Riksdagens protokoll 1978/79:136 Onsdagen den 2 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:136

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:136

Onsdagen den 2 maj

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes av förste vice lalmannen.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

§ 1 Internationellt utvecklingssamarbete m. m. (forts.) Fortsattes överläggningen om utrikesutskottets betänkande 1978/79:27.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Den utveckling i u-länderna som vi alla ser som nödvändig innebär en revolution av stora mått Vad vi i länder som Sverige har genomgått under loppet av ell par århundraden måste u-länderna försöka klara av under loppet av ell eller annal årtionde.

Det är en mäktig, pådrivande kraft som gör den här revolutionen nödvändig. Det är den svält och den misär, den katastrof om man så vill, som redan är elt faktum och som bara hotar all bli värre och siörre lill sin omfattning. Men just detla, alt del är en revolution av belydligt siörre mätt än vad historien någonsin tidigare skådat som krävs för all u-ländernas försörjningsproblem skall kunna lösas, gör alt det också finns många risker förknippade med den revolutionen. Därför finns det anledning all väldigl noga länka efter hur den skall genomföras.

Tyvärr har många av de problem som u-länderna brottas med i dag uppställ i själva utvecklingens spär. Jag tänker t. ex. på den växande storstadsslummen i många u-länder som - åtminstone lill väsenllig grad - är en följd av den effektivisering och mekanisering av jordbruket på landsbygden som gör att färre människor kan fl sysselsätlning där nu än lidigare.

Vi kan också länka på ökenutbredningen, som sker med skrämmande hastighet, inle bara i Saharas södra gränsområde ulan i stort sett överallt i den tredje väriden. Vidare har skogsavverkningen moderniserats, avbetningen blivit härdare och hjordarna blivit större lack vare brunnar.

Man kan också länka på de ökade sociala klyftor som plägar många u-länder. De hänger ofta samman med en snabb ekonomisk utveckling i vissa smala sektorer, som leder till inflation och koslnadssiegringar, något som i sin tur medför försämrade levnadsförhållanden för stora folkgrupper.

Det här är bara några exempel på hur en utveckling, när den går fel, kan skapa ännu siörre problem. Det stora lyftet för u-länderna är utan tvivel en nödvändighet, men del är samtidigt ett vågspel. Sker det på fel säll kan skadan bli siörre än nyttan. Det gör att alla som är involverade i u-ländernas anslrängningar på elt eller annat sätt har eu oerhört stort ansvar.

Del största ansvaret för alt ulvecklingen verkligen sker pä etl sätt som gynnar folkflertalet i de fatliga länderna har naluriiglvis u-länderna själva och

191

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

192

deras ledare. Men det fär inie innebära alt vi i de rika länderna, som medverkar pä ell eller annat säll i denna utvecklingsprocess, undandrar oss vårl ansvar.

Sture Ericson slod i den här talarstolen för några timmar sedan och förhånade centerpartiet därför alt vi för fram kravei på ell ekologiskt ansvarslagande i ulvecklingsarbelel. Del var pekpinnar,och det var-med etl fint nytillskott lill den svenska språkfioran - ell eflerimperialisiiskt agerande från vår sida. Det är märkligt att en u-landspoliliker på det sättet är beredd alt två sina händer när det gäller den utveckling som vi medverkar till i u-länderna och som vi naluriiglvis därför måste ha elt ansvar för.

Frågorna om ansvarslagande inför de ekologiska och sociala konsekvenserna i u-länderna av det utvecklingsarbete som vi deltar i återspeglas dels i centerpartiels parlimolion, dels i en motion somjag slår som första namn på. Och i den senare motionen förs del också fram förslag på ett institut för u-landsanpassad teknologi.

Det är helt klart all den teknologi som har utvecklats i den rika delen av världen ocksä har anpassats efter våra behov och förutsättningar. Till de förutsättningarna hör brist på arbetskraft men god tillgång på kvalificerad och välutbildad personal, god tillgång på kapilal samt en väl utbyggd infrastruktur. I u-länderna är förhållandena i allmänhet de motsatta. Där har man gott om arbetskraft men dåligl med utbildad arbetskraft, ont om kapital och dåligl utbyggd infrastruktur.

Det gäller all skapa en modern, effektiv teknik som är anpassad lill u-ländernas förutsättningar. Men eftersom del är i den rika väriden som huvuddelen av världens teknisk-vetenskapliga utvecklingspotential finns får vi inte undandra oss vårl ansvar för att utveckla tekniken. Och del ärjust tanken bakom det förslag på etl institut för u-landsanpassad teknologi som förs fram i molionen.

Utskottet vill inte tillstyrka förslaget, och jag tänker inte framslälla något yrkande här. Men jag har anledning att i anknytning lill vad som anförs i del särskilda yttrandet från centerpartiet ålerkomma i den här frågan framöver.

Herr talman! Jag vill dessulom, så här i bislåndsdebaltens sista minuter, rikta uppmärksamheten litet grand mot vårt egel land. Vi har nu i timmar debatterat bistånd och utveckling och vad som behöver göras i u-länderna för att råda bot på u-landsproblemen. Men jag lycker att del kanske finns anledning att ställa frågan: Vad innebär egentligen den internationella solidariteten för oss i vår egen vardag? Vad bör den internationella solidariteten innebära för oss?

Det är nämligen så all del mönster av produktion och konsumtion som vi har byggt upp och som är gmndvalen för vårl samhälles sätt att fungera i dag bygger på all vi - den rika minoriteten av väridens befolkning - disponerar huvuddelen av jordens resurser, både ändliga och förnyelsebara.

Jordens tillgångar är inte oändliga. De lagrade råvarorna finns bara i begränsade mängder. De lärde tvistar om när den ena eller den andra råvaran tar slul. Jag skall inle ge mig in i den debatten. Den rika delen av jordens

befolkning exploaterar i snabbt ökande takt de lagrade råvamtillgängarna, och detla är självfallet inle förenligt med internationell solidaritet. Det är inte heller förenligt med kravei på att också de fatliga folken skall kunna fä sin del av Jordens resurser.

Om vi avser-och det gör vi ju i mänga fall -att fortsätta ulvecklingen som hillills,Ja, då innebär del t. ex. all vi ökar vär förbrukning av järn och bly med i slort sell 2 % per ät Det innebär all om 100 är kommer vi all förbmka 8 gånger så myckel av de metallerna jämfört med i dag. Del innebär att vår förbrukning av metaller som krom, kvicksilver, mangan, nickel, silver och zink ökar med 3 96 per år. Del innebär att om 100 år kommer vi alt förbruka 16 gånger så mycket av de metallerna jämfört med i dag. Det innebär all vår förbrukning a v andra metaller, säsom guld, kol, koppar osv., ökar med 4-5 96 per år. Del innebäratt om 100 år kommer vi all förbruka 50 gånger så myckel av sådana metaller jämfört med i dag.

Om vi menar allvar med all u-länderna skall nå upp till en rimlig levnadsstandard, helst jämförbar med vår egen, ja, dä skulle vi behöva öka de här siffrorna 10 gånger, kanske ännu mera. Man behöver inte vara något matematiskt snille och inte heller någon domedagsprofet för all kunna inse alt vår snabbt ökande förbrukning av begränsade rävarureserver inte kan förenas med kravet på internationell solidaritet. Om vi menar allvar med den internationella solidariteten måste det också påverka vårt sätt att utnyttja vår egen produklion och vår egen konsumtion.

Vi kan la elt annat exempel på livsmedelsområdet. Vi vet all miljontals människor svälter i dag. Del krävs stora insalser för att öka fmktbarheten i u-länderna, för att öka deras förmåga att producera mera livsmedel. Men vi vel också av bister erfarenhet all det inle är möjligl all gä fort fram, förda slår naturen tillbaka. Men samiidigt har jorden en förmåga att producera livsmedel ål oss alla. Det är bara del att ungefär 60 % av den odlingsbara jorden i väriden finns i de rika länderna. Fyra femtedelar av all spannmål som produceras på den jorden går till djurfoder. Bara en femtedel av näringsvärdet i den spannmålen kommer människor lill godo. Dessutom använder vi en stor del av u-ländernas jordbruksareal föratt producera protein till våra djur, för att producera vårt kakao, kaffe, socker och alll vad del nu kan vara. Det här är någoniing som vi bör ha i minnet när vi diskuterar möjlighelerna att klara försörjningen för den befolkningsmajorilel som bor i u-länderna.

Hert lalman! U-landsdeballen får inte bara handla om hur vi skall utforma vårt bistånd och om vilka åtgärder som krävs i u-länderna för att väridens försörjningsproblem skall kunna klaras. Den internationella solidariteten måste också handla om hur vi anpassar vårt eget livsmönster efter kravet på rättvisa i världen. Del är kanske en svårare debatt alt föra, eftersom den griper in i vår egen vardag. Men om vi menar allvar, om vi är äriiga, när vi talar om rättvisa på jorden, då måste vi också vara beredda på ati föra den debatten.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

13 Riksdagens prolokoll 1978/79:133-136

193

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

194

MARGARETA ANDRÉN (fp):

Herr talman! När vi i är skall la ställning lill regeringens förslag om vårl internationella utvecklingssamarbete, är del moiiverai au uppmärksamma all del är del internationella barnåret. Vi skall då särskill aktualisera barnen och deras behov.

Varje sekund föds fyra barn, och per dygn blir del 345 000. Hur går det då för alla dessa barn? Ja, del beror hell och hållel på var de råkar bli födda.

Föds de i de rika länderna vel vi all de som regel går etl lekamligt rikt och lyckligt liv lill mötes. Föds de i etl u-land vel vi att de fiesta däremoi går etl liv i nöd och umbäranden till mötes. Mänga av dessa kommer inle all nå mogen åldet Varje år dör 16 miljoner barn i u-länderna innan de fyllt fem år, och inte ens hälften av barnen får uppleva sin femtonårsdag.

200 miljoner lider av svår undernäring, och 500 miljoner hotas av näringsbrist. Detta är skrämmande siffror.

Det är kanske inle så mycket värt lilla land kan göra - men vad vi kan göra, det måste vi göra. Vi måste vara med och arbeia för en utjämning mellan de fatliga och de rika länderna i vår värid.

Regeringen föreslär en 13-procentig ökning av vårl anslag lill inlernaiionelll utvecklingssamarbete, vilket är glädjande med hänsyn till vårl egel ansträngda läge.

Jag hade lillsammans med fyra kolleger här i riksdagen, av vilka Georg Åberg som talade här tidigare var en, möjlighel att i höslas göra en studieresa till några länder i Cenlralafrika, och med anledning av dessa erfarenheter vill jag någol kommentera de anslag som är upptagna under punkten 4.7 i utskottets belänkande och som gäller slöd lill enskilda organisationers biståndsverksamhet.

Regeringen föreslår,som vi redan hörl,en uppräkning med 20 milj. kr. från 90 lill 110 milj. kr. Ylleriigare medel har ocksä ställts i utsikt lill välmotiverade ansökningar som i första hand avser kvinnoorganisationer i u-länderna. Della tror jag är en riktig satsning. Delglädjande varan vi it ex. Zaire såg all kvinnorna gör värdefulla insalser pä bl. a. det sociala området och dä framför alll bland fängelsernas flngar. Alll bistånd till delta land går genom missionen, och här kan man verkligen konstalera hur väl dessa medel förvallas. De används bl. a. lill sjukhus som drivs och administreras av missionen med hjälp av bisländspengar och missionsmedel från Sverige. Dessa sjukhus har en mycket högre standard än de statliga sjukhusen, och de flesla patienterna önskar ocksä plats på missionens sjukhus, vilket gör att de alllid är mer än fullbelagda.

En annan viklig insats görs av det s. k. missionsflyget, som för många ule i de avlägsna byarna är den enda möjlighelen att komma till sjukhusen för vård. Betydande planer finns för ulbyggnad av sjukvärden, och olika hälsoprojekl kommer att startas om medel kan erhållas för dessa projekl.

Man kan fräga sig hur sjukvården och skolväsendel skulle ha sett ut i dag i många av u-länderna om inle missionen varil pionjärer pä del här om rådet. Vi bör inle heller glömma bort att i värt egel land inom olika organisaiioner f n. ca 200 milj. kt åriigen samlas in lill u-landsbislånd.

I anslutning till den här punkten lar utskottet upp en motion av mig och de fyra andra som gjorde den här studieresan. I molionen föreslås att återanvändbar medicin som samlas in av apoteken skall skänkas lill u-ländernas sjukvård. Vi kunde nämligen under vär studieresa konstatera alt del överallt rådde stor brisl på medicin och att den som fanns var oerhört dyr. Många fler människor skulle kunna botas från sina sjukdomar om del fanns lillräckligt med medicin.

Samtidigt har vi i värt egel land - förutom en stor överkonsumtion -mängder av medicin som aldrig kommer lill användning utan blir stående lill ingen nytta.

I början av det här året gick Apoteksbolaget ul med en uppmaning lill alla hushåll alt lill apoteken återlämna ej använd medicin. Apoteken kasserar då den medicin som ej går all använda. Men medicin som däremoi går att använda uppger Apoteksbolaget skänks till laboratorier, kommuner eller skolor.

I sill avslagsyrkande på motionen säger utskottet all viss användbar sjukhusutrustning, som skänks av landsling och andra, visserligen insamlas för all användas i u-länderna. Men hitintills har läkemedel inle ingått i denna verksamhet. Utskottet säger ocksä all sortering och kontroll av medicin skulle bli komplicerad och dyrbar. Mot della kan Ju invändas alt viss sortering och kontroll sker redan nu. Del bör inte bli sä stor extra kostnad.

I betänkandei står: "Utskottet har i sammanhanget inhämtat all de läkemedel som återlämnas lill apoteken, i motsats till vad som antyds i molionen, inte går vidare lill skolor eller laboratorier, vilket knappasl heller skulle överensstämma med de stränga kontrollföreskrifler som gäller för hanteringen av läkemedel."

Tyvärt anges inle varifrån man har fått dessa uppgifter, som Ju går rakt emol vad Bo Holmberg på Apoteksbolagets informationsavdelning säger i en lidningsiniervju med anledning av den medicin som samlas in. Han anför nämligen: "Om de" - alltså medicinerna - "går att återanvända, skänks de till laboratorier, kommuner eller skolor."

Kan sådan medicin användas i svenska skolor, kan den väl också användas på sjukhus i u-länderna, som har egna apotek på sjukhusen. En sådan önskan och begäran har också uttalats av många av de experter vi iräffade i u-landssjukvärden.

Del är beklagligt om utskottets avslagsyrkande skulle bygga på en felaktig uppgift. Men vi motionärer flr väl undersöka frågan ylleriigare och eventuellt ålerkomma i annal sammanhang.

I en annan moiion har samma motionärer - men nu med tredje vice lalmannen Kari Erik Eriksson såsom första namn - tagit upp frågan om det stora behovet av cyklar i u-länderna. Vi föreslår all cyklar ur arméns överskoitslager skall slällas till u-hjälpens förfogande genom de insamlings-centraler som finns i vårl land.

Utskottet avstyrker dock molionen med motiveringen all dessa cyklar affärsmässigt skall försäljas och att biståndsmedel i stället flr las i anspråk, om behovet av cyklar bedöms såsom angeläget Med de dåliga vägar som

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

195

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

finns i u-länderna är cykeln det bäsla transportmedlet. Därför är ocksä efterfrågan synnerligen stor. För t. ex. genomsniiisafrikanen är cykeln ocksä det enda transportmedel som han kan länkas ha råd med. Del framfördes från mänga håll lill oss under vär studieresa au del skulle vara en god biståndsinsats all överiåta dessa cyklar. Men om det inle går på annal sätt flr man väl använda sig av den krångligare beslutsväg som anvisats av ulskoltel. Ekonomiskt harju dessa cyklar myckel litet värde för oss, men för afrikanen har de stort värde.

196

ESSE PETERSSON (fp):

Herr lalman! Vi har under denna dag diskuterat biståndsarbetet och vilka insatser som värt land är berett all göra i den fatliga väriden. Vikiigi är all det skapas en solidaritet, som innebär inle bara all man ger någol tillbaka av del man själv lar ifrån dessa länder ulan ocksä att man är beredd att salsa ylteriigare av sill egel på jusl de fatliga människorna. Vi kan inle tro oss om all tillsammans med den övriga i-världen kunna fortsätta all leva i väridens kornbod och bara strö ut några korn lill de människor som har fltt en annan, fattigare silualion all leva i. Vi måste vara beredda all ta krafttag.

Alt vi äntligen sedan några år lillbaka har kommil över enprocentsmålel i fråga om u-landsbistånd och att vi lyckais därmed även della är är givetvis tacknämligt Del flr emellertid inle innebära att vi stannar vid enprocentsmålel, ulan vi måste vara beredda alt gä vidare.

Det låter vackert när man lalar om solidaritet som grund för biståndsprojekt Men låt mig säga all del krävs att vi på ell och annat område också är beredda alt avstå från produklion, nämligen på sädana områden där u-länderna har sina största möjligheler att producera. Vi måste vara beredda alt avstå sådan produklion lill u-länderna för att de skall kunna utvecklas. Vi får inte i varie läge bygga upp protektionistiska tullmurar runi om vårl egel land och vär produktion.

Herr talman! För alt man med hjälp av utvecklingsbislånd skall kunna uppnå en framgångsrik samhällsutveckling i elt u-land sä krävs att man kommer lill rätta med den sociala misären. Del störsla problemet i del sammanhanget är alkoholen, som har utvecklats lill u-väridens främsta fiende. Inle minsl i Afrika har alkoholproblemen växt enormt under senare är.

Alkohol har använis av kolonialmaklerna, framför alll i de portugisiska kolonierna, som ell effekiivi instrument all pacificera människorna i deras frigörelseprocess. Delta har medfört att det uppstått betydande alkoholproblem, vilket gjort att människorna blivit mindre motiverade all engagera sig i frigörelseprocessen.

Många afrikanska statsmän har arbetat målmedvetet för aU komma till rälla med alkoholproblemaliken. Samtidigt har de fått se hur svårt det har varil att komma lill en lösning som de önskal. Åtskilliga av dessa statsmän har gjort uttalanden och försökt starta projekt. Kenneth Kaunda, den renlärige presidenten i Zambia, gick t o. m. sä långt att han lämnade presidentposten vid etl tillfälle. Han sade vid etl annal tillfälle: "Jag vägrar all

styra en nation av fyllon." Så långt har det gått med alkoholens utbredning i många u-länder.

Därför, herr lalman, är det vikiigi alt del kan skapas rehabiliteringsanläggningar för alkoholskadade. F. n. finns bara elt sådanl projekt på hela den afrikanska kontinenten, koncentrerat till Elfenbenskusten och Abidjan. Samiidigt kan noteras att WHO i en nyligen utkommen rapport säger följande som sammanfattning:

"Dessa alkoholproblem har ökat sä hastigt alt de nu befinner sig bland världens huvudsakliga hälsoangelägenheler och hotar att försena den ekonomiska utvecklingen i den iredje världen och all överbelasla sjukvården i de fiesta länder."

WHO säger också "alt alkoholproblem är ett hinder för länders sociala och ekonomiska utveckling och all de också kommer all överhopa deras hälsoresurser".

Här påvisar WHO vilket allvarligt problem som har utvecklats. Samtidigl finns del länder som exporterar alkohollillverkningsanläggningar lill Afrika. Sådana saker har diskuterats även hät och det är viktigt att säga ifrån att svenska resurser bör sällas in pä andra projekt än export av bryggerianläggningar. Del finns anledning för regeringen och för slalen som helhet i egenskap av huvuddelägare i Prippbryggerierna att se till all någon export av anläggningar i syfte all sprida alkoholkonsumtionen inte verkställes.

Jag har tagit upp dessa problem bl. a. i en motion, nr 1775, till årets riksmöte. Där krävs bl. a. att SIDA inom ramen för det svenska biståndet, främst i södra Afrika, aktualiserar frågan om avalkoholiseringsprojekt. Jag noterar med tillfredsställelse att dessa avalkoholiseringsprojekt behandlas positivt av utskottet

Ell avalkoholiseringsprojekt skulle vara tänkt närmast som en information samt avgiftning, värd och rehabilitering med åtföljande uppbyggnad av drogfria miljöer ule bland lokalbefolkningen i de olika länderna. Givelvis skall delta ske endast i länder som själva önskar sådana här projekt. Del understryks från utskottets sida all del finns möjlighel all bedriva Jusl dessa projekt rörande alkoholfrågor inom hälsoupplysningens ramar. Samiidigt säger man alt del inte är SIDA som bestämmer vilka projekt som skall bedrivas, och så har inle heller sagts i molionen. Detta skall ske via en dialog mellan givar- och mottagarländer. Det ärjust i denna dialog som det är viktigt all framhålla behovet och intresset från svensk sida att medverka i avalkoholiseringsprojekt av detla slag.

Jag nolerar också all utskottet påpekar alt enskilda organisationer kan göra insalser pä delta område, och del är hell uppenbart att så är möjligl och all vi kan förvänta oss att SIDA kommer all vara positiv till sådana projekt.

Del är någol förvånande alt finna att utskollel efter denna positiva skrivning avstyrker motionen, när man rimligen borde ha sagt att man hade besvarat den med de synpunkter som anförts. Detla kan föranleda alt man återkommer till problemet i kommande motioner.

Men det finns anledning att ta fasta pä vad som har sagts i debatten av fiera lalare och vad som har sagts från utskottets sida om att man här visar på de

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

197

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

punkter som är möjliga att arbeta med. Jag förväntar mig också att SIDA inte bara noterar vad utskollel har skrivii ulan är beredd all aktivt sprida informalion lill länder som är moUagare av svenski bisländ. Flera av de länderna, framför alll i södra Afrika, är nämligen i behov av och är intresserade av avalkoholiseringsprojekt av denna typ.

Därför, herr lalman, finns del anledning all förvänta sig ell positivt resultat av det som har skrivits och sagts om avalkoholiseringsprojekt i Afrika, och del finns anledning all följa vad som händer och om det inte händer någonting ålerkomma i denna fråga.

Överiäggningen, som omfattat samtliga punkier i utskottets betänkande, var härmed slutad.

I det följande redovisas endasl de punkter, vid vilka under överiäggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punkten 1. U-länderna i det internationella samarbetet, svensk u-landspolitik m. m.

1.2 (Det internationella förhandlingslägel - nord/sydfrågorna)

I denna punkl hade behandlals moiionerna

1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fi. (s) såviit avsäg yrkandel 3, nämligen att riksdagen beslulade att Sverige aktivt verkade för införandel av en socialklausul i GATT i enlighel med vad som anförts i motionen, och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitl avsåg delyrkandena 2 d) och 3 m), nämligen

2.                        att riksdagen skulle ullala och hos regeringen hemställa om förslag så all
Sveriges handelspolitik genlemol u-länderna anpassades lill biståndspoliti
kens mål, vilket på kort sikt innebar

d) all Sverige verkade för införande av s. k. socialklausul i internationella handelsavtal,

3.                        alt riksdagen skulle ullala och hos regeringen hemställa om förslag som
ledde till alt de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela
biståndsanslaget, vilket innebar

m) all Sverige borde vidla speciella ålgärder såväl pä det bilaterala som på del multilaterala planet för all slärka u-ländernas inbördes samarbele.

Utskottets hemslällan redovisas efter 1.5.

198

1.3 (En svensk u-landspolitik)

I denna punkl hade behandlals moiionerna

1978/79:1205 av Gösta Bohman m.fl. (m) säviii avsåg yrkandel 2, nämligen all riksdagen skulle uttala all ell system med s. k. blandade krediler borde införas i svensk biståndspolitik.

1978/79:1770 av Wiggo Komstedt (m),

1978/79:1780 av Bo Turesson m. fl. (m) och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviii avsåg yrkandel 1 och delyrkandena 2 b), c) och O, nämligen

1.   att riksdagen hos regeringen hemställde om att en pariameniarisk utredning tillsattes för all genomföra en samlad översyn av svensk u-landspolilik och de förändringar inom olika samhällssektorer som fömlsaltes för alt tillmötesgå u-ländernas krav pä en ny ekonomisk väridsordning,

2.   all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag så att Sveriges handelspolitik gentemot u-länderna anpassades lill biståndspolitikens mål, vilket pä kort sikt innebar

b) att exporlkredilgaranlierna i första hand reserverades för denna
ländergrupp,

c)    all intresset för långsiktiga rävamavial bland råvaruproducenler i denna
ländergrupp undersöktes,

O aU bisiåndspolitiska mål skulle styra Sveriges fördelning av de imporlkvoter som f. n. gällde för import av leko- och andra produkter frän u-länderna.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Utskottets hemslällan redovisas efter 1.5.

1.4 (Miljö, resurser och utveckling)

I denna punkl hade behandlals moiionerna

1978/79:1208 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) säviii avsäg yrkandena 1,3,4, 5 och 6, nämligen

I. att riksdagen som sin mening ullalade att ekologisk balans skulle föras in som etl femte mål för biståndspolitiken vid sidan av resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet och en demokratisk samhällsutveckling,

3.   att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som anförts i motionen angående prioritering av utvecklingsprojekt, som var ägnade att bevara och öka livsmedelsproduktionen i de falliga länderna,

4.   all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som anförts i molionen angående svenski agerande i internationella organ,

5.   all riksdagen hemställde all regeringen föreslog att FN log initiativ lill all utarbeta en hushällningsplan för naturresurser,

6.     alt riksdagen hemställde all regeringen log initiativ till inrällande av ell
inlernaiionelll ekologiskt forskningsinstitut, och

1978/79:1213 av Margaretha af Ugglas (m), vari hemslällls alt riksdagen ullalade alt Sverige såväl i sin bilaterala biståndspolitik som i kontakt med de multilaterala organen verkade för all miljöfrågorna fördes fram som en viklig del i utvecklingsprocessen.

199

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Ulskollets hemslällan och avgiven reservalion redovisas efter 1.5.

1.5 (U-landsanpassad leknik och teknologiöverföring)

I denna punkt hade behandlats motionerna

1978/79:1208 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) såviii avsåg yrkandel 2, nämligen all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen beiräffande u-landsanpassad leknik,

1978/79:1767 av Pär Granstedt m. fl. (c) och

1978/79:1781 av Lars Werner m. n. (vpk) såviu avsåg delyrkandel 2e), nämligen all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag sä all Sveriges handelspolitik gentemot u-länderna anpassades lill biståndspolitikens mål, vilket på kort sikt innebar, att Sverige verkade för alt den s. k. uppförandekoden för teknologiöverföring lill utvecklingsländerna blev bindande.

Ulskollets hemslällan och avgivet särskill yttrande redovisas här nedan.

200

Utskottet hemställde under punkten 1

1.   all riksdagen beiräffande socialklausul förklarade molionen 1978/ 79:1771,yrkandet 3,och molionen 1978/79:1781, delyrkandel 2 d), besvarade med vad ulskotlel anförl,

2.   att riksdagen beträffande u-ländernas inbördes samarbete skulle avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 m),

3.   att riksdagen beträffande en uiredning om u-landspolitiken skulle avslå motionen 1978/79:1781, yrkandel 1,

4.   all riksdagen beiräffande blandade krediter förklarade motionen 1978/ 79:1205, yrkandel 2, besvarad med vad ulskotlel anförl,

5.   all riksdagen beträffande särskilda farlygskrediier skulle avslå molionen 1978/79:1780,

6.   alt riksdagen beiräffande u-garanlier skulle avslå motionen 1978/ 79:1770,

7.   att riksdagen beiräffande exportkredilgaranlier, rävaruavtal och importkvoler skulle avslå motionen 1978/79:1781, delyrkandena 2 b), 2 c) och 2 O,

8.   att riksdagen beiräffande ekologisk balans, ekologisk gmndsyn, en internationell resurshushållningsplan, andra miljöfrågor och prioritering av livsmedelsproduktion i u-länder förklarade motionen 1978/79:1208, yrkandena 1,3,4 och 5, och molionen 1978/79:1213 besvarade med vad utskottet anfört,

9.   au riksdagen beträffande eu internationellt ekologiskt institut skulle avslå molionen 1978/79:1208, yrkandel 6,

10.   all riksdagen beträffande u-landsanpassad leknik förklarade molionen 1978/79:1208, yrkandel 2, besvarad med vad ulskoltel anfört,

11.   all riksdagen beträffande ett institut för u-landsanpassad teknik skulle avslå motionen 1978/79:1767,

12. att  riksdagen beträffande uppförandekod  för teknologiöverföring    Nr 136
förklarade molionen 1978/79:1781, delyrkandet 2e), besvarad med vad    Onsdagen den
utskottet anförl.                                                            2 maj 1979

Reservalion hade avgivits

vid 1.4

1. av förste vice lalmannen Torslen Bengtson, Anna-Lisa Nilsson,Gunnel Jonäng och Sture Korpås (samtliga c) som ansett all utskottet under 8 och 9 bort hemställa

8. all riksdagen beiräffande ekologisk balans, ekologisk grundsyn, en
internationell resurshushållningsplan, andra miljöfrågor och priorilering av
livsmedelsproduktion i u-länder skulle

a)  med bifall lill motionen 1978/79:1208, yrkandel 1, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anförl om ekologisk balans som ett nytt femte mål för biståndspolitiken, och

b) förklara motionen 1978/79:1208, yrkandena 3,4 och 5, saml molionen 1978/79:1213 besvarade med vad reservanierna anförl,

9. all riksdagen med bifall lill molionen I978/79:1208,yrkandel6,somsin
mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört om initiativ lill
inrällande av elt internationellt ekologiskt institut

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Vid 1.5 hade dessulom avgivits elt särskill yttrande 1. av förste vice lalmannen Torsten Bengtson, Anna-Lisa Nilsson,Gunnel Jonäng och Sture Korpås (samtliga c).

Mom. 1-3

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemställan, dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. n. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemställan i belänkandet nr 27 punkten 1 mom. 1-3 röstar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299 Nej -   15

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälll.

201

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Mom. 7

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 1781 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesuiskotiets hemställan i belänkandet nr 27 punklen I mom. 7 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

202

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 302 Nej -   14

Mom. 8 och 9

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av förste vice talmannen Torsten Bengtson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sture Korpås begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 1 mom. 8 och 9 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av förste vice lalmannen Torslen Bengtson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Sture Korpås begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 223 Nej -   93

Mom . 1 O och 11

Kammaren biföll vad utskollel i dessa momenl hemställt

Mom.  12

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 1781 av Lars Werner m.fl. i moisvarande del, och förklarades den förra

proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 1 mom. 12 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej -   15

Punkten 2. Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.

I denna punkl hade behandlals molionen 1978/79:1781 av Lars Werner m.fl. (vpk) såviii avsåg delyrkandel 3 a), nämligen alt riksdagen skulle ullala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde lill alt de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar alt fördelningen av biståndet mellan multilaterala och bilaterala ändamål försköls: inom tre är skulle del multilaterala biståndet ha minskat till högsl 25 96 av biståndsanslaget

Utskollel hemställde aU riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 a).

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan,dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkan-del nr 27 punklen 2 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   15

203

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Punkten 3. Bidrag till internationella biståndsprogram

Förevarande anslag (C 1) hade i budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 föreslagils uppgå lill 1 416 milj. kr., vilket innebaren ökning med 121 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

Regeringen hemställde i samband därmed alt riksdagen skulle

dels godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som förordals i ifrågavarande avsnill av proposilionen,

dels bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden, som angetts i förevarande avsnitt av proposilionen,

dels till Bidrag lill internationella biståndsprogram för budgelårel 1979/80 anvisa etl reservalionsanslag av I 416 000 000 kr.

Inom anslagel rymdes bidrag lill FN:s ulvecklingsprogram (UNDP) och därtill knutna fonder, till FN:s barnfond (UNICEF), Internationella utvecklingsfonden (IDA), vissa regionala utvecklingsbanker och -fonder (i Afrika och Asien), bidrag lill Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) samt annal inlernaiionelll livsmedelsbistånd, vidare bidrag till FN:s båda flykting-hjälpprogram (UNHCR och UNRWA), UNCTAD/GATT:s internationella handelscenter (ITC), Importkonlorel för u-landsprodukler, internationell u-landsforskning m. fl. multilaterala biståndsändamål.

I detla sammanhang hade utskottet behandlat moiionerna 1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såviii avsåg yrkandel 6,  nämligen  att  riksdagen  beslutade  att  anslaget  lill   FN:s   kapitalulvecklingsfond höjdes med 15 milj. kr. till 40 milj. kr. för budgetåret 1979/80, och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviit avsåg delyrkandena 3 b) och 3 c), nämligen all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde lill att de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar

b) att Sverige inom FN-systemel verkade för att biståndet inriktades pä länder som strävade efter social och ekonomisk rättvisa och politiskt och ekonomiskt oberoende,

c)  all Sverige lämnade Väridsbanksgruppen.

204

Utskottet hemställde

1. att riksdagen beiräffande FN-bislåndels inrikining förklarade molionen
1978/79:1781, delyrkandel 3 b), besvarad med vad utskottet anfört,

2.   att riksdagen beträffande medlemskap i Väridsbanksgruppen skulle avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 c),

3.   att riksdagen beträffande bidrag till FN:s kapitalulvecklingsfond (UNCDF) skulle avslå mofionen 1978/79:1771, yrkandel 6, och godkänna vad som förordals i budgetpropositionen,

4.   att riksdagen i övrigl godkände de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som förordats i budgetpropositionen.

2.   all riksdagen bemyndigade regeringen att göra de utfästelser och åtaganden gentemot internationella biståndsprogram som förordats i budgetpropositionen,

3.   all riksdagen, med bifall lill budgetpropositionens förslag, ull Bidrag lill internationella biståndsprogram för budgelårel 1979/80 anvisade eU reservationsanslag av I 416 000 000 kr,

Reservalion hade avgivits

2. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson, Mals Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga s) som ansell all utskollel under 3 bort hemställa

att riksdagen beiräffande bidrag lill FN:s kapitalulvecklingsfond (UNCDF) med bifall lill motionen 1978/79:1771, yrkandel 6, och med ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anförl.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Vid denna punkl hade vidare avgivits ell särskill yttrande

2. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle

Göransson, Mats Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga

s).

Mom.  1 och 2

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan,dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 3 mom. 1 och 2 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej -   14

Mom. 3

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr 2 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

205

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkan-del nr 27 punklen 3 mom. 3 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 2 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 153

206

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa momenl hemslälll.

Punkten 4. Bilateralt utvecklingssamarbete

4.1 (Anslagsram, biståndets inrikining, länderkoncentration m. m.) Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete (C 2) hade i proposilionen

föreslagils öka med ca 371,5 milj. kr. lill 2 836,1 milj. kr. för budgelårel

1979/80.

I della sammanhang hade utskollel behandlal moiionerna

1978/79:420 av Anders Björck m. fl. (m) såvitt avsåg yrkandel 1, nämligen

all riksdagen ullalade att svenski bistånd i framliden ej borde utgå lill länder

som bedrev anfallskrig eller moisvarande,

1978/79:587 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) såvitt avsäg yrkandet 2, nämligen alt riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all de regler för avbrytande av vårt u-landsbislånd som angells i molionen i framliden skulle tillämpas,

1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såviii avsäg yrkandena 1 och 2, nämligen att riksdagen beslutade all

1.   som sin mening ge regeringen lill känna vad som i molionen anförts om riktlinjerna för den svenska biståndspolitiken,

2.   hos regeringen anhålla om uiredning och förslag om hur och i vilken takt den i molionen förordade länderkoncenlralionen kunde genomföras, varvid bl. a. särskilt skulle beaklas vad som i molionen anförts om Kenya, Leselho och Swaziland,

1978/79:1774 av Joakim Ollen m. fl. (m),

1978/79:1775 av Esse Petersson (fp) och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviii avsäg delyrkandet 3 d), nämligen all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde lill alt de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar all regeringen inför nästa riksmöte presenterade riktlinjer för en avveckling av biståndet till Kenya, Lesotho, Swaziland, Zambia, Indien och Bangladesh.

Utskottets hemslällan, avgiven reservalion och särskill yttrande redovisas efter 4.10.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

4.2 (Bundet bistånd och upphandling i Sverige)

I propositionen hade för budgelårel 1979/80 det bundna biståndet föreslagils uppgå till 650 milj. kr. -en sänkning med 25 milj. kr. i förhållande till ramen för innevarande budgetår. Della belopp motsvarade 14,8 96 av de totala bislåndsanslagen.

I delta sammanhang hade ulskoltel behandlal moiionerna 1978/79:1205 av Gösta Bohman m.fl. (m) såviii avsäg yrkandel  I,

nämligen att riksdagen uttalade att den andel bundet bistånd som nu gällde

behölls oförändrad för budgelårel 1979/80,

1978/79:1209 av Göthe Knutson m. fl. (m) såvitl avsåg yrkandena 5-8, nämligen alt riksdagen uttalade sig för

5.   att andelen bundet bistånd höjdes till en nivå som bältre överensstämde med den som tillämpades av andra givarländer, fram lill dess alt en allmän avbindning av biståndet kunnal uppnås,

6.   att regeringen borde utfärda sådana direkliv för administrationen av del bundna biståndet, alt detta i enlighel med riksdagens intention flck en klart positiv nettoeffekt på den svenska sysselsättningen och betalningsbalansen,

7.   all regeringen borde utfärda direktiv om förbättrad utbildning för biständspersonal och förstärkt informalion lill bislåndsmollagarna om det svenska utbudet av varor och tjänster i enlighel med vad som i molionen anförts,

8.   alt regeringen snarast borde vidta åtgärder för att se lill att de multilaterala biståndsorganens upphandling av varor och tjänster i Sverige i framliden kom att stå i en rimligare proportion till våra bidrag till dessa organisationer, och

1978/79:1781 av Lars Wemer m. fl. (vpk) såviu avsåg delyrkandel 3 k), nämligen all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde till alt de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar all alll bistånd skulle lämnas obundet

Ulskollets hemställan och avgiven reservalion redovisas efter 4.10.

207

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

4.3 (Samarbele med enskilda länder)

I proposilionen redogjordes närmare för pågående och planeral utvecklingssamarbete m. m. med Angola, Bangladesh, Botswana, Cuba, Etiopien, Guinea-Bissau, Indien, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Mozambique, Pakistan, Portugal, Somalia, Sri Länka, Swaziland, Tanzania, Tunisien, Vieinam och Zambia.

I denna punkl hade behandlals moiionerna

1978/79:247 av Lars Werner m. fl. (vpk) säviii avsäg yrkandena 1 och 2, vari riksdagen föreslagils

1.   all hos regeringen hemställa om förslag lill samarbele med Demokraliska folkrepubliken Yemen om beslämda utvecklingsprojekt som kunde inpassas i landels femärsplan,

2.   alt anslå 25 milj. kr. i katastrofhjälp lill Demokratiska folkrepubliken Yemen,

1978/79:420 av Anders Björck m. fl. (m) såviu avsåg yrkandet 3, nämligen all riksdagen i skrivelse lill regeringen begärde en avvecklingsplan för det svenska biståndet till Vietnam,

1978/79:502 av Sture Korpås m. fl. (c)såvitl avsåg yrkandet 1, nämligen att riksdagen fastställde en oförändrad landram för Vietnam på 380 milj. kr.,

1978/79:587 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) såviit avsåg yrkandel 1, nämligen alt riksdagen beslutade att omgående ompröva vårl u-landsbistånd till Vieinam,

1978/79:1205 av Gösta Bohman m. fl. (m) såviii avsäg yrkandena 3, 4, 8 och II, nämligen alt riksdagen skulle

3.   lill Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2), Samarbele med enskilda länder, Vieinam, för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 200 milj. kr. minskat reservalionsanslag av 200 milj. kt,

4.    ullala att fortsalt bistånd lill Vieinam borde bli beroende av utvecklingen i regionen,

8. ullala au Sverige i samband med förhandling om biståndet till Etiopien prövade frågan om bistånd med beaktande av hur de mänskliga fri- och rättigheterna tillämpades i landet,

11. avvisa förslaget i budgetpropositionen om svensk medverkan med biständsmedel i driftskedet av Bai Bang-projektet,

208

1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såviii avsåg yrkandena 7, 8, 9, nämligen all riksdagen beslulade

7.   att medelsramen för bistånd till Angola uiöver regeringens förslag höjdes med 10 milj. kr. lill 80 milj. kr. för budgetåret 1979/80,

8.   att medelsramen för bistånd lill Kap Verde uiöver regeringens förslag

höjdes med 5 milj, kr, lill 28 milj. kt för budgelårel 1979/80,

9. att 30 milj. kr. avsattes för i molionen förordat biståndssamarbete med Jamaica och Dominikanska republiken, och

1978/79:1781 av Lars Wemer m. fl. (vpk) såviii avsäg delyrkandena 3 e)-g), nämligen alt riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde till att de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar

e) att biståndet lill Bangladesh, Indien, Lesotho, Zambia och Kenya bibehölls på oförändrad nivå,

0 aU biståndet till Vietnam, Mozambique, Laos, Guinea-Bissau, Angola
och Cuba ökades enligt vad som i molionen angells,

g) att biståndet till Cuba skulle fortsätta efter 1979/80 års budgets utgång.

Utskottets hemställan och avgivna reservalioner redovisas efter 4.10.

4.4 (Flyktingar, befrielserörelser, m. m. i södra Afrika) För budgetåret 1979/80 beräknades i propositionen under förevarande avsnitt ett medelsbehov av 120 milj. kr. Liksom lidigare förutsägs att medel ur kalastrofreserven därutöver kunde komma all utnyttjas för insatser i södra Afrika. Delta blev särskill aktuellt, om Namibia och Zimbabwe uppnådde självständighet. Det fanns enligl proposilionen i etl sådanl läge anledning inleda elt långsiktigt utvecklingssamarbete med de nya staterna.

1   della sammanhang hade utskottet behandlat moiionerna
1978/79:590 av Lars Werner m. fl. (vpk)såviit avsäg yrkandet 1, nämligen

att riksdagen under punkten C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete i bil. 6 till budgetpropositionen lill Flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolilikens offer i södra Afrika uiöver de i proposilionen föreslagna summorna skulle anslå till Patriotiska fronten 40 milj. kr., lill SWAPO 40 milj. kr., lill ANC 30 milj. kt och till SACTU 10 milj. kt, och

1978/79:864 av Allan Åkeriind (m) såviii nu var i fråga.

Utskottets hemställan redovisas efter 4.10.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

4.5 (Bistånd till andra befrielserörelser och hjälporganisationer m. m.) I denna punkt hade behandlats motionerna

1978/79:247 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avsåg yrkandena 5-9, nämligen att riksdagen föreslagits

5.   att för budgetåret 1979/80 anslå 10 milj. kr. i stöd till PLO,

6.   alt för budgetåret 1979/80 anslå 10 milj. kr. i stöd till palestinska Röda halvmånen,

7.   all hos regeringen hemställa all Sverige i FN verkade för ell fördömande av Irans, USA:s och Storbritanniens förbrytelser mot Oman,

8.   aU för budgetåret 1979/80 anslå 10 milj. kr. i slöd lill den omanska befrielserörelsen PFLO,

209

14 Riksdagens protokoll 1978/79:133-136

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh ut-veckhngssamarbete m. m.

kr. vardera i slöd till de

9. au för budgelårel 1979/80 anslå 5 milj. erilreanska Röda halvmåneorganisalionerna.

1978/79:248 av Lrs Werner m. fl. (vpk) såvitt avsåg yrkandel 2, nämligen aU riksdagen beslulade aU för budgetåret 1979/80 anvisa 10 milj. kt till humanitärt bistånd åt Demokraliska sahariska arabrepubliken och Frenle POLISARIO, den revolutionära fronten för Västra Saharas oberoende, och

1978/79:249 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitl avsåg yrkandet 2, nämligen all riksdagen beslulade att för budgetåret 1979/80 anvisa 10 milj. kr. i humanitärt bistånd till Demokraliska republiken Östra Timor.

Utskottets hemställan redovisas efter 4.10.

4.6 (Katastrofbistånd, allmänt flyktingbistånd m. m.)

Mot bakgrund av all vissa reservationer förväntades bli tillgängliga för katastrofinsatser beräknades enligl proposilionen för innevarande budgetår endasl 70 milj. kr. som lillskoil lill anslagsposten för kataslrofbislånd m. m. Del belopp som genom ointecknade reservationer från föregående budgetår slod lill förfogande uppgick till ca 197 milj. kr. Under föregående budgetår 1977/78 fattades beslut om katastrofinsatser till ett värde av 206,5 milj. kr., varav 188 milj. kr. på anslagel för bilateralt utvecklingssamarbete (C 2). Reservalionerna förväntades bli betydligt lägre inför budgelårel 1979/80. Medel för bl. a. omfattande exlrainsalser i södra Afrika behövde finnas i reserv. Därtill förutskickades ell extra stöd lill Zambia, som avsågs belasta kataslrofposlen, jämle vissa insatser som inte var av katastrofkaraktär. Mot denna bakgrund beräknades för budgetåret I979/80etl medelsbehov av 161,9 milj. kr. för posten Katastrofer m. m.

I della sammanhang hade utskollel behandlat moiionerna 1978/79:502 av Sture Korpås m. fl. (c) såvitt avsåg yrkandel 2, vari hemslällls all riksdagen överförde de därigenom i förhållande till regeringens förslag frigjorda medlen, 20 milj. kr., lill poslen Katastrofer m. m. att användas för all lindra nöden inom Vieinam och Kampuchea,

1978/79:1205 av Gösta Bohman m. fl. (m) såviii avsåg yrkandel 5, vari hemslällls au riksdagen skulle lill Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2), Katastrofer m. m., för budgetåret 1979/80 anvisa elt i förhällande till regeringens förslag med 120 milj. kt förhöjt reservafionsanslag av 281,9 milj. kr., varvid en del av dessa extra medel fömlsaltes ställas till FN:s flyktingkommissaries förfogande för hjälp åt flyktingar i Sydostasien,

210

1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såviit avsåg yrkandet 11, vari hemslällls all riksdagen beslutade all anslagel lill kalastroföistånd i förhållande till regeringens förslag höjdes med 27 milj, kr. till 188,9 milj. kr. att utnyttjas dels av FN:s flyklingkommissarie (UNHCR), dels för annat flyktingarbete, och

1978/79:1781 av Lars Wemer m. fl.(vpk)såviltavsågdelyrkandena3 l)och 3 n), vari föreslagits all riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde till att de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar

1) att kataslroföistånd endast skulle utgå i kontanta bidrag utan förbehåll,

n) aU eU kataslroföistånd om sammantaget 100 milj. kt lämnades till Vieinam, Laos och Kampuchea.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Utskottets hemställan och avgivna reservationer redovisas efter 4.10.

4.7 (Slöd till enskilda organisationers biståndsverksamhet) För budgetåret 1979/80 beräknades i proposilionen och i enlighel med SIDA:s förslag 110 milj. kr. för stöd lill enskilda organisationers biståndsverksamhet. Anslagsposten Enskilda organisationer uppgick under innevarande budgetår till 90 milj. kr.

I detla sammanhang hade utskottet behandlat motionerna

1978/79:419 av Margareta Andrén m. fl. (fp),

1978/79:1205 av Gösta Bohman m.fl. (m) såviu avsåg yrkandet 6, nämligen att riksdagen skulle lill Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2), Enskilda organisationer, för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 20 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 130 milj. kr., varvid dessa extramedel skulle fördelas huvudsakligen till missionssamfunden och de humanitära organisationerna,

1978/79:1206 av iredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp),

1978/79:1777 av Ingrid Sundberg (m) och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviu avsåg delyrkandel 3 i), nämligen alt riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde till all de biståndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar att stöd till enskilda organisationers verksamhei efter hand skulle koncentreras till verksamhet som bedrevs i fackliga organisationers eller solidarilelsgmppers regi.

Utskottets hemställan och avgiven reservalion redovisas efter 4.10.

4.8 (Särskilda program)

Under denna anslagspost beräknades medel för ämnesinriklad verksamhet, biträdande experter samt projekiförberedelser och resultatvärdering.

Budgetåret 1977/78 togs 119,6 milj. kr. i anspråk för dessa ändamål. Medelsramen för innevarande budgetår var 145 milj. kr. För budgetåret 1979/80 beräknades ett sammanlagt medelsbehov av 175 milj. kr. Av dessa medel beräknades ca 137 milj. kr. för ämnesinriklad verksamhet, medan 20 milj. kr. beräknades för biträdande experter och 18 milj. kr. för projektförberedelser och resultatvärdering.

211

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

I detta sammanhang hade ulskoltel behandlat motionerna 1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såvitl avsåg yrkandet 10, nämligen att riksdagen beslutade att anslaget till särskilda program i förhållande lill regeringens förslag skulle minskas med 30 milj. kr. lill 145 milj. kt, och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviu avsåg delyrkandel 3h), nämligen att riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde till att de biståndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar all s. k. icke länderdeslineral bistånd -"särskilda program etc." - efter hand överfördes lill befrielserörelser och programländer.

Utskottets hemställan och avgiven reservation redovisas efter 4.10.

4.9 (Bredare samarbete)

I proposilionen hade föreslagits att 50 milj. kr. skulle anvisas för budgetåret 1979/80 för s. k. bredare samarbete.

I delta sammanhang hade utskottet behandlat moiionerna

1978/79:420 av Anders Björck m. fl. (m) såviit nu var i fråga (yrkandet

2),

1978/79:1205 av Gösta Bohman m. fl. (m) såviu avsåg yrkandena 7 och 9, nämligen alt riksdagen skulle

7. uttala all det till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1979/80 anvisade reservationsanslaget för Cubas del borde begränsas till 5 milj. kr.,

9. i övrigl godkänna de riktlinjer för bredare samarbele som i motionen angavs,och

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) såviu avsäg delyrkandel 3j), nämligen att riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag som ledde lill att de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela biståndsanslaget, vilket innebar att riksdagen hos regeringen begärde en redovisning över vilka länder man ville inleda s. k. bredare samarbete med och att detta länderval gjordes till föremål för riksdagens prövning.

Utskottets hemställan och avgivet särskilt yttrande redovisas efter 4.10.

212

4.10 (bonden för industriellt samarbete, samarbetsavtal m. m.) Riksdagen beslöt den 18 oktober 1978 att godkänna inrättandet av en fond

för industriellt samarbete med u-länderna. Fonden skulle verka i form av en

självständig statlig stiftelse. För budgetåret 1978/79 hade anvisats ell belopp på 35 milj. kr. som en

första inbetalning till fondens gmndkapital samt 2 milj. kt för stiftelsens

löneutgifter och andra omkostnader.

I proposilionen beräknades för budgetåret 1979/80 35 milj. kr. fören andra     Nr 136
inbetalning lill fondens grundkapital saml 3,5 milj. kr. för stiftelsens     Onsdaeen den
administrativa koslnader.                                                  2 mai 1979

I detta sammanhang hade ulskoltel behandlal motionerna 1978/79:1771 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) såvitt avsäg yrkandena 4 och 5, nämligen all riksdagen beslulade

4.   all avslå regeringens förslag om etl anslag på 38,5 milj. kr. lill fonden för industriellt samarbele med u-länderna,

5.   att 38,5 milj. kr. avsattes för i molionen förordat induslribistånd inom ramen för samarbetsavtal, och

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

1978/79:1781 av Lars Werner m. fl. (vpk) säviii avsåg delyrkandena 2 a) och 3 o), nämligen

2. att riksdagen skulle uttala och hos regeringen hemställa om förslag sä alt
Sveriges handelspolitik gentemot u-länderna anpassades lill biståndspoliti
kens mål, vilket på kort sikt innebar

a) att regeringen prövade möjlighelerna att ingå ramavtal om ekonomiskl, tekniskt och industriellt samarbete med Vietnam, Angola, Mozambique, Cuba och andra länder som strävade efter social och ekonomisk rättvisa och oberoende i förhållande lill de kapitalistiska metropolerna,

3. all riksdagen skulle ullala och hos regeringen hemställa om förslag som
ledde lill all de bisiåndspolitiska målen skulle styra användningen av hela
biståndsanslaget, vilket innebar

o) att fonden för industriellt samarbele med u-länderna skulle avvecklas.

Utskottets hemställan och avgiven reservalion redovisas här nedan.

Utskottet hemställde under punklen 4

all riksdagen beträffande biståndets inriktning m. m. (punkten 4.1) skulle

1.   förklara motionen 1978/79:1771, yrkandena 1 och 2, angående riktlinjer försvensk bisländspolitik resp. uiredning om länderkoncentration besvarad med vad utskottet anförl,

2.   avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 d), angående avveckling av bisländ lill vissa länder,

3.   avslå motionen 1978/79:420, yrkandel 1, och molionen 1978/79:587, yrkandel 2, angående regler för avbrytande av bistånd,

4.   avslå molionen 1978/79:1774 angående expertgranskning,

5.   avslå molionen 1978/79:1775 angående avalkoholiseringsprojekt,

all riksdagen beiräffande bundet bistånd och upphaiidling i Sverige (punklen 4.2) skulle

15 Riksdagens protokoll 1978/79:133-136

213

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

214

6.    med avslag på molionen 1978/79:1205, yrkandet 1, molionen 1978/ 79:1209, yrkandel 5, och motionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 k), bifalla budgetpropositionens förslag angående målbelopp för bundet bistånd,

7.    avslå molionen 1978/79:1209, yrkandel 6, angående direktiv för del bundna biståndet,

8.    förklara molionen 1978/79:1209, yrkandena 7 och 8, angående utbildning av biständspersonal resp. multilaterala biståndsorgans upphandling besvarad med vad utskottet anfört,

alt riksdagen beträffande samarbele med enskilda länder (punklen 4.3) skulle

9. med avslag på molionen 1978/79:1771, yrkandel 7, och motionen
1978/79:1781, delyrkandel 3 0, sistnämnda såviii nu var i fräga, bifalla
budgetpropositionens förslag angående landram för Angola,

10.   med avslag på motionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 O, sistnämnda såviii nu var i fråga, bifalla budgetpropositionens förslag om landram för Cuba,

11.   avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 g), angående fortsatt bistånd lill Cuba efter utgången av budgelårel 1979/80,

12.   förklara molionen 1978/79:1205,yrkandel 8,angåendeomprövningav biståndet till Etiopien besvarad med vad utskollel anfört,

13.   med avslag på molionen 1978/79:1771, yrkandel 8, bifalla budgetpropositionens förslag angående landram för Kap Verde,

14.   avslå molionen 1978/79:420, yrkandel 3, och molionen 1978/79:587, yrkandel 1, angående avveckling resp. omprövning av biståndet till Vietnam,

15.   med avslag på motionen 1978/79:1205, yrkandet 3, motionen 1978/ 79:502, yrkandel 1,och molionen 1978/79:1781,delyrkandel 3 O,sistnämnda såviit nu var i fråga, bifalla budgetpropositionens förslag angående landram för Vieinam,

16.   avslå motionen 1978/79:1205, yrkandel 4, angående framtida bistånd lill Vieinam,

17.   med avslag på molionen 1978/79:1205, yrkandel 11, bifalla budgetpropositionens förslag angående medverkan i Bai Bang-projeklels driftskede,

18.   med avslag på motionen 1978/79:1781, delyrkandena 3e)och 3 f), sistnämnda såviit nu var i fräga, bifalla budgetpropositionens förslag angående landramar för Bangladesh, Indien, Lesotho, Zambia, Kenya, Mozambique, Laos och Guinea-Bissau,

19.   avslå motionen 1978/79:1771, yrkandet 9, angående bistånd till länder i del karibiska omrädei,

20.   avslå molionen 1978/79:247, yrkandena 1 och 2, angående bistånd till Demokraliska folkrepubliken Yemen,

alt riksdagen beträffande flyktingar, befrielserörelser m. m. i södra Afrika (punkten 4.4) skulle

21.   med avslag på molionen 1978/79:590, yrkandel 1, och motionen
1978/79:864, yrkandena 1 och 3, bifalla budgetpropositionens förslag angå
ende anslagsposten för humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser

m. m. i södra Afrika,

att riksdagen beträffande bistånd till andra befrielserörelser m. m. (punkten 4.5) skulle

22.   avslå molionen 1978/79:247, yrkandena 5, 6, 7, 8 och 9, angående
bistånd m. m. till PLO, palestinska Röda halvmånen, PFLO och erilreanska
Röda halvmånen, motionen 1978/79:248, yrkandet 2, angående bistånd till
Frenle POLISARIO, och molionen 1978/79:249, yrkandel 2, angående
bistånd till Östra Timor,

att riksdagen belräfTande kataslroföistånd, allmänt flyktingbistånd m. m. (punklen 4.6) skulle

23.   avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandena 3 I) och 3 n), angående formen för katastrofbistånd resp. kalastroföistånd till Vietnam, Laos och Kampuchea,

24.   med avslag på molionen 1978/79:502, yrkandet 2, molionen 1978/ 79:1205, yrkandet 5,och motionen 1978/79:1771, yrkandet 11, bifalla budgetpropositionens förslag angående anslagsposten för kalastroföistånd m. m.,

att riksdagen beiräffande slöd lill enskilda organisationers biståndsverksamhet (punklen 4.7) skulle

25.   avslå motionen 1978/79:419 angående återanvändbar medicin,

26.   avslå molionen 1978/79:1206 angående cyklar,

27.   avslå molionen 1978/79:1777 angående Amazonassjukhusei,

28.   avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 i), angående inriktningen av stödet lill enskilda organisationers biståndsverksamhet,

29.   med avslag pä molionen 1978/79:1205, yrkandet 6, bifalla budgetpropositionens förslag angående anslagsposten för stöd lill enskilda organisationers biståndsverksamhet,

alt riksdagen beiräffande Särskilda program (punklen 4.8) skulle

30.   avslå molionen 1978/79:1781,delyrkandet3 h),angående inriktningen av särskilda program etc,

31.   med avslag på molionen 1978/79:1771, yrkandet 10, bifalla budgetpropositionens förslag angående anslagsposten för särskilda program,

au riksdagen beträffande Bredare samarbele (punklen 4.9) skulle

32.   avslå molionen 1978/79:420, yrkandel 2, angående godkännande av samarbelsprojekl med Cuba,

33.   förklara motionen 1978/79:1205, yrkandena 7 och 9, angående del bredare samarbeiei med Cuba resp. riktlinjer för bredare samarbete besvarad med vad ulskotlel anförl,

34.   avslå molionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 j), angående ländervalet för bredare samarbete,

att riksdagen beiräffande fonden för industriellt samarbete, samarbelsavial m. m. (punkten 4.10) skulle

35.   med avslag på motionen 1978/79:1771, yrkandel 4, och molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 o), bifalla budgetpropositionens förslag angående kapitaltillskott till fonden för industriellt samarbele,

36.   avslå molionen 1978/79:1771, yrkandet 5, och molionen 1978/ 79:1781, delyrkandet 2 a), angående samarbelsavial resp. ramavtal.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

215

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

att riksdagen beträffande riktlinjer i övrigt för det bilaterala utvecklingssamarbetet skulle

37.   godkänna övriga i budgetpropositionen angivna riktlinjer för bilateralt
utvecklingssamarbete,

att riksdagen beträffande anslagsram för det bilaterala utvecklingssamarbetet (punklen 4.1 och punklen 4.4) skulle

38.   med avslag pä molionen 1978/79:864, yrkandel 2, och med bifall lill
budgetpropositionens förslag lill Bilateralt utvecklingssamarbete för budgel
årel 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 2 836 104 000 kr.

216

Reservalioner hade avgivits vid 4.1

3. av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som ansell all utskollel
under 3 bort hemställa

att riksdagen skulle förklara motionen 1978/79:420, yrkandet 1, och motionen 1978/79:587, yrkandel 2, angående regler för avbrytande av bisländ besvarade med vad reservanierna anfört,

vid 4.2

4. av Allan Hernelius (m)och Ingrid Sundberg(m)som ansell att ulskoltel
under 6 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall lill molionen 1978/79:1205,yrkandet l,och med ändring av budgetpl-opositionens förslag samt med avslag pä motionen 1978/79:1209,yrkandet 5,och molionen 1978/79:1781,delyrkandel 3 k),som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört angående mälbelopp för bundet bistånd.

vid 4.3

5. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson, Mals Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga s) som beträffande Angola, Cuba och Kap Verde ansell all ulskotlel under 9,11 och 13 bort hemställa

all riksdagen skulle

9. med bifall lill molionen 1978/79:1771, yrkandel 7, och med ändring av budgetpropositionens förslag samt med avslag på molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 O, sistnämnda såvitt nu var i fråga, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anförl angående landram för Angola,

11. med bifall lill molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 g), och med ändring av budgetpropositionens förslag samt i anledning av molionen 1978/79:1771 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört om fortsatt bistånd till Cuba,

13. med bifall till motionen 1978/79:1771,yrkandet 8,och medändringav budgetpropositionens förslag som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anförl om landram för Kap Verde,

6.   av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som ansell all utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven lydelse,

7.   av förste vice lalmiannen Torslen Bengtson, Anna-Lisa Nilsson,Gunnel Jonäng och Sture Korpås (samtliga c) som ansell all utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till motionen 1978/79:502, yrkandel 1, och med ändring av budgetpropositionens förslag saml med avslag på molionen 1978/79:1205, yrkandet 3, och motionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 0, sistnämnda såviii nu var i fråga, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående landram för Vietnam,

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

8. av Allan Hernelius(m)och Ingrid Sundberg(m)som ansettall utskollel
under 14, 15, 16 och 17 bort hemställa

att riksdagen skulle

14.   förklara molionen 1978/79:420, yrkandel 3, och molionen 1978/ 79:587, yrkandet 1, angående omprövning av biståndet till Vietnam besvarade med vad reservanierna anförl,

15.   med bifall lill motionen 1978/79:1205, yrkandel 3, och medändringav budgetpropositionens förslag saml med avslag på molionen 1978/79:502, yrkandel l,och molionen 1978/79:1781, delyrkandel 3 O, sistnämnda såvitt nu var i fråga, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört om landram för Vietnam,

16.   med bifall lill motionen 1978/79:1205, yrkandel 4, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående framlida bistånd till Vieinam,

17.   med bifall lill molionen 1978/79:1205, yrkandel 11, och med ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående medverkan i Bai-Bang-projeklels driftskede,

9. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle
Göransson, Mals Hellström, Sture Ericson och Gerlmd Sigurdsen (samtliga s)
som beiräffande Länder i det karibiska området ansell att utskottet under 19
bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall lill motionen 1978/79:1771, yrkandet 9, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anförl angående bistånd lill länder i det karibiska området,

10.   av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som beträffande
Länder i del karibiska omrädei ansett all utskottets yttrande i viss del skulle
ha av reservanierna angiven lydelse,

vid 4.6

11. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture Ericson och Gerlmd Sigurdsen (samtliga s)

217

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

som ansett att utskottet under 24 bort hemställa

all riksdagen skulle med bifall till molionen 1978/79:1771, yrkandet 11, och med ändring av budgetpropositionens förslag saml med avslag på motionerna 1978/79:502, yrkandel 2, och 1978/79:1205, yrkandel 5, som sin meningge regeringen lill känna vad reservanterna anförl angående anslagsposten för kalastroföistånd m. m.,

12. av förste vice lalmannen Torsten Bengtson, Anna-Lisa Nilsson, Gunnel Jonäng och Sture Korpås (samtliga c) som - under förutsättning av bifall lill reservaiionen nr 7 - ansell att utskottet under 24 bort hemställa

all riksdagen skulle med bifall lill molionen 1978/79:502, yrkandel 2, och med ändring av budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionen 1978/79:1205, yrkandel 5, och molionen 1978/79:1771, yrkandel 11, som sin mening ge regeringen till känna vad reservanierna anfört angående anslagsposten för kalastroföistånd m. m,.

13.                        av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som - vid bifall lill
reservaiionen nr 8 - ansett alt ulskotlel under 24 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall till molionen 1978/79:1205, yrkandel 5, och med ändring av budgetpropositionens förslag samt med avslag på molionen 1978/79:502, yrkandet 2, och motionen 1978/79:1771, yrkandet 11, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört angående anslagsposten för kataslroföistånd m. m.,

vid 4.7

14.                        av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m) som - vid bifall till
reservationen nr 8 - ansett all utskottet under 29 bort hemställa

au riksdagen skulle med bifall lill molionen 1978/79:1205, yrkandel 6, och med ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anförl angående anslagsposten för slöd till enskilda organisationers biståndsverksamhet,

vid 4.8

15.                        av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle
Göransson, Mats Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga s)
som ansell all utskollel under 31 bort hemställa

alt riksdagen skulle med bifall till molionen 1978/79:1771, yrkandel 10, och med ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört angående anslagsposten för särskilda program.

218

vid 4.10

16. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga s) som ansett att utskottet under 35 och 36 bort hemställa

alt riksdagen skulle

35.   med bifall till motionen 1978/79:1771, yrkandel 4, och motionen 1978/79:1781, delyrkandet 3 o), saml med ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening ge regeringen till känna vad reservanierna anförl angående kapitallillskoll lill fonden för industriellt samarbele,

36.   med bifall lill molionen 1978/79:1771, yrkandel 5, och med avslag pä motionen 1978/79:1781, delyrkandet 2 a), som sin meningge regeringen till känna vad reservanterna anförl angående samarbelsavial resp. ramavtal.

Vid 4.1 hade dessutom avgivits ett särskill yttrande

3.    av Allan Hernelius (m) och Ingrid Sundberg (m).

Vid 4.9 hade slulligen avgivils ell särskill yttrande

4. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle
Göransson, Mals Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga
s).

Mom. 1

Ulskollets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1781 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr I78I av Lars Wemer m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   15

Mom . 3

Propositionergavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels reservationen nr 3 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

219

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 3 rösiar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262

Nej -   51

Avstår -     1

220

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskollel i dessa moment hemslälll.

Mom. 6

Proposiiioner gavs på bifall lill I:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr4av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg saml 3:o) motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Allan Hernelius begärde voiering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o)angivna förklarades ha flertalets mening försig. Sedan Bertil Måbrink begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående utrikesutskottets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 6 antar reservaiionen nr 4 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda voiering antagit motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Dä Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja -   53

Nej -   16

Avstår - 246

I   enlighel   härmed   blev   följande   voteringsproposition   uppläst   och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesuiskotiets hemslällan i betänkan-    Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

det nr 27 punklen 4 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Allan Hernelius och

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Ingrid Sundberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Dä AllanHernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 262

Nej -   51

Avstår -     2

Mom. 7 och 8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i moisvarande del saml 3:o) molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående  utrikesutskottets hemställan  i  betänkandet  nr 27 punkten 4

mom. 9 antar reservationen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m.fl. i

moisvarande del röstar Ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 140

Nej -   15

Avstår - 159

I   enlighel   härmed   blev   följande   voleringsproposilion   uppläst   och godkänd:

16 Riksdagens protokoti 1978/79:133-136

221

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 9 rösiar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 161

Nej - 141

Avstår -    11

Mom.10

Proposiiioner gavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 1781 av Lars Werner m.fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller ulrikesuiskotiets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 10 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 298

Nej -   16

Avstår -     1

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

222

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkan-del nr 27 punkten 4 mom. Il röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 153

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan med godkännande av utskottets motivering, dels utskottets hemställan med godkännande a v den i reservaiionen nr 6 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg anförda motiveringen, och förklarades den föna proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 12 med godkännande av utskottets motivering röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med godkännande av den i reservaiionen nr 6 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg anförda motiveringen.

Vid omröslning genom uppresning för i-irades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej -   51

Avstår -     6

Mom . 13

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservationen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med överväganc' ' besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt votering upplästes O'' jkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets he nställan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 13 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i moisvarande del.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

223

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 153

Mom.    14

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 14 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 259

Nej -   51

Avstår -     5

Mom.    15

Proposilionergavs pä bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 7 av förste vice talmannen Torslen Bengtson m. fl., 3:o) reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i motsvarande del saml 4:o) molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Sture Korpås begärde voiering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening försig. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Bertil Måbrink begärde emellertid votering, varför följande voleringsproposilion upplästes och godkändes:

224

Den som  vill all  kammaren  lill  kontraproposition i  voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående ulrikesulskoltels hemställan i beiänkandei nr 27 punklen 4 mom. 15 antar reservaiionen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i förstnämnda voiering antagit molionen nr I78I av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja -   50

Nej -   19

Avslår - 246

I enlighet härmed blev följande voteringsproposiiion för voieringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående utrikesutskottets hemslällan i beiänkandei nr 27 punklen 4 mom.

15 antar reservaiionen nr 7 av förste vice talmannen Torsten Bengtson m. fl.

röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda voiering antagit

reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i motsvarande

del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja -   82

Nej -   51

Avstår - 182

I enlighel härmed blev följande voieringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottels hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 4 mom. 15 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 7 av förste vice lalmannen Torsten Bengtson m. fl.

225

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete rn. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Sture Korpås begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 188

Nej -   80

Avslår -   47

226

Mom.    16

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 4 mom. 16 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Då Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 265

Nej -   50

Mom.    17

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 17 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Dä Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 262

Nej -   52

Avslår -     1

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Mom.   18

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 4 mom. 18 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Wemer m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   15

Mom.    19

FÖRSTE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs försl beiräffande ulskollets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemslällan

Proposiiioner ga vs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels hemställan i reservationen nr 9 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 19 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemslällan i reservaiionen nr 9 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

227

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 153

Motiveringen

Proposilionergavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservationen nr 10 av Allan Hernelius och Ingrid Sundberg anförda motiveringen,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren godkänner utrikesutskottets motivering i

belänkandet nr 17 punkten 4 beträffande mom. 19 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr 10 av Allan

Hernelius och Ingrid Sundberg anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä Allan Hernelius begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 174

Nej -   52

Avstår -   87

Mom.    20

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan,dels molionen nr 247 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 20 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 247 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

228

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Oswald Söderqvist begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 296

Nej -   15

Avstår -     2

Mom.   2 1

Proposiiioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molionen nr 590 av Lars Wemer m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisl begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 4 mom. 21 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil ulskollets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motionen nr 590 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Oswald Söderqvisl begärde röst-

äkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

gav följande resultat:

Ja - 299

Nej -   14

Avslår -     I

Mom.   22

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels moiionerna nr 247,248 och 249 av Lars Werner m. fl. i moisvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisl begärt voiering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesuiskotiets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 22 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionerna nr 247, 248 och 249 av Lars Werner m. fl. i moisvarande delar.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Oswald Söderqvisl begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   14

Mom.   2 3

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

229

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Den som vill att kammaren bifaller ulrikesulskollets hemslällan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 23 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   14

230

Mom.   24

Proposiiioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 11 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i belänkandet nr 27 punkten 4 mom. 24 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej  har kammaren  bifallit  reservationen  nr  11  av  Anna  Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 151

Avstår -     1

Mom.   2 5-27

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa moment hemställt.

Mom.   28

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan,dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom.   29

Ulskollets hemställan bifölls.

Mom.   30

Propositionergavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemslällan i betänkandet nr 27 punkten 4 mom. 30 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej -   14

Mom.   31

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr 15 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller ulrikesulskollets hemslällan i belänkandet nr 27 punklen 4 mom. 31 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen  nr  15 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 141

Avstår -    11

Mom.   32   och   33

Kammaren biföll vad utskollel i dessa momenl hemslälll.

Mom.    34

Propositionergavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra

231

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Måbrink begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskollets hemställan i betänkan-del nr 27 punkten 4 mom. 34 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 298

Nej -   14

Avslår -     I

Mom.   35

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 16 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Anna Lisa Lewén-Eliasson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemslällan i betänkan-del nr 27 punklen 4 mom. 35 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej  har kammaren bifallil  reservationen  nr  16 av  Anna  Lisa Lewén-Eliasson m. fl, i motsvarande del.

232

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 160 Nej - 152

Mom.   36

Proposiiioner gavs på bifall lill I:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 16 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i moisvarande del saml 3:o) motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde voiering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda ålersläende propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Bertil Måbrink begärt votering beiräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den  som  vill  all  kammaren  till  kontraproposition  i  huvudvoteringen angående utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 36 antar reservaiionen nr 16 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i motsvarande del rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda voiering antagit motionen nr 1781 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 151

Nej -   14

Avstår - 148

I enlighel härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 27 punklen 4 mom. 36 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej  har kammaren  bifallil  reservaiionen  nr  16 av  Anna  Lisa Lewén-Eliasson m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 140

Avstår -   12

Mom.   37   och   38

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Punkten 5

Utskottets hemslällan bifölls.

Nr 136

Onsdagen den 2 maj 1979

Internationelh utvecklingssamarbete m. m.

§ 2 Kammaren åtskildes kl. 21.01.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen