Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:142

Torsdagen den 10 maj

Kl. 12.00

§ 1 Justerades protokollen för den 2 innevarande månad.

§ 2 Om åtgärder mot viss reklam i SJ:s bussar

Statsrådet EVA WINTHER erhöll ordet för all besvara Ulla Tilländers (c) den 19 april anmälda fråga, 1978/79:500, till statsrådet Birgit Rodhe, och anförde:

Hert talman! Ulla Tilländer har i en fråga till statsrådet Birgit Rodhe anfört all på en reklamaffisch för en viss poplidning i SJ-bussar kan man i anslutning till en stor bild läsa texten: Hon har gjort vad miljontals flickor bara kan drömma om, hon har älskat med John Travolta. Med anledning härav har Ulla Tilländer frågat statsrådet Birgit Rodhe om hon är beredd att på någol sätt reagera och hävda de jämställdhelskrav som det råder stor enighet om och som riskerar att motarbetas på sätt som beskrivs i den angivna reklamen i SJ:s bussar.

Frågan har överiämnals till mig.

Jag har sell den akluella affischen. Oavsett hur man bedömer affischen vill jag framhålla all vi givelvis måste låta jämställdhetssträvandena i samhället omfatta ocksä reklam och annan marknadsföring.

Det saknas f. n, lagliga möjligheter - annat än i mycket begränsad utsträckning - att ingripa mot reklam och annan marknadsföring som är diskriminerande. Frågan är komplicerad och inrymmer bl. a. tryck-frihelsrättsliga aspektet Men jämställdhetskommittén har fltt i uppdrag att lägga fram förslag till lagstiftning eller andra åtgärder för att förhindra könsdiskriminerande reklam. Enligl vad jag inhämtat från kommittén förbereds nu utredningsarbetet. Kommillén gör bl. a. en undersökning av förekomsten av könsdiskriminerande reklam i pressen och i reklamfilmer. På gmndval av de förslag som kommillén kommer att lägga fram flr regeringen sedan ta ställning lill vilka åtgärder som skall vidtas.

Men även om vi inför lagstiftning mot könsdiskriminering inom olika områden av samhällslivet - regeringen harju nyligen lagt fram ett lagförslag om Jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, vilket bl. a. innehåller förbud mot könsdiskriminering i arbetslivet - sä är sådan lagstiftning ändå bara ett komplement lill jämställdhetsarbetet i stort. Jämställdhetsarbetet måste bedrivas framför allt genom aktiva åtgärder på alla områden av samhällsorgan, organisationer och andra som har ansvar för olika delar av samhällsutvecklingen för att vi skall kunna åsladkomma den förändring av /anor, tänkesätt och attityder som är en förutsättning för att vi skall uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Här har bl. a. skolan en viktig uppgift

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om åtgärder mot viss reklam i SJ.s bussar

att fylla. I regeringens proposilion med förslag lill ny läroplan för grundskolan m. m. har också framhållits skolans fostrande betydelse när del gäller jämställdheten mellan könen och föreslagits att krav på aklivi jämställdhetsarbete skall införas i skollagen och skolförordningen.

ULLA TILLÄNDER (c):

Hert lalman! Jag vill tacka statsrådet för svarel på min fråga.

Del är förståeligt alt det kan råda tveksamhet om vilket statsråd som i första hand berörs, för även om delta är en fråga som tar upp ett problem som har med samlevnadsundervisningen i grundskolan att göra, så är det också en jämställdhetsfråga. Samlevnadsundervisningen har liksom andra ämnen med jämställdheten att göra.

Det är med tillfredsställelse man noterar att statsrådet är beredd att avge en reaktion närdet gäller könsdiskriminerande reklam. Vi är fullt medvetna om att en sådan reaktion aren form av åtgärd som i dag är möjlig och som inte alls är betydelselös - det är jag övertygad om. Jag tycker att svaret är en viljeyttring som markerar en inriktning, och det understryks jusl av att jämställdhelskommittén har fltt i uppdrag att lägga fram förslag lill lagsliftning eller andra åtgärder för att förhindra könsdiskriminerande reklam.

I sädana här fall har man rätt att förvänta sig en reaktion från samhällets sida, en politisk handling i form av en äsiklsyltring. Det är naturiigtvis inte fråga om all jaga affischer-en sådan jakt skulle lätt kunna fl oss att framstå som papperstigrar - men den här typen av affischer är etl utslag av en mentalitet på detta område, liksom stiletten är elt utslag av en mentalitet på ett annal, och en enstaka affisch som man råkar fl se i en av SJ:s bussar är oroande som symtom.

På längre sikt bör man därför försöka komma åt själva härden, och en inriktning på etl sådant arbete där alla samhällets krafter är samlade är något man vill hoppas på. Ett mål, inte alllför långsikligt flr man hoppas, som därvid bör eftersträvas är att tillgodose jämställdhetskravet. Kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män förs ju numera med gemensamma krafter över partigränserna. Tillkomsten av jämställdhetskommittén, som statsrådet hänvisade till, är ett ullryck för detta. Del arbete som nedläggs där har vär aktning och behöver värt helhjärtade stöd. En utebliven reaktion på en företeelse i stil med den vi nu debatterar skulle innebära en underiålenhet som försvagade den gemensamma kampen.

Att den här affischen, det här utslaget av mullig-mansgris-mentalitet, spontant väckte ens avsky beror på alt den i en enda mening helt nedklassade miljontals kvinnor, som i dag är eller borde vara medvetna om sin värdighet som människor och som- kvinnor. Affischens innehåll står ocksä rakt i strid med de värderingar som skolan försöker skapa hos den unga generationen, och del ger belägg för den viktiga uppgift som skolan har i det här sammanhanget, vilket statsrådet också namnet Fria marknadskrafter kan nog vara bra, men de måste tyglas när man som i del här fallel hoppar över skaklarna. Miljörörelsens slogan Håll Sverige rent har egentligen sin

tillämpning också på delta område, och man borde därför kunna räkna med Nr 142
SJ:s medverkan för att förhindra en marknadsföring av det här slaget. Torsdaeen den

Jag vill än en gång tacka statsrådet för svarel. jq j; g-jg

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om ytterligare medel till socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor

Socialministern GABRIEL ROMANUS erhöll ordel för aU besvara £verr Svenssons (s) den 3 maj anmälda fråga, 1978/79:523, och anförde:

Hert lalman! Evert Svensson har frågat mig om regeringen inom en snar framtid är beredd att bifalla en ansökan från socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor om ytteriigare 10 milj. kr. för bl. a. försöksverksamhet med vissa fritidsaktiviteter.

Som Evert Svensson nämner i motiveringen till sin fråga disponerar socialstyrelsens nämnd föralkoholfrågor5 milj. kt förär 1979 för bl. a. denna försöksverksamhel.

Medlen har anvisats ur allmänna arvsfonden i enlighet med uttalande i propositionen om alkoholpolitiken (1976/77:108).

I en skrivelse den 20 april 1979 hemställer nämnden all ylteriigare 10 milj. kt ställs till förfogande för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter och nöjesverksamhet i alkoholfri miljö under 1979.

Skrivelsen bereds f n, i socialdepartementet.

Jag vill understryka att regeringen ser positivt på den aktuella verksamheten. Jag kan dock inte för dagen säga vad regeringen kommer alt besluta med anledning av nämndens ansökan.

Om ytterligare medel till socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor

EVERT SVENSSON (s):

Hert talman! Försl ett tack till socialministern för svaret på min fråga.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor inbjöd i januari kommuner och organisaiioner alt ansöka om medel för den här verksamhelen, och vid ansökningstidens utgång hade nästan 400 ansökningar inkommit till en sammanlagd kostnad av 100 milj. kr. Det är klart att man då kände tillfredsställelse över den stora genomslagskraft som tankarna kring fritidsverksamhet som etl medel i alkoholpolitiken har flit, men detta innebär samiidigt att de tillgängliga medlen visat sig helt otillräckliga.

Till fleråriga projekt som startades 1978 kommer nämnden att som fortsättningsanslag fördela 2,3 milj. kr. För nya projekl återstår alltså endast 2,8 milj, kt, vilket kan beräknas räcka till 25 projekt av dessa 400. Vi tvingas således avslå många ansökningar som uppfyller villkoren för att erhålla stöd.

Nämnden har nu ansökt om eU anslag med endast 10 milj. kr. Socialministern säger i svaret att regeringen ser positivt på den aktuella verksamheten. Jag skulle vilja säga: Fattas bara annat! När vi inledde den alkoholpolifiska

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om ytteriigare medel till socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor

diskussionen för några är sedan var poängen just att försöka engagera folkrörelserna. Här står vi alltså med dessa små anslag, ulan att komma någon vart. Jag kan, herr talman, tillägga att vi har samma silualion på informationssidan. Där är det mer en budgetfråga, medan del i det här fallet går över allmänna arvsfonden. Jag hoppas verkligen alt det fattas ett beslul i posiiiv anda. Annars kan man tala om handlingsföriamning i det som regeringen kallat vårl störsla sociala problem.

Beträffande informationen, som är en annan sida av saken, kan nämnas all LO och TCO har salt i gång en verksamhei. Samlingslokalsanordnarna ansöker ocksä om medel för skapandet av en alkoholfri nöjesmiljö. I dag gäller det, hen talman, akliviietsslödet. Nämnden befinner sig f n. i den situationen att den knappasl har några pengar alls. Får den inte mer pengar måste jag säga att regeringen lider av handlingsföriamning när det gäller vår tids största sociala fråga.

Socialministern GABRIEL ROMANUS:

Hert lalman! Som jag redan har nämnt ser vi positivt på den här verksamheten, så på den punklen lycks vi vara överens. Vidare är vi överens om att alkoholfrågan är ett mycket allvariigt problem, även om kampen mot alkoholskador naturiigtvis inle slår eller faller med om man bifaller den här skrivelsen.

Elt par kompletterande synpunkier, utöver det jag sade nyss, som förklaring till attjag inle nu kan stå här och säga vad regeringen kommeratt ta för ståndpunkt: Allmänna arvsfonden, ur vilken de här medlen skall las, måste också räcka till en hel del annat värdefullt, som jag vel att Evert Svensson bmkar ömma föt För det innevarande budgetåret återstår del bara etl mindre belopp för utdelning ur allmänna arvsfonden. Uppgifter om hur mycket som kommer alt disponeras nästa år är inte tillgängliga förrän i september 1979, Detla är bakgrunden till attjag i dag inle kan säga någoniing mera beslämt än vad jag redan har sagt i mitt första svar. Självfallet är det önskvärt alt man kan bidra lill sådana här aklivileler när del nu finns ansökningar, men lika självklart är att man så länge en försöksverksamhel pågår, som det ju här är fråga om, inte kan vänta att samtliga ansökningar kommer all bifallas - lika litet som andra som ansöker om statens pengar kan vänta sig all fl alll vad de önskar sig.

EVERT SVENSSON (s):

Herr lalman! Nej, socialministern, varken jag eller någon annan i nämnden tror att varenda ansökan kan bifallas. Det var dock fråga om 400 ansökningar, medan vi har pengar för bara 25. Del är, för att uttrycka sig milt, faktiskt lilel. Kvar slår all om vi inte flr några pengar måste regeringen i denna fråga betecknas som handlingsföriamad.

Jag vill ocksä säga alt det här naturiigtvis inle är hela biten i det alkoholpoliliska arbetet, utan bara en liten del. Som socialministern och kammarens andra ledamöter väl vet har vi inom socialdemokratin i stort sett fltt avslag på alla framställningar.

Till sisl villjag säga att jag inte Iroratt allmänna arvsfondens pengar räcker till för delta ändamål, utan det krävs en omprövning. Kan de åriiga fem miljonerna beviljas är det bra, men de måste kompletteras i budgeten, ty 5 milj. kr. om året är en alldeles för liten summa med lanke på de löften som samtliga partier har gett organisationerna här i landet

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om visst industriprojekt i Klemensnäs

§ 4 Om visst industriprojekt i Klemensnäs

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordel för all besvara Börje Hörnlunds (c) den 24 april anmälda fråga, 1978/79:509, och anförde:

Hen lalman! Börje Hörnlund har frågat mig när jag är beredd aU ge klartecken för byggande av en ny fabrik i Klemensnäs för tillverkning av s. k. MDF-plaUa.

Jag har både den 16 mars i år i mitt svar på en fråga av Roland Brännström och den 1 december förra året i mitt svar på en interpellation av Börje Hörnlund redovisat vilka problem som först måste lösas innan frågan om etl statligt stöd till det akluella projektet kan tas upp. Trots alla de insatser som gjorts såväl av det berörda företaget, AB Scharins Söner i Klemensnäs, som av förelrädare för industridepartementet, saknas dock fortfarande tillräckligt underiag för beslul.

Efter samråd med statsrådet Wirtén, som i regeringen föredrar ärenden avseende regionalpolitiskl slöd, vill jag svara Börje Hömlund att målsättningen i regeringskansliet nu är den att beredningen av ärendet skall vara avslutad inom några veckor och all Scharins ansökan om lokaliseringsstöd därefter skall kunna avgöras.

Fömlom ansökan om lokaliseringsstöd har regeringen även att pröva en ansökan från bolaget om lillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för det aktuella projektet. I det ärendei sker prövningen bl. a. med hänsyn lill hushållningen med iräfiberråvara.

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr lalman! Inledningsvis några sakfrågor:

Jag vill understryka alt det här inle endast rör sig om 300 människor som riskerar all föriora jobben utan au det är minsl 200 till, som arbetar i kringsysselsältningar - transport m. m. Det enda som kan rädda dessa 500 arbetstillfällen är en ny industri.

Sedan vill jag också påpeka att norra Västerbotten har en dåligt utbyggd skogsindustri. De råvaror som det här gäller - björk, klenvirke och sågspån -har samtliga låg lönsamhet, och det krävs en industri som ligger nära till om det skall gå alt fortsätta att la vara på detta, som ändå ger underiag för en produkt.

Sedan arbetsmarknadssituationen! Det är konstant 1 100 arbetslösa i Skellefteå kommun. Arbetsförmedlingen säger att antalet varsel är skräm-

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om visst industri-projekt i Klemensnäs

mande, och dessutom har vi en omfattande dold arbetslöshet.

Det finska konsultföretaget säger att i Västeuropa kommer inom ganska kort tid att behöva uppföras två tre fabriker som tillverkar den här nya produkten. Industridepartementets utvärderare anför att det inom kort kommeren sådan här anläggning i norra Europa, frågan är bara vat Han säger ocksä att den s. k. MDF-volymen har tagits upp litet lågt i de tidigare beräkningarna. Han anför vidare all MDF kommer aU ha sin naluriiga marknad och alt del inte blir någon siörre konkurtens med spånskivor.

Över huvud taget är uttalandena positiva. Del enda man kan tolka negativt, om man så vill, är att han säger att det behövs stora marknadsansträngningar för alt fl ut produkten. Det är man givetvis medveten om hos företagsledningen och på företaget i övrigt. Han säger också alt all nypro-duktsatsning innebär nya risker. Men i industripolitiken är vi ändå sams om att det behövs satsning på nya produkter och att vi måste ta vissa risker för att föra svensk industri framåt.

Med det här som underiag bedömer jag det inte så att den här marknaden är övervärderad. Om man ser på andra länder finner man att den vuxit sig rätt stor på kort lid.

Jag vill också göra en liten samhällskalkyl: Om 500 människor ylteriigare friställs kommer det säkert att ta ett par år att finna ny sysselsättning för dessa. Detta kommer att kosta 125-150 milj. kr, av AMS-medel, Satsningen på en ny enhet skulle kosta 130 milj, kt, i huvudsak lånemedel.

Mot den bakgmnden måste jag ställa frågan: Varför tvekar industriministern när vi kan fl ett framtidsprojekt, som ger full sysselsätlning, i stället för den arbetslöshet som i dag förekommer, och som dessutom ligger rätt lill när det gäller att utnyttja råvamtillgången?

Industriministern ERIK HUSS:

Hert lalman! Låt mig först understryka att både arbetsmarknadsministern och jag är väl medvetna om sysselsättningsproblemen i Skellefteå. De är av den arten att del är klart önskvärt att positiva saker händer där. Låt mig vidare fastslå att det sakläge somjag lidigare har skildrat i debatt oss emellan alltjämt beståt Det är sant att det finns relativt positiva uttalanden av konsultföretag, men dessa företag åtar sig inte driften av den aktuella anläggningen.

Behovet av att förstärka det svaga företaget Scharins Söner med en stark partner, som kan åstadkomma en behövlig kapitalbas för detta mycket kostnadskrävande projekt och som har branschresurser för detla, kvarståt Vi har ägnat mycken tid ät alt på olika vägar försöka få fram en sådan partner. Det föreligger emellertid ännu icke någon sådan, och därför ärjag, som jag nämnde, icke beredd att nu ge ett besked.

Detta innebär inte att jag inte väl inser behovet - det har jag i många sammanhang givit uttryck för - att vidareutveckla svensk skogsindustri med nya produkter. Det är dock inte klariagl att det finns tillräckligt underiag för att göra jusl denna satsning.

BÖRJE HÖRNLUND (c):

Hen talman! Den plaUyp som det gäller har 11 % av den totala spånskivemarknaden i USA. På tre år har dess marknadsandel i Nya Zeeland, där den fabrik frän vilken Scharins importerar ligger, vuxit frän O lill 33 %. I Sverige och i Nordeuropa är marknadsandelen 0,5 %, och man räknar med att den år 1983 skall komma upp till 5 %. Jag måste säga aU del är rätt försiktiga beräkningar som företagel i fräga har gjort.

Beträffandeägarproblematiken, som vi resonerade om förta gången, vill jag framslälla ett direkt förslag: Tillsätt en speciell man, som tillsammans med Henry Westergren utreder delta! Låt t. ex. landshövdingen i Västerbottens län Sven Johansson eller förte landshövdingen Bengt Lyberg som statens man dra upp riktlinjerna för den nya förelagsbilden! Använd gärna också i detta sammanhang Åke Larsson och offertprincipen!

Denna fråga är så betydelsefull för norta Västerbotten att vi icke har råd att föriora detta tillfälle. Jag vet att det finns folk som tycker mycket illa om projektet och som gör påtryckningar i ärendet. Jag tror för min del att de som gör detta är de som, om icke induslri- och arbetsmarknadsministrarna här beslutar att projektet skall tillfalla Skellefteå, vill ta över delta. Projektet behövs i första hand i Nortland, och det är elt framtidsprojekt. Jag ser fram emol ett positivt beslut inom ganska kort tid. Dä kan bygget komma i gång till hösten, och svensk industri flr dessutom ytterligare ell referensobjekt att peka på när industrier skall byggas upp ute i väriden.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om Växjö och Linköpings stifts markförvärv

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 5 Om Växjö och Linköpings stifts markförvärv

Jordbruksministern ERIC ENLUND erhöll ordel för all besvara Arne Magnussons (c) den 2 maj anmälda fråga, 1978/79:522, och anförde:

Hert lalman! Arne Magnusson har frågat mig dels om regeringen så här omedelbart före del all den nya jordförvärvslagen skall träda i kraft avseralt godkänna Växjö och Linköpings stifts förvärv av ca 6 000 ha skogsmark, dels - om sådant godkännande ges - om regeringen kommer att ställa krav på köparna att dessa skall ställa lika mycket mark lill lantbruksnämndernas förfogande för nödvändig komplettering av det enskilda lanl- och skogsbruket i regionen.

Enligt övergångsbestämmelserna lill den nya jordförvärvslagen skall 1965 års lag tillämpas pä förvärv som har skett före den 1 juli 1979. Om köpehandling beträffande de båda stiftens markförvärv således upprättats före den 1 juli 1979, måste regeringen pröva förvärvet med hänsyn till bestämmelserna i nu gällande jordförvärvslagsliftning oavseti om regeringens avgörande sker före eller efter den 1 Juli i år. Förvärvsärendel har ännu inte inkommit lill regeringskansliet för prövning. Jag kan därför inle nu göra någol ultalande om hur regeringen bedömer ärendet.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om Växjö och Linköpings stifts markförvärv

ARNE MAGNUSSON (c):

Herr talman! Jag skall först be att fl lacka för svarel på min fräga, även om jag nog tycker alt Jordbruksminislern kunde ha gjorl en principiell deklaration om hur han ser på sådana här frågor. Del är nämligen så all i slulet av förra året köpte domänverket i samma region mark på nära 14 000 ha. Tillsammans med del markförvärv som kyrkan gjorl inom samma fyra län rör det sig nu om ca 20 000 ha. Den här marken är belägen i ell område där kombinalionen av jordbruk och skogsbruk är den vanligaste och mest traditionsbundna företagsformen. Ulvecklingen sysselsäliningsmässigl inom jord-och skogsbruket i della område -det gäller för resten ocksä andra näringar- har präglats av en intensiv och lönsamhelsmässigl nödvändig rationalisering. Detla för med sig all del i dag krävs betydligt större areal än lidigare för att bereda ägarna full och jämn sysselsättning. Men pä grund av del låga faslighelsul-budei och den kraftiga bolagsdominansen i regionen är del ytteriigt svårt för de enskilda lanlbmkarna all köpa lill mark för all komplettera sina jordbruk.

En annan väsentlig nackdel med de här markförvärven är alt köparna har gott om kapital, kapilal som de inle nödvändigtvis mäsle fl vanlig förräntning på därför alt de har billiga pengar - lill skillnad frän jordbmkare. Jag har ett exempel hemma i min by, där en Jordbmkare på loppen av kosinaderna för del markförvärv han har fltt göra i dag lägger 13 % i ränta. Därför kan man förstå vilken skillnad det är mellan en Jordbrukare som måste leva pä sin rörelse och sådana slora förelag som domänverket och kyrkan, som har gott om pengar och billiga pengar.

Del är också fråga om sysselsättning. LRF i vårt län har räknat ul att med en förnuftig planering av tillgängliga markreserver kan man klara en ökning med 1 000 arbetsplatser i länet. Men lyvärr främjar kyrkan inte en sådan utveckling. Vi har ett exempel frän Bonslorps församling, där både församlingen och pastoratet ville all man skulle bygga en ladugård på den kyrkliga boställsgården - den andra gården i siorieksordning i församlingen - men där stiftet menade att del inle var ekonomiskt att hålla byggnaderna vid liv pä den gård som är den bästa i församlingen.

Delar mot den bakgmnden somjag tycker alt jordbmksminisiern borde ha ägnat någon lanke äl vad som sägs i den nya jordförvärvslagen om dessa frågor.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Hert lalman! Kyrkans förvärv av jordbruksfastigheter omfattas inle av den nuvarande jordförvärvslagens lillståndsplikl. Trots detta har regeringen i flera fall i samband med prövningen uppställt krav på att kyrkan, i likhet med vad som gäller för annan Juridisk person som vill förvärva jordbruksmark, skall avslå kompensationsmark av ungefär samma storiek eller till samma värde som den egendom förvärvet avser.

I vad del sedan gäller lillämpningen av den nya lagstiftningen vill jag understryka att övergången från den gamla lagstiftningen lill den nya

självfallet måste ske pä del datum och i enlighet med de övergångsbestämmelser som finns intagna i riksdagsbeslulel.

ARNE MAGNUSSON (c):

Hen lalman! Skall jag då tolka jordbruksministerns senaste inlägg så, au när detta ärende kommer in lill departementet kommer man där alt säga lill köparna all man kräver att de skall ställa moisvarande mark som den de köper till förfogande för lantbrukarna inom den akluella regionen?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr lalman! På detta harjag redan svarat i mitt första inlägg, nämligen att Jag på en fråga här i kammaren inte kan la ställning i ett ärende som ännu inle inkommit lill regeringskansliet Den prövningen måste alltså anstå tills frågan tas upp i regeringen.

ARNE MAGNUSSON (c):

Hert talman! Jordbruksministern vill således inte ens göra en personlig deklaration?

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Hert lalman! Arne Magnusson efterlyste en personlig deklaration. Jag skall lämna en sådan. Jag vill deklarera att jag anser all den nya jordförvärvslagen är bälire än den som gäller i dag. Men övergången lill den nya lagen och tillämpningen av den måste självfallet ske i enlighet med det riksdagsbeslut som vi har fallal.

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om mottagningsförhållandena för radio och TV i östra Norrbotten

§ 6 Om mottagningsförhållandena för radio och TV i östra Norrbotten

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för aU besvara Kerstin Nilssons (s) den 19 april anmälda fråga, 1978/79:502, och anförde:

Hert talman! Kersiin Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidla för all åstadkomma lillfredsslällande moltagningsförhållanden för radions samtliga kanaler och TV:s tvä kanaler i östra delen av Norrbotten.

Utsändningen av radio- och TV-programmen i östra Nortbotten sker i dag från huvudstalionerna i Kalix, Överkalix och Pajala. Stationen i Överkalix saknar f n. FM-sändare, men enligl televerket är en sådan inplanerad lill höslen. Den nya sändaren kommeratt avsevärt förbättra motlagningsförhållandena för radio för etl stort antal hushåll.

De som bor i Tornedalen har i vissa fall problem med framför allt TV-mottagningen frän huvudstationerna. Det beror på de svåra terrängför-

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om mottagningsförhållandena för radio och TV i östra Norrbotten

hållandena på den svenska sidan om gränsen, och televerket har därför kompletterat sändarnälel med mindre TV-stafioner pä sex orter längs gränsen. Ca 900 hushåll har därigenom fltt bättre mottagningsförhållanden. Den station som har uppförts i Karesuando har också försetts med FM-sändare. Ylleriigare två TV 2-stationer kommer att tas i drift senare i år, en i Suokolojärvi och en i Hedenäset.

Återstående områden med besväriiga mottagningsförhållanden för TV omfattar ca 75 hushåll, fördelade på fem platser. Hur mottagningen skall kunna förbättras även för dessa hushåll utreds f. n. inom televerket.

Jag konstaterar alltså alten hel del har gjorts föratt uppnå tillfredsställande moltagningsförhållanden på många slällen i östra Nortbotten och att ansträngningarna för att göra dem bältre i övriga områden fortsätter. Några särskilda åtgärder från min sida förefaller därför inte behövas.

KERSTIN NILSSON (s):

Hert lalman! Jag ber att fl tacka kommunikationsministern för svaret med redovisningen av de förbättringar som skall vidtas.

Motlagningsförhållandena för radio och TV i östra Nortbotten, särskilt i mellersta Tornedalen, har varit föremål för ett växande missnöje. Under de senaste 18 månaderna har förhållandena när del gäller radio och TV ytteriigare försämrats.

På vissa, visseriigen avgränsade, platser kan man inte alls höra det ena radioprogrammet. Enahanda är förhållandel med TV 1 och/eller TV 2. Licensbelalare som har protesterat - och de är många - har fltt ull svar att de försämrade motlagningsförhållandena framför allt beror på nyinstallerade sändare på finska sidan av Riksgränsen, exempelvis sändare på Aavasaks-anvaara. Praktiskt innebär det att nyinstallerade sändare kan förorsaka störningar på kanaler som tidigare har fungerat. Men det är inte mot finska radio- och TV-sändare som man protesterar - de är bra och man uppskattar finska program - ulan mot all förbällringar inte har gjorts på svensk sida.

Kritiken mot det svenska televerket har varil enorm. Sålunda har peiiiionslisior samlat namnunderskrifter från 500-600 hushåll enbart i Övertorneå samhälle. Dessa petitionslistor anses inte ha givit något resultat. Nu kritiserar man också det bristande samarbetet mellan Sverige och Finland vad gäller radio- och TV-utsändningar i denna gränsbygd.

Jag vill därför fråga statsrådet: Finns det ett samarbetsavtal mellan Sverige och Finland när det gäller radio och TV och, i så fall, har man följt stipulationerna i dessa avtal?

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM:

Hert lalman! Uppgifterna om finska störningar har först i dag kommit lill

min kännedom, och jag är därför inle beredd alt svara på hur det förhåller sig

härmed. Renl allmänt vill jag säga att en internationell jämförelse visar all

möjligheterna alt la emot TV-sändningar är mycket goda i vårt land. Både TV

1 och TV 2 kan i dag tas in av över 99 % av befolkningen. För att ytteriigare

förbättra motlagningsförhållandena räknar televerket med att under den kommande femårsperioden kunna uppföra upp emot 120 mindre TV-stalioner i främst glesbygdsområden. Huvuddelen av stationerna flr elt förenklat utförande och har begränsad räckvidd. De kan förses med utrustning för både TV 1 och TV 2 och lämpar sig i första hand för täckning av små befolkningskoncentrationer, enligt televerkets bedömning ned lill ca 25 hushåll. Utbyggnadsprogrammet kommer alt omfatta stationer i hela landei, alltså även i Nortbotten och sannolikl också i Tornedalen.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om handläggningen av visst vägärende

KERSTIN NILSSON (s):

Hen lalman! Faktum är att utländska sändare stör eller bryter igenom i svenska program. Jag vill fråga statsrådet Bondeslam: Har man under exempelvis de senaste 18 månaderna gjort mätningar av frekvensfel hos TV-sändare? De tillåtna frekvensfelen lär utgöra 0,5 kiloherz. Dålig frekvenshållning, s. k. offsetplanering, kan enligt uppgifter driva sändarna långt utanför tillåtna värden, utanför toleransgränsen.

Sverige är med i den internationella teleunionen. Uppfyller man i dessa fall de rekommendationer som har framarbetats inom ITU?

Kommunikafionsministem ANITHA BONDESTAM: Hen lalman! Huruvida och i så fall var televerket har gjorl frekvensmäl-ningar de senasle 18 månaderna kanjag intesvara på i dag, och de uppgifterna begärdes inte heller i frågan. Av det svar som jag har lämnal framgår det att televerket har problemen under uppsikt, att man har gjort förbättringar och alt man utreder vilka förbättringar som ytterligare kan göras. Jag fömtsätter att de problem som måste lösas också är aktuella för televerket och att alla åtgärder kommer att vidtas för att förbällra förhållandena.

KERSTIN NILSSON (s):

Hert talman! För att med framgång kunna diskutera denna fräga bör man ha kännedom om förhållandena ulanför Stockholm. Kommunikationsministern har redovisat sådan lokal kännedom. Jag har nu, så att säga, anhängiggjort ärendet om motlagningsförhållandena för radio och TV i östra Norrbollen. Jag kommer också fortsättningsvis alt bevaka frågan.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 7 Om handläggningen av visst vägärende

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordel för att besvara Wiggo Komstedts (m) den 25 april anmälda fräga, 1978/79:511, och anförde:

Hert lalman! Wiggo Komstedt har frågat mig om en liten lokal folkpartiavdelning har större inflyiande på regeringen än alla de människor som hovsami framfört sin oro till kommunikationsministern. Frågan är föranledd

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om handläggningen av visst vägärende

av eU besök somjag gjorde i slutet av april månad på en vägsialion i Tullsiorp i Skåne, Svaret pä Wiggo Komstedts fråga är självfallet nej,

WIGGO KOMSTEDT (m):

Hert talman! Jag ber att fl tacka kommunikationsministern för svarel på min fräga. Del var kort och klariäggande på en punkt.

Samhället svarar för en omfattande service som människor på olika slällen Ule i landei lar del av. Det är självklart all del blir protester när man förklarar att en viss service kommer att dras in. Myckel har sagts, inte minst här i kammaren, om den indragning av olika vägdistrikt i Skåne som vägverkel har beslutat att göra. Jag förstår i och försig vägverkel, som inte på långl när flr de medel som del i sin åriiga framställning äskar. Del är riksdag och regering som inle beviljar vägverket de äskade medlen - och jag beklagar della.

Den oberäkneliga Skånevintern gjorde i år ett inhopp i den politiska debatten genom all visa sig från sin mest besvärliga sida. Den här vintern har visat hur nödvändigt del är alt ha servicen på hemmaplan. Att hjälpa till all ge människorna, inte minst ute på landsbygden, bästa länkbara service är en uppgift för poliliker och myndigheler. För politikerna är det alt visa ansvar mot sina väljare.

De nedläggningshoiade vägstationerna i Skåne har vid flera tillfallen varil uppe till debatt här i riksdagen. Jag har med slort iniresse följt denna debatt, eftersom jag råkar bo i ett av dessa vägdistrikt. De svar som kommunikationsministern har givit har inte visat på någon större förståelse för de problem som finns och för de människor som dessa drabbar. Det gäller trots allt servicen ål ganska många människor. Detla var anledningen till att jag ställde min fråga, eftersom kommunikationsminisiern onekligen visade ett störte iniresse av att på en av de berörda orterna la del av problemen när inbjudan kom från en lokal folkpartiförening. Kommunikationsminisiern har nu i svaret sagt all problemen inle alls blev av störte intresse för alt inbjudan kom frän annal håll än frän dem som tidigare har framfört sin oro. Men bl. a. länsslyrelsen i Kristianstads län har protesterat ulan alt fl gehör.

Mot bakgrund av kommunikationsministerns nyväckta iniresse för problemen - genom alt göra elt besök - villjag fråga kommunikationsministern om ministern nu kommer alt medverka till och arbeia för att erforderiiga medel ställs lill förfogande, så alt vägmy ndighelerna kan ompröva sitt beslut. Vidare vill jag fråga kommunikationsministern hur hon annars tänker lösa problemen under svära vintrar, som exempelvis den som vi detla år har upplevt i Skåne.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Försl lill sakförhållandena när det gäller mill besök i

Tullstorp: Den 24 april deltog jag i en svensk-polsk transport- och handelskonferens i

Ystad. Folkpartiet i Trelleborg hade tidigare inbjudit mig att besöka

vägsiationen i Tullstorp. Det besöket var möjligt all genomföra samma dag som jag deltog i konferensen. Till Tullsiorp var berörda intressenter inbjudna, och jag fick tillfälle att se vägsiationen och lyssna till de åsikter som befolkningen på orten har. Jag fick bl. a. träffa represenlanler för flera berörda kommuner och intresseorganisationer. Jag fick också träffa personalen vid vägsiationen och den privatperson som hade organiserat namninsamlingar. Som arrangör för besöket slod folkpartiet i Trelleborg.

När del gäller sakfrågan är del rikligl, som Wiggo Komstedt sade, att jag har besvarat en fräga om snöröjningen i Trelleborgsområdel här i riksdagen i vår. Då framhöll Jag bl. a. att servicen inom del nuvarande Tullslorpsområdet enligl vägverket kommer alt bli av lika hög standard som på moisvarande vägar inom andra delar av länet efter omorganisationen och att områdesindragningen inle kommer att innebära någon standardförsämring för vinter-väghållningen, eftersom anlalel fordon för snöröjning och halkbekämpning inle berörs. Som jag framhållit i årels budgetproposition bedömer jag del som nödvändigt att vägverkel fortsätter rationaliseringen av den lokala organisationen. Trafikulskotiel, i vilket Wiggo Komstedt är ledamol, har vid sin behandling av budgetpropositionen delat den bedömningen. Sammanläggningen av arbetsområdet i Tullsiorp skall ske den 1 januari 1982. Framkommer det under mellantiden uppgifter som bör föranleda en omprövning av beslutet kommer naturiigtvis en sådan aU ske. Jag vill i del sammanhanget erinra om den uivärdering som vägverkel gör av de irafiksvärigheter som vinterns snöoväder har medfört i Skåne.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om handläggningen av visst vägärende

WIGGO KOMSTEDT (m):

Hert talman! Nu sade i alla fall kommunikationsminisiern all de frågestunder om problemen i Skåne under den sistlidna vintern som vi har haft här i riksdagen den 16 januari, den 23 Januari och den 26 april inle har föranlett någoniing, ulan att det trols alll var den här inbjudan från folkparliavdel-nlngen i Trelleborg som gjorde att kommunikationsminisiern kom ner lill Skåne. Men därmed är inte hela problemet löst, och all kommunikationsministern behöver göra ylleriigare ett besök i Skåne slår klart, inte minst efter kommunikationsministerns senaste inlägg, där hon hela tiden talar om Tullsiorp.

Jag har lagit upp problemet i hela dess vidd och har bl. a. nämnt länsstyrelsen i Kristianstads län. Till Kristianstads län hör som bekant inle Tullstorp. Jag är minst lika iniresserad av Brösarpdisirikleloch Brobydisirik-tei, vilket ligger i närheten av Brösarp, eftersom jag råkar komma från den delen av Skåne. Men jag har velal peka på de problem som råder i hela regionen. För mig ligger del naturiigtvis nära till hands all känna lill problemen just i Brösarp, eftersom det bara är någon kilometer dit från min bostad. Jag vel hur besväriigi det är där nere en sådan vinter som den vi har haft i år, Samtidigl harjag sagt att vi i anständighetens namn inte kan fordra av vägverkel all man skall upprätthålla all den service som vi har räu alt kräva, om inle riksdag och regering ger vägverket erforderliga medel. Del har alltså inle vägverkel fltt

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om viss skyltning på lantbrukets motorfordon

Det var mot bakgmnd av detta som jag ställde följdfrågan, om kommunikationsministern nu efter att ha tagit del av några av problemen var villig att medverka till alt medel ställs lill förfogande. Jag tror, som sagt, aU del skulle vara bra om kommunikationsministern tittade pä förhållandena i hela Skåne. Del går visseriigen en länsgräns där, men även länetösler om länsgränsen har rätt lill uppmärksamhel från statsmakternas sida, fru kommunikationsminister.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! En sakupplysning, eftersom Wiggo Komstedt talar om

Brösarp och Broby: Såvittjag känner lill har vägverket inte fatlat några beslut

om förändringar beträffande Brösarp och Broby.

WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Vägdirektören i Kristianstads län har kallat lill ell informationsmöte och där meddelat sill beslut. Där är den bittra sanningen.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Hert lalman! Som Wiggo Komstedt nog känner till är det vägverket centralt som fattar beslut i de här frågorna.

WIGGO KOMSTEDT (m):

Hert lalman! Jag lar del lill intäkt för alt uttala förhoppningen aU kommunikalionsministem kommer aU se lill all beslutet, som går emot regionens intresse, inte kommer alt fattas på ceniral nivå.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 8 Om viss skyltning på lantbrukets motorfordon

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordel för att besvara Anton Fågelsbos (c) den 25 april anmälda fräga, 1978/79:512, och anförde:

Hert talman! Anton Fågelsbo har frågat mig omjag avser att medverka lill att beslut fattas om LGF-skyltning på lantbmkets motorfordon.

Motorredskapsutredningen föreslog i sill slutbetänkande alt motorredskapen baklill skulle utmärkas med en skyll för långsamgående fordon - en s, k. LGF-skylt.

Hela frågan om fordons synbarhet i trafiken utreds f. n. av Nordiskt trafiksäkerhetsråd. Som ett led i della arbete framlades nyligen en rapport. Bättre synbarhet - traktorer, motortedskap, mopeder, långa fordon. När det gäller traktorerna och motonedskapen har prövningen skett frän utgångspunkten att öka dessa fordons synbarhet såväl framifrån som bakifrån och vid färd både i ljus och i mörker. Enligl etl delförslag i rapporten förordas den s. k. LGF-skylien när det gäller utmärkning bakfill.

Rapporten går i dagarna ut på remiss. Det är min avsikt alt snarast efter remissbehandlingen ta ställning till de i rappor:,;n framlagda förslagen.

ANTON FÅGELSBO (c):

Hert talman! Jag skall be att till kommunikationsminister Bondeslam fl framföra ett tack för att jag har fltt min fråga besvarad.

Det här är en viklig irafiksäkerhelsfråga. Jag beklagar att det är så länge sedan den aktualiserades genom utredning utan att någonting skett lidigare. Men att det inle har hänt någonting tidigare skall Jag naturligtvis inte lasta statsrådet Bondestam för.

Jag är glad och lacksam alt höra all rapporten i dagarna går ut på remiss. Min förhoppning är alt det inte skall dröja sä länge förrän vi kan fl den här frågan positivt löst

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om försäljningen av utrustning för telefaksimil

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 9 Om försäljningen av utrustning för telefaksimil

Kommunikalionsministem ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Pär Granstedts (c) den 26 april anmälda fråga, 1978/79:516, och anförde:

Hert talman! Enligt uppgifter i pressen för en tid sedan skulle televerket avse att skaffa sig monopol på tillhandahållande av utrustning för telefaksimil. Pär Granstedt har mot denna bakgmnd frågat mig om en konkunens-begränsning av detta slag är förenlig med regeringens näringspolitiska strävanden.

Jag vill inledningsvis framhålla alt effektiva telekommunikationssystem är av väsentlig betydelse för utvecklingen, särskilt inom näringsliv och förvaltning. De näringspolitiska strävandena bör därför också innefatta Överväganden om hur sådana system skall kunna skapas.

Statsmakterna har fastlagt riktlinjerna för den verksamhet som televerket skall bedriva. Verket hardärvid fltt till uppgift att verka för att samhällets och enskildas behov av telekommunikationer lillgodoses.

En modern form av telekommunikation är telefaksimil, som innebär överföring av text och stillbilder över telefonnätet. Del finns i dag ca 2 0(X) privatägda telefaksimilutrustningar anslutna till nätet. Någon publik telefak-similtjänst finns alltså inte f n. Televerket har dock sedan några år tillbaka studerat förutsättningarna för att införa en sådan tjänst. Fördelarna med en publik tjänst genom televerket är bl. a. att man kan skicka bilder mellan samtliga ingående apparater inom landet saml till och från utlandet, att det finns en aktuell kalalog över alla abonnenter och att nummerbyråservice tillhandahålls.

Televerkets styrelse beslöt i förta veckan att en publik s. k. telefaxtjänst s';all införas i Sverige våren 1980. Tjänsten kommer att erbjudas i konkurrens med privata syslem och tjänster av liknande typ. Telestyrelsens beslut

2 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om försäljningen av utrustning för telefaksimil

innebär alltså inte all man inför någol monopol för televerket på tillhandahållandet av telefaksimilutrustningar. Såväl befinlliga som tillkommande privata utrustningar flr även fortsättningsvis anslutas lill telenätet, fömlsatt att de uppfyller de tekniska bestämmelser som finns.

Enligt min mening bör man ställa framför allt tre krav vid uppbyggnaden av ett effektivt system för textkommunikation. Dels börden snabba tekniska ulvecklingen inom området kunna tillvaratas, dels bör användarnas behov och de långsiktiga samhällsintressena lillgodoses. Jag anser att konkurrens på lika villkor mellan olika producenter är ett verksamt medel för alt nå dessa mål. Telestyrelsens beslul ligger i linje härmed. Jag kan upplysningsvis också nämna att två statliga utredningar arbelar med frågor som bl. a. berör lelefaksimillekniken. Det är dels yUrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10), dels uiredningen (U 1978:12) om den nya informationsteknologin.

PÄR GRANSTEDT (c):

Hert talman! Jag ber att fl tacka statsrådet Bondestam för svaret pä min fråga. Jag har redan tidigare med tillfredsställelse kunnat konstatera att farhågorna för alt televerket skulle skaffa sig elt reellt monopol på detta område inte har infriats. Det är naluriiglvis väldigt värdefullt att televerket har faltal sådana beslut som möjliggör även för andra leverantörer att finnas kvar på marknaden både när det gäller telefaksimil och när det gäller teletex, som också finns med i televerkets beslut.

Det är väl inte uteslutet alt denna modifiering av televerkets tidigare planer är resultatet av att det har förts en ganska stor debatt kring denna fråga. Även näringsfrihelsombudsmannen har varit inkopplad pä detta ärende.

Det är viktigt med konkurtens på detla område. Den tekniska utvecklingen är snabb på både telefax- och telelexsidan, och nya tekniska lösningar måste snabbt få genomslag. Det är också rikligl att man har en prispresseffekl på marknaden. Om en leverantör skulle fl monopolställning eller bli myckel starkt dominerande på marknaden, skulle del kunna verka hämmande både pä möjligheterna för ny teknik att snabbt slå igenom och på möjligheterna alt pressa priserna.

Televerkets beslut innebär att det kommer att finnas möjligheter för enskilda leverantörer att vara kvar på marknaden både när det gäller telefax och när det gäller teletex. Däremoi är det fortfarande litet oklart på vilka villkor detla kommer att ske. Jag vet att det inom branschen finns farhågor för att innehavare av privata telefax- och telelexanläggningar kommer att fl en sämre service och sämre möjligheter till. kommunikation med andra abonnenter än dem som finns inom del publika systemet. Det finns farhågor för att det publika systemet och det enskilda systemet inle kommer att vara helt hopkopplade. Det råder osäkerhet om möjligheterna att klara de internationella kommunikationerna,om man haren enskild utmstning. Det är också osäkert huruvida abonnenter med enskild utrustning kommer med i katalogen och i nummerbyråservicen.

Därför kvarstår fortfarande frågan: Kommer del verkligen att bli en konkurrens på lika villkor mellan televerkels utmstning och utmstning som

tillhandahålls av andra leverantörer,eller finns det risk föralldel kommeratt    Nr 142
uppslå en konkurrensbegränsning, som medför all televerket i prakliken    Torsdagen den
kommer all dominera denna marknad fullständigt i framliden?     |q i g-jg

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Hert lalman! Låt oss hålla oss till det som frågan gäller, nämligen telefaksimil.

Televerkels beslul om den nya fiänsten innebär ingen som helsl inskränkning i de hittillsvarande möjligheterna att ansluta telefaksimilapparater lill telenätet. Som jag framhöll i svaret kommer såväl befintliga som tillkommande privata utmstningar även i fortsättningen att fl anslutas.

När det gäller konkurrenssituationen kommer det snart att visa sig om televerkets tjänst efterfrågas mer av kunderna än konkunerande system och tjänster. Det är givet all televerket borde ha goda förutsättningar all hävda sig med hänsyn lill sin landsomfattande organisation, sitt katalogsystem och sitt breda kunnande inom teleområdet samt det förtroende hos kunderna som man har byggt upp.

Televerkels telefaxljänst kommer dessulom alt erbjudas på lika villkor i hela landet. Det kan om man så vill uppfattas såsom en konkunensnackdel för televerket alt verket känner ansvar för kunderna i hela landei. Övriga leverantörer kan begränsa sig lill att gå in pä marknaden där den är mest lönsam.

Som jag ser det i dag ligger delta beslut väl i linje med all det blir en konkurrens på lika villkor.

Om försäljningen av utrustning för telefaksimil

PÄR GRANSTEDT (c):

Hert lalman! Jag är hell pä del klara med att televerkets beslut inte innebär några inskränkningar i, som det heter, nuvarande möjligheter att ansluta sig till nätet. Men f n. ärju telefaxverksamheten en ganska begränsad föreleelse jämfört med vad den kommer att bli i framtiden.

Vad man alltså befarar är att de nya organisatoriska möjligheter som Öppnas i och med alt televerket går in med lelefaxljänsten - med kalalog, med nummerbyrå och med det landsomspännande nätet - kommer att förbehållas dem som utnyttjar televerkets utrustning, medan däremot de som harenskild utrustning kommer att stå utanföt

Då kan man fråga sig: Vad gör nu det för någoniing? Jo, televerket producerar Ju inte någon egen ulruslning,ulan vad det blir fråga om är att televerket kommer att välja en eller etl par leverantörer som tillhandahåller televerkets ulruslning, medan de andra ställs utanföt Resultatet blir alltså att konkurrensen hämmas.

Televerkets organisatoriska möjligheter kommer att leda lill att vissa märken flr etl försprång framför andra märken på marknaden. Del blir alltså inte de tekniska och prismässiga skillnaderna som avgör vilka märken som flr genomslagskraft pä marknaden. Det kan inte vara särskilt lyckat, vare sig med hänsyn lill teknikutveckling eller med hänsyn till prisutveckling.

Del här skulle jag gärna vilja ha en kommentar till.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Om försäljningen av utrustning för telefaksimil

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Televerket är ett affärsverk, ett offentligt verk där det finns all insyn i jämförelse med privata företag. Många myndigheter övervakar televerkets verksamhet - jag kan nämna riksrevisionsverket bl. a. Det betyder att det inte finns någon större risk för att televerket skulle missköta sig på det sätt som Pär Granstedt befarar.

För inte menar väl Pär Granstedt att televerket bör avstå från att tillhandahålla sådana tjänster som kunderna frågar efter bara därför alt del är ett statligt verk?

PÄR GRANSTEDT (c):

Hert lalman! Nej, det menar jag inte. Jag menar inte heller att televerket skulle ha något fuffens för sig. Däremot kan det mycket väl vara en policy, som ett aflarsdrivande verk väljer, att ge service till dem som utnyttjar televerkets utmstning - när det gäller att komma med i katalogen, när det gäller att vara med i en nummerbyråservice, när det gäller internationella kommunikationer och sådana saker -och låta övriga ansluta sig till nätet men utan all fl den ytterligare servicen.

Om televerket väljer att så att säga göra åtskillnad på egna apparater och andra anslutna apparater ur servicesynpunkt så innebär det att de märken som televerket väljer att ta in i sitt system kommer att dominera marknaden fullständigt, medan de andra kommer i ett underiäge i konkurrensen. Det skulle, menar jag, ha negafiva effekter ur teknik- och prissynpunkt.

Televerket kan alltså lika väl välja att behandla enskilda utmstningar på samma sätt som de egna utrustningarna. Då uppstår inte det här problemet.

Kommunikalionsministem ANITHA BONDESTAM:

Hen talman! Jag vill att kammaren skall uppmärksamma alt vad Pär Granstedt nu säger är att han egentligen vill införa ell monopol av samma lyp som telefonmonopolel för televerket, så att verket skall tvingas alt ta med vissa abonnenter.

Men endera skall det vara konkunens på lika villkor - och då flr den slå fullt ut - eller också skall man välja monopolet. Det går inte att fl bägge delarna samtidigt.

PÄR GRANSTEDT (c):

Hen talman! Det var en mycket förbluffande och halsbrytande slutsats. Vadjag diskulerar ärju inte konkurrens mellan kommunikationssystem utan konkurrens mellan olika märken när det gäller utrustningen. Detta är det intressanta här.

Vad jag alltså förordar är att televerket, som naturiigtvis har den stora organisationsapparaten när det gäller kommunikationssystemet, skall svara för den servicen. Däremot skall abonnenterna ha möjlighet att själva välja vilken utmstning de vill ha, alltså om de vill ha televerkets utmstning eller

annan utrustning, och att man skall 11 samma service oavsett vilken Nr 142

utrustning man väljer. Torsdagen den

10 maj 1979
Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Hert talman! Som jag sade redan i det ursprungliga svaret kommer det att Svsselsättningen
finnas precis samma möjligheter som i dag att välja utrustning själv, j ]\forrbotten

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:218 Ull näringsutskottet

§ 11 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2684 till civilutskottet

1978/79:2685 och 2686 till arbetsmarknadsutskottet

§ 12 Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkanden 1978/79:48 och 51 Försvarsutskottets betänkanden 1978/79:23-26 Utbildningsutskottets betänkande 1978/79:42

§ 13 Sysselsättningen i Norrbotten

Föredrogs

arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:33 med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner,

jordbmksutskottets betänkande 1978/79:25 med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Nonbotten jämte motioner och

näringsulskottets betänkande 1978/79:45 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser Nonlandsfonden och vissa delar av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Nortbotten jämle motioner.

TALMANNEN:

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 33, jordbmksutskottets betänkande nr 25 och näringsutskottets betänkande nr 45 debatteras i ett sammanhang, och yrkanden beträffande samtliga dessa betänkanden flr framställas under den gemensamma överläggningen.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 33

I proposilionen 1978/79:127 bil. 1 punkten 3 (arbetsmarknadsdepartementet) hade föreslagils att riksdagen skulle lill Bidrag till sysselsätlningsfräm-jande ålgärder i Nonboltens län för budgelårel 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa ett reservalionsanslag på 160 000 000 kr. Vidare hade i bil. 2 föreslagits att riksdagen till Sysselsältningsskapande ålgärder för budgelårel 1979/80 under tolfte huvudfiteln anvisade ett i förhållande ull propositionen 1978/79:100 med 175 000 000 kr. höjt reservalionsanslag av 1 708 000 000 kt

I delta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:212 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats att riksdagen skulle uttala att den i motionen föreslagna utvecklingsplanen för Nortbotten borde genomföras under de närmaste fem åren och hos regeringen hemställa om all de åtgärder som fordrades för detla vidiogs,

1978/79:1047 av Kersiin Nilsson (s),

1978/79:1048 av Kersiin Nilsson m. fl. (s),

1978/79:1548 av Filip Johansson m. fl. (c),

1978/79:1659 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c),

1978/79:2022 av Kari-Anders Petersson m. fl. (c) såvitl nu var i fråga (yrkandel 3) - denna moiion hade remitterats till näringsutskotlel men sedermera såviit avsåg yrkandet 3 överiämnals till arbetsmarknadsutskottet,

dels de med anledning av proposilionen väckta molionema 1978/79:2224 av AlfLövenborg (apk) och RolfHagel (apk), vari yrkats au riksdagen beslutade att begära att regeringen tog initiativ i syfte att genom ekonomiska stödåtgärder hjälpa landstinget och kommunerna i Nortbotten all lidigarelägga projekt som fanns i deras längtidsplaner (yrkandet 4),

1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m) såvitt nu vari fråga (yrkandena 3, 6 och 9),

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals att riksdagen uttalade att en särskild servicecentral för statsverket borde inrättas i Kimna eller Gällivare och att medel härför borde anvisas (yrkandel 4), 1978/79:2290 av Frida Berglund m. fl. (s, c, fp, m) och 1978/79:2293 av Olof Palme m. fl. (s), vari yrkats aU riksdagen beslutade au ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av och riktlinjer för omedelbara förhandlingar mellan regeringen och Norrbottens läns landsting rörande statlig medverkan i utbyggnaden av offentlig verksamhet i Norrbotten (yrkandel 2).

Ulskotlel hemställde

1. att riksdagen lade lill handlingarna vad i proposilionen anförts om åtgärder för att främja sysselsättningen i Nortbotten,

2. beiräffande Nortbottendelegationens utredningsresurser all motionen 1978/79:2251, yrkandet 9, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

3. beträffande den s. k. offertprincipen aU motionen 1978/79:2251, yrkandet 3, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande användningen av medel för särskilda glesbygdsinsatser i Norrbotten att molionen 1978/79:2290 inle föranledde någon riksdagens ålgärd,

5. att riksdagen lill Bidrag till sysselsättningsfrämjande ålgärder i Norrbottens län för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisade etl reservafionsanslag pä 160 000 000 kr.,

6. beträffande beredskapsarbeten inom SSAB att motionerna 1978/ 79:1659 och 1978/79:2022, yrkandet 3, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande flygfält i Arvidsjaur att molionen 1978/79:2251, yrkandet 6, inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande reakliverings- och luristcenter i Övertorneå att molionen 1978/79:1047 inle föranledde någon riksdagens ålgärd,

9. beträffande servicecentral i Norrbottens inland för statsverket att moiionerna 1978/79:1048 och 1978/79:2268, yrkandet 4, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

10. att riksdagen - med ändring av tidigare beslut (AU 1978/79:21, hemsl. mom. 52, rskr 1978/79:202) - till Sysselsältningsskapande åtgärder för budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln anvisade ett i förhållande till propositionen 1978/79:100 med 175 000000 kt höjt reservationsanslag av 1 708 000 000 kt,

11. beiräffande förhandlingar med Nortbotlens läns landsling rörande statlig medverkan i utbyggnaden av offentlig verksamhet i Nortbotten att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2293, yrkandet 2, och 1978/79:2224, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande utvecklingsplan för Norrbotten att molionen 1978/79:212 inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

13. beträffande åtgärdsprogram för Nonbotten all motionen 1978/79:1548 inte föranledde någon riksdagens åtgärd.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Jordbruksutskottets betänkande nr 25

I propositionen 1978/79:127 bil. 5 Oordbruksdeparlementet) hade regeringen

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om insatser inom jordbruksdepartementets område för alt främja sysselsättningen i Nortbotten,

dels föreslagit riksdagen att till Särskill stöd lill jordbruk och skogsbmk m. m, i Nortbottens län för budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

I detta sammanhang hade behandlals de med anledning av proposilionen väckta motionerna

1978/79:2251 av Per Petersson m, fl, (m), vari såviu nu var i fråga (yrkandena 1, 7 och 8) hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att 1. regeringen genom offertprincipen borde intressera domänverket för ökade skogsultag och ökad skogsförnyelse i Norrbottens inland vid den s. k. skogsodlingsgränsen, 7. ett pilotprojekt borde genomföras för markavvattning av åkermark, 8. forskning och försök borde göras för alt öka användningen av siklöja till mat, och

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såviii nu var i fråga (yrkandet 8) föreslagits att riksdagen hos regeringen hemställde om förslag till åtgärder för uppmstning av det norrbottniska jordbruket.

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1. som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om de i propositionen förordade insatserna inom jordbruksdepartementets område för alt främja sysselsättningen i Norrbotten,

2. beträffande skogsultag m. m. vid den s. k. skogsodlingsgränsen lämna motionen 1978/79:2251, yrkandet 1, ulan vidare åtgärd,

3. till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbmk m. m. i Norrbottens län för budgetåret 1979/80 under fionde huvudtiteln anvisa ett reservalionsanslag av 30 000 000 kt,

4. beträflande det norrbottniska jordbruket lämna motionen 1978/ 79:2268, yrkandet 8, utan vidare ålgärd,

5. beträffande markavvattning av åkermark anse motionen 1978/79:2251, yrkandet 7, besvarad med vad utskottet anfört,

6. beträffande forskning och försök rörande siklöja lämna motionen 1978/79:2251, yrkandet 8, utan åtgärd.

Reservation hade avgivits av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Tage Adolfsson (samtliga m) som ansett att ulskoltel under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle beträffande skogsuttag m. m. vid den s. k. skogsodlingsgränsen med anledning av motionen 1978/79:2251, yrkandet 1, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Näringsutskottets betänkande nr 45

I proposilionen 1978/79:100 bil. 17 (industridepartementet) hade under punkten B 18 (s. 73 f) föreslagits att riksdagen till MedelstillskoU till Nortlandsfonden för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

I proposilionen 1978/79:127 bil. 1 (industridepartementet) hade under punkten 2 (s. 18) såvitt här var i fråga föreslagits alt riksdagen skulle

1. godkänna vad föredragande statsrådet hade anfört beträffande Norrlandsfondens verksamhet under år 1980,

2. till Medelstillskott lill Norriandsfonden för budgelårel 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag i propositionen 1978/79:100 med 9 000 000 kr. höjt reservationsanslag av 39 000 000 kt,

3. till MedelslillskoU lill Statsföretag AB för finansiering av Regioninvesl i Nort AB för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 75 000 000 kt,

4. till Medelstillskott till Statsföretag AB för vissa marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Genom propositionen 1978/79:127 bil. 6 (handelsdepartementet) hade regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet hade anfört om insatser inom handelsdepartementets område för all främja sysselsättningen i Norrbotten.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av proposilionen 1978/79:127 väckta motionerna

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitl avsåg hemställan att

riksdagen hos regeringen skulle anhålla om att i direktiven för det i

proposilionen föreslagna marknadsföringsbolaget införa uppgiften att

utveckla handeln med de socialistiska länderna och utvecklingsländerna,

1978/79:2292 av Kerstin Nilsson (s),

1978/79:2293 av Olof Palme m. fl. (s) såviu nu var i fråga (yrkandet 1), 1978/79:2294 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts om en med fem år föriängd verksamhet för Nortlandsfonden,

dels den under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionen 1978/79:1516 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) såviii nu var i fråga -denna motion hade remitterats lill arbeismarknadsutskollet och sedermera överiämnals till näringsulskoltel.

Utskottet hemställde

1. beiräffande Norriandsfonden all riksdagen skulle

a) med bifall till propositionen 1978/79:127 bil. 1 punklen 2 mom. I och med avslag på motionen 1978/79:2294 i ifrågavarande del godkänna vad föredragande statsrådet hade anförl beträffande Norriandsfondens verksamhet under år 1980,

b) med anledning av motionen 1978/79:2294 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet hade anfört om utredningsarbete rörande formerna för främjande av näringslivet i Norriand,

c) med anledning av proposifionen 1978/79:100 bil. 17 punkten B 18 och

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

med bifall fill propositionen 1978/79:127 bil. 1 punklen 2 mom. 2 lill Medelstillskott till Norriandsfonden för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt reservalionsanslag av 39 000 000 kr.,

2. beträffande vissa marknadsföringsåtgärder all riksdagen skulle

a) med bifall lill proposilionen 1978/79:127 bil. 1 punkten 2 mom. 4 lill MedelstillskoU lill Statsföretag AB för vissa marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa ell reservalionsanslag av 20 000 000 kt,

b) avslå motionen 1978/79:2268 yrkandel 1,

3. beiräffande Regioninvesl i Norr AB all riksdagen med bifall lill
propositionen 1978/79:127 bil. 1 punkten 2 mom. 3 lill MedelstillskoU lill
Statsföretag AB för finansiering av Regioninvesl i Norr AB för budgetåret
1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisade ell reservationsanslag av
75 000 000 kt,

4. beträffande marknadsföringen av turism all riksdagen med anledning av vad som i proposilionen 1978/79:127 bil. 6 anförts om insalser inom handelsdepartementets område för alt främja sysselsättningen i Norrbotten som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anförl,

5. beiräffande slöd till viss hemslöjdsverksamhel all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2292,

6. beiräffande samordnad och enhetlig fiällförvallning att riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1516 i ifrågavarande del,

7. beträffande riktlinjer för utveckling av gmvhanleringen, stålindustrin och skogsnäringen att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2293, yrkandet I.

Till belänkandet hade fogats etl särskilt yttrande beträffande riktlinjer för utveckling av gmvhanleringen, stålindustrin och skogsnäringen av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Kari-Erik Häll och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s).

FRIDA BERGLUND (s):

Hert lalman! I mill inlägg tar jag upp arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:33. Låt mig börja med att konstatera aU samhällsförändringarna skedde snabbt efter regeringsskiftet 1976.

Nortbotten är det län som drabbals hårdast av brisl på handlingsförmåga hos de borgeriiga regeringarna.

På s. 4 i ulskoltsbelänkandet redovisas befolkningsförändringarna i länet 1971-1978. Kurvan går näsian rakt ner från 1977. Det betyder en snabbi ökande utflyttning från länet.

Den stagnation som drabbat Nortbotten innebär slora påfrestningar för alla som lever och verkar i länet. Del är mänga människor som far illa både fysiskt och psykiskt av undersysselsättningen, osäkerheten och oron för framu-den.

Våren 1976 kunde vi i Nortbotten skönja en positiv utveckling. 1960-lalets

utflyttningar hade hejdats genom den socialdemokratiska regeringens energiska insatser på mänga olika områden. Sysselsättningsläget förbättrades. Vi hade visseriigen inte nätt upp till den sysselsättningsgrad som man hade i andra delar av landet, och arbetslöshelen var forlfarande siörre än på andra häll, men trots del såg många människor fram emot ökade sysselsättningsmöjligheter och kände optimism inför framliden,

Trepartiregeringen hade emellertid inle sullil länge i kanslihuset förrän det började komma illavarslande budskap och orosmoln. Den borgeriiga riksdagsmajorilelen konstaterade i december 1976 att orter som inte hade varil i behov av regionalpolitiskl slöd hade fltt det - underförstått Luleå, I massmedia talade man om den stora överhettningen i Norrbotten och visade bilder från leriga byggarbetsplatser - "det nya Klondyke", Det var ett led i opinionsbildningen mot de beslutade insatserna för länet.

Den borgeriiga trepartiregeringens industriminister lalade om all det skulle fl förödande konsekvenser för Sverige om man investerade 10 miljarder kronor i Stålverk 80. Jag citerar från debatten den 10 december 1976: "Vi måste i slällel styra över de resurser som skulle ha satsats på Stålverk 80 lill andra utvecklingsprojekt i Norrbollen, lill verkstadsindustrin och till andra delar av näringslivet - det finns bälire sätt att säkra sysselsättningen i Nortbotten under de närmaste åren,"

Hen talman! Resultatet av "del bälire sätlel" all säkra sysselsättningen redovisas på s. 5 och 6 i betänkandei. Där framgår au arbetslösheten är tre gånger så hög som i riket i dess helhel. Behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser har ökal och utflyttningen har kommit i gång. Vid ärsskiftei var anlalel arbetslösa 16 per ledig plats. Byggarbelslöshelen medförde att det var 40 sökande lill varje ledig plats inom byggnadsverksamheten. Mänga gånger lidigare har vi hört, när socialdemokraterna har lagt fram förslag, att de inte var bra utan all de borgeriiga hade bättre säll alt klara sysselsäUningen på. Men när man i regeringsställning skulle förverkliga sina förslag och "säkra sysselsättningen" visade det sig att det var bara ord ulan innehåll. Inte blev del några miljarder till verkstadsindustrins investeringar i Norrbotten. Inte blev del långsiktiga investeringar för de utlovade 10 miljarderna, trols att ca 30 miljarder styrdes över lill näringslivet under Irepartiregeringen och 20 miljarder under folkpartiregeringen.

Under de år som gått har den socialdemokratiska riksdagsgruppen vid upprepade tillfällen presenterat förslag som skulle ha inneburil en förbättrad sysselsättning i Nortbotten och utvecklingsmöjligheter för länet, baserade på utveckling av länets basindustri, som måste vara gmnden för tryggad försörjning i vårt län. Men den borgeriiga riksdagsmajoritelen har röstat ner alla våra förslag, med konsekvenser som klart framgår av utskottsbetänkandet och som jag nämnt tidigare - 5 000 fier sysselsatta i olika former av arbelsmarknadspolitiska åtgärder och ökade anslag till beredskapsarbeten.

Det är inte enbart i det här huset som socialdemokraterna har försökt påverka de borgeriiga regeringarna. I Norrbotten har en stor del av befolkningen varit mycket akliv och deltagit i diskussioner och debatter om

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

hur man skall lösa länets sysselsättningsproblem på både kort och lång sikt. Både LO och TCO har lagl fram förslag som lämnals lill regeringen. Inte heller dessa har resulleral i åtgärder. Man har varit lomhörd på båda öronen.

Nu har vi hamnat i den situauonen att folkpartiregeringen lägger fram ett s. k. krispaket. Statsrådet Wirtén konstaterar att "sysselsättningsläget i Norrbotten inger oro". Från socialdemokratiskt håll har vi känt denna oro ända sedan höslen 1976 och i olika sammanhang här i riksdagen försökt fl både trepartiregeringen och folkpartiregeringen att lyssna på oss. Men det har varil förgäves.

Hert lalman! Vårt län hade inte behövt "köras ner i botten" - det hade kunnat undvikas. Nu kommer det att ta år innan skadorna är reparerade. Detta konstaterande gör jag fylld av vemod.

Utskottsbetänkandet är ett facit på vad som händer när de fria marknadskrafterna flr verka utan att den politiska ledningen värnarom människomas trygghet. Jag vill säga alt det är positivt all statsrådet Wirtén lagt fram detta förslag. Alt komma så långt alt man inser att sysselsätlningssituationen inger oro är ett steg i rätt riktning. Krispaketet skall enligt regeringen ge 2 000 nya arbetstillfällen. Jag kommer inte att diskutera om bedömningen är rätt eller inte och inte heller om det är kortsiktiga eller långsiktiga arbeten. Jag anser att Nortbotten har hamnat i det läget att varje arbetstillfälle är värdefullt. Detta förslag kommer inte alt lösa våra sysselsättningsproblem även om det skulle ge 2 000 nya arbetstillfällen. Del flr slällas i relation till att ca 21 500 personer är ulanför den ordinarie arbetsmarknaden. Dessutom finns del en mycket stor dold arbetslöshet, speciellt bland kvinnorna, som icke anser sig ha några chanser att fl arbete och därför inle går till arbetsförmedlingen.

Från socialdemokratiskt håll biträder vi regeringens förslag om ökade beredskapsmedel. Vår motion nr 2293, som behandlas i detta sammanhang, redovisar dels vilka förslag vi har lagt fram under de gångna åren, dels hur vi ser på framliden. Motionen har delvis behandlals i elt annat utskott och kommer också att kommenteras av mina partikamrater där.

Från vårt parti framhåller vi att vårt sammanhållna program för långsiktig förstärkning av näringar och sysselsättningar i Nortbotten flr effekt först efter viss tid. Det gäller i hög grad de förslag som folkpartiregeringen lagt fram vid sidan av de regionala arbelsmarknadspolitiska åtgärder som förs fram. Dessa ålgärder är, som jag lidigare framhållit, av en omfattning som inte kan bryta den aktuella sysselsättningskrisen i vårt län. Det gäller i särskilt hög grad by ggsektorn, där en stor del av byggnadsarbetarkåren är arbetslös. Man måste ha kompletterande insatser som flr en omedelbar effekt pä arbetsmarknaden, och därför har vi socialdemokrater tagit upp den offentliga sektorn och dess roll i sysselsättningspolitiken. Detla gäller speciellt landstingets investeringar. Vi har ställt krav på att regeringen omedelbart upptar förhandlingar med Nortbottens läns landsting rörande statens medverkan i utbyggnaden av den offenlliga verksamhelen i NorrboUen. Vårt förslag innebär i realiteten att man lidigarelägger planerade sjukhusinrätlningar, att de utförs som bered-

skapsarbeten och alt staten går in med stöd till driften från den dag då anläggningen tas i bruk lill den ursprungligen planerade driftstarten. Jag konstaterar med tillfredsställelse att del blivit enighet kring vårl förslag. Förslaget innebär att både byggnadsarbetena och de permanenta arbetstillfällena sprids över stora delar av länet, och det är en stor fördel. Jag tolkar enigheten så, ati också de borgeriiga delar vår oro för framliden och att de kommer att i praktisk handling visa det i de kommande voteringarna under våren. De flr då stora möjligheter att visa sin vilja.

Jag förutsätter att förhandlingarna kommer i gång snabbi - fömlsatt att kammaren följer det enhälliga utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill något kommentera flerparlimolionen 2290 från Nortbotlensbänken. Regeringen har föreslagit medel för olika former av kombinationssysselsättningar i länets mest utpräglade glesbygder, t. ex. stöd till småindustri och hantverk. Vi har föreslagit att medlen skulle utgå efter samma principer som vattenregleringsmedlen. Glesbygdsinsatserna är oftast av sådan karaktär att de måste skräddarsys i varje enskilt fall, och ofta är det fråga om blygsamma belopp. Därför är det vikiigi att man har variationsmöjligheter och en enkel handläggning av ärendena. Ulskoltel anser alt man bör undvika detaljreglering för dessa medel, och länsstyrelsen bör ha stor frihet i användandet av medlen. Jag vill understryka att del är vikiigi att dessa medel kan ulnytijas effektivt för att bidra till sysselsätlning för de värst drabbade delarna av vårt land.

Det verkar som en paradox, att samtidigt som man diskuterar krispakel för Nortbotten i riksdagen så kan man läsa i en av våra största dagliga tidningar att de marknadsmässiga säkerhetema i Sverige finns i Norrbotten. Värt län är rikt; det finns råvaror, malm, skog, energi och arbetskraft.

Del är samhället som har ansvaret för att resurserna utnyttjas på ell sådant sätt att de ger människorna framtidstro och social irygghel. Det är oförsvarbart av politikerna att sitta handlingsföriamade medan tiden rinner i väg och människorna utsätts för stora lidanden.

Hen lalman! Med detta yrkar jag bifall till arbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkandet nr 33.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

EIVOR MARKLUND (vpk):

Hert talman! Riksdagen skall i dag diskutera regeringens s. k. förslag om åtgärder för att främja sysselsättningen i Nortbotten. Av praktiska skäl har behandlingen av proposilionen delals upp i olika delar, som hänskjulits till tre olika utskott. Lät mig därför i detta mill första inlägg i dag kommentera regeringens förslag i stort och i de senare inläggen behandla enbart de då aktuella delförslagen.

Industriminister Huss har varit uppe hos oss i Norrbotten och hälsat på. På en fråga som han då fick, om Norrbotten har någon industriell framlid, svarade han enligt tidningsuppgifter: Jag hoppas det!

Del är en träffande recension av regeringens egen Nortbottenspolitik. Den visar, lyckerjag, att regeringens förhoppningar står till andra än till de egna

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

krafterna, ett förhållande som i och för sig är sådanl all ocksä jag och vårt parti kan se del som positivt.

Regeringen föreslår ingenling som i grunden kommerall ändra situationen och villkoren för Norrbotten. Regeringen fortsätter därmed en virrig och planlös polilik, när del i stället skulle behövas en offensiv och målmedveten satsning och planering för ett bättre framlida Norrbotten. Ocksä arbetsmarknadsutskottet gör ell konstaterande i samma rikining i sill betänkande nr 33. Utskollel skriver all de grundläggande problemen med alt öka induslriali-seringsgraden och förbättra näringsslmkluren i länet kvarstår. Del har de gjorl länge nu, och de kommer att fortsätta att göra det också sedan riksdagen har behandlat della belänkande. Jag beklagar alt socialdemokraterna har skrivit ihop sig med de borgerliga i utskottet på den här punklen, särskilt som man - det framgick av Frida Berglunds inlägg nyss liksom det gjort vid socialdemokraternas agerande i länet - ofta, med rälla, kritiserar innehållet i den folkpartistiska Norrbottenspolitiken.

Nortbotten har länge - alltför länge - varil utsatt för ett kolonialt utnyttjande. Människor har tvingats att flytta från sina hem, sin hembygd, sina anhöriga och sina vänner. Nortbotten har försett andra landsändar med arbetskraft och med rikedomar. I Norrbotten finns ju, som Frida Berglund nyss konstaterade,storarikedomar i form av malm, skog och olika mineraler. Detta har dock sedan lång lid lagits från Norrbotten och använts lill alt ulveckla andra delar av landei. De smulor som blivit över till Nortbotten har inte räckl särskilt långl, och därför finns där i dag en utbredd arbetslöshet, därför finns norrbottningar spridda över hela landei och därför har Norrbotten en mycket ensidig industristmktur.

Nortbotten skulle behöva ordentliga satsningar för alt bekämpa arbetslösheten och för att bygga upp en allsidig industristmktur.

Förslag saknas inte. De finns i mängdet De har utarbetats av politiska organisaiioner och fackföreningar,av arbetare och fiänsleman. De har funnits lång tid, och det har varil en lång kamp för rättvisa ål Nortbotten. Den kampen fortsätter också, även efter riksdagens beslut i dag. Den skall vi fortsätta ända tills de befogade kraven vinner gehör.

Vänsterpartiet kommunisterna häri molionen 212 sammanställt sina krav när del gäller en positiv utveckling i Nortbotten till en utvecklingsplan för de kommande fem åren. Den utvecklingsplanen innefattar statliga satsningar och investeringar för 6 000 nya jobb, som i sin tur skulle ge ylleriigare jobb inom områden som service och kommunikationer, i kommuner och landsting. Det sammantagna antalel Jobb skulle därför kunna bli mångdubbelt större än det som motsvaras av de 6 000 arbetstillfällen som vi direkt anvisar i planen.

Vår utvecklingsplan för Nortbotten innebär alt del statliga LKAB skall satsa offensivt för framliden. Del innebär kraftfulla salsningar pä gruvdriften och nya verksamheter som kemisk industri, elektronisk industri och verkstadsindustri. Vi har föreslagil all Luleå skall göras lill ett slålcentmm. Däri ingår ell valsverk. Den nuvarande ensidiga räämnesproduktionen bryts,

och råämnena förädlas i stället föratt bara exporteras. Bara den här delen i vår utvecklingsplan skulle, om den genomfördes., förbättra och radikalt förändra villkoren för Norrbotten. Den skulle skapa en framlidsinriktad induslri i länet, och den skulle skaffa fler jobb till Norrbollen.

Vär utvecklingsplan innehåller också kravet att en konstgödselfabrik skall byggas i Nortbotten. Vi har framhållit alt alla nödvändiga råvaror finns i länet och att det finns elt slort behov av miljövänligare handelsgödsel. En sådan fabrik skulle innebära sammanlagt 800 nya Jobb, och ylleriigare Jobb skulle tillkomma.

Förslagen finns, som sagt, för all komma ät Norrbollens grundläggande problem. Regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten vill dock av olika skäl inle utnyttja dem och därmed kvarstår också alla problemen olösta. Del verkar ibland som om regeringen hoppas all de privalkapitalisliska ägarinlressena skall ta fasta på de många konkreta och realistiska förslag som vi i Nortbotten utarbetat. Det verkar som om man vägrar att förverkliga våra förslag bara därför att man i så fall skulle frånta kapitalel möjligheten all göra vinster. Det är i varje fall oförståeligt all man så envist vägrar all göra de salsningar som människorna i Nonbotlen föreslär-om det inte ärjust därför alt man vill ge de kapitalistiska intressena fria händer att sköta länets och hela landets induslri- och arbetsmarknadspolitik.

Det finns således andra alternativ än dem som regeringen och den borgeriiga riksdagsmajoritelen företräder. Men riksdagens sammansättning omöjliggör deras förverkligande.

Arbetsmarknadsutskottet hänskjuter vår motion 212 med utvecklingsplanen för Nortbotten till elt annal belänkande och en annan dag, och därför får väl fortsättningen av den debaiten anslå lill dess. I del betänkande frän arbetsmarknadsutskottet som vi behandlar i dag finns medtaget vårl förslag i molionen 1978/79:2268 om en servicecentral i Kimna eller Gällivare. Utskottet föreslår dock ingen åtgärd; del avstyrker inte ens förslaget. I stället hänvisas till arbetsmarknadsministerns vaga ullalande i proposilionen att han närmare vill låta utreda fömtsältningarna föratt inrälla en sådan central, lokaliserad lill malmfallen i Nortbotten.

Del vore bra om man kunde komma ifrån frågan med detta, lycker lydligen utskottet. Men all erfarenhet visar Ju all det som riksdagen inte beslutar, det kommer inle heller lill förverkligande hur välvilliga och förslående uttalanden som än görs. Arbetsmarknadsministerns ultalande fiänar därför till ingel annat än alt föra undan hela denna fråga. Vill riksdagen nu inle beslula att inrätta en statlig servicecentral i malmfälten, måste riksdagen i alla fall beslula alt ge arbetsmarknadsministern i uppdrag alt göra en sådan undersökning och förelägga riksdagen etl förslag. I annal fall kommer denna fråga alt försvinna ända tills någon återigen tar upp den här i riksdagen.

I propositionen föreslås att etl nylt marknadsföringsbolag skall bildas. Det är bra. Vi har i vpk-motionen 1978/79:2268 föreslagit att riksdagen i direktiven för delta marknadsföringsbolag skall beslula skriva in direktiv om handel med socialistiska slaler och utvecklingsländerna.

Näringsulskoltel svarar i sitt belänkande nr 45 alt man utgår från att del

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

nya marknadsföringsbolagei kommer all söka etablera kommersiella förbindelser med olika länder. Utskottet menar all det inle finns någon anledning för riksdagen alt peka ul vissa stater som företagel särskilt skall uppmärksamma.

Utskottet ger med detla svar uitryck för en passiv och slapp inställning. Om riksdagen skall besluta om inrättandet av etl marknadsföringsbolag, måste riksdagen väl rimligen också ha uppfattningar om direktiven för bolaget. Vi kommunister vet ocksä bara alltför väl att del finns orsak alt ständigt upprepa påminnelserna om handel med bl. a. de socialistiska staterna.

Vi är också väl medvetna om all svensk handel med utvecklingsländerna måste framhållas - dels därför att handeln med dessa länder är outvecklad, dels därför all dessa länder önskar öka sin handel med vårt land. Just därför är det förvånande att utskottet reagerat så slappt som nu skell.

Del finns visst anledning att peka ut vissa länder, som det nya marknadsföringsbolaget borde bedriva handel med, och därför har vi också föreslagit alt detta skall skrivas in i direkliven. Även om nu elt enigt näringsutskoil yrkar avslag på vårl förslag, lycker vi att det finns anledning att ha sådana direktiv. Risken är annars att den svenska handeln bara ytterligare kommer att riktas till de västeuropeiska grannländerna och USA. Del vore beklagligt, inte minst för utvecklingsländerna, som önskar och behöver direkta handelsavtal och då helsl med statliga instanser och inte med privalkapitalisliska intressen. Nog finns del anledning alt besluta om direktiv.

Vi har i vår motion 1978/79:2268 föreslagit ålgärder för att rusta upp Nortbottens Jordbmk. Vi menar t. ex. att Norrbotten bör bli självförsörjande vad gäller konsumtionsmjölk. Enbart för att åstadkomma detta måste man bygga nya ladugårdar och öka länets kostam med 4 000 djur. Det i sin tur motsvarar ca 200 nya familjejordbmk. Detta anger en annan utveckling än den som förekommer i dag. Det kräver också omfattande och kraftfulla åtgärder. Del är därför vi har föreslagil riksdagen att besluta om sådana åtgärder.

Jordbruksutskottet svarar i sitt belänkande nr 25 att en av Norrbotlendele-gationens huvuduppgifter är all avge och utforma förslag. Denna delegation sägs ha uppgiften all lägga förslag för all främja utvecklingen inom bl. a. jordbruket. Det visste vi redan, så det är ingel lysande svar från ulskollets sida. Vi har ingel att anmärka mot att Nortboltendelegationen avger sådana förslag. Vad vi föreslagit är i detta sammanhang att riksdagen skall la fram förslag lill åtgärder - utöver Norrbollendelegalionens arbele - för att utveckla och upprusta Nortbottens jordbruk.

Om riksdagen beslutar så, innebär detta ju sammanlaget en ökad omsorg och ell ökal utvecklingsarbete, och det är precis vad som behövs för att förbällra Nortbottens jordbmk på det sätt som vi föreslagit i motionen.

Regeringens förslag till ålgärder för alt främja sysselsättningen i Norrbotten innebär sammantaget inte på långt när vad det har framslällls som. Förslagen innebär lilel här och lilel där, men totalt sett förblir alll vid del gamla, och Norrbottens grundläggande problem förblir olösla. Det behöver inte vara så, och det borde inle heller vara så. Egentligen skulle inte en enda

människa behöva gå arbetslös bara därför alt det inle finns uppgifter och pengar. Tvärtom kostar Nonbotten med dess nuvarande problem långl mer än vad våra förslag i utvecklingsplanen skulle kosta alt förverkliga.

De många miljoner kronor som regeringen och nu också riksdagen avsätter för Norrbotten uppehåller alll vid det nuvarande. De kunde och borde i stället ha använis i en offensiv satsning för ett starkt utvecklat Nortbotten. De borde ha använis föratt bygga den breddade industristruktur som Norrbollen sä väl behöver. De borde ha använts föratl skaffa fler och framlidsinriklade jobb till Nortbotten.

Tyvärr innebär riksdagens beslut att den gamla överiappningspolitiken fortsätter. Man bättrar på litet på ytan, men i botten förblir problemen orörda. Della innebär också att rättvisa, hopp om en bättre framlid och optimism i Nortbotten flr vänta ännu längre. Del innebär också att besvikelsen och förbittringen kommer alt öka.

Men, herr lalman, kampen för Norrbollen fortsätter. Del kommer därför att bli fler aktioner av ungdomen i Norrbotten för jobb och en hoppfull framlid. Nästan 5 000 ungdomar, representerande över 100 ungdomsorganisationer, deltog i Norrbottensmarschen, däribland också flera ungdomsförbund lill riksdagspartierna. De kommer att fortsätta att kämpa för rättvisa för sitt län. De kommer att fortsätta därför att de måste fortsätta.

Lät mig, herr lalman, avslutningsvis fl hemställa om bifall till vpk-motionen 212 och till första, fiärde och åttonde yrkandena i vpk-motionen 2268.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Vi behandlar nu det folkpartistiska sysselsättningspaket som lanserades med pukor och trumpeter och slatsrådsbesök. Som i så många andra fall hade delar av innehållet läckt ut i förväg, men de flesta trodde nog ändå alt de viktigaste delarna var fördolda fram till det högtidliga avlämnandet. Förväntningarna var alltså betydande. Besvikelsen blev ännu stöne.

Vi vel alla alt folkpartister är bra på marknadsföring. Att så är fallet är väl naturiigl, eftersom del nuvarande regeringspartiet har en beiydande förankring i affärsvärlden. Men marknadsföring och paketering är Ju en sak. Innehållet är alltid det viktigaste, och när paketet öppnades blev inte nortbotlningarna särskilt hänryckta.

1 presentationen hette del: Här kommer del en miljard som skall ge 2 000 nya jobb. Halleluja!

2 000 nya jobb är i och för sig inte särskill imponerande i etl län där del behöver skapas ca 30 000 nya arbetstillfällen, om man på allvar skall tala om full sysselsätlning, vilket är den enda tolerabla målsättningen.

Men när man granskar paketets innehåll kommer man fram lill att talet om de 2 000 nya Jobben är en grov och osäker kalkyl och alt det framför allt inle handlar om del Norrbotten skriker efter - nämligen fasta arbetstillfällen.

Vi är inte motståndare lill de förslag som har lagts fram i propositionen. Det ar bra all man bygger en forskningsstation för gruvbrytning i Kimna, all man utvidgar mineralprospekteringen i Jokkmokk, bygger ut flygplatsen i Luleå,

3 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

saisar pä turism etc. Men inte räcker del. Inle förändrar del situationen, och inte handlar det om några 2 000 arbetstillfällen. Det kan möjligen innebära alt vi slår kvar på samma plats i arbetslöshetsstatistiken.

Vi har i vår motion citerat propositionens över måttan snillrika inledning. Där har regeringen - efter myckel grubbel, flr man förmoda - kommil fram till följande analys:

"Den nuvarande arbetslösheten och den låga sysselsällningsfrekvensen i länet beror främsl på ell totalt sell för litet anlal arbetstillfällen."

Vem kan bestrida denna slutsats? Men när man nu har kommil fram lill den, borde logiken ocksä ha sagt, all man nu mäsle lägga fram en generalplan för att vi någon gång skall komma ur detta elände.

Utskottets talesman kommer förmodligen all hävda att man också har gjort andra insalser, och förvisso är del så. Men jag vill med ändå siörre skärpa hävda, all del skvättande som ni nu håller på med icke kommer all förändra situationen. Det kan möjligen innebära, all man konserverar den nuvarande höga arbetslösheten, så alt den inle blir större än vad som ungefär motsvarar nuvarande nivå. Men det innebär inte mer.

Så blir del, för det finns ingen klar målsäuning bakom regeringens handlande, det finns ingen generalplan för alt åstadkomma den simklurella förändring som länet måste genomgå, om avvecklingen av Nonbotlen skall kunna förändras lill utveckling.

Från kommunistiskt håll har vi under årens lopp lagt fram förslag om en generalplan för Norrbotten, att länet skulle göras lill ell försökslän för statlig planhushållning. Vi har föreslagil alt man skulle åtemppla projektet Stålverk 80, för alt sedan ulifrån detta stora projekl planmässigt inleda en industrialisering. Vi har lagt fram konkrela förslag som, om de hade genomförts, skulle ha inneburit att Norrbotten och norrbottningarna befunnit sig len helt annan situation. Mendet har varit som att tala för döva öron, och nu står man återigen inför den värsta arbelslöshelskrisen som vi har haft under hela efterkrigstiden.

I det lägel kommer regeringen med elt sysselsättningspaket som påslås ge 2 000 nya Jobb, men som troligtvis inle kommer att ge ens del. Är det underligt att man känner besvikelse?

Vi har i vår motion, i anledning av det s. k. sysselsättningspaketet, hänvisat till den länga rad av förslag som vi lidigare ställt och somjag inle skall upprepa men som borde ha funnils med i propositionen, om man verkligen pä allvar vill vända den nuvarande ödesdigra trenden.

Vårl första förslag är alt projektet Stålverk 80 återupptas i ursprungligt format. Det skulle ge minst 6 000 nya jobb utöver de av regeringen föreslagna. Vi har en rad andra förslag som ocksä skulle ha skapat sysselsätlning ål de mest drabbade delarna av länet. Tornedalen och övriga inlandskommuner. Jag skall inte ulveckla resonemangen kring dem, eftersom de återkommer senare.

Här behandlas ju endast elt av de yrkanden som finns i vår motion, nämligen vårt krav på slöd för lidigareläggning av offentliga investeringar. Därmed menar vi både landstingsprojekl och kommunala projekl.

Vär motion skrevs strax efter del all Norrbottens landsting hållit sitt senasle möte. Vid det tillfället lade landstingsrådet Erik Hammarslen fram eu förslag med den innebörden och uppmanade landstingsledamöterna i riksdagen alt aktualisera frågan i denna församling. Del har skell frän både vårl håll och socialdemokraliskl håll, och del har flu en gynnsam behandling av ulskotlel. Delta bör noteras.

Del sägs alt när det gäller sådanl stöd bör regeringen återkomma lill riksdagen med eventuella förslag. Ordel "eventuella" förefaller mig dock någol oroande. Jag hoppas alt min oro inle är befogad ulan all regeringen verkligen snabbi kommer all lägga fram konkrela förslag som en frukt av de överiäggningar som utskottet förutsätter skall ske med anledning av våra molioner.

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna är rekordhög, och en lidigareläggning av de projekl som ändock måste genomföras kan väsentligt förbättra läget under nästa höst och vinter.

Jag lyssnade också med beiydande intresse till Frida Berglund. Del fanns myckel som var bra i hennes anförande. Närdet gäller beskrivningen av läget har vi inga invändningar. Men jag vill i alla fall i della sammanhang betona all skall man lösa problemen i Norrbollen och skall man kunna skapa full sysselsättning och utveckling, går del inle alt plocka fram den gamla socialdemokraliska politiken, för den var heller inte särskill Nortbottensvän-lig. Vem minns inle den förbannade fiyltningspolitiken under 1950- och 1960-lalen, då by efter by tömdes, då lämmellågen av ivångsförflyitade gick söderut är efter är, då man upplevde initialerna AMS som all alla måste söderut. Nu möler man många av dem som flyttades under den liden som arbetslösa i andra delar av Sverige.

Realiteterna i Norrbollen är all del behövs 30 000 nya arbetstillfällen. Någon plan för hur del skall klaras har inle heller socialdemokratin lagt fram. Det krävs mångmiljardsalsningar och elt nytänkande, en ny politik också från socialdemokratins sida, inle att man återvänder till den gamla, för dä blir del ingen ändring.

Jag skulle i della sammanhang till den mest auktoritativa företrädaren för det socialdemokratiska partiet, Olof Palme, som ju senare skall ha ordet, vilja ställa några frågor, bl. a. dessa: Är ni på socialdemokralisk sida beredda till en helt ny lokaliseringspolitik, byggd på andra principer än de tidigare? Är ni beredda all lägga fram en plan som verkligen garanterar sysselsättningen och ulvecklingen i Norrbotten? Och är ni - om borgarna nu åker väck från taburetterna, vilket Jag verkligen hoppas, och socialdemokraterna ålerflr regeringsmaklen - beredda att åtemppla projektet Stålverk 80 och all då se till all det denna gäng kan förverkligas?

Vpk har föreslagil en utvecklingsplan för Norrbotten. Den ligger i linje med förslag och motioner som jag tidigare varil med om att arbeta fram, och den har självfallet mitt fulla stöd. Det borde den idén ha från åtminstone hela Norrbottensbänken.

I övrigl blir det väl anledning att ålerkomma såväl lill de konkreta förslag som vi har ställt i anledning av den proposilion som nu behandlas i olika

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

omgångar som till de förslag som vi har ställt under den allmänna molionsiiden.

GÖTE PETTERSSON (fp):

Herr lalman! Mina kolleger på Norrbottensbänken har vältaligt och med starka ord beskrivit arbetsmarknadssituationen i Nortbotten. Möjligen kan man tillägga all en stor arbetslöshet knappast är någoniing nytt för länet. Jag såg i en skrift från 1968 alt Haparanda, Övertorneå och Pajala då hade 400 sysselsatta i industriarbete och att samtidigt 2 200 människor var sysselsatta med beredskapsarbete eller i arbetsmarknadsutbildning.

Stora barnkullar, alldeles för snabb rationalisering inom jord och skog och oförmåga alt öka förädlingsgraden i indusirin har lett till en siändigi högre arbelslöshel och export av tiotusentals människor södemt under 1950- och 1960-lalen. En liten återhämtning skedde i början av 1970-lalel. Den berodde mest pä den snabbt växande offentliga sektorn och en fördubbling av antalet deltidsarbetande. Efter den återhämtningen kom sä Stålverk 80-kraschen, konjunktur- och strukturproblem som med naturnödvändighet slår särskilt hårt mot råvarubaserade och lågförädlade industrier.

Man kan naturligtvis ha synpunkter på den brisl på förutseende som kännetecknade 1950- och 1960-talen - den naivitet som gjorde att vi nortbotlningar godiog alt vi i så stor utsträckning skulle vara råvaruproducenler eller t ex. tillät exploatering av våra älvar ulan alt samtidigl kräva all mer än en fiärdedel av den erhållna elströmmen användes för vår egen utveckling.

Det är frestande all fräga varför LKAB inte alls hyste någol intresse för att leta efter andra mineral, la reda på de sällsynta jordartsmetallerna eller medverka till att mer än 5 % av företagets malm blev förädlad. Varför är förädlingsgraden av ASSLs produkter betydligt lägre i Norrbotten än bland jämförbara industrier på andra håll i Sverige? Hur stor roll spelar placeringen av huvudkontoret för koncernens känsla av ansvar för bygden? Hade vi haft elt annal och bättre diversifierat LKAB om huvudkontoret hade legat i Kiruna? Jag och många med mig tror alt sä hade varil fallel.

Basindustrierna är den grund på vilken näringslivel i Nortbotten vilar. LKAB, NJA och ASSI måste fungera och utvecklas. Särskilda propositioner behandlar de företagen och deras problem. I det förslag vi i dag behandlar påbörjas en angelägen upprustning av malmbanan. Den uppmslningen bör medverka till att LKAB:s möjligheter att bli lönsamt avsevärt förbättras.

Det är väsenlligt att LKAB kan bredda sin verksamhet och bryta andra mineral och jordartsmetaller. I fiol fick nämnden för statens gmvegendom i uppdrag all upprätta en plan för prospeklering i Norrbollen. Den föfis nu av en ordentlig genomgång av Jokkmokks kommun som ger 60 arbetstillfällen under några år och troligen ocksä brytvärda mineral. Provgruvan som skall startas i Kiruna kan ge både bättre brytmetoder och möjligheter att utveckla gmvutrustning som kan produceras i Nortbotten.

Regioninvesl i Norr AB har bildats av förutvarande NJA-invesl AB. Genom det medelslillskoU som nu ges kommer bolaget att förfoga över 100

milj. kr. Det har lill uppgift all stimulera induslriell utveckling i Norrbollen. Med en förbättrad konjunktur kan Regioninvesl - räll skött - få en myckel stor betydelse för länet. Regioninvests VD har formulerat möjlighelerna så att "de 100 milj. kr. Regioninvesl i dag förfogar över är en hävarm som rätt använd kan sätta i gång investeringar för en halv kanske en miljard kronor".

Offertprincipen torde kunna bli elt annat regionalpolitiskl medel av stor betydelse. Riksdagen beslöt 1977 att den skulle kunna användas för att locka företag till t. ex. Norrbotten. Hittills härden tillämpats i endasl några mindre fall. Propositionen förutsätter att detla offertförfarande nu skall utnytfias på ett mer systematiskt sätt. Därför har en genomgång av lämpliga etableringar påbörjats i samarbele med Industriförbundet. Jag vill understryka vad som sägs i betänkandei: "Utskottet utgår från att regering och myndigheter gör vad som är möjligt för att vidga användningen av slöd enligl offertprincipen."

Nortboltendelegationen har tillsammans med tekniska högskolan i Luleå finansierat ett systematiskt industriellt utvecklingsarbete. Man har tagit fasta på en idé eller en produkt, utvecklat den och salt den i produklion i något befintligt eller nybildal bolag. För all delta banbryiande utvecklingsarbete skall kunna fortsättas ställs nu 9 milj. kr. till Norriandsfondens förfogande.

Det här Norrbottenspaketel är en ganska välkomponerad anrättning. Del har beräknats ge ungefär 2 000 arbetstillfällen. Det innehåller både omedelbara arbetstillfällen och slora utvecklingsmöjligheter. Genom Regioninvesl, stöd till utvecklingsfonden, tekniska högskolans utvecklingsarbete, provgruva, malmprospeklering och uppdraget all tillämpa offertprincipen mer systematiskt samt andra förslag las några sleg framåt mot en bälire regional balans.

Arbelsmarknadsutskollels yttrande är enhälligt. Del är ell ganska gott bevis på att medvetandet om de stora svårigheterna i Norrbotten finns hos alla partier och all vi även är beredda alt vidla speciella ålgärder för att komma lill rätta med svårigheterna.

Ett anlal molioner har också behandlals av ulskoltel. I de delar som de omfattar det här ämnesområdet hårde i de flesta fall liknande förslag som de som behandlas i propositionen. Därav följer all utskottet inle anser all de skall föranleda någon åtgärd.

Från apk och socialdemokraterna finns motionsförslag om särskill statligt stöd för lidigareläggning av offenlliga investeringar. Avsikten är all investeringarna skall ske med beredskapsmedel saml all statsmakterna skall betala driftkostnaderna från liden för idrifttagandet fram lill den ursprungligen planerade driftstarten. Ulskoltel förordar aU överiäggningar av del slag molionema föreslär kommer lill slånd. Parentetiskt kan tilläggas att det siffermaterial som motionerna stöder sig på är räll överdrivet. Del är knappasl fråga om 700 arbetstillfällen ulan betydligt färre. Men det får väl förhandlingarna ge närmare besked om.

Med detla yrkar jag bifall lill vad arbetsmarknadsutskottet hemställt i sitt

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

betänkande nr 33.

Jag vill gärna knyta några kommentarer lill en del avdel som har sagts av de föregående lalarna.

Jag fick inle rikligl klart för mig huruvida Eivor Marklund var med eller mot Norrbottenspaketel - hennes tonläge var högt uppdrivet, och jag fick närmasi en känsla av att det mesta av det som har föreslagits inte fann nåd inför hennes ögon. Hon var bekymrad över all servicecentralen evenluelll inle skulle komma lill utförande - skrivningen var för vag, ansåg hon. Jag försäkrar Eivor Marklund alt jag skall göra vad jag kan i detla fall, och jag hoppas all vi med gemensamma krafter kan se lill all del som nu i första hand skall bli en inventering och en utredning skall följas av konkreta förslag. Vid de diskussioner som vi har haft har del visal sig all ambiiionen alt åstadkomma någoniing är myckel stark även från departementets sida.

När del gäller marknadsföringsbolagei lyckie Eivor Marklund alt utskottet har uttryckt sig alllför slappt Utskollel borde enligl Eivor Marklund ha en uppfattning om framför alll vart dessa norrbottniska produkter skall säljas. Man borde med andra ord ha en målsäuning. För mig förefaller det vara ganska klart vad målsättningen är - det är hell enkelt all försöka sälja nortbottniska produkter. Man skall alltså med della marknadsföringsbolag koncentrera sig pä Norrbotten och norrbottniska produkter, och jag tycker all man skall sälja varorna till dem som vill köpa dem. Det väsentliga är ändå att fl ordentlig skjuls pä näringslivel i Norrbotten, och detla bolag kan medverka lill den saken.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande behandlas en myckel stor vpk-motion, men jag skall inle gå in i detalj på den. Jag kan bara konstatera alt då man talar om all del utarbetade förslaget skall ge 6 000 nya Jobb så är även del en ganska mnd siffra. Ell av de förslag som finns i molionen är byggande av en konslgödselfabrik. Det har fakliskl gjorls en bedömning av Norrbottens-delegationen av vad en sådan fabrik för NPK-gödsel kan ge. Vpk har sagt att den skulle ge ungefär 500 arbetstillfällen och all förslaget borde realiseras kvickt Nortbottensdelegationen har granskal förslaget i sin induslrigmpp och kommit fram till alt det skulle bli en oerhört dyr investering. Del skulle handla om ungefär 80 arbetstillfällen för 500 milj. kr. Och del skulle bli ell underskott i driften i storieksordningen I ä 2 milj. kr. per arbetstillfälle och är. Man har mot den bakgmnden konstaterat att förslaget knappasl är realiserbart. Däremoi har man sagt att man skall försöka ta upp apatilbrytning. Det pågår sådan i Kimna, men man skall även försöka ta upp sådan brytning i Malmberget, även om Malmbergsapalilen är belastad med ganska stor mängd klor, som enligl teknikernas uppfattning gör den mindre lönsam. Men i del hänseendei fortsätter ändå utredningen.

Del finns en hel del alt säga om Frida Berglunds utgångsläge. Hon sade all den socialdemokraliska politiken i början av 1970-lalet var framgångsrik för Nortbotten. Jag vill gärna erkänna alt det då skedde en återhämtning. Men vi kan konstatera all del lill myckel stor del berodde på fördubblingen av antalel dellidssysselsatla, som framför alll ökade på grund av alt landstingsverksamheten och den offenlliga verksamheten växte. Därigenom kom

kvinnorna ul på arbetsmarknaden, och de tar ofta deltidsarbeten. Men det skedde också på induslrisidan en viss återhämtning.

Men man skall samtidigt ha klart för sig att det fanns mänga problem kvar att lösa. Inle rostade väl sodapannorna i Karisborgsverken sönder på valnatlen i seplember 1976? Nej, del våren långtgående process, som innebar att man var allvarligt oroad för alt den indusirin skulle läggas ner. Visst fanns del slora regioner vars problem inle hade blivit lösla. Utflyttningen frän Tornedalen, de tiotusentals människor som fick ge sig i väg därifrån därför att de knappasl säg någon möjlighel all få sysselsättning, är ocksä ell resultat av samma polilik.

Svårigheterna har varil siora, men låt oss ändå konstatera all nu när Norrbollensdelegationen - som kanske ibland blivit övervärderad - har arbetat etl tag har den trols alll åstadkommit kanske ell par hundra arbetstillfällen utefter Tornedalen. Del innebär trots allt all ell anlal människor och byar där stöttas på etl sådanl sätt all människorna fortfarande kan leva kvar i de bygderna.

Jag påminner mig alt man' även från socialdemokralisk sida ibland har uttryckt hur svårt det är att just klara sysselsättningen i Norrbotten. Och jag tror knappast att skillnaderna i de konkrela handlingarna är sä stora som Frida Berglunds ord gav intryck av. Vi har uppenbara och slora svårigheter. Någon patentlösning finns inte, men vi flr ändå försöka all lösa problemen. Nortboltenspaketel betraktar jag som en liten del i de försöken.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

FRIDA BERGLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Göte Pettersson säger att det inte var bra när socialdemokraterna satt i regeringsställning. Jag kan väl hålla med honom om all inle allting vär bra, men Jag konstaterar samiidigt att det nu, när vi har sett vad den borgeriiga politiken har åstadkommit, är betydligt värre än vad del var då vi hade en socialdemokralisk regering.

Beträffande sysselsäUningen i vårt län under tiden 1970-1975 vill jag säga all del var målmedvetna insatser som gjordes frän den socialdemokratiska regeringens sida. Investeringarna i de statliga basindustrierna gav 4 000 nya industrijobb. Del var investeringar som uppgick lill ca 5 miljarder kronot Vi fick tekniska högskolan. Vi fick fredsförband. Antalet sysselsatta ökade med 11 000, varav 7 000 var kvinnor. Det är klart all en del var deltidsarbete, och målsättningen måste ju vara att alla som vill ha heltidsarbete skall få del. I folkpartiets Sverige gör man faktiskt så all man delar hellidsfiänsler för att kunna ge sä mänga som möjligl jobb i halvtids- eller deltidsarbete. Del kan man se när man t. ex. läser den sociala utvecklingsplanen för våra glesbygds-kommunet

Vi socialdemokrater har aldrig försökl påstå alt det är lätt alt skapa sysselsättning. Del är inle lätt alt få fram en situation där människor känner trygghet Men genom mödosamt arbele kan man nå resultat Det visar den utveckling som vi hade i länet och som så hastigt förändrades när vi bytte regering.

Om man ser på den utveckling i vad gäller sysselsättningen som skett i

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nortbotten på gmnd av arbetsmarknadspolitiska ålgärder finner man alt antalet arbetstillfällen ökat med ungefär 6 000 från 1975 till 1979. Arbetslösheten har också ökat från 2,9 % år I97I fill 5,1 % år 1978. Detta är väl ändå siffror som bevisar att det är svårt om inle regeringen är handlingskraftig och ser till att vi flr de investeringar i industrin som behövs. Socialdemokraterna hade lagt fram förslag redan hösten 1976.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Hen lalman! Om Göte Pettersson svävar i okunnighet om var jag och mitt parti står när det gäller innehållet i det s. k. Norrbottenspaketel har han dels lyssnat dåligt på vad jag har sagt, dels uppenbariigen följt vårt partidistrikts aktiviteter i länet lika dåligt.

Göte Pettersson tar upp några av de punkter som jag nämnt, bl. a. frågan om servicecentralen. Jag vidhåller den uppfattningen att del krävs elt beslul här i riksdagen för alt servicecentralen skall komma till slånd. Del är väl bra att Göte Pettersson säger sig vilja jobba vidare med detla och alt han vill ha min samverkan. Den kanjag visst utlova, men vore det inle bättre om Göte Pettersson fick Rolf Wirlén att lova att han verkligen lar detta som elt uppdrag frän riksdagen? Det vore bättre än alt han bara vagt och välvilligt i och för sig är intresserad av att inrätta en sådan här servicecentral. Eftersom det nu inte bjuds så mycket till Norrbollen - det är alltså en av mina uppfattningar om Nortboltenspaketel - skulle vi väl ändå kunna besluta om att regeringen skall avkrävas ett förslag om en servicecentral.

Sedan marknadsföringsbolaget! För bara några år sedan fanns det ju ett ganska omfattande motstånd mot svensk handel med de socialistiska staterna. Numera visas inte del öppet, men svensk handel med de länderna är fortfarande outvecklad och bör bli föremål för insatser från ett statligt marknadsföringsbolag. Det är vår absoluta uppfattning. Inle minst skulle detta gagna, menar vi, Just den försäljning av Norrbottensprodukter som Göte Pellersson säger sig vilja främja.

Så konstgödselfabriken! Göte Pettersson säger att Norrbottensdelegationen har genomfört undersökningar som visat på slora koslnader och alll vad det nu vat Men del är väl inte heller någon hemlighet all åtskilliga delar av Nortbottendelegationens undersökning har underkänts? Det är väl en av orsakerna till att man ändå fortsätter all arbeta med de bitar som Göte Pettersson hänvisade till?

Intresse för en konstgödselfabrik finns bl. a. i de kommuner som har mineral som skulle kunna användas för konslgödsellillverkning. Det har gjorts uttalanden, bl. a. från Kiruna kommun, där man tagit ett uttalande för en konstgödselfabrik. Förre industriministern Åsling visade ocksä ell tydligt iniresse för det, inte minst från jordbrukarsynpunkt Jag tror därför inte alt Göte Pellersson skall avfärda den saken så lätt Del är ett projekl som vinner störte och siörre gehör i Norrbotten. Erkänn del, Göte Pellersson!

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr talman! Göte Pettersson tycker att det här är elt hell förträffiigt paket. Ja, det måste han ju tycka. Och de förslag som finns där har vi inga invändningar mot. Det är allt som saknas som är felet med del. För den som vel problemens dimensioner står det klart all del är hell otillräckligt. Del är därför vi fäll en något vanvördig behandling av det här sysselsättningspaketet, som kanske i viss mån upprört sinnena.

Paketet pytsades ul på ett nyhetsmässigt skickligt säll. Det beskrevs på sina håll ungefär som om del skulle skapa en ny himmel och en ny jord för oss. Men det skapar inte ens de utlovade 2 000 arbetstillfällena - del kan inte ens Göte Pettersson garantera.

Nej, de erfarenheler man har gjorl av folkpartiregeringens polilik har visal att det stöd som Nortbotten får av den sittande regeringen är ell slöd av ungefär samma slag som det rep som stöder den hängde.

Här skryter ni Över den ena åtgärden efter den andra. Ni säger all ingen regering gjorl så myckel för Nortbotten som den nuvarande regeringen. Det låter som en grammofonskiva som har hakat upp sig. Men faklum är all vi har 20 000 ulan fasl arbete och att det i realiteten skulle behövas minsl 30 000 nya arbetstillfällen. Del visar på problemens dimensioner. Det ger också de rätta proportionerna ät folkpartiregeringens omskrulna insatser.

Vad har ni för plan för all skapa full sysselsättning? Sanningen är väl att det inte finns någon plan och att ni inle heller har för avsikt att lägga fram någon sådan. Den liberala filosofin avhäller er också från att lägga fram en sådan plan. Ni tror ju framför allt på de fria marknadskrafterna och kapitalismens självläkande krafter. Då är del klart att någon djärv och målinriktad satsning för att utveckla den statliga företagsamheten - som man måste bygga på där uppe - inte kan finnas med i er väridsbild.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

GÖTE PETTERSSON (fp) kort genmäle:

Hert talman! Alf Lövenborg började med alt säga alt han mest hade talat om alll del som saknades i det här Norrbottenspaketel. Det är klart alt det är svårt all föra en debatt om en proposilion ifall man pratar om del som inte finns med i propositionen.

Vi är litet försiktiga i vårl ordval. Alf Lövenborg säger alt jag inle kan garantera 2 000 Jobb. Nej, men det är en beräkning att del skall bli del. Om del sedan blir över eller under flr vi väl se så småningom. Del är alllid svårt alt göra sädana bedömningar. Eftersom vi inte är så tvärsäkra utan är vana vid all vi kan missa med kanske 100 jobb ål ena eller andra hållet försöker vi läla bli att garantera någonting.

Eivor Marklund ansåg att NPKP-fabriken tränger sig fram därför alt alll fler människor vill ha den. Ja, det var därför som Norrbottensdelegationen log så allvariigt på del. Man vill gärna göra alll man kan för att se om del finns några möjligheter all åstadkomma en produklion. Därför har man sä seriöst granskat det hela. Man har dock tvingats konstatera all del i den värid som vi lever i är svårt all realisera planerna - i varje fall vissa delar. För den skull behöver de inle vara hell avfärdade. Jag log del bara säsom etl exempel pä alt

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

man kanske skall vara försiktig med all slänga ut en broschyr om all del blir 500 jobb, när löftena är sä pass löst underbyggda.

I folkpartiels Sverige fär kvinnorna deltidsarbete, säger Frida Berglund. Del skulle vissl vara någon sorls målsättning. Jag lycker nog all vi kunde avhålla oss från grepp av den arten, Ell obestridligt faklum ärju alt utvecklingen av kvinnosysselsällningen har gäll mycket snabbi. Den startade i början av 1960-lalel. För Norrbollens vidkommande, Frida Berglund, kanjag lämna ell par siffror. Mellan 1970 och 1975 ökade anlalel deltidsarbetande i Norrbotten från 8 800 lill 17 600, alltså exakt en fördubbling. Jag skulle gärna vilja vela om del frän något ledande parti fanns någon bakomliggande målsättning, som gjorde all siffrorna blev sådana. Eller skall vi lillsammans erkänna all det är ell exempel på alt kvinnorna har lagil sig ut på arbetsmarknaden? Dä arbetstillfällena fanns inom den allmänna seklorn - framför alll genom en snabb ulbyggnad av landstinget - och eftersom kvinnornas arbetssituation var sådan att de inle orkade med heltidsarbete vid sidan av hemarbete, log de deltidsarbete.

Beiräffande arbetslösheten i Norrbotten vill jag tillägga alt om socialdemokralisk ekonomisk polilik hade fått råda, där man inle erkänner devalveringarna och inle sänkningen av arbetsgivaravgiften, hade LKAB:s malmer kostat 20-25 % mer, vilket hade varil hell förödande för sysselsäUningen i NorrboUen,

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr talman! Göte Pellersson lalade om "den värid som vi lever i". Han menade förmodligen del syslem som vi lever i. Del är rikligl all den fullständiga lösningen ligger i elt annal syslem, elt syslem som tillåter planhushållning. Men mer finns naturiigtvis alt göra också inom della samhälles ramar.

Göte Pettersson är trosviss i sin förtröstan på paketet och dess effekier. Del må vara hans sak. Men kvar står frågorna: Hur skall man åstadkomma full sysselsättning? Hur skall man kunna skapa arbele äl alla i del störsla och pä naturtillgångar rikaste länet? Vilken plan har ni?

De frågorna fär vi hell naturiigl inga svar på, eftersom man inle har någon plan. Dess värre trorjag all man inle heller vill ha någon.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Hert lalman! Del är givelvis svårt alt realisera förslag, om man inle vill realisera dem. Del är alllid en fråga om vad man vill prioriiera och var man vill göra insatserna. När del gäller förslag om åtgärder för Norrbollen har vi här i riksdagen sä mänga gånger fatt höra - inle bara nu av denna regering ulan också av de båda förutvarande - att det inte saknas resurser utan idéer. Här läggs nu fram ell - inte löst underbyggt, Göte Pettersson, utan ell väl underbyggt - förslag om åtgärder, som skulle kunna skapa sysselsättning pä flera håll i länet. Del förslaget vill Göte Pettersson inle hell avfärda i sin replik, men han lycker inle all del är så myckel all la lill.

I förhållande till elt regeringskansli har naturiigtvis vpk:s Nortbotlensdi-

strikt inle särskill slora resurser, utan de är ganska blygsamma. Men vi har trols delta lyckais la fram fakta. Vi har på varje punkl kunnal visa var råvarorna finns för en NPK-gödsellillverkning. Vi har t o. m. givit oss på att göra vissa marknadsbedömningar, som har imponerat på människor som kan betydligt mer om den saken än jag. Vi har visal pä fördelarna för svenskt jordbruk av etl sådant här miljövänligl gödselmedel. Vi har det lidigare statsrådet Åslings ord på att en tillverkning vore inlressanl från den synpunkten.

Skall vi nu, som sagt var, enas och la gemensamma lag för all göra någoniing för Norrbotten, trorjag aU della inle är den sämsta bilen aU gå ul gemensaml med.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

FRIDA BERGLUND (s) kort genmäle:

Herr lalman! Göte Pettersson tog upp den ekonomiska politiken, och jag vill understryka del han sade om alt del är vikiigi all föra en ekonomisk polilik som ger regering och riksdag möjligheler all salsa på sysselsättning och social irygghel. Men del är klart all man känner stor oro för den ekonomiska ulvecklingen, när del förs en ekonomisk polilik som leder lill all ränleskulderna är den post i budgelen som ökar snabbast

Jag har lidigare hänvisat till debatten den 10 december 1976, och jag skulle vilja upprepa en liten bit av vad jag sade den gången: "Jag har velal föra lill kammarens prolokoll alt man i Norrbollen är orolig för två saker - dels för ätt den borgeriiga regeringen kommer alt misshushålla med och undergräva landets ekonomi så att del inle kommer all finnas tillräckligt med invesle-ringskapital, dels för all man styr invesleringskapilalel till andra orter och låter de fria marknadskrafterna styra utvecklingen."

Näringslivet har fltt ca 30 miljarder under Irepartiregeringen och 20 miljarder under folkpartiregeringen, men det har inte gjorts många investeringar i Norrbotten, del län som alla är överens om är mest i behov av investeringskapilal.

Del är rikligl att deltidsarbetet ökade under perioden 1970-1975. Men samtidigt måste man konstatera att del inle har minskal under den lid vi har haft de borgeriiga regeringarna. Samtidigt har arbetslösheten ökal. Många fler människor är öppel arbetslösa eller föremål för arbelsmarknadspolitiska åtgärder.

Jag tror all del nyllar föga all diskulera deltidsarbetet. Den nuvarande situationen är emellertid mycket oroväckande. Del har också Rolf Wirlén sagt i sin proposilion, och vi håller alla med om del. Jag måste dock konstatera all med de medel som folkpartiregeringen har presenterat kommer vi inle alt klara ulvecklingen i värt län.

PER PETERSSON (m):

Herr talman! Nu föreliggande betänkanden om åtgärder för att främja sysselsättningen i Nortbotten kan sägas vara elt resultat av Norrbollendelegalionens arbele. De flesla av de förslag som nu genom proposilion och ilföljande molioner utskottsbehandlals har utretts genom Norrbotlendele-

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

gationen, i den mån del är ålgärder uiöver vad som brukar ingå i regeringens vanliga arbelsmarknadsproposilioner.

Orsaken lill all NorrboUen fåll en egen delegation, en egen proposition och en egen riksdagsdebatt är det besvärliga sysselsättningsläget. Berörda utskott är också till min glädje i stort eniga om förslagen lill förbättrad sysselsätlning. Nortbotten har en särställning i fräga om arbelslöshel. Av Norrbottens arbetskraft är ca 13 % ulanför den ordinarie arbetsmarknaden, medan i övriga län delta procenttal varierar mellan ca 6 och 2.

När jag lyssnar till Frida Berglunds förkunnelse, enligt vilken hon anser att det var den borgeriiga regeringen som orsakade denna höga arbetslöshet i Norrbotten, kan jag inte tycka att Frida Berglund är trovärdig. Jag tror inle att hon själv tror all det var den borgeriiga regeringen som orsakade en ökad arbetslöshet i Norrbotten. Skälet lill den är framför allt att vi fått en stagnation i den industriella utvecklingen i Norrbotten och i Sverige.

Anmärkas kan också all om socialdemokraterna fltt råda hade det blivit nej till devalveringen 1977 och nej lill borttagande av den s. k. löneskatten, och därtill ville socialdemokraterna höja arbetsgivaravgifterna. Sammantaget innebar socialdemokraternas förslag, som Göte Pettersson också sagt, att svenska företagare haft 20 å 25 96 högre kostnader än nu i förhållande lill utlandet.

Den viktigaste uppgiften, även ur regionalpolitisk synpunkt, är att förbättra vårt näringslivs lönsamhet och internationella konkurrenskraft. Del som tillverkas - del må vara i Norrbotten eller på andra ställen - måste finna köpare, om sysselsättning och investeringar skall kunna hållas på en acceptabel nivå.

Jag tror också att man måste göra målmedvetna insatser för alt hålla tillbaka den offenlliga sektorns ansvällning och alt man med generella medel måste stärka vårt lands näringsliv. Jag tror alt där har även marginalskatternas höjd en stor betydelse. Lägre marginalskatter ökar både investerings- och arbetsvilja.

Norrbottens störsla arbetsgivare, vid sidan av landsling och kommuner, är verksamhei och industrier med slalen som stor ägare. Alla dessa industrier -SSAB (Luleverken), ASSI och LKAB - räknar med all behovet av arbetskraft skall minska under de närmaste åren enligl vad de redovisat lill Norrbollensdelegationen. Även domänverket och Vattenfall avseralt minska anlalel anslällda.

Trols all socialistisk propaganda om motsatsen är även de statliga företagen beroende av all del finns intresserade köpare av producerade tjänster och varor. Det allvariiga för oss i Norrbollen är all i de flesla framlidsprogram anses skog, järn och stål samt järnmalmsgruvor tillhöra den grupp av branscher som har stora problem i framliden. 75 % av de induslrisysselsatla i Norrbotten finns i dessa hotade branscher.

Vikligasl för Norrbollen med länets exportberoende företag är ålgärder som förbättrar Sveriges konkurrensförmåga. Men del finns också mycket slarka skäl för att genom regionalpolitiska åtgärder förbättra sysselsättningen och framlidstron i Norrbotten. Lägre produktionskostnader och lägre

avslåndskoslnader är en nödvändighet, om Norrbottens befolkning och företagare skall kunna arbeta med framtidstro.

Vi moderater har i molioner lill årels riksdag föreslagil all arbetsgivaravgifterna skall sänkas med 5 % i inre stödområdet, där siörre delen av Norrbotten ingår, och med 3 % i allmänna stödområdet, där övriga Norrbollen ingår.

Herr talman! Även om del s. k. Norrbottenspaketel, som vi nu behandlar, innehåller en hel del positiva åtgärder, är påfallande många av förslagen av kortsiktig karaktär. Det är mycket vikiigi för Norrbottens framlid all satsningar görs som ger långsiktig sysselsätlning och som förstärker näringslivets struktur.

Jag har i en motion, som behandlals av utskottet, tagit upp frågan om domänverket och skogen ovanför och vid skogsodlingsgränsen.

Domänverket, som är landets överiägset största skogsägare, äger i Nortbotten ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen ca 550 000 hektar produktiv skogsmark med etl skogsförråd om ca 28 miljoner skogskubikmeter. Av främsl lönsamhetsskäl underiåler domänverket att avverka på dessa stora arealer. Skogsexperten professor Gustaf Siren har granskat dessa områden mycket noga. Hans slutsals är alt stora delar av den skog det här gäller är övermogen och häller på att ruttna bort. Enligt professor Siréns bedömning är del på mer än 120 000 hektar som skogen går mot biologisk ruin.

I ett läge där skogsindustrin snabbt behöver mer råvara samiidigt som arbetslösheten är stor i Norrbotten, lyckerjag alt det är i högsta grad i landets iniresse att avverkning och skogsförnyelse snarast sker pä stora arealer i dessa bygder. För mig är det omöjligt att förslå varför inle folkpartiregeringen med användande av offertprincipen omgående upptar förhandlingar med domänverket och andra i syfte alt snabbt göra försök i stor skala med avverkning och skogsförnyelse i detla läge.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationen av Hans Wachtmeister m. fi. i jordbruksutskottets betänkande nr 25.

Vad är då offertprincipen? Den innebär att staten betalar en överenskommen summa för en viss åtgärd av regional- och riksintresse. Om domänverket med användande av offertprincipen bereds möjlighet alt bedriva aktivt skogsbmk på tiotusentals hektar vid den s. k. skogsodlingsgränsen, kommer arbetstillfällena att öka också för domänverkets anställda. Del bör då vara lättare för ell anlal jordbmkare i Nortbottens inland att genom tilldelning av skog från domänverket få underiag för bärkraftiga jordbruk. Lantbruksnämnden i samarbete med domänverket skulle i många fall snabbi kunna ordna angelägen kompletteringsskog.

Offertprincipen skulle i detta sammanhang medverka lill en rad posiliva ålgärder:

1. Industrin skulle snabbi fl ökad lillgång på råvara.

2. Domänverkets anställda och även andra skulle få fler arbetstillfällen.

3. Angelägna skogsförnyelseförsök på svårföryngräde marker skulle ske i stor skala.

4. Försörjningen för ell anlal inlandsjordbrukare skulle förbällras när de

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

fick tillgäng lill siörre egna skogsarealer.

Kombinerade jordbruksförelag är mycket väsentliga för försörjningsmöjligheterna i Norrbottens inland. "Rent" jordbruk kan sällan där ge god försörjning. Skogsbruk, fiske och/eller turistverksamhet måste lill för all trygga försörjningen. I Norrbollen är del angelägel att jordbruk och öppna bygder kan leva kvar och utvecklas.

Jag skall också säga nägia ord om sysselsättningen i Ailik, där vi ju har landels största koppargmva. Förutom koppar innehåller Ailikmalmen ell ovanligt stort anlal indusirimineral. Den myckel stora mängden anriknings-sand som innehåller indusirimineral deponeras f n. ulan vidareanvändning. Orsaken är brisl på metoder för utvinning. Boliden Metall har i laboraiorie-försök fått indikationer pä att myckel goda förutsättningar finns för all ur anrikningssanden särskilja och utvinna industrimineral. Man kan ocksä enligl forskningschefen pä Boliden Metall få fram aluminiumråvara. I så fall skulle Ailik ligga bra lill för ell slort aluminiumoxidverk. Nu har Boliden Metall ansökt om anslag lill uppförande och drift av en pilotanläggning för utvinning av indusirimineral ur Aitiks anrikningssand. Arbeiei med alt ulveckla meioder för all utvinna mineralen har beräknats la tre till fem år. Totalkostnaden beräknas uppgå lill ca 32,5 milj. kr.

Jag tyckerdet är myckel angelägel att arbeiei med alt möjliggöra utvinning av Ailikfyndighelens industrimineral så snart som möjligl startas. Del finns utomordentligt slarka skäl, såväl i hela landels som i regionens iniresse, som lalar för detta. Jag har liksom andra i Norrbottensdelegationen den uppfattningen all Ailikmineralen såväl ensamma som i kombination med andra mineral,!, ex. fosfor ur apalil, kan bilda underlag för en industriell expansion i Nortbotten och framför alll i malmfäliskommunerna. Men förutsättningen för au della skall kunna ske är all arbetet med au finna vidareförädlings-möjligheter bedrivs målmedvetet

Bolidens Ailikprojekl är en inlressanl offensiv satsning i Norrbotten. Jag är myckel glad över - del vill jag säga lill ordföranden Ingvar Svanberg - all näringsulskoltel har en så posiiiv skrivning i vad gäller Ailikprojeklei. Utskottet anser enhälligl alt Ailikprojektel är en framäisyftande satsning och påpekar att frågan bereds inom industridepartementet Jag hoppas att man inom industridepartementet snabbt kan komma fram med förslag som gör alt denna fräga får en posiiiv utveckling.

Herr lalman! Jag vill lill sisl ultrycka min tillfredsställelse med jordbmks-ulskollels ullalande all frågan om markavvallningsprojekien i Norrbotten snarast kan bringas lill en godtagbar lösning.

De berörda riksdagsutskotten har samfällt i de frågor jag tagit upp påpekat all det är regeringen som nu har ansvarel för att förslagen får en positiv lösning. Jag är medveten om all dessa frågor inle ensamma löser Norrbottens arbelsmarknadsproblem, men del är posiliva, långsikligt verkande åtgärder där regeringen nu får riksdagens fullmakt att vidta skyndsamma och kraftfulla åtgärder. Jag vill tro att regeringen snabbi går till beslul. Alla möjligheler för delta finns. Jag hoppas också all Rolf Wirlén och hans kolleger i regeringen nu har lillräcklig handlingskraft.

FRIDA BERGLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall inte föriänga debalien myckel, eftersom del är flera lalare som kommer upp. Men när Per Petersson säger alt jag inte är trovärdig, så vill jag tala om att de siffror Jag har använt finns verifierade i värt utskottsbetänkande och dessulom i del maierial vi har fäll i arbelsmarknadsutskoitel.

Per Petersson och jag har tydligen delade meningar om vad stagnationen berodde på. Men vi kan väl vara överens om en sak, nämligen all det var när Irepartiregeringen tillträdde som del verkligen började gå utför för vårt län. Om del var en brist på handlingskraft hos regeringen eller en medveien vilja all läla de fria marknadskrafterna sköta sysselsättningen i landei får Per Petersson bedöma själv. Men anmärkningsvärt var alt i den silualion vi hade i landei, och i synnerhet i värt län, kunde man aldrig någonsin se partiledarna inlästa i kanslihusel för aU diskulera sysselsättningsfrågor, hur man skulle lösa dem pä kort och på lång sikt - de salt där inlästa och räknade aggregat

Sedan lill frågan om marginalskallen och den ökade arbetsviljan. Hur skall en arbetslös kunna öka sin arbetsvilja med sänkta marginalskatter? För vad haren arbetslös? Jo, han har en arbetsvilja som han inle kan fä tillgodosedd i del system som nu råder. Det Per Petersson säger om marginalskatterna visar lilel av hans inställning och hur han ser pä lägel i vårt län. Sänkta marginalskatter berör ca 10 % av Sveriges löntagare, och i dagens läge finns väldigl få av dem i Norrbollen.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har anmärkt pä Frida Berglunds enkla förkunnelse, all del var när den borgeriiga regeringen trädde lill som alla olyckor började drabba Norrbollen sysselsäliningsmässigl, och jag står fast vid della. Jag tror inle all Frida Berglund menar all del var därför all de borgeriiga regerade som NJA, ASSI, LKAB och domänverket började gå med föriusler på månghundrade miljoner, ulan del var hell enkelt så all dessa företag hade för höga koslnader i förhällande lill vad de fick in när de försökie finna avsättning för sina produkter. Jag envisas med alt säga, Frida Berglund, att om man skall kunna fä en varaktig och god sysselsättning, så mäsle de som tillverkar produkterna finna köpare för dem. Detta gäller oavsell om det handlar om statliga eller om enskilda företag.

FRIDA BERGLUND (s) kort genmäle:

Herr lalman! Men,Per Petersson, i december 1976 lade den socialdemokraliska oppositionen fram förslag om all man skulle bygga ut valsverkska-pacileten vid NJA, nuvarande SSAB. Den frågan kommer vi alt diskutera inom en snar framtid - längre har vi inte kommil. Hade vi fltt i gång den utbyggnaden, hade vi i dag haft en annan situation i Norrbotten.

Hade vi satt i gång med försöksverksamhet för att spara energi, så hade detla givit många byggnadsarbetare arbele, och vi hade haft en annan situation.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Ijanuari 1977 lade vi fram etl skogspoliliskt program. Hade ni röstat fördel, hade vi haft en annan situation.

Det är bara så. Jag kan gå tillbaka och år för år, nästan månad för månad och räkna upp förslag som vi har lagt fram och som ni har röstat nej till. Det är därför som det har blivit som det är.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Del är vad Frida Berglund tröt Men då mäsiejag fråga: Tror verkligen Frida Berglund att Norrbotten med sin exportinriklade industri hade haft lättare all sälja produkterna, om man höjt kostnadsnivån med 20 ä 25 96, vilket socialdemokraternas förslag 1977 och 1978 innebar?

BÖRJE STENSSON (fp):

Herr lalman! Mitt inlägg gäller den del av debatten som avser jordbruksutskottets betänkande 1978/79:25. Jag vill först yrka bifall till utskottets hemslällan i betänkandet och därmed avslag på reservationen av Hans Wachtmeister, Arne Andersson i Ljung och Tage Adolfsson. Vidare yrkar jag avslag på molionen 2268.

För att stimulera sysselsättningen i Norrbollen har regeringen i propositionen 127 lagl fram omfattande förslag, som beräknas kosta I miljard kronor. Förslagen inriktas främst på åtgärder som långsiktigt kan förbättra sysselsättningsläget i Norrbottens län.

Jordbruksutskottet har haft all behandla förslag om särskilda ålgärder för att främja sysselsättningen inom följande områden:

1. Turism och rekrealion.

2. Skogsbmk.

3. Kommunala avloppsreningsverk.

4. Jordbruk.

Enigheten inom jordbruksutskottet om det som framförs i betänkandet har varit stor. Dock har behandlingen av en motion som väckts av Per Petersson givit utskottet anledning all ganska utföriigt diskulera den s. k. offertprincipen. Vi är angelägna att här slå fast all lillämpningen av denna princip innebär ett slöd lill lokalisering av industrisysselsäitning, varför principen inle gärna kan användas för elt sådant företag som föreslås i motionen. Möjligen har ulskotlel i del här avseendet t. o. m. yttrat sig onödigt välvilligt i fråga om de villkor som skall gälla för att man skall kunna tillämpa den här offertprincipen. För skogsbruksälgärder av del slag som berörs i molionen är det knappasl möjligt att använda den principen. Skogsbmket i Norrbotten har dock under årens lopp på olika sätt fltt etl speciellt stöd, och det har väl också kommit domänverket till del. Del är ganska förvånande, näsian litet beklämmande, att från Norrbotienshåll höra att domänverket så illa skulle rykia sitt värv att det i den här angivna omfattningen har vad man vågar kalla ruinskogar. Givetvis borde det inte fl vara på det sätlel, men den saken får väl las upp i annan ordning.

Herr talman! Jag vill med det sagda yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationen och motionen. I sammanhanget passar jag också på

aU yrka bifall lill näringsulskollels hemställan i beiänkandei nr 45, där del ju icke finns någon reservalion.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Del var rätt inlressanl all höra Börje Slensson lala om domänverket och skogen. Av hans anförande trorjag mig förslå all han inte har sysslal med de här frågorna så myckel. Det här är ingenting nyll för oss som har arbetat med Norrboltensfrågor. Redan på Manfred Näslunds lid som landshövding i Norrbotten ägnade man mycken tid äl frågan om domänverkels skogsmark strax ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen.

Del intressanta är all i moisvarande lägen bedriver andra skogsägare -allmänningar, aktiebolag och enskilda - elt skogsbmk som har gett både sysselsätlning och, under goda skogskonjunklurer, vinst. Men domänverket vägrar att över huvud taget röra skogen där. Den av mig åberopade uiredningen av professor Siren gjordes för lio år sedan, sä det handlar inle om något nytänkande under det senasle året Det har funnits ell motsatsförhållande mellan vissa skogsexperler, som väl känner Norrbollens problem, och ledningen för domänverket Om man har mer än 120 000 hektar skog som håller på all mltna bort och om domänverket inle vill la ul den skogen - trots att industrin saknar råvara - är del väl elt gynnsamt tillfälle för en regering, den må vara folkpartistisk eller någol annal, att visa handlingskraft.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

BÖRJE STENSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill inle alls ge mig ul för alt kunna de här sakerna, allra minst domänverkels arbetsförhållanden och policy i Norrbotten. Jag tror emellerlid inle alt man pä det här sättet kan komma till rätta med problemet, som enligl Per Petersson är ganska stort och inte alls nyll. I varje fall är den princip som man här har fastslagit, för att skapa sysselsättning, inte gärna lillämpbar pä så sätt all man försöker få domänverket att avverka skog. Det måste, enligt min mening, ändå finnas andra möjligheter att fl domänverket att ulföra skogsvård och skaffa skogsråvara i den ulsiräckning som är länkbar. Del har också gjorts en hel del i Norrbotten med de pengar som anvisats för skogsvårdande ålgärder. Del trorjag mig veta, eftersom jag framför mig har en liten utredning av länsjägmäslaren Ingemar Eriksson. Man har väl arbetat med de här frågorna lidigare och bör väl också fortsätta med del. Förhoppningsvis uppnår man ell resultat, för vissl behöver vi skogsråvara och skogsvård.

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vidhåller all jag anser att Börje Slensson inte kan de här frågorna. Även jag har varit i kontakt med skogsvårdsstyrelsen inom Norrbollen. Där har man samma synsätt som jag vad gäller just domänverkets ovilja att avverka skog ovanför skogsodlingsgränsen.

4 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

BÖRJE STENSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vel inle om del är så fmkibärande för debatten all vi ifrågasätter varandras kunskaper på del ena ellerandra området Men jag tror all Per Petersson har anledning all läsa på de bestämmelser som hillills har gällt för de s. k. offertprinciperna. De har väl också lagils upp i regionalpoliiiska sammanhang, där man vidareutvecklar dessa principer och diskulerar hur de skall kunna användas för alt åsladkomma arbetstillfällen pä induslri-och servicesidan. Men de är inle lillämpbara - vad jag kan förstå - när del gäller domänverkets arbete inom dess revir.

KERSTIN NILSSON (s):

Herr talman! Norrbottens näringsliv har dominerats av areella näringar och tung induslri. Sysselsättningen har baserats på del egna länets naturtillgångar och haft en markant exportinriktning.

Förändrade produktionsmetoder, storindustrins fördelar, odelbarhet och ökade administrativa funktioner har över hela landei påverkat förelagens lokalisering i riktning mot befolkningskoncenlralioner.

1967 uppdrog Kungl. Maj:l åt länsstyrelsen i Norrbottens län att genomföra en framskrivning av befolkningsutveckling och lokaliseringspolilisk försöksplanering.

Av bl. a. lokaliseringspoliliska skäl fattade riksdagen senare etl enhälligl beslut om byggande av Stålverk 80. Hösten 1974 tillsatte dåvarande arbetsmarknadsministern Bengtsson en särskild Tornedalsgrupp, som skulle planera utlokalisering av legoarbelen från Stålverk 80. Rationaliseringar inom jord- och skogsbmk hade nämligen, trots slora barnkullar, lett lill en mycket kraftig befolkningsminskning för Tornedalskommunerna.

I Norrbotten fick vi under första hälften av 1970-talel, tack vare beiydande statliga industriinvesteringar, en posiiiv utveckling av arbetsmarknaden, en ökning med 5 000 arbelsiillfällen från 1965 lill 1975, där mer än hälften var arbetstillfällen i induslriell verksamhet. I augusti 1970 kunde konstateras, att aldrig hade så många norrbottningar haft arbele som då. Norrbollen hade blivit ett inflyllningslän. Del rådde framtidstro och utvecklingsoptimism i vårl län. Tornedalens ungdom kunde fä arbete, åtminstone pä veckopendlingsavstånd från hemort och anförvanter. Så kom hösten 1976. Stålverks-planerna lades ned och därmed bl. a. fömtsältningarna för Tornedalsgrup-pens verksamhet.

Jag anför detta som bakgrund till etl par motioner.

I arbelsmarknadsulskoltets betänkande 33 behandlas motionerna 1047 och 1048, väckta underden allmänna motionstiden. De kan sägas ulgöra förslag, väckta för att främja sysselsättningen i Norrbollens inland och i synnerhet för kvinnor. I Norrbottens inlandskommuner domineras arbetsmarknaden av tung industri, gruvarbete och arbele i skog. Förvärvsfrekvensen för kvinnor har som följd därav blivit extremt låg. Den s. k. induslricentraulredningen underströk kraftigt vikten av att t. ex. Gällivare bereds möjligheler all öka den kvinnliga sysselsättningen. Från arbetsmarknadsstyrelsens sida har satts in resurser för utbildning och för beredskapsarbeten.

Kvinnor hardärvid fått utbildning i kontorsarbete, men för de allra flesta har det inle varil möjligl all fl arbete på hemorien. Den vikande sysselsättningen inom gmvnäringen har nu starkt försämrat arbetsmarknadsläget även för kvinnor. Senasle statistik visar att av lio som flyttar är åtta kvinnor.

I molionen 1048 har vi under den allmänna molionsiiden föreslagit en ingående inventering inom de centrala ämbetsverken av arbelsuppgifler, som inle nödvändigtvis behöver utföras inom ämbetsverken ulan som med fördel kan utlokaliseras lill en s. k. statlig servicecentral i Nortbottens inland. Det kan vara arbetsuppgifter som renskrivning, duplicering, tryckning och stalistikbearbetning.

I propositionen 127 framhåller arbetsmarknadsminister Wirtén att han avser all skyndsamt låta utreda frågan om en sådan servicecentral för statsverken, förlagd lill malmfälten. Vi utgår från att detta projekt förverkligas.

Hert talman! I min motion 1047 begär jag en utredning om reakliverings-och luristcenter i Övertorneå kommun. I det svar som arbetsmarknadsutskottet lämnar i sitt betänkande sägs, att projektet inte är "tillräckligt utrett för att man i dag skall kunna ta ställning".

Sakförhållandet är alltså, att det i molionen begärs uiredning men att ulskotlel svarar, alt projekiei inte är utrett Om så hade varil fallel, hade molionen aldrig behövt väckas.

Den behandling min moiion 2292 fått i näringsulskoltel visar den myckel stora ärendebelasining utskotten har så här års, med ty åtföljande brådska. I molionen föreslås all "riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om uiredning och förslag angående hemslöjds- och hantverkshus för Övertor-neåbygdens hemslöjdsförenings verksamhet". I molionen redovisas bedömningsgrunderna för all en vidareutveckling av denna verksamhet skulle skapa nya arbetstillfällen i en av arbelslöshel hårt drabbad bygd. Näringsulskoltel skriver dock i sitt belänkande följande: "Utskottet vill erinra om att slalen lämnar bidrag lill olika hemslöjdsändamål över anslaget Främjandet av hemslöjden, vilket är uppfört under fiortonde huvudtiteln (industridepartementet)."

Riksdagen har nyligen anvisat dessa medel. Del är bekant att dess bidrag är blygsamma i förhållande till behovet.

1 propositionen 127, det s. k. Norrbottenspaketet, föreslås att 160 milj. kr, ställs lill regeringens disposition för bl. a. särskilda glesbygdsinsalser til! slöd för hantverk och småindustri. Särskilda medel förutsätts alltså bli ställda till förfogande för dessa ändamål. Önskemålet att läcka hemslöjdens medelsbehov ligger väl i linje med vad som tidigare i detta sammanhang anförts.

Del kan ses som en mikroekonomisk fråga.

Men med tanke på att Norrbottens gles- och gränsbygder är särskilt arbelslöshetsdrabbade borde en satsning - försöksvis - på hantverkshus ha legat bra till i näringsutskoitels bedömning att bärkraften även av idéer avseende mindre salsningar seriöst skall prövas. Jag såg medelsanvisningen till hantverk som ett unikt tillfälle till ell försöksprojekt när det gäller hemslöjdsverksamheten i glesbygd.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Herr lalman! Den här eftermiddagen, den 10 maj 1979, upplever man del i vårt nordligaste län som om vi vore vid ett vägskäl. Människor i Norrbotten följer våra förehavanden och framför allt de beslut som fattas här i dag.

Nästa vecka kommer tusentals Norrbotiensungdomar i gymnasier och folkhögskolor, på högstadiet och i AMU-cenler att under tre dagar sludera Norrbottens framtidsfrågor.

Efter två dystra och mörka år i Norrbollen vill man nu tro att de gångna årens mycket negativa utveckling förmält väcka opinionen söderut och all riksdagen är beredd lill en solidaritets- och viljeinriktning när det gäller Norrbotten.

Det kan ske genom alt de mänga väl underbyggda förslagen för au vända utvecklingen rätt i Norrbollen vinner riksdagens bifall. Blir del i dag bifall i mera avgörande frågor, sä kan motionärer i mera marginella ärenden lolka utgången som en framgång, och vi kan med golt mod återkomma i smärre anslagsfrågor.

GÖTE PETTERSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Beträffande Kerstin Nilssons moiion om etl reakliverings-och luristcenter i Övertorneå säger näringsutskotlel all den inte bör föranleda någon åtgärd. Utskottet medger dock all del naturiigtvis finns behov av slora insatser i den kommunen därförall den är drabbad av stor arbetslöshet. Men i den här särskilda frågan förhåller del sig på det sättet att landstinget, som har ansvaret för sjukvårds- och hälsovärdsfrågor, har en uiredning i gång om hur organisaiionen i Norrbollen pä delta område skall se ul.

Man har i det utredningsarbetet konstaterat att det finns elt önskemål att förlägga en mycket stor ambitiös anläggning till Övertorneå. Man har ocksä sagt att det knappasl kan vara möjligl alt genomföra den på del sätt som hade skisserals. Samiidigt har landstinget i denna uiredning - som alltså ännu inte är slulförd - sagt all del kan hända alt landstinget efter den första etapp som nu skall genomföras kan komma in i en diskussion om en andra etapp av en sådan anläggning. I det sammanhanget kan del ocksä bli aktuellt att diskutera ell evenluelll förläggande av någon anläggning lill Övertorneå.

OLOF PALME (s):

Herr lalman! Dagens debatt handlar om Norrbollen. Den handlar om förtvivlan i en plågad del av vårt land. Den handlar om en oviss och hotande framtid för norrbottningarna, sä ofta luttrade i kampen för sin trygghet och för sin bygds framtid.

Men pä sätt och vis handlar debaiten än mer om hela Sveriges framtid, ty del handlar om delta grundläggande - att klara jobben, sysselsättningen.

Del är lätt att visa att Norrbotten är hårdare drabbat av arbelslöshel och vikande sysselsättning än någol annal län. Förra årel var den öppna arbetslösheten i genomsnitt 6,3 % i Norrbotten. För hela landet var arbetslösheten 2,2 96.1 Norrbotten gick det 18 arbetslösa på varje ledig plats. I hela landei var det 2 arbetslösa pä varje ledig plats. I Norrbollen slod tre gånger så stor andel av arbetskraften ulanför den öppna arbetsmarknaden

som i hela landet. Var sjätte norrbottning var utan jobb pä den öppna arbetsmarknaden.

Detta är resultatet av en allvariig vikande utveckling, och den ulvecklingen fortsätter jusl nu i alll väsentligt De senaste åren har arbetslösheten ökat kraftigt. Delsamma gäller antalet sysselsatta i arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Under de senaste två åren har 1300 arbetstillfällen fallit bort inom industrin. På ett år har sysselsättningen inom skogsbmket minskal med mer än 10 96. För byggnadsarbetarna ökade arbetslöshelen med 30 % på ett halvår.

Under ett anlal är fram t o. m. 1976 var det fler människor som flyttade till Norrbotten än från länet, men - som Frida Berglund och Kerstin Nilsson slagkraftigt har bevisat - sedan hösten 1976 har den goda ulvecklingen vänt. Under de två åren 1977 och 1978 var utflyttningen 1 300 större än inflyttningen. Åter är Nortbotten ett utflytlningslän, och flytlningsföriusler-na växer. Del som har hänl och händer är helt enkelt detta: Jobben försvinner, arbetslösheten griper kring sig, tryggheten undergrävs. Därmed finns det en stor risk för att framtidstron vittrar sönder.

Del är lätt att förslå den bitterhet som detta skapar på sina håll. Det skulle ju inle behöva vara på del sättet Människorna har rätt till arbete. Norrbollen erbjuder med sina rika resurser en god grund för att denna rätt skall kunna förverkligas. Och det är lätt alt förstå hur denna, som del kan lyckas, ödesbestämda utveckling kan skapa en känsla av maktlöshet och uppgiven-hel. I en studiebok om Norrbotten sammanfallas, provokativt, så här: "Maktlösheten går som en röd tråd från Erik Vårstedi pä Seskarö, genom kommunfullmäktige i Haparanda, via länsslyrelsen i Luleå, över riksdagsbänkarna vid Sergels torg och ul pä väridsmarknaden där den tvinnas ihop med andra trådar från Korpilombolo, från Åmotsfors i Värmland, från Brasiliens dagbrott, från stålverken i Japan, från de skövlade skogarna i Papua Nya Guinea." Och frågan ställs: "Var bryts den onda cirkeln?"

Låt oss ställa den frågan här, i dessa riksdagsbänkar vid Sergels torg, som det talades om. Vad kan vi dä göra för att bryta den "maktlöshetens tråd" som lett till att 20 000 norrbottningar går utan vanligt jobb på den öppna arbetsmarknaden? Vad kan vi göra för att bryta den onda cirkel som riskerar att utarma detta län?

Ja, lät oss börja med alt lill illusionernas skräpkammare förvisa några antydningar lill svar som man ibland hört och t o. m. hört spänor av i denna debatt.

1. Norrbottningarnas rättmätiga krav på arbete, trygghet och en hygglig framtid kan aldrig klaras genom fria marknadskraftet I Nonbotlen finner vi i själva verket del klaraste uttrycket för den alltmer uppenbara sanningen, all människornas krav på arbele och meddelaklighel alltmer har Qärmal sig från de möjligheter som kapitalismen get Och gör för ell ögonblick ett enkelt experiment: Tänk bort de statliga företagsinsatserna, tänk bort de regionalpoliiiska insalserna och försök att frammana en bild av hur Norrbotten då skulle se ut. Det skulle vara etl arbetslöshetens, fattigdomens och maktlös-helens Norrbotten.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

2. Den våldsamma borgerliga miljardrullningen av generella lättnader lill
näringslivel har inle förbättrat sysselsättningen i Norrbotten - tvärtom;
nedgången har blivit djupare och djupare. Del här är egenlligen dubbelt
allvariigt, ty del innebär alt vi i denna kammare diskuterar dessa allvariiga
problem samtidigt som vi är på väg in i en djup stalsfinansiell kris, där var
tredje krona som staten ger ul är en lånad krona, där budgetunderskott på 55
miljarder tornar upp sig utan elt enda öre till en ny reform och utan etl öre i
skattesänkning.

De ekonomiska resurser vi skulle behöva för en målmedveten kraftansträngning har de borgerliga redan spritt för himmelens alla vindar. Det är djupt allvariigt,

3. De borgerliga regeringarna har inle klarat av den för Norrbotten
grundläggande och avgörande uppgiften alt föra en polilik som ökar
sysselsättningen och minskar arbetslösheten och som öppnar portarna till en
tryggare framlid, I stället har utvecklingen gått bakåt de senaste åren.
Initiativen har uteblivit, Inga långsikliga, planmässiga insalser har gjorts.
Den proposilion - eller kanske, rättare sagt, del massmediautspel - om
Norrbotten som folkpartiregeringen har begått faller väl in under denna
beskrivning. Den består lill tvä tredjedelar av ålgärder av elt slag som har
vidtagits varje år.

Jag, som gick på det PR-mässiga, del massmediala, blev besviken och kände mig näsian lurad som många i Nortbotten, när jag upptäckte all tvä tredjedelar var sådanl som vi gjorde varje år - beredskapsinsatser och liknande. Del låg snarare i underkant av del normala. Och den återstående tredjedelen, litet över 200 miljoner eller vad det är, avser skilda och i och för sig välkomna projekl som bara kan få spridda effekier. Det är vad detla länge förebådade men i sak skäligen magra paket innehåller. Därigenom blev folkpartiregeringens förslag utomordentligt klent. Det skulle kunna få vissa i och för sig välkomna effekier i marginalen men inte met

Därför har vi gått in med ett miljardprogram för samhällsinvesteringar i Norrbotten, som mångdubblar de slalliga nysatsningarna Jämförl med folk part i förslaget. Hundratals byggnadsarbetare får sysselsättning. Hundratals kvinnor över hela länet fär varaktiga Jobb inom sjukvärden. Därigenom har vi fakliskl i kammaren i dag ell helt nytt förslag för Nonbotlen. Därför är del inle längre någon här som företräder regeringens ursprungliga förslag -ingen folkpartist i utskottet, inle heller såvittjag förslär någol statsråd från folkpartiregeringen. Och det är glädjande - det vill jag gärna säga - all riksdagen, när nu regeringen kom med elt så otillräckligt förslag, visade handlingskraft

Jag vill inle påstå att socialdemokrater alltid har haft de rälla lösningarna när del gäller Nortbottens problem, att vi har rätt på de slarka ekonomiska krafter som har påverkat villkoren för länels utveckling, att vi aldrig har begått några misstag. Men Jag vill och kan påstå att det finns en klar skillnad mellan våra ansträngningar och de borgerligas. Vi kan avläsa den i ulvecklingen fram lill regeringsskiftet 1976, i vad som har hänt efter regeringsskiftet, i de politiska initiativen och förslagen.

Jag skulle, herr lalman, kunna göra en lång uppräkning som skulle visa hur vi näsian månad för månad har lagit initiativ och lagt fram förslag. Och det har i regel handlat om de områden som är av grundläggande och långsiktig betydelse för länets utveckling - om stålet, om malmen, om skogen, om en utbyggd vidareförädling av länels rika resurser. Frida Berglund redogjorde myckel slagkraftigt för detla i en replik. Hon pekade på några av de iniiiativ som vi kom med redan hösten 1976.

Det känns nästan plågsamt att se tillbaka på dessa förslag. Om de hade vunnil gensvar hos de borgeriiga regeringarna, hade del i dag varil bättre i Norrbotten, och framliden hade tett sig ljusare än den gör i dag. Genom de borgeriigas motstånd och passivitet har mycken värdefull tid förspillts.

Basindustriernas problem kommer inte heller all lösas med dagens beslul. All vi nu kan samlas kring elt belydligt bättre förslag än regeringens är bra men inte tillräckligt All del socialdemokraliska kravei pä elt rekonstruk-lionslån lill LKAB har antagits av riksdagen är bra liksom all vi mot regeringen fick igenom del socialdemokraliska förslaget om etl kulsinlerverk i Kimna. Men fortfarande återstår viktiga frågor, främst när del gäller stålet och skogen.

Den drastiska försämringen i Norrbotten, den djupa arbelslöshelskrisen är det mest dramatiska uttrycket för alt de regionala klyftorna äter ökar i vårt land. Det är inte mycket lal nu för tiden om 400 000 nya Jobb. Skogslänens andel av induslrisysselsätlningen har under dessa år gått ner kraftigt. Till de ökade regionala klyftorna kommer de ökade klyftor som hänger samman med strukturkriserna, med en kraftig tillbakagäng i slora och viktiga branscher.

Arbetslöshetsproblemen finns i hela landet. De är emellertid särskilt svära i Norrland och i skogslänen. I län efter län kan vi se de skakande siffrorna över den öppna arbetsmarknadens svagheter. Lägger vi ihop anlalel arbetslösa med del anlal som är sysselsatl till följd av - i och för sig välkomna -arbetsmarknadspolitiska åtgärder flr vi följande siffror: Norrbotten 15,5 96, Västerbotten 8,7 96, Jämtland 9,6 96, Väsiernorriand 8,6 96, Gävleborg 8,6 96, Kopparberg 6,9 % och Värmland 7,9 96.

Delta är, herr lalman och ärade kammarledamöter, alarmerande. Ty del betyder all närmare 10 96 av människorna i denna stora del av värt land står ulanför den öppna arbetsmarknaden. Till detla kommeren förvärvsfrekvens som är lägre än på andra håll och som döljer en än högre arbetslöshet.

Här ligger väldiga risker. Tryggheten skakas. Den sociala utslagningen kan skjuta fart. Tilltron till samhället undergrävs, och vi riskerar att stora delar av vårl land stämplas som fatliga avvecklingsbygder med människor plågade av arbetslöshet, otrygghet och framlidspessimism.

Delta är verkligen skrämmande framtidsperspektiv. Vi har under en läng tid varit vana vid en utveckling som präglats av en vilja till ufiämning och balans. Jämlikhet och rättvisa. Vi har inte skapat någol perfekt samhälle -långt därifrån. Men vi har i icke oväsentlig utsträckning ändå kunnat rå pä hoten om arbetslöshet och regional utarmning. Utvecklingen har i stort gått i rikining mot ekonomisk och social ufiämning i det svenska samhället -

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

folkhemslankens grund.

Vi behöver inle gä så långt utanför värt lands gränser för all se djupa regionala klyftor och den oro della innebär. I land efter land pä kontinenten är del sä, och det finns risk föratl den ulvecklingen kan komma hil. Det är, säger man, regioner, orter och branscher som drabbas, och det låter på något sätt tekniskt. Men ytterst är del ändå alllid enskilda människor som råkar illa ut. Vi måste se till att vi icke får en klyvning mellan rika och falliga delar av vårt land. Vi måste se till alt vi icke river upp ökade klyftor mellan människorna i vårl land, ty då hotas den gmndläggande solidariteten och gemenskapen i samhället - det som håller oss samman lill en nation.

Vi har i praktiska och konkreta förslag försökt visa hur en sådan utveckling också i framliden skall kunna präglas av jämlikhet och regional balans. Skall den onda cirkeln, i Norrbollen och pä andra håll, kunna brytas krävs en omläggning av politiken, bort frän borgeriig splittring och passivitet. Del krävs elt långsiktigt övergripande samhällsengagemang för alt klara framtidens jobb och den regionala balansen. Det krävs en vilja och en ideologisk beredskap all möla de slarka ekonomiska krafter, nationellt och internationellt, som kan skapa utarmning och ökade klyftor. Den viljan är inte övermåttan stark bland de borgeriiga partierna. Del behövs en handfast socialdemokralisk sakpolitik, som kan samla till nödvändiga kraftinsatser. Del behöver Norrbollen. Och del behöver, herr talman, hela landet.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Hert talman! Olof Palme sade många värdefulla ord i det anförande som han nyss höll. Problemen i Norrbotten är resultatet av en vikande utveckling, sade han bl. a. Mot borgarpolitiken behövs del verkligen ell konsekvent uppträdande och en enighet inom arbetarrörelsen för en radikal arbetarpolitik, riktad mot Just den borgeriiga politiken.

Det kanske ändå finns anledning alt påminna Olof Palme och socialdemokraterna i kammaren om att flyttlassen mllade även på er tid. Ville man vara elak kunde man kanske säga att då var Olof Palme konduktör pä tågen söderut. Lokförare var väl dåvarande AMS-generalen Bertil Olsson. En viss återflyttning började visseriigen ske - det är rikligt som Olof Palme sade. Men det som främst väckte förhoppningar om en ny utveckling var Stålverk 80-planerna, och de modifierades ju redan medan socialdemokraterna satt i kanslihusel. Del som hände med de planerna visar alt regionalpolitik förblir en papperstiger så länge som det inte finns en industripolitik i landet och så länge som vi saknar regionalpolitiska styrmedel. Ingen hoppas ändå mer än vi kommunister all socialdemokraterna skall överge borgarnas dåliga sällskap och i stället ta fasta på de starka arbelarlradilioner som finns inle minst i Norrbollen och slå in på en politik som säkrar en framlid ocksä för del länet.

Del är bra att Olof Palme angriper den borgerliga politiken. Jag hoppas att del skall innebära all ocksä kraftfulla insatser görs för Norrbotten efter höstens val. I dag har ju inte Olof Palme och hans partivänner särskill mänga yrkanden alt rösta för utöver regeringens förslag lill riksdagen.

Jag tar mig friheten all tolka Olof Palmes inlägg så, att om den samlade arbetarrörelsen vinner höstens val skall Norrbollens problem angripas i gmnden. Jag tror ocksä på att en utvecklingsplan för 6 000 nya direkta jobb och följdinvesteringar med anledning därav skall genomföras, att fiyltlasspo-litiken skall upphöra och att Norrbollen skall ges Jobb och rättvisa. Det innebären ny polilik,och det är bra. Kanske liggerdel någonting i vad Macke Nilsson någon gång har sagt om sina socialdemokraliska partivänner: De ville även om de inle kunde. Kanske ni nu vill försöka, och kanske ni nu kan bättre.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

GÖTE PETTERSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Av de sina får man höra sanningen! Olof Palme, som drog på riktigt ordentligt, måste väl inse att del kanske ibland är lilel fariigt all la alltför slora ord i sin mun.

Regeringen har lagt fram en proposition om insatser som uppgår till en miljard kronor, och den innehåller 30 å 40 olika förslag. Sedan kommer socialdemokraterna och accepterar hela proposilionen och späder pä med några lidigareläggningar av investeringar på landstingssidan. Del ärju i och för sig bra, men all del är någon verklig lösning på Norrbottens problem kan väl ifrågasättas.

Vad gärningarna bakåt i tiden belräffar har vi som bott och levt i Norrbotten varil med om de åren då 40 000-50 000 norrbottningar flyttades söderöver under 1950- och 1960-lalel. Vi vel all en bygd som exempelvis Pajala under den liden halverades. Vi vet att det där knappast har skapats sysselsättningstillfällen av någon omfattning som är värd alt lala om. Norrbottensdelegationen, som har hånats i många olika sammanhang, har ändå under ett par år lyckais ge Pajalaområdet elt par hundra bestående arbetstillfällen. Det har gjorts en sammanställning som visar att del är mer än vad 12 års regionalpolitik dessförinnan hade åstadkommit 15 kvinnor kommer genom det här paketet och dess pengar att beredas arbele vid en demografisk dalabas i Pajala. Jag tror att del för de bygderna är av större värde än alla stora deklarationer om all man i elt slag skall lösa Norrbollens problem.

Socialdemokraterna har under 1950- och 1960-lalen glömt bort att del också i Norrbollen finns något som heter Jord- och skogsbmk och som kräver en jordbrukspolitik som inle kan avfallas för Östergötlands, Sörmlands eller Skånes slätter. Man har glömt bort all del finns mindre och medelstor företagsamhet som i dessa bygder kan vara ell utomordentligt komplement till de stora bassatsningarna. Därav kommer sig en del av de svårigheter som vi f. n. har i Norrbotten.

Det har gjorts en hel del de senasle åren; utvecklingsfonden, Regioninvesl och annat kommer säkeriigen all, om inte lösa problem så i alla fall ha en positiv inverkan.

Jokkmokk, som tidigare varil en myckel expansiv ort därför alt vattenkraften har byggts ut, har under många år begärt alt få någon form av sysselsättningstillfällen. Socialdemokraterna kom i sill regionalpolitiska program i fjol med den geniala lösningen alt det måste till en snabb utredning

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

för all lösa Jokkmokks problem. Mot den bakgrunden ter sig det som sker i dag-Jokkmokk får ell 60-lal arbetstillfällen under några är, medförhoppning om all man skall fä fram brytvärda mineral som skall kunna ge en beslående sysselsättning - som någonting som är värt att inte bara förhånas.

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill inle påslå all vi lill alla delar haft en bra Norrbotlenspolilik och alt vi inte har gjorl några fel. - Ungefär så föll Olof Palmes ord. Jag tycker all del är bra att det sägs. Del måste ocksä betyda en insikt om att man inte löser problemen i Norrbotten genom alt plocka fram den gamla s-poliliken.

Jag ställde redan i milt första anförande några frågor till Olof Palme med hänvisning till alt vi under många är hade en fiyttlasspolitik, dä lämmeltägel av ivångsförflyitade gick södemt år ut och år in, och jag har försökl påvisa de realiteter vi nu har alt brottas med. Någon plan för hur man skall lösa problemen i Norrbollen har inle ens socialdemokratin lagt fram. Del krävs miljardsatsningar, det krävs ett nytänkande, det krävs en ny politik från socialdemokratins sida och inle ell återvändande lill del gamla.

Jag vill upprepa frågorna: Är socialdemokraterna beredda lill en helt ny lokaliseringspolitik, byggd pä andra principer än den lidigare? Är ni beredda att lägga fram en plan som verkligen garanterar sysselsättningen och utvecklingen i Norrbotten? Är ni, om borgarnaäker väck, vilket jag hoppas, och socialdemokratin återfår regeringsmakten, beredda all återuppta projektet Stålverk %0 och se till att det den här gången verkligen kommer till utförande?

Ni hade goda intentioner. Stålverk 80 planlades ju underden socialdemokratiska regeringen. Del var vad Jag vill kalla elt djärvt grepp. Del gladde mig, och del gladde alla norrbottningar, del gav oss hopp och framtidstro. Ni vann också tvä val med del. Men sedan vek ni er for de borgerliga och för stormanloppet från storfinansen. Ni tvingades all först halvera projektet, och nu ser del ul som om det hell och hållet har lämnats äl sitt öde. Men ibland säger socialdemokratin all Stålverk 80 skall byggas. Det är därför jag ställer de här frågorna till den mest auktoritativa företrädaren för socialdemokraterna. Blir del ell Stålverk 80 om ni kommer tillbaka? Blir del i urspmngligt format eller i amputerat skick? Den här frågan är viklig, inle bara för mig ulan också för den stora massan norrbottningar, som säg Stålverk 80 som länets stora chans.

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del är riktigt all väldigl mänga flytllass gick på 1950- och 1960-lalen. Del hade all göra med rationaliseringarna inom Jord- och skogsbruket Marknadskrafterna var kanske starkare och svårare att rå på än vi då kände till. Men litet lever väl Eivor Marklund i det förflutna, för bland det glädjande som hände under 1970-talel var att vi vände denna utveckling och lill slul hamnade pä plus. Under flera är av kris i väriden och allmänt besväriigi för sysselsättningen även i vårl land ökade i stort sell befolkningen

i alla skogslän. Del var det slora nya som hände. Vi hade lärt någoniing av erfarenheien.

Göte Pettersson steg upp litet skamset här och ville säga all del var någol märkvärdigt med delta förslag. Men hela paketet - uiöver del som normall ges varje är - reducerar sig lill ungefär 200 milj. kr. i en solfiäder av olika satsningar. Jag lycker att varje satsning är väl värd att göra. Varje Jobb är välkommet Men del ärell myckel begränsat paket. Den värsta fienden lill detla paket är nog folkpartiels egna propagandisler, som påstår all detta är någonting alldeles nyu och helt fantastiskt Det är en liten samling förslag. Hade man presenterat dem litet mer ödmjukt, hade folk nog tyckt att de var bättre. Men nu kom besvikelsen myckel snabbi.

Till Alf Löfvenborg vill jag säga alt den totala stålproduktionen i världen efter oljekrisen gick ned från 450 lill 370 miljoner lon - etl fullkomligt ras. Den enorma överkapacitet som delta skapade mäsle naluriiglvis påverka ulbyggnadsplanerna även förden svenska stålindustrin. Det hjälps inle. Men Jag kan aldrig släppa tanken alt del vore klokt och vettigt all vidareförädla den norrbottniska malmen inom del egna länet. Där ligger knuten. Gmndvalen för den plan för Norrbollen som vi lalar om måste vara all ulveckla länels egna basindustrier. Därför har vi lagt fram ett program för gmvnäringen, för stålindustrin och för skogsnäringen. Därför har vi byggt under detla med en myckel stor satsning på den offenlliga seklorn och andra nya salsningar som della innebär. Grundvalen för Norrbollens framtid måste vara basnäringarna: skogen, malmen och stålet. De är basen för del hela och de är centrum för socialdemokratins program.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Olof Palme talade i sitt första inlägg om förtvivlan i en plågad del av landet. Denna förtvivlan har kommil lill uitryck i flera av de debattinlägg som gjorts här i dag. Då lever ingen av oss - inle Jag heller - i del förflutna, utan det är verkligen en bild av Norrbotten av i dag som tecknas.

Jag försökte i min replik notera del som Jag upplevde starkast i Olof Palmes inlägg. Nu försöker Olof Palme bemöta det somjag kritiserade från lidigare år, den lidigare socialdemokraliska Norrbotlenspoliliken, med alt säga alt marknadskrafterna var svårare att rå pä än man hade trott. Men de marknadskrafterna har vi frän mill parti påtalat flera gånger i åtskilliga debatter om Norrbotten. Vi visade pä styrmedel som vi ansåg att socialdemokraterna i regeringsställning faktiskt förfogade över men som de alltså inte alls använde pä del sätt som de borde ha gjort.

Olof Palme säger att man till slut kom pä plus. Ja vissl, men allra sisl noterades del plussel i Nortbotten. Och så svagt var del plusset alt del behövdes bara alt del kom en annan regering i kanslihuset, så backade det hell och hållet, och nu ligger Norrbollen verkligen pä minus.

Under della anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara lill Olof Palme replikera att det glädjande som började hända i länet krossades bl. a. genom reträtten i fräga om Stålverk 80. Man kan inle bygga länets framtid på tillfälliga konjunktursvängningar.

En av dem som väl flr anses tillhöra de slora experterna när det gäller Järn-och stålbranschen, John Olof Edström, säger alt delta var det stora och framtidssyftande projektet som man fortfarande håller fasl vid. Det lyckerjag alt socialdemokraterna också skall göra. Järn och stål är förutsättningen för all utveckling och kommer alt behövas både i nuet och i framtiden.

Jag lycker nog inle attjag fick sä klara besked somjag hade önskat, även om Olof Palme sade alt fömtsällningen för länels utveckling är att man bygger på de naturtillgångar vi har. Jag tror att del behövs en folkfront i Norrbotten, och Jag vill säga all en sådan också håller på all växa fram. Del finns en pyrande vrede i del största och på naturtillgångar rikaste länet som kommer att få sitt utbrott, om inte detta skoj med Norrbotlensproblemen någon gäng upphör, om man inle ser lill alt länet fär en utveckling som svarar mot behoven och våra väldiga naturresurser.

Alll positivt som Olof Palme sade harjag noterat, men svaren gör mig också övertygad om all del kommer att behövas en massrörelse i Norrbollen även efter nästa val och även om socialdemokratin vinner.

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr lalman! När del gäller stålet, Alf Lövenborg, är del tyvärr inle bara tillfälliga konjunktursvängningar. Efter oljekrisen kom en djupgående strukturförändring och hela denna våldsamma nedgång i produktionen -Jag erinrar om att 25 000 stälarbelare avskedades i Frankrike i.ex., alt det uppstod slora svårigheter i England och likadant i land efter land, även i Öststaterna.

Detta mäsle påverka även oss, men Jag kommer aldrig all släppa tanken att malmen skall vidareförädlas i Norrbollen. Vi får ju tillfälle att bekänna färg här i riksdagen i nästa vecka, när vi skall diskutera frågan om valsverken.

Jag har rest mycket i Norrbotten under åren - det tillhör glädjeämnena för en poliliker all få göra det - och jag vill säga alt politiska resultat är alltid en fråga om elt samspel. Vi behöver en akliv opinion i Nortbotten. Vi behöver engagerade människor, och vi behöver människor med konstruktiva, levande uppslag för hur man skall förbällra för del egna länet.

Del är i samspel med människorna i Norrbollen som vi kan låta solidariteten och sammanhållningen i landet blomma ut. Vi barett gemensamt ansvar för att utveckla denna del av landet, precis som vi gemensaml har dragit nytta av denna landsdels väldiga rikedomar.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag hade urspmngligen inte tänkt delta i denna debatt, men efter att ha åhört den lyckerjag det finns skäl att gå in och säga någol om del förslag som jag har lagt för riksdagen om Norrbotlensproblemen.

Olof Palme försökte nedvärdera detta regeringsförslag. Det är rätt svårt att

förstå det sakliga syftet med hans inlägg. Man kanske flr hänföra inlägget till avdelningen vacker retorik från Olof Palme. Det var ell väl framfört anförande med mänga synpunkter pä de problem som finns i Norrbotten. I och för sig trorjag att vi näsian alla i kammaren kan hälla med Olof Palme. Visst är det slora svårigheter i Norrbollen! Ell anförande av den karaktären kan vi hålla lilel till mans.

Men de sakliga punklerna i Olof Palmes inlägg harju redan något granskals i replikomgängen. Den politik som socialdemokraterna slod för under 1960-talel var, som här sagts, en flyitlasspoliiik av betydligt allvarligare arl än den vi har Just nu.

Jag skall eventuellt senare återkomma lill della, men Jag vill bara konstatera att den Norrbotlenspolilik som Olof Palme i regeringsställning hade ansvar för inte var särskilt lyckad.

Jag förslår all OlofPalme gärna hänger sig kvar vid 1970-lalels början. Del var intressant all notera alt han menade att det dä var stora svårigheter, trots att svenski näringsliv expanderade, och man hade filialer att flytta ut till de områden som hade svårigheter att hälla sin sysselsättning uppe. Dä var det ganska lätt all skapa itdustrisysselsättning i de områden där arbetsmarknaden sviktade.

Nu är det snarare tvärlom. Under 1970-lalets senare hälft har vi haft en internationell lågkonjunktur av svår karaklär, så svår att vi inle finner någon motsvarighet under hela efterkrigstiden. Vi har en rad mycket allvariiga strukturproblem. Del är naturiigtvis detta som tillsammans med det havererade Stålverk 80-projeklet är orsaken till att vi fått nya allvarliga svårigheter med sysselsättningen i Norrbottens län under de senare åren. Det är också delta som moiiverai regeringen all la fram ett särskill paket för all hjälpa upp sysselsättningen i Nortbotten.

Jag kan med tillfredsställelse notera att del förslag, som Olof Palme av någon underlig anledning menade att ingen slod bakom, har vunnit enighet i utskottet. All man sedan gjort elt tillägg om framflytlning av investeringsprojekt på landstingssidan försämrar ju inle elt ögonblick propositionens grundförslag. De många idéer som finns i propositionen har lagils upp av ett enigt utskott. Självfallet känns delta ändå räll lillfredsslällande för mig som ansvarigt statsråd.

Del är ell 30-ial projekt som därmed fält gehöt och vi kan göra de extra salsningar som behövs i denna del av värt land. Del kan finnas anledning att något uppehålla sig vid dessa förslag.

Under de senaste tre åren har den nuvarande regeringen och den lidigare trepartiregeringen satsat mer än 6,5 miljarder kronor för att trygga sysselsättningen i Norrbotten. När man hör att delta skulle vara små spottstyvrar och smulor från den rikes bord och andra liknande formuleringar som förekom i debaiten lidigare blir man något konfunderad.

Man blir del än mer när man vel alt del finns en stor pott i skalteuljäm-ningsbidragen lill Nonbotlen, därtill 3,1 miljarder som satsas i form av rekonstruktions- och strukturgaranlilån lill SSAB.

Detta har, ärade kammariedamöter, inneburil alt ca 15 000 arbeten har

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

tryggats i Norrbollens län under denna period. Det är alltså en myckel betydande satsning som skett Au lala om de fria marknadskrafterna ler sig mot den bakgrunden minsl sagt malplacerat eller felaktigt; Jag tycker att del kan föras bort ur debatten.

På riksdagens bord ligger ju också den regionalpoliiiska proposilionen. Den innebär kraftiga förstärkningar av del regionalpoliiiska stödet, inle minsl genom den kraftiga uppskrivning av sysselsällningsslödel som i första hand kommer skogslänen lill godo i form av rejäla påslag. Jag behöver inle närmare gå in pä de olika förslagen, som nu som bäst behandlas i utskott. Del är väl kända saker. Jag vill ändå, herr lalman, framhålla att vi i debatten om Norrbollen även skall se dessa salsningar i perspektivet av de åtgärder som diskuteras i dag.

Det finns andra initiativ utöver Norrboltensproposiiionen som bör nämnas. Del gäller irafikpropositionen och en hel del andra proposiiioner som ocksä kommer all behandlas här i kammaren inom kort Della skall ses mot bakgrund av länets exceptionella silualion. Den öppna arbetslösheten är, som fiera talare har påpekat, dubbelt så stor som i nägol annat län. Anlalel sysselsatta i arbelsmarknadspolitiska åtgärder är ocksä stort Della bör betonas, eftersom det från andra delar av landet framhållits att del även där finns drabbade orter och kommuner, liksom hela län, i en myckel brydsam situation. Regeringens insatser genom särskilda åtgärder för stålet, varven och en del andra branscher liksom även samlade ålgärdspakel av del slag som vi nu diskulerar har gällt olika landsdelar, senasl Värmland. Del är ullryck för en systematisk strävan all stötta svaga landsdelar och därmed skapa regional balans.

Norrbottens problem är dock unika, och del krävs därför speciella insatser. Detta är bakgmnden till de insalser som diskuteras här i dag. De samlade ålgärderna för Norrbotten i regeringens proposition emanerar frän idéer och förslag som har diskuterats i Norrbollensdelegationen, i länets myndigheter, i förelag och kommunet i fackliga organisaiioner. Det har förvisso inle, Frida Berglund, varil någon lomhördhet när det gäller att la vara pä de idéer som man har resonerat sig fram till i Nortbotten. Tvärtom har vi försökl tillgodose alla realisliska, väl genomtänkta förslag; vi har satsai pengar för all kunna genomföra dem och trygga sysselsättningen.

Dessa förslag är således väl förankrade i den miljö det gäller och hos de personer som skall genomföra dem. Propositionen har fått etl positivt mottagande - del vill jag gärna hälla med Olof Palme om. Vid en såviit jag förslår lugn föreställning - det är nog miu sätt att agera pol itiskt- uppe i Luelå talade jag om vad proposilionen innehöll. Del var f. ö. samma dag som del blev känt i riksdagen. I regionens press blev del då bedömningar som innehöll verkligt positiva värderingar. Det gladde mig i och för sig. Att dessa förslag ocksä bland de berörda länsmyndigheterna hälsades med stor tillfredsställelse kunde man inte la miste på när man läste tidningarna, hörde pä lokalradio osv. Men att kalla detla för någon skrytvals från folkpartiet - vad bedömningarna uppe i Norrbollen innehöll - är väl ändå all vända debatten åt fel håll.

Jag skulle, herr lalman, gärna vilja uppehålla mig nägol ytterligare vid dessa förslag. Den gmndläggande tanken bakom uppläggningen av propositionen har varil all uiöver de kontinueriiga samhälleliga insatserna ge pengar till utvecklingsprojekt som kan ge bärkraft för en framlida utveckling inom de näringsgrenar som det här rör sig om. Del är förvisso hell fel när OlofPalme hävdar att förslagen innehåller sedvanliga inslag av beredskapsarbeleskarak-lär. Tvärtom-det aren rad iniiiativ som kan ge en utveckling för Norrbollens näringsliv, och del är del som på sikt ger resultat.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr statsrådet Wirtén lalade och sade: Del här med fria marknadskrafter kan vi borlse frän. Så föll hans ord. Della var elt för en folkpartist verkligt sensationellt ullalande. Men del är lydligen det han har kommil fram lill när han nära sluderal Norrbollens problem, och del är i och för sig välkommet

Men när han anklagar oss för att ha förl en alllför utpräglad flyitlasspoliiik på 1960-lalet, så skall han komma ihåg just de debatter vi hade med liberalerna. Folkpartiet utgav på den liden en skrift som hette Lokalisering ulan dirigering. Jag sade dä all del är ungefär lika vettigt som ärtsoppa utan ärter. Man avvisade alltså tanken pä styrmedel för att trygga sysselsättningen i utsatta delar av landei. Del är klart all vi med denna inställning inte hade nätt någonstans. Nu satte vi gradvis in, ofta i strid med folkpartiet, induslripoliliska och lokaliseringspoliliska medel, som ledde lill att befolkningen i Norrbollen ökade varje år mellan 1971 och 1976, om jag minns räll.

Rolf Wirlén säger att man har gjort sä stora insatser. Ja, men resultatet då? Det ärju en förfärande hög arbetslöshet i Nortbotten. Och varför har denna borgerliga regering sagt nej lill förslag efter förslag som vi har kommil med -förslag när del gäller gruvindustrin och skogsinduslrin, sparprogram för energin osv. - när man har sett dessa förfärande resultat?

Jag kom lill Norrbollen en vecka efter Rolf Wirtén, och då var omdömena om della paket inle lika rosiga, för dä hade man väl läst och begmndal innehållet i del. Del är alltså ell litet dilemma, för varje förslag som kommer måste man ju hälsa välkommet-om det kommer något. Vi borde säga att vi välkomnar de här förslagen och vi röstar för dem. Men när tilläggen lill förslaget - framför alll när del gäller den slora arbelsmarknadspolitiska satsningen, som innebär ett nytänkande inom denna bransch, men också alla andra lillägg - blir störte än ursprungsförslagel är del rätt au säga alt ingen står bakom regeringens proposition. Och det är svagheten; ni har tillgäng lill hela utredningsväsendet, kanslihusapparaten, länsmyndigheter och allt vad ni vill, men ni kommer med ell förslag som är sä pass otillräckligt, även om del är välkommet, att riksdagen får arbeia om del lill elt förslag som är mer omfattande och av betydligt siörre vikl för Norrbottens befolkning. Om man då säger att detta är en seger, så må man göra det. I sak är det en seger för riksdagen och för socialdemokratin i ell läge då vi har en regering med föga handlingskraft.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Som kontrast till Rolf Wiriéns beskrivning av hur lägel i Norrbotten skulle bli tack vare Norrbollenspakelet skulle jag vilja hänvisa till en teckning från Dagens Nyheler, där hela Norriand är i bandage. Där slår:

"Tvä hela årskullar ungdomar ulan fasl jobb i Norrbotten. Kris för malmbrytningen. 130 000 människor arbetslösa öppet eller dolt. Kris för järn-och stålindustrin. Kris för skogsindustrin. Onormalt mänga förtidspensionärer."

Del har i olika media konslalerals att människorna i Norrbollen, nu på elt skarpare sätt än någonsin tidigare, kräver att de skall få jobb inom länet. De vill inle flytta därifrån. Den attityden har kommil lill uitryck i åtgärdsprogram, som Jag lidigare har nämnl, i demonstrationer som t ex. ungdomarnas Norrbottensmarsch. Det har också talats om generalstrejk och om alt chartra tåg till Stockholm för alt demonstrera. Om det nu vore så välbeställt med den polilik som rör Norrbollen som Rolf Wirlén vill göra gällande, så skulle sädana här aktioner inle vara särskill meningsfulla. De borgeriiga saknar ju inte heller språkrör i Norrbollen.

Tror verkligen Rolf Wirtén att innehållet i Norrbottenspaketel räcker lill för att ta bort del här bandaget? Jag tror det inte. All regionalpolitiken har misslyckats och all misslyckandena i synnerhet har drabbat Norrbotten är ovedersägligt Det finns åtminstone två skäl lill dessa misslyckanden, och det är dels att insatserna har varil väldigl ensidiga, dels att de har varit för små.

F. ö. har del funnits anledning alt vid flera tillfällen också här i kammaren säga alt del över huvud taget knappast går att lala om en regionalpolitik, ulan möjligen om en politik med regionala konsekvenser. Riksdagens egna planer har inte förverkligats, inle ens vad del gäller befolkningsramarna. För all uppnå de siffror som vi själva här i riksdagen har beslutat om krävs del omfaUande och framlidsinriklade insatser. Del måste givelvis ocksä handla om ekonomiska insatser, och för sådana fordras i sin lur solidaritet från det övriga landet. Jag hoppas alt del förhållandel alt kammaren fören gångs skull är så pass välbesalt under en regionalpolitisk diskussion som nu är fallet är elt uttryck föralt folk i nort, som nu konstaterar all de behöver vänner, verkligen har sådana i de andra delarna av landei. Men vänligheten i sig räcker inte, utan del behövs en ny polilik. En sådan harjag försökt skissera i etl lidigare inlägg.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag vill säga lill Eivor Marklund all jag aldrig har gäll ul och sagt att de åtgärder som nu föreslås i vår proposilion kommer all helt förändra näringslivet i Norrbotten så att man kan lösa alla problem. Det vore felakfigt att göra det, och jag har inle ens andals om alt ell sådanl resultat skulle kunna vara i sikte. Däremot vill jag påslå, Eivor Marklund, all med de ålgärder som finns i förslaget och som syftar till all underlätta en differentiering av näringslivel har viktiga steg framåt lagils för all fl lill stånd en bälire

arbetsmarknad i ett hårt prövat län.

I det sammanhanget vill jag gärna vända mig till OlofPalme. Han påstod att när han besökte Norrbotten strax efter det att jag varit där, så var bedömningarna inte lika positiva. Olof Palme menar att det inte var lika "rosigt" då. Jag har litet svårt att förstå den argumentationen, Olof Palme, eftersom socialdemokraterna i utskottet helt har ställt sig bakom det förslag som jag har lagl fram.

OlofPalme sägeratt förslaget är omarbetat, men jag har inte kunnat notera att det finns någon annan ändring i de förslag som regeringen har lagt fram än att utskottet nu uttalat sig för överiäggningar om landstingsinvesteringar för lidigareläggning. Det skulle i så fall vara det som i utskottsbetänkandet är det nya i förhållande till regeringens proposition. Men den ändringen innebärju inte att man skapar ett enda nytt jobb. Man flr fram jobb tidigare-det ärjag beredd att hälla med om - men det rör sig om arbetstillfällen som ändå, låt vara något senare, skulle komma till stånd enligt den planering som har skett i Nortbottens landsting. Det är inte fråga om något tillskott av arbetstillfällen eller något tillflöde av nya aktiviteter i Nortbottens län. För min del framstår socialdemokraternas motion på den punkten som mycket mager, för det enda konkreta som finns i den innebär inte någonting annat än en lidigareläggning av arbetstillfällen som ändå är inplanerade. Det är f. ö. en metodik som vi inom regeringen sedan länge har arbetat med, i varje fall under hela den tid somjag varit med där och haft ansvaret för dessa frågor. Vi har tidigarelagt en mängd investeringar i Norrbotten. Under 1978 på hösten tidigarelade vi investeringar på sammanlagt 1,4 miljarder, om jag minns rätt: en omgång med 700 miljoner och därefter ytteriigare en med likaledes 700 miljoner. Sådana lidigareläggningar är inte på något sätt unika, som Olof Palme försöker fl det till. Det nya i Norrbottenspaketel är naluriiglvis att man, i samarbete med Statsföretag AB, vill satsa på en marknadsföring av ett annat slag i det speciella marknadsbolag som nu har föreslagits och att man går vidare när det gäller Norriandsfonden och ger denna ytteriigare resurser för att fl i gång etl mer differentierat näringsliv. Vi satsar på gmvinvesteringarna där uppe, på prospeklering för att finna nya malmer och fyndigheter och pä att ta fram Aitiksanden, som Per Petersson talade om. Jag kan försäkra att jag alltsedan jag fick ansvaret på det här området har varit mycket aktiv när det gäller den saken. Det är också min förhoppning att vi relativt snart skall kunna presentera ett förslag.

Det är åtgärder av det här slaget som kan ge nya arbetstillfällen, OlofPalme, inte förslaget i socialdemokraternas tillägg.

OlofPalme spelade litet överraskad över attjag inte ställer upp för helt fria marknadskrafter och menade att detta skulle var någonting nytt för en folkpartist. Nej, Olof Palme, då har partiordföranden visat stor dövhet vid tidigare debatter. Vi har ofta sagt att det måste vara ett samspel mellan stat och näringsliv, varvid staten drar upp ramar inom vilka näringslivet skall kunna agera. Närdet gäller ett näringsliv som är så utsatt som Norrbottens är jag helt på det klara med att det krävs speciella samhällsinsatser, och regeringens miljardsatsning är etl gott exempel på detla. Låt mig tillägga att

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

5 Riksdagens prolokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

jag inte har gett upp hoppet alt man med exempelvis offertprincipen skall kunna få ell samspel med del privata näringslivel, så all aktiviteter skall kunna föriäggas i Norrbotten när det finns en tillväxt inom vårt näringsliv. Under 1960-talels sista år hade vi en tillväxt, men del hade vi inte 1975,1976, 1977 och 1978 - och det har vi inte rikligt nu heller. Men del har skell en viss förändring i vårl näringsliv, och del kan bli möjligl alt på nyll använda den här metodiken. Dä kommer i varje fall inte jag all vara sen all spela pä den strängen: all föriägga privat företagsamhet uppe i Norrbotten. Och del ger den regionalpoliiiska propositionen möjligheter till.

Fär jag också säga att del avgörande felet med socialdemokraternas Norrbotlenspolilik är och förblir vad Göte Pettersson så kraftfullt påpekade: att om inte trepartiregeringen hade drivit igenom en kursändring i den ekonomiska politiken, hade våra exportnäringar uppe i Norrbotten haft etl kostnadsläge som med åtminstone 20-25 96 skulle ha överstigit del nuvarande. Del hade omöjliggjort en framgångsrik export från Nortbotten. Vi har problem ändå med LKAB, stålverk och andra exportföretag där uppe. Men med socialdemokraternas politik under de här åren hade del varit totalt omöjligt - del vill jag ändå ha sagt, herr lalman.

När OlofPalme försöker förringa trepartiregeringens insatser, kan det ändå förtjäna att läsas in i kammarens protokoll all det lill ASSI har gäll 550 milj. kt, till LKAB 1,2 miljarder, lill NJA 1,8 miljarder, lill lokaliseringsstöd lill olika mindre förelag 124 miljoner, lill beredskapsarbeten 1,5 miljarder, lill lidigareläggning av byggande av det slag som nu OlofPalme själv pläderar för 550 miljoner, lill arbetsvärd inom den mera skyddade seklorn 188 miljoner, till arbetspolitiska insatser i form av AMU, 25-kronan, 75-procenisstödet m. m. 415 miljoner, till Norrbotlendelegationen bortåt 50 miljoner, lill Kimna-Narvikvägen 312 miljoner. Och till Luleå efter Stålverk 80 ca 165 miljoner. Så kommer då den här miljarden.

Nej, Olof Palme, del går nog inle all hävda all vi inte har satsai på både basnäringarna och de andra näringsgrenarna i Norrbollens län på ett mycket seriöst och - det skulle jag ocksä vifia säga - framgångsrikt sätt.

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr talman! Statsrådet Wirtén säger: Man skall inte förringa våra insalser. Vi har varit framgångsrika. - Jag behöver icke förringa insalserna. Jag behöver bara peka på verkligheten. När statsrådet Wirtén talar om framgångar gäller det ett län där arbetslösheten har stigit rekordsnabbt, där en posiiiv befolkningsutveckling har förbytts i en kraftig utflyttning, där var sjätte nortbottning är ulanför den ordinarie arbetsmarknaden och där ungdomsarbetslösheten är rekordhög. Delta kallar folkpartiregeringens arbetsmarknadsminister för framgångari Måtte människorna bevaras från fortsatta sådana framgångar. Det är där man mäter verkligheten, inle i kronor.

Sedan måste jag bara renl pedagogiskt klara ut en sak. Den här miljard-satsningen sönderfaller i nysatsningar och i vanliga beredskapsjobb av den typ som man har haft varje år. De senare utgör två tredjedelat En tredjedel går till nysatsningar på i och för sig värdefulla projekl, en läng rad. Varför

skulle vi inle rösta för dem? Del är bra att man plockar fram sädana förslag. Vi rösiar för dem. Vi lar alltihop, eftersom allt som kan göras för Norrbotten är värdefullt Men del är sä väldigt otillräckligt Därför har vi - fömlom de förslag som ni lidigare avslagit - lagt fram förslag om satsningen på landstinget, som är helt ny genom all slalen övergångsvis går in och klarar driftkostnaderna. Skulle staten inle göra del klarar inle landstinget av satsningen. Men del här är en innovation! Och man skall inle säga: De här jobben skulle ha tillkommit ändå. När vi har en arbetslöshet på, tror Jag, 15-20 96 bland byggnadsarbetarna är del inle meningslöst au 700 byggnadsarbetare får jobb. Och när vi har en väldig arbelslöshel bland kvinnorna är del inte meningslöst att 700 fasta jobb inom vårdsektorn tillkommer nu. Det är klart att det skulle gå att vänta några år. Men vi kan skapa dem nu!

Det är inle bara så att tillägget är mycket större än den ursprungligen föreslagna satsningen. Uiöver del kommer kulsinterverkel, som vi har fåu igenom. Del tillkommer 1,1 miljard i rekonsimklionslån lill LKAB, det tillkommer en satsning på malmbanan och mediumverket Den lilla strimman i botten, som är folkpartiets egel bidrag, lar vi emot med öppna armar- men till della otillräckliga måste vi lägga rejäla salsningar, framförallt på basnäringarna, för att klara sysselsättningen i Norrbotten.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! OlofPalme är onekligen skicklig all vrida debatten och fl del att framstå som om jag sade någonting annat än jag gjorde.

Jag sade i slutet av min föregående replik att vi har gjort slora satsningar för att hjälpa upp näringslivet i Norrbottens län. Sedan lillät jag mig att göra en räll ordentlig redovisning av de satsningar som gjorts - en summa på uppemot 7 miljarder kronor. Då sade jag: Jag tillåter mig också all säga att de satsningar som jag nu har nämnl har varil framgångsrika. - Är del så att Olof Palme syftar pä någon av de salsningar jag tog fram - inom LKAB, utvecklingsfonden osv., beredskapsjobben, som ulförts för att förbättra strukturen i Norrbotten när det gäller vägar, järnvägar osv. - sä mä del vara honom obeiagel all tala om vad som inte har varit framgångsrikt Men att vända det, som Olof Palme gjorde, lill att jag skulle säga alt situationen i Norrbotten nu är bra och attjag är nöjd med lägel där uppe, del kan med en försiktig term betecknas som demagogi. Del harjag aldrig sagt, Olof Palme. Det är ell typiskt debatlknep som han använder

Nej, Olof Palme, jag hade väl aldrig föreslagit regeringen all lägga ned I 000 milj. kr. för att hjälpa upp näringslivel i Norrbottens län, om det hade varit min tro all allt skulle vara bra i Nortbotten. Del förvånar mig all OlofPalme tillåter sig att använda en sådan debatleknik.

OlofPalme betecknade vidare folkpartiels satsning i den proposition som riksdagen strax skall la ställning till som en liten strimma i botlen. Man skall få höra myckel- 1 000 milj. kr. skulle alltså vara en liten strimma. Sedan görs det etl väldigl påslag av den socialdemokratiska riksdagsgruppen, som vill göra den kolossala satsningen all flytta fram en del landslingsinvesteringar några år. Det gäller investeringar som är planerade och som ändå skulle göras.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

De tjänster som skall utföras vid de aktuella institutionerna är planerade redan lidigare. Icke ett nytt jobb finns det i den satsningen, ulan det gäller enbart en lidigareläggning. Del var det heroiska greppet i Olof Palmes inlägg. Nej, jag tror alt del finns anledning alt omvärdera påslåendet om alt våra förslag bara skulle vara en strimma i botten.

I stället är det så, herr talman, att vi satsar flera miljoner på att förslärka näringslivet via Norriandsfonden och på att få i gång grundforskningsorga-nisalionen vid tekniska högskolan i Luleå, något som kan leda till fina resultat framöver för del norrbottniska näringslivet. Au få lill slånd en teknisk utveckling där uppe är ett av de viktigaste stegen framåt. Vidare saisar vi på att få i gång Regioninvesl i Norr AB, vars verksamhei inte bara gäller Luleå utan hela Norrbottens län. Den kan leda lill att en småförelagsamhei som nu saknas i länet kommer i gång. Vi vill vidare inrätta en forskningsstaiion för gmvbrylningen i Luossavaara, i ell läge när hela gmvindustrin har slora svårigheter. Det gäller härutöver malmprospeklering i Jokkmokk för ett femtiotal personer under fem års lid. Det kan leda till en betydande sysselsätlning i en av de mest utsatta kommunerna i Norrlwllens län.

Vidare föreslår vi en turistsatsning i Abisko, på Dundret i Gällivare, i Kvikkjokk och i Arjeplog. Detta ger sysselsättning på nya tjänster för åtminstone 50-60 personer. Vi syftar vidare till att fl i gång investeringar i storieksordningen 250 miljoner på järnvägar och annat. Det ger byggnadsarbetare ett betydande sysselsättningstillskott.

Herr talman! Låt mig också nämna den viktiga satsning som görs på jord och skog och som Per Petersson uppehöll sig en hel del vid. Denna folkpartiregeringens satsning inom jord och skog för Norrbottens län innebär arbetstillfällen i storieksordningen 150-200 jobb.

Det här ger nya jobb, Olof Palme. Jag tror att länsstyrelsen med landshövdingen i spetsen och andra där uppe förmår betygsätta detta på ett riktigt sätt. Jag ber än en gång, herr talman, alt fl framföra min tillfredsställelse över alt man har lyckats uppnå enighet i arbetsmarknadsutskottet kring dessa förslag.

FILIP JOHANSSON (c):

Hert talman! Låt mig inledningsvis säga alt della är en rätt underiig debatt. Kammaren behandlar i dag fem utskottsbetänkanden, som samtliga rör mill eget län. Alla dessa betänkanden är så enhälliga som de över huvud taget kan bli. Det finns visserligen en reservation lill jordbruksutskottets betänkande, men den är minst lika underiig som den här debatten. Reservanterna instämmer nämligen i vad utskottets majoritet har sagt; de använder nästan exakt samma ord. Mot den bakgrunden kan jag inte heller beteckna reservaiionen som uttryck för någon skiljaktig mening i förhällande lill vad utskottet har uttalat.

Det må därför ursäktas mig om jag, när jag suttit och lyssnat på den här debatten - speciellt i dess inledningsskede - fltt en känsla av att det här mera är fråga om elt valmöte än om en reell debatt om hur vi bör lösa de här problemen. Om man nu har så otroligt mycket att komma med och så

väsentliga lösningar alt föreslå, borde detla lämpligen ha fltt formen av reservalioner lill dessa betänkanden. Men det har inte skett.

De förslag lill anslag till Norrbotten som vi nu diskuterar är resultatet av det arbete som utförts inom Norrbotlendelegationen. Inom delegationen har man, såviit jag vel, varit helt överens om de förslag som framlagts. Dessa förslag har i sin tur resulterat i en proposilion frän den nu sittande folkpartiregeringen.

Jag skall inte ge mig in på någon diskussion humvida de föreslagna anslagen är tillräckliga eller inte, men jag tror inte att det är allför många av Norrbottensdelegalionens förslag som inte finns med i proposilionen. Detta belyser ändå i någon mån svårigheten att lösa dessa problem.

Tyvärr är den silualion som vi har haft och fortfarande har i Norrbotten långt ifrån ny. Det gör att man borde ha kunnat räkna med att de som suttit i ansvarig ställning under den långa tid som förflutit skulle ha känt en viss respekt för de problem som vi har på grund av den uiomordeniligt svåra internationella kris som rimligen inte kunde undgå alt drabba även Norrbottens län. Att Nortbottens län drogs in i den krisen är en fullständigt naturlig sak. Tyvärt har nämligen hela den industriella utvecklingen i vårt land inneburil att man begränsat insatserna i Norrbotten till alt ta hand om råvarutillgångarna på ett så enkelt sätt som det överhuvud taget varit möjligt. Nortbottens råvaror i form av malm, skog, vattenkraft osv. har man helt enkelt paketerat och skickat till andra delar av vårt land eller lill andra länder, där vidareförädlingen har skett. Jag skall inte här utpeka någon speciell syndabock. Jag tror att vi på den punkten bär ett ansvar litet lill mans. Del gäller bara att våga erkänna sitt ansvar. Del kravei har man all rätt alt ställa pä dem som suttit i ansvarig ställning. Vpk har inte haft någon sådan ställning och kommer troligen inte heller att fl det inom en nära framtid, och kommunisterna kan därför gärna köra med sina illusionsnummer. Men när företrädare för ett udigare regeringsparti gör det blir det inte särskill trovärdigt

Jordbrukspolitiken har varil uppe till debatt här, och Jag skall bara nolera all vad som har skell under de senaste åren har varil av avgörande och välgörande betydelse för Nortbotten. Men när man har pekal på ulvecklingen i Norrbotten som en följd av rationaliseringen inom Jord- och skogsbruket, vill Jag nolera att jordbmket där under 1960-talet inte ansågs ha någon regionalpolitisk betydelse. Jordbrukei i Nortbotten skulle vid den lidpunklen i hög grad ha behövt stimulansåtgärder, men i stället blev del en stimulans för folk att flytta från jordbmket där. Detla har lyvärr lell till den situation som vi f n. är inne i.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

PER PETERSSON (m) kort genmäle:

Hert lalman! Det var fråga om reservationen vid jordbmksulskoltels betänkande nr 25. Jag vill här försl läsa innantill ur betänkandet Där står del på s. 3:

"År 1977 beslöt riksdagen alt lokaliseringsstöd skulle kunna lämnas enligt offertprincipen (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 88, AU 1976/77:23, rskr 1976/

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

77:296). Det innebär att del företagsekonomiska intresset kan förenas med del samhällsekonomiska genom alt staten på offert från elt företag betalar särskild ersättning lill förelaget för att det vidtar ålgärder i regionalpolitiskl syfte, som staten önskar att företaget skall göra. Beslutet innebär att metoden fick användas bl. a. i samband med ansträngningarna alt förbättra sysselsättningsmöjligheterna i Norrbollen. För verksamhelen fastställdes en ram pä 40 milj. kt Hiuills har endast en mindre del av ramen uinylijals."

Sedan vänder jag på bladet och läser - som svar på den moiion, nr 2251, som Jag har skrivii - pä s. 4:

"I den mån områden finns där ulifrån nyss redovisade synpunkter acceptabla skäl kan anföras för vidtagande av skogsbruksälgärder av i motionen antytt slag har utskottet givetvis inle någol emot att möjligheterna härtill prövas. Ulskotlel vill emellerlid erinra om alt del enligl gällande riktlinjer för del s. k. offertsystemet ankommer på regeringen alt i varje särskilt fall beslula i sådana frågor."

I reservaiionen har vi också sagt: "Del är ell starkt samhällsintresse att delta görs omgående. Bristen på skogsråvara är stor och arbetslöshelen hög."

Jag har bara, för min egen del och för reservanternas, sagt att det för mig är svårt alt förslå varför folkpartiregeringen inle med användning av offertprincipen omgående upptar förhandlingar med domänverket och andra, i syfte au göra försök med avverkning av skog i stor skala, när vi vel alt vi i Norrbottens inland ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen har 120 000 hektar med övermogen skog, som enligt professor Siren håller pä alt mllna bort, när vi har hög arbetslöshet och när vi har brist på råvara.

GÖTE PETTERSSON (fp):

Hert talman! Olof Palmes upprepade försäkringar om att tillägget, som han sade, dvs. den socialdemokratiska molionen, innehöll elt siörre program för Norrbotten än propositionen och hans orerande kring della kom mig att vilja granska della litet närmare.

Den socialdemokraliska molionen bygger pä ell förslag från landstingsrådet i Norrbotten. Det gick till sä här: På fredagen den ena veckan beslöt förvaltningsutskottet att senarelägga ell anlal investeringar som man ansåg all man inle skulle hinna ulföra. På måndagen veckan därpå sade landstingsrådet alt man skulle lidigarelägga dessa investeringar. Del innebar alt man tjänade 60-70 jobb - del som nu kallas nya jobb och egentligen bara är lidigarelagda. Dessutom har man tagit med ett antal av de investeringar som enligt gällande plan skall börja utföras år 1979. Jag har ställt frågan huruvida landstinget i Norrbotten skall börja med retroaktiv byggnadsverksamhet.

En annan faktor i sammanhanget är att det antal arbetstillfällen som det maximalt kan bli fråga om enligl landstingets egna beräkningar är 496. Del rundade man generöst av lill 700 jobb.

Socialdemokraterna säger att molionen innehåller så oerhört myckel. Det gör den alliså inte - det är snarare fråga om en produkt av en lyckad marknadsföring. Vad Jag nu har sagt innebär inle att jag vill sälla tummen

ned för de föreslagna ålgärderna - de är värda att prövas, men de är förvisso inle lika hållbara och handfasta som man har velal göra gällande.

Jag har hört så myckel om planering - vi skall ha en planläggning som innebär alt del skapas jobb. Socialdemokraterna kräver i sin motion bl. a. ett skogspoliliskt handlingsprogram. Jag har länge frågat mig om jobben då kommer omedelbart.

På en annan sida i molionen läser jag att man vill ha en vidareförädling av skogsprodukterna. Då drar jag mig lill minnes attjag som kommunalpolitiker i Luleå var med om den stora expansionen 1976 och 1977. Vi skulle från 1976 och några år framåt bygga 2 000 lägenheier om årel i Luleå. Vi kunde 1976 -då hade vi en socialdemokralisk regering - konstatera au inle etl fönster, inte en diskbänk eller någonting som hade med inredning att göra skulle tillverkas i Norrbotten. Jag kan inle annal än konstalera all nog finns det en hel del att göra, då våra plank, vårt timmer och våra bräder iransporteras ned lill södra Sverige för all förädlas.

Dä vi nu är ense om all vi bl. a. skall ha en ökad vidareförädling i Nortbotten, kanske vi kan hoppas pä all alla parter skall övergå frän ord lill handling.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Överläggningen var härmed slutad.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 33

Mom. 1-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 9

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 2268 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller arbelsmarknadsulskoUels hemställan i

betänkandei nr 33 mom. 9 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil ulskollets hemslällan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill molionen nr 2268 av Lars Werner m. fi. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 269 Nej - 15

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Mom. 10 och II

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 12

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels motionen nr 212 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förta propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 33 mom. 12 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 212 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 269 Nej - 15

Mom. 13

Utskottets hemställan bifölls.

Jordbruksutskottets betänkande nr 25

Mom. I

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Propositionergavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels reservationen av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den föna propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 25 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Hans Wachtmeister

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 240 Nej - 44

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4

Propositionergavs på bifall till dels ulskollets hemslällan,dels motionen nr 2268 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Sysselsättningen i Norrbotten

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottels hemställan i

betänkandet nr 25 mom. 4 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 2268 av Lars Wemer m. fl, i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 268 Nej - 16

Mom. 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Näringsutskottets betänkande nr 45

Mom. I och 2 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälll.

Mom. 2 b

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels molionen nr 2268 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 45 mom. 2 b röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2268 av Lars Wemer m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 269 Nej - 15

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

Mom. 3-7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

§ 14 Föredrogs

Justitieutskotteis belänkande

1978/79:37 med anledning av proposilionen 1978/79:186 om ändring i lagen (1886:84 s.l4) angående skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada iämte moiion

Socialulskoilels betänkande

1978/79:37 med anledning av proposilionen 1978/79:125 med förslag om

tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 såviii avser

socialdepartementets verksamheisområde

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

§ 15 Mineralförsörjning, m. m.

Föredrogs näringsulskollels belänkande 1978/79:41 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser mineralförsörjning m. m. och viss del av proposilionen 1978/79:127 om åtgärder för alt främja sysselsäUningen i Norrbotten jämle motioner.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I fräga om detta belänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden framställas beiräffande samtliga punkier i belänkandet.

I del följande redovisas endasl de punkier, vid vilka under överiäggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punkten 1 (Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering saml informalion och dokumentation)

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 17 (industridepartementet) under punkten D I (s. 86-96) föreslagil riksdagen all lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering saml informalion och dokumentation för budgelårel 1979/80 anvisa etl reservalionsanslag av 30 517 000 kt

I della sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:387av Magnus Persson m. fl. (s), vari hemslällls all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i molionen anförts beträffande behov av länsgeolog och övrig personal för geologiska undersökningar i Värmlands län.

1978/79:477 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill en länsgeologorgani-sation i enlighel med vad i molionen anförts,

1978/79:I017av Birgitta Hambraeus m. n.(c)såvitlnu vari fråga (yrkandel I) och

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avsäg hemslällan aU riksdagen hos regeringen skulle anhålla om åtgärder för en forcerad berggrundskartering.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Min eralförsörjning, m. m.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på moiionerna 1978/79:1017, yrkandel 1, och molionen 1978/79:2028, yrkandel 4, lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt informalion och dokumentation för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt reservalionsanslag av 30 517 000 kr.,

2. med anledning av moiionerna 1978/79:387 och 1978/79:477 som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört om angelägenheten av att mineralförsörjningsfrågorna bevakades pä del regionala planet.

Punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet, Sveriges geologiska undersökning: Prospeklering)

I proposilionen 1978/79:100 bil. 17 hade regeringen föreslagil riksdagen

under punklen D 2 (s. 96-100) att lill Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av lOOOkt,

under punklen D 3 (s. 100 f) all lill Sveriges geologiska undersökning: Prospeklering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 15 216 000 kt

I delta sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:1014 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avsåg hemslällan att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att Sveriges geologiska undersöknings (SGU) anslag för uranprospeklering borde utgå med begärda 26 109 000 kr. för budgetåret 1979/80.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. med bifall lill regeringens förslag lill Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:1014, yrkandet I, lill Sveriges geologiska undersökning: Prospeklering m, m. för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa eU reservationsanslag av 15 216 000 kt

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

Punkten 5 (Statens gruvegendom)

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 17 under punklen D6 Statens gruvegendom (s. 104-114) föreslagit riksdagen all

1, bemyndiga regeringen all under budgetåret 1979/80, i enlighel med vad
föredragande statsrådet hade anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med nämndens verksamhei som innebar åtaganden om högst
34 700 000 kr, för budgetåret 1980/81,

2. till Statens gruvegendom för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsan
slag av 64 451000 kr.

I delta sammanhang hade behandlals molionema

1978/79:473 av Rolf Dahlberg (m),

1978/79:546 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en omedelbar översyn och redovisning av möjligheterna lill stödjande ålgärder för gruvhanleringens framtida utveckling, varvid särskild hänsyn borde tas lill situationen vid gruvfälten i Mellansverige i enlighel med vad som anförts i molionen

I978/79:1017av Birgitta Hambraeus m. n.(c)såvillnu vari fråga (yrkandet 2),

1978/79:1031 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde ett förslag till utveckling av Västerbottens gmvnäring enligl de riktlinjer som angavs i motionen,

1978/79:1492 av BriUa Hammarbacken m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en översyn och konsekvensanalys vad gällde tillämpningen av gruv- och minerallagstiflningen, och

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avsåg hemställan att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till ändringar i gruvlagen som innebar all koncessionsrätlen ej låstes av inmutningar (yrkandet 3).

Utskottet hemställde

1. beiräffande anslag m. m.
att riksdagen skulle

a) med bifall lill regeringens förslag bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad föredragande statsrådet hade anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebar åtaganden om högst 34 700 000 kr. för budgetåret 1980/81,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:473, molionen 1978/79:546 i ifrågavarande del, motionen 1978/ 79:1017, yrkandel 2, och molionen 1978/79:1031 i ifrågavarande del till Statens gruvegendom för budgelårel 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 64 451 000 kr.,

2. beiräffande gmvpolitiskl handlingsprogram all riksdagen med anled
ning av motionen 1978/79:546 i ifrågavarande del och motionen 1978/
79:1031 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3, beträffande översyn av gmv- och minerallagstiftningen att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1492 och motionen 1978/79:2028, yrkandet 3, som sin mening gav regeringn till känna vad utskottet anfört.

Punkten 6 (Prospeklering i Jokkmokks kommun)

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:127 bil. 1 (industridepartementet) under punklen 2 (s. 15 f) föreslagil riksdagen bl. a. (5) att lill Prospeklering i Jokkmokks kommun för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

I detta sammanhang hade behandlals

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk) såviu avsåg hemställan au riksdagen hos regeringen begärde en exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur (yrkandet 3 i viss del),

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avsåg hemställan att riksdagen uttalade alt det i proposilionen föreslagna särskilda prospeklerings-projektet i Jokkmokks kommun borde utvidgas till att omfatta mineralbältet Svappavaara-Kaunisvaara (yrkandet 3),

1978/79:2291 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c).

dels de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta moiionerna

1978/79:331 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställts att riksdagen anmodade regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full sysselsättning och utveckling och all därvid beakta

1. att etl aluminiumverk borde uppföras i Jokkmokks kommun,

2. att, i enlighet med i motionen anförda synpunkter, lillgången lill aluminiumråvara i Kvikkjokk tillvaratogs,

3. all exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur inleddes,

4. att en total mineralinventering skyndsamt förelogs i Jokkmokks kommun,

1978/79:1502 av Sven Lindberg m. fl. (s) .såvitt nu var i fråga och 1978/79:1516 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) såvitt nu var i fråga.

Av ovannämnda motioner hade 1978/79:331 och 1978/79:1516 hänvisats lill arbetsmarknadsutskottet som sedermera överiämnat dem till näringsutskoiiet.

Utskottet hemställde

1. beträffande prospeklering i Jokkmokks kommun all riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:331 i ifrågavarande del, molionen 1978/79:1502 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1516 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2224, yrkandet 3 i

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

ifrågavarande del, och molionen 1978/79:2291 till Prospeklering i Jokkmokks kommun för budgelårel 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisade etl reservalionsanslag av 40 000 000 kt,

2. beiräffande prospeklering i omrädei Svappavaara-Kaunisvaara all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2268, yrkandel 3,

3. beiräffande en sysselsätlningsplan för Jokkmokks kommun all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:331 i ifrågavarande del.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Hert lalman! Näringsulskottets betänkande 1978/79:41 behandlar tvä propositioner, 1978/79:100 och 127 avseende mineralförsörjningen. Ulskotlel har i delta sammanhang ocksä behandlal tre vpk-molioner, nämligen 1031, 2028 och 2268.

Låt mig kort redogöra för innehållet i dessa motioner,

Motionen 1031 berör Västerbottens gruvnäring. Vi har i molionen angivit mycket konkrela riktlinjer för utvecklingen av gmvnäringen i Västerbotten.

Vi har föreslagit omedelbara åtgärder för alt kunna inleda en rationell gmvbryining av nickelförekomslerna i Lainejauromrädei. Vi har föreslagit ell företag för att ordna och svara för en omfattande prospeklering av Västerbottens mineral fy ndigheier. Vi har föreslagit all föruisäuningarna för ett svenskt zinkmelallverk skall utredas. Vi har föreslagil organ för forskning och utveckling. Vi har föreslagil all fyndigheterna av volfram i Sloruman-området skall ges hög prioritet vid prospeklering. Ja, molionen består av etl flertal konkreta och högst realisliska förslag.

1 utskottets svar på mofionen hänvisas bara lill alt salsningar gjorls som ansluter sig till de prospekleringsinsatser som nämnden för statens gruvegendom föreslagil. Det är inget uppmuntrande svar,om det alls är något svar på en moiion. Vi har ingenstans i molionen tagit upp dessa satsningar till behandling - däremot har vi ställt en hel mängd andra förslag; det hade varil mer intressant att fl svar som rör de förslagen.

På en punkl är i alla fall ulskollets skrivning direkt och konkrei. Jag tänker då på den passus där man säger: "Något särskill ultalande av riksdagen om utökade prospekleringsinsatser behövs inte." Ja, så står det faktiskt, ulan vidare motiveringar.

Vi delar inle utskottets mening och vidhåller våra förslag i motionen. Det skulle vara intressant att höra utskottets motivering till att "någol särskilt ullalande av riksdagen om utökade prospekleringsinsatser" inte behövs.

Medan utskottets talesman funderar på det svaret skall Jag ta upp våra övriga krav i de molioner som det här utskottsbetänkandet behandlar.

I motionen 2028 finns två yrkanden som behandlats av utskottet, nämligen yrkandena 3 och 4.

I del tredje yrkandel begärs förslag frän regeringen om ändringar i gruvlagen, så att innebörden av koncessionsrätten inte blir låst av inmutningar. Vi menar au gruvlagens inmuiningssystem i dag ger utrymme för inlressenler att i renl konkurrenssyfte stänga mineralförekomsier som skulle

kunna utvinnas "på koncessionsrätl".

Del är glädjande och bra all utskollel insett betydelsen av sådana ändringar i gruvlagen som vi förordat och all ulskotlel föreslår att dessa frågor skall analyseras och studeras vidare. Del finns all anledning all emotse konkrela forslag lill lagändringar för att komma äl dessa oönskade effekier i gruvlagens nuvarande uiformning. Vi är medveina om alt del är svårt att skriva lagtexter, men hoppas ändå pä en skyndsam handläggning av denna fråga och senare också förslag till ändringar i gruvlagen.

Del fiärde yrkandet i vår motion består i krav om en forcerad berggrundskartering. Skälet måste Ju vara uppenbart: svensk berggrundskartering haren i internationell jämförelse ovanligt lång omloppstid på ca 150 år. Del skall jämföras med de ca 25 år som gäller i jämförbara nationer. Därför har vi föreslagil att SGU skall ges i uppdrag all planera för en forcerad lotalinven-lering av de intressanta områden man i dag känner lill. Della skulle ocksä yUeriigare främja gruvnäringen i Norrbollen och Västerbollen.

Ulskoltel framhåller aU vi i vår moiion pekar pä eU angelägel behov. Man menar som vi alt prospekleringsinsatser måste kunna grundas på tillföriilligt geologiskt kartmaterial. Det är bra. Utskottet framhåller dock all före elt beslut om en ökad berggrundskartering borde den mineralpoliliska utredningens förslag fl komma fram. Utredningen sägs bl. a. se över behovet av berggrundskartor saml skilda organisatoriska och finansiella lösningar. Vi menar dock alt berggrundskarteringen i dag är så eftersatt att man nu ofördröjligen måste forcera detta arbete. Del finns redan i dag kända områden där berggrundskartor är angelägna, och för alt besluta om dessa behöver man inte invänta mineralpoliliska utredningens förslag. Därför vidhåller vi, herr talman, förslaget om en forcerad berggrundskartering.

Så några ord om motionen 2268 och kravet på prospeklering av mineral-bältet Svappavaara-Kaunisvaara. Del är klariagl all där finns rika mineraltillgångar och därmed grund för prospeklering. I sill svar konstaterar utskottet att området också är föremål för uppmärksamhel av bl. a. nämnden för statens gmvegendomar. Utskottet vill dock inle föreslå riksdagen alt besluta om prospeklering av området i fråga - som del verkar bara därför att della skulle innebära beslut all förorda omprioriiering av nämndens resurser. Det är i alla fall elt avgörande skäl som utskollel anför.

Försl som sist vill Jag också yrka bifall till vpk-molionerna i detla avsnill, utom de delar som behandlas i mom. 2 och 3 i utskottels hemslällan under p. 5. Utskottet föreslår riksdagen beslula att ullala behovet av ell gruvpolitiskl program. Vpk delar hell utskottets uppfattning om behovet av en samlad gmvpolilik, men vi kanske inte är överens med utskottet om vad som senare skall inskrivas i della program. Men del ärju en senare fräga.

Del är dock bra att den hittillsvarande kortsiktiga och planlösa gruvpoli-tiken kan komma alt skötas pä ett planeral sätt Detla kan bidra till alt utveckla svensk gruvhantering, säkra jobben och ge riksdagen en bättre kontroll av och översikt över statens egen gruvpolilik. Men lill della program får vi, som sagt, lids nog anledning att återkomma här i kammaren.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Slutligen hoppas jag att utskottets talesman vill besvara min inledande fråga om utskottet verkligen har några motiv för att gå emot uttalanden om uiökad prospeklering.

Mineralförsörjning Under detta anförande överlog andre vice lalmannen ledningen av

m. m.

kammarens förhandlingat

ALF LÖVENBORG (apk):

Hert talman! I näringsutskoitels betänkande nr 41 behandlas de förslag .somjag har nämnt i föregående sammanhang. Det gäller projekt som skulle kunna ge sysselsättning i de inlandskommuner som drabbats hårdast av den sysselsällningsmässiga krisen, nämligen Jokkmokk och Arjeplog. Jag skall inle provocera fram någon energipolitisk debatt i detta sammanhang-den flr vi tids nog - men jag kan ändock inte underiäla alt göra följande reflexionet

Vårt land har inga egna oljelillgångar, undantagandes de ynkliga droppar som vi möjligen kan pressa fram i Skåne och på Golland. Däremoi har vårt land beiydande energitillgångar av annat slag.

Vi har i motionen 1014 tagit upp frågan om exploatering av vårt lands alunskiffertillgångar i deras helhet. De innehåller stora mängder uran. I detta betänkande behandlas endast en del av förslagen i vår motion. Vi har bl. a. begärt mer pengar för att man skall kunna genomföra ordentliga heltäckande undersökningar över hela Sverige. I den slencilerade rapporten Alunskiffer, som en uiredning inom statens industriverk avlämnade 1978, påpekas att tillgångarna i Qällranden är mycket litet undersökta "men har bedömts som de störsla i landet och kvantitativt mer än fem gånger större än de skånska".

I det här sammanhanget tänker jag bl. a. på de urantillgångar som finns inom miu eget län, i Norrbottens län. Prospekteringarna kring områdena Arjeplog, Arvidsjaur och Sorsele är ännu inte slutförda. Men klart står au del finns minst 2 000 ton i Pleutajokk i Arjeplogs kommun. Del betyder att en kommun som nu bokstavligt talat kippar efter andan samtidigt har oerhörda rikedomar inom sina gränser vilka skulle kunna användas för att skapa sysselsättning.

Vår mening är att den tillgången snabbt måste exploateras, detta av två skäl. Kommunen behöver snabbt en rejäl sysselsättningsinsats, om den inte skall förvandlas lill enbart renbetesland. Och vi kommerati behöva uran både nu och i framtiden.

T. o. m. det parti som gick ut i valet med löftet om att stoppa kärnkraften kan ju nu tänka sig en tioårig avvecklingsplan, och åtminstone under den tiden kommer det alt behövas uran. Jag är dessutom övertygad om ati kärnkraften har kommit för att stanna, att den är en inhemsk energitillgång som måste exploateras, och då måste också den inhemska råvaran skaffas fram. I Pleutajokk liggerden ännu och väntar medan kommunen sakta tvinar bort.

Jag yrkar mot den bakgrunden bifall till vår motion, som innebär ökade

medel för vidare prospeklering och dessulom all gmvbryining igångsätts i Arjeplog.

Sedan vill Jag övergå lill våra molioner som rör Jokkmokks kommun. Här kommer man in på den verkliga bedrövelsen och de oföriålliga försy ndelserna frän samtliga regeringar, inte minst den som satt före 1976 års val. Man kan nämligen inte skylla allt på den folkpartiregering som svenska folkel har fäll för sina synders skull. Nej, här måste man främst anklaga socialdemokratin, som hade makten i sina händer decennium efter decennium och inle vidlog några åtgärder föratl förebygga del kalaslrofläge som kommunen nu befinner sig i.

Nu minskar vallenfallsjobben i rask takt, nu ökar arbetslöshelen, nu ställs frågorna pä sin spels. När underskrids den gräns då kommunen kan beslå som kommunal enhel med normal samhällsservice? Alll lyder nu på all man ganska snart är där. Inte ändras detta faklum av alt del anslås ett anlal miljoner för mineralundersökningar i Jokkmokks kommun. Hur många arbetstillfällen för Jokkmokksbor kommer det att ge?

Naturiigtvis är det bra aU man gör en totalundersökning av mineralfill-gångarna i kommunen. Men del skall ju inle slå i motsäUning till att sälta i gång med att exploatera de fyndigheter som man redan hittat, exempelvis kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur.

Arbetarpartiet kommunisterna har i moiion 331 föreslagit all riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full sysselsätlning. I den planen borde gruvbrytning i Norvijaur ingå som en naluriig del. Där skulle man också ha med uppförandel av ell aluminiumverk inom kommunen, anser vi.

Vi har i vår moiion utvecklat ett resonemang i den frågan. Vi vel av tidigare framlagda utredningar all behovet av aluminium kommer all växa och alt kapaciteten i Sverige måste byggas ul. Men meningen är lydligen inle all del skall fl ske i Jokkmokk. Det är Gränges AB som skall fl ta hand om guldäggen. Vår mening är att del borde ske i Jokkmokk. Där finns flera viktiga förutsättningar. Man har god tillgång till energi, man har gott om arbetskraft, och del finns elt anläggningskunnande som borde las lill vara.

Vi har i vår motion citerat ur etl yttrande frän länsslyrelsen i Norrbotten, där man i likhet med oss betonar vissa vikliga fömlsättningar. I yttrandet heter del bl. a.:

"I Jokkmokk finns arbetskraft och energi. Där finns också kapilal,eftersom lokaliseringspolitiken innebär all etl gott projekl aldrig slupar på gmnd av brisl pä kapital. I landet finns kunnande om aluminiumframställning, vidareförädling och marknadsförhållanden. I Jokkmokk finns det anlägg-ningslekniskl kunnande och de resurser som behövs för all uppföra anläggningen, eftersom Vattenfallsstyrelsen förklarat sig beredd alt med sin arbetskraft och utrustning uppträda som entreprenör i sammanhanget. Vad som saknas är råvaran bauxit Det är knappasl troligt all ulredarna vill hävda alt tillgången pä en av de råvaror som ingår i en industriprocess är utslagsgivande vid alla industrietableringar. Väridens ekonomiska karta

Nr 142

Torsdagen deii 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

6 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Min eralförsörjning, m. m.

skulle se annorlunda ul om den principen förverkligades. Dessulom finns i Sverige mineral som kan ersätta bauxit vid aluminumproduklion. Anortosil, som finns i stora mängder i Jokkmokk, är en av dessa." Kraftverksbyggena är snart klara. Den arbetskraft som frigörs borde sällas in i förberedelsearbetena för de projekl vi har nämnl. Den bistra sanningen ärju all om Jokkmokks kommun inte snabbi får några slora rejäla sysselsällningsinsatser, inle kortsiktiga nödhjälpsarbeten, så blir den fullständiga katastrofen ell faktum. Dä har man kallt att räkna med en ulflyllningsvåg som i början av 1980-lalel drar med sig ylteriigare 3 000 människor, och då blir del inte kvar myckel mer än åldringar i kommunen.

Regeringens företrädare och utskottet säger nej lill våra förslag, både när del gäller exploateringen av Norvijaur-fyndigheterna och när det gäller uppförandet av ell aluminiumverk - projekl som skulle kunna ge uppemot 1 000 fasta arbetstillfällen i framtiden, en stor rusch under uppbyggnadstiden och etl betydande anlal indirekta arbetstillfällen som man alllid måste räkna med.

Ni säger nej och del kanjag inle göra någol ål. Men kom då i Herrans namn med något annal! Inser ni inte att det är bråttom? Au kommunen snart har nätt den punkt då man kommer alt ivingas säga: Vi kan inle lägga några industrier i Jokkmokk, del flnns ingen arbetskraft kvar.

Eller är del kanske del som är meningen? Ingen halshuggning, utan långsam slrypning, som lika ofelbart leder lill döden?

Vi har föreslagil all riksdagen av regeringen skall beställa en plan med den enda tolerabla målsättningen all skapa full sysselsättning och utveckling, en plan som snabbi måste sättas i verket. Della avslås, förvånansvärt nog ocksä av socialdemokraterna. Är inte det underligt? Anser ni inte alt Jokkmokk, efter alll vad kommunen har lämnat ifrån sig, är värt en sådan plan? Tycker ni verkligen all den insats som regeringen föreslär är lillräcklig?

Jag ber all fl yrka bifall till samtliga de yrkanden i arbetarpartiet kommunisternas molioner som behandlas i näringsulskottets betänkande nr 41.

MAGNUS PERSSON (s):

Hert talman! Näringsutskoitels belänkande 1978/79:41 behandlar bl. a. frågan om värt lands mineralförsörjning. Sveriges geologiska undersökning har all bevaka dessa frågor i vårl avlånga land.

I molionen 387 har vi aklualiseral frågan om en mera regionaliserad eller decentraliserad verksamhet pä länsnivå. Vi anser all nuvarande nivå av prospekteringsverksamhelen i Värmland och angränsande områden i Bergslagen inle är tillräckliga. Vi menar att en högre ambitionsnivå bör fastläggas. Etl av de effekiivare medlen är all regionalt placera befattningshavare med uppgift all aklivi bevaka samtliga aspekter av mineralförsörjningsfrågorna. Vi har i vär motion krävt en samlad femårsplan för prospekleringsarbelen. I första hand bör en berggrunds- och malmgeolog jämle en geofysiker placeras i Värmlands län för en mera offensiv lokal och regional mineral- och prospekleringsverksamhet

När en successivt regionaliserad verksamhei utbyggs, ja, då bör lämpligen Värmlands län bli nägol av eU pilolprojeki. Värmlands län behöver arbetstillfällen, och vi är i dagsläget god tvåa i landei efter Norrbollen när del gäller arbetslösa.

Hert lalman! De tankegångar vi motionärer aklualiseral är långl ifrån revolutionerande eller verklighetsfrämmande. Tvärtom - redan i början av 1900-lalet väcktes de första tankegångarna om en mera regionaliserad verksamhei av det geologiska arbetet De väckta förslagen har inle hillills mött någol gensvar.

I millen av 1950-ialei aktualiserades frågan pä nytt. Del var docenten Pontus Ljunggren som menade alt geologisk kunskap borde knytas lill landets alla länsstyrelser. Han skisserade en modell som i slort sett liknar naturvärden. Som vi alla vet finns på resp. länsstyrelse en nalurvärdsenhet med speciella handläggare. Under senare tid har docent Per H. Lundegärd vid Sveriges geologiska undersökning i ett par intressanta och uppmärksammade tidningsartiklar på nyU aklualiseral frågan. Docent Lundegärd är inne pä samma linje och menar all beiydande fördelar finns all hämta på en regionalisering av den geologiska servicen spridd över hela landei.

Hillills tre tappra försök har således inle satt några djupare spår efter sig. SGU är i dag en relativt slarkl centraliserad myndighel. De allra fiesta befattningshavare är stationerade i Uppsala och Luleå. Smärte filialenheler finns i Mala, Göteborg och Lund. Erfarenheterna frän filialverksamheien är enbart posiliva, och man bör nu bygga ul lill en mera regionaliserad verksamhet. Jag menar alt det är hög tid all sälla skutan i sjön och ta sig an den här frågan.

Vad säger då utskottet? I slort sett är utskottet helt ense med oss motionärer angående vikten av en mera regionaliserad mineral- och prospekleringsverksamhet.

Näringsutskotlel skriver i sill belänkande att frågan är angelägen, och utskottet förutsätter all länsstyrelserna i sina anslagsframställningar kräver förstärkning av personal med geologisk kunskap. Utskottet säger vidare att det är angelägel med regionalt placerade befauningshavare med speciell arbetsuppgift all aktivt bevaka mineralförsörjningsfrågorna. Sedan säger man all olika organisatoriska lösningar är möjliga. Med andra ord: Vär motion har i princip bifallits. Ell riksdagens ullalande på denna punkt känns självfallet tillfredsställande. Vi flr nu noggranl följa frågans fortsatta behandling.

Herr talman! Jag vill inle föregripa den mineralpolitiska utredningens förslag. Men Jag kan ändå inte undgå all ta lillfället i akt all redan nu framföra mina synpunkier. Jag förutsätter att uiredningen framlägger konkreta förslag om en ökad regionaliserad utvinning av våra natur- och mineraltillgångat I konsekvens därmed bör förslaget även inrymma regionalt placerade befattningshavare för utvinning av länens resurser. Förhoppningsvis kommer en successiv regional förstärkning av personal med geologisk kunskap att ske i vissa landsdelat

Dä bör del vara naturiigl alt i första hand prioriiera Värmlands län. Vi anser - och med all rätt - all Värmlands län är något av en vil fläck på den

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

geologiska kartan, I jämförelse med mänga andra län ligger vi myckel illa till. Jag kan nämna en rad län där man har en betydligt mera detaljerad berggrundskarta. Vi hoppas all SGU nu känner sill ansvar och inom ramen för sina anslag ökar sina insatser i Värmlands län. I första hand bör grovkarlering och därtill hörande intressanta specialundersökningar forceras. De intressanta legeringsmelaller och fyndigheter som påträffats inom Filipstadsområdel bör intensivt bearbetas och utvärderas.

Herr talman! Jag har ingel annal yrkande än utskottet, men vi fömtsätter att regeringen uppmärksammar frågan och på alll sätt siöder länet och ger SGU både resurser och direktiv för all snabbi öka prospeklerings- och mineralundersökningarna i vårl län och angränsande områden i Bergslagen.

Ulskouet säger slulligen all regeringen bör överväga frågan, och vi motionärer förväntar oss snara och konkrela förslag. Ärendei brådskar, och regeringen bör handla - och handla snabbt.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Detla ulskoiisbetänkande behandlar proposilionen om mineralförsörjningen och i vissa delar proposilionen om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbottens län. Jag skall beröra de olika avsnitten i den ordning i vilken utskottet har behandlat dem.

Beiräffande mineralförsörjningen har del väckts fyra motioner som har till syfte all skapa bältre grundförutsättningar för gruvnäringen i olika delar av landet. I sin skrivning har utskottet pekat på del angelägna i att vi får en karlläggning av de mineraltillgångar vi har. Detta är också uttryckt i regeringens förslag.

Försl vill jag kommentera motionen 2028 angående berggrundskarteringen. Själva begreppet karlering omfattar den verksamhet som syftar lill au ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderiag för samhället rörande nyttjandet av landskapet, berggrund. Jordarter och grundvatten.

I molionen 2028 föreslås alt riksdagen skall uttala sig till förmän för en forcerad berggmndskartering. Motionärerna anför att nuvarande resurser innebär att omloppstiden för berggrundskartering i Sverige utgör ca 150 år mot ca 25 år i jämförbara länder. Utskollel anser all molionärerna har pekal på ett angeläget behov och att della behöver åtgärdas. Del är viktigt att överväganden om prospekleringsinsatser kan gmndas på ett tillföriilligt geologiskt karlmaterial. Av proposilionen framgår emellerlid all regeringens anslagsberäkning gjorts mot bakgrund bl. a. av au mineralpoliliska utredningen undersöker prospekteringens behov av bl. a. jusl berggrundskartor. Utredningen, vars förslag väntas under 1979, undersöker härvid även skilda organisatoriska och finansiella lösningar. Del finns mot denna bakgrund enligl utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu göra ett uttalande om berggrundskarteringen i särskild ordning. Molionen avstyrks

sålunda. Jag har samma yrkande då del gäller motionen 1017, som är ungefär likalydande.

Förslaget om s. k. länsgeologer - del var närmasi del Magnus Persson lalade om - innebär alt dessa skulle knytas till länsstyrelserna. Utskottet instämmer i synpunkten all del behövs en förslärkl bevakning på länsplanel av mineralresursfrågorna. Flera länsstyrelser har också i sina anslagsframställningar förl fram önskemålet om en geologisk sakkunskap knuten till länsslyrelsen.

Beträffande detta säger utskollel att del är angeläget att det hos myndighelerna finns regionall placerade befattningshavare med uppgift all aklivi bevaka olika aspekter av mineralförsörjningsfrågorna. Olika organisatoriska lösningar är härvid möjliga. Regeringen bör överväga dessa frågor mot bakgrund av de förslag som mineralpoliliska uiredningen kan komma all lägga fram senare i år. Ulskoltel föreslår alt riksdagen med anledning av moiionerna 387 och 477 gör ell ullalande av denna innebörd. Med delta hoppas Jag alltså all Magnus Persson är nöjd.

Det andra avsnittet i belänkandet gäller prospekteringsverksamhelen. Programmet Prospeklering omfattar den verksamhet vid SGU som syftar lill all finna exploaleringsbara tillgångar av mineral, bergarter, jordarter och gmndvatien. Programmet är indelat i sju delområden, däribland omrädei för uran. Delprogrammet Uran beslår innevarande budgetär av dels uppdragsverksamhet som sker för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB och räknas till en volym av ca 7 milj. kr., dels den verksamhei som direkt anslagsfinansieras lill etl belopp av ca 12 milj. kr. delta åt

I proposilionen föresläs för del kommande budgetåret en mindre uppräkning av det statliga anslagel lill 13,4 milj. kr. och uppdragsverksamheten beräknas lill elt oförändrat belopp av ca 7 milj. kr. Sammantaget blir alltså det totala beloppet för SGU all bedriva verksamhet med ca 20 milj. kt I molionen 1014 föresläs alt anslagel lill SGU för nästa år skall vara 26 milj. kr., och motionärerna hänvisar lill att SGU:s anslagsframställning har upptagit del beloppel. Men här har nog molionärerna gjort en felläsning. SGU begär ca 19 milj. kr. lill sin verksamhei, eftersom 7 mifi. kr. skall finansieras genom uppdrag. Apk-motionen innebär alltså all regering och riksdag skulle anslå 7 milj. kr. mer än vad SGU har begärt, och det är knappast troligt all man skulle ha resurser all fullfölja det programmet

Utskottet har ansett den bedömning som regeringen gjorl i sin proposition vara riktig, och därför yrkar jag avslag pä motionen 1014 i den här delen.

Jag lar nu upp punkten Statens gruvegendom. Utskottet pekar i sitt belänkande på alt regeringens proposilion medger ökade insalser inom den statliga gmvnäringen. Förslagen i proposilionen föranleder ingen erinran från utskottets sida, och det var den skrivningen som Eivor Marklund reagerade mot. Då vill jag bara kort hänvisa till all regeringens medelsberäkning ansluter sig till vad nämnden för statens gruvegendom föreslagit på det här området. Och vi anser att den professionella bedömningen är räll viktig all la hänsyn lill när man granskar de olika anslagsäskandena.

Yrkandena i moiionerna 546 och 1031 går ocksä ul på all regeringen bör

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

lägga fram ell förslag om slöd lill gmvhanleringen i allmänhet resp. stöd lill gmvnäringen i Västerbottens län. Det är, vill utskottet framhålla, betydelsefullt all gruvindustrin får förbättrade verksamhetsmöjligheter. Utskottet säger också att regeringen därför bör redovisa ett gruvpolitiskl handlingsprogram för riksdagen.

Utskottet föreslär all riksdagen gör etl ullalande av denna innebörd, och jag hoppas all Eivor Marklund är nöjd med det uttalandet.

I delta sammanhang påpekar också utskottet all underlag för ett sådant program f n. utarbetas på olika häll. Man har alltså viss grund alt stå på. Vad den mineralpoliliska utredningen kommer att föreslå i del här stycket är naluriiglvis också av gmndläggande betydelse. Vidare försiggår vissl utredningsarbete inom de fackliga organisalionerna.

I etl par molioner pekas på brister pä del gruvrältsliga området Utskottet anser också att den nuvarande lagstiftningen i många slycken är svårtolkad och bristfällig. Särskilt vikliga är de problem som kan vara förknippade med lillsländsgivning i samband med undersökning av alunskiffer, eftersom denna skiffer innehåller olika mineral som kan göra del nödvändigi alt tillämpa både gruvlagens bestämmelser om inmutning och minerallagens bestämmelser om undersökningskoncession.

Här har utskottet gjort ett klart uttalande om au en översyn bör komma lill stånd snarasl möjligl.

Slutligen, herr lalman, skall jag kort kommentera de motioner som föreslår särskilda åtgärder i Jokkmokks kommun inom gmvnäringen. Utskottet konstaterar att propositionen föreslår åtgärder på prospekleringsområdet, och även i övrigl, som är mycket långtgående och alt motionärernas synpunkier i stort sett är tillgodosedda. AlfLövenborg har i sill anförande pekal på några objekt som också finns omnämnda motionsvis - Jag tänker på förslagen beträffande Jokkmokks kommun och särskill Norvijaur. Men inom ramen förde förslag som finns i proposilionen och som ulskoltel anslutit sig lill finns det möjligheler att vidta de akluella ålgärderna. Ulskotlel yrkar därför avslag på de molioner som avser prospeklering i Jokkmokks kommun.

Herr lalman! Jag yrkar sammanfattningsvis bifall till uiskotieis förslag och avslag pä de akluella motionerna enligl utskottets betänkande.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Hert lalman! Jag har ingen anledning all gå in i någon längre diskussion med Rune Ångsiröm. Han har betonat del som också sägs i uiskotlsskrivningen, all del finns intressanta synpunkier i vår moiion. Han har ocksä betonat viklen av elt gruvpolitiskl program och all del blir förändringar i gmvlagen.

Alll del är bra. Men däremoi är del väl inte bra au utskollel inte - och nu inte heller Rune Ångsiröm - lycker att riksdagen behöver ullala sig för utökade prospekleringsinsatser. Rune Ångström hade visserligen en motivering till del, och del ärju alltid någol. Men Jag vill nog säga alt riksdagen myckel väl kan beslula om särskilda insatser. Enligl min mening finns del

anledning till detta. Jag vidhåller därför mill yrkande liksom yrkandet om en forcerad berggmndskartering.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Eu bifall lill vår moiion skulle innebära att SGU skulle fä 7 milj. kr. mer än SGU har begärt, konstaterar Rune Ångström. Det är rikligl. Jag är emellerlid övertygad om alt pengarna behövs, eftersom det finns så oerhört myckel att göra på det här området, bl. a. i Norrbotten.

Sedan kommenterade Rune Ångsiröm myckel knapphändigt våra molioner om en plan för induslriell satsning i Jokkmokk. Det finns inom ramen för det här beslutet, säger Rune Ångsiröm, möjligheler att exploatera de slora kalk- och marmorfyndigheierna i Norvijaur. Möjligen ligger del lill på del sättet, men jag är övertygad om all det behövs en klar beställning, ell konkret beslul i riksdagen, för att del skall hända någonting. Del finns redan ulredningar. Man vet vad som finns i Norvijaur, och kommunen ropar efter sysselsättning.

Vi vet ju hurdel står till i Jokkmokks kommun. Del aren av de kommuner som har levererat mest pengar till den svenska statskassan, men samudigt är det en kommun som nu ligger verkligt illa till. Här rör det sig om underlätenhetssynder som man inle kan skylla på den folkpartistiska regeringen. Det borde ha vidtagits konkrela åtgärder långt tidigare.

Vi har dock pekal på några projekl som man mycket snart skulle kunna påbörja. Det ena gäller Norvijaur, som jag redan har berört. Här skulle det kunna bli åtskilliga arbetstillfällen. Del andra handlar om uppförandet av etl aluminiumverk i Jokkmokk. Redan 1974 uppdrog Kungl. MaJ:l ål statens industriverk att utreda marknaden på längre sikt för aluminiumprodukier och behovet av inhemsk kapacitet. Man kom fram lill all behovet växer och all den inhemska produktionskapaciteten måste ökas. Då kom man också in på frågan om förläggningen av etl aluminiumverk till Jokkmokks kommun. Man sade att de samhällsekonomiska skälen för lokalisering till ifrågavarande kommun måste belraklas som slarka, men man ansåg att projektet skulle bli så dyrt all en ökning av importen av aluminium vore all föredra.

Vi vill myckel starkt i frågasälia denna slutsats. Del finns myckel slarka skäl fören sådan lokalisering. Valtenfallsarbeiena går mot sill slul, folk måste sysselsättas, och kommunen måste få någoniing, om den inle skall råka ul för en fullständig kalastrof Skapas ingen ny sysselsättning i Jokkmokks kommun, måste man räkna med att utgifterna för arbetslöshetsersättning och den kapitalförstöring som kommer att äga rum blir myckel slora. Man kan fråga sig vad del kostar samhället all flytta folk osv.

Vi menar all man även här måste göra en samhällsekonomisk kalkyl. Dä är jag övertygad om att man kommer till slutsatsen att det är samhällsekonomiskt lönsamt

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

Nr 142 RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Torsdaeen den talman! Jag vill bara göra några korta kommentarer.

10 mai 1979 '" " Lövenborg vill jag säga all ulskoltel har sig väl bekanl de

_____________ svårigheter som finns i Jokkmokks kommun. Vi har därför på den här

Mineralförsörjniiv-- Punkten granskal proposilionen myckel noga. De ålgärder som kan vidias
f fyj inom propositionens ram anser vi vara en mycket god början. Därför har vi

inte funnii anledning att ändra på propositionens förslag. I detta sammanhang vill jag ocksä framhålla all del är en fråga om hur stora de disponibla resurserna är, t ex. för prospekleringsverksamhet Även om man dä prioriterar de områden som är särskill illa utsatta ur sysselsättningssynpunkt, är ändå den insats man gör och kommer att göra i Jokkmokks kommun en maximal ansträngning.

Vad sedan belräffar apk-moiionen och SGU:s anslagsäskande konstaterar jag bara, Alf Lövenborg, att försl skriver ni att ni ansluter er till SGU:s anslagsäskande och sedan begär ni 26 milj. kr. SGU har i sill anslagsäskande begärt 19 milj. kr., och er motion innebär alltså en påplussning med 7 miljoner utöver SGU:s förslag. Jag skulle tro att det beror pä en felläsning när ni anför att ni anslutit er till SGU:s anslagsäskande. Sedan lill Eivor Marklund angående prospekleringsanslagei: Jag tror all varken Eivor Marklund eller Jag har möjlighel au själv göra bedömningarna av vad som är den rätta nivån i detta sammanhang. Nämnden för statens gruvegendom har lagl fram ett anslagsäskande som ligger på den nivå som regeringen sedan har stannat för. Del förslaget har ocksä utskottet efter noggranna förberedelser och föredragningar anslutit sig ull. Del finns således enligl min uppfattning myckel slarka skäl för vad utskottet föreslagit.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr lalman! Man kan alltid tvista om vilket antal miljoner som är det rälla för alt del verkligen skall börja hända någoniing, bl. a. i Jokkmokks kommun.

Ulskotlel har sig väl bekant vilka svårigheter kommunen har, säger Rune
Ångsiröm. Men det räcker inte. Det måste hända någonting - och av myckel
radikal natur. Det är också en resursfråga, säger han. Jag lycker alt del inle får
vara en resursfråga när det handlar om Jokkmokks kommun. Därifrån har
man hämtat väldigt mycket under årens lopp. Det är en kommun som är
synnerligen misshandlad och som befinner sig i en kris som bara kan lösas
genom myckel snabba och radikala åtgärder. Vi har därför föreslagil att man
skall lägga fram en sysselsätlningsplan som har den enda tolerabla målsätt
ningen, nämligen full sysselsättning. Den planen får kosta 10 miljarder
kronor all genomföra om så skulle vara. Del ärändå en liten ålerbäring, när vi
tänker pä alla de rikedomar som man under årens lopp har sugit ul från den
här kommunen. Det flr inte finnas någon annan lolerabel målsäuning,
varken för Jokkmokk eller någon annan kommun, än att skapa full
sysselsättning.
88 I Sverige talar vi myckel om de mänskliga rättigheterna och rikiar

anklagande blickar mot andra landet I Jokkmokks kommun är arbetslösheten stor. Jag vill påstå att man där, liksom pä andra håll, varje dag bryter mot reglerna om de mänskliga rättigheterna - så länge man inle klarar att skapa arbele åt människor, att garantera full sysselsätlning och trygghet

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

Punkten I

Mom. I

Proposiiioner gavs på bifall til! dels utskottets hemslällan, dels ulskollets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 2028 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller näringsutskoitels hemslällan i belänkandet nr 41 punklen 1 mom. 1 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil ulskollets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill molionen nr 2028 av Lars Werner m. fi. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262 Nej - 14

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2 Mom . 1 Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall till dels Ulskollets hemslällan,dels molionen nr 1014 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan AlfLövenborg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsöijning, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 41 punklen 2 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1014 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä AlfLövenborg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 266 Nej - 9

Karin Nordlander, Tommy Franzén, Lars Werner, Tore Claeson, Oswald Söderqvisl och Eivor Marklund (samtliga vpk) anmälde all de avseii alt avstå från all rösta men av misslag nedtryckt nej-knappen.

Inga Lantz (vpk) och Nils Berndlson (vpk) anmälde alt de avsett att avslå från alt rösta men av misslag nedtryckt Ja-knappen.

Punklerna 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemslälll.

Punklen 5

Mom . I

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 1031 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 41 punkten 5 mom. 1 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskollets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motionen nr 1031 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 263 Nej - 14

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa momenl hemslälll.

Punklen 6

Mom . 1

Proposiiioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels ulskollets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till moiionerna nr 331 av Alf Lövenborg samt nr 2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i moisvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan AlfLövenborg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 41 punkten 6 mom. I rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motionerna nr 331 av AlfLövenborg saml nr 2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i moisvarande delar.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då AlfLövenborg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav föfiande resultat:

Ja - 264 Nej - 13

Mom. 2

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 2268 av Lars Werner m. fi. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollels hemslällan i betänkandet nr 41 punklen 6 mom. 2 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2268 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 14

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Mineralförsörjning, m. m.

Mom. 3

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 331 av Alf Lövenborg i moisvarande del, och förklarades den förra

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd lill LKAB. m. m.

propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollels hemställan i betänkandet nr 41 punklen 6 mom. 3 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 331 av Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262

Nej - 7

Avslår - 4

§ 16 Stöd till LKAB, m. m.

Föredrogs näringsulskottets betänkande 1978/79:42 med anledning av återstående delar av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB och viss del av proposilionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte molioner.

I proposilionen 1978/79:87 (industridepartementet) hade såvitt här var i fräga föreslagils alt riksdagen skulle

1. godkänna vad industriministern Erik Huss anfört i fräga om riktlinjer för sysselsätlningsfrämjande ålgärder vid LKAB,

3. lill Sysselsäuningsfrämjande ålgärder vid LKAB pä tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fiortonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 135 000 000 kr.

Beiräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I proposilionen föreslås alt Statsföretag AB flreU lillskou av 700 milj. kr. för alt genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB). Medlen är avsedda au läcka 1978 års föriusl i LKAB och möla finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. Vidare föreslås etl anslag av 135 milj. kr. för investeringar och andra sysselsätlningsfrämjande ålgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB. Genom dessa ålgärder avses ca 530 personer av den personal som bedöms bli övertalig vid bolaget att fl sysselsätlning under ca elt års lid."

I proposilionen 1978/79:127 hade såvitl här var i fråga (bil. 1, induslrideparlemenlel, under punklen 2 mom. 6) föreslagits att riksdagen till

Forskningsstaiion i gruvbrytning för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisade ell reservalionsanslag av 35 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals

dels de med anledning av proposilionen 1978/79:87 väckta motionerna 1978/79:2170 av OlofPalme m. fl. (s) såviu avsåg hemslällan au riksdagen skulle

4. begära all regeringen uppdrog ål styrelsen för teknisk utveckling att ta initiativ lill en forskningsstaiion för gruvbrytning i enlighel med vad som anförts i motionen,

5. lill Forskningsstaiion för gruvbrytning anvisa ell reservationsanslag av 9 350 000 kt,

6. som sin mening ge regeringen lill känna vad som i molionen anförts om beredskapsarbeten för att siödja gmvinduslrins utveckling.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB. m. m.

1978/79:2172 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk) såviii avsåg hemslällan all riksdagen skulle

2, lill Sysselsätlningsfrämjande ålgärder vid LKAB på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fiortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard kronor,

3, i övrigt uttala sig för en snabb igångsättning av de i molionen nämnda projekten,

4, hemställa all regeringen vidlog åtgärder i syfte all öka handeln med de socialistiska länderna,

1978/79:2188 av Lars Werner m, fl, (vpk) såviu gällde hemställan aU riksdagen skulle

2, lill Sysselsätlningsfrämjande ålgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fiortonde huvudtiteln anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 35 000 000 kt förhöjt belopp,

3, hos regeringen anhålla om förslag till utvecklingsplan för LKAB och malmfallen i enlighet med vad som anförts i moiionerna 1978/79:212, 1978/79:333 och 1978/79:2028 i berörda delar,

1978/79:2192 av Kari-Erik Häll m, fl, (s), vari hemslällls alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om all möjlighelerna all anlägga ell apalil- och fosforsyraverk i Malmberget utreddes.

1978/79:2193 av Kari-Anders Petersson m, fl. (c) såviu avsåg hemslällan aU riksdagen skulle

3. som sin mening bl. a. gé regeringen lill känna all ökad metallurgiskt inriktad FoU-verksamhel och etablerande av gruvteknisk forskning och utveckling borde påbörjas snarast möjligl,

4. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts avseende utvecklingsplan för malmkommunerna och utvecklingsplan för Norrbottens län m. m,.

Nr 142 dels de med anledning av proposilionen 1978/79:127 väckta motionerna

Torsdagen den 1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk) såviii avsåg

10 mai 1979 hemslällan att riksdagen hos regeringen begärde au förslag lades fram för

gruvbryining i Kaunisvaara och som en förberedelse härför järnvägsbygge

Slöd till L KAB mellan Övertorneå och Kaunisvaara (yrkandel 2),

j 1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m) såviii nu var i fråga (yrkandet
2),

dels de under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöie väckta moiionerna

1978/79:333 av Eivor Marklund m. fl. (vpk), vari hemslällls alt riksdagen uttalade

1. att inga nedskärningar av arbetsstyrkan inom LKAB borde ske innan nya arbetstillfällen skapats,

2. all sädana arbetstillfällen skapades pä basis av gruvdriften i form av utbyggd siniring och ny induslri för färdiga industriprodukter,

3. att näringslivel i malmfälten breddades dels genom ökal slöd lill redan etablerade industrier, dels genom elablering av nya industrier, fristående frän malmbrytningen,

4. att LKAB:s koncernkontor lillsammans med ledningen för LKAB Prospecling borde flyttas lill malmfälten,

1978/79:386 av AlfLövenborg (apk) och RolfHagel (apk), vari hemställts att riksdagen uttalade sig för all ingen sysselsällningsminskning i malmfälten borde ske och att följande åtgärder snabbi borde vidias:

1. öppnandet av en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan,

2. uppförandet av ell apatilverk och fosforsyrafabrik saml ålgärder för tillvaratagande av värdefulla Jordarlsmetaller,

3. snabbutredning och beslut om uppförande av elt torvbaseral värme-kraftverk i Gällivare kommun,

4. uppförande av nyll kulsinlerverk i Kimna,

5. exploatering av Viscariafyndighelen och grafillillgångarna i Viiian-giområdet,

6. planmässiga insalser för alt öka brytningen och förädlingen i Svappavaara,

7. målinriktade åtgärder av LKAB och regeringen i syfte alt öka handeln med de socialistiska länderna,

1978/79:660 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställts att riksdagen skulle

1. hos regeringen anhålla att som en förberedelse för gruvbrytning i Kaunisvaara igångsattes järnvägsbygge mellan Övertorneå och Kaunisvaara,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad som i molionen anförts om gruvbryining i Kaunisvaara,

1978/79:1658 av Filip Johansson (c) och Torslen Stridsman (c) säviii nu var Nr 142

i fråga (yrkandel 1) saml

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avsåg yrkandet all riksdagen skulle

1. hos regeringen hemställa om förslag i syfte au trygga demokratisk insyn
och kontroll av mineralprospeklering och minerallekniskt utvecklingsarbe
te,

2. hos regeringen hemställa om all LKAB:s ledning gavs en ny
sammansättning, där representanter för Norrbottens intressen, fackliga och
politiska, gavs ett avgörande inflyiande,

5. hos regeringen hemställa om ålgärder för igångsättning av gruvbrytning i Kaunisvaara.

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. in.

Utskollel hemställde

1. beiräffande sysselsätlningsfrämjande ålgärder vid LKAB all riksdagen
med bifall till proposilionen 1978/79:87 mom. 1 och 3 och med avslag på
motionen I978/79:2172,yrkandel2,och motionen 1978/79:2188,yrkandel2,
skulle

ajgodkänna vad föredragande statsrådet hade anförl i fråga om riktlinjer för sysselsätlningsfrämjande åtgärder vid LKAB,

b) till Sysselsätlningsfrämjande ålgärder vid LKAB pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fiortonde huvudtiteln anvisa etl reservalionsanslag av 135 000 000 kr.,

2. beträffande beredskapsarbeten lill slöd för gruvnäringen all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2170, yrkandet 6,

3. beiräffande utvecklingsplan för malmfälten m, m, all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:333,yrkandena 1-3, molionen 1978/79:2188, yrkandel 3, och molionen 1978/79:2193, yrkandet 4,

4. beträffande forskningsstaiion i gruvbryining all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:127 bil, 1 punklen 2 mom, 6 och med anledning av molionen 1978/79:2170, yrkandena 4 och 5, och molionen 1978/79:2193, yrkandet 3 i ifrågavarande del, lill Forskningsstaiion i gmvbryining för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisade elt reservalionsanslag av 35 000 000 kr.,

5. beträffande mineralleknisk forsknings- och ulvecklingsslalion i Malmberget all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2193, yrkandet 3 i ifrågavarande del,

6. beträffande minerallekniskt utvecklingscentrum i Luleå all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1658, yrkandel 1, och molionen 1978/ 79:2028, yrkandet 1 i ifrågavarande del,

7. beiräffande försöksanläggning för utvinning av industrimineral i Ailik alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2251, yrkandet 2,

8. beträffande apalil- och fosforsyraverk i Malmberget all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:2192 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beiräffande gruvbrytning i Kaunisvaara att riksdagen skulle avslå

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Slöd lill LKAB. m. m.

motionen 1978/79:660, motionen 1978/79:2028, yrkandel 5, och molionen 1978/79:2224, yrkandet 2,

10. beträffande snabb igångsättning av diverse projekl med anknytning till LKAB att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:386 och 1978/79:2172, yrkandel 3,

11. beiräffande lokaliseringen av LKAB:s koncernkonlor m. m. alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:333, yrkandet 4,

12. beträffande sammansättningen av LKAB:s ledning au riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2028, yrkandel 1 i ifrågavarande del och yrkandel 2,

13. beträffande ökad handel med de socialistiska länderna all utskottet skulle avslå molionen 1978/79:2172, yrkandel 4.

Till beiänkandei hade fogals ell särskilt yttrande beträffande lokaliseringen av LKAB.s koncernkontor m.m. (mom. 11) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Kari-Anders Petersson (samtliga c).

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! I detta mitt iredje ärende för dagen, näringsulskottets belänkande 1978/79:42, skall jag uppehålla mig vid två punkter i våra motioner.

När jag 1968 tog plats här i riksdagen var ämnet för mill s. k. jungfrutal gmvbrylningen Jusl i Kaunisvaara. Sedan dess har denna fråga återkommit med jämna mellanrum.

Av ulskollets svar till vår motion all döma kommer del också efter dagens övningar att finnas skäl alt föra upp frågan för vidare behandling i riksdagen.

Ulskoltel anför all förutsättningarna för detta projekl har stötts och blötts under hela 1970-talel. Länge var det ju så all beslut ej kunde las därför all del saknades underlag för ell rikligl beslul.

Nämnden för statens gruvegendom lade 1977 fram en redovisning lill riksdagen, som då följde nämndens rekommendation och inle fann anledning all beslula om all inleda gruvbryining i Kaunisvaara. Nämnden garderade sig dock för den kritik som skulle komma på nämndens förslag och på riksdagens beslut. Den meddelade alt vissa kompletterande ulredningar skulle göras, bl. a. rörande iransportsätlel för sligen.

Och så har som sagt den här frågan behandlals i riksdagen under årens lopp.

Del är därför inte utan en känsla av vemod som man möler frågan, men jag är optimist, och jag hoppas all etl beslul om gruvbryining i Kaunisvaara en dag skall bli verklighet, även om det inte sker i dag.

Som så mänga gånger förut görs det gällande all det inte finns förutsättningar för gruvbryining i Kaunisvaara. Därför föreslär utskottet - ja, naturligtvis - kompletterande utredningsarbeten. Därigenom underiällas möjlighelerna all i en framlid snabbt komma i gäng med projektet, om del skulle visa sig ekonomiskt försvarbart. Vi har lydligen olika kulramar när vi

räknar på en gruvbrytning i Kaunisvaara. Vpk utgår från samhällsekonomiska beräkningar och anser därför all del visst finns grund för en ekonomiskt försvarbar brytning i Kaunisvaara. Därför vill jag här yrka bifall till molionen 1978/79:2028 i den delen.

Den andra fräga jag vill uppehålla mig vid är ocksä den en gammal bekant. Jag tänker då på LKAB:s ledning och placeringen av huvudkontoret Vårt parti och många, många andra - inte minst de fackliga organisationerna - har funnii skäl alt kritisera LKAB-ledningen. Vi menar att denna ledning underlåtit all vidta olika åtgärder och att den därmed har bmstit i ambitionerna att ulveckla företagel till gagn för Norrbotten.

Vi har därför också föreslagit riksdagen att besluta om utvecklingslinjer utifrån Norrbottens långsiktiga iniressen. Vi har ocksä föreslagit riksdagen att beslula om åtgärder för all trygga en demokratisk insyn i och kontroll av mineralprospeklering. Vidare har vi föreslagit all LKAB:s ledning flr en annan sammansättning. Vi menar att del vore bra för både Norrbollen som helhet och LKAB om Nortbottens fackliga och polifiska intressen ges ett avgörande infiytande i LKAB-ledningen.

Utskottet säger i sitt betänkande:

"Utskottet finner motionärernas svepande krilik överdriven och avstyrker motionen." Vår krilik är alltså svepande, och den är överdriven. Men lydligen finns det ändå skäl fören viss kritik. Jag vill därför fråga Ingvar Svanberg, som står på talarlistan som utskottets talesman, var gränsen dä går för en befogad kritik. Vilken krilik menar t. ex. utskottet är befogad gentemot LKAB-ledningen, och vilka slutsatser drar utskottet i så fall av den kritiken? Men jag skall inte onödigtvis söka strid med utskottet om detta - det viktigaste är ändå alt Norrbottens fackliga och politiska iniressen ges ell ökat inflyiande i LKAB-ledningen.

Men del kravet förbigår utskottet utan kommentar. Jag vill därför fråga utskottet vilken dess mening är om vårt förslag att förändra LKAB-ledningens sammansättning på så sätt alt de fackliga och politiska intressena får ett avgörande inflytande över LKAB-ledningen.

Vi har i motionen också tagit upp frågan om koncernledningens placering. I dag finns den i Stockholm. De fackliga organisationerna har förklarat au de ser med missnöje på denna ordning. De vill att koncernledningen skall finnas placerad i malmfälten, dels för alt fackel då har närmare till ledningen för de nödvändiga direkta kontakterna mellan fackförening och LKAB-ledning, dels också för all denna kapacitet skall ligga i direkt anslutning till anläggningarna i malmfälten.

Utskottet hänvisar till en pågående utredning om koncernkontorets roll, verksamhei och lokalisering. Enligt uppgift utförs denna utredning av en ulomsläende konsult, och de fackliga organisationerna fär informalion om detta utredande genom de arbetstaganepresentanter som finns i företagets styrelse. Del må vara hur del vill med delta. LKAB-ledningen har många gånger om förverkat sitt förtroende bland norrbottningarna, och dessulom gmndas LKAB-ledningens utredning på strikt förelagsekonomiska beräkningar. Därför kan man redan i förväg med stor säkerhet anta att uiredningen

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

7 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

kommer alt visa del rikliga och nödvändiga i all koncernledningen finns i Stockholm.

Vpk menar att riksdagen bör beslula all ge LKAB-ledningen en ny sammansättning och ullala all LKAB:s koncernledning bör lokaliseras till malmfälten. Om riksdagen inte beslutar om della kommer del inte all bli verklighet, därför all LKAB-ledningen tror sig veta själv vad som är bäst för LKAB och för Norrbotten.

Men LKAB-ledningen har som sagt alll som oftast kommit på kant med oss norrbottningar. Den har ofta uppträtt provokativt och alltid hävdal de förelagsekonomiska intressena före och över Norrbottens direkla intressen. Indirekt ger ju ocksä utskollel oss räll, men det räcker inle långt mot LKAB-ledningen. Om utskottet inte vill siödja vår moiion kunde man åtminstone själv lagil upp problemen med ledningen och föreslagil riksdagen olika åtgärder för all klara ul svårigheterna. Men eftersom utskottet inte vill göra ens detla, ålerslår ingel annal än att de i kammaren som delar vår krilik rösiar för vår moiion.

Del finns ylteriigare några yrkanden i näringsutskoitels belänkande nr 42. Men då dessa har hänskjulits till arbetsmarknadsutskottet, flr den debatten anslå lill dess alt arbelsmarknadsulskoltets betänkande föreläggs riksdagen för beslul. Jag vill ändå i della sammanhang framhålla nödvändighelen av en utvecklingsplan ocksä för LKAB.

Regeringen skriver i propositionen all huvuduppgiften måste vara all bredda Norrbollens industriella simktur. Ändå innehåller proposilionen just inga åtgärder för all påskynda och befrämja en sådan utveckling.

För att åstadkomma en sådan utveckling krävs insalser från samhällets sida. De privalkapitalisliska intressena är ointresserade av Norrbollen och måste lockas med generösa bidrag och subventioner föratl etablera sig i länet Därför måste huvuddelen av samhällets salsningar vara egna salsningar för att bryta Nortbottens nuvarande industristmktur. Del mäsle också göras vissa salsningar för att tvinga även andra än statliga företag lill Norrbotten, och då kan det också behövas vissa ekonomiska insalser. Men de slora satsningarna måste vara de som samhället gör för egna industrier.

Enligl min mening förutsätter en framgång för en sådan satsning och utveckling nära nog all ledningen för LKAB ersätts.

Lät mig, herr talman, avsluta med alt yrka bifall lill de i betänkandei upptagna vpk-molionerna, sånär som på molionen 2188, yrkandet 2.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr lalman! Vi behandlar här ell belänkande som innehåller mänga motioner och en rad yrkanden som alla berör sysselsättningen, främst i malmfälten.

Det är inle möjligl att på den knappt utmätta tiden utveckla en alltför omständlig argumentering för varje yrkande, men jag skall ändå inle vara sä knapphändig som utskottet när del gäller så här viktiga frågor.

Arbetarpartiet kommunisterna vill för det första att LKAB skall tillföras en miljard kronor för sysselsättningsfrämjande ålgärder. Del avstyrks av

utskottet, bl. a. därförall molionen inle innehåller någon närmare motivering till det föreslagna beloppet, som det heter.

Jag tycker all del var ell märkligt konstaterande. Visserligen harjag inte öronmärki varje krona av den föreslagna mifiarden. Jag vel heller inle hur långt den räcker, men nog trodde Jag all vi lillräckligt tydligt hade anvisat hur pengarna skulle kunna användas.

Vi har i en rad molioner framfört olika angelägna projekl som borde igångsättas för att klara malmfälten undan en hotande sysselsättningskris. Använd mifiarden för att inleda en sysselsällningsplanering, som inte bara lar sikte pä alt klara den nuvarande arbetsstyrkan från avskedanden ulan också innebär sysselsättningsökning och ökad irygghel! Från den synpunkten är regeringens förslag otillräckligt

I motionen 386 har vi utvecklat vad som i första hand bör göras. Del är synpunkier som är hämtade från dem som borde begripa saken bäst, de arbetande och deras fackliga organisaiioner.

Vi framhåller bl. a. all LKAB måste beviljas medel för omfattande reinvesleringar i gruvorna, där det på många håll är nödvändigt med en leknisk förnyelse.

Vi tar upp frågan om investeringar på miljöområdet, bl. a. närdet gäller den nuvarande dieseldrifien som forlfarande är ell gissel och en plåga för gmvarbetarna. Vi anser att den sä långl del är möjligl borde bytas ul mot eldrift. Del skapar sysselsättning, och del vore en radikal insats för att förbällra miljön; renare luft i stället för den giftcocktail som gruvarbetarna underjord nu tvingas tömma varje dag.

Vi föreslår all man öppnar en ny huvudnivå i Malmberget och att man sätter i gång med det jobbet i full skala. Det kräver slora investeringar och mycken arbetskraft. Med det arbetsmarknadsläge vi har borde del vara lämpligt all göra della nu, i medvetande om alt del måste ske för all möla framlidens krav.

Arbetarpartiet kommunisterna föreslår också all planerna på byggandei av ell apalilreningsverk för framställning av apatilslig och ell fosforsyreverk plockas fram, dammas av och sätts i verket. Vi har i ell par molioner påvisat vilka väldiga resurser som kan utvinnas ur avfallsmängderna vid gruvorna. Där finns såväl värdefulla jordarlsmetaller som råvara för apatilslig och fosforsyra. Allt della har diskuterats länge, men det har inle blivit av.

Vi föreslår också att LKAB kopplas in på byggandei av ell kraft värmeverk som skall kunna ulnyllja både torv och fils. Det skulle kunna ge värme ät slora delar av Gällivare och Malmberget och sysselsättning även på landsbygden.

Vi tar vidare i molionen upp exploateringen av den s. k. viscariamalmen och grafittillgängarna i närheten av Viiiangi, som är ganska väl klarlagda. Så kom inle och sägandet inte finns motiveringar förden föreslagna miljarden, som främsl skulle kunna användas som start för framlidsanpassade projekl!

När del gäller våra tvä motioner, nr 2172 och 386, säger utskottet att de innehåller diverse yrkanden av innebörd all riksdagen skall ullala sig för en

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Slöd lill LKAB, m. m.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Slöd till LKAB, m. m.

100

snabb igångsättning av diverse projekt med anknytning lill LKAB. Om del skall bli sä eller ej fär ankomma på företagels styrelse och LKAB. "Motionärerna har inte övertygat utskottet om all sådant underiag bör införskaffas", heter del i ulskollsbelänkandel.

Sä går del alltså lill. I from tro och förtröslan på LKAB:s och Statsföretags goda vilja alt utveckla näringslivel i malmfälten skall man sätta sig ner och vänta. Och så har det varit hillills. Alla krav på all LKAB mäsle öka förädlingen och bredda verksamhelen lill andra områden för alt öka tryggheten och sysselsättningen har avslagils av riksdagen och bollals över till LKAB, som har fortsalt som förut.

Vi har tagit upp en rad projekt, de flesta knutna till gmvnäringen. Men klart är alt ännu viktigare för framliden är att regeringen. Statsföretag AB och LKAB samverkar om en induslrialiseringsplan för att skapa industrier i malmfälten utöver gmvnäringen.

Man har nämligen hamnal i en livsfariig situation. Två av Norrbollens slora kommuner är ekonomiskl och sysselsäliningsmässigl beroende av gmvdriflen. Vi har under de gångna tvä åren sell hur oerhört fariigt della är, när malmkonjunkturen sviktar och gruvbrytningen skärs net Då ser del ul som om allting rasar, och naturligtvis blir det så när hela kommuners ekonomi och sysselsättning vilar på en enda stor näringsgren.

Så kan man inte ha del i framliden. Del måste också sägas all del inte räcker med att behålla nuvarande sysselsättningsnivå. Det måste skapas fiera tusen nya jobb för att ge de arbetslösa sysselsättning och för alt nä målsättningen alt alla som vill arbeta också skall kunna garanteras etl arbete.

Arbetarpartiet kommunisterna föreslär all riksdagen hos regeringen begär all förslag läggs fram för gmvbryining i Kaunisvaara. Detta sammanfaller med etl lidigare framställt förslag. Dessutom föreslär vi att man som förberedelse sätter i gäng med järnvägsbygget Del hänger samman med vad vi har sagt lidigare, att järnmalmsbrytningen måste breddas och inle enbart koncentreras lill Kiruna och Gällivare. Det är ett yrkande som också har ett klart samband med vårl viktigaste Norrbotlenskrav, nämligen återupptagande av projekiei Stålverk 80. Del var nämligen meningen all en stor del av malmbehovet skulle tas från Kaunisvaara, Sveriges största kända oulnyUjade järnmalmsfyndighet - utredd i årtionden, samtidigt med all den kommun där järnmalmen ligger håller på att dö. Vi anser all man som en inledning redan nu skall börja med järnvägsbygget för alt arbetslösa skall få Jobb.

Vårl förslag pä denna punkl avstyrks med motiveringen att nya utredningar måste göras. Efter 30 års utredande skall man fortsätta. Sä ger alltså Järnmalmen i Kaunisvaara permanenl arbele åren massa utredare men inle ål pajalaborna.

Vi har vidare i ell motionsyrkande lagil upp frågan om malmförsäljningen och om ålgärder i syfte all öka handeln med de socialistiska länderna. Utskollel lycker alt del är onödigt alt uttala sig i den riklningen och pekar pä all del som skall göras redan är gjort. Som slöd för della hänvisar man lill en inierpellationsdebait i februari 1978. Jag dellog i den debatten, och jag blev verkligen inte övertygad. På polskt håll har man sagt aU Sverige visat mycket

dålig aktivitet när det gäller all sälja exempelvis malm lill Polen, som är stor förbrukare - där finns ju ingen stålkris. Från poisk sida har man inte ändrat delta omdöme - det har jag lagit reda pä. Jag är övertygad om alt en genomgång med samtliga socialistiska länder skulle ge oss en katalog över missade chanser till ökad handel. Jag vill alltså hävda att riksdagen har anledning att göra elt uttalande i enlighet med molionen.

Slutligen vill jag säga alt krisen i malmfälten är en slruklurkris som kunde ha bemästrats, om man i tid vidtagit åtgärder för att bredda sysselsättnings-basen. Det har icke gjorls. De fria marknadskrafterna har lyvärr ocksä styrt det statliga bolagets aktivitet. Man har salsal pä det som varil lönsamt för stunden men inle vidtagit åtgärder för alt möta framlidens krav och bekymmet

Under årens lopp har pengar från LKAB strömmat in i slalskassan. Man har lagit emot pengarna och investerat dem i del svenska folkhushållet. Nu måste samhället ocksä la ell grundläggande ansvar för ulvecklingen i malmfallen, dvs. vidta åtgärder för att ulveckla näringslivel och trygga framtiden för människor och kommuner. Det är ell krav som de kan ställa med all moralisk räll.

Jag yrkar bifall till motionerna 2172, 2224, 386 och 660 i tillämpliga delat

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

INGVAR SVANBERG (s):

Herr talman! Det belänkande vi nu behandlar skulle kunna ge anledning lill långa utläggningar och många uttalanden. Jag skall inle göra några sådana.

Vad vi här diskulerar är tvä stora frågor. Den första än Vilka ålgärder kan man vidta för att klara den akuta sysselsätlningssituationen i Malmfälten? Den andra och mera väsentliga är: Hur skall man garantera en utveckling framöver som på nylt gör LKAB till ett lönsamt och expansivt företag, som kan erbjuda säker sysselsättning framöver? - Detta är de två slora frågorna.

Jag skall inle bemöta alla dem som talat om alt man måste ha några miljoner ytterligare lill beredskapsarbeten föratl klara anställningarna. Vi har inle lagl ned stor möda pä dem - är del någonting som den här regeringen klarar, så är det att ersätta fasta Jobb med beredskapsarbeten.

I en motion sägs alt man måste ha 35 miljoner till för all klara sysselsättningen förde nu anslällda. Det aren felräkning. Motionärerna har inte räknat med det reservationsanslag som finns.

Låt mig sedan ta upp några av de mera långtsyftande ålgärderna.

Del här är en bil av etl siörre komplex. Vi har tidigare behandlat en framställning om alt ge 1,1 miljarder lill LKAB för alt trygga dess existens under tre år, sä all förelaget skulle kunna göra en långsikligare planering och inte bara leva för stunden. Vi har i del sammanhanget också utlovat bidrag till all bygga om och bygga ul ell kulsinlerverk i Kimna, vi har uppdragit ät regeringen att genom SJ utreda en ombyggnad av hela malmbanan, osv. Det pågår alltså elt arbete som gäller vad som skall hända framöver. Vi är

101

8 Riksdagens protokoll 1978/79:142

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

102

intresserade av all LKAB försl och främsl stabiliseras och sedan utvecklas.

I det här betänkandet berörs flera intressanta ling, låt vara all de är små. Här talas om en forskningsuppbyggnad som blir av betydelse för LKAB. Del gällerett minerallekniskt utvecklingscentrum i Luleå. Här talas vidare om en provgruva i Kiruna och om ell apatit- och fosforsyreverk i Malmberget, som föreslagits i motioner Vi är intresserade av detla, men hittillsvarande utredningar har visat att ett sådant verk inle är lönsamt, säger bolaget.

Del är möjligl alt delta inte är lönsamt i sig, men del är möjligt all del blir lönsamt om man lägger ihop det med andra ting, t. ex. för att skapa en konstgödselindustri. Utskottet menar att bolaget skall följa upp detta.

Samma sak gäller utvecklingen i Ailik, som vi lalade om lidigare. Del är väl ingen stor sak, men om det visar sig att man kan ta till vara gamla rester, om jag så får säga, vid dessa stationer, så kan detla vara av viss betydelse för LKAB och andra gruvbolag.

Allt detta är på gång. En del av det kommeratt ske med beredskapsmedel, annal kommer alt ske genom alt man hell enkelt ger LKAB pengar lill det.

Alf Lövenborg är förbittrad pä oss för aft vi inte har anslagit 1 miljard till LKAB. Jag är ledsen att det råkade bli mellan 2 och 3 miljarder i slällel, men det flr han väl finna sig i.

AlfLövenborg pekade på en hel del ting som måste ske, och det är i och för sig riktigt. Han talade om forskningen, och han talade om viscaria. Del ärju något som man redan häller på och sätter i gång. Mer än så kan man inle göra.

Däremoi skall jag hälla med honom om all vi på läng sikt måste göra mera här uppe.

Men snälla AlfLövenborg, världen slutar inte med behandlingen av della ulskoiisbetänkande. Vi arbelar i näringsutskotlel med en stor induslripro-position, som behandlar frågan om vilken industripolitik vi skall ha framöver. Jag häller med Alf Lövenborg om alt det vid dessa malmorter borde finnas även annan sysselsättning än bara gruvbryining, men låt oss la upp den saken en annan gång. Man kan väl inle bunta ihop allting i jusl delta sammanhang.

Det talas om att man vill göra sä förfäriigt myckel för LKAB. Ja, jag är med pä delta, men låt oss då göra det pä etl vettigt sätt. Vi har försökt göra allt vad vi kan. Att vi inte har haft hjälp av regeringen aren annan sak. Den vill inte ge mer pengar än 700 milj. kr. lill LKAB.

Både Eivor Marklund och Alf Lövenborg tog upp Kaunisvaara. Det är riktigt att vissa kompletterande utredningar skall göras, men nog vel ni båda två att LKAB f n. inle arbetar i sina gamla gruvor med full kapacitet Man kan inle sälja malmen. Alt just i det ögonblicket stärka Kaunisvaara kanske inle är det allra bästa.

Eivor Marklund säger all hon är optimist. Hon tror pä Kaunisvaara. Ja, fortsätt med det, Eivor Marklund. Del är nog vettigt, men begär inte att brytningen skall starta just i dag.

Eivor Marklund ställde några direkta frågor till mig. Får man inte säga någonting ont om LKAB-ledningen? Får man i..le diskutera den? Tja, visst fär man diskutera LKAB-ledningen, men vi här i riksdagen brukar inle diskulera underställda verk och myndigheler på del sället. Ansvarig är regeringen. Angrip industriministern om LKAB inle sköler sig, sä får han gå på LKAB:s styrelse. Del är så del skall gå till.

Vidare frågade Eivor Marklund: Var går gränsen mellan befogad och obefogad krilik? Det är inte fråga om befogad eller obefogad kritik utan var den sker. Riksdagen skall väl inte uttala sig om fiänstereglemenlet för enskilda befattningshavare, t ex. verkställande direktörer, utan det är regeringens sak att syssla med della. Är del inle bra, angrip då här i riksdagen industriministern, som är ansvarig. Sedan är det fackets sak all pä platsen ta upp diskussioner. Jag kan naturiigtvis hålla med om att mycket kunde ha varit bättre när det gäller LKAB.

Lät mig sedan säga några få ord om LKAB:s huvudkontor. Det pågår ingen utredning nu. Men näringsutskotlel tog upp denna fråga 1971, just som man höll pä med en omorganisation. Ulskoltel ville då göra någonting ål det hela. LKAB förklarade: Vi kommer alt flytta till Norrbotten. Allt som har med brytning och transport av malm att göra, allt utom försäljningen, skall ligga i Norrbollen. Inle en enda man skall flnnas i Stockholm som inte har med försäljningen all göra.

Utskottet påpekar - det bör Eivor Marklund, som ändå bmkar hålla sig till fakta, notera - alt utskollel, som anser att LKAB:s ansträngningar bör inriktas på alt främja förelagels utveckling i Norrbollen, inte finner någon anledning att göra ändringar härvidlag. LKAB har uttalat sig något kufiskt. LKAB säger att företaget måste ulveckla sig på annal häll för att kunna fortsätta i Norrbollen. Utskottet pekar pä att det är i Norrbotten som företaget bör utvecklas.

Jag har inte möjlighet att nu ta upp alla detaljer i denna sak. Men frågan om LKAB:s huvudkontor är egenlligen en fråga för regeringen, som skall kontrollera all företagel fullföljer riksdagens beslut. Del gör del inte f n. just när det gäller huvudkontoret.

Jag håller med om all vi skall handla med Öststaterna. Vi skall också handla med u-länderna, och vi skall handla med alla landet Men gör det inte sä rasande enkelt som alt påstå all del bara är fråga om ovilja mot att handla med socialistiska stater, om en sådan handel inle kommer lill stånd. Man måste ju kunna göra velliga affärer med dem. Ni vel båda två liksom alla andra i riksdagen alt det till stor del aren fråga om kapilal, om handelskrediter och pengar som vi inte disponerar i oändlig massa. Men en ulbyggnad sker undan för undan. Handeln ökar, och jag hoppas att den ökar myckel snabbi. Men säg inte all det är så enkelt alt man bara beslutar alt vi skall handla mer och sä handlar vi plölsligl mer. Handeln med Polen bygger också på hur mycket polackerna skall ha betalt för sina varor, när de byts mot vär malm.

Lät mig lill slut konstalera att vad vi diskulerar i dag är bara en liten bit av ett mycket stort problem. Här talar Alf Lövenborg med glöd och emfas om

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

103

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

Jokkmokk. Okay, del är rikligt. Del kan Jag också göra. Jokkmokk befinner sig i en situation där jag anser all samhället har elt alldeles särskilt ansvat

Men vi kommer all diskulera den här saken om en vecka, Alf Lövenborg. Kom igen dä! Vi kommer nämligen med elt industripolitiskt belänkande, och vi kommer med ell energipolitiskt betänkande där frågor omkring Jokkmokk las upp.

Världen slutar inte i kväll, och Norrbottens bekymmer gör inledet. Låt oss återkomma lill dem i nästa vecka, men gör del då på del sättet alt ni säger: Det vi lar i dag är en liten liten bit av del hela.

Jag yrkar bifall lill ulskollets förslag.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Jag skall inle ta någon lång deball med Ingvar Svanberg, dels med hänsyn lill tiden och kammarens planering, dels därför all vi torde vara överens i väldigt många frågor. Jag vill bara göra honom uppmärksam på att jag har lalal för en miljard utöver det belopp utskottet föreslår.

Ingvar Svanberg säger alt man kan inte börja med Kaunisvaara i det rådande lägel. Vi menar alt man bör börja med Kaunisvaara nu, framför alll börja med alt ordna transporlfrågan, därför all ell järnvägsbygge skulle ge myckel jobb. Dessutom bör man öppna Kaunisvaara därför att det är angelägel alt bredda gmvbrylningen i Norrbotten och därförall del finns skäl all tro på en bättre framtid.

Vad belräffar handeln med de socialistiska länderna vill jag nog säga lill Ingvar Svanberg all del finns en gammal bindning i viss riktning för Sveriges handel. Det är den som måste brytas genom bestämda och målinriktade åtgärder. Historien visar hur del har gått lill när del har skapats politiska och andra hinder som måste övervinnas.

Sveriges handel med de socialistiska länderna är ännu sä liten att var och en förstår alt något måste göras. Görs det någonting, så är det till nytta också för svensk arbetarklass, därför att det skapar nya jobb. Detla skulle kunna bli fallel inle minsl när del gäller LKAB.

Sedan lycker Jag all Ingvar Svanberg är väldigl tålmodig. Vänla och se, säger han, väriden slutar inle i dag, osv. Del är naturiigtvis riktigt, men i Norrbollen har man verkligen vänlat och sett.

Kom igen, Alf Lövenborg, säger Ingvar Svanberg också. Del skall jag naluriiglvis göra.

104

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr lalman! Vår del av landei är visserligen nu inne i en årstid när vi har dagsljus så gott som dygnet runt, men vi skall väl ändå inle fortsätta denna Norrboltensdag så länge lill.

Jag vill bara säga några ord med anledning av vad Ingvar Svanberg yttrade om LKAB och all man kanske ändå inte i riksdagen skulle peka ul på vilket säll förelaget inle sköler sig sä bra. Ingvar Svanberg anser all jag bör vända mig till industriministern. Jo visst, men nog har väl vi som är valda från

Norrbollens län anledning all lala om när vi tycker att någonting är tokigt och att också riksdagen som förelrädare för arbetsgivaren borde se till att fä en ändring lill stånd.

Ingvar Svanberg pekar själv på all LKAB har avgivit elt, som han sade, kufiskt yttrande till dagens ärende. Del är en sak som jag lycker är märklig, och jag skulle kunna ge rader av andra exempel.

Vi är här för all bryta malm, sade man en gång cyniskt, inte för att ta ansvaret för samhällena där malmen bryts.

Etl annal exempel: Det tog 43 dagar för dåvarande direktören i LKAB all hilta upp till malmfälten när gmvarbetarna vid årsskiftet 1969-1970 gick ut i sin stora strejk, den som till inle sä liten del hade föranlells just av svårigheterna att få ledningen all lyssna lill arbetarnas berättigade krav.

Jag har sagt alt jag inte vill ha någon onödig strid, men jag vill vela om Ingvar Svanberg ändå inle lycker att det vore bra om Norrbollens fackliga och politiska intressen gavs ökal inflyiande i LKAB-ledningen. Åtminstone det kan jag väl få svar på.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

INGVAR SVANBERG (s):

Herr lalman! Jag vill bara säga till Eivor Marklund attjag är intresserad av att den fackliga rörelsen flr ett mycket större inflytande i samtliga förelag i del här landet, inkl. LKAB.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 2172 av Alf Lövenborg och RolfHagel i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan AlfLövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 1 röstar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2172 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels motionerna nr 333 av Eivor Marklund m. fl. och nr 2188 av Lars Werner m. fl. i moisvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med

105

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

övervägandeja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkan-del nr 42 mom. 3 rösiar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionerna nr 333 av Eivor Marklund m.fl. och nr 2188 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delat

106

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258 Nej - 14

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Mom. 6

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskoiiets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molionen nr 2028 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 7 och 8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälll.

Mom. 9

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels motionerna nr 660 av Alf Lövenborg, nr 2028 av Lars Werner m, fl. i motsvarande del saml nr 2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i moisvarande del, och förklarades den förta proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoitels hemställan i betänkandet nr 42 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionerna nr 660 av Alf Lövenborg, nr 2028 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del saml nr 2224 a v AlfLövenborg och RolfHagel i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 15

Mom. 10

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionerna nr 386 av AlfLövenborg och RolfHagel saml nr 2172 av AlfLövenborg och RolfHagel i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan AlfLövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollels hemslällan i belänkandet nr 42 mom. 10 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionerna nr 386 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel samt nr 2172 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Då AlfLövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 14

Mom. 11

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 333 av Eivor Marklund m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollels hemslällan i betänkandet nr 42 mom. 11 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 333 av Eivor Marklund m. fl. i motsvarande del.

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 257 Nej - 16

107

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Stöd till LKAB, m. m.

Mom. 12

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 2028 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 12 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2028 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

108

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Dä Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 14

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 2172 av AlfLövenborg och RolfHagel i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad.

§ 17 Andre vice talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammaniräde skulle försvarsutskottets betänkande nr 23, utbildningsutskottets betänkande nr 42 saml försvarsutskottets betänkanden nr 24, 25 och 26 i nu angiven ordning uppföras främsl bland tvä gånger bordlagda ärenden.

§ 18 Anmäldes och bordlades Motion

1978/79:2687 av Wiggo Komstedt och Allan Gustafsson med anledning av proposilionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m.

§ 19 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 9 maj

1978/79:537 av Ivan Svanström (c) lill kommunikationsminisiern om bibehållande av poslanslaller och postadresser:

Postverkets omläggning av poslanslaller oroar ofta den berörda allmänheten, som slår vakl om sin posianslall och sin postadress. Några exempel är Pixbo, Stjärnsund, Kinnarp och nu också Blacksiad och Verkebäck i Kalmar län.

1973 försäkrade dåvarande kommunikationsministern i ett frågesvar all "postverket skall iaktta försiktighet vid ändring av de nuvarande ortsnamnen som postadresser" saml vidare att "den någol minskade effektivitet della kan innebära för postverkets del flr uppvägas av de fördelar som människorna har av all fl behålla namn, som anknyter till deras bygd".

Jag förutsätter all den 1973 ullalade målsättningen fortfarande gäller och att kommunikationsministern är beredd att i lämpligt sammanhang redovisa vad som gjorts för att omsätta målsättningen i praktisk handling.

Med hänvisning till det anförda ber jag att fl ställa följande fräga lill kommunikationsminisiern:

Vill kommunikationsministern medverka till all allmänheten i göriigaste mån flr behålla sina poslanslaller och postadresser?

1978/79:538 av Ingvar Svanberg (s) till industriministern om vidareförädlingen vid ASSLs anläggningar:

Våren 1978 beslutade riksdagen om lån och aktieägarlillskolt på 550 milj. kr. för miljövårds- och kapacitelsutbyggnader vid ASSLs anläggningar vid Karisborgs Bmk. Såväl i proposilionen som i riksdagsbeslulel framhålls all denna utbyggnad snabbi måste följas av en investering i vidareförädlingsle-del för all ge anläggningen lönsamhet. Fortfarande lycks dock bolaget sakna planering för vad en sådan vidareförädling skall avse. Detla framgår av en skrivelse som kommunen sänt lill industriministern med krav pä snara åtgärder beiräffande vidareförädling i Karisborg. En bristande planering av vidareförädlingsinvesteringarna inom svensk skogsindustri är synnerligen olycklig. Än mer olyckligt är det om den statliga skogskoncernen ASSI saknar en samlad planering för sina investeringar i vidareförädlingsledet utan bygger på punktvisa ålgärder från fall till fall. Jag vill därför lill industriministern ställa följande frågor

1. Anser industriministern alt det behövs en samlad översiktlig utredning
för ASSLs vidareförädlingssatsningar, omfattande samtliga i koncernen
ingående anläggningar?

2. Är industriministern beredd att medverka lill all en sådan uiredning och
planering kommer till stånd snarast för att möjliggöra rikliga delbeslul inom

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

109

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

bolaget, anpassade till en total strukturplan för den svenska skogsinduslrin?

1978/79:539 av/ngvar5va«6erg(s) lill industriministern om sysselsättningen i Pajala kommun:

I brev den 25 februari 1976 anmodade industriministern Statsföretag AB all - företrädesvis via SVETAB - söka finna andra vägar all skapa sysselsätlning i Pajalaområdet än del olönsamma alternativet all starta gruvdrift i Kaunisvaara.

Den 20 december 1978 avrapporlerade Statsföretag detla uppdrag lill industriministern genom all översända en redogörelse från SVETAB i ärendei. Denna redogörelse har delgivils Pajala kommun.

Rapporten utgörs av flera redogörelser om objekt som undersökts för tänkt elablering i Pajala, varav inget lett till någon elablering. I övrigl ges inga förslag till nya uppslag eller ålgärder. Kommunen, som befinner sig i elt synnerligen besväriigi läge i vad gäller sysselsättningen, har icke kunnal undgå all finna denna rapport ytterst negaliv. Tillilen lill Statsföretags både vilja och förmåga att söka hjälpa till med ulbyggnad av kommunens näringsliv framstår som obefintlig. Jag vill därför lill industriministern ställa följande frågor:

1. Anser industriministern den avlämnade redogörelsen från Statsföretag tillfredsställande?

2. Om så inle är fallet, vilka vidare ålgärder avser då industriministern all vidla för att söka komma till rätta med det synneriigen olillfredsslällande sysselsättningsläget i Pajala kommun?

1978/79:540 av Rune Gustavsson (c) till socialministern om bekämpandet av alkohol- och narkotikamissbruket:

Alkohol- och narkotikamissbmket är ell av våra största sociala problem. Det måste med kraft bekämpas. I proposilion 1978/79:108 föreslogs ett samlat alkoholpoliliskt program. I proposition 1977/78:105 föreslogs ell samlat program med åtgärder mot narkotikamissbmket. De båda åtgärdsprogrammen innehöll målsättningar för samhällets alkohol- och narkolikapoli-tik. För alt insatserna mot drogmissbmket skall kunna bli framgångsrika fordras en konlinueriig uppföljning och avstämning av insatserna.

Med hänvisning till det anförda vill jag lill socialministern ställa följande frågor:

Hur ser den akluella alkohol- och narkolikamissbmkssituaiionen ul enligl regeringen?

Vilken uppföljning har skett av del alkoholpoliliska program riksdagen beslulade om 1977 och av det narkolikapoliliska program riksdagen beslulade om 1978?

110

den 10 maj

Nr 142

1978/79:541 av Ingrid Sundberg (m) lill arbetsmarknadsministern om upphandlingen för byggandei av Slallbackabron:

Enligl den slalliga upphandlingskungörelsen I § äger regeringen beslula om avsteg från gällande regler. Regeringen har enligl elt svar som lämnals i kammaren av kommunikationsministern använt sig av denna rätt i samband med anlagande av anbud för Slallbackabron. Enligt kommunikationsministern bestämde regeringen alt på gmnd av sysselsättningsläget vid varven etl något högre anbud skulle antas. Det lägsta anbudet hade lämnats av AB Järnmontering i Malmö.

Järnmonlering hade, i egenskap av stålbrobyggare, från statens vägverk erhållit underlag för anbudsgivning, varvid av medföljande skrivelse framgick all avsikien med att ulföra bron i stål var i enlighel med regeringens strävan all öka sysselsättningen för bl. a. den inhemska verkstads- och varvsindustrin.

Resultatet av regeringens handlande har blivit all Järnmonlering, som enligt gällande upphandlingsregler skulle ha fält bygga bron, hotas av nedläggning, medan Öresundsvarvel på gmnd av full sysselsättning har problem med att klara arbeiei och mäsle låna in arbetskraft från Järnmonlering.

Med anledning av del anförda önskar Jag ställa följande frågor:

1. Hur bedömde statsrådet sysselsättningsläget, när avsteg gjordes från gällande regler för statlig upphandling av Slallbackabron?

2. Anser statsrådet att regeringens bedömning varil riktig?

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

1978/79:542 av Thure Jadeslig (s) till arbetsmarknadsministern om klagan över beslut av yrkesinspektionen:

Ett regionalt skyddsombud i Västmanland avbröt med slöd av gällande lagstiftning elt arbete med epoxifärg vid en tillfällig arbetsplats. Yrkesinspektionen delade inle skyddsombudels uppfattning och upphävde beslutet. Överklagande skulle ske till arbetarskyddsstyrelsen inom tre veckor, vilket också gjordes. Under tiden slutfördes arbetet, varför arbeiarskyddsstyrelsen meddelade att överklagandet ej logs upp till behandling då det aktuella arbetet var färdigt. Ärendei överklagades hos regeringen, som lämnade besvären ulan bifall (Dnr 3604/78). Besluten innebär att en av lagstiftningen anvisad rättighet all i högre instans fl sakfrågan prövad satts ur spel.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor:

1. Anser regeringen det riktigt att ett skyddsombud, som stoppat ett kortvarigt arbetsobjekt, inle skall ha rätten alt fl yrkesinspektionens beslul prövat i högre instans?

2. Anses del riktigt all brott mot arbetsmiljölagen endast kan beivras om dom hinner avkunnas under pågående arbete?

III

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

1978/79:543 av Bo Siegbahn (m) lill handelsministern om diplomaliska kontakter rörande universitetsundervisningen i arabiska:

Enligl lidningsrapporter skulle ell antal arabiska ambassadörer besöka statsrådet för att diskutera undervisningen i arabiska vid Stockholms universitel.

Enligl dessa rapporter skulle den saudiarabiske ambassadören ha meddelal alt han i mars skrivii etl brev lill universitets- och högskoleämbetet med begäran om upplysningar om myndigheternas avsikter i denna fråga - etl enligl diplomaliska regler ganska märkligl förfarande. Han uttryckte sin irritation över all brevet ännu icke blivit besvarat och förklarade della strida mot vanlig hövlighet Ambassadören skulle också ha framhållit all, om denna undervisningsfråga icke lösles på ett för arabländema lillfredsställande sätt, skulle della kunna inverka menligt pä handelsförbindelserna.

1. Har statsrådet mottagit en eller fiera ambassadörer från de arabiska länderna, varvid frågan om universitetsundervisningen i arabiska i Sverige diskuterats?

2. Vad är i så fall anledningen lill alt statsrådet diskuieral denna fråga, vilken Ju hör till etl annal departemenl, med främmande diplomater?

3. Har vid sådana ev. diskussioner även frågan om möjliga arabiska repressalier mot svensk utrikeshandel berörts?

1978/79:544 av Oswald Söderqvisl (vpk) i\\\ försvarsministern om provningen av utländska stridsflygplan i Norrbollen:

Enligl uppgift i tidningen Värnpliktsnylt har flygplan ur NATO:s slrids-flygkrafter vid upprepade tillfällen provats i Nortbotten. Bl. a. har flygplatsen i Kiruna utnyttjats för dessa övningar. Robotbasen i Vidsel har också använts.

Enligl samma källa har della skett utan att regeringen varil informerad.

Jag vill därför fråga försvarsminislern:

Är sädana övningar förenliga med den uttalade svenska neutraliteten och vad ämnar försvarsminislern vidla för ålgärder med anledning av det iniräffade?

112

1978/79:545 av Eva Hjelmsiröm (vpk) lill utbildningsministern om rätten lill studiemedel vid frilidsledarutbildning:

Enligt centrala sludieslödsnämndens anvisningar om studiemedel bör studerande vid idrotts- och frilidsledarulbildningar kunna fl extra studiemedel för hyra eller köp av sporlulrustning m. m. vid obligatorisk vidareutbildning m. m. Därvid gäller all studerande lill fritidsledare kan fl studiemedel för all hyra utrustning, medan studerande vid gymnastik- eller idrottshögskola kan fl medel för köp med upp lill 75 % av kostnaden för utrustningen.

Detta innebär alt de som studerar vid frilidsledarulbildningar vid folkhögskolor klart diskrimineras i förhållande lill de studerande vid gymnastik- och

idrottshögskolorna. Del rimliga vore alt samma regler gällde för de bägge kategorierna studerande vid köp av ulruslning, som är nödvändig för utbildningen. De utgifter del rör sig om är dessulom myckel betungande för den enskilde.

Mot bakgrund av del anförda hemställer jag all lill utbildningsministern fl ställa följande fräga:

Avser ulbiklningsminislern all avskaffa de diskriminerande bestämmelser som gäller studerande vid frilidsledarulbildningar och likställa dem med studerande vid gymnastik- och idrotlshögskoleuibildning?

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

1978/79:546 av Eva Hjelmsiröm (vpk) lill arbetsmarknadsministern om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare:

Arbetsmarknadsstyrelsen meddelade i april kullurarbelarseklionerna och de övriga godkända förmedlarna inom kullurarbelsområdel vissa regler rörande gränsdragningen mot olaga arbetsförmedling. Det är naturiigtvis myckel posilivi om AMS härigenom lyckas rensa någol i den kommersiella olagliga förmedlingsverksamheten inom omrädei. Förmedlingsverksamhet som enbart drivs i vinstsyfte och som därtill i regel saknar alla kullurpoliliska ambitioner bör motarbetas. Det är samtidigl väsentligt att förmedlingssitua-lionen för kulturarbetarna förbällras och all också de flr en avgiftsfri förmedling. Därvid skall också kullurpoliliska värderingar vägas in, I nuläget måste de ideellt arbetande förmedlingarna - i regel kontrollerade och arrangerade av artisterna själva - såsom YTF få möjlighet alt vara verksamma inom området.

Mot bakgrund av del anförda vill Jag lill arbetsmarknadsministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern all vidla för all garantera kulturarbetarna en icke-kommersiell, seriöst arbetande förmedlingsverksamhet?

1978/79:547 av Torslen Karlsson (s) till kommunministern om ekonomisk ersättning lill Motala kommun vid ändrad kommunindelning:

Regeringen beslutade den 20 april 1979 au från den 1 januari 1980 skilja Vadstena med socknarna Hagebyhöga och Orlunda från Motala kommun för all bilda egen kommun.

Delta flr mänga konsekvenser: Ca 4 000 kommunalanställda berörs, och del kommer att innebära en mängd problem med omplaceringar och sämre avanceringsmöjligheter lill följd av minskning i underlagel för olika fiänsler.

Kvarvarande Motala kommun flr de störsla svårigheterna, då personalproblemen kommer all drabba den kommun inom vilken organisaiionen är uppbyggd.

Motala som centralort för västra länsdelen i Östergötland har även i forlsällningen alt svara för arbetsmarknaden för de skilda kommunerna, med de svårigheter som arbetsmarknaden i Motala nu befinner sig mill i. Sedan

113

Nr 142

Torsdagen den 10 maj 1979

Meddelande om frågor

1976 har 2 000 arbetstillfällen försvunnit, och ylleriigare närmare 1 000 arbetstillfällen kan försvinna under 1979.

Regeringsbeslutet innebär aU den kvarvarande Motala kommun blir ställd ensam med alla dessa problem som kommundelningen och arbetsmarknadssituationen medför. I ulredningar om kommundelningen har konstaterats all en skattehöjning blir oundviklig.

Min fråga lill kommunminislern är följande:

Är regeringen beredd all ompröva sitt fattade beslul om avslag pä Motala kommuns yrkande om ekonomisk kompensation?

114

§ 20 Kammaren åtskildes kl. 18.18.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen

Förteckning över talare 1978/79:142

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Torsdagen den 10 maj

Talmannen 21

Förste vice talmannen 74

Berglund, Frida (s) 26, 39, 43, 47

Bondeslam, Anilha, kommunikationsminister II, 12, 13,14, 16,17, 19, 20,

Enlund, Eric, jordbruksminisler 9, 10, 11

Fågelsbo, Anton (c) 17

Granstedt, Pär (c) 18, 19, 20

Huss, Erik, industriminister 7, 8

Hörnlund, Börje (c) 7, 9

Johansson, Filip (c) 68

Komstedt, Wiggo (m) 14, 15, 16

Lövenborg, Alf (apk) 33, 41, 42, 58, 60, 80. 87, 88, 98, 104

Magnusson, Arne (c) 10,11

Marklund, Eivor (vpk) 29, 40, 42, 56, 59, 64, 78, 86, 96, 104

Nilsson, Kersiin (s) 12, 13,50

Palme, Olof (s) 52, 58, 60, 63, 66

Persson, Magnus (s) 82

Petersson, Per (m) 43, 47, 48, 49, 69

Pettersson, Göte (fp) 36, 41, 52, 57, 70

Romanus, Gabriel, socialminister 5, 6

Stensson, Börje (fp) 48, 49, 50

Svanberg, Ingvar (s) 101, 105

Svensson, Evert (s) 5, 6

Tilländer, Ulla (c) 4

Winther, Eva, statsråd 3

Wirlén, Rolf, arbetsmarknadsminister 60, 64, 67

Ångsiröm, Rune (fp) 84, 88

115

GOTAB, Siockholm 1979

Riksdagens protokoll 1978/79:142 Torsdagen den 10 maj

Riksdagens protokoll 1978/79:142