Riksdagens protokoll 1978/79:123 Torsdagen den 5 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:123

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:123

Torsdagen den 5 april

Kl. 19.30

§ 1 Meddelande om motionstider, m. m.

TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats en siencilerad sammanställning varav framgår vilka dagar motioner sist får väckas med anledning av de propositioner som avlämnas t. o. m. fredagen den 6 april.

Jag för vidare meddela, all de propositioner som under liden den 9-11 april överlämnas lill kammaren kommer all per post tillställas ledamöterna i den mån delningsupplaga föreligger. Propositionerna kommer dessutom att som vanligt utdelas i ledamöternas fack.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Meddelande om motionstider, m. m.

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

§ 2 Anslag till bostadsbyggande, m. m. (forts.)

Fortsattes omröstningarna beträffande civilutskoltels betänkande 1978/ 79:26.

Mom. 20

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 9 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 momr. 20 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 136 Nej - 128

125

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 21

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 21 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Per Bergman

m.fl.

126

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 137 Nej - 130

Mom. 22

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels reservationen nr 11 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i belänkandet

nr 26 mom. 22 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä.Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 135 Nej - 131

Mom. 23

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Per Bergman m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 23 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 137 Nej - 130

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 24 röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258 Nej -     9

Mom. 25

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskotiels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 25 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Per Bergman

m.fl.

127

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat tor Ja-propositionen. Dä Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 137

Nej - 130

Avslår -     1

128

Mom. 26-28

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 29

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan,dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 30-33

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 15 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 34 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 139 Nej - 131

Mom. 35

Propositioner gavs på bifall till dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 16 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 35 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Per Bergman

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 137 Nej - 131

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 36 och 37 o-c

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 37 d

Propositionergavs pä bifall till l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 17 av Kari-Erik Strömberg och Karin Ahriand i motsvarande del, 3:o) moiionerna nr 396 och 1644 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar saml 4:o) motionen nr 1057 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Kari-Erik Strömberg begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposiiion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill alt  kammaren lill  kontraproposition i  huvudvoteringen

angående civilutskottets hemslällan i betänkandet nr 26 mom. 37 d antar

reservationen nr 17 av Karl-Erik Strömberg och Karin Ahriand i motsvarande

del röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

moiionerna nr 396 och 1644 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar.

9 Riksdagens pro/oko// 1978/79:122-124

129

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja -   32

Nej -    10

Avslår - 228

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 37 d rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Kari-Erik Strömberg

och Karin Ahriand i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Karl-Erik Strömberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 230

Nej -   28

Avslår -     2

Mom. 37 e

Propositioner gavs pä bifall till dels ulskollets hemslällan, dels moiionerna nr 396 och 1644 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 38

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 39

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

130

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 39 rösiar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskollets hemslällan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 262 Nej -     9

Mom. 40

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 18a av Kjell Mallsson m.fl. saml 3:o) reservationen nr 18b av Per-Olof Strindberg och Georg Danell, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Sven Eric Åkerfeldl begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda ålersläende propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Rolf Dahlberg begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  att  kammaren lill  kontraproposition  i  huvudvoteringen

angående civilutskottets hemställan i betänkandet nr 26 mom. 40 antar

reservationen nr 18 a av Kjell Mallsson m. fl. rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 18 b av Per-Olof Strindberg och Georg Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Dahlberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 102

Nej -   43

Avstår - 125

I enlighet härmed blev följande voteringsproposiiion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 40 rösiar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 18 a av Kjell Mattsson

m.fl.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

131

Nr 123

Torsdagen den 5 apnl 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Sven Eric Åkerfeldl begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 137 Nej - 134

Mom. 41

Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 19 av Kjell Maltsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Sven Eric Åkerfeldl begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 41 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen tir 19 av Kjell Mattsson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Sven Eric Åkerfeldt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 202

Nej -   67

Avstår -     1

Mom. 42 och 43

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 44

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 20 av Kjell Maltsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Sven Eric Åkerfeldt begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 44 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har karrimaren bifallit reservationen nr 20 av Kjell Mattsson

m.fl.

132

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Sven Eric Åkerfeldl begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 201 Nej -   69 Avstår -      1   ■

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 45-47

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 48

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 21 av Kjell Mallsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Sven Eric Åkerfeldl begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill aU kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 48 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av Kjell Mattsson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Sven Eric Åkerfeldl begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 107

Avstår -     1

Mom. 49

Ulskollets hemslällan bifölls.

Mom. 50

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr22 av Per-Olof Strindberg och Rolf Dahlberg,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill au kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 50 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 22 av Per-Olof Strindberg

och Rolf Dahlberg.

133

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 229 Nej -   42

Mom. 51

Ulskollets hemslällan bifölls.

Mom. 52

Propositionergavs på bifall lill I:o)utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 23 av Per Bergman m. fl. samt 3.o) motionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Per Bergman begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering beiräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som  vill au kammaren till  kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilutskottets hemslällan i betänkandet nr 26 mom. 52 antar

reservationen nr 23 av Per Bergman m. fl. rösiar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 127

Nej -     9

Avstår - 135

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 52 rösiar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 23 av Per Bergman

m.n.

134

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 140 Nej - 131

Mom. 53

Propositionergavs på bifall till l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 24 av Per Bergman m. fl. saml 3;o) molionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Per Bergman begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev 'följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 53 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 24 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 140 Nej - 131

Mom. 54

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels molionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 54 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

135

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -   10

Mom. 55

Propositionergavs pä bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels molionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 55 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 260 Nej -     9

Mom. 56

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 57

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 25 av Per-Olof Strindberg och Rolf Dahlberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 57 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 25 av Per-Olof Strindberg

och Rolf Dahlberg.

136

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 229 Nej -   41

Mom. 58

TALMANNEN: Propositioner ställs först beiräffande yrkandel 2 i molionen nr 1065 av Lars Werner m. fl. och därefter beträffande utskottets hemställan i övrigl vid della moment.

Yrkandel 2 i molionen 1065 av Lars Werner m. fl.

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels detta motionsyrkande, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplä.sles och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 123

Torsdagen den 5apri) 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandei

nr 26 mom. 58 såvitt avser yrkandel 2 i molionen nr 1065 av Lars Werner

m. fl. rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionsyrkandei.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -     9

Mom. 58 i övrigt

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 26 av Per Bergman m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per Bergman begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 58 i övrigl rösiar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 26 av Per Bergman m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 139 Nej - 131

Mom. 59

Utskottets hemslällan bifölls.

137

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 60

Propositionergavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskoltels hemställan i betänkandei

nr 26 mom. 60 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

moisvarande del.

138

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -     9

Mom. 61-73

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 74

Propositionergavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan,dels reservationen nr 27 av Per-Olof Strindberg och Rolf Dahlberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 74 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 27 av Per-Olof Strindberg

och Rolf Dahlberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 226

Nej -   42

Avstår -     2

Mom. 75

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 791 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen var med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering uppläsies och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 75 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 791 av Lars Werner m. fl. i

moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -     9

Mom. 76

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 28 av Per-Olof Strindberg och Rolf Dahlberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 76 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 28 av Per-Olof Strindberg

och Rolf Dahlberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 228 Nej -   42

Mom. 77

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 78

Ulskollets hemställan bifölls.

139

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 79

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 79 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemslällan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -     9

Mom. 80-83

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa moment hemställt.

Mom. 84

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 31 av Per-Olof Strindberg och Rolf Dahlberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Per-Olof Strindberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i belänkandet

nr 26 mom. 84 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 31 av Per-Olof Strindberg

och Rolf Dahlberg.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Per-Olof Strindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 228 Nej -   41

140

Mom. 85

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra

proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Clae.son begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 85 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej -     9

Mom. 86

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 87

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 87 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m'. fl. i

motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösiräk-ning verksiälldes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej -     9

Avstår -     2

Mom. 88

Utskottets hemställan bifölls.

Civilutskottets betänkande nr 27

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra

141

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i belänkandet

nr 27 rösiar Ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej -     9

§ 3 Anslag till polisväsendet

Föredrogs justitieuiskoliets belänkande 1978/79:28 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag lill polisväsendet jämte motioner.

TALMANNEN:

I fråga om della belänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beiräffande samtliga punkter i belänkandet.

142

I del följande redovisas endast de punkier, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten I (Rikspolisstyrelsen)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 5 (justiliedepariemeniei) underpunkten B 1 (s. 28-31) föreslagit riksdagen all lill Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 180 451000 kr., varav 10 647 000 kr. alt avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

1 detta sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:1169 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såviii nu var i fråga hemslällls att riksdagen begärde att regeringen lade fram förslag om inrättande av ytterligare en polisskola (yrkandet 6).

Utskottet hemställde

1. all riksdagen beiräffande medelsberäkningen med bifall lill regeringens förslag till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 180 451 000 kr., varav 10 647 000 kr. alt avräknas mot automobilskat-

lemedlen,

2. all riksdagen belräfftmde ylteriigare en polisskola skulle avslå motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 6).

Reservation hade avgivils

1. av Bertil Lidgard (m) och Håkan Winberg (m) som beiräffande ytterligare en polisskola ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall till molionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 6) som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört i delta hänseende.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

Punkten 2 (Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.)

Regeringen hade under punkten B 2 (s. 31-34) föreslagit riksdagen all till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservationsanslag av 40 411 000 kr., varav 28 086 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

I della sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:855 av Håkan Winberg m. fl. (m), vari såviii nu var i fråga hemslällls all riksdagen under punkten B 2 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 220 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 40 631 000 kr., varav 28 086 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen (yrkandel 3).

Ulskotlel hemställde

att riksdagen med bifall till regeringens förslagoch med avslag på molionen 1978/79:855 i denna del (yrkandel 3) lill Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservationsanslag av 40 411 000 kr., varav 28 086 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

Reservalion hade avgivits

2. av Bertil Lidgard (m) och Håkan Winberg (m) som ansett att uiskotiet bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 855 i denna del (yrkandel 3) lill Polisverkel: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 40 631 000 kr., varav 28 086 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

Punkten 5 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader) Regeringen hade under punkten B 6 (s. 365) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett rörshgsanslag av 2 883 632 000 kr., varav 663 235 000 kr. att avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:351 av Rune Torwald m. fl. (c), 1978/79:583 av Per Gahrton (fp).

143

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

.Anslag lill polisväsendet

1978/79:850 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemslällls all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som i molionen anförts om riktlinjer för ålgärder mot den ekonomiska brottsligheten,

1978/79:851 av Gudrun Sundström m. fl. (s),

1978/79:1169 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts au riksdagen uttalade all de s. k. Siockholmsförsöken med särskilda narkolikarollar borde utvidgas lill flera delar av landet (yrkandel 2) och all riksdagen beslutade all lill Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgelårel 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 2 899 950 000 kr., varav 667 235 000 kr. all avräknas mot aulomobilskallemedlen (yrkandel 4),

1978/79:1189 av Åke Polstam m. fl. (c), såviii nu var i fråga (yrkandet I), och

1978/79:1192 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen beslutade som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen om ålgärder mot den ekonomiska brottsligheten saml begära av regeringen alt under vårriksdagen återkomma med förslag till åigärdspro-gram mot denna brottslighet.

Utskottet hemställde

      att riksdagen beiräffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandel 4) lill Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 2 883 632 000 kr., varav 663 235 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen,

      all riksdagen beiräffande narkolikarollar skulle avslå molionen 1978/ 79:1169 i denna del (yrkandel 2),

      alt riksdagen beiräffande medborgarviiinen skulle avslå molionen 1978/79:351,

      all riksdagen beiräffande förhör med barn skulle avslå molionen 1978/79:851,

      all riksdagen beiräffande rekryteringen till tjänster för bekämpande av den ekonomiska och den organiserade broilsligheien skulle avslå molionen 1978/79:1189 i denna del (yrkandel 1),

      all riksdagen beiräffande ålgärder moi den ekonomiska och den organiserade broilsligheien skulle avslå moiionerna 1978/79:850 och 1978/ 79:1192,

      all riksdagen beiräffande behandlingen av synskadade skulle avslå molionen 1978/79:583.

144

Reservalioner hade avgivits

3. av Bertil Lidgard (m) och Håkan Winberg (m) som beträffande medelsberäkningen ansett all ulskotlel under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 4) lill Lokala polisorganisationen: Förvaliningskoslnader för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsan-

slag av 2 899 952 000 kr., varav 667 235 000 kr. alt avräknas mot aulomobilskallemedlen,

4. av Lisa Maltson, Eric Jönsson, Arne Nygren, Lilly Bergander, Hans Pettersson i Helsingborg, Carl Lidbom och Helge Klöver (samtliga s) som beträffande ålgärder mot den ekonomiska och den organiserade broilsligheien anseu att ulskotlel under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:850 och med anledning av molionen 1978/79:1192 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl i delta hänseende.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

Punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

Regeringen hade under punkten B 7 (s. 45 och 46) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservalionsanslag av 22 635 000 kr., varav 4 436 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatiemedlen.

I detta sammanhang hade behandlals moiionerna

1978/79:350 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) och

1978/79:1169 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts att riksdagen beslutade alt lill Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgelårel 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 23 635 000 kr., varav 2 641 000 kr. all avräknas mot aulomobilskallemedlen (yrkandel 5).

Utskottet hemställde

      all riksdagen beiräffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslagoch med avslag på molionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 5)lill Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 22 635 000 kr., varav 4 436 000 kr. alt avräknas mot aulomobilskallemedlen,

      all riksdagen beiräffande telefoner vid obemannade polisstationer skulle avslå molionen 1978/79:350.

Reservation hade avgivits

5. av Bertil Lidgard (m) och Håkan Winberg (m) som beträffande medelsberäkningen - under förutsättning av bifall lill den vid punkten 5 avgivna reservalioner nr 3 - ansett alt utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:1169 i denna del (yrkandet 5) lill Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservationsanslag av 23 635 000 kr., varav 2 641 000 kr. all avräknas mot aulomobilskallemedlen.

10 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

145

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

146

ARNE NYGREN (s):

Herr lalman! Sällan lorde så många ord ha lillgripils för all beskriva så litet som vad Justitieuiskoliets majoritet använt i betänkandet 28, i skildringen av borgerliga insatser mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Drygt fem sidor i betänkandet har man ägnat ät denna i sak sä magra redovisning. Jag skall ur ordflödet sålla fram vad den borgerliga majoriteten vill beskriva.

Den förstasidan använder man för all tala om att regeringen sedan 1977 har avdelat 55 polismansljänster, av värt lands nära 17 000 poliser, i kampen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. I år vill man plussa pä med ytterligare 33 polismansljänster.

Den andra och den tredje sidan i denna del av betänkandet ägnar majoriteten ål all beskriva socialdemokraternas och kommunisternas motioner saml den samarbeisgrupp som bildats mellan polisen, åklagar-, skaile-och tullmyndigheten saml den arbetsgrupp som rikspolisstyrelsen tillsatt, i kampen mot ekonomisk brottslighet.

Den fiärde och den femte sidan ägnas ål all beskriva alla förslag om lagändringar som har lämnats lill regeringen senare år. Men det finns bara något enstaka exempel på att förslag har gått vidare frän regeringen till riksdagen. Man har en känsla av att man pä borgerligt håll är nöjd med att man har fått förslag-sedan har regeringen inle vågat la ställning lill förslagen och lägga propositioner.

Ja, ärade kammarledamöter, della är allt. Skulle jag mot förmodan ha uielämnai någol konkrei i denna redovisning hoppas jag all uiskollsmajori-lelens talesman rättar mig. Men jag tror inle all det blir något tillägg -insatserna är inle mer omfattande än som jag har beskrivit dem. Men det gäller all ur mängden av ord i betänkandet plocka fram det konkreta.

Den kritik som jag i fiolårets debatt riktade mot de tre borgerliga partierna för bristande vilja och avsaknad av kraft all la ilu med den ekonomiska brottsligheten i värt land finns del anledning all förstärka i är.

Regeringen har nämligen under del år som gäll fån många nya förslag lill lagstiftning mot denna broilslighet, men bara marginella delar har formals i förslag lill riksdagen.

Brolisförebyggande rådel har sedan början på 1978överlämnai fem förslag lill ålgärder- främst lagsliftningsändringar- mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. I går lämnades ett själie förslag. Ingel av dessa har ännu vandrat från regeringen lill riksdagsbeslut.

Flera utredningsförslag har framlagts - exempel på dem redovisas i majoritetens skrivning - men även där efterlyser vi åtgärder med anledning av lämnade förslag. Del är djupt beklagligt all de goda uppslagen endasl leder lill arkivering i departementens skrivbordslådor.

Dagens Nyheter presenterade för en lid sedan en ledare, byggd på märklig information från Justitieutskotteis behandling av bl. a. den socialdemokratiska partimoiionen 850 med förslag lill åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Enligl ledaren skulle del i riksdagen i dag råda i stort sett

partienighel om principerna för brottsbekämpning i vårt land.

Motiveringen för den slutsatsen i DN var att socialdemokraterna nöjde sig med att föreslå att riksdagen skulle ge regeringen lill känna våra kritiska synpunkter mot den borgeriiga hanteringen av åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten.

Nu är ell tillkännagivande del säll på vilket vi kan ge ullryck för vår mening i denna fråga.

Del är nämligen sä att kampen mot denna brottslighet endast till ringa del är en polisiär fråga. Men i riksdagsbehandlingen har en koppling gjorts lill polisanslagen.

Vår kritik i molionen och vår reservation i betänkandet ger besked om att denna brottsbekämpning inie kan hänföras lill någol enskilt departement, inte heller lill enbart vårt utskott. Kritiken riktar sig mot regeringen - mot den borgeriighei som sedan 1976 haft majoritet i vårt land.

Efter två och ell halvt år med moderaterna, centern och folkpartiet i majoritetsställning i riksdagen vågar jag säga all skattefifflare, valulaspeku-lanier, konkurssvindlare, fastigheishajar och andra ekonomins brottslingar inte har myckel all frukta av denna regim.

De förslag som samlats i borgerliga statsråds skrivbordslådor kommer tydligen att fä ligga kvar där tills regeringsperioden går ul. Och socialdemokraternas förslag här i riksdagen om samhällsåtgärder mot den ekonomiska brottsligheten kommer man tydligen konsekvent all rösta ned i kraft av sin majoritet.

Jag vill erinra ulskollets borgerliga majoritet, kammarens övriga ledamöter och regeringens förelrädare här om alt vi fakliskl under senare år har haft möjlighet att falla mänga beslul om ålgärder mot denna brottslighet, men den borgerliga majoriteten har sagt nej, nej, nej, i voiering efter votering.

Några exempel:

1. Den borgerliga majoriteten sade nej lill socialdemokraternas förslag om
stickprovskontroll för all förhindra valutasmuggling, trots alt kravet hade
stöd t. o.m. i riksbanksfullmäktige.

      Borgarnas majoritet stoppade en socialdemokratisk proposition från 1976 om ändring i konkurslagen för all komma lill rätta med faltigkonkur-ser.

      Till 1981 sköt den borgerliga majoriteten upp kravet pä avveckling av de gamla 5 000-kronorsbolagen. Mänga skumma skrivbordsföretags levnad förlängdes därmed.

      Socialdemokraternas krav på en allmä'n skatleflykislag har röstats ned. Förslag har utlovats varje år sedan 1976 men uteblivit.

      Med slöd av sin riksdagsmajoritel lyckades moderaterna, folkpartisterna och centerpartisterna försena ett år den nya taxeringsorganisaiion som skall underlätta skattekontrollen.

      Socialdemokraternas förslag från sommaren 1976 om åtgärder för att försvåra handeln med grå arbetskraft har regeringen tydligen lyckats stoppa i Mundebos skrivbordslåda.

            De förslag som vi socialdemokrater i fiol presenterade här i kammaren

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

147

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

148

på ålgärder mot ekonomins brottslingar röstades ned sent pä kvällen den 13 april 1978.

       För kort lid sedan stoppade samma borgerliga majoritet ett krav från socialdemokraterna i skalteulskoliet på en rikskampanj mot skattefusk och skalleflykt. Inga sådana kampanjer i folkpartiets Sverige!

       För några veckor sedan krävde C.-H. Hermansson och jag i en frågestund här i kammaren all Jusiilieministern skulle ge klart besked om alt kampen mot den ekonomiska brottsligheten våren prioriterad brotlsbekämp-ningsfräga. Men justitieministern vägrade ge en sådan förklaring.

10.   Den borgerliga regeringen har också ändrat av den lidigare socialde
mokratiska regeringen före 1976 givna direkliv lill ulredningar, vilkei
kommer au medföra alt värnade förslag om ålgärder mot ekonomins
brollslighel inle får den kraft vi hade önskal.

Ja, kammarledamöter, detta är tio exempel pä hur de borgerliga partierna i kraft av sin riksdagsmajorilet har förhindrat ålgärder moi den organiserade och den ekonomiska broilsligheien. Med eu sådant handlande i bakgrunden finns del ingen möjlighet - hur ordrikt man än formulerar eu utskottsbetänkande - all framslälla den borgerliga regeringen och den borgeriiga majoriteten såsom beredd alt angripa denna brollslighel.

I den socialdemokratiska reservationen lill betänkandet understryker vi vikten av att samhället inte förlorar tid i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det finns goda skäl för det påpekandet. Det har med åren utvecklats närmasi pinsamt enkla säll för mindre nogräknade företagare au hedriva ekonomisk brottslighet i vårt land.

I publikationen Det likvida fusket, utgiven av uppbördsenheien vid länsstyrelsen i Stockholm, redovisas många exempel pä sådan brottslighet. Där beskrivs också hur bristen på samspel mellan myndigheter numera leder lill all företagare lång lid kan sirunta i au belala arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt, källskali m. m., innan samhället reagerar.

Där berättas också hur enkelt företagare kan upprepa konkurser och göra goda affärer vid varje tillfälle. Där redovisas också hur lindriga straffen är för dem som erlappas och hur läii del är all komma undan ådömda böier och avgifter.

I december 1977 redovisade uppbördskonioren i vårt land au samhällei låg ute med nära ire miljarder kronor i obeialda avgifter och skaller. Vid senaste årsskiftet hade enbart Siockholm en miljard i sådana resier.

Vi har i värt land världsrekord i konkurser. Ca 70 % av dem är s. k. falligkonkurser. Var tredje konkurs beräknas dölja ell lagbrott.

Samhällets resurser för au angripa dessa problem är klart otillfredsställande. Den oro vi socialdemokrater uttrycker i reservationen, dvs. oron för au samhället inte hinner hälla takt med denna brottslighets utveckling när det gäller motåtgärder, har jag härmed försökl redovisa skäl för.

Vi skulle behöva elt helt annat tempo än dagens i kampen moi denna brottslighet för att vi kraftfullt skulle kunna påstå alt den ekonomiska brottsligheten håller på au molas tillbaka. Detta är också anledningen lill au vi varnat regeringen för att man tar det arbete som pågår inom brolisföre-

byggande rådet som en intäkt för passivitet i sill handlande. Det kan finnas     Nr 123
skäl överväga om del arbetet är tillräckligt omfattande, om man har    Tnrsdaeen den
tillräckliga resurseroch om arbeiei kan bedrivas på annal säll föran man skall      c       - loyn
kunna få snabbare resuliai.                                             

---

Anslag lill polisväsendet

För oss socialdemokrater är denna broiisbekämpning en klart prioriterad fråga. 1 vårt partis liopunktsprogram inför valet 1979 finns också bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten som ett av kraven.

Del tillkännagivande lill regeringen som vi nu begär vore en viktig markering av att riksdagen bedömer denna brottsbekämpning som särskilt viktig liksom alt man bedömer all del föreligger ell behov av handfastare insalser än vad som varil fallet under senare lid. Men än en gång lorde vi få uppleva all den borgerliga majorilelen rösiar nej, all den anser all alll är bra som del är.

Tydligl är all en socialdemokratisk valseger i höst som ger oss riksdags-majoritet är en förutsättning för att vi skall fö resultat av kampen mot den ekonomiska brottsligheten i värt land.

Herr lalman! Med della yrkar jag bifall lill den socialdemokratiska reservationen nr 4 i Justitieutskotteis betänkande nr 28.

HÅKAN WINBERG (m):

Herr lalman! Lät mig allra först lill Arne Nygren, som var så kritisk mot majorileisskrivningen, säga all man kanske inle skall kasta sten när man sitter i glashus. Den socialdemokratiska reservationen lill della betänkande är verkligen inte särskilt imponerande. Delvis innebär den endasl en ändring av eu eller annal ord. När jag lyssnade lill Arne Nygrens anförande och när jag förslå gången läsie den socialdemokratiska reservationen kom Jag faktiskt, herr lalman, att länka på några ord ur Älgskytlarne:

"Ej köpslagades länge, och ej avprulades myckel,

hälften dock pruiades strax."

Herr talman! Kraven på trygghet i olika avseenden i samhället är ofta akluella i den poliiiska debalien. Ell av de kraven, som många människor finner utomordentligt viktigt, är kravet på rättstrygghet. Det är riklat lill staten frän den enskilde individen, och del gäller skydd för individen gentemot angrepp som riktar sig mot liv, hälsa, egendom, integritet. Del är all kunna känna att man har ett skydd mot all bli utsatt för övergrepp och våld från andra.

Det är statsmakten som har ansvaret för an detta skydd blir effektivt, all denna trygghet blir verklig. Del sker genom lagstiftningen - strafflagstiftningen, skadesiåndslagsliflningen m. m. - men del sker också genom all vi ser till all det finns organ med erforderiiga resurser för att tillämpa lagstiftningen.

Speciella behov av ålgärder för all vi skall komma lill rätta med den silualion som råder föreligger inom några särskilda områden av kriminalpo-liliken. Del gäller våldsbrotten, narkotikabrotten, ungdomsbrottsligheten och den brottslighet som ofta något diffust och ofta med mindre grad av precision kallas för den ekonomiska och organiserade brottsligheten.

149

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

150

Justitieutskottel har kunnat konstatera all åtskillig lagsiiftningsverksam-hei pågår inom dessa områden. När del gäller resurserna på polisomrädel anser dock vi moderater, att behovet på en del områden är sä stort au ylteriigare medelsanvisning måste ske i förhållande till vad regeringen föreslår.

Statistiken visar all broilsligheien i Sverige allljämi är myckel hög. Ingen lär dock tro au brottsligheten kan bekämpas bara genom att vi får fler poliser. Vi vet alla att för brottsbekämpningen behövs mänga samverkande insaiser-ofta utanför den traditionella kriminalpolitikens ram. Men vi vet också-och del finns särskild anledning att påpeka del när kammaren behandlar frågan om anslagen lill polisväsendet - au möjligheterna au klara upp brott är viktiga i kampen att förhindra nya. Här har polisen en utomordentligt viktig uppgift -måhända den viktigaste. Polisen har därmed också en hjälpande funktion med en klan humanitär arbetsinrikining.

För all polisen skall hinna med all utreda begångna brott måste den förstärkas. Fördel kommande budgetåret har de lokala polisstyrelserna yrkat på 1 542 nya polismansljänster. Länsstyrelserna har begränsat kravet lill 1 378 och rikspolisstyrelsen gick ner till 326. Regeringen har endasl tagit upp 130. Bertil Lidgard och jag föreslår nu med utgångspunkt i moderata samlingspartiets parlimolion att riksdagen beviljar medel, som möjliggör all 300 nya polismanstjänster inrättas nästa budgetår.

Vi anser au delta är ett minimum. Med värt förslag finns del dock siörre möjligheter alt effektivare sätta in åtgärder på områden där situationen är särskilt oroande. Både övervakningsverksamheten och kriminalavdelningarna får därmed en betydande förstärkning i förhällande till regeringens förslag.

Som särskilt nödvändigt all tillgodose med snara insatser ser jag behovet alt bekämpa den tilltagande rån- och våldsbrollsligheten. Brotten mot så alt säga vanliga medborgare, mot personer som inte har någol lidigare samröre med gärningsmannen, pekar tyvärr på en ökning. Angrepp på både personal och passagerare i bussar, spårvagnar och tunnelbana har blivit alltför vanliga och kan rimligen inie tolereras utan måste följas av effektivare insalser än vad som hillills har skelt,

Den statsmakt måste betecknas som förödande svag som inle kan klara att ge rimlig säkerhet för medborgarna på allmänna kommunikationsmedel och på offenlliga platser.

Antalet vakanta polismansljänster är i dag för mänga. Elt enhälligt utskott konstaterar - i likhet med departementschefen - att del är angelägel att antalet vakanta tjänster minskas. Extraordinära insalser har skett några år genom ökning av antalet polisaspiranter som kan fö grundutbildning vid polisskolan. Men del betyder au andra erforderliga utbildningsverksamheter fått stå tillbaka. Del kan inte ske i längden ulan all negativa konsekvenser uppstår för annan utbildning. Därför bör utbildningskapaciteten öka. Riksdagen bör nu uttala att en ny polisskola bör inrättas. Annars är det risk att vi om några år får ylteriigare brist pä polismän här i landet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att medel skall anvisas för inköp

av en stabiliseringsuiruslning lill en helikopter. Del beräknas kosta 110 000 kr. Rikspolisstyrelsen hade begärt au sådan stabiliseringsuiruslning skulle skaffas till tre helikopirar, och del skulle alliså kosia ytterligare 220 000 kr. Syftet med dessa utrustningar är att öka flygsäkerheten vid ambulansflygningar under mörker och under svåra väderförhållanden. Moderaterna i Jusiiiieulskoilei har bedömt denna utrustning ha så stor humanitär betydelse - den ökar väsentligt möjlighelerna att rädda människoliv - all rikspolisstyrelsens krav på tre utrustningar trots del svåra budgetläget bör bifallas.

Herr talman! Med detta yrkar jag nu bifall lill reservationen 1, som gäller tillkännagivande om inrättande av ytterligare en polisskola, reservalion nr 2, som avser inköp av ytterligare två siabiliseringsulrjjstningar lill helikoptrar, och reservalion nr 3, som gäller beviljande av medel för 300 nya polismans-tjänster nästa budgetår.

De kostnadsökningar som bifall lill reservalionerna 2 och 3 medför finns täckta genom kostnadsbesparingar, som vi moderater anvisat i andra sammanhang.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill polisväsendet

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! I boken Indoktrineringen i Sverige, som utkom forell tiotal år sedan, illustrerade förfaiiaren Göran Palm olikheterna i samhället med konsuln och maskinföraren:

"Dessa 50-åringar är båda barnfödda i Östergötland och har alltså gjort sin värnplikt vid samma regemente, den ene som menig, den andre som fänrik, och på lediga stunder ägnar de sig gärna åt trädgårdsskötsel, den ene på sin kolonilott, den andre på Rivieran. Båda är intelligenta och arbetsföra, men medan den ene säger sig arbeta för brödfödan och familjen (4 skift) säger sig den andre arbeta för samhället, utvecklingen och landets bästa (I skift)."

Jag har erinrat om della därför all del återspeglar ell synsätt på olika människors roll som också har betydelse när man diskuterar den ekonomiska brottsligheten. Den som arbetar för brödfödan är väl kringgärdad med bestämmelser som gör att varje inljäni krona och varje uppäten brödbil blir beskattad lill fullo. Den som har omdömet om sig all arbeta för samhället, ulvecklingen och landets bästa har många kryphål som lättar skattebördan.

Om den som arbetar för brödfödan därtill skulle göra sig skyldig lill eU brott mot lagen - exempelvis all snatta korv i butiken - bestraffas han hårt och stämplas som en usel varelse. Om däremot den som säger sig arbeta för samhället, ulvecklingen och landets bästa undandrar samhällei pengar som del räiieligen skall ha, blir sirax bedömningen en annan. Del är inle lika simpelt som all snälla. Han blir möjligen exempel pä följderna av det höga skattetrycket. Han kan t. o. m. få sitt fall lågt prioriterat; det finns så många andra fall av brottslighet som skall utredas.

Till bilden hör all det som brukar betecknas ekonomisk brollslighel har sådan omfattning att sakkunskap anlitas för alt hitta kryphål, utnyttja tvetydiga bestämmelser och även undanröja bevis. Vi har i andra sammanhang haft anledning att diskutera skatteflykt och skallefusk liksom behovet

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

152

av åtgärder mot dessa företeelser. Gränserna mellan skalleflykt och skallefusk och den ekonomiska brottsligheten i övrigl är inle särskilt skarpt markerade. Likheterna är många.

Den ekonomiska brottsligheten utmärks av au den som främsta offer har samhället. Del är samhället som drabbas av skadeverkningarna i form av uteblivna skatteintäkter, bortskänkta statsbidrag, förstörda naturtillgångar osv. Men också enskilda människor drabbas både direkt och indirekt. När hänsynslösa profitörer lägger ner företag för att rädda eller förbättra profilen, drabbas arbetare och tjänstemän som kanske arbetat siörre delen av sill liv i företaget. Del ingår ofta i mönstret all profitörerna placeral pengar utomlands och kan. leva bekymmerslösa dagar i Schweiz, Liechtenstein eller.andra tillflyktsorler.

För att förslå och komma lill rätta med den ekonomiska brottsligheten är del nödvändigt att man söker dess ursprung. Denna verksamhet kan inte ses isolerad från det kapitalistiska sysiemel som bygger pä vinstintressen och bortser från samhälleliga intressen. Del är i detta system som den ekonomiska brottsligheten frodas. Gränserna är ibland något flytande mellan accepterad affärsverksamhet och brottslig verksamhet. Del finns en rad transaktioner och bolagsbildningar vars syfte uppenbarligen är all komma undan skyldigheter mot samhället.

Del allvarliga är all den ekonomiska brottsligheten förekommer i organiserad form, au den uppvisar nya metoder och förgreningar och alltså tilltar i omfattning.

Kan man då göra något åt denna företeelse ulan alt ändra samhällssystemet? Självklart kan man det och man måste det. Inte ens i ell kapitalistiskt samhälle kan vad som helst tolereras i fråga om metoder som drabbar samhället.

Tyvärr är del dock så, all regeringarav de olika slag vi sell under de gångna åren uppvisat en skrämmande oförmåga och ovilja all med kraft la ilu med problemen. De förslag som finns i årels budgelproposiiion om ökade ekonomiska insalser ändrar inie delta omdöme. Utmärkande for medelstilldelningen är au den sker inom ramen för nuvarande organisation och inle innebär någon medveien inrikining av ålgärderna moi denna speciella form av brollslighel.

I vpk-motionen 1192 har vi anfört all del behövs en serie ålgärder: speciella utrednings- och åklagargrupper som handlägger skaiiebroii i nära samarbete med de fiskala enheterna och uppbördsenheterna på länsstyrelserna m. fl. ålgärder och en uppföljning i de myndigheter som bildar övriga länkar i kedjan. Det krävs en målmedveten inrikining av ålgärderna. Della har saknats och saknas alltjämt.  .

Jusiiiieulskoilei noterar au frågan om samhälleis ålgärder moi den ekonomiska och den organiserade brottsligheten under senare år kommit alltmera i blickpunklen. Man talar om all del råder stor samslämmighel om all ifrågavarande brollslighel utgör ett mycket all variigi samhällsproblem. Så långt kan man följa med utskottet även om samstämmigheten inle omfaiiar spekulanternas kreis. Men när det hävdas att det under senare lid gjorts

kraftiga insalser för all på olika sätt möta denna brottslighet, stämmer det inte. De ålgärder ulskouet talar om kan inte anses vara de kraftiga ålgärder som krävs. Hänvisningen lill pågående utredning frilar heller inle från skyldigheten all snabbi vidla åtgärder.

Om Jusiilieulskottet anser all de ålgärder som vidtagits och som hittills aviserats räcker för alt bekämpa den ekonomiska broilsligheien, är man offer för en villfarelse som är förödande för samhällei och som endasl kan glädja de krafter som bedriver den brottsliga verksamheten.

En aktuell debatt som förekommit har rest frågan om prioritering av kampen mot den ekonomiska broilsligheien. Länsåklagare Wendi skrev att vår skattelagstiftning är elt himmelrike för skatieskojare. Den ekonomiska brottsligheten har beräknats kosta samhället 10-40 miljarder årligen. Hans slutsats var: Sätt åt våra rikemanstjuvar. När han sökte verka effektivt för della stötte han på motstånd på högre ort.

En brottslighet som bedrivs i organiserade former med medhjälpare och bulvaner måste betraktas som särskilt allvarlig. Del är sä den ekonomiska brottsligheten pä hög nivå bedrivs. Därför krävs mer kvalificerade ålgärder för all bekämpa denna form av brollslighel.

Den ekonomiska brottsligheten är mångskiftande, och stundom visar den stor uppfinningsrikedom. Del saknas inte exempel på hur förelag investerat betydligt siörre summor utomlands än de som beviljas av myndigheterna, hur ägare till företag som låtits gå omkull i Sverige placeral betydande tillgångar utomlands, hur lokaliseringsstöd och andra samhällsinsatser otillbörligt utnyttjats och hur skenaffärer med icke existerande varor förekommer. Tyvärr har det inle klart sagts ul all den ekonomiska brottsligheten är så allvarlig all den bör prioriteras av polis och åklagarmyndigheter.

Om man studerar prolokollel från den debatt i ärendet som fördes här i kammaren den 1 mars och som Arne Nygren har åberopat, måste man säga alt justilieminisierns svar på frågorna inle var helt klarläggande på denna punkt. Eftersom justitieministern har för avsikt att ta lill orda i dagens debaii, vill jag gärna ställa frågan: Delar justitieministern uppfattningen alt den ekonomiska och organiserade brottsligheten är av sä allvarlig arl all den skall ges förtur i polisens och åklagarnas arbele?

I della belänkande från justitieutskoiiet behandlas flera motioner som rör ålgärder mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten. Från vpk:s sida har vi ansett all riksdagen borde begära förslag till åtgärdsprogram redan under vårriksdagen. Jag har svårt att förstå alt della skulle stå i motsättning lill behovet av åtgärder på samhällslivets alla områden, som tydligen undertecknarna av reservationen 4 menar. Elt sådant ålgärdsprogram kan naluriiglvis inle begränsas lill nödvändiga resurssaisningar lill polis- och åklagarmyndigheter utan måste omfatta en rad åtgärder, såsom skisserals i motionen. Reservationen 4 har dock samma syfte som vår moiion, även om man där inie begär omedelbara ålgärder, och vi kommer all stödja den, därest vår moiion inie bifalles.

Jag yrkar, herr talman, bifall till molionen 1192.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

153

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

154

ÅKE POLSTAM (c):

Herr lalman! Del här betänkandet omfattar i huvudsak anslagen lill polisväsendet för nästa budgetår, vilket redan framgått av debatten. Förslagen i budgeiproposilionen föregås som vanligt av en informalion om broilsulvecklingen, som nu har visai en tendens all slanna upp. Del är speciellt tillgreppsbroUen som inte ökar som lidigare. Men man vel inte om den här ulvecklingen är lilltallig - departementschefen uttrycker sig också med stor försiktighet, vilket det nog finns anledning alt göra.

Brottsförebyggande rådet, eller BRÅ som vi brukar kalla det, har närmare sluderal broilsulvecklingen och redovisat arbetet i en särskild rapport som också åberopas i proposilionen. Därför finns del kanske ingen anledning alt nu i detalj gå igenom BRÅ-rapporien.

Del är i alla fall glädjande om våldsbrollen forisätier all gå tillbaka. Del är också glädjande all inbrotten minskar och har minskat under 1978 och då speciellt i bostäder, eftersom jusl bostadsinbrotten många gånger skrämmer folk och skapar en känsla av rätlsolrygghel. Den känslan kan också ha förstärkts efter det all inbrollel som sådant logs bort som elt av rek visiten för grov stöld.

Broilsulvecklingen under den tid som polisväsendet har varil förstatligat har emellertid visat en skrämmande ökning, från knappt 400 000 brottsbalks-broti år 1965 till ca 700 000 år 1978 - vi har inie fåll de definitiva siffrorna. Del är myckel - men del är naturligtvis inle förstatligandet av polisväsendet som harbidraginillden här ökningen. Ulvecklingen har varil densamma i många andra länder.

• I det här sammanhanget är naluriiglvis ulvecklingen av den organiserade och ekonomiska brottsligheten mycket allvarlig, och den följer som regel konjunkturen både upp och ner: lågkonjunktur - låg brottslighet, högkonjunktur- hög brottslighet. Totalt sjönk också antalet broitsbalksbroii under konjunktursvackan 1977-1978. Även om den allvarligare brottsligheten också stagnerat något, så är situationen ändå myckel otillfredsställande. Men efter trepartiregeringens tillkomst 1976 har man verkligen lagit sig an de här frågorna pä allvar, och folkpartiregeringen har fortsatt del här arbetet.

Del var som sagt först när den nya regeringen tillträdde hösten 1976 som del blev fan på det härarbelei. Frän socialdemokraliskl håll var del ingen före Barbro Engman-Nordin som föreföll iniresserad av all ställa upp och arbeta moi den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Det var givetvis berömvärt av henne - men varför ingen annan före henne under alla år av socialdemokratiskt styre?

Nu vill Arne Nygren, som förr var lysl som muren i dessa frågor, höja tonen och ta åt sig äran av Barbro Engman-Nordins motioner. Han gör del gärna ensam - inte bara i de här budgeidebaiterna ulan också i inierpella-lionsdebaiier, för att ge sken av styrka och kraft i bekämpandet av den här typen av brottslighet. Del är nog Arne Nygren som strör ord ulan innehåll omkring sig. Sedan var det så au Barbro Engman-Nordins motion lillkom under 1977/78 års riksmöie, och den avsiyrkies enhälligt av justilieutskottets samtliga ledamöter, inbegripet samiliga socialdemokrater. Men del har Arne

Nygren underlåtit all informera kammarens ledamöier om.

Sanningen är den alt del var rikspolisstyrelsen som inie längre kunde se på när denna brollslighel utvecklade sig som den gjorde. Del var rikspolisstyrelsen som presenterade den första utredningen, och den lillkom på eget iniiiativ, vilket var bra. Därefter har arbeiei verkligen kommit i gång, även om del återstår myckel ännu.

Arbetet i de grupper inom brottsförebyggande rådet som håller på med den övergripande översynen av lagstiftningen.mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten är myckel angelägel. Det bedrivs också förtjänstfullt och med stor effektivitet.

Några av de brott som är särskilt angelägna au motverka är omnämnda i uiskoilsbetänkandei. Del är exempelvis akliebolagsrätlsliga transaktioner, skatlie-, uppbörds- och valuiabroii. Det gäller även svarta och eljest bedrägliga faslighetsaffärer, koppleri, häleri och miljöbrott saml naturligtvis också väpnade rån och andra allvariiga tillgrepps- och bedrägeribrou. Utskottet är enigt om all de här grupperna av brott är de allvarliga.

När del gäller skallebroilen har vi i en cenlermolion lagil upp den föreleelse som går under benämningen "det kvitiolösa samhället". Här måste samhället också sälla in åtgärder och försöka hitta en väg som förhindrar en forlsali uiveckling i delta avseende. Här har s-reservanierna inga synpunkter. Innebär del möjligen att man accepterar denna företeelse?

Utöver översynen av lagstiftningen har nu satsningar gjorts på den polisiära sidan. I år tillkommer 33 nya ijänsier på kriminalavdelningarna, så all del nu finns lolall 95 tjänster enbart för spaning och utredning av ekonomisk brottslighet. Tyvärr finns den häröronmärkla personalen endasl i de tre största polisdistrikten och i Sundsvall fr. o. m. i år. Del är, Arne Nygren, inle tillräckligi, men pengarna har inle räckl lill för ylteriigare tjänster än. Men det kommer.

Sedan finns del ytterligare en stor grupp inom polisen som arbetar med bekämpandet av den här brottsligheten. I alla grupp ll-dislriki finns del nämligen sedan gammall väl kvalificerad utredningspersonal på della område. Del finns t. o. m. i någol eller några distrikt kriminalpolismän med Juris kandidat-examen som sysslar med den här utredningsverksamheten. Också där är man således myckel akliv i arbeiei för all bekämpa den här allvarliga brottsligheten, även om den personalen ännu inle tillhör dessa öronmärkia grupper.

Svensk polis har alltså långt lidigare än nu - om än underbemannad -bekämpat den här allvarliga broilsligheien. Della är jag angelägen all säga i justitieministerns närvaro och som ett erkännande till alla de duktiga och ambitiösa polismän, .som under många år gjort elt uiomordeniligt fint arbeie utan att uppmärksammas. Fortsatt vidareutbildning av de här polismännen är en angelägen uppgift och en stor resurstillgång när det gäller så här komplicerad ulredningsverksamhel. Här gäller del alliså au ulnyllja resurserna, och kanske framförallt all behandla personalen så alt den vill ställa upp och fortsätla med delia vikliga arbele. Risk föreligger annars all deras iniresse svalnar och alt de lycker all de särskilt tillkomna tjänsterna och grupperna får

Nr 123

Torsdagen den 5 apriri979

Anslag lill polisväsendet

155

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

156

ta över hela ansvaret för utredningarna. En sådan utveckling skulle kunna bli ödesdiger. 1 slällel borde uppmunlras alt fortsätla och utveckla sig ylleriigare på detta område.

I en cenlermolion har vi uigii upp frågan om direklrekryiering av vissa specialisler när del gäller den allvariiga ekonomiska broilsligheien. Della är en inlressanl fråga, och den har också lagits upp av 1975 års polisutredning. Efter remissbehandling av utredningen får vi la ställning lill den frågan.

Utöver satsningen på personalsidan i direkt spanings- och utredningsarbete har del startats ell organiserat samarbete mellan olika myndigheter som kan beröras av arbetet med att bekämpa den här allvarliga brottsligheten. Denna grupp heter SAMEB. Sedan finns del en arbetsgrupp på rikspolisstyrelsen som kallas SPANEK, som bl. a. har till uppgift all utarbeta förslag lill metoder vid spaning rörande ekonomisk brottslighet. Dessa tvä grupper nämndes föralldel med en viss ironi av Arne Nygren-Jag hoppas att del inte var så. Riksåklagaren har också en arbetsgrupp som svarar för åklagarens verksamhet på del här området, och styrgruppen och de tre arbetsgrupperna inom BRÅ är nu väl kända. Vi har fåll en effektivare taxeringsorganisaiion, och på skåneområdet pågår ett omfattande utvecklingsarbete - även på del internationella området och på valutaområdet. Exekutionsväsendet är också inkopplat. Det ligger visserligen inte inom Jusiitiedepariemenieis område, men den personalen kommer ändå i kontakt med den ekonomiska brottsligheten. Personalen kommer all utbildas för au möta just denna brottslighet.

Frågan om en generalklausul mot skatteflykt är inte ny. Den är på gång i regeringens kansli, där ell lagförslag skall granskas av lagrådet. Innan dess kan väl ingen kräva all riksdagen skall falla någol beslul. Från rättssäkerhetssynpunkt är del angeläget att ett sådant lagförslag är väl underbyggt och därmed också granskat av lagrådet. Sedan är del skatteutskottet som skall uiskoiisbehandla förslaget innan riksdagen kan la siällning.

På lagsiiftningssidan fortsätter förmögenhetsbrolisutredningen, prosiiiu-tionsutredningen och sexualbroitsutredningen. Inom den närmaste tiden skall betänkandei om föreiagsböierremissbehandlas. Nyligen harBRÅ:s PM om sakhäleri och dobbleri presenterats, och när det gäller sakhäleri kommer av alll all döma en proposition till riksdagen i år. Dessa förslag återkommer till riksdagen efter sedvanlig beredning.

Riksdagen behandlar nu också ändringar i konkurslagen för all bl. a. förhindra nya gäldenärsbrotl och andra brott i samband med konkurser, t. ex. näringsförbud. Förra året fattade riksdagen beslul som skall moiarbeia handeln med svarta lägenheier. Vi väntar lagstiftningsförslag om tillstånds-krav vid förvärv av hyresfastigheter och om lagfartsplikl.

Alll del här visar all det har gjorts och görs en hel del redan för all bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Aldrig lidigare har så mycket gjorts på del här området som efter regeringsskiftet 1976. Och ändå är del fortfarande lika angelägel au understryka viklen av all samhället aldrig ger upp ulan oförtrutet sätter in kraftfulla åtgärder på en bred front för att möta

den ekonomiska och den organiserade brottsligheten.

Del var med stort iniresse jag tog del av den socialdemokratiska reservationen. Jag fick ganska snabbi klart föriig all den var skriven för alt få fram någon form av profilering i dessa frågor. Reservationen innehöll dock inte något mainytligl i förhållande lill utskoUsmajorilelens skrivning. Men med en så omfattande motion måste man naturligtvis på något säll göra en markering. Del gäller att inte komma bort i debalien, eller att inle jämföras med borgarna.

Herr talman! Jag har kanske uppehållit mig alltför länge vid den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Jag borde kanske ha berört andra frågor i utskottsbetänkandet, men i övrigt är ju uiskoilel i huvudsak enigt. Dessutom är del avtalat alt Bonnie Bernström skall bemöta övriga reservationerom en stund. Jag vill därför nu bara avsluta mitt anförande med att yrka bifall lill utskottets betänkande på samtliga punkter.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

ARNE NYGREN (s) kort genmäle:

Herr talman! 1 mitt inlägg sade jag lill ulskollsmajoriletens talesmän att i den mån jag hade glömt någol i mitt försök att vaska fram vad deras mångordiga skrivning innehöll skulle man vara vänlig alt komplettera mig. Nu har två av de tre haft ordet, men jag har inle hittat någonting utöver vad jag redovisade för kammaren. Del kan vara inlressanl alt konstatera detta.

Sedan vill jag rätta herr Polslam. Han säger att före den borgeriiga regeringens tillkomst var ingenting på gäng. Om herr Polslam hade lyssnat till min inlägg, hade han funnit alt jag där redovisade tre exempel på åtgärder som var på gäng men som ni centerpartister i sällskap med moderater och Iblkpartisler röslai ned här i kammaren: åtgärder mot den grå arbetskraften, åtgärder mot falligkonkurser, och våra försök alt fullfölja förslaget om en skatleflykislag.

En liten kommentar om Barbro Engman-Nordin. Hon var en stridbar talesman i kampen moi den ekonomiska brottsligheten, men hennes motion var, Åke Polslam, överspelad när den kom upp lill behandling i vårt utskott. Inte ens motionären yrkade bifall. Orsaken var rikspolisstyrelsens aktivitet. Den är berömvärd, och jag delar Åke Polslams mening att den har spelat en roll. Jag hade en känsla av au Åke Polslam menade, all bara man hade kunnat tillsätta ylleriigare några polistjänster i kampen mot den ekonomiska broilsligheien, skulle man ha varit lugnare. Jag vill fråga Åke Polslam: Varför kommenlerar ni inle ett enda av de tio exempel som jag gitv på hur ni har suiiit med den borgerliga majoriteten här i kammaren och röstat ned socialdemokratiska krav som vi har rest i kamp mot den ekonomiska broilsligheien?

ÅKE POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr lalman! På den sista frågan måste jag svara att alla de frågor som Arne Nygren nämnde har varil under beredning, och av den anledningen har de inie behandlals såsom Arne Nygren velat. I molsals lill vad som var fallel

157

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

under den socialdemokraliska regeringens tid vill Arne Nygren nu ha omedelbara resultat av de .socialdemokratiska molionsförslagen ulan all invänta det underlag som krävs, det som ni alltid krävde under er regeringstid. Del är klart au ni själva lycker alt ni haren tillräckligt underiag, men i regeringsställning hade del ändå inle räckl ål er. Det är bara så. Arne Nygren kan lika gärna erkänna della. Annars ,finns det möjligheter au påminna om del, om det någon gång i framliden skulle gå så illa all vi ålerigen skulle drabbas av en socialdemokralisk regering.

Sedan vill jag berömma Arne Nygren för del senasle inlägget, för del var lilel mera hovsami än del förra. Del lyckerjag klär den här debalien belydligt bälire.

ARNE NYGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Åke Polstam kom mycket lindrigt undan kommentarerna till de av mig presenterade tio punkterna, där de borgeriiga röstat ned förslag lill ålgärder. Han sade alt alll är under behandling. Men delta är ändå, herr Polslam, au göra det för enkelt för sig. Låt oss la det sista förslaget. När socialdemokraierna i skalleulskoliei föreslog alt pengar skulle satsas på en kampanj moi skallefusk och skaiieflyki och den borgerliga majorilelen röslade nej, kunde del inte bero på all någon fråga är under beredning.

Då förslagen om ålgärder mot den grå arbetskraften lades fram och ni rösiade ned dem, kunde det inle bero på ati frågan bereds, eftersom vi inle har sett lill den sedan dess.

Vad sedan skalieflykisfrågan beträffar, som herr Polslam nämnde, har ju denna redovisalsi budgelproposilionerna 1977,1978 och 1979. Någoniingvar alliså i gång. T. o.m. skalleulskoliei fick skriva in i ell belänkande att Ulskotlel väntade förslag, varför del inte behandlade en socialdemokralisk moiion utan lät den gå vidare. Men något förslag kom inte. .'\nser Åke Polslam all del här är exempel på all man har handlingskraft när del gäller åtgärder moi den ekonomiska brousUghelen?

Jag skulle ha kunnat la de övriga alla exemplen också, men det får räcka med det här.

158

ÅKE POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag glömde en sak i min föregående inlägg. Den Barbro Engman-Nordinska motionen var överspelad, sade Arne Nygren. Ni var redan pä gång då. Varför stöttade ni inte den molionen? Det kunde ni mycket väl ha gjort.

Skalieflykisfrågan har vi diskuieral väldigl många gånger här. Arne Nygren vel precis hur den skall beredas. Han vel alt den är under behandling och all förslag kommer lill riksdagen den vanliga vägen. Del kommer också med säkerhet att fallas en beslul - kanske i den rikining vi alla vill.

Jag tror, Arne Nygren, alt du bara vill mucka gräl. Du vinklar pä journalisiiskt säll frågorna för all avleda dina egna misslag och få dem all framstå som andras! Se du i stället sanningen i vitögat och siäll upp i en lika bra samarbete som vi ändå har i.ex. inom brottsförebyggande rådel -

samarbeta med oss andra där, så skall vi gemensaml torsöka förbättra lägel när del gäller kampen mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Kom ihåg: Del var inte jag eller vi i utskoltsmajoriteten som började den här knivkastningen. Del var Arne Nygren och ingen annan! Men lag nu chansen till samarbete, så skall vi förlåta misstaget att mucka gräl.

Talmannen anmälde ati. Arne Nygren anhållit au  lill  prolokollel  få antecknat all han inle ägde räll lill ylteriigare replik.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill polisväsendet

Juslilieminislern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Del är med förvåning som jag har lagil del av den socialdemokraliska reservationen 4 vid punkten 5 angående ålgärder mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten. Denna förvåning har ylleriigare befiists sedan jag nu också har lyssnat på vad Arne N.vgren sade i sill första anförande här i kammarefi. Både anförandet och reservationen är nämligen enligl min mening märkliga i flera avseenden. Det intryck man lill varje pris lycks vilja mana fram är all såväl den nuvarande som den föregående regeringen brister i vilja all med kraft bekämpa de mycket allvarliga samhällsproblem som det här är fråga om.

För min del anser jag all kriliken är grundlös. Jag skall illuslrera delta genom all la upp några punkier i reservationen.

När del lill all börja med gäller de allmänna insatserna för bekämpande av dessa typer av brollslighel har utskottet i sill belänkande hell rikligl konstaierai alt del på della område under de senasle åren skell en kraftig ökning av insatserna. Men enligl reservationen är det bara fråga om "vissa insalser". Hur stämmer nu detta med verkligheten? Ser man t. ex. på vilka förstärkningar i form av särskilt avdelade tjänster inom polisen för bekämpningen av den ekonomiska och den organiserade bjottsligheten som nu är akluella, kan man konstatera att regeringens förslag i år betyder en ökning frän 55 lill 88 polismansljänster. Detta innebär också att regeringen pä denna punkt hell tillgodosett de yrkanden som rikspolisstyrelsen har framställt. Men detta är bara en del av den samlade bilden i fråga om resursinriktningen. Även inom andra delar av polisväsendet liksom inom rättsväsendet i stort och på andra berörda delar av samhällsområdet -t. ex. inom skatteväsendet -har de tillgängliga resurserna i ständigt ökad utsträckning inriktats på att förebygga och beivra den ekonomiska och organiserade broilsligheien. Ser man pä ulvecklingen från en sådan mer övergripande ulgångspunki kan man. enligt min mening inle komma fram till annal resultat än all de senasle åren präglats av en myckel bestämd vilja all komma lill rätta med ifrågavarande besväriiga samhällsproblem och att del på bred front har vidtagits myckel betydande insatser i detta syfte.

I den andra delen av reservationen behandlas frågan om lagstiftningsåtgärder mot den aktuella broilsligheien. Här sägs bl. a. all de förslag som har väckis på området mera lycks vara resulialel av ell tryck från ansvariga myndigheters sida än regeringens förtjänst. I sammanhängd hänvisas bl. a. lill  BRÅ:s verksamhei.  Slulsalsen är märklig, eftersom del ju  var på

159

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

160

trepartiregeringens initiativ som BRÅ flck i uppdrag all genomföra en bred översyn av lagstiftningen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten. Det var också på den regeringens iniiiativ som den nuvarande organisationen mot denna brottslighet byggdes upp inom BRÅ. En särskild styrgrupp och tre separata arbelsgrupper lillskapades. Ell myckel tungt vägande skäl för della arrangemang var alt man skulle la lill vara alla möjligheter lill en angelägen samordning mellan skilda rälts- och myndighetsområden samt få en flexibel organisation som kan ge snabbaste möjliga delresultat. Jag lycker också an erfarenhelerna har visat att detta våren riklig bedömning från regeringens sida.

Vad som emellerlid framsiär som ännu märkligare med denna del av reservaiionen är alt den innebär all en ganska fyllig redogörelse i utskottets belänkande - mer än två sidor lång - över åtgärder, inte minst på lagstiftningens område, som redan har genomförts eller som pågår eller planeras, ersälls med generella och dåligl underbyggda påståenden om bristande vilja och passivitet. Jag anser för min del att den akluella redogörelsen i utskottets belänkande ger klart belägg för molsalsen. Det bör då också framhållas att redogörelsen ändå inle är fullständig. Som exempel kan nämnas de ändringar som redan har gjorts i valulalagen i syfte all öka möjlighelerna till kontroll av resandes in- och utförsel av valuta. Förslagom ny fondkommissionslag samt lagstiftning om finansieringsbolag har också betydelse i della sammanhang. Del bör vidare framhållas att frågan om bekämpningen av den ekonomiska och den organiserade brottsligheten fortlöpande uppmärksammas i allt pågående lagstiftningsarbete. Flera utredningar har här angelägna uppgifter. Bl. a. tänker jag på översynen av böiesverkställighetsreglerna och vilesinslitulet.

När del sedan gäller frågan om vad som har skett med de förslag som hittills har lagts fram av den särskilda organisationen genom BRÅ måste till en börian konstateras alt del alllid har förflutit en viss lid från del alt förslagen presenterats och lill dess att de formellt har överlämnats lill vederbörande fackdepartemenl. I regel har del sedan också dröjt ylleriigare en lid innan en tillräcklig upplaga av promemoriorna hunnit färdigställas. Della har lett till att remissbehandlingen i allmänhet inte kunnat påbörias förrän omkring en månad efter överiämnandet.

För dagen är lägel följande:

Förslaget rörande förlursregler i vissa skallemål har remissbehandlals. Inom budgetdepartemenlet slutförs arbetet på lagrådsremiss i ämnet. Den beräknas kunna överlämnas lill lagrådet om någon månad.

Promemorian om sakhäleri är också remissbehandlad. Delta ärende handläggs inom Justitiedepartementet. Arbetet pågår där pä en lagrådsremiss som beräknas bli klar i maj.

Remissbehandlingen av förslaget angående revisorers verksamhei avslutades den 1 april i år. En sammanställning av resultatet är närmasi föreslående.

Promemorian om ändrade regler för åtalsprövning vid brottet vållande lill kroppsskada har likaledes varit ute på remiss. Tiden för den utgick den 15

mars. Siktet är här inställt på en lagrädsremiss i maj.

Beträffande de två senasl avlämnade förslagen -det ena gäller spelklubbs-verksamhelen och del andra vissa akliebolagsrätlsliga frågor - har vi jusl i dagarna fått fram upplagorna för remissbehandling. De kan därför tidigast bli föremål för behandling och lagstiftning under hösten.

Det kan vidare tilläggas att en särskild promemoria angående kriminalisering av vissa förfaranden som innebär förorening av miljö i dagarna har överiämnals till jordbruksdepartementet som en bilaga till BRÅ:s remissvar beträffande miljöskyddsuiredningens delbetänkande Bättre miljöskydd. Vad gäller frågan om en generalklausul mot skatteflykt vill jag till en början göra del påpekandet att man gör sig skyldig lill ell misslag när man talar om ålgärder mot brott pä den här punkten. Någon kriminalisering har såvitt Jag vel aldrig övervägts i della sammanhang. Vad del gäller är en reglering av möjligheterna all vid beskallningen se bort från vissa iransaklioner. Frågan om en sådan reglering är utan tvivel komplicerad. Men ell förslag till lag avses bli remitterat lill lagrådet under våren.

Konkursräilen, som nämns i reservationen och som också Arne Nygren talade om, är enligl min mening ell gott exempel på områden där både den nuvarande regeringen och irepartiregeringen haransell alt lagstiftningsåtgärder är särskilt angelägna. Strax efterärsskiftei 1976/77 gav trepartiregeringen konkurslagskommiltén tilläggsdirektiv, som gick ul på all kommittén ylleriigare skulle pröva frågan om förvaltningen i mindre konkurs. Prövningen skulle samordnas med kommitténs arbele pä förslag lill nya regler om förvaltning och tillsyn i slora konkurser. Kommittén skulle lägga fram förslag till en gemensam lösning av förvaltnings- och tillsynsfrågorna i såväl slora som små konkurser. Genom tilläggsdirektiven fick kommittén också i uppdrag att överväga hur man frän konkursrätlsliga utgångspunkter kunde stävja del missbruk av konkursinslitulet som kom till uttryck genom upprepade konkurser.

Som ett resultat av uppdraget från trepartiregeringen lade konkurslags-kommillén i slulet avjuli 1977 fram elt belänkande med förslag lill nya regler om bl. a. konkursförvaltning och tillsyn över konkurs. Förslaget omfattade alla konkurser. Betänkandei innehöll också flera förslag som avsåg annal än förvaltning och tillsyn.

Kommitténs förslag blev föremål för en omfaltande remissbehandling. Som reservanterna säkert väl känner till framkom under remissbehandlingen delade meningar, framför alll i frågan om hur tillsynen borde anordnas. Del blev därför nödvändigt med omsorgsfulla överväganden och noggranna organisatoriska undersökningar innan regeringen kunde falla beslul i frågan. Hell allmänt kan sägas all de lagändringar som det var fråga om var både omfattande och tekniskt komplicerade. Del var därför naturligt alt såväl be.redningsarbetet i regeringskansliet som den efterföljande lagrädsföredrag-ningen blev förhållandevis tidskrävande.

Jag vill också understryka all del förslag till ändring i konkurslagstiflning-en som nu har arbetats fram och som har förelagts riksdagen omfattar betydligt fler frågor än som behandlades i den proposition som lades fram av

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

161

11 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

162

den socialdemokraliska regeringen 1976. Vikligasl är förslagei till en ny ordning i fråga om förvallning och lillsyn i siörre konkurser. I proposilionen föreslås vidare möjligheler lill säkerhelsålgärder under den lid en konkursansökan prövas. Nya reglerom konkursboels bokföring föreslås också. Hela del kapilel i konkurslagen som avser ivångsmedel genlemol konkursgälde-närer har ornarbelals så all reglerna skall bli mer effekliva. All mot denna bakgrund säga alt del nu framlagda förslagei endast ulgörenöverarbelningav den lidigare socialdemokraliska proposilionen är grovi missvisande.

Del omfaUande förslag som nu har lagls fram innebär enligl min mening all man får väsentligt bälire möjligheter all komma till rätta med den ekonomiska brollslighel som ofta förekommer i samband med konkurser.

När del siirskilt gäller förvallarorganisalionen lycks man i reservationen vilja göra gällande all vårl förslag lill konkurslag skulle omöjliggöra en effekliv kamp moi den ekonomiska brottsligheten. Jag förslår inle vad man menar på den punkten. Skiljaktigheten mellan förslaget från socialdemokraterna ä den ena och från regeringen å den andra sidan hänför sig bara lill de enklasle konkurserna ulan egentliga lillgångar. I de större eller mera komplicerade konkurserna är alla ense om all advokat skall vara förvaltare. Regeringen anser all advokat också bör vara förvaltare i småkonkurserna, medan socialdemokraterna håller före alt man här i stället skall välja kronofogde. Del är obegripligt för mig all den skiljaklighelen skall åberopas som ell indicium på ati regeringen skulle vara ljum i kampen moi den ekonomiska broilsligheien. Om alla är ense om all advokalen är den mesi lämplige förvallaren i alla siörre och mer komplicerade konkurser och all del bör falla på honom all finna ul om gäldenären har giorl sig skyldig lill gäldenärsbroll eller liknande där - varför skulle advokalen då inle,//o// den synpunkten vara lämplig också i de okomplicerade konkurserna''

Som ell andra led i den del av reformarbelel på konkursrällens område som saltes i gång av trepartiregeringen har konkurslagkommitlén nyligen lagt fram ell förslag med bestämmelser om konkurskaraniän. Förslaget, som innebär all konkursgäldenär i vissa fall skall kimna förbjudas all driva näring i högsl fem år efter konkursens slui, remissbehandlas f n, Trepartiregeringens lilläggsdirekliv - och del förslag som grundas på dem - är ell vikiigi led i kampen moi den ekonomiska broilsligheien.

När del slutligen gäller minimistorleken på aktiekapitalet i gamla aktiebolag är del rikligl alt den förra regeringen förlängde övergångstiden innan minimikapitalet skulle höjas från 5 000 till 50 000 kr. Del skedde på enträgna vädjanden från småförelagsamheten i ell ekonomiskt svårt läge. En viklig orsak lill allövergångsliden förlängdes varockså all 1974 års bolagskommillé var sysselsatl med all pröva om en ny förelagsform för mindre förelag borde införas. Den frågan hade naluriiglvis slort iniresse förde äldre akliebolagen, eftersom de - om de inle ville höja akiiekapiialel men ändå ville fortsäiia verksamhelen-var ivingade all gå över till en annan förelagsform. De kunde då ha iniresse av alt pröva den eventuella nya bolagsform som var under utredning. Regeringen gjorde därför den enligt min mening hell riktiga bedömningen att man borde avvakta resulialel av bolagskommiiiéns över-

väganden, innan man tvingade de äldre akliebolagen ati höja sill akliekapi-lal,

Bolagskommiltén lade förra årel fram elt förslagom alt en ny förelagsform, andelsbolag, skulle införas, Kommillén var emellerlid splittrad i frågan, och förslaget har utsatts för stark remisskritik. Regeringen har därför beslutat att del inle skall genomföras, I stället har vi inom justitiedepartementet satt i gång en översyn av aktiebolagslagen för all inom ramen förden lagen försöka åstadkomma ell enklare regelkomplex för de små förelagen.

Både Arne Nygren och Nils Berndlson har ånyo tagit upp frågan om mina uttalanden angående prioritering. Jag skall inle gå vidare in på den saken. Men Jag vill gärna säga - liksom jag gjorl i de båda föregående årens budgetpropositioner och i frågesvar - att kampen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten är av den karaktären all den skall prioriteras. Jag understryker del gärna på nytt.

Till slut skulle jag vilja säga all när det gäller den ekonomiska och den organiserade brottsligheten är vi inne på mycket allvariiga och svåra problem. Kampen mot den brottsligheten skall fortsätta. Skall vi komma till rätta med denna brollslighel behöver alla goda krafter samverka. Lät oss göra det i en positiv anda utan all misstänkliggöra den ärliga viljan och del goda uppsåtet hos den ena eller den andra.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill polisväsendet

ARNE NYGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Juslilieminislern ägnade mycken lid åt all redovisa förslag som brottsförebyggande rådel och olika ulredningar lämnal till regeringen. Jag kommenterade dessa förslag i mitt första inlägg och efteriyste vad det blivit av dem. Den summering man kan göra efter justitieministerns inlägg är väl all vi nu fåll besked i riksdagen om all inget av dessa förslag lorde komma att hamna hos riksdagen i sådan tid att vi hinner fatta något beslut förrän tidigast när vi återsamlas efter valet 1979,

Justitieministern sade också att del vi har skrivit i vår reservalion. alt regeringens agerande i lagstiftningsfrågor mera har varil resultatet av ett tryck utifrån än av egna initiativ, kunde vederläggas med exemplet all trepartiregeringen gav brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en lagöversyn. Får jag då påminna justitieministern om att initiativet lill den översynen kom från utredningen AMOB inom rikspolisstyrelsen, och förslaget om all en sådan här översyn skullegöras lades fram i den förberedande behandling som brottsförebyggande rådel, BRÅ, fick i uppdrag alt göra. Del är alltså två myndigheter som har medverkat lill all formulera del förslag som regeringen sedan biföll - och del var ju positivt,

I svaret till Nils Berndlson och mig sade Juslilieminislern alt kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall prioriteras. Får jag dä be om ett klart besked från justitieministern: Innebär detta alt justitieministern nu säger lill åklagar- och polismyndigheten att bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten skall prioriteras av myndigheterna? Det skulle vara bra att få ett förtydligande.

163

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

Under della anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar,

NILS BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Justitieministern säger att regeringen i budgeiproposilionen har lillgodosell rikspolisslyrelsens begäran. Del är golt och väl, men kan en regering nöja sig med den insatsen med tanke på den ekonomiska brottslighetens slora omfattning?

Justitieministern gav en fyllig redovisning av vad som pågår eller kan väntas i fråga om utredningar, remissbehandlingar etc. Delar naluriiglvis bra att fä den redovisningen, men den tjänar uppenbarligen ungefär samma syfte som proposilionsfloden i riksdagen de här dagarna: den skall ge intryck av alt landet har en handlingskraftig regering. Om vi ur redovisningen försöker vaska fram vad som kan betecknas som kraftålgärder moi den ekonomiska och den organiserade broltslighelen blir resulialel dock magert.

Jag vill ålerkomma lill den debali som fördes i kammaren den 1 mars. Jag lycker inte det kan vara ägnat all övertyga om all kampen mot den ekonomiska brottsligheten lillmäls tillräcklig vikt, om en åklagare som prioriterarden frågan framförandra faktiskt tillrättavisas förden sakens skull. När jag läste prolokollel tyckte jag inte heller all justilieminisierns ullrycks-sätl i den debalien, att man inte generellt skall prioritera, var lillfredsslällan-de. Jag iror del skulle vara av värde om regeringen gav elt olvelydigl besked om huruvida den anser att den ekonomiska broilsligheien är så allvarlig att den skall prioriteras vid brotlsbekämpningen. Vågar jag lolka justitieministerns uttalande i dag som klarare på den punkten än hans ullalande den 1 mars?

164

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Det är inle meningsfylll all jag upprepar alll som har gjorls och som är på gång på delta område. Av både budgetpropositionen, ulskoUsbelänkandel och del jag har redovisat här i kammaren framgår vilka ålgärder som under de ivå senasle regeringarna har vidlagils moi den ekonomiska och den organiserade broilsligheien. Då måsie man hålla i minnet all i varje fall inom mitt ansvarsområde, justitiedepartementet, praktiskt taget ingenting konkret hade gjorts på det här området före regeringsskiftet 1976, Del samlade greppet över lagstiftningsåtgärderna kom också till på initiativ av trepartiregeringen,

Arne Nygren och Nils Berndtson har på nytt tagit upp frågan om prioriteringen. Jag vill i det sammanhanget nämna att del beslut av JK som omtalas rörde ett fall då han riktade en erinran mot en åklagare, som bl. a. hade beslutat alt förundersökning i visst fall inle skulle inledas. Della beslul har sedan lagils lill intäkt för alt JK skulle ha gjorl gällande alt den ekonomiska och den organiserade broilsligheien inle skall med kraft bekämpas.

Jag flnner del obegripligt att någon kan seriöst lägga in en sådan Innebörd i JK:s beslul. Utöver en kritik av olika formfel läser jag i JK:s beslul endasl in

all en åklagare inle, när ålskillig lid ålerslår innan en viss gärning preskriberas, får avskriva frågan om förundersökning och ålal för gon på grund av all andra angelägna arbelsuppgifler föreligger. Ell sådant konsla-lerande finner jag nalurligi. Arbelsläget kan ju ändras och möjlighel därigenom yppas all ta upp en förundersökning.

Som jag har uttalat i budgetpropositionen slår del klart att polisen inle kan tillföras så stora resurser att man kan effekiivi ingripa mot all brollslighel. Del är därför naturligt att man talar om prioritering.

Från polishåll uttalas ofta önskemål om en generell priorilering i den meningen all slalsmaklerna brottsarl för brollsarl - från den grövsla lill den lindrigasle - skall ange i vilken ordning ingripande skall äga rum. Jag har då sagt alt en sådan generell priorilering inle är möjlig att göra. Den skulle inle heller vara ändamålsenlig. Förhållandena är alltför olika pä skilda håll i landet. Del är därför angelägel all handlingsfriheten på del lokala planet inte låses för hårt genom centrala direkliv. Även med begränsade resurser kan goda resultat uppnås genom punktinsatser och en effektiv planering i övrigt. På del viset bör också mindre högpriorilerade arler av brollslighel kunna angripas. AU så sker är angelägel. Del föreligger annars risk för all den allmänna laglydnaden luckras upp pä de områden som lämnas ulan åtgärd.

Jag anser alltså all man inle bör göra någon sådan generell prioritering i fråga om polisens verksamhei.

Däremot menar jag all del är ändamålsenligt att peka ul vissa arler av brottslighet som börägnas särskild uppmärksamhel. I del hänseendet har jag i budgetpropositionen i år liksom tidigare år framhållit alt Jag högt prioriterar kampen mot narkolikabrollsligheien saml den organiserade och den ekonomiska brottsligheten i övrigt. Men Jag har också - och det anser jag vara naturligt - angell all åtgärder mot den s. k. traditionella brottsligheten inle får eflersäiias. Jag vill i den delen särskilt peka på allvarligare brott som riktar sig mot de enskilda samhällsmedlemmarna, bl. a. rån och våldsbrott. Jag har uttalat all jag anser väsentligt all polisens verksamhei även inriktas på all med snabbhet och kraft bekämpa sådana arler av brott. Det har nämligen alllid varil och måste vara en väsentlig uppgift för samhället all skydda medborgarna lill person och egendom.

Av budgeiproposilionen framgår alliså klart all polisen skall prioriiera kampen mot den ekonomiska broltslighelen saml mot allvarligare bron -framförallt våldsbrott-som riktar sig mot enskilda. Ingen behöver tveka om den saken trots de frågetecken som Arne Nygren vill ställa upp.

Som exempel på andra bron som bör prioriteras har jag nämnt allvarligare brott som riktar sig mot de enskilda samhällsmedlemmarna, bl. a. rån och ■ våldsbroll. Jag har också pekal på koppleri, häleri, skallebrott och trafikbrott som visar hänsynslöshet eller allvarligare brist i omdömet.

Vilka av dessa brott anser Arne Nygren inle bör bekämpas med kraft? Vilka skall lämnas helt opålalade? Kan vi inte enas om au kraftfulla insalser skall göras både mot den ekonomiska brottsligheten och mot de andra arler av brott som jag här har angivit? Kan vi inle också enas om an polisen, i all den

Nr 123

Torsdagen den 5apriri979

Anslag till polisväsendet

165

Nr 123 män resurserna förslår, också bör - såsom jag har angivit i budgelproposi-

Torsdaeen den                                 tionen - ingripa moi annan brollslighel?

5 anril 1979 Deneffekisomjagändåtroraii vi båda eftersirävar når vi bäst om det klara

---

besked som Jag har lämnat både i budgetpropositionen och  nu här i

Anslag tillpolisvä-                                           kammaren inle sätts i fråga.

sendel

ARNE NYGREN (s) kort genmäle:

Herr talman! Nu har tre borgerliga förelrädare haft ordet i denna fråga. Moderalen Håkan Winberg ägnade ett tiotal ord i sill inlägg åt kampen mot den ekonomiska broltslighelen. Centerpartisten Åke Polslam ägnade lilel mer lid ål della ämne men beklagade au han kanske hade pratat för mycket om ekonomisk brottslighet. Justitieministern har-del skall jagsäga lill hans heder - ägnat god lid ål resonemanget om ekonomisk brottslighet.

Om juslilieminislern nu skall framlägga förslag om ålgärder mot denna brottslighet, är han beroende av Håkan Winbergs och övriga inoderaters välvilja saml av Åke Polslams och hans cenierpariisiiska partivänners välvilja, om förslaget skall gå igenom. Här är det risk för all bakgrundsslödel för eventuella åtgärder inte är del bästa.

Till sist vill Jag konstatera all justilieminisierns svar på prioriteringsfrågan sannerligen inte blev tydligare. Jag ställde min fråga ganska rakt: Skall åklagare, polis m. fl. i sitt brotisbekämpande arbete prioritera kampen mot den ekonomiska brottsligheten? Delta vill polis och åklagare gärna ha ett besked om frän slalsmaklerna. Jag må säga alt jag tyder justilieminisierns svar sä, all regeringens mening är alt inte göra någon sådan prioritering.

NILS BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Justitieministern säger all man inte kan ingripa mot all brottslighet. Då uppstår frågan: Vad skall man prioritera? Det är della den aktuella debatten handlar om.

Länsåklagare Brynolf Wendt påpekade i en tidningsartikel all det bara är de små i samhället som drabbas. Brott begångna av människor i privilegierad ställning struntar rättsväsendet i. Del finns exempel pä ell mål som gick upp i hovrätten. En människa hade hällt ketchup i brevinkasiet lill en granne, I Slällel för alt man nöjer sig med att döma ut enkelt skadestånd skall resurserna blockeras av ett sådant mål.

Man måste prioriiera någol. Talet om alt ingen generell prioritering skall förekomma lyder pä all regeringen inte är beredd alt ge den ekonomiska brottsligheten förtur hos polis och åklagare. Men del är ju ändå delta saken handlar om. Del är tydligt alt vi av justitieministerns uttalande i dag inte bör dra slulsalsen alt regeringen nu har kommit lill större klarhet på denna punkt än i den förra debatten.

Justitieministern SVEN ROMANUS:

Herr talman! Jag vill bara på nytt understryka att den ekonomiska och den organiserade brottsligheten hör lill de arler av brott som skall prioriteras.

166

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr lalman! Arne Nygren har pekal på hur mycket olika ledamöter och juslilieminislern har ordat om den ekonomiska och organiserade brottsligheten. Jagskall inle sälla mig lill raden av talare iden debatten, ulan jag skall gå över lill all behandla de andra reservationer som finns i justilieulskoitets belänkande.

Beträffande antalet polisaspiranter har regeringen föreslagit och ulskotts-majoritelen beslutat all detta bör vara 800, Del innebär en myckel hög utbildningsambition. Men moderaterna häri en moiion framhållit att fler än sä bör ulbildas, och au del därför behövs ylleriigare en polisskola. Som moliv för kravet på en ökad utbildning av poliser har moderaterna hänvisat till lagstiftningen om rätt för småbarnsföräldrar lill sex limmars arbetsdag samt lill del ökade antalet kvinnliga poliser och mot den bakgrunden framhållit all del kommer all behövas fler poliser.

Folkpartiet hyser förhoppningen att också män skall ulnyllja rätlen till förkortad arbetstid. Denna förhoppning gäller naluriiglvis också de manliga poliserna. Genom all sälla den förkortade arbelsiiden i samband med ökningen av anialet kvinnliga poliser har moderaterna på ell olyckligt säll pekal ul de kvinnliga poliserna, som sannerligen har tillräckligt med fördomaratt bekämpa och kämpa mot inom sin egen yrkeskår. Jag förstår inie varför moderaterna vill lägga sten på de kvinnliga polisernas börda. Vi bör också beakta alt även fackligt arbete och rätten till tjänsiledighei för studier släller krav på ökad utbildning av aspiranler, I del avseendet kan man emellerlid snarare tala om en könssegregering av motsatt slag mot den som enligt moderaternas mening föreligger,

Ulskouet har emellertid inle avslagit moderaternas moiion med någon av de motiveringar som Jag här berört. Man har i slällel hänvisat lill polisutredningen som nu är pä remiss, I denna föreslås en ändrad uppläggning av polisulbildningen och en samordning med den allmänna högskolan. Vi får avvakta polisutredningens remissvar, innan några diskussionerom ylteriigare en polisskola kan föras,

I polisutredningen, som nyligen lagt fram sill belänkande, hade också moderaterna en representant. Några tankegångarom ylteriigare en polisskola fördes inle fram av denna represenlant,vilkel är något märkligt med tanke på hur nära i liden utredning och partimolion ligger.

Moderaterna har också i en moiion vänt sig mot del föreslagna antalet polismansljänster. Regeringen har föreslagit 130 tjänster, varav 62 avses för övervakningsverksamhet, 63 för kriminalavdelningarna, 3 för polisstyrelsernas kanslier och 2 för polischefskartiären. Moderaterna har yrkat pä totalt 300 polismansljänster. Utskottet har gjorl bedömningen att det mest angelägna behovet i dag är en ökad utbildning av poliser och inte inrättandet av fler tjänster, även om tidigare års ökning av polismansljänster har legat på den nivå som moderaterna föreslår. Del stora problemet inom polisen i dag är emellerlid det slora antalet vakanser, och att utöka det antalet vore inte särskilt bra.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

167

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Låt mig först yrka bifall också lill reservaiionen 5, vilket jag förbisåg i mitt lidigare inlägg.

När del gäller våra reservationer beiräffande polisskolan och antalet polistjänster vill jag först i fråga om antalet polistjänster säga att rikspolisstyrelsen, som väl ändå måste vara den centrala myndighet som barden bästa överblicken över vilket behov som finns, har föreslagit fler tjänster än vad vi moderater föreslår. Jag erinrar också om hur många ylleriigare tjänster som de lokala polisstyrelserna och länsstyrelserna har föreslagit. Jag tror alt del finns en viss risk för all vi som verkar i del här huset och i departementen blir alltför cenlraliseringsivriga och att vi inie lyssnar tillräckligt på dem som har den direkta erfarenheien från fältet och som dagligen ser vilka behov som finns.

Del förvånar mig egentligen all inle både Bonnie Bernsiröm och Arne Nygren accepterar värt förslag om 300 nya polismansljänster. Det skulle nämligen ge möjligheler till ökade insalser i olika avseenden - mot narkotikan, mot rån och mot våldsbrollslighei och på lilel sikt också lill all la siörre lag beiräffande den ekonomiska broilsligheien, även om del arbetet i dagsläget kan lillgodoses med de medel som rikspolisstyrelsen i ett inledningsskede förfogar över.

När del gäller utbildningen är det faktiskt genom temporära extraordinära insatser man kunnat komma upp lill en utbildningskapacitet av 800 polisaspiranter om året, men jag tror inte att del går i längden. Eftersom organiserandet av en ny polisskola lar avsevärd tid, finns det anledning för riksdagen att redan nu ge detta till känna.

Om Jag uppfattade Bonnie Bernslröms argumentation beiräffande kvinnliga poliser rätt, menade hon att vi på moderat håll skulle ta avstånd från sådana. Del förslår jag i så fall inle. Del finns inle heller någol i reservalionerna som tyder på detta. Jag skall gärna säga att Jag tycker all del är bra alt vi har kvinnliga poliser och att deras anlal ökar.

Sluiligen,herrtalman, vill jag medan jag ändå har ordet gå tillbaka till vad Jag böriade med i denna deball och säga lill Arne Nygren, som ville göra gällande alt jag på något säll skulle ha förringat behovet av ålgärder beträffande den ekonomiska och organiserade brottsligheten, all jag i mitt inlägg framhöll att det finns fyra områden där man verkligen skulle kräva större insalser. Del gällde våldet, narkotikan, ungdomsbrottsligheten och den ekonomiska och organiserade broltslighelen. Man har, Arne Nygren, möjlighet att i den voiering som snart skall genomföras konkret visa sitt iniresse för all ge bälire resurser härför genom all rösta för den moderata reservation där flera polistjänster begärs.

168

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag skall beiräffande antalet polismanstjänster för att bekämpa den ekonomiska och organiserade brottsligheten bara säga, all rikspolisstyrelsen på den punkten har fött vad den har begärt. Men i vad sedan gäller frågan om en ylleriigare polisskola vill jag peka på au polisutredningen

nyligen lagt fram sill belänkande. I den utredningen har moderaterna haft en representant, och denne har där inie fört fram tankegångarna om all ylteriigare en polisskola bör inrättas.

Håkan Winberg kan väl hälla med om att del medan polisutredningens belänkande nu är ute på remiss är för tidigt all uttala sig om huruvida det behövs ylteriigare en polisskola.

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Låt mig bara stryka under att rikspolisstyrelsen endast säger sig i ell inledningsskede vara nöjd med de nu föreslagna tjänsterna. Behovet av tjänster är siörre på litet längre sikt, och det tror jag alt vi kan vara ense om. All polisutredningen inie lagit upp frågan om en ylleriigare polisskola hindrar väl inle, Bonnie Bernström, alt vi i sak diskuterar om det föreligger ett behov eller inle av en sådan. Jag lycker all vi i vår reservation och under diskussionen i kammaren har visat, all del finns anledning för riksdagen att ge en åsikt lill känna för all på del sättet få i gång ell slartarbete tidigare än om man först skall avvakta remissbehandlingen av polisutredningen.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Del är väl omöjligt att uttala sig om behovet av ylteriigare en polisskola innan vi har kunnat bedöma remissyttrandena över polisutredningens betänkande. Jag tycker alt Håkan Winberg är lilel onödigt envis i denna fråga.

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Vi vel Ju all utbildningskapaciteten inle är tillräcklig i dag och att del måste göras extraordinära insalser för all klara utbildningsverksamheten en tid framåt. Men dessa kan inle fortgå mer än ell eller annal år.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten I Mom . 1 Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Bertil Lidgard och Håkan Winberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Håkan Winberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill polisväsendet

Den som vill au kammaren bifaller Jusiitieulskotlels hemslällan i betänkandet nr 28 punklen I mom. 2 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av Bertil Lidgard och Håkan Winberg.

169

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till polisväsendet

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Håkan Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 226 Nej -   42

Punklen 2

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservationen nr 2 av Beriil Lidgard och Håkan Winberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Håkan Winberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifallerjusiiiieutskoliels hemställan i betänkandet nr 28 punkten 2 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 2 av Bertil Lidgard och Håkan Winberg.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä Håkan Winberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 226 Nej -   43

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad uiskotiet i dessa punkier hemställt.

Punklen 5

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoiieis hemslällan, dels reservationen nr 3 av Bertil Lidgard och Håkan Winberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Håkan Winberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller justilieutskottets hemslällan i betänkandet nr 28 punkten 5 mom. I rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av Bertil Lidgard och Håkan Winberg.

170

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Håkan Winberg begärde rösträkning verksiälldes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 226 Nej -   43

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill polisväsendet

M o m . 2 - 5

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa moment hemställt.

Mom . 6

Propositionergavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 4 av Lisa Mattson m. fl. saml 3:o) motionen nr 1192 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Arne Nygren begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller Justiiieutskoilets hemslällan i betänkandet nr 28 punklen 5 mom. 6 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 4 av Lisa Mattson

m.n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-proposilionen. Då Arne Nygren begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 140 Nej - 129

M o m . 7

Utskottets hemslällan bifölls.

Punkterna 6 och 7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemställt.

§ 4 Föredrogs

Justilieutskottets betänkande

1978/79:29 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviii gäller anslag lill åklagarväsendel Jämle molioner

Kammaren biföll vad utskottet i della betänkande hemställt.

171

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

§ 5 Anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs jordbruksutskottets belänkande 1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviii avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepariemeniels verksamheisområde jämle molioner.

Punkterna 1-33 Jordbruk, fiske m. m.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Gemensam överläggning hålls rörande punkterna 1-33, varvid yrkanden får framställas beiräffande samiliga dessa punkier.

I del följande redovisas endasl de punkier, vid vilka under överiäggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punklen 3 (Lantbruksnämnderna)

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 13 Gordbruksdeparie-menlel) under punklen B 2 (s. 19-22) föreslagit riksdagen att lill Lantbruksnämnderna för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 170 732 000 kr.

172

I della sammanhang hade behandlals moiionerna

1978/79:569 av Roland Sundgren m. fl. (s),

1978/79:651 aV Kari-Anders Petersson (c) och Claes Elmstedt (c),

1978/79:982 av Hans Gustafsson m. fl. (s),

1978/79:991 av Einar Larsson m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en översyn av de till lantbruksnämnderna knutna orlsombudens ställning och funktion enligl de riktlinjer som angetts i molionen, och

1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandena 1 a-c) hemslällls att riksdagen skulle 1 a. besluta inrätta 25 nya tjänster för utökad lokalrådgivning till en kostnad av 4 milj. kr., 1 b. lill Lantbruksnämnderna för budgelårel 1979/80 anvisa eu i förhållande lill regeringens förslag med 1 milj. kr. minskal förslagsanslag,.I c. besluta all inom den ram av införselavgiftsmedel som lillerkänls jordbrukei för budgelårel 1979/80 överföra ell belopp av 4 milj. kr. lill lanlbrukssiyrelsen all användas för uiökad lokalrådgivning.

Ulskouet hemställde alt riksdagen skulle

            lämna motionerna 1978/79:651 och 1978/79:982 ulan åtgärd,

            lämna motionen 1978/79:569 ulan åtgärd,

      med anledning av motionen 1978/79:991 som sin mening ge regeringen lill känna vad ulskotlel anfört om översyn av ortsombudens ställning och funktion.

4. med  bifall   lill   regeringens  förslag  och   med  avslag  på  molionen      Nr 123
1978/79:2135, yrkandena I a-c, lill Lantbruksnämnderna för budgelårel     Torsdagen den
1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 170 732 000 kr. 5 jpjj gJg

Reservalion hade avgivits Jordbruk, fiske

\. av Maj Britt Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar      

Olsson, Håkan Slrömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö

(samiliga s) som ansett att ulskouet under 4 bort hemställa all riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och molionen

1978/79:2135, yrkandena  I a-c, till  Lantbruksnämnderna för budgelårel

1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 169 732 000 kr.

Punkten 4 (Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.) Regeringen hade under punklen B 3 (s. 22-23) föreslagit riksdagen att till

Kursverksamhet för jordbaikels rationalisering m. m. för budgelårel 1979/80

anvisa en förslagsanslag av 4 423 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals motionen 1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 a-b) hemställts att riksdagen skulle 2 a. till Kursverksamhet för jordbrukels rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 423 000 kr. minskal förslagsanslag, 2 b. beslula all inom den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänts jordbrukei för budgelårel 1979/80 överföra ell belopp av 4 423 000 kr. till lanlbrukssiyrelsen, all användas lill kursverksamhet för jordbrukets rationalisering.

Ulskotlel hemställde

alt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:2135, yrkandena 2 a och b, lill Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgelårel 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 4 423 000 kr.

Reservation hade avgivils

2. av Maj Britt Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Slrömberg, Kad-Erik Svanberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett au ulskotlel bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:2135, yrkandena 2 a och b, samt med avslag på regeringens förslag som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört rörande medel lill kursverksamhet till jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1979/80.

Punkten 6 (Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti)
Regeringen hade under punklen B 6 (s. 25-27) föreslagit riksdagen all
I. medge alt för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnades för lån
till yttre rationalisering, lån lill inre rationalisering, Jordförvärvslån, driftslån
och maskinlån med sammanlagt högsl 513 000 000 kr., för lån lill trädgårds-      173

Nr 123    näringens rationalisering m. m. med högst  19 000 000 kr., för lån lill

Tnrsriaeen den rennäringens rationalisering m. m. med högsl 2 500 000 kr. samt för lån lill

5 'mril 1979 inköp av avelshäsiar och ridhästar med sammanlagt högsl 500 000 kr.,

---

2. lill Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgelårel

Jordbruk fiske                  1979/80 anvisa ett förslagsanslag av I 000 000 kr.

m. m.

1 delta sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:994 av Einar Larsson m. fl. (c), vari hemslällls all riksdagen beslulade all vid behandling av proposilionen 1978/79:100, bil. 13 B 6, kreditramar, medge att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnades för lån lill yttre rationalisering etc. med sammanlagt högsl 600 milj. kr. med den fördelning som ängens i motionen.

Utskottet hemställde an riksdagen skulle

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä molionen 1978/79:994 medge att för budgelårel 1979/80 statlig kreditgaranti lämnades för lån lill yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 513 000 000 kr., för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr., för lån lill rennäringens rationalisering m. rn. med högst 2 500 000 kr. samt för län lill inköp av avelshäsiar och ridhästar med sammanlagt högst 500 000 kr.,

      till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Reservalion hade avgivits

3.    av Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson
(samtliga c) som ansett att ulskotlel under 1 bort hemställa

alt riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1978/79:994 medge att för budgelårel 1979/80 statlig kreditgaranti lämnades för lån till yilre raiionalisering, lån lill inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlän med sammanlagt högsl 600 000 000 kr., för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högsl 2 500 000 kr. saml för lån för inköp av avelshäsiar och ridhästar med högst 500 000 kr.

Punkten 8 (Befrämjande av husdjursaveln m. m.)

Regeringen hade under punklen B 8 (s. 29-30) föreslagit riksdagen att lill Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 020 000 kr.

1 della sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:650 av Einar Larsson m. fl. (c, s, m), vari såviii nu var i fråga (yrkandel 1) hemslällls all riksdagen hos regeringen skulle anhålla alt en parlamentarisk utredning lillsatles med uppdrag all kvamifiera den direkta och indirekta samhälls-

174

nyttan av häslhållningen i landet och på grundval härav föreslå riktlinjer för     Nr 123
framlida statliga insalser på delta område.                           Torsdagen den

5 april 1979
Ulskotlel hemställde                                                       

---

alt riksdagen skulle Jordbruk, fiske

      till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa        ell reservalionsanslag av I 020 000 kr.,

      anse molionen 1978/79:650, yrkandel 1, besvarad med vad utskottet anfört angående utredning om bl. a. det statliga stödet till häsiaveln.

Reservalion hade avgivits

4. av Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Bertil Jonasson (c), Filip
Johansson (c), Märta Fredrikson (c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar
Johansson (m) som ansett an uiskoilel under 2 bort hemställa

alt riksdagen skulle med anledning av molionen 1978/79:650, yrkandel I, som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående utredning om bl. a. del statliga slödel lill häsiaveln.

Punkten 9 (Statens hingstdepå och stuleri: Uppdragsverksamhet och Bidrag lill statens hingsldepå och sluteri)

Regeringen hade under punkterna B 9 och BIO (s. 30-31) föreslagit riksdagen all lill Stålens hingsldepå och stuteri: Uppdragsverksamhet för budgelårel 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. och lill Bidrag till statens hingsldepå och stuteri för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservalionsanslag av 200 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:650 av Einar Larsson m. fl. (c, s, m), vari såviii nu var i fråga (yrkandel 2) hemslällls all riksdagen i avvaklart på all urtderiag lill riktlinjer för statliga insalser på hästområdel förelåg beslulade all verksamhelen vid statens hingstdepå och stuleri inte fick minskas under nuvarande nivå.

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

      lill Slaiens hingsldepå och stuteri: Uppdragsverksamhet för budgelårel 1979/80 anvisa eu förslagsanslag av 1 000 kr.,

      lill Bidrag lill Statens hingsldepå och stuteri för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservalionsanslag av 200 000 kr.,

            lämna molionen 1978/79:650, yrkandel 2, ulan åtgärd.

Reservalion hade avgivits

5. av Einar Larsson (c), Hans Wachimeisier (m), Bertil Jonasson (c), Filip
Johansson (c), Märta Fredrikson (c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar
Johansson (m) som ansett all ulskouet under 3 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av motionen 1978/79:650. yrkandet 2.

175

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske in. m.

som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anförl om verksamheten vid statens hingstdepå och sluteri.

Punklen 15 (Bidrag till permanent skördeskadeskydd)

Regeringen hade under punklen C 6 (s. 44) föreslagit riksdagen all till Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för budgelårel 1979/80 anvisa elt anslag av 30 000 000 kr.

176

I detta sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:652 av Bengt Silfverstrand (s)och Hans Pellersson i Helsingborg (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att åtgärder vidiogs i syfte all ersätta nuvarande skördeskadeskydd med ett syslem som byggde på individuell prövning av uppkomna skördeskador,

1978/79:1454 av Filip Johansson m. fl. (c), vari hemslällls att riksdagen beslutade alt ersättning lill uisädesodlare av potatis kunde utgå ur skördeskadeibnden, utöver växiskyddskungörelsens bestämmelser, vid föreläggande lill följd av ljus ringröia, och

1978/79:2135 av Svante Lundkvist m.fl. (s), vari såvitl nu var i fråga (yrkandet 4) hemslällls att riksdagen lill Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1979/80 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 30 milj. kr. minskat förslagsanslag.

Utskottet hemställde aU riksdagen skulle

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:2135, yrkandet 4, lill Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1979/80 anvisa ell anslag av 30 000 000 kr.,

            anse molionen 1978/79:652 besvarad med vad utskottet anfört,

      som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om överiämnande av motionen 1978/79:1454 till utredningen om översyn av skördeskadeskyddet.

Reservalion hade avgivits

6. av Maj Briii Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Kari-Erik Svanberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett all ulskotlel under 1 bort hemställa

att riksdagen skulle med bifall lill molionen 1978/79:2135, yrkandet 4, avslå regeringens förslag om anslag lill Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1979/80.

Punklen 16 (Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.) Regeringen hade under punklen C 7 (s. 44-46) föreslagit riksdagen att lill

Administration av  permanent skördeskadeskydd  m. m.  för budgelårel

1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 28 551 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:2105 av Kjell-Olof Feldl m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslulade all till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80 under X:e huvudtiteln anvisa en i förhållande lill regeringens förslag med 480 000 kr. minskat förslagsanslag av 28 071 000 kr., och

1978/79:2135 av Svante Lundkvist m.fl. (s), vari såvitl nu var i fråga (yrkandet 5) hemställts att riksdagen lill Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ell i förhållande till regeringens förslag med 480 0(X) kr. minskat förslagsanslag.

Nr 123

Torsdagen den 5 apnl 1979

Jordbruk, fiske m. m.

Utskottet hemställde

all riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2105 och motionen 1978/79:2135, yrkandet 5, till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslag.sanslag av 28 551 000 kr.

Reservalion hade avgivils

7. av Maj Britt Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Slrömberg, Kari-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett att uiskoilel bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till moiionerna 1978/79:2105 och 1978/79:2135, yrkandel 5, lill Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 28 071 000 kr.

Punkten 30 (Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet och Bidrag till statens utsädeskontroll)

Regeringen hade under punkterna F 7 och F 8 (s. 67-69) föreslagit riksdagen au för budgetåret 1979/80 anvisa

      till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

      till Bidrag lill statens utsädeskontroll ell reservalionsanslag av 4 303 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals molionen 1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandet 6) hemställts att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1979/80 anvisade ell i förhållande lill regeringens förslag med 500 000 kr. minskal förslagsanslag.

Utskottet hemställde

all riksdagen för budgetåret 1979/80 skulle

      lill Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.,

            med bifall till  regeringens förslag och  med avslag på molionen

12 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

177

Nr 123                1978/79:2135, yrkandel 6, till Bidrag lill slaiens ulsädeskonlroll anvisa elt

Torsdagen den     reservationsanslag av 4 303 000 kr.

5 april 1979

_____________       Reservation hade avgivits

Jordbruk  fiske       '  '''■' '"'' Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar

Olsson, Håkan Slrömberg, Kari-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett all uiskoilel under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslagoch med bifall lill motionen 1978/79:2135, yrkandet 6, lill Bidrag till statens ulsädeskonlroll för budgelårel 1979/80 anvisa ett reservalionsanslag av 3 803 000 kr.

HÅKAN STRÖMBERG (s):

Herr lalman! I det besvärliga ekonomiska läge med siora budgetunderskott, som vi haft de senasle tvä åren och som kommer all förvärras ylleriigare under näslkommande budgetår genom del budgetförslag som regeringen framlagt för jordbruksdeparlementels verksamhei, har vi socialdemokrater i Jordbruksutskottet även i år gjorl en ingående granskning av jordbruksdepartementets huvudtitel. Della granskningsarbeie har resulterat i förslag som, om riksdagen antog dem, skulle innebära alt vi skulle minska budgetunderskottet med en kvarts miljard kronor.

Jag är medveien om alt del i en silualion med ell bälire ekonomiskt läge skulle ha funnits skäl all tillgodose mer av myndigheternas anslagsäskanden än vad vi nu anseu oss ha möjlighel att göra.

Även om departementschefen i den rådande ekonomiska situationen icke visaiden enligl vår mening nödvändiga ålerhållsamheien med budgelmedel, finns del ändå områden där depariemenlschefen varil mycket återhållsam, för all inle säga snål,och där vi funnii del angelägel alt ställa ylleriigare medel lill förfogande. I del betänkande vi nu behandlar gäller det framför allt rådgivningsverksamheten lill lantbruket och frågor som rör miljön.

Eftersom vi socialdemokrater i uiskoiiei lill beiänkandei nr 20 fogat en anlal reservalioner, skall Jag närmare motivera en del av dessa.

Reservaiionen 1 vid punkten 3 i belänkandet behandlar anslaget till
lantbruksnämnderna och deras verksamhet. Lanlbrukssiyrelsen har i sill
anslagsäskande hemställt om ylleriigare 4 milj. kr. lill en utökad rådgivnings
verksamhet när det gäller stödet lill lantbruksförelag, framförallt i glesbygd. I
molionen 2135 har vi socialdemokrater i likhet med lanlbrukssiyrelsen
föreslagit att anslaget bör ökas med 4 milj. kr. Vi följer på sä säll upp
riksdagens lidigare beslul om glesbygdssiödei till lantbruksföretag. Genom
ökad rådgivning rörande glesbygdsstödet för stödet avsedd effekt, nämligen
att stärka lantbruksföretagen. Men vi föreslår också i molionen, vilket
framgår av vår reservalion nr I, all de ökade medel som skall utgå lill
rådgivningen och den ökning av tjänster som della innebär inte skall belasta
statsbudgeten ylleriigare, ulan de medel som avses för nästa budgetår skall
kunna avsällas i de kommande prisöverläggningarna med jordbruket. Trots
all vi ökar anslaget till rådgivningen kan, genom vårt förslag lill kosinads-
178                   täckning, budgetanslaget minskas med 1 milj. kr.

Jag yrkar därför bifall lill reservaiionen 1 vid betänkandet.

Under punklen 4 i beiänkandei behandlas bl. a. kursverksamheien för jordbrukels rationalisering. I reservationen 2 föreslår vi socialdemokrater i ulskouet, i likhet med vad vi gjorde föregående år, att den kursverksamhet som berör Jordbrukels rationalisering inle skall bekostas av budgetmedel, ulan även dessa medel skall kunna tas ut vid prisöverläggningar med jordbrukei.

Del råder inga som helst delade meningarom hur viklig kursverksamheien för jordbrukets rationalisering är. Förbättrade kunskaper leder i de allra fiesta fall lill högre effektivitet och bälire resursuinytijande, och i detta fall är jordbruket självfallet inget undantag. Kurs- och rådgivningsverksamheten har varil mycket värdefull för ulvecklingen av jordbrukei här i landet. Men dä denna verksamhet också lett lill avsevärda resultatförbättringar kan del knappast anses orimligt alt kostnaderna för denna verksamhei bärs upp av lantbrukskollektivet gemensamt. Utslaget per enhet rör del sig om mycket blygsamma belopp, men vad gäller budgetmedel rör det sig om inbesparingar på 4,4 milj. kr.

Därför yrkar Jag, herr talman, också bifall till reservaiionen 2.

Beträffande anslaget till permanent skördeskadeskydd, som behandlas under punkten 15 i betänkandet, har vi i vår motion 2135 föreslagit att anslaget lill skördeskadefonden ej skall utgå för nästa budgetår. Skördeskadefonden har f n. en behållning på ca 300 milj. kr. Åriigen har staten bidragit med 30 milj. kr. och lanlbruksnäringen med 15 milj. kr. Då handläggningen nu är klar för 1978 års skördeskador visar del sig all ersättning kommer att utgå med 23,6 milj. kr. Eftersom dessa ersättningar inte motsvarar ens räntan som tillföres fonden kommer fonden all öka med över 45 milj. kr. Formerna för skördeskadorna är f n. föremål för utredning, och förslag om nytt skördeskadeskydd kommer att läggas fram före årets slut. Därför finns det som vi ser det ingen anledning att ytterligare förslärka skördeskadefonden. Och eftersom vi i vår motion föreslagit all både statens bidrag och bidraget frän lanlbruksnäringen skall utgå, så kommer lantbruket därigenom att få en inkomstförstärkning med 15 milj. kr.

Vårt förslag i molionen 2135 följer vi upp i reservaiionen 6, som Jag yrkar biföll till.

Reservaiionen 7 har vi socialdemokrater fogat till beiänkandei i anledning av förslag om medel för administration av permanent skördeskadeskydd, vilket redovisas under punkten 161 betänkandet. Frän anslaget anvisas medel för att bekosta statistiska centralbyråns genomförda objektiva skördeska-deuppskattningar och olika statistiska undersökningar inom lantbrukets område.

I de socialdemokratiska moiionerna 2105 och 2135 har föreslagits att anslaget kan. minskas med 480 000 kr. Eftersom del f n. pågår flera utredningar som undersöker SCB:s lantbruksstatistik är det i avvaktan på resultatet av utredningarna motiverat att SCB:s utvecklingsarbete på detta område begränsas. Vi vet ju inle vilken nytta vi kan ha av SCB:s undersökningar pä skördeområdet.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

179

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

Därför ber Jag också all få yrka bifall till reservaiionen 7.

I reservaiionen 8 återkommer vi socialdemokrater med förslag frän föregående års budgelbehandling i vad gäller bidrag lill statens utsädeskontroll. Enligl budgetpropositionen skall verksamhelen vid utsädeskontrollen forisältningsvis täckas med avgifter och bidrag. Avgifterna skall i princip läcka kostnaderna för uppdragsverksamheten. Undanlag från denna princip görs av utskotismajoriteien, som följer regeringsförslaget om att de ökade kostnader som är förknippade med kontroll utförd vid frökonlrollanslalien i Umeå skall läckas av budgelmedel.

Vi socialdemokrater i ulskotlel anser inle heller all de ökade kostnaderna skall bäras enbart av dem som uinyiijar frökonlrollanslalien i Umeå. Men för alten utjämning skall kunna ske är det inle nödvändigt att budgetmedel las i anspråk, ulan det kan ske genom att en någol högre kostnad tas ul för kontroll som utförs vid andra frökonirollansialler. Då sker det en utjämning, och vi får ell likartat avgiftssystem över hela landet ulan an ulnyllja en överansträngd budget ylleriigare.

Därför yrkar jag bifall lill reservaiionen 8.

Så vill Jag göra några kommentarer till reservalionerna 3, 4 och 5.

I cenlerreservationen 3 föreslås för läckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti en uppräkning av anslaget med 87 milj. kr. Del kan i mänga avseenden anses värdefullt att lantbruket får kreditgarantier för investeringar och rationaliseringar. Men som Jag sade inledningsvis är budgeten mycket överansträngd,och lantbruket kan väl ändå anses vara väl lillgodosell jämfört med många andra områden. Därför har vi socialdemokrater i vår bedömning icke ansett oss kunna tillstyrka förslaget, ulan vi föreslår avslag pä den reservaiionen.

I reservationerna 4 och 5 från centern och moderaterna behandlas befrämjande av husdjursaveln och statens hingstdepå. Man föreslår i reservationen 4 att det skall tillsättas en pariameniarisk utredning angående det statliga stödet lill häsiaveln. Eftersom departementschefen i proposilio'-nen föreslår au en arbetsgrupp eller utredning skall tillsättas föreslår vi att -som praxis är i mänga andra sammanhang - del bör ankomma pä departementschefen au själv avgöra vilken utredning eller arbetsgrupp som behöver utses och vilken sammansättning den skall ha. Vi följer här, som sagt, praxis, och del finns ingen anledning all ha någon annan uppfattning bara för att det rör husdjursaveln och statens hingsldepå.

Därför yrkar jag avslag på reservaiionen 4.

Vad beträffar anslaget till statens hingsldepå i reservaiionen 5 föreslår vi all det också bör ankomma pä regeringen all bedöma anslagets storlek i avvaktan på de pågående utredningarna.

Herr lalman! Jag yrkar således bifall till reservationerna 1,2,6,7 och 8 och i övrigt bifall till utskottets hemställan t. o. m. punklen 33.

GUNNAR JOHANSSON (m):

Herr talman! I molionen 1978/79:650 hemställer vi motionärer dels alt riksdagen hos regeringen anhåller om alt en pariameniarisk utredning tillsätts

med uppdrag att analysera den direkta och indirekta samhällsnyttan av häslhållningen i landet och på grundval härav föreslå riktlinjer för framlida statliga insatser på området, dels all riksdagen i avvaktan på all underiag lill riktlinjer för statliga insatser på hästområdel föreligger beslutar all verksamheten lill statens hingsldepå och sluteri inle får minskas under nuvarande nivå.

Ulskollets majoritet har avstyrkt det sistnämnda yrkandel och följer i Slällel regeringens förslag, som reellt sett betyder nedtrappning av verksamheten på Flyinge hingsldepå och sluteri. Ej heller har majoriteten ansett sig kunna gå med på att en pariamentariski sammansatt utredning lillsälies. Man nöjer sig här med all hänvisa lill all jordbruksministern i budgetpropositionen har sagt alt han har för avsikt all föreslå regeringen alt lillsätta en utredning. Beiräffande dennas sammansättning vill man inte göra något uttalande.

Motionsyrkandena följs nu upp i reservationerna 4 och 5 i Jordbruksutskottets betänkande nr 20, lill vilka jag, herr talman, vill yrka bifall. I princip är vi överens om all en utredning och en analys nu bör ske. Förhållandena och synsättet beträffande behovet av hästhållning är i dag helt annoriunda än när 1963 års häslutredning påbörjade sitt arbete. Då hade vi som bekant en oavbruten nedgång i antalet hästar, och efterfrågan var i starkt avlagande. Ridsporten hade då en ringa omfattning osv., vilket medförde all vi år 1970 endasl hade ca 80 000 hästar i Sverige. I dag är förhållandel som bekant ett hell annat. Antalet hästar har ökat till ungeför 110 000, således en ökning på 1970-lalet med ca 30 000 hästar. Vi har i dag ett helt förändrat läge. Vi har efterfrågan på både kallblodiga och varmblodiga hästar. Ridsporten är betydande, och den ökar för varje år. Samhället bör se positivt framförallt pä denna sport och på olika säll stödja den, inle minst ekonomiskt. Den har som bekant en enastående förmåga att engagera våra ungdomar, lösa deras fritidsproblem och hindra icke önskvärda aktiviteter. Intresset för galopp- och travsporl ökar och tillför statskassan betydande belopp.

Budgetåret 1976/77 fick staten 126 milj. kr., 1977/78 blev del 144,6 milj. kr., och 1978/79 beräknar riksrevisionsverkei att staten tillförs 170 milj. kr.

På kallblodssidan är efterfrågan god på hästar som kan användas i gallringsskogsbrukel. Allt flera skogsägare erkänner hästens förträfflighet i skogen. Den är ju skonsam mot både skogsbeståndet och del avverkade virket. Hästens uppgift i skogen är inle heller all förglömma i den nu sä akluella energidebatten. Dessa faktiska förhållanden och de slora förändringarna i förhällande till 1950- och 1960-lalen motiverar en ingående belysning av hästens betydelse i vårt samhälle i dag. Vi hälsar därför jordbruksministerns förslag om tillsättandet av en häslutredning med tillfredsställelse, men den bör vara pariameniarisk och ha en allsidig sammansättning.

Däremot är budgetpropositionen en missräkning för oss i fråga om de avsnitt där jordbruksministern inle har kunnat tillmötesgå lanlbruksstyrel-sens begäran att höja anslaget lill Flyinge stuteri och hingstdepå från nuvarande 200 000 kr. lill 350 000 kr. För att verksamhelen skall kunna bedrivas i samma omfatining som nu torde del vara behövligt all för nästa

Nr 123

Torsdagen den 5 april J979

Jordbruk, fiske m. m.

181

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

budgetår höja anslaget med 150 000 kr. Kan inte ell högre belopp beviljas måste verksamhelen troligen nedbantas. Del är synnerligen olyckligt om så måste ske. Dessutom är det fel tidpunkt. Motionärerna menar att del är angeläget all statens hingsldepå och stuleri inle tillåts all minska, innan häslfrägorna i stort har blivit belysta. Således bör del inle ske någon ändring förrän den aviserade utredningen har sagt sill ord.

Med tanke på hästens betydelse i samhället, inle minsl för våra ungdomar, och de betydande inkomsterna lill statskassan, som jag här lämnat uppgift om, bör det ligga i landets iniresse alt antalet hästar är av en viss storleksordning och att hästarna också är av god kvalitet. När det gäller kvaliteten är avelsarbetet den första förutsättningen. Pä della område har vi kommit ganska långt. Vi har i Sverige myckel gott hästmalerial. Därom vittnar inle minst det goda anseende som svenska hästar har i ullandel och de goda prestationer som dessa har gjort i olika tävlingssammanhang. Grundläggande för delta avelsarbete är givelvis de många enskilda uppfödarnas iniresse och arbele, men också plalser som Flyinge, Slrömsholm och Vången har betytt och betyder ganska myckel för vårl ordnade avelsarbete. Dessa tre plalser är internationellt kända och erkända. Alt jusl nu trappa ned verksamhelen på Flyinge är illavarslande och oklokt. Flyinge bör i stället bli en fast punkt för varmblodsaveln, som bör kunna utvecklas ylleriigare och få ännu siörre uppgifter. Statens ekonomiska engagemang i häsiaveln är synneriigen blygsamt i jämförelse med andra länders satsning på detta område. Man måste också föra in i diskussionen de belopp som tillförs statsverket av häslförsäljningsmedel lill följd av att den s. k. statens lånefond, som för häsiavelns befrämjande beslutades av 1916 års riksdag, upphörde år 1959. De belopp som vi fick genom export av hästar under första väridskriget liksom vissa inkomsler av trav och galopp uppgick när fonden avvecklades 1959 i kontanter och utestående lånebelopp till sammantaget nära 7 milj. kr. Man kan ju säga all vad vi här diskuterar är häsiavelns egna pengar, inle statens. Det var häslägare som vid försäljning av hästar fick avstå en viss del -under första världskriget 3 resp. 5 % av försäljningssumman.

Sammanfattningsvis vill jag slå fasl an häslhållningen och avelsarbetet är en god affär för staten och samhället. Del tillfredsställer mångas, särskilt ungdomens, intresse.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 5.

182

EINAR LARSSON (c):

Herr lalman! Årets budget i jordbrukssammanhang är väldigt mager. När man tar del av den får man intrycket att statsrådet vill väldigl väl pä de olika punkterna, men när det skall uttryckas i exakta tal och siffror blir resultatet magert. Det gäller på del avsnitt som vi nu diskuterar speciellt lantbruksnämndernas verksamhei. Jag vill därvidlag i första hand instämma i vad Gunnar Johansson sagt vad gäller husdjursaveln. Men del som kanske ger alldeles speciell anledning till vår förvåning är att man inle kan tillgodose kreditramarna för kreditgaranti inom jordbrukei. Det är inte alls pä del sättet - som Håkan Strömberg antydde här - alt del skulle ha någonting att göra

med hån ansträngd budgel. De 87 miljoner som lanlbrukssiyrelsen här har begärt som rimligt utrymme för statlig kreditgaranti inom jordbrukets område berör inle på någol som helst säll budgeten. Del är inte heller så all budgeten skulle kunna beröras därigenom alt förlustrisker kan föreligga - alla vel ju all de riskerna är minimala i del här sammanhanget. Del är klart all den uppfattningen förekommer an dylika ramar påverkar nationalekonomin i dess helhet, men i en läge där man på andra områden vill uppmuntra investeringsviljan och där man har sysselsäliningssvårigheier ute i regionerna är det utomordentligt förvånansvärt all man inte kan ställa kreditramar lill lantbrukets förfogande.

Mot den här bakgrunden -au det aren mager budget -är det så myckel mer anmärkningsvärt att socialdemokraterna ändå gör ytterligare prutningar. Jag måste här tyvärr använda lilel lid lill alt bemöta och kritisera den budgetteknik som socialdemokraterna återigen använt -och som de började tillämpa förra året, tror Jag del var. Man talar om att man gör prutningar, men i själva verket överiåler man betalningsansvaret lill någon annan. Man säger: Del borde någon annan kunna belala! I flera fall lägger man fram elt vårdslöst förslag, nämligen all riksdagen skulle beslula om betalningsansvar för någon annan - i de sammanhang där riksdagen inte har mandat all beslula. Della gäller på alla de punkier där socialdemokraterna vill skära ned budgeten och sägeratt det hela i stället borde betalas av prisregleringsmedel. De pengarsom de socialdemokraliska reservanierna och motionärerna talar om finns inte tillgängliga för riksdagen. Riksdagen har inget mandal att gå in och beslula om mindre eller större delar av införselavgiftsmedel. Det är redan ianspråk-lagna pengar,och del är belopp som man har enats om efter prisförhandlingar. Därefter har användningen av pengarna i dessa olika fonder klart fastställts, och summorna i fråga är alltså placerade och ianspråklagna.

Jag är fakliskl lilel förvånad över all sådanl som delta kan fö ingå i ell yrkande som las upp i riksdagen. Socialdemokraierna föreslår alltså all riksdagen skall falla beslul i enlighet med dessa yrkanden! För lids vinnande vill jag bara hänvisa till raden av förslag, där man plötsligt vill spara 100 miljoner här, 10 miljoner här och 4 miljoner där. Jag tror inte alt den tekniken egentligen är hållbar. Därför måste jag starkt tillbakavisa resonemanget all del hela handlar om besparingar.

Här talar man t. ex. för fem nya tjänster i lantbrukssiyrelsen,och på samma gång sparar man 1 miljon. Del där är ju en sorls irollerinummer som jag har väldigl svårt au förslå au man på allvar vill framföra här.

Samma trollerinummer gör man när man till kurser och utbildning sparar 4,4 miljoner golt och väl i budgeten. Man säger - del gjorde också Håkan Slrömberg frän talarstolen -: Det här är egentligen någonting som Jordbrukei har nytta av. De som får denna utbildning har nytta av det - alltså bör de själva belala utbildningen. Ja, jag törs inte ens länka på effekterna om jag skulle överföra della resonemang på annan utbildningsverksamhet - på omskolning eller vidareutbildning eller vuxenutbildning. Då skulle vi här i riksdagen stå upp och säga all del där har människorna nyila av, sä del får de själva belala. Del håller inte an föra ett sådanl resonemang, och jag skulle inle

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

183

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

heller själv vilja länka mig alt vi plötsligt i sädana sammanhang sade att kostnaderna förden där utbildningen borde bäras av någon annan. Del kunde vi spara i budgeten - det kanske borde betalas av KF eller LO. Det är Ju en väldigl underiig parallell som man ivingas dra här.

Alltså måste Jag skarpt tillbakavisa resonemanget om besparingar i dessa sammanhang. Och jag skall, herr talman, nöja mig med all i det här avsnittet be alt få yrka bifall till de reservationer där milt namn förekommer och i övrigt bifall lill utskottels hemslällan.

HÅKAN STRÖMBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! När Einar Larsson talar om all de statliga kreditgarantierna icke bör tas upp i budgetmedlen är väl delta om något en irollerinummer, för självfallet måste statens garantier tas upp via budgetmedel, och det betyder ett större budgetunderskott.

Sedan säger vi inle i våra reservationer, Einar Larsson, all del här skall betalas av någon annan. Vi hänvisar direkt till inkomstkällorna och menar att del kan betalas av jordbruket kollektivt, för Jordbruket har självfallet nytta av denna utbildning och rådgivning. Det går naluriiglvis inte att göra en jämförelse med omskolningskurser för människor som blivit arbetslösa, utan här kan man påvisa direkta resultatförbättringar.

Vi har också i den reservalion som gäller skördeskadeskyddet föreslagit au de 5 miljoner som jordbruket bidrar med till skördeskadefonden icke skall tas ul, utan de skall stanna kvar i Jordbrukei. Med de förslag vi lagt fram - 5 milj. kr. lill rådgivning angående glesbygdsstödet, 4,4 milj. kr lill kursverksamheten för Jordbrukets rationalisering och 500 000 kr. till frökonlrollanslalien i Umeå - skulle det ändå kunna bli 5 milj. kr. som kunde återgå till jordbruket. Jag är förvånad över att vi socialdemokrater är ensamma om det förslaget. Också Einar Larsson och hans partivänner i utskottet borde kunna acceptera att vi här tillför Jordbruket direkt 5 milj. kr.

184

EINAR LARSSON (c) kort genmäle:

Hert lalman! Vi har ju offrat rätt myckel lid förut på en debatt kring den här sortens budgetteknik, och jag vill bara tillägga all den budgetteknik som Håkan Slrömberg här försöker försvara är ny i riksdagssammanhang. Den är helt enkelt omöjlig att försvara.

Konsekvensen av resonemanget i Håkan Strömbergs senaste inlägg är: Hela jordbrukshuvudliteln är till gagn för jordbruket - alltså borde jordbruket självt betala den. Det är en väldigt allvariig konsekvens av resonemanget.

Beträffande underskottet i konirollkostnaderna för Umeå, så drar man också en helt felaktig slutsats. Det betyder att Jordbrukare i övriga landet skulle svara fördel glapp i kostnaderna som redovisades för Umeå. Det kunde de kanske göra. Det skulle då läggas till jordbrukets totala kostnadskalkyl och alltså vid förhandlingarna räknas in där via någon annan väg, medan Jordbrukarna i Norrland i del läget i samband med del här speciella slödpakeiet skulle bli lurade på konfekten och bli utan del stöd som är avseii för dem.

HÅKAN STRÖMBERG (s) kort genmäle: Nr 123

Herr lalman! Einar Larsson säger alt delta är någonting nytt, men del är     Tnrsdaeen den inte så, utan vi talar ofta om all del är näringen själv som skall belala sina     <-       -i ,gg

kostnader. Det kan således inle vara någon nyhet för Einar Larsson, såvida    

det inte möjligen är så alt del har blivit del under de senaste åren, sedan vi fån     fnrdbnik  f\ke

m. m.

annan ledning i Jordbruksdepartementet. Tidigare har man sagt där -och del

har man också sagt inom mänga andra områden - alt del är självklart all

näringen själv skall svara för en del av kostnaderna. Del är alltså ingen idé att

Einar Larsson försöker sig på konststycket alt hävda del här, eftersom man på

många andra områden kan bevisa all det i slällel är näringarna själva som lill

största delen betalar sina egna kostnader.

BÖRJE STENSSON (fp):

Herr talman! Jag vill frän början yrka bifall lill jordbruksulskotlets betänkande 1978/79:20 på alla punkier ulom vad gäller punklen 45, Miljövärdsforskning.

Det är, lyckerjag, värt all understryka all del är på denna enda punkt i jordbruksulskollets belänkande som ulskotlel anslagsmässigi gäll ifrån regeringens förslag. Det har varit en ambition hos folkpartiets representanter att söka få slöd för regeringsförslagen i budgetpropositionen i så stor utsträckning som möjligt. Del är med viss tillfredsställelse som vi nu kan konstatera att vi därvidlag varil ganska framgångsrika. Om nu riksdagen bifaller utskottets förslag i alla de delar där förslagen sammanfaller med regeringens proposition har vi anledning uttrycka både tillfredsställelse och tacksamhet.

Ambitionen att söka få regeringsförslagen i budgetpropositionen genomförda och antagna av riksdagen grundar sig inle pä annat än att vi uppfattat regeringens budgetprövningar som riktiga. När man i regeringskansliet granskal de skilda myndigheternas anspråk inför budgelårel 1979/80 har man tvingats gå fram med rödpenna i siörre utsträckning än vanligt. Statens budget är ett vikiigi instrument i samhällsekonomin. Samhällsekonomisk balans utgör en grundläggande förutsättning för en tryggad sysselsättning och en målmedveten reformpolitik.

Trots den här antydda mycket hårda budgetmanglingen har vi ell mycket högt beräknat underskott i statens budgetförslag inför 1979/80. Delta förhållande har gjort det än mer angelägel all motsätta sig anslagshöjningar som föreslagits i molioner som väckis i anslutning lill budgetpropositionen. Vissa anslagsminskningar som föreslagits hade gått ut över jordbruksnäringen på skilda sektorer. Della har vi inle kunnat ansluta oss lill.

Under punklen 6, Täckande av föriusler på grund av statlig kreditgaranti,
har i en moiion, 1978/79:994 frän centerpartiet, krav pä anslagshöjning
framförts. Del gäller ramen för statlig kreditgaranti som lämnas för lån lill
yttre rationalisering inom jordbrukei, län lill inre rationalisering, jordför
värvslån, driflslån och maskinlän. Regeringen har i budgeten föreslagit
sammanlagt 513 milj. kr., vilket utskottet har tillstyrkt. Motionsyrkandei går
ut på alt höja nämnda ram med 87 milj. kr. lill sammanlagt 600 milj. kr.      185

Nr 123               Efterfrågan på sådana garantier har ökat kraftigt de senasle budgetåren. I

Torsdaeen den    förhållande till innevarande års budget innebär dock regeringens förslag en

5 loril 1979          höjning av kreditramen med 65 milj. kr. i budgeten för 1979/80.

_____________        Del är givelvis posilivi all anspråken på här berörda krediigaraniier har

lordbruk fiske      ök-iK.  Del förhållandet får väl ses som en följd av den nya syn  på

jordbrukspolitiken som kan hänföras lill riksdagens beslul undersenare delen av 1977. Jag iror alt vi bland Jordbrukarna anade en ny framtidstro under utredningsarbetets gång, under remisstiden och proposilionsskrivandel och givelvis under liden efter regeringsbeslutet. All de uppdämda behoven var sä pass slora och ivern all rationalisera skulle bli sä intensiv har kanske överraskat. Under innevarande budgetär har på tilläggsbudget II medgivits en höjning av de här berörda krediterna med 60 milj. kr. Jag förväntar mig alt regeringen följer ulvecklingen på del här området med skärpt uppmärksamhel redan från början av budgelårel 1979/80.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag vid punklen 6 och avslag på reservaiionen 3.

Vidare yrkar jag avslag på reservalionerna 4 och 5.1 reservaiionen 4 under punklen 8, Befrämjande av husdjursaveln m. m., föreslår utskottets centerparti- och moderatledamöter att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna all a viserad utred ning om bl. a. statligt slöd lill häsiaveln ges en allsidig sammansättning. I molionen 1978/79:650, som yrkandel grundar sig på, föresläs en parlamentarisk utredning. Motionen i fråga är undertecknad av såväl center- som moderalledamöter och någon socialdemokralisk ledamot. Ulskollets majoritet anser del olämpligt au i förväg binda regeringen vid ell bestämt handlande härvidlag. Av den anledningen avstyrks molionen.

I samma moiion, 1978/79:650, yrkas all riksdagen i avvaktan på förut nämnd utredning beslutar att verksamheten vid statens hingstdepå och Stuteri inle får minskas under nuvarande nivå. Yrkandel följs upp i reservationen 5. Mot bakgrund av denna reservalion vill Jag framhålla alt lanlbrukssiyrelsen givetvis har ell ansvar för att verksamhelen drivs i enlighet med statsmakternas beslut. Utskottets majoritet har med anledning härav inte heller skäl all förorda någol sådanl riksdagens beslul i fråga om berörd verksamhei som förordas i molionen 650 yrkande 2. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan på denna punkt och avslag på reservaiionen 5.

INGEMAR HALLENIUS (c):

Herr lalman! Del skördeskadeskydd för del svenska jordbruket som vi nu har infördes 1961. Syftet med skördeskadeskyddet är alt ge de enskilda jordbruksföretagen ett skäligt ekonomiskt skydd mot föriusler på grund av skördeskador. Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksförelag med mer än 2 hektar brukad åker, och del är uiformai som ell kalaslrofskydd med relativt hög självrisk.

Skyddet bekostas gemensamt av stålen och jordbrukarna. Skördeskadeer-
sätlningarna bestrids med medel ur skördeskadefonden, lill vilken staten
bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med ca 15 milj. kr. Förslaget för nästa
186                   budgetår innebär ell oförändrat anslag på 30 milj. kr.

Socialdemokraterna återkommer även i år med sin förslag alt ylleriigare     Nr 123 budgelmedel inle skall anvisas lill fonden. Skördeskadefonden uppgår enligl     Torsdaeen den vad  Håkan  Slrömberg sade  lill ca  300 milj.  kr.  och är därför enligl     r       •. ,Q-,n

reservanternas uppfattning inle i behov av ylleriigare förstärkning. F. n. lorde   

Jordbruk, fiske m. m.

skördeskadefonden uppgå lill 270 milj. kr. Jag anser all del inle är förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga karaklär alt låta finansieringen variera på grund av budgetläge eller tillfälliga förändringar i skördeutfallet mellan olika år. Utskottet anser också all ensidigt beslul från statens sida all la bort del slalliga bidraget inle är acceptabelt mot bakgrund av gällande principer för fördelning av ansvaret för fondens uppbyggnad mellan staten och jordbrukei.

En sådan åtgärd vore ell direkt brott mot den överenskommelse som träffades 1969, då staten ulfäsle sig att salsa 30 milj. kr. mot all jordbrukarna själva stod för 15 milj. kr. Man anknöt då lill den fördelning som gällde för arbetslöshetskassan.

För 1978 skall utbetalas 24 milj. kr. i skördeskadeersäiiningar. Motsvarande summa för 1977 var 74 milj. kr., varav 45 milj. kr. enbart lill de två nordligaste länen. När så stora summor krävs enbart i tvä län vid en allvarlig skördeskada visar del all om vi skulle få en allvarlig skördeskada också i Syd-och Mellansverige skulle del komma att krävas myckel slora summor. Den behållning som nu finns i fonden, 270 milj. kr., är i så fall hell otillräcklig.

Del sammanlagda skördevärdet är 7,4 miljarder kronor. Skördeskadefonden uppgår inle till mer än 3-4 % av della värde. Från försäkringsmässig synpunkt kan man således inle hävda all den är för stor. Skall den nivån hållas behöver fonden öka eftersom skördevärdei ökar. Utskottet hänvisar också till all skördeskadeskyddet är föremål för översyn av en utredning.

Under punklen 16, Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., föreslås att medel anvisas inle bara till skördeskadeskyddets administration utan också lill övrig lanlbruksstalisiik.

Socialdemokraierna yrkar i en reservation en minskning av della anslag med 480 000 kr. som skall överföras lill andra undersökningar. En utredningsarbete pågår som berör SCB:s lanlbruksstalisiik, och vi anser all detta bör vara klart så alt det kan ge underlag för bedömning av den lantbruks-statistik som behövs. Att minska detta anslag bara för all man vill ha pengar lill andra undersökningar anser jag all del inte finns någon saklig grund för.

Herr talman! Jag yrkar bifall till jordbruksuiskotteis hemslällan på dessa punkier.

HÅKAN STRÖMBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! När fonden har kommil upp i ell belopp påca 300 milj. kr. och är föremål för uiredning finns del, som vi ser del, ingen anledning för stålen all skjuta lill 30 milj. kr. Som vi också säger i vår moiion bör della även gälla de medel som tillförs fonden från jordbruksnäringen.

Om skördekalasirofer skulle drabba siora delar av  vårt  land skulle            187

Nr 123               skördeskadefonden naturligtvis inle räcka - den är avsedd au läcka mera

Torsdaeen den    normala skador, som dock kan drabba enskilda brukare hårt. Vid siörre

5 anril 1979        skador måste samhället givetvis ta sin ansvar. Sådana är fonden inte avsedd

________ .____    för - i sä fall skulle staten och Jordbruksnäringen vara tvungna au satsa

Jordbruk, Jiske     "tycket stora belopp.

m. m.

Jag kan inle förslå all Ingemar Hallenius inle vill vara med om all ge jordbrukei de 15 milj. kr. .som vi föreslår i vår moiion.

INGEMAR HALLENIUS (c) kort genmäle:

Herr lalman! Ger vi inga anslag lill skördeskadefonden innebär det all vi minskar tryggheten för jordbrukarna. När vi införde systemet med en skördeskadeibnd var meningen den all jordbruket inie vid varje allvarlig skördeskada skulle behöva gä till staten och fä medel. Avsikten med fonden är alltså all den skall klara normala skördeskador.

1969 års utbetalningar uppgick lill ungefär 140 milj. kr. Då var skördevärdet knappt 4 miljarder kronor. I dag är del 7,4 miljarder kronor. En skada av • motsvarande storlek som år 1969 skulle därför, med denna höjning av skördevärdei, slå mycket hårt. Det visar all fonden ingalunda är så stor som Håkan Slrömberg vill göra gällande - den uppgår bara lill 3 å 4 % av skördevärdei. Anser Håkan Slrömberg all della från försäkringsmässig synpunkt är tillräckligt?

HÅKAN STRÖMBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! Sedan fonden infördes 1961 har del endasl tre år utbetalats större belopp än som årligen har influtit till fonden. Fonden har därför fött ell ganska betydande belopp.

Som jag isade betalas det ul 26,3 milj. kr. ur fonden för 1978 års skördeskador och inflyter av avgiftsmedel 45 milj. kr. Därtill kommer räntan på fondens medel. De belopp som skall betalas ul för 1978 års skördeskador uppgår inle ens lill del belopp som räntan utgör. Fonden får därför också med ulskollsmajoriletens förslag en betydande ökning. Det är i delta budgetläge som vi socialdemokrater anser att vi inle för näslkommande budgetär behöver tillföra fonden mera statliga medel.

INGEMAR HALLENIUS (c) kon genmäle:

Herr lalman! När en fråga är under uiredning och när man dessulom kan räkna med aU utredningen relativt snart kommer med sitt betänkande brukar man inte vilja vidta några åtgärder ulan avvakta utredningens resultat och även vad remissorganen har all säga, Jusl för alt få ett bälire underlag för bedömningen av den framtida utformningen. Också det talar för att vi inte nu skall företa några ändringar av de principer som gäller.

Förste vice talmannen anmälde all Håkan Slrömberg anhållit aU till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt lill ylteriigare replik.

FILIP JOHANSSON (c):                                                    Nr 123

Herr lalman! Jordbrukels produktpriser fasislälls som regel av riksdagen     Tnrsdnppn den efter överläggningar mellan jordbrukels förhandlingsdelegalion och slaiens     <-       ■, |q.,q

jordbruksnämnd. Vi har känl en väldig irygghel därför all riksdagen praktiskt      

m. m.

taget aldrig har ändrat på de överenskommelser som där har träffats. Så har     fnrdbnik  fi'ike inle skelt de senasle åren, och inle heller lidigare.

Men nu befinner vi oss i den underliga silualionen all socialdemokraterna långt efter det att riksdagen har fastställt prissättningen motionerar om all man skall la pengar ur de medel som Jordbrukei har förhandlat sig lill för an täcka vissa kostnader, i det här fallel drygt 8 milj. kr. Vid ett senare tillfälle kommer vi att fö behandla elt förslag att man skall anvisa 100 milj. kr. av dessa medel till annal ändamål. Della ärdel mesi förvånansvärdajag har varil med om i deiia sammanhang.

Och personer som sullil med i överiäggningarna och godlagil uppgörelsen ulan all reservera sig på denna punkl - jag tänker på Grelhe Lundblad -skriver under en moiion där det föreslås all man skall la av införselavgifts-medlen till all belala koslnader, som vi lidigare varil överens om all man skall belala med budgelmedel!

För dem som är insatta i dessa frågor är del säkert känl au införselavgiftsmedlen är tagna i anspråk - inte lill 100 % ulan ännu mera. 1 budgeten för 1978/79 saknas 37 milj. kr. för all man skall komma upp lill vad som har överenskommils. Del lorde inle råda någon som helsi tveksamhet, utan delta är säkerligen alla de som har varil med om dessa överläggningar medveina om. Trots detta ger man sig ändå till att föreslå att av dessa regleringsmedel skall betalas kostnader som vanligen betalas med budgelmedel.

Jag lycker alt detta ärdjupl oroande. Jag frågar mig: Skall det bli en vana all man först träffaren överenskommelse, som riksdagen stadfäster och beslutar skall gälla, och sedan kommer igen i del fortsalla riksdagsarbelet och, för alt belala vissa koslnader, tar av de pengar som jordbruket har förhandlat sig till? Nog är del fruktansvärt att vi skall behöva sitta här och höra att man gör gällande all de medel som anslås till dessa garantiramar - där statens enda insats är att ställa lånegarantier-åstadkommes genom alt budgelmedel las i anspråk.

Aldrig lidigare har jag hört talas om all garantiramarna har beiecknals såsom budgelmedel, som siaien släller lill jordbrukels förfogande. I slällel utgår dessa budgelmedel såsom lån lill jordbrukarna och ger dem möjlighel lill omfaUande insalser, som sedan ger arbele ål människorna ule i bygderna.

Jag har väldigt svårt all förslå all man skulle behöva prula på dessa garaniiramar. Del mä vara en sak om man anser att till garantiramarna inte skall utgå mer medel än som anvisats. Men an man betecknar dessa medel såsom budgelmedel måste jag reagera mycket starkt mot.

189

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

HÅKAN STRÖMBERG (s):

Herr lalman! Om del nu vore så som Filip Johansson påstod i talarstolen, nämligen all Jag har sagi alt dessa medel skall las av de pengarsom jordbruket har förhandlat sig lill, skulle också jag lycka alt det vore underligt. Men jag trodde att Filip Johansson hade läst vår moiion, dvs. förställ all dessa medel får las ut vid kommande förhandlingar. Dä för vi självfallet komma överens om hur myckel vi är beredda alt belala ul direkt till jordbrukei via priserna men också vad vi är beredda all avsätta till andra viktiga ändamål som vi tycker är väsentliga. Jag vet all jordbrukei lycker alt jusl kursverksamheten är en mycket viklig del, och jag tror all jordbrukei är berett att avslå en del medel just för all kunna utveckla kursverksamheien, eftersom den ofta leder till ell förbällral resuliai av jordbrukei.

FILIP JOHANSSON (c):

Herr lalman! Det blir värre och värre för varje gång Håkan Strömberg tar till orda. Det torde väl ändå inle vara okänt för Håkan Slrömberg ati avtalel gäller lill del kommande budgelärels utgång. Del är av de medel som vi har förhandlat oss till för kommande budgetår som ni nu anvisar pengar. Del är inle fråga om all vi skall träffa någol nyll avtal efter den 1 juli i år. Avialel räcker fram lill det kommande budgetårets slut. Förhandlingarna är följaktligen avklarade för länge sedan, och pengarna är tagna i anspråk. Det borde Håkan Slrömberg rimligen känna lill. Om Håkan Slrömberg inle vel del, så gå över och fråga Grelhe Lundblad. Hon vel del alldeles säkert.

HÅKAN STRÖMBERG (s):

Herr lalman! Del är inle fråga om dessa pengar, ulan det gäller pengar för kommande budgetår. Del är ju det som vi nu diskuterar.

AXEL KRISTIANSSON (c):

Herr talman! Jag har lyssnat på den här debatten och jag måsie fråga herr Slrömberg: Menar då herr Strömberg alt man den här vägen skall övervältra delta på konsumenterna? Del är ju fakliskl vad herr Strömbergs recept innebär.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkterna I och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemställt.

Punkten 3

Mom.  1-3

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa moment hemställt.

190

Mom . 4

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoiieis hemställan, dels reservationen nr 1 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra proposilionen

vara med övervägandeja besvarad. Sedan Håkan Slrömberg begärt voiering     Nr 123
upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:         Torsdaeen den

5 april 1979
Den  som  vill  all  kammaren  bifaller jordbruksulskoilels  hemställan   i     _

belänkandet nr 20 punklen 3 mom. 4 rösiar ja. Jordbruk  like

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av Maj Britt Theorin

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Håkan Slrömberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 126

Punklen 4

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Håkan Slrömberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den  som  vill  att  kammaren  bifaller Jordbruksutskottets  hemställan   i

beiänkandei nr 20 punklen 4 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 2 av Maj Britt Theorin

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Håkan Strömberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 124

Punklen 5

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 6

Mom.  1

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservaiionen nr 3 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

191

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Jordbruk, fiske m. m.

Den  som  vill  att  kammaren  bifaller jordbruksuiskotteis hemställan  i

beiänkandei nr 20 punklen 6 mom. 1 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Einar Larsson

m.n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 201

Nej -   66

Avslår -      1

192

M o m . 2

Ulskoiieis hemslällan bifölls.

Punklen 7

Utskottets hemslällan bifölls.

Punklen 8 Mom. I Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr4 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  alt  kammaren  bifaller jordbruksutskottels  hemslällan   i

betänkandei nr 20 punklen 8 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 4 av Einar Larsson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 111

Avslår-     2

Punklen 9 Nr 123

Torsdagen den

Mom .  I och 2

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa momenl hemslälll.        j. \q-i

«"- 3 Jordbruk, fiske

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemslällan, dels reservalio-     ,j  ,„

nen nr 5 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara

med övervägandeja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering upplästes

och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  all   kammaren  bifaller jordbruksulskotlets  hemställan   i

belänkandet nr 20 punklen 9 mom. 3 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 5 av Einar Larsson

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för Ja-propositionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 112

Punkterna 10-14

Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa punkier hemslälll.

Punklen 15

Mom .  1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Håkan Slrömberg begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  all  kammaren  bifaller jordbruksulskollets  hemställan   i

betänkandei nr 20 punkten 15 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 6 av Maj Britt Theorin

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Håkan Strömberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 124

13 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

193

Nr 123                  Mom. 2 och 3

Torsd'ieen den       Kammaren biföll vad ulskoltel i dessa momenl hemslälll.

5 april 1979        „   ,       ,

Punkten 16

,     „     ,    ,. ,     Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservatio-

Jordbruk. fiske                -,     ,, • n ■   -t-,.     •        r,      u r-, ,         j     r-

nen nr 7 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den torra propositionen

vara med övervägandeja besvarad. Sedan Håkan Slrömberg begärt votering

upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den  som  vill  att  kammaren  bifaller Jordbruksulskoilels  hemslällan   i

beiänkandei nr 20 punkten 16 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 7 av Maj Britt Theorin

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röslai för ja-propositionen. Då Håkan Slrömberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 124

Punkterna 17-29

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa punkier hemslälll.

Punklen 30

Mom.  1

Ulskollets hemslällan bifölls.

M o m . 2

Propositionergavs på bifall lill dels ulskoiieis hemslällan, dels reservaiionen nr 8 av Maj Briii Theorin m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Håkan Slrömberg begärt votering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  all  kammaren  bifiiller jordbruksutskottets  hemslällan   i

beiänkandei nr 20 punklen 30 mom. 2 rösiar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 8 av Maj Britt Theorin

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Håkan Slrömberg begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 140                                                                    ;

194                                                        Nej - 125

Punkterna 31-33 Nr 123

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemslälll.              Torsdagen den

5 april 1979
Punkten 34-39                                                                              

---

Utbildning och forskning Utbildning och

forskning FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Gemensam överläggning hålls rörande punkterna 34-39, varvid yrkanden

får framställas beträffande samtliga dessa punkier.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punklen 35 (Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag)

Regeringen hade under punkterna G l-G 7 (s. 84-95) föreslagit riksdagen an

      bemyndiga regeringen alt inrätta en personlig tjänst som professor i enlighet med vad som i propositionen förordats,

      till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgelårel 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 224 060 000 kr.,

      till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. för budgetåret 1979/ 80 anvisa elt reservationsanslag av 1 550 000 kr.,

      till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 69 102 000 kr.,

      till Sveriges lantbruksuniversitet: Lanlbruksdriften för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.,

      lill Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader för budgelårel 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 15 393 000 kr.,

      lill Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 652 000 kr.,

      lill Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvelenskapliga fakultetens driftkostnader för budgelårel 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 27 457 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:980 av Bertil Fiskesjö (c), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen begärde att högskoleförordningen för Sveriges lantbruksuniversitet ändrades så alt de studerande tillerkändes utökad representation i styrelse och planeringsberedning i enlighet med vad som angetts i motionen,

1978/79:986 av Alfred Håkansson m. fl. (c, s, m, fp, vpk), vari hemställts att riksdagen lill Bidrag lill driften av Norrvikens trädgårdar under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet för budgelårel 1979/80 anvisade ett i förhål-

195

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

lande lill regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt anslag av 250 000 kr.,

1978/79:992 av Einar Larsson m. fl. (c), vari såviii nu vari fråga (yrkandet 1) hemslällls alt riksdagen beslulade all vid behandling av proposilionen 1978/79:100 bil. 13 G Utbildning och forskning till Sveriges lantbruksuni-versilel för budgelårel 1979/80 anvisa ell i förhällande lill regeringens förslag med 1 966 000 kr. ökal anslag,

1978/79:1472 av Rune Ångsiröm (fp) och Börje Slensson (fp),

1978/79:1983 av Jan-Ivan Nilsson m.fl. (c, m), vari hemslällls alt riksdagen beslulade all vid behandling av proposilionen 1978/79:100, bil. 13 G Utbildning och forskning, lill Sveriges lanlbruksuniversilel för budgetåret 1979/80 anvisa ell i förhållande lill regeringens förslag med 350 000 kr. ökal anslag, varvid dessa extra medel fördelades på inrättande av tjänst som försöksledare i norra Sverige (150 000 kr.) och för bestridande av driftkosl-nader därmed (200 000 kr.), och

1978/79:2135 av Svanle Lundkvist m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandel 7) hemslällls att riksdagen lill Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisade ell i förhällande lill regeringens förslag med 2 214 000 kr. minskal förslagsanslag.

196

Uiskotiet hemställde all riksdagen skulle

      bemyndiga regeringen all inrätta en personlig ijänsl som professor i enlighel med vad i propositionen förordals,

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:922 och 1978/79:1983, båda moiionerna säviii nu var i fråga, samt molionen 1978/79:2135, yrkandet 7, lill Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 224 060 000 kr.,

            lämna molionen 1978/79:986 ulan åtgärd,

            lämna molionen 1978/79:1472 ulan åtgärd,

      som sin meningge regeringen till känna vad utskottet med anledning av molionen 1978/79:980 anförl om antalet studerande som borde ha rätt all ingå i lantbruksuniversitetets styrelse m. m.,

      lill Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. för budgelårel 1979/ 80 anvisa ett reservalionsanslag av 1 550 000 kr.,

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:992 såvitt nu var i fråga och molionen 1978/79:1983 i återstående del lill Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvelenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 69 102 000 kr.,

      lill Sveriges lantbruksuniversitet: Lanlbruksdriften för bugetårel 1979/ 80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

      med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionen 1978/79:992 såviii nu var i fråga lill Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett

reservationsanslag av 15 393 000 kr.,

      lill Sveriges lanlbruksuniversilel: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 652 000 kr.,

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:992, såviii nu var i fråga, lill Sveriges lantbruksuniversitet: Skogs-vetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 27 457 000 kr..

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och jörskning

Reservationer hade avgivits

9.     beiräffande anslagsberäkningen av Maj Brill Theorin, Grelhe Lundblad,
Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och
Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett att ulskotlel under 2 bort
hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1978/79:2135, yrkandel 7, saml med avslag på moiionerna 1978/79:992 och 1978/79:1983, båda moiionerna såviii nu var i fråga, lill Sveriges lanlbruksuniversilel: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 221 846 000 kr.,

10.   beiräffande anslagsberäkningen av Einar Larsson, Bertil Jonasson,
Filip Johansson och Märta Fredrikson (samtliga c) som ansett alt utskottet
under 2, 7, 9 och II bort hemställa

all riksdagen skulle

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionerna 1978/79:992 och 1978/79:1983. båda såvitt nu vari fråga, samt med avslag på motionen 1978/79:2135, yrkandel 7, lill Sveriges lanlbruksuniversilel: Fövallningskoslnader för budgelårel 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 224 576 000 kr.,

7. med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1978/79:992, såviu nu var i fråga, och molionen 1978/79:1983 i återstående del till Sveriges lanlbruksuniversilel: Lanlbruksvetenskapliga fakullelens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservationsanslag av 69 952 000 kr.,

9. med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1978/79:992, såvitt nu var i fråga, lill Sveriges lanlbruksuniversilel: Veleri-närmedicinska fakullelens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 15 893 000 kr.,

11.   med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen
1978/79:992, såvitl nu var i fråga, till Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsve
lenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservalionsanslag av 27 907 000 kr..

11. beiräffande Norrvikens trädgårdar av Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m). Bertil Jonasson (c), Filip Johansson (c), Märta Fredrikson (c), Tage Adolfsson (m) och Gunnar Johansson (m) som ansett alt ulskoltel    I under 3 bort hemställa

197

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

all riksdagen skulle med anledning av molionen 1978/79:986 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående bidrag lill Norrvikens irädgärdar.

Punklen 36 (Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.) Regeringen hade under punkten G 8 (s. 95-103) föreslagit riksdagen au

      bemyndiga regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges-lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

      lill Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lanlbruksuniversilel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats motionen 1978/79:2135 av Svanle Lundkvisl m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandel 8) hemslällls alt riksdagen lill Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgelårel 1979/80 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 2 milj. kr. minskat reservationsanslag.

Utskottet hemställde all riksdagen skulle

      bemyndiga regeringen all besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i proposilionen,

      med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:2135, yrkandet 8, till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgelårel 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 26 000 000 kr.

Reservation hade avgivits

12. av Maj Brill Theorin, Grelhe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Slrömberg, Karl-Erik Svanberg och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:2135, yrkandel 8, lill Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.

Punkten 37 (Jordbruksforskning)

Regeringen hade underpunkten G 9(s. 103-104) föreslagit riksdagen att lill Jordbruksforskning för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservationsanslag av 15 485 000 kr

198

I detta sammanhang hade behandlats molionen 1978/79:992 av Einar Larsson m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 2) hemställts alt

riksdagen beslulade alt vid behandling av propositionen l978/79:100bil. 13G Utbildning och forskning lill Slaiens råd för skogs- och Jordbruksforskning för budgetåret 1979/80 anvisa elt i förhållande till regeringens förslag med 600 000 kr. ökal anslag.

Ulskouet hemställde

att riksdagen med bifall lill regeringens förslagoch med avslag på molionen 1978/79:992 i återstående del lill Jordbruksforskning för budgetåret 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 15 485 000 kr.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

Reservation hade avgivits

13. av Einar Larsson, Bertil Jonasson, Filip Johansson och Märta Fredrikson (samtliga c) som ansell all ulskoltel bort hemställa

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1978/79:992 i återstående del lill Jordbruksforskning för budgelårel 1979/80 anvisade ell reservalionsanslag av 16 085 000 kr.

ÅKE WICTORSSON (s):

Herr lalman! 1 reservaiionen 9 kräver vi all samma besparingsaliernaiiv skall gälla för lantbruksuniversitetet som för andra högskolor, och i reservationen 12 har vi en annan bedömning av medelsåtgängen.

Herr lalman! Jag ber au få yrka bifall lill dessa reservalioner.

EINAR LARSSON (c):

Herr lalman! Börje Slensson har här lidigare uiirycki sin siora glädje över att denna magra budgetproposition med socialdemokraternas hjälp har kunnat föras till enhälliga utskottsbetänkanden på i stort sett alla punkter.

Jag vel inte rikligl hur en budgelbehandling eller en propositionsbehandling skall se ul här i riksdagen om inle regeringen just nu skall uttrycka sin glädje överalt den i alla fall inte är sä särskilt illa behandlad. Men denna glädje över all en mager budget har fåll gå vägen och l. o. m. varil ulsall för ylleriigare pruiningar av socialdemokraterna, den delas inte av alla. Den delas inle av näringen, och den delas framför allt inle av Sveriges lantbruksuniversitet, som är den viktigaste bilen i del avsnitt som skall diskuteras nu.

Härskerallisåen myckel hårdhänt behandlingav utbildning och forskning på jordbrukels område, en betydligt mera hårdhänt behandling än vad som gäller övrig utbildning och forskning i vårl land.

Del har funnits lider då vi känl en viss glädje över all lanlbruksuniversi-letei fick lyda under jordbruksdepartementet. När vi nu ser den behandling lantbruksuniversitetet fått i årets budget och Jämför med den behandling övrig utbildningsverksamhet får, börjar vi fundera över om del alltjämt är anledning lill glädje över del huvudmannaskapet. 1 allmänhet har utbildning och forskning kunnat räkna med 12-procenliga höjningar. För jordbruket och lantbruksuniversitetet har man stannat vid 8 %.

För centerns del har vi följt upp de tankegångar som fördes när man var i regeringsställning. Vi har framfört dem i vår partimolion som innebäratt man

199

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

bör försöka tillgodose de krav som ställs frän forskning och undervisning.

Socialdemokraterna går rätt hårt fram här också. Man prutar allmänt 2,2 miljoner här, 2 miljoner pä möbler, lilel på administrationen osv. Jag vill bara säga alt i detta avsnitt är de socialdemokraliska prutningarna mera ärliga än i den övriga delen av budgeten. Man försöker inte i del härsammanhangelens låtsas att någon annan bör betala de belopp man avslår, och del lyckerjag i alla fall är ärligt.

Jag tycker all när del gäller utbildning och forskning är del anmärkningsvärt all man inle har något att ställa upp, exempelvis i del avsnitt där lantbruksuniversitetet begär pengar för forskning om alternativ odling.

Från denna talarstol hör man ofta folkpartister och socialdemokrater säga all del skulle finnas anledning all överväga forskning om alternativ odling i vårt land och all del skulle finnas anledning all överväga alternativa metoder lill användningen av handelsgödsel och kemikalier i jordbrukei. Lantbruks-universiletel har tagit upp den tanken och sagt all del är lid all fö lill slånd den forskning som så många har bett om.

Jag beklagar alt jordbruksutskottets ärenden kommer upp lill behandling vid den här tidpunkten på dygnet. Del får inle medföra att vi slarvar med sakbehandlingen. Jag beklagar också att inle utskottet i dess helhet varit berett att ställa upp bakom tankarna på en alternativ forskning. Det hade här funnits utrymme för den handlingskraft och det initiativ som man på socialdemokraliskl håll och Iblkpariihåll har talat om. Della lar sig inle här några uliryck, ulan tillsammans ger folkpartiet och socialdemokraterna anslaget till jordbrukets utbildning och forskning en hårdhänt behandling. Della är bara att beklaga.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall lill reservalioner där milt namn förekommer och i övrigl till ulskollets hemslällan.

200

KERSTIN ANÉR (fp):

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill vad ulskoltel hemställt på alla de nu akluella punkterna. Jag skulle ha varil glad om jag hade kunnat yrka bifall till en del av de större anslag som lantbruksuniversitetet begärt. Jag håller med om au del är utomordentligt värdefulla uppgifter som del har begärts anslag till. Men tyvärr har i dagens finansiella läge jordbruksministern och utskotlsmajorileien varit tvungna au prioriiera på annal säll.

Del görs stora salsningar på forskning av del här slagel i andra sammanhang, som inle behandlas i del här ulskoUsbelänkandel. Men om man ser på vad jordbruksdepartemeniei i år över huvud lagel satsar inom i. ex. växiförädlingen,kan man inle säga all forskningen på delta område harblivit san på undanlag. Den har ivärtom blivit väl tillgodosedd i år, även om della inte gäller del här speciella anslaget.

Jag yrkar med detta avslag på reservationerna 10 och 11.

De socialdemokratiska förslag som går ut på all spara kanjag inle tåla bli att uppskatta, även om jag inte kan yrka bifall lill dem. Jag tycker att del är sunt och rikligl, niir man föreslår ökade anslag på ell håll, all man då försöker spara på någol annat.

Nu kan jag emellertid inle yrka bifall lill dessa besparingsförslag, Förslagei i reservaiionen 9 innebär t, ex, all man skulle fö dra in 15 ä 20 tjänster vid lantbruksuniversitetet. Eftersom lantbruksuniversitetet fått rätt stora fasta resurser undersenare år,skulle dessa resurser komma alt uinylljas dåligl om man blev tvungen att minska antalet tjänster. Den besparing som föresläs i reservaiionen 12 skulle medföra all man inle kunde genomföra upphandling av inredning och utrustning enligl de planer man har, 1 en del lokaler skulle man inte kunna flytta in vid beräknad tid. Det innebär alliså egenlligen inle någon besparing, ulan del betyder alt man skjuter kosinaderna framför sig.

Jag yrkar alliså på alla dessa punkier bifall lill vad utskottet hemslälll.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

ALFRED HÅKANSSON (c):

Herr lalman! 1 Jordbruksutskottets betänkande 1978/79:20 behandlas under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet en fempartimoiion om ökal bidrag lill driften av Norrvikens trädgårdar i Båstad.

Norrvikens trädgårdar skapades på iniiiativ och under ledning av iräd-gårdsarkiieklen Rudolf Abelin i början av 1900-lalet. De bestod av två olika slags trädgårdar, dels stilträdgårdarna, omfattande elt område om ca 18 ha, dels fruktträdgårdarna, som nu ti/) största dden är nedlagda, omfattande ett område om ca 25 ha, eller loiali 43 ha.

Norrvikens irädgärdar inköptes är 1942 av Rederi AB Nordsijernan, som 1970 tillkännagav sin önskan att avveckla sitt engagemang i trädgårdarna. Nordsijernan var villigt all till lämplig huvudman överiåta stilträdgårdarna jämte huvudbyggnader under förutsäitning att de kom att drivas på samma sätt och i samma anda som genom Nordstjernans försorg hillills hade skell.

Villkoren var då att Nordsijernan skulle till den nye huvudmannen överiåta stillrädgärdarna ulan vedertag och under förutsättning att trädgårdarnas drift säkrades under en lid av minst fem år. Vidare skulle Nordsijernan lill denne huvudman uiarrendera fruktträdgårdarna under en tid av 20 år mot en årlig avgift av 5 000 kr., mot villkor au området användes för ändamål som har samband med driften av stillrädgärdarna.

Efter den uiredning som år 1970 utfördes på uppdrag av jordbruksdepartementet drivs verksamhelen nu som en stiftelse från år 1971.

Denna utrednings ekonomiska beräkningar enligt 1970ärs priser slutade på en omsättning av 400 000 kr. Inkomsterna beräknades genom inträdesavgifter och övriga inkomsler lill 200 000 kr., och således skulle del bli ett underskott på 200 000 kr., som då skulle läckas genom ett åriigi anslag från iniressenierna.

Huvudmännen godiog all läcka 200 000 kr. enligl följande fördelning av underskottet:

Staten skulle slå för 50 96, Skånelandslingen Malmöhus och Kristianstad liksom Helsingborgs kommun vardera 10 96, Båstads och Ängelholms kommuner vardera 5 96, Trädgårdsnäringens riksförbund 2,5 96 och Nordsijernan 7,5 96.

201

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

202

Vidare har huvudmännen garanterat att om någol år går med förlust utöver anslaget, skall denna täckas efter samma fördelningsgrund. Förlust ha]" inlräffai flera år, bl. a. 1978. Avialel löper på femårsperioder.

Huvudbyggnaden vid Norrviken har kunnat restaureras genom all arbeiei utförts som beredskapsarbete med hundraprocentigt statsbidrag lill en kostnad av ca 2 milj. kr. Denna liksom den övriga anläggningen i sin helhet kräver ell betydande underhåll. Bidrag lill utrustning och inventarier i huvudbyggnaden har kunnat ske genom elt villkorat bidrag hän Allmänna arvsfonden om 100 000 kr. Villkoret var all stiftelsen bidrog med samma summa lill ändamålet. Den sista delen av della stiftelsens åtagande om 40 000 kr. har avklarats under 1978.

Den 30 juni 1976 utgick den första femårsperioden under vilken Norrvikens trädgårdar drivits av en stiftelse. Inför en ny avtalsperiod för stiftelsen hade styrelsen gjort en uiredning om behovet av fortsall slöd från intressenternas sida. I december 1975 gjordes en hemslällan lill regeringen om överiäggningaromden fortsatta driften, Jämle en anhållan om höjning av del totala bidraget från 200 000 lill 400 000 kr. Överläggningar ägde rum men dessa ledde inte lill någon höjning av anslaget. 1977 erhölls däremot utöver fastställt driftkosinadsbidrag ett anslag pä 150 000 kr. för bekostande av en ny vattentäkt och en bevattningsanläggning, vilken var behövlig för att kunna värda och bevara trädgårdsanläggningarna. Avsaknad av invesleringsmedel och driftsunderskotten under flera verksamhetsår har omöjliggjort anskaffning av erforderlig maskinell utrustning i den utsträckning som rent tekniskt kunnat vara möjlig och därmed minska den personella insatsen.

Den kraftiga omkoslnadsökningen de senasle åren har sin grund i att manuella arbelsuppgifler dominerar i en anläggning av Norrvikens särart, och det är jusl arbetslönerna och de sociala kosinaderna för arbetskraften som ökat mest bland utgiftsposterna i stiftelsens verksamhet. För all möta de ökade kosinaderna har styrelsen bl. a. varit nödsakad att flera gånger höja inträdesavgiften från 4 kr. 1971 lill 10 kr. 1979.

Enligl styrelsens bedömning innebär en felaktigt avvägd avgifissälining risk för minskat besöksanlal. Verksamhelen förloraren del av sill egentliga syfte all erbjuda turister, studerande, skolklasser m. fl. en horiikullurell upplevelse som de inte kan få någon annanslans. De ökade besökssiffrorna från 49 000 år 1971, rekordåret 1977 med 108 000 och för 1978 med 95 000 personer visar att Norrvikens trädgårdar har en uppgift och väcker iniresse. Men styrelsen är klar över att del ständigt behövs en viss förnyelse.

Del finns många storartade parker lilel varstans ule i världen, men del är ell allmänt erkännande av all Norrviken är unikt genom sin uppbyggnad av flera olika historiska trädgärdsstilar. Norrvikens trädgårdar, "kultur i natur", är väl värda att bevara, ty någol liknande kan inle på nylt åstadkommas till rimliga koslnader.

Kostnadsförändringen sedan stiftelsens tillkomst för åtta år sedan har medfört au den då beräknade omsättningen på 400 000 kr. för år 1979 kommerati uppgå till I 250 000 kr. Och då styrelsen av skäl som jag lidigare omnämnl inte vågar höja inträdel för mycket anhålles om en uppräkning av

anslagel lill 250 000 kr. från slaiens sida, vilkei då skulle följas upp av de övriga huvudmännen. Del skulle därmed kunna innebära en penningsvär-desmoisvarighel i förhållande lill 1971 års anslag. Stiftelsen är väl medveien om intressenternas ansvar enligt finansieringsavtalet om täckning av uppkommande underskott.

Nackdelen med delta är emellertid att innan bokslutet är klart och förhandlingar med intressenterna vidlagils har som regel sex sju månader förflulit. Under denna lid har stiftelsen svårigheter alt skafla medel för all kunna betala löner och läcka andra löpande utgifter. Svårigheterna har varil särskilt stora nu, eftersom 1978 års verksamhei gick med över 200 000 kr. i förlust.

Norrvikens personal består f n. av fem heltidsanställda. Men under sommarmånaderna utökas personalen med ca 45 personer, i huvudsak skolungdom som kan finna en meningsfull sysselsättning.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservationen 11 lill della belänkande.

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning'

Överläggningen var härmed slulad.

Punklen 34

Ulskoiieis hemställan bifölls.

Punkten 35

Mom .  I

Utskottets hemställan bifölls.

Mo m . 2

Propositionergavs på bifall lill l:o) utskottets hemslällan, 2:o) reservationen nr 9 av Maj Britt Theorin m. fl. samt 3:o) reservaiionen nr 10 av Einar Larsson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Då Einar Larsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Einar Larsson begärt voiering även beiräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som  vill au  kammaren lill  kontraproposition  i  huvudvoteringen angående Jordbruksutskottets hemslällan i belänkandet nr 20 punklen 35 mom. 2 antar reservaiionen nr 9 av Maj Brill Theorin m. fl. rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda voiering antagit reservationen nr 10 av Einar Larsson m. fl. i moisvarande del.

203

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 130

Nej -   67

Avstår -   68

204

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den  som  vill  att  kammaren  bifaller Jordbruksutskottets  hemställan   i

beiänkandei nr 20 punklen 35 mom. 2 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 9 av Maj Brill Theorin

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Åke Wictorsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparai. Denna omröslning gav följande resuliai:

Ja - 115

Nej - 123

Avslår -   28

Mom . 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som   vill  all  kammaren  bifaller Jordbruksutskottets  hemslällan   i

betänkandet nr 20 punklen 35 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 11 av Einar Larsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 147

Nej - 116

Avslår -      1

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad ulskotlel i dessa momenl hemslälll.

Mom. 7, 9 och  11

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av Einar Larsson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt voiering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

Den som  vill  att kammaren  bifaller jordbruksulskotlets hemslällan  i

belänkandet nr 20 punkten 35 mom. 7, 9 och 11 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 10 av Einar Larsson m. fl. i

moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej -   70

Avslår -      I

Mom. 8 och  10

Kammaren biföll vad utskollel i dessa momenl hemställt.

Punkten 36

Mom.  1

Ulskoiieis hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 12 av Maj Britt Theorin m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Åke Wictorsson begärt voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som   vill  att  kammaren  bifaller jordbruksulskotlets  hemslällan   i

betänkandei nr 20 punkten 36 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Maj Brill Theorin

m. fl.

205

Nr 123

Torsdagen den 5 april 1979

Utbildning och forskning

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 143 Nej - 123

Punkten 37

Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 13 av Einar Larsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Einar Larsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den  som  vill  att  kammaren  bifaller jordbruksulskollets hemslällan   i

beiänkandei nr 20 punklen 37 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 13 av Einar Larsson

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-proposilionen. Då Einar Larsson begärde rösträkning verkställdes voiering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 194

Nej -   71

Avslår -     1

Punkterna 38 och 39

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemslälll.

På förslag av förste vice talmannen beslöts all kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

§ 6 Kammaren åtskildes kl. 23.51.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen