Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:133

Torsdagen den 26 april

Kl. 12.00

Förhandlingarna leddes lill en början av andre vice lalmannen.

§ 1 Justerades protokollet förden 18 innevarande månad.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om verksamheten vid Pripps Bryggeri i Torsby

§ 2 Om verksamheten vid Pripps Bryggeri i Torsby

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för all besvara Elvy Nilssons (s) den 28 mars anmälda fråga, 1978/79:463, lill industriministern och anförde:

Herr talman! Elvy Nilsson har frågat industriministern om han delar företagsledningens i Pripps uppfattning aU del förhållande aU staten är majoritetsägare i Pripps Bryggerier inte är något skäl att se företagets framtid annat än ur strikt företagsekonomiska synvinklar. Arbeiei inom regeringen är sä fördelat all del är Jag som skall svara pä frågan.

Jag vill inledningsvis erinra om riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om ålgärder inom bryggeribranschen. Staten har med anledning av beslutet bildat ell slrukturbolag, Brygginvest AB, med uppgift alt initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. Brygginvest har inlett arbetet med att ta fram en samordnings- och strukturplan för bryggeribranschen. Planen syftar till aU definiera vilka strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt de bör genomföras. Särskild hänsyn skall las till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

Även inom Pripps pågår en struklurutredning. Enligl de uppgifter jag har inhämtat sker en samordning mellan Pripps och Brygginvest i de båda bolagens ulredningsarbeie. Någol beslul om nedläggning av bryggeriet i Torsby eller av någon annan av Pripps produktionsenheter har inle fattals av Pripps styrelse.

Enligl del avtal som iräffades mellan staten och dåvarande PRIBO i november 1974 skall Pripps drivas på etl rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna. Detta avtal gäller forlfarande.

Enligt min mening bör Pripps liksom andra av staten hell eller delvis ägda förelag drivas företagsekonomiskt. Jag utgår dock frän att riksdagens ultalande rörande bryggeribranschen är vägledande för såväl Brygginvests som Pripps styrelser vid deras behandling av olika bryggerifrågor.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om verksamheten vid Pripps Bryggeri i Torsby

ELVY NILSSON (s):

Herr lalman! Jag ber att fl lacka budgelminisler Mundebo för svarel.

Min fråga var egenlligen avsedd som principiell, för all fl vela industriministerns uppfattning angående ell statligt förelags möjligheler att la ett siörre samhällsansvar än vad elt rent företagsekonomiskt synsätt skulle föranleda - della med anledning av nedläggningshoiade Pripps Bryggeri i Torsby, där förelagsledningen ullalat att det inte finns någol skäl att se förelagets framlid annat än ur strikt förelagsekonomiska synvinklar. Del är också sett mot riksdagens uttalande i samband med behandlingen av bryggeribranschens framtid, där del uttalades att särskild hänsyn skulle las till regionalpolitiska synpunkier och sysselsättningsaspekter.

Nu är del budgelminislern som har avgell svarel, och naturiigl nog är del då de ekonomiska aspekterna som blivit de framträdande. Budgelminislern delar lydligen också företagsledningens synsätt i stort

I vad gäller den akluella silualionen vid Pripps Bryggeri i Torsby föreligger en akut nedläggningssitualion,även om styrelsen inte har lagil nägol direkt beslut. En nådatid är satt fram till 1981 innan beslutskall tas och under vilken tid företaget skall undersöka möjligheterna lill annan produktion vid bryggeriet, som alternativ eller som komplement

Det är synneriigen angelägel all en nedläggning av bryggeriet - om en sådan nu mäsle ske - senareläggs så länge som möjligt och absolul inle sker förrän ny produklion i någon form kan skapas, som ger de 40-lalel anslällda fortsatt arbete.

Prippskoncernen går med rejäl vinst, och en nedläggning av Torsbybryg-geriei skulle endasl innebära alt vinsten, som i dag redovisas lill drygt 70 milj. kr.-det är f ö. en ökning med nära 10 milj. kr. sedan föregående årskulle minskas med 2,4 milj. kr. Det är alltså helt marginellt sett ur koncernens synvinkel, men det är nära nog en katastrof för de anställda, då det finns mycket små möjligheler till annan sysselsätlning i Torsby. Förtidspensionering, arbelslöshel eller omskolning blir alternativet för den övervägande delen anställda. Detta innebär i sin lur väsentligt högre samhälleliga koslnader.

Till den samhällsekonomiska bilden kan också läggas att Torsbybryggeriet föregående är levererade in lill staten 6,1 milj. kr. i produklskalt

En nedläggning,som i och försig kan te sig företagsekonomiskt motiverad, måste utifrån detta synsätt belraklas som hell vansinnig. Min följdfråga lill budgelminislern blir därför, om budgelminislern är beredd alt medverka lill att bryggeriet i Torsby kan bestå. En åtgärd som i sä fall borde falla sig naturlig för budgetminislern skulle vara att minska eller kanske hell la bort produktskatlen, aniingen enbart för Torsbybryggeriet eller för alla de bryggerier som ligger inom inre stödområdet

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Jag skall göra några kompletteringar till mitt svar. Elvy Nilsson säger alt jag hell och hållel eller i varje fall i långa slycken delar förelagsledningens synpunkier. Jag vill lill della säga all företagsledningen

inte vare sig för mig som minister eller för regeringen i dess helhet har att redovisa de bedömningar den gör i enskilda fall. Den skall inte göra del enligl de avtal som är ingångna och av riksdagen fastställda. Min utgångspunkt vid hanteringen av bryggeribranschens problem är avtalen liksom riksdagsbeslutet från 1974 och från höslen 1978.

Jag hade för elt par månader sedan tillfälle att besvara en fråga som berörde samma förelag. Beiräffande det jag dä anförde har jag ingen anledning att i dag vare sig tillägga eller dra ifrån någonting. Jag sade ungefär följande:

Jag är väl medveten om de problem som finns i Torsby. Jag har mött dessa problem i samtal som just rör bryggeribranschen med människor även i Tingsryd och Arboga. Jag är också väl medveien om dels de problem som kan drabba många människor pä en ort och i en region då sysselsättningen sviktar och företag stundom måste läggas ned, dels de kostnader som då kan uppkomma för stal och kommun pä grund av nödvändighelen av statliga insatser i syfte all undvika sådana problem.

Nu kan Jag inle göra någol ultalande om ell enskilt bryggeris framlid. Jag har inte någon laglig rätt all göra del. De besluten skall fattas i andra organ. Jag vill bara än en gång understryka attjag utgår från att riksdagens ullalande om bryggeribranschens framlid är vägledande för de beslul som förelagsledningarna kommer att falla. I de uttalandena betonade riksdagen bl. a. att man också skulle la hänsyn lill regionalpoliiiska synpunkier och sysselsättningsaspekter. Jag har själv flera gånger betonat all min utgångspunkt är all vi bör säkra överlevnads- och utvecklingsmöjligheter för flera förelag och produktionsenheter inom bryggeribranschen.

Till detla vill Jag göra etl tillägg: Någon ändring av produktskatlen är icke aktuell.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om verksamheten vid Pripps Bryggeri i Torsby

ELVY NILSSON (s):

Herr talman! Med beaktande av de 6 milj. kr. som slalen flr in i produklskalt från detla företag och med beaktande av den i del här sammanhanget ringa förlust som förelagsledningen gmndarsin bedömning när det gäller en evenluell nedläggning på, nämligen 2,4 milj. kr., är det beklagligt att budgelminislern inte anser sig här kunna diskulera förslaget om en eventuell reducering av produktskatlen.

De anställda vid bryggeriet i Torsby är i dag myckel oroade över förelagsledningens inställning lill den fortsatta driften i Torsby. Trots alt den pågående branschutrediiingen skall inväntas och trots att det undersirukits att ingen nedläggning skall ske förrän tidigast 1981 har man redan nu dragit in alla investeringar till underhåll och reparationer. De anslällda befarar därför att man avrustar bryggeriet systematiskt och all en nedläggning redan nu ses som det enda realisliska allernalivei.

Jag anser alltså att det är angeläget att regeringen redan nu uppmärksammar de här problemen och alt regeringen också påminner Pripps Bryggerier om deras samhälleliga ansvar- hell i enlighet med vad riksdagen har uttalat och vad budgel- och ekonomiministern nyss framhöll.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om befrielse från mervärdeskatt för miljövårdande verksamhet

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Som Jag sade i milt svar utgår Jag ifrån att riksdagens ullalande rörande bryggeribranschen är vägledande både för Brygginvest och för Pripps styrelse vid behandlingen av olika bryggerifrågor.

En sak till beträffande skaller: En utgångspunkt både för denna och lidigare regeringar under 1970-talel och för riksdagen och dess skatteutskott har varil att det skall vara synnerligen starka skäl, innan man differentierar produktskallen. Jag tror inle att det vore klokt att här gä in på en differentiering. Vi harockså haft många överläggningar med branschen i de här frågorna, och vi har mött propåer av del här slagel. Men efter ingående överväganden har vi alltså beslutat oss för alt inte nu använda oss av den vägen.

ELVY NILSSON (s):

Herr lalman! Del skulle verkligen vara inlressanl alt få höra budgelminis-lerns definition på "synneriigen slarka skäl". Jag harsvärl alt tänka mig något fall där skälen är starkare än dä det gäller bryggeriet i Torsby.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Del är nog inle möjligl att ange några för hela näringslivel hållbara definitioner på de situationer då en differentiering kan komma i fräga. Jag vill bara peka pä att några beslul rörande sådana differentieringar icke tidigare har faltals av regeringar och riksdag. Deua visar alt man vid alla prövningar som hiuills har skelt inle har funnii tillräckligt starka skäl, bl. a. beroende på svårigheten att hanlera de många gränsdragningsproblem som dä uppkommer.

ELVY NILSSON (s):

Herr lalman! Vi harju landet indelat i stödområden. Torsby ligger f n.idet inre stödområdet Det lorde inie vara så svårt, om man använder sig av de gränser som riksdagen har beslutat om. Generellt lorde det inte heller röra sig om så mänga bryggerier att del skulle behöva bli fråga om sä myckel pengar. Del skulle bli en ganska lätt administrativ åtgärd all i del här sammanhanget differentiera produktskatlen.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 3 Om befrielse från mervärdeskatt för miljövårdande verksamhet

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordel för aU besvara Tommy Franzéns (vpk) den 19 april anmälda fråga, 1978/79:501, och anförde:

Hen lalman! Tommy Franzén har frågat mig om regeringen anser riksskatleverkets lolkning av begreppet miljövårdande när det gäller mervär-deskalleplikl för publikationer som riklig och, om så ej är fallel, om

regeringen är beredd alt utfärda klara direkliv för hur begreppel i forlsällningen skall tolkas.

Jag vill inledningsvis erinra om att det inte ankommer på regeringen all ge direktiv lill myndigheter eller domstolar om tolkningen av bestämmelserna i mervärdeskallelagen.

I den akluella sakfrågan kanjag meddela alt riksskaiteverkel, enligl vad jag har erfarit, inle har meddelal någol beslut av del innehåll som Tommy Franzén uppger.

Jag vill dock inle utesluta alt någon av länsstyrelserna, som ju är beskallningsmyndigheter i fråga om mervärdeskatt, har gjort del. Om så skulle vara fallel vill jag erinra om aU flera förutsättningar skall vara uppfyllda för au en publikation skall vara undantagen från skatteplikt i sin egenskap av organ för sammanslutning med visst syfte. Del skall vara fråga om en periodisk publikation, den skall väsenlligen framstå som organ för en sammanslutning, och sammanslutningen skall ha lill huvudsakligt syfte all verka för t ex. miljövårdande ändamål. Del räcker att en av dessa förutsättningar inle är uppfylld för all publikationen skall anses som skattepliktig.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om befrielse från mervärdeska 11 för miljövårdande verksamhet

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! De tolkningsfrågor som den här debatten gäller hänger samman med behandlingen av propositionen 1973 och påföljande tre molioner från olika partiers ledamöier 1974 om momsbefrielse för miljöiid-skrifier. Moiionerna tog upp den här problematiken och de föranledde också riksdagen att fatta ell beslul alt miljöiidskrifter skall vara momsbefriade. Del skedde med anledning av den reservalion som var fogad till utskottets betänkande den gången.

I vår motion av Nils Berndtson m. fi. anfördes:

"Fortfarande gäller sålunda all organ för sammanslutning med syfte all informera i de viktiga miljöfrågorna placeras i en sämre ställning än dem som har religiöst, nyklerhelsfrämjande, poliliskl, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål.

Vid riksdagsbehandlingen ullalade förhoppningar om möjligheler lill undanlag från skatteplikt eller om stor generositet vid bedömningen av frågan förpliktar inte så länge den nu snäva begränsningen av ändamålen kvarstår.

Genom etl lillägg till uppräkningen av de ändamål som berättigar lill skattebefrielse och ändrade tillämpningsföreskrifter förefaller det möjligt att även inrymma miljöiidskrifter."

Vad har då skett? Ekonomiministern bör rimligen kunna vara med pä tolkningen av innebörden i motionerna och reservalionerna - alldenstund han själv var reservant i sammanhanget.

Begreppet miljö innefallar enligl vår, och förmodligen även andras, mening både inre och yttre miljö, både naturvård och arbetsmiljö. Debaiten om blyförekomsien i Slockholmsirafiken kan nämnas som elt exempel. De här frågorna växer fram, och del har naturligtvis satts i gång omfattande debatter om dem sedan 1974. Arbetarskyddslagen har ändrats och heier numera

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om befrielse från mervärdeskatt för miljövårdande verksamhet

arbetsmiljölagen, osv.

Budgelminislern säger alt något meddelande inle har kommil från riksskaiteverkel, men det påståendet vill jag med en gång bemöia. Del har vissl kommil elt sådant meddelande. Ulan att gä in på tidningens innehåll och en bedömning av tidningen vill jag ändå säga all beiräffande publikationen i fråga- Aktuella Malerial - har riksskaiteverkel den 8 augusti 1977 svaral:

"RSV anser nämligen all förelagshälsovård och arbelsmiljövård inle är hänförliga lill miljövård i reklamskaiielagens (eller mervärdeskalielagens) mening."

Del är del jag hänger upp min frågeställning på. Jag anser att det är mycket allvarligt om man undantar lidskrifter om arbetsmiljövård och arbetsmiljö från miljötidskrifter.

Budgel- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr lalman! Jag utgick i mitt svar från ett yttrande som riksskaiteverkel hade avgeit lill länsstyrelsen i Halmstad, därjag vel all en fråga har varil aktuell men ännu inte är avgjord. Jag kan i övrigl inle gå in på del akluella fallet, eftersom Jag inte har rätt all göra del när ett ärende ligger under behandling i myndighel eller domstol. Jag vill bara påminna om alt lagen möjliggör undantag från skatteplikt om vissa förutsättningar är uppfyllda.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Det är tydligt all budgelminislern inle heller vill ta ställning i frågan. Jag vill inte utgå frän fallel i Halmstad. Del är inte aktuellt, utan vad del här gäller är frågan: Kan man särskilja arbeismiljölidskrifter från miljövårdslidskrifter i övrigl? Del lyckerjag i så fall är väldigl fariigt - om det skall tolkas så all arbeismiljölidskrifter inle skall vara momsbefriade.

Del finns olika skrifter. Den i Halmstad har inle filt momsbefrielse. Jag vill inle gå in på anledningen till del, syftena med tidningen osv. Å andra sidan är tidningen Arbetsmiljö momsbefriad.

Vad som enligt min mening är del allvariiga i sammanhanget är riksskatleverkets ullalande i skrivelsen beiräffande behandlingen av denna publikation, all förbättring av arbetsmifiön icke är all hänföra lill miljövårdens syften. Detta ullalande gjordes 1977. Uppfattningen grundas också på ell yurande behandlat vid ell sammaniräde den 19 juni 1978.1 detta yttrande ullalar reklamskalienämnden all syftena bättre förelagshälsovård och bättre arbetsmiljö enligl dess mening inle är hänförliga till sådan miljövård som avses i 4 § 1 mom. reklamskaltelagen. Vidare hänvisar nämnden lill moisvarande text i lagen om mervärdeskall.

I den deball i kammaren som föregick ändringen i lagen sade Kersiin Anér, som är partivän lill herr Mundebo, i anslutning till reservaiionen följande: Man måste "tillägga att även den sorlens lidskrifter som arbetar för en bälire miljö i natur och bebyggelse och på arbetsplatser hör till det kritiska utbud som samhället inte kan klara sig utan".

Kerstin Anér tillhörde molionärerna i frågan, och hennes uppfattning var Nr 133
alltså att arbeismiljölidskrifter mäsle vara befriade frän moms. Torsdaeen den

26 april 1979
Överläggningen var härmed slulad.

§ 4 Om betygen inom lärarutbildningen

öm betygen inom lärarutbildningen

Statsrådet BIRGIT RODHE erhöll ordet för all besvara Roland Sundgrens (s) den 29 mars anmälda fräga, 1978/79:464, till ulbildningsminislern, och anförde:

Herr lalman! Roland Sundgren har frägai utbildningsministern hur länge lärarutbildningen skall "dras med graderade betyg".

Arbetet inom regeringen är så fördelat att del är jag som skall svara pä frågan.

I maj 1978 beslöt den förutvarande regeringen all lämna över 1974 års lärarulbildningsutrednings förslag om beiygsätining i lärarutbildning m. m. lill universitets- och högskoleämbetet, UHÄ, som hade alt vidla de ålgärder som ankommer på ämbetet Regeringen föreskrev därvid all förändringar av beiygsäilningssystemei inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken inle fär träda i kraft förrän de särskilda merilvärderingsregler som tillämpas vid lillsäuning av slatligl reglerad tjänst i skolväsendel har anpassats till förändringarna. De åsyftade reglerna fastställs av skolöverstyrelsen, SÖ.

F. n. pågår ell arbete inom SÖ med att utforma nya meritvärderingsregler. Detta arbete är tidskrävande. Del gäller en stort antal lärarkategorier inom skolväsendet för vilka sinsemellan skilda meriivärderingssystem tillämpas. Upprepade överläggningar har ägt rum mellan SÖ och berörda personalorganisationer, och ylleriigare överläggningar är planerade.

Enligl vad Jag har inhämtat räknar SÖ med att kunna fastställa nya merilvärderingsregler och övergångsbestämmelser före utgången av Juni månad 1979.

Vidare harjag erfarit all UHÄ för sin del är berett att - sedan SÖ fastställt nya merilvärderingsregler- utfärda nya bestämmelser för beiygsättningen i lärarutbildningen.

ROLAND SUNDGREN (s):

Herr lalman! Jag vill tacka statsrådet Rodhe för svaret, även om det inte innehåller något konkretare besked med anledning av min fråga hur länge del dröjer innan de graderade betygen i lärarutbildningen försvinner.

Med tanke på de utbildningar som lärarna skall förberedas för, SIA-skolan, nya pedagogiska arbetsmetoder, den ökade samverkan och skolans mer sociala funktioner anser jag det vara angeläget all de graderade betygen snarast försvinner. Den förra skolministern skrev i direkliven lill lärarutbildningsutredningen all frågan om beiygsättningen skulle behandlas med förtur och arbetet bedrivas skyndsamt Nu har 1974 års lärarutbildnings förslag förelegat i nära tvä år, och ändå kan inga klarare besked ges om när de

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om statsbidrag för vikarie till lärare i visst fall

graderade betygen kan avskaffas.

Jag är naturligtvis medveten om att etl avskaffande av de graderade betygen har etl samband med meriivärderingsreglerna för tjänstetillsättningar inom skolväsendet och all frågan därför lagil sin lid.

Enligl statsrådet Rodhe kommer före utgången av juni månad ell förslag från skolöverstyrelsen. Eftersom skolöverstyrelsens förslag kommer all utgå från etl slopande av de graderade betygen så finns del väl möjligheter för UHÄ all omgående utfärda nya bestämmelser för beiygsättningen i lärarutbildningen. Jag vill därför mer konkret fråga om statsrådet har någon uppfaltning om hur länge det kan dröja innan de graderade betygen avskaffas. Det är delia som jag och lärarkandidaterna är mest intresserade av alt få vela.

Siaisrådel BIRGIT RODHE:

Herr lalman! Det är givetvis omöjligt för mig att ange någon mera bestämd lidpunki för avskaffandet av de graderade betygen. Men Jag tror att man kan vara förhållandevis optimistisk. Del skall inte dröja alllför lång lid efter del all skolöverstyrelsen fastslälll del nya merilvärderingssysiemei. Där har vi ju fält en trolig tidsgräns, som man uppgivit frän skolöverstyrelsen.

Sä myckel mera är väl inte all säga än all UHÄ sä snart som det sig göra låter kommer att utfärda sina anvisningar.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 5 Om statsbidrag för vikarie till lärare i visst fall

Statsrådet BIRGIT RODHE erhöll ordet för att besvara Anita Gradins (s) den 4 april anmälda fråga, 1978/79:475, och anförde:

Herr lalman! Anita Gradin har frågat mig varför statsbidrag inle ulgår för vikarie om lärare är ledig för vård av adoptivbarn samt om regeringen har för avsikt att korrigera denna indirekta särbehandling av en föräldrakalegori.

Enligt såväl lidigare som nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag för vikariekosinader då lärare i grundskolan är tjänstledig med högsl B-avdrag bl. a. vid sjukdom, risk för överförande av smitta, barns födelse samt för tillfällig värd av barn under tio år.

Beslul om statsbidrag för vikariekosinader för vissa av de här nämnda slagen av tjänstledighet fattades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12 s.270,UbU 1976/77:16, rskr 1976/77:157). Vikariekoslnad vid ledighei för vård av adoptivbarn ingick således inte bland de staisbidragsgrundande ändamålen enligl riksdagsbeslutet Någon ändring i detla avseende aktualiserades inte heller i samband med beslutet om del nya statsbidraget för grundskolan.

Del är i detla sammanhang intressant all notera au bestämmelserna i avlöningsavialel inte gör någon skillnad mellan ledighei på grund av barns födelse och vård av adoptivbarn dä del gäller lärares räll lill ledighei med

bibehållen lön.

Jag anser det emellerlid självklart att statsbidrag bör utgå för vikarie för lärare som är tjänstledig för värd av adoptivbarn, och Jag har för avsikt att föreslå regeringen att förelägga riksdagen ett förslag av denna innebörd.

ANITA GRADIN (s):

Herr lalman! Jag ber alt fä lacka statsrådet Rodhe för svarel pä min fråga. Bakgrunden lill denna är att Jag blev mäkla förvånad över det beslul som regeringen fattat, att statsbidrag inle skulle utgå för vikarie om lärare är ledig för vård av adoptivbarn.

Vi har här i riksdagen vid olika tillfällen lagstiftat om all biologiska barn och adoptivbarn skall ha samma ställning, t ex. familjerällsligi och i sociallag-sliflningarna. Jag noterar med tillfredsställelse att statsrådet Rodhe nu har för avsikt att rätta lill den här indirekta särbehandlingen av en föräldragrupp. Tyvärr kom statsrådet inle på den här goda idén i samband med regeringsbeslutet nyligen, men bättre senl än aldrig. Jag lackar alltså för svarel.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om vägtransporterna av miljöfarligt gods

Statsrådet BIRGIT RODHE:

Herr talman! Det är så att vi väl i och för sig kom på själva sakfrågan och framför alll kunde konstalera all här var en lucka i riksdagens beslul. Eftersom frågan är riksdagsbunden hade regeringen inle någon möjlighel alt bifalla statsbidrag i den fråga som Anita Gradin hänvisar till. Del gäller nu för riksdagen att efter regeringsförslag fatta beslul för att komplettera de väl motiverade bestämmelser som gäller pä detla område.

Del bör kanske tilläggas att lärarna Ju får sin lön; vad frågan gäller är kommunens statsbidrag.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Om vägtransporterna av miljöfarligt gods

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordet föratt besvara Ingrid Sundbergs (m) den 6 april anmälda fråga, 1978/79:488, till kommunikationsminisiern, och anförde:

Herr talman! Ingrid Sundberg har frågat kommunikationsministern om hon avser all utfärda bestämmelser med vissa minimikrav på vägar på vilka miljöfarligt gods får transporteras saml om sådana transporter skall få korsa s. k. obevakade järnvägsövergångar.

Frågan har överlämnats lill mig.

För att begränsa riskerna vid transporter och annan hanlering av farligt gods har omfattande och detaljerade bestämmelser och anvisningar för samtliga transporisäli utfärdats. Delta gäller både på det internationella och del nationella planet Sverige är sålunda anslutet till de mellansiatliga överenskommelser som bl. a. reglerarjärnvägs-, sjö-, luft-och vägtransporter av farligt gods.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om vägtransporterna av miljöfarligt gods

Beiräffande vägtransporterna är Sverige sedan är 1974 anslutet till den europeiska överenskommelsen om transport av fariigt gods på väg, ADR. Denna överenskommelse anger vilket farligt gods som inte får iransporteras pä väg eller som får transporteras på väg endast på vissa villkor. Den innehåller vidare föreskrifter om förpackning, tankar, märkning, fordonskonstruktioner m. m.

Del sker en konlinueriig anpassning av gällande nationella regler till ADR-reglerna och lill förändringar i dessa.

Bestämmelser av de slag som frågeställaren efterlyser och som förbjuder eller inskränker transporter av farligt gods på vissa vägavsnitt eller över obevakade järnvägsövergångar, kan enligt 147 § väglrafikkungörelsen (1972:603) meddelas av länsslyrelsen genom lokal trafikföreskrift. Statens industriverk, som är samordnande myndighel för säkerheisfrågorna vid alla transporter av fariigt gods, sammanställer och publicerar fortlöpande lokala trafikföreskrifter av della slag.

Det omfaltande regelsystem som nu gäller och som Jag här endasl delvis berört lillkom i huvudsak är 1973 (prop. 1973:143,TU 1973:24, rskr 1973:334) och sägs då som en temporär lösning. I början av 1979 tillkallades därför en särskild uiredare med uppdrag all utreda vissa frågor om transport av fariigt gods (K 1979:1).

Ulredaren skall bl. a. utvärdera hittillsvarande ordning beiräffande myndighetsansvaret saml undersöka möjligheterna lill samordning av de gällande reglerna. Utbildnings- och räddningstjänslfrågorna skall även tillmätas stor vikl. Ulredaren är dessutom oförhindrad att ta upp andra frågor i samband med transporter av farligt gods.

Beiräffande de speciella områden som Ingrid Sundberg berör, harjag erfarit all ulredaren avser sludera irafikfiödet med farligt gods i relation till del svenska vägnätet Vid en sådan studie kommer bl. a. vägbane-, miljö- och undsätlningsaspekierna all beaklas. Del är emellertid för tidigt au här uttala sig om de åtgärder som kan följa av utredarens arbete.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Jag skall be all få lacka industriministern för svarel pä min fråga, som jag ställde lill kommunikationsministern eftersom jag i första hand såg detla som en irafiksäkerhelsfråga. Men givelvis kan frågan om beskaffenheten av de vägar som används för transporter av miljöfariigi gods höra hemma under induslrideparlemenlel.

Jag blev särskill glad över slutel på industriministerns svar. Den uiredare som är tillsatt har tydligen framfört att han överväger att undersöka vilka krav man ur olika synpunkier bör ställa på vägarna när det gäller transport av miljöfariigi gods.

Det är Just delta som Jag avsäg med min fråga, som jag ställde mot bakgrunden av de problem man har i Påarp i milt hemlän, där Kemisk Vaerk, känt frän fallel med BT-Kemi i Teckomalorp, preliminärt har hyrt en lageriokal, lill vilken miljöfariigi gods skall transporteras. Det blir här fråga om transporter på mycket smala vägar. Om transporterna inte skall ske

genom tättbebyggt område kommer de att passera s. k. obevakade järnvägs-övergängar.

Del är alldeles rikligl som industriministern säger att det finns utomordentligt väl utformade regler för hanlering på della område. För all komplettera vad industriministern sade kanjag nämna att dessa regler gäller sådana saker som lossning, lastning, parkering, fordonens elektriska ulruslning, osv. Man har fakliskl inle lämnal någonting åt slumpen för all försöka klara olyckors tragiska följder.

Men vad är det som orsakar en olycka? Vanligtvis är del den mänskliga faktorn i en icke förutsedd trafiksituation. Sädana trafiksituationer inträffar oftare pä vägar som ur irafikieknisk synpunki inte är lämpliga för transporten i fråga.

Jag förslår naluriiglvis all industriministern nu inte kan uttala sig om vilka resultat den tillsatta uiredningen kommer all ge. Uiredningen kommer emellertid inte att bli färdig i så god lid all den kan bidra lill en lösning av de akuta problemen i Malmöhus län. Jag har flit veta att jordbruksministern i morgon skall sammanträffa med representanter för kommunen. Vad han kommer att säga har naluriiglvis betydelse för länsstyrelsens bedömning av den här frågan. Det som industriministern här harsagt, nämligen all vägarnas uiformning i framtiden skall kunna påverka lillslåndsgi vningen när del gäller transporter av miljöfarligt gods, hoppas jag också kan bli till ledning för länsstyrelsens i Malmöhus län beslul i det akluella lägel.

Jag har, herr lalman, bara all uttrycka min glädje överalt industriministern släller sig posiiiv och att dessa frågor kommer au bli utredda.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om viss av Svenska Varv-koncernen bedriven verksamhet

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 7 Om viss av Svenska Varv-koncernen bedriven verksamhet

Industriministern ERIK HUSS erhöll ordel för att besvara Per Olof Håkanssons (s) den 6 april anmälda fräga, 1978/79:490, och anförde:

Herr lalman! PerOlof Håkansson har frågat mig vilka initiativ Jag avser all la för att säkerställa och utveckla en verksamhei som bygger på de idéer som ligger bakom bildandel av Swedish Environmenlal Protection Service (SEPS), ell bolag inom Svenska Varv-koncernen.

Inledningsvis vill Jag nämna någol om bakgrund och innebörd av Swedish Environmenlal Protection Service (SEPS). Svenska Varv AB övertog förra årel ett inom dotterbolaget Finnboda Varv AB påbörjat projekt för oljesanering. Verksamheten föriades till Malmö. Avsikien med projektet är att sammanföra olika tillverkare av saneringsulrusining i Sverige under eu s. k. paraplybolag, SEPS, för alt utveckla och sälja färdiga syslem som kan omhänderta olja och kemikalier lill sjöss och på land. Vidare planeras all sälja komponenter saml ingenjörs- och konsulttjänster med anknytning lill saneringsomrädet.

Enligt vad jag inhämtat har SEPS såsom eu helägt dotterbolag tillförts

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om viss av Svenska Varv-koncernen bedriven verksamhet

Karlskronavarvei AB, vars industriella miljö- och marknad-sambitioner enligl Svenska Varvs bedömning utgör en lämplig grund för SEPS verksamhet.

Vidare kommer regeringen alt positivt pröva ansökan från Svenska Varv AB om medel till Kariskronavarvels förfogande för genomförande av etl samarbelsprojekl mellan SEPS och FN:s fackorgan ESC AP.

Jag har också erfarit att Karlskronavarvel/SEPS etablerat kontakt med de olika enskilda företag som har intresse av att ingå underdel paraply som SEPS utgör. Tillsammans formar dessa förelags produkter och kunnande elt heltäckande och unikt system för miljöskydd med marilim anknytning.

De iniiiativ som Per Olof Håkansson efterlyser synes redan vara tagna av Svenska Varv AB själva. Den ordningen finner jag f. ö. vara den naluriiga eftersom frågan om SEPS utveckling nu i första hand aren angelägenhel för Svenska Varv AB.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr talman! Jag ber först all fä tacka industriministern för svaret. Låt mig inledningsvis fa säga all Jag i huvudsak delar och kan instämma i den beskrivning statsrådet gjort av de idéer som ligger bakom och inom SEPS. Men därförärjag inle helt nöjd. Svaret är beskrivande och konstaterande. Det redovisar inga initiativ från regeringens sida och nolerar bara beslutet alt lägga SEPS under Kariskronavarvet, liksom att ärendet som sådant är en angelägenhet för Svenska Varv.

Vi skall inte, herr talman, i en diskussion försöka spela ut olika enheter inom Svenska Varv mot varandra. Del är inle det frågan gäller. Frågan gäller alt säkerställa och utveckla de idéer som ligger bakom och inom SEPS. Som svarel också säger har projektet rönt slort iniresse och stor uppmärksamhet både nationellt och inlernaiionelll - en myckel positiv uppmärksamhet.

Men det är med den här frågan som med alla andra nyheter att den har motarbetats, kanske främst inifrån Svenska Varv. Ärendet har bollals mellan olika enheter, det har hängt i luften, men lycks nu äntligen ha hamnat någonslans där man åtminstone visar del egna bolaget något intresse. Det är bra. Jag skall inle utveckla dessa tankegångar vidare heller för jag utgår från att statsrådet väl känner lill den myckel beska krilik mot handläggningen som man kan få se och höra på många olika håll - t o. m. inom regeringen mycket närstående organ. Elt exempel pä det kan kanske vara den del av svarel som säger all regeringen kommer au positivt pröva en ansökan från Svenska Varv om medel lill Kariskronavarvet för del internationella projektet mellan SEPS och FN:s fackorgan ESCAP. Jag vill därför fråga: Finns en sådan ansökan ingiven?

För den fortsatta verksamheten är det viktigt alt få regeringens inställning lill idéerna för projekiei klarlagd. Är det rätt au tolka svaret som au inställningen är positiv? Kariskronavarvet har säkert, som jag ser det, både en god industriell miljö och marknadsambitioner. Men Jag är tveksam lill om det på sikt är vare sig lämpligt eller riktigt att ha bolaget parkerat där. Jag säger parkerat med vilja, för om Jag är rätt informerad skall ärendei utvärderas igen och någon egentlig verksamhei skall inte komma i gång förrän lill hösten.

Får jag avslutningsvis fråga industriministern om han anser alt inga initiativ behöver las från regeringens sida för all säkerställa och utveckla idéerna för projektet som sådanl. Är del på sikt rikligl och lämpligt att SEPS skall vara ett dotterbolag lill Kariskronavarvet?

Industriministern ERIK HUSS:

Herr lalman! Jag vill understryka det som sägs i svarel om posiiiv prövning av ansökan från Svenska Varv. När man uttrycker sig på del sättet är del elt långl ifrån neutralt svar; del innebärju en räll stark markering. Del är vidare så att svarels slut innebär en anslutning till det betraktelsesätt som Per Olof Håkansson har. Däremoi finner inlejag någol skäl all här ifrågasätta Svenska Varvs bedömning av var inom koncernen man lämpligen lägger den här aktiviteten. Somjag sade i svarel finner Jag del naturligt all Svenska Varv gör den bedömningen.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr talman! Låt mig då bara få understryka att industriministern och jag lydligen har rätt stor gemenskap i synen på de här frågorna, och Jag hoppas att detta pä något sätt skall kunna transporteras över lill dem som skall handlägga ärendei i fortsättningen.

Överläggningen var härmed slulad.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om bemanningen av Kullens fyr

§ 8 Om bemanningen av Kullens fyr

Kommunikalionsministem ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Bengt Silfverstrands (s) den 5 april anmälda fråga, 1978/79:477, och anförde:

Hen talman! Bengt Silfverstrand har frågat mig om Jag är beredd att vidtaga ålgärder för all säkerställa en forlsali bemanning av Kullens fyr i enlighel med lidigare regeringsbeslul.

I beslul den 23 november 1978 föreskrev regeringen all Kullens fyr skulle hållas bemannad t v. För ändamålet ställdes särskilda medel lill sjöfartsverkets förfogande. Sjöfartsverket fick i anslutning härtill i uppdrag all snarasl komma överens med andra berörda myndigheler om huvudmannaskapet och kostnadsfördelningen för den forlsalla bemanningen av bl. a. Kullens fyr. Uppdraget redovisades i mitten av februari i år.

Av sjöfartsverkets redovisning framgår att preliminär överenskommelse träffats mellan SMHI, AB Kullabergs Natur och sjöfartsverket om att under en treårsperiod upprätthålla bemanningen på Kullen. AB Kullabergs Natur, som redan svarar för skötseln av naturreservatet, avses bli huvudman och svara för erforderlig verksamhet. Sjöfartsverket betalar av bl. a. sjöräddnings-skäl vissa bemanningskostnader. SMHI svarar genom egen personal för väderobservationer. Utsikterna till en långsiktig lösning efter den treåriga försöksverksamheten bedöms av sjöfartsverket som goda.

2 Riksdagens protokoti 1978/79:133-136

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

öm bemanningen av Kullens fyr

De åtgärder som har vidlagils av sjöfartsverket lillsammans med berörda myndigheler anser Jag lillräckliga för alt säkerställa en fortsatt bemanning i enlighet med lidigare regeringsbeslul.

BENGT SILFVERSTRAND (s):

Herr lalman! Jag ber au fä lacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.

Handläggningen av frågan om fortsatt bemanning av Kullens utomordentligt strategiskt belägna fyrplals har tyvärr varit omgärdad med åtskilliga oklarheter på senare lid.

När kommunikationsminisiern den 24 november i en inierpellationsdebait här i riksdagen meddelade alt regeringen beslutat all Kullens fyr t v. skulle hållas bemannad ställde Jag för säkerhels skull en följdfråga. Jag frågade om detta beslul innebar alt bemanningen skulle hållas kvar pä oförändrad nivå, dvs. alt de tre heltidstjänster som erfordras för all upprätthålla bevakning av fyrplatsen dygnet mnt kom att bibehållas. På detla svarade kommunikationsministern: "Fyren skall vara bemannad i den utsträckning som den är i dag." Entydigare kan knappast ell svar vara. Och beskedet var naturiigtvis glädjande. Också trafikutskottet lalar i sitt belänkande 1978/79:11 klart och entydigt lill förmån för behovet av en fortsall bemanning av bl. a. Kullens

fyr.

Då också en arbetsgrupp med represenlanler för sjöfartsverket, SMHI och naturvårdsverket i rapporten Bemanning av ulsjöplaiser enhälligl och med starkt Slöd frän bl. a. länsstyrelsen och ÖB uttalar sig för en fortsatt och oinskränkt bemanning av Kullens fyrplals hade man väl skäl alt utgå frän all det också i verkligheten skulle bli en fortsatt bemanning där. Men för någon månad sedan iniräffade del märkliga all sjöfartsverket meddelade fyrpersonalen och dess fackliga förelrädare att man nu avser att genomföra en omfattande organisatorisk förändring av arbeiei vid fyrplatsen.

Sjöfartsverkets beslut innebär i praktiken, om del genomförs, att Kullens fyr blir praktiskt lagel avbemannad. Enbart fyrmäslaren kommer nämligen enligl del här beslutet all bli kvar i tjänst, men endasl på daglid måndag lill fredag, då han huvudsakligen skall syssla med underhållsarbeten. Övriga två fyrväklare tas bort, genom pensionering resp. förflyttning.

De här planerna rimmar säviii jag förslär illa med tidigare regeringslöften om fortsatt och oinskränkt bemanning. En annan märklig omständighet är alt Höganäs kommun, som första gången redan i juni i fiol och sedan vid upprepade tillfällen begärt att fä uppvakta kommunikationsministern i frågan, ännu inte flu tid för en sådan uppvaktning. Jag vill fråga kommunikalionsministem vilka omständigheter som ligger bakom de här avvikelserna från regeringsbeslutet. Tack!

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Jag tror all del finns skäl all närmare redogöra för vad

överenskommelsen som sjöfartsverket har träffat med Kullabergs Natur och

SMHI innebär konkrei.

Sjöfartsverket kommer att ha kvar fyrmästaren pä fyren pä heltid. Han kommer all arbeia dagtid. SMHI kommer all ha två man på fyren som var iredje limme gör väderobservationer. Samtliga kommer att bo på fyren. Fyren kommer alltså alt vara bemannad med tre personer som bor pä platsen.

Del skall jämföras med förhållandet före aulomatiseringen. Sjöfartsverket hade då tre man stationerade vid fyren. För var och en gällde all de hade beredskap vart tredje dygn. Hämtöver hade var och en fem limmars arbetstid per vecka för olika åtgärder vid fyren.

Såvittjag kan bedöma kommer fyren all vara bemannad i den utsträckning den är det i dag. Del kan väl inte vara Bengt Silfverstrands mening all också inriktningen av verksamhelen på fyren skall vara densamma, trots all uppgifterna har förändrats genom aulomatiseringen och trols all de berörda myndigheterna har funnii att det här är den lämpliga bemanningen pä fyren?

När del gäller uppvaktningen vill Jag meddela Bengt Silfverstrand all den kommer all ske den 16 maj.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om bemanningen av Kullens fyr

BENGT SILFVERSTRAND (s):

Herr lalman! Jag lackar för beskedet om uppvaktningen. Men det ärju litet sent; vid del lagel har sjöfartsverket avslutat förhandlingarna med fyrpersonalen om den framtida ordningen.

Det är riktigt all uppgifterna förändrats i och med aulomatiseringen. Men Jag kan anföra ett par färska exempel som understryker att del måste finnas dygnel-mnt-bemanning och -bevakning. Och man kan inle räkna in SMHI-personalen i bevakningstyrkan - den skall enbart syssla med väderobservationer.

För någon månad sedan gick den automatiska fyren ur funktion. Det uppläcktes av en privatperson som meddelade fyrmäslaren. Han kallade på leknisk expertis som kunde klara av felet. Den automatiska fyren var ur funktion i en och halv timme. Del rådde stark dimma vid tillfället.

Jag kan anföra åtskilliga andra exempel. Jag kan göra en koppling till den akluella oljekalaslrofen i Stockholms skärgård. Incidenter har inträffat utanför Kullen. Genom alt fyrpersonal pä etl tidigt stadium upptäckt oljeutsläppen har skadeverkningarna kunnal begränsas. Nu befinner man sig i den situationen all man nattetid och lördagar och söndagar inle har kontaktmöjligheter. Del är myckel allvariigt

Avvikelsen frän regeringsbeslutet är så anmärkningsvärd attjag ulgår ifrån all regeringen är beredd all undersöka omständigheterna närmare och vidla erforderliga åtgärder för all tillse all bemanningen hålls kvar på den nivå som förutsattes i del lidigare regeringsbeslutet Jag vill gärna ha en bekräftelse pä del.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Lät oss ta del ena först och del andra sedan. De tidningsartiklar, på vilka jag förmodar att herr Silfverstrand grundar sin uppfattning all fyren var släcki under en viss tid, är felakliga. Jag har också

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om snöröjningen i Trelleborgsområdet

tagit del av dessa tidningsuppgifter. Men Jag har även tagit del av en skrivelse från fyrmäslaren på Kullens fyr. I skrivelsen meddelar fyrmäslaren att inga driftstörningar har förekommil på Kullens fyr den 1 april 1979. Fyren ländes i vanlig ordning kl. 18.45. Enligl bestämmelserna skall fyren ländas försl kl. 19.01. Påståendet grundar sig alltså pä felakliga uppgifter.

När del sedan gäller frågan om vad som händer under lördagar och söndagar samt nattetid vill jag framhålla att fyrpersonalen inte har såsom en specificerad uppgift all hålla utkik över havet Del är närmasi personalens närvaro och egna aktiviteter som avgör i vilken mån sjöövervakning kan äga rum.

De tre personer som avses utgöra den fortsatta bemanningen är boende på fyren dygnet runt. Av den anledningen har väderobservaiörerna lika goda förutsättningar som fyrpersonalen att upptäcka incidenter lill sjöss. Somjag sade redan i min första replik kan Jag inte finna annat än att kraven på en fortsall bemanning t v. på Kullens fyr i samma utsträckning som i dag är tillgodosedda genom det beslut som sjöfartsverket avser au falla.

BENGT SILFVERSTRAND (s):

Herr lalman! Jag har haft personlig kontakt med fyrmäslaren, som har rapporterat denna driftstörning. Del är alltså en korrekl uppgift

När det gäller behovet av sjöövervakning och sjöfartsverkets nya signaler i den frågan vill Jag understryka det som står i rapporten Bemanning av ulsjöplaiser, som sjöfartsverket självt har varil med om all ularbela. Där säger man:

"Sjöfartsverket bedömer att Kullen bör kunna tillföras vissa sjöräddningsuppgifter av huvudsakligen preventiv karaktär, dock bör personalen ges möjligheter all vid behov kunna assistera med båt i farvattnen närmast Kullen."

Del gäller alltså klart definierade uppgifter för sjöräddningen. Sjöfartsverket har lidigare hävdal all dessa uppgifter är viktiga.

Beträffande SMHI-personalen vill Jag framhålla att fyrväktarna under pågående ijänsl har gjort väderleksobservalioner var tredje timme, en praktisk och från ekonomisk synpunki myckel rationell lösning. Nu särskiljer man uppgifterna. Faklum kvarstår: Om sjöfartsverkets nu aviserade planer genomförs, blir det praktiskt tagel en avbemanning. Mot denna bakgrund har Jag myckel svårt alt förslå de sakliga motiven för en inskränkning av bevakningen vid Kullens fyrplals.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 9 Om snöröjningen i Trelleborgsområdet

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Per Olof Håkanssons (s) den 6 april anmälda fråga, 1978/79:489, och anförde:

Herr lalman! Mot bakgrund av de svårigheter som uppstod för Trelleborgs-trafiken till följd av snöovädrel i februari i år har Per Olof Håkansson frågat mig om misslyckandet med all hålla viktiga irafikpulsådror öppna berodde på bristande resurser och/eller om snöröjningen genomfördes med felaktig taktik eller resursutnyttjande.

Som Jag tidigare sagt här i kammaren som svar på frågor i anledning av vinterns snöoväder kan siörningar i såväl järnvägs- som vägtrafiken inte undvikas vid sä svära förhållanden som dem södra Sverige drabbades av i vintras.

Dess bättre är snöoväder av vinterns omfallning sällsynta i Skåne. Enligl vägförvallningen i Malmöhus län är del mer än 30 är sedan man hade en liknande silualion. Resurserna för snöröjning kan naturiigtvis inte dimensioneras med lanke på situationer som inträffar sä sällan. De måste av ekonomiska skäl anpassas till mer normala förhållanden. För alt klara vinterns svära silualion har emellertid vägverkel och SJ disponerat om och hyrt in personal och snöröjningsmateriel i betydande omfallning. Även mililära resurser har som bekant utnyttjats.

Med lanke på den samlade erfarenhet som vägverket och SJ har då det gäller snöröjning finns del ingen anledning all tro all andra arbetsmetoder skulle ha gett ett bättre resultat än de som användes. Enligl min uppfattning gjorde vägverkel och SJ en utmärkt arbele under de utomordentligt svåra omständigheter som rådde.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om snöröjningen i Trelleborgsområdet

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr lalman! Jag ber försl all få tacka för svarel. Bakgrunden till frågan är att viktiga trafikleder sammanstrålar i Trelleborgs hamn, nämligen Europaväg 6 och konlinenibanan. Ell mätt på deras betydelse fär man om man ser på den trafikvolym som under etl genomsniitsdygn passerar hamnen. För den akluella perioden rör del sig om ca 600 Järnvägsvagnar, 150 långtradare och lastbilar och drygt 1 000 personbilar. Godsvolymen ligger i närheten av 10000 ton.

Denna trafik slogs alltså ut - under olika läng lid, beroende på om del var järnvägs- eller landsvägstrafik. Ovädret medförde givelvis snöröjningskost-nader men också misiade och minskade intäkter. En irafikutövare -TT-linJen - uppger att företaget i februari i år gick miste om ca 10 000 passagerare.

I likhet med kommunikationsministern villjag understryka all ingen krilik skall falla på dem som på fältet slet med snön. Jag delar också uppfattningen alt när man dimensionerar resurserna för snöröjningen skall man inte la 30-årstoppen som riktmärke, utan ett realistiskt genomsnitt. Det är kanske del realisliska genomsnittet som vi skall diskulera.

Vad som då är olyckligt är au basorganisationen som sådan efter hand på olika sätt har urholkals, så att den står rätt dåligl mstad även för sin allmänna verksamhet och givetvis även i en extraordinär situation som den i vintras. Frågan är också: Hur utnyttjades de disponibla resurserna?

Järnvägssidan är del inle meningsfullt att diskutera. Där handlar det om

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Om snöröjningen i Trelleborgsområdet .

speciella ting som bara finns hos SJ, och där gjorde man vad man kunde. Del är bara alt konstatera all första ronden vann snön, men de andra tog SJ hem.

Vad belräffar vägsidan tror jag all ingen Irelleborgare kunnat drömma om att man skulle tillåta E 6:an att driva igen. Andra vägar i området med ungefär samma sträckning och med samma problem hölls öppna.

Jag vill också lägga till au i den katastrofsituation som rådde kritiserades de kommunala väghällningsorganen för att de agerade ulanför väghållnings-gränserna - en hell obefogad och oförskämd kritik, som jag ser del. Jag utgår ifrån all en utvärdering kommer lill slånd av vad som gjordes och inte gjordes och all de kommunala organen också flr vara med i den, men jag vill ändå ställa några kompletterande frågor.

Varför kunde inle hela E 6 hållas öppen? Berodde det på all man prioriterade andra vägar? Ansluter sig statsrådet lill den kritik som kommunen har filt från vägförvallningen för att de kommunala snöröjningsenhe-terna agerat utanför väghållningsgränsen? Och delar statsrådet min uppfattning att basorganisationen är för klent dimensionerad även ur allmän synpunki?

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! För au nägol belysa hur svår situationen i Skåne var i vintras kanjag nämna att järnvägen mellan Malmö och Trelleborg blockerades av så mycket snö att plogvagnar inle kunde användas. SJ:s största dieseldrivna snöslunga fick las ner från Luleå för att användas i arbetet. Även andra snöslungor som normalt arbetar i Norriand sattes in. Under snöröjningen var man tvungen att gräva bort det översta lagret snö i drivorna med grävmaskin innan snöslungorna kunde användas. Så packad var snön.

När del gäller vägarna vill jag nämna all vägförvallningen i Malmöhus län har lagt ner 35 milj. kr. på vinierväghållningen i länet den här vintern, att jämföra med 12 milj. kr. som en normal vinierväghållning hade kostat.

För all nägol illustrera de insalser som har gjons kan jag nämna t ex. att den 19 februari var ca 115 av vägverkets egna och inhyrda plogbilar i gång i länet, vilket i sig aren stor insats under mer normala förhållanden. Dessutom anlitades ca 240 enireprenadmaskiner för snöröjningen. Resurserna koncentrerades till de stora trafiklederna.

Varför E 6 inle kunde hållas öppen i hela sin längd kan jag inle svara på. Inie heller harjag fåll del av den krilik som Per Olof Håkansson refererade till. Men för au få erfarenheter inför eventuella liknande situationer i framtiden kommer vägverket, vilket jag tidigare har sagt här i kammaren, att göra en uivärdering av de svårigheter som vinterns snöoväder rnedföri för trafiken i Skåne.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Jag tycker det är alldeles utomordentligt, herr lalman, alt man gör denna inventering. Får jag rekommendera att man tittar på en exakt sträcka: hur man hanterade snöröjningen pä väg 100 och hur man hanterade den pä E 6.

Jag tror all man där kommer all hilta inlressania infallsvinklar för hur Nr 133
snöröjningen i framliden bör organiseras. Torsdagen den

26 april 1979
Överiäggningen var härmed slulad.

§ 10 Föredrogs och hänvisades Molioner

1978/79:2644 till näringsulskollel

1978/79:2645 såviit avsåg yrkande om avslag på lagförslagen lill skalleut-skoltel

i övrigt till jordbruksuiskollel 1978/79:2646-2650 lill skalteulskoliet

Kriminalvårdsan -stalterna

§11 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:180

§ 12 Föredrogs justitieuiskoliets betänkande 1978/79:32 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviii gäller anslag lill kriminalvården jämte molioner.

Punkten I

Utskottets hemslällan bifölls.

Punkten 2 Kriminalvårdsanstalterna

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 5 (juslitiedepariemenlet) efter föredragning av justitieministern Sven Romanus under punkten F 2 (s. 91-94) föreslagil riksdagen alt lill Kriminalvårdsanslalterna för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 706 106 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals motionerna 1978/79:245 av Svea Wiklund (c) och Ella Johnsson (c), 1978/79:417 av Paul Jansson m. fl. (s), 1978/79:500 av Per-Axel Nilsson m. fl. (s, c, m), 1978/79:845 av Birgitta Johansson m. fl. (s), 1978/79:853 av Svea Wiklund (c) och Åke Polslam (c), 1978/79:1168 av Gunilla André (c) och Anne-Marie Gustafsson (c), 1978/79:1169 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitl nu var i fräga hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i molionen 1978/79:1108 anförts angående ålgärder för aU komma till rätta med narkotikamissbruket inom kriminalvårdsanslalter (yrkandet 3), 1978/79:1179 av Sven Johansson m. fl. (c),

1978/79:1181 av Blenda Littmarck m. fl. (m), vari såvitl nu var i fräga hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag lill ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt i enlighet med i motionen anförda riktlinjer (yrkandel 1 delvis).

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

1978/79:1190 av Åke Polslam m. fl. (c), vari såviu nu var i fråga hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna dels vad i molionen anförts om permissionsbestämmelserna inom kriminalvården (yrkandel 1 delvis), dels vad i molionen anförts om pågående översyn av anslallsbestån-det inom kriminalvården (yrkandet 2) samt att riksdagen beslutade att till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 800 000 kr. förhöjl anslag av 706 906 000 kr., varvid dessa extra medel skulle tillföras delposten arbetsersättningar i specialstålen, all nyttjas för försöksverksamheten med etl modifierat syslem med mark-nadsanpassade ersättningar till intagna vid anstalterna Norrtälje, Tidaholm och Ödevala (yrkandet 3),

1978/79:1756 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemslällls aU riksdagen beslulade dels alt hos regeringen anhålla om nödvändiga åtgärder för ett skyndsamt avskaffande av isoleringsslraffet och de s. k. säkerhetsavdelningarna (yrkandet 1), dels att uttala att Förenade Fångars Centralorganisation (FFCO) erkändes som förhandlingsorganisation (yrkandet 2), dels att hos regeringen anhålla om en uiredning rörande förhållandena vid fängelserna i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet 3), saml

1978/79:2106 av Esse Petersson (fp) och Nils Hörberg (fp) såvitl nu var i fråga.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen beträffande variationer i kriminalvårdsanstallernas beläggning skulle avslå motionen 1978/79:245,

2. att riksdagen beträffande kvinnliga intagna skulle avslå motionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandet 2 delvis),

3. att riksdagen beträffande annexet Rödjan skulle avslå motionen 1978/79:417 i denna del (yrkandel 1) och motionen 1978/79:1168,

4. all riksdagen beträffande kriminalvårdsanstallen Lärbro skulle avslå motionen 1978/79:500,

5. all riksdagen beiräffande semestersiängning av anslallsavdelningar skulle avslå molionen 1978/79:417 i denna del (yrkandel 2),

6. alt riksdagen beträffande plan för anstaltsbeståndet skulle avslå motionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandet 2 delvis),

7. alt riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandel 3) lill Kriminalvårdsanslalterna för budgetåret 1979/80 anvisade eU förslagsanslag av 706106 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande differentiering av intagna skulle avslå motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 3 delvis) och motionen 1978/79:1179 i denna del (delvis),

9. alt riksdagen beiräffande visitationspalruller skulle avslå motionen 1978/79:853 och motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 3 delvis),

10. alt riksdagen beträffande övervakning av narkoiikabrotlslingar, m. m.
skulle avslå motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 3 delvis) och
molionen 1978/79:1181 i denna del (yrkandel 1 delvis).

3. alt riksdagen beiräffande permissionsreglerna i 32 § lagen om kriminalvård i anstalt skulle avslå molionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 3 delvis) och molionen 1978/79:1181 i denna del (yrkandel 1 delvis),

4. alt riksdagen beiräffande påföljd vid permissionsmissbruk skulle avslå molionen 1978/79:1181 i denna del (yrkandel I delvis),

5. alt riksdagen beiräffande Ivåärsgränsen i 7 § lagen om kriminalvård i anstalt skulle avslå motionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandet I delvis),

6. alt riksdagen beiräffande rehabilitering av intagna m. m. skulle avslå motionen 1978/79:1179 i denna del (delvis),

7. att riksdagen beiräffande narkolikafri miljö på kriminalvårdsanslalterna skulle avslå molionen 1978/79:2106 i denna del (delvis),

8. att riksdagen beiräffande kriminalvårdsanslalterna Tidaholm och Norrtälje skulle avslå molionen 1978/79:845,

9. all riksdagen beträffande isolering skulle avslå motionen 1978/79:1756 i denna del (yrkandet 1 delvis),

10.att riksdagen beträffande specialavdelningar skulle avslå motionen 1978/79:1756 i denna del (yrkandet 1 delvis),

11.all riksdagen beiräffande erkännande av FFCO skulle avslå molionen 1978/79:1756 i denna del (yrkandet 2),

12.att riksdagen beträffande uiredning av förhållandena vid kriminalvårdsanslalterna skulle avslå molionen 1978/79:1756 i denna del (yrkandel 3).

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Reservalioner hade avgivits

1. av Bertil Johansson, Gunde Raneskog, Svea Wiklund, Gunilla André
och Ella Johnsson (samtliga c) som beträffande medelsberäkningen anseu att
utskollel under 7 bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandel 3) till Kriminalvårdsanslalterna för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 706 906 000 kr.,

2. av Håkan Winberg (m) och Joakim Ollen (m) som beträffande
övervakning av narkoiikabrotlslingar, m. m. ansett all utskottet under 10
bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 3 delvis) och molionen 1978/79:1181 i denna del (yrkandet 1 delvis) gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt i della hänseende.

3. av Bertil Johansson (c), Gunde Raneskog (c), Håkan Winberg (m), Svea Wiklund (c), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c) och Joakim Ollen (m) som beträffande permissionsreglerna i 32 § lagen om kriminalvård i anstalt ansett all ulskoltel under 11 bort hemställa

au riksdagen med anledning av mofionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 3 delvis) och motionen 1978/79:1181 i denna del (yrkandet 1 delvis)

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

skulle anta av reservanierna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, innebärande alt inlagen kunde beviljas kortlidspermission om del inte förelåg fara för fortsatt brottslig verksamhet,

4. av Bertil Johansson (c), Gunde Raneskog (c), Håkan Winberg (m), Svea Wiklund (c), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c) och Joakim Ollen (m), som beiräffande ivåärsgränsen i 7 § lagen om kriminalvård i anstalt ansett all utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av molionen 1978/79:1190 i denna del (yrkandel 1 delvis) gav riksdagen till känna vad reservanterna anförl i detla hänseende.

SVEA WIKLUND (c):

Herr talman! I justilieulskollels betänkande nr 32 redovisar utskottet den utveckling som skell på kriminalvårdens område. Del är i mänga avseenden en dyster läsning. Den ökning av beläggningen som ägde rum under 1977 fortsatte under 1978. Antalel klienter med länga strafftider har ökat, framför alll personer som dömts för narkotikabrott av allvarlig arl eller grova våldsbrott

Man upplever att resurserna ute på anstalterna är otillräckliga, att medlen för återanpassning och rehabilitering inle räcker lill.

Med hänsyn till beläggningsulvecklingen ule på anstalterna har kriminal-värdsstyrelsen filt tillåtelse all öppna vissa lidigare stängda avdelningar. En viss ökning pä personalsidan har också medgivits, även omjag tyckeratt den är otillräcklig.

Del vore önskvärt att man kunde åstadkomma en jämnare anslallsbelägg-ning inle minsl ur ekonomisk synpunki. De slora variationerna i beläggningen som nu sker under året förhindrar etl rationellt utnyttjande av plalsanlalel. En arbetsgrupp inom departementet sysslar nu med dessa frågor, och förhoppningsvis kan vi enligt uppgift motse förslag från den redan under sommaren. Till nu aktuellt betänkande frän justitieutskoiiet angående anslag lill kriminalvärden har fogats tre reservalioner som vi i centerpartiet står bakom.

Riksdagen är väl förtrogen med de svårigheter som föreligger för interner med läng strafftid att vid strafftidens slul åter anpassa sig i samhället. Del måste vara en ambition från samhällets sida att medverka till att den återanpassningen kan ske. Försök har under ell anlal år pågått vid kriminalvårdsanslalterna Tillberga och Skogome med marknadsanpassad lön. Utvärderingen av denna försöksverksamhet visar med önskvärd tydlighet hur verksamhelen posilivi bidragit lill att underlätta de intagnas återanpassning vid frigivningen.

Därutöver har den verkat brottsförebyggande. Många har lämnal anstalten helt skuldfria, andra med reducerade skulder. Vill man räcka dessa olyckliga människor en hjälpande hand, då mäsle denna verksamhei utökas.

Det har vi från centern ansett, och i motionen 1190 föresläs en utökning av

verksamheten enligl etl modifierat syslem som föreslagils av kriminalvårdsstyrelsen vid anslagsframställningen för budgelårel 1978/79. Den nya försöksverksamheten föreslås förläggas lill anstalterna i Norrtälje, Tidaholm och Ödevala. För denna verksamhei har vi begärt etl tilläggsanslag på 800 000 kr. Tyvärr har vi inle filt gehör för värt förslag i utskottsbehandlingen. Men vi anser att menar man något med alll lal om slöd lill återanpassning av kriminalvärdsklienleletdå måste man ta tag i frågorna. Det räcker inte enbart med fagert lal, och Jag ber att få yrka bifall lill reservation nr 1.

Narkolikasilualionen vid våra kriminalvårdsanslalter behöver ingen närmare presentation. Trols ihärdigt arbete från anstallspersonalens sida syns inga förbättringar. I slällel blirdel mer och mer uppenbart alt vissa interner använder permissionsmöjlighelerna till att fortsätta sin brottsliga verksamhei med narkotika. Enligt elt av riksdagen 1972 fallal beslut skall lagöverträdare som döms enligl 7 § iredje stycket kriminalvårdslagen placeras i sluten ansialt Bestämmelsen avser främsl personer som har ägnat sig äl grov narkolikabrolislighet

Sedan vi 1974 fick den nya kriminalvärdslagen har del gång efter annan visal sig all del finns behov av särskilda regler i kriminalvårdslagen för just den kategori intagna som hargjort sig skyldiga lill grov narkotikabrottslighet, främst när del gäller föruisäiiningar alt erhålla permission. Kriminal värdslagens 7 § iredje stycket avser, enligl sin nuvarande lydelse, enbart dem som har dömts till fängelse i lägst två år eller internering med en lägsta lid av tvä år. Vi vet med säkerhet att strafftid under tvä är kan komma i fräga även för mycket allvarlig brottslighet - nämligen i de fall där beslut om förvisning har beaktats vid straffmätningen. Vi har haft åtskilliga fall av grov narkotikabrottslighet begångna av utländska medborgare, där strafftidens längd har avpassats med lanke på förvisningsbeslulei. Dess värre, herr lalman, synes dessa förvisningsbeslut inle alllid ha följts upp, utan vederbörande har fäll stanna i riket Vi anser del vara fel att sådana straffade personer under permissioner skall kunna fortsätta och t. o. m. utöka den brottsliga verksamheten. Det rör sig om kallhamrade affärsmän, och del borde vara en gemensam angelägenhel för hela riksdagen all söka begränsa deras framfart.

Därulöverhar vi interner som själva är eller har varil missbrukare och som vid permissioner riskerar återfall till både missbruk och brott Jusl sådana aklualiteter borde kunna ägnas uppmärksamhet vid prövning av permissionsansökan. Men, som jag lidigare sagt, kriminalvårdslagens 7 § iredje stycket är inle tillämplig om strafftiden understiger två är.

Jag ber all fl yrka bifall lill reservalionerna 3 och 4.

Uiöver della vill jag uttrycka min tillfredsställelse över att utskottet har kunnat enas om elt anslag till Skyddsvärnet i Göteborg. Skyddsvärnen i Göteborg och Siockholm bedriver en verksamhei som inle nog kan berömmas. Skillnaden är att Skyddsvärnet i Göteborg har behandlats så styvmoderligt vid medelstilldelningen all hela verksamhelen äventyras, om inte ytterligare medel ställs lill förfogande. Och även om Siockholm och Göteborg inle heller nu blir jämställda, hoppas jag att verksamhelen ändå

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsanstalterna

skall kunna fortsätta på samma förtjänstfulla sätt som tidigare.

Jag yrkar alltså, herr lalman, bifall till reservalionerna 1,3 och 4 och i övrigl bifall lill vad utskollel hemställt

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Kriminalvärden tilldrar sig med rätta stort iniresse. Det visar sig bl. a. av att kammaren vid behandlingen av den del av budgetpropositionen som gäller anslag lill kriminalvärden även har all la ställning lill 12 molioner.

Det är också avsevärda belopp som används för kriminalvärdande verksamhei. För nästa är föreslår Justitieutskottet att riksdagen skall bevilja för kriminalvårdsstyrelsen etl anslag pä ca 55 milj. kr., för kriminalvårdsanslalterna ca 706 milj. kr. och för frivården ca 154 milj. kr. Det beiyder alt samhället för etl år anslår inemot en miljard kronor.

Del är naturligtvis ett krav från medborgarna att anslagen på della område liksom på andra områden används så effektivt som möjligt. Kriminalvårdens uppgift är rimligen all - mot bakgrund av de bedömningar som samhället via strafflagstiftningen har gjorl - verkställa de påföljder som har utdömts för brott och därmed pä olika sätt söka se lill all de människor som har begått brott inte skall upprepa dem och dessutom alt försöka återanpassa människor till en meningsfull tillvaro i samhället

De personer som har dömts till frihetsstraff är i förhållande lill alla dem som kan inrymmas i begreppel kriminalvårdsklientelel en ganska begränsad skara men de är likväl i absoluta lal ett inle oansenligt antal. Det är väl numera en ganska allmän uppfattning att frihetsstraffen som sädana inte har någol egenvärde. De kan anses vara ett ont men i vissa fall etl nödvändigi ont. Del är en allmän önskan alt man skall minska antalel frihetsstraff och om möjligl göra dem kortare. I ett pressmeddelande från justiliedeparlemenlel för någon vecka sedan sägs alt den kriminologiska forskningen har visat alt frihetsstraffen till övervägande del är ineffektiva från allmänt brottsförebyggande synpunki, om man bortser från den tillfälliga verkan som kan uppnås medan straffet verkställs och den allmänt preventiva effekt sådana straff kan ha.

Jag har, herr talman, ingen erinran mot det påslåendet Jag tror att den uppfattningen är riklig och alt statsmakterna måste få fram ålgärder som kan medföra au antalel frihetsstraff minskar. Men friheisstralTen kommer ändå all finnas i framliden.

När Juslilieminislern nu tillkallar en utredning som skall arbeia med alternativ till frihetsstraff betyder del all krav som i mänga år ställts från moderata samlingspartiet - i motioner, interpellationer, debattinlägg m. m. -har fått gehör. I en parlimolion till årels riksdag har vi moderater sagt bl. a. följande:

"Om effektiva alternativ till de sedvanliga fängelsestraffen fanns, skulle de senares användningsområde kunna begränsas. I flera andra länder har sådana alternativ prövats med gott resultat Även i de nordiska länderna har dessa

alternativ varil akluella i den kriminalpoliliska debaiten. De former som

har diskuterats har varil någon annan form av fängelse än den nuvarande som

dä skulle avse kortare lid, t ex. friiidsfängelse, veckoslutsfängelse eller nallfängelse. Det kan vara andra lösningar-anmälningsplikt, samhällstjänst, kontroll i frihet, sanktioner beiräffande friheten, obligaloriskl friiidsarbete, sanktioner knutna lill arbetssituationen, förvandlingssankiioner, böter i kombination med andra påföljder etc. Alla dessa alternativ är säkert inte lämpliga i Sverige, men nägol eller några av dem kan vara det och skulle då kunna användas i stället för fängelsestraffet"

Flera av dessa krav från moderalerna förefaller nu komma upp i det kommande utredningsarbetet, och vi lycker från moderal häll givelvis au det är bra när våra idéer anammas.

Just nu har vi en beläggningsutveckling på våra kriminalvårdsanslalter som pekar i rikining mot den önskade tendensen, eftersom beläggningen de senasle åren har ökat på kriminalvårdsanslalterna. Vi har kommit i den lill synes någol motsägelsefulla silualionen, alt samtidigl som förelrädare för slalsmaklerna vill ge ullryck för den åsikten au anlalel frihetsstraff skall minska och om möjligt göras kortare har antalet intagna ökat, särskilt de intagna med en strafftid på tvä år eller mer.

Denna moisägelsefullhel kan emellerlid vara skenbar. Domstolarna skall döma - och dömer också - efter den lag som gäller, inle efter den lag som diskuteras. Det är en myckel viklig räiissäkerhetsprincip.

Vi har också bl. a. i de västeuropeiska länderna numera väsentligt ökade kontakter mellan länderna över gränserna än vi hade förr. Del är en positiv utveckling som vi skall hälsa med tillfredsställelse. Men den har naturligtvis vissa nackdelar, nämligen au vi flr en ökad brollslighel som har internationell anknytning. Det beiyder t ex. att vi i värt land har tvingats lagfora personer för narkotikabrott av allvariig arl i belydligt större utsträckning än lidigare, och det är en av orsakerna till det ökade anlalel längre frihetsstraff

Beläggningssiiualionen vid kriminalvårdens anstalter är också besvärande mot den bakgrund att tendensen tidigare har varil att anlalel intagna minskat, medan en omsvängning nu har skell under senare är så att anlalel har ökal. Del har medfört problem beiräffande vissa anstalter och framför alll beiräffande anlalel avdelningar som skall finnas vid anstalterna. Del är ganska självklart all ulskoltel anser del önskvärt all frågan om anlalel anslaltsplalser behandlas med sä god framförhållning som möjligl. Della ärju nödvändigi inte minst av arbetsmiljö- och arbeismarknadsmässiga skäl.

Narkolikasilualionen vid kriminalvårdens anstalter las upp i en rad motioner som behandlas i del nu akluella betänkandet. Nödvändighelen att komma till rätta med narkotikamissbruket på anstalterna har många gånger påtalats frän ansvarigt häll inom kriminalvården. I moderala samlingspartiets partimolion nr 1108 har flera för kriminalvärden utomordentligt viktiga frågor lagits upp. Bakgrunden är bl. a. narkotikamissbruket på kriminalvårdens anstalter och synen att del åligger samhället all sä långt som det över huvud tagel är möjligt förhindra narkotikamissbruk och om möjligt försöka hjälpa dem som är intagna på anstalterna att bli fria från narkotikaberoendet. I molionen 1108 pekas sålunda på behovet av skärpt övervakning av narkoii-

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

kabroltslingar på anstalterna, visitationspalruller, ökade möjligheler att visitera besökare, siörre salsningar när del gäller narkoiikafria avdelningar och en mer differentierad behandling av de intagna.

Jag vill, herr lalman, inle säga annat än all myckel av delta är pä väg alt förverkligas. Verksamhelen med visitationspalruller byggs successivt ut, och en ökad differentiering av de intagna sker på vissa håll. De erfarenheter som gjorls i samband med det s. k. Ösieräkerprojektet, som Justitieutskottet har sluderal närmare, förefaller all vara någoniing som bör kunna användas på fler anstalter. All kraftfulla ålgärder är nödvändiga visar ju del förhållandet all antalel missbrukare på anstalterna har ökal under det senaste decenniet Utomordentligt oroande är den undersökning som visar alt 8 % av missbrukarna har fåll sin första erfarenhei av narkotika i kriminalvårdsanstali.

Jag hävdar all del är helt förkaslligl all etl samhälle berövar människor friheten utan all samtidigt kunna se till att dessa människor hindras att under frihelsberövandel bli beroende av narkotika. Samhället måste sälla in alla länkbara ålgärder för all hjälpa människor all bli fria från sitt narkotikaberoende, men det mäsle också ha kraft nog all ha effekliva påföljder mot sådana personer som för egen vinnings skull utnyttjar andras beroende av narkotika. Della leder enligl min mening till att del behövs skärpta regler som kantillämpas på dem som dömts för grovt narkotikabrott När det gäller sådana personer måste intresset av all hindra dem från fortsall brottslig verksamhet sältas framför intresset av öppenhet och kommunikation, som kan ske beiräffande andra intagna på anstalterna. Jag menar all mer restriktiva regler bör gälla i fråga om dessa intagnas brev-, telefon- och besökskonlakierän när det gäller andra intagna. Del finns också anledning all ge möjlighel lill mer generella regler när del gäller alt visitera dem som besöker intagna som dömts för grov narkotikabrottslighet än de som gäller i dag.

Dessa frågor har tagils upp i reservaiionen 2 i anslutning till den moderata partimoiionen 1108.

Reservaiionen 3 gäller en fråga som vi diskuterade här i kammaren i december, nämligen frågan om hur man bäst skall ringa in den grupp intagna som lidigare är slarkl kriminellt belastad och som i mycket stor ulsiräckning begår nya brott.under permissioner. Vi reservanter anser all nägol stramare regler beiräffande möjlighelen att fä permission bör gälla för dessa interner. Vi menar att den resirikiiviielen uppnäs om bestämningen "påtaglig" i uttrycket "påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhei" utgår i 32 § lagen om kriminalvård i anstalt

Också i reservationen 4 behandlas frågan om stramare regler när det gäller permissioner för interner som dömts för grov narkotikabrottslighet. Vi har diskuieral också den frågan lidigare här i kammaren, och Svea Wiklund har nyss utvecklat den närmare.

Herr talman! Beiräffande stora delar av förslagen i beiänkandei nr 32 råder enighet Vi moderater i utskollel har - delvis lillsammans med utskottets centerpartister- ansell att en uppslramning bör ske beiräffande permissionsreglerna för i första hand dem som dömts för grov narkotikabrottslighet och

att en effekiivare övervakning av dessa bör komma till slånd. Skälet är Nr 133

naluriiglvis alt vi anser del nödvändigt all man kan isolera dem som begått Torsdagen den

grova narkotikabrott och hindra att narkotikans gissel sprider sig till dem som 25 anril 1979

ännu inle drabbats av del.

Herr lalman! Jag ber att med detta fä yrka bifall lill reservalionerna 2,3 och Kriminalvårdsan-

4 och i övrigl lill utskottets hemställan. stalterna

INGA LANTZ (vpk):

Herr lalman! Vänsterpartiet kommunisterna har vid upprepade tillfällen aktualiserat frågan om förhållandena vid fängelserna. Vi har kriliseral förhållanden som förstärker kriminella attityder och som har myckel lilel med kriminalvård all göra. Officiellt heter det att kriminalvården bygger pä någol slags värdprincip, som är lill för all förbättra fångarnas sociala situation och deras relationer lill samhället Men så fungerar det inte. Det förhållandet all del forlfarande finns isoleringsstraff och specialavdelningar inom fångvården motverkar i hög grad värdianken. Isoleringsslraffet och inspärrningarna på s. k. säkerhetsavdelningar slrider hell mot tanken pä värd, och därför måste, enligl vpk:s mening, isoleringsslraffet avskaffas. Denna förvarings-form är auktoritär och också passiverande för den fängslade.

Del finns, herr lalman, i huvudsak tre olika typer av isolering:

1. s. k. häklningsisolering,

2. isolering vid överträdelse av anstaltens egna regler, vid berusning och vid s. k. överspelningar och

3. s. k. självvald isolering.

Häkiningsisoleringen används i dag mot näsian alla häktade. Detta innebär att häktade siller inlåsta i var sin cell dygnet runt Häkiningsisoleringen har under alla år ansetts vara någoniing nödvändigi med lanke pä utredningsarbetet Del har hela liden gällt för polisen all vid sina förhör kunna spela ut den ene mot den andre på ell säll som de häktade inte kan kontrollera. Dessutom har isoleringen använis som påtryckning mot tystlåtna arrestanier, dvs. fångar som inle har velal säga någonting före huvudförhandlingen.

Häkiningsisoleringen bör näsian alllid kunna undvikas. Vid uppenbar fara för rikels säkerhet kan man, enligt vär åsikt, medge häklningsisolering. Annars är isoleringen mer en fråga om praktiska arrangemang än om någonting som är nödvändigi för uiredningen. Man kan hindra häktade att komma i förbindelse med varandra genom alt placera dem pä olika avdelningar eller i olika häkten. Isoleringen har under tidernas lopp varil den enklasle lösningen för myndighelerna. Man har sluppil bygga ul gemensam-helslokaler, och vaktstyrkan har kunnal vara liten. Fångarna har alltid ställ lill förhörspersonalens förfogande, eftersom de funnils tillgängliga i sina celler. Enligt vpk skall emellerlid grundregeln vid häktning vara öppen celldörr såväl under dagen som under natten, så all del inte blir någon isolering under den här perioden.

Isolering vid överträdelse av regler innebär alt fångar som t ex. kommil för sent vid permission eller som på någol annat sätt missbrukat permissionen kan hällas isolerade ganska läng tid. Dessulom har arbeisvägrare, allmänt

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

"struliga" och obstinaia fångar kunnal skiljas från de övriga, dä de "utövat menligt inflyiande på sina kamrater". Under de senasle åren har fångarna själva förl en akliv kamp mot fångsysiemei, och då har isolering varil myckel vanlig. Den har använis för all motverka fångarnas kamp. Man bör kanske påpeka att de obstinata fängarna, dvs. de som ännu inte är kuvade, ligger myckel bälire till från rehabiliieringssynpunkl än de kuvade och undergivna Ungarna. De obstinata fångarna har forlfarande kraft och vilja, en vilja som kriminalvården på alla sätt kanaliserar åt fel håll. Själva isoleringen påverkar fångarna, så att de tappar tidsbegreppen och blir allmänt inkrökla. Självfallet ackumuleras etl hal mot samhället, som det senare kan vara svårt att bryta.

Isolering beiyder total rättslöshet. Det är fängelsets personal som gör undersökningen, ofta baserad på utsagor från annan fängelsepersonal. Fången har inle heller räu lill offentlig försvarare. Uiredningsassistenten fungerar både som utredare, som domare och som verkställare. Detta strider mot rättspraxis. Dessulom får man aldrig upprättelse efter isolering. Utredningen kommer i gäng när fången suttit isolerad i kanske flera dygn. Om fången klagar till kriminalvårdsstyrelsen så går del ytterligare någon eller några veckor. Under denna lid hälls fingen kvar i isoleringen. Eftersom fången känner till den här ärendegängen avslår han från rällen lill överklagande. Vad tjänar del lill att klaga när man ändå flr sitta kvar och isoleringen inle kan göras ogjord? Isolering som straffar alltså en fråga om en självsvåldig praxis.

Den självvalda isoleringen förekommer dä fångar är rädda för reprimander, då fångar vägrar arbeia och hellre vill sitta ensamma och studera, då fångar med vissl samhällsanseende inte vill beblanda sig med andra. Jag tror inle pä att fångar själva väljer all sitta isolerade. Oftast finns det orsaker bakom, som fängelsepersonalen borde ta reda pä och på det viset hjälpa fången att slippa isolera sig. Den som är rädd för repressalier borde kunna placeras på någon annan anstalt Den som vill sludera borde få dessa möjligheler på en vanlig öppen avdelning och dessutom få lön för mödan. De som av sociala skäl inte vill umgås med vanliga dödliga borde ivingas till detta. Det skadar säkert inte.

En självvald isolering är inte nägol som man kan eller skall accepiera. Frivillighet i all ära, men den här frivilligheten är nästan alltid något helt annal. Den här formen av isolering har gett myndighelerna möjligheler att slippa göra någol. Del har varil ell enkelt sätt att lösa ell svårt problem. Om nu människor av en eller annan anledning vill sina för sig själva, så bör del vara på avdelningar där dörren är öppen under dagarna, där del finns möjligheter till konlakl med andra - när man så önskar. Del är viktigt alt inte accepiera fångarnas önskemål, om deras krav går stick i stäv mot vad som kan vara rimligt och bra för deras rehabilitering. Isolering kan aldrig vara bra för människors rehabilitering.

Förra årel, herr lalman, avslogs en vpk-moiion med kravei om isolerings-straffets avskaffande med motivering att en utredning arbetade på den här frågan. Nu är utredningen klar, och den föreslär i och för sig minskad

användning av avskildhetsåtgärder- men någol klart ställningstagande mot isoleringsslraff förekommer inte. Därför är det betydelsefullt all riksdagen uttalar sig för all isoleringsslraffet skall avskaffas.

I molionen 1756 tas också frågan om fångarnas organisations - FFCO -rättigheter upp till behandling. Vpk menar aU FFCO skall tillerkännas förhandlingsrätt om akluella frågor inom anstalterna. Också i denna del går utskollel emot vpk-yrkandet med hänvisning till all del inle rör sig om ett likadant förhållande som på arbetsmarknaden i övrigt. Nej, del är klart att del inte gör. Men det går inte att bestrida all det rör sig om ett parisförhållande; inte i arbeisrällsligi strikt Juridisk mening, men det är elt partsförhållande. Också den här frågan har varit föremål för utredning, och i betänkandet Personalen vid kriminalvårdens anstalter heter det att de intagna på en avdelning bör uppmuntras att i lämpliga organisatoriska former ta sig an frågor som rör dem gemensamt. Isoleringsutredningen uttalar all medinfiy-lande för de intagna i behandlingsfrågor kan ha betydelse för deras rehabilitering och all det kan göra del lällare för de intagna att möla samhället efter frigivningen. Dä lycker man alt det borde vara självklart att Förenade fångars centralorganisation erkänns som en förhandlingsorganisation. Men sä lycker inle utskottet, ulan man hänvisar till etl kommande lagstiftningsarbete. Man måste, menar vpk, tillerkänna de fängslade rätt all organiserat få framföra sina synpunkter pä förhållanden inom kriminalväsendel som berör dem. En förutsättning för all de skall kunna påverka är att fångarnas egen organisation erkänns. Del måste finnas en praktisk möjlighet att finna en form för just denna förhandlingsorganisation, och självfallet måste del bli fråga om någon form av begränsad förhandlingsrätt Det finns möjligheler härtill, om bara viljan alt åstadkomma något sådanl föreligger. Del handlar här om de människor som genom sin silualion har del allra svårast all försvara sin rätt och som redan, av olika skäl, har sina medborgerliga fri-och rättigheter inskränkta. Del handlar i hög grad om dessa människors rättsliga ställning, om deras integritet och om deras möjligheler all föra fram sina intressefrågor i fackliga former.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill vpk-molionen 1756. Vpk-ledamöterna kommer också alt rösta för reservationen nr I, som stämmer överens med vad vi i andra sammanhang krävt.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

LISA MATTSON (s):

Herr talman! Vid etl nordiskt kriminologiskt seminarium som hölls i Oslo för någon månad sedan ullalade en av våra främsta kriminologer, Nils Chrisiie vid Oslo universitet, en förmodan all man om ungefar 100 år kommer att ställa sig mycket frågande inför att vi någonsin har ansett, att fängelser är något som skall användas inom kriminalvärden. Jag hoppas att han har rätt, men jag betvivlar del.

Jag vill, ulan att se 100 är framåt i liden, bara peka på del som också framhålls såväl i budgetpropositionen som i justilieutskolteis betänkande nr 32, nämligen att trenden har svängl. sä all framför alll intagna med längre strafftid än tvä är och även med strafftid utöver fem är har ökal markant

3 Riksdagens protokoll 1978/79:133-136

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Det har tidigare i denna debatt hänvisats till alt vi i utskottet påtalat detla, men jag lycker all det är angelägel aU åierigen understryka della. UtskoUel framhåller alt det förmodligen inle varil möjligt att göra upp någon långtidsplan för anstaltsbeständet, eftersom denna omsvängning har skell snabbt, men att del nu krävs alt man ser över förhållandena. Man flr heller inte förbigå de svårigheter som både intagna och personal utsätts för, när enligt lidigare beslul slängda avdelningar öppnas igen och fattade beslul om all lägga ned avdelningar på vissa anstalter eller hela anstalter plötsligt måste rivas upp på grund av de förhållanden som råder.

Jag delar de tidigare talarnas beklagande av alt kriminal värden har så pass lilel medel lill sitt förfogande. Del är besväriigi all verka i denna situation, och Jag har lidigare åtskilliga gånger sagt, att genom bristen på lokalansialier, som kanske nu äntligen kommer att kunna hävas i Stockholmsområdet, kommer eventuellt också behandlingslagen au kunna sällas i kraft inom denna region.

Del är brislen pä medel som har gjorl att vi i utskotismajoriteien icke har ansell oss kunna biträda den cenlermolion där man kräver ett anslag på nära 800 000 kr. till modifierad arbetsdrift. Vi har i år-i likhet med vad ulskotlel i många år har ansell och också givit uttryck för - i våra betänkanden uttalat, all arbetsdriften är ett ytterst vikiigi inslag vid våra anstalter. Vi har också krävt att man skall utöka de försök som har pågått vid Skogome och vid Tillberga. Vi har hela liden fått höra all en uivärdering skall ske och att man sedan skall la ställning i frågan.

Kriminalvårdsstyrelsen har två år i rad lagl fram förslag om modifierad arbetsdrift med arbetsmarknadsanpassad ersäitning. Man följer nu en någol annan princip än den som ligger bakom försöken på Skogome och Tillberga. Man har föreslagil tre olika lönelägen.

Vi måste vara på del klara med alt alla icke kan gå in i någon form av induslriell verksamhet. En del kan kanske icke ulföra en hel dags arbeie, och andra vill kanske sludera. Därför behövs olika ersällningsnormer. Utskotlsmajorileien har sagt all del lyvärr är omöjligt all gä med pä elt ökal anslag. Vi har väl varil litet rädda för att den utredning som här aviseras skall ulgöra en anledning lill all de tankegångar som förts fram icke prövas. Därför säger vi uttryckligen all vi tror att ell försök med denna modifierade form vid någon eller några anstalter bör kunna prövas i lämpligt sammanhang. Det kan t o.m. vara av värde för den utredningsman som så småningom skall tillsättas. Med deua, herr lalman, yrkar jag bifall till utskottets skrivning på den här punklen.

När del gäller reservalionerna 2, 3 och 4, som är fogade vid della betänkande, så finns här de tankegångar som vi tidigare varit inne på och som vi diskuterat vid olika tillfällen.

Håkan Winberg vill ha en hell annan övervakning av narkoiikabrotlslingar än den som vi nu har. Den allmänna inställningen i utskottet när del gäller alla tre motionerna är att man måste ha en principiell generell likställighet sä långt del är möjligl. Men vi har några undanlag. Vi har skärpta straff och skärpt behandling inom kriminalvärden för människor som har anknytning

lill internationell broUslighet Nyligen antog vi också permissionsbeslämmel-ser, som gällde människor på anstalterna med myckel stor rymningsbenä-genhet

Vi vill inle gå vidare pä den här vägen. Vi menar t. ex. att ivåårsregeln som har satts upp för en mildare och en strängare behandling hell enkelt handlar om rättssäkerhet Det handlar om all domstolarna skall la ställning och ange hur de bedömer brottet Sedan flr kriminalvårdsanstalternas personal med domstolarnas bedömning som riktpunkt behandla ärendei.

Jag yrkar bifall lill utskottets skrivning på s. 14, där det talas om differentieringen, de Ökade möjligheterna tillskärpi övervakning av narkoiikabrotlslingar och - vilket jag tror är ell väldigl viktigt påpekande - där del framgår nägol om den intressekonflikt som möler anslaltspersonalen när del gäller utövandet av kontrollfunktionen och all samiidigt sörja för öppenhet och kommunikation via omvärlden.

När det gäller reservalionerna 3 och 4 skall Jag bara erinra om all vi behandlade reservaiionen 3 i samband med all den nya lagen om permissioner inom anslallsvärden togs.

Jag vill här peka pä - och jag vänder mig speciellt lill Svea Wiklund - alt fr. o. m. den 1 maj i år iräder nya bestämmelser om korltidspermissioner in i värdcirkulärei, som blir mycket mera detaljerat och där man verkligen drar fram de omständigheter som kan ligga till grund för all en permission inte beviljas - missbruk, brisl pä planering etc.

Med del anförda harjag helt kortfattat berört de problemställningar som berörs i de fyra reservalionerna. Jag yrkar avslag på dem.

Jag vill bara hell kon också be all fl yrka avslag på vpk-molionen 1756.

Jag hoppas att vi nu kan säga att någoniing äntligen kommer all hända inom svensk kriminalvård. Del är min uppfattning och förhoppning att justitieminister Sven Romanus kommer all beröra de två kriminalpolitiska delegationer, en om frivården och en om anstaltsvården - vilkas direktiv vi ännu inle har sett - som skall komma all arbeia sä småningom.

Inga Lanlz var synnerligen grundlig när hon läste upp en del av de ulredningar berörande ämnel som har pågåii, som föreligger klara, som är remissbehandlade eller som är under remissbehandling.

Jag vill dock när del gäller isoleringsslraffet säga att Jag egenlligen inte känner igen framställningen. Redan för några är sedan antog vi en ny häktningslag, som gjorde samsitlning möjlig och som har medfört all nya häkten har måst byggas enligt hell andra principer än de lidigare. Vi har vidare häktesuiredningen och vi har isoleringsutredningen, som remissorganen nu skall la ställning till. Jag tror inle alt vi bör föregripa de utredningarnas resultat, ulan jag anser att vi skall avvakta pä den punkten och också hålla i minnet att isoleringsslraffet är borttaget som disciplinär ålgärd sedan 1976.

När del gäller de intagnas möjligheter alt få lämpliga förelrädare yrkar vi också bestämt avslag pä tanken pä att FFCO nu skulle genom riksdagsbeslul utses som representanter för de intagna. Vi har i etl myckel ingående och

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

sakligt resonemang påvisat att det inle finns nägol parisförhållande på vanligt säll, och vi har också pekal på att man funnit all förtroenderåd och samrådsorgan ger de intagna självförtroende och möjligheter lill bättre konlakl med andra människor. Men vi vill också all samrädsverksamheien vid anstalterna skall få så fasta organisatoriska former som möjligt, inle minsl sedan siällning har tagits lill uiredningen om personalens uppgifter inom anslallsvärden och lill isoleringsulredningen, närde har blivit remissbehandlade.

Jag kan väl också lill sisl säga att meningarna även bland de intagna tycks vara något delade. Vi vet all FFCO har haft vissa svärigheler. Vi vel att förtroenderåden fungerar väldigt bra på sina håll, men vi vet också all man, bl. a. vid Hall, har krävt all SAC i stället skall bli den organisation som skall företräda de intagna. Innan vi har fält klara och entydiga belägg för vad de intagna själva anser och vad kriminalvårdsstyrelsen finner möjligt anser vi icke alt vi kan tillstyrka molionen 1756.

Jag ber med detta, herr talman, att fl yrka bifall till Justilieutskottets förslag i dess helhel.

HÅKAN WINBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Låt mig bara göra några korta kommentarer i anslutning lill vad som har sagts beträffande reservationerna 2, 3 och 4.

När del gäller reservationen 4, som avser ivåärsgränsen i 7 § lagen om kriminalvård i anstalt, vill Jag understryka alt man i en del fall där vederbörande normall borde dömas till straff på över tvä är beaktar att han samtidigt åläggs förvisning och därför sätter straffet lägre. Sedan kanske förvisningsbeslulei inle kan verkställas. Delta medför alltså att en del åtalade som i och för sig skulle förskylla ett straff pä över två år döms lill etl kortare straff, och då kan man inle tillämpa denna gräns. Det tycker Jag är etl väsentligt skäl att företa den ändring som reservanterna föreslår.

När del gäller reservaiionen 3 är Ju avsikien all komma ål en viss rymningsbenägen grupp, som i den proposilion som vi behandlade i december ansågs ulgöra ell par tre hundra personer. Vi sade då au vi vill vara säkra på att man genom all i lokulionen "påtaglig fara för fortsall brottslig verksamhet" ta bort ordet "påtaglig" när hela denna grupp.

Reservationen 2 avser de regler som finns i 29 § i lagen om kriminalvård i anstalt och i 100 § i värdcirkulärei. Del gäller här också frågan om relationen mellan kroppsvisitalion och del mer ingående begreppel kroppsbesikining. Justitieombudsmannen har vid några tillfällen gjort uttalanden om vad som gäller i detta avseende. Han har i ell ullalande hävdal all det fordras konkret misstanke om narkolikalillförsel för att visilalionsmöjlighel skall föreligga. Han har vidare uttalat att möjlighelerna all visitera får användas endasl i undanlagsfall. Jag lycker all del är väl slarka begränsningar.

Del finns vidare ett intressant beslul från mars 1979 av justitieombudsmannen Wigelius, där han diskulerar relationen kroppsvisiiering-kroppsbe-sikining. Hans ultalande avslutas med följande ord:

"Jag vill tillägga all del enligl min mening kan finnas anledning att

ifrågasätta om den begränsning beiräffande ålgärder för kontroll av besökande, som ligger i all endast kroppsvisitalion får ske, är lämplig idag, när del är slora svärigheler all hindra att narkotika m.m. insmugglas på kriminalvårds-anstalter. Del lorde i första hand ankomma på kriminalvårdsstyrelsen att överväga denna och därmed sammanhängande frågor saml alt la del iniiiativ till lagändring som styrelsen kan anse påkallat."

Del är, herr lalman, precis de synpunkier som vi förl fram i den moderata partimoiionen och som vi följer upp i reservaiionen 2.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -staherna

SVEA WIKLUND (c) kort genmäle:

Herr lalman! När del gäller reservaiionen 1 vill Jag säga till fröken Mallson att del vi saisar på återanpassning och rehabilitering förhoppningsvis kan medföra inbesparingar av de utgifter som samhället måste la om vederbörande inte kan anpassa sig efter frigivningen. Jag har respekt och förståelse för att vi befinner oss i etl ekonomiskl trängt läge. Men här rör det sig om människor och människoliv. Om man genom denna åtgärd kan hjälpa bara några människor måste det vara värt försöket. Den utvärdering som skett vid Tillberga och Skogome visar all den här insatsen gett ell myckel gott resultat

Håkan Winberg har kommenterat reservationerna 3 och 4, och Jag skall därför inle uppta tiden med del. Jag vill bara till Inga Lantz säga alt lyvärr är isolering pä fängelserna en åtgärd som man i vissa lägen är tvungen att ta.

ANDRE VICE TALMANNEN lät nu klubban falla och yttrade: Jag får erinra talaren om all repliken gäller endast Lisa Mattsons anförande.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Del hade varit intressant att få höra vad Svea Wiklund menade, men del lär Jag väl nu inte få göra.

Lisa Mattson började sill anförande med all säga alt det nu kommer all hända någol posilivi inom kriminalvården. Del lyckerjag alt man slarkl kan ifrågasätta med tanke på att Lisa Mallson och utskottet t. ex. inie vill ta bort isoleringsslraffet Även om isolering inie förekommer som straff, får den i prakliken den funktionen.

Det är rikligl alt det vid häklningsisolering förekommer samsitlning och all man på vissa håll har dörrarna öppna under daglid. Men della tillhör de absoluta undantagen.

Del finns ingenling som säger att man behöver ha isolering vid häktning. Della är enbart en fråga om praktiska åtgärder.

Man kan alltså överallt la bort isoleringsslraffet.

Om de intagna skall kunna påverka sin silualion när det gäller arbetsmiljö, frilid och lönefrågor måste man tillerkänna FFCO och stärka fångarnas organisaiioner. Om man vill komma någon vart med rehabiliteringen och om den s. k. värdianken skall ha någon anknytning inom kriminalvården måste

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

detta till. Jag tror all dessa tvä ålgärder, som vi i vpk fört fram, är väldigl vikliga för en rehabilitering av de intagna. Jag beklagar att den syn vpk har pä isoleringsslraffet och på FFCO, Ungarnas organisation, inte delas av utskottets majoritet.

LISA MATTSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag menade att Jag har förhoppningar om au någonting kommer att hända inom kriminalvärden. Del har inie funnils myckel alt bygga diskussionerna på lidigare. Ulredningar har dröjt eller lagls undan, vilket bl. a. hände med häkiningsuiredningen.

Men om de två delegationer som skall behandla kriminalvårdspoliliken ur olika aspekter verkligen får arbeta, och arbeta snabbt, tror Jag all vi kommer all fä nya synpunkier och förslag alt la ställning lill. Isoleringsslraffet kommer troligen alt höra lill de saker som någon av delegationerna får ta ställning lill sedan frågan i vederböriig ordning remissbehandlals.

När det gäller de reservalioner som Håkan Winberg talat för vidhåller vi inom utskottets majoritet vär uppfattning all tvåårsgränsen bör vara en riktpunkt som åberopas ur rättssäkerhetssynpunkt Vi menar också alt man icke enbart kan skapa undantagsbestämmelser för vissa typer av brott Vi har gjort det när det gäller de slora narkoiikalangarna. Men vi lycker kanske att både motionerna och reservalionerna är onödiga, för redan i dag ger missbruk av narkotika under en permission eller missbruk av narkotika inom en anstalt - vilket betraktas som ell allvarligt avsteg frän reglerna - anledning lill ålgärder och förändrade förhållanden. Vi tror all den möjligheten är bälire än all direkt i lag skriva in undantagsbestämmelser för narkotikamissbrukare.

Beträffande reservationen 3 vill jag också peka på alt vi önskade en myckel restriktiv skrivning för de grova förbrytarna och återfallsförbrylarna, medan vi ville ha större möjligheler lill permissioner för övriga. Del skulle bli en skärpning som vi icke anser oss kunna gå med på om ordel påtaglig las bort.

HÅKAN WINBERG (m) kon genmäle:

Herr lalman! I vår partimolion las fem frågor upp. De gäller visitationspalruller, ökad differentiering, möjlighelen alt vägra permission, de intagnas brev-, telefon- och besökskontakier samt den ökade möjligheten au visitera besökare. Jag vill påpeka för Lisa Mattson att reservaiionen 2 bara avser de två senaste frågorna; de andra har lösts något sä när lillfredsslällande enligl utskottets skrivning. Jag ville bara göra det påpekandet eftersom jag lyckie all Lisa Mattson slog in öppna dörrar. Det vi inte anser är rikligl klan och där del kan behövas en skärpning gäller brev-, telefon- och besökskontakterna för de grova narkolikaförbrylarna och möjlighelen au bältre visitera personer som besöker dem.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr lalman! När riksdagen i dag behandlar avsnittet om kriminalvärden i justiliedeparlemenlets budgel kan del finnas anledning all erinra om all arbeiei på del här området även i årels budgetproposition i huvudsak fortsätter efter de riktlinjer som drogs upp genom 1973 års kriminalvärdsre-form, som antogs i bred enighet. Under de år som har gått har personalen pä frivårdssidan fördubblats. Jusl nu är del särskill angelägel att nya lokalan-ställer kommer lill slånd på olika håll i landet, inle minsl i Stockholmsregionen. Men Jag ser en ljusning i det hänseendei nu. Även när del har gällt alt föra ul kriminalvårdsreformen i prakliken har stor enighet rått i de grundläggande frågorna. Della är glädjande och värdefullt.

Naturligtvis har nya momenl kommil in, som inle var i blickpunklen 1973 pä samma säll som senare. Jag tänker i första hand pä förekomsten av narkotika på kriminalvårdsanslalterna. Del rör sig härom ell förhållande som är djupt oroande och som har gjorl kraftfulla insalser påkallade. I budgetpropositionen och i justitieutskotteis betänkande redovisas en rad åtgärder som redan har vidlagils eller skall genomföras. Den berättigade oron över narkolikasilualionen har kommil lill ullryck i flera motioner. Jag har full förståelse för de synpunkier som har framförls, och Jag kan försäkra alt både kriminalvårdsstyrelsen och jag själv ägnar problemet stor uppmärksamhel. Vi kommer alt med kraft arbeta för all lägel skall fortlöpande förbättras.

När del gäller anstaltsbeständet är det - sä som del påpekas i både budgetpropositionen och ulskoUsbelänkandel - angelägel alt vi får fram etl underlag som medger en mera långsiktig beredskap inför de förändringar i beläggningsulvecklingen som av olika skäl ger sig lill känna från lid lill annan. Jag fäster i detla hänseende slora förhoppningar vid den kartläggning av anstaltsbeståndet och det arbeie i övrigl som bedrivs av den särskilda arbetsgrupp som jag har tillsatt med förelrädare för jusiilie- och budgelde-parlemenlen, kriminalvårdsstyrelsen och berörda fackliga organisaiioner. Delta arbele är angelägel från många synpunkier, inte minsl då av hänsyn lill personalen på anstalterna.

På senare lid har del både i riksdagen och i den allmänna kriminalpolitiska debatten visal sig all intresset lill stor del inriktat sig pä frågor som har anknytning till del straffrättsliga påföljdssyslemel. En rad värdefulla betänkanden har lagls fram. De spänner lillsammans över etl vidslräckl fäll och avser spörsmål som hänger samman med frihetsstraffen lika väl som med frivärdspåföljderna. Del kan förtjäna att nämnas att de lidsobeslämda påföljderna härvid har utsatts för omfattande krilik såsom otidsenliga.

Tiden är nu kommen att, pä den grundval som kriminalvärdsreformen utgör, gå vidare med reformarbelel. Pä riksdagens bord ligger redan etl förslag om all den lidsobeslämda påföljden ungdomsfängelse skall avskaffas. Remiss sker i dagarna av en departementspromemoria med förslag all även interneringspåföljden, som också är lidsobestämd, skall slopas. Vidare tillkallas två ulredningar med parlamentarisk anknytning för all se över del straff räiisliga påföljdssyslemel. Den ena kommittén anförtros frågor som rör fängelse och kriminalvård i anstalt Den andra skall arbeia med kriminalvård i

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsanstalterna

frihet och alternativ till frihetsstraff Arbetet skall bedrivas skyndsamt Direkliven för kommittéerna är utförliga, och de föreligger nu i tryck.

Jag kan nämna helt kort all den kommitté som skall se över frågor om fängelse och kriminalvård i anstalt bl. a. fått följande direkliv.

Minimitiden för fängelsestraff - f n. en månad - skall man försöka minska.

Reglerna om villkorlig frigivning skall ses över. Nuvarande bestämmelser har kritiserats bl. a. av den anledningen alt de medför att fängelsestraffet lill viss del blir tidsobestämf

Gällande straffskalor ses över. Dessa går i en del fall lillbaka på lidigare bestämmelser av mycket gammalt datum. Kommillén skall undersöka om siraffskalorna är anpassade till de värderingar som råder i dag. Bl. a. skall den organiserade och den ekonomiska broltslighelen uppmärksammas. Kommittén skall också se efter om del är möjligl au införa mer preciserade reglerom päföljdsval och straffmälning. Även vissa organisatoriska frågor har anför-trotls ål kommittén. Den skall föreslå regler som innebär att medborgarnas insyn och inflyiande i fråga om kriminalvärden ökar och alt anstalts- och frivård integreras bältre än f n.

Den kommitté som skall arbeia med frågor om kriminalvård i frihet har lill uppgift alt göra den nuvarande påföljden skyddslillsyn mer effektiv bl. a. genom inslag av olika konirollmomenl och genom ell ändamålsenligt sanklionssyslem för fall dä meddelade föreskrifter inle följs.

Kommittén skall vidare undersöka om del är möjligl all införiiva en eller flera nya påföljder med del svenska systemet I direktiven pekas på en rad institut som tänkbara alternativ lill frihetsstraff Flera av dessa förekommer i olika främmande länder.

Jag vill lill sist vid delta tillfälle ultrycka min förhoppning att också detta fortsatta arbeie skall kunna bedrivas i en anda av samförsiånd och med en samfälld strävan all fä fram så bra lösningar som möjligl på detla svåra och viktiga samhällsområde.

BIRGITTA JOHANSSON (s):

Herr lalman! I motion 845 har Jag lillsammans med partikamrater i Skaraborgs län motionerat om förbättringar av arbetsmiljön vid kriminalvårdsanslalterna i Tidaholm och Norrtälje.

Justitieutskottet har avstyrkt motion 845, och jag har därför inle för avsikt att yrka bifall till den. Det är beklagligt all utskottet inle heller delta år har kunnal lillgodose denna begäran från kriminalvårdsstyrelsen. Personalen vid de berörda anstalterna har rätt alt ställa krav på en bra arbetsmiljö - det är rättmätiga krav från varje anställd, oavseU var han eller hon har sin arbetsplats. Men så lycks inle vara fallet för de anställda inom kriminalvärden.

Ulskotlel häller med oss motionärer i alla delar utom när det gäller att tillstyrka anslag lill de personalförslärkningar som begärs i molionen.

Personalen vid de berörda anstalterna vill genom omstruktureringen lill mindre avdelningar fl en bättre arbetsmiljö för egen del. Men det är inle bara

av omtanke om sin egen arbetsmiljö som man har krävt denna omfördelning. Också de intagna vid anstalterna far därigenom förbättrade miljöförhållanden. Ell mindre anlal intagna på avdelningarna skulle innebära bälire kontakt mellan de intagna och personalen. Man skulle på etl bälire säll kunna skapa frilids- och samhällsakliviieier för de intagna, och personalen skulle då ges möjlighet all påverka de intagna på ell posilivi sätt.

I och med att motionen är avstyrkt är det, som vi motionärer ser del, omöjligt för personalen att ulföra sill arbele på ell för alla parter lillfredsställande sätt.

I ulskollets betänkande finns några rader som jag gärna vill citera och samiidigt ställa en fräga till juslilieminislern om: "Härtill kommer all enligt vad utskottet anfört ovan beläggningsutvecklingen är sådan att antalet platser vid anstalterna ej bör reduceras ulan all ytterligare platser inrättas någon annanslans."

Med anledning av citatet vill Jag fiäga justitieministern: Planerar man inom kriminalvårdsstyrelsen all inrätta platser någon annanslans?

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Med anledning av vad Birgitta Johansson nyss sade vill jag framhålla attjag hyser full förslåelse för de svärigheler som personalen harpa anstalterna i Tidaholm och Norrtälje. Jag hyser också full förslåelse för all del vore värdefullt frän behandlingssynpunkt om man kunde inrätta mindre avdelningar, men faklum är att det som talar emol della är det trängda budgetläget Beläggningssiiualionen på anstalterna är i dag sådan all vi inle kan avvara flera plalser. Om förslaget lill mindre avdelningar i Tidaholm och Norrtälje skulle genomföras, skulle sammanlagt ungefär 100 platser bortfalla. Det har vi inle råd med f. n.

Intresset för all skapa mindre anstalter gäller inle bara Tidaholm och Norrtälje utan också andra anstalter. Min avsikt är all följa denna fråga nära, och så snart det är möjligl skall vi givelvis försöka förbällra förhållandena på anstalterna i Tidaholm och Norrtälje.

BIRGITTA JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag lackar juslilieminislern för all han kommer alt följa situationen när det gäller dessa anställer. Jag hoppas att del ekonomiska lägel inte blir avgörande, vilket har varil fallel under de senaste tvä åren. Man mäsle göra reella planeringsinsalser för att överföra interner frän anstalterna i Tidaholm och Norrtälje till andra anstalter i Sverige, eller hur man nu vill lösa problemen. Annars får Justitieministerns ord inte någol innehåll som tillgodoser personalens krav på arbelsmiljöförbättrande ålgärder.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Vi bygger efter hand nya lokalansialier. Därmed lättar trycket på de slutna anstalterna. Sedan är del en fördelningsfråga hur man skall utnyttja platserna på bäsla säll.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -stalterna

Mom. 1 -6

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa momenl hemställt.

Mom. 7

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Bertil Johansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Svea Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller Justitieutskotteis hemslällan i betänkandet nr 32 punklen 2 mom. 7 rösiar Ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av Bertil Johansson

m.n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Svea Wiklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 212 Nej - 78

Mom. 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Håkan Winberg och Joakim Ollen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Håkan Winberg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller Justilieutskottets hemslällan i belänkandet nr 32 punkten 2 mom. 10 röstar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Håkan Winberg och Joakim Ollen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Håkan Winberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 243

Nej - 46

Avslår - 2

Mom. 11

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Bertil Johansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Håkan Winberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller Justilieutskottets hemslällan i belänkandet nr 32 punkten 2 mom. 11 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 3 av Bertil Johansson m.fl.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Kriminalvårdsan -staherna

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Håkan Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 175 Nej - 114

Mom. 12

Ulskollets hemslällan bifölls.

Mom. 13

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels reservationen nr 4 av Bertil Johansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Svea Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller justitieulskotlets hemslällan i betänkandet nr 32 punklen 2 mom. 13 rösiar Ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 4 av Bertil Johansson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Svea Wiklund begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat

Ja - 174 Nej - 116

Mom. 14-16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemslälll.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Mom. 17-20

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskoiieis hemslällan,dels motionen nr 1756 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller Justilieulskollels hemslällan i betänkandet nr 32 punklen 2 mom. 17-20 röstar Ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1756 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Inga Lanlz begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 280 Nej - II

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa punkter hemslälll.

§ 13 Föredrogs

Justitieulskotlets betänkanden

1978/79:33 med anledning av proposilionen 1978/79:132 om lolktaxa 1978/79:34 med förslag lill Jämkning av bestämmelse i lidigare beslutad lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Kammaren biföll vad utskollel i dessa betänkanden hemställt

§ 14 Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Föredrogs försvarsulskotlels belänkande 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner.

I proposilionen 1978/79:96 (försvarsdepartementet) hade regeringen efter föredragning av statsrådet Carl Tham föreslagil riksdagen alt

10. godkänna de förslag till ändring i marinens och flygvapnets fredsorga-nisalion som föredragande statsrådet hade förordat,

11. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsålgärder och åtgärder i övrigt som behövdes för all genomföra vad föredragande statsrådet hade förordat.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås all Karlskrona öriogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över lill Sydkustens öriogsbas (ÖriB S). Intendenlurförvaltning-en och förrädsavdelningen vid ÖrlB S slås samman. Kariskrona kustartilleri-regemente (KA 2) slås ihop med Blekinge kustartilleriförsvar och Kariskrona försvarsområde (BK/Fo 15) lill en myndighel, varvid verksladsenhelen vid BK/Fo 15 organiseras som en sektion ingående i materielenhelen. De anläggningar i Gräsvik som tillhör KA 2 avvecklas och huvuddelen av utbildningsverksamheten vid KA 2 förläggs till Rosenholm och Kungsholms fort.

Västkustens öriogsbas (ÖriB V) och Göteborgs kuslartilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) samt Älvsborgs kustar-tilleriregemenle KA 4) slås ihop lill e n myndighel i fred. Härvid dimensioneras den förbandsbundna verkstaden vid ÖrlB V med utgångspunkt i all generalöversyner och andra siörre arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Den sammanslagna myndighetens stabs- och förvaltningsorganisation Jämle KA 4 m. m. lokaliseras till Käringbergei och delar av dess förvaltningsorganisation lill Nya Varvet. Baskompaniel Gullmarn, helikoplerdetachemenlet och västra värnpliktskonlorel (VKV) behåller nuvarande lokalisering.

Västmanlands flygflottilj (F 1) Västerås läggs ned den I Juli 1983 och vissa ylleriigare besparingsmöjligheter utreds och las till vara."

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

I detla sammanhang hade behandlals

dels de under allmänna molionsiiden vid 1978/79 års riksmöte väckta moiionerna

1978/79:1782 av Tage Adolfsson (m), vari yrkats aU riksdagen uttalade au Västmanlands flygflottilj (F 1) ej borde nedläggas,

1978/79:1789 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, c, fp),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:2212 av Olle Göransson m. fl. (s, c, fp), vari yrkals

a) att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag om nedläggning av en flygflottilj,

b) att riksdagen beslutade all F 1 i Västerås skulle bibehållas inom flygvapnets fredsorganisalion,

c) alt riksdagen - för den händelse att yrkandet under 2 ej bifölls - uttalade all Väsleråsregionen genom regionalpolitiska insatser hell borde kompenseras för de förluster på arbetsmarknaden som en nedläggning av F I ledde lill,

d) all riksdagen förordade tillsättandet av en särskild arbelsgmpp med uppgift alt följa ulvecklingen och föreslå de ålgärder som bedömdes erforderiiga.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

1978/79:2213 av Kari-Erik Svartberg m. fl. (s), vari yrkals

b) all riksdagen hos regeringen begärde alt frågan om ledningsorganisationen i Göteborg prövades ylleriigare med hänsyn dels lill kravei på största möjliga besparingar, dels lill kravet all ledningsorganisationen fick sådan uiformning all våra samlade försvarsansträngningar pä västkusten kunde samordnas på ell effekiivi sätt,

c) att riksdagen hos regeringen hemställde att organisationen för fartygsunderhåll prövades i en utredning som log hänsyn såväl lill organisationens effektivitet som till värnpliktssociala, arbelsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska synpunkier,

d) all riksdagen skulle avslå regeringens förslag all nu i princip beslula flytta Västra militärområdets fartygsunderhåll frän västkusten, saml

1978/79:2214 av Gunnar Oskarson (m) och Inger Lindquist (m).

Utskottet hemställde

2. att riksdagen beträffande den marina organisaiionen i Kariskrona godkände vad föredragande statsrådet hade förordat,

3. att riksdagen beträffande västkustens försvar skulle avslå molionen 1978/79:1789,

4. alt riksdagen beträffande ylleriigare prövning av den marina ledningsorganisationen i Göteborg skulle avslå motionen 1978/79:2213, yrkandel 1,

5. alt riksdagen beträffande den marina organisaiionen i Göteborg med bifall till propositionen och med avslag pä motionen 1978/79:2214, yrkandet 1, godkände vad föredragande statsrådet hade förordat,

6. att riksdagen beträffande uiredning om organisaiionen av fariygsunder-håll skulle avslå motionen 1978/79:2213, yrkandel 2,

7. alt riksdagen beiräffande varvsresurserna på västkusten med bifall till proposilionen och med avslag på motionerna 1978/79:2213, yrkandet 3, och 1978/79:2214, yrkandel 2, godkände vad föredragande statsrådet hade förordat,

8. all riksdagen beiräffande nedläggning av ylteriigare en flygflottilj skulle avslå motionen 1978/79:2212, yrkandet 1,

9. aU riksdagen beiräffande nedläggning av Västmanlands flygflouilj med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1978/79:1782 och 1978/79:2212, yrkandet 2, godkände vad föredragande statsrådet hade förordat,

10.all riksdagen beiräffande regionalpolitiska åtgärder m. m. i samband med nedläggningen av Västmanlands flygflottilj som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet med anledning av propositionen och molionen 1978/79:2212, yrkandena 3 och 4, anförl om sådana insatser,

10. att riksdagen beträffande övergångsåtgärder m. m. bemyndigade rege
ringen att vidta nödvändiga övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt.

Till betänkandei hade fogals etl särskill yttrande av Gunnar Oskarson (m).

GUNNAR OSKARSON (m):

Herr lalman! I del föreliggande beiänkandei behandlar försvarsutskottet organisationsfrågor inom del militära försvarei i Göteborg, Karlskrona och Västerås. Utskottet är enigt i sitt ställningstagande, men i etl särskill yttrande till belänkandet harjag lagil upp vissa frågor som Jag finner myckel väsentliga och som Jag särskilt har velal understryka.

I en treparlimolion under allmänna motionstiden, nr 1789, har vi lagil upp del marina försvarei på västkusten. Den uttunning av del marina försvarei på västkusten som äger rum är allvarlig. Skall vi med trovärdighet kunna hävda vär neutralitet och kunna sätta kraft bakom våra krav i en konfliktsituation måste delta baseras på ell slarkl marint försvar för vår öppning sjövägen västerut Vi som upplevde 1940-lalet har klart för oss vilken betydelse marinen hade för au under avspärrningen upprätthålla vår försörjning med for landei livsviktiga förnödenheter! Om vi på nyll skulle råka i en liknande situationärdelhellavgörandealt vi barett marint försvar,som är avpassat till kraven på de uppgifter som kommer att ställas pä ett marint skydd för bl. a. vår största hamn för import och export västerut

Ulskoltel är också medvelel om delta och skriver i anslutning lill molionen att utskottet är angelägel om alt det marina försvaret på västkusten utformas på ell sådanl säll att del i krig snabbt kan fl beiydande styrka. All resursfördelningen mellan Östersjön och Västerhavet av vårl marina försvar har flu den uiformning del har, har sin främsta orsak i den krympande marina krigsorganisationen. Del är inle min avsikt all här kritisera vare sig den ene eller den andre av våra ansvariga för den operaiiva planeringen, men jag kan heller inle underlåta all deklarera min uppfattning i den här frågan. Jag tror att man inom en ganska snar framlid kommer alt få en annan syn än den som nu är rådande dä del gäller hotbilden på västkusten och därmed också på den marina krigsorganisationens storlek där.

På grund av del minskade marina fariygsbeslåndet pä västkusten föresläs i proposilionen en väsentlig neddragning av fariygsunderhållet därstädes. Som vi framhållit i vår motion kommer med all sannolikhet Öresund alt i en konfliktsituation snabbi blockeras och omöjliggöra fartygsförflyttning från och lill Östersjön. Men trols detla finner departementschefen i proposilionen del vara naturiigl att generalöversynen och siörre arbeten på fartyg föriäggs lill de marina varven i Östersjön. Delta trots all han erkänner all konsekvenserna av en flyttning av fariygsunderhållet från Västkusten inte har hunnit penetreras i alla detaljer. Del är ganska häpnadsväckande all efter en sådan deklaration ändå föreslå alt västkusten praktiskt tagel blottställs pä fartygsunderhåll under avspärrning.

Jag vill därför starkt understryka vad utskottet skriver i anslutning lill denna fråga: "De problem som är förknippade med all flytta över vissa översyner från västkusten lill Östersjön räknar utskottet med kommer alt bli beaktade i del utredningsarbete som ålerslår all ulföra."

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Jag förutsätter alt man i del utredningsarbete som aviseras verkligen ägnar denna fräga all uppmärksamhel och att man kommer fram till en organisation som säkerställer fariygsunderhållet på västkusten under avspärrning.

I Göteborg finns nu två marina chefsmyndigheter med sinsemellan klart avgränsade ansvarsområden i såväl fred som krig. Denna organisation medför stora fördelar. Propositionen föreslär en sammanslagen lednings-myndighet i Göteborg. Utskottet tillstyrker della av besparingsskäl. Del är möjligl att man, som FFU också framhåller, sparar enstaka anslällda. Jag finner emellertid denna sparsamhelsiver oklok, särskill som den blir myckel ringa och medför slora nackdelar när del gäller ledning och planering för övergång från fredsorganisation till krigsorganisation. Överbefälhavaren framhåller också som sin mening att man inle kan uppnå en godtagbar ledningskapaciiei i en integrerad stab. Det har också varil, och jag är övertygad om att det alltjämt är, marinchefens uppfaltning, men han har i slutskedet pä grund av rådande ekonomiska svårigheter för marinen godtagit enmyndigheisalternaiivet Ulskoltel framhåller också all del föreslagna enmyndighelsallernalivet i hög grad har gjorts med tanke på behovet av besparingar inom fredsorganisalionen, men bedömer det vara möjligt att med della alternativ förena kraven på snabb övergäng lill gällande krigsorganisation och understryker vikten av detla krav. Utskottet understryker också alt dessa krav måste beaklas när delaljorganisalionen utformas.

Herr talman! Jag har med mitt särskilda yttrande och miu anförande ytteriigare velal understryka den oro som på många sätt och i många sammanhang kommer lill uttryck inför den försvagning som pågår av det marina försvaret pä västkusten. Det inger allvariig oro. Vidare menar jag att man i samband med det fortsatta arbetet på omorganisation av det marina försvarei i Göteborg, som riksdagen nu går att besluta om, måste tillgodose kraven på ett betryggande farlygsunderhäll på västkusten och en ledningsorganisation, som säkerställer en snabb och säker övergång från freds- till krigsorganisation.

I detla anförande instämde Inger Lindquist (m).

ERIK GLIMNÉR (c):

Herr talman! Som herr Oskarson redan har sagt är det ell enigt utskott som står bakom försvarsulskotlels belänkande nr 22 som vi nu behandlar. Den enda markeringsom hargjortsärett till betänkandet fogatsärskilt yttrandeav Gunnar Oskarson, som han här ylteriigare har understrukit

Proposilionen som betänkandet grundar sig pä innehåller inle några slora nyheter. Del är åtgärder som aviserats redan i 1974 års försvarsutredning om minskade koslnader för fredsorganisalionen. Del är Ju inte de första förändringarna i del avseendet som vi tagit ställning lill, och inte heller de sista. På den punklen aviserar proposilionen ylleriigare förändringar. Det kan också anföras alt det förslag vi nu behandlar grundar sig på det enhälliga förslag som försvarsmaktens fredsorganisalionsulredning har lagt.

Med anledning av proposilionen har del väckis fem molioner. I dessa

molioner har man önskal förändringar av förslaget, ylteriigare utredningar och åtgärder för att mildra verkningarna för dem som drabbas av förslaget De orter som främsl berörs är, som redan har sagts, Kariskrona, Göteborg och Västerås. Man upplever att försvarsinlresset aldrig är stöne än när del blir fråga om förändringar och nedläggning av försvarsenheter. Man kan till nöds gå med på en nedläggning bara det inle drabbar den egna ortens förband. Från försvarssynpunkt är del tacknämligt med denna välvilliga inställning, och från försvarsutskottets synpunki skulle del givelvis vara behagligt att slippa dessa nedläggningar.

Men nu ärju den kalla verkligheten sådan, att även förslag som dessa måste accepteras. Jag har full förslåelse för de representanter som molionsledes vill slå vakl om sina orters respektive förband. De kan vilja göra det frän försvarssynpunkt eller av andra orsaker. Del är ju här som regel fråga om förelag som ger ekonomiskl underlag för de orter som är berörda. Det är jobben för många anslällda del gäller. Oron för Jobben och för framliden från de anställdas sida är helt förståelig. I det avseendet är det ingen skillnad på om del rör sig om en civil arbetsplats eller om etl militärt förband.

Ulan alt upprepa vad vi i utskottet har anförl med anledning av de väckta moiionerna vill Jag ändock starkt understryka vad utskottet framhållit på den här punkten. Utskottet skriver:

"Ulskoltel vill avslutningsvis understryka den vikt som måste tillmätas personalfrågorna. Utskottet fömtsätter alt dessa frågor kommer alt beaktas med sådan omsorg att olägenheterna för den berörda personalen blir så små som möjligl. Personalminskningar bör liksom tidigare genomföras i samband med naiurlig avgång och i förening med en effektiv omplaceringsverksam-het"

Närdelgällerspecielll Västerås, som enligl del här förslaget blir mest utsatt - om vi nu skall använda det uttrycket - förutsätter utskottet all "regeringen uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen inom regionen och med all kraft tar itu med de problem som uppkommer genom att flottiljen läggs ned. Den arbetsgrupp som enligl propositionen avses lillsäuas för att bevaka sysselsättningsutvecklingen på orten m. m. bör kunna fylla en betydelsefull uppgift."

I del särskilda yttrande som Gunnar Oskarson har avgivit och som han här vältaligt har redogjort för har han givit ullryck för den oro som råder i fråga om västkustens försvar. Jag kan ha förståelse för den oron. Säkeriigen kan man i samband med all försvarsenheler läggs ned också för andra delar av vårt land göra samma frågeställningar som dem som anförts beträffande västkusten.

Gunnar Oskarson har också tagit upp frågan om uiformningen av den marina fredsorganisalionen i Göteborg. Det gäller om verksamheten skall vara uppdelad på tvä staber eller sammanföras lill en myndighel. Ulskotlel har, som Gunnar Oskarson refererade, stannat för enmyndighetsalternativet, som enligt utskottets mening bör ge de störsla besparingsmöjligheterna. Även om dessa inle är så slora, kan man enligl min mening inte borlse från den omständigheten au även måttliga besparingar sammantagna blir lill slora

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

4 Riksdagens protokoll 1978/79:133-136

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

belopp.

Med del anförda, herr lalman, ber jag all fä yrka bifall lill utskottets hemslällan i försvarsutskottets belänkande nr 22.

KARL-ERIK SVARTBERG (s):

Herr lalman! Om riksdagen i dag går på försvarsulskotlels linje när del gäller del marina försvarels organisation i Göteborg, blir det etl beslul som vilar pä ell häpnadsväckande dåligl underlag.

Sommaren 1977 fick en arbetsgrupp inom marinslaben i uppgift att ta fram tänkbara alternativ för organisaiionen i Göteborg. På knappt fyra månader tog man fram fyra organisaiionsalternaliv, men man framhöll också

11.all arbetet bedriviis under stark lidspress,

12.all arbetet filt en översiktlig karaklär och alt det därför krävdes etl fortsatt ingående utredningsarbete och

13.att uiredningen gjorls hell ulan medverkan av personalorganisationerna.

Ordföranden i arbeisgruppen informerade den berörda personalen dagen innan utredningen lades fram. Han underströk då alt frågan borde penetreras ylleriigare, innan chefen för marinen lämnade slutrapport till överbefälhavaren.

Någon sådan penetrering blev del inle. En vecka efter det att chefen för marinen fått uiredningen lämnade han över den med sitt ställningstagande lill försvarsminislern, försvarets organisationsutredning, överbefälhavaren m. fl. Den berörda personalen och dess organisaiioner gavs aldrig tillfälle att ge sin syn på delta ställningslagande. Man fick reda pä marinchefens beslut genom pressen. De lokala myndighelscheferna ställdes också ulanför.

Försvarets fredsorganisalionsulredning log inte fram nägol eget nytt gmndmateriai om Göteborgsorganisaiionen utan stödde sig i stort sett på det malerial som arbeisgruppen presenterat, men - och della är vikiigi -utredningen drog aldrig sä långtgående slutsatser som föredraganden i propositionen.

Fredsorganisationsulredningen ansåg alt en fortsatt uiredning borde fl studera den marina organisaiionen i Göteborg. Föredragande statsrådet anser sig emellertid ha tillräckligt beslutsunderlag. Han föreslår därför all en myndighet skapas i Göteborg, bestående av nuvarande Västkustens örlogsbas, Göteborgs kuslartilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde samt Älvsborgs kustarlilleriregemente. Della gör han trols allvariiga invändningar från bl. a. de fackliga organisalionerna. Överbefälhavaren och andra mililära myndigheler har ullalat tvivel om all en sådan sammanslagen myndighel kan ulgöra en effekliv ledningsorganisation.

I molionen 2213 har Jan Bergqvisl, Doris Håvik och jag uttalat - liksom FFU - att del är rimligt att denna fråga flr prövas noggrannare före beslut. Vi har också sagt att en sådan prövning bör utgå dels från kravei pä största möjliga besparingar, dels från kravei att ledningsorganisationen flr en sådan uiformning all våra samlade försvarsansträngningar pä västkusten kan samordnas pä ell effektivt sätt.

Försvarsutskottet har anslutit sig lill proposilionen. Jag citerar: "Enligl utskottels mening utgör del framtagna utredningsunderiagel och de därpå grundade förslagen i proposilionen en lillräcklig grund för riksdagen att la ställning." Hur vill ulskollets talesman förklara della, då FFU anser all frågan bör utredas ytteriigare?

Herr talman! När jag går över till frågan om fariygsunderhållet i Göteborg, måste Jag konstatera all beslulsunderiagei är myckel tunt även här. Jag böriar med etl belysande cilal ur proposilionen. Gunnar Oskarson citerade detsamma. Det heter:

"Jag har den uppfattningen all beslul nu bör fallas alt i princip utforma organisaiionen för underhåll av vapen- och skeppslekniskl materiel i Göteborg på del säll som chefen för marinen har föreslagil, även om konsekvenserna av en flyttning av fariygsunderhållet frän västkusten inte har hunnit penetreras i alla detaljer."

I etl avseende villjag hålla med föredragande statsrådet: konsekvenserna har inte hunnit penetreras i alla detaljer. Del är bara del, herr lalman, att man inle har studerat konsekvenserna ens i huvuddragen. Det är allvarliga brister i del malerial som ligger lill grund för regeringens förslag all flytta fartygsun-derhållel från västkusten lill Östersjön. Vi har i vär moiion framhållit all det är särskilt anmärkningsvärt all man inle har belyst de värnpliklssociala, de arbelsmarknadspolitiska och de samhällsekonomiska verkningarna. Vi är medveina om all organisationen av fariygsunderhållet måste anpassas till den minskning av flottan - framför alll av de siörre fartygen - som av ekonomiska skäl mäsle genomföras. Men vi hävdar då alt man mäsle ha ell fullgott beslutsunderlag.

När del gäller fartygsunderhället vel vi att del är förenat med slora fördelar att en örlogsbas kan tillgodose regionens behov både av fartygsunderhäll och skeppsleknisk service. Jag vill peka pä några fördelar.

Underhållskravel vid mobilisering och krig kan klaras bältre.

Delar viktigt all den regionala freds-och krigsorganisationen förfogar över kompetens inom olika tekniska områden inkl. en god kunskap om förekommande material. Yrkeskunnig och erfaren personal med lokal- och miljökännedom är en stor lillgång.

Man sparar tid och pengar på att ha korta transporter och korta bogseringar i samband med översyner.

Det är en fördel för farlygsbesällningarna alt inle ivingas förlägga årsöversynerna lill annan öriogsbas än den där de normall bedriver sin utbildning.

Man kan slippa en del värnpliklssociala problem som kan uppstå om värnpliktiga i samband med fartygens ärsöversyn ivingas tillbringa en månad vid en "bortabas" i den primitiva föriäggning som ett slridsfarlyg erbjuder.

Det måste alltså flnnas särskilda skäl om man skall flytta fartygsunderhället bort frän den region där behovet av underhållsarbete finns. Jag skulle vilja fräga utskottets talesman: Vilka speciella skäl finns då för all flytta fariygsunderhållet från västkusten lill de marina varven i Östersjön?

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Man kan inte peka på någon ekonomisk vinst Tvärlom är driftkostnaden per limme betydligt lägre vid Nya varvet i Göteborg än vid både Muskö- och Karlskronavarven. Dessulom mäsle man la hänsyn lill de extrakostnader som uppslårom fariygsunderhållet mäsle ske utanför den egna regionen. Jag vill peka på bränslekoslnader, resekostnader för befäl och värnpliktiga, extra bogserkoslnader, proviurskoslnader, tidsförluster etc. Dessa extra koslnader kan komma att uppgå till omkring en halv miljon kronor per år.

Den neddragning av fariygsunderhållet under de kommande åren som förefaller oundviklig blir naturiigtvis kännbar vid samtliga tre öriogsvarv. Sysselsättningsläget i Kariskrona är bekymmersamt, del vet vi, och krympningen av den svenska flottan ökar bekymren, men även i Göteborg är arbetsmarknadssituationen svår. Vi känner varvens problem. De som hörde Lunchekol fick, en påminnelse om de slora problem som Göteborg och Göteborgsregionen baran brottas med under de närmaste åren. Prognoserna lalar om all arbetslösheten fördubblas inom fem år. Till det kommer en kraftig ökning av folk i beredskapsarbete. Dessutom tillkommer ytterligare omfaltande förtidspensioneringar - trols all Göteborgsregionen i dag ligger på en lälplals, närmast efter Norrbotten.

Jag måste alltså, herr talman, ultrycka förvåning över all försvarsutskottet inle har lagil hänsyn lill dessa skäl - skäl som klart motiverar etl bälire underlag före beslut säsom vi har krävt i vår moiion.

Herr lalman! Med del anförda ber jag all fl yrka bifall lill motionen 2213.

I delta anförande instämde Doris Håvik (s) och Jan Bergqvisl (s).

ERIK GLIMNÉR (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan, på samma sätt som jag tidigare framfört när det gällde Gunnar Oskarson, förslå Kari-Erik Svanbergs farhågor beträffande de marina frågorna pä västkusten. Men Jag tror all Karl-Erik Svanberg svartmålar det läge som skulle uppslå om riksdagen följer försvarsutskottets förslag. Herr Svanberg menar alt det beslutsunderiag som har framlagits skulle vara alllför dåligl. Vi som si,lier i försvarsutskottet lycker med hänsyn lill de kontakter som tagits inte att della beslutsunderlag är dåligl.

I vad gäller varvssitualionen är också Jag medveien om att varven i Göteborg har det besvärligt. Karl-Erik Svanberg sade emellerlid i sitt anförande all man med en krympande fioita får vidla vissa ålgärder, och vi menar all del är innebörden av de förslag som framläggs i proposilionen.

KARL-ERIK SVARTBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Nej, Erik Glimnér, del är inle fråga om någon svartmålning av problemen i Göteborg och inle heller av del sätt pä vilket man har tagit fram del underlag som vi i molionen och Jag här i debaiten har betecknat som häpnadsväckande dåligt. Delia arbele har tillgått på precis det sätt som jag har beskrivii.

Vi menar också all underlaget som sådant är dåligl. Delärt o. m. sä dåligt

all den uiredning som arbetat mest med dessa problem, FFU, inle har vågat dra de slutsatser som föredragande statsrådet i proposilionen och i enlighel därmed också försvarsutskottet har kommil fram lill.

Vi är hell överens om all det måste sparas pengar. Men dä måste vi också veta om en viss åtgärd innebär besparingar, och vi menar all del inie är utrett i della fall.

Jag har också accepterat del förhållandet all flottan krymper, men det är inte utrett om man genom beslutet att flytta bort fartygsunderhållet från Göteborg löser de problem som om några är kommer att uppslå vid de marina varven i Östersjön.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

ERIK GLIMNÉR (c) kort genmäle:

Herr lalman! Karl-Erik Svartberg och Jag blir förmodligen inte överens på denna punkt. Jag hävdar all beslutsunderlaget är tillräckligt för det ställningstagande som försvarsutskottet har gjort, och den bedömningen står Jag fasl vid. Men på den punklen står uppfattning mot uppfattning.

HUGO BERGDAHL (fp):

Herr lalman! I mitt inlägg med anledning av försvarsulskoiieis belänkande nr 22 kommer jag att anföra synpunkier på förslaget om indragning av Västmanlands flygflottilj i Västerås.

Som framgår av motion 2212 accepterar vi motionärer förslaget om nedläggning av en flygflottilj. Vi delar i del fallel utredningens, regeringens och försvarsutskottets motivering att indragning av ylleriigare en flotliljad-ministralion vid flygvapnet är nödvändig med hänsyn lill de fastställda ekonomiska ramarna för försvaret.

Men, herr talman, däremoi anser jag för min del all de operaiiva faktorerna lalar emol all just Västeräsfloiiiljen läggs ner. Konsekvenserna av ell sådanl beslul kan bli allvarliga. Enligl min uppfattning har de operaiiva följdverkningarna av en indragning av F 1 inte filt den belysning som flygflottiljens cenirala läge i Mälardalsområdel borde gett anledning lill. Jag konstaterar att min bedömning när det gäller de operaiiva följdverkningarna i stor omfattning delas av de yrkessakkunniga remissinstanserna.

En indragning av Västmanlands flygflottilj skulle medföra att del s. k. Slorslockholmsomrädet vid en överraskande militär konflikt skulle bli ytterst sårbart Inom Slorslockholmsomrädet finns en myckel stark koncentration av såväl civil som militär ledning och administration, vilken i en kuppsitua-lion är speciellt ulsall. En snabb kraftsamlingav luftförsvaret lill Stockholmsområdet och Mälardalen är därför av största betydelse för etl snabbi ingripande. Om Västmanlands flygflottilj dras in, medför della all effekten inom jaktförsvaret av Mellansverige, Stockholm inbegripet, försvagas pä ett oroväckande säll. Av de nuvarande tre fredsbemannade flygfloltiljerna, från vilka jaktförband någorlunda snabbi kan sältas in mot Mellansverige, kommer efter en eventuell indragning av F 1 endast två flottiljer att svara för beredskapen. Enligl mitt säu att se är della en beklaglig snedfördelning av resurserna till nackdel för den landsdel där inte bara landels civila och mililära

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

ledning och administration ulan också en stor del av landets näringsliv, inle minsl tillverkningsindustri, är koncentrerad. Ur operativ synpunki borde följdverkningarna bli mindre kännbara om förbandsindragningen i delta fallel sker inom ell annal område av vårl land.

En indragning av Västeråsnotiiljen påverkar även möjligheterna all snabbi mobilisera de förband som i ett krisläge skall besätta våra i fred obemannade baser - en ylleriigare försvagning av såväl insatsberedskap som flygförbandens effekt i ell kritiskt läge i Mellansverige. Bilden blir inte ljusare av au en eventuell nedläggning av F 1 resulterar i au Västmanland blir det enda länet ulan mililärförband. Ur servicesynpunkt påverkar ett sådant förhållande även de frivilliga försvarsorganisationernas arbeie på elt myckel negativt säll.

Sammanfattningsvis är de operativa synpunkterna mot en indragning av Västmanlands flygflottilj av sådan omfatining och sådan tyngd all en indragning inle bör komma i fråga.

Om riksdagen trots allt fattar beslul om indragning av Västeräsfloiiiljen, så är det yltersl angeläget all Västeråsregionen genom olika regionalpoliiiska insalser kompenseras för de minskade arbetstillfällen som en indragning av flottiljen leder till.

Vi motionärer har i motionen 2212 ingående redovisat den bristande balans som redan i nuläget råder mellan induslri- och servicenäringar i Västmanlands län, och del gäller i myckel hög grad även Västerås. Det känns ändå iryggi all i utskousbetänkandet kunna konstatera del angelägna i alt med slalliga insalser söka kompensera Väsleråsregionen för förlusten av F 1. Även utskollel förutsätter att regeringen uppmärksaml följer sysselsättningsutvecklingen inom regionen och med all kraft tar itu med de problem som uppkommer om noniljen läggs ned. Det är också tacknämligt att konstatera regeringens i proposilionen ullalade löfte om all tillsätta en arbetsgrupp som bevakar sysselsättningsutvecklingen i Väsleråsregionen. En sådan arbetsgrupp kommer i så fall all ha en ytterst viktig uppgift all fylla.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill molionen 2212 p. 2, där vi föreslår att F 1 bibehålls i flygvapnets fredsorganisation.

Under della anförande överlog iredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

OLLE GÖRANSSON (s):

Herr talman! Västmanlands flygflottilj, F I, skall enligl regeringens förslag läggas ner. Detinnebärallettparhundraarbetsiilirällen försvinneri Västerås. Försvarei sparar 28 milj. kr. Jämför della med en militärbudget på 14 000 milj. kr.!

Man kan fråga sig: Ärdel nödvändigi all lägga ner ylleriigare en flottilj? Är besparingen pä 28 milj. kr. för försvarei sä värdefull all den har någon betydelse i denna slora lotalbudgei?

Mitt egel svar på frågan är elt klart Ja. En nygflouilj mäsle och bör läggas

ner, inle minsl för all vi skall kunna hålla nere kosinaderna inom del mililära försvaret. Det beslut som kommer att fattas häri dag aren konsekvens av det förra försvarsbeslutet, som i sin lur grundade sig på föregående försvars-utredning, där man fann all kosinaderna för personal och fredsförbandsverk-samhel ökar i en sådan takt alt möjlighelerna all köpa ny materiel drastiskt har minskat under senare år.

Man frågar sig då: Är del nödvändigi med ny materiel? Kan man inle flyga och köra med den gamla och därmed ha den kvar längre i försvarei och kunna ha mer pengar kvar för fredsverksamhelen?

Som vi känner lill har alla tekniska grejor sin begränsning i lid när det gäller användningen och så är del inte minsl med flygplan. Vidare är del så att mycket av del som styr den svenska försvarsplaneringen och vårt eget malerielköp och innehav är beroende på hur omvärlden rustar sig och vad det är för vapen som kan anses komma alt rikias mot oss, om ell krig i vär omvärld skulle inträffa. Del måste alltså flnnas en balans mellan omvärldens krigsmateriel och det svenska försvarels materiel. Vidare måste del finnas en balans mellan den materiel vi behöver och den fredsorganisalion som bygger på den allmänna värnplikten.

Som jag lidigare sade pekar forlfarande allting på att vi måste lägga ner en fioitilj - delta inie minsl efter de tvä borgeriiga regeringarnas många krumbukter i flygplansfrågan, där ell otal miljoner har slösats bort på elt dödfött flygplansprojeki.

Kammarens ledamöier frågar sig kanske: Varför vänder vi oss då mot all man vill lägga ner F 1 ? Är det av renl lokalpatriotiska skäl, som herr Glimnér här säger? Nej, ingalunda. Herr Bergdahl har här för en stund sedan utvecklat de operaiiva synpunkierna. Jag vill instämma när det gäller dessa och säga några ord till jusl om de operaiiva sakerna.

Vi vel att östra militärområdet, där vi le ver och där också F 1 är placeral, har Hjälmaren och Mälaren som grund. Här har vi en stor del av vär fredsadministration och fredsförvaltning. Landels huvudstad ligger här, en tredjedel av befolkningen bor här och vi har inom omrädei också slora och väsentliga delar av de freds- och krigsinduslriella resurserna.

Vår del av landei mobiliserar också en stor del av de impper som är avsedda för andra områden av landei, Norrland och Golland. Jag bedömer all vår förmåga vid en mobilisering kan bli allvarligt försämrad, om man drar in F 1. Det är nämligen en mobiliseringsmyndighet.

Om F 1 försvinner innebär del all vi i framliden endast har två jaktdivisioner fredsplacerade norr om Bråviken i della område.

Del har talats och talas myckel om taktik, om hur förband skall upplräda i framtiden, om hur våra baser skall vara inrättade för all bäst kunna skydda flygplan och om hur de skall göras mest operativt rikliga. Debatten har gäll fram och tillbaka: Skall man gömma flygplanen i berghangarer? Skall man sprida ut dem pä vägbaser över ell stort område, lätt flyttbara över hela landet? Eller hur skall man göra?

Under de senasle årtiondena har det varil pä modet att anse att vi skall ha berghangarer. Man har ansett alt dessa är bra, eftersom man kan skydda

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

flygplanen genom all gömma dem där, varvid de klarar sig mot de sprängladdningar som de lidigare saknat skydd mot

Detta har inneburil all floitiljer som inte haft några egna bergshangarer har kommil på efterkälken närdet gäller nyinvesteringar. Man har med andra ord i första hand satsat pä flottiljer där dessa basresurser i form av bergshangarer funnils utbyggda.

Pä F 1 i Västerås har några nya stora investeringar inle kommil till slånd, och del har gjort alt de befinlliga hangarerna och verkstäderna är omoderna, starkt nedslitna och kanske t o. m. olämpliga för all kunna härbärgera fiygplan 37. Med andra ord kan man säga, herr lalman, au beroende på au F 1 har kommil med i nedläggningsdiskussionerna så har man frän flygvapnets sida medvetet avstått frän att underhålla och nyinvesiera pä F 1. Delta har sedan den statliga uiredningen FFU lagit som argument för en nedläggning av F 1. Del är helt naturligt all vi frän Västmanland anser alt della tillvägagångssätt är i högsta grad diskutabelt Man måste med andra ord konstalera all myndighelerna själva genom sin invesleringsprioriiering har kunnal bestämma vilken av flottiljerna som i framliden bör läggas ned.

Några ord om Västmanland. Västmanland har alltid betraktats som del starka länet - det mest industrialiserade länet, länet utan problem. Della gällde under 1950-och 1960-lalen. Under senare tid har det dock blivit bekanl alt även etl slarkl län som Västmanland kan ha och har problem. Just nu gäller bekymren naturiigtvis stål- och gruvindustrin. Men även ovissheten om energipoliiiska beslul och annat gör all slora delar av verkstadsindustrin i länet inle känner sig ha den slagkraft som man skulle önska.

Del är därför hell naturligt all vi ser de förändringar som nu sker inom flygvapnet som någonting negativt för Västerås. Även om vi haft en högre industrisysselsäitning någon annanstans i landei, har vi samtidigl haft en lägre ståtlig-offentlig verksamhei än något annat län. Under 1960-lalel har ungefär 2 000 arbetstillfällen för offeniligansiällda försvunnit. Statens vaiten-fallsverk sysselsatte 500 människor. Cenirala flygverksladen hade i slutel av 1960-ialet 1 000 anslällda. Vi hade tidigare även försvarets cenirala skolor. Men alla dessa verksamheter har nu försvunnit frän länet Man kan visserligen säga att vi fäll en viss kompensation på verkstadssidan genom all SMT med 350 anställda vid sin start förlades lill Västerås. Man skall därvid emellerlid integlömma bort alt en slordel av den verksamhei som nu bedrivs i del slalliga SMT i Västerås lidigare bedrevs pä en annan ort i Västmanland, nämligen Köping.

En avveckling av F 1 kommer att innebära all ylleriigare 400 arbetstillfällen inom statlig verksamhet försvinner. Det kommer på sikt att medföra en befolkningsminskning på i stort sell 1 000 personer. Det är därför som vi i vår motion nr 2212 har begärt all riksdagen uttalar sig föran del vidtas åtgärder som kan kompensera det bortfall som en eventuell nedläggning av F 1 skulle innebära. Vi har i molionen också påpekat att vi befarar slora värnpliklssociala konsekvenser av delta beslul. Även om många av ungdomarna i Mälardalen skall vara kvar där i händelse av krig, så kommer en stor del att placeras i norra delen av vårt land och på Golland. I ell storstadsområde

behövs del förband där man kan placera värnpliktiga nära sina hemorter. Alla är inte psykiskt så välruslade att de kan bo och leva en längre tid borta frän sina nära. Här har F 1 under åren spelat en stor roll för många värnpliktiga som vill fullgöra sin utbildning men inle orkar göra den pä för långl avstånd från sin hemort.

Herr lalman! Lät mig bara än en gång få säga att vi från Västmanland inle ser med någon stor entusiasm på del beslul som riksdagen alldeles säkert kommer all falla - inle någon av våra utskottsledamöter har funnit skäl au lägga etl gott ord för F 1.

Jag vill lill slul bara uttala den förhoppningen att del instämmande vi fåll frän utskottet i all del är vikiigi att fä lill stånd en sysselsättningsutveckling inom regionen skall leda lill all denna utveckling bevakas av den arbetsgrupp regeringen talat om. Vi hyser alltså förhoppningen all detta i framliden skall kunna ge oss annan statlig verksamhet.

Med detta, herr lalman, yrkar Jag bifall lill molionen 2212, yrkandel 2.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

TAGE ADOLFSSON (m):

Herr lalman! Jag vill inför kammaren upprepa den argumentering jag anförl i motion i den här frågan.

Försvarels fredsorganisationsutredning har låtit ekonomiska överväganden gä före försvarspolitiska. Ändå är den ekonomiska besparing som FFU visar följer med indragningen av F 1 - sett i den totala försvarskoslnadens perspekiiv - myckel begränsad. Moisvarande begränsningar borde kunna göras inom andra delar av samhälle och försvar - t ex. inom förvaltning, administration eller övriga stödfunktioner-där de på en mindre menligt sätt inverkar på landets förmåga all föra en trovärdig neutralitetspolitik.

I Östra militärområdet-speciellt inom området Mälardalen och Hjälmaren - återfinns beiydande delar av landels administration och förvallning. Där finns landets huvudstad, en iredjedel av dess totala befolkning och 40 % av dess stadsbefolkning. Inom området finns slora delar av de freds- och krigsinduslriella samt kulturella resurserna. I Mellansverige mobiliserar likaså en stor del av de trupper som är avsedda för försvarei av Norrland och Golland.

En indragning av F I medför- sammantaget med övriga indragningar i del förfiulna-att endasl t vä jaktdivisioner är fredsbaserade inom MiloÖnorrom Bråviken. Enligl militär expertis mening utgör detla en otillräckligt luftförsvar under det inledande mobiliserings- och uirymningsskedei i elt krig. Möjlighelerna all momentant förstärka luftförsvaret av Mellansverige blir också begränsade, eftersom en indragning av fredsfiottiljen reducerar de tillgängliga basresurserna. Sverige blir därigenom myckel sårbart för överraskande inledda anfall och för utpressningsaklioner. Förmågan all mobilisera kan allvariigt äventyras.

Eftersom östra Mellansverige har en sådan folktäthet är del också en väldigl mobiliseringsområde. Här arbelar i fredstid huvuddelen av de människor som i ett eventuellt krig skall försvara bl. a. Norrland och Gotland. Intensiva fiyganfall kan hindra mobiliseringen och störa truppiransporierna

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

på ell sådanl sätt an försvarei av stora delar av landei äventyras.

Har då en stormakt resurser all skada oss pä della säll? Exakt är del naluriiglvis inte möjligl all fastställa svaret på den frågan, men en bedömning går all göra.

Omedelbart efter ell krigsulbroil skulle Warszawapaklen i dag kunna ulföra 1 OOO-l 500 flygplansanfall per dygn mot östra Mellansverige. I medeltal eu anfall var 70:e sekund dygnei rum! Och delta trots alt huvuddelen av flygstridskrafierna förutsatts vara bundna av huvudmotståndaren i Mellaneuropa. År från år växer dessulom den här styrkan.

NATO har inie tillnärmelsevis motsvarande styrkor alt sälla in omedelbart. Där måste resurser tillföras från USA. Försl efter några veckor skulle därför anfallsförmågan kunna bli Jämförbar med öslmakiens.

Tidigare var poliiiker starkt medveina om hotel mot Mellansverige. Målmedvetet byggde vi därför upp ell luftförsvar som skulle ge oss en relalivi stor trygghet och motståndskraft. När vi var som starkast hade vi frän Uppsala i norr till Linköping i söder 19 av landets lolall 33 jaktdivisioner och fyra av totalt sex luftvärnsroboldivisioner fredsbaserade för skydd av östra Mellansverige. Sedan en läng lid lillbaka sker en planlös rasering av delta luftförsvar. I dag finns del i östra Mellansverige sex jaktdivisioner och inga robotar. I millen av 1980-lalei lycks del bara bli tvä divisioner kvar. Detta är långl mindre än vad en enig luftförsvarsuiredning i slulet av 1960-talei ansåg vara etl absolut minimum.

Den pågående raseringen av luftförsvaret minskar starkt hela totalförsvarets fredsbevarande förmåga. Om inget särskill görs inom den närmaste tiden har vår försvarsförmåga i mitten - eller allra senast i slutel - av 1980-talei minskat till den grad alt vi fakliskl kommer alt inbjuda till anfall och ockupation.

Del är således av största vikl all fredsbasering av jaktflyg geografiskt sker inom de områden där behovet av lufiförsvarseffekl direkt ur fredsbaseringen kan bli störst Östra Mellansverige är ell av landets allra viktigaste områden i della avseende.

CF-1/05 är mobiliseringsmyndighet för ett siörre antal krigsförband och därmed även för ett siörre anlal människor än övriga sekiorfioliiljchefer och nolliljchefer utan sektoransvar. Förbanden är dessulom utspridda över etl siörre geografiskt område än de fiesta fiottiljchefer har att svara för.

Indragning av flottiljen skulle medföra all huvuddelen av della mobiliseringsansvar måste överlämnas lill annan mobiliseringsmyndighei. Erfarenheterna av hillills utförda överlämningar visar au deua medför ell myckel stort extraarbete och all del lar myckel läng lid alt genomföra, eftersom nuvarande fredsresurser är olillräckliga redan för del rutinmässiga mobilise-ringsarbetet Under överiämningsiiden sker också en beiydande nedgång av såväl förbandsprodukiionen som mobiliserings- och beredskapsfunktionen.

Den mottagande myndighetens organisalion är inte dimensionerad för den ökade uppgiften och för merarbetei vid överlämningen. Den mäsle därför sannolikl ges en beiydande personell förstärkning, och detta synes FFU inie

ha beaktat

Till F 1 har också knutits den regionala leleservicebasen, som är slarkl beroende av floltiljen vad gäller stödfunktioner. Om flottiljen dras in måste även här en omorganisation ske med ökade kostnader och minskad kapacitet som följd.

Förbandsprodukiion samt krigsförberedelse- och mobiliseringsarbete blir vid en ny, sammanslagen sektorflottiljmyndighel av en alltför stor omfallning och utspridd över en alllför stor geografisk yta för all den skall kunna bli effekliv. Området kommer att sträcka sig frän Roslagen till norska gränsen och från södra Mälaren lill norr om Ljusnan. En oproportioneriigt stor del av arbetstiden och driftkostnaderna kommer all förbrukas av handläggningspersonalen under resor i området. På sikt blir därför mobiliserings- och krigsplanläggningen ofrånkomligen eftersalt

Så, herr lalman, övergår jag lill den arbelsmarknadspolitiska och ekonomiska sidan, som redan lidigare eflertryckligen har berörts här i kammaren.

Vid Hässlö arbelar ca 400 fasl anslällda och 20 AMS-ansiällda. Vilka blir de sociala och ekonomiska konsekvenserna, när dessa förlorar sin anställning vid Fl?

Under avvecklingstiden går en hel del personal i pension och andra lorde söka sig lill annan, tryggare sysselsättning. Vilka åtgärder kan och måste vidias för alt myndigheten skall bibehållas funktionsduglig intill nedläggningen? Vilka kostnader kan detla förutses medföra?

Efter avvecklingen kommer en stor mängd tjänstemän att ha relalivi kort lid kvar till sin pension. Vilket socialt ansvar har staten alt låta dessa människor bo kvar i sina hem och ha en meningsfylld sysselsättning? Vilka kostnader kommer della att medföra?

Under de första tio åren efter en indragning av F 1 skulle slalen - enligl FFU - spara 18,6 milj. kr. per är, dvs. ca 125 kr. per arbetsplats och dag. Besparingseffekten är som synes inte stor. (En plats i kriminalvård eller långvård kostar tre ä fyra gånger mer och en AMS-plals gott och väl dubbelt.) Om alla betydelsefulla faktorer beaklas blir besparingen betydligt mindre än den angivna.

Som framgår av det föregående synes FFU inte ha beaktat tillkommande koslnader vid F 1 i samband med en indragning av myndigheten. Den besparing som staten evenluelll kommer all göra under överskådlig lid lorde därför bli mindre än den FFU anger, och den bedöms bli avsevärt mindre än de föriusler som kommer all drabba kommun, landsting och näringsliv i Västerärsregionen.

Regionen förutses förlora ca 1 000 människor. Ca 800 av dessa bedöms ulgöra skalleobjekl med en åriig skallekraft av minsl 10 milj. kr.

De 1 000 människorna represenierar en åriig köpkraft på enligl bedömningar minst 10 milj. kr., vilken i dag till största delen tillfaller det lokala näringslivet.

Flottiljmyndigheten ulförlokal upphandlingav varoroch ijänsierför minst 5 milj. kr. per är.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Till FFU:s ekonomiska redovisning borde även ha lagts bl. a. följande:

Mottagande myndighel måsie få sin organisalion personal förslärkl för all klara tillkommande sektor-, personal-, krigsförberedelse- och mobiliseringsansvar. Siabsulrymmen för dessa lorde behöva anskaffas. Transportkostnaderna för ledning av det nya slorförbandet kommer att öka, osv. Koslnader för alll della tillkommer och har icke medtagiis i de gjorda beräkningarna.

Mottagande kommun och landsling åsamkas ökade kostnader för att ta emot de nyinfiyttade. Försl pä myckel läng sikt blir mottagandet skattemäs-sigt lönsamt

FFU:s ekonomiska beräkningar mäsle bedömas som ofullständiga. Sammantaget kan sägas all vinsterna vid en förbandsindragning torde bli blygsamma för slalen. Regionens föriusler blir troligen betydligt siörre än statens vinst.

Till slut, herr talman, lill den civila flygtrafiken som bedrivs vid Fl.

Upplagningsområdel för Hässlö fiygplals innefallar en befolkningsmängd om 400 000-500 000 personer.

Då näringslivel inom della område dessulom har ett dokumenterat behov av internationella konlakler finns ell myckel gott underlag för trafik.

Västerås kommuns investeringar förden civila trafiken pä Hässlö flygplats uppgår lill ca 10 milj. kr. Moisvarande kostnad ulan anknytning lill F 1 lorde ligga på minsl 40 milj. kr.

Från försvarspolitisk synpunki medför en nedläggning av F 1 oöverskådliga konsekvenser. Vi bör inle göra om våra försvarspolitiska misstag från 1920-ialet.

Från arbelsmarknadspolilisk och ekonomisk synpunki innebär en nedläggning av F I all den besparing man eftersträvar mer än väl uppvägs av de ökade koslnader i olika avseenden som nedläggningen på annal sätt för med sig.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till molionen 1782 och molionen 2212 i motsvarande del.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 3, 5 och 6

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan,dels molionen nr 2213 av Kari-Erik Svartberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Kari-Erik Svartberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i betänkandet nr 22 mom. 3, 5 och 6 rösiar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2213 av Kari-Erik Svartberg

m.n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Dä Karl-Erik Svartberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 249

Nej - 21

Avstår - 9

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

Mom. 4 och 7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Mom. 8

Propositioner gavs pä bifall till dels ulskollets hemslällan, dels moiionerna nr 1782 av Tage Adolfsson och nr 2212 av Olle Göransson m.fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tage Adolfsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemslällan i betänkandet nr 22 mom. 8 rösiar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1782 av Tage Adolfsson och nr 2212 av Olle Göransson m. fl. i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöterha röstat förja-propositionen. Dä Tage Adolfsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 257

Nej - 12

Avstår - 10

Mom. 9 och 10

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa momenl hemställt

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Svensk rymdverksamhet

§ 15 Svensk rymdverksamhet

Föredrogs näringsulskollels belänkande 1978/79:36 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser europeiskt rymdsamarbete m. m. och proposilionen 1978/79:142 om svensk rymdverksamhet jämle molioner.

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 17 (industridepartementet) under punkten F4 (s. 165-168) föreslagit riksdagen all till Europeiskl rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 65 870 000 kr.

Sedermera hade regeringen i proposilionen 1978/79:142 (industridepartementet) efter föredragning av industriministern Erik Huss föreslagit riksdagen att

1. godkänna av föredragande statsrådet angivna riktlinjer för den fortsatta
rymdverksamheten,

1. bemyndiga regeringen all, i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fiärranalys-områdel som sammanlagt innebar åtaganden om högsl 200 000 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen all vid statens delegation för rymdverksamhet inrälla en ordinarie tjänst för ordföranden med beteckningen p,

3. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt i förhållande lill regeringens förslag i proposilionen 1978/79:100 med 14 130 000 kr. höjt förslagsanslag av 80 000 000 kr.

Beiräffande del huvudsakliga innehållet i propositionen 1978/79:142 anfördes bl. a. följande:

"Mot bakgrund av behovet av satsningar på nya utvecklingsområden inom svensk industri föreslås i proposilionen en väsenlligt ökad statlig satsning på svensk rymdverksamhet. Förslagen innebär alt de industripolitiskt motiverade insatserna på rymdomrädet successivi ökas så att de i stort sett trefaldigas jämförl med nuvarande nivå. För alt genomföra denna höjning föreslås bl. a. alt regeringen bemyndigas all för högsl 200 milj. kr. göra nya åtaganden inom rymd- och fiärranalysomrädet"

I della sammanhang hade behandlals de med anledning av proposilionen 1978/79:142 väckta moiionerna

1978/79:2344 av RolfHagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemställts alt riksdagen ullalade sig för

1. all de bolag förstatligades, som byggde upp sin kompelens och produklion inom rymdverksamheten med slatligl bistånd,

2. alt en utredning tillsattes med syfte all frigöra den svenska rymdverksamheten från kulturimperialismen och informationsimperialismen, saml

1978/79:2345 av Per-Olof Strindberg (m).

Uskottel hemställde

1. beträffande riktlinjer för rymdverksamheten att riksdagen med bifall lill
proposilionen 1978/79:142 mom. 1 och med avslag på motionen 1978/
79:2344, yrkandet 1, godkände de riktlinjer som angavs i proposilionen,

3. beiräffande viss uiredning rörande rymdverksamheten all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2344, yrkandet 2,

4. beträffande vissa ekonomiska åtaganden att riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:142 mom. 2 bemyndigade regeringen all i enlighet med vad som anfördes i propositionen ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fiärranalysomrädet som sammanlagt innebar åtaganden om högst 200 000 000 kr.,

5. beiräffande anslag all riksdagen skulle

a) med anledning av proposilionen 1978/79:100 bil. 17 punklen F4 och med bifall till proposilionen 1978/79:142 mom. 4 till Europeiskl rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 under fiortonde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 80 000 000 kr.,

b) avslå motionen 1978/79:2345, yrkandel 2,

7. beiräffande inrättande av ijänsl alt riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:142 mom. 3 bemyndigade regeringen all vid statens delegation för rymdverksamhet inrätta en ordinarie tjänst för ordföranden med beteckningen p,

8. beträffande sammansättningen av statens delegation för rymdverksamhet att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2345, yrkandel 1.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Svensk rymdverksamhet

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Vi kommunister tillhör inie dem som barden uppfattningen all all rymdteknik och rymdforskning borde upphöra därförall den är fördyr. Del finns ju de som menar au i en svältande värld bör resurserna användas pä etl annat sätt Arbetarpartiet kommunisterna anser att man inte kan resonera på del sättet Då skulle man upphöra med all grundforskning över huvud taget, därför alt man inle i nuet vet vad den leder lill i framliden.

Vi menar alt rymdforskningen är viktig. Den leder lill upptäckter och berikar människors velande, och del måste ju alllid vara en vellig målsättning. På sikt kommer kunskaperna mänskligheten till godo. Att upphöra med rymdforskning och rymdverksamhet därför all det råder fattigdom i slora delar av världen vore ingen ålgärd som på sikt skulle hjälpa de fattigaste i vär värld. Åtskilligt av det som från början kunde lyckas vara meningslöst är nu till stor nytta. Satelliter hjälper oss med väderprognoser, telekommunikationer, kartläggning av naturresurser, osv.

Vi har alltså i molionen betonat att vi inle är mot ökade satsningar som föresläs. Vi har däremoi principiella synpunkier och förslag. Jag har bara sex minuter lill förfogande nu, men våra argument i molionen är så mänga och sä tungt vägande att jag inle behöver lillföra debatten särskill många fler.

Del hela går ut pä all vi vill all verksamhelen skall vara en samhällelig angelägenhel. Det är nu framför alll fyra svenska förelag, Saab-Scania, LM Ericsson, Volvo Flygmotor och Svenska Radio AB, som med

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Svensk rymdverksamhet

stalsbisländ har byggt upp en kompetens för framslällning av komplella rymdsysiem. En utökning av verksamhelen i enlighel med propositionen skulle huvudsakligen beröra Saab-Scania och L M Ericsson.

Vi anser att samtliga dessa företag bör förstatligas. Endasl under sådana förhållanden kan de stora insatser som nu görs resultera i en planmässig och samhällsnytlig inriktning och sannolikt också, vilket väl är en inte oväsentlig bieffekt, beiydande inkomsler för statskassan, när rymdforskningen och rymdverksamheten utvecklas till en av de slora och framiidsorienierade verksamheterna.

Vår andra principiella invändning gäller rymdverksamhetens praktiska tillämpning. Vi har i vär moiion givit talrika exempel pä hur verksamhelen kan användas på ell säu som vi kallar kulturimperialism och informations-imperialism.

Jag nöjer mig med detla och yrkar bifall till molionen 2344.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag håller med Alf Lövenborg om att dessa rymdprojekt behövs även i en svältande värid. De är tekniskt exklusiva och nödvändiga för oss om vi inom svensk industri skall behålla vår tekniska kompetens. Vi måste då vara med och ulveckla projekt som dessa.

AlfLövenborg konstaterade Ju också aU fjärranalyserna kan användas för all betjäna i.ex. Jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, fysisk planering, väder-tjänst, sjöfart, fiske och miljövård.

Regeringen har ansett del angelägel all bibehålla den tekniska kompetens som finns bl. a. på Saab-Scania, som nu till viss del blir av med sin flygplanering.

Arbetarpartiet kommunisterna har yrkat avslag på propositionen. Man vill att samtliga företag som är med i delta projekl - Saab-Scania, L M Ericsson, Volvo Flygmotor och Svenska Radio AB - skall förstatligas.

Jag tycker att det är alt la till väldigt kraftigt alt socialisera alla dessa förelag på grund av en satsning som rör sig om 200 milj. kr.Ulskoltel har en annan uppfattning, och vi yrkar avslag på den delen av molionen.

Alf Lövenborg redovisade också det som sägs i molionen om alt lelesatellilerna utnyttjas för mer eller mindre monopoliserade informationsinsatser via TV.

I och för sig är det viktigt all följa upp della ordentligt Det är etl informationspoliliskt och kulturpoliliskl problem som bör uppmärksammas. Utbildningsminister Wikström har också lagit upp delta i etl interpellationssvar om den nordiska satelliten, varvid han slarkl betonade denna synpunki.

Jag vill med detla korta anförande yrka bifall till utskottets hemslällan.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1 och 2

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskoiiets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molionen nr 2344 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 36 mom. 1 och 2 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil ulskollets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 2344 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262 Nej - 6

Mom. 3-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

§ 16 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:29 med anledning av dels proposilionen 1978/79:139 om bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag m. m., dels proposilionen 1978/79:100 bil. 15 såviu avser anslag lill samma ändamål jämle motioner.

I propositionen 1978/79:100 bil. 15 (arbetsmarknadsdepartementet) hade regeringen under punkten C 7 (s. 134-135) föreslagit alt riksdagen skulle, i avvaktan på särskild proposilion i ämnel, till Bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1979/80 beräkna eu förslagsanslag av 191 500 000 kr.

I proposilionen 1978/79:139 (arbetsmarknadsdepartementet) hade regeringen föreslagil all riksdagen skulle

7. godkänna de i proposilionen förordade riktlinjerna förden nya organisationen för skyddat arbete,

8. godkänna de ändrade riktlinjer för statsbidrag lill verkstäder inom arbetsvärden som hade förordats i propositionen,

9. till Bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av I 000 000 000 kr.

5 Riksdagens protokoll 1978/79:133-136

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Beträffande del huvudsakliga innehållet i propositionen 1978/79:139 anfördes följande:

"Enligl beslul (prop. 1977/78:30, AU 1977/78:16, rskr 1977/78:74) om framlida huvudmannaskap och organisation av skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering m. m. skall bl. a. verksamheten vid verksläder för skyddat arbele, konlorsarbeiscenlraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete samordnas i en gemensam organisalion. Slalen skall lillsammans méd landstingskommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor skall en ceniral stiftelse inrättas. Det nya huvudmannaskapet bör iräda i kraft den 1 januari 1980.

Riksdagen förordade all en organisationskommitté skulle lillsältas för att ularbela förslag lill delaljorganisalion av hela den skyddade verksamheten samt för all förbereda del praktiska genomförandet av den nya organisationen. Ell omfaltande organisations- och förhandlingsarbete har genomförts i nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete (NOSA).

NOSA har den 24 november 1978 till regeringen kommit in med skrivelse om medel för verksamhetens uppbyggnad under budgelårel 1979/80 inkl. en ulbyggnad av verksamhelen med 450 platser. Skrivelsen innehåller vidare förslag lill organisalion för skyddat arbele.

På grundval av förslagen i skrivelsen och av den principöverenskommelse som träffats mellan staten och nuvarande huvudmän för verkstäder inom arbetsvärden läggs förslag fram om riktlinjer för den nya stiftelseorganisa-lionensamtom medel fördess verksamhei under budgelårel 1979/80.11979 års budgetproposition har i avvaktan bl. a. på uppgörelse med nuvarande huvudmän förts upp endast etl preliminärt belopp, moisvarande de medel som under andra hälften av budgetåret 1979/80 skulle ha tagils upp pä befinlliga anslag för den del av verksamheten som svarar mot vad som f n. finansieras över statsbudgeten. Förslag läggs fram om all staten skall lämna full täckning för godkända koslnader som de nuvarande huvudmännen har för anskaffning av viss ulruslning till verkstäder som lagils i bruk efter den I januari 1978. Som en följd härav föreslås ändring av kungörelsen (1966:370) om statsbidrag lill verksläder inom arbetsvärden."

I della sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen 1978/79:139 väckta motionerna

1978/79:2256 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c), vari yrkats aU riksdagen gav regeringen lill känna vad som i molionen anförts om dimensionering av den centrala stiftelsen för skyddat arbele, innebärande bl. a. au stiftelsen i utgångslägel lillfördes en personalstyrka om ca 50 befauningshavare,

1978/79:2342 av Anna Eliasson (c) saml

1978/79:2343 av Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m), vari yrkals all riksdagen uttalade

1. au kalkylation och prissättning i verksläder för skyddat arbele skulle bedrivas pä strikt marknadsmässiga gmnder för alt undvika otillbörlig

konkurrens med motsvarande förelag i öppna marknaden,

5. all stiftelserna borde bedriva etl kontinuerligt samarbete med näringslivet i övrigt för att underlätta en verksamhet på marknadsmässiga villkor samt för att underiätta övergång av betingat arbetsföra mellan skyddat arbete, halvskyddat arbete och förvärvsverksamhet på öppna marknaden,

6. all de regionala stiftelserna skulle arbeia självständigt inom givna ramar och anslag för att bäst kunna fylla sin uppgift i de olika områdena, saml

7. all den cenirala stiftelsen i enlighet med motionen borde byggas upp lill en lägre dimensionering än vad i proposilionen föreslagils.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Utskottet hemställde

4. beiräffande kalkylering och prissättning, m.m. all molionen 1978/ 79:2343, yrkandena 1-3, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande verkstäder med arbetsuppgifter inom kultursektorn all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:2342,

6. beiräffande den centrala stiftelsens dimensionering all riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:2256 och 1978/79:2343, yrkandel 4,

7. beträffande riktlinjer för den nya organisationen för skyddat arbete all riksdagen godkände vad som i proposilionen 1978/79:139 anförts och föreslagils om personalpolitik, finansiering,organisalion och dimensionering av Stiftelsen Samhällsföretag och de regionala stiftelserna samt om hemarbete, i den mån frågorna inle hade behandlals i föregående punkier,

8. att riksdagen godkände i proposilionen 1978/79:139 förordade ändrade grunder för statsbidrag lill verkstäder inom arbetsvärden,

9. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1979/80 anvisade eU förslagsanslag av 1 000 000 000 kr. .

Reservation hade avgivits beiräffande den centrala stiftelsens dimensionering av Alf Wennerfors (m), Allan Gustafsson (c), Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c). Pär Granstedt (c) och Rune Johnsson i Mölndal (c) som ansett all utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall Ull moiionerna 1978/79:2256 och 1978/79:2343, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Del betänkande som vi nu skall behandla berör den organisalion som ersätter de gamla skyddade verkstäderna, nämligen Stiftelsen Samhällsföretag. Ursprungligen var della en regional verksamhei-landslingen var huvudmän för de skyddade verkstäderna. Bildandet av Stiftelsen Samhällsföretag innebar i viss män en centralisering av verksamhelen. Slalen fick elt betydande inflytande över och ansvar för del arbele som de här förelagen bedriver. Della slrider naturiigtvis mot den allmänna tendensen all eftersträva en decentralisering av statlig verksamhet. Det som vi normall anser vara angelägel är att föra över olika uppgifter frän slalliga organ lill regionala och lokala organ.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Nu finns del väldigl slarka skäl som lalar för denna organisationsform som Sliftelsen Samhällsförelag har fåll. Likheten i arbetsuppgifterna gör det också moiiverai med den samordning som en central sliftelse skall ha. Men del är naluriiglvis vikiigi all vi i samband med uppbyggandet av denna verksamhei och dessa nya organisationsformer ser lill all vi bevarar sä myckel som möjligl av den decentraliserade karaktären på detla arbele. Del gäller alltså alt se lill att så myckel som möjligl av beslul och administration ligger kvar på de regionala stiftelserna. Det är intentioner som myckel klart uttalades i olika sammanhang när man planerade denna verksamhet.

Därför har vi också drivit kravei alt den centrala sliftelsen inle bör få en alllför stor omfaUning. Del är en lanke som vår representant för fram i organisationskommittén för skyddat arbete, NOSA. Där hade vi slöd av kommun- och landslingsförbundens representanter för tanken all man borde välja ell relalivi lågt alternativ när del gällde den cenirala stiftelsens dimensionering. Tyvärr fick vi inle stöd för denna lanke av NOSA:s majorilel. Regeringen gick också på ett högre alternativ när del gällde dimensioneringen av den cenirala sliftelsen, och en majorilel i arbeismarknadsutskollet har gjorl delsamma.

Vi lycker som sagt all del är viktigl alt slå vakt om de decentraliserade arbetsformerna. Vi föreslär därför i en reservalion lill utskottets belänkande all man i della skede skall nöja sig med en dimensionering i storieksordningen 50 befattningshavare vid den cenirala sliftelsen. Eftersom delta är någonting som skall byggas upp successivi, kan man med vunna erfarenheter naluriiglvis förslärka den cenirala stiftelsens administration i framliden,om ulvecklingen gör del nödvändigi. Men målsättningen bör alltså vara att begränsa den centrala verksamhelen och läla den regionala verksamheten få den avgörande betydelsen.

Herr lalman! Jag vill med della yrka bifall till den reservalion som är fogad lill utskottets betänkande och på övriga punkier lill utskottets hemslällan.

BENGT FAGERLUND (s):

Herr talman! Efter mänga behandlingar i ulredningar och i kammardeballer slår vi nu inför det sista stegel i bildandel av Stiftelsen Samhällsförelag. Den viktigaste effekten av den nya sliflelseorganisalionen är alt man nu kommer all ha möjlighet all bedriva den skyddade verksamheten under likartade former som t. ex. industriföretag, i stället för all den som hillills har skelt genom myndighetsutövning. Meningen är att man skall försöka samordna verksamhelen till nytta för alla dem som icke kan få arbete pä den allmänna marknaden och som slås ul. Genom della beslul skall vi ge dem ökade möjligheler all liksom alla andra få ell arbele och få arbeia på samma villkor som inom övrig verksamhei.

Alll lalar för alt man skall klara målsättningen all komma i gång med verksamheten den 1 Januari 1980.

Vad vi i dag skall beslula om är dels finansieringen, dels dimensioneringen av den cenirala sliftelsen. När del gäller finansieringen föreslår man att ell förslagsanslag pä 1 miljard skall anvisas lill sliftelsen. och del är en tillfällig

finansieringsform tills verksamhelen har fått fastare konturer. Jag vill redan nu uttala förhoppningen all finansieringen fär den form som föreslagils av Nya organisationskommittén för skyddat arbele, NOSA, i och med all riksdagen nästa gång tar upp finansieringsfrågan lill behandling. En sådan finansieringsform är nödvändig för all man skall kunna åstadkomma den önskvärda anknylningen lill övrig induslriell verksamhet i landei.

1 anslutning lill de molioner som väckis och som på nyll lar upp frågan om den skyddade verksamhelens kalkyleringsprinciper vill Jag understryka att utskottets och lidigare också riksdagens ullalande om all stiftelserna skall iaktta affärsmässiga principer i sin kalkylering står fasl.

Jag vill också fräga: Vad innebär del som sägs i motionerna om "marknadsmässig" kalkylering? Vi fär här i riksdagen ofta behandla frågor som rör slalliga bidrag lill företag som gått med förlust. F. n. ligger pä riksdagens bord propositioner som innehåller anslagsäskanden avseende enskilda industrier som går långl uiöver del belopp pä I miljard som vi nu skall beslula om när det gäller den skyddade verksamhelen.

Så lill slul några ord med anledning av den reservation som Pär Granstedt har lalal för.

Pär Granstedt säger att den cenirala stiftelsen får en alllför stor omfallning. Men låi mig då påpeka all denna sliftelse skall fungera som etl samordnande, icke ell styrande, organ. Den karaklär som den regionala verksamhelen hittills haft skall bibehållas. Del har riksdagen slagit fasl, och det föreskrivs också i de lagförslag som vi har antagit Allting säger all den huvudsakliga verksamhelen skall bedrivas pä del regionala planet Men vissa frågor skall den cenirala sliftelsen ha hand om. Det gäller bl. a. frågor som rör personalpolitik, utbildning o. d. Det kan också gälla försök lill samordning i fråga om försäljning, när en enskild sliftelse inte kan klara della. Den cenirala stiftelsen skall alltså fungera som elt serviceorgan för de regionala stiftelserna.

Jag vill fråga: Är en personalstyrka på 110 personer alt anse som för stor mot bakgrund av att del här gäller etl företag som genom de regionala stiftelserna sysselsätter 27 000 människor? Jag undrar vilken koncern av den storleken i det här landei som har elt så lilel huvudkontor att det sysselsätter endasl 110 personer.

Med della, herr lalman, vill Jag yrka bifall lill utskottets hemslällan i alla punkter.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Just den här jämförelsen som Bengt Fagerlund gjorde lycker jag är ganska avslöjande. Han frågar sig vilken koncern i det här landei av denna storleksordning som har ell så litet stabsorgan som den cenirala sliftelsen. Men del ärjust det resonemanget vi vänder oss mot Vi lycker inle all den här verksamhelen skall få den karaklär som de fiesta koncerner har. De styrs ju oftast ganska hårt uppifrån. Får den regionala stiftelsen alllför slora resurser, kommer det all i prakliken bli en beiydande styrning, även om

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

de formella besluten inte skall fallas där. Del är alltså därför vi vill begränsa stiftelsens omfallning.

BENGT FAGERLUND (s):

Herr lalman! Man kan diskulera om den här verksamhelen skall liknas vid en koncern eller inle. Men jag har lalal om att verksamheterna inom regionerna måste samordnas, och i del avseendet lägger vi pä den cenirala stiftelsen bl. a. att ha hand om de frågor som sammanhänger med alla de fasligheter som del här är fråga om. Delta innebär all Stiftelsen Samhällsförelag blir den största fastighetsförvaltaren i Sverige inom den statliga seklorn. Della lalar för all man inte har vall ell dimensioneringsallernaiiv som är för högt

Jag vill tillägga all jag naluriiglvis är på det klara med alt man inle kan anställa 110 personer på en enda gäng. Verksamhelen kommer givelvis all byggas upp successivi, även om man frän början säger alt man bör ha 110 personer.

Överiäggningen var härmed slulad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Alf Wennerfors m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Pär Granstedt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsulskolleis hemslällan i

betänkandet nr 29 mom. 3 rösiar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen av Alf Wennerfors m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Då Pär Granstedt begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 168

Nej - 114

Avstår - 1

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

§ 17 Föredrogs

Arbetsmarknadsutskollels belänkande

1978/79:30 med anledning av dels proposilionen 1978/79:133 om organisalion för arbeismiljöfrågor, företagshälsovård samt personalutbildning och personaladminislrativ konsultation m. m. inom statsförvaltningen, dels proposilionen 1978/79:100 bilaga 11 säviii avser anslag till Statens personalulbildningsnämnd och Statens personalnämnd jämte molioner

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Meddelande om ändring i den preliminära tidsplanen

Meddelande om frågor

§ 18 Meddelande om ändring i den preliminära tidsplanen

TREDJE VICE TALMANNEN:

De ärenden, som föreligger till behandling i kammaren under nästa vecka, kommer enligl från utskotten nu inhämtade uppgifter inte all föranleda så länga debatter all del blir nödvändigi all anordna arbelsplenum fredagen den den 4 maj.

Sammanträdet nämnda dag blir därför ett bordläggningsplenum, som lar sin början kl. 15.00.

§ 19 Anmäldes och bordlades Proposilion

1978/79:150 med förslaglill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m. (komplelleringsproposition)

§ 20 Anmäldes och bordlades Utrikesutskottets betänkande

1978/79:27 med anledning av proposilionen 1978/79:100, säviii avser internationellt utvecklingssamarbete m. m. Jämle motioner

§ 21 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den 26 april

1978/79:515 av Ulla Tilländer (c) i\\\ statsrådet Carl Tham om en redovisning av bristerna i konstruktionen av Barsebäcksverkei:

På grund av nya erfarenheter av brister i säkerheten i kärnkraftsreaktorer, exemplifierade av bl. a. reakiorolyckan i Harrisburg och generaiorbranden i Barsebäck, ställes krav på en öppen och fullständig redovisning av de risker och brister som finns hos de reaktorer som är i drift. Della är särskill väsenlligt vad belräffar reaktorerna i Barsebäck, vilka är belägna i Nordens

Nr 133

Torsdagen den 26 april 1979

Meddelande om frågor

mest tätlbefolkade region.

Med hänvisning lill del anförda villjag lill energiministern ställa följande fråga:

Ämnar statsrådet vidta några ålgärder för all få lill stånd en samlad kritisk granskning och redovisning av de brister i konstruktionen av Barsebäcksverket som framkommit dels till följd av energikommissionens granskning (Pollard-rapporlen), dels lill följd av de erfarenheter av konsiruktionsbrisier som branden i generalorhallen givit?

1978/79:516 av Pär Granstedt (c) till kommunikationsministern om försäljningen av ulruslning för telefaksimil:

Enligl uppgift avser televerket alt skaffa sig monopol på försäljning av utrustning för telefaksimil. Detla kan få mycket allvariiga konsekvenser för ett flertal, ofta små förelag i branschen.

Är en konkurrensbegränsning av detta slag förenlig med regeringens näringspolitiska strävanden?

§ 22 Kammaren åtskildes kl. 16.00.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert