Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens protokoll 1978/79:124 Fredagen den 6 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:124

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:124

Fredagen den 6 april

Kl. 09.00


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Miljövård, m. m.

 

§ 1 Justerades prolokollel för den 29 mars.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:199 punkterna 1 och 2 till skatteulskouei

punklerna 3 och 4 lill jordbruksuiskollel

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Molioner

1978/79:2442 och 2443 till arbeismarknadsutskollet

1978/79:2444 till skatteutskottet

1978/79:2445 lill socialförsäkringsulskollel

1978/79:2446 lill uibildningsulskollei

§ 4 Anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

(forts.)

Fortsaiies överläggningen om Jordbruksulskoilels belänkande 1978/ 79:20.

Punklerna 40-64 Miljövård, m. m.

TALMANNEN:

Gemensam överläggning hålls rörande punklerna 40-64, varvid yrkanden får framställas beiräffande samtliga dessa punkier.

I del följande redovisas endasl de punkier, vid vilka under överiäggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punklen 43 (Miljövårdsinformalion)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 13 (jordbruksdeparte­mentet) under punklen H 4 (s. 114-115) föreslagit riksdagen att lill Miljö­vårdsinformalion för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.


I delta sammanhang hade behandlals moiionerna

1978/79:472 av Ivan Svanslröm (c) saml

1978/79:653 av Oswald Söderqvisl (vpk) och Tore Claeson (vpk), vari


207


 


Nr 124               föreslagits all riksdagen beslutade all anslagel i budgetpropositionen bilaga 13

Fredaeen den      punkten H 4 skulle ökas med 100 000 kr., avsedda för övriga informations-

6 april 1979        '""'s-

Miljövård, m. m.     Ulskouet hemställde

all riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på moiionerna 1978/79:472 och 1978/79:653 lill Miljövårdsinformation för budgelårel 1979/80 anvisade elt reservalionsanslag av 3 700 000 kr.

Punkten 45 (Miljövårdsforskning)

Regeringen hade under punklen H 7(s. 119-121) föreslagit riksdagen alt lill Miljövärdsforskning för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 28 200 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:1440 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställts 1. all riksdagen hos regeringen begärde tilläggsdirektiv lill miljö- och nalurresursutredningen i enlighel med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag syftande lill en successiv överflyllning av anslagen för miljöforskningsändamål från naiurvårdsverket lill universitel och högskolor resp. nalurvelenskapliga forskningsrådet, '

1978/79:1990 av Olof Palme m. fl.(s), vari såviii nu vari fråga (yrkandel 12) hemslällls all riksdagen beslulade att, mot bakgrund av vad som anförts i molionen, lill Miljövårdsforskning (H 7) för budgelårel 1979/80 anvisa ell i förhållande lill regeringens förslag med 4 600 000 kr. förhöjl reservalionsan­slag av 32 800 000 kr., och

1978/79:2135 av Svanle Lundkvisl m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 9) hemställts att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1979/80 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 4 600 000 kr. förhöjt reservalionsanslag.

Ulskouet hemsiällde all riksdagen skulle

1.   avslå molionen 1978/79:1440, yrkandel 2,

2.   med anledning av regeringens förslag och med bifall lill moiionerna 1978/79:1990, yrkandet 12, och 1978/79:2135, yrkandel 9, lill Miljövårds­forskning för budgelårel 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 32 800 000 kr.

Reservalioner hade avgivits

14. beträffande överflyttning av vissa forskningsmedel av Hans Wacht­meister, Tage Adolfsson och Gunnar Johansson (samtliga m) som ansett all Ulskotlel under 1 bort hemsiälla

au riksdagen skulle med anledning av molionen 1978/79:1440, yrkandel 2,
som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört om viss
208                   överflyttning av anslag för miljöforskningsändamäl m. m..


 


15.                                                                          beträflande anslagsberäkningen av Hans Wachtmeister (m), Tage                                                 Nr 124
Adolfsson (m), Gunnar Johansson (m) och Kerstin Anér (fp) som ansell att        Fredagen den
utskottet under 2 bort hemställa                                      5 pjl 1979

all riksdagen skulle med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä_____

motionerna 1978/79:1990, yrkandet 12, och 1978/79:2135, yrkandel 9, lill        Miljövård, m. m.
Miljövårdsforskning för budgelårel 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av
28 200 000 kr.

Vid denna punkl hade avgivits elt särskilt yttrande 4. av  Hans  Wachtmeister, Tage  Adolfsson och  Gunnar Johansson (samtliga m).

Punkten 48 (Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor) Regeringen hade under punklen H 10 (s. 124-125) föreslagit riksdagen att

till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgelårel 1979/80

anvisa elt reservalionsanslag av 2 760 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats moiionerna 1978/79:1990 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 13) hemslällls alt riksdagen beslutade all lill Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 240 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 000 000 kr., och

1978/79:2135 av Svanle Lundkvisl m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandel 10) hemställts alt riksdagen lill Undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor för budgetåret 1979/80 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 240 000 kr. förhöjl reservalionsanslag.

Utskollel hemställde

att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:1990, yrkandet 13, och 1978/79:2135, yrkandet 10, lill Undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 2 760 000 kr.

Reservalion hade avgivits

16.   av Maj Britt Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar
Olsson, Håkan Slrömberg, Kari-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö
(samtliga s) som ansell att ulskoltel bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1978/79:1990, yrkandet 13, och 1978/79:2135, yrkandet 10, till Undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservalionsanslag av 3 000 000 kr.

Puniken 51 (Slöd till avfallsbehandling m. m.)

Regeringen hade under punklen H 14 (s. 127-129) föreslagit riksdagen an

209

14 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124


 


Nr 124               till Stöd till avfallsbehandling m. m.  för budgelårel  1979/80 anvisa ett

Fredagen den      reservationsanslag av 59 000 000 kr.

6 april 1979

_____________       1 della sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:1967 av Thor-

Miliövård m         björn Fälldin m. fl. (c), vari såviit nu var i fråga (yrkandel 4) hemslällls au

riksdagen beslulade all till slöd lill avfallsbehandling (H 14) för budgelårel 1979/80 anvisa ell med 50 000 000 kr. till 109 000 000 kr. förhöjl reserva­tionsanslag.

Uiskoilel hemsiällde

all riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä molionen 1978/79:1967, yrkandel 4, lill Slöd för avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 59 000 000 kr.

Reservalion hade avgivils

17. av Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märla Fred­rikson (samiliga c) som ansell att utskottet bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1978/79:1967, yrkandel 4, lill Slöd lill avfallsbehandling m. m. tor budgelårel 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 109 000 000 kr.

Punkten 52 (Bidrag lill kalkning av sjöar och vallendrag)

Regeringen hade under punkten H 15 (s. 129-130) föreslagit riksdagen all

lill Bidrag lill kalkning av sjöar och vallendrag för budgelårel 1979/80 anvisa

ell reservalionsanslag av 10 000 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlats motionerna

1978/79:1967 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 5) hemställts all riksdagen beslulade all till bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag (H 15) för budgetåret 1979/80 anvisa ell med 10000 000 kr. lill 20 000 000 kr. förhöjl reservationsanslag.

1978/79:1973 av Eva Fljelmström (vpk) och Nils.Berndl.son (vpk), vari föreslagils au riksdagen beslulade all hos regeringen hemsiälla om alt särskilda medel skulle anslås lor bekämpande av sjöarnas försurning i Värmland i enlighet med vad som anförts i molionen, saml

1978/79:1991 av Georg Pellersson (c) och Olle Eriksson (c), vari hemslällls all riksdagen beslutade 1. att lill Bidrag lill kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret 1979/80 anvisa ett med 10 milj. kr. lill 20 milj. kr. förhöjl reservalionsanslag, 2. au godkänna vad i molionen anförts angående möjligheten att ge vissa kommuner 100 96 bidrag lill angelägna försökspro­jekt.

Ulskouet hemställde all riksdagen skulle

1. med bifall lill  regeringens förslag och  med avslag på moiionerna
210                    1978/79:1967, yrkandel 5, och  1978/79:1991, yrkandel  I, till Bidrag till


 


kalkning av sjöar och vallendrag för budgetåret 1979/80 anvisa ell reserva-      Nr 124

tionsanslag av 10 000 000 kr..                                         Fredagen den

2.   lämna molionen 1978/79:1973 ulan ålgärd,                      avrW 1979

3.   lämna molionen 1978/79:1991, yrkandel 2, ulan åtgärd.                     

Miljövård, m. m. Reservation hade avgivils

18. av Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson (samtliga c) som ansell att utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall lill moiionerna 1978/79:1967, yrkandel 5, och 1978/79:1991, yrkandet I, lill Bidrag lill kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 20 000 000 kr.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr talman! Miljövård och miljöforskning har de senaste åren blivit uppenbart nödvändiga områden all salsa hårt på i svensk politik. Del har också blivit så att alla ivrar för miljövård, men ändå avviker partierna från varandra i satsningar och engagemang. Frän socialdemokraliskl håll har vi ständigt påpekat riskerna med de allt fler kemiska ämnen som omgeioss och som vi utsätts för i såväl hushållen som den yttre miljön och arbetsmil­jön.

I den f n. myckel aktiva energidebatten kommerdet ofta bort all det finns slora risker med del ökade oljeanvändandet, och i miljödebatten kommer ofta bort all den ökade mängden kemiska tillsatser omkring oss långsamt negativt påverkar vår livsmiljö.

År efter år har socialdemokraterna aktivt försökl medverka lill alt produkikonirollen under sin uppbyggnadsskede kunnat hålla en snabb utvecklingstakt. Vi behöver bara nämna ämnen som asbest, bly, kadmium och fenoxisyror för alt förslå hur vikiigi del är all vi snabbt bygger upp en undersöknings- och konirollapparat för användandet av kemiska varor. När del gäller förhållandel mellan de kemiska riskerna och befolkningen får ingen finansiellt betingad sparsamhel användas som skäl för att inte hålla en hög takt. Del är fråga om hälsa, god yttre miljö och arbetsmiljö.

Har man mött arbetare i processindustri och i andra industrier med kemiska föreningar som huvudråvaror förstår man kraven. Det är inle länge sedan Jag mötle sådana i min egen stad. Man får då veta att exem, klåda, huvudvärk, cancerrisker och ohälsa är dagliga inslag i dessa människors tillvaro, och det är också villkoren för deras insats i produktionen.

Om vi inle får en ordentlig kontroll av de kemiska produkterna, om vi inle får vissa begränsningar och en bättre märkning, så riskerar vi på sikt att inga människor under någon längre lid kan arbeta i sådana industrier. Därför kan inte produkikonirollen gå fort nog. Kontrollen av hälso- och miljöfariiga varor får inle fördröjas på grund av all den kemiska industribranschen eventuellt försöker hälla igen.

Del har roat mig all se på hur anslagel för undersökning gällande hälso- och
miljöfarliga varor har behandlals under de senasle tre fyra åren. Det är      211


 


Nr 124               faktisktsäati i budgelen för 1974/75 fick nalurvårdsverkel alla sina önskemål

Fredaeen den      tillgodosedda, i budgelen för 1975/76 likaså. I budgelen för 1976/77 fick man

6 aoril 1979        bara hälften av sina önskemål tillgodosedda, och för 1977/78 bara en sjättedel

_____________    av del man önskade i ökade anslag.

Miljövård m m        ''" ''' '" åierigen en prutning på den punkl i budgelen som avser

nalurvårdsverkels petila. Del är visseriigen inie fråga om slora summor, men för oss socialdemokrater är det mycket vikiigi alt man inle genom minskade anslag försämrar produkikonirollen, och vi vill därför - trots att vi på många andra områden har visat stor återhållsamhet och sparsamhelsiver - ge naiurvårdsverket alla de medel som begärs för produkikonirollen. Jag yrkar därför, herr lalman, bifall lill reservaiionen 16 vid punklen 48.

Må del också vara mig tillåtet all kortfattat anknyta till del särskilda yttrande som socialdemokraterna avgivit i anslutning lill behandlingen av denna del av budgeiproposilionen. Del handlar om de pruiningar vi har gjorl för alt bidra lill en bättre finansiell silualion i Sverige. 1 går kväll angreps jag i samband med denna fråga, men jag ville då inte förlänga debatten och försena ledamöternas nattsömn. Därför vill jag gärna nu la upp handsken och säga alt när vi har begärt pruiningar bl. a. i fråga om bidragen lill kursverksamhet för jordbrukarna så är del därför att man redan nu, när man anvisar pengar i införselsavgifismedel - och det gör man ju varje halvår i jordbruksförhand­lingarna - har en summa lill kursverksamhet. Del råder alltså ingen principiell tveksamhet inför all i del här sammanhänger yrka avslag pä anslagsäskandena för jordbrukarnas kursverksamhei med tanke på att kosinaderna för sådan verksamhei kan las upp i samband med jordbruks­förhandlingarna. Del finns således redan nu en summa för kursverksamhe­ten, och del är nu bara fråga om all öka beloppen.

EINAR LARSSON (c):

Herr lalman! Del var ju glädjande alt fru Lundblad har kommil på ell svar på de frågor som ställdes i går. Dessa hörde lill debatten som fördes då, och svaret borde rimligen också ha lämnats i går. Jag tror inte all det är rikligl korrekt att vi under den här punkten åierigen lar upp debatten från i går, men jag vill däremot välkomna de vänliga och positiva attityder som kom till uttryck i fru Lundblads anförande när det gäller miljövården.

Jag vill gärna något beröra vad reservationen 16 innehåller i sak. Det bifallsyrkande som lämnats innehåller en höjning av budgetpropositionens förslag på en enda punkt och med ett ganska obetydligt belopp. Man har alltså i den här reservationen som avser den punkl som rör undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor framställt yrkande om en höjning av anslagel med 240 000 kr. Det är nog bra och rikligt. För centerns del har vi ansett all denna höjning var så liten all del inte var någon siörre mening med den.

Men när nu Grelhe Lundblad gjorde den mycket stiliga principdeklaralio-
nen au naturvårdsverket bör ha vad det begär för dessa viktiga arbetsområ­
den, då förväntar jag med stort iniresse att få ell slöd för vår reservalion nr 17
under punkten 51, som innehåller förslag om en anslagsökning med 50
212                   milj. kr. förstod till avfallsbehandling. Detta är verkligen ett utomordentligt


 


vikiigi område, inle minsl med tanke pä kemikalieavfallen.   Nr 124

Detsamma gäller nästa punkl. Den behandlar nalurvårdsverkels äskanden     Predaeen den om pengar för all försöka restaurera sjöarna, som nu försuras lill stor del lill            -i ig-yo

följd av luftföroreningar som förs hil ifrån främmande länder. Man vill nu____

fortsätta programmet för reparation av skadorna i sjöarna, varför man begärt     fijjljövård  m en ökning av anslagel med 10 milj. kr. 1 reservationen 18 har även vi uttalat alt vi vill ge nalurvårdsverkel detla slöd.

Del finns ytterligare en punkl som jag välkomnar, nämligen den som gäller miljövärdsforskning. I den socialdemokratiska molionen föreslås en höjning med 4,6 milj. kr.,och del är mycket bra. Därför har centern för sin del ställt sig bakom della förslag, som därigenom på den här punklen blivit ulskollets. Vi hoppas att detta 'aren välkommen kraftig höjning av anslaget till nalurvårds­verkel.

Mot bakgrund av detta vill Jag, herr lalman, nöja mig med att rent allmänt säga all de här anslagen har vuxit successivi under årens lopp. De är inle sä Slora som man skulle önska, men del är en fantastisk skillnad mellan arbetsmöjligheterna för naturvårdsverket 1975 och de möjligheler natur­vårdsverket nu för, vilket också Grelhe Lundblad antydde.

Med della, herr lalman, vill Jag yrka bifall lill de reservalioner vid del här avsnittet där mitt namn förekommer och i övrigt lill utskottets hemstäl­lan.

GRETHE LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del är väl som Einar Larsson säger rikligl all socialdemo­kraternas förslag lill ökning av anslagel för undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor inte är så betydande i pengar räknat, men i förhållande till det anslag som ges rör del sig om en procentuellt sett relativi stor summa. Tyvärr har produkikonirollen inte utvecklats så mycket än alt det behövs sä stora anslag. I och för sig kan vi väl alla beklaga della.

Skulle vi däremot välja Einar Larssons linje och gå med på en höjning med 50 milj. kr. för avfallsbehandling m. m., skulle socialdemokraterna frångå sin princip all föra en ansvarsfull oppositionspolitik. På alla punkter där vi har föreslagit en ökning av anslagen har vi också anvisat hur de skall finansieras. Som framgår av värt särskilda yttrande har vi alltså på jordbruksdepartemen­tets budget sparat ca 240 milj. kr., även om del har blivit vissa ändringar i utskottet och i riksdagen. På punkt efter punkl har vi visat hur vi vill använda pengarna. Här är produkikonirollen ell av de verkligt prioriterade områ­dena.

Jag är naturligtvis tacksam för att centern har kunnat gå med på vissa anslag beträffande förstärkning av miljövården, men det gäller, som sagt, att inte bara plussa på med miljontals kronor. Det gäller också att föra en så ansvarsfull ekonomisk politik all man vel hur man skall minska budgeiun-derskotiei, som för dagen är sä slort att det verkligen kan hota alla framlida satsningar och då även salsningar pä miljövårdsområdet.

213


 


Nr 124                  EINAR LARSSON (c) kort genmäle:

Fredaeen den         ''' lalman! Del var en något mera blygsam ton i fru Lundblads senasle

6 anril 1979         anförande än i inledningsanförandet. Jag tyckte att deviserna var .så stolla i

_____________    del första anförandet, som handlade om hur man verkligen borde se lill all

Miliövård m skaffa pengar lill miljövärden, alt man hade väntat sig att det skulle röra sig om någol mer än de här 240 000 kr. som man överträffar de andra partierna med. Jag måste säga all del är litet farligt att påstå, all när man själv föreslär en blygsam höjning är del någonting stort och viktigt och ansvarsfull politik, medan vdei inle skulle vara så ansvarsfullt när andra partier föreslår en höjning.

Jag nöjer mig med all säga all de höjningar som centern har föreslagit, vilka är de vikliga och lunga bilarna som rör slöd lill avfallsbehandling och restauration av sjöar, motsvarar de belopp som fanns i vår budgelframför-hållning innan trepartiregeringen avslutade sill arbete. Del har vi velat följa upp, och vi följer den linjen. Vi har självfallet också i vår alternalivbudgel anvisat var de medlen skall las. Vi är beredda all stödja dessa förslag.

GRETHE LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr talman! Del skulle egentligen ha varit intressant - men tyvärr skulle del la för lång lid för att fö plats i den här debatten - alt få en redovisning av på vilka punkier inom jordbruksdepartementets budgel som centern är beredd att prula för alt få mer pengar lill exempelvis miljöforskning och produkt-kontroll. Vi anser all del är sä vikliga områden all man även i en myckel bekymmersam ekonomisk situation måste öka på beloppen. Även om Einar Larsson säger all del är små belopp, anser jag all några hundra tusen kan beiyda myckel inom ett anslag på 3 milj. kr.

Vi vel också i dag vilka angrepp som görs från den kemiska industrins sida mot utbyggnaden av produkikonirollen - och Just i ett sådanl läge hade del sell bra ul om alla partier i riksdagen hade kunnat möta de angreppen med all tala om att vi verkligen vill salsa på produkikonirollen och inle pä någol säll vill trappa ned våra ansträngningar på del området,

EINAR LARSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Vi vill inle göra några som helst pruiningar vad gäller bilagan om jordbrukels verksamhetsområde i den här budgetpropositionen. Det är myckel glädjande all kunna redovisa della. Del finns nämligen inte utrymme för prutning utan tvärtom behövs kraftiga förstärkningar. Sammanlagt har vi gjort förstärkningar i våra förslag som uppgår till 70-75 milj, kr. De pengarna har vi i en alternativ; sammmaniagen budget täckt in i andra sammanhang. Och jag vägrar bestämt att acceptera resonemanget att exakt 45 eller exakt 46 miljarder i underskott i en nationalbudget skulle vara absolut högsta visdom och au partierna inle skulle ha rättighet all göra egna prioriteringar och omfördelningar. Den rälligheien har vi lagil oss, och den vill vi också försvara,

214


 


HANS WACHTMEISTER (m):                                              Nr 124

Herr lalman! Till punklen 45 har fogals ivå reservationer, den ena nr 14 av     Fredaeen den
Ulskollets moderala ledamöier, den andra nr 15 av samma reservanter, med     /-       -i i gg
värdefull förstärkning från Kerstin Anér,                                                  

Reservaiionen 14 gäller en moderat partimolion, som i den del vi här berör Miliövård har två yrkanden. Del ena, om lilläggsdirekliv lill natur- och miljöresursut-redningen, behöver inte behandlas här, eftersom del är uppskjutet lill nästa riksmöie. Del andra däremot måste klaras av nu. Del gäller en successiv överfiyttning av anslagen från nalurvårdsverkel lill universitel och högskolor eller till nalurvelenskapliga forskningsrådet - självfallet anslag som gäller forskning. Del förslaget har utskottet inte velat tillstyrka under motivering dels att del statliga stödet också går andra vägar än genom förevarande anslag, dels att naturvårdsverkets forskning huvudsakligen är vad man kallar en målinriktad miljövärdsforskningavsekloriell karaktär. Vi släller oss en aning tveksamma till den omständigheten att, starkt tillspetsat,snart sagt vartenda verk skall ha en egen forskningsavdelning som en sorts statussymbol. Jag har svårt att göra mig fri från intrycket att man inte på allvar tagit konlakl med universiteten för att se om inledekan la handom forskningen-även utöver den grundforskning som vi alla är överens om skall ligga där. Visst är del siora fördelar förknippade med en forskning på verksnivå, och jag har svårt all länka mig t. ex. fiskeristyrelsen ulan forskning - man får genom denna forskning också garantier för alt särskilt angelägna objekt kommer högt upp på listan -, men det finns också slora risker med ett sådant syslem. Del blir så lätt akuta, kortsiktiga forskningsinsatser, som kan äventyra objektiviteten och mångfalden i forskningen.

Del är av den anledningen som vi reservanter har yrkat på en siörre satsning pä universitel och högskolor; del är där man är bäst insatt i forskningslägel. Del här innebär inle, att naiurvårdsverket skulle bryta kontakterna med forskningen. Inom verket måste del t. ex. finnas kontroll­möjligheter, och det måste finnas sakkunniga forskare med förmåga all bedöma forskningsresultat, våra egna och sådana från ullandel.

Med de motiv som jag här har anfört yrkar jag bifall lill reservalion nr 14.

Som vanligt när del gäller budgetfrågor måste vi konstatera, all gapet mellan önskade och möjliga anslag är stort. Vi får då se efter, om vi kan sätta in önskemålen i elt vidare sammanhang och pä så sätt minska gapet. Vi finner därvid all bara omkring en tredjedel av vad som anslås lill miljövårdsforsk­ning kommer från del speciella anslaget för della ändamål. Av den orsaken och därför att mera anslag kommer all anvisas i proposilionen om riktlinjer för energipolitiken lycker vi alt -därtill också med hänsyn lill det aktuella ekonomiska lägel - regeringens förslag om 28 200 000 kr. måste accepteras, och jag yrkar därför bifall lill reservalion nr 15.

Så lill sist några ord om punklen 52, kalkning av sjöar och vallendrag, där
centerpartiet har avlämnat en reservalion. Jag tror inte, att allvaret i
försurningsläget är klart för vare sig värt folk eller våra myndigheter, men de
av oss som bor i de utsatta delarna av vårt land har tyvärr fött se följderna.    215


 


Nr 124               Under de senaste åren har inle ett romkorn kläckts; om några år kommer

Fredaeen den      vattnet, om utvecklingen går som hittills, att smaka surt-och det lär det göra

6 april 1979        närph-värdei har gått ned lill 3,5. Då går del inte ens att använda vattnet lill

_____________    hushållsändamål. Och - fortfarande om utvecklingen går som hillills - då

Miliövård m m kommer vid sekelskiftet försurningen att ha fortskridit så långt att den påverkar skogens tillväxt.

Del här låter som en domedagspredikan, men verkligheten låter sig tyvärr inte göras mera presentabel.

Man kunde väl få försurningen under kontroll, om man fångade upp den redan i fabriksskorstenarna genom användning av lågsvavlig olja eller genom insättning av elekirofiller vid olje- eller koleldning. Men tjänar dessa åtgärder så myckel lill så länge engelsk, fransk, tysk och rysk industri i total ansvarslöshet bara skickar ul nya föroreningar?

Då finns bara kalken alt ta till, men för all få fram de kalkmängder som del här skulle vara fråga om, om vi verkligen vill få bukt med försurningen, måste vi varna gotlänningar och ölänningar - på sikt kanske vi ivingas mala hela deras hembygd lill kalksiensmjöl.

Kalken är f n. del enda realistiska moimedlei - med den kan vi också få fart på den mineralisering av markens fosfortillgängar som krävs för att hälla skogens tillväxt uppe. Del tråkiga med kalken är bara att limnologer och andra sakkunniga är litet tveksamma, eller i vart fall inte hell eniga, beiräffande dess karaklär av universalmedel. De menar all man sä att säga måste växa in i kläderna, innan man fortsätter med kalkningen. Man måste undersöka au man inle får farliga nackdelar, t. ex. rent mekaniska skador pä kransalgerna, som bildar fiskens bästa lekbottnar. I avvaktan pä den utvärderingen bör det gamla anslaget räcka.

Men beträffande bidragens fördelning kan del ifrågasättas, om grunderna är de rätta. Det är väl mera sällan som vatienägarna är skyldiga lill försurningen. Varför skall dä de vara med och betala? Även om det bara gäller 25 96, kan del bli myckel i pengar.

Forskarna blir nog fårdiga på ell parar med undersökningarom vart man når med kalkningen, och under den liden räcker nuvarande anslag om 10 milj. kr. Det viktigaste är au fö bukt med den försurning som beror på utländsk påverkan. Får vi framgång med den saken, blir del inte sä tröstlöst som nu att arbeta inom vallenvårdens område.

Jag har med dessa ord bara velat avge en rösiförklaring för alt ange varför jag inle ansluter mig till centerpartiets reservalion, trots alt den måste anses i allra högsta grad lovvärd. Det är inte någon ekonomisk fråga -ekonomin får, som jag ser del, inte spela någon roll i det här sammanhanget - men del är en hel del omständigheter kring kalkningen som behöver utredas innan denna kan utvidgas ylleriigare.

EINAR LARSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Får jag bara med anledning av Hans Wachtmeisters inlägg

.säga all vi också är hell medveina om att kalkning inle är något universal-

216                   medel. Det är ett botemedel som i viss mån kan lindra de skador som har


 


uppstått.                                                                     Nr 124

Men jag vill i detta sammanhang ändå gärna som en positiv faktor erinra pr(>r\.<aprHpn

om all vi hoppas alt väsentliga ålgärder skall vidtas på del europeiska planet.    /-       •■ , g,yg

Det kan därför vara på sin plats all nu påpeka alt del på svenski initiativ under           

vinterhalvåret har satts i gång betydande aktiviteter på Europarådsområdel,     aat-  ° j

                                                       rf                         Mil/ovard, m. m.

där det i januari beslöts en rekommendation lill medlemsländerna att försöka

se till att fö bukt med de föroreningskällor som är orsaken till den luftförorening som sker över gränserna. Jordbruksdepartementet har tillsatt en särskild kommission som har all arbeta med denna fråga.

Jag vill med della bara uttrycka den förhoppningen all dessa sameurope­iska insatser verkligen skall leda lill effekliva ålgärder för att förhindra vad som är pä väg all bli en katastrof

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Anslaget till miljövårdsinformation har i regeringsförslaget räknats upp med 300 000 kr. lill 3 700 000 kr. för budgelårel 1979/80. Del kan tyckas vara en ganska god förbättring, men när man lar i beaktande all den allra största delen av beloppet är låst lill naturvårdsverkels egen informations­verksamhet, med bl. a. tidningen Miljöakluelll inräknad,och resten till några få väletablerade organisationer, är det inte sä imponerande. Jag vill med della inle säga att naturvårdsverkets information skulle vara bristfällig eller tidningen Miljöakluelll dålig, tvärtom. Men mot bakgrund av vad vi framfört i vår moiion om olika miljögruppers och föreningars arbele på del här området, är den summa som ålerslår för vad som kallas övriga informations­insatser löjligt liten. Den har satts lill 100 000 kr. vilket är samma belopp som innevarande budgetär. Bara det förhållandel innebär i realiteten en minsk­ning av anslagel. Del har sagts lidigare, och del upprepas nu i utskottsbe­tänkandet, all del inle varit någon siörre efterfrågan på dessa pengar från olika frislående natur- och miljöskyddsorganisalioners sida. Del måste i så fall bero på bristande informalion från myndigheterna och inte på alt det saknas behov hos dessa grupper.

Som vi har framhållit i vår motion möts den kritik som av lättförklariiga skäl riktas från miljöorganisationerna mot privata förelag och olika myndig­heter av en massiv molpropaganda. Del finns många exempel av del slagel från de senaste årens miljödebatt. Och då saknas del inte resurser, vare sig på privat eller offentlig sida. De ideellt arbetande organisationerna har däremot oftast svårt all komma ul med sina synpunkter och förslag. De har inle råd med helsidesannonser, påkostade flerfärgstrycksaker och subventionerad utgivning av böcker och annal informationsmaterial. De har inga staber av heltidsanställda informatörer och propagandamakare. All alla dessa hårt arbetande och i många fall stora miljöorganisationer skall få dela på 100 000 kr. för informalion är inte rimligt. En fördubbling av anslagel är inle någol överbud.

Jag yrkar med del anförda, herr lalman, bifall lill molionen 653.

217


 


Nr 124                  KERSTIN ANÉR (fp):

Fred'ieen den         ''' lalman! Vad som händer med miljövården när den ekonomiska

6 anril 1979        siiualionen försämras är en iniernaiionell fråga. Del finns en siudie i ämnel,

_____________    ganska nyligen ulförd, som berör en rad olika länder, både i- och u-länder i öst

Miliövård m m och väst. Den berör inte Sverige, men det framgår tydligt au villkoret för att miljöintressena i ell land skall kunna hävda sig när t. ex. en oljekris höjer priserna och försämrar landels ekonomi är all del skall finnas väl etablerade statliga organ och andra organisationer som arbetar för miljöintressena.

Sverige var, som jag sade, inle med i undersökningen, men resultaten är alldeles tydligt tillämpliga på vårt land också. Trots det svåra budgetläget i år, när alla departement har varit ålagda sträng sparsamhet, har ändå miljövårds­anslagen fåll del betyget av naturvårdsverkets chef Valfrid Paulsson att årets budgelproposiiion innehåller för miljövärdens del fler posiliva inslag än på länge. Del är verkligen så att under del hårda tvång lill prioriteringar som budgetläget harålagl alla departement harjordbruksminisiern ändå lyckats få igenom flera myckel viktiga och länge behövliga förbällringar, som också utskottet har ställt sig bakom.

Först och främst har nalurvårdsverkel fåll väsentligt förbättrade möjlig­heter att bedriva forskning och undersökningar. 6,7 milj. kr. har nämligen flyttats över från anslaget Miljövärdsforskning lill nalurvårdsverkels lönean­slag. Detla betyder myckel för verkets arbeie. Del ger konlinuiiei och stabilitet i undersökningsarbetet, och del ger en ny irygghel åt forskarna. Sedan har anslagel också räknais upp med 2 milj. kr. för lönekosinader, vilkei delvis kommer samma arbele lill godo. Därigenom har nu statens natur­vårdsverk föll en sior permanenl forskningsavdelning, som skall inriktas även på undersökningar och löpande lillsyn. Nu ökar naturvårdsverkets slagkraft och dess möjligheter all uppfylla de ständigt ökade krav som miljöambiiionerna här i landet släller och som vi alla är ense om i möjligaste mån bör lillfredssiällas.

En fasl organisation som har lill uppgift an värna om miljöns iniressen är del första ofrånkomliga kravet, naluriiglvis, om de ambilionerna skall lyckas. Den styrkan ökas alltså ännu mera i årels budgetproposition.

Nästa stora satsning i det här årets miljövårdsprofil är anslaget lill skydd av värdefulla naturområden. Det är ell anslag som nära nog fördubblas; del ökas med sammanlagt 12 milj. kr. från 13 milj. kr. i fjol. Del ligger både i anslagel Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. och anslagel lill markfor-värv för naiurvårdsändamål i kapiialbudgeten. Till detta kommer nu ytterligare 8 milj. kr. pä lilläggssiai för i år.

Anslå vakt om värdefulla naturområden för friluftsliv och forskning m. m.
är en grundläggande miljövårdsålgärd, som inte kan repareras om den
försummas alltför länge. Markpriserna har på senare år gått upp kraftigt,
medan de här anslagen har förblivit oförändrade i nio år. Arbeiei med alt
säkerställa värdefull natur för naiurvårdsändamål har successivt måst trappas
ner under perioden i takt med all anslagen urholkats. Detla har varit lill stort
förfång för både naturvärden och många markägare. Del uppdämda behovet
218                   av insalser kan självfallet inte helt lillgodoses under nästa budgetär-det finns


 


ju administrativa .skäl lill det - men uppskrivningen av anslagen bör göra del     Nr 124 möjligl all säkerställa några av  landels värdefullaste och  mest hotade     Predaepn den nalurvårdsobjekl samtidigt som del blir meningsfullt för nalurvårdsverkel all     /-       •■ ,gg

långsiktigt planera säkersiällandearbeiei i slällel för all behöva ägna sig ät         __

enstaka brandkårsutryckningar.                                        Miljövård, m. m.

Den tredje slora satsning som Jordbruksministern föreslår är satsningen på avfallshanteringen. Därgörs en ökning med omkring 70 9,>, eller frän 34 milj. kr. lill 59 milj. kr. Naturvårdsverkets chef påpekar all della är en klok priorilering. Avfallshanteringen aren knutpunkt i miljövården, där man kan komma långt genom all sälta in strategiskt valda medel för att fä fram metoder som gör del möjligl att återvinna ämnen ur avfallet och förhindra miljöstörningar under behandlingen. Vid del här lagel börjar det komma lämpliga tekniska lösningar för avfallsbehandling av olika typer. Men fortfarandeärdet huvudsakligen fråga om försöksieknik. Destalliga bidragen är avsedda au stimulera fram avancerad teknik, inle all vara subventioner i egentlig mening, vare sig till industrier eller till kommuner. Den ökning med 25 milj. kr. som föreslås i proposilionen och som även utskottets majoritet ställt sig bakom får vi därför anse vara tillfredsställande i år.

Här föreligger en reservalion, nr 17 av herr Larsson i Borrby m. fi., som yrkar på ylleriigare höjning med 50 milj. kr. Del skulle naturligtvis vara bra, i fall man bara visste varifrån de pengarna skulle tas, men eftersom Jag tyvärr inte har lillgång lill centerpartiets skuggbudget vel jag inle riktigt var de 50 miljonerna kommerifrån,ochdärförärjag tvungen au hänvisa lill riksdagens ullalande med anledning av finansutskottets betänkande nr 20 i är, som säger att "i de fall utskotten finner all större utgifter än regeringen föreslagit i någol fall är angelägna bör förslag om utgiftsökningar sä långt möjligl åtföljas av förslag till besparingar på andra punkter".

När det sedan gäller reservaiionen 18 har Hans Wachtmeister sagt ungefär vad som behöver sägas. Det har aldrig varil tal om annal än all del anslagel skulle bli 10 milj. kr. per år. Vi vet inte i dag om vi verkligen kalkar på räll sätt och med minsia möjliga biverkningar, så del vore inle särskill välbelänkl all kalka mer just i år, innan den pågående utvärderingen har lämnal resul­tat.

Jag vill också instämma i vad både Hans Wachtmeister och Einar Larsson har sagt, nämligen all de viktigaste ålgärderna måste vara internationella. Statssekreteraren i Jordbruksdepartementet har nyligen varil nere i Geneve och arbetat hårt inför det möte inom FN:s Europakommission som nu planeras och där man verkligen skulle kunna få någonting gjorl, om man kunde få stormakterna alt ställa upp. Det arbeiei har nu kommil en steg framåt och således närmare sin fullbordan. Men det är alldeles riktigt, att della egenlligen aren utrikespolitisk fråga.

Beiräffande reservaiionen 14 vill jagsäga all del inle är sior idé all insistera
på alt anslagen för miljövårdsforskning skulle fiyitas från nalurvårdsverkel
lill andra inslanser. Au tala om statussymbol i detta sammanhang är väl ändå
all ta i. Det är klan att det finns sakkunskap även vid naturvårdsverket som
kan bedöma dessa frågor, och de forskningspengar som används där går ju i     219


 


Nr 124               stor utsträckning till universileien, eftersom del är där man måsie placera

Fredaeen den      forskningen. Samarbeiei mellan nalurvårdsverkel och andra forskningsin-

6 anril 1979        sianser är så pass väl samordnad, all del är meningslösi an göra någon sorls

_____________    allmäni ullalande om överfiyilning av anslag.

Miliövård m m        Det föreligger en par förslag från socialdemokraierna, eu i reservaiionen 16

och ell som har aniagiis av uiskoilsmajorileien. Här kommer de pengar fram som socialdemokraierna har sparai på andra slällen. De saisar dels på en ökning av 4,6 milj. kr. till miljövårdsforskning, dels på en ökning av 240 000 kr. lill produktkonirollnämndensegna forskningar,dvs. 240 000 kr. utöver en höjning på 600 000 kr.

Del är klart all del är väldigl vikiigi -jag håller med Grelhe Lundblad om dei - alt produkikonirollnämnden för pengar lill sin verksamhei och all del är ell mycket viktigl arbele som görs där. Men del är väl ändå sä all det speciella anslag som produkikonirollnämnden själv förfogar över inle är del enda som kan användas för produklkonlrollnämndens behov, ulan de basresurser som behövs där finns ju hos nalurvårdsverkel, arbeiarskyddsstyrelsen, livs­medelsverket och socialstyrelsen. Där finns också forsknings- och undersök­ningsanslag som kan användas för projekt inom produkikonirollnämnden. An produkikonirollnämnden dessulom fått egna anslag sammanhänger med au nämnden snabbt skall kunna sälla i gång undersökningar som den behöver för sill arbeie eller som berör flera myndigheters verk-samhetsområden. Däremoi har avsikien aldrig varil all produkikoniroll­nämnden själv skall planera eller finansiera några siörre undersökningar. Jag yrkar alliså avslag på reservaiionen 16.

När del gäller anslagel lill miljövårdsforskning går budgeiproposilionen på 2,3 miljoner, medan uiskoilel vill öka anslagel med 4,6 miljoner. Del är alldeles uppenbart au del är fråga om myckel angelägna forskningsprogram -det vill jag gärna understryka.

Del slår inte i reservaiionen men väl i molionen 1990 all della anslag inle ens skulle ha räknais upp för pris- och löneökningar. Del är fakliskl inie sant. Uppräkning har skell med 4 9,1, som är del normala i sådana här fall. Proposilionen och vår reservalion går allisä inle på en besparing utan på oförändrat läge. Del är naluriiglvis alldeles rikligl au man hade kunnat länka sig alt lägga de uppräkningar på miljövårdens område som är möjliga i dagens läge på just del här stället, men departementschefen häri slällel vall all lägga ökningarna på miljöanslagen, som i år är 11,3 9,,, på avfallshanteringen, naiurvårdsomrädena och naturvårdsverkets forskning.

Jag yrkar därför bifall till reservaiionen 15 med beklagande all del inle har
gått all få fram mer medel jusl här men med en förvissning om all t. ex. de
medel som föreslås i växlförädlingsproposilionen kommerati göra avgörande
nytta på dessa områden. Del är ju inte minsl genom all få fram nya
odlingsväxter, som kan klara sig med mindre konstgödsel och andra kemiska
medel, som man verkligen kan angripa de här problemen från grunden. Det
hade naturligtvis varil uiomordeniligt roligt an kunna pressa in alla de
välbehövliga anslag som naturvårdsverket söker på miljövårdsforskningens
220                   område i den budgel som föreligger nu. Jag anser dock all  inom de


 


exislerande  ramarna - jag  har  inga  andra  all   röra  mig  inom  -  har Nr 124

jordbruksminislern gjort en bra avvägning och salsal beiydande summor på        Fredaeen den

siralegiski placerade miljövårdsanslag.                                      ■, ,g-jg

Därför yrkar jag bifall till utskoileis hemslällan på alla punkier ulom på p.

45, mom. 2, där jag yrkar bifall lill reservaiionen 15.               aah:-  ° j

Miljövård, m. m. På förekommen anledning ber jag alt lä meddela, herr talman, att Jag även

vid voieringen kommer all rösiaja på de yrkanden som jag härharyrkal bifall

lill.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Den lilliagande försurningen av sjöarna är ell allvarligt miljöproblem. Del krävs en serie ålgärder för all komma lill rätta med della problem. Bl. a. krävs del strängare internationell kontroll över reningen av rökutsläpp o. d. Men myckel kan och måste göras i avvaktan på genomgri­pande åtgärder för alt motverka sjöarnas försurning.

De ekonomiska satsningarna är hell otillräckliga och räcker endast för begränsade insatser. Den metod som främst kommer till användning, nämligen kalkning av sjöarna, aren ganska dyrbar metod. Därför krävs siörre ekonomiska resurser.

Del är också så all gränsvärdena för surheisgraden är satta vid en ni vä som gör all allvarlig skada redan uppkommit när kraven för all få bidrag nåtts. Om insatserna sattes in lidigare skulle säkert effekten också bli större.

1 motion 1973 har Eva Hjelmsiröm och jag lagil upp en specielli problem, nämligen ålgärder moi försurningen av sjöarna i Värmland. Även om försurningen av sjöar är en riksproblem, så är del ell faklum all vissa områden, däribland Värmland, är särskilt utsatta. Della är elt skäl för särskilda insatser. Men del finns också några andra viktiga skäl som vi åberopat i molionen. Bl. a. är tillgången på för iindamålei lämplig kalk god i Värmland, i den s. k. Gäsgruvan. Länet har också en beiydande arbelslöshel och söker olika arbelsiillfällen. Statliga insatser krävs även för all bekämpa arbetslösheten.

Vi har sålunda stor omfallning av försurade sjöar, god tillgäng på lämplig kalk för att bekämpa försurningen och en arbeismarknadssiluaiion i Värm­land som fordrar ålgärder. ,'Mll delia lalar för särskilda siailiga insalser i Värmland.

Hans Wachtmeisiers engagerade inlägg om sjöarnas försurning borde ha len honom fram lill an ålgärder av del slag vi förordar i rjioiionen 1973 bör få hans stöd. Ett sådant projekt kan bl. a. ge viktiga erfarenheter på områ­det.

Jag har blivit alltmer övertygad om att det Värmlandsprojekl vi föreslår är ett vikiigi pilotprojekt när det gäller an bekämpa sjöarnas försurning i vårl land. Vi kommer från vpk:s sida att stödja reservaiionen 18, eftersom den syftar lill ökade ekonomiska resurser för kalkning av sjöar och. vallen­drag.

Jordbruksuiskollel vill inle förorda några särskilda åtgärder av del slag som
vi förordat i motionen. Utskonei förklarar sig införståii med allvarei i de      221


 


Nr 124               förhållanden som molionärerna beskriver. Del resonemang uiskoilel för om

Fred'ieen den      viklen av all genom försöksverksamhel öka kunskaperna om de ekologiska

6 'inril 1979         effekterna av kalkningen, liksom all kalkningsföreiagen noga planeras och att

_____________    uivärdering kommer lill slånd, ser jag inte som stridande mot motionen, ulan

Miliövård            mer som slöd förde länkar vi förfäklal. Jag finner inte heller an vad utskottet

skriver om reglerna för bidragsgivningen skulle tala mot eller ersätta vårl . molionskrav. Del är beklagligi all jordbruksuiskollel, när ulskouet ändå redovisar försiäelse för de problem vi aklualiseral, inte varil bereil all dra konsekvenserna av della. Jusl en sådan rikiad salsningsom vi föreslagil är av värde som försöksverksamhel, och en uivärdering kan bli av beiydelse för hela landei.

Del är möjligl all man som moiionär skall se del som posilivi all utskollel inle yrkar avslag på molionen utan anför all molionen bör lämnas ulan ålgärd. Vi kan gärna nolera denna nyansskillnad men lycker nog all del vi begärt är så pass angelägel och rimligi an riksdagen bör begära särskilda medel i enlighet med det som anförts i motionen. Jag vill därför, herr lalman, yrka bifall lill molionen 1973.

HANS WACHTMEISTER (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill utveckla den här frågan ylleriigare för Nils Berndl­son.

Vi har redan ganska gon om sådana projekl som skulle kunna användas som pilolprojeki. Låi mig bara, innan vi går vidare, lala om vilka olika ■ problem del gäller. Här är några exempel löst tagna ur luften: Vilket spridningssystem skall vi använda? Skall vi sprida i vattnet direkt? Skall vi sprida i tillflödena, i bäckar och åar'.' Skall vi sprida längre från vattnen? Vilka kalksorierskall vi använda? Skall vi använda urkalk, dvs. kalksiensmjöl från marmorbroii och liknande? Skall vi använda silurkalk - del är den vi har på Öland och Gotland, i Närke och på några andra håll? Skall vi använda bränd kalk, släcki eller osläcki kalk? Här finns en massa problem som vi inle har lösi. Vi vel inle rikligl hur de olika medlen släller sig i förhållande lill varandra. Innan vi lösi den frågan kan del vara klokt au gå fram litet försiktigt.

När vi lösi de här problemen och har klan för oss hur de ofika meloderna verkar- när vi bara har au välja den ena formen av kalkning på ell siälle och den andra på etl annal - skall jag gärna vara med och yrka på mer pengar lill della ändamål. Som jag sade i milt lidigare anförande ärdel här problemei så allvarligi all pengarna inie får beiyda någoniing. Del vikligasie är all vi använder de pengar vi för pä absolul räll säll, och del vel vi inte i dag all vi gör.

NILS BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Om Hans Wachtmeister är tveksam då det gäller att bara salsa

mer pengar för generella ålgärder tycker jag fortfarande att ett sådanl

pilotprojekt som del vi förordat för Värmland skulle vara ell ypperligt tillfälle

222                   att skaffa de ytterligare erfarenheter Hans Wachimeisier anser all vi behöver.


 


Jag tycker all logiken borde bjuda Hans Wachtmeister all stödja vpk-     Nr 124

molionen.                                                                      r-    ,     .

Fredagen den

6 april 1979
AXEL KRISTIANSSON (c):___________________________________________

Herr lalman! Milt inlägg blir ell avsteg från miljödebatten. Del har snarare Miliövård anknytning lill gårdagens kvällsdebatl och är föranleii av alt Grelhe Lundblad i dag log upp frågan huruvida del var möjligl all använda de s. k. införselavgifterna för besiridande av koslnader för kursverksamhei på jordbruksområdel. Jag ger naluriiglvis Grelhe Lundblad räll i au del är möjligl ur rubriksynpunki an göra detta. Del finns fakliskl redan någol som heter upplysnings- och utvecklingsarbete. Della faklum stödde Grelhe Lundblad sig på.

Men del räcker inle med all bara konstatera detta. Del väsentliga är hur införselavgifterna är konslruerade, varifrån de kommer och hur de används. De består dels av införselavgifter på importerade livsmedel, dels av Ibder-medelsavgifter. Uiöver delta finns en liien ränieposi.

Fodermedelsavgifterna är hell och hållet jordbrukets egna avgifter. De betalas av lantbrukarna själva och går tillbaka till jordbruket.

När det gäller införselavgifterna vet Grelhe Lundblad att Jordbruket vid varje förhandling tilldelas en viss del av dessa. Där har man som sagt gått sä långt man strängt taget kan med tanke på säkerhetsbedömningen av hur myckel som kommer in. Del som finns därutöver går till slalskassan. De senasle förhandlingarna har gen lill resuliai all myckel liiei blivii över. Och del kan och börsägas i del härsammanhangelaliden överenskommelse som iräffades på kötisidan iniegår all uppfylla därför all del fallas 13 milj. kr. Del är kontentan av della.

Men del väseniliga - och del var del vi diskuierade i går - är hur socialdemokraiernas förslag kommer au inverka. Jag sade i slulrepliken all förslagei i realiieien innebär all man välirar över koslnader på konsumen­terna - såvida inte Grelhe Lundblad och Håkan Strömberg vill urholka jordbruksavtalet, men det föruisätier jag att ni inle vill, och del har ni inie heller sagt. Aniingen måsie jordbruksavialei urholkas, konsumentpriserna höjas eller - om det nu finns några pengar över - en moisvarande mindre summa ingå lill slalskassan. Och då kan jag inle förslå finessen med del förslag som socialdemokraierna lagt.

Della måste belalas. Och vill man inie urholka jordbruksavialei för man betala del endera som konsument eller som skaiiebetalare också enligt socialdemokraternas förslag.

GRETHE LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tycker inie det finns anledning alt under denna punkt
förlänga debatten alltför myckel. Men jag skall erkänna all jag själv tog upp
frågan i anslutning lill vårl särskilda yttrande om jrutningar på grund av del
ansträngda budgetläget. Jag tycker alt man också från jordbrukarhåll borde ha
förståelse för an man i etl sådant läge måste se över hela den mångfald av
bidrag och stödformer som finns inom jordbruksregleringen,                     223


 


Nr 124                  Eftersom det redan finns en anslag för upplysnings- och utvecklingsarbete

Fredaeen den      '"'" ramen för införselavgiftsmedlen ansåg vi från socialdemokraliskl häll

6 aoril 1979        an man i en ansirängibudgeiläge fick försöka au lägga in även de ulgiftersom

_____________    avsåg kursverksamhei beiräffande ralionaliseringsslrävandenti inom Jord-

Miliövård m brukei under del anslagel. Jag lycker an man bör ha förståelse föratl man idel ekonomiskt ansträngda lägel verkligen försöker sanera och se efter var man kan spara, Kursverksamheien beiräffande jordbrukets rationalisering ingår ändå i arbetet för au höja effektiviteten inom jordbrukei, och den frågan borde nalurligen höra hemma i en ekonomisk uppgörelse angående kostna­derna för jordbruket.

Men eftersom vi ganska snart skall diskutera prisreglering för jordbruks­produkter föreslår jag att vi kan ta upp denna principiella fråga i det sammanhanget och kanske få bälire lid lill vårl förfogande för en grundlig diskussion av dessa frågor, som har myckel siörre djup och bredd än vad som framgår under denna enkla punkl.

Jag skall inte ylleriigare bemöia Axel Krisliansson på denna punkl ulan vill bara konsiaieraallhangeti mig principiellt räll i all det är möjligl all förfara på del säll som socialdemokraterna föreslagil i reservaiionen,

AXEL KRISTIANSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill säga att Grelhe Lundblad har räll så till vida att det hela naturligtvis är möjligl. Men della har Grelhe Lundblad i förslå hand möjlighel men också naluriiglvis skyldighei all la upp vid en annal bord. Sanningen ärdock den all hon inle får del lällare vid del bordel om hon redan i förväg lagit undan dessa pengar,

Trols allt tal om det ansträngda budgetläget är del ändå fråga om på vilket sätt det är lättast att betala detta -via skatten eller via konsumentpriserna. Jag föresläller mig all del är bättre att bära kosinaderna skattevägen än genom konsumentpriserna. Och jag iroratt Grelhe Lundblad som konsumenlrepre-sentant instämmer i del,

GRETHE LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara konstalera all bidraget till upplysnings- och ulvecklingsarbeie tas inom ramen för jordbruksuppgörelsen och alltså inte påverkar konsumentpriserna utöver vad man kommer överens om vid bordel. Del är enbart i fråga om fördelningen detta kommer med,

AXEL KRISTIANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Men, Grelhe Lundblad, frågan om denna fördelning är och har hillills varil en fråga hell mellan jordbrukets förhandlare och Jordbruks­nämnden, Och jag föreställer mig all del kommer all vara så i fortsäuningen också.

De 8,5 miljonerna är disponerade - i många fall därtill för långiidspro-jekl,

224


 


EINAR LARSSON (c):

Herr talman! Jag vill med anledning av Oswald Söderqvisls inlägg beiräffande stödformerna lill miljövårdsinformalion via miljörörelserna lämna etl meddelande. Jag har nu fän uppgift om au det pågår etl utredningsarbete i della ärende. Del är ell enmansuppdrag som förre statsministern Thorbjörn Fälldin i maj 1977 gav lill riksdagsman Gunnar Björk i Gävle, Gunnar Björk kommer alt lägga fram sitt belänkande i juni 1979, Han har inom ramen för sill arbele uppgiften att ta upp frågan om olika former av bidrag lill miljörörelsen.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Miljövård, m. m.


Överläggningen var härmed slulad,

Punklerna 40-42

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemslälll,

Punklen 43

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 653 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oswald Söderqvist begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som  vill att  kammaren bifaller Jordbruksulskollets hemställan  i

betänkandei nr 20 punklen 43 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskollets hemslällan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill molionen nr 653 av Oswald Söderqvist och Tore

Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Oswald Söderqvisl begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 258 Nej-    8

Punklen 44

Ulskollets hemslällan bifölls.


Punklen 45

Mom.  I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservatio­nen nr 14 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra proposi­tionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

15 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124


IIS


 


Nr 124               Den  som  vill  att   kammaren  bifaller jordbruksulskoilels  hemslällan   i

Fredaeen den     beiänkandei nr 20 punklen 45 mom. 1 rösiar Ja,

6 ■inril 1979       '■' '' j '" 'slar nej.


Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 14 av Hans Wachimeisier

Miljövård, m. m.      " ''•

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Hans Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 221

Nej -   44

Avslår -      1

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservatio­nen nr 15 av Hans Wachtmeister m. fl., och förklarades den förra proposi­lionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Wachtmeister begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som  vill  all  kammaren bifaller Jordbruksulskollets hemslällan  i

beiänkandei nr 20 punkten 45 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 15 av Hans Wachtmeister

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Hans Wachtmeister begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 192

Nej -   74

Avslår -      1

Punkterna 46 och 47

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa punkier hemslälll.

Punklen 48

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservatio­nen nr 16 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Grelhe Lundblad begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

226


 


Den  som  vill  all  kammaren  bifaller jordbruksutskottets  hemslällan   i   Nr 124

betänkandet nr 20 punklen 48 rösiar Ja,                            Fredagen den

den del ej vill rösiar nej.                                                 g ,     - jgyg

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 16 av Maj Brill Theorin__ ____

m.fl.

Miljövård, m. m.


Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Grelhe Lundblad begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 123

Punkterna 49 och 50

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 51

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservatio­nen nr 17 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill  all  kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 51 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 17 av Einar Larsson

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Einar Larsson begärde rösträk­ning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 190

Nej -   74

Avstår -      1

Punklen 52

Mom.  1

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservatio­nen nr 18 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:


227


 


Nr 124               Den som  vill au  kammaren  bifaller jordbruksutskottets hemslällan  i

Fredaeen den      betänkandet nr 20 punklen 52 mom. 1 rösiar ja,

6 april 1979        "  j ''" '"°'''' "J'

_____________  Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 18 av Einar Larsson

m.fl.

Miljövård, m. m.


228


Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Einar Larsson begärde rösträk­ning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 189

Nej -   76

Avstår -     1

M o m . 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1973 av Eva Hjelmström och Nils Berndtson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som  vill alt  kammaren bifaller Jordbruksutskottets hemslällan  i

belänkandet nr 20 punklen 52 mom. 2 rösiar Ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1973 av Eva Hjelmström och

Nils Berndlson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Nils Berndlson begärde rösträk­ning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255 Nej -     9

Mom. 3

Ulskollets hemslällan bifölls.

Punkterna 53-64

Kammaren biföll vad ulskouet i dessa punkier hemställt.

§ 5 Föredrogs

Jordbruksutskottets belänkande

1978/79:21 med anledning av moiion om lån till investeringar inom trav-och galoppsporten

Utskottets hemslällan bifölls.


 


§ 6 Anslag till exportkreditbidrag

Föredrogs näringsulskollels belänkande 1978/79:33 med anledning av proposilionen 1978/79:106 om anslag lill exportkrediibidrag jämle motion.

I proposilionen 1978/79:106 (budgetdepartemenlet) hade regeringen före­slagit riksdagen att

1.   till Exportkreditbidrag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2.   lill Exportkrediibidrag för budgelårel 1979/80 under åttonde huvudti­teln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlals den med anledning av proposilionen väckta motionen 1978/79:2203 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill riktlinjer för exportkreditsiöd i enlighet med de principer som molionen angav.

Propositionen och motionen hade hänvisats till skatteulskouei och av delta överiämnals till näringsutskotlel.

Ulskoltel hemställde

1. beträflande nya riktlinjer för exportkreditsiöd alt riksdagen skulle avslå
motionen 1978/79:2203 i ifrågavarande del,

2. beiräffande anslag alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1978/
79:106 med avslag på motionen 1978/79:2203 i ifrågavarande del skulle

a)   lill Exportkrediibidrag pä tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.,      ■

b)  lill Exportkreditbidrag för budgetåret 1979/80 under åttonde huvudti­teln anvisa eil förslagsanslag av 1 000 kr.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Anslag till export-kreditbidrag


 


OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Lagen om exportkreditsiöd har tillkommit för alt ge svenska exportörer stöd pä den internationella marknaderi. Den doktrin som ligger bakom är att en ökad svensk export av vilket slag som helst och till vilket land som helst är något gott i sig och ägnat att hjälpa Sverige ur rådande svårigheter med bylesbalansunderskott och ökande utlandsskulder. Denna enkla krämarfilosofi, som bäst kan uttryckas med tesen "sälja eller dö", är typisk för all kapitalistisk handelspolitik. Vad man säljer, till vem man säljer och hur man säljer är ointressant så länge ruljangsen kan hällas i gång.

Bara av den anledningen är det nog och övernog att vara ytteriigt skeptisk mot nya exportkredilgaranlier. Del är inte alls säkert alt det är bra för Sverige all öka malmexporten eller utförseln av pappersmassa, för att ta ett par exempel. Del vore siörre skäl all fara fram varsami med dessa våra två slora råvarutillgångar och undersöka vilka effekter det skulle få på sysselsättning


229


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Anslag till expor I-kreditbidrag


och nationell ekonomi om Sverige minskade denna export och i slällel förädladeen siörre andel inom landei. Men del intresserar naluriiglvis inle de stora exportföretagen, inte ens de statligt ägda - åtminstone inte så länge Sverige måste dras med sådana regeringar som de landei har haft under de senasle 50 åren. "Sälja eller dö", del har varil ledstjärnan för både socialdemokrater och borgare. Så har del också gott ål skogen för Sverige de senasle åren.

Vänsterpartiet kommunisterna haren annan uppfattning iden här frågan. Det är inle en ökning av exporten till varje pris som skall hjälpa Sverige, och därmed är generella kreditgarantier mera till skada än lill nytta. Vad landei behöver är i slällel en breddning av den marknad där dess produkter skall avsättas till flera köpariänder. Sverige är nu lill allra största delen bundet lill marknadsekonomierna i väst och har mycket litet handelsutbyte med tredje världen och de socialistiska staterna. Del gör landei beroende, känsligt för slörningarsom ständigt återkommer i del kapitalistiska systemet och hindrar en utveckling mot förädling och siörre variation av egna produkter. Vad västländerna helst vill köpa av Sverige är råvaror och halvfabrikat. Den sitsen kommer man inle ur genom all urskillningslöst subventionera exporten. Då blir det bara gåvor till exportörerna och dåligt utbyte för landet. Om man däremoi använder exportkrediterna till en planmässig styrning av handeln inriktad moi den breddning av marknader och varor, som jag nämnde nyss, så kan det bli en positiv effekt. Del är huvudinnehållet i den vpk-molion som här behandlas, och del är en upprepning av de krav som vi framförde när lagen om kreditgarantier togs av riksdagen förra årel.

Beiräffande utskottets skrivning om an utlovade medel naluriiglvis måste utbetalas så länge lagen är i kraft så är del en självklarhet. Oavsett del kan en principdiskussion föras, och man kan också yrka avslag på propositionen om man samtidigl begär nya riktlinjer, som vi har gjort. Frågan om anslag får då tas upp pä nytt vid ell senare tillfälle.

Jag ber därmed, herr lalman, att få yrka bifall till motionen 2203.


 


230


SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr lalman! Vi bör kanske först klara ul en fråga, nämligen frågan om lill vad del utgår slöd enligl avdrags- och bidragssystemet. Stöd kan enligt del systemet utgå endast för export av kapitalvaror saml entreprenader och konsulttjänster, medan stöd i vidare bemärkelse utgår vid tillämpningen av SEK-systemet. Det stöd vi här diskuterar är alltså väsentligen inriktat pä kapitalvaror och konsulttjänster, inte rå varuexport -Jag lycker alt vi bör hålla isär detla.

I vpk:s motion - man hänvisar där till sin motion i samma fråga från förra årel - föresläs en inrikining av stödet på en försäljning framför alll lill slaishandelsländer och u-länder. Men det är Ju Jusl vad avdrags- och bidragssystemet är inriklal pä. Den proposilion som vi, om jag inte missminner mig, biföll den sista dagen riksdagen arbetade på försommaren förra året omfattade exportkrediter för ett belopp av 40 miljarder, varav 11 miljarder var reserverade för ga ranligivning på särskill gynnsamma villkor till


 


export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. 11 miljarder av beloppet reserverades alltså för u-landsexporl. Meningen med proposilionen var framför allt all slärka den svenska exportindustrins konkurrenskraft pä slaishandelsländer. Del var det väsentliga motivet. I statshandelsländerna mötte nämligen de svenska exportörerna beiydande problem, eftersom andra länder där tillämpar etl myckel vidslräckl syslem med slödålgärder.

Vårt exporlkreditsyslem innebär inga större statliga subventioner lill förelagen, ulan del har relativi sett gått bra ihop. Man betalar ju en överränta pä del refinansieringssyslem som hela kreditsystemet är uppbyggt pä. Problem i samband med återbetalningar har förelegat framför alll när del gäller Nordkorea, Turkiet och några andra länder.

Exporlkredilsyslemet infördes redan 1973, och del har förbättrats genom det avdrag som infördes frän den 1 juli förra årel. Systemet är nödvändigt för att svenska exportörer skall kunna göra sig gällande på exportmarknaden, framförallt då i fråga om u-länder och slaishandelsländer. Del fungerar alltså precis i enlighel med vad som föreslagils i vpk:s motion. Även om systemet också gårall tillämpa i i-länderhar meningen och motivet i huvudsak varil all u-länderna skall få ell bälire stöd.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan i betänkandet.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Anslag till expon-kreditbidrag


 


Överläggningen var härmed slulad.

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemslällan,dels motionen nr 2203 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisl begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollels hemställan i betänkan­det nr 33 rösiar Ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 2203 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Oswald Söderqvisl begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 248 Nej -     8

§ 7 Föredrogs konstiiuiionsulskoltets belänkande nr 1978/79:28 med anled­ning av i proposilionen 1978/79:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgelårel 1979/80 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämle molioner.


231


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Aiyoden till riks­dagens ledamöter


Punkten I

Arvoden till riksdagens ledamöter

I proposilionen 1978/79:100 bil. 20 under punklen A 1 hade föreslagits au riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisade till Riksdagen: Arvoden m. m. lill riksdagens ledamöter ett förslagsanslag av 46 114 000 kr.

1 delta sammanhang hade behandlats motionen 1978/79:809 av Tage Adolfsson (m), vari hemställts alt riksdagen beslutade att riksdagens ledamöier under år 1979 skulle avstå från höjning av riksdagsarvodet.


 


232


Utskollel hemställde

att riksdagen med avslag på molionen 1978/79:809 för budgetåret 1979/80 anvisade lill Riksdagen: Arvoden m. m. lill riksdagens ledamöier ett förslagsanslag av 46 114 000 kr.

TAGE ADOLFSSON (m):

Herr lalman! Jag har i motion lill riksdagen föreslagil alt riksdagens ledamöier under del här årel avstår frän höjning av arvodet.

Jag har ställt förslaget mot den bakgrunden att vi i Sverige jusl nu inte har någon ekonomisk tillväxt och därmed inga nya pengar att fördela. Tvärtom, svenska staten lånar slora belopp för alt läcka sina utgifter. Vi har i Sverige under 1970-lalel beviljat oss långt större löneökningarän vi har haft råd med, och vi har därmed skapat problem som vi nu med mycket slora svårigheter försöker lösa.

Vi måste någon gång inse alt så länge vår gemensamma kaka inte växer har vi heller inga reella möjligheler all var och en få siörre bilar ur kakan.

Dessutom: Så länge vi har ett skatteuttag som gör löneökningar i del närmaste meningslösa både för riksdagens ledamöier och för andra männi­skor borde det inte vara någon siörre uppoffring all avslå frän en ökning av arvodet.

Del skulle kanske uppskattas utanför det här huset, om vi gick före med golt exempel.

Herr talman! Mot denna bakgrund ber Jag alt få yrka

alt riksdagen med anledning av molionen 1978/79:809 beslutar rekom­mendera sina ledamöter alt för år 1979 avstå från höjning av riksdagsarvo­det.

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr talman! Jag noterar alt Tage Adolfsson inte längre yrkar bifall lill sin moiion. Han nöjersig nu med en rekommendation. Färjag då påpeka att med eller utan rekommendation står del envar ledamot fritt all avslå från sitt riksdagsarvode hell eller delvis.

Vad Tage Adolfsson i övrigl har anfört ger mig inle anledning alt gä in i närmare deball. Jag vill hänvisa till utskottets belänkande, där del klart framgår  att  del  syslem   vi   nu   har  är   knutet  till   lönesättningen   för


 


statstjänstemän. Ulskotlel har inle funnit anledning frångå del systemet. Jag ber, herr lalman, alt få yrka bifall lill ulskollets hemslällan.

Överiäggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels del av Tage Adolfsson under överiäggningen framställda yrkandel, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer


Punkterna 2-22

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa punkier hemslälll.

Punklen 23

Lades lill handlingarna.

§ 8 Föredrogs

Finansutskottets betänkande

1978/79:25 med anledning av riksdagens revisorers verksamhetsberättelse förär 1978

Lades lill handlingarna.

§ 9 Riksdagens revisorers organisation och verksamhetsformer

Föredrogs finansutskottets betänkande 1978/79:26 angående riksdagens revisorers organisation och verksamhetsformer samt anslag för budgetåret 1979/80 till riksdagens revisorer och deras kansli,

TALMANNEN:

I fråga om detla betänkande hålles gemensam överläggning för punklerna 1 och 2, Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas beiräffande båda punkterna i betänkandet.


STURE PALM (s):

Herr talman! Del är inte ofta som kammaren ägnar tid ål del arbele .som utförs av riksdagens revisorer. Det har sina förklaringar. Omfattande promemorior blir föremål för remissbehandling, och efter ansträngningar an åstadkomma enighet blir resultatet oftast en skrivelse lill regeringen eller berörda myndigheter.

Erfarenhelerna av det ökade samhällsengagemanget, vilket genom reviso­rernas medverkan resulterat i en viss uivärdering av riksdagens egna beslul. borde tilldra sig betydligt siörre iniresse i den beslutande församlingen.

Vid flera tillfällen har riksdagens revisorers verksamhet varil föremål för


233


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer

234


utredningar. Dess värre kom aldrig grundlagberedningen all fördjupa sig i hur denna del av riksdagens konirollmakl skulle infogas i den nya förfallningen. Några nya grepp på dessa uppgifter redovisades inle vid del tillfället.

Del är tydligen medvetandet om della som gör alt konstiluiionsulskoliei i sitt yttrande i anslutning lill dagens ärende ger en signal om kommande utredningsarbete. KU säger i sin skrivning att "tillkallande av en ny uiredning om riksdagens revisorer bör anslå i avvaktan på erfarenheterna av de förslag som utredningen nu lagt fram". Jag tror alt vi allmänt hälsar ylleriigare inililativ på detla område med tillfredsställelse.

De valda ledamöterna inom riksdagens revisorer har inle varit hell nöjda med den nuvarande ordningen.

Del finns flera skäl till della. Del var moi den bakgrunden som de valda revisorerna 1974 log etl egel iniiiativ lill en uiredning om den egna verksamhelen. Utredningen lillfördes erforderlig experlmedverkan, och förslag framlades lill en förnyelse på flera punkier. Förslagen fick också en allmän ansluining bland revisorerna.

Under liden för della ulredningsarbeie väckies en moiion av Bengt Fagerlund m. fl., som kom all lillföra debatten en del synpunkter på revisionens arbetsformer. Etl av de mera intressanta uppslagen syftade lill alt revisionsverksamheten i fortsäuningen skulle bedrivas av ulskoilen själva inom del egna verksamhetsområdet. De avsevärt förstärkta kansliresurser som tillfördes utskotten i anslutning lill förfatiningsreformen skulle ge utrymme för della, ansåg molionärerna.

Riksdagens revisorer avfärdade emellerlid detla i ell remissvar med hänvisning lill all en revision inom del egna verksamhelsområdel, där ulskoilen själva svaral för föislagen lill riksdagen, sannolikl inte skulle ske lika obundet som én från utskotten frislående revision kan förväntas agera. Risken för alt bli "hemmablind" inför de egna insatserna är alltför stor.

När väl vår egen uiredning var klar övertogs den av riksdagens arbets-formsuiredning. Det är alltså resultatet av detta länga utredningsarbete som vi behandlar i dag.

De nu aktuella reformförslagen är ganska begränsade men innehåller tre mycket väsentliga frågeställningar.

Det gäller för det första de valda revisorernas tidsmässiga möjligheler all della i revisionsverksamheten. Det är en myckel betydelsefull fråga. Erfarenheien har visal alt del är län alt kräva ökad pariameniarisk insyn och att del är svårt för de valda revisorerna all - utöver ordinarie utskollsarbeie -ägna tillräcklig lid ät revisionen. Detla är en av de frågor som - enligt min mening-grundlagberedningen borde ha ägnat sig ät. Den andra frågan gäller säliel för avslulning av revisorernas granskningsärenden, och den tredje frågan - som i del föreliggande förslaget innebär del radikalaste greppet -avser revisionens anknytning lill riksdagens utskott. Del nu föreliggande förslaget innebär, att utskotten i hög grad blir impulsgivare och alt revisionens förslag i de allra flesta fall ålerföres lill de olika fackulskotlen för slutbehandling.

Redan nu är del myckel som lyder på all en sådan förändring i vårl arbete


 


kan bli av stort ömsesidigt värde för såväl riksdagens egen revision som riksdagens olika utskott.

En väsentlig fråga är att fånga upp de granskningsärenden som bedöms vara av stort iniresse. Här håller nu en del på att hända som en följd av en skrivelse som revisionen genom sin ordförande i februari månad sände lill utskotten. Resultatet av denna skrivelse blev all 15 granskningsärenden anmäldes, av vilka större delen är värd stor uppmärksamhet från revisionens sida.

Jag skall inle ta upp kammarens lid med att referera denna lisla - den är emellerlid värd ell allmänt studium, och den understryker behovet av en Ökad vilalisering av och förbättrade resurser för riksdagens egel revisionsor­gan.

Tidigare erfarenheter vid upprättande och offentliggörande av gransk­ningsplaner har visal, alt även om revisionen inte har möjligheter att omedelbart genomföra vissa granskningsuppgifter, dessa myckel ofta resul­terar i all vederbörande departemenl eller myndighel myckel snabbt lar egna granskningsinilialiv.

Mot den bakgrunden har fr. o.m. i år riksdagsrevisorernas verksam-helsberällelse fått en annan uiformning, innebärande en modernisering och förnyelse, som skall vidareutvecklas för all ge en ökad informalion lill såväl uppdragsgivarna här i riksdagen som olika verk och myndigheter.

Så några ord om resurserna. I år har så väsentliga granskningsärenden anmälts au revisionen är i behov av en beiydande resursförstärkning, om vi Skall kunna leva upp lill ulskoUens förväntningar på vår granskningsverk-samhel.

Redan i den utredning som började arbeta 1974 begärdes en personalför-siärkning som skulle ha möjliggjort inrättandet av ytterligare en avdelning. Under den fortsatta behandlingen har della inte mött förståelse vare sig i riksdagens arbelsformsutredning eller i ulskoUsbehandlingen. Revisorerna har inte haft skäl all ändra uppfattning beiräffande del ökade personalbeho­vet och anser, alt årets aktivitet från utskotten bekräftar del angelägna i den begäran som gjorls om en personalförsiärkning.

Även om riksdagen nu inle vill inrälla fler tjänster för revision borde-som vi framhållit i vår skrivelse den 25 januari 1979 - ökade medel beviljas för konsulter och utomstående experter, exempelvis skatteexperter, teknikerex-perler och dalaexperter.

Vi har för sådana ändamål begärt en uppräkning till 450 000 kr., medan finansutskottet anser att vi måste nöja oss med en föreslagen ökning med 100 000 kr.

Della, herr lalman, är hell otillräckligt. Vi beklagar alt del samarbete som vi redan nu inlett med utskotten genom alltför snålt tillmätta anslag inle på långt när kan ge de resultat som riksdagsutskolten med allt skäl förväntar. Jag ser därför revisionens situation som utomordentligt svär f n., och det är en märkligt läge om riksdagens revisorer, på grund av allifor små anslag och därför genom olillräckliga resurser, inle har möjlighet att gripa sig an hela del välmotiverade arbetsprogram som ligger framför oss.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer

235


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer


Hur detta problem skall lösas vet vi inle i dag. Finansutskottet ger oss inte heller någon vägledning, men alt ställa yrkande mot ett enhälligt utskott är naturligtvis helt lönlöst. Någon föredragning från revisorernas sida i finans­utskottet i anslutning till alt vår anslagsframställning behandlades har märkligt nog inte heller ansetts angelägen.

Jag vill redan nu förulskicka att skall vi kunna fullfölja det program som vi har framför oss, är en förstärkning av resurserna helt nödvändig.

Herr talman! Jag har velat anföra dessa påpekanden till kammarens protokoll, inför risken av anslagsöverskridanden och för att våra synpunkter skall nå fram i mycket god tid inför elt kommande budgetarbete. När det gäller förslaget i övrigl utgör de föreslagna förändringarna påtagliga förbäll­ringar för vårt arbele, och del noterar vi naluriiglvis med tacksamhet. Det faktum att dessa förändringar presenteras som en delreform kan riksdagen tydligen ta som ell löfte om nya initiativ inom revisionens område, som vi anser synnerligen angelägna.

Jag har för dagen inget yrkande.


I della anförande instämde Hagar Normark (s) och Gudrun Sundström

(s).


236


BENGT FAGERLUND (s):

Herr talman! Här i riksdagen ägnas stor uppmärksamhel åt utformningen av nya reformer. Lagar liksom organisatoriska förändringar och användning­en av anslag granskas i detalj. Ledamöterna i riksdagen har därtill ofta stort infiytande på reformarbelel genom dellagande i pariamenlariska utredningar och kommiltér. Vår noggranna pariamenlariska beredning är ett viktigt inslag i vår demokrati. En annan sida av saken är all man kan ställa frågor som: Hur följer vi i riksdagen upp hur reformer slår i praktiken? Hur hanterar myndigheter och andra de medel de får lill förfogande?

På denna punkl anser jag att värt system inte är lika effektivt och välutvecklat. Det är enligt min mening lika viktigl med ett parlamentariskt inflytande i form av effekliv kontroll i efterhand. Vi har olika organ för alt utöva riksdagens kontrollfunktion. Etl av dessa är riksdagens revisorer vars organisation vi nu behandlar.

Jag har i flera olika omgångar motionerat om att man skall pröva om det inle är möjligt att förstärka riksdagens inflytande genom en effektivare revisionsverksamhet. En av mina tankar har varil att få närmare anknytning till ulskotlsverksamheten. Utskotten granskar ju statsbudgeten och är inkopplade på alla viktiga reformer. Genom en koppling tillbaka till utskottet beträffande hur förvaltningen genomför reformer och använder medel som ställs till förfogande menar jag alt det bör vara möjligl att få både en effektivare revision och en ny kvalitet på budgel- och reformarbetet. Jag har velat ha utrett om det är möjligt att mera direkt knyta revisionsarbetet lill ulskoltsarbetet.

Sture Palm har här redovisat en annan uppfattning-Jag skall inte ta upp en debatt, ulan del gäller ju att först, och snart, fä en uiredning lill stånd.


 


På säll och vis har väl jag och mina medmolionärer blivit bönhörda i denna fråga genom de förändringar i riksdagens revisorers säll all arbeta som nu föreslås. Ulan alt ändra på revisionens speciella organisation och karaklär föreslår man en rad åtgärder för en koppling lill riksdagsarbetet i slort. Della är bra, men jag befarar alt del inle kommer alt ge tillräcklig effekt. Mitt önskemål är därför fortfarande all man bör utreda frågan om överförande av revisionens uppgifter lill ulskoltsorganisalionen. Hur detla skall gå lill har utvecklats i de motioner som jag och mina medmolionärer har lagt fram under årens lopp, varför jag inte skall ta kammarens tid i anspråk för att redovisa dessa i delalj. Min och mina medmolionärers förhoppning är nu alt man i samband med den utredning av olika grundlagsfrågor som av alll all döma skall komma till stånd inom en nära framlid även lar upp frågan om riksdagens kontrollfunktion och därvid prövar vårl uppslag när del gäller omorganisationen av riksdagsrevisionen. Ell särskilt skäl för della är alt grundlagberedningen inte gick in på riksdagsrevisionens ställning och uppgifter i dagens samhälle. Vi skall komma ihåg att den organisation vi har nu är från 1809.

Herr lalman! Jag har för dagen inget yrkande, men jag hoppas att frågan om den representativa demokratins uppföljnings- och revisionsarbete hålls levande. Som representanter för svenska folket är del vår skyldighet inle bara all beslula om reformerulan även att se efter hur de verkar i kontakt med del verkliga livet.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer


I della anförande instämde Arne Gadd (s).


FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr talman! Jag vill instämma i vad revisorernas vice ordförande Sture Palm här nyss har sagt i ett längre anförande. Samtidigt vill jag understryka att jag naluriiglvis inte har någon anledning all avvika från innehållet i den skrivelse som jag på uppdrag av revisorerna ställde till finansutskottet och som ulskoltel haft vänligheten all la in i sitt belänkande.

Riksdagens revisorer kom lill för alt hålla ell vakande öga pä kungen i hans förvaltning av hänvisade medel. Sedan dess har uppgifterna gradvis ändrats; man har täckt Jn andra behov och moderniserat verksamheten, sä alt den nu omfattar granskning av den statliga verksamhelen i stort, med undantag för aktiebolag och stiftelser. I övrigt kan, med den organisation som nu finns, granskning och insyn företas på olika områden. Som exempel kanjag nämna att vi har granskal vetehjälpen till Bangladesh i samråd med internationella revisionsorgan och att det gick att få en ganska snabb uivärdering av vad som hade skell - och det visade sig då alt del inte hade varil så bra.

Revisorerna är också oförhindrade att uttala sig om angelägenhelsgraden av de statliga åtaganden som görs.

Men jag skall också gå in pä de tre aktuella frågor som har berörts dels i den Fageriundska molionen, dels i beiänkandei i övrigt.

Den första frågan är om ledamöterna hinner med både att utföra det här revisionsarbetet och alt della i riksdagens arbele i utskott osv. Vi haren praxis


237


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer


efter särskilt ullalande av kammarens lalman, all man måste prioriiera revisionsarbetet och sätta delta före utskollsarbetel. Det gäller då naturligtvis all kunna hålla god konlakl med suppleanler, sä att prioriteringen verkligen kan upprällhällas.

Den andra frågan är: Till vem skall man ställa granskningsresullalel? I del gamla förslaget kunde man ställa det till riksdagen eller regeringen, och så länge jag har varil med har vi skrivit lill regeringen. Det är möjligl alt vi har förbisett detta att vi även kunde skriva till riksdagen. Del har liksom blivit en vana att skriva till regeringen, när det är någonting som man vill framföra. Samtidigt vill jag understryka att det är riktigt, som Sture Palm sade, att det har hänt att regeringen, när vi har påbörjal granskningen av ell ärende, har uppmärksanmiat denna granskning och lagil upp ärendet när del varil halvfärdigt och skrivit en proposilion som lagls fram för riksdagen. Del är naluriiglvis inget fel.

Jag har ingenting emot alt alla promemorior och skrivelser går lill riksdagen. Ute i samhället är det Ju vanligt all den som väljer revisorer vill ha alla de yttranden som revisorerna officiellt avger om resultatet av sitt granskningsarbete. En sådan ordning stämmer alltså överens med vad som sker inom samhällets övriga förvaltningar.

När det gäller anknytningen lill utskotten har jag en annan mening än den som framskymtar i Bengt Fagerlunds motion. Jag kan inte anse alt man-för det är väl så man tänkt sig i motionen -skulle dela upp revisionen fackmässigi på de olika utskotten och att vart och etl utskott skulle granska sitt avsnitt. Jag tror inte all man skulle bli nöjd med elt sådant arbetssätt. Varje avsnitt har Ju beröring med andra utskott och med andra branscher, så det är nog nödvändigt med en enhetlig översyn i revisionsarbetet. All splittra upp revisionen på olika utskott tror jag inle kan vara bra.

Sedan säger Bengt Fageriund all effekten av vad revisorerna kommit fram lill är mycket viktig liksom riksdagens inställning osv. Det beror naluriiglvis på riksdagsledamöterna själva hur de för ut den här effekten, när de får promemoriorna från revisorerna.

Herr lalman. Jag ber alt få instämma i finansutskottets betänkande nr 26. Som läget nu är har jag ingen anledning alt ha någon annan mening.


 


238


BENGT FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag tänker inle la upp någon diskussion om vilket arbetssätt som skall tillämpas. Låt mig bara poängtera all mitt intresse för della gäller frågan: Hur skall vi som pariamenlariker få elt inflytande och icke bli i händerna på tjänstemän och utredare? Här säger man all arbetsbördan är stor för riksdagens revisorer. Jag förstår del. Att vid sidan av ulskottsarbele också vara revisor vore för mig absolul omöjligt. Del skulle, som sagt, vara absolul omöjligt att förena arbetet som revisor med de uppgifter som jag har i utskottet. Finns det några supermänniskor som kan hinna med alll della? Jag tror inte det.

Hur skall vi då lösa problemet? Där har jag kommit med ell uppslag. Jag är inle den som isäger att detta är det enda rätta, men låt oss titta på hur vi, som


 


jag sade i slutet av mitt huvudantorande, som förtroendevalda represenlanler     Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer

för svenska folkel skall få ell reellt inflytande över den verksamhei som vi beslutar om, även när den kommer ul i del verkliga livet.

FRITZ BÖRJESSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Ingen av revisorerna och allra minst Jag har någoniing att invända mot de intentioner som Bengt Fagerlund här redovisat. Frågan är bara om man redan nu skall rekommendera att lillsätta en ny, siörre uiredning angående arbetet inom riksdagsrevisionen på detla område.

Jag är fullt på del klara med att det blir en stor arbetsbelastning för den som skall göra en insats som revisor och samtidigl vara ordförande i ell "tungt" utskott. Men arbetsuppgifterna för de olika ledamöterna i del här huset varierar som vi vel i omfattning. Under utredningsarbetet har del diskuterats huruvida en ledamot av riksdagsrevisionen över huvud lagel borde ha någon utskottsplats. Till den saken vill jag nu inte la ställning, men det är naturligtvis ell problem.


BJÖRN MOLIN (fp):

Herr talman! Del förslag i fråga om riksdagens revisorer som framläggs i della belänkande har tidigare varil föremål för en del diskussioner. Riksda­gens revisorer har själva lagt fram etl förslag, som har granskals av riksdagens förvaltningsdirektör. Frågan har behandlats av utredningen för en översyn av riksdagens arbetsformer. Nu senasl har både konslilulionsulskollel och finansutskottet tillät på saken.

Den interna översynsutredningen och de båda utskott som behandlat saken har i full enighet föreslagil vissa mindre förändringar när del gäller föruisäuningarna för riksdagsrevisorernas arbele. Det gäller främst redovis­ningen av ärendena. Man ställer sig där bakom principen all ärendena skall redovisas för riksdagen. Del gäller vidare frågan om hur en närmare anknytning av revisorernas arbele lill riksdagens utskott nu skall kunna ske.

Jag håller hell med om alt del pariamenlariska inslagel i och del pariamenlariska inflytandet på riksdagsrevisorernas arbele är cenirali. Del är det som ger riksdagsrevisionen en särställning i förhållande till bl, a, del statliga revisionsorganet, riksrevisionsverket.

Som sagts av lidigare talare är del naluriiglvis så alt del finns svårigheter för riksdagsledamöterna att fungera i del kontrollorgan i riksdagens ijänsl som riksdagsrevisionen skall vara. Jag tror emellerlid inte att man löser detla dilemma vare sig genom att förbjuda riksdagsledamöter att samtidigl vara medlemmar i utskott och revisiofien eller genom all omvandla riksdagsre­visionen till ell särskill utskott. Inte minst i dessa dagar har vi blivit myckel medveina om den arbetsbelastning som utskotten har. Men jag delar Bengt Fagerlunds uppfattning att om vi får en ny utredning om vissa grundlags­frågor, så vore del värdefullt om den kunde ta upp även kontrollfrågorna och i så fall kommer också riksdagsrevisionen med i bilden.

Så några ord om riksdagsrevisorernas resurser. Revisorerna har begärt en


239


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Riksdagens reviso­rers organisation och verksam­hetsformer


resursförstärkning, men i del ansträngda stalsfinansiella läge som vi befinner oss i har finansulskoliel och översynsutredningen bara kunnat tillstyrka en begränsad resursförstärkning i form av en ökning av medlen för konsulter med 100 000 kr, Detla får naluriiglvis ställas i relation till att nästan alla förvaltningsmyndigheter på den statliga sidan har fått sina resursanspråk starkt beskurna i budgetarbetet - mänga har inle ens fått full kompensation för pris- och kostnadsstegringarna. Det är alltså inle någol speciellt för revisorerna att de inle fält sina önskemål tillgodosedda. Man kan naluriiglvis, som Sture Palm gjorde, säga att anslagen är snålt tillmätta, men det gäller i så fall inte bara för riksdagsrevisionen.

Däremot reagerade Jag litet grand när Sture Palm antydde att anslagsöver­skridanden kunde förutses inom riksdagsrevisionen. Sä kan man inte resonera, Verksamhelen måste anpassas lill de beviljade anslagen och inte tvärtom. Det måsie gälla riksdagens revisorer precis som det gäller alla andra organ och myndigheter vilkas verksamhei finansieras över statens budget.

Jag ber au fä yrka bifall till finansutskottets hemslällan.


 


240


HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Även jag vill markera den enighet som finns mellan översynsulredningen, konstitutionsutskottet och finansutskottet. Jag finner det tillfredsställande att vi kan fatta della beslut under denna stora enighet.

Det gäller här någonting för riksdagen myckel väsentligt, nämligen riksdagens konirollmakl. För min egen del vill jag starkt stryka under alt denna konirollmakl bör utövas av riksdagsledamöterna. Riksdagsrevisionen är en revisionsverksamhet från riksdagsledamöternas sida. Det tror jag att vi i väldigt hög grad skall hålla fast vid.

Det får tvä konsekvenser. Båda har förts in lidigare i debatten. Den ena är alt del skall finnas en nära anknytning lill riksdagens arbete. Vi har nu lagt fram förslag som innebär etl försök att föra revisorerna närmare det vardagliga riksdagsarbelet. Del andra ledet är alt ledamöterna i revisionen får lid lill denna verksamhet. Jag har lika litet som Björn Molin någon uppfattning om hurdel skall ske. Här för vi pröva oss fram, och det är det som nu kommer all ske. Vi skaffar oss erfarenheter, och de är värdefulla.

Sedan vill jag gärna för min egen del öppna dörren för fortsatt utredning. Del kan diskuteras om denna dörr skall leda in till en grundlagberedningssal eller till en mindre ulredningskammare. Därom kan man ha delade meningar. Min erfarenhet från grundlagberedningen är att det är svårt att få utrymme för alla frågor i en stor uiredning. Vi diskuterade revisorernas ställning myckel ingående. Samtidigt fanns det en specialutredning. Vi litade faktiskt på alt den skulle komma med vissa synpunkter. Men den höll sig inomen myckel begränsad ram, och sedan räckte tiden inle lill föross att göra den grundliga penetration som behövs för att man skall kunna lägga fram mer omstöpande förslag. Men riksdagens konirollmakl utövas pä elt sådant sätt av revisorerna att den inte kan hällas borta från den stora diskussionen om


 


hur riksdagen skall arbeta i del moderna samhället. Även jag ber att få yrka bifall till finansutskottets krav.

Överläggningen var härmed slulad.

Punkterna I och 2

Kammaren biföll vad ulskouet i dessa punkter hemställt.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Lönsparandet m. m.


§ 10 Lönsparandet m. m.

Föredrogs finansutskottets belänkande 1978/79:27 med anledning av molioner om lönsparandel m, m,

I della betänkande behandlades moiionerna

1978/79:1113 av Gösta Bohman m, fl, (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill bosladssparande och sparande i fritidshus i enlighel med vad som anförts i molionen,

1978/79:1122 av Anna-Lisa Nilsson m, fl, (c, m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till värdesäkrat lönspa­rande i det egna företaget,

1978/79:1612 av Gösta Bohman m, fl, (m), vari hemställts au riksdagen beslulade att 2 § lag om skattelättnader för vissa sparformer skulle erhålla av molionärerna föreslagen lydelse, innebärande bl, a, en höjning från 400 till 500 kr. i månaden av det tillåtna sparbeloppet i lönsparandet, och

1978/79:1703 av Per Stjernström m. fl. (c, m), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen begärde en översyn av reglerna för aktiefondsparandet till senasl hösten 1979 i syfte all ge ökad attraktivitet åt detla för näringslivet viktiga sparande.

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1.   avsfö molionen 1978/79:1113,

2.   avslå molionen 1978/79:1122,

3.   avslå molionen 1978/79:1612,

4.   avsfö molionen 1978/79:1703.


Reservation hade avgivits av Rune Rydén (m) och Göthe Knutson (m) som ansett all utskottet bort hemställa alt riksdagen skulle

1.   med bifall lill molionen 1978/79:1113 hos regeringen anhålla om förslag lill bosladssparande och sparande till fritidshus i enlighet med vad som anförts i molionen,

2.   med bifall till motionen 1978/79:1122 hos regeringen anhålla om förslag lill värdesäkrat lönsparande i det företag där man var anställd,

3.   med bifall till motionen 1978/79:1612 besluta anta i motionen framlagt

16 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124


241


 


Nr 124               • förslag lill lag om ändring i lagen (1978:423) om skaltelällnader för vissa

Fredagen den                                                                      sparformer,

6 anril 1979 - "'■' ''''''" ''" "''oticmen 1978/79:1703 hos regeringen anhålla om en


översyn av reglerna för aklielbndsparandei i enlighel med vad som anförts i

Lönsparandet                                                                        motionen.

m. m.

KNUT V/ACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Finansuiskoiiets betänkande nr 27 behandlar fyra motioner som i huvudsak gårul på all förbällra lönsparandel. Samtliga haravslyrklsav ulskollsmajorileten. Vi moderater har goda skäl all yrka bifall lill alla fyra.

1 molionen 1113 föreslås all man skall kunna öppna särskilda bosparkonion med i stort sell samma regler som för skatlesparkonton, men med möjlighel all ulan negaliva skallekonsekvenser lyfta beloppel före den slipulerade femårsperiodens utgång om pengarna används lill inköp av bostad. På del viset gynnas bosiadssparandet. Då många fler än vi moderater arbetar för möjlighelerna all äga bostaden borde denna stimulans rimligen inle ha blivit avstyrkt.

All spara i del förelag där man är anställd, som föresläs i cenier-moderalmolionen 1122, lycker vi är elt lämpligt alternativ lill akliefondsspa-randel, och därför tillstyrker vi att elt sådanl förslag om värdesaken lönsparande i denna form närmare utreds.

Det nya lönsparandel, som startade i oktober förra året, har blivit en stor framgång. Fram till den 28 februari i år har 603 milj. kr. sallsin på inle mindre än 404 700 lönsparkonlon. Bl. a. för all neutralisera det överflöd på pengar som del slora budgetunderskottet skapat är del nu mycket viktigt att ylleriigare stimulera della sparande. Moderala samlingsparliel har därför i partimoiionen 1612 föreslagit all det maximala sparbeloppet höjs från 400 till 500 kr. per månad.

1 molionen 1703, slutligen, konstateras all akiiesparandel utgör blott 10 "6 av det totala skallesparandel. Och eftersom näringslivels behov av riskvilligt kapilal inle bestrids av någon föresläs i en center-moderaimolion en översyn av reglerna för akiiesparandel så alt denna sparform stimuleras mer än vad som nu är fallet.

Jag instämmer i motionens syfte och yrkar bifall till den moderala reservaiionen.

ROLF RÄMGÅRD (c):

Herr lalman! Knul Wachimeisier har här redogjort för de molioner som finansulskoliel behandlar i sill belänkande 1978/79:27, där ulskotlel avstyrkt samtliga motioner.

Jag kan. herr lalman, erinra om att riksdagen så sent som i höstas antog
proposilionen 1977/78:165 om värdesaken lönsparande och att systemet
fungerat fullt ul i strängt lagel bara tre månader. Att i del här skedet - innan
man fått fullt godlagbara erfarenheter av hur sysiemel med värdesaken
242                   lönsparande slagit ut - föra in nya och delvis ändrade regler kan inle vara

rikligl.


 


Ulskollets motivering för att avslå motionerna är dessulom all regeringen i september 1978 på finansutskottets förslag, som riksdagen instämde i, tillsatte en särskild lönspardelegation med uppdrag all följa de här nya formerna av lönsparande m. m. Delegationen kan också enligl direktiven föreslå ändringar av teknisk natur om uppföljningen ger anledning lill della. Utskollel anser all frågan om lönsparande i det förelag där man är anställd också bör kunna inrymmas bland delegationens uppgifter.

Vi menar från utskoUsmajorilelens sida alt lönspardelegationen först måste få analysera och rapportera det nuvarande systemets osäkerheter och verkningar innan man går vidare med andra och nya former för lönsparan­de.

Med detla, herr lalman, yrkar Jag avslag på moiionerna 1113, 1122, 1612 och 1703 saml bifall till finansutskottets hemställan.


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Lönsparandet m. m.


KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Jag skall nöja mig med all kommentera motionen 1612, där del alltså föresläs alt man skall höja det maximala sparbeloppet från 400 lill 500 kr. per månad.

Del kan naluriiglvis sägas att del är kort tid sedan bestämmelserna om del nya lönsparandel trädde i kraft - del var ju den 1 oktober i fiol. Men erfarenhelerna har uppenbarligen varil goda, och den korta liden får också vägas mot behovet av att öka sparandet.

Man kan hindra bankerna från all låna ul pengar, men man kan inte hindra den enskilde bankspararen att la ut sitt belopp från banken och därmed på elt negativt säll öka penningomloppet och penningmängden. Därförärdet enligl vår uppfattning mycket angeläget alt stimulera människor alt ha kvar pengarna på bank så alt de inte kommer ut i omlopp.

Jag lycker all det är ell skäl som gör alt man kan yrka bifall lill detta förslag trots all det är sä kort lid sedan bestämmelserna trädde i kraft.

ROLF RÄMGÅRD (c):

Herr talman! Vi borde, Knul Wachtmeister, avvakta åtminstone ett budgetår innan vi går vidare, sä alt vi kan se verkningarna av nuvarande syslem. Del ärlönspardelegationens uppgift att se över om tekniken är sådan alt man kan ändra i systemen. Om sä är fallel, kan delegationen komma med förslag.

KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Jag lackar för det beskedel. Jag tolkar del sä, all om vi ålerkommer i hösl, kommer majoriteten av finansutskottets medlemmar att ha en mer positiv syn på vårl förslag.

Överiäggningen var härmed slutad.


Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservatio­nen av  Rune  Rydén och Göthe Knutson, och  förklarades den  förra


243


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Meddelande om Justering av kam­marens protokoll


propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Knul Wachtmeister begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkan­det nr 27 röstar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen av Rune Rydén och Göthe Knutson.


Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter har röstat för ja-propositionen. Dä Knul Wachimeisier begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 219

Nej -   44

Avstår -      1

§ 11 Föredrogs Finansutskottets betänkande

1978/79:28 med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1978/79:8 lill ny bolagsordning för AB Tumba bruk

Lagutskoliets belänkande

1978/79:17 med anledning av en moiion om stöd från allmänna arvsfonden lill idrottsföreningars ungdomsverksamhet

Kullurutskottels betänkanden

1978/79:25 med anledning av moiion om de barndomsclövas behov av

videogram 1978/79:26 med anledning av molioner om kulturarbetarnas siällning

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

§ 12 Meddelande om justering av kammarens protokoll

TALMANNEN:

Protokollen för kammarens sammanträden den 4-6 april kommer all Justeras den 20 april.

§ 13 På hemslällan av talmannen beslöt kammaren kl. 11. 12 alt ajournera sina förhandlingar till kl. 15.00, då de lill dagens bordläggning anmälda uiskolisbeiänkandena väntades föreligga.


244


§14 Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00 under ledning av andre vice talmannen.


 


§ 15 Anmäldes och bordlades                                                Nr 124

Propositioner                                  _                             Fredagen den

1978/79:190 med förslag till ändrade kapitalläckningsregler för bankinslilu-        5 gprji 1979

len                                                                            


1978/79:201 om ändrade regler för exportkreditgaranli m. m. 1978/79:204 om omläggning av skogsbeskattningen

§ 16 Anmäldes och bordlades Molioner

1978/79:2447 av Anita Gradin m.fl. 1978/79:2448 av Inga Lantz m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:108 om organisationen av verk­samheten med internationella adoptioner m. m.

1978/79:2449 av Sven-Olov Träff och Johan Olsson med anledning av proposilionen 1978/79:111 om ålgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m,

1978/79:2450 av Karin Flodslröm m.,fl.

1978/79:2451 av Erik Hovhammar m.JI.

1978/79:2452 av Torkel Lindahl och Georg Åberg

1978/79:2453 av Kalevi Wernebrink m.JI.

med anledning av proposilionen 1978/79:112 om regionalpolitik

1978/79:2454 av Erik Hovhammar m.JI.

1978/79:2455 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:134 om behandlingen av gällande

särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten,

m. m.

§ 17 Anmäldes och bordlades

KonslitulionsulskoUeis betänkande

1978/79:29 med anledning av talmanskonferensens skrivelse - förslag 1978/79:15 - med överlämnande av betänkande om riksdagens arbetsfor­mer jämte motioner

Socialförsäkringsulskotlets betänkanden

1978/79:18 med anledning av molioner om vissa sjukpenningfrågor 1978/79:19 med anledning av moiion om översyn av det sociala trygghets­systemet

Socialulskoilels betänkanden

1978/79:28 med anledning av i propositionen 1978/79:100 giorda framställ­ningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såviii gäller barnomsorg m. m. Jämle molioner

1978/79:31 med anledning av molioner om uiredning av barn-och ungdoms-      245


 


Nr 124                  frågor m. m.

Fredagen den      1978/79:32 med anledning av moiion om viss ändring i barnavårdslagen

6 april 1979

_____________  Ulbildningsutskollels belänkande

Anmälan om inter-   1978/79:29 med anledning av propositionen  1978/79:92 om lokal- och
pellation               utruslningsplaneringen vid slalliga högskoleenheier jämle moiion

Jordbruksulskotlets betänkanden

1978/79:22 med anledning av motioner om bilavgaser m. m. 1978/79:23 med anledning av molioner om hälso- och miljöfarliga varor m. m.

§ 18 Anmälan av interpellation

Anrhäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammar­kansliet

den 6 april


246


1978/79:171 av Axel Krisliansson (c) till arbetsmarknadsministern om ålgär­der för all underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden:

De senasle årens arbetsmarknadssituation har varil och är alltjämt långt ifrån tillfredsställande. Trots kraftfulla ålgärder från samhällets sida är arbetslöshelen fortfarande hög. Enligl statistiska centralbyråns redovisning för januari i år var det totala antalet arbetslösa 117 000.1 sammanhanget bör då beaklas att därtill 60 000 personer var sysselsätta i beredskapsarbete och 163 000 personer berörda av arbelsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag. Antalet förtidspensionerade ligger givelvis utanför denna redovisning.

En närmare analys av de redovisade siffrorna ger därtill vid handen au arbetslösheten är särskilt hög bland ungdomarna. Denna kategori, som tidigare har varil starkt eftertraktad pä arbetsmarknaden, har således blivit svårast all placera. Orsaken lill denna omsvängning - som är allvariig med hänsyn till ungdomsarbetslöshetens svåra följdverkningar - borde särskilt analyseras, framför allt i vad det gäller de grundläggande orsakerna. Utbildningen, inte minsl den praktiskt orienterade, behöver förmodligen ses över och bättre anpassas till krav och verklighet. Också andra åtgärder bör fördomsfritt prövas. Praktikanlverksamhet för ungdom utan arbetslivserfa­renhet bör seriöst prövas i arsenalen av åtgärder.

Ulan tvivel rör vi oss här på ett försummat område där ständiga anpassningar måste ske lill dagens och framlidens verklighet. Huvudsyftet måste vara all ge ungdomarna praktisk arbetserfarenhet i eller så nära produktionsprocessen som möjligl. Della kräver naluriiglvis åtgärder från samhällets sida, men också ansvar och anpassning frän såväl företagare som arbetssökande ungdomar.


 


Under den långt utdragna lågkonjunkturen har de arbetssökande ungdo­marna kommil särskilt svårt i kläm. Anpassningen till del på grund av svag konjunktur och slora rationaliseringar minskade behovet av arbetskraft har huvudsakligen skett genoms, k. naluriig avgång. Behovet av nyanställningar har således varit lilel. I stor ulsiräckning har ungdomarna varil hänvisade lill beredskapsarbete vid sidan om del egentliga produktionslivet.

En förbättrad konjunktur synes nu vara på väg, med förhoppningsvis ökal behov av arbetskraft. De senasle rapporterna från AMS och länsarbetsnämn­derna synes emellertid tyvärr bekräfta vad som anförts om bristande anpassning mellan arbetsmarknadens krav och de sökandes kompelens. Samtidigt som de lediga jobben inte kan besättas redovisas alltjämt stor arbelslöshel. "Arbetsmarknaden håller pä att gå i baklås", uttalar en bekymrad länsarbetsdirektör. Det signaleras "luffa lag" mot såväl arbetsgi­vare som arbetssökande.

Förmodligen kan det i vissa fall finnas skäl för sådana ålgärder, men bälire än tvång och hot synes dock vara all på olika sätt medverka lill en smidigare anpassning på arbetsmarknaden. Delta kan ske såväl med direkla ålgärder som genom vissa förenklingar beiräffande lagar och förordningar, som förmodligen kan ske ulan att huvudsyftet med desamma ändras.

Åmanlagarna har också ställts under debatt i detla sammanhang. Från förelagarhåll hävdas ofta all den restriklivilet som ligger i lagstiftningen i fråga när det gäller entledigande av personal gör att nyanställningar hålls på lägsta möjliga nivå. Framför alll gäller della i elt svagt konjunkluriäge med dålig orderingång och följaktligen svårighet att överblicka behovet av arbetskraft. Men också i en bältre konjunktur kan lagstiftningen vara hämmande på nyanställningsfrekvensen då det gäller ovissheten om den sökandes lämplighet för uppgiften i fråga. En inom företagarkretsar för en lid sedan utförd enkät lyder på alt tusentals ungdomar skulle kunna fä anställning, om inte denna lagstiftning fanns eller om den vore annoriunda utformad.

På fackligt arbetslagarhåll förmenar man att föreställningen om lagens inverkan är överdriven, liksom att densamma beror på bristande kännedom om lagens innebörd. I en lidigare interpellation till arbetsmarknadsministern har också efleriysis mera informalion om lagen och dess verkningar.

Enligt mitt förmenande är frågeställningen, med hänsyn till de ungdomar som kommer i kläm, alltför allvariig för att angripas från partssynpunkter. En ofta överdriven misstänksamhet om all tryggheten är i fara vid en revidering av lagen försvårar ylteriigare en förutsättningslös diskussion om densamma. Till della skall läggas att lagen under alltför kort tid har varit i kraft för att resultatet i egentlig mening skall kunna utvärderas.

Oavsett orsakerna kan emellerlid konstateras all ungdomsarbetslösheten nu är siörre än någonsin under efterkrigstiden och att den tenderar alt öka, i varje fall i förhållande till den totala arbetslösheten, och detta trots mycket stora och speciella insatser från samhällets sida. Frågan bör i ett sådant läge snabbt och förutsättningslöst angripas frän alla utgångspunkter. Förutvaran­de arbetsmarknadsministern har uppmärksammat frågan om lagstiftningens


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Anmälan om inter­pellation

247


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Meddelande om frågor


inverkan i sammanhanget så lill vida all han tillsalt en utredning med uppgift alt också se på densammas inverkan pä ungdomsarbetslösheten, problem vid korttidsanställning etc. "Kommittén för översyn av anställningsskyddslag-stiftningen" som lillsaiies i december 1977 har emellertid ännu inle kommit med några förslag lill förändringar. Förmodligen kommer denna översyn att ta relativt läng lid.

Med hänsyn till den akuta situationen på arbetsmarknaden för främst ungdomar och dä lagen om anställningsskydd av flera skäl ej har samma betydelse för dessa, kan starkt ifrågasättas om inte del bästa i ett sådant läge vore en generell dispensering från lagens verkningar vid nyanställning av ungdomar under en viss ålder, förslagsvis 20-21 år. Dispenseringen bör vara generell med framäisyftande verkan, dvs. icke beröra de nu anställda, lämpligen med giltighet intill dess den pågående översynen av lagen blir färdig, eller i varje fall så lång lid att åtgärden kan utvärderas.

Etl dylikt dispensförfarande skulle även ge, förutom den antagliga effekten på sysselsättning, ett faktiskt svar på frågan om lagen har några hämmande effekter, vilket knappast en uiredning kan ge besked om.

Det kan tilläggas all några i egentlig mening negaliva effekter av en dispensering knappast kan befaras för dessa åldersgrupper. Fortsatt utbild­ning, värnpliktstjänstgöring, sökande efter bälire och trivsammare arbele, så småningom kanske längre från hemorten, gör att förstagångsjobbel förmod­ligen sällan blir av så långvarig karaktär. Vikligasl är att ungdomarna utan onödigt dröjsmål får ett arbete.

Med stöd av de anförda synpunkterna vill jag fråga arbetsmarknadsminis­tern:

1.   Vill arbetsmarknadsministern redogöra för ulredningsförioppei inom Kommittén för översyn av anställningsskyddslagstiftningen?

2.   Är arbetsmarknadsministern beredd alt överväga en tillfällig dispense­ring av Åmanlagarna vid nyanställning av ungdomar?

3.   Om sä inte är fallel, vilka ålgärder avser arbetsmarknadsministern då vidtaga för all underiätta ungdomarnas inträde pä arbetsmarknaden?


§ 19 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 5 april


248


1978/79:483 av Inger Lindquist (m) lill justitieministern om domstolarnas självständighet:

När domstolsverket tillkom framhöll riksdagen med skärpa att domstols­verket vid utövandet av sina åligganden har att iakttaga principen om domstolarnas grundlagsfasta självständighet vid fullgörandet av de dömande och rältstillämpande uppgifterna.


 


Anser justitieministern all av domstolsverket framlagda förslag lill allmänna anvisningar för utformning av arbetsordning för tingsrätt och för hovrätt står i överensstämmelse med riksdagens intentioner?

Om så icke-är fallet, vilka åtgärder ämnar justitieministern dä vidtaga för all förhindra att domstolarnas integritet träds för när?

1978/79:484 av Rune Torwald (c) lill jordbruksministern om rätten att använda snöskoter i fjällområden:

Redan när den s. k. terrängkörningslagen antogs 1975 uttalade Jag - och många med mig - starka erinringar mot en lagstiftningsteknik som innebar alt riksdagen i princip införde ett totalförbud, som man sedan överiäl åt regeringen alt i väsentliga delar upphäva genom en förordning som inte ens delgivits riksdagen.

När förordningen sedan presenterades i början av 1976 visade del sig au den var så ofullständig all man tvingades uppdra ål naiurvårdsverket au utarbeta kompletterande anvisningar, för att inte konsekvenserna för främst fjällområdenas bofasta befolkning skulle bli orimliga.

Vid kontroll hos etl antal länsstyrelser har det visal sig att antalet dispenser och ansökningar liksom polisingripanden varit mycket få, och detta beror enligl uppgift på att såväl allmänhetens som myndigheternas kännedom om lagen är ytterst bristfällig.

Nu har del emellertid visal sig hur oacceptabla lagens verkningar blir vid en strikt tillämpning, när de ortsbor som lidigare varil engagerade i fiällrädd-ningen avsagt sig dessa uppdrag under hänvisning till den bofasta fiällbe-folkningens bristande möjligheter att utnyttja snöskotrar vid sina färder.

Mot denna bakgrund får jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder överväger jordbruksministern för au ge den bofasta befolkningen i fiällområdena bättre möjligheler all utnyttja snöskotrar och därmed också ge turisterna tillgång till en effektiv räddningstjänst?

den 6 april

1978/79:485 av Märta Fredrikson (c) lill kommunministern om evakuerings­beredskapen vid kärnkraftverk:

I samband med kärnkrafishaveriet i USA fiydde människor i panik från området ulan att de själva visste vart de skulle ta vägen. Tydligen saknades kändevakueringsplan. En plan för hur skyddsåtgärder skall sättas in, för hur och vart människor och djur skall evakueras, måste finnas vid varje kärnkraftverk. En sådan plan skall, enligt min mening, vara känd för alla människor inom aktuella områden. Den skall finnas uppsatt i varje hem, på varje arbetsplats, i varje lokal där människor samlas.

Finns klart utarbetade evakueringsplaner för de områden där vi har kärnkraftverk? Är dessa i så fall tillgängliga för allmänheten?


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Meddelande om .frågor


249


 


Nr 124

Fredagen den 6 april 1979

Meddelande om Jrågor


1978/79:486 av Georg Andersson (s) lill jordbruksminislern om rätlen all använda snöskoter i fiällomräden:

Bestämmelserna om skolerirafik i fiällvärlden har medfört kraftiga resirik-lioner även för ortsbefolkningen med undanlag för den som ägnar sig äi renskölsel.

Delta förhållande har nu lett lill svårigheter all rekrytera personal med god lokalkännedom lill fiällräddningen.

Mot denna bakgrund ber jag att till Jordbruksminislern få ställa följande fråga:

Är Jordbruksministern beredd au överväga en ändring av gällande lerrängkörningslag för all underlätta en rekrytering av personal bland ortsbefolkningen lill fiällräddningsverksamheien?


 


250


1978/79:487 av Olle Eriksson (c) till arbetsmarknadsministern om sysselsätt­ningen vid Förenade Well AB i Billingsfors:

De senasle åren har arbetsmarknadssituationen i norra Dalsland varit mycket bekymmersam. Induslrisysselsätlningen har minskar kraftigt, då förelag och bruk lagls ned, anställningsstopp har rått vid större industrier och olika industriinvesteringar har skjutits på framtiden. Vidare har det rätt stor ovisshet när det gäller sysselsättningen för alla anställda vid del statliga Förenade Well AB i Billingsfors.

Med hänvisning lill del anförda vill Jag till arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd alt redovisa sin syn på hur och när den framlida sysselsättningen vid Förenade Well AB i Billingsfors skall lösas?

1978/79:488 av Ingrid Sundberg (m) till  kommunikationsministern  om vägtransporterna av miljöfarligt gods:

Del blir alll vanligare alt miljöfariigi gods transporteras pä våra vägar. För hanteringen av sådant gods finns särskilda regler. För fordon som används vid transporterna finns bestämmelser som kräver särskild märkning av fordonen, tillstånd av eller meddelande till polismyndighet om transporten och i vissa fall bevakning av fordonet vid stillastående.

Mänga transporter sker på dåliga vägar där olycksfallsrisken för tunga lasifordon måste betraktas som förhållandevis hög. 1 andra fall går transpor­terna genom tättbebyggda områden eller måste korsa obevakade Järnvägs-övergängar. Olyckor som drabbar transporter av miljöfariigi gods med hög giftverkan kan få ödesdigra följder. Del är därför nödvändigt aU olycksfalls­riskerna begränsas i sä hög grad som möjligl.

Med anledning av del anförda anhåller jag all lill kommunikationsminis­tern få ställa följande frågor:

Avser statsrådet alt utfärda bestämmelser med vissa minimikrav pä vägar på vilka miljöfariigi gods får transporteras?


 


Anser statsrådet all sådana transporter skall fä korsa s. k. obevakade     Nr 124


järnvägsövergångar.'

1978/79:489 av Per Olof Håkansson (s) till kommunikationsministern om snöröjningen i Trelleborgsområdel:

Trelleborg är för många känt som "porten till kontinenten" genom den välutvecklade och moderna färjetrafiken.

Under några dagar i februari i år, omedelbart före och delvis under sportlovet i vecka 8 i år, slogs möjlighelerna för trafik till och från Trelleborg pä land hell ut, dä snön korkade igen bl. a. såväl Järnvägsförbindelsen som väg E 6 i dess sydligaste sträckning. Därmed omöjliggjordes inle bara den normala trafiken utan även den med anledning av sportlovet väntade trafikökningen.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern om detla misslyckande med uppgiften att hälla dessa vikliga irafikpulsädrar öppna berodde på bristande resurser eller om snöröjningen genomfördes med en oriktig taktik eller etl felaktigt resursutnyttjande?


Fredagen den 6 april 1979

Meddelande om frågor


 


1978/79:490 av Per Olof Håkansson (s) till industriministern om viss av Svenska Varv-koncernen bedriven verksamhet:

Vilka iniiiativ avser statsrådet alt ta för att säkerställa och utveckla en verksamhei, som bygger på de idéer som ligger bakom bildandet av Swedish Environmenlal Protection Service (SEPS), elt bolag inom AB Svenska Varvs-koncernen?

§20 Kammaren åtskildes kl. 15.01.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert

Tillbaka till dokumentetTill toppen