Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:143

Fredagen den 11 maj

Kl, 09,00

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

§ 1 Justerades protokollet för den 3 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Motion

1978/79:2687 lill civilutskoliet

§ 3 Försvarspolitiken, m. m.

Föredrogs

försvarsutskottets betänkande

1978/79:23 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1979/80 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och proposilionen 1978/79:138 jämle molioner,

utbildningsutskottets betänkande

1978/79:42 med anledning av proposilionen 1978/79:100 och proposilionen 1978/79:127 såviit gäller anslag fill tekniska fakulteterna jämte motioner samt

försvarsutskottets betänkanden

1978/79:24 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviu avser förslag till stat för försvarets fastighelsfond för budgetåret 1979/80 och

1978/79:25 med anledning av proposilionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrali m. m. såviu avser försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motion

TALMANNEN:

Försvarsutskottets betänkande nr 23, utbildningsutskottets betänkande nr 42 samt försvarsutskottets betänkanden nr 24 och 25 debatteras i ell sammanhang och yrkanden beiräffande samtliga dessa betänkanden fär framställas under den gemensamma överläggningen.

I del följande redovisas endasl de betänkanden, beträffande vilka under överiäggningen framslällls särskilda yrkanden.

Försvarsutskottets betänkande nr 23

Härvid redovisas endast de punkier, vid vilka under överiäggningen framställts särskilda yrkanden.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Punkten 1 (Säkerhels- och försvarspolitiken)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 7 (försvarsdepartementet) (s. 9-12) berett riksdagen tillfälle all yttra sig över vad försvarsministern Lars De Geer anförl om säkerhels- och försvarspolitiken.

I della sammanhang hade behandlals moiionerna

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såviit avsåg yrkandena I och 10, nämligen

I. alt riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i molionen anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

10. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i molionen anförts om uiredning rörande civilmotständ,

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviu avsäg yrkandena 2 och 3, nämligen

all riksdagen ullalade sig för omedelbara nedskärningar och inskränkningar av den militära verksamhelen i enlighel med vad som föreslagils i molionen,

au riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:100 beslutade om en sänkning av försvarskoslnaderna för budgetåret 1979/80 med minsl 2 miljarder kronor,

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såviii avsåg yrkandena

all riksdagen godkände de riktlinjer för försvarspolitiken som angetts i motionen,

att riksdagen i enlighel härmed ullalade sig för en minskning av försvarskoslnaderna med 50 procent,

1978/79:867 av Evert Svensson m. fl. (s),

1978/79:1217 av Gösta Bohman m.fl. (m) såviit nu var i fråga (yrkandena I och 3) och

1978/79:1785 av Sven Johansson (c).

Utskottet hemställde

all riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:595, yrkandena 2 och 3, och 1978/79:694, yrkandena 1 och 2, om minskning av försvarskoslnaderna m. m.,

all riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:594, yrkandel 1, och 1978/79:1217, yrkandel 1, lämnade ulan erinran vad föredragande statsrådet hade anfört om säkerhets- och försvarspolitiken,

au riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1785 om en allmän översyn av försvarels inriktning och resursanvändning.

att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:594, yrkandel 10, och 1978/79:867 om uiredning rörande civilmotständ,

all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1217, yrkandel 3, om insalserna för försvarsinformalion.

Reservation hade avgivits

I. av Bengl Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (samtliga s) som ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:100, med avslag pä molionen 1978/79:1217, yrkandel 1, samt med bifall till molionen 1978/ 79:594, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen lill känna vad i molionen 1978/79:594 anförts om den svenska säkerhetspolitiken.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Punkten 4 (Del mililära försvarels fortsatta utveckling) Regeringen hade i budgetpropositionen (s. 60-78) föreslagil riksdagen all godkänna de riktlinjer för del mililära försvarels utveckling som försvarsminislern Lars De Geer angell.

Under denna punkl i beiänkandei behandlades också planeringsfrågor som försvarsminislern lagit upp i proposilionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i sistnämnda proposition anfördes följande:

"I propositionen läggs fram slutligt förslag beiräffande anslagen Flygvapenförband: Malerielanskaffning saml Flygvapenförband: Forskning och utveckling som har lagits upp med beräknade belopp i budgetpropositionen. Därvid behandlas också frågan om framlida anskaffning av attack- och skolflygplan samt vissa robotfrågor."

I detla sammanhang hade behandlals

beträffande planeringsfrågor

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta moiionerna

1978/79:594 av OlofPalme m. fl. (s) säviii avsäg yrkandel 2 all riksdagen godkände de riktlinjer för det mililära försvarels fortsatta utveckling som angells i motionen,

1978/79:693 av Gunnar Biörck i Värmdö (m),

1978/79:1217 av Gösta Bohman m.fl. (m) såviii avsåg yrkandet 2 att riksdagen beslulade att etl nyll lätt altackplansystem skulle utvecklas och tillverkas inom landei.

dels de med anledning av proposilionen 1978/79:138 väckta moiionerna

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fl. (m) såviu avsåg yrkandet 3 att

riksdagen som sin mening ullalade all de operaiiva krav för allacknygersält-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. ni.

ning som lades fasl i 1977 års försvarsbeslut saml i flygindustrikommitléns belänkande skulle ligga fasl,

1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats

all riksdagen med ändring av proposilionen 1978/79:138 beslulade alt alll utvecklingsarbete av flygplan JA 37 lill nya versioner, A 20 eller andra, omedelbarl avbröts,

all riksdagen beslutade all frågan om lätta attack- och skolflygplan löstes enligl i motionen angivna riktlinjet

all riksdagen som sin mening uttalade au fortsatt anskaffning av JA 37 Viggen avbröls efter andra delserien,

all riksdagen hos regeringen begärde alt elt program för omställning från militär till civil produktion inom krigsmalerielindustrin snarast utarbetades,

all riksdagen uttalade alt personalen vid Saab-Scania under omställningsprocessen lill annan produktion skulle garanteras anställning vid förelaget.

1978/79:2253 av Olof Palme m. fl. (s), vari yrkals all riksdagen skulle

godkänna de riktlinjer för den framtida flygplansanskaffningen som angivits i molionen,

som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om robolindustriell verksamhet m. m.,

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet beträffande flygplansinduslrins m. m. framlida struktur,

som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet rörande försvarets materielverk,

1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s), vari yrkats all riksdagen hos regeringen begärde en plan för omställning till ökad civil produklion inom flygindustrin i enlighel med vad som anförts i molionen,

1978/79:2271 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), vari yrkats au riksdagen beslulade uttala att ulvecklingen av projekiei SK 38/A 38 skulle fullföljas,

1978/79:2296 av Georg Danell (m) och Per-Olof Strindberg (m), vari yrkats att riksdagen beslutade alt avslå regeringens förslag att nu ytteriigare låta utreda organisation och uppgifter för försvarels materielverk.

1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), vari yrkats au riksdagen beslulade

1. att studierna och Ulvecklingsarbelel rörande flygplansanskaffningen
under 1980-talet i forlsällningen i första hand skulle inrikias på en
anskaffning av ell nylt skol- och övningsplan med aliackförmåga i enlighel

med vad som hade anförts i motionen,

2. alt begära.att regeringen skulle låta närmare belysa problemen i

samband med evenluell svensk import av mililära flygplan från ullandel,

all slulgilligl beslul om antalel Jaktviggen i den svenska flygvapenor-ganisalionen skulle anslå lill 1982 års försvarsbeslut,

alt begära all regeringen skulle låta närmare belysa kostnaderna för underhållsorganisationen för Viggensystemel, om nylillverkningen av flygplan upphörde i Sverige,

all begära all regeringen inom ramen för en statlig flygkommission skulle låta utforma förslag lill en strategi pä lång sikt för svensk flyginduslri med sikte pä att fä lill stånd ökad produklion av flygplan, flygplansdelar och närbesläktade produkter för civilt bruk och på sä sätt bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen,

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

beträffande personalfrågor moiionerna

1978/79:250 av Ulla Ekelund (c) och Gunnar Björk i Gävle (c),

1978/79:421 av Erik Glimnér m. fl. (c),

1978/79:423 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp),

beträffande värnpliktsutbiidning m. m. motionerna 1978/79:251 av OlofPalme m. fl, (s) säviii nu var i fråga (yrkandena 4-6) och

1978/79:696 av Lars Wemer m. fl. (vpk) såvitt avsåg yrkandena 1-3 och 5-6, nämligen

1. all riksdagen hos regeringen hemställde om förslag om alt den särskilda
mililära bestraffningsrätten avskaffades,

alt riksdagen uttalade sig för att full yttranderätt och fullständiga fackliga rättigheter för de värnpliktiga i enlighel med molionens riktlinjer borde införas,

all riksdagen uttalade sig för all arbetstiden för de värnpliktiga skulle förkortas och regleras i enlighel med vad som angells i molionen,

5, alt riksdagen uttalade sig för all den mililära sjukvården "civiliserades"
i enlighet med motionens riktlinjer,

6. att riksdagen hos regeringen hemställde om förslag innebärande all de
civila bestämmelserna för arbetarskydd skulle gälla utan inskränkningar
ocksä inom den militära seklorn.

Utskollel hemställde beträffande flygplanfrågor m. m.

att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:1217, yrkandet 2, 1978/79:2241, yrkandel 3, och 1978/79:2271 om beslul eller uttalanden med inrikining på att flygplan SK 38/A 38 skulle utvecklas,

att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2242, yrkandena 1-3, om flygplan JA 37 och om framlida anskaffning av attack- och skolflygplan,

all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2297, yrkandel 3, om tidpunkten för slutgiltigt beslut om anlalel flygplan JA 37,

all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:138 och motio-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

nerna 1978/79:594, yrkandel 2 i denna del, och 1978/79:2253, yrkandel 1, saml med avslag på molionen 1978/79:2297, yrkandena 1 och 2, som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskotlel hade anfört om riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband under budgetåret 1979/ 80,

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och motionerna 1978/79:2253, yrkandena 3 och 4, 1978/79:2296 och 1978/79:2297, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet hade anfört om kommande utredningsarbete,

att riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:138 och motionerna 1978/79:2242, yrkandel 4,1978/79:2254 och 1978/79:2297, yrkandel 5, som sin mening gav regeringen till känna vad utskollel hade anfört om ytterligare åtgärder för civilt utnyujande av industriella resurser,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2242, yrkandet 5, om anslällningsgaranli för viss personal,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2253, yrkandet 2, om robolindustriell verksamhei,

beiräffande övriga planeringsfrågor

9. all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:693 om "samhällsfiänst"
för män och kvinnor,

10. att riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:100 och med avslag
pä molionen 1978/79:594, yrkandel 2 i denna del, godkände de riktlinjer för
det mililära försvarets fortsalla utveckling som föredragande slalsrädet hade
angell,

beiräffande personalfrågor

alt riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:250 om uiredning av försvarets personalpolitik,

alt riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:421 om uivärdering av genomförda strukturförändringar inom försvarsmakten,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:423 om förstärkningar av personalvårdsresurserna inom armén,

beiräffande värnpliktsutbiidning m. m.

att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:251, yrkandena 4-6, om de värnpliktigas medinflylande m. m.,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:696,yrkandena l-3sami5 och 6.

Reservalioner hade avgivils

2. beiräffande utveckling av flygplan SK 38/A 38

av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:138 saml med bifall lill moiionerna 1978/79:1217, yrkandel 2, 1978/79:2241, yrkandel 3, och 1978/79:2271 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl om utveckling av flygplan SK 38/A 38,

beträffande riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

3. av Erik Glimnér, Georg Pellersson, Gunnar Björk i Gävle och Bertil Johansson (samtliga c) som ansett att utskottet under 3 och 4 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2297, yrkandet 3, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört om tidpunkten för slulgilligl beslul om antalet flygplan JA 37,

all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:138, med bifall lill molionen 1978/79:2297, yrkandena 1 och 2, saml med avslag pä moiionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del, och 1978/79:2253, yrkandet 1, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl om riktlinjer för siudie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband under budgelårel 1979/80,

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

4. av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) som - under förutsätt
ning av bifall lill reservaiionen nr 2 - ansell alt utskollel under 4 bort
hemställa

all riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:594, yrkandel 2 i denna det, 1978/79:2253,yrkandel l,och 1978/79:2297,yrkandena 1 och 2,om riktlinjer för siudie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband under budgetåret 1979/80,

5. beiräffande civilt utnyujande av industriella resurser

av Per Petersson (m), Gunnar Oskarson (m), Bertil Dahlén (fp) och Eric Hägelmark (fp) som ansett att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:2242, yrkandet 4, 1978/ 79:2254 och 1978/79:2297, yrkandet 5, om ytterligare åtgärder för civilt utnylljande av industriella resurser,

6. beiräffande riktlinjer för planeringsperioden

av Bengl Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (samtliga s) som ansell all utskottet under 10 bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:100 och med bifall lill molionen 1978/79:594, yrkandel 2 i denna del, skulle godkänna de riktlinjer för det mililära försvarels forlsalla utveckling som hade angetts i molionen 1978/79:594.

Punkten 5 (Förmåner ål värnpliktiga m.fl.)

Regeringen hade i budgetpropositionen (s. 79-81) föreslagil riksdagen alt

1. anta i proposilionen framlagt förslag lill lag om ändring i familjebidrags
lagen (1978:520),

2. godkänna vad försvarsministern förordat om förmåner ål värnpliktiga
m.fl.

Nr 143 Lagförslaget innebar all maximibeloppet för famifiepenningen skulle höjas

Fredaeen den ''" *''" ' ' P" rnånad för maka och från 450 lill 480 kr. per månad

11 mai 1979 '°' '''" '°' ' ' ' J"'' ''

Vidare hade i propositionen föreslagils all dagersättningen med hänsyn lill

FörsvarsDoliliken '' allmänna kostnadsläget skulle höjas från 14 lill 15 kt, vilket innebar all

j den sammanlagda kostnadsersättningen - dagersättningen och tillägg lill

dagersäUningen - blev (15-1-15) 30 kr. ft o. m. 231 :a t. o. m. 300:e ijänstgö-

ringsdagen och au för tjänstgöringstid därefter blev den sammanlagda

kostnadsersäuningen per dag (15-1-30) 45 kr.

I della sammanhang hade behandlals moiionerna 1978/79:251 av Olof Palme m. fl. (s) såviii avsåg yrkandena 2-3 och 7, nämligen

all riksdagen beslulade all dagersättningen höjdes med 2 kr. per dag till 16 kt,

att riksdagen beslulade all familjepenningen för barn höjdes med 90 kr. per månad lill 540 kr. per månad,

7. all riksdagen som sin meninggav regeringen lill känna vad i molionen anförts om medel för de värnpliktigas särskilda behov,

1978/79:424 av Ivan Svanström (c) och Bengl Bengtsson (c),

1978/79:504 av Roland Brännström (s) och Lilly Hansson (s),

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) säviii avsåg yrkandet 4 i denna del all riksdagen uttalade sig för att de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga borde förbällras i enlighel med vad som angetts i molionen,

1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl. (s) samt

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såviii avsåg yrkandel 1 all riksdagen beslulade alt dagersättningen höjdes med 6 kr. per dag lill 20 kr.

Ulskouet hemställde

all riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:100 och med avslag pä molionen 1978/79:251, yrkandel 3, skulle anta av regeringen framlagt förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

all riksdagen med-avslag på moiionerna 1978/79:251, yrkandel 2, 1978/79:696, yrkandel 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandel 1, godkände vad föredragande statsrådet i proposilionen 1978/79:100 hade förordat rörande dagersättningen lill värnpliktiga m, fl,,

att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:424 och 1978/79:696, yrkandel 4 i denna del, om fria resor för värnpliktiga,

4. all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:504 om ersättningen till
10 värnpliktig vid inskrivning.

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:865 om det särskilda familjebidragssyslemet för värnpliktiga,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:251, yrkandel 7, rörande medel för de värnpliktigas särskilda behov,

att riksdagen godkände vad föredragande statsrådet i övrigl hade förordat om förmåner ål värnpliktiga m. fl.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Reservation hade avgivits

7. av Bengl Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (samtliga s) som ansett all ulskotlel under 1 och 2 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall till molionen 1978/79:251, yrkandel 3, skulle anta av reservanierna framlagt förslag lill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

alt riksdagen rörande höjning av dagersättningen till värnpliktiga m. fl. med anledning av propositionen 1978/79:100saml med avslag på moiionerna 1978/79:696, yrkandel 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandet 1, skulle bifalla motionen 1978/79:251, yrkandel 2.

Punklen 6 (Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - mililära försvarei)

Regeringen hade i budgetpropositionen (s. 84-88) föreslagil riksdagen att

för budgetåret 1979/80 fastställa utgiftsramen fördel mililära försvarei till 13 111 955 000 kr. i prislägel februari 1978,

bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för del mililära försvarei för budgelårel 1979/80 med hänsyn lill prisutvecklingen enligl nettoprisindex,

bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen fördel mililära försvarei för budgetåret 1979/80 med den del av ökade koslnader för vissa förmåner ät värnpliktiga som översteg vad neiioprisindex gav,

bemyndiga regeringen all justera utgiftsramen fördel mililära försvarei för budgelårel 1979/80 pä grund av över- eller underulnytfiande av utgiftsramen för budgelårel 1978/79,

bemyndiga regeringen all under budgelårel 1979/80 medge överskridande av utgiftsramen för del militära försvarei om del behövdes av konjunktur- eller beredskapsskäl.

I detla sammanhang hade behandlats moiionerna 1978/79:422 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m).

1978/79:594 av Olof Palme m. fl, (s) såvitt avsäg yrkandena 3-5, nämligen

3. alt riksdagen beslulade fastställa utgiftsramen fördel mililära försvarei
för budgelårel 1979/80 lill 12 703 910 000 kr,, i prisläge februari 1978,

4, att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i molionen

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel för budgelårel 1979/80,

5, all riksdagen skulle avslå regeringens hemslällan om bemyndigande alt justera utgiftsramen fördel mililära försvarei för budgetåret 1979/80 med den del av ökade koslnader för förmåner ål värnpliktiga vilken översteg vad neiioprisindex gav, och

1978/79:1219 av Bertil Johansson (c).

Utskottet hemställde

all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:1(X) och med avslag på molionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för budgetåret 1979/80 fastställde utgiftsramen för del mililära försvarei till 13 111955000 kr, i prisläget februari 1978,

alt riksdagen bemyndigade regeringen all justera utgiftsramen för det mililära försvarei för budgetåret 1979/80 med hänsyn till prisutvecklingen enligl neiioprisindex,

all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:594, yrkandet 5, bemyndigade regeringen all justera utgiftsramen fördel mililära försvaret för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner ät värnpliktiga som översteg vad neiioprisindex gav,

au riksdagen bemyndigade regeringen att justera utgiftsramen för del mililära försvarei för budgetåret 1979/80 pä grund av över- eller underulnytfiande av utgiftsramen för budgelårel 1978/79,

all riksdagen bemyndigade regeringen att under budgetåret 1979/80 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvarei om det behövdes av konjunktur- eller beredskapsskäl,

all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:422 om systemet för priskompensation lill försvarei,

all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1219 om överföring av vissa sociala koslnader, m. m.

Reservation hade avgivits

8, av Bengl Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (samtliga s) som ansett all utskottet under 1 och 3 bort hemställa

1. alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall lill molionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för budgetåret 1979/80 fastställde utgiftsramen för det mililära försvarei lill 12 703 910000 kr. i prislägel februari 1978 samt begärde all regeringen anpassade utnyttjandet av betalningsmedel och beställningsbemyndiganden efter denna utgiftsram,

3. all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:594, yrkandet 5, skulle avslå regeringens förslag om bemyndigande att justera utgiftsramen för del mililära försvarei för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa fömiåner ät värnpliktiga som översteg vad neiioprisindex gav.

Vid denna punkt hade avgivits särskilda yttranden

av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) saml

av Gunnar Oskarson (m) och Bertil Johansson (c).

Punklen 7 (Anslagsfrågor för det militära försvarei)

Regeringen hade i budgetpropositionen och i proposilionen 1978/79:138 föreslagil riksdagen all för budgetåret 1979/80 anvisa medel, lämna beställningsbemyndiganden m. m. enligt närmare angiven sammanställning.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

I detla sammanhang hade behandlals

dels de under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöie väckta motionerna

1978/79:353 av Bengl Kindbom (c) såviu nu var i fråga (yrkandel 2),

1978/79:354 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals

att riksdagen hemställde hos regeringen om förslag lill omorganisation av underrättelsetjänsten lill ell civilt organ, som skulle lyda direkt under försvarsdepartementet,

att riksdagen beslutade om organisalion av underräilelsenämnden, som innebar representation för samtliga riksdagspartier samt all nämnden gjordes ansvarig inför riksdagen och dess konslitulionsutskolt,

all riksdagen, om yrkandena under punklerna 1 och 2 inte bifölls, skulle avslå yrkandel i budgetpropositionen bil. 7p. F20om Insalsberedskapm. m. på 58 300 000 kt,

1978/79:1793 av Hans Wachtmeister (m) och Olle Eriksson (c),

dels den med anledning av proposilionen 1978/79:138 väckta motionen 1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fi. (m) såvitt avsåg yrkandena

alt riksdagen bemyndigade regeringen att medge att utvecklingsarbete under anslagel Flygvapenförband för SK 38/A 38 för verksamhelen under resterande del av försvarsbesluisperioden t. o. m. 1981/82 fick beställas inom en kostnadsram av 1600 000 000 kr., bemyndigandet avsäg all läcka ulvecklingen av flygplan SK 38/A 38 saml tillhörande beväpnings- och molmedelsulruslning,

alt riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1979/80 anvisade eU förslagsanslag av 660 500,000 kr.

Utskollel hemställde

i fräga om fjärde huvudtiteln

alt riksdagen lill Försvarsdepartementet för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 20 900 000 kr.,

all riksdagen beiräffande Vissa nämnder m. m. skulle

a. uppdra ål fullmäktige i riksgäldskonlorel all under budgetåret 1979/80 ikläda slalen garanti för lån lill Sliftelsen Gällöfsia kurscenlmm med sammanlagt högsl 2 000 000 kr..

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

b. för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 12 700 000 kt,

att riksdagen lill Kommittéer m. m. för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.,

alt riksdagen lill Extra utgifter för budgetåret 1979/80 anvisade etl reservalionsanslag av 1 000 000 kt,

alt riksdagen lill Reglering av prisstegringar för det mililära försvarei för budgelårel 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av I 400 000 000 kr.,

alt riksdagen lill Arméförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av 3 412 000 000 kr.,

all riksdagen beiräffande Arméförband: Malerielanskaffning skulle

a. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av materiel m. m. för
arméförband fick läggas ul inom en kostnadsram av 1 128 000 000 kr,,

b, för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 999 500 000 kt,

all riksdagen lill Arméförband: Isiåndsäiining av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 89 700 000 kt,

all riksdagen beiräffande Arméförband: Forskning och utveckling skulle

a. bemyndiga regeringen all medge all utvecklingsarbete för arméförband
fick beställas inom en kostnadsram av 110 000 000 kr.,

b. för budgelårel 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 92 000 000 kr.,

att riksdagen lill Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 1 080 000 000 kr.,

alt riksdagen beiräffande Marinförband: Malerielanskaffning skulle

a. bemyndiga regeringen au medge alt beställningar av materiel m, m, för
marinförband fick läggas ul inom en kostnadsram av 1 049 000 000 kr,,

b. för budgelårel 1979/80 anvisa eU förslagsanslag av 631 000 000 kt,

all riksdagen lill Marinförband: Isländsältning av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 25 250 000 kt,

all riksdagen beiräffande Marinförband: Forskning och utveckling skulle

a, bemyndiga regeringen alt medge all utvecklingsarbete för marinförband
fick beställas inom en kostnadsram av 65 200 000 kr,,

b, för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 47 500 000 kr.,

all riksdagen lill Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgelårel 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 1 880 000 000 kr.,

all riksdagen beiräffande Flygvapenförband: Malerielanskaffning skulle

a. bemyndiga regeringen all medge alt beställningar av materiel m. m. för
flygvapenförband fick läggas ul inom en kostnadsram av 2 032 000 000
kt,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 977 000 000 kr.,

16. all riksdagen till Flygvapenförband: Isländsältning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 40 000 000
kt.

17. all riksdagen beiräffande Flygvapenförband: Forskning och utveck
ling med bifall lill proposilionen 1978/79:138 och med avslag på molionen
1978/79:2241, yrkandena 1 och 2, skulle

a. bemyndiga regeringen alt medge all utvecklingsarbete för fiygvapen-
förband fick beställas inom en kostnadsram av 320 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 418 200 000 kr.,

all riksdagen lill Försvarsstaben för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 81 000 000 kt,

all riksdagen till Armésiaben för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 48 800 000 kr.,

att riksdagen till Marinstaben för budgelårel 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av 40 100 000 kr.,

all riksdagen lill Flygslaben för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 48 500 000 kt,

alt riksdagen till Militärområdesslaber m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 261 500 000 kr.,

all riksdagen lill Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 10 200 000 kt,

all riksdagen lill Krigsorganisation för vissa staber m. m,: Malerielanskaffning m. m. skulle

a. bemyndiga regeringen all medge alt beställningar av materiel m. m. för
vissa staber fick läggas ut inom en kostnadsram av 52 900 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 62 900 000 kr.,

att riksdagen lill Ceniral och högre regional ledning: Isländsältning av befästningar och kaserner för budgelårel 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 1 800 000 kr.,

alt riksdagen lill Försvarels civilförvaltning för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 40 550 000 kr.,

all riksdagen lill Försvarels sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 20 000 000 kr.,

att riksdagen till Fortifikationsförvallningen för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 76 100 000 kr.,

all riksdagen beiräffande Försvarels materielverk skulle

a. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1979/80 förnöden
heter för fredsulbildningen fick beställas så att vid varje tillfälle en
kostnadsram av 650 000 000 kr. inle överskreds,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 455 600 000 kr.,

30. alt riksdagen beiräffande Gemensam försvarsforskning skulle

a, för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 235 700 000 kt,

b, bemyndiga regeringen att under budgetåret 1979/80 medge att materiel
för forskningsändamål beställdes inom en kostnadsram av 6 000 000 kt,

au riksdagen lill Försvarets radioanstalt för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 115 800 000 kr.,

all riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 63 800 000 kr..

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken. m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

att riksdagen lill Försvarels rationaliseringsinstitut för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 26 900 000 kr.,

att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av 2 140 000 kr.,

all riksdagen lill Militärhögskolan för budgelårel 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 21 800 000 kr.,

att riksdagen lill Försvarels gymnasieskola för budgelårel 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 3 300 000 kr.,

att riksdagen lill Försvarets förvaliningsskola för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 4 450 000 kr.,

all riksdagen lill Försvarels brevskola för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

att riksdagen lill Statens hundskola för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 740 000 kr.,

all riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 4 400 000 kr.,

all riksdagen lill Statens försvarshisioriska museer för budgetåret 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av 6 700 000 kt,

all riksdagen lill Anskaffning av fortifikalorisk materiel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 6 400 000 kr.,

alt riksdagen lill Försvarels datacentral för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 1 000 kr.,

att riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:100 och med avslag pä molionen 1978/79:1793 till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgelårel 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 50 600 000 kr.,

alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 och med avslag på molionen 1978/79:354 lill Insaisberedskap m. m. för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 58 300 000 kr.,

all riksdagen beiräffande Viss gemensam verksamhei skulle

a. bemyndiga regeringen all medge au beställningar m. m. av krigskartor
fick läggas ut inom en kostnadsram av 860 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 13 650 000 kr.,

alt riksdagen lill Vissa ersättningar m. m. för budgelårel 1979/80 anvisade ell förslagsanslag av 48 424 000 kr.,

alt riksdagen lill Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsälining av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighelsfond

49. aU riksdagen till Gemensamma myndigheler m. m.: Anskaffning av
anläggningar för försvarels forskningsanstalt för budgetåret 1979/80 anvi
sade ell invesleringsanslag av 7 000 000 kt,

i fråga om försvarels fastighelsfond

50. att riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:100 och med avslag
på molionen 1978/79:353, yrkandel 2, lill Arméförband: Anskaffning av
anläggningar för budgelårel 1979/80 anvisade ett invesleringsanslag av
250 000 000 kt.

att riksdagen lill Marinförband: Anskaffning av anläggningar för Nr 143 budgelårel 1979/80 anvisade etl investeringsanslag av 99 600 000 kt. Fredagen den

att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för ]] j; J979 budgetåret 1979/80 anvisade ett invesleringsanslag av 131 000 000 kt,

alt riksdagen till Ceniral och högre regional ledning: Anskaffning av Försvarspolitiken anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisade etl investeringsanslag av

40 000 000 kr.,

54. alt riksdagen lill Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar för budgelårel 1979/80 anvisade ell invesleringsanslag av
21 000 000 kt,

i fräga om statens dalamaskinfond, försvarels delfond

55. alt riksdagen beträffande Anskaffning av datamaskiner skulle

a. för budgetåret 1979/80 anvisa etl invesleringsanslag av 14 800 000
kt,

b. medge att dalamaskinutruslning beställdes lill en kostnad av - utöver
tidigare medgivet belopp - högsl 20 000 000 kt

Reservalion hade avgivils

9. av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) som - under förutsättning av bifall lill reservaiionen nr 2 - ansell att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen beiräffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling med anledning av propositionen 1978/79:138 och med bifall lill motionen 1978/79:2241, yrkandena 1 och 2, skulle

a. bemyndiga regeringen alt medge all utvecklingsarbete för flygvapen
förband fick beställas inom en kostnadsram av I 920 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 660 500 000 kr.

Utbildningsutskottets betänkande nr 42

I propositionen 1978/79:100 bil. 12 hade regeringen (utbildningsdepartementet) under punklen D 21 (s. 563-567) föreslagil riksdagen att

bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighel med vad som förordats i proposilionen,

bemyndiga regeringen all ändra benämning av tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

bemyndiga regeringen alt föra en fiänsl som professor över stat i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 215 684 000 kr. varav 2 939 000 kr. all avräknas mot aulomobilskallemedlen.

Sedermera hade regeringen i propositionen 1978/79:127 lagt fram förslag
om ålgärder föratt främja sysselsättningen i Norrbollen. Propositionen hade
■ emiiierats till utbildningsutskottet i vad avsåg hemslällan i bil. 4 alt
riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetaret 1979/80 under nionde 17

2 Riksdagens protokoti 1978/79:143-145

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

huvudtiteln anvisade etl i förhållande lill proposilionen 1978/79:100 med 6 000 000 kr. höjt reservalionsanslag av 222 434 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlals

dels den under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöie väckta motionen 1978/79:1911 av Cari-Wilhelm Lothigius m. fl. (m, c), vari yrkals att riksdagen hos regeringen begärde all en professur i iräleknik omedelbarl inrättades vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH),

dels den med anledning av propositionen 1978/79:138 (vilken proposilion remitterats lill försvarsulskotlei) väckta motionen 1978/79:2255 av Olof Palme m. fl. (s), vari yrkals all riksdagen till Tekniska fakulteterna uiöver vad regeringen föreslagit i proposilionen 1978/79:100 bil. 12 för budgelårel 1979/80 anvisade elt reservationsanslag av 4 000 000 kt

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:127 beslulade anvisa
6 000 000 kr. för forskningsorganisationen vid högskolan i Luleå,

alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 bemyndigade regeringen alt inrälla tjänster som professor i enlighet med vad som förordals i proposilionen,

alt riksdagen med bifall till molionen 1978/79:1911 bemyndigade regeringen alt vid tekniska högskolan i Stockholm inrätta en fiänsl som professor i Iräleknik,

att riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 bemyndigade regeringen att ändra benämningen av en tjänst som professor i enlighet med vad som förordals i proposilionen,

all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 bemyndigade regeringen all föra en tjänst som professor över stat i enlighel med vad som förordats i proposilionen,

alt riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2255 om särskild medelsanvisning för leknisk forskning vid universitetet i Linköping,

alt riksdagen beiräffande medelsanvisningen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall lill propositionen 1978/79:127 saml med avslag på molionen 1978/79:2255 i denna del till Tekniska fakulteterna under nionde huvudtiteln för budgetåret 1978/80 anvisade ell reservalionsanslag av 221 684 000 kr., varav 2 939 000 kt alt avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

Reservation hade avgivits beiräffande särskild medelsanvisning för leknisk forskning vid univertsiieiel i Linköping av Stig Alemyr, Bengl Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Åke Gillström och Torsten Karlsson (samtliga s) som ansett all uiskotiet under 6 och 7 bon hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:2255 beslulade anvisa 4 000 000 kr. för leknisk forskning vid universitetet i Linköping,

att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:127saml molionen 1978/79:2255idenna del lill Tekniska fakulteterna under nionde huvudtiteln för budgelårel 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 225 684 000 kr., varav 2 939 000 kr. all avräknas mot aulomobilskallemedlen.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Försvarsutskottets betänkande nr 25

I proposilionen 1978/79:111 bil. 3 (försvarsdepartementet) hade regeringen - efter föredragning av försvarsminislern Lars De Geer - berett riksdagen tillfälle all ta del av vad föredragande statsrådet anfört om de förenklingar i kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan som regeringen hade genomfört eller avsåg att genomföra.

I proposilionen anmäldes förenklingar i administrationen av de värnpliktigas reseförmåner och inom försvarets planerings- och budgeteringssystem. Vidare behandlades förbättringar av myndigheternas möjligheler att arbeia rationellt, viss försöksverksamhel och förenklingar i inslmktioner m. m. Slulligen togs ocksä upp vissa informationsfrägot

I detta sammanhang hade t)ehandlats den med anledning av proposilionen väckta molionen 1978/79:2467 av Lars Werner m. fi. (vpk), vari såvitt nu var i fråga yrkals all riksdagen beslulade inrätta en särskild parlamentarisk kommission, bestående av represenlanler för alla riksdagspartier, med uppgift all granska den militära byråkratin och föreslå förenklingar (yrkandel 13).

Ulskoltel hemställde

all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2467, yrkandet 13,

att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet hade anförl med anledning av föredragande statsrådets redovisning av de förenklingar i kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan som regeringen hade genomfört eller avsåg att genomföra.

Försvarsminislern LARS DE GEER:

Herr lalman! Riksdagen skall nu debattera och besluta om det tredje budgetåret av de fem som omfattas av 1977 års försvarsbeslut. Del finns anledning att återkomma till den allmänna bedömning av Sveriges säkerhetspolitik och försvarspolitik som i detla sammanhang gjordes av riksdagen och erinra om att denna allmänna bedömning gjordes under bred enighet. Regeringen och försvarsutskottet har kunnat konstatera all ulvecklingen efter försvarsbeslutet inte motiverar någon förändring av denna grundläggande syn.

Ulvecklingen under del gångna året har präglats av oro på många håll i väriden men också av en slabilitelsbevarande förmåga hos del internationella systemet. Fredsuppgörelsen mellan Israel och Egypten innebär en betydel-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvå rspoli tiken, m. m.

sefull händelse i denna permanenta krishärd. Vi hoppas att uppgörelsen skall visa sig vara elt steg på vägen mot en mera omfattande fredsuppgörelse.

I Fjärran Östern innebar de aktiva krigshandlingarna mellan Vietnam och Kina ytteriigare lidanden för denna krigshärjade del av väriden. Utvecklingen av konflikten kunde dock hållas på en kontrollerad nivå. Händelseutvecklingen i Afrika inger oro. Det förefaller inle nu sannolikl med en snabb och fredlig utveckling mot självständighet och majorilelsslyre vare sig i Rhodesia eller i Namibia. Det är ännu för tidigt alt med bestämdhet uttala sig om de mera långsiktiga konsekvenserna av omvälvningen i Iran. Vårt egel och västväridens beroende av denna del av väriden för vår oljeförsörjning gör givelvis att vi har den största anledning all följa ulvecklingen med uppmärksamhel.

Ulvecklingen av relationerna mellan supermakterna kan sägas gå i riktning mot minskad bipolaritet. Del amerikanska fullständiga erkännandet av Kina och det träffade samarbelsavialei mellan Kina och Japan utgör exempel på denna tendens. Samtidigt som de sovjetisk-amerikanska relationerna inte varit utan irritationsmoment kvarstår ändå på båda sidor den grundläggande viljan att fullfölja avspänningspoliliken.

Strävandena efter nedrustning och rustningskontroll har inte medfört någon förändring av det allmänna ruslningsläget i väriden. Samiidigt innebär det SALT Il-avtal som förefaller komma att träffas inom en relativt kort framtid ett betydelsefullt fortsatt steg mot en internationell mslningsregle-ring och ett bevis på all supermakterna är beslutna att fullfölja avspänningspolitiken. SALT II innebär visseriigen inle någon väsenfiig nedmslning på de interkonlinentala lerrorvapnens område. Själva existensen av ell sådanl avtal är dock elt positivt inslag i den internationella rustningsbilden. Vissa begränsade framsteg förefaller också ha gjorts i de pågående förhandlingarna i Wien om styrkereduktioner i Europa, Mutual Balanced Force Reduction-förhandlingarna. Även i övrigt har underdel gångna året inle saknats iniiiativ på nedrustningsområdet. Del finns anledning all under det kommande årel återkomma lill delta i olika sammanhang. Vi kommer givelvis från svensk sida alt fullfölja vår tradition av en akliv och pådrivande internationell nedmstningspolilik.

Den internationella utvecklingen har inte inneburil någon förändring i den säkerhetspolitiska situation av relativi låg spänningsnivå och balans som präglar vårt omedelbara närområde, Samiidigt har den ökade strategiska betydelse som den vapentekniska utvecklingen medfört för Nona Ishavsområdet och de olösta territoriella frågorna i Norra Ishavet inneburit ett ökat internationellt intresse för denna för oss så betydelsefulla del av väriden. De berörda staterna har genom sitt agerande visat att de eftersträvar att vidmakthålla en låg spänningsnivå och att undvika åtgärder som kan uppfattas som nya inslag i den säkerhetspolitiska bilden.

Den svenska försvarspolitiken spelar en betydelsefull roll för balansen i vårt närområde. En fasl svensk försvarspolitik uppfattas av vår omvärld som etl omistligt inslag i del som brukar kallas den nordiska balansen. Genom alt vidmakthålla ett för våra förhållanden starkt försvar bidrar vi till tryggheten i

vår del av väriden.

Dellagande med svensk trupp i Förenta nationernas fredsbevarande operationer förblir liksom hittills en viktig uppgift för den svenska försvarsmakten. Sverige har erbjudit dellagande i en planerad FN-insals i Namibia. Del fortsatta svenska engagemanget i Mellersta Östern blir beroende av ställningstagandet i Förenta nationernas säkerhetsråd. Vad gäller insatsen på Cypern förutses för ögonblicket ingen ändring.

Den försvarsbudget för 1979/80 som nu skall debatteras innebär en fullföljd av 1977 års försvarsbeslut. Regeringens och utskottets förslag innebär en föriängning av den ekonomiska ram för femårsperioden som då beslutades. Samtidigt visar planeringen nu, att del inte är möjligl att lill alla delar under perioden genomföra det program som låg lill grund för 1977 års beslut. Det är angeläget att vi inför kommande försvarsbeslut tar lärdom av det förflutna och all vi förfinar våra planeringsmetoder, så att våra beslut blir så realistiska som möjligt. Jag vill i detta sammanhang peka på att det finns en reservalion som förordar nära en halv miljard lägre utgiftsram och att denna reservation i praktiken skulle ställa sig nästan ogenomförbar.

Della socialdemokratiska förslag baserar sig logiskt på socialdemokraternas första reservalion vid utskottets betänkande som i sin tur faller tillbaka på deras reservation i samband med försvarsbeslutet. Man anser att riskerna för ökad spänning inom Norra Ishavs-området överdrivits i utskottets skrivning. Intressant är då att notera att precis motsatt uppfattning kommit lill uitryck i konkreta åtgärder i våra nordiska grannländer, som förstärkt sitt försvar i del aktuella området. Detta lorde också ägnas siörre uppmärksamhet nu än fömt av de bägge stormaktsblocken. Jag vill alltså bestrida korrektheten i reservanternas bedömning att de säkerhetspolitiska riskerna skulle motivera lägre försvarsanslag i vårt land.

I reservalion nr 6 följer därefter socialdemokraterna logiskt upp sin säkerhetspolitiska bedömning, liksom i samband med försvarsbeslutet, genom att föreslå att försvarsanslagen för budgetåret 1979/80 skall skäras ned i budgeten med 448 milj. kr. i löpande penningvärde, en summa som egenlligen bör höjas ej oväsentligt om värnpliklsförmänerna dessutom skall höjas enligt samma partis reservalion nr 7. Eftersom trygghetslagarna rimligtvis måste gälla även försvarets personalkårer kan denna kostnadsnedskärning icke lagas på lönesidan. Den måste följaktligen sältas in på minskade inköp av materiel, och detta i myckel påtaglig omfatining. Beloppel motsvarar halva arméns materielköp under ett år, eller hela marinens inköp av materiel i Sverige under etl år. Renl affärsmässigt skulle sådana ålgärder framtvinga omförhandlingar av redan orda inköp, vilket med till visshet gränsande sannolikhet skulle medföra skadeståndsanspråk från de leverantörer som ej skulle medges rätt att fullfölja leveranser enligt redan uppförda kontrakt Än allvarligare skulle åtgärden slå mot beläggningen inom vår försvarsindustri, som redan med regeringens proposition delvis kommeratt få problem med bristande sysselsättning - dock sannolikt inte av större omfatining än alt naluriig avgång kan klara av problemen. Om riksdagen följde reservanternas linje i denna fråga, skulle ett par lusen anställda i vår

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

försvarsindustri behöva andra, nya jobb omedelbarl. På vissa orter skulle della medföra en mycket allvarlig sysselsältningssitualion!

1977 års försvarsbeslut innebar inledningsvis en viss uppgång i den andel av försvarsutgifterna som kunde avsällas för materiell förnyelse. Denna andel tenderar nu åter att gå ned. En fortsatt kraftfull rationalisering av fredsorganisationen är därför nödvändig. Det är i detla perspekiiv man måste se de förslag lill begränsningar i fredsorganisalionen som regeringen framlagt pä grundval av fredsorganisationsulredningens förslag. Jag hälsar med tillfredsställelse utskoiiets tillstyrkan av dessa förslag.

Den fortsatta beredningen av den s. k. fiygplansfrägan har bekräftat riktigheten av den bedömning som gjordes redan av 1974 års försvarsutredning, nämligen all ett nyutvecklat svenskt kombinerat attack- och skolflygplan inle kunde inrymmas i den ekonomiska ram som utredningens majoritet förordade och som kom att bilda utgångspunkten för 1977 års försvarsbeslut. De av reservanterna i utskottet som rekommenderar en utveckling av ell sådanl flygplan yrkar konsekveni nog också pä elt ca 200 milj. kt förhöjt anslag för detta ändamål. Det är emellertid, som framgår av den ekonomiska analysen i regeringens proposition i flygplansfrågan, pä lång sikt som ell genomförande av B3LA eller A 38/SK 38 inom rimliga förutsebara försvarsekonomier skulle fä oacceptabla konsekvenser för övriga funktioner inom försvarei. En annan bedömning gör endast de av reservanterna i utskottet som förordar etl genomförande av B3LA eller A 38/SK 38. Endast för ell genomförande av della projekl förelåg ett genomarbetat beslutsunderlag. Vi skall nu genom överbefälhavaren låta utreda om och på vilket säll en föriängning av Viggenserien är lämplig och möjlig och om flygplanet därvid kan ges en viss atlackkapaciiet uiöver den nuvarande. Överbefälhavaren skall också utreda frågan om anskaffning av ett skolflygplan med olika grader av beväpning och bedöma hur ell sådant flygplan lämpligen skulle kunna användas i krigsorganisationen. Avsikten är att ett ordenlligl underiag skall kunna föreligga för beslul i denna kammare inom ett år.

Några reservanter i utskottet har velat lämna ganska precisa direkliv på inriktningen av utredningsarbetet på framlida skolflygplan, både i vad avser leknisk uiformning och användning i krigsorganisationen. Jag tror inte att del är klokt alt på della tidiga stadium göra sä bindande uttalanden. Vi harju utomordentlig sakkunskap såväl inom flygvapnet och försvarets materielverk som inom flygtekniska försöksanstalten och därtill kunskaperna inom flygindustrin beträffande produktion samt inom försvarels fabriksverk beiräffande underhållet av olika flygplanssystem. All denna sakkunskap måste ulnyujas i undersökningen. Jag vill emellertid understryka att skillnaderna i praktiken rörande inriktningen av utredningsarbetet förefaller mig vara små. Även om motsatsen kommer att hävdas i kammaren i dag, föreligger del i sak en ganska god överensstämmelse mellan socialdemokrater, centerpartister och folkpartister rörande vad som skall utredas. Jag beklagar att denna enighet ej återspeglas i ulskollets betänkande.

Det har sagts att flygplanspropositionen i princip innebär att vårt lands

flygindustri läggs ned. Jag vill pä del bestämdaste hävda att sä inle är fallet och punkt för punkl påpeka bl. a. följande:

Orderbeläggningen genom Viggenlillverkningen uppgår till nära lio är, och kan föriängas om antalet plan av denna lyp utökas eller förändras. Hur mänga verkstadsindustrier i vårl land har i dag en sådan beläggning?

Ell beväpnat skolflygplan kommer att kräva vissa utvecklingsinsatser, liksom självfallet också produklion längre fram.

Även om en ny grundplallform för att i framtiden ersätta Viggensystemel sannolikl inle kan lagas fram enbart i vårl land, sä kan vi antagligen aniingen samarbeta med elt annat land om ulvecklingen av ell sådanl plan eller anpassa en ulifrån hämtad planlyp till svenska förhållanden genom ett omfattande förändringsarbete i fräga om målsökning, vapen och elektronik över huvud lagel. Del torde i framliden vara omöjligt för ell sä lilel land som Sverige, som dessutom för en snäv polilik då del gäller lilläiandet av vapenexport - en polilik som del råder allmän uppslutning kring i riksdagen -, all ensaml la fram en sådan gmndplaltform i framliden. Att så är fallet kan exemplifieras med alt kostnaderna för att ta fram det nya Tornadoflygplanet delals mellan England, Västlyskland och llalien.

Mycket lalar för all robotar av olika slag kommer all spela en stor roll inom försvarslekniken under kommande år. Trots vissa kortsiktiga nackdelar har regeringen vall all placera en siörre robolorder inom Sverige, i avsikt alt upprätthålla kapacitet för tillverkning av siörre robotar inom landei även framåt i tiden. Den nu akluella beställningen på sjömålsrobol lorde ge elt avsevärt utvecklingsarbete under några är framåt, och därefter etl ej föraktligt jobb med produktionen.

Regeringen har förklarat sig beredd alt på allt säll siödja en övergång inom flygindustrin lill civil produklion, och industridepartementet har tillsatt en särskild delegation under ledning av Tony Hagslröm för alt följa och stödja denna utveckling. Volvo Flygmotors nyligen bekräftade samarbele med utländskt förelag är etl utmärkt exempel på en sådan övergäng, och även Saab har erhållit beställningar frän amerikansk och engelsk flyginduslri på komponenter och delsystem. Del faklum all den svenska flyginduslrins ledande förelag samtliga ingår i slora, flnansielll slarka koncerner bör också underlätta övergång till civil produklion eller annan verksamhet.

Civilförsvarels förmåga all lösa sina krigsuppgifler bidrar lill totalförsvarets fredsbevarande funktion genom att slärka samhällets motsländsförmåga och därmed också tilltron lill vår föresals all göra motstånd mot påtryckningar och angrepp. Civilförsvarets uppgifter har försvårats genom flyttningen från glesbygd lill tätorter saml genom samhällets ökade sårbarhet i fråga om transporter, information, försörjning med livsmedel, värme och energi liksom över huvud lagel av den växande komplexiteten i vår samhällsuppbyggnad. Den 1 Juli 1979 träder 1975 års lag om skyddsrumsbyggande i funktion, vilket i princip innebär all statlig ersättning efter vissa normer skall utgå till skyddsrumsbyggandet inom nyproduktionen inom siörre tätorter och att kommunerna fär del övergripande ansvarel för planeringen av skyddsmmsbyggandet Till höslen planeras också vissa prov

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

med långtidsulbildning inom civilförsvaret av vapenfria fiänstepliktiga, avsedda att belysa behovet av sådan utbildning och möjlighelerna att i framliden utöka dess omfattning till etl siörre anlal.

De långsiktiga avvägningsproblemen inom det militära försvaret och civilförsvaret ligger hos 1978 års försvarskommitlé, från vilken Jag kommer alt få ell första betänkande ungefär till midsommar. Med innehållet i della betänkande invägl, avser jag därefter att ge direktiv lill ÖB beiräffande det fortsatta planeringsarbetet. Viss aklsamhel har iakttagits, bl. a. vid förhandlingar beträffande långsiktiga malerielköp, för alt säkerställa erforderiig handlingsfrihet inför 1982 års försvarsbeslut.

PER PETERSSON (m):

Herr talman! Sveriges säkerhetspolitik-vari värt totalförsvar är en myckel viklig del - har som mål all bevara vår fred, vår frihet och vår demokratiska livsform.

Frågoma om Sveriges fred, frihet och demokratiska styrelsesätt angår oss alla.

Praktiskt laget alla svenskar vill att vårt land skall vara fredat, fritt och demokratiskt styrt. Vi anser också samfällt all vär alliansfria polilik syftande till neutralitet vid krig, med stöd av ett respektingivande försvar, givit oss möjlighet all stå utanför två världskrig som berört våra grannländer. Vårl land har haft glädje av fred i mer än 160 år, dvs, fem ä sex generationer. Vi tycker alla alt detta är bra, och vi gläds över del.

Ett starkt försvar kräver kännbara uppoffringar, personliga och ekonomiska. Men det är många - alltför många - som skyggar för att tala klartext om försvarets kostnader och krav.

Erfarenheten visar att vid kriser och krig i vår nära omvärld ökar intresset för ett starkt försvar och även viljan all göra uppoffringar för försvaret. När vi har långa perioder med fred i vårt närområde avtar känslan för det slarka försvarets betydelse för vår frihet och fred. Men det är under en lång fredsperiod vi försvarskunniga-politiker och andra-har vårt stora ansvar. Vi försvarskunniga vet, all det tar lång lid alt bygga upp ett starkt försvat Vi vet att det finns för supermakterna strategiskt vikliga områden i vårt lands närhet. Vi vel att genom pakter, allianser och nutida kommunikationer kan ell krig eller en allvarlig kris i en helt annan del av väriden snabbt medföra hot mot vårt land.

Del är vår uppgift att klargöra del ovillkoriiga sambandet mellan en uthållig satsning på ett starkt totalförsvar och möjligheten att ha ett starkt värn för vårt land den okända dag när vi utsätts för ett allvariigt hot. Ingen vet när den dagen kommer. Men alla vet att den kan komma och alt då alla svenskar kommer att kräva elt starkt försvar.

Vi har under senare år sett att de som önskar en drastisk förändring av vår säkerhetspolitik, eller i klartext en kraftig nedskärning av del militära försvarei - med andra ord svensk militär nedrustning - blivit fler och fält alll störte utrymme i massmedia.

Det upplevs som populärare av många att tala vackert om internationell

nedmslning, om fred och global rättvisa. Få lyssnar till Inga Thorsson och andra kunniga nedrustningsexperler, som förklarar att de aldrig i siu arbete för nedrustning i väriden mött någon kritik mot Sveriges satsningar pä vårt egel lands försvar. Omväriden inser att vårt land inte hotar någon och att vårt försvar är till för vårl eget värn. De flesla är eniga om all en nedgång i del svenska försvarets styrka kan skapa oro och osäkerhet inom NATO och Warszawapaklen, som gör att dessa pakter stärker och flyttar fram sina positioner i Norden.

Verkligheten är den alt nedrustning i Sverige kan medföra ökad spänning i Norden - oavseti vilka lockande motiv som i Sverige anförs för krav på drastiskt sänkta svenska försvarsanslag.

Etl respektingivande svenski totalförsvar är alltså mer än att vara krigsavhållande för vårt land i en kris- och krigssituation i Europa. Del är också en stabiliserande faktor i fredstid i Norden - elt område som genom vapenutveckling och Sovjets militära satsning pä Kolahalvön blivit alltmer intressant och bevakat av supermakterna.

Herr talman! Jag kan inte erinra mig, alt vi förut fått höra så myckel tal om bristande ekonomiska resurser för försvaret som vi hör nu. Antalet kvalificerade enheter - oavsell om det gäller flyg, pansar eller större marinfartyg -minskar. De anslällda inom försvarei blir alll färre. Trols dessa minskningar förefaller medelsbristen vara svår inom hela del mililära försvarets ansvarsområde. Och förvisso är det så. Den i försvarsekonomi mindre kunnige kan få den uppfattningen att försvarei har fält markant sämre resurser de sista åren sedan de borgeriiga fick majoritet i riksdagen.

Osökt kommer frågan: Hur skulle lägel ha varit nu, om de borgerliga partierna filt några riksdagsledamöter mindre vid valet 1976? Det var moderaterna, centern och folkpartiet som utgjorde majoritet i riksdagen pä våren 1977 och som i strid med socialdemokrater och kommunister voterade igenom nuvarande femåriga försvarsbeslut. Om de socialistiska partiernas motförslag hade gått igenom, skulle det ha inneburit att försvaret under de fem åren mellan 1977 och 1982 fått ca 2 000 milj. kr. mindre än vad försvarei nu fär.

Även vid årels riksmöte fullföljer socialdemokraterna sin nedruslningslin-je i fräga om militärt försvar, 1 partimoiionen, nr 594, och i reservalion lill utskottsbetänkandet föreslär de nedprulning med ca 450 milj, kr. pä elt år, med verkan från den 1 juli della år - elt förslag som är helt omöjligt all genomföra i prakliken. Riksdagen och försvarei har lovat personalen anställningstrygghet. Dvs. den pågående personalminskningen skall ske med naiurlig avgång. Försvaret är bundet av långvariga materielleveranskonlrakl. Alla riksdagspartier talar om bibehållen allmän värnplikt. Med dessa låsningar går det inle all med några månaders varsel minska försvarels utgifter med 450 milj. kt under ell är med början redan den 1 juli. Det är en summa som motsvarar lön och sociala kostnader för över 4 000 anslällda. Trots de lägre anslagen vill socialdemokraterna ändock avdela mera pengar lill populära ling som värnpliktigas daglön och utryckningsbidrag. Hur hade del mililära försvarets läge och försvarsdebatlen i nuet varit, om socialde-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 mokralerna åren 1977,1978 och 1979 haft politisk styrka all genomföra sina

Fredaeen den förslag om lägre anslag lill försvaret? Vilken personal hade friställts, vilka

11 mai 1979 förband hade varil i nedläggningsfara, vilken angelägen materiel hade

_____________ försvarei fält undvara? Vilka hade blivit ulan sysselsätlning? Vad hade

Försvarspolitiken omväriden dä sagt om nedrustningen i Sverige?

Herr lalman! Myckel av försvarsdebatlen har rört frågan om flygels och

den svenska flyginduslrins framlid. Särskill nu när socialdemokraterna och regeringen har samma synsätt i fråga om flygel vore del intressant att fl besked om var socialdemokraterna skall spara 450 miljoner under kommande budgetär.

Utvecklingen och produktionen av svenska stridsflygplan har under efterkrigstiden möjliggjort uppbyggnaden av ell relalivi sell slarkl egel flygvapen. Flyginduslrins bidrag lill vårl lands internationellt sell höga teknologiska kompelens har varil beiydande, och dess säkerhetspolitiska betydelse stor. Tunnan, Lansen, Draken och Viggen har inför omväriden kommil all bli symboler för svensk industriell kompetens och för vår nations samlade vifia och beslutsamhet alt värna vår neutralitet och vårl oberoende.

Genom all vi kunnal skräddarsy flygplan efter våra behov har kosinaderna per enhel kunnat reduceras i förhällande lill flygplan utvecklade efter stormakternas krav, samtidigt som kostnaderna kunnal spridas ut över liden genom en i internationell Jämförelse låg produklionslakl och en successiv omsättning av flygvapnets förband.

Den utveckling av den säkerhetspolitiska silualionen i Nordeuropa som vi ser innebär all silualionen kan förändras frän låg lill hög spänning väsentligt snabbare än lidigare. Delta är främsl en följd av den ökade betydelse som Nordeuropa fäll for de bägge supermakterna.

Skall vårl framlida försvar kunna fylla en väsenllig säkerhetspolitisk funktion, så måste del innehålla elt beiydande inslag av förband med hög beredskap, stor rörlighet och beiydande slagkraft Etl slarkl flygvapen, och inom del elt slagkraftigt aiiackflyg, ger bäsla stöd ät vår säkerhetspolitik i framliden.

Den akluella frågan är: Har vi råd all anskaffa elt nytt lätt attack- och skolflygplan, tillverkat i Sverige-eller med andra ord: Harvi råd att bibehålla en utvecklande svensk flyginduslri?

ÖB har ju i etl yttrande anfört all om vi anskaffar del lätta attack- och skolflygplanei SK 38/A 38, blir del, under antagandet att försvaret fär endasl den lägsta utredda planeringsramen, en brisl i försvarels anslagsram pä 50 milj. kt under tolv år på 1980- och 1990-lalen.

Men vilken anslagsram har ÖB då räknat med uttryckt i procent av BNP,
dvs, i procent av marknadsvärdet av alla varor och fiänsler som produceras i
landei under elt år för slullig förbrukning? Jo, en kostnadsram som beräknas
alt om 20 år ha nedgått lill ca 2 96 av BNP, dvs, att försvarets kostnader om 20
är i andel av landets samlade inkomsler skulle vara endast två tredjedelar av
de ca 3,4 % av BNP som de är i dag. En våldsam sänkning med andra ord, I
26 ekonomiska nivåer högre än 2 96 av BNP anser ÖB all ell nyll svenski

aiiackflygplan inryms i ett balanserat svenskt totalförsvar. Nr 143

Enligl moderata samlingspartiels mening innebär en inrikining av försvå- Fredagen den ret mot den lägre nivån i den nu pågående perspekiivplaneringen, dvs. mot j j - j-y

2 % av BNP, en så omfattande förändring av vår säkerhetspolitik att den inle

börgöras lill föremål för fortsalla överväganden. Försvarets utveckling pä sikt Försvarspolitiken bör inrikias mot de mellersta eller de övre nivåerna i perspektivplanen saml mot den grundidé som möjliggör en snabb insats mot överraskande anfall. Överbefälhavarens studier visar entydigt all endasl en sådan inrikining av försvarei ger vår säkerhetspolitik det erforderliga stödet i framtiden.

Jag vill här inskjuta alt del ärell misstag av försvarsminislern alt tro all vårl förslag innebär krav på höjda försvarsanslag under kommande budgetär. Delta framgår också av utskottets belänkande,

ÖB:s redovisning saml de ylleriigare uppgifter som därefter framkommit visar att del är möjligt alt inrymma en utveckling och produklion av SK 38/A 38-sysiemel även med en utveckling moisvarande ram 2, dvs, den lägsta ramen. Del tillskott över denna fiktiva ram på ca 600 milj. kr. över tolv år som ÖB ursprungligen angav torde sannolikl helt ha kunnal reduceras genom borttagandet av vissa kostnader.

Inför försvarsutskottet har doktor Gullstrand, Saab:s fiygdivision, sagt alt Saab lämnal ell paketerbjudande på flygplan A 38 plus robotar som minskade A 38-systemels koslnader i närlid med 500 milj. kr.

I en årsram för försvarei på ca 15 000 milj. kr. skulle alltså skillnaden mellan 600 milj. kt och 500 milj. kt under tolv är, dvs. ett belopp om 10 milj. kr., ha varil avgörande för svenski flygs framlid.

Folkpartiet har i slutskedet av utskottsbehandlingen av flygplansfrägan haft en vinglig stråt Vad som varil sanning en timme har nästa limme varil någol hell annoriunda. I sista stund valde dock folkpartiet all gå socialdemokraternas väg,

1 den socialdemokraliska partimoiionen 2253 konstateras all regeringen har anslutit sig till socialdemokraternas uppfattning i flygplansfrågan, I motionen sägs också klart att studier av nyutvecklade flygplan inte kan komma i fråga. Ledande socialdemokrater har också sagt att antalel nya skolflygplan skall begränsas lill en storleksordning av 40-60 plan. Del finns troligen fier än Jag som funderar över hur delta stämmer med TT-meddelandel frän försvarsminister Lars de Geer den 26 april, där del sägs:

"Innan statsmakterna kan binda sig för ett beslul i frågan måste man höra den mililära sakkunskapen och noggranl utvärdera kostnaden för olika alternativ. Della kommer nu alt ske, vilket innebär all regeringens polilik i flygplansfrågan fullföljs.

I de båda alternativ, som ÖB utreder, sker en viss vidareutveckling av Jaktviggens atlackkapaciiet med bl. a. förmåga att bära sjömålsrobotat I det ena alternativet finns vidare ell svenski beväpnat skolflygplan med förmåga alt bära sjömålsrobotar. I det andra alternativet anskaffas etl skolflygplan med myckel begränsad beväpning. ÖB skall redovisa alternativen -grundade på offerter frän indusirin - senasl lill den I febmari nästa år."

Säkerligen finns det fler än Jag som är intresserade av all höra om 27

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

försvarsministern och vice ordföranden i försvarsutskottet verkligen har samma lolkning av den överenskommelse som energiminisiern gjorde med socialdemokraterna i flygplansfrågan. Au överenskommelsen på sikt innebär all en egenulvecklande svensk flyginduslri försvinner, lorde vara ett beklagligt faklum - här harjag en hell annan åsikt än försvarsministern. Det innebär mycket för trovärdigheten av svensk neutralitet och ell fredsbevarande försvar om vår egen utvecklade flyginduslri försvinner.

Herr lalman! Lät mig upprepa all endasl med en så osannolik förutsättning som all under den kommande 20-årsperioden försvarels andel av BNP sjunker från nuvarande ca 3,4 96 lill ca 2 96 kan det vara befogal att hysa farhågor för alt ell svenskt tillverkat plan SK 38/A 38 - ett plan som fyller de operativa kraven pä 1990-lalet - äventyrar föruisäuningarna för att på sikt upprätthålla ell balanserat försvar.

Herr lalman! Försvarei får under den nu gällande femårsperioden en koslnadsuppräkning enligl neiioprisindex - ell indexsyslem som enligt noggranna ulredningar ger otillräcklig ersättning för fallande penningvärde och stigande lönekostnader. Nettoprisindex medför att stabiliteten i försvarsplaneringen äventyras och alt man ej fullföljer försvarels behov enligt den säkerhetspolitiska bedömningen. Enligl Gunnar Oskarsons och min mening bör före nästa femåriga försvarsbeslut på nytt övervägas metoden för att kompensera förändringar av löner och priser.

Med slöd av del anförda villjag yrka bifall lill reservalionerna 2,4,5 och 9. Om vår reservalion 2 faller, avser jag all i andra hand rösta på reservationen 3. I övrigl yrkar jag bifall till vad utskottet hemställt.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c):

Herr lalman! Vår säkerhetspolitik formas genom samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vär politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken. Den svenska försvarspolitiken syftar lill alt försvarei vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha en sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckning eller angrepp mot Sverige inle av någon kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i sä fall den önskade fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ell ullryck för vär vilja all slå vakl om nationens säkerhet och oberoende. Del är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar lill landels försvar.

En av hörnstenarna i vår utrikes- och nedrustningspolitik har varil våra möjligheter all kritiskt granska även de stora staterna. Denna vår möjlighet har grundats på vår alliansfria ställning men också på vårt oberoende av pakterna, framför alll i fräga om att ha en egen försvarsindustri. Proposilionen 138, som vi nu behandlar, ärell avsteg i del avseendei. Där förordas nämligen en lösning som innebär att vi på sikt avhänder oss förmågan att egenutveckla flygplanssysiem. Det innebär att vi blir hänvisade lill att köpa flygplan från länder som finns inom något av de stora blocken. Vi kommer då att fl köpa de plan som stormakterna har lill salu vid det aktuella tillfället. Vi får små möjligheler alt påverka prissättningen. Utan inhemsk industri med egen-

utveckling får vi också svårt all jämföra priser. Vi får lov att bygga om våra bassystem. Del kräver ocksä en anpassning med vapen och strids-ledningssystem. Allt delta skall läggas utöver vad själva fiygplanet kostar, i den händelse vi tänker köpa ett sådant ulomlands.

Från cenlerns sida har vi hävdal alt vi så långl del är möjligl vill vara oberoende av stormakterna. Folkpartiregeringen har nu slagit in på en annan linje. Regeringens förslag innebär att man medvelel medverkar till alt världshandeln med krigsmateriel ökar. Vi i Sverige skall nu bidra lill den ökningen. Krav på nedrustning och begränsning av den s. k. rustningsspiralen kommer all klinga falskt, om de i framliden tas upp av partier som nu förordar regeringens proposition.

När det gäller själva beslutet i flygplansfrågan har det redan uppstått stor oklarhet om vad folkpartisternas och socialdemokraternas majoritetsbeslut innebär. Den redogörelse som försvarsminislern nyss lämnade gav inle någon större klarhet på denna punkl. Del är tråkigt att man inle åtminstone klargör vad man har kommil överens om. Vad är det dä som skiljer de olika förslagen äl?

Del flnns tre förslag: först del moderata, som innebären satsning på A 38, dvs. en variant av B3LA. Man kan klart konstatera alt del förslaget hell har fallit. Och det är egentligen del enda som blir klart efter riksdagsbehandlingen i dag, nämligen att man säger nej lill B3LA och A 38. Del kommer ocksä all göras av en stor majoritet

Man kan däremot inte, enligl mitt säll att se, hävda - vilket man har gjort från socialdemokraliskl häll - att riksdagsbeslutet kommer alt innebära etl nej lill A 20. På den punkten kan man konstatera all folkpartiregeringen lyckais fl med sig socialdemokraterna i en rejäl högervridning.

I moiion nr 2253 av Olof Palme m. fl. sägs all man accepterar en vidareutveckling eller en föriängning av Jaktviggenserien. Men i utskottsbetänkandet säger man: "En vidareutveckling av Jaklviggen lill flygplan A 20 med den kvalitet som överbefälhavaren har funnit önskvärd från operativa utgångspunkter kan alltså inle komma i fräga."

Lät mig då konstatera all den A 20-variant som ÖB förordat är den s. k. A 20-M 1-varianten. Utskottets nuvarande skrivning innebär alt socialdemokraterna myckel väl kan accepiera en annan varianl av A 20. Jag tolkar det så, att det är varianten A 20-M 3, som socialdemokraterna och folkpartiet nu enats om. Den skrivning som ulskotlel nu har slår klart hål på alla myter som gör gällande all man säger nej till A 20. Del är alltså bara den A 20-variant som ÖB gillar som man säger nej till. A 20 lever alltså, och man kan observera att del bara är socialdemokrater och folkpartister som vill fortsätta att lägga ner ytteriigare miljarder på det i framliden så drifldyra Viggensystemel.

Beträffande skolflygplansfrågan las i majorileisskrivningen inle ställning till vilket skolflygplan man vill ha. Även här har socialdemokraterna gjorl en reträtt när det gäller utvecklingsfrågan, eftersom man i molionen säger all man inte vill ha någon nyutveckling. Man kan klart säga att beslutet innebär all forlsalla studier när det gäller skolflygplan i huvudsak skall ske för en modernisering av SAAB 105, dvs. del alternativ som socialdemokraterna

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 tidigare har förordat Vad ulskollsmajorileten nu föreslår är i stort sett bara all

Fredaeen den direktiv som regeringen under våren givit ÖB skall gälla. Med den

11 maj 1979 skrivning som cenlerreservationen har pä den här punkten hade del blivit

_____________ klarare alt vi skulle fä en inrikining mot studier av ett skolflygplan med

Försvarspolitiken förmåga att lösa lätta allackuppgifter i enlighet med del s. k. Åslingenaller-
„j jj naiivet Från centerns sida har vi accepterat alternativ 1 i regeringens direktiv

lill ÖB, som innebär fortsall uiredning av ell flygplan enligl Åslingenaller-naiivel, dock med del undantaget att vi inle accepterar den allackuiveckling av Jaklviggen som regeringen och socialdemokraterna nu förordar. Den skrivning som nu finns kan väl ändå tolkas så att Åslingen skall studeras även i fortsättningen. Del är fel, lycker vi från centern, all skrivningen på den här punklen är så njugg. Den flr lill följd att utredandet nu sker med halvfart Vi har frän centerns sida förordat en mycket klarare inrikining mot att i första hand studera Åslingen som ell huvudalternativ på skolfiygplanssidan.

När försvarsminislern nyss försökte göra gällande att enigheten är stor var det felakligl. Vad som skiljer ståndpunkterna ål är all centern förordar en lösning enligt vilken vi skall klara framlidens allackuppgifter med eu mindre flygplan än Viggen. Socialdemokraternas alternativ innebär i stort sett bara 50 flygplan, medan centern ju lalar om älta divisioner.

Jag vill också gärna slå fast att det är vikiigi all ÖB nu låter utreda de olika alternativen på del sätt som regeringen har angell i sina direkliv. Del är då viktigt, lyckerjag, all ÖB ser lill alt han lägger del mesta av utredningsarbetet på de plan och på de alternativ som hittills inte har studerats.

Den reservalion som cenierpariiei lagt när det gäller flygplansfrågan omfattar den uppgörelse som centerpartiet har träffat med företrädare för folkpartiet Vi förutsätter självfallet att den överenskommelsen står fasl för folkpartiet och att folkpartiledamöterna här i kammaren stöder reservationen 2. All de riksdagsmän som deltagit i förhandlingarna med centerpartiet gör det lar Jäg för givet.

Vad skiljer då centern och socialdemokraterna ät i flygplansfrägan? Jag
bortser då från folkpartiet, eftersom folkpartiet inte har någol alternativ i
flygplansfrågan. Del kan tilläggas att den reservalion som centern avgell
också innebär bifall lill propositionen. Det visar hur luddigt propositionen är
formulerad, eftersom både socialdemokrater och centern har kunnat ansluta
sig lill den. Del är mellan socialdemokraterna och centern som huvudförsla
get nu ligger. Cenlerns flygplan, den s. k. Åslingen, skall inte enbart Jämföras
med del socialdemokraliska förslaget om en modernisering av skolflygplanei
SAAB 105. Åslingen skall i slällel jämföras med del socialdemokratiska
skolflygplanei SAAB 105 plus minsl tvä divisioner altackutvecklad Jaktvig
gen, dvs. en A 20-variant för en kostnad på 3-4 miljardet plus de
omslällningskoslnadersom man flr genom all ta beslutet om nedläggning av
svensk egenulveckling nu -Jag ber försvarsminislern observera all del är del
som det handlar om - plus del beroende av stormakter som denna inriktning
eventuellt kan leda lill plus kosinaderna för den omställning av baser och
annat som blir nödvändig om vi köper flygplan utifrån. Den notan, som
30 socialdemokrater och folkpartister nu förelägger riksdagen, torde bli klart

dyrare för samhället än de båda andra alternativ som har presenterats riksdagen.

Det som skiljer de olika ståndpunkterna ål är den olika filosofi som partierna företräder. Centern vill lösa morgondagens allackuppgifter med ell mindre plan, eftersom vi räknar med all den framlida striden kommer all föras mer gränsnära än lidigare. Vi vill ha ell plan som är energisnålt, tvåmotorigt - av säkerhetsskäl - och som kostar ca 4 000 kr, i limmen och är ett underljudsplan. Den konservativa linje som socialdemokrater och folkparti nu står för är all lösa morgondagens allackuppgifter med ell tungt, drifldyrt överljudsplan av Viggenlyp, som redan i dag kostar 10 000 kr, i timmen.

Jag måste erkänna all i flygplansfrågan i dag slår t o, m, moderalerna för en vettigare försvarsprofil än socialdemokraterna. Socialdemokraternas ställningstagande slår i bjärt kontrast lill vad socialdemokratiska riksdagsmän tidigare krävt, nämligen all vi under 1980-lalet inle skall bygga, som man kallar det, slagskepp av Viggenklass. Tidigare har socialdemokrater hävdal all tyngdpunkten skall ligga på utveckling av skolflygplan som kan användas för lätta allackuppgifter. Jag ber er observera all det i dag är centern som slår för de åsikterna och inle socialdemokraterna. Samma socialdemokrater i riksdagen är lydligen nu beredda all göra avkall på sina lidigare så klara ställningstaganden för lällare flygplanssystem bara för all man fltt chansen att göra upp med folkpartiet.

Beträffande framlida flygplansplattformar-vad man kallar NJ AS eller JAS Ny, som skall lill på 1990-lalet - säger majoriteten att man vill all ÖB lar fram mer underiagsmaterial i den frågan. Jag vill gärna från centerns utgångspunkter säga att kan Saab vara med och ulveckla och utforma plattformen för framtiden så är det bra, om del kan göra oss oberoende av utlandet

Jag vill ändå peka på den inkonsekvens som denna skrivning innebär av socialdemokrater och folkpartister, när man pä sikt vill lägga ned egenulvecklingsmöjlighelen. Jag nolerar också all socialdemokraterna pä denna punkl har gäll med pä den positiva inställning till en ny JAS som framgårav ulskollsbelänkandel. Min fråga lill försvarsminislern ät eftersom han inte klart har angett skifielinjerna: Kommer Åslingen all utredas enligl ÖB:s alternativ eller inle?

I olika föredragningar både inför nyginduslrikommillén och försvarsutskottet har del klart markerats all om man väljer all enbart la fram ell skolflygplan så behöver man inle ta ställning lill den frågan. Alt dä - om man har den åsikten - fortsätla all sludera så många alternativ som ändå socialdemokrater och folkpartister nu accepterar tycker jag är ganska märkligl. Del innebär att man är beredd all lägga ul åtskilliga hundra miljoner i fortsatta studier av alternativ som man påstår sig vara emot.

När del gäller de ekonomiska beräkningarna är det också intressant all konstatera all socialdemokraterna nu landar på samma ekonomiska nivå som folkpartiregeringen. Folkpartiregeringen ulgår i sill ekonomiska länkande i försvarsfrågorna frän 1977 års försvarsbeslut, där de tre ickesocialistiska partierna hade en gemensam utgångspunkt

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. ni.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

I sina övriga reservalioner hävdar socialdemokraterna all de vill ha en lägre summa pengar lill försvaret. Del gör de samtidigl som de inle säger någonting om varifrån de vill ta de pengarna. Del enda de har sagt är alt man nog måste dra in personal. Jag vill ställa frågan till Bengl Gustavsson: Hur tänker ni bära er ål för all dra in personal med sådan hastighet att det ger utslag i årets budget? Har ni ingen som helsl förståelse för de trygghetslagar som gäller för anställda inom försvarsmakten? Vilka malerielbeställningarärdet ni vill dra in? Del mäsle ju innebära att man omedelbarl drar in beställningar som ligger ute - vilket varv är det som skall få släppa till sina beställningar? Är del försvarels fabriksverk som inte skall fullgöra beslällningarna? Eller är del Hägglund & Söner?

Dessutom har socialdemokraterna en reservalion där de vill öka ersättningen lill de värnpliktiga, vilket innebär en ytteriigare ökning av försvarskoslnaderna. När man kommer med detta förslag samtidigl som man inie presenterar några besparingsaliernaiiv och dessulom föreslår mindre pengar kan jag inle betrakta det löftet till de värnpliktiga som annat än elt rent överbud.

Utskollel förordar också utredningar om fortsatt satsning pä andra projekl för flygindustrin, vilket är mycket angeläget Centern har krävt att riksdagen skall uttala att flygindustrin bör försöka uppnå, en störte andel civil produktion. Jag noterar alt tidigare socialdemokratiska regeringar inte med kraft har ställt några sådana krav på flygindustrin.

Beiräffande utredningsarbetet kring försvarets materielverk vill jag klart deklarera att det finns ingenling som pekar på alt man där handlat otillbörligt. Men eftersom frågan har aktualiserats lyckerjag alt del är rätt all man utreder FMV:s relationer lill industrin. Jag vill ändå markera att försvarsdepartementet via sin malerielenhet under de gångna åren haft möjlighel att noga följa FMV:s verksamhei.

Med lanke på den debatt som förts under senare år om flygplan och varför vi skall ha flygplan lyckerjag ocksä att chefen för flygvapnet skall ta sig en ordentlig funderare på, hur man nätt ul med de för flygvapnet självklara informationerna om varför vi behöver olika flygplanssystem och vad de skall användas till. De gångna årens diskussioner i flygplansfrågan borde ge anledning lill viss eftertanke på den punkten inom hela försvarsmakten.

Jag vill med delta, herr talman, yrka bifall lill utskottets förslag på alla punkier ulom när det gäller punkten 4, där jag ber att fä yrka bifall lill reservalion nr 3 av Erik Glimnér m. fl.

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Försvarei är inte bara en fråga om flygplan, även om de borgeriiga partiernas beslutsvånda och därav föranledda lurer kan ha gett det intrycket under senare år, och försvarei är inle heller bara den mililära organisaiionen. Försvaret ärell led i säkerhetspolitiken. Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar lill att bevara landets oberoende. Vår säkerhetspolitiks mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och

utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling.

Delta mål, som det formulerades vid riksdagens långsiktiga försvarsbeslut 1968, bekräftat vid 1972 och 1977 års riksmöten, är styrande för vär säkerhetspolitik. Del kan finnas skäl all hälla denna utgångspunkt aktuell i en deball som till stor del kan väntas komma att handla om frågor som visseriigen är betydelsefulla men som dock är delproblem i de grundläggande sammanhangen.

Vi söker all med vår säkerhetspolitik bidra till en fredlig utveckling i världen, till ufiämning av motsättningar och lill siörre förslåelse och mera jämlika förhållanden. Den skall också kunna verka för internationell solidaritet och ökade möjligheler för mindre slaler alt hävda sina intressen.

Naturligtvis syftar vår säkerhetspolitik försl som sisl till att minska risken för att Sverige dras in i eventuella konflikter och lill all avvärja mililära hol mot del som målsättningen säger att vi vill värna, nämligen våra demokraliska friheter och rättigheter i en obunden stal. Den skall också lindra verkningarna av sådana siörningar eller påtryckningsmedel som numera kallas fredskriser.

I dessa syften bör vår säkerhetspolitik formas som en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vär politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken. Hur tonvikten bör läggas vid de skilda säkerhetspolitiska medlen är inte en gäng för alla givet.

Åtgärder som syftar till nedrustning och avspänning i väriden och därmed bidrar till att öka omväridens förtroende för Sveriges vilja alt förebygga konflikter bör dock nu, som vi socialdemokrater ser del och låter det komma lill uitryck i en reservation till försvarsutskottets betänkande, ges ökad vikt i landets säkerhetspolitik. Sådana ålgärder bör anses vara lika viktiga som ansträngningarna alt behålla försvarskapacitet

Vi betonar också värdet av bevarad stabilitet i del nordiska området.

Försvarspolitiken i traditionell mening är inle oviktig. Så imponerande är förvisso inte resultatet av det internationella nedruslningsarbetet att det kan ses som alternativ till försvat Vi får vara nöjda, om tyngdpunkten kan förskjutas något i rikining mot allmänt fredsskapande medel.

Ett svenskt totalförsvar står inför mänga olika uppgifter vid kriser och konflikter, som inte kan uteslutas iniräffa i en näraliggande omvärid. Del skall möjliggöra en rimlig försörjning. Befolkningen skall kunna skyddas och undsättas vid hol och angrepp. Kränkningar av gränser och territorium skall kunna avvisas. Totalförsvaret skall - tillsammans med säkerhetspolitikens övriga instrument - genom sin sammansättning och styrka kunna avhälla från hot och angrepp, men också kunna möla sådana. Som en följd av att vi upprätthåller en försvarsorganisation har vi också möjlighet att förse FN med militär impp m. m. alt sättas in i olika krissituafioner i världen.

Totalförsvaret kan dock inle uteslutas från en samhällsekonomisk eller statsfinansiell bedömning. De under borgeriigi regeringsinnehav alltmer

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

3 Riksdagens protokoll 1978/79:143-145

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

försämrade statsfinanserna, och inte minst det budgetunderskott som de två parentesregeringarna tillåtit bli pä lok för slort, är tungt vägande argument för en stark sparsamhel när det gäller försvarsuigiflerna.

Ell lands försvarsförmåga kan heller inle bara mätas i ekonomiska eller andra materiella termer. Den ar i minsl lika hög grad beroende av i vilken utsträckning människorna känner gemenskap med samhället och av att del förs en rättfärdig social och ekonomisk politik. Grunden för försvarsviljan är enligt vår uppfattning all det för landet som helhel förs en polilik som återvinner framtidstron, återskapar tryggheten i del svenska samhället och stöder samhällssolidariteten.

Vi föreslär en lägre planeringsram för det militära försvaret än regeringen och utskollsmajoritelen föreslagit för femårsperioden, och vi föreslår likaså en lägre utgiftsram för kommande budgetär. Det rör sig i sistnämnda avseende om en skillnad pä 449 milj. kr. Vi har i flera sammanhang redovisat socialdemokratins syn på del mililära försvarets utveckling. Vi har därvid betonat den allmänna värnplikten som grund för försvarsförmågan.

Ell väl utvecklat folkförsvar med en lill delta avpassad leknik spelar en viklig roll för all understryka del övergripande målet för vår säkerhetspolitik, nämligen att vi är ett alliansfrilt land som inte hotar någon annan stat.

På den värnpliklssociala sidan föreslår vi förbättringar som i rådande läge är mer än väl motiverade för de värnpliktiga och deras familjer. Dagersättningen föreslår vi höjs med 2 kr. per dag till 16 kr., och familjepenningen för barn föreslär vi höjs med 90 kr. till 540 kr, per månad.

En av de viktigaste frågor som skulle ha avgjorts redan i samband med förra försvarsbeslutet - flygplansfrågan - har äntligen förts fram till elt avgörande. Försvarsministern tog upp detla i sill anförande. Hade jag känt lill all försvarsminislern skulle utnyUja den räll han har all ställa sig försl på lalariislan hade jag nog lagl på ytterligare fem minuter pä den lalelid jag anmäll. Ramresonemanget får nu anslå, men jag måste göra en liten korrigering i försvarsminislerns historieskrivning i flygplansfrågan. Försvarsministern bekräftade riktigheten i förra försvarsutredningens ställningslagande, aU ell egenulvecklat läu attack- och skolflygplan inte rymdes inom realistiska försvarsramar. Men del varju vi socialdemokrater i utredningen -Olle Göransson och jag - som drog denna slutsats. Den borgerliga majoriteten var däremot inte beredd till ett slutligt ställningslagande. Därefter har man gjorl fantastiska försök all inrymma detla nya aitackplan i försvarsramen eller, alternativt, all vidga denna. Till slul kom folkpartiet fram lill den ståndpunkt som vi socialdemokrater hela tiden intagit. Jag ber all få hälsa folkparlislerna med försvarsminislern i spetsen välkomna på den skansen. Jag tar inte illa upp. Fortsätt gärna att läsa de socialdemokratiska skrivningarna och att lägga dessa till grund för era ställningstaganden. Gör försvarsministern så kommer det att gå honom väl i händerna - det försäkrar jag.

Vi socialdemokrater har länge hävdat att flygplansfrågan för framliden måste lösas genom en kombination mellan Viggensystemel och ett skolflygplan. Jag är alllid försiktig med beskyllningar för upprustning. Så enormt stora skillnader rör del sig i regel inle om. Men här skulle det verkligen bli en

upprustning på grund av alt stridsuppgiflen i hög grad skulle få styra planels konstruktion. Den borgerliga trepartiregeringen lät dock utredningsarbetet pågå i flera omgångar och satsade hundratals miljoner pä utvecklingsarbeten i B3LA. Man .slöt avtal med Saab som skulle fördyra produktionen av Jaklviggen om inle B3LA utvecklades.

I proposilionen anslöt sig folkpartiregeringen lill slul lill den socialdemokraliska ståndpunkten alt B3LA inte skulle utvecklas och inle heller dess varianl SK 38/A 38. Folkpartiet har nu vidhållit denna ståndpunkt. Vi fruktade i början av utskottsbehandlingen all centersireners förföriska locksång för goU skulle locka upp folkpartisterna på fariiga blindskär. Men dess bättre kunde della förhindras.

Som försvarsutskottet skriver i sitt belänkande är del nödvändigi all nu lägga fasl vissa riktlinjer för statsmakternas fortsalla handlande i flygplansfrägan. En viktig punkl i vär krilik av den borgeriiga politiken har varit de ideliga uppskoven. Genom klara uttalanden från ulskoltel klargörs nu inriktningen av flygplansanskaffningen.

Som nämnis har vårt parti krävt alt man skulle ulnyUja Viggensystemel men ocksä all frågan om utvecklingsgrad samt anlal flygplan skall hållas öppen. Detta ställningstagande återfanns även i proposilionen.

Utskottet konstaterar nu - med ord som är hämtade från den socialdemokraliska molionen - alt en naluriig handlingslinje är att ulnyllja de resurser som redan lagts ned i Viggensystemel. Våra synpunkier är därmed tillgodosedda.

Gunnar Björk i Gävle förde elt väldigt sofistikerat resonemang här i fråga om del s. k. A 20-allernativel. Jag vill säga all för vårl vidkommande har beteckningen A 20 alltid varil etl samlingsnamn för utnylfiande av i Viggensystemel nedlagda koslnader - alt t. ex. kunna förse det med sjömålsrobol och all kunna begagna jaktplanet också för allackuppgifter. Vi tar inte ställning lill några detaljer i della sammanhang, men del står helt klart av vår skrivning alt någon mera omfaltande nyutveckling från den plattformen kan det inte bli fråga om. Del får gälla synneriigen måttliga modifikationer.

Från cenlerns sida hävdas del bl. a. all Viggenplanen skulle vara ålderstigna och dyrbara i drift, Jämförl med de nya lätta attack- och skolflygplan som centern sägs förespråka. Men att märka är all även centern yrkat på fortsatt användning och tillverkning av Viggenplan. Skulle de vara så enormt dåliga och oekonomiska som centern hävdar borde slutsatsen Ju vara alt pågående produklion skulle avbrytas.

Vårl krav på nej till B3LA och dess varianl SK 38/A 38, som moderalerna alkjäml slår fasl vid, har lillgodoseiis i propositionen och i utskottsbetänkandet. Centern har försökt rädda rester-eller är det kanske röster som man vill rädda? - genom alt engagera sig för den s. k. Åslingen, som ocksä kallas 1825 eller 105:15. Della politiska plan, som var hell okänt för försvarsledningen vid hearing i utskottet för några veckor sedan, har beskrivits som elt kombinerat skol- och aitackplan. Kostnadsmässigl lorde det enligl den myckel ungefärliga beräkning, som Saabs förelrädare kunde göra, vara fråga

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

om 70-75 96 av kostnaderna för B3LA.

Gunnar Björk i Gävle säger att i det fortsatta utredningsarbete som skall pågå under några månader är det särskill angelägel alt man ägnar sig åt utredande av alternativ som inie är utredda förut. Ja, då passar ju Åslingen bra in i bilden. Det är ell poliliskl plan - del var hell okänt och kastades myckel hastigt fram. Betänk bara, Gunnar Björk, alt det är fler som kan komma pä en sådan här idé. Del kan komma någol mera okänt in i bilden. Kanske vi om någon tid håller på och diskuterar Söderqvistarn eller någoniing i den riklningen. Den möjlighel som centern begagnat sig av slår öppen för alla.

Ulskouet konstaterar i linje med vår motion och mot bakgrund av de ekonomiska analyserna i proposilionen all huvuduppgiften för skolflygplanei måste vara behovet för utbildningsändamål. Delta lillsammans med del begränsade ekonomiska utrymmet har lett fram till slulsalsen att studier som innebär mera omfattande nyutveckling inle kan komma i fråga. Det är önskvärt att planet förses med viss beväpning, men delta får inte vara styrande för planels uiformning.

Eftersom riksdagen samtidigt avvisar centeriinjen, om riksdagen följer majorileisskrivningen, skapas ylleriigare klarhei. Eventuella försök all med advokatyr pressa fram något annal än vad som här har anmälts ur enstaka formuleringar i ulskollets skrivning avvisas vänligt men beslämt. Åslingen är död. Frid över dess minne. Dess namngivare önskar jag däremot god hälsa och ett långl liv.

En viklig del i socialdemokralisk politik pä det här området har varil alt kräva alt den behövliga omställningen inom flygindustrin kombineras med energiska insalser för sysselsättningen. Partimoiionen kräver därför bl. a. elt program för omställning lill ökad civil produklion inom flygindustrin. Även i framtiden kommer det att finnas svensk flygindustri men dock med en annan struktur än dagens. En omslmkturering mot ökad andel civila arbeten pågår redan. Vi har bl. a. föreslagit medel lill Linköpings tekniska högskola, elt yrkande som lyvärr de borgeriiga partierna gått emol.

Försvarsutskottet har anslutit sig lill vårt krav på ell program för den industriella omställningen. Vi har här fått ell slöd från centern, och vi tackar för det, trots att Gunnar Björk i Gävle anförde vad som inle var en nyhet, nämligen att man i aktuella försvarssammanhang står närmare moderaterna än oss.

Som framgår av del redovisade har vi inför voieringen god förhoppning om att huvudlinjerna i vår flygplanspolitik nu kan lotsas fram till seger i riksdagen. Det läggs då fast klara riktlinjer och blir slul på slöseriet med B3LA och dess olika siffervarianter. De resurser som lagls ned i Viggensystemel las till vara. Det blir ett skolflygplan, där utbildningsuppgiften blir huvudändamålet och beväpningen inle styrande för planets uiformning. Det blir ell program för omställning av flygindustrin lill ökad civil produklion.

Herr lalman! Jag ber att fä yrka bifall lill utskottsbetänkandet i de delar där vi socialdemokrater står bakom majoritelsskrivningarna och i övrigt till de socialdemokraliska reservationerna.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall bara ställa tvä frågor lill Bengl Gustavsson så att han har lid att svara pä dem.

Den första frågan gäller de där drygt 450 miljonerna, som ni vill spara med början den 1 juli. Var skall ni la dessa pengar? Vice ordföranden i försvarsutskottet var myckel noggrann med alt redogöra för vilka utgiftsökningar han tänkte sig när det gäller de värnpliktigas daglön och vad det kommer all innebära. Men var skall ni spara de 450 miljonerna med början den I juli?

Del var den ena frågan. Den andra gäller om vice ordföranden har övergivit del som slår i den socialdemokraliska partimotionen - all studier av nyutvecklade flygplan inle skall komma i fråga. Håller vice ordföranden fast vid att antalet nya skolflygplan skall begränsas till 40-60?

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Herr talman! Det är roligt att konstalera alt försvarsministern i regeringen ånyo lagil befälet i försvarsfrågorna. Del är glädjande att se honom vara lillbaka pä delta område, sedan energiminisiern etl lag skött dessa frågor.

När försvarsminislern tar upp frågan om Tornadoflygplanen bör han ändå observera all även om del är tre länder som är inblandade, så tillhör dessa tre länder NATO-pakten. Jag lycker att man från regeringens sida numera är vårdslös när det gäller alt hanlera alliansfrågorna. Försvarsministern har inte heller givit någon som helst klarhet om vad regeringens och socialdemokraternas överenskommelse innebär. Skall Åslingen utredas eller inte? Bengt Gustavsson säger att Åslingen är död. Men jag har här en signerad artikel av försvarsministern, i vilken han säger: "Centern slår in öppna dörtar med sitt utspel. Del står uttryckligen i regeringens proposition att ell sådanl alternativ skall utredas av ÖB." Vem skall man lita på? Skall man lila på försvarsminislerns signerade artikel eller skall man lila på vice ordföranden i försvarsutskottet? Ni får bestämma et Det är viktigt att vi, när vi går från denna kammare i dag, vet vad det är som gäller. Jag tycker all det är elt någorlunda rimligt krav, och det hoppas jag alt ni ålerkommer lill. När del gäller socialdemokraternas reträtt på punkt efter punkt vill jag säga att eftersom Åke Gustavsson intagit en ny ställning och gör avsteg från de lätta skolflygplanen som skall utrustas för lätta allackuppgifter, antar jag därför att han när han senare kommer upp också kommer all redogöra för orsaken till detla.

Bengt Gustavsson talar sedan om alt B3LA, Åslingen eller vad det nu gäller är upprustning. Men hur kan det vara fräga om upprustning när man lalar om underljudsplan som kostar 4 000-5 000 kr. i timmen jämfört med Viggen pä 1990-lalet som redan i dag kostar 10 000 kr. i limmen? Nej, Bengt Gustavsson, sanningen är den att ni har svårt att ta er ur det här.

Jag gratulerar Bengt Gustavsson, som nu har tagit försvarsministern i sin famn, till alt han nu'accepterar mitt resonemang om att det är A 20 man vill ha. Men det bör Bengl Gustavsson lämpligen meddela de förslamajtalare som far mnt i gårdarna och talar om att man säger nej till A 20. Om man far mnt i

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

gårdarna och säger det, då lalar man inte sanning. Bengl Gustavsson säger nämligen nu: A 20 har för oss alllid varit ett samlingsnamn. Med måttliga modifikationer osv. skall man kunna ulveckla del.

Det är etl accepterande som jag hälsar med stor lillfredssiällelse. Efter beslutet i dag kommer vi alltså inle all ha sagt nej lill A 20, därför all del bara äretl samlingsnamn fören forlsali utveckling av Viggen. Men del säger vi nej till, för vi anser att det blir för dyrt och all man inle skall handskas pä det sället med miljarderna på lång sikt.

Åslingen är alltså inle död, ulan Åslingen lever. Men Åslingen går tyvärr med halv fart.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Vad som lill äventyrs kan ha sagts i denna fråga i samband med förslamajmölena lar jag inle ansvar för. Det förhållersig exakt somjag har sagt, all A 20 för oss innebär att man ulnyujar Viggenplatlformen för ytterligare några uppgifter. Vi har betraktat del som del mest ekonomiska sättet all använda nedlagda pengar.

Jag förde här ell resonemang, därjag sade attjag inle bmkar beskylla mina politiska motståndare för uppruslningsvilja när del är fråga om måttliga skillnader. Men när det gäller alt ersätta etl skolflygplan med vissa allackuppgifter med ell aitackplan, där altackuppgiflerna skulle vara de primära, är det ulan tvekan fråga om en upprustning. Kostnaderna som det här skulle bli fråga om, 70-75 96 av B3LA-kostnaderna för Åslingen, innebär all man måste göra bedömningen all del finns en viss uppruslningsvilja även inom cenierpariiei.

När del gäller frågorna om var vi slår på den här punkten, mäsiejag säga att vår skrivning är glasklar: Vi säger nej till en mer omfaUande nyutveckling av inhemska fiygplan. Jag förmodar alt del är kring orden "mer omfaltande" som man kommer att försöka göra advokatyrer. Vi är inte fiender lill utveckling. Om man kan finna på möjligheler lill förbällringar skall vi la dem till vara. Det har sagts alt t. ex. motorn i del nuvarande SK 60-planel kommer att utgå ur sortimentet Det är självklart all vi måste ha fram en ny motor. Vi har aldrig sagt alt segelflygplan skall användas som utbildningsplan. Förvisso måste vissa förändringar komma lill stånd. Men någon mer omfattande nyutveckling lar vi avstånd ifrån.

Beträffande de frågor om kostnadsramen som bl, a, ställs från moderat håll vill Jag säga all jag tycker att moderaterna borde sopa rent framför egen dörr och i slällel tala om vilka metoder man tänker använda för all inom rimliga kostnadsramar kunna inrymma deras B3LA-projekt, Det ärju det som saken gäller, A 38 är egenlligen en skrivbordsvariant. Man lar en mindre del av kosinaderna nu, men kommer igen med nya koslnader längre fram.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Det är alltid inlressanl att lyssna på vice ordföranden i försvarsutskottet, men skälen kan vara olika. Jag kan inle inse att vice ordföranden på någol sätt försökie att förklara var han skall ta de 450

miljonerna som han avser all spara nästa år. Vill han här blanda in våra synpunkter pä A 38-flnansieringen, kan Jag åberopa ÖB:s ullalande alt den enda kostnadsram som medför problem med finansieringen av A 38 är den lägsta ramen. I mitt huvudanförande har jag sagt alt vi avvisar den ramen.

Sedan vore del värdefullt om Bengl Gustavsson ville svara på frågan: Är det 40 eller 60 skolfiygplan som ni vill skaffa, och hur slora utvecklingskostnader vill ni i så fall lägga ned för all få fram dessa plan?

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag lycker all del i alla fall är bra all den här debatten har klargjort all socialdemokraterna fortfarande står för A 20. Del är också vikiigi all komma ihåg all man inle bör jämföra Åslingen med socialdemokraternas skolflygplan. Här måste man dessulom lägga lill 3 miljarder kronor för Viggen, dvs. A 20, vidare tillkommer omslällningskoslnader och beroende av NATO eller andra stormakter. Del är alltså fel all bara jämföra de olika skolflygplanen.

På regeringshäll betraktar man del tydligen som en stor seger all direkliven lill ÖB har tillstyrkts. Del harjag myckel svårt all förstå, för så pass bra som de var formulerade tillfredsställer man både socialdemokraterna och centern men ingen annan. Eftersom del ändå har förekommil konlakler mellan de olika partierna i riksdagen innan direktiven skrevs, är väl alla partier nöjda. Del kan alltså inle vara någon seger för regeringen alt ha delta som utgångspunkt när del gäller att fl igenom sill förslag.

Jag konstaterar också socialdemokraternas reträtt beiräffande A 20 och skolflygplanei om vilka man i motionen har framhållit all del inle bör bli någon inhemsk utveckling. Nu har det ändå skeU en viss modifiering. Jag lycker att de riksdagsmän från Trollhällan som myckel länge har levat i ovisshel om socialdemokraternas agerande ändå skulle la del här som intäkt för au man bör kunna bygga en motor i Trollhättan. Skall vi ha motorer kan vi väl göra dem i Sverige, och om vi ändå skall ha flygplan i del här landet, varför skall vi då inte bygga dem här? Jag har mycket svårt all förstå alt del inle skulle vara möjligl.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag känner i varje fall som socialdemokrat inte lill några förkoniakler beiräffande regeringens utredningsdirektiv lill ÖB. Della är regeringens uppgift, och del är någoniing som vi inle kan la ifrån den.

Per Petersson frågade om antalel skolflygplan och om kosinaderna för dessa. Anlalel är en fräga som i delalj inte är aktuell i dag. Den fär vi ta ställning till i slutel av 1980-lalel, om vi fortfarande har nägol mandal då. Vi socialdemokrater är inte låsta vid ell beslämt antal plan.

1 samband med arbetet i 1974 års försvarsulredning, som Ju legal till grund förden nu gällande försvarsbeslutsperioden, redovisade vi socialdemokrater de riktlinjer som vi ansåg borde ligga lill grund för del mililära försvarels utveckling. Den reservaiionen följdes sedan upp med den socialdemokratiska

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

partimotionen vid 1977 års riksdag. Våra förslag beträffande inriktningen avvek pä skilda punkier från den borgerliga majoritetens, bl. a. i fråga om materialförsörjningen, ulvecklingen saml dimensioneringen av förvaltningar. Jag skall inle ta kammarens tid i anspråk med all återge innehållet i våra yrkanden den gången. Tiden räcker f ö. inle lill. För oss har det varil självklart all fullfölja vår politik pä den punkten liksom i övrigl. Själva den tekniska konstruktionen av försvarsbudgelen med en totalram med vida befogenheter för regering och myndigheter all styra i detalj leder lill alt det blir inriktningen av totalförsvarets olika grenar som vi har all la ställning lill i riksdagen, inle lill enskildheter. Jag medger emellertid att allteftersom liden går gör naturiigtvis konstruktionen av försvarsplaneringen och ramarna del svårare alt göra en snabb omställning för elt parti som haren annan inriktning av sin försvarspolitik. Men detla leder mig lill slulsalsen aU del är angelägel all vi flr ett regeringsskifte ganska snart. Ju längre ni flr hållas med er polilik, desto svårare blir det alt återgå till en rikligare.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Hert lalman! Per Petersson beklagar i ett i övrigt välbalanserat anförande att antalet anställda inom försvaret gått ned och planeras fortsätla gå ned. Men som i de flesla sentida försvarsmakter löper vi i Sverige en påtaglig risk för att vårt försvar institutionaliseras, vilket är elt krångligt ord för att kontorsarbetet häller pä att tränga ut krigsförbandsövningar och materielin-köp i koslnadshänseende. Vi måste inom försvaret liksom inom andra organisaiioner, inte minsl inom näringslivet, se lill alt vi rationaliserar vår organisation för alt säkerställa all byråkrali inle breder ul sig och knuffar undan nödvändiga resurser för materiel och repövningar. Självfallet måste de här minskningarna äga rum inom socialt acceptabla former, och så har varit fallet hiuills,

Gunnar Björk har gjort en riktig tolkning när han säger att A 20 inte kommer i fråga, och när han därför säger att kosinaderna för att fortsätla utvecklingsarbetet på Viggen handlar om 3-4 miljarder har han alldeles fel. Och när han utifrån del säger alt det inle lönar sig att utreda om man inte kan komplettera Viggen i olika avseenden för alt ge den en viss attackkapacitet, exempelvis med sjömålsrobol, förslår jag inie alls hans inställning. Jag beklagar alt han inte kan ansluta sig till en sådan fortsatt uppmstning av Viggen i vissa avseenden som kan befinnas vara tekniskt och operativt lämpliga, eftersom Viggen rimligtvis inte kan vara det omoderna flygplan som många i dagens flygplansdebatt vill göra det till. Det är bara tre år sedan det var fråga om att Viggen skulle kunna vara en av kandidaterna till ett mycket uppmärksammat flygplansköp i Europa, Det är inte ett år sedan ett annal land valde att köpa Viggen -en affär som sedan inte gick att genomföra av andra orsaker. Därför är det ganska konsligl all helt plötsligt Viggen - som dock har kostat oss så fmktansvärt mycket pengar - skulle ha blivit helt omodern på kort lid.

Det gläder mig däremoi all Gunnar Björk anser alt alternativ 1 i mina direkliv till ÖB möjliggörell allsidigt belysande av vilken flygplanstyp vi skall

skaffa oss i fräga om skolflygplan med atlackkapaciiet Regeringen avser inte att ändra dessa direkliv, och om de är vida ärdel väl ganska lillfredsställande. När Gunnar Björk lalar om att många hundra miljoner gått åt till dessa många ulredningar glömmer han att det är fråga om studiearbete, som utförs av redan anställd personal och i princip inte kostar något extra alls.

Både Gunnar Björk och Bengl Gustavsson har dessulom en benägenhet att vilja gå in på tekniska detaljer i flygplanens utrustning och operativa diskussioner om hur de skall användas. Vi i folkpartiet är på den punkten lilel mer ödmjuka. Vi anser ati del finns mer framstående sakkunskap utanför denna kammare som har bättre möjligheter att göra konekta bedömningar angående de frågorna, både de tekniska och de operaiiva.

1974 års försvarsulrednings majorilel ansåg del inte möjligt att i samband med 1977 års försvarsbeslut fatta beslul om B3LA inom den föreslagna ramen. Men, Bengl Gustavsson, frågan skulle utredas ylteriigare, och de fortsatta utredningarna visade att ett genomförande av della program skulle kräva en högre ram för försvaret.

På lal om denna högre ram lyckerjag, i likhet med flera andra talare i den här debatten, alt Bengl Gustavsson har glidit undan frågorna om den ramreducering på nära en halv miljard som socialdemokraterna i praktiken föreslagit när del gäller försvarsbudgeten för 1979/80. Han sade renl allmänt: Den linje som vi företräder stärker förtroendet för vårt försvar. Jag vill fråga Bengl Gustavsson: Var stärks förtroendel för vårt försvar genom att en sådan åtgärd vidtas? Stärks del i utlandet? Stärks det bland försvarsindustrins anställda? Stärks det i de försvarsanställdas led? - Jag kan inte finna alt så kan bli fallel ulan ivärtom att det förslaget vore förödande för moral och för faktisk försvarskrafl inom vår försvarsmakt.

Nr 143

Fredagen den II maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Försvarsministern säger all jag har beklagat alt antalel anställda inom försvaret går ner, och man kan naturligtvis i och för sig ha orsak all beklaga det Men vad jag påpekade, herr försvarsminisier, var att vi, trots att anlalel anslällda och antalet kvalificerade enheter har minskal, nu har en våldsam medelsbrist inom försvarei. Jag gjorde della påpekande för alt visa svårigheterna för socialdemokraterna att i dagens läge förklara hur de vill sänka försvarskoslnaderna med 450 miljoner. Detta förslag från deras håll är helt omöjligt. Vice ordföranden i försvarsulskotlei har här på ell utomordentligt belysande sätt visal, hur omöjligt det är för dem all kunna förklara och försvara denna neddragning med 450 miljoner under kommande budgetär.

Jag vill också för klarhetens skull säga som bakgrund till vär linje i flygplansfrågan, att ÖB efter grundliga utredningar kommit fram till all A 38-systemet ryms inom alla kostnadsramar som slutar på över 2 96 av BNP inom 20 är, dvs, den lägsta ramen. Vi tror inte att det är sakligt rimligt att tänka sig en sä låg kostnadsram för försvaret inom 20 åt med lanke på att dess andel i dag är ca 3,4 96 av BNP.

Nr 143 GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Fredagen den '' '''"' Försvarsministern var fundersam över hur jag räknar. Det är

11 maj 1979 riktigt att del för studier och utveckling är fråga om en kostnad på några

_____________ hundra miljoner. Men för inköp av några divisioner av Viggenplan, som

FörsvarsDolitiken Isostar kanske 50 milj. kr. per styck i framliden, uppgår utgiften till totalt ' kanske 3 miljarder.

Lars De Geer tycker dä all det är synd all centern inte kan ansluta sig till den upprustning av Viggen som del är fråga om. Det är intressant all notera all det är fråga om en upprustning - det har alltså socialdemokraterna gått med pä. Vi vill pä cenierhåll inte accepiera delta. Del är bara socialdemokraterna som har anslutit sig lill den handlingslinjen.

Jag lycker vidare all del är fel all lala illa om Viggen. Det villjag inle göra. Jag menar att Viggen i dag är ell alldeles utomordentligt plan, som väl fyller sin uppgift i krigsorganisation. Men vad vi nu talar om är flygplanen i 1990-laleis miljö, sedan vi genom nedläggning av både flygkrafter och marina krafter har skapat ell läge där fienden kommer närmare vär kust Då behöver vi inle ha sä oerhört dyrbara överljudsplan, som kostar 10 {X)0 kr. i timmen och som kan möla fienden långt ulanför gränserna. Då klarar vi oss med mindre flygplan, med vilka vi kan bevaka våra gränser, och ett flygplan av lyp Åslingen passar bältre in i den filosofin. Den åsikten hade tidigare också socialdemokratema.

Lars De Geer säger vidare all Bengl Gustavsson och jag har gått alllför långl in på de tekniska detaljerna och au folkpartiet inle har någon åsikt i de frågorna. I det mäsiejag ge honom räll. Del gäller inte heller bara i vad avser de tekniska frågorna - folkpartiet har nämligen inle haft en enda åsikt i hela flygplansfrågan. Proposilionen innebar nej lill B3LA och nej lill A 38, men vad man sade ja lill framgick inle. Folkpartiet driver numera bara en enda fråga, nämligen ulbyggnad lill varje pris av kärnkraften och nya skaller på det området

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag beskyller inte Åslingen för alt kapaciietsmässigi representera en upprustning som stridsflygplan. Det är uppenbarligen elt flygplan med lägre prestanda än Viggen. Om del ligger i linje med centerns allmänna utvecklingstänkande låter jag vara osagt

Jag tror att försvarsminislern när han ställde en fråga lill mig förväxlade det säkerhetspolitiska avsnittet i milt anförande med den del som avsåg försvarspolitiken. Min bedömning gällde alt verksamhelen pä nedrustnings-området har en förtroendeskapande effekt och framfördes i del säkerhetspolitiska avsnittet

Sedan må jag säga all det är förvånansvärt att de borgerliga partierna så helt bortser från de stalsfinansiella perspektiven.

När räntan pä statsskulden om några år kommer att vara minst lika
kostnadskrävande som utgiftsramarna för del mililära försvarei, borde väl
ändå della stämma lill eftertanke. Effekliva åtgärder måste till för att bromsa
42 upp utgiftsexpansioner.

Del är sålunda oundgängligt att begränsa statsbudgetens utgiftsexpansion, talar budgelminislern om i kompletteringsproposilionen.

Men när vi socialdemokrater pekar pä behovet av att begränsa utgifterna för det mililära försvarei, där ju slöseriet med B3LA verkligen är etl bevis för att del går alt spara, finns det ingen förslåelse hos den borgerliga riksdagsmajorilelen.

Därför kräver också den politiska anständigheten att man från del hållel ocksä visar hur det skall gä till att nedbringa det orimligt slora budgetunderskottet. Konstruktionen är sådan all del inle är möjligt för etl oppositionsparti - del vel hertarna som varit uppe i debatten myckel väl - alt gå in i hela budgelen och dissekera den.

Vi har anmäll en konsekveni inrikining av försvarspolitiken. Ell fullföljande av denna ryms inom de ramar som vi anvisar. Klarar ni som nu har regeringsansvaret inle av edra uppgifter i detta sammanhang, fär Jag väl la orden från en f d. finansminister och säga: Leave il lo me.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. tn.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Den svenska försvarsdebatlen förs på någol sätt som om samhällsutvecklingen och samhällsförändringen inte skulle påverka förutsättningarna för hur del svenska försvarei skall se ul, organiseras och fungera. Del har varil typiskt för hela efterkrigstiden att resonemanget mest har handlat om försvarsanslagens storlek och all varje förändring av dem i den ena eller andra riklningen påslålls förslärka resp. urholka den svenska försvarsförmågan. Det skall erkännas au debatten under 1970-talet blivit bälire, del har tagits mer hänsyn till andra faktorer än de rent militära, och framför allt har diskussionerna vidgats lill andra gmpper än dem somi traditionellt intresserat sig för försvarsfrågan. Del är glädjande alt del har skell en sådan förändring, men del ålerslår ännu myckel, innan vi har en försvarsdebatl i vårt land som väger in alla faktorer i säkerhels- och försvarspolitiken.

Vänsterpartiet kommunisterna har i sin moiion i anledning av årels försvarsproposilion aklualiseral några vikliga frågeställningar kring problemet med del sårbara samhället Del är förvånande hur lilel uppmärksamhel dessa problem hiuills har flu. I den allmänna försvarsdebatlen och i talet om totalförsvaret avfärdas de med au lösningarna finns i vår försörjningsberedskap och att della på elt lillfredsställande sätt hanleras inom det ekonomiska försvarets ram, administrerat av överstyrelsen förekonomiski försvar(ÖEF). Men faklum ärju all del ÖEF kan göra och de resurser som där finns inle är mer än en droppe i havet. När man talar med folk inom ÖEF, står del ocksä fulll klart all de är medvetna om hela allvaret i denna silualion. Vi har små möjligheter att klara folkhushållet ens i en avspänningssiluation och ännu myckel mindre i elt krigstillstånd. Våra möjligheter på detla område har drastiskt försämrats sedan andra väridskrigets beredskapslid, hell enkelt därför all den samhällsutveckling som vi har haft och har på eu helt planlöst säll har snedvridit resurserna, koncentrerat befolkning och viklig produklion lill vissa delar av landei och hell utarmat andra.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarsfjolitiken, m. m.

Tillsammans med de ständigt ökande importbehoven av viktiga råvaror och en ulbyggnad av alltmera centraliserade system för vikliga samhällsfunktioner medför delta all de anslrängningar som görs och de stora summor som satsas på försvarsområdet effekiivi neutraliseras av utvecklingen i fredssamhällel. Det gäller energiområdet, antingen det bygger på olja eller på kärnkraft, och det gäller kommunikationerna, som inte minst den militära planeringen lill stor del bygger på. Vi måste vid en mobilisering flytta tiotusentals man från Syd- och Mellansverige för alt fylla upp krigsorganisationen i norr, med åtföljande underhållsproblem i släptåg. Befolkningskon-cenlralionen till storsiadsområden medför också att folkförsörjningen i vid mening, både när det gäller livsmedel och när del gäller andra oumbäriiga varor, inie kommer alt fungera i ell krisläge. Siora delar av landet är helt beroende av tillförseln utifrån. Varken ÖEF när det gäller folkförsörjningen eller civilförsvaret när del gäller befolkningsskyddet har beredskap eller ekonomiska resurser för att klara av de problemen.

Lägg därtill all allt störte delar av administrationen datoriseras, i vissa fall i datasystem där centralerna inle ens ligger inom landet, och situationen kan inte påstås vara särskilt ljus.

De här förhållandena skymtar ibland fram i debatten, aktualiserade av de nya grupper av försvarsdebaliörer som jag lidigare talade om. Men inom försvarsdepartementet, militärledningen och bland professionella försvarsdebaliörer - sådana som framträder här i dag - skjuter man problemen ifrån sig och lalar om anlal och typer av flygplan, brigader av olika slag och försvarsanslagens förändring som del enda viktiga.

Vpk har i åratal krävt ett om- och nytänkande i försvarsfrågan, med större salsningar på andra områden än de rent militära. Dessa krav är nu mera berättigade än någonsin, men försvarsutskottet gitter inte ens ta upp och behandla de här frågeslällningama. Försvarsutskottels ledamöier anser att försvarei såsom del skisseras i vpk-motionen "inte skulle motsvara de krav som vår säkerhetspolitik släller".

Får Jag fråga utskottets ordförande Per Petersson och dess övriga ledamöter: Vad är del för krav som ni anser uppfyllda med den försvarsorganisation som ni är efter år sä envist håller fast vid? När samhället är så sårbart redan i fredstid som det visat sig vara exempelvis under den gångna vintern, hur tror ni då det kommer all fungera i händelse av krig? Vad skall ni göra med en stor högteknisk militär organisalion, om samhället i övrigl brakar ihop?

Flygplan lyfter inte, stridsvagnar rullar inte och soldater slåss inte utan underhåll av olika slag, men del finns inle fömlsättningar för ell effektivt underhäll, vare sig av civilbefolkning eller av militära enheter ulan att det vidtas genomgripande åtgärder i den svenska försvarsorganisationen och del svenska samhället av i dag. Detla är den enkla sanningen, som alla borde se mera allvarligt pä.

Del behövs således omfördelningar och nedskärningar inom försvarsbudgeten. Det behövs omfördelningar mellan den militära och den civila sektorn lill den senares förmån, och det behövs framför allt att en

planläggning för sådana åtgärder kommer i gång nu.

Herr talman! Jag skall hell kort la upp flygplansfrågan som framlagts i proposilionen 138 och som också finns med i utskottsbetänkandet. Jag kommer all uppehålla mig vid den renl militära aspekten. Nils Berndtson kommer sedan att ta upp frågan om alternativ produktion inom flygplansindustrin och sysselsättningsfrågan i samband därmed.

Om nu förhoppningsvis B3LA och SK 38/A 38 avförs ur diskussionen blir del inlressanl alt se vad som skall ske med del svenska flygvapnet i framliden. Vpk har i sin motion konstaierai att efter alla lurer, koniraki och ulredningar som förevarit i flygplansfrägan underden senaste ivåärsperioden borde det nu stå klart för alla all det inle längre finns någol utrymme för etl flygplan av den lyp som vi har i dag. Sverige kan i fortsättningen inte la fram nya generationer av tyngre militärplan, och vi har inte heller råd alt hälla i gäng de plan av typ Viggen som vi redan har. Del finns heller ingenting i den internationella eller i den europeiska silualionen som talar för att vi i ytteriigare 15 eller 20 är skall hålla dessa plan i luften och sedan avskaffa dem. De bör avskaffas så fort som möjligt -ju förr dess bättre.

Regeringen har delvis dragit de rälla slutsatserna, och den är inte längre beredd att helt satsa pä den utveckling av A 20 som lidigare var aktuell - den frågan har redan debatterats i dag i kammaren. Däremoi säger man all vissl utvecklingsarbete skall bedrivas i fräga om Jaklviggen, och regeringen flr här stöd av socialdemokraterna, framför alll med det argumentet all de redan nedlagda resurserna i Viggensystemel måste utnyttjas.

Det är ell ganska huvudlöst resonemang. Vi skall således, bara för alt vi pä gmnd av en enorm felsatsning under lidigare år har lagt ul miljarder på Viggen, fortsätta med detta i ylleriigare 5-10 år, och sedan skall vi skrota systemet. Är del del bäsla sället att använda skattebetalarnas pengar? Det billigaste måste ändå vara att bli av med Viggen så fort som möjligl. Och den är redan på väg all bli omodern. Jag påslår inle att den är del i dag, men den kommer att bli det ganska snart.

Stoppa således all vidareutveckling av Viggen och avbryt produktionen så fort det är möjligt av sysselsäiiningspoliliska skäl! Några försvarspolitiska skäl alt ha den kvar finns inle.

Vpk anser att flygvapnets roll i försvarei radikalt måste omprövas. Ett första steg är att direkt gä över till lätta aitackplan, avsedda för användning inom landet. Det måste en gång för alla göras klart att de mililärtakliska idéerna om all bekämpa motståndare utanför landets gränser är ogenomförbara - sådana försvarsmeloder blir alldeles för dyrbara och ineffektiva.

I dagens nummer av Dagens Nyheler finns det en intressant slridsmålning av hur man tänker sig all della skall fungera. Där räknas med att halva vär attackkapacitet har slagils ut redan före det sloranfall som man laborerar med. Det är myckel optimistiskt räknat. Vi kommer antagligen i ett inledningsskede att bli utsatta för fiärtbekämpning med robotar som slår ut baser, kommunikationer och annat. Därefter går man in för all nedkämpa de flygplan vi har. Och vi kan inle ersätta dem i den takt som de förstörs. Innan

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 elt allvariigt invasionsföretag sätls i gång är våra stolta Viggar i stort sell

Fredagen den eliminerade.

11 mai 1979 Pengarna lill vårl försvar kan användas bättre. Del finns ingen anledning

_____________ att satsa miljarder på sädana projekl, varken svenska eller utländska, när vi

Försvarspolitiken "''''" '"' r"åsle försvara oss pä vårl eget territorium. En del av de pengar
j som sparas genom en snabb avveckling av Viggen bör i stället användas för en

fortsatt produktion av SAAB 105. Del planet har köpts av bl. a. del neutrala Österrike, och det bör kunna duga också för oss. Del löser också frågan om anskaffning av skolflygplan och ger utrymme för en mindre smärtsam omläggning av flygplansindustrin.

I den diskussion som har förts mellan centern och socialdemokraterna i dessa frågor mäsle man lill viss del hälla med centern, när den pekar på att socialdemokraterna lillsammans med folkpartiet nu vill lägga ned en väldig massa pengar på Viggen, och sedan kommer man på 1990-talet att stå inför del faklum au Viggen skall bort. Vad skall man då ha i slällel? Del är en inlressanl fråga all ställa lill både socialdemokrater och folkpartister. Vad skall komma efter Viggen på 1990-talel? Skall vi fortsäua au anskaffa medeltunga aitackplan och upprätlhålla den flygvapenlyp som vi har i dag? Eller skall man dra de rätta konsekvenserna av ekonomisk och övrig utveckling och gä in för all ompröva flygvapnets roll i det svenska försvarei?

I en annan av våra slora, välkända tidningar. Svenska Dagbladet, finns del i dag en artikel i försvarsfrågan. Där påpekar man, helt riktigt som jag ser det, all del på 1990-lalet nödvändigtvis blir en puckel i försvarsanslagel, om man skall ersätta de medellunga attackflygplanen. Socialdemokrater och folkpartister borde därför svara på frågan hur de tänker lösa flygplansfrägan när Viggen faller för åldersslreckel. Skall vi då övergå till lätta attackflygplan? I så fall bör vi göra det redan nu. Eller skall vi fortsätla att ha medeltunga aiiackflygplan som opererar ulanför landei? Del bör deklareras i dag.

Vi har alltså sagt all vi - under ell övergångsskede, medan man löser de övriga frågorna - kan godkänna en fortsatt produklion av SAAB 105. På del sättet får vi också en lösning på den omdebatterade skolflygplansfrågan.

Jag vill därmed, herr lalman, yrka bifall lill del särskilda yrkande i anslutning lill molionen nr 595 som utdelats i kammaren, nämligen

all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:595, yrkandena 2 och 3, uttalar sig för

1. omedelbara nedskärningar och inskränkningar av den militära verksam
heten i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

2. en sänkning av försvarskostnaderna med minsl 2 miljarder kronor.
Jag skall ocksä något beröra vpk:s motion nr 696, som handlar om de

värnpliktigas förhållanden. Vi har där ställt vissa vikliga krav. Jag vill
inledningsvis fastslå all vår uppfaltning om del svenska försvaret är all det
även fortsättningsvis skall bygga på den allmänna värnplikten. Del innebär
all del måste vidtas ganska radikala förändringar i de värnpliktigas
förhållanden och, framför alll, i de värnpliktigas inflytande på sina egna
46 förhållanden. Vi har ställt oss bakom kravei som de värnpliktiga i värnplikts-

rörelsen länge har drivit, nämligen au de skall få fullständiga fackliga Nr 143 rättigheter i sin verksamhei i försvarei. Del finns ingenting som lalar emol all Fredagen den sädana rättigheter införs. Det hänvisas visserligen lill värnplikislagen, men j j gj g-jg

det finns ingen anledning att anta att de värnpliktiga, som är svenska folkels

manliga del, på någol sätt skulle ställa sig ulanför de nationella intressena Försvarspolitiken, eller behöva styras av särskilda lagar - lagar av plikt - i sill förhällande lill , krigsmaklen. Därför är del viktigt all de värnpliktigas fackliga fri- och rättigheter genast tillgodoses och all de får etl siörre inflyiande på den situation som de befinner sig i under värnplikisljänslgöringen.

Vi har vidare i vär moiion lagit upp de värnpliktigas ekonomiska villkor. Del är klart alt vårl yrkande på förbättring kastas tillbaka lill oss med orden all det kommer att kosta så och sä många miljoner. Ni vill skära ner försvarskoslnaderna men vill i en orimligt hög grad satsa pengar på de värnpliktigas löner, sägs del. Del är då inlressanl att Jämföra vad del skulle kosta, om man höjde de värnpliktigas löner lill en skälig nivå, med vad som hiuills har kastats ut på 1. ex. Viggensystemel och flygplanstillverkningen. Del är alltså en reform som mycket väl skulle kunna gå all genomföra, om man skar ner på de dyrbara anslagen lill t. ex. flygvapnet.

Vi har vidare påpekat de dåliga förhållanden som inom värnplikissysiemel och inom armén råder på skyddsområdet. Det hänvisas i ulskoUsbelänkandel till del beslut som fattades för ell par är sedan och alt den civila skyddslagstiftningen ocksä gäller inom militärväsendet. Del är en sanning med stor modifikation. De civila skyddsföreskrifterna, som gäller inom indusirin och samhället i övrigl, gäller inle på samma sätt inom det militära området. Det finns inga skyddsombud med ovillkoriiga rälligheler att sioppa farlig verksamhei. Och vi har haft fall - vilka har påtalats av bl. a. vårl parti -av anmälningar till justitieombudsmannen. Del har alldeles nyligen förekommil fall där del är fullständigt klart att chefer för vissa förband har fortsatt att bedriva övningar med militär trupp, trots all del förelegal uppenbar fara för att de värnpliktiga skulle komma till skada.

Det behövs alltså en ytteriigare skärpning av skyddslagstiftningen på del militära området. Skyddsombuden, skyddsassistenterna eller vilken beteckning de nu kommer att få, måste fä rälligheler och möjligheter att stoppa övningar så fort del föreligger klara risker för alt skada kan iniräffa. På del sätlel skulle man säkeriigen ocksä kunna nedbringa det stora antalel olyckor, ofta med dödlig utgång, som har hänl och som händer inom försvaret. Övningarna skall oftast bedrivas under, som del heter, så fältmässiga förhållanden som möjligt. Della medför att unga, energiska chefer ofta lar risker som inte kan tolereras. Mot detta bör den värnpliktige, oavseti om det är den första fiänstgöringen eller under en repövning, ha räll alt skydda sig. Del är därför ell väl motiverat krav som i della fall finns i vär moiion.

Jag vill, herr lalman, yrka bifall lill della och övriga krav i vår moiion nr 696.

Eftersom vi nu också skall behandla försvarsulskotlels betänkande nr 25
om krångel och byråkrali vill jag säga några få ord om vpk-motionen i den
frågan. Vi har föreslagit att riksdagen skall besluta om lillsällandel av en 47

Nr 143 särskild pariameniarisk kommission med uppgift att granska den militära

Fredagen den byråkratin och föreslå förenklingar. Utskollel hänvisar i betänkandet till de

11 1 j \gig olika beslut om förändringar som har fallats under de senasle åren när del

_____________ gällerde mililära staberna. Man har gjorl inskränkningar, sammanläggningar

Försvarspohtiken, förvaltningsmyndigheter m. m. Jag skall villigt erkänna att det har blivit
förbällringar. Del är inte särskilt många år sedan militärförvaltningen hade

olika avdelningar för ammunitionen och för de vapen som ammunitionen skulle användas till. Det är ännu kortare tid sedan det fanns olika förvaltningar för det som soldaterna skulle ha på sig i form av kläder och det som de skulle använda i förin av vapen, fordon och annal. Det har blivit vissa förbällringar. Man har genomfört vad man kallar huvudförvaltningsprinci-pen. Det är naluriiglvis någol som man skall hälsa med tillfredsställelse.

Men det återstår ännu mycket att göra inom detta område. Det finns forlfarande dubbelförvallningsarrangemang. Trots etl centralt verk, försvarels materielverk, finns det gränsdragningar mellan de olika vapenslagen. Det finns ett skrålänkande som ännu inte på långt när är utrotat. Del finns ett passande på varandras möjligheter och en strävan alt bevara eller helst bygga ul sin egen sektor, alt få så många underiydande som möjligt, att utvidga sin utredninpskapacilet osv. Det är helt enkelt den gamla vanliga parkinsonska lagen som härskar inom den mililära förvaltningen och slabssektorn. Det finns alliså all anledning alt se över de här förhållandena, att förbättra samarbetet, all la bort onödiga dubbelarrangemang som förefinns inom staber och förvaltningar och på annat säll se över del mililära byråkratiska krånglet.

Jag vill därför, herr lalman, avslutningsvis yrka bifall lill det yrkande som har delats ul här i kammaren, au riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2467, yrkandel 13, ullalar sig för inrättande av en särskild pariameniarisk kommission, beslående av representanter för alla riksdagspartier, med uppgift att granska den militära byråkratin och föreslå förenklingar.

ERIC HÄGELMARK (fp):

Herr talmän! Försl vill Jag säga lill Oswald Söderqvist, när han talar om det sårbara samhället och om att ÖEF har alltför dåliga resurser för all klara den beredskapen, att detta nog inte är riktigt med sanningen överensstämmande. Jag tror att ÖEF går in för sin uppgift på ett mycket bra sätt. Dessutom finns del någonting som heter sårbarhetskommiltén. Den utreder vilka åtgärder som kan vidtas på detta område.

Vidare villjag säga till Oswald Söderqvist att försvarskommittén enligt sina direktiv har att pröva bl. a. säkerhetspolitikens roll inom totalförsvaret.

Oswald Söderqvist ställde frågan: Vad skall komma efter Viggen på 1990-talet? Den frågan kan man inte svara på i dag. ÖB har direktiv att utreda detta.

I samband med all Oswald Söderqvisl tog upp skyddsarbetet för de värnpliktiga sade han att del bedrivs övningar på elt kanske slentrianmässigt sätt Så är dock inte fallet. Säkerhetsbestämmelserna iakttas väldigt noga. Det 48

finns säkerhelsinslruklioner för i slort sett allt som skall utföras inom försvaret.

När del gäller medinflytandel kan knappasl de värnpliktiga erhålla fullständiga fackliga rättigheter-principiellt är del f n. inte möjligt. Detta vill jag alltså ha sagt till Oswald Söderqvisl.

Som framgår av försvarsutskottets belänkande nr 23 skall den svenska försvarspolitiken syfta lill alt försvarei vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inle av någon kan bedömas vara lönsamt Når vi det målet är den fredsbevarande effekt som vi strävar efter uppnådd.

Detta mål är, som jag uppfattar del, de fyra största partierna ganska eniga om. Var meningarna går isär kommerjag in på senare. Däremot svarar inte vpk:s och apk:s förslag mot de krav som vär säkerhetspolitik ställer.

Socialdemokraterna säger i sin parlimolion 594, som följs upp i reservationen I i betänkandei, alt ålgärder skall vidias som syftar lill avspänning i världen och lill all öka omväridens förtroende för Sveriges vilja all förebygga konflikter.

Det är säkert inte helt obekant för socialdemokraterna att Sverige tar aktiv del i nedruslningsarbetet inom FN. Dessutom arbetar 1978 års försvarskommitté med frågan om inriktningen av säkerhetspolitiken. Därvid kommer man all överväga bl. a. svensk politik i internationella nedrustningsfrågor. Utskottets majoritet anser att inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken enligl 1977 års försvarsbeslut står fasl och bör göra det även i fortsättningen.

Beträffande det militära försvarels fortsatta utveckling är utskottet enigt på alla ulom några få områden. Vi skiljer oss dock åt på ell par väsentliga områden, som jag skall redogöra för.

Del vi inle har enats om är främst anskaffningen av attack- och skolflygplan.

I många år har denna fråga behandlals av militära myndigheler, departement, regering och riksdag. Del är inle så underligt om en fråga av denna karaktär blir både segsliten och besväriig. Det beror på många saker, framför alll på all flygplan har framställts som exempel på dyra och tekniskt komplicerade vapensystem. Dessulom skall ett flygplan konstmeras så att del blir maximall användbart under många år. Det gäller då att i förväg försöka bedöma hur slridsmiljön kommer all se ul när flygplanet kommer i tjänst. Man måste studera internationell vapenteknisk utveckling och olika flygplansprojeki, och det tar tid.

Vid sådana studier har man kommil fram till all rörligheten pä marken, till sjöss och i luften kommer att öka. Man kommer att fl bättre spaningshjälpmedel och bli mindre beroende av sikt och väderieksförhållanden. Man kommer att utveckla ett effektivare luftvärn, och hotet av fientliga attacker mot våra flygbaser kommer alt bli större. Ett flygplan måste anpassas till denna s. k. hotbild.

Men studier aren sak och den krassa verkligheten en annan. Vi kommer att

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

4 Riksdagens prolokoll 1978/79:143-145

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

ha en hårt pressad kostnadsram. Det gäller därför alt utnyttja alla de erfarenheter man fäll vid studier av olika projekt.

Under hela 1970-talel har olika myndigheler studerat alternativ lill AJ 37 och SK 60. Man har kommil fram till olika kombinationer av A 20, B3LA och 38-systemet. Det har emellertid visat sig att inget av dessa syslem ryms inom de ekonomiska ramar som man räknat med i den långsiktiga programplaneringen. Osäkerheten i fråga om kostnaden är ganska stor när del gäller projekt av delta slag. Det är därför nödvändigt all kringgärda kostnaderna med säkerhetsmarginaler.

Överbefälhavaren ulgår ifrån de siffror som är presenterade för 38-syslemel, vilket kräver beiydande framlida ramhöjningar, om inle samtidigl stora omstruktureringar av försvarsmakten skall behöva företas. Det finns inle ekonomiska fömlsättningar för det om man skall hålla sig inom de ekonomiska ramar som förordats.

Skillnaden mellan ulskoltsmajorilelens synpunkier och centerpartiets i reservalion nr 3 är i prakliken inle så stor. Dock finns en viss skillnad: i reservaiionen knyter man ganska snävt an lill en flygplanstyp, i första hand när det gäller utvecklingsarbetet. Del är lämpligare att ge utredningsarbetet en större bredd.

I propositionen såväl som i ulskollsmajoriletens förslag anges att en vidareutveckling av Jaktviggen för att ge den en förbättrad aliackförmåga skall fortsätta. Det innebär dock inle en utveckling till A 20-kapacilel. Men möjligheterna lill ytteriigare vapenallernativ på Jaktviggen skall utredas; sjömålsrobol bör kunna bli ett nytt sådanl. Personligen trorjag all Jaktviggen med en sådan utmstning kommer att bli ganska bra för allackuppdrag.

Flygvapnet kommer under senare delen av 1980-lalel eller i början av 1990-talet att behöva nya skolflygplan. Dessa flygplan bör ges en sådan beväpning att de kan användas i krigsorganisationen. De bör ocksä vara så effektiva all de klarar 1990-lalets miljö.

Överbefälhavaren har fält anvisningar om all utreda tvä alternativ - såväl JA 37 som elt nyll skolflygplan. Efter allt della utredande är det viktigt alt komma fram till ett beslut. Nästa år vid ungefär den här liden hoppas jag att vi vet hur skolflygplanei och den vidareutvecklade Jaklviggen skall se ul med vapensystem och övriga komponenter.

Beiräffande flygindustrin handlar del inle om alt lägga ned den. Dei bekräftade försvarsministern tidigare i dag. Del kommer all tillverkas flygplan även i fortsättningen. Inte heller kommer flygindustrin att sakna utvecklingsprojekt, I en strävan alt öka inslagen av produklion för civilt ändamål har det nyligen beslutats om en delegation och en särskild utredare för sådana frågor. Det bör vara en fördel för kommunerna all komma bort från ell ensidigt beroende av militär produktion.

Det belänkande vi nu diskulerar handlar inle enbart om flygplansanskaffning. I reservation nr 6 tar socialdemokraterna upp den ekonomiska planeringsramen för nästa budgetår, en fråga som har varil föremål för långa debatter i dag. Det belopp som regeringen föreslagit i propositionen och som utskottsmajoriteten står bakom gmndar sig på 1977 års försvarsbeslut.

Försvarsbeslutets ekonomiska innehåll bör ligga fasl. Den sänkning av försvarskostnaderna som socialdemokraterna föreslår är hell oförenlig med anställningstrygghet inom försvarei och försvarsindusirin. Det skulle bli en kalastrof, om riksdagen skulle följa det förslaget

När det gäller personalfrågor vill jag understryka vikten av vad som framgår av utskottsbetänkandet. Största hänsyn måste tas inte bara till den personal som blivit tvungen all flytta till annan ort ulan ocksä till den personal som underell avvecklingsskede mäsle stanna kvar på förbandet hela avvecklingstiden. Efterhand som personal avflyttar ökar ofta belastningen på de kvarvarande och kan ibland bli alllför betungande. Eftersom överbefälhavaren kommer att få ökade resurser för att handlägga personalfrågor bör dessa kunna lösas på ett lillfredsslällande säll.

Vad beträffar ekonomiska förmåner lill värnpliktiga kan del i och för sig vara moiiverai med högre belopp än vad som föreslagils i proposilionen. De höjningar som de värnpliktiga ändå kommer all erhålla följer av en uppräkning enligt 1977 års försvarsbesluts grunder. Försvarsbeslutets ekonomiska innehåll bör, som jag nämnde lidigare, ligga fasl.

Dessutom har regeringen tillsatt en kommitté för alt utreda de värnpliktigas ekonomiska förhållanden. Del kommer att bli lättare all prioriiera och fatta ett riktigt beslul när resultatet av kommitténs arbele föreligger. Socialdemokraterna önskar, som jag redan sagt, sänka försvarsanslaget med 448 milj. kr. Om riksdagen skulle bifalla reservalion nr 7, skulle det ylleriigare beskära ekonomin för försvaret med ca 15 milj. kr.

Sammanfattningsvis kan sägas: 1977 års försvarsbeslut skall gälla även i fortsättningen. Beiräffande anskaffning av attack- och skolflygplan skall överbefälhavaren utreda två olika alternativ. Med ledning av denna utredning kan riksdagen falla beslut om något är om vilken flygplanstyp vi skall välja för det svenska försvarei. Omställning lill civil produktion vid förelag som kommer att beröras av detla beslut skall underiällas. Värnpliktsförmä-nerna förbättras ft o. m. den 1 juli 1979.

Jag yrkar bifall till utskoltsmajoritetens förslag på alla punkter ulom punklen 4, vilket innebär avslag på moisvarande reservationer. På punklen 4, som gäller civilt utnyujande av industriella resurser, yrkar jag bifall till reservationen 5.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Del finns en hel del att anföra om del som Eric Hägelmark log upp i sin polemik mot vad jag lidigare sade.

Visst finns det en sårbarhetskommitté, och visst har problemen tagits upp från och lill. Folk och Försvar har gett ul skrifter, som på ett ganska klokt och belysande sätt har talat om dessa saker. Ansvariga inom ÖEF har i åratal pläderat för att man skall ta större hänsyn till dessa frågor, och de har framhållit att de ser myckel allvarligt på silualionen.

Men vad har allt detta fått för konkreta resultat? Har man vid iörsvarsplaneringen vidtagit några ålgärder av siörre omfattning? Har del giorls någon resursomfördelning att lala om? Har man försökl alt motverka

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. rn.

den kraftiga utveckling som hela liden undergräver de försvarsansträngningar vi gör lill slora koslnader?

Det ärju del saken gället Vissl kan man sälla lill kommilléet Men i den allmänna försvarsdebatlen, så som den förs i kammaren i dag och som den förs i pressen och på andra håll av s. k. specialisler, kommer de här aspekterna mycket sällan fram. Det är mycket allvarligt, eftersom del mililära försvarei inte kommer alt kunna fungera om försörjningen inte fungerar. Därför borde man ta mer seriöst på de här frågorna och inte enbart inrikta debatten på det snävt mililära försvarei.

Det finns i organisationen i dag inga resurser som motverkar denna urholkning av alla de pengar som vi slänger ul på försvarei. Vi kan inte hålla samhället i gång i en krissituation och än myckel mindre om vi blir utsatta för vapen, som slår ul vikliga samhällsfunktioner.

Är det frågor som man skall halka över genom all bara hänvisa lill sårbarhetskommiltén och annal? Jag lycker all del är dåligt all man gör sä.

Ytterligare några ord i fiygplansfrägan. Det är vissl väldigl vikiigi alt i dag diskutera om vad som skall hända i flygplansfrägan på 1990-lalel. Man kan naturligtvis inle bara säga all ÖB skall utreda denna fräga. ÖB måste väl ha politiska direkliv.

Vi vel allesammans all del lar 10-15 år innan man kan få fram ens en prototyp av något slag eller innan man kan testa och bestämma sig för all köpa ett plan. Bör vi inte då i början på 1980-lalet diskutera vad som skall hända på 1990-lalel, dä denna så omskrulna Viggen förmodligen änfiigen kommer all försvinna?

Delta aren fråga som det är mycket viktigt att ställa till folkpartiet och även till socialdemokraterna, som inte heller talar om denna sak. Skall ni köpa nya medeltunga aitackplan på 1990-lalel när vi inte kan lillverka egna? Skall vi även i fortsättningen ha etl medellungt attackflygplan i försvarsorganisationen eller skall vi gå in för en organisalion med enbart lätta aitackplan? Del måste man väl la ställning lill i dag och inte bara hänvisa lill ÖB och en oviss framlid.

När del gäller de värnpliktiga ser jag alt de inte lär ha myckel stöd för sina krav all vänla av folkpartiet - del är alldeles klart efter det anförande som Eric Hägelmark har hållit.

När Eric Hägelmark talar om skyddsarbetet i del militära talar han om saker och ting som han lydligen inle känner till. Del flnns oerhört stora riskmoment i den mililära utbildningen, och del har ännu inte på något som helsl tillfredsställande sätt salts in åtgärder för all motverka de risker som de värnpliktiga och för den delen även den fast anställda personalen utsätts för. De som skall svara för skyddsarbetet inom del mililära har inle samma möjligheler som man har inom civil verksamhei, t ex. inom induslri och kommunikationer, alt avbryla fariig verksamhei. Visst finns del skyddsin-siruktioner, men ändå inträffar siändigi och jämt olyckor eller olycksiillbud. Här behövs alltså en skärpning, och en sådan är myckel väl motiverad.

ERIC HÄGELMARK (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan hålla med Oswald Söderqvist om all ÖEF:s resurser borde ökas och all man kanske litet mer konkrei än hittills borde vidta ålgärder för att minska sårbarheten i samhället. Men beträffande flygplansfrågan har ÖB fåu direktiv att undersöka vad vi skall ha för sorts flygplan på 1990-lalet. Del är inle rikligl som Oswald Söderqvisl säger att vi inte tänker på del i dag, för det är precis vad regeringen har gjort.

När Oswald Söderqvist kommer in på de värnpliktiga och tror all jag inte känner lill någonting om skyddsarbetet, så kan jag väl lala om för Oswald Söderqvist, ifall han inte redan vet det, all jag har fiänstgjort i del mililära i över 30 år, så jag vet i varje fall alt det inle alls är på del sätt som Oswald Söderqvist vill göra gällande, ulan del las den allra största hänsyn till de risker som övningarna kan innebära.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! När del talas om att ÖEF har resurser, så är det ju bara att se på anslagen. Hur myckel avsätts lill del ekonomiska försvaret i försvarsbudgelen? Det är i jämförelse med del som avsätts lill den mililära sektorn någon enstaka procent All påslå all det finns resurser härvidlag är således felaktigt. De ansvariga inom ÖEF vet, som jag sagt tidigare, om detla. De påpekar det ständigt, de kräver bättre resurser, de pekar på hur illa vi är utsatta då det gäller vissa vikliga importvaror. Del kan vara fråga om exempelvis vikliga metaller som vi behöver för vår ståltillverkning. Där har vi lagerkapacitet som understiger en månads produktion.

Detta är bara ett exempel. Del finns mängder av andra. Vi kan ta livsmedelsområdet, där del svenska jordbrukei förmodligen kommer att klappa ihop ganska effektivt, om man blir avspärrad frän konstgödsel, bekämpningsmedel osv.

Del finns ingen beredskap för försörjningen i vid mening i del här landet. Därför borde man i första hand lala om den, innan man ger sig in på all lala om olika anslag och om inköp av olika vapentypet Vapnen går inte att använda om inte det folk som skall betjäna dem har någonting att leva av och inle kan försörjas med drivmedel, livsmedel och annat sådanl. Del är etl viktigt problem som inle har beaktats tillräckligt fömt.

Så återigen flygplansfrågan! Visst - man kan ha givit direktiv lill ÖB. Men man måste nu på 1980-lalet ha någol slags politisk målsättning för hur man vill ha det på 1990-lalel. Man måste väl kunna uttrycka hur man vill att det skall se ut om tio är. Vi vet vilka tidsramar som gäller för utvecklingen och hur mänga är det tar att få fram nya system. Man måste kunna uttrycka en politisk viljeinriktning och inte bara säga all det givils direktiv lill ÖB. Han skall väl ha direkliv som ger ullryck ål någol slags mening om vad han skall skaffa.

Det hela är nu ytterligt suddigt.

När det gäller värnpliktsförmånerna och rättigheterna kan ju Eric Hägelmark och jag ta varandra i hand, eftersom vi tydligen är gamla kolleger. Jag häller inte med om att del är så väl beslälll i det mililära livet. Jag har ocksä

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

fiänstgjort i armén i 30 är, så jag vel vad jag lalarom. Där har slussats folk både hil och dit på mänga olika sätt, och man har utsatts förde mest orimliga risker. Del har blivit bälire, men del är forlfarande inle bra.

ERIC KRÖNMARK (m):

Herr lalman! Innan jag går in på de mera principiella resonemang som del är min avsikt all uppehålla mig vid senare vill jag i alla fall kommentera ett inslag i den lidigare debatten, nämligen del meningsutbyte som förekom mellan Per Petersson och Bengl Gustavsson angående de socialdemokraliska förslagen om sänkning av försvarsanslagen.

I en skriven deklaration menade Bengt Gustavsson all man hade täckning för sänkningen enligl de riktlinjer som man angav från socialdemokralisk sida inför försvarsbeslutet 1977 angående den framlida malerielplaneringen, försvarels administration osv. Jag vill dock påminna kammaren om att i debatten del årel försökte jag förgäves få etl besked från socialdemokraterna om vad del var man ville la bort i fråga om malerielslag för all kunna klara den ekonomiska ram man hade föreslagil. Vi fick 1977 ingel som helsl besked. Socialdemokraterna sade ju den gången all de skulle kunna fä samma malerielinnehåll i sin begränsade försvarsram som det trepartiregeringen angav som förslag i sin ram. Verkligheten har sedan visat att inte ens med den beslulade försvarsramen har man kunnal innehålla den materielplanering som avsägs. Jag tycker det är dags all man från socialdemokratisk sida erkänner alt det är en klyfta mellan vad man lämnar resurser till för att verkställa och vad man med läpparna säger att man skall kunna åstadkomma. Ni har icke åstadkommit några som helsl förslag lill reduceringar uiöver vad regeringen har föreslagit, vare sig på malerielsidan eller när det gäller administrativ neddragning.

I Sverige genomför vi numera, trots talet om upprustning m. m. 1977, den största nedmslningen sedan 1925. Del ärell faklum som det dock inte talas så myckel om. Det sker inte som 1925 lill följd av etl stort dramatiskt riksdagsbeslul ulan genom många - till synes - små odramatiska ålgärder och beslut.

Del är en smygande process, och den är inle som 1925 påtaglig för alla och envar genom avskedanden och omfaltande indragningar av regementen, ulan den sker genom att antalet krigsförband med i internationell jämförelse godtagbar slridseffekl successivi blir färre inom alla tre försvarsgrenarna. Det är en utveckling som så att säga smyger sig på. Och av olika skäl är det få som vill låtsas om den. Somliga vill inle låtsas om den, därför all de gärna ser en sådan utveckling och lycker det är bra all försvarsförmågan minskar. Andra försöker förtränga fakta och tvekar att tala ut, dels därför att de är rädda för att verkligheten skall verka förlamande på försvarsviljan i landei, dels därför att de fruktar för de internationella konsekvenserna av att utåt erkänna hur del verkligen förhåller sig.

Jag tror all del senare argumentet - tveksamheten att beskriva verkligheten - hell har bortfallit. De människor i andra länder som har anledning att följa svensk försvarspolitik kan knappast längre påverkas av försvarspolitiska

deklarationer, som uppenbart saknar täckning i verkligheten. De klingar för ihåligt mot bakgrund av de prognoser om svensk försvarsulveckling som de har kompetens all själva göra. Vi kan visseriigen i dag forlfarande i viss mån lita lill 1960-lalels försvarsinvesleringar, men vi häller pä all lagra upp gigantiska problem som utgöretl hot mot försvarets traditionella roll i svensk neutralitetspolitik.

Den svenska ungdomens sviktande försvarsvilja - enligl nya undersökningar - lalar också sitt tydliga språk. Ungdomen är i skolan fostrad lill kritiskt länkande. Genom TV och andra massmedia har man fåU en bild av en krisfylld värld med upprustning och intensiv vapenutveckling. När man gör jämförelser mellan dessa internationella förhållanden och den svenska försvarsulvecklingen, ärdel förklariigt att pessimismen får grogrund. Det går inle att ersätta försvarsmateriel med försvarsvilja - inle i vår tekniska tidsålder.

Den svenska ungdomen önskar liksom alla vi andra alt världen besinnar sig och nedmstar. Några få idealister önskar t. o. m. att Sverige ensidigt skulle göra sig till föregångare på nedrustningens väg. Att det faktiskt äger rum en nedrustning av värt försvar är del märkligt nog inte så mänga som vill erkänna.

Hos det stora flertalet svenskar finns del dock en djup övertygelse om att elt bäde-och är den rätta vägen och alt vi på alla sätt skall verka för internationella mslningsbegränsningar, samtidigl som vi, innan man har nätt några resultat på den vägen, säkrar Sveriges trygghet genom en konsekvent och målmedveten försvarspolitik.

Vi är således i ell läge där omväriden vet vad som händer, där åtskilliga svenskar ocksä är medveina om klyftan mellan våra försvarsdeklarationer och de framlida möjlighelerna all infria dessa. Det finns därför ingen anledning för oss poliliker all försöka lura oss själva. Handen på hjärtat - är det möjligen så att vi låter oss bedras av alt effeklerna av etl beslut i dag inle fär nägol genomslag i försvarels utformning och styrka förrän om 5, kanske 15 år? Ser vi tillbaka pä de beslut 5-10 år tillbaka i tiden, som är bakgrunden till dagens pågående nedrustning, lyckerjag att vi har ännu större anledning alt ställa den frågan. Vill vi påverka den långsiktiga ulvecklingen måste många vikliga beslul fattas redan i dag. Försvarspolitiken mäsle vara långsiktig för alt vara värd namnet. Vi har därför etl ansvar, oberoende av våra saksiåndpunkter, alt i klartext för väljarna klargöra de långsiktiga konsekvenserna av de konkreta förslag vi framför.

Jag skall själv göra ett försök. Som utgångspunkt lar jag överbefälhavarens perspeklivplan, del 1, som inlämnades lill regeringen för ett par månader sedan. I denna presenteras två gmndidéer för det svenska försvarels framtida utformning.

Grundidé 1 utgår från att vi i första hand måste försvara oss mot överraskande, snabba operationer mot delar av landei. Därtill krävs en hög grundberedskap och möjligheler all efter snabb mobilisering sätta in försvaret där del behövs.

Grundidé 2 ulgår från att vi har alt försvara oss mot ett stort upplagt

Nr 143

Fredagen den II maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

angrepp, som syftar lill kontroll över hela landei eller slora delar därav. Den bygger på tanken att vi får en lång förvarningslid, som gör all vi hinner göra kompletteringar i fråga om materiel och utbildning och att vi hinner mobilisera före angreppet.

Från militärt häll föredrar man grundidé 1. Enligl min mening är del den gmndidé som bäst svarar upp mot den internationella utvecklingen.

Ett försvar utformat ulifrån dessa krav ger oss för det första en bättre trygghet mot den mest rimliga hotbilden, och för det andra klarar man också på ett lillfredsställande sätt ett anfall enligt gmndidé 2. Ell försvar uiformai enligt gmndidé 2 svarar illa mot anfall enligl gmndidé 1.

Del är väsentligt att vi politiker tar klar ställning inför detta vägval. Efter valet av gmndidé måste man konsekvent ge försvaret en struktur som svarar mot denna idé.

Grundförutsättningen är vad som redan inträffat inom de tre försvarsgrenarna. Ser vi på flygvapnet finner vi att man där har lyckats bibehålla en hög leknisk nivå, fulll jämförbar med den utländska utvecklingen, medan man kvanlilalivi fått en myckel kraftig neddragning. På marinsidan har del skett en stor kvantitativ minskning inom flottan, samiidigt som man inle haft möjligheler alt hänga med i den kvalitativa vapenutvecklingen. För arméns del har man i stort sett bibehållit antalet krigsförband, medan anlalel moderniserade förbandsenheter av tvingande skäl hållits vid en miniminivå. Allvariigt är att del på armésidan skeU en eftersläpning i utbildningen, främsl i fråga om repetitionsutbildningen, som gör alt ell beiydande anlal förband inle är användbara direkt efter mobilisering. Den faktiska ulvecklingen under del senaste decenniet har sålunda gått stick i stäv mot idéerna i den inlämnade perspeklivplanen.

Det är ulifrån detla läge vi har att i dag fatta beslul, som skall ge Sverige elt effekiivi försvar - inle bara de närmaste åren utan framför allt pä 10-15 års sikt. Det är i detla sammanhang som dagens kommande beslul i flygplansfrågan får sina slora konsekvenser. När våra altackförband måste ersättas omkring 1990 återstår endasl alternativet anskaffning ulifrån, vilket innebär alt vi då får en kostnadspuckel på flygvapnets malerielsida. Den kommer alt innebära att under ell begränsat antal år försvarels malerielanslag till stor del måste satsas på flygvapnet. Finns det då möjligheler alt vid denna lidpunkt göra överföringar från de andra försvarsgrenarna? I realiteten slår såväl marinen som armén omkring 1990 inför slora malerielbehov. För marinens vidkommande krävs då ersättning i fräga om ylallack. Ungefär samiidigt torde vi ha utnyttjat det nuvarande stridsvagnsbeständet inom armén, varför arméns pansarförband kräver förnyelse.

Det torde stå hell klart att det inte är möjligt alt realisera stora kostnadskrävande materiel program samtidigl inom de tre försvarsgrenarna, när man inte kan slå ut det på ett stort antal är. Nära till hands ligger dä frågan om inle nödvändig materielförnyelse inom armén och marinen kan ske under 1980-lalel. Svarel är nej, för om vi utgår från försvarsminislerns egna bedömningar av anslagsramarnas utveckling och av kostnadsutvecklingen, finner vi alt anslaget för malerielanskaffning kommer all successivi minska

under 1980-lalet för all vara noll omkring 1990. All tro all man kan åsladkomma en behövlig materiell förbättring av arméns och marinens standard under denna lid och samtidigt spara pengar för en belalningspuckel för aiiackflygplan i början på 1990-lalet är med dessa anlaganden en verklighetsflykt.

Men, herr talman, jag vill erinra om alt 1990 i detla sammanhang inle ligger fiärran från oss. Del är i själva verket mittpunkten i den planeringsperiod som nu sittande försvarsutredning har ansvarel för. Lägel hade naluriiglvis varit värre, om inte trepartiregeringen i 1977 års försvarsbeslut hade höjt programplaneramen med 2 miljarder kronor. Rent förödande skulle det ha varit om socialdemokraternas krav på en sänkt försvarsram hade tillgodo-setts. Del är -jag poängterar detla - bl. a. i delta avseende som vi kanske fär den olyckligaste effekten av socialdemokraternas och folkpartiregeringens linje i fiygplansfrägan.

Men inte nog med det. Om vi väljer - vilket är sannolikt - all anskaffa flygplan utifrån, kommer del inle heller all finnas tillräckligt med pengar för arméns och marinens malerielanskaffning förrän långt in på 1990-lalel. Det innebär i sin tur att de delar av svensk försvarsindustri som arbetar för marinen resp. armén under denna tid förlorar sin hemmamarknad. Möjlighelen lill överlevnad för dessa delar av svensk försvarsindustri ligger i att under denna lidsperiod ulnylfia exportmarknaden, men dels är det osäkert huruvida man lyckas med en marknadsföring av svenska vapensystem, dels kan man ställa sig frågan vad svensk opinion kommer att lycka om en ylteriigare satsning pä svensk vapenexport Jag förmodar all de poliliker som formulerat dagens majoritetsbeslut i flygplansfrägan inle har bemödat sig om alt tänka i dessa banor, innan de band sig för alt på sikt lägga ner svensk flygplansindustri. Följden kan bli att vi slår undan benen på hela den svenska försvarsindustrin med dess ca 30 000 anslällda.

Svensk försvarsutveckling står inför slora problem i två avseenden. Del första har jag här kortfattat beskrivii, nämligen alt förutsättningen för en långsiktig malerielanskaffning delvis kommer att slås i spillror genom flygplansbeslulet Det andra problemet är att driften av försvarels fredsorganisalion - oaktat personalminskning och intensivt rationaliseringsarbete -kommer all la i anspråk en allt siörre andel av försvarsbudgelen. Detta kommer alt begränsa möjligheterna för materielförnyelse av krigsorganisationen. Åtgärder måste vidtas, senasl i samband med 1982 års försvarsbeslut, för att vrida ulvecklingen in i en rimlig rikining. Del måste ske etl reellt tillskott lill försvarsanslagen och en nyinriktning av försvaret, om vi för 1990-lalel skall kunna ha ell försvar som kan motsvara de verkliga behoven. Utvecklingen har redan gåU alllför långt för alt vi skall kunna återställa den relativa styrka del svenska försvaret hade under 1960-lalel. Vad som är väsentligt är alt man vid den avvägning som den sittande försvarskommitlén har att lägga förslag om bestämmer sig för balans mellan resurser och uppgifter. Vi måste sannolikl i framliden ta siörre säkerhetspolitiska risker än vad vi har gjort tidigare. För mig är del väsenlligt att man fastställer våra försvars- och säkerhetspolitiska ambitioner och därefter ser till all dessa

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 ambitioner förverkligas. Del innebär all den reducerade försvarsmakt som vi

Fredagen den kommerati disponera under 1990-lalel skall ha såväl materiellt innehåll som

11 maj 1979 tillräckligt utbildad personal, sä alt den kan hävda sig i de mest sannolika

_____________ hotsituationerna.

Försvarspohtiken, " dyster bild av ulvecklingen inom det mililära försvaret som jag

j fi har beskrivii. Men den är lyvärr sann. Dessulom har denna utveckling också

medfört en deformering av den politiska beslutsprocessen. I de yttersta av dessa dagar haren förvånad allmänhet fltt bevittna hur långsiktiga försvarsbeslut med konsekvenser fram lill år 2000 hastigt yxats till, präntats på papperslappar och lejpals fasl på berörda politikers dörrar. Föga underbyggda beslul i t ex. fiygplansfrägan har fått konsekvensbeslul i robolfrågan, som ter sig egendomliga t. o. m. för icke militärt initierade. Men jag hoppas all denna uppvisning av politiska försvarsbeslut efter en modell som måste anses tvivelaktig skall skapa eftertanke.

Min avsikt med vad jag har sagt här i dag är att väcka politikerna i alla partier till besinning inför de risker som denna utveckling - som politikerna har initierat - kommer att leda lill. Vi skall vara medveina om att nådatiden för all vrida ulvecklingen räll är yltersl kort. 1982 års försvarsbeslut är sista chansen. Intill dess måste vi med alla medel hindra kortsiktiga beslut som ytteriigare försämrar situationen. Om inte vi poliliker besinnar vårt ansvar för vad som sker inom försvaret, är det risk att vi kommer att vara överkörda av utvecklingen redan år 1982. Konsekvenserna drabbar i så fall svenska folkel, men, mina vänner, ansvaret ligger hos människorna i det här huset.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Eric Krönmark recenserade försvarsdebatlen och påstår att somliga förtränger fakta och inle vill vidkännas att det aren nedgående trend inom försvarei. Andra gör det således inte, och då får väl jag räknas till den gmppen. Jag har vid fiera tillfällen här i riksdagen lämnat statistiska uppgifter som visal alt vi har en pågående minskning av antalel flygförband, övervaltensförband och sådanl liksom alt den andel av statsbudgeten som avser försvarskostnaderna har blivit något mindre under senare år.

Men Eric Krönmark var faktiskt inte rättvis när han hänvisade till en tidigare debatt och sade att vi förordat samma materiella innehåll inom försvaret som del som förespråkades av dem som tillhör hans åsiktsinrikl-ning. Jag har här betänkandet från den förra försvarsutredningen. I den finns en reservalion som Olle Göransson och jag står för och som har följts upp i våra framställningar här i riksdagen, och det materiella innehåll som vi där beskriver är etl annat än det som förordas från borgeriigi håll. Åsiktsskillnaden kan kanske också till stor del exemplifieras med det flygplansprojeki som varil aktuellt under den lid som gäll sedan vi avgav vår reservalion. På det projektet har satsats hundratals miljoner, och att det inle kommer alt bli någonting av del kommer väl att definiiivi bekräftas genom beslutet i dag.

Man tror sig kunna plåga mig med frågor om hur del skall gå lill att göra den
58 kosinadsindragning som vi förespråkar pä ett år, men jag kan säga att det inte

skulle vara några större svårigheter all göra del för ell år. Problemen är del långsikliga. Det är klart att del fordrar en större återhållsamhet när det gäller maierielanskaffningspolitiken än vad regeringen föreslagit - skillnaderna i fråga om B3LA-projektet kvarstår Ju alltjämt om man jämför med moderaternas ståndpunkt i det avseendei. Likaså måste en större restriklivilet finnas i vad del gäller den cenirala förvaltningsorganisationen liksom byggnadsverksamheten. Med utgångspunkt i vad vi förordat bör del ankomma på regeringen all vidta erforderiiga förändringar i bemyndiganderamar och omfördelningar, t. ex. genom utnyujande av prisregleringsanslaget

På ell år skulle vi naturiigtvis kunna klara det här, men det är som jag har sagt lidigare: Ju längre ni fär hällas, desto svårare kommer del all bli. Del är därför angelägel att del blir en ändring snarast möjligt.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Eric Krönmark sade i sitt anförande all vi i vpk bilräder en nedmslning av det militära försvaret. Del är alldeles rikligt - del gör vi. Men del är självklart all om man skall se frågan i det större sammanhang som jag drog upp i milt lidigare anförande så måste man se till att fä en omfördelning av resurserna på del här området.

Eric Krönmark känner lill dessa försörjningsproblem väl. Det är då ganska egendomligt att han kan slå upp och tala i ödesbestämda ordalag om att vi måste ha fiera flygplan, måste förstärka våra förband osv. Är Eric Krönmark övertygad om att del svenska samhället kan bära upp en sådan organisalion i ell krisläge? Finns det resurser och försörjningsmöjligheter? Finns det lillräckligt mycket avsatt föratt en sådan organisation skall kunna bäras upp? Annars är del ju meningslöst att skaffa flera flygplan, plädera för starkare stridsvagnsförband osv.

Del är delta som är den springande punklen när det gäller försvarsorganisationen, alt man inte kan gå ut och tala om anslag och bättre förband och sådana saker, utan all vi försl måste ha en samhällsslmktur som kan bära upp en sådan organisation. Och det är ganska klart all den svenska samhällsstrukturen inle kan bära upp ell sådanl militärt försvar om vi blir utsatta för ålgärder ulifrån som slår ut dessa ömtåliga delar av del svenska försvarei.

Det är efter della vi mäsle inrätta vår försvarsorganisation - inte efter ell önsketänkande som har sina rötter i 1950-talel och i annal och där man tänker sig stora, kraftiga förband som skall kunna möla en angripare. Del måste till etl nytänkande och en hell ny syn pä de här frågorna, och dä hjälper del inte att bara begära ökade anslag till försvaret.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Bengl Gustavsson tycker inle om attjag recenserar en tidigare försvarsdebatl, och del förslår jag. Del var helt riktigt all ni hade en reservation då, men där fanns det inle några konkreta anvisningar. Och vi hade den gången, som herr Gustavsson nog erinrar sig, en tablå på TV-skärmen här som särskilt herr Göransson hade fastställt och där alla

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

arméns materielobjekl fanns. Jag begärde då ell besked om vad del var som ni ville stryka. Men jag fick inget besked. Och under de år som varit sedan 1977 har vi icke någonsin fält en konkrei redovisning av vad som skall utgå på malerielsidan.

Nu säger Bengt Gustavsson alt della inte är något problem för del närmaste året, alltså del budgetär som börjar om ungefär en och en halv månad. Det hela skall generöst överlåtas ål regeringen, och del skall alltså ske en minskning på malerielsidan.

Men för alt åsladkomma en besparing jusl där måste man faktiskt säga upp ingångna leveranskontrakt, och del får konsekvenser dels genom skadeståndsanspråk, dels för tryggheten och sysselsättningen i vissa försvarsindustrier. Är det della herr Gustavsson kommer att gå ul med i valrörelsen lyckerjag del vore bra om ni sade: Vi socialdemokrater vill att pä den och den orten skall sä och så många mista sin Irygghel därför all vi skall dra ner försvarsanslagen.

Bara della all herr Gustavsson inle pä nägol säll kan konkretisera sig här -utan hell plötsligt överiåler frågan ål regeringen och säger all del är en enkel match - är talande. Är del så enkelt borde väl hen Gustavsson själv kunna prestera en lösning, i all synnerhet som han återigen säger att de borgeriiga inle längre bör fä hålla pä alt driva sin polilik.

Jag flr säga: Del var en väldig lur för landei och försvarei att ni socialdemokrater inle fick hålla på. Med den lägre medelstilldelningen då -jag lecknade tyvärr en sann bild av den försvarsekonomiska ulvecklingen -hade det varit mycket värre.

Man skall inle ägna sig ät verklighetsflykt, herr Gustavsson - då klarar man i varje fall inle försvarsproblemen.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Eric Krönmark har etl alldeles utomordentligt minne - han minns det han vill minnas och förtränger det övriga.

Det som visades på bilden av Olle Göransson var all om regeringen tänkte salsa ytterligare 1,6 mifiarder pä B3LA-projekiel så blev det inte nägol utrymme för andra malerielanskaffningar. Och det är väl någonting som är svårt all bestrida.

Eric Krönmark säger att Jag hänvisar problemen till regeringen. Ja, jag skulle inle ell ögonblick vara oroad om man övergick till etl pariamentariski förhållande som vore det naturliga, alt vi hade en socialdemokralisk regering - socialdemokraterna ärju del största partiet, och oppositionen är splittrad. Den socialdemokratiska regeringen skulle kunna klara denna uppgift. Men jag erkänner ocksä ideligen att del är klart all ju längre tiden lider, desto större blir problemet.

Jag kan berätta all den nuvarande försvarskommitlén var i Finland på studiebesök. En general redovisade hur de finska försvarsutgiflema fördelades på olika ändamål. Del var intressant för oss all då veta - vi kom inle ihåg del - hur stor den finska budgeten är totalt. Vi frågade: Hur stor är den finska

stalsbugeten? Den är lika stor som del svenska budgetunderskottet, sade generalen.

När lägel är sådant i landet alt budgetunderskottet ökar på del säll som skell och landels ekonomiska läge försämras sä, då måste väl i milda makters namn alla som har ansvar för politiken i landet bjuda till för att förbättra det stalsfinansiella läget. Och dä är del väl fel att så ensidigt rikta krilik mot den metod som vi anvisar när vi under den huvudtitel som nu diskuteras föreslår en förhållandevis rimlig nedskrivning av kostnaderna.

Det är rikligt att försvarei vad gäller antalet enheter har minskat pä senare år. Men om man ser sig omkring i väriden och Jämför med andra neutrala länder finner man att vi ändå har ett försvar och en försvarsansträngning i det här landei som bör inge respeki även när del gäller den del i säkerhetspolitiken som representeras av det militära försvarei.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag håller fakliskl med Bengl Gustavsson i ell avseende: I dag, år 1979, har vi fortfarande etl starkt försvar. Men vad jag pekade på är vad som nu i accelererande takt håller på att ske med krigsorganisationen. Och vice ordföranden i försvarsutskottet känner ju bälire än de flesta till den automatik som flnns, alt dagens beslut flr genomslag med en betydlig fördröjning. De närmaste åren får vi alltså effekterna av de beslut som fattades för fem lio år sedan. Och då sker del alltså mycket snabbt.

Jag vill bara exemplifiera detla för kammarens ledamöter genom att påminna om att det mellan 1977 och 1978 skedde en minskning av antalet u-båtar i marinen från 20 till 12. Det råkade ske myckel hastigt då. Där ser vi ulvecklingen. Och nu sker del alltså en neddragning.

I dag kan vi säga att vi har etl slarkl försvar, men om ett myckel lilel antal år är del tveksamt om vi kan säga det, såvida vi inle vidtar åtgärder.

Herr Gustavsson! Det är faktiskt så all jag har etl ganska golt minne. Jag minns nog också saker som man i och för sig inte önskar komma ihåg. Och Jag vill säga: Det var alldeles rikligl alt maierieltablån gällde utbytbarheten mot B3LA-projeklet. Men del råkade vara så alt de teoretiska B3LA-kostnader som vi diskuterade den gången nära nog exakt motsvarade den socialdemokratiska neddragningen av försvarsbudgelen. Del var della debatten så småningom mynnade ut i, och jag kan bara säga all della var del relevanla. Men på den punklen fick vi ingel besked frän socialdemokraterna om var ylteriigare besparingar skulle kunna ske.

Jag kan bara konstatera all närdet här i riksdagen föreslagits neddragningar av administration och förvallning efter år 1977 så har man från socialdemokratisk sida inte kommit med förslag om att begränsa ytteriigare. Man har frän socialdemokratiskt håll försökl måla ut exakt samma innehåll som de borgeriiga regeringspartierna men sagt att del hela skulle kunna genomföras inom en mindre ekonomisk ram, och del går inle ihop.

Budgeiunderskoilel äretl myckel allvariigt problem som vi dock inle i dag skall diskulera, men jag vill framhålla all försvarspolitiken är långsiktig. Det finns ingen del av statsbudgeten som är mindre lämpad som budgelregulator

Nr 143 än försvaret. Det är rätt typiskt för socialdemokraterna att när de vill göra en

Fredagen den politisk markering, blir det indragningar jusl på försvarei. Enbart della val

11 maj 1979 socialdemokraternas sida är illavarslande för framtiden.

Försvarspolitiken Talmannen anmälde att Bengt Gustavsson anhållil att till prolokollel fl

m. m.

antecknat all han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! I går fick svenska folkel genom massmedia veta alt NATO testar krigsflygplan i Sverige utan regeringens vetskap. Detta har kunnat ske genom all krigsflygplanel Alpha-Jel i del här fallel varil civilregistrerat och obeväpnat. I detla fall har luftfartsverket i samarbete med försvarsstaben givit tillståndet Tydligen har också flygmaterielenheten pä försvarets materielverk varit inkopplad.

Det är möjligt, även om det är obehagligt, att del i någol fall kan finnas speciella skäl för gemensamma prov av materiel mellan Sverige och annan nation. Men del är hell orimligt au enskilda myndigheter skall kunna falla beslul om della och därmed bedriva utrikespolitik på egen hand. Det är tveksamt frän neutralitetssynpunkt all tillåta utländsk malerielprovning i Sverige, och det blir helt orimligt om NATO-länder som i det här fallet utan regeringens tillstånd och vetskap kan husera fritt på exempelvis Kimna flygplats. Inte heller försvarsutskottet har i något av dessa fall varil informerat

Sverige har ingenting gemensamt med Alpha-Jel. Del finns ingen anledning att tillåta alt detla NATO-plan testas I Sverige. Genom alt främmande makter efter endasl ett myndighetstillslånd fär ulföra prover i Sverige minskas också tilliten till vår säkerhetspolitik. Alpha-Jet är bara etl exempel; det förekommer, som också visades i massmedia, att man gör köldprov fören hel del annan materiel. Det kan hända att vari och etl av dessa prov sett som isolerad företeelse inle är särskilt oroväckande, men sammantagna skapar de elt mönster som jag lycker är allvariigt.

Nu när riksdagen diskuterar och skall fatta beslut om försvars- och säkerhetspolitiken är del vikiigi all försvarsminislern gör klart för såväl omväriden som berörda myndigheler alt Sveriges regering inte tolererar en sådan här privat utrikespolitik från myndigheternas sida. Del är också nödvändigi att försvarsministern talar om vilka åtgärder regeringen kommer att vidta i anledning av det inträffade. Vad som behövs är en översyn av bestämmelserna för malerielprovning för främmande makts räkning, så att inget som helst tvivel flr råda när det gäller Sveriges alliansfrihet och neutralitet. Jag uppmanar försvarsministern att lämna en deklaration för kammaren på dessa punkter.

Av debatten här i dag, och speciellt av den som förs av de borgerliga

företrädarna, får man lätt intrycket alt alla våra grannländer är elaka och

rustar. Men här i Sverige håller vi på med en systematisk nedrustning, som är

den störsla sedan 1925, enligl vär förre försvarsminister.

62 Sverige har i fasta priser räknat varje år lagl alll siörre koslnader pä del

militära försvarei. Jag roade mig med all av riksdagens upplysningsljänst begära in upplysningar beiräffande kostnadsutvecklingen. I delia sammanhang har man utgått från konsumentprisindex 1977/78. För 30 är sedan uppgick kosinaderna för det mililära försvarei lill 4 600 milj. kr. För 20 år sedan, är 1959, var kosinaderna uppe i 8 400 milj. kr. För 10 är sedan, 1969, var kostnaderna uppe i 11 800 milj. kr. Slulligen, med samma konsumentprisindex som gällde för är 1978, var kostnaderna uppe i 12 700 milj. kr.

Visst kan man förklara en del av della med att de anställda har fäll högre löner och all de värnpliktiga har flit bältre sociala förmåner. Men även om man lar hänsyn till detia är det obestridligen så att försvarskoslnaderna ökat mycket kraftigt. Den bild av drastisk nedrustning i del här landei som man har målat upp är falsk.

Den just nu stora frågan i samband med försvarsbeslutet handlar om flygplansanskaffningen. Knappast någon försvarsfråga har stötts och blötts sä myckel som den riksdagen nu skall la ställning lill. Inte mindre än fyra olika utredningar har i olika turer studerat frågan. Detta har i sin tur inneburil att hundratals miljoner kronor har kastats bort på elt flygplan som aldrig kommer att flyga. B3LA blir helt enkelt för dyrt. Kvar på barrikaderna slår -son. sig bör, höll jag på att säga - moderaterna, men där står de ensamma. Del började med att de borgeriiga ledamölerna i 1972 års försvarsulredning inte vågade säga nej till B3LA. I stället tillsatte Eric Krönmark en ny uiredning, den s. k. B3LA-beredningen. Inte heller denna kunde visa på alt det var möjligl alt inrymma B3LA inom försvarsramarna.

När denna utredning presenterade sill belänkande väntade man sig all nu äntligen skulle väl regeringen våga fatta elt beslut och säga nej lill B3LA. Men i stället beslöt regeringen att lillsätta en ny utredning. Denna gäng var man generös nog att inbjuda oppositionen att della i den utredningen, vilket den socialdemokraliska oppositionen tackar speciellt föt Det var då som flygindustrikommitlén tillsattes.

Denna kommitté visade att man skulle kunna klara en modifiering av Jaktviggen inom ramarna. De borgerliga ledamöterna i uiredningen - men det flr slå för deras räkning - ansåg t, o, m. att vi skulle ha sex divisioner av den mest avancerade typen av Jaktviggen, dvs, A 20-M 1, Della gällde inte längre än till presskonferensen samma dag, då hell plötsligt nya fräscha alternativ dök upp. Centern ville ha ell flygplan som populärt kallades Åslingen, av en del elaka människor även kallat Uslingen, eller 1825 som i stort sett är en modifikation av B3LA. Moderaterna ville i samma veva gå något längre och nappade på det nya namnet på B3LA, för del är ingel annat än elt byte av namn, nämligen SK 38/A 38.1 dag kan vi avläsa resultatet: De borgeriiga partierna står vart och ett för helt skilda ståndpunkter i den här frågan. Nåväl, nu kan det ändå fallas elt beslul - irodde man. Men den nytillträdda folkpartiregeringen fick kalla fötter och fick dä anledning alt återigen skjuta på beslutet. Under tiden växte oron bland de anslällda, som börjat bli trötta på detta märkliga B3LA-spel. Nu uppdrog man åt överbefälhavaren att se på nya B3LA. ÖB sade efter sin utredning: Ja lack, omjag flr mer pengar.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nu äntligen, efter två års förhalning som skapat oro bland personalen och som kostal hundratals miljoner kronor, kan riksdagen falla sitt beslul. Della innebär alt B3LA-proJektel äntligen är avsågat I stället prövas en modifiering av Jaklviggen.

I debatten har det hävdals alt detta beslul får allvariiga följder för sysselsättningen och all vi avsäger oss en industrigren med stort teknologiskt kunnande, som dessutom har gett betydande spridning lill andra områden. Jag hade tänkt all avslutningsvis uppehålla mig vid dessa frågor.

Det första som man skall ha klart för sig är att ingen annan del av svensk verkstadsindustri har beställningar som ger jobb så långt fram i liden som Saab:s flygdivision och Volvo Flygmotor. Åtta divisioner Jaklviggen innebär i varje fall sysselsättning till andra hälften av 1980-lalel. Redan i dag går Saab ut i annonser och söker arbetskraft till sin flygdivision. Under mbriken "Del är säkrajobb!" säger Saab bl. a.: "Ingen ifrågasätter att svenska försvarei även i framtiden ska ha svensktillverkade flygplan. Flygverkstädernas produktion är redan nu säkrad i minst 10 år framåt, dvs. längre än inom någon annan del av verkstadsindustrin." Längre fram i annonsen står del: "Vär huvudproduktion är forlfarande Viggen och vi tillverkar även annan militär utrustning som I.ex. robotar och siktesyslem. Men den civila produktionen ökar! Satelliter, rymdelektronik, undervaliensfarkoster, vindkraftverk, mälulmsl-ningar för induslri och forskning är några andra exempel på vår produktion. Och du ska veta, all del här är trygga jobb hos oss." Så långt Saabs egna annonser när företaget rekryterar personal. Saab självt tycks alltså inle hysa någon oro.

Inom flygindustrikommitlén har vi ocksä redovisat ett antal civila projekl som kan bedömas lämpliga att ulveckla. Till dessa hör konstmktion av transportflygplanet "Transporter", där de kommersiella utsikterna uppenbariigen är goda. Det gäller rymdteknik, där man redan är inne på marknaden, vidare Jordbruksflygplan samt energiområdet, där man redan i dag har levererat en försöksanläggning för vindkraft. Uppräkningen kunde fortsättas.

Genom etl samarbete med Linköpings tekniska högskola kan betydande resurser utvecklas. Socialdemokraterna har också krävt elt anslag till högskolan som med fyra miljoner överstiger regeringens förslag. De resurser som nu frigörs frän delar av den militära flygindustrin mäsle utnytfias. I en promemoria från högskolan har man ocksä kunnat peka på en rad områden, dären ny teknik kan utvecklas och kunnandet tillvaratas. Samhället kan gå in och stödja elt omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Jag vill då peka på förslag som socialdemokraterna lagl här i riksdagen om utvecklingsbolag för medicinsk leknik och kollekliva transportsystem. I detta sammanhang beiyder självfallet ocksä det socialdemokratiska förslaget om inrättande av en strukturfond myckel.

Här handlar del om alt ta till vara ett unikt kunnande inom en näringsgren med utvecklingsmöjligheter. Genom en konstruktiv insats pä leknisk forskning och utveckling kan man lägga grunden lill framtida sysselsättning både inom svensk induslri och på andra håll.

Inom Volvo Flygmotor pågår liknande salsningar. I dagarna har vi fått veta att elt samarbelsavial ingätls mellan VFA och General Electric om etl civilt flygmolorprojekl. Samarbete diskuteras också med andra, exempelvis del amerikanska förelaget Garret, inom ell ganska brett område. Dessutom flnns goda förutsättningar att utveckla redan pågående legoarbete liksom civila moloröversyner.

Med della villjag slå fasl, och det är vikiigi med lanke på vad som har sagts i debaiten tidigare i dag: Del kommer således även i framliden alt finnas en inhemsk flyginduslri, men med en annan struktur än dagens. En omstrukturering mot en ökande andel civila arbeten pågår redan. Omställningen kommer alt ske under lång tid. Vissa åtgärder från samhällets sida är nödvändiga. En omställning av flygindustrin förutsätter bl. a. en samordning av resurserna inom indusirin och berörda myndigheter. Men självfallet måste också indusirin ta sitt ansvar. Vi skall inte glömma bort att såväl Saabs flygdivision som Volvo Flygmotor är delar av landets största koncerner.

Socialdemokratin tvekar inle att ta sitt ansvar för sysselsättningen. Det har vi visat genom vårl arbete inom flygindustrikommitlén. Det har vi visat genom de förslag vi lagl i pariimotioner här i riksdagen om utvecklingsbolag och om strukturfond. Det har vi visal genom de skrivningar om insalser för civil produklion som gjorts i ulskoltel och det har vi visat i vårt dagliga politiska arbele.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till de socialdemokratiska reservationerna och i övrigt till utskottets hemställan.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Herr talman! Åke Gustavsson säger alt Åslingen är en B3LA. Jag är övertygad om aU hade vi föreslagit ett segelflygplan, så hade Åke Gustavsson kallat del ocksä för B3LA. Del finns inget som helsl fog för del påslåendet.

Åke Gustavsson säger att det skall finnas en flyginduslri. Ja visst, men vi föriorar genom ert förslag vär förmåga lill egenulveckling och därmed, Åke Gustavsson, hjälper ni till alt öka hastigheten i väridens rustningar. Ni socialdemokrater vill alltså all vi skall börja köpa flygplan på världsmarknaden och därigenom öka väridens mslningskostnader. Del kan finnas anledning alt komma ihåg del.

Det måste vara en hård dag för Åke Gustavsson när han kämpar på barrikaderna mot liberalerna och själv har den mest konservativa inställning man kan tänka sig i flygplansfrågan, nämligen att vi skall satsa på dyra, tunga flygplanssystem.

Jag ser tillbaka pä en motion som väcktes i kammaren år 1972 av en viss hert Åke Gustavsson, där han sade ungefär så här: Vi kommer inte på samma sätt att bygga slagskepp av Viggenklass under 1980-talet. De alternativ, sade han, som är intressanta all sludera är således alternativet med lätt flygplan

5 Riksdagens protokoll 1978/79:143-145

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

som används som skolflygplan - ungefär av B3LA:s typ -eller alternativet 3, dvs. skolflygplan som kan användas som aiiackflygplan - ungefär samma typ som Åslingen. Del var den åsikt Åke Gustavsson hade 1972, på den liden då han fortfarande salt kvar i SSU:s förbundsstyrelse. Men han har tydligen gubbat lill sig och tagit en rejäl högersväng, och i dag slår han alltså för A 20 -elt nytt skolflygplan, beroende av NATO och andra stormakter. Del måste faktiskt vara lite besväriigi för Åke Gustavsson,

Jag konstaterar också att man nu klart markerar all del är två flygplan man vill bygga - ett av dem är A 20, Alla de heroiska uttalanden som gjordes ule i gårdarna den 1 maj var alltså felakliga. Del kanske vore lämpligt alt meddela socialdemokratisk press alt det har spritts en missuppfattning, nämligen all socialdemokraterna är emol A 20,

ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Hur man genom att dra in på nya och dyra vapensystem kan bidra till att öka rustningsspiralen i världen är en ekvation som nog enbart en centerpartist kan få att gå ihop.

Min moiion är 1972 väcktes innan vi hade bundit oss för Jaktviggen. När nu pengarna för denna är utlagda gäller det att i så stor utsträckning som möjligt utnyuja det redan utförda arbetet. Del innebär all vi vill pröva -Jag understryker pröva - en modifiering av Jaktviggen för att kunna ulnytfia också den för attackändamål. Jag är dock inställd på all försöken avbryts, om en modifiering visar sig bli alltför dyr. Men detla får vi se i förhandlingen med berörda förelag.

Jag har vidare aldrig kallat något segelplan för B3LA. Men däremoi vill jag påstå att om man gör ett flygplan, som i stort sell skiljer sig från B3LA bara beiräffande sfiärtpartiet, och döper del fill Åslingen, samtidigt som kostnaden för det är omkring 70 % av kostnaden för etl B3LA-plan, sä är del inle myckel som skiljer dessa flygplan ål.

När det gäller all byta fot vill jag säga till Gunnar Björk i Gävle alt den borgeriiga majoriteten i flygindustrikommitlén helt enhälligl-och självfallet mot socialdemokraternas vilja - ställde sig bakom en skrivning om anskaffning av etl plan, som inte innebar en försiktig utveckling av Jaklviggen ulan del dyraste och mest avancerade man kan länka sig, precis den version som överbefälhavaren hade uttalat sig för, nämligen A 20-M I. Det planet kommer vi här i riksdagen att säga nej lill i dag.

Gunnar Björk deltog i godkännandet av den skrivning som innebar all man skall inrikta sig på A 20-syslemel och ha sex divisioner av sädana plan. Den låsningen vägrar vi att acceptera. Därför är det inle särskill svårt för mig som socialdemokrat att medverka i dagens riksdagsbeslut. Men det kan kanske vara litet besväriigare för Gunnar Björk. Å andra sidan kanske Gunnar Björk kan finna en ny sländpunkl i morgon, efter det au vi fallal dagens beslul.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Herr lalman! Åke Gustavsson försöker göra gällande all centern har ändrat ståndpunkt Lät mig dä bara referera lill all del första tillfälle då vi nämnde

Åslingen var i en Rapporlintervju i TV 2 i början av september, där både Nils Åsling och jag deltog. Vid flygindustrikommitléns presskonferens, som Åke Gustavsson nu refererar, lämnade jag en kommentar som slod i överensstämmelse med vad vi sagt i intervjun.

Skulden lill alt del sedan inte kommil fram någol färdigt förslag fär den nuvarande försvarsminislern De Geer ta pä sig. Han har visal en fantastisk passivitet på denna punkl. I etl brev, som Nils G. Åsling skrev i november, uppmanades försvarsministern att undersöka denna fråga ordentligt Försvarsminislern svarade då att han inte hade elt enda papper pä departementet i ärendet. Den passivitet som delta är etl uttryck för är också skälet till att de militära myndigheterna inle ens har hunnit studera detta alternativ. Men om det flr väl Åke Gustavsson göra upp med sin kompanjon försvarsministern.

Nr 143

Fredagen den II maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Detla är utomordentligt intressant. Centern presenterade genom den dåvarande industriministern sill förslag i Rapport i september månad. Samtidigt sitter Gunnar Björk i Gävle från samma parti i flyginduslrikommillén och lyfter inte ett finger till sin ministers försvar när del gäller att ta upp och utreda denna fråga. Den har över huvud laget inte diskuterats i flygindustrikommitlén.

Däremoi säger den borgerliga majorilelen -jag upprepar del - alt vi om vi inte skall ha B3LA skall bygga A 20. Men nu står Gunnar Björk här med ett alternativ som han själv hade alla möjligheler all medverka lill uiredning av. Det struntade han dock i. Kanske ärdel någol annal än B3LA-kombinationen som är viktigl för Gunnar Björk, nämligen de siffror som ingår i ett visst datum, den 16 september?

Förste vice lalmannen anmälde alt Gunnar Björk i Gävle anhållil all lill protokollet fä antecknat att han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

Försvarsminislern LARS DE GEER:

Herr lalman! Till Åke Gustavsson villjag i fråga om utländska plans rätt all använda svenska flygplatser lämna samma svar som statsministern Ola Ullslen gav i går. Han slog därvid fasl att ärenden som rör främmande militärplans rätt att ulnylfia svenska flygplatser naluriiglvis skall avgöras av regeringen, vilket även bör gälla om militära plan camoufleras med civila beteckningar. Jag utgår ifrån att så också kommer aU bli fallet i fortsättningen.

Regeringen avser att undersöka om del finns anledning att i denna fråga ändra gällande författningar. Hur en evenluell prövning av ansökningar skulle komma att utfalla kanjag av naluriiga skäl inle ullala mig om nu. Varje fall måste prövas pä sina egna fömlsättningar och sina egna meriter.

När Eric Krönmark anser att utlänningar nu håller på all tappa respekten lör värt försvar, lägger han sannolikt förstor vikt vid just flygplansfrägan med dess stora publicitet. Här träffas dock samtidigt rader av viktiga beslut som

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

bör ge utlandet en klar uppfattning om vår försvarsvilja. Låt mig nämna den pågående anskaffningen av ny band vagn, som är ett mifiardprojekt; pågående anskaffning av luftvärnsrobol 70, som är av stor betydelse för vår luftvärnsförmåga; utvecklingsarbetet med en ny pansarvärnsrobol, som tekniskt är mycket intressant; pågående leverans av Haubits 77 till värt fällartilleri; pågående leverans av tunga fasta batterier - vi kallar dem Erstalt - lill kustartilleriet; sjömälsroboiarna; pågående leverans av patrullbålar och sist men inle minst de slora pågående leveranserna av jaktflygplanet Viggen.

Malerielanslagen i procent av totala försvarsbudgelen är f ö. konstanta mellan 1978/79 och budgeterade värden för 1979/80.

Många av här uppräknade vapen och vapensystem representerar tekniska innovationer som har väckt och kommer all väcka respeki i ullandel.

Till Gunnar Björk i Gävle vill jag säga aU om pengar används lill all köpa nya eller fler Viggenflygplan, är de väl i alla fall inte bortkastade. Anlalel flygplan är något väsentligt för vårt flygvapens uthållighet och för dess anseende i utlandet.

Gunnar Björk påstår aU folkpartiet säger nej till alll, ja till ingenting. Med anledning av det påståendet vill jag bara påpeka att vi sagt ja lill civil utveckling inom flygindustrin. Ett exempel på att delta kan lyckas har vi i tillkomsten - med hjälp av ett villkorslån - av det avtal, som förut har berörts här i kammaren, mellan Volvo Flygmotor och ett amerikanskt förelag. Vi säger ja lill en svensk robotinduslri, trots all vi är medvetna om all vissa kortsiktiga nackdelar är förknippade med de beställningar som planeras. Vi säger ja till etl golt underiag för kommande beslul om etl beväpnat skolfiygplan.

ÅKE GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill lacka för svarel som statsministern gav genom försvarsminislern.

Jag utgår nu från alt den översyn - om jag förstod försvarsministerns deklaration här räll - som skall äga rum dels kommer alt vara så bred all den spänner över hela fältet av utländska materielprovningar i Sverige och svenska myndigheters kopplingar, dels kommer all gälla hur svenska myndigheler har agerat hell på egen hand när det gäller relationer till främmande makter. Jag ulgår ocksä från all översynen kommer all innebära att man visar stor restriklivilet mot utländsk materiel i Sverige på de här punklerna, av del enkla skälet att vi inte får göra någonting som kan ge intryck av att vår neutralitet minskat Jag vill inte vara med om alt bygga upp elt syslem där vi genom en rad delbeslut riskerar all få ett ensidigt utbyte. Detta skulle strida mot den svenska neutralitetspolitiken.

ERIC KRÖNMARK (m) kort genmäle:

Herr lalman! Försvarsminisier De Geer menade attjag hade fel när jag sade att vad som häller på all ske är att ullandel tappar respekten för den svenska försvarsmakten. Nu var det emellerlid inle sä Jag uttryckte mig, ulan Jag talade i stället om att man i ullandel är kompetent all bedöma den svenska

försvarsförmågan. Den uppräkning av olika tekniska malerielprojekl som vi sysslar med är fulll riklig - den känner Jag lill lika väl som herr De Geer gör. Detla är elt nödvändigi tillskott lill den svenska försvarsförmågan och bidrar i någon mån tillalt vikanha vårt försvar på en leknisk nivå som är någoriunda jämställd med omväridens.

Vad som sker - men som försvarsminislern inle nämnde - är i alla fall alt anlalel förband och antalet enheter som vi kan sälta in håller på alt nedgå. Den debatt som vi för i kammaren i dag visar att herr De Geer tillsammans med socialdemokraterna här hyser tveksamhet när det gäller aiiackkapaci-lelen. Jag har lalal om svårigheten alt över huvud lagel fåen altackersättning till omkring år 1990, som kommer att på ell avgörande sätt påverka vår förmåga till försvar i fråga om fiärrstrid under 1990-talet. Man kan tala om respeki för vär försvarsförmåga eller ej, men vi kan bara konstatera att vi på det sättet förändrar den roll som Sverige spelar i den militära balanssituationen i vår del av världen.

Jag skulle vilja uppmana försvarsministern att i debatten ta litet allvariigare pä de här lingen. Del är inle bara en fråga om svensk säkerhetspolitik, utan del är ocksä en fräga om avspänningspolilik och stabilitet i vär del av väriden.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c) kort genmäle:

Herr lalman! Försvarsminislern har flera gånger försökl göra gällande att del bara är litet som skiljer mellan de båda skolflygplanen Åslingen och Saab 105.

Del är bekymmersamt all försvarsminislern inte har förställ alt vad del handlar om i det ena fallet är alt bygga åtta divisioner och därigenom bibehålla svensk flyginduslri för en lid, medan del i del andra fallel handlar om en modernisering, som innebär att vi successivi lägger ner framför allt egenulvecklingen av svensk flyginduslri. Även om flygplanen ser ungefär likadana ul, är del ju ändå en väldig skillnad på dessa alternativ. Jag kan inle förstå att han, trots all vi har haft den frågan uppe här flera gånger i dag, inle har fått della klart för sig. Man måste väl ändå se efter vad frågan egentligen handlar om.

När del gäller påslåendet alt proposilionen är oklar vill Jag säga att vi i försvarsutskottet har haft räll många föredragningar, och på många punkter har vi också ställt frågor lill experter om hur de har tolkat propositionen. Jag mäsle erkänna all jag inle har upptäckt all någon av dem som har kallats inför utskottet har kunnal redogöra för vad proposilionen verkligen innebär. Att den innebär eu ja fill civil utveckling, eU ja till robofindustrin och allt detta betyder inle att dessa saker är färdigulredda. Man har tillsalt den Hagström-ska uiredningen nu på våren - som förresten under våren skall informera om vad som händer. Jag vet inte i vilken del av landet det är som man räknar med att del är vår; del är kanske hög lid alt man kommer med någol besked även om della.

Sedan fill Åke Gustavsson! FLIK:s uppgift var alt utreda vilka alternativ

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

del finns därest man inte utvecklade B3LA. Dessutom skulle regeringen ta ställning lill B3LA...

FÖRSTE VICE TALMANNEN lät nu klubban falla och yttrade: Jag flr erinra om att repliken gäller försvarsministerns anförande.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr talman! Skillnaden är framför allt att regeringen har etl beslutsunderlag innan vi lar ställning lill frågan om hur elt beväpnat skolflygplan skall se ut.

TORSTEN KARLSSON (s):

Herr talman! Jag skall uppehålla mig vid utbildningsutskottets betänkande 1978/79:42. Betänkandet behandlar bl. a. den socialdemokratiska molionen, där vi yrkar aU 4 milj. kr. skall anvisas lill universitetet i Linköping lill förstärkning av den tekniska forskningsorganisationen vid universitetet. Della yrkande föreslår den borgeriiga majoriteten i utskottet avslag på.

Jag ber därför att få yrka bifall lill den socialdemokratiska reservationen.

Vårt yrkande är kopplat till regeringens förslag att avbryta en vidareutveckling av atlackplanen B3LA och SK 38/A 38. De borgeriiga regeringarna har satt sprätt pä omkring en halv miljard kronor på utveckling av ett flygplan om vilket del slätt klart att det aldrig skulle flyga. Då kan man säga att dessa 4 milj. kr. är etl försumbart belopp - knappt 1 96 av vad B3LA-proJektet har kostal.

Sinnet för proportioner är inle särskill väl utvecklat bland de borgeriiga, i varje fall inte när de skall försöka regera och ha ansvar för ekonomin. Dessa resurser har bidragil lill del slora budgetunderskott som de borgeriiga regeringarna kan visa upp.

Vi kommer alUjämt framöver att ha en inhemsk flyginduslri. Men den måste fä en ökad inrikining på civil produktion om personalens anställningar skall kunna tryggas. Därför är del rikligl, som vi framhåller i motionen, all regeringen utarbetar etl program för omställning till civil produklion vid flygindustrin.

Den siörre delen av den mililära flygplanstillverkningen bedrivs i Linköping, varför en undersökning av möjligheterna till annan inriktning av produktionen vid Saab, dit tillverkningen är föriagd, är en angelägen uppgift.

Linköping är en kommun som är utrustad med många kvaliteter när det gäller alt bedriva teknisk forskning. Detla är resultatet av att det under den socialdemokratiska regeringsperioden byggdes upp en omfattande samhällelig verksamhei. Nämnas kan högskolan, regionsjukhuset med läkamibildning och medicinsk forskning, försvarets forskningsanstalt och statens väg-och trafikinslitut Kommunen kan ställa upp med betydande resurser som lillsammans med den kompelens som finns vid industrin är en god utgångspunkt för aktiva insatser. Särskilt den tekniska högskolan har

betydelse i detta sammanhang.

Betydelsefullt för Linköping skulle vara, vilket vi från vårt parti föreslär i molioner som har lämnals lill årets riksmöie, att kommunen får samhälleliga utvecklingsbolag inom transportområdet och inom området för medicinsk teknik. För att man snabbt skall kunna initiera ett forsknings- och utvecklingsarbete inom den tekniska forskningen vid Linköpings universitet bör riksdagen bevilja ökade resurser till högskolan.

Ett annal faklum som är värt att uppmärksamma är all man genom dessa insalser kan förverkliga etl socialdemokratiskt krav frän Linkpping om ell produklulvecklingscentmm.

Vad som också måste betonas när vi diskuterar resurserna till den tekniska forskningen är värt lands möjligheter att bevara sin ställning som en ledande industrination. Vi socialdemokrater har, dels när vi vid vår senaste partikongress behandlade näringspolitiken, dels i stora motioner här i riksdagen, slagit fast att en offensiv näringspolitik i framtiden är vår viktigaste uppgift.

Med en offensiv näringspolitik skall vi klara viktiga mål. Vår sysselsättningspolitik innebär arbete åt alla. Människornas vilja alt arbeta är samhällets viktigaste resurs, och den fär inte förslösas genom passivitet från samhällets sida.

På grundval av ekonomisk tillväxt skall vi bygga ut den offentliga sektorn och genomföra angelägna reformer säsom barnomsorg, äldrevånJ och ökade resurser lill skolan. Därigenom skapar vi många nya jobb och stärker människornas konsumtionsmöjligheter. Det är en politik som vi socialdemokrater i årtionden har fört med stor framgång.

Forskningen, och då främsl den tekniska forskningen, spelar i det sammanhanget en viktig roll.

Avstyrkandet av vårt motionsyrkande om 4 milj. kr. lill Linköpings universitet är etl klart uitryck för regeringens och den borgeriiga majoritetens passivitet - även pä detla område föriitar de sig till de fria marknadskrafterna. Vi socialdemokrater ser satsningen pä forskning som den viktigaste investeringen i framliden.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill den socialdemokratiska reservaiionen.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

JÖRGEN ULLENHAG (fp):

Herr lalman! Kammaren behandlar nu också, som har framgått av Torsten Karissons inlägg, utbildningsutskottets betänkande 1978/79:42, som gäller anslag lill de tekniska fakulteterna.

Utskottsmajoriteten följer i allt väsentligt proposilionen. Den noggranne läsaren av budgetpropositionen och den forskningsproposition som skall behandlas av riksdagen om ett par veckor finner att det totalt sett är fråga om en betydande upprustning när del gäller satsningen på forskning, inte minst pä leknisk forskning. Några exempel:

I del nu föreliggande betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om all för nästa budgetår anvisa ytterligare 6 milj. kr. till högskolan i Luleå för förstärkning av forskningsorganisationen. Utskottet anser också all regeringen bör fä föreslaget bemyndigande att inrätta följande fiänsler som professor,

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

nämligen vid Tekniska högskolan i Siockholm i kärnkraftssäkerhet, i industriell ergonomi och i musikakustik, vid universitetet i Lund i energihushållning, vid Chalmers tekniska högskola i arbetsorganisation och vid högskolan i Luleå i reslproduktieknik. Därutöver föreslår utskottet alt regeringen fär bemyndigande all inrälla en ordinarie tjänst som professor i iräleknik vid Tekniska högskolan i Stockholm. Orsaken till utskottets ställningstagande när det gäller professuren i iräleknik är att universitets- och högskoleämbetet efter budgetpropositionens avlämnande har föreslagil just en sådan fiänsl. Utskottets ställningstagande pä denna punkt innebär alltså etl bifall fill molionen 1978/79:1911.

I molionen 1978/79:2255 - del var den som Torsten Karisson berörde -föresläs all ytterligare 4 milj. kr. skall anvisas till universitetet i Linköping för förstärkning av den tekniska forskningsorganisationen vid universitetet. Efter att ha inhämtat försvarsutskottets yttrande över motionsyrkandei föreslår ulbildningsulskotlet att riksdagen avslår detla yrkande. Orsaken är helt enkelt att del med lanke på del stalsfinansiella läget inle finns utrymme för alt nu göra ytteriigare ett påslag utöver den betydande satsning som redan gjorts i budgetpropositionen när del gäller de tekniska fakulteterna.

Låt mig lill sist, hert lalman, något kommentera vad Torslen Karlsson sade om satsningen pä forskning, nämligen att den är utomordentligt viklig för hela samhällsutvecklingen. Jag kan helt instämma i della. Däremoi kanjag inte riktigt instämma i Torsten Karissons hisloriebeskrivning av vad socialdemokraterna har ulrällal pä della område. Del finns delade meningar om hur akliva man har varit på forskningens område, inle minsl under regeringen Palmes tid.

I dag finns del - och det vill jag nolera med stor tillfredsställelse - inom de flesta politiska partier ett kraftigt ökande iniresse för forskningsfrågor. Jag tycker all det är vikiigi alt understryka den enigheten. Den har också lell till -vilket jag inledde milt inlägg med att notera - alt del nu sker en beiydande satsning pä forskning, en satsning som är avsevärt myckel siörre än under tidigare år.

Herr lalman! Med del anförda vill Jag yrka bifall lill uibildningsulskotlels hemställan på samtliga punkter.

GEORG DANELL (m):

Herr talman! Jag återgår till flygplansfrågan. Jag har ingen anledning alt göra några stora genomgångar av principerna och förutsättningarna - de har framkommit tidigare i debatten. Men några kommentarer vill jag gärna göra, eftersom jag bl. a. har deltagit i flygindustrikommitléns arbete och förberedelserna lill det beslul som har fallats.

De båda utgångspunkterna när det gäller valet av flygplan, som det hela handlade om, har- trots att alla har skrivit under alt det är dem man bör följa -något kommit vid sidan om. Den första utgångspunkten är de operaiiva värderingarna, dvs, de operaiiva krav som man har all ställa på de flygplan som vi skall lillverka. Eftersom vi där hamnar på så hell olika slutsatser, borde vi också vara oense. Men konstigt nog har vi inte blivit del, vare sig i della

utredningsarbete eller i andra sammanhang, ulan ivärtom kunnal enas om skrivningar om det som vi egentligen behöver i värt flygförsvar.

När del gäller ekonomin, som är den andra styrande faktorn, har det naluriiglvis blivit hårda motsättningar. Vissa partier har lättare alt falla undan för en opinion, att för tillfället salsa pengar pä andra områden, som man belecknar som mer angelägna. Därmed riskerar man all spela bort en handlingsfrihet för framliden och en trygghet i en eventuellt kommande orostid.

När det gäller spelet runt fiygplansfrägan i försvaret kan man konstatera att socialdemokraterna har haft många turer för sig. I flygindustrikommitlén, som arbelade under förhållandevis kort tid, fick vi uppleva detla på många olika sätt. Försl ville man ha ett skolflygplan ungefär som det vi har i dag, SAAB 105, med en del förändringar. Varenda gång vi tittade på del alternativet kom vi fram lill att del, som uiredningen enhälligl skrev, innebar orimligt höga koslnader all salsa på det projektet i förhållande lill vad man skulle få ul av del. Man valde snabbt andra kombinationer, t ex. en fortsättning av Viggensystemel i kombination med andra atlackallernaliv. Det fanns helikoptrar, kusfiagare, markrobolar av olika slag som man bollade med frän sammaniräde lill sammaniräde för all försöka finna nya utvägar och uppenbarligen för att framför allt - vilket var det tråkiga - driva en demonslralionspolitik. En ovifia att försöka lösa frågan om flygplansanskaffning till försvaret präglade socialdemokraternas hela arbele i flygindustrikommitlén. Det verkade som om man hade bestämt sig för alt komma sä lågt som möjligt. Vi skall ha lägsta koslnader, vi skall ha en så snabb nedrustning som möjligl av vårt flygvapen -del var målsättningen för socialdemokraterna i flygplansfrågan under utredningens hela gång och fakliskl fram lill beslutet

Nu har socialdemokraterna fltt med sig folkpartiet på en linje som innebär bl. a. all vi skall få elt dyrt skolflygplan som ingen har efterfrågat. Man säger sig vilja lillverka skolflygplanei inom Sverige, trots all alla vel all marknaden är full av skolflygplan av alla de sorter, sloriekar och kvaliteter. Det är bara att gå ut på väridsmarknaden och köpa det man behöver. Men tillverkar vi ell eget skolflygplan kommer vi förmodligen icke alt kunna sälja del ulomlands. Del kommer alt bli en fruktansvärt dyr affär. Det var också någonting som vi hela tiden var överens om i flygindustrikommitlén.

Man väljer etl dyrt Viggenallernaliv, en utveckling av Viggensystemel. Man väljer, trots att det blir dyrt, väldigl låga ambitioner. Det är ett dyrt flygplan, och alll dyrare blir det. Man säger nu att det skall bli fråga om elt begränsat studie- och utvecklingsarbete. Det är något helt annat än vad socialdemokraterna sade för bara elt halvår sedan i flyginduslrikommillén. Då lalade man detaljerat om just del som Bengl Gustavsson nu försöker frånsvära sig, nämligen om det skulle vara A 20, M 1, M 2 eller M 3. Del var icke fråga om något samlande namn utan om leknik och myckel detaljerade inriktningar i val av A 20-syslem.

I försvarsutskottet konstaterar socialdemokraterna lillsammans med folkpartiet all ÖB:s A 20 inle kan komma i fråga. Del ser besynnerligt ut. Ulan

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

någon motivering, utan några grunder har man som målsäuning, när man någon gäng skall ulveckla Viggensystemel, all i vart fall inle ta hänsyn till vad överbefälhavaren vill ha. Dä finns del skäl alt ifrågasätta viljan all föra en försvarspolitik som verkligen kan kallas för försvarspolitik.

För att återgå lill skolflygplanei så lalar socialdemokraterna och folkpartiet om alt skolflygplanei skall uppnå utbildningsändamålet men ingenling annal i stort sett. Om det är möjligt är det önskvärt med en viss beväpning, men flygplanels uiformning får inle påverkas. Hur del skall gå lill all beväpningen av ell flygplan inte till någon del skall påverka planels uiformning är en fräga som socialdemokrater och folkpartister får försöka förklara i framliden. Även del vittnar om en oerhört låg ambition när del gäller försvarspolitik.

Bengl Gustavsson sade här lidigare i dag: Vi skall byta motor på det nuvarande skolflygplanei SK 60, om motorn försvinner ur sortimentet. Det är en hög målsättning del! Finns det inga motorer kvar, dä är man minsann frän socialdemokraternas och folkpartiels sida beredd alt köpa etl par motorer till! Bengt Gustavsson sade vidare all del i alla fall inle blir något segelflygplan. Tänk er att när en försvarspolitisk företrädare för vårt största parti skall försöka beskriva för väljarna vad del är för slags flygplan som han erbjuder försvaret, så har han som utgångspunkt alt man kan tänka sig alt köpa en ny motor om de nuvarande försvinner och alt man kan tänka sig alt se lill all del inle blir någol segelflygplan! Vad är del för politisk ambition?

Jag skall så gå in i debatten om Åslingen, den nägol mer utvecklade skolflygplansmodellen, där man skall la hänsyn lill beväpningsfrågorna, om del nu ingår i beslutet som socialdemokratema och folkpartisterna fattar i dag - all man är oense i den frågan är helt uppenbart. Bengt Gustavsson säger att det krävs advokatyr för all man skall kunna läcka in Åslingen i etl beslut. Det skulle vara intressant om försvarsminislern ville göra några juridiska eller politiska bedömningar av den frågan.

Vårt alternativ har redovisats här: utveckling av etl nytt flygplan. Det är ett läu aiiackflygplan för liden omkring sekelskiftet, då Viggen är historia. Det är ell underljudsflygplan, vilket visar all del inle är fråga om någon upprustning, Bengt Gustavsson. Del är ett hälften så slort flygplan som del jättelika Viggen, som ni vill försöka ha kvar i luften elt par decennier till och som på 1990-lalel kommer alt ha tre fyra decennier pä nacken. Vårt allemativ var A 38. Vi hade som målsättning - och den framfördes även av folkpartiet och sialsministern vid åtskilliga tillfällen -etl flygplan som skulle rymmas inom ramarna. Del rymdes också inom ramarna då det föreslogs. Då ändrade försvarsminislern ramarna och valde helt plötsligt den lägsta tänkbara ramen. Då hamnade vi 600 miljoner över ramarna på tolv år - 50 miljoner om året, alltså.

Bengl Gustavsson sade i debatten att moderaterna borde länka på del statsfinansiella lägel och förslå att vi inle kan salsa på något så dyrt som A 38. Herr lalman! Jag vill lala om att vi i förra veckan i trafikutskottet hade en omröstning om SJ:s investeringar. Dä var vi och folkpartiet överens om att vi inle skulle ge siörre anslag än som föreslogs av regeringen. Centern föreslog

ylteriigare 25 miljoner, och sossarna ylleriigare 75 mifioner. Två dagar efteråt kom regeringsrepresentanlen lillbaka och meddelade all han var beredd alt plussa på med 75 miljoner. Då log del alltså två dagar att höja anslagel till SJ:s investeringar pä årsbudgelbasis med 75 miljonet Men vi har hållil på i två och ell halvt år med alt försöka klämma in 50 mifioner innanför ramarna när det gäller försvarei. Del är också etl lecken på de låga försvarspoliliska ambilionerna hos folkpartiet.

Uppruslningsdebatten är beklämmande. Del är fråga om ell mindre plan som alternativ, del är fräga om all vi har färre divisioner. För alt man verkligen skall se hur det förhäller sig med uppmslningen visar jag nu elt diagram på kammarens inlern-TV-anläggning. Den övre kurvan visar att del svenska flygvapnet på 15 är minskat från 45 till drygt 20 divisioner. Den undre kurvan flnns med bara som ett kuriosum: Den visar all elt mycket fattigt litet land, som heter Vietnam, på samma tid har krupit över antalet svenska divisioner. Det är ett land som salsal fyra fem gånger sä myckel på sitt flygvapen som vi ger del landet i u-hjälp! Del kan vara någonting all komma ihåg när man i debaiten försöker jämföra olika summot

Hert lalman! Jag skall avsluta med några sammanfattningat

Med dagens beslut åstadkommer vi ingen ersättning av atlackflygplanen. Man föreslår skolflygplan och försök all hålla gamla plan i luften - del är vad del handlar om. Flygindustrikommitléns uppgift alt föreslå eu ersäunings-plan för attackuppgifterna löses inle i dag.

Vi kommer i framliden all ha utländska flygplan i Sverige, om vi inte nu kan salsa på egenulveckling. Åke Gustavsson gjorde elt slort nummer av all del för några är sedan prövades utländska flygplan på svensk bollen. Jag kan inslämma med försvarsminislern i all del kan flnnas principiella synpunkier på det, även om Jag inte känner till fallet i detalj. Men del Åke Gustavsson får uppleva i framliden är inle bara elt provflygplan ulan beväpning i några veckor i Sverige, utan del är utländska flygplan som skall forma en del av del svenska försvarei, och del kommer vi att fl leva med i decennier, lack vare den nedrustningspolitik som nu bedrivs.

Folkpartiregeringen har valt all samarbeta med etl parti som enligt försvarsministern "driver en försvarspolitik som är förödande för moral och faktisk försvarskrafl" - det sades i debaiten lidigare i dag.

Folkpartiregeringen har vall att i sina förslag utgå frän rimliga fömisebara ramar. Det beiyder för den: lägsta tänkbara ramar. Försvarsminislern har -fanlasliskl nog-tre är före försvarsbeslutet 1982 redan bestämt sig för att del inte är rimligt all väfia någon annan ram än den lägsta länkbara ramen. Del är, menar Jag, inle att vara särskilt ansvarskännande för sitt fögderi när man spelar bort sina kort tre år före etl försvarsbeslut på del viset.

Hert talman! Folkpartiet vräker faktiskt ul pengar i dag i våra utskott i riksdagen för att köpa majoriteter, men sätter stopp för en försvarspolitik som syftar till alt se lill, alt vi i alla fall ersätter vikliga delar och pä del sället åtminstone inle påskyndar nedrustningen. Folkpartiregeringen har vall alt umgås med socialdemokraterna i denna utomordentligt väsentliga fråga i stället för med sina borgerliga bröder, som man formade del förra

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

försvarsbeslutet tillsammans med. Folkpartiet talar om en bred enighet, men del har fakliskl varit ständiga kontroverser. Man lalade om en bred enighet när vi lade fram flygindustrikommitléns betänkande, dä del fanns en reservation från socialdemokraterna. Man lalar forlfarande om en bred enighet, trots att det råder total oenighet i en utomordentligt angelägen fråga. Här har varit mycken dramatik och många sisla-minulen-förvecklingar i ett spel som har varit förödande för oss politiker i allmänhet.

Konsekvenserna av della beslul framgår, herr talman, av etl yttrande som jag och Gunnar Björk i Gävle från centerpartiet gjorde i flyginduslrikommillén, där vi visade hur allvariigt del blir ur flyginduslriella och försvarspoliliska synpunkier. Någon kan fråga sig: Varför var inte folkpartislen med på det yttrandet? Jo, del berodde på att folkpartiet, regeringspartiet, valde att icke närvara med sin representant på ell enda sammanträde under fiygindustri-kommitténs arbete del senasle halvåret när del gällde robotfrågan. Han kunde inte la ställning till värt särskilda yttrande. Det är ocksä ett sätt alt visa sina försvarspolitiska ambitioner.

Jag vill, hert lalman, lill slut säga att del påverkar försvarsviljan i en sådan här viklig fråga när man ser all politikerna inle vill behälla ens den nivå och ambition som vi hade så senl som för tvä är sedan ulan snabbi går vidare med nedmstningstanken. Det är svårt för oss som tror på försvaret som en väsenllig del av vårl samhällsliv, som en garanti mot otrygghet, att lala om försvarsvilja när vi flr uppleva del som har hänl del senasle årel. Det är svårt för oss politiker all lala om politisk moral efter del spel mellan socialdemokrater och folkpartister som har förekommil under den senaste liden. Folkpartiet har uppenbariigen valt att icke umgås med några andra partier när man skulle forma del slutgiltiga beslutet.

Jag vill bara, herr talman, hänvisa lill vad den kände Henric Bernhard Palmasr sade en gång för mänga, många decennier sedan: Politik är konsten att sä ställa sig in hos bin onde att man inle stöter sig med vär Herre. Folkpartiet har valt alt säga: Politiken är konsten alt så ställa sig in hos opinionen att man inte stöter sig med socialdemokraterna.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Georg Danell sprutade beskyllningar mot mig i ett sådanl tempo när jag kom in i kammaren all jag hade litet svårt alt följa med även den korta stund jag hörde honom; del är inle möjligt att sitta här inne en hel lång deball.

Georg Danell utläste vad jag sagt pä ett sätt som påminner om en viss potentals metod all läsa Bibeln. Jag talade som exempel om att den nuvarande motorn torde försvinna. Då behövs en ny motor på skolflygplanei dä vi inte har sagt alt vi skall ha ell segelflygplan. Det läser Georg Danell ul ungefär som en rekommendation om en yltersl låg nivå.

Nej, del här resonemanget var etl led i vad jag sade om att del inle går all läsa vår skrivning om att del inte skall vara någon "mera omfattande" nyutveckling av skolflygplanei så, all del ocksä kunde inrymma Åslingen. Del var del jag ville ha sagt och ingenling annal.

Så det här om upprustning. Lika fri är Georg Danell i sin tolkning då. Jag sade förut all jag inle är den som bmkar slänga beskyllningar om upprustning omkring mig, men när man i del här sammanhanget - det kan inte Georg Danell och ingen annan heller förneka - velal ersätta ett lidigare skolflygplan, som kunde användas till vissa allackuppgifter, med elt aiiackflygplan, som också skulle kunna användas för utbildningsändamål, och alltså sätter altackuppgiflerna främsl, då var det fråga om en upprustning.

Jag vill påminna Georg Danell om all förslaget om B3LA logs fram som ell komplement lill Viggenplatlformen - del var inte fråga om del ena eller det andra, ulan del gällde båda. Del var frågan om att skaffa ytterligare ell myckel kvalificerat skolflygplan, som egentligen främst skulle vara ett aiiackflygplan. Jag är inle alls övertygad om all mitt ställningslagande inle hade kunnal bli ett annat, om Viggenprojektei och etl annal projekl ställts mot varandra vid etl och samma tillfälle. Situationen hade då varit en helt annan, och jag vet inle vilken slutsats jag i sä fall skulle ha kommil fram till. Men i ett läge, när vi lagt ned så mycket på ett flygplan som har så goda prestanda som Viggen, bör vi i rimlighetens namn hälla fast vid detla och inle kasta ul pengar på någonting annat.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

GEORG DANELL (m) kort genmäle:

Hert talman! Det var i och för sig inte så hårda angrepp som jag riktade mot Bengl Gustavsson. Jag ägnade mig mest äl all citera och gjorde vissa kommentarer lill del. När jag försökie lala om vad överenskommelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet går ut på är det beklämmande all tnan på det hållet då börjar lala om att del inle är fräga om segelflygplan och att man naturligtvis skall byta ut motorer i det nuvarande skolflygplanei om dessa har försvunnit Men om man vill tala om för intresserade och framför allt för dem som är berörda av detta arbete så har man börjat i fel ända när man för debatten pä detla sätt

När del gäller uppmstningsdebatten är denna beklämmande. Det är nämligen inte fråga om att byta ut dagens skolflygplan mot något avancerat stort attackflygplan. Vad det är fråga om är att vi i dag har behov av att fatta beslul om vad vi skall ersäua dagens altackenheter i flygförsvaret med. Del har dä diskuterats om vi skall ha B3LA, A 20 med lägre ambitioner. Åslingen som innebär ytteriigare ell sleg nedåt eller SAAB 105 som motsvarar i stort sett dagens skolflygplan plus litet till. Skillnaden är att det när det gäller det sistnämnda alternativet bara är fråga om skoluppgifter med vissa möjligheter alt hänga på vapen, vilket dock inte flr påverka planels utseende. Del är detta som diskussionen handlar om. Alt på gator och torg föra ul att det skulle innebära en uppmstning är falskt.

Jag visade med min bild hur flygförsvaret dras ner drastiskt och snabbt i fråga om antalet divisioner. Vi saisar mindre och mindre pengar på försvaret i förhållande lill andra uppgifter i samhället saml i förhållande lill vår bruttonationalprodukt och våra totala statsutgifter. Det har Per Petersson ingående påvisat Därför berjag Bengt Gustavsson att sluta upp med alt tala om uppmstning. Vilka argument han än för fram kan han aldrig bli

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

respekterad om han påstår att den diskussion vi just nu för skulle handla om upprustning eller inle.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del som Georg Danell vill pådyvla mig harjag inle sagt. Vad jag sade i miu anförande i den del, där Georg Danell falskcilerade mig, var att del när förslaget om B3LA framfördes bara var fräga om all ersätta elt skol-och aitackplan. Man tog då fram ett attack- och skolflygplan. Det innebar au man hade lanke på en upprustning. Del går del inle all komma ifrån.

Del är rikligl att det inte är nödvändigi alt nu faua beslut om en vidareutveckling av skolflygplanei. Det är en fråga för 1980-talel, men den finns ändå med i dagens debatt. Centern har i debatten fört fram tanken på elt nytt projekl som ocksä, om än i mindre utsträckning, skulle ge ett plan som flr väsentliga altackuppgifler. Vi sägeratt vi skall ha ell skolfiygplan. Men det skolflygplanei behöver naturiigtvis inle vara del SK 60-plan som vi har i dag. Vi talar om SAAB 105. Det är klart att det kan länkas förbättringar på det planet. Om t. ex. olika komponenter som det är sammansall av nu inte kommer att finnas är det självklart aU del där måste komma lill något nyll. Man kan länka sig andra förbättringar också.

Men vadjag vill slå fast är att ingen flr ur vad vi skrivit och sagt försöka dra fram nägol som inte skulle leda till ett primärt för utbildningsändamål avseii flygplan. Del är naturligtvis ytterst värdefullt om flygplanet, lika väl som det skolflygplan vi har nu, kan användas till lättare stridsuppgifter även i en framlid.

GEORG DANELL (m) kort genmäle:

Hert lalman! Del skulle föra för långt om jag krävde en förklaring av vad lättare slridsuppgifter är. Men när man väl en gäng har skrivit in i försvarsutskottets betänkande alt planels uiformning inte får ändras på grund av dess beväpning, så blir del väl mest handeldvapen som är kvar i skolflygplanei för att nyttjas i strid. Det lär inte stärka försvarsviljan och moralen hos vårt försvar, vare sig man befinner sig på landbacken, till sjöss eller i luften.

Sedan skall vi komma ihåg, när vi talar om de olika flygplanen, aU det ju sker en väldig utveckling på detta område, med många nya skolflygplan, nya idéer och ny teknik, där man numera också lyckas begränsa kostnadsökningarna. Det vi i Sverige ägnar oss åt är att tala om huruvida del flygplan vi har i dag, med ell decennium på nacken, skall kimna användas om ylteriigare elt decennium genom all man gör vissa Justeringat Det är fråga om ny teknik, och del innebär all om vi står och stampar på samma fläck, med samma teknik som vi har nu på våra flygplan som redan är många är gamla, så är del en dålig teknik om ytteriigare tio år.

Till sisl vill Jag också säga, herr talman, att Åke Gustavsson - den socialdemokratiske representanten i flygindustrikommitlén - fakliskl har skrivit under uttalandet att alternativet SAAB 105 i framtiden innebär orimligt höga kostnadet Det står i flygindustrikommitléns malerial. Därför

förvånar del mig väldigl aU man börjat damma av projektet igen, och ännu mer beklagligt är naturiigtvis att man flU med sig folkpartiet, som också skrev under flygindustrikommitléns uttalande. Utredningen var enig på den punkten.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Georg Danell sade alt vi i folkpartiet valt den lägsta länkbara ramen i våra försvarspolitiska överväganden. Della är inle sant, vilket jag vill visa med en skiss, där visseriigen inle några kurvor frän Vietnam är med men där tre olika ramar för vårt svenska försvar finns inlagda i konstant köpkraft.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

UTFAIL OCH RAHT/DSAi-T£;AJKT//

£2

Varken den nedersta eller den mellersta av dessa ramar ligger högt nog för att rymma B3LA. Ramarna syns alltså: O, ram 2, ram 1.

B3LA skulle ha krävt den högsta ramen enligt ÖB:s utredning.

Vi i folkpartiet har således inte, hen Danell, ulgåll frän den lägsta ramen i reell köpkraft ulan konstaierai alt del mellersta alternativet ej skulle räcka lill för att fl in B3LA-systemet.

Georg Danell har vidare ägnat sig åt utsvävningar beträffande segelflygplan och handeldvapen, som kanske för ned debatten på en nivå där den inle skall hållas. Men han sade all del finns leknisk utveckling som är inlressanl och som kan innebära innovationer. Där vill jag gärna fånga upp Georg Danell, för vi flr heller inte i Sverige fastna i någon tanke att vapenbäraren alltid mäsle vara sensationellt bra. Del finns nu för tiden syslem som innebär alt vapenbäraren kan vara av litet enklare slag men kompletteras med ell vapen

Nr 143________ som är myckel fariigt för fienden ändå. Ett exempel på del är jusl
Fredaeen den__ sjömålsroboten, som kan avlossas från 100 kilometers håll. Därefter kan det
11 maj 1979___ P'" "" avlossat roboten vända utan all bli utsatt för fientlig luflvärnseld.
_____________ Ell annal exempel pä ulvecklingen är bomber som kan styras mot laser-
Förs rarsAJo/zY/fen utmärkta mål av soldater på marken. Där släller man heller inle samma
fjj våldsamma krav på vapenbäraren, men man flr en god precision i bombens

träffsannolikhet ulan all vapenbäraren behöver gå så nära motståndaren som

man annars kunde tro.

GEORG DANELL (m) kort genmäle:

Herr talman! BelräfTande denna ramdiskussion skall vi väl undvika detaljer, eftersom della om möjligl ännu mer kan förvirta den tekniskt sell redan något krångliga debatten. Men låt mig framhålla alt vi i våra beräkningar ulgår från de förhållanden som råder och säger all vi på en 12-årsperiod är beredda all satsa 600 mifioner pä della projekl, dvs. 50 miljoner om året i en budgel pä 15 000 milj. kr. Vi tycker att detla är möjligt. Många exempel visar att folkpartisterna med en klackspark varje dag i detta hus fattar beslul i utskotten, där man höjer ramarna med belopp som är avsevärt högre än del vi nu talar om. Del måste då vara så alt försvarsminislern ulgår från myckel låga ramar, eftersom han inte kan acceptera denna lilla påplussning på den ram som vi utgår ifrån.

Detta är utomordentligt viktigt. Varför kan inte folkpartiet tänka sig att klara av en satsning på försvaret som inle innebär en enda kronas ökning fram till 1982 uiöver det vi redan beslutat om. Ökningen gäller ju liden därefter. Varför kan man inle visa den försvarspolitiska ambiiionen att se lill alt vi åtminstone skall fl ett hälften så stort flygplan -ett flygplan som inte kan gå i överljudsfari men i alla fall i underijudsfart? Vi har dock fltt fram en internationellt sett mycket fln leknik som kan komplettera så att säga dessa föriusler på flygplanet Del är en leknik som vi skulle kunna ha användning av på del civila området men som vi nu frånhänder oss genom att regeringen valt att driva flygindustrin ännu snabbare i botten än den annars skulle ha gjort.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! När man ser den bild som försvarsminislern visar över
anslagen till försvaret flr man en känsla av att försvarels kostnader stigit hela
tiden. Bilden visar kostnaderna från 1958 fram lill nuläget och etl anlal år
längre fram. Alt över huvud tagel visa denna bild och försöka fl riksdagen att
tro all den är rättvisande är märkligt. Bilden är uppgjord med användande av
nettoprisindex, della felakliga index som används för all beskriva kostna
dernas förändring när det gäller försvaret. Bilden visar t. ex. all år 1963, då
försvaret hade en andel av bruttonationalprodukten på 4,2 96, skulle
försvarels resurser vara belydligt lägre än i dag. Det är en helt felaktig bild.
Såväl vår nuvarande som vär förre försvarsminister och jag har med
gemensamma krafter och med stöd av utskottets vice ordförande kunnat visa
80 hur man fram till nuläget nödgats minska antalet anställda och antalel

kvalificerade förband av alla slag. Försvarei har fltt mindre resurser. Ändå Nr 143

har försvarei ekonomiskt sell slora problem. Fredagen den

All försvarsminislern ändå visar den här bilden som en rättvisande bild |] j: 179

över vad försvaret enligt hans beräkning flr i framtiden är beklämmande. Jag

kan som försvarspolitiker över huvud taget inte uttrycka vad jag tänker om Försvarspolitiken

m. m.

det. Den nivå som här visas som ram 2-nivå är den nivå som inom 20 år kommer att vara nere på 2 96 av BNP. Den nivå som på bilden visas som den högsta, ram I, ligger under del värde mätt i BNP som vi i dag har.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Hert talman! Jag delar hell Per Peterssons uppfaltning att vi inte har några möjligheler all ligga kvar pä O-nivån, vilket skulle innebära att vi föriängde nuvarande ram genom användandet av nettoprisindex. Vad del här är fråga om är ju hur siora ramhöjningar vi kan påräkna alt fl igenom i riksdagen 1982,1987 och 1992, vilket presenterade skiss belyser. Om vi kunde fl igenom höjningar til! rami, skulle B3LA-systemel fl plats. Men om man inte kommer längre än till ram 2, flr B3LA-systemet inle plats. Det är där skillnaden mellan oss ligger.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Hert lalman! Jag vill bara säga följande: Jag hoppas ati försvarsministern fortfarande litar på överbefälhavaren. Han har sagt att vi på alla nivåer över ram 2 har utrymme för SK 38/A 38,

ÅKE POLSTAM (c):

Hert talman! Debatten har kanske pågått lilel för länge, och det är inle så mycket mer att säga. Jag har dock närmasi begärt ordet för all fl framföra några tankar kring flygplansfrågan, som är så viktig ur sysselsättningssynpunkt för Linköping och därmed också för regionalpolitiken i Östergötland.

En överenskommelse har efter uppseendeväckande turer träffats mellan regeringen och socialdemokraterna, vilket har omvittnats här flera gånger i dag. Det skedde verkligen i elfte limmen och sedan uppgörelsen mellan mittenpartierna och försvarsministern praktiskt lagel var klat Vad överenskommelsen innebär är det litet svårt att uttala sig om. Jag skall inte gå in på det i detalj utan i stället hänvisa lill vad Gunnar Björk i Gävle redan har sagt.

Tillvägagångssättet är - som jag redan har nämnt - uppseendeväckande, men det är också utmanande mot en lidigare regeringspartner och kan tydas som att folkpartiet öppet vill bryta med centem och i stället etablera intensivare samarbete med socialdemokraterna. Det är förvånande att folkpartiregeringen vågar ta risken att sätta de Saabanställdas sysselsättning och trygghet i Linköping på spel så kort tid före etl val.

Även om man är osäker på vad den träffade överenskommelsen innebär,
står del tydligen klart all alla bedömare anser aU överenskommelsen i alla fall
innebär en successiv nedläggning av den svenska flygindustrin, inte 81

6 Riksdagens protokoll 1978/79:143-145

Nr 143 omedelbarl men på lång sikt. Försl kommer neddragningar på ulvecklings-

p j jgj sidan, sedan på verksladssidan. Om man inte kan skapa annan sysselsättning

II mai 1979 skulle delta innebära en katastrof för sysselsättningen i Linköping och i

_____________ Öslgölaregionen. Men hur skall detla ske? De personer som verkligen skulle

Försvarspolitiken kunna ulveckla nya produkter skall Ju först av alla bort. Dessutom ropar också andra områden efter alternativ sysselsättning utan all hitta någon sådan. Så enkelt är det nog inte. Det är lällare alt tala om aliernaliv sysselsättning än att skapa den. Det kommer säkert framliden all utvisa. Det är därför man på ansvarigt håll i Linköping är så besviken över den här uppgörelsen. Visseriigen har socialdemokraterna - som inle siller i ansvarsslällning i kommunen - lovat de anställda att klara jobben vid Saab, om de flr förtroendel vid höstens val. Hurdel skall gå ull veljag inle, men vi har hört några förslag i dag. Det enklasle sället all leva upp till ett sådant löfte hade varil all redan nu stödja cenlerns förslag och på sä säll hjälpa svensk flyginduslri all leva vidare. I varje fall skulle fömtsältningarna då ha varit myckel bälire. Inle ens ansvarskännande arbetare pä Saab vill lägga ned den svenska flygindustrin - och man flr väl förmoda att många av dem även är socialdemokrater. De slår hell klart vakl om sitt egel revit De känner nu oro och otrygghet, eftersom de vet vad som krävs för att på sikt trygga sysselsättningen.

Eftersom socialdemokraterna i sin tidning till första maj i Linköping garanterat sysselsättningen vid Saab, hoppas jag att de inle glömmer bort del löftet när de statliga utvecklingspengarna måste till för utvecklingen av t. ex. det planerade civila transportplanet "Transporter" som har diskuterats tidigare i dag. Utvecklingskostnaderna härför klarar inle Saab ensamt. Därför är de här pengarna en av förutsällningarna för förelaget att överleva.

Så några ord om regeringens uppdrag till ÖB i april i åt Regeringen menar i
detta sammanhang att fömtsältningarna för en ny flygplansplattform skall
utredas av ÖB. Därmed skulle frågan om ell nytt plan ändock inle vara helt
avförd - och det är givelvis en liten fiusglimt i del här bedrövliga ärendei. I
Linköping vill vi ändå se del här som en liten öppning. Den uppfattningen
delas lydligen också av ulskotlel, som lycker alt det är värdefullt att ÖB lar
fram elt underiag, som närmare belyser frågeställningar som är cenirala för
luftförsvaret. Glöm då för all del inte bort Saab i sammanhanget! Saab bör fl
vara med om att utforma och ulveckla den gmndplaltform som vid
sekelskiftet skall gälla för flygvapnet. Och när det gäller skolflygplanei -
beväpnat eller inte - bör de studier ÖB skall göra bedrivas pä så bred bas som
möjligt. Några utländska alternativ bör inle under några förhållanden fl
ifrågakomma. Della skulle göra oss utlandsberoende, minska vår trovärdig
het och verka negativt pä vär handelsbalans. Del är också negativt för vår
egen sysselsättning och för vår regionalpolitik. Varför skall vi ansvara för en
eller annan stormakts sysselsätlning och undergräva vår egen? Vid egen
produklion går ju dessutom den största delen av kosinaderna lillbaka lill den
svenska slalskassan. Se den här frågan nationellt! Det är av många
anledningar nödvändigt. U-länderna behöver värt stöd men inte i-länder-
82 na.

Med delta berjag, herr lalman, att fl yrka bifall lill reservaiionen 3 av Erik Glimnér m. fl.

HANS LINDBLAD (fp):

Herr talman! Del här skall inle bli så särskill dramatiskt. Möjligen trodde någon attjag skulle säga som den där kommunalpolitikern någonslans ute i landet som för några är sedan yttrade: Hert ordförande, i den här frågan lalar jag inte som folkpartist, för den här frågan den kan jag.

I stället vill Jag göra några reflexioner av samma art som Jag gjort några gånger tidigare. Men först en sak - del här med socialdemokraterna och budgeten för del närmaste året. Man föreslär alltså 448 milj. kr. mindre än utskottsmajoriteten. Föratl lala om vad riksdagen skall göra har man använl två rader plus tre bokslävet Det står nämligen: "Del bör ankomma på regeringen att anpassa ulnytfiandet av betalningsmedel och beställningsbemyndiganden under olika anslag efter denna utgiftsram."

Jag ifrågasätter i och för sig inte beloppel, men Jag lycker all del från riksdagens synpunkt kanske ändå är att fränhända sig litet väl myckel. Nyligen har vi ganska ingående behandlal frågan om hur man t ex. i Göteborg skall minska etl anlal tjänster inom marinen. Del rörde sig då om något hundratal, men här handlar del om 4 000 arbeten som i princip skall försvinna fr. o. m. den 1 juli. Om nu riksdagen skulle följa socialdemokraterna och regeringen i enlighel med del gör en del saker- lägger ned ell anlal regementen, avbesläller minfartyget, lägger ned Kariskronavarvet, lägger ned Gevärsfaktoriet etc. - kan del länkas alt riksdagen säger: O.K. vi motsätter oss inte att del blev en minskning med 4 000 jobb. Del ville vi ha, men del var inte riktigt så vi hade tänkt oss följderna. - Jag tycker att riksdagen, när den fattar beslut, i princip bör ange vad regeringen skall göra. I och för sig är naturiigtvis det förtroende glädjande som socialdemokraterna visar gentemot regeringens förmåga alt göra nedskärningarna, men jag skulle inte för egen del visa regeringen etl sådanl förtroende. Och inte någon annan regering heller, det vill jag tillägga för att undvika varje form av missförstånd.

Sedan har del funnils vissa antydningar frän socialdemokraliskl håll. I det senaste försvarsbeslutet pekade man på väldigt fl besparingar, men en av dem var: Sjörobol för torpedbåtarna skall importeras! Det skall bli den norska Pingvin. Socialdemokraterna menade alltså mycket bestämt: Det flr inle bli en som går 10 mil, utan den skall bara gå 2-2,5 mil. Nu säger socialdemokraterna Ivärtom: Del skall bli en robot som går 10 mil, men inleden billigaste - utan vi skall göra en ännu dyrare robot i Sverige. Men eftersom del krävs ökade anslag för det borde socialdemokraterna ha talat om vad de i sitt alternativ vill la bort i stället - delar av Gevärsfaktoriet i Eskilstuna eller av Hägglund & Söner eller ett par artilleriregementen.

Det kan tyckas vara litet av ödets ironi all del är folkpartiet och socialdemokraterna som bildar majoritet när det gäller etl av anslagen, nämligen det för flygplansuiveckling. Det gäller alltså jusl det anslag av alla om vilket socialdemokraterna i molionen sagt att del är på det man skall skära

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

ned särskilt mycket! Skulle socialdemokraternas reservation vinna bifall blir alltså största minskningen på del anslag där partiet är med om alt bilda ulskollsmajorilel.

Sedan, herr lalman, lill flygplansfrågan. Jag lycker alt den är trist i den meningen att väldigl myckel av diskussionerna utgår från all ÖB har sagt att man inte kan fl ett balanserat försvar om man tar A 38. Observera all A 38 lill skillnad från B3LA uUryckligen skulle rymmas inom del försvarsbeslut riksdagen fattade 1977. Jag har en känsla av alt man, när man säger balanserat försvar, i stället menar något helt annal, nämligen alt del skall finnas en väldig massa folk och en väldig massa arméslridskrafler. Jag vill hävda, att om man mer eller mindre opererar bort attacken blir försvaret inte balanserat. Man säger ungefär så här: Attacken kan vi skaffa om del blir pengar övet Det är enligt min mening ett felaktigt sätt all tala om balans. Skall man ha balans måste man väga olika saker mot varandra och utifrån deras egna kvaliteter och möjligheter.

När vi i försvarskommitlén lät ell anlal frislående skribenter från mycket olika utgångspunkter granska omväriden och de egna säkerhetspolitiska behoven - Johan Tunberger, som skrev utomordentligt skickligt, Gunnar Heckscher, Alva Myrdal, Nordal Åkerman och andra - märkte vi alt de just betonade värdel av att man skall kunna reagera snabbi, att man skall kunna göra kraftsamlingar i olika lägen. Och varför skall jusl sädana system som har värde i sådana sammanhang sällas i strykklass och så alt säga alllid räknas minsl?

Många av de problem vi har i dag skulle ha varit myckel mindre om riksdagen 1972, eller någon gång därefter, hade följl Sven Wedéns förslag alt man inte ensidigt skall minska nyinvesteringar i materiel utan också göra kvantitativa begränsningar i den mest personalinlensiva delen, alltså armén. Hade vi valt att inte ha kvar de nio tio brigader som inle kan fl modern utrustning hade vi gjort en vinst. Men de sitter alltså kvar, de lar utbildningsplatser och väldigl mycket driflpengar,och det är naturiigtvis det som gör all riksdagen måste gå så hårt fram pä andra områden.

Jag menar alltså att man inom en viss ram mycket väl kan rymma A 38, nämligen genom att man skall inle ensidigt lägga nedskärningarna på de förband som är allsidiga. Därför är det egenfligen inte bara fråga om hur stor ramen skall vara utan också om hur man skall använda den.

Sedan vill jag rent allmänt säga till socialdemokraterna: Åberopa inte ÖB, som säger att det blir obalans i försvaret om man utvecklar A 38. Ni själva föreslår ju ekonomiska nedskärningar som iså fall innebär ännu mer obalans. Visseriigen innebär ert förslag att man inte vill lägga pengar just på den maskinen - men ni tar i stället bort klart mer pengar än det här gället Det behöver inte vara fel i och för sig, eftersom man inte alltid behöver ha ÖB som auktoritet, men man skall vara konsekvent när man använder honom.

När del gäller överbefälhavaren vill jag säga till försvarsminislern att det har sina sidor att ge överbefälhavaren två alternativ. Jag tycker att det börjar utkristallisera sig ett mönster, innebärande att den nuvarande överbefälhavaren, om han blir tillfrågad om två alternativ, då till slut säger: Jag vill inte

välja mellan de båda alternativen - men flr jag litet mera pengar, tar jag det ena. Man flr kanske ordna frågandet litet annoriunda i fortsättningen. Kanske har det hittills inträffade varil tillfälligheter, men särskill roligt har det inle varit.

Det talas mycket från arméhåll och andra om att Sverige har så stor yta och att vi därför måste ha så stora markstridskrafler. Vi har dock även etl stort land med en lång kust, och detta kan i så fall anföras som argument för att vi också skall ha en stor marin. Om vårl land hade myckel liten yta, skulle det vara lättare alt försvara del också mot luflanfall. Vi skulle inle behöva en åtta jaktdivisioner ulan kanske kunna klara oss med ännu färre. Men just därför att vårt land har en stor yta är också luftförsvarsaspekten svårare, inte bara när del gäller antalet divisioner utan också när del gäller radarstationer etc.

Med en liten yta skulle vårt land inte heller ha så slort behov av röriiga och kvalificerade stridskrafter. Man kunde då säga alt förbanden kan verka ungefar där de är. Det är mot denna bakgrund synd att en av försvarsgrenarna så hämningslöst hänvisar till ylaspekten som argument enbart för de egna insatserna. Det kan mycket väl hävdas att vi i själva verket tvärtom behöver stor röriighel därför att vårt land har en stor yla.

För egen del anser jag alltså att del är fullt möjligt att satsa på A 38, eftersom den ryms inom de ramar som riksdagen har beslutat Dessa sträcker sig bara fram till 1982, men det bör vara fullt möjligl att inrymma A 38 också därefter, även om det innebär strukturförändringar. Men det finns i så fall andra områden där vi har mer av dödkötl.

Men vad skall vi då ha, om vi inle bestämmer oss för A 38? Låt mig först säga att vad det absolut inte bör vara fråga om de närmaste åren är att satsa försvarspengar på skolflygplan för renodlade utbildningsuppgifter. Skolflygplan - SK 60 - har vi många av. Den lätta allackdivisionen i Luleå med sädana plan bör läggas ned om man inte vill fortsätta med en lätt attackkomponent i framtiden. Nu bortser jag frän att den allackdivision som sattes upp i Luleå 1973 ingick i Olof Palmes Norrbottenspaket. Del är kanske en psykologiskt försvårande omständighet, men sakligt sell skall den divisionen naturiigtvis bort om lätt attack skall upphöra.

De skolflygplan vi har kan räcka fram till ungefar 1993, och sädana kan så att säga köpas från hyllan. Del gäller inte bara Alpha-Jet ulan också många andra typer. På dessa behöver vi inle ställa några operaiiva krav, och ell beslul om sådanl inköp behöver inle fattas förrän omkring år 1990. Att nu avsätta pengar lill utveckling av rena skolflygplan vore helt meningslöst eller åtminstone mycket svårt att motivera. Skall man lägga pengar pä utveckling i något avseende av en maskin, skall det vara därför att den har operativ effekt.

Jag ser nu detta från försvarssynpunkt. Om någon av industripolitiska eller andra skäl vill göra skolflygplan, kamseller eller någol annat hör inte hit. Från försvarsplaneringssynpunkt är frågan: Kan ett lätt system ha egenskaper och värden som man har nytta av operativt? Hardet etl sådant värde, kan det vara befogat att salsa försvarspengar pä utveckling av elt lätt syslem. Jag är mycket glad åt alt försvarsministern säger alt det alternativet finns. Det är ett av två

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 alternativ som han har givit ÖB, Finns där operativa värden, är del ett seriöst

Fredaeen den argument för att använda försvarspengar för det,

11 maj 1979 Det är obegripligt att som socialdemokraterna säga, aU del inte flr bli något

_____________ uiöver vad som motiveras utifrån ulbildningsönskemålet Med hänvisning

Försvarspohtiken ''" ' önskemål kan man väl i och för sig stoppa in nya motorer och

j j komposilmalerial och ändra alla möjliga detaljer på ett skolflygplan, men det

är oekonomiskt att göra del, eftersom vi skall ha så fl sådana flygplan. Med

del begränsade flygvapen som del i deras fall skall vara fråga om blir det bara

etl trettiotal skolflygplan, och sådana kan importeras lill låg kostnad.

Man kan naluriiglvis ulveckla elt sådant plan i Sverige om man vill det, men del skulle bli onödigt dyrt. Det inlressania är insalser som är av operativt värde. Med utgångspunkten att man bara flr utveckla flygplan för utbildningsändamål blir det till slut egenlligen bara en diskussion om hur en vinge skall se ul. Från ulbildningssynpunkt behövs del bara en vinge med liten lyftkraft - man kan ju i fred nyttja en vanlig bred och fin 2 000-melersbana att landa pä. Vill man ställa operativa krav, blir sannolikl en utslagsgivande fråga: Kan planet nyujas på enkla baser, där det kan döljas, dvs. så all vi kan fl stor uthållighet i bassyslemet?

Med en vinge som har etl klaffsysiem som medger långsam flygning och därmed landning på myckel korta banor får man en stor uthållighet i bassyslemet, sä alt flygförsvaret inle blir utslaget på backen. Denna vinge bör också ha en sådan lyftkraft att planet kan bära sjörobotar och liknande last. Del är räll absurt all länka sig all man som villkor sätter restriktionen all planet inle fär klara någonting som behövs. O.K. - sätt då en timmerstock under den så all dess prestanda blir sämre och kalla den sedan skolflygplan. Jag tror all varje människa som börjar fundera på della inser att det är orimligt att säga att det krav vi ställer på planet är all del inte skall åsladkomma det och det som del flnns skäl all belala för, medan del däremoi får kosta en hel del att utveckla sådanl som vi inle har behov av.

Kan man dra sädana fördelar av elt lätt syslem alt man slipper ha en 12 ton tung maskin - alltså Viggen - för uppgifter som elt plan på 3 eller 4 lon kan klara är det naturiigtvis bra. En lätt maskin innebär all man får ell plan som dessutom har skolfunklioner. Därmed spar man in en dyr lypinflygning. Del innebär ocksä att planet är lättare all hanlera pä marken - del kräver mindre markutrustning. Bränsleförbmkningen är dessutom mycket mindre. Enkelheten gör alt fler pilolkalegorier kan nytfias, vilket innebär besparingar. En rad kostnader dras ned pä elt dramatiskt sätt vid en sådan lösning. Del skall naturligtvis vägas mot de lägre utvecklingskostnaderna om man fortsätter med gamla Viggar. Men den besparingen uppslår först när man avskedar utvecklingsfolk - har man personalen kvar uppstår inle den effekten.

Del som glatt mig mest här i dag var att Bengl Gustavsson sade att han
myckel väl skulle ha kunnat tänka sig elt lätt system, om elt sådanl i 1974 års
försvarskommitlén hade ställts mot A 20. Jag lycker all det var en sund
bekännelse. Del beslut som fattades inför 1977 innebar att man försl skulle
salsa på A 20 och alt man sedan fick ta ställning lill frågan om ell lällare
86 system. Hade vi då haft de kunskaper som alla har nu, nämligen alt A 20 är

mycket dyrare än man irodde och medförde en rad tekniska och andra komplikationer-bränslepriserna har rusat i höjden och driftsslörningarna var siörre än vi Irodde etc. -, är sannolikheten för all man hade lagit det lättare sysiemel ganska stor. Inle minsl för socialdemokraterna borde del ha varil enkelt alt vara med om elt sådanl beslul eftersom de själva lidigare pläderat för lättare system och fört fram synpunkten på användning över en siörre markyta.

Del tragiska i den här frågan är all vi fick ell som del visal sig dåligl beslutsunderiag från den förta försvarskommitlén. Därefter blev del politiska låsningar som gjorde all denna fråga kommil i ell myckel tråkigt läge. De piloter som pä slutel skall använda de här planen är ännu inle födda. Det är alldeles uppenbart att den internationella ulvecklingen går mot lällare alternativ. Jag tror på det lättare systemets möjlighelet och som försvarsminislern också har sagt ingår ell sådanl alternativ i direkliven för överbefälhavarens föreslående uiredning.

Vill man tränga in i frågan om flygindustrin bör man läsa generalmajor Nils Söderbergs memoarer. Han varju verkligen med när Per Edvin Sköld och Per Albin Hansson gav grunden för denna industri. Han fick uppleva hur det är au vara importberoende i ell dramatiskt läge, som efter krigsutbroiiel. Han ger en förklaring lill alt svensk flygutveckling lyckades sä överraskande väl. Han svarar all del var erfarenheterna frän England, där man gav uppdrag lill olika industrier. På engelska statens bekostnad logs tävlande alternativ fram. En del industrier fick emellertid inga uppdrag men startade ändå egna utvecklingsprojekt. De hade inga statliga pengar och fick därför vara myckel noga med varje sak de gjorde. Med myckel begränsade medel måste de försöka göra det bäsla möjliga. En del sädana log också hem spelet Del var bl. a. på del sättet som den smått fantastiska Mosquito kom fram. Dessa industriers utgångspunkt var all de måste göra del absolut bästa, eftersom ingen annan betalade vad del kostade.

Söderberg skrivet

"Del avgörande steget till etl rationellt uinyujande av vårl lands resurser logs när genom ramavtalet all utvecklingsverksamhet styrdes till elt enda företag. Monopoltanken måste sedan genomföras med benhård konsekvens - absolul alla krafter måste samordnas mot ell klart definierat mål; inga reservprojekt eller sidolinjer kunde tillåtas.

Utvecklingsarbetet för etl avancerat flygplanprojekl är en process som är full av alternativ och vägskäl. Särskill närdet rör sig om så avancerade projekt all förebilder och erfarenheter saknas är det svårt alt välja; det är frestande att hälla flera vägar öppna. Del fordras kunnighet, framsynthet och djärvhet alt välja en väg och klippa av de övriga. Kanske inle den absolul bäsla, men en säker väg utan ävenlyriigheter, på vilken man kan vandra vidare ända fram till målet.

Men fanns del verkligen en väg utan ävenlyriigheter om man inle höll sig lill kända områden och konventionella linjer? Den frågan var myckel berättigad och högst aktuell. Det märkliga var nämligen all SAAB:s konstruktioner från och med typ 21 högst betydligt avvek från del konven-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

tionella, vilket kunde synas märkligt när man uteslutande arbetade med ett projekl. Jag fick stundom höra hur vansinnigt del var alt lägga alla äggen i en korg, till på köpet till synes så bräcklig.

För att förstå saken måste man ha klart för sig att utvecklingen på sina håll nått sin topp eller i varje fall så långt all vi med våra resurser, t. ex. i fråga om motorer, inte kunde följa med. Då måste man undersöka om det fanns vägar där man kunde tränga fram längre med mindre risker för bakslag. Måhända komma förbi problem som vid utveckling efter kända linjer veleriigen medförde svårigheter eller utgjorde spärrar."

Sedan lämnar han en rad exempel på detta, t. ex, inom Viggensystemel och Drakensyslemel, Så långt Söderberg,

Jag menar all Sverige de närmaste åren genom all välja etl lätt system och genom att poängtera basegenskaperna där har en möjlighet till en okonventionell satsning genom en kraftsamling på ett enklare och billigare system. Jag är som sagt glad för att regeringens direktiv innebär att chansen finns kvar.

Då kan man undra vilka alternativ det kan finnas. Ja, det ena alternativet bör naturiigtvis vara att undersöka vilka möjligheler det finns för all, som jag senast nämnl, ta lill vara modern teknik och ett lätt system.

Del andra alternativet lycker Jag skulle vara ganska dramatiskt som jämförelseobjekt. Vi har trots allt en hel del flygplan i fiänsl i Sverige. Vi har Drakenflygplan, som vi dock sannolikt kommer all skrota i förtid. Jag var häromdagen pä besök på F 1, det förband riksdagen nyligen beslöt all lägga ned. Där sade man att man tydligen skall skrota Drakenflygplan som har flugit bara 700 limmar, fastän den inneboende livslängden på detta plan är 2 000 flygtimmar. Det är en följd av att del skall bli färre jaktdivisioner. Men då behövs väl egentligen inte Jaklviggen så tidigt.

Låt oss säga att vi använder Drakarna så länge det går och alt vi också använder våra SK 60 så länge del går, dvs. fram lill 1993, sedan vi försl lagt ner den lätta attacken i Luleå. Vi kan därmed avbeslälla en del av de Viggenflygplan, de Jaktviggar, som vi nu har beställt hos Saab. Vi kunde då helt avstå från att nyanskaffa stridsflygplan t. ex. frän 1980/1984 och framtill 1990/1992. Vi kan använda den liden lill all i stället förnya Iransportflyget, bassystemet, radarsyslemel etc. Jag vel naluriiglvis alt det kommer att bli invändningar mot della. Man säger t. ex.: Ja, men snälla du, då skall vi skära ner Saab väldigt snabbi. Men mänga politiker säger alt vi inle skall bygga flygplan av sysselsättningsskäl, sä del är kanske ingel problem.

Risken är naturiigtvis att man samtidigl lidigarelägger den s. k. JAS Ny, och det kan vara svårt att ulifrån hitta en sådan lyp som passar svenska behov, Försl behövs ett jaktplan, när de här Drakarna omsider utgår, sedan kommer det aitackplan, så kommer spaningsplan och därefter ylleriigare jaktplan, alltså för ersäitning av Jaklviggen. Della är elt alternativ som man borde granska seriöst. Men lyvärr är del sä - det harjag en känsla av - att vi nu börjar komma i ell läge där man av olika skäl har sagt nej till godlagbara lösningar och det börjar bli en sysselsättningsfråga, och då optimerar vi till slul det här av någon sorts industriella skäl. Försvaret drabbas i så fall.

Bengt Gustavsson antydde att frågan kom snett genom alt man inte visste om att de olika lösningarna vägdes mot varandra. Vad frågan gällde då var alltså försl A 20 plus eventuellt B3LA. Sedan blev den aniingen A 20 eller B3LA. Därpå bestämdes det att det inte fick bli någoidera av de planen. Därefter har avförts ännu fler varianter, beroende på hur långt ner man har velat gå.

Delta påminner litet om sagan som vi alla lärde oss om den myckel försynte mannen som gick till skräddaren för all fl en rock sydd och flck vänla lill lördagen. När han då kom tillbaka sade skräddaren: "Det bidde ingen rock" -"Vad bidde del då?" - "Jo, del bidde en väst." Veckan efter bidde del ingen väst heller, men del bidde en vante, och när han kom tillbaka igen bidde del bara en tumme. -Jag vet inte om det nu stannar vid tummen, eller om vi skall behöva gå även en sista gång, och då vel vi ju alla hur det gick.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

BENGT GUSTAVSSON (s) kort genmäle:

Hert talman! Försvarsminislern beskyllde lidigare Gunnar Björk i Gävle och mig för att vara för tekniska när vi resonerade i flygplansfrågan. Jag är därför lilel nyfiken på vad försvarsministern kan anse om sin partivän Hans Lindblads anförande. Det var intressant, men nog var det tekniskt så det räckte.

Hans Lindblad gav en av mina repliker en välvillig lolkning, och sådanl är jag inte bortskämd med. Men jag måste ändå rälla lill en sak i Hans Lindblads anförande. Han log upp mitt resonemang om all beslutet om den ena eller andra flygplanstypen skulle ha kunnal bli ell annal, om man hade kunnal jämföra de olika alternativen vid etl och samma tillfälle. Hans Lindblad trodde att detta skulle ha varit 1974 års försvarsutredning. Del var inle della Jag avsåg. Då skulle man ta ställning till om man uiöver Viggenprojektei, som man redan hade, skulle la fram ytterligare ett kostsamt projekt eller om man inte skulle göra del. Den lidpunki då man möjligen hade kunnal välja annorlunda låg redan långt tillbaka i tiden. Hans Lindblads partivänner stödde då Viggenprogrammet, och det var inle fråga om att jämföra med nägol annal, t. ex. del som sedan blev B3LA. När vi kom fram lill 1974 års försvarsutredning fanns inte denna valfrihet. Den valmöjlighet vi då hade var om vi skulle ulnyUja vad vi hade eller om vi i stället skulle ge oss in på en koslnadsmässig upprustning.

HANS LINDBLAD (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Milt enda försvar för all Jag pratade om tekniska frågor är alt detta ärende gäller tekniska frågor.

Så lill frågan om när vi skulle ha haft en valsituation. Den socialdemokratiska regeringen menade väl ändå någonting när den gav myndigheterna direkliv att undersöka möjligheterna all la fram ett lättare system. Del som sedan blev B3LA-konceplet var inle någonting som myndigheterna hittade pä själva.

Att Viggen gjordes som eU aiiackflygplan men ocksä var tänkt som en enhelsplaltform för även spaning och jakl sades från början. Men man gjorde

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

efter några ärändå en seriös granskning i den då akluella försvarsulredningen för aU se om vi verkligen skulle ta JA-versionen eller om vi i stället skulle köpa ulifrån. Då fanns det inga tankar på all del också skulle bli en tredje generation Viggen, alltså en allackversion efter jaktflygplanet När Viggensystemel 1960 definierades trodde väl ingen att del skulle leda lill all vi skulle fortsätta att bygga den maskinen långl in på 1990-talet och använda den också om 50 år. Tanken all Viggen skulle bli sin egen efterträdare kom fram och gav rubriker omkring 1974-1975. Jag hävdar alltså bestämt att det funnils en möjlighel all väga A 20 mot lällare syslem.

Jag är ledsen över att Bengl Gustavsson lyckie all han inle kunde la emol del beröm som jag gav honom.

OLLE AULIN (m):

Herr lalman! Mycket har redan sagts i dagens deball om del ödesdigra beslul rörande möjlighelen till fortsatt svensk produktion av mililära fiygplan som riksdagen slår i begrepp att falla. Ytteriigare myckel skulle behöva sägas om man hade möjlighel att med argument övertyga folkparlirepresenlanler-na i riksdagen om del felakliga i den oheliga allians som folkpartiregeringen har ingått med socialdemokraterna. Vi löper risk all för all framlid rasera möjlighelerna lill svensk utveckling av avancerade militärflygplan. Maj Britt Theorin fröjdar sig i sin himmel, där hon befinner sig, långt borta från den kalla verklighetens snåla vindar, och Bengt Gustavsson tar försvarsministern varmt i sin famn. Det borde mana folkpartisterna lill eftertanke.

Delta land är fantastiskt. Vi har inle råd all bygga flygplan för landets försvar, men vi har råd all skänka flera hundra miljoner kronor i u-hjälp lill länder som för krig ulanför sina egna gränser.

Vi har inle råd att producera flygplan till landels försvar, men vi är beredda all anslå miljarder för att kärnkraftverk inte kan las i bmk.

Vi har inte - därför all vi inte anser oss kunna exportera av vär försvarsindustris produkter - råd all producera flygplan, medan alla slora industrinationer världen över tävlar på exportmarknaden. Vi skall tydligen importera flygplan i slällel. Hur går det dä, Bengt Gustavsson, med budgetunderskottet, som Bengt Gustavsson är så angelägen om att minska? Blir inle del större, när vi skall köpa ulifrån?

Av debatten i dag framgår klart all socialdemokrater och folkpartister på hell olika sätt tolkar sin kompromiss i ulskotlsmajoritetens skrivning på denna punkt. Socialdemokraterna trycker hårt på all vad Saab-Scania AB i en framlid skall producera är skolflygplan, som lill nöds skall kunna bära vapen. Del fär inle heller bli fler flygplan än vad som behövs för den rena utbildningsverksamheten. Della är klart utsagt.

Folkpartiet, i varje fall försvarsminislern, lycks tro all porten fortfarande hålls öppen för all ulveckla ett flygplan med möjligheler alt utföra allackuppgifter i en hård stridsmiljö.

Jag vill ställa en direkt fräga, som vi inie har fåll svar på, till försvarsminislern: Kommer överbefälhavaren alt kunna utreda flygplanet 105:15? Del är nödvändigi all vi fär klara besked om vad kompromissen innebär.

Dagens debatt har hela liden visal alt man tolkar in olika saker i kompromissbeslutet. Jag skulle därför vilja fräga försvarsminislern och Bengt Gustavsson:

1. Ger denna överenskommelse några möjligheler lill utveckling av
svenska kvalificerade stridsflygplan i en framlid? Kommer i.ex. Saab alt 1982
ha någon väsenllig kapacitet kvar för konstmktion och utveckling av
moderna stridsflygplan?

2. Hur bedömer försvarsminislern och Bengl Gustavsson kostnaderna i en
framlid för köp ufifrän i relation till kostnaderna fören inhemsk tillverkning
av aitackplan?

Den tredje frågan rikiar jag enbart lill försvarsminstern:

3. Varför drog försvarsminislern undan mattan för den överenskommelse
som de facto fanns mellan centern och folkpartiet, den överenskommelse
som han hade godkänt? Eller jag kanske skall fråga: Vem var det som höll i
matlfransarna? Del slår klart att vi för vårt aiiackflyg inle har behov av någon
flygande matta.

Vi vel all folkpartiet egenlligen är starkt splittrat i denna fråga. Jag skulle vilja argumentera, vädja lill och övertala de försvarsposiliva inom folkpartiet. Kunde viskningar eller rop hjälpa, skulle jag vilja viska lill några och ropa lill andra: Tänk er för! Gör en klar markering till förmån för fortsatt svensk flygproduklion!

Bengt Gustavsson önskade sig ell regimskifte efter årels val. Del gör jag också, Bengt Gustavsson. Lät oss dä fl lillbaka en stark ireparliregering. Del vore bra för försvarei, och det vore bra för möjlighelerna alt fä etl vettigt attackflyg i delta land. Hade vi i dag haft kvar trepartiregeringen, är jag övertygad om all del beslut som vi i dag kommer att falla rörande svenski attackflyg hade varit mer positivt än det vi lydligen kommer att falla.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. ni.

NILS BERNDTSON (vpk):

Hen talman! "Utskottet vill för sin del understryka viklen av akliva samhälleliga insalser på detta område. Del är angelägel alt regeringen låter utarbeta etl program för omställning lill civil produklion inom flygindustrin. Vad utskollel nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna."

Så skriver försvarsutskottet beträffande molionskraven pä åtgärder för övergäng till civil produklion inom flygindustrin. Mot bakgrund av hur de årligen återkommande vpk-kraven tidigare avvisats är della ställningstagande ett framsteg, vilket enbart kan glädja den som varje år motionerat i frågan.

När man läser försvarsulskotlels betänkande finner man dock en viss inkonsekvens. Hemslällan omfattar såväl vpk-molionen som en moiion från socialdemokraterna och en frän centern. Däremot söker utskottet hänga upp sitt resonemang enbart pä de tvä sistnämnda moiionerna och hänvisar lill alt en vpk-motion om alt ett program för övergäng lill civil produklion nyligen avslogs av riksdagen.

Förklaringen lill underlighelerna står att finna i näringsulskottets yttrande

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

över moiionerna. I delta utskott har man intill del löjligas gräns sökl leka med ord för att konslmera en motsättning mellan kraven på speciella åtgärder för flygindustrin och åtgärder för omställning av krigsindustrin i övrigl.

"De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd. Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt frågan till alt gälla krigsmalerielindustrin i dess helhet", skriver näringsulskottel.

Vad är della för nonsens?

Den mest konkreta och omedelbara insatsen måste göras inom flygplans-industrin. Därom handlar moiion 2242 i motsvarande del, som det bmkar heta på riksdagsspråk, och därom har också tidigare motioner handlat - även den moiion som nyligen avslogs av riksdagen på näringsulskottets förslag. "Denna motion log särskill sikte på flygindustrins situation", noleras i en avvikande mening lill näringsulskollels yttrande från de folkpartistiska och moderata ledamöterna. Dessa tar emellertid näringsulskollels lidigare ställningstaganden lill inläkt för all man inle bör göra någon framslällning lill regeringen, en ståndpunkt som bestämt måste avvisas.

Del går inle att komma ifrån all näringsulskottel genom sitt agerande under hela 1970-lalet försall sig i en omöjlig situation. Nu flr inte minst Ingvar Svanberg och socialdemokraterna lida för att de tillsammans med de borgeriiga partierna envist avvisat kraven på åtgärder för övergång lill civil produktion. Nu försöker man konstruera en motsättning som inte finns mellan behovet av kraftfulla åtgärder för flygindustrin i dag och likartade åtgärder för krigsindustrin i övrigt i elt senare skede.

Sanningen är all både socialdemokraterna och numera vissa borgerliga poliliker motvilligt och under trycket av en växande opinion och ofrånkomliga politiska realiteter tvingats retirera undan för undan från negativa attityder.

Sanningen är all vänsterpartiet kommunisterna under hela 1970-lalel drivit kravei på ålgärder för övergång från militär till civil produklion och all hela tiden flygindustrin och Linköping utgjort den mest konkrela frågeställningen.

Elt studium av vpk-molionerna och näringsulskottets ställningstaganden är intressant Lät mig erinra om hur ulskotlel drivits lill reträtt men hela tiden intagit en negaliv hållning.

En beredskap för omställning till civil produktion torde för tillverkarna av krigsmateriel vara ell naturiigl inslag i förelagspolitiken, anfördes 1971 som skäl för att avstyrka kraven på övergång till civil produktion.

Industridepartementet lillsammans med övriga berörda departement följer utvecklingen och överväger vilka äigärdersom kan bli nödvändiga, anfördes 1972.

Motionärerna har aktualiserat en väsenllig fråga, hette del 1973, men utskottet ansåg att del primära ansvaret för förelagens produktionsinriktning måste åvila förelagen själva. Del kan dock vara motiverat från samhällets sida att delta i en planering och eventuellt i speciella fall bidra till att underlätta

övergången till civil produklion, anfördes. Den positionen intog man etl par år.

Behov av en långsiktig, samordnad planering för alternativt uinyujande av försvarsindustrins resurser - observera försvarsindustrins och inle enbart flyginduslrins - uttalades 1976.

En särskild utredning för att undersöka koslnader, meioder och ansvarsfördelning för en alternativ produktionsplanering för krigsmalerielindustrin, vågade man sig på att begära 1978.

Regeringen har tillkallat en delegation för att inventera möjlighelerna för berörd personal vid flygindustrin till civil sysselsättning och har även beslutat om en särskild uiredare som skall ge förslag till alternativ produktions- och sysselsällningsplanering inom försvarsmaterielindustrin i övrigl, skrev utskottet lidigare i år.

Av della framgår hur näringsulskottel tvingats till reträtter men hur man hela tiden sökt komma från kraven på verkliga ålgärder. Tanken på all utarbeta etl offensivt program för övergången har lydligen varil näringsutskottet helt främmande.

Anledningarna lill attjag i sä höggrad uppehållit mig vid näringsulskottets roll, trots all del är försvarsutskottets betänkanden som behandlas, är främst två.

Näringsulskottets yttrande spelar en stor roll för försvarsutskottets behandling av frågan om civil produklion. På försvarsutskottets pluskonto skall dock noteras att della utskott baserar sitt tillkännagivande på samtliga motioner i ärendet, medan näringsulskoltel avstyrkt vpk-motionen.

Näringsulskottel har hela liden som frågan om civil produklion aktualiserats agerat pä ett myckel märkligl säll. Delta utskott bär stort ansvar för att inget blivit gjort för att möla den silualion som nu råder vid Saab-Scania i Linköping. Del är pä detta utskotts inrådan riksdagen årefter år avvisat vpk-kraven om elt program för övergången från militär lill civil produktion.

Den situation som råder vid Saab-Scania hade inie behövt råda. Del hade inte varil nödvändigt att slå så tomhänt inför den omställning och nedgång i den militära flygplanstillverkningen som man nu gör. Del hade varil fulll möjligt att ha ett annal alternativ än arbetslöshet för arbetare och tjänstemän i denna silualion. Del hade varil möjligt alt ha etl färdigt program för utnyttjande av de resurser som frigörs vid en nedskärning av den militära produktionen. Regering och riksdag har elt stort ansvar för försummelserna i fråga om planering för alternativ produktion.

Inför de anställda som känner djup oro för framliden kan aldrig den passiva och avvisande hållningen försvaras.

Det är ett viktigl framsteg all försvarsutskottet i dag uttalar: "Det är angeläget alt regeringen låter utarbeta etl program för omställning lill civil produktion inom flygindustrin." Men, herr lalman, det hade varil ännu bättre om ett sådant uttalande gjorts för många år sedan, som vi från vpk krävt. Då kunde det i dag ha funnils ell program. Då kunde anställda vid Saab-Scania haft meningsfulla arbelsuppgifler som väntat på deras insatser när flygplans-

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 143 tillverkningen minskar eller upphör. Då kunde Linköpings kommun ha sett

Fredaeen den '** större tillförsikt pä den framtida ulvecklingen.

11 mai 1979 Försummelserna i det förgångna är svåra all reparera. För dessa försum-

_____________ melser bär regeringar och riksdag ansvar gemensaml med förelaget. Nu gäller

Försvarspolitiken ' ' beslutsamt agera för alt etl program äntligen utarbetas för övergång lill
fjj ly civil produklion. Nu är del brådskande!

Försvarsutskottets ställningstagande ligger alltså i linje med vpk:s krav och innebär elt steg i den riktning vi länge förordat. Med hänsyn till att yrkande 4 i vpk-motionen 2242 därmed väsentligen kan anses tillgodosett skall jag inte nu framslälla någol annal yrkande på denna punkl än utskottets.

Del finns begränsningar i försvarsulskotlels syn på vilka områden som bör kunna komma i fräga för alternativ produklion. Betydligt fler än de som ulskotlel pekar pä är säkert möjliga. Vi har lidigare angett flera områden såsom energi, miljö, kollektivtrafik och sjukvård. Det finns också skäl att betona alt ell riksdagsuiialande lill regeringen måste följas upp med krav på alt ett program verkligen utarbetas och alt della blir offensivt. Del är illavarslande att regeringspartiets företrädare i försvarsutskoitet förenat sig med moderaterna i en reservation som yrkar avslag på motioner som kräver ålgärder för civilt utnyttjande av industriella resurser.

Folkpartiels agerande är så anmärkningsvärt all Jag kräver etl besked av någon förelrädare för delta parti om motiven för dess handlande. Del beskedel intresserar säkert också de anslällda vid Saab-Scania i Linköping.

Jag inbillar mig inle för elt ögonblick alt man kan slå sig till ro och hoppas på ett program för övergång lill civil produktion. Den politiska och fackliga opinionen måste fortsätta. Den har dock vunnit en framgång som det gäller all gå vidare på. Nu måste man kräva omedelbara åtgärdet

När del gäller yrkande nr 5 i vpk-motionen, om att riksdagen bör uttala att personalen vid Saab-Scania under omställningen till annan produklion skall garanteras anställning vid företagel, släller sig försvarsutskottet avvisande. Denna hållning grundar ulskoltel på vad näringsutskoiiet anförl, Näringsulskottel lyckas dock inte framlägga några vägande skäl mot förslaget. Man har tidigare avvisat krav på sysselsätlningsgaranti i andra branscher. Vissa stödformer finns. Anställningstryggheten skall lillgodoses genom lönsam ny produklion och inle genom statliga stödåtgärder. Detta är vad utskottet anför.

Men när ulskoltel anför utredningsarbete med sikte på alternativ sysselsätlning som skäl mot alt personalen garanteras anställning till dess att sådan produklion kommer lill stånd, då måste man fräga sig om inte utskottet trasslar in sig i sitt egel resonemang.

Vad det handlar om är att ännu finns inle någon alternativ sysselsättning.

Vi kräver att sådan skall skapas. Men vi kräver också all de som i dag

sysselsätts med militär flygplanstillverkning skall garanteras sysselsätlning

under omställningen lill annan produktion.

Kravei på sådan garanti har framförts från personalhåll och är fulll rimligt.

94 Hur olika partier ställer sig lill denna fråga blir elt svar på de öppna brev som

riklats till politikerna från fackliga organisaiioner. Vänslerparliel kommunisterna tvekar inle pä denna punkl. De anställda måste få en sådan garanti, detta av flera skäl.

Arbetare och fiänsleman har genom sina arbetsinsatser säkrat alt statliga beslul har kunnal förverkligas. Därför har också staten elt särskilt ansvar när del gäller anslällningslrygghelen i samband med nya statliga beslut.

Om man vill salsa på alternativ produklion, där resurseroch kunskaper från den nuvarande produktionen lillvaralas, då måste del ocksä vara vikiigi att personalen kan delta i omställningsprocessen. Del mäsle finnas en rad angelägna områden som behöver såväl de resurser som det kunnande som i dag binds till militär flygplansproduklion. Då bör också personalen kunna garanteras anställning under en omställning lill annan produklion.

Uppenbarligen krävs det även här en växande opinion för att bryta en negativ inställning och ell motstånd. Del är beklagligt om detla krav skall mötas av samma negativism som kraven pä planering för civil produklion har mött. De som drabbas av denna hållning är de anslällda inom flygindustrin.

Jag yrkar bifall till motionen 1978/79:2242 yrkande 5 om all riksdagen ultalaratt personalen vid Saab-Scania underomslällningsprocessen lill annan produklion garanteras anställning vid företaget. Jag vill samtidigt yrka bifall till punkterna 1, 2 och 3 i samma moiion.

Slutligen, herr talman, villjag ta upp ytteriigare en vpk-motion, nämligen nr 354 angående den militära underrätielsefiänslen. Det har länge funnils skäl att kritisera nuvarande ordning på della område. Trols de avslöjanden som gjordes i samband med den s. k. IB-affären har ingen förändring skett. Fortfarande är denna verksamhei ställd ulanför nödvändig insyn. Del är naturligtvis vikiigi för vår nationella säkerhet med en väl fungerande säkerhelsfiänsl. Vpk menar dock all denna bör fungera som elt civilt organ direkt under försvarsdepartementet.

Jag yrkat herr lalman, i anslutning lill molionen 1978/79:354

all riksdagen hemställer hos regeringen om förslag lill omorganisation av underrättelsetjänsten till ell civilt organ, som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

att riksdagen uttalar sig för en omorganisation av underräilelsenämnden, som innebär representation för samtliga riksdagspartier saml all nämnden görs ansvarig inför riksdagen och dess konslitulionsutskolt,

att riksdagen, om yrkandena under punklerna I och 2 inle bifalls, avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7 p. F 20 om Insaisberedskap m. m. på 58 300 000 kr.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. tn.

Under della anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr lalman! Försvarsutskottets belänkande 1978/79:23, som nu behandlas, är om inle lill omflnget så dock till innehållet elt omfattande och betydelsefullt aktstycke. Av tidsskäl skall jag inte gå in på alla de områden där jag har haft anledning all väcka motioner, utan jag skall i stort sell begränsa mig lill del avsnitt som berör flygplansfrågan.

Dock några ord om de motioner som jag och mina medmolionärer väckt beträffande försvarets ekonomi och syslem för kompensation för prisstegringar. Del är ett helt orimligt förhållande att riksdagen gång efter annan lägger fasl målsättningen för försvaret, men all dessa beslut inte kan förverkligas därför alt försvarets utgifter för bl. a. löner stiger snabbare än den kompensation som försvaret erhåller för iniräffade löne- och kostnadsstegringar i övrigt. Della innebär att vi är efter år får en försämring av försvarets ekonomi, vilket resulterar i minskad försvarseffekl.

Försvaret har genom fortlöpande rationaliseringar, nedläggning av fredsförband och en kraftig minskning av den fasl anslällda personalen sökl nedbringa kosinaderna för fredsorganisationen. I alla andra sammanhang är det den offenlliga sektorn som skall expandera för alt bl. a. klara sysselsättningen. Denna rationalisering inom försvarei kan inte drivas hur långl som helst. Även de i försvaret anställda behöver ha en rimlig arbetssituation och en god arbetsmiljö. Jag sätter värde på att utskottet så seriöst har tagit upp motionen om behovet av ökade insatser inom personalvården. Det är alldeles ofrånkomligt all det måste skapas möjlighet lill förbättringar pä detta område. Rationaliseringar och personalinskränkningar skapar nämligen betydande personal värdsproblem.

Det beslul, som här i dag skall fattas, om den framtida anskaffningen av attack- och skolfiygplan är etl frän försvarspolitisk, industripolitisk och samhällsekonomisk synpunki utomordentligt viktigt ställningstagande. Folkpartiregeringen avvisar såväl ulvecklingen av flygplanet B3LA som av SK 38/A 38. Regeringen säger sig göra della av ekonomiska skäl. Föredragande statsråd anför att han inte finner det försvarbart att binda sig för projekl som kan komma alt äventyra förutsättningarna alt upprätthålla ett balanserat försvat Utskoltsmajoriteten går i stort sett på samma linje.

Ja, såviu jag förstår, så är ändock alla - bortsett kanske från vpk - ense om att vi även i framliden skall ha ell försvar och att vi även skall ha ett flygvapen. Vad jag saknar i regeringsförslaget liksom i utskottsbetänkandet är hur anskaffningen av flygplan skall ske i framtiden med beaktande av bevarad trovärdighet för svensk neutralitetspolitik.

Hert lalman! Vi byggde för drygt 40 år sedan upp en svensk flygindustri. Vi gjorde det inle utan skäl. Såväl 1930 års försvarsutredning som 1933 års flygkommission var eniga om nödvändigheten av alt vi inom landet skulle kunna utveckla och producera stridsflygplan. Bakom detla låg i första hand en säkerhetspolitisk bedömning. Såvitt jag förstår finns det inga nya faktorer som kan ha påverkal och förändrat en sådan bedömning.

Svensk teknologi har sedan länge haft internationellt högt anseende. Detta gäller inle minsl på flygets område. Många svenska konstmktörer har ägnat

sig udigt åt flygplansutveckling, men när vi på allvar började fillverka stridsflygplan åren före kriget var vi ändock tvungna att ta in etl stort antal amerikanska tekniker. I dag rekryterar amerikanarna experter i Sverige. Saab-Scanias flygdivision är nu även internationellt sett en industri med högt teknologiskt kunnande. Del är delta förelag som nu allvarligt hotas främsl på utvecklingssidan av att en majoritet av riksdagens ledamöier synes vilja salsa på skolflygplanei Ulltotten -jag har hört det benämnas så, och det låter ju inte speciellt avskräckande - i stället för pä SK 38/A 38 eller motsvarande. Eller vad är del -jag vill upprepa den fråga som Olle Aulin ställde - egentligen som kompromissen innebär? Del är utomordentligt oklart, och det lycks vara utomordentligt svårt att fl ell klart besked.

Försvarsministern frågade tidigare i dag på tal om Saab-Scania och sysselsättningen där: Vilken annan industri kan uppvisa en orderbeläggning för tio är framåt? Han ville på det viset låta påskina att sysselsättningen vid Saab-Scanias flygdivision inte skulle beröras. Ja, den sysselsättning som del här gäller under lio år ligger på verksladssidan, men det stora antal kvalificerade tekniker som arbetar på utvecklingssidan berörs snabbt, om inte riksdagen bestämmer sig för utveckling av etl avancerat stridsflygplan i framtiden. Jag tycker att man skall ha det i minnet.

Alla hoppas vi att Sverige inte skall komma i krig, men det är som en framstående militär en gång uttryckte det: "Frågan är, vad vi i vårt land är beredda att betala för något, som förmodligen inte händer, men som om det händer, flr fmklansvärda konsekvenset" Ja, det är en allvariig fråga, och svarel får inle avgöras av tillfälliga samhällsekonomiska problem. Det vi är beredda att satsa på försvaret måste alltid ytterst bli beroende inte bara av dagsläget i väriden - vilket är oroande nog - utan även av länkbara utvecklingslinjer i en oviss framtid, där del gäller att vara mera realist än optimist.

Det verkar av den förda debatten som om flygplanstillverkningen endast vore en samhällsekonomisk belastning. Så ärju ingalunda fallet. I ett läge då svensk induslri genomgår en inle minst för samhället dyrbar omslmkturering är del viktigt att slå vakt om och siödja utvecklingsindusirier. Jag har i motionen 2271 redovisat vad flygindustrin betytt och betyder för utveckling av produkter på det civila området, exempelvis inom vindkraftsenergin, på det submarina området, när det gäller medicinsk teknik och civil elektronik liksom på bilområdel och på civilflygsområdel. Det är ett utvecklingsarbete som beiyder mycket inle minsl samhällsekonomiskt. Vi behöver ur näringspolitiska synpunkter slå vakl om det höga teknologiska kunnande som vi förfogar över vid Saab-Scanias flygdivision.

Sedan har man varit inne på att Saab-Scania inte har någon civil produktion. Jag vill då framför allt understryka, somjag gjorl många gånger, att försvarsindustrin är en relativt liten del av verksamheten inom Saab-Scania,

Vi kan naturiigtvis, herr talman, i fredstid köpa flygplan från utlandet. Men de bästa möjligheterna att styra kostnadsutvecklingen har vi vid inhemsk utveckling och produktion. Vi får dessutom då ett för vårl eget försvar

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

1 Riksdagens protokoll 1978/79:143-145

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

"skräddarsytt" vapensystem, och en stor del av utgifterna återbetalas genom bl. a. de skatteinkomster som de inom flygindustrin sysselsatta tillför stal, landsting och kommun. Med en samhällelig ekonomisk lolalkalkyl synes det vara en omöjlighet all skaffa flygplan billigare än genom inhemsk utveckling och produklion.

Del talas så myckel om alternativ sysselsättning inom försvarsindusirin. Några konkreta förslag redovisas inle. Beträffande flygindustrin är största möjlighelen - inle till alternativ utan till komplellerande produklion - att bevara utvecklingskapaciteten på den mililära sidan. Dä skapas förutsättningar för att i internationellt samarbete bygga upp även en civil flygindustri.

Socialdemokraterna i Linköping och över huvud lagel i Östergötland söker ge sken av all de anvisat vägar lill alternativ produktion vid flygdivisionen bl. a. på det medicinskt-lekniska området och på transportområdet Några som helst analyser av vad det skulle kunna ge i sysselsättning har inle redovisals och än mindre om de olika produkter, som man förordar, över huvud taget kan finna köpare. Det är ett försök att komma ur den för socialdemokraterna hell naturligt besvärliga silualionen, all de genom sitt agerande i flygplansfrågan kan orsaka en beiydande arbetslöshet i Linköping liksom stora svårigheter för Linköpings kommun.

Hen talmän! Försvarsfrågan är förvisso inte speciellt röstvärvande. Jag anser dock att vi som ansvariga politiker har att se till att om vårt land skulle drabbas av ofred skall så många som möjligt ha en rimlig chans att överieva. För detta fordras god utbildning för dem som skall delta i det militära försvarei, och de måste förfoga över vapen och vapensystem som är åtminstone likvärdiga med motståndarens. Även totalförsvaret i övrigt måste i fred ges resurser så all nationen har en rimlig chans all överieva som fri nation. Försvaret flr därför inte gång efter annan bli en budgeiregulaiot som man pmtar på när det är ont om pengar. Försvarets behov måste alltid tillgodoses utifrån gjorda säkerhetspolitiska bedömningar.

KERSTIN ANDERSSON i HJärtum (c):

Herr lalman! Jag vill ta etl par minuter av kammarens dyrbara tid i anspråk för att belysa vad dagens beslut om det militära försvarets fortsatta utveckling i flygplansfrågan kan innebära för Volvo Flygmotor AB i Trollhällan.

Jag vill först ge Volvo Flygmotors ledning och olika fackföreningar en särskild eloge för att de, trots att de under den socialdemokraliska regeringen trodde på en fortsatt utveckling av den svenska flygindustrin, ganska tidigt började ta upp utveckling av civila projekt och alternativ produklion. Man har därför samarbelsprojekl i gång med flera utländska förelag. Ett avtal med General Electric skulle ge sysselsättning åt 150-200 personer, och del har nu med hjälp av lån eller garanti frän staten pä 125 milj. kr. blivit färdigt

Men vid statsminister Ullstens besök pä Volvo Flygmotor den 4 maj i är klargjordes, enligt tidningsreferat, vad vi i och för sig redan visste, nämligen att detta projekt inte alls kompenserar det bortfall av arbetstillfällen som den politiska uppgörelsen i flygplansfrågan ger upphov till. Skall man slippa varsla

150 lekniker om avsked inom elt år måste man även fä möjlighel till avancerat utvecklingsarbete. Ju fler svenska flygmotorer man kan fä beställning på till skolflygplan eller till lätta attackflygplan, t. ex. av lyp Åslingen, desto lättare har man all få koniraki för all vidareutveckla och bygga t. ex. den amerikanska Garrelmolorn. Det skulle innebära 300-600 arbetstillfällen. Åke Gustavsson nämnde en del av della i sill anförande -liksom försvarsminislern-och anförde General Eleclrics villkorslån, som Jag tidigare talat om. Man behöver etl minst lika stort lån av staten för alt köpa in sig i Garretprojektet. Jag hoppas alt regeringen är villig att ställa upp dä också.

Socialdemokraterna vill ju inte ha nyutveckling av svenska flygplan, men däremot erkände Bengt Gustavsson all det kanske behövs en nyulvecklad motor. Folkpartisterna, som skrivii sig samman med socialdemokraterna i utskottet, säger däremot att skrivningen innebär att man kan fortsätta all titta på Åslingen. Man kan undra vad uppgörelsen egenlligen innebär.

Statsminister Ullsten ville vid sitt besök i Trollhättan inle ge någol besked om man skall ha en svenskutvecklad motor eller ej i det lätt beväpnade skolflygplan som ingår i den folkpartisliska-socialdemokratiska flygplansuppgörelsen. Saab-Scania vill Ju helst köpa en utländsk och färdigutvecklad motor. 'Jag hoppas i alla fall att båda dessa partier också kan enas med oss om att motorerna bör tillverkas och vidareutvecklas i Sverige och i Trollhättan.

Med detta vill jag yrka bifall lill reservationen 3 vid försvarsutskottets betänkande nr 23 och f ö. till utskottets hemställan.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, rn. m.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr lalman! Med anledning av den intensiva gårdagen kom Jag 30 minuter för senl med min anmälan lill dagens lalariisla - en något stelbent riksdagskan.slibyråkrati - och placerades längst ner pä lalariislan och får bara sex minuter. Men det ger mig ju å andra sidan en chans alt ge den här debaUen en högre lyftning och en värdig avslutning.

Det tillhörde förr del politiska spelet all försöka utmåla kommunister och andra socialistiskt tänkande människor som försvarsfiender som var villiga att utlämna landet till främmande makt För mig som kommunist är det naturiigl att säga att Sverige skall ha etl försvar som värn för vär nationella självständighet och officiellt proklamerade neutralitetslinje. Men samtidigt villjag slå fast att vårl starkaste försvar, värt bästa skydd i en orolig värid, är en konsekvent neutralitetspolitik och fortsatt alliansfrihet.

Det olyckliga för vårt land är att vi aldrig har lyckats få en militäriedning som genomsyrats av insikten om detla. Under andra väridskriget fanns del många slpllar med officersfullmakter som ville att vi skulle traska i väg i Karl XILs fotspår Under tiden därefter har stormaktstänkandet tagit sig uttryck i att man skapat en försvarsordning som till beiydande delar haft stormakternas militärapparat som förebild.

Den svenska militäriedningen har aldrig accepterat den grundläggande filosofi som inte bara vi kommunister utan svenska folkets majorilel har i den

Nr 143

Fredagen den 11 rnaj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

100

här frågan, nämligen all akliv fredspolilik och konsekveni neutralitet är det som kan ge oss en chans om det blir ett krig. Ell sådanl resonemang har aldrig accepterats av militäriedningen. För dem är Sveriges skydd beroende pä hur många dyra och sofistikerade flygplan vi har, hur många ubåtar och hur många miljarder som de flr till förfogande. Under hela efterkrigstiden har mililärpolitiken också utformats utifrån della synsätt En allians mellan borgare och svenski storkapital har dirigerat spelet i korridorer och kammare, och de socialdemokraliska försöken all bromsa della - i den mån de har funnils - har ömkligen kommil lill korta. Maj Brill Theorin har visserligen kämpat väl och tappert för en förnuftigare linje, men i sina krav pä gmndläggande förändringar av den försvarspolitiska filosofin har hon fått kämpa ganska ensam pä barrikaderna - tyvärr.

Men kampen har naluriiglvis inle varil resultallös. En växande opinion mot miljardrullningen tvingar nu regeringen och militäriedningen lill vissa reträtter när del gäller frågan om flygplansanskaffning, som Ju ärdel verkliga ginnungagapet när del gäller svenska folkels skattepengar,

ÖB skall nu än en gång utreda attackflygets framtid. Jag tror det finns anledning att se upp, så att det inle bara blir en taktisk reträtt och en kringgående rörelse för att med andra manövrer och nya uppfräschade argument tvinga på svenska folkel nägol annal svindyrt flygplansprojekt.

Trots att del nu har bromsals en smula på det här området är del meningen att riksdagen i dag skall falla etl beslul som innebär alt militärutgifterna för nästa budgetår skall vara 13 111 955 000 kr. Tar man med belopp som finns men som inte syns, torde man ulan överdrift vara uppe i 14 miljarder kronor.

14 miljarder kronor. Del är en svindlande summa, som också innebär alt Sverige ligger i lopp i väriden när det gäller militärkostnader per capita.

Den unga socialdemokratin sade: Inle en man, inle ell öre lill militären! Sedan gick man med pä allting, och nu är vi alltså uppe i en militärbudget på officiellt drygt 13 miljarder. Socialdemokratin föreslår 12,7 miljarder. Jag vill inle kalla del etl alternativ i mililärfrägan.

Vi vill ha en hell annan typ av försvar än den nuvarande militärordningen. Hur vi vill se principerna för en ny militärordning harjag haft tillfälle att utveckla tidigare. Tiden medger inte attjag går närmare in pä del nu, men del handlar om ett försvar som är anpassat till värt lands resurser och vär neutrala position och som är uppbyggt efter helt andra principer än de nuvarande. I konsekvens därmed har vi föreslagit en minskning av mililärkoslnaderna med 50 96.

Jag yrkar bifall till arbetarpartiet kommunisternas moiion 694.

Eftersom Jag ser att försvarsutskottets ordförande sitter här och i anslutning till att jag i det här inlägget har betonat att en konsekvent neutralitetspolitik är vårt lands viktigaste värn vill jag säga att jag reagerar med kraft mot de nu bekräftade uppgifterna alt NATO använder norra Sverige som övningsplats för sitt flygvapen. Jag vill passa pä att fråga Per Petersson, som är så känslig när det gäller ulnytfiandet av norrbottniskt territorium: Är Per Petersson beredd all fördöma detta och att agera mot del i

fortsättningen? Kommer Per Petersson som försvarsutskottets ordförande att ulnylfia utskottets initiativrätt?

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Pä den direkta frågan, som gäller all mililära plan från NATO skulle ha varit verksamma i övre Norriand, vill Jag svara alt jag i går på förfrågan från journalister sagt all det är mycket olämpligt att det varit på del sället.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

LARS HENRIKSON (s):

Herr lalman! När del gäller försvarsfrågan i sak vill Jag för vinnande av lid instämma i vad Bengt Gustavsson anfört i inledningen av den här debatten. Sverige kommer all ha ett starkt försvar. Försvarsfrågan är och kommer alt förbli en hela folkels angelägenhet. Våra ansträngningar för avspänning inom världssamfundet - en fråga som f ö. behandlades i riksdagen förra veckan -är naturiigtvis av stor vikt för att uppnå framgång i dessa ansträngningar.

Flygplansfrägan är en viktig del av dagens beslut, och del har också framgått av flera av inläggen här.

Sverige har en framstående egen industri för tillverkning av krigsflygplan. Eftersom denna induslri tiU beiydande del är föriagd till min egen kommun finner jag del angeläget att ylleriigare understryka några saker.

Men först vill Jag ta upp en fräga som överraskande nog kommit i skymundan i dagens debatt. Den berördes av Bengl Gustavsson i hans anförande inledningsvis. Jag tänker pä försvarsutgifterna.

Vilket utrymme har vi och vilket utrymme kan vi ta ansvar för när det gäller anslag till försvaret? Vi vel att samhällsekonomin befinner sig i miserabelt skick, och någon ljusning kan väl knappast skönjas - i varje fall inte för dagen. För egen del kan jag inle borlse från sådana realiteter i det sammanhang som vi nu diskuterar.

Frågan om alternativ civil produklion inom de industrier som i dag tillverkar militära flygplan utgör en viklig del i de överväganden som ligger lill gmnd för socialdemokraternas ställningstagande. I den moiion, nr 2255, som socialdemokraterna avlämnat och som behandlas i utbildningsutskottets betänkande nr 42, föreslås att 4 milj. kr. skall avsättas för teknisk forskning vid Linköpings högskola. Avsikten är all snabbt initiera ell forsknings- och utvecklingsarbete för alt ta fram olika produkter av civil karaktär med hög teknisk kvalitet Åke Gustavsson nämnde f ö. exempel på produkter som finns upptagna i den här motionen.

Försvarsutskottet har beretls tillfälle all yttra sig över motionen. Lakoniskt och ulan elt spår av saklig motivering avfärdas motionen av försvarsutskottets borgeriiga majoritet med följande ord -eftersom de inte är särskilt många skall Jag citera dem: "Försvarsutskoitet är inle berett att tillstyrka att anslaget Tekniska fakulteterna för nästa budgetår ökas uiöver regeringens förslag."

Att de borgerliga ledamölerna i utbildningsutskottet skulle orka med en sakprövning är av allt alt döma att begära för mycket. Efter vad som hänt torde det bli svårt för de borgeriiga politikerna att med krav på trovärdighet

101

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspohtiken, m. m.

lala sig varma för sysselsättning och alternativ produklion inom försvarsindustrin.

I en situation när prakliskl lagel alla inser nödvändighelen av en omstrukturering inom försvarsindustrin finner Jag det mycket anmärkningsvärt att man frän borgeriigi håll inle vill medverka lill att underiätta en sådan omstrukturering. De anställdas organisaiioner vid exempelvis Saab i Linköping har begärt sådana särskilda insalser. Del kravei har f ö. framförls också i andra sammanhang.

Vad hade varit naluriigare än att i samband med dagens beslut i försvarsfrågan ge de ylteriigare resurser som begärts frän socialdemokratiskt håll - detta särskilt om man ser frågan mot bakgmnd av vad som skett i flygplansfrägan, med de hundratals miljoner som lagts ned pä ulredningar i del sammanhanget

Jag är alltså utomordentligt besviken på de borgerliga partiernas inställning lill framlagning av civila produkter inom försvarsindusirin. Företagen i fråga har naluriiglvis också de sill ansvar, men samhället bör inle dra sig undan att ställa resurser till förfogande. Frän socialdemokratisk sida kommer vi alt fullfölja värt arbele för alt därigenom trygga sysselsättningen för de anställda och en progressiv utveckling för svensk industri.

Jag ber med dessa ord alt fä yrka bifall lill de socialdemokratiska ställningstagandena i de betänkanden som vi nu behandlar.

102

Försvarsminislern LARS DE GEER:

Herr lalman! Både Olle Aulin och Per-Olof Strindberg har frågat mig om Jag anser all vi kommer all ha kvar någon flyginduslri i framtiden. Mitt svar på frågan är all vi inom överskådlig framlid kommer att både utveckla och lillverka flygplan i del här landet.

I mill första anförande i kammaren i dag specificerade jag i fem punkter varför vi kommer all ha kvar en flyginduslri, och det flnns ingen anledning lill all repelera vad som där sades. I utskottets skrivning sägs att mina direktiv till överbefälhavaren leder till att statsmakterna får ett lillräckligt beslutsunderlag avseende alternativa flygplanssystem.

Olle Aulin frågar mig nu vad vi egenlligen vill. Jag har här fyra tättskrivna A 4-sidor. Rimligtvis kanjag inle uppta kammarens tid med att förklara vad som finns på dessa fyra sidor. Delta skulle ta mycket lång tid.

Per-Olof Strindberg betonade vikten av all del totala försvarets olika delar har erforderiig beredskap. Därför är det av vikl alt inte bara förband inom det mililära försvarei och det civila försvaret övas ulan att också förmågan att leda vårt land under krigsförhållanden då och då kontrolleras. Det är med tillfredsställelse jag kan meddela riksdagen att en försvarsövning för regeringens kansli och vissa centrala totalförsvarsmyndigheter i dag har avslutats i Karisborg. Den har syftat till att studera och öva samverkan inom landets högsta ledning under skärpt beredskap och krig. I övningen medverkar bl. a. delar av statsrådsberedningen och samtliga departement. Befattningshavare i departemenl och olika statliga myndigheter fick tillfälle

att pröva och komplettera de planer som ligger till gmnd för den ledning av Nr 143
landei, som riksdag och regering skall utöva vid kriser och i krig. Fredagen den

OLLE AULIN (m): "J

m. m.

Herr talman! Jag ställde frågan huruvida vi i fortsättningen kan ha någon kapacitet kvar för konstruktions- och utvecklingsarbete när det gäller rorsvarspohtiken, moderna stridsflygplan. Att vi skall ha en flygindustri ett antal år framåt står ju fullt klart, men den skall enligt vad försvarsministern själv sade syssla med alt producera Viggen, alt utveckla elt skolflygplan - hur del skall se ut vet vi i dag inte, eftersom tolkningarna är olika - och i framtiden också göra omfattande förändringsarbeten vad avser målsökning, skydd och vapen för ell flygplanssystem, som vi dä eventuellt skall producera med hjälp av ullandel. Slulligen skall man dä ha robolutveckling och civil produktion.

Men min konkrela fråga var alltså huruvida man har möjligheter till ett fortsatt konstruktions- och utvecklingsarbete när det gäller etl svenskt modernt stridsflygplan. Min bedömning är att den utvecklingskapaciteten inte kommer att flnnas kvar vid Saab efter dagens beslut.

Den andra frågan som jag ställde var; Hur blir del med det uppdrag som ÖB har fåll? Jag ställde denna fråga därför alt tolkningarna är så olika dels av vad propositionens skrivning innebär, dels av vad som menas med utskoltsmajoritetens skrivning på denna punkt. Jag är tacksam om dörren kan hällas på glänt. Har någon här, t. ex. Hans Lindblad, salt in foten så att dörren inte helt kan slängas för fortsatt utveckling av kvalificerade stridsflygplan inom svensk industri, då ärjag tacksam.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Den fråga som Olle Aulin nu ställt gäller om vi i framtiden ensamma kommer all kunna utveckla en ny gmndplaltform efter Viggen eller om vi måste samarbeta med andra länder när det gäller ett sådant utvecklingsarbete. Det är egentligen bara supermakterna och några fä andra länder som anser sig ha råd all ensamma ulveckla nya gmndplaltformar. Alla de övriga har valt alt samarbeta för att med längre serier kunna hålla nere kostnaderna.

Frågan om vi i framtiden ensamma kommer att kunna ulveckla nya stridsflygplan eller inle kan för dagen inte besvaras. Allt beror på hur väl vår flyginduslri lyckas när del gäller övergången lill civila flygplan och om man därigenom kan bibehålla erforderiigt antal skickliga tekniker för att även i framtiden ensamma kunna klara utvecklingen av nya stridsflygplan.

OLLE AULIN (m):

Herr talman! Vi moderater menar alt det borde ha funnits möjligheter att Ulveckla B3LA eller A 38-planel. ÖB anser också att det borde ha varit möjligt au inom rimliga nivåer utveckla det planet. Där skiljer vi oss åt. Men vi hoppas fortfarande att dörren står på glänt i vad gäller möjligheterna att Ulveckla ell skolflygplan som kan upplräda i svår stridsmiljö och som är beväpnat och som kan göra insalser i den miljön.

Överläggningen var härmed slulad.

103

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Försvarsutskottets betänkande nr 23

Punkten 1

Mom , I

Proposiiioner gavs på bifall lill l:o) ulskollets hemställan, 2:o) del av Oswald Söderqvist under överiäggningen framställda yrkandet saml 3:o) molionen nr 694 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Dä Oswald Söderqvisl begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig,

I enlighel härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

104

Den som vill all kammaren bifaller försvarsulskotlels hemställan i betänkandet nr 23 punklen I mom, 1 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil det av Oswald Söderqvisl under överläggningen framställda yrkandel.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvisl begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 13

Mom. 2

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Bengl Gustavsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengl Gustavsson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i belänkandet nr 23 punkten 1 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av Bengt Gustavsson m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav föfiande resultat:

Ja - 143

Nej - 128

Avslår - 1

Mom. 3-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

dessa punkier hemställt.

Punkterna 2 och 3 Kammaren biföll vad utskollel

Punkten 4

Mom, 1

Proposiiioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 2 av Per Petersson och Gunnar Oskarson, (x;h förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Petersson begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller försvarsulskoiieis hemslällan i betänkandet nr 23 punklen 4 mom. 1 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 2 av Per Petersson och Gunnar Oskarson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Petersson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 228 Nej - 45

Mom. 2

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 2242 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra, proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskoitels hemställan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 2242 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 260 Nej - 13

105

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Erik Glimnér m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Björk i Gävle begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsulskoiieis hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Erik Glimnér m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Gunnar Björk i Gävle begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 149

Nej - 108

Avstår - 15

Anton Fågelsbo (c) anmälde att han avsett alt rösta nej men markerats som frånvarande.

Mom. 4

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Erik Glimnér m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Björk i Gävle begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller rörsvarsutskotlels hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom, 4 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av Erik Glimnér m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Gunnar Björk i Gävle begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148

Nej - 111

Avstår - 13

106

Anton Fägelsbo (c) anmälde att han avseii all rösta nej men markerats som frånvarande.

Mom. 5

Ulskollets hemställan bifölls.

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 5 av Per Petersson m. fl., och förklarades den förta propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Petersson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 6 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av Per Petersson m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Per Petersson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav föfiande resultat:

Ja - 203 Nej - 70

Mom. 7

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 2242 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller fdrsvarsulskoitets hemställan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 7 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 2242 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Nils Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 260 Nej - 13

Mom. 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

107

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Mom. 10

Propositionergavs pä bifall till dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 6 av Bengl Gustavsson m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bengl Gustavsson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsulskotlels hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 10 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 6 av Bengl Gustavsson m.fl.

Ja - 143

Nej - 128

Avstår - 2

Mom. 1 1-14

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 15

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 696 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisl begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsulskotlels hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 15 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 696 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 257 Nej - 14

108

Punkten 5 Mom. I

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Bengl Gustavsson m. fl. i moisvarande del, och förklarades den

förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bengl Gustavs- Nr 143

son begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposi- Fredaeen den

t'0": 11 maj 1979

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i betänkandet nr 23 punklen 5 mom. 1 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 7 av Bengl Gustavsson m. fl. i motsvarande del.

Försvarspolitiken, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Bengt Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 127

Avslår - I

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) ulskollets hemslällan, 2:o) reservationen nr 7 av Bengt Gustavsson m. fl. i motsvarande del, 3:o) molionen nr 696 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del saml 4:o) molionen nr 1784 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i moisvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Bengl Gustavsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o)och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighel härmed blev följande voleringsprotxjsilion för voieringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående försvarsulskotlels hemslällan i betänkandei nr 23 punklen 5 mom.

2 antar reservationen nr 7 av Bengt Gustavsson m. fl. i motsvarande del rösiar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 696 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

109

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvisl begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 119

Nej - 13

Avslår - 138

110

Anton Fågelsbo (c) anmälde all han avseii alt avslå frän att rösta men markerats som frånvarande.

Följande voieringsproposition för huvudvoteringen upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsulskotlels hemställan i betänkandet nr 23 punkten 5 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 7 av Bengt Gustavsson m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Bengl Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav föfiande resultat:

Ja - 143

Nej - 129

Avslår - 1

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 696 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisl begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsulskotlels hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 5 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall till molionen nr 696 av Lars Werner m. fl, i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 143

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde Fredagen den

rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omrösl- j| - gjg

ning gav föfiande resultat: __________

Försvarspolitiken, m. m.

Ja - 258 Nej - 13

Mom. 4-7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälll.

Punkten 6

Mom. I och 3

Proposiiioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 8 av Bengt Gustavsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Bengl Gustavsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i belänkandet nr 23 punklen 6 mom. 1 och 3 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 8 av Bengt Gustavsson m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Gustavsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142

Nej - 127

Avslår - 2

Mom. 2 och 4-7

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa momenl hemställt.

Punkten 7

Mom. 1 -44

Kammaren biföll vad ulskouet i dessa momenl hemslälll.

Mom. 45

ANDRE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande punkterna 1 och 2 i det av Nils Berndlson vid detta moment under överiäggningen framställda särskilda yrkandet. Därefter ställs proposiiioner i fräga om utskottets hemställan under mom. 45.

Ill

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Punklerna 1 och 2 i del av Nils Berndlson framställda yrkandet Proposiiioner gavs pä dels bifall till, dels avslag på nämnda punkier, och

förklarades den senare proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Sedan Nils Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande

voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren beträffande försvarsutskottets betänkande nr 23

punklen 7 mom. 45 avslår punklerna 1 och 2 i det av Nils Berndtson under

överiäggningen framställda yrkandel röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit punklerna 1 och 2 i Nils Berndtsons

yrkande.

112

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Nils Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 256 Nej - 13

Ulskollets hemställan

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels punklen 3 i det av Nils Berndtson under överiäggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Nils Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsulskotlels hemslällan i betänkandet nr 23 punkten 7 mom. 45 röstar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil punklen 3 i del av Nils Berndtson under överiäggningen framställda yrkandet.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Nils Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 256 Nej - 13

Mom. 46-55

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Punkterna 8-15

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Utbildningsutskottets betänkande nr 42

Mom. 1-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 6 och 7

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Torsten Karlsson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Försvarspolitiken, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 42 mom. 6 och 7 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen av Stig Alemyr m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Torsten Karisson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 137 Nej - 129

Försvarsutskottets betänkande nr 24

Utskottets hemställan bifölls.

Försvarsutskottets betänkande nr 25

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels del av Oswald Söderqvisl under överiäggningen framställda yrkandet, och förklarades den förta propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 25 mom. 1 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit del av Oswald Söderqvisl under överiäggningen framställda yrkandel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 252 Nej - 13

8 Riksdagens protokoll 1978/79:143-145

113

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

Mom. 2

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 4 Föredrogs

Försvarsulskotlels belänkande

1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om

tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 säviii avser

försvarsdepartementels verksamhetsområde

Utskottets hemställan bifölls.

§ 5 Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

Föredrogs skatteutskottets belänkande 1978/79:48 med anledning av proposilionen 1978/79:154 om omfördelning av den åriiga fordonsskallen, m. m. jämte molioner.

Regeringen (budgetdepartemenlet) hade i proposilionen 1978/79:154 föreslagil alt riksdagen skulle anta vid propositionen fogade förslag lill

lag om ändring i vägtrafikskallelagen (1973:601),

lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskalt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskall.

114

Beiräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I proposilionen föreslås alt den femte och sista etappen genomförs av den omläggning av den årliga fordonsskallen som påböriades genom beslul av 1970års riksdag. Omläggningen innebären omfördelning av fordonsskatten för fordon med en lolalvikl över 3 lon. Reformarbetet som sådanl leder lill oförändrad eller sänkt skatt för bensindrivna bussar och lastbilar, sänkt skall för flertalet lastbilar utan anordning för påhängsvagn, höjd skatt för andra lastbilar saml höjd skall för flertalet släpvagnar. I samband med att femte etappen genomförs föreslås all skatten på de allra lättaste bussarna och lastbilarna höjs så au den kommer i nivå med moisvarande personbilar.

I propositionen föreslås också en höjning av kilometerskatlen på släpvagnar med ca 15 96. Förslaget hänger samman med den höjning av bensinskatten och kilometerskatlen som genomfördes våren 1978 och som innebar mindre höjning av kilometerskatten för släpvagnar än för övriga fordon.

Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg skall enligl förstag i proposilionen utgå med 10 96 av den kompensalions-gmndande kostnaden i stället för 15 96 som nu gäller. Överstiger denna kostnad 4 000 kr. bör kompensation utgå med 50 % av skallen pä bensin i stället för 60 96. Vidare föreslås att den minsta kompensalionsgrundande kostnaden höjs från 200 kt till 600 kr.

Slutligen föreslås i propositionen förenklad redovisning av bensinskatt i vissa fall."

I detla sammanhang hade behandlals dels de med anledning av proposilionen väckta moiionerna 1978/79:2444 av Sven-Olov Träff (m) och Knul Wachtmeister (m), 1978/79:2479 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen med godkännande av proposilionen 1978/79:154 uttalade all en utredning snarast borde företas av effeklerna av höjd kilomelerskalt för lastbilar och släpvagnar i syfte all successivi minska godstransporter med lastbil pä länga och medellånga avstånd, varvid borde beaktas möjligheler att överföra transporter på andra irafikslag, sysselsättnings- och regionala effekter i enlighet med vad som anförts i molionen.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

dels de under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöie väckta moiionerna

1978/79:1154 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) och

1978/79:1732 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställts au riksdagen beslutade all den åriiga fordonsskatten den I juli 1979 höjdes med 40 96 för traktorer, lastbilar och andra skalleplikliga motorfordon än bilar och motorcyklar.

Ulskotlel hemställde

A. att riksdagen med avslag på moiionerna 1978/79:2444 och 1978/
79:2479 och med godkännande av proposilionen 1978/79:154 skulle anta de
vid proposilionen fogade förslagen lill

lag om ändring i vägtrafikskallelagen (1973:601),

lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskalt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskaU,

B. att riksdagen skulle

1. beträffande bensinskattereslitution lill kuslfiskare avslå molionen
1978/79:1154,

2. beträffande höjning av fordonsskatten avslå molionen 1978/79:1732.

Reservation hade avgivits av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Weslberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Eric Marcusson (samtliga s) som ansett att utskottet under B 2 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1732 skulle anla av reservanterna framlagt förslag lill lag om ändring i vägtrafikskallelagen (1973:601),

HAGAR NORMARK (s):

Herr talman! Till skatteutskottets betänkande 1978/79:48, som vi nu har att behandla, är fogad en reservation som följer upp en motion frän socialdemokraterna om en höjning av fordonsskatten för traktorer, lastbilar och andra skattepliktiga fordon än personbilar och motorcyklar, Detla krav framförde vi redan 1977, då fordonsskatten höjdes för bilar och motorcyklar, men ingen motsvarande höjning skedde för övriga skattepliktiga fordon. Vi

115

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

finner del orättvist att undanta vissa fordonsslag från likvärdig beskattning. Det lägger en tyngre börda på hushällen och de enskilda människorna. Del åstadkommer också slora iröskeleffekter mellan olika fordonskategorier.

Utskottet anser all vårl förslag skulle innebära en chockhöjning för den tyngsta trafiken och inverka menligt pä denna del av näringslivet. Den borgeriiga politiken under snart tre år har medfört en klar försämring av hushällens standard. Det kan också påvisas en klar förändring av bruttospa-randet från 1976 till 1979. Den offentliga sektorn har minskat sin andel från 30 96 år 1976 till 6 96 år 1979. Samtidigt har bruttosparandel i den privata seklorn ökat från 70 lill 94 96. Näsian hela ökningen av sparandel har skett i förelagen,och förmögenheten inom näringslivel harökat. Del vore inlressanl all få veta om de näringsgrenar vi här diskulerar utgör något undantag i del fallel.

Under samma tid har statens finanser slarkl försämrats. Vårt förslag om en höjning av fordonsskatten för traktorer, lastbilar och andra skattepliktiga fordon skulle tillföra staten ylteriigare 300 miljoner. Del kan möjligen anföras att del är elt blygsamt tillskott, men varje förslag som förbättrar finanserna och som inte går ul över de sämst ställda i samhället borde hälsas med tillfredsställelse.

Den borgeriiga majoriteten i utskottet avvisar nu, liksom lidigare, vårl yrkande med alt del "närmasi lorde få betraktas som ett led i motionärernas finanspolitiska program". Detta är en svag motivering för att gå emol vär motion.

Herr talman! Med dessa kortfattade motiveringar berjag att få yrka bifall till den vid skatteutskotlels belänkande nr 48 fogade reservationen av Erik Wärnberg m.fl.

116

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Regeringen har ju i en proposition om trafikpolitiken föreslagit alt man skall ersätta kostnadsansvarighelsprincipen, som i och för sig inte har blivit genomförd, med en ny prissäliningsprincip för transporter som skall bygga på samhälleliga marginalkostnader. För vår del anser vi att det sistnämnda sättet alt beräkna kostnaderna hell bör avföras ur den trafikpolitiska debatten. För del talar flera skäl och framför allt del förhållandel att detla beräkningssäll knappast går all tillämpa på mer än vissa delar av transportsektorn. I stället bör fordonsbeskatlningen användas som ett av flera trafikpolitiska instrument för all åstadkomma en transportapparat som från samhällsekonomisk synpunkt, från miljö- och energipolitisk synpunkt är den bäsla möjliga.

En successiv överföring av godstransporter på långa sträckor och medeldistans från lastbil till i första hand järnväg men också till kust- och insjöfart är etl sådant trafikpolitiskt medel. Vi anser det vara en avsevärt bälire åtgärd, och vi anser att man i samband med denna övergång bör se över beskattningen.

Vi är av den uppfattningen att man mer och mer bör övergå lill alt låta resp. trafikgrenar själva bära sina koslnader. Laslbilslransporterna har varil kraftigt

subventionerade av samhället och är del fortfarande. De höjningar som nu föreslås kommer inle på någol nämnvärt säll alt förändra della förhållande. Vi har från dessa utgångspunkter föreslagit att man skall göra en ordentlig utredning, där man lägger samman de olika effekterna, tar upp effekten av kilometerskatten för lastbilar vid överförandel av godstransporter lill andra medel än just lastbilar osv. Detla bör ses i sammanhang med sysselsättningseffekterna och de regionala effeklerna. Med en sådan politik finns det möjlighet alt göra verkliga förändringar, något som är av behovet påkallat.

Utskottet vill över huvud tagel inte diskutera sakfrågorna. Det säger man rakt på sak i sitt belänkande och hänvisar Just till propositionen 99 om trafikpolitiken. Nu är det inte vi från vänsterpartiet kommunisterna som bestämmer i vilka proposiiioner regeringen skall lägga fram sina olika förslag eller i vilket sammanhang de olika propositionerna skall behandlas. Men om man - vilket kanske inte vore helt onaluriigt - hade fört samman del betänkande som vi nu behandlar med det betänkande som kommer senare om trafikpolitiken hade man kanske fått etl bälire sammanhang i dessa debatter. Dessulom hade Ju skalleulskollet sluppil nesan all inle sakligt behandla vår moiion.

Jag yrkar, herr lalman, bifall lill vpk-molionen 2479. Samtidigt villjag säga att vi har för avsikt att avstå från att rösta beiräffande den socialdemokraliska reservationen om höjning av den årliga fordonskatten. Vi menar i den här molionen och även i trafikmolionen att det främst är i fräga om de röriiga kostnaderna och alltså inle i fråga om de fasta som man möjligen kan vinna någol på etl överförande av godstransporter frän lastbil till andra transportmedel.

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

TAGE SUNDKVIST (c):

Herr talman! Med hänsyn till vad de båda tidigare lalarna sagt kan det kanske finnas anledning att lala litet grand om gmnderna för det förslag som riksdagen nu har att la ställning lill.

Den åriiga omfördelning av fordonsskatten som behandlas i skatteulskol-lels betänkande nr 48 är elt sista led i en skallereform som pågått under strängt lagel hela 1970-talet. Redan 1970 lade dåvarande finansministern Gunnar Sträng fram ell förslag om en omfördelning av fordonsskatten för motorfordon och släpvagnar med en lotalvikl om 3 lon och därutöver. Den proposilionen hade nr 138, kan jag nämna för den som vill forska i del historiska. Förslaget motiverades med all man ville ha en anpassning lill bl. a. 1963 års trafikpolitik. I proposilionen frän 1970 av finansministern Gunnar Sträng redovisades att ungefär 80 96 av de lastbilar och tyngre fordon det här var fräga om skulle komma alt fä en skattesänkning. Avsikten var att den här reformen, som skulle genomföras i fem etapper under 1970-talet, skulle medge skattelättnader förden tyngre fordonstrafiken. Man motiverade detta med hänsyn till näringslivel.

Det beslul vi står beredda alt fatta i dag är egentligen bara etl fullföljande av den proposition som den dåvarande regeringen framlade. Det här är femte

117

Nr 143

Fredagen den II maj 1979

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

och sista etappen av den omläggning som den gången föreslogs.

Med hänsyn lill delta blir man naturligtvis litet förvånad över all socialdemokraterna såväl 1977, när vi fattade beslut om fiärde etappen i den här omläggningen, som nu när vi skall besluta om sista delen av den inle vill vara med längre ulan i stället kommer med förslag om skärpningar av skatten. De skärpningar som man nu föreslår är så stora som 40 %. Man kan inte annal än konstatera alt det blir fräga om chockhöjningar som naturiigtvis kommer alt påverka trafikpolitiken i stort.

Lät mig förkorta den här debaiten genom att konstalera alt båda de molioner som här diskuteras - den socialdemokratiska och vpk-motionen -är av den arten att de ingalunda gäller en skattefråga. De måste sägas vara av främsl trafikpolitisk karaktär. De här motionerna borde ha väckts med anledning av en helt annan proposition, nämligen proposition 99.

Jag häller gärna med Hagar Normark om att statens finanser behöver stärkas. Och jag häller gärna med om att 300 milj. kr. skulle vara en god förstärkning av statens finanser. Men jag kan inte hålla med om att man kan la dessa 300 milj. kr. lill delta. Del blir etl alldeles för stort ingrepp. Del innebär att man raserar den trafikpolitik som vi är färdiga att bygga upp inom elt annal område.

Jag kan inte heller hålla med om att del är någon orättvisa. De linjer som vi nu fullföljer är en polilik på delta område som vi varit överens om under hela 1970-lalet. Visst är det rikligl alt vpk inte kan bestämma hur regeringens proposiiioner skall se ul. Men vpk kan onekligen bestämma i vilka ämnen man skall motionera. Den moiion som vpk har väckt i det här ärendei hade onekligen passat bra mycket bättre i samband med proposilionen 99.

Jag yrkar bifall till ulskollets hemställan i dess helhet.

HAGAR NORMARK (s):

Herr talman! Vi anser från vårt håll att del inle är en likvärdig beskattning som föreslås av den borgeriiga regeringen, utan traktorer, lastbilar och vissa övriga molorfordon är här undantagna från en beskattning.

Tage Sundkvist sade alt moiionerna snarast var lagda i ett trafikpolitiskt syfte, men utskollel avfärdar dem Ju med all de främsl är all se som en del i vårl finanspolitiska program. Därför anser Jag alt 300 milj. kt inle är att förakta, och pä den punklen delar Tage Sundkvist min uppfattning. Jag tror i motsats lill honom att vi mycket väl kan ta den här höjningen.

118

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Den proposilion som har gett anledning lill vår motion rör ju beskaltningsfrägor, och det gör tvivelsutan vär moiion också. Men efter den bedömning som Tage Sundkvist här har gjorl kan man inte förstå annat än att han anser alt den senasle omfördelningen av fordonskatten rimligen också skulle ha varit en trafikpolitisk fråga. Avsikien med omläggningen varju trols allt trafikpolitisk, nämligen all förändra föruisäuningarna för de olika transportsätlen. Det om något är väl en trafikpolitisk fråga.

Nu lyckerjag inte alt det är mycket all ta upp lid med all lala om vart den

här frågan hör. Som jag sade inledningsvis hade del naturiigtvis varil bältre. Nr 143

om utskotten hade sammanfört den trafikpolitiska och den irafikskallepoli- Fredagen den

tiska debatten. Då hade saken kommil i ett riktigt läge. j j j jy

TAGE SUNDKVIST (c):

Herr lalman! Den trappstegsvisa Justering och omläggning av fordonsskatten som vi var överens om redan i början av 1970-lalel har man varil väl medveien om under många är. Därför betyder den inle några slarka ingrepp i trafikpolitiken, i varje fall inte alls på samma sätt som de chockförändringar som man .skulle få om man plötsligt skulle höja med 40 %.

Sedan är det bara att konstatera. Hagar Normark, att del är alldeles givet alt man kan säga alt det blir vissa påverkningar. Men vad som framför allt har hänl ärju att socialdemokraterna radikalt har förändrat åsikt från den tid då de salt i regering och lade fram förslag pä den här punklen lill nu, då del gäller att fullfölja det.

Omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. A

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels ulskollets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 2479 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller skaiieutskollels hemslällan i beiänkandei

nr 48 mom. A rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill motionen nr 2479 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 244 Nej - 12

Mom. B1

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. B 2

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen av Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hagar Normark begärt votering upplästes och godkändes föfiande voieringsproposition:

119

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Meddelande om riksdagsarbetet under de närmaste två veckorna

Den som vill all kammaren bifaller skaileulskotteis hemslällan i betänkandet

nr 48 mom. B 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av Erik Wärnberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hagar Normark begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 134

Nej - 110

Avstår - 12

§ 6 På förslag av andre vice lalmannen beslöts all kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid etl senare sammanträde.

§ 7 Meddelande om riksdagsarbetet under de närmaste två veckorna

ANDRE VICE TALMANNEN:

De betänkanden, som föreligger lill behandling under nästa vecka, beräknas föranleda så omfaUande debatter att del blir nödvändigi alt anordna kvällsplena både onsdagen den 16 och torsdagen den 17 maj. Kammarens arbelsplenum fredagen den 18 maj kommer planenligl all avslutas senast kl. 16.00.

Under den därpå följande veckan kommer sammanträdet tisdagen den 22 maj att avslutas omkr. kl. 18.00. Om så erfordras kommer även sammanträdet på onsdagen, den 23 maj, aU pågå lill omkring kl. 18.00 i stället för enligl lidigare planer lill kl. 16.00. Såsom tidigare meddelats fömlsätls sammanträdel fredagen den 25 maj komma att fortsättas på kvällen. Huruvida arbelsplenum måste anordnas lördagen den 26 maj är alltjämt en öppen fråga.

120

§ 8 Anmäldes och bordlades Proposilion

1978/79:219 om ett ökal anslag till internationellt utvecklingssamarbete budgetåret 1979/80

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:2688 av Gösta Bohman m.fl.

1978/79:2689 av Thorbjörn Fälldin m.fl.

1978/79:2690 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:150 med förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m. (komplelleringsproposition)

§ 10 Anmäldes och bordlades Nr 143

Finansutskottets betänkanden Fredaeen den

1978/79:34 med anledning av propositionen 1978/79:121 om användningen j | ■. gjg

av automatisk dalabehandling (ADB) i statsförvaltningen jämle motio-_______

ner 1978/79:35 om den kommunala ekonomin m. m. Jämle molioner

Lagutskoliets betänkanden

1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:98 med förslag till ny lag

om registrering av bålar för yrkesmässig sjöfart, m. m., jämte motion 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:193 om ersättning för

utbetalda underhållsbidrag

Ulrikesulskoltels betänkanden

1978/79:28 med anledning av proposilionen 1978/79:91 om ändring i lagen

(1971:176) om vissa internationella sanktioner, m. m. 1978/79:29 med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såviii avser

utrikesdepartementets verksamhetsområde 1978/79:31 med anledning av proposilionen 1978/79:147 om informalions-

och kulturutbytet med utlandet, såviii avser utrikesdepartementets

huvudtitel, jämle molioner 1978/79:32 med anledning av proposilionen 1978/79:206 om nordiska

ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m.

Kulturutskottets betänkanden

1978/79:28 med anledning av propositionen 1978/79:151 om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte motion

1978/79:29 med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 såviu proposilionen hänvisats till kultumtskottet

1978/79:30 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviii gäller anslag lill vissa kuliurändamål samt propositionen 1978/79:143 om barn och kultur Jämle molioner

1978/79:31 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser anslag till kulturellt utbyte med utlandet, m. m. samt propositionen 1978/79:147 om informations- och kullumlbylet med utlandet, såviu proposilionen hänvisats lill kultumtskottet, Jämle moiion

1978/79:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Ulbildningsulskottets betänkanden

1978/79:37 med anledning av proposilionen 1978/79:122 om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet jämte motioner

1978/79:38 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviu gäller meritvärdering vid antagning till högskolestudier jämle molioner

1978/79:41 med anledning av propositionen 1978/79:198 om utvidgad 121

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Meddelande om frågor

försöksverksamhel med ny planeringsordning för sjukskölerskeuibildning,examensbenämningar m. m. inom grundläggande högskoleutbildning samt inrällandel av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitet i Umeå jämle molioner

Jordbruksutskottets betänkanden

1978/79:27 med förslag om uppskov med behandlingen av vissa till utskottet

hänvisade ärenden 1978/79:31 med anledning av propositionen 1978/79:146 om prisregleringen

på fisk, m. m. jämte motion

122

Näringsutskoitels betänkande

1978/79:47 med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:101 i

vissa delar samt propositionen 1978/79:124 om förvärv av Kockums

varvsrörelse, m. m. jämte motioner

Arbelsmarknadsulskoltets betänkanden

1978/79:38 med anledning av molioner om ökal inflytande förde anställda i

företagen 1978/79:42 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Civilutskoltels betänkanden

1978/79:36 med anledning av proposilionen 1978/79:114 med förslag till

anslag lill centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1979/80 jämte

molioner 1978/79:38 med anledning av propositionen 1978/79:164 om ändring i lagen

(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. jämte molioner

§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades au följande frågor framslällls

den 10 maj

1978/79:548 av Knut Wachimelster(m) till budget- och ekonomiministern om bestämmelserna angående registrering av valutaköp:

Anser budgetministern att riksbankens nya bestämmelser om registrering av valutaköp överensstämmer med statsmakternas strävan att minska krångel och byråkrali för medborgarna?

den 11 maj

1978/79:549 av Arne Andersson i Ljung (m) till jordbruksministern om säkerhetskraven för cirkus- och mölesläll:

Enligl i dag tillgängliga tidningsuppgifter har brandmyndigheterna fattal heslut om förbud att bedriva verksamhei i ett av Cirkus Scott ägt tält. Tältet i fråga har enligt samma uppgift varil föremål för upprepade kontroller i brandsäkerhelshänseende och hitintills befunnits godtagbart. Tältet är frän brandsäkerhetssynpunkl av hög kvalitet och används över hela världen.

Några delade meningar om värdet av att ha högt ställda brandsäkerhets-krav lorde dock inte råda. Likväl måste en avvägning göras mellan säkerhelskrav i allmänhet och resp. värde av verksamhet som bedrives i tält.

Exempel på andra verksamheter än vid cirkusföreställningar där särskilt stora tält kommer lill användning är frireligiösa kampanjmöten och vissa mässor.

Är jordbruksministern beredd att medverka till alt en rimlig avvägning mellan å ena sidan säkerhetskrav och å andra sidan möjlighet alt bedriva verksamheter i slora tält tryggas?

1978/79:550 av Inger Lindquist (m) till justitieministern om ålgärder för all bekämpa narkotikabrottsligheten i Göteborg:

Vid Göleborgspolisens narkotikarolel finns 19 polisfiänster. Vidare fiänst-gör där ytteriigare 12 polismän från ordningspolisen. Antalet poliser i fiänsl vid roteln har i stort sell varit oförändrat sedan den 1 januari 1969, trots att arbetsbelastningen ökal intensivt. Upprepade framställningar om nya fiänsler har lämnats utan avseende, I den viktiga uppgiften att bekämpa narkotikabrottsligheten arbelar roteln således med klart otillräckliga personella resurser.

F. n. utreds fyra skilda narkotikaaffärer med ett femtiotal inblandade, varav 45 personer sitter häktade. Det föreligger vidare misstanke om omfattande allvariig narkotikabrottslighet mot ylteriigare etl stort antal personer. På grund av rådande förhållanden vid roteln saknas möjlighet alt sälta in personal på denna ytterst angelägna spaning. Med tanke på de förödande effeklerna av narkotikabrottsligheten måste situationen belraklas som högst otillfredsställande.

Åberopande del anförda vill jag ställa följande frågor:

Anser statsrådet att den rådande silualionen vid Göteborgspolisens narkotikarolel är sådan alt det är påkallat alt vidta ålgärder från statsrådets sida?

Vilka åtgärder avser statsrådet i så fall vidta?

Nr 143

Fredagen den 11 maj 1979

Meddelande om frågor

1978/79:551 av Tore Nilsson (m) till socialministern om tidpunkten för proposilion om förbud mot rökning i allmän lokal:

123

Nr 143 Rökningen tar åriigen en mängd människoliv. WHO har krävt ålgärder för

Fredagen den '' komma till rätta med de många skador och olägenheter den medför. Den

11 maj 1979 ' ' Pi rökningen skadar dem som utan alt själva vara rökare måste

_____________ uppehålla sig i lokaler med tobaksrök, t. ex. vid måltider eller under arbete, i

Meddelande om skolor, vårdinrättningar och offentliga byggnader av olika slag.

ffQffQ,- Man har i Sverige länge väntat på ett förslag från regeringens sida om

åtgärder mot den passiva rökningens skadeverkningar När avser statsrådet alt förelägga riksdagen en proposition om förbud mot

rökning i allmän lokal?

1978/79:552 av Börje Hörnlund (c) till industriministern om medel till industriell utveckling i Norsjö kommun:

I kommundelen Mala i Norsjö kommun har gruvdriften avvecklats i orten Adak. En av den socialdemokraliska regeringen tillsatt arbetsgrupp har ulan nämnvärd framgång arbetat med att skaffa ersättningsindustri till Adakom-rådet. Kommunen har nyligen flu statligt stöd för uppförande av industrihus. Kommunen har nu hos regeringen ansökt om all erhålla medel från det anslag som finns hos nämnden för statens gruvegendom, för avveckling av Adakfältet. Kvarvarande medel lär vara av storieksordningen 2 milj. kr. Överskottet har uppkommit på grund av att avvecklingskostnaderna blivit lägre än beräknat. Jag anser alt regeringen borde tillse att medlen eller moisvarande belopp ställs till kommunens förfogande för industriell utveckling i stället för all de nu slår under rubriken avveckling. Medlen skulle enbart fl användas lill induslriell utveckling i kommundelen Mala och då i Adakomrädet. Med anledning av det anförda vill jag fräga industriministern: Är statsrådet beredd att la erforderliga initiafiv, så att en fond av här nämnd siorieksordning kan slällas lill kommunens förfogande för industriell utveckling?

1978/79:553 av Ake Gillström (s) lill statsrådet Birgit Rodhe om ökade möjligheter lill skolundervisning på sjukhus:

Särskild undervisning för sådana elever i grundskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom, vilken tvingar till upprepad kortare frånvaro, ej kan deltaga i vanligt skolarbete anordnas på sjuk-vårdsanslalt Sådan undervisning gäller både elever som på gmnd av kroppssjukdom är inlagda och elever som behandlas inom den psykiska barna- och ungdomsvården. Bestämmelserna om tilldelning av statsbidrag för denna form av undervisning är helt orealistiska, eftersom de flesta av dessa elever inte kan undervisas i grupp ulan individuellt liggande i sina sjukhussängar. De flesla av eleverna flr följaktligen alldeles för kort undervisningslid för all kunna följa den undervisning som kamraterna samtidigt får i klassen.

124

Vilka åtgärder avser skolministern vidtaga för alt ge sjuka elever på Nr 143
sjukhus möjligheter till mer undervisning? Fredagen den

11 maj 1979
§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.30.

Meddelande om
In fidem r

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:143 Fredagen den 11 maj

Riksdagens protokoll 1978/79:143