Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll

1978/79:139-140 7-8 maj 1979

Debatter m. m.

Måndagen den 7 maj

Svar på interpellationer:

1978/79:165 av Lars Gustafsson (s) om fördelningen av anslagen

för del särskilda vuxensludieslödei...................... 3

1978/79:169 av Märta Fredrikson (c) om beredskapen mot oljeka
lastrofer .................................................... 5

1978/79:173 av Cari-Henrik Hermansson (vpk) om beredskapen

mot oljekalastrofer.......................................... 5

1978/79:177 av Erik Johansson i Hållsla (c) om beredskapen mot

oljekalastrofer............................................... ......... 5

1978/79:178 av Kari-Erik Svartberg (s) om beredskapen mot

oljekalastrofer............................................... ......... 5

Svar på frågor:

1978/79:465 av Margaretha af Ugglas (m) om beredskapen mot

oljekatastrofer............................................... ........ 5

1978/79:472 av Gustav Lorentzon (vpk) om beredskapen mot

oljekalastrofer............................................... ........ 5

1978/79:491 av Mats Hellström (s) om åtgärder med anledning av

oljekatastrofer............................................... ........ 5

1978/79:499 av Per Olof Håkansson (s) om organisaiionen av

oljebekämpningen........................................... ........ 5

Tisdagen den 8 maj

Svar pä frågor:

1978/79:508 av Lilly Hansson (s) om lidpunklen för
offentliggörande av innehållet i proposition ....... ........ 59

1978/79:495 av Filip Johansson (c) om verksamheten vid board
fabriken i Piteå............................................ 60

1978/79:496 av Thage Peterson (s) om avvecklingen av verksamhet
inom NCB och Södra Skogsägarna................... ........ 63

Meddelande om interpellationssvar..................... ........ 69

Svar på frågor:

1978/79:494 av Gunnel Jonäng (c) om arbetssituationen vid SJ:s
verkstad i Bollnäs......................................... ....... 69

I Riksdagens protokoll 1978/79:139-140

1978/79 1978/79:497 av Hans Alsén (s) om bilarbetstidsutredningens
139-140 betänkande................................................ ........ 72

1978/79:503 av Kersiin Nilsson (s) om ålgärder för alt förhindra
nedläggning av poslstället i Karungi......................................... 76

1978/79:504 av Bertil Jonasson (c) om antalet uppkörningsställen
för körkortsprov.................................................................. 78

1978/79:520 av Stina Eliasson (c) om anlalel uppkörningsställen för
körkortsprov....................................................................... ........ 78

Meddelande om frågor:

1978/79:527 av Egon Jacobsson (s) om tillsättningen av skol-
ledartjänster....................................................................... ........ 83

1978/79:528 av Margaretha af Ugglas(m)om förmedlingsverksam
heten för kulturarbetare........................................................ ........ 83

1978/79:529 av Paul Jansson (s) om sysselsättningen i Karlsborg 84

1978/79:530 av Gunilla André (c) om sysselsättningen i Karls
borg................................................................................. ........ 84

Riksdagens protokoll 1978/79:139

Måndagen den 7 maj

Kl. 11.00

§ 1 Justerades protokollen för den 26 och 27 april.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om fördelningen av anslagen för det särskilda vuxenstudiestödet

§ 2 Om fördelningen av anslagen för det särskilda vuxenstudiestödet

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordel för att besvara Lars Gustafssons (s) den 16 mars anmälda interpellation, 1978/79:165, och anförde:

Herr talman! Lars Gustafsson har frågat mig om jag är beredd att föreslå alt nuvarande fördelning av de särskilda vuxensludieslöden mellan grund- och gymnasieskolesiuderande slopas och att i slällel låta vuxenuibildningsnämn-derna själva få avgöra fördelningen. Om jag inle skulle vara beredd till en sådan förändring vill Lars Gustafsson vidare fråga om jag då är beredd att förändra kvoteringen, så alt den skulle kunna variera mellan länen med hänsyn lagen lill efterfrågan på grundskole- resp. gymnasieskoleuibild-ning.

Som framgår av interpellationen fördelas medlen för särskilda vuxensiu-dieslöd av regeringen på högskole-, gymnasieskole- och grundskolesludier. Till grund för den nuvarande fördelningen ligger riksdagens beslul i anledning av propositionen 1975:23 (SfU 1975:14, rskr 1975:177). Centrala sludieslödsnämnden (CSN) har enligl regleringsbrev räll alt göra mindre omfördelningar inom den akluella anslagsposten Vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. sludiesiödslagen. Anslagsposten omfattar delposterna a) studier vid yrkesleknisk högskola, b) studier på gymnasieskolenivå och c) studier på grundskolenivå.

Inför sista ansökningslillfällel under ell budgetär fär dessulom vuxenutbildningsnämnderna i begränsad ulsiräckning omfördela återstående medel som lilldelals resp. län ur anslagsposterna för vuxensludiebidrag, limsludie-slöd och dagsludiestöd.

Det är riktigt all antalet ansökningar för gymnasieskole- resp. grundskoleutbildning kan variera ganska kraftigt frän län lill län och också mellan ansökningstillfällena. CSN är också medveien om dessa problem och kommer enligl vad jag under hand inhämtat alt i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 föreslå ålgärder i syfte all få en bättre fördelning av stöden i förhållande lill efterfrågan. CSN menar att detla bör kunna ske ulan all man behöver frångå principen all huvuddelen av de ansökningar som gäller gmndskolesiudier bör beviljas.

Redan för budgetåret 1979/80 räknar CSN med all inom ramen för den fastställda fördelningen kunna göra vissa justeringar med hänsyn till

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om fördelningen av anslagen för det särskilda vuxenstudiestödet

ansökningarnas fördelning på olika slödformer och län.

Jag är med hänsyn lill de ålgärder som redan planeras inom CSN inle beredd au föreslå ell omedelbart slopande av nuvarande fördelning av medlen till vuxensludiestöd. Jagavseremelleriid alt noga följa utvecklingen. Jag är inte heller främmande för tanken att pä sikt ge vuxenutbildnings-nämnderna ell siörre ansvar. Mer genomgripande förändringar av nuvarande fördelningsprinciper bör dock enligt min mening underställas riksdagen, och jag finner det därför naturiigl alt ta upp frågan igen i anslutning lill nästa budgetproposition.

LARS GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Jag ber all få tacka slalsrädet Wikström för svarel på min interpellation. Jag tycker all svarel är posilivi och präglas av förslåelse för de problem jag har lagil upp i interpellationen.

Det är bra all CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 avser all föreslå åtgärder som syftar lill en fördelning av stöden som bättre svarar mot efterfrågan. Om della kan ske, som CSN lydligen tror, ulan att man frångår principen om att huvuddelen av ansökningarna på grundskolenivå bör beviljas, ålerslår all se. Del blir ju anledning alt ålerkomma lill del problemet i samband med behandlingen av budgelen för 1980/81.

Jag lar naturligtvis ocksä fasta pä statsrådet Wikströms formuleringar i slutet av svarel, där han säger att han noga skall följa ulvecklingen och all han skall överväga ett siörre ansvar för vuxenuibildningsnämnderna. Jag tolkar della om siörre ansvar för vuxenuibildningsnämnderna som innefattande ocksä en möjlighel lill siörre frihet för nämnderna. Den friheten borde, enligl min mening, ocksä få användas lill all prioriiera korttidsutbildade, oavseti om de hänförs lill den ena eller den andra kvoten.

Till sisl nolerar jag med tacksamhet statsrådet Wikströms löfte all la upp frågan igen i anslutning lill nästa budgetproposition. Samtidigt villjag peka på all det mellan dagens datum och datum för nästa budgetproposition ligger etl val, och jag dristar mig till all, beroende på valutgången, göra en alternativ tolkning av svarets sista sats. Den allernaliva tolkningen skulle innebära all riksdagsledamoten Jan-Erik Wikström finner det naturligt all siödja en socialdemokralisk budgetproposition som innehåller förslagom förändringar i den riktning som jag tror all statsrådet Wikström och jag är överens om.

Med della berjag au än en gäng få lacka för svarel på min interpellation och uttrycka min tillfredsställelse över alt det var så positivt

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag anser all man bör inta en sakslåndpunkl, oavsett om man sitter i regeringsbänken eller om man är riksdagsledamot Jag tror att Lars Gustafsson känner mig tillräckligt väl för att vela alt den uppfattning somjag redovisat är den uppfattning som Jag har i sak och attjag kommerall ha den, oavseti vad som händer i seplember.

När del gäller sakfrågan villjag gärna säga all jag lycker all Lars Gustafsson

har rätt i del han pekar pä i sin interpellation. Del är min avsikt all göra de förändringar som han där har aklualiseral. Jag tror också all del är rikligl all ge vuxenuibildningsnämnderna siörre handlingsfrihet De har full kompetens för all göra den avvägning som Lars Gustafsson har efteriyst

LARS GUSTAFSSON (s):

Herr lalman! Jag har ingen anledning all polemisera mot statsrådet Wikström, ulan Jag lar fasta pä all vi,oavseti om del är statsrådet Wikströms eller mill parti som lägger fram nästa budgetproposition, lydligen är överens om all reglerna för fördelning av det särskilda vuxensludieslödei behöver ändras och alt de behöver ändras så, att huvudsyftet med stödel får ell starkare genomslag.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Överläggningen var härmed slulad.

§ 3 Om beredskapen mot oljekatastrofer

Kommunminislern BERTIL HANSSON erhöll ordet för att i ell sammanhang besvara dels följande interpellationer. nämligen 1978/79:169, anmäld den 29 mars, av Märta Fredrikson (c), 1978/79:173, anmäld den 17 april, av Carl-Henrik Hermansson (vpk), till statsministern,

1978/79:177, anmäld den 20 april, av Erik Johansson i Hållsla (c), 1978/79:178, anmäld den 20 april, av Kari-Erik Svartbetg (s),

dels följande frågor, nämligen

1978/79:465, anmäld den 29 mars, av Maigaretha af Ugglas (m), 1978/79:472, anmäld den 30 mars, av Gustav Lorenlzon (vpk), 1978/79:491, anmäld den 17 april, av Mats Hellström (s), 1978/79:499, anmäld den 19 april, av Per Olof Håkansson (s).

och anförde:

Herr lalman! Märta Fredrikson har i en interpellation frågat mig om jag anser del nödvändigi att vår oljeberedskap förstärks så all oljeutsläppen kan las om hand lill havs innan de når kusten. Hon har också frågat om del planeras anskaffning av det svensktillverkade sysiemel för svepning och upptagning av olja till havs, vilket framgångsrikt har använis vid försök i England. Vidare har hon frågat om jag avser att förslärka kommunernas oljeberedskap och om jag anser alt oljeskyddsberedskapen i Ösiersjöskärgår-den är lillräcklig.

Carl-Henrik Hermansson har i en interpellation frågat statsministern om han vill ge en fullständig redogörelse för de svenska myndigheternas förberedelser för all möla den senasle oljekalaslrofen i Östersjön, sedan de hade fält kunskap om oljeutsläppet i Venlspils. Han har också frågat varför

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

inle en massiv militär insats gjordes på ett lidigare siadium av oljebekämpningen och om insatserna av personal och materiel f n. kan bedömas som lillräckliga eller om ylleriigare insalser förbereds. Vidare har han frägai vilka initiativ regeringen avser all la i vissa hänseenden, nämligen

dels för alt 1974 års avtal mellan Östersjöstaterna skall träda i kraft,

dels för alt få tillräckliga beredskapsplaner för oljebekämpning upprättade,

dels för att säkra en enhetlig operaliv ledning av all oljebekämpning,

dels för all fl en bälire personell och materiell beredskap mot oljekalastrofer (utbildning av arbetsledare, uppläggning av beredskapsdepåer, förmånligare regler för ersäitning till kommunerna elc.>saml

dels slulligen för all söka förhindra all nya oljekalastrofer inträffar (strängare internationella regler, begränsningar av rällen för oljetankrar att passera vissa farvatten, föreskrifter om konslmktioner av oljetankrar etc).

Erik Johansson i Hällsta har i en interpellation frågat mig om jag anser att frågan om ansvaret för oljebekämpning'är klarlagd och all del finns en lillfredsställande beredskapsplan för berörda samhällsorgan i händelse av oljekatastrofer av den typ som nu har drabbat Stockholms skärgård. Han har ocksä frågat vilka initiativ regeringen avser all vidta för all förslärka beredskapen för framliden och om regeringen avser att ge ortsbefolkning och lots- och fyrvakispersonal bälire möjligheler all snabbi gripa in i bekämpning- och saneringsarbelel.

Karl-Erik Svartberg har i en interpellation frågat mig vilka skälen är för regeringens beslut alt göra en massiv insats med militär personal i oljesa-neringsarbelel i Stockholms skärgård, då man i Bohuslän hänvisades lill

kommunernas egna insalser och en "självsanering genom naturens

egna läkande krafter". Han harockså frågat av vilka orsaker saneringsfarlyg och personal har omdirigerats frän saneringsarbetet pä Bohuskusten lill moisvarande arbete i Stockholms skärgård.

Margaretha af Ugglas har frågat mig hur slora resurser vi har satsat på all bygga upp en beredskap mot oljekalastrofer, om jag anser att den svenska beredskapen mot oljekalastrofer är lillräcklig och, om inte, vilka ålgärder Jag avser vidla för att skapa en lillfredsslällande beredskap mot oljekalastrofer vid våra kuster.

Gustav Lorenlzon har frågat mig vilka åtgärder Jag tänker vidta för all skapa fullgod beredskap mot oljekalastrofer saml för alt på grund av gjorda erfarenheter se lill att oljeutsläppen las om hand lill sjöss innan de har nätt kusten.

Mals Hellström har frågat mig vilka extraordinära ålgärder av ekonomisk, personell och teknisk art regeringen är beredd all vidla för att minska miljöskadorna av den nu akluella oljekalaslrofen i Stockholms skärgård och av den som tidigare har drabbat Bohuskuslen.

Per Olof Håkansson har frågat mig om Jag delar landshövdingens i Stockholms län uppfattning all riksdagen nyligen har fattat beslul som undanröjer brandlagehs gillighel.

Cari-Henrik Hermanssons interpellation har lämnats över lill mig.

Jag besvarar interpellationerna och frågorna i ell sammanhang.

Uppgiften alt svara för oljebekämpning lill havs och i kuslvatinen åvilar tullverkets kustbevakning. Den särskilda beredskapsorganisalionen för delta har byggts upp successivi sedan är 1970. T. o. m. innevarande budgetår har anvisats ca 100 milj. kr. för denna beredskap, varav för anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. ca 75 milj. kr. För de anvisade medlen har bl. a. anskaffats, eller pågår anskaffning, av skilda typer av oljebekämpningsmaleriel samt olika slag av miljöskyddsfarlyg, som behövs föratt kunna utnyttja oljebekämpningsmaterielen effekiivi. Vidare har kustbevakningen fåll vissa personalförslärkningar, som särskill har avsells för all sköta underhåll och drift av oljebekämpningsmaterielen. Senasl har riksdagen på regeringens förslag pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisat 25 milj. kr. för anskaffning av tre miljöskyddsfarlyg som ersättning för äldre fartyg. För nästa budgetår har anslagel lill beredskap för oljebekämpning lill havs m. m. höjts från ca 6,5 milj. kr. till ca 9,2 milj. kr., eller alltså med drygt 40 %. Under detla anslag finns en förslagsvis betecknad anslagspost till koslnader för bekämpnings-operationer, som medger kustbevakningen alt ta i anspråk alla de resurser av olika slag som behövs vid en bekämpningsoperalion.

Kustbevakningens beredskapsorganisalion för oljebekämpning lill havs och i kuslvatinen är fortfarande under uppbyggnad. Planerad anskaffning av materiel har sålunda ännu inte kunnat verkställas i full omfatining, och den fortgående tekniska ulvecklingen medför alt ny och bättre materiel successivi kan tillföras organisaiionen. I delta sammanhang kommer man bl. a. au uppmärksamma det syslem för svepning och upptagning av olja lill havs som Märta Fredrikson åsyftar i sin interpellation. Del har emellerlid först hell nyligen av vederbörande förelag anmälts färdigt för ulprovning i Sverige. Det finns alltså ännu inle tillräckligt underlag för beslul om en eventuell upphandling av denna utrustning.

Räddningstjänsten är enligl brandlagen en kommunal uppgift. Med räddningstjänst förslås enligl lagen bl. a. verksamhei för alt vid oljeulfiöde avväria eller begränsa skada pä människor eller egendom eller i miljön. Kommunerna är dock inte skyldiga all vidla ålgärder för oljebekämpning lill havs eller i kuslvatinen. För sina koslnader för bekämpning av löskommen olja som har fiutit i land frän havet flr kommunerna ersättning av statsmedel med ell vissl mindre avdrag.

Del är alltså staten genom kustbevakningen som svarar för oljebekämpningen till havs och i kuslvatinen, medan bekämpningen lill lands ankommer på kommunerna. Jag har i samband med de nu akluella händelserna haft särskild uppmärksamhel riktad på frågan om della skilda huvudmannaskap kan ha förorsakat några ölägenheter. Vid mill besök i Bohuslän vitsordades det från kommunalt håll att samarbetet med kustbevakningen fungerade mycket bra. Dåjag emellerlid känner till all del även har kommil fram viss krilik, anser jag att det kan finnas skäl alt överväga frågan i etl lämpligt utredningssammanhang.

Som svar pä frågan om förberedelserna för all möta oljehotei mot den

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskåpen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

svenska ostkusten kan jag meddela följande.

Den 12 mars kl. 19.30 mottog kusibevakningsledningen ett telexmeddelande från sjöbevakningen i Finland om att etl finskt lankfarlyg samma dag hade iakttagit ell oljehalte elva nautiska mil ulanför Dagö. Dagen därpå kompletterades meddelandet med att ell ryskt fartyg lio dagar lidigare skulle ha grundslöu utanför Venlspils på lettiska kusten och all härvid ca 5 000 lon råolja skulle ha läckt ul.

En av de första åtgärderna från svenska kustbevakningens sida var au hos vederbörande sovjetiska myndighet per lelex begära informalion om grund-störningen och oljeutsläppet. De begärda uppgifterna erhölls i lelexsvar försl den 21 mars. Del meddelades då au del sovjetiska tankfartyget Antonio Gramsci hade haft grundkänning vid Venlspils den 27 februari och att detla hade resulleral i ell oljeutsläpp av viss kvanliiei råolja ("of some quanliiy of crude oil"). Del meddelades vidare au konsekvenserna av oljeulsläppet höll på au elimineras genom mekanisk upptagning och dispergering samt alt slullig bekämpning ("liquidalion") av ett mindre oljehalte pågick på en position utanför Dagö.

Dessförinnan, den 16 mars, hade en representant för sovjetiska ambassaden i Stockholm kontaktat utrikesdeparlemeniel och informerat om alt ell sovjetiskt tankfartyg hade gått pä grund på sovjetiskt lerriiorialvallen utanför den lettiska hamnen Venlspils. Man hade inle fltt några uppgifter om utsläppets omfallning. Ålgärder för bekämpning av den utläckta oljan hade inletts. Denna underrättelse, som omedelbart vidarebefordrades till kustbevakningsledningen, innehöll sålunda inga detaljer om oljeulsläppet Den utgjorde emellerlid ändå en bekräftelse på att en lankfariygsolycka hade inträffat ulanför inloppet till Venlspils.

Den första operativa åtgärden efter rapporten från finska sjöbevakningen var alt kustbevakningsflygels dagliga spaningar utsträcktes till havs så att de även omfattade omrädei ulanför mittlinjen mellan Golland och baltiska kusten. Den 23 mars upptäckte den svenska flygspaningen ett område med oljeinblandad is ca 30 nautiska mil väster om Dagö, vilket innebär drygt 60 nautiska mil öster om Almagrundel. Upptäckten föranledde kustbevakningen all enligl gällande överenskommelser sända ell varningsmeddelande, s. k., POLWARN, lill flnska sjöbevakningen. Därmed etablerades ell dagligt löpande informationsutbyte med vederbörande finska myndigheter om de fartygs- och fiygspaningsaktiviieter som pä ömse häll sattes i gång på grund av denna upptäckt Härav framgick successivi att oljeinfekterade drivisbälten fanns i beiydande omfattning utspridda längs iskanten syd om Åbolands och Ålands skärgårdar. De fortsalla spaningarna visade emellerlid att isflaken drev ut till havs och smälte efter hand. Då detla skedde, bildades en mycket tunn oljefilm som sä småningom upplöstes i vattnet Någon olja under isen kunde inte upptäckas, vare sig av den finska eller svenska kustbevakningens fartyg, som gjorde upprepade undersökningar härom.

Frågan om vilka bekämpningsälgärder som i detla läge borde övervägas diskuterades mellan de finska och svenska oljebekämpningsmyndigheierna. Resultatet blev all man nödgades konstatera all del inte finns någon teknik.

med vilken man skulle kunna till havs avlägsna den olja som fanns inmängd i isen. Man mäsle tänka på all del var fräga om väldiga ismassor i norra Östersjön och alt oljan, trots all den kunde orsaka stor skada om den kom i land, ändå bara utgjorde någon promille av isens volym.

Ännu de sista dagarna i mars hade varken den svenska eller den finska sjöbevakningens fartygs- och fiygspaningar gett underlag för bedömningen alt del förelåg elt omedelbart hol mot den svenska ostkusten. De ovanliga svärigheler som var förenade med spaningsarbetei lill följd av isen och den vidsträckta yla där oljan kunde länkas upplräda föranledde dock att man måste bereda sig för all möla ofömlsedda händelser. Därför hölls den successivi upptrappade beredskapen hos berörda ledningsorgan och bekämpningsenheter oavbrutet pä en hög nivå.

Dagarna kring månadsskiftet mars-april rådde dimma och dålig sikt såväl till havs som i östra Mellansverige. Della försvårade farlygsspaningen. Tidvis blev såväl fiyg- som helikoplerspaning hell ellerdelvis omöjlig inom akluella områden till sjöss. Pä eftermiddagen den 2 april upptäcktes de första oljeklumpar som hade frigjorls från isen i samband med all denna under långsam smältning drev in i yttre delarna av Stockholms norra skärgård. Försl i della läge började oljan bli åtkomlig för upptagning, i första hand med hydraulmanövrerade gripskopor på kustbevakningens miljöskyddsfartyg.

Sä fort del blev klart all oljeinfeklerad drivis var på väg in i Stockholms skärgärd begärde kustbevakningen hjälp med fartyg och personal från flottans förband inom Ostkustens öriogbas och någol senare även frän kustflotlan och kustartilleriet. All begärd hjälp har omedelbart ställts lill förfogande och omfattade när den var som störst 9 fartyg, 20 arbelsbälar och ca 200 man ur flottan samt 3 fartyg, 8 arh)eisbätar och ca 40 man ur kustartilleriet Marinens insalser var som störst under påskhelgen saml dagarna närmast före och efter denna helg.

I delta sammanhang villjag nämna all kustbevakningen har lagl upp länsor på vissa lotsplalser och meddelat erforderliga instruktioner. Sjöfartsverket har i Stockholms skärgård lämnat all den medverkan med fartyg och loispersonal som har begärts av kustbevakningen. Den viktigaste insats som ortsbefolkningen liksom lots- och fyrpersonalen kan göra är att rapportera till kustbevakningen oljeförekomsler som iakttas till havs och i kuslvatinen. Della har skell i della och i mänga andra fall.

Vad belräffar medverkan i övrigl frän militär sida bedömde länsstyrelsen i Stockholms län att någon massiv insats av militär personal inle var motiverad sä länge bekämpningen av oljan från landsidan var begränsad lill Värmdö kommun och sköttes under del kommunala brandförsvarels ledning genom väl planerade insatser i stor omfallning genom frivilliga. Sedan lägel hade utvecklats därhän att militär hjälp blev nödvändig även pä landsidan, begärdes och erhölls sådan hjälp från Östra militärområdet Della skedde i samband med all länsstyrelsen den 11 april beslöt all överta ledningen av insatserna i berörda kommuner och utse en särskild befälhavare för alt leda verksamheten.

Jag vill härerinraomaiidei i kungörelse (1969:85, senaste lydelse 1976:165)

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

om militär räddningstjänst m. m. finns föreskrifter om att militär hjälp skall lämnas pä begäran av generaltullstyrelsen, länsstyrelse, chef för lullregions bevakningskontor, polischef eller kommunal brandchef, om sådan hjälp är nödvändig för all vid nödläge avvärja överhängande fara för liv eller hälsa, för omfattande förstörelse av egendom eller för avsevärd skada i miljön. Del behövs alltså i sådana fall inte nägol beslul av regeringen.

Den av Cari-Henrik Hermansson omnämnda Helsingforskonvenlionen av år 1974 om skydd av Östersjöområdets marina miljö - som innehåller ulföriiga bestämmelser om samarbele vid bekämpning av havsförorening -har hittills ratificerats av fem av de sju stater som undertecknade konventionen. Sverige våren av de första stater som ratificerade konventionen. Det finns goda förhoppningarom all konventionen skall ratificeras av återstående två stater och därmed träda i kraft'i år. Även om konventionen ännu inle har trätt i kraft och därmed fåll bindande verkan för medlemsstaterna har en interimskommission redan inlett den praktiska verksamhelen. Inom kommissionens ram har bl. a. upprättats en arbetsgrupp som sysslar med frågor om förebyggande av miljöfariiga utsläpp från fartyg och om bekämpning av havsföroreningar.

Vidare är en expertgrupp direkt inriktad pä oljebekämpning. Frän svensk sida avser vi att ylleriigare intensifiera vårl engagemang i denna gmpp för alt finna former för prakliskl samarbete lill sjöss vid siörre oljebekämpnings-operalioner i samband med lankfartygsolyckot

Jag vill ocksä nämna all det nordiska samarbeiei pä ålgärdssidan redan nu finns reglerat i den s. k. Köpenhamnsöverenskommelsen, en överenskommelse om samarbele i fråga om ålgärder mot öljeförorening som trädde i kraft år 1971. Parterna i denna överenskommelse har enats om såväl samverkan vid konkrela oljebekämpningssiiuaiioner som modeller för gemensamma övningar.

Med anledning av Karl-Erik Svartbergs fråga om omdirigering av "saneringsfarlyg" och personal från Bohuskuslen lill Stockholms skärgård vill Jag erinra om att saneringsarbeie närmasi är en kommunal angelägenhel. Trols detta inträffar del all kustbevakningen - som Ju har ansvarecför bekämpning av olja till havs och i kuslvatinen - efter bekämpningsarbeiets slutförande hjälper kommunerna med transporter från friliggande öar av olja och oljehalligt skräp som har samlals ihop på öarna. I del nu akluella fallel gällde det att förstärka kustbevakningens egna bekämpningsinsatser, dvs. rädd-ningsijänstinsalser, i och ulanför Stockholms skärgärd. Della förutsätter enligl gällande beredskapsplaner en viss uttunning av bekämpningsresurserna inom en eller fiera av kustbevakningens övriga regioner. Det transportbehov som kommunen har i sill saneringsarbeie får i ett sådant fall lösas genom att man hyr lämpliga iransportbälar. Della har f. ö. skett och sker i Stockholms skärgård.

De insatser som har gjorls för bekämpning av oljeulsläppet i Östersjön är myckel omfattande. Det gäller såväl från direkt ansvariga myndigheters sida som från militärt håll och från frivilliga. Jag vill i della sammanhang ultrycka min stora uppskattning för del skickliga och vikliga arbele som utförs. Dessa

omfattande insatser är ullryck för en höjd ambitionsnivå när del gäller
bekämpnings- och saneringsinsaiser vid oljeutsläpp. ..

Jag vill meddela all regeringen har gett 1977 års oljeskyddskommiiié (Kn 1977:03) i uppdrag att granska och utvärdera händelserna såväl pä Bohuskuslen som i Stockholms skärgärd. Uppdraget omfattar både alt kartlägga och analysera händelseförloppen fr. o. m. den första rapporteringen t o. m. saneringen och all föreslå alla de åtgärder av organisatorisk, resursmässig eller annan art som kan befinnas motiverade av erfarenhelerna. Jag vill för egen del framhålla all del är särskill angeläget all fä klariagl på vilka sätt och i vilken utsträckning dessa händelser har varit unika i förhållande till lidigare olyckor och hur vi skall kunna skydda oss mot upprepningar. Båda händelserna har del gemensaml all del rör sig om oljeutsläpp som har skett på Slort avstånd och som inle har blivit kända eller kunnal lokaliseras omedelbart. En konsekvens redan av avsiåndel synes ha varil all oljan har kunnal komma i land var som helsl inom ell vidsträckt område. Härtill kommer de särskilda svårigheter som isen har medfört både för spaningsarbetei och för bekämpningen. Alll della måste studeras noga sä all vi får möjlighel all stå bäure rustade i framtiden.

Redan i del Jag nu har sagt ligger att Jag anser all vår beredskap för oljebekämpning, trots de slora insalser som har gjorls på all bygga upp den, inte kan belraklas som färdig ulan måste successivi förbättras. Del är regeringens uppfattning att skyddet för våra hav och kuster mot oljeskador måste ges en ökad prioritet. Jag uppfattar ocksä interpellanlernas och frågeställarnas inställning så att det bör finnas föruisäiiningar för enighet härvidlag.

Tre kommittéer- 1977 års oljeskyddskommiiié, kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter och sjöövervakningskommiiién(H 1977:05) -behandlar ingående frågor som gäller inriktningen och omfattningen av värt oljeskydd samt samordningen och ledningen av övervakningen och räddningstjänsten lill sjöss. Del gäller även de spörsmål som har ställts i interpellationerna och frågorna och som jag inle har direkt behandlal i del föregående. Kommillén om oljerisker vid sjötransporter avlämnar sitt betänkande under sommaren, och de båda övriga kommittéerna lämnar sina betänkanden något senare.

Regeringen har för avsikt all skyndsamt behandla kommiiiéförslagen och lägga fram ell handlingsprogram för riksdagen med såväl kortsiktig som långsiktig inrikining framför allt i syfte all förebygga oljeolyckor.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Jag ber all fä tacka herr statsrådet Bertil Hansson för svarel.

Jag är tacksam för att där inte finns hänvisning till självläkande krafter.

Sedan i november dä Bertil Hansson svarade på min fräga i anslutning lill den oljekatasirof som drabbade Bohuskuslen den 13 november harjag nu för fiärde gängen här i kariimaren aktualiserat behovet av alt se över har oljeiransporter sker och varoljeskyddsberedskap finns. Jag har motiverat hur

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

nödvändigi del är alt vi med allt vi är mäktiga släller upp lill skydd för denna farsot, lill skydd för den olja som i ökande mängd hotar och skadar livet i havet och på stränderna samt människorna.

Jag har varil envis och bör måhända förslå Bertil Hanssons behov av att i en tidningsartikel skriva all han anser mig vara blind och okunnig och all jag leder andra vilse, varvid enligt Bertil Hansson slutet naturligtvis blir "sorgligt och missvisande för läsekretsen". Bertil Hansson har även via tidning uttalat all "bohuslänningarna får komina med velliga förklaringar lill vad de är missnöjda med".

Ja, vi är inte glada för oljeutsläppen lill havs, för de oljeskador som blir följden och för vad som hänt kusten. Och del är inte Bertil Hansson heller. Vi anser all del är rätt all ingående la upp frågan om hur vi bäst skall ordna del förebyggande skyddet och-då de slora oljeutsläppen f n. är ca ell om dagen och omfattar mängder av olja - hur vår oljeskyddsberedskap bäst skall fungera. Del var positivt att statsrådet den 26 mars besökte Bohuskusiens' drabbade områden. På Geriesborg visas jusl nu en utställning om lössläppt olja kallad "När oljan gick till". Den är väl värd all ses och begrundas, och det är moiiverai all lyssna lill dem som där berättar om den.

Pä bildskärmen visas foton frän oljenedsmuisningen pä västkusten. Fotona, som har tagits av ett par grabbar- Reine Nygren och Peter Ljunggren -, visar nedsmutsningen, fågeldöden och del svåra, tunga och kladdiga manuella arbetet. Kosinaderna hittills för saneringen trorjag är väl kända för Bertil Hansson liksom att oändligt myckel kvarstår all göra. Jag skall därför inle upprepa della. Jag har lalal om min önskan om en annan och fastare syn pä oljeutsläppen och all vi inte kan hälla på och skada jordens lillgångar såsom vi nu gör.

Milt engagemang är inte, säsom Bertil Hansson tror, nypåkommet. 1 över lio år harjag talat om vikten av all vi skyddar miljön.

I slulet av 1960-talel väckies Jag ordenlligl av min doller som deltagit i fiskerislyrelsens forskningar i Östersjön och vid Krislineberg i Bohuslän. Hon sade:

"Vad är det vi håller på med egentligen? Vad är del för nytta med all vi anstränger oss för alt ge föda lill jordens behövande befolkning när vi samtidigt gör alll vi kan för att skada havets tillgångar, som skulle kunna ge oss så myckel. Vi är ännu bara i början av kunskapen om havets möjligheler att ge av sina rika tillgångar bl. a. för all förse oss med mal och medicin. Och inbilla er inie alt oljetankrar i Brofiorden aldrig kommer au ge några oljeskador."

Det var länge sedan hon sade della.

Oljeutsläpp av olika slag sker kontinuerligt De slora uppmärksammas mest. Alla de mindre gäller tillsammans betydande kvantiteter olja. Jag har någonstans läst att 16 "n av den olja som fraktas över haven hamnar i vattnet Jag har lyvärr inte kunnat kontrollera sanningshalten av denna uppgift.

Väst- och ostkust har nu båda pä en gång hårt drabbals. Frågan om oljeskyddei är inie en deballfråga för lokalpatriotiska känslor, men varje lokalt område måste fä sätta in alla resurser. Debatten rör varje del av landei

som drabbas, men del är också i hög grad en global debatt All del skulle behöva inträffa skador på båda sidor av Sverige för all de många skulle engagera sig kan beklagas, men del är eu friskhetslecken att engagemangel nu blivii slarkare. Del har del även blivii hos de ansvariga, vilkei Bertil Hanssons svar visar. Del är bra, och jag är glad för del.

Beriil Hansson frågade varför vi är missnöjda. Ja, de människor som vid alla lilltallen så lojall harsiälll upp för all la handom oljan lill havs, som har salsal sig och sill arbele, som har de av Bertil Hansson efterfrågade kunskaperna, de har måst konstatera att de inte har förfogal över den kända leknik med vars hjälp de kanske hade varit bättre rustade. De har i stort sell varil försvarslösa. Deras insalser är i hög grad berömvärda. Besvikelserna hos dem måsie ha varil stora vid båda de akluella oljekaiastroferna.

Den kamp som förs pä land är svär och otäck. Det är inle konsligl all del behövs en oljeskyddsutrusining per man och dag. Och saneringen är ännu inle slulförd. Finsaneringen kan ge nya skador när oljeresierna rinner ner mellan småslenarna och i sanden. Vi har inle sell vilka skadorna blir på havsbollen, för reproduklionen av havels växi- och djurliv. Men vi har sell de många lusenials oljedödade fåglarna, vi har sell hur de dödsmärkia drar sig upp ur oljesmelen. Skadorna på människans miljö och på människan känns svåra och onödiga.

1978 års slora lankerförlisning vid den franska kuslen och del arbele som har följt därav misstänks ha gett människorna skador. Sjukdomsfallen av exempelvis eksem och epilepsi har ökal i de oljedrabbade områdena. Nu anser franska staten det hell nödvändigt all oljan i den tanker som gick lill bollen efter kollisionen för kort tid sedan tas upp.

Del frågas efter vettiga förklaringar till värt missnöje. En vill Jag ge för min egen del. Det är liv del gäller. Vi kvinnor kan få höra alt vi är känslomässiga, och därför skulle vårl engagemang vara för känslomässigt. Känslomässigt -ja, varför inte. Del skall vi inle skämmas för. Vi -jag själv - har givii nyll liv förlivei som skall föras vidare. Engagemanget för all skydda liv ärdjupl. Men vi kvinnor är inte ensamma om au vilja ge skydd åt livet - allt liv: Känslomässigt engagemang utesluter inte saklighet

När jag skrev min inierpellalion hoppades Jag all väsikusiolyckan skulle ge erfarenheler som kunde bespara oslkuslen all drabbas så hårt Men den drabbades.

Vi har kunnal läsa om all på en kaj ligger ell syslem i lio exemplar för svepning och uppiagning av olja. Öslersjöoljan driver obönhörligi moi land, men kvar pä land ligger de frän Norge lånade systemen oanvända. Och vi läser om en karusell av beställning för köp, avbesiällning och lån. Materielen ligger där. Del är, förlät liknelsen, som om småpojkar kivas, ej medveina om hur allvarligt holei av den drivande oljan är. Borde inie de som har lill uppgift all försöka ta hand oljan ute i havet få tillgång lill både de lio lånade och de lio beslällda sysiemen? Kusibevakningen har sedan länge syslem av, samma sorl. I vinlras användes della, med goil resuliai sägs del, när en lanker läckle ul olja i Falkenbergs isbelagda hamn.

I svarel slår exempelvis all kusibevakningen har lagl ul länsor. Det är

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

förnämligt De fanns och användes vid Landsorl ulanför Nynäshamn.

Av ansvarig personal har jag hörl all de draglänsor som ställdes lill förfogande inle log nägol område, för allra minsia skräp måste de rensas. De länsor som statsrådet hänvisar lill var inle lill myckel nytta. Vinden vände, oljan gick ut och spreds över ell siörre område.

Flyg- och helikoplerspaning saues in, men man fann ingen olja. Människor i småbåtar med långsam fart såg emellerlid oljeklumpar på varje meter vatten.

Ansvarig personal som jag har lalal med säger sig ha varil med om rätt myckel och anser all del någonstans är fel. Svensk oljeberedskap fungerar inte som den skall, och dä finns det alla skäl i världen all se över funktionerna.

Vid alla tillfällen av upptäckt oljehoi har försvarsberedskapen varil god, men ändå - trots skickliga och berömvärda insalser av kunnigt folk och trots alla andra insalser - är resultatet nedslående: Det finns en effektivitet som ej fär gensvar.

Kusibevakningen har en mycket fin teknik lill sill förfogande, dyrbara spaningsflygplan och exklusiva miljövårdsfarlyg, men ändå går oljan i land.

Man har exemplifierat detta pä följande sätt: "Om vi har de allra bästa spanings- och rapponeringsmöjligheier, om vi därigenom flr veta plats och klockslag när en fiende anfaller, men sedan inte har en enda man med funktionsdugligt försvarsvapen, vad hjälper då spaning och rapportering? Underrättelser om olja räcker inle långl om man ändå inte kan ta hand om den."

Del finns denna gång en positivare ton i Bertil Hanssons svar. Beredskapen behöver utbyggas och viklen av alt klarlägga i vilken omfallning de båda aktuella utsläppen varil unika i förhållande till andra olyckor framhålles. Men är inle varje utsläpp unikt allleftersom havet, väder, vind, strömmar, lemperaiurförhällanden, oljans beskaffenhet m. m. varierar? Vi fär vara beredda på alt varje utsläpp kan vara unikt och all oljeutsläppen och skadorna lyvärr kommer att upprepas lill dess all enigheten om all vi mäsle la krafttag för att kunna motverka och ta hand om oljeutsläppen blivit sådan all insatserna blir verkningsfulla.

Det är bra all den nämnda oljeskyddskommiitén, som redan skaffat sig så mycken kunskap, får fortsätta och att den fär väsenlligt mer omfattande uppdrag. Del gäller ju livels möjligheler för framtiden.

Jag vill tro att vi alla - liksom vi är i Jordbruksutskottet - är ense om en ny syn på oljeutsläppen, om att del behövs en hård rapporteringsskyldighet för alla, om att bästa resultat erhälles när oljan tas upp ur vattnet, om alt oljan inle får "sänkas" och om all förseelserna bör följas av så kännbara straff all de blir olönsamma. Del förslag som här är lagl bör redan skärpas.

Två slora olyckor sätter äntligen kraft och allvar bakom de krav som framförls pä ökad säkerhet, exempelvis:

all lillsammans med kustländerna skriva regler all ingen annan olja än partikel märkt sådan får las emol.

all öka den gemensamma övervakningen och oljeskyddsberedskapen,

all skaffa speciella oljetankrar för bälire skydd mot läckage,

all få speciella korridorer för oljetankrar att färdas i, liksom fiyget har, och en bälire havsövervakning,

all ställa högre krav på lolsplikl även för mindre fartyg, eftersom tankbåtar uppenbarligen lar slora risker,

all få ökad bogserassislans - bogserbäiar kan åtfölja oljetankrar för all vid behov omedelbarl ingripa,

all inte dra in fyrpersonal och t ex. lotsutkiken vid Lysekil, vilket ej är försvarbart,

att läla rekryter i fiotlan få utbildning i oljeskyddsberedskap samt

att samordna alla enheter till sjöss, t. ex. de statliga enheterna, fiskebåtarna, vilka bör ersättas när de las i anspråk, sjöräddningssällskapel m. fl. Sjöräddningen har obyräkratiska och personliga kontakter med andra slaler och kan därför tillfrågas. Man släller sig säkert till förfogande.

Det är riktigt all landei och även kommunerna, som Bertil Hansson antyder, behöver mer av samordnad beredskap och av kunskaiier om hur denna beredskap skall fungera. Grupper av människor bör ulbildas som har anknytning lill exempelvis hamnmyndigheter, kommuner, raffinaderier, oljeborrtorn och sjöfart Dessa grupper fär då lära sig att la ansvarel vid oljeuisläpp och för bekämpningen av oljan. De kunde få var sin siräcka av kuslen som sitt ansvarsområde.

Del finns länder som är mycket rädda om vallen och kuster och som satsar hän på skydd, exempelvis Australien, Nya Zeeland, Singapore och Hongkong. Regeringen bör sända representanter lill dessa länder. Det kan löna sig. Heder ål alla insatser på detla område.

På Shetlandsöarna har den störsla terminalen för tankbåtar byggts. Där sker utsläpp, även frivilliga. Därifrån har rapporterats problem. Sheilandsfå-ren har enligl expertis drabbats av oförklarliga sjukdomar där de betar. Många får har på kort lid avlidit.

Folkel är i uppror och hotar spränga terminalen i luften.

Del finns på många håll frukiansvärda problem för all form av liv. Del behövs även ökad forskning för alt undersöka vad som sker efter oljans framfart

Herr talman! Del finns sä myckel all säga, alt poänglera, gäng på gång, men här kommer ju fler att lala efter mig.

Del fär inle finnas prestige i frågan om bäsla skyddei för hav och kust, och jag vill slula med ell citai ur den specialsång som .sjöngs på Geriesborg i lördags. Vi känner del ungefär så ute vid kuslen.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

"Och oljan drev in emot kusten drev in emot klippa och vik och lade sej tung mellan skären lill fåglarnas gälla skrik -Och fåglarna dök i del svarta och kvävdes i tusental

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

Och bottnarna sveptes av giftet som bottnen i Dödsskuggans Dal

Och folket kom samman längs kusten och såg hur svart allting var och kämpade, slet som för livet för ali rädda del bästa vi har -För all rädda del levande vattnet och dom skönaste stränder som fanns och spara del liv som hotas av Kapitalets nonchalans

Och folkel längs kusterna lärde lärde det plågsamt och hårt; vi kan inle lämna äl andra alt värna det liv som är vårt -Vi själva ska stå här längs kusten och äga den makt som ska lill alt sälta herrar i fängelse om dom inte sköter sitt spill!" (Sebastian Lybeck)

Herr lalman! Vi har all anledning alt salsa alla resurser som är möjliga.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Samtidigt somjag tackar kommunministern försvaret måste Jag uttrycka min besvikelse över brislen på konkrela uppgifter när det gäller de ställda frågorna. Vi har nu under kon lid upplevt två oljekatastrofer - den vid Bohuskusten och den i Stockholms skärgård. Arbetet föratt få bort oljan pågår forlfarande i bägge fallen och kan beräknas ta ännu åtskillig lid och åtskilliga arbetstimmar i anspråk. Men regeringens talesman redovisar inget konkrei åtgärdsprogram för vad som mäsle göras. Han nöjer sig med au hänvisa lill ulredningar. Närdessa är klara skall regeringen återkomma. Men alla vel all under liden kan nya oljekalastrofer inträffa vilken dag som helsl. Skall man dä klara dessa med utredningar, eller skall man be alt katastroferna snällt väntar tills utredningarna och regeringen är klara över vad som måste göras? Del är självklart att ulredningar kan vara nödvändiga, men när katastrofer hotar måste man läla det konkreta beredskaps- och skyddsarbetet komma i första hand. Vad tänker alltså regeringen omedelbart göra för att i möjligaste män söka förebygga nya oljekatastrofer och minska skadeverkningarna av sädana, om de trots alll skulle inträffa? Del är den första frågan, och den har vi trots del länga anförandet inie fäll någol svar på.

Till 1977 års oljeskyddskommiiié har regeringen gett uppdraget att granska och utvärdera händelserna såväl på Bohuskusten som i Stockholms skärgård. Jag har ingen invändning mot del uppdraget, men jag anser all regeringen har skyldighet att redan nu framlägga en egen värdering av dessa händelser och

av framgångar och brister i bekämpningsarbetet. Även om bekämpningen till lands ankommer på kommunerna enligl brandlagen måste statsmakterna anses ha det övergripande ansvarel för hela oljebekämpningen. Del är hell orimligt, om regeringen inle skulle erkänna och känna deUa ansvat Det ärju också därför en rad riksdagsledamöter ansett sig kunna ställa interpellationer och frågor till regeringen om oljekatastroferna. Men del har vi ju gjort därför all vi ville ha regeringens värderingar av vad som hänl. Vilken är alltså regeringens värdering av de bägge oljekaiastroferna, och hur ser regeringen på framgångar och brister i bekämpningsarbeiel? Del är den andra frågan, och den har vi heller inle fåll någol svar på.

Innan Jag går över till vad ett ålgärdsprogram mot oljekalastrofer enligl min mening måste innehålla skall jag något kommentera de akluella händelserna i Stockholms skärgård i anslutning lill de frågor jag ställt

Men först vill jag betona del självklara i alt oljekatastrofer skall bekämpas med samma kraft vare sig de inträffar på västkusten eller berör Stockholms skärgärd. Det förfärliga som hänt Bohuskuslen har flera gånger debatterats i riksdagen. Del är vikfigl alt det här inte blir någon motsättning mellan miljövänner frän västkusten och från oslkuslen. De har samma iniressen av effektivt skydd och effekliva åtgärder mot oljekatastrofet Älskar man ett hav och en kustremsa så älskar man för övrigl vanligen ocksä de andra.

Så konkrei till händelserna i Stockholms skärgård under de senaste månaderna. Enligt kommunminisierns svar har man hela tiden gjort alll som varit möjligl. Ingel mera hade behövt eller kunnal göras. Varför denna skönmålning när del är obestridligt att en rad brister i beredskapen avslöjats?

Den 10 mars enligt sovjetiska uppgifter i Dagens Nyheler den 11 april, den 13 mars enligl kommunminisierns svar fick de svenska myndigheterna kunskap om en sovjetisk oljetankers grundslötning utanför Venlspils och del oljeläckage som skett. Den 23 mars upptäckte den svenska fiygspaningen ell område med oljeinblandad is ca 60 nautiska mil öster om Almagrundel. Vad som nådde den svenska allmänheten var i huvudsak endasl optimistiska uttalanden från ansvariga myndigheter att någon större fara inte förelåg.

Detla läisasspel upprepas nu i kommunminisierns svar. Del talas om alt de forlsalla spaningarna "visade all isflaken drev ul till havs och smälte efter hand. Då della skedde bildades en mycket tunn oljefilm som sä småningom upplöstes i vattnet." Någon olja under isen kunde man inle upptäcka. - Det är här en påtaglig likhet med den argumentation som fanns i kommun-ministerns svar den 22 januari lill Kari-Erik Svanberg och Gustav Lorentzon om oljekalaslrofen vid Bohuskuslen. Där sägs att "den olja som iakttogs lill sjöss bedömdes vara under upplösning och i drift lill havs, varför kustbevakningen inie ansåg det meningsfullt all försöka ta upp den".

I bägge fallen talas om att oljan driver ut till havs, och därför behöver man inle göra någol. Nu är som vi alla vet Atlanten litet större än Östersjön, men de bägge haven har i alla fall en påtaglig likhet, nämligen att vinden kan vända! Finns inte vindkantringar i myndigheternas världsbild?

För au göra en lång historia något kortare så vill jag direkt säga, att jag inte

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

2 Riksdagens prolokoll 1978/79:139-140

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

kan finna alt man använl liden frän den 10 eller 13 mars och fram till den 2 april, närde första ofieklumparna upptäcktes i Stockholms norra skärgård, pä ett klokt sätt. Betydligt mera omfattande förberedelser för att möta oljan borde ha kunnat göras. Viktiga insatser gjordes av kusibevakningen samt framför allt under och omkring påsken av som mest 240 man ur fiotlan och kustartilleriet Men den massiva insatsen fick göras av frivilliga, vilka gjorde elt beundransvärt arbete under dåliga förhållanden. Transporterna var frän början dåligt ordnade sä all mycken tid förspilldes, småbåtar för landstigning på skär fanns inte tillgängliga, effekliv maierial för omhändertagande av oljan saknades i beiydande utsträckning. I länsstyrelsens malerial, som utsänts till i varje fall frågeslällarna och inierpellanterna, sägs direkt au del anlal frivilliga som dellog helgen 7-8 april, 600-700 personer, utgjorde gränsen för den kapacitet man hade resurser all la emol. "Om det hade kommit fier frivilliga hade man fått avvisa dem."

Den 9 april begärde vpk:s riksdagsgrupp i ett ultalande en massiv militär insats mot oljekalaslrofen. Nästa dag uppvaktade vi kommunminislern om samma sak. Försiden 17 april saltes den siörre mililära insatsen in. Del finns inga uppgifter i interpellationssvaret om hur många man den kom all omfatta. Även vid en bedömning i efterhand förefaller det som om den borde ha gjorls tidigare.

De fullständiga skadeverkningarna av oljekaiastroferna i Bohuslän och i Östersjön är ännu inle kända. Klart är all beiydande skador på djur- och växtliv mäsle befaras. Stränder är dessulom nedsmutsade. Olja finns kvar, och saneringsarbelel måste pågå läng tid framåt. Vilka åtgärder förbereder nu myndigheterna för alt exempelvis direkt engagera bålfolket och övriga semesterfirare i rengöringsarbetet? Vilka anvisningar och tekniska hjälpmedel tänker man tillhandahålla?

Kommunminislern säger all vår beredskap för oljebekämpning inte kan belraklas som färdig utan måste successivt förbällras. Tillåt mig inslämma. Snabba ålgärder förefaller mot bakgrunden av oljekaiastroferna vid Bohuskuslen och i Östersjön nödvändiga ulan onödig tidsspillan.

A. Ålgärder för all söka förhindra att nya oljekatastrofer inträffar:
Strängare internationella regler för oljetankrar. Begränsningar av rätten för
oljetankrar all passera vissa farvatten. Föreskrifter om konstruktion av
oljelankrar-segregeradeballasllankar, dubbla bottnar osv. Ikraftträdande av
Helsingforsavialel och dess strikta lillämpning.

B. Effektiva förberedelser för oljesanering lill sjöss: Införskaffande av
tillräcklig och effektiv materiel i form av länsor, oljeupplagare och oljeupp-
lagningsfartyg. Sådan materiel förefaller all finnas - varför används den inte?
Konstruktion av lämpliga meioder ocksä för uppiagning av olja under olika
typer av isförhållanden - det kan ju bli is en gång lill runt Sveriges
kuster.

C. Effektiva åtgärder för oljesanering till lands: Upprättandeavenenheilig
operaliv ledning för all oljebekämpning. Upprättande av beredskapsplaner för
oljebekämpning - del fallas nu kommunala planer och därför också en
samordning av olika insalset Bältre personell och materiell beredskap mot

oljekalastrofer - utbildning av arbetsledare för all göra eventuella nya frivilliginsalser effekiivare, uppläggning av beredskapsdepåer, förmånligare ersättningsregler lill kommunerna så alt de kan förbereda sig bälire genom inköp av lämpliga båtar etc.

Dessa problem fanns berörda redan i min interpellation och framslälldes också som direkla frågor, men lyvärr harjag inle fäll någol svar pä dem av kommunminislern.

"Livet i havet skadas för åratal framåt när en oljekatasirof som den i Östersjön inträffar", säger en marinbiolog. Därför behövs del beslutsamhet och snabbhet när det förfärliga inträffat beslutsamhet och snabbhet pä grundval av väl gjorda förberedelser. Vi är mänga som lycker alt della saknats i myndigheternas handlande i samband med oljekaiastroferna vid Bohuskuslen och i Östersjön.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

öm beredskapen mot oljekatastrofer

ERIK JOHANSSON i Hållsla (c):

Herr lalman! Om jag skall vara rikligl positivt inställd, kan jag väl säga all jag fåll svar lill hälften pä min interpellation, och jag vill lacka för del.

Jag har fäll del klara svarel alt oljebekämpningen lill havs och i kuslbandet åvilar tullverkets kustbevakning. Lika klart har kommunminislern redovisat alt oljebekämpningen lill lands enligl brandlagen åvilar vederbörande kommun. Alt samarbeiei mellan dessa båda parter måste vara gott, om saneringsarbelel skall gå snabbt, är naturligtvis självklart.

Men om oljan nätt kuslen, som den gjorl vid den härolyckan i Östersjön, blir saneringen myckel arbetskrävande och skadorna på stränder, växt- och djurliv myckel omfattande. Därför vore det naluriiglvis oerhört viktigt om man vid sädana här olyckor hade möjlighel att fånga oljan innan den nått kusten. Och här framkommer vikten av all vi har spanande ögon som kan rapportera oljans rörelser ute lill sjöss. Jag syftar pä möjlighelen all ge fyr- och lolsplatspersonalen saml ortsbefolkningen bältre möjligheter all snabbi gripa in i bekämpningsarbeiel. Här saknar jag svar pä min interpellation. Det harju blivit allt vanligare all vi avbemannar fyr- och lotsplatserna, och därmed försvinner våra vakande ögon ute lill havs. Har inle kommunminislern någon synpunki på della?

Au kommunerna svarar för saneringen på land anser Jag vara riktigt Problemet med del systemet är bara att om kommunerna skall ha en fullgod beredskap för oljesaneringsändamål, blir del en beiydande kostnadspost för kustkommunerna, särskill sådana med omfattande skärgård, exempelvis min egen hemkommun Norrtälje. Sådana kommuner har i viss mån turism som födkrok. Del är risk för alt den inkomstkällan spolieras vid en sådan här olycka - i varje fall under en säsong, och det kan bli fler. Därför räcker del inle med alt kommunerna får ekonomisk ersäitning för de direkta kostnaderna vid saneringen efter en oljekatasirof De måste ocksä ersättas för del långsiktiga arbetet och planeringen för en oljesanering. Kommunerna måste ha en uppbyggd organisalion för all saneringen skall bli effektiv vid en inträffad olycka. Har man inle råd all hålla en sådan organisalion, ja, då måste kommunen plocka ihop folk främsl från brandkåren, och detta leder då lill att

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

öm beredskapen mot oljekatastrofer

brandskyddet under denna lid blir försvagat Därför anser Jag au beredskapen i kustkommunerna mot oljekalastrofer måste höjas och att staten måste ha det ekonomiska ansvarel härför.

Enligl tidningsuppgifter i dag sker del i genomsnitt ell oljeutsläpp per dag i Östersjön. Tillsammans gav detla ca 40 000 lon olja under föregående år. Alll talar alltså för alt beredskapen ule i kommunerna måste höjas. Men kommunerna orkar som sagt inle med del själva ulan måste ha ekonomisk ersättning.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Jag ber att fl tacka kommunministern för svaret pä min interpellation.

Ibland är det litet otrevligt att bli sannspådd. När vi den 22 Januari debatterade den oljekatasirof som drabbade Bohuslän i november 1978 gav Jag uitryck för den förvåning som bohuslänningarna kände över radions och de båda TV-kanalernas nyhetsbevakning av det inträffade - några enstaka notiser och reportage var del hela. Jag tillfogade: "Vi bohuslänningar undrar ibland vilket hojtande det skulle ha blivit om man haft samma oljehelvele i Stockholms skärgärd sedan millen av november mellan exempelvis Dalarö och Kapellskär. Det är en lika lång kusisträcka som den drabbade delen av Bohuskusten." Jag sade vidare alt massmedia nog skulle ha sett lill att det hade blivit hetare om öronen pä regeringen om det hade varil Stockholms skärgärd som drabbals.

Bekräftelsen på mina föraningar kom snabbt, för lyvärr drabbades också Stockholms skärgård av olja. Och vi fick belägg för hur ensidig nyhetsförmedlingen är. I praktiskt lagel varje nyhetssändning fick vi dag för dag följa oljans väg och hur den slog lill i Stockholms skärgård. Men vi har inte denna interpellationsdebatl för all diskulera den Siockholmsdominerade nyhetsbevakningen i radio och TV - den får vi väl la upp i ell annat sammanhang -ulan för all diskulera vår oljeskyddsberedskap och hur den eventuellt styrs av massmedia.

Innan jag går in pä kommunministerns svar, villjag ägna några minuter äl den fördebatl som kommunminislern har förl via Bohusläningen. I Bohusläningen den 25 april har kommunministern lagit upp min interpellation med följande formulering:

"Det är väl lättförklariigt alt jag reagerar slarkl, när riksdagsmän som Karl-Erik Svartberg (s) frän Bohuslän öppel framlräder med insinuationer och säger att regeringen ställt Bohuslän på undanlag då del gäller oljesaneringen."

Vilken insinuation harjag kommil med? Om kommunminislern läser min interpellation, skall han finna alt där inle förekommer några insinuationer alls. Jag redovisar bara de faktiska förhållandena i Bohuslän. Jag skall illustrera detta med hjälp av två ledare. Den 14 april skriver Bohusläningen:

"Nu har kommunminislern ryckt ut, ställt stora militära styrkor lill förfogande på statens bekostnad. Det är en intressant utveckling, i synnerhet

från Bohusläns horisont eftersom det stora utsläppet i höslas, som inte hinner bli färdigsanerai lill sommarens turistsäsong, inte alls föranledde motsvarande pådrag."

Jag kan också citera ur Göteborgs-Posten den 19 april:

"Det meddelas alt också kommunministern inspirerats med handlingskraft och begärt alt 500-700 man militär skall hjälpa till med saneringen på ostkusten när isarna börjar gä upp. Där jobbar f ö. redan flera hundra man från flottan och kustartilleriet så svetten rinner."

Litet längre ner i ledaren står det:

"Men både bohusläningar och andra har rätt att kräva att inte stockholmska nyhelsvärderingar förieder dem som har alt falla beslut om sanerings-insatserna."

Detta har jag redovisat i min interpellation, därjag framhåller att "värre är att mänga bibringats den uppfattningen att obalansen i nyhetsbevakningen påverkat regeringens och berörda myndigheters åtgärder".

Del är en helt korrekl beskrivning av hur saken har uppfattats i Bohuslän. Så nog fanns det, Bertil Hansson, fog för del jag skrev i min interpellation. Det var ingen insinuation frän min sida.

Nu vill vi i Bohuslän självfallet inte bygga upp några molsällningar mellan ostkust och västkust, inte spela ut den ene mot den andre. På den punklen håller jag helt med Cari-Henrik Hermansson. Vi slåss förvår miljö i Bohuslän på samma sätt som ni slåss i Stockholms skärgård. Del skall vi naturiigtvis fortsätta med. Vi har bara en önskan, nämligen all slippa oljekalastrofer sädana som den som drabbade Bohuslän i november och den som drabbade Stockholms skärgård nu för några veckor sedan.

Här nere i Kulturhuset pågår en liten skärmutställning om oljekalaslrofen i Bohuslän. Den beslår av bara tre skärmar. Man fick inte plats med flera. Men de säger litet grand om denna katastrof Dem som har möjlighel vill jag i likhet med Märla Fredrikson hänvisa lill den utställning som konstnärer, fotografer, författare, marinbiologer och föreningar har jobbat fram på Gerlesborgsskolan i Bohuslän. Den utställningen aren verklig tankeställare. Man blir deprimerad när man ser oljans verkningar på Bohuskuslen. Man blir deprimerad när man går utmed kusten och ser på de icke sanerade delarna men också när man ser på de delar som redan är grovsanerade och vel vilket fruktansvärt arbete som återstår innan man kan anse del hela avklarat.

Samtidigt som man blir deprimerad, blir man också imponerad av deljobb som har ulförts. Etl verkligt fint arbeie har gjorls ule i kommunerna, trots all de inle fick del stöd uppifrån som de begärde. De fyra drabbade kommunerna begärde detla vid en uppvaktning hos regeringen i början av december. De fick etl kortfatiat svar då: Ni gör jobbet - vi betalar. F. ö. har de inte ens fltt svar på den skrivelse som de lämnade fram i detla sammanhang.

Man blir imponerad när man ser jobbet, och man imponeras också av det fina samarbetet med kusibevakningen. Del var därför som man på Bohuskuslen ilsknade lill när de fartyg som man använde i saneringsarbelel drogs bort lill Stockholms skärgård. Jag har full förståelse för alt del behövdes insalser i Stockholms skärgård, men det behövs alltså fortfarande massor av

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

insatser ocksä i Bohuslän. Därför får man försöka balansera insatserna litet grand.

Vi har häckningssäsongen alldeles inpå oss, och vi vel au massor av fåglar kommer all slryka med därför au man inle ännu har sanerat Mänga delar är inie finsanerade, och mänga delar är inie heller grovsanerade. Här mäsle del alltså las kraftlag. Vi häri Bohuslän-jag nämner della för alt ge exempel på vad oljan släller lill med - uppskattat all 15 000 fåglar har avlivats eller direkt oljedödats, och från Östfold fylke kommer en rapport om ylleriigare 3 000. Detla är bara en av de många detaljerna i sammanhanget - även om detaljen alltså är 18 000 flglat

I saneringsarbelel har kusibevakningen enligl kommunerna gjorl utomordentliga insalser för att hjälpa kommunerna. Men del har uppstått en diskussion om saneringsarbelel. Räddningsfiänsten skall skötas av kommunerna, men statens brandnämnd har meddelal kommunerna direkt, vid överläggningar ule i Kungshamn, all saneringsarbelel enligl brandlagen inte åvilar kommunerna. Då måste jag fråga kommunminislern: Hur är del med detla? Är del kommunernas skyldighet enligl brandlagen all svara för saneringsarbelel och sedan skicka räkning lill regeringen?

I kampen mot oljan ser jag tre led. Jag är alltså delvis pä samma linje som Carl-Henrik Hermansson här.

1. Del gäller helt naturiigl all förhindra alt olja kommer lös.

2. Kommer olja lös på havet så skall den bekämpas sä snart den upptäcks. Någonstans flyter den ju i land, om den inte sjunker och förstör livet i havet och pä havsbottnen.

3. Om olja drabbar skärgården och kuslen trots de insalser man gjort i tidigare led, då måste del finnas en regional landbaserad organisalion som omedelbart kan sättas in i bekämpning och sanering.

Jag måste som Cari-Henrik Hermansson säga att det finns kolossalt myckel för regeringen all la ilu med direkt. Del går inte längre all bara hänvisa lill ulredningar som sitter och jobbar. Del finns redan nu förslag på hur man kan agera. Och vi måste naluriiglvis ställa oss frågan: Kan vi räkna med all beredskapen fungerar om della skulle hända igen? Vi måste ju tyvärr räkna med att vi har fiera oljekalastrofer inpå oss.

Vi socialdemokrater i Bohuslän har i en ganska omfattande moiion om oljeskyddsberedskapen, som vi lämnade in i januari, tagit upp dessa tre led i kampen mot oljan och pekal pä hur vikiigi det är all fl en internationell övervakning av oljeulvinningen i Nordsjön. Vi har i Bohuslän väldigt svårt alt förlila oss pä den nationella övervakningen. Vi anser att Nordsjön är etl vikiigi hav, och vi vel hur oljeutsläpp från plattformarna kan drabba oss.

Jag har en bild på en flaskpost, som jag ber att få visa pä kammarens TV-skärm. Del aren fiaskpost frän oljeplallformen Bravo. Den har påträffats i Bohuslän fyra veckor efter del att den släpptes i från Bravo. Della ger klart belägg för att när en flaskpost kan nå Bohuskuslen så kan också olja göra det.

Vi diskuierade i interpellationsdebatten i januari rapporteringsskyldighet beträffande iakttagelser av oljebälten på havet. Jag fick då svarel att

Nordsjööverenskommelsen ålägger befälhavare på fartyg och fiygplan all rapportera. Ja, del är korrekl. Men jag fick ocksä under debatten vetskap om all den svenska lagstiftning som är nödvändig för au denna överenskommelse skall bli gällande ännu inle har iräil i kraft. Vi bad all den frågan skulle påskyndas, och den har påskyndats - för nu har jordbruksutskottet all behandla regeringens proposilion om denna rapponskyldighei för all Nordsjööverenskommelsen skall kunna träda i kraft Det är bra all della kommer fram som etl resultat av de påtryckningar vi kommil med. Andra förslag från oss har gällt registrering av oljetankfartygs färdvägar- Märta Fredrikson och Cari-Henrik Hermansson har varit inne på samma linje - parlikelmärkning av alla oljelaster, lotspliki, kännbara ekonomiska sanktioner osv.

Närdet sedan gäller att bekämpa olja på havet -det andra ledet -sä måste vi åsladkomma en internationell samverkan för all kunna klara de slora oljeutsläppen ule på havet. Det räcker inte med enskilda länders resurser. Och kusibevakningen måste ocksä ha lillräckliga resurser föratt kunna bekämpa oljan. Vi har fltt rader av hänvisningar - både från kommunministern och frän gränschefen, chefen för kusibevakningen - om att man har all känd leknik. Men där har vi nu-genom kommunministerns svar-fåll beskedom all det är myckel som ålerslår att göra för all förse kusibevakningen med resurser. På den punklen hardet skell en tillnyktring, skulle Jag vilja säga. Låt oss sedan se lill alt de resurserna kommer. Och uiöver de siörre resurserna för all bekämpa olja ute pä havet behöver vi grundgående arbelsbälar för all kunna bekämpa ofia i vikarna.

Som etl iredje led har vi sedan den regionala landbaserade beredskapsorganisalionen.

Låt oss nu hoppas alt kommunministern tar med dessa förslag och ser till all regeringen direkt lar ilu med frågorna sä att vi inle står lika handfallna när nästa oljeutsläpp drabbar svensk kust

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr lalman! Kommunministerns svar innehåller en hel del intressant informalion, men ändå kvarstår mänga oklarheier och frågetecken.

Olyckan inträffade lydligen den 27 februari. Sverige fick informalion försl den 12 mars via Finland. Varför hörde Sovjet inle av sig lidigare än den 16 mars - nära tre veckor efter olyckan? Har regeringen framfört klagomål om della lill Sovjetunionen? Kommer Sverige all kunna kräva skadestånd från Sovjetunionen?

Sverige fick informalion den 12 mars. Ännu de sista dagarna i mars bedömdes enligl interpellationssvaret all del inle "förelåg ett omedelbarl hol mot den svenska ostkusten". Detla menar Jag är anmärkningsvärt Tidningarna var redan då fulla av rapporter om oljehotei mot våra kuster.

Min fräga till kommunminislern väckies den 29 mars. Del verkar som om myndighelerna har reagerat lika långsamt som kommunminislern, som har tagit fem veckor på sig för all besvara min fräga här i riksdagen.

Vilka exakta förberedelser vidiogs egenlligen mellan den 12 mars och den 2 april, då oljan drabbade öarna? Man kommer inle ifrån intrycket all

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

myndigheterna klart underskattat riskerna och otillräckligt utnyttjat tiden mellan den 12 mars och den 2 april - det var hela tre veckor. Varför sattes exempelvis inle militär in lidigare och i siörre skala? Del enda som fungerade varju frivilliginsalserna, och de människor som använde sin påskhelg till att kämpa mot oljan i skärgärden är verkligen värda etl slort lack.

All oljan fanns visste vi frän den 12 mars, men man kunde inte veta värden skulle hamna, och man kunde då knappast heller begära att alla kommuner med kuslslräckor skulle ha börjat vidta förberedelser. Däremot borde regeringen och länsstyrelserna ha kunnat förstå att det fanns beiydande risk för att oljan skulle komma alt drabba någon del av kusten. En slutsals av detta som kommunminislern också borde vara förmögen all dra är att ansvaret för de tidiga förberedelserna måste ligga på en central instans, en högre instans än kommunerna - den kan då vara på regional eller på central nivå.

Kommunerna kan få "ersäitning av statsmedel med ett visst mindre avdrag", säger kommunministern i svarel. Hur slort är avdraget? Kan det vara rimligt alt kommunerna skall vara ansvariga fören del av kostnaderna? Måste inle della vara en sak som hela landei skall bidra till? Vore del inte riktigt all exempelvis inrälla någon form av katastroffond för ändamål som detta?

Det akluella ryska utsläppet sägs ha varit på 5 000 ton olja. Vad hade hänl om del hade varil eil ston oljefartyg som sprungit läck? Vad hade hänt om del skell närmare vår kust och gett ännu mindre tid för förberedelser? Vad hade hänl om olyckan inträffat en månad senare, när alla sjöfåglar återvänt till sina häckningsplaiser? Del finns anledning au konstalera all del internationella samarbetet runt Östersjön inte fungeral i del här sammanhanget och att vår beredskap är dålig - också på så säll alt del lydligen fattas redskap och ulruslning för all vi skall kunna bekämpa ofian. Finnboda Varv har tacknämligt fått visa sin behövlighel genom all i all hast bygga en oljeponlon. Skall del behöva vara på det här sätlel, att myndigheterna reagerat långsamt och otillräckligt och all delia relativi lilla oljeutsläpp om 5 000 lon lell lill en synnerligen besväriig situation?

Kommunminislern meddelar i svaret att han gett 1977 års oljeskyddskommiiié i uppdrag alt granska och utvärdera händelserna såväl i Stockholms skärgärd som vid Bohuskusten samt alt "föreslå alla de åtgärder av organisatorisk, resursmässig eller annan art som kan befinnas motiverade av erfarenheterna". Detla är bra, men jag hoppas att kommunminislern tillagt alt della uppdrag måste utföras skyndsamt. Det brådskari Dagens osäkerhel i fråga om hur vi skall trygga vår energiförsörjning ger inget hopp om att vi snart skall komma ifrån vårt stora oljeberoende. Det är därför helt nödvändigt all vi skaffar oss en effekliv organisalion för oljebekämpning, som snabbi kan träda i kraft, och att denna organisation förses med tillfredsställande resurser. Oljeutsläppen väntar inle på några ulredningar!

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Även Jag vill lacka kommunministern för svarel.

På min fräga, vilka åtgärder kommunministern tänker vidla för all skapa fullgod beredskap mot oljekalastrofer samt för all pä grund av gjorda erfarenheler se lill alt oljeutsläppen tas om hand till sjöss innan de nätt kusten, svarar kommunminislern följande -Jag citerar direkt ur svarel:

"Kustbevakningens beredskapsorganisation för oljebekämpning till havs och i kuslvatinen är fortfarande under uppbyggnad. Planerad anskaffning av materiel har sålunda ännu inle kunnat verkställas i full omfattning, och den fortgående tekniska utvecklingen medför all ny och bättre materiel successivi kan tillföras organisationen."

Det är alltså hell andra ljud i skällan än vad vi lidigare hört från statsrådet i debatter dä oljeutsläpp i havet varil föremål för behandling i riksdagen. I dag erkänns - och någol annal går inle all göra - all del egenlligen inle finns någon effekliv beredskapsorganisalion för bekämpning av olja lill havs och i kustvatten, trols att del i denna riksdag under mänga är har förts debatter om jusl möjligheterna att få en effektiv beredskapsorganisation för all bekämpa oljeutsläppen lill havs. Det skulle alltså behövas tvä omfattande oljeutsläpp -del ena som spolades upp i Bohusläns kustland och del andra i Stockholms skärgård - med katastrofala följder för all del skulle las mera allvarligt på frågan!

Svarel som kommunminislern avgivit här i dag trorjag faktiskt är allvarligt menat, liksom jag tror att kommunminislern lar seriöst på frågan om oljeutsläppen lill sjöss. Följande slår också i svarel: "Det är regeringens uppfattning all skyddet för våra hav och kuster mot oljeskador mäsle ges en ökad prioritet" Del är klart all dylikt hälsas med tillfredsställelse - förutsatt givelvis all del blir en effekliv uppföljning, så att del inle bara ärell löfte i ett svar som avges i riksdagen.

Del är egenlligen ell onödigt påhäng som kommunminislern gör i slulet av svarel, där han förutsätter all det kan råda enighet mellan frågeslällarna och regeringen om att skyddei av våra hav och kuster mot oljeskador skall ges prioritet, då nu kommunministern uttalar sig som han har gjorl. Del är Just della - att skyddei av landets hav och kuster mot oljeskador skall ägnas betydligt större uppmärksamhet än vad som varit fallel och ges prioritet - som gång pä gäng och vid olika tillfällen aktualiserats i frågor från riksdagsledamöter till regeringen under flera år som gäll - alltså inle endast till den regering som nu innehar regeringstaburetterna, ulan även lill lidigare regeringar. All den nuvarande regeringen lycks vara ense med interpellanier och frågeställare är givelvis en framgång. På mig verkar det också som om kommunministern i och med del yttrande som han avgivit i riksdagen i dag vill ha slut pä hela debatten.

Den uppfattningen bibringas man även då man tar del av avslutningen i kommunministerns svar, där han hänvisar lill de tre kommittéer som varil i verksamhei sedan år 1977. Dessa kommittéer har dock ännu inte kommil med sina betänkanden. Vi bör ge oss lill tåls, menar tydligen kommunministern.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

öm beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Kommunminisierns löfte, att regeringens avsikt är att skyndsamt behandla förslagen från dessa kommittéer och lägga fram ell handlingsprogram för riksdagen, alll i syfte all förhindra oljeolyckor, kan egenlligen bara vara en tröst för ett tigerhjärta. Trots den långa tid dessa kommittéer haft på sig har ännu ingel belänkande sett dagens ljus. Därtill bör las med i sammanhanget hur de frågor som vi i dag debatterar lidigare har behandlals av regeringar av olika politiska kulörer. Desvarsom tidigare a vgelts harju mestadels gått ul på all Sverige haren god beredskap. Sä var fallel redan i början av 1970-lalet vid omfattande debatter i denna kammare.

De tvä senasle oljeutsläppen, del ena ulanför Bohuskuslen, det andra i Östersjön, som båda drabbat de svenska kusterna så svårt, reser frågan om allvar bakom kraven på åtgärder. Au under nuvarande förhållanden avslöja vem eller vilka som gjorl sig skyldiga lill oljeutsläpp och därmed orsakade vattenföroreningar har i de flesta fall ställt sig omöjligt

Sverige är omgivet av avgränsade vatten. Östersjön är etl innanhav. Även om Kattegatt och Skagerak avslutas i Nordsjön kan det sägas att samma förhållanden råder där som i Östersjön. Dessa förhållanden måste innebära au Sverige lillsammans med angränsande kustländer kan överenskomma om au skriva tillämpliga regler för sjöfarten på dessa vallen.

Kustländerna vid Östersjön liksom vid Kattegatt och Skagerak borde, för att råda bot pä rådande missförhållanden, överenskomma all inte la emot annan olja än sådan som är parlikelmärkt Detta har gång på gäng framkommit i debatter lidigare här i riksdagen och del har framförts även i dag. Jag vill understryka vikten av della. Kustländerna vid Kattegatt och Skagerak mäsle träffa en sådan överenskommelse. Det skulle troligen sälla stopp för forlsalla ansvarslösa utsläpp, då dessa säkeriigen skulle avslöja den ansvarige.

Även om utsläppen inte är orsakade av uppenbar vårdslöshet - exempel härpå flnns nu senasl från Östersjön - bleve del inga diskussioner om vilka fartyg som orsakat oljeutsläppen, om oljan varit parlikelmärkt.

De katastrofer som drabbat Sverige vid två lillfållen på kort lid borde vara Slarka argument då förhandlingar skall föras med andra näraliggande kustländer i denna fråga.

Vidare sker oljeiransporter över vatten vid landets kuster utan de kontroller och begränsningar som borde vara självklara. Varför inle ha särskilda korridorer för oljefraklare lill sjöss? Dylika korridorer finnsju när del gäller luftfarten. Flygplanen får inle lämna sina kurser ulan föregående anmälan, detla av säkerheisskäl. Med flygpairullering kan sädana fartygskorridorer konirolleras. Oljeuisläpp skulle bli lättare all upptäcka. Därtill skulle det också vara lällare all fastställa vilken oljefraklare som vid den akluella lidpunkten befann sig i området.

Sedan kan trots alll omfattande oljeutsläpp lill sjöss ske långl frän de svenska kusterna. Jag tänker närmasi pä vad som kan drabba Bohuskusten vid utsläpp i exempelvis Engelska kanalen eller vid Nordsjöfällen. Varifrån oljan vid den senaste oljekalaslrofen vid Bohuskuslen kom är ännu inle fastställt Här borde del internationella samarbetet utökas och överenskom-

melserna bli mera restriktiva. De multinationella oljebolagen, som driver oljeborrningarna i Nordsjön, är sannerligen inte Guds bäsla barn. Vad som berättas i böcker som utkommit i Norge under den sista liden och vad som i flera program visals i Norsk FJernsyn om dessa multinationella förelags uppträdande i Nordsjöfältel är sannerligen avskräckande och borde vara lämplig läsning för Sveriges kommunminisler.

Det är min personliga uppfattning all den fräga vi i dag diskuterar inle är betjänt av att den görs lill en partipolitisk stridsfråga. Det är en stor fråga och ell stort problem som angår hela den svenska nationen, även om det i första hand kan lyckas gälla kustbefolkningen. Men del gäller också de många andra människor som har anknytning lill havet och landets kuster. Det gäller också, och inle minsl, om del marina livet vid landets kuster skall ha möjligheler att överieva.

Sverige med sina långsträckta kuster är särskilt utsatt när del gäller oljeskador. Della bör särskill framhållas vid förhandlingar med angränsande kusinalioner, för all bärande överenskommelser med dessa länder skall nås. De senaste oljekatastroferna är exempel härpå. F. ö. tycks dessa kusinalioner ha en lika dålig - för all inle säga sämre - beredskap än Sverige att möta oljeutsläpp lill havs.

Jag skulle förmoda, herr lalman, au dessa länders regeringar lar del av vad som för deras del är inlressanl och som är föremål för behandling i Sveriges riksdag. Om nu dessa länder gång på gäng får höra frän ansvarigt statsråd au Sveriges beredskap är god för all möta oljeutsläpp lill havs, men troligen vel alt så inle är fallel, gör inte heller dessa länder någol för all lösa problemet Del är ju i stort sell en gemensam uppgift för kusinaiionerna.

Därför hjälper del föga - snarare är del lill nackdel när del gäller all föra frågan närmare dess lösning - att söka ställa Slockholmsinlressen mot bohuslänska eller vice versa.

Likaså hjälper del föga och är snarare lill nackdel, då sialsräd från olika regeringar under åren förklararall landels oljeberedskap lill sjöss är god men kan göras bälire, eller att den är god men under ytterligare utbyggnad, som det har sagts. Eller som när ell statsråd i en deball i denna kammaren för flera år sedan på fulll allvar förklarade "all dispergeringsmetoden, räu använd, är den i många fall enda rationella metoden att skydda kuster och stränder mot oljeskador". Om denna melod skulle få vara avgörande, har man naturligtvis inle anledning all bygga ut någon effekliv oljeberedskap. Del går inte heller för sig au vid omfattande oljeutsläpp deklarera alt naturens egna krafter själva klarar saneringen.

Oavseti vilken politisk kulör regeringar haft, har man lagil myckel lättvindigt -Ja, jag vill påstå nonchalant- på frågan om oljebekämpningen lill sjöss och vid landets kuster. Därför har landei i dag inte heller någon effektiv beredskap.

Det enda riksdagsparti som inle har en trasa med i denna - får jag säga smutsiga och illaluktande - byk är vpk. Värt parti har inie nött regeringstaburetterna. Övriga partier är i det här fallel lika goda kälsupare.

De olika statsråden har ju inte själva formulerat de svar som vid olika

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot olje katastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

tillfällen under åren har avgivits på interpellationer och frågor. Statsråden har givelvis - skulle jag förmoda - vänt sig lill dessa s. k. experter, personer som sitter i ledningen för beredskapen för oljebekämpningen, och begärt deras utlåtande om beredskapen, Därförärdet så myckel merskrämmande med en dylik ledning som har funnils för denna beredskap, och frågan är om den inte efter vad som har hänl skulle bytas ut Jag tänker dä inle närmasi på denne s. k. gränschef i Stockholmsområdet, som lydligen mer föriiiade sig pä all de signalerade oljeutsläppen i Östersjön skulle hamna vid finska kusten än i Stockholms skärgård.

Della oefterrättliga förhållande inspirerade lill den moiion jag väckte i riksdagen vid årets början, med yrkande om tillsättande av en kommission som skulle granska alla fakta kring den senasle oljfekataslrofen vid Bohuskuslen.

Turerna hade som bekant varit många och underliga: Det var brister i rapporteringen. Sambandei mellan kusibevakningen och polisen hade brustit betänkligt Och varför tillsattes inte en omedelbar uiredning för all undersöka varifrån den myckna oljan härstammade? Delta är endasl några exempel. Vaksamheten borde givelvis ha varil pä sin plats. Som bakgrund hade ju regeringen oljekalaslrofen i Nordsjön vid del s. k. Bravofäliei våren 1977, som orsakade en omfaltande deball i riksdagen den 10 maj samma år.

Jag tolkar kommunminisierns svar här i dag som ell berikiigande av min moiion och dess yrkande, då han säger: "Vid miu besök i Bohuslän vitsordades det frän kommunall häll att samarbetet med kusibevakningen fungerade myckel bra. Dåjag emellertid känner lill alt del även har kommil fram viss kritik, anser jag all del kan finnas skäl all överväga frågan i ett lämpligt ulredningssammanhang."

Del varju en uiredning som jag begärde i min motion. Denna uiredning skulle dock inle begränsa sig lill kustbevakningens handlande, utan Jag hade anförl en rad andra exempel.

Därtill skulle det ha varil pä sin plais all undersöka varför länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län förhållit sig sä passiv och varför ingen militärhjälp gavs trots att, enligl tillgängliga uppgifter, de av oljeutsläppen drabbade kommunerna begärt sådan hjälp. Länsslyrelsen i Stockholms län bör faktiskt ha en eloge för alll del redovisningsmalerial som ställts till frågeställarnas förfogande i dag om ålgärder som vidtagits för att bekämpa oljeulsläppet i Stockholms skärgärd. Dylikt redovisningsmaterial har inte länsslyrelsen i Göteborg ställt till vårl förfogande. Man kan fråga sig varför.

Svarel som kommunminislern har avgivit här i dag är omfattande och bär därtill - enligl mill sätt alt se - en ödmjukhetens prägel, vilket hedrar kommunminislern, lill skillnad från de svar som lidigare avgetts under åren då frågan om oljebekämpningen har diskuterats.

Kanske ansvariga myndigheler i dag, efter två omfattande oljekalastrofer vid de svenska kusterna, har väckts ur sin Törnrosasömn och börjat inse vidden av hela frägekomplexet och de varningar som under åren riklals lill olika regeringar, inle minsl från riksdagsledamöter, om en effekliv beredskap för all möla oljekatastrofer.

Efter au under åren ha varil med vid olika debalter i riksdagen om oljebekämpningen till sjöss och vid landels kuster - första gången var i anslutning lill en enkel fråga i gamla riksdagshuset 1968 - och hört olika statsråd behandla denna allvarliga fråga, är del kanske inle underiigi om man Släller sig en aning skeptisk, även till del svar som har avgelts i dag.

Till sisl, herr kommunminisler, skulle Jag vilja ställa en fräga i anslutning lill svarel som avgivils, om att man i etl lämpligt ulredningssammanhang skall överväga frågan om viss krilik då del gäller kusibevakningen i Bohuslän, dess handlande och dess samarbete med övriga involverade: När kommer denna utredning, och kommer man då att se frågan i hela dess vidd och inte behandla endasl det som gäller kusibevakningen och samarbeiei med denna?

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

MATS HELLSTRÖM (s):

Herr lalman! Jag ber alt fl lacka kommunministern för svarel pä min fräga.

De två oljekalastrofer som har inträffat har förorsakat utomordentligt slora påfrestningar på de marinbiologiska livsbetingelserna utmed våra kuster. Slora delar av del marina livet bedöms som svåri hotade. Före påsk ställde jag frågan till regeringen om vilka extraordinära ålgärder av ekonomisk, personell och leknisk art som regeringen var beredd att vidta för all minska miljöskadorna i samband med den nu akluella oljekalaslrofen i Stockholms skärgård liksom den kalastrof som lidigare drabbat Bohuskusten. Jag måste säga all del är en lämligen passiv redogörelse för händelsernas förlopp som lämnas i kommunminisierns svar. I en rad inlägg här i kammaren har man också pekat på den passivitet som rätt när det gäller katastrofen på Bohuskuslen och den myckel långa lid det har lagil innan man fåu i gång insalser där.

Såväl när del gäller Stockholms skärgärd, somjag skall ålerkomma lill, som när det gäller Bohuskusten innebär kommunminisierns svar au regeringen inte på någol säu har försökl göra en bedömning av hur slora oljeskadorna är i dag. Ingenting redovisas om själva sakfrågan som vi diskulerar i dag, nämligen all stora delar både av västkusten i Bohuslän och av Stockholms skärgård i dag är lidande av dessa miljökatastrofer. Jag menar att kommunministern måste redovisa för riksdagen hur regeringen ser på sakfrågan och tala om hur slora man anser de skador vara som lidigare drabbat Bohuskuslen och som nu drabbar Stockholms skärgård. Det är uppseendeväckande all ingenling av detta redovisas i svarel.

Ell faklum är all kalastroflägel för Stockholms skärgärds del fortfarande är akut på sina håll. Ny olja upptäcks fortlöpande och kommer hela tiden in mot stränderna där. Senast i fredags kom stora mängder olja in vid Biskopsö, som aren myckel känslig del av Stockholms skärgård. Myckel stora områden av Stockholms skärgård är ännu osanerade. Trols detla drog kusibevakningen förra veckan in den militärhjälp som lidigare givils. Enligl bedömningar som gjorls på många häll kan det myckel snart komma au behövas förnyad militärhjälp-somliga anser alt del redan nu behövs. Jag förutsätter alt sådan i

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

sä fall kan ställas till förfogande och all den kan sältas in snabbt.

Kommunerna kan f. n. lill stor del själva bekämpa oljan vid kusterna lill de delar av innerskärgården där man har näraliggande kommunikationsvägar, medan de däremoi har mycket svårt all bekämpa den olja som drabbar ytlerskärgården. Med den tekniska apparatur kommunerna har och med de möjligheter de har att ta sig ut med båtar och sedan komma tillbaka samma dag kan de inle uträtta särskill myckel, utan här krävs helikoplerhjälp, hjälp i form av all andra typer av fartyg ställs till förfogande liksom militärhjälp. Della är en förutsättning för att man skall kunna bedriva arbeiei effekiivi i ytlerskärgården.

När det gäller Stockholms yllerskärgård rör del sig om siora områden som jusl från miljösynpunkt i alla sammanhang har bedömts som de mest känsliga. I dessa områden, som ännu inte är sanerade, är problemen akuta. Det gäller t ex. Siora Nassa skärgård, som just nu har myckel stora oljeskador och som inte är sanerad, Gillöga, Lygnaskärgården, Fredlarna och Svenska Högarna.

Mot bakgrund av all vi har en pågående oljekatasirof vill jag fräga kommunministern: Hur bedömer kommunministern lägel när del gäller oljekalaslrofen såsom den utvecklat sig i dag? Den deball som vi för här i riksdagen nu gäller ju inle i första hand en historik - vi ärju milt uppe i en oljekatasirof Vilken bedömning gör kommunminislern när del gäller de ålgärder som fr. o. m. nu behöver vidias för all vi efter den katastrof som har drabbat oss skall kunna minska skadorna pä det marina livet och på fågellivet?

Beträffande den andra frågan - hur vi skall kunna gardera oss mot framlida katastrofer- menar mänga, efter de här erfarenhelerna, au trots del myckel hårda arbeie som kusibevakningen har lagt ned visar del sig att man uppenbarligen inle förfogar över lillräckliga tekniska resurser för att bekämpa den typ av olja som har drabbat Östersjön. Det har visat sig mycket svårt att med kustbevakningens apparalur kunna klara just den lyp av olja som nu har drabbat oss.

Vid Finnboda Varv finns det planer på en ny lyp av oljebekämpningsfartyg, en annan typ än den som har använts under den här krisen. Den nya fartygstypen har större räckvidd och bedöms kunna klara ocksä den sorts olja som nu har drabbat skärgården. Planerna finns klara i delalj vid Finnboda Varv. Jag vill uppmana regeringen all aklivi siödja arbeiei pä aU fä fram den här lypen av oljebekämpningsfartyg, dvs. att siödja Finnboda Varv i arbetet genom au anslå medel, så all de här fariygen också kan förverkligas. De finns alliså färdiga pä ritbordet

En annan sak som beiyder myckel för de praktiska möjlighelerna all bekämpa olja i Stockholms skärgård är alt fä lill slånd den oljebekämpnings-slation på Djurö, vars tillkomst tyvärr försenats på grund av trepartiregeringens sätt all hantera frågan. Själva byggandet av DJuröslalionen lades på is; man menade alt del kunde bli beroende av arbeiskraftssilualionen i Stockholm. Senare har pengar för byggandet anslagits, men alltså för senl. DJuröslalionen föroljebekämpning hade behövts underden här krisen, vilket

visas av de mycket stora praktiska problem som den personal fält slita med som har försökl all samordna insalserna ule i skärgärdshamnarna. Det är vikiigi all byggandei av DJuröslalionen nu verkligen kan påskyndas, sä all en samordnad oljebekämpningsslation kan stå färdig för den händelse flera kriser av del här slagel skulle iniräffa.

Dessutom visar både den här debatten och den diskussion som förts tidigare om oljekalaslrofen all del i del nuvarande sysiemel brister i fråga om samordningen. Olika organ har gjort olika bedömningar när del gäller utsläppen. Del är inte sä konsligl, eftersom del har varil utomordentligt besväriiga omständigheter med dimma, isbundenhet och sen upptäckt av själva oljan. Det är dock uppenbart att militär kunde och borde ha satts in lidigare än vad som skedde. Vissa kommuner begärde ocksä lidigare att länsslyrelsen skulle gå in och ta ell samordningsansvar. Del ärklarl all samlar man alll ansvar fören sådan här operation pä en hand blir del lättare all bältre fördela de tillgängliga resurserna, så alt de kan användas pä de avsnill där de allra mest behövs. Kommer samordningsansvaret in pä elt senl siadium, är resurser redan uppbundna och kan kanske inle sällas in där de bäst skulle behövas. Med den nuvarande uppdelningen - där kusibevakningen har ansvarel för bekämpningen lill havs, där länsstyrelsen har sitt särskilda ansvar och där kommunerna har hand om brandförsvaret - fungerar det inle. Den här krisen har tyvärr visal all det behövs en annan lyp av samordning. Man mäsle på ell lidigare siadium kunna upprälia beredskapsplaner för hur den här lypen av kris skall hanleras. Aklionerna skall i framliden kunna sällas in så all en samordnad aklion kan ledas och ledas från elt häll. Resurserna skall kunna användas av en ledning och därmed kunna användas på de avsnitt av kuslen som drabbals hårdast.

I della sammanhang vill Jag också hänvisa lill etl annal avsnitt i kommunministerns svar på interpellationer och frågor. Det gäller den fråga som framställts av PerOlof Håkansson. PerOlofHåkansson är förhindrad all vara i kammaren i dag, och jag ber därför all på hans vägnar få framföra del formella lackel lill kommunminislern. Hans fråga hade sin upprinnelse i några svårtolkade uttalanden om ansvarsfördelningen vid oljebekämpning. De gjordes i början av den s. k.Antonio Gramsci-operalionen. Kommunministerns svar visar med all önskvärd tydlighet all brandlagen gäller i della sammanhang. En annan sak enligl Per Olof Håkanssons uppfaltning är alt dess lillämpning kan ge anledning lill både lolkningsbekymmer och andra diskussioner.

Jagskall här inte närmare ulveckla PerOlof Håkanssons fräga, men jag vill la fasta på den del i kommunminisierns svar som säger att regeringen har givit oljeskyddskommiitén i uppgift au både kartlägga och analysera händelseförloppet fr. o. m. den första rapporteringen t o. m. saneringen och au föreslå alla de åtgärder, vilka organisatoriskt och resursmässigt kan befinnas motiverade av erfarenheterna. Della är bra, inle främsl därförall del går hell i linje med ett socialdemokraliskl iniiiativ som tidigare har tagits i just oljeskyddskommiitén, inte heller främsl därför att regeringen därmed i prakliken helt anslutersig lill del politiska initiativ som socialdemokraterna i

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

öm beredskapen mot oljekatastrofer

civilutskoliet föreslog i en motion år 1979, utan hell enkelt därförall jusl en sådan samlad och på en hand genomförd översyn är helt nödvändig.

GEORG ÅBERG (fp):

Herr talman! Jag vill inslämma i vad herr Lorenlzon var inne pä, nämligen all den deball vi för här i dag inle är och inle bör vara partipolitisk. Del är hell rikligl. Vi diskulerar här en hela folkels angelägenhet, och därför bör vi sä långl del är möjligl undvika att polemisera mot varandra.

Vi förslår alla innebörden av de risker som oljekalastrofer innebär, och Jag vill för egen del deklarera att jag är myckel lacksam för det stora iniresse som nu lycks vara för handen överallt Jag kan ändå inle undgå all peka på de debatter vi hade redan för ett tiotal årsedan -även herr Lorentzon var inne på della - där Jag personligen allvariigt varnade för vad som skulle kunna komma att hända vid oljeutsläpp i Nordsjön. De statsråd som dä var ansvariga -jag log upp frågan till debatt vid etl par tre olika tillfallen - tog inte särskill allvariigt på frågan. Vi hade dä ännu inte fltt några rikliga läxor pä vär egen kust, och därför var det kanske lätt au tro att vår beredskap var god och pä väg all bli ännu bälire.

Del är pä ell säll intressant att lägga märke till hur olika vändningar och uitryck kan komma igen i andras mun. När Karl-Erik Svanberg säger all det krävs kraftiga åtgärder och all dessa måste vidias nu, är del bra likl vad jag sade för åtta lio år sedan. Men det är bara bra att vi är eniga om de lag som mäsle tas och att vi gör vad vi kan för all rälla till del som nu är fel.

Den debatt vi hade här i kammaren 1977 efter Bravo-olyckan gav ett skrämmande exempel pä hur illa del slod till pä del internationella planet. Det redogjordes förhurdet stod till i Sverige, men redogörelse lämnades ocksä för hur det säg ul på det internationella planet när det gällde länderna runt om Nordsjön. Här fick vi klart för oss all det fanns fmktansvärl slora missförhållanden som behövde rättas lill. Vi påpekade dä - och jag vill göra del ylleriigare nu här i dag - all man på svenski håll har ell ansvar all agera som pälryckare. Jag är nämligen rädd för att talet om vad som händer på vår egen kust kan så lill den grad dominera debatten om oljeskyddei all del slora inlemationella ansvaret kommer bort Men del får inle ske. 1 så fall kommer vi i kläm pä ell sätt som inle är bra.

Del nämndes här lidigare all del ännu är två slaler som inle har undertecknat Östersjökonvenlionen, vilket gör all den ännu inle har trätt i kraft. Redan detla förhållande är mycket tråkigt, och alla åtgärder som kan vidias för att de slaler som forlfarande inle har ratificerat konventionen skall göra del bör också vidtas. Ell förhällande som vidare har påtalats är all Sovjet, den stat som var närmast ansvarig för att meddela vad som hade hänt i dess del av Östersjön, inle meddelade detta i lid. Ocksä sädana förhållanden måste uppmärksammas, om del i framliden skall bli bäure förhållanden på della område.

Diskussionen år 1977 ledde ändå lill alt dåvarande kommunminislern Johannes Anionsson lillsaite den uiredning som har fåu namnet oljeskyddskommiitén. Del har i dag riktals viss krilik mot alt den ännu inte har lagl fram

något förslag. Jag vill dock framhålla all de direkliv som denna uiredning fick blev litet för diffusa i den hast som man då arbetade i. Därför får nog utredningen la denna krilik med viss ro. Jag vill försäkra all del inle är pä grund av ointresse inom oljeskyddskommiitén som denna ännu inte är färdig med sill arbele.

Del är riktigt, som Märla Fredrikson sade i sitt anförande, alt varje olycka av del nu aktuella slagel är unik. Del finns icke tvä olyckor som är - lät mig säga det -ens tillnärmelsevis lika varandra. Della gör alt del blir myckel svårt all utvärdera materialet i oljeskyddskommiitén och all få fram ålgärder som kan leda lill bälire förhållanden. Del gäller t. ex. frågor som oljelänsornas effektivitet och utformning.

Låt mig t ex. peka på de båda akluella olyckorna vid Bohuskuslen och vid Stockholms skärgärd! På Bohuskusten slängdes oljan upp pä land i en rykande storm, då vattnet stod en meter högre än vanligt På oslkuslen rörde det sig om vinlerförhållanden med drivis osv.

Jag är mot denna bakgmnd glad över att oljeskyddskommittén har fltt mera preciserade direkliv för sina utvärderingar. Jag tror att det kommer att underiätta kommitténs arbete. Del är i varje fall betydligt lällare all vara efterklok än alt arbeia med dessa frågor när ålgärderna skall sältas in.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr lalman! Sådana oljekalastrofer som den som nu inträffade i Stockholms skärgård och t ex. den som nyligen ägde rum på västkusten medför ju mycket svåra problem för de områden som är drabbade. Jag har begärt ordel i denna inierpellationsdebait därför all jag lycker att del finns anledning att peka på den brist i samordningen av olika åtgärder som nuvarande organisalion medför.

Flera olika tidpunkter är angivna när del gäller de första rapporterna om kalastrofen. Men del som mest överraskar är ju att i massmedia fick man via kusibevakningen höra all oljan hade försvunnit-del var besked som gick ut då. Dagen efter kallar länsslyrelsen i Stockholm till katastrofmöte, och det sker per telefon till berörda kommuner. Den 3 april var del ell kataslrofmöte på länsslyrelsen, där del hade kommil in rapporter från boende i skärgården. Del är olja på mänga slällen men den är svär all upptäcka, var del vanligaste beskedet

Man kom på länsslyrelsen överens om att del fanns anledning överväga all samordning skulle ske och all man måste göra vissa priorileringar men också alt kommunerna inle då skulle starta saneringen. Nalurvårdsenhelen pä länsstyrelsen skulle ta fram en karta över prioriterade områden.

Del är de åtgärder som då vidiogs.

Den 5 april var del åierigen sammanträde på länsstyrelsen, och då kom man fram lill att ingel behov av samordning skulle föreligga, eftersom endast Värmdö kommun hade drabbals. Där hävdade man då molsalsen, för man var hell övertygad om att de andra kommunerna ännu inie visste om att de verkligen hade olja inom sin kommungräns.

Dagen efter kom man ändå fram lill del beskedel alt kommunerna skulle

3 Riksdagens protokoll 1978/79:139-140

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

dra i gäng saneringen, och vad som hände dä var all Djurö kommun satte i gång sin saneringsverksamhel och log i anspråk alla de resurser som fanns. På det viset blev det kanske en någol underiig fördelning av de tillgängliga resurserna.

Den 6 april hade man kommil underfund med all del här var elt ganska svårt fall och all en katastrof hotade, inle minsl inför den stundande flyitflgelsinvasionen. Då gick man ut i lokalradion med upprop lill frivilliga att vara med i elt arbete med insamling av oljan ute på skären, och dagen efter kom också 700 frivilliga. Man fick skrapa ihop del tonnage som fanns tillgängligt för alt kunna arbeia effektivt.

Della frivilliga arbele fortsätter frän den 8 april ända fram lill den 16 april med den här organisationsformen, och det är 300-400 personer i verksamhei varje dag.

Den 11 april kom länsstyrelsen fram lill att man skulle ta hand om samordningen från den 17 april. Då kan man undra vad som egenlligen har inträffat

Nu lyckerjag all man flr lov alt vara försiktig med kriliken mot dem som varil med och fattat besluten, redan av det skälet all ismassorna ule i skärgården vid denna lidpunki gjorde lägel väldigl sväröverblickbart Kombinalionen av is, dimma och över huvud laget besvärliga väderieksför-hållanden gör all del här kanske var elt av de allra svåraste uppdrag som man haft. Men del allvariiga i del hela är trots allt brislen på samordning, och det måste komma lill stånd en samordning på ell eller annal säll.

Det är dessulom så att den ulruslning som finns när del gäller oljebekämpning inte har lagils fram i samråd mellan berörda parter och med hänsyn lill de konkrela uppgifterna. Vi vet att Finnboda ursprungligen utvecklade ett oljesaneringssystem som sedan blivit begravt i Svenska Varv. Nu harjag hört alt Svenska Varvs styrelse överiålil lill Kariskronavarvet all utveckla hela detla syslem, och jag vill skicka en hälsning lill regeringen alt det är utomordentligt angelägel all del arbele som redan är nedlagt på all fl fram effekliva syslem utnyttjas.

Dessulom vill jag understryka vad Mats Hellström här sade, nämligen all del är nödvändigi alt en oljebekämpningscenlral eller kuslbevakningscenlral pä DJurönäsel på Djurö nu verkligen kommer lill stånd, eftersom vi har så utomordentligt stora svårigheter aU bekämpa oljan. En ceniral anläggning i hjärtat av skärgården är nödvändig.

Kommunminislern BERTIL HANSSON:

Herr talman! Efter en debatt som nu hållit på i en och en kvarts timme och som hittills omfattat nio inlägg harjag nu enligl gällande regler alt i denna omgång begränsa mitt anförande lill lio minuter.

Lät mig då försl konstatera att de inlägg som gjorts av företrädare för riksdagens alla partier visar all det föreligger en stor enighet i gmndsynen på de frågor som vi behandlat Del är icke någon skillnad i min syn på dessa frågor i dag jämförl med den syn jag deklarerade i vinterns båda debalter. Vi har under den gångna tioårsperioden gjort slora insalser för att bygga upp en

effekliv organisation för oljebekämpning. Om de insatserna borde ha varil ännu siörre behöver jag inle debattera i dag, eftersom brisierna i varje fall inle kan läggas den nuvarande regeringen lill last

Vår beredskap är icke färdig. Det stämmer precis med vad jag sade den 30 november förra året, trots vad jag blivit pådyvlad i både den här debatten och i annan offentlig debatt. Den 30 november sade jag att "oljebekämpningen lill sjöss förfogar över den teknik som i dag" - alltså den 30 november - "finns tillgänglig". I dag -den 7 maj - har vi en annan leknik än den 30 november. Så fort utvecklas nämligen den här tekniken. I debatten den 30 november sade jag vidare: "Vad utrustningen belräffar är den under ständig uppbyggnad."

I ell annat anförande sade jag - denna formulering harjag gjorl på egen

hand, Gustav Lorenlzon: " att vi i regeringen är inställda på en ständig

förstärkning av den utrustningen kan jag försäkra Märla Fredrikson." Det finns särskild anledning all också i dag rikta det beskedel lill Märta Fredrikson.

Regeringen har alltså gett ett särskilt utredningsuppdrag till 1977 års oljeskyddskommilté. Del råder räll slora likheter mellan de inlägg som gjorls frän interpellanlernas och frågeställarnas sida ocksä på del sättet att man begär all mitt under pågående bekämpnings- och saneringsarbete skall regeringen lägga fram förslag lill konkrela åtgärder. Vi haren uiredning som är beredd all så alt säga med flygande start la sig an del uppdrag som regeringen gett den och som inkluderar att man skall ta vara på alla de erfarenheter som hillills gjorls och som man under de kommande veckornas arbele i Stockholms skärgård kan göra. När man begär att regeringen dessulom skall etablera en speciell utredningsapparal i regeringskansliet för att lägga fram förslag lill åtgärder för nästa vecka eller nästa månad vittnar det om en stor okunnighet om hur sådant här arbete verkligen kan bedrivas.

Jag har i mill svar pekal på några omständigheter som förefaller mig ha samverkat till all göra händelserna särskill svårbemästrade och därmed ocksä särskilt dramatiska. Det är alldeles rikligl som Märta Fredrikson säger all varje utsläpp är unikt. Det gäller ocksä de 20 slora, allvarliga utsläpp som vi har haft i våra vatten under de senaste lio åren. I de nu aktuella fallen rör del sig, som Georg Åberg beskrev, för västkustens del om den svåra stormen, om högvattnet, vågbildningen och del överfallsartade i hela situationen. Där måste kusibevakningen konstatera, vilket ibland har förlöjligats och nedvärderats i den pågående debatten, alt oljan icke var - och au den i vissa lägen icke är - bekämpningsbar med den leknik som i dag finns tillgänglig. All förfasa sig över del är lika orättvist som att anmärka på brandförsvaret när brandkåren kommer fram lill en övertänd byggnad och måste konstatera att eldsvådan icke är bekämpningsbar.

I Stockholmsfallet var de speciella svårigheterna de stora ismassorna ute till havs. Isen har inneburit en väldig komplikation. Den har kraftigt försvårat spaningarna, del harjag själv kunnal konstatera vid besök både på västkusten och ostkusten. Vi har lärt oss all man under isförhållanden måste räkna med obehagliga överraskningar. Isen har också hindrat en effekliv bekämpning

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

ule lill sjöss av olja som kanske uppgår lill en promille av isens totala massa.

Vi är alla fullständigt överens om del önskvärda och angelägna i att olja så långt som möjligt bekämpas lill havs och förhindras alt komma i land. Vi mäsle emellerlid lyvärr konstatera att del ännu inle finns någon leknik som gör del möjligl all åsladkomma en verksam bekämpning av olja i is ule lill havs. Del i tidningar framförda önskemålet all man skulle "dammsuga oljan under isen" vittnar om hur orealistisk man är.

Jag reagerade - och Jag gör det forlfarande - myckel slarkl mot Karl-Erik Svartbergs fråga om överfiyliningen av resurser från västkust till ostkust Jag förslår inle hur en sådan fråga kan slällas. Kustbevakningen har till uppgift all bekämpa oljan till havs. När man kunde konstalera att det arbeiei för tillfället var avslutat i Bohuslän, under del all både personal och fartyg var överansträngda och behövde kompletteras i Stockholms skärgård, skulle kustbevakningen ha svikit sin uppgift om den inle hade gjorl denna omdirigering. Den ligger också helt i linje med vad Karl-Erik Svanberg själv sade den 22 Januari, då det inle fanns någol Slockholmsfall men dådet fanns etl allvarligt fall i Bohuslän: "I del här fallel skulle man näsian önska all det fanns enheter någon annanstans i Sverige, som snabbi kunde transporteras över till Bohuslän för att sättas in i jobbet." Det är vad som nu har skell i motsatt rikining, och därför harjag reagerat myckel slarkl mot den opinion som på felakliga grunder har piskats upp i Bohuslän.

Den andra frågan som Karl-Erik Svartberg ställde om regeringens beslul alt göra en massiv insats med militär personal i oljesaneringsarbeiet bygger också på en felaktig förutsättning. Regeringen har inte, vare sig från Bohuslän eller frän de berörda områdena i Stockholms skärgård, mottagit någon begäran om militär hjälp annat än den detalj som innefaUas i den kommuniké som regeringen utfärdade. Den innebar all regeringen gav klartecken, innan länsstyrelsen hade lagil över ansvaret, lill att civil personal fick fraktas med mililära helikoptrar ul till de öar som är belägna långt bort - dessa avlägset liggande öar gör all Stockholms skärgård är ojämförbar med den bohuslänska skärgärden -och som dessulom var blockerade av is och där gångtiden skulle ha inneburil ell oförsvarligt slöseri med lid. F. ö. har de mililära insalserna i Siockholm skell i direkt kontakt mellan kustbevakning och mililära myndigheler saml i direkt konlakl mellan länsslyrelse och mililära myndigheler. När jag var i Bohuslän den 26 mars yttrades inle ell ord om all man hade begärt militär hjälp eller om alt man önskade någon sådan. Även denna fråga av Kari-Erik Svartberg hänger alltså fullständigt i luften.

Del har anmärkts pä mitt svar attjag hänvisar lill 1977 års oljeskyddskommilté. Detta är det snabbaste sället för regeringen all fl fram ell konkrei beslutsunderiag ockgå för ell handlingsprogram på kort sikt. Men regeringen är beredd all sälta till alla krafter för all fl lill slånd både de kortsiktiga och de långsiktiga handlingsprogrammen, som i första hand skall la fasta pä del förebyggande arbetet. Regeringen är alltså helt inställd på att del, som någon uttryckte sig, är bråttom med de åtgärder som skall vidtas.

Herr lalman! Jag ber alt sä småningom få ålerkomma än en gång.

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Hert lalman! Slalsrädet Bertil Hansson hänvisade nyss till den debaU som vi hade den 30 november och sade att man den gången, när oljan kom vid Paler Nosler, hade lillgång lill all känd teknik när del gällde au ta hand om oljan i del skick den var. Jag sade då:

"Det finns teknik för att ta hand om oljan, aniingen den är av tjock konsistens eller drivande i små klumpar, liksom för all bekämpa den i mörker och dimma." Den tekniken var känd då, men kustbevakningspersonalen hade icke tillgäng till den. Härom informerades jag av en säkeriigen kunnig pressreporler.

Beiräffande jämförelsen med brandförsvarel vill jag säga att ingen sänder ut elt brandförsvar med frivilliga ulan lillgång lill vatten. I dag erkänner man att del inte funnits en fungerande beredskapsorganisalion. Detta efter alla debalter som vi förl här i kammaren, där man påsläliatt vi haft världens bäst fungerande oljeskyddsberedskap. Äntligen medger hert statsrådet att vi ej haft delia.

Del har hänvisats lill alt vinden vänder. Ja, det brukar vinden göra. Del har sagts att oljan flyter någon annanstans, men det flr den inle göra. Talet om all den förintas ärju till slora delar felaktigt. Varför har då beredskapen lyckais sä dåligt? Jag har tidigare frågat varför man inle vågade ta alla beställda eller lånade länsor i bruk. I svaret sägs att systemet hell nyligen anmälts för provning och att man därför ännu inle vel om del är lämpligt för inköp. Men del varju samma sorts syslem som del som lånades från Norge.

Vid oljeutflödei för etl par år sedan vid Ekofiskfallel, i samband med Bravo-olyckan, tog jag här i kammaren upp frågan om beredskapen. Sedan har jag försökl alt följa vad som har hänt. Pä rekommendation av norska slalen köpte oljebolaget, som ansvarar för oljeborrningen vid Ekofiskfallel, flera sådana system. Fömt hade man inte någon sådan beredskap. Åren 1976 och 1977 köpte norska staten sammanlagt etl 25-tal system, om jag inle lar fel. Systemet används också av den amerikanska kusibevakningen, men här låter man det ligga på kaj, man låter inte personalen få använda det. Dock är det så att kusibevakningen redan har gjort ell köp. Enligl information i samband med utsläppet i Falkenbergs hamn har systemet använis med gott resultat

Undra pä om jag, en helt vanlig människa, som anser att oljan skall tas om hand till havs, undrar - undrar än mer, då det inte torde vara obekant hur länsor har fungeral.

I styrelsens för leknisk utveckling (STU) utredning, kallad Programutredning, bekämpning och sanering av oljor och kemikalier som kommil lös lill sjöss och i strandzon, skriven av Erik Söderbaum och Nils Olofsson och avlämnad i april 1979, står följande på s. 11:

"1. Vid Tsesis-olyckan lade kustbevakningen ut 4 000 mel. länsor och Nynäshamns kommun 2 600 met. Efter 3 dygn gick ca 10 9fi av länsorna all använda."

Min kommenlar: Nära 6 000 m av 6 600 m var dä värdelösa.

"2. Scanraff kasserar sina länsor systematiskt efter 3 gångers användning.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

öm beredskapen mot oljekalastrofer

dvs. de tvättas och repareras 2 ggr.

3. Kustbevakningen härden erfarenheten att länsor kan användas 2 ggr, del är inle ovanligl att de går sönder första gången de används. Del är ovanligl att de håller mer än 4 ggt

4. Del finns oljeupplagare tillverkade av plast som har gäll sönder vid hanteringen innan de satts i sjön.

5. Länsor har fyllts med vatten och sjunkit, dragits av, nötts sönder, fyllts med för myckel luft, fltt luft i fel sektioner. Det finns länsor som inle tål kontakten med olja eller solljus. Kopplingsanordning eller andra metallföremål har eroderai bort.

6. Vissa uppiagningsanordningar sätts igen av löv, tång, halm, gräs eller andra föroreningar och slutar att fungera.

7. Upptagningsanordningar fungerar inte därför all oljan är för tunn, för viskös eller i klumpar. De suger kanske bara vatten eller bara luft

8. Länsor som läggs ul utgör inget hinder för oljan utan olja passerar över eller under dem."

Del är utredningens konstaterande när del gäller de länsor som hiuills har använis.

I den här uiredningen slår del också myckel intressanta saker om utvecklingsprojekt. Jag förmodar all kusibevakningen, de som har hand om oljeskyddei, känner lill dessa faktiska förhållanden och all gränschefen gör det. Känner kommunministern, som ytterst har etl ansvar, också lill dessa förhållanden?

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Kommunminislern reagerar fortfarande slarkl mot vad han kallar insinuationer från min sida och menar att jag, Karl-Erik Svartberg, skulle ha piskat upp en opinion i Bohuslän mot kommunminislern och mot resursinsatserna i Stockholms län. Det är fullkomligt fel, villjag säga Bertil Hansson, Jag citerade tvä ledare, en i Bohusläningen den 14 april och en i Göteborgs-Poslen den 19 april. Om kommunministern studerar min interpellation skall han finna att den är daterad den 20 april. Jag skrev den nere i Bohuslän den 19 april. Jag har alltså refererat till den uppfattning man hade flu där nere. Man bibringades uppfattningen att regeringen styrde insatserna efter massmediabevakningen. Det är alltså inlejag som har piskat upp någon opinion -Jag refererade den opinion som fanns i Bohuslän. Och del referatet står jag för.

Nu fick vi ell medgivande av kommunminislern att regeringen gav klartecken lill militärinsats. Javisst, jag såg kommunministern i Rapporiin-slagel. Där fick man ju det intrycket all, som Göteborgs-Posten skrev, regeringen hade drabbats av handlingskraft och lagit lag i de här frågorna pä fulll allvar.

Sedan lill resonemanget om eventuella militärinsatser i Bohuslän,

Det har i olika sammanhang förnekats alt kommunerna begärde mililär-insatser. Det finns ett klariäggande från länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Solenäs kommun begärde miliiärinsats, men man bedömde det så att del

inte var nödvändigt. Jag kan i detla sammanhang hänvisa lill direkta besked, som kommunminislern också kan fl om han vill ha del.

Till yttermera visso fanns 900 militärer redo att sättas in, men militären fick aldrig någon begäran om insalser. Del är naturiigtvis beklagligt, men del beror pä alt det är så fruktansvärt svårt all samordna bekämpningsinsalserna och saneringsinsatserna. Del är della vår viktigaste kritik gäller. Vi skall försöka se lill alt oljan inte kommer lös, men när den kommer lös mäsle vi samordna insalserna för alt bekämpa den - först ute på havet och sedan på land, när den väl kommil dil.

Den passus om överflyttning av resurser som kommunminislern citerade gällde jusl kommunernas möjligheter till bekämpnings- och sanerings-insatser. Den gällde just det krav som jag ställde i Januari och som jag ocksä har ställt i en moiion om en regional, landbaserad organisalion för oljeskyddsberedskapen. Vi måste komma därhän. Jag sade i januari alt det inle kan vara enskilda kommuners uppgift all svara för della. Man måste samordna insalserna.

Jag sade också -del är alldeles korrekl -all det kan vara nödvändigi all från andra distrikt föra över resurser för den här bekämpningen. Men jag måste liksom bohuslänningarna fråga mig: Var det verkligen nödvändigt all la kustbevakningspersonal från just det område av Bohuslän där man jobbade med alt bekämpa och sanera olja, alltså området mellan Lysekil och norska gränsen? Kustbevakningen harju personal utmed hela den svenska kuslen. Kommunminislern måste förstå att man uppfattar delta som egendomligt Som brandchefen i Tanums kommun sade: Nog blir man förbannad när dom lar jusl den oljesaneringsbål somjag behöver för att klara de insalser vi håller på med före häckningssäsongen. Della måste kommunminislern ha klart för sig. Del är alltså fråga om all göra en värdering av var och hur insalserna skall göras.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Kommunminislern svarade inle heller i sitt andra anförande på de många konkrela frågor som har ställts. Även om hans lid är begränsad lill lio minuter borde han hinna svara på elt par av de mänga frågor som har ställts i interpellationerna och i debatten.

Han vill inle heller göra någon egen värdering eller ge oss någon regeringens värdering av oljekataslroferna vid Bohuskuslen och i Stockholms skärgård. Han hänvisar della lill utredning. Men regeringen kan Ju icke slippa ifrån sill politiska ansvar genom alt begära av en utredning all den skall studera vad som har förekommit. Man kan skaffa fram sakmaterial på del sättet, men regeringen kommer aldrig ifrån sitt politiska ansvar för uraktlå-tenhelssynder genom att hänskjuta värderingen av dessa stora oljekalastrofer till en viss uiredning. Jag efteriyser alltså fortfarande en värdering från regeringens sida av vad som har förekommil och av framgångar och brister i oljebekämpningsarbetet.

Kommunministern vill också till utredning hänskjuta frågan om bättre förberedelser. Jag har sagt all det är bra. Det kan vara nödvändigi att utreda

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

vissa frågor. Men samtidigt vel vi att en ny oljekatastrof kan inträffa vilken dag som helsl. Då kan man inte klara sig med all hänvisa till au frågan är under utredning, utan regeringen måste samtidigt förbereda sig för nästa eventuella katastrof sä all insatserna dä kan ske snabbare och på ell mera planmässigt säu. Del kan man heller inle klara genom all bara hänvisa problemen lill uiredning, ulan här finns hela liden del ansvar som den sittande regeringen måste ta för hela oljebekämpningen. Bägge de här katastroferna visar klart, tycker jag, all en rad åtgärder omedelbart skulle kunna vidtas.

Ännu självklarare ärju att regeringen måste leda den kamp emol oljan som forlfarande måste pågå både vid Bohuskuslen och i Stockholms skärgärd. Jag log upp den frågan i min interpellation, men det har inte sagts ell ord om den i svarel. Frågan lydde så här:

"Kan insalserna av personal och materiel f n. bedömas som tillräckliga eller förbereds ylleriigare insalser?"

Kommunminislern sade ingenling över huvud taget i svarel och heller inle i sill andra inlägg om vad man tänker göra för att fl en effekiivare bekämpning i den akluella kamp som jusl nu pågår emol oljeskadorna.

Del finns etl dokument, som översänts till oss från länsstyrelsen, och avslutningen på del kommer mig att undra över vad som håller på att ske. I delta brev, som har gått lill inierpellanterna och troligen ocksä till olika myndigheler, säger länsslyrelsen:

Länsstyrelsen avser all under nästa vecka, vecka 19 - det är den vecka som börjar i dag - överväga när bekämpningsarbetet enligt brandlagen kan avslutas.

Enligl min mening är det av störsla vikl att vi har en stark regional ledning av del oljebekämpningsarbete som måste fortgå också i fortsättningen, och Jag undrar om kommunminislern ville nägol kommentera denna formulering från länsstyrelsens sida.

När det gäller de omedelbara, akuta behoven är del helt klart att några saker är väldigt trängande. I andra skrivelser från länsstyrelsen som jag har fltt vitsordas vad vi alla kände lill, all det inte finns några fullständiga kommunala planer för oljebekämpningen. Därför, säger länsslyrelsen, kan man heller inle göra någon plan för samordning av kommunernas insalser.

Jag vill fråga: Avser kommunministern all la nägol omedelbart iniiiativ för alt del skall upprättas regionala planer och, under dessa, kommunala planer för oljebekämpningen, eller tänker han vänla tills någon av de här kommittéerna kommer fram med sina förslag? Den här bristen är väl i alla fall påtaglig, och del måste ligga helt under kommunministerns domvärjo att här ta initiativ.

Vi vel också alt del forlfarande icke har gjorls ylleriigare förberedelser, om det skulle behövas stora insalser av frivilliga. Man har forlfarande inle planeral för ordentliga transporter. Det råder forlfarande en väldig brisl pä bra redskap för att ta upp oljan ur vattnet. De redskap som finns är olillräckliga. I mänga fall har man tvingats klara sig med pinnar, murslevar och annal som

icke har varil fulll effektivt Hur är det med tillgängen på bålar? Skall man ändra de regler som finns, sä alt kommunerna kan fl bidrag och ersättning också när de köper exempelvis billiga aluminiumbälar, som är nödvändiga för alt komma ul lill skär och öar?

Det finns alltså en rad frågor som det är nödvändigi alt regeringen svarar på och där regeringen måste la initiativ. Annars måste vi fortsätta all påpeka de slora brister som finns i myndigheternas handlande - brister som har funnils och som del lydligen icke finns någon plan för all snabbt avhjälpa.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

MATS HELLSTRÖM (s):

Herr lalman! Jag tycker all del är någol av den obotfärdiges förhinder när kommunminislern beklagar sig över all han har så kort tid - bara tio minuter - för all besvara de frågor som åtta interpellanier och frågeställare har ställt Det beror ju på kommunministerns egel sätt alt vilja besvara våra frågor. De flesla av frågorna är ställda för långl över en månad sedan, när krisen startade. Alla frågor berör självfallet oljekalastrofer, men en del av frågorna berör vad man skall göra i den akuta silualion vi nu har, hur vi skall bekämpa den kris som råder, och andra gäller olika långsiktiga bedömningar och våra internationella överenskommelset Del hade varil fulll möjligl för kommunministern att med oss här i riksdagen fortlöpande föra denna mycket vikliga diskussion, för alt upplysa både oss och allmänheten om regeringens bedömning av det akuta läget. En sådan diskussion hade kunnal påbörjas efter påskhelgen, dä riksdagen ålerupplog sitt arbele och dessa frågor förelåg. Då hade vi alla -även kommunminislern - fält mer tid alt ordentligt penetrera de frågor som har rests.

Kommunministern har nu talat två gånger ulan att, säviii Jag har kunnal höra, med etl ord beröra själva sakfrågan, nämligen hur regeringen ser pä de miljöskador som hardrabbal såväl västkusten som oslkuslen och som kanske ulgörden värsta miljökatastrofen-i varje fall vid ett samlat tillfälle-som har drabbat vårt land under lång tid, med utomordentligt svåra följder för del marinbiologiska livet och för fågellivet Hur bedömer regeringen själva saklägel? Del vill vi fakliskl vela - jag tror del gäller både riksdagen och allmänheten. Hur myckel arbele ålerslår innan vi kan säga all effeklerna av den miljökatastrof som nu har drabbat oss så långl som möjligl har kunnal undanröjas? Vilka insalser behöver enligl regeringens bedömning fr. o. m. nu göras i Stockholms skärgärd och på Bohuskuslen för alt undanröja miljöskadorna av den katastrof som nu har ägt rum? Jag inskränker mig alltså i denna fråga lill den miljökatastrof som vi nu har all arbeia med och lar inle med de risker som finns för framtida katastrofer. Jag har från Stockholm exemplifierat med del nya påslaget av olja i fredags pä Biskopsö, de slora osanerade områdena på Slora Nassa, Gillöga, Lygna, Fredlarna och Svenska Högarna. Det har även givits exempel från Bohuskusten. Frågan kvarstår: Hur bedömer regeringen behovet av de insalser som fr. o. m. nu måste göras för att vi pä etl rimligt säll skall kunna bekämpa den miljökatastrof som har drabbat oss?

Kommunminislern berörde i sitt andra inlägg frågan om tillgänglig teknik.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Han menade att man vid varje lidpunki som han har svaral har haft all utgå frän den mest kända tekniken och au den hela tiden har utvecklats. Vi har inle fåll något svar på frågan hur regeringen ser pä den nya leknik som lidigare har utvecklats inom Finnboda Varv. Där finns del klara planer på en ny typ av oljebekämpningsfartyg, som man bedömer skall kunna bekämpa även den lyp av olja som har drabbat oss denna gång men som del, på grund av tekniska brister hos den materiel som kustbevakningen har haft, inte har varit möjligl all ordentligt bekämpa. Jag och Sivert Andersson ställde frågor inom samma område, nämligen beträffande den verksamhet som bedrivs inom Swedish Environmenlal Protection Service. Är regeringen beredd alt aklivi siödja framkomsten av den typ av nya oljebekämpningsfartyg som har utvecklats på Finnboda Varv?

Slutligen vill jag ställa en konkret men praktiskt oerhört betydelsefull fråga: Kan vi räkna med all Djurö oljebekämpningsslation nu snabbi blir byggd efter de dröjsmål som den borgeriiga trepartiregeringen förorsakade genom all inte anslå pengar till byggandei? Pengarna har kommil senare, men hur är lägel nu? Kan vi räkna med att den snabbi blir uppbyggd? Det är en oerhört viklig fråga för dem som praktiskt arbetar med att bekämpa oljan ute i skärgården. Vi har här talat om samordning mellan myndigheter, men del är också fräga om en praktisk samordning på platsen, att fä fram fartyg, se lill att det finns plats för alla de fartyg som skall in etc. Djurö oljebekämpningsslation är utomordentligt viktig för att vi skall kunna bekämpa framtida miljökatastrofer.

ERIK JOHANSSON i Hållsla (c):

Herr lalman! Jag har förståelse för aU kommunministern i sitt andra anförande inte hann med att svara på alla ställda frågor. Jag var väl den av frågeslällarna som uttryckte sig kortast i kommentaren till vad kommunministern hade aU säga i sitt inlerpellaiionssvat Men jag fick inte någol som helst svar pä de korta frågor jag ställde i miu inlägg.

Jag ville vela hur kommunministern ser pä förslaget alt man i stället för att avbemanna lots- och fyrplaiser saisar på att behålla dessa bemannade och därmed garanterar våra kustområden sakkunnigt vakande ögon, så all snabba rapporter kan ges. Jag ville också veta hur kommunministern ser på förslaget att man skall utrusta ortsbefolkningen med rationella redskap och utnyttja deras kunskaper. Kustmänniskorna är intresserade och följer olyckorna ingående. De är villiga all hjälpa till med rapporteringen. De ställer upp, om de bara får lämplig utrustning. Vi har även civilförsvaret all tillgå. Del skulle kunna engageras i en sådan här aktion.

Jag hoppas all kommunministern inte glömmer bort alt kommentera mitt krav på alt kommunerna flr full kostnadstäckning för den höjda beredskap som jag anser vara en förutsäuning för att vi i framliden skall kunna klara av sådana här olyckor. Många har tryckt på att vi jusl nu har en katastrofalt ta itu med och all vi borde salsa på den. Det ärjag fullt införstådd med, men vi måste också se framåt. Såsom Jag sade i milt första inlägg sker i regel ett oljeutsläpp varje dag. Då måste vi förstärka beredskapen för framtiden.

Tyvärr har jag inle nu tillfälle all invänta kommunminisierns muntliga    Nr 139
svar. Men jag hoppas alt jag kan läsa hans svar i protokollet och alt han inte    Måndagen den
glömmer bort mina frågor.                                              -j jgj ji)

GUSTAV LORENTZON (vpk): Qm beredskapen

Herr talman! Kommunministern sade i sitt anförande alldeles nyss att man oljekatastrofer har begärt omedelbara åtgärder av honom men att det inte var möjligl alt tillgodose delta krav eftersom utredningar pågår. Inte förrän dessa utredningar kommer med sina förslag går det tydligen att göra någonting. Sedan använde kommunministern - om jag nu hörde rätt - formuleringen alt dessa ulredningar skall ta till vara alla givna uppslag och göra det med flygande start. Jag har emellertid hört denna formulering tidigare. Jag vill hänvisa till den debatt som hölls i denna kammare den 22 januari i år och citera vad kommunministern då sade:

"Den tidigare debatt här i riksdagen som Gustav Lorentzon har redovisat ledde fram till tillsättandet av en av de tre utredningar som nu arbetar för högtryck med dessa frågor, nämligen 1977 års oljeskyddskommilté, som närmast lyder under kommundepartementet."

Då arbelade denna kommitté "för högtryck". I dag skall den få en "flygande start". Jag blir inte riktigt övertygad om all man verkligen arbelar allvariigt med dessa frågor, när man gång pä gång uttrycker sig på del säll som jag här har citerat. Möjligen har man fria händer att arbeta som man lycker. Men om regeringen inte pressar på i anslutning till de många uppslag som har framkommit här och även lidigare, är det fara värt att utredningarna lar lång lid på sig. Vi vel att ulredningar kan sitta i mänga år. Det kan naluriiglvis vara rikligl, som Georg Åberg här framställde det, att denna oljeskyddskommiiié som lyder under kommundepartementel fick diffusa direktiv när den lillsatles 1977. Del är myckel möjligt, men det behöver i så fall rättas till. Därför menar jag aU man inte bara kan hänvisa till denna kommitté, utan regeringen bör nog visa mera råg i ryggen än man gjort hillills.

Den fråga jag ställde svarade inte kommunminislern på, och Jag begärde del kanske inle så direkt Han tog ju bara tio minuter på sig, och det var många andra frågor som ställdes. Men jag skulle ändå gärna vilja ha etl svar om del är möjligt all fl del.

Jag saknade en problemställning såväl i kommunministerns skrivna svar som i hans anförande här, och det var hur förhandlingarna med övriga kustländer- inte bara i Östersjön utan också Norge och Danmark -egenlligen förs och resultaten av dessa. Man har ibland en känsla av all detta lilla land sätter man sig pä ute i Europa. Jag hörde på nyheterna i morse all det i Danmark finns en omfattande opinion mot svensk kärnkraftsulbyggnad, framför alll i Barsebäck. Svenskarna har försökt möta denna opinion genom alt kräva att man i Danmark ser till att svavelutsläppen där blir mindre. Vi vet hur dessa svavelutsläpp har fördärvat en stor del av Sveriges sjöar. Men det har inle gåu all resonera sig fram lill några resultat, och där står vi nu.

Nu är frågan om förhållandena när del gäller nedsmutsning av Östersjön är
likadana. Någon redovisning fär man ju sällan eller aldrig utan del hänvisas

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Otn beredskapen mot oljekatastrofer

lill denna konvention och sägs: Det är två slaler som inle har undertecknat den, och vi har hittills inte kunnal göra någonting. Men efter de omfattande debatter som har varit i riksdagen under alla dessa år borde väl de regeringar som sullil på laburelierna ha framfört kriliken från den beiydande opinion som finns i Sverige mot nedsmutsningen av svenska kuster och svenska vatten, där del är fara värt all del marina livet lar slut.

GEORG ÅBERG (fp):

Herr lalman! Här har i dag vid flera tillfällen nämnis länsor av olika typer, och även annan materiel, men jag vill gärna påpeka att man måste akta sig mycket noga för all göra denna diskussion för enkel. Del flnns i dag en oerhörd massa länsor framlagna i olika länder över hela världen. Många av dem har prövals en gång och därefter kasserats direkt, eftersom de varit odugliga. Men det är också på del sättet alt länsor som kan vara utomordentligt bra i lugnt vatten, inne i en hamn eller i skärgärden, är komplett odugliga så fort del blåser upp med några meter i sekunden. Man mäsle ha hell andra typer av länsor för att behandla oljan och ta hand om den när det uppkommer en sådan situation. Samma sak gäller för andra metoder. Man laborerar på mänga håll med fartyg som kan suga upp oljan direkt. Men även där är man beroende av olika väderiekstyper.

Man måste vara klar över att alll som skall göras på delta område är i ett utvecklingsskede av enorma mått, och det är fräga om oerhörda summor pengar som skall satsas av värt land om vi skall vara'med och fullgöra vår skyldighet. Det har sagts emellanåt, och det är hell korrekl, att om man ser på en oljeolycka, som den pä västkusten och den pä ostkusten, så flnner man att saneringskostnaderna blir så oerhört höga all salsningar i medel långt utöver vad vi har gjorl hade varil berättigade. Jag vill gärna skicka med både till denna regering och lill de regeringar som kan komma framöver, alt när de skall arbeta med budgeten får de inle lägga vanliga budgetära aspekter på de medel som behövs, ulan de får verkligen se lill all man genom ordentliga salsningar i del skedet kan spara slora summor på andra områden.

Sedan vill Jag, i anslutning lill det som Gustav Lorenlzon framhöll när del gäller våra konlakler med andra länder i det här avseendei, än en gång betona hur oerhört vikiigi del är all vi trycker pä alll vad vi kan när del gäller dessa frågor. Som del nu är fungerar det inle bra. Del är mycket möjligl all den olycka i Östersjön som vi nu behandlar inte på långa vägar hade fåll den omfallning som nu.blev fallel, om man på del sovjetiska fartyg som gick pä grund hade haft resurser alt själv omedelbarl la hand om oljan pä platsen. Det kan t o. m. hända all det aldrig blivit lal om någon oljekatasirof Med andra ord: Vi måste se lill att var och en i varje land fullgör sin skyldighet när sådant här inträffar. Dä blir del lällare för oss allihop.

Kommunministern BERTIL HANSSON:

Herr lalman! Del är precis sä som Georg Åberg sade, nämligen alt vanliga budgetprocentuella regler inte har tillämpats i fråga om denna utgiftspost inför nästa budgetär. Del är i slällel fråga om en 40-proceniig ökning av etl

redan högt belopp.

Jag skall nu försöka besvara en hel del sakfrågor som har ställts. Del är möjligt att någon fråga omfattas av flera och alt jag därför inle nämner varje enskild frågeställare vid namn, men Jag hoppas att man i så fall ändå vill betrakta detla som ell personligl svar lill var och en.

Märta Fredrikson frågade varför länsorna ligger på kajen. Svarel är alt den som har patent pä länsorna har forbjudifatt man utnyttjar dem. Hela denna omfattande affär med erbjudanden, köp och lån av länsor hör f ö. lill det som regeringen snabbi skall utvärdera genom den uiredning som nämnts. Regeringen har långt innan Stockholmsutsläppel skedde givit oljeskyddskommiitén ekonomiska resurser för att ulnyllja beflntlig sakkunskap helt obunden av såväl statliga myndigheler som kommersiella intressen. Därvid kommer bl. a. den svåra fråga som Georg Åberg aktualiserade, nämligen valel mellan olika lekniker, all stå i brännpunkten. Jag har under de senaste veckorna fått elt otal telefonsamtal och brev från olika konstruktörer och försäljare av länsor. Gemensaml för dessa är all konstruktörerna och försäljarna nog så oförsiktigt påstår att om vi använl jusl deras system, sä hade detta inte behövt hända, och samtidigt nedvärderar man konkurrenterna.

Det är ytterligt ansvarslöst alt gå ut i den pågående debaiten och resonera som om del fanns en hundraprocentigt effekliv teknik, som under alla omständigheter skulle kunna hindra löskommen olja all nå land. Det är all bibringa allmänheten en felaktig uppfattning. Vi måste givelvis med både känsla, vilja och handling göra vårl yttersta för all öka möjlighelerna all förhindra oljan all nå land, men vi måste i sakligheiens intresse erkänna alt vi ännu inte har någon hundraprocentigt effektiv leknik, även om man från olika håll vill påstå motsatsen.

Jag har inte velal diskulera vilka framställningar länsslyrelsen i Göieborg kan ha fåll när del gäller militär hjälp, ulan jag har endast redovisat vad regeringen har fåll kännedom om när del gäller behov av militär hjälp på väslkusien, dvs. ingenling utöver del som mycket sent- har kommit fram genom tidningarna och del som vid detta lagel har redovisals för mig av ansvariga pä länsslyrelsen.

Karl-Erik Svartbergs fräga om kommunerna har skyldighet att sanera mäsle besvaras pä följande sätt Del egentliga saneringsarbelel - vilket naturiigtvis kan delas in i grovsanering och finsanering och där gränsen är flytande - är icke någon ovillkorlig genom lag ålagd skyldighet Däremoi är kommunerna skyldiga att i den akuta nödsituationen gå ul i .bekämpning. Sker del såsom räddningstjänst under länsstyrelsens ledning stårju staten för hela kostnaden. Beiräffande saneringsinsalserna - och det här är väl också ett svar lill några andra ledamöter, däribland Cari-Henrik Hermansson som önskar förmånligare ekonomiska villkor för kommunerna - kan nämnas all del finns en liten självrisk för kommunerna pä 3 000 kr. Den kommer emellertid att höjas lill 5 000 kr. Kommunerna fär alltså stå för denna kostnad. Det finns ju många mindre fall, där del skulle bli en onödig administrativ apparat med räkningar och annat och där kostnaden håller sig

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Orn beredskapen mot oljekalastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

inom rimliga gränser för kommunen. Allt vad som överstiger 3 000 kr. i fråga om saneringsinsatser flr kommunerna ersättning för i dag. Jag upprepar att kommunerna alltså inte har laglig skyldighet all göra saneringsinsaiser, men de vidtar givelvis ålgärder i sill egel och medborgarnas iniresse.

Samordningsfrågan har kommil tillbaka i flera olika sammanhang, precis som den gjorde i våra föregående debatter. Jag redovisade tidigi i vinlras -jag minns inte om det var för Karl-Erik Svartberg eller för Märta Fredrikson - alt oljeskyddskommiitén har beaktat samordningsfrågorna när del gäller den landbaserade bekämpningen. Oljeskyddskommittén får nu ytterligare erfarenhetsmaterial efter det som tyvärr har hänl både i Bohuslän och i Stockholm. Är bekännelsen lill samordningen helhjärtad, Kari-Erik Svartberg, måste vi räkna med alt det innebär att både landbekämpnings- och sjöbekämpningsmateriel distribueras till den punkl, där malerielen för lillfället bäst behövs. Då är det vår skyldighet att som politiker gå ul med informalion om kustbevakningens och kommunernas ansvar och om var gränsen går dem emellan.

Carl-Henrik Hermansson begär forlfarande omedelbara konkrela insalser, vilket f ö. icke framgår av interpellationen, men jag framhärdar i att del inle, som Cari-Henrik Hermansson säger, är regeringen som skall leda kampen mot oljan. Det skall de myndigheter göra som enligt beslut av riksdag och regering har att svara härför.

Sedan några ord om våra möjligheter all påverka övriga länder. Jag tänker framför allt på Östersjökonvenlionen, eftersom det är den som har kommil i förgrunden. Till Cari-Henrik Hermansson, Gustav Lorenlzon m. fl. vill Jag säga alt frågan om de två återstående ratifikationerna oupphöriigen las upp dels i den redan arbetande interimskommissionen, dels vid alla -jag höll pä all säga både lägliga och olägliga - tillfällen då man har kontakter med de två stater som hittills inte har ratificerat, nämligen Förbundsrepubliken Tyskland och Polen. Men i väntan på att denna formella ralificering skall träda i kraft, då man bör kunna räkna med en total respekt för konventionen, arbelar interimskommissionen med sädana delprojekt som är möjliga att genomföra redan nu.

Den fräga som ställdes i Mals Hellströms första anförande fick en siörre konkretion i hans senare anförande. Han ville ha besked om hur regeringen bedömer skadorna i Bohuslän och i Stockholms skärgård - sakläget som det kallas. Det är i dag en hell omöjlig uppgift alt lämna ell sådanl besked, för del kusliga och otäcka med de skador som oljan åstadkommer ärju all del först på lång sikt är möjligl att göra en sådan summering. Del tjänar ingenling lill all räkna upp hur mycket olja som kommit i land på det ena eller andra stället, även om jag fortfarande har den uppfattningen som Jag haft hela tiden, aU del lolall sett varil en svårare nedsmutsning vad mängden olja belräffar i Bohuslän än i Stockholms skärgård. Sä har del varil hittills - man vet Ju inle vad som händer i morgon.

Jag kan icke svara på frågan om Djurö. Hade denna varit nämnd i interpellationen kunde jag ha begärt informationer från handelsdepartementet, men här måste den frågan nu slå obesvarad.

På frågan om regering och myndigheler är öppna för alt använda en ny leknik kan bara elt svar ges: I den intensiva tekniska utveckling som råder är det självklart alt man ständigt måste pröva del nya som erbjuds, men man kan inle rusa åstad och köpa det bara därför all det är nyll och därför all del görs braskande reklam lor alt just den typen av bekämpningsmaieriel med stor framgång har använts pä vissa ställen, där förhållandena kanske inte alls är Jämtorbara med förhållandena i våra vallen.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekataslrofér

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Ingen har i debatten förielts all säga all del finns en hundraprocentigt säker leknik men däremoi att all känd teknik bör användas.

Det är därför jag anser att striden om länsorna på kajen är en underlig strid. Jag och flera med mig, bl. a. de som kämpar med oljan, hade ansett all del varit ansvarsfullt och samhällsekonomiskt försvarbart all dessa länsor fäll användas, därför att all tillgänglig materiel behövdes och måste sällas in för att la hand om oljan till havs.

Frågan om ansvarslagandel, skyldigheten att ta hand om oljan och om hur resurserna skall fördelas hade, när jag den 29 mars lämnade min interpellation, inle aktualiserats i någon debatt. Kari-Erik Svanberg tog bl. a. speciellt upp frågan om fördelningen av kommunernas ansvar, och därför gick jag inle in på den. Kommunministerns svar ger mig dock anledning att ta upp frågan igen. Finns del någon författning, enligl vilken ansvarsfördelningen är sådan att staten ansvarar för oljeutsläppen till havs, kommunerna när oljan når land? Kan det vara anledning alt här hålla isär vad som utbildats lill praxis och vad som är fastställd skyldighet? Det finns anledning därtill, sä all del frän departementet utgår sådana direktiv att vi fär en ordenlligl samordnad, kunnig beredskap. Har del utbildats en praxis, så att staten egenlligen flytt undan sill ansvar?

Nu lalade Bertil Hansson om att kommunernas kostnad skall öka från 3 000 lill 5 000 kr. Det har frågats: Hur ser regeringens och riksdagens konkreta beslut i del här fallet ut? Om frågan anses felaktig kanjag nämna au del är fler än jag som har frågat. Vad är praxis och vilken är kommunens skyldighet enligt lagen och författningen?

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr talman! Innan jag vänder mig till kommunminislern vill Jag ge Georg Åberg en eloge. Han tillhör inte frågeslällarna men har gått in i denna deball ändå. Jag vill vitsorda att han är en av dem som verkligen har kämpat för att vi skall slippa oljesölet vid våra kuster.

I vad sedan gäller spörsmålet om brandlagens bestämmelser vill jag säga, att jag ställde min fråga därför att kommunerna flck ell besked om alt saneringen egenlligen inte åvilar dem. Del beskedet gavs av en representant för statens brandnämnd. Det är helt klart att räddningstjänsten åvilar kommunerna, men så är inte förhållandet beträffande saneringen, exempelvis omhändertagandet av oljan pä land. Nu vitsordar ocksä

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekalastrofer

kommunministern i stort sell della. Därmed är den inlressania frågan, som också Märla Fredrikson var inne på, denna: Kan kommunerna vara säkra på au fl alla sina koslnader ersatta, även om gränsdragningen mellan räddningstjänst och saneringsarbeie kan vara svår alt göra? Del ärju inga småsummor del är fräga om.

Mals Hellström harsiälll frågorom vad de iniräffade kalastroferna innebär. Vi kan naluriiglvis inte ge någol svar på della när del gäller Bohuslän, men vi börjar nu ändå kunna överblicka de ekonomiska konsekvenserna av del som skelt. Uppgifterna pekar på all räddnings- och saneringsarbelel i Bohuslän kommer all sluta pä ca 30 milj. kr. Del är en ganska fantastisk summa mot bakgrund av vad som hittills har satsats på beredskap för att förebygga oljeolyckor, för all bekämpa sådana osv. Därför hoppas jag med kommunminislern - på den punkten har vi samma uppfattning - att det nu skall vara lällare att 11 gehör för krav pä uppbyggnad och förbättring av organisationen på delta område.

Kommunminislern har fallal min krilik myckel personligl och reagerat litet egendomligt enligl mill sätt all se, med ledning av tidningsuppgifter osv. Jag vill då betyga all jag barett stort iniresse i den här frågan. Det gäller för det första, som Jag sagt, att se lill att vi slipper oljeutsläpp. För del andra gäller del alt vi när vi drabbas av dem skall vara bäure rustade i vad avser bekämpningen både pä havet och på land.

Vi kommer i denna diskussion gäng pä gäng in pä samordningsproblemen. Jag såg alt det spred sig en lätt förvirring i kommunminisierns stab när jag hänvisade lill framställningen från de fyra drabbade bohuslänska kommunerna om ökade resurser, särskilda arbelsbälar osv. Den framställningen överiämnades till jordbruksminislern, en av de ministrar som hanterar miljöfrågorna i regeringen. Jag tror all fem departement på olika sätt är inblandade i handläggningen av sädana frågor. Låt mig t ex. nämna alt kusibevakningen sorlerar under handelsdepartementet Vi måste alltså fl lill Slånd en samordning inom regeringen.

Jag tycker för min personliga del, bortsett från teknisk utmstning och sådant, att kustbevakningens organisation i slort sett fungerar väl. Det vitsordar också kommunerna i Bohuslän. Kustbevakningens organisation fungerar bra. Man har haft ell utmärkt samarbete med kusibevakningen. Därför gäller det att bygga vidare, sä all man också pä land kan fl den här regionala övergripande organisaiionen. Dä kanske man skulle kunna fä del att fungera.

Jag sade i den lidigare debatten apropå kusibevakningen, och jag har anledning au säga del igen, alt kusibevakarna drabbas ofta orättvist av en krilik som egenlligen bygger pä jusl dessa påståenden som tanklöst har slängts ut lidigare, alt man har all känd leknik för att bekämpa oljeutsläpp. Två och en halv meter höga vågor, 20 sekundmeter, inget problem -och så klarar de det inle och så drabbas kusibevakarna, som jobbar och sliter med dessa frågor, av kritiken. Det lyckerjag är synd.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Del har blivit en lång deball. Jag skall inle upprepa mig utan bara ta upp en enda fräga.

Kommunminislern sade i sitt senasle inlägg attjag icke i min interpellation hade rest frågan om omedelbara insalser f n. när del gällde oljebekämpningen. Del förefaller som om han icke har läsl interpellationen särskilt noggranl. Fråga 3 som jag ställer har följande lydelse:

"Kan insalserna av personal och materiel f n. bedömas som lillräckliga eller förbereds ylleriigare insalser?"

Del var den frågan jag försökie fl svar på.

Då säger kommunministern: Regeringen kan inle ta ansvarel här. Ja, herr lalman. Jag har ingen särskill hög värdering av den nu sittande regeringen -det är kanske bekanl. Men när kommunminislern gör ett sådanl här uttalande är det ändå att skruva ned anspråken litet väl lågt då det gäller en regering. Nog kan regeringen la -och måste la -ansvarel fören rad konkrela åtgärder just nu. Jag skall nämna några punkier där detla förefaller självklart.

För det första kan det, som redan antytts av Mals Hellström i etl lidigare inlägg, en gång till bli nödvändigi all ta upp frågan om insättande av en massiv militär insats i Stockholms skärgärd. Nu har det sagts, och del står i interpellationssvaret, au delta kan begäras också av andra myndigheler. Men samtidigt vel vi all del är oerhört viktigt - och del har ocksä framgått av debatten - att regeringen här ger sill godkännande och all ocksä regeringen kan la etl sådant initiativ. Enligl min mening bör regeringen göra del.

För det andra har det framgåll av tillgängliga handlingar aU del finns ingen kommunal planering av beredskapen för alt möta oljeskador. Vissl kan och mäsle kommunminislern la initiativet till att vi flr en sådan kommunal planering.

För del tredje har reglerna för ersäitning till kommunerna varil uppe. Jag vet också att det f n. är 3 000 kr. som kommunerna själva flr slå för. Nu vill kommunminislern höja delta lill 5 000 kr. Men den avgörande fråga jag har tagit upp ärju all kommunerna icke får ersäitning vid inköp av kapitalvaror såsom båtar .som kan vara nödvändiga - delta enligt uppgifter som lämnals till mig från kommunministern vid en uppvaktning på departementet den 10 april. Pä den punkten lycker jag det vore nödvändigi med en ändring, eftersom tillgäng till lättmetallbåtar exempelvis i hög grad skulle underiätta kampen mot oljenedsmuisningen.

För det fiärde lyckerjag aU regeringen borde la initiativet till en utbildning av arbetsledare pä detta område. Sådana behöver finnas tillgängliga om det blir nödvändigi - och det kanske del blir tyvärr - aU en gång till kräva en massiv insats av frivilliga, så alt deras medverkan kan bli sä effektiv som möjligt.

För del femte anser jag att kommunministern och regeringen kan la initiativet när del gäller uppläggning av beredskapsdepåer pä lämpliga slällen för materiel som är pa.ssande au använda för oljebekämpning. Fördel själie menar jag alt regeringen omedelbart borde la ell initiativ för

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Öm beredskapen mot oljekatastrofer

4 Riksdagens prolokoll 1978/79:139-140

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

att vi skall fl en enhetlig operativ ledning när del gäller all kamp mot oljekalaslrofer.

Del är några konkrela ålgärder som Jag inte bara anser att del är möjligt för regeringen att omedelbarl la iniiiativ till, ulan där Jag anser all del är irängande nödvändigi all regeringen gör detla.

MATS HELLSTRÖM (s):

Herr lalman! Kommunministern säger all det är helt omöjligt att ge ett svar på frågan om själva sakläget, dvs. hur man bedömer de nuvarande skadorna. Kommunminislern säger all del inte tjänar någonting lill all la reda på hur mycket olja som sköljts upp pä stränderna. Ell besked om hur myckel olja som hamnat på stränderna är naturiigtvis inte något självändamål, utan den fräga som bl. a. Jag ställt är vilka exlraordinära insalser av personell, ekonomisk och leknisk art regeringen anser vara nödvändiga för all man skall kunna bekämpa den här kalastrofen. Den frågan ställde jag fören dryg månad sedan, men den har lyvärr aktualitet även i dag. Eftersom tiden runnit i väg ganska långl skall jag nu inle upprepa vad Jag har sagt om de akuta hoten i Stockholms skärgård. Men min fråga om sakläget i dag ställde jag mot bakgrunden av alt jag ville veta om regeringen anser au de insalser som gjorts är lillräckliga eller om del behövs ytterligare stora insatser frän samhällets sida. Jag släller inle den frågan för all söka sak med regeringen, ulan jag släller den för alt försöka fl ett grepp om hur man så snabbt som möjligl skall kunna fl kontroll över den kanske svåraste miljökatastrof- i varje fall av del här slagel - som drabbat värt land.

Jag Hr då till svar att regeringen inte leder kampen mot oljan. Nej, del aren kamp för vilken ledningen är samordnad mellan många: länsslyrelsen, kommuner och kusibevakningen, men i denna kamp är länsstyrelser på oslkuslen och västkusten, kusibevakningen på både oslkuslen och västkusten samt mänga kommuner inblandade. Dessutom vel vi - det har debatten både här i kammaren och den tidigare debatten ute i samhället visal - all de olika organen på en rad punkier haft olika bedömningar och uppfattningar. Då är det ju bara regeringen som kan göra en samlad bedömning av hur stor för samhället som helhel denna miljökatastrof är och vilka insatser som återstår all göra. Hur ser del ut i dag när kommunministern svarar oss drygt en månad efter del att katastrofen på ostkusten - och naturligtvis mycket lidigare katastrofen på Bohuskuslen - blev akut? Vilket är läget? Är vi i slulet av bekämpningen eller måste ytterligare stora insalser göras? Den frågan måste regeringen kunna svara på. Jag har i likhet med andra debattörer inle velal söka sak med regeringen i någol slags partipolitiskt syfte, utan detla är en fräga om hur man bäst skall kunna bekämpa denna slora miljökatastrof Tyvärr måste jag säga all regeringen allleftersom debaiten framskridit har visat alt den har den principiella inställningen i den här frågan all regeringen skall slå vid sidan av oljebekämpningen. Det anser jag vara illavarslande.

Kommunminislern BERTIL HANSSON:

Herr lalman! Mals Hellström resonerar som om del funnes någol slags tak för de insalser av leknisk, personell och ekonomisk natur som här görs, och han frågar efter exlraordinära ålgärder. Något sådant tak exislerar inte. De som har del konkrela fallmässiga ansvarel för bekämpningen av oljan har i dag full frihet alt sätta in alla extraordinära ålgärder ulan alt fråga regeringen, och del vet de.

När del gäller den av Mals Hellström efterlysta redogörelsen av läget för dagen hadejag inle tänkt belasla kammarens lid med all läsa upp en rapport, daterad den 4 maj, om lägel jusl då, allra helst som frågeslällarna och inierpellanterna lydligen har fåll den rapporten. Men del kanske ändå är nödvändigi att sammanfattningsvis göra en översikt

"Grovsaneringen av Stockholms skärgård är i alll väsentligt slulförd", säger man i rapporten den 4 maj. "Olja förekommer i liten omfatining i vattnet och kommer under lång lid alt förorsaka lokala påslag. Nägol behov av militär massinsals föreligger inle längre, om intet ofömlsell inträffar. Del enda återstående grovsaneringsobjekt som är lämpligt för militär trupp är Gillöga. Denna sanering kommer, om vädret tillåter, alt utföras under helgen - dvs. under den helg som nyss har gått lill ända."

Della är en översiktlig redogörelse som finns i länsstyrelsens rapport, kommunvis detaljerad och specificerad.

Vad som blir det hemska resultatet av oljeutsläppen kan ingen i dag uttala sig om. De långsikliga skadorna, inle minsl på havsbotten, kan man inte bedöma förrän myckel läng lid har gäll. Regeringen anser båda dessa oljepåslag vara oerhört allvarliga och en extra sporte för alla dem som jobbar med delta - antingen del är i det smutsiga bekämpnings- och bevaknings-arbetet eller i kommittéerna eller i departementet - all verkligen sätta in alla krafter för all ylleriigare intensifiera kampen mot löskommen olja.

Jag måste försöka precisera den redogörelse somjag lidigare har lämnal, sä att inle frågor av den art som Kari-Erik Svartberg har ställt i två anföranden skall stå obesvarade. Han frågar: Kan kommunerna lila på all fl alla sina koslnader ersatta?

Den lag som riksdagen har beslutat om den 1 mars 1974 säger all kommun är berättigad till ersättning av statsmedel för kosinaderna dels för räddningstjänst med anledning av oljeulfiöde till havs eller i kustvatten eller i vissa insjövalten,dels för sanering av oljeskada som har uppstått lill följd av sådant utflöde som har utlöst räddningstjänst Skyldighet för kommunerna all göra någoniing finns enligl lagen beiräffande det som kallas räddningstjänst. Kostnaderna ersätts av statsmedel i båda fallen, med undanlag av den mera symboliska självrisken, där det f n. ligger etl förslag i riksdagen om att den skall höjas från 3 000 lill 5 000 kr. Jag är litet förvånad över Kari-Erik Svartbergs fråga, därför alt den utgår från all kommunerna inte skulle kunna lita pä en lag som riksdagen har fattat beslul om.

Praxis har varil - och delta sagt lill Märta Fredrikson - att kommunerna inle har tvekat att ta itu med sanering trots all de inte har någon laglig skyldighet all göra det. De har verkligen salsal beundransvärt både på

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

västkusten och på ostkusten. Det intryck som Jag fick vid mill besök i Bohuslän - om jag nu fär anknyta lill redogörelsen för läget i Stockholms skärgärd - var att den 26 mars var grovsaneringen i större delen klar i Sotenäs, och finsaneringen skulle lillsammans med återstående grovsanering böria dagen efter.

I de tre andra kommunerna var man inle sä långt kommen beträffande grovsaneringen. Sammanfattningsvis kan Jag säga all man gav beskedet all erforderliga insatser skulle göras med sikte pä etl sådanl resultat all lägel skulle vara lillfredsslällande i samband med fågelsträcket och sommarsäsongen. Det är de rapporter som jag fick och som jag noggrant antecknade vid mitt sammanträffande med Bohuskommunerna.

Carl-Henrik Hermanssons konkrela frågor, som nu ylteriigare formulerats så att del gäller omedelbara insalser, kanjag delvis besvara på samma sätt som Jag svarat Mals Hellström. Frågorna är delvis ställda som om del skulle finnas nägol slags tak som inle kunde genombrytas ulan regeringens medverkan, men något sådant finns inle.

Beiräffande mililärinsalserna, som brandlagen lalar i klarspråk om, så behövs del inga regeringsbeslul. Jag är medveien om alt vissa tidningar har formulerat regeringens handläggning av vissa frågor i samband med mililärinsalserna som om regeringen "hade beordrat eller beslutat om mililära insalser". Det utlöses på del sätt som lagen redovisar.

Finns del båtar att köpa, så finns det säkerligen också båtar alt hyra. Det har man konstaterat på båda kustsiräckorna. Till dess att kapitalvaror inryms i den kostnad som flr inräknas får man klara sig med all hyra, och staten -jag upprepar det - betalar alltsammans, när hela kostnaden överskridit tröskeln 3000 kt

Folkpartiet har, precis som Georg Åberg påpekat, drivit denna fräga under hela 1970-ialei. Del kan man bl. a. se i jordbmksulskoltels betänkanden under hela 1970-lalet. Vi har i den budgel som vi ansvarar för sett lill all anslagen höjts med 40 % jämfört med föregående år och dessutom au anskaffningen av tre nya miljöskyddsfartyg kan böria under innevarande budgetår.

Utredningarna arbelar skyndsamt, och utredningsresultaten kommer redan under sommaren och hösten. När jag använde uttrycket fiygande start avsåg Jag jusl del förhållandet all oljeskyddskommiitén effektivt kan ta itu med della nya uppdrag, eftersom den redan har fältet bearbetat och alltså kan nå resultat mycket snabbare än om en helt ny uiredning skulle tillsättas.

Regeringen är inställd på all lägga fram ett såväl kortsiktigt som långsiktigt handlingsprogram med tyngdpunkten pä de förebyggande åtgärderna. Jag vill återigen slå fasl au oljeskyddet skall ges ökad prioritet, och jag understryker verkligen hur angelägel del är all vi gemensaml vidtar alla de åtgärder som är möjliga för alt skydda oss och våra oskattbara kustmiljöer' mot oljeskador. Jag kan försäkra att del är regeringens ambition alt arbeta efter den målsättningen.

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Jag lackar statsrådet Bertil Hansson föratl regeringen barden ambitionen, och jag är mycket glad över detta.

Kommunerna har självfallet inle tvekat när del gällt att gå in och göra sin insats. Del harjag aldrig antytt Tvärtom ärdel en självklarhet för dem. Men del var inte detla min fråga gällde.

Statsrådet tog upp något om skadorna. I kampen mot oljan måste vi beakta och handla efter de realiteter som finns. Del är illa nog alt det funnits så många undanflykter och att någon med ekonomiska, politiska eller andra manövrer har troll sig kunna upphäva den ekologiska balansen, dvs. naturens balans. För att bemästra de problem som. är förknippade med planering och åtgärder måste man rätta sig efter de gränser som bl. a. klimat, vatten, mark, växt- och djuriiv och sambandei mellan alla dessa faktorer sättet

Del slår i kommunminisierns svar alt oljan bara var någon promille. Del är förödande promille. En droppe olja bland mängder av droppar havsvallen dödar i havet.

70 % avjordens yla är vallen. Därifrån kommeren väsentlig del av det syre vi behöver. Vi handskas så med tillgängen på syre att vi lär mer pä tillgångarna än vad som kan reproduceras. Oljefilm på vattnet hindrar syret, kväver liv under vattnet, som skall ge syretillförsel. "Det är bara oljefilm, den kan inte bekämpas", hardet sagts. Den måste kunna bekämpas. Syret, livet i Östersjön är ömtåligt. Alla vatten är ömtåliga, Östersjön speciellt. Vattnet där förnyas sakta; 25-30 år tar del. Del finns fickor på botlen där vattnet inle orkar all reproducera sig. Del finns dött vatten, exempelvis utanför Landsorl. Hell riktigt sade herr statsrådet att vi i dag inle känner lill de långsikliga skadorna på havsbollen. Efter Tsesisolyckan begärde Asko laboratorium ökade forskningsmedel för sin verksamhet där. Krislineberg i Bohuslän l. ex. har ansell all del behövs ytterligare medel för forskning. Avser statsrådet medverka lill all de flr del?

Hela komplexet av frågor som vi i dag har diskuieral ärju myckel viktigt De nya miljöfartygen har nämnts. Alt det också tydligen behövs stora uppsamlingsfarlyg som lar hand om den olja som samlas upp lill havs är väl också klart. Även jag har konstaterat, liksom Karl-Erik Svartberg gjorde för sin del, all kommunminislern har uppfallal mina önskemål om fortsatt oljeskyddsberedskap som om det vore en personlig kritik. Det är det inte. När jag i höslas började debatten var kommunminislern relalivi ny i sin uppgift som statsråd. Hela debatten handlar om vad beredskapen har alt förfoga över och alt den skall få en så bra organisation som möjligt

Jag har här en sammanfattning av synpunkier med anledning av oljeutsläpp. Sammanställningen gjordes lill Geriesborgs konstskolas utställning "När oljan gick till", som jag lidigare har nämnl. Jag skall inle här läsa upp vad där slår, men jag ber all till herr statsrådet senare få överiämna ett exemplar, som jag inle har skrivii i, all läsa, begmnda och la på allvar.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

MATS HELLSTRÖM (s):

Herr talman! Kommunministern gav i sitt förra inlägg en redovisning av den bedömning som gjorls pä länsstyrelsen och som jag refererade lill, all grovsaneringen i Stockholms skärgård nu skulle stå inför sin avslutning. Redovisningen berörde den fråga som jag har lagil upp i mina inlägg här i dag och om de nya oljepåslag som hela tiden fram till nu har kommit i skärgården och framför allt vid Biskopsö och om de stora områden som är osanerade i ytlerskärgården. Som en illustration lill hur olika de som är berörda och prakliskl arbetar med alt klara av den här katastrofen kan se på del akuta lägel villjag-det berör också de samordningsfrågor som hela den härdebalten har handlat om - till kammarens protokoll läsa upp delar av en artikel i dagens nummer av tidningen Expressen:

"Kusibevakningen har sänt hem marinen i oljesaneringen av skärgården. Marinen har gjorl enorma insalser sen den 4 april på öarna och kobbarna.

- Uppriktigt sagt - jag begriper ingenting, säger kommunalrådet Göran Lundgren pä Värmdö.

- Marinen fick hemgångsorder i fredags av kusibevakningen, och det ärju framförallt för kommunerna de gjort en heli fantastisk insats. När de gick från Sandhamn var de besvikna och förtvivlade - de lycker de har sä mycket ogjort.

- Och marinen ärde enda som kan.sanera t ex Gillöga och Stora Nassa-de områden som länsstyrelsens nalurvärdsenhet sätter i absolul främsta rummet för sanering.

Jag kastade mig pä telefonen och ringde länsslyrelsen, ringde kustbevak
ningschefen ----------------- , räddningschefen , Musköbasen och hoppades alt

länsslyrelsen skulle beställa marinens fartyg för kommunernas räkning så vi blev huvudman.

- Del lät lovande i början, men så började det kärva. Jag vet inte vad som
hände, men det kom inget återkallande av ordern att marinen skulle utgå,
säger Göran Lundgren.

Sven Uhler på kustbevakningen säger:

- Vi behövde dem inte längre. Jag vet att Värmdö kommun gjorde
framslällning även till oss om att fl behålla marinen men det fanns ingen
anledning all säga ja: del är inle varat bord hur kusterna saneras."

De här bilderna av dagens situation i Stockholms skärgård illustrerar ganska väl de krav vi har rest i den här interpellationsdebatten och som kommunministern enligl min uppfattning lyvärr inle tagit pä tillräckligt allvar.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Debatten har pågått länge, och jag hade inte tänkt begära ordel ännu en gång, men kommunminisierns beskrivning av silualionen i Bohuslän tvingar mig all göra del.

Den uppfattning som kommunministern har flu stämmer dåligt med verkligheten. Jag besökie Solenäs i fredags och lalade med

kommunledningen och saneringsledningen. Jag var ule och åkte med kusibevakningen. Där återstår myckel av grovsanering. Omkring den 10 juni hoppas man ha grovsaneringen klar. Finsanering pågår på vissa delar. Däremoi stämmer kommenlaren för exempelvis Tanum. Där har man inle jobbat så mycket under vintern. Det kan delvis bero pä de myckel känsliga naturområden man har där. Del finns alltså ännu mer att göra.

Sammanlagt hårde berörda kommunerna och kusibevakningen enligl en sammanräkningjaggjorl plockat upp mer än 1 500 ton olja. Del börjar således närma sig 2 000 lon.

När del gäller finsaneringen finns del de som sägeratt del kommer all ta etl halvår eller kanske ell är innan vi har finsanerat efter del här oljepåslaget Det är den beskrivningen av verkligheten vi bör ha.

För att knyta an lill vad Märla Fredrikson sade: Utställningen från Geriesborgsskolan borde studeras av kommunminislern. Jag hoppas all den ocksä kommer all vandra runt Vi har nu haft två slora katastrofer. De bör tillsammans vara den väckarklocka vi behöver för att på allvar la lag i de här frågorna.

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Jag vill bara ytterligare rikta uppmärksamheten på etl ullalande i kommunminisierns senasle inlägg. Det ärell ultalande som har alla möjligheler att bli klassiskt och citerat många gånger. Det lydde ungefär så här: De som har ansvarel för oljebekämpningen har full frihet att vidta alla ålgärder som de anser nödvändiga. - Så lalar förelrädaren för en sant liberal regering.

Nu säger kommunminislern all del inle finns något tak för insalser exempelvis från kommunernas sida. Del är självklart au kommunerna i en rad av de konkrela frågor Jag log upp kan vidla ålgärder. De kan hyra bålar i stället för att köpa dem, även om del förefaller opraktiskt i vissa lägen. De kan göra en ordentlig planering för oljebekämpningen. De kan på egen hand utbilda arbetsledare för frivilliga. De kan på egen hand lägga upp beredskaps-depåer. De kan begära insättande av militär, även om del, som vi hörde från Bohuslän, inle alllid leder lill resultat när sådana krav ställs av kommunerna.

Men del borde ju vara mera prakliskl all slalsmaklerna, dvs. regeringen i det här fallet, lar initiativet på en rad av de här punkterna - exempelvis för utbildning av arbetsledare, för uppläggning av beredskapsdepäer, för all fl lill stånd andra regler för ersättning lill kommunerna som ger större möjligheler för dem, för all trycka pä kommunerna att göra den här kommunala planeringen, som är nödvändig föratl viskall fl den regionala planering som Jag anser oundgänglig.

Jag menar alt regeringen här måste ta ett ansvar för bestämda åtgärder. De ulredningar som har tillsatts visar ocksä all regeringen menar alt i framtiden skall man kunna la initiativet, men i dag vill man inte göra det. Det lyckerjag är fel.

På etl område borde vi emellerlid kunna vara överens om all kommunerna

Nr 139

Måndagen den 7 maj 1979

Om beredskapen mot oljekatastrofer

rimligen icke har någon som helsl möjlighet all ta initiativ, nämligen när del gäller all åsladkomma en enhetlig operativ ledning av all oljebekämpning. Där måste ulan tvivel regeringen la ansvar, och delta är en av de viktigaste punklerna.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1978/79:214 till civilutskoliet

1978/79:215 till Jusiilieulskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Förslag

1978/79:21 till civilutskoliet

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2671 lill juslitieulskottet

1978/79:2672-2674 till näringsutskotlel

1978/79:2675 och 2676 lill jordbruksutskottet

§ 7 Föredrogs men bordlades äter Lagutskottets belänkande 1978/79:19 Socialförsäkringsulskotlets betänkande 1978/79:23 Socialutskottets betänkande 1978/79:36 Kultumtskoltels betänkande 1978/79:27 Utbildningsutskottets betänkande 1978/79:39 Jordbruksutskottets belänkande 1978/79:26 Näringsulskollels belänkande 1978/79:38 Civilutskottets betänkanden 1978/79:33 och 34

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:183

§ 9 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkanden

1978/79:33 med anledning av proposilionen 1978/79:179 om ändring i tryckfrihetsförordningen m. m. jämte motion

1978/79:34 med anledning av motionen 1978/79:1687 angående tryckfrihetsförordningens regler om anonymitetsskydd

Socialförsäkringsulskollels betänkande

1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:153 om förbällral studiestöd lill 18-19-åringar i gymnasial utbildning jämte motioner

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 14.48. Nr 139

Måndagen den
In fidem 7 maj 1979

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen