Riksdagens protokoll 1978/79:121 Onsdagen den 4 april
ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:121
Riksdagens protokoll 1978/79:121
Onsdagen den 4 april
Kl. 19.30
Förhandlingarna leddes till en början av förste vice talmannen.
Nr 121
Onsdagei". den 4 april 1979
Anslag till lokalt ut vecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
§ 1 Anslag till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
(forts.)
Fortsattes överläggningen om utbildningsutskottets belänkande 1978/ 79:27.
CLAES ELMSTEDT (c);
Herr lalman! Inga Lantz undrade i sitt inlägg vad utskottet hade för synpunkter på förstatligandet av läromedelsproduktionen. Jag kan då göra del enkelt för mig genom att hänvisa till vad utskottet säger. Det konstateras ju i betänkandet aU vi hade ett liknande yrkande aU ta ställning till förra året, och vi har ingen anledning atl inta någon annan hållning i år, nämligen all yrka avslag på detta krav. Bl. a. erinras om att en kartläggning härvidlag görs av utredningen om läromedelsmarknaden. Det är elt svar som får gälla även den här gången.
Om de reservationer som är fogade lill del här betänkandet kan sägas atl utskottet är mera enigt än vad antalet reservationer ger sken av. Jag skall mycket kortfattal kommentera de olika reservationerna.
När det gäller reservationen 1 av Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö, som gäller lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, kan konstaleras atl det inle råder några delade meningar på den punklen. Det pågår vid fem länsskolnämnder en försöksverksamhet när det gäller utvecklingsarbete och samverkan på forskningssidan. Reservanterna vill nu utöka antalet till tio, men vi inom utskottsmajoriieten har ansett att vi först måste ha någon större erfarenhet av den verksamheien innan vi går vidare. Skolöverstyrelsen har f ö. föreslagit oförändrat anslagsbelopp, 750 000 kr., och såväl regeringen som ulskottsmajoriteten har ställt sig bakom detta förslag. Vi tillstyrker alltså etl oförändrat belopp i avvaktan på vunna erfarenheter av den försöksverksamhet som pågår.
Reservationen 3, som socialdemokraterna har avgivii, handlar om fortbildningen i naturorienierande ämnen. Lennan Bladh har här tidigare i eftermiddag kommenterat denna reservation. Jag vill därför bara helt kon notera alt det är ett påslag på mellan 2,5 och 3 milj. kr. som regeringen föreslår. Detta tycker jag att man bör notera i sammanhanget.
Det är helt klart all fortbildningsinsatserna är viktiga; därom råder inget som helst tvivel, utan vi är helt övererts pä den punktert. Del rör framför allt personallagsutbildningen, men det är också fortbildningen inom naturorien-
165
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokah utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
166
letande ämnesområden som insatserna i första hand gäller.
Vad personallagsutbildningen beträffar har utskottsmajorilelen föOt skolöverstyrelsens begäran. Det är här fråga om elt arbete som är en föOd av det SlA-beslut som riksdagen tidigare har fattat. Det är klart att della ställer ökade anspråk på fortbildning, och del är bara fråga om att föOa upp beslutet med medel i den takt som dessa är tillgängliga.
En prioritering av fortbildningen inom naturorienierande ämnesområden för lärare i både gmndskola och gymnasieskola görs. I budgetpropositionen föresläs särskilda medel för delta. Det är också så atl skolöverstyrelsen håller pä med en utvärdering av den verksamhel när det gäller personallagsutbildning som är på gäng. Utbildningsprogrammet börenligt ulskoltsmajoritelens mening kunna genomföras på kortare lid än de tio är som är fastlagda -det var i SIA-propositionen 1975/76 som en tioårsperiod angavs för genomförande av programmet. Starten blev visseriigert fördröjd ett år, men utskottsmajorilelen menar all man bör kunna genomföra utbildningsprogrammet på kortare tid än den beräknade tioårsperioden. Alt det, som reservanterna begär, skulle behövas en särskild plan för detta har utskottets majoritet inte ansett.
Studie- och yrkesorientering är, såsom Lennart Bladh mycket riktigt påpekade, ett utomordentligt viktigt område. Det är vi alla överens om. Ur det här anslaget utgår bidrag till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering till de lokala och regionala planeringsräden, de s. k. SSA-råden. Ur anslaget utgår också bidrag till s. k. uppföOande syo för att siödja ungdomar som av olika anledningar inte fortsätter sin utbildning efter grundskolan eller som avbryter påbörjad utbildning. För den uppföOande syoverksamhelen föresläs i budgetpropositionen en avsevärd förstärkning. Denna verksamhel är kanske i dagsläget den mest viktiga på detta område, och här föresläs alltså en förstärkning med 60 ä 70 96. Del tyckerjag bör noteras. Utskottsmajorilelen har ingen som helst annan uppfattning om värdet av den här verksamheien än den reservanterna ger uttryck för. Del är helt klart att del samspel som måste finnas mellan skola och arbetsliv innebär ett ansvar inte minst för skolan.
Utskotlsmajoriteten vill avvakta SÖ:s redovisning av den nya syo-organisalionen. Den skall vara färdig sä snart som den 1 juli i år, och därefter kommer regeringen tillbaka till riksdagen med förslag till organisation. I budgetpropositionen föresläs en utbyggnad av de regionala SSA-råden. Sådana finns i dag inom tre områden. Jag är helt på del klara med all del finns arbetsmarknader som griper över kommungränserna och atl det därför finns motiv för regionala SSA-räd. Sådana föresläs också komma lill stånd i slörre omfattning. SÖ har fått i uppdrag atl lägga fram förslag i del avseendel.
Reservationen 5 gäller tolkningen av bestämmelserna om planeringsräden. Här har ulskottsmajoriteten understrukit vad föredragande slalsrådel har framhållit i budgetpropositionen, nämligen att SSA-rådens sammansättning skall spegla arbetsmarknaden pä orten. Del innebär att näringslivets struktur skall återspeglas i SSA-råden. I en bygd som är starkt dominerad av småföretag skall dessa vara representerade i SSA-råden, och i en typisk
jordbruksbygd skall jordbruksnäringen vara representerad. Jag har litet svårt alt förstå varför reservanterna inte vill inse.atl det är etl riktigt förhållande. Utskottsmajorilelen anser dock alt man inte behöver göra någon ändring i vare sig skollagen eller skolstadgan. Del uttalande som föredragande statsrådet gör och som utskotlsmajoriteten ställer sig bakom ger klart besked lill skolöverstyrelsen när del gäller all utge de anvisningar lill kommunerna som är erforderliga för att man skall få denna balans i SSA-råden.
Hert lalman! Med detta ber jag all få yrka bifall lill utskottets hemslällan på samtliga punkter.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till tokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
INGA LANTZ (vpk) kort genmäle;
Herr talman! Claes Elmstedt gör det lätt för sig och hänvisar till utskottets skrivning. Det ärju enkelt att göra det för honom.
Utskottet säger att riksdagen har behandlat liknande motionsyrkanden tidigare och inle funnit anledning all bifalla de krav som vpk ställer. Men nu tyckerjag all vi har fått svart på vitt -bl. a. i den utredning somjag hänvisade till - pä all del skett en myckel stark koncentration och all del finns klara monopoltendenser. Jag tycker att det är på tiden att riksdag och regering säger ifrån och finner vägar atl garantera ett samhälleligt inflytande över läromedelsmarknaden.
Koncentrationen är alltså anmärkningsvärt hög, och det förvånar mig all Claes Elmstedt inle tog upp någonting om del i sitt inlägg. De fem största företagen svarar för 76 % av läromedlen. Prisökningen har uppgått till 50 % på bara några år. Ingenting av detta kommer fram i Claes Elmstedts moiivering för avslagsyrkandet på vår motion.
Claes Elmstedt kommenterade inte heller den enorma vinst som Esselte gjorde förra året. De första älta månaderna uppgick företagets vinst lill 41 96 -jag ber att få upprepa det, ifall hert Elmstedt missade det i mitt förra inlägg. Del är bevis pä alt det är en myckel lönande affår för privata företag all producera och säOa läromedel. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, med lanke pä den spekulation och den koncentration som bevisligen föreligger, all utskottet inte lar utvecklingen pä läromedelsmarknaden på allvar.
Egentligen ärjag inte förvånad över alt borgarna inle bryr sig om det, för det ligger helt i linje med deras ideologi, men jag är förvånad över atl socialdemokraterna inle säger ett knyst i den här frågan. Ändå har de en partikongress i ryggen som just talat om etl förstatligande. Jag vill än en gång uppmana den socialdemokrat som deltar i den här debatten, Lennart Bladh, alt han åtminstone yttrar sig i frågan. Jag tycker att del vore märkligt annars.
Sedan hänvisar utskottet till proposilionen om läroplan för grundskolan, och den har gudskelov kommit nu efter flera dagars väntan. Men där hittar man ingeniing om de myckel allvariiga tendenser somjag har talat om. Sä den avslagsmoiiveringen håller inie heller.
Vidare har vi hela frågan om hur man ser på den roll läromedlen skall ha i framtiden, vilken funktion de skall ha i undervisningen. Del kommenteras
167
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
inte heller på något vis. Det tycker jag är märkligt, och det är dåligt av utskottet all inle föra den debatten.
LENNART BLADH (s) kon genmäle;
Herr talman! Claes Elmstedt påpekade atl vi är överens när det gäller våra reservationer 3 och 4. Ja, nog kan vi vara överens om många av tagen här, men til syvende og sidst är det fråga om en viOeinriklning, en fråga om hur starkt man vill driva på. Vi lycker alltså fortfarande atl hade det funnits en plan för fortbildning i naturorienierande ämnen så hade man haft en stabilitet i del hela och haft någonting alt gå efter.
Vad beträffar studie- och yrkesorienteringen vill jag säga alt det pågår i samhället i dag en stor debatt om de mindre bekymren på skolans område. Vi tror atl man inie kan ha nog av framförhållning när det gäller alt salsa pä studie- och yrkesorienteringen. Vi vel att det inle minst med tanke på ungdomsarbetslösheten behövs betydligt mer folk som lar hand om ungdomarna. Detsamma gäller i fråga om våra invandrare.
Jag tror, herr lalman, alt den inställning som vi har givit uttryck för i reservationerna är mer realistisk än utskottsmajoritetens.
Vad sedan gäller planeringsråden tyckerjag likväl, Claes Elmstedt, atl SÖ:s tolkning är till fyllest. Del finns möjligheler au på lokal nivå ge planeringsräden en sammansättning som läcker resp. orts näringsinriktning.
Till Inga Lanlz fråga angående läromedel harjag ingen kommeniar.
168
CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle;
Hert talman! Till Lennart Bladh vill jag säga all utskottet ju har sagt alt både vad del gäller fortbildningssidan och syoverksamhelen ges det ökade resurser. Här sker en utbyggnad i en takt som man måhända skulle önska var högre, men man får här, liksom när del gäller allting annat, rätta sig efter tillgängen på resurser, både ekonomiska och andra.
När det sedan gäller tolkningen av reglerna för SSA-rådens sammansättning är del fakliskl på del sättet, Lennart Bladh, att i mänga kommuner stämmer inte SSA-rådens sammansättning överens med den struktur som näringslivet i kommunerna har. Då måste det vara fel någonstans, och det finns alltså anledning atl se över tolkningen. Föredragande statsrådet gör här ett bestämt uttalande i rätt riktning, och utskottet ställer sig bakom det och menar atl SÖ i sina anvisningar skall ta hänsyn till konsekvenserna av detta.
Till Inga Lantz vill jag säga alt det är inle första gängen utskottet avvisar eU motionsyrkande med hänvisning till pågående utredningsarbete. Vi får dä se när den utredning som är pä gäng blir färdig, om vi dä har anledning all göra någonting i den riktning som Inga Lantz här förordar. Jag är inle övertygad om det, men jag avvaktar självfallet tills ulredningen ligger på bordet. Vi får alltså dä se om del finns nägonling atl göra.
LENNART BLADH (s) kort genmäle;
Herr lalman! När del gäller syoverksamhelen kan man ha vilken ambition som helst, men det behövs medel till del hela, och del är vad vi tycker i vår reservation.
När del gäller planeringsräden talade vi dock om all decentralisera beslutandefunktionerna. Och det är likväl sä, Claes Elmstedt, alt enligt vår reservation - och SÖ:s förslag - finns det möjligheler atl planeringsräden får en sammansättning som precis stämmer med den lokala strukturen. Om man sedan kommer överens är en annan sak, men möjlighelerna finns där.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokatt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
INGA LANTZ (vpk) kort genmäle;
Herr talman! Efter svarei på min fråga om det är rätt och riktigt all privata förelag får göra vinster på det förhållandet, att vi har skola och behöver skolböcker, konstaterar jag all Claes Elmstedt tycker del är riktigt alt man får göra vinsler på samhällets behov av utbildning, och del är märkligt. Eftersom läromedlen är en del av en offentlig verksamhel som finansieras av allmänna medel och samhället både skapar behov av och är konsument av läromedel är del också rimligt alt samhället styr produktionen av läromedel.
Jag efteriyste utskottets syn pä läromedlen och Claes Elmstedts syn på läromedlens roll i framliden. Skall man ge elever och lärare mer infiylande över läromedlen och skall de kunna lägga upp undervisningen mera fritt än i dag? Skall läromedlen också i forlsällningen få styra utbildningens innehåll så som man låter dem göra nu, med den koncentration och de läromedelspaket som tvingar in lärarna och eleverna i myckel snäva ramar när det gäller atl planera utbildningen? Claes Elmstedt vill skjuta pä frågan eU år till och inte ta lag i och diskutera de allvariiga tendenser som föreligger, bl. a. pä grund av den här utredningen som kartlägger koncentration, spekulation och konkurrensförhållanden, utan vi skjuter pä del ytteriigare elt år. Men del ärju all förvärta situationen, och jag är förvånad över atl man inte lar allvariigare pä de fakta som ändå finns.
Del är märkligt när man från socialdemokraternas sida säger att man inte har någon kommeniar lill den allvariiga situationen på läromedelsområdet. Jag skall be aU få citera från ett tidningsklipp.
FÖRSTE VICE TALMANNEN lät nu klubban fålla och yttrade: Jag får erinra om alt Inga Lantz har fåll genmäle med anledning av Claes Elmstedts anförande.
Talaren fortsaiie:
Föriäl! Då skall jag inte ytteriigare kommLentera socialdemokraternas märkliga inställning i denna fråga.
CLAES ELMSTEDT (c) kort genmäle:
Herr talman! Det är undervisningsplaneringen som skall styra såväl valet som användningen av läromedel, Inga Lantz, och i den planeringen är många involverade.
169
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendel, m. m.
Sedan tror jag inte att det är någon mening med all Inga Lanlz och jag diskuterar frågan om huruvida förelag skall ge vinst eller inte. Alldeles bortsett från det här aktuella fallet irorjag inle aU vi skulle komma överens, hur lång diskussion vi än förde. Jag vill bara säga alt jag tror all det kan vara bra ibland alt del finns företag som ger vinst - egenlligen tycker nog också Inga Lantz det - för det skapar trots allt trygghet.
Låt mig lill sist säga när det gäller frågan om läromedlen att jag är beredd alt ta en diskussion om delta när vi har etl material liggande framför oss. Inga Lanlz får ursäkta, men jag vill nog ändå avvakta utredningsförslaget och inte föra diskussionen enbart på de uppgifter som Inga Lantz fört fram här i debatten.
■ Förste vice talmannen anmälde all Inga Lanlz och Lennart Bladh anhållit att lill protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytteriigare repliker.
170
ROLF HAGEL (apk);
Herr talman! Jag kommer atl skära ner milt inlägg väsentligt, eftersom del i slora stycken sammanfaller med vad jag anförde i den föregående debatten kring de här frågorna.
Det betänkande som vi nu har all behandla innehåller etl avstyrkande av en del av en motion som arbetarpartiet kommunisterna har väckt, nämligen den del som handlar om skapandet av ett statligt läromedelsföriag. Motiven för elt sådant förslag är många. Det privata vinstintresset på läromedelsområdet medför för kommunerna ute i landet merarbele och i nuvarande läge dess värre också myckel slora ekonomiska föriuster. De olika läromedel som tillverkas är i mänga fall helt identiska, även om de tillverkas av olika förelag. Man har skilda försäOningsorganisalioner, och en konsekvens av della blir högre priser. En annan nackdel,som inte kan vara obekanl för församlingen här, är all del uppslår problem för eleverna vid byte av läroanstalt.
Nu sägs i belänkandel alt en utredning arbetar med de frågor som berör del här området. Ulredningen beräknas vara klar under våren 1980. Med detta som motiv avstyrks den del av vår motion som tog upp frågan om förstatligandet av läromedelsproduktionen. Den fråga som vi har aktualiserat är ingen ny fråga. Au förstatliga läromedelsproduktionen är ett gammalt krav och etl väldigt ofta återkommande förslag. Del finns faktiskt såväl utredningsresultat som erfarenheter, negativa sädana, i fråga om konsekvenserna av de förhållanden som nu råder. Jag känner mig inle på något sätt övertygad om all den utredning som skall lägga fram etl förslag 1980 kommer fram lill någon lösning som ligger i linje med vad vår motion har skisserat. Detta framgick också av vad Claes Elmstedt deklarerade i en replik till Inga Lantz, nämligen atl ulredningen förmodligen inte skulle komma fram till elt sådani resultat.
Mot den bakgrunden låter jag mig inte nöja med motiveringen alt det kommerall läggas fram eu utredningsförslag, utanjag beralt få yrka bifall lill molionerna 1634 och 1302.
HANS NYHAGE (m);
Herr talman! Som framgår av det utskottsbetänkande som nu behandlas har vi moderater reserverat oss till förmän för en utvidgning av försöksverksamheten med lokalt utvecklingsarbete och samverkan mellan forskning och utvecklingsarbete och fortbildning.
Försöksverksamheten bedrivs f n. av fem länskolnämnder. Vi vill au den skall utvidgas lill all omfatta ytterligare fem. Det har hävdats att man först bör avvakta resultatet och utvärderingen av den redan pågående verksamheten, innan man fattar något ytteriigare beslut i ärendet.
Vi anser emellertid all det utomordentligt slora intresse som en lång rad kommuner och länskolnämnder har visat för deltagande i utvecklingsarbetet väger mycket tungt och talar för all del bör utvidgas. Därigenom skapas också ytteriigare underlag för en bedömning och en utvärdering.
Ett stort antal förslag lill projekt har redovisats i samband med ansökningarna lill dellagande. Var och en som har haft tillfålle alt la del av dessa förslag kan konstatera atl ett betydande anlal av dessa projekt är myckel intressanta. De är av den karaktären all ett förverkligande av dem otvivelaktigt måste innebära alt värdefull kunskap och erfarenhet kommer verksamheten på skolans område lill del, vilket självfallet är av stor betydelse i del fortsatta arbetet. Detta talar enligl min mening fören utvidgning av försöksverksamheten.
Vidare bör del framhållas all en enhällig SIA-ulredning fäste stort avseende vid ifrågavarande utvecklingsarbete och hävdade att delta snarast borde komma lill stånd och vidareutvecklas.
Vi reservanter förordar således alt insatserna för försöksverksamheten fördubblas och att den skall omfatta och bedrivas av tio länskolnämnder. De ytterligare kostnader som detta medför anser vi skall bestridas av medel, som i princip överförs från anslaget för pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol väsendei, vilket vi således föreslår skall reduceras med de 750 000 kr. som den av oss föreslagna utvidgningen av verksamheten kostar.
Herr lalman! Med anledning av vad jag har framfört yrkar jag bifall lill reservationerna 1 och 2. Pä övriga punkier yrkar jag bifall lill utskottets hemslällan.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
CLAES ELMSTEDT (c);
Herr talman! Jag vill bara erinra om vad jag sade inledningsvis i debatten, nämligen att del inte råder några delade meningar mellan reservanterna och ulskottsmajoriteten i sak. Men den försöksverksamhet som nu bedrivs vid fem lärtskolnämnder har nyss börjat. Vidare föreslog skolöverstyrelsen oförändrat belopp och oförändrad omfattning. Regeringen har gjort detsamma, och utskotlsmajoriteten har funnit atl det kan vara välbetänkt att avvakta något innan fortsättning föOer.
Överiäggningen var härmed slutad.
171
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokatt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
Punkten 1
Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes föOande voieringsproposiiion:
Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i
betänkandet nr 27 punkten 1 rösiar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Hans Nyhage och
Gunnar Biörck i Värmdö.
172
Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat:
Ja - 240 Nej - 48
Punkten 2
Utskottets hemslällan bifölls.
Punkten 3
Mom. 1
Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan, dels moiionen nr 1302 av RolfHagel och AlfLövenborg i moisvarande del, och förklarades den förta proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan RolfHagel begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition;
Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i
belänkandel nr 27 punklen 3 mom. 1 rösiar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1302 av Rolf Hagel och Alf
Lövenborg i motsvarande del.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä RolfHagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 274 Nej - 14
Mom. 2 - 6
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.
Mom. 7 och 8
Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskoitets hemställan, dels motionen nr 1387 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara ■ med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill att kammaren bifaller utbildningsuiskotlets hemställan i
betänkandet nr 27 purtkten 3 mom. 7 och 8 rösiar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1387 av Lars Werner m. fi.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokah utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Inga Lantz begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat:
Ja - 268
Nej - 13
Avstår - 3
M o m . 9
Propositioner gavs pä bifall till dels utskotiets hemslällan, dels motionen nr 1634 av RolfHagel och AlfLövenborg i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan RolfHagel begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition;
Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i
belänkandet nr 27 punkten 3 mom. 9 rösiar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1634 av Rolf Hagel och Alf
Lövenborg i motsvarande del.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då RolfHagel begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 276 Nej - 13
Punkterna 4 och 5
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemslällt.
Punkten 6 Mom. 1
Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 3 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara
173
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.
med övervägandeja besvarad. Sedan Lennan Bladh begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i
belänkandel nr 27 punkten 6 mom. 1 röstar ja,
den del ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Stig Alemyr m. fl.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionert. Då Lennart Bladh begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 152 Nej - 136
174
Mom. 2 - 4
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslällt.
Punkten 7
Mom. 1
Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositiortert vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lennart Bladh begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill atl kammaren bifaller ulbildningsuiskoitets hemslällan i
betänkandet nr 27 punkten 7 mom. 1 rösiar ja,
den det ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Stig Alemyr m. fl.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Lennart Bladh begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat:
Ja - 153 Nej - 136
Mom. 2
Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Stig Alemyr m. fl., och förklarades den förta propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lennart Bladh begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition:
Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsulskoitels hemslällan i
betänkandet nr 27 punklen 7 mom. 2 röstar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Stig Alemyr m. fl.
Vid omröstnirtg genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Lennart Bladh begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat:
Ja - 153 Nej - 136
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskotor m. m.
M o m . 3
Utskottets hemställan bifölls.
Punklen 8
Utskotiets hemställan bifölls.
§ 2 Föredrogs utbildningsuiskoileis betänkande 1978/79:28 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte moiioner.
Punklen 1
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
Regeringert hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under punkten C 11 (s. 305-314) föreslagit riksdagen atl
1. godkänna vad som i proposilionen förordats om statsbidrag lill semesterlönetillägg,
2. godkänna vad som i proposilionen förordats om statsbidrag till kostnader för stödundervisning i svenska och för undervisning i hemspråk,
3. godkänna de riktlinjer beträffande rektors- och studierekiorsijänsier i grundskolan som förordats i propositionen,
4. anta inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i skollagen (1962:319),
5. lill Bidrag lill driften av grundskolor m. m. förbudgelåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 9 543 000 000 kr,
I delta sammanhang hade behandlats molionerna
1978/79:629 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga yrkats atl riksdagen beslutade au lill Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 95 miO. kr. förhöjt förslagsanslag av 9 638 miO. kr. atl fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandel I),
1978/79:731 av Lenrtari Andersson m- ft. (s), vari yrkats au riksdagen beslutade som sin mening ge regeringen till känna vad som i moiionen anförts om behandlingen av regeringens förslag om sammanförande av
175
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
resurserna för hemspråksundervisning och för stödundervisning i svenska,
1978/79:735 av Inga Lantz m. fl. (vpk), vari yrkais alt riksdagen beslutade all för budgetåret 1979/80 anslå 50 miO- kr. till den kommunala musikundervisningen, och
1978/79:934 av Kari-Erik Svanberg m. fl. (s).
Utskottet hemställde
1. att riksdagen beträffartde beräkningsgrunderna för förslärkningsresur-sen skulle avslå motionen 1978/79:629 yrkandel I,
2. atl riksdagen belräffande differentiering av lilläggsbidraget skulle avslå motionen 1978/79:934,
3. att riksdagen beträffande särskilt statsbidrag till den kommunala musikundervisningen skulle avslå moiionen 1978/79:735,
4. atl riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:731 skulle avslå propositionen 1978/79:100 såvitt den gällde sammanförande av slalsbidragsresurserna för stödundervisning i svenska och för undervisning i hemspråk,
5. att riksdagen godkände vad som i proposilionen 1978/79:100 förordats om statsbidrag till semesteriönetillägg,
6. atl riksdagen godkände de i proposilionen 1978/79:100 förordade riktlinjerna belräffande rektors- och studierekiorsijänsier i grundskolan,
7. atl riksdagen skulle anla elt inom ulbildningsdeparlemenlel upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319),
8. atl riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposilionen 1978/79:100 samt med avslag på molionerna 1978/79:629 yrkandet I och 1978/79:735 till Bidrag lill driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 9 543 000 000 kr.
Reservation hade avgivits beträffande anslaget lill grundskolan av Stig Alemyr, Lars Gusiafsson, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som ansett att utskottet under 1 och 8 bon hemställa
1. alt riksdagen beträffande beräkningsgrunderna för försiärkningsresur-sen skulle bifalla motionen 1978/79:629, yrkandet 1,
8. att riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:100 och med bifall lill moiionen 1978/79:629, yrkandel I, saml med avslag pä motionen 1978/79:735 i vad avsåg medelsanvisningen lill Bidrag lill driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 9 638 000 000 kr.
176
STIG ALEMYR (s);
Herr talman! Del är inte min avsikt atl dra i gäng en stor skolpoliUsk debau i kväll. Vi får ju en sådan i början av juni, då riksdagen skall behandla regeringens förslag till ny läroplan för grundskolan, ett ärende i vilket också betygsdebatten kommer upp. Jag skall alltså inskränka mig lill au göra eu
kort inlägg direkl hänsyftande på del nu föreliggande belänkandet.
Ibland säger man alt skolan alltigenom är dålig. Somliga säger att den alltigenom är bra.
Herr talman! Bägge de påståendena är felaktiga. Men del är alldeles uppenbart så alt de problem som vi brottas med ute i industrisamhället i allt högre grad förs in i skolan. Och på många håll i landet upplever man nu situationen i skolan som myckel oroande och besvärande.
Enligt socialdemokratisk uppfatining är det nödvändigt att redan nu göra vissa insatser för atl förstärka personaltätheten i skolan. Och det är vår uppfattning all om man lyckas med det kan man komma till rätta med en del av problemen.
Vid trepartiregeringens tillträde hösien 1976 gavs del löfte om åtgärder på skolans område. Men, herr lalman, det har inle skett elt enda dugg sedan det löftet avgavs.
Jag vill gärna gratulera den nuvarande skolministern till det förslag om läroplan för grundskolan som föreligger. Där lar hon vissa ordentliga grepp om skolan. Och jag kan på de flesta punkier ansluta mig lill det förslaget, när det sedan kommer upp till behandling i kammaren.
Men den fråga jag hade velat ställa lill skolministern om hon varit närvarande är: Varför kan man från folkpartiets sida inie börja redan nu och hjälpa till med en förbättring av personaltätheten i skolan, när man är beredd att göra del ett är senare?
Trots att det frän mänga häll riktas kritik mot skolan är del i della ögonblick endasl socialdemokraterna som är beredda att la några steg framåt och göra insatser för all förstärka skolans resurser.
Hen lalman! Vi gör det vid årets riksmöte med några olika förslag. På den här punklen handlar det om 95 miO. kr. lill personalförstärkningar inom grundskolan. Del är vår uppfatining alt de rapporter om brister i arbetsmiOön i skolan och andra förhållanden som motverkar skolans mål kräver omedelbara åtgärder. Och, herr talman, jag hemställer lill kammarens ledamöter atl medverka till en insats just nu, atl bilräda värt förslag om de 95 miOoner-na.
Jag ber, herr lalman, all få yrka bifall till reservationen vid utskottets betänkande.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
INGA LANTZ (vpk);
Herr talman! Jagskall tala litet om den kommunala musikskolan. Del är ett ämne som också - precis som läromedlen - varit uppe till debatt mänga gånger här i kammaren.
Den kommunala musikskolans slora betydelse för den enskilde individen och för samhället har under de senasie åren redovisats i tvä omfattande utredningar - OMUS och SIA - och i Kommunförbundels skrift Den kommunala musikskolan.
Vänsterpartiet kommunisterna menar atl musikskolan är ett viktigt komplement till grundskolans och gymnasieskolans musikundervisning. Den ger en undervisning som kan individualiseras på ett sätt som knappast
177
12 Riksdagens protokoll 1978/79:120-121
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskotor m. m.
178
låter sig göra i den allmänna skolans klassundervisning. Samarbelel mellan skola och musikskola kommerall bli än mer utvecklad genom SIA-reformen med dess samlade skoldag och genom de fria och frivilliga aktiviteterna, där den kommunala musikskolans verksamhet kommeratt ingå som en naturiig integrerad del under skoldagen.
Genom musikskolans olika undervisningsformer utvecklas eleven inle bara musikaliskt utan också socialt, emotionellt, intellektuellt, faniasimässigt och motoriskt.
För rekryteringen av musiker, musiklärare och andra med yrken där musik utgörett viktigt inslag-jag länkerdä i första hand pä förskollärare, klasslärare och andra kullurförmedlare - har musikskolan stor betydelse. Det är bara musikskolorna som i dag kan ge den tidiga start och den långsiktigt planerade instrumentalundervisning som är en förutsättning för högre musikstudier. Den förberedande musikundervisningens stora betydelse har också framhållits av utredningarna. Alternativet till den kommunala musikskolan är privailekiioner lill priser som är helt orealistiska för flertalet elever.
Den kommunala musikskolan lägger också grunden till ett brett och mångsidigt amalörmusicerande. Genom all utveckla ett värdefullt fritidsintresse får musikskolan också elt stort socialt värde. Pä mänga sätt har alltså den kommunala musikskolan betydelse.
Mot bakgrunden av de starka argument för musikskolans verksamhet som utredningarna har anfört tycker jag att det är ytterst olyckligt att de kommunia musikskolorna tvingas arbeta under så skilda förutsättningar. Slora olikheter kan konstateras frän kommun till kommun när det gäller utbudet, avgifternas storlek, lektionstid per elev, gruppsioriek,insirumentlän m. m.
I den trängda ekonomiska siluaiion som många kommuner befinner sig i drabbas de kommunala musikskolorna ganska snabbi, eftersom del är fråga om en frivillig verksamhel,av nedskärningar i anslagen. Detta sker i en tid då alll större satsningar behöver göras för att ge ungdomar en meningsfull fritidssysselsättning.
På grundskolans högstadium liksom på gymnasiet har enligl lidigare slatsbidragsbesiämmelser vid sidan av obligatorisk klassundervisning i musik medgivits en tilldelning av limmar för frivillig musikundervisning i form av körsång, solosång och instrumentalmusik. Denna resurs, som alltså förut har funnits, ingår sedan den Ijuli 1978idens. k. förstärkningsresursen. Del är givetvis angelägel atl denna resurs även i fortsättningen kommer musiken till del och att den på etl stimulerande sätt kan integreras med kommunala musikskolans verksamhel enligt planerad SIA-modell.
Detta arbetssätt får emellertid till föOd att somliga elever kan få undervisning koslnadsfriit i den obligatoriska skolans regi medan andra elever, likaså under schemalagd lid och kanske t. o. m. i samma grupp, tvingas betala avgift eftersom undervisningen sker genom den kommunala musikskolan. Del är ett ohållbart och orättvist förhållande, menar vpk.
För all inleden gynnsamma utveckling som de kommunala musikskolornas verksamhet hittills har haft skall stagnera eller rent av undermineras är
del viktigt all även denna form av undervisning ges statligt stöd. Stals-bidragsfrågan för musikskolan har flera gånger lidigare behandlats av riksdagen. Det har väckts motioner i denna fråga inte bara frän vänsterpartiet kommunisterna utan också frän folkpartiet. Linnea Hörién i utbildningsut-skotiet och den nuvarande jordbruksministern Eric Enlund väckte en motion vars innehåll stämmer överens med vad vänsterpartiet kommunisterna anser i denna fråga. Riksdagen har också tvä gånger givit regeringen lill känna vad som anförts i motioner. Delta har inte förartlelt några ålgärder från regeringen.
Jag skall be alt få citera litet ur folkpartimolionert;
"Enligt vår mening är del märkligt all riksdagens tillkännagivande i denna fråga inte föranlett någon åtgärd från regeringens sida. I del trängda ekonomiska läge som kommunerna befinner sig i är kostnadsslegringarna särskilt kännbara inom de områden där statsbidrag inte utgår. Därför finns det risk att den kommunala musikundervisningen stagnerar eller reduceras, om inie slalsbidragsfrägan kan lösas inom rimlig tid." Mol bakgrund därav anser man i folkpartimotionen alt regeringen borde lägga fram förslag angående statsbidrag lill den kommunala musikundervisningen.
Av delta ser man inte ett spär vare sig i ulskotlsbetänkandel eller i budgetpropositionen. Det är mycket betänkligt.
I betänkandet Ny kulturpolitik framhöll kulturrådet angelägenheten av statligt stöd åt den kommunala musikskolan och därefter har frågan gång pä gäng i skilda sammanhang varit föremål för behandling.
Sedan behovet och angelägenheten av den kommunala musikskolan pä olika sätt bekräftats borde frågan enligl vänsterpartiet kommunisternas mening leda lill en åtgärd från regering och riksdag. Målsättningen bör för musikskolan liksom för den obligatoriska skolan av jämlikhelsskäl vara avgiftsfri undervisning och fri intagning. Om inle musikskolan skall stagnera måste statsbidrag utgå till den verksamheten.
Herr lalman! Jag yrkar med detta bifall lill vpk-motionen 735.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
CLAES ELMSTEDT (c);
Herr talman! Jag håller med Sug Alemyr om alt det inte finns någon anledning atl dra i gång en stor skolpolilisk debatt i kväll; som han mycket riktigt påpekade kommer vi att få en sådan i samband med behandlingert av den proposition om ny läroplan som nu ligger pä riksdagens bord.
Jag skall vara mycket kortfattad i detta inlägg. Jag skulle kunna inskränka mig lill att säga all anledningen till att vi frän centern inte har kunnat gå med pä det belopp som socialdemokraterna begär helt enkelt är atl vi anser all del inle finns ekonomiskt utrymme härför just nu. Den uppfattningen delas alltså av samtliga tre icke-socialistiska partier.
Stig Alemyr säger att det inle har hänt etl skvatt på skolans område under trepartiregeringens tid och inte heller under den tid som har gåu fram till nu, då vi har fått läroplansförslaget. Men en sak har i varje fall hänt, och den är myckel väsentlig: Del har blivit ett helt annat debattklimat när det gäller att diskutera problemen i skolan. Det var hart när omöjligt atl diskutera dem
179
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag tid driften av grundskolor m. m.
tidigare. Man försökte ständigt värja sig - det fanns inga problem och inga bekymmer, det mesta var gott och väl. Men nu är alla överens om att del inte ärså väl beställt vare sig i grundskolan eller i gymnasieskolan, och vi kan föra en diskussion om på vilket sätt vi skall få en förändring lill del bätire i detta avseende. Jag tycker atl del är bra all så har skell, och jag noterar atl vi kunde föra en sådan diskussion utan att någon misstänkliggjordes för alt vara ute efter atl få lillbaka gamla modeller osv.
Här är del alltså fråga om alt hitta en framgångslinje som ger ett bätire resultat, en bättre arbelsmiOö i skolan, och som gör situationen för ungdomarna i skolan över huvud laget mera positiv.
Vidare skulle jag viOa säga att det inte är första gången som vi här i kammaren diskuterar frågor av den här typen, dä diskussionen står mellan några miOoner -jag medger gärna att del rör sig om ganska många miOoner i det här fallet - uppåt eller neråt.
Jag har deltagit i diskussioner beträffande de s. k. SÅS-pengarna, då vi måste sträcka vapen inför den dåvarande regeringens syn pä budgelsilualio-nen. Del är alltså inget nytt i och för sig.
Varför går del inte att se till att man får den här personaltätheten nu i stället för om ett år som en föOd av läroplansbehandlingen? Ja, jag lycker för min del att det finns en viss skillnad när det gäller agerandet i frågan. Jag hoppas att man i samband med läroplansbehandlingen lar elt härdare grepp om situationen i skolan.
Det kommer att framläggas förslag om -och jag hoppas alt beslut föOer -åtgärder som på etl naturligt sätt skall bidraga lill atl göra skolarbetet mera atlraktivt i slällel för att man sätter in extraordinära åtgärder med resurser av olika slag föratt råda bot pä problemen-jag hoppas all läroplansdebatten och det beslut som föOer av denna skall kunna ge vid handen att vi helt enkelt får en bättre anpassad skola och på det sättet kan komma ifrån en del av de problem som i dag finns och som har funnits ganska länge, även om inte alla har velat inse dem. Däri ligger skillnaden enligt min mening.
När vi kommit sä långt är centerpartiet berett all ställa upp, även om del skulle kosta en del pengar. Den prioriteringen kommer vi att göra, därför all vi anser att det kommer att bli nödvändigt. Men vi vill se som den rätta lågordningen alt man tar reda på orsakerna lill problemen och att man därefter bygger på de erfarenheter man gjort.
Med della, herr lalman, yrkar jag bifall till utskottets hemslällan.
180
STIG ALEMYR (s);
Hert talman! Jag lycker all det är värdefulll att vi i samhället börjar få i gång en allsidig och öppen debatt om skolan. Jag kan inte hälla med Claes Elmstedt om att del under åren skulle ha förekommit hinder eller moiviOa närdet gäller en sådan debatt. Jag har för min del aldrig sagt att allt är bra i skolan, och jag har heller aldrig vägrat au delta i diskussioner härvidlag.
För åtta nio år sedan begärde riksdagen att SIA-utredningen skulle tillsältas. 1 det utskottsbetänkande som föregick begäran hos regeringen var man klart medveten om problemen i skolan.
Vad vi i värt parti opponerat oss emot är den överdrivna svartmålning som Nr 121
från vissa håll alltid görs. Claes Elmstedt har inte stått förden beskrivningen , . .
Onsdagen den av skolan, men från andra häll har man mycket drastiskt överdrivit skolans a •, .qq
problem. Jag sade i milt anförande för en stund sedan att den som säger att alll
är bra i skolan har fel, och att den som säger all alll är dåligt också har fel. Det d-j ,//j ■/-.
|
av grundskolor m. m. |
finns myckel som är bra i den svenska skolan, och kanske har vi i stort sett en
bra skola här i Sverige. Men det finns problem som måste angripas.
Om värt förslag bifalles kommer redan nästa läsår mellan 1 000 och 1 500 människor atl få arbete inom skolan. Det innebär ett tillskott av äldre i de områden av landet där skolorna har de största problemen.
Sedan är del riktigt atl det i proposilionen om läroplanen tillämpas en annan teknik närdet gäller personalförslärkning. Del hindrar inle mig från atl säga till Claes Elmstedt all om han är beredd all göra en insats redan nu, så kan vi naturiigtvis diskutera tekniken, pä vilket sätt de här beloppen skall tillfalla de olika delarna av skolan. Värt förslag innebär alt länsskolnämnderna skall få en extra resurs. Vi äröppna föratt diskutera även andra insatser, om vi kan enas om att redan nu tillföra skolan del den här behöver.
När jag kritiserade irepartiregeringen, gjorde jag det framförallt därför att man exempelvis i regeringsdeklarationen lovade en minskning av elevantalet i klasserna. Det innebär all man lovade atl öka personaltätheten i skolan. Det har inte kommit ett enda dugg utav det. Det tillsattes en normgrupp, och den har nu framlagt en skrift. Men i övrigi har ingeniing hänt. Det som sades i trepartiregeringens regeringsdeklaration var ett bedrägeri mot väOarna och riksdagen.
Därför upprepar jag all det nu är bara socialdemokraterna som har en insats alt föreslå. Jag är glad över atl den nuvarande regeringen är beredd att göra en insats om etl år. Men lål oss börja redan nu och tillföra ytteriigare ett antal människor som arbetar i skolan.
CLAES ELMSTEDT (c):
Herr talman! Jag tillhör dem som har reagerat mot överdrifter i skoldebatten - det har funnits sådana. Det har förekommit att man svartmålat och menat att det mesta är fel; Ungdomarna lär sig inte någonting, de kan inte läsa, de kan inte skriva, de kan strängt laget ingenting. Men så finns det också de som har menat att det mesta varit bra. De har helt enkelt stuckit huvudet i busken och inte velat inse de svagheter och brister som funnits ganska länge.
I den debatt som vi haft lidigare här i kammaren, t. ex. om de extra medel till särskilda ålgärder å skolområdet som fanns för några år sedan, fördes ungefår samma diskussion som vi skulle kunna föra i kväll om vi ville. Den ena halvan begärde 50 miO. kr. mera för de här åtgärderna. Den andra halvan menade att det inte fanns utrymme för del, bl. a. av stalsfinansiella skäl.
Jag
medger gärna atl del finns behov -jag gjorde del i mitt första inlägg, och
jag upprepar det - av personella insatser. Men när vi är så nära ett ordentligt
grepp om problemen i skolan är det fel alt nu salsa resurser, som i många fall
skulle bli rätt och riktigt satsade men som kanske i andra fall skulle bli
mindre 181
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
bra placerade. Den ordning som vi lycker är den rikliga är att vi först fattar beslut om läroplanen och sedan tar de ekonomiska konsekvenser som därav föOer.
Jag vill vid detta tillfålle också erinra om alt det var rätt mycken diskussion innan arbetsgruppen i skolöverstyrelsen av den dåvarande regeringen fick besked att sälta i gäng med läroplansöversynen. Det var ännu mera arbetsamt att få en politisk referensgrupp knuten lill översynsgruppen, men det fick vi 1976 efter upprepade framställningar, inte minst från centerpartiet.
Nu föreligger en produkt. Vi skall ta ställning till den under vårriksdagen, och jag är övertygad om all vi kommer att få en välgörande diskussion om dagens och morgondagens grundskola och delvis också gymnasieskola.
182
Överläggningen var härmed slutad.
Mom. I
Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen av Stig Alemyr m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Stig Alemyr begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition;
Den som vill att kammaren bifaller utbildningsuiskotteis hemslällan i
betänkandet nr 28 punklen 1 mom. 1 rösiar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Stig Alemyr m. fl. i
moisvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Stig Alemyr begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 151
Nej - 137
Avslår - 2
Mom. 2
Utskottets hemslällan bifölls.
Mom. 3
Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 735 av Inga Laniz m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskoitels hemställan i Nr 121
|
Onsdagen den 4 april 1979 Anslag till vägväsendel, m. m. |
betänkandet nr 28 punkten 1 mom. 3 rösiar ja,
den det ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 735 av Inga Lanlz m. fl. i
moisvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat;
Ja - 273
Nej - 14
Avstår - 2
Mom. 4-8
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.
Punkterna 2-7
Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemslällt.
§ 3 Anslag till vägväsendel, m. m.
Föredrogs irafikutskoiieis betänkande 1978/79:11 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviii avser utgifterna pä driftbudgeten för budgetåret 1979/80 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte moiioner.
FÖRSTE VICE TALMANNEN;
I fråga om detta betänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkier. Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas belräffande samtliga punkier i betänkandet.
1 del föOande redovisas endasl de punkier, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.
Punkten I (Kommunikationsdepartementet)
Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 9 (kommunikationsdepartementet) under punkten A 1 (s. 28) föreslagit riksdagen att till Kommunikationsdepartementet för budgeiårei 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 12 878 000 kr.
1 delta sammanhang hade behandlals moiionen 1978/79:2133 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 3 och 4) föreslagils
3. alt riksdagen beslutade att under A. Kommunikaiionsdepariementei
183
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
anvisa 10 000 000 kr. för forskning inom området handikappanpassad kolleklivirafik,
4. all riksdagen utlalade all såväl när del gällde del kortsiktiga som del mer långsiktiga arbetet med handikappanpassning av kollektivtrafiken borde handikapporganisationerna tillförsäkras ett reellt inflytande och all del under punkt 3 nämnda forskningsarbetet borde ledas av en styrgrupp där handikapporganisationerna hade ett avgörande inflytande.
Utskottet hemställde
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2133, yrkandena 3 och 4, till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 12 878 000 kr.
184
Punkten 3 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendel)
Före behandlingen av de skilda anslagen hade regeringen lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom vägväsendel och över vägverkets anslagsäskanden m. m. (s. 30-76).
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1979/80 under de skilda väganslagen m. m. innebar
att lill Statens vägverk: Ämbeisverksuppgifter anvisades ett förslagsanslag av 23 590 000 kr., alt avräknas mol aulomobilskattemedlen (punkten B 1, s. 67-68),
all till Drift av slalliga vägar anvisades elt reservationsanslag av 2 235 000 000 kr., atl avräknas mot automobilskatiemedlen (punkten B 2, s. 69),
alt till Byggande av slalliga vägar anvisades ett reservationsanslag av 900 000 000 kr., alt avräknas mol automobilskatiemedlen (punkten B 3, s. 70),
att lill Bidrag lill drift av kommunala vägar och gator anvisades ett reservationsanslag av 315 000 000 kr., alt avräknas mol automobilskatiemedlen (punkten B 4, s. 71),
att lill Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisades ett reservationsanslag av 350 000 000 kr., all avräknas mot automobilskatiemedlen (punklen B 5, s. 71-72),
alt statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhällsmaskiner för vissa enskilda vägar beviOades intill elt belopp av 120 000 kr. (punklen B 6, s. 72-73),
all lill Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas etl reservationsanslag av 198 500 000 kr., atl avräknas mot automobilskatiemedlen (punkten B 6, s. 72-73),
alt lill Bidrag lill byggande av enskilda vägar anvisades etl reservationsanslag av 30 000 000 kr., att avräknas mot automobilskatiemedlen (punklen B 7, s. 74),
all till Tjänster till utomstående anvisades etl förslagsanslag av 19 200 000 kr., atl avräknas mot automobilskatiemedlen (punklen B 8, s. 74-75),
att
till Avsättning lill statens automobilskaltemedelsfond anvisades ett Nr
121
förslagsanslag av 1 000 kr. (punklen B 9, s. 75-76). Onsdagen
den
4 april 1979
I detta sammanhang hade behandlals molionerna
|
Anslag till vägväsendel, m. m. |
1978/79:325 av Märta Fredrikson m. fl. (c),
1978/79:454 av Gunnar Björk i Gävle (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om ulredning av frågan om atl ersätta färjan över Dalälven mellan Sundet och Hasselön med en bro,
1978/79:459 av Ingemar Konradsson m. fl. (s),
1978/79:462 av Ivan Svanström (c) och Torsten Gustafsson (c),
1978/79:527 av Hugo Bengtsson (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s),
1978/79:634 av Nils Berndlson m. fl. (vpk), vari föreslagits atl riksdagen som sin mening ga v regeringen till känna au i kungörelser rörande statsbidrag till väg- och gatuhållning borde införas bestämmelser med innebörd alt miOöiniressena tillmättes stor vikt vid staisbidragsgivningen,
1978/79:641 av Gunnar Johansson (m),
1978/79:642 av John Johnsson m. fl. (s),
1978/79:643 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s),
1978/79:644 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), vari föreslagits
1. au riksdagen lill vägväsendel anvisade ytterligare 300 miO. kr. utöver del i budgeten föreslagna beloppet,
2. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all planerade personalminskningar inom vägverkets ram icke fick verkställas,
1978/79:749 av Ivan Svanström (c),
1978/79:944 av Gunnar Björk i Gävle (c),
1978/79:948 av Sonja Fredgardh (c) och Stig Josefson (c),
1978/79:949 av Märta Fredrikson m. fl. (c),
1978/79:950 av Anton Fågelsbo m. fl. (c, s, m, fp, vpk),
1978/79:954 av Margot Håkansson m. fl. (fp, s, c, m), 185
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
1978/79:958 av Sven Mellqvist m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna atl möjlighelerna för den i moiionen föreslagna omläggningen av anslagsgivningen lill del enskilda vägnätet och bidragsanslaget för drift av kommunala vägar och galor ingående borde prövas och redovisas i 1980 års budgetproposition,
1978/79:966 av Arne Persson m.fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade all till beläggning av grusvägar anvisa ett i förhållande till budgetpropositionen med 20 miO. kr. förhöjt anslag upp lill 75 miO. kr.,
1978/79:1395 av Arne Andersson i Ljung (m),
1978/79:1398 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 3-4) hemställis au riksdagen skulle
3. besluta all 250 miO. kr. överfördes från AMS-medel till ordinarie vägbyggnadsanslag,
4. uttala att avgiftsfinansiering fortlöpande borde prövas i syfte all lidigarelägga planerade större vägbyggnadsprojekt,
1978/79:1403 av Erik Glimnér (c) och Georg Pettersson (c),
1978/79:1404 av Erik Glimnér (c) och Georg Pettersson (c),
1978/79:1409 av Erik Johansson i Hållsta (c) och Alfred Håkansson (c), vari hemställts all riksdagen beslutade alt det statliga bidraget lill byggande och drift av enskilda vägar skulle uppgå lill 95 % av beräknad kostnad,
1978/79:1416 av Bernt Nilsson m. fl. (s),
1978/79:1430 av Sven Eric Åkerfeldt (c),
1978/79:1616 av Georg Danell m. fl. (m), såvitt nu var i fråga (yrkandel 3),
186
1978/79:1944 av Paul Jansson m. fl. (s),
1978/79:1946 av Wiggo Komsledl (m) och Sven-Olov Träff (m), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl ställa ytterligare 264,5 miO. kr. lill vägverkets förfogande till driftanslagei,
1978/79:1952 av Martin Olsson m. fl. (c) samt
1978/79:1958 av Per Sljernslröm (c) och Nils Åsling (c).
Utskottet hemställde
1. alt riksdagen skulle
a. avslå moiionen 1978/79:949 om samrådsskyldighet vid vägbyggnad,
b. avslå
motionerna 1978/79:641 och 1978/79:948, yrkandel 1, om
vägbyggandet,
2. atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag skulle
a. avslå
moiionen 1978/79:1409 om höjd bidragsprocent för enskild
väghållning,
b. godta
de i propositionen förordade riktlinjerna för ett nytt stats
bidragssystem för enskild väghållning,
3. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1398, yrkandel 3, om överförande av AMS-medel lill ordinarie väganslag,
4. atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1416 om viss ulredning rörande väganslagens avvägning,
5. att riksdagen lill Statens vägverk; Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 23 590 000 kr., att avräknas mol automobilskatiemedlen,
6. atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag saml med avslag på molionerna 1978/79:644, yrkandet 1,1978/79:966 och 1978/79:1946 till Drift av slalliga vägar för budgeiårei 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 2 235 000 000 kr., atl avräknas mot automobilskatiemedlen,
7. att riksdagen skulle
a. avslå
moiionen 1978/79:644, yrkandet 2, om planerade personalin
skränkningar,
b. avslå moiionen 1978/79:749 om underhållet av vissa mindre vägar,
8. att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisade
a. lill
Byggande av statliga vägar etl reservationsanslag av 900 000 000 kr.,
atl avräknas mot automobilskatiemedlen,
b. till
Bidrag till drift av kommunala vägar och galor ett reservationsanslag
av 315 000 000 kr., att avräknas mol automobilskatiemedlen,
c. till
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator ett reservations
anslag av 350 000 000 kr., alt avräknas mot aulomobilskattemedlen,
9. atl
riksdagen med anledning av motionen 1978/79:958 som sin mening
gav regeringen till känna vad utskottet anfört rörande de i motionen upptagna
frågorna om omläggning av anslagsgivningen till enskilda vägväsendel och
bidragsanslaget till underhåll av kommunala vägar och galor,
10. all riksdagen skulle
a. medge
att under budgetåret 1979/80 siatlig lånegaranti för lån avseende
inköp för vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviOades intill ett
belopp av 120 000 kr.,
b. till
Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa etl reservationsanslag av 198 5(X3 0(X) kr., att avräknas mol aulomo
bilskattemedlen,
11. atl
riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1979/80 anvisade etl reservationsanslag av 30 000 000 kr., alt avräknas mol
automobilskatiemedlen.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
187
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. rn.
12. atl riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisade
a. lill
Tjänster lill utomstående eu förslagsanslag av 19 200 000 kr., all
avräknas mot aulomobilskattemedlen,
b. lill
Avsättning till statens automobilskaltemedelsfond etl förslagsanslag
av 1 000 kr.,
13. att riksdagen skulle
a. avslå motionen 1978/79:459 om upprustning av länsväg 244,
b. avslå
molionerna 1978/79:643 och 1978/79:1952 om väganslagen lill
Västernorrlands län saml 1978/79:1958 om väganslagen lill Jämtlands och
Väslernorrlands län,
c. avslå
moiionen 1978/79:1616, yrkandet 3, om vägmedel lill Stock
holmsregionen,
14. alt riksdagen skulle
a. avslå motionen 1978/79:454 om en bro över Dalälven,
b. avslå
moiionen 1978/79:944 om tidigareläggning av arbeten pä
väg 80,
c. avslå moiionen 1978/79:462 om en bro vid Bjursund i Kalmar län,
d. avslå
motionen 1978/79:642 i vad avsåg vägutbyggnader i Skåne,
m.m.,
15. atl riksdagen skulle
a. avslå
moiionen 1978/79; 1395 om slörre regionalt ansvar för vägmedlens
fördelning,
b. avslå
moiionen 1978/79:948, yrkandel 2, om vissa vägbyggnadsme
del,
16. atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:634 om miOöiniressena vid staisbidragsgivningen till kommunala vägar och galor,
17. att riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1398, yrkandet 4, om avgiftsfinansiering av större vägbyggnadsprojekt,
18. all riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1944 om fårjeleden mellan Sundsörn och Torso,
19. att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:950 om förbud mot vägsalt och 1978/79:1430 om en saltfri vinierväghållning,
20. all riksdagen skulle
a. avslå
moiionen 1978/79:1403 om ersättning för skada genom
vägsalt,
b. avslå motionen 1978/79:1404 om bekämpning av flyghavre,
21. att riksdagen skulle
a. avslå motionen 1978/79:325 om vägbeläggningar,
b. avslå motionen 1978/79:527 om hjälplelefoner vid vissa vägar,
c. avslå
moiionen 1978/79:954 om förändring av vägnummer för den s. k.
Gröna vägen.
Reservationer hade avgivits
1. belräffande statsbidragssystemet för enskild väghållning av Cari-Wilhelm Lothigius (m), Arne Persson (c), Alfred Håkansson (c), Rune Torwald (c), Rolf Clarkson (m), Erik Johansson i Hållsta (c) och Wiggo
Komsledl (m) som ansetl atl utskottet under 2 bort hemställa all riksdagen skulle
a. med
anledningav regeringens förslag och motionen 1978/79:1409 som
sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört rörande höjning
av bidragsprocenten för enskild väghållning m. m.,
b. i
övrigt godta de i proposilionen förordade rikllinjerna för elt nytt
bidragssystem för enskild väghållning.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag titt vägväsendel, m. m.
2. belräffande anslaget lill Drift av slalliga
vägar av Arne Persson, Alfred
Håkansson, Rune Torwald och Erik Johansson i Hållsta (samtliga c) som
ansett all utskottet under 6 bort hemställa
atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/79:644, yrkandet 1, och 1978/79:1946 saml med bifall till motionen 1978/79:966 till Drift av slalliga vägar för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 2 255 000 kr., atl avräknas mol aulomobilskattemedlen,
3. beträffande anslaget till Drift av slalliga
vägar av Wiggo Komsledl (m)
som ansetl all utskottet under 6 bon hemställa
all riksdagen med anledning av regeringens förslag och molionerna 1978/79:644, yrkandet 1, och 1978/79:966 saml med bifall till motionen 1978/79:1946 lill Drift av slalliga vägar för budgetåret 1979/80 anvisade 2 499 500 000 kr., att avräknas mol aulomobilskattemedlen,
4. beträffande fortlöpande prövning av
avgiftsfinansiering av väg- och
brobyggnadsprojeki av Carl-Wilhelm Lothigius, Rolf Clarkson och Wiggo
Komsledl (samtliga m) som ansett att ulskouet under 17 bort hemställa
all riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:1398, yrkandel 4, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört om sin prövning av avgiftsfinansiering av planerade slörre vägbyggnadsprojekt.
Vid punklen hade avgivits ett särskilt yttrande av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga s).
Punklen 4 (Statens irafiksäkerhelsverk; Förvaltningskostnader m. fl. anslag)
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1979/80 under de skilda anslagen innebar
all lill Statens traflksäkerheisverk: Förvaltningskostnader anvisades ett förslagsanslag av 30 299 000 kr., atl avräknas mot aulomobilskattemedlen (punkten C l,s. 77-80),
all lill Statens irafiksäkerhelsverk: Uppdragsverksamhet anvisades ett förslagsanslag av 39 798 000 kr., all avräknas mot aulomobilskattemedlen (punkten C 2, s. 80-82),
atl till Statens irafiksäkerhelsverk: Bil- och körkortsregister m. m. anvi-
189
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
sades elt förslagsanslag av 52 275 000 kr. (punklen C 3, s. 82-85),
all lill Bidrag lill trafiksäkerheisfrämjandeåtgärder vid järnvägskorsningar anvisades elt reservationsanslag av 10 564 000 kr., all avräknas mot automobilskatiemedlen (punkten C 4, s. 85-86),
all till Bidrag lill nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande anvisades ett anslag av 4 150 000 kr., att avräknas mot automobilskatiemedlen (punklen C 5, s. 86-88).
190
I della sammanhang hade behandlals motionerna
1978/79:645 av Sven Mellqvist m. fl. (s), vari såviti nu var i fråga (yrkandel 6) hemställts atl riksdagen beslutade att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 600 000 kr. förhöjt anslag av 4 750 000 kr., och
1978/79:1400 av Georg Danell (m).
Utskottet hemställde atl riksdagen skulle
1. till Statens irafiksäkerhelsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 30 299 000 kr., atl avräknas mot aulomobilskattemedlen,
2. till Statens irafiksäkerhelsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 39 798 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen,
3. avslå moiionen 1978/79:1400 om halkövningsbanor,
4. lill Statens irafiksäkerhelsverk: Bil- och körkortsregisier m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa eu förslagsanslag av 52 275 000 kr.,
5. till Bidrag till trafiksäkerhelsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 10 564 000 kr., all avräknas mol aulomobilskattemedlen,
6. med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionen 1978/79:645, yrkandet 6, lill Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1979/80 anvisa elt anslag av 4 150 000 kr., aU avräknas mot aulomobilskattemedlen.
Reservation hade avgivits
5. beträffande Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga s) som ansetl atl ulskollel under 6 bort hemställa
all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:645, yrkandel 6, till Bidrag till naiiortalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1979/80 anvisade ett anslag av 4 750 000 kr., alt avräknas mot automobilskatiemedlen.
Punkten 5 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhel)
Före behandlingen av de skilda anslagen hade regeringen (s. 89-108) lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten och
dels gett riksdagen till känna vad som anförts i proposilionen om sjöfartsverket m. m.,
dels föreslagit riksdagen alt godkänna all uppgifterna rörande projektering och byggande av småbåtshamnar m. m. överfördes lill sjöfartsverket frän statens vägverk.
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1979/80 under de skilda anslagen innebar
att till Fariedsverksamhel,exkl. isbrytning, anvisades ett förslagsanslag av 247 855 000 kr. (punkten D 1, s. 109),
all lill Isbrytning anvisades elt förslagsanslag av 119 000 000 kr. (punkten D2,s. 110),
alt lill Fartygsverksamhel anvisades ett förslagsanslag av 22 440 000 kr. (punklen D 3, s. 110-111),
atl till Övrig verksamhet anvisades ett förslagsanslag av 3 423 000 kr. (punkten D4,s. 111-112).
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
I detta sammanhang hade behandlats molionerna
1978/79:374 av Tommy Franzén (vpk) och Kari Hallgren (vpk),
1978/79:377 av Bengt Silfverslrand m. fi. (s),
1978/79:637 av Torsten Gusiafsson (c) och Fritz Börjesson (c),
1978/79:646 av Åke Wictorsson (s),
1978/79:748 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari föreslagits all riksdagen beslutade att rabatlering infördes på de statliga fyravgifterna vid export av järnmalm, sä att järnmalmsexporlen över svensk hamn fortsättningsvis kunde ske på etl konkurrensmässigi sätt,
1978/79:750 av Jörgen Ullenhag (fp),
1978/79:952 av Hans Gustafsson m. fl. (s),
1978/79:1394 av Stig Alemyr m. fl. (s),
1978/79:1419 av Kari-Anders Petersson (c) och Claes Elmstedt (c),
1978/79:1432 av Lena Öhrsvik m. fl. (s),
1978/79:1940 av Fritz Börjesson (c),
1978/79:1949 av Bertil Måbrink m.fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 2) hemställts alt riksdagen uttalade all de i landet kvarvarande 12 bemannade fyrplatserna borde ha kvar bemanning av de skäl som angetls i moiionen,
1978/79:1953 av Gunnar Oskarson m. fl. (m),
1978/79:1957 av Lars Schölt (m)och Eric Krönmark (m), vari hemställts all riksdagen beslutade atl hos regeringen anhålla att rationaliseringen av landets fyrplaiser bedrevs pä sådant sätt all någon avbemanning av fyrar ej skedde, saml
1978/79:1962 av Håkan Winberg (m) och Tore Nilsson (m).
191
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Utskottet hemställde
1. atl riksdagen godkände atl uppgifterna rörande projektering och byggande av småbåtshamnar m. m. överfördes till sjöfartsverket från statens vägverk,
2. att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisade
a. lill
Farledsverksamhel, exkl. isbrytning, etl förslagsanslag av
247 855 000 kr.,
b. till Isbrytning eU förslagsanslag av 119 000 000 kr.,
c. lill Fartygsverksamhel ett förslagsanslag av 22 440 000 kr.,
d. lill Övrig verksamhet etl förslagsanslag av 3 423 000 kr.,
3. atl riksdagen skulle
a. lämna
motionerna 1978/79:1394 och 1978/79:1940 om fortsatt beman
ning av fyren Länge Jan ulan åtgärd,
b. lämna
molionerna 1978/79:952 och 1978/79:1419 om fortsatt beman
ning av Hanö fyrplats ulan åtgärd,
c. lämna
motionen 1978/79:377 om bemanningen av Kullens fyrplals ulan
älgärd,
d. avslå
moiionen 1978/79:1953 om statsbidrag lill Kommittén för
Nidingen,
e. lämna
moiionen 1978/79:637 om kostnadsansvaret för bemanning av
fyrplatser utan åtgärd,
f lämna motionerna 1978/79:1949, yrkandel 2, och 1978/79:1957 om bemanningen av fyrar utan åtgärd,
4. alt riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1962 om lokalisering lill Härnösand av statens centrala isbrytarledning,
5. all riksdagen lämnade moiionen 1978/79:1432 om förbud mot fartygstrafik med farlig last i Kalmarsund utan åtgärd,
6. atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:750 om översyn av farledsvaruavgifterna avseende Mälaren,
7. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:748 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört rörande den i motionen upptagna frågan om sänkta fyravgifter vid malmexport,
8. alt riksdagen lämnade motionen 1978/79:646 om förbud mot sjöskotrar utan åtgärd,
9. att riksdagen lämnade motionen 1978/79:374 om en kompletterande utgåva av skriften Sjöirafikföreskrifier utan älgärd.
192
SVEN MELLQVIST (s):
Herr talman! Jag skulle viOa säga några ord i anslutning lill trafikulskottels belänkande nr 11. Jag skall inie ta upp de frågor som rör väganslagert och liknande anslag. Dem kommer andra talesmän för utskottet au närmare uppehålla sig vid. Jag skall behandla det som ligger mig själv myckel varmt om hjärtat och som även berörs i en reservation lill utskottets betänkande, nämligen trafiksäkerheten. Trafiksäkeriieten i värt land har långt ifrån del innehåll som man hade hoppats alt den skulle ha. Mänga människor drabbas av olyckor.
Under 1978 sjönk antalet trafikolyckor och därvid dödade och skadade personerjämfört med år 1977. Det lolala antalet dödade och skadade personer var 21 607 år 1978 och 21 947 är 1977.
Antalet bam - och det är myckel beklämmande - i åldrarna 0-6 år som omkom eller skadades vid trafikolyckor var 624 år 1978 och 707 år 1977, alltså dess bätire en liten nedgång. Antalet barn i åldrarna 7-14 år som var utsatta för olyckor - olyckor som i många fall ledde lill atl vederbörande avled - var 1 604 är 1978 och I 614 är 1977. Antalet ungdomar i åldrarna 15-25 år som omkom eller skadades var 6 874 år 1978 och 7 084 år 1977.
Trenden är alltså något vikande mellan de båda år som jag här har nämnt någonting om.
Den faktiska minskningen av trafikkolycksfallen är - det vill jag understryka - myckel glädjande. Den visar all de satsningar som samhället och andra gör för att bekämpa trafikolyckorna har haft en viss framgång. Den lägger emellertid ett stort ansvar pä oss alla all fortsätta och att med förenade krafter söka minska trafikolycksfallsfrekvensen. I första hand måste vi ju se till alt minskningen 1978 inle blir en enstaka företeelse, ulan all den utvecklingen blir bestående. För all uppnå detta erfordras fortsatta kraftfulla ålgärder från samhälleis sida och från andras-organisalioners och enskildas-sida.
1 kampen mol trafikolyckorna utgör det frivilliga trafiksäkerhelsarbelei en myckel viktig del, inle minst med tanke pä att man med frivilligarbetet visat sig kunna nå ul till och påverka den enskilde trafikanten. Detta har bl. a. kommit lill ullryck i regeringens proposition 1977/78:81 om vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhelsfrägor. I den uppdrages riktlinjerna för omorganisation av del frivilliga lokala trafiksäkerhelsarbelei. För att dessa riktlinjer skall kunna förverkligas och därmed ge det lokala trafiksäkerhets-arbetet ytteriigare bredd och slagkraft fordras betydande arbetsinsatser, inte minst från NTF och de nuvarande regionala och lokala irafiksäkerhetsorga-nen.
Del framstår som synnerligen angeläget atl NTF som centralorgan för del frivilliga trafiksäkerhelsarbelei får sådan förstärkning av sina resurser att den av riksdagen beslutade reformen när del gäller det kommunala trafik- och trafiksäkerhelsarbelei skall kunna genomföras.
Trafiken utgör en vardaglig företeelse i vårt samhälle, och det är därför viktigt att redan de små barnen får lära sig hur man skall uppträda i trafiken. Den verksamhel med Barnens trafikklubb som NTF bedriver syftar till att ge de små barnen deras första grundläggande trafikfostran. Verksamheten är sä upplagd all även vuxna kan engageras. Det kan inte vara rikligt och rimligt att ekonomiska skäl skall avgöra om de små barnen skall fä den för dem sä grundläggande trafikfosiran eller inte. Det är därför synnerligen angeläget all NTF får sådana resurser atl medlemsrekryteringen lill Barnens irafikklubb kan utvidgas så, all även famiOer eller ensamstående föräldrar med svag social och ekonomisk ställning kan låta sina barn få denna grundläggande trafikfosiran.
F. n. blir ca 26 % av alla treåringarna medlemmar i Barnens trafikklubb.
13 Riksdagens protokoll 1978/79:120-121
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
193
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
194
Della visar vilket ston behov del finns av att utvidga verksamheien.
Av det totala antalet dödade och skadade i trafiken utgörs ca en iredjedel av ungdomar i åldern 15-25 är. Det innebär att det varje år dödas eller skadas mellan 6 000 och 7 000 ungdomar i trafiken. Della är mycket skrämmande siffror, som i all sin nakenhet visar betydelsen av kraftfulla insatser för au minska antalet trafikolyckor, framför allt bland de unga människorna. NTF har mol den bakgrunden startat en ungdomsverksamhet med speciellt material och speciella aktiviteter. Det arbetet är upplagt på lång sikt och syftar lill au påverka ungdomarnas attityd lill trafiken och trafiksäkerheten.
I del inledande skedet riktade sig aktiviteten till olika ungdomsorganisationer, och f n. ligger tyngdpunkten på att föra ul aktiviteten lokall.
Det finns i värt land ca I miOon ungdomar i åldrarna 15-24 år. För alt nä ut till dessa ungdomar med trafiksäkerheisarbete behövs del betydligt större insatser än vad NTF har möjlighel atl göra inom ramen för sina nuvarande resurser. De åtgärder som behövs för all nå ut lill de ungdomar som inte kan nås via ungdomsorganisationer, militära förband, skolor etc. är mer kostnadskrävande och mer arbeiskrävande än om man kan gä via redan etablerade kanaler.
För alt möjliggöra fortsatt och ökad satsning pä del trafiksäkerheisarbete som riktar sig lill ungdomar behövs del-jag vill understryka del än en gång-ylleriigare resurser till del väsentliga frivilligarbetet. Del är således väsentligt atl NTF, som enligt riksdagens lidigare uttalande är centralorgan för det frivilliga trafiksäkerhelsarbelei, får en sådan ökning av sina ekonomiska resurser all en reell ökning av verksamhetsvolymen kan komma lill stånd.
Del är mot den bakgrunden som vi väckt en gruppmolion där vi kräver ett förhöjt anslag till NTF:s verksamhel pä de områden som jag här har talat om.
Centerpartiet har i sin stora trafikpolitiska motion nr 2379 även tagit upp dessa spörsmål. I moiionen heter det bl. a.; "Trafikpsykologin måste tillmätas större betydelse. Förarutbildningen är en viktig del i det förebyggande trafiksäkerhelsarbelei."
Sedan kommer man fram till någol som jag lycker är myckel väsentligt, nämligen lill frågan om trafikundervisningen, som man anser bör breddas sä all den kan nå fler grupper. Man säger i motionen: "Skolan är en av de viktigaste målgrupperna i della arbete. För de mindre barnen betyder också irafikundervisningen mycket. Det är, som vi ser del, viktigt alt redan i barnaåren grundlägga ett trafikmedveiande. Inom förskolan bör trafikkunskap tas upp och kontakt med polisen knytas. För de barn som inte går i förskola är barntrafikskolor etl lämpligt instrument."
Vidare sägs i motionen: "Vi vill i della sammanhang särskilt understryka att en säkrare och tryggare trafikmiOö måste skapas med tanke främst pä barnen. Alltför liten vikt har fästs vid barnens villkor när det gäller såväl stadsplanering, boendeplanering som trafikplanering. En irafiksäker miOö måsle få direkta konsekvenser för biltrafiken och dess framkomlighet." Därefter talar man om irafiksanering, sänkta hastighetsgränser osv.
Jag har citerat delta ur centerns stora parlimotion om trafikpolitiken, eftersom vi hade hoppats alt centern skulle ha dragit de riktiga konsekvenserna av de synpunkter som framförs i motionen. Detta skulle ha inneburit all man från centerns sida hade ställt sig positiv till den av oss väckta parlimotionen om en förstärkning med dessa 600 000 kr. för all kunna sätta in större resurser och nå etl bältre resultat inom detta viktiga område av vårl samhällsliv. Men centern har avstått frän alt dra dessa riktiga konsekvenser av sitt resonemang, och det tyckerjag är ganska anmärkningsvärt. Jag tror mig också veta alt det inom centern förts vissa resonemang om all man skulle ansluta sig lill förslaget au ställa slörre medel lill förfogande för delta ändamål. Men detta blev lydligen bara en läpparnas bekännelse. Den borgeriiga majoriteten i utskottet avstyrker nu vår motion, och vi har därför tvingats all föra fram vårt förslag i en reservation till detta utskottsbelänkande. Del är med besvikelse vi tvingas göra delta konstaterande, men sä ligger del tyvärr f n. till.
Jag hoppas i alla fall att nya riksdagar skall kunna se lilel mera positivt och objektivt på de företeelser som jag i några korta satser har redogjort för, sä alt inte minsl NTF skall fä ekonomiska möjligheler all genomföra sina så behjäriansvärda insatser pä det område av vårt samhällsliv som trafiken utgör.
Med del anförda, herr lalman, ber jag all fä yrka bifall lill reservationen 5 vid punklen 4 i trafikulskottels betänkande nr 11.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):
Herr talman! Jag ser i kammaren i huvudsak irafikutskoiieis ledamöter närvarande, så vi skulle ju kunna ha en enskild överiäggning i del här ärendet, om jag inte visste alt det finns kamrater som lyssnar i arbetsrummen och några vänliga åhörare på läktaren som kanske vill föOa debatten.
I alla händelser skall jag försöka all fatta mig kort. Vi kommer atl få en ny debatt om vägpoliliken innan vi sluiar vårriksdagen. Atl nu la upp en längre diskussion om den långsiktiga vägplaneringen finner jag inte riktigt ur kammarens synpurtkl, hur viktig frågan än är. Jag skall försöka, av artighet mot motionärerna, alt anföra några synpunkier pä utskottsbehandlingen av vissa generella frågor.
Vi som sysslar med trafikfrågor är väl medvetna om de behov och de önskemål som finns all underhälla befintliga vägar och bygga vissa nya. Senast i går ställde en stor, kunnig grupp av representanter för inle mindre än 16 organisationer - alla med anknytning till trafik och vägar - upp i Irafikutskottel och ville lägga fram sina synpunkter på vägpoliliken.
Vad är det man är orolig för? Jo, man är orolig för att regeringen och riksdagen inie ordentligt har fastlagt de mål som erfordras och att de medel icke gives som erfordras för au underhålla och förbättra vårl vägnät. De som uppvaktade irafikutskottel i går vill alt de vägpoliliska målen i första hand bör avse trafiksäkerhet, vägstandard, tidsvinster, underhäll av vägnätet, beläggning och bärighet.
Jag vill påminna riksdagen om all vi hade förta året en lång deball med
195
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
196
anledning av proposilionen 1977/78:10 om en samordning mellan vägplanering och övrig samhällsplanering. Debatten gällde ett förslag om en långsiktig vägplanering, som riksdagen också antog vid della tillfälle.
Denna vägplanering är inte fullständig, men den är en god grund atl bygga på. Det kommer ytterligare förslag i vår, och vi kan vänla oss en påbyggnad under det närmasie året. Det är i varje fall moderaternas förhoppning.
Vi skall komma ihåg atl del nya systemet med samordning och långsiktig planering har prövats bara ett anlal månader, och del är ännu för tidigt atl få fram etl resultat.
För att klara underhållet, för atl se lill alt vi inie förstör vårt vägkapital, för all kunna öka trafiksäkerheten och förbättra miOön behöver vi bygga om och också bygga nytt. Till detta behövs, ärade ledamöter i kammaren, pengar för vägväsendel. De sammanlagda utgifterna är i dag något över 4 miOarder plus 261 miOoner i extra medel för trafiksäkerheten plus 400 miOoner i AMS-anslag. Till detta skall ytteriigare läggas särskilda finansfullmakter, som nu kommer varje månad för atl öka sysselsättningen. Som ett exempel kan jag nämna Norrlandsstödet. Vi är alltså före årets slut uppe i näsian 5 miOarder kronor på vägsidan.
Moderata samlingspartiet har sagt alt vi i dagens ekonomiska situation inte har möjligheter au ytterligare öka anslaget. Tvä av mina kamrater i denna kammare har föreslagit en ökning med 264,5 miO. kr. och centerpartiet 20 miO. kr. Moderata samlingspartiet måste väga sitt förslag mot alla de andra ting som detta land behöver för att klara produ ktion och sysselsättning, och vi .säger därför i dag nej till delta ökade anslag.
Vi har fått utskottet med oss på ett förslag om all man skall öka vägverkets beredskap genom att uttala att framdeles 250 miO. kr. förs över från AMS-medel till vägverkets ordinarie anslag. Vi tror att de pengarna härigenom bäilre kommer vägarna till nytta, och vi hälsar della uttalande av utskottet för vägarnas skull med mycket stor glädje.
Reservation nr 4 innebär en begäran all på ett tidigt siadium vid planläggning av nya vägar och broar en avgiftsfinansiering skall införas, dvs. atl pröva en sådan avgiftsfinansiering för atl se om man därigenom av ekonomiska skäl kan lidigarelägga nybyggnad eller brobyggnad. Vi lycker det är oansvarigt all inle på delta sätt la vara på de vinster för vår trafik som en sådan åtgärd kan ge. Jag vet nämligen alt del finns många kamrater i denna kammare som skulle vara intresserade av all del exempelvis vid nybygge av broar, för ett tidigareläggande av verksamheien med fem eller tio är, gavs möjligheler att ta ut vissa avgifter pä de broar där trafiken är stark.
Det kan betyda mångfalt mer än den summa som vissa reservationer i dag anger. Och del kan vara etl svar lill det särskilda yttrande som socialdemokraterna, med min värderade vän ordföranden herr Mellqvist'i spetsen, för fram. Även om regeringen svarar för sig, tyckerjag alt detta särskilda yttrande är litet anmärkningsvärt. Hederligheten kanske hade krävt ett förslag om ökat anslag och att det hade tagits fram vid detta tillfälle i stället för atl man gör ett sådani allmänt yttrande.
När det gäller statsbidragssystemet förenskild väghållning förmodar jag all
min vän Arne Persson redovisar reservation nr 1, i vilken vi moderater har deltagit.
Del finns i övrigi inga meningsskiOakiigheter när det gäller trafiksäkerheten, det kan vännen herr Mellqvist vara fullt övertygad om.
Ni begär i dag 300 000 kr. mer lill barnens irafikklubbar på trafiksäkerhets-sidan. Vi har full förståelse för detta, men samtidigt har ni inte talat om var ni skall tade pengarna. Tala om var de skall tas! Kunde man flytta över en del av pengarna frän'trafiksäkerhelsverkeis ordinarie anslag skulle jag mera förslå detta än om man skall ta dem från någonting annat.
Delta betänkande behandlar också sjöfarten, lots- och fyrplaiserna. Där är det också myckel stor enighet i utskottet. Vi har uttalat oss för att man av olika skäl måste behälla en bemanning pä vissa lots- och fyrplaiser. Jag lar mig, herr talman, friheten all läsa upp vad utskottet säger i betänkandet på s. 33;
"Särskilt starkt bör hänsyn las lill sysselsättnings- och regionalpoliliska aspekier. Vidare utgör havsövervakningen vad gäller fiskezoner och säkerheten ur försvarssynpunkt sådana fakiorer som bör vägas in vid bedömningen. Hänsyn börocksä las till den positiva effekt för sjöräddningsväsendei som bemanningen av fyrar utgör. Även frågor som rör anställningsförhållanden förden personal soin är anställd vid fyrplatser bör få en från personalsynpunkt acceptabel lösning. Ulskollel förutsätter atl det nu anförda även fortsättningsvis beaktas vid behandlingen av frågor av del slag varom nu är fråga."
Inför de här problemen visar vi inom utskottet en ulomordentligl stor enighet.
Till sist: Någon kamrat i denna kammare har tagit upp en fråga som berör en farkost som kan vara på väg att fördärva vår tillvaro pä sjöarna. Det gäller en teknisk apparat, med vilken man med hög fart skall kunna rusa fram pä vattnet. Ulskollel har uttalat stor skepsis över användandet av dessa nya tekniska apparater. Det är inle sä all utskottet vill föreslå ett totalt förbud, men vi vill att man inom regeringen skall vara mycket restriktiv när man tar in dessa sjöskolrar i verksamheten. De kan nämligen, liksom snöskotrarna, i vissa avseenden innebära en fara för vår miOö.
Herr talman! Jag vill med dessa ord yrka bifall lill reservationerna 1 och 4, avslag pä reservationerna 2, 3 och 5 och i övrigt bifall till utskottets hemställan.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
ARNE PERSSON (c):
Herr talman! Jag skall i mitt anförande beröra anslags- och bidragsfrågor. Jag kommer däremot inte att behandla reservationen I, såsom Cari-Wilhelm Lothigius sade, men Erik Johansson i Hållsta kommer alt redovisa synpunkterna på den problemaliken.
När del gäller reservationen 4 belräffande fortlöpande prövning av avgiftsflnansiering av väg- och brobyggnadsprojeki, som Carl-Wilhelm Lothigius yrkade bifall till, villjag inledningsvis också säga alt jag inte tror på etl sådant system för värt lands vidkommande. Jag gör inte del av flera skäl:
197
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
198
fpr del första är trafiken för låg, för det andra rör det sig om för korta avstånd, fördel tredje blir kostnaderna i samband med avgiftsfinansiering av väg- och brobyggnadsprojekt av sådan storlek all del inle kommer atl medföra någon nämnvärd inkomst i det här avseendel. Därtill kommer-och det är kanske det väsentligaste - atl det från demokratisk synpunkt inte lorde vara riktigt alt införa avgifter för all finansiera vägar, eftersom många människor måhända därigenom inle skulle kunna använda en del av våra vägar på grund av kostnaderna. Jag tror inle pä della syslem, och därför vill jag redan från början yrka avslag på reservationen 4.
Jag skulle som sagt tala något om anslags- och bidragsfrägorna. I vägverkets petita har angivits minimikrav för väghållningen, innebärande att den nuvarande väg- och väghällningsstandarden kan vidmakthållas. Detta är väsentligt inte minsl med tanke på de allmänna önskemålen om alt trafiksäkerheten bör ökas så att trafikolyckorna kan nedbringas liksom att det s. k. vägkapitalet inle får urholkas pä grund av otillräckliga medel för underhäll.
Belräffande driften av statsvägar sägs i väglagen bl. a.: "Väg skall hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhäll, reparationer och andra åtgärder." I den femårsplan som vägverket upprättat för åren 1979-1983 har föOande mål angivits: upprätthällande av erforderlig servicenivå, tillgodoseende av det periodiska årliga behovet av underhållsåtgärder, upprätthållande av årsbalanserad sysselsättning för driftpersonalen med förbättringsarbeten och utförande av trafiksäkerhetsfrämjande punktåtgärder i ökad omfattning samt utökning av andelen belagd väg.
Jag vågar säga att pä grund av regeringens prutning på vägverkets anslagsäskanden kan della program inte genomföras. Vidmaklhällandenivän kan inle klaras av brist pä medel. Della innebär bl. a. all anslaget för beläggning och underhäll minskas med 140 miO. kr., för dikning och torriäggning med 42 miO. kr. osv., eller lillsammans när del gäller de olika aktiviteterna - det gäller också buskröjning efter vägar och liknande - nära 200 miO- kr. Anslaget för den planerade ytbehandlingen av grusvägar med YIG minskas frän 75 miO. kr. lill 55 miO. kr., vilket innebär all 600 kilometer grusväg inle kommer att förses med beläggning.
Fakium är sålunda all medelstilldelningen för innevarande kalenderår är så nedbantad att femårsplanens mål belräffande vidmaklhällandenivän inte kan uppfyllas.
För budgetåret 1979/80 är förhållandet likartat. Del anslag som föresläs i propositionen är ca 220 miO. kr. lägre än vad vägverket har äskat. FöOden blir sålunda alt en fortsatt nedslitning av vägarna kommer att äga mm. Pä sikt kan inte den nuvarande servicenivån upprätthällas, vilket innebär atl det måsle bli provisoriska reparationer av beläggningar och grusvägar. Vidare kommer detta att medföra en ökning av säkerhetsriskerna och en försämring av framkomligheten. Del blir även indragning och omlokalisering av vägslationer. Det här kommer också att få regionalpoliliska konsekvenser. Vidare blir det en försämring och en fördyring av servicen när det gäller snöröjning och övrigt underhåll. Visserligen, och del är vi överens om, är
budgetläget ansträngt, varför stor återhållsamhet med statens utgifter måsie accepteras. Men att vara så återhållsam med anslagen au vägstandarden försämras till den grad alt risken för trafikolyckor ökar pä grund av eftersatt underhåll av vägarna, försämring av servicen och indragning av vägslationer är en dålig hushållning med allmänna medel och dåligi besparingsnit.
Nu gäller det all se till att del i fortsättningen blir en annan och bältre vägpolitik. De pengar som inflyter i form av bilskatt, bensinskatt, extra bensinskatt m. m. anser vi skall användas lill ändamål som har all göra med vår vägtrafik. Det gäller alltså underhäll av vägar, byggande av vägar, utlägg för trafikolyckor ute på vägarna, hälsovård, polisväsende m. m. Nu går enligt den trafikpolitiska utredningen mer än 2 miOarder kronor av dylika medel till andra ändamål, vilket måste anses vara felaktigt.
I centermotioner har hävdats alt vid fördelning av väganslagen mellan länen hänsyn skall tas till länens speciella behov i olika delar av landet. Pä sin tid var också trepartiregeringen inne på della.
1 ulskotlsbetänkandel förutsätts också all så sker saml atl därvid kraven pä en likformig bärighetsgrad för landels olika delar än mer än tidigare bör beaktas. Del är ett utskollsullalande som är värt atl notera.
Jag har tidigare omnämnt au vägverkets anslagsäskande om 75 miO. kr. för ytbehandlingavgrusvägari budgetpropositionen prutats ned med 20 miO. kr. Detta skulle innebära att vägverkels ytbehandlingsprogram inte kan fullföOas och att, som jag också tidigare nämnt, för 1980 planerad grusläggning av ca 600 km grusväg inle kommer att kunna genomföras.
Grusvägarna utgör 45 % av statsvägarna eller ungefär 45 OOOvägkilometer. Del betyder all transporterna i stora delar av landet måste ske pä grusvägar, dvs. på vägar med en lägre vägstandard och därmed föOande högre transportkostnader, ökade olycksfallsrisker etc.
1 ceniermoiionen 966 har hemställts om elt i förhällande till budgetpropositionen med 20 miO. kr. förhöjt anslag för fullföOande av vägverkels ylbehandlingsprogram. Jag är verkligen förvånad över alt vi inle fält gehör och majoritet för detta krav i utskottet. Vi skulle i och för sig ha kunnat ansluta oss lill vägverkels anslagsäskande avseende drift och underhåll, men vi har med hänsyn till del ansträngda ekonomiska läget endast begärt att vägverkels program för ytbehandling av vägar skall fullföOas. Vi anser detta krav vara synneriigen berättigat, eftersom ett sådant fullföOande skulle betyda minskade olycksfallsrisker, lägre kostnader för framlida underhåll etc. Det är alltså utgifter som väl betalar sig. Vägverkets program på detta område är alltså väl värt alt stödja.
Vi har i reservationen 2 hemslällt atl riksdagen beslutar om eu i förhällande till budgetpropositionen förhöjt anslag lill drift av slalliga vägar. I reservationens hemslällan har genom en felskrivning yrkandet kommit att avse 2 255 000 kr. i stället för 2 255 000 000 kr. Vän yrkande skall alltså innebära en höjning i förhållande till budgetpropositionen med 20 miO. kr.
Herr talman! Jag ber alt fä hemställa om bifall till reservationen 2 med denna ändring. Jag ber också atl få yrka bifall till reservationen 1. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemslällan.
Nr 121
Onsdageri den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
199
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
200
TOMMY FRANZÉN (vpk);
Herr talman! Jag skall inte kommentera Arne Perssons synpunkter på driflanslagen och inle heller vad herr Lothigius sade om väganslagen. Den diskussionen kommer alt las upp i en trafikpolilisk generaldeball senare i vår. Jag har däremol för avsikl att la upp det som sägs om trafiken lill sjöss i del betänkande frän trafikutskottet som vi nu diskuterar. Jag skall bl. a. ta upp två motioner från vpk som behandlas i betänkandet, den ena angående sjötrafikföreskrifterna och den andra angående stopp för avbemanningen av de fyrar som fortfarande är bemannade. Dessutom harjag för avsikt atl la upp motionen angående förbud mot sjöskoler.
Sjötrafikfrågor och spörsmål om säkerhet till sjöss skiOer sig i väsentlig grad frän frågor om trafiksäkerhet på land. I vad gäller trafik på land erfordras körkort för atl fä framföra bil, motorcykel, buss eller liknande fordon. För erhållande av dessa körkort erfordras förutom praktiska kunskaper också teoretiska sådana. 1 sjötrafiken ställs inget krav pä exempelvis skepparexa-men,om fartyget eller båten i fråga understiger 12 m längd eller 4 m bredd och inte framförs i reguOär trafik.
"Förarinlyg", som ibland används, kan utfärdas, men det är inle obligatoriskt. 1 kraven för förarinlyg finns inte heller kunskap i praktiskt framförande av båt. Som synes är föreskrifterna till sjöss avsevärt liberalare än vad motsvarande är pä land. Detta är en brist, som i framtiden måste rättas Ull. Men del får inle bli sä, alt del endast tas hänsyn till teoretiska kunskaper, utan man måste verkligen ta fram kraven på praktiska kunskaper och erfarenhet av förande av båt. I dag är det i många fall under all kriiik när det gällerbåde kunskap och skicklighet och framförallt närdetgäller hänsyn och omtanke.
Utvecklingen till sjöss i vad gäller fritidsbåtar - mesl motorbåtar - har lett till atl det är alltför vanligt att båtar förs fram ulan hänsyn frän den som för båten. Mänga skaffar sig båt bara för att det är kul. Många av de nya båtägarna skaffar sig inte heller de kunskaper och den skicklighet som erfordras. Att föra en bål är långl mer krävande än alt köra bil. För atl föra en bål fordras inle endasl kunskapsträning utan också ett stort mätt av hänsynslagande, varsamhet, omsorg och omtanke.
Lättheten alt skaffa båt för dem som har pengar gör alt säkerheten sätts pä hårda prov. Del finns nu båtar med motorer som förs fram med höga hasligheter och skapar höga svallvågor. Jag hörde för en tid sedan en definition pä just dessa slora, maskinkraftiga och dyra båtar. Det våren som pä båtmässan kallade dessa båtar för Pinochetkryssare. Då jag frågade vad som menades med Pinochetkryssare blev svaret: Del är stora, dyra båtar som någon har tillskansat sig med "svarta" pengar eller med skattepengar och som framförs lill sjöss som om det var terrorister som förde bålarna. Det är tvivelsutan pä det viset alt många av de stora, dyra plastbåtarna är skailebetalarnas egentliga egendom men brukas endast av dem som har möjlighet alt smita från skatt. Dessa kan naturligtvis i mänga fall förses med epitetet terrorister.
I tidskriften Simfrämjaren haren debatt om sjövelt m. m. förevarit under
1978. Etl inlägg belyser ganska bra vad det egentligen rör sig om. Där sägs föOande: "När man ser hur vissa bätägarkalegorier far fram på vattnet undrar man, om hela fritidsbålägargruppen arbelar för sin egen undergäng eller för sin egen vantrivsel! Det kan väl inte vara något nöje atl fara fram som om man ville förevisa, hur en marodör uppför sig."
Av della framgår alt del behövs åtskilligt med information och på sikt också krav på examina för atl få föra båt lill sjöss. Det finns också givna sjöregler som i högre grad behöver spridas till allmänheten men framför allt lill båtfararna. Det är därför som vi motionärerhar föreslagit en kompletterad utgåva av skriften Sjöirafikföreskrifier. Förutom sjötrafikföreskrifterna behövs en komplettering med hur olika båtar av nödvändiga skäl manövreras, exempelvis hur en segelbåt fungerar och dess egenskaper.
Det bör också poängteras alt man skall la hänsyn till badande och tänka pä vad som bör gälla vid förande av båt där det finns en badplats. Generellt bör inle båt fä framföras i närhet av badplats, framför alll inle motorbål.
Mänga olyckor och olyckstillbud har tillkommit endasl därför alt okunniga och omdömeslösa människor har farit fram vid badplatser precis som om de Irodde atl de var på öppet vatten. Propellerskador är ytterst allvarliga och resulterar inte sä sällan i dödsolyckor.
I sjösammanhang används ofta speciella termer. Även de borde ingå i en informationsskrift, sä alt de personer som kommer i kontakt med dem inte står främmande för deras innebörd. Lanternors förande är en annan sak som det i högre grad borde informeras om.
MiOöaspekter i fråga om buller, farter och svallvågor borde också i hög grad las upp för information. Detta sker nu - men, som synes, helt otillräckligt. De skador pä djur och fågelliv som de här "marodörerna" i sina "Pinochetkryssare" och även andra orsakar måste del tas itu med ordentligt. Ett förslag om generella hastighetsbegränsningar och större krav från behörig myndighet på bålars utseende och utrustning vore nödvändigt och skulle hälsas välkommet av de sanna båtfararna.
Utskottet har i sitt betänkande hänvisat lill att sjöfartsverket inte är skyldigt atl utge häftet Sjötrafikföreskrifter. Det är riktigt, och det är också därför som vi motionerat om atl verket skall ges resurser för alt ge ut en kompletterad upplaga. Nu hänvisar utskottet till atl sjöfartsverket kommer atl ge ul andra informationsbroschyrer i frågor vi har aktualiserat, bl. a. också om nykterhet till sjöss. Det sägs även all sjöfartsverket planerar alt ge ul en informativ trycksak som förhoppningsvis får stor spridning. Jag menar alt det är viktigt att en sådan utgivning sker genom en myndighet som kan vara fristående från alla de slora kommersiella intressen som har kommit att regera fritidsbålmarknaden. Alt föra en debatt exempelvis av det slag somjag här har fört i kammaren är omöjligt i de vanliga bältidningarna,därden borde föras. Atl ta tag i dessa frågor kommer likaså inte i fråga i de s. k. bältidningarna. Där gäller djungelns lag. Den som är starkast bestämmer, och de som bestämmer är de som prånglar ut bålar i kvartsmiOonklassen och uppåt.
I en motion har också frågan om förbud för s. k. sjöskotrar väckts. En
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
201
Nr 121 sjöskoter är en utveckling av snöskotern, och sådana kommer om de
C\n'id ppn rlpn importeras att verkligen bli valinels marodörer. Därför är del angeläget alt ett
4 a r'l 107Q förbud kommer lill stånd innan dessa leksaker kommer i händerna pä
människor i det här landet. Del är alllid lättare all införa ett förbud innan
. , ,.„ .. .. någon marknad har
uppkommit. Utskottets skrivning innebären skärpning i
Anslag ull vagva-
, förhållande lill det yttrande som sjöfartsverket har gjort. Utskottet anför
också naturskyddsintressen och miOövårdssynpunkter som starka skäl vid en
bedömning av ett eventuellt förbud. Regeringen har fält atl la ställning, och
det är kanske klokt atl avvakta detta ställningstagande. Bara det blir ett
förbud spelar det ingen roll var beslutet las någonstans.
Herr talman! Jag skall också något beröra avbemanningen av våra återstående bemannade fyrar. Det har behandlals flera motioner som tar upp frågan om avbemanningen, men de lar som synes endasl bypoliiiska hänsyn. Den motion från vpk som jag själv är medmoiionär i lar däremot upp problemet i hela dess vidd. Vi har krävt att de 12 kvarvarande bemannade fyrplatserna även i fortsättningen skall vara bemannade. Del är framförallt en säkerhetsfråga. De rationaliseringar och automaliseringarsom ägt rum sedan 1960 har inneburit all 55 fyrar har mist sin bemanning. Totalt innebär della fram till januari 1978 en personalminskning med 375 Oänster, inberäknat fyrskeppen.
Om man studerar vad della har betytt i fråga om sjösäkerhet och sjöbevakning, kommer man fram till att det är betydande försämringar som kommit till stånd. Enligl planerna skall samtliga fyrar vara automatiserade 1980-1981. Detta har framkallat oro, och mol den bakgrunden sammankallade SMHI en konferens i februari 1978 angående den framtida bemanningen av fyrplatser. Vid denna konferens beslöt deltagande parter all bilda en arbetsgrupp med företrädare för SMHI, naturvårdsverket och sjöfartsverket. Som en första åtgärd sände arbetsgruppen ut en förfrågan lill ett slorl antal berörda instanser om vilken vikt de fäste vid atl fyrplatserna behölls. Med utgångspunkt i det material som inkommit som svar pä denna rundskrivelse har arbetsgruppen utvärderat behovet av fortsatt bemanning av vissa fyrplaiser. Resultatet av utvärderingen redovisas i rapporten "Bemanning av utsjöplatser. En inventering av behov och intressenter." I sammanfattningen redovisas atl arbetsgruppen genom enkäter lill av frågan berörda myndigheter och organisationer har kartlagt intresset och behovet av fortsall bemanning. Resultatet blev all 15 platser visades sä starkt intresse atl de blev föremål för detaOredovisning. Arbetsgruppen föreslår att 13 av dessa platser skall vara bemannade.
Belräffande huvudmannaskapet förordar arbetsgruppen alt den myndighet som har del största intresset av bemanning på platsen skall svara för drift och vara huvudman. En förteckning över aktuella platser får dä ett utseende som innebär atl inle som f n. endasl sjöfartsverket utan även SMHI och naturvårdsverket kan stå som huvudman.
Det
är inte enbart sjösäkerhelsfrågor som är aktuella utan, som arbets
gruppen anför, "mänga av de aktuella platserna är dessutom av kulturhislo-
202 riski stort värde och böräven av den anledningen
värdas". Ulskollel har även
anfört en rad synpunkier som borde väga tungt. Nr 121
Med anledning av den snabba rationaliseringen och den utredning som Onsdaeen den skall bedrivas inom sjöfartsverket finns det, anser vi i motsats till utskottet, a •< 19-79
en verklig anledning för riksdagen att uttala atl de 12 kvarvarande
bemannade fyrplatserna också i fortsättningen skall vara bemannade, tills de jo/ , //;/ vnvvä bedömningarom kostnadsansvar m. m. som skall göras är klara. Vilket verk cp.ip, som i detta läge ansöker om kostnadstäckning är relativt ointressant. Del intressanta är att ett beslut snabbi fattas, så atl fyrarna även i fortsättningen kan fungera tillfredsställande och sä alt inle bostäder m. m. pä fyrplatserna tillåls förfälla. Herr talman! Jag yrkar bifall lill motionen 1949.
ERIC REJDNELL (fp):
Herr talman! Trafikutskottets betänkande nr 11 behandlar etl 50-tal motioner. Ulskollel har nätt enighet i de allra flesla fall.
Under punkten 3, Vägväsendel, allmän översikt över utvecklingen, anslagen till vägväsendel, har emellertid avlämnats fyra reservationer. Under punkten 4, Statens irafiksäkerhelsverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag, har avgivits en reservation.
Lät mig, herr talman, först yrka bifall lill utskottets hemslällan pä samtliga punkier i belänkandet och avslag på de fem reservationerna.
Reservationen I avser motion nr 1409, där motionärerna hemställer alt riksdagen beslutar alt det statliga bidraget till byggarfde och drift av enskilda vägar skall uppgå till 95 % av beräknad kostnad. Utskottsmajorilelen har biträtt proposilionen, som föreslär 198,5 miO. kr. lill bidrag till drift av enskilda vägar och 30 miO- kr. till bidrag lill byggande av enskilda vägar. Detta innebär en uppräkning av innevarande budgetårs anslag med totalt 22 miO. kr.
Elt bifall lill motionärernas yrkande skulle innebära en inteckning av ca 15 miO. kr. lill kommande budgetår. För atl en höjning av bidragsprocenten enligl ÖSEV:s - översynen av statsbidragen för enskild väghållning - förslag skall vara möjlig inom givna anslagsramar krävs i princip alt en iredjedel av de vägar som nu uppbär 70 % i statsbidrag får detta bidrag sänkt till 60 %. Härvid skulle framför allt glesbygdsvägarna drabbas, dvs. de vägar där del allmänna intresset är mindre klart uttalat. Sammantaget skulle därvid ÖSEV:s förslag, under förutsättning av givna anslagsramar, kunna medföra en omfördelning av anslagen från landsbygd lill tätort. En sådan omfördelning skulle enligt min mening strida mot den grundläggande tanken bakom den statliga bidragsgivningen lill enskilda vägar. Utskotlels majoritet har inte ansett sig kunna gä på motionärernas linje.
I reservationerna 2 och 3 begärs höjda bidrag lill drift av statliga vägar. I motionen 966 vill motionärerna anvisa ytterligare 20 miO. kr. till beläggning av grusvägar - Arne Persson har tidigare framfört synpunkter på delta.
I
motionen 1946 anser motionärerna all anslagen i årets budgetproposition
till vägverkets drifiverksamhet bör ökas med minsl 264,5 miO. kr. för att nä
upp lill verksamhetsalternaliv II
i vägverkels petita. Liknande yrkanden 203
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
finns framförda i apk-molionen 644 - men med ett belopp på 300 miO. kr.
Utskottsmajorilelen har även i del här fallet ansett sig böra inta en restriktiv hållning och gå på regeringens förslag.
1 reservationen 4 hemställer reservanterna atl riksdagen bifaller yrkandet 4 i motionen 1398 om avgiftsfinansiering av slörre vägbyggnadsprojekl.
Tanken pä avgiftsfinansiering av större bro- och vägbyggen för atl kunna lidigarelägga desamma känner vi igen bl. a. från förre kommunikationsministern. Vägverket har som bekant utrett den frågan vid skilda tidpunkter och funnit ätt någol underlag för avgiftsfinartsiering av vägar i vårt land inle föreligger. Liknande motionsyrkanden harockså tidigare avvisats av riksdagen. Utskottet har inle funnit anledning alt ändra uppfatining utan avstyrker yrkandel 4 i moiionen 1398.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter har i reservationen 5 yrkat höjning av bidraget till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande med ytterligare 600 000 kr. i förhällande till regeringens förslag. Egenlligen finns del i principfrågan inga olika uppfattningar mellan utskottsmajoriieten och reservanterna - det vet också utskottets ordförande. Men eftersom regeringens förslag innebär att anslaget ökas med 300 000 kr. jämfört med anslaget under innevarande budgetär har utskottet ansetl sig böra föOa regeringens förslag. All NTF:s verksamhet är behjärlansvärd och bör stödjas är vi nog alla överens om.
Under rubriken Sjöfart i utskottsbetänkandet finns en rad motioner som till övervägande del tar upp frågan om fortsatt bemanning av fyrar. Eftersom ulskollel har varit helt enigt i dessa frågor finner jag, herr lalman, inte anledning att la kammarens lid i anspråk för all kommeniera den delen av betänkandet.
Frågan om sjöskotrar har förts på tal av både Carl-Wilhelm Lothigius och nu senast Tommy Franzén. Av talarlistan framgåratl Åke Wictorsson ämnar inta denna talarstol senare i kväll med anledning av irafikutskoiieis betänkande nr II. Jag förmodar alt det är i egenskap av motionär. Åke Wictorsson harju väckt en motion om förbud mol trafik med sjöskolrar i värt land. Jag kan redan nu försäkra Åke Wictorsson om att vi i utskottet delar de farhågor som han framför i moiionen 646. Ulskollel förutsätter alt såväl naturskyddsintressen som miOövårdssynpunkter av regeringen skall tillmätas största vikt när man tar ställning lill ett evenluelll förbud mol trafik med sjöskoler. Dessa synpunkier framförs klart i ulskottsskrivningen, men jag anser personligen atl det kan vara värt atl få med delta också i riksdagens protokoll.
Med detta, herr talman, yrkar jag ånyo bifall till utskotiets hemslällan på samtliga punkter samt avslag pä samtliga reservationer.
204
TOMMY FRANZÉN (vpk) kort genmäle;
Herr lalman! Jag kan konstatera all utskottet inte bemödar sig speciellt mycket när det gäller den motion som vi frän vänsterpartiet kommunisterna har väckt beträffande avbemanningen av fyrar. Eric Rejdnell säger alt utskottetärenigi.och han lardeisom inläkt föratt manöverhuvud taget inte
ens skall behöva kommeniera motionen. Jag tycker att det är en dålig linje som man frän utskottets sida valt. Trafikutskottet är förvisso inte ensamt om atl vara inne på den här dåliga linjen.
Talmannen borde reagera mot utskottets nonchalans mot motionärerna. Det är beklagansvärt att man från utskottets sida helt kan nonchalera del fakium atl det finns förespråkare för en annan linje, och detta måste enligt milt förmenande påtalas.
Jag kan konstalera atl hur enigt utskottet än är, så är man i utskottet pä den punklen tydligen inte överens om att klart säga ifrån alten avbemanning inte skall komma till stånd. Man för fram olika aspekier på frågan om fyrplaiserna skall fä vara kvar, och man ger fria händer ät sjöfartsverket att i dess ralionaliseringsiver se över frågorna.
Om man nu verkligen vill slå vakt om de här 12 fyrplaiserna och inte avser att avbemanna dem, ja, då finns det skäl atl klart ange delta för sjöfartsverket och atl i utredningsarbetet ta sikte pä atl bara göra en fördelning av kostnadsansvaret mellan sjöfartsverket, naturvårdsverket och SMHI.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle:
Herr talman! Jag anser fortfarande att det inte finns någon anledning alt närmare gå in på den här frågan. Jag skulle viOa råda Tommy Franzén alt studera de interpellationssvar som kommunikationsministern i della sammanhang under hösien 1978 avgivii här i kammaren. Jag tror all Tommy Franzén den vägen kan fä rätt så klarläggande svar.
KURT HUGOSSON (s):
Herr lalman! Jag skall göra några kommentarer i all korthet med anledning av budgetpropositionens anslagsförslag när det gäller vägväsendel. Jag vill börja med alt citera ett pressmeddelande som kommunikationsministern avlämnade i samband med atl budgetpropositionen presenterades:
"Samtliga anslag för vägunderhåll föreslås öka nästa budgetär. De höjs med sammanlagt ca 215 miO. kr. Den statliga driften får 190 miO. kr. mer, och bidragen till kommunal drift 3 miO. kr. På del ur fiera synpunkier viktiga enskilda vägnätet föreslås en höjning med 22 miO. kr. lill 198,5 miO. kr.
Förstärkningarna innebär atl vägverket kan upprätthålla servicenivån och vägnätets standard. Bl. a. kan från regionalpolilisk synpunkt viktiga länsvägar förslärkas."
Även i artdra uttalanden har olika representanter för kommunikationsdepartementet och regeringen gjon gällande atl årets budgetförslag skulle innebära en utomordentlig prioritering av anslagen till vägväsendel. Sanningen ärden all myckel kraftiga prutningar hargjorts just i årets budgetproposition när del gäller anslagen till vägnätet. Det gäller såväl byggandet som driften. Pä byggsidan tillkommer emellertid stora anslag vid sidan om vägverkets budget i form av sysselsättningsskapande anslag via arbetsmarknadsstyrelsens budget.
Om man studerar årets budgetproposition, speciellt när del gäller driftsidan, kan man konstatera atl del förslag som framlagts innebär atl man inte
205
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
206
kan infria den femärsplan som antogs sä sent som förra året. Jag kan anföra några exempel pä prutningar.
När det gäller drift av statens vägar föreslås i budgetpropositionen 2 235 miO. kr. Det låter mycket. Men del är i realiteten ca 220 miOoner mindre än del anslagsbehov man räknade med i femärsplanen för alt vidmakthålla nuvarande standard på just statsvägarna.
När del gäller t. ex. underhållet av vägbeläggningar innebär budgetförslaget en minskning med 140 miO. kr. jämfört med vägverkels beräkning av behovet.
Jag skall inte fortsätta atl exemplifiera. Jag har velat ta fram de här exemplen för alt visa att kommunikationsdepartementets försök att intala såväl riksdagen som svenska folkel atl man i år prioriterat vägväsendel icke är med sanningen överensstämmande.
Från socialdemokratiskt håll beklagar vi detta. Vi tycker att det är angeläget all man slår vakt om del vägkapital vi har här i landet. Vi har etl bra vägnät -jag har sagt det fiera gånger frän kammarens talarstol. Jag tycker att del är utomordentligt viktigt atl bevara del här vägnätet intakt. Vi har från socialdemokratiskt håll gång på gång understrukit viklen av att just prioritera driflsidan.
Landet befinner sig emellertid i en utomordentligt besvärlig ekonomisk situation. I budgetpropositionen presenterades etl budgetunderskott på 45 miOarder. Ingen vel väl var del stannar innan vårriksdagen är slut. Sannolikheten talar för åtminstone 50 miOarder.
Från dessa utgångspunkter har vi från socialdemokratiskt håll icke ansett oss kunna göra en angelägen uppräkning av anslagen.
I del särskilda yttrandet har vi velat redovisa vår principiella syn, att det måste göras kraftansträngningar för atl upprätthålla servicenivån och hålla vägkapitalet intakt. Under utskottsbehandlingen försökte vi få våra borgerliga kamrater med på ett gemensamt uttalande om att regeringen, när den kan överblicka den ekonomiska silualionen, allvarligt skall överväga all i kompletteringsproposilionen föreslå ytterligare medel till driftsidan.
Vi fick, herr talman, tyvärr inget gehör för detta förslag, utan jag får nöja mig med all framföra våra synpunkter här från talarstolen. Jag hemställer således alt regeringen allvarligt undersöker alla möjligheler alt i kompletteringsproposilionen anvisa ytterligare medel.
Jagskall i all korthet kommeniera de borgeriiga reservationer som är fogade lill utskotlsbetänkandet. Reservationen 1, som kommer från centerpartiet och moderaierna, gäller statsbidragssystemet för enskild väghållning. Man vill all normalbidragel skall höjasmed fem procentenheter upptill 95 96. Det är i och för sig etl behjärtansvärl krav. Men en sådan förändring av siatsbidragsprocenien drabbar glesbygdsvägarna om man inte samtidigt höjer anslagsnivån. Vi vill inte såsom ÖSEV bidra till alt försämra glesbygdsvägarna.
1 reservationen föresläs vidare en moisvarande anslagsuppräkning. Det, herr talman, innebär lOmiO- kr. ytteriigare. Men i det ansträngda ekonomiska läge som råder har vi frän socialdemokratiskt häll inle ansetl oss kunna gå
med på en sådan prioritering.
1 reservationen 2 har man från centerpartiets sida yrkat alt anslaget till drift av slalliga vägar skall öka med 20 miO. kr. Självfallet skulle vi från socialdemokratiskt håll önska att dessa 20 miO. kr. plus ytterligare 200 miO. kr. anslogs lill drift av statliga vägar. Del saknas som bekant just 200 miO. kr. för delta ändamål. Men med lanke på den ekonomiska siluaiion som den borgerliga regeringen har försall landet i har vi inle kunnai ansluta oss lill reservanternas förslag.
1 reservationen 3 begär den moderate ledamoten i ulskollel Wiggo Komstedt ytterligare 264,5 miO. kr. till vägunderhåll. Det anser jag vara etl spel för galleriet. Han har inte ens fått sina egna partivänner i ulskollel alt ställa sig bakom della, som vi ser del. orealistiska krav. Det är med lillfredsslällelse jag noterar all Wiggo Komstedls partivän Cari-Wilhelm Lothigius går emot förslaget.
Herr lalman! Moderaterna är ståndaktiga i sitt krav pä all införa avgiftsfinansiering av väg- och brobyggnadsprojekt i landet. Nu har vägverket gjorl två utredningar, den senasie sä sent som förra året. Dessa har helt klart visat all delta inle aren framkomlig väg. Man undersökte tre projekt, bl. a. ett slorl brobygge i Sunninge. Även de mesl optimistiska kalkyler i fråga om resandefrekvens visade all de pengar som elt avgiftssystem skulle inbringa inte räckte lill för alt ens klara räntorna på del kapital som måsle lånas upp. Vi skall naturligtvis ha respekt för moderaternas ståndaktighet i denna principfråga, men det man framför i sin reservation har ingen anknytning till verkligheten såsom den avspeglas i de utredningar som nyligen har presenterats.
Till detta vill jag gärna lägga all jag helt instämmer i Arne Perssons
principiella synpunkier på en avgiftsfinansiering av våra vägar och broar. Del
skall, som Arne Persson framhöll, inte vara plånbokens sioriek som är
avgörande för om man kan utnyiya en bro eller en väg.
1' Herr lalman! Jag skall sluta här. Jag har velat göra dessa kommentarer. Del
finns mycket mer all säga om della. Jag förulsäller emellertid att vi i
anslutning lill behandlingen av den trafikpolitiska propositionen skall få
tillfälle all föra en mer principiell vägpolitisk debatt. Jag får dä anledning atl
återkomma.
Med det anförda insiämmerjag i yrkandet om bifall till reservationen 5 och
i övrigi lill utskottets hemställan.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.
ARNE PERSSON (c) kort genmäle:
Herr lalman! Kurt Hugosson har myckel rikligt redovisat det läge som vi befinner oss i med anledning av regeringens förslag om anslag till underhäll och drift av våra vägar. Det är alldeles riktigt som Kurt Hugosson sägeratl vi befinner oss i elt svårt läge. Det bör Kurt Hugosson liksom jag vela, eftersom både han och jag i vägverkets styrelse har varit med om alt fastställa
207
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
vägverkets budgetförslag.
Något förvånande i detta fall är dock alt Kurt Hugosson, trots alt han nu framför dessa allvarliga synpunkter, inte kunde föOa med oss på det enkla förslagel all vägverket åtminstone skulle kunna få fullföOa sill program för ytbehandling av våra grusvägar, vilka är så många och omfattar elt sä stort antal vägkilomeler i della land. Genom en sådan åtgärd skulle vi åtminstone pä den punklen kunna skapa en något bättre trafiksäkerhet, etl förbilligande av underhållet. De 20 miO. kr. uiöver regeringens förslag skulle mer än väl komma lillbaka på myckel kort lid på grund av, som sagt, elt förbilligande av vägunderhållet.
Jag vågar påstå all det särskilda yttrande som den socialdemokraliska gruppen i trafikutskoltel har avgivii är någol av en brasklapp och måhända elt försök av Kurt Hugosson till en räddningsplanka i hans egenskap av ledamot av vägverkets styrelse. Nu hemställer Kurt Hugosson om att regeringen mätte i kompletteringsproposilionen framlägga förslag om ökade anslag. Det önskar också jag. Kurt Hugosson sägeratl det då är lättare atl överblicka del ekonomiska läget, men inte ens Kurt Hugosson lorde tro pä detta. Den propositionen måste ju framläggas före april månads utgång. I dag ärdet den 4 april, vilket innebär att det är knappt fyra veckor kvar. Mycket hinner inte ändras på den tiden. Jag vill rekommendera Kurt Hugosson atl i slällel rösta på reservationen 2 och därmed medverka lill atl vägverket får möjligheler all åtminstone uppnå sin ambitionsnivå när del gäller hårdgöring av grusvägar.
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle:
Herr lalman! Kurt Hugosson lalar om ett spel för gallerierna. Man frestas hålla med honom, men i så fall gäller det givetvis Kurt Hugosson.
Beträffande driften av de statliga vägarna föresläs en ökning av anslaget för 1980 med 190 miO. kr. lill sammanlagt 2 235 miO. kr. 1976 var anslaget 1 355 miO. kr. Det belyderen genomsnittlig ökningunderde fyra senasie åren med drygl 20 % per år. Reala förbättringar har således skett under senare är.
Regeringens budgetförslag innebär minsl oförändrat realt innehåll i anslaget. Förslagel överstiger besparingsalternalivet i vägverkets anslagsframställning.
De reala förbättringarna av anslagsnivån har även påverkat det ackumulerade underhållsbehovet. Underhällsbehovet har i löpande priser minskat mellan är 1976 och år 1979 - i reala termer har det ackumulerade underhållsbehovet minskat med ca 500 miO. kr. frän 1976 till 1979. Vägstandarden har alltså förbättrats under senare år. Del är därför svårt atl förstå Kurt Hugossons påstående alt del pågår en kapitalförstöring på våra vägar.
208
CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m) kort genmäle:
Herr lalman! Kurt Hugosson och andra har tagit upp en diskussion om avgiftsfinansiering och vägtullar. Vägverket har inle lagil någon principiell ställning till della förslag; del har bara varii fråga om hur man skall förfara och
om förutsällningarna är härda krav på en snabb älerbeialning, som ligger alltför nära framåt i tiden. Vi har föreslagit all man vid projekteringar- på lång sikt-av nya vägar och broar skall la in dessa möjligheter i bilden föratt redan då kunna se vilka förutsättningar som finns för elt genomförande av detta förslag. Jag kan som exempel ta atl socialdemokraterna här i Stockholm kräver införande av biltullar. Dessa biltullar ärju lill för alt A/w/ra trafiken. Vi föreslår i slällel en avgiftsfinansiering - för att underlätta trafiken och förbättra trafiksäkerheten i landet. Det medför också tidigare och bätire utrymmen för att skapa nya vägar och nya broar, som ger Sveriges bilister slörre trafiksäkerhet. Därför måste man ta in della i bilden och göra en undersökning.
Del är alltså vår motivering, och förslaget har verkligen inga negativa verkningar ur demokratisk synpunkt. Tvärtom är del möjligl atl en sådan åtgärd - där den passar - ger människorna möjlighel till bättre vägar, mindre slitage pä bilarna, lägre omkostnader för oOa och bensin samt möjligheler för var och en att utnyUja dessa vägar.
Detta är bakgrunden lill vårt sätt alt uttrycka oss när del gäller dessa vägtullar.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tid vägväsendel, m. m.
KURT HUGOSSON (s) kort genmäle:
Herr talman! Ja, Arne Persson, kalla gärna del socialdemokraliska särskilda yttrandet för en brasklapp! Det är en brasklapp. Det visar vad som har hänt när det gäller prioriteringen pä vägväsendel under de senasie åren, sedan vi fäll en borgerlig majoritet i riksdagen.
Vi har också erinrat om den kritik som riktades mot socialdemokratin när vi icke anvisade - som borgerligheten då krävde - erforderiiga anslag till vägväsendel, men jag vägar påstå alt man aldrig tillförne har haft så kraftiga prutningar som under de två senaste budgetåren.
Om centerpartiet hade föOt med oss och begärt alt regeringen, inle bara i kompletteringsproposilionen, utan också i tilläggsbudget 1 och tilläggsbudget II - det kommer ju tilläggsbudgetar under löpande budgetår - också kan anvisa medel, då hade det blivit en betydligt slörre tyngd över förslaget, som då hade blivit ett enigt utskottsförslag och dä hade del också givit etl annat utslag. Men Arne Perssons partivänner i finansutskotlel har tillsammans med övriga ledamöter i finansutskottet i den mycket allvariiga ekonomiska situation som landet befinner sig i hemställt hos regeringen atl den skall vara mycket varsam med atl plussa på det nuvarande budgetunderskottet. Därför har vi på socialdemokratisk sida sökt hörsamma delta och sagi att därest möjligheter finns, bör regeringen återkomma.
Eric Rejdnell är nog den ende i den här kammaren som har uppfattningen alt del blivit reala förbättringar pä driftsidan. Trafikutskottet uppvaktades i går av en månghövdad delegation, som representerade samtliga vägintres-senter i det här landet. Alla som dellog i uppvaktningen hade den uppfaUningen atl det är utomordentligt allvarligt alt driften och underhållet av vägarna eftersatts. Om jag inle är helt felaktigt underrättad har vi etl balanserat underskott på driftsidan på ungefär 1,5 miOarder.
209
14 Riksdagens protokoll 1978/79:120-121
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag titt vägväsendel, m. m. ■
Lål mig sedan lill herr Lothigius säga all vägverket inte haft anledning alt ta någon principiell ställning lill frågan om avgiftsfinansiering. Vad vägverket pä regeringens uppdrag gjort är alt man undersökt om del finns förelagsekonomiska möjligheter aU lidigarelägga ett vägprojekt genom avgiftsfinansiering, och man har lill full evidens visat att delta inle går.
ARNE PERSSON (c) kort genmäle:
Herr lalman! Vägverkets äskanden under åren har alllid skurits ned av de regeringar som suttit. Del går inle alt komma ifrån all även den socialdemokratiska regeringen på sin tid gjorde kraftiga nedskrivningar. Del är sant som Kurt Hugosson säger alt vi då påtalade detta med stort allvar. Vi har fortsatt att göra det, och gör det också i dag.
Kurt Hugosson och hans partivänner i trafikutskoltel har i det särskilda yttrandet och även här i debatten framfört etl teoretiskt krav. Man begär atl del skall föreslås ökade anslag i kompletteringsproposition. Som jag tidigare sade dröjer det bara tre ä fyra veckor innan kompletteringsproposilionen ligger pä kammarens bord. Inte har del under den korta tid som gäll sedan budgetpropositionen framlades hänt nägonling som ger regeringen möjligheter alt nu bältre överblicka det ekonomiska läget. Därför anser jag att Kurt Hugosson och hans partivänner i delta avseende bör frångå de teoretiska spekulationerna och i stället ansluta sig lill centerns reservation, åtminstone pä denna punkt. Även vi anser att det ekonomiska lägel är hån ansirängl och har därför inle begärt mer än vi gjorl. Vi anser emellertid atl hårdgöring av grusvägar har elt så stort värde för trafiksäkerheten och när det gäller all spara in på del framtida underhållet av vägarna alt elt anslag för delta ändamål -även i nuvarande ansträngda ekonomiska läge - mer än väl betalar sig.
Sedan vill jag lillägga att de prutningar som görs på detta område skapar svårigheter för vägverket all behålla sin personal. Om man gör denna prutning måsle en nedskärning av personalen och en minskning av maskinparken genomföras. Jag föreställer mig att även Kurt Hugosson anser alt del är någonting mycket allvarligt.
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle:
Herr talman! Det är intressant atl höra all Kurt Hugosson numera också lyssnar pä näringslivsrepresenianler. Del kan faktiskt vara nyttigt, sä jag skulle bara viOa uppmana honom all fortsätta med del.
De siffror somjag nämnde i mitt tidigare inlägg är verklighetsförankrade, sä det är litet svårt all komma förbi dem med bara ord.
210
KURT HUGOSSON (s) kort genmäle:
Herr talman! Arne Persson gör gällande att jag skulle ge uttryck för någon form av teoretiska spekulationer när det gäller regeringens möjligheler all framgent komma lill riksdagen med begäran om ytteriigare medel till vägverket.
Del är väl inle nödvändigt att informera en styrelseledamot i vägverket om alt driftsanslagen, t. ex. anslaget för drift av slalliga vägar, inte gäller etl
budgetår utan gäller nästkommande kalenderår. Regeringen har alltså hela 1979 pä sig att komma till riksdagen och föreslå ytterligare medel, ifall den utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter finner detta möjligt. . Jag anser alt del är mera av teoretiska spekulationer i del centern ägnar sig ät, dä partiet har blivit ensamt om en reservation. Hade centerpartisterna föOt de socialdemokraliska ledamöternas förslag i utskottet, så hade vi kunnat fä till stånd en majoritet som talat om för regeringen all vi anser alt del bör göras vissa överväganden.
Avslutningsvis villjag bara säga till Eric Rejdnell atl del fanns en motion, som vi har behandlat i ulskollel, som krävde all riksdagen hos regeringen skulle begära en ulredning som visar hur stor kapitalförstöring som äger rum på våra vägar därför atl anslagstilldelningen icke är lill fyllest. Utskottet svarar enhälligt, och del har herr Rejdnell skrivit under: Vi behöver inle uppdra ät regeringen alt utreda della. Vi vel redan nu all vi har ett eftersatt driftsunderhåll på ungefär 1,5 miOarder. Detta har Eric Rejdnell ställt sig bakom. Nu står han här i kammaren och säger att det har icke skett någon kapitalförstöring på våra vägar-vägverket har alltid fått och får även i är sina reala behov tillgodosedda.
Del är litet förvånansvärt att en ledamot av trafikutskottet och företrädare för regeringspartiet kan fälla ett så uppseendeväckande yttrande i kammaren.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tid vägväsendel, m. m.
Talmannen anmälde all Arne Persson anhållit all lill protokollet få antecknat atl han inte ägde räu till ytteriigare replik.
ERIK JOHANSSON i Hållsta (c);
Herr lalman! Att möjligheter lill goda kommunikationer har en stor regionalpolilisk betydelse har vi från centern ofta framhållit. Detta gäller inte minsl för de människor som har sin bostad och/eller arbetsplats i glesbygden och särskilt då dem som i delta sammanhang är beroende av enskild väg.
För enskild vägförening som uppbär statsbidrag är bidragsprocenten f n. 70 96 av beräknade kostnader. I och med att vägsamfälligheten uppbär statsbidrag är vägen tillgänglig för allmän trafik. Enligt belänkandel frän den särskilda arbetsgruppen för översyn av statsbidragssystemet för enskild väghållning - ÖSEV - har antalet trafikanter som inte tillhör vägsamfällig-helerna, främst genom del rörliga friluftslivet, ökat markant. Härigenom ökar slitaget, slörre krav ställs på underhåll av vägarna, och kostnaderna för denna trafik drabbar väghållarna. Var och en kan förstå alt under dessa villkor har glesbygdsmänniskor som är beroende av enskild väg långl kvar till jämlikhet vad beträffar kostnader för vägunderhåll, jämfört med dem som bor vid allmän väg.
Under föregående riksmöte motionerade jag i frågan och krävde jämställdhet i detta avseende. Moiionen avslogs med motiveringen att utredningen ÖSEV var tillsatt. Vid årets riksmöte återkommer jag med stöd av Alfred Håkansson i motion nr 1409 med i stort sett samma krav.
Del ärju ändå så, all i vårt vidsträckta land kan inle alla människor bo vid
211
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
allmän väg - i så fall skulle vi få stora ödebygder. Detta skulle leda till produktionsbortfall, främst i jord- och skogsbruket. Dessutom skulle alla människor som söker rekreation i skog och mark få svårigheter lill delta.
De nuvarande enskilda vägarna måsle finnas och underhällas, men kostnaderna för della kan inte läggas på glesbygdsmänniskorna utan måsle fördelas över statsbudgeten, på samma sätt som kostnaderna för de allmänna vägarna fördelas. 1 budgetpropositionen föreslår ÖSEV en höjning med 5 96 lill såväl byggande som drift av enskilda vägar. Del måste ha varit etl missförstånd från Kurt Hugossons sida - om jag fattade honom räll - alt ÖSEV har föreslagit en försämring. Det ärju en femproceniig höjning man har föreslagit.
Eftersom den totala beräkningssumman för drift av enskilda vägar i vägverkets budget är 220 miO. kr. skulle en femproceniig höjning utgöra en ökning i statsbudgeten med 11 miO. kr. Delta säger kommunikationsministern nej till och visar därmed all folkpartiregeringen är precis lika ointresserad av all låta glesbygdsmänniskorna vid de enskilda vägarna nå ett lilel steg mot jämlikhet med dem som bor vid de allmänna vägarna som socialdemokraterna visat sig vara under sina 44 är i regeringsställning. Jag beklagar della fakium. I utskottet föreslår centern med stöd av moderaierna all riksdagen beslutar all föOa ÖSEV:s förslag, som f ö. de olika remissorganen givit sitt stöd, och alt till nästkommande års budget öka anslagsbeloppet till såväl byggande som drift av enskilda vägar så att bidragsprocenten kan höjas med 5 enheler lill 75 96.
Uiskoiismajoriteten, bestående av socialdemokraterna och folkpartiet, beslutade att avstyrka motionen och föOer därmed kommunikationsministerns förslag.
Dä den här frågan behandlades vid föregående riksmöte sadejag i mitt anförande, all eftersom ärendet var föremål för ulredning hade jag slora förväntningar på atl utredningsresultatet skulle leda lill att den skönhetsfläck i svensk trafikpolitik som den här ojämlikheten utgjorde snarasi skulle komma all rättas lill. Tyvärr vill folkpariiel och socialdemokraterna ej medverka till delta.
I reservation nr 1 har centern med stöd av moderaierna redogjort för vårt ställningstagande, och jag ber, herr lalman, alt härmed få yrka bifall lill densamma.
212
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle:
Herr talman! Det är riktigt att ÖSEV i ett belänkande år 1975 har föreslagit atl del nuvarande statsbidraget till enskild väghållning ökas med 5 procentenheter. Som normalbidrag för såväl byggande som drift föreslås ett bidrag på 75 %. Även redskapsbidrag föreslås utgå med 75 96. Byggnadsbidrag och årligt driftbidrag föresläs vidare i särskilda fall kunna utgå som förhöjt bidrag på 90 96 eller reducerat bidrag på 60 96. Det sistnämnda bidraget är nytt i vad gäller drift och avses komma i fråga dä det allmänna intresset är mindre klan uttalat och kostnadsbelastningen på grund av främmande trafik är begränsad för väghållarna. Som motiv för den föreslagna höjningen av bidraget med 5
procentenheter anger ÖSEV den ökande trafiken av andra än de enskilda väghållarna och de därmed ökade kraven på vägstandard och trafiksäkerhet.
Regeringens förslag i fråga om slatsbidragsandelen lill enskilda vägar baseras i huvudsak på föOande.
Del rådande statsfinansiella läget medger inte alt en uppräkning uiöver i budgetpropositionen föreslagna 22 miy. kr. lill enskilda vägar sker. Att, som föresläs i reservationen, höja med 5 procentenheter ulan alt i sammanhanget diskutera ÖSEV:s förslag om reducerad statsbidragsandel om 60 % innebär en merkostnad på ca 10 miO. kr. enbart för den äriiga driftverksamheten.
Nr 121
Onsdageri den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
ERIK JOHANSSON i Hållsta (c) kort genmäle:
Herr talman! Det är ett ganska märkligt sätt att räkna på: om man höjer bidragsprocenten med fem enheter kommer della alt leda lill att bidrag utgår för färre vägar. Om man höjer bidragsprocenten, måste man självfallet också höja den grundsumma som bidragsprocenten skall räknas på. Annars är det naturiigtvis meningslöst att höja procenttalet.
Sedan vill jag bemöta talet om den särskilda möjlighel som finns till stöd genom del anslag i budgetpropositionen som utgår lill sådana vägar som anses vara mer trafikerade på grund av den ökade tillströmningen av friluflsmänniskor. Della är inle au siödja de glesbygdsvägar vid vilka människor bor permanent. Det är inte sådana vägar vi vill satsa på, men jag förstår att folkpartiregeringen vill göra del.
WIGGO KOMSTEDT (m):
Herr talman! Det finns många områden som riksdag och regering vill prioritera. Kampen är hård när det gäller de olika intresseområdena, och kampen om pengarna är ännu hårdare. Det blir naturiigtvis extra hårt i ett kärvt ekonomiski klimat. Vissa områden har fått vidkännas större återiåtning än andra del här året. Ett av dessa är det som faller under kommunikationsdepartementet, som verkligen har fått känna av budgelmi-nislerns rödpenna, och därvid har frågorna inom vägområdet behandlats alldeles särskilt hän.
Vägverket bjuder numera tre alternativ i sina anslagsäskanden. Alternativet 2, milienallernalivet, skulle ha givit vägverket en någorlunda rimlig ekonomisk möjlighel atl klara underhåll och ombyggnader av angelägna projekt. Nu kunde inte detta tillgodoses i årets budget.
Del är ganska naturligt och självklart atl människor ule i vårt land ställer sig frågan, varför inle vägbyggandet prioriteras högre. Man har den självklara rälien all fråga detta, eftersom man vet atl 2,5-3 miOarder kronor av de pengar som kommer in genom bilismen går till andra områden än sådana som tillgodoser bilismen. Au investera i vägbyggande innebär inle en investering som försvinner, utan del är en långsiktig kapitalinvestering som är bra för landet i framtiden. Vägverket har bedömt alt man har en eftersläpning motsvarande ca 1 500 miO. kr. Denna eftersläpning kommer alltså nu all öka.
213
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Atl invånarna i vårt land har räll att kräva etl högre väganslag är någonting ganska självklart. En anledning lill della-och det är den betydelsefullaste-är att antalet olyckor därmed kraftigt kan minskas. Del anses nu klarlagt all trafiksäkerheten står i relation till vägstandarden. Vägverket har konstaterat en nedgång i olycksfrekvensen med minsl 50 % efter en vägombyggnad. Utskottets ordförande erinrade också i sill anförande om den posiliva trenden mot en nedgång i antalet skadade och dödade i trafiken, och atl delta är en positiv trend håller vi alla med om. Men fortfarande omkommer ca 1 000 människor och över 20 000 människor skadas ärligen pä våra vägar. Vi får aldrig göra avkall på vår höga ambitionsnivå så länge en enda människa omkommer i trafiken.
MiOontals svenska medborgare frågar med all rätt hur Sveriges riksdag och regering kan tillåta att så många människor omkommer på våra vägar bl. a. pä grund av en dålig vägstandard. Detta sker samtidigt som samma riksdag och samma regering anser sig ha råd alt i år anslå 800 miO. kr. i ullandsbislånd till regimer sorti bedriver angreppskrig i andra länder. Detta förfarande stärker icke riksdagens anseende och inte heller regeringens - i den mån den har något. I varje fall är regeringen inle speciellt angelägen att försvara det i kväll. Bänkarna lyser ganska lomma.
En annan negativ faktor när del gäller de dåliga vägarna är den ökade energiförbrukningen, och del är en väsentlig fråga i dessa dagar, då energiransoneringen hänger som en kuslig verklighet över svenska folket.
I motionen 1946 har Sven-Olov Träff och jag yrkat alt vägverket skulle få ytterligare 264,5 miO. kr. för att nå upp lill vägverkets allernaliv 2 i sin anslagsframställning. Denna motion finns återgiven i reservationen 3. Tyvärr kom jag i ulskollel att ensam stå för framsyntheten. Nu menade Kurt Hugosson i sin plädering all min reservation var ett spel för galleriet. Del fanns nalurliglvis inte ekonomiska resurser fördetta. Men, Kurt Hugosson, 264 miO. kr. är småpengar i förhållande lill del ekonomiska vansinne som socialdemokraterna i dag bestämt sig för i energipolitiken.
Min medmoiionär och jag vet all vi har en förkrossande majoritet av svenska folkel bakom oss i denna fråga. Men ledamöterna tycks inte lyssna på människorna, innan de företräder dem i riksdagen. Del bmkar emellertid sägas, herr lalman, att ensam är stark. Jag ber all fä yrka bifall till reservationen 3.
KURT HUGOSSON (s) kort genmäle;
Herr lalman! Jag tycker naturligtvis att det är litet egendomligl att herr Komstedt ber alt jag skall lyssna på hans orealistiska krav när inte ens hans partivänner i utskottet gör del. Jag noterar på nytt, herr talman, alt hen Komstedt är totalt ensam med della orealistiska förslag.
214
WIGGO KOMSTEDT (m) kon genmäle;
Herr talman! Kun Hugosson har för en kort stund sedan talat om varför centerpartiet inte föOde socialdemokraterna. Då skulle Kurt Hugosson möjligen ha kunnai föOa mig, om man nu skall sträcka sig så långt alt man går
över partigränserna i angelägna frågor. Del här är en angelägen fråga, herr Hugosson.
ALF LÖVEN BORG (apk):
Herr lalman! Arbetarpartiet kommunisterna har frän tvä utgångspunkter vänt sig mol den låga anslagsnivån närdet gäller anslagen lill vägväseendet. Totalt har kommunikationsväsendet i betydande grad reducerat vägverkets äskanden. Jag anser all det allvariigasle är snålheten i fråga om driftbidragen, dvs. del som skall gå till underhåll av våra vägar. Vägväsendels standard får ju inle sjunka. Tvärtom måste den förbättras.
Med lanke på situationen har vägverket varit synneriigen blygsamt i sitt anslagsäskande. Slitaget och vägskadorna har nu gått så långl alt del skulle behövas en och en halv miOard för all komma ifall den eftersläpning av underhållet som har skett underde senasie åren. Den höjning som nu föreslås innebär inle mycket mer än alt vägverket får kompensation för rena kostnadsökningar, och det kan knappast vara rimligt.
Från vägverkets sida sägs det klart ifrån att den njugghet som nu visats kommer atl innebära en fortsalt förstöring av vägkapitalet och en ökning av antalet vägolyckor.
Svenska vägföreningen gav i februari riksdagens ledamöter en rapport om en förelagen undersökning angående sambandet mellan irafikstandarden och trafiksäkerheten. Den rapporten utgör en varning. Vill man rädda liv får inle vägväsendel sällas pä indragningsstat. Man påvisar i denna undersökning att anslagen lill vägverket underen lång tid relativt sett har minskal. Samtidigt sker en kapitalförstöring på vägnätet som enbari den skulle kräva en volymökning av vägunderhållet med 200 miO. kr. för budgetåret 1980.
Man påvisar också hur ny- och ombyggnader kan reducera antalet olyckor. Ombyggnader och upprustning av vägar - i projekt som nu skjuls på framliden - skulle kunna reducera olycksfrekvensen med 25 lill 50 96.
I undersökningen heter det:
"Om ombyggnadsbehoven kan tillgodoses fem är lidigare under perioden 1979-1990 kan antalet olyckor reduceras väsentligt. Om de projekt som skall genomföras 1984 i stället utföres 1979 osv. kan antalet olyckor halveras redan 1985.
Totalt skulle 6 700 olyckor kunna undvikas under perioden. Förmodligen kan olycksreduceringen bli större. Vägverket räknar med att olyckorna minskar med upp till 50 procent och ibland mer vid ombyggnad."
Molormännens riksförbund säger sä här:
"Anslagen Ull kommunikationsdepartementet i vilket främst ingår vägar, men också pengar lill TSV, stöd lill kollektivtrafik m. m. har i budgeten för 1979/80 ökat med 256,7 miOoner kronor jämfört med innevarande budgetår. Del är en relativt blygsam ökning, men ser man närmare pä vad del innebär är del närmast en kalastrof Vi avser främst väganslagen. För byggande, drift och underhåll av det statliga vägväsendel har regeringen anvisat 3.135,0 miOoner kronor. Mol detta står Vägverkels äskande som uppgick lill 3.742,0 miOoner. Regeringen har med andra ord prutat 607 miljoner kronor.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
215'
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
216
Regeringens prutningar innebär att Vägverket inte ens får kompensation för verkliga kostnadsökningar."
Det var alltså Motormännens riksförbunds omdöme. Dessutom måste det ju fastställas att enligt vägverkels alternativ I hade det behövts en ökning med 1 012.1 miO. kr. jämfört med tidigare budgetår.
Också från fackligt håll har man protesterat mol behandlingen av väganslagen. Man ser dels lill konsekvenserna i form av en försämrad standard, dels också lill del långsiktigt olyckliga i all genom denna behandling personalen kommer alt minska.
Vi har föreslagit en betydande höjning av anslaget jämfört med regeringens förslag, av två skäl. Dels får vägunderhållet inte eftersättas, dels vill vi motverka en utveckling som innebär minskat antal arbetstillfällen. Det ligger ju i föriängningen av det hela.
Vägverket försöker nämligen lösa sina penningproblem genom att minska pä personalen. 10 96 av vägverkels anställda över hela landet skall bort under den kommande femårsperioden. Det betyder ca 1 200 personer. Alt del i stort sett skall ske genom s. k. naturiig avgång förändrar inte saken.
Man slår ihop vägmäsiaromräden. Man drar in vägslationer. Den omorganisation som nu planeras i syfte att spara pengar drabbar i stor utsträckning de nordligaste länen, som har del största omfånget liksom också den högsta arbetslösheten. Från en rad kommuner har man anfört, all del kommer all få allvariiga konsekvenser för både vägunderhåll och sysselsättning.
Norrbottens läns landsting har protesterat och sagt atl del kommer atl få negativa regionalpolitiska konsekvenser. Vidare har facket uppvaktat ansvariga myndigheter, men del har inle hjälpt. Meningen är atl omorganisationen skall gå vidare, med de klart negativa föOder som vi kan se.
Vi har därför i vår motion också krävt atl de planerade personalminskningarna icke får verkställas. Det ligger i linje med vår uppfattning alt vägstandarden måste förbättras, och det kan knappast ske, om man gör vägmästarområdena orimligt stora, drar in vägslationer och personal och snålar med pengar till vägunderhåll.
Vi har i andra moiioner pläderat för åtgärder för alt öka kollektivtrafiken, särskilt den spårbundna. Men jag vill understryka alt del inie finns någon naturiig motsatsställning mellan järnvägs- och landsvägstrafik. Båda trafikformerna kompletterar varandra och kommer alltid att behövas. Proportionerna av gods- och persontrafik på landsväg resp. järnväg kan förändras genom målmedvetna slyrningsåtgärder, men båda typerna av transponleder är nödvändiga och måste självfallet hållas i så bra skick som möjligt.
När det gäller väganslagen hävdar vi, all man också pä det området måste göra en bedömning utifrån en total samhällsekonomisk analys. Det är inte alls säkert atl snålheten är lönsam - motsatsen är del mest sannolika.
Olyckor kostar samhället pengar i form av materiella skador och produktionsbortfall, sjukhuskoslnader m. m.
1 denna debatt har Kurt Hugosson myckel skarpt kritiserat njugghelen med medel. Man måsle då fråga sig varför i Herrans namn socialdemokraterna inte lägger fram etl konkret förslag. I sin replik sade Kurt Hugosson alt
socialdemokraterna med det särskilda yttrandet hade velat visa sin principiella linje. Men inle blir vägarna bätire för det, och inte hindrar man den fortsatta kapitalförstöringen. Nog borde man frän socialdemokratiskt håll ha orkat med en smula mer, och jag lycker atl argumentationen låter en aning ihålig. Den refiexionen kan jag inie undgå alt göra efter att ha lyssnat på den lidigare debatten.
Vi har i vår motion 644 föreslagit en ökning av anslaget lill drift av slalliga vägar med 300 miOoner. I reservationen 3 föreslås en höjning med 264,5 miO-kr. Den reservationen slår Wiggo Komstedt för. Jag är överens med honom om atl man skall öka väganslagen, men jag är inte lill alla delar överens med hopom när han säger att man naturligtvis kan prioritera resurserna på ett annat sätt. Man kan lägga över pengar från u-landshisiåndei för alt höja vägstandarden, säger Wiggo Komstedt. Jag skulle kunna uttrycka mig på föOande sätt: Jag lycker alt man kan disponera samhällets resurser på etl helt annorlunda sätt än vad som stämmer överens med Wiggo Komstedls filosofi. Man behöver inte lägga 15 miOarder kronor på militära ändamål. Man behöver inte göda storkapitalet med frikostiga subventioner, osv. På del sättet fick man nog pengar över för alt öka de väganslag som vi i sak är överens om är for små.
Jag vill yrka bifall till vår motion och dess båda krav som jag här har redogjort för saml deklarera atl vi i andra hand kommer all stödja reservation nr 3, som ju ligger oss närmast.
Jag vill avslutningsvis passa på att polemisera mol moderaterna, som vill ha avgiftsfinansiering av vägar och broar. Del är en amerikansk idé,ochdelär en dålig idé. Men den ligger i linje med den moderata politiken, som ju går ul på alt fler och fler saker inom samhällssektorn skall finansieras genom nya eller höjda avgifter. Ibland är det sjukvården som skall bli föremål för laxehöjningar. Här aktualiserar man en avgiftsfinansiering av vägnätet. Det är reaktionärt, men det är värdigt moderata samlingspartiet. Del förefaller mig vara en självklarhet att riksdagen skall avvisa denna mörkblåa tanke.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle:
Herr lalman! Även AlfLövenborg kom in på eftersläpningen på 1 500 miO. kr. i anslaget lill driften av slalliga vägar. Kurt Hugosson påtalade också della, men jag hade inte rätt lill replik pä hans anförande.
Jag sade i mitt lidigare inlägg, och del kan vara värt all nolera även för Alf Lövenborg, aii den uppräkning som har sken under de senasie fyra åren ligger på i genomsnitt 20 96 per är. Jag är fullt medveten om all vi har den eftersläpning på 1 500 miOoner som det här talas om. Men del är atl märka att den eftersläpningen härrör sig från liden före 1976.
WIGGO KOMSTEDT (m) kort genmäle:
Herr lalman! För au ingel missförsiånd skall råda när del gäller min insiällning lill u-hjälpen vill jag-vilkei jag har gjorl många gånger-deklarera atijag har en positiv inställning till u-hjälpen och atl jag anser alt vi i vårt land har råd med den. Eftersom AlfLövenborg på elt oanständigt sätt försöker
217
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tdl vägväsendel, m. m.
vinkla milt uttalande vill jag upprepa vad jag egentligen sade. Jag sade, Alf Lövenborg, all det gällde de 800 miO. kr. som utgår som u-landsbisiånd till u-länder som bedriver angreppskrig mol andra länder, därtill långl borta på andra koniinenler. Jag anser all de pengarna inle används på ett meningsfylll sätt. Del vore i så fall bältre all salsa dem på del svenska vägnätet. Jag tror del vore bättre om vi gjorde den omfördelningen, Alf Lövenborg, att vi lät försvaret få sina pengar sä atl vi kan få råd med maieriel för all försvara oss i slällel för att vissa u-länder skall kunna bedriva angreppskrig gentemot andra.
Jag tror atl vi är ganska överens om detta i det här landet - utom Alf Lövenborg.
ALF LÖVENBORG (apk) kort genmäle:
Herr talman! Först lill Eric Rejdnell: Vi haren eftersläpning, konstaterar han också. Den härrör från en lidigare period, men det tyckerjag är mindre inlressanl i sammanhanget. Del intressanta är att vi har en eftersläpning som man måsle göra någonting åt. Men det vill inle han heller göra - del är klart dokumenterat i den här debatten genom del ställningstagande han gör.
Sedan vill jag nog säga till Wiggo Komstedt all det inte ärjag som vinklar frågan om u-hjälp kontra väganslag på elt oanständigt sätt. Del tyckerjag all han gör alldeles utmärkt själv. I övrigi tyckerjag att den delen av anförandel erinrar om del gamla ordspråket som säger atl del dunkelt sagda också är det dunkelt tänkta.
ERIC REJDNELL (fp) kort genmäle;
Herr talman! Vad vi gjort under den korta lid som vi varit med i regeringen finns klan dokumenterat. Men det är självklart att ställer man kraven så högt att vi skalj kunna klara en återhämtning för hela den tid som varit tidigare så kanske man spänner bågen lilet för mycket.
WIGGO KOMSTEDT (m) kort genmäle:
Herr lalman! Tala då om för kammaren, Alf Lövenborg, så atl vi får del till protokollet, au Alf Lövenborg och hans parti är mer angelägna atl ge pengar lill u-länder som bedriver angreppskrig på sina grannar än att pengarna skall gå till vägar som förhindrar alt svenska medborgare omkommer. Låt oss få del klart uttalat!
218
ALF LOVENBORG (apk) kort genmäle:
Herr talman! Del här är väl knappast något polisförhör av den lyp som Eric Rejdnell vill lägga upp.
Vi vill göra sådana prioriteringar att resurserna används på ett anständigt sätt, nämligen sä all vi kan förbättra våra vägar. Vi behöver inte lägga över pengar frän u-hjälpen. Vi behöver inie heller ta pengar frän Cuba, om del nu är det som Wiggo Komsledl är ule efter. Det finns prioriteringar som kan göras inom det här landet.
GUNNAR BJÖRK i Gävle (c):
Herr lalman! 1 en motion harjag lagil upp frågan om alt ersätta en färja som går över Dalälven i Gävleborgs län med en bro. De som bor idet som vi kallar ulomäl vsomrädet i gamla Hedesunda kommun, numera Gävle kommun, har under 30 år försökt föra en kamp mot olika myndigheter för all få en broförbindelse till slånd.
Under många år skyllde myndigheterna på att eftersom fiottning pågick kunde man inte ha en bro därför att den skulle förhindra nottningsarbetet. När nu flollningen sedan lång tid upphört har det argumentet bortfallit, tycker jag. I stället har det inträffat att man pä olika sätt försämrat färjetrafiken pä det här stället genom att t. ex. ta bon nättrafiken. Man har också skapat ett minskat resande genom all bl. a. sälta fasta tider för färjan, vilket försämrat möjlighelerna för folk all använda sig av färjeförbindelsen. Man har här enbart vägt in hur många personer som färdats ulan atl ta någon som helst hänsyn till den självklara räll lill service som de som bor i det här områdei har.
Jag har under en rad av år motionerat i frågan, tyvärr ulan större framgång. Del har interpellerats i riksdagen, och Gävle kommun har enhälligt slälll sig bakom de krav som ortsbefolkningen ställt.
Kostnaden för driften av färjeförbindelsen har uppskattats lill ca 700 000 kr. per år. Och man har räknat med atl en ny bro kostar 5 miO- kr. Det innebäratt om man byggde en bro skulle man spara in de här driftspengarna redan efter sju år. Det är för mig en gåta hur man då kan fortsätta atl envisas med alt ha en färjeförbindelse, när man efter så lilel anlal år skulle få bron all löna sig. Del har dessutom gjorts gällande au man skulle ha glädje av en ny broförbindelse som skall byggas i ansluming lill ett nytt kraftverk i Söderfors. Men ortsbefolkningen härpå senasie liden klart visat atl det inle är något alternativ för dess del.
Utskottet har avstyrkt motionen med hänvisning lill att man inte lägger sig i den prioritering som vägverket och länsstyrelsen har gjort. Men jag lycker ändå alt trafikutskottet skulle kunna ha en åsikt om klokheten i att driva en färja när det är klan billigare, på bara etl fåtal års sikt, att ha en bro i stället.
Samtidigt tyckerjag all utskottet väl skulle kunna ha en åsikt om huruvida man inte borde kunna göra avsteg frän strikt trafikräkning närdet gäller alt se till att folk i etl område där man har kulturell gemenskap och tillhör samma kommun skall få den service som alla människor bör ha rätt lill. Jag lycker atl del är ohållbart att i längden forisalia all avslyrka den här moiionen, eftersom de krav som har siällis frän oribefolkningens sida är väl befogade.
Jag ber, herr lalman, att fä yrka bifall lill moiionen 454.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
LARS-OVE HAGBERG (vpk);
Herr talman! 1 moiionen 2133 har vpk tagit upp frågan om handikappanpassningen av kollektivtrafiken. Moiionen innehåller först två yrkanden som inte behandlas i detta betänkande, nämligen att förslag på grundval av HAKO-utredningen snarasi skall föreläggas riksdagen och att detta förslag
219
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
skall innehålla dels förslag om älgärder som omedelbart kan företas, dels etl femårsprogram för handikappanpassning av kollektivtrafiken.
De yrkanden som behandlas i del nu föreliggande belänkandel innebär krav på forskningsmedel lill handikappanpassning av kollektivtrafiken samt all handikapporganisationerna skall ha ett avgörande inflytande vid del långsiktiga arbetei med handikappanpassning av kollektivtrafiken.
Alt HAKO-utredningens förslag genomförs hör intimt samman med kravel på satsning på forskning för atl kunna förverkliga den handikappan-passade kollektivtrafiken.
Utskottet avfärdar de nu behandlade yrkandena i motionen dels med ullalandet alt man i etl särskilt betänkande med anledning av den trafikpolitiska proposilionen 99 kommer all behandla den handikappanpassade kollektivtrafiken, dels med direkta avståndstaganden från ökade satsningar. Eftersom man i proposilionen lill forskningsändamål endasl anvisar 1,5 miO-kr. - del är i detta sammanhang en spottstyver - måste avstyrkandet av vpk-motionen i betänkandet underpunkten 1, kommunikationsdepartementet, vara den gamla vanliga visan att de handikappade får stå pä undanlag. Vpk föreslår i stället en satsning på forskning för lOmiO. kr.-en förutsättning för att inom rimlig tid kunna göra avsevärda framsieg på della område. Om propositionen föreslår alt HAKO-utredningen skall ligga lill grund för ålgärder och sedan medel saknas för alt genomföra dem, så är ju detta uttalande i propositionen lill intet förpliktande.
Kravel atl handikapporganisationerna skall tillförsäkras inflytande på forskningen fårocksåeit blankt avstyrkande. Detta innebäräierigen en väldig nonchalans mot de handikappade och deras organisationer. Man skulle egentligen viOa vela vad som är grundorsaken bakom utskottets njugghei mol handikappade är efter år när det gäller möjligheten till handikappanpassad kollektivtrafik.
Herr talman! HAKO-utredningens förslag måste snarast genomföras, och det krävs insatser för detta. Därför yrkar jag bifall till motionen 2133, yrkandena 3 och 4, som behandlas i detta betänkande och som innebär att 10 miO. kr. anvisas till forskning om handikappanpassad kollektivtrafik, alt handikapporganisationerna tillförsäkras ett reellt inflytande över det långsikliga arbetei med handikappanpassad kollektivtrafik samt att forskningsarbetet bör ledas av en styrgrupp där handikapporganisationerna har ett avgörande inflytande.
220
NILS BERNDTSON (vpk):
Herr talman! I motionen 634 har jag tillsammans med några andra vpk-ledamöter yrkat att riksdagen bör framföra den meningen till regeringen alt i kungörelser rörande statsbidrag lill väg- och gatuhållning införs bestämmelser med innebörden au miOöiniressena bör tillmätas stor vikt vid staisbidragsgivningen. Bakgrunden till detta krav är all det förekommer alt statsbidragsgivning förbinds med trafiklösningar som står i direkt strid med miOöiniressena.
Konkreta sädana fall har diskuterats här i kammaren och kan exemplifieras
med de uppmärksammade fallen med högbron i Stockholm och Vallaleden i Linköping. Flera andra exempel finns. Trafiklösningar som står i strid med miOöiniressena och en bred opinion i kommunerna har givits företräde framför andra när del gäller staisbidragsgivningen. Delta förhållande är inle begränsat lill de exempel som jag har pekat pä ulan verkar vara alltför vanliga.
Pä delta sätt används statsmedel direkt för atl framtvinga ofördelaktiga trafiklösningar. Staisbidragsgivningen borde ha den motsatta uppgiften, nämligen att främja miOömässigt tillfredsställande lösningar.
När vi har tagit upp dessa frågor lill debatt här i riksdagen har kommunikationsministrar av skiftande politisk hemvist hävdat all gällande bestämmelser inte hindrar kommunerna från all hävda miOöinlressen. De faktiska förhållandena har man förbigåti.
Trafikutskottet förmår heller inte sträcka sig längre än till en redovisning av hur fördelningsplaner upprättas och lill alt ställa sig bakom kommunikationsministerns uppfattning att bestämmelserna inte hindrar kommunerna från alt hävda miOöiniressena. I vanlig ordning finns det någon ulredning som utskottet åberopar.
Det kanske är så atl beslämmelserna inte direkl hindrar kommunerna, men då är del ändå någon som tolkar beslämmelserna så au en kommun kan tvingas väOa mellan alt ta en miOömässigt otillfredsställande lösning som man får statsbidrag lill eller också atl utan statsbidrag klara en miOömässigt bättre lösning. Men då måste man väl ändå kunna komma till slutsatsen atl beslämmelserna behöver ses över. Om det finns sådana oklarheter atl statsbidragen kan användas på detta sätt, måsie oklarheterna undanröjas. I bestämmelserna för staisbidragsgivningen behöver del införas klara regler med innebörden alt miOöiniressena skall beaktas och tillmätas stor vikt. Del är detta vi har begärt i vår motion.
Tvärtemot utskottets uppfattning hävdar jag atl del finns behov av atl riksdagen begär av regeringen au bestämmelser av delta slag införs i kungörelser rörande statsbidrag till väg- och gatuhållning. Jag yrkar därför, herr lalman, bifall lill moiionen 634.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag lill vägväsendel, m. m.
GUNNAR OSKARSON (m):
Herr lalman! I del föreliggande betänkandet behandlas ett antal moiioner om fortsatt bemanning av fyrar och kostnadsansvaret för denna verksamhet. Jag vill beröra en av dessa motioner, motionen 1953.
Utskottet hänvisar i sin skrivning som svar pä molionerna dels lill den redovisning som sjöfartsverket på regeringens uppdrag har inlämnat till kommunikationsdepartementet i vilken redogörs för de överiäggningar man haft med berörda myndigheter om bemanning av fyrar som har automatiserats, dels lill atl sjöfartsverket avser atl tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att föreslå mera långsiktiga lösningar vad avser fortsatt bemanning och kostnadsansvaret härför.
Ulskouet understryker också vikten av alt andra intressen än sädana som direkl berör handelssjöfarien läggs lill grund för arbetsgruppens arbeie. Man
221
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979.
Anslag lid vägväsendel, m. m.
pekar bl. a. på sysselsättningssynpunkter och regionalpoliliska synpunkier, övervakning av fiskezoner, försvarsiniressen, sjöräddningstjänsten, kustbevakningen och den trygghet och säkerhei för sjöfarande som en bemannad fyr innebär. Alla dessa synpunkter är viktiga, och det är angeläget att de vägs in i det fortsalla arbetet.
Att dessa frågor tillmäts stort iniresse bevisas bl. a. genom de initiativ som organisationer och enskilda tagit i exempelvis norra Halland för att upprätthålla och så långt som möjligt fullföOa de uppgifter som fyrpersonalen haft vad gäller sjöräddning, havsövervakning, trygghet och säkerhet lill sjöss i de farvatten där fyrarna automatiserats och avbemannals.
I samband med avbemanningen av Nidingen den 1 januari innevarande år bildades i Onsala en kommitté för Nidingen med målsättningen all ålminslone under sommarhalvåret bemanna fyrplalsen med en räddningsstation för all i första hand trygga båtsport och fiske. Bemanningen skulle ske på ideell grund.Vad kommittén behöver hjälp med är bidrag lill maieriel för verksamheien. Vi har också i tidigare nämnda motion hemslällt om ett särskilt bidrag lill kommittén för Nidingen.
Låt mig, för all ytterligare understryka den vikt som man lokall fäster vid en fortsatt bemanning av Nidingen samt det intresse som man visar i frågan, nämna all en arbetsgrupp inom kommittén för Nidingen ordnat en utställning kallad Nidingen - frän vedeld till dala, som nu alternerar mellan museerna i Halland. Mottot för utställningen är Automatik kan aldrig ersätta ett mänskligt vakande öga och Del finns värden som inle kan mätas i pengar. Utställningen stöds av bl. a. Göteborgs-Hallands seglarförbund, Segelsäll-skapei Kaparen vid Gottskär, Svenska Naturskyddsföreningen - Fjärekret-sen, Onsala hembygdsgille, Hallands museum. Naturhistoriska museet i Göteborg, kulturnämnden i Kungsbacka m. fl.
Herr lalman! Samtliga moiioner med anledning av delta ärende har avstyrkts av ulskollel, men utskottet är positivt till de frågor som motionärerna har tagit upp.
Jag har i dag ingel yrkande, men jag hemställer om alt kommunikationsdepartementet och sjöfartsverket medverkar lill alt den arbetsgrupp inom sjöfartsverket som har alt behandla ärendet arbetar snabbi och att resultat åsladkommes före den kommande sommaren samt atl arbetsgruppen lar kontakt med lokala organisaiioner och myndigheter, bl. a. kommittén för Nidingen, och vidare atl arbetsgruppen i samverkan med dessa organ löser bemanningsfrägorna för de fyrar som automatiserats, däribland Nidingen.
222
ERIC REJDNELL (fp) kon genmäle:
Herr lalman! Länsstyrelsen i Hallands län erinrar om de särskilda skäl som lidigare åberopats för att behälla bemanningen vid Nidingen, som jämlikt regeringens beslut avbemannats fr. o. m. årsskiftet 1978-1979.
Gruppen föreslär all totalt 13 platser skall vara bemannade - av dessa är i dag 12 bemannade - och alt den myndighet som har del största irtiressei av en bemanning på platsen skall vara huvudman och svara för driften.
Den föreslagna trettonde bemannade fyrplatsen är Nidingen, vilken - som redan nämnts - enligt regeringens beslut avbemannades vid årsskiftet 1978-1979.
INGEMAR KONRADSSON (s):
Herr talman! Undertecknarna av moiionen 459 har velat fästa uppmärksamheten pä tvä fakta.
För del första har Örebro län kommit alt släpa efter med väginvesteringar och har därför en lägre andel belagda vägar än mänga andra län.
För del andra har särskilt en väg som är av större betydelse i länet, nämligen väg 244, en anmärkningsvärt låg standard.
1 motionen har vi beskrivit den här situationen och hemslällt all regeringen uppmärksammar dessa fakta.
Med lanke på utskottets skrivning alt övervägande skäl kan anföras till stöd för yrkandena borde det ha varit konsekvent med ett tillkännagivande. I stället nöjer sig utskottet med alt förutsätta all hänsyn las lill dessa behov vid fördelningen av medel pä rikssiaten.
Belräffande behovet av en upprustning av väg 244 är vi överens inom länet. Vi kommer således atl prioritera delta vägbygge. Däremot är del då viktigt atl Örebro län snarast tilldelas medel på något sätt, så au projektet kan genomföras. Förhoppningsvis kan utskottets fromma förutsättande leda till önskat resultat.
Mol elt enhälligt utskott är det nalurliglvis inte särskilt meningsfullt atl yrka bifall till moiionen. Jag har därför inte för avsikl att framställa något sådani yrkande. Men jag vill framhålla viklen av all regeringen lar hänsyn lill del särskilda yttrande som är fogat lill utskotlels betänkande.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag tid vägväsendel, m. m.
Överläggningen var härmed slutad.
Punkten 1
Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan,dels utskotiets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 2133 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition:
Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemslällan i belänkandel
nr 11 punktert 1 röstar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit ulskoitets hemställan med den ändring däri
som föranleds av bifall lill motionen nr 2133 av Lars Werner m.fl. i
motsvarande del.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Lars-Ove Hagberg begärde röst-
223
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föOande resultat;
Ja - 276
Nej - 12
Avstår - 1
Punkten 2
Utskotiets hemslällan bifölls.
224
Punkten 3 Mom. 1 Utskotiets hemslällan bifölls.
Mom. 2
Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemslällan, dels reservationen nr 1 av Carl-Wilhelm Lothigius m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Carl-Wilhelm Lothigius begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition:
Den som vill aU kammaren bifaller irankulskotteis hemställan i belänkandel
nr 11 punkten 3 mom. 2 rösiar ja,
den det ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Cari-Wilhelm
Lothigius m. fl.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Carl-Wilhelm Lothigius begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat;
Ja - 177
Nej - 111
Avslår - 1
Mom. 3-5
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslällt.
Mom. 6
Proposilionergavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 2 av Arne Persson m. fl., 3:o) reservationen nr 3 av Wiggo Komstedt samt 4:o) moiionen nr 644 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i moisvarande del, och förklarades den förslrtämnda propositionen vara med övervägandeja besvarad. Då Arne Persson begärde votering upplogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoleringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig.
1 enlighet härmed blev föOande voleringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd;
Den som vill att kammaren bifaller trafikulskottels hemslällan i belänkandel
nr 11 punktert 3 mom. 6 rösiar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Arne Persson
m.n.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter har röstat för ja-propositionen. Dä Arne Persson begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat;
Ja - 210
Nej - 73
Avstår - 6
Mom. 7 a
Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 644 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition;
Den som vill all kammaren bifaller trafikutskottets hemslällan i belänkandet
nr 11 punklen 3 mom. 7 a röstar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 644 av Alf Lövenborg och Rolf
Hagel i motsvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då AlfLövenborg begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 277
Nej - 12
Avstår - 1
Mom. 7 b och 8-13
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.
Mom. 14a
Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemslällan, dels motionen nr 454 av Gunnar Björk i Gävle, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Gunnar Björk i Gävle begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition:
15 Riksdagens protokoll 1978/79:120-121
225
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Den som vill all kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandel
nr 11 punklen 3 mom. 14 a rösiar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 454 av Gunnar Björk i
Gävle.
Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Gunnar Björk i Gävle begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 246
Nej - 38
Avstår - 4
226
Mom. 14 b-d och 15
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.
Mom. 16
Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 634 av Nils Berndtson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndtson begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill alt kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet
nr 11 punktert 3 mom. 16 röstar ja,
den del ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 634 av Nils Berndlson
m.fl.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Nils Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 277
Nej - 12
Avslår - 1
Mom. 17
Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr4 av Cari-Wilhelm Lothigius m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Cari-Wilhelm Lothigius begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandel
nr 11 punkten 3 mom. 17 rösiar ja,
den det ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr4 av Cari-Wilhelm
Lothigius m. fl.
Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Carl-Wilhelm Lothigius begärde röslräkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav föOande resultat:
Ja - 238
Nej - 51
Avstår - 1
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Anslag till vägväsendel, m. m.
Mom. 18-21
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.
Punkten 4
Mom. 1-5
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.
Mom. 6
Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemslällan,dels reservationen nr 5 av Sven Mellqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Mellqvist begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition;
Den som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet
nr 11 punklen 4 mom. 6 rösiar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Sven Mellqvist
m.n.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Sven Mellqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat;
Ja - 150
Nej - 138
Avstår - 2
Punkten 5
Mom . 1 -3 e
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.
227
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv persontrafik
Mom. 3 f
Proposilionergavs på bifall tilldels utskottets hemslällan, dels molionerna nr 1949 av Bertil Måbrink i moisvarande del samt nr 1957 av Lars Schölt och Eric Krönmark, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes föOande voleringsproposition:
Den som vill all kammaren bifaller trafikulskottels hemslällan i belänkandet
nr 11 punkten 5 mom. 3 f röstar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 1949 av Bertil Måbrink i
moisvarande del samt nr 1957 av Lars Schölt och Eric Krönmark.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Tommy Franzén begärde röslräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föOande resultat:
Ja - 265
Nej - 19
Avstår - 5
Mom. 4-9
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslällt.
Punkterna 6-20
Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemställt.
§ 4 Bidrag till viss kollektiv persontrafik
Föredrogs irafikutskoiieis betänkande 1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviti avser anslag till Bidrag lill viss kollektiv persontrafik jämte moiioner.
228
1 proposilionen 1978/79:100 bil. 9 (kommunikaiionsdepariementei) hade regeringen lill Bidrag lill viss kollekliv persontrafik föreslagit riksdagen atl medel för budgetåret 1979/80 anvisades under tvä anslag.
Under anslaget E 18 (s. 139-144) Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik hade enligt äldre bestämmelser - intill dess huvudmannaskap etablerats för trafiken i länen - beräknats elt förslagsanslag av 94 700 000 kr., all avräknas mot aulomobilskattemedlen.
Under anslaget E 19 (s. 144-148) Ersättning lill lokal och regional kollektiv persontrafik hade - för län där huvudmannaskap för trafiken etablerats -beräknats ett förslagsanslag av 39 400 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen. Oberoende av huvudmannaskapsfrågan hade i della anslag även inräknats medel till fjällflygtrafik.
Riksdagen hade vid 1977/78 års riksmöte (prop. 1977/78:92, TU 1977/ 78:28, rskr 1977/78:364) antagit lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik. Enligl denna lag skulle i varje län finnas en huvudman som ansvarade förden lokala och regionala kollektivtrafiken pä väg. Ansvarel gällde sådan linjelrafik för personbefordran som inte utgjorde kompleiteringstrafik med personbil. Huvudmannaskap skulle enligt lagen ha etablerats i Hallands, Göieborgs och Bohus samt Älvsborgs län senast den 1 juli 1983 och i övriga län senast den 1 juli 1981.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag tdl viss kollekliv persontrafik
I detta sammanhang hade behandlals motionerna
1978/79:208 av John Johnsson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade all lagen om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik skulle ändras på sä sätt alt dä kommuner och landsting i tvä eller flera län begärde alt få bilda en gemensam huvudman regeringen efler prövning fick medgiva detta,
1978/79:380 av Britt Wigenfeldt m. fl. (c),
1978/79:464 av Rune Torwald m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts beträffande dispens för ersättning lill lokal och regional kollektiv persontrafik, som ombesörjdes av Göteborgsregionens Lokaltrafik (GL) fr. o. m. budgetåret 1978/79,
1978/79:960 av Birger Nilsson m. fl. (s),
1978/79:1954 av Hans Petersson i Röslänga m. n. (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag till lagändring så alt lagen om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik ändrades så all två eller fiera län gemensamt kunde vara huvudman, och
1978/79; 1956 av Rune Rydén m. fl. (m,c, fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade ändra lagen om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik sä att ett huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne kunde bildas.
Utskottet hemställde alt riksdagen skulle
1. lill
Statligt stöd till icke lönsam landsbygdsirafik för budgeiårei 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 94 700 000 kr., atl avräknas mot aulomobilskat
temedlen,
2. lill Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 39 400 000 kr., all avräknas mot aulomobilskattemedlen,
3. med anledningav motionen 1978/79:464 som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört rörande den i motionen upptagna frågan om statlig ersättning lill den kollekliva persontrafiken i Göteborgsregionen,
4. avslå motionerna 1978/79:208 och 1978/79:1954 om huvudmannaskapet för viss kollektivtrafik saml moiionen 1978/79:1956 om gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne,
5. avslå motionen 1978/79:380, yrkandena 1 och 2, om SJ-trafiken i Uppsala län m. m..
229
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv persontrafik
230
6, lämna
motionen 1978/79:380, yrkandena 3 och 4, om SJ-trafiken i
Uppsala län m. m. ulan älgärd,
7. lämna
moiionen 1978/79:960 om statligt stöd lill kompleiteringstrafik
utan älgärd.
Reservation hade avgivits belräffande frågan om gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne av Alfred Håkansson (c) och Margit Sandéhn (s) som ansett atl utskottet under 4 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:208 och 1978/79:1954 om huvudmannaskapet för viss kollektivtrafik samt moiionen 1978/79:1956 om gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne hos regeringen begärde förslag lill ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik i enlighet med vad reservanterna anfört,
ALFRED HÅKANSSON (c):
Herr lalman! Till trafikutskottets betänkande nr 15 är fogad en reservation berörande frågan om gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken för hela Skåne. 1 anledning av denna reservation vill jag kortfattat framföra några synpunkter.
Efter en motion i Malmöhus läns landsting med förslag om en ulredning angående förbättrad lokal och regional trafik för hela Skåne tillsattes är 1974 en kommitté benämnd Skänetrafiken.
Kommittén har representanter för Malmöhus och Kristianstads läns landsting, Malmö kommun och Svenska kommunförbundets länsavdelningar i resp. län.
Utredningsarbetet har varit inriktat på att åstadkomma samordnad trafik för hela Skåne. En kartläggning av de olika trafikströmmarna har omfattat pendlingslal, pendlingsslrömmar, förvärvstillfällen, förvärvsarbetande befolkning, befolkningsstruktur, olika serviceutbud -ja, allt som är av vikt för trafikplaneringen.
En gjord utvärdering visar att del förekommer tre dominerande trafikområden. 1 tvä av dessa ingår kommuner frän båda länen i irafikverkställighets-omräderta.
Kommittén framhåller att en huvudman i varje län innebär att de naturliga trafikverkställighetsomrädena delas av länsgränsen. Kommittén har gjon en detaOerad jämförelse, som belyser de problem som uppstår. Kommittén anser all ett gemensamt huvudmannaskap för hela Skåne skulle medföra en betydande administralionsförenkling.
Kommittén framhåller all länsgränsdragningen i olika sammanhang försvårar trafikens ordnande. Bl. a. gäller detta den lokala järnvägstrafiken över länsgränsen. Riksdagsbeslutet ger de nya huvudmännen möjlighel atl i berörda delar integrera järnvägstrafiken i det nya huvudmannaskapet.
I propositionen 1977/78:92, som utgjorde underlag för beslutet om den framlida lokala och regionala trafiken, omnämndes att Skåne utgjorde ett exempel på en region med omfattande resor över länsgränsen. För att på bästa och smidigaste sätt kunna ordna kollektivtrafiken skulle de båda Skånelänen
ges möjlighet att gemensamt svara för huvudmannaskapet i landskapet. Delta har också varit Skånekommilténs målsättning. Ett gemensamt huvudmannaskap hade säkerligen också kommit lill stånd, om inte riksdagen i Qol hade beslutat atl gränsdragningen för huvudmannaskapet skulle föOa länsgränserna.
Herr talman! Med dessa få ord ber jag att fä yrka bifall lill reservationen.
MARGIT SANDÉHN (s);
Herr lalman! Redan i propositionen 1977/78:92 med förslag lill lag om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik uppmärksammades trafikförhållandena i Skåne. I anslutning till propositionen väcktes en socialdemokratisk motion, vari det bl. a. yrkades all del skulle ges möjligheler till undantag frän den föreslagna formen för huvudmannaskap för att möjliggöra etl huvudmannaskap för Skåne. Trafikutskottet avstyrkte även vid det tillfället moiionen. Frågan har nu åter aktualiserats bl. a. genom moiionen 1978/ 79:208 av John Johnsson m. fl.
Resandefrekvensen över gränsen mellan Malmöhus och Kristianstads län är myckel stor. Detta gäller inte minst sydöstra Skåne, där vi har resor i båda riktningarna - både arbetsresor och resor lill utbildningsorter. Det är därför viktigt all interkommunall samarbete kan etableras över länsgränsen utan byråkratiskt krångel, sä att de resande inle missgynnas när det gäller alt utnyllja raballsystem. Det är svårt att finna några fördelar med att ha en huvudman i varje län.
Jag kan inte finna annat än att etl gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne ur de resandes synpunkt vore det bästa. Jag vill därför, herr talman, yrka bifall lill den reservation som är fogad till trafikutskottets betänkande nr 15.
Nr 121
Onsdageri den 4 april 1979
Bidrag tid viss kollektiv persontrafik
RUNE TORWALD (c):
Herrialman! Vi som väckte motionen 1978/79:464 menar atl situationen i Göteborgsregionen är så speciell, atl della motiverar en särbehandling i fråga om rätten lill de högre statsbidrag som är förknippade med huvudmannaskapet för viss kollektiv trafik.
För del första finns det stora likheter med Stockholmsregionen, där man redan i den aktuella propositionen accepterade en avvikande organisation för huvudmannaskapet. För del andra startade Göteborgsregionens Lokaltrafik (GL) efter ett mångårigt utredningsarbete sin verksamhet - som f ö. lett lill elt ökat antal kolleklivresor-den 1 september 1977, dvs. mer än sex månader innan propositionen 1977/78:92 blev offentliggjord i början av mars 1978.
Till delta kommer atl utredningsarbete m. m. bedrevs med den förhoppningen - för atl inte säga förvissningen - all en förbättrad kollektivtrafik i Göteborgsregionens glesbygdsdelar skulle stå i samklang med regeringens uttalanden i olika sammanhang au man ville satsa på en förbättrad kollektiv trafik.
Visserligen visste man att ulredningen föreslagit en annan uppbyggnad av
231
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag tdl viss kollektiv persontrafik
huvudmannaskapet än vad man uttryckt önskemål om från Göteborgsregionens kommunalförbunds sida. Men å andra sidan visste man ju också, att berörda tre landsting och Göteborgs kommun samtliga i sina remissyttranden förordat en särlösning för regionens vidkommande. Man utgick därför från atl del borde finnas goda förulsättningar för att regering och riksdag skulle beakta dessa samstämmiga önskemål från de berörda politiska organens sida. Så blev nu icke fallet, och vi får självklart böja oss för riksdagens beslut närdet gäller huvudmannaskapels uppbyggnad.
Del är uppenbart atl arbetet med atl bilda tre huvudmän och verkställa och redovisa de fullständiga utredningar m. m. som krävs i de aktuella lagarna och förordningarna om viss kollekliv trafik för all en statsbidragsprövning skall kunna ske kommer alt ta åratal, eftersom det krävs flera beslut i landsting, kommuner och länsstyrelser innan en siatsbidragsansökan kan inges och prövas. Under denna tid skulle kollektivresenärerna i Göteborgsregionen gå miste om del med ca 1 miO. kr. per år förbättrade statsbidrag som den redan anordnade trafiken i och för sig berättigar till.
Mot denna bakgrund är del glädjande au trafikutskottet ställt sig bakom vår motions krav på en snabb lösning av denna för Göteborgsregionens kollektivresenärer viktiga fråga.
Efteretltillkännagivandefrånriksdagenbördet vara möjligt för regeringen atl för utbetalning av statsbidrag enligt de nya reglerna lill Göteborgsregionens lokaltrafik acceplera en ansökan frän de länshuvudmän som vi hoppas skall kunna bildas ganska snart, där man bara mera schematiskt antyder hur man räknar med au kunna ordna kollektivtrafiken pä väg inom resp. län. 1 en andra etapp får man fullföOa med utredningar, kompletterande redovisningar m. m. för atl utforma den definitiva lösningen av kollektivirafikservicen för berörda läns invånare.
Herr talman! Jag ber att under hänvisning lill vad jag nu anfört fä yrka bifall till irafikulskottets hemställan, mom. 3, i betänkandet 1978/79:15, något som samtidigt innebär ett tillgodoseende av kraven i vår motion 1978/79:464.
232
WIGGO KOMSTEDT (m):
Herr talman! Det beslut som riksdagen fattade förra året innebär att kommuner och landsting kan bilda trafikområde över länsgränserna, men riksdagen var då-och är även nu, hoppas jag-avvisande lill en lagsiiftning som tvingar två eller flera län in i ett avtal när parterna inte är överens. Den nuvarande lagstiftningen ger möjligheler lill ett samgående, om parterna är överens.
De moiioner som behandlas i detta betänkande gäller Skänetrafiken. De går ut pä alt man skall lagstifta och kunna tvinga fram ett nytt trafikområde. Dessa motioner har tillkommit eftersom det inte har gått att åsiadkomma delta på frivillig väg. Del beror pä alt Kristianstads län i nuläget avvisar etl trafikområde över gränserna. En enhällig länsstyrelse i Kristianstads län har sagt nej till etl gemensamt trafikområde. Det är därför någol märkligt atl enstaka ledamöter även från Kristianstads län har undertecknat de aktuella motionerna.
Del ärglädjande att irafikutskottel avstyrkt dessa moiioner. Del ärett enigt utskott så när som pä två reservanter - naturligtvis frän det mäktiga Malmöhus län, som i vanlig ordning skall gynnas på bekoslnad av Kristianstads län.
Jag har velat lämna denna redovisning inför kammaren för atl undanröja den eventuella missuppfattningen alt det skulle råda enighet mellan de båda Skånelänen angående etl gemensamt trafikområde.
Herr talman! Som representant för ett frihelsälskande parti som är mot tvång yrkar jag bifall till utskottets hemställan.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv persontrafik
ALFRED HÅKANSSON (c) kon genmäle:
Herr talman! Jag undrar om det Wiggo Komstedt nu har framfört är riktigt med sanningen överensstämmande.
Den kommitté vi har i Skåne är sammansatt av representanter både för landsting och för kommuner. Denna kommitté har dels gjorl en framställ ning hos kommunikationsministern, dels haft en föredragning för utskottet där man har uttryckt denna önskan. Helt naturligt skulle det inle vara tvingande, utan en förutsättning för det hela är alt man blir enig om alt försöka fä elt gemensamt huvudmannaskap. Nu finns en del avvikande meningar i Kristianstads län i denna fråga, men huruvida länsstyrelsen har anledning atl blanda sig i något som blir en fråga för landsting och kommuner kan man ifrågasätta.
Det skulle således inte vara någon tvingande bestämmelse. Men vi har väl ändå i viss män möjlighel att lyssna lill vad man beslutar pä det regionala och det lokala området.
WIGGO KOMSTEDT (m) kort genmäle;
Herr talman! 1 motsats lill Alfred Håkansson tyckerjag att länsstyrelsen skall ha ett stort infiylande i ett sådant här ärende. Och jag upprepar; En enhällig länsstyrelse i Kristianstads län har sagt nej lill detta. Därutöver har i den ulredning som Alfred Håkansson åberopar tvä ledamöter frän Kristianstads län anmält avvikande mening, och den ena är partikollega till Alfred Håkansson. Herr Håkansson säger också alt det inte skulle vara något tvång, och därför frågar jag: Vad finns det då för anledning all lagstifta?
ALFRED HÅKANSSON (c) kon genmäle:
Herr lalman! Bl. a. skulle man utgå frän del riksdagsbeslut vi fattade i Ool om atl den minsta enheten skulle vara etl län. Men det råder speciella förhällanden i Skåne. Det är ulan tvivel landstingen och kommunerna som bör fatta de avgörande besluten när det gäller huvudmannaskapet för den regionala och den lokala kollektivtrafiken.
Det betänkande som Skänekommittén har upprättat är nu på remiss, och där får både landsting och kommuner ange sin syn på denna fråga.
233
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv peison-trafik
234
WIGGO KOMSTEDT (m) kort genmäle:
Herr lalman! Mycket kort; De ledamöter från Kristianstads län som har reserverat sig i kommittén är även landstingsman.
JOHN JOHNSSON (s):
Herr lalman! I irafikulskottets betänkande 1978/79:15 behandlas även motionen 1978/79:208 angåertde trafikorganisationen i Skåne. Om herr Komstedt hade läst klämmen i den motionen, hade han inte behövt gå upp här och påstå att man ville tvinga tvä län samman. Det här nämligen i motionen hemställts
"atl riksdagen beslutar att lagen om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik ändras pä så sätt att dä kommuner och landstirtg i tvä eller flera län begär alt få bilda en gemensam huvudman regeringen efter prövning får medgiva della".
Del är alltså inle tal om någol tvång, herr Komsledl. Det går atl läsa innantill även för herr Komstedt.
Det förhållandet atl man i Skåne har problem med trafiken och all man har en länsgräns som på elt onaturligt sätt delar landskapet har, som Alfred Håkansson redogjorde för, medfört atl frågan om en gemensam huvudman har utretts i Skänetrafikkommillén. Avsikten var all man skulle utreda och undersöka förutsättningarna för ett gemensamt huvudmanrtaskap för den kollektiva trafiken inom hela Skåne. Det utredningsresultat som kommittén kommit fram till har utföriigt redovisats i motionen, och de irafikulflöden som sker över den onaiuriiga länsgränsen finns också redovisade.
Trots all uppenbara ölägenheter redovisats när del gäller ett system med tvä huvudmän har ulskollel lydligen inie brytt sig om att närmare sätta sig in i förhållandena. Man har inle heller lagil intryck av den utomordentliga redovisning som skett från Skäneirafikkommilléns sida. Ulskollel har i stället hela liden föOl de byråkratiska anvisningar som lämnats av departementet. Ulskottsmajoriteten synes inle vara iniresserad av att förenkla förhållandena för de resande över länsgränsen eller för dem som skall utforma trafiken i fortsättningen i de båda Skånelänen. Man kan fråga om ett utskott verkligen kan ta sä lätt på en uppgift som berör så många människor.
De förhållanden som redovisats i moiionen och som lagils upp i reservationen av Alfred Håkansson och Margit Sandéhn är sä betydande för provinsen att man inte medvetet borde lägga hinder i vägen fören möjlighet att samordna trafiken. Utskottet pekar på att del via olika byråkratiska regler finns möjlighel atl genomföra en gemensam trafik liksom på alt man skulle kunna genomföra en samordnad Skänetrafik, varvid en fördel skulle vara atl man kunde utkräva del poliliska ansvaret. Enligl vår mening är det möjligl all bifalla moiionen och ändå utkräva det politiska ansvaret.
Del verkar onekligen som om utskottets majoritet mer hänger upp sig på deiaOer och krånglar lill förhållandena än medverkar lill atl åstadkomma enkla lösningar. Byråkraiiuiredningen har lydligen inte satt några som helst spår inom departementet eller hos utskotlsmajoriteten. Allt talar för atl den allmännaopinionen i framliden kommerall utgöraeil krafiigi underlag fören
ändring av utskottets inställning lill trafikförhållandena i Skåne, sä att man utan byråkratiskt krångel kan ge Skåne möjlighel till ett sysiem med en huvudman för den kollektiva trafiken inom delta geografiskt begränsade område, oavsett vad trafikulskottels majoritet i dag anser.
Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall lill reservationen.
WIGGO KOMSTEDT (m) kort genmäle:
Herr talman! Vi skall kanske inle vid denna sena timme ge oss in i en ' diskussion om vilket som är störst: min läskunnighet eller John Johnssons logiska länkande.
John Johnsson citerade klämmen i sin motion och sade att man skall kunna bilda en gemensam huvudman när två landsting så begär. Ja, just del! Men det är bara det, John Johnsson, alt del ena länet inte har begärt detta. Därför säger vi nej till det som därigenom blir ett tvångsförslag. Det är den enkla sanningen i del hela.
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv persontrafik
JOHN JOHNSSON (s) kort genmäle:
Herr lalman! Jag sade atl herr Komstedt själv kunde läsa innantill. Nu får jag tydligen ta tillbaka det, för när han citerade klämmen kunde han inte läsa innantill. Där står att del gäller tvä eller fiera landsting och kommuner.
ROLF SELLGREN (fp);
Herr talman! Riksdagen antog för mindre än ett år sedan ett rtyii bidragssystem för den kollektiva persontrafiken pä det lokala och del regionala området. Beslutet innebar åtskilliga förbättringar i förhällande lill de bestämmelser som gäller i dag. Inle minst glesbygdsbefolkningen kommer au uppleva alt trafikförsörjningen förbättras. Inom några regioner har man funnit del svårt att anpassa sig lill de nya reglerna för huvudmannaskapet.
I motionen 464 av Rune Torwald m. fi. krävs viss dispens för Göteborgsregionens lokaltrafik. Motionärerna menar att statligt stöd skall kunna utgå enligl del nya bidragssystemet innan länshuvudman har bildats. Nu är det så au lagstiftningen inte medger sådana undanlag. Därigenom saknar regeringen laglig möjlighet att medge dispens i de fall som nämns i motionen. Det skall erkännas atl trafikbilden inom den västsvenska regionen skiOer sig frän den trafikbild som gäller för den övriga delen av landet. Ulskollel har i år liksom i Qo' uttryckt förståelse härför och har också anvisat lämpliga lösningar av samarbetsfrågorna. Vi anser atl del dock bör finnas möjligheler att lägga upp trafiken inom ramen för del beslu' som riksdagen fattade i Ool. Del kan emellertid vara nödvändigt att regeringen noga föOer strävandena atl komma till rätta med problemen. Vi finner del så pass angeläget med någon form av medverkan frän regeringens sida när det gäller atl lösa problemen att vi nu föreslår riksdagen atl ge regeringen detta till känna. Del här innebär emellertid inle något tillstyrkande av motionen.
Ett liknande problem har redovisats frän Skånelänens sida. I tre moiioner
235
Nr 121
Onsdagen den 4 april 1979
Bidrag till viss kollektiv persontrafik
har frågan aktualiserats. Här vill man skapa möjlighet lill gemensamt huvudmannaskap för de båda berörda länen. Jag skall inte fördjupa mig så mycket i den något försynta reservationen av Alfred Håkansson och Margit Sandéhn utan bara peka pä utskottets klara hänvisning till de möjligheler som finns all åstadkomma en lösning inom ramen för den gällande lagstiftningen. Man kan också notera den oenighet representanter förde båda länen uppvisar i denna debatt. Reservationen avstyrks alltså.
1 motionen 960 av Birger Nilsson m. fl. tas frågan om bidraget lill kompletteringstrafiken upp. Det nya bidraget med 35 % av kostnaderna och för högst sex körlillfällen per vecka anses i fiera fall utgöra en försämring i förhållande till det gamla bidragssystemet. Enligt detta medges nämligen bidrag med 75 % av nettokostnaderna och två dagliga sammanhängande turer.
Avsikten med del nya systemet är all förbättra den kollektiva persontrafiken och inte att försämra den. Ett sätt atl komma lill rälla med vad vi kallar kompleiteringstrafik, om behovet är slörre än de angivna sex köriillfällena, är atl man överväger atl i stället inrätta linjelrafik. Utskottet anser frågan om kompletteringstrafiken väsentlig och finner del angeläget atl regeringen föOer frågan med stor uppmärksamhet.
Herr lalman! Med det sagda ber jag att få yrka avslag på reservationen och bifall till utskottets förslag på samtliga punkter.
Överläggningen var härmed slutad.
Mom. 1-3
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslällt.
Mom. 4
Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Alfred Håkansson och Margit Sandéhn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan John Johnsson begärt votering upplästes och godkändes föOande voteringsproposition:
Den som vill att kammaren bifaller trafikulskottels hemslällan i betänkandet
nr 15 mom. 4 röstar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Alfred Håkansson och
Margit Sandéhn.
236
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä John Johnsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav föOande resultat-Ja - 231 Nej - 45 Avslår - 7
Mom. 5-7 Nr 121
Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslällt. Onsdaeen den
4 april 1979
§ 5 Föredrogs
Trafikutskottets betänkande g.,. ,.// ,.
1978/79:19 med anledning av proposilionen 1978/79:100säviitavseranslaget inllektiv ner-ion
till Ersättning lill statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer «,./,v-
m. m.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 6 Pä förslag av talmannen beslöts all kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.
§ 7 Talmannen meddelade all på föredragningslistan för morgondagens .sammanträde skulle civiluiskottets betänkanden nr 26 och 27 samt justitieutskottets beiänkanden nr 28 och 29 i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden.
§ 8 Kammaren åtskildes kl. 23.49.
In fidem
TOM T:SON THYBLAD
/Solveig Gemert