Riksdagens protokoll 1978/79:132 Onsdagen den 25 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:132

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:132

Onsdagen den 25 april

Kl. 19.30       ■:

Förhandlingarna leddes av förste vice lalmannen.

§ 1 Skogsindustrin

Föredrogs näringsutskoitels betänkande 1978/79:34 med anledning av molioner om skogsinduslrin.

I della belänkande behandlades motionerna

1978/79:233 av Gustav Lorenlzon m.fl. (vpk), vari hemslällls att riksdagen skulle

1.   uttala sig för bildandel av ett bolag bestående av staten och med skogsbolagen som mediniressenler, med uppgift att omhänderta och i största möjliga ulsiräckning i produklion utnyttja fiberbankarna i sjöar och vattendrag,

2.   hos regeringen anhålla om omedelbara ålgärder för bildandel av detla bolag och att förslag förelades riksdagen, vari även innefattades fördelning av kostnadsansvaret,

1978/79:285 av Gustav Lorenlzon m. fi. (vpk), vari hemslällls all riksdagen skulle

1. uttala all det i molionen berörda sjunklimret i sjöar och vattendrag utan
ekonomisk ersättning borde övergå i statlig ägo och anhålla hos regeringen
om all förslag lill lag därom snarast förelades riksdagen,

2. anhålla hos regeringen om att förslag till åtgärder för upptagning av
sjunklimret i landels älvar och sjöområden snarast förelades riksdagen,

1978/79:389 av Börje Stensson (fp) och Margareta Andrén (fp)

1978/79:543 av Rolf Hagel (apk) och AlfLövenborg (apk), såviit nu var i fråga (yrkandel 2),

1978/79:808 av Erik Johansson i Hällsta m. fl. (c), såvitt nu var i fråga
(yrkandet I),   ,

1978/79:1006 av Roland Brännström m. fl. (s) och

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

1978/79:2001 av Roland Brännström m. fl. (s, c, m), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om initiativ som syftade lill all en

151

Nr 132                anläggning för produklion av lorrformade skivor kunde byggas i Skellefteå

Onsdagen den      enligt vad som anförts i molionen.

25 april 1979

_____________        Ulskotlel hemställde

Skogsindustrin        '■ beträffande skogsindustrins råvaruförsörjning alt riksdagen  skulle

avslå

a) molionen 1978/79:808 yrkandel I (lövvirke),

b)  molionen 1978/79:543 yrkandel 2 (skogsavfall),

c)   molionen 1978/79:285 (sjunklimmer),

d)                           molionen 1978/79:233 (fiberavfall),

e)                           molionen 1978/79:389 (returpapper),

2.   beträffande träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1006,

3.   beträffande viss träfiberskiveproduklion i Skellefteå all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2001 som sin mening gav regeringen till känna vad ulskotlel anförl.

Till detta betänkande hade fogals etl särskilt yttrande beiräffande irälek-nisk utvecklingsenhet i Skellefteå av Lilly Hansson (s).

LILLY HANSSON (s):

Herr lalman! I näringsulskottets belänkande nr 34 om skogsindustrin behandlas molionen 1006 angående inrättande av en Iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå. Jag har med anledning av den motionen fogat ell särskill yttrande lill utskottets betänkande.

Motionärerna har pekal på det angelägna i att en forsknings- och utvecklingsenhet skapas i Skellefteå för att tillförsäkra utbildningen en kvalitativt god miljö och all riksdagen gör ell ullalande i den riklningen. Della ligger också helt i linje med vad regionsiyrelsen i sill planeringsarbete har kommil fram lill.

Genom eil samnyiljande av YTH:s och IUC:s resurser bör man kunna nedbringa investeringarna och göra ekonomiska vinster.

Del finns inga delade meningar i näringsutskotlel om behovet av ökad satsning på iräleknisk forskning och utveckling, och utskollel erinrar om all regeringen har uttalat au behovet av en längre iräleknisk högskoleutbildning är styrkt saml alt möjligheterna all slaria en sådan uibildning i Luleå bör prövas. Eftersom denna fråga behandlas av uibildningsulskollei lar näringsutskottet inte någon ställning lill den delen.

Ulskotlel .5äger all från induslriell synpunki är del angelägel all det görs ökade salsningar pä iräleknisk forskning och utveckling men vill inte nu föreslå riksdagen att göra något särskilt uttalande enligl motionärernas önskemål.

Delta ställningstagande gör man dels med anledning av pågående utred
ningsarbete, dels därför att ett betänkande, Lokaliseringav ny verksamhet lill
Västerbotten, Jämte remisser nu bereds inom regeringskansliet
152                      Jag har förslåelse för all näringsulskoltel moi bakgrund av della inle vill la

ställning och har därför nöjt mig med ell särskilt yttrande. Jag vill ändå slarkl understryka ail del finns slarka skäl för inrällande av en iräleknisk ulvecklingsenhet i Skellefteå. Del är för utbildningens kvalilel också nödvändigt med en forskningsanknytning, och den kan åstadkommas genom alt den trätekniska utvecklingsenheten samlokaliseras med iräleknisk utbildning och den yrkeslekniska högskoleutbildningen i Skellefteå.

Jag vill i del sammanhanget erinra om all statens industriverk i sin remissyttrande lill del belänkande Jag tidigare nämnt har ställt sig klart positivt från både branschsynpunkl och regional synpunki för Skellefteå. Jag lar fasta på utskottets beslämda förord för ökad satsning pä iräleknisk forskning och utveckling. Jag räknar därför med all motionärernas önskemål skall bli tillgodosett inom en nära framlid.

Herr lalman! Jag har ingel annal yrkande än utskottets.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

I delta anförande instämde Georg Andersson (s) och Roland Brännström

(s).

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! I näringsulskottets betänkande nr 34 behandlas även två vpk-molioner. Den ena av dessa, nr 233, aktualiserar frågan om att i största möjliga utsträckning i produktionen utnyttja fibermassan i de många och slora fiberbankar som finns i vattendrag i anslutning till cellulosafabriker.

Den andra molionen, nr 285, lar upp frågan om att utnyttja de mänga miljoner sjunklimmer som finns på älvboilnarna i framför alll Norriand.

Vad de båda motionerna beträffar sä avses med förslagen i dessa an lill produktionen återföra värdefull råvara. Därtill är detla en stor miljöfråga, och det gäller dessulom inle minsl att skapa meningsfulla arbetstillfällen i bygder där omfattande arbetslöshet råder. Näringsutskoiiet avstyrker våra båda molioner. Till utskottets motiveringar för avslagsyrkandena ålerkommer Jag senare i mitt anförande. De spörsmål som del här gäller harjag under senare år aktualiserat i form av frågor lill statsråd och i form av motioner.

Det råder brisl på skogsråvara i Sverige. Råvarutillgångarna svarar inle mot efterfrågan. Det talas om all pröva åtgärder på såväl kort som läng sikt Del talas om all stubbar, grenar och bark skall tillvaratas. Landet behöver därtill en bälire skogsvård. Gödsling skall öka tillväxten, och med giftbesprutning skall skadeinsekterna i skogen torgöras. Vi skall ha mer snabbväxande träd, som Contortaiallen, vilken skall införas i Sverige. Återvinning av pappersavfall äretl annat lillskoil liksom import av virke. Del är fråga om omfattande ålgärder när det gäller att tillfredsställa skogsindustrins råvarubehov.

Ändå finns det i detta land tillgångar som hillills varil outnyttjade. Jag tänker pä de många och slora fiberbankarna och de miljoner och äter miljoner sjunkna timmerstockarna i älvar och vattendrag, timmerstockar som under många decennier har samlats i anslutning till massafabriker och sågverk. 1 våra molioner lalar vi inte om Västernorrland och avser inte heller endasl detta område, som näringsutskotlel lycks ha fåll pä hjärnan. Del gäller en nationell tillgäng som finns i landels vattendrag, kanske framför alll i

153

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

154

Norrland men även annorstädes, och som sisl och slulligen måste tillvaratas.

Av de älvar som under decennier har haft den mest intensiva limmerflotl-ningen kommer Ångermanälven främsl, även om det ligger miljoner sjunk na timmerstockar i Örnsköldsviksfiärden, i Lule älv och i Kalix älv, för all nu nämna bara några exempel. Skulle etl första aktivt försök med limmerupp-tagningskeochdä med modern apparatur borde della äga rum där den störsla lillgången på sjunklimmer är all finna. Effekliv apparalur finns. Det är bara all sälla i gång med jobbet All, som näringsulskottel säger i sill belänkande, överlämna frågan lill utredningsgruppen Skog 80 i Västernorrland är enligl min mening fullsiändigi meningslöst Jag skulle tro att denna utredningsgrupp inte har en aning om vad som försiggår på detla område. Jag kommer lill den frågan lilel senare.

Lät mig :införa Ångermanälven som ell exempel. Jämfört med andra vattendrag i värt land är Ångermanälven den älv där den mest omfattande flollningen skett. Där bedrevs enligt tillgängliga uppgifter flottning redan på 17()0-lalei. Området var redan tidigi känl för en sior koncentration av sågverk och massainduslrier. Där fanns vid sekelskiftet inte mindre än 43 sågverk. 1 dag ålerslår endasl tre, varav Ramviksågens framlid är myckel oviss. Massafabrikernas anlal är i dag endasl tre, varav Sandvikenfabriken inom kort kommer att nedläggas.

Omrädei var på sin lid en industriellt sjudande bygd. Dess dödgrävare blev Svenska Cellulosa AB. SCA. som var ägare till de flesla av förelagen. Dessa köples upp undan för undan men nedlades. Del var skogen, den värdefulla råvaran, som SCA ville komma ål. Befolkningen log man ingen hänsyn lill. 1 dag kan omrädei belraklas som en induslriell kyrkogård.

Vad beträffar flollningen på Ångermanälven beräknas det att under åren 1900-1978 ca 80 miljoner m fasl mått timmer utsorterats vid Sandsläns skiljeställe. Därtill kommer vad som genom enskild fiotlning lillförls älven.

I äldre lider lillfördes älven ansenliga mängder virke genom bogsering norrifrån, och i senare lider har del skell genom bilkörning lill timmerbommar och floUläggningsplatser. Enbart under 1957, som i och för sig var elt märkesår, flollades på Ångermanälven 22 787 000 stockar.

Vad som i della sammanhang är av särskill iniresse är virkesföriusten i form av sjunket timmer. Enligt aukioriieier på området kan andelen sjunklimmer åren 1906-1936 uppskattas lill ca 2,5 %. En försiktig bedömning, inkl. lokala bärgningar, bör därför icke understiga 2 ''d.

Inom Ångermanälvens flodområde skulle allisä minsl 1,6 miljoner m i fast mån ha förlorats genom sjunkning. Framför allt är delta sjunklimmer koncentrerat lill det stora skiljeslällei vid Sandslån och förvaringsbommarna lill de stora industrierna, av vilka de flesta för länge sedan är nedlagda. Del räknas med ett 80-lal kända limmerbommar i Ångermanälven.

Vad beträffar återvinningen av del i vattendragen sjunkna timret har tidigare under åren vissa tafatta försök gjorts. Del var de manuella meloderna som dominerade ända in pä 1950-lalel, exempelvis all med en båtshake fä upp

någon stock som var sjunken på grunt vallen. Resuliaien blev också     Nr 132
blygsamma. Senare underiäiiades della arbeie genom en viss maskinell     Onsdagen den
ulruslning, men upptagningen begränsades lill endast en stock vid varje     25 .,prji 1979
lyft.                                                                            

---

Frän skogsbolagens sida har iniresse saknats, dä råvaran ställt sig myckel    Skogsindustrin billig, och skogsarbetarna har alllid tillhört landets låglönegrupper. Därtill ansåg bolagen skogsråvaran vara outsinlig. Nu är del dock andra tider. Skogsråvaran var inte outsinlig.

De många miljoner limmersiockarsom liggersjunkna i landets älvarskulle nu kunna fylla ell behov som råvara lill massafabrikerna, eller också kan denna slora lillgång, med lanke på del alll högre oljeprisel, bli bränsle i siörre bränsleceniraler, i avvaktan pä ulbyggnad av övriga alternativ.

I motsats lill lidigare finns det nu moderna metoder och maskinell ulruslning fören rationell upptagning av sjunklimmer. Meloden har prövats i Ångermanälven. Ell litet privat förelag har lyckais med vad byråkraterna gått bet pä. med civiljägmäslare Carl Adelsköld i spetsen.

Tillåt mig, herr lalman, förtydliga vad jag avser genom att visa en bild på TV-skärmen. Denna bild visar en ombyggd grävmaskin, lämplig för det arbete den skall utföra. Grävmaskinen är placerad på en pråm. Vid sidan om denna pråm finns en siörre sådan, vari upptagel sjunklimmer lasias över. Till grävmaskinen hör en 18 m hög masl, som kan sänkas eller höjas och nå ell beiydande område. Vajern är standard 35 m men kan enkelt utökas lill del dubbla. Griporganet, som skall la upp stockarna, är el-hydrauliski och medger ett lyft på upp till 2 m fasl mätt virke per lyft eller 60-75 m per arbetstimme effektiv arbetstid. Av bilden framgår även mängden stockar som gripklon lyckats fnga i lyftet

Metoden finns alltså redan. Del är endasl att sätta i gäng. Det lilla privata förelag del här är fråga om har ägnat upptagningen av sjunklimmer särskill intresse. Man har gått ul ifrån all där de största sjunklimmerförekomslerna är att finna bör det första försöket göras med moderna metoder. Valel föll alliså på Ångermanälven som ell pilotförsök. Resultaten hillills har visal sig uppfylla förväntningarna.

Då del gäller kartläggningen av var del sjunkna timret finns all hämia används även här moderna meioder. Genom kombinalionen av etl horisontalt arbetande ekolod med eu vertikalt arbetande ekolod erhålls en samordning av observationer och registreringar av föremål. Uttolkningen av dessa ekogram har skett genom Sveriges geologiska undersökning, SGU, av dess marinhydrologiska avdelning, som även har utvärderat meloden.

Då i dylika sammanhang flera faktorer spelar in - framför alll kapitalfrågan -borde ell statligt företag som har kvalificerade resurser bli huvudman föratl realisera dessa uppgifter. Vi har i vår moiion hänvisat till arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Men här kunde även andra förelag komma i fråga, t. ex. ASSI eller något annal av statsföretagen.

Del gäller hären forisalt inventering av alla akluella älvar och vattendrag i
landet och au få en start på åiervinningen så snabbi som möjligl ulan onödigt
dröjsmål. Det lilla företaget som utfört ell banbryiande arbele på della       155

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

156

område, räcker dock inle lill. Framför alll är kapilalfrägan avgörande. Lämpligasi är all ell slalen underordnal företag engageras i sammanhängd som huvudman.

Enligl 1921-1977 års siaiislik för allmänna fioitleder har den föriorade volymen iräråvara i form av sjunklimmer en storleksordning av 12 miljoner m- fasl mått Det innebären energivärde moisvarande I miljon lon olja eller medger en produklion av 2,5 miljoner lon cellulosa.

Del är alltså siora rikedomar som ligger och väntar pä all bli utnyttjade i Norrlandsälvarna och som skulle bli ell väsentligt tillskott lill landets råvaruförsörjning om de ulnylijades. Därtill skulle skapas ell beiydande anlal meningsfulla arbetstillfällen, i en lid då arbetslösheten är omfattande, framför alll i Norrlandslänen, där beredskapsarbeten för många är den enda möjligheten all få arbele.

Mot bakgrund av vad jag här redovisat verkar utskottets motivering för avslag pä vår moiion mer än underlig. Jag vill till protokollet citera denna ulskollsskrivning, där det bl. a. slår följande: "Ålgärder för all åstadkomma en förbättrad virkesbärgning vid kusten i Västernorrlands län har övervägts av en inom länet tillsatt särskild utredningsgrupp. Skog 80. Utskottet ulgår frän all berörda organ även forisältningsvis följer frågan och anser därför all det inle finns skäl för riksdagen all göra någon särskild framställning lill regeringen med anledning av motionen 1978/79:285."

Den "virkesbärgning vid kusten" som utskollel talar om behandlas inle alls i vår moiion. Del är en hell annan fräga. Denna "virkesbärgning vid kusten" är nägol hell annal än den bärgning av sjunklimmer som molionen föreslår. Del driviimmer som utskottet avser aktualiserade Jag i en fråga lill dåvarande industriministern Rune Johansson redan den 11 februari 1976. Dä hade nämligen vid en fiyginventering i Västernorrlands län omkring 300 000 timmerstockar funnils flytande som ännu inle hade sjunkii. Dåvarande industriministern betraktade detla driviimmer som "lagrat virke" och menade därför au några direkla ålgärder från regeringens sida för lillvarala-gandel inie var akluella. Driviimmer i slort anlal är näsian ständigt för handen runt älvmynningar och vid kusterna. Della problem berörs inle på någol säll i vär moiion 1978/79:285, varförjag betraktar molionen vara av utskottet hell obesvarad. Egenlligen borde den återremitteras lill utskottet

Sedan, herr lalman, några ord i fråga om molionen om de fiberbankar som finns i älvar och vattendrag, där massafabriker funnits eller forlfarande är i verksamhei. Dessa berg av cellulosafiber som samlats under åren kan i vissa fall vara upp lill 6 m höga.

I boken Svensk skogsindustri i omvandling, utgiven av Skogsindustriernas samarbetsutskott, sägs det all under åren 1950-1969 var utsläppen från cellulosafabrikerna av s. k. syreförbrukande cellulosafiber 600 000 lon. Della är alltså skogsbolagens egna uppgifter.

Då vi förra årel hade en liknande riksdagsmotion, svarade näringsulskoltel all del fanns en informell arbetsgrupp i Kramfors, den s. k. Kramforsgruppen, och all frågan om tillvaratagandet av s. k. fiberberg hade behandlals av denna

grupp. Ulskotlel fortsatte: "Arbetet med dessa uppslag har dock ännu inle     Nr 132

lett till några konkrela slutsatser eller resultat"                     Onsdagen den

Det är självklart all denna grupp inte kunde orka med alt uppnå några     25 april 1979

resultat. Där satt nämligen som den ledande mannen direktören för Svenska_

Cellulosa Aktiebolaget SCA, som inte hade del minsia iniresse av au det    Skogsindustrin skapades arbele i Kramfors eller an myndigheterna skulle börja alt syna SCA:s gamla försyndelser.

Vad beträffar dessa fiberbankar är sådana inle koncentrerade endasl till Kramfors eller Ådalen, ulan de finns överallt i landei där del funnils cellulosafabriker. Mot den bakgrunden är det Ju självklart att Kramforsgruppen inte hade möjligheler all komma fram lill några konkrela resuliai. Del ansåg emellerlid näringsutskoilei i fiol, och man hänvisar lill samma sak i årels utskottsbetänkande. All överiämna frågan till denna s. k, Kramfors-grupp ärju, för all använda ell gammalt ordspråk, som att sälla bocken lill trädgårdsmästare. Naturligtvis har ingenting åstadkommits, och i dag är gruppen saligen avsomnad.

De fiberbankar som behandlas i vår moiion skapar också stora miljöproblem, men jag skall inte uppta kammarens tid med all gå närmare in pä dessa, Forlfarande lycks del dock på sina håll vara fritt fram för cellulosafabriker alt släppa ul fibermassor i vattendragen och förstöra vatten och annan miljö,

1 tidningen Arbetarbladet, som utkommer i Gävle, fanns en larmariikel torsdagen den 19april -alliså i förra veckan -där del berältasall Kopparfors sulfaifabrik i Norrsundet släpper ut 9-12 ton fibermassor i havet varje dygn. Del är tre till fyra gånger mer än vallendomstolen lilläter enligl dess dom frän 1969, Hur länge skall skogsbolagen få handla fritt och utan hänsyn till myndigheters föreskrifter förgifta hav, älvar och andra vallendrag? I sådana frågor hänvisar näringsutskotlel i år liksom i fiol lill den s, k, Kramforsgruppen, vars uppgift var all söka skapa sysselsättning i Ådalen - en av sysselsäliningssvårigheier svårt drabbad bygd - och det verkar närmasi löjligt. Kramforsgruppen hade Ju inga möjligheler, hur ambitiös den än kunde vara, alt lösa så övergripande problem som det här är fråga om.

Men, herr lalman, vad belräffar de två vpk-molionerna som behandlas i näringsulskollels belänkande gäller del enligl vär uppfattning framför alll all skapa nya arbelstillfiillen i bygder som hårt har drabbats av arbetslöshet Här rör del sig också om siora miljöfrågor. Våra yrkanden borde därför ha fåll en skjuls framåt

Om näringsulskoltel hade lagil seriöst på frågorna, skulle del givelvis inle ha hänskjulit dem lill Kramforsgruppen eller lill en annan ulredningsgrupp i Västernorrlands län, kallad Skog 80. Vi har lagit upp problemen i riksdagen, därför att de är akluella i slora delar av vårl land och inle bara i Väslernorrland eller Kramfors.

Vid tillfällen i denna kammare dä frågeställare och interpellanier frågar
statsråd om åtgärder för all skapa sysselsättning på den ellerden platsen, i den
ellerden bygden, kan statsrådet svara: Kom själva med förslag på åtgärder, så
skall regeringen la dem under övervägande. Så skedde vid en frågesiund i
måndags, då arbeismarknadsminisiern enligl prolokollel svarade en inter-     157

Nr  132               pellant: "Del behövs idéer och konkrela projekt alt satsa pä. Ta fram dem så

Onsdns'n den       ''" ' '"''''''' P ''"'' tillsammans. Jag lovar all då kommer också induslri-

25 anril 1979       arbelsmarknadsdeparlemenlen alt se lill all medel finns."

_____________        I anslutning till arbetsmarknadsministerns ullalande hänvisar Jag lill de

Skop';!   lustrin    konkrela förslag som lagls fram i våra molioner och som jag har försökl all

vidareutveckla i milt anförande. Här finns "idéer och konkreta projekt all salsa pä", som arbeismarknadsminisiern sade, för all skapa sysselsätlning i bygder som behöver varje nyll arbelslillfälle. Del är bara all sälla i gång.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill de två vpk-molioner som del här är fräga om.

ROLAND BRÄNNSTRÖM (s):

Herr talman! I näringsulskottets betänkande nr 34 behandlas bl. a. tvä molioner, som jag lillsammans med andra förelrädare för regionen avlämnal under den allmänna molionsiiden.

Den ena molionen. 1978/79:1006, behandlar iräbranschens behov av forsknings-och ulvecklingsresurserochanknylerså till vida till ell förslagom inrällande av en iräleknisk ulvecklingsenhel, förlagd lill Skellefteå.

En sådan ulvecklingsenhel skulle enligl vår mening ulgöra en viklig del i en slruklurell förstärkning av Skellefteregionen och möjliggöra en förläggning av högie iräleknisk uibildning lill Skellefteå.

Ulskotlel framhåller också det angelägna i en ökad satsning på iräleknisk forskning och utveckling i vårl land. I denna del råder alliså samslämmighel mellan ulskouet och kraven i molionen.

I den del molionen behandlar den högre utbildningen har däremoi utskottet varil myckel korlfallal och hänvisat lill budgetpropositionen och utbildningsulskollels belänkande nr 32. Delta är någol märkligt, eftersom uibildningsulskollei ej har behandlat molionen ulan endasl ulifrån budgel-proposilionens förslag behandlar frågan om samverkan mellan Luleå och Skellefteå i denna fråga.

Är del möjligen så, all en lidigare reslrikliv hållning gentemot Skellefteå från folkpartiets sida i denna fråga ånyo .satt sin prägel pä besluten?

Ulskollets talesman Rune Ångström kan kanske ge besked pä den punkten. Han kan kanske också svara på varför han, som uiredare, inle konkrei föreslog de åtgärder som skulle ha behövts för att tillförsäkra Skellefteå högre utbildning och forskning.

Herr lalman! Till ulskollets betänkande har Lilly Hansson fogat etl särskill yttrande. Jag instämmer lill fullo i hennes syn pä nödvändighelen av att en iräleknisk forsknings- och utvecklingsenhet i Skellefteå kommer lill stånd inom en nära framlid. Härigenom läggs också grunden för högre teknisk utbildning inom det irälekniska området.

I den andra molionen nr 2001 föreslår vi all riksdagen ger regeringen i uppdrag att medverka lill omstrukturering av AB Scharins Söners skogsin-dusiriella anläggning i Skellefteå kommun.

Bakgrunden är denna. Den statliga uiredningen om boardbranschen i
158                   Sverige avlämnade sill förslag i februari 1978. Uiredningen föreslogen kraftig

minskning av boardproduktion under hänvisning lill den rådande överkapa-     Nr 132
ciieien. I en av de fabriker som enligl uiredningen bör lägga ned boardpro-    Onsdagen den
dukiionen, förutom viss specialproduktion, är Scharins Söner i Klemensnäs i     25 april 1979
Skellefteå kommun.                                                       

---

Företagel påbörjade redan i slutet av år 1976 arbetet med en strategisk plan    Skogsindustrin för förelagels utveckling. Della arbete har sedan successivi anpassats till utredningens målsättning.

Den plan för förelagets omstrukturering som tagils fram i samarbete mellan anslällda och förelagsledning innebär i korthet följande:

För del första nyinvestering i en s. k. MDF-anläggning - produklion av lorrformade skivor - med en kapacitet av ca 145 000 m-' per år,

lor del andra en neddragning av produktionen av mekanisk massa till hälften, dvs. till ca 20 000 lon per är,

för det tredje en neddragning av boardprodukiionen från 45 000 lill ca 15 000 ton per är.

I fråga om råvaruförbrukning innebär omstmktureringen att löwedsför-brukningen ökar medan barrvirkesförbrukningen minskar. Eftersom det i regionen finns ell lövvedsöverskoll,som inleiaslill vara,aren sådan ändring av sammansättningen positiv ur'råvaruförsörjningssynpunki. Ur skogs-värdssynpunkl behövs dessulom en ökning av lövvedsultagel framdeles.

Scharins Söners MDF-projekl har framskridit sä långt alt komplella offerter och riiningar finns. Marknadsanalyser och lönsamhelskalkyler är gjorda och visar goda framlidsulsikler. Scharins Söner saknar emellerlid ekonomisk styrka alt ensaml slaria projekiei. En förstärkning av ägarstruktur och egel kapilal erfordras för projektels genomförande och vidareulveck-ling.

Företaget har vidare ularbetat en investeringsplan och ansökt om lokaliseringsstöd. Ärendet haren längre tid beretls inom regeringskansliet

Sä senl som i måndags besvarades en fråga om sysselsäliningslillfällen i VäslerboUen, där bl. a. della projekl berördes. Jag kan konsialera all arbeismarknadsminisiern Rolf Wirlén hade en positiv syn på vad som borde kunna göras i VäslerboUen-jusl ulifrån all del här föreligger ell projekl som skulle ge sysselsällningdirekl och som möjliggör alt mananpassaren induslri lill en bälire leknik. Däremoi har induslriminisiern, som handlägger ärendei, inle reagerat på samma säll.

Näringsulskollel har myckel posilivi behandlal molionens krav och understryker vikten av all försök att vidareutveckla iräfiberskiveinduslrin prövas i positiv anda. Men nu är det bråttom. SysselsättningssiUialionen i Skellefteäregionen får inte ylleriigare försvagas genom en långsam och snäv behandling av Scharinsprojeklet Ulskotlel påpekar au det är angelägel all regeringen snarasl lar siällning till förelagels ansökan.

Jag fönilsälier alt utskollel härmed också menar i posiiiv rikining.

Herr lalman! Jag har inget annal yrkande än om bifall lill ulskoiieis hemslällan.

I detla anförande instämde Arne Nygren (s).                                         159

Nr 132                  RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Onsdagen den        ''' '•'''- Fl™ talare har konsialeral all skogsinduslrin lider brisl pä

25 april 1979       skogsråvara. Idel vill jag också inslämma. Viklen av all råvaruförsörjningen

_____________    förbällras genom elt effekiivare lillvaralagande av skogsråvaran slår också

Skoaslndusirin      '°' ''"''■ °" exempel kan jag nämna ell lolall ulnyltjande av del trädet

kan ge. dels för framslällning av produkter av olika förädlingsgrader, dels för energiframslällning.

I sin belänkande framhåller också ulskoltel alt del är synnerligen viktigt att såväl samhället som skogsinduslrin satsar ökade resurser på forskning och utveckling. Vi behöver delta för att kunna hävda oss på den internationella marknaden Hur lövvirkel skall användas är inle ell produkilekniskt problem ulan mera en marknadsfråga. Utskollel har inle funnii skäl alt göra något särskilt ultalande lill regeringen i della ärende och avstyrker motionsyrkandena på della område. Delsamma gäller beträffande tillvaratagandet av skogsavfallet, som redan är föremål för stödåtgärder och ulredningar.

Gustav Lorenlzon har här argumenieral för ivä molioner som gäller tillvaratagandet av sjunklimmer och de fiberberg som finns i anslutning lill massafabrikerna. Jag lycker all den redogörelse som han lämnade vittnade om att han pä ell förtjänstfullt säll har salt sig in i de problem som är förknippade med detla. Han torde då också redan veta au det pågår försök alt la upp sjunklimmer frän älvboiinar inie bara i Ådalen och i Väsiernorriands län ulan också i övriga Norrlandsälvar, där del finns sjunklimmerkvanliieler som är värda att ta till vara.

Jag håller med herr Lorenlzon om att del är viktigl alt la till vara sjunklimret både ur försörjnings- och ur miljösynpunkt Men som utskollel har framhållit är denna fräga redan föremål för uppmärksamhet. Bakgrunden lill detla påpekande är del slora praktiska försöksprojekt beiräffande upptagning av virket och den prövning av de räiisliga föruisäuningarna härför som pågår. Delsamma gäller också de s. k. fiberberg som samlals i vallendragen i ansluining lill massafabrikerna. Därför har utskottet sagt all vad som skall göras redan är gjort även på delta område.

Frågan hur vi bälire skall kunna uinyiija relurpapperel har lagits upp i moiionerna 389 och 892. Tyvärr har insamlingskosinaderna blivit en broms på användningen av relurpapper, men nu sysslar bl. a. Svenska träforsknings-insiilulel med möjlighelerna all få fram bälire och effekiivare metoder all använda reliirfiber. Någon ylleriigare uiredning i frågan om användningen av relurfiber är därför inie påkallad.

Av de ärenden som behandlas i uiskoilsbetänkandei återstår slulligen
frågorna om inrättandet av en iräleknisk ulvecklingsenhel i Skellefteå och att
rädda produklion och sysselsättning vid AB Scharins Söner i Klemensnäs.
I vad gäller den irälekniska ulvecklingsenhelen finns ell utredningsförslag
om au en sådan skall förläggas lill Skellefteå. Ell av motiven för förslaget är
alt Skellefteå och Västerbotten är ell av landets starkaste fästen dä det gäller
en utvecklad träindustri, med en stark betoning pä mindre och medelstora
160                   företag. Lämplig struktur för och behov av en sådan enhet finns i denna

region, där näringslivel lill beiydande del är byggt på skogsinduslrin och förädlingen av dess råvara. Tanken pä en iräforskningsenhet har en lång historia bakom sig i Skellefteområdei och framfördes redan på 1950-ialei som ett krav från indusirin i området Om man någonsin kan lala om upphovsrätten till ett projekt, ligger den i delta fall i Skellefteområdei.

Del finns också en annan koppling lill en utvecklings- och forskningsenhet för träindustrin, nämligen lill utbildningen inom samma område. Till Skellefteå är redan lokaliserad en utbildning i träteknik inom YTH, dvs. den yrkeslekniska högskolan, och sedan gammall finns förslag och löften på olika poliiiska nivåer om en högre leknisk utbildning i iräleknik lokaliserad lill Skellefteå.

Vi i Västerbotten förutsätter forlfarande au de löftena infrias, och då skulle också en forskningsenhet inordnas i utbildningen på ett nalurligi säll.

Roland Brännslrörh har frågat mig varför jag inle har lagl fram något konkrei förslag beiräffande utbildningen i Skellefteå. Den frågan har inte legal på mitt bord utan har beretls inom andra inslanser. Detta gäller för både uiredningen och förslagsverksamheten.

Somjagsadeförulsätlervii Västerbotten fortfarande-del villjag verkligen framhålla -all de löftena infrias, och då inordnas pä ell nalurligi säll också en forskningsenhei i utbildningen.

Utredningsförslaget om en iräleknisk ulvecklingsenhet är nyss remissbe-handlat, och utvärderingen pågår jusl nu. Därför kan också Jag, liksom ulskoltel i övrigt, godta all ärendei behandlas i ell senare sammanhang, men Jag ville med detta anförande markera mitt personliga ställningstagande.

Slutligen har vi den del av ulskoUsbelänkandel som behandlar ett utvecklingsprojekt rörande lorrformade skivor vid AB Scharins Söner i Klemensnäs. I ulredningsbelänkandei Träfiberskiveindusirin - förslag lill framlida struktur - uttalas önskemål om att ett nytt och mera livskraftigt projekl skall komma till stånd i Klemensnäs. Jag vill ge förelagledningen i AB Scharins Söner en eloge för del arbeie som den utfört Del projekl som man har tagit fram ligger i linje med den omstrukturering av boardinduslrin som uiredningen föreslagil. Förelaget har utarbetat en investeringsplan och begärt lokaliseringsstöd, och denna begäran är under beredning i regeringskansliet. Vad belräffar marknadsbilden har Scharins Söner fått ell kraftigt slöd för sin nya produkt på Jaakko Pöyry Ingenjörsbyrå, som betraktas som ell av väridens främsta konsullföreiag inom skogsinduslrin, gett projekiei sitt fulla stöd.

Utskottet har gjort några viktiga markeringar i denna fråga. Den ena markeringen är att det är viktigt att vidareutveckla träfiberindustrin i Sverige och all projekiei är särskill inlressanl då del gäller en hell ny produkt, som inte inkräktar pä marknaden för övriga boardföreiag i Sverige. Del finns också råvara för denna produktion. Medhänsyn lill sysselsäliningssiituationen i Skellefteregionen säger utskottet också att det är angeläget med ett snart besked då det gäller företagets ansökan om lokaliseringsstöd.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag avslag på motionen 808, yrkandet 1 (avser lövvirke), molionen 543, yrkandel 2 (avser skogsavfall), molionen 285

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

161

11 Riksdagens protokoll 1978779:131)-132

Nr 132                (avser sjunklimmer), molionen 233 (avser fiberavfall), molionen 389 (avser

Onsdagen den      reiurpapper) och molionen 1006.

25 inril 1979           Jag yrkar också au riksdagen med anledning av motionen 2001 beträffande

_____________    viss träfiberproduklion i Skellefteå som sin mening ger regeringen till känna

Skogsindustrin

vad ulskotlel anfört.

1 sistnämnda ärende är det min starka personliga förhoppning all del skall gå all röja undan de kvarvarande hindren för en ny boardproduktion i Skellefteå och alt de anslällda vid förelaget får behålla sina jobb.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Jag lackar naturligtvis Rune Ångström för de vackra orden och för erkännandet au jag har satt mig in i frågan. Det är bara det att jag inte kan reiurnera det erkännandet lill utskottet, för hade utskoltsledamöterna och Ulskotlel som sådant satt sig in i frågan skulle ulskotlel när det gäller avslagsyrkandena aldrig ha behandlal motionerna på detta säll. Då hade man exempelvis inle hänvisat till utredningsgruppen Skog 80 och menat alt den har hand om denna fräga. Och all virkesbärgningen vid kusten skulle vara den avgörande saken har vi aldrig talat om.

Det är möjligl att del i andra vattendrag i Norrland pågår försök med all bärga sjunklimmer. Men jag har i varje fall ingen som helsl uppgift om att man använder de moderna meloderna, som detta lilla företag som Jag har refererat lill använder sig av - ell vertikalt arbetande ekolod kompletterat med etl ekolod som mäter horisontalt. På det sättet kan man avgöra hur stor mängd stockar som ligger i de olika områdena. I Ångermanälven ärdel ännu inte hell kartlagt. Vad som behövs i del här fallet är ylleriigare kapilal. Därför har vi rest frågan om att till huvudman få antingen AMS eller någol av Statsföretag underordnade förelag.

Nu är del stopp för jobben i Ångermanälven. Men det gäller Ju att fortsätta dessa arbeten i andra vattendrag och älvar, inte bara i Norriand - del finns andra områden, exempelvis Uppland. Överallt har del funnils sågverk och cellulosafabriker. Della virke ärju alldeles utmärkt. Somjag lidigare framhöll behöver del inte ens gå till cellulosaindustrin, ulan del kan användas som bränsle - oljan är dyr - och del sägs av dem som är specialisler på området au stora stockar t. o. m. är ell utmärkt malerial för svensk möbelindustri.

Det har inte varil någon hemlighet, vare sig för Kramforsgruppen eller för
Skog 80, all banbrytande experiment har förekommil i Ångermanälven och
all den metod som har använts är till fyllest Men varken Kramforsgruppen
eller Grupp 80, som näringsulskoltel lalarom, harju fått stjärten ur vagnen-
och det kan man inle heller begära. Ändå gäller det all skapa arbete ål en av
arbetslöshet tyngd bygd. Det vore en fråga för samtliga Norriandslän -och del
borde del vara även för de ledamöter i näringsulskollel som är från Norriand -
all slå vakl om sysselsäUningen. Här finns del uppslag, här finns del projekt,
för all citera arbetsmarknadsministern, när han efterlyste uppslag i månda
gens inierpellationsdebait Då skall vi ställa pengar lill förfogande, menade
han, och då skall del bli ordning på torpet
162                      I det fall som jag lalar om gäller det arbetstillfällen som kan klassas som

meningsfyllda arbeten. Inte alltid gäller della de många beredskapsarbeten som ställs lill norrlänningarnas förfogande. Låt mig, herr talman, nämna endasl ett exempel pä della. Det kunde dock mångfaldigas.

Vid en av mina resor i Ångermanland iräffade Jag ell arbetslag som var Sysselsatt med vägarbete. Del är vinter och kallt, termometern visar minus 20 grader. Vid sidan av vägen staren fabriksny men översnöad grävmaskin. Den beräknas ha kostat över 300 000 kr., men på order av AMS får den inte användas. Men några av beredskapsarbelarna på vägen var sysselsatta med an med spell söka komma äl Ijälen, medan andra skonade snö. Dessa beredskapsarbelare, som pä grund av arbelslöshel hade hamnal hos AMS. kunde inte förslå varför de i den slarka kylan skulle behöva hälla på med della meningslösa arbele. Del verkar också psykiskt nedbrytande på människor all vela all del arbete de häller på med icke är meningsfyllt. Beredskapsarbelarna var placerade där därför all de blivit utslagna från arbetsmarknaden.

Vad vi föreslär i våra molioner ärju meningsfullt arbele. Här läggs del ut miljoner och åter miljoner på förelag som inle pä långl när har den här bärkraften företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt, men ändå släller näringsulskollels norriändska ledamöter sig kallsinniga till en fråga som denna. Delta förvånar mig storligen.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

ROLAND BRÄNNSTRÖM (s):

Herr lalman! Rune Ångsiröm säger all han forlfarande hyser förhoppningar om att Skellefteå skall kunna fä den här ulbildningsbilen. Den uppfattningen har han baseral på all utvecklingsenheten fortfarande sä all säga står öppen för Skellefteås del. Jag hoppas all Rune Ångström får rätt i sin förhoppning all della är möjligl, men Jag mäsle säga all jag är mera pessimistisk än han när det gäller jusl utbildningsbilen.

Sanningen är ändock den all regeringsförslaget innebär all del är Luleå som utpekas som utbildningsort och all det är Luleå som skall ha huvudansvaret förutbildningen. Del innebärju all man först efter yltersl välvillig behandling från Luleå horisoni kan ha några förhoppningar om all någon del av utbildningen skulle hamna i Skellefteå. Sä till vida ligger egenlligen del här ärendei sämre till än någonsin lidigare efter del att folkpartiregeringen har lagl fram sitt förslag om hur dessa resurser skall placeras.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Jag tycker inle alt Roland Brännström och jag behöver replikera varandra myckel mer i den här frågan. Roland Brännström vet alldeles säkert viddelhär laget all jag arbelar med alla de politiska medel som jag har tillgängliga för att både utbildningen och ulvecklingsenhelen skall komma till Skellefteå. Det kommer jag all fortsätla med ända tills ell beslul är fattat i det här ärendet.

När del gäller virkesbärgningen, som herr Lorenlzon lalar om. har utskottet hänvisat lill virkesbärgningen vid kusten. Då avser inte utskollel drivved och virke, som herr Lorenlzon hade uppfattal del, utan utskottet menar lagringen av sjunkvirke vid kustindustrierna. Den största koncentra-

163

Nr 132________ tionen av sjunklimmer finns just vid dessa kuslinduslriet
Onsd'tsen den_ '' försöksverksamhet som pågår i delta sammanhang syftar bl. a. lill all
25 anril 1979__ ' ''" ''' sjunklimmer på ell ekonomiskl rikligl säll, även där lagringen av
_____________ sjunklimmer inte är så slarkl koncenlrerad. Någon rikligl bra melod för alt

Sko2sindusirin      '''"''  '" '" "" """ '" kommil fram lill. Del går rätt bra all la upp

sjunkvirke med någorlunda lönsamhet i de områden där lagringen är slarkl koncenlrerad. Där harju också arbetena påbörjats. Nu gäller del all även kunna la det virke som ligger mera spritt längs älvbotlen. Del är, som Jag betonade lidigare, vikiigi ur miljösynpunkt och naluriiglvis också ur försörjningssy npunki.

Jag är lika intresserad som herr Lorenlzon av all slå vakl om sysselsättningen. Också jag tyckerall del härarbelei är meningsfullt när dessa metoder är utvecklade. Jag delar herr Lorentzons uppfaltning att denna verksamhei skall kunna intensifieras mer än vad som har skell hillills. Vi får väl avvakta och se vad resultatet kommer att bli.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Ulskollets talesman herr Ångsiröm blir alll underiigare i sin framställningskonst -det måste Jag säga - för all komma ifrån en skrivning som utskollel har gjort och som är mer än lokig.

Han säger alt med virkesbärgning vid kusten menas lagrat virke som ligger på sjöbollen, och detla sjunklimmer är framför alll koncentrerat till kusten. Men del är Ju inle alls på del sället Jag har här berättat hur del ser ul i Ångermanälven, den älv som har haft de största transporterna ända sedan 1700-talet. Del är inte alls fråga om någon kust. Vad är del för människor som siller i della utskott, som har fått allting om bakfoten? För det måste ni ju ha fåll, när ni går upp och försvarar denna skrivning och säger att den störsla delen av det sjunkna timret ligger vid kusten. Del är inle alls så. Nu bor herr Ångsiröm i Lycksele, och del ärju ingel kustområde. Vad herr Ångström menar med kusten får han förklara för kammaren, för det är nog ingen som begriper det.

För all det skall vara företagsekonomiskt lönsamt all bärga virket skall della vara koncentrerat Men del varju del jag talade om i milt anförande. Man har med moderna meioder kommil dithän all man kan ta fram dessa stora områden. Jag kan lala om för herr Ångström att vid Sandslåns skiljeställe är berget av timmer som under åren samlals där älta meter högt. Del visar den kartläggning som gjorls.

Dä säger herr Ångsiröm: När meloderna är utvecklade skall vi sätta i gång. Jag vill påstå alt meloderna är utvecklade. Det är bara all satsa etl vissl kapilal, skaffa en huvudman från någol av de Statsföretag underställda företagen sä skapas det arbetstillfällen. Här finns resurserna, projekten, idéerna, som arbetsmarknadsministern efteriyste i måndags.

Jag måste säga - och jag skall sluta med del - all jag finner del myckel underligt all herr Ångström och ni övriga frän Norrland som är med i näringsutskoiiet verkligen har skrivit på del sättet ni gjorl och avstyrkt en 164

moiion som lar upp frågan om idéer för alt skapa sysselsättning äl dessa    Nr 132

yS''-                                                                            Onsdagen den

25 april 1979
ROLAND BRÄNNSTRÖM (s):________________________________________

Herr lalman! Jag kan hålla med Rune Ångström om all vi i och för sig inle Skogsindustrin behöver föra den här debatten särskill myckel längre här i kammaren. Jag skall inle heller ifrågasälla Rune Ångströms vilja all göra vad som är möjligl för Skellefteåregionen iden här frågan, men Jag vill ändå peka på ell par saker som jag lycker kunde ha hanterats pä ell annal och positivare säll. Rune Ångsiröm får själv bedöma om kriliken rikias mot honom eller folkpartiregeringen.

Utvecklingsenheten är en viktig bil och utgör enligl min mening den första vikliga byggstenen i möjlighelen all få den trätekniska utbildningen lill Skellefteå. Sä lill vida menar jag all det i Rune Ångströms uppdrag låg möjligheler all snabbt komma fram lill någoniing som skulle ha lagt den första grundstenen.

Regeringsförslaget, som finns inskrivet i riksdagens handlingar, pekar pä Luleå som utbildningsort Jag menar därför all Skellefteåregionens möjligheteratt fä den irälekniska utbildningen ligger sämre till än någonsin lidigare, och del dess värre genom regeringsförslaget

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Jag har lagt fram ell uiredningsförslag. Det har remissbehandlals och är nu under behandling i regeringskansliet. Vi har att avvakta och se vad besluiei blir.

När del gäller herr Lorenlzon harjag varil så välvillig som en ulskoltsta-lesman bara kan vara mot en moiionär som har fåll molionen avvisad. Jag har hänvisat lill all del pågår ett utvecklingsarbete på del här området och att även ulskotlel har intentioner i samma rikining som herr Lorenlzon. Men herr Lorentzon blir alll grälsjukare ju längre kvällen lider och söker strid med märkning av ord. Jag lycker alt den posiliva inställning jag deklarerat lill herr Lorentzons projekt i molionen vore någoniing all ta vara på. Sä småningom, när man fåll meioder som fungerar, kommer de här arbetena i gång.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Herr Ångsiröm säger au han varil sä välvillig som del varil möjligt när del gäller en moiionär som latl sin motion avstyrkt Jag har framför allt i mina anföranden vänt mig mot näringsulskollels yttrande. Del herr Ångsiröm sedan sagt här har blivit mer underiigi varje gång han begärt ordel. Jag vel inte om man kan betrakta del som välvillighet. Herr Ångsiröm har en posiiiv inställning. Ja, del går an all deklarera här. Det måste in i protokollet, för att man skall kunna referera till vad man harsagt i riksdagen när man är ute pä möten i Västerbotten och Norriandskommunerna och när man med tanke på valel skall visa alt man vill skapa arbetstillfällen. Då vill man inle gärna citera vad som står i näringsulskottets belänkande - hellre

165

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Skogsindustrin

protokollet frän den och den dagen, för det kan ju inte väljarna kontrollera.

AU dessa frågor kommer all lösas är jag hell på det klara med. De kommer all lösas snabbare ju starkare opinionen blir i Västerbotten, i Norrbotten, i Västernorrland, i Gävleborg och Uppland. För del är rosenrasande all del finns sä mänga möjligheter lill arbetstillfällen som inle utnyttjas, sä mycket råvara som inte tas lill vara och all miljön i våra sjöar och vattendrag, t. o. m. havet, skall förstöras, därför att del inte vidtas några som helst ålgärder.

Jag förslär myckel väl att del förslag vi har ställt avstyrks av näringsulskollel och kommer att avslås av riksdagen. Det kan mycket väl om någon lid komma igen som ett förslag i en proposilion. Del brukar Ju gä den vägen.

Nog korrimer frågorna all lösas - pä den punkten är vi överens, herr Ångsiröm. Men skall del gä snabbi fär Rune Ångsiröm vara med och skapa opinion ule i länen föratt regeringen skall skaffa fram de pengar som erfordras för att dessa förelag skall kunna sälta i gång snabbt. Dei tåren hel del tid innan kartläggningen är klar, även om vi har moderna medel till värt förfogande.

166

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. I a och b

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Mom. I c

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 285 av Gustav Lorentzon m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad.

Mom. I d

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 233 av Gustav Lorenlzon m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorenlzon begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollels hemslällan i betänkandet nr 34 mom. I d röstar Ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 233 av Gustav Lorentzon

m.n.

Vid omröstning genom upprensning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Gustav Lorenlzon begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 275

Nej -    12

Avstår -     2

Mom. I e. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll

§ 2 Föredrogs

Näringsulskottets betänkande

1978/79:35 med anledning av propositionen 1978/79:155 om överiåtelse av viss staten tillhörig fasl egendom

Civilutskottets belänkande

1978/79:29 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser vissa anslag lill räddningstjänst m. m.

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemslälll.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

En allmän folk-och bostadsräkning år 1980

§ 3 En allmän folk- och bostadsräkning år 1980

Föredrogs flnansutskollets belänkande 1978/79:29 med anledning av proposilionen 1978/79:128 om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m. m., jämle motion.

I propositionen 1978/79:128 hade regeringen (ekonomidepartementet) efter föredragning av budgel- och ekonomiministern Ingemar Mundebo föreslagit riksdagen all

dels anta i proposilionen framlagda förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980,

dels på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisa

1.   lill Folk- och bostadsräkning 1980 eU förslagsanslag av 11300 000 kr.,

2.   lill Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet etl förslagsanslag av 1 000 kr.

Beiräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I proposilionen föresläs alt en ny allmän folk- och bostadsräkning (FoB)

genomförs under år 1980. Undersökningen är begränsad i förhållande till 1975

års FoB. En nyhet är alt bosladsdala föreläs inhämtade i samband med alt

uppgifter under höslen 1980 las in till 1981 års allmänna fastighetstaxering.

167

Nr 132                Uppgifter om hushällens sloriek och sammansättning las in via en blankett

Onsd-ieen den     till allmänheten. På blanketten lämnas också uppgifterom sysselsättning och

25 a iril 1979       arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska centralbyrån (SCB),

_________ '        som för ändamålet föresläs fä ett anslag av 11,3 milj. kr. till förfogande under

Fn allmän folk-     "'''" "Jdgetår. Statens sammanlagda koslnader för undersökningen beräk-

och bostadsräkning    " Preliminärt uppgå lill ca 57 milj. kr.

år IQSO                ' propositionen framhålls att SCB avses fä vissa ulredningsuppdrag som

syftar lill  all  i  framliden  genomföra  folk- och  bosladsräkningar ulan insamling av uppgifter via blankett till allmänheten."

I detla sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:2363 av Kjell-Olof Feldl m. fl. (s), vari hemslällls all riksdagen skulle

1.   beslula all uppgift om yrke skulle ingå i 1980 års folk- och bostadsräkning,

2.   ge regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen.

Ulskouet hemställde

1.   alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:128 och molionen 1978/79:2363 skulle anta vid propositionen fogat förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 med den ändringen all 4 § skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande all uppgift om yrke skulle las med i 1980 års folk- och bostadsräkning,

2.   att riksdagen med bifall lill proposilionen pä driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgelårel 1979/80 anvisade

a.                         lill Folk- och bostadsräkning 1980 ell förslagsanslag av 11 300 000
kt,

b.                         lill Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet ell förslags
anslag av 1 000 kr.

Reservalion hade avgivils av Knul Wachtmeister (m) och Göthe Knutson (m) som ansell all utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:128 och med avslag på motionen 1978/79:2363 skulle anta vid proposilionen fogat förslag lill lag om allmän folk- och bostadsräkning är 1980.

KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Det måste betraktas som egendomligt all folkpartirepresen-tanierna i finansutskottet gäll emol sin egen regering i beiänkandei nr 29 och yrkat bifall lill den socialdemokratiska motionen, innebärande att även uppgifter om yrke skall samlas in vid nästa års folk- och bostadsräkning. Enligl min uppfaltning ärdel desto mer besynnerligt som del finns starka skäl som lalar mot ett bifall lill motionen i fråga.

Folk- och bosiadsuiredningen har påtalat att kvaliteisundersökningar i
samband med de senaste folk- och bostadsräkningarna visal att statistik över
yrke har varit behäftad med ganska slora fel. Dessa har huvudsakligen berott
168                   på att uppgiftslämnarna inle har lämnal tillräckligt preciserade uppgifter.

Osäkerheten ökar också därför all arbetslivets utveckling särskilt under de tvä senasle decennierna har medfört all en och samma yrkesutövare ofta fött förändrade arbetsuppgifter. Även rotationen mellan olika arbetsuppgifter har ökal liksom övergången frän manuella rutiner lill mer övervakande uppgifter, som har följt i automationens spår. Vidare har under senare år benämningen pä yrken gjorts mindre beskrivande än lidigare, vilket hargjort del svårare all la preciserade uppgifter från allmänheten.

Del kan tilläggas att nästa års folk- och bostadsräkning troligen blir den sista, där erforderliga uppgifter insamlas med hjälp av en omfattande medverkan frän allmänheten. I propositionen föreslås SCB få i uppdrag all utreda möjligheterna alt på andra sätt la fram erforderiig statistik över yrken. Det finns alltså mänga tekniska och praktiska skäl, som gör att värdel av ■ insamlingen av yrkesuppgifter blir icke obetydligt mindre än vad man från början vänlal.

Det finns ylleriigare etl skäl för finansutskottet alt följa propositionen, nämligen kosinaderna. Dessa har beräknats till ca 12 milj. kr., varav 9 skulle falla på slalen och 3 på kommunerna. I finansuiskoiiets betänkande nr 20 av den 13 februari i år med anledning av regeringens proposilion nr 100 om finansplanen och budgetförslaget understryker ulskoltel viklen av all samtliga utskott vid sin beredning av budgetens olika delar intar en mycket restriktiv hållning. I de fall utskotten finner all siörre utgifter än regeringen föreslagil i nägol fall är angelägna, bör förslag om utgiftsökningar så långt möjligl åtföljas av förslag till besparingar på andra punkier. I denna sista mening har - vilket i rättvisans namn skall erkännas - socialdemokraterna inle deltagit, även om deras motion ger uitryck för samma andemening.

Nu går alltså finansutskottets center- och folkpariiledamöier rakl emol vad man har sagt för bara elt par månader sedan. Då krävde man sparsamhet från andra utskott Nu struntar man lolall i någol som för mig framstår som alldeles självklart, nämligen all föregå med gott exempel. Finansutskollels agerande i denna fråga har förvisso inle stärkt utskottels trovärdighet hos de andra utskotten.

Herr lalman! Med del anförda yrkar Jag bifall lill den moderala reservationen.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

En allmän folk-och bostadsräkning år 1980

ARNE GADD (s):

Herr lalman! I sin reservation till finansutskollels belänkande nr 29 gör Knul Wachtmeister och Göthe Knutson gällande att de står för en besparing. Innan Jag går in på de frågorna villjag emellertid bara kort nämna del som har varit huvudmotiveringen för utskottsmajoriteten att göra en förändring i proposilionen, allt i enlighel med den moiion som den socialdemokraliska gruppen väckte med anledning av denna proposilion.

En hel rad av yrkessjukdomar har man kunnal spåra genom all man haft tillgång lill uppgifter om yrke. I remissullåtandena över den folk- och bosiadsutredningsom också Knut Wachtmeister nämnde i sitt inlägg har inle minsl de fackliga organisationerna påtalat betydelsen av all man i folk- och bostadsräkningen flr fram uppgifter om yrke. Det är alltså i högsta grad en

169

12 Riksdagens protokoll 1978/79:130-132

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

En allmän folk-och bostadsräkning år 1980

samhällsnytlig investering -även om det nu skulle röra sig om 12 milj. kr., vilket Knut Wachtmeister forlfarande iror av hans inlägg all döma.

Sä är emellerlid inte alls fallet. Om vi inte fär yrkesuppgifter genom folk-och bostadsräkningen, måste vi la in dem på nägol annat sätt Vi fär välja mellan att över huvud lagel inle införskaffa elt malerial, där man kan spåra yrkessjukdomar i della land - och del iror Jag att inle ens moderaterna vill hävda offentligt-och att göra investeringarna på annal säll. Del aren myckel märklig form av besparing all spara genom alt skapa utgifter i annal sammanhang.

Men till det kommer att vi nu behandlar statsbudgeten för budgetåret 1979/80. På del budgetåret faller inga koslnader över huvud laget för denna uppgift. Dessa 12 milj. kr. kommer huvudsakligen all falla inle på budgelårel 1980/81 ulan försl pä budgetåret 1981/82. Vi är övertygade om all den regering som då sitter myckel väl kan väga in dessa utgifter. Det är ingen besparing som moderalerna gör - del är hell enkelt en dålig hushållning. Man fär lillbaka dessa utgifter i något annal sammanhang, och de belastar budgelen försl om ell par år. Därför har en bred majoritet i finansutskottet funnii starka skäl för all göra en förändring i proposilionen i enlighet med den socialdemokratiska molionen.

Vi har naluriiglvis från vårl håll inget annat yrkande än bifall lill utskottets hemslällan.

KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Nu säger Arne Gadd all det inle blir någon kostnad förrän nästa år. Det är alldeles rikligl. Men då skall jag passa på all citera vad som står i den socialdemokraliska reservaiionen 2 vid finansutskollels belänkande nr 20: "Under riksdagsbehandlingen måste därför en lika restriktiv hållning inläs lill förslag som innebäratiman i och för sig undviker utgiftsökningar för 1979/80 men som medför utgifter längre fram. Några uttalanden, som binder regeringen inför budgetarbeten avseende kommande budgetår, bör heller inle göras."

Man gör det lätt för sig om man bara skjuter undan frågan om kosinaderna och säger att det blir en senare fråga, kanske för en annan regering.

Del finns möjligheler alt bearbeta och evenluelll komplettera förelagens uppgiflslämnande lill lönestatistiken och den vägen leta rätt på tänkbara sjukdomar. Det förekommer också riktade arbelsundersökningar, som exempelvis 1976 då regeringen beviljade medel lill kostnadsfri hälsoundersökning av de 25 000 personer som beräknades pä nägol säll ha varil i konlakl med asbest.

Om både folk- och bosiadsuiredningen och regeringen har ansell att statistiken över yrken varil tämligen osäker, är del ganska anmärkningsvärt all socialdemokraterna i sin moiion har ansett att t o. m. en någol mindre detaljerad uppläggning är tillräcklig. Då skulle ju osäkerheten beträffande resultatet bli ännu siörre.

170

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. I

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottet hemställan, dels reservationen av Knul Wachtmeister och Göthe Knutson och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Knul Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller finansutskottets hemslällan i belänkandet nr 29 mom. 1 rösiar Ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen av Knul Wachimeisier och Göthe Knutson.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Knul Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 232

Nej -   48

Avstår -     2

Mo/n. 2

Utskottets hemslällan bifölls,

§ 4 Föredrogs

Finansutskottels betänkanden

1978/79:30 med anledning av proposilionen 1978/79:140 med förslag om

allmän beredskapsbudget för budgelårel 1979/80 1978/79:31 med anledning av propositionen 1978/79:158 om höjning av

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 5 Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

Föredrogs ulbildningsutskollels betänkande 1978/79:26 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviu gäller vissa frågor rörande medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet m, m, jämte motion.

I proposilionen 1978/79:100 bil. 12 hade regeringen (utbildningsdepartementet) efter föredragning av utbildningsministern Jan-Erik Wikström under punklen D 17 Medicinska fakulteterna (s. 547-556) såvitt nu var i fråga föreslagit riksdagen att

1. bekräfta lidigare fastslagen princip om koncentration av mer speciell

171

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet (hemslällan 3),

2. godkänna riktlinjer för överfiyttning av viss medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet lill tvä sjukhus i Stockholmsområdet i enlighel med vad som förordals i proposilionen (hemslällan 4), m. m.

I detla sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:1333 av Gunnar Biörck i Värmdö m. fi. (m, s, c, vpk), vari yrkals all riksdagen skulle

1.   i förslå hand

a)   med avslag på proposilionen 1978/79:100, bil. 12, punklen D 17, i vad avsåg Serafimerlasaretlet, faslhälla vid vad riksdagen i anslutning til SoU 1978/79:7 tidigare under innevarande riksmöie besluial,

b)  hos regeringen hemsiälla all denna ålerupplog avialsförhandlingarna med Siockholms läns landsling under iakltagande av vad riksdagen sålunda uitalai och all regeringen därefter återkom till riksdagen i ärendei,

c)   ullala alt någon nedläggning av Serafimerlasarellel icke fick ske med mindre huvudmannen uppfylll de föruisäiiningar härför som framgåll av riksdagens lidigare beslul,

2. i andra hand - därest yrkandena under 1 icke vann riksdagens bi
fall-

a)   beslula all professuren i medicin vid Serafimerlasarellel, som f n. prövades enligl högskolelagen 19:22, vid nuvarande innehavares avgång skulle förvandlas till en professur i medicin, särskill cardiologi, med placering vid Karolinska sjukhuset,

b)  hos regeringen hemställa alt regeringen bevakade all föremål av kulturellt, kulturhistoriskt och medicinhistoriskl värde på Serafimerlasarellel, om lasarettet lades ned, lillfördes Karolinska sjukhuset,

c)   hemställa all regeringen lillsammans med övriga inlressenler verkade för all elt medicinhistoriskl museum kom lill slånd inom Serafimerlasarellel,

d)    beslula all de fonder som tillhört förutvarande Stiftelsen Serafimerla
sarellel och nu förvallades av Karolinska sjukhusets fondnämnd fortsätt
ningsvis skulle disponeras av Karolinska sjukhuset.

172

Utskottet hemställde

1.    all riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bekräftade tidigare fastslagen princip om koncentration av mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet,

2.    all riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/79:100 och med avslag på molionen 1978/79:1333yrkandel 1 godkände rikllinjerförövernyliningav viss medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet till tvä sjukhus i Stockholmsområdet i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

3.    att riksdagen beiräffande tjänst som professor i kirurgi och tjänst som professor i klinisk kemi som sin mening gav regei-ingen lill känna vad utskollel anförl,

4.    att riksdagen beträffande omprövning av professur i medicin skulle

avslå molionen 1978/79:1333 yrkandel 2 a,

5.   all riksdagen beiräffande medicinhistoriskl museum skulle avslå motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 c,

6.   all riksdagen beiräffande omhänderhavande av vissa föremål skulle avslå molionen 1978/79:1333 yrkandel 2 b,

7.   all riksdagen beiräffande dispositionen av fonder skulle avslå motionen 1978/79:1333 yrkandet 2 d,

8.   alt riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:100 bemyndigade regeringen att vid Karolinska institutet inrätta en personlig fiänsl som professor i medicin, i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

Reservation hade avgivils av Gunnar Biörck i Värmdö (m) som ansell all utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med avslag i denna del på propositionen 1978/79:100 och med bifall lill motionen 1978/79:1333 yrkandet 1 (a-c) skulle bekräfta sill i anslutning till SoU 1978/79:7 lidigare under innevarande riksmöie fattade beslut rörande villkoren för en överflyllning av medicinsk utbildning och forskning från Serafimeriasaretlet till annal sjukhus inom Stockholmsområdet och hos regeringen anhålla att nya förhandlingar upptogs med Stockholms läns landsling i saken samt all regeringen därefter ålerkom lill riksdagen i ärendet.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! För tredje gängen under loppet av tvä år ligger nu ell betänkande som gäller Serafimeriasaretlei på riksdagens bord. Jag skall försöka bli så korlfallad som möjligl, men då della lillfäile i värsta fall också är del sista, vid vilket en svensk riksdag har alt beslula om lasarettets verksamhet, må det kanske förlåtas mig om jag gör en kort återblick på riksdagens mer än ivåhundraåriga befallning med saken. Ty denna börjar med en moiion av stadsfysicus Nils Boy till 1731 års ständerriksdag om inrällandel av ell läsaren i Siockholm -en moiion som avslogs med samma hänvisningar lill obilligheien i kommunala anspråk på staten och det allmänt kärva ekonomiska lägel som utbildningsministern och utbildningsulskoUel nära 250 år senare har presterat

Icke desto mindre föll frågan framåt, och 1739 - för 240 år sedan - log riksdagen ell avgörande beslul i finansieringsfrågan, vilket möjliggjorde för goda krafter inom den dåvarande svenska medicinen och statsledningen all är 1752 öppna Sveriges första moderna lasarett, Serafimeriasaretlet

Alltsedan dess, och nu i 227 år, har Serafimeriasaretlet betjänat Sveriges -och under lång lid även Finlands-folk och, jag tror jag vågar säga del, därvid också känt etl särskill ansvar för, och en särskild heder av, all ge riksdagens ledamöter den hjälp som de emellanåt varit i behov av. Del är denna resurs -belägen icke längre från vare sig del nya eller det gamla riksdagshuset än en avdelning från en annan i elt Babels hus - som ulbildningsulskottets majorilel nu föreslår kammarens ledamöier alt avhända sig.

Herr talman! Innan jag går vidare känner Jag etl behov av att vända mig lill

173

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

174

dem här i kammaren som företräder slora grupper i vårl samhälle, vilka i dag till följd av strukturomvandlingen i vårl näringsliv mist eller riskerar all mista sina arbeten och sina arbetsplatser. Det kan kanske lyckas, alt en nedläggning av elt sjukhus inle är så mycket all bräka om, allra helsl som vårdpersonalen rimligtvis kan beredas arbele någon annanstans. Jag vill ändå be dem förstå all denna nedläggning, i molsals lill många andra, icke betingas av en hård ekonomisk nödvändighet, ty Serafimerlasarellel är ell billigl sjukhus och dess huvudman, landstinget, redovisar i år etl präktigt budgeiöverskott

Motiven är av annal slag: del rör sig om en kamp mellan del sjukhusindusiriella komplexet, Babels-hus-leknokratin, å ena sidan och företrädare för del småskaliga, del hanterliga och det mänskliga, å den andradetta som ändå till slul i sanningens namn måste segra. Det är för detla Serafimerlasaretiels personal, dess patienter och deras anhöriga har slagils sedan åtskilliga år lillbaka, och del är dem jag här slår som talesman för, även om mill eget medicinska limglas snart har runnit ut

Riksdagen befattar sig icke allenast med materiella värden. Den bär numera också den första statsmaktens hävdvunna ansvar för att "räll och sanning styrka", särskill sedan regeringen visal sig oförmögen lill della.

Jagslår här som ensam reservant, mot 14 ledamöier av utbildningsutskottet, och en sådan strid kan förefalla hopplös. Men dessa 14 ledamöter av utbildningsutskottet har också tillhört de tysta majoriteter som våren 1977, och så sent som i oktober 1978, vid samma riksmöie som nu, godkände och gav regeringen lill känna uttalanden av helt motsätt innebörd mot vad som framgår av betänkandet Även i denna fråga har politikens kastvindar givit sig lill känna.

Jag kan emellertid hämta en viss uppmuntran i del förhållandet attjag även en gång lidigare, 1974, stod som ensam reservant, mot nio molsiåndare och deras mäktiga lillskyndare, i den s. k. Serafenulredningen, men det blev likväl mill råd och icke deras som den dåvarande socialdemokraliska regeringen följde. Det är fortfarande mitt hopp att del även om riksdagens ledamöter skall kunna gälla all "sanningen skall göra eder fria".

Ty vad är det frågan gäller? Jo, alt regeringen vill all riksdagen skall springa ifrån sin tvä gånger uttalade mening och falla till föga för oresonliga krav från en tilliagsen och hänsynslös avialspartner, genom att godkänna en överenskommelse, som - när den framlades av trepartiregeringen, kamoufierad med endasl orden "med mera" i rubriken till en proposition lill föna årets riksmöte - blev underkänd av riksdagen. Denna överenskommelse är icke förenlig med vad socialutskottet uttalat och riksdagen beslutat 1977 och 1978. Vad folkpartiregeringen och utbildningsulskollels majorilel nu anförl är heller icke förenligt med riksdagens tidigare beslul.

Intressant är, all del är socialutskottet som slagit vakl om sambandei mellan forskning och undervisning i sjukvården, medan del är utbildningsministern och UtbildningsulskoUel som varil beredda all prisge detta samband. Det är att beklaga all socialutskottets ärade ordförande icke kan vara med oss i dag och att dess lidigare vice ordförande, som är den som signerat ulskollets grundläggande belänkande i saken, sedan han ingått i den

regering som bildades omedelbart efter del all riksdagen fattade sitt förra beslut i denna fråga, nu hör till kretsen av dem som därigenom tvingats att daglinga med sitt samvete. Men sådant hör av alll all döma lill pjäsen, och jag vill inte förebrå honom, lika lilel somjag vill rikta någon personlig krilik mot de två statsråd som tvungits signera de ifrågavarande propositionerna. Liksom i antikens sorgespel bär aktörerna sina masker, medan regissören i detla fall siller på Långholmsgalan och ler.

"Del skall myckel lill för att ändra ett enhälligl riksdagsbeslul", sade ulbildningsulskottets ordförande nyligen -i en annan fräga. Vad är det dä för "myckel", som kommil lill i Serafenfrågan, om ens något?

Lät mig rekapitulera ärendets riksdagsbehandling: I klar vetskap om au riksdagen uttalat att en förutsättning fören nedläggning av Serafimerlasarellel, i dess egenskap av Karolinska inslilutets första och äldsta undervisnings-sjukhus, skulle vara att den där bedrivna undervisningen och forskningen sammanhållen och med likvärdiga resurser skulle överflyttas lill någol annal av landstingets sjukhus, beslöt sjukvårdshuvudmannen hösten 1977 ensidigt, och ulan föregående överläggningar med staten i dess egenskap av huvudman för undervisning och forskning, all lägga ned Serafimeriasaretlet i januari 1980. När statens förhandlingsnämnd kom lill förhandlingsbordet -och man fär väl förutsätta all denna i varje fall hade i uppdrag all iakttaga vad socialutskottet i sill av riksdagen godkända betänkande uttalat, även om del icke saknats utrymme för visst tvivel härvidlag- r/J ställde motparten sådana uppenbart oresonliga och orimliga krav all förhandlingsnämnden motstånds-löst medverkade till att träffa elt av de mest förödmjukande och oförmånliga avtal man över huvud laget kan föreställa sig. Detla intryck har ylteriigare bestyrkts vid de föredragningar som ägt rum inför utskollel. Jag skall inle trötta kammaren med detaljer, men det kan vara skäl att nämna, au medan statens bidrag lill landstinget för den nuvarande undervisningen och forskningen vid Serafimerlasarellel ligger i storieksordningen 10-15 milj. kr., nämndes inför utskottet krav i storleksordningen 100 miljoner eller mera -dvs. mer än hela driftkostnaden för Serafimeriasaretlet - för den händelse landstinget skulle bekväma sig lill all infria de villkor som riksdagen ställt Del är uppenbart att sådana krav icke har någon saklig grund och endasl uppställts i akt och mening all omöjliggöra den samförståndslösning, som socialutskottet våren 1977 velal bana väg för. Inför dessa krav, och inför förhandlingsnämndens uppenbara oförmåga att hävda statens iniressen, har regeringen och ulbildningsulskottets majorilel helt enkelt givit upp. Långl ifrån att utnyttja den styrkeposition som borde ha legal i alt staten, för att medge en förflyttning av slalliga aktiviteter som slalen själv icke päfordrai, kunde kräva kompensation frän landstinget, hotar riksdagen nu att uppleva en smärtsamt moraliskt och poliliskl nederlag. För dem som, i likhet med mig, även i andra sammanhang velat slå vakl om riksdagens värdighet och anseende, ler sig den här situationen absurd. Au riksdagen under 170 år ofta visal sig "visligt trög till verkning" är förmodligen sant och kanske bra, men det skulle nog inte skada om den också visade sig "fasl och stark till motstånd", så som 1809 års konstitutionsutskott uttryckt saken.

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

175

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

176

Vad är det dä själva saken gäller? Att lägga ned Serafimerlasarellel - ell effektivt, mänskligt och billigl sjukhus i hjärtat av huvudstaden -och delta när man vet all akutsjukvården i själva verket är icke minsl de äldres viktigaste resurs, ty det är dessa som framför allt drabbas av svåra och livshotande ijjukdomstillständ, där en i lid insatt effekliv vård har visal sig kunna återge tre av fyra patienter nya krafter, och gett dem möjlighel all återvända till sina hem - detla, herr lalman, är naluriiglvis i sig dåraktigt Även för den majorilel i ulbildningsulskotlet, som av formella skäl inle ansell sig böra kommentera denna aspeki av problemei, har älgärden uppenbarligen leii sig både svårbegriplig och beklaglig. Jag har varil, och är, tacksam för att i delta stycke ha fån erfara ulskollets sympati.

I själva verket är åtgärden begriplig endast om man ser den som ell led i en strävan alt förinta de traditioner lasarettet förkroppsligat, av en sjukvård på vetenskaplig grund, men med slarkl betonande av den närhet mellan de sjuka och deras värdare, i både fysisk och psykisk bemärkelse, som eu litet sjukhus lällare kan förmedla, och med en lonviklpå mångsidighelen i kunnandei hos lärare och elever, som är nödvändig inom kliniker, där man inle län och ledigi kan remillera ifrån sig problemen lill någon annan med snävare specialisering. Della är förmodligen också skälet lill all Karolinska institutets medicinare lörelrädesvis velal tjänstgöra vid della sjukhus, som de bedömt ge den bredaste och mänskligaste förberedelsen lill deras framtida verksamhet som läkare - kanske rentav den "helhetssyn", som man nu pä alla häll efterlyser.

Vad ärdel dä för"mycket" nytt,som proposilionen tillfört ärendei? En sak var alltså "kostnadsaspekten". Varje förhandling aren kraftmätning. Del är oroväckande att slalen i denna kraftmätning står som förlorare. Del kan båda illa också för framtiden. Ty, låt oss göra del tankeexperimentet att staten Överiäl sill ansvar för Karolinska sjukhusei på Stockholms läns landsling, och all detla några år senare ensidigt beslöt sig för all lägga ned även Karolinska sjukhusei, saml erbjöd stålen att flytta undervisningen och forskningen till något annal landslingssjukhus. Skulle någon här i denna kammare anse del rimligt att staten i så fall pä nyll skulle bekosta uppförande och inredning av nya undervisnings- och forskningslokaler pä del andra sjukhusei i slällel för dem som rivits ned av huvudmannens grävskopor? Jag tror del i varje fall inle. Mendet ärjust delta man nu kräver från landstingets sida, när del gäller Serafen.

Propositionsförfallaren har i sin argumentnöd även kommil på alt klamra sig fasl vid etl lidigare riksdagsuiialande, för tio är sedan, om en "koncentration av forskningsresurserna lill Karolinska sjukhusei och Huddinge sjukhus", och begärt alt riksdagen på nytt skall avge en försäkran om sin bekännelse lill denna trosartikel. Som Jag anfört i min reservation kan riksdagen lugnt göra delta. Iden utsträckning den är tillämplig-nämligen för vissa högt specialiserade enheter - är den självklar. Den har aldrig avsells all tillämpas på de grundläggande kliniska enheter som Serafenfrågan handlar om, och den saknar därför all relevans för del ärende vi här diskuterar.

Vad som däremoi är livsviktigt för saken är all vidmakthålla del nära

sambandei mellan läkarutbildningen i de slora grundläggande kliniska ämnena medicin och kirurgi och den kliniska forskningen inom dessa ämnesområden. Detta förutsätter-som riksdagen tidigare beslutat -att om läkarutbildningen i dessa ämnen skall flyttas från Serafimeriasaretlet lill Danderyds sjukhus, som är del enda sjukhus huvudmannen erbjuder, så skall också de vid dessa kliniker och de med dem samarbetande kliniska laboratorieenheterna verksamma forskarna fiytta dil. Denna självklara lanke, som också kodifierats i en av den nya högskolelagens portalparagrafer, har aldrig ifrågasatts vid de lidigare diskussioner och beslul -även riksdagsbeslut -som avsett vad som skulle hända,ow Serafimeriasaretlet i framliden lades ned.

Men vad innehåller då den preliminära överenskommelsen? Jo, alt studenterna skall skickas till Danderyd, medan professorerna, slagna i bojor och lill tonerna av triumfmarschen ur Aida, skall föras lill Huddinge sjukhus, varigenom det nära och förtroliga samband som hillills rätt mellan lärare och elever pä Serafimeriasaretlet för alltid skall brytas. Det kan var och en förstå att detla är en utstuderad gemenhet, och ingenling annal. Även om jag, av övergripande orsaker, är nödsakad alt yrka avslag pä hemslällan i utbildningsutskottets betänkande 1978/79:26, mom. 2, villjag i varje fall här betyga min tacksamhet mot utskottets majoritet för alt man i della hänseende ändå öppnat en utväg för mina kolleger. De har sagt sig föredra all dela de kargare villkoren på det ännu försitt liv kämpande Karolinska sjukhusei framför en tillvaro i tjänst hos en huvudman, vars iniresse för vetenskaplig forskning bäst illustreras därav all man tvingat statens förhandlingsnämnd au låta inskriva etl strikt förbud för professorer och andra forskare att verka på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset och som tvingat staten - som är all forsknings huvudman - alt avstå från alla "krav på resurser i form av apparalur eller lokalyta för forskning" vid dessa undervisningssjukhus - på vilka dock rimligtvis högskolelagen är tillämplig -och som även, beträffande de professurer man tänkt sig förpassa till Huddinge sjukhus, fält förhandlingsnämnden att accepiera all denna omständighet likväl ej skall "föranleda krav frän slalen på särskilda investeringar". Längre kan inle gärna självupp-givelsen och förnedringen gå. Låi mig säga, herr lalman, all del enligt min mening är viktigare alt statens auktoritet upprätlhålles än att statens förhandlingsnämnd hålles under armarna.

Om riksdagen bilräder vad utbildningsutskottets majoritet anfört kommer den traditionsrika 1600-talsbyggnad, som sett den svenska kirurgin uppslå och utvecklas under mer än tvåhundra är, all skändas och förvandlas till lokaler för gatukontoret, medan Sveriges första och ännu i främsta linjen verksamma röntgenavdelning och en högeffektiv, hell modern operaiions-och intensivvårdavdelning blir grävskopornas offer. I inget annal kulturland skulle nägol sådanl få förekomma. På ell mera skakande, symboliskt sätt kan knappasl den svenska sjukvårdens nedrustning inledas.

Herr talman! Statsmakterna har på många områden, också inom sjukvården, under senare är överiålil sill ansvar för vikliga samhällsfunktioner till andra huvudmän. I de fall dessa huvudmäns egel

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

177

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

iniresse av och förmåga all väl förvalla arbetsuppgifterna är pålitliga kan denna utveckling vara rimlig och riktig. Men om slalen av bekvämlighetsskäl också befriar sig från ansvaret för del ideella innehållet i arbetsuppgifter, som icke är enbart lokala utan också tillhör mänskligheten - och dit hör förvaltningen av det medicinska kulturarvet - då inger della allvarlig oro.

När jag för 21 årsedan, som den artonde i ordningen sedan Serafimerlasarellel grundades, anförtroddes ansvaret fördess medicinska klinik, fick Jag av Karolinska institutets dåvarande rektor professor Sten Friberg, uppdraget all försvara Serafen, vars öde redan dä sedan elt tiotal år lillbaka föreföll beseglat, eftersom staden förvärvat lasarellslomlen mot löfte att i slällel uppföra ell nytt undervisningssjukhus på Sabbatsberg. Löftet infriades ej, ingel nylt undervisningssjukhus byggdes och Serafen bevarades. Sedan skulle del bli Enskededalen. Del blev inte heller byggt, och så bevarades Serafen. Sedan skulle det bli S:l Göran. Om detla beslöt också riksdagen, men avtalet upphävdes senare i tysthet, och Serafen bestod tills vidare. Nu, under en annan rektor, som en gång tillhörde vår krets men som nu har fått andra kamrater, har det på nyll blivit dags all lägga ned Serafen, för somliga, och följaktligen all bevara den, för andra. 1 dessa 21 år har vi hållil ställningarna, och även om vi inle vägat sikta till all vara bäst har vi försökl alt inte heller slå lillbaka för någon. Om vi lyckais med della må andra döma om.

Ulbildningsminislern, som Jag respekierar som person, men ibland mäsle korsa klingor med, har nyligen sagi all "kampen mot det onda skall föras politiskt". Det är alltså del jag nu har gjorl, när jag bekämpat denna skamliga och orätlrådiga "övetenskommelse". Del står skri vel att "den som förslår all göra vadgoilär, men icke gör del, för honom bliver delta lill synd". Jag hade hoppats att åtminstone de ledamöier av utbildningsulskoUel, som är förtrogna med Skriften, skulle ha velal skänka dessa ord en tanke. Ty vad jag i min reservalion begär - och, herr lalman, härmed yrkar bifall lill - är endast alt riksdagen skall faslhälla vid sitt i höstas fattade beslut all nya förhandlingar skall inledas och all några förändringar för Serafimerlasaretiels del icke skall vidias, förrän riksdagen har fäll ta ställning lill ell nytt avtal, som lillgodoser riksdagens villkor.

Men skulle den olycka lima all riksdagen i slällel bifaller utskottets hemställan, må det dock ha blivit sagt att avtal kan brytas, institutioner kan sönderslås, men kvar slår plikterna moi de sjuka och de hjälplösa och mot sökandet efter en sann kunskap, och blir dessa plikter väl uppfyllda, även under slarkl försvårade omständigheter, kommer traditionen frän Serafimerlasarellel inle all kunna förkvävas ulan likväl fortleva i enskilda människors hjärtan och giirningar, varhelsi samhällei behöver la dem och deras ijänsier i anspråk.

178

I della anförande instämde Anton Fägelsbo (c), Erik Carisson (c), Bo Turesson (m), Håkan Winberg (m), Göthe Knutson (m), Per-Eric Ringaby (m). Arne Persson (c), Sven Mellqvisl (s), Hans Nyhage (m), Inger Lindquist (m), Ingrid Sundberg (m), Olle Aulin (m), Lars Schött (m), Kurt Söderström

(m), Gunnar Nilsson (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Hans Wachtmeister     Nr 132

(m) och Allan Åkeriind (m).

JÖRGEN ULLENHAG (fp):

Herr lalman! Jag vill börja med all liksom Gunnar Biörck i Värmdö erinra om några bakgrundsfakta i det här vikliga ärendei. Det är bakgrundsfakta som delvis sammanfaller med vad Gunnar Biörck nyss har sagt, men del är också fakta som inte berördes i hans anförande.

Stockholms läns landstingskommun har beslutat att lägga ned Serafimerlasarellel vid årsskiftet 1979-1980. Därefter har slalen och landstingskommunen träffat en överenskommelse om var den utbildning och forskning som bedrivs vid Serafimerlasarellel bör placeras. Överenskommelsen innebär bl. a. att utbildningen för 90 läkarstuderande åriigen förs över lill Danderyds sjukhus frän vårterminen 1980 och att 5 tjänster som professor eller biträdande professor flyttas över till Huddinge sjukhus. Vissa övergångsåtgärder skall vidtas. Enligt överenskommelsen skall vidare staten lill Stockholms läns landstingskommun belala investeringsbidrag på 10 milj. kr. i kostnadslägel november 1977 för erforderiiga lokaler och utrustning vid Danderyds sjukhus.

I propositionen 1977/78:177 om viss ändring i sjukvårdslagen, överenskommelser om Karolinska sjukhusei m.m. ansåg dåvarande statsrådet Troedsson all överenskommelsen borde godtas. Socialutskottet erinrade i sitt belänkande, som Gunnar Biörck sade, om sill lidigare ullalande all en förutsättning för all Serafimeriasaretlet skall kunna läggas ned är all likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan beredas på annal håll inom Stockholms sjukvårdsområde. I beiänkandei ansåg utskottet all del inte inträffat någol nyll i frågan utan vidhöll sitt ställningstagande och hemställde all riksdagen skulle ge regeringen lill känna vad utskottet anförl i frågan. Riksdagen biföll utskottets hemslällan.

Mot den här bakgrunden har frågan var den utbildning och forskning som nu bedrivs vid Serafimerlasarellel skall föriäggas åter prövats inom regeringskansliet. Prövningen har lett lill all villkoret om en sammanhållen utbildning och forskning inte kan uppfyllas inom rimliga ekonomiska ramar. Efter en granskning av olika alternativ har regeringen kommit fram lill all en överfiyttning av utbildningen lill Danderyds sjukhus och forskningen till Huddinge sjukhus kräver del ojämförligt minsia ekonomiska åtagandet från statens sida. I propositionen sägs det all med dagens samhällsekonomiska och stalsfinansiella läge är denna omständighet ell tungt vägande argument för den lösning som regeringen med statsrådet Troedsson som föredragande lidigare har förordat Från en samlad granskning av frågan ulifrån stalsfinansiella, utbildningsmässiga och sjukvärdspolitiska utgångspunkter inbjuds därför riksdagen alt göra en omprövning av sill lidigare siällningstagande.

Ulbildningsulskotlet konsiaierar också - del framkom inte av Gunnar Biörcks inlägg-att rektorsämbetet vid Karolinska institutet i skrivelse den 15 februari 1979 släller sig bakom regeringens förslag. Ulskouet konstaterar

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

179

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

180

vidare, efter all ha fäll informalion från förelrädare för statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstingskommun, all en vidhållande av riksdagens gamla beslut skulle bli för slalen myckel kostnadskrävande. Slutsatsen för utbildningsulskollels del blir att det nuvarande stalsfinansiella lägel lalar mot att slalen påtar sig dessa ökade koslnader.

Del framhålls också i utskousbetänkandet all i den preliminära överenskommelsen mellan staten och landstinget finns inlagen en föreskrift om forskningsmöjligheler vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Med hänsyn till dessa skäl bör därför riksdagen enligl ulskoltel godkänna vad regeringen förordat om flyttning av läkarutbildningen och forskningen vid Serafimeriasaretlet

Utskollel följer alltså i väsentliga delar förslagen i proposilionen. På en punkl föreslås dock en förändring. Med hänsyn lill föreliggande särskilda omständigheter anser utskollel del lämpligt au de nuvarande innehavarna av de tvä vid Karolinska institutet inrättade professurerna i kirurgi och klinisk kemi, som f n. är förenade med överläkarljänsier vid Serafimeriasaretlet, vid lasarettets nedläggning bereds tillfälle alt tjänstgöra som överläkare vid Karolinska sjukhuset Del ankom mer, säger ulskoltel, på regeringen att vidla de åtgärder som krävs för en sådan övergångsvis anordning.

Ytterligare en sak är av intresse i detta sammanhang. 1 enlighel med vad dåvarande statsrådet Troedsson anmälde i proposilionen 1977/78:177 förordar statsrådet Wikström - under förutsättning att överenskommelsen godkänns - att en personlig tjänst inrättas som professor i medicin vid Karolinska institutet, förenad med Ijänsl som överläkare vid Karolinska sjukhusei, för professor Gunnar Biörck. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall lill detla förslag bemyndigar regeringen all vid Karolinska institutet inrälla en sådan personlig tjänst för professor Biörck.

Jag vill påminna om och mycket starkt understryka med anledning av vad Gunnar Biörck sade alt vi nu inte diskuterar en nedläggning av Serafimeriasaretlet Beslul om nedläggning av Serafimerlasarellel fattade huvudmannen, Stockholms läns landstingskommun, vid behandlingen av budgelen för är 1978-1982. Dellaär alltså etl faklum, och utskottet har inle velat framföra synpunkter på detla huvudmannens beslul.

Jag vet att många i denna kammare med stor sympati har följl Gunnar Biörcks i Värmdö och andras kamp för all bevara Serafimerlasarellel. Del är alltså inle detta som diskussionen nu gäller, utan frågan är vad viskall göra i en situation där ell nedläggningsbeslut redan är fattat. Som har framgått av mitt anförande anser utskottet, liksom Stockholms läns landsling och rektorsämbetet vid Karolinska institutet, att del föreliggande förslaget lill avtal lillgodoser kraven på en god utbildning och forskning.

Jag vill gärna tillägga att ulbildningsulskotlet har lagt ned etl omfaltande arbete pä del här ärendei. Vi har verkligen vinnlagt oss om all höra alla parter. Vi har haft hearings - det påminde också Gunnar Biörck om - med förelrädare föt slaiens förhandlingsnämnd och i tvä omgångar med företrädare för Stockholms läns landsting. Del är efter denna ingående behandling som ulskoltel kommit fram lill sill ställningstagande. Jag är övertygad om alt

Gunnar Biörck, som själv intensivt har deltagit i utskottets överiäggningar, ger mig rätt i att utskollel har ägnat ärendet all den lid som man har rätt att kräva.

Vad beträffar övriga yrkanden i molionen från Gunnar Biörck i Värmdö m. fl. vill jag hänvisa lill motiveringarna i utskottets belänkande. Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan pä samtliga punkier.

STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Jag skall bara med elt kort inlägg motivera varför socialdemokraterna i UtbildningsulskoUel har anslutit sig lill den ståndpunkt som majoriteten intagit Jörgen Ullenhag har lalal för utskottsmajoriteten.

Först, herr lalman, en liten personlig reflexion. Jag har sagt i utbildnings-utskoltel attjag inte är övertygad om attjag, ifall jag hade varil stockholmsk landstingspolitiker, skulle ha medverkat lill att lägga ned Serafimeriasaretlet, och del är många av oss ute i landei som inte riktigt förstår det som skett i den frågan.

Men vad som har hänl, herr lalman - och nu kommer jag in pä motiveringen till socialdemokraternas ställningstagande i utskottet - är all huvudmannen för sjukvården i Stockholms län, elt enhälligl landsling, har fallal sill beslul. Jag har också sagt alt vi i miu hemlän inte skulle godta all riksdagen organiserade vär sjukvård. Landstingspolitikerna i Siockholm har alltså bestämt sig, och då uppstår frågan vad vi skall göra med forskningsresurserna i ett läge där delta har inträffat.

Del är inle så alt ulskoltel har nonchalerat problemet Kammarens ärade ledamöier känner lill ätt kvalificerad medicinsk forskning finns på ell antal olika Slällen i Sverige. Del är en dyrbar verksamhei, och om vi skulle vilja utvidga den ylieriigaretill nya sjukhusenheler, står landsting ule i landet i kö för att fä del av de tillkommande resurserna. Man har velal fl medicinsk forskning t ex. i Örebro men också på andra häll i landei. Får vi råd all bygga ut den medicinska forskningen med nya enheter uiöver de nuvarande, måste vi allvarligt överväga om inle vissa orter ule i landei skall fl del av dessa tillkommande forskningsresurser.

Enligl del beslul som Stockholms läns landsling har fattat och gjorl upp med statens förhandlare om skall del förekomma medicinsk forskning i Stockholmsområdet dels vid Karolinska institutet, dels i Huddinge. Dessulom ligger ju Uppsala med sina forskningsresurser ganska nära Stockholm. Del är sålunda en stark koncentration av de medicinska forskningsresurserna till Stockholmsområdet

Vi har i ulskotlel lagl ned mycket arbete på della ärende. Avgörande för oss har varil all landstinget enhälligl har beslämt sig för en viss lösning. Företrädare för landstinget har besökt ulskoltel och därvid också markerat beslutet Landstinget är dessutom överens med rektorsämbetet vid Karolinska insiilulel i ärendei, och de har gjorl upp om della med statens förhandlare. Alla inblandade parter har meddelal utskottet att det, om man inle skulle följa denna överenskommelse, blir ökade koslnader pä omkring 100 milj. kr. om året

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

181

Nr 132

Onsdagen den 25 april 1979

Medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet

Detta har, herr lalman, varil moll ven för alt vi efter mycken vända har hamnal på vår sländpunkl. Del innebär självfallet ingel ställningstagande lill hur sjukvården i Stockholmsregionen organiseras, ulan det äretl ställningstagande till vad vi skall göra med den medicinska forskningen när vi står inför del faktum att Serafimerlasarellel skall läggas ned.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. I

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Proposiiioner gavs pä bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservationen av Gunnar Biörck i Värmdö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Biörck i Värmdö begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill aU kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 26 mom. 2 röstar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner  nej   har kammaren  bifallil  reservaiionen  av  Gunnar  Biörck   i

Värmdö.

Vid omröslning genom upprensning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat förja-propositionen. Dä Gunnar Biörck i Värmdö begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 192

Nej -   77

Avstår -    10

Mom. 3S

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

§ 6 Föredrogs

Ulbildningsulskottets betänkanden

1978/79:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden 1978/79:36 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och förvallning under år 1978

Kammaren biföll vad utskollel i dessa betänkanden hemslälll.

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 21.30.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD