Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:122

Torsdagen den 5 april

Kl. 12.00

1 § Justerades protokollen för den 28 mars.

§ 2 Meddelande om riksdagsarbetet under återstoden av riksmötet 1978/79

TALMANNEN:

Talmanskonferensen diskuterade i går frågan om riksdagsarbetet under återstoden av riksmötet 1978/79. Såsom framgår av ett till kammarens ledamöter utdelat protokollsutdrag vidhåller konferensen sin tidigare intagna ståndpunkt att riksdagsarbetet skall avslutas senast lördagen den 9 juni. Till protokollsutdraget har fogats den överenskommelse som företrädare för partigrupperna träffat om riktlinjer för frivilliga tidsbegränsningar vid behandlingen av utskottsbetänkanden.

Till kammarens ledamöter har vidare utdelats preliminära tids- och ärendeplaner för kammarens sammanträden under återstoden av riksmötet och en på grundval av dessa planer upprättad sammanställning över tillgänglig plenitid och beräknad taletid.

Torsdageii den 5 april 1979

Meddelande om riksdagsaibetet under återstoden av riksmötet 1978/79

Om principerna för tillsättning av läkartjänst

§ 3 Om principerna för tillsättning av läkartjänst

Statsrådet HEDDA LINDAHLerhöll ordet för att besvara GunnarBiörcks i Värmdö (m) den 20 mars anmälda fråga, 1978/79:444, till justitieministern, och anförde:

Herr talman! Gunnar Biörck i Värmdö har i en fråga till justitieministern anfört att enligt uppgift i Läkartidningen nr 10 år 1979 ett landsting har beslutat att principiellt ge läkare med svagare meriter företräde till vissa tjänster framfor läkare med bättre meriter. Mot den bakgrunden har Gunnar Biörck frågat justitieministern om han har några synpunkter på detta förfarande med hänsyn till grundlagens bestämmelser om förtjänst och skicklighet.

Frågan har överlämnats till mig.

Bestämmelsen i 11 kap. 9 § regeringsformen om att avseende skall fastas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, vid tillsättning av tjänst gäller endast statliga tjänster. Den bestämmelse som Gunnar Biörck åberopar är således inte tillämplig på de landstingskommunala läkartjänster som här är aktuella. Detta betyder emellertid inte att de landstingskommunala myndigheterna kan förfara efter fritt skön vid tillsättning av tjänster. De ar bundna av den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 §

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om principerna för tillsättning av läkartjänst

regeringsformen alt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

1 kommunallagen (1977:179) finns bestämmelserom besvär över beslut av kommunal nämnd, dvs. bl. a. sjukvårdsstyrelse och direktion. Vidare har landstingen i regel inrättat särskilda besvärsnämnder som skall pröva bl. a. besvär över tjänstetillsättningar. Sädana besvärsnämnder är inte bundna av de besvärsgrunder som anges i kommunallagen utan kan pröva lämpligheten hos ett beslut i allmänhet.

Enligt vad jag har inhämtat har Läkarförbundet med anledning av det aktuella ärendet i skrivelse till socialstyrelsen begärt att styrelsen skall klargöra vilka principer som bör gälla vid tillsättning av s. k. FV-block för läkare. Ärendet bereds nu inom socialstyrelsen.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Tillät mig tacka statsrådet Lindahl för att hon har gjort sig besväret att svara på den fråga som jag ställde till justitieministern och som nu efter flera passningar inom regeringskansliet slutligen har flngats upp av statsrådet Lindahls ishockeyklubba, vilken hon i graciösa turer, som ytterligare en av regeringens skridskoprinsessor, fört över juridikens emellanåt förrädiska is.

Det är ganska spännande med denna regering, för man vet aldrig vilken av avbytarkedjorna man får möta. När jag frågade Gabriel Roman us fick jag svar av Ingemar Mundebo, när jag frågade Ola Ullsten fick jag svar av Carl Tham och närjag frågade Sven Romanus färjagsvarav Hedda Lindahl-vilket inte är sagt som någon kritik, än mindre någon missbelåtenhet. Det är alltid angenämt att få samtala med statsrådet Lindahl, som vill så väl som vi alla vet.

Min fråga tog sitt ursprung i en artikel i Läkartidningen, som innehöll det uppseendeväckande beskedet att ett av våra annars mera förtjänta landsting hade begått huvudlösheten att vilja föreskriva att sämre meriterade läkare skulle ha företräde framför bättre meriterade läkare till vissa tjänster. Detta erinrade mig om en situation i min ungdoms fagraste vår, då jag var i situationen att befinnas överkvalificerad för en tjänst som andre underläkare och samtidigt underkvalificerad för en tjänst som förste underläkare, vilket föreföll mig en smula egendomligt. Nu tycks man vara i färd med liknande påhitt, fast med vidare räckvidd.

Som statsrådet också nämnde förhåller det sig sä att det i regeringsformens 11 kap. 9 § stadgas att vid tillsättande av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Eftersom jag inte skulle få träffa justitieministern i dag, tog jag i går upp denna fråga med en representant för den högre jurisprudensen som jag råkade möta här ute i foajén, en representant som därtill har varit ledamot av Sveriges riksdag. Han gav mig beskedet att det även i nuvarande lagstiftning fortfarande gäller att vederbörandes kompetens för en tjänst skall komma i främsta rummet. Den allmänna ordningen - han använde uttrycket 1'ordre public - förutsätter att

underordnade offentliga myndigheter, även kommunala organ, följer samma principer som staten. För särskilda undantag fordras stöd av lag.

Nu finns det, vilket statsrådet inte nämnde, en lag om offentlig anställning, nr 1976:600. Tillsättning av läkartjänster regleras också av sjukvårdslagen, vars 20 § har vissa stadganden, och det finns därtill följdföreskrifter rörande detta. Jag hinner inte just i den här repliken läsa upp vad som stårdär, men jag kanske i stället kan få ställa två frågor till statsrådet:

Om det förfarande som jag har aktualiserat är olagligt -jag vill börja med den frågan, och jag tycker själv att det är olagligt - vad avser regeringen att i så fall göra? Om det är lagligt, är det då sakligt riktigt att förfara på det här sättet?

Nr 122

Torsdagt.i den 5 april 1979

Om principerna för tillsättning av läkartjänst

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr talman! Jag vill säga till Gunnar Biörck i Värmdö att jag hoppas att det inte är för att jag har lättare för graciösa turer än Sven Romanus som jag står här som svårare, utan att det förelegat andra skäl för detta. Det har varit litet svårt att bedöma vem som var den rätte att svara på den här ganska intrikata frågan från Gunnar Biörck.

Gunnar Biörck ställde också ett par frågor till mig i sitt anförande. Han frågade om det som förevarit i det här speciella landstinget är lagligt eller olagligt. Jag vill dä replikera att av mitt frågesvar har framgått vilka bestämmelser som gäller inom det aktuella området. Det ankommer varken på mig eller på något annat statsråd att här i kammaren framföra några synpunkter på lagstiftningen. Jag vill också erinra om att det är domstolarnas sak att tolka lagar och andra författningar.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Då kanske jag upplysningsvis får uppläsa två stycken ur en utredning som riksdagens upplysningstjänst varit vänlig nog att förse mig med och som inte ingår i statsrådets svar. Där sägs:

"Närmare bestämmelser om tjänstetillsättning av offentliga tjänstemän ges i lagen om offentligt anställda (1976:600). I denna lags 4 kap. 3 § sägs att om saklig grund för tillsättning av statlig tjänst gäller vad som föreskrivs i regeringsformen. 1 paragrafens andra stycke stadgas att vid tillsättning av icke statlig tjänst skall även fästas avseende vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet."

Stycket slutar med att det framgår av lagens 1 kap. 5 § att det därvidlag gäller endast vissa bestämda tjänster.

Men så fortsätter upplysningstjänsten:

"Tillsättning av läkartjänst regleras av dels 20 § sjukvårdslagen, dels vissa stadganden i sjukvårdskungörelsen och dels socialstyrelsens cirkulär 1973:33 med anvisningar till vägledning för bedömning av de sökandes meriter i .samband med tillsättning av vissa läkartjänster. Av dessa stadganden framgår att vid tillsättning av distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare, avdelningsläkare och underläkare som är legitimerad läkare under vidareutbildning för att erhålla specialistkompetens

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Otn skärpt kontroll av militär rök-och brandmateriel

skall befordringsgrunderna 'förtjänst och skicklighet' tillämpas."

Det finns alltså sådana bestämmelser, och de förefaller mig att ha överträtts.

Jag hade anledning att diskutera med statsrådet Tham förra veckan om att man, när man vill veta vad folkpartiregeringen avser, mestadels får ta sin tillflykt till pressen. I ett sä seriöst organ som Svenska Dagbladet har jag då inhämtat att "svaret" och den första repliken som statsrådet Lindahl avger som svar på frågor får hon på papper som hon läser upp. Men när hon kommer till sin andra replik, då säger hon vad hon själv tycker. Jag är nu mycket angelägen - och jag tror också att detta gäller Sveriges läkarkår - att f höra vad statsrådet egentligen tycker.

Statsrådet HEDDA LINDAHL:

Herr talman! Det här är ju, Gunnar Biörck, faktiskt inte fråga om statligt reglerade tjänster utan om underläkarljänster. När det gäller den här kategorin saknas, såvitt jag vet, i sjukvårdslagen sådana bestämmelser som Gunnar Biörck talar om.

Jag har svarat på Gunnar Biörcks fråga på det sätt som jag kan göra med hänsyn till den här frågans karaktär och vill tillägga att det är mycket tveksamt om Gunnar Biörcks fråga borde ha fått ställas med hänsyn till bestämmelserna i regeringsformens 12 kap. 5 §.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Hert talman! Det senare har jag faktiskt inte läst på, så när det gäller hänvisning till grundlagen har väl statsrådet Lindahl i detta stycke för ögonblicket ett övertag. Men i så fall riktas förmaningen inte mot mig utan mot talmannen, vilket i varje fall jag inte vill vara med på.

I övrigt vill jag bara säga att jag tycker att den här frågan inte bör handläggas av socialstyrelsen utan, förr eller senare, av regeringen. Min bestämda uppfattning kan i detta hänseende sammanfattas med ett uttryck som ursprungligen präglades av en högt värderad ledamot av kammaren. Något mildare och något ändrat kunde man säga: Någon ordning får det lov att vara också på landstinget i Östergötlands län.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om skärpt kontroll av militär rök- och brandmateriel

Försvarsministern LARS DE GEER erhöll ordet för att besvara Ake Polstams (c) den 27 mars anmälda fråga, 1978/79:460, och anförde:

Herr talman! Åke Polstam har frågat mig

dels vilken kontroll som sker under den militära utbildningen för att rök-och brandmateriel på ett otillbörligt sätt ej skall kunna åtkommas av de värnpliktiga och utföras från militärt område,

dels om jag är beredd att medverka till att kontrollen skärps i detta

avseende,

dels om de värnpliktiga informeras om riskerna och vad som kan inträffa, därest den aktuella materielen missbrukas så som nu skett.

Grundläggande bestämmelser för hantering av ammunition samt rök- och brandmateriel, finns i Säkerhetsinstruktion för försvaret. I syfte att förhindra att obehöriga personer får tillgång till ammunitionseffekter som medförs för övningsändamål krävs att befäl kvitterar ammunitionen när den hämtas, och att befälet bestyrker förbrukningen när den överblivna ammunitionen återlämnas. Den enskilde soldatens ansvar för ammunition regleras i nyssnämnda instruktion där det sägs: "Efter övning skall var och en, även om han icke får order därom, snarast lämna ifrån sig oförbrukad ammunition till ammunitionsredogörare (motsv.), som snarast efier övningens avslutande skall redovisa oförbrukad ammunition och eventuella hylsor och laddra-mar."

Om materiel stjäls är det praktiskt taget omöjligt att hindra att materielen förs ut frän militärt område. Med hänsyn till tidigare händelser med stulen rökmateriel gav chefen för armén ut en arméorder i oktober 1977, där det framgår att skärpt kontroll i vad gäller efterlevnad av gällande bestämmelser skall ske samt vilka risker för personskador som föreligger vid felaktig användning eller missbruk. Denna order har delgivits samtliga berörda militära myndigheter.

De värnpliktiga informeras också om risker och säkerhetsbestämmelser vid utbildning på resp. ammunition. Årligen används dock över 11000 rökfacklor eller rökhandgranater. Det är mycket beklagligt att enstaka grova missbruk med ammunitionseffekter har förekommit, men jag anser trots detta att förhållandena inte skulle förbättras av skärpta bestämmelser.

ÅKE POLSTAM (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern för svaret pä min fråga. Svaret är i stort sett tillfredsställande.

Det finns alltså regler och bestämmelser, men sedan är frågan om dessa följs. Att helt förhindra otillbörlig åtkomst är naturligtvis svårt, men det är angeläget med en bättre uppföljning av reglerna och en direkt kontroll.

När jag ställde denna fråga hade tre liknande händelser inträffat där brand-eller rökfacklor antänts och kastats in i lokaler där ungdomar varit samlade. Att detta är förenat med livsfara är uppenbart. När det är trångt och panik lätt utbryter kan det vara svårt, för att inte säga omöjligt, att ta sig ut - och då kan katastrofen vara nära.

I ett av de fall som inträffade inför sista veckoskiftet i mars fick 23 ungdomar föras till sjukhus. I ett annat fall, där en rökfackla hade placerats i en trappuppgång, skadades en åldrig kvinna allvarligt. 1 Kristianstadstrakten utsattes 200 ungdomar, enligt tidningsuppgifter, för en gasfackla. Det var väl närmast turen som räddade dem, och bara tre personer behövde föras till sjukhus.

Av allt att döma har det varit militär övningsmateriel som kommit till användning - jag vet inte om det är bevisat, men det sägs i varje fall i

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om skärpt kontroll av militär rök-och brandmateriel

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om skärpt kontroll av militär rök-och brandmateriel

pressuppgifter. Det riktar helt naturligt blickarna på ansvariga inom de militära förbanden. Säkerligen är de inträffade händelserna skämt eller pojkstreck i samband med utryckning, då många värnpliktiga känner sig upprymda. Något uppsåt att skada hårde säkert inte hafi, utan detta har skett av oförstånd. Alll tyder också på att de skyldiga inte har klart for sig vilken risk de utsätter andra for. Därför är det förvånande att kontrollen inte är mer sträng än att rökfacklor tydligen så lätt kan åtkommas.

De flesta av oss män har ju erfarenhet av militära övningar med detta slags materiel. Då var del noga med att kontrollera vad som förbrukades och att oförbrukad materiel lämnades tillbaka till förrådet. Enligt reglerna skall det ske även nu, men det måste alltså kontrolleras bättre. Jag hoppas att sådana här händelser inte upprepas och att militären skärper kontrollen i samband med framtida övningar, så att vi inte nästa gång får uppleva en total katastrof

Försvarsministern LARS DE GEER:

Herr talman! Jag ärden förste att beklaga de tre händelserna i samband med utryckningen av årets värnpliktiga i slutet av mars. Jag vill påpeka att polisutredning pågår i samtliga fall. Tyvärr befinner sig en äldre dam fortfarande på sjukhus efier en av dessa tre händelser.

När det gäller möjligheten att skärpa kontrollen är militärens resurser tyvärr begränsade, då man inte har rätt att kroppsvisitera värnpliktiga annat än då uttryckliga misstankarom att de har tillgripit materiel på olagligt sätt föreligger. Det finns annars tre tillfällen då man skulle kunna förrätta kroppsvisitationer. Det är dels direkt efter övning, dels vid visitation av skåpen i förläggningen och dels då vederbörande utpasserar genom kasern-vykten. Men rätlen är alltså begränsad, så att man inte får kroppsvisitera om man inte har uttryckliga misstankar om att vederbörande har med sig någon ammunitionseffekt.

Dessutom finns det en annan metod för tillgripande av sådana effekter som är mycket tråkig, nämligen att en värnpliktig under pågående övning lägger ifrån sig t. ex. en rökhandgranat under en sten eller en buske för att sedan efter övningens slut gå tillbaka och hämta föremålet. Sådana metoder är mycket svåra att komma åt. Jag vill emellertid lova herr Polstam att vi, om de polisutredningar som nu pågår skulle ge anledning att misstänka, att verklig och avsiktlig ovarsamhet av något slag har förekommit, skall vidta särskilda åtgärder för att beivra sådan ovarsamhei. För dagen kan jag inte bedöma den saken, och problemet är svårlöst, men viljan att komma till rätta med det finns.

ÅKE POLSTAM (c):

Herr talman! Jag tackar försvarsministern även fördetta besked. Jag förstår att möjligheterna är begränsade och inser också vilka svårigheter som finns. Men också genom skärpt uppmärksamhet och vaksamhet kan man naturligtvis åstadkomma en hel del, och jag är tacksam för att man ser allvarligt på

denna fråga och för att de inträffade händelserna, om del är möjligt att förhindra dem, inte skall komma att upprepas.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Meddelande om interpellationssvar

1978/79:165 om fördelningen av anslagen for det särskilda vuxensiiidiestödei

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Med hänvisning till riksdagsordningen får jag meddela följande.

Jag avsåg att lämna svar på en interpellation av Lars Gustafsson om fördelningen av anslagen för det särskilda vuxenstudiestödet den 23 april 1979. Då Lars Gustafsson är förhindrad att närvara i riksdagen den dagen, är min avsikt att i stället besvara hans interpellation den 7 maj.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Meddelande om interpellationssvar

Om rätt för vissa juridikstiiderande att erhålla studiemedel

§ 6 Om rätt för vissa juridikstuderande att erhålla studiemedel

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Inger Lindquists (m) den 22 mars anmälda fråga, 1978/79:452, och anförde:

Herr talman! Inger Lindquist har frågat mig om jag anser att det är acceptabelt att juridikstuderande i Göteborg år efter år förvägras rätten till studiemedel samt, om svaret är nej, vad jag i så fall avser att göra för att förbättra deras situation.

Statligt studiestöd utgår vid de läroanstalter och utbildningslinjer som anges i bilaga till studiestödsförordningen (1973:418) under förutsättning att de är statliga, statsunderstödda eller ställda under statlig tillsyn.

Den kvantitativa planeringen av högskoleutbildningen grundas på en sammanvägning av såväl individernas som arbetsmarknadens behov. Den ytterst bestämmande faktorn är dock de resurser som samhället kan anvisa för högskoleutbildning i konkurrens med angelägna behov inom andra områden. Den utbildningskapacitet som f n. finns vid de juridiska fakulteterna har bedömts täcka behoven. Den av Kursverksamheten i Göteborg anordnade juridiska utbildningen faller således utanför de av samhället uppställda ramarna för juridisk utbildning. Utbildningen är därför inte studiemedelsberättigande.

INGER LINDQUIST (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret på min fråga, men jag är ledsen att säga att jag tycker att det var ett byråkratiskt och tråkigt svar, där det saknas en förståelse för de faktiska förhållandena. På min första fråga, som gällde om statsrådet anser att det är acceptabelt att juridikstuderandena i Göteborg år efter år förvägras rätt till studiemedel, har statsrådet över huvud taget inte

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om rätt för vissa Juridikstuderande att erhålla studiemedel

svarat. Jag trodde att det var helt klart att den studiesociala situationen för dessa juridikstuderande inte är godtagbar.

Socialförsäkringsutskottet har 1976 i en av riksdagen antagen skrivning med anledningaven motion som jag då hade väckt i denna fråga sagt, att den inställning som utskottet då intog inte innebar "att utskottet anser rådande förhållanden för ifrågavarande juridikstuderande tillfredsställande".

Det råder sedan år tillbaka enighet om att studerande inte skall behöva ha sådana förhållanden som de som det här gäller, och jag skulle vara glad om också statsrådet ville ge uttryck för den uppfattningen. Men det är inte bra att en sådan situation som denna får kvarstå år efter år.

Jag måste säga att jag är besviken över att statsrådet, vars goda vilja jag absolut inte ifrågasätter, ändå inte har något besked att ge till de stackars studerande som det gäller. Som jag ser det går det alltid att ordna upp situationer, om man verkligen vill det. Det får inte vara så byråkratiskt ordnat att regler och bestämmelser lever något slags självständigt liv, utan de måste anpassas till verkligheten och tjäna människorna. Det är ju det som är deras uppgift. Verkligheten i detta fall är att här finns sedan många år tillbaka ett dokumenterat intresse för juridikstudier i Göteborg, och det tycker jag är ganska självklart med tanke på stadens storlek och inriktning och det upptagningsområde som finns runt om Göteborg.

Som jag ser det är det samhällets uppgift att tillgodose det här behovet av nyttig utbildning och pä olika sätt stödja och uppmuntra denna strävan efter kunskap.

Statsrådet, som i motsats till mig är väl bevandrad i den här snårskogen av regler och bestämmelser, kan utan tvivel finna på en utväg om statsrådet vill det. Jag vill fråga statsrådet vilken utväg som statsrådet på sikt vill arbeta efter för att ge de västsvenska studerandena möjlighet att läsa juridik i Göteborg.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Det skulle vara mig främmande att till en erfaren jurist ge råd och anvisningar om hur man skall göra för att kringgå lagar och bestämmelser.

Det är ju så att riksdagen har fattat beslut på denna punkt vid ett antal tillfällen och avvisat förslagom att inrätta juridikutbildning vid universitetet i Göteborg. Det har naturligtvis skett av omsorg om utbildningen i juridik i Lund, Uppsala och Göteborg. Innan riksdagen ändrar detta ställningstagande, är det självfallet omöjligt för mig att anvisa någon väg för att kringgå dessa bestämmelser.

Däremot är jag den förste att säga att det naturligtvis alltid blir så att enskilda människor kan drabbas av det system som vi har. Mendetäralldeles omöjligt att ändra på det genom att bara ta sin utgångspunkt i de konsekvenser det kan få för de enskilda studerandena.

Det är alltså inte det att jag har något speciellt kallt hjärta,endast det att jag i denna fråga också har ett klart huvud.

INGER LINDQUIST (m):

Herr talman! Jag tycker ändå att jag har fått ett dåligt svar på frågan vilket intresse statsrådet verkligen har för att hjälpa de här studerandena. Det är väl ändå statsrådets uppgift att se till att de skall leva under sådana förhållanden som andra studerande i vårt land har. Det är självklart ingen uppmaning att kringgå någon lag. Det skulle jag, precis som statsrådet själv säger, vara den sista att uppmana till.

Det sägs också i svaret att utbildningen vid de juridiska fakulteterna har bedömts täcka behoven. Men det är ändå så att det under många år har utexamineratsjuris kandidater i Göteborg. Såvitt jag vet har det inte ställt till någon oreda på arbetsmarknaden. Samhället har också tillgodogjort sig deras examina, och det är examina som vederbörande efter stora uppoffringar har kunnat avlägga. Det är verkligen dyrt att studera juridik i Göteborg. Man får själv betala sina kursavgifter, som uppgår till 1 000-1 500 kr. per kurs. Och det är, som både statsrådet och jag vet, en lång studietid fram till examen. Jag skulle också vilja fråga om inte följande oroar statsrådet. Det har ofta sagts att det aren snedrekrytering av jurister. Men i Göteborg kan bara de läsa juridik som har föräldrar eller andra anhöriga som kan betala för dem eller som har inkomst av arbete eller egen förmögenhet.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om rätt för vissa Juridikstuderande att erhålla studiemedel

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Det är väl möjligt att den sittande studiestödsutredningen kan komma med synpunkter också pä utbildning av denna typ som går vid sidan av de av riksdagen beslutade allmänna utbildningslinjerna, Men vi häri denna kammare ett ansvar inte bara för dem som nu läser juridik i Göteborg utan också för dem som läser på andra håll. Det är den samlade bedömning som utbildningsutskottet har gjort. Jag tycker inte att jag kan gå ifrån den bedömningen. Skulle det visa sig att man i framtiden kan göra en annan bedömning av hela läget när det gäller utbildningen av jurister, löser sig självfallet den frågan som en följd av ett sådant ändrat ställningstagande.

INGER LINDQUIST (m):

Herr talman! Jag efterlyser fortfarande statsrådets viljeinriktning. Jag tyckerdet kommer fram väldigt dåligt vad statsrådet själv tycker och tänkeri denna sak.

Sedan är det så - och det kan jag inte tänka mig gäller på många andra platser-att man haren sådan kompakt vilja att läsa juridik i Göteborg. Det har pågått år efter år efter år, men redan när Göteborgs högskola kom till i slutet pä 1800-talet sade man att nästa fakultet i Göteborg skulle vara en juridisk fakultet.

Jag skulle verkligen vilja lägga statsrådet varmt om hjärtat att ta den här saken på allvar och begrunda den - det tycker jag faktiskt inte att statsrådet har gjort hittills.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om Jörskningen vid den radio -biologiska institutionen i Ursvik

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag skall självfiillet begrunda också denna fråga, liksom så många andra som jag har på mitt hjärta. Jag vill bara värja mig mot den tanke som Inger Lindquist framför-och som då och dä hörs i denna kammare-att först har statsrådet en officiell uppfattning, men sedan vill vi också höra hans privata och personliga uppfattning. Såvitt jag vet känner inte riksdagsordningen någon sådan kluvenhet, utan det är en odelad person som här talar. Så måste det ju ändå vara.

INGER LINDQUIST (m):

Herr talman! Möjligen kan det vara så att statsrådet fårsäga hur det är i dag - jag förstår att statsrådet i sitt svar egentligen bara har redogiort för de gällande reglerna - men det måste väl också vara så att statsrådet vill någonting för framtiden just i de frågor som jag nu har tagit upp. och det är f/c/ jag frågar efter.

Dessutom har statsrådet fortfarande inte besvarat den fråga som de juris studerande ställer: Är detta en for dem acceptabel situation?

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om forskningen vid den radiobiologiska institutionen i Ursvik

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Pär Gratisicdts (c) den 23 mars anmälda fråga, 1978/79:453, och anförde:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra fortsatt forskning inom radiobiologin när FOA lägger ner den verksamhet som nu bedrivs vid den radiobiologiska jnstitutionen i Ursvik.

FOA har beslutat att lägga ner den forskningsinriktning vid den radiobiologiska institutionen i Ursvik som går ut på att studera de långsiktiga effekterna av strålning. Forskning rörande de kortsiktiga effekterna av strålning avses i samband med FOA 4:s förflyttning bli förlagd till Umeå.

Regeringen avser att tillkalla en särskild utredningsman för att göra en samlad översyn av nuvarande omfattning samt behov av forskning inom radiobiologi och radioekologi i Sverige.

I avvaktan på resultatet av denna utredning bör forskningen rörande långsikliga slrålningseffekter vid den radiobiologiska institutionen fortgå under del kommande budgetåret.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min fråga. Jag tolkar det så att i alla fall det omedelbara hotet mot den här forskningen är undanröjt i och med delta.

Det är naturligtvis oerhört viktigt all den forskningen fortsätter att bedrivas

i Sverige. I varje fall så länge som vi har kärnkraft i det här landet är det ju viktigt all vi också har en forskning om radioakliva slrålningseffekter på levande varelser.

Jag kan inte, om man ser på den långsiktiga forskningen på del här området, dra någon riktig slutsals av svaret. Det skulle emellertid vara värdefullt att få någon form av uttalande av statsrådet Wikström om alt avsikten med utredningen äran finna former som innebär all också den här forskningen kommer att finnas kvar i framliden i Sverige. Del vore, som jag serdet,ganska oansvarigt all minska våra möjligheter all samla kunskaper på detta vikliga område. Jag föreställer mig all särskilt efter den ökade insikt om allvaret när det gäller radioaktivitetsproblem som man kunnat iaktta de senaste dagarna borde också intresset för all bibehålla sådan forskning ha ökat väsentligt.

Men det är inte bara del skälet all vi behöver ha en radiobiologisk forskning i Sverige för alt själva kunna skaffa oss kunskaper om strålningens effekter på levande varelser, utan en sådan inhemsk forskning är också en förutsättning för att vi skall kunna aklivi delta i del internationella samarbetet på delta område och tillgodogöra oss kunskaper som man samlar på andra håll i världen.

Vad som samtidigt förvånar liiel grand är all de här åtgärderna från regeringens sida har kommit försi nu - först efter det all saken har uppmärksammals i pressen och blivit föremål för frågor i riksdagen. Del naturliga hade ju varit alt man vid den tidpunkt då FOA:s beslut om nedläggningen fattades hade haft klart för sig hur verksamheten skulle fortsätta. Del är självklart all nedläggningen har skapat stora svårigheter för dem som håller på med denna verksamhet. Det faktum all saken skall utredas gör all osäkerheten består.

Jag vill också fråga: Hur fungerar egentligen forskningsplaneringen på dessa områden, när man kan komma i sådana här egendomliga situationer?

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om forskningen vid den radio-biologiska institutionen i Ursvik

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Som Pär Granstedt myckel väl känner till är det inte alllid någon alldeles smärtfri procedur all utlokalisera statliga verksamheter. Här har alltså en institution, som lyder under ett statligt ämbetsverk, drabbats. Föregen del hadejag ingen aning om detta förrän tidningsuppgifterna började strömma in. Så fungerar det ofta i verkligheten. Så snart som möjligt log vi kontakter mellan de berörda departementen och kom "överens om alt försvarsdepartemenlei skall ge anslag så all verksamhelen kan fortsätla under del kommande btidgelärel. Samtidigl skall en särskild utredningsman se över frågan om den långsikliga lokaliseringen av den här verksamhelen.

.'\ven om jag är lekman på delta område delar jag Pär Gransledis uppfattning alt detta är en angelägen forskningsuppgift. Såvitt jag vet har man bedrivit en mycket intressant forskning vid denna institution. Jag bedömeralllsä utsikterna all forskningen skall kunna fortsätta som goda men

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om Järnvägstrafiken mellan Stockholm och Södertälje

kan för dagen ingenting säga om i vilka former och under vilken huvudtitel denna forskning kommer att bedrivas.

Den omedelbara faran är emellertid över, och vi skall la lid på oss för att utreda vad som skall hända i framtiden.

Forskningsplaneringen behandlas i en stor proposition som skall föreläggas riksdagen. Ett av de problem som vi i detta sammanhang arbetat med är att vi har forskning under sex eller sju olika departement, och då kan sådana här saker inträffa. Men värre än ett misstag arom det inte finns vilja att rätta till del. Den viljan har regeringen visat.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Viljan att rätta till det här misstaget vill jag uttala min uppskattning för, även om det hade varit värdefullt att utbildningsministern mer precist hade kunnat förulskicka alt den här forskningen verkligen skall bibehållas för framtiden. För dem som håller på med detta arbete är det självfallet otillfredsställande alt de ännu inte vet om de kommer all kunna fortsätta med verksamheten under kommande budgetår. Forskning är ju i allmänhet ingen månad-lill-mänad-verksamhel utan någonting som man vill bedriva långsiktigt. Därför är det också viktigt med långsiktiga garantier för all en forskning kan bedrivas.

Jag kan förstå all det kan förekomma samordningssvårigheter, men jag tycker att del är anmärkningsvärt alt utbildningsministern, som ju ändå är den inom regeringen som har huvudansvaret för forskningen, inte visste någonting om den här saken förrän pressen kom med dessa uppgifter. Representanter för den här institutionen har varit i kontakt med regeringen. Denna kontakt logs visserligen inte med herr Wikströms departement utan med jordbruksdepartementet, men nog borde väl kanalerna mellan olika departement och olika statsråd vara sådana att utbildningsministern får kännedom om förhållandena när det uppstår ett viktigt problem på ett forskningsområde. Jag föreställer mig att den här händelsen bör föranleda en del överväganden inom regeringen om hur man skall få den interna informationen att fungera bättre.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag är lika angelägen som Pär Granstedt om att vi skall se över delta, och jag skall ha det i minnet under de framförliggande åren.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Om järnvägstrafiken mellan Stockholm och Södertälje

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för alt besvara Pär Granstedts (c) den 16 mars anmälda fråga, 1978/79:442, och anförde:

Herr talman! Statens järnvägar har i ett remissvar i ett stadsplaneärende

yttrat att ett eventuellt nytt dubbelspär söderut frän Flemingsberg kommer att gä till Järna över Grödinge. Mot den bakgrunden har Pär Granstedt frågat mig vilken förankring i politiska beslut som SJ har för detta sitt handlande.

På regeringens uppdrag projekterar statens järnvägar ytterligare ett dubbelspär mellan Älvsjö och Flemingsberg. Statens järnvägar har i detta sammanhang även studerat en fortsättning av detta dubbelspår från Flemingsberg till Järna över Grödinge. Sträckningen över Grödinge förekommer även i den regionplan för Stockholmstrakten som fastställdes av regeringen år 1974. Där talas om att man avser att hålla möjligheterna till denna sträckning öppna. Att statens järnvägar tog upp denna tanke i det planyttrande som Pär Granstedt hänvisar till, strider således inte mot något politiskt beslut.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om järnvägstrafiken mellan Stockholm och Södertälje

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet för svaret på min fråga.

Tyvärr måste jag konstatera att statsrådet Bondestam missade poängen med min fråga, trots att jag trodde att jag hade uttryckt mig ganska klart. Det var nämligen inte bara så att statens järnvägar i sitt remissvar log upp tanken på att man skulle kunna dra en järnvägssträckning över Grödinge till Järna. Vad statens järnvägar sade - och det citerades i frågan - var att en eventuell framtida utbyggnad av spåret skulle gå över Grödinge till Järna och att en markreservation för ett dubbelspår parallellt med den nuvarande järnvägen därför inte skulle göras. Man nöjer sig alltså inte med att ventilera en tanke, utan man säger: Så här skall det bli. Och man råder Södertälje kommun att göra plandispositioner som innebär att en alternativ lösning med ett dubbelspår längs nuvarande järnväg inte skulle kunna bli möjlig. Om det inte finns några politiska beslut - och jag känner inte till några sädana - om att en eventuell kapacitetsutbyggnad skall gå över Grödinge har alltså statens järnvägar föregripit de politiska besluten och på egen hand agerat som en politisk beslutsinstans. Det är i så fall väldigt anmärkningsvärt.

Det råder inte allmän enighet om hur den här utbyggnaden skall göras. Visserligen finns det en markreservation i den regionplan som fastställdes 1974 men det innebär, som var och en vet, inget definitivt ställningstagande utan är bara en markreservation. Södertälje kommun har klart uttalat att man inte stöder tanken på en järnvägssträckning över Grödinge som skulle innebära att tätorten Södertälje förlorade sin fiärrtågsstation. Centerpartiet har i regionplanesammanhang också gått emot tanken på en järnvägssträckning över Grödinge. Detta är alltså en politisk tvistefråga, om man så vill, där statens järnvägar tydligen på egen hand hävdar att frågan är avgjord.

Om jag härmed ytterligare har förklarat innebörden i statens järnvägars yttrande, kanske statsrådet Bondestam kan kommentera huruvida statens järnvägar har någon politisk förankring för sitt agerande eller om det rör sig om en självlagen beslutanderätt.

2 Riksdagens protokoll 1978179:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om järnvägstrafiken mellan Stockholm och Södertälje

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Herr Granstedt behöver inte ta i så väldigt - i princip har statens järnvägar ingen skyldighet att underställa en sådan här spärdragning regeringens prövning. Men jag kan ändå lugna Pär Granstedt. Det remissyttrande som Pär Granstedt hänvisar till avgavs tidigt hösten 1978, och sedan dess har myckel hänt. Enligt vad jag har inhämtat har det under senare tid i samband med diskussioner mellan statens järnvägaroch AB Storstockholms Lokaltrafik om den framtida pendeliågstrafiken kommit fram alt del är önskvärt att ännu en tid hålla öppet om ett eventuellt nytt dubbelspår skall gå över Grödinge eller utefter det befintliga spåret. Statens järnvägar utreder f n. frågan om var spåret bör dras. Det finns därför, som jag ser det, ingen anledning att i detta skede kommentera den utredningen.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Även om statens järnvägar i och för sig inte har skyldighet all underställa regeringen frågor som gäller spårdragning, så utgår jag ifrån att statens järnvägar inte kan bestämma pä egen hand över planeringsfrågor med den myckel stora räckvidd som en ny järnvägsdragning har, med långtgående konsekvenser för alla berörda kommuner. Jag förutsätter all man inte kommer att genomföra någon utbyggnad av spårkapaciteten mellan Stockholm och Järna som det inte finns stöd för i landsting och berörda kommuner.

Jag tycker del är tillfredsställande all höra alt SJ nu äntligen fått i uppdrag att utreda också alternativet med en spårdragning längs med den nuvarande järnvägssträckningen. En sådan dragning har många stora fördelar med sig. Men vad som då är förvånansvärt är att SJ inte meddelat detta till Södertälje kommun. Det är bara några veckor sedan man i kommunen hade anledning au la siällning till den stadsplanefråga som SJ hade yttrat sig över och där det kvarstod att SJ uppmanade kommunen att inte reservera mark för ett dubbelspår parallellt med nuvarande järnväg. SJ borde givetvis ha följt upp de utredningsdirektiv som SJ fått av regeringen genom alt vända sig till kommunen och säga alt det tidigare yttrandet inte var aktuellt nu, ulan all det var önskvärt all mark reserverades.

Lyckligtvis har inte Södertälje kommun följt SJ:s uppmaning ulan reserverat mark, trots alt SJ säger att det inte behövs. Men tänk om man hade följt SJ;s uppmaning och gjort stadsplanen på sådant sätt att en spårdragning längs med nuvarande järnväg hade omöjliggjorts eller i varje f\tll hade föranlett mycket stora extrakostnader! Dä hade SJ genom sitt agerande upphävt den handlingsfrihet som ändå måste vara avsikten med utredningsuppdraget. Detta hade i så fall varit mycket allvarligt.

Jag tycker kanske ändå all det finns anledning för regeringen all uppmärksamma det sätt på vilket ett affärsdrivande verk, som SJ är, handlar i sådana här frågor och försöker påverka en politisk utveckJing, som del egentligen är fråga om.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr talman! Det är svårt, Pär Granstedt, att kommentera något som bygger på felaktiga premisser.

Fördel första har jag sagt att SJ inte har någon skyldighet att underställa en spårdragning regeringens prövning. För det andra har jag sagt att det regeringsuppdrag som lämnats gäller en järnvägsdragning mellan Älvsjö och Flemingsberg.

Del finns alltså inte något regeringsuppdrag förden fortsatta sträckningen. Inte heller finns del någon skyldighet för SJ alt underställa frågan regeringens prövning, och SJ föregriper alltså inte något politiskt beslut som regeringen har att falla.

Men det förhåller sig på det sättet att man nu resonerar med SL om bägge sträckningarna, och därmed är det önskemål som Pär Granstedt har i botten för sin fråga tillgodosett.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Om Järn vägs t ra fiken mellan Stockholm och Södertälje

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag förstår att statsrådet Bondestam har litet svårt att gä in på den problemställning som jag försökt dra upp, nämligen att SJ försöker styra en utveckling som man på politisk nivå inte fattat beslut om. Jag har i och för sig inte diskuterat om det är regeringen som är det politiska organ som skall ta ställning slutgiltigt här. Jag förutsätter, som jag tidigare sagt, att man inte gör någonting åt den här spårdragningen utan all också landsting och kommuner är med på detta. Det allvarliga är att SJ försöker styra den här utvecklingen genom sitt sätt att yttra sig i delta stadsplaneärende.

Nu är i och för sig ingen skada skedd eftersom Södertälje kommun inte rättade sig efter vad SJ sade. Därför får vi väl med gemensamma tag nu se till att den här frågan får en ordentlig och förutsättningslös prövning, som jag hoppas leder fram till slutsatsen att den framtida ökningen av spärkapaciteten mellan Stockholm och Järna inte sker genom ett spår över Grödinge utan längs med den nuvarande järnvägssträckningen.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Herr Granstedt efterfrågar landstingets inblandning i ärendet. Det är, precis som jag sade i min första replik, just mellan landstinget och SJ som de här diskussionerna förs. Landstinget är alltså redan i högsta grad med i de diskussioner som förs.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:125 lill utskott enligt följande:

Bil. 1 Utrikesdepartementet.

Bil. 2 Försvarsdepartementet

Bil. 3 Socialdepartementet..

Bil. 4 Kommunikationsdepartementet Bil. 5 Budgeldepartementel:

punkten 1...........................

punkten 2...........................

6 Utbildningsdepartementet:

punkterna 1 och 5-9.............

Bil Bil Bil Bil Bil Bil Bil Bil

punkterna 2-A.....................

1. Jordbruksdepartementet.....

2. Handelsdepartementet.......

3. Arbetsmarknadsdepartementet .

2. Bostadsdepartementet.......

3. Industridepartementet........

4. Kommundepartementet.......

5. Statens allmänna fastighetsfond

1. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Bil. 15 Avskrivning av oreglerade kapi-
talmedelsförluster.........

Utrikesutskottet Försvarsutskottet Socialuiskoltel Trafikulskotiel

Arbeismarknadsutskollet Näringsutskotlel

Utbildningsutskottet

Kulturutskoiiei

Jordbruksuiskollel

Näringsutskoiiet

Arbetsmarknadsutskottet

Civilutskoliet

Näringsutskottet

Civilutskoliet

Finansutskottet

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:187 till kulturutskottet

§ 11 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2440 till socialutskottet

1978/79:2441 till justitieutskottel

§ 12 Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Föredrogs civilutskottets betänkanden

1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviii gäller vissa anslag lill bostadsbyggande m. m. jämte motioner och

1978/79:27 med anledning av motion om tomirättsutredningens uppgifter och bostadssaneringstagen.

TALMANNEN:

Civilutskoltels betänkanden nr 26 och 27 debatteras i ett sammanhang, och yrkanden beträffande både dessa betänkanden får framställas under den gemensamma övedäggningen.

Civilutskoiicis betänkande nr 26

Nr 122

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 16 (bostadsdepartementet) under litt. B 3-B 7 och B 9-B 10 (s. 21-58, 62-68) samt IV: 12-15 och V:Il (s. 93-152) föreslagit riksdagen att

a) godkänna den höjning av del statliga bostadsbidraget som förordats i regeringsprotokollel,

b) godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för sialskommunalt bostadsbidrag lill barnfamiljer och hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

c) godkänna den ändring av reglerna för inkomstprövningen som förordats i regeringsprotokollel,

d) godkänna de ändringar i övrigt i grunderna för statliga och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och vissa folkpensionärer m. fl. som förordals i regeringsprotokollet,

e) godkänna vad i regeringsprotokollel förordats i fråga om lägsta garanterade räntesatser,

f) godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

g) godkänna de ändringar i fråga om maximibeloppen för räntefria förbätlringslån som förordats i regeringsprolokollet,

h) medge att ränteftia förbätlringslån beviljades med högst 50 000 000 kr. under vart och ett av åren 1979 och 1980,

i) bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 8 upptagna ramen för långivning under år 1979, om det behövdes av sysselsältningsskäl,

1. godkänna den ändring i fråga om maximibeloppet för bostads-anpassningsbidrag som förordals i regeringsprolokollei,

2. medge alt bostadsanpassningsbidrag utgick för reparation av lyftanordningar m. m.,

3. medge att beslut om anordnings- och invenlariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1979/80 meddelades inom en ram av 30 000 000 kr., varav högsl 20 000 000 fick las i anspråk för bidrag,

4. medge att den under 12 angivna ramen fick överskridas om det behövdes av sysselsältningsskäl,

5. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelades inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

6. medge alt den under 14 angivna ramen fick överskridas om det behövdes av sysselsättningsskäl,

7. ge regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för ny- och ombyggnad för år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

8. mege att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad fastställdes lill 7 810 000 m våningsyta,

9. medge alt beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbätlringslån under är 1980 meddelades intill ett belopp av 825 000 000

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

kr.,

1. godkänna de ändringar i reglerna för uthyrning av bostäder till lokaler som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i reglerna för förskott på lån och bidrag som förordats i regeringsprolokollet,

3. godkänna vad i regeringsprotokollel förordats om säkerhet för lån lill församlingar och samfälligheler,

4. godkänna vad i regeringsprotokollel i övrigt förordals om säkerhet för bostadslån,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till sludentbosladsfö retag,

6. medge all beslut om markförvärvslån meddelades intill ett belopp av 210 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

1. medge all beslut om förhöjt låneunderlag och lilläggslån meddelades iniill ett belopp av 25 000 000 kr. förär 1979 och 32 000 000 kr. förär 1980 samt att beslut avseende projekt som hade fått preliminärt beslut om bostadslån före år 1978 fick tas utanför 1979 års ram,

2. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som borde komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån bestämdes lill 32 000 000 kr. år 1979 och lill 30 000 000 kr. år 1980,

3. medge att de under 25 och 26 angivna ramarna fick vidgas om det behövdes av sysselsättningsskäl,

4. pä driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m. ett förslagsanslag av
120 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

f till Anordningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.,

g. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reserva-' tionsanslag av 21 000 000 kr.,

29. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1979/80 anvisa

a. lill Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
5 100 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investerings
anslag av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av
133 000 000 kr.,

d. lill Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett invesleringsanslag av
8 000 000 kr.,

Torsdagen den 5 april 1979 .

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

30. på kapiialbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret Nr 122 1979/80 anvisa lill Tilläggslån lill kullurhisioriskl värdefull bosladsbebyggelse elt invesleringsanslag av I 000 kr.

1 della sammanhang hade behandlals moiionerna 1978/79:396 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari såvitt nu var i fråga föreslagits

1. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

a. all all mark som enligl planläggningsbeslul e. d. avsågs för
samhällsbyggande borde föras över i kommunal ägo,

b. au enskili ägda hyreshus successivi borde föras över i kommunal ägo
och alt en plan för delta snarast borde utarbetas,

2. att riksdagen skulle

a. som sin mening ge regeringen lill känna au markförvärvslän borde vara
amorteringsfria under fem är för att därefter amorteras under de följande tio
åren,

b. medge all beslut om markförvärvslän meddelades intill elt belopp av
260 milj. kr. under budgetåret 1979/80 (-1- 50 milj. kr.),

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1979/80
anvisa ett investeringsanslag av 183 milj. kr. (-1- 50 milj. kr.),

all riksdagen so'm sin mening gav regeringen lill känna att kommunal mark endast skulle få upplåtas till nyttjande med tomträtt,

au riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

a. att lomlrälislån borde lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle gällde för bostadslån lill allmännyttigt bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus,

6. att riksdagen som riktlinjer för bostadsförsörjningen godkände

a. all planeringen skulle syfta till en utrymmesstandard där varje männi
ska hade rätt till ett eget rum, kök och vardagsrum oräknade,

b. att planeringen skulle syfta lill att skapa socialt fullvärdiga miljöer,

c. all särskild hänsyn skulle tas till önskemål om byggnader för ett
kollektivt boende,

d. alt planeringen även skulle utgå från behovet av lämpliga bostäder för
en snabbt stigande andel äldre personer,

e. att bristen på sålunda godtagbara bosläder snabbi skulle avskaffas,

7. att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

a. att riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen snarast borde ses
över mot bakgrund av riktlinjerna för bostadsförsörjningen och obligatoriska
bosiadssociala inventeringar,

b. alt i kommunal aktiv samverkan borde redovisas samlade bostads-
försörjningsprogram för regionala bostadsförsörjningsområden,

c. all riksdagen årligen borde ges sädana sammanfattande redovisningar av
bostadsförsörjningsprogrammen varav framgick vilka kvarstående behov
som behövde tillgodoses för alt gällande riktlinjer skulle kunna anses
uppfyllda.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett omfattande småhusbyggande borde utredas och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna all samlade åtgärder borde vidtas för att

a. öka nybyggandet till en igångsättning av 65 000 lägenheter år 1979 med
en successiv ytterligare årlig ökning till 75 000 lägenheter år 1981,

b. öka ombyggandet utöver energisparätgärder till 25 000 lägenheter per år
under 1979 och 1980,

(delvis) att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna all förslag snarast borde läggas fram lill statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar genom enheislån med lång amorteringstid samt lill låg och fasl ränta från en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank till allmännyttiga och sådana bostadsrättsföreningar som nu kunde få 99-procentig belåning, såvitt rörde lånevillkoren,

au riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all, fr. o. m. budgetåret 1979/80 och i avvaktan på genomförandet av förslag enligl hemställan under 10,

a. bostadslån inte skulle utgå för ny- eller ombyggnad av enskilt eller av
därmed jämställda bostadsrättsföreningar ägda flerbostadshus eller småhus
som inte skulle bebos av låntagaren,

b. den garanterade räntan för bostadslån lill allmännyttiga bostadsföretag
och vissa bostadsrättsföreningar fastställdes till 3 % för en till 60 är förlängd
lånetid med tillämpning på alla ansökningar som inkommit lill förmedlings-
organet efter utgången av år 1978,

c. den garanterade räntan för utestående lån m. m. till allmännyttiga
bostadsföretag och vissa bostadsrättsföreningar inte skulle trappas upp
ytterligare,

att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att förslag snarast borde läggas fram om åtgärder som dels hindrade tillkomsten av bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån, dels ledde lill en avveckling av sädana läneförhållanden,

alt riksdagen skulle

a. som sin mening ge regeringen lill känna att miljöförbätlringsbidrag och
kompletterande län i princip borde kunna utgå för alla åtgärder som av de
boende ansågs nödvändiga för att åstadkomma en socialt fungerande och
även i övrigt god boende- och närmiljö,

b. som sin mening ge regeringen lill känna aU miljöförbätlringsbidrag
borde utgå med 75 % av godkänd kostnad, dock att bidrag fick utgå med
100 % då särskilda skäl förelåg,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 100 milj. kr. (-1-65 milj. kr.),

14. att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt förslag om
ett särskilt statligt bidrag till allmännyttiga bostadsföretag för ombyggnad
borde föreläggas riksdagen.

alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna all prisstopp pä byggnadsmaterial borde genomföras omedelbart all gälla t. o. m. utgången av år 1979,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att förslag snarast borde föreläggas riksdagen

b. till ett system med ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag för såväl reguljära kostnader vilka inte kunde tas ul på grund av ett hyressiopp som de särskilda kostnader företagen tagit på sig for att uppfylla sitt bosiadssociala ansvar,

19. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt förslag borde föreläggas riksdagen om

a. en köpeskillingskontroll för småhus med bostadslån under hela låneti
den,

b. ändrade grunder för räntebidrag enligt vilka subventioner skulle
upphöra vid konstaterad kraftig värdestegring på småhus,

c. kontroll av överlåtelsepriset för bostadsrätter,

23. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att förslag borde föreläggas riksdagen som öppnade bättre möjligheter för de boendes faktiska inflytande över förvaltningen av hyreshus,

1978/79:488 av Maj-Lis Landberg(s)och PerOlof Håkansson (s), vari såvitt nu var i fråga hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till lag om handlingsprogram för utveckling av bostadsförsörjning i enlighet med vad som angetts i motionen (yrkandet 1),

1978/79:560 av Kurt Hugosson m. fl. (s), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde all de administrativa rutinerna för beräkning och utbetalning av bostadsbidragen utformades i enlighet med de riktlinjer som skisserats i föreliggande motion, innebärande all felutbetalningar undveks och att skyddet för den personliga integriteten samtidigl ökades,

1978/79:673 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s),

1978/79:674 av Åke Wictorsson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att formerna för och omfattningen av samlingslokalstödet med beaktande av hittills gjorda erfarenheter och de i motionen behandlade problemen utreddes och utvärderades och att tor riksdagen framlades de förslag till förbättringar som utredningen kunde föranleda,

1978/79:777 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari föreslagits aU riksdagen hos regeringen hemställde om en lagstiftning som effektivt motverkade spekulationen i bostadsrätter exempelvis genom en hembuds-skyldighet av i motionen antydd karaktär,

1978/79:783 av Oskar Lindkvist (s), vari föreslagits ati riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att sädana åtgärder för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning som kunde beaktas i låneunderlaget för

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, ni. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostads byggande, m. m.

bostadslån försöksvis skulle kunna beaktas också som grund för bidrag till förbättring av boendemiljön och kompletterande bostadslån,

1978/79:785 av Oskar Lindkvist (s) och Maj Britt Theorin (s), vari föreslagits all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna all överväganden av möjligheterna att med stöd av bostadslånereglerna motverka tillkomsten av bostadshus med s. k. strimlade lån borde göras och snarast redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

1978/79:786 av Oskar Lindkvist (s)och Lars Ulander(s), vari såvitt nu var i fråga hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

1. au ytterligare överväganden om spekulation i vid mening i småhus och
flerbostadshus borde göras och redovisas för riksdagen i förening med därav
föranledda förslag,

2. att en redovisning borde göras av rättsliga synpunkter på kommunernas
möjligheter att ställa särskilda villkor för övertagande av bostadslån för
småhus,

4. att bankinspektionen borde få i uppdrag att utreda i vad mån bankerna direkt eller indirekt förmedlat krediter vid spekulativa överlåtelser av bostadshus samt all lämna förslag lill därav föranledda åtgärder,

1978/79:787 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen 1978/79:708 angående egenföreiagarnas situation beträffande bostadsbidrag,

1978/79:788 av Olof Palme m.'fl.(s), vari såvitt nu var i fråga hemställts

1. alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att en utredning
snarast borde tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklings
program för den framlida samhällsutbyggnaden enligl vad som anförts i
motionen,

2. alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna

a. alt förslag innebärande ett lagfäst ansvar för kommunerna när del gällde
bostadsmiljön i dess helhet snarast borde föreläggas riksdagen,

b. vad i motionen anförts om bostadssociala inventeringar,

c. vad i motionen anförts om kommunala bosiadsförsörjningsprogram,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om bosläder för äldre m. fl.,

att riksdagen uttalade sig för ett bostadsbyggnadsprogram enligl vilket bostadsbyggandet snabbt ökades till 70 000-75 000 lägenheter per år, i huvudsak i de allmännyttiga och rikskooperaliva bostadsföretagens regi,

att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts om prisövervakning och skärpt kontroll av enireprenadpriser på byggnadsområdei m. m.,

all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att en utredning borde tillsättas för att göra en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden saml att redovisning därav

jämte förslag lill konkreta aktiva åtgärder snarast borde föreläggas riksdagen,

all riksdagen - under förutsäitning av bifall till hemställan under 8 -godkände i motionen förordade riktlinjer beträffande lilläggslån lill flerbostadshus som påbörjats före utgången av är 1979,

all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna all åtgärder snarast borde vidtas för all förbällra beredskapen när det gällde planering för bostadsbyggande enligt byggnadslagstiftningen,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att förslag om en statlig hyresgaranti för outhyrda lägenheter i flerbostadshus hos allmännyttiga och rikskooperativa företag enligt vad i motionen anförts snarast borde föreläggas riksdagen,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att en samlad översyn borde göras rörande åtgärder som skapade ökad ekonomisk rättvisa mellan olika former av bosladsupplålelser,

all riksdagen godkände de ändringar beträffande hyresgränser för sialskommunalt bostadsbidrag lill barnfamiljer m. fl. som förordals i motionen,

all riksdagen godkände den ändring beträffande inkomsi-prövningsreglerna som förordats i motionen,

att riksdagen godkände den ändring beträffande åldersgränsen för barnfamiljer som förordats i motionen,

all riksdagen inle godkände vad i regeringsprotokollet förordats om bostadsbidrag för handikappad,

alt riksdagen lill Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 195 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 2 102 000 000 kr.,

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna alt aviserad utredning om administration m. m. av bostadsbidragen borde omfatta även i motionen aktualiserade frågor, såvitt inte rörde samordningen mellan olika bosladsbidragssystem,

20. all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna

b. all ylteriigare åtgärder borde vidtas för att hävda kreditmarknadsöver-enskommelsernas faktiska genomförande så all brister däri inte hindrade planerad igångsättning av bostadsbyggande,

1978/79:789 av Olof Palme m. n.(s), vari såviii nu vari fråga hemställts att riksdagen beslutade au den övre lånegränsen för bostadslån som nu var 22/92 procent av låneunderiagel resp. pantvärdet sänktes lill 15/85 procent (yrkandet 1),

1978/79:791 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga hemställts 1. att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om au ett program för vidareutveckling av redan befinlliga flerfamiljshusomräden lill mer kollekliva boendeformer uiarbelades,

3. all riksdagen uitalade all statliga lån borde utgå lill utrustning och inventarier i kollektivhus,

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

1978/79:802 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslagits alt riksdagen hemställde hos regeringen om ett åtgärdsprogram som syftade bl. a. lill alt

bryta ålderssegregeringen i boendel,

höja de äldres bostadsstandard,

stimulera kollekliva bostadslösningar som rymde alla åldrar,

1978/79:1056 av Rolf Dahlberg m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag, som förhindrade kommun förvägra medlemmar i bostadsrättsförening alt erhålla fastighelsombildning i samband med friköp av sin bostad,

1978/79:1057 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemställts

alt riksdagen beslutade alt hos regeringen anhålla om en ökning av bostadsbyggandet lill 100 000 lägenheter,

all riksdagen beslutade hos regeringen anhålla att bostadsbyggandet därvid borde fördelas på 70 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 30 % i småhus,

1978/79:1058 av Ove Karisson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen gav till känna vad i motionen anförts om kommande översyn av administration av bostadsbidragen,

1978/79:1059 av Sven Lindberg m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade anhålla att regeringen lät utreda och framlägga förslag i frågan om de stora överkostnaderna för bostadsbyggande i glesbygd samt - i avvaktan på delta utredningsarbete-gav glesbygdskommunerna möjlighet till lån utöver de i budgetförslaget angivna tilläggslånen.

1978/79:1060 av Cari-Wilhelm Lolhigius (m) och Margaretha af Ugglas

(m).

1978/79:1065 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga föreslagits

att riksdagen beslutade att åldersgränsen för rätt till eget stats-kommunalt bostadsbidrag för hushåll utan barn sänktes till 17 år fr. o. m. den I iuli 1979

att riksdagen beslutade att åldersgränsen för bostadsbidrag för barnfamiljer skulle höjas från 17 till 18 år,

all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna att förslag snarast borde föreläggas riksdagen som innebar att bostadsbidrag till pensionärer borde läcka bostadskostnaderna för 2 rum och kök för ensamstående och 3 rum och kök för sammanboende,

all riksdagen beslutade att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag skulle gälla fr. o. m. 1 juli 1979: förensamstäende ulan barn 800 kr., för makar

utan barn 900 kr., för hushåll med I barn 1 125 kr., med 2 barn 1 250kr.,med3 barn 1 400 kr., med 4 barn 1 550 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn 1 700 kr.,

att riksdagen beslutade all bibehålla nedre hyresgränsen för bosiads-bidrag vid 400 kr. per månad,

all riksdagen beslutade att höja nedre inkomsigränserna för bostadsbidrag med 6 000 kr. för barnfamiljer och med 4 000 kr. för hushåll utan barn aU gälla fr. o. m. den 1 juli 1979,

att riksdagen beslutade att höja övre inkomstgränsen från 54 000 kr. lill 65 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1979,

att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade elt förslagsanslag av 2 500 milj. kr. (-1- 593 milj. kr.).

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

1978/79:1066 av Olle Östrand (s) och Ivar Nordberg (s), vari såvitt nu var i fråga hemställts alt riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna

att lånevillkoren för markförvärvslån borde förbättras så snart del stalsfinansiella läget gav utrymme därtill,

att målsättningen borde vara alt i princip all kommunal mark upplåts med tomiräii,

att ytterligare överväganden borde göras om

a. hur en snabb ökning av lomträltsupplåielser skulle främjas,

b. möjligheterna all förbällra villkoren för tomirättslån,

1978/79:1067 av Olle Östrand (s) och Lars Ulander (s), vari hemställts au riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att överväganden snarast borde göras för att motverka finansiering av flerbostadshus med s. k. strimlade lån,

1978/79:1571 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts rörande huvudmannaskapet för studentbostäder,

1978/79:1573 av Georg Danell m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i motionen anförts om kostnadsgränsen för småhus,

1978/79:1587 av Kjell Mattsson m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsen för fördjupning m. m. av bostadslån i vissa fall samt om räntebidrag vid ombyggnad av småhus, säviii inte avsåg energisparstödet.

1978/79:1588 av Kjell Mallsson m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga föreslagits att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt reglerna om en högsta kosinadsgräns för småhus vid bostadslån snarast borde utvärderas, så att negativa effekter därav kunde undanröjas- i vad motionen inle rörde räntebidrag vid energisparstöd.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

1978/79:1590 av Kjell Mattsson m. fl. (c), vari hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen om kommunal borgen som krav för statligt bostadslån,

1978/79:1594 av Börje Nilsson (s),

1978/79:1595 av Börje Nilsson (s),

1978/79:1596 av Börje Nilsson (s),

1978/79:1597 av Börje Nilsson (s),

1978/79:1601 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), vari hemställts au riksdagen beslutade

att i bil. 16 lill budgetpropositionen för 1979/80 under anslaget B 5 Eftergift för hyresföriustlån upptogs ett anslag av 50 000 000 kr.,

att lånefonden för kommunala markförvärv avvecklades,

att inga nya medel anvisades för budgetåret 1979/80 under anslaget IV: 14 Lånefonden för kommunala markförvärv,

1978/79:1606 av Åke Wictorsson m. fl. (s),

1978/79:1609 av Lena Öhrsvik m. fl. (s).

1978/79:1619 av Georg Danell m. fl. (m), vari hemställts

att riksdagen skulle anhålla att regeringen snarast möjligt förelade riksdagen förslag om äganderätt av lägenhet i flerfamiljshus,

all riksdagen skulle anhålla all regeringen vidtog åtgärder för all stimulera bildandet av bostadsrättsföreningar i hyresrätisfasiigheier,

1978/79:1644 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslagits att riksdagen beslutade alt hos regeringen hemställa om åtgärder för att ett bosiadsbygg-nadsprogram om 75 000 nya och 25 000 sanerade lägenheter genomfördes under budgetåret 1979/80,

1978/79:1669 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts att riksdagen skulle

1. hos regeringen begära förslag till de lagändringar som erfordrades för alt
direktägande av lägenheter i flerfamiljshus skulle vara möjligt,

hos regeringen begära förslag till företrädesrätt för hyresgäster att köpa det hus de bodde i när delta försåldes,

som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om försäljning av allmännyttiga bostadsföretags hyreshus till hyresgäster,

hos regeringen anhålla om förslag om att det enskilda hushållets bostadsbidrag slutligt prövades i samband med inkomsttaxeringen.

6. anhålla att regeringen vidtog sådana åtgärder att samma lånegränser -95 96 av låneunderiagel - borde gälla för olika byggherrekalegorier,

1978/79:2073 av Kerstin Andersson i HJärtum m. fl. (c),

1978/79:2074 av Kerstin Andersson i Hjarlum (c)och Elvy Olsson (c), vari hemställts att riksdagen beslutade som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande reglerna för bostadsbidrag till hushåll utan barn.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

1978/79:2083 av Torslen Gustafsson m. fl. (c, s, m), vari hemslällls

1. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna

a. all beslut i fråga om förhöjt låneunderlag utan samband med tilläggslån
för kulturhistoriskt värdefulla byggnader borde delegeras till länsbostads
nämnderna,

b. att bostadsstyrelsen borde bemyndigas att lämna erforderiiga föreskrif
ter om avräkning av beslut enligt a mot gemensamma ramar för förhöjt
låneunderiag och tilläggslån,

c. alt åtgärder borde vidias för all torenkla handläggningen av ansökningar
om lån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,

2. alt riksdagen medgav all i budgetpropositionen för år 1979/80 föreslag
na ramar för beslut om resp. tillstyrkan av förhöjt läneunderlag och tilläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fick vidgas såväl om del behövdes av
sysselsältningsskäl som även eljest i den mån det i propositionen beräknade
behovet av byggnadskrediler för bostadsbyggandet gav utrymme därtill,

1978/79:2084 av Elver Jonsson (fp) och Rune Ångström (fp),

1978/79:2085 av Stig Josefson m. fl. (c, rn, fp),

1978/79:2086 av Torkel Lindahl (fp), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts om

slopande av beaktande av underskottsavdrag vid inkomstprövningen av bostadsbidrag,

slopande av avskrivningsposlen i bidragsgrundande bostadskostnad för egna hem,

tilläggsdirektiv till bdstadsrätlsutredningen om översyn av reglerna för beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad för bostadsrätts- och andelslägenheter.

1978/79:2088 av Oskar Lindkvist (s) och Olle Östrand (s), vari föreslagits

1. att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrältsmarknaden m. m. och dess orsaker borde göras med förtur och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

2. att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt det från bostadspolitisk synpunkt var uteslutet att införa ett system med ägarlägen-heter i flerbostadshus,

1978/79:2091 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt utredningen om bostadsbidragens administration borde inriktas på alt administrationen helt förlades till kommunerna.

1978/79:2099 av Per Stjernström (c), vari såvitt nu vari fråga hemställts att riksdagen begärde hos regeringen all bostadslänereglerna skulle förändras i enlighet med vad som anförts i motionen, allt i vad fråga inte var om prioritering av vissa krediler,

1978/79:2101 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen med avslag på förslaget i propositionen 1978/79:100 hos regeringen skulle anhålla om nytt förslag lill bostadsbidrag för barnfamiljer för år 1980 i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:2122 av Anders Dahlgren m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen beslutade au för förvärv av mark för fritidsändamål skulle kunna utgå markförvärvslån med speciella regler i enlighet med vad som i motionen anförts, och

1978/79:2126 av Svante Lundkvist m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade uttala att villkoren för markförvärvslån avseende mark för fritidsbebyggelse ändrades sä att lån för detta ändamål var ränte- och amorteringsfria de två första åren och därefter skulle amorteras på 20 år.

Utskottet hemställde

beträffande mål för bostadsplaneringen m. m. att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandena 6 b och 7,

beträffande ett utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden m. m. alt

riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:488, yrkandet 1, och 788,

yrkandena 1 och 2 a-c, I

3. beträffande de äldres bostäder att riksdagen skulle

a. som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandet 6 d, 788, yrkandet 6, samt 802,
yrkandena 1 och 2,

beträffande planering för kollektivt boende att riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandet 6 c, 791, yrkandet 1, saml 802, yrkandet 3,

beträffande fördelning på hustyper att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1057, yrkandet 2,

beträffande utredning om konsekvenserna av elt omfattande småhusbyggande att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 8,

beträffande ny norm för utrymmesstandard att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 6 a,

beträffande ultalande om användning av lomlrätt att riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandet 3, och 1066, yrkandena 3 och 4 a,

beträffande ägarkategorierna att riksdagen skulle

a. avslå motionerna 1978/79:396, yrkandena 10 och 11,788, yrkandet 7, de
nämnda yrkandena såvitt nu var i fråga, samt 1609,

b. avslå motionen 1978/79:396, yrkandet I,

beträffande s. k. ägarlägenheterall riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:1619, yrkandet I, och 1669, yrkandet 1, samt med bifall lill motionen 1978/79:2088, yrkandet 2, som sin mening gav regeringen till känna vad uiskoiiet anfört,

beträffande främjande av bosladsrättsupplålelser, m. m. att riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:1056, 1619, yrkandet 2, samt 1669, yrkandena 2 och 3,

beträffande boendeinflytande all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 23,

beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplätelseformer att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:788, yrkandet 13,

beträffande kompensationslån att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 17 b,

beträffande köpeskillingskonlroll och indragning av räntesubventioner att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandena 19 a och b,

beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:786, yrkandet 2,

beträffande priskontroll vid överlåtelse av bostadsrätt ati riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 19 c,

beträffande hembudsskyldighet m. m. alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:777,

beträffande en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrältsmarknaden m. m. all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2088, yrkandet 1,

beträffande spekulalion i vid mening alt riksdagen skulle avstå motionen 1978/79:786, yrkandet 1,

beträffande uppdrag till bankinspektionen att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:786, yrkandet 4,

beträffande åtgärder mot s. k. strimlade lån att riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandet 12, och 1067,

beiräffande sädana föruisäiiningar för bosladslån som motverkade strimlade lån all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:785,

beträffande prisstopp på byggnadsmaterial att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 16,

beträffande prisövervakning och skärpt kontroll av enlreprenadpriser-na alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:788, yrkandena 8 och 9,

3 Riksdagens rrotokoll 1978179:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

beträffande lilläggslån all riksdagen skulle avslå motionen 1978/ 79:788, yrkandet 10,

beträffande lån för vissa flerbostadshus i glesbygd alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1059 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

belräfTande kostnader för enstaka småhus all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2099 i motsvarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad uiskotiet anfört,

beträffande bidrag för ombyggnad att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandet 14,

beiräffande bostadslån för hiss i ivåvåningshus att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1595,

beträffande bosladslån för en andra lägenhet i småhus alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2073,

beträffande kostnadsgränsen för småhus att riksdagen med anledning av moiionerna 1978/79:J 573 och 1588 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beiräffande lån för hyresförlusler under år 1980 all riksdagen medgav att sådana lån fick lämnas,

beträffande hyresgaranti för oulhyrda lägenheter alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:788, yrkandet 12,

beträffande genomförande av kredilmarknadsöverenskommelserna att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:788, yrkandet 20 b,

beiräffande planberedskapen alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:788, yrkandet 11, som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. au riksdagen skulle

a. ge regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för ny- och
ombyggnad under år 1979 som förordals i regeringsprotokollel,

b. medge att för vart och elt av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om
bosladslån till nybyggnad fastställdes lill 7 810 000 m våningsyla,

c. medge att beslut om bostadslån lill ombyggnad saml räniebärande
förbättringslån under år 1980 meddelades intill elt belopp av 825 000 000
kr.,

d. med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandena 6 e och 9 a, 788,
yrkandet7 såvittnuvari fråga, 1057,yrkandet l,och 1644 såvitt nu vari fråga
som sin mening ge regeringen lill känna vad ulskouet anfört om nybygg
nadsvolymen,

e. avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandet 9 b, samt 1644 i vad den inle
behandlats ovan,

beiräffande fördelning av ramar inom vissa län att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2085,

beträffande generella förbättringar av bosladslånevillkoren alt riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:396, yrkandet 10 i motsvarande del samt yrkandena 11 b och c, och 788, yrkandet 21 i här behandlad del.

40. beträffande lånegränserna alt riksdagen med bifall lill motionen
1978/79:789, yrkandet 1, och med avslag på motionen 1978/79:1669,
yrkandet 6, som sin mening gav regeringen lill känna vad uiskotiet
anfört,

41. beiräffande fördjupning av vissa lån all riksdagen skulle avslå motionen
1978/79:1587 i motsvarande del,

42. beiräffande lägsta garanterade räntesatser att riksdagen skulle

a. godkänna vad i regeringsprotokollel förordals,

b. som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

beiräffande sambandet mellan räntebidrags- och bostadslåneregler samt skatteregler att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1587 i motsvarande del,

beträffande räntebidrag för förvärvskredii att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2099 i motsvarande del,

beiräffande uthyrning av bostäder som lokaler, m. m. alt riksdagen godkände de ändringar i reglerna som förordats i regeringsprolokollet,

beträffande säkerhet för lån lill församlingar och samfälligheler samt till bosladslån i övrigt att riksdagen godkände vad i regeringsprotokollet förordats,

beträffande kommunalt ansvar för bosladslån att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1590,

beträffande kommunal borgen vid förskott på lån och bidrag att riksdagen godkände de ändringar i reglerna som förordats i regeringsprotokollet,

beiräffande nytt förslag lill bosiadsbidrag all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2101,

beiräffande höjning av del statliga bostadsbidraget att riksdagen godkände vad i regeringsprolokollet förordats,

beiräffande ändringar av hyresgränser för sialskommunalt bostadsbidrag att riksdagen skulle godkänna vad i regeringsprotokollel förordals och avslå motionerna 1978/79:788, yrkandet 14, och 1065, yrkandena 5 och 6,

beträffande ändring av den nedre inkomstgränsen alt riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:788, yrkandet 15, och 1065, yrkandet 7,

beiräffande ändring av den övre inkomstgränsen att riksdagen skulle godkänna vad i regeringspolokollet förordats och avslå motionen 1978/ 79:1065, yrkandets,

beträffande beräkning av bostadskostnad för bostadsbidrag till pensionärer att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1065, yrkandet 4,

beiräffande bestämmelser om bosiadsbidrag för handikappad att riksdagen inte godkände vad i regeringsprotokollet förordats samt med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 17såviu nu var i fråga, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om dessa bestämmelser,

beiräffande bosiadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. att riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:560 och 1669, yrkandet 4,

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostads-by girande, m. m.

58. beiräffande ytterligare behandling av frågor om bosiadsbidragssysle-
mei såviii dessa inle behandlats under 57 att riksdagen med anledning av
moiionerna 1978/79:787, 788, yrkandena 16, 17 och 19, de båda sistnämnda
såvitt nu var i fråga, 1058, 1065, yrkandena 2 och 3, 2074, 2086 och 2091 som
sin mening gav regeringen lill känna vad ulskotlel anfört,

beiräffande de ändringar i övrigl i grunderna for ställiga och slatskommunala bostadsbidrag i vad dessa inle behandlais under 52-57 all riksdagen godkände vad i regeringsprolokollet förordats,

belräfTande upphävande av begränsningar av åtgärder som kunde grunda boendemiljöbidrag all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandena 13 a-b,

61. beträflande miljöbidrag för konstnärlig utsmyckning att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:783 som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet anfört,

beträffande maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag att riksdagen godkände den ändring som förordats i regeringsprolokollet,

beträffande bostadsanpassningsbidrag för reparation av lyftanordningar m. m. att riksdagen medgav att bidrag skulle utgå,

64. beträffande bostadsanpassningsbidrag för fritidshus att riksdagen
skulle avslå motionen 1978/79:1596,

beträffande bostadsanpassningsbidrag för ulemiljö att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2084,

beiräffande bostadsanpassningsbidrag för lägenheter med boendeservice all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1597,

beträffande bidrag för handikappanpassning av även andra än allmänna samlingslokaler att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1594,

beträffande inkomstgränsen för förbätlringslån och maximibeloppen för räntefria förbältringslån att riksdagen godkände de ändringar som förordats i regeringsprotokollet,

beiräffande handläggning av frågor om förhöjt låneunderlag all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2083, yrkandet I a-c, som sin mening gav regeringen lill känna vad utskoiiei anfört,

beträffande bevarandet av Gamla stan att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1060,

beiräffande utredning om stödet till allmänna samlingslokaler att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:674 som sin mening gav regeringen lill känna vad uiskoilel anförl,

beiräffande samlingslokaler i Umeå all riksdagen skulle avslå molionen 1978/79:1606,

beiräffande bosladslån lill sludentbosladsfö retag alt riksdagen godkände vad i regeringsprotokollet förordals,

74. beträffande huvudmannaskapet för studentbostäder att riksdagen
skulle avslå molionen 1978/79:1571,

beträffande län lill utrustning i kollektivhus att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:791, yrkandet 3,

beiräffande förslag om att avskaffa markförvärvslånen att riksdagen

skulle avslå molionen 1978/79:1601, yrkandel 2,

77. beiräffande amorteringstiden för mark förvärvslån, m. m., all riksdagen
med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandel 2 a, 1066, yrkandet 2,
saml 2122 och 2126 i motsvarande delar som sin mening gav regeringen lill
känna vad utskottet anfört,

beträffande ränta på markförvärvslån att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:2122 och 2126 i motsvarande delar,

beiräffande villkoren för lomlrälislån all riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:396, yrkandel 4 a, och 1066, yrkandet 4 b,

beiräffande bosiadsslyrelsens föreskrifter att rikdagen skulle avslå molionen 1978/79:673,

beiräffande ram för markförvärvslån all riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396, yrkandel 2 b, medgav att beslut om markförvärvslän meddelades intill ett belopp av 210 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

82. beiräffande ramar i övrigt i vad de inle behandlats under 37 och 79 alt
riksdagen skulle

a. medge all räntefria förbätlringslån beviljades med högsl 50 000 000 kr.
under vart och ett av åren 1979 och 1980,

b. bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under a upptagna
ramen för långivning under år 1979, om det behövdes av sysselsältnings
skäl,

c. medge all beslul om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgelårel 1979/80 meddelades inom en
ram av 30 000 000 kr., varav högsl 20 000 000 kr. fick tas i anspråk för
bidrag,

d. medge att beslul om upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler
och särskilda eftergifter av äldre lån meddelades inom en ram av 10 000 000
kr. under budgelårel 1979/80,

e. medge all beslul om förhöjt låneunderiag och lilläggslån meddelades
intill ett belopp av 25 000 000 kr. för år 1979 och 32 000 000 kr. för år 1980 saml
att beslut avseende projekt som hade fått preliminärt beslul om bostadslån
före år 1978 fick tas utanför 1979 års ram,

f medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som borde komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller lilläggslån bestämdes lill 32 000 000 kr. för år 1979 och lill 30 000 000 kr. för år 1980,

g. med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:2083, yrkandet 2, medge att de under c-f angivna ramarna fick vidgas om del behövdes av sysselsättningsskäl,

beiräffande anslag till bosiadsbidrag att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:788, yrkandet 18, och 1065, yrkandel 9, till Bosiadsbidrag m. m. anvisade ett förslagsanslag av 1907 000 000 kr.,

beiräffande anslag för eftergift av hyresförlustlån ati riksdagen på

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/ 79:1601, yrkandet I, lill Eftergift av hyresförlustlån anvisade ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

beträffande anslag för förbättring av boendemiljön alt riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396, yrkandel 13 c, lill Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisade elt reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

beträffande anslag i övrigl på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 att riksdagen anvisade

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.,

b. till Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m. elt förslagsanslag av
120 000 000 kr.,

c. lill Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reserva
tionsanslag av 24 000 000 kr.,

d. lill Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reserva
tionsanslag av 21 000 000 kr.,

87. beiräffande anslag för markförvärvslån att riksdagen på kapital-
budgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1979/80 med bifall till
regeringens förslag och med avslag på molionen 1978/79:396, yrkandet 2 c,
och 1601, yrkandel 3, till Lånefonden för kommunala markförvärv anvisade
ett investeringsanslag av 133 000 000 kr.,

88. beträffande anslag i övrigl på kapitalbudgeten för budgetåret 1979/80
att riksdagen anvisade

a. under Statens utlåningsfonder

1. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
5 100 000 000 kr.,

lill Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder elt investeringsanslag av 1 000 kr.,

lill Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett invesleringsanslag av 8 000 000 kr.,

b. under Fonden för låneunderstöd anvisar lill Tilläggslån till kulturhisto
riskt värdefull bostadsbebyggelse ett invesleringsanslag av 1 000 kr.

Reservationer hade avgivits

1. beiräffande utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden, m. m. av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, PerOlof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s)som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionerna 1978/79:488, yrkandet l.och 788, yrkandena 1 och 2 a-c, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

2. beträffande de äldres bostäder av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg. Magnus Persson, Per Olof Håkansson och

Lennart Nilsson (samtliga s) som ansett att ulskouet under 3 bort hemsiäl- Nr 122

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:788, yrkandel 6, saml med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandel 6d, och 802, yrkandena 1 och 2, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

3. beiräffande ultalande om användning av lomlräll av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samiliga s) som ansett att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1066, yrkandena 3 och 4 a, saml med anledning av motionen 1978/79:396, yrkandel 3, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

Torsdageii den 5 apnl 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

4. beträffande s. k. ägariagenheier

a. av Kjell Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Kari-Erik Strömberg (fp),
Kerstin Andersson i HJärtum (c), Karin Ahrland (fp) och Elvy Olsson (c) som
ansett att utskottet under 10 bort hemställa

alt riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:1619, yrkandet 1, 1669, yrkandel 1, och 2088, yrkandel 2,

b. av Per-Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m)som ansett att utskottet
under 10 bort hemställa

att riksdagen skulle bifalla moiionerna 1978/79:1619, yrkandel l,och 1669, yrkandet I, samt avslå molionen 1978/79:2088, yrkandet 2,

5. beträffande främjande av bosladsrättsupplålelser, m. m. av Per-Olof
Strindberg (m) och Georg Danell (m) som ansett att utskottet under 11 bort
hemställa

att riksdagen skulle bifalla moiionerna 1978/79:1056 och 1669, yrkandet 3, samt avslå motionerna 1978/79:1619, yrkandet 2, och 1669, yrkandet 2,

6. beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplätelseformer av
Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s) som ansett att
utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:788, yrkandel 13, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

beträffande kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkans,son och Lennart Nilsson (samtliga s) som anseuati utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s) som ansett all utskottet

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, in. m.

under 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:786, yrkandel 2, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

9. beträffande ytterligare överväganden om spekulation i vid mening av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s)som ansett alt uiskoilel under 20 bort hemställa

beträffande spekulalion i vid mening att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:786, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

10. beiräffande uppdrag lill bankinspektionen av Per Bergman, Lars
Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof
Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s)som ansett att utskottet under 21
bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:786, yrkandet 4, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anförl,

11. beiräffande åtgärder mot finansiering med strimlade lån av Per
Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s) som ansett att
uiskoilel under 22 bort hemsiälla

beiräffande ålgärder moi s. k. sirimlade lån all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1067 och med anledning av molionen 1978/79:396, yrkandet 12, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

12. beträffande sådana förutsättningar för bostadslån som motverkade
sirimlade lån av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Magnus Persson och Lennart Nilson (samtliga s) som ansett all
utskottet under 23 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:785 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

13. beträflande prisövervakning m. m. av Per Bergman, Lars Henrikson,
Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per
Olof Håkansson (samtliga s) som ansett att utskottet under 25 bort
hemställa

beiräffande prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna all riksdagen med bifall till molionen 1978/79:788, yrkandena 8 och 9, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

14. beiräffande tilläggslän av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som - under förutsättning av bifall till reservationen

nr 13 - anseu aU utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:788, yrkandel 10, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

15. beträffande hyresgaranti för oulhyrda lägenheterav Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som anset t att utskottet u nder 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 12, som sin mening gav regeringen lill känna vad resei-vanterna anfört.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

16. beiräffande genomförande av krediimiarknadsöverenskommelserna av
Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som ansett att
utskottet under 35 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:788, yrkandel 20 b, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

17. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. av Karl-Erik Ström
berg (fp) och Karin Ahriand (fp) som anseu all utskottet under 37 bort
hemställa

att riksdagen skulle

a. ge regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för ny- och
ombyggnad under år 1979 som förordats i regeringsprotokollel,

b. medge alt för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om
bostadslän lill nybyggnad fastställdes till 7 810 000 m våningsyla,

c. medge alt beslut om bostadslän till ombyggnad saml räntebärande
förbätlringslån under år 1980 meddelades intill ett belopp av 825 000 000
kr,

d. avslå motionerna 1978/79:396, yrkandena 6 e och 9 a, 788, yrkandet 7
såvitt nu var i fråga, 1057, yrkandel 1, och 1644 såvitt nu var i fråga,

e. avslå motionerna 1978/79:396, yrkandel 9 b, samt 1644 i vad den inte
behandlals tidigare,

18. beiräffande lånegränserna

a. av Kjell Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp),
Kerstin Andersson i HJärtum (c), Karin Ahriand (fp) och Elvy Olsson (c) .som
ansett att utskottet under 40 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå moiionerna 1978/79:789, yrkandel l,och 1669, yrkandel 6,

b. av Per-01ofSirindberg(m)och Georg Danell (m)som anseu au utskottet
under 40 bon hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1669, yrkandel 6, och med

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

avslag på motionen 1978/79:789, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

19. belräftande fördjupning av vissa lån av Kjell Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Kerstin Andersson i HJärtum och Elvy Olsson (samtliga c) som ansett all utskottet under 41 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1587 i motsvarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

20. beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus av Kjell
Maltsson, Sven Eric Åkerfeldl, Kerstin Andersson i HJärtum och Elvy
Olsson (samtliga c) som anseu all utskottet under 44 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1978/79:1587 i motsvarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anförl,

21. beiräffande kommunall ansvar för bostadslån av Kjell Maltsson (c),
Per-Olof Strindberg (m), Sven Eric Åkerfeldl (c), Kerstin Andersson i
HJärtum (c). Elvy Olsson (c) och Georg Danell (m) som ansett att utskottet
under 48 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1590 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna och motionärerna anfört,

22. beträffande nytt förslag om bosiadsbidrag av Per-Olof Strindberg (m)
och Rolf Dahlberg (m) som ansett att utskottet under 50 bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:2101 saml med avslag på vad i regeringsprotokollet förordats om bostadsbidrag för år 1980 och på motionerna 1978/79:788, yrkandena 14, 15 och 17, det sistnämnda såvitt nu var i fråga, och 1065, yrkandena 5,6,7 och 8, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna förordat om ett nytt förslag för bostadsbidrag för år 1980

(vid bifall lill denna hemställan hade utskottets hemställan under 51-54 och 56 förfallit),

23. beiräffande hyresgränser av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure
Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson och Per Olof Håkansson
(samtliga s) som ansett all utskottet under 52 bort hemställa

beträffande ändringar av hyresgränser för sialskommunalt bosiadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill moiionerna 1978/79:788, yrkandet 14, och 1065, yrkandel 6, samt med avslag på molionen 1978/79:1065, yrkandel 5, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

24. beiräffande inkomsigränserna av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som ansett all ulskouet under 53 bort hemställa

beträffande ändring av den nedre inkomsigränsen att riksdagen med bifall

till molionen 1978/79:788, yrkandel 15, och med avslag pä molionen 1978/79:1065, yrkandel 7, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl,

25. beträffande en utrednings uppgifter - prövning av bostadsbidrag vid inkomsttaxering m. m. - av Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) som ansett alt uiskotiet under 57 bort hemställa

beiräffande bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. au riksdagen med bifall till molionen 1978/79:1669, yrkandel 4, och med anledning av motionen 1978/79:560 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

26. beträffande en utrednings uppgifter-åldersgränser för bosiadsbidrag-
av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som anseu all
ulskouet under 58 bort hemställa

beiräffande ytterligare behandling av frågor om bosiadsbidragssysiemei såvitt dessa inle behandlals under 57 alt rik:5dagen med bifall till moiionerna 1978/79:788, yrkandel 16, och 1065, yrkandet 3, samt med anledning av motionerna 1978/79:787,788, yrkandena 17 och 19, båda såvitt nu vari fråga, 1058, 1065, yrkandel 2, 2074, 2086 och 20911 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

27. beiräffande huvudmannaskapet för studentbostäder av Per-Olof
Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) som ansett att utskottet under 74 bort
hemställa

att riksdagen skulle bifalla motionen 1978/79:1571,

28. beiräffande förslag om att avskaffa markförvärvslänen av Per-Olof
Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) som ansett att uiskoilel under 76 bort
hemställa

att riksdagen skulle bifalla motionen 1978/79:1601, yrkandel 2,

29. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån, m. m. av Per-Olof
Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) som - under förutsättning av bifall lill
reservationen nr 28 - ansett alt utskottet under 77 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:396, yrkandel 2 a, 1066, yrkandet 2, 2122 och 2126 (vid bifall lill reservationen hade utskottets hemställan under 78 förfallit).

30. beiräffande anslag lill bosiadsbidrag av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig. Maj-Lis Landberg, Birgiiia Dahl. Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samiliga s) som - under förulsälining av bifall lill reservalionerna nr 23, 24 och 26 - ansett all utskottet under 83 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandel 18, och med avslag pä motionen 1978/

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

79:1065, yrkandel 9, pä driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisade till Bosiadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 102 000 000 kr.,

31. beiräffande anslag för eftergift av hyresförlustlån av Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) som ansett att utskottet under 84 bort hemställa

att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1978/79:1601, yrkandel 1, till Eftergift av hyresförlustlån anvisade ett förslagsanslag av 50 000 000 kr..

32. beiräffande anslag lill länefonden för bostadsbyggande av Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadeslig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som - under förutsättning av bifall lill reservalionerna nr 13 och 14-ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande beiräffande planberedskap av Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahriand (fp).

Civilutskotiels betänkande nr 27

1 della belänkande behandlades molionen 1978/79:396 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 4 b och 22) hemställts

4 b. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt tomträtts-kommittén snarast borde lägga fram de förslag som påkallades av i motionen förordade ändrade förutsättningar för lomlrälislån och som i övrigt underlättade tillämpningen av tomlrätlsinslitulet,

22. alt rik.sdagensomsin mening gav regeringen lill känna alt förslag borde föreläggas riksdagen om sådana ändringar i bostadssaneringslagen som vidgade de boendes inflytande över uppruslningsiniiiaiiven och ombyggnadens omfattning.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:396, yrkandena 4 b och 22.

PER BERGMAN (s):

Herr talman! Vänliga kolleger i kammaren har påpekat all civilutskoilei harsläppi ifrån sig ett ovanligt svåröverskådligt betänkande. Trasigt, säger en del. Svårläst, säger andra.

Jag skulle kunna säga att vi i civilutskoliet inle är skyldiga till del - i så fitll hadejag bett om ursäkt för del. Del är ledamöterna i kammaren som ger oss dåliga arbetsförutsättningar; vi har fått sä många motioner och framförallt så många motioner med många yrkanden i -inle mindre än 127-och vi måste Ju behandla varje yrkande för sig. Del är förklaringen lill att betänkandet blivit liiei irasigl. De som klagar skulle kanske klaga på sig själva eller kanske

pä sina partikanslier - vad vei jag.

Låt mig med en gång yrka bifall lill de reservationer som har mitt namn som första namn saml i övrigt till civilutskoltels belänkande nr 26, så all jag inle glömmer det innan det hela är över.

Jag kan självfallet inte gå in på alla de socialdemokratiska reservalionerna i civilutskotiels belänkande nr 26. Birgitta Dahl slår också på talarlistan. Hon kommer all beröra en del vikliga punkter i belänkandet, men trots del är del omöjligt för oss all hinna gä igenom alla de socialdemokratiska reservalionerna. Jag skall nu bara la upp del jag lycker är väsenlligt och vikiigi i bostadsfrågan med anknytning till det här betänkandet och lill den pariimo-tion som vi har väckt i denna fråga.

Uiskoilel har, tycker jag, litet överlägset behandlat och nonchalerat en fråga av mycket stor vikt som vi har tagit upp i år och som vi tog upp även förra året. Då hadejag litet mera förståelse för alt man avvisade motionen, därför att då väckte vi den i anknytning lill propositionen om hushållning med energin. Del var en känslig och laddad fråga. Det var under trepariire-geringens lid, och då skulle ju alll avvisas. Då kunde jag förslå all man av de skälen inte tog upp de tankar vi förde fram om del nödvändiga i att se över den fortsatta samhällsutbyggnaden med hänsyn till våra resurser och våra önskemål om hur del skall vara.

Nu har vi tagit upp frågan pä nytt och i ett sammanhang där den rätteligen hör hemma, alltså under bostadsförsörjningen. Självfallet hör den hemma även i det andra sammanhanget, men nu tog vi upp den i ett vidare sammanhang. Nu säger man all del här bara är en teknisk omformulering av ett ett år gammall yrkande, och all alll som föreslås i molionen kan ske enligl byggnadslagen.

Den här frågan är den som mest pockar på intresse och lösningar i alla de kretsar som ägnar sig åt och bekymrar sig för den fortsatta samhällsutbyggnaden. Jag tänker då inle minst på del papper som slaisrådet har fält från de två generaldirektörer som är ansvariga för de verk som är närmast berörda, planverket och bostadsslyrelsen. De lämnade i december förra året över en promemoria i denna fråga, där innehållet på vissa punkterar delsamma som i vår motion-låt vara att det inle är ordagrant detsamma. Jag undrar om utskottet hade yttrat sig på samma sätt om den promemorian varit föremål för uiskotieis behandling.

Birgitta Dahl kommer säkerligen alt beröra frågans sakinnehåll. Jag vill markera att det sätt på vilket denna fråga har blivit behandlad av civilutskottet inte hedrar utskottet. I civilutskoliet brukar man inte vara rädd för att ta friska initiativ. 1 år har man inte varit störd av de parlilaktiska synpunkter som man tidigare kanske kunde lägga pä bedömningen av denna fråga.

Jag skall inle fördjupa mig i själva sakfrågan, men jag kan inle undgå all läsa upp några rader ur den nämnda promemorian på sex sidor för alt illustrera hur nära vårt motionsyrkande ligger vad generaldirektörerna för planverket och bosiadssiyrelsen tycker. De säger:

"Frågan om stadsstruktur bör inrymma bedömningar av hur ett

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

generalplanemässigl grepp kan las på tätortens utveckling och inre omdaning, områdesvis. Hil hör att ange vilka kunskaper kring bebyggelsestruktur, trafikförhållanden, näringsstruktur, serviceförsörining, tekniskt ledningsnät, kulturhistoriska aspekter, energiförsörjningsaspekter och ytterligare faktorer som på elt översiktligt sätt måste las fram för alt komma lill ställningstagande om framtida utveckling av den byggda miljön."

Del är en komprimerad sammanfattning av innehållet i del motionskrav som vi har framställt. Nu kräver generaldirektörerna att de två tillsammans med sina verk skall få göra en utredning av denna fråga. Om jag inle har tagit fel - det är inle helt klart - har statsrådet tagit upp delta i sammanfattningen till bil. 16. Men jag är inle säker på den punk ten. Därär tonen i hanteringen en annan än utskottets-om del nu gäller samma fråga. Promemorian är dalerad den 29 december 1978, och med kännedom om hur och när budgetar skrivs kan man anta att promemorian inte var bekant i del ögonblicket.

Vi får förmodligen tillbaka frågan, när den har vandrat den långa byråkratiska vägen över alla instanser. Jag hoppas att de borgeriiga ledamöterna i civilutskoilei då har glömt vad de nu gjort, så all de med friska ögon kan behandla frågan.

Bostadsbyggandets omfattning är av grundläggande betydelse för lösningen av bostadsproblemen. Del har vi tjatat om länge nu. Statsrådet hyste förhoppningarom att man skulle kunna bygga 60 000 lägenheter underdel gångna året. Av offentliga handlingar framgår alt antalet strax före årsskiftet skulle vara 58 000. Man haransirängt sig föratl hitta sakskäl fördel. Vi vet all del rörde sig om något mer än 56 000 lägenheter. Vi vet också all antalet i januari i år var lägre än i januari förra året och all anialet i februari i år var lägre än i februari förra året. Den senare uppgiften är ju alldeles färsk. Bostadsbyggandet delta är har alltså fått en dålig start. Håller vi den takten blir det inte 56 000 ulan kanske bara 54 000 nya lägenheter. Vi kom ju fram till 54 000 lägenheter 1977, om Jag inte har antecknat alldeles fel.

Det är viktigt all vi anstränger oss för alt få i gång ett ökat bostadsbyggande. Del märkliga har inträffat att alla partier i civilutskoliet utom folkpartiet, självklart, säger att ansträngningar måste göras för all få i gång ett ökat bostadsbyggande. På den punkten råder det alltså enighet mellan socialdemokrater, centerpartister och moderater. Folkpartisterna har av artighet mot regeringen en avvikande mening. Del sved naluriiglvis i skinnet alt inte kunna stå bakom vad vi skriver.

Tyvärr nådde vi inte enighet om medlen för all få detta ökade bostadsbyggande till stånd. I motsats till de andra partierna hade vi socialdemokrater konkreta förslag - både sådana som vi har drivit tidigare och sådana som var nya - för att få stimulans i bostadsbyggandet. Ingen enskild åtgärd kan stimulera bostadsbyggandet, ulan ett samlat grepp behövs. Vi har alltså föreslagit olika ålgärder, och vi lycker då all man skall ta till vara dem och se vad man kan göra av dem. Alla bidrag måste ju tas emot med stor tacksamhet när del gäller att få i gäng elt ökat bostadsbyggande, vilket har sä stor effekt, inte bara på bostadsförsörjningen och del sociala livet i samhället utan också pä arbetsmarknadssituationen totalt sett. Byggnadsindustrin är, som alla vet.

enligl gamla termer en nyckelindustri.

Den passivitet som departementet på den här punkten ständigt uppvisar lyckerjag är deprimerande. Alt klanka på att kommunerna inte har gjort vad de skall göra är inle bra. Del bör tvärtom vara så all man stimulerar kommunerna och inspirerar dem och inte drar sig för all la lill selekliva ålgärder för alt få i gång byggandet på orter där bristen är stor och där resurserna är svaga. Nog finns det möjligheter, om man har politisk fantasi, alt hitta medel för att få i gång ett ökat bostadsbyggande, som ju ur många synpunkter är viktigt.

Jag sade alt det är inte bara en åtgärd som behövs. Vi har lagt fram förslag, direkt knutna lill avsnittet om bostadsbyggandets omfattning: del extra tilläggslånel motsvarande 10 % av låneunderiagel, hyresgaranlin, osv. Jag skall inte fördjupa mig i någon argumentering, för del ger inte tiden utrymme för.

Det som kanske är avgörande för bostadsbyggandets omftttning är byggherrarnas vilja och förmåga all beställa arbeten. Allmännyttiga, kooperativa och enskilda bostadsförelag liksom kommuner känner rädsla inför framtiden med tanke på de ökade byggnadskosinader som de drabbats av under de senare åren. Det är numera allmänt erkänt all byggnadskostnads-ulvecklingen har varit mycket dramatisk. Byggnadskoslnaderna exploderade när vi fick en borgeriig regering. Tveklöst var det på det sättet att då släppte entreprenörerna sina hämningar. Vi fick effekter på kostnadssidan som är myckel dramatiska och som inte uppstått på något annat område som vi kan jämföra med.

Vi tog upp dessa frågor 1977, och civilutskoliet kunde den gången enas om all konsialera alt den ökning av enlreprenadpriserna som var nolerbar inle hade motiv i bakomliggande faktorer, tror jag att vi sade - vi har elt så fint språk ibland. Med del menades all prisutvecklingen i fråga om byggnadsmaterial och arbetslöner inte var motiv nog för de förhöjda anbudspriserna. Vi kunde också notera att det var stor ojämnhet i prisbildningen runt om i landet.

Men de borgerliga ville inte göra någonting. Om det var av ideologiska motiv eller av andra skäl må vara osagt, men de ville alliså inle gripa in i den bransch som mer än någon annan bransch i svenskt näringsliv är sä beroende av statens medverkan i finansieringen - också när det gäller den normala verksamheten, inle bara när det är kris, för dä hoppar staten in litet varstans hur som helst.

Här finns en bransch som år efter är är helt beroende av att staten lämnar lån, inle bara lill bostadsbyggande utan även på andra områden. Den branschen, som handskas med så myckel pengar och som spelar så stor roll för vår standard genom kostnadsutvecklingen, drar man sig för att gripa in i. Där borde vi om någonstans ha insyn.

Från socialdemokratiskt håll krävde vi en utredning om detta, men de borgeriiga har skjutit del kravet ifrån sig. Den utredningen gör pris- och kartellnämnden, säger man. Ja, nu börjar vi den vägen få in material. Nu har statsrådet fåll registrera och arkivera och lägga pä museum det förgångna. Nu

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

är del för sent all reparera den skadan. Men bör man inle någon gång ta i denna fråga, så att vi slipper en fortsatt elakartad utveckling pä byggnads-kostnadssidan? Vi har begärt detta är efter är, och jag hoppas verkligen alt man kunde ta itu med detta och få ordning på den kostnadsutveckling som är så ojämn, så omotiverad och rent oanständig i vissa sammanhang.

Utskottet har upplevt anbudspriser på vissa orter i landet som man knappt vågar tala om. Människor måste bo där. Vi ordnar så att de får jobb, men de får inte bostäder, för det finns inle en byggmästare som vill bygga till anständiga priser.

Del borde kunna las i de här frågorna, i en bransch som helt har staten all lacka för sitt liv. Jag fattar inte att man på den punkten går omkring med silkesvantar. Här borde man la i med hårda lag.

Del borde inte vara bara ett tjänstemannajobb all undersöka vad som händer på det här området. Del måste till en parlamentarisk granskning för all se efter vad man kan hitta för ålgärder. Det räcker inte med att statens pris-och kartellnämnd genom sitt myckel förnämliga arbete plockar fram faktamaterial. Det är ingen glädje alt läsa de siffrorna, och därför bör vi la i dem och se vad vi kan göra ål dem.

Pade minulerjag har kvar vill jag säga någonting om del kanske ännu mera grundläggande bekymret när del gäller alt få i gäng ett bostadsbyggande och få en utveckling på väg mot det av riksdagen fastställda målet för bostadspolitiken. Nu är vi på väg bort frän del målet. Vi går ål andra hållet. Vi får ökad segregation. Del är det stora bekymret, som också återverkar pä bostadsbyggandets igångsättning.

Jag är helt medveten om alt denna utveckling har varit på gång från slutet av 1960-talet. Det har uppmärksammals av utredningar. 1974 log riksdagen på den dåvarande regeringens initiativ ställning i den frågan och vidtog åtgärder över finansieringssidan för att eliminera effekten på skatiesidan och skapa rättvisa mellan olika upplåtelseformer.

Nu vet vi all efter 1974 har ulvecklingen gäll dramaiiski. Vi hat fält en ökad segregation. Människor med dålig ekonomi, sociala skavanker, främmande nationaliteter osv. föses samman i vissa områden, medan de kapitalstarka kan köpa sig fria från den miljön och bo var de tycker, även i hus med bidrag från staten.

Vi har begärt att man skulle ompröva förutsällningarna för all förverkliga den mälsällning vi har; arbetet med att förändra den iakttagna ulvecklingen startade Ju 1974. Praktiskt tagel hela del underlag som förelåg för 1974 års beslul har ändrats till i dag. Jag skall inte la upp de sekunder jag har kvar med all referera del, eftersom jag skall försöka begränsa mig lill de 15 minulerjag har angivit även om del kan vara svårt.

Del krävs all vi lar ett samlat grepp i dessa frågor.

De borgerliga i riksdagen säger all de vet exakt vad det rör sig om och del behövs bara att man lägger fram konkreta förslag.

I så fall förvånar det mig all inte de borgeriiga lägger fram sådana förslag. De kan väl inte gärna önska det tillstånd vi har f n. och öppet erkänna all de vill ha segregation.

Vi tror inle all del är sä enkelt. Vi tror att del behövs en kombination av ålgärder på olika områden. Fastighets-, taxerings-, skatte-, lagstiftnings-, finansierings- och andra frågor måste bearbetas i ett samlat grepp. Inle minst lycker vi det är viktigt att söka få en över liden jämn utveckling av hyresnivåerna i olika upplätelseformer.

Detta är, tror jag, knutpunkten i bostadsfrågan. Vi måste komma ål Ulvecklingen på kostnadssidan. Vi skall vara klara över all ulvecklingen på småhussidan har bidragit lill denna kostnadsutveckling. Vårt avdragssyslem har haft den effekten att Ju bättre ställt man har haft, ju större hus man byggt, ju högre län man har tagit, dess mera bidrag har man fåll.

I dag är skalleavdragen större än räntebidragen. För oss som höll på med della på 1960-ialei är det en fantastisk utveckling. Då värdet inte jämförbara tal. Men i dag har avdragen passerat räntebidragen, och del är ju som bekant fint all få skalleavdrag. Del borde vara näst intill majestätsbrott, men del är det tyvärr inle, ulan tvärtom. Däremot är del full all få bidrag.

Delta gör all explosionsuivecklingen på avdragssidan inte har kunnat hanteras i den offentliga debatten på del sätt som den förtjänar. Men man måste la i den biten för alt kunna komma ål det andra. På den punkten har vi lagt fram principiella förslag, som det sedan gäller att praktiskt utforma.

Kommer vi inte åt dessa frågor, dä kommer vi inle ät bostadspolitikens kärnpunkt. Då kommer vandringen att gå vidare, bort från de bostadspolitiska målen. Det är för mig skälen lill alt jag vill yrka bifall lill de reservationer som har Per Bergman som första namn, och i övrigt pä de andra punkterna bifall till ulskollets hemställan.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Det är onekligen sä som vice ordföranden i utskottet nyss sade, att det är ett stort och omfattande betänkande vi här har att behandla. Del har emellertid inle hindrat oss som företräder moderata samlingspartiet i ulskouet au komma överens om att försöka begränsa våra inlägg i allra högsta grad. Detta ligger också i linje med den rekommendation som finns i talmanskonferensens protokoll nr 7, som i dag lagts ul på våra bänkar.

Bostadspolitiken har sedan länge stått i centrum för samhällsdebatten. Del finns naturligtvis fiera skäl lill delta. Dels är detta elt alltför reglerat och samhällsslyri område - något som del finns anledning all återkomma till i andra sammanhang -, dels är boendekostnaderna något som numera lar en mycket stor andel i anspråk av såväl den enskildes som samhällets budget. Till detta har kommit att alll fler vill äga sin bostad. Denna naluriiga önskan att själv få äga sin bostad gäller inle längre bara frågan om äganderätt lill egen villa och egen lomi; den gäller numera även möjligheten lill ägande av bostaden inom en lång rad andra boendeformer.

Bakom della ligger, utöver människornas nedärvda önskan till enskilt ägande, au man vill ha ett verkligt inflytande över sitt boende och en möjlighet au genom egna insatser - del kan gälla reparationer och normalt underhåll - kunna påverka sina boendekostnader.

Del måste vara politikernas uppgift au inle bara "lyssna lill rörelsen" -de

4 Riksdagens proiokoll 1978/79:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

måste även lyssna till vad de enskilda människorna vill. De måste försöka tillmötesgå de enskilda människornas önskemål om valfrihet i boendel. Till detta kommer alt det från samhällets synpunkt är angelägel all söka komma till rätta med de ständigt stigande boendekostnaderna. Ökat enskilt ägande av bostaden kan verksamt bidra därtill.

Den principiella grundsyn som vi har inom moderata samlingspartiet när det bl. a. gäller enskilt ägande lill bostad skiljer sig helt från socialdemokraternas. De vill tvärtemot bosladskonsumenternas önskemål fortfarande stärka det samhälleliga och kollekliva ägandet.

Jag skall inte närmare gå in på de olika vägar som vi från moderat håll anvisar när det gäller att öka möjligheten till enskilt ägande av bostad. Rolf Dahlberg kommer senare i debatten att ta upp dessa frågor.

Till civilutskoltels föreliggande belänkande har fogats elt stort antal reservationer. Jag skall inle ta upp någon polemik mot socialdemokraternas reservationer, men jag vill ändå fästa kammarens uppmärksamhet pä reservationen 3, där de socialdemokratiska ledamöterna reserverar sig för all "all kommunal mark bör upplåtas med tomträtt". Klarare kan man inte ge uttryck för en socialistisk grundsyn och ett totalt nonchalerande av de enskilda människornas önskan alt få äga sin tomt. Jag ogillar naturligtvis den socialdemokratiska uppfattningen, men Jag har stor respekt för de klara besked som lämnats.

Så några korta kommentarer lill en del av moderaireservalionerna.

I reservationen 25 yrkar vi bifall inte bara till yrkande 4 i den moderata nartimoiionen 1669. Nej, vi yrkar även bifall till den socialdemokratiska molionen 560 av Kurt Hugosson m. fl. Bägge motionerna går ut på all de enskilda hushållens bostadsbidrag skall slutligt prövas i samband med inkomsttaxeringen. Ett sådant system skulle innebära att avräkning av bostadsbidragen sker i samband med kontroll av deklarationen, varigenom bidragsiagare som (än för litet bosiadsbidrag skulle erhålla överskjutande skatt medan för högt utbetalt bostadsbidrag skulle resultera i kvarskaii. Enligl min mening är delta ett administraiivi enkelt system. Ja, del är faktiskt så bra all det i förstone syntes resultera i en majoritet i ulskouet för att hänskjuta frågan lill den utredning som, enligl vad uiskotiet erfarit, inom kort kommer all tillsättas för att utreda barnfamiljernas, särskilt flerbarnsfamiljernas, ekonomiska situation och bl. a. även skattesystemets effekt pä bidragsgiv-ningen. Så blev nu av någon outgrundlig anledning inte fallet.

Beiräffande nämnda utredning vill jag uttrycka min tillfredsställelse med att den skall tillsättas. Del är ett moderat krav som därmed blir tillgodosett, och jag noterar tillsättandet som ett resultat av inte minst värt arbete i utskottet.

Jag yrkar, herr talman, bifall lill reservationen 25 och hoppas att den skall finna stöd även hos Kurt Hugosson och hans partivänner.

Jag yrkar även bifall till reservationen 27, där vi moderater i utskottet föreslår all det i framliden, där så är lämpligt, skall vara möjligt att vidmakthålla siudentbostadsföreiagen. Denna verksamhet har försvårats av del beslut .som riksdagen fattade 1971 om avveckling av byggande av

studentbostäder i sludenlbosiadsföretagens egen regi. Vi anser alt denna verksamhet, som fyller en viktig social funktion, bör få fortsätta och fä erforderligt stöd.

I reservation nr 28, som jag yrkar bifall till, anser vi moderater att markförvärvslänen bör avskaffas. Det aren princip som vi hävdat ända sedan de infördes. De kommunala markförvärven är ofta av en omfattning som inle är motiverad av behovet av mark för bostads- och annan bebyggelse. Del kan inle finnas anledning för staten alt stimulera en sådan politik. Tvärtom bör del vara möjligt alt i många kommuner frigöra kapital genom all försälja icke erforderliga markinnehav och genom att stimulera lill enskilt i stället för samhälleligt ägande.

I konsekvens med vårt yrkande om att marklånefonden skall avskafTas så behövs inte den i budgetpropositionen begärda medelsanvisningen på 133 milj. kr., och vi har heller inte, som vi anför i reservation nr 29, anledning att ta ställning vare sig lill frågan om vidgning av lånemöjligheterna eller lill de förslag som framförts om ändrade amorteringstider och lånevillkor.

Antalet oulhyrda lägenheter har under senare år starkt minskat, och utgifterna kan, som bostadsslyrelsen även anför i sina petita för nästa budgetår, för eftergift av hyresföriusilånen successivt beräknas minska. Detta är glädjande, och bostadsslyrelsen har också helt logiskt begärt 50 milj. kr. för kommande budgetår mot 75 milj. kr. under innevarande. Jagar medveten om att det föreligger vissa svårigheter att uppskatta beloppet, men det finns för den skull inte anledning att, som departementschefen och utskottets majoritet föreslår, anvisa oförändrat 75 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Snarare finns skäl förmoda all bosiadsslyrelsens beräkningar ligger i överkant. Vi moderater i utskottet har emellertid accepterat beräkningen på 50 milj. kr., och jag yrkar bifall till detta förslag i enlighet med vad vi anfört i reservation nr 31.

Ulskollets vice ordförande var i sitt anförande inne på bostadsbyggandets omfattning. Utskottet uttalar på s. 44 i betänkandet att "regeringen i sina samlade ålgärder på skilda sektorer skall utgå från au bostadsbyggandet bör öka snabbare än vad dess egna förslag antyder i fråga om viljeinriktningen". Detta är från ulskollets sida närmast en markering av behovet av en ökad bostadsproduktion, men jag vill understryka alt byggandets inriktning måste ta ökad hänsyn till konsumenternas önskemål; vi måste medverka lill all de verkligen får reell valfrihet i boendel. Detta kan endast ske genom en avsevärd ökning i produktionen av småhus. Genom att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan motverkas också de stora prisstegringarna på villor och andra bostäder med äganderätt som skett under senare är.

Herr talman! Jag ber att med detta få yrka bifall även till övriga moderaireservaiioner som är fogade till utskottets betänkande.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Vänsterpartiet kommunisterna har under den allmänna motionstiden i år väckt en mycket omfattande motion om bostadspolitiken, och huvuddelen av förslagen i molionen behandlas i del belänkande som nu

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

diskuteras. Den bostadspolitik vpk utformat och försökl föra ut och fä stöd för har under senare är fält alll större genomslagskraft. Flera av de krav vi ställer i vår huvudmoiion och övriga motioner med anknytning lill bostads- och hyrespoliliken har tagils upp av hyresgäst- och fackföreningsrörelserna, av olika kvinno- och ungdomsförbund och av socialdemokrater här i riksdagen.

Krav som vpk:s medlemmar och organisationer sedan många år nästan ensamma slagits för har nu även lagils upp av den övriga arbelarrörelsen. Del visar all vpk har ett brett stöd för sin bostadspolitik bland hyresgästerna, på arbetsplatserna, i bosiadskooperalionen och inom arbetarrörelsen i sin helhet. Kampen mot höga hyror, för bälire bostadsmiljöer och ökade rälligheler ål hyresgäslerna har skärpls under senare år. De förbällringar som har skelt under årens lopp är resuliai av en medveien kamp från arbetarrörelsens och hyresgästernas sida. Förbättringarna har vunnits i kamp och i strid mot fastighetskapitalet, mot den svenska storfinansen, mot bank-, mark- och byggkapilalei.

Vpk skiljer sig från övriga partier i sin syn på bostadsfrågan när del gäller kampen för bostaden som en social rättighet, då vi inte bara i ord ulan också i handling söker förverkliga delta. I värt kommunistiska partis första partiprogram, punkt 10, som antogs vid bildandet år 1917, sägs följande:

"Varje medborgares rätt all erhålla en människovärdig bostad tillgodoses av samhället."

Alltsedan dess har en politik där bostaden är en social rättighet varit del grundläggande. Vi har i motionen 396 formulerat dagens grundläggande krav så, all alla människor skall ha lillgång lill en tillräckligt stor, modernt ulmsiad bostad i en bra miljö och lill rimliga kostnader. En lönarbetare skall kunna hyra en sådan bostad utan bostadsbidrag.

Vi har också angeii att del måste finnas bestämda målsättningar för hur bostaden skall fungera för och påverkas av de boende. Man måste bygga och förändra för gemenskap mellan människorna och inle för isolering. Ingen skall kunna göra vinster på andras behov av alt bo. Vinst- och spekulations-intressena måste bort i alla led, alltifrån marken lill förvaltningen. En lösning av bostadsfrågan i dess helhet förutsätter så långt gående förändringar all den blir möjlig först i ett samhälle med radikalt annorlunda förhållanden, i elt socialistisk! Sverige. Kampen för bostaden som en social rättighet måste emellertid föras redan i dagens Sverige, under kapitalismen. Vpk har visat hur betydande förbällringar kan åstadkommas för de flesta människorna redan här och nu. Tyvärr har sådana förändringar av verklig betydelse och avgörande karaklär förhindrats av både socialdemokrater och borgare.

En social bostadspolitik med en socialistisk inriktning innebär långt gående förändringar och ingrepp mot privata vinst- och spekulationsintressen på hela bostadsmarknaden. Förändringarna skall ske pä kapitalets, på vinsternas bekostnad, genom samhällsingripanden och samhällsinsatser i alla led på bostadsmarknaden. Det gäller kapital, mark, byggnadsmaterial, byggande, ägande och förvaltning.

Vpk har i de motioner som nu är föremål för behandling visat hur man

genom kortsiktiga och långsikliga åtgärder måste angripa orsakerna lill dagens bostadspolitiska missförhållanden och åstadkomma väsentliga förbättringar. Framför alll måsie deiia nu innebära ett kraftigt ökat bostadsbyggande med inriktning på flerfamiljshus i de kommunala och bostadskooperativa bostadsföretagens regi saml insatser för all stoppa hyreshöjningarna. Ibland har den svenska bostadspolitiken framställts som näst intill socialistisk. Den uppfattningen kan ha uppstått på grund av alt de statliga ingripandena och den statliga planeringen varil relativi omfattande på bostadsområdet. Det kan också bero på att det funnits progressiva bostadssociala inslag, särskilt i jämförelse med andra kapitalistiska länder. Men åtgärder inom bostadspolitiken liksom övriga statsingripanden har ständigt underordnats kapitalismens utvecklingslagar. Koncentration av kapital, produktion och makt underlättades bl. a. med bostadspolitikens hjälp. Under en lid uppnåddes en snabb tillväxt i ekonomin som ledde lill bl. a. höjd bostadsstandard. Men den fick köpas lill priset av en samhällsutveckling på monopolkapitalels villkor med företagsnedläggningar, utarmning av glesbygden, sociala påfrestningar, dåliga och anonyma bostadsmiljöer.

Under den nuvarande krisen, när produktion och sysselsättning stagnerar Och går tillbaka även i de traditionellt bärande branscherna i den svenska exportindustrin, visar det sig vilken bräcklig grund bostadspolitiken vilar på. Trots all del finns många olika stödåtgärder kan inle staten och kommunerna Upprätthålla det bostadsbyggande som tidigare planerats och de bostadspolitiska målsättningar som tidigare ställts upp.

Under de senaste åren har genomförts hyreshöjningar som inneburit att hyrorna t. o. m. ökat snabbare än den kraftiga allmänna inflationen. Ökade bränslepriser kommer att medföra ytterligare höjningar under 1979. Samtidigt har reallönesänkningar drabbat de flesta lönarbetare. De allmännyttiga bostadsföretagen - klämda mellan kapitalets profilkrav och hyresgästernas svårigheter att betala högre hyror - har råkat i ekonomiska svårigheter. Del sociala inslaget i efterkrigstidens bostadspolitik hotar att försvinna.

Innan jag går över lill alt kommentera civilutskoltels behandling av våra motioner och några av yrkandena, vill jag återge något av vad de borgerliga partierna presterade i den väldigt lorftiga offentliga bostadspolitiska diskussion som vid årsskiftet fördes i massmedia. Man har fåll sig lill livs bl. a. följande klokheter:

"Slutsatsen au bostaden aren social rättighet får inte medföra att vi skjuter över bostadskosinader på samhället." - "Vi måste radikalt ändra nuvarande syslem så att var och en betalar sin faktiska hyra, i stället för all som nu, den täcks av stals- och kommunalsubventioner." - "Det är olönsamt alt salsa pengar i hyreshus." - "En obligatorisk anvisningsrätl skulle innebära alt det blir bråkigt, stökigt och lortigt i nästan alla hyreshus." - "De mänskliga synpunkierna på boendel måste få en mera framskjuten plats i planering och byggande."

Vidare kan följande citeras då del gäller borgerliga förslag och slutsatser:

Nr 122

Torsdageii den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

"Samhället har inte till uppgift alt styra människans val av bostad. Samhället bör slå helt neutralt." - "Valfriheten måste vara en naturlig rättighet i ett välständssamhälle som del svenska. Ändra lagstiftningen så alt del går att köpa lägenheter i del som i dag är hyreshus, man skall få köpa med äganderätt och lagfart och fritt fram för belåning."- "Man har inte lyckats att göra klart för konsumenterna att bostaden är en viktig vara som är värd sill pris, del är inte berättigat att klaga på hyran, om man jämför den med t. ex. bilkostnader, fritidskostnader eller lyxkonsumtion som sprit och tobak!"

Herr talman! Detta är ett litet axplock från vad Jag i går kväll som hastigast gick igenom bland mina senaste urklipp.

Det här återspeglar, enligl min uppfattning, ganska bra synsättet bland företrädare för borgarpartierna när det gäller de frågor som behandlas i föreliggande betänkande. Nu säger man i betänkande och reservationer inte så här öppel vad man vill, och man torde knappast heller göra det i dagens debatt. Faktum är emellertid att de borgerliga partierna under sin regeringstid inte har lyckats eller har haft vilja au förändra bostadspolitiken till det bättre för hyresgäslerna, utan tvärtom har de försämrat den. Hyrorna har stigit i en tidigare oanad takt. Bostadsbristen och arbetslösheten inom byggbranschen ökar. Boendesegregationen förstärks hastigt. Orättvisorna mellan olika boendeformer förvärras. Spekulationshandeln med fastigheter och lägenheter ökar.

Herr talman! Den öppna bostadsbristen har kommit tillbaka. Att rätlen till en bra bostad lill rimliga kostnader i verkligheten inte finns vet hundratusentals bosiadssökande av egen erfarenhet. Över 40 000 ungdomar söker förgäves egen bostad. Diskrimineringen av ungdomar på bostadsmarknaden tar sig fiera uttryck. Både privata och allmännyttiga hyresvärdar ställer krav som för ungdomar är mycket svåra att uppfylla, t. ex. au man skall ha en årsinkomst på minst 45 000 kr. eller minst 6 månaders fast anställning. Många befinner sig i en ond cirkel. Då de söker arbete och inte har fasl bostad har de svårt att fä anställning. Har de inget fasl arbete får de ingen bostad. Mänga ungdomar protesterar med all rätt genom att ockupera rivningshus och bostadsförmedlingar och kräver att man skall ta itu med de verkliga bostadsijuvarna, hajarna och spekulanterna.

De borgerliga partierna har gynnat den fria marknadens krafter och en ökad privatisering av boendel, varvid ett utbyggt system med äganderätts- och andelslägenheter samt en avrusining av de allmännyttiga bostadsföretagen ingår som en del i bostadspolitiken. Spekulationen i bostäder tilltar för varje dag som går. Undersökningar i Stockhom har visat att lägenhetsförsäljningen av andels- och insalslägenheier ökar alll snabbare och att överlåielsepriserna under 4-5 är har två- till tredubblats. Antalet "ägariagenheier" har ökat mycket kraftigt, och byggmästare eller .byggföretag står bakom ungefär hälften av alla lägenhetsaffärer.

Nackdelarna från kommunernas synpunkt med ägariagenheier är bl. a. all det försvårar genomförandet av de bostadspolitiska målen dä det gäller en allsidig hushällssammansältning. I de fiesta fall är del bara penningslarka hushåll som har möjlighet alt skaffa insalslägenhel. Prisutvecklingen medför

all även kooperativa bostadsrätter får likartade bostadspolitiska effekter. Denna utveckling går naluriiglvis inte att stoppa genom åtgärder som skulle leda lill en ännu snabbare åtskillnad mellan fattiga och rika människor eller genom att sälja ut de kommunala bostadsföretagens mesi altrakiiva lägenheter till dem som har pengar eller goda bankförbindelser. I stället skall privata hyreshus överföras i kommunernas ägo, en priskoniroll återinföras då del gäller bostadsrätter och kraftlag tas mot all fastighets- och lägenheisspe-kuiaiion. Del ökade boendeinflytande som alla säger sig eftersträva måste åstadkommas inom ramen för hyresrätten.

1 civilutskoltels betänkande redovisas som regel vpk:s förslag mycket knapphändigt. I vanlig ordning hänvisas ofta till behandling av liknande krav vilka avstyrkts tidigare år, och med hänvisning till della avstyrks de på nytt. Då jag kommenterar en mindre del av våra förslag avslår jag från de delar som Karin Nordlander och Inga Lantz senare kommer att ta upp, nämligen frågor om bostadsbidrag, boendemiljöfrågor och kollekliva boendeformer.

Förslagen au all mark som behövs för samhällsbyggande och enskilt ägda hyreshus skall föras över i kommunal ägo är tidigare vpk-krav som återigen aktualiserats och som i dag är synnerligen aktuella och motiverade-dock inte för utskottet, måste jag tyvärr konstatera.

Detsamma gäller förslagen om riksdagsuttalande om att kommunal mark bara skall få upplåtas lill nyttjande med tomträtt och alt den statliga belåningen av flerbostadshus skall begränsas till allmännyttiga och rikskooperaliva företag. Den borgerliga utskotismajoriteien har avstyrkt dessa förslag, i stort sett med hänvisning till tidigare uttalanden.

Utifrån situationen för de allmännyttiga bostadsföretagen och deras högre kostnader för förvaltning har vi upprepat våra förslag om kompensalionslån för bl. a. de särskilda kostnader som dessa lar på sig för att uppfylla sitt bosiadssociala ansvar. Uiskoilel anser inte alt det finns anledning till ett sådant beslut, trots au del av de faktiska förhållandena borde stå klart hur orimligt del är all hyresgästerna hos allmännyttiga företag ensidigt skall belastas med kostnader som samhället borde slå för.

Inle heller vill utskottet biträda våra förslag om att räntesubventionerna skall upphöra vid kraftiga värdestegringar på småhus eller att köpeskilling-kontrollen vid överiåtelse och försäljning skall skärpas. Förslaget om priskoniroll vid överlåtelse av bostadsrätt avstyrks med hänvisning lill all man inle funnit anledning att frångå tidigare bedömningar Man måste verkligen fråga sig om del har lyckats undgå uiskoilel vad som skett och dagligen sker i fråga om den ökade spekulationen och den våldsamma upptrissningen av priserna på insatslägenheter. Kan inte det ge anledningar lill all frångå lidigare bedömningar?

Förslagen om ålgärder mot finansiering med strimlade lån avvisas i huvudsak med all del främst är en fråga som hör hemma pä skatteområdet. Della bör givelvis inte hindra ett klart ställningstagande och en begäran om ålgärder för att förhindra välbärgade grupper, som kan beta/a höga kontantinsatser och utnyttja ränteavdrag, all fortsätta med denna orättvisa. Även förslag om prisstopp på byggnadsmaterial och ålgärder i prispressande syfte

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

då del gäller byggnadskoslnaderna avstyrks av utskottet med den närmast ofattbara motiveringen att prisutvecklingen på della område i förening med gällande prisövervakning inle kan anses motivera en sådan åtgärd. Della görs irots au man på annat håll i betänkandet kan utläsa vilka våldsamma prisstegringar som har ägt rum.

Utskottets betänkande har, fullt förståeligt mot bakgrunden av utskottets borgerliga majoritet, fått en klart borgeriig profil, även om det finns några mindre undanlag. Här finns en klar ovilja alt la några nya grepp eller all stödja .sädana förslag, som kan fä någon avgörande betydelse då del gäller au komma lill rätta med den nuvarande krissituationen och åstadkomma någon förbättring för hyresgästerna.

Då del gäller bostädernas finansiering, ägandet av marken och hyreshusen, byggnadsmaterial, byggande eller förvaltning liksom bostadsbyggandets omfattning och inriktning menar utskottets majoritet, precis som den borgerliga regeringen, tydligen att allt är ganska bra och all allt skall beslå i stort sett som tidigare. En sådan politik står i skarp motsättning lill hyresgästernas, lill lönarbetarnas krav på en annan bostadspolitik. Den bostadspolitik som regeringen med stöd av övriga borgerliga partier och till stora delar även av socialdemokraterna för är en utmaning mot hyresgäslerna. 1 kampen för levnadsstandarden upptäcker nu allt flera att kampen mot pris- och hyreshöjningar måste kombineras med lönekampen och all de är delar av samma ekonomiska kamp.

Som ett första steg i den kampen kräver vpk som bekant stopp for nya hyreshöjningar. Ett sådant hyressiopp kan realiseras genom ett riklat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen genom avskrivning av underhållslånen och bidrag lill sociala och allmänna merkostnader. Vpk har i motion nr 396 visat hur man måste angripa problemen och vilka åtgärder som måste vidtas för en annan bostadspolitik. Våra förslag har med några undantag avvisats, men vi är övertygade om all de kommer att genomföras så småningom i samma takt som rörelsen och opinionen för kraven kommer all öka i styrka och omfattning.

Jag yrkar bifall lill vpk-molionerna 396,791,802,1065 och 1644 i de delar de behandlas i civilutskotiels betänkande nr 26.

I civilutskoltels betänkande nr 27, som nu är föremål för gemensam behandling med utskottets belänkande nr 26, har man av någon anledning fört ihop frågor som gäller två vitt skilda ting, dels frågor om tomträtt, dels frågor om boendeinflytande. I molionen nr 396 har vpk tagit upp frågan om olika brister i tomlrätlsinslitulet, hinder och svårigheter för ell effekiivi utnyttjande som elt instrument för en social bostadspolitik. Vi menar all del behövs gynnsammare lånevillkor, mera pengar och en vidgad ändamälsbeslämning för alt kommunerna skall kunna skaffa den mark som behövs för samhällsbyggandet och upplåta den med tomträtt. Vi har därför föreslagit all riksdagen skall ge regeringen lill känna all riksdagen anser all tomirättskommiitén skall lägga fram sådana förslag som underlättar tomi-rältsinstilutel. Mänga av kommunernas problem gällande låneunderiag, ränta och amorteringstid skulle kunna undanröjas, om våra förslag följdes. Vi

vidhåller alt sådana tilläggsdirektiv till lomträltskommittén skall ges, och Jag yrkar bifall lill vpk-motionen i den delen.

Förslagen om ändringar i bosladssaneringslagen som vidgar de boendes inflytande är även de krav som vpk tidigare fört fram. När vi nu återkommit är det mot bakgrunden av de erfarenheter som har gjorts. Saneringen genomförs med utgångspunkt i en lagstiftning med bestämmelser som i alll väsentligt gäller förhållandet mellan fastighetsägaren och siaien/kommun-en. Hyresgäslerna behandlas i stort sett som mottagare av information. Återflyttningsrätten är svag och osäker. Besittningsskyddet bryts om en fastighetsägare tänker bygga om. Rätten lill ersäiiningslägenhei är inte lagfäst utan bygger pä all det är brist på bostäder i området. Någon laglig rätt att della i samråd eller beslut som berör den egna bostadsmiljön har inte den enskilde hyresgästen. Inte heller har man rätt all överklaga beslul i sak. Hundratals hyresgäster kan alltså hamna i den situationen att de i samband med en sanering eller en ombyggnad av den faslighet där de bor inte betraktas som sakägare, trots all del gäller deras boende, medan fastighetsägare i kraft av sitt ägande har alla möjligheter alt driva igenom sin vilja. Vpk menar all hyresgäslerna måste fä exempelvis samma rättigheter som de som villaägare har all påverka planer, överklaga beslul osv.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vpk-molionen även i denna del.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Per Bergman, Per-Olof Strindberg och Tore Claeson har tillfört ärendet synpunkter frän deras resp. synvinklar på bostadspolitiken. Jag skulle vilja försöka ge en översiktlig karakteristik av ståndpunkter i utskottsbetänkandet och inle ta upp alla de frågor som behandlals - inle ens alla reservationspunkierna. Del undvek också Per Bergman att göra. Om vi f ö. log upp alll, skulle vi inle kunna leva upp lill kammarens anspråk pä au vi skall försöka korta ned överläggningsiiderna här i kammaren. Jag skall i del här sammanhanget i stort sett också gå förbi frågorna om bostadsbidragen -talarlistan ger anvisning om au vi får en debatt i debatten i del ärendet efter bostadsminisierns inlägg.

Voteringsmässigi är det fråga om ell myckel stort antal delförslag från regering och motionärer. Vi har försökl att få förslagen så sakligt överblickbara som möjligt genom all också dela upp yrkanden. Men vi har samiidigl försökl all hålla ihop dessa delförslag och sälla in dem i eii mönster som avser alt spegla huvudfrågorna i riksdagens politiska bedömningar.

De som varil med några är i de bosiadpoliiiska debatterna vet all man startade med kravet pä flera bostäder och på all knappa resurser skulle fördelas på del ena eller det andra sättet. Tyngdpunkten sköts sedan alltmer över lill bristerna i miljön i stort - inkl. de sociala relationerna. Nedgången i produktionen under 1970-talei har på nytt byggt upp krav på en ökad bostadsproduktion. Vi ser hur en direkt bosiadsbrisi gör sig gällande i vissa orter. De preliminära statistiska uppgifter som lämnats om igångsättning under de två första månaderna i år visar alt det på nytt är en viss svacka, som vi naluriiglvis förvarnar oss är tillfällig. Regeringen anser sig nu formule-

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

ringsmässigi sell ha lösi del här problemei - den säger i proposilionen all resurserna räcker för all bygga mer. Del är bara all sätta i gång att bygga. Ramarna är inga ramar, säger regeringen, ulan även i fortsättningen bara en registrering av del byggande som kommunerna genom länsstyrelserna rekvirerar.

På den här punkten har utskottets alla ledamöter utom folkpartiets representanter gäll samman om en gemensam skrivning. Vi anser att regeringens hållning visar en passiv inställning och alt regeringen nu lar alltför lätt på problemen. Det saknas sådana konkreta förslag som man har rätt all vänia sig från regeringens sida i den silualion som vi nu har. Nu kommer naluriiglvis bosladsminisiern all invända all ell ultalande från civilutskoilei av den här typen inle ger några hus. Del har hon i så fall rätt i -men den politiska realiieien är i alla fall all del här ställs ell krav på staten, företrädd av regeringen, all föreslå faktiska åtgärder. Uttalandets värde för alt markera en önskad högre ambitionsnivå är också obestritt - det gäller ju här inle att anta en lag eller att anslå pengar. Det är ell riktmärke för hur riksdagen i fortsättningen kommer all reagera även i mer konkrela siiuationer.

Socialdemokraternas bidrag lill den här frågan är i allt väsentligt två förslag. Del ena är all införa lilläggslån för resten av året, det andra alt man vill ha fram ett - som man kallar del - utvecklingsprogram för samhällsbyggandet.

När del först gäller lilläggslånen är förslaget liksom tidigare är kopplat till att riksdagen beslutar om en diffus ylteriigare prisövervakning. Här pågår genom pris- och kartellnämnden - helt enligl vad motionärerna också vill -undersökningar av enlreprenadpriserna. Del kan inle hjälpas all man får ell intryck av au inte ens motionärerna vill ha fram lilläggslånen - yrkandet är alltid upphängt på att någonting annat skall göras.

När det sedan gäller utvecklingsprogrammet, som vi kanske skall återkomma till senare under debatten också, har det i den socialdemokratiska motionen presenterats en sammanfallande syn på del framtida samhällsbyggandel. Bakgrunden är en essäliknande beskrivning av samhällsbyggandet i framliden-en beskrivning som jag och många andra kan ansluta oss till i långa stycken. Självfallet måste vi ägna oss åt förnyelse av den befintliga bebyggelsen; dä tänker jag på de sammantagna miljöfunktionerna. Del är väl också obestritt all en utgångspunkt skall vara det bostadssociala syftet, all energihushållningens krav skall beaktas och alt man skall la hänsyn till alla de andra faktorer som motionärerna räknar upp. Jag vänder mig alltså inte mot del budskapet som sådant, trots au del med sin utformning inte löser konflikter mellan motstridiga intressen. Det är Ju i sak en beskrivning av intressen som skall beaktas i den fysiska planeringen. Vi ser del som närmast självklart au någon sorts generalisering av dessa materiella planeringskrav kommer alt gå in i en reviderad bygglag.

När utskottet nu säger nej lill motionsyrkandei, innebär del att man inte har funnit anledning att tillstyrka målformuleringar som inle löser konflikter och all kalla dem för ell ulvecklingsprogram. Det innebär också all vi inle tillstyrker del konkrela första steg som motionärerna anvisar: en samlad

utredning som skulle täcka det mesta av såväl planering enligl byggnadslagen som bostadsbyggnadsprogrammen. Det är den bristen på precision och konkretion som måste överbryggas. Vi håller nu i utskottet på med behandling av konkrela motionsförslag om genomförande av förnyelse, och vi noterar också att regeringen har på sitt bord en konkret fråga om hur förnyelsefrågorna skall utredas. Bakgrunden är ett förslag från cheferna för planverket och bostadsslyrelsen. Jag får hoppas att socialdemokraterna i del sammanhanget kan bidra lill någonting konstruktivt och påtagligt; vi måste börja med analyserna och inle med slutsatserna, vi måsie alliså finna lösningar för all genomföra ålgärder.

Det jag nyss sade om två toppar av intresse för volymfrågorna innebär inle att intresset för boendemiljöfrågorna minskal. Den här gången skall vi inle tillåla att volymfrågorna tränger ul frågan om hur vi vill bo - en fråga som inle endast berör lägenheter, utan som berör den totala miljön. Betoningen av förnyelsefrågorna innebär inte heller all vi skall ägna nyproduklionen mindre uppmärksamhel. Jag vill också belöna all förnyelse inle bara är en fråga om stadsförnyelse - del är också en fråga oni förnyelse av alla typer av bostadsmiljöer. Förnyelsefrågorna i mindre orter och pä landsbygden fordrar en speciell uppmärksamhet - där måste de ses i samband med krav på kompletteringar och utbyggnader.

Bostadspolitiken har alllid haft sina jämställdhetsfrågor när del gäller bostadens pris. Den debatten har hittills i regel ägnat uppmärksamhel åt effekterna av skilda ägar- och upplåtelseformer. Det står väl helt klart att när vi talar om jämställdhet i den här meningen, sä är del effekten av de bostadspolitiska mål och de krav på boendeinflytande som vi har en bred uppslutning kring. Del är därmed till en början klan att del inte finns anledning att aktivt söka nya former för att se pä bostaden som ett allmänt försäljnings- och krediiobjeki. Del är väl också en brett förankrad uppfattning att vi måste fä de bostadspolitiska synpunkterna beaktade redan i skattelagstiftningen, så att vi slipper skapa elt komplicerat syslem med korrigerande beslul.

En typ av bristande jämlikhet som inte beaktas tillräckligt ärden ökande belastningen för dem som bor i glesbygdsområden och inle kan ta till vara några prispressande samproduktioner. När utskottet nu riktar uppmärksamheten mot denna silualion är detta ell viktigt steg mot en utjämning. En annan viktig och ofta förbisedd faktor är alt kreditvillkoren i vissa områden ger högre årskostnader än i andra genom kortare amorteringstider. Enligl min mening är dessa och andra likartade frågor av myckel stor vikt, om man vill skapa faktiskt likartade boendeförulsäliningar.

När man kommit in i ell syslem för bostadsfinansiering som växt fram utifrån centralt formulerade principer ger systemet i sig vissa styreffekter. När del gäller ombyggnad kommer nybyggnadskraven lätt i konflikt med de skilda tekniska förutsällningarna och kostnadsskillnader som detta medför. Del är inle alllid självklart all växlande krav från de boendes sida kan beaklas. Här ivingas vi förr eller senare all prioritera normkraven. Del är en självklarhet alt staten måste häri hävda krav från vissa grupper- t. ex. äldre

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

och handikappade - liksom säkerhelskrav. Men del borde bakom finnas ell större spelrum när del gäller mer speciella och kostnadskrävande kvaliteter. Del här är ell generellt problem - del finns en given moisäiining mellan nybyggnadsnormerna och viljan all uinyiija de befinlliga husen och miljöerna.

Bosiadsbyggandei kopplas i stadig hanlering beslutmässigt ofta bon från samhällsplaneringsfrågorna i vidare bemärkelse. 1 praktiken blir ju bostadsmiljöernas fysiska grunddrag bestämda då man formellt sett tillämpar byggnadslagstiftningen. Då denna planläggning och planering görs i kommunerna påverkas utfallet av regionalpoliiiska värderingar. Del betänkande som vi nu behandlar är, liksom tidigare betänkanden i samma ärende, avgränsat enligl de gällande adminisiraiiva ramarna. Del kan frän kommunal horisoni ofta lyckas vara litet verklighetsfrämmande. Del beror självfallet på att vi har en bostadssektor som domineras av byggarna i skilda former- byggare som av självklara orsaker under lång tid sell del hela ur producenisynpunkl. Den här speciella sektorsrollen blockerar många nödvändiga nya utgångspunkter för tänkandet i statliga organ och även här i riksdagen. Men jag hoppas au vi gemensamt skall börja se de här samhällsbyggnadsfrågorna mer samlat.

Del Jag nu sagt leder över lill de markfrågor som aktualiserats i betänkandet. En sådan är ulskollets förslag mot -en moderat reservation -au öppna möjlighet för mer långfristiga markförvärvslån för turism och rekrealion och an begära en översyn i övrigl. Del här tycker jag är ell positivt förslag, som det finns anledning all poängtera även om del inle rör centrala bostadsfrågor i traditionell mening.

Denna moderaireservaiion utgår från den gamla ståndpunkten all vi skall sluta med markförvärvslångivningen helt och hållet. Jag hade i utskottet vissa förhoppningar om all moderaterna skulle visa upp sin nya bostads- och markpoliiiska profil litet mer helhjärtat. Men vi far väl vara tacksamma ändå. Moderaterna har faktiskt ställt sig bakom flera skrivningar av en typ som man lidigare skulle ha reagerat mot. I fråga om ägarkategorierna skriver man nu under på 1974 års riktlinje, man armed på all bostadens pris- med beaktande även av lånevillkor och skatteregler - skall återspegla boendevärdei, köpeskillingskonlroll accepteras, m. m. All sedan den 95-procenliga lånegränsen, del individuella valet av tomträtt och förordet för ägarlägenheierna kvarstår visar ju att man håller stilen i vissa frågor. Om inställningen i övrigl nu också kommer all återspegla sig i moderata program och moderat handlande har vi kanske fått en öppning som kan vara lill nytta för den framlida bosvadspoliviska debatten.

Vpk:s förslag har inie i någon siörre ulsiräckning vunnil ulskolteis gillande -det är ett helt riktigt konstaterande som Tore Claeson gjorde. Jag vill betona att en läsning av motiven visar alt det inte överallt är oöverstigliga klyftor mellan vpk och ulskotlel. Men vpk gör alllid så-och del är kanske a vsikiligi-ait man lägger fram förslag av en sådan typ all utgången på förhand är given, även om det finns överensstämmelser i ulgångspunkierna. Man har en programmatisk överbyggnad som gör au förslagen inie kan vinna gehör hos de övriga partierna. Den programmaliska överbyggnaden skall vi väl inie la

upp en diskussion om här. Tore Claeson konslaierade själv i sill inlägg här alt vpk:s förslag förutsätter ett socialistiskt samhälle - endast i elt sådant samhälle skulle förslagen kunna genomföras. Ell socialisiiskl samhälle skall vi ju inte ha, och därför blir en diskussion om vpk:s förslag mer hypotetisk.

Avslutningsvis skall jag korifaiiai beröra några av de socialdemokratiska reservalionerna.

I spekulaiionsavsniltei har socialdemokraierna fem reservalioner. Jag har inie fallal dei så all reservalionerna innebär all del föreligger några slora sakliga molsätiningar mellan socialdemokraierna och de andra partierna. Del är väl närmasi så alt man har velat visa upp någon form av politisk aktivitet i den här delen, även om del i praktiken inte får någon effekt. För att undvika alla missförstånd vill jag notera all jag är lika angelägen som Per Bergman om all bosladsminisiern i de här avsnitten snari redovisar sina s. k. fördjupade överväganden med anledning av del malerial som pä olika säli har tagils fram.

Herr talman! Jag skall inte gå vidare och i detalj ta upp varje reservation. Jag yrkar bifall till vad utskottet hemställt i betänkandet nr 26 i de delar till vilka det inte fogats reservationer från utskottets cenierpariisiiska ledamöter. I de fall sådana föreligger yrkar jag bifall lill dessa reservationer, som närmare kommer all redovisas av Sven Eric Åkerfeldt. Slutligen yrkar jag bifall till ulskoiieis hemställan i betänkandet nr 27.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. in.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag ber utskottets ordförande om ursäkt för all jag begär replik. Vi hade kommit överens om alt inte göra det. Jag skall emellertid göra milt genmäle så litet polemiskt som möjligt.

Jag måste notera alt del tydligen uppkommit något beklagligt missförstånd, eller också är det taktiska skäl som ligger bakom del som Kjell Mattsson sade om vår motion angående ett ulvecklingsprogram. Denna motion har inget direkt samband med frågan om ett ökat bostadsbyggande. Alll hör visserligen samman här i livet, men i del här fallet är väl avsiåndel siort!

Del är inle fråga om elt försök all ena moisiridiga mälsäliningar ulan om all försöka samverka för all kunna genomföra våra mål, alt samverka för att lösa finansieringsfrågorna osv. Vad delta har au göra med en kommande behandling i uiskoilel av en annan motion förstår jag inle.

Om utskoitsordföranden vill läsa den promemoria som generaldirekiören har säni lill deparlemeniei, och om han också vill läsa vår moiion för ett är sedan och vår moiion i år kommer han all finna sambandet.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill på två punkter bemöta vad Kjell Mattsson sade.

I motsats lill Kjell Mattsson, som Jag uppfattade honom, anser jag att det finns molsätiningar i fråga om de mål som har ställts upp för sanering och ombyggnad och kraven på inflytande frän de boende. Det är vikiigi all

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, in. m.

saneringen i förslå hand ses som en social fråga. Del handlar om förändringar i en bebodd miljö. Vidare måsie saneringen, torbällringarna, gälla hela siadsmiljön, inle bara enskilda hus och lägenheier. Barn och gamla skall kunna använda denna miljö ulan all riskera liv och hälsa. Del innebär all exempelvis sådant som biltrafik och genomgångslrafik måste bort frän de sanerade stadsdelarna och kollektivtrafiken måste byggas ul. Förulsättning-arna för ell minskal tryck från biltrafik och kommersiella krafter är naturligtvis i förlängningen en regional omfördelning även av arbetsplatserna med en utbyggnad av industri och kontor i ytterområdena.

Men del väsentliga i detta sammanhang och anledningen lill alt jag begärde replik är all här finns del en motsättning. De boende har inte möjlighet alt påverka miljön, de har inte samma möjligheter som exempelvis en villaägare, och deras möjligheter ligger milsviii från de möjligheter som en faslighels-ägare har bara genom sill ägande.

De förslag som vpk har ställt i är till riksdagen, av vilka en del behandlas i detta belänkande, är av en sådan typ att de går all genomföra. Jag skulle kunna räkna upp en hel del förslag frän kommunisterna under årens lopp som då de behandlades första gången ansågs helt orealistiska men som sedan ganska snabbi har kommit tillbaka, delvis i andra tappningar men innehållsmässigt likadana, och genomförts.

Vi har i de konkreta yrkanden som vi har ställt i anslutning lill våra motioner inskränkt oss till sådana krav som väl går att genomföra utan att vårt nuvarande samhällssystem förändras.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag tog upp två ting som socialdemokraterna föreslagit i sin moiion och som enligt motionärernas mening skulle påskynda bostadsbyggandet. Del ena var lilläggslånen, som jag alltså kommenterade. Del andra var en del av tankegången, som jag uppfattade den, i motionen om ett ulvecklingsprogram. Della omfattar också del kommunala bosiadsbygg-nadsprogrammet. Även om motionen ger ullryck för en sammhällsideologi av hur bosiadsbyggandei och samhället skall förändras finns där också ett kvantitativt inslag.' Milt resonemang var då att del inte omedelbart leder lill ell ökat bostadsbyggande. Men nog måste det väl ändå vara så att i ert resonemang om utvecklingsprogrammet ligger också önskemålet alt få ell högre bostadsbyggande totalt sett.

Tore Claeson resonerar om olika förslag som ställts ifrån vpk:s sida och specificerar med saneringsåtgärder. Jag har egentligen inte någonting att erinra mot Tore Claesons resonemang där. Det är en angelägen verksamhet som vi i annat sammanhang, genom att behandla motioner om stadsförnyelse, kommer alt la upp. Det finns redan en viss lagstiftning om hur detta skall gå lill. Och del måste alllid vara så all en sådan här fråga drivs på det lokala planet i kommunerna och bland de boende, så au man lill slut får fram ett beslul om boendemiljön och hur ombyggnaden av ett bostadshus skall gå lill i en speciell stadsdel.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr talman! Bara några fä ord: Jag skall inte förstöra föruisäuningarna för en fortsatt debatt i den här frågan, som Jag lycker rent sakligt är så intressant alt jag inle vill göra det.

Jag sade alt alll hänger samman, och del gäller också bostadsbyggandets omfattning. Man skulle ur vår motion kunna läsa alt elt sådant här Ulvecklingsprogram kan ha motsatt elTeki, därför all det bl. a. innehåller alt man så myckel som möjligt skall utnyttja den befinlliga bebyggelsen och opiimera den i stället för att ge sig ut och bygga nytt hur myckel som helst. Egenil igen är del alltså precis tvärtom - det är förslås inte värt ärende, men jag vill säga det i polemik mot vad Kjell Mattsson sagt.

I själva sakfrågan hoppas jag alt Birgitta Dahl får lid alt utveckla innehållet i molionen, och dä kanske sakinnehållet framgår klarare än genom den här korta repliken.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Del är väl ändå sä, Per Bergman, all del arbete som är av förnyelsekaraklär eller innebär en kvalitativ förbättring av bostadsmiljön också skapar byggnadsarbeten. Då blir del ombyggnadsverksamhelen som ökar. Del är rikligt all del inte totalt sett blir fiera lägenheier, men del är ändå en ökning av verksamhelen i branschen.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO, som meddelat att hon i samband med behandlingen av della ärende ämnade besvara dels Ingegerd Troedssons (m) den 28 februari anmälda interpellation, 1978/79:151, om bostadsbidragens utformning och effekter, dels/AePo/s/flws (c) den 27 mars anmälda fråga, 1978/79:459, om ålgärder för all underlätta administrationen av bostadsbidragen, m. m., erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Det är elt digert ulskoiisbetänkande som riksdagen i dag skall behandla. Propositionen, moiionerna, uiskoilsbetänkandei och de 32 reservalionerna speglar på eil illustrativt sätt mångfalden och komplexiteten i bostadspolitiken.

Civilutskoliet har på flertalet punkter anslutit sig lill regeringens förslag, och del innebär också, som jag ser del, att utskottet tagit sill samhällsekonomiska ansvar. Del hälsar jag med tillfredsställelse.

De flesta av de tillkännagivanden som ulskotlel föreslår förstärker på flera punkter det arbele regeringen redan häller på med. Och på några punkier har lillkännagivandena redan lillgodoseiis genom all regeringen fallal beslul om all förelägga riksdagen förslag till ålgärder.

Låt mig inledningsvis i den här debatten ge några personligt färgade synpunkter pä ett vitalt problemkomplex, nämligen resursfrågan. Debatten om vilken hållning vi skall inta till det faktum all vårt lands resurser är begränsade är viktig. Lika viktig är den iniernalionella debatten om hur mänskligheten skall förhålla sig lill jordklotets ändliga resurser.

Jag har nyss återvänt ifrån den andra sessionen med FN:s kommission för boende- och bebyggelsefrågor i Nairobi, den s. k. Habilaikonferensen. När

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

man ser på boende- och bebyggelsefrågorna i ell internationellt perspektiv upptäcker man ganska snart hur privilegierade vi är i värt land. Vi har uppnått en rad grundläggande målsättningar men upplever också att vi förbrukat och förbrukar resurser på ett sätt som ibland strider mot naturens ordning.

Utifrån ell inlernaiionelll perspekiiv är del självklart all del arbele som bedrivs inom FN-kommissionens ram bör inrikias på ulvecklingsländernas bebyggelsefrågor. Au hjälpa de mesi missgynnade grupperna i dessa länder är en viktig uppgift, liksom au också arbeta för en samhällsutveckling som beaktar att naturresurserna är ändliga.

Varför nämnerjag nu den här frågan? Är del för alt lägga locket på våregen lust all utveckla vårt samhälle när det gäller boende- och bebyggelsefrågorna? Nej,självfallei inle. Jagseringen motsättning mellan en utveckling i vårt land och en utveckling i den s. k. tredje världen. Båda skeendena är viktiga och nödvändiga.

Del viktiga och det nya är all vår kunskap om vårt eget lands lika väl som jordklotets begränsningar har ökat. Del ger upphov lill en annan strategi än den vi använde under 1960-lalet. Kunskaperna om all andra länder har enorma problem får inie förlama vår vilja all la itu med våra egna problem. Vår förmåga att lösa våra problem kan vara en hjälp för dem som upplever problem av helt annan inriktning och omfattning.

Inlernaiionelll sell hävdar sig svensk samhällsplanering och svenski byggkunnande myckel väl, och därför är del vikiigi au vi inte stagnerar på dessa områden, när nu en rad andra länder utvecklar och marknadsför sitt kunnande. Vi bör della i den processen, dels för all den bidrar lill all höja värt eget välstånd, dels för att den möjliggör för oss att hjälpa andra.

På samma sätt som vi internationellt arbetar för att lösa de sämst lottade ländernas problem bör vi naiionelll försöka fördela resurserna så, all de kommer de svagasie grupperna i vårt samhälle lill del. På samma sätt som vi internationelli eftersirävar en vellig resursanvändning bör vi naiionelll handskas varsami med våra naluriillgångar.

För au handskas veiiigl och ansvarigt med landets resurser måsie man först vela vilka de är och varde finns. Man måste också medvetet planera hur de skall användas. Planering och analys av konsekvenser är fundamentala faktorer för ell medvetet val av åtgärder.

Den fysiska riksplaneringen är avsedd alt ge oss beslutsfattare underlag för att kunna fatta rationella beslut. Planering och hushållning betraktas av somliga som ett ingrepp i den personliga friheten. All maktutövning, även i demokratiska former, innebär en viss inskränkning av den personliga friheten. Men det behöver inte vara av ondo. Planering och hushållning kan också ge handlingsfrihet för framtiden, och det innebär enligl min meningen utvidgning av den personliga friheten.

Viskall inie här ta upp en politisk debatt om den fysiska riksplaneringen. Vi kommer längre fram all få tillfälle lill en sådan. Jag vill bara här markera all del är viktigl all vi kan falla medveina beslul om hur marken skall användas, hur miljön påverkas av bebyggelse, hur del ekologiska sysiemel påverkas av ingrepp i naturen, osv.

Det är inte av illvilja som regeringen ibland säger nej till viss fritidsbebyggelse eller till bebyggelse på exempelvis jordbruksmark. Hela tiden rör del sig om en avvägning mellan olika berättigade intressen, en avvägning som kan vara myckel svår men som ändå måsie göras. Planering får inte bli ell självändamål, en uppsättning välformulerade principer som inle kan tillämpas närde konfronteras med verkligheten. Planeringen skall ge möjligheter all falla bra beslul.

Det egentliga planeringsarbetet och planeringsansvaret ligger hos kommunerna. Riksplaneringen är ett stöd för kommunerna all ta lill vara vissa intressen av lokal och regional karaklär såväl som av rikskaraktär.

Låi mig nu i della sammanhang få gå in på andra problem på planeringssidan. Jag tänker då på detaljplaneringens prekära situation i många kommuner. Det produceras helt enkelt för få stadsplaner. De justerade bostadsbyggnadsprogrammen ligger pä ca 60 000 lägenheter de närmaste åren. De siffrorna är ändå tilltagna i överkant - det vet vi erfarenhetsmässigt.

Civilutskoliet föreslär alt riksdagen genom elt uttalande ger regeringen lill känna att den i sina samlade åtgärder på skilda sektorer skall utgå från att bostadsbyggandet böröka snabbare än vad regeringens egna förslag antyder i fråga om viljeinriktningen.

Vi är helt överens om viljeinriktningen, nämligen all bostadsbyggandet bör ökas. Det behövs inte något tillkännagivande i det avseendet. Och några konkrela ålgärder har ju inle heller föreslagits av utskottet.

Länsbostads- och länsarbetsnämnderna har i samarbete med länsstyrelsens planenhet tagit upp överläggningar med kommunerna i början av detta år. Man har speciellt analyserat bosiadsbyggandei under 1978. Man har också gått igenom förberedelseläget inför 1979 års bostadsbyggande. Man har följt upp de objekt som redovisas i de s. k. krediiivlisior för statlig långivning som fanns upprättade i början av 1978.

I dessa listor fanns vid årets början 45 300 lägenheter i flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Av dem försvann 15 000 lägenheier under året, dvs. 33 %. För flerbostadshusen var andelen 41 % och för de gruppbyggda småhusen 25 %. Della kompenserades till viss del av all under året tillkom på listorna knappt 10 000 nya lägenheier.

Alt hela 15 000 lägenheier avgått ur kreditivlisiorna lyder på en dålig planering och/eller bedömning av bostadsbyggandets förväntade omfattning. Det är vikiigi att de kommunala bosiadsförsörjningsprogrammen blir så tillförlitliga som möjligt. Del kan bara kommunerna svara för med nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun.

Civilutskoliet slår på en rad punkier i betänkandet fast att det inte finns anledning au ändra ansvarsfördelningen. Det kommunala ansvaret för bostadsbyggandet och del s. k. kommunala planmonopolet bör stå kvar. Så länge della är fallet, är det statsmakternas uppgift att underiätta bosiadsbyggandei genom alt ange kredituirymmet och kreditramarna och anpassa de statliga lånen lill kostnadsutvecklingen.

Del finns ekonomiskt utrymme för en ökad bostadsproduktion. Del har

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

5 Riksdagens protokoll 1978179:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

tagit sig ullryck i att ramarna i är slopats. Det finns alltså inget tak, om riksdagen nu följer civilutskoltels förslag. Anpassningen av lånen sker kontinuerligt. Min avsikt är dock all inom bostadsdepartementet ta upp en diskussion om alternativa vägar för all förbättra planeringsläget och öka bostadsbyggandet. Jag avser att la kontakt med Kommunförbundet föratl få lill stånd överläggningar om dessa problem.

Därmed har jag kommit in på bostadsbyggandets omfattning och inriktning. I den socialdemokratiska motionen 788 finns en historieskrivning beiräffande bostadsbyggandets omfattning under 1970-talet, som ger vid handen att det är efter socialdemokratins fall som bostadsbyggandet har sjunkit. Det smärtar mig all behöva påpeka - del är ingen nyhet for någon -alt del under den socialdemokratiska perioden inträffade en halvering av bostadsbyggandet från 110 000 lägenheier 1970 lill 52 000 lägenheter 1975. Del var också under denna period som planeringsarbetet avtog. Sviterna av den perioden upplever vi fortfarande. Nu har dock nedgången vänt. 1978 igångsattes 58 000 lägenheier. 1 den socialdemokratiska motionen sägs också:"Särskill ogynnsam är ulvecklingen för flerbostadshus." Sanningen är alt främst flerbostadshusen ökar i anial både i ny produktion och i ombyggnads verksamhet.

Låt mig också redovisa den prognos som finns för 1979 års byggande. Igångsättningen bör bli av samma omfatining som i fiol, men prognosen pekar på en viss ökning i förhållande lill förra årei. Flerbosiadsbyggandet kommer enligl de senaste bedömningarna all öka med ca 7 000 lägenheter. Igångsättningen 1979 skulle då kunna ligga på 60 000 lägenheier. Kommunerna gör nu själva, vilket är glädjande, den bedömningen alt bostadsmarknadsläget blir något förbättrat under 1979 - delta enligt en kommunenkäl som bostadsslyrelsen har gjort.

Vi bör också hälla i minnet all vi fortfarande har nära 20 000 oulhyrda lägenheier i landet. Av dem är ca 12 000 byggda 1967 eller senare. Mot den bakgrunden och med tanke på de negativa erfarenheterna av del industrialiserade byggandet under miljonprogrammet måste del tillåtas mig au vara väldigt skeptisk eller rallare sagi hell avvisande lill socialdemokraternas förslag om alt bygga upp ett lager av bostäder.

Del vi bör eftersträva är ett konsumentanpassat byggande som kan möta det aktuella efierfrågebehovei och ge bosiadskonsumenierna valfrihet. Den viljeinriktning som regeringen angivit är grundad på bosiadsslyrelsens beräkningar och är en realistisk utgångspunkt. Självklart skall vi försöka nå längre, men med de problem som finns på plansidan har man anledning att inle utlova alltför mycket.

Det är, som jag ser det, speciellt vikiigi au ombyggnalionen av den äldre bebyggelsen kommer i gång och fortsätter att öka under 1979. De siora nyexploaleringarnas lid är förbi, och stadsförnyelsen är 1980-laleis uppgift. Inom Europarådels ram planeras 1980 en kampanj med mottot "Stadens renässans", och Sverige deltar i del arbetet.

Inom bostadsdepartementet arbetaren arbetsgrupp fram ett maierial som skall bilda underlag för regeringens ställningstagande lill hur vi skall kunna gå

vidare för all på det mest effektiva sättet underlätta bostadsförnyelsen i våra städer. Den ökade insikten au de äldre husen är en resurs bör få komma lill klarare uttryck än vad som hittills har varil fallet.

Låt mig så avslutnings vis, innan jag övergår lill al t besvara en interpellation och en fråga, säga några ord om bostadsbidragen.

Civilutskoliet har i huvudsak stött regeringens förslag. Ambitionen bakom förslaget är att öka konsumtionsförmågan för hushåll med stor försörjningsbörda och mildra vissa s. k. marginaleffekter, höja bostadsbidragen vid ökade bosiadsuigifler och anpassa bidragen lill aktuella bostadskosinadsnivåer. Vi anser att denna ansats är rimlig mot bakgrund av den ekonomiska situationen.

Bostadsbidragsförslagel har kritiserats av socialdemokraterna på vissa punkter, och det är klart att man i och för sig alltid kan diskutera nivåernas höjd. Vi har talat om den profil som vi har velat ge bosiadsbidragssysiemei och som delvis skiljer sig från lidigare fållade beslut. Den profilen återfinns också i socialdemokraternas reservation i utskottet, med några smärre undantag.

Nivån i socialdemokraternas förslag bygger dock på bosiadsslyrelsens budgetäskanden. Bostadsslyrelsen lade fram sitt förslag innan förslaget om s, k. underhållslån tagits fram. Det betyder alltså all socialdemokraternas förslag bygger på föråldrade förutsättningar - man tar inte hänsyn till de beslut som sedermera har fattats av riksdagen när del gäller bl. a. underhållslånen.

Jag skulle vilja beteckna 1978 som elt relativi gott år utifrån de förutsättningar som fanns i början av året. Bosiadsbyggandei har ökat. Ombyggnads-verksamheten har ökat kraftigt. Totalt har bosladsinvesieringarna i fasta priser ökat med ca 18 'Vi under 1978. Del skall ses mot den bakgrunden all bosladsinvesieringarna under en rad av år har minskat.

Prisutvecklingen har hejdats, låneanpassningen lill produktionskostnaderna har förbättrats, och därför har överkostnaderna minskat. Bankernas byggnadskreditgivning fungerar nu perfekt. Hyresförhandlingarna 1978 beiräffande 1979 års hyror blev lyckosamma från den synpunkten att hyreshöjningen kunde begränsas lill ca 5 % och därmed ligga inom ramen för de genomsnittligt beräknade prisökningarna för 1979. Hotet ifrån oljeprisökningarna ställer dock äter i fokus behovet av effektivare besparingsåtgärder.

Miljöförbättringarna i våra sämsta områden har äntligen skjutit fart. Åtgärderna är numera mer genomgripande och har kunnat prioriteras till de största problemområdena. Hyresgästernas medverkan har funnits med.

Myckel av denna positiva utveckling bygger pä åtgärder som har vidtagits av regeringen och riksdagen. Det har dock också funnits problem under året. Jag skall marginellt bara beröra ell par, nämligen orättvisorna i boendet när del gäller skatte- och lånevillkor saml bostadssegregationen. Men där kommer också snart ålgärder. Senast i dag har regeringen beslutat förelägga riksdagen förslag om åtgärder mot de s. k. sirimlade lånen, och begränsningar när del gäller skatteavdragen för underhållskostnader i s. k. andelshus.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Om bostadsbidragens utformning och effekter

Om åtgärder för att underlätta administrationen av bostadsbidragen, m. m.

Vidare kommer förslag om ökade möjligheter för bostadsförmedlingarna alt bälire klara alt förmedla bostäder lill dem som har svårast all skaffa sig en egen bostad.

Herr talman! Jag ber nu att få övergå till att besvara en interpellation och en fråga som jag har fåll och som handlar om bostadsbidragen.

Ingegerd Troedsson har frågat mig

om jag anser del accepiabell att inkomslprövningsreglerna allt sämre återspeglar hushållens ekonomiska bärkraft,

om jag anser det acceptabelt au alll fler barnfamiljer med låg skallekraft drabbas av marginaleffekter på över 85 % om regeringsförslaget lill bostadsbidrag för år 1980 går igenom,

3.om jaganser del acceplabeltali marginaleffekter på över 100 V,, inle bara skulle beslå ulan också förvärras i förslaget lill bosiadsbidrag för näsia år,

4. om jag anser del accepiabell au marginaleffekterna på grund av
bortfallande bosiadsbidrag vid hemarbelande makes utträde i förvärvslivet
blir alll värre i familjer med vanliga inkomster och/eller många barn,

5. om jag anser del socialt försvarbart alt flerbarnsfamiljerna genomgående
drabbas av de hårdaste marginaleffekterna,

6. om Jag avser vidta några ålgärder för au förhindra all brisierna i
bosladsbidragens uiformning och effekter ytterligare förvärriis under år
1980.

Bostadsbidragen har både ett fördelningspoliliskt och ett bostadspolitiskt syfte. Båda dessa syften utgjorde motiv för de höjningar av bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari i år.

De förändringar av bidragsvillkoren som föresläs i årets budgetproposition och som skall behandlas av riksdagen här i dag innebär tillsammans med de höjningar av bidragen som genomförts i år att bidragen allt bättre anpassas till hushållens ekonomiska bärkraft. Stödet ökar ju fler barn det finns i hushållet. I de inkomstlagen där rätten lill bidrag upphör har även de största familjerna uppnått fastställt existensminimum.

En följd av all stödet lill barnfamiljerna förbättras är au bidragen i siörre ulsiräckning utgår i inkomstlagen med hög marginalskall. Marginaleffekterna skärps inie genom delta förslag. Bosladsbidragens reduktionsregler medför inte heller någon marginaleffekt på tillfälliga, mindre inkomstökningar. Sådana inkomstökningar medför skärpt reduktion av bidragen först två är senare. Den höjning av den övre inkomsigränsen som föreslås i budgetpropositionen innebär all marginaleffekterna mildras i vanliga inkomstlägen. Det av regeringen framlagda förslaget lill sänkning av den statliga inkomstskatten verkar i samma riktning.

Ylteriigare förbättringar för flerbarnsfamiljerna kan knappa,st åstadkommas genom höjda bosiadsbidrag ulan att bidrag får utgå i högre inkomstlagen än f n. eller att marginaleffekterna skärps i vanliga inkomstlagen och reglerna görs än mer invecklade och svåradminislrerade. Om reduktionsfaklorn skall kunna sänkas krävs att systemet tillförs avsevärt utökade resurser, och detta skulle främst gynna högre inkomsttagare. Flerbarnsfamiljernas silualion bör alltså uppmärksammas i ell vidare sammanhang.

Avsikten är all en särskild kommitté skall tillkallas för all utreda barnfiimiljernas ekonomiska situation, j första hand flerbarnsfamiljernas. Denna kommitté skall bl. a. överväga de samlade marginaleffekterna vid en inkomstökning. Regeringen har dessulom bemyndigat mig all tillkalla en kommiiié med uppdrag att företa en översyn av sysiemel för bostadsbidrag lill barnfamiljer m. fl. Kommillén skall samräda med den tidigare nämnda kommittén.

Jag utgår frän alt översynen av bosiadsbidragssysiemei skall leda lill ell system som är enklare och säkrare.

I avvaktan på resultatet av utredningarnas arbete måste de ålgärder som vidias anpassas lill de förutsättningar som nuvarande syslem ger.

Sedan vill jag, herr talman, övergå till att besvara en fråga av Åke Polslam.

Åke Polstam har frågat mig

om Jag avser all vidta åtgärder för all underlätta administrationen av bostadsbidragen för att minska riskerna för alt felaktiga bidrag utbetalas och därigenom minska behovet av omfattande och integritetshotande efterkon-iroll,

om Jag avser au vidta åtgärder för att skapa en likvärdig behandling i de fall felaktiga bostadsbidrag har utbetalats?

Föratl undvika bl. a. all felakliga bosiadsbidrag betalas ut och att hushållen därför i efterhand kan råka ut för äterkrav har regeringen uppdragit ät riksförsäkringsverket alt på dalamedium tillhandahålla kommunerna uppgifter när den sjukpenninggrundande inkomsten väsentligt överstiger den bidragsgrundande inkomsten. Uppgifterna skall användas av kommunen för utredning om omprövning skall ske. Härigenom kan felakliga bostadsbidrag rättas redan under bidragsärei.

Regeringen har beslutat att en kommitté skall se över bosiadsbidragssysiemei. Jag finner del angeläget att kommittén försöker finna inkomstprövningsregler som är mer lillföriitliga och administrativt mer lätthanterliga än de nuvarande.

Enligt förordningen (1976:262) om slatskommunala bostadsbidrag och förordningen (1976:263) om statliga bosiadsbidrag lill barnfamiljer skall den som tagit emot bostadsbidrag utan att ha rätt till det och som har insett eiler rimligen borde ha insett detta betala tillbaka vad han erhållit för mycket.

Reglerna om återbetalning skall naluriiglvis tillämpas likformigt. Det ankommer pä bostadsslyrelsen all bedöma om det behövs anvisningar för hur reglerna skall tillämpas, Några särskilda ålgärder från min sida i den här frågan behövs inte.

Nr 122

Torsdageii den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Om bostadsbidragens utformning och effekter

Om ålgärder för att underlätta administrationen av bostadsbidragen, m. m.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr talman! Man måste ha myckel små anspråk på glädjeämnen när man kan trösta sig med alt 1975 var ell dåligt år när del gäller bostadsbyggandet. Del byggdes då 51 400 lägenheier, vilket innebar en halvering jämfört med åren 1970-1971. Bosiadsbyggandei sjönk hela tiden framtill 1975. Det vet alla som var med då - det var även den nuvarande bosladsminisiern. Även om

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

hon då inle var statsråd följde hon med vad som hände.

Vi måste komma ihåg att allting går långsamt när del gäller bostadspolitiken. Del är som att siyra ett slagskepp - del tar tid innan del vänder. Vi vet att vi vid den här liden började få effekterna av de lomma lägenheterna. Dessa dämpade initiativkraften hos byggherrarna ute i landet. Del tog sin lid innan samhällets beslut all la över kostnaderna fick effekt.

Della är en förklaring till att bostadsbyggandet var så lågi 1975. Men strax därefter började ju bosiadsbyggandei öka igen. 1976 byggdes del 57 200 lägenheier. Men sedan hann vi knappt få borgerlig regering förrän bostadsbyggandet sjönk till 53 900 lägenheier år 1977 och sedan hamnade på 56 400 är 1978. Av igångsättningen i början av del här året att döma kommer det i år att byggas bara 54 000 lägenheier.

Vi har inle så siorl förtroende för statsrådet när del gäller att bedöma bostadsbyggandets omfatining, eftersom vi så ofta fått höra all del skall bli så myckel men del sedan blir sä litet varje gäng. Del är klart all del inte kan bli myckel när statsrådet inte har någonting att säga om på vilket sätt man skall kunna stimulera bostadsbyggandet utan bara talar om den kommunala planeringen. Del är inte ritningar eller tekniskt utförda planer som saknas. Del ärbyggviljan som saknas, viljan au köpa upp hus därför alt de är fördyra och det är för svårt. Hela bostadsmarknaden har alltså kommit på sned, och det är grundorsaken. Finns byggviljan, ja, då får man planerna - var så säker på det! Men när statsrådet slår här - och kanske också i många andra sammanhang - och beklagar sig över all kommunernas planer inte är tillräckligt omfattande och au den kommunala byggviljan inte finns kan del inle bli så myckel bälire än vad som nu redovisas i statistiken.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Birgit Friggebo påstår att förslag lill konkrela ålgärder för ökat bostadsbyggande saknas från utskottets sida, och det är möjligt au så är fallet. Men jag vill i direkt sammanhang med del säga all del saknas inte förslag från vpk:s sida. Vi har på en rad punkter kommit med konkreta förslag, som positivt skulle ha påverkat lill eu ökat bostadsbyggande. Låt mig erinra om några av dem:

En statlig bosladsbank för totalfinansiering av bostadsbyggande och följdinvesteringar. Förstatligande av byggmaierielindusirin. Statliga och kommunala byggföretag för byggande av bostadsområden. Prisstopp och prissänkningar på byggnadsmateriel, effektiv priskoniroll och prisövervakning i byggbranschen. Regionala bostadsförsörjningsprogram för au bygga bort bostadsbristen och bristerna i bostadsmiljön. Ökade möjligheter för kommunala markförvärv och lomlrättsupplåielser bl. a. genom siörre anslag lill marklånefond och förbättrade ränte- och lånevillkor.

Vi har allt.sä från vpk:s sida pä en rad punkier anvisat hur man skulle kunna stimulera och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.

Herr talman! Jag tycker alt bosladsminisiern gjorde del myckel lätt för sig, om man skall räkna detta som något slags bostadsdebatt eller genomgång av bostadspolitiken. Hon berörde praktiskt taget inle alls frågan om vad del

kostar att bo, problemei med de stora hyreshöjningarna och hur de skall motverkas. Eller skall de kanske inte motverkas? Skall man bara passivt sitta still? Är del bostadsministerns och regeringens mening? Hon sade ingenting om den handel och spekulation med fastigheter i olika former som varil markant och hur man tänker la itu med det. Jag skall som vägledning ge en liten illustration lill vad del handlar om när det gäller dessa former av spekulalion.

Del är fråga om fasligheisförsäljning av olika slag. Hyresgäslerna vet många gånger inte vilka som äger fasligheten. Samtidigt som spekulationen pågår förfaller huset. Det är fråga om ombildning av hyreshus lill privata bosiadsrätlslägenheier, som sker alll oftare. Del är fråga om ägariagenheier med strimlade lån, för att skatten på så sätt minskar. Del är fråga om utförsäljning av allmännyttiga bostadsbestånd. Det är fråga om strategiska markuppköp, som görs för all spekulanten skall kunna tillgodogöra sig värdestegring på mark den dag kommunen behöver den. Del är fråga om lyxsanering av hyreshus för all driva upp boendekostnader och pä del sättet utmönstra hushåll med lägre inkomster. Den svarta lägenheishandeln blir alltmer omfaltande.

Listan över spekulationer i olika former kan göras mycket lång, och i spåren på della följer alltid en massa tragedier, otrygghet och upplrissade boendekostnader. Frågan är: Tänker inte regeringen göra någonting ål della?

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Herr Bergman tror att jag tröstar mig med alt vi hade en nedgång i bostadsbyggandet under den socialdemokratiska regeringens sista år. Men så är det inte - tvärtom. Jag sade att den situation vi hade då har lett till att vi fåll de bekymmer vi har i dag. Planeringsnivån och annat sjönk, och del får vi lida av i dag.

Vad Jag vänder mig mot, och hela liden kategoriskt har vänt mig mot, är socialdemokraternas försök att slå blå dunster i människors ögon och säga alt när den borgerliga regeringen tillträdde, så sjönk bostadsbyggandet katastrofalt. Delta säger man precis som om nedgången berodde på ålgärder vidtagna av den borgerliga regeringen, när det tvärtom är så all vi fick överta en situation där bostadsbyggandet minskal. Den ulvecklingen har nu ändrats, och bostadsbyggandet ökar. Visseriigen kunde önskemålet vara all del skulle öka ytterligare, men man måste ta hänsyn bl. a. till att del har funnits begränsningar i kommunernas möjligheter att rent fysiskt genomföra bosiadsbyggandei därför att planeringen inte varit av önskvärd omfattning.

Vad Jag velat framhålla när del gäller de kommentarer som lämnas i fråga om ulvecklingen på bostadsbyggandets område är att vi har ett delat ansvar för bostadsbyggandet. Det är delat mellan kommunerna och staten. Staten hardärvid ansvaret förall ge del ekonomiska utrymmet och för långivningen. I övrigl har kommunerna ansvaret. Om man vill åstadkomma en ändring av de delar av ansvaret som faller på kommunerna, då hjälper det föga au klanka på regeringen. För att få en förändring till stånd måste det till debatt mellan de

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

politiska partierna ute i kommunerna.

När det gäller de delar av ansvaret som faller under statens ansvarsområde kan man däremot ha åsikter i fråga om hanteringen. I del sammanhanget vill Jag säga att vi när det gäller det ekonomiska utrymmet har sagt all del utrymmet finns. Vi visar det genom att ta bort takel för hur mycket man för ta i anspråk. Del var Ju så under hela 1960-ialei, att det var ramarna som man diskuterade. Från kommunerna gick man i lämmeltäg till del dåvarande civildepartementet för au fä ökade kvoter. Sedan Jag tillträdde som bostads-minister har jag inte haft en enda uppvaktning från någon kommun som vill ha ökade kvoter. Kvoterna finns nämligen, och de går all la i anspråk.

När det sedan gäller de statliga lånen, anpassningen lill kostnadsutvecklingen osv. har vi löpande under året vidtagit en rad åtgärder för all förbättra denna situation. Det samlade resultatet av delta har inneburit att de s. k. överkostnaderna, dvs. skillnaden mellan lånen och produktionskostnaderna, har minskal under 1978.

Jag skall ge socialdemokraterna den elogen att de åtminstone har försökt att plocka fram elt konkret förslag, ett förslag som man säger skulle kunna innebära ett ökat bostadsbyggande. Det är förslaget om införande av s. k. tilläggslån. Man säger att en förutsättning för att man skall kunna genomföra de föreslagna åtgärderna är bl. a. en ökad prisövervakning. Också socialdemokraterna tror således att om man skulle gå in för en total långivning av hela bosiadsproduklionskoslnaden, så kan della innebära en ökad prisutveckling totalt sell. Del är den insikten som gör all jag anser alt det vore fel all införa tilläggslån. Det skulle nämligen få effekten all vi fick ökade byggkostnader totalt sett, och det lyckerjag au vi skall försöka förhindra.

Moderaterna och centerpartisterna i utskottet har däremot inte kommit fram med något som helst förslag föratl komplettera de uttalanden som man vill att utskottet skall göra, och Jag kan delvis förslå della. Jag har ju erfarenhet av hur svårt det var att inom irepartiregeringen få förslag genomförda. Trepartiregeringen antog visserligen successivi förslagen, men del var svårt all få dem antagna och genomförda. Del är emellertid bra om del här uttalandet innebär all moderaterna och centerpartisterna nu har genomgått en sinnesförändring när del gäller bostadsbyggandets omfattning.

Tore Claeson sade alt han inle märkt alt vi vill göra någonting ål hyreshöjningarna. Men då måste han ha sovit under höstriksdagen, eftersom förslaget till underhållslån, som nu riksdagen också har fattat beslut om, faktiskt har inneburit alt vi istället föratl få prishöjningar på 12-14 "i, vilket var bostadsföretagens krav i höstas, har fått hyreshöjningar på 4-5 "(). Detta innebär ju en helt annan situation för hyresgäslerna, och det inverkar också på den totala kostnadsutvecklingen i samhället.

När del gäller nyproduklionen har det också skeit förändringar. Bl. a. kan nämnas sänkningen av den garanterade räntan, som ju dels innebär en produktionssiimulans, eftersom boendekostnaderna blir lägre än de eljest skulle bli, dels en lägre boendekostnad för hyresgäslerna.

Talmannen tillkännagav all anslag utfärdats om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Statsrådet talade myckel om planering, men det ordet kan ju beiyda olika saker. Man planerar när man vill göra någonting. Då man skall bygga bosläder tänker man ut var och hur de skall byggas. Man ritar och kalkylerar. Men detta är i och för sig inget hinder. All säga att nedgången 1975 under den socialdemokratiska regeringstiden har förstört planeringssituationen i kommunerna är all ge en vrångbild. Planeringssilualionen är Ju inle elt hinder. All vi har en låg planeringsnivå är ett uttryck för att det saknas byggvilja i kommunerna. Efter de vänliga orden i slutet av statsrådets anförande skall Jag inte vara elak, men jag måste ändå säga som det verkligen förhåller sig. Vi har inte bara ett enda förslag om lilläggslån, som vi myckel riktigt har villkorat, därför alt om man bara späder pä lill byggnadsindustrin, har denna en benägenhet alt sluka pengarna ulan alt del blir lill glädje för hyresgästerna. Detgynnarbyggmästarna. Alt vi har villkoraläretl uttryck för all vi anser att man måste sälta stopp för kostnadsutvecklingen.

Om man nu skall traggla med siffror kan nämnas au 51 400 lägenheier påbörjades år 1975. År 1976 kom vi upp i 57 000 lägenheier. I slutet av 1976 fick vi en borgerlig regering, men siffran påverkades inle av della. Nu påslår de borgeriiga att det därefter har skett en ständig ökning. Men man har ännu inte kommit upp till 57 000 lägenheier ulan ligger fortfarande vid 53 9(X); och för år 1978 var siffran 56 000. Skall man gå efter resultatet under de första månaderna i år kommer det all byggas 54 000 lägenheter under 1979. Detta kan inle vara någon stegvis ökning frän något slags bottennivå, eftersom denna var 57 200 när ni tog över regeringsansvaret. Den siffran har ni ännu inle uppnått. Därför lyckerjag alt den bild ni ger är litet skev. Siffrorna finns emellertid redovisade i statistiken, varför vi inie behöver tvista om dem.

Får jag sedan saga att vi inle kritiserar er för att ni har vidtagit felaktiga åtgärder. Felet med den nuvarande regeringen är att den inte vidtar några extraordinära ålgärder för att bosiadsbyggandei skall komma igång. Ni har ju hela liden anpassat låneiakel till kostnadsutvecklingen. Lånelakel har höjts mycket under den senaste tiden, eftersom inflationen har varil så elakartad. Men delta är väl ingenting att vara stolt över. Del hade varit bra om vi hade sluppit denna anpassning och i stället kunnat hålla oss kvar vid en normalare kostnadsnivå. Del är alltså avsaknaden av ålgärder som vi kritiserar den nuvarande regeringen för.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Under della anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Andemeningen i Birgit Friggebos resonemang var au del är upp lill kommunerna att klara ett ökat byggande. Hon pekade på de möjligheter som finns och sade all det i stort sell bara var fråga om

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, n\. in.

kommunernas planering för och vilja all klara della byggande. Kommunerna måsie Ju i så fall ges resurser i form av billigare pengar för bosiads- och samhällsbyggande. Svårigheterna för kommunerna all genomföra sill bostadsbyggande sammanhänger med de oerhörda kostnadsökningar som har ägt rum när det gäller byggkostnaderna. För all kommunerna skall få hjälp krävs del iniiiativ från regeringens sida till ett riklat stöd till de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen. Del tror jag ärdel snabbaste och effektivaste sättet för att fä bälire fart på byggandet.

Birgit Friggebo sade att underhällslånen har lett lill lägre hyreshöjningar-jag uppfattade siffran 3 '-V, hyreshöjning. Jag vet litet grand om delta och har kunnat följa med och ta del av vad som har hänt, men jag har dess värre inle träffat på så relativi låga hyreshöjningar som Birgit Friggebo här nämnde - men hur som helst med det. Underhållslån skall ju betalas igen av bostadsföretag och hyresgäster, åtminstone har del sagts så hillills. Kan man möjligen, Birgit Friggebo, länka sig en välvillig inställning från regeringens sida lill de krav som hyresgäslerna reser om all dessa underhållslån skall avskrivas? Kan man möjligen tänka sig en välvillig inställning från regeringens sida till kravet all regeringen skall bidra lill de sociala och allmänna merkostnader som de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen har till privata fastighetsägare? J ag tror att dessa åtgärder väsentligen kan bidra till att begränsa hyreshöjningarna.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Först några ord lill Tore Claeson beiräffande underhållslånen: Del framhålls ofta att dessa lån egentligen inle löser några problem och att de skall betalas tillbaka. Den silualion som vi befann oss i i höstas var att hyresgästerna upplevde en sämre service i sill boende, bl. .a. genom minskade underhållsåtgärder, samtidigl som krav på höga hyreshöjningar restes. Bl. a. motiverades dessa krav på hyreshöjningar med att bostadsföretagen skulle vidta åtgärder beiräffande eftersatt underhåll. Då sade vi i regeringen följande: Eftersom utgifterna för au klara del eftersatta underhållet innebären puckel i bostadsföretagens kostnader,skall vi gå in och lämna likvidiielssiöd, sä all de klarar utgifterna när del gäller underhällssidan.

Syftet var också all utjämna hyresullaget från hyresgäslerna, så att de inte omedelbart skulle bli tvungna au i hyra betala kostnaderna för del utförda underhållet. Därför erbjöd vi hyresgäslerna alt betala della på 15 år. Del innebar en myckel stor lättnad för hyresgäster och bostadsföretag.

Della innebär inte att representanterna för bostadsföretagen och hyres-gästorganisaiionerna skall sälla sig med armarna i kors och tro all problemet är löst. Tvärtom har detta beslut i riksdagen givit bostadsföretagen och hyresgäslorganisalionerna rådrum, så all de kan sälta sig neroch tillsammans diskutera vilka åtgärder man skall vidta för au hejda kosinadsulvecklingen, framför alll på drifts- och underhållssidan. Naluriiglvis bör man låia hyresgäslerna vara med i den diskussionen. Jag iror nämligen inte all man

kommer all få några effekier med mindre än all man lar med hyresgästerna.

Jag förväntar mig alltså au man kommer att ta upp en rejäl diskussion om dessa frågor. Såviii jag förslår har del nu träffats ell avtal mellan hyresgäströrelsen och de allmännyttiga bostadsföretagen om ett ökat boendeinflytande. Jag tror au della är en bra åtgärd och all den kan leda lill all hyresgästerna blir mer engagerade i sitt boende. Därmed kan man kanske också få lill stånd en diskussion om ålgärder för all hejda kostnadsutvecklingen. I della mitt svar ligger också att jag inle anser all man sedermera skall omvandla de akluella lånen lill bidrag utan menar alt de skall betalas tillbaka.

Låt mig så komma tillbaka lill bostadsbyggandet. Jag tycker att det är litet synd alt diskussionen här koncentreras så mycket just lill nybyggnadsverksamheten och att man glömmer bort den viktiga frågan om förändringen av del befintliga byggnadsbeståndet. Vi har, som Jag nämnt, fåll uppleva en kraftig ökning under 1978 av de totala bosladsinvesieringarna i fasta priser. De har ökat med 18 % under 1978 efter alt lidigare under en följd av år ha minskal med mellan 2 och 5 % per är. Detta visar vilken skjuls byggnadsverksamheten inom bostadssektorn totalt sett har fått.

Diskussionen om delat ansvar mellan kommunerna och staten är för mig ganska viktig. Del handlar inle om all försöka lägga över problemen på kommunerna eller om att skjuta bort ansvaret från regeringen, utan bara om all upplysa om all de brister som finns pä den kommunala sidan måste lösas av kommunerna genom en debatt bland politikerna om vilket bostadsbyggande som vi skall ha. Jag vet att den debatten pågår i en del kommuner och all det förekommer olika åsikter om delta spörsmål. Bl. a. vill en del bygga långsammare, medan andra vill gä snabbare fram.

En del kan komma att tycka att Jag går väl långt ideisomjagnukommeratt säga, men jag tror tyvärr all del är så alt de erfarenheter som många av oss gjorde under den tid dä del fanns många lomma lägenheter har fåll effekier på kommunalpolitikernas bedömning av bostadsbyggandet. Del gäller så lill vida att man kanske hellre accepterar en viss bosiadsbrisi än att man bygger på sig många lomma lägenheier. 1 skenet av det blir socialdemokraternas förslag om s. k. lagersiöd egentligen ett slag i ansiktet på dem som på sin tid hade sådana enorma problem med de lomma lägenheterna.

Vi skall visserligen inte tjata om siffror, men jag vill ändå påminna om all bosiadsbyggandei ständigt sjönk under början av 1970-lalel. Del ökade något under 1976 men minskade kraftigt under första hälften av 1977, dvs. under den period medan socialdemokraternas budget fortfarande gällde men efter trepartiregeringens tillträde. Sommaren 1977 vände utvecklingen, och därefter har bostadsbyggandet fortsatt att öka, sä au del under 1977 igångsattes 58 000 lägenheier.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Andre vice talmannen anmälde au Tore Claeson anhållit au till protokollet få antecknat au han inte ägde räll lill ylteriigare replik.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

INGEGERD TROEDSSON (m):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka bosladsminisiern för svaret. I min interpellation hadejag ställt sex frågor lill bosladsminisiern, men jag nödgas konstatera all Jag antingen inte fäll något svar pade frågor jag ställt eller fått svar som går vid sidan om frågeställningen. Detta, Birgit Friggebo, gör mig faktiskt bekymrad, därför att den här interpellationen avlämnades redan i slutet av februari, så del kan knappast vara brist på lid som ligger bakom.

Man får tyvärr, när man läser svaret, intrycket all statsrådet innerst inne menar att vi också i fråga om bostadsbidragen skulle leva i den bästa av alla länkbara vaddar och alt den utredning som nu skall tillsättas - bortsett från den del som gäller administrationen och som omnämns i budgetpropositionen - egentligen inte är så angelägen.

Också del uttalande som bosiadsslyrelsens chef har gjort och som har åiergivils i pressen lyder pä all han uppenbarligen också har den uppfattningen all alll egentligen är ganska väl beställt på della område. Sä är del dess värre inle.

På min första fråga, om statsrådet ansåg all del var acceptabelt att inkomslprövningsreglerna alll sämre återspeglar hushållens ekonomiska bärkraft, har jag inte fått något svar. I stället har statsrådet svarat på någonting hell annat. Statsrådet säger nämligen alt bidragen fått alll bälire anpassning till hushållens ekonomiska bärkraft.

Det skulle möjligen gälla om bidragen inle trappades av. I sä fall ärdel hell riktigt all bidragen är betydligt myckel siörre för en familj som har många barn. Så lill vida är del rätt, men del var alls inle del frågan gällde. Del är faktiskt sä, vilket också riksrevisionsverkei påpekat, au reglerna för inkomstprövningen i del nuvarande bosiadsbidragssysiemei är sä brislfälliga au bosladsbidragen fungerar myckel dåligt som utjämningsinstrument mellan familjerav olika storlek och mellan familjerav olika sammansättning. Bidragen trappas av från en och samma inkomst hell oavsett om det är ell eller flera barn i familjen, hell oavsett om del vid sidan om inkomsten finns kanske t. o. rn. mycket stora skattefria underhållsbidrag och bidragsförskott, hell oavsett om inkomsten förvärvas av två föräldrar eller av en förälder. Della betyder, påpekar riksrevisionsverkei, all ell okänt antal miljonergär till människor som inte skulle behöva dem, framför alll lill ensamstående med och ulan barn. I gengäld får barnfamiljer med ansträngd ekonomi, framför allt de siörre ivåföräldrafamiljerna, för små bidrag eller inga alls. Bidragen kan vara hell avirappade, innan ens existensminimum har uppnåtts. Samtidigl kan andra familjer åtnjuta fullt bidrag långt efter det existensminimum har uppnåtts.

Del är väl ganska klart att så här kan del bara inle fortsätta. Skall vi ha behovsprövade bostadsbidrag, är del väl utomordentligt vikiigi att se lill all de långt bättre än nu kommer dem lill del som allra bäst behöver dem.

Det är i alla fall glädjande all civilutskoliet tycks ha siörre insikt om au
inkomslprövningsreglerna i dag är djupt otillfredsställande. Utskottet skri
ver: "Vid en genomgång av inkomstprövningsreglerna bör vidare utredas
inkomstens relation till faktisk ekonomisk bärkraft, ."

Det är verkligen i hög grad på liden att så nu äntligen sker.

Den andra frågan gällde marginaleffekterna. Där säger bosladsminisiern: "Marginaleffekterna skärps inte genom della förslag." Tillfälliga mindre inkomslökningar "medför skärpt reduktion av bidragen fÖrsi två år senare".

Del är tröst för ett tigerhjärta att man får behälla bidragen, men man får endast behålla dem pä kredit. Två år senare kommer räkningen. Men tvä år senare kan det vara så au den tillfälliga inkomstökningen inle längre föreligger. Men då får vederbörande ändå avslå från motsvarande belopp.

Nog är det så, Birgit Friggebo, alt marginaleffekterna har förvärrats därför all de inkomsiskikt där avirappning sker blivit alll bredare är efter är. För all visa detta har jag gjort en tablå, som Jag hoppas skall träda fram på kammarens TV-skärm. Den visar hur mycket bredare de inkomsiskikt i vilka avirappningen av bosladsbidragen sker har blivit under statsrådets lid i regeringen.

Tablån visar alt från 1977 till 1980-om regeringens förslag går igenom-del skikt i vilket bidragen avirappas kommerati ökas från 30 000 kr. lill 40 000 kr. för en familj med ett barn, alltså med 33 "o, och för en fembarnsfamilj kommer del all öka från 57 000 kr. lill 85 000 kr., alltså med 50 V'., på tre år.

Det verkar - tyvärr - som om statsrådet inte är riktigt medveien om effekterna av de egna åtgärderna. Denna ökning drabbar inle bara dem som har myckel höga inkomster, ulan den drabbar i myckel stor ulsiräckning även alla de familjer där en hemarbelande make går ul i förvärvslivet. Jag skall återkomma lill delta.

Inte heller på den tredje frågan har jag fäll någoi svar. Jag frågade där siaisrådel Friggebo om hon lyckie del var "accepiabell att marginalefl'ekier pä över 100 ')u inle bara skulle beslå utan också förvärras", om förslaget lill bosiadsbidrag för 1980 går igenom.

En av anledningarna lill den frågan är alt statsminister Ullsien har gått ui och sagi all han lycker dei är rimligi all också de som har myckel goda inkomsler skall få behålla "åiminsione 15 spänn", som jag iror all han uliryckle del, av den sisi intjänade hundralapiien. Detta lyckerjag är ell rikligt och rimligt krav, men Jag tycker det är ett precis lika rimligt krav au också barnfamiljer med vanliga inkomster eller flera barn får behålla åtminstone så myckel av en inkomstökning.

Nu tycks - tyvärr- Birgit Friggebo inle vara särskilt intresserad av den här frågan. Nog vore del rimligi att svara: Självfallet skall vi arbeta för all barnfamiljerna får behålla en skälig del av sin inkomstökning, och givetvis skall vi se till all de inte avhänds hela inkomstökningen och mer än så!

I siällei säger sialsrådei:"Den höjning av den övre inkomsigränsen som föresläs" - från 54 000 lill 59 000 kr. - "innebär ati marginaleffekterna mildras i vanliga inkomstlagen" och all regeringens skalteförslag verkar i samma riktning.

Därför skall jag be all på TV-skärmen få visa en annan tablå, som direkt skildrar vilka förvärrade pomperipossaeffekier Birgit Friggebos förslag kan

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 aprif 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

medföra nästa år för eninkomsifamiljer, även om regeringens skalteförslag -som jag inom paranles sagi lycker är bra-går igenom. Den härlablån bygger alliså pä alt regeringens skalteförslag går igenom. Jag skall kanske också säga all jag har utgått från all den bidragsgrundande inkomsten, som Ju ligger två år tillbaka i tiden ligger ungefär 10000 kr. under den akluella inkomsten.

Vi kan på den här tablån se att en irebarnsfamilj som har 84 000 kr. i inkomst redan i år får behålla 200 kr. mindre än en annan irebarnsfamilj som har 80 000 kronors inkomst.

Vi kan vidare se all en fembarnsfamilj som har 107 000 kr. i inkomst får behålla 600 kr. mindre än en annan fembarnsfamilj som har 80 000 kr.

Vi kan också se av tablån all dessa effekier,/ö'nw/fls nästa år, även om regeringens skalteförslag skulle gä igenom!

En fembarnsfamilj som har 123 000 kronors inkomst skulle, om Birgit Friggebos Rirslag går igenom, nästa år få behälla 1 300 kr. mindre än en fembarnsfamilj med en inkomst på 90 000 kr.

Nu verkar del av interpellationssvaret som om Birgit Friggebo menade all del här rör sig om höga inkomster och all del inle är så inlressania exempel. Men då bör vi komma ihåg all del här är familjer som, även om de på papperet haren hög inkomst, nätt och jämt har passerat existensminimum, om ens det. Della gör all jag lycker del hade bort vara angelägel för bostadsdepartementet att ta sig en extra lill pä sill förslag, för all undvika all sådana pomperipossaeffekier skulle kunna uppslå. Om jag inle minns fel var man i folkpartiet precis lika upprörd som vi över de marginaleffekter som drabbade Astrid Lindgren och andra egen fö re laga re och som medförde skaller och avgifter pä över 100 '.'o. Jag lycker alt del här är exakt lika allvarliga problem. Ändå väljer man uppenbarligen alt blunda för frågan.

Den fiärde frågan har statsrådet över huvud taget inle besvarat. Jag frågade om bosladsminisiern ansåg det vara acceptabelt all behållningen när en hemarbelande make går ut i förvärvslivet blir alll sämre i familjer med vanliga inkomsler eller många barn, just på grund av bosladsbidragen. Detta är ändå en utomordentligt central fråga för många vanliga barnfamiljer.

Ulvecklingen av bosiadsbidragssysiemei innebär nämligen inle bara all inkomslförbättringar lönar sig alll sämre i familjer som bara har en enda inkomst och där kanske modern är hemma. Moderns förvärvsarbete - om vi nu utgår ifrån modern-blir dessutom alll mindre lönande i barnfamiljer med vanliga inkomsler eller fler barn ju mer Birgit Friggebo bygger på bosladsbidragen i deras nuvarande uiformning. Den förväntade effekten av den individuella beskattningen - den skulle Ju ge siörre rättvisa och bälire lönsamhet av hustruns förvärvsarbete - häller nu myckel snabbi på all förbyias i sin motsats just på grund av bosladsbidragen.

Jag skall visa ytterligare en liten tablå, som gäller just bosladsbidragen och effekterna när hemmamake går ut i förvärvslivet. Jag utgår ifrån alldeles vanliga barnfamiljer - jag har hela liden antagit au mannen har en genomsnittlig induslriarbeiarlön. Tar hustrun förvärvsarbete drabbas hon inte bara av skall i vanlig ordning, ulan hon drabbas också av en extra marginalskatt på 24 % tills bosladsbidragen är hell avirappade.

De höjningar av bosladsbidragen som gjorts under Birgit Friggebos lid, säkerligen i största välmening, innebär faktiskt en i mänga fall ganska magnifik försämring av lönsamheten av hustruns förvärvsarbele. Vi kan på den här lablän se alt del drabbade skiktet år 1977 för en enbarnsfamilj, där alltså mannen har vanlig induslriarbeiarlön, var 7 500 kr. År 1980 blir del, om förslaget går igenom, ungefär 12 500 kr. För fembarnsfamiljen var del år 1977 ungefär 34 500 kr., och 1980 skulle det bli 57 500 kr. Även om hustrun lill den här genomsnittlige industriarbetaren tjänar 57 500 kr., skulle hon på hela denna inkomst släpa med en extra marginaleffekt på 24 % jämfört med om hon stannade hemma.

Detta innebär att de drabbade skikten har ökat med 67 '.'n under de här tre åren.

Nu är det naturligtvis en viss eftersläpning i effekten just på grund av inkomstprövningens konstruktion. Men detta leder till myckel starkt minskad lönsamhet i många vanliga barnfamiljer och framförallt i de siörre barnfamiljerna. När man tänker på vilket ramaskri sambeskaliningen pä sin tid föranledde, blir man djupt oroad över den likgiliighel som faktiskt möter denna nya form av sambeskattning. Skillnaden är bara den alt det denna gäng är familjer med högsl vanliga inkomster och då framför alll de sämst ställda av dessa familjer - de som har de fiesta barnen - som drabbas hårdast. Jag hoppas innerligt att Jag har fel när jag ibland undrar: Är del så all hustruns förvärvsarbele i dessa vanliga barnfamiljer är politiskt ointressant? Bostads-ministern har hur som helst inle ens ansett den här frågan värd att besvara.

Den femte frågan gällde om bosladsminisiern anser det socialt försvarbart att flerbarnsfamiljerna genomgående drabbas av de hårdaste marginaleffekterna. Bosladsminisiern nöjersig med all hänvisa lill den kommitté som skall tillkallas för au utreda barnfamiljernas, i första hand flerbarnsfamiljernas, silualion. Del är bra att alla de inlägg som har gjorts i kammaren och alla de motioner som har väckis i dessa frågor har lett lill att också en sådan kommitté skall tillsättas. Men vi får inle heller här någon som helst meningsyttring från bosladsminisiern - bara en lång rad tekniska invändningar som jag inte skall ta upp kammarens lid med all bemöta. Jag får tyvärr del intrycket -jag hoppas au jag har fel - all bosladsminisiern är mera mån om adminislralörerna än om flerbarnsfamiljernas reella silualion.

En långsammare avirappning av bidragen lill flerbarnsfamiljerna skulle gynna höginkomsttagarna, sägs del t. ex. i svaret. Ja, vad är höginkomsttagare? Del skulle då kanske vara en fembarnsfamilj som har 130 000 kr. i inkomst. Makarna kanske tjänar 65 000 kr. var. Del är en höginkomsiiagar-familj! Jag iror all vi måsie inse hur flerbarnsfamiljerna har del. Även om de på papperet har goda inkomster befinner de sig många gånger inle ens på exislensminiminivå.

Beträffande de tekniska invändningarna vill jag hänvisa lill molionen 2101, som behandlardessa frågor. 1 den anvisar vi en lång rad olika framkomsivägar för all komma lill räiia med marginaleffekierna jusl för flerbarnsfamiljerna.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, in. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

I min sisia fråga undrade jag om bosladsminisiern avsäg all vidla ålgärder för all förhindra alt brisierna i bosladsbidragens uiformning och dessas effekier ytterligare förvärras under 1980. All de med det förslag som ligger ylteriigare kommer all förvärras hoppas jag alt tablåerna har visat. Men på den frågan fick jag äntligen ell klart svar, även om del är litet kryptiskt uiformai. Innebörden är i alla fall ell klart nej -del ärbara au låta del hela rulla pä också nästa år.

Jag beklagar det svaret. Del måste innebära att de utredningar som nu skall böria jobba får del ännu svårare all rätta lill brisierna. Jag hade kanske inte väntat mig all statsrådet självmant skulle dra tillbaka förslaget och försöka korrigera det utifrån de invändningar som vi har rest så all vi fick ell bättre förslag för 1980, som skulle vara lättare all anpassa till nya rättvisare regler. Men nog hade det väl funnits all anledning att vänta med den kostsamma höjningen av övre bidragsgränsen frän 54 000 till 59 000 kr. för alla hushåll. Den inte bara kostar väldigt myckel - och bosladsminisiern sade lidigare all vi måste vara aklsamma med nya utgifter- den kommer också att försvåra en nödvändig anpassning av avirappningsreglerna lill olika hushålls ekonomiska bärkraft.

Jag har inte sell del förslag lill direktiv för den här utredningen som föreligger-jag vet inie ens om del är färdigt. Men jag önskar ändå av hela mitt hjärta att de missförhållanden som bosladsbidragen i sin nuvarande utformning medför för vanliga familjer och för flerbarnsfamiljer verkligen skall beaklas också i direktiven. Delärdärför, herr lalman. Jag har tagit kammarens lid i anspråk med alt peka på några av de mänga allvarliga brister i systemet som snabbi måste rättas till.

Birgit Friggebo sade i sitt svar alt hon hoppades på enklare och säkrare regler för bosladsbidragen. Lät oss lägga lill all vi också skall hoppas på rättvisare regler för bosladsbidragen och sådana regler som inle avhänder barnfamiljerna all möjlighet att själva förbällra sin standard.

Jag hoppas alt utredningsarbetet kommerati bedrivas snabbi och med både mod, inlevelseförmåga och fantasi - för del kommer utredningen att behöva om man skall kunna rätta lill de problem som föreligger.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Ingegerd Troedsson anser sig inte ha fåll svar pä sina frågor. Jag vill hävda ganska bestämt all hon har fält det. Man måste nämligen bestämma sig för vad man vill.

Del är så all marginaleffekterna inom bosiadsbidragssysiemei inte har förvärrats genom del förslag som läggs fram inför 1980. Tvärtom har de mildrats. Men vi lägger fram förslag om förbättrade bidrag, och del innebär alt fler hushåll kommer att få bostadsbidrag. Därmed kan del uppslå marginaleffekter därför att varje bidragssystem som bygger på inkomstprövning i sig innebär marginaleffekter. Skall man inte ha ett system med inkomstprövning måste man ha elt generellt system, och då får man inga marginaleffekter.

Här gäller del framför alll flerbarnsfamiljerna - och vi är överens om all de har del besvärligt. Man frågar sig då vilket som är bäst: pengar eller inga

marginaleffekter. Del var bl. a. del som Ingegerd Troedsson tog upp i sin tablå nr 1 för att bevisa.

Vi blundar inte alls för de här problemen. Bl. a. skall barnfamiljernas samlade marginaleffekter las upp i den kommitté som socialministern kommer att tillkalla beträffande barnfamiljernas ekonomiska situation. I utredningen om bosladsbidragen kommer också inkomslreglerna au ses över.

Men jag skulle vilja gå in på den koppling som Ingegerd Troedsson gör till riksrevisionsverkels utredning och hennes egna slutsatser av den.

Det är inte så au bosiadsbidragssysiemei är en s. k. tratt för alla skatteregler, alla bidragsregler inom familjepolitiken och de övriga fördelningspolitiska instrument som vi har i samhället och att bosiadsbidragssysiemei i sig skall utgöra en utjämningsfaktor för alla dessa system så att alla typer av familjer skall ha samma konsumtionssiandard. Bl. a. är del sä att vi inte har något hemmamakeslöd eller något vårdbidrag. I det här utredningsarbetet har man plockat fram att kvinnor som inte förvärvsarbetar inte har någon inkomst, och så skyller man det på bosiadsbidragssysiemei.

När del gäller att vidta åtgärder inför 1980 har civilulskoitei konstaterat att del inte finns lid att gä tillbaka och nu konstruera nya system som skulle kunna träda i kraft den 1 Januari. Därför föreslår uiskoilel att de regler som regeringen föreslagit också skall gälla för 1980.

Vi skall inte blunda för marginaleffekterna, och vi har lagt fram förslag för att försöka hindra dem, bl. a. på skattepolitikens område och inom bostadsbidragssystemet, genom att vi har höjt den högre inkomstgräns varvid den höga avirappningen inträder.

Nu föreslår Ingegerd Troedsson att man inle skall höja den gränsen utan alltså behålla de höga marginaleffekterna i de inkomsiskikt där många vanliga inkomsttagare befinner sig och därmed alltså förstärka marginaleffekterna!

Låt mig sedan bara göra en reflexion om kvinnornas utträde på arbetsmarknaden. Del kan vara så all uppbärande av bosiadsbidrag i vissa fall kan förhindra all kvinnor går ut i förvärvslivet. Vi skall göra vad vi kan för att la bort sådana effekier. Men samtidigl kan man inte underlåta alt ändå konstatera all under den lid som jag har varit bosiadsminisler - eftersom Ingegerd Troedsson använder den tidrymden som mått - nästan 100 000 kvinnor gått ut i förvärvslivet. Det finns så mänga andra saker som gör att kvinnor vill förvärvsarbeta all jag inte tror att bosladsbidragen i någon nämnvärd grad hindrar dem från det.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Eftersom Jag fick interpellationssvaret mitt inne i en vanlig debatt har Jag inte sedvanlig tid för repliker; Jag har bara de vanliga tre minuterna. Det gör att Jag inte kan ta upp alla de frågor som Birgit Friggebo log upp.

Bostadsministern sade att man måste bestämma sig för vad man vill. Ja, del

6 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

var del Jag hoppades alt bosladsminisiern skulle göra. Del var därför jag ställde de hiir frågorna. Jag hoppades pä ett svar som innebar att bosladsminisiern hade bestämt sig för all hon inie ville ha marginaleffekter på över 100 '-'i), att hon inte lyckie att det var rimligt all barnfamiljer med vanliga inkomsler fick behälla mindre än 15 kr. per hundralapp, att hon inle lyckie det var acceptabelt all vi fick alltmer påtagliga sambeskattningseffekter, att hon inie lyckie all del var försvarbart all fierbarnsfamiljerna genomgående drabbades av de hårdaste marginaleffekterna och att direktiven lill den utredning som vi vill ha skulle utformas med utgångspunkt frän dessa synpunkter.

Om man har inkomstprövade bidrag sä leder det till marginaleffekter. Därför har vi i den motion där alla dessa frågor tagits upp, moiion 2101, anvisat en lång rad andra vägar. Vi har sagt au om man fortfarande skall ha en individuell beskattning där man inle lar någon hänsyn lill skalleförmågan, måste man se över bidragsdelen. Vad kan man göra för all den inie skall få dessa orimliga marginaleffekter? Då måste man med början i flerbarnsfamiljerna låta en växande del av bosladsbidragen bli en stående del som icke trappas av.

Della skulle vara kostbart, antyder bosladsminisiern i interpellationssvaret. Just därför menar vi alt man skall vänta med höjningen från 54 000 lill 59 000 kr. för alla. Flerbarnsfamiljerna är så få alt också ganska avsevärda förbättringar för dem inte skulle kosta så myckel.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Vad jag har velat säga i milt svar är att jag inte kan instämma i den beskrivning som Ingegerd Troedsson gör. Hon säger au "inkomslprövningsreglerna allt sämre återspeglar hushållens ekonomiska bärkraft". Hon frågar om Jag accepterar all alll fler barnfamiljer med låg skattekraft drabbas av marginaleffekter, all marginaleffekter pä över 100 ".. inie bara skall bestå utan även förvärras genom förslaget till bosiadsbidrag och au det vid hemmamakes inträde i förvärvslivet blir alll värre i familjer med vanliga inkomster. Jag accepterar inte Ingegerd Troedssons beskrivning av vad förslaget till bosiadsbidrag innebär 1980, och del har jag sagt i mitt svar.

Ingegerd Troedsson vill nu alt man skall avvakta med au förbällra för människor som befinner sig i vanliga inkomstlagen, där vi vill minska marginaleffekterna genom en mindre avirappning än vi har i systemet i dag. Det innebär då att Ingegerd Troedsson accepterar högre marginaleffekter för dessa människor. Om vi skall ha låga marginaleffekter, måste vi ha en väldigt liten avirappning. Del innebär all också människor med myckel höga inkomster kommer in i bostadsbidragssyslemet och att systemet blir dyrt. Om vi däremot skall göra en myckel snabb avirappning, så au del blir ett ganska billigt syslem men riktat till de svagare, får vi acceptera myckel höga marginaleffekter i vissa mellaninkomstskiki.

Vi försöker nu lägga oss någonstans milt emellan för att ta bort de värsta effekterna. Vill man ha bort marginaleffekterna över huvud taget inom fördelningssystemet, skall man naluriiglvis föreslå att bostadsbidraget liis

bort. Det är ett renodlat förslag. Men då kvarstår fortfarande frågan vad som är avgörande: de pengar som dessa människor får genom förbättrade regler eller marginaleflekierna?

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag beklagar, men jag lade ned all den pedagogiska förmåga Jag är mäktig på all försöka visa för Birgit Friggebo all effekterna i en rad avseenden faktiskt förvärras, även om Birgit Friggebo inte vill tro det. Jag kan inte annat än råda Birgit Friggebo alt läsa igenom snabbproiokollei, när det kommer. Della problem tas utförligt upp i riksrevisionsverkels rapport och i vår moiion 2101.

Bosladsminisiern säger åter att marginaleffekterna blir värre, om man har en högre avtrappningsgräns för de siörre familjerna. Men Jag har hela liden hävdat att vi befinner oss i den situationen att vi, om vi fortfarande skall ha en individuell beskattning som inle lar någon som helst hänsyn till skalleförmågan, också måste acceptera stora bosiadsbidrag och andra bidrag till flerbarnsfamiljerna, bidrag som inte trappas av med stigande inkomst.

Beiräffande effekterna av båda makarnas förvärvsarbete ber jag Birgit Friggebo se igenom förslaget en gång lill. Bl. a. en höjning av den övre inkomsigränsen från 54 000 lill 59 000 kr. gör att marginaleffekterna, när en hemmaarbelande make funderar på alt ge sig ul i förvärvslivet, blir betydligt värre. Då kommer marginaleffekterna alt drabba en mycket siörre del av hennes eller hans inkomst. Vi kan inle bara skylla på skattesystemet. Skall vi ha en individuell beskattning, måste vi hell och fullt pröva om tanken bakom bostadsbidraget. Kanske måste vi låta en siörre del bli barnbidrag, eller också - och del anser vi vore önskvärt - får man ta en förutsättningslös debatt om behovsprövade bidrag och hela skattesystemet för au se på vilket sätt man bäst kan lösa dessa problem.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr talman! Del kommer att bli tillfälle till en sådan debatt, eftersom den utredning om flerbarnsfamiljernas situation som socialministern skall tillsätta kommer att ta upp Just problemen med den samlade verkan för barnfamiljerna av marginaleffekter och bidragseffekler. Vad det här handlar om är huruvida del förslag som Jag och regeringen har framlagt för riksdagen och som riksdagen kommer att fatta beslul om för 1980 förvärrar marginaleffekterna för människorna eller inte.

Jag bestrider att systemet som sådant förvärrar marginaleffekterna, men jag säger samtidigt att det faktum att vi förbättrar reglerna, så att fler hushåll får bosiadsbidrag, kommer att innebära att fler människor råkar ul för marginaleffekter i och med alt de kommer in i bosiadsbidragssysiemei. Dä blir den intressanta frågan: Vill människorna ha litet mer pengar, framför alll flerbarnsfamiljerna som har det besvärligt, eller är de mest intresserade av marginaleffekten?

Andre vice talmannen anmälde au Ingegerd Troedsson anhållit all lill protokollet få antecknat au hon inte ägde rätt till ylteriigare replik.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

ÅKE POLSTAM (c):

Herr talman! Jag ber all få lacka bostadsministern för svaret på min fråga, som kanske haren annan inriktning än den nyss behandlade interpellationen. Jag har anförl motivering för frågan och behöver inte upprepa den.

Dock vill jag säga all jag i daiainsikiionen har deliagii i beslutet om au temporärt öppna riksförsäkringsverkets register för kontroll av lämnade inkomsiuppgifter. Det beslutet står i strid med kravet på inlegriieisskydd för medborgarna. Det skyddet kan inte upprätthållas med en sådan kontroll.

Jag försvarar inie dem som har lämnal felakliga inkomsiuppgifter och på så sätt fått ul för siora bosiadsbidrag, men del här borde kunna konlrolteras på enklare sätt i samband med ansökan om bidrag. Man bör inte skapa reformer som inbjuder lill kriminalitet. Vill man genomföra en reform med önskad effekt, måste man snarast utreda möjligheterna all få lill stånd ell annat system som inte kräver så sior konirollapparat i efterhand.

Dalaregisierkontroll av människorna har kritiserats i vårt samhälle länge. Vi har också inrättat en särskild myndighet för att svara för iniegriieisskyddet i datasammanhang. Det är således inle meningen alt vi med dalans hjälp generellt skall utöva iniegriletskänslig kontroll av medborgarna. Ändå gör vi del.

Vi lycker kanske inte au Jusi den här kontrollen är särskilt allvarlig eller känslig, kanske inle nästa kontroll heller. På sä sätt trampar vi vidare och får snart den lotalkoniroll som vi alla lar avstånd ifrån.

Därför är det bra att bosladsminisiern nu förklarar att regeringen beslutat att en kommitté skall se över bostadsbidragssystemet och au bosladsminisiern anser att del är angeläget all kommittén försöker finna inkomsiprövningsregler som är mer lillföriitliga och administrativt mer lätthanterliga än de nuvarande.

Del är elt positivt besked, och Jag hoppas all det inte skall dröja så länge förrän kommillén kommer med förslag om ett system som på ett smidigare och säkrare sätt löser problemen. Jag är också nöjd med beskedet att alla, såvitt jag förstår, kommer all behandlas lika i samband med regressialan, oavseii i vilken kommun de bor. Kommer del inie att ske så är tydligen bostadsslyrelsen beredd all utfärda anvisningar för hur reglerna om återbetalning skall tillämpas.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Egentligen skulle jag inte behöva kommentera det Åke Polslam har sagt. Jag vill bara lämna en upplysning beiräffande iniegriieisskyddet.

Datainspektionen har haft uppe för bedömning frågan huruvida man skulle få lillgång lill den sjukpenninggrundande inkomsten inom försäk-ringskassesysiemei. Inspektionen har sagt att under en ivåårsperiod bördetia kunna tillåtas, och därefter skall del göras en utvärdering. Bostadsslyrelsen och daiainspekiionen har nu uppdraget att göra en utvärdering efter två är för au se på den eventuella iniegriteissiörning som kan finnas med dei förslag som datainspektionen har medgivit all vi får använda:

ÅKE POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag känner lill detta, och det var därför Jag påpekade att det är fråga om ell temporärt medgivande. Jag hoppas all man under tiden skall kunna komma fram lill en sådan lösning alt vi sedan inie längre behöver ha den här iniegriieiskänsliga kontrollen.

BIRGITTA DAHL(s):

Herr lalman! Del är i dag, jusl nu -Jag vet inte hur många som uppläckt det -nästan på timmen exakt ell halvår sedan irepartiregeringen föll. Det jubileet har två gamla kolleger i den regeringen Jusl firat med ell långt och uthålligt gräl, där en av dem mycket utförligt och öppenhjärtigt beskrev för oss vilka svårigheter man hade all komma överens. Jag lycker del var en bra beskrivning av all - om den olyckan skulle inträffa alt de borgeriiga skulle vinna valet i höst - de borgerliga ändå inte kommer att kunna regera tillsammans. Jag tackar för den uppvisningen.

Eljest är del nödvändigt all diskutera bosladsbidragssyslemels uiformning mot bakgrund av de fakta vi har och den diskussion som förs ute i samhället och här i huset om de brister som faktiskt finns i bosiadsbidragssysiemei.

De uppmärksammades och utreddes myckel utföriigi redan i boendeul-redningen och bosladsfinansieringsulredningen, som visat upp alla de problem som vi lar upp i vår parlimolion och i betänkandet. Del gäller inkomstbegreppet, marginaleffekterna, beräkningen av bostadskostnaderna, hur vi skall få ell enklare syslem och bättre kontroll mot missbruk, hur vi skall få en samordning pä sikt av de olika system som finns.

Delta är viktiga problem som måste lösas. Vi är naturligtvis glada över att utskottet har tillgodosett de krav som vi har i motionen om all dessa problem bör utredas och att man därvid bör bedöma även hur skatterna, bidragen och de familjepolitiska åtgärderna samverkar med bostadsbidragen.

Tyvärr har debatten på sina håll varit missvisande. Inte minst del sätt på vilket riksrevisionsverkei och moderaterna har bedrivit denna debatt har gett människor en överdriven och felaktig bild av problemens karaklär. Man har använt teoretiska exempel som dåligt svarar mot verkligheten och falskeligen givit människor en bild av all del hela är sämre än del är.

Jag vill bara ge ell par belysande exempel. Jag tror all många upprörts över att del påståtts att ensamföräldrar och förvärvsarbetande föräldrar skulle vara myckel gynnade jämfört med andra. Därför vill jag bara tala om fakta, som framgår av statistiken, om hur dessa olika familjetypers inkomst i verkligheten är. De exempel som används utgår Ju ifrån all inkomsterna skulle vara desamma.

1976 är del år som låg till grund för bostadsbidragsberäkningen förra året. Då var genomsnittsinkomsten för ensamstående föräldrar med två barn 29 400 kr. 70 % av dem tjänade mindre än 40 000 kr.

För familjer med två föräldrar, där den ena arbetar hemma, och två barn var genomsnittsinkomsten 55 000 kr.

I familjer där två föräldrar arbetar borta och har två barn var genomsnittsinkomsten över 80 000 kr.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Del är hell klart att detta exempel räcker för att visa att så sneii som en del påstår slår inte systemet i verkligheten.

En annan sak är att marginaleffekterna i vanliga inkomstlagen ökat kraftigt därför att de två borgerliga regeringarna har medverkat till att detta system har urholkats. De som i första hand har drabbats av delta är vanliga inkomsttagare med hemmafru. Del är klart att dessa blir myckel upprörda när de får rapporter om de problem som finns i systemet samtidigl som de upplever att de föriorar sina bostadsbidrag.

Vi kan inte frigöra oss från intrycket att det finns inslag i denna debatt av au man driver propaganda för att misskreditera systemet som sådant därför alt man inte tycker om dess fördelningspolitiska effekter, som ju är avsedda. Vi kommer naluriiglvis att slå vakt om ett system som Jusl syftar lill att ge ökat stöd ät dem som bäst behöver stödet. Del skall vi göra genom att på eu ambitiöst sätt medverka lill att ta bort de problem som finns, även om del inte blir lätt i elt samhälle där människor lever under så olika villkor som de faktiskt gör i dag.

Vi skall också slå vakt om systemet genom att medverka till att den pågående försämringen av bostadsbidragen upphör. Bosladsbidragen bör alltså förbättras, och det kan inte vänta tills det nödvändiga utredningsarbetet är utfört.

Regeringen har nu föreslagit vissa förbättringar när det gäller del statliga bostadsbidraget och de övre hyresgränserna. Den nu föreslagna övre hyresgränsen överensstämmer med den som ett enhälligt civiluiskoit föreslog i höstas. Men della är mer en kosmetisk operation än en verklig förbättring. Effekterna äts nämligen lill stor del upp dels av den höjda nedre hyresgränsen, dels av det faktum alt man inle höjer den nedre inkomstgränsen. Det man ger med den ena handen tar man igen med den andra. Det man tjänar på den här operationen - alltså det belopp som man lar från bidragsmoiiagarna - är ungefär 250 milj. kr. Del här betyder för enskilda att de som inle har en hyra pä 450 kr. förlorar sitt bidrag. Och del är många, framför allt pensionärer, ungdomar och ensamma föräldrar. De som har en hyra som understiger den övre hyresgränsen förlorar 40 kr. per månad eller ungefär 500 kr. per år. De som har en hyra som ligger pä eller över den övre hyresgränsen kompenseras för höjningen av den nedre hyresgränsen, men de får ingen förbättring.

Konsekvenserna av au man låter bli att höja den nedre inkomsigränsen blir att bortfallet ur sysiemel av familjer som behöver bosiadsbidrag fortsätter. Det är de som svarar för den allra största delen av de 250 milj. kr. som sparas.

Vi anser att vi måste göra någonting ål de här problemen och har därför krävt all den nedre hyresgränsen behålls och alt man höjer den nedre inkomsigränsen. Vi anser att den övre hyresgränsen också måste höjas för alt komma i takt med de verkliga bostadskostnaderna och framför allt därför att med nuvarande regler missgynnas ivåbarnsfamiljerna och fyrabarnsfamiljer-na och även vissa familjer där någon av föräldrarna har umgängesräll med barn från tidigare äktenskap som kommer och hälsar pä i familjen.

Vi tycker också au det är myckel förvånande all utskotismajoriteien och regeringen inte velat vidla åtgärden all höja gränsen för bosiadsbidrag lill 18 år. Med nuvarande regler kan studerande 17-åringar få bostadsbidrag. Däremot utgår inte bosiadsbidrag för arbetslösa ungdomar som bor hemma. Med tanke pä de problem som ungdomsarbetslösheten utgör också för ungdomarnas familjer anser vi all det är självklart all man vidtar den här åtgärden.

Däremot kan vi konstatera att utskottet givit regeringen bakläxa när det gäller förslaget alt ta bort de förmåner som man haft vid beräkning av bostadsbidraget för de handikappade - och det är vi lacksamma för. Man har moiiverai det förslagei med att det är en sä besväriig byråkrati kring dessa regler. Jag vill säga all om det är någonting som byråkratin skall användas till så är del för att hjälpa människor som har ett särskilt behov av hjälp. Vi är alltså glada all kunna konstalera att utskottet på denna punki följt värt förslag.

Herr talman! Bostadsfrågan är med all rätt en av de slora, omstridda och myckel debatterade frågorna. Vi har som Per Bergman påpekade en ny bostadsbrist, en obalans i byggandet och en växande spekulalion och segregation, som innebär att vi är på väg bort från de bosiadssociala målen. Det är nödvändigt att bekämpa kommersialismen och segregationen i boendet. Det måste vi göra med en rad olika åtgärder, bl. a. med kommunal anvisningsrätt och aktiva bostadsförmedlingar. Vi kan inle förstå hur regeringen månad efter månad, år efter år kan hålla på och länghala frågan om kommunal anvisningsrätt. Man har så länge lovat ett förslag men lägger ändå inle fram något. Nu är ju Birgit Friggebo befriad frän grälet med centern och moderaterna - varför kan vi dä inte få della förslag?

Men vi måste också ställa upp nya krav om en bostadspolitik som tar hänsyn inte bara lill hur många bostäder vi behöver bygga utan också lill hur vi skall skapa bra boendemiljöer och en bra samhällsplanering. En socialt inriktad bostadspolitik av detta slag skulle vara mycket viktig för all hjälpa oss att klara en av våra mest betydelsefulla uppgifter inför 1980-ialei, nämligen all inifrån förändra samhället så del blir bättre all leva i.

Del har skett stora förändringar som har varil väldigt påfrestande för många människor. Det finns många som är ensamma och isolerade. En stor del av Sveriges befolkning bor i hell nya samhällen som måste få socialt liv och struktur. Därför måste vi nu anstränga oss för att genom ell grundligt och omfaltande arbete förbättra de miljöer där människornas livsvillkor bestäms. Det gäller inte minst bostadsområdena.

Della är ett genomgående tema för en rad av våra pariimotioner lill detta riksmöte. Vi menar alt bostadsplaneringen måste användas som ett instrument för all utveckla ett samhälle som är mer präglat av gemenskap, omtanke och en ansvarsfull hushållning med våra resurser. Vi måste bygga och bygga om för all människor med olika bakgrund och livssituation skall kunna leva tillsammans. Planeringen måste präglas av en social helhetssyn. Bostadsområdena måste kunna tillgodose grundläggande behov hos människorna av gemenskap, aktivitet, service, omvårdnad och kultur. Därför måste man få

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

elt system där bostadsplaneringen kan samverka med annan planering, t. ex. för åldringsvård och barnomsorg, för att genomföra SIA-skolan, för all genomföra åtgärder mot den sociala utslagningen. Bostadsplaneringen måste också samordnas med planeringen för lokalisering av arbetsplatserna och med trafikplaneringen, inte minst för en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Vi måste få en planering som utgår från högt ställda krav på miljövård och på hushållning med energi och andra resurser i samhället. Det är viktigl att vi i lid inser alt energihushållningen inle bara handlar om lätning och isolering ulan i högsta grad om planering. Vi måste utveckla en resurs- och energisnål planerings- och byggnadsteknik i stort och smält. Så som många av våra miljöer ser ul i dag är del lätt att se att del krävs bl. a. förtätning och komplettering av befinlliga bostadsområden, utnyttjande av rämark mellan bebyggda områden och en uppstädning av de av trafik och dåligt planerade arbetsområden söndertrasade miljöerna i tätorternas utkanter.

Ju mer man studerar dessa behov, desto mer uppenbart blir det all del nu framför allt krävs en samverkan mellan olika samhällssektorer, såväl lokall och regionalt som på riksplanet.

Vi har här i riksdagen lagt fram förslag lill den lagstiftning som skulle utgöra den nödvändiga grunden för kommunala handlingsprogram för utveckling av bostadsförsörjningen med utgångspunkt i bostadssociala investeringar kombinerade med kartläggningar av bostadsbebyggelsens tekniska beskaffenhet och dess energiegenskaper.

Vi har också framhållit att dessa krav, inte minst när del gäller social miljö och energihushållning, måste läggas lill grund för den nya plan- och byggnadslagstiftningen och all det behövs ökade forsknings- och utvecklingsinsatser på della område.

Vi har slutligen fört fram krav på en utredning som skulle kartlägga föruisäuningarna och villkoren för alt samordna de olika åtgärder som är nödvändiga för all klara detta - ekonomiskt, när del gäller marken, upprättande av sådana kommunala bostadsförsörjningsprogram som sä småningom kan samordnas till del vi vill kalla ett nationellt miljöulveck-lingsprogram och där man alltså på en gäng kan beskriva vilka insatser som krävs för bostadsförsörjningen, för energihushållningen, för den fysiska riksplaneringen, trafikplaneringen, länsplanerna och de kommunala ekonomiska långtidsplanerna.

Tyvärr har riksdagen, flera gånger redan, avvisat de här förslagen frän vår sida. Jag är lika upprörd som Per Bergman över att riksdagen också i år gör det. I år gör man det t. o. m. i mer snorkig och oförskämd ton än vi någonsin har varit med om i del här utskottet och ulan alt ens sakbehandla de förslag som vi väcker. Det lycker vi är utmanande, inte bara mot oss utan framför alll mot alla de människor som förväntar sig att vi politiker tar tag i de här frågorna, som betyder sä mycket för deras levnadsvillkor.

Herr talman! Låt mig till sist också säga en sak med anledning av den akluella bostadsdebatten. Jag har talat myckel här om vilka samhällsinsatser som krävs föratl utveckla en god miljö och social gemenskap. Jag vill tillägga alt det också krävs solidaritet och medmänsklighet av oss alla till vardags för

all della skall bli verklighet. Del är något som vi måste värna om, inte minst mot dem som i dag vädjar lill egoismen hos dem som tror sig vara starka, hos dem som inbillar sig att de klarar sig så bra på egen hand, som flyr in i sin egen värld och bygger upp alll högre murar omkring sin egen idyll, samtidigt som de stänger andra ute i allt siörre ensamhet och ulslagning.

Del är en fariig tendens, när många går ut och försöker marknadsföra idén alt sociala problem kan lösas med ägande och ökad privatisering. Ägande är verkligen ingen undermedicin mot ensamhet och utslagning. Sådana problem skall vi i stället möta med reformer och med personlig vardagsso-lidaritei, inle minsl från deras sida som har mesi resurser. De slarka måsie fås att förstå all de skall använda sin styrka, sin lid och sina pengar lill att stödja medmänniskorna och gemenskapen.

Jag tycker, herr lalman, att det är viktigt att erinra om delta i dagens bostadsdebatt. Jag vill till sist yrka bifall lill de socialdemokratiska reservationerna och i övrigl lill ulskollets hemställan i betänkandet.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

INGEGERD TROEDSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Om jag förstod Birgitta Dahl rätt skulle del existera en konspiration mellan moderata samlingspartiet och riksrevisionsverket, som gick ul på all misskreditera bosladsbidragen därför all de var på lok för effektiva frän fördelningssynpunki. Hur naiv får man lov all vara, Birgitta Dahl? Jag tror inte att Birgitta Dahl tror på delta ens själ v, även om hon lycker all det låter bra.

Men sedan sade Birgitta Dahl någonting intressant: För att uppnå detta nedbrytande syfte så körde vi med teoretiska exempel utan förankring i sinnevärlden.

Det är där vi har kärnan i det hela. De teoretiska exempel utan förankring i sinnevärlden som jag lade fram utgjorde i stor ulsiräckning vanliga barnfamiljer med alldeles genomsnittlig indusiriarbeiarinkomsi. Men del här styrker vad Jag tror, nämligen all de familjerna inle existerar i socialdemokraternas sinnevärld. Man struntar uppenbarligen hell i effekterna av bostadsbidraget när det gäller dessa vanliga barnhushåll.

Jag har faktiskt tittat litet på socialdemokraternas motioner när det gäller bosladsbidragen, avirappningsreglerna osv. Jag har dä funnit au om de förverkligades, så skulle man ännu effektivare låsa in hustrun i vanliga barnfamiljer i hemmen, därför au marginaleffekterna skulle bli ännu myckel större än i regeringens förslag om hon gick ut i förvärvslivet.

Sedan vill jag återkomma till frågan om ensamförälder- resp. ivåförälder-familjeroch säga: Låt oss inle hemfalla ål något slags lycka-synd-om-debati! Vad Jag tror alt vi måste göra är att sluta utgå frän att del alltid är synd om den barnfamilj som har t. ex. 30 000 kr. i årslön, medan den som har 70 000 har det så bra. Man måste i inkomstbegreppet också räkna in andra inkomster, exempelvis skattefria underhållsbidrag, bidragsförskott osv., för att få en rättvisande utgångspunkt för rättvisande bostadsbidrag. Vi vill nämligen all stödet skall komma de mest behövande till del. Avslutningsvis skall Jag citera slutet på vår moiion:

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

"Syftet med en sådan allsidig genomgång av de olika stödformerna till barnfamiljerna måste givetvis vara alt få en grund för en frän social och fördelningspolilisk synpunkt så rälivis och effektiv utformning av slödel lill barnfamiljerna som möjligi. Stödet måste i. ex. göra det möjligt också för familjer i vanliga inkomstlagen au, om de så önskar, ha flera barn ulan att standarden blirorimligl nedpressad. Likasåbördel vara en rimlig målsättning all skatte- och bidragssystemen utformas så, alt också flerbarnsfamiljerna av egen kraft skall kunna förbällra sin standard och välja mellan hem och förvärvsarbele."

Tänk efter, Birgitta Dahl, om detta inte är en ganska god utgångspunkt för en konstruktiv debatt om familjepolitikens utformning.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Del sägs ju alt man inte har roligare än man gör sig. Birgitta Dahl har tydligen många små glädjeämnen. Bl. a. håller hon reda på Jubileumsdagar, t. ex. när irepartiregeringen sprack. Sedan går det Ju att fortsätta all fira sju-, älta- och niomånadersjubileum. Ibland syns också Birgitta Dahls namn i tänkta sialsrådskonslellalioner. Men om hon har den uppfattningen och del kravet att en snäll och idyllisk församling skall utgöra slaisrådskreisen, tror jag att Birgitta aldrig får glädjen alt fira ett Jubileum som statsråd eller f d. statsråd.

Sedan över till bostadsbidragen. Jag skall inte säga mycket om dem, eftersom vi redan har diskuterat dem länge. I utskottet kom vi ganska snart fram lill au det finns anledning au se över en hel del av de frågor som gäller bosladsbidragens uiformning och verkningar. Vi var överens om att vi inle skulle ändra bosiadsbidragssysiemei mer än vad som motsvaras av del som blir kvar i motsättning mellan socialdemokraternas krav på ändrade hyresgränser och inkomstgränser. I övrigt tillstyrkte vi vissa socialdemokratiska förslag, som i sin lur innebaren avslag på propositionen. Jag tror därför att del är riktigt all före en översyn, som Jag hoppas kommer att gå fort, inle göra siörre ändringar än vad som är nödvändigt. Det har f ö. ganska nyligen företagils höjningar av de utgående bidragen.

Beträffande del förslag lill ulvecklingsprogram som socialdemokraterna har lagt fram i molionen 788, och som socialdemokraterna anser alt vi har varit oförskämda mot, vill jag erinra om all Jag i mitt tidigare inlägg sade att majoriteten i långa stycken inte har några invändningar mot ett beaktande av alla de intressen som räknas upp och som skall finnasmed i planeringen. Inte heller har vi några invändningar mot del bosiadssociala syftet. Vi har ju haft att behandla del här avsnillet i motionen 788. Jag har närmasi sett på s. 2 i

molionen där det bl. a. står: "Innan vi går in närmare på våra förslag vill

vi emellertid i korthet redovisa vår syn på utvecklingen av samhällsutbyggnaden i framtiden." Delta är inte något konkret förslag ulan en allmän målformulering. Del är fråga om en redovisning av motionärernas syn på frågan, som sedan blir ell program. Sedan avslutas del hela med eu yrkande om att det skall bli en samlad översyn i en statlig utredning. Utskottsmajoriteten tycker inte att man kan klara av problemen som

socialdemokraterna önskar, dvs. genom all tillsätta en utredning beträffande ett ulvecklingsprogram. Motionärerna måste lägga fram mer konkrela förslag för alt de skall kunna behandlas i utskottet.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag lycker all del aren lillgång i livet all kunna ta vara på varje glädjeämne. När Jag för en stund sedan såg på dagordningen märkte jag händelsevis att det råkade vara delta daium. Men jag har inte hunnit fira det än. Vi kan kanske gå och ta oss en kopp kaffe och fira det tillsammans efter den här debatten.

Sedan vill Jag, för all tala allvar, säga att del ändå är litet märkligt att Ulskotlel inle vill sakbehandla vårt förslag lill utredning. Man nämner del inte ens med ett ord. Det här är minsann inie något som vi står ensamma bakom. När utskottet gör på det sättet och när man säger au den här utredningen inle är lämplig, säger man också att cheferna för planverket och bostadsslyrelsen har fel när de föreslår samma sak. Del är väl, om Jag fattar del rätt, också en uppmaning lill bostadsministern att inte bry sig om de här tvä generaldirektörernas förslag. För vår del lycker vi all del vore väldigt bra ombostadsministern villebry sigmeromdei vioch Lennart Holm och Bengt Johansson säger än det Kjell Mallsson och uiskotismajoriielen i övrigl anför.

Var och en som sysslar med de här frågorna, reser ute i kommunerna och talar med de människor som är berörda av problemen, vet all deiia är något som dessa människor önskar skall komma till stånd, så att de får i gång den verksamhet på del här området som är nödvändig ur social synpunkt, ur resurshushällningssynpunki, energihushållningssynpunki och ur kommunalekonomisk synpunkt inte minsl. Kommunerna har i dag en myckel viktig uppgift all fylla när del gäller samhällsutvecklingen pä en rad områden. Jag har naluriiglvis myckel stor tilltro till kommunernas förmåga att klara denna uppgift. Men de är själva intresserade av au man från statsmakternas sida skall la initiativ till en utredning av del här slaget för att kartlägga problemen, lill en undersökning av hur man klarar finansieringen, hur man utarbetar ett samlat program för de ombyggnadsverksamheter som måste bedrivas utifrån olika krav som vi i dag ställer pä förnyelse och förbättring, på ett bättre socialt liv, på en bättre energihushållning.

Jag lycker, Kjell Maltsson, att ni använder er av en mycket ihålig och tunn argumentation i debatten när ni inte i stället, som i utskousbetänkandet, är enbart snorkiga.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag sade i min förra replik alt myckel av det som formuleras som mål från socialdemokraternas sida är sådana allmänna formuleringar som vi kan instämma i. Däremot finner vi del inie motiverat all gå till väga pä del sätt som socialdemokraterna föreslår. De räknar upp ett antal saker som behöver göras, bl. a. en inventering av bebyggbar mark. Del är ett sådant arbele som vartenda år pågår i den kommunala verksamhelen och som tar sig

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

uttryck i bosladsbyggnadsprogrammen. Vidare finns en mängd andra saker som man skall la hänsyn lill i bostadsplaneringen.

Jag sade i mitt första inlägg all det pågår ett arbele med reformering av bygglagen, och givetvis skall en del av de krav som man från samhällets sida cenirali ställer upp för den kommunala planeringen gå in som generella föruisäiiningar där.

En av mina förslå uppgifter i riksdagen var all försvara en motion av cenierpariiei med något liknande luddigt krav som del denna moiion innehåller, och Jag fick naluriiglvis då starkt motstånd från myckel framstående socialdemokratiska debattörer, som sade: Så här dåligt undertag kan man inle begära all riksdagen fattar beslul på. Del måste vara mer preciserat vad motionärerna vill. - Det är precis vad vi säger här. Vi tror inle au del är möjligl all gå fram på del här sättet.

Del finns en mängd problem i del socialdemokraierna räknar upp. En del av dem är berörda i den framställning lill regeringen från generaldireklörerna i planverkei och bosiadssiyrelsen som har nämnis några gånger. Jag iror att del är både nödvändigt och värdefullt all starta med analysen, som kan göras på olika sätt och inom olika uppdrag, där man då arbetar med den här inriktningen. Sedan kan åtgärder vidias konkret inom ämbetsverkens arbetsuppgifter och genom olika uppdrag från regeringens sida. Dei är möjligt all man sedan också skall ha parlamentariska inslag i det arbetet. Men man skall starta med att analysera vad del är man vill nå fram lill och inle utreda hur socialdemokraternas målformuleringar skall bli genomförda.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Om del nu är så alt ni - som ni har sagt också lidigare år -egentligen är ense med oss, men bara inte vill tvingas erkänna all de förslag som vi lägger fram är bra. varför har ni då hillills inle velat kosta på dem en ordentlig sakbehandling i utskottet eller i utskollsbetänkandena? Varför vill ni bara springa förbi det som om det skulle vara någonting nästan litet skrämmande?

Ärdel så all vi kan hoppas på att ni visar bättre ansvar för och siörre omsorg om delta från ert håll nästa gång? Vi har upprepat vårt krav i vår moiion med anledning av regeringens förslag beiräffande energihushållningen, eftersom denna typ av planering av stads- och samhällsförnyelse i högsta grad sammanhänger med hur en vettig och effektiv energihushållning skall kunna genomföras, inte minsl i den översiktliga samhällsplaneringen och i flerfamiljshusbeståndet, där det också är många andra problem förknippade med ombyggnadsverksamhelen och miljöförbätlringarna. Kan vi, Kjell Mallsson, hoppas på all ni nästa gång som utskottet får behandla denna fråga - den kommer Ju upp igen efter påsk -lar seriöst på den och ger er tid all diskutera den med oss? Vi kanske dä kan komma fram till de preciseringar som ni lycker är nödvändiga-även om jag mera iroratt det är fråga om undanflykter från ert håll. Kan vi dä genom all gemensamt diskutera detta, kalla in experter osv. i utskottet komma fram lill en konstruktiv skrivning, tror Jag att del skulle vara till nytta för hela samhället.

Andre vice talmannen anmälde alt Kjell Maltsson anhållit att lill prolokollel få anlecknat all han inle ägde räll lill ylteriigare replik.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Bara en liten kommenlar till socialdemokraternas reservalion beiräffande anslag lill bosiadsbidrag. Som jag sade lidigare följer socialdemokraterna i stort sell bosiadsslyrelsens anslagsäskande. Del görs ju nu kraftiga höjningar av bl. a. den övre hyresgränsen, som gör alt den bälire svarar mot nyproduktionens boendekostnader, och del gäller framför alll för barnfamiljerna. Det sker också en kraftig förbättring av det statliga bidraget vilken framför alll gynnar flerbarnsfamiljerna. Vi har medvetet varil litet återhållsamma när det gällt bostadsbidraget lill familjer utan barn, och del återspeglas i det faktum att höjningen av den nedre hyresgränsen kompenseras av en höjning av den övre hyresgränsen, med samma belopp. Det innebär att det inte blir någon reell förbättring, och del är alltså resultatet av ett medvetet politiskt ställningstagande.

Dessutom stod vi i höstas inför valet all antingen låta samhället gä in med åtgärder, som generellt skulle dämpa hyreshöjningarna, eller all kompensera dem som hårde svagaste inkomsterna ellerden högsta försörjningsbördan för dessa. Vi gjorde dä den bedömningen all det var myckel angelägel all generellt dämpa hyreshöjningarna, och vi lade därför fram förslaget om underhållslån.

Vi har också funnit att delta fält effekier som gör att den genomsnittliga hyresnivån för 1979 ökat med 4 ä 5%. Del skall vägas mot att de övre hyresgränserna - som vi egentligen inle skall diskutera nu - fr. o. m. den 1 januari 1979 överstiger den faktiska hyreshöjningen i år. Det torde även bli sä all höjningen år 1980 av de övre hyresgränserna kraftigt kommer att överstiga den faktiska hyreshöjningen. I ett läge där man har begränsade resurser måste man Ju välja.Del har väl bara varil sä för socialdemokraterna all de haft Oluren au komma litet i otaki med liden och inle hunnit la i beaktande de faktiska effekter som underhällslånen har haft pä hyresnivåerna.

Låt mig så något kommentera delta med del nationella miljöprogrammet, eftersom del har diskuterats vad de båda generaldireklörerna i bostadsslyrelsen resp. planverket har framfört för önskemål lill regeringen.

Generaldireklörerna har kommit in med skrivelser om all de skulle vilja utreda och lägga upp program för hur vi kan använda den befinlliga bebyggelsen och hur vi kan göra den bälire. Del var elt arbete som vi hade påbörjal i deparlemeniei redan lidigare för all jusl strukturera problemen och se om man skall kunna gä vidare. Behövs del offenlliga ulredningar? Kan man lägga ul speciella uppdrag på verken? Kan man ge verken ell egel ulredningsuppdrag' Kan man inom deparlemeniei vidla förändringar ulan ulredningsuppdrag osv.? Del är myckel angelägel att vi fåren genomgång, sä alt del blir en förnyelse av den befinlliga miljön inför 1980-lalet och sä alt den befintliga bebyggelsen kan omvandlas på sina egna villkor och inle enligl nybyggnadsvillkor vad gäller byggnormer och lånevillkor som del ju fakliskl är i dag. Varje omvandling av bebyggelsen sker mer eller mindre på dispens

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

från nybyggnadskrav.

Men det där lycker jag låter som om del är något helt annat än vad socialdemokraterna är ute efter, nämligen ell program för den totala bebyggelseutvecklingen, ett program som enligt deras mening bör läggas lill grund forell långsikligt nationellt miljöutvecklingsprogram. Jag ifrågasätter om det inte är ett så gigantiskt uppdrag för en statlig utredning alt man riskerar att stoppa upp hela verksamheten. Vi har ju redan nu olika planeringsinstrument för miljöulvecklingen inom exempelvis den fysiska riksplaneringen. Där kommer det en ny rapport lill sommaren om hur vi skall hushålla med mark och vatten. Del kommer till sommaren också ell utredningsförslag beträffande ny bygglag, där sådana här frågor las upp. All då tillsätta en stor offentlig utredning med målsättningen all man skall utforma ett nationellt miljöutvecklingsprogram verkar för mig som elefan-liasis. Delärbrållom med att fä fram förändringar när del gäller den befinlliga bebyggelsen. Vi måste veta hur vi skall kunna tillgodogöra oss den oerhört slora resurs som finns i denna bebyggelse, och där skall man inle blanda in nationella miljöulvecklingsprogram.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Om bosladsministern hade läst vidare i vår moiion skulle hon ha funnit att den här utredningens första uppgift skulle vara att la fram underlaget fördel mera begränsade uppdraget, som bl. a. har tagits upp av de två generaldireklörerna och som tydligen också departementet håller på med. Men därefter skulle den även kunna la itu med mera långsikliga uppgifter.

Jag har lagt märke till alt den nuvarande regeringen har för vana alt splittra upp utredningsuppdrag pä mängder av små ulredningar av elt annat slag än det vi är vana vid - experter, ämbetsverk, grupper i departementen - men helst undviker all få ulredningar som kan ta ell helhetsgrepp på frågorna och som har ett parlamentariskt inslag. Jag tror inte det är alt effektivisera arbetet, och jag trordel aren särskilt farlig väg att välja för en sä svag regering som den vi har nu.

Del är ju med all sannolikhet ell övergångsstadium som vi har här - en historisk parentes - och del blir väl bättre med regeringsfrågan snart. Men även om del blir det menar vi alt det är nödvändigt när del gäller vikliga samhällsfrågor alt se till att utredningsarbetet bedrivs inte byråkratiskt och splittrat ulan på ell sådant sätt att man kan la ett helhetsgrepp och få med människor i utredningsarbetet som har någon kontakt med verkligheten och inle bara med skrivbordet.

Sedan vill Jag bara säga att Birgit Friggebo inte med sitt tal om underhållslånen skall försöka prata bort behovet av en förbättring av bosiadsbidragssysiemei. För det första är underhållslånen en dålig och kortsiktig lösning, som egentligen bara innebär all man vill skjuta frågan framför sig till efter valet, när man hoppas slippa alt la ansvaret för den, och för det andra är den ingen garanti för all vi får någon ordning på kostnaderna för vare sig ombyggnad eller nyproduktion av bostäder.

Det borde verkligen inte förhålla sig så att många familjer förlorar sina bosiadsbidrag eller får sämre bostadsbidrag eller så att regeringen tjänar 250 milj. kr. på att höja den nedre hyresgränsen och inte höja den nedre inkomsigränsen. - För det är det man gör: man tjänar 250 milj. kr. på de åtgärderna; pengar som man lar från barnftimiljeroch pensionärer i en myckel pressad silualion.

Bosladsminisiern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Jag tyckerall Birgitta Dahl geren ganska konstig beskrivning av del faktum, att statsmakterna går in och lånar ut 1 miljard kronor på två år. Hon kallar del för en dålig lösning. Jag tror att man i stället skall gå ut och fråga hyresgästerna vad de anser om att få det eftersatta underhållet ulfört, så all del blir en någoriunda vellig standard i hyreshusområdena, samtidigt som man kan få en dämpad hyresutveckling.

Det kanske inte skulle skada om Birgitta Dahl ville läsa vad hyresgäströrelsens organ Vår bostad har skrivit i de här frågorna, bl. a. med adress till Birgitta Dahl.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det skulle vara intressant all fä höra om Birgit Friggebo över huvud laget har ägnat en tanke åt frågan om vad som skall komma efter den här övergångslösningen.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Ja, den frågan har jag ägnat mycken eftertanke, och jag har också ägnat mig ål alt föra ut denna tanke.

Vi stod inför en situation där det behövdes mycket pengar bara för au över huvud tagel återställa hyreshusen i ett bättre skick genom behövliga underhällsinsatser, dvs. behålla den norm'ala standarden i hyreshusen. De pengarna behövdes snabbt för alt inte den fortgående förstörelsen och förslitningen skulle försämra bostadsområdena totalt.

Situationen var också den att fastighetsägarna självfallet måste ta ul pengar för sina kostnader för reparationer till följd av det lidigare eftersatta underhållet. Del var således elt behov av snabba ålgärder.

Vad vi nu har gjort är all vi har ställt resurser lill förfogande för all underhållet skall kunna utföras, samtidigt som dessa människor, som får en ganska låg hyreshöjning, får betala tillbaka pengarna pä 15 år i stället för all behöva betala kostnaderna pä två år. Della innebär naluriiglvis också en väsentlig förbättring för dem.

Vad det sedan gäller framliden har jag sagt att dessa ålgärder förvisso inte löser alla problem. Vad vi har gjort är alt vi har gett Ivä års uppskov till fastighetsägare för all de tillsammans med hyresgäster och deras organisationer skall kunna sälla sig ner och diskutera vad som kan göras ål den fortgående höjningen av framför alll drifts- och underhållskostnaderna. Jag har delvis sagt della lidigare i kammaren med anledning av en debatt med Tore Claeson, då Jag sade att Jag inte tror all man kan komma åt

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

kostnadsutvecklingen mindre än att hyresgäslerna får väsentligt mer alt säga lill om än f n. Nu har vi gett ett andrum för att man tillsammans skall kunna diskutera fram burman fortsättningsvis skall gå till väga. Jag tror all om de använder den liden väl kan del få väldiga effekier på den framlida kostnadsutvecklingen.

Andre vice talmannen anmälde att Birgitta Dahl anhållit att lill prolokollel få anlecknat all hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

SVEN ERIC ÅKERFELDT (c):

Herr lalman! I en av sina repliker sade Birgitta Dahl alt hon hoppades alt vi när planeringsfrågorna kommer upp lill behandling i elt annat sammanhang skall få uppleva en seriös debatt. Det skall Jag väl kunna lova henne. I civilutskoliet har vi alllid seriösa debatter kring de förslag som väcks. Nu beror det hela naturligtvis i någon män på vilka typer av förslag det gäller, men jag hoppas all vi vid del tillfället skall ha någonting mer konkret all ta pä.

När det gäller planeringsfrågorna i mer begränsad bemärkelse - närmast frågan om omvandlingen av det bostadsbestånd vi har, den fråga som bosladsminisiern framför alll åsyftade - kan Jag säga all vi, när vi skall behandla dessa frågor, på ulskollets bord kommer alt ha en cenlermolion som innehåller vissa konkreta förslag. Jag hoppas på all vi dä får en seriös behandling av den molionen även från Birgitta Dahls sida.

Min uppgift här skulle närmasi vara att behandla de reservationer som centerpartiet slår för, antingen ensamt eller tillsammans med något av de övriga partierna. Jag börjar med reservationen 4, som behandlar frågan om ägariagenheier. Del aren företeelse som i riksdagsdebatten inle är helt okänd. Här har det väckis två helt motstridiga förslag, ett från socialdemokratiskt håll och ell frän moderat häll. Dessa båda förslag är hell oförenliga, och därför har det - med den voteringsordning som gäller - kommit all bli så all socialdemokraterna skrivit majoritetsyllrandet, medan vi övriga reserverat oss.

Vår reservation är myckel kortfattad och går hell enkelt ul på all riksdagen inle bör göra någonting medan arbetet pågår med den kunskapsöversikt som riksdagen lidigare har beställt.

Till ivrarna för ägariagenheier vill jag säga all de bör komma ihåg att den här reformen inle är fullt så enkel som mänga kanske föreställer sig. Man måste bl. a. lägga upp ett nytt fastighetsregister och företa ändringar i fasiighelsbildningslagen. Dessulom skall vi komma ihåg alt det trots att man äger sin lägenhet krävs en form av samfällighet för all förvalta de gemensamma utrymmena och handha de gemensamma angelägenheterna i ell flerfamiljshus av den här typen. I del avseendet kommer det all bli precis som en vanlig bostadsrätt.

Del är dessulom svårt all frigöra sig från tanken all del främsta syftet är att man skall erhålla belåningsbara objekt och skalleförmåner. Om man vill åsladkomma sådana effekier bör det inte ske via bostadspolitiken.

Ell flitigt brukat argument för den här typen av lägenheier är all de ger ett bra boendeinflytande. Del är alldeles rikligt. Då skall man emellertid komma ihåg att den vanliga bostadsrätten ger minsl samma fördelar. Vi bör därtill notera alt det nyligen har tillsalls en utredning i syfte att främja en ökad övergång från hyres- till bostadsrätt.

Vi bör också komma ihåg all ägariagenheier medför all andelen bosläder som k ra ver stora kapitalinsatser kommer att öka. Det i sin tur är ägnat att öka segregationen. De boendekvaliteler som den här boendeformen skulle ge kan enkelt åstadkommas inom den redan befinlliga bostadsrätten. Dessa kvaliteter kan f ö. lill stor del åstadkommas även inom hyresrätten. Jag vill i della sammanhang erinra om all del med SABO:s medverkan nu pågår ell forskningsarbete som är myckel omfaltande. Man har där högt ställda ambitioner när det gäller all förverkliga tanken på ell ökat boendeinflytande.

Kravet på boendeinflytande kan alltså lillgodoses inom andra upplålelse-former. Det enda som är speciellt för ägarlägenheierna är spekulations- och skalleaspekterna. Men som jag tidigare har sagt är della en fråga som faller utanför bostadspolitikens ram.

När det gäller reservationen 18 har vi elt likartat ulgångsförhållande, dvs. del föreligger oförenliga ståndpunkter pä socialdemokraliskl och moderat håll. Del gäller frågan om lånegränserna för privata byggare. Också beträffande detta avsnitt av betänkandet svarar socialdemokraterna för majorilels-skrivningen.

Den 92-procenliga lånegränsen infördes 1977 - lidigare hade den varil 85-procenlig. Ändringen motiverades av syftet alt skapa bättre konkurrensneutralitet mellan allmännytta och kooperation å ena sidan och privata byggare ä andra sidan. Beslutet fattades mot en socialdemokratisk reservation, där man då liksom nu anförde alt de privata byggarna skulle gynnas otillbörligt. De nuvarande gränserna har godtagits av två riksdagar och bedömts som väl avvägda. Det finns sålunda enligt vår mening ingen anledning all nu ändra gränserna vare sig till en enhetlig 95-procentig länegräns, som moderaterna vill, eller till den gamla 85-procentiga lånegränsen för de privata byggarna, som socialdemokraterna vill. Om socialdemokraternas argument skulle äga giltighet borde della ha avspeglat sig i en ökad andel privalbyggda flerfamiljshus under dessa är. Sä är alls inle fallet, och därför kan man dra slutsatsen att de lånegränser som genomfördes 19''7 inte påtagligt har gynnat denna byggherrekalegori. Däremot torde det vara ostridigt att man har uppnått mera likvärdiga konkurrensvillkor.

Reservationen 19 gäller fördjupning av vissa lån. Den grundar sig på en cenlermolion.

Vid mindre omfattande ombyggnader av småhus har det varil betydelsefullt all kredilfrägan har kunnat lösas på ett enkelt och rationellt sätt genom regeln om mer eller mindre automatisk fördjupning av bostadslånet och utan all krav ställts om kommunal borgen. Den övre gränsen för omfattningen av sådana här ombyggnadsälgärder har under flera år varit 25 000 kr., och den undre gränsen har varit 10 000 kr. Genom kostnadsutvecklingen hardet blivit

Nr 122

Torsdagen den 5 april 4979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

7 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

allt svårare all få del av den här låneformen. I dagens kostnadsläge ryms inle någon åtgärd av betydelse inom denna kostnadsram. Bostadsslyrelsen har därför föreslagit en fördubbling av beloppet, elt förslag som vi har fört vidare i en motion.

Bostadsministern har emellertid i proposilionen tolkat det minskande utnyttjandet av låneformen sä att det inle längre finns något behov av dessa lån och anmäler dessulom sin avsikt all slopa dessa lån. Vi anser Ivärtom all del alltjämt finns ell betydande behov, ell behov som skulle verifieras om beloppsgränsen höjdes så all meningsfulla ålgärder pä nylt rymdes inom ramen förden här låneformen. Jag vill bestämt avråda bosladsminisiern från att fullfölja tanken pä all avskaffa den.

Reservationen 20 barett starkt samband med denna låneform. Den lar upp frågan om räntebidrag vid mindre ombyggnad. Vi för även här fram ett förslag från bostadsslyrelsen som vi anser är i hög grad berättigat. Förslaget innebär all räntebidrag skall utgå vid denna form av långivning, en förmän som redan finns när del gäller flerfamiljshus.

Ell av våra moliv är all vi vill minska skillnaden mellan dessa lån och förbällringslånen,där man ju kan få räntebidrag. Ett annal moliv är all vi vill undvika den skarpa gräns som nu flnns i fråga om räntebidrag när ombyggnadskoslnaden tenderar att passera gränsen för fördjupningslånen. När beloppsgränsen 25 000 kr. - eller som vi föreslår 50 000 kr. - överskrids kommer kapitalkostnaden att minska drastiskt på grund av att man då är hänvisad lill vanligt bosladslån och därmed får räntebidrag. Det här förhållandet kan medverka lill all i övrigl omotiverade åtgärder vidias endasl i syfte att komma i åtnjutande av räntebidraget. Därför bör denna gräns slopas och räntebidrag utgå på hela länet. Budgetpropositionens överväganden om förbältringslångivningen bör inte få hindra den här välmotiverade ändringen.

Reservationen 21 handlar om kommunalt ansvar för bosladslån för småhus. Det aren kär bekant förden här kammaren. Förslaget debatterades flitigt redan 1974 i samband med den bosladsproposilion som då lades fram och där man föreslogen 10-procenlig borgen på hela låneunderiagel inen som uiskotismajoriielen och även riksdagen ändrade till 40 % av bostadslånets sloriek vid del akluella föriustlillfället inkl. eventuell fördjupningsdel.

Frågan återkom lill riksdagen när vi behandlade proposilionen om glesbebyggelse av mindre omfattning. Då beslutade riksdagen, mot en socialdemokratisk reservation, all slopa kravet på borgen på fördjupningen. Därmed åstadkoms en förbättring främst för de glesbygder där fördjupning var snarare regel än undantag.

De regler som nu gäller innebär all kommuns ansvar för krediler bör utgå från i lagstiftning fastlagda planeringsbefogenheter. Har kommun i sina planeringsöverväganden kommit lill all viss bebyggelse bör komma lill stånd menar vi att behovet bör vara verifierat. I fråga om kreditbedömningen gäller det varaktiga behovet, och i fråga om småhus torde risken pä denna grund vara närmast obefintlig. Förluster på lån för småhus torde vara försumbara. För flerfamiljshus i tätort kan man däremot på samma grund hävda all risken

för förluster på många håll är aktuell - detta ulan all man därför kräver något kommunall ansvarstagande för den formen av bebyggelse. Man lycker au logiken skulle kräva alt man därför slopar borgenskravel i fråga om småhus eller inför borgenskrav även för flerfamiljshus. Det sista har ingen föreslagit, och jag skall själv inle göra del, därför all jag anser det är bättre all la bort borgenskravet hell för småhus.

Med nuvarande ordning kommer två olika kommunala organ alt avgöra huruvida viss småhusbebyggelse kan komma till stånd med stöd av statliga lån. Del är dels byggnadsnämnden, dels kommunens förmedlingsorgan. De har all utgå från olika utgångspunkter, och del är inle hell ovanligl att de fattar motstridiga beslut. Därmed faller möjligheten för en lånesökande all få lån. Men man bör notera att del däremot är endasl ett organ, byggnadsnämnden, som avgör frågan om lokalisering av småhus utan statliga lån. Här kommer inle förmedlingsorganels bedömning av borgensfrägan in i bilden. Vad man än kan säga oin delta syslem - inte är del rättvist! Det innebär all den sökande som inle fält statliga län på grund av vägrad kommunal borgen kan överlåta sill byggnadsföretag åt en som finansierar det med egna medel eller privata lån - den personen får alltså bygga. Del kan aldrig vara riktigt.

Vi menar att man nu bör gå vidare och hell slopa del kommunala borgenskravel. Utskottet skrev när riksdagen slopade borgen pä fördjupningsdelen - och den skrivningen kan gälla som argument än i dag: De principiella motiven har sådan tyngd att annat än bifall till förslaget inte kan komma i fråga.

Därmed, herr lalman, yrkar jag bifall lill de reservationer som jag här har behandlat.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag noterar med tillfredsställelse att Sven Eric Åkerfeldt utlovade att utskottet skall återgå lill den goda vana vi har alt .seriöst och med intresse behandla alla förslag. Det var just därför att man när det gäller vårt förslag om en plan för samhällsutvecklingen inle hade gjort detta som vi faktiskt blev rätt ledsna.

Nu hoppas jag all della löfte inle bara avser de centermolioner som vi har alt behandla senare i vår, som delvis men inte hell lar upp samma förslag som vi, ulan också våra egna förslag. Om så inte skulle vara fallet är jag rädd för all del goda arbetsklimat som vi har i utskottet och som vi alla tycker är så bra för arbetet kommer alt skadas.

SVEN ERIC ÅKERFELDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan lugna Birgitta Dahl på den punkten. Vi kommeratt ta upp alla förslag. Och det goda arbetsklimatet - som jag inom parentes sagt är lacksam för alt Birgitta Dahl konstaterar att vi har - skall, i vad det ankommer

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

100

på oss, verkligen beslå. Jag kan med viss förtröslan se fram emol behandlingen..

ROLF HAGEL (apk):

Herr lalman! Bosiadsbyggandei har under de senasle fem åren befunnit sig på efterkrigstidens lägsta nivå med åriigen något över 50 000 färdigställda lägenheier. Eftersom samtidigt en relativ ökning av småhusbyggandet skett, har minskningen när det gäller lägenheier i flerfamiljshus varil ännu mera markant. Den årliga produktionen av sädana lägenheter har under senare år bara rört sig om ca 15 000 i hela landet.

Inte heller för 1979 har bostadsministern i sin proposition förutsett någon mera markant ökning av bostadsproduktionen, utan beräknat igångsättningen till ca 60 000 lägenheier.

Delta är bakgrunden lill arbetarpartiet kommunisternas motion om en ökning av bostadsbyggandet till 100 000 lägenheter per år.

Vi har i molionen anförl att den av regeringen föreslagna marginella ökningen lill 60 000 lägenheier är hell otillräcklig för alt återhämta vad som under åren har försummats. Arbetarpartiet kommunisterna hävdar alt bostadsbrist, och i föriängningen bostadsnöd, är politiskt oförsvarbart. Vårt land har allt som behövs för att tillgodose befolkningens behov av och elementära rätt till en bostad.

Vi har också understrukit all bostadsbyggandet inle får vara en fråga som behandlas efter konjunkturerna utan måste ha som huvudinriktning att tillfredsställa sociala behov och alt bostaden skall vara en räiiighei för alla, oavseti ekonomiska villkor.

Vi vet all särskilt den bostadssökande ungdomen i storstadsområdena i dag befinner sig i en utomordentligt svår situation på grund av den tilltagande bostadsbristen.

Från de synpunkter vi framfört, och med hänsyn till innebörden av vårt motionsförslag när det gäller bostadsbyggandets omfattning, är det tillfredsställande all utskottet förordar en höjd ambitionsnivå, även om man avslår från all ange någon ny fixerad målsättning. Det måste betraktas som en allvariig anmärkning ål regeringen när utskottet säger all uttalandena lill regeringsprotokollet om igångsättningen 1979 och förslagen beträffande 1980 och 1981 "röjer en passiv inställning till en ökning av bostadsbyggandet". Ulskotlel hävdar all regeringens attityd bidrar lill "att dämpa både ambitionsnivån och utfallet".

Utskottets resonemang leder fram lill au riksdagen bör uttala "att regeringen i sina samlade åtgärder på skilda sektorer skall utgå från att bosiadsbyggandei bör öka snabbare än vad dess egna förslag antyder i fråga om viljeinriktningen".

Och utskottet menar att ett sådant uttalande bör följas av konkrela förslag genom regeringsåtgärder eller i form av förslag lill riksdagen och all "ell sålunda föreslaget uttalande tillgodoser syftet med molionsförslagen i denna del".

Vi vill tyda detta som en ändrad viljeinriktning och noterar del naluriiglvis

som en framgång för vårt motionsförslag. Även om vi självfallet anser att riksdagen bör uttala sig för en bestämd och högre målsättning i enlighet med vår moiion, menar vi att ett uttalande av den innebörd som utskottet föreslagit ute i kommunerna rimligen måste uppfattas som en klar anvisning att höja ambitionsnivån och från statsmakternas sida givelvis måste följas av konkrela ålgärder för all åsladkomma en förutsedd ökning.

I den andra alt-satsen av vår moiion föreslås all bostadsbyggandet skall fördelas på 70 % lägenheter i flerfamiljshus och 30 % i småhus. Jag yrkar bifall till denna del av motionen. Vid en utökad bostadsproduktion förefaller del om möjligt ännu mera angeläget med en annan och vettigare fördelning mellan flerfamiljshus och småhus än vad de senasie åren uppvisat.

Slutligen ell par ord om vår moiion nr 777 rörande åtgärder mot spekulalion i bostadsrätter. Vi har där hemställt om en lagstiftning som effektivt motverkar spekulationen, exempelvis genom en hembudsskyldighet av i molionen antydd karaklär, dvs. au bostadsrätter efter nytljandetiden kan försäljas eller återföras endasl till bostadsrättsföreningen och ulan några omotiverade vinslpäslag.

Utskottet har tyvärr avstyrkt denna moiion.

Del tycker jag är synd. Vi vet all del numera förekommer en ohejdad spekulation i bostadsrätter och au denna spekulation också i hög grad spritt sig till de bosladskooperaliva företagen sedan bosiadsrällskonirollagen slopades i slutet av 1960-ialei.

Utskottets hänvisning lill alt frågan 1969 behandlades av bosiads-räilskommillén, som inle fann skäl lill några ändringar i den här riktningen, är inte relevant i sammanhanget. 1969 hade bosiadsrällskonirollagen nyss slopats, och del fanns inga erfarenheter av hur konsekvenserna skulle bli. I dag vet vi alt spekulationen även på detta område har fått stor omfatining, all överiålelsepriserna har stigit lill skyhöga belopp och all mänga bosiadssökande därmed uteslängs från möjligheterna att efterfråga bosladskooperaliva bostadsrätter. T. o. m. inom de bosladskooperaliva företagens högsta ledningar är man djupt oroad av den utveckling som skell.

Jag vill f ö. notera att t. ex. den senasle socialdemokratiska partikongressen i del bostadspolitiska avsnittet uttalade sig i samma riktning som vår moiion. Det har också bl. a. Stockholms socialdemokratiska arbetarkommun gjort. När jag nu yrkar bifall lill molionen 777, utgår jag därför från att vi får ett helhjärtat stöd i varje fall från den socialdemokratiska gruppen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill moiionerna 777 och 1057.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

ROLF DAHLBERG (m):

Herr talman! En central fråga i den aktuella bostadspolitiska debatten gäller de olika upplätelseformerna för bosläder. Frågan är från principiell synpunkt utomordentligt betydelsefull. Skall människorna ha valfrihet när det gäller boendeform, eller skall de som styr bostadspolitiken avgöra den saken? Moderata samlingspartiet haren klar och entydig uppfattning. Den enskilda medborgaren skall själv få avgöra vilken upplåielseform han eller hon föredrar.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. rn.

102

Mänga människor är villiga att avstå annan konsumtion och göra uppoffringar för att uppnå drömmen om en egenägd bostad. Småhus av olika slag kan upplåtas med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt, men när det gäller lägenheier i flerfamiljshus finns f n. inte möjlighet till äganderätt. Vi vill ändra på detta och ge full valfrihet även i dessa bostäder, såsom man har det ordnat i många andra europeiska länder.

Genom au äga sin bostad kan den boende direkt påverka driftkostnaderna genom omsorgsfull vård, sparsamhet och egna arbetsinsatser. Man får också rätt att anpassa bostaden efter sina önskemål och behov.

För att underiätta för medborgarna alt ekonomiskt klara inköpet av en egenägd bostad föreslår vi frän moderata samlingspartiet en rad åtgärder. Sålunda vill vi införa elt skattefritt bostadssparande, som skulle vara en utbyggnad av det i fiol införda allmänna skattefria sparandet. På bostadssparkonlon bör del månatliga beloppet dock kunna uppgå lill 600 kr. per månad, så att den sparande på begränsad tid kan uppnå den egna insatsen för en bostad.

Vi föreslår vidare att nya lånemöjligheter införs, som underlättar inköpet. Lägenheten skall naluriiglvis kunna intecknas såsom säkerhet för lån. Redan befintliga län skall kunna överläs.

Ett viktigt förslag är all en hyresgäst vid en eventuell försäljning bör ges företrädesrätt såsom köpare av den lägenhet han bebor. Direktägda lägenheter skall ha samma beskattningsregler som-en- och tvåfamiljshus med äganderätt. Därmed skulle man få en jämställdhet mellan nuvarande äganderätt lill småhus och äganderätt till lägenheier. Jag yrkar därför bifall till reservationen 4 b av Per-Olof Strindberg och Georg Danell.

I motionerna I6I9,1614 och 1669 behandlas frågan om alt främja bildandel av bostadsrättsföreningar i del befinlliga hyreshusbeständet. Många människor föredrar bostadsrätt framför hyresrätt. Med bostadsrätt kan man få ökade möjligheter att påverka bostadens skötsel och driftkostnader liksom vid full äganderätt. Ell sådant förfarande skulle också i viss mån kunna underlätta för bostadsföretag och kommuner som har ekonomiska bekymmer med vissa hyresfastigheter.

Därför vill Jag yrka bifall till reservalion nr 5 av Per-Olof Strindberg och Georg Danell, där denna fråga behandlas.

Beiräffande lånegränserna föreligger olika förslag som Sven Eric Åkerfeldt nyss redogjorde för. Moderata samlingspartiet har länge hävdat alt samma lånegränser bör gälla för olika kategorier byggherrar. Vi har förordat all lånegränsen skulle vara 95 % av låneunderiagel. Det förslaget framförs också i reservation nr 18 av Per-Olof Strindberg och Georg Danell, och Jag vill yrka bifall till den.

Herr talman! Till sist vill jag göra en kort kommenlar till del uttalande som gjordes lidigare av utskottets ordförande om att moderata samlingspartiet godtagit köpeskillingskonlroll för småhus. Den frågan behandlades före jul, och vi redovisade då vår principiella inställning. Vi tyckte inte alt vi hade anledning att i det här sammanhanget ta upp den frågeställningen, men vi har, kan Jag väl säga, inte ändrat uppfattning.

KARIN NORDLANDER (vpk):

Herr lalman! Jag lycker all del är en dålig behandlingsordning i bostadsfrågan när man bryter ul frågan om bosladsbidragen men inte ger de ledamöter som är anmälda på del avsnittet möjlighet att tala jusl i den debatten.

En bostad med godtagbar social standard till rimlig kostnad borde tillhöra de mänskliga rättigheterna. Men i det kapitalistiska samhället utnyttjas människors behov av bostad på samma sätt som vid försäljning av en vara. Priset på bostaden bestäms av profitintresset, och delta har lett till att hyrorna har stigit betydligt snabbare än den allmänna kostnadsutvecklingen.

Hyran har blivit en alll tyngre del av hushållens oundgängliga utgiftspost. Genomsnitlligl utgör hyreskostnaden 22 % av den totala privata konsumtionen. Privatiseringen i boendet, där ägandet privilegieras och ger ekonomiska fördelar, skapar en ojämlik bostadskostnad.

I likhet med övriga utgifter för nödvändighetsvaror drabbar de höjda hyrorna hårdast dem med låga inkomsler. För att undanröja skillnader i bostadsstandard som beror på olikheter i betalningsförmåga krävs en i grunden förändrad bostadspolitik. Tore Claeson har redan påtalat brisierna i bostadspolitiken och redogjort för vpk:s förslag som, om det genomfördes, skulle innebära en radikalt förändrad bostadspolitik med en social inriktning. Milt inlägg begränsas därför till vpk-motionen om bostadsbidragen.

Jag tror inte som Ingegerd Troedsson alt det är de skattemässiga marginaleffekterna som är det slora problemet när det gäller användandet av bostadsbidragen för att utjämna boendekostnaderna. Inte heller vpk anser att bostadsbidrag i olika former ger en tillfredsställande utjämning eller löser problemen med boendekostnaden för alla hushåll. Men mot bakgrunden av den alltjämt rådande trångboddheten, den stora andelen omoderna och dåliga bostäder och den ökande bostadsbristen så är bostadsbidragen ett sätt att förbättra bostadsstandarden för ekonomiskt svaga grupper. En nyligen presenterad undersökning visar att de äldre bor allra sämst, många helt utan moderna bekvämligheter.

Med den rådande hyresutvecklingen förstärks hyresbidragens betydelse, och alll fler hushåll blir beroende av bidrag rör alt klara sina stigande hyreskostnader. I avvaktan på en annan, socialt inriktad bostadspolitik tvingas man använda bostadsbidrag för att reglera en del av orättvisorna i boendel. Vpk-molionen kräver därför främst förbällringar i beräkningsgrunderna för utbetalande av bostadsstödet.

Vpk föreslår alt bostadsstödet lill hushållen i sin helhet bekostas av staten. Som framgår av civilutskottets betänkande utgör redan i dag statliga medel den övervägande delen av bostadsstödet mellan vissa hyresgränser. Det är vidare en onödig byråkratisk administration med delat ansvar, och vpk vill dessulom minska kommunernas utgifter av principiella skäl. Fortfarande kvarstår orättvisor för pensionärer, beroende på kommunernas olika generositet när del gäller utfyllnad av pensionärernas bostadskosinader.

Av samma skäl är det motiverat att den nedre hyresgränsen på 400 kr. behålls, detta med hänsyn till alt 90 % av våra ca 1 324 000 pensionärer bor i

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

103

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

104

s. k. vanliga lägenheier och alt en stor del av dessa fortfarande bor i hell omoderna och relativt billiga lägenheter. De negativa konsekvenser som en höjning av den nedre hyresgränsen får har vi erfarenhet av sedan föregående år. Ytterligare många kommer alt mista sitt bosiadsbidrag och andra får ett sänkt bidrag per månad genom det föreliggande förslaget om höjning av nedre gräns. Att det sedan är hushåll med relativt låga hyror och ofta små inkomster som drabbas förbättrar inte deras bostadssituation.

Den övre hyresgränsen måste också med hänsyn lill inflationens verkningar på hyran höjas utöver det föreliggande förslaget. Här följer vpk bosiadsslyrelsens förslag att gränserna skall höjas för varje barn i familjen, eftersom del påverkar ulrymmessiandarden som i sin lur påverkar hyreskostnaden. Del skiljer inle så myckel i pengar mellan regeringens förslagoch de förslag som finns i motioner. Men vi vet att för enskilda hushåll med begränsade inkomsler betyder varje utgiftsökning även en utgiftsminskning inom hushällsbudgeten, som då oftast drabbar matkoniol som är en rörlig utgiftspost.

Vi menar all inkomsigränserna för reducering av bostadsbidrag måste höjas väsentligt, vilket bl. a. uppgifterna från bostadsstyrelsen visar, om inle bidragen lill hushällen skall minska eller kanske hell försvinna och föratl nya hushåll som nu inte har bidrag, men svårt att klara de höjda hyrorna, skall få del ekonomiska stöd som är nödvändigt.

En årsinkomst på 44 000 kr. - för att nämna en siffra i vpk:s förslag - är ju inte någon särskilt hög inkomst för oreducerai bidrag när del gäller barnfamiljer.

Vpk har också i olika sammanhang motionerat om slopande av de orätlfårdiga åldersgränser som diskriminerar vissa ungdomar. Det gälleräven beträffande bosladsbidragen. År 1977 genomfördes elt gammalt vpk-krav, och åldersgränsen för erhållande av egel bostadsbidrag sänktes lill 18 är. Men fortfarande kvarstår orättvisor. I undantagsfall - om han eller hon har egel barn och egen bostad - kan bidrag utgå. Bor den unge hemma bortfaller bostadsbidraget vid 17 år.

Del måste vara både administraiivi krångligt och svårt for ungdomarna att förstå och acceptera att de i vissa situationer räknas som vuxna vid 17 år och i andra fall vid 18 år. 1 andra sammanhang kan andra åldersgränser gälla. 1 vissa avtal exempelvis gäller 21 år som åldersgräns för vuxenlön. Det är nu dags alt ta bort de här orättvisorna.

Utskottet har också uppmärksammat denna fråga och säger i betänkandet: "Utskottet finner det myckel angeläget att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag så att den olägenhet som åldersgränsernas utformning i nu behandlad del utgör kan undanröjas."'

Vi noterar den positiva behandling frågan fåll men anser del inle befogal all vänta på ylteriigare ulredningsunderiag. Beslul kan fattas nu.

Herr lalman! Det är bara genom en i grunden förändrad bostadspolitik ulan profilintressen som man kan stoppa den nuvarande hyresutvecklingen -sänka hyrorna så all det blir möjligl för vanliga löntagare all hyra en bostad utan alt behöva bidrag. Då kan vi slopa hela bosiadsbidragssysiemei. Men det

kräver all vi får en socialt inriktad bostadspolitik och all spekulaiionsinlres-sena försvinner i alla led pä hela bostadsmarknaden. Med detta, herr lalman, vill jag yrka bifall till samtliga vpk-molioner.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Hur skall vi bo i framtiden? Det är en fråga som Jag tycker är väldigt aktuell. Del finns en rad förhållanden som innebär att vi måste ställa nya krav både på bostädernas uiformning och pä boendels organisering.

Ett stigande antal kvinnor förvärvsarbetar, och könsrollerna förändras -om än långsamt - mot en ökad jämställdhet. Andelen pensionärer och handikappade som önskar bo kvar i sina bostadsområden ökar. Del är också ett skäl till att man måste ställa andra krav än tidigare på boendet. Sexlimmarsdagen kommer alt förbättra möjlighelerna till gemenskap och samvaro på fritiden och till ell rikt kulturliv byggt pä kreativitet och deltagande som motvikt mot den passivisering som många människor är utsatta för i dag.

Jordens begränsade resurser innebär att bostäderna måste utformas med sikte pä hushållning med energi och andra resurser, både när bostäderna byggs och när de används. De mänga sociala problemen i boendet i dag understryker behovet av all utveckla helt nya boendeformer.

Men trots alla de argument som finns för ett annal boende går utvecklingen på bostadsmarknaden i en helt annan riktning i dag. Bostadsbristen slår hårt mot unga människor och ensamstående, men det byggs alll fårre lägenheier som passar för dessa grupper. 1970 byggdes närmare 44 000 bostäder på tvä rum och kök eller mindre. 1977 byggdes del bara 8 500 lägenheier i denna storleksordning.

Till energibesparande åtgärder anslås miljonbelopp, men 85 % av den nybyggda bostadsytan 1977 utgjordes av enfamiljshus - en yikrävande boendeform som ofta är eluppvärmd och som tvingar fram ett ökat behov av resor. Del är med andra ord en mycket energislukande boendeform.

Segregationen har uppmärksammats som ett allt allvariigare problem, men den förvärras ständigt av de ekonomiska orättvisorna och genom att alla lägenheter som är tre rum och kök eller mindre byggs i fierfamiljshus, medan de siörre lägenheterna byggs som enfamiljshus.

Staten satsar miljonbelopp pä bidrag till förbällringar av dåliga bostadsområden, men de nybyggda områdena har lika låg eller lägre standard som de som får miljöförbätlringsbidrag.

Allt fler kvinnor förvärvsarbetar utanför hemmet, men det dagliga livet försväras bl. a. genom avsiåndel till arbetsplatser och service, och del avståndet ökar ständigt.

Barnen behöver rika uppväxtmiljöer och kontakt med arbetslivet, men i stället blir boendemiljöerna alltmer utarmade och ensidiga.

Realinkomsterna har sjunkit för slora grupper av löntagare samtidigt som hyror och avgifter i boendet stiger.

Många barnfamiljer i flerfamiljshus är trångbodda. Samtidigl ökar överkonsumtionen av bostadsyta i enfamiljshusen, som är den största delen av

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

105

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

106

nyproduktionen.

Problemen finns inle bara i nyproduklionen, de är lika akuta idet befinlliga bostadsbeståndet.

Alll fler bosläder förvandlas till varor pä bostadsmarknaden. De har blivit spekulalionsobjekl, och vpk anser att det slår i motsättning till bostadens grundläggande funktion som en ram kring det dagliga livet. Boendemiljön utarmas alltmer.

Byggnadslagen och andra lagar på bostadsområdet är klasslagar, som bara ger dem som äger mark eller byggnader rätt till inflytande. Boendeinflytande för vanliga människor är mycket starkt begränsat, både i teorin och i praktiken. Lagstiftningen lar dessulom inle hänsyn lill boendekolleklivets rättigheter utan enbart lill individen.

Diskussionen om boendets värde och innehåll har kommit i bakgrunden för de svåra ekonomiska orättvisorna, bostadsbristen och den outvecklade boendedemokraiin. Dagens bostadsområden tillfredsställer inle grundläggande mänskliga behov av gemenskap, kollektivt arbete och goda villkor för barnens uppväxt på något sätt. Därför är det nödvändigt all man utvecklar nya boendeformer och förbättrar boendemiljöerna.

De pä mänga sätt resurskrävande och ojämlika småhusen får ett kraftigt stöd både av stat och av kommun i form av subventioner, kommunall galuunderhäll och skallebestämmelser, medan hyresgäslerna måste bära alla kostnader och dessutom betala övervinster som tagits ut av byggnadsindustrin. Den borgerliga regeringens favoritidé för alt "lösa" bostadskrisen innebär alt de allmännyttiga bostadsföretagens hyreslägenheter, som ännu inle direkt är ute på spekulationsmarknaden, skall omformas lill bostadsrätter och säljas. Det är en snedvriden utveckling som får till följd en kraftig segregation efter både ålder och inkomst, som med all sannolikhet kommer att förstärkas.

Runt om i landet kämpar människor tillsammans för en bättre boendemiljö och för andra boendeformer, som bygger på solidaritet och gemenskap i vardagslivet och på enkla former för samarbete. Men den kamp som förs av många människor försvåras genom all hindren finns på alla plan: i lagstiftningen, planeringsprocessen, förvaltningen och i utformningen. Dessutom saknas det alternativ. De servicehus som planeras i Linköping, Stockholm och Eskilstuna innebär bara marginella förbällringar. Fortfarande byggs och planeras enbart traditionella lägenheier. Del finns ell stort intresse - del visar bl. a. Eskilstunaprojeklet - för kollekliva boendeformer. I Eskilstuna kan man notera alt efterfrågan fördel kollektivhus som planeras där kommer från alla befolkningsskikt.

Men för all nya boendeformer skall kunna utvecklas måste staten aktivt stödja olika former av utvecklingsarbete i samarbete med kommuner, landsting, allmännyttiga bostadsföretag och självfallet också de boende. Utvecklingsarbetet bör gälla både nyproduktion och de befinlliga bostadsområdena. Del bör spänna över alla led från finansiering, planering och utformning till förvaltning och boendedemokraii. Satsningen måste också gälla olika boendeformer, storfamiljer, små och stora kollekliv som samar-

betar kring hushållsarbetet eller lokal produktion och servicehus. Man får alltså länka sig olika former av kollektivt boende och salsa resurser på att möjliggöra elt igångsättande av sådana projekt.

Bostadsmiljön utanför lägenheterna är försummad. Del har sagts lidigare. Delta gäller i stort sett all bosladsbebyggelse. Bostäderna och bostadsmiljöerna ar också precis som bostaden utformade för kärnfamiljen, för elt familjemönster som inte längre finns. Människornas villkor har i mänga hänseenden förändrats, och nya former av både boendeiyper och bostadsmiljöer måste därför utvecklas, och detta måste ske med det snaraste. ' Så t. ex. har antalet ensamboende kraftigt ökat, och vi menar alt handikappade personer måste få möjlighet att kunna bo i vanliga bostadsområden liksom även de äldre. De torftigaste bostadsmiljöerna finns oftast i de områden där människor brottas med sociala och ekonomiska problem, bl. a. till följd av den stigande arbetslösheten. Ofta finns dessa lorftiga miljöer i barnrika, befolkningsrika och faltiga kommuner. Därförärdet särskilt viktigl att dessa kommuner får de medel de behöver för alt rusta upp undermåliga miljöer. Det finns vissa grundläggande krav som man måste ställa när det gäller boendemiljön. Del skall finnas en bra och utbyggd barnomsorg för de människor och barn som bor i just del området. Det skall finnas närbuliker med dagligvaror, det skall finnas kommunalt stödda matställen i varje stadsdel. Del skall finnas närbelägna fritidslokaler, som stimulerar lill gemensamma aktiviteter. Detta behövs sannerligen som motvikt till TV-lillandei, som bygger på ensamhet och lystnad. Del behövs lokaler för kulturell verksamhet och biografer i de större stadsdelarna. Framför alll är del vikiigi att de boende i varje område får förvalla och ha elt verkligt infiytande över både sin bostad och dennas omgivning.

Det borde också vara självklart att det med det ändrade familjemönster vi nu har del finns möjlighet all bo i kollektivhus av olika modeller eller annal kollektivt boende. Del finns, herr lalman, många olika skäl varför del är nödvändigt all förändra och förbättra boendemiljön och salsa på andra boendeformer. När del gäller att barnen skall få det bättre kan man anföra olika aspekter på jämlikhet mellan man och kvinna. De kan också anföras för alt få med alla generationer i ett bostadsområde. Detta skulle alla som bor inom ell område må bra av, inte minst barnen. Inle minsl för de äldre skulle del beiyda mycket att kunna känna gemenskap och trygghet. Med det segregerade boende vi har finns del vissa kategorier, antingen barnfamiljer eller äldre människor, i ell område, och för de äldre skulle det beiyda mycket alt kunna känna gemenskap och trygghet i ett bostadsområde där alla generationer finns med.

Vi haren åldrande befolkning. Närmare 15 % lär vara över 67 år, och frågan om hursamhälletskallordna fördeäldre kommerinomen nära framlidallbli en lika stor fråga som barnomsorgen är just nu. Många äldre människor lever isolerade och känner ensamhet. Dessutom bor äldre människor sämre än andra, även om det har skett en förbättring under senare år. Genom alt planera så au äldre människor kan bo kvar i sina lägenheier med nödvändig hjälp frän samhället och genom ett mer kollektivt boende kan många äldre

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

107

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

komma ur den isolering som de nu befinner sig i.

Vid en pensionärsundersökning svarade var fiärde pensionär absolut Ja pä frågan om kommunen skulle ha kontaktverksamhet. Det är viktigl all salsa på kompletterande boendeserviceceniraler i form av dagceniraler, som fungerar inte bara förde äldre utan även för andra, och det är också vikiigi alt man utökar hemijänsiverksamheten. Inle minsl viktigt är det att bryta älderssegregeringen i boendet och all höja de äldres boendeslandard samt att också stimulera lill kollekliva bostadslösningar som omfattar alla åldrar.

Herr lalman! Med det anförda ber jag alt få yrka bifall till moiionerna 396, 791 och 802.

KARL-ERIK STRÖMBERG (fp):

Herr lalman! Jag vill börja med all yrka bifall lill reservationerna 4 a, 17, 18 a och i övrigl bifall lill utskottets hemställan.

På en punkt är civilutskoltels majoritet särskilt kritisk mot regeringen, nämligen när majoriteten uttalar sig om bostadsbyggandets omfattning 1979, 1980 och 1981. Ulskouet säger all del vill ha ett mer aktivt statligt intresse och ' skriver all regeringens ställningstagande röjer en passiv inställning.

Vad är det då som uiskotismajoriielen sätter i stället? Del är absolut ingenting konkret. Efter alt ha använt affekterade uttalanden stannar utskottet för au tillstyrka de formella ramar som regeringen föreslagit för 1980 och 1981. Först gör alltså utskottet negativa uttalanden för alt i nästa sekund ansluta sig lill de förslag som nyss kritiserats. Litet mer intressant blev del också när moderaternas representant, herr Strindberg, i början av debatten gick upp och sade att det var ett villkor att när man ökade bosiadsbyggandei skulle man ha en störte andel småhus. Men eftersom den andelen redan uppgår lill över 70 %, tror jag knappast alt socialdemokrater och centerpar-lister kan ansluta sig lill moderaternas synpunkter, och då blir ju det här yttrandet ännu mer egendomligt.

Här finns del alltså inget alternativ. Karin Ahriand och jag har i vår reservalion nr 17 pekat på de viktiga satsningar som regeringen gjort för all öka byggandet. Del bör också noteras all de ålgärder som regeringen vidtagit har fått elt brett stöd vid genomförandel.

Del viktigaste som hänt när del gäller bostadsbyggandet är att irepartiregeringen och folkpartiregeringen lyckats vända trenden i bostadsbyggandet. Den socialdemokratiska regeringen tillät ju all bosiadsbyggandei halverades på några fö år, och det har krävts kraftfulla åtgärder för all rätta till della. Regeringen har lyckats, och detta positiva trendbrott är en viktig förändring som måste noteras.

I det här sammanhanget kan vi också slå fast au regeringen lyckats öka ombyggnadslakten avsevärt. Den är nu uppe i drygt 23 000 lägenheter per år. Ökningen av ombyggnadsiakien ger oss vikliga lärdomar för framliden. Den lär oss att bälire tillvarata de siora resurser som ligger i äldre hus, och den ger värdefull erfarenhet av förnyelse av gammal bebyggelse och stadscentra. Totalt ger nybyggnationen och ombyggnadsverksamheten eu gott tillskott lill vår bostadsmarknad. Självfallet är det önskvärt all vi ytterligare något ökar

nybyggnationen. Men här har, som statsrådet betonat, kommunerna ell avgörande inflytande. Bakom en hel del kommuners passiva hållning ligger bl. a. de olyckliga följderna av den tidigare snabba utbyggnadstakten.

Socialdemokraterna haren lång rad reservalioner. En del av dem är, som tidigare påpekats, konkreta, men många tycks ha tillkommit bara för att man skall få många reservalioner. När regeringen har satt lill en beredning som skall se över de äldres problem, med förtur för boendet, talar socialdemokraterna om att praktiska resultat endast kan åstadkommas genom aktiva konkreta ålgärder och au regeringen skall la iniliaiiv för all man skall fö översiktliga utgångspunkter för den kommunala bedömningen. - Det är jusl vad regeringen gör, men ändå finns del en s-reservation. Och när utskottet påpekar alt vi snart får en proposition, som skall behandla de s. k. sirimlade länen, vill socialdemokraterna all regeringen skall ta iniiiativ. Jag kan fortsätta den här uppräkningen, men Jag skall avslå från det.

Del har framskymtat i debatten gång på gång, både från socialdemokraliskl håll och från vpk, au den nuvarande situationen pä bostadsmarknaden leder till ökad privatisering och ell allt siörre enskilt ägande. Del är ell påslående som i allra högsta grad kan diskuteras. Den stora ökningen av flerfamiljshusbyggandet under de senastfe 20 åren har ju lett lill alt det enskilda ägandet i delta område har minskat i myckel hög grad. För inte så länge sedan ägde enskilda 80 % av flerfamiljshusen. I dag är siffran nere under 40 96, och det allmännyttiga ägandet är ungefär lika stort. Man kan knappast heller säga att överföring av lägenheier lill bostadsrätt kan kallas privatisering.

Får jag också något beröra vad de ivä senaste talarna från vpk har tagit upp här. Karin Nordlander har redovisat vpk:s syn på bosiadsbidrag. Jag vill inle gå in pä en diskussion i detalj om de här frågorna. Väldigt mycket av vad Karin Nordlander sagt kan bemötas med hänvisning lill den debatt som förts lidigare, och det gagnar föga all upprepa den nu. Men det finns ett yttrande som slaisrådet fällde här lidigare som Jag iroraii Karin Nordlanderändä bör la fasta på. Statsrådet har redovisat all bosladsbidragen främst riktas lill de grupper som har stor försörjningsbörda. Detta var också en genomgående lon i del Karin Nordlander sade när hon talade om bosladsbidragen.

Både Karin Nordlander och Inga Lantz berörde också vissa andra saker inom boendel. De talade om speciella problem. Inga Lantz talade om boendemiljön, de handikappade, de äldre, energi, sociala problem av olika slag. Hon talade om att det finns alltför stora lägenheier i villor osv.

Bara några påpekanden. Regeringen sökte redan förra året stoppa trenden all ytorna blev allt siörre i småhusen, genom alt sälla spärr vid en viss lånegräns. Utskottet har också behandlat detta i år och begärt en redovisning av utfallet.

Regeringen har på olika säll sökt angripa spekulationen. En lång rad ålgärder redovisas både i proposilionen och i utskottsbetänkandet.

Regeringen har vidare anslagit pengar för all förbättra miljön.

Inga Lantz tog upp vissa för speciella grupper mycket angelägna frågor: de äldre och handikappade i. ex. Ulan tvivel behöver myckel göras här. Lät mig än en gång påpeka all regeringen för en lid sedan tillsatte en grupp som skall

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

109

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

behandla de äldres silualion i samhället. Där har boendet fått förtur. Det är ett vikiigi och angelägel inslag, som man bör lägga märke till.

Fortfarande har de handikappade mänga svårigheter i våra bostadsområden, men del kan också med fog sägas att del är få grupper som vi har försökl satsa så myckel på i fråga om boende som de handikappade. Vi får ibland kritik för att del har kostat alltför mycket att göra bostadsområden tillgängliga förde handikappade.

Sammanfattningsvis, herr lalman, vill jag säga att det fortfarande återstår mycket att göra när del gäller dessa miljöåtgärder men all också myckel har gjorts i regeringen i det avseendet. Det bör vi notera.

110

Under della anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag måste proteslera mot den beskrivning som herr Strömberg gör i frågan om boendet har blivit mera privaliseral eller inle. Det är märkligt au han kan påstå att privatiseringen i boendet har minskat -samtidigt som fördelningen av bosiadsbyggandei automatiskt medför en siörre privatisering genom all ca 75 % av produktionen beslår av småhus. Dessutom säger han att man har angripit spekulationen - samtidigt som regeringen fattar beslul om att göra det möjligt alt föra in ytterligare delar av bostadsbeståndet i spekulalionshärvan genom bildande av bostadsrätter.

Vi vet att ett förvärvaven bostadsrätt i dag kostar 200 000-300 000 kr., om bostaden ligger i elt något så när bra läge inom Stockholm. Det lyckerjag att man kan kalla spekulalion - vad skulle det annars vara?

Jag vill alltså kraftigt protestera mot de tvä påståenden som här gjorts beträffande privatiseringen och beiräffande ägandeförhållandena och speku-lalionsverksamheien.

KARL-ERIK STRÖMBERG (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Det är alldeles rikligt all del under senare år har överförts ett stort antal lägenheier frän hyresrätt till bostadsrätt. Den största pollen av dessa har överförts i elt område som både Inga Lantz och Jag känner myckel väl lill, nämligen Hallunda. Där låg insatsen vid överförandet på mellan 1 000 och 2 000 kr. Det är den typen av överföring av bostadsrätt som är aktuell och som utredningen syftar lill.

Jag tror inie all man kan säga att en ökning av andelen bostadsrätter leder till en högre grad av privatisering. Bostadsrätten bygger Ju på all man lar ansvar inte bara för sin lägenhet ulan också för hela huset och för boendemiljön, i samarbete med de omkringboende. Jag har inte uppfattat del så att vpk är så kritiskt mot bosiadsrälien som vad som nu framgår av fru Laniz vllrande.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! När del gäller de bostäder som del var fråga om i Botkyrka visade det sig att de hade stigit myckel kraftigt i pris när de såldes i den andra omgången - kanske inte upp till 200 000 kr. men ändå med mycket siora belopp. Det är alltså samma förhållande med dessa bostadsrätter som med övriga, även om spekulationen ligger på en lägre nivå.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr talman! I motionen 1606 har föreslagits att regeringen snabbi skall lägga fram förslag om stöd för byggande av samlingslokaler i Umeå. Vad som avses är del planerade kullurhusel där. Denna fråga är påträngande inle bara för tillgodoseendet av behovet av samlingslokaler i Umeå utan även i hög grad för all stimulera ulvecklingen av ell kulturellt centrum i hela övre Norrland.

Ulskotlel avstyrker emellertid motionsyrkandei. Det har nu upprört sinnena i Umeå, och det tolkas i lokaltidningarna i dag som en dödsstöt för tankarna på ett nytt Folkels hus i Umeå. Min tolkning av utskottets skrivning är en annan, och del är för att markera det som jag lar lill orda i delta sena skede.

Utskottet skriver att riksdagen av principiella skäl inle bör la ställning till enskilda låne- och bidragsprojekt, men framhåller vidare alt dess förslag inle påverkar bosiadsslyrelsens möjligheter att' pröva elt stöd lill projektet i fråga.

Jag uppfattar delta så alt utskottets behandling av ärendet inte på något sätt försvårar möjligheterna att tillgodose behoven i Umeå.

Förelrädare för Umeå kommun har nyligen uppvaklat utbildningsministern och budget- och ekonomiministern i della ärende. Dessa har utlovat ell besked om regeringens ställningstagande i frågan om att medverka i del här fallet. Del är av flera skäl angelägel au lokalbehovet i Umeå kan tillgodoses ulan ylteriigare lidsutdräkl. Jag hoppas därför all regeringen inom kort kan medverka lill en positiv lösning.

Del vore värdefullt, med hänsyn lill den information som i dag har lämnats i massmedia, om utskottets talesman ville bekräfta alt civilutskoltels ställningstagande lämnar möjligheter öppna för snara lösningar av den här frågan.

Jag vill tillägga att jag lycker del är riktigt att tillsätta en utredning, som utskottet föreslär, angående villkoren för bidragsgivningen till sådana här större projekt. Men det får inle medföra att få'rdigplanerade projekt läggs på is i avvaktan på utredningen. En sådan utveckling skulle leda lill en olycklig anhopning av stora projekt, som då efter några år skulle stå och trängas i kön för statliga bidrag.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

I detta anförande instämde Åke Wictorsson (s).

111

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Jag skall bara svara Georg Andersson att utskottets skrivning skall läsas som han har gjort här. En förutsättning är Ju att projektet är sådant att del i vanliga fall går in under bestämmelserna för samlingslokaler, och då har bostadsslyrelsen all pröva det. Därför skall inte utskottet och riksdagen gå in på en speciell fråga.

Skulle man kollidera med ramarna är del en sak i första hand mellan bostadsslyrelsen och regeringen, och om sä eventuellt behövs får regeringen återkomma lill riksdagen med begäran om anslag pä någon av lilläggsstaierna.

Ulskollets siällningstagande skall alltså inte tolkas på det sätt som Georg Andcrssort har refererat att del tolkats på i lokalpressen.

Överiäggningen var härmed slutad.

TALMANNEN:

Då omröstningen i detta ärende väntas la myckel lång lid - mellan en och en och en halv limme-avser vi all avbryla omröstningarna kl. 18.00 föratl sedan fortsätta kl. 19.30 vid plenums början.

Civilutskottets betänkande nr 26

Mom. I

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan, dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 1 röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 10

Avstår - 1

112

l\4om. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoiieis hemslällan, dels reservationen nr 1 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskotiels hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 2 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Per Bergman

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstar för Ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 132

Avslår - 1

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 2 av Per Bergman m. fl. saml 3:o) motionerna nr 396 och 802 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Per Bergman begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Per Bergman

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja- 144

Nej- 133

Avslår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 396,791 och 802 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

8 Riksdagens protokoll 1978/79:122-124

113

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 4 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionerna nr 396, 791 och 802 av Lars

Werner m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat- Ja - 267 Nej- 10 Avstår - 1

Mom. 5

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1057 av RolfHagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 6

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemslällan i belänkandet

nr 26 mom. 6 röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja-264

Nej- 10

Avstår - I

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

114

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till 1 :o) utskottets hemställan. 2:o) reservalio-

nen nr 3 av Per Bergman m. fl. saml 3:o) molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Per Bergman begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Tore Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilutskotiels hemslällan i betänkandet nr 26 mom. 8 antar

reservationen nr 3 av Per Bergman m. fl. röstar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja- 134

Nej- 10

Avslår- 134

I enlighet härmed blev följande voteringsproposiiion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja- 144

Nej- 133

Avstår - 1

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

115

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i belänkandet

nr 26 mom. 9 röstar Ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri

som föranleds av biföll till motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 265

Nej - 10

Avslår - I

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall lill l:o) ulskollets hemställan, 2:o) reservationen nr 4 a av Kjell Mattsson m. fl. samt 3:o) reservationen nr 4 b av Per-Olof Strindberg och Georg Danell, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Då Sven Eric Åkerfeldl begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Rolf Dahlberg begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilutskottets hemslällan i betänkandet nr 26 mom. 10 antar

reservationen nr 4 a av Kjell Maltsson m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 4 b av Per-Olof Strindberg och Georg Danell.

116

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Dahlberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 102

Nej - 42

Avsfår - 133

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskotiels hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 10 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 a av Kjell Mallsson

m.fl.

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Sven Eric Åkerfeldl begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 135

Nej - 139

Avstår - 2

Mom. II

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Per-Olof Strindberg och Georg Danell, och förklarades den förra' propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Dahlberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. II röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Per-Olof Strindberg

och Georg Danell.

Ja - 233

Nej - 42

Avsfår - I

Mom. 12

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan,dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

117

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag till bostadsbyggande, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 265

Nej - 10

Avstår - 1

118

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 6 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskottets hemställan i belänkandet

nr 26 mom. 13 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Per Bergman m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 132

Avslår - 1

Mom. 14

TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffande utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemslällan

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels hemställan i motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill au kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet

nr 26 mom. 14 rösiar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen nr 396 av Lars

Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposiiionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 265

Nej - 10

Avstår - 1

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservationen nr 7 av Per Bergman m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren godkänner civilutskottets motivering i betänkandet nr 26 mom. 14 röstar Ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr 7 av Per Bergman m. fl. anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 132

Avstår - 1

Mom. 15

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 15 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

119

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Anslag lill bostadsbyggande, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 265

Nej - 10

Avstår - 1

Mom. 16

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Bergman begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoltels hemställan i belänkandet

nr 26. mom. 16 rösiar Ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 132

Avslår - 1

Mom. 17

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet

nr 26 mom. 17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 396 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

120

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 263

Nej - n

Avstår - 1

Mom. 18 Nr 122

Propositionergavs på bifall lill dels utskoiiets hemslällan, dels molionen nr Tnrsriapen rlen

777 av RolfHagel och AlfLövenborg, och förklarades den förra proposilionen r -i iQ-in

vara med övervägande ja besvarad.

Meddelande om

-"- " frågor

Utskottets hemställan bifölls.

På förslag av talmannen beslöts alt omröstningarna beiräffande civilutskottets betänkande nr 26 skulle fortsättas kl. 19.30.

§ 13,Anmäldes och bordlades

Proposition

1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m.'

§ 14 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:2442 av Erik Johansson i Hällsta m.fl.

1978/79:2443 av Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum

med anledning av proposilionen 1978/79:112 om regionalpolitik

1978/79:2444 aw Sven-Olov Träff och Knut Wachtmeister med anledning av proposilionen 1978/79:154 om omfördelning av den åriiga fordonsskatten, m. m.

1978/79:2445 av Rolf Hagel och AlfLövenborg 1978/79:2446 av Hans Nyhage och Blenda Lilimarck med anledning av propositionen 1978/79:162 om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m.

§ 15 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 5 april

1978/79:476 av Ingegerd Troedsson (m) till statsrådet Hedda Lindahl om husläkarreformen:

I del pressmeddelande som utdelades måndagen den 2 april i samband med
proposition 1978/79:178 (Husläkarproposilionen) säger sjukvårdsministern:
"Husläkarulredningen diskuterade en ekonomisk stimulans under tre år
motsvarande ett anslag om sammanlagt ca 150 milj. kr. Ett slatligl stöd i
denna storleksordning kommer alt slå till förfogande för alt underlätta
genomförandet av husläkarreformen." 121

Nr 122

Torsdagen den 5 april 1979

Meddelande om frågor

122

Ett statligt stöd av denna sloriek torde förutsätta beslut av riksdagen. Förslag härom ingår emellertid inte i husläkarproposilionen.

När avses förslag framläggas för riksdagen om storleken av del belopp som "kommer au stå till förfogande" och formerna för dess användning?

1978/79:477 av Bengt Silfverstrand (s) lill kommunikationsministern om bemanningen av Kullens fyr:

I en interpellationsdebatl den 24 november 1978 meddelade kommunikationsministern att Kullens fyr liksom tidigare skulle vara bemannad dygnet runt t. v. Trafikulskotiel förutsätter i sitt betänkande 1978/79:11, som behandlades av riksdagen den 4 april 1979, att de starka skäl som föreligger för fortsall bemanning av flera fyrplaiser, och bl. a. då vad gäller Kullens fyr, skall beaklas även i fortsättningen.

Enligl vad som framkommit har emellertid sjöfartsverket nu långt framskridna planer på all genomföra en drastisk inskränkning av bemanningen vid Kullens fyr. Planerade ålgärder skulle, om de verkställdes, praktiskt tagel hell eliminera den viktiga bevakningen vid en av världens livligast trafikerade farleder.

Jag frågar:

Är kommunikationsministern beredd aU vidtaga åtgärder för au säkerställa en fortsatt bemanning av Kullens fyr i enlighet med lidigare regeringsbeslut?

1978/79:478 av Svea Wiklund (c) till socialministern om vidgad rätt till föräldrapenning:

I lag om allmän försäkring, 4 kap. om föräldrapenning, 8 S, stadgas:

"Förälder har rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

--- 4. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken

barnet deltar."

Förälder vars barn deltar i kyrkans förskola går miste om denna förmån, även i de fall barnet placerats där på grund av läkares rekommendation och barnet varit i stort behov av att barngruppen varil liten.

Anser socialministern del vara riktigt med denna tolkning av 4 kap., 8 ij, i fråga om vem som skall erhålla och icke erhålla föräldrapenning?

1978/79:479 av Oswald Söderqvist {vpk) till statsrådet Carl Tham om planerad användning av hetvatten från kärnkraftverk:

I energipropositionen förordar energiministern användning av hetvatten från befinlliga kärnkraftverk till uppvärmning av storstadsområden, bl. a. från Forsmark till Uppsala/Stockholm. Del sägs i del fallet au en hetvatten-ledning från Forsmark kan innebära en ökad flexibilitet i en framtid då kärnkraftverket tjänat ut. Kol nämns som en möjlig ersättning.

1 del nya läge som uppstått på det energipoliiiska området blir del då av

intresse om dessa planer på hetvaitenledningar fortfarande är akluella. Del Nr 122

gäller naluriiglvis också Barsebäck och Ringhals. Torsdagen dpn

Jag vill därför fråga energiministern: 5 anril 1979

Kommer investeringar att göras eller fortsatta undersökningar att pågå för_

dessa projekt, även om beslutet om kärnkraft i Sverige skjuts på framti- m Hd I H

den?

frågor

1978/79:480 av Oswald Söderqvist (vpk) till arbetsmarkriadsminislern om uttaget av vissa fridagar vid arbetsmarknadsutbildning:

Elever inom arbetsmarknadsutbildningen har vissa s. k. EA-dagar, i stort sett motsvarande semester inom vanlig yrkesverksamhet. Tidigare har dessa dagar kunnat tas ut friit vid behov. Fr. o. m. 1 mars 1979 gäller emellertid au detta får ske endasl om särskilda skäl föreligger, t. ex. viktig familjeangelä-genhei eller liknande. I övrigl får de endasl disponeras på sätt som skolledningen bestämmer. Detta är en klar försämring, och det drabbar särskilt grupper som invandrare och småbarnsföräldrar. Det förefaller inte troligt all utbildningen skulle lida något större avbräck om EA-dagarna fick disponeras som tidigare. Däremot kan de nya bestämmelserna tvinga elever att avbryla utbildningen.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:

Vilka skäl ligger bakom de nya bestämmelserna, och är arbetsmarknadsministern villig att ompröva dem?

1978/79:481 av Manin Segersiedi (s) lill justitieministern om åtgärder för att minska antalet falska larm till polisen:

Riksdagen beslöt den 8 november 1978 all hos regeringen begära en översyn av möjligheterna au minska antalet falska larm lill polisen.

Problemen med falsklarmen forisätier au öka. 1977 var det totala antalet larm till polisen 72 000 varav 94,3 % betecknades som falsklarm. Antalet larm har de senaste åren ökat med omkring 10 000 varje år och den preliminära statistiken för 1978 visar att ökningstakten beslår. Den av riksdagen begärda översynen blir alltmer angelägen.

Jag vill därför ställa följande fråga till Justitieministern:

Vad har hittills gjorts med anledning av riksdagens beslul om en översyn av möjlighelerna att minska antalet falska larm till polisen, och när kan den begärda översynen komma till stånd?

1978/79:482 av Birger Rosqvisi (s) till handelsministern om beredskapslagringen av olja:

För ett år sedan fick dåvarande handelsministern i en fråga i riksdagen förslaget alt utnyttja upplagda tankfartyg för oljelagring. Dels skulle fartygen komma till någon form av utnylljande, dels bedömdes väntade prisökningar pä olja göra oljelagringen affärsmässigt lönsam. Handelsministern Cars lät avskriva hela projektet. Tankfartyg har fått säljas lill underpriser. Oljan har

123

Nr 122________ stigit och stiger kraftigt i pris. Nu ärdel åter en bristsituation för oljan-då var
Torsdagen den_ " överskott. Tankfartyg har stigit i pris.
5 anril 1979____ ''■ hänvisning härtill vill Jag fråga handelsministern:
_____________ Har regeringen andra och nya planer för landets beredskapslagring av

Meddelande om "J'

Jrågor

§ 16 Kammaren åtskildes kl. 17.59.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen