram råvara, även råvara som skulle kunna las fram på ett lönsamt sätt. Jag har studerat tidningen Land och har sett att inte minst skogsägarrörelsen och LRF har uppmanat medlemmarna inom skogsägarrörelsen att avverka för.alt visa den solidaritet som är nödvändig för atl de insatser som har gjorts från samhällets sida skall få den effekt som jag föreställer mig att vi båda är överens om att önska, nämligen att vi skall komma ur de bekymmer som vi i dag har inom skogsindustrin.

I det läge vi riskerar alt hamna i - brist pä skogsråvara och arbetslösa människor i en högkonjunktur inom skogsindustrin när industrin behöver konsolidera sig - och efter den skogspolitik som under de senaste åren har bedrivits ärdet enligt min mening ingenting mindre än en skandal, om detta problem icke kan lösas. Anders Dahlgren frågar: Hur skall vi klara detta? Vi har redan tidigt i Januari månad påpekat nödvändigheten av att med stimulanser åstadkomma förbättringar, och vi har lagt fram förslag. Men del tog mycket lång tid innan regeringen fick fram en proposilion om skogspolitiken. Jag föreställer mig all även Anders Dahlgren begriper att det nu är sent. Men Jag upplever det som atl han menar alt vi bara skall ge upp och låta de människorsom arbetar inom skogsindustrin ta smällen, för det finns ingen lösning pä problemet.

När det gäller de små skogsbruken gick Anders Dahlgren över till alt tala om andra ålgärder än dem Jag nämnde. Det är väl ändå ofrånkomligt atl vi i detta land har ganska många splittrade, små enheter, som skulle kunna brukas på ett betydligt förståndigare sätt. Och nog har Anders Dahlgren som skogsman när han har varil ute i bygderna upplevt alt det är myckel ogjort på de små enheterna, när det gäller både röjning och avverkning av avverk-

ningsmogen skog. Och nog finns här insatser atl göra som motiverar atl vi också här försöker ta etl extra tag, och det är vad vi har uttalat oss för.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag är på del klara med alt det finns insatser att göra. Vad Jag har reagerat mot är alt Svanie Lundkvisl ensidigt har inriktat sig på det mindre bondeskogsbruket och sagt alt del är där insatserna måste göras. Vi kan vara överens om alt vi kan göra slora insatser i det totala skogsbruket, men peka inte ut en grupp på detta sätt - det är inte rättvist.

Del finns fortfarande lönsamhet när det gäller sluiavverkningarna, men det finns ingen lönsamhet när det gäller gallringarna. Herr Lundkvisl kan gå lill domänverket, som har förklarat atl det norr om Dalälven över huvud taget inle finns lönsamhet i någon form av avverkning.

Jag delar uppfattningen alt vi hade behövt få fram stimulansåtgärder. Svårigheten har varil alt fö fram stimulansåtgärder som det kunde gä alt fö politisk enighet om. Nu för vi dessa åtgärder, men Jag erkänner gärna att del är sent, eftersom vi hade behövt ha dem under våren. Det vore också bra om herr Lundkvist kunde ha litet förståelse för att viljan att göra stora avverkningar hos dem som äger skogsägarrörelsens industrier, medlemmarna, i någon mån kan ha påverkats av all man inte visste vad slutresultatet skulle bli då riksdagen ännu inte hade fattat någol beslul.

Jag tror att med den skogsvårdslag som riksdagen i dag kommer att anta får vi en skogsvärdsform som kommer att ge oss en högre produktion. Men vi kommer aldrig att fö en skogsvärdslag som tvingar industrin att betala elt sådant pris atl del blir lönsamt alt avverka. Det problem som Svante Lundkvist talar om är, herr talman, mer ett problem som beror på skogsindustrins bristande lönsamhet och förmåga atl betala del pris som behövs än det är elt skogslags- och skogsvårdsproblem.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

Andre vice talmannen anmälde all Svanie Lundkvist anhållit att til protokollet fö antecknat att han inle ägde rätt till ytterligare replik.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Det är beklagligt atl skogspolitiken, som kommer att ha verkningar inte bara för skogsnäringen utan för hela vårt land under många tiotal år framåt, skall drivas igenom i jäktets tecken. Mycket som efter debatt här annars hade kunnat ge den praktiska tillämpningen av lagens regler en fast stadga blir nu osagt. Det måste därför betonas att den omständigheten all någonting här inle vidrörts ingalunda betyder att allt är bra utan bara atl debatten varit ofullständig. Här hade annars varil rätta platsen atl diskutera t. ex. ändamålet med den skog som vi skall ha i framtiden, att diskutera inflytandet från friluftslivet, näringslivet, sysselsättningskrav, skogens och skogsmarkens biologiska produktionsförmåga och myckel annat. Nu för jag tyvärr inskränka mig till några allmänna kommentarer.

Först och främst måste jag beklaga den ton av misstroende mot den enskilde skogsägaren som präglar förslagel till ny skogsvårdslag. Det är aldrig

125

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

126

bra när del centralt bestäms inte bara när skog skall avverkas ulan också hur den skall avverkas. Låt det hittillsvarande goda samarbetet mellan skogsägare och skogsvårdsstyrelse beslå med vänskaplig rådgivning i stället för piskan på ryggen. Annars är vi en bra bit på väg mot en funklionssocialisering.

Efter dessa kritiska synpunkter ärdet på sin plats alt ge Jordbruksministern en komplimang för en proposition som visseriigen knappast flödar över av djärva satsningar men som är en realistisk kompromiss mellan vad erfarenheten har lärt oss och vad skogsutredningen utrett eller inle utrett. Utredningen hart. ex. inte brytt sig om direktiven i vad avser kartläggning av den framtida avverkningspolitikens konsekvenser i miljövårdshänseende. De var utredda av naturvårdskommittén, menade man, men man beaktade inle all markförstöringen genom t. ex. försurning sedan dess ökat lavinartat och så kraftigt atl man beräknar att den redan vid instundande sekelskifte koinmer atl direkt påverka produktionen i negativ riktning. Det alternativ som Jordbruksministern har förordat tar den hänsyn lill växt- och djurliv och till miljön i allmänhet som direktiven avsåg, men det kan hända atl försurningen blir sä allmän och i vissa delar av landet sä allvarlig att den får verkningar för vår totala produktion och all det blir svårt alt uppnå en ärlig avverkning av 75 miljoner m-" som anges i alternativ 1.

Skog är någonting väldigt invecklat - resultat av samspel mellan växter och djur, mellan de på ståndorten rådande produktionsförhållandena vad gäller klimat och Jordmån. Att bevara den vävnaden måste vara målet för all skogsvård. Det är den röda tråd som måsle gä genom hela vår skogsvärdslag. Det sägs också klart ifrån i skogsvårdsstyrelsens tillämpningsanvisningar av år 1975, alt ett uthålligt, ekonomiskt högproducerande skogsbruk förutsätter att hänsyn tas till de ekologiska förhållandena. Det har våra skogsmän lärt sig genom århundraden. De har lärt sig atl hålla ett visst virkeskapital avpassat efter de lokala förhållandena, att ibland göra överuttag men därefter spara genomalt inle ta ulhela tillväxten för att därigenom återställa förrådel. Detär delta som ingår i lönsamhelsbegreppel, atl med inkomsterna under goda konjunkturer finansiera den rena skogsvården. Sådd, plantering och gallring är ålgärder som inte alllid är lönsamma ulan kanske rent av mycket sällan är lönsamma. Del är det ekonomiska skogsbruket med jämn och uthållig avkastning, anpassad till olika skogsägares läggning, som skapat det omväxlande skogslandskap som friluftsfolkei med all rätt vill slå vakt om. Del landskapet, Svanie Lundkvist, har uppkommit tack vare att den enskilde småskogsägaren haft möjligheter all skola skogen efter sill eget huvud. Här kommer vi in på konflikten mellan vad det strängt rationella och ekonomiska skogsbruket kräver och vad friluftsfolkei vill. Den kompromissen är svår atl göra. Det hade varit roligt all diskutera den här i dag, men vi får tyvärr låta det vara till en annan gång.

Del finns ingen anledning atl försöka slå in någon kil mellan skogsvård och naturvård. Men naturvårdens företrädare måste förstå all skogsbruk inle alllid kan utövas estetiskt. Bedriver vi det av estetiska skäl på elt dyrbart sätt längs våra vägar eller nära bebyggelse, måsle vi ha möjligheter att på mindre känsliga områden ta igen vad vi förlorat på den karusellen. Enda möjligheten

alt på lång sikt utöva skogsvård är alt skogsbruket blir lönsamt. Brister det däri, drabbas den icke lönsamma delen av skogsvården ännu hårdare; det blir risiga, rölskadade bestånd och sådant som inte alllid är så trevligt att se på. Lönsamheten och naturvärden går med andra ord hand i hand. Därför menar vi att lönsamhelskravel skall slå i skogsvårdslagens portalparagraf Jag yrkar därför bifall lill reservalionerna 1 och 6.

Rent allmänt kan sägas all en välskött skog alltid är vacker. En vanskött har genom förvridna irollstammar och multnande vindföllen sina speciella skönhelsvärden, som ofta föranlett beståndens fridlysning. Här är det naturvårdslagen som träder in. Men förr eller senare är liden ute även för trollskogarna. Vi bör ha råd all lägga oss lill med nya sådana, men dä krävs en övergångsperiod; från den produktiva skogen med god tillväxt går utvecklingen över lill en skog med frän ekonomisk synpunkt oförsvarligt låg tillväxt. Del är etl sådant bestånd som med liden kan förtjäna att upphöjas till reservat.

Eftersom utskottet i sin skrivning inle tillräckligt beaktat - om Jag så för säga-nyrekryteringen av naturreservat, harjag i reservation 7, lill vilken jag härmed yrkar bifall, yrkat pä en annan formulering. Jag tror tyvärr inte atl den kommer alt tillämpas så ofta, eftersom del inte lär vara så mänga skogsägare som har råd all hålla sig med en sådan oväxtlig skog.

När del gäller slulavverkning har jag i reservation 9 opponerat mig mot propositionens påbud alt kalhyggen med eller ulan fröiräd är det enda tillåtna sättet alt anlägga nya bestånd, undanlagandes fjällbjörkszonen. Del förefaller som om man ansåg blädning vara ett fult ord, som innebär en hell oduglig skogsskötselmetod. Ordet blädning kan ersättas med ett annat uttryck: individuell trädvärd. Det låter genast litet bättre.

Blädning är en förträfflig metod från biologisk synpunkt. Den kom i vanrykte genom all den tillämpades på marker som var för magra och som därför genom rolkonkurrensen frän de större träden gav otillfredsställande återväxt. När prissiimulansen för del grövre sortiment som blädningen ledde lill med liden uteblev men omkostnaderna för stämpling och avverkning steg, blev del helt enkelt av ekonomiska skäl omöjligt att fortsätta, med allt vad detta drog med sig av utarmning av flora och fauna, av brunjordarnas förstöring, osv.

Jag reagerar mot tendensen alt utmåla blädningsbrukeis talesmän som skogsvärdens mörkmän. Skogsmän som Uno Wallmo och Ruben Ingerstedt stod skyhögt över våra dagars kalhyggesfaniasier. Men, som sagt, i dag är blädning ekonomiskt otänkbar över större områden. Finns det emellertid skogsägare som vill roa sig med den saken har vi anledning alt vara tacksamma mot dem i stället för att kriminalisera dem. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 9.

I reservation 10 vill vi förtydliga utskottets skrivning när det gäller husbehovsvirke. Utskottet talar där om enstaka träd. Vi tycker att det låter litet väl snålt. Harjag en liten såg eller ksp legosåga hos någon granne vad jag behöver för egen byggnadsverksamhet skall Jag ha rätt att la de träden, även om det skulle bli både 25 och 50 träd. Del skall inte behöva stå någon

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

127

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

länsskogvaktare med räkneapparal och kontrollera! Därför yrkar Jag bifall lill reservation 10.

Flera gånger harjag här talat om naturvärdshärisynens röda tråd. Del är på den vi skall hänga upp skogsindustrin, som alltså har att rätta sig efter vad den röda tråden förmår bära. Därom har vi varit eniga i utskottet. Jag erinrar om att hänsynen lill skogsindustrin ibland kan motivera tillfälliga överuttag i skogen, vilka emellertid snarast måste kompenseras så att vi inte tappar den röda tråden. Den ojämna tillförsel av råvara till industrin som just nu fördystrar tillvaron fördennäären annan sak. Den förordnas på annat sätt än genom ändring av skogsvårdslagen.

Redan i 1 § skogsvårdslagen talas f ö. om hänsyn tiil naturvården, och i 4 § ges företräde för naturvårdslagen i händelse av konflikt dem emellan. Atl ovanpå detta komma med en särskild paragraf om naturvårdshänsyn tycker vi reservanter är onödigt, i synnerhet som skogsvårdsslyrelsen utfärdar tillämpningsanvisningar lill skogsvårdslagen. Del är anvisningar som innehåller allt vad den ivrigaste naturvårdare kan önska sig. De är så omfattande atl de aldrig kan las in i någon lagtext. Av den anledningen yrkar vi bifall lill reservationen 12.

1 skogs"årdslagen hänvisas på många ställen till naturvårdslagen. I den män kontroverser inte kan överbryggas måste en överprövning ske. Därvid är det viktigt att tillämpningen blir enhetlig, att det blir samma instans som kommer i fråga antingen del gäller att tillämpa skogsvårdslagen eller all tillämpa naturvårdslagen -delta sagt som elt önskemål, om 21 § ändå skulle bli kvar.

Så till sist en fråga som väl närmast hör hemma under energipolitiken. Anders Dahlgren berörde frågan om hästarnas betydelse. Mekaniseringen i skogen har krävt mycket energi, och behovet kommer inte att minska om vi inte lär oss att återföra hästarna dit. Men allt förre människor kan i dag handskas med en häst. Som det nu ser ul är en ökad användning av hästar i skogen inte bara en önskedröm för hästuppfödare. Den kan tvärtom bli en bister nödvändighet.

Genom bifall till näringsutskoltets betänkande nr 30 beslöt, som Anders Dahlgren framhöll, 1975 års riksdag att i skrivelse till regeringen betona alt det är angelägel att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och organ. Riksdagens beslut handlade också om försöks- och utprovningsverksamhei beträffande redskap. Men sedan dess har ingenting gjorts, varken frän den dåvarande socialdemokratiska regeringens sida eller från den tidigare trepartiregeringens sida och inle heller frän den nuvarande regeringens sida. Jag yrkar således bifall lill reservationen 21 lill den verkan det hava kan och i den förhoppningen att något äntligen skall ske.

Herr lalman! Allra sist vill Jag, i den mån Jag inle redan gjort del, yrka bifall till alla de reservationer som drabbas av mitt namn.

128

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Skogen utgör - rätt skött - vårt lands värdefullaste naturtillgång. Omkring 300 000 människor har sin sysselsättning inom skogsnäringen, och ungefär 1 000 orter i landet är mer eller mindre beroende av skogsnäringen. Vidare har ett flertal glesbygdsorier skogen som enda underlag för samhällsservice.

Men skogsmarken utnyttjas också för andra ändamål än virkesproduktion. Där finns bär, svamp och vill. Skogen används också för renbete. För del röriiga friluftslivet utgör den en oumbäriig tillgång. Del är - lill skillnad från virkesproduktionen - svårt atl i pengar mäta värdet av dessa nytljandefor-mer. Att så är fallet gör skogen inle mindre värdefull. Tvärtom, det säger oss hur betydelsefullt det är att skogen sköts på ett sådant sätt all de olika nytljandeformerna inte blir föremål för rovdrift och miljöförstöring till följd av alt kortsiktiga ekonomiska vinstintressen skall tillåtas svara för denna vikliga sektor inom svenskt näringsliv.

Den skogspolitik som hittills bedrivits i värt land har präglats just av hänsynslös rovdrift som kort sagt haft syftet alt förse skogsindustrier med råvara för framställning av pappersmassa, av vilken en slor del gått pä export för vidareförädling. Delta har skett till priset av eftersatt skogsvård, ökad mekanisering och rovdrift på människor och miljö i form av ökad arbetshets, utslagning och giftanvändning. För i första hand de privata skogsbolagen har denna rovdrift inneburit enorma vinster.

Jag skall i korthet exemplifiera vad som skett på skogspolitikens område:

Åren 1970-1976 ökade skogsägarnas behållning av virkesprisei - efter det atl kostnaderna för avverkning, transport och skogsvård fråndragits-från 19 lill 52 kr. per m-*, alltså med 33 kr. Insatserna för skogsvård under denna lid ökade med endast 4 kr. per m, från 2 till 6 kr. Pengar för skogsvård har alltså inle saknats. Däremot har det varit elt ointresse alt investera tillräckligt i skogsvärden. Anledningen till detla är att skogsvårdande insatser är långsiktiga investeringar, vilka ger avkastning om kanske 100 år. Med de krav pä korta avskrivningstider och hög profitkvot som råder i en kapitalistisk ekonomi blir sådana investeringar inle företagsekonomiskt lönsamma. De kommer därför inte till stånd, trots atl de frän samhällsekonmisk synpunkt är klart motiverade.

Dagens föryngringar är t. ex. klart otillfredsställande. Närmare hälften klassas som "icke nöjaktiga" enligt skogsvärdssiyrelsens älerväxitaxering. F. n. behöver åriigen ca 120 000 ha hjälpplanteras, för alt man skall säkerställa återväxten.

Även i de fall då ny skog anlagts genom självföryngring under fröiräd finns stora brister. Man har nämligen underlåtit atl avverka frölräden när den nya skogen säkerställts, vilket varit till stort men för den framtida beslåndsut-vecklingen. Del totala virkesförrådet av fröiräd och andra s. k. överslåndare i plant- och ungskogar uppgår lill ca 28 miljoner m. 28 miljoner m skulle man alltså kunna fö ul av skogen, om man bedrev en riklig skogsvärd. Den åriiga röjningsarealen uppgår lill ca 250 000 ha, men behovet är 350 000 ha. Till detta

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

129

9 Riksdagens protokoll 1978/79:154-156

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

130

kommer eftersläpande behov av röjning, ca 500 000 ha. Dessutom finns stort behov av underröjning i medelålders skog. Ungeför 2 miljoner ha skog är i behov av sådan röjning.

Föratt säkra tillgängen pä lalltimmer av hög kvalitet ärdet nödvändigt med en omfattande siamkvistning. Ca 60 000 ha behöver stamkvislas årligen. Om åtgärder sätts in för atl avhjälpa dessa brister skulle 6 500 nya helärsarbeien skapas.

Men de ålgärder som är lönsamma för de privata skogsbolagen ärju som bekant inplantering av främmande och snabbväxande träd, exempelvis den kanadensiska conlorlalallen, samt skogsgödsling, kemiska lövslybekämp-ningsmedel, osv.

Dessutom har det varit lönsamt atl lämna kvar en del av skogsråvaran såsom trätoppar, grenar, kvistar och stubbar, enligt beräkningar uppgående till mellan 8 och 10 miljoner m per år. Detta skogsavfall skulle mycket väl kunna användas dels för framställning av produkter, dels för användning till energi. Om detta togs till vara skulle 1,5 miljoner ton olja sparas och 5 200 nya arbelstillföllen skapas. Vi från vpk har föreslagit följande tillägg till 13 § i förslagel lill ny skogsvärdslag:

"Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifterom hur hyggesavfall skall behandlas i samband med röjning, gallring och slutavverkning i syfte att tillvarataga detla."

Detta avvisar uiskouet med alt säga alt det är svårt all använda delta avfall i produktionen. Ja, för framställning av massa kan vissa problem uppstå. Men nu har vi föreslagit atl del främst skall användas för energiändamål.

Det som också varit lönsamt för skogsbolagen har varit den snabbt ökande mekaniseringen, som kan illustreras på följande sätt. Uttryckt som procentuell andel av arbete med motorsåg som ersatts med maskinellt arbete var mekaniseringsgraden 16 % är 1972. Åren 1974 och 1976 var motsvarande värden 28 resp. 43 ">. År 1984 väntas mekaniseringsgraden ha ökat till hela 70%.

Denna utveckling har slagit hårt mol sysselsättningen. År 1966 var merän 100 000 människor sysselsatta inom skogsbruket; år 1975 hade siffran sjunkit till 60 000.

Del är hell klart att fortsalt mekanisering innebär en ytterligare minskning av antalet sysselsatta och ett hot mot många orters existens. Försörjnings-underlaget för mänga glesbygdsorter kommer alt försvinna. Följden blir fortsatt avfolkning av glesbygden och ökad koncentration lill tätorterna.

Detta betyder i sin lur att skogsbrukets rekryteringsbas för arbetskraft minskas, vilket driver fram ytteriigare krav på mekanisering.

Nu är det, herr talman, inte så att vpk anser att mekanisering skulle vara helt onödig. Tvärtom - i den mån den underlättar arbetet och förbättrar arbetsmiljön ärden önskvärd. Men den får inte ske till priset av utslagning, avfolkning, eftersatt skogsvård och ökad arbetshets, som hittills varil fallet. Det får heller inte vara så att skogsarbetarna blir slavar under sina egna hjälpmedel. Vi anser att skogsbruket i glesbygden måste kompletteras med andra sysselsäitningsobjeki och alt facket skall ha etl avgörande inflytande

över mekaniseringen i skogsbruket.

Vad kommer då den framtida skogspolitiken all innehålla enligt propositionen och jordbrukstitskoltets nu framlagda betänkande?

Fördel första kommer inte någon förändring av ägarförhållandena att ske. Det innebär alt jordbruksministern skall försöka sitta pä tvä stolar - eller möjligen tre-på en gång. Han skall företräda samhällsekonomiska intressen, han skall tillgodose de privata skogsbolagens intressen, och han skall försöka la hänsyn till miljön.

Var och en begriper att detta är en omöjlig kombination. Det går inte att förena samhällsekonomiska inlressen med privata vinstintressen, och därmed kan man inte heller tillgodose önskemålet all miljön skall skyddas. Denna konflikt skiner också tydligt igenom i proposiiionen. Jordbruksministern har inte talat om hur konflikten skall lösas. Däremot har skogsuiredningen öppenhjärtigt talat om på vilken sida den ställt sig, nämligen skogsbolagens.

För det andra är propositionen helt passiv när det gäller vad som är grundläggande i sammanhanget, nämligen all hela skogsnäringen har allvarliga strukturproblem och all skogsbruket inle får ses isolerat från skogsindustrin. Man tycks väsentligen lila lill den klassiskt liberala marknadens osynliga hand, vilket kan innebära katastrof för skogslänen.

Herr lalman! Vpk:s utgångspunkt för skogspolitiken är ell samhällsekonomiskt synsätt som förenar kraven pä hög sysselsättning, god miljö och höjd virkesproduktion. Innan jag konkret går in pä vad delta innebär vill Jag säga atl vårt förslahandsyrkande i motionen 2281 är alt proposiiionen avslås och alten ny utredning tillsätts. En motivering fördetta äralt utgångspunkten för en utredning måste vara vad jag här sagt.

Den andra motiveringen för avslag och ny utredning är all miljöintressena hell nonchalerats och viftats undan med en klapp på axeln. Detla är allvarligl, inte minst med tanke på att skogsutredningen enligt direktiven skulle utreda också denna fråga. Nu har moderaterna i utskotiet varil sä älskvärda au de i reservation nr I tagit upp detta vårt påpekande. Vi lackar naturiigtvis för vänligheten.

Men hur mycket värt är då moderaternas miljöintresse? Det får man klart för sig när man tittar på deras reservation 2, där de pläderar för användning av DDT.

Den tredje motiveringen för avslag och ny utredning är att man hell utelämnat skogsindustrin och vilken inriktning den skall ha i framtiden. Skall del som nu vara en ensidig satsning på atl producera massa, som i sin tur kräver mycket energi och ger fåjobb eller t. o. m. minskar antalet jobb? Eller skall satsningen inriktas på atl utveckla sågverks- och träindustrin med en ökad förädling, som i sin lur kräver mindre energi och i förhållande lill pappers- och massaindusirin ger flera Jobb? Skall forskning och utveckling ske för att av skogsråvaran fö fram nya produkter, exempelvis protein och metanol, alltså en satsning på träkemin? Skall en satsning ske för atl använda skogsavfall och skogsprodukter för energiändamål?

Vad man bestämmer sig för är avgörande också för hur skogen skall

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

131

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

organiseras och skötas.

Om inte riksdagen accepterar vårt förslahandsyrkande, kräver vi i andra hand följande -Jag skall förkorta argumentationen genom alt referera lill våra alt-satser i motionen:

alt uttala atl den övergripande produktionsinriktningen skall vara produktion av barrträdsvirke av hög kvalitet,

alt med avslag på regeringens förslag lill 1 S i förslaget lill skogsvårdslag anta en ny 1 § av följande lydelse: Skogsmark med därpå växande skog är en nationell tillgång, som skall skyddas, värdas och skötas så au den varaktigt ger människor, djur och växter en god miljö och en med hänsyn lill markens produktionsförmåga och övriga allmänna intressen hög avkastning av virke och andra nyitigheter. Den är tillgänglig för alla enligt allemansrätten.

alt hos regeringen hemslälla om förslag till lag innebärande att fortsatt mekanisering av skogsbruket först får ske efter godkännande av berörda fackföreningar,

- och här har vi ell nytt yrkande som skall ersätta motsvarande punkt i motionen, eftersom denna är ofullständig och någol felaktig - alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2281, yrkandet 5,

dels hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag lill lag som innebär förbud mot alla kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket,

dels belräffande ålgärder mot insektshärjning beslutar att 20 S skogsvårdslagen erhåller följande som motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens, förslag

Regeringen eller-- av y ngelhär-

dar.

132

Motionärernas förslag

Regeringen eller------------------------------- av yngelhär-

Skogsmarkens ägare ansvarig.

dar. Innan kemisk bekämpning vidtages skall riksdagens godkännande inliämtas i varje särskilt fall.

virke

Skogsmarkens ägare------------------------------- virke

ansvarig.

au, om yrkandet under 4 icke vinner riksdagens bifall, hos regeringen hemställa om förslag till lag innebärande alt hälsovårdsnämnd inom en av skogsbesprutning berörd kommun skall ha rätt att stoppa planerade besprutningar inom kommunens gräns,

att begära alt regeringen uppdrar åt skogsvårdsslyrelsen att denna meddelar föreskrifterom genomförande av siamkvistning samt eftersläpande röjningsarbeten,

atl begära atl regeringen meddelar förbud mot fortsatt skogsgödsling i avvaktan pä vidare forskningsresultat,

att hos regeringen hemställa om förslag till lag som förbjuder dikning av myrmarker i enlighet med vad som anförs i motionen,

all hos regeringen hemslälla om förslag till lag om generellt förbud mot ytteriigare inplaniering av Pinus contorta och andra främmande trädslag i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att hos regeringen hemslälla om förslag lill kollektiv skogsvärds-

fond,

att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatoriska skogsbruksplaner,

att hos regeringen hemställa om förslag om inrättande av särskilt skogsvårdskonio, i enlighet med skogsulredningens förslag,

att anta följande tillägg lill 13

s i förslagel lill skogsvårdslag:

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur hyggesavfallel skall behandlas i samband med röjning, gallring och slutavverkning i syfte all tillvarata delta.

14. alt uttala vad som i motionen i övrigt anförs om inriktningen av skogspolitiken.

Herr lalman! Vpk anser atl en hög virkesproduktion är möjlig atl nå pä andra vägar än genom användande av främmande trädslag, skogsgödsling, vålmarksutdikning, kemiska bekämpningsmedel osv. Delta kan ske genom bättre återväxlvård, fröirädsavverkning, ökad röjning på mekanisk väg, ökad gallring, siamkvistning, en förbättrad besiåndsanläggning genom tätare förband och genom användning av förädlat skogsodlingsmaierial för atl utnyttja skogens naturliga produktionsförmciga, tillvaratagande av virkesspill och stubbar osv. Om de skogsvårdsålgärder vi föreslår genomförs, skulle 12 000 nya helärsarbeien kunna skaffas fram. De skulle dessutom spara energi. Om den inriktning vi föreslår för skogsindustrin skulle genomföras, tillkommer ytterligare arbetstillfällen och dessutom energibesparingar.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill motionen 2281.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

BÖRJE STENSSON (fp):

Herr lalman! Först vill jag yrka bifall lill jordbruksutskotleis hemställan i dess betänkande 1978/79:30 på samtliga punkler utom vad gäller moment 8 b, som jag yrkar avslag pä. Här villjag i stället yrka bifall lill reservationen 13 med Hans Wachtmeister som första namn.

Bifallsyrkandet har sin bakgrund i all Jordbruksutskottets majoritet efter ett myckel grundligt arbete har kunnat ansluta sig till skogsproposilionens lagförslag i dess helhet. Vad gäller molivskrivningarna har man vall all i propositionens anda göra vissa föriydliganden. Som exempel kan nämnas att utskottet myckel ingående diskuterat lönsamhelskravel i förhållande till andra delmål i den lolala skogspolitiken. Vi har en majoritet i utskottet för alt den nya skogsvärdslagens första paragraf också täcker in atl samhällel inte kan ställa annat än rimliga anspråk pä skogsproduktionen. Skogsbmkel i värt land bedrivs under vitt skilda förutsättningar. En orimligt hög målsättning för skogspolitiken skulle därför i vissa fall kunna fordra ålgärder som inte är förenliga med den enskilde skogsägarens krav på lönsamhet.

Vi är alltså överens om atl kraven inle för drivas för långt. De måste alltid vara rimliga. När samhället ställer krav pä skogsproduktionen måste dessa således anpassas både lill de biologiska förhållandena och till allmänna och enskilda inlressen. Alt del finns skilda intressen att ta hänsyn lill har såväl proposiiionsskri vare som utskottsledamöter fått erfara under det arbete som i

133

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

134

dag skall nå sin slutpunkt. Jag uppfattar det så, att del allra viktigaste faktiskt återstår i vad gäller den nya skogsvårdslagen, nämligen all få den i praklisk funktion ute i den värdefulla svenska skogen. Därmed lämnar vi över ansvar lill skogsägare, skogsvårdsmyndigheter, skogsindustri och lill alla svenskar som vill nyttja skog och mark för sin rekreation och nyttiggöra sig bär och svamp.

När man färdas genom del svenska skogslandskapet erbjuds verkliga skönhetssyner, men då och dä tyvärr också motsatsen. Gång efter annan dyker del upp revor i skogen, kanske särskilt i skogslänen, väldiga döda fäll där skogens slällermaskiner har dragit fram och lämnat spår efter sig. Delta är följder av modern svensk skogsteknik. Det tycks ha varil svårt att finna den balanspunkt där skogsavverkningar och skogsvård har kunnat samsas. Ibland har del funnits anledning att fråga sig, om man har ansträngt sig tillräckligt för atl finna nationalekonomiskt förnuftiga lösningar samlidigl som dessa har varit företagsekonomiskt lönsamma.

Det är glädjande all jordbmksministern Eric Enlund i den skogspoliliska proposition som han har signerat inle har fallit lill föga för skogsindustrins raiionaliseringsiver. I propositionen har han försökt alt finna en medelväg mellan miljö- och hushållningshänsyn samt skogsindustrins förståeliga krav på lönsamhet. Jordbruksutskottet delar Jordbruksministerns uppfattning i de här frågorna.

Mekaniseringen har gjort att många arbetstillfällen har försvunnit i skogsbygden. Rationaliseringar kommer alt ske även i framliden. Men det är, som del påpekas i proposiiionen och utskottsbetänkandel, mycket angeläget alt det i skogspolitiken tas all möjlig hänsyn lill regionalpoliliska överväganden. Kanske manuella arbetsinsatser inom skogsvården kan bli allt vanligare i framtiden. Vi harju en ambition att minska åtminstone kemikaliernas roll i skogsbmkel. Del är angeläget alt det blir etl steg mot en förbättring av hushållningen och därmed kanske också mot mer levande skogsbygder.

Herr lalman! Vid betänkandet har det fogats inte mindre än 21 reservationer.

Till reservationen 13 harjag yrkat bifall. Övriga reservationer yrkar jag avslag på.

Socialdemokraterna har avlämnat 7 reservationer. Reservationen 4 gäller samråd mellan skogsägare och kommun före spridning av kemiska bekämpningsmedel. Utskottet har här hemställt att riksdagen ger regeringen i uppdrag alt överväga vilka konsekvenserna skulle bli, om kommunernas hälsovårdsmyndigheter finge kompelens att föreskriva mekanisk röjning.

Reservationen om skogsvårdskonto avstyrks med hänvisning till atl skogsvårdsmyndigheierna ges ökade befogenheter atl övervaka skötsel av skog.

Belräffande krav på besiåndsanläggning anser utskottet alt de nuvarande deialjföreskrifterna kan tillämpas även fortsättningsvis.

Förslagel i reservationen 11 om tillstånd för gallring och röjning i svårföryngrad skog anser utskottsmajoritelen skulle föra för långt. Skogsvårdsstyrelsen kan givetvis medverka med råd och anvisningar.

Vidare något om reservationen 15. Regeringens förslag belräffande skogsbruksplaner torde vara tillräckligt, varför reservationen avstyrks.

1 socialdemokraternas reservation nr 17 las skogsvårdsavgifismedlens användning upp. Molionsförslagel, som är utgångspunkt för reservationen, innebär Ju delvis nya metoder. Vidare innebär del ett avsteg från de i propositionen förordade principerna för finansiering av skogsvården, vilka utskottet har tillstyrkt. Jag yrkar avslag också på reservationen 17.

Reservationen 19 avstyrks med hänvisning lill att man inom jordbruksdepartementet f n. bereder frågan om buren översyn av arbetsformerna vid statens råd för skogs- och jordbruksforskning skall göras. I den översynen kommer det att ingå en kartläggning av de nuvarande förhållandena och därmed en övergripande redovisning av de nuvarande forskningsinsatserna på del skogliga området. En bedömning av behovet av etl samlat långsiktigt forskningsprogram kan göras först när denna redovisning är klar. I det sammanhanget vill jag också passa på atl yrka avslag på de yrkanden som Bertil Mäbrink framställde i sitt anförande.

Beträffande övriga reservationer från centerpartiet och moderaterna finns en del saker att la upp. Jag vill yrka avslag på centerpartiets reservation nr 14 om reglerna för bidrag lill skogsbruket i Norriand och bifall till reservationen 13, där folkpartiet och moderaterna har kommit överens om atl stödja proposiiionen i det avseendet. Det antyds all del blir minskade medel lill skogsvården i Norriand, men jag vill där påpeka alt medel har gått via Norrbotlenspaketet. Beredskapsarbeten har också betytt en hel del.

Reservationen 16 lar upp klenvirkesslödet, men utskottet vill avvisa begäran om sådani stöd med hänvisning lill den särskilda proposilion som har behandlats i utskottet och som kommer upp lill behandling i kammaren under senare delen av våren.

Reservationen 18 gäller bidragsramen lill skogsbruksplaner. Där menar utskottet alt regeringen kan göra en fördelning vad gäller anslag till skilda ändamål, så au skogsbruksplaner får erforderlig andel i förhållande till översiktsplaner. Del ärangeläget alt man inte bara för fram skogsbruksplaner med bidrag. Skogsägarnas eget intresse av skogsvård måste också medverka lill all man får fram sådana planer. Det görs mycket på del området.

När del gäller reservationen 19, om forskning, vill jag påpeka att åtgärder är på gång, som jag nämnde förut.

Beträffande reservationerna från Hans Wachtmeister ensam resp. samtliga moderaler i utskottet vill jag framhålla atl det är fel alt säga, som det slår i någon reservation, all propositionen har kortsiktig målsättning. Vi kan i förslagel läsa in avsevärda långsiktiga målsättningar, även om man inle kan gä hur långt som helst. Det är ändå en näring och en produktion som man kan fö nya och förnyade insikter om.

Användningen av DDT flnns också nämnd i någon reservation. Vi anser inte att man kan gä in på bmk av det, utan möjligen kan man använda nya medel som kan godkännas av produktkontrollnämnden och dessutom kan man tillgripa ytterligare markberedning för att undvika de skador som insekter gör på planterad skog.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

135

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

Herr lalman! Med detta yrkar jag alltså bifall lill utskottets hemslällan i dess helhet förutom under punkten 8 b, där jag yrkar bifall till reservationen 13. Jag betygar atl det har varil ell intressant arbete. Under arbetets gång har vi bl. a. haft Sven Lindberg med oss, som har varil med i utredningen. Han har blivit sjuk och inle kunnat vara med under den senaste tiden. Jag vill personligen betyga att jag tack vare den slora insikt många ledamöter besitter i de här frågorna har kunnat lära mig en hel hel om svensk skogsvård och skogspolitik. Får jag använda några tankar frän Nils Ferlin delvis omformade med egna ord:

Min skog - fast ej ägd - den lönar sig väl

där jag smyger i månljus ikring

den lyssnar pä mänskans själ

och på föga beaktade ling.

Min skog - en dyrk kan den vara,

en nyckel som öppnar en hemlig dörr

till ell rum där jag lycker mig hemma

fast jag aldrig har varil där förr.

Och trista besvärliga saker, vardagens grå

kan skogen lära mig se med förnyade ögon på.

136

BERTIL MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Det är naturligtvis vackert att läsa Feriin. Del är alltid njutbart att höra honom. Men jag tycker atl det är hafsigt och slafsigt av utskotlsta-lesmannen att stå här och bara kort och gott yrka avslag på vpk:s förslag i den motion vi har lämnat.

Jag skall citera från betänkandet, s. 17, där jordbruksutskottet skriver följande:

"Utskottet ansluter sig tilljordbruksminisierns bedömning. Liksom denne anser utskottet det vara självklart att skogsnäringen måste verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen och i samspel med andra samhällssektorer. Del innebär bl. a. alt näringen måste bidra till alt uppfylla målen om full sysselsättning, ekonomisk tillväxt, regional balans och balans i utrikesbeialningarna men också målen för miljövårds- och nalurvårdspoliliken."

Nu villjag fråga utskotlets talesman: Vad ärdet för fel pä vpk:s förslag, där det konkret anges hur man i praktiken skall lösa dessa problem, och vad ärdet i ulskollets betänkande och i propositionen som är bättre och konkretare? Anser utskottets talesman alt de åtgärder som vi föreslår på skogsvårdsområdet och som skulle ge 12 000 nya helärsarbeien är felaktiga? Om ni anser det, bevisa då att de är felaktiga och tala om på vilket sätt ni vill skapa den regionala balansen, klara sysselsättningen osv.! Är de uppgifter som Jag har lämnat här om eftersläpande insatser när det gäller skogsföryngringen, tätare beståndsanläggning osv. felaktiga, och vad har utskotiet att erbjuda i stället för sådana åtgärder?

BÖRJE STENSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vet inle vad som ligger bakom Bertil Måbrinks bestämt fixerade angivande av Just 12 000 nya arbetstillfällen för alt få en bättre utformning av skogspolitiken än vad propositionens förslag innebär. Del ligger ett långt förberedande utredningsarbete bakom proposiiionen, och del är många intressen som har fått vägas mot varandra. Vi menar att utskottets skrivning pä här aktuella punkler ansluter sig till proposiiionen, vars förslag är fullt tillräckliga. Del gäller sedan, som jag sagt, att omsätta dessa förslag i den praktiska verkligheten, och därvid måste vi överiämna ansvaret till skogsvårdsmyndigheter, till skogsägare och till skogsindustri. Det kan inte gärna fungera pä annat sätt.

Men det är mycket möjligt att vi har nätt toppen i vad avser mekanisering av jordbruket, och del skulle i sin lur innebära, som jag också antydde i mitt anförande, alt mera av manuell verksamhet kommer all äga rum i skogen. Men om del kommer atl röra sig om exakt 12 000 nya arbetstillfällen och vid vilken tidpunkt det i så fall skall kunna genomföras irorjag alt varken Bertil Mäbrink eller någon annan kan ange.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

BERTIL MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Vad jag bygger mina siffror på är de siffror som man har räknat fram. Man har då utgått från de insatser som görs inom skogsvärden i dag och beräknat hur mänga helårsarbeten som åtgår för delta. Om de ytterligare åtgärder som vi föreslagit i vår motion vidtas, skulle del innebära aU man fick 12 000 nya arbetstillfällen. Motionens förslag bygger på realistiska siffror för läget i dag och för hur många personer som behövs för de insatser som vi föreslagit.

ALVAR ANDERSSON (c):

Herr lalman! Det skulle i och för sig vara mycket intressant atl ge sig in i den debatt som förts med anledning avjordbruksutskotteis betänkande nr 30 och atl knyta an lill åtminstone en del av de intressanta inlägg som här har gjorts. Jag skall emellertid inte här citera vare sig Ferlin eller någon annan diktare utan har endast den prosaiska uppgiften atl konkret diskutera skogsvärdsavgiftens storiek.

Del har i propositionen föreslagits att den nuvarande skogsvårdsavgiften på 0,9 °/oo skall höjas lill 3 °/oo och att detta skall gälla fr. o. m. 1981 års taxering.

Utskottsmajorileten bestående av de socialdemokratiska ledamöterna föreslåralt höjningen av skogsvärdsavgiften skall träda i kraft redan från 1980 års taxering och bestämmas till 7 °/oo viddenm taxering och sedan lill 13°/oo vid 1981 års och följande års taxeringar. Det skulle röra sig om mycket kraftiga skärpningar. Redan proposiiionen innebär ju en betydande uppräkning, merän en tredubbling av skogsvärdsavgiften. Om visedan räknar med som ganska självklart att del vid nästa taxering blir högst betydande uppräkningar av värdena, så kommer skogsvärdsavgiften ytteriigare att skärpas väsenlligl genom alt den då beräknas på etl mycket större under-

137

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

lag.

Från centerns sida anser vi atl man inte kan gå längre än vad som föreslås i propositionen. Tillsammans med företrädarna för regeringspartiet har vi fogat reservationen 1 lill skatteutskoliets betänkande nr 49, i vilket vi föreslär avslag på de motioner vari del yrkas större höjning eller ingen höjning alls. Vi föreslår att det som anförts i proposiiionen skall bli riksdagens beslul.

CURT BOSTRÖM (s):

Herr lalman! Som Alvar Andersson sade behandlar vi i skatteutskotlets betänkande nr 49 propositionens förslag om finansiering av vissa statliga åtgärder på det skogliga området. Finansieringen föreslås ske genom en höjning av skogsvårdsavgiften. Uppfattningen att skogsbruket i princip bör vara självfinansierat tycks det råda en bred uppslutning kring.

Som Alvar Andersson också sade, så innebär propositionens förslag en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9 "/oo lill 3 °/oo. Det socialdemokratiska förslaget till statliga stödåtgärder innebär emellertid - om man följer uppfattningen atl skogsbruket i princip bör vara självfinansierat -att det är erforderligt med en höjning av skogsvärdsavgiften till 13 "/oo. Höjningen skall enligt vårt förslag uiformas så atl avgiften bestäms till 7 °/oo vid 1980 års taxering och 13 "/on vid 1981 och följande års taxeringar.

Alvar Andersson hyste oro för vad som skulle komma att hända när vi har genomfört 1981 års allmänna fastighetstaxering. Vi har framhållit alt den kan väntas medföra väsentliga höjningar av taxeringsvärdena och därmed också av underlaget för skogsvärdsavgiften frän 1982 och senare laxeringar. Avgiftsuttaget bör dä givetvis omprövas med hänsyn lill utfallet av fastighetstaxeringen och då gällande anslagsbehov.

Vad som skiljer ulskottsmajorileten och reservanterna ål -åtminstone vad gäller reservation nr 1 med Alvar Andersson som första namn - är atl reservanterna anser alt åtgärder av regionalpolitisk art bör finansieras på annat sätt än med skogsvärdsavgiften. Vår uppfattning äralt man myckel väl kan använda avgiftsfinansieringen till stödåtgärder för att i viss utsträckning utjämna produktionsbetingelserna i olika delar av landet.

Herr talman! Jag ber all fö yrka bifall lill skatieuiskotleis hemslällan i betänkande nr 49.

138

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Riksdagen skall i dag ta ställning till frågor som påverkar förhållandena här i landet för lång lid framåt. Hur vi inriktar skötseln av våra skogar i dag har slor betydelse för kommande generationer. Det är därför med tillfredsställelse Jag konstaterar att jordbruksutskotlet i alla de väsentliga delarna instämmer i regeringens förslag till skogspolitik. Detta anserjag mig kunna påstå trots att 21 reservationer har fogats till utskottets betänkande.

Nu har Jag inte för avsikt atl gä närmare in på vad som sägs i reservationerna. Jag har två skäl alt avstå frän del. Del ena skälet är det pressade lidschema som gäller för kammarens arbete och det andra är att jag

kan hänvisa lill vad som har sagts tidigare i debalten, framför allt av Börje Stensson.

Till ulskollets betänkande finns också fogade två särskilda yttranden, ell av socialdemokraterna i utskottet och ett av centerpartisterna.

Socialdemokraterna tar i sitt yttrande upp skogsindustrins svårigheter de senaste åren och framhåller som sin åsikt atl statsmakterna snabbt behöver la ställning till elt samlat handlingsprogram förden svenska skogsnäringen. Det var ju också den frågan som Svante Lundkvist berörde i sitt inlägg.

Del handlingsprogram som socialdemokraterna hänvisar till aviserades första gången 1975. Den socialdemokratiska regeringen ansåg då alt elt program skulle kunna träda i kraft fr. o. m.år 1978. Det utredningsarbete som fordrades försenades emellertid. För drygt ett år sedan presenterades skogsutredningens förslag och försl i dagarna har utredningsarbetet på skogsinduslriområdet blivit fördigt. Det senare remissbehandlas f n., och försl efter remissbehandlingens slut blir det möjligt au ta ställning till den framlida skogsindusiripolitiken.

Givetvis hade det varit värdefullt att kunna behandla skogspolitiken och skogsindustripolitiken samtidigt - och det var ju också del önskemål som Svante Lundkvist framförde. Regeringen har dock funnit del viktigt atl riksdagen så snart som möjligt fick ta ställning till skogspolitiken. Visseriigen har skogspolitiken och skogsindusiripolitiken väsentliga och gemensamma intressen, men samlidigl måste man ha i minnet att tidsperspektivet i skogspolitiken är avsevärt längre och atl skogsindustripolitiken i grundläggande delar måsle underordnas skogspolitiken.

I propositionen harjag framhållit att vi måste la till vara möjligheten att utnyttja den produktionsresurs som skogsmarken utgör. Samtidigt måste givetvis tillbörlig hänsyn tas till andra viktiga samhällsintressen. En väl avvägd hushållning med våra skogar är elt grundläggande syfte i den skogspolitik som regeringen har föreslagit. Även om eu av motiven härför, nämligen all säkra vår nuvarande skogsindustris råvaruförsörjning, är väsentligt även i fortsättningen, står det klart atl del inle nu går att avgöra hur vi i en avlägsen framlid skall ulnyllja vad skogen producerar. Den inriktning av skogspolitiken som kommer all läggas fast i dag och de ålgärder som vi vidtar under de närmaste åren kommer atl vara avgörande främst för kommande generationers möjligheter att själva bestämma hur deras skog skall användas.

Besluten om skogspolitiken rör alltså i första hand och i huvudsak de mycket långsiktiga frågorna. Detta utesluter givetvis inte behovet av beslut som har betydelse främst för den närmaste liden. Regeringens proposition innehåller flera sådana frågor, och andra har tagits upp i andra propositioner. Sä ärdet t. ex. av flera skäl omöjligt atl pä kort sikt bortse från skogsindustrins behov av råvara. I annat sammanhang har regeringen föreslagit åtgärder för atl komma lill rätta med den besvärande råvarubrist som f n. råder och som inle direkt kan påverkas genom det beslut vi fattat om den långsikliga skogspolitiken. Anpassningen av industrins kapacitet till den rävaruiillförsel som pä läng sikt är möjlig måste ske efter hand och i sädana former att

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

139

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

oacceptabla konsekvenser för sysselsättningen undviks. Detla är en av de viktigaste frågor som måste behandlas med utgångspunkt i det utredningsarbete om skogsindustrin som nyligen har redovisats.

Skogsbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt framhålls på flera ställen i regeringens proposilion. Bl. a. har det statliga stödet till skogsbruket utformats under starkt hänsynslagande härtill. Centern har i sitt särskilda yttrande särskilt betonat det kombinerande jord- och skogsbrukets betydelse, bl. a. i regionalpolitiken. Givelvis är del så alt det kombinerade jord- och skogsbruket från brukarsynpunkt erbjuder många fördelar. Den förstärkning av ell jordbruksföretag som ell skogsinnehav innebär kan ofta vara avgörande för att behålla elt levande jordbruk i glesbygden. De självverksamma jord- och skogsbrukarna ger ofta elt betydelsefullt bidrag lill en god skogsvård. Med detta harjag velat säga alt kombinationen Jord-skog visst inte är ulan betydelse i skogspolitiken. Men främst fyller den en viktig funktion i jordbrukspolitiken.

Del jag nu har sagt stämmer ganska väl överens med vad Anders Dahlgren citerade från s. 21 i Jordbruksutskottets betänkande.

Vad gäller centerns synpunkter pä skogen som energikälla råder det inga delade meningar om att skogen i den utsträckning som det är möjligt och lämpligt skall utnyttjas som energikälla. Redan i dag används spillvirke som ved. Användningen skulle kunna öka ytterligare om anläggningar fanns till hands mera allmänt och om bättre system för hopsamling och utnyttjande vore utvecklade. Jag vill emellertid hänvisa till vad Jag har framhållit i propositionen om nödvändigheten av atl ge skogsbruket en sådan inriktning att handlingsfriheten och valmöjligheterna.bevaras för kommande generationer för de olika slag av produktion i våra skogar som kan erfordras i framliden.

Slutligen vill Jag framhålla, herr talman, alt regeringen vid utformningen av förslagel om den framtida skogspolitiken har eftersträvat en avvägning mellan de två huvudintressena: å ena sidan effektiv virkesproduktion och å andra sidan hänsyn till natur- och miljövård. Det är med glädje jag kan konstatera att det beslut som riksdagen kommer att fatta här i dag i stort sett innebär elt godkännande av den avvägning som regeringen har gjort i sitt förslag.

140

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Jordbruksministern sade atl han i och för sig ansåg att det skulle ha varil värdefullt om man hade kunnat komma fram med etl samlat handlingsprogram för skogsnäringen. Men han motiverade del faktum,att vi inle fött ett sådant program, med atl man blivit försenad när del gällde utredningarna på skogsindusirisidan.

Ja, det är självklart att man "blir försenad" när man har den inställningen i grunden som trepartiregeringen kungjorde, all den här frågan var egentligen ingen angelägenhet för samhället eller för staten. Man startade Ju sina programförklaringar med alt säga: Hur vi skall klara frågorna om virkesförsörjningen till industrin i en situation där vi löper risk all fö råvarubrist, del är

en angelägenhet för branschen.

Jag har fattat del så aU jordbruksministern heller inle är sä förfäriigt angelägen om att få någon ordning på detta. Så sent som den 27 november förra året uttalade han enligt SlSU-Nyll - det är ju aktualiletsnylt frän Skogsindustrins information: "Staten behöver inle gå in med ytteriigare styrälgärder i virkesfrågan." Och i Dagens Industri den 23 november gör jordbruksministern klart alt virkesfrågan klaras utan statliga regleringar.

Del är klart atl om man har den här inställningen att marknadskrafterna kommer atl lösa problemen för oss, sä fördröjs tillvaratagandet av möjligheten att komma fram lill ett handlingsprogram som är samlat för hela näringen och där man i detta bekymmersamma läge kan få den ordning på torpet som är absolut nödvändig.

Jag tog mig friheten att använda ordet skandal i mitl första inlägg om den situation som kan komma alt uppstå till hösten. Jag brukar aldrig använda sådana ord i debatter, men jag har gjort det denna gång föratt verkligen fästa uppmärksamheten på vad som är pä gång. Jag ställde då en fråga till jordbruksministern: Vad avser jordbruksministern att vidta för åtgärder för alt förhindra att vi kanske hamnar i den sitsen, all sedan vi med statliga insatser har försökt klara skogsindustriföretagens problem måste vi köra ut folk i arbetslöshet, därför att vi inte för fram virkesrävara? Ansvaret härvidlag har regeringen, och Jag hoppas all Jordbruksministern inle försöker göra gällande att del förslag som ligger pä riksdagens bord om 14 dagar rörande stimulanser till avverkning kommer alt lösa problemen. Det är alldeles för sent framtaget, herr Jordbruksminister.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

BERTIL MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är överens med Svante Lundkvisl om alt man måste ta till kraftiga styrälgärder för att fö fram råvara. Om man från regeringens sida vidtog kraftfulla åtgärder, skulle del i dag inle behöva råda brist på råvara.

Jag har tidigare hänvisat lill riksskogstaxeringens redovisningar. En granskning av dem visar nämligen atl man efter del att den nya skogen säkerställts underlåtit atl avverka fröträden, vilka i sin tur kommer att bli ett stort men förden framtida beståndsutvecklingen. Men om man tog itu med detla i dag,skulle man kunna få fram ytteriigare 28 miljoner kubikmeter skog. Och dä är del inte en fråga om brist på råvara utan då saknas initiativ från regeringens sida. Är den uppgift som Jag har tagit från riksskogstaxeringens redovisningar riktig? Vad tänker jordbruksministern i så fall vidta för åtgärder?

Jordbruksministern talade myckel om kommande generationer i sitt tal. Vad är det då Jordbruksministern kommer att ge kommande generationer? Jc, man låser fast den framtida skogspolitiken i ungefär nuvarande former -ökad mekanisering, ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och användning, visserligen med vissa begränsningar, av contortalallen. Det är vad man kommer alt ge den framtida generationen.

Om jordbruksministern menar allvar med sill tal och med att man skall vårda skogen, borde Jordbruksministern ha vidtagit en sådan åtgärd som alt

141

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Rikdinjer för skogspolitiken, m. m.

införa obligatoriska skogsbruksplaner Men inte ens det vill jordbruksministern vara med om, utan det skall göras på frivillig väg. Man för, enligt jordbruksministern, lita till att de privata intressena verkligen vidtar vissa skogsvårdande insatser. Vi vet vad resultatet hittills har blivit av del -ingenting i positiv riktning utan ökad rovdrift.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! När jordbruksministern kom in på värt förslag om elt klenvirkesbidrag för alt stimulera fram en användning av skogsavfall som energi, sade jordbruksministern alt det inte råder några delade meningar mellan oss om skogen som energikälla. Jag vill då ställa följande fråga lill jordbruksministern: Anser jordbruksministern att del från energi- och handelsbalanssynpunkt och med hänsyn till det uppkomna oljelägel är viktigt alt skogen i större utsträckning än nu används för framställande av energi i någon form? Om svaret är Ja på den frågan, vad avser regeringen då atl göra för atl stimulera fram denna energikälla?

142

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! För atl försl svara pä Anders Dahlgrens fråga vill jag säga alt det är regeringens uppfattning att vi i framliden måsle eftersträva alt minska värt oljeberoende och atl vi därför måste försöka fö fram alternativa, helst förnyelsebara energikällor. Där är naturiigtvis skogen en av de viktigaste möjligheterna.

Svanie Lundkvisl citerade uttalanden som gjorts någon gång i höstas. Jag föreställer mig alt de direkt gällde frågor om tvångsåtgärder. Vad vi kan vara överens om är att det behövs kraftiga insatser för atl klara skogsindustrins råvarubehov. Det vore myckel beklagligt om den konjunkturuppgång som nu råder inte skulle kunna utnyttjas av skogsindustrin på grund av brist pä råvara. I det sammanhanget vill jag påminna om del initiativ som skogsstyrelsen log någon gång vid nyår genom atl man erbjöd kostnadsfri rådgivning till skogsägarna bl. a. för val av bestånd för avverkning. Värdefullt var också skogsägarrörelsens initiativ all ta kontakt med så gott som alla medlemmar i syfte alt fö dem atl avverka så myckel som möjligt.

Regeringen har lagt sitt förslag till avverkningsstimulans. Jag kan möjligen hålla med om alt det hade varil önskvärt att det kommit något tidigare. Eftersom det är fråga om stimulans för gallring vill jag dock säga atl förhållandena under vintern i början på året var sädana, all det knappast med några medel hade varil möjligt att fö folk att gå ut i gallringsarbete i skogen. Snö och köld gjorde detla omöjligt.

Sedan villjag tillägga att det är utomordentligt viktigt atl de här åtgärderna får den effekten atl skogsindustrin för den råvara den behöver.

Svante Lundkvist tog på nytt upp frågan om ett samlat program. Jag hoppas, Svante Lundkvist, att vi kan vara överens om alt den omständigheten alt skogsindusiriulredningens betänkande inte har kommit så långt i behandlingen-del har inte remissbehandlats-att det nu kan bilda underlag för ett förslag till riksdagen inle för utgöra ett hinder för att vi i dag lar etl

beslul om skogspolitikens långsiktiga inriktning. Däremot är det viktigt att det beslul som vi i dag fattar inle kommer au försvåra den anpassning av skogsindustrin som är nödvändig.

Jag är övertygad om atl det beslul vi fattar i dag är ett beslut i rätt riktning även med hänsyn lill den långsiktiga utvecklingen av vår skogsindustri. Regeringen har haft som utgångspunkt au vår framlida skogspolitik måsle inriktas på hur mycket skogen långsiktigt kan producera - inte i första hand på vad skogsindustrin behöver för dagen.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjer för skogspolitiken, m. m.

SVANTE LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Anledningen till alt vi i dag inte har etl samlat program är trots allt den ovilja och del ointresse för att la fram ett program som karakteriserat försl trepartiregeringen och sedan den nuvarande regeringen. Vi måste ha ett program för åtgärder, genom vilka man kan fö den styrning och den samordning mellan å ena sidan skogsindustrin och å andra sidan skogsbruket,ett program som blir nödvändigt,om vi inteskall få uppleva vad underskottet på råvara betyder så fort som vi får en högre konjunktur igen. Det programmet kunde ha varit framtaget nu, om trepartiregeringen -Jag skall gärna erkänna alt del är den som i första hand bär skulden-hade avståll från atl överlämna ansvaret för funderingar kring de här frågorna till branschen och om den inte trott au man den vägen skulle klara problemen.

Del tidningsutlalande som Jag citerade hade icke med tvång atl göra, utan Jordbruksministern konstaterade helt enkell alt staten inle behöver gå in med ytteriigare styråtgärder i virkesfrägan. I dag finns ett samlat ansvar, säger jordbruksministern, för virkesfrågorna i svensk skogsindustri. Staten har de styrmedel som behövs, och vi skall akta oss för att skapa fler, menar jordbruksministern. Men om vi över huvud laget skall komma fram lill lösningar som lar hänsyn lill all andra än ägarintressen berörs av vad som händer i skogsindustrin med den obalans som råder mellan tillgång på råvara och kapacitet klarar vi inte det bara genom all låla marknadskrafterna styra utvecklingen detta som karakteriserar den folkpartistiska regeringens industripolitik.

Jordbruksministern talade om snö och köld. Men del har inle varit snö och köld hela våren. Om vi hade fått fram en proposilion tidigare, så nog hade det varit möjligt att uträtta någonting med hjälp av de hur stimulansåtgärderna. Frågan kvarslår: Vad gör regeringen och Jordbruksministern nu? Menar jordbruksministern att nu för det bli som det blir?

Skogsindustriföretagen behöver ta vinden iden konjunktur vi nu får föratt konsolidera företagen. De kan utnyttja sin arbetskraft. Kan vi frän regeringens sida emotse åtgärder för alt undvika atl vi hamnar i den situationen att vi får göra människorna i skogsindustrin arbetslösa och att skogsindustriföretagen inte för sin chans all vara med i den uppgående konjunkturen? Kan regeringen bara göra ingenting?

143

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Riktlinjerför skogspolitiken, m. m.

BERTIL MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jordbruksministerns fortsatta inlägg visar bara ytteriigare på den planlöshet och den liberala filosofi som präglar proposiiionen och utskotlsbetänkandet. Man skall överiåla åt marknadskrafterna att reglera så här viktiga och väsentliga frågor! Inte ens obligatoriska skogsbruksplaner är man intresserad av.

I motsats lill övriga partier, främst dä de borgerliga, i riksdagen anser vi kommunister atl skogspolitiken här i landet skall skötas av riksdag och regering och inte av skogsbolagen. Hushållningen med skogen rymmer en rad grundläggande intressekonflikter. Huvudlinjerna i dessa motsättningar lades fast redan på den liden då skogsbolagen med hjälp av bedrägeri och brännvin roffade ål sig bondeskogen i stora delar av värt land.

Motsättningarna har i dag delvis annan karaktär. Men ett är oförändrat, och det är de privata vinstintressenas oförenlighet med de intressen som bärs upp av folkflertalet.

Vpk:s förslag i motion 2281 innebär en planhushållning när det gäller skogen. Den har avstyrkts av utskottsmajorilelen, som därmed har ställt sig på fåtalets sida mot de många människor här i landet som står upp till försvar för bevarad och ökad sysselsättning, för bra arbetsmiljö, för giftfria skogar och mot den rovdrift på människor och miljö som skogsbolagen hittills har stått för och kommer att slå för.

ANDERS DAHLGREN (c) kort genmäle:

Herr talman! I framliden är del här viktigt, säger jordbruksministern. Dä är skogen en av våra viktigaste möjligheter. Det är bra. Men borde det då inte vara dags au gå frän ord till handling? Det kan inle vara regeringen obekant atl såväl skogsstyrelsen som olika forskningsprojekt har visat vilka mängder energi vi skulle kunna fö fram både i fast och flytande form. Min fråga kvarstår: Avser regeringen alt göra någonting åt det här?

På förslag av andre vice talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.

§ 6 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:2715 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:2716 av Thorbjörn Fälldin m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mol att under viss lid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m.

§ 7 Anmäldes och bordlades Skaiteutskottets betänkande

1978/79:57 med anledning av proposiiionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning jämte motioner

144

Ulbildningsutskolleis betänkanden

1978/79:43 med anledning av propositionen 1978/79:82 om anslag för

budgetåret 1979/80 till byggnadsarbeten m. m. inom ulbildhingsdeparte-mentets verksamhetsområde Jämte motioner 1978/79:44 med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning m. m. jämte motioner

Civilutskoltets betänkanden

1978/79:37 med anledning av propositionerna 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, bilaga 3, och 1978/79:100 i vad avser anslag lill byggnadsforskning, m. m., jämte motioner

1978/79:40 med anledning av motion om finansiering av bostadsbyggandet m. m.

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Meddelande om frågor

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 25 maj

1978/79:572 av Böije Hörnlund (c) till utbildningsministern om planerna på en träieknisk utbildningslinje:

I budgetpropositionen är 1 milj. kr. upptaget för start av träieknisk utbildningslinje. Det har i Skellefleäregionen sedan länge ansetts självklart att en träieknisk linje skulle förläggas lill Skellefteå. Eftersom regeringen beslutar över hur de avsatta medlen slutligen skall användas, sä vill Jag fråga statsrådet om statsrådels uppfattning om var och hur de avsatta medlen skall användas.

1978/79:573 av Bo Lundgren (m) till socialministern om åtgärder för att undanröja viss dubbeidebitering av socialförsäkringsavgifter:

Svenska företag som bedriver exempelvis anläggningsarbeten utomlands kan komma i situationen atl olika socialförsäkringsavgifter för svensk arbetskraft tas ut såväl i Sverige som i det land där arbetet bedrivs.

Denna "dubbeldebitering" av avgifter leder till etl högre kostnadsläge och därmed sämre konkurrensläge för svenska företag. Enligt uppgift skulle delta problem också kunna leda till att vissa förelag överväger alt etablera sig utomlands.

Vilka åtgärder kan enligt socialministerns uppfattning vidtas för alt eliminera denna dubbeidebitering av socialförsäkringsavgifier?

1978/79:574 av ö//-g/7wZ)ö/?/(s) lill bostadsminislern och jordbruksministern om radongasproblemel:

I början av året avslöjades det att såväl trepartiregeringen som folkpartiregeringen försummat alt vidta de skyndsamma och kraftfulla åtgärder för alt

10 Riksdagens proiokoti 1978/79:154-156

145

Nr 154

Fredagen den 25 maj 1979

Meddelande om frågor

komma till rätta med radongasproblemet som krävts av såväl ansvariga myndigheler som energikommissionen och socialdemokraterna.

Avslöjandena väckte slor oro bland allmänheten, inte minst de direkt berörda,och stark kritik mol regeringen. I riksdagens allmänpolitiska debatt i Januari i år framfördes denna kritik från socialdemokratiskt håll. Detla ledde också till all regeringen tvingades lova atl ta itu med problemen. Jordbruksministern tillsatte en utredning, som bl. a. fick i uppgift att senast den 1 maj 1979 redovisa ett program för de undersökningar och åtgärder som anses särskilt nödvändiga. Något sådani program har dock ännu inte redovisats. Bosladsministern lovade atl de åtgärder som måste vidtas i befintliga byggnader, inle minst i samband med energihushållningsprogrammet, snarast skulle komma lill stånd. Några särskilda förslag återfinns dock inle i energipropositionen. Riksdagen kommer emellertid efter krav i en socialdemokratisk motion att besluta att energihushållningsdelegaiionen skyndsamt skall behandla dessa frågor.

Mol bakgrund av au dessa frågor väckt så slor oro bland många människor, att behovet av skyndsamma åtgärder är myckel stort samt ait snart fyra månader förflutit sedan regeringen lovade omedelbara och kraftfulla åtgärder vill Jag ställa följande frågor till bostadsminislern och jordbruksministern:

Vad har regeringen gjort för all uppfylla löftena i den allmänpolitiska debatten i januari i är?

Vilka konkreta ålgärder avser regeringen nu genomföra?

146

1978/79:575 av Wiggo Komstedt (m) lU\ industriministern om orderingången lill Svenskt Sföl AB:

Svensk stålindustris bekymmersamma situation och framtid har senast under innevarande vecka varit föremål för riksdagsdebatt.

Slora nedskärningar blir enligt tillgängliga prognoser nödvändiga. Del är därför med stor förvåning Jag noterar all uppgifter samtidigt framkommer om all Svenskt Stål AB tackar nej till en order från svenska byggföretag med motiveringen att del inle finns tillgänglig kapacitet. Ordern placeras nu i utlandet.

Vill statsrådet redogöra för skälen till alt Svenskt Stål AB avvisat en större order från svenska byggföretag?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 17.59.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:154 Fredagen den 25 maj

Riksdagens protokoll 1978/79:154