Riksdagens protokoll 1978/79:130 Tisdagen den 24 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:130

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:130

Tisdagen den 24 april

Kl. 15.00

§ 1 Talmannen meddelade att lill kammaren inkommit läkarintyg för Kerstin Andersson i Kumla, som var sjukskriven under tiden den 17 april-den 10 juni.

Erforderiig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde att Gunnar Ström (s) fr. o.m. den 25 april skulle tjänstgöra som ersättare för Kerstin Andersson i Kumla.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om kostnaderna för anskaffning av ett nylt lätt attackflygplan

§ 2 Om kostnaderna för anskaffning av ett nytt lätt attackflygplan

Försvarsministern LARS DE GEER erhöll ordet för att besvara Per Unckels (m)den 17 april anmälda fråga, 1978/79:492, och anförde:

Herr lalman! Per Unckel har frågat mig varför regeringen underlåtit all för riksdagen redovisa de lägre koslnader för SK 38/A 38 som enligl hans mening uppenbariigen nu är de mest aktuella och relevanta.

Per Unckel har upprepat den fråga han ställde till mig den 6 mars i år och som jag utförligt besvarade i denna kammare i en deball med Per Unckel den 20 mars.

Vad beträffar de 300 milj. kr. som skulle sparas vid en samordning av marinens och flygvapnets anskaffning av sjömålsrobotar berjag all fä hänvisa lill de detaljerade svar jag lämnade Per Unckel i denna deball.

Något erbjudande om en rabatt på 200 milj. kr. för flygplan SK 38/A 38 har inte inkommit lill regeringen.

PER UNCKEL (m):

Herr lalman! Jag ber all få lacka försvarsministern för svaret på min fråga.

Samtidigt berjag både herr försvarsministern och talmannen om tillgift för attjag har ställt en likartad fråga igen, och jag försäkrar all från min sida skall debatten inte pågå i fullt så många repliker som när försvarsministern och jag sist hade anledning all mötas.

Jag måste medge all jag är lilel förvånad över del svar som försvarsministern har gett pä denna förnyade fråga. Det är faktiskt inte samma fråga, utan dei är en fråga som är ställd med anledning av all vissa av de uppgifter vi dådiskuterade häri kammaren nu harblivil bekräftade av del förelag som har erbjudii regeringen den prisreduklion som föregående och denna deball fakliskl gäller. De uppgifter som företaget har meddelat offentligt, bl. a. i en artikel i Svenska Dagbladet, har man också senare bekräftat vid en personlig

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om kostnaderna för anskaffning av ett nytt lätt atiackfiygplan

kontakt som jag haft med företaget. Enligl företagets mening har alltså de ursprungliga SK 38/A 38-priserna i två omgångar reducerats med sammanlagt 500 milj. kr.

Försvarsministern hänvisar i sitt svar lill mig i dag dels lill de anföranden han höll i vår föregående debatt, dels lill au något ytterligare erbjudande om rabatt på 200 milj. kr. inle inkommii lill regeringen. I del förslå hänseendei måsie försvarsministern väl mena den del av debatten där han sade: "Någol underlag för att del hela skulle kunna bli elt antal hundra miljoner billigare genom en .sjömälsrobotofferl har regeringen inte haft."

Mera exakt har försvarsministern inle uttryckt sig. Pä den punklen hävdar alltså företagel att man har erbjudii regeringen en uppgörelse som kunde ha inneburit ylleriigare besparingar. Är del möjligen i uttrycket "något underlag" som knuten till vår oenighet ligger? Har del eller har del inle, Lars De Geer, inkommit några som helst erbjudanden, muniliga eller skriftliga, till någon i regeringen om ett lägre pris i della hänseende?

Som svar pä den andra frågan säger alltså Lars De Geer:

"Något erbjudande om en rabatt på 200 milj. kr. för flygplan SK 38/A 38 har inle inkommii lill regeringen."

Nu var del emellerlid inte om della jag frågade. Om försvarsministern läser

frågan så finner han all det står ordagrant: "        SK 38/A 38-pakeiets pris

med ylleriigare 200 milj. kr." Del är möjligen sä att något erbjudande om prisreduklion pä själva flygplanet inle har inkommii tjll regeringen. Det har jag heller aldrig någonsin hävdat. Frågan är emellerlid: Har något ytterligare erbjudande om reduktion pä paketet SK 38/A 38 med vapen, munlligen eller skriftligen kommil lill regeringen, försvarsministern, statsministern eller någon annan som möjligen har kunnat tjäna som mottagare av sådana meddelanden från företaget? Försvarsministern vill väl ändå inte anklaga ledningen för Saab-Scania för all medvelel och offentligen gå ut med falska uppgifter i en debatt som trots alll gäller framliden för den svenska flygindustrin.

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Jag vill svara Per Unckel all man måste ha vissa pretentioner pä vad för slags erbjudande del rör sig om och hur del överiämnas för all en regering skall kunna godkänna del som ell meddelande.

När del gäller de här 200 miljonerna - ell belopp som hela paketet skulle kunna reduceras med och som Per Unckel kryptiskt antyder att vi i något sammanhang borde ha fån besked om - vel inte Jag den dag som i dag är vilket belopp Per Unckel lalar om. Jag konfererade i går med chefen för försvarets materielverks flygavdelning. Han visste inte vilket belopp som avsågs. Jag har förhört mig med försvarsdepartementets personal om huruvida och i vilket sammanhang vi skulle ha fåll meddelande om någon sådan generell rabatt. Ingen där visste vilket belopp som avsågs.

Jag har svårt att föreställa mig att man vid en affär där det rör sig om så många miljarder som i fråga om delta aitackplan kan dra slutsatsen att vi erbjudils rabatt på grundval av rykten eller samialsvis framförda påståenden.

Föran regeringen skall kunna utgå från alt vi fått etl erbjudande om en rabatt måste vi rimligtvis ha fåll elt sådanl skriftligt eller per lelex lill försvarsdepartemenlei. 1 del här fallel har varken försvarsdepartemenlei eller försvarets materielverk fått något sådant erbjudande.

PER UNCKEL (m):

Herr talman! Varken i denna eller i lidigare debatter med försvarsministern om den här frågan har jag hävdat att del överbringats några skriftliga erbjudanden. Men erbjudanden kan överbringas i andra former och ändå vara precis lika bindande, i.ex. om de framförs munlligen - del vel säkert försvarsminislern som har sysslal med den här lypen av verksamhei i andra sammanhang. Till skillnad från vad som varil fallel vid de lidigare meningsutbyten vi haft i frågan säger nu försvarsminislern all man skall ha pretentioner på sättet att meddela ell sådanl erbjudande. Av delta förstår jag att del uppenbariigen ändå har framförts erbjudanden av ell slag som försvarsministern lidigare har förnekat.

De uppgifter jag talar om, herr försvarsminisier, är de som chefen för Saab-Scanias flygdivision har bekräftat i Svenska Dagbladet all han lämnal till regeringen. Jag lalar alltså inle om formen för överiämnandet, ulan om all han framfört all regeringen haft möjlighel alt få del totala priset sänkt med 500 milj. kr.

Nu är det uppenbarligen så an försvarsminislern och/eller hans medhjälpare har hön detla sägas. Och då blir min nästa fråga: Vilka slutsatser har försvarsministern dragit av della? Har försvarsminislern tacksamt lagil emot uppgiften om all han kan pressa bort praktiskt lagel hela beloppel 600 milj. kr., med vilket SK 38/A 38 av överbefälhavaren anses ligga över den lägre planeringsnivån, och därmed skapa bälire förutsättningar för all vi i Sverige faktiskt skall kunna utveckla ett flygplan som det svenska flygvapnet behöver?

Nej, försvarsministern drar inle några sådana slutsatser, ulan han väljeratt för riksdagen förtiga au de här uppgifterna över huvud taget har lämnats. Men så gör man inte, herr försvarsminister, om man har någol iniresse av all slå vakl om den svenska flyginduslrins framlid.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om kostnaderna för anskaffning av ett nytt lätt attackflygplan

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr lalman! Jag bestrider, Per Unckel, att jag fäll något meddelande om dessa 200 miljoner. Jag har inle fåll någol sådanl vare sig skriftligen eller munlligen. Del har inle framförts något sådanl meddelande lill försvarsdepartemenlei och mig veleriigi inie heller lill försvarels maleriel-verk.

PER UNCKEL (m):

Herr lalman! Nu måsie vi, herr försvarsminisier. klara ul vad som är sagt och vad som inle är sagt, borisett från detta med pretentioner på kvalilel och former för hur det här meddelandet framförts. Har det till någon i regeringen eller lill försvarets materielverk i någon form framförts all prisel för SK 38/A

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om ersättning JÖr förlust på grund av att fiskeredskap skadas av utländsk krigsmateriel

38 skulle kunna reduceras i enlighel med vad jag skisserat i min fråga -ja eller nej?

Överläggningen var härmed slulad.

av

§ 3 Om ersättning för förlust på grund av att fiskeredskap skadas utländsk krigsmateriel

Försvarsminislern LARS DE GEER erhöll ordel för all besvara Georg Åbeigs (fp) den 1 februari anmälda fråga, 1978/79:325, och anförde:

Herr lalman! Georg Åberg har frägai mig, om de militära myndigheterna kan medverka lill all yrkesfiskarna som vållas föriusler på grund av all de får uiländsk krigsmateriel i sina redskap, får dessa föriusler ersatta av del land varifrån materielen kan härledas.

Del har lorekommil och förekommer alltjämt alt föremål som tillhör vår försvarsmakt finns på sådana plalser att de kan orsaka skador pä fiskeredskap. Militära myndigheter medverkar vid reglering av anspråk på ersättning för sådana skador. Försvarels civilförvaltning kan utge viss ersättning av billighet eller som bärgningslön eller skadestånd.

Det är naturiigl all militära myndigheter medverkar vid reglering av ersättningsanspråk, som grundar sig pä den svenska försvarsmaktens verksamhei. Detta naluriiga samband föreligger inte i fråga om anspråk med anledning av utländsk militär verksamhei. Del är ändå rimligt att våra militära myndigheter i viss utsträckning medverkar även i dessa fall. Jag tänker dä på fall när del behövs militära fackkunskaper för att exempelvis identifiera eller oskadliggöra utländsk militär materiel. 1 övrigl är del inte en uppgift för våra militära myndigheter all medverka lill all yrkesfiskare får ersättning av annan stat för skador som har orsakals av den statens militära verksamhei,

GEORG ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag ber all få lacka försvarsminislern för svaret på min fråga. Jag kan verifiera de goda förhållanden som på del här området råder mellan de militära myndigheterna och fiskarna. Del är rikligt an de militära myndigheterna ofta hjälper lill. Men kvar står lyvärr det tråkiga faklum all del då och dä händer all fiskarna får minor eller andra militära föremål av utländskt ursprung i sina redskap. När sådanl händer får fiskarna själva slå för kostnaderna.

Man kan anföra en hel del exempel. 1 handen harjag en redogörelse för ell fall. Det rör sig om en relativt liten summa, 5 000 kr., som fiskelaget förlorade. Fiskelaget var i förbindelse med västkustens öriogsbas som i sin lur vidarebefordrade ärendet lill försvarets civilförvaltning, som så småningom meddelade fiskelaget att man inle kunde hjälpa lill med någon ersäitning, eftersom del här var fråga om en lysk mina.

Del är tråkigt all det skall vara på del sättet, och jag är litet grand

missbelåten med den allra sisia meningen i försvarsminislerns svar, där del sägs all de mililära myndighelerna inle pä någol säu kan medverka lill att yrkesfiskarna får ersäuning, då det rör sig om skador som har orsakals av en annan stals mililära verksamhei. Jag skulle gärna ha sell alt del hade funnils enliien fingervisning om hur fiskarna skall gå lill väga för all komma lill rälla med de här problemen. För inle länge sedan förlorade ell fiskelag 25 000-30 000 kr., och vari man än vänder sig får man svarel all del inie finns någon möjlighel att hjälpa, därför all del rör sig om utländska mililära myndigheters aktioner. Jag vill fråga försvarsminislern: Har man inte på försvarsdepartemenlei eller på militärt häll, då den här frågan aktualiserats gång på gång, diskuterat fiskarnas möjligheter all fä ersättning, sä au de slipper att ensamma ta de smällar som de här förlusterna innebär?

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om ersättning för förlust på grund av alt fiskeredskap skadas av utländsk krigsmateriel

Försvarsminislern LARS DE GEER:

Herr lalman! I likhet med Georg Åberg harjag uppfattningen all del är angeläget all i möjligaste mån förhindra all människor och miljö utsätts för skador eller ekonomiska ölägenheter i samband med att ammunilionselTek-ler påträffas. Även om del är uppenbart au ersäitning, enligl de regler som gäller internationellt, inle kan utgå för vissa skador, kan ju fiskare, deras organisationer och fackmyndigheter söka finna lämpliga lösningar, exempelvis genom att arbeta fram konveniionsförslag, skapa möjligheler för fiskare all försäkra sig och liknande.

Pä den sisia konkrela frågan vill jag svara Georg Åberg au under särskill ömmande omsländigheier har i gången lid viss ersättning ulgåll från svenska slalen, även om skadorna har orsakats av utländska mililära ammunitions-effekter. Det finns alltså möjlighel i vissa ömmande fall alt få ersättning från svenska staten även då skador är orsakade av utländska ammuniiionseffek-ter.

GEORG ÅBERG (fp):

Herr talman! Jag skulle vilja skicka med försvarsminislern den rekommendationen lill försvarsdepartementet all man anstränger sig för att finna någon form för förhandlingar med de stater del gäller. Jag känner också lill att del har funnits tillfällen då man har trätt in i ömmande fall. Men nog bör det finnas möjligheler för försvarsdepartementet all ta upp underhandlingarmed berörda länder.

Däremoi är jag lilel grand förvånad över all försvarsminislern säger all fiskels organisaiioner skulle kunna arbeta fram konveniionsförslag, som kan lösa de här frågorna. Del ligger väl knappasl på fackliga organisaiioner all arbeia med konventioner i det mellansiatliga samarbetet. Del bör ändå ligga på regeringsplanet.

Försvarsminislern LARS DE GEER:

Herr lalman! Jag avsåg all vi skall arbeia för all få fram förslag lill konvenlioner från svensk sida. Jag vill vidare hänvisa till alt del fakliskl finns en framställning från länsstyrelsen i Kristianstads län till regeringen om

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Meddelande om interpellationssvar

Om omhändertagandet av miljöfarligt avfall

översyn av behovet av ålgärder för alt förhindra skador av siridsgasladdad ammunition och om uiredning om behovet av ersäuning i samband med dylika skador. Framställningen har av regeringen remitterats lill fiskeristyrelsen, som har samråll med försvarels forskningsansiali och Sveriges fiskares riksförbund. Remissyitrandena har ännu inte kommit regeringen till hända. När de gör del finns det kanske etl bälire underlag för en positivare svar på frågan.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Meddelande om interpellationssvar

1978/79:170 om produklkonlrollnämndens register, m. ni.

Jordbruksministern ERIC ENLUND:

Herr talman! Interpellationen 1978/79:159 om produklkonlrollnämndens register m. m. har jag på grund av lidsbrist inte kunnal besvara inom föreskriven lid. Enligl överenskommelse med inierpellanien Maj Brill Theorin kommer svar au lämnas den 21 maj.

§ 5 Om omhändertagandet av miljöfarligt avfall

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordei för all besvara Ella Johnssons (c) den 26 mars anmälda fråga, 1978/79:455, och anförde:

Herr lalman! Ella Johnsson har frägai mig när regeringen kommer ali fana avgörande beslul om uppförande av en anläggning för slutbehandling och förvaring av miljöfarligt avfall.

Genom beslul av riksdag och regeringar 1975 har ansvaret för insamlingen av del miljöfarliga avfallet lagls på kommunerna, och ansvaret för del slutliga omhändertagandel har lagls på det samhällsägda företaget Svensk Avfalls-konvertering AB (SAK AB). För all klara den uppgiften har SAKAB planerat alt uppföra en ceniral behandlingsanläggning för miljöfariigi avfall pä fasiigheien Norriorp, som ligger inom Kvarnlorpsområdel i Kumla kommun.

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade i december 1978 tillstånd lill SAKAB all uppföra och driva ifrågavarande anläggning i Norrtorp. Besluiei har överklagais lill regeringen av stålens naturvårdsverk m. fi. 1 besvären ifrägasäller nalurvårdsverkel den valda lokaliseringen. Kumla kommun och länsstyrelsen i Örebro län, vilka lidigare har tillstyrkt planerna au förlägga anläggningen till Norriorp, har nyligen besluial all i vllrande över besvären nu avstyrka denna lokalisering.

Med hänsyn främsl lill kommunens och länssiyrelsens ändrade insiällning anser regeringen att aliernaliv lill den planerade ulbyggnaden i Norriorp bör prövas. Regeringen kommer därför au lillkalla en särskild uiredare, som får i

uppdrag all sludera allernaliva plalser där ell uppförande av SAKAB:s     Nr 130
centrala behandlingsanläggning framstår som möjlig.              Tisdaeen den

Elt av de aliernaliv som ulredaren bör sludera bör vara Slora Vika i     04 onrij J979

Nynäshamns kommun, där Cemenla AB har föreslagil all förbränning av     __

miljöfariigi avfall skall ske i föreiageis nedläggningshoiade cemenifabrik.     q omhänderla-Eftersom de tekniska och ekonomiska villkor som kan erbjudas av Cemenla     pandet av miliö-är av avgörande beiydelse för möjlighelerna all genomföra della aliernaliv,    fa/fjat avfäll bör i ulredningsuppdraget ingå all genom förhandlingar med Cemenla klarlägga dessa villkor.

Enligl regeringens uppfattning är del myckel angeläget att en ceniral behandlingsanläggning för miljöfariigi avfall kan tas i drift i vårl land så snart som möjligl. Ulredaren skall därför arbeia skyndsamt. Förall ta handom del miljöfarliga avfallet i avvaktan pä att en sådan anläggning blir färdig får SAKAB tillgripa temporära åtgärder, såsom lagring och utnyttjande av utländska behandlingsanläggningar. SAKAB kommer all tillföras de resurser som behövs för au klara de krav på att ta emol avfall som ställs från kommunernas sida. Med hänsyn härtill kan en viss senareläggning av den cenirala behandlingsanläggningens färdigsiällande inle åberopas av kommunernas för alt dröja med att ta ansvaret för insamlingen av avfallet.

ELLA JOHNSSON (c):

Herr talman! Jag ber alt fa tacka statsrådet för svaret på min fråga. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar au regeringen anser att denna fråga har en hög angelägenheisgrad.

Del uppkommer som bekant åriigen ansenliga mängder miljöfarligt avfall av skilda slag i vårt land. Riksdagen beslöt därför 1975 med anledning av proposilionen 1975:32 om lagar och lagändringar för alt åsladkomma bättre och säkrare omhändertagande av detta avfall. Dessa lagar har varit i kraft sedan fiera år och har gett kommunerna möjlighet att införa kommunalt monopol i vad gäller insamlingsverksamheten. Del finns kommuner som under de närmaste månaderna kommer att falla beslul om all begära all bli uppförda på den s. k. bilaga 2.

Kommunerna har sannerligen inle i avvaktan på an något skall hända pä högre nivå legal stilla, ulan de är verkligen väl framme när del gäller de egna insatserna för denna frågas lösning. Också industrierna ställer upp och är myckel posiliva. Men som lägel är i dag måste de förvara avfallet pä industritomten. Del är inle svårt alt länka sig in i vad del betyder ur miljösynpunkt.

SAKAB fick år 1975 monopol på uppgiften all klara slutförvaringen av avfallet. Vi vet också hur del i dag ser ut med plr.neringen för Kvarntorp. Men del är nu i högsta grad regeringen som har bollen i detta ärende. Ju längre tid som går innan regeringen tar itu med frågan, desto otåligare blir kommuner och industrier. Man måste beakta all del frän ell definitivt beslul och fram lill igångsättning kommer att förflyta minsl ell år för projeklering och upjifö-rande.

Den arbetsgrupp som  utredde frågan  innan  proposilionen  framlades        11

Nr 130                framhöllalldei var vikiigi au det inie skulle dröja mer än högsl fem år lill dess

Tisdaeen den       '' "" skulle vara klan för igångsäiining. Deiia budskap har också i

24 anril 1979       broschyrer och skrivelser gäit ut lill kommunerna. Olämplig hanlering av

_____________    kemiskt avfall i allmänhet innebär som bekant risk för skada på människor

Om evakuerings-       '"s'' '  miljön, och därför måste nuvarande förhållanden inge allvariiga beredskai)en     ,        betänkligheter.

vid kärn-               '"'2'''' 'tiitnan! Ärendet brådskar, och del är mänga svära miljöproblem

kraftverk            vilkas positiva lösning slår eller faller beroende på hur och när regeringen

handlar. För kommunerna är del egalt var slutbehandlingen kommer all ske.

Del viktigaste är all regeringen fattar snabbt beslul i ärendei. Nuvarande

silualion med forslande av avfall hil och dil, både inom och ulom landet, är

ohållbar.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Ella Johnsson och jag är helt överens om att del är utomordentligt viktigt alt vi sä snart som möjligl får till slånd en anläggning för behandling av del miljöfarliga avfallet.

När det gäller kommunernas skyldighet all la på sig ansvaret för insamlandet av det miljöfarliga avfallet vill Jag än en gång slå fasl att SAKAB kommer att tillföras resurser som gör det möjligl för företaget all la emol alll det miljöfarliga avfall som kommunerna kommer alt samla in.

En viss senareläggning av den centrala behandlingsanläggningen och dess idriftlagande kan därför inle utgöra något skäl för kommunerna all dröja med alt organisera och genomföra insamlingen av avfallet.

ELLA JOHNSSON (c):

Herr lalman! Med anledning av jordbruksministerns senasle inlägg villjag bara poängtera att kommunerna pä grund av all del har skell en fördröjning pä regeringshäll,genom överklagningarm. m., inle på någol säll harlegalilä i fråga om all la iniiiativ för att klara upp de angelägenheter som gäller kommunerna.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Om evakueringsberedskapen vid kärnkraftverk

Jordbruksminslern ERIC ENLUND erhöll ordet för all i ett sammanhang besvara dels Ulla Tilländers (c) den 3 april anmälda fråga, 1978/79:473, dels Märta Fredriksons (c) den 6 april anmälda fråga, 1978/79:485, båda frågorna framställda lill kommunministern, och anförde:

Herr lalman! Märla Fredrikson har frägai kommunministern om det finns klart utarbetade evakueringsplaner för de områden där vi har kärnkraftverk och om dessa i sä fall är tillgängliga för allmänheten.

Ulla Tilländer har frägai kommunminislern om han ämnar la iniliaiiv för all   påskynda   uppräilandel   av   en   evakueringsplan   som   berör   bl. a.

Malmö-Lund-Landskrona och mellanliggande orter saml en effektiv infor-     Nr  130
mation  om  de åtgärder som   kommer all  vidtagas  i  händelse  av  en    Tisdagen den
katastrofsituation vid Barsebäck.                                       24 •ir)ri| 1979

Frågorna  har överiämnals lill  mig. Jag avser all besvara dem  i ell________

sammanhang. Om evakuerings-

Länsstyrelsen i del län där del finns kärnkraftverk ansvararenligi lag förall     beredskapen det finns en beredskapsplan för del fall en olycka med slora utsläpp av       ■ y (.;;.,„. radioaktivitet skulle inträffa. Strålskyddsinstiluiei bilräder länssiyrelserna    kraftverk med råd och anvisningar både vid uppräilandel av beredskapsplanerna och vid en evenluell olycka. Vid slrålskyddsinsliluiel finns en beredskapsnämnd moi alomolyckor med experter från olika täckområden. I händelse av en olycka kallas experter från nämnden till en förberedd koniaklcenlral vid strålskyddsinstiluiei  för alt slå i ständig förbindelse med den  berörda länsstyrelsen.

Omen kärnkraftsolycka skulle inträffa finns planerade beredskapsålgärder som automatiskt träder i kraft för an skydda allmänheien moi eveniuella utsläpp av radioaktivitet. Del är bl. a. fråga om information lill den berörda befolkningen, larm lill länsslyrelsen, polisen, brandförsvarel, kuslbevakning-en och slrålskyddsinsliluiel. Målningar av radioakliv slrålning i omgivningen siarlar omedelbart. Beredskapsåtgärderna övas regelbundet. Strålskydds-institutet och civilförsvarsstyrelsen ser f n. över beredskapsplanläggningen och kommer alt föreslå en rad ålgärder för alt göra beredskapen effektivare.

Det är naturiigtvis nödvändigt all beredskapen mot kärnkraftsolyckor är så bra som möjligl. De beredskapsplaner som upprättats bör därför liksom hittills ses över och prövas med jämna mellanrum. Som tidigare har anmälts lill riksdagen i den energipolitiska proposilionen, kommer regeringen därför all ge Slrålskyddsinsliluiel i uppdrag all se över och redovisa organisaiionen och resurserna när del gäller beredskapen moi olyckor i kärnkraftverk. Arbetet skall göras i samråd med berörda länsstyrelser. Översynen och redovisningen skall särskill behandla hur befolkningen skall informeras och hur en evakuering av den berörda befolkningen kan ske. Sirålskyddsinsiiiuiels uppdrag omfattar också inventering och redovisning av resurserna i vad gäller personal, utbildning och instrumentering.

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Jag vill tacka siaisrådel för svarel på min fråga.

All säkerheisfrågorna i vårl land numera behandlas pä ell långl mer
respekifulli säu än man gjorl lidigare är bra, och del är eu lecken på all
bedömningen av riskerna är en hell annan nu än för en ganska kort lid sedan.
Planeringen och planeringsresurserna har hillills inle varil lillräckliga.
Ulvidgade resurser måste slällas till länsstyrelsernas förfogande. Au så också
kommer an ske nar jag gon hopp om när jag läser följande passus i siaisrådeis
svar: "Slrålskyddsinsliluiel och civilförsvarssiyrelsen ser f n. över bered
skapsanläggningen och kommer au föreslå en rad ålgärder för au göra
beredskapen effekiivare."                                                                   1

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om evakueringsberedskapen vid kärnkraftverk

Au bedömningen av denna fråga numera svängl kan jag ge etl annat exempel på. I Malmö kommunfullmäktige ställde en centerledamoi en interpellation belräffiinde en utrymningsplan för Malmö i händelse av en olycka vid kärnkraftverket i Barsebäck. Denna gång fick interpellanlen ell posilivi svar av del socialdemokraliska kommunalrådet. Del var också en omsvängning, eftersom samma interpellation lidigare hade fått ett negativt svar.

Del visar också på en tillnyktring inför riskerna. Harrisburgsolyckan har verkat som en kusligl skrällande väckarklocka.

De gränser som hillills varil planeringsradien, ivå resp. lio kilomeier, är uppenbarligen lämligen godtyckligt valda.

Katasiroftillbudei i Harrisburg levandegjorde kunskap som vi redan hade eller åtminstone borde ha haft. Av tvä rapporter, som lämnades till energikommissionens expertgrupp för säkerhet och miljö, framgår del alt riskområdet är ända upp lill fem mil och au antalel dödsoffer hänger samman med hur snabbt man kan evakuera det område som berörs.

Barsebäcksverkei placerades så, man skulle knappasl göra det felet i dag, au det ger många slora städer, Malmö, Lund, Landskrona, Eslöv - för all inle lala om Köpenhamn - ell utsatt läge. Här kräver nu alltmer medvetna och om kärnkraftens risker alltmer initierade människor all konkrela, utarbetade planer görs upp och presenteras. Man kan inte negligera folkviljan i längden. Jag ulgår från all problemen med Barsebäcksverkels unika placering är väl kända. Della gör inie planeringen vid en sior kalasirof lällare. Också det är människor väl medvetna om. Här föreligger mänga frågetecken, som del finns anledning alt återkomma lill.

Det är vikiigi all en planering kommer lill stånd och att den blir känd för dem som berörs av den. I Skåne har vi i vinter upplevt katastrofsituationer genom flera snöstormar, vilket har lärt oss hur påfresiande den hårda verkligheien är för kaiasirofplaneringar.

Jag hoppas all det går all planera, men jag vill ändå fråga om jordbruksminislern iror att sådana effekliva planer för hundratusentals människor kan fungera i verkligheien. I alla fill behöver resurser slällas lill förfogande. Då tänker jag främst på problemen för dem som inle har bil, t. ex. åldringar och sjuka.

14

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr talman! Också jag ber all fa lacka herr statsrådet för svaret och instämmer i den posiliva bedömning som Ulla Tilländer har gjort. Jag skulle dock vilja ställa några frågor.

Den arbetsplan som vi här har fåll redovisad för oss ser jag som mera allmänt hållen. Min fråga är om del finns några klart utarbetade planer, som är väl kända för allmänheten. Där vill jag särskilt understryka orden välkända för allmänheien.

Jag läste nyss alt LRF i Halland hade inbjudit till en informationsträff om beredskapsålgärder i händelse av en olycka men alt förvirringen blivit alll siörreju mer man fatt vela om reaktorhaveriet. Referatet gav oss en känsla av

all de planer som det arbetats med inte varil realisliska, l. ex. all människorna skulle sliinga in sig i sina hus och slänga lill dörrar och fönster. Men husen är kanske inle så täta att del hjälper alt stänga, och om de ärdel, hur klarar man då syretillgången för människor och djur, när man skall stänga både ventiler och alll annal? Enligt veierinärullålande överlever inle djuren så värsl länge i ell väl lillslulel rum.

Det är hell klart att reaktorhaveriet utanför Harrisburg - och kanske även del som inträffade i Barsebäck - har aktualiserat behovet av noggrant utarbetade planer för hur man skall klara sådana här händelser. Det som hände i USA visade att vi i centern har haft räll när vi sagt all del inle finns några garantier för att ell reaklorhaveri inte kan inträffa. Verkligheten har visat an det som ansågs omöjligt dock kunde hända.

Strålningen efter haveriet utanför Harrisburg var enligt amerikanska vetenskapsmän så stark att den gåu igenom en betongvägg på en meters tjocklek. Speciellt utrustade helikoptrar uppmätte 0,33 millirem i luften över Harrisburg 25 km från kärnkraftverket. På marken vid Harrisburgs flygplats 3 km frän kraftverket uppmättes 12 millirem. Även vid kärnkraftverk i normal drift utsätts befolkningen rum omkring verket för radioaktiv slrålning. 1 dag är högsta lillåina gräns 0,05 rem per person och år.

Del går nu inle längre all inbilla någon all kärnkraftverk är ofarliga och lill 100 % "vaccinerade" moi olyckor. Därför måste vi ha en god beredskapsplan, som är realistisk och som människorna känner lill. Den skall ange för människorna i området hur de skall bära sig ål vid en olycka. Det skall finnas noggrant utarbetade uirymningsplaner, så an människorna vel vad de skall ta sig till. Dessa planer skall, som Jag sade, finnas i hem, på arbetsplatser, på samlingsplatser och pä övriga ställen där det kan vara befogal. Planerna skall också innebära att läkare och övrig sjukvårdspersonal har lämplig utbildning och tillräckligt med resurser.

Det kan också finnas anledning för regeringen all försöka fa lill stånd en medicinsk experigmpp på några personer som har speciella kunskaper och som kan rycka ut vid behov. Den här gruppen behöver inte bara ha Sverige som verksamhetsfält, ulan den kan vara t. ex. nordisk. Avser här slaisrådet att ta initiativ till en sådan grupp?

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om evakueringsberedskapen vid kärnkraftverk

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr talman! Jag vill erinra om au energipropositionen skrevs före Harrisburgsolyckan. Redan i propositionen aviserar regeringen sin avsikt alt ge slrålskyddsinsliluiel i uppdrag au redovisa organisalion och resurser för beredskap i händelse av olycka i kärnkraftverk.

Beredskapsplanerna mot kärnkraftsolyckor innehåller en detaljplanering för de åtgärder som kan vidias för befolkningen i området omkring kraftverket. Denna del av planeringen träder i kraft auiomatiskl vid ell larm.

Som svar på del Märla Fredrikson sade om allmänhetens kännedom om planerna vill Jag säga att planerna är offentliga för allmänheten. En informationsfolder har även spritts lill allmänheten, och annonser har

15

Nr 130                publicerats i dagspressen.

Tisdaeen den         När man informerarallmänhelen om dessa frågor måsie man-och del vill

24 'inri 1 1979     ■'' kraftigt understryka - göra en avvägning mellan å ena sidan behovet av att

_____________ lämna en så fullständig informalion som möjligt och å andra sidan risken att

Om evakuerings-       '''" oroar människor onödigt myckel.

beredskapen

,,(1 lärn-               MÄRTA FREDRIKSON (c):

kraftverk               " lalman! Del är bra all man inie vill oroa människor i onödan. Men

beredskapen mot kärnkraftsolyckor kan liknas vid ell psykologiskt försvar. Vi har inle den beredskap som vi borde ha när det gäller detla psykologiska försvar. Människorna behöver ha informalion. Det är svårt alt lämna denna informalion, men allmänheten måste la vela exakt vad den skall göra.

Jag sade att del förekommer strålning frän de kärnkraftverk som är i normal drift. De som arbetar i kraftverken utgör därför en riskgrupp. Varje ansiälldbärständiglpåsigens. k.dosimeiersom visar hursiark slrålning han eller hon är ulsall för. En annan ulsail grupp är de människor som bor pä ell visst avstånd runt omkring kärnkraftverken. Också de utsätts för radioakliv strålning. Borde inte även denna grupp ha lillgång till en dosimeier? Har herr statsrådet funderat över den saken?

Jag vill också fråga om statsrådet bevakar att de planer för evakuering som utarbetas verkligen blir tillräckligt realisliska och så väl kända all de kommer all göra avsedd nytta.

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr talman! Enligl lagen om skyddsåtgärder vid olyckor i alomanläggningar är del länssiyrelsens ansvar all vidla lämpliga ålgärder för att minska konsekvenserna av en evenluell reaktorolycka. Vad beträffar Barsebäcksverket finns det en beredskapsplan utarbetad av länsslyrelsen i Malmöhus län, men den planen är alltså inte pä långa vägar tillräcklig.

Beiräffande del siaisrådel sade om all man inle i onödan skall oroa människor vill jag påpeka att den otrygghet man rent objektivt har anledning att känna försvinner inle och bör inle försvinna genom allmänna välvilliga försäkringar, vilka hillills gåu ut på all betona kärnkraftens säkerhet. Barsebäck 1, som Märla Fredrikson nämnde, lämnade för kort lid sedan en bidrag som eftertryckligt demonstrerade teknikens brister, nämligen dä en stor generator gick varm. smälte ner och slungade vrakdelar på flera ton moi de tjocka betongväggarna, som dess bältre höll den här gången. All något sådanl sker irols de årliga avslängningarna för översyn är anmärkningsvärt Del är sannerligen inle bara Harrisburg som ger anledning lill eftertanke och begrundan. Oron är inte känslomässigt ulan sakligt grundad.

Utrymningsplaner måste lill. Men man kan ändå fråga sig om inle uirymningsplaner för en befolkning som uppgår lill näsian en miljon egenlligen är orimliga. Men Harrisburg har visal att uirymningsplaner är nödvändiga. Paradoxen all del orimliga är nödvändigt visar påtagligt att del är kärnkraften som är orimlig.

16

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Ulla Tilländer nämner generalorhaveriel vid Barsebäck 1. Sådana generatorer finns vid en rad andra anläggningar, dvs. även sädana anläggningar som inle är kärnkraflsanläggningar.

När del gäller säkerheten vid kärnkraftverken och sannolikheten för en kärnkraftsolycka har myckel omfaUande ulredningar gjorls både i Sverige och ulomlands. En stor del av de ulredningar energikommissionen gjorde om säkerhels- och miljöfrågor behandlade jusl sannolikheten för olyckor. Kärnkraftinspektionens främsta uppgift är att se till att säkerheten vid kärnkraftverken är lillfredsställande, och inspektionen hargjort omfattande utredningar av frågan. Regeringen har redan lidigare varil observani pä säkerhetsfrågorna och har därför i den energipolitiska propositionen föreslagit alt särskilda medel skall anslås till kärnkraftinspeklionen för alt den skall kunna föreslå konkreta åtgärder jusl för all öka säkerheten vid kärnkraftverken.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

0/71 evakueringsberedskapen vid kärnkraftverk

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Experterna har hillills vägrat all la bl. a. energikommissionens varningar på allvar. Så när del gäller den statistik över riskerna som statsrådet hänvisar till har man en känsla av alt den betraktats mer som en teoretisk lek med statistiska sannolikheter än som allvar.

I beiänkandei Energi, hälsa och miljö, som avlämnades 1977 av statens energi- och miljökommitté, skrev man så här om slora olyckor vid kärnkraftverk:

"Mänga lusen dödsfall kan dock krävas om en reaklorolycka med slora utsläpp skulle inträffa under värsta tänkbara omständigheter, nämligen om reaktorn ligger nära en stor stad och väder och vind vid olyckstillfället är sådana all utsläppet driver längs marken inom staden."

MÄRTA FREDRIKSON (c):

Herr talman! Statsrådet nämde säkerheten för människorna som arbetar vid kraftverken, men det gäller också säkerheten för människorna utanför kraftverken. Oron bland dessa människor kan inle stillas på annat säll än att man sakligt lar upp frågan och ser lill all människorna, så långl de själva förslår och förmår, vet hur de skall bete sig när del händer någonting - om det händer någoniing.

Jag frågade om del fanns en utrymningsplan för människor och djur. För bådadera behöver del finnas en sä effekliv plan att den går all använda.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Jag vill bara tillägga all regeringen inom kort kommerati falla beslul om den kommission som mot bakgmnd av bl. a. Harrisburgsolyckan skall se över den svenska reakiorsäkerheien. Kommissionen skall också undersöka om del finns anledning au ändra de hittillsvarande bedömningarna av säkerheten och olycksriskerna vid kärnkraftverk.

Överläggningen var härmed slutad. 2 Riksdagens protokoll 1978/79:130-132

17

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om rätten att använda snöskoter i fjällområden

§ 7 Om rätten att använda snöskoter i fjällområden

Jordbruksminislern ERIC ENLUND erhöll ordel för att i etl sammanhang besvara dels Rune Torwalds (c), dels Georg Anderssons (s) den 6 april anmälda frågor, 1978/79:484 resp. 486, och anförde:

Herr lalman! Rune Torwald har frågat, vilka åtgärder jag överväger för all ge den bofasta befolkningen i fiällområdena bälire möjligheler all ulnyllja snöskolraroch därmed också ge lurislerna lillgång till en effekliv räddningstjänst.

Georg Andersson har frågat om jag är beredd all överväga en ändring av gällande lerrängkörningslag för alt underlätta en rekrytering av personal bland ortsbefolkningen lill fiällräddningsverksamheien.

Jag lar upp de båda frågorna i elt sammanhang.

Genom terrängkörningsförordnlngen den 15 juni 1978 avgränsades de fiällomräden inom vilka lerrängkörning är förbjuden också vinterlid. Nyllo-trafik av olika slag avses inle bli berörd av förbudel. 1 förordningen undanlas bl. a. användning av sköler i irängande fall, l. ex. fiällräddning. Med slöd av förordningen har länssiyrelserna i fiällänen meddelal ylleriigare undanlag. Pä grund härav får fiällräddare. ulan hinder av förbudel, köra inte bara vid ulryckning ulan också för rekognosering och inspeklion. Ortsbefolkningen i Ammarnäs och Överumans dalgång och ortsbefolkning med jakl- eller fisketillstånd får också köra inom förbudsområde i viss omfatining. Generella undanlag för annan ortsbefolknings fritidskörning har däremoi inle lämnals.

Jag har förslåelse för frågeställarnas oro för fiällräddningen. Del är angeläget all fiällräddarna känner lill snöförhållanden, isar, raviner och annat som ortsbefolkningen i dag har kännedom om.

Omsorg om fiällräddningens behov skall emellerlid inle behöva leda till an lerrängkörningslagens syfte blir förfelal. Flera människor än lidigare är i dag, säviii jag förslår, beredda att med skoter göra en insats i katastrofsituationer. Det armin förhoppning all fiällräddningen också i fortsäuningen kommer all ha lillgång lill lokalvana personer ur fiällbefolkningen.

1 inledningsskedet av lillämpningen av den nya lerrängkörningslagen kan svärigheler uppkomma. Del måsie emellertid enligt min mening vara möjligl alt på grundval av de erfarenheter som görs komma fram lill en tillämpning som innebär en rimlig avvägning mellan de olika iniressen som här slår emol varandra. En lagändring förefaller mig inle nödvändig för all få en sådan avvägning. Regeringen kommerall uppmärksaml följa hurskolerregleringen påverkar förhållandena i fiällvärlden i olika hänseenden.

RUNE TORWALD (c):

Herr lalman! Tack för svarel och för all del akuta problem som föranledde frågan lösles på ell så föredömligt snabbi sätt!

Redan när den s. k. lerrängkörningslagen antogs 1975 ullalade jag och många med mig slarka erinringar moi den lagsliflningsleknik som lilläm-pades och som innebar alt riksdagen i princip införde etl totalförbud, vilket

man sedan överiäl ål regeringen all i väseniliga delar upphäva med en     Nr 130 förordning som   inle ens  delgivils  riksdagen.   När förordningen  sedan     Tisdagen den presenlerades i början av 1976 visade del sig all den var så ofullständig, alt     24 anril 1979

man tvingades uppdra ål nalurvårdsverkel all ularbela komplellerande    _____

anvisningar, föratl inte konsekvenserna för försl och främst fiällområdenas    q rätten att fasia befolkning skulle bli hell orimliga. Del ledde så småningom lill all    afjända snöskoter nalurvårdsverkel   i  en  promemoria,  nr 772  år   1976,  uifärdade en  del    /fjällområden anvisningar. Jag vill bara referera lill vad som slår på s. 6 i dessa anvisningar.

Där sägs all länsstyrelserna borde kunna utfärda generella dispenser för parkering av motorfordon i samband med idrotlstävlingar, friidrotts- och nöjesarrangemang och liknande.

Vad har della resulleral i? Jag har ben riksdagens upplysningsljänst att undersöka vad som har hänt under de tre år, dvs. åren 1976-1978, som lagen har varil i kraft. Jag har fåll reda på all i Göteborgs och Bohuslän har en enda generell dispens utfärdals; den gällde vägverket. Alliså har icke en enda idrollsorganisalion sökl dispens för alt ordna sina parkeringsproblem. Det har utfärdats åtta icke generella dispenser.

1 Jämtlands län har man ulfärdal fyra generella dispenser. Huruvida någon av dem gäller för idroitsarrangemang vågar jag inte säga. Tio icke generella dispenser har ulfärdals där.

Jag kunde räkna upp fier län, l. ex. Malmöhus och Slockholmslän, men jag avstår. Jag menar bara att detta belyser att lagen är en nullitet för den stora allmänheien. Den respekleras icke, den eflerievs icke. Vi har stiftat en lag som folk varken känner lill eller bryr sig om. Dess värre har den haft effekt för en grupp, nämligen för fiähborna. Del har lell lill del problem som nu har uppstått.

Det är märkligt att det går bra för en turist som vill åka upp och fiska att an vända sig av helikopter eller flyg, men ortsbefolkningen får inte ulan vidare använda sig av sina snöskotrar.

Del heter i svarel: "Ortsbefolkningen i Ammarnäs och Överumans dalgång och ortsbefolkning med jakl- eller fiskeiillstånd får också köra inom förbudsområde i viss omfattning." Detla är enligl min mening att sila mygg och svälja kameler.

Herr lalman! Min kritik beiräffande lerrängkörningslagen riktar sig inle moi den nuvarande jordbruksminislern, eftersom det inle var han som sliflade lagen - del var Svanle Lundkvisl. Men om jag inle missminner mig var Eric Enlund ledamol av del jordbruksulskotl som ställde sig bakom lagen. Är del inte hög tid all se över lagen efter denna redovisning?

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Också jag vill lacka för svaret. Jag är däremoi inle nöjd med dess innehåll.

Det heter i svaret: "Flera människor än lidigare är i dag, såviii jag förstår,
beredda alt med skoter göra en insats i katastrofsituationer. Det är min
förhoppning all fiällräddningen också i fortsättningen kommerati ha tillgäng  19

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om rätten att använda snöskoter i fjällområden

till lokalvana personer ur fiällbefolkningen."

Della sägs samiidigl som del pågår strejk mot fiällräddningen i Slorumans och Wilhelminas bevakningsområden. Där är del bara polis och lullpersonal som är beredd all rycka ut vid en olycka. Det är en myckel begränsad personal. Inom Slorumans område tror jag del är ca lio personer, och de kan inte alla rycka ul samtidigl; de har andra uppgifter också.

Del gäller stora geografiska områden. Här i Syd- och Mellansverige har man alltid svårt all föreställa sig hur slora de är. Del är fråga om län. med syd-och mellansvenska mått mätt.

Vad händer vid en stor olycka? Vi slår dä i en myckel allvariig situation. Det ärell helt otillfredsställande förhållande. Del akuta problemet är inte löst i och med de åtgärder som har vidlagils. De accepteras inle av ortsbefolkningen.

"Del är angelägel alt fiällräddarna känner lill snöförhållanden, isar. raviner och annal som ortsbefolkningen i dag har kännedom om", säger jordbruksminislern i svarel. Det är riktigt. Men det ärju den erfarenheien man nu inle lar lill vara.Del är den erfarenheien man avhänder sig genoiii en restriktiv lagstiftning mot ortsbefolkningen.

Dessulom är jag rädd för alt den här restriktiva lagstiftningen när det gäller ortsbefolkningens möjligheler all köra snöskoter i fiällområdena skapar molsällningar mellan olika grupper. En grupp - samerna - kan på grund av sin yrkesulijvning köra ganska fritt, medan den övriga ortsbefolkningen inle har samma rätt. Del skapar allvarliga motsättningar, är jag rädd.

Jordbruksminislern säger all omsorgen om fiällräddningens behov emellerlid inle skall behöva leda lill att lerrängskörningslagens syfte blir förfelat. Nej, men omsorgen om fiällräddningens behov mäsle vara så stort all man ser överlagen om det visar sig all de behoven inte kan tillgodoses med nuvarande lerrängkörningslag. Jag hade förhoppningen alt jordbruksminislern skulle vara beredd alt göra del.

20

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Jag kan inle dela Rune Torwalds uppfattning all terrängkörningslagen skulle vara en nullitet, och den åsikten tror jag all Jag redovisade ganska klart redan när Jordbruksuiskollel behandlade proposilionen och även den moiion som Rune Torwald då hade väckt.

Gällande lerrängkörningslag bygger på tanken alt känsliga fiällomräden under hela årel skall skyddas mot lerrängkörning. sä all negaliva verkningar, främsl på djurlivet, undviks. Renkalvningslanden finns i stor ulsiräckning inom dessa förbudsområden. Också frän friluftslivels synpunkt är del av väsenllig beiydelse all våra vildmarksområden kan undanhållas de olägen-heier som följer av en stark skolerirafik.

1 fiällräddningen ingår 100 poliser och drygt 600 andra fiällvana personer. Alt den gör mycket värdefulla insatser för fiällsäkerhelen vill jag gärna understryka mycket kraftigt. Rekryteringen lill fiällräddningen är därför myckel viktig, och den borde underlälias. synes del mig, av möjlighelen lill fri färdsel, som fiällräddarna faktiskt har. Klart är också att fjällkännedomen-

kanske överförd hos ortsbefolkningen från den ena generationen lill den     Nr 130 andra - är väsentlig för fiällräddningen. Den bör därför på olika säll bevaras.     Tisdagen den Nyliotrafiken, t. ex. för fiällräddning, skogsbruk och renskölsel, skall ju få     24 april 1979

fortgå. Verkan av individuella dispenser är också betydelsefull i samman-     _

hangei. Qni rätten att

använda snöskoter

RUNE TORWALD (c): i fjällområden

Herr lalman! Låt mig först klariägga att lerrängkörningslagen gäller över hela landei, allisä inle uteslutande i fiällområdena. Det är della som gör den sä olämplig.

Jag skall bara för all understryka förhållandel referera vad två länsstyrelser har sagt. Länsstyrelsen i Malmöhus län skriver under p. 7 i den undersökning Jag har låtit göra:

"Med hänsyn lill antalet ärenden finns anledning förmoda all lerrängkörningslagens bestämmelser är relativt okända. I samband med ridtävlingar, auktioner m. m. borde ansökningar ha behandlals."

Delta har alltså inte skett.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län säger: "De ansökningar som
inkommit synes ha tillkommit på grund av att sökanden av en tillfällighet fått
kännedom om terrängirafiklagsliftningen. Hela regleringen av lerränglrafi-
ken framstår som komplicerad och svåröverskådlig. Härtill bidrar bl. a. att
regler meddelas dels i en lag, dels i en kungörelse, dels i form av föreskrifter(se
65 i) TTK), dels i någol som naturvårdsverket benämner "anvisningar".
Konstruktionen all dispens frän förbudet i 1 § terrängkörningslagen medde
las genom lokal trafikföreskrift uppleves av många som svårbegriplig.    

Anvisningarnas status är oklar."

Under p. 7 säger man:

"Den ringa mängden dispensansökningar lyder på att lagstiftningen ej är allmänt känd och således inte efterievs i nämnvärd omfattning."

Herr talman! Anser jordbruksminislern inle all del finns skäl all överse en lagstiftning som inle alls fungerar på det säll som den var tänkt?

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Jag vill försl betona attjag naluriiglvis är angelägen om att skoierlrafiken regleras, så all en ohämmad turism i den känsliga fiällvärlden inte stör naturen. Vad Jag ömmar för i del här sammanhanget är ortsbefolkningen och dess möjligheter alt vistas i sin egen hembygd.

Ortsbefolkningen i de här myckel glest befolkade områdena är ju fiällbefolkningen. Den känner fiällen och kan visa den omsorg om naturen som är erforderiig. Vi är starkt beroende av denna ortsbefolkning för fiällräddningen. När lurislerna kommer och ovana ger sig ut kan Ju svära olyckor inträffa, och då är del väldigt värdefullt att vi har en tränad ortsbefolkning som kan rycka in och undsätta.

Jordbruksminislern kommenlerar inle förhållandel all olika tillämpningar
av en sådan här bestämmelse gäller för olika delar av ortsbefolkningen. I
praktiken harju samerna fri rätt att köra med skoter, medan andra inte har 21

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om rätten att använda snöskoter i fjällområden

det. Och jag är som boende i ell dessa län med slort fiällområde oroad för en sådan här skärpning av molsällningarna mellan olika grupper inom ortsbefolkningen.

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! De olika uppfaUningar om effeklerna av lerrängkörningslagen som redovisas f n. gäller i första hand effeklerna för fiällänen. Jag lycker därför inle att de exempel som Rune Torwald fört fram är särskill relevanla för debalien.

Vidare tycks Rune Torwald inte ha uppmärksammat all del skedde en översyn av lillämpningsföreskrifterna till lerrängkörningslagen år 1978.

När del gäller fiällräddningen är det uppenbart all ortsbefolkningens kännedom om terrängen är utomordentligt värdefull och all den bör lillvaralas. Moi nackdelen av en evenluelll försämrad lokalkännedom kan dock slällas en viss fördel också för fiällräddningstjänslen av skolerförbudel. Olyckslillbuden i de fall då del blir fel på skotern exempelvis synes rimligen komma au bli färre också bland ortsbefolkningen.

Jag vill ytterligare understryka alf del är min övertygelse all man inom ramen av den nu gällande lerrängkörningslagen genom en översyn av tillämpningsföreskrifterna, när man får erfarenhet av lagens tillämpning, skall kunna komma lill rätta med motsättningarna.

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Jag skall inle förlänga debatten myckel. Låt mig bara konstalera all erfarenhelerna inle har lell till någon översyn på de punkier som jag refereral lill beiräffande dispenser för lävlingsarrangemang och liknande.

1 övrigl delar Jag Georg Anderssons uppfaUning all del naluriiglvis är allra värsl för ortsbefolkningen. Fjällbefolkningen har genom terrängkörningslagen satts under förmyndare i en omfallning som i övriga Sverige bara gäller för dem som råkar bo i etl naturreservat. Del ärbrimligl att man i så stora delar av landei i princip blir t. o. m. hårdare reglerad än de som bor inom ell naturreservat, och därför hävdar jag med bestämdhet all del behövs en översyn för att ge ortsbefolkningen större möjligheter att röra sig fritt i sin egen hemtrakt.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! Jordbruksminislern sägeratt han har förhoppningomall man skall komma lill rälla med problemen och all fiällräddningens behov skall kunna lillgodoses. Men vilka ålgärder avser då jordbruksminislern att vidla föratl lösa den konfiikl som nu råder i slora delar av fiällvärlden jusl på della område?

22

Jordbruksminislern ERIC ENLUND:

Herr lalman! Man kan givelvis ha olika meningar om hur slarkl skyddei bör vara mot skoierlrafiken. För egen del vill'jag framhålla all anialet skotrar

fördubblats på fyra år- från kanske 30 000 i april 1975 till ca 60 000 i dag. Även om skolerkörning är tillåten över slora områden och längs mänga leder är trycket mot känsliga fiällomräden slarkl från skoierägare, såväl bland fiällborna som bland övrig befolkning. Fritidskörning utan samband med annan aktivitet bör därför tillålas generellt för viss ortsbefolkning försl om en sådan körning anses lämplig på grundval av lagens tillämpning under någon tid.

Därmed harjag. herr lalman, svaral på Georg Anderssons senasle fråga. Vi bör försl se hur nu gällande lag kommer alt verka och därefter bedöma om ändringar är mouverade.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om ålgärder för all minska antalet falska larm till polisen

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om åtgärder för att minska antalet falska larm till polisen

Justitieministern SVEN ROMANUS erhöll ordel för all besvara Manin Segersledis (s) den 5 april anmälda fråga, 1978/79:481, och anförde:

Herr lalman! Martin Segersiedi har frägai mig vad som hillills gjorts med anledning av riksdagens begäran om en översyn av möjligheterna att minska antalet falska larm lill polisen och när den begärda översynen kan komma lill slånd.

Polisutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1979:6) Polisen tagit upp frågan om falska larm. Utredningen har pekat på de slora koslnader som uppstår när polisen tvingas göra utryckningar på grund av sådana larm samt pä behovet av att ställa upp skärpta krav på anläggningarnas funktionsduglighet, på periodvis återkommande översyn och på en genomgång av de instruktioner som f n. gäller för personalen. Uiredningen förordar att innehavaren av ett objekt som har anslutits till en larmslation åläggs alt betala avgift enligl en taxa som i princip kan länkas bygga bl. a. på antalet onödiga polisuiryckningar lill objektet i fråga. Beiänkandei är nu föremål för remissbehandling.

Mot bakgrund bl. a. av det riksdagsbeslut som Martin Segersiedi nämner i sin fråga och polisutredningens förslag pågår f. n. inom industrideparlemen-tel, i samråd med Justiliedeparlemenlel, arbele på direktiv för en särskild utredare, som skall se över behovet av offentlig provning och kontroll av anordningar för teknisk övervakning. En första etapp i arbeiei avses bli alt undersöka och redovisa vilka omedelbara ålgärder som kan vidias för an minska antalet falska larm till polisen.

Jag beräknar all frågan om bemyndigande all lillkalla en sådan särskild uiredare skall kunna anmälas för regeringen inom kort.

MARTIN SEGERSTEDT (s):

Herr lalman! Jag lackar juslilieminislern för svarel på min fråga. Riksdagen beslutade den 8 november 1978 alt hos regeringen begära en översyn av möjligheterna all minska del stora antalet falska larm lill polisen.

23

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om ökade resurser till den av arbetarskyddsstyrelsen utsedda s. k. centrala bedömningsnämnden

Sedan dess har del nu gåu snart sex månader. Vi har fatt ny statislik som visar alt problemet kvarstår och blir allt större. Det är anledningen lill all jag ställt min fråga.

Av justitieministerns svar framgår all denna översyn nu skall komma lill stånd, och jag noterar det med tillfredsställelse. Det är dock ytterst angelägel alt denna översyn sker med skyndsamhet, så att åtgärder kan sällas in ulan onödigt dröjsmål. Som vi alla vet är arbetssituationen för polisen utomordentligt pressad. Dessa ständiga utryckningar på falska larm upplevs av personalen som meningslöst slöseri med myckel knappa resurser.

Jag vill vidare uttala en förhoppning om all ulredaren lar direkliv som möjliggör en verkligt allsidig prövning av frågan, såväl av de tekniska faktorerna, som justitieministern nämner i svaret, som av de övriga faktorer som påverkar antalel larm.

Riksdagsbeslutet omfattar olika åtgärder som kan komma i fråga, bl, a, en översyn av de instruktioner som gäller för handhavandet av larmsystemen och en förutsäliningslös prövning av möjlighelerna all avgiflsbelägga utryckningarna.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Jag vill gärna förklara alt i de direktiv som kommer au lämnas till ulredaren kommer givetvis en hänvisning att göras lill riksdagsulskotlel beiräffande de punkier som del är särskill angeläget att utreda.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 9 Om ökade resurser till den av arbetarskyddsstyrelsen utsedda s. k. centrala bedömningsnäninden

24

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för alt besvara Åke Greens (s) den 22 mars anmälda fråga, 1978/79:448, till socialministern, och anförde:

Herr lalman! Åke Green har frågat socialministern vilka åtgärder han är beredd att vidtaga föratt cenirala bedömningsnämnden fördammlunga skall få de resurser som erfordras för att nämnden snabbare skall kunna utföra sill uppdrag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat all det är Jag som skall svara pä frågan.

Jag har naluriiglvis samma uppfattning som Åke Green i fråga om vikten av all så snabbt som möjligt ge besked till dem som genomgått lungrönl-genkontroll. Jag delar dessutom Åke Greens bedömning att handläggningsliderna vid centrala bedömningsnämnden är för länga.

Problemet har emellertid också uppmärksammats av arbeiarskyddsstyrelsen som lillsaite en arbetsgrupp för au överväga vilka åtgärder man behöver vidtaga för all del skall finnas erforderliga resurser för ell genomförande av kontrollen. I arbeisgruppen ingick bl. a. represenlanler för socialstyrelsen.

SAF, LO och Landstingsförbundet. Arbetsgruppens rapport innehåller bl. a. förslag om all bedömningen av röntgenbilder inom silikoskonlrollen skall utföras inom länssjukvården saml all en regional bedömningsnämnd för dammlunga skall inrättas inom varje sjukvårdsregion. Förslagen gäller snarast frågor om organisalion och funktion inom den offenlliga hälso- och sjukvården.

Styrelsen hemställde därför att rapporten skulle överlämnas till utredningen rörande företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten för beaktande. Della har också skell.

När del gäller all på kortare sikt åsladkomma förbättringar av nämndens kapacitet harjag inhämtat all del inom nämnden och arbetarskyddsstyrelsen övervägs förslag med della syfte.

, Mot den här bakgrunden anser jag alt del f n. inle krävs några ylleriigare initiativ från regeringens sida. Regeringen kommer naturligtvis ändå all följa frågan med stor uppmärksamhel.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om ökade resurser lill den av arbeiarskyddsstyrelsen utsedda s. k. centrala bedömningsnämnden

ÅKE GREEN (s):

Herr lalman! Jag ber all la lacka statsrådet för svarel. Del är trevligt all kunna konstatera all vi den här gängen är hell överens - del var vi inle förra gängen Jag ställde en fråga lill Rolf Wirtén - och del vore förvånansvärt annars. Den nuvarande situationen i fråga om centrala bedömningsnämndens sätt att arbeia är, såviit jag kan förslå, helt enkelt en medicinsk skandal.

Nu får Ju människor, som genom riktade hälsokontroller fall vetskap om all en lungskada evenluelll kan föreligga, gå och vänta ett hell år pä att fa eu definitivt besked. Var och en kan förslå alt del mäsle innebära en kolossal psykisk press på dem som drabbas. Del är bara alt hoppas att uiredningen rörande företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten raskar pä med sitt arbele,så all den här frågan kan lösas på läng sikt. I dagar del så att den expertis som man utnyttjar inom nämnden har delta arbete som en bisyssla. Det är, lyckerjag, långtifrån tillfredsställande.

Statsrådet säger också i sitt svar au man pä kort sikt kan komma till rätta med problemet genom all man inom nämnden och arbeiarskyddsstyrelsen överväger förslag som organisatoriskt och resursmässigi kan påskynda hela gången av denna verksamhei. Jag är lacksam förden sista meningen i svaret, där statsrådet säger att regeringen naturligtvis kommer all följa frågan med stor uppmärksamhel. Frågan är av så stor vikt all den förtjänar delta.

Överläggningen var härmed slutad.

25

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om uttaget av vis.sa fridagar vid arbetsmarknadsutbildning

§ 10 Om uttaget av vissa fridagar vid arbetsmarknadsutbildning

Arbeismarknadsminisiern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för alt besvara Oswald Söderqvisls (vpk) den 5 april anmälda fråga, 1978/79:480, och anförde:

Herr lalman! Oswald Söderqvisl har frågat mig vilka skäl som ligger bakom de nya bestämmelserna om AMU-elevernas s, k. ea-dagar, ledighetsdagar för enskild angelägenhel, och om jag är villig all ompröva dessa.

Så sent som för en månad sedan besvarade jag i denna kammare en liknande fråga av Nils Berndlson, Jagslår fiisi vid den uppfaUning som jag dä gav ullryck for, nämligen all man så långl som möjligl skall försöka la till slånd jämställdhet mellan de villkor som gäller vid förvärvsarbele och AMU-ulbildningens villkor, AMS, som har utfärdat ifrågavarande föreskrifter, har sökl anpassa reglerna härefter.

Jag vill slutligen liksom i del lidigare svaret erinra om all 1978 års semesterkommillé bl. a. har fäll i uppdrag all undersöka om del är möjligl alt lösa frågan om intjänande av semesterlön vid arbetsmarknadsutbildning. Innan kommittén har kommil med sina förslag är Jag inie beredd alt vidla några ålgärder på della område.

26

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! På Oswald Söderqvisls vägnar berjag all fa lacka arbetsmarknadsministern för svaret.

Med anledning av detla svar och del posiliva besked som gavs redan för en månad sedan mäsle jag beklaga all del i prakliken inle lycks vara samma posiliva insiällning då del gäller all bereda eleverna ledighet som jag vill -och tycker mig kunna - utläsa ur arbetsmarknadsministerns svar.

Efter det anden här frågan var uppe lill diskussion för en månad sedan, då svar lämnades lill Nils Berndlson, har del som bekant förekommit strejker och protester emol de nya bestämmelserna vid AMU-centra över hela landei. Jag iror det är väsentligt all i della sammanhang peka på au orsaken till del missnöje som finns är alt del har blivit nya besiämmelser, eller i varie fall en ny praxis i fråga om lillämpningen av dessa regler för ledighet för AMU-elever. Det är alltså bakgrunden lill della missnöje. Ea-dagarna får numera inle las ul under utbildningstid ulan särskilda skäl, exempelvis dödsfall i familjen ellerannan händelseav vikt,som del heter. Del hariyvärri prakliken visal sig all när en elev, i. ex. invandrare eller.småbarnsförälder, behöver besöka en myndighel i någon angelägenhel, som barnavårdscentral eller liknande, sä är del förenat med svårigheter all erhålla ledighet.

Då måste naluriiglvis eleverna, och även jag, fråga sig varför denna försämring har skell. Har arbeismarknadsminisiern någon uppfaUning om anledningen att del har blivit så? Jag anser, med utgångspunkt i de uppgifter jag har kunnal inhämta, alt del är ostridigt att del har skelt en sådan försämring.

Om arbeismarknadsminisiern är överens med mig på den punklen kanske

Jag också kan få svar pä en fråga, som jag vill formulera sä här: Är arbetsmarknadsministern beredd att för vederbörande myndigheter söka klargöra att man skall ha en mycket generös tolkning, vilket egenlligen sammanfaller med vad arbeismarknadsminisiern har sagi här i sill svar?

Under deiia anförande överlog iredje vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Arbeismarknadsminisiern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag diskuierade denna fråga ingående för en månad sedan, och vad Jag sade då harjag ingen anledning alt ändra på. Jag angav en klar inrikining för del forisatta utredningsarbetet, och det skall nu fa löpa vidare i den kommitté som har fatt uppdraget.

När del gäller det Tore Claeson säger om AMU-eJevernas reaktioner, så Iror jag alt Tore Claeson väl vel all de nya bestämmelserna var planerade redan närdebalten fördes här i kammaren föregående gäng. Det var fastslälll i en skrivelse som inlämnades dagen innan Nils Berndtson och Jag förde debatten. Del är ju inle sä märkligt all man har fullföljt vad man där sade.

När Tore Claeson pastarätt del har skell försämringar sä menar Jag au han har fel. Man har fakliskl från AMS sida i de instruktioner som är givna försökt anpassa sig lill arbetslivets villkor i stort och möjliggöra för eleverna an bälire utnyttja ledigheisdagarna för enskilda angelägenheter till rekreation.

Vad beträffar del som Tore Claeson log upp senasl, om svårigheter all fä ledigt vid speciella tillfällen då del är motiverat alt begära tjänstledighet för enskilda angelägenheter, så har AMS efter den förra debatten häri kammaren vidgal möjlighelerna allgepermission. Jag Iror all man härhariagiietlsleg i räll rikining, och i den riktning som Tore Claeson efterlyser.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om uttaget av vissa fridagar vid arbetsmarknadsutbildning

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag vill då uttrycka den förhoppningen, i anslutning till det som Rolf Wirtén senast sade, au man nu verkligen i prakliken blir litet generösare i tillämpningen av ledighet för dessa ea-dagar.

Så senl som under samma vecka som den här frågan lämnades av Oswald Söderqvisl kom del lill ledamöter i vår riksdagsgrupp från åtminstone två olika AMU-centra påpekanden, som visade att det var förenat med beiydande svårigheter för AMU-eleverna all erhålla sin ledighet. Men jag är rätt tillfredsställd och nöjd med svarel, och jag hoppas all della besked nu tränger ut till .samtliga AMU-centra och all vi fåren förbättring lill stånd. Jag lackar än en gång för beskedel.

Överläggningen var härmed slulad.

27

Nr 130 § 11 Om vidgad rätt till föräldrapenning

Tisdagen den 24 april 1979

Socialministern GABRIEL ROMANUS erhöll ordel för att besvara Svea

_____________    Wiklunds (c) den 5 april anmälda fråga, 1978/79:478, och anförde:

Om vidvad rätt       " ''"''''"'  Wiklund har frågat mig om del är en riklig lolkning av

;/// löräldranennine    bestämmelserna i lagen om allmän försäkring all förälder, vars barn deltar i kyrkans förskola, inte skall få föräldrapenning vid besök i förskolan.

Enligl nuvarande bestämmelser har varje förälder rätt till föräldrapenning

•   under en dag - alternativt två halva dagar - för besök i förskoleverksamhet

inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Denna räll lill ersättning

och ledighet har föräldrarna inom ramen för rätten lill föräldrapenning för

lillfällig vård av barn.

Regeringen har i proposilion 1978/79:168 om föräldraulbildning och förbällringar av föräldraförsäkringen bl. a. föreslagil all rällen lill ekonomisk erällning vid besök i förskoleverksamheten i framliden skall lillgodoses inom ramen för rätten lill särskild föräldrapenning.

Föräldrarna föreslås la frihet all själva avgöra hur många av dessa ersättningsdagar de vill använda för besök i samhällets förskoleverksamhet. Ersällningsdagarna kan också användas för all tillsammans med barnen della exempelvis i kyrkans förskola.

Den bestämmelse i lagen om allmän försäkring som Svea Wiklund pekar pä kommer således alt försvinna, om riksdagen bifaller regeringens förslag. Enbart när del gäller varseltidens längd och periodberäkningen kommer vissa särregler att finnas kvar i lagen om rätt lill ledighet för värd av barn m. m.,för deltagande i föräldrautbildning och för besök i förskoleverksamfiel inom samhällets barnomsorg, en skillnad som torde ha begränsad praktisk betydelse.

SVEA WIKLUND (c):

Herr talman! Jag ber alt fa lacka statsrådet för svaret, som jag uppfattar som myckel positivt. Jag beklagar all jag inle har iakttagit vad regeringen föreslagit i den proposilion som socialminisiern hänvisar lill, men med lanke på den mängd av proposiiioner som riksdagen presenterats är det kanske förklarligt au denna förbigått mig, om det inte är så alt propositionen lagts fram sedan frågan ställdes.

I lagen om allmän försäkring 4 kap. 8 ij punkten 4 sägs det klart ut alt förälder har räll lill föräldrapenning vid besök under en dag i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Della har varil föremål fören myckenhet av diskussion och härklyverier. Vadskall betraktas som samhällets barnomsorg? Det jag berört i min fråga gäller kyrkans förskola, och också kyrkan är ju än så länge samhällets. Då borde det vara så -och jag är glad för all del kommer all bli en ändring härvidlag - all föräldrar som anser au de vill ha sina barn i kyrkans förskola skall ha samma förmån som andra föräldrar.

Vad som föranlett mig all ställa den här frågan är ett konkret exempel från
28                     verkligheten, där en förälder till ell barn som är klent och som börjat i den

vanliga förskolan av barnpsykiaier uppmanals all med lanke på barnels hälsa fiylla över barnel lill kyrkans förskola. Barngrupperna där var så mycket mindre, och man räknade med att det skulle bli lugnare för barnet. Den här föräldern fick inle samma förmåner som andra föräldrar när hon vände sig lill försäkringskassan, och det är att beklaga.

Jag känner väl lill vad som sägs i det här avseendet i lagen om allmän försäkring, och jag är myckel glad över alt den bestämmelse Jag pekal på nu är på väg all försvinna, för jag är övertygad om all della kommer all bli riksdagens beslul.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Om planerad användning av hetvatten från kärn-krajiverk

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 12 Om planerad användning av hetvatten från kärnkraftverk

Slaisrådet CARL THAM erhöll ordet för att besvara Oswald Söderqvisls (vpk) den 5 april anmälda fråga, 1978/79:479, och anförde:

Herr talman! Jag vill först be herr lalmannen och frågeställaren om ursäkt för all jag missade den lidigare utsatta liden för besvarandet av denna ftåga.

Oswald Söderqvisl har frågat mig om investeringar kommer all göras eller forlsalla undersökningar kommer alt pågå för projekl avseende hetvatten-överföring frän kärnkraftverk,även om beslutet om kärnkraft i Sverige skjuts på framliden.

Vissa utredningar pågår för au närmare klargöra om tekniska och ekonomiska föruisäiiningar finns för all överföra helvallen frän kärnkraftverk lill storsiadsområden.

Della ulredningsarbeie innebär självfallei inte några bindningar för framliden. Några investeringar i projekl av della slag bör inte göras, förrän riksdagen fallat beslut om kärnkraftens roll i landels framlida energiförsörjning.

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Jag lackar försvaret på Oswald Söderqvisls fråga, vilket jag lar emol på grund av hans förhinder.

Frågan ärju synnerligen aktuell mot bakgrund av de senasle veckornas diskussioner och ställningstaganden angående kärnkraften. Vpk har som bekant både lidigare och nu hävdat att vi bör undvika beslut som låser fast oss vid ell framlida aiomkraftsberoende. Risken för ell sådanl beroende är emellerlid myckel sior med den inrikining av energipoliliken som regeringen har föreslagil.

Oavseti vilket anlal reaktorer vi har i drift under de närmaste åren, blir del svårt - med de slora investeringarna i eldistribution och inte minsl i hetvaitenledningar frän kärnkraftverken - att säga nej till forisaiia salsningar på atomkraft.

1  föriängningen av sådana  låsningar, som  800-kilovolisledningar och

29

Nr 130                    hetvaitenledningar för fiärrvärmeprodukiion frän exempelvis Forsmark lill

Tisdaeen den          Siockholm och Uppsala utgör, finns det efter är 2000 bridreakiorer med bl. a.

24 'inril 1979          oerhört mycket större säkerhetsrisker.

_____________        Spörsmålet om investeringar för planerna på hetvaitenledningar, som

Om nianerad an- berörs i den senare delen av frågesvaret, är av iniresse också därför all del
vändnine av het- "'" handhir om undersöknings- och projekleringskoslnader av beiydande
vatten från kärn- oml\iilning Erfarenhelsmässigt vel vi an del kan bli svårare all sioppa sådana
kraliverk                 här planer sedan siora koslnader har lagls ned. Det blir lättare all motivera en

fortsättning.

I folkparuregeringens riktlinjer för energipolitiken talas det om att en helvaltenledning frän Forsmark kan innebära en ökning av flexibiliteten i en framlid dä kärnkraftverket tjänat ul. 1 sammanhanget nämns kol som en möjligersätlning, kanske för alt motivera de mycket siora kosinaderna och de långa avskrivningslider detta måste föra med sig, avskrivningstider som troligen blir längre än vad kärnkraftsoptimisierna kan göra realistiska, om man kopplar dem till den lid som kärnkraftverkel kan fungera.

En väsenllig ökning av kolanvändningen bör över huvud lagel inle ske med hänsyn lill dess negaliva miljöeffekter. I varje fall bör inle den nivå överskridas som har angells i energikommissionens B-allernaiiv.

Man mäsle nu fråga sig vad regeringen menar. Tänker man sig en heivallenledning frän en Forsmark baseral på kol sedan kärnkraften sloppais eller Ijänaiul? Skall vi få elt nylt monument typ Marviken? Och vilka är dessa "vissa ulredningar" som pågår och av vilken omfallning är de? Betyder del an möjligheterna fortfarande hålls öppna för all senare ulföra Forsmarksan-läggningen för aviappning av värme lill fiärrvärmenäl i Uppsala och Siockholm - för all nu ålerge den närmast föregående energiministerns besked i denna kammare för ungefäi elt år sedan?

Statsrådet CARL THAM:

Herr lalman! Innebörden av regeringens hållning är all handlingsfrihelen skall bevaras men all inga beslul om heivailenledningar bör fallas, innan riksdagen bar fallal sill långsiktiga energibeslui rörande kärnkraftens framlida roll i den svenska energiförsöriningen.

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Även jag har fallat detla, men kvar slår frågan vilka ulredningar som pågår, vilken omfallning de har och vad de egenlligen syftar till.

Är del på det sättet att man trots allt, oavsett om man stoppar kärnkraftsutbyggnaden och beslutar om en avvecklingsplan eller inle, kommer alt planera för en övergång till så an säga koleldade kärnkraftverk, vilkei troligen skulle lorutsiiliaensä väsenllig ökning-om del över huvud tagelär tekniskt och ekonomiskt möjligl -av kolanvändningen i värt land all den är omöjlig au klara med nu känd teknik?

Herr lalman! Det kan inle hjälpas all del faktiskt -med lanke på del besked
30                          som har getts, eller rättare sagt det besked som inle har getts här i dagens

frågesvar, mot bakgrund av innehållet i regeringens energiproposiiion och Nr  130

moi bakgrund av vad regeringen har sagi då det gäller frågan om den framlida         Tisdagen den

energipoliliken-är på sin plaisalt begära ytteriigare och mer konkret besked  24 april 1979

av energiministern på den här punklen också.                                                        

Om planerad an-
Överläggningen var härmed slulad. vändning av het-

vatten från kärn-
§ 13 Föredrogs och hänvisades kraftverk

Molioner

1978/79:2606 och 2607 till utbildningsutskottet 1978/79:2608 lill kulturuiskoliei

§ 14 Föredrogs men bordlades åter Konsiiiuiionsuiskoiieis belänkande 1978/79:30

§ 15 Tredje vice lalmannen meddelade all pä föredragningslisian för morgondagens sammaniräde skulle konsiiiuiionsuiskoiieis belänkande nr 30 uppföras främsl bland ivä gånger bordlagda ärenden.

§ 16 Anmäldes och bordlades Molioner

1978/79:2609 av Joakim Ollen 1978/79:2610 av Lars Werner m.fl. 1978/79:2611 av Olle Wästberg i Siockholm

med  anledning av  proposilionen   1978/79:109 om ändring  i  dalalagen (1973:289)

1978/79:2612 av Rune Torwald 1978/79:2613 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen  1978/79:117 om bemanning av fartyg, m. m.

1978/79:2614 av Gösta Andersson 1978/79:2615 av Bengt Fageriund 1978/79:2616 av Thorbjörn Fälldin m.fl. 1978/79:2617 av Hans Wachtmeister m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslagom tilläggsbudget III till staisbudgeien för budgelårel 1978/79

1978/79:2618 av Blenda Littmarck 1978/79:2619 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:141 om redovisning av mervärdeskall, m. m.

1978/79:2620 av Böije Hörnlund

1978/79:2621 av Ingrid Sundberg                                                                       31

Nr  130 \918/19:2622 av Ingegerd Troedsson m.fl.

Tisdagen den       med anledning av proposilionen 1978/79:159 med förslag lill lag om räll lill

24 inril 1979           ledighei för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m. m.

1978/79:2623 av Hans Wachtmeister m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:163 med förslag till lag om skötsel av jordbruksmark

1978/79:2624 av Per Bergman och Oskar Lindkvist 1978/79:2625 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:164 om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.

1978/79:2626 av Gimnar Biörck i Värmdö 1978/79:2627 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:2628 av Rune Gustavsson m.fl. 1978/79:2629 av Olof Palme m.fl. 1978/79:2630 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:178 om husläkarsyslem inom hälso- och sjukvården m. m.

1978/79:2631 av Gösta Bohman m.fl. 1978/79:2632 av Ulla Ekelund 1978/79:2633 av Christina Rogestam 1978/79:2634 av Rolf Rämgård m.fl. 1978/79:2635 av Even Svensson och Bertil Zachrisson 1978/79:2636 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m.

1978/79:2637 av Hans Wachtmeister m.fl. 1978/79:2638 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:183 om ändring i arrendelagstiftningen

1978/79:2639 av Frida Beiglund

med anledning av proposilionen 1978/79:187 om huvudmannaskapet för fiällsäkerhelen m. m.

1978/79:2640 av Briua Hammarbacken m.fl.

med anledning av proposilionen 1978/79:188 om fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner

1978/79:2641 av Z.Ö/-5 Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och
32                       rältieheier m. m.

1978/79:2642 av Bertil Jonasson m.fl. 1978/79:2643 av Eric Krönmaik m.fl.

med anledning av propositionen  1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.

§ 17 Anriiäldes och bordlades

Justilieutskottets betänkanden

1978/79:32 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviit gäller anslag

lill kriminalvården jämle molioner 1978/79:33 med anledning av proposilionen 1978/79:132 om lolktaxa 1978/79:34 med förslag lill jämkning av bestämmelse i lidigare beslutad lag

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Anmälan av interpellation

Försvarsutskottets belänkande

1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte molioner

Näringsulskollels belänkande

1978/79:36  med  anledning av  propositionen   1978/79:100  i  vad  avser

europeiskt rymdsamarbete m. m. och proposilionen  1978/79:142 om

svensk rymdverksamhet Jämle motioner

Arbetsmarknadsuiskolleis betänkanden

1978/79:29 med anledning av dels proposilionen 1978/79:139 om bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretagm, m., dels propositionen 1978/79:100 bilaga 15 säviii avser anslag lill samma ändamål Jämte motioner

1978/79:30 med anledning av dels propositionen 1978/79:133 om organisation för arbetsmiljöfrågor, företagshälsovård samt personaluibildning och personaladminislrativ konsultation m. m. inom statsförvaltningen, dels proposilionen 1978/79:100 bilaga 11 såvitl avser anslag till Statens personalulbildningsnämnd och Slaiens personalnämnd Jämle molioner

§ 18 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 23 april

1978/79:179 av Bo Siegbahn (m) lill handelsministern om åtgärder för att säkra tillgängen på olja:

För någon tid sedan kunde man på annonspelare läsa följande uttalande av energisparkommillén: "Del är inte kris men elt ansträngt läge i fråga om lillgång på eldningsoljor,

3 Riksdagens protokoll 1978/79:130-132

33

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Anmälan av inter-pelfation

en situation som vi bör klara upp och behärska genom egna insalser."

Är della sant? Sä var knappasl fallet när uttalandet gjordes och är del ändå mindre i dag. Sveriges oljeläge är tvärtom redan nu prekärt. Ehuru inga siffror offentliggjorts är del allmänt bekant all beredskapslagren hos åtskilliga oljeförelag redan ligger under den lagliga miniminivån. Redan för två månader sedan förklarade även Wallace Hopkin, vice ordförande i den oljeklubb som bildals för all tillgodose medlemmarnas oljebehov i händelse av nya kriser, alt Sverige hade kommil under den gräns av leveranser som skulle berättiga oss all begära hjälp av de övriga medlemsstaterna.

Det allvarliga är dock inle dagens situation utan effekterna på någol längre sikt, fram mot hösten. De leveranser som då kommer lill slånd baseras nämligen på avtal som träffas åtskilliga månader i förväg. Men det ingås i dag inga eller i varje fall endast hell olillräckliga avtal om oljeköp.

Del väsentligaste skälet härtill synes vara all regeringen, i en i och för sig vällovlig strävan att hålla priserna nere. i höstas fastställde sioppriser och nyligen högstpriser som både är och varil så låga all importörerna förlorar ell avsevärt belopp för varje lon de importerar. 1 själva verket är de av myndighelerna i dag fixerade högslpriserna lägre än i någol annal europeiskl land, där fri marknadshushållning inom oljehandeln exislerar.

De stora multinationella oljebolagen har t. v. klarat sig någorlunda hyggligt, beroende pä all man till en del haft långsikliga kontrakt som respekterats av säljarna och endast i mindre grad behövt gä ul på den fria inköpsmarknaden.

Sä myckel svårare har emellertid situationen varit för de mindre svenska bolag som varit hänvisade lill denna fria inköpsmarknad. Etl företag i Sundsvall har redan tvingats lägga ner verksamhelen med den kapitalförsiöring som delta innebär. Flera andra har varslat om leveransstopp och kommer inle all kunna fortsätla med sin förlustbringande verksamhei länge lill, ulan ivingas ta upp förhandlingar med de internationella bolagen rörande sin egen begravning. Della är så myckel mer beklagligt som dessa förelag under de gångna åren kunnal leverera olja lill lägre priser än vad de internationella bolagen ansett vara lönsamma, Della har kommil konsumenterna till godo. Skall de nu belönas med att drivas i konkurs? Detta kommer dessutom inte att kunna ske utan allvarliga leveransrubbningar i olika delar av landei, omfattande både kommuner och enskilda, eftersom dessa bolag svarar föröver 15 % av läitoljeleveranserna. Dessutom drabbas givetvis ell stort antal agenter och underdistributörer.

Resultatet kommer sålunda all bli att man skapar ett s. k. oligopol, dvs. ger de multinationella företagen tillsammans en monopolställning på den svenska marknaden.

Vidare kommer dessa förelag, vilket redan visal sig, an koncentrera importen till vissa slorhamnar. All oljehanlering i Ronneby, Falkenberg, Marieslad och Lidköping, för all nämna några exempel, kommer all nedläggas. Denna har hillills givit ett värdefullt bidrag till berörda hamnars ekonomi.

34

Under hänvisning lill den här nämnda allvarliga utvecklingen vill Jag fråga handelsministern:

1.  Vilka ålgärder tänker regeringen vidtaga för au säkra tillgängen på olja under de kommande åren?

2.  Vad avser regeringen göra för all förhindra all mindre oljeförelag, som under gångna år medverkat lill låga oljepriser, tvingas gä i likvidation?

3.  Vilken roll anser regeringen all del .statliga Svenska Petroleum AB skall spela i detta sammanhang, vad gäller såväl import som distribution?

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Meddelande om frågor

§ 19 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 23 april

1978/79:509 av Börje Hörnlund (c) lill industriministern om visst industri-projekt i Klemensnäs:

I en interpellation hösten 1978 underströk jag viklen av etl snabbi beslul om byggande av en fabrik i Klemensnäs för tillverkning av den s. k. MDF-plallan. Industriministern var allmänt välvillig i sitt svar men underströk samtidigt bl. a. att marknadsbilden för MDF-plallan var omstridd.

Underlag har emellertid nu presenterats av en välkänd skogskonsull, Jaako Pöyry, Ingenjörsbyrån i Helsingfors. Konsultfirman har posiliva bedömningar av den framlida marknaden för MDF-plaiian. AB Scharins Söners MDF-projeki har därmed flit ell kraftigt stöd.

I min interpellation pekade jag även pä betydelsen av all slå vakl om de 300 arbetstillfällen som Scharins har i dag och de arbetstillfällen inom skogsbruks-, sågverks- och transportnäringarna som skulle skapas om MDF-projektet genomfördes.

Det är således konstaterat all MDF-induslrin har goda framtidsmöjligheter. Scharins i Skellefteå har under en treårsperiod arbetat på projektet och kan om finansieringsfrågorna klaras av snabbi starta projektet.

Med anledning av det anförda vill jag fråga industriministern:

När av.ser statsrådet ge klartecken för byggande av en ny fabrik i Klemensnäs för tillverkning av MDF-plallan?

den 24 april

1978/79:510 av Oswald Söderqvisl (vpk) lill utrikesministern om regeringsåtgärder med anledning av förhållandena i Uruguay:

Förtrycket i Uruguay är sedan länge väl känl av den svenska regeringen, svenska riksdagsledamöter och solidaritetsgrupper i Sverige. Förhållandena i Uruguay har försämrats under hela 1970-talel, och ännu är bollen tydligen inte nådd. En ny brutal förföljelsevåg har satts i gång de senasle månaderna

35.

Nr 130

Tisdagen den 24 april 1979

Meddelande om, frågor

och fiera hundra människor har arresterats, särskilt ledande personer inom fackföreningar samt inom student- och ungdomsrörelser. Som vanligt har inga orsaker angivits, och de anhöriga vel ingenting om var de försvunna finns. Föreningen Uruguay i Sverige har upprepade gånger vädjat lill regeringen om att fördöma förföljelsen i Uruguay och vidla åtgärder i FN för all försöka påverka silualionen lill det bättre.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Avser regeringen alt med anledning av de nya övergreppen i Uruguay agera mera aktivt i denna fråga?

36

§20 Kammaren åtskildes kl. 16.32.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert