Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:117

Fredagen den 30 mars

Kl. 09.00

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Fyllnadsval till utskott

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Om hänsynstagan
de till kristna
TALMANNEN: Socialdemokraliska riksdagsgruppen har som suppleant i    värderingar vid
socialutskoltet under Göran Karissons ledighet anmält hans ersättare John    teaterföreställning-
Johansson.                                                                   ar

Talmannen förklarade därefter vald lill suppleant i socialutskottet John Johansson (s)

§ 2 Justerades prolokollel för den 22 innevarande månad.

§ 3 Om hänsynstagande till kristna värderingar vid teaterföreställningar

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för alt besvara Tore Nilsson (m) den 15 mars anmälda fråga, 1978/79:438, och anförde;

Herr lalman! före Nilsson har frågal mig om regeringen anser all ingen hänsyn till biblisk lära och krislen tro kan krävas av den teater som arbelar med statligt stöd och på svensk nationalscen.

Operan är etl självständigt aktiebolag där regeringen tillsätter styrelsens ledamöter. Operan bestämmer själv sin repertoar och har sin konstnäriiga frihet.

I 1974 års kuliurproposition talas bl. a. om principen all i slalliga kulturinstitutioner måste regleringen av ansvarsfördelningen la sikte på en betydande frihet för institutionerna alt självständigt bestämma vilket innehåll verksamheien skall ha och hur den skall utformas.

Del är enligl min mening viktigt all följa denna princip för all kulturpolitiken skall kunna främja den konstnäriiga förnyelsen och medverka lill alt skydda och utvidga yttrandefriheten. Delta gäller också reglerna för beslut om t. ex. stödet till film, litteratur och utställningsverksamhel. Jag vill erinra om atl riksdagen vid sin behandling av 1974 års kuliurproposition beträffande målen för kulturpolitiken anslöt sig till den syn pä kulturinstitutionernas frihet som där kom lill uttryck.

TORE NILSSON (m):

Herr talman! Sorg-del ärdelord som ligger närmast,om man vill beskriva vad en kristen känner inför angreppen pä Guds Son. Alt dumma och

109

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om hänsynstagande till kristna värderingar vid teaterföreställningar

okunniga människor under tidernas lopp angripit den kristna trons läror och sanningar vel vi. Alt pack i buskarna tagit upp Kristi bödlars lögner och gjort sig lusliga över jungfrufödelsen har troende människor fält lida för, och dock hårde funnit råhet från det hållet förklariig.

Men när svensk teater - Operan - lockar publik med etl stycke där Herrens moder framställs som en våldlagen flicka och där Jesu övernaturliga avlelse förnekas - kristendomens fundamentala trossats och Bibelns centrala budskap all Jesus är Guds Son - då grips de troende av sorg.

Tidningar har sagt atl det statsråd som är ansvarig för kulturen i vårt land inle finner "Josef hädisk - svaret i dag lalar för sig självt. Jag tackar för dess framförande.

Men de ödmjuka kristna, alla de som byggt sitt liv på den bibliska tron, sörjer och häpnar. Denna hätska stormning mot Fadern och Sonen och Anden kan inle krossa deras tro, men de sörjer över atl våra barn och vår ungdom från svensk nationalscen och därmed genom massmedia skall få lära alt Han som ensam är barnens vän. Han som med sin gärning pä korset och sin gärning i kyrkan i alla tider burit och bär oss, är en bedragare - son till en jude som våldtagit jungfrun Maria. Vår ungdom behöver som aldrig förr den kraft, den trygghet och den renhet som tron pä Jesus, Guds Son och människors broder, skänker. Då går svensk kulturellt ul för atl besudla och trampa ner det heliga. Det är den konstnärliga förnyelsen, förstår jag, herr statsråd.

Det sägs alt 1979 är barnens år. Det sägs att man inle får utsätta barn för kränkande behandling. Men Operan skäms inte atl häda Guds Ande, kränka Guds Son och bespotta kristenheten. Angreppet pä Jesusbarnet ärett angrepp på alla barn. Vi som tror Bibeln hälsar Maria som vår benådade syster, vår Frälsares moder - etl föredöme för man och kvinna i sin ödmjuka tro. Carl Henrik Marlling har senast sagt del i morgonandakten i dag.

Bebädelsen och jungfrufödelsen har inspirerat inte bara lill skön förkunnelse, till psalm och bön och till heligt liv. De har också varit ämnet för härlig konst, för stor litteratur och för odödlig musik. Genom tvä årtusenden har undret med Jesus, Guds Son, varit julens glädjeämne. Den apostoliska bekännelsen omfattas ännu av miljoner, som söndagligen i tröst och tillbedjan bekänner: Jag tror på Jesus Kristus, avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria. Det påstås atl en majoritet av svenska folket vill höra till den kyrka som har denna höga bekännelse.

Då kommer Operan och låter oss och våra barn höra alt Jesus är fruklen av en våldtäkt. Ärdet konslnäriig förnyelse? Strax före Marie Bebädelsedag sker premiären. Kulturministern säger med rätta all konsten är fri, men det förvånar mig atl man inom den svenskas, k. kullureliten, bland topparna, har människor som vill låna sig till sådant här.

Vad jag känner ryms i ordet sorg.

110

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om undervisningen i arabiska vid Stockholms universitet

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet föratt besvara Per Gahrtons (fp) den 15 mars anmälda fråga, 1978/79:440, och anförde:

Herr talman! Per Gahrton har frågat mig om jag anser atl en avveckling av undervisningen i arabiska i landets huvudstad skulle stå i överensstämmelse med riksdagens förord för förbättrade förhållanden för dem som studerar arabiska.

Undervisning i arabiska ges i dag vid universiteten i Slockholm och Göteborg saml, inom ämnesområdet semitiska språk, vid universiteten i Uppsala och Lund.

Jag har inhämtal atl man vid universitetet i Stockholm föreslagit en successiv nedskärning av grundutbildningen i arabiska saml såsom en följd därav en överföring av professuren i ämnet till universitetet i Uppsala. Delta förslag är ett led i det besparingsalternativ som universitetet enligl gällande pelilaanvisningar har atl avge för kommande femårsperiod.

Enligt min mening är del orealistiskt atl små ämnen - och dit måsle arabiska trots dess i övrigt slora betydelse räknas - skall finnas representerade vid flera läroanstalter. Det är bätire att universiteten sinsemellan delar upp ansvarel för dessa små ämnen. En sådan profilering möjliggör elt bältre utnyttjande av resurserna för dessa ämnen. I propositionen om vissa frågor rörande forskning och forskaralbildning (1978/79:119) anförde jag att fiera skäl talar för alt samtliga vetenskapsområden inte kan vara företrädda på alla högskoleorter med fast forskningsorganisation. Jag utgick från atl universitets- och högskoleämbetet i sitt planeringsarbete prövar möjlighelerna att koncentrera de fasta resurserna för forskning och utbildning i sådana ämnen till färre högskoleenheter.

Det ankommer pä läroanstalterna själva atl la ställning lill hur befintliga resurser för grundutbildning skall disponeras. Vad gäller elt eventuellt överförande av professuren i arabiska, särskilt modern arabiska, frän Slockholm till Uppsala, vilket föresläs ske budgetåret 1982/83, färden frågan i vanlig ordning behandlas av regering och riksdag i samband med budgetarbetet avseende detta budgetär.

Det utskottsbelänkande som Per Gahrton omnämner betonar f ö. all satsning pä forskning vad gäller arabiska och arabländerna bör ske även inom ramen för de befintliga nordiska instituten för Afrika- resp. Asienfrägor. Nordiska Afrikainstitulel är beläget i Uppsala.

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om undervisningen i arabiska vid Stockholms universitet

PER GAHRTON (fp);

Herr talman! Del finns 22 medlemmar i arabförbundel. Del finns mellan 130 och 140 miljoner invånare i de arabiska länderna. Del finns dessutom ett hundratal miljoner människor däratöver som har arabiska som religiöst språk. Arabvärlden är som vi alla vel en expanderande ekonomisk stormakt. På fä marknader har den svenska exporten ökat sä mycket som på den arabiska marknaden.

Vi vet alla atl det är en stor fördel för dem som jobbar i arabväriden atl

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om undervisningen i arabiska vid Stockholms universitet

kunna arabiska. Jag hade själv tillfälle att i höstas träffa ett stort antal svenska industriledare i arabvärlden, varav många faktiskt ansträngde sig för atl lära arabiska.

Mot den bakgrunden ärdet minst sagt anmärkningsvärt all man i Sveriges huvudstad planerar att lägga ned undervisningen i detta språk. Hösten 1978 fanns det 82 studerande pä grundutbildningsnivä och 14 forskningsstuderande. Nu säger utbildningsministern all detta är elt litet ämne och att man inte kan ha små ämnen på alla orter. Del är möjligt atl man inle kan ha små ämnen på alla orter. Men om man lägger ner delta ämne som redan finns - och om man lägger ner det i landets huvudstad - så är det inte så märkligt att de arabiska diplomaterna här i Stockholm är lilet oroade och faktiskt undrar vad del är som pågår. Del finns t. o. m. arabiska diplomater som under hand har antytt atl om man av ekonomiska skäl inte klarar av alt hålla arabisk utbildning också i Stockholm så får det väl ges lilet u-hjälp lill Sverige - och del vore väl minst sagt genant.

Nu är det ju ändå så, som jag sagt i min fråga, all riksdagen har beslutat alt förutsätta atl regeringen skall beakta moiioner som talar om förbättrade förhållanden för personer som bedriver forskning eller specialstudier om arabvärlden. Jag undrar om utbildningsministern kan få del att gå ihop - alt en nedläggning av arabiskan i Stockholm skulle innebära förbättrade förhällanden för personer som bedriver forskning och studier om arabväriden . Därför vill jag fråga: Finns det ingen möjlighel forell statsråd all se till alt riksdagens beslut verkställs och all därmed arabiska också i fortsättningen kan studeras vid Stockholms universitet?

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;

Herr talman! Jag bör knappast ultala mig i en fråga som ännu befinner sig på ett förberedande siadium. Det är inom universitetet i Slockholm som denna fråga nu diskuteras. Så småningom kommer den att föras lill urtiversitets- och högskoleämbetet och därifrån till regeringen, och då är del dags att ta ställning.

Jag delar Per Gahrtons uppfattning all det är viktigt all vi i vårt land kan ha en kvalificerad utbildning i arabiska. Det bör kunna ske på flera platser. Jag är inie beredd att säga om det utlalande som riksdagert har gjort måste tolkas så all ämnet skall vara företrätt både i Uppsala och i Stockholm. Det är en fråga som får bedömas dels med hänsyn lill de resurser vi har, dels med hänsyn till förhällanden i övrigi. Och jag kan väl ändå få antyda att man har haft problem pä institutionen för arabiska i Stockholm, som universitetsstyrelsen f n. arbelar med och som möjligen-jag irorjag vägar gör den tolkningen -också kan finnas med i bakgrunden till de ställningstaganden som man nu förbereder vid Slockholms universitet.

PER GAHRTON (fp);

Herr lalman! Jag tycker det är utmärkt att utbildningsministern själv nämner atl del har förekommit problem på institutionen - och del är alldeles riktigt. Men del är kanske inle företrädarna för arabiska i första hand som har

orsakat de problemen. Låt mig citera en skrivelse av dekanus för den språkvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet, som lydligen har ett horn i sidan lill arabiska och araber. 1 en skrivelse, som formellt skall vara seriös och som riktar sig mot professorn i arabiska, yttrar han sig t. ex. så här;

"Måtte Allah bistå de sina i deras skumögdhel, på del all de må se klart!

Allah vare oss nådig och give oss klarsyn, på del att vi må kunna genomskåda profetens tankari"

Delta slår i en skrivelse som ärett inlägg i en diskussion om hur professorn i arabiska vid Stockholms universitet sköter sill värv. Det är inle konstigt om professorn i arabiska vid Stockholms universitet anser sig vara utsatt för rasism. Jag tycker atl det är angeläget all man tittar närmare på vad det egenlligen är som pågår och inte av den anledningen alt det förekommer problem lägger ned en undervisning - del måsle väl ändå vara ett ganska märkligt sätt.

Nu vill jag betona atl nedläggningen redan håller pä atl ske. Enligt de kursplaner som är uppgjorda för höstterminens undervisning kommer del inle all finnas någon undervisning pä den lägsta nivån. Man häller så alt säga på atl kapa nedifrån. Jag vill verkligen fråga utbildningsministern; Är det acceptabelt all en intern problematik pä en institution skall leda lill atl den institutionen läggs ned?

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om undervisningen i arabiska vid Stockholms universitet

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;

Herr lalman! Det är riktigt alt det förekommer problem pä denna institution och att universitetets ledning och styrelse sedan läng lid arbelar med den frågan. Jag tror inle all det vore korrekt av mig alt nu avge något omdöme i en fråga som kan komma alt i en eller annan form senare underställas regeringen.

PER GAHRTON (fp):

Herr talman! Jag kan ha förståelse för synpurtklen atl utbildningsministern, när det gäller professuren i och för sig, nu inte kan avge något omdöme. Men saken är akut! Man håller redan på alt lägga ned undervisningen. Jag lycker ändå alt utbildningsministern kan avge en principförklaring på den punkten; Är det rimligl all man skall lägga ned en institution därför alt det förekommer vissa interna problem på den? Jag tror inte att jag överdriver om jag säger, med en viss kännedom om universiteislivei i det här landet: Skulle man lägga ned alla institutioner där det förekommer konfiikter om profes-sorstillsätiningar, lärartillsätiningar och annat, då skulle del faktiskt vara som om en slåliermaskin gick över det svenska universitetsväsendet, och den svenska forskningen på universitetsnivå skulle bli ganska kraftigt åderlåten.

Jag efteriyser alltså en principförklaring: Ärdet rimligl att man lägger ned en institution därför alt de som just för tillfället arbelar där pä en viss nivå inte har sä lätt all komma överens? Jag betonar orden på en viss nivå. Det är ändå sä atl grundutbildningen fungerar. Ett åttiotal människor lär sig arabiska pä

113

8 Riksdagens protokoll 1978/79:116-119

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om Journalistutbildningen

institutionen. Ärdet dä rimligl all konfiikter pä loppnivå skall leda lill all hela denna undervisningsinstitution läggs ned?

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! Atl avge en principförklaring som gäller en konkrel fråga, vid en bestämd institution, vid elt bestämt universitet, finner jag inte möjligl.

PER GAHRTON (fp):

Herr talman! Jag måsle i så fall avslutningsvis starkt understryka all jag förutsätter all den prövning som regeringen kommer atl göra när det gäller professuren kommerall leda till att det kommerall finnas kvar en professur i Stockholm. Jag hoppas ändå alt denna debatt och de avslöjanden jag här har kunnat göra om tonfallet hos dem som bekämpar arabiskan på Slockholms universitet kommer atl göra alt man tänker sig för ytteriigare en gång innan man avvecklar grundutbildningen i arabiska på Stockholms universitet.

Överiäggningen var härmed sluiad.

114

§ 5 Om journalistutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för alt besvara Bonnie Bernströms (fp) den 21 mars anmälda fråga, 1978/79:446, och anförde;

Herr talman! Bonnie Bernsiröm har frågat mig vilka skälen är lill all riksdagens beslut om den integrerade teoretiska och praktiska undervisningen i journalistutbildningen har ändrats.

Lät mig först konstatera all varje högskoleenhet genom sina skilda organ själv beslutar - inom de ramar riksdagen och regeringen anger - om resursanvändningen och den närmare inriktningen av verksamheten. Del gäller således även den verksamhet som las upp i frågan.

Det är viktigt att göra klart atl verksamheien inom högskolan ständigt måsle omprövas både vad gäller inriktningen och i fråga om vilka resurser som den skall få förfoga över. En sådan prövning är särskilt nödvändig i ett läge med ansträngda statsfinanser.

Någon ändring av riksdagens beslut våren 1977 om rikllinjerna för journalistutbildning har inte skett. Riksdagen beslöt samtidigt om all bl. a. dåvarande journalisthögskolan i Slockholm skulle föras samman med universitetet i Stockholm till en högskoleenhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag anförde i proposilionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. (s. 69) i fråga om bildandet av större enheler inom högskolan. Jag framhöll bl. a. atl en sådan åtgärd självfallet inte får leda till att de olika utbildningarna mister sin särart. Tvärtom bordet, framhöll jag, vara ett intresse för högskolestyrelserna all inte bara behålla en sådan särart utan även utveckla den, för atl inom enheten erbjuda etl sä brett spektrum av

utbildningar som möjligt. Ulbildningsuiskotlel anslöt sig till delta uttalande (UbU 1976/77:20 s. 26).

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Journalistutbildningen skall vara en integrerad teoretisk och praktisk utbildning. Detta var de riktlinjer som gavs när journalistutbildningen gjordes om 1967, och det var också de riktlinjer som riksdagert gav när journalistutbildningen behandlades våren 1977.

De praktiska momenten är viktiga därför alt journalistyrket inte bara är att referera verkligheten och skriva ner den pä maskin. Det ärockså ett hantverk, dvs. artiklarna måste även kunna presenteras i läsbart skick. Redigering är en konst som man måsle utbildas i.

De praktiska momenten i utbildningen består i dag dels av en praktikperiod omfattande 10 poäng på någon redaktion, dels av praktiska övningar inlagda i själva utbildningen, då man framställer och trycker tidningar. Man kan också säga att del finns praktikmoment i kravet på att ett års journalisterfarenhet är nödvändig för atl få tillträde lill fortsättningskursen på 20 poäng. Men fortsättningskursen ligger litet ulanför, och därför kan inle detta krav pä praktisk erfarenhet räknas in helt i detta sammanhang. Därför får man också säga atl de praktiska övningar som nu ingår i utbildningen är vikliga för alt denna skall kunna kallas en integrerad praktisk och teoretisk utbildning.

Nu har universitetsförvaltningen i Stockholm skurit ner anslagen till journalistutbildningen på sä sätt att del är omöjligt att fortsätta de praktiska övningarna i utbildningen. De massmedier som nu lar emot praktikanter har också framfört kritik mot att eleverna inte vågar eller inte kan redigera närde sedan praktiserar. Detta är elt allvariigt tecken pä resultalet av nedskärningarna.

Journalistutbildningen mister sin särart om inte kompensation för inflationen ges dä de ökade tryckkostnaderna skall läckas. Jag vill därför fråga: Anser utbildningsministern att det tillhör journalistutbildningens särart alt lära ul den hanlverkskonsl som det innebär att kunna redigera? Anser inte också utbildningsministern atl författandet av artiklar är intimt förknippat med presentationen av desamma?

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om Journalistutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Som jag framhöll i mitt svar innebär det nya högskolesystemet att vi har fält en starkt decentraliserad beslutsprocess. I frågor av denna art skall därför beslut fattas av den lokala universitetsstyrelsen. Men det är samtidigt angeläget atl understryka alt de principiella uttalanden som riksdagen har gjort självfallet skall gälla till dess alt elt annat beslut fattats. Del ankommer pä de myndigheter som har all svara för verksamheten att följa de beslut som riksdagen har fattat. Som jag framhållit har något förnyat utlalande om journalistutbildningens karaktär inte gjorts av riksdagen.

115

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om Journalistutbildningen

BONNIE BERNSTRÖM (fp);

Herr lalman! En decentralisering får inle innebära nackdelar, ulan tvärtom är poängen med en decentralisering all den skall medföra fördelar. Jag skulle vilja fråga utbildningsministern: Anser utbildningsministern att de principiella riktlinjer som riksdagen har givit för utbildningen också följs i dag av universitetsförvaltningen när den beslutar om journalistutbildningens budget?

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag är ledsen att jag måste påpeka, ungefär som jag gjorde för Per Gahrton nyss, atl jag inle kan säga mer än vad jag har anfört i mina lidigare inlägg. Men den som med seende ögon ser torde kunna tolka innebörden av vad jag har sagt. Jag behöver inle lägga ut min egen text.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1978/79:161 lill skatleutskottet

1978/79:171 lill konslilutionsutskotlei

1978/79:172 till näringsutskollel

1978/79:173 lill finansutskottet

1978/79:193 till lagulskoltei

116

§7 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2368-2373 till finansutskottet

1978/79:2374-2402 lill trafikutskottet

1978/79:2403 till finansutskottet

1978/79:2404 till konstitutionsutskottet

1978/79:2405 lill näringsulskottei

1978/79:2406 yrkandena 4 C, 5 C-H och J-M samt 6 M och N till

civilutskotlel

yrkandel 11 B lill skalleulskollel

i övrigt till näringsutskollel 1978/79:2407-2412 lill näringsulskotlel 1978/79:2413 yrkandel 4 såvitt avsåg vissa samhällsekonomiska studier

rörande energianvändningen till näringsulskoltet

yrkandet 5 till skaueutskottei

i övrigt till civilutskotlel 1978/79:2414-2416 lill näringsutskollel 1978/79:2417 och 2418 lill civilulskottet 1978/79:2419 och 2420 till näringsulskollel 1978/79:2421 lill jordbruksutskottet 1978/79:2422 yrkandena 4, 11 och 12 lill civilulskottet

yrkandel 6 till skatteutskollel

yrkandena 8 och 15 lill jordbruksutskottet Nr 117

i övrigt till näringsutskollel Fredagen den

1978/79:2423 till civilulskottet 3q jgyg

1978/79:2424-2431 lill näringsulskollel

1978/79:2432 lill skatleutskottet Omjournalistut-

1978/79:2433 yrkandena 15 och 16 lill socialutskottet bildningen

yrkandena 17 och 18 lill socialförsäkringsulskoltel

i övrigi lill skatteutskottet 1978/79:2434 och 2435 till skatteutskollel

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:169

§ 9 På hemställan av talmannen beslöt kammaren kl. 09.26 att ajournera sina förhandlingar lill kl. 16.00, då de lill dagens bordläggning anmälda ulskottsbelänkandena, m. m. väntades föreligga.

§ 10 Förhandlingarna återupptogs kl. 16.00.

§ II Anmäldes och bordlades

Propositioner

1978/79:112 om regionalpolitik

1978/79; 148 med anledning av beslut fattade av internationella arbetskonfe-

rensen är 1978 vid dess sexlioGärde sammanträde 1978/79:151 om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. 1978/79:152 om transportstöd 1978/79:157 med förslag lill lag om ändring i rikets indelning i kommuner,

landstingskommuner och församlingar, m. m. 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden 1978/79:169 med förslag lill lag om yrkesmässig försäljning av dyrkverk-

tyg

1978/79:170 med förslag till lag om finansbolag, m. m.

1978/79:174 om avveckling av nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader (NSB)

1978/79:175 med förslag lill lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m.

1978/79:176 om rapportering av oljeföroreningar m. m.

1978/79:179 om ändring i tryckfrihetsförordningen m. m.

1978/79:181 om lokala organ i kommunerna

1978/79:184om lagom ändring i lagen(1976:350)om siyrelserepresenlaiion för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser

1978/79:186 om ändring i lagen (1886:84 s. 14) angående skyldighet för Ulländsk man alt i rättegäng vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada

1978/79:189 om medelsiillskou lill Datasaab AB

1978/79:192 om finansiellt stöd lill Luxor Industri AB 117

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Om Journalistutbildningen

1978/79:194 om ändring av lån till Uddeholms AB

1978/79:198 om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för

sjuksköterskeutbildning m. m. 1978/79:200 med förslag lill riktlinjer för införande av sommartid 1978/79:202 om avgiftsuttaget lill försäkringen för tilläggspension och

arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades Konstitutionsuiskottels betänkande

1978/79:25 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser nytt riksdagshus jämte moiioner

Skatieulskoliels betänkanden

1978/79:40 med anledning av motion om ändring i bevissäkringslagen 1978/79:41 med anledning av motion om höjd tobaksskatt 1978/79:42 med anledning av motion om vissa skattelätinader för Norrlandsregionen 1978/79:43 med anledning av propositionen 1978/79:137 om ändrade processuella regler för skattetillägg, m. m.

Utrikesutskoliels betänkande

1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser vissa

anslag m. m. för budgeiårei 1979/80 inom utrikesdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner

Försvarsutskottets betänkanden

1978/79:19 med anledning av proposilionert 1978/79:97 om ändring i

civilförsvarslagen (1960:74) 1978/79:20 med anledning av proposilionen 1978/79:70 om markförvärv för

ett nytt övnings- och skjulfält för Hallands regemente jämte moiioner 1978/79:21 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller

ekonomiski försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde

jämte motioner

Kulturutskottets belänkande

1978/79:24 med anledning av propositionen 1978/79; 100 såviii gäller anslag till kuliurändamäl och iniernaiionelll-kulturelli samarbete jämte motioner

118

Utbildningsutskottets betänkanden

1978/79:25 med anledningav proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag

lill högskola och forskning jämte motioner 1978/79:27 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag

till lokall utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m. jämte motioner 1978/79:28 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag

till del obligatoriska skolväsendet m. m. jämte moiioner

Trafikutskottets betänkanden

1978/79:11 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såv'it avser utgifterna på driftbudgeten för budgeiårei 1979/80 inom kommunikations-depanemenieis verksamhetsområde jämte moiioner

1978/79:15 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag lill Bidrag till viss kollektiv persontrafik jämte motioner

1978/79:19 med anledning av propositionen 1978/79:100 säviu avser anslagei lill Ersäiinirtg till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Anmälan av Interpellation

Jordbruksutskottets betänkanden

1978/79:20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

1978/79:21 med anledningav motion om lån till investeringar inom trav-och galoppsporten

Näringsulskottets betänkanden

1978/79:30 med anledning av vissa delar av proposilionen 1978/79:87 om

finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB jämte motioner 1978/79:32 med anledning av propositionen 1978/79:104 om finansiellt stöd

till Uddcomb Sweden AB jämte moiioner 1978/79:33 med anledning av propositionen 1978/79:106 om anslag lill

exponkrediibidrag jämte motion

§ 13 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 29 mars

1978/79:170av A/fl/ö/w 7"/;eo/7>7(s) till jordbruksministerrt om produktkort-irollnämndens register, m. m.:

Den ständiga och okontrollerade tillförseln av kemiska och kemisk-lekniska produkter till marknaden är ett av våra största miljöproblem, och den drabbar särskilt hårt i arbetsmiljön. Vem helst som så önskar kan bedriva lillverkning och försäljning av kemisk-lekniska produkter, och det finns ingen tillståndsprövning eller annat förfarande för att förhindra att onödigt fariiga kemikalier används för ändamål där de kan ersättas med mindre riskfyllda ämnen. Silualionen försvåras ytteriigare av alt del ofta är myckel svårt atl fä tillgång till uppgifter om innehållet i de kemiska produkterna.

För atl i praktiken åstadkomma en samlad överblick och ett samlat ansvarstagande på produklkonlrollens område krävs all produklkoniroll-

119

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Anmälan av interpellation

120

nämnden hos sig samlar informationer om innehållet i alla pä marknaden forekommande kemiska och kemisk-lekniska produkter. Denna översikt skulle skapas genom det centrala produkiregisirei, vilket började förberedas redan är 1974.

I fem är har vi väntal pä ett sådant produktregister. Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sin irritation över fördröjningen av detta instrument, som i avsevärd utsträckning skulle öka produklkonlrollens effektivitet. Bl. a. har riksdagen uttalat:

"Alltifrån tillkomsten av den nya lagstiftningen om hälso- och miljöfariiga varor har utskottet betonat det självfallna i alt lagstiftningen får en sådan utformning som vid tillämpningen medger en så effektiv produktkontroll som möjligl. Detta har också varit tanken med den moderna svenska lagstiftningen pä områdei som gällt fr. o. m. den 1 juli 1973. Mycket hänger emellertid pä hur tillämpningen sker och där kräver som utskottet i olika sammanhang framfört den snabba utvecklingen pä förevarande område etl oavlåtligt framflyttande av positionerna frän de produklkonlrollerande samhällsorganens sida."

Vidare har riksdagen uttalat all den i lagen föreskrivna s. k. omvända bevisbörden inte bara får bli en vacker devis, ulan all beslämmelserna härom verkligen tillämpas på ett sätt som moslsvarar lagstiftningens syfte.

Skadeverkningar på människor och i arbetsmiljön måste förebyggas. Riksdagen utgick så sent som 1977 från all regeringen och berörda myndigheter ägnar hithörande frågor den största uppmärksamhet och bl. a. tillser all arbetei med all utvidga del effektiva verkningsområdet för lagstiftningen bedrivs i så snabb takt som möjligl. Det angivna produkiregisirei skulle enligl riksdagens mening i avsevärd uisräckning öka produklkonlrollens effektivitet. Nyssnämnda produktregister kommer enligl riksdagens uppfattning alt fä en avgörande betydelse för uppnåendet av målen för produktkonlrollen.

Under arbeiei med all utarbeta ett produktregister har gäng efler gång näringslivsinlressen - under senare tid också internationella sådana - sökt motverka tillkomsten av ett fullständigt och användbart register. Under åren 1975 och 1976 har kritik från just uppgiftslämnarnas sida, framförallt från den kemiska industrin, lett till överarbelning av förslag till register. En särskild arbetsgrupp avgav en rapport till produktkontrollnämnden försommaren 1977. Därefter barett fullständigt förslag lill hur ett register borde byggas upp arbetats fram. 1 så gott som varje detalj, bl. a. i fråga om hur produkternas användning ule i samhället skulle uppges, har uppgiftslämnarna deltagit. Full överensslämmelse rådde då, våren 1978, om alt användningen skulle anges dels i form av användarbranscher,dels i form av produktens funkliort. Delta var ett viktigt krav ur arbetarskyddssynpunkt utifrån behovet alt kunna använda registret för att spåra var och lill vad produkterna användes. Den enda punkt där uppgiftslämnarna dä var skeptiska gällde sekretessen.

Under trycket av en växande opinion från uppgiftslämnarnas sida hösien 1978 omarbetades pä nytt förslaget lill produktregister, och nämndledamö-lerna förelades ett starkt nedbantat förslag vid sittande bord. I detta förslag

bantades användarbranscherna ned från 200 lill ett tiotal, och uppgifterna om funktion skulle över huvud laget inle behöva deklareras. Denna nedbanlning slår hårdast mot arbelarskyddssidan. Registret blir nu relativt svårt alt utnyttja för karlläggningsarbete.

Den deklaraiionsomgång som nämnden nu tagit beslut om rör endasl s. k. råvaror, dvs. produkter som till övervägande delen består av ett enda ämne. Det blir med andra ord ett substansregisier. Detta kan pä intet sätt motsvara riksdagens uttalade behov av elt produktregister "som får en avgörande betydelse för uppnåendet av målen för produktkontrollen". Del kan knappast heller motsvara riksdagens utlalande vid upprepade tillfällen om etl "oavlåtligt framflyttande av positionerna från de produklkonlrollerande samhällsorganens sida".

Jag vill därför lill jordbruksminister Enlund ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd att uttala

all registret snabbi skall byggas ut till ett produktregister och således inte reduceras till elt s. k. substansregisier,

all produkiregisirei skall innehålla sädana uppgifter ombl. a. användningsområden och funktion att det kan användas i det förebyggande miljöarbetet,

alt skyddsombuden i enlighet med riksdagens utlalande sk''! få tillgång till för deras verksamhel relevanta uppgifter ur registret,

atl deklarationerna skall vara fullständiga, dvs. alt det inle skall överlåtas åt deklaranterna att avgöra vilka innehållsämnen (s. k. föroreningar) som skall deklareras lill myndigheten saml

alt den kemiska industrins intressen inte får lägga hinder i vägen för elt fullgott produktregister?

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Meddelande om frågor

§ 14 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 30 mars

1978/79:470 av Tore Nilsson (m) till justitieministern om efterievnaden av lagen mot pornografisk skyltning:

När slrafföestämmelserna för sedligheissårande framställning upphävdes 1970 införde riksdagen en lag mol pornografisk skyltning. Det har visat sig att della förbud i praktiken intet betyder. Anmälan om överträdelse däremot ger intet resultat. Del är olämpligt och för samhällets bestånd fariigt med lagar som inle kan hävdas. Avser regeringen att vidtaga åtgärd som leder lill alt beslämmelserna efterievs?

121

Nr 117

Fredagen den 30 mars 1979

Meddelande om frågor

1978/79:471 av Ove Karlsson (s) till industriministern om älgärder för all främja sysselsättningen i Malung;

Kopparbergs län har drabbats mycket hårt av driftsinskränkningar och nedläggningar av företagsamhet under de senasie åren. Nu varslar Volvo 40 kollektivanställda och 30 tjänstemän vid sill dotterföretag inom fritidssektorn, Jofa i Malung, om uppsägning. För en så liten ort utgör ytteriigare 70 arbetslösa rena katastrofen. Det borde vara en myckel ringa insats för elt förelag av Volvos storiek all kunna upprätthålla sysselsättningen vid ett av sina dotterföretag genom att dit förlägga annan lillverkning.

Mol bakgrund av vad jag här anfört villjag fråga industriministern om han är beredd alt i della svåra läge för Malung göra en insats för all rädda sysselsättningen i en så hårt drabbad ort.

122

1978/79:472 av Gustav Lorenlzon (vpk) till kommunministern om beredskapen mol oljekaiasirofer:

Oljenedsmutsningen av svenska kuster har gäng pä gång varit föremål för debatter i riksdagen. De oklara uppfållningar som vid sådana tillfållen framförts av statsråd om beredskap och hithörande frågor har skapat förvirring. Genom kommunministerns resa den 27 mars i de oljeskadade områdena i Bohusläns skärgård torde slalsrådel ha bibringats en tydligare bild av vad oljenedsmuisning av svenska kuster kan medföra när en fullgod beredskap inte föreligger.

Ytterligare en oljekataslrof är hotande nära. Denna gäng gäller det ett oljeutsläpp i Östersjön som hotar den svenska kusten, där bl. a. fågellivet har sitt slora värde.

Dä del hittills visat sig atl landet inte har en fullgod beredskap mot oljekaiasirofer vill jag fråga kommunministern:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidtaga för atl skapa denna beredskap samt för atl pä grundval av gjorda erfarenheter se till alt oljeutsläppen las om hand lill sjöss innan de nätt kusten?

§ 15 Kammaren åtskildes kl. 16.01.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen