Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:140

Tisdagen den 8 maj

Kl. 15.00

§ 1 Om tidpunkten för offentliggörande av innehållet i proposition

Tisdagen den 8 maj 1979

Om tidpunkten för offentliggörande av innehållet i proposition

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordel för all besvara Lilly Hanssons (s) den 20 april anmälda fråga, 1978/79:508, och anförde:

Herr talman! Lilly Hansson har frågat mig om jag anser all det är acceptabelt att riksdagen inte fär proposilionen i anslutning till all regeringen presenterar denna.

Avsikten i del fall Lilly Hansson åberopar var att lägga proposilionen pä riksdagens bord när informalion om innehållet i den gavs till allmänheten. Med hänsyn lill produktionstekniska svårigheter planerades proposilionen om vårdutbildningar all läggas i riksdagen i stencilupplaga i anslutning lill presskonferensen om den. På grund av ell missförstånd under produktionsprocessen, som jag djupt beklagar, kom emellertid detla inle att ske. Den föreläggs riksdagen på sedvanligt säu i dag.

Jag vill tillägga att vi i anledning av vad som inträffat har beslutat oss föratt komplettera utbildningsdepartementets rutiner för avlämnande av propositioner. Missförstånd av del slag somjag nyss nämnde bör därigenom kunna undvikas i framliden.

Till sist, herr talman, vill jag med anledning av det som här inträffat be kammaren om ursäkt.

LILLY HANSSON (s):

Herr lalman! Jag ber all få tacka ulbildningsminislern för svarel.

Statsrådet beklagar förseningen, som sägs bero på olyckliga omständigheter. Jag vill verkligen framhålla aU innan man går ut och presenterar en proposition i en presskonferens borde man rimligen ha kontrollerat att arbetsrutinerna fungerar. Del ärju ganska vanligt alt vi fär stencilupplagor när det gäller proposiiioner.

Vi är också ganska vana vid all propositionerna presenteras på presskonferenser för massmedia men all del sedan dröjer flera dagar, ibland upp lill en vecka, innan vi får dem lill riksdagen. Det är högsl olillfredsslällande. Del visar en ganska stor nonchalans mot riksdagen men även mot myndigheler, radio och massmedia ule i landei, som med anledning av presentationen i massmedia ringer och vill ha informalion. Arbetsrutinerna är tydligen olyckliga i flera departement Vi är ute på möten där frågor ställs, lokalradion vill ha synpunkter, och där står man och kan ingenling säga. Förvåningen är fakliskl stor många gånger.

Den proposilion som jag har frägai om har ännu inte lagls fram, trots alt

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om verksamheten vid boardfabriken i Piteå

presskonferensen hölls den 28 mars. Man mäsle fråga sig, kanske lilel elakt, om inte de olyckliga arbetsrutinerna slår rekord i utbildningsdepartementet Del har fakliskl lagil kolossall lång lid, herr utbildningsminister, alt få ordning på dem. Presskonferensen var den 28 mars och vi har den 8 maj i dag.

Jag tillhör själv Kommunalarbetareförbundet och har tusentals kolleger som verkligen väntar pä denna proposilion, och del är väldigl många som har ringt till mig och frågat om innehållet och velat ha synpunkier och själva velal ge synpunkter. Jag slår här och kan inte ge besked, medan utbildningsministern åker runt och lalar om proposilionen. Del är olillfredsslällande.

Nu säger statsrådet Wikström att han har vidtagit åtgärder för att sådant inte skall behöva hända i framliden, och det är myckel bra. Eftersom denna fadäs tydligen har berört ulbildningsminislern mycket illa färjag ändå godta den ursäkt som han har framfört till kammaren.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! Det var faktiskt sä all jag i mänga veckor levde i den tron all proposilionen hade levererats lill kammaren. Den slencilerade versionen överiämnades nämligen till riksdagen och fanns tillgänglig vid presskonferensen. Men någonstans försvann denna upplaga, och den nådde aldrig fram. Jag visste inle om della förrän del hade gått några veckor. I del lägel gick vi igenom möjlighelen all trycka upp den slencilerade versionen på nyll, men vi bedömde dä all del var rikligare alt den tryckta versionen skulle nå riksdagen. Jag lar självfallet på mig hela ansvarel för della missöde, och jag vill bara upprepa all jag ber kammaren om ursäkt

LILLY HANSSON (s):

Herr lalman! Del är moi bakgrund av herr Wikströms förklaringar som Jag ändå godkänner den ursäkt som han har framfört till kammaren.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 2 Om verksamheten vid boardfabriken 1 Piteå

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordet för all besvara Filip Johanssons (c) den 18 april anmälda fråga, 1978/79:495, och anförde:

Herr lalman! Filip Johansson har frågat mig om del är lämpligt all föregripa skeendet och förbereda ett nedläggande av AB Statens Skogsindustriers boardlillverkning vid Lövholmens bruk i Piteå och en överflyllning av produktionen lill Skinnskalleberg genom alt som nu skell överflytta hela försäljningsorganisationen för de bägge enheternas produktion lill Skinnskalleberg.

Försäljningsavdelningen för boarden för både Lövholmen och Skinnskalleberg ligger i Stockholm. Enligl vad jag har inhämtat frän ASSI har orderadminisirationen fr. o. m. i är flyttats ut från Siockholm lill Skinnskal-

teberg. Denna ålgärd är ell led i den fortlöpande rationaliseringen av kontorsarbetet för all förenkla rutinerna och mins|<:a kosinaderna. Den påverkar inte Lövholmenfabrikens framtid. Administrationen vid Lövholmen har inle förändrats. Den här lypen av ålgärder fattar företagsledningen själv beslul om.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka induslriminisiern fördel svar jag har fåll på den här frågan, men jag måste säga att jag inte känner någon särskill stor tillfredsställelse över del. Jag kan också försäkra industriministern att hans svar inte innebär att oron bland de anslällda ule på Lövholmen minskar. Trols alt de med energiska insatser kunnat visa att en mycket stor del av boardtill verk ningen kunnat försäljas inom landet, har en förändring av försäljningsadministrationen skelt, och del tolkar de anslällda som en förändring till det sämre. De menar alt del är alldeles självklart att denna förändring kommer au läggas lill de andra argument som ASSI samlar pä sig för alt om möjligl kunnat motivera en nedläggning av boardfabriken i Piteå.

De anslällda blev utomordentligt tillfredsställda när industriministern vid siu besök i Luleå -jag tror att det var den 22 mars - gav besked om au någon nedläggning inle skulle ske förrän frågan hade utretts ytteriigare. Men trots della besked sägs det nu all ASSI har tillkännagivit att de har planer som går ul på en nedläggning av boardfabriken den Ijuli nästa åt således om drygt etl år. En sådan ålgärd innebär all en anläggning, som praktiskt har gäll med vinst hitintills, skall läggas ner för att om möjligl skapa reda i eu förelag som under alla år gåu med förlust, så även under det senasle årel, då förlusten vid boardfabriken i Skinnskatleberg uppgår lill ca 24 miljoner. Jag är medveten om all man måste ta lill vara alla möjligheler för all försöka minska de föriusler som gjorls, men hur man än gör kommer de ålgärder som kan vidtas inle all räcka till.

1 det här fallel handlar del om ett gäng jobbare som verkligen har gjort sitt allra yttersta för att det företag de arbelar för skall ge resultat, och det handlar om ell förelag i Norrbotten som fakliskl visal ett bra resultat. Nu har alltså ASSI planer pä all lägga ned den här verksamheten. Att fö re tagel skall behöva gä ell sådant öde lill mötes känner vi oss djupt deprimerade över.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om verksamheten vid boardfabriken i Piteå

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Får jag konstatera all Filip Johansson nu vidgar frågan avsevärt Hans detaljfråga gällde boardfabrikens orderadminisiration, som har flyttats från Siockholm till Skinnskatleberg, medan ingen ändring alls har skelt beiräffande Lövholmen. Nu vidgar han frågan lill en allmän diskussion om boardfabriken i Lövholmen som vi har diskuterat i andra sammanhang.

Låt mig bara säga attjag icke vel vad som kan ha uttalats av en eller annan förelrädare för ASSI. De ståndpunkter som riksdagen har intagit och som jag erinrade om vid mill besök i Luleå ändras inle, nämligen att boardfabriken i avvaktan på en allmän plan icke skall läggas ned.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om verksamheten vid boardfabriken i Piteå

FILIP JOHANSSON (c):

Herr lalman! Jag erkänner gärna attjag har vidgal frågeställningen. Del går över huvud laget inle au undgå detla, eftersom ASSl-ledningens säll att bedriva verksamhelen lill alla delar måste ligga lill grund för hur ulvecklingen blir i framliden. Att försäljningen, som tidigare har fått skötas i Piteå, har flyltats lill Skinnskatleberg är av allt att döma ett led i den utveckling som ASSI så enträget har arbetat för under det senaste året.

Jag nolerar emellerlid med tacksamhet att industriministern har gett ell klart besked här i kammaren att riksdagens beslut, fattat någon gång i våras, står fasl och att ASSI-anläggningen inle får läggas ned, förrän en ytterligare utredning har gjorts. Dä vill jag fråga industriministern: Innebär della alt industriministern anser att man f. n. inle kan arbeia för och planera för en nedläggning av fabriken i Piteå, förrän dessa arbeten har utförts?

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Min uppfattning är den all statliga företag, i delta fall Statsföretag AB:s dotterbolag ASSI, måste kunna bedriva ett utredningsarbete utan au i delalj dirigeras av regeringen. Det är icke på del sättet som den statliga verksamhelen skall fungera.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr lalman! Det måste väl ändå ligga någoniing i vad industriministern sade i Luleå den 22 mars och vad han säger i dag, dvs. att anläggningen i Piteå inte skall läggas ned, förrän eu tillfredsställande utredningsarbete har gjorts pä det här området Dessutom måste det väl ligga någonting i riksdagens beslut i denna fråga någon gång i vinlras. Även om industriministern menar att vi inte skall dirigera statliga företag, måste riksdagen på eli övergripande säll kunna ta ställning i en fråga som denna.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Del bör väl ändå vara möjligl all inse all del råder en skillnad mellan myndigheters beslutsfattande och förelags interna arbele. Del är det sistnämnda som jag sade att vi inte rimligen kan förbjuda eller på annat sätt dirigera.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag kan förstå att vi inte kan förbjuda. Men det är väl ändå rimligt all man, om riksdagen lar sä pass bestämd ställning när del gäller denna fråga och industriministern reser till den ort det gäller och själv ger eu klart besked om uiredning, ocksä borde kunna räkna med alt ASSI:s ledning avstår frän att ge arbetsledningen i Piteå beskedet att all planering skall utgå ifrån att verksamhelen skall läggas ned om drygt ell åt

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 3 Om avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordel för att besvara Thage Petersons (s) den 19 april anmälda fråga, 1978/79:496, och anförde:

Herr talman! Thage Peterson har frägai mig om Jag anser del rikligl och rimligt all de gamla ägarna avvecklar delar av NCB:s och Södra Skogsägarnas verksamhei innan slalen inträtt i styrelserna, och vad jag har vidtagit för åtgärder för att sioppa företagsnedläggelser och MBL-förhandlingar.

Regeringen har nyligen i en proposilion lill riksdagen lagt fram förslag om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av Södra Skogägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Avtal har undertecknats som innebär bl. a. alt staten skall förvärva aktier i dessa företag.

Som framgår av min föredragning i anslutning till nämnda proposilion och även av iräffade avtal bör inte ett statligt ekonomiskt och ägarmässigt engagemang medföra alt slmkiurarbeiel inom förelagen avstannar. Fortsatta strukturåtgärder och raiionaliseringsålgärder mäsle vidtagas föratl man skall åsladkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering.

Jag har inle vidtagit ålgärder för alt sioppa beslulade nedläggningar eller MBL-förhandlingar inom de två företagen. Varken regeringen eller elt enskilt statsråd har formell möjlighet alt ingripa mot beslut som fattas i förelag eller i MBL-förhandlingar som förs mellan parlerna på arbetsmarknaden.

Så länge företagen inte vidtar eller beslutar om åtgärder som direkt strider mot eller ändrar förutsällningarna förde avtal som har träffats med slalen kan Slalen inle heller ingripa med åberopande av avtalen.

Enligt vad jag harerfaril har emellerlid ledningarna för Södra Skogsägarna och NCB ej för avsikt au, under tiden intill dess slalen inträder som delägare i bolagen, beslula om ylleriigare ålgärder som innebär neddragningar eller nedläggning av verksamhei i företagen.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om avvecklingen av verksamhei inom NCB och Södra Skogsägarna

THAGE PETERSON (s):

Herr lalman! Jag vill inle underiäla all säga alt jag är mycket besviken över det svar som industriministern har gett. Del är säkerligen också tusentals anställda och deras familjer på de berörda orterna. Jag kanske också skall tillägga all svarel inie är överraskande - det är ju sä här när de fria marknadskrafterna får löpa fritt Avtalet mellan NCB, Södra Skogsägarna och Slalen lämnar eu par vikliga frågor obesvarade. Det gäller lill att börja med råvarufrågan, där regeringen inle har tillsett alt de fabriker maVi har köpt får erforderligt virke. Regeringen har underlåtit au ta vara på den bäsla förhandlingssituationen när det gäller all få fram virke - man har låtit den gå ifrån sig. Den frågan skall vi diskulera i eU annat sammanhang.

Den andra underlåteisen är att man inte har tagit upp frågan om nedläggningar och MBL-förhandlingat Det är mycket anmärkningsvärt att inle industriministern eller regeringen som helhet såg till all de båda avtalen stoppade beslutade företagsnedläggningar och pågående MBL-förhandlingar om nedläggningar. Vi protesterade från socialdemokratin samma dag som de

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

båda avtalen offentliggjordes, och vi sade ifrån all de båda förelagen skulle hållas intakta intill dess de nya ägarna hade tagit över verksamheten, Vi trodde också att regeringen skulle vara beredd alt ta itu med frågan, men del visade sig all så inle var fallel. Därför kungjorde företagen all Sandviken i Ådalen skulle läggas ned. Detsamma skulle gälla Böksholm i Kronoberg och Östanå i Skåne. MBL-forhandlingar fick gä vidare ocksä på andra platser.

Del finns verkligen skäl för regeringen all la upp och bevaka den här frågan. Jag kan börja med sysselsällningsskälen. Huvudanledningen lill au regeringen gick in med så myckel pengar var alt man skulle klara jobben. Men nu avvecklar förelagen innan staten har fåu länka lill. I vad gäller den samlade planeringen bör del väl vara de nya styrelserna som lillsammans med de anslällda skall lägga fasl den nya strukturen - och del behövs ju en strukturplan för hela skogsinduslrin.

Industriministern borde väl vidare som köpare av de båda företagen vara iniresserad av att få kontroll över det som staten köpt och all få överta det som förvärvats. Nu vet inle induslriminisiern vad han fär ta över efter den 1 juli, eftersom de nuvarande styrelserna häller på all avyttra mark och skog.

Tror verkligen industriministern all della är ett förhållande som accepteras ute bland människorna på de berörda platserna? Om del hade gällt förelag som regleras enligl aktiebolagslagen hade man inte fått sälja ut fast egendom när förelagen kommil på obestånd, men i della fall har regeringen och industriministern tydligen tillåtit delta. Jag frågar mig: Kan det vara en rimlig tingens ordning all en regering godkänner att sådanl äger rum?

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Thage Peterson snuddade vid virkesfrägan men gick inte vidare in på den. Jag skall då nöja mig med att konstalera all del vad belräffar virkesförsörjningen på sikt pågår- vilket också angavs i de träffade avtalen -förhandlingar med de båda företagen om virkesavial av den typ som har funnils under de lidigare regimerna. All svårigheter på virkesfronten föreligger på många häll i landet är väl känt. Det äretl allmänt fenomen, som inte främsl anknyter lill de båda nu aktuella förelagen men som har blivit akutare för delar av de regioner där de verkar, bl. a. på grund av den ovisshet om företagens betalningsförmåga som rådde innan staten gick in i de båda företagen. Därulinnan är förutsättningarna nu förbättrade, men en akut brisl finns pä vissa punkter.

Staten borde rimligen, sade Thage Peterson, ha gått in i företagen for alt klara jobben. Javisst, del varju ett av huvudsyftena, och del sker genom all man skapar slagkraftiga förelag av NCB och Södra Skogsägarna, dels genom den finansiella rekonstruktion som nu är klar, dels genom att företagen också strukturellt rekonstrueras.

Jag sade redan vid presskonferensen i samband med att de villkoriiga avtalen undertecknades att detta icke kunde innebära, all vi skulle läsa fast silualionen över hela linjen. Del skulle faktiskt vara all vrida klockan lillbaka, om ålgärder som initierats och beslutats långt före övertagandet, to. m. innan förhandlingar på allvar kom i gång, nu skulle inhiberas.

Avslutningsvis villjag, herr lalman, med anledning av au Thage Peterson sade all vi inle vet vad vi övertar svara: Jo, det vet vi; Vi övertar etl förelag som håller på all lägga ned Sandviken men där del för övriga enheter icke fallats beslul om nedläggning. Jag måste fräga Thage Peterson om han icke observerade vad Jag sade sist i mitt svar.

THAGE PETERSON (s):

Herr talman! Denna affär håller pä all utvecklas lill någol mycket egendomligt. För en siörre summa pengar, en och en halv miljard kronor, övertar folkpartiregeringen akiiemajoriieten i NCB och en beiydande mino-ritetspost i Södra Skogsägarna. Men samma regering har ingel iniresse av att se till att del man köpt verkligen blir levererat den dag dä man skall tillträda.

Utåt har man motiverat insatserna med sysselsätlningspolitiska argument, och det gör industriministern ocksä i dag. Men samma regering har uppenbarligen inget intresse au skydda sysselsättningen när de gamla ägarna nu genomför sina nedläggningsplaner och kastar ut folk i arbelslöshel.

Hur tror industriministern alt människorna i Kramfors, Östanå, Lilla Edet och på andra hotade platser känner del när de vel au slalen går in med närmare en och en halv miljard kronor av skattepengar, men alt samma regering inte anstränger sig för alt bevaka de anställdas iniressen på de orter där sysselsättningen nu äventyras eller hotas?

Elt argument för oss, när vi har tillstyrkt den slalliga räddningsaktionen, har varit att ulvecklingen när det gäller sysselsättning och människors irygghel inte skulle gå ur koniroll.

Dessulom - och del är en viklig punkl för oss - anser vi att slalen måste få en ökad påverkan på skogsindustrin sä att omställningar sker i planerade former och alt de för människor och orter sker så att de blir socialt acceptabla.

Nu gör plölsligl industriministern ett undanlag för Sandviken i Kramfors. Betyder således industriministerns svar all fabrikerna Böksholm, Östanå, Göta och andra, som har varil på lal och där MBL-förhandlingar är upptagna, inte kommerati läggas ned innan staten har intagit sin plats i styrelsen? Är del räll lolkning av industriministerns svar?

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Ja, del är den rikliga och den enda möjliga tolkningen av den formulering jag har använl, nämligen all ledningarna för de båda företagen icke har för avsikt all under liden intill dess staten inträder som delägare i bolagen beslula om ytteriigare ålgärder som innebär neddragningar eller nedläggning av verksamhei vid företagen. Sådana beslut finnsju icke fattade vid dessa förelag.

Del gör del däremoi i Sandviken, och beslutet ligger långt tillbaka i tiden. Nedläggning föreslår om ett antal veckor.

.S Riksdagens protokoll 1978/79:1 j9-l40

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

THAGE PETERSON (s):

Herr talman! Sakligt förhåller det sig sä att MBL-förhandlingarärslutförda på Östanå i Östra Göinge kommun, Böksholm inom Södra Skogsägarna och Sandviken inom NCB. MBL-förhandlingar har begärts och pågår vid Göta bruk. Lilla Edels kommun och vid NCB:s sulfitfabrik och finpappersbruk i Hörnefors.

Industriministerns svar nu betyder med andra ord att den socialdemokratiska kriliken mot industriministern och avtalen har varil framgångsrik när industriministern nu meddelar alt beslutade nedläggningen skall stoppas. Del enda undanlaget som han har godkänt och där de gamla ägarna fär lägga ner skulle således vara Sandviken uppe i Ådalen.

Men då förstår jag inte riktigt att industriministern, som ändå har en stark förhandlingsposition gentemot NCB - staten kommer ju alt ha 74 % av aktierna i NCB - i sill svar säger alt han inle har möjlighel all poliliskl ge uttryck för hur slaieil vill agera i detla läge.

Därför rikiar jag en ny fråga lill industriministern: Varför inte i kraft av detta stora aktieinnehav också ta itu med de gamla ägarna när det gäller forisalt drift vid Sandvikens fabriker i Kramfors?

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Thage Peterson måste väl ha observerat den skillnad som råder. Beträffande de olika enheter i Södra Skogsägarnas revir som har nämnis föreligger icke i något fall etl nedläggningsbeslut. Däremoi har det i en del fall förts MBL-förhandlingar.

I fallel Sandviken fattades beslut om nedläggning redan 1978, och del har senare bekräftats.

THAGE PETERSON (s):

Herr talman! Jag vill åter betona all den krilik som har framförts frän fackligt häll och från mitt parti mot regeringens handlande med anledning av de tvä förelagens agerande har varit framgångsrik. Det har rått en stor oklarhet om hur det skall bli med fabrikerna på de platser som jag nämnde, exempelvis Östanå, Böksholm, Lilla Edet och Hörnefors. Del är självklart att jag är glad över all industriministern i dag meddelar alt de gamla ägarna icke får tillstånd att lägga ned fabrikerna förrän staten har gåu in och lillsammans med de anställda har beslämt vilka sirukturplaner som skall gälla för den framtida verksamhelen i NCB och Södra Skogsägarna. Men jag vill ändå tillägga att del - i kraft av 74 96 av aktierna i NCB - borde vara möjligl för industriministern att säga till den gamla ledningen av NCB all verksamhelen i Sandviken skall fortsätla intill dess alt man har flu en strukturplan för hela skogsinduslrin - den slmkturplan som socialdemokratin har begärt men som industriministern av någon oförklarlig anledning inte anser sig vilja utarbeta.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Jag kan ju inle bestämma vilka slutsatser Thage Peterson skall dra av del skeende jag här hell kort har angivit, men jag vill fortfarande vädja till Thage Peterson att läsa rätt innantill.

I del sista stycket av svaret står det inte någoniing om all dessa förelag inle har fått lillstånd att göra si eller så-vilket jag inle har någon konstitutionell räu au bestämma - utan det står bara au jag har erfarit att man icke avser au nu vidla åtgärder.

THAGE PETERSON (s):

Herr lalman! Inle skall vi låta denna debatt om människors trygghet på flera plalser i landei bli en diskussion om tolkningen av ordet erfarit Jag ulgår från att landets industriminister är så pass initierad i frågan om ulvecklingen i NCB och Södra Skogsägarna - räkningen kostar ändå 1,5 miljarder kronor -att han kan svara ja eller nej på de frågor jag har ställt.

Jag ställer därför igen frågan: Innebär del svar som industriministern har lämnal här i riksdagen att de nedläggningsbeslut och de MBL-förhandlingar om nedläggningar som de gamla ägarna har öppnat - om Böksholm, om Östanå, om Hörnefors och om Göta i Lilla Edet - icke kommer att verkställas förrän staten har gått in och tillsammans med de anslällda har fastlagt en strukturplan? Det måste gå att svara Ja eller nej på den frågan här i riksdagen i dag.

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Övriga åhörare har förmodligen observerat att jag redan har svarat ja, men jag upprepar det gärna.

THAGE PETERSON (s):

Herr talman! Får jag dessutom fråga industriministern om en sak till - det gäller Sandviken uppe i Kramfors: Kommer industriministern, eller kommer industriministern inte aU i kraft av 74 % av aktierna och efter vår debau i dag ta upp en diskussion med de gamla ägarna i NCB föratt försöka förmå dem att inte lägga ner driften vid Sandviken sä länge del inle har gjorls någon ordentlig strukturplanering för den svenska skogsinduslrin? Eller skall NCB fä verkställa den nedläggning som man fattade beslut om lidigare?

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

Industriministern ERIK HUSS:

Herr talman! Den rätlen har NCB alltså, och de argument som man har anförl - beiräffande förelagets tekniska och ekonomiska situation, beträffande den akuta råvarubristen i området osv. - är sådana all jag är övertygad om all en strukturplan också skulle leda till samma resultat. Att nu stoppa denna 1978 initierade nedläggning vore att ta ett avsevärt steg tillbaka i den strukturella utveckling som tyvärr är nödvändig om svensk skogsindustri skall kunna bevara sin slagkraft pä världsmarknaden, i konkurrens med Canada, USA:s sydstater, Finland och vissa andra länder.

Den strukturrationalisering, herr talman, som har pågått år ul och år in.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

öm avvecklingen av verksamhet inom NCB och Södra Skogsägarna

decennier ul och decennier in underden socialdemokraliska regimen, har lell lill all en iredjedel av massafabrikerna här i landet har lagls ner!

THAGE PETERSON (s):

Herr lalman! När vi satt i regeringsställning påbörjade vi arbeiei med en skogsplan. Del arbetet har de borgeriiga regeringarna inte fullföljt

I oppositionsställning har vi krävt alt sirukturplaner skulle upprättas för skogsindustrin. Della vill folkpartiregeringen inle göra av ideologiska skäl; man anser all de fria marknadskrafterna bäst löser de olika problem som finns i industrin. Vi har emellerlid sell effeklerna av de fria marknadskrafternas spel: människor har drabbals av arbetslöshet och regioner har slagils ut.

När vi säger att vi inle vill diskulera ell enskilt företag är det jusl därför att vi vill ha en planering för den samlade indusirin. Jag vel inte om industriministern är underkunnig om all Sandviken räknar med en budgeterad föriusl för år 1979 på 5 mifi. kr. Jag lycker att ell lands regering och indusiriminister bör se på den summan i förhållande till de kostnader som arbelsmarknadspolitiska insalser skulle innebära och andra kostnader när hundratals människor går arbetslösa.

Innan man lar ställning lill denna nedläggning hävdar jag all de nya ägarna kritiskt bör granska de strukturbedömningar som de gamla ägarna orde. Det är därför jag ställt min fråga lill industriministern, och det ligger också en vädjan här: Ta konlakl med ägarna i NCB och säg lill dem: Lät verksamhelen i Sandviken fortgå tills den samlade planeringen är klar!

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Lönsamhelskalkyler kan göras på olika säu. Men lät mig om Thage Petersons allmänna synsätt säga all del är klart all vi har olika betraktelsesätt. Jag respekterar Thage Petersons men delar det inte hell.

När vi kommer närmare en diskussion om de allmänna skogspolitiska problemen trorjag att del kanske ändå kommeratt visa sig all meningsskiljaktighelerna inle är så slora som de ibland kan förefalla. Vi har som bekanl nu i dagarna lagt fram en mycket stor promemoria om skogsnäringen. Den kommeratt sändas ul på remiss, och när remissvaren kommil in är det tid att utarbeta en skogspolilisk proposilion, lill vilken vi fär ansluta fortsatta diskussioner.

Det lorde väl komma all visa sig all del också från vårt håll finns iniresse för planer - låt vara icke alllför detaljerade. Det kommer säkert också att visa sig att man från socialdemokratiskt håll inser att en fortsatt stmkturomvandling är ofrånkomlig om svensk skogsindustri skall överieva och frodas, lill gagn för dess mänga trakter.

THAGE PETERSON (s):

Herr lalman! Jag är inle beredd all skriva under på industriministerns förhoppning om alt meningsskiljaktighelerna inte kommer au vara så stora när vi diskuterar skogsindustrin. Meningsskiljaktighelerna i dag beslår i att vi

önskar en samlad skogsplan och en övergripande planering för skogsinduslrin.

Vi har aldrig sagt nej lill nödvändiga sirukiurrationaliseringar och kommer inte heller alt kunna göra det. Men vi har frän fackföreningsrörelsens och partiels sida ställt del oavvisliga kravet att dessa omställningar skall ske planerat och i socialt acceptabla former.

Meningsskiljaktighelerna, industriministern, de finns också i au vi vill slå vakl om de 1 000 anställda i dessa berörda fabriker. Vi har nu haft framgång, när vi krävt all dessa inte skall läggas ner förrän staten upprättat denna plan.

Jag hoppas ocksä att industriministern i sitt svar var medveien om de överläggningar som kanskejust i denna stund pågår inom Södra Skogsägarna. Jag hade elt samtal på förmiddagen med en facklig representant, som då pekade på all företaget hade för avsikt all i dag falla beslul om nedläggning av Böksholms fabriker. Jag är glad all industriministern i dag kunnal meddela kammaren en motsatt uppgift.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Meddelande om interpellationssvar

Om arbetssituationen vid SJ:s verkstad i Bollnäs

Överläggningen var härmed slulad.

§ 4 Meddelande om interpellationssvar

1978/79:174 om obligatorisk säkeilieisbesikining av frilidsbåtar

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Interpellation nr 174 av Anders Dahlgren om obligatorisk säkerhelsbesiktning av fritidsbålar skulle besvaras av mig senasl den 17 maj. Jag avsäg all besvara interpellationen den 11 maj 1979. Dä interpellationsdebatten den dagen inställts harjag överenskommit med interpellanlen att besvara interpellationen den 21 maj 1979.

§ 5 Om arbetssituationen vid SJ:s verkstad i Bollnäs

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet for att besvara Gunnel Jonängs (c) den 17 april anmälda fråga, 1978/79:494, och anförde:

Herr lalman! Gunnel Jonäng har mot bakgrund av den akluella arbetssituationen vid SJ-verksladen i Bollnäs frågat mig om jag är beredd att vidta ålgärder så alt nyanställningar kan ske och en positiv utveckling av verkstaden säkras.

SJ måste hela liden söka effektivare driftformer. Det är nödvändigi för att järnvägen skall kunna behålla sin konkurrenskraft och erbjuda attraktiva priser. Vissa personalförändringar och förändringar i olika verksamheters dimensionering måste då godtas.

SJ:s verksiadsorganisation byggdes upp i slutet av 1800-talet för de behov av reparationer som fanns för den tidens lok och vagnat Modern materiel

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om arbetssituationen vid SJ:s verkstad i Bollnäs

kräver betydligt mindre reparationer. SJ har inle anpassat sin verksiadsorganisation i den takt behovet minskal. En betydande överkapacitet föreligger därför f. n. då det gäller verkstadslokaler. En bidragande orsak lill denna överkapacitet och till svårighelerna för verkstaden i Bollnäs är alt en modern ny huvudverkstad är 1975 logs i bruk i Östersund efter beslut av riksdagen. I jämförelse med Ösiersundsverkstaden är verkstaden i Bollnäs gammal och nedsliten. Huvudbyggnaden är frän 1889. En fullständig ombyggnad av verkstaden skulle bli dyrbar och kan inte motiveras från järnvägens synpunkt.

SJ undersöker dock vilka möjligheler som finns alt lillföra verkstaden nya underhållsuppgifter. En sådan utredning kommer all ta rätt lång tid. För alt förhindra alt kapaciteten, i väntan pä bälire beslutsunderlag, minskar alllför myckel har SJ beslutat alt nyanställa ett mindre antal reparatörer under årel.

GUNNEL JONANG (c):

Herr talman! Jag ber all få tacka för svarel på min fråga.

Jag har gäng på gång, i motioner och i frågor, här i kammaren tagit upp frågan om SJ:s verkstad i Bollnäs. I Bollnäs är vi nämligen inle särskilt nöjda med den stagnation som har skett vid verkstaden. Det anställningsstopp som länge har rätt har skapat oro och ovisshet om verkstadens framlid, både bland de anslällda och i kommunen över huvud tagel. SJ har inte lagit tillräckligt ansvar för denna verkstad - det ansvar som man har rätt att kräva av ett statligt förelag.

Svårigheterna vid verkstaden har varit betydande. Anställningsstoppet har inneburil avsevärda reduktioner av personalstyrkan. Sysselsättningen är myckel ojämn med arbetstoppar och lider med lägre beläggning. Planeringen blir naluriiglvis svår när man ingel vel om framtiden. Vissl yrkeskunnande riskerar ocksä att hell försvinna på grund av pensioneringar och anställningsstopp.

Den nye SJ-chefen har emellertid signalerat litet mer posiliva tongångar och t o, m. talat om en offensiv i samband med SJ-verksladen. Del finns också i Anilha Bondeslams svar några positiva tongångar, som Jag nolerar med glädje, men svaret är inte helt entydigt.

Slora och ny reparerade lokaler står till förfogande för verkstaden. Arbets-mässigt är prognoserna nu goda för verkstaden - man har mer arbete än man klarar av.

Posilivi i svarel är också all man nu har fält medgivande för anställning av ett anlal personer. Jag vill med anledning av della ställa följande frågor till Anitha Bondestam: Kan jag räkna med att anställningsstoppet i och med della medgivande är hävt, inte bara lemporärt? Kan verkstaden och de anställda räkna med att SJ tar det ansvar för verkstaden och dess framlid som krävs? Kan vi räkna med att verkstaden får arbetsuppgifter som möjliggör en trygg sysselsättning för de anställda och ett tillvaratagande av den kunnighet och skicklighet som sedan länge kännetecknat SJ-verksladen och dess anslällda?

Del är posilivi med den uiredning, för all ge verkstaden nya underhålls-uppgifter, som aviseras i svaret. Men måste den ta så läng tid och i så fall varför? Är kommunikationsministern beredd att påskynda den utredning-

en.'

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Del är rikligt, som Gunnel Jonäng säger, all personalen kontinuerligt har minskat i Bollnäs under de senaste åren. Som jag nämnde i svaret beror del på att SJ:s verksläder har en beiydande överkapacitet Enligl SJ:s bedömning skulle 47 000 m av nuvarande 255 000 m som är den totala verkstadsyta som SJ har, behöva slopas för all verksamheten skulle vara rationell. Däremot planeras inga beiydande personalminskningar totalt sett i SJ:s verkstadsrörelse. Anlalel verkstäder och verkstadsylan måste, för alt SJ skall kunna behälla sin konkurrenskraft och hålla priserna nere, anpassas till den väntade arbelsvolymen. SJ måste då i första hand välja att satsa på lokaler som är geografiskt lämpligt belägna och som ger en rimlig kostnad för erforderlig modernisering och anpassning till nutida miljökrav.

Anledningen till attjag inte kan ge det posifiva besked som Gunnel Jonäng skulle vilja ha är att jag förutsätteratt SJ, som gör den här utredningen, är bäst skickade att kunna avgöra vilka verksladsuppgifier som kan tillföras verkstaden i Bollnäs. Jag är övertygad om all SJ lar sill ansvar jusl på del sätt som Gunnel Jonäng kräver. Jag är glad över att den här utredningen har kommil till stånd men kan inte exakt svara pä hur läng tid den kommer att la, men SJ fördröjer den säkert inle. Jag är också glad över att verksamheten under liden kan tryggas genom nyanställningar på del sätt somjag angivit i svaret.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om arbetsshuatio-nen vid SJ:s verkstad i Bollnäs

GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Jag är naturligtvis medveten om att SJ ständigt måste söka anpassa driftsformerna och rationalisera, men det måste vara företagsekonomiskt riktigt all använda denna verkstad, där man har lokaler och en skicklig arbelarkär. Del finns många nya arbetsobjekt som man kan länka sig att ulveckla. Det finns olika former av produktutveckling, och del finns översyns- och underhållsarbeten av olika slag. Jag är övertygad om all del från SJ:s sida är klokt all salsa jusl pä den här verkstaden. Del har ju visal sig alt ledningen och de anställda har ridit ut alla de svårigheter och motigheter som har förelegat under årens lopp. Det visar på ulhållighei och kraft. SJ-verksladen i Bollnäs är en lillgång för SJ. Det gäller bara au använda den tillgången.

Jag vill till sist säga attjag verkligen hoppas all den här uiredningen skall ske så snabbt som möjligt och jag vill också uppmana Anitha Bondestam att göra vad på henne ankommer för alt påskynda den.

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Som jag sade i mitt förra anförande utgår jag ifrån att SJ har det ansvarel alt man gör den här utredningen själv så snart som möjligl ulan

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om bilarbetstidsutredningens betänkande

min medverkan. Au få svar på frågan om det är företagsekonomiskt lönsamt att ulnyllja verkstaden och i så fall i vilken utsträckning ärjust det som den här uiredningen syftar lill.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om bilarbetstidsutredningens betänkande

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för au besvara HonsAIséns (s) den 19 april anmälda fråga, 1978/79:497, och anförde:

Herr talman! Hans Alsén har frågat mig dels varför bilarbetstidsutredningens belänkande (SOU 1977:2) Bilarbeistid ännu inte har blivit föremål för regeringens åtgärder, dels när regeringen kan förväntas förelägga riksdagen förslag med anledning av betänkandei.

Betänkandei har remissbehandlals. Remissopinionen är blandad, och stark kritik har riktats mot vissa av förslagen. Det gäller såväl de materiella reglerna om arbetstiden och vilotiden som kontrollen och påföljderna. Vidare har framhållits all ell genomförande av förslagen skulle medföra stora koslnader.

Jag vill i sammanhanget understryka vikten av att man gör noggranna samhällsekonomiska bedömningar och prioriteringar när det gäller genomförandet av olika irafiksäkerhetshöjande åtgärder. Frågor som rör precisering av irafiksäkerhetsmålet liksom frågor om utveckling av former och system för val av irafiksäkerhetsfrämjande åtgärder övervägs f n. av trafiksäkerhets-utredningen (K 1973:07).

Med anledning av den allvariiga kritiken mot bilarbetstidsutredningens förslag på vissa punkter krävs ingående överväganden, och det är därför inte möjligt att f n. ange någon tidpunkt för ett riksdagsförslag i ämnet. Det finns emellertid skäl au avvakta irafiksäkerhelsutredningens arbeie innan slullig ställning las i bilarbetstidsfrågan.

HANS ALSÉN (s):

Hert lalman! Jag vill lacka kommunikationsministern för alt hon svaral på min fråga, även om jag tycker au innehållet i svarel lämnar en hel del övrigl att önska.

Utredningen som resulterade i betänkandei Bilarbeistid (SOU 1977:2) tillsattes i slutet av 1972. Bakom utredningens tillkomst låg krav från olika intressenter. Som jag sade i min fråga skedde framställning i gaken bl. a. från Transportarbeiareförbundet. Del är värt alt nolera att dess skrivelse är daterad den 12 Juni 1972. Det är alltså nära sju år sedan den skrivelsen avsändes. Man kan utan överdrift påslå att det har gått avsevärd tid sedan kravei pä uiredning restes, ett krav som förresten tillstyrktes av arbetarskyddsstyrelsen och irafiksäkerheisverket.

De som närmast är intressenter i frågan, de anställda i den här näringen.

folk i Transporlarbetareförbundel, undrar nu - med rälla, självfallet: Vad blir det av alll delta? Och hur kommer det au bli pä kort och läng sikt?

De har då i dag kommunikationsministerns besked all hålla sig lill. Del är: Vidare uiredning. Del är anmärkningsvärt all nolera, eftersom del lämnats av en representant för en folkpartiregering som - i varje fall i ord - vill röja upp i del ena och det andra; det skall vara snabba besked, kraftfullt handlande och litet byråkrati. Ingenling annal finns del au la på i svarel.

Jag undrar då vilka kontakter förelrädare för departementet har med berörda parter i en sådan här fråga, människor som dagligen i trafiken upplever svårigheterna, som dagligen fär känna på de förhållanden som i dag exislerar och som de är djupt otillfreds med. Vilka besked ger man under hand? Jag vel alt frågorna är många hos de berörda arbetstagarna.

År 1972 uttalade dåvarande kommunikationsministern i sina utredningsdirektiv följande: "Sedan den nuvarande lagstiftningens tillkomsl har förhållandena ändrats bl. a. genom au trafiken blivit alll intensivare, vilket kan antagas ha medfört siörre krav på förarna och ökat riskerna för trafikolyckor på grund av uUröitning. Del är enligl min mening väsentligt att undersöka om denna utveckling påkallar en anpassning av lagstiftningen."

På del svarade en enig utredning -jag vill slå fast att uiredningen var enig -all man ansåg all en rad ålgärder måste vidtas. De åtgärderna har på intet sätt påbörjats. Min fräga är nu: Hur sker kontakterna med berörda människor, som verkligen har all anledning att undra vad som kommer all göras?

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

öm bilarbetstidsutredningens betänkande

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM:

Herr talman! Jag antar att Hans Alsén känner fill alt de kontakter som i allmänhet tas efter det att ett utredningsförslag kommit till ett departement sker i form av en omfattande remissomgång, där intressenter har möjlighet all ultrycka vad de tycker om det utredningsförslag som kommil fram.

Det är precis vad som har skett i det här fallet. Det har också lett till att det förslaget inte har lagts fram som en proposilion för riksdagen, omjag rätt har förstått mina företrädare.

Alt Transportarbeiareförbundet redan 1972 ställde krav på uiredning och au den kom 1977 innebärju inte au förslaget är bra!

Hans Alsén säger att det i mitt svar skulle slå all denna fråga hänskjuts till vidare utredning. Men del står ingenslans, ulan i slällel att man bör sammanväga de åtgärder som har föreslagits av bilarbelslidsutredningen plus remissopinionen med de förslag om det övergripande irafiksäkerhetsmålet och på vilket sätt det skall uppnås som trafiksäkerhetsutredningen kommer att föreslå, vilket sker i åt

För alt tillbakavisa Hans AIséns uppgifter om att det här förslaget borde ha lagts fram i en proposilion och föranlett förändringar villjag bara nämna, att utredningsförslagen har kritiserats bl. a. därför all uiredningen inte har gjort en samhällsekonomisk bedömning av kostnaderna. Riksrevisionsverket, som Ju är en intressent, framhöll i sitt yttrande att ell genomförande av förslagen skulle medföra kostnadsökningar på ca 490 milj. kr. per år. Verket

6 Riksdagens protokoll 1978179:139-140

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om bilarbetstidsutredningens belänkande

menar all frånvaron av kostnads- och nyiiokalkyler på trafiksäkerhelsomrä-del gördel svårt all direkt peka på ålgärder som ger siörre nytta. Enligl verket är del emellerlid sannolikt alt bl. a. de av uiredningen föreslagna kontroll-resurserna skulle ha bältre effekt frän irafiksäkerhelssynpunkt, om de sattes in i syfte all minska antalet onyktra förare i trafiken.

Vissa remissinstanser har framhållit att ett genomförande av förslagen skulle medföra att transporlplaneringen försvårades samtidigt som transport-köparna skulle drabbas av beiydande kosinadsökningat

Utredningens förslag beträffande kontrollverksamheten har ansetts administraiivi betungande för såväl enskilda som myndigheler och byråkratiska lill sin uiformning. Näringslivets irafikdelegalion har t. ex. ansett all del finns anledning all överlämna utredningens förslag till byråkraliuiredningen innan förslagen övervägs av statsmakterna.

HANS ALSÉN (s):

Herr lalman! På min fråga om vilka kontakter departementet har tagit med dem som närmasi kan anses vara inlressenler -jag tänker på Transportarbeiareförbundet och dess medlemmar-svarar statsrådet ulan all blinka alt de ju hade möjligheteratt remissyttra sig. Sedan dess har tydligen inga kontakter lagits, och del är kanske symptomatiskt för den nuvarande regeringens säll alt handskas med frågor av den här typen, som i så mänga avseenden berör sä många människor.

I svarel sade statsrådet:

"Jag vill i sammanhanget understryka vikten av all man gör noggranna samhällsekonomiska bedömningar och prioriteringar när det gäller genomförandet av olika irafiksäkerhetshöjande åtgärder."

Självfallet delar jag den uppfattningen, men Jag frågar mig dä, om inle della snarare skulle göras via initiativ frän departementet; jag föresläller mig alt trafiksäkerheisulredningen knappasl kommer att ge svar pä den lypen av frågor.

Vad har regeringen då vidtagit för åtgärder för att göra de här bedömningarna av samhällsekonomisk karaktär? Jag vill ändå peka på vilka betydande olycksrisker som ligger i detla med trötthet i trafiken. Det finns en del vetenskapliga bilagor lill beiänkandei Bilarbeistid där detta klargörs myckel bestämt Man säger t. ex. all den dominerande orsaksfaktorn i omkring var tionde av de svårare trafikolyckorna hänför sig lill Irötthei i trafiken. Läggs därtill de olyckor där försämringen i prestationsförmåga inle har gäll så långt som lill insomnande men trots alll var en bidragande faktor, flr vi räkna med att ungefär var femte svårare trafikolycka har samband med trötthet i trafiken.

Vad för det med sig för koslnader, vad för del med sig för lidanden i olika avseenden? Har departementet gjort några överväganden från den utgångspunkten? Det är också viktigl när man gör samhällsekonomiska bedömning-

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr talman! Självfallet är del vikiigi som Hans Alsén nu senasl sade, och jag delar hans uppfattning all delta är problem som man bör komma till rälla med. Frågan är bara hur man gör del pä lämpligaste sätt Hans Alsén menar alt del kan inle trafiksäkerheisulredningen klara, men del ärjust en av dess huvudsakliga uppgiftet

Jag vill ocksä nämna i sammanhanget att trafiksäkerhelsverkel i sill remissyttrande över bilarbetstidsutredningens förslag säger att införande av den konirollapparat som föreslagits skulle sakna motstycke inom Jämförbara eller allvariigare områden av brottsligheten. Enligt verket skulle detla innebära en från irafiksäkerhelssynpunkt inle motiverad satsning på ell specialområde.

Självfallet måste regeringen la hänsyn lill sädana uttalanden frän den myndighel som jusl är satt all bevaka trafiksäkerheten i allmänhet.

Men jag vi|l också i sammanhanget nämna för Hans Alsén all det inom ILO pågår arbele med all la fram en internationell konvention rörande arbetstid och vilotid vid vägtransporter. Vid ILO:s arbetskonferens i sommar skall den slutliga uiformningen av en sådan konvention slås fast. Sverige måste därefter ta ställning till frågan om anslutning lill konventionen. Det finns också av den anledningen skäl alt avvakta med ell ställningstagande i fråga om ändringar av den svenska bilarbelstidslagstiftningen -en lagsliftning som alltså finns i dag. Det är inle sä alt del saknas en bilarbelstidslagstiftning.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om bilarbetstidsutredningens betänkande

HANS ALSÉN (s):

Hert talman! Del senaste som statsrådet påpekade ärjag väl införstådd med, och det var också Transportarbetareförbundet och andra intressenter som gjorde framställning om den utredning som tillsattes år 1972 och som så småningom avlämnade betänkandei Bilarbetstid.

Nu konstaterar jag, efter den här diskussionen och efter alt ha tagit del av del svar som kommunikationsministern lämnat, alt frågan för de berörda -och det ärju inle bara de anställda och andra inlressenler i näringen, utan det gäller här i hög grad frågor som berör varje medborgare såsom trafikant -befinner sig i precis samma läge som 1972, när initiativ togs fill alt denna utredning skulle tillsättas. Det är beklagligt all del är på del sället, och Jag tror att del finns anledning att noga pröva frågan frän skilda utgångspunkter. Del känns djupt olillfredsslällande all de problem som existerade 1972 icke är tacklade. Till della har sedan dess kommit en kraftigt ökad trafikmängd och därmed betydligt ökade olycksrisker i trafiken, som ocksä måste vägas in i detta sammanhang.

Jag förslär all för dagen kommer vi inte längre med den här diskussionen. Men diskussionen har ändå fört med sig all Transportarbeiareförbundet och andra direkt intresserade har flu någol besked. Även om det är djupt negativt, så finns det ändå elt besked - ell besked som kanske pä lämpligt sätt under hand skulle ha kunnat lämnas från departementets sida.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av poststället i Karungi

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Jag anser all del var eu väl kraftigt tilltaget uttryck att svarel skulle ha varil djupt negativt, för det här är - som jag sade i mill lidigare anförande - frågor som vi anser vara viktiga inom departementet och regeringen och som på intet säu haravförls från dagordningen därförall man inle har kunnal anta del förslag, som bilarbelslidsutredningen lämnade, på grund av den allvariiga remisskritiken. För all vi skall fl den lämpligaste avvägningen bör dessa frågor sättas in i ell större sammanhang enligt del förslag som trafiksäkerheisulredningen kommeratt presentera under året, så att förhoppningsvis alla inlressenler blir nöjda med den förändrade lagsliftning som dä redovisas.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 7 Om åtgärder för att förhindra nedläggning av poststället i Karungi

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM erhöll ordel för att besvara Kersiin Nilssons (s) den 19 april anmälda fräga, 1978/79:503, och anförde:

Herr talman! Kersiin Nilsson har frägai vilka åtgärder jag är beredd vidla för alt förhindra en nedläggning av poslstället i Kamngi.

I Kamngi finns ell poslsiälle som betjänar ca 300 hushåll, varav ca 80 inom den sammanhängande bebyggelsen. Dessa 80 hushåll avhämiar sin post på poststället som är öppet en och en halv limme på vardagar. Övriga ca 200 hushåll betjänas av lanlbrevbärare.

Frågan om postanordningar i Karungi kommer med början hösten 1979 att utredas av postmästaren i Luleå, Om uiredningen innehåller förslag till ändringar kommer postverket därefter all pä sedvanligt sätt samråda med kommunen och berörda kunder, I dag finns det alltså inte ens internt inom postverket någol förslag lill förändringar i Kamngi. Jag kan därför inte i detla läge kommentera frågan.

KERSTIN NILSSON (s):

Herr lalman! Jag ber all fl lacka kommunikationsministern för svarel på min fråga. Det är emellerlid ell svar som inte tillfredsställer människor i glesbygd och i synnerhet inle människor i centralorten i tidigare Kari Gustavs kommun.

Beskedet om postverkets planer pä en indragning av poslstället i Karungi har väckt indignation och starka protester. Mer än 500 personer har undertecknat peiiiionslisior för etl bibehållande av servicen på nuvarande nivå.

För tvä år sedan reducerades den postala servicen lill poslsiälle med en neddragning av tiden för öppethållande lill hälften. En ytterligare neddragning, som innebären indragning av poslstället, kan fl förödande konsekven-

ser för en känslig gränsbygd. Man kan fråga sig: Är statsrådet Bondestams svar uttryck för en kallt grinande laissez faire-politik, eller är del enbart uttryck för bristande kännedom om sakförhållanden, avstånd och kommunikationer i det område del här gäller?

Jag skall ge etl exempel pä vad en neddragning kan innebära: Det förelag -etl väl inarbetat sådanl -, där de anslällda tog initiativ till namnlistorna, är hell beroende av posten. Med en lanlbrevbärariinje kan man inle klara företagel. Vi mister våra jobb om posten i Karungi dras in, säger man. I så fall ivingas man au flytta för aU klara sin egen och familjens försörjning, eller också måste samhället göra andra ekonomiska insalser, vilka skyhögt skulle översliga den eventuella rationaliseringsvinst som en postindragning skulle ge. En indragning av poslen skulle innebära avveckling av småförelagsamheten i en glesbygd.

Herr talman! Tillåt mig att sä all säga vända på kikaren och skildra en annan utveckling av posten i Kamngi: En speciell avdelning bildas, "Karungi utrikes". Postslationen i Karungi har övertagit Göteborgs roll som landets största iransitopoststalion. Posten sysselsätter elt 20-tal man. Postmannen i Karungi kämpar med etl berg av postsäckar. Där "vimlade det ibland lusen människor - storfurstar, krigskorrespondenter, finansiärer, skurkar, revolutionärer, diplomater, bankirer". Del är Jan Olof Olssons - Jolos -skildring av när Karungi, vilket många ortsbor ännu minns, är 1914 var den enda passagen mellan öst och väst, mellan Ryssland och Västeuropa. Det är historia nu. Emellertid kan man fråga sig om den skildringen skall avslutas med att folkpartiet lägger ned poslstället i Karungi.

Realia för dagen är, enligt statistiska uppgifter, att kyrkbyn vinlertid har mer än 130 hushåll, vilket enligl gängse normer borde kunna motivera några timmars öppethållande för poslsiälle. Sommarlid betjänar posten etl fördubblat anlal hushåll. Förutom ortsborna har även invånarna i byarna runt omkring kraftigt protesterat mot den försämring av servicen som en indragning av poststället i Karungi skulle innebära.

Avslutningsvis vill jag fråga kommunikationsminisiern: Vilken beräkningsgrund har kommunikationsministern i sitt svar använl sig av när det gäller antalet hushåll?

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

öm åtgärder för att förhindra nedläggning av poslstället i Karungi

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Till alt börja med frågar jag mig om Kersiin Nilsson har läst samma svar som del som jag har avgivit Mill svar ger inle ullryck för någol av det som Kerstin Nilsson talar om, utan det innehåller beskedet att del inte finns något förslag beträffande en nedläggning av poslstället i Karungi. Beräkningen av antalet hushåll görs av postverket.

KERSTIN NILSSON (s):

Herr lalman! Enligt uppgifter från regionall håll planeras en indragning av poslstället i Karungi, vilket resulterat i dessa kraftiga reaktioner.

1 det sammanhanget frågade jag vilken statistik man har använt sig av vid beräknandet av antalet hushåll. Det antal som uppges i svaret på frågan

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om antalel uppkörningsställen för körkortsprov

stämmer inle överens med del som man har uppgivit lokalt. Jag nämnde att antalel hushåll är mer än 130 vinlertid i kyrkbyn Karungi. I några av de omkringliggande byarna är anlalel lika stort. Med en statistisk genomsnittsberäkning kan man 11 fram all anlalel är närmare 500 i området

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Kerstin Nilsson åberopar uppgifter från regionalt håll. Jag kan bara åberopa uppgifter från centralt håll. Några förslag om nedläggning av poslstället i Karungi finns inte på centralt häll, och det är den cenirala myndigheten som avgör sädana frågor.

Jag kan tyvärr inle bereda Kersiin Nilsson den glädjen alt säga attjag själv gör statistiska beräkningar av hushållen. Del sker pä samma säll över hela landei, och del är postverkets experter som gör delta. Men självfallet kan denna upplysning lämnas frän postverket, och jag är övertygad om all vi även på departementet kan lämna den under hand till Kerstin Nilsson.

KERSTIN NILSSON (s):

Hen talman! När del gäller ulvecklingen av poslal service i Karl Gustavs församling går del fort utför under den borgeriiga regimen om man inle anstränger sig för att vidla några ålgärder.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 8 Om antalet uppkörningsställen för körkortsprov

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordel föratl i ell sammanhang besvara dels Benil Jonassons (c) den 20 april anmälda fråga, 1978/79:504, dels Stina Eliassons (c) den 2 maj anmälda fräga, 1978/79:520, och anförde:

Hert talman! Bertil Jonasson har frägai mig om del finns någon gmnd för uppgifterna om indragning av ett anlal uppkörningsställen för körkortsprov,

vilken uppfattning Jag har när det gäller körkortselevers möjligheler all på hemorten fä avlägga fullständigt körkortsprov och

om jag anser del vara förenligt med en jämlikhetsuppfatining att elever som ej får möjlighet alt köra upp på hemorten skall vidkännas extra koslnader härför.

Stina Eliasson har frågat mig om Jag avser alt ta sådana initiativ när det gäller körkortselever, all dessa garanteras möjligheter att även i framtiden fl avlägga fullständiga körkortsprov i hemorten.

Jag besvarar frågorna i etl sammanhang.

Frågorna har ställts mot bakgrund av alt det från skilda häll har förekommil uppgifter om au trafiksäkerhelsverkel har dragit in eller har för avsikt au dra in eu anlal av de lokala uppkörningsslällena, bl. a. på vissa orter i Värmland och i Jämtland.

Trafiksäkerhets»'erket har enligl sin instruktion all beslula om inrättande och indragning av stations- och motlagningsorter. Liksom andra slalliga myndigheler skall trafiksäkerhelsverkel bedriva sin verksamhei sä enkelt, snabbi och ekonomiskl som möjligl.

Del är alltså hell naturiigl all verket ser över sin organisation i olika avseenden även närdet gäller provorlerna. Enligl uppgift från verket har man dock f n. inga som helsl planer på alt lägga ned verksamheten vid någol uppkörningsslälle i Värmland. I Jämtland har verket redan genomfört en förändring vad avser Bräcke och planeraren förändring beiräffande Hammarstrand.

Självfallet anser jag del fördelaktigt all så många som möjligl flr möjlighet alt köra upp på eller i närheten av sin hemort. Detta innebär ju bl. a. all kosinaderna för körkorlssökanden kan hällas pä en rimlig nivå.

Frågan om lokaliseringen av uppkörningsställen är ny och har aktualiserats hos regeringen - förutom genom dagens frågor i riksdagen - ocksä genom skrivelser och på annal sätt Jag är därför inle beredd all i dag ta slullig ställning lill hur den här typen av ärenden lämpligen bör handläggas.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om antalet uppkörningsställen för körkortsprov

BERTIL JONASSON (c):

Herr lalman! Jag ber all fl lacka kommunikationsministern för svarel pä frågan.

Hitintills har aspiranler pä körkort fltt avlägga körkortsprov inle alltför långl från hemorten. Men ryklen om indragning av uppkörningsställen har oroat i hög grad. I Värmland skulle enligl dessa uppgifter orter som i första hand Filipstad, Sunne och Hagfors men också Kristinehamn, Säffle och Arvika mista uppkörningsmöjlighelerna,och det skulle vara katastrofalt Det skulle i så fall bli ökade koslnader och även ökad tidsåtgång för den enskilde som skall köra upp för körkort. Detla drabbar då speciellt hårt glesbygdens folk. Det slrider ocksä hell mot en förbättrad service som vi alla frän samhällets sida strävar efter på olika säll.

Om man skulle resonera så alt detta skulle bli billigare för samhället, mäsle jag säga attjag tror all man biler sig i tummen. Förutom de koslnader och den tidsåtgång som uppslår för den enskilde innebär delta också bilslilage och ökad energiförbrukning. Jag ser inga bärande skäl för en centralisering pä della område.

När nu kommunikalionsministem säger att Iraflksäkerhelsverkel enligl sin instruktion skall beslula i delta ärende och se över del hela, så är del naturiigtvis rikligl. Men man måste också se på konsekvenserna.

Kommunikationsministern säger också all del f n. inte finns några sådana här planer, och del tycker jag är myckel upplysande och del är jag väldigl lacksam och glad för. Del är bra. Men man kan ändå inte vara riktigt säker på hur del kommer all bli framöver.

Kommunikationsministern anser vidare all det är fördelaktigt att så mänga som möjligt fär köra upp i närheten av sin hemort. Det är alt uttrycka sig lindrigt, och Jag vill använda starkare ord och säga att del är absolut nödvändigi all människor flr köra upp utan att behöva åka alldeles för långl

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om antalet uppkör-. ningsslällen för körkortsprov

och förbruka såväl lid och pengar som annal.

Del kan nog inle bli elt slutligt ställningstagande, men del blir väl kanske någol resultat eftersom frågan har aktualiserats hos regeringen. Eftersom jag också lycker all del från samhällets synpunki vore fel alt minska antalet uppkörningsställen, mäsle jag fråga kommunikationsministern: Kommer tillräcklig hänsyn att tas lill den enskildes koslnader, lidsförbrukning o. d?

STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! Jag ber att fl lacka kommunikationsministern för svarel.

Bor man i glesbygd kan man vara hell beroende av alt ha egen bil, och del är därför av stor vikl att det finns goda möjligheter alt på hemorten skaffa sig förarulbildning.

I Jämtlands län är den decentraliserade service som trafikskolorna slår för mnt om i länet myckel uppskattad. Del är en service som innefallar dels en bra förarulbildning, dels möjligheler att därefter avlägga körkortsprov pä hemorten. Min fräga är föranledd av all trafiksäkerhelsverkel beslutat all från den 1 maj dra in mottagningen i Bräcke, som flyttas till Ange, och har aviserat avsikien alt göra samma manöver när det gäller Hammarstrand, där mottagningen för körkortsprov skall flyttas lill Sollefteå.

Indragningsbeslulen innebär försämrad service för invånarna i kommunerna och en betydande kostnadsökning för eleverna. Om eleverna från Bräcke hänvisas till Ange och eleverna från Hammarstrand lill Sollefteå - i båda fallen ulanför länet! - måste en del av övningskörningen föriäggas lill uppkörningsorlerna.

Skälen lill indragning anges bl. a. vara all del i Hammarstrand och Bräcke är "begränsat gatunät". Körkortsprov har avlagts i Hammarstrand och Bräcke sedan väldigl många år lillbaka, och nu, 1979 - när man kan konstalera en pä senare år markant utveckling av gatusystemen i dessa orter-skall mottagningarna dras in!

Alll oftare framförs krav på bilfria innerstäder, och det med all rätt Men trafiksäkerhelsverkel anser all den som skall la körkort framför allt skall ha elt ordenlligl tilltaget galusyslem all körkortspröva på!

Jag tvivlar pä all del finns belägg för alt elever som fltt föramibildning och som avlagt körkortsprov i Bräcke, Hammarstrand och liknande orter blir sämre bilförare än andra. Del kan väl inle vara så all trafiksäkerhetsverket anser att så är fallel och alt del är därför man nu försämrar servicen för människor i glesbygd och också släller lill med koslnadsfördyringar för körkoriselever, för trafikskolor och för samhället i stort?

Jag protesterar mot det beslut som fattals beträffande Bräcke och mot det förslag som gäller för Hammarstrand. Jag ser det som elt oacceptabelt slag mot människor i glesbygd och anser att beslutet om Bräcke snarasl bör omprövas. Samma sak gäller vad Hammarstrand beträffar.

Jag vill mot den här bakgmnden fråga: Anser verkligen statsrådet att del finns anledning all göra den förändring som föranlett min fråga?

I svarel påpekas all omändringen innebär au kostnaderna för körkorlssö-

kandena kan hållas på en rimlig nivå. Men del ärju jusl vad man inte kan åstadkomma i det här fallel. Del sägs vidare i anslutning lill att statsrådet pekar pä vad som innefattas i irafiksäkerhetsverkeis instruktioner all verksamheten skall bedrivas så enkelt, snabbi och ekonomiskl som möjligl. Enklare, snabba re och mer ekonomiskl än del varit före den här förändringen kan del inle bli.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Jag vill först svara pä Bertil Jonassons fräga om hänsyn kommer att las lill den enskildes kostnader och säga alt jag, säsom förhoppningsvis framgårav det svarsom jag lämnal,anserdetvaraangelägei alt man lar sädana hänsyn.

Stina Eliasson frågade om jag anser all det finns anledning all göra den förändring som trafiksäkerhelsverkel beslutat, och jag vill även när det gäller den frågan hänvisa lill svarel. Jag nämndedärall frågan om lokaliseringen av uppkörningsställen är ny och att den är aktuell hos departementet Jag kan i dag inte redogöra för hur de frågor som nu har aktualiserats i departementet kommer all slutföras. Vi kommer emellertid alt pröva hur den här lypen av ärenden lämpligast bör handläggas, och jag kommer därför all inom kort la upp en diskussion om della med irafiksäkerheisverket.

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Om antalet uppkörningsställen för körkortsprov

BERTIL JONASSON (c):

Hert lalman! Jag noterar tacksamt att kommunikationsministern säger all de hänsyn jag lalal om skall tas. Men om man skulle finna del moiiverai all göra en sä kraftig indragning av anlalel uppkörningsställen i Värmland som ryktena gett vid handen, då skulle del bli fråga om kolossall slora fördyringar för körkoriseleverna. Jag kan för min del inte se alt del finns fog för en indragning.

Glesbygdens folk bör ju ha rätt lill samma service som andra. Man bör dessutom i elt sådant här fall la hänsyn både lill samhällets koslnader och lill kosinaderna för enskilda människor och slå samman dessa när man bedömer om del är nödvändigt med en indragning. Jag kan då inte finna att del är försvarligt att göra sädana indragningar och centraliseringar som del talals om här. Jag hoppas därför all kommunikationsministern avvisar de propåer i denna riktning som kan komma att föras fram, för det finns inle några bärande skäl för sädana här indragningar.

STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag nolerar all del som slår i sista delen av svarel och som kommunikationsministern nu kommenterade, nämligen att de här ärendena är ganska nya och att man skall diskulera hur de lämpligen skall handläggas, innebär att man kan hysa ell visst hopp om att frågan kan fl en posiiiv lösning. Vid dessa diskussioner bordet som framförs från de berörda parlerna - eleverna, trafikskolorna, kommunerna, osv. - väga allra tyngst

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 140 § 9 Föredrogs men bordlades åter

Tisdagen den Konsiiiuiionsuiskoiieis betänkanden 1978/79:33 och 34

8 maj 1979 Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79:20

§ 10 Anmäldes och bordlades

Proposition

1978/79:197 om värdutbildning inom högskolan

§ 11 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:2677 av Lars Werner m.fl.

med anledning gv proposilionen 1978/79:182 om försöksverksamheten med s. k. konlrakisvård av narkotikamissbrukare som har begått brott

1978/79:2678 av Gösia Bohman m.fl. 1978/79:2679 av Joakim Ollen och Håkan Winberg 1978/79:2680 av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:196 med förslag lill lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namjbia

1978/79:2681 av Hans Wachtmeister m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:205 med förslag lill renhållningslag, m. m.

1978/79:2682 av Ingvar Svanberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:211 om slöd lill beställare av fartyg, m. m.

1978/79:2683 av Håkan Winberg m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:212 om ändring i brottsbalken, m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades

Justilieutskottets betänkande

1978/79:37 med anledning av propositionen 1978/79:186 om ändring i lagen (1886:84 s. 14) angående skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada jämte motion

Socialulskoilels belänkande

1978/79:37 med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om

tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 såvitt avser

socialdepartementets verksamhetsområde

Jordbruksulskotlets belänkande
82 1978/79:25 med anledning av proposilionen 1978/79:127 om åtgärder för all

främja sysselsättningen i Norrbotten jämle molioner

Näringsulskottets betänkanden

1978/79:41 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser mineralförsörining m. m. och viss del av propositionen 1978/79:127 om ålgärder för alt främja sysselsättningen i Norrbotten Jämle molioner

1978/79:42 med anledning av återstående delar av proposilionen 1978/79:87 öm finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB och viss del av proposilionen 19/8/79:127 om åtgärder för all främja sysselsättningen i Norrbotten Jämle motioner

1978/79:45 med anledning av proposilionen 1978/79:100.1 vad avser Norrlandsfonden och vissa delar av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämle motioner

Arbelsmarknadsulskoltets betänkande

1978/79:33 med anledning av proposilionen 1978/79:127 om åtgärder för all främja sysselsättningen i Norrbotten Jämte molioner

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Meddelande om frågor

§ 13 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 7 maj

1978/79:527 av Egon Jacobsson (s) till statsrådet Birgii Rodhe om tillsättningen av skolledarijänsler:

Vid flera ullfällen har regering och riksdag uttalat alt stor vikl bör tillmätas den lokala skolstyrelsens förord vid tillsättning av skolledartjänst Med anledning av dessa uttalanden och de uppgifter som förekommit i massmedia angående nyligen avgjorda tillsättningsärenden vill jag till statsrådet Birgii Rodhe ställa följande fråga:

Anser skolministern all riksdagsuttalanden inte behöver följas?

1978/79:528 av Margaretha af Ugglas (m) lill arbetsmarknadsministern om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare:

Riksdagen behandlade 1976 ett regeringsförslag beträffande offentlig arbetsförmedling på kulturområdet Arbetsmarknadsverkets lillämpning av bestämmelserna har i dagarna vållat en kraftig reaktion från artister och musiker.

Är arbetsmarknadsministern beredd all förelägga riksdagen förslag som möjliggör för nuvarande förmedlingsverksamhet pä artislområdei all fl fortsätta?

Nr 140

Tisdagen den 8 maj 1979

Meddelande om frågor

den 8 maj

1978/79:529 av Paul Jansson (s) till industriministern om sysselsättningen i Karlsborg:

Enligt uppgifter har förelagsledningen för Luxorkoncernen beslutat aU möla företagets kris genom omfattande uppsägningar och nedläggningar. Ca 140 personer skulle beröras av dessa ålgärder. I delta sammanhang skulle Luxorfabriken i Karisborg i Skaraborgs län med ca 90 anslällda, huvudsakligen kvinnor, drabbas av total nedläggning. Karisborg är en kommun med en synnerligen dåligl utvecklad civil induslri. 1 300 personer i Karlsborg är direkt eller indireki beroende av militär verksamhei, medan endasl ca 500 personer har sin utkomst i induslri med civil produklion.

Mina frågor lill industriministern är följande:

Anser industriministern del vara rimligt all Karlsborgs kommun skall drabbas av denna äderiålning på civila arbetsplatser, och vilka åtgärder är slalsrädet beredd all vidtaga för att motverka en sådan utveckling i Karlsborg?

Vilka alternativa sysselsättningar kan erbjudas de drabbade om Luxorled-ningens aviserade planer genomförs?

1978/79:530 av Gunilla André (c) lill industriministern om sysselsättningen i Karisborg:

Enligl uppgift från överiäggningarna mellan företagsledningen för Luxor Industri AB och de anställdas organisaiioner planeras en nedläggning av Luxors anläggning i Karisborg under 1980. Förelagets anläggning i Karisborg sysselsätter ett nittiotal anställda och utgör en stor del av den "civila" sysselsättningen på orten.

Är industriministern beredd medverka till au sysselsättningen vid Luxors anläggning i Karisborg upprätthålls i oförändrad omfallning?

Om della inte är möjligl, är industriministern då beredd att genom statliga initiativ eller medverkan etablera annan verksamhei i Karlsborg, som ger motsvarande sysselsättning?

§ 14 Kammaren åtskildes kl. 16.25.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen