Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:109

Onsdagen den 21 mars

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

§ 2 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelser:

Till riksdagens kammare

Undertecknad begär härmed entledigande frän uppdraget som suppleant i justitieutskoliet. 1979-03-20 Irls Mårtensson

Till riksdagens kammare

Undertecknad begär härmed entledigande frän uppdraget som suppleant i utbildningsutskottet. 1979-03-20 Ake Green

Kammaren biföll dessa framställningar.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1978/79:156 till arbetsmarknadsutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

1978/79:20 lill konstitulionsutskotlel

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Moiioner

1978/79:2214 till försvarsutskottet

1978/79:2215 till utbildningsutskoitel

1978/79:2216 lill näringsutskollel

1978/79:2217 och 2218 till konstitutionsutskottet

§ 6 Föredrogs men bordlades åter Socialutskottets belänkande 1978/79:25 Jordbruksutskottets betänkande 1978/79:19 Näringsutskotleis betänkande 1978/79:27

§ 7 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:166

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

§ 8 Studiestöd m. m. (forts.)

Fortsattes överiäggningen om socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79:16.

ROLF HAGEL (apk);

Herr lalman! I årets budgetproposition framhöll utbildningsministern alt många studerande inle fullföljer sina studier fram till examen. Anledningen härtill ansåg ministern vara att studenterna -och dä i första hand studenterna på de allmänna linjerna och på filosofilinjerna - redan frän början har "låga" utbildningsmål. Detta är etl i högsta grad bekvämt sätt alt komma ifrån ett problem, som lill sin karaktär har en klar social och ekonomisk bakgrund. Det är kort sagt eU problem som liksom de flesla andra vi slår inför har en klar och otvetydig klasskaraktär.

För vilka är det som avbryter sina studier, och varför gör de detta? Jo, det är i stor utsträckning studerande från arbetarklassen som avbryter sina studier, och del är i de flesla fall av ekonomiska skäl.

. De senaste årens mycket snabba pris- och hyressiegringar har naturligtvis urholkat studiemedlen på samma sätt som de har urholkat löner och pensioner. Förden som inte har välsiiueradeföräldrareller andra ekonomiska försänkningar har del blivit allt svårare - och för mänga omöjligt - att studera pä heltid. Förvärvsarbete och studier är en kombination som blir svår, ibland omöjlig, och då avbryter man studierna. Resultatet blir alt den sociala snedrekryteringen till högre studier och forskning som vi har i vårl land permanentas.

Det är högst troligt, herr lalman, att utbildningsministern och den borgeriiga riksdagsmajoriieien tycker det är tillfredsställande atl den numerärt fåtaliga överklassen lägger beslag på merparten av den högre utbildningen. Del är också troligt alt samma majoritet anser atl det är bra all ungdomar i gymnasieskolan i stor utsträckning förvärvsarbetar - eller rättare sagt utnyttjas av arbetsköpare.

Vi kommunister reagerar emellertid starkt mot en polilik som under beteckningen utbildningspolitik medvetet söker uteslänga ungdomar ur den största socialgruppen frän högre utbildning. Vi hävdaratt förutsättningen för au man skall kunna nå eu uppställt studiemål är alt man har del som kallas ekonomisk trygghet, atl man skall kunna ägna all sin tid ål studier. Detta gäller på alla utbildningsnivåer. Målet för utbildningspolitiken måste vara atl undanröja alla ekonomiska hinder för dem som kan och vill studera vidare efter en kvalitativt god grundutbildning, som skall komma alla elever till del. Därför måste studier jämställas med arbete och ersättas därefter.

1 konsekvens med denna principiella inställning har arbetarpartiet kommunisterna i motion 1633 föreslagit en successiv övergång från studielån lill studielön. Del handlar alltså om en successiv övergäng. Därför har vi föreslagit atl studiestöd bör utgå från gymnasieskolans första årskurs. Den icke åierbelalningsplikiiga delen - den s. k. bidragsdelen - bör fr. o. m. nästa budgetår höjas från nuvarande 12 % lill 25 % av hela studiemedelssumman

och därefter successivt höjas, så all man under budgetåret 1982/83 kan övergå till studielön.

Herr talman! 1 socialförsäkringsutskotlels betänkande 1978/79:16 anmärker ulskollel på att vi inte har anvisat hur finansieringen av den föreslagna reformen skall ske. Jag finner detta vara en mycket inskränkt anmärkning. Ett partis riksdagsmotioner måste väl i rimlighetens namn ses som en helhet. Vi har inte pä något sätt föreslagit en minskning av statens inkomster -tvärtom. Vi har föreslagit en annan skattepolitik, som syftartill atl öka statens inkomster. Det handlar alltså om en fördelning av ekonomiska resurser, exempelvis en fördelning antingen på militär kapprustning eller på ett demokratiskt utbildningsväsende.

Det senare är i enlighet med arbetarklassens intressen, och därför yrkar jag bifall till motionen 1633.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposiiioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 1 av Sven Aspling m.fl. samt 3;o) motionen 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Christer Nilsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o)angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskottets hemställan i betänkandet nr 16 mom. 1

antar reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning föi-klarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 14

Avstår - 152

I enlighet härmed blev .följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161 Nej - 150

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 296 Nej - 14

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls. '

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskoltets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 597 av Lars Werner m. fi. i

motsvarande del.

Ja - 300 Nej - 14

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl. samt 3;o) moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Christer Nilsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lanlz begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren lill koniraproposilion i huvudvoleringen

angående socialförsäkringsuiskoltets hemställan i betänkandet nr 16 mom. 5

antar reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 13

Avstår - 157

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 5 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Sven Aspling

m. fl.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 152

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979 ■

Studiestöd m. m.

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till 1 :o) utskottets hemställan, 2:o) motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt 3:o) moiionen 1633 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Dä Inga Lanlz begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Rolf Hagel begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren lill kontrapropositionen i huvudvoleringen angående socialförsäkringsutskottels hemställan i betänkandet nr 16 mom. 6 antar motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 1633 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

I enlighet härmed blev följande voieringsproposiiion uppläst och godkänd;

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

belänkandet nr 16 mom. 6 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 297

Nej - 14

Avstår - 4

Mom. 7

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskotlels hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 298 Nej - 14

Mom. 8

Proposilionergavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 3 av Allan Åkerlind och Blenda Litlmarck, 3;o) motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) moiionen nr 1633 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Inga Lantz begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lanlz ånyo begärt votering upplogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Rolf Hagel begärde emellertid votering, varför följande voleringsproposition upplästes och godkändes;

Den som vill att kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående socialförsäkringsutskottets hemställan i belänkandet nr 16 mom. 8 antar moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit motionen nr 1633 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskottets hemställan i betänkandet nr 16 mom. 8

antar reservationen nr 3 av Allan Åkerlind och Blenda Litlmarck röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 48

Nej - 18

Avstår - 247

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 8 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Allan Åkerlind och

Blenda Litlmarck.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sixten Pettersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 256

Nej - 45

Avstår - 14

Mom. 9

Proposilionergavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels motionen nr 1806 av Inger Lindquist och Ove Nordstrandh, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 10

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. II

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr4avSven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. II röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Sven Aspling

m.fl.

Ja - 163 Nej - 152

Mom. 12

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan, dels moiionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Laniz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 597 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej - 14

Mom. 13

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 14

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m.m.

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskotlels hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 14 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Sven Aspling

m.fl.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Studiestöd m. m.

Ja - 163

Nej - 140

Avstår - 12

Mom. 15

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Maj Pehrsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gösta Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskoltets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 15 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Maj Pehrsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gösta Andersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 232

Nej - 81

Avstår - 1

Mom. 16-24

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 25

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

belänkandet nr 16 mom. 25 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Christer Nilsson begärde rösträk-

Onsdagen den 21 mars 1979

ning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav Nr 109 följande resultat:

Ja - 165 Nej - 151

Mom. 26-28

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Studiestöd m. m.

Mom. 29

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av Sven Aspling m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 29 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Sven Aspling

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164 Nej - 151

Mom. 30

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av Allan Åkeriind och Blenda Litlmarck, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Åkerlind begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 16 mom. 30 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Allan Åkeriind och

Blenda Litlmarck.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Allan Åkerlind begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 269 Nej - 47

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Särskilda ad mini-sirationsavgifter för statliga lån

Mom. 31-33

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 9 Föredrogs

Finansutskottets betänkanden

1978/79:17 med anledning av fullmäktiges i riksgäldskonloret redogörelse 1978/79:14 ang. dalorfrågor i riksgäldskonloret

1978/79:18 med anledning av propositionen 1978/79:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser ekonomidepartementels verksamhetsområde

1978/79:19 med anledning av i propositionen 1978/79:100 framlagt förslag om anslag lill avskrivning av oreglerade kapitalmedelsföriuster för budgetåret 1979/80

1978/79:21 med anledning av i proposilionen 1978/79:100 framlagda förslag såvitt avser de kungl. hov- och sloitssiaterna

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 10 Särskilda administrationsavgifter för statliga lån

Föredrogs finansutskottets betänkande 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:100 bilaga 2 såviti avser särskilda adminisiralionsavgifter för statliga län jämte motion.

I propositionen 1978/79:100 bil. 2 (budgeldepartementet) hade regeringen efter föredragning av budget- och ekonomiministern Ingemar Mundebo såviti nu var i fråga berett riksdagen tillfälle atl la del av vad som anförts i proposilionen beträffande särskilda adminisiralionsavgifter för statliga län.

I della sammanhang hade behandlals moiionen 1978/79:2136 av Svante Lundkvist m. fi. (s), vari hemställts alt riksdagen skulle

1. besluta utta en avgift av 1 % på lånesumman förstatliga kredilgaran-lilån till jordbrukels yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhålling inom jordbruket m. m.,

2. besluta att influtna avgiftsmedel tillfördes inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:2136,

2. att riksdagen lade lill handlingarna mom. 7 i hemställan i bil. 2 till propositionen 1978/79:100.

Reservation hade avgivits av Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Arne Pettersson, ArneGadd, Per-Axel Nilsson, Torslen Karlsson och Bo Forslund (samtliga s) som ansett att ulskollel bon hemställa

1. all riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:2136 beslutade

a. all en avgift av 1 96 på lånesumman för statliga kreditgaranlilän lill
jordbrukels yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk,
maskinhällning inom jordbruket m. m. skulle uiias,

b. atl influtna avgiftsmedel tillfördes inkomsttiteln Övriga diverse
inkomster,

2. alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79; 100 bil. 2 mom. 7
som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört beträf
fande särskilda adminisiralionsavgifter för slalliga län.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Särskilda administrationsavgifter för stadiga lån

PAUL JANSSON (s):

Herrialman! Till finansulskollets belänkande nr 22 är fogad en reservation av oss socialdemokrater i utskottet där vi yrkar all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2136 beslutar att en avgift av I % skall tas ut på lånesumman för statliga kreditgaranlilän till jordbrakets yttre och inre rationalisering m. m. saml all infiutna avgiftsmedel tillförs inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Vidare yrkar vi all riksdagen med anledning av proposilionen 1978/79:100 bil. 2 mom. 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskollel anfört beträffande särskilda administrationsavgifter för slalliga län.

Jag skall bara helt kort motivera reservationen.

Utskotlsmajoriteten gillar för sin del inte det förslag vi lagt fram i utskottet om avgiftsbeläggning pä jordbrukslånen ulan motsätter sig detta. Man säger bl. a. all en sådan avgiftsbeläggning avsevärt skulle försvära och t. o. m. förhindra och stoppa nödvändig rationalisering inom jordbrakel.

Vi reservanter anser nog atl della är en svag motivering, eftersom del inte finns några belägg för all sä skulle bli fallet. Det finns redan nu sädana avgifter införda för de s. k. indusirigarantilånen, och vi har myckel svårt att förslå varför inte samma principer skall gälla i avseende pä statliga län lill jordbruksnäringen. De avgifter som las ul pä indusirigarantilånen har uppenbariigen inte medfört sädana negativa konsekvenser som utskotlsmajoriteten befarar skall bli fallet om systemet tillämpas pä län inom jordbraket.

Vi anser det inte vara särskilt nödvändigt atl i alla sammanhang särbehandla jordbruket och alltid hålla del inom en skyddad sektor. Dessutom är del, som socialdemokraterna i jordbruksutskoiiei framhåller i den avvikande mening de fogat lill jordbruksutskottets yttrande, i nuvarande budgetläge angeläget att ta lill vara alla de möjligheter som står till buds föratt förslärka den statliga ekonomin på inkomstsidan. De 5,3 milj. kr. det här skulle röra sig om i ökade inkomster till slalen bör, enligl min mening, inle nonchaleras i eil irängl läge som del nuvarande. Jag lycker att utskoltsmajoritelens negativa inställning i det här avseendel mest är att betrakta som den obotfärdiges förhinder och ett ultryck för att jordbruksnäringen till varje pris skall särbehandlas i förhållande till andra näringsgrenar i samhället. För min del lycker jag inle atl etl sådant synsätt hör hemma i elt modernt näringspolitiskt länkande. Vi reservanter delar alltså inle den syn på de

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Särskilda administrationsavgifter för statliga lån

aktuella frågorna som framförs i propositionen utan anser atl avgifterna redan nu bör införas även på det här området. När såväl det föredragande statsrådet som utskotlsmajoriteten ändå uttalar atl del inte kan uteslutas atl del senare kan bli aktuellt att införa uppläggningsavgifter eller andra former av kreditgarantier finns det enligl vår uppfattning inte någon anledning att vänta.

Vidare anser vi att det bör vara möjligt alt finna andra områden som också kan bli aktuella i det här sammanhanget. Vi menar alltså att regeringen aktivt bör undersöka om sådana möjligheter finns.

Jag yrkar alltså bifall lill reservationen av Kjell-Olof Feldt m. fi.

ROLF RÄMGÅRD (c):

Herr talman! Jag skall be atl få yrka bifall lill hemställan i finansutskottets betänkande 1978/79:22 och samtidigt avslag pä reservationen av Kjell-Olof Feldt m. fi.

Finansutskottet finner, liksom föredragande statsrådet, alt del inte nu finns någon anledning alt ta ul en särskild administrationsavgift utöver de avgifter som redan finns på statliga lån.

Regeringen har redovisat riksrevisionsverkels rapport där verket konstaterar atl del inom denna låneverksamhet finns vissa typer av lån för vilka del inle kan bli aktuellt med nya eller ytteriigare avgifter. Föredraganden konstaterar också, mol bakgrund av de uppgifter riksrevisionsverkel redovisat, att enhetliga avgifter på samtliga statliga lån och lånegarantier på samma nivå som i banksystemet skulle ge etl obetydligt nettotillskoit lill statsbudgeten. Vidare skulle systemet bli administrativt krångligt.

Socialdemokraterna har i sin motion ändå velat avgiftsbelägga lånesumman för statliga kreditgaranlilän lill jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket m. m. med 1 %. Motionärerna jämför detta lån med det statliga induslrigaranlilå-nel, där avgift tas ut.

Jordbruksutskottet har till finansutskotlet yttrat sig över motionerna. Jordbruksutskotlets majoritet har därvid avstyrkt motionärernas krav och påvisat att förlustrisken inom jordbrukets område för denna lånegaranti är obetydlig i jämförelse med vad som är fallet vid industrigaranlilän.

Finansutskottets majoritet instämmer i de synpunkier som jordbruksutskottets majoritet framfört, och vi konstaterar dessutom alt man inte kan jämföra länegarantier till jordbrukets rationalisering med de statliga indusirigarantilånen på grund av atl lånen till jordbruket utgör en integrerad del av den slalliga politiken för jordbrukets rationalisering och därmed är förknippade med vissa villkor från statens sida liksom med åtaganden frän låntagarnas sida.

Herr lalman! Än en gäng yrkar jag bifall lill finansutskottets hemställan.

PAUL JANSSON (s);

Herr talman! Jag skall inle föra någon lång debatt i det här ärendet. I och för sig är det inte någon stor fråga, men den är av principiell natur, och man bör sträva efter alt få sä lika regler som möjligl att gälla inom olika delar av näringslivet.

Utskottet säger på s. 3 i betänkandet:

"Utskottet delar föredragandens uppfattning. 1 likhet med vad som anförs i propositionen anser ulskollel dock atl del inte kan uteslutas au del senare kan bli aktuellt att införa uppläggningsavgifter eller andra former av kreditavgifter."

Ulskottsmajoriteten är alltså uppenbariigen inne pä linjen all införa avgifter, och jag vill därför fråga Rolf Rämgärd; När kan man tänka sig att ändra uppfattning frän utskoltsmajoritelens sida och gå med på en sådan uppläggning som vi reservanter föreslår?

ROLF RÄMGÅRD (c);

Herr talman! Jag kan bara konstatera all det inle nu finns anledning att ta ut ytteriigare avgifter. Men man kan inte vara kategorisk i den här frågan, därför alt det kan komma all finnas möjligheter atl inom särskilda områden avgiftsbelägga olika lånesummor. Riksrevisionsverkel har emellertid gjort en grundläggande undersökning och funnit att det f n. inle finns några lån som man kan avgiftsbelägga. Föredragande statsrådet harockså konstaterat atl de avgifter som man skulle kunna ta ut inte skulle tillföra statskassan några nämnvärda inkomster.

Jag vill i delta sammanhang säga att det är ganska betänkligt all man frän reservanternas sida vill avgiftsbelägga de län som rör jordbraket. De lånen kan nämligen inte, som jag sade tidigare, jämföras med andra lån. De är förknippade med restriktioner för låntagarna. Det är därför beklagligt att man gör jämförelser med industrigaranlilän.

PAUL JANSSON (s);

Herr lalman! Det är riktigt all jordbruket är en näring som har omfattande statligt stöd och hjälp i olika sammanhang. Men för mig är det principiellt viktigt att man i varje fall i länehänseende försöker behandla de olika näringsgrenarna sä lika som möjligl. Jag finner just i delta speciella fall ingen anledning atl särbehandla jordbrakel. Det sker på så många andra områden.

Del är ändå 5,3 milj. kr. som man skulle kunna få in till statskassan, om man lade på den här avgiften. Den summan är väl inte helt försumbar, herr Rämgärd, i det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i?

Överläggningen var härmed slutad.

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels reservationen av Kjell-Olof Feldt m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Särskilda administrationsavgifter för statliga lån

2 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

med övervägande ja besvarad. Sedan Paul Jansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkan-del nr 22 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Kjell-Olof Feldt m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Paul Jansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164

Nej - 146

Avstår - 2

§ 11 Föredrogs

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1978/79:19 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviii gäller vissa

anslag inom budgeldeparlementets verksamhetsområde jämte motioner 1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviii gäller anslag

till Arbetsmarknadsdepartementet m. m. 1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:72 om ändring i lagen

(1950:382) om svenskt medborgarskap jämte moiioner

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 12 Arbetsmarknadspolitiken

Föredrogs arbeismarknadsutskotteis betänkande 1978/79:21 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner.

I betänkandet behandlades regeringens i propositionen 1978/79:100 bil. 15 (arbeismarknadsdepariementet)- efter föredragning av arbetsmarknadsministern Rolf Wirtén - framlagda förslag om anslag m. m. för budgeiårei 1979/80 till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1-B4, B6-B8, saml lill Arbetsmiljö, punkten C 6.

I proposilionen hade föreslagits

under punkten B I (s. 49-57) att riksdagen skulle till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 885 961 000 kr..

under punkten B 2 (s. 58-68) alt riksdagen skulle

I. godkänna i propositionen förordade ändringar i grunderna för arbets-

marknadsutbildning,

2. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 1 988 668 000 kr.,

under punkten B 3 (s. 68-86) all riksdagen skulle

1. godkänna vad som anförts om beredskapsarbeten på vägar med anledning av riksdagens revisorers skrivelse,

2. medge atl regeringen fick bemyndiga AMS alt under budgetåret 1979/80 besluta om avskrivning av länefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket, beträffande vilken antingen omständigheterna var sädana atl vederbörande inte kunde betala sin skuld och enligl styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet förelåg alt i framtiden la ul betalning eller också ålgärder för alt bevaka och driva in fordringen bedömdes förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning alt åtgärderna inle var ekonomiskt lönande, allt under förutsättning all sådana ålgärder ändå inte ansågs påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgeiårei 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 1 533 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr. alt avräknas mot automobilskatiemedlen,

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

under punkten B 4 (s. 86) au riksdagen skulle lill Stöd lill lageruppbyggnad för budgeiårei 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av I milj. kr.,

under punkten B 6 (s. 89-92) att riksdagen skulle till Totalförsvarsverk-samhei för budgeiårei 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 72 810 000 kr.,

under punkten B 7 (s. 92-95) all riksdagen skulle lill Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.,

under punkten B 8 (s. 95-97) alt riksdagen skulle lill Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 1 000 kr.

Vidarehade regeringen under punkten C 6(s. 131-133) föreslagit riksdagen att lill Bidrag lill arbetarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisa eu reservationsanslag av 145 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats de under allmänna motionstiden vid 1978/79 års riksmöte väckta motionerna

1978/79:339 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats att riksdagen beslutade

1. all hos regeringen begära ålgärder som garanterade alla ungdomar arbete, praktik eller utbildning,

2. atl hos regeringen hemställa om förslag till införande av ungdomsavdelningar vid arbetsförmedlingarna.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

3. att hos regeringen hemställa om förslag till obligatorisk plats- och arbetsförmedling,

4. atl uttala sig för all lokala ålgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten utarbetades i kommuner och landsting i enlighet med vad som anförts i moiionen,

5. all uttala all statsbidrag lill lönekostnader borde utgå med 100 % vad gällde statliga, kommunala och landstingskommunala beredskapsarbeten i enlighet med vad som anförts i moiionen,

6. alt hemställa hos regeringen om förslag till åtgärder för att åstadkomma värvning av utbildning och praktik i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. atl uttala att delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor borde utökas med de ungdomsorganisationer som angavs i moiionen.

1978/79:456 av Wilhelm Gustafsson (fp) och Arne Remgård (fp),

1978/79:482 av Frida Berglund m. fl. (s), vari yrkats att riksdagen beslutade uttala sig för atl främst kvinnor i skogslänens glesbygder borde få möjlighet till körkortsutbildning inom arbetsmarknadsutbildningens ram,

1978/79:484 av Rune Rydén (m),

1978/79:505 av Tage Adolfsson m. fl. (m),

1978/79:554 av Yngve Nyquist m. fl. (s),

1978/79:555 av Johan Olsson m. fl. (c),

1978/79:556 av Christina Rogestam (c), vari yrkats att riksdagen beslutade atl hos regeringen anhålla om ändring i arbetsmarknadskungörelsen i enlighet med moiionen,

1978/79:557 av Martin Segersiedt m. fl. (s),

1978/79:565 av Doris Håvik m. fl. (s), vari yrkats att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att föreskrifterna om arbeismarknadsresor borde ses över,

1978/79:666 av Olof Palme m. fl. (s), vari såviii nu var i fråga (yrkandena 2-4) yrkats all riksdagen- skulle

2. besluta all arbetarskyddsavgiften höjdes fr. o. m. den 1 juli 1979 med 0,07 procentenheter och alt de influtna medlen användes till information och utbildning om medbestämmandelagen,

3. besluta all bidrag lill information om arbeisrättsreformen inte skulle utgå lill arbetsgivarorganisationerna,

4. avslå regeringens hemställan i vad avsåg anslag till Bidrag lill arbelar-skyddsfonden.

1978/79:667 av Olof Palme m. n.(s), vari såviti nu vari fråga (yrkandena 7 och 8) yrkats alt riksdagen skulle

7. besluta alt utöver regeringens förslag i budgetpropositionen medel beräknades för 300 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

8. utöver regeringens förslag anvisa 22 milj. kr. under anslaget B I. Arbetsmarknadsservice för de under punkterna 6 och 7 upptagna ändamålen.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

1978/79:668 av Olof Palme m. fl. (s), vari yrkats atl riksdagen lill Tolalförsvarsverksamhet (arbeismarknadsaepariemeniel) anvisade ett i förhällande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. höjt förslagsanslag av 75 310 000 kr.,

1978/79:669 av Bengt Silfverslrand (s) och Hugo Bengtsson (s),

1978/79:774 av Gösta Karisson (c) och Tage Sundkvist (c),

1978/79:775 av Marianne Karisson (c),

1978/79:1046 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c), vari yrkats

1. att riksdagen beslutade om införandel av försöksverksamhet med kontant sysselsältningsslöd fr. o. m. den 1 juli 1979 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen uttalade sig för tillämpning av arbetsmarknadskungörelsen i enlighet med vad som anförts i motionen beträffande anordnande av beredskapsarbete inom jordbruket,

1978/79:1049 av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga yrkats au riksdagen skulle

1. hos regeringen hemställa all förslag lades fram om komplettering av lagen (1974:12) om anställningsskydd med definition av begreppet praktikarbete i enlighet med vad som förordats i motionen,

2. hos regeringen hemställa alt förslag lades fram om komplettering av lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder för all reglera arbetsmarknadsmyndigheternas rätt atl främja ungdomens praktikijänslgö-ring i enlighet med vad som förordats i motionen,

3. besluta all försöksverksamhet med planering av resp. genomförande av beredskapsarbeten inleddes enligl de riktlinjer som förordats i motionen,

4. hos regeringen hemställa att förslag lades fram om rättslig reglering av arbetsgivares skyldighet att medverka i under punkten 3 angiven försöksverksamhet,

6. som sin mening ge regeringen till känna vad i moiionen anförts om vidgning av försöken med könskvoiering i regionalpolitiken till atl omfatta andra former för statligt stöd lill företag,

7. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade försök att stimulera äldre arbetssökande att bl. a. utnyttja arbeis-

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

marknadsutbildning,

8. besluta all föräldrar, som för alt genomgå arbetsmarknadsutbildning måsle bo tillfälligt på utbildningsort inom den egna kommunen, skulle erhålla samma förmåner beträffande barnomsorg som föräldrar, vilka genomgick sådan utbildning ulanför den egna kommunen,

10. hos regeringen begära att förslag skyndsamt lades fram om samhällskontroll vid nedläggning av företag m. m.,

11. som sin mening ge regeringen lill känna vad i moiionen anförts om utredning av frågan om utbildningsfonder i förelag,

1978/79:1052 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen skulle ultala sin anslutning till all principen lika lön för lika arbete oavsett ålder borde gälla pä arbetsmarknaden som helhet och hos regeringen hemställa atl denna borde genomföras på del statliga avtalsområdet,

1978/79:1534 av Gösta Bohman m.fl. (m), vari yrkats atl riksdagen, i enlighet med förslagel i motion 1978/79:1108, skulle

1. uttala alt arbetsmarknadsverket borde söka bredda utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor,

2. hos regeringen anhålla om en kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens effekier för kvinnlig arbetskraft,

1978/79:1535 av Gösta Bohman m. fi. (m), vari yrkats alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla dels om åtgärder i syfte alt öka främst den inomregionala och yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden, dels om en översyn av den arbelsmarknadspolitiska verksamheien i enlighet med vad som föreslagits i motion 1978/79:1108,

1978/79:1538 av Rune Carislein(s) och Gördis Hörnlund (s), såvitt nu vari fråga (yrkandet 3),

1978/79:1542 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp),

1978/79:1547 av Bertil Johansson m. fl. (c, m),

1978/79:1555 av Johan Olsson (c).

1978/79:1557 av Johan Olsson m. fl. (c),

1978/79:1558 av Johan Olsson m. fl. (c, m),

1978/79:1559 av Gunnar Oskarson m. fl. (m),

1978/79:1562 av Catarina Rönnung (s) och Arne Fransson (c).

1978/79:1643 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen Nr 109

beslutade Onsdagen den

1. att hos regeringen hemställa om förslag lill sysselsätiningsgaranti inom 21 rnars 1979

gruv- och stålbranschen,

2. att hos regeringen hemställa om förslag lill bidrag för kommunerna och Arbetsmarknads-
landstingen att anordna ungdomsarbeten, bl. a. genom tidigareläggning av politiken
angelägna investeringar intill 15 000 nya arbetstillfällen,

1978/79:1666 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari yrkats all riksdagen beslutade hos regeringen anhålla om sådana ålgärder

1. all undervisningen i svenska språket vid AMU-centra utökades lill att omfatta minst 24 veckor och att stödundervisning gavs under utbildningstiden,

■ 2. alt grundbidragen utgick med samma belopp lill samtliga AMU-elever, oavsett vederbörandes ålder,

3. all grundbidraget höjdes lill 155 kr. per dag och stimulansbidraget till 15 kr. per dag,

4. atl utbildningsbidragen siandardsäkrades och följde löneutvecklingen inom industrin,

1978/79:2034 av Arne Fransson m. fl. (c),

1978/79:2036 av Anton Fågelsbo (c), vari yrkats all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som anförts i motionen om tillämpningen av föreslagna nya regler för arbetsskadeersäiining för AMU-elever,

1978/79:2037 av Anton Fågelsbo (c),

1978/79:2046 av Gunnel Jonäng (c), såvitt nu var i fråga (yrkandena 1 och 3),

1978/79:2048 av Wiggo Komsledl (m), vari yrkats atl riksdagen beslutade att till Bidrag lill arbelarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 125 000 000 kr.,

1978/79:2049 av Wiggo Komsledl (m) och Arne Andersson i Ljung (m), vari yrkats alt riksdagen beslutade

1. alt medel beräknades för ca 200 ytteriigare tjänster lill AMS under 1979/80,

2., att till Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisa eu förslagsanslag av 865 961 000 kr.,

1978/79:2058 av Gunnar Oskarson m. fl. (m),

1978/79:2063 av Per-Olof Strindberg (m) och Kari Leuchovius (m), vari
yrkats atl riksdagen beslutade all lill Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för
budgetåret 1979/80 anvisa etl anslag av 1 788 668 000 kr., 23

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

1978/79:2064 av Marianne Slålberg m. fl. (s),

1978/79:2067 av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m), vari yrkats alt riksdagen skulle avslå förslagel om alt den s. k. 25-kronan under anslaget Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning blev ett permanent medel i arbetsmarknadspolitiken,

1978/79:2121 av Anders Dahlgren m. fl. (c), såvitt nu vari fråga (yrkandet

1978/79:2124 av Olle Eriksson (c) och Rune Johansson i Åmål (s),

1978/79:2148 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 3) yrkats att riksdagen hemställde hos regeringen all inom arbetsmarknadsutbildningen invandrarna gavs möjlighet alt utbilda sig på modersmålet saml att yrkesvägledningen skulle förbättras och förmedlas pä resp. invandrarspräk, samt

1978/79:2152 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga yrkats all riksdagen beslutade

1. att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatorisk arbetsförmedling,

2. att hos regeringen hemställa om nödvändiga åtgärder för atl AMU aktivt skulle verka för all stimulera kvinnorna att ta yrkesutbildningar inom traditionellt "manliga" områden,

3. att hos regeringen hemställa om åtgärder som möjliggjorde atl AMU kunde bedriva uppsökande verksamhel bland hemarbetande kvinnor med särskild inriktning pä invandrarkvinnorna.

Utskottet hemställde

1. beträffande överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbets
marknaden att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1557,

2. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbeismarknaden att riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1535,

3. beträffande samhällskontroll vid nedläggning av förelag all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1049, yrkandet 10,

4. beträffande översyn av reglerna för arbeismarknadspolitiskt stöd atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2037,

5. beträffande försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken att moiionen 1978/79:1049, yrkandet 6, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande obligatorisk arbetsförmedling att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:339, yrkandet 3, och 1978/79:2152, yrkandet 1,

7. beträffande sysselsätiningsgaranti inom gruv- och stålbranschen all riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1643, yrkandet I,

8. beträffande beredskapsarbete inom jordbruket atl moiionen 1978/ 79:555, yrkandet I, inte föranledde någon riksdagens åtgärd.

9. atl riksdagen med avslag på moiionen 1978/79:1046 godkände de i
proposilionen förordade grunderna för åtgärder inom jordbruket och träd
gårdsnäringen,

10. beträffande ålgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:339, yrkandena 1-2 och 4-7, samt 1978/ 79:1643, yrkandet 2,

11. beträffande uppdrag ät delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor att moiionen 1978/79:2034 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med definition av begreppet praktik atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1049 yrkandet 1,

13. beträffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk praktik att riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1049, yrkandet 2,

14. beträffande effekterna av anställningsskyddslagen för nytillirädande på arbeismarknaden m.m. all motionerna 1978/79:1547, 1978/79:1555, 1978/79:1558, yrkandet 2, saml 1978/79:1559 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande uppsökande verksamhet pä företagen all moiionen 1978/ 79:669 inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande försöksverksamhet i Kopparbergs län atl motionen 1978/ 79:554 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1558, yrkandena 1, 3 och 4,

18. beträffande borttagandet av ATP-avgiften för ungdomar m. m. au riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:505 och 1978/79:2046, yrkandena 1 och 3,

19. beträffande ungdomslöner pä den statliga arbeismarknaden att riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1052,

20. beträffande personalförstärkning lill arbetsmarknadsverket atl riksdagen med avslag på propositionens förslag och moiionen 1978/79:2049, yrkandet 1, skulle bifalla moiionen 1978/79:667, yrkandet 7,

21. beträffande utökning av antalet dövkonsulenier all moiionen 1978/ 79:484 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande samrådsgrupper i länen för arbetskraftsfrågor inom skogsbruket atl moiionen 1978/79:557 inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

23. beträffande försöksverksamhet i Jämtlands län med en intensivare byggarbetsplanering alt moiionen 1978/79:2064 inie föranledde någon riksdagens åtgärd,

24. beträffande ersättningsbeloppens storlek vid bilresa i samband med Sökande av arbete alt riksdagen med anledning av moiionen 1978/79:565 som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskouet anfört,

25. atl riksdagen med avslag på propositionens förslag och motionen 1978/79:2049, yrkandet 2, saml med bifåll lill motionen 1978/79:667, yrkandet 8, lill Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisade ett

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknads politiken

förslagsanslag av 906 961 000 kr.,

26. beträffande permanentning av bidraget lill utbildning vid permitie-ringshot att riksdagen med avslag på moiionen 1978/79:2067 skulle bifalla regeringens förslag,

27. beträffande ålgärder inom AMU i syfte au få fler kvinnor i "manliga" yrkesområden, m. m. all moiionen 1978/79:2152, yrkandena 2 och 3, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

28. beträffande arbetsmarknadsutbildningens effekier för den kvinnliga arbetskraften all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1534, yrkandet 2,

29. beträffande körkortsutbildning all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:482 som mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

30. beträffande barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1049, yrkandet 8,

31. beträffande ersättning lill skadelidande inom arbetsmarknadsutbildningen all riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2036 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

32. beträffande förbättrade möjligheler lill arbetsmarknadsutbildning för invandrare alt riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:1666, yrkandet 1, och 1978/79:2148, yrkandet 3,

33. beträffande vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1049, yrkandet 7,

34. beträffande ulredning av frågan om ulbildningsfonder i företag alt moiionen 1978/79:1049, yrkandet 11, inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande utbildningsbidragets storlek atl riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:1666, yrkandena 2, 3 och 4,

36. beträffande samordningen av barnpension och utbildningsbidrag att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:556 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

37. alt riksdagen godkände de i proposilionen förordade grunderna för arbetsmarknadsutbildning, i den mån frågan inle behandlals i föregående punkier,

38. alt riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag saml med avslag på moiionen 1978/79:2063 till Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning för budgeiårei 1979/80 anvisade ett anslag av I 988 668 000 kr.,

39. beträffande försök med nya former av planering av beredskapsarbeten alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1049, yrkandet 3 i motsvarande del. och yrkandet 4,

40. beträffande nya regler för tidsbegränsning av beredskapsarbeten alt moiionen 1978/79; 1049, yrkandet 3 i motsvarande del, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

41. beträffande utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor atl moiionen 1978/79:1534, yrkandet I, inte föranledde någon riksdagens älgärd.

26. belräffande ombyggnad av riksväg 41 m. m. som beredskapsarbeie all molionerna 1978/79:456 och 1978/79:1538, yrkandel 3, inie föranledde någon riksdagens åtgärd,

27. belräffande byggande av förbifart vid Flen på riksväg 55 som beredskapsarbeie all motionen 1978/79:774 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

28. belräffande byggande av ny väg mellan Paulisiröm och Kvillsfors som beredskapsarbeie atl motionen 1978/79:1562 inte föranledde någon riksdagens älgärd,

29. belräffande utbyggnad av väg 158 i Halland som beredskapsarbeie au motionen 1978/79:2058 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

30. beträffande ålgärder mol villolyckor på vägarna som beredskapsarbete alt moiionen 1978/79:1542 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

31. beträffande beredskapsarbeten inom skogsbruket att motionen 1978/ 79:555, yrkandet 2, inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

32. beträffande möjligheten för beredningen för turism och rekreation att disponera 150 milj. kr. av beredskapsmedel för angelägna projekt all motionerna 1978/79:2121, yrkandel 1, och 1978/79:2124 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

33. beträffande skydd av naturområden som beredskapsarbete alt motionen 1978/79:775 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,

34. att riksdagen godkände vad i budgetpropositionen anförts om beredskapsarbeten på vägar med anledning av riksdagens revisorers skrivelse,

35. alt riksdagen medgav all regeringen fick bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen atl under budgetåret 1979/80 besluta om avskrivning av vissa lånefordringar enligl budgetpropositionens förslag,

36. all riksdagen lill Sysselsättningsskapande ålgärder för budgetåret 1979/80 anvisade etl reservationsanslag av 1 533 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr. all avräknas mol auiomobilskaiiemedlen,

37. atl riksdagen till Stöd för lageruppbyggnad för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av I 000 000 kr.,

38. all riksdagen med bifall lill budgelproposilionens förslag saml med avslag på moiionen 1978/79:668 lill Tolalförsvarsverksamhei för budgeiårei 1979/80 anvisade eu förslagsanslag av 72 810 000 kr.,

39. all riksdagen lill Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1979/80 anvisade etl reservationsanslag av 9 000 000 kr.,

40. au riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

41. alt riksdagen med bifall lill budgelproposilionens förslag samt med avslag på molionerna 1978/79:666, yrkandena 2, 3 och 4, och 1978/79:2048 lill Bidrag lill arbetarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 145 000 000 kr.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Reservationer hade avgivits

1. beträffande åtgärder för ökad röriighet på arbeismarknaden av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

atl riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:1535 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

2. belräffande samhällskontroll vid nedläggning av förelag av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga s) som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:1049, yrkandet 10, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

3. belräffande försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken
av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga
s) som ansett att utskottet under 5 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:1049, yrkandet 6, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

4. beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser inom jordbruket och
trädgårdsnäringen av Jan-Ivan Nilsson, Allan Gustafsson, Arne Fransson
och Pär Granstedt (samtliga c) som ansett alt utskottet under 9 bort
hemställa

att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag och med bifall lill moiionen 1978/79:1046 godkände vad reservanterna anfört om grunderna för åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen,

5. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med defini
tion av begreppet praktik av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger
Nilsson, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och
Frida Berglund (samtliga s) som ansett alt utskottet under 12 bort hemstäl
la

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1049, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

6. belräffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser om
obligatorisk praktik av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger
Nilsson, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och
Frida Berglund (samtliga s) som ansett att ulskouet under 13 bort hemstäl
la

alt riksdagen med bifall lill molinen 1978/79:1049, yrkandel 2, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

7. beträffande personalförslärkning lill arbetsmarknadsverket av Elver Jonsson (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Allan Gustafsson (c), Arne Fransson (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Pär Granstedt (c) som ansett all ulskollel under 20 bort hemställa

att riksdagen med avslag pä molionerna 1978/79:667, yrkandet 7, och 1978/79:2049, yrkandel 1, skulle bifalla propositionens förslag.

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket av Alf
Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som ansett atl utskottet under 20 bort
hemställa

alt riksdagen med avslag på propositionens förslag och motionen 1978/ 79:667, yrkandel 7, skulle bifalla moiionen 1978/79:2049, yrkandel 1,

9. belräffande medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice -
under förutsättning av bifall lill reservationen nr 7 - av Elver Jonsson (fp),
Jan-Ivan Nilsson (c), Allan Gustafsson (c), Arne Fransson (c), tredje vice
talmannen Kari Erik Eriksson (fp) och Pär Granstedt (c) som ansett att
utskottet under 25 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag pä molionerna 1978/79:667, yrkandet 8, och 1978/79:2049, yrkandel 2, lill Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 885 961 000 kr..

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

10. belräffande medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice-
under förutsättning av bifall lill reservationen nr 8 - av Alf Wennerfors (m)
och Sten Svensson (m) som ansett atl utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med avslag på budgetpropositionens förslag och motionen 1978/79:667, yrkandel 8, samt med bifall till motionen 1978/79:2049, yrkandel 2, till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 865 961 000 kr.,

11. belräffande permanentning av bidraget till utbildning vid permilte-
ringshot av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som ansett alt
utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:2067 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

12. belräffande arbetsmarknadsutbildningens effekter för den kvinnliga
arbetskraften av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som ansett all
utskottet under 28 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:1534, yrkandel 2, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

13. belräffande barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen av Bengt
Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i Simris
hamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga s) som
ansett att utskottet under 30 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:1049, yrkandel 8, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

14. beträffande vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson,

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads-politiken

Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga s) som ansett alt utskottet under 33 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1049, yrkandel 7, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

15. beträffande bidrag lill arbetsmarknadsutbildning av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som ansett all utskottet under 38 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2063 samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del till Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 anvisade ett anslag av 1 788 668 000 kr..

16. belräffande försök med nya former av planering av beredskapsarbeten
av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga
s) som ansett all utskottet under 39 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1049, yrkandel 3 i motsvarande del, och yrkandel 4, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

17. beträffande nya regler för tidsbegränsningar av beredskapsarbeten av
Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga
s) som ansett all utskottet under 40 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1049, yrkandel 3 i motsvarande del, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

18. belräffande utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor av Alf Wenner
fors (m) och Sten Svensson (m) som ansett alt utskottet under 41 bort
hemställa

att riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:1534, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

19. belräffande anslaget lill Tolalförsvarsverksamhet av Bengt Fagerlund,
Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga s) som ansett alt
utskottet under 54 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:668 samt med anledning av proposilionen lill Tolalförsvarsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 75 310 000 kr..

20. belräffande bidrag till arbelarskyddsfonden av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (samtliga s) som ansett all ulskouet under 57 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1978/79:666, yrkandena 2, 3 och 4, skulle

dels anta av reservanterna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,

dels avslå motionen 1978/79:2048 och proposilionen 1978/79:100 bil. 15 i vad avsåg anslaget C 6 Bidrag lill arbetarskyddsfonden,

dels som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört i fråga om upphörande av stödei till arbetsgivarorganisationer,

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

21. belräffande bidrag lill arbelarskyddsfonden av AlfWennerfors(m)och Sten Svensson (m) som ansett att utskottet under 57 bort hemställa

att riksdagen dels med anledning av budgelproposilionens förslag samt med bifall lill moiionen 1978/79:2048, dels med avslag på moiionen 1978/79:666, yrkandena 2, 3 och 4, lill Bidrag lill arbelarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisade eu reservationsanslag av 125 000 000 kr.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande belräffande försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken (mom. 5) av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m).

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s):

Herr lalman! Sysselsättningen är socialdemokratins viktigaste fråga. Kravet pä arbete ål alla utgör en grundförutsättning för vår politik. Men del handlar inte om rätten lill ett arbete vilket som helst, utan om allas rätt till etl meningsfullt arbete. Vi utformar kravet pä del sättet, därför atl rälien till ett meningsfullt arbete lägger grunden för individens möjligheler lill självförverkligande och lill dellagande i samhällslivet. Della är utgångspunkten för atl socialdemokratin sätter allas rätt till ett meningsfullt arbete främst i sin politik för jämlikhet och välfärd.

Men det är också utgångspunkten för vår kritik mol de borgeriigas sysselsättningspolitik. Vi kan inte acceptera atl företagsekonomins och den s. k. fria marknadens lagar leder till arbetslöshet och en konkurrens om arbetstillfällena, som reser nästan oöverstigliga hinder för särskilt utsatta grupper alt komma in i arbetslivet och där göra en insats.

Därför ser vi allvarligt pä de kraftigt försämrade förhållanden på arbetsmarknaden som har inträtt efter de borgerligas maktövertagande hösien 1976. Som vi konstaterar i vår parlimotion 1049 har deras regeringar- trots arbelsmarknadspolitiska insatser - inte lyckals hindra en ökning av den öppna arbetslösheten. Sedan hösien 1976 har antalet människor som antingen har ställts helt ulanför arbeismarknaden eller som har erbjudits utkomst genom beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning eller skyddat arbete ökat med 70 000 personer. I dag köar i runt tal en kvarts miljon människor för all komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Kampen om arbetstillfällena kommer alt förbli hård. Påfrestningarna för de svagaste kommer att kvarstå. Uiesiängning och ulslagning står kvar som hot för slora grupper.

Nr 109

Onsdagen den 2! mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Den slutsats vi har dragit i vår partimoiion är atl politiken nu måste inriktas på att stödja de svagastes ställning pä arbeismarknaden. Jag tänker på de arbetshandikappade, invandrarna, ungdomarna och kvinnorna. Det är här lika angeläget att man bryter ned de hinder som slänger människor ute från arbeismarknaden som alt man vidtar effektiva åtgärder för atl hejda utslagningen från arbetslivet.

I del sistnämnda hänseendet har vi i särskilda moiioner lagil upp de arbelandes villkor. De molionerna kommer upp i annat sammanhang. Jag skall därför endasl sammanfattningsvis erinra om atl vi med dessa motioner vill stärka de arbelandes möjligheler att forma sina egna arbetsvillkor.

Genom medbestämmande och ett effektivt fackligt arbete kan arbetstagarna förverkliga intentionerna bakom den nya arbetsmiljölagsliftningen. Genom atl utrota akut hälsovådliga eller allmänt påfrestande och långsiktigt nedbrytande miljöer, samtidigt som nya arbetslokaler och arbetsformer byggs upp med utgångspunkt i de arbelandes förutsättningar, hejdas utslagningen och rivs de väggar som slänger fysiskt eller psykiskt handikappade ute från arbetslivet.

Herr talman! När del gäller de fyra grupper med svag position på arbetsmarknaden som jag nyss nämnde, så vill jag först erinra om atl de arbetshandikappades problem debatterades här i kammaren förra veckan. Vår kritik var stark mot att regeringen inte hade följt upp sysselsättningsutredningens förslag i vissa centrala delar. Särskilt gäller del om den personalförslärkning lill arbetsmarknadsverket som behövs för att verket skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt statsmakternas intentioner. Till den frågan återkommer jag längre fram i miu anförande. Jag gör det då inte som reservant. Genom splittring i det borgerliga lägret har socialdemokraternas uppfatining om behovet av personaltillskott också blivit utskottets.

En annan grupp som mycket hän får känna av sysselsättningskrisen är invandrarna. Deras problem har vi tagit upp i en annan motion som kommer alt behandlas i samband med debatten om invandrarpolitiken.

Vår partimoiion 1049, som är aktuell i detta sammanhang, handlar alltså främst om ungdomars och kvinnors svårigheter på arbetsmarknaden. Jag kommer nu i mitt anförande atl tala om de ungas problem. Bengt Fagerlund kommer senare i sitt anförande att ta uppåtgärder till stöd förde kvinnor som vill ut på arbetsmarknaden. Han kommer också atl beröra bl. a. frågan om lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag, en fråga som vi på nytt har aktualiserat i parlimotionen.

De ungas arbetsmarknad försvagades redan på sommaren 1977, och problemen har fortsatt atl växa. Summerar man de ungdomar som är arbetslösa, i arbetsmarknadsutbildning eller beredskapsarbeie, kommer man fram till alt en hel årskull ungdomar står utanför den reguljära arbetsmarknaden eller reguljär utbildning. Det kan befaras all ungdomarnas svårigheter kommer att bestå året ut. Dessutom får man räkna med alt problemen kommerall växa på sikt. De årskullar som under åren framöver, långt in på 1980-ialet, lämnar skolan kommer all vara betydligt större än under den gångna delen av 1970-ialei. Redan i vår är del 9 000 fler ungdomar som

lämnar grundskolan än lidigare. Detta ställer krav inte bara på omedelbara åtgärder utan också pä långsiktiga utbildnings- och arbelsmarknadspolitiska insatser. Denna sak behandlas i den skrivelse från AMS och SÖ till regeringen som refereras i utskottets belänkande.

Ungdomsarbetslösheten debatterades förra våren med anledning av en proposition från regeringen. Liksom beträffande propositionen om arbetshandikappade kritiserade vi regeringen hårt för att den inte ville avsätta några resurser för att bekämpa arbetslösheten bland de unga. Våra konkrela förslag lill ålgärder blev i allt väsentligt nedröstade av den borgeriiga majoriteten. Delta upprepades i höstas. Vi slår emellertid fast vid våra krav.

Med den personalökning hos arbetsmarknadsverket som vi har föreslagit bör del bli möjligt att frigöra personal för koncentrerade insatser lill förmän för de unga. Det är det första.

En annan viktig åtgärd gäller tillgången pä praktik. En betydelsefull förutsättning för att ge ungdomar arbete är en god och säker tillgäng pä prakiikplatser. Sysselsättningsutredningen har lämnai flera konkreta förslag lill åtgärder för alt förbättra tillgängen pä praktikplatser. Ett problem är här all begreppet praktik inte är definierat i lagen om anställningsskydd eller i förarbetena till denna lag. Som vi anför i reservationen 5 till utskottets belänkande har praktikbegreppel pä senare år tolkats på skiftande sätt. Det gör det angeläget alt fastställa lagens innebörd pä denna punkt, sä all inle rådande oklarhet, som LO påpekat, utnyttjas för alt anställa ungdomar som s. k. praktikanter på otrygga och oförmånliga villkor. Sysselsättningsutredningen har lagt fram elt förslag till en siriki definition av praktikbegreppel. Förslagel har vunnit instämmanden från de flesta håll vid remissbehandlingen. De materiella skälen för en lagändring är starka, och formellt sett är del fråga om elt enkelt ingrepp i lagen. Frågan skall därför inle behöva utredas ytteriigare, såsom de borgerliga påslår, ulan regeringen bör snarast lägga fram förslag till lagändring.

I vissa utbildningar är praktik ett obligatoriskt inslag. Om samhället föreskriver praktik som del av en utbildning, måste samhället också ta ansvar för atl ungdomarna garanteras denna praktik. Men då måste samhället ha möjlighet att fullgöra detta ansvar. Om delta handlar vår reservation nr 6. Vi föreslår där au regeringen får i uppdrag alt lägga fram förslag till ändring av den s. k. främjandelagen, så att länsarbetsnämnderna får befogenhet alt anskaffa de behövliga praktikplalserna.

Med dessa ord yrkar jag, herr talman, bifall lill reservationerna 5 och 6 om praktikfrågor.

Vi socialdemokrater har i reservationerna 16 och 17 redovisat åtgärdsför-slag när det gäller beredskapsarbeten. Även de förslagen är enligt vår uppfattning av betydelse för ungdomarnas möjligheler lill sysselsättning. Det gäller nya former för planering av beredskapsarbeten och regler för tidsbegränsning av beredskapsarbeten.

Enligt vår mening lider systemet för planering av beredskapsarbeten av stora brister. Planeringen sker bl. a. på alltför kort lid. Beslut om beredskapsarbete fallas för kortare lidsperioder i taget. Ungdomsarbetslösheten har visat

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads-politiken

3 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

sig vara relativt oberoende av konjunkturutvecklingen, och det finns därför eu behov av kontinuerlig tillgäng på beredskapsarbeten. Vi måste finna nya vägar att förbättra systemet, och vi reservanter anser alt länsarbetsnämnderna i sin ärliga planering bör fä reella möjligheter alt planera och genomföra beredskapsarbeten. På försök bör nämnderna i vissa områden av landet kunna ålägga offentliga och privata arbetsgivare all upprätta och förete beredskapsplaner.

En annan svaghet i nuvarande system är tidsgränserna för beredskapsarbeten. Trots att behovet av beredskapsarbeten för ungdom står kvar under långa perioder, planeras och dimensioneras beredskapsarbetena för begränsad tid. Mot bakgrund av att betydande sysselsäiiningssvårigheter för ungdom med säkerhet kommer att kvarstå ännu under läng tid, bör enligl vår mening försök göras att föriänga liden för praktik- och beredskapsarbeten.

Vi föreslår atl nya regler för tidsbegränsningar skall prövas vid arbetsplatser som genom fleråriga beredskapsplaner ställt praktik och/eller beredskapsplatser till förmedlingens förfogande. Därmed kan tiden i anställning med bidrag frän samhället bättre anpassas till den enskildes förulsättningar och behov när det gäller praktik, arbetslivsvana etc. Vidare skulle personalplaneringen underlättas för arbetsgivaren.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 16 och 17 om beredskapsarbeten.

I reservationen 14 återkommer vi med ett förslag till vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande. Sysselsätlningsulredningen har haft en försöksverksamhet pä det området i Gävleborgs län. Vi vill bygga vidare på den verksamheten och pröva möjligheterna lill bättre samverkan med den kommunala vuxenutbildningen och med studieförbunden, framför allt för att ge kvinnor med kort grundutbildning chans lill en yrkesutbildning. Utskotlsmajoriteten avfärdar i år vårt förslag med hänvisning lill avståndstagandet förra året. Tyvärr måste vi konstatera atl den borgeriiga majoriteten därmed återigen visar sig vara ovillig au på allvar pröva våra konkreta förslag lill åtgärder.

Jag yrkar därför bifall till reservationen 14.

Jag skall nu ta upp frågan om arbetsmarknadsverkets personalbehov. Vi har presenterat vår bedömning i motionen 667 som väcktes i anslutning till propositionen 73 om åtgärder för arbetshandikappade. Frågan kom därför, som jag nämnde inledningsvis, atl beröras i förra veckans debatt om de handikappades villkor i arbetslivet. Bengt Fagerlund och Ingemund Bengtsson underströk i den debatten med skärpa atl arbetet för all hjälpa de handikappade är förenat med mycket personalkrävande insatser. Den kritik som riktades mot regeringen var härd för all regeringen inte har velat avsätta tillräckliga resurser i en situation dä man måste gå ut och ta ett verkligt krafttag för att hjälpa de handikappade.

Eftersom det är i dag som frågan om personalförstärkningen till arbetsmarknadsverket skall avgöras, skall jag här närmare utveckla skälen till vår kritiska inställning.

Föratt vi skall kunna förverkliga de arbetsmarknadspolitiska målsättning-

arna krävs bl. a. en väl fungerande arbetsförmedling. Ett faktum är nämligen att fler människor än någonsin söker och behöver arbetsförmedlingens stöd i dag. Samtidigt har arbetsmarknadsverket efter hand fäll nya och utvidgade uppgifter utan alt verket under den borgeriiga regeringen fått det personaltillskott som är nödvändigt. Det har alltså inte funnits någon rimlig proportion mellan den ökning av arbetsuppgifter som förmedlingen skall klara av och den personaltilldelning som de borgerliga beslutat.

Att sysselsättningsutredningen övertygande visat att personella insatser från arbetsförmedlingens sida leder lill resultat, tycks inte nämnvärt ha påverkat regeringens inställning. Utredningen föreslog en femårig plan för utbyggnad av arbetsmarknadsverkels resurser med ca 2 400 tjänster. Därav föreslogs all ca 600 skulle tillföras verket det första året.

Behovet av personalförslärkning är alltså stort. Lät mig här peka pä behovet av ökade insatser i del direkta förmedlingsarbeiel, i anpassningsgrupperna, i ett fördjupat planeringsarbete, i effektiviserad tillämpning av främjandelagen, i nyttjandet av nya bidrags- och stimulanssystem eller som specialin-saiser för särskilda handikapp.

I propositionen föreslär regeringen au medel beräknas för ytteriigare 350 tjänster. Regeringen förutsätter "atl dessa förstärkningar huvudsakligen kommer den egentliga platsförmedlingen lill godo och där i väsentliga delar används för att lillgodse behovet av förmedlingsinsaiser och andra anställningsfrämjande ålgärder för arbetshandikappade och ungdomar med särskilda behov". Etl genomförande av regeringsförslagen i dessa stycken är inte tillräckligt för atl förverkliga regeringens egna, och ännu mindre sysselsällningsutredningens, förslag lill insatser.

Till detta kommer sä att förmedlingsorganisationerna nu är i tvingande behov av upprustning efler de hårda ansträngningar som de utsatts för i den allmänna arbetslöshelsbekämpande politiken. Då den föreslagna personal-förstärkningen väl torde motiveras enbart av behoven inom den "egentliga platsförmedlingen", så ifrågasätter vi socialdemokrater om personaltillskott över huvud tagel har avsatts för alt tillgodose arbetsvärdsbehoven och handikappinsatserna. Beaktar man därtill atl, under en läng tid av härda konjunklurmoliverade insatser, arbetsvärdspersonal fått sättas in i kampen mol den öppna arbetslösheten, kan det ifrågasättas om regeringsförslaget ens kompenserar den nedtrappade personalinsats för handikappätgärderna som tvingats fram de senaste åren.

Härtill kommer, som jag förat framhållit, det stora behovet av personalinsatser i förmedlingsverksamheten för au komma lill rätta med ungdomsarbetslösheten.

Vi socialdemokrater finner regeringsförslaget oacceptabelt. Vi föreslår därför att arbetsmarknadsverket tillförs 650 tjänster för nästa budgetår, dvs. 300 fler än regeringen föreslagit. Anslaget bör därför höjas med 22 milj. kr.

Herr lalman! I början av milt anförande har jag påpekat att jag i denna personal- och anslagsfråga uppträder som talesman för utskottet, eftersom socialdemokraterna har kunnat forma utskottets majoriteislinje. I den frågan

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

finns emellertid två reservationer från de borgerliga företrädarna i utskottet.

Företrädarna för centern och folkpartiet går pä regeringens förslag medan moderaterna förordar en reducering av regeringens förslag med 150 tjänster.

Moderaternas förslag är svårbegripligt. Dels föreslär man i en partimoiion intensifierade insatser inom arbetsförmedlingen föratt främja röriigheten på arbetsmarknaden, dels vill man ha en väsentlig reducering t. o. m. av regeringens blygsamma förslag lill personalförslärkning. Delta går inle ihop. Så ansvarslöst får man helt enkelt inte bedriva arbetsmarknadspolitik.

Tyvärr kan man även skönja en negativ inställning till verkels personal i den moderata reservationen. Vi socialdemokrater kan inte ställa oss bakom de lill synes grundlösa påståendena om att verkels personal har onormalt stor frånvaro och sysslar med onödiga arbetsuppgifter. Tvärtom har vi intrycket all man ute pä förmedlingarna gör ett bra jobb -detta inte minsl med lanke pä den besvärande lågkonjunkturen och bristen på personal. Eftersom jag själv är arbetsförmedlare och fortfarande har kontinuerlig kontakt med förmedlingsarbeiel vill jag kraftigt stryka under denna vår inställning lill förmedlingspersonalens arbete.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan när del gäller personalförslärkning lill arbetsmarknadsverket saml anslag lill arbelsmarknadsservice och i övrigi till reservationerna som är undertecknade av de socialdemokraliska ledamöterna.

JAN-IVAN NILSSON (c):

Herr talman! Arbete ät alla är ett av centerns främsta poliliska mål. Erik Johansson i Simrishamn framförde alldeles nyss samma målsättning för socialdemokraternas del. Vi kan således konstalera atl del finns en mycket stor politisk samling kring detta mål.

Budgetpropositionen liksom arbetsmarknadsutskottets belänkande ger en mångsidig överblick över arbetsmarknadsläget i värt land. Del är lack vare ökade och myckel massiva arbelsmarknadspolitiska insatser pä etl stort antal områden som arbetslösheten kunnai hällas nere på en frän internationell synpunkt mycket låg nivå. Utan dessa insatser skulle vi ha haft en myckel större arbetslöshet. Vi skulle samtidigt ha haft en lägre produklion, medan samhället skulle ha haft i stort sett samma kostnader. Den gemensamma kaka som vi skall dela på skulle ha blivit mindre.

Bland de mesl bekymmersamma företeelserna är den slora ungdomsarbetslösheten. Av många skäl måste delta svåra problem lösas. Arne Fransson kommer att närmare beröra denna mycket viktiga fråga.

Konjunkturen synes nu ge vårt näringsliv mera vind i seglen. Vår produktionsapparat är emellertid långt ifrån helt utnyttjad. Den kan producera mera utan att efterfrågan på arbetskraft ökas nämnvärt totalt sett. Det är i och för sig mycket bra. Del kan hjälpa upp vår handelsbalans och vår ekonomi. Huruvida delta blir möjligt beror i hög grad pä vår ekonomiska politik.

Anpassningen av utbildningen inom det reguljära skolväsendet liksom av AMS-utbildningen till arbetsmarknadens behov är en viktig fppgift. Arbetsmarknadsutbildningen är en sektor som expanderat mycket kraftigt. Trots den kritik som ibland riktas mot arbetsmarknadsutbildningen hör denna nog ändå till de mesl progressiva arbetsmarknadspolitiska instrumenten. Den måsle dock kompletteras med näringspolitiska och regionalpoliliska åtgärder för att vi skall kunna berika främst de svagaste arbetsmarknaderna. I annat fall blir också AMS-utbildningen elt av medlen i en mera röriighelsfrämjande politik med svåra negativa effekter som följd.

Värt land liksom den övriga industriväriuen har träffats hårt av omvälvande strukturförändringar inom fiera vikliga näringsomräden. Nya länder med mycket lägre kostnadsläge än vårt har konkurrerat ut oss inom vissa branscher-det är deras möjligheler alt ge sina invånare en drägligare tillvaro. Arbetsmarknadsulskoltel var över till Canada och USA i september i fjol. Vi fann i stort sett samma problem där som hos oss, t. ex. en mycket stor arbetslöshet bland ungdomen liksom branscher med stora osålda lager. I USA tillverkades exempelvis enligl uppgift inte en enda TV eller Iransislorradio. Denna del av näringslivet var utkonkurrerad av Japan och Korea.

Samtidigt med att nya industriländer konkurrerar med oss på traditionella marknader finns en latent fruktan i väriden för händelser som bl. a. kan störa värt effektiva men ytterst känsliga industrisamhälle. Krisen i Iran har väl inte påtagligt stört industriproduktionen, men den har ändå skapat oro bland de oljeimporlerande industriländerna. Det är etl tecken på hur sårbart vårl industrisamhälle är.

1 vårt land har ännu inle frågan om datateknikens inverkan på sysselsättningen uppmärksammats särskilt mycket i den allmänna debatten. På många håll ute i Europa diskuteras emellertid nu ganska livligt, om datateknologin kommer atl medföra bortfall av så mänga arbetstillfällen atl man måsle ransonera dem som finns kvar. Datorutvecklingens effekter i framtiden är något som vi måste sälla oss in i, så att den inle får okontrollerat negativa verkningar. Det är tillfredsställande atl irepartiregeringen tillsatte två utredningar för att genomlysa vad dalautvecklingen kan innebära för den framtida sysselsättningen, arbetsmiljön m. m. Denna problematik bör ligga väl till även för ett nordiskt samarbete. När Nordiska rådet samlades här i Stockholm i febraari var sysselsättningsproblemen del ledande temat i debatten. Man var enig om all arbetslöshetsproblemen främst löses genom en riktig ekonomisk politik. Detta bör inle minst gälla vårt land som för sin ekonomi är så starkt beroende av handeln med utlandet.

Den felaktiga politiken under 1975 och 1976 får vi dyrt betala. I fjolårets arbetsmarknadsdebalt pekade jag pä atl den socialdemokraliska politiken efter 1976 skulle ha fördyrat exporten mer än 20 9é i förhållande till trepartiregeringens politik. Frågan är om socialdemokraterna ännu har uppfatlat allvaret i den nya situationen.

Under 1978 förbättrades vår handelsbalans, och inflationen har dämpats påtagligt. Industriproduktionen började ta fart igen. Det är på den här vägen vi främst kan skapa arbete åt alla.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Liksom under tidigare är råder det stor enighet om huvudlinjerna i vår arbetsmarknadspolitik. I är liksom tidigare år ger de många reservationerna närmast exempel på hur små skillnaderna är mellan partierna. Den reservation som utifrån centerns värderingar väcker mesl uppseende är moderaternas reservation nr 1, som sjunger flytllasspolitikens höga visa. Moderaterna säger i sin reservation nr I följande: "En ökad röriighet mellan branscher och inom regioner är som framhålls i moderata samlingspartiets motion en förutsättning för atl vårt lands tillgångar av kapital och arbetskraft skall kunna tillvaratas och alt framtidsinriklade och expansiva företag skall kunna bidra lill vårt välstånd och vår sysselsättning. Politiken måste alltså utformas sä atl den främjar röriigheten. De arbetsmarknadspolitiska insatserna är därvid självfallet betydelsefulla, men även andra åtgärder måste övervägas."

Om denna moderaternas politik genomföres skulle, enligl vår åsikt, 1960-lalels flyltlasspolitik pänytlfödas. De regionalpolitiska insatserna skulle neutraliseras. Företrädare för folkpartiregeringen, t. ex. statsrådet Mundebo, har varit inne på samma tankegångar. Även arbetsmarknadsministern har i försiktiga ordalag varit inne pä samma sak i budgetpropositionen.

Centerpartiet har i sin partimoiion nr 1652 framhållit de negativa effekterna med en upptrappad röriighetspolilik för samhällsbildningen, servicen och miljöfrågorna. Alternativet är ökade regionalpolitiska och näringspolitiska insatser. Det är detta alternativ centern för fram. I motsats till rörlighetspo-litiken skapas därmed bältre regional balans och bältre miljö såväl i glesbygderna som i tillväxtorterna. Denna polilik är också samhällsekonomiskt lönsam. Vi har alltså i det avseendet en annan uppfatining än den som moderaterna framför i sin motion och i reservationen 1 vid utskottsbetän-kandet.

Den stora förändringen under 1970-talel i fråga om den befolkningsmässiga obalansen har inträffat inom regionerna, inom länen. Främst gällerdetta länen i stödområdet. Strömmen av främst unga människor fortsätter från glesbygdskommunerna lill de stora orterna med de bästa arbetsmarknaderna. Del är just denna omflyttning som moderaterna vill ytteriigare stimulera, vilket klart ullalats i såväl motion som reservation.

Även andra ålgärder än arbetsmarknadspolitiska måste övervägas för alt öka röriigheten, säger moderaterna. De anser också atl det är allvariigt och t. o. m. ägnat all inge oro atl människornas vilja alt flytta har drastiskt minskat. Della är en ganska cynisk syn pä människorna och deras egen strävan atl skapa trygghet i en miljö man rotat sig i. Moderaterna kommer säkert atl oroas -och oroas välförtjänt - när man inför 1980-talet vill fortsätta alt flytta människor som robotar. Har inte 1960-talels misslag gett några lärdomar?

Utskottets majoritet "finner inle anledning alt i förevarande sammanhang gå närmare in på problemen om arbetskraftens röriighet". Troligtvis är inte enigheten så stor i sakfrågan mellan de partier som nu bildar majoriteten -socialdemokraterna, folkpartiet och centern. Denna fråga kommeremellerlid upp i samband med proposilionen om den framlida regionalpolitiken. Om

inle moderaterna hade varit så ivriga, borde man ha kunnai nöja sig med majoritetens skrivning. Närde nu inle gör del ulan reserverar sig med en, som vi lycker, så utmanande skrivning, måste vi naluriiglvis från centerpartiet reagera också i della sammanhang.

De flesta av de socialdemokratiska reservationerna är, som jag ser det, närmast markeringar och nyanseringar. Utskottets skrivning visar i flera fall atl reservationerna kanske t. o. m. är onödiga. I fråga om t. ex. samhällskontroll vid nedläggning av företag förelåg enighet i utskottet 1976, och i sakfrågan råder, efter vad jag kan se, inle några delade meningar.

Frågan om könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken tas upp i en annan reservation, som i praktiken är tillgodosedd.

Kravet på vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande kan tillgodoses inom gällande regler och organisation. Försök med nya former för planering av beredskapsarbeten pågår redan. Man behöver därför avvakta effekterna av del nya samrådsförfarandet, som alltså redan pågår.

I reservation nr 20 upprepar socialdemokraterna sill förslag om en höjd arbetsgivaravgift för alt betala facklig information. Denna information betalas nu över budgeten. Arbetsgivaravgifter fördyrar produktionen och minskar disponibelt löneutrymme. Deras effekt är också alt kommuner och landsting får en kostnadsövervältring från slalen med höjda kommunalskatter som följd. Del är således flera skäl som lalar emot denna finansie-ringsväg, som visat sig ha sä negativa följder såväl för näringslivets kostnader som för kommunernas skatter.

Vårl parti har godtagit propositionens förslag om 300 nya tjänster för arbetsmarknadsverket. Sedan förra lågkonjunkturen 1972 har AMS ökat antalet tjänster med 40 % eller 1 500. Det är en myckel stark tillväxt. En återhållsamhet är nödvändig på alla områden. Arbetsmarknadsstyrelsen har hört lill de samhällssektorer som vuxit mest i vårl samhälle. När man diskuterar varje enskilt område kan alllid vägande och starka skäl framföras för etl ökat anlal tjänster. Så är också fallet i fråga om arbetsmarknadsstyrelsens framställningar i år. Men vid en övergripande avvägning av resursbehov mellan övriga områden kan man också i är konstatera alt arbetsmarknadsstyrelsen får förhållandevis många tjänster. Den snabba tillväxten av arbetsmarknadsverket kan ha inneburit atl verket nu inle fungerar särskilt väl, och detta kan också ha inverkat på arbetsmiljön. Frånvaron inom arbetsmarknadsstyrelsen är förvånansvärt stor. Utskottet ansluter sig lill vår motion om en snar utredning om arbetsmarknadsverkets organisation.

I reservation nr4larcenlerledamölerna upp en fråga som varit föremål för ulredning, nämligen jordbrukels och trädgårdsnäringens säsongmässiga sysselsättningsproblem. Under vegetationsperioden uppstår av naturliga skäl en arbelstopp. Under vintern minskar arbetsuppgifterna kraftigt. Ulredningen föreslär en försöksverksamhet med kontant sysselsättningsstöd på vissa villkor under högst fyra vintermånader. Folkpartiregeringen anser, liksom arbetsmarknadsstyrelsen i remissvaret, alt detta skulle minska rörligheten på arbetsmarknaden. Utskottets majoritet instämmer och anser dessutom atl

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

dessa problem bör lösas med de befintliga arbelsmarknadspolitiska medlen. Vi vet ju att detta hittills inle har varit möjligt. Det har sagts i denna fråga att bönderna bör kunna planera så alt arbetet också skall räcka till under vintern. Man skulle då vilja be om t. ex. sädana planeringsföreskrifler från folkpartiregeringen som skulle ändra klimatet eller alternativt växternas orationella beteende under vinterhalvåret. Om den skulle lyckas med della, kanske sysselsättningsproblemen under vintern kan lösas - vi får se hur del blir med del.

Utskottsmajoriteten ställer sig bakom regeringens restriklivitel med beredskapsarbeten inom jordbruket. Vi harsvårl alt förstå denna inställning. Vad finns del för skäl förden? Tvärtom borde enligt vår mening jordbruket ha samma prioritet som andra områden i samhället, förutsatt att åtgärderna är meningsfulla och lönsamma frän samhällets synpunkt.

Herr talman! Jag ber all fä yrka bifall lill de reservationer som undertecknats av centerpartister och i övrigt bifall till utskottets hemställan.

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle;

Herr talman! Jan-Ivan Nilsson hänvisar i sitt inlägg lill föregående års debatt om den ekonomiska politiken och menar att socialdemokraternas ekonomiska polilik skulle fördyra produktionen och atl Irepartiregeringen kom fram lill bättre resultat.

Jag vill bara hänvisa Jan-Ivan Nilsson till den ekonomiska debatt som vi förde för etl par veckor sedan här i riksdagen. Det är väl ändå ett obestridligt faktum atl vad vi har föreslagit är en effektivisering av det svenska näringslivet för atl öka värt lands internationella konkurrenskraft. Den upplåning som blev följden av den ekonomiska politik som irepartiregeringen förde framgick med önskvärd tydlighet i den debatten, och jag ber atl få hänvisa till den.

När det sedan gäller tjänsterna vid arbetsmarknadsverket säger Jan-Ivan Nilsson atl det har gjorts en prioritering av dessa och att del verket har blivit väl tillgodosell i förhällande lill andra myndigheter. Låt mig bara erinra, Jan-Ivan Nilsson, om de utökningar av verkets arbetsuppgifter som skett genom beslut i riksdagen och om den ekonomiska och konjunkturmässiga situation som vi har i vårl land. Våra ambitioner alt fier och fler människor skall fä komma ul i förvärvslivel görarbelsförmedlingens verksamhel alltmer tidskrävande, eftersom de nytillkommande arbetssökande behöver få sill självförtroende stärkt genom personliga samtal och även har behov av att bli informerade om de många olika utbildningsvägar som vi har tillskapat. Delta klarar man inte med den nuvarande personallillgången.

Delta har underslrakits av arbetsmarknadsstyrelsen som är ansvarigt ämbetsverk. Man kan uttrycka det så att redskap och maskiner är anskaffade i och med de inslrament som riksdagen har ställt lill förfogande för arbetsmarknadsverket men all man inle har personal alt sköta dem. Det är pä den punkten som vi socialdemokrater ser allvariiga brister, och det är där som de övertygande motiven för vår framställan ligger.

JAN-IVAN NILSSON (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag tror aU Erik Johansson i Simrishamn och jag kan vara eniga om att grunden för ökad sysselsättning läggs genom en riktig ekonomisk politik och en riktig näringspolitik. Vi har i del sammanhanget hävdat att socialdemokraternas inställning efter 1976. när del gäller devalveringarna, anknytningen av vår valuta till den tyska marken och när det gäller alt belasta näringslivel med ytteriigare arbetsgivaravgifter, minskar värt näringslivs möjligheler alt konkurrera på den internationella marknaden. Det kan beläggas med många såväl inhemska som internationella ekonomers bedömningar. Effekten av den polilik som trepartiregeringen har fört har inneburit atl vi har förbättrat vår handelsbalans. Vi har minskal tempot i inflationen, Det är huvudvägen när det gäller alt skapa ökad sysselsättning.

Skillnaden mellan socialdemokraternas polilik och trepartiregeringens politik - minsl 20 % i kosinadsbelastning på Sveriges export - skulle kraftigt ha minskat vår konkurrenskraft.

AMS får också della år 300 nya tjänster. Det är en utökning som väl är slörre än på någol annat område i år liksom sä många lidigare år - en ökning med 40 96 sedan förra lågkonjunkturen. Vi har haft starka ökningar också under högkonjunkturperioden. Vårt samhälle är under stark omvandling, såväl av tekniska orsaker som av orsaker utifrån. Därför behövs arbelsmarknadspolitiska insatser oavsett om del råder hög- eller lågkonjunktur. Men vi har begränsade resurser. Vi måsle vara återhållsamma på alla områden.

När nu arbetsmarknadsstyrelsen har varit prioriterad under hela 1970-talel och är del också i är, är det vår bedömning atl man där liksom pä alla andra områden får försöka att genom omgrupperingar och omprioriteringar och en rationalisering av den stora apparaten åsiadkomma större effektivitet.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle;

Herr talman! Helt kort, Jan-Ivan Nilsson: Vi är överens om aU grunden för arbetsmarknadspolitiken har starkt samband med den ekonomiska politiken och näringspolitiken. Del är helt riktigt. Det framkom vid årets finansdebatt här i kammaren. Där redovisades den internationella konjunkturutvecklingen, där redovisades de ålgärder som har vidtagits i fråga om arbetsgivaravgifter och deras konstruktion - allt i syfte att förstärka och utveckla arbetsmarknaden.

Rätten lill arbete råderdet politisk enighet om. Det harockså framkommit i denna debatt. Jan-Ivan Nilsson säger att tjänsterna vid AMS har ökat med 40 96. Han påpekar också all vi har begränsade resurser. Vad vi reservanter menar är alt arbetslösa människor är dyra för samhället. Vi har genom sysselsätlningsulredningen fått bevis för att ökad service ger resultat. Försök har pågått i Eskilstuna, där man kunnat öka tidsramen för varje sökande, och det har gett etl gott resultat.

Som det f n. är klarar vi inte att förverkliga de politiska beslut som vi i riksdagen har fattat när det gäller arbetsmarknadspolitiken, och orsaken är just bristen på tjänster. Del är det vi har slagit fast och vill ha en ändring på, av

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

två skäl.

Del första är atl vi utifrån ideologisk-polilisk synpunkt sätter rätlen till arbete högt. Det andra är all arbetslösa människor är en förlust för samhället från fiera synpunkier.

Del är motiveringen för vårt ställningstagande.

JAN-IVAN NILSSON (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag ber alt med tillfredsställelse fä konstatera aU Erik Johansson och jag är helt eniga om huvudlinjen för all nå målet arbete åt alla och att del skall vara en rätt för alla människor som vill ha arbete att också kunna få arbete. Den gemensamma grunden är en framgångsrik ekonomisk politik och en framgångsrik näringspolitik.

Erik Johansson har understrukit vikten av just detta. Jag ber också atl idel sammanhanget få peka på att den politiken har varit framgångsrik efter 1976, trots att vi på den punkten har delade meningar. Meningsskiljaktigheierna är inle särskilt stora när det gäller arbetsmarknadspolitiken, men där är det ju, som jag lidigare har sagt, också frågan om all hushålla med den kaka som tyvärr är alltför liten. Vi kan konstalera - och mot detta har Erik Johansson inte gjort någon invändning - all arbetsmarknadsverket är ett prioriterat område i vårt samhälle, bl. a. när del gäller att få nya tjänster.

ALF WENNERFORS (m):

Herr lalman! I en arbelsmarknadspolitisk debatt i Sveriges riksdag bör man enligl min mening kunna ägna några minuter ät den principiella frågan om rätten till arbete. De tidigare talarna har redan gjort det, och jag skall utveckla den ytteriigare litet grand.

Vill verkligen alla människor ha ett jobb? Vill de verkligen arbeta? Är del inte sä atl man dä och då hör människor säga att mänga av de där som är arbetslösa egentligen bara är lata? Inle vill de ha ett jobb, inle vill de gå upp tidigt pä morgnarna, inte vill de passa tider eller göra rätt för sig! Nej, sädana där föredrar sofflocket eller en öl tillsammans med kompisarna i ledighels-kommittén. Och pengar, del får de ju: de stämplar och kvitterar ut slantar sä att det räcker lill både det ena och det andra.

Och dagens ungdomar skall vi inte tala om. De har tydligen tidigt fält lära sig hur man skall göra del så bekvämt för sig som möjligt.

Herr lalman! Jag skall inle fortsätta på den reaktionära litanian.

Jag skall i slällel påpeka atl självfallet är en diskussion om huravida alla människor verkligen vill jobba ganska onödig i en krets av kloka och progressiva ledamöter i arbetsmarknadsutskottet. Men även om man skulle kunna tro, när man här ser sig omkring, att arbetsmarknadsutskottet vid det här tillfället bara har förlagt sitt sammanträde lill en någol slörre lokal, är det ju ändå så all vi med den här debatten vill nä också åtskilliga andra människor, ja åtskilliga miljoner svenskar. Därför är den här principiella frågan befogad, liksom del självklara svarei: Visst vill alla människor ha ett arbete, visst vill alla människor göra rätt för sig, visst vill alla känna en mening med tillvaron, såväl i ett jobb som på fritiden där hemma!

Jag har träffat mänga människor-och det har ni också gjort - som mycket engagerat protesterar när man kommer med sådana påståenden. För all förslå att den människa som utåt uppträder likgiltigt, oengagerat och lättjefullt egentligen, innerst inne, vill arbeta, vill engagera sig, krävs del ett längre resonemang om orsakerna och om hindren.

Lål mig bara få tillägga alt denna syn på den enskilda människan ligger helt i linje med den moderata ideologin. Resonemanget leder vidare in i nästa principiella grundsals: all alla människor skall ha rätt till ett arbete. Jag vill då också instämma i vad Erik Johansson i Simrishamn uttalade, all det inte bara är fråga om rätten till ett arbete, utan att det också är rätlen - som Erik Johansson sade - till ett meningsfullt arbete. Del är della som sysselsättningspolitiken i stort syftar till med bevarad samhällsekonomisk balans.

I begreppet sysselsättningspolitik ingår olika ekonomisk-politiska åtgärder såsom bl. a. finansplan, ekonomisk politik, näringspolitik, regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik.

De senare åren har verkligen lärt oss all full sysselsättning, jobb åt alla, förutsätter all såväl den ekonomiska politiken som näringspolitiken skapar möjligheter lill ökad export. Denna i sin lur kräver effektiva företag och effektiva produktionsmetoder. De senare åren har lärt oss löntagare alt den bästa trygghelsgaranlin, det är ett vinstgivande och konkurrenskraftigt näringsliv.

Den borgeriiga trepartiregeringen visade genom de ålgärder - en del var impopulära s. k. svångremsätgärder - som vidlogs att man var inne på rätt väg. Svenska folket har med egna ögon kunnai konstatera atl trepartiregeringen lyckades. Expertis både inom landet och ule i världen har bekräftat att del var rätt all exempelvis devalvera och all ta bort den s. k. löneskatten. Det borde i dag slå klart för varje löntagare all den återhållsamma och måttfulla löneutvecklingen för 1978 och i viss mån, såviti vi kan förstå, också för 1979 medverkar lill atl skapa förulsättningar för all lönsamma och expansiva förelag skall bidra till trygghet i jobbet men också lill nya jobb.

Samtidigt borde del slå klart för varje löntagare all Olof Palmes politik under 1970-lalet fram till 1976 inle var särskilt löntagarvänlig, fast man ville låta påskina det. Allt fler blev ju arbetslösa. Tryggheten hotades. Och får jag lov alt påminna Erik Johansson i Simrishamn om, när han här börjar tala om ungdomsarbetslösheten och atl siffrorna var dåliga 1977, att siffrorna för ungdomsarbetslösheten också var dåliga under 1970-lalet, när vi hade en socialdemokratisk regering. Att siffrorna var så dåliga även 1977 berodde på den socialdemokraliska politik som fördes under 1970-ialel. Inte sedan 1930-lalel har vi haft att brottas med så allvarliga och svårlösta arbetslös-helsproblem som under 1970-lalet.

Jag är övertygad om att händelseutvecklingen vad gäller förelagskriser, branschkriser och ökad arbetslöshet har givit varje löntagare en allvarlig tankeställare. Vad nytlar del exempelvis med en avtalsrörelse som i år skulle kunna ge ett procentuellt slörre lönepåslag men som knappast ger någon ökad köpkraft på grund av vårl skattesystem och våra prisstegringar m. m.? Är det klokt att avtala om en slörre lönehöjning i en situation då svenskt näringsliv

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

har allvariiga problem med höga koslnaderoch konkurrenssvårigheter, dålig lönsamhet osv.?

Jag tror att allt fler löntagare börjar förslå det samband som finns mellan senare års löneutveckling och arbetslöshetssiffror. Och den som vill lära mer om det kan ju studera vad som pågår i Danmark. Senast i dag har vi läst om ting som vi verkligen inte vill skall hända i det här landet.

Jag är också övertygad om all allt fler inser atl de tre borgerliga partierna måsle få ytteriigare en mandatperiod för all fullfölja den ekonomiska polilik som fick en lycklig start under de tvä borgerliga regeringsåren.

Herr lalman! När näringspolitiken och den ekonomiska politiken misslyckas krävs det arbelsmarknadspolitiska åtgärder, och även i del avseendel har 1970-talet varit lärorikt. I den moderata partimotionen 1108 har en sådan lärdom berörts, nämligen behovet av röriighet mellan yrken och branscher och inom regioner. Benägenheten atl byta bosättningsort eller atl byta arbete tycks ha minskat. 1 ett snabbi föränderiigt samhälle som grundar sin produktiva verksamhel på marknadsekonomi aren sådan rörlighet nödvändig. Därför måste de arbelsmarknadspolitiska stödformerna utformas med hänsyn lill detta. I reservationen 1 vid arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 21 kräver vi att de senaste årens erfarenheter skall granskas. Hur har arbetsmarknadsmedlen fungerat? Vilka åtgärder måsle vidtas för atl göra dem ännu effektivare, för att över huvud taget göra arbetsmarknadspolitiken effektivare?

Får jag i det här sammanhanget säga all delta inte innebär kritik enbart mot arbetsmarknadsmyndigheterna. Nej, den här kritiken slår tillbaka mol oss politiker. Hur går det till, ärade kammariedamöler, näreU förelag råkar i kris i en kommun någonstans här i landet? Jo, då kliver del ögonblickligen fram en politiker, som säger: Lugn, lugn! Det här skall vi ordna. Inle skall ni behöva flytta från den här bygden inte. Bara några dagar senare kommer nästa politiker från nästa parti och uttalar samma löfte.

Visst kan vi förslå alt de här politikerna vill slå vakt om sysselsättningen i sin bygd. Det är alldeles klart att del finns skäl för del. Men är del här på längre sikt elt realistiskt säu? Jag undrar om inle varje ansvarsmedveten politiker är klar över vad del egentligen gäller. Det gäller egentligen atl ha civilkurage, alt ha politiskt mod all förklara de verkliga ekonomiska sammanhangen för människorna och inle bara tänka pä alt de är väljare. Felet med oss politiker är, inte minst i del här avseendel, all vi diskuterar de här tingen med folk först då det är för sent. Är det inle vår skyldighet egentligen att förklara för människor atl i elt snabbt föränderligt samhälle, i ett arbetsliv där strukturförändringarna sker snabbt och eftersom vi är starkt påverkade av förhållandena ute i väriden måste vi bereda oss på - del är detta vi måste förklara för människor i god lid - att byta yrke några gånger under vår levnadslid, att kanske tvingas byta arbetsplats några gånger under vår levnadslid, ja, t. o. m. kanske någon eller några gånger tvingas byta boplats under vår levnad?

Del jag nu sagt, Jan-Ivan Nilsson, är ett svar pä angreppet. Jag är pä det klara med och vet alt Jan-Ivan Nilsson också har klart för sig all vi finner samma resonemang i proposilionen. Såviii jag kan förstå instämmer också

socialdemokraterna i all vi måste se della realistiskt.

Herr lalman! Det är inte lämpligt atl jag behandlar alla olika delfrågor i betänkandet nr 21. Min kollega Sten Svensson skall senare komplettera mig. Men jag måste också fä beröra frågan om personalförslärkning till arbetsmarknadsverket.

Arbetsmarknadsverket förfogar i dag över 5 500 personer. Det är minsann ingel lilel verk. Men del kan också ses som etl uttryck för vår ambition atl omsätta principerna i praktisk handling. Under 1970-lalet har verket fått en mycket stor personalförstärkning, med I 800 tjänster. Personalökningen har alltså uppgått till nära 40 %. Omkring della har det rått politisk enighet. Sysselsättningsproblemen har varit stora och arbetslösheten har ökat under 1970-lalet. Vi har tvingats till reella insatser och dem har vi stått eniga kring. Men vi har också bibringats uppfattningen atl med de här stora personalökningarna skulle arbetsmarknadsverket stå väl rustat.

Mot den bakgrunden var arbetsmarknadsverkets krav pä ytterligare personalökning inför nästa är- del budgetår som börjar i sommar, den 1 juli -helt enkelt uppseendeväckande. Man krävde hela 1 025 nya tjänster. Regeringen prutade riktigt rejält och ansåg all det skulle räcka med 350 nya tjänster. Socialdemokraterna klämde till med att det behövdes 650 nya tjänster.

Vi moderater menar atl innan vi går med pä några ytteriigare slora •personalökningar vill vi vela hur organisationen egentligen fungerar. Ärdei verkligen inte möjligt att effektivisera verksamheten? Det tvingas vi i det övriga arbetslivet runt om i landet atl göra, inle minsl i de enskilda förelag som har stora lönsamhetsproblem. Jag deltar i sådant arbete i det förelag där jag är anställd. Vi måsle dagligen och stundligen ägna oss åt alt söka göra arbetet effektivare, när tryggheten för de anställda är hotad. Är det inte möjligl all pä något sätt omfördela arbetsuppgifterna inom arbetsmarknadsverket?

Vad beror den slora frånvaron på?

Jag har här i min hand en skrivelse som belyser problemen, bl. a. frånvaron, inom en del av arbetsmarknadsverket. Jag har ännu inle hunnii läsa skrivelsen tillräckligt ingående, för jag har fått den ganska nyligen, men det skall jag göra senare. Den grundar sig pä etl utredningsarbete inom länsarbetsnämnden i Stockholms län. Jag vill citera en del av vad som där sägs.

Man har gjort undersökningar som visar att "det finns en myckel markant skillnad mellan den formellt gällande personalorganisationen och den reella personalstyrkan. Enligt de undersökningar, som vi haft möjligheler att genomföra, uppgår den faktiska personalstyrkan till omkring 60 96."

Del innebär atl fyra av tio är ständigt borta, en frånvaro pä omkring 40 96.

Jag fortsätter all citera ur skrivelsen;

"Det är enligl vår mening viktigt au detta förhällande bringas till de beslutande organens kännedom, så att dessa inle får en felaktig bild av fältorganisationens verkliga kapacitet."

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

I nästa stycke står följande:

"Den akuta personalbristen beror i första hand på all rekryteringen inte fungerar."

Hur länge har det pågäll, kan man ju fråga sig.

"En annan orsak lill personalbrisien är det numera betydande kapacitetsbortfall, som är en följd av dels utvidgad rätt eller generös tillämpning för personalen lill vissa tjänstledigheter (exempelvis föräldraledighet, studier), dels intensifierad intern utbildnings- och informationsverksamhet och dels ökad facklig aktiviiet. Vi har tidigare givit uttryck förden uppfattningen, att en idealiskt uppbyggd personalorganisation borde vara 'överdimensionerad' för att tåla en viss grad av kapacileisbortfall."

Man kan inte låta bli atl göra den reflexionen alt dessa förhällanden gäller för alla arbetsplatser och alla förelag. För den skull har vi väl inte en frånvaro pä 40 96? Vad beror den stora frånvaron inom arbetsmarknadsverket på?

Nej, Erik Johansson i Simrishamn log i lilet väl hårt, när han påstod alt vi moderater visade, jag tror han sade ansvarslöshet. Jag vill gärna säga till Erik Johansson att vår kritik står sig. Den här skrivelsen frän länsarbetsnämnden i Stockholms län ger belägg fördel. Däremot tyckerjag all del verkar som om del socialdemokratiska överbudet på 650 nya tjänster inle står sig särskilt väl i relation till vad jag nu har citerat.

Jag menar inte alt den enskilde arbetsförmedlaren inle skulle sköta sitt jobb väl. Del är jag helt övertygad om att den enskilde arbetsförmedlaren gör runt om i hela vårl land. Men del måste vara något fel på organisationen. Eller är det någol fel på arbetsledningen? Dessa frågor måsle vi få svar på. Jag vill i detta sammanhang påpeka all ett enigt arbelsmarknadsutskolt har begärt all riksdagens revisorer skall göra sådana undersökningar.

Vi moderater har alltså stannat för en ökning med 200 tjänster inför nästa budgetår. Därmed är inte sagt att vi vill införa något slags anställningsstopp för kommande år. Vi är helt medvetna om att det behövs mera folk, inte minsl för all tillgodose de handikappades rätt att få ulföra ett meningsfullt arbete. Men till det får vi återkomma.

Med detta, hert lalman, ber jag atl få yrka bifall lill reservation 8 och samtliga övriga moderata reservationer.

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle:

Herr talman! Alf Wennerfors inledde sitt inlägg med atl ställa en principiell fråga: Vill alla ha arbete? Med tanke på det stora antal arbetssökande som finns tyckerjag all det är underligt alt Alf Wennerfors finner anledning att ställa den frågan.

Alf Wennerfors kom in på den ekonomiska politiken, devalveringen och den internationella konjunkturutvecklingen. Del har vi ju-som jag sade i etl tidigare inlägg - diskuterat i samband med finansdebalten. Socialdemokratiska talare redovisade där utvecklingen på delta område. Vi har också i olika sammanhang givit uUryck för vår vilja att medverka lill aU utveckla detta land.

Den anställde känner ansvar - och del är svaret pä frågan om alla vill ha

arbete- för försörjningen av sig själv och sin familj. Han är iniresserad av del förelag han är anställd i. Del ger honom möjlighel alt försörja sig själv och sin familj. Dessutom är det naturiigt att han vill medverka lill en progressiv ulveckling av det samhälle som han lever och verkar i. De anställda - det har de fackliga organisationerna givit uttryck för - är villiga atl lillsammans med förelagen och samhället medverka till atl utveckla vår företagsamhet. De vill ha medbestämmande, vara med och forma utvecklingen och dela med sig av den kunskap och erfarenhet de har för all vi skall kunna behälla den förmånliga plats som vi under åren har förvärvat på den internationella marknaden. Sverige har undan för undan skapat sig ett internationellt anseende för sin handel och sina varor; vi har marknadsförare som kan del där, företagare som planerar sitt företag och framför allt anställda med stor yrkesskicklighet. Det vill vi medverka lill all utveckla.

Mot den bakgranden tyckerjag att frågeställningen: "Vill alla ha arbete?" är alldeles för utmanande. Vi vill alla hjälpa lill all stärka företagens konkurrenskraft och utveckla den positivt.

Sambandet mellan löner och vinster framgår om man tittar på vinstutvecklingen bl. a. i de börsnoterade företagen.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

JAN-IVAN NILSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Alf Wennerfors pekade i sitt anförande på den enighet som han ansåg rådde mellan moderater, socialdemokrater och folkpartister när det gällde alt trappa upp rörlighelspoliiiken. Jag kan inte se att detta är ett argument i sakfrågan. Moderaterna tar inte heller upp del som etl argument i sin motion och reservation. Sakfrågan för moderaterna gäller atl det är nödvändigt all flytta folk lill maskinerna. Del innebär i praktiken atl man flyttar folk från redan svaga arbetsmarknader pä små orter till starkare arbetsmarknader på slörre orter. Det är ett sätt att neutralisera regionalpolitiken.

Nu pekade jag i miu anförande också pä den ivrighet som moderaterna visar genom att reservera sig för sin motion. Övriga partier, centern, folkpartiet och socialdemokraterna, vill vänta med denna diskussion tills den kommer upp i siu stora sammanhang. Men det vill inte moderaterna, vilket jag tycker är oroande. Det är därför som jag har tagit upp frågan pä etl så allvarligt sätt.

Moderaterna säger alt det är nödvändigt att flytta folk inotn regionerna. De verkligt stora balansproblemen har uppträtt just där under 1970-ialei. Del är oroande all moderaterna nu är sä ivriga på den punkten, ivrigare än någol annat parti. Del måsle också upplevas som myckel oroande av de människor som kämpar för sina jobb pä den ort där de trivs och vill bo kvar.

ALF WENNERFORS (m) kort genmäle;

Herr talman! Erik Johansson tyckte det var litet underiigl att jag log upp den mer principiella frågan om alla människor verkligen vill ha ett jobb. Jag kan förstå alt Erik Johansson tycker att det kan förefalla lilel märkligt. Hans inställning i frågan är sä klar. Jag kan också länka mig all alla övriga

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

närvarande i kammaren är klara med sin inställning.

Men jag tänker på de människor som inle kan arbetsmarknadspolitik lika bra som vi, människor som faktiskt påstår att många av de arbetslösa är lata och inte vill ha jobb. Del är den inställningen jag vill slå udden av genom atl här i riksdagen föra en debatt, där man tar avstånd från sådana reaktionära tendenser och i stället slår fast att varje människa innerst inne vill ha ett meningsfullt jobb. Del var min utgångspunkt. Den ambitionen tror jag nog att jag kan fä stöd för pä åtskilliga häll.

Sedan måste jag fråga Jan-Ivan Nilsson om han verkligen menar atl samtliga svenskar för all evighet skall bo på den ort där de just nu bor. Ärdei centerpartiets politik? Har ni inte utrymme för etl uns av flexibilitet? Tror ni inte atl det faktiskt finns människor som vill byta yrke, arbetsplats och kanske t. o. m. boplats? Men inte bara det. Människor tvingas dessutom i slörre eller mindre utsträckning alt flytta och byta yrke, vilket beror pä den föränderlighet som kännetecknar detta samhälle genom bl. a. de strukturförändringar som vi dess värre har fält uppleva och genom påverkan från andra länder. Del är här fråga om atl vara realistisk.

Jag och mina moderata kolleger önskar verkligen inte, Jan-Ivan Nilsson, att folk skall tvingas flytta från den ena bygden till den andra. Men vi måste vara realistiska och tala om hur det hela hänger ihop. Vi måste skapa handlingsberedskap. Del är del som jag försökte ge ultryck för i mitt anförande på samma sätt som vi har gjort i vår partimoiion och reservation.

Var snäll och svara pä frågan, Jan-Ivan Nilsson, om det finns någon flexibilitet i en sätt att se på problemet.

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle;

Herr talman! Alf Wennerfors slår fast atl folk som inte känner lill förhållandena tror atl människorna är lata, att de inte vill arbeta och att den stora arbetslösheten beror på detta. Det har också sagts att vi skall anpassa vår ekonomi. Vi har inte råd. Företagen får lov att spara.

En faktor, som påverkar om en anställning kommer till stånd, är bl. a. arbetsgivarnas krav på arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiken har lill uppgift all föra samman utbud och efterfrågan. Där kommer de arbelsmarknadspolitiska medlen in. Den myndighet som skall administrera detta är arbetsmarknadsverket.

Sysselsätlningsulredningen har talat om för oss politiker vad arbetsmarknadsverket behöver för all klara de uppgifter som ålagts ämbetsverket. Lägg därtill vad jag sade i milt föregående inlägg om den ansvarskänsla som de anställda vill känna gemensamt med företaget för alt kunna utveckla näringslivet, samhället och därmed tryggheten. Jag tror alt man inte skall peka pä just anställda och arbetare. Jag begär inte att Alf Wennerfors skall säga del, men skulle man lägga samma granskningsmall på många företag, kan del hända att man skulle fä en liknande bild.

Frånvaron hann jag inte ta upp i miu föregående inlägg. Jag är medveten om alt del finns enstaka rapporter, men jag tror inle atl man skall generalisera.

Vi politiker har beslutat om en rad åtgärder, som kan ge anledning till frånvaro: barnledighet, studieledighet osv. Vi skall vara väldigt försiktiga med att uttala oss, innan vi får klarhet om förhållandet från andra verk och organisaiioner.

När man påslår atl del måste vara något fel på rekryteringen, får man inle glömma bort atl i AMS, länsarbetsnämnderna och distriktsarbeisnämnderna fi nns representanter för arbetsmarknadens parter samt för de lokala, regionala och centrala myndigheterna. Deras uppgift är att bevaka ärendena och föra fram förslag, som ger underiag för framställningar och åtgärder. AMS gör framställningar om rekrytering av aspiranter lill verket. Vi politiker har att ställa medel till förfogande.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

JAN-IVAN NILSSON (c) kon genmäle;

Herr talman! Alf Wennerfors frågade mig om det inte finns någon fiexibilitel i centerpartiets inställning lill flyitningspolitiken. Jag vill dä erinra Alf Wennerfors om vad jag sade i mitt första anförande, nämligen atl del är viktigt all anpassa utbildningspolitiken, såväl den allmänna som arbetsmarknadsutbildningen, lill näringslivets behov. Men jag sade också alt del i det sammanhanget är nödvändigt au förstärka svaga orter och svaga arbetsmarknader genom regionalpolitiska åtgärder. I annat fall innebär en utbildning till nya yrken en fortsatt flyitningspolitik. Om detta finns inte ett ord i Alf Wennerfors anförande, i moderaternas motion eller i moderaternas reservation. Tvärtom pekar man endast på en ökad röriighet, inte på ökade regionalpoliliska insatser. Jag ber att än en gång få citera ur reservationen 1 frän moderaterna, vilket ger belägg för vad jag säger:

"En ökad rörlighet mellan branscher och inom regioner är som framhålls i moderata samlingspartiets motion en förutsättning för alt vårt lands tillgångar av kapital och arbetskraft skall kunna tillvaratas och all framtidsinriklade och expansiva företag skall kunna bidra lill vårt välstånd och vår sysselsättning.

Politiken måste alltså utformas så atl den främjar röriigheten. De arbelsmarknadspolitiska insatserna är därvid självfallet betydelsefulla, men även andra åtgärder måste övervägas."

Detta vill alltså moderaterna göra för atl öka flyttningen och rörligheten just inom de regioner och län där svårigheterna är särskilt stora. Det är rörligheten som moderaterna ensidigt inriktar sig på, inte bara med arbelsmarknadspolitiska insatser utan också med andra metoder. Detta är enligt vår uppfattning ingen flexibilitet utan en flyltlasspolitik, som vi reagerar väldigt starkt emot. Vi vill skapa flexibilitet och anpassa näringslivet till ny teknik och nya behov, men det skall inle ske genom en flyltlasspolitik, vilket moderaterna här föreslår.

Det skall ske genom en ökad och anpassad utbildning, och det skall givelvis ske genom atl människor- och dä frivilligt - flyttar från en plats lill en annan. Det skall inle ske genom att man med statliga insatser tvingar människor att flytta från den plats där de vill bo.

4 Riksdagens proiokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads -politiken

ALF WENNERFORS (m) kort genmäle:

Herr lalman! Erik Johansson i Simrishamn missförstår mig nog litet i onödan när han säger au jag på något sätt skulle ha givit uttryck för all arbetslösheten skulle bero pä alt folk var lata. Det är väl ändå att riktigt rejält missförstå sin meddebattör.

Jag tror inte ens jag behöver gä vidare i det resonemanget - jag har uppehållit mig vid detta flera gånger - utan skall i stället inrikta mig pä del påpekande som Erik Johansson gjorde om den granskningsmall som jag vill lägga pä arbetsmarknadsverket och varje annan offentlig verksamhel. Del vore väl iså fall nödvändigt också i fråga om de enskilda företagen, sade Erik Johansson.

Ja, det kan jag visst hålla med om. Det är bara det atl när det gäller ett enskilt förelag har vi en mekanism, den fria marknadsmekanismen, som etl någoriunda skapligt instrument för all mäta effektiviteten. Företaget måste gä ihop. Det måste ha mer intäkter än utgifter. Förelaget måste drivas lönsamt och gå med vinst. Sker inte del, utan förelaget visar upp förluster det ena året efter del andra, dä går förelagel i konkurs.

Men arbetsmarknadsverket behöver inte ta hänsyn lill några marknadsmekanismer, utan del är bara all gå till skattebetalarna och säga: Vi behöver mer pengar och mer folk. Likadant är det för byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen och för gatukontoret hemma i kommunen.

Därför måste vi föra en mycket fri och öppen debatt om effektiviteten i den offentliga sektorn. Det är därför jag har tagit i litet när det gäller arbetsmarknadsverkets uppseendeväckande stora krav pä ytterligare befattningar, hela 1 025, inför nästa budgetår.

Till Jan-Ivan Nilsson vill jag säga all jag kunde väl tänka mig atl del ändå finns elt visst mätt av flexibilitet även i hans sätt all se pä dessa ting. Jag påminner mig atl Jan-Ivan Nilsson är ledamot i styrelsen för Skogsägarna. Nu skall verksamheten i Hörnefors läggas ner. Vad skall vi göra med de människor som förlorar sitt arbete i det förelaget? Såviii jag förslår måste de också vara med om ett slags flyltlasspolitik.

Jag menar alltså atl människor tvingas att flytta, vare sig vi vill eller inle. Därför skall vi kunna resonera om det.

Om jobben finns kvar på orten, inte kräver vi då ökad rörlighet. All påslå att jag gjort del är väl atl dra för långtgående slutsatser av vad en meddebattör sagt. Vad vi menar är all när strukturförändringarna är besvärande måste vi tyvärr inrikta oss på att kunna resonera också om en ökad röriighet.

Talmannen anmälde att Erik Johansson i Simrishamn och Jan-Ivan Nilsson anhållit au till protokollet få antecknat all de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

TOMMY FRANZÉN (vpk);

Herr talman! Rälien till arbete finns inte inskriven i svensk lag. I dennas, k. demokrati är del fullt lagligt atl ställa arbetare och tjänstemän på galan ulan försörjning. I denna liberalismens marknadsekonomi - understödd av

statliga pengar- råder ingen garanti för sysselsättning ät medborgarna, ingen räll till arbete. Här hör arbetslöshet-i större eller mindre grad-till ordningen. Under olika lidsperioder råder också massarbetslöshet.

Orsaken till della skeende är den ohämmade kapitalistiska marknadshushållningen. Det är den samhällsstraktur som omhuldas av liberalerna, centern och högern men som också har tillåtits att under det långa socialdemokraliska regeringsinnehavei breda ut sig på arbetarnas bekostnad. Därför är det etl något falskt kviiier när socialdemokraliska företrädare ställer sig upp och attackerar arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i synnerhet. De ingrepp som erfordras borde ha gjorts tidigare - under det 44-åriga majoriletsinnehavel.

Det är del kortsiktiga vinstintresset som leder produktionen och inte kravet på alla människors rätt till ett jobb att försörja sig på. De fria marknadskrafterna - del svenska näringslivel - känner inget ansvar för jobben. De känner bara ansvar för profilerna. För vad är det som är viktigast på bolagsstämmorna och i bolagsstyrelserna? Jo, del är hur mycket utdelning det blir pä aktierna. Del är frågan om hur myckel vinst det har blivit. Inte upplever vi bolagsstämmorna eller bolagsstyrelserna som de församlingar där man diskuterar hur jobben skall räddas åt människorna. Där gäller bara djungelns lag. Ger inte företaget tillräcklig avkastning kastas arbetarna ut på galan. Allt därför all det måste bli utdelning på aktierna. En stor del av den svenska industrin befinner sig i en strukturomvandling, i en strukturkris. Det kortsiktiga investerandet har resulterat i alt andra länders teknologiska utveckling gått förbi den svenska, vilket bidragit lill krisen. Eller också har bristen på industriell förnyelse och kvarblivande beroende av klassiska typer av svensk produklion orsakat kris i dessa branscher. Många andra faktorer som kännetecknar marknadsekonomin-som kapitalexport, maktkoncentration och minskad tillväxt - är atl betrakta som orsaker till krisen och till arbetslösheten.

Drygl 40 % av de börsnoterade aktierna styrs av Wallenbergimperiel. Denna kapitalkoncentration i den svenska ekonomin är en av orsakerna till att ungdomen ställs ulanför jobben. Ungdomen är inte attraktiv för den har ingen arbetserfarenhet eller också är den olämplig av annan orsak. Della belyses lill fullo med etl exempel från Södertälje. Där skall nu Saab-Scania anställa ca 800 nya arbetare, men de som finns i Södertälje och som redan är arbetslösa duger inte. Ledningen för Saab-Scania vill i stället gå ulanför Södertälje och förmå andra, från deras synpunkt mer attraktiva, grupper atl ta jobben och fiytta lill den redan hårt drabbade arbelslösheisorten. De arbetslösa i Södertälje "duger" inte åt kapitalisterna. Det är inle människorna som har ett egenvärde för Wallenberg och Wallenbergimperiel, del är vinsten som för dem barett värde. På della sätt skulle man kunna räkna upp exempel efter exempel.

De som ställs ulanför är speciellt ungdom, kvinnor och invandrare. Del är dessa grupper som har de sämsta förutsättningarna därför all de inte har den-enligt kapitalisterna - rälla erfarenheten. De har också naturligtvis svårt att få någon erfarenhet under sädana här omständigheier.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Orsaken till all människor slås ut ur produktionen borde vara en stor fråga för arbeislivsforskningen. Och del är den också, men forskningen pä del här området stoppas av arbetsköparna därför att det därigenom skulle komma fram resultat som avslöjar den omhuldades, k. friheten för kapitalel atl fritt fä bära sig ät med människor hur som helst.

Omfattningen av arbetslösheten är hög. Variationerna sker frän månad till månad, men de beror mest pä upp- och nedgångar i beredskapsjobben eller i arbetsmarknadsutbildningen. Del lolala antalet arbetssökande ligger relativt fast på en hög nivå.

I januari registrerades 117 000 som arbetslösa. A v dessa var 60 000 kvinnor, 47 000 var ungdomar under 24 år och 9 500 var invandrare.

Samtidigt var 178 000 sysselsatta i arbelsmarknadspolitiska jobb eller utbildningar. Även här var kvinnorna och ungdomen de som var fiest till antalet. Totalt utgjorde dessa grupper 295 000 människor som inte hade etl ordinärt jobb att försörja sig på. Omräknat i förhållande till antalet lediga jobb gick det 10 arbetslösa på varje ledigt jobb.

Del råder i samhället reaktionära strömningar, som går ul pä att ungdomen inte lar de jobb som finns. Vi hörde nyss Alf Wennerfors tala om del. Det redovisade arbetsmarknadsläget för ungdomen visar i all sin tydlighet pä att det talet inte är riktigt ulan alt man säger detta endasl för att skapa fascistiska strömningar. Andra liknande tendenser finns all skylla arbetslösheten pä invandrarna. Båda dessa beskyllningar måste pä del bestämdaste slås tillbaka. De reaktionära argumenten skapar oro hos mänga av våra invandrare och skördar tyvärr också en del framgångar.

Antalet varaktiga heltidsjobb minskar. En del ersätts t. o. m. av beredskapsarbeten. Del är ofta kommuner och landsting som ersätter en avgången tjänst med en beredskapare. Det gäller också näringslivet i övrigi. De fackliga organisaiionerna har protesterat mot den här utvecklingen, men några maktmedel alt ändra på förhållandet har de inle. Medbestämmandelagen ger ingen möjlighet atl sätta stopp för denna utveckling. Den kan möjligen användas för all förhala vissa tillsättanden.

Framtidsutsikterna för ungdomen tyder inte pä någon förbättring. Ökningen av antalet ungdomar som sluiar ordinarie skolgång utgör ytterligare tillskott till arbeissökararmén. Det blir fler som riskerar au slås ut redan innan de fått någol jobb. Ulslagning och social utstöining är det allvarligaste samhällsproblemet i dagens Sverige. Att utestängas ur arbetslivet innebär atl avslängas frän de sociala kontakter som är förknippade med etl jobb. Au berövas möjligheten att delta i produktionen, atl inte fä göra en samhällsnyttig insats och att inte behövas lägger grunden lill nedsatt självkänsla och depression. Särskilt allvarligt drabbas de ungdomar som inte släpps in i arbetslivet - som blir utsedda lill föriorare redan från början. Bland dessa grupper sås fröet till drogmissbruk, passiviiei och svåra, kanske obotliga, sociala skador.

Utslagningen står i växelverkan med ett tilltagande missbruk av droger. Därigenom förvärras utslagningen, och processen påskyndas.

Beredskapsjobb och arbelsmarknadspolitiska åtgärder i övrigi stärker inie

självförtroendet. De snarare skapar en misstro avseende möjlighelerna att i framliden fä elt ordinärt framåtsyftande jobb. Den polilik soi.t de folkpartistiska arbetsmarknadsministrarna har fört har inie lett till en minskning av ungdomsarbetslösheten. Tvärtom har problemen ökat. Mer och mer pengar pumpas in i det privata näringjlivet, och fler och fler arbetstillfällen försvinner. Ålgärder med beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildningar är temporärt nödvändiga, men de hargjorts permanenta. De varaktiga jobben - de som egentligen behöver skapas - har inte regeringen tagit fram någon medicin för atl åstadkomma.

I en interpellalionsdebatt med arbeismarKnadsministern som jag hade i höstas sade han följande:

"Det krävs en stark ekonomi, en ekonomi som ger näringslivet konkurrenskraft gentemot övriga delar av vår värld. Det är pä detta område som den regering som nyligen avgick och vars politik vi nu utvecklar har gjort sina största insatser när det gäller all trygga sysselsättningen."

Jag vill hålla med arbetsmarknadsministern om all regeringen har gjort mycket för alt stärka storfinansens ekonomi. Den miljardrullning som ni satt i gäng och som ni fortsätter med har gett resultat. Lät oss bara se vad som relaterades i Aftonbladet den 13 mars i år: "Tre av fyra företag höjer aktieutdelningen i vår. I några fall rör det sig om en fördubbling." En lill i sammanställningen visar all det inie rör sig om de små företagen utan om dem som styr den svenska ekonomin. Det är de som representerar kapitalkoncentrationen, de som representerar ungdomsarbetslösheten, som höjer sina vinster och utdelningar. Vinsterna går på, men arbetslösheten består. Detta är resultatet av regeringspolitiken.

Den slapphet med skattemedel som förekommit har biträtts av f d. ekonomiministern Gösta Bohman och också av centerpartiets f d. industriminister Nils Åsling. Centerpartisternas tal om bekämpande av maktkoncentration föll pladask när de hamnade i regeringsställning.

Just nu pågår som bekant en SAF-kampanj. "Sätt fart pä Sverige" är dess paroll. Högre bolagsvinster och fortsatt borgerligt styre är dess medicin.

4 milj. kr. satsar SAF - Svenska arbetsgivareföreningen - för au få en ny borgerlig regering efter valet i höst, men dä ingår förstås en mekanisk och talande docka i priset.

SAF-kampanjen gör gällande alt lönsamma företag ger jobb ål fler och att lönsamma företag gör det bättre. Men så myckel pengar som de borgeriiga regeringarna, inte minst folkpartiregeringen, satsat borde ju någol ha hänt. Men icke, investeringarna förblir sammantaget fortfarande på en låg nivå.

Litet tillspetsat kunde man därför med fog påstå au det inte hjälper hur mycket pengar man än satsar eller överiåter lill kapitalet. Företagen kan ändå inle ordna fler och säkra jobb. Förklaringen är också enkel: Företagen är inte intresserade av att hålla folk sysselsatta! Tvärtom har de enbart intresse av atl göra vinsler och göra del med sä litet personal som möjligl. Nej, högre bolagsvinster innebär alls icke alt fler jobb skaffas! Högre bolagsvinster innebär dock helt säkert högre aktieutdelning lill aktieägarna!

Nej, det är etl misslyckai förelag ätt försöka lura folk atl tro att lönsamma

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads-politiken

företag i första hand skulle ge fler jobb! Lönsamma företag ger i första hand ökade vinsler till dem som äger företagen.

Om förelagen använder vinsterna lill all investera gör de det allt som oftast i länder med fascistiska och rasistiska styrelseskick: Brasilien, Chile, södra Afrika för au ta några exempel.

I en skrivelse lill regeringen presenterar arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ett åtgärdsprogram. Detta finns återgivet i belänkandet. Skrivelsen är egentligen en svidande kritik mot regeringens förda polilik. Den lar i sitt ålgärdsprogram upp frågor som står i samklang med vad vänsterpartiet kommunisterna anför i motionen 339 och vad vi tidigare här anfört i moiioner till den här riksdagen. Del underliga är all utskottet presenterar skrivelsen ocii samtidigt sägeratl våra förslag inte bör föranleda någon åtgärd. Del är i sanning magsiarkt och visar med vilken cynism man bedömer de åtgärder som måsle till och som vi har föreslagit.

Vi ställer krav att arbetsförmedlingarna skall införa speciella ungdomsavdelningar, men ulskollel konträr med au det har arbetsförmedlingarna möjlighel att besluta om pä det regionala planet. Men i AMS och SÖ;s skrivelse konstateras alt "oproportionerligt stora resurser måste avdelas på förmedlingen för alt klara ungdomarnas problem lill men för andra grupper".

Vi har naturligtvis ställt detta krav utifrån vetskapen om de behov förmedlingarna har när del gäller ungdomen. Resurser måste därför tillskapas för speciella ungdomsavdelningar. Saken är därför inle sä enkel som utskottet försöker göra den till. Del går inle all pä del regionala planet inrätta ungdomsavdelningar eller över huvud taget att serva ungdomen i tillräcklig utsträckning när resurser härför inte ges.

Vi har vidare krävt obligatorisk arbetsförmedling. Den allmänna platsanmälan som nu byggs ut skapar inte jobb för ungdomen. En obligatorisk förmedling skulle däremot ge ungdomen möjligheler au få del av de jobb som finns. Då kunde inte arbetsköparna vraka och välja som de gör i dag. Då blev de tvungna att ta den som förmedlingen anvisar. Det skulle givetvis inskränka arbetsköparnas rätt att fritt anta och anställa arbetare, och det är bl. a. del som är nödvändigt.

Från borgerligt håll och arbeisköparhäll skyller man arbetslösheten på lagen om anställningsskydd. Man säger alt om provanställningar var möjliga skulle långt fier ungdomar kunna erhålla jobb. Angreppen på lagen om anställningsskydd las lill för all arbetsköparna skall fä ännu slörre frihet när del gäller avskedanden. De tar ungdomsarbetslösheten bara som ett argument i sina ohederliga syften. Några uppluckringar i lagen om anställningsskydd ger inte fler jobb ulan endasl försämrat anställningsskydd.

Även om del verkar utsiktslöst tvingas vi begära av regeringen att föreslå åtgärder som garanterar alla ungdomar räll lill arbete, praktik eller utbildning. Men det får i enlighet med vad jag anfört tidigare inie vara kortsiktiga ålgärder, ulan del måsle vara åtgärder som griper in i den långsiktiga planeringen. Utbildningen på de yrkesgymnasiala linjerna är för liten. Många ungdomar söker utbildning i påtagliga brislyrken men kommer inte in därför

alt utbildningsresurserna inle är anpassade lill del egentliga behovet.

Vad del gäller praklikarbeten och arbeten i övrigi måsle det vara arbeten av varaktig och meningsfull karaktär. Del får inle vara så att ett jobb endasl räcker några veckor eller månader. Praklikarbetena skall givetvis efler genomgången kurs fortsätta i stadigvarande jobb.

Lokala ålgärdsprogram måste utarbetas i kommuner och landsting. Skyldigheten för samhället au påta sig ansvaret för ungdomarna även efter skolan måste vara självklar. Tyvärr är den inte det, och därför föreslär vi att riksdagen beslutar all kommuner och landsting måsle utarbeta åtgärdsprogram mol ungdomsarbetslösheten.

Staten måste också ställa medel lill kommunernas och landstingens förfogande. Vi kräver lOO-proceniiga statsbidrag till kommunala och landstingskommunala beredskapsarbeten.

För all på sikt klara problemet med värvningen mellan skola och arbete bör åtgärder vidtas som tvingar näringslivel alt ställa prakiikplatser lill förfogan-gande. Det ärju trots allt näringslivel som sedan drar nytta av de lärdomar som ungdomarna erhållit.

DELFUS - delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor - arbetar inle för atl skaffa jobb ål ungdomen. Dess funktion förefaller bara vara att utgöra etl alibi för regeringen. Några egentliga ålgärder mol ungdomsarbetslösheten har delegationen ännu inte föreslagit. Däremot har den borgerliga majoriteten i DELFUS röstat ned förslag till åtgärder som skulle ha underlättat situationen för den arbetslösa ungdomen.

Ungdomsorganisationer har dessutom ställts utanför delegationen. Del har anförts all de kan adjungeras, men del har inte heller hänt. Atl ge Sveriges AMU-elevers riksförbund. Elevförbundet och Värnpliktiga arbetsgruppen fullvärdigt medlemskap vore en möjlig förbättring, och det skulle kanske leda lill att det blev något av de verkliga förslag för alt motverka ungdomsarbetslösheten som har framlagts. Den borgerliga nejsägarmajorileten i DELFUS kanske då fick stryka pä foten.

Jag vill också beröra en jämlikhetsfråga. Del gäller likalönsprincipen. Vi föreslår att riksdagen skall uttala sin anslutning lill principen om lika lön för lika arbete oavsett ålder. Den principen bör gälla på arbetsmarknaden som helhet. Vi hemställer också atl regeringen verkar för all den genomförs pä del statliga området.

Utskottet har avstyrkt del kravet med den något suddiga förklaringen all det är frågor som del ankommer pä arbetsmarknadens parter att lösa. Vi är fakliskl medvetna om atl della är avialsfrågor, men vi anser dock all riksdagen kan uttala en mening. Riksdagen kommer sannolikt framöver att anta en lag som förbjuder diskriminering av kvinnor. Del innebär alt särskilda kvinnolöner olagligförklaras. Vi i vänsterpartiet kommunisterna anser det var lika självklart alt speciella ungdomslöner inte skall få förekomma utan atl dessa bör olagligförklaras. Sådana lönesätiningar tjänar endasl arbetsköparna på. Del kan inte vara rimligt att det får skilja tusentals kronor i lön för elt och sammajobb bara därför alt det skiljer elt år mellan dem som gör jobbet.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Till sist vill jag bara göra en kommeniar till motionen 1666 yrkande 2-4 av Rolf Hagel. I den motionen lar man bl. a. upp elt gammalt vpk-krav om atl grundbidragen till elever i arbetsmarknadsutbildning skall utgå lika oavsett ålder. Detta krav står vi givetvis kvar vid men kan inte acceplera den försämring av kravet belräffande grundbidrageis storlek som Rolf Hagel föreslär. Den i moiionen föreslagna nivån ligger också under den nivå som både vi och AMU-eleverna lidigare har krävt. Det är samma låga nivå som regeringen föreslär i proposilionen 135. Vi kommer i en motion med anledning av den proposilionen lillbaka till den här frågan med krav som står i överensslämmelse med våra lidigare framförda förslag.

Jag måste slutligen kommentera något av det Alf Wennerfors sade. Han använde uttrycket "vi löntagare" - han innefattade alltså sig själv i det begreppet. Men sedan ifrågasatte han kampen för högre löner. Han ansåg att del i del nuvarande läget inte lönade sig att kämpa för högre löner. När Alf Wennerfors lalar pä det sättet gör han sig skyldig lill en cynism. Den höglönegrupp som Alf Wennerfors tillhör har inle drabbats av den borgerliga regeringens polilik. Däremot har industriarbetarna i del här borgerligt styrda landet förlorat tvä månadslöner under samma lid som Alf Wennerfors partivänner suttit vid köttgrytorna i kanslihuset.

Alf Wennerfors började sill anförande med alt återge en del reaktionära fraser och sade att han inie skulle fortsätta med den uppräkningen. Men efter en stund log ideologin överhanden: Arbetarna skall låta bli att kämpa för atl återta de förlorade åren.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill motionerna 339, 1052 och 1643.

ELVER JONSSON (fp);

Herr lalman! När vi nu har atl la ställning lill budgetpropositionens avsnitt gällande arbetsmarknaden har vi som bakgrund lill regeringsförslaget kunnat iaktta en begynnande konjunkturappgång - antalet personer i arbetskraften ökar, och arbelskraftsefterfrågan är i stigande. Arbetsmarknadsministern framhåller i propositionen atl arbetslösheten har kunnai hållas nere framför allt beroende pä myckel kraftiga arbelsmarknadspolitiska insatser. Insatserna har främst varit inriktade pä all motverka uppsägningar inom industrin. Antalet uppsägningar inom industrin har sålunda kunnat hållas på en efter omständigheterna låg nivå. Beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och andra insatser för de arbetslösa har i hög grad kunnat inriktas på ungdom och andra inträdande på arbeismarknaden.

När det gäller lågkonjunkturens negativa effekier sä har dessa förstärkts av växande strukturella problem inom industrin. Flera viktiga branscher står inför omfattande förändringar. Slrakturproblemen kommer atl las upp senare under detta riksmöte, bl. a. i samband med behandlingen av de regional- och näringspolitiska propositionerna. Några insatser som är gjorda är dock värda att notera.

Det tillfälliga 75-procenliga sysselsättningsbidraget till förelag som dominerar pä sin ort har ju syftat till att senarelägga långsiktigt nödvändiga uppsägningar till en tidpunkt då de anställdas möjligheler all finna nya jobb är

slörre. Detta bidrag utgår f. n. lill ett tjugotal företag, företrädesvis inom stålindustrin. För teko har av liknande skäl införts ett särskilt bidrag pä upp till 25 kr. per timme för äldre arbetskraft. Della äldrestöd utgår f n. till ca 12 000 personer. Vidare kan påminnas om det s. k. nyrekryteringsbidragel. Avsikten med bidraget har ju varit all förmå företag med rekryteringsbehov att lidigarelägga planerade nyanställningar. I januari 1979 hade del kommit in förhandsanmälningar för bidrag motsvarande en personalökning på ca 45 000 personer. Nolerbarl ärockså atl många av dessa arbetsplatser finns inom små och medelstora förelag.

Ser man pä arbetsmarknaden i etl längre perspektiv kan konstaleras att under 1970-lalei har antalet personer i arbetskraften ökat med 300 000 personer. Del bör noteras atl ökningstakten i arbelskraftsutbudet under 1978 äter stigit efler elt par års långsam utveckling. 1 genomsnitt för hela 1978 uppgick arbetskraften till 4 209 000 personer, vilket är 35 000 fler än 1977. Det totala antalet sysselsatta ökade under förra året med i genomsnitt 16 000 personer jämfört med föregående år. Den ökningen markerades under sista kvartalet dä 4 121 000 personer var sysselsatta. Industrisysselsäitningen har minskal, ehura takten i minskningen har dämpats. Däremot har antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn fortsatt att öka.

Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka även under februari i år. Under denna månad nyanmäldes 62 000 lediga platser lill arbetsförmedlingen, vilket är drygl 14 500 fler än under motsvarande månad i fjol. Det är också en stor ökning av antalet nyanmälda lediga platser mellan januari och februari. Vid slutet av februari månad kvarstod 45 000 lediga jobb vid landels arbetsförmedlingar, vilket är nära 16 000 fler än under motsvarande lid förra året. Även efterfrågan på arbetskraft inom industrin fortsatte atl öka någol under febraari månad. Samma iakttagelser, dvs. ökad efterfrågan på arbetskraft, gjordes också inom byggnadsverksamheten.

När det gäller antalet varsel sä har dessa fortsatt alt minska. Under febraari var det totalt 2 400 personer som drabbades av varsel och uppsägning. I februari var 95 000 personer arbetslösa, vilket är någol fler än i februari i fjol men färre än i januari månad.

Visst måste en arbetslöshet på 2,2 96 reduceras, men del skall ändå konstateras att vi i Sverige har en internationellt sett myckel låg arbetslöshet. Glädjande ärockså att antalet arbetslösa ungdomar kraftigt minskat i februari månad jämfört med januari månad. En nedgång frän 47 000 till 33 000 i februari talar sitt tydliga språk. Del är, Tommy Franzén, inie någon dålig nedgång. All nedgången främst beror pä arbelsmarknadspolitiska insatser bör inte förringa värdet av den. Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten var förra månaden 62 000, dvs. 15 000 fler än motsvarande månad förra året. I arbetsmarknadsutbildningen dellog 61 100 personer i februari, och det är 4 000 fler än i febraari i fjol- Sammanlaget kan man alltså säga all del skett betydande insatser för alt ge meningsfull sysselsättning ät människor i vårl land.

Den allmänna målbeskrivning som socialdemokraternas företrädare inledde debatten med är det lätt alt instämma i.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmaiknads-politiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Däremot måste man med förvåning la del av forlsällningen i budskapet frän Erik Johansson. Han sägeratl de fria marknadskrafterna får fortsätta atl husera. Det vore angeläget för oss här i riksdagen all få någol exempel pä det. Erik Johansson ville också hävda atl det har skett en försämring i arbetsmarknadspolitiken sedan socialdemokraterna försvann från kanslihuset, och även där skulle del vara angeläget med några exempel. Det kan väl inle vara utbildningsplatserna han avser, förde harblivit fler. Del kan väl inle vara beredskapsarbetena, för det har inrättats flera sådana. Det kan väl inte vara sysselsältningsslödet, för det har ju aldrig varit större. Till det kan sägas atl arbetslösheten, trots alt den är alltför hög, är lägre nu än under del socialdemokratiska regeringsinnehavet åren 1972-1973 dä vi också hade en lågkonjunktur. Det har skett en utomordentligt stor satsning på ungdomarnas utbildning och praktik - någonting som jag gärna ger exempel på om det efterlyses.

När del gäller personalförstärkningen inom arbetsmarknadsverket föreslär regeringen en ökning med 350 tjänster. Del förslaget har kritiserats dels av socialdemokraterna som lycker det är för litet, dels av moderata samlingspartiet som lyckerdel är för mycket. Från folkpartiets och centerns sida anser vi att del är en god avvägning i proposilionen, och sett mot bakgrund av den hårda prövning vi tvingas göra av alla utgifter så innebär ändå regeringsförslaget en mycket stark prioritering av arbetsmarknadsverkets behov av personalförslärkning. Därför vill jag, herr lalman, redan nu yrka bifall lill reservationerna 7 och 9 som är fogade till delta betänkande.

Erik Johansson sade vidare atl regeringen inle har följt sysselsällningsutredningens förslag eller arbetsmarknadsverkets äskande. Den fråga man dä gärna ställer är: Varför har inle socialdemokraterna följt della krav ulan gjort en mycket kraftig prutning? Är det inte så, herr Erik Johansson, alt även socialdemokraterna gjort en avvägning - lät vara att man har stannat pä elt högre tal? All la just äskandet från verket till inläkt för atl man har hamnai pä rätt ståndpunkt är kanske en överdrift.

I utskotlsbetänkandet har vi lagil upp atl arbetsgivare sägs vara mer försiktiga nu än lidigare när det gäller alt anställa personer vilkas kvalifikationer de är osäkra pä, saml alt de allt större svårigheterna all passa ihop sökande och lediga platser även till en del kan förklaras av ökad tveksamhet också hos arbetssökande. Departementschefen anför atl tendenser av denna typ måsle mötas med en ökad flexibilitet hos både arbetsgivare och arbetssökande. Där gäller också att del traditionella könsrollslänkandet måsle brytas hos alla parter. Från moderaternas sida krävs åtgärder som främjar en ökad röriighet, och man vill ha försök med bl. a. mer intensiv arbetsförmedling och begär också all den arbelsmarknadspolitiska verksamheten skall ses över. Ulskollel har för sin del ansett atl vi inte nu närmare skall analysera de problem som motionärerna påtalar. Vi återkommer lill de frågorna senare i vår i samband med all vi behandlar regionalpolitiken, men vi har ändå hyst tvivel om del sätt pä vilket moderaterna försöker klara den här problematiken. Å ena sidan vill man ha intensivare insatser inom arbetsförmedlingen för att främja den önskade rörligheten, ä andra sidan

finns del företrädare för moderaterna som motsätter sig en sådan förstärkning som propositionen föreslår. Till yttermera visso finns del moderater som begär atl anslaget till arbetsmarknadsutbildningen borde minska med 200 milj. kr. När dehär till synes helt motstridiga förslagen frän samma partigrupp presenteras inom utskottet sä övertygar ju inte bärkraften i förslagen, och ulskollel har funnit anledning all avstyrka desamma.

Alf Wennerfors har här i dag-sin vana trogen, höll jag på alt säga -velat ge moderatreservationen en ideologisk prägel. Del innebär också atl detta förslag inte bara aren praktisk omöjlighet, del är också något av en ideologisk kollision.

Socialdemokraterna vill haensamhällskontroll vid nedläggning av företag. Della socialdemokratiska förslag är inte nytt. Del har behandlats av tidigare riksdagar, då värt utskott har framhållit atl del inte råder några delade meningar om samhällets behov av alt fä tidig information om slora förändringar i företagen. Vi har också pekat på all del finns etl väl utvecklat nät av informationskanaler mellan näringsliv och samhälle. Vi har bl. a. hänvisat till delegationen för etableringsfrägor. Det samrådsförfarande som ligger till grund för verksamheten där berör just sädana företag som motionen avser.

Utskotlsmajoriteten tror atl sysselsättnings- och strukturproblem måste angripas med mer konstruktiva metoder. Skall man verkligen tvångsvis ålägga företagare atl upprätthålla en icke lönsam produktion? För drygt ett par är sedan avvisade vi elt sådant yrkande. Då grundades det beslutet på etl enigt arbetsmarknadsutskotts förslag. Min fråga till socialdemokraternas talesman blir därför; På vilka grunder har socialdemokraterna intagit en ny ståndpunkt när del gäller atl tvinga förelag att bedriva olönsam verksamhet?

1 socialdemokraternas partimoiion begärs också försök med könskvoiering inom arbetsmarknadspolitiken. Om della vill jag säga atl utskottet rent principiellt ställer sig positivt lill förslagel i sak. Frågan har ju högsta aktualitet. Bl. a. föresläs kvotering inom AMU;s förhandlingsprogram för jämställdhet, utarbetat av AMS och SÖ. Programmet har också antagits av styrelsen för AMS. Vi har nu liksom lidigare hänvisat lill aktiviteter som sker inom jämställdhelskommitténs ram. Jämställdhelsaspeklerna uppmärksammas också i föreskrifter som berör förelag som drivs med stöd av den s. k. 20-kronan. De socialdemokratiska förslagen, i vilka man anser sig vilja gå längre än vad som föreslagils i propositionen, härden slora bristen atl de inle presenterar några konkrela åtgärder. Utskottet har därför inle funnit anledning atl ta något initiativ på grund av yrkandet i moiionen.

En motion som utskottet enhälligt har avstyrkt är kommunisternas förslag om en obligatorisk arbetsförmedling. Vi hänvisar till den fortlöpande utbyggnaden av systemet med allmän platsanmälan, och förslag kommer f ö. alt behandlas senare i vår här i riksdagen.

I motionen 2037 av Anton Fågelsbo begärs en översyn av reglerna för stöd inom arbetsmarknadspolitiken. Motionären hävdar all arbetssökande vägrar all la ett arbete med hänvisning till att de ekonomiska förmånerna vid arbetslöshet skulle kunna ge bättre ekonomiskt utbyte. Med anledning av det

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

påståendet och av den lidigare förda debatten här i kammaren i dag finns det skäl alt göra en markering, som innebär atl vi inom utskottet har den uppfattningen all det överväldigande antalet arbetssökande har en stark önskan att få etl arbete. Vi har också pekat på att det kan finnas hinder av olika slag för arbetssökande att ta ett visst arbete, och det är också en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter alt undanröja sådana hinder. Beträffande påståendet om att arbetsmarknadsutbildning utnyttjas på ett oriktigt sätt vill jag erinra om alt sådan utbildning endast kan erhållas efler särskild prövning, som i princip grundar sig pä alt person som beviljas utbildning skall vara arbetslös eller riskera atl bli arbetslös. Dessa regler ligger fast.

Vidare vill vi erinra om att en person som är arbetslös är skyldig att la erbjudet arbete som bedöms lämpligt. Annars skall han avstängas frän att få kontant ersättning eller andra arbetsmarknadspolitiska förmåner. Inte heller på denna punkt finns anledning att ändra reglerna. När det gäller tillämpningen har man frän AMS sida aviserat en skärpt attityd.

I fråga om reservationen 4 avseende arbelsmarknadspolitiska insatser inom jordbruket och trädgårdsnäringen har utskotlsmajoriteten avvisat del förslaget med hänvisning bl. a. till den stora tveksamhet som kommit lill uttryck frän arbetsmarknadsverket. Vi tror atl det skulle vara olyckligt alt splittra den arsenal av insatser som nu finns genom all tillskapa ytterligare en bidragsform. Vi befarar också att om man skulle bifalla reservationen, så skulle del innebära atl andra grupper i samhället med säsongmässig sysselsättning skulle komma med liknande krav pä särbehandling. Reservationen 4 bör därför avslås.

I reservationen 5 vill socialdemokraterna komplettera lagen om anställningsskydd med en definition av begreppet praktik. Denna fråga prövas av anslällningsskyddskommittén, och del finns ingen anledning atl föregripa kommitténs ställningstagande. Riksdagen har f ö. tvä gånger förra året redovisat samma ståndpunkt, och för vår del är vi beredda atl också nu avslå den socialdemokratiska framstöten.

I reservationen 6 vill likaledes socialdemokraterna komplettera främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk praktik. Där har vi erinrat om att riksdagen sä sent som för tre månader sedan avslagit lagsliflningskravel med hänvisning lill atl den frågan bör lösas i samverkan mellan arbetsförmedling och arbetsgivare. Del aren uppfattning som inle bara utskottet och riksdagen står för, ulan den delas också av AMS. Därför är vi inte beredda att följa det socialdemokraliska förslagel i den delen.

Moderaterna går i reservationen 11 mot förslaget att permanenta bidraget vad avser utbildning vid permilteringshot. Ulskottsmajoriteten delar arbetsmarknadsministerns uppfattning all man redan nu har tillräckliga erfarenheter av denna bidragsform. Studier som har gjorts i ämnet stöder en sådan uppfattning.

Vi kan heller inte följa förslagel i reservationen 12, där moderaterna vill ha en särskild kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens effekter för den kvinnliga arbetskraften. Vi har inte funnit skäl alt föreslå någon sådan åtgärd.

och vi har hänvisat lill alt man inom såväl AMS som SÖ arbelar med att bryta könsrollsmönstrel inom arbetsmarknadsutbildningen. Till detta kommer den aviserade översynen av försöksverksamheten inom arbetsmarknadsutbildningens ram.

I reservationen 13 upprepar socialdemokraterna ett tidigare framfört krav, nämligen kravet att staten skall ansvara för barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen. Vi barden uppfattningen, som vi har redovisat i tidigare ställningstaganden, alt barntillsynsfrågorna är en kommunal angelägenhet.

När del gäller s-reservationen Mom vidgade försök med arbetsmarknadsutbildningen för äldre arbetssökande har vi hänvisat till alt del finns möjligheter atl tillgodose motionärernas och reservanternas synpunkter inom ramen för gällande ordning och att något riksdagsinitialiv med anledning av motionen inte är påkallat. Det som man i motionen skrivit om förläggning av försöksverksamhet till Gävleborgs län utesluter inte försöksverksamhet på andra håll. AMS är oförhindrad atl starta en ny liknande verksamhet.

I den moderata reservationen 15 vill man spara 200 milj. kr. när det gäller arbetsmarknadsutbildning. Till detta vill jag säga atl beloppet är preliminärt. Större belopp får las på tilläggsbudget. Blir del fråga om mindre belopp, ja, då las inle pengarna i anspråk. Utskottet är inte berett att vara med om att begränsa den nödvändiga arbetsmarknadsutbildningen, och därför har utskottet sagt nej lill motionsförslaget.

De socialdemokraliska reservationerna 16 och 17 gäller nya former vid beredskapsarbete och nya regler för tidsbegränsning av beredskapsarbeten. 1 det förstnämnda fallet har vi hänvisat lill tidigare ställningstaganden, och när det gäller reglerna för lidsbegränsning har vi den uppfattningen att huvudregeln även i framliden bör vara sex månader. Man bör dock inle vara alltför restriktiv när det gäller atl medge undanlag frän denna regel. Vi har också velat betona att det måste vara en strävan alt med hjälp av beredskapsarbeie så snart som möjligt slussa över ungdomar till fasta arbeten, och då är det viktigt all beredskapsarbetet är meningsfullt och värderas meritmässigt på ett rättvist sätt. Med delta anser vi oss ha besvarat yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen 1049 i den delen, och moiionen behöver alltså, enligl vår mening, inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

När del gäller det moderata kravet i reservationen 18 belräffande utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor ställer man sig onekligen frågan; Skall vi eftersträva en könsuppdelad arbetsmarknad med typiska kvinnliga beredskapsarbeten och vice versa? Nu har utskottet kunnat konstatera alt andelen kvinnor i beredskapsarbeten ändå ökat, från ca 30 % för tvä år sedan till ca 40 % i dag. Dessutom har AMS sin uppmärksamhei riktad pä delta problem.

I reservationen 19 vill socialdemokraterna genom att anslå ytterligare 2,5 milj. kr. öka anslaget till dem som genomgår vapenfri tjänsteplikt inom lolalförsvarsverksamheten. Utskottet har kunnat konstalera alt det har skett en mycket kraftig uppräkning pä det här området. Den har fördubblats sedan

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

1977/78. Dessutom sammanfaller uppräkningen med de äskanden beträffande ulbildningslakten som AMS själv har föreslagit. Socialdemokraterna säger i sin reservation: "Det finns mot den bakgrunden anledning räkna med

en fortsatt ökad tillströmning av vapenfria tjänsieplikiiga. 1 slutet av

innevarande budgetår beräknas kön uppgå till 3 700 personer, vilket ytterligare föriänger väntetiden med minst elt halvt år." Della är etl felaktigt påstående. 1 AMS tidning, som utkom i förra veckan, skriver man att vapenfria kan placeras direkt. Så fortsätter man: "Idag kan vi nästan utlova tjänstgöring redan efler etl halvår för den, som vill tjänstgöra inom den kommunala vårdsektorn." Därför anser vi att även denna framstöt från socialdemokraterna måste tillbakavisas.

I reservationen 20 vill socialdemokraterna höja arbelsskyddsavgiften frän 0,10 % till 0,17 96. Höjningen av avgiften skulle innebära att ca 150 milj. kr. bleve disponibla. Vi är emellertid inle beredda alt acceplera detta förslag. Utskottet har redan tidigare avstyrkt förslaget och har även nu samma uppfattning.

När det sedan gäller arbetsgivarnas möjligheter att fä del av informationsstöd, vilket socialdemokraterna är kritiska mol, kan det också sägas atl fördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare har förskjutits till de senares förmän. Arbetslagarnas andel av dessa informalionspengar har ökat frän 80 96 till 87,5 96 innevarande budgetär. Utskottet avstyrker därför den socialdemokratiska moiionen i denna del.

I reservationen 21, slutligen, vill utskottets moderata ledamöter göra en reducering med hänvisning till atl behovet av information om medbestämmande i arbetslivet skulle ha minskat. Utskottet menar alt det fortfarande föreliggeren stor omsättning på förtroendemän och all MBL-avtalet kommer atl föranleda krav på utbildning.

Herr lalman! Det stora antalet reservationer som jag myckel kortfattat har försökt atl kommeniera kan lätt få någon att tro atl del skulle finnas mycket stora skillnader i uppfattningarna om hur svensk arbetsmarknadspolitik skall föras. Så är emellertid inte fallet. Del råder en bred politisk enighet inom utskott och riksdag om atl göra stora arbelsmarknadspolitiska insatser i avsikt atl stimulera sysselsättning och utbildning och förhindra arbetslöshet. Det är en mycket kraftig satsning som redovisas i proposilionen och som utskottet har följt upp i allt väsentligt. Det är också min förhoppning att riksdagen skall följa regeringsförslaget genom att bifalla dels reservationerna 7 och 9, dels i övrigi vad utskottet har föreslagit. Sammantaget skulle ett sådant beslut kunna markera en fortsatt hög ambition hos statsmakterna alt hävda en arbetsmarknadspolitik med en social tyngdpunkt men också med en framåisyftning i den bestämda avsikten alt ge sysselsättning och skapa nya arbetsplatser.

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

TOMMY FRANZÉN (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Elver Jonsson stod här och skroderade om atl antalet sysselsatta har ökat med 300 000. Ja, borgerliga politiker brukar ju hävda all sysselsättningen ökar. Men det är alt dölja del verkliga förhållandel. Del aren Statistisk effekt som man kan uppnå bara om man inte skiljer på hellids- och deltidsarbetande, inte lar hänsyn lill del starkt ökade antalet sjukskrivna, bortser från effekten av offentliga korttidsarbeten och inte beaktar atl lidigare medhjälpare i vissa näringar övergått till att bli reguljära lönarbetare i andra, rn. m.

När jag i mitt huvudanförande tog upp denna fråga, poängterade jag mycket klart all det våren nedgång i sysselsättningen, i antalet heltidsarbeten räknat. Vi har ju närmare en miljon deltidsarbetande här i landet, varav uppemot 900 000 är kvinnor.

Elver Jonsson säger också alt arbetslösheten i Sverige är låg internationellt sett - 2,2 96. Ja, man kan naturiigtvis dribbla med siffror och förändringar i arbetsmarknadsstatistiken upp och ner, månad för månad. Men se på helheten under det borgerliga regeringsinnehavet! Dä finner Elver Jonsson m. fi. att siffran förden totala arbetslösheten har legat ganska fast. De ungefär 300 000 förtidspensionerade, de deltidsarbeiande kvinnor som vill ha hellids-jobb, alla de kvinnor som inie anmäler sig som arbeissökande därför all del inie lönar sig, därför alt det inle finns jobb att fä tag i på orterna där de bor-de grupperna döljer Elver Jonsson och folkpartiregeringen. Dem glömmer man medvetet bort när man anger en arbetslöshet på 2,2 9...

Märkliga är också de konststycken som folkpartiets representanter gör sig kända för. Innan man hamnade i regeringsställning talade man om arbetslöshetssiffror som också inräknade dem som var förtidspensionerade därför atl jobben inte var anpassade till människor som av någon orsak hade arbelshandikapp. I dag. när man sitter i regeringsställning, försöker man dölja att dessa människor finns. Del påminner om socialdemokraternas agerande -fast de gjorde tvärtom.

Slutligen vill jag säga atl det inte kom någon kommentar frän Elver Jonsson om den beska kritik som arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen framfört. Jag betraktar den tystnaden som etl erkännande av elt nederlag.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknads-poldiken

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle;

Herrialman! Elver Jonsson konstaterade i sitt inlägg att del inte råder några delade meningarom målsättningen förarbetsmarknadspoliliken, och del kan jag instämma i. Men det råder delade meningarom vilka vägar vi skall beträda för atl komma ur den uppkomna situationen. I mitt huvudanförande och i repliker har jag hänvisat till vår partimoiion, där vi har pekat pä sädana vägar och där vi har kritiserat de borgerliga regeringarna för atl de inte har vidtagit de ålgärder som vi har föreslagit och som skulle ha lett fram lill en lösning.

Vi har från vårt häll erkänt alt den internationella konjunkturutvecklingen har medverkat till au sä inte har skett. De ökade uppgifter som vi åtagit oss

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

inom vårt eget land ställer också sina speciella krav. Den ekonomiska politiken harlidigareberörts, och jag avstår frän all nu gä in pä den. Vi menar emellertid att den är orsaken lill all det har skell en försämring av arbetsmarknadspolitiken. Köerna har växt, och de snabba och effektiva riktade åtgärder som vi prövade under vår lid i regeringsställning har avlösts av mera generella ålgärder. Frågan om en personalförstärkning vid arbetsmarknadsverket har jag tidigare redovisat. Jag hänvisar bara till vad jag sagt i mitt huvudanförande och i de efterföljande replikerna.

För utskottels värderade ordförande vill jag än en gäng stryka under det allvariiga i all vi har köer på en kvarts miljon människor. Det har lagts en hel rad nya uppgifter på arbetsmarknadsverket, och jag vill i det sammanhanget erinra om del besök som ulskollel gjorde hos arbetsmarknadsstyrelsen och den information som vi där fick. Av den framgick med önskvärd tydlighet motiven för de personal förstärkningar som man där begärt och som vi följt upp i vår motion. Det barsken reduceringar med hänsyn lill den ekonomiska silualionen, men vi är också ständigt beredda au vidta andra åtgärder. Målet förden fackliga och den politiska arbetarrörelsen ärju att människorna skall ha sysselsättning och positiv utveckling i samhället.

I vad det sedan gäller lagen om beredskapsarbeie har jag i mitt huvudanförande framfört - och jag häller fast vid det - kraven på planering och på praktik och utbildning. För all tillmötesgå dessa krav måsle samhället ha resurser atl sälta in.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle;

Herr lalman! Tommy Franzén var ledsen över att han inte hade fält så många besked, men jag vill peka pä atl våra svar på de frågor som vpk för fram framgår i stor utsträckning av del som anförs i utskottets betänkande. Vi är naturligtvis inte negativa i vad gäller många av de intentioner som också vägleder kommunisterna här i riksdagen, men vi har på åtskilliga områden kunnat peka på att förslag i sådan riktning är under beredning. Som motionärer får vi finna oss i att detta kan leda till atl våra förslag inte genomförs sä snabbi som vi hade önskat.

Tommy Franzén har inte heller bestritt min uppgift om atl sysselsättningen har ökat. Vi har, mätt med internationella mätt, en mycket låg arbetslöshet. Det har också vidtagits en rad åtgärder pä del området. Vi har inte från folkpartiets sida sett arbetsmarknadspolitiken som någol slags nederiag. Jag påpekade tidigare i mitt huvudanförande all del aldrig förut har gjorts så slora insatser av någon regering som de som gjorts av den nuvarande. Man kan möjligen säga att det behöver göras ännu mer, och därom kan vi vara överens, men i eu irängl ekonomiskt läge måste de ändå ses som etl starkt uttryck för den ambition som arbetsmarknadsministern och den nuvarande regeringen har när del gäller atl förhindra arbetslöshet och alt försöka få så många människor som möjligt i arbete.

Till Erik Johansson i Simrishamn vill jag säga au jag inte fick svar på de frågor jag ställde, nämligen belräffande de allmänt hållna påståenden som ofta slinker ur socialdemokraterna on alt när vi nu har en annan regering än

en socialdemokratisk, sä har de fria marknadskrafterna släppis lösa. Jag fick ingel exempel pä del. Är dei så au man vill ha en annan lyp av ekonomi än den biandekonomi vars väsentliga delar vi kanske ändå lidigare varit överens om inom de demokratiska partierna här i riksdagen? Jag tror inte att man har tänkt så pä socialdemokratiskt häll. Om det är så, borde man också ge besked om det.

Erik Johansson sade vidare atl han hade pekat pä en del vägar att nå arbelsmarknadspolitiska resultat. Men jag visade pä flera punkier att del är utomordentligt marginella skillnader del rör sig om. Jag slutade mitt anförande med atl peka på all man från socialdemokraterna lagil lill i överkant. Då visade jag på den här anslagsökningen som man föreslär från socialdemokratiskt håll när del gäller de vapenfrias tjänstgöring.

Det har på senare är gjorts en rad insatser från riksdagens och regeringens sida när det gäller au få en bättre arbetsmarknadspolitik. De har varit dels av generell karaktär- på de offensiva områdena -dels av selektiv karaktär- pä den mera defensiva delen.

En sådan flexibilitet tror jag vi måste ha både i arbetsmarknadspolitiken och inom den ekonomiska politiken.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

TOMMY FRANZÉN (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jo, Elver Jonsson, jag har visst bestritt den siffran pä ökad sysselsättning. Jag har bestritt den med de medel som den naturligtvis skall bestridas med, nämligen genom alt avslöja vad det är för statistiska frivolter som Elver Jonsson och borgerligheten utför här i riksdagen. Man använder statistiken för atl försöka göra svart lill vilt. Man minskar antalet heltidssys-selsatia och ökar antalet deltidssysselsaita och säger att nu har vi fått en ökning av sysselsättningen. Man har i stället skapat mindre sysselsättning totalt, räknat i heltidsarbeten.

Vidare säger Elver Jonsson någol om att regeringen och folkpartiet verkligen har försökt förhindra arbetslösheten. Jaså, har ni del! Men hur är del med de här över 600 000 människorna i vårt land som söker arbete men som är direkl arbetslösa, som går i arbetsmarknadsutbildning eller har beredskapsjobb, är förtidspensionerade eller sjukskrivna pä grund av utslagningen från jobb osv.? Är det atl försöka förhindra arbetslösheten när man inte har lyckats åstadkomma en minskning av denna siffra, utan den tvärtom har ökat, Elver Jonsson, under folkpartiets tid i kanslihuset?

I dag skall vi inte tala om några arbetslöshetssiffror på 2,2 %. Del vore cyniskt. Ta i stället fram den reella siffran, som ligger uppåt 15 96. Räkna in dem som inle har jobb. Det är det frågan gäller.

Jag har heller inle fåll någon kommeniar om vad den folkpartistiska regeringspolitiken innebär, när man satsar miljarder och åter miljarder på företagen, pä storfinansen, vilket ger till resultat atl Atlas Copco höjer vinstutdelningen från 6 till 7 kr., Alfa-Laval frän 4:80 till 6 kr., Beijerinvesl från 5 till 6 kr.. Volvo från 6 till 7 kr. och Pripps, som till hälften eller något mer ägs av Slalen, med Beijerinvesl som delägare till 40 96, höjer frän 7:10 till 12:80 i aktieutdelning. Det är folkpanisiisk arbetsmarknadspolitik i sino

5 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknads-poldiken

prydno.

En polilik för all klara arbetslösheten, för au ge alla människor jobb, formas inle efter de arbeismarknadsmässiga ramarna, som Elver Jonsson och borgerligheten försvarar. Den måsle göra ingrepp i storfinansen. Den måste underden närmaste lolvmänadersperioden skapa 100 000 nyajobb, inom den ofténiliga sektorn och inom bostadsbyggandet.

Pä längre sikt behövs ett statligt industriprogram utgående från sysselsäti-ningskraven och inte från profilkraven, en förnyelse av trafiksystemet, satsningar på kollektivtrafik i stället för på privatbilism, kamp mol sociala och miljömässiga brister, kortare arbetsdag, nalionalisering av bank- och kreditväsen och försäkringsinsiilut och arbelarstyrda, samhällsägda kapitalfonder. Det, Elver Jonsson, kan ge till resultat atl vi slipper arbetslösheten.

ERIK JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle:

Herr lalman! Både i miu huvudanförande och i mina repliker har jag försökt förklara den kritik som vi från värt parti riktar mot de borgerliga regeringarna för den polilik som de har fört. De generella medel som man använt har inte varit tillräckliga. Vad vi efterlyser är stödinsatser som får avsedd effekt på sysselsättningen och ett samhällsinflyiande som står i rimlig proportion till kapitalägarnas, en ökad precision i de konjunkiurpolitiska slyrmedlen och framför allt prisstabilitet. Det har vi fört fram vid andra tillfällen. Denna regering har lagt lonvikien vid eu allmäni siöd till förelagen utan den insyn från samhälle och anställda som vi anser vara rimlig. Med hänvisning lill min tidigare motivering och den ansvarskänsla som de anställda har visat sig ha menar jag atl en ökad samverkan och ökad insyn skulle kunna bidra till atl åtgärderna blir effektivare, samtidigt som vi skulle få möjlighel atl bygga ut de trygghetsåtgärder som vi har föreslagit skall gälla på arbeismarknaden.

ELVER JONSSON (fp) kon genmäle:

Herr talman! Intressant är att konstatera all när Tommy Franzén kritiserar aktieutdelningen - en debatt som vi kanske borde föra i elt annat sammanhang-går inte ens de statliga företagen fria frän kriiik. Det kanske är så, Tommy Franzén, au inle ens en socialisering kan klara det här problemet? Men låt oss återkomma till della i en annan disku.ssion.

Tommy Franzén har också tagit in andra politiska frågor i debatten. I brist på ammunition har han tagit in trafikpolitiken, talat om välsignelsen av en bältre kollektivtrafik m. m. Del ärju det som regeringen har föreslagit au riksdagen skall pröva just nu.

Till Erik Johansson i Simrishamn är bara att säga att när man från socialdemokratiskt håll anklagar oss för att vi har varit för njugga när det gäller att göra konkrela satsningar på en bättre arbetsmarknad, sä visar del sig ju ändå au den förstärkning som har gjorts inom arbetsmarknadsverket under 1970-lalet har varit betydande. Kurvan steg starkt också i början på 1970-ialel, men stigningen har varit ännu starkare på senare tid; del har skett en ökning med drygl 2 000 Ijänsier från 1971 fram till i dag. Della är en stor

satsning och en riktig satsning. Påståendet atl den satsning vi nu föreslär skulle vara ett ullryck för njugghei frän den nuvarande regeringens sida och en tvekan att vilja salsa pä arbelsmarknadspolitiska insatser måste bestämt avvisas.

Herr talman! När del lilla dammet från den här debatten har lagt sig - en debatt där man kan konstatera all inie ens kommunisterna sinsemellan är överens om sina framstötar och där centerpartiet och moderaterna har fört en "rörig" debatt om rörligheten och där socialdemokrater har begärt en del mera pengar och andra marginella insatser-visar del sig ändå, som jag sade i milt huvudinlägg, atl enigheten är betydande. Lål mig säga all regeringsförslaget efter de här i nläggen framstår som ännu mer framåtsyftande och socialt ambitiöst än vad vi vid första påseendet kanske kunde tycka. Vi har nu en utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken, vilken - som del riktigt har påpekats, här - är större än någonsin, och den är avsedd all vara en väg atl nå del gemensamma målet: arbete åt alla.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Förste vice talmannen anmälde att Tommy Franzén och Erik Johansson i Simrishamn anhållit atl till protokollet få antecknat all de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

BENGT FAGERLUND (s);

Herr lalman! Erik Johansson i Simrishamn har utföriigt moliveral den socialdemokraliska inställningen lill arbetsmarknadspolitiken. Jag skall bara helt kort beröra några motioner.

Låt mig dock innan dess ta upp något av vad som har sagts hittills i den här debatten.

Jan-Ivan Nilsson började med en lovsäng lill den borgeriiga trepartiregeringen, Alf Wennerfors fortsatte med lovsjungandet och även Elver Jonsson gjorde del. De hävdade alt del för all vi skall kunna klara sysselsättningen gäller atl vi har vinstgivande företag, fri konkurrens, sä atl vi kan hålla nere löntagarnas krav pä högre löner och, som Alf Wennerfors också sade, all vi har måttfulla löneökningar. Det var alltså en lovsäng lill den politik som har förts sedan 1976.

Vad är det denna politik lett lill? Ja, nu kastar jag etl öga också utanför vårl lands gränser, där man bedriver samma slags polilik som den borgerliga regeringen bedrev här i Sverige. Politiken har i värt land lett till atl mellan 250 000 och 300 000 människor står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Lät mig säga direkl alt det är ingen kritik mot de människor som jobbar i beredskapsarbete, i AMU-uibildning eller i skyddade verkstäder när jag säger till Tommy Franzén atl vi anser all ni från kommunistiskt håll har räknat in dessa människor bland de arbetslösa. Vi har mellan 15 och 20 miljoner arbetslösa i den industrialiserade världen. Om vi ser på Amerika kan vi konstatera all 20 miljoner av Amerikas befolkning är utstötta ur samhället, och vi vet all två tredjedelar av världens befolkning lever på svältgränsen. Del är i della sammanhang som ni predikar alt del är de fria marknadskrafterna, de vinstgivande företagen som skall klara sysselsättningen för människorna i

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads -politiken

världen.

Problemen beror ju inte på atl vi har en omfattande planhushållning i de här länderna. Au vi nätt dithän beror inte heller pä att samhället och arbetarrörelsen är starka, ulan del ärjust de krafter som ni har inspirerat även i det här landet under er regeringstid som lett fram lill världssituationen i dag. Jag förstår inte all ni inie känner någon som helst oro inför utvecklingen. Ni ser inte all någonting måste hända, sä alt samhället byggs ut och solidariteten stärks för att klara de oerhörda problem som vi har framför oss.

De multinationella företagen styr ju i i dag investeringarna, och vi harockså svenska multinationella företag. Lål mig konstatera atl industriinvesteringarna trots ökade vinster icke har ökat i Sverige, utan de går lill de länder där man har lägre arbetslöner. De flesta har ju i TV sett exempelvis hur flickor i Sydkorea i 10-I2-ärsåldern sitter och syr, ungefär som då man hade barnarbete här i Sverige, när arbetarrörelsen bröt fram.

Känner ni ingen oro inför framliden och har ni inga andra recept än att man skall satsa på de vinstgivande företagen, den fria konkurrensen och marknadskrafterna som skall styra? Lät mig utan vidare framhålla all vi måste ha eu ökat samhällsinflyiande, etl ökat inflytande frän de många människorna i samhället, en ökad planhushållning. Annars klarar vi inte detta som ni säger au ni är överens med oss om, nämligen atl skapa arbete ät alla. Det är bara vackra ord så länge ni inle accepterar att samhället får större makt och alt löntagarna kommer in i samarbetet.

Detta var några korta kommentarer som jag ville göra pä grund av atl ni här har sjungit en lovsång över den politik som ni har utformat.

Alf Wennerfors säger i detta sammanhang: Ja, se bekymren beror pä den socialdemokratiska politiken. Men det ärju ni som har haft ansvaret. Varför kan ni inte ta del och erkänna era misslyckanden?

Sedan jag sagt della är del ganska självklart all jag kan gä över till reservationen 2 som gäller samhällskontroll vid nedläggning av företag.

Elver Jonsson ställde en fråga i sill inlägg och sade: Varför har ni socialdemokrater ändrat er? Jo, Elver Jonsson, del har vi gjort pä grundval av den förutvarande folkpartistiske arbetsmarknadsministern och partiledaren Per Ahlmarks agerande i samband med krisen i Olofsiröm. Så enkelt är svaret.

Vi måsle bereda människorna på atl de får byta yrke och arbetsplats och ävenbostadsort,säger Alf Wennerfors. Ja, det kanske vi måste göra-vi kan inte ha ett statiskt samhälle. Men vi måsle ha elt samhällsinflyiande och vi måste kräva att denna ändring sker i socialt anpassade former som ger den enskilda människan trygghet. Det är nödvändigt om vi skall kunna klara sysselsättningen och regionalpolitiken. Vi vill ha en lagstiftning som ger samhället elt ökat inflytande, och rikllinjerna för en sådan lagsiiftning har vi dragit upp i parlimotionen.

Vi vill t. ex. alt regeringen skall ha möjlighet att begära förhandlingar med förelagel och atl företaget, under den lid sådana förhandlingar pågår, inte skall få besluta om uppsägning eller nedläggning och inie heller fä verkställa sådana beslut. Regeringen skall också kunna hindra uppsägning om synner-

liga skäl föreligger ur regionalpolilisk synpunkt. Del är vad vi kräver i det här sammanhanget.

Jag lycker del är konstigt när Elver Jonsson lalar om.de fria marknadskrafterna. Vad är del vi har sagt all de fria marknadskrafterna skall styra? Ni går emot den reservation vi avgivii om ålgärder föratt de fria marknadskrafterna skall förhindras atl styra utvecklingen i vårl land.

Vi har också ett par reservationer - nr 3 och nr 13 - som rör jämslälld-helsfrågorna i samhället.

Reservationen 3 gäller könskvoiering inom arbetsmarknadspolitiken. Inom den verksamhel där könskvotering förekommit, nämligen inom regionalpolitiken, har den visat sig effektiv när det gällt atl förändra könsrollerna och bryta ned de fördomar som finns. Nu vill vi socialdemokrater gä vidare. Vi vill all verksamheien skall kunna utökas och omfatta även andra former av statligt stöd till förelagen. Vi anser atl jämställdhets-begreppet skall fä slå igenom i förelagens personalutbildning. Det finns en ulredning som visar all denna utbildning ur jämslälldhelssy npunkl har slora brister. Samhället måste se lill au effektiva åtgärder vidtas.

Folkpartiet slår på stora trumman för att de skall lägga fram etl lagförslag om förbud mol könsdiskriminering. Det kan vara bra, men varför kan ni inte vara med om alt vidta åtgärder för atl bryta ned de könsrollsmönster vi har och öka jämställdheten på del här områdei?

Delsamma gäller vår reservation 13, om barntillsynen inom arbetsmarknadsutbildningen. En person kan fä fiytta frän en kommun lill en annan för att fä denna arbetsmarknadsutbildning. Men i Norrland finns det slora kommuner, ibland lika slora som mänga av de landskap vi har i södra Sverige. Där får människorna flytta lill annan ort för atl kunna få utbildning. Skall man inte kunna utöka barntillsynsverksamhelen att gälla även i de fall dä föräldern tvingas bo pä annan ort? Del är del vi för fram i reservationen 13 i etl försök all öka jämställdheten. Del är ofta de ensamstående kvinnorna som behöver del här stödei. De måste ha en utbildning för atl kunna klara sig. Jag förstår heller inte de argument som förts fram här att inga ålgärder kan vidtas därför all kommunerna skall svara för detta område. Den kommunala barntillsynen omfattar inte de här fallen. Barnlillsynsproblemen utgör ett tryck och många föräldrar kanske över huvud taget inie får den utbildning de behöver.

När det gäller reservationen 19, anslag lill totalförsvaret, har jag också uppmärksammat det som Elver Jonsson talat om, nämligen atl man i dag kan placera vapenfria värnpliktiga inom den kommunala sektorn. Trycket är i alla fall hårt och kön lill den vapenfria tjänstgöringen beräknas vid budgetårets slut uppgå till 3 700 personer. Vi tror alt del är viktigt all medelstilldelningen blir sä riklig atl de som fåll vapenfri värnpliktstjänstgöring snabbt kan las om hand och inle behöver vänta i åratal pä alt fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.

Vår sista reservation, nr 20, rör bidrag lill arbelarskyddsfonden. Del är riktigt atl anslaget lill arbetstagarorganisationerna har ökat. Men vi anser all arbetsgivarna själva bör klara sina utgifter för inskolning av arbetsgivarsidans

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetstnarknads-politiken

företrädare. Dessutom är del ju inom de fria folkrörelserna en vida slörre omsättning på folk än inom direktionen i ett företag. Därför anser vi alt det är de som behöver utbildningen och de som skall ha pengarna. När vi föreslår atl avgiften skall höjas från 0,10 till 0,17 %, då är del ett gammall krav. Vi anser all denna kostnad skall ligga direkl på företagen. Det är ett krav som också de fackliga organisaiionerna har framfört.

Del har tagits upp en hel del ting här i debatten. Särskilt Alf Wennerfors var inne pä arbetsmarknadsverkets organisation och personalbehovet inom arbetsmarknadsverket. Riksdagen har ju redan beslutat om en utredning av arbetmarknadsverkels organisation. Lät mig direkl konstatera att det förhållandet att vi socialdemokrater har gäll med pä en sådan ulredning inte innebär någon kritik mol del arbete som arbetsmarknadsverket och dess personal på olika nivåer gör för atl klara den sysselsättningspolitik som vi beslutar här i riksdagen och för atl motsvara de ökade krav som vi ställer när del gäller arbetsmarknadsutbildning, när del gäller au försöka klara ungdomsarbetslösheten och de handikappades problem m. m. Jag är övertygad om atl sysselsätlningsulredningen i sill slutbetänkande kommer att föra fram ytterligare krav på arbetsmarknadspolitiken i vårl land, krav som vi måste leva upp till. När vi från socialdemokratiskt håll har gått med på tillsättandet av ännu en ulredning vill jag poängtera all denna nya utredning icke får hindra alt sysselsällningsutredningens krav i del kommande slutbetänkandet genomförs. Man får inte med hänvisning lill en ny ulredning hindra all sysselsällningsutredningens förslag genomförs, utan det gäller atl så fort som möjligl ge arbetsmarknadsverket de personalresurser som verket måste ha. Den nya ulredningen skall visa på vilket sätt vi kan gå vidare och göra del bättre för de människor som ställs ulanför arbetsmark nåden, för dem som blir utslagna och för de handikappade som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden.

Om man bedriver en sådan ekonomisk polilik som man har gjort under de borgerliga regeringsåren övervältrar man ju ett ansvar för arbetsmarknadspolitiken på arbetsmarknadsverket som verket har svårt au leva upp till med den personalstyrka som verket har. Det ärju den politiken som leder till att vi ständigt och jämt måste ha fler människor som tar hand om arbetsmarknadsproblemen. Ni instämmer i de vackra orden och häller med Erik Johansson om kravet pä arbete åt alla. Men ge då också samhället de resurser som behövs för all man skall kunna klara delta!

Med det anförda, herr talman, yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationerna i arbeismarknadsutskotteis belänkande nr 21.

ELVER JONSSON (fp) kon genmäle;

Herr lalman! När utskottets vice ordförande ånyo pläderar för den reservation där man föreslår ytterligare medel till AMS för all AMS skall kunna klara de vapenfrias sysselsättning vill jag säga alt motionärernas uppfattning kunde vara riktig vid den tidpunkt dä de skrev moiionen och möjligen också senare dä vi behandlade frågan i utskottet. Men när ulskoitets socialdemokratiske företrädare inte ens, trots alt han säger sig ha tagit del av

de uppgifter från AMS där AMS säger sig kunna direkl placera de vapenfria, är beredd atl nu frångå reservationen lyder det på alt socialdemokraterna sitter fast i något som jag skulle vilja kalla överbudsiänkande.

I skrivelsen från arbetsmarknadsverket slår bl. a. följande;

I dag kan vi nästan utlova tjänstgöring redan efter elt halvår förden som vill tjänstgöra inom den kommunala vårdsektorn. Det hart. o. m. gått så långt alt AMS fåll svårt alt fylla en del platser efler all tidigare under många år ha haft långa köer.

Mol bakgrund av det ullalandet och av att propositionens förslag innebär en myckel kraftig ökning framstår det som ytterst märkligt atl reservanterna vidhåller del här kravet också i dag.

Så bara ett par ord om de fria marknadskrafterna. Inom parentes sagt, herr lalman, har jag icke gjort mig lill talesman för dem.

Bengt Fageriund säger att vi behöver en ökad planhushållning. Ökad planhushållning - innebär del atl socialdemokraierna vill överge biandekonomin? Vi har inie någon ekonomisk debau här i dag, men om del skulle vara så all socialdemokraierna har inlagil en ny siändpunki, bör nog den poliliska bomben brisera redan här i dag.

Vad jag pläderar för och vad vi från liberali håll vill ha är en socialt styrd marknadsekonomi. Den har kunnai ge mycket goda resultat. De åtgärder som har satts in på det ekonomisk-politiska området har trots socialdemokratiskt motstånd givit till resultat alt vi haren bältre tillväxt i vår ekonomi än vi haft pä många år. Produktionen ökar irotsatt våra lager är slora, inflationen har framgångsrikt bekämpats och vår ullandsbalans har förbättrats. Det speglar en begynnande optimism, såväl inom näringslivel i stort som hos arbetsmarknadens parter. Jag skulle vilja beteckna det som en framgångsrik regeringspolitik. Del kommer pä kon och ännu mer pä lång sikt att ge flera arbeten och leda lill färre arbetslösa.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

ALF WENNERFORS (m) kon genmäle:

Herr lalman! Känner ni inte oro inför framtiden, frågar Bengt Fagerlund. Jo, vi känner stor oro, om det är ökad planhushållning och ökat samhällsinflyiande som skall bli den röda tråden i svensk politik. Del var ju sä ni ville ha del underde 44 åren! Del var ju så ni i ännu högre grad ville badet under 1970-talel och fram lill 1976! Men vad blev resultatet? Aldrig någonsin i vår hisloria har Sverige befunnit sig i ett sådant krisläge som då den borgerliga trepartiregeringen tog över efter socialdemokraterna hösien 1976.

Hur var del egentligen?

1. Vi hade slora och växande handels- och byiesbalansunderskoit.

2. Vi hade en industriproduktion som sjönk och som hade sjunkit sedan 1974.

3. Inflationen låg sedan flera år tillbaka på lO-proceninivån.

4. Vi förlorade marknadsandelar lill utlandet. Vi kunde inte klara konkurrensen med företag utanför vårl lands gränser.

5. Vi hade under hela 1970-lalet en sämre bruitonationalproduklulveck-ling, en sämre tillväxttakt an man hade i andra länder. Sverige låg sist bland

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

OECD-länderna 1972, trea från slutet 1973 och fyra från slutet 1976.

6. Vi befann oss i en öppen valutakris dä trepartiregeringen tillträdde.

7. Vi mötte, som Bengt Fagerlund vet, myckel besvärliga siruklurkriser i den ena brapschen efter den andra.

8. Vi hade ökande arbetslöshet. Vi får gä långt tillbaka i tiden föratt möta sä stora arbelslöshetsproblem som vi haft de senaste åren.

Hur reagerade väljarna pä della? Del vet Bengt Fagerlund lika bra som jag. Trepartiregeringen fick ta över del här konkursboet och försöka få ordning på ekonomin. Och man kom faktiskt en bit på väg under de tvä år man fick regera lillsammans. Ekonomisk expertis både inom och utom landet har påpekat alt det var rikliga ålgärder som då vidtogs.

Nej, Bengt Fageriund, den bästa garantin för trygghet i jobben och förökat antal jobb är vinstgivande och konkurrenskraftiga företag.

Allra sist: Bengt Fageriund talade om statiskt samhälle. Men, snälla Bengt Fagerlund, är det inte just det som ni skapar genom den sysselsätiningsgaranti som ni för några månader sedan kom överens med folkpartiregeringen om för en viss bransch?

BENGT FAGERLUND (s) kon genmäle:

Herr lalman! Beträffande de vapenfrias tjänstgöring vill jag konstalera, Elver Jonsson, all ni när ni avstyrkte vår motion inte heller hade dessa siffror. De kom sent. Nog sagt om del.

Elver Jonsson pläderar förde fria marknadskrafterna, men i nästa andetag säger han atl vi vill ha en liberalt styrd marknadsekonomi. Kan jag få en förklaring pä skillnaden mellan en liberalt styrd marknadsekonomi och de fria marknadskrafterna i del här sammanhanget?

Vad är del ni har byggt upp under den lid ni varit i regeringsställning? Jag erkänner villigt atl ni har använt en stor summa pengar till alt subventionera olika företag. Del typiska exemplet är Uddeholmslånet. Ni säger t. o. m. atl uppdelningen av pengarna ytterst är en affär mellan förelagen, som vi inte skall lägga oss i. En sådan form av liberal marknadshushållning är verkligen fri.

Alf Wennerfors säger sig känna oro inför tanken på ökad planhushållning och ökat samhällsinflyiande saml framför kritik mot den svenska arbetarrörelsen. Han säger också att det aldrig varit så illa slälll i det svenska samhället som vid regeringsskiftet 1976. Men jag är tillräckligt gammal för alt komma ihåg hur del var när vi socialdemokrater tog över 1932. Fram lill dess hade verkligen de fria marknadskrafterna fått styra. Den dåvarande högerns ideologi var att inte blanda in samhället. Det var vi socialdemokrater som fick reda ut problemen.

Under valrörelsen 1976 var del vi socialdemokrater som pekade på de strukturella problem som landet stod inför. Ni lovade en mängd saker som ni inle har kunnat hålla. Alt tala om all Sverige var ett konkursbo 1976 är verkligen att ta stora ord i sin mun med tanke pä atl ni under trepartiregeringens sista år hade ett budgetunderskott pä 45 miljarder kronor, och del underskottet är inle mindre i dag.

Lål mig påpeka all OECD under den lid vi satt i regeringsställning utnämnde den svenska krispolitiken till den bästa inom hela OECD.

Elver Jonsson frågade mig om vi ville fä till stånd en ändring i biandekonomin. Ja, vi vill ha ett slörre socialt ansvar och en annan biandekonomi än er som bara går ul på all ge subventioner. Vi vill också alt lönlagarna skall få ett inflytande över den biandekonomin. Vi vill inte atl allt skall förstatligas, men vi anser alt människor själva skall få vara med om alt bestämma sin framlid.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Ulskoitets vice ordförande drabbades av etl hörfel. Jag sade inle liberal marknadshushållning, utan en socialt styrd marknadshushållning. Det är vad liberalerna står för. Vad ordet socialt betyder tror jag inte jag behöver förklara för Bengt Fageriund.

Bengt Fageriund talar om alt socialdemokratin vill få till stånd etl slörre inflytande för de anställda. Därom är vi ändå ganska ense, och därför skall jag inle gä i polemik med honom pä den punkten.

Vad vi frän liberalt häll är ängsliga för är alt fä den alltför starka detaljstyrning, som i sin förlängning leder till elt socialistiskt samhälle. Det är vi beredda alt säga nej lill redan i dag.

ALF WENNERFORS (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag vill påminna Bengt Fageriund och andra i kammaren om atl 1930-lalels kris inle bara var en svensk kris. Det var fråga om en världsdepression. Många andra länder hade också slora problem. Jag har ingen anledning atl agera försvarsadvokat för de missgrepp som gjordes på den liden. Däremot tyckerjag del är allvariigt alt vi, trots allt vi borde ha lärt oss av depressionen på 1930-ialet och tiden därefter, ändå hamnade i en så krisartad situation under 1970-lalet jämfört med andra länder.

Det var vi som talade om siruklurkriser, säger Bengt Fagerlund. Men hur värdet egentligen? Fick verkligen svenska folket reda på hur illa ställt del var med den svenska ekonomin vid liden för valrörelsen 1976? Ni sade ju all vi moderater svartmålade.

När vi hade fått regeringsansvaret visade del sig sä småningom atl del hade behövt sägas ännu mer, om man verkligen skulle ha svartmålat lägel. Hur var del med de representanter för olika branscher som besökte kanslihuset för atl berätta hur allvarligt läget var för varvsbranschen, stålbranschen och gravbranschen? Jo, de uppmanades att hålla sig lugna tills efler valet. Då fick en annan regering la ansvaret och försöka rätta till vad socialdemokraterna hade ställt lill med.

BENGT FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Vad socialt ansvar är vet jag, men vad social marknadshushållning innebär har jag aldrig blivit på det klara med. Hela denna diskussion visar vad den har lett till. Ni har salsal på alt skapa vinsler för förelagen. Nationalekonomer talar i dag om alt 30 miljarder kronor har förts över från

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

lönlagarna till aktieägarna och lill kapitalbildarna i detta land. Ärdei en social marknadshushållning, betackar jag mig för en sådan i detta sammanhang.

Alf Wennerfors säger all vi 1930 hade en internationell kris. Var den inte internationell under 1970-talel? Jo, men den började mycket tidigare i utlandet än här i Sverige.

Alf Wennerfors har själv hänvisat lill Danmark. Jag kan hänvisa till England i della sammanhang. Jag vill hävda att svensk arbetarrörelse i strid med de åsikter som Alf Wennerfors förfäktar i riksdagen i dag har drivit fram detta land från ett fattigland, som jag själv har upplevt, lill ett välståndsland. Trots era nedbrytande försök i den svenska politiken har vi klaral delta.

Förste vice talmannen anmälde atl Elver Jonsson och Alf Wennerfors anhållit all lill protokollet få antecknat all de inie ägde räll lill yueriigare repliker.

ARNE FRANSSON (c):

Herr lalman! Del har nu snart gäll tre år sedan riksdagen pä grundval av sysselsällningsutredningens förslag anslöt sig lill principen alt ungdomarna skall tillförsäkras utbildning, praktik eller arbete. Ett förverkligande av denna princip kräver förstärkta resurser lill samhällsorganen. Genom beslut här i riksdagen har också olika förstärkningar ställts lill förfogande. Trots dessa insatser kan man konstatera att antalet arbetslösa ungdomar mellan 4:e kvartalet 1975 och 4:e kvartalet 1978 har ökat frän 27 000 till 32 000. Del innebär all ungdomarna i praktiken nu i mindre utsträckning än lidigare garanteras utbildning, praktik eller arbete.

F. n. är ungefär 33 000 ungdomar under 25 är arbetslösa, och ca 66 000 är beroende av någon form av arbelsmarknadspolitisk åtgärd. De ungdomar som lämnar grundskolan i vår är ca 9 000 fler än förra året. Ännu 1990 kommer ungdomarna i åldern 16-18 är alt vara ca 18 000 fler än 1978. Mol denna bakgrund ärdei naturligtvis angelägel att kraftigt förslärka de regional-och näringspolitiska insatserna för alt skapa nya arbetstillfällen.

Vi vet all del inle finns någon särskild arbetsmarknad för ungdomar, och del betyder att alla insatser som gynnar utveckling och differentiering av den reguljära arbetsmarknaden också gynnar ungdomen. För alt klara ungdomens sysselsättningsproblem framöverärdel också nödvändigt alt genom en utbyggd arbetsmarknadspolitik påverka företagens personalrekryiering så att också svaga grupper pä arbeismarknaden kan få arbete. Till denna grapp räknas många ungdomar.

Del finns också anledning påpeka nödvändigheten av en ökad samverkan mellan sysselsältningsplanering och utbildningsplanering för att på så sätt förhindra all alltför stora balansproblem uppstår pä arbeismarknaden. Skolan har i dag ett uppföljningsansvar för ungdomar upp till 18 års ålder, men på grund av bristande resurser har delta ansvar inte kunnai ges en konkret innebörd.

Stora insatser från olika myndigheter krävs för att stötta ungdomarna och särskilt de ungdomar som har sociala problem. Erfarenheterna från syssel-

sällningsulredningens försöksverksamhet i Södertälje visar all intensifierade insatser från olika myndigheters sida ger positiva resultat. Det är därför nödvändigt att ytterligare samverkande resurser sätts in för att på det sättet skapa förutsättningar för ett konkret uppföljningsansvar också för ungdomar som är över 18 år.

I vår motion nr 2034 har vi pekat på några ålgärder mol ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten är förenad med många svåra problem. För den enskilde är möjligheten atl få ett arbete av helt avgörande betydelse för all uppleva tillvaron som meningsfylld. Det har också stor betydelse för ungdomarnas framlida inställning till arbetets värde. Arbetslöshet leder till sociala problem, kriminalitet m. m. Ingen resurs får lämnas oprövad i arbetet för atl komma lill rätta med ungdomsarbetslösheten.

Som jag, herr talman, nämnde inledningsvis kommer antalet ungdomar i åldern 16-18 år alt kraftigt öka under 1980-och 1990-talen. Detta ställer stora krav på tillgången till prakiikplatser, della inte minsl med lanke pä nödvändigheten atl ungdomarna i ökad utsträckning får arbetslivserfarenhet under sin utbildningstid. I vår motion har vi aktualiserat en kartläggning av hur många praktikplatser som kan ställas lill förfogande under de närmasie åren. Blir inte tillgången tillräcklig för att klara behovet, måste olika utvägar prövas för alt komma till rätta med brislen på praklikanlplalser. Här kan del dä vara fråga om ökade stimulansåtgärder lill arbetsgivarna men också ökade krav frän samhällets sida på arbetsgivarna all verkligen ställa prakiikplatser till förfogande. Vi utgår ifrån atl delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor, som enligt vad utskottet inhämtat handlägger den här karlläggningen, bedriver arbetet med stor skyndsamhet och snarast föreslär erforderliga ålgärder.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande behandlas också motion nr 1562 av mig och Catarina Rönnung med kravet all beredskapsarbete får utföras till en ny väg mellan Paulisiröm och Kvillsfors i Vetlanda kommun. Med tanke på de sysselsättningsproblem som finns i östra delen av Jönköpings län och mellersta Kalmar län är del speciellt angeläget all befintligt näringsliv får rimliga möjligheler lill utveckling. Ett byggande av vägen skulle innebära stora fördelar för Modo Konsumentprodukter AB, som i dag har verksamhet förlagd till Paulisiröm och Kvillsfors. Det lolala antalet anställda uppgår lill ca 700. Elt byggande av vägen skulle innebära all avståndet mellan nämnda orter minskas med ca 15 km.

Utskottet ullalar alt beredskapsarbetenas primära syfte är sysselsättnings-politiskt, all del pä orten finns behov av alt sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar sig för de aktuella arbetssökandena med hänsyn till deras yrkeserfarenhet. Ulskollel säger vidare atl de typer av arbeten som bl. a. omnämnts i vår motion i och för sig kan vara lämpliga all anordna som beredskapsarbeten. Vi motionärer utgår frän att arbetsmarknadsmyndigheterna kommer all göra den bedömningen och alt projektet snarasi kan igångsättas.

Slutligen, herr lalman, får jag yrka bifall till reservationerna 4, 7 och 9 och i övrigt till utskotiets hemställan.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

STEN SVENSSON (m);

Herr talman! Trepartiregeringens insatser för att komma till rälla med den ekonomiska krisen och bekämpa arbetslösheten kan i efterhand konstaleras ha givit ett mycket gott resultat.

Jag vill vända mig lill Bengt Fagerlund och säga alt socialdemokraterna motsatte sig varje enskild åtgärd som trepartiregeringen vidtog för atl värna sysselsättningen och förbättra näringslivets konkurrenskraft. Socialdemokraterna gick emot devalveringen och avskaffandet av den 4-procenliga löneskatten. I stället föreslog Bengt Fagerlund och hans kolleger höjningar av löneskatterna med bortåt 8 %. Hade socialdemokraterna i regeringsställning fält möjlighel alt genomföra den polilik som de nu har förordat i opposition under innevarande mandatperiod, skulle kostnadsläget för en stor del av vår exportindustri i dag ha varit 25 96 högre än vad det nu är. Då skulle vårl läge ha varit nära nog katastrofalt.

Del är viktigt alt den offentliga sektorns expansion pä bekostnad av andra sektorer bromsas upp. Vad som krävs i dag är ökad tillväxt och mer av stimulans lill initiativ och arbetsinsatser. Genom en höjd tillväxttakt utnyttjas våra produktionsresurser bättre.

En lyngdpunktsförskjutning måsle nu ske i vad gäller samhällets engagemang på olika områden, dvs. från en fortsatt utbyggnad av den offentliga sektorn lill en ökad stimulans med generella medel av hela näringslivel. I samband därmed måste också budgetunderskottet trappas ned. Vad frågan nu gäller, herr lalman, är vilka kostnader för selektiva åtgärder vi på t. ex. arbetsmarknadspolitikens område skall tillåta belasta vår internationella konkurrenskraft. Delta leder fram lill atl stödinsatserna successivt skall trappas ned, liksom stödinsatserna på näringspolitikens område. Budgetunderskottet får inle och kan inte nedbringas genom skalleskärpningar!

Del är mol denna bakgrand som vi moderater har föreslagit en rad besparingar pä arbetsmarknadspolitikens område. Alf Wennerfors har tidigare i debatten utvecklat några principiella synpunkier pä detta som jag kan instämma i. Jag skall i del följande begränsa mig till att kommentera de reservationer som vi fogat vid del betänkande vi nu behandlar och som Alf Wennerfors inle log upp i sitt anförande.

I reservation nr 15 har vi förordat en neddragning av anslaget till arbetsmarknadsutbildning med 200 miljoner. Vi anser atl del finns anledning atl se mer optimistiskt på den närmasie utvecklingen än vad regeringen gör. Den nedgång som redan noterats vad beträffar företagsutbildningen talar för detta. Del finns också anledning atl göra en översyn av formerna för och omfattningen av utbildningsbidrag som utbetalas i samband med arbetsmarknadsutbildning. Det kan t. o. m. ifrågasättas om vissa former skall vara sä generösa som de som kännetecknat exempelvis de utbetalda bidragen under de sju kursfria dagarna i samband med den senasie jul- och nyårshelgen. Enligl ett beslut av arbetsmarknadsstyrelsen fick kursdeltagarna behålla utbildningsbidraget utan att behöva utnyttja sina s. k. ea-dagar.

Enligl arbetsmarknadsstyrelsens egna beräkningar uppgår det genomsnitt-

liga utbildningsbidraget per dag lill ca 130 kr. Jag vill inskjuta att jag föregen del tycker all della verkar något för lågt räknat. Jag tror atl summan ligger högre. Underde nämnda sju kursfria dagarna kan man således beräkna alt ca 28 milj. kr. utbetalades i utbildningsbidrag. Därtill skall man lägga kostnaderna för de ca 1 400 lärarna. Man kan således räkna med alt arbetsmarknadsstyrelsens julklapp till kursdeltagarna har koslat skattebetalarna mer än 30 milj. kr.

Jag skulle i det här sammanhanget gärna vilja fråga arbetsmarknadsministern på vilka grunder arbetsmarknadsstyrelsen kunde falla elt sådant beslut. Är del pä det här sättet arbetsmarknadsstyrelsen hushällar med skattebetalarnas pengar?

Det finns, som jag redan antytt, goda skäl för all se över reglerna för kursuppehäll m. m. Enligt vad jag inhämtat haren arbetsgrupp tillsatts med uppgift alt granska dylika frågor. Således finns det även av dessa skäl anledning alt vidta åtgärder för atl begränsa anslagen lill arbetsmarknadsutbildningen.

Elt av de nya medel som regeringen tagit till hjälp i arbetsmarknadspolitiken ärdens. k. 25-kronan,som syftartill all förhindra permitteringar. Men i etl läge där vi kan räkna med en högre ekonomisk aktivitet bör, som vi påpekar i reservation nr 11, inle denna bidragsform göras lill ett permanent medel i arbetsmarknadspolitiken. Frågan om bidragsformens lämplighet bör bli föremål för översyn i den av arbetsmarknadsministern förutskickade kommittén för arbetsmarknadsutbildning.

I reservation nr 21 har vi föreslagit en neddragning av anslaget till arbelarskyddsfonden med 20 milj. kr. Huvuddelen av delta anslag används för utbildning och information om medbestämmande i arbetslivet. Dä principerna för detta stöd fastställdes, förutsatte statsmakterna atl detta utbildningsbehov skulle vara särskilt stort under åren 1977-1979 för atl sedan minska. Stöd ges numera även lill utbildning av representanter för de anställda i statliga styrelser och företag. Trots alt elt odisponerat anslag pä 15 milj. kr. beräknas kvarstå vid budgetårels utgång har regeringen föreslagit alt del lolala anslaget skall höjas. Vidare kan vi konstatera alt man på arbetsgivarsidan inle längre begär medel i beräknad omfattning. Del har förutsatts atl fördelningen av anslaget mellan parterna skall vara 80 96 lill arbetstagarnas organisaiioner och 20 96 lill arbetsgivarnas organisationer. Ett minskat uttag av den ena parten motiverar inle elt ökat tillskott till motparten. I stället måste alternativet all spara de uppkomna överskottsmedlen tillvaratas.

1 betänkandet redovisar utskottet atl sysselsättningen inom jordbruket och trädgårdsnäringen har varit föremål för särskild ulredning. Resultatet redovisas i betänkandet Arbete i jordbruk och trädgård. Efter remissbehandling redovisas frågan i proposilionen. Bl. a. konstaterar utredarna alt jordbruket och trädgårdsnäringen karakteriseras av betydande säsongmässiga variationer i sysselsättningen. Det är viktigt all dessa näringars arbels-kraftsförhällanden utreds. Jag vill också erinra om en annan ulredning, som dock inte redovisas i betänkandet, nämligen industriverkets ulredning om

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

livsmedelsindustrin.

I delta belänkande förutsäger industriverket en minskning av sysselsättningen inom denna sektor av näringslivet med 6 000 personer fram lill år 1985.

Vi har emellertid inle funnit anledning alt göra någon särskild markering i ulskotlsbetänkandel. Jag har för min del nyligen tagit upp dessa problem i samband med en fråga till jordbruksministern, varvid jag efteriyst åtgärder för atl öka vår förädling av livsmedel för bl. a. exportmarknaden. Genom dylika åtgärder torde vi kunna utbilda och engagera fler människor inom jordbruket och inom livsmedelsproduktionen. All särskilt satsa på utbildning av unga människor skulle vara myckel positivt i dessa lider med hög ungdomsarbetslöshet och i sig innebära en god investering för framtiden. Det behövs fler människor för att förädla livsmedel än för all enbari producera råvaror. Det innebär även etl bättre kapaciteisulnylljande. En breddad förädlingsverksamhei innebär dessutom en ökning av avsättningsmöjligheterna för trädgårdsnäringen och också av föratsäiiningarna för odling av specialgrödor. Till delta kommer en ökad riskspridning och möjligheler all utjämna säsongvariaiionerna.

Vår slutsals kan bara bli en: Samhället, staten, måsle på allt sätt initiera åtgärder som förbättrar betingelserna för export av förädlade livsmedel. Del är angelägel all vi pä alla säu motverkar den negativa ulveckling inom denna sektor av arbeismarknaden som har föruispålls i den nyss nämnda utredningen från industriverket. Del finns därför anledning för regeringen alt uppmärksamma delta förhållande.

Slutligen vill vi ta avstånd frän de ambitioner som bl. a. socialdemokraterna för lill torgs om skärpningar av främjandelagstiftningen. Vad vi behöver är inte tvångsingripanden mot arbetsgivarna eller motsvarande, ulan ökade stimulansåtgärder till förmän för arbetsplacering av handikappade personer. Jag vill i dessa hänseenden hänvisa till våra reservationer som fogats lill utskotlels belänkande om åtgärder för de arbetshandikappade. Frågan behandlades i denna kammare för en vecka sedan.

Föratsäiiningarna för att bereda arbete ät alla måste baseras på ett konkurrenskraftigt näringsliv. Framtiden ligger i en polilik som satsar på all med generella medel stärka alla våra förelag. Erfarenheterna borde ha lärt oss alt det största hotel mol vår sysselsättning och vår välfärd aren missriktad näringspolitik och en felaktig ekonomisk polilik.

Herr talman! Jag ber atl med del anförda fä yrka bifall lill samtliga moderata reservationer som fogats till del betänkande som vi nu behandlar.

MARTIN SEGERSTEDT (s):

Herr lalman! I motion 557 har socialdemokraterna frän Västernorrland krävt alt samrådsgmpper för arbetsmarknadsfrågor inom skogsbrakel skall inrättas i länen.

Utskottet har i en positiv skrivning sagt alt sådana grupper skall kunna inrättas pä initiativ av arbetsmarknadsverket, i första hand av länsarbetsnämnderna.

Bakgrunden till motionen är ett allt slörre behov av samordning och planering av arbetsmarknadsfrågorna pä skogsbrukets område.

Motsvarande organ inom jordbruks-och trädgårdsnäringen ärobligaloriskl och har en centralt fastlagd instruktion. Instruktionen ålägger lanlbruksdele-galionerna all hälla minsl fyra sammanträden per är. Inrättandet av dessa samrädsorgan motiveras med de stora säsongvariationerna i dessa näringar.

Vi kommer inom kort alt behandla en skogspolitisk proposition här i riksdagen. Insatserna föråterväxiätgärderoch annan skogsvård kommerall få ökad prioritet. Dessa frågor är viktiga från arbetsmarknadssynpunkl, både för en ökad och jämnare sysselsättning i skogsbruket och för all trygga råvarutillgången för skogsindustrin. Med den målsättningen, och om vi skall komma ifrån en stor ökning av användningen av kemiska bekämpningsmedel av olika slag i skogsbraket, måsle vi öka de manuella insatserna. Detta gäller framför allt bekämpningen av lövsly. Dessutom är skogsodlingen, produklion och utsättning av plantor, slyröjning och gallring i stora delar av värt land utpräglade säsongarbeten. Vi menar därför atl en skogsbruksdelegation kan motiveras lika starkt som de nuvarande lantbruksdelegalio-nerna.

Dessa arbeten är dessutom väl lämpade lill beredskapsarbeten, men de kräver då ganska omfattande organisatoriska insatser. Del gäller anskaffning av objekt, instruktion och utbildning, förläggning och transporter. Med nuvarande höga ungdomsarbetslöshet bör dessa insatser emellertid ges företräde, och ansvaret för delta kommer att falla pä länsarbetsnämnderna. Och för all lösa arbetsuppgifter av den här arten behövs samordning mellan fackliga organisaiioner, markägarintressen och övriga delar av skogsnäringen samt berörda myndigheter.

Den försöksverksamhet med informella samrädsgrupper som har gjorts visar alt arbetsuppgifter icke saknas. Rätt använda är samrådsorgan av denna lyp en pådrivande faktor när det gäller atl lösa speciella arbetsmarknadsproblem. Men för atl arbetet skall kunna bedrivas intensivt och uthålligt bör det finnas fastlagd instruktion och organisation.

Vi motionärer föratsätter nu atl regeringen i anledning av dagens riksdagsbeslut skall ge klartecken för inrättande av skogsbruksdelegalioner i de län där behov av sådana finns.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Vårt samhällssystem kan aldrig uppnå målsättningen arbete åt alla. Inget kapitalistiskt samhälle kan uppnå den målsättningen. De arbelsmarknadspolitiska åtgärder som vidtogs i värt land under 1950-lalel och i början av 1960-lalei byggde pä den felaktiga uppfattningen att arbetslösheten var ett problem som berodde pä att arbetskraften geografiskt och utbildningsmässigt inte överensstämde med de arbeten som fanns. Arbetsmarknadsutbildningen fick tre huvudsakliga syften - all omskola människorna till yrken där del finns arbete, att fly Ila människor från orter och län med arbetslöshet lill regioner där monopolen behöver arbetskraft och all

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

förhindra all den öppna arbetslösheten steg till för höga siffror.

Än i dag finns det de som tror au arbetslöshet är ett informations-, utbildnings- eller omflyttningsproblem. Men de som tror så har ju blivit färre.

Inle ens den mest inbitne manchesterliberal eller den mest hoppfulle förespråkare för vårl lands avancerade arbeismarknadspolitik kan längre blunda för del fakium all arbeislöshei aren egenskap hos det kapitalistiska systemet. Och det är det systemet som oinskränkt härskar i Sverige.

Bengt Fageriund sade för några minuter sedan att vi vill ha en annan blandning. Ja, vi har ju nu en biandekonomi som är ungefär som den kanariefågelspasiej som lär ha sålts av en slaktare i Milano. När han tillfrågades om proportionerna sade han: Fifiy-fifiy, en häst på en kanariefågel. Sådana ärju också proportionerna i den svenska biandekonomin med dess ca 5 96 statsföretag. Vill Bengt Fagerlund och socialdemokratin ändra pä de proportionerna, så må det hälsas med tillfredsställelse, för del är verkligen hög lid.

Nej, del finns inget kapitalistiskt system utan arbetslöshet.

Det som nu oroaräven de mest inbitna förespråkarna förden kapitalistiska marknadshushållningen är det obestridliga faktum all arbetslösheten i de kapitalistiska länderna inte bara har stigit lill nivåer som vi inte upplevt sedan 1930-lalels milt utan alt den i stort sett har samma höga nivåer även då konjunkturerna förbättras. Arbetslösheten har alltså blivit etl permanent problem. 18 miljoner människor i de utvecklade kapitalistiska länderna och minst 100 miljoner i den kapitalistiska världen i övrigi förvägras den mänskliga rättigheten atl ha etl arbete. Ingen, inle ens kapitalismens egna ekonomer, tror alt dessa arbetslöshetssiffror kommerall minska avsevärt de närmasie åren.

Man kan ha förståelse för alt de som tror att arbetslösheten är ett utbildnings- eller omflyttningsproblem nu börjar vackla i tron. Den ökning av arbetslösheten som skell i de utvecklade kapitalistiska länderna har ju nu sin motsvarighet också i värt land.

Hos oss har den måhända inle kunnai avläsas i lika hastiga ökningar i den öppna arbetslösheten som i vissa andra länder, men del beror pä att de vittomfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna sugit upp en del av den ulslagning ur produktionslivet som har skett. 1 februari i år var 180 000 personer sysselsatta i arbetsmarknadsutbildning, skyddad och halvskyddad sysselsättning och beredskapsarbeten. Antalet personer i arbetsmarknadsutbildningen har ökat i jämn takt från 6 500 år 1960 lill 61 000 i febraari 1979.

Jag kommer här in pä en grapp som mycket litet har berörts i denna debatt, nämligen den stora skara som går i olika typer av omskolning. Det som skett har inneburit att AMU delvis har ändrat karaktär. Den snabba ökningstakten har försämrat utbildningsnivån, cenlren har fyllts till bristningsgränsen och saxning av undervisning på grund av för små undervisningslokaler har förekommit i betydande utsträckning pä senare lid.

Målsättningen att omskola människor föratt pä det sättet komma till rälla

med arbetslöshetens problem har, av flera orsaker, blivit en chimär. Dels har kurserna varit för korta, dels har utslagningen från dessa ökat, och dels har del inle heller funnits jobb för dem som omskolats.

Deua gäller i all synnerhet de 23 000 ungdomar som har omskolals. Mänga, alltför många, har tvingats konstatera all arbetslösheten inte är något utbildningsproblem.

Pudelns kärna är att det helt enkelt inle finns jobb för en stor del av dem som har lärt sig ett nytt yrke via arbetsmarknadsutbildningen. AMU har i ökad utsträckning förvandlats frän en meningsfull utbildningsinstitution till en förvaringsplats för arbetslösa.

Åtgärder för atl förbättra utbildningen och AMU-arbetarnas situation är nödvändiga, men de är inte tillräckliga. Därutöver krävs åtgärder mot de slora monopolen, som behärskar vår ekonomi och som genom sin politil. framkallar arbetslösheten, men det faller naturiigtvis utanför ramen för det betänkande som nu behandlas. Det för vi anledning all diskutera i andra sammanhang.

1 motion nr 1666 yrkar vi all grundbidraget skall höjas lill 155 kr. per dag och stimulansbidraget lill 15 kr. per dag. Vi vet all bidragen har spelat en viktig roll för AMU-eleverna. I början av 1960-talet låg bidragen endast något mer än 100 kr. under genomsnittslönen fören industriarbetare. Men därefter har klyftan ökat myckel raskt, och 1971/72 var skillnaden 807 kr.

Under lågkonjunktuen 1972/73 ökade antalet AMU-elever markant och också missnöjet med de låga bidragen. AMU-eleverna kom fram till slutsatsen att de själva måste gä till kamp. Fr. o. m. 1972 fick missnöjet ett organiserat ultryck. AMU-eleverna började ta strid om sina intressen, och den helt avgörande frågan var dä de låga bidragen.

I maj 1974 sittstrejkade 30 000 AMU-elever under en dag för alt ge eftertryck ål kravet på 900 kr. i grundbidrag per månad. I januari uppnåddes en viktig framgång då bidraget i ett svep höjdes frän 90 kr. till 120 kr. per dag. Senare har ytteriigare en höjning skell. Dessutom får AMU-elever numera en tia extra om dagen i stimulansbidrag.

AMU-elevernas aktivitet har utgått från alt de måste få en reallön som det går att leva på. Deskall inte behöva betala för den arbetslöshet som de inte rår för genom sänkt standard, skuldsättning och andra ekonomiska svårigheter. Vi anser också att bidragen måste standardsäkras. Det är inte rimligt att de politiska konjunkturerna skall bestämma om och när bidragen skall höjas.

En sådan siandardsäkring skulle enligt AMU-elevernas uppfattning inte kopplas till prisutvecklingen ulan till löneutvecklingen inom industrin. I samband med de centrala avtalsuppgörelserna borde också AMU-elevernas bidrag korrigeras. Vi i arbetarpartiet kommunisterna delar denna uppfattning.

Alla AMU-elever får inte ens grundbidraget på 150 kr. per dag om de är under 20 år. Del handlar om ganska många, som får ersäuning enligt KAS -kontant arbetsmarknadsstöd - med 65 -I- 10, dvs. 75 kr. per dag i stället för 150.

Vi tycker att della är en uppenbar orättvisa som måsle bort. Vi har därför i

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

6 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

vår motion krävt att grundbidrag skall utgå med samma belopp lill samtliga AMU-elever oavsett ålder, atl utbildningsbidragen skall standardsäkras och följa löneutvecklingen inom industrin, atl grundbidragel skall höjas från 140 till 155 och stimulansbidraget från 10 lill 15 kr.

När det gäller bidragshöjningen för AMU-eleverna har del i tidigare anföranden sagts att kraven inte är nog högt ställda. Jag avslöjar väl ingen större hemlighet, om jag säger atl huvudkraven i vår motion utarbetades av AMU-elevernas egen organisation. Därefter har de haft sin kongress och justerat upp kraven. Men detta är det enda konkrela yrkande som föreligger. Del bör man alltså stödja. Kommer det senare krav på ytteriigare höjningar, är vi självfallet beredda all stödja dem i enlighet med AMU-elevernas önskemål.

Ungefår 30 96 av eleverna i arbetsmarknadsutbildning är invandrare. En stor del av dem går på svenskundervisning i 18 veckor. 80 96 sluiar efler denna utbildning. Deras möjligheter atl få behälla ett jobb på den svenska arbetsmarknaden är inte stora. Möjligheterna att lära sig det svenska språket pä 18 veckor sä att man kan tillgodogöra sig fortsatt grundutbildning är heller inte slora. Man kan i detta sammanhang fråga: Hur många av kammarens ledamöter tror sig om all kunna hjälpligt lära sig turkiska eller finska på 18 veckor?

Vi menar all undervisningen måsle ökas till minst 24 veckor, en lidrymd som vi har kommit fram till efler kontakter med AMU-elevernas organisation och med invandrare.

Dessutom är det nödvändigt att invandrare ges möjlighel till yrkesutbildning på sitt modersmål.

I utskottet har man i detta sammanhang pekat på de praktiska svårigheterna med många olika språk. Det är sant att många olika språk är aktuella. Del vållar problem i daghem, i grundskolan och i gymnasiet.

Allt detta måste lösas på etl godtagbart sätt också inom arbetsmarknadsutbildningens ramar. Resultatet av atl inte gå in för utbildning pä invandrares modersmål är bara alt de inte kan tillgodogöra sig den utbildning som vi kostar pä dem. Del problemet måste lösas med lärare i olika språk.

Våra krav är i detta fall sammanfattningsvis: 24 veckors svenskundervisning på AMU-centren, möjlighet för invandrare alt utbilda sig på modersmålet saml all yrkesvägledningen förbättras och förmedlas pä resp. invandrarspräk.

Del är krav som är fullt möjliga all genomföra genom en bestämd målinriktning, som avsevärt skulle förbättra invandrarnas utsatta position.

Totalt måste situationen för alla de lusenden som går i arbetsmarknadsutbildningen, svenskfödda såväl som invandrare, förbättras. De är alla offer för en politik som inte kan garantera rätten till arbete, och det gör oss alla i den här kammaren moraliskt skyldiga atl göra allt för all förbättra deras situation.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill motionerna 1666 och 2148.

Jag vill, innan jag lämnar denna talarstol, göra några reflexioner i anslutning till Alf Wennerfors anförande tidigare här i dag. Han började med

all vända sig mot vad han med rälla menade vara reaktionära tankegångar. Men sä småningom blev han själv mer och mer reaktionär. Han är alltså fången i den filosofi som innebär atl arbetskraften skall vara kapitalets lekboll, att den skall flytta som del passar de kapiialägande. Jag vill säga lill hert Wennerfors all del är verkligen reaktionärt. Det är den reaktionära politiken som under mänga år sä hårt har drabbat bygder och människor i värt land och som fortfarande är vägledande.

Nu har ju manövreringsutrymmet för den politiken krympt en smula pä grund av den kris som vi har.

När jag åker landet runt träffar jag ofta människor som under lidigare är lovades guld och gröna skogar, bara de var så goda att flytta på sig till de områden där kapitaleljust dä behövde arbetskraft. Nu träffar jag många av dem som har flyttat från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland osv. som arbetslösa i Eskilstuna, Göteborg och i andra områden i landet. Arbetslösheten känns ju inte bättre för dem därför atl de är drabbade där än om de skulle gå arbetslösa hemma i Gällivare eller varifrån det kan vara som de kommer.

Alf Wennerfors ägnade en stor del av sitt anförande åt reaktionär propaganda för au folkförflyttningarna skall sättas i högsätet och avfolkningspolitiken underiättas. Men förslår inte Alf Wennerfors - eller moderaterna och de borgeriiga i övrigi -all del inle löser några problem i det här landet eller skapar några nya jobb? Möjligen skapar det en smula jobb för ett anlal flyttfirmor, men problemet ärju atl det finns för få arbetstillfållen och att vi i realiteten har långl över en halv miljon arbetslösa människor. Inte löser man del problemet genom alt propagera för alt folk skall flytta. Det är i verklig mening en reaktionär filosofi. Den är dessutom prövad, och den har sannerligen inle löst arbetslöshetens problem i del här landet.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

JOHAN OLSSON (c);

Hert talman! I arbetsmarknadsutskotlets betänkande nr 21 behandlas några motioner där jag tillsammans med andra ledamöter av kammaren tagit upp ett antal angelägna sysselsättningsfrågor. Vissa motioner har utskottet behandlat välvilligt, och skrivningarna innebär klariägganden eller ultryck för all motionernas yrkanden bör uppmärksammas av resp. myndigheter eller andra organ. 1 andra fall tyckerjag nog att utskottet inte tillräckligt har tillgodosett önskemålen i motionerna. Jag inser dock att del nu inte är möjligl alt vinna gehör för ändringsförslag lill utskottets betänkande, varför jag inle kommer att ställa några särskilda yrkanden i anledning av motionerna.

En motion tar upp de ökade svårigheterna atl få krav och önskemål från arbetsgivare resp. arbetstagare att sammanfalla. Det förekommer allt oftare alt expansiva företag på en ort söker arbetskraft men inte kan få sådan i tillräcklig omfattning trots att ett stort antal människor kan vara registrerade som arbeissökande pä orten. Vi hörde ett exempel pä detta i nyheterna i dag, där ett textilföretag i Ulricehamn behövde anställa 25 å 30 personer. Det fanns ungefär 500 anmälda arbetslösa i den branschen där nere, men man kunde ändå inte lösa problemet. Det är i hög grad otillfredsställande för båda parter

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

A rbetsmarknads-politiken

med en sådan utveckling. Del är slöseri med resurserna, och företagens ulveckling och expansion kan hämmas lill nackdel för sysselsättningen i slorl, om inle de här problemen kan lösas. Det är en mängd frågor som kan tillmätas betydelse, men jag skall inte la upp dem här; några har nämnts i motionen. Utifrån de kontakter jag har med näringslivet finner jag del myckel angeläget alt åtgärder vidtas för all ungdom och arbetsmarknad skall passa bättre till varandra.

Ulskollel har, såvitt jag kunnai finna, inte yttrat sig över denna motion i sitt betänkande, ulan den är endast refererad. Den har behandlats tillsammans med en annan motion från moderaterna, som tar upp behovet av ökad röriighet pä arbeismarknaden. Jag har med min motion inle avsell att lösningen enbart ligger i ökad röriighet, utan fastmer att finna vägar för att arbetskraften och arbetsmarknaden skall bättre anpassas till varandra ulan en ökad omflyttning.

Del har dock kommit lill min kännedom att arbetsmarknadsstyrelsen uppmärksammat de problem som tagils upp i motionen. I början av delta år har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift all bl. a. överväga möjligheterna till en effektivare platsförmedlingsverksamhet i syfte atl förbättra förmedlings-resultatet för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Jag vill säga att stora förhoppningar ställs på denna arbetsgrupp, och jag vill hoppas atl den kan komma fram lill verkliga resultat.

En annan av våra motioner tar upp ett yrkande om att lagen om anställningsfrämjande ålgärder, den s. k. Åmanlagen, skall ändras 15 § så, att del skall bli möjligl att anställa ungdomar under 25 år på prov under högst sex månader. Vi är medvetna om att en utredning arbetar med dessa frågor. Men vi tycker att det inte skulle vara svårt all redan nu genomföra den begränsade ändring vi föreslår. Del ärju etl känt förhållande att den naturliga inskolning i arbetslivet och den kännedom om arbetslivels villkor som elt provanställningsförfarande innebär har motverkats av lagstiftningen. Del har försvårat för ungdomar atl få ett jobb, och jag anser all man med hänsyn till den höga arbetslösheten bland ungdom borde ha genomfört denna förändring utan all avvakta utredningen. Nu har utskottet inte velat gä den vägen, och dä får motionen och miu inlägg här ses som en påstötning på utredningen alt snarast komma fram med godtagbara förslag.

Ungdomssysselsäitningen tas även upp i en annan av våra moiioner, nr 1558. Det har ju visat sig att beredskapsarbeten för ungdom med 75 96 statsbidrag har blivit en bra utnyttjad och allmänt omtyckt form för all ge ungdom sysselsättning. Beredskapsarbetena har givit ungdomarna en bra kontakt med arbetslivet. Särskilt i de privata företagen har verksamheien slagit väl ul i det all över hälften kunnai få fortsatt anställning efter beredskapsperioden.

1 moiionen har vi tagit upp en rad detaljer. Dels vill vi att åldersgränsen skall höjas, så alt även ungdomar mellan 20 och 25 år skall kunna tas emot också i enskilda företag i likhet med vad som gäller for beredskapsarbeten i kommunerna. Jag förslår inte varför det skall vara denna skillnad. Behovet av sysselsättning är ju mycket stort även i åldrarna över 20 år. Det visar

arbetsmarknadsstatistiken. Det kan t. ex. vara svårt för ungdomar som återkommer från sin första militärtjänst atl komma in på arbetsmarknaden.

Ulskollel vill inte gå oss motionärer till mötes men hänvisar lill all det efter särskild prövning finns möjlighet även för den äldre gruppen all kunna få beredskapsarbeie. Jag lycker det skulle genomföras en ändring här, så alt gränsen 25 år gäller generellt. Risken för att del skulle bli svårare för de yngre grupperna att få dylika arbeten vid en ändring enligt motionen har framhållits i den allmänna debatten. Jag menar all antalet beredskapsarbeten skulle komma att öka genom den här förändringen. Det skulle bli ökad efterfrågan frän företagen, och ändringen skulle inte vara negativ för de yngre grupperna.

Vi har också föreslagit att småföretagens och jordbrukets organisationer -vi tänker här närmast på LRF och SHIO-Familjeförelagen -skulle engageras i arbetet för att förmå företagen alt la emot fier ungdomar lill beredskapsarbeie eller annan anställning. Vi har den bestämda uppfattningen all om man kan skapa ökade och förbättrade kontakter mellan arbetsförmedlingarna och företagen, så har man mycket att vinna. Della slyrks på ett effektivt sätt av de försök med uppsökande verksamhet som arbetsförmedlingarna i vissa län har genomfört den senasie liden. Överallt har man kunnai notera ökad anställning av ungdom efter dessa besök. Man har hos förelagen fått bältre förståelse för arbetsförmedlingarnas uppgifter och arbetssituation, och kontakterna har betraktats som investeringar för bättre framlida samarbete, effektivare arbetsförmedling och fler anställningar.

Vi tror därför all om man kan engagera företagens organisaiioner, så vinner man möjlighel lill förbättrade resultat pä ett billigt och bra sätt. Trepartiregeringen diskuterade dylika lösningar under hösten 1978, men tankarna hann aldrig komma lill genomförande. Jag beklagar att regeringen nu inte velat lägga fram förslag i denna riktning och att inle heller utskottet funnit intresse av alt la upp frågan på allvar.

Temat för de motioner somjag nu talat för har varit atl öka sysselsättningen för framför allt ungdomen genom atl bättre möta företagen och öka samarbelel, au engagera företagen och deras egna organisaiioner i samverkan för alt lösa problemen. Jag tror alt den vägen inte är utnyttjad till fullo. Det skulle ge goda resultat, om man gjorde ökade insatser här. Jag vill ultala förhoppningen all allt fler så småningom skall inse behovet av ökad kontakt mellan företagen och förmedlingsverksamheten och atl delta skall leda lill ålgärder i den riktning motionerna lar upp.

Till sist vill jag endast omnämna all de motioner vi väckt med önskemål om alt beredskapsarbeten i ökad utsträckning skall komma lill användning i sysselsättningsskapande syfte inom jord- och skogsbruket har utskottet inte motsatt sig. Det finns inom delta område stora möjligheter lill meningsfyllda arbetsuppgifter som hittills inle utnyttjats ordentligt. Del är i regel produktiva arbeten som innebär bältre ekonomi såväl för jord- som för skogsnäringen pä längre sikt, liksom en bättre ekonomi för landet och en förbättrad beredskap. Jag finner del myckel angelägel att de regionala myndigheterna prövar en

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

mer positiv inställning till denna form av beredskapsarbeten i forlsällningen.

Herr lalman! Jag vill yrka bifall lill centerns reservationer lill belänkandet och i övrigi lill utskottets förslag.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels reservationen nr 1 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kanmnaren bifallit reservationen nr 1 av Alf Wennerfors och

Sten Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Alf Wennerfors begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 272 Nej - 48

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

belänkandet nr 21 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Bengt Fagerlund

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 4

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 5

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 5 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Bengt Fagerlund

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 6

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 339 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbeismarknadsuiskoiieis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 339 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 306 Nej - 15

Mom. 7

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels moiionen nr 1643 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 7 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1643 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 304 Nej - 15

Mom. 8

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 9

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Jan-Ivan Nilsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jan-Ivan Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 9 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Jan-Ivan Nilsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Jan-Ivan Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 240

Nej - 79

Avstår - 1

Per Sljernslröm (c) anmälde alt han avsell alt rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.

Mom. 10

Proposilionergavs pä bifall till dels utskotiets hemställan, dels motionerna nr 339 och 1643 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 339 och 1643 av Lars Werner

m. fl. i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 305 Nej - 15

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Mom. 11

Utskotlels hemställan bifölls.

Motn. 12

Propostioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 13

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 13 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Bengt Fagerlund

m.n.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 14-18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 19

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1052 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandet nr 21 mom. 19 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1052 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Tommy Franzén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 16

Mom. 20

Proposilionergavs på bifall lill l;o) utskotiets hemställan, 2:o) reservationen nr 7 av Elver Jonsson m. fl. samt 3:o) reservationen nr 8 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Alf Wennerfors begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha fiertalets mening för sig. Sedan Alf Wennerfors begärt votering även belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbeismarknadsutskotteis hemställan i betänkandet nr 21 mom. 20

antar reservationen nr 7 av Elver Jonsson m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 8 av Alf Wennerfors och Sten Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Alf Wennerfors begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 113

Nej - 50

Avslår - 156

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 20 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Elver Jonsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Elver Jonsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 164

Avstår - 1

Mom. 21-24

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 25

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av Elver Jonsson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Elver Jonsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 25 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Elver Jonsson

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Elver Jonsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningspparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 167

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Marianne Stålberg (s) anmälde atl hon avsett alt rösta ja men av misslag nedtryckt nej-knappen.

Mom. 26

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sten Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 26 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Alf Wennerfors och

Sten Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Sten Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 270 Nej - 50

Mom. 27

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 28

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sten Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 28 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Alf Wennerfors och

Sten Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Sten Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 272 Nej - 49

Mom. 29

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 30

Proposiiioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 30 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 31

Ulskoitets hemställan bifölls.

Mom. 32

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 1666 och 2148 av Rolf Hagel och Alf Lovenborg i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandet nr 21 mom. 32 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 1666 och 2148 av Rolf Hagel

och Alf Lövenborg i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 306 Nej - 15

Mom. 33

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 14 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra proposilionen

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 33 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Ja - 168 Nej - 152

Mom. 34

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 35

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 1666 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottels hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 35 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1666 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Ja - 304 Nej - 2 . Avslår - 13

Mom. 36 och 37

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 38

Proposiiioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 15 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förra

propositionen vara med övervägande ja bervarad. Sedan Sten Svensson Nr 109

begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbeismarknadsutskoliels hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 38 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av Alf Wennerfors och

Sten Svensson.

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Sten Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 272 Nej - 49

Mom. 39

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 16 av Bengt Fagerlund m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 39 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Ja - 167 Nej - 154

Mom. 40

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17 av Bengt Fagerlund m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 40 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 167

Nej - 153

Avslår - 1

Mom. 41

Proposilionergavs på bifall till dels ulskoitets hemställan, dels reservationen nr 18 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sten Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 41 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 18 av Alf Wennerfors och

Sten Svensson.

Ja - 274 Nej - 47

Mom. 42-53

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 54

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskotlels hemställan, dels reservationen nr 19 av Bengt Fageriund m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller arbeismarknadsutskotteis hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 54 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Erik Johansson i Simrishamn

begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 166 Nej - 155

Mom. 55 och 56

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Arbetsmarknadspolitiken

Mom. 57

Proposiiioner gavs på bifall till 1 :o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 20 av Bengt Fagerlund m. fl. samt 3;o) reservationen nr 21 av Alf Wennerfors och Sten Svensson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Sten Svensson begärt votering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående arbeismarknadsutskoiiets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 57

antar reservationen nr 20 av Bengt Fagerlund m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 21 av Alf Wennerfors och Sten Svensson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Sten Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 49

Avstår - 113

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 21 mom. 57 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 20 av Bengt Fagerlund

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Erik Johansson i Simrishamn

7 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resuliai:

Ja - 166

Nej - 155

§ 13 Stöd till dagspressen m. m.

Föredrogs konstiiutionsutskoltels betänkande 1978/79:24 med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 12 såvitt avser stöd lill dagspressen, organisaiionsiidskrifter saml tidningar på andra språk än svenska m. m. jämte moiioner.

I proposilionen 1978/79:100 bil. 12 (ulbildningsdeparlemenlel) hade regeringen föreslagit riksdagen au

till Presstödsnämnden för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av I 657 000 kr. (punkten B 22, s. 113),

godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen,

till Stöd lill dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 304 500 000 kr. (punkten B 23, s. 130),

lill Stöd lill organisalionstidskriften för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 50 000 000 kr. (punklen B 24, s. 132).

godkänna de i proposilionen förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd lill tidningar på andra språk än svenska,

till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr. (punklen B 26, s. 136),

lill Pressens länefond för budgetåret 1979/80 anvisa elt invesleringsanslag av 1 000 kr. (punkten V:4, s. 710).

I proposilionen hade föreslagits alt produklionsbidragei lill fådagarsiid-ningar höjdes från 600 000 kr. lill 750 000 kr. För rikstidning hade bidraget föreslagits höjt från 900 000 kr. lill 1 500 000 kr. Samtidigt höjdes beloppen i motsvarande utsträckning för rikstidning med mindre upplaga än 10 000 exemplar enligl de särskilda övergångsbestämmelser som gällde för dessa t. o. m. 1979. Förutom höjningarna av beloppen för produktionsbidrag hade föreslagits atl fådagarsiidning med produktionsbidrag också skulle ges möjlighet att redan nu ansöka om utvecklingsbidrag för år 1979. Samtidigt infördes kravet atl fådagarsiidning för att vara berättigad lill produklionsbi-drag skulle innehålla minst 1 500 spaltmeter redaktionell text per är. Detta krav pä minsta redaktionellt innehåll hade föreslagits gälla vid bestämmandet av produkiionsbidrag för år 1981.

Vad gällde produktionsbidragen till flerdagarstidningar hade,föreslagits särskilda insatser till lågtäckningslidningar med högst 20 ". hushållstäckning. För lågläckningstidningarna med högst 20 96 hushållstäckning hade föreslagits ett generellt påslag på 25 % av produktionsbidraget. Samtidigt höjdes den nedre gränsen för produktionsbidrag till tidning som utkom minst fem dagar i veckan procentuellt lika mycket dvs. till 1 125 000 kr.

För storstadstidningar med högst 20 % hushållstäckning hade föreslagits att det generella påslaget höjdes lill 10 % för tidningar med slörre upplaga än 100 000 exemplar. I de fall sådan storstadstidning erhöll maximalt bidrag skulle påslaget beräknas pä della.

1 detta sammanhang hade behandlats molionerna

1978/79:491 av Christina Rogestam m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade om ändring i förordningen om bidrag till dagstidningar så atl presstödsnämnden fick möjlighet all bevilja även icke svenskspråkiga tidningar stöd i andra former än produkiionsbidrag,

1978/79:677 av Gölhe Knutson (m) och Håkan Winberg (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla all reglerna för stöd till organisaiionsiidskrifter förtydligades, sä atl de erhöll den av riksdagen ursprungligen avsedda innebörden,

1978/79:810 av Lennart Bladh m. fl. (s),

1978/79:811 av Karl Boo m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade 1. godkänna motionens förslag angående utformningen av produktionsbidraget till storstadstidningar, 2. godkänna motionens förslag angående utformningen av stödet lill organisaiionsiidskrifter, 3. att hos regeringen begära atl dagspresskommitlén fick förnyat uppdrag att överväga formerna för kvalifikationsgräns för fädagarsiidningar, 4. att hos regeringen begära att dagspresskommitlén genom tilläggsdirektiv gavs i uppdrag alt överväga frågan om indexreglering av presstödet, 5. au lill Stöd till dagspressen (bil. 12, B 23) anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt anslag pä 308 500 000 kr. saml 6. att Stöd till organisalionstidskrifter(bii. 12, B 24) anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt anslag på 55 000 000 kr.,

1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen skulle 1. godkänna de i moiionen föreslagna ändringarna i reglerna för produkiionsbidrag lill storstadstidningar, 2. godkänna de i motionen föreslagna ändringarna i stödet till organisaiionsiidskrifter, 3. godkänna de i moiionen föreslagna ändringarna i stödet lill tidningar pä andra språk än svensKa, 4. lill Stöd till dagspressen för budgeiårei 1979/80 anvisa ett i förhällande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 308 500 000kr.,5. till Stöd lill organisalionstidskrifierförbudgetäret 1979/80 anvisa eu i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 60 000 000 kr., 6. till Stöd lill tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1979/80anvisa etl i förhällande till regeringens förslag med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 200 000 kr.,

1978/79:818 av Börje Stensson m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen beslutade begära hos regeringen att föreskrifter meddelades, som gav verkställighet ät det avsedda förebyggandel av konkurrenssnedvridning på lidskriflsområdel,

1978/79:1090 av Gösta Bohman m. fi. (m), vari hemställts all riksdagen skulle 1. godkänna de i moiionen 1978/79:1108'förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen saml 2. till Stöd till dagsjsressen för

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

•99

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

100

budgetåret 1979/80 anvisa etl i förhällande lill regeringens förslag med 13 100 000 kr. reducerat förslagsanslag av 291 400 000 kr.,

1978/79:1091 av Kari Boo m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i moiionen angående en nödvändig precisering av reglerna för organisationstidskriftsstödet, och

1978/79:1693 av Per Olof Sundman m. fl. (c, s, m, fp, vpk).

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. belräffande Presslödsnämnden med bifall lill proposilionen 1978/ 79:100 bil. 12 i denna del lill Presstödsnämnden för budgeiårei 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 1 657 000 kr.,

2. beträffande Pressens lånefond med bifall till proposilionen 1978/79; 100 bil. 12 i denna del lill Pressens lånefond för budgeiårei 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

3. belräffande grunderna för statligt stöd lill dagspressen

a) såvitt avsåg produktionsbidrag lill storstadstidningar med anledning av proposilionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och med bifall till molionerna 1978/79:811 punklen 1 och 1978/79:815 punklen 1 och med avslag pä motioiien 1978/79:1090 punklen 1 i denna del ge regeringen till känna vad utskottet anfört rörande det generella påslaget på produktionsbidraget till vissa storstadstidningar,

b) såvitt avsåg produktionsbidrag lill övriga lågtäckningslidningar bifalla propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och avslå motionen 1978/ 79:1090 punklen 1 i denna del,

c) såviii avsåg formerna för kvalifikationsgräns för fädagarsiidningar med avslag pä proposilionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och med bifall till moiionen 1978/79:811 punklen 3 ge regeringen lill känna vad utskottet anfört rörande dagspresskommitténs uppdrag,

d) såviu avsåg förändringar i grunderna för statligt stöd lill dagspressen i
övrigt bifalla propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del,

e) såvitt avsäg möjligheterna för tidningar på andra språk än svenska att
erhålla stöd enligl samma regler som svenskspråkiga tidningar med anled
ning av moiionen 1978/79:491 ge regeringen lill känna vad utskottet anfört
rörande dagspresskommitléns uppdrag,

O såvitt avsäg indexreglering av presstödet med bifall till moiionen 1978/79:811 punkten 4 ge regeringen till känna vad utskottet anfört rörande dagspresskommitténs uppdrag,

4. belräffande Stöd till dagspressen med anledning av propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och med bifåll lill motionerna 1978/79:811 punklen 5 och 1978/79:815 punklen 4 saml med avslag på moiionen 1978/79:1090.punklen 2 till Stöd till dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 308 500 000 kr.,

5. beträffande grunderna för statligt stöd lill organisationstidskrifter

a) såviii avsåg stödbeloppen med anledning av molionerna 1978/79:811 punkten 2 och 1978/79:815 punklen 2 ge regeringen lill känna vad ulskouet

anfört rörande höjningar av stödbeloppen. Nr 109

b) såviti avsåg reglerna angående stöd lill i övrigt icke :lödberäitigade Onsdaeen den
tidskrifter för undvikande av konkurrenssnedvridning med bifall lill motio- 21 mars 1979

nerna 1978/79:677, 1978/79:818 saml 1978/79:1091 ge regeringen till känna

vad utskottet anfört i denna del. Stöd till dagspres-

c) såviii avsäg grunderna för statligt stöd lill organisaiionsiidskrifter i
övrigi avslå motionerna 1978/79:810 och 1978/79:1693,

6. belräffande Stöd lill organisaiionsiidskrifter med anledning av proposilionen 1978/79; 100 bil. 12 i denna del och motionerna 1978/79:811 punkten 6 och 1978/79:815 punkten 5 lill Stöd till organisationstidskrifler för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 000 kr.,

7. belräffande grunderna för statligt stöd lill tidningar på andra språk än svenska med anledning av proposilionen 1978/79:100 bil. 12 i denna de) och moiionen 1978/79:815 punklen 3 godkänna förslagen i proposilionen saml ge regeringen lill känna vad ulskollel med anledning av moiionen anfört belräffande höjda stödbelopp,

8. belräffande Stöd till tidningar pä andra språk än svenska med anledning av propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och moiionen 1978/79:815 punkten 6 till Stöd till tidningar pä andra språk än svenska för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 kr.

Reservationer hade avgivits av

1. av Anders Björck (m) och Lars Schölt (m)som ansett all utskottet under 3 och 4 bort hemställa alt riksdagen skulle

3. belräffande grunderna för statligt stöd lill dagspressen

a) såvitt avsåg produkiionsbidrag lill storstadstidningar med bifall till motionen 1978/79:1090 punkten 1 i denna del och med avslag på propositionen 1978/79; 100 bil. 12 i denna del saml molionerna 1978/79:811 punklen 1 och 1978/79:815 punklen 1 ge regeringen till känna vad reservanterna anfört rörande det generella påslaget på produklionsbidragei till vissa storstadstidningar,

b) såviti avsåg produktionsbidrag till övriga lågtäckningslidningar med bifall lill motionen 1978/79:1090 punkten 1 i denna del och med avslag på proposilionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört rörande produklionsbidragei lill vissa lågtäckningslidningar,

c) (= utskottet),

d) såvitt avsåg förändringar i grunderna för statligt stöd till dagspressen i
övrigi bifalla förslagen i propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del med
undantag av förslagel till höjda produktionsbidrag lill fädagarsiidningar,

e) (= utskottet),
O (= utskottet),

4. belräffande Stöd till dagspressen med anledning av propositionen
1978/79:100 bil. 12 i denna del och med bifall lill motionen 1978/79:1090

punklen 2 samt med avslag på motionerna 1978/79:811 punkten 5 och 'O'

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

1978/79:815 punklen 4 till Stöd lill dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 291 400 000 kr.,

2. av Torkel Lindahl (fp) som ansett all ulskollel under 3 och 4 bort
hemställa

all riksdagen skulle

3. belräffande grunderna för statligt stöd lill dagspressen

a) såviti avsåg produktionsbidrag till storstadstidningar bifalla propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och avsfå molionerna 1978/79:811 punkten 1,,1978/79:815 punklen 1 saml 1978/79:1090 punkten 1 i denna del,

b) (= Ulskouet),

c) (= utskottet),

. d) (= utskottet), e) (= utskottet), O (= utskottet),

4. belräffande Stöd till dagspressen med bifall lill proposilionen 1978/
79; 100 bil, 12 i denna del och med avslag pä motionerna 1978/79:811 punklen
5, 1978/79:815 punklen 4 saml 1978/79:1090 punklen 2 lill Stöd till
dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 304 500 000
kr..

3. av Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp) och Lars Schölt (m) som ansett atl utskottet under 5 och 6 bort hemställa atl riksdagen skulle

5. beträffande grunderna för statligt stöd lill organisaiionsiidskrifter

a) såvitt avsäg stödbeloppen avslå molionerna 1978/79:811 punklen 2 och 1978/79:815 punkten 2,

b) (= ulskollel),

c) (= utskottet),

6. belräffande Stöd till organisationstidskrifter med bifall till propositionen
1978/79:100 bil. 12 i denna del och med avslag på molionerna 1978/79:811
punkten 6 och 1978/79:815 punklen 5 lill Stöd till organisaiionsiidskrifter för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

102

4. av Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp) och Lars Schölt (m) som ansett att utskottet under 7 och 8 bort hemställa att riksdagen skulle

7. beträffande grunderna för statligt stöd till tidningar på andra språk än svenska godkänna förslagen i propositionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del samt avslå motionen.1978/79:815 punklen 3,

8. beträffande Stöd lill tidningar pä andra språk än svenska med bifall till proposilionen 1978/79:100 bil. 12 i denna del och med avslag på moiionen 1978/79:815 punkten 6 lill Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 3 500 000 kr..

5. av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson, Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist och Kerstin Nilsson (samtliga s) som ansett all utskottet under 5 bort hemställa

atl riksdagen skulle

belräffande grunderna för statligt stöd lill organisaiionsiidskrifter

a) (= utskottet),

b) såviii avsäg reglerna angående stöd lill i övrigi icke stödberätiigade tidskrifter för undvikande av konkurrenssnedvridning avslå motionerna 1978/79:677, 1978/79:818 saml 1978/79:1091,

c) (= utskottet).

OLLE SVENSSON (s);

Herr lalman! Belräffande få frågor kan man peka på en så snabb och glädjande åsiklsförskjutning som dä del gäller inställningen lill det slalliga presstödet. Den som studerar föreliggande betänkande från konstilulionsut-skbltei finner au samtliga partier godtar statsrådet Jan-Erik Wikströms proposition i dess huvuddrag. Ingel parti föreslär, mer än marginella ändringar, även om meningsskiljaktigheierna på några punkterar viktiga och ideologiskt betydelsefulla. Ta anslaget till produklionsbidragen för s. k. lågtäckningslidningar som exempel! Socialdemokraterna och centern föreslår en ökning med 4 milj. kr. i förhållande till propositionen- moderaterna anslår allt vad regeringen begär utom 13 milj. kr.

Socialdemokraterna och centern har gått i bräschen för den här utvecklingen, men givetvis har den växande enigheten också uppställ genom ömsesidig påverkan under utredningsarbete och riksdagsbehandling när del gäller partiernas uppfattningar. Jag tycker alt det har vuxit fram någonting som man skulle kunna kalla en svensk massmedieideologi. Den kan beskrivas som en strävan att skapa en kombination mellan frihet från slalen då det gäller ingripanden mol den redaktionella verksamheien - här stöder vi oss pä en liberal tryckfrihetstradition - och en frihet genom staten i den meningen au statsstödet påverkar massmediestrukiuren så all de mänga människornas frihet alt välja inom ett rikt och äsikisnyanseral utbud främjas.

I föreliggande betänkande bildar socialdemokraterna majoritet tillsammans med centern i samtliga avsnitt utom etl, nämligen det som gäller grunderna för statligt stöd lill organisationstidskrifler. Till della vill jag någol återkomma senare. Men i övrigt vill jag - med tanke på all majoriteten har andra företrädare i denna debatt - uppehålla mig vid frågan om hur principiellt viktigt del är alt hålla fast vid en selektiv utformning av presstödet. Au riksdagen gjort delta - med vissa avvikelser under den borgeriiga trepartiregeringens tid - förklarar alt stödei kunnat bli sä effektivt, trots att.det endasl svarar för omkring 5 96 av den samlade dagspressens nettointäkter. I det delbetänkande frän dagspresskommitlén som propositionen bygger på redovisades atl dagspressens inkomster från tidnings- och annonsförsäljning år 1977 totalt uppgick lill ca 3,3 miljarder kronor. Nu säger moderaterna i sin reservation all de eventuellt ökade insatser för presslöd-

103

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

104

jande ändamål som kan visa sig nödvändiga dä dagspresskommittén slutfört sill arbete bör koncentreras lill generella och konkurrensneulrala åtgärder. Lät mig konkretisera hur ett sådant resonemang konsekvent tillämpat skulle ha verkat i det förflutna genom att för åren 1976 och 1977 jämföra rörelseresultaten för 30 konkurrenslidningar å ena sidan med det nu utgående selektiva stödei och å andra sidan med ett helt generellt stödsystem enligt moderaternas önskemål. Jämförelsen görs från antagandet atl ett stöd av det selektivas storlek, nämligen 5 96 av de totala intäkterna, har utgått generellt till alla tidningar i förhållande till deras omsättning. Exemplet är hämtat från dagspresskommitléns enkätmaterial.

Del visar sig att i verkligheten gjorde de 15 lågläckningstidningarna 1976 tillsammans en föriust på 3 milj. kr. Resultatet blev än sämre 1977; förlusten ökade till 9 milj. kr. De 15 högläckningstidningarna hade det bältre ställt. År 1976 var deras sammanlagda överskott efter planenliga avskrivningar 20 milj. kr. Året därefter hade överskottet ökat lill 34 milj. kr.

Med ett generellt stödsystem skulle bilden radikalt ha förändrats. För högläckningstidningarna skulle överskottet ha fördubblats 1976 - från 20 lill 42 milj. kr. - och blivit ca 70 % slörre 1977 - 58 i stället för 34 milj. kr. Lågtäckningstidningarnas föriuster hade blivit sä stora atl de rimligen inle kunnai bära dem-etl underskott pä 55 i stället för 3 milj. kr. 1976 och på 62 i Slällel för 9 milj. kr. 1977. Tidningsdöden hade då drabbat alla lågtäckningslidningar - högläckningstidningarna hade slukat upp dem.

Till Anders Björck vill jag säga; Lär av delta! Elt generellt stöd är inle konkurrensneulralt. Det förstärker marknadskrafterna och påskyndar koncentraiionsprocessen. De ekonomiskt svaga tidningarnas problem kan inte lösas med generella medel.

Jag skall la upp några punkter i betänkandet. Belräffande organisations-presstödet är det inte överord alt säga atl stödet kom till i sista minuten. Som KU påpekade när vi införde stödei för tvä är sedan, så hade dessa lidskrifter då nått den gräns där det hotade atl bli ekonomiskt omöjligt för mänga organisaiioner atl fortsätta med sin lidskriftsulgivning. Den gräns där man med formatminskningar, enklare tryck och olika rationaliseringar kunde få ner kostnaderna var nådd. Och de ökningar av positaxorna som aviserades kunde ha blivit dödsstöten för många av dessa tidskrifter.

Del gäller nu för oss att bevaka all detta stöd inle urholkas av fortsalta koslnadsslegringar. Positaxorna, priset på papper och även tryckningskostnadernas ulveckling gör det nödvändigt med en kompenserande uppräkning av stödet. Det är tillfredsställande att vi lyckals få majoritet för atl räkna upp stödei med 15 96. Därigenom förbäuras inle förutsättningarna för denna lidskriftsulgivning, men vi undviker att svårigheterna återigen skall öka. Förslagen frän utskottet innebär alt riksdagen är beredd att fortsätta ta elt aktivt ansvar för mångfalden i debatten även på detta område.

Men, herr talman, om uppräkningarna av stödbeloppen lill organisations-tidskrifterna är väl motiverade så gäller enligt min mening motsatsen belräffande skrivningen om ICA-Kuriren. När stödet lill organisationstidskrifterna infördes gick vi från socialdemokratiskt håll emot all särskilda

undanlag skulle kunna gälla för tidskrifter som gjorde gällande atl de skulle drabbas av försämrade konkurrensförutsättningar på grund av alt folkrörelsepressen fick stöd. Vi kunde inle se atl några sådana effekier rimligen skulle kunna uppstå. Och vi stödde oss inte bara på en god kännedom om folkrörelserna och arbetet inom dessa utan också på de bedömningar som gjordes av lidskriftsulredningen och i propositionen.

Nu infördes ändå en sådan kompensationsregel, och den fick enligt vår mening en bra utformning. Om det mot förmodan skulle vara så att en organisationstidskrift är så lika lill karaktär och innehåll jämfört med en kommersiell tidskrift all den senare får försämrade konkurrensförutsättningar, är del naturiigtvis inte orimligt atl den sistnämnda kan ges etl visst stöd. Regeln har också nu tillämpats av presstödsnämnden, och resultatet visar all vi hade rätt. Inle i någol fall har nämnden funnit atl det uppstått sådana effekter som befarades från vissa håll. Nämnden har alltså avslagit ansökningarna. Della resultat har föranlell ulskottsmajoriteten all begära all reglerna ändras. Del sägs klart ut i skrivningen alt del är avslaget på ICA-Kurirens ansökan som har föranlett missnöjet. Utskottet har inte tagit något intryck av de informationer man fåll frän fackpressens samarbetsorganisation, som pekat på atl det - om man skall ge kompensatoriskt stöd - finns angelägnare exempel. Utskotlels skrivning kommer sä nära en Lex ICA-Kuriren som man kan komma - den tidningen, men ingen annan, skall ha stöd.

Presstödsnämnden har lagt ner ett omfattande arbete på atl bedöma dessa ansökningar, och nämnden har funnit au någon sådan allvarlig konkurrenssnedvridning inte har uppstått som förordningen lalar om. Den rimliga slutsatsen av detta måste bli all det saknas anledning att ge ett stöd i del aktuella fallet. Någon anledning att helt godtyckligt ändra beslämmelserna, så att en viss tidning erhåller stöd trots att del bevisats alt den inte drabbats, har vi svårt all se. De upplagesiffror som tagits fram av utskottets kansli visar trots allt att ICA-Kuriren underdel år som stödet utgått minskat i upplaga väsentligt mindre än den konsumentkooperaiiva tidningen Vi, som åberopas i utskoltsmajoritelens skrivning.

Herr talman! Om vi skall kunna bevara och bygga upp tidskriftsstödei så att del blir ett verkningsfullt stöd för den demokratiska debatten, måste vi liksom när del gäller presstödet arbeta med automatiskt verkande regler och en selektiv stödkonstruklion, så alt de begränsade resurserna sätts in där de verkligen behövs. Utskottets skrivning på den här punkten är fariig inför framtiden. Trots vad majoriteten själv skriver lar man kanske nu ett första steg lill atl omvandla stödet lill ett mer allmänt tidskriflssiöd, och på den punklen är vi överens med majoriteten om alt för delta saknas presspolilisk grund.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationen 5 och i övrigi till utskottets hemställan i alla delar.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

105

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

106

ANDERS BJÖRCK (m);

Herr talman! Föreliggande betänkande behandlar tre olika ting: dels stöd lill dagspressen, dels stöd till publikationer pä annat språk än svenska och dels stöd till organisaiionsiidskrifter.

Lät mig när det gäller stödet lill dagspressen påpeka atl dagspresskommitlén befinner sig mitt uppe i sitt arbete. Större delen av dess utredningsuppdrag återstår. I ett sådant läge bör rimligen inle regering och riksdag göra andra förändringar än sådana som är absolut nödvändiga när del gäller det nuvarande presstödet. 1 annat fall föregriper rnan dagspresskommitléns arbete och dess möjligheter att göra en genomgripande översyn av del nuvarande presstödet begränsas.

Utgångspunkten för del framlida presstödet måste vara alt det är så utformal alt det inle snedvrider konkurrensen, alt inte pressens självständighet äventyras och atl tidningarna inle blir beroende av statsmakternas välvilja.

Detta leder lill alt presstödet i så stor utsträckning som möjligt måsle vara av generell natur. Del får inle leda till alt vi bara konserverar den pressiruklur som vi häri dag och som vi i stort sett hade närdet slalliga presstödet infördes 1969. Det kan inie vara rimligt alt förvandla våra tidningar lill institutioner som i växande utsträckning finansieras med statligt stöd. Med en sådan ulveckling riskerar vi atl på sikt ta död på en fri, levande och kritisk press.

Del är därför, herr talman, viktigt atl del framlida presstödet utformas sä att del främjar en förnyelse av den svenska pressen, och atl också nya röster kan komma all höras. Ett ensidigt vaklslående om dagens pressiruklur kan och får inle bli ett självändamål.

Dagspresskommitlén har i etl delbetänkande föreslagit alt det sker en uppräkning av det selekliva produklionsstödet. Den moderate representanten i dagspresskommitlén har reserverat sig emot della, därför alt härigenom förbrukas i stor utsträckning den ram för anslagshöjningar som ställts lill kommitténs förfogande, och della innan väsentliga delar av utredningsuppdraget har hunnit analyseras.

Vi yrkar alltså avslag på den föreslagna höjningen av presstödet lill 13,1 milj. kr. Del finns dock f n. två kategorier tidningar som kan vara i behov av ett ökat stöd. Det är dels landsortstidningar på konkurrensorier med särskilt låg hushållstäckning, dvs. mindre än 20 96, dels den storstadstidning som är i del svåraste ekonomiska läget, nämligen Svenska Dagbladet. Tidningar av en sådan rikspresskarakiär har ju alldeles speciella problem, inte minsl när det gäller en del av distributionskostnaderna. Däremot kan vi konstatera atl övriga lågtäckningslidningar har en klart bältre ekonomi, och i vissa fall har de t. o. m. förbättrat sina konkurrenspositioner. Stödei till de två förstnämnda kategorierna kan man, herr talman, öka genom omfördelningar inom ramen fördel nuvarande presstödet. Lål mig också i della sammanhang peka på au det inte lämnats någon tidningsekonomisk motivering eller någon annan motivering för en höjning av stödet till fådagarsiidningarna från 600 000 kr. till 750 000 kr. Vi moderater yrkar alltså avslag på delta

förslag.

Till herr Svensson vill jag säga alt marknadskrafterna förvisso spelar en viktig roll i dessa sammanhang. Men delta är inte enbart någonting negativt. Eller låt mig vända på saken och säga: Del är i hög grad positivt alt marknadskrafterna inte försvinner från tidningsmarknaden. Går man nämligen in loren stark styrning, för ett selektivt stöd, är jag övertygad om alt man inte bara hindrar nödvändiga rationaliseringar utan också förnyelse och produktutveckling, vilket i sista hand nalurliglvis missgynnar konsumenterna. På moderat håll har vi inle uteslutit selekliva stödåtgärder, men vi lycker att man i första hand bör använda sig av generella metoder. Del får naturligtvis inte bli så som det är i dag, nämligen au de selektiva metoderna med några få undanlag gynnar den socialdemokraliska pressen.

Del finns en generell stödåtgärd som är av stor vikt i detta sammanhang, nämligen avveckling av reklamskatten på annonser i dagspress, vilket vi krävt på moderat häll. Vi lycker all det är viktigt all det här fullföljs, och vi är övertygade om atl del skulle innebära ett betydelsefullt stöd lill pressen. Jag vill understryka all del vore olyckligt om prestige bland dem som var med om alt införa del här stödet skulle leda lill att en avveckling av reklamskallen inte kom till stånd. Jag skulle om möjligt vilja ha ett besked av herr Svensson i just den här frågan. Herr lalman! Jag ber att fä yrka bifall till reservationen 1.

Vad sedan gäller stödet till organisationstidskrifterna föresläs i propositionen inga förändringar alt tala om. Stödet infördes så sent som 1977. Det räknades upp med 10 milj. kr. för att tillgodose del planerade behovet, men i moiioner frän centerpartiet föresläs en ökning av stödet med 10 96 och i moiioner från socialdemokraterna en ökning med 20 96. Sinsemellan har man, herr talman - och det tyckerjag är värt atl notera - gjort upp i utskottet genom att ge och ta hälften var. Vips, av de 10 och 20 procenten har det blivit 15 96. Detskulle vara mycket inlressanl, herr talman, alt fä höra en saklig och välgrundad motivering till alt plötsligt 15 96 är den riktiga avvägningen i delta sammanhang. Jag väntar med stor iver på en motivering på den punklen från de socialdemokratiska och cenierparlistiska ledamöterna i utskottet.

Den här höjningen är nämligen litet förvånande. När vi införde stödet till organisationsiidskrifterna var vi medvetna om atl del förelåg behov av en översyn efter några år, och ulskouet framhöll all presstödsnämnden skulle hålla ögonen pä detta. När tillräckliga erfarenheter förelåg skulle regeringen se till att en översyn kom lill stånd.

Atl nu göra en höjning av det slag som centern och socialdemokraterna har enat sig om i ulskollel luktar överbudspolitik och är illa anpassat lill strävandena atl i nuvarande stalsfinansiella läge hålla kostnaderna nere. Jag ber därför alt få yrka bifall lill reservationen 3.

Lät mig sedan beträffande stödet till tidningar pä andra språk än svenska bara säga atl vi från moderat häll lycker all de regler som finns i dag och den ändring som proposilionen föreslår är ändamålsenliga. Proposilionen föreslår en fördubbling av det rörliga bidraget lill medlemslidskriflerna. Delta får i dagens kärva ekonomiska läge anses vara nog, och vi kan inte ansluta oss lill den uppräkning med 525 000 kr. som våra mera spendersamma vänner inom

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

107

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

centern och socialdemokratin föreslår i förhållande till proposilionen. Jag yrkar därför bifall till reservationen 4.

Herr talman! Får jag lill sist säga atl del finns anledning för kammaren och för presstödsnämnden atl notera den skrivning som i är görs belräffande stöd till ICA-Kuriren. Del är minst sagt anmärkningsvärt alt presstödsnämnden, trots riksdagens klara uttalande när stödet lill organisationsiidskrifterna infördes, har underiåtit atl ge ICA-Kuriren det stöd som riksdagen då otvetydigt uttalade sig för. Del är inte så, herr talman, som herr Svensson i Eskilstuna vill göra gällande. Han sade att vi menar atl "den tidningen och ingen annan skall ha stöd". Del är precis tvärtom. Det är alla de andra tidningarna inom gruppen konsumenlfackpress som får stöd, och ICA-Kuriren är den enda tidning i denna grupp som inte får stöd. Det är naluriiglvis oacceptabelt. Nu klargör utskottet ånyo sin inställning i ordalag som inte kan och inte får missförstås. Skulle ICA-Kuriren ännu en gång bli ulan det stöd som utgår lill andra tidningar i samma kategori, så är det alt betrakta som en skandal och bör åtgärdas som en sådan.

I delta anförande instämde Lars Schölt (m).

108

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle;

Herr lalman! Jag kan inle della i debatten när det gäller alla delar av Anders Björcks anförande. Men jag lade märke till alt han tyckte alt det var positivt atl släppa fram marknadskrafterna. Del kan omskrivas så, atl del var positivt att tillåta den omfattande tidningsdöd som härjade före presstödets införande. Jag tycker tvärtom all del ändå måsle vara en vinning för demokratin atl vi nu har funnit ett selektivt stöd, som har kunnai rädda de röster i tidningskören som nu finns kvar och därigenom kunnai skapa en viss mångfald i debatten.

1 mitt förra anförande sadejag - och jag upprepar det - alt etl generellt stöd inle är konkurrensneulralt. Del förstärker marknadskrafterna och påskyndar koncentraiionsprocessen. Man kan då inle lösa de ekonomiskt svaga tidningarnas problem. Jag pekade på de konsekvenser som hade följt av en övergång från elt selektivt till etl generellt stödsystem under åren 1976 och 1977. Det hade inneburit all högläckningstidningarna helt enkelt tagit över marknaderna från lågläckningstidningarna. Och det är kanske inte förvånande atl en rad ledarskribenter i myckel solida och lönsamma tidningsföretag vill dra ned det selektiva presstödet -ja, helst ta bort del helt - och i stället öka det generella stödei. Del skulle ju klart gynna deras företag.

Men, Anders Björck, ett sådant stödsystem kan inte demokratiskt motiveras, eftersom del i stället för att skapa mångfald gör tidningskören alltmer fattig på röster från olika åsiktsläger och över huvud taget tenderar att skapa en redaktionellt likformig tidningsslrukiur.

Belräffande organisationspressen sker det ingen annan förändring än alt stödet räknas upp, så alt del inte urholkas och så atl organisationsiidskrifterna inte får försämrade möjligheter alt verka. Dessa tidningar har en viktig

funktion när det gäller att skapa kommunikation mellan och inom grupper i det svenska samhället.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag sade i mitt föregående anförande alt marknadskrafterna spelar en positiv roll i det här sammanhanget. Det har lett till, herr talman, atl vi har fåu en förbättring under en följd av är när del gäller utformningen av våra tidningar. Konkurrensen har inneburit att man har tvingats bjuda lill.

Nu är herr Svenssons tal om all man inle skall släppa loss marknadskrafterna relativt nytt för all komma från honom och hans parti. Det var faktiskt så atl marknadskrafterna när de verkligen härjade fritt - om jag nu får använda herr Svenssons vokabulär - ledde lill nedläggning av en lång rad moderata tidningar under 1950- och 1960-talen. Då hördes andra tongångar frän de socialdemokraliska presspolilikerna.

Vi har tagit de smällarna och har i dag en modern, slagkraftig och ekonomiskt sund moderat press. Frän socialdemokratiskt häll har man inle velat la konsekvenserna av vad konsumenterna önskar ulan försökl få så myckel stöd som möjligt från samhället i stället för att vidta andra åtgärder -jag skall dock inte leka tidningsdoktor för den socialdemokraliska pressen, del klarar jag inte av - som skulle ha lett lill alt även de socialdemokraliska tidningarna hade klarat sig bältre i konkurrens med de övriga.

Del är väl vidare, herr talman, att ta till att säga att det vore odemokratiskt all inle tillämpa den aktuella formen av presstöd, som herr Svensson sade. Vi hör ofta sägas alt monopol existerar pä en lång rad orter där det finns en stark borgerlig press. Men det underiiga är att herr Svensson och hans partivänner inte är särskilt konsekventa. Ni försvarar av hjärtans lust monopol när ni själva har eller kan kontrollera dem. Ni är inte del minsta emot monopol när det gäller radio och TV eller de nya elektroniska medierna. De monopolen vill ni slå vakt om och befästa. Men när det gäller andra medier, där ni inle ligger lika bra lill, är ni vips framme och talar om en orimlig monopolsituation. Lilet konsekvens, herr talman, lycker jag nog ändå all del får finnas i den socialdemokratiska mediepolitiken.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

OLLE SVENSSON (s) kon genmäle:

Herr lalman! Del är verkligen en förvånande argumentering som Anders Björck i dag presterar. Han säger atl det läge som förelåg före presstödets införande och som innebäratt marknadskrafterna fick verka var idealiskt. Då fick man en bra, uthållig och stark press, inte minst på moderat häll. I Sörmland, där jag är verksam, finns det över huvud taget inle någon moderat tidning kvar. Är det något positivt? Jag skulle förmoda au man även på många andra håll har fäll en motsvarande utveckling. Det kan väl ändå inle vara positivt med en ulveckling som slår ihjäl tidningar. Det måste väl ändå vara negativt.

Om nu Anders Björck skulle vara riktigt konsekvent, skulle han väl också tycka atl det vore posilivi, om man berövade Svenska Dagbladet de över 30

109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

milj. kr. i presstöd som f n. utgår lill den tidningen och som man i dag vill öka på genom att överflytta bidrag som går lill två andra tidningar inom storstadspressen med en svag ekonomi, nämligen Skånska Dagbladet och Arbetet. Det ärju innebörden i moderaternas argumentation.

Jag tycker all det är värdefullt med en mångsidig debatt, och jag skulle gärna se all vi hade fler moderaltidningar i landet än vi i dag har. Jag slår faktiskt vakt om Svenska Dagbladet.

Anders Björck borde tänka på konsekvensen av sitt resonemang - och det kommer han faktiskt att göra när han voterar. Han måste då ta hänsyn lill au man måste möta marknadskrafterna med ett selektivt presstöd. Men del är hans framlida ideologi på detta område som är sä hotande och så farlig.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag har aldrig sagt au den situation som vi hade på 1950- och 1960-talen var idealisk - jag har aldrig fört en sådan argumentation -därvidlag faller Olle Svenssons resonemang platt till marken. Jag konstaterade bara alt vi dä hade en annan situation i landet som ledde lill alt en del av den press som är mig närstående - vi i moderata samlingspartiet har ingen partipress i den mening som socialdemokraterna har-slogs ut. Då hördes inte dessa röster om hjälp från herr Svenssons parti. Ni började tala om presstöd först när den egna partipressen började drabbas.

Jag konstaterade också - och det står jag för - au en del a v de nedläggningar av mig närstående press som dä ägde rum har haft den konsekvensen att de tidningar som har blivit kvar har visat sig ha en bra förmåga atl överleva. Anledningen lill delta är all del har skett en kraftsamling för atl göra bra tidningar i en rad områden. Vi har inte, eftersom vi inle har en styrd parlipress, den ambitionen som herr Svenssons press har - atl ha tidningar i stort sett överallt, även om det inte kan betraktas som ekonomiskt rimligt. Vi värjer oss för tanken aU skicka notan till skattebetalarna.

Del är emellertid på del sättet, vilket jag underströk i milt första anförande, alt vi kan länka oss vissa selekliva ålgärder. Del har vi aldrig förnekat.

Även jag slår vakt om Svenska Dagbladet. Jag sade i mitt första anförande alt det finns speciella problem för en tidning som är så riksspridd som just Svenska Dagbladet. Att jämföra Svenska Dagbladets riksspridning med Skånska Dagbladets ärju rent nonsens. Del vet herr Svensson, som har goda kunskaper på detta område, mycket väl. Det ärskillnader i upplaga, spridning och utgivningsorl.

Förste vice talmannen anmälde att Olle Svensson anhållit alt lill protokollet få antecknat atl han inte ägde rätt till ytterligare replik.

110

TORKEL LINDAHL (fp):

Herr lalman! Som framhållits av tidigare talare är presstödsfrågorna föremål för ulredning av dagspresskommitlén. Jag tänker därför i likhet med lidigare talare inte djupare gå in på några principiella synpunkier på dessa frågor ulan avvaktar ulredningen.

Jag kan konstatera au del i tre fall vad gäller den aktuella propositionen har fallit centerpartisterna och socialdemokraterna på läppen alt öka på anslagen. Det skulle kunna länkas bero på en mycket snål proposition, som inle ger mer pengar till pressen. Men ett sådant intryck är, herr lalman, fullständigt felaktigt. Tvärtom får presstödet i den aktuella proposilionen mer än mänga andra sektorer. Där föresläs starka uppräkningar av t. ex. produktionsbidragen för fädagarsiidningar, som skulle höjas från 600 000 lill 750 000. Fören rikstidning skulle bidraget höjas från 900 000 till 1 500 000. Jag kan fortsätta med en lång uppräkning av rena förstärkningar av stödet.

Propositionen i denna del bygger helt och hållet på ett delbetänkande av dagspresskommitlén, där bara en ledamot har reserverat sig, nämligen den moderate. I denna parlamentariskt tillsatta kommitté ansåg alltså även centerpartister och socialdemokrater alt delta förslag var rimligt, men när belänkandet kom till utskottet skulle man helt plötsligt öka utgifterna med 4 milj. kr.

Stödet till organisaiionsiidskrifter föreslås i proposilionen öka med 10 milj. kr.,eller frän 40 lill 50 milj. kr. När stödet infördes 1977 dimensionerades del inför de väntade stora kostnadshöjningarna som en följd av kostnadsökningar i postdistributionen, men på center- och moderathåll låtsas man som om del inte vore fallet.

Del finns ytterligare en aspekt här, och det är de gällande momsreglerna. Samma tidningar som nu får organisalionslidskriftsslöd är också befriade från moms. Alt detta pä allvar kan misstänkas medföra en allvariig konkurrenssnedvridning i deras förhällande till andra lidskrifter pä samma område struntar man i. Jag anser all del kan vara lämpligt alt först se över vad den lolala effekten kan bli innan man ohämmat bara plussar på med mera pengar. Som Anders Björck sade: Vad är del som gör atl just 15 96 ärdei ideala? Från början hade man lydligen litet olika synpunkier på det hela.

När del gäller tidningar pä främmande språk innebär proposilionen vidare en fördubbling av det rörliga beloppet för medlemstidskrifler, nämligen från 90 öre lill 1:50 kr. Även här ökar centern och moderaterna med glatt mod anslagen.

I början av den här månaden när vi diskuterade ett annat finansutskotts-betänkande uttalade sig en majoritet här i riksdagen för att vi skulle vara mycket restriktiva med nya utgifter. Även centerpartiet var med i den majoriteten, och såviu mig är bekant röslade även det partiets representanter i konstitulionsutskoltet för finansutskottets belänkande i denna del. Del är beklagligt all de när de kommit till pressfrågorna inle har orkat hålla sig lill vad de själva tyckte lidigare.

Jag såg i gåreller i förrgår i en tidning all Olof Palme hade varit ule och -jag höll på att säga som vanligt-gjort sig lustig och beskärmal sig över del slora budgetunderskottet. Tala om hyckleri och dubbelmoral! Om en liten stund -del är jag övertygad om - kommer Olof Palme atl sitta här och rösta för ytterligare förstoring av budgetunderskottet, della ulan atl pä någol sätt ha velat anvisa nya inkomster.

Herr talman! Att bara lägga på mera pengar därför att det är trevligt ärju

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

Ill

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

väldigt lätt, eftersom del finns gott om angelägna områden alt ge ut mer pengar på, men del är betydligt svårare atl vara restriktiv och försöka hålla igen utgiftsökningarna. I det här fallet, där man inle ens kan visa pä ordentliga motiveringar -jag har lidigare antytt att de verkar vara tillkomna på måfå - är del handlandet helt skilt från vad som kan kallas för en ansvarsfull politik; del är i själva verket ett praktexempel på överbudspolitik av sämsta märke.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till alla de reservationer som milt namn finns på.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

112

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr talman! Del finns en fråga som alllid tränger sig pä när vi här i kammaren diskuterar presstödet: Tänk om vi inte haft något presstöd - hur skulle lidningsstrukluren då ha sett ut här i landet? Del är ganska lätt alt räkna ut del.

Under en 20-årsperiod frän 1950 fram till 1971, då produktionsbidraget infördes, försvann ett 70-lal tidningsorgan. Det betyder atl lidningsdöden skördade tre ä fyra offer varje år. Tendensen var entydig, och jag vågar påstå: Utan presstöd hade ytteriigare 30 tidningar försvunnit under 1970-talet. Jag tycker faktiskt atl en del av debattörerna borde tänka sig för innan de i dag talarom ansvarslös miljonrallning. Men presstödet kom, och nu vet vi ju alt antalet dagstidningar inte minskar längre. Det är därmed inte sagt att vi har nätt någon form av idealtillstånd. Vi skall inte heller räkna med att vi får lillbaka gamla tider, då man kunde välja mellan två till tre lokaltidningar på samma ulgivningsori. I dag är väl Luleå den enda landsortsstad där del fortfarande utkommer tre ortstidningar med daglig utgivning. Jag tror inle alt det blir flera.

Alltnog; Produktionsbidraget, den selekliva delen av presstödet, har gjort nytta hittills.

Jag vill dä också notera atl produklionsbidragei, som rönte ganska stor kriiik när det kom, har visat sigfungera myckel bra under de åtta år som gått. Själva stödets teknik har förfinats, men huvudprinciperna äroförändrade och hållbara. I dag studeras konstruktionen av det svenska presstödet med stort intresse av företrädare för andra länder. Tidningsdöd är som bekant ett internationellt problem. Inte heller har farhågorna alt presstödet skulle göra tidningarna mera tandlösa såsom granskare av regering och överhet besannats. Regeringen - vilken kulör den än har - får veta vad dess frid lillhörer även från tidningar med presstöd, kanske mest från dessa t. o. m. Allt delta harockså lett till att enigheten i riksdagsbehandlingen av pressiödsfrågorna har ökat. När jag bläddrade igenom konstiiuiionsuiskotteis betänkande 1975/76 belräffande presstödet hittade jag inle mindre än 19 reservationer. I årets betänkande finns bara fem reservationer. Uppgiften au som representant för utskotlsmajoriteten kommentera dessa reservationer blir dä inte sä omfattande.

Utskottet har också i år behandlat stödet till organisationsiidskrifterna i anslutning till presstödet. Redan i fjol stod det klart aU det då nyinrättade stödet lill organisationsiidskrifterna var på väg atl urholkas dels genom den höjda posttaxan, dels genom den allmänna prisstegringen. Utskottet ville då inle föreslå ändringar i bestämmelser som ännu inte hunnit tillämpas. I är föreligger erfarenheterna av stödels verkan, och till skillnad frän vad som anförs i reservationen 3 anser utskottsmajoriieten atl en uppräkning med ca 15 96 är befogad. Tidningar pä andra språk än svenska kan då inte uteslutas frän uppräkning. Här kräver Anders Björck och Torkel Lindahl en utföriig motivering för dessa 15 96. Lät mig säga; Var så goda och motivera atl elt oförändrat bidrag är en riktig avvägning i en lid när detta stöd bevisligen har urholkals!

Den socialdemokraliska reservationen på s. 24 och 25 i utskotlsbetänkandet lar upp etl problem som ulskollel brottats med flera gånger under de senaste åren. Det gäller ICA-Kurirens möjligheler atl erhålla tidskriftsslöd. Frågan var ju aktuell redan när tidskriftsstödei infördes. Utskottet noterade dä all ICA-Kuriren befann sig i direkt konkurrenssituation med vissa stödberätiigade tidskrifter och ansåg en undantagsregel vara befogad. Det blev också riksdagens beslut.

Jag vill understryka, att den av regeringen utfärdade författningen, liksom presstödsnämndens tolkning, var helt korrekt så som riksdagsbeslutet var formulerat. Jag tänker här pä formuleringen "allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena". Utskottet föreslär nu en något mindre restriktiv formulering. Men - och det är viktigt alt slå fast - det är fortfarande inle fråga om alt införa någol allmänt tidskriftsslöd, utskottet pekar endasl på eU klart avgränsat fall.

Beträffande frågan om del egentliga presstödet är del värdefullt all notera enigheten i ulskollel om behovet av atl förbättra situationen för dagspress med särskilt låg hushållstäckning, dvs. de tidningar som ligger under 20 96 i hushållstäckning. Men efter denna princip lar enigheten slut. Moderaterna vill lydligen inte ta den fulla konsekvensen av principen stöd till den svage.

Man lar gladeligen emot etl ökat stöd till det moderata Svenska Dagbladet men vill inte ge samma stöd till del socialdemokratiska Arbetet eller del cenierparlistiska Skånska Dagbladet, trots alt alla tre sitter i samma båt. Man kan bara länka sig atl ta ifrån stödberätiigade tidningar pengar för alt sedan lägga dem pä exempelvis Svenska Dagbladet. Är del månne så alt moderaterna innerst inne inie vill acceplera presslödsidén? Det kanske finns fog för den misstanken. Lål oss titta på moderatmolionen 1978/79:1108, där del står:

"Tidningsutgivning bör enligt moderat mening betraktas som vanlig näringsverksamhet, där marknadsstyrning eftersträvas inom de gränser som anges av kravet på mångfald i tidningsutbudet."

Lät oss få höra en exemplifiering av vad som i moderat lappning är kravet på mångfald i lidningsutbudel. Vilka av de tidningar som har presstöd i dag kan stampas ul med bibehållen mångfald?

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

113

8 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

114

Moderaterna gillar heller inle produklionsbidragei lill fädagarsiidningar. Varför? Det bidraget ärju varken dyrbart för statskassan eller principfarligt. Del rör sig här om tidningar med mindre än 20 96 i hushållstäckning, och själva bidragsbeloppet för en endagslidning är bara ca en sjättedel av sexdagarslidningens bidragsbelopp i samma hushällsläckningsklass.

1 reservation nr 1 av herr Björck och herr Schölt anges en färdriktning för presstödet som inle kan vara realistisk. I stället för del nuvarande selekliva presstödet talar man om ett presstöd utformat efter generella riktlinjer. Presstödet skall koncentreras till generella och konkurrensneutrala åtgärder, sägs det. Vidare skall annonsskatien slopas. Hur kommer ett presstöd alt verka utifrån sådana premisser? Generellt stöd innebär ju stöd både lill högläcknings- och lågtäckningslidningar - eller hur? Olle Svensson var inne pä samma problem i sill inlägg.

Vidare gäller all dagens produklionsslöd är konstraeral med tanke på alt annonsskatien finns kvar. Avvecklas annonsskatien så ändras konkurrenssituationen lill förmån för den annonsslarka tidningen. Lågläckningstid-ningen måste i det lägel begära ökat stöd för alt klara sig kvar. Och slutligen: avvecklas annonsskatten, så minskas statens inkomster. Resultalet blir förödande för statskassan - minskade inkomster och ökade utgifter. Vad tjänaren sådan omläggning lill? Det förvånar mig all Torkel Lindahl pä den här punklen instämde i Anders Björcks resonemang. Jag vill påstå atl den moderata vägen inte är framkomlig om man vill bevara den nuvarande presslrukturen. Och bakom den målsättningen står annars en stor majoritet.

Men oavsett om vi tillhör majoriteten eller minoriteten så måsle blickarna riktas mot den framtida presstödspoliliken. Dagspressens problem kan inte lösas enbart genom presstöd. Del skulle statskassan inle klara. Men vi behöver få rnera långsiktiga regler fördel stöd som utgår. Hittills hardel blivit alltför mycket av brandkårsutryckningar, när nödlidande tidningar drabbats av oväntade kostnadshöjningar. Bältre vore etl indexreglerat presstöd. Dä kan samhället också ställa krav pä god långtidsplanering hos dagspressföretagen. Jag noterar med tillfredsställelse utskottets anslutning lill ceniermoiionen om utredning av indexreglerat presstöd.

Distributionsfrågorna har också tagits upp. De är vikliga, men det gäller inte bara Stockholmspressens möjligheler atl transportera sina tidningar till landsorten, det gäller också landsortspressens möjligheler all transportera sina tidningar lill Stockholm,

Låt mig också peka på ett problem för landsortstidningarna inom det egna spridningsområdet. Tänk på vad del kostar alt transportera Luleålidningarna längst upp till malmfälten!

Det finns också saker som tidningarna kan ordna själva, I flera fall kunde tidningarnas ekonomi förbättras, om man tog ut elt högre abonnentpris. Det skall riksdagen förslås inle lägga sig i. Men det finns ute i landet flera "lägprisöar" som håller onormalt låga abonnenlpriser lill bekymmer för konkurrenterna.

Allra sist är del ju upp lill den enskilde lidningskonsumenten själv att

avgöra var gränsen går för vad dagstidningen är värd. Vem vet om morgondagens lidningskonsument nödvändigtvis vill ha tillgäng til) sjuda-garstidningar all välja mellan och betala priset för det? Nya media tränger sig på, och jag lycker att även periodiciteten borde kunna diskuteras mera förutsättningslöst. Men den delen av debatten behöver vi inte slutföra i dag; den ligger ju hos ulredningen.

Jag ber, herr lalman, att fä yrka bifall lill utskottels hemställan pä samtliga punkter.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

ANDERS BJÖRCK (m) kon genmäle:

Herr talman! Herr Nordin sade i sill anförande atl han hade en känsla av alt moderaterna innerst inne inte var särskilt förtjusta i presstöd. Ja, det är inte sä illa uträknat, herr Nordin. Vår entusiasm är måttlig - sä långt är det alldeles räll. Det trodde jag var alldeles klart vid del här laget. Men vi har accepterat atl del trots allt behövs elt stöd för alt lösa en del problem, och det slår klart utsagt i värt partimoiion i är, nr 1108. Första meningen i del avsnitt som behandlar statligt presstöd lyder sålunda; "Det råder enighet om alt behov föreligger av ekonomiskt stöd från staten till pressen."

Konstigare än så är det inte! Vi accepterar etl stöd. Vi är inte särskilt förtjusta i atl ett sådant stöd behövs och alt del konstrueras på det sätt som nu är fallet.

Jag frågade varför del blev 15 96, när centern föreslog 10 % och socialdemokraterna 20 96. Nu försöker herr Nordin turnera frågan och undrar varför del skall vara just så som det är nu. Ja, det beror ju pä att det fanns ett förslag som bereddes i vederböriig ordning med vederbörliga motiveringar. Bevisbördan ligger väl hos dem som vill ändra det hela. Det kanske fanns motiveringar, herr Nordin, för 10 96, och det kanske fanns motiveringar för 20 %, men vad del finns för motiveringar för just 15 96 - utöver all 15 96 råkar ligga mitt emellan centerns och socialdemokraternas förslag - har jag ännu inte fått något besked om.

Sedan frågas del så här; Är ni inle inom moderata samlingspartiet medvetna om Svenska Dagbladets problem? Jo, visst är vi det. Jag har också redogjort för varför jag anser atl Svenska Dagbladet och övrig storsladspress har en mycket besväriig situation och en särställning. Vi är beredda alt lösa dessa problem genom en omfördelning inom det nuvarande presstödels ram. Det framgår klart av den partimotion som vi har väckt och av våra reservationer i del här ärendet.

Vidare frågas del; Vilka tidningar vill Anders Björck och moderaterna stampa ut? Vi vill självfallet inte stampa ut någon speciell tidning. Utvecklingen kan komma alt leda lill strukturförändringar, men det vet vi inte myckel om i dag. Jag måste ställa mig frågan; Vad ärdei som säger atl just de tidningar som lever i dag skall leva för all framtid? Vad ärdei som säger atl just den struktur som vi råkar ha i mars 1979 är den från rikets och läsarnaskonsumenternas synpunkt enda rikliga och rimliga? Kom med en motivering lill det! Det ärju en ren sinkadus att del blir på del här sättet, all vi bevarar en pressiruklur som råkar finnas just nu.

115

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

Allra sist; Herr Nordin sade all lar vi bort annonsskatien blir det "förödande för statskassan". Jag tror alt herr budget- och ekonomiministern skulle le om han hörde del. Del spelar ingen slörre roll för statskassan om vi lar bort annonsskallen; den betyder väldigt litet. Däremot spelar den en myckel stor roll för våra tidningar.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag noterar atl socialdemokrater och centerpartister är överens på de flesta punkier och att det innebär alt vi får en förbättring av presstödet även i år. Jag är också glad över alt även de andra partierna är med på del till mänga delar. Men vi är oeniga med centern på en punkt, och det är i frågan om ICA-Kuriren.

För tvä är sedan beslöts det att tidningar som inte är stödberätiigade men som drabbas av allvariigt försämrade konkurrensförutsättningar därför atl en organisationslidning med likartat innehåll fått stöd skulle kunna fä en viss kompensation. Pressiödsuiredningen undersökte sedan läget och fann all ICA-Kuriren inte har drabbats av några sädana svårigheter.

Nu heler det i utskottets uttalande all tidningen genom sin karaktär av organ för en sammanslutning av närmast kooperativ natur konkurrerar med den konsumentkooperaiiva tidningen Vi. Men underdel första året med det här stödet har Vi:s upplaga minskal tre gånger sä myckel som ICA-Kurirens!

Alt folkpartisterna och moderaterna ställer upp kan jag kanske förslå, men jag tycker att centern med sin anknytning lill jordbrakskooperalionen borde vela bättre. Del gäller inte så mycket pengar, men beslutet är olyckligt eftersom det hotaratt öppna dörren fören hel mängd andra tidskrifter som del saknas presspolilisk grund atl ge ett statligt stöd. Jag beklagar att centern i den här frågan följt den linjen, så atl socialdemokraterna här varit tvingade all avge en reservation.

116

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle;

Herr lalman! Här är del fråga om några ganska flagranta fall av överbud. Sven-Erik Nordin försöker för att dölja delta sprida ul dimridåer. Han undrar vilket molivel är för all inte öka bidraget till organisationstidskrifter mer än vad som anges i propositionen. Om herr Nordin hade bekvämat sig med att läsa reservationen eller lyssna på vad jag sade i mitt första inlägg hade han vetat del.

Vidare fick jag höra atl jag helt plötsligt i princip hade anslutit mig lill Anders Björcks resonemang i presslödsfrägan. Varifrån kom del? Jag har inle anslutit mig till någon. Jag började mitt första anförande med all säga atl jag inle tänkte gå in på principfrågan ulan vänta med del till elt lämpligare' tillfälle, när vi ändå har utredningar som häller på med del.

Nej, här är det bara fråga om atl dölja sina överbud, som man inle kan motivera på annat sätt än med atl man lycker atl del är bra. Visa någol underlag för det!

Olle Svensson har helt rätt när han säger alt centern och socialdemokra-

terna är överens i del mesta. Det instämmer jag i. När det gäller ansvarslös överbudspolitik är de fullständigt överens.

SVEN-ERIK NORDIN (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag tror atl jag har sagt det förut, och jag kan säga del en gäng lill; Om det vore så alt tidningar kunde leva på vackra ord, så skulle de leva i lyx och överflöd på de vackra ord som både Torkel Lindahl och Anders Björck har öst över pressen under lidigare debatter och även i dagens debatt; de har talat om värdet av en fri press, osv. Men tidningar lever inte pä vackra ord. Dagspressen behöver intäkter för all klara sina utgifter. Det är numera inte bara i värt land vanligt all man med statliga medel försöker vidmakthålla en viss lidningsslraktur. Del innebär inte att den absolut måste ha dagens storlek. Vi vet atl tidningar trots produktionsbidraget har lagts ned under 1970-talet. Men vi vet också alt nya tidningar har kunnai startas tack vare värt bidragssystem. Del har visserligen inte varit tidningar som kommit ul sex eller sju dagar i veckan, ulan man har fäll nöja sig med tidningar som kommit ut en gång per vecka, men de har varit eu värdefulll komplemenl närdelgälll all göra presskören mer fyllig.

Jag vill äter understryka aU del inte är fråga om all införa något allmänt tidskriftsslöd, Olle Svensson. Jag tror att vi, om vi är ense om det, nog också skall kunna hantera del alldeles speciella problem som ICA-Kuriren utgör i sammanhanget.

Tiden tillåter inte att jag kommenterar allt vad Torkel Lindahl har sagt. Jag skall i slällel beröra del alldeles fantastiska ullalandet frän Anders Björck, atl annonsskatien inle skulle ha något värde som en intäkt till statskassan, alt del var fråga om smulor. Man skulle alltså ulan vidare kunna avstå från 195 milj. kr. Ger inle det, herr talman, i blixtbelysning ett klart besked om hur olika man ser pä saker och ting när pengar och pengars värde kommer pä tal? 195 milj. kr. är lydligen ingeniing i elt visst sammanhang, medan 14 milj. kr. är etl jättestort belopp i elt annat sammanhang. Del går, herr lalman, inle ihop.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Sven-Erik Nordins senaste inlägg gav elt intryck av atl jag över huvud tagel skulle vara emot alt del gavs mer pengar till pressen. Nej, så är del inte, och del vet Sven-Erik Nordin mycket väl. Jag föreslår all propositionsförslaget skall bifallas. Det förslagel innebär i sin tur inle något annat än ett tillstyrkande av vad dagspresskommitlén har föreslagit. Även där var man i slorl sett enhällig. Den ende som hade avvikande mening var den moderate ledamoten. Centerpartisterna och socialdemokraterna ställde sig bakom förslagel. Men närdetkommertill riksdagen, dä dugerdel tydligen inte längre. Då skall pengar plussas på ulan all man egentligen kan ange något skäl lill det. Vad är det annat än en typisk överbudspolitik, Sven-Erik Nordin?

117

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr talman! Orsaken till alt jag talade om annonsskatten var det helt fantastiska uUalandet från herr Nordin, när han sade: "Tar man bort annonsskatien blir det förödande för statskassan." Dessa 195 milj. kr., herr lalman, skulle alltså bli förödande för statskassan. Så är det nu inle. 195 milj. kr. är sett ur statskassans synpunkt en liten summa. Herr Nordin är säkert medveten om atl vår budget i dag omsluter en bra bit på andra sidan strecket om 100 miljarder kronor.

118

SVEN-ERIK NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Anders Björck lyssnade dåligi på vad jag sade. Jag satte den uppräkning som utskottet föreslär när del gäller presstödet i relation lill vad 195 milj. kr. innebär, och dä är det inte fråga om några smulor.

Jag irodde fakliskl alt Torkel Lindahl hade suttit med i statliga utredningar och därför borde ha kunnai erinra sig atl utredningar baserar sina ståndpunkter på förefintligt material och utifrån rådande situation. Det gjorde dagspresskommitlén.

Sedan gick en lid - i detta fall elt halvår. Under den liden framkom nya omständigheter närdet gäller silualionen för vissa morgontidningar, som gav klart vittnesbörd om atl dagspresskommitlén inte hade tillräckligt goU underiag för alt bedöma den nuvarande situationen. Utifrån detta fakium har centern väckt moiioner om en uppräkning av stödet lill Skånska Dagbladet och Arbetet. Jag förmodar atl exakt samma kunskap lyser igenom i den socialdemokratiska motionen på samma punkt. Märkvärdigare än så är del inle.

Andre vice talmannen anmälde att Torkel Lindahl anhållit all lill protokollet få antecknat att han inte ägde räll lill ytteriigare replik.

BJÖRN MOLIN (fp):

Herr lalman! Det förhållandevis stora underskottet i nästa års budget -ungefär45 000 milj. kr. -har föranlett mycken debatt och en hel del kritik från de olika oppositionspartierna. Bl. a. med anledning härav framhöll finansutskottet i sitt av riksdagen den 28 februari i år godkända belänkande;

"Även finansutskottet vill starkt understryka vikten av alt samtliga utskott vid sin beredning av budgetens olika delar intar en myckel restriktiv hållning. 1 de fall utskotten finner att större utgifter än regeringen föreslagit i något fall är angelägna bör förslag om utgiftsökningar så långt möjligl åtföljas av förslag till besparingar pä andra punkier."

I fråga om mera långsiktiga ekonomiska åtaganden från statens sida framhöll ett enigt finansutskott, som också på denna punkt fick riksdagens stöd, följande;

"Utan att utskottet närmare gått in på del längre tidsperspektivet lorde beskrivningen i det föregående ändå ha klargjort att budgetläget på intet sätt är ljusare framöver. Under riksdagsbehandlingen måste därför en lika restriktiv hållning inläs lill förslag som innebär att man i och för sig undviker

utgiftsökningar för 1979/80 men som medför utgifter längre fram. Några uttalanden, som binder regeringen inför budgetarbeten avseende kommande budgetår, bör heller inte göras."

Della är vad finansutskottet och riksdagen har sagt.

I det belänkande frän konstitutionsutskottet som vi nu behandlar- mindre än en månad efter del riksdagen fattade detta beslut - föreslås, utöver budgetpropositionen, en kraftig ökning av stödei både till dagspressen och till organisationstidskrifler, 4 miljoner lill dagspressen och 7,5 miljoner till organisaiionsiidskrifter. Dä skall man ha i minnet att det redan i budgeten föreslogs en betydande ökning, slörre än för flertalet andra anslagsposter i budgeten.

I konstilutionsutskotlets betänkande finns inte en stavelse om hur detta extra påslag skall finansieras. Jag måste därför fråga utskottsmajoritetens talesman herr Nordin: Hur har man tänkt sig alt detta skall betalas i den budget vi nu diskuterar och för kommande budgetår? Har konstitutionsutskottet alls övervägt den frågan? Varför har man i sä fall inle redovisat sina överväganden i betänkandet? Jag skulle möjligen kunna förstå utskottet, om man ansett sig tvingad atl framlägga elt finansiellt överbud på ett påtagligt angeläget område eller för en hårt drabbad grapp - sjuka eller handikappade t. ex. Men sä är ju inle fallet här. Det är i första hand parti- och organisationspressen som ges ännu mer stöd, och det blir i sin tur elt indirekt stöd ål den egna opinionsbildningen. Om denna kohandel i eget iniresse mellan socialdemokraterna och centern kan mycket sägas. Ansvarsfull är den i varje fall inle.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

SVEN-ERIK NORDIN (c);

Herr talman! Det var intressant all lyssna lill finansutskottels ordförande, som med sitt inlägg ville ge en pekpinne lill ett av riksdagens utskott. Han menar atl vi inle är tillräckligt ansvarsfulla, kanske inte heller tillräckligt vördnadsfulla mot den sittande minoritetsregeringen.

Men den kritik som Björn Molin riktar mot oss borde han i första hand rikta till sin egen partiledare. Vi fick för en tid sedan läsa i dagspressen att statsministern lovat etl antal chefredaktörer borttagande av annonsskatien. Det var naluriiglvis elt ljuvligt och glatt budskap för vederbörande, lilel grand av ett evangelium.

Björn Molin skall inle vara förvånad över all sädana löften väcker undran och tveksamhet i ulskoltsarbetet. Dels aviseras en minskning av statens utgifter i elt läge när vi har elt stort budgetunderskott, dels åstadkommer man en psykologisk situation där del är naturiigt alt en del utskott frågar sig var egentligen gränserna skall gä.

Nu har vi inte i konstitutionsutskottet varit ansvarslösa för den sakens skull. Vad ulskollel föreslår är en uppräkning som är nödvändig för alt hålla vid liv den tidningsstruktur vi nu har, i avvaktan på en framtida och kanske mera permanent lösning av hur presstödet skall se ut.

Jag vill allvarligt uppmana Björn Molin all i fortsättningen göra klart för sig att här står vi från oppositionspartierna inie precis och bugar för allt vad

119

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen in. m.

regeringen lägger fram. Vi förbehåller oss faktiskt rätten alt göra vår egen prövning i frågorna och lägga fram förslag på de punkier där w anser delta vara värdefulll.

OLLE SVENSSON (s);

Herr talman! Jag kan givelvis förslå atl Björn Molin som ordförande i finansutskotlel kan vara missnöjd över alt vi i konstitutionsutskottet försvagar budgeten genom att ta vårt ansvar för opinionsbildningen. Så lättsinnigt som folkpartiregeringen sett på budgetunderskottet ärdei naturiigi alt upptäckten alt riksdagsbehandlingen kan leda till nya utgifter kan framstå som uppskakande.

- Men del kan inle hjälpas. Björn Molin får finna sig i all folkpartiets prioriteringar inte i alla delar följs av riksdagen. Och det finns, som framgått av de socialdemokraliska molionerna till årets riksdag, besparingar alt göra på andra håll, men det skall jag inle la upp här nu.

Björn Molin tyckte all del anslag som konsiitulionsulskotlel föreslagit inte gick lill något särskilt ömmande ändamål. Lät mig bara konstatera att ulan ett ordentligt tilltaget stöd lill dagspressen och organisationspressen skulle Björn Molins möjligheler att till medborgarna föra fram sin veklagan vara väsentligt sämre. Många av de tidningar som i morgon kommer atl referera hans inlägg i dag skulle ha hört till presshistorien, om vi inle haft det selekliva presstöd som bl. a. Björn Molins parti från början motarbetat.

Den marginella anslagsökning som konslitulionsutskotlel i dag föreslår riksdagen syftar till atl förhållandena inle skall reellt försämras inför framtiden. Presstödet är elt billigt pris fören fortsatt mångfald på pressmarknaden. Från både demokratiska och ekonomiska synpunkter bör Björn Molin uppmanas alt bedriva sitt besparingsarbete på andra jaktmarker.

120

BJÖRN MOLIN (fp);

Herr talman! De citat ur finansutskottets belänkande som jag återgav är uttalanden som hela riksdagen har slälll sig bakom. Det är alltså inte som företrädare för finansutskottet som jag tar upp saken i anslutning lill konstitutionsutskoltets belänkande utan som företrädare för riksdagen, för elt beslut som herr Nordin och herr Olle Svensson för mindre än en månad sedan i voteringen har givit sitt stöd ät.

Det är i och för sig alldeles riktigt som Olle Svensson säger, att de olika partierna kan komma till andra prioriteringar än den som regeringen gör i budgetförslaget. Men poängen med de citat jag anförde ur finansutskottets betänkande var all man där sade, att om man finner all slörre utgifter än regeringen föreslagit i någol fall är angelägna bör sådana förslag om utgiftsökningar åtföljas av förslag om besparingar på andra områden. Del är på den punklen som varken Sven-Erik Nordin eller Olle Svensson har gett något svar, och som de väl inte heller har någol svar alt ge.

I den kommande voteringen kommer socialdemokraterna och centerpartiet alt samlas kring en linje som jämfört med budgelproposilionens förslag innebär ett finansiellt stöd åt vissa media. Det sker i ett ekonomiskt läge där

man i allmänhet är ense om all vad som behövs är alt hejda utgiftsexpansionen och företa besparingar, föratt i varje fall långsiktigt nedbringa det slora budgetunderskottet. Det är i den situationen de som tar ansvaret för ytteriigare utgifter måsle ge ett svar på frågorna; Hur har man tänkt sig atl finansiera dem? Har man några besparingar i bakfickan alt redovisa? Eller är det några nya skattehöjningar som skall klara av de höjda utgifterna? Den frågeställningen kan man inte komma ifrån genom alt hänvisa till annons-skatten, som inte diskuteras i detta betänkande och inte är knuten till den anslagsuppräkning som här sker.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

OLLE SVENSSON (s);

Herr talman! Vi ser myckel grundligt på frågor som rör utgifter och inkomster för statens budget. I värt budgetalternativ har vi utgått från atl en sådan här förbättring av presstödet behövs, och del ingår i del sluiresullal vi når fram lill, vilkei loiall innebären försiärki finanspoliiik i förhållande lill folkpartiregeringens.

Överläggningen var härmed sluiad.

Mom. I och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3 a

Proposilionergavs pä bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av Anders Björck och Lars Schölt i motsvarande del samt 3:o) reservationen nr 2 av Torkel Lindahl i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Anders Björck begärde votering upplogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalels mening försig. Sedan Torkel Lindahl begärt votering belräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående konsiitutionsuiskotiels hemställan i betänkandet nr 24 mom. 3 a

antar reservationen nr 1 av Anders Björck och Lars Schölt i motsvarande del

röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av Torkel Lindahl i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Torkel Lindahl begärde rösträk-

121

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

ning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 52

Nej - 34

Avslår - 225

I enlighet härmed blev följande voieringsproposiiion uppläsi och godkänd;

Den som vill all kammaren bifaller konstilutionsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 3 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Anders Björck och

Lars Schölt i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resuliai:

Ja - 244

Nej - 49

Avslår - 22

Mom. 3 b

Proposiiioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr I av Anders Björck och Lars Schölt i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller konstilulionsulskottets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 3 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Anders Björck och

Lars Schölt i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 261

Nej - 49

Avstår - 3

122

Mom. 3 c

Utskottels hemställan bifölls.

Motn. 3 d

Propositioner gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels reservationen nr 1 av Anders Björck och Lars Schölt i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller konsiitutionsuiskotiels hemställan i

belänkandet nr 24 mom. 3 d röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Anders Björck och

Lars Schölt i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionén. Dä Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 269 Nej - 47

Mom. 3 e och f saml mom. 4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.

Mom. 5 a

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Anders Björck m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konsiitutionsuiskotiels hemställan i

belänkandet nr 24 mom. 5 a röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Anders Björck m. fl. i

motsvarande del.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Stöd till dagspressen m. m.

Ja - 235 Nej - 81

Mom. 5 b

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Olle Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposiiion:

123

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Avdraget vid inkomstbeskattningen för resa med bil till och från arbetet

Den som vill atl kammaren bifaller konsiitutionsuiskotiels hemställan i

belänkandet nr 24 mom. 5 b röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Hilding Johansson

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens leda.möler ha röstat förja-propositionen. Då Olle Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 164 Nej - 152

Mom. 5 c och mom. 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 7 och 8

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr4av Anders Björck m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konsiitutionsuiskotiels hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 7 och 8 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Anders Björck

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades nerlalel av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 236 Nej - 79

§ 14 Avdraget vid inkomstbeskattningen för resa med bil till och från arbetet

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1978/79:37 med anledning av moiioner om avdragsreglerna för ökade levnadskostnader, m. m.

124

1 delta betänkande behandlades motionerna 1978/79:414 av Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c), 1978/79:579 av Georg Danell (m), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till sådan ändring av

kommunalskattelagen (1928:370)alt resa till och frän barndaghem i samband med arbetsresa fick inräknas i den tidsvinst som avgjorde om rätt till avdrag för bilresa förelåg,

1978/79:831 av Per Petersson m. fi. (m),

1978/79:839 av Håkan Winberg m. fl. (m),

1978/79:1142 av Helge Hagberg (s) och Owe Andréasson (s),

1978/79:1151 av Ralf Lindström (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla au tillämpningsföreskrifterna ändrades så au tidsvinsten genom nyttjandet av egen bil skulle inkludera även den lid som åtgick för all lämna barn på daghem eller familjedaghem,

1978/79:1156 av Esse Petersson (fp),

1978/79:1715 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) såviu nu var i fråga (yrkandel I) saml

1978/79:1718 av Bengl Guslavsson (s).

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Avdraget vid inkomstbeskattningen för resa med bil till och från arbetet

Uiskouei hemsiällde

1. beträffande traklamenlsbeskaitningen all riksdagen skulle avslå moiio
nen 1978/79:1156,

2. belräffande ökade levnadskostnader och hemresor au riksdagen skulle
avslå

a) moiionen 1978/79:414,

b) moiionen 1978/79:831,

c) moiionen 1978/79:1718,

3. belräffande resekostnader lill och från arbetet m. m. all riksdagen skulle
avslå

a) molionerna 1978/79:579 och 1151,

b) motionen 1978/79:839,

c) moiionen 1978/79:1142,

d) motionen 1978/79:1715 yrkandet 1.

Reservation hade avgivits av Bo Lundgren (m) och Ingegerd Troedsson (m) som ansett atl utskottet under 3 a bon hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:579 och 1151 begärde förslag lill sådan ändring av kommunalskatlelagen (1928:370) att resa lill och frän barndaghem i samband med arbetsresa fick inräknas i den tidsvinst som avgjorde om rätt till avdrag för bilresa förelåg.

BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! F. n. gäller en sådan lagsiiftning atl man får göra avdrag vid inkomstbeskattningen för resa med bil lill och från arbetet om avståndet mellan hemmet och arbetet överstiger 5 km och tidsvinsten totalt uppgår lill minst en och halv timme.

I motionerna 1978/79:579 och 1151 har hemställts att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om ändring av kommunalskatlelagen så alt resa lill och frän barndaghem i samband med arbetsresa får inräknas när det gäller den tidsvinst som skall föreligga för au man skall fä rätt till avdrag för

125

Nr 109 resa till och från arbetet.

Onsdagen den Motivet för delta yrkande är att för många människor är i dag utnyttjande

21 mars 1979 '' barndaghem en förutsättning för att de skall kunna förvärvsarbeta.

_____________ Tillgången på daghemsplaiser är sådan att man många gånger får utnyllja

Avdraget vid platser på daghem som ligger förhållandevis långt ifrån arbetsplatsen. Av den

inkomstbeskattnine- anledningen får man alltså, om man åker från hemmet via daghem lill
en för resa med arbetsplatsen, en resa som i fråga om både längd och lidsvinst uppfyller de
bil till och från villkor som ställs. Men på grund av den bestämmelse som finns f n. får man

arbetet '"' tillgodogöra sig avdrag för resa med bil.

Det är alltså här till en del fråga om etl avdrag för barntillsynskostnader, men del är också fråga om ett avdrag för kostnader för alt förvärva sin arbetsinkomst. Del finns enligt vår uppfattning all anledning alt bifalla motionsyrkandena, så att man kan utnyttja bil. Resor med kollekliva trafikmedel blir i del här fallet mycket besvärande för de enskilda människorna.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall till den reservation som är fogad lill skaiteutskottets betänkande nr 37.

TAGE JOHANSSON (s):

Herr talman! Skatleutskottet är enigt pä alla punkter utom på den punkt som berörs av moderatmolionen, som Bo Lundgren nu har talat för och yrkat bifall till. Vad reservanterna vill är alltså alt man skall få inräkna resa till och från barndaghem när man bedömer den tidsvinst som man enligt villkoren skall göra för au få avdrag för bilresa lill arbetet.

Den här frågan behandlades, som också framhålls i reservationen, av 1972 års skalleulredning. Vi har lidigare år hänvisat lill den utredningen. Men utredningen har inte lagt fram något förslag pä den här punkten. Det faktum att 1972 års utredning avstod från alt ta ställning kan ju knappast åberopas som argument för vare sig majoritet eller reservanter i detta sammanhang.

Från majoritetens sida åberopas nu, liksom tidigare, all avdraget för kostnader för tillsyn av barn medges i form av förvärvsavdrag. Det är klart atl man kan diskutera huruvida förvärvsavdraget är lämpligt avvägt, men del är liksom en annan sak.

Vad som föresläs i reservationen är atl etl avdrag för just tillsyn av barn skall införas pä ett nytt sätt. För de kostnaderna finns redan ett avdrag. Jag lycker alltså all man, innan man ändrar på de nu gällande beslämmelserna för avdrag för arbetsresor, pä del sätt som reservanterna nu vill, borde se över även förvärvsavdråget.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag noterar med tacksamhet all Tage Johansson kanske är
beredd att omforma förvärvsavdragei lill ett avdrag för styrkta barntillsyns-
kostnader, gärna med en uppjustering av beloppsgränserna. Det är ett
126 yrkande som vi moderater har framsiälli under räll lång lid.

Nu irorjag inle all man skall avvakta en eventuell sådan förändring för all kunna göra denna - om också lilla -justering, som är sä betydelsefull för mänga enskilda människor. Som jag sade kan man visserligen lill en del se den aktuella typen av utgifter som barntillsynskostnader, men all ha tillgång till bil är också en förutsättning för alt kunna förvärvsarbeta ide fall där man, för all utnyttja barndaghemsplats, vid anlitande av kollekiivirafikmedel antingen får en sådan tidsspillan atl svårigheter uppslår eller finner all detta inle passar in därför att daghemmet är obekvämt lokaliserat i förhållande till hemmet och arbetsplatsen. Vi menar att man i sådana fall skall ha rätt alt utnyttja bil och att också kunna tillgodogöra sig avdrag för de kostnader som normall uppstår vid resa mellan hemmet och arbetsplatsen.

Det är delta som är avsikten med vårt krav. Jag noterar därutöver med tacksamhet om vi också kan fä till stånd en förbättring av möjligheterna lill avdrag för barnlillsynskosinader.

Nr 109

Onsdagen dqn 21 mars 1979

Avdraget vid inkomstbeskat t ning -en för resa med bil till och från arbetet

TAGE JOHANSSON (s):

Herr talman! Vad jag noterat är all det redan finns etl avdrag för de här aktuella kostnaderna, nämligen förvärvsavdragei. Innan man inför några nya avdrag för samma lyp av kostnader bör man självfallet se lill atl dessa avdrag samordnas. Sedan får man la ställning lill om förvärvsavdragei över huvud taget skall finnas kvar och lill om det är lagom slorl och rätt avvägt. Men det blir, som sagt, en senare fråga.

BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Vad vi som slår bakom reservationen önskar är inte en förändring av tillämpningen av förvärvsavdragei - även om också det kan diskuteras- ulan av avdraget för resa med bil lill och från arbetsplatsen. Vi skulle önska att det vid en sådan förändring av tillämpningen skulle tas hänsyn till dem som har problem på grund av daghemmets lokalisering, sä atl dessa människor inte pä grund därav skall behöva fä slora problem. Eventuella förändringar av förvärvsavdragei får, som vi ser det, bedömas i ett annat sammanhang

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3 a

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Bo Lundgren och Ingegerd Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bo Lundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

127

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Bidrag till trossamfund

Den som vill atl kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet

nr 37 mom. 3 a röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Bo Lundgren och Ingegerd

Troedsson.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Bo Lundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 258 Nej - 46

Mom. 3 b, c och d

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 15 Föredrogs Skatieulskoliels betänkande

1978/79:38 med anledning av motion om del särskilda byggnadsinvesterings-avdraget m. m.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 16 Föredrogs kullurulskottets betänkande 1978/79:21 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviii gäller anslag till kyrkliga ändamål jämte motioner.

Punkterna 1-3

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemställt.

Punklen 4

Bidrag till trossamfund

Regeringen hade i propositionen 1978/79:100 bil. 18 (kommundepartementet) under punkten C 10 (s. 102-103) föreslagit riksdagen att till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 28 000 000 kr.

128

1 detta sammanhang hade behandlals motionerna

1978/79:1293 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari yrkats all riksdagen till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1979/80 anvisade etl reservationsanslag av 29 000 000 kr.,

1978/79:1875 av Kersti Swartz (fp), vari yrkats atl riksdagen beslutade alt under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Bidrag till trossamfund m. m. anvisa etl reservationsanslag av 29 000 000 kr., och

1978/79:1876 av Evert Svensson m. fl. (s), vari yrkats alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en plan lill nästa års riksmöte för utvecklingen

av statens stöd lill trossamfunden, innebärande all dessa skulle uppnå jämställdhet i ekonomiskt avseende med svenska kyrkan.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall till proposilionen 1978/79:100 samt med avslag på motionerna 1978/79:1293 och 1978/79:1875 till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1979/80 anvisade ett reservationsanslag av 28 000 000 kr.,

2. all riksdagen skulle bifalla motionen 1978/79:1876.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Bidrag till trossamfund

Reservation hade avgivits av Per Olof Sundman, Olle Eriksson, Karl-Eric Norrby och Kerstin Göthberg (samtliga c) som ansett au utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifalj lill molionerna 1978/79:1293 och 1978/79:1875 till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1979/80 anvisade elt reservationsanslag av 29 000 000 kr.

Vid denna punkt hade avgivits elt särskilt yttrande av Tore Nilsson (m)och Ingrid Diesen (m).

KARL-ERIC NORRBY (c):

Herr talman! 1 kulturutskottets betänkande nr 21 behandlas bl. a. frågan om bidrag till trossamfund. Till betänkandet är fogat en reservation från utskottets centerledamöler, och jag vill med anledning av denna framhålla följande.

Enligl centerpartiets uppfattning skall samhället garantera förutsättningar för religiös verksamhel över hela landet. Delta innebär alt trossamfunden bör få en i jämförelse med svenska kyrkan likvärdig ekonomisk behandling. Sedan budgetåret 1971/72 utgår statsbidrag lill olika religiösa samfund. Statsbidraget har, inte minsl pä cenlerinitiativ, successivt räknats upp till 27 milj. kr. innevarande budgetår. I budgetpropositionen föreslås för budgetåret 1979/80 atl 28 milj. kr. skall utgå. Utvecklingen mot en situation där trossamfunden kan arbeta på likvärdiga villkor med svenska kyrkan får inle bromsas. För atl denna målsättning skall uppnås fordras en höjning av anslaget lill trossamfunden de närmaste åren.

Utöver den religiösa verksamheten uträttar samfunden ett omfattande socialt arbete bland såväl unga som äldre människor. Deras sociala hjälpinsatser för människor som lever under svära förhällanden utgör en stor tillgäng för samhället. Insatser inom narkomanvård och nykterheisvård kompletterar på ett värdefulll sätt samhällets olika insatser. Samfunden uträttar således etl uppoffrande ideellt samhällsarbete. Del är bl. a. därförangelägel atl samhället underlättar deras möjligheler alt verka.

Samfunden finansierar sin verksamhel huvudsakligen genom frivilligt insamlade medel. Trots slora frivilliga insatser har många samfund svårigheter atl upprätthälla verksamheien, eftersom kostnaderna har stigit avsevärt under de senaste åren.

Sveriges frikyrkoråd, som fördelar statsbidragen, anser atl som riktpunkt

129

9 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Bidrag till trossamfund

för verksamhetsbidraget bör gälla atl trossamfunden i likhet med svenska kyrkan bör få ca 10 96 av sin totala ulgiftsvolym täckt av statsbidrag.

Sveriges frikyrkoräd framhåller i en skrivelse lill kullurutskoltet atl stalsverkspropositionens förslag blev en stor besvikelse för rådet och alla församlingar som är beroende av att det slalliga bidraget inte urholkas genom penningvärdeförsämringen. Detta gäller framför allt de s. k. invandrarkyr-kornas församlingar. Vissa av invandrarkyrkorna är så beroende av statsbidraget all frikyrkorädets samarbelsnämnd i några fall beviljat dem ända upp till 90-proceniigt statsbidrag av deras budget. Frikyrkorådei framhåller vidare att om bidraget faslställes till 29 milj. kr. - alltså 1 miljon över regeringens förslag - undgår församlingarna i varje fall en ekonomisk urholkning av bidraget. Det finns alltså starka skäl för atl följa reservationen, som jag ber alt få yrka bifall lill.

1 sammanhanget skall också noteras att utskottet har tillstyrkt förslaget om atl en plan utarbetas för den fortsatta uppbyggnaden av statens stöd till trossamfunden, så atl dessa samfund i ekonomiskt avseende uppnår jämställdhet med svenska kyrkan. I denna fråga är del etl helt enigt utskott som står bakom beslutet. Jag tror atl en sådan plan skulle vara av stort värde för trossamfundens möjligheter atl planera för sin verksamhet.

Med del anförda, herr talman, yrkar jag alltså bifall till reservationen.

130

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp):

Herr lalman! Jag vill än en gång understryka vad Karl-Eric Norrby sade, atl sedan 1971/72 utgår statsbidrag till dessa religiösa samfund och alt bidragen fördelas av frikyrkorådei - för 1971/72 värdet den blygsamma summan av 2 milj. kr. 1 en av motionerna angående anslaget sägs alt utvecklingen av statsbidragen har varit myckel ryckig. Jag vill säga all detta påstående inte är riktigt ulan att bidraget hela tiden successivt har höjts, som vi hörde, till atl i årets proposition vara 28 milj. kr.

Jag kan i allt instämma i vad Kari-Eric Norrby sade om del goda som de här olika samfunden gör och vilken betydelse medlen har för invandrarkyrkorna. Jag är också övertygad om atl statsrådet gärna hade velat höja anslaget i år med 1 miljon till just den summa som reservanterna begär, men föredraganden har ju, precis som alla andra statsråd, varit tvungen att la hänsyn lill dagens ekonomiska läge och nödgats föreslå en mindre summa.

Detsamma har också ulskollel gjort, och även vi har nödgats avstyrka motionerna. Därför vill jag yrka bifall lill ulskoitets hemställan och avslag på reservationen.

Målsättningen för frikyrkorådei har varit att 10 96 av samfundens och församlingarnas utgifter är 1980 skulle vara täckta av statsbidrag. Jag måste väl härsäga alt det målet naturligtvis inte kan uppnås men att jag liksom Kari-Eric Norrby är övertygad om atl del kommer all ha ulomordentligl stor betydelse för frikyrkorädets framlida arbete atl utskottet nu enhälligt har beslutat begära atl regeringen skall utarbeta en plan för utvecklingen av statens stöd till trossamfunden. Planen skall också ta sikte på au dessa samfund i ekonomiski hänseende skall uppnå jämsiälldhei med svenska kyrkan.

Jag lycker det också är viktigt att läsa in i dagens protokoll atl utskottet har instämt i vad särskilda utskottet vid allmänna kyrkomötet sade i sill betänkande, nämligen alt det "dels med lillfredsslällelse konstaterat atl staten visar sig beredd atl successivt höja statsbidragen, dels förklarat sig finna del angeläget att dessa samfund ges med svenska kyrkan likvärdiga arbetsmöjligheter."

Med del, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Bidrag till trossamfund

EVERT SVENSSON (s):

Herr talman! Del skall för min del bli ett mycket kort inlägg. Jag ber atl få tacka kulturutskottets samtliga ledamöter för atl de biträtt en socialdemokratisk motion där jag står som första namn.

Vi funderade naturiigtvis på om vi skulle begära en höjning av anslaget till trossamfund men fann all vi inte skulle gä fram på den vägen ulan i stället be alt få en plan för den närmaste framtiden i nästa års budgetförslag, då jag också utgår från all del blir en höjning. Vi skriver i vår motion att ökningslakten gäll litet upp och ned. Jag kan gärna läsa in i protokollet vad del är fråga om.

Del började, såsom sagts här, 1971/72 med den blygsamma summan av 2 miljoner. Nästa år var det också 2 miljoner. 1973/74 höjdes det till 5 miljoner, 1974/75 lill 10 miljoner. Del var alltså en ökning med 3 miljoner. Sedan fortsatte ökningen 1975/76 med 8 miljoner. 1976/77 blev det en ökning med 6 miljoner, och samma ökning blev det 1977/78. För 1978/79 är ökningen 4 miljoner.

Det har alltså skett en nedlrappning av ökningstakten trots alt vi haft inflation, och därmed kan man nästan säga att anslaget har urgröpts i del här avseendel.

10 96 har frikyrkorådei framställt som en norm. Det gäller för de samfund som inle betecknas som invandrarsamfund-för dessa är anslaget, som vi vet, betydligt slörre. Frikyrkorådei har ansett atl invandrarsamfundens situation är så svår ekonomiski - de har svårt atl fä in pengar kollektvägen osv. - att man har anslagit betydligt mer än dessa 10 96; 50 % har inle varit ovanligt. Därför utgår jag frän alt man vid bedömningen av anslaget i framtiden också tar hänsyn till det.

Jag är alltså glad över all motionen tillstyrkts, och jag har ingen anledning all lägga mig i den interna borgeriiga debatten utan följer regeringen i det här avseendel. Jag yrkar därför bifall lill kulturulskolleis hemställan i betänkandet nr 21.

Överläggningen var härmed sluiad.

Mom. 1

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Per Olof Sundman m. fl, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Karl-Eric Nortby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

131

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

Den som vill atl kammaren bifaller kulturulskolleis hemställan i betänkandet nr 21 punkten 4 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Per Olof Sundman m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä Karl-Eric Norrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 219

Nej - 82

Avstår - 3

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punklen 5

Utskottets hemställan bifölls.

§ 17 Tandläkarnas utbildning

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1978/79:23 med anledning av proposilionen 1978/79:41 om tandläkarnas utbildning m. m. jämte motion.

1 proposilionen 1978/79:41 hade regeringen föreslagit riksdagen dels i bil. 1 (utbildningsdepartementet) s. 18 - efler föredragning av utbildningsministern Jan-Erik Wikström - all

1. besluta alt tandläkarlinjen fr. o. m. den 1 juli 1979 skulle omfatta 180 poäng,

2. godkänna vad som i proposilionen förordats om överförande av viss tandvård lill landsiingskommunalt/kommunali huvudmannaskap,

dels i bil. 2 (socialdepartementet) s. 52 - efter föredragning av statsrådet Hedda Lindahl - au godkänna vad som i propositionen förordats om systematisk undervisning under vidareutbildning av tandläkare och om klinikchefsuibildning.

132

Belräffande propositionens hvudusakliga innehåll anfördes följande: "I proposilionen föreslås atl den allmänna utbildningslinjen för utbildning

av tandläkare moderniseras och förkortas frän tio lill nio terminer fr. o. m.

den Ijuli 1979. Vidare föresläs atl en ettårig allmänijänstgöring för landläkare

införs den 1 januari 1984. Allmänijänsigöringen förläggs till folktandvården

och blir etl krav för legitimation som tandläkare. I proposilionen föresläs även att riksdagen fattar principbeslut om att den

tandvård som staten bedriver i anslutning till odoniologisk utbildning och

forskning skall föras över till landstingskommunall, i förekommande fall kommunall huvudmannaskap. I anslutning därtill föresläs alt principbeslutet från 1970 om alt avveckla de slalliga landskölerske- och landleknikersko-lorna genomförs. Överföringen av huvudmannaskap förulsäller förhandlingar mellan staten och berörda folktandvårdshuvudmän.

En ny specialistutbildning för tandläkare föreslås. Den innebär dels tjänstgöring, dels systematisk kursundervisning. Specialistutbildningen föresläs komma atl införas när huvudmannaskapet för tandvården i anslutning lill odoniologisk utbildning och forskning förs över till folkiandvårdshuvud-männen."

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

I detta sammanhang hade behandlals den med anledning av proposilionen väckta motionen 1978/79:1346 av Lars Gustafsson (s) och Karin Andersson (c), vari yrkats atl riksdagen gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts om huvudmannaskapet för landvärdsverksamheten vid de båda enheterna i Stockholmsområdet, innebärande atl det i proposilionen föreslagna principbeslutet om all landvärden i anslutning lill odoniologisk utbildning och forskning skulle föras över till landsiingskommunalt eller kommunall huvudmannaskap borde kompletteras med en föreskrift om au del i Stockholm bibehölls ett enhetligt statligt huvudmannaskap för de båda enheterna hela den period under vilken enheten vid Holländargatan avvecklades.

Utskottet hemställde

1. au riksdagen beslutade all tandläkarlinjen fr. o. m.den Ijuli 1979 skulle omfatta 180 poäng,

2. all riksdagen belräffande systematisk undervisning under vidareutbildning av tandläkare godkände vad som förordals i propositionen 1978/ 79:41,

3. au riksdagen belräffande handledarulbildning godkände vad som förordats i propositionen 1978/79:41,

4. att riksdagen bemyndigade regeringen att inrätta en nämnd för tandläkares vidareutbildning,

5. att riksdagen beträffande överförande av tandvården vid undervisningssjukhusen i Malmö, Göteborg och Umeå lill landstingskommunall/ kommunalt huvudmannaskap godkände vad som förordats i proposilionen 1978/79.41,

6. all riksdagen beträffande statligt huvudmannaskap tills vidare för viss tandvård med bifall lill motionen 1978/79:1346 godkände vad utskottet förordat,

7. all riksdagen i övrigi godkände vad som förordals i proposilionen 1978/79:41.

Följande två reservationer hade avgivits av Hans Nyhage (m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m);

1. beträffande handledarulbildning, vari reservanterna ansett att utskottet

133

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

134

under 3 bort hemställa

att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. belräffande nämnd för landläkares vidareulbildning, vari reservanterna ansett au utskottet under 4 bort hemställa

alt riksdagen bemyndigade regeringen att den 1 juli 1979 inrätta en nämnd för landläkares vidareulbildning.

HANS NYHAGE (m):

Herr lalman! Kravet på kvalitet är etl genomgående drag i moderata samlingspartiets utbildningspolitik. De senasie decenniernas mycket kraftiga kvantitativa utbyggnad av vårt utbildningsväsende har tyvärr inle alltid medfört en motsvarande kvalitativ utbyggnad och upprustning. Utvärderingar och rapporter ger dess värre belägg för all del råder betydande brister i kunskapshänseende på skilda nivåer inom utbildningsområdet. Naturligtvis har vi all anledning atl la fasta pade varningar som rapporter av det härslaget utgör och vidta nödvändiga ålgärder för all söka åstadkomma förbättringar. Vi måsle angripa bristerna var de än finns. Särskilt viktigt torde dock delta vara när det gäller grundutbildningen, eftersom brister pä del området får negativa konsekvenser i den fortsalla utbildningen och i yrkesutövandet.

Naturligtvis är det angeläget att vi verkar på elt sådant sätt att de negativa inslagen så långl möjligt undviks. Del är bättre au förekomma än förekom-mas.

Kravel på kvalitet är också motivet bakom de reservationer som vi från moderat håll har bifogat utskotlsbetänkandet belräffande landläkarnas utbildning. Denna föresläs fr. o. m. den 1 juli 1979 omfatta nio terminers utbildning, varpå skall följa en ettårig allmänijänstgöring inom folktandvården under handledning av särskilt utbildade klinikchefer.

Del är de senares utbildning som vår första reservation gäller. Specialistutredningen, vars betänkande ligger lill grund för regeringsförslagel i della ärende, föreslog att efierulbildningen av klinikcheferna skulle omfatta ca 25 veckors heltidsstudier vid koncentrerad kursgivning, vartill skulle komma litteraturstudier och klinisk träning vid hemmaklinikerna. Koncentrerad kursgivning skulle emellertid aldrig kunna komma i fråga, och i realiteten innebär utredningens förslag därför att genomgången av en fullständig klinikchefsutbildning skulle ta fem och elt halvt år.

Socialstyrelsen ansåg i sill yttrande över specialisiutredningens belänkande alt klinikchefsuibildningen skulle kunna genomföras på tre och etl halvt år och omfatta bl. a. 23 veckors heltidsstudier. Denna uppfatining delas av Tandläkarlorbundei, landläkarnas fackliga organisation. Företrädarna för förbundet har klart deklarerat atl med hänsyn lill de stora krav handledningen av tandläkare kommer alt ställa är del nödvändigt alt efierulbildningen av klinikcheferna har denna omfattning. Man tar alltså avstånd från de i proposilionen föreslagna 14 veckorna, som man uppenbarligen anser allvarligt skulle åsidosätta kvalitetskravet. Vi reservanter delar den uppfäll-

ningen.

Socialutskottet, som yttrat sig i ärendet, anser för sin drl att det finns anledning all ytterligare överväga vilken längd klinikchefsuibildningen bör ha. Man anför detta just med beaktande av vad representanterna tor Tandläkarförbundel har framfört.

Socialutskottets ställningstagande måste innebära alt ulskollel ej anser 14 veckors utbildningstid vara till fyllest och atl den angivna prövningen därför skall göras innan utbildningen påbörjats.

Utbildningsuiskotlets majoritet har dess värre inle lagil fasta på vad socialslyrelsen, Tandläkarförbundel och socialutskottet anfört. Man anser i klartext all den första utbildningsomgången fram t. o. m. hösien 1983 skall omfatta 14 veckors utbildningstid. Den föriängning av utbildningen som utbildningsutskoitel menar eventuellt kan komma i fråga skall nämligen inte äga rum under den fastställda utbildningstiden fram t. .o. m. hösien 1983. Eftersom uppgiften som handledare skall börja praktiseras den 1 januari 1984, innebär della enligt de sakkunniga på områdei alt vederbörande har en undermålig utbildning.

Vi moderater kan inte biträda ett beslut med dylika konsekvenser, och jag yrkar därför bifall till reservationen I.

Den andra reservationen gäller inrättandet av en särskild nämnd, kallad nämnden för tandläkarnas vidareutbildning. Dess uppgift skall vara all handlägga frågor angående allmänijänsigöringen för tandläkare, specialistutbildningen och klinikchefsuibildningen.

Del råder inga skilda uppfattningar om det värdefulla i all denna nämnd inrättas. Däremot råder delade meningar om vid vilken tid detta skall ske. Som skäl för alt nu inte ta ställning i delta ärende har statsrådet Lindahl i proposilionen anfört atl hon med hänsyn lill den pågående översynen av socialstyrelsens verksamhel ännu inie är beredd alt la ställning till vilka arbetsuppgifter nämnden skall ha.

I likhet med vad såväl Tandläkarförbundel som socialutskottet anfört anser vi reservanter del vara angelägel att nämnden snabbi inrättas och att delta kan ske utan atl man i detalj bestämmer dess arbetsuppgifter i avvaktan på atl en ny organisation av socialstyrelsen genomförs. Nämnden bör därför inrättas från den Ijuli 1979, vilket vi anför i vår reservation 2, somjag härmed yrkar bifall till.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

CLAES ELMSTEDT (c):

Herrialman! Del är nalurliglvis svårt atl ha någon bestämd mening om den fråga som Hans Nyhage här har berört. Hans Nyhage sade alt moderaterna inte är intresserade av en undermålig utbildning pä det här områdei lika lilet som pä något annat. Del är ingen annan heller, vare sig i utskottet eller här i riksdagen. Men en bred majoritet har ställt sig bakom förslaget i betänkandet.

Den handledarutbildning del är fråga om är en ny utbildning. Huruvida den skall vara 14 eller 23 veckor - eller kanske 17 eller 18 veckor- är omöjligt att säga. Socialutskoltet har inte tagit ställning lill den frågan i sitt yttrande.

135

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

Ulbildningsuiskotlel måsle göra det och har då ställt sig bakom den överenskommelse regeringen träffat med Landstingsförbundet om 14 veckor. Det är en, som vi bedömer del, någoriunda fast grund all stå på. Men om det är del exakt rälla är omöjligt all i dag svara pä.

Del har utskottet också påpekat. Vi säger alt om det efter viss erfarenhet skulle visa sig att del här inte är till fyllest så får utbildningen förlängas. Men det här är en stan frän nolläge, och för alt ha någorlunda fast mark under fötterna nöjde sig utskottet med den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Landstingsförbundet.

När del sedan gäller nämnden för tandläkares vidareulbildning tyckerjag inle att del är mycket som skiljer reservanterna från utskottsmajorilelen. Utskottet säger att tidpunkten för nämndens inrättande bör bestämmas så att den väl hinner organisera de kunskapsprov som del är en primär angelägenhet för nämnden alt klara av. Majoriteten förutsätter att regeringen, genom del bemyndigande som utskottet nu föreslår riksdagen all ge regeringen, gör del här så snabbi som möjligt. Vi har avstått frän att fastställa exakt datum, vilket reservanterna gjort; de föreslär den I juli i är. Del finns inget i ulskollsmajoritelens förslag som sägeratl så inle kan bli fallet. Men vi har alltså inte velat gä sä långt alt vi slagit fast datum.

Med detta, herr talman, ber jag alt få yrka bifall lill utskotiets hemsiäl-

136

HANS NYHAGE (m);

Herr lalman! Specialisiulredningen, socialstyrelsen, Tandläkarförbundel och socialutskottet har alla gjort uttalanden som otvetydigt tyder på atl man anser alt de föreslagna 14 veckorna är en för kort utbildning. Jag tycker all man har anledning au ta fasta på vad dessa organ här ger ultryck för.

Ulskouet säger all om man efler en viss erfarenhet kommer underfund med alt utbildningstiden är för kort skall man företa en förändring. Ja, det låter sig sägas. Men faktum är ändå all den förändringen inte kan ske under den pågående utbildningstiden fram t. o. m. 1983; den skall komma därefter, om den skall komma. Del betyder alt dessa klinikchefer får en utbildning som i varje fall från experihåll bedöms vara undermålig, och de skall börja arbeta den 1 januari 1984.

Jag ser med oro på alt man pä delta sätt ändå ansluter sig lill en utbildningstid som av experterna bedöms vara för kort och som därmed kan förorsaka en undermåligutbildning. Ärdei inte bättre alt vi handlar medan vi har möjlighet all handla och följer experternas mening i ärendet och alltså ser till att ärendet återigen ställs under övervägande och att en förlängning av utbildningstiden kan komma till stånd innan utbildningen har påbörjats?

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr talman! Jag tycker del är fel atl utgå ifrån alt en utbildning, för alt den inte får den omfattning som - lät vara - många experter tycker att den bör ha, redan av den anledningen är undermålig. Det är fel all ha en sådan utgångspunkt i en så pass viktig fråga som denna.

Det ärju inte första gången som det, när en ny utbildning startas, råder delade meningar om dess omfattning. Jag upprepar att utskotlsmajoriteten, i den avvägning som inte varit så enkel atl göra, stannat för att följa en överenskommelse som regeringen har träffat med Landstingsförbundet. Det harblivit fallet trots atl utskottet välharkäni till alla de skäl som herr Nyhage här har åberopat.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 23 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Hans Nyhage och

Gunnar Biörck i Värmdö.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 252

Nej - 47

Avstår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hans Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskotlets hemställan i

betänkandet nr 23 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Hans Nyhage och

Gunnar Biörck i Värmdö.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Tandläkarnas utbildning

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Hans Nyhage begärde rösiräk-

137

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjö befäl samt drift-och underhållsteknisk personal

ning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 253 Nej - 47

Mom. 5-7

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.

§ 18 Utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal

Föredrogs ulbildningsuiskoitets betänkande 1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:71 om uibildning av sjöbefäl sann drift- och underhällsieknisk personal i högskolan jämte moiioner.

138

ERIC JÖNSSON (s);

Herr talman! Jag skall begränsa mig lill sjöbefälsuibildningarnas lokalisering. Ulskollel har ju för sin del godtagit föredragande statsrådets mening atl del finns vägande ulbildningspoliiiska och resursmässiga skäl för all anordna sjöbefälsutbildningarna på färre orter än f n.

Utskottet tar i sina överväganden ett eget initiativ och föreslär all utbildningen förläggs lill tre orter. Egentligen är del ett underligt initiativ, eftersom utbildningsutskottet inle är något lokaliseringsutskott i vanlig mening. Och jag kan förstå att utbildningsutskottet har haft svan atl välja ul de orter där utbildningen skall läggas ned. Jag vet inte om det är den svårigheten som har lett utskottet lill atl göra det s. k. Alexanderhugget och i stället för alt lägga ned två skolor hugga bort grunden för sjöbefälsutbildning på fyra orter.

Jag säger detta därför att när nu sjöbefälsskolorna inordnas i den nya högskolan sker det i Göteborg på etl smidigt sätt, eftersom man sedan länge har förberett samgåendet med Chalmers tekniska högskola. En liknande naturlig sammansmältning hade kunnai ske i Stockholm med Tekniska högskolan. I Malmö skulle denna samordning lika naturligt ha kunnai ske med Lunds universitet och dess tekniska högskola. Däremot irorjag all del blir svårare alt få lill stånd en liknande naturlig samordning i Kalmar och Härnösand.

Enligt min mening är därför utskottets förslag skenbart lokaliseringsvän-ligi. Med Göteborg, Kalmar och Härnösand som orter med sjöbefälsskolor blir del i verkligheten så alt eleverna i första hand söker sig lill Göteborg, där samarbetet med Chalmers tekniska högskola och närhelen till varvsindustri ger de bästa utvecklingsmöjligheterna. Jag tycker atl eleverna på etl orättmätigt sätt kommer i kläm med utskottets förslag i lokaliseringsfrågan. De unga sjömännen åsamkas extra kostnader genom att de får flytta och skaffa sig eget hushåll på annan ort än den där de har sina familjer.

Del är bevisligen sä au ca 25 96 av Sveriges sjöfolk bor inom Malmö

sjöbefälsskolas upptagningsområde. Stockholm och Göteborg har vardera lika stor del, och resterande 25 % är spridda runt om i landet.

En annan uppgift som bestyrker all Sydsverige är en sjöfarlsbygd liksom västkusien och Siockholmsområdei är all bara Göieborgs och Bohus län. Malmöhus län och Slockholms län har över 2 800 sjömän som belali sjömansskatt - Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län har över 5 000 sjömän som betalt sjömansskatt. Övriga län har betydligt lägre antal bosatta sjömän. Uppgifterna är från 1976 års taxering.

Jag beklagar att dessa uppgifter - som måste vara kända för utskottet - inte har varit vägledande för utskottets förslag lill lokalisering av sjöbefälsskolorna. Jag förstår emellertid, herr lalman, all det är meningslöst all mot ett enigt utskott ställa något yrkande i lokaliseringsfrägan. Det skulle ändå falla, trots de starka argument som föreligger för atl bibehålla sjöbefälsutbildningen i Malmö i nuvarande omfattning.

Däremot anser jag det självklart all här universitets- och högskoleämbetet framöver prövar utbildningen vid sjöbefälsskolorna, så blir resultatet alt det även i fortsättningen kommer all anordnas kurser i Malmö för sjöadmini-slratörer frän utvecklingsländer, lankoperaliva kurser saml kurser för drifttekniker och driftingenjörer.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt diifl-och underhållsteknisk personal

OLLE AULIN (m):

Herr lalman! Jag barden uppfattningen au skolor skall vara lokaliserade på orter där del finns

1. ett bra elevunderlag,

2. möjligheter alt rekrytera och behålla goda lärarkrafter,

3. goda möjligheter au samarbeta med annan näraliggande utbildning och forskning,

4. ett omfattande kunnande inom det aktuella utbildningsområdet,

5. goda materiella och lokalmässiga förhållanden och förutsättningar för utbildningen.

Alla dessa förutsättningar är tillgodosedda vad gäller sjöbefälsutbildningen i Malmö.

Jag vill erinra om vad Eric Jönsson sade beträffande fördelningen över landet av dem som betalade sjömansskatt. Av totalt ca 25 000 var ca 6 500 bosatta i Skåne, därav i Malmöhus län ca 5 700.1 Göteborgs och Bohus län är det 6 900, i Slockholms län ungefår 2 800, i Kalmar län 1050 och i Väslernorrlands län ca 4(X). Det är siffror som talar.

Det förekommer i Malmö ett kontinuerligt samarbete med Lunds universitet. Vid sjöbefälsskolan i Malmö finns en specialutbildning i olycksföre-byggande och havsmiljöskyddande ålgärder, en utbildning som genomförts i samförstånd med IMCO och SIDA. Utbildningen har nära anknytning lill sjöbefälsutbildningen i övrigi. Jag är tacksam förden positiva markering som utskottet har gjort när del gäller möjligheten till fortsatt utbildning i Malmö pä det området.

Herr lalman! Går man av regionpolitiska skäl ifrån de kriterier för lokalisering av utbildning, somjag lidigare har redogjort för, är del lill nackdel

139

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

för rekrytering till och genomförande av utbildningen.

Jag anser att sjöbefälsskolan i Malmö bör bibehållas, och jag skulle i och för sig därför vilja yrka bifall till motionen 1978/79:1918. Men eftersom det gäller att välja vilken sjöbefälsskola man inte skall acceplera om man accepterar Malmö och jag inte har underlag för au välja mellan de andra-det har jag inle kunnat skaffa mig - har jag inle möjlighel all yrka pä det sättet. Jag vet alt Georg Danell kommer alt ta upp en diskussion om möjligheten att yrka återremiss för alt det skall göras en kompletterande utredning av lokaliseringen av sjöbefälsskolorna. Ett sådant yrkande är jag beredd att stödja.

140

STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Jag kan försäkra kammarens ledamöter all ulbildningsuiskotlel verkligen har arbetat hårt med denna fråga. Proposilionen kom i höstas, och vi har under den långa tiden sedan dess haft många sammanträffanden med människor som är intresserade av de här utbildningsfrågorna och gjort allt vi kunnai för att komma fram lill en rimlig lösning.

Det är alldeles uppenbart, herr lalman, att sjöbefälsutbildningen i Sverige i dagäröverdimensionerad. Med hänsyn till utvecklingen inom handelsflottan utbildar vi för arbetslöshet om vi inte drar ner utbildningen. Jag vill gärna erkänna all milt namn finns med på en motion som begär fyra sjöbefälsskolor, men arbetet i utbildningsutskoitel har lärt mig all t. o. m. det är för mycket - del är nödvändigt alt dra ner till tre skolor. Exakt hur stora de skall vara och hur de olika utbildningslinjerna skall dimensioneras är det inle möjligl all säga i dag, ulan det ingår i ett av de utredningsuppdrag universitets- och högskoleämbetet kommer att få. Över huvud taget är väldigt myckel av den kommande sjöbefälsutbildningen remitterat lill UHÄ.

När utbildningsutskottet pä en väsentlig punkt har ändrat i propositionens förslag genom atl nämna vilka orter som skall ha utbildningen - i proposilionen ville man hålla frågan öppen ytterligare en tid - är skälet det au vi bedömer det som hederligt mot de orter som får förändrade utbildningar au de får veta detta i lid. Den nya utbildningen skall starta budgetåret 1980/81. Om vi väntar med lokaliseringsbeslulet till nästa vår betyder del att orterna icke kommer att ha rimlig tid för planering. Därför har utbildningsutskottet föreslagit riksdagen all redan nu bestämma hur organisationen beträffande orterna skall se ut.

Herr lalman! När jag säger all den nautiska utbildningen, sjöbefälsutbildningen, är överdimensionerad menar jag alt del är andra utbildningar sorn i dag förekommer vid sjöbefälsskolorna som kommer att utvecklas, nämligen utbildningen av drifttekniker och driftingenjörer. Del är utbildning av de människor som finns i de stora maskinrummen på landbacken, värmecentraler osv. Utskottet säger nu att de två orter som föriorar den nautiska utbildningen i stället skall fä ökade insatser för utbildningen av drifttekniker och driftingenjörer. Jag är angelägen om alt understryka au jag väl förstår hur man upplever den här silualionen i Stockholm och Malmö. Men del är ändå sä all del i Slockholms kommun och i Malmö-Lundomrädel finns samman-

taget ungefär 70 000 utbildningsplatser inom högskoleväsendet, medan det pä andra orter i landet finns myckel få. Det gör mindre ont för de stora universitetsorterna atl genomföra en nödvändig minskning än det gör för de små platserna, där en neddragning kommer all få mycket allvarliga konsekvenser.

Sådana här resonemang har spelat en stor roll i utbildningsutskottets bedömningar, men detta har naturligtvis varit fallet också när del gällt rent utbildningsmässiga aspekter. Vi har kommit fram till all det finns ingenting som säger alt sjöbefälsutbildning t. ex. i Härnösand skulle vara sämre än sjöbefälsutbildning i Malmö eller Stockholm.

Mot delta kan man säga, såsom man har gjort frän Skånebänken, att det finns lokala krav: man vill ha utbildningen sä nära sig som möjligt. Men om vi skulle arbeta utifrån sådana utgångspunkter på alla utbildningsområden, dä skulle vi få göra slora förändringar i ulbildningskartan i vårl land, och del kan vi inte göra. Det är ofrånkomligt all somliga studerande måste skaffa sig utbildning pä annan ort än hemorten. Det går alltså inte au beakta argumentet atl man skall föriägga sjöbefälsutbildningen lill de orter där flest intresserade studerande finns.

Jag vill också understryka alt vi när del gäller Malmö utgått från alt där finns utbildningar som är speciella, bl. a. inom områden som gäller sjösäkerhet, ålgärder för alt rena havet, osv. Vi räknar med att UHÄ skall möjliggöra all sådan utbildning även fortsättningsvis kan äga rum i Malmö, varvid denna knyts till den tekniska högskolan i Lund.

Herr lalman! Jag har all respekt för den oro som somliga ledamöter av riksdagen känner just nu, men jag vill samtidigt framhålla att etl yrkande om återremiss, om det bifalles, inte kommer att leda till någonting. Utskottet är nämligen - och det är myckel väsentligt, herr talman - enhälligt. Alla olika intressen har funnits representerade i uibildningsutskotiet under dess arbete, och vi har efter atl ha gått denna länga mödans väg kommit fram lill ett enhälligt utskottsbetänkande.

Jag yrkar bifall till ulskoitets hemställan i detta betänkande. Om det framförs yrkanden om återremiss, sä hemställerjag, ber talman, om avslag pä dessa yrkanden.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjö-befål samt drift-och underhållsteknisk personal

OLLE AULIN (m) kon genmäle:

Herr talman! Jag förslår att del är svårt alt genomföra stora förändringar i en gällande organisation för alt förbättra närhelen till utbildning för elever. Men det är å andra sidan inget argument för au man skall försämra en organisation där man har närlokaliserade uibildningsansialter. Del framgår ju med önskvärd tydlighet au rekryteringsunderlaget för sjöbefälsuibildning finns i första hand inom Göteborgsområdet, därefter i Skåne och därnäst i Stockholmsområdet. Detta förhällande är ett skäl för att inte förändra den näriokaliserade utbildningen och göra det sämre för eleverna.

141

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

STIG ALEMYR (s) kon genmäle;

Herr talman! Jag vill bara lillägga att del nalurliglvis vore allra enklast för Ulbildningsuiskotlel om vi hade kunnai säga att vi skall bibehålla alla utbildningsplatser. Dä skulle utbildningsutskotiet bli konung fören dag, som någon har sagt, och alla skulle tycka alt det är bra. Men del skulle bli allvarliga konsekvenser efteråt.

Jag vill erinra herr talmannen och kammarens ledamöter om att del finns de som sysslar med della som tycker atl tre sjöbefälsskolor är alldeles för mycket och alt man borde koncentrera utbildningen lill en enda. Etl motionsyrkande med ett sådant innehåll har också framförts i riksdagen, men vi har yrkat avslag på delta.

Vi tvingas här i kammaren att dä och dä göra mycket besvärliga ställningstaganden. Deltaäreiisådant,och uibildningsutskotiet harenhälligt konstaterat au man inte kunnai komma fram till en lösning på annat sätt än del som nu föreslås.

142

JÖRN SVENSSON (vpk);

Herr lalman! När jag begär ordet är det för att pä uppdrag av vpk:s riksdagsgrupp yrka återremiss av del här ärendet.

Orsaken lill all vi yrkar återremiss är den märkliga och helt oacceptabla behandling som ärendet undergått i utbildningsutskottet. Del är enligt vår mening fel atl kammaren skall sitta och besluta på ett sådant beredningsunderlag som här presenteras. Hela underiagsmaierialet i detta ärende präglas av motsägelser och förvirring. Och del är utbildningsuiskotlets betänkande som skapar merparten av denna förvirring. Det går inte att fatta något vettigt beslut mot en sä dålig bakgrund.

För det första har universitets- och högskoleämbetet en helt annan syn än både statsrådet och utskottet på denna utbildningsorganisation. Ytterst bottnar detta i vad som lydliglvis är i grunden skilda synsätt på utbildningens mål, yrkesfunklionen, utbildningens tidsenlighel och graden av anpassning lill arbelsgivariniressena. Del ärju en orimlighet all begära all kammarens ledamöter utan närmare motivering i materialet och utan den minsta analys skall sopa undan landets ämbetsverk för universitets- och högskolefrägoroch med slutna ögon och i raka led ställa sig bakom herr Wikström och herr Alemyr i utbildningsutskottet.

För det andra utgår både proposilionen och utskottsbetänkandet från en mycket bestämd, från början förutsatt, premiss rörande sjöfartens utveckling. Den premissen går ul pä atl sjöfartens behov av specialpersonal och befäl kommer all minska.

Denna premiss är emellertid i proposition och ulskoitsmalerial inie pä någol sätt motiverad. Den är lagen för given ulan minsta analys. Men hur kan man bara godta detta? Är del vår sak alt förutsätta alt vissa redarintressen vill fortsätta all sälja ul eller flagga ui fartyg lill förfång för handelsfloilan? Är del vår sak all i eu uibildningspoliliski sammanhang utgå ifrån en helt annan premiss om sjöfarten och sjötransporternas ulveckling än de långsiktiga bedömningar som redovisas i t. ex. .'Svensk Sjöfarts Tidning? Ponera au vi

inom några år måsle organisera etl stailigi rederi. Ponera att energiproblem och växande bilism framtvingar en utbyggnad av den från många synpunkter sä fördelaktiga och underuinyiljade inrikes sjöfarten. Ponera all säkerhei och andra förhällanden i framliden påkallar slörre krav och en annan bemanning. Är del sä givei au vi skall acceplera eu alls icke underbyggl påslående av en minisier och en uiskoiisialesman, vilka inie sysslar med trafikfrågor, och av etl utskott som över huvud tagel inte tar upp ministerns påstående till någon som helst egenllig analys pä en enda rad i betänkandet? Jag menar alt detta vore orimligt.

För del tredje: UHÄ har en annan syn pä lokaliseringen av utbildningsenheterna än ulskollel, och häri ligger väl den mest påtagliga egendomligheten i ulskoitets beteende. Statsrådet har i motsats lill UHÄ velat begränsa antalet utbildningsorter. Han står som nämnts fören mer pessimistisk syn pä sjöfartens utveckling, dock utan närmare motivering. Men han vill ändå all UHÄ skall fä analysera vilka orter som skall ifrågakomma för förändring, och del är denna uppgift som ulskollel av någon egendomlig anledning nu plötsligt vill gripa in i. Under mina år i riksdagen har jag många gånger fåll höra av Stig Alemyr hur återhållsam riksdagen bör vara när del gäller att falla fackmyndigheter i ämbetet belräffande den här lypen av lokaliseringsfrågor. Men nu bryter herr Alemyr utan vidare mot den behandlingsprincip som han tidigare har hävdat borde gälla, och han tränger sig mellan regeringen och LJHÄ och förordar atl man släpper Stockholm och Malmö för alt ha kvar Kalmar och Härnösand. Vadan denna plötsliga beskäftighet? Varför plötsligt spela bort tvä slörre hamnstäder med upptagningsområden med mer än 1 miljon invånare vardera och med andra och tredje platsen när det gäller mantalsskrivna sjömän? Jo, förklaringen ligger ju i öppen dag. Herr Wiklund från Härnösand och herr Alemyr frän Kalmar län vill nalurliglvis ha kvar utbildningen i Härnösand och i Kalmar.

Nu är det förvisso ingen som missunnar Kalmar och Härnösand all ha sin utbildning. Men all som pris för della helt sonika spela bort Stockholm och Malmö och mot UHÄ solidarisera sig med den folkpartistiske utbildningsministern är väl ändå i grövsta laget. Någon mätta får det väl ändå vara på hur man bedriver de bypoliiiska intrigerna här i kammaren.

Även utskottets socialdemokrater borde nog ha varit återhållsammare när det gällt alt koppla pä den folkpartistiske ministerns bedömning av den svenska sjöfartens framlida utveckling. Det må väl räcka med att socialdemokraterna kompromissar ihopsig med den folkpartistiske industriministern om att skära ned varvsjobben med 20 "o efter 1980. Skall man nu kompromissa ihop sig med den folkpartistiske utbildningsministern för atl få tillfälle att förorda Kalmar och Härnösand på bekoslnad av Stockholm och Malmö? Jag vill varna förden sortens affärer. Korridorsamarbeie av del slaget med folkpartiet i den ena frågan efler den andra gagnar inte ulan skadar på sikt svensk arbetarrörelse - delta mer som en anteckning i marginalen.

För del fjärde, herr talman, vill utskottet au kammaren skall ta ställning till frågans kostnadsaspekter - kosinadsargumeniei skymtar egentligen som det tunga argumentet i bakgrunden - och detta utan minsta analys av kostnads-

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk peisonal

143

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

problemet. Del ges ingen som helst jämförande bild av hur lägel är belräffande lokaler och utrustning pä de olika orterna. Nyinvesteringsbehov och avskrivningstider är omöjliga all få grepp om när man läser materialet. Frågan om tillgängen på lärarpersonal vid ändrade lokaliseringsmönster nämns inte. Samarbeis- och samordningseffekterna i relation till andra delar av utbildningsväsendet tas inie upp till minsta analys - trots atl de uppenbart har betydelse för en jämförelse mellan t. ex. Kalmar och Härnösand versus Stockholm och Malmö. F. ö. tycks inte de små notiser som kan utläsas i propositionen stämma med den information man fhr frän utbildningsenheterna själva. Även pä denna punkt råder en oklarhet och en förvirring som enligl vår mening inte medger ett rikligt beslut.

Därtill kommerall den fråga som utskottet ulan analys åberopar till stöd för sill ställningstagande - nämligen just kostnadsfrågan - kommer att slå på ett helt nytt sätt därest man verkligen accepterar tesen au utbildningen bör reduceras och koncentreras. Då kommer man förmodligen lill helt andra slutsatser än utskottet.

Om verkligen den tesen skulle visa sig riktig au handelsfiottan minskar, att behovet av sjöbefäl och annan driflpersonal minskar - dä pekar det alltså på helt andra lösningar pä sikt än den någol märkliga hybrid utskottet vill koka ihop. Dä kan del tänkas att man skall låta resurserna pä fyra av de fem orterna skrivas av i lugn och ro och salsa pä au ersätta den djupt otillfredsställande situationen för utbildningen i Göteborg med en framtida samlad, ultramodern utbildningsenhet, som i sådant fall kan ta hela sjöfartens driftpersonal-utbildning om hand. Då skall man inie skapa kapitalföriusier och onödig desorganisation genom att göra koncentrationen i etl slags mellansteg från fem till tre utbildningsorter. Om den lypen av framtidsperspektiv säger varken propositionen eller utskottet etl dugg. Och innan vi fåll dessa förutsättningar på längre sikt klariagda är det olämpligt att lägga ner enheler och delar av utbildningen och förändra organisationsformer bara för atl kunna bedriva illa underbyggda bypoliiiska bytesaffärer- för del är vad del hela är fråga om när vi klär av det höljet av granna ord och argument.

Herr lalman! Kammaren behöver i den här frågan som i andra frågor ett besluisunderiag av allsidig natur, som innefattar verkliga analyser av de verkliga problemen. Del har vi inte, och därför bör ärendet återremitteras.

144

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga all jag ansluter mig lill del enhälliga förslag som föreligger i utskottsbetänkandet.

Sedan tyckerjag alt Jörn Svensson borde ha bättre argument än spydigheter om alt Stig Alemyr och Bengt Wiklund i Härnösand har bedrivit bypolitik. Han brukar kunna använda sakliga argument, men de bär väl inte den här gången, och därför använder han sig av spydigheter.

Del är en rad motioner som vi har haft alt behandla i utskottet i detta sammanhang. Jag menar alt det föreligger ett lika starkt behov av atl man behåller högskoleutbildning när del gäller de båda utbyggnadsorterna Kalmar och Härnösand. Del är inle bara Bengl Wiklund i Härnösand, och inte bara

socialdemokrater, utan också en rad andra politiker som har motionerat i denna fråga.

Herr talman! Jag har begärt ordet för att la upp några speciella frågor kring detta viktiga problem som behöver klariäggas ytteriigare med anledning av den diskussion som har uppstått. Det är nödvändigt inför del arbete som skall bedrivas av universitets- och högskoleämbetet, UHÄ, inför framläggandet av ett förslag om maskin- och driflleknikeratbildningen saml om maskin- och driftingenjörsulbildningen, vilket skall presenteras för ett förnyat slutligt avgörande här i riksdagen våren 1980.

I de många motioner som väckts i anslutning lill proposilionen har också frågan om samordnat resursutnyttjande och behovet av ökad teknikeratbild-ning - främst för arbetsmarknaden lill lands - betonats. Jag avser alt mot den bakgranden beröra några synpunkier som framkommit i debatten om dessa frågor. För att ytteriigare klargöra min syn på dessa vill jag först citera etl par avsnitt i regeringens proposition nr 71.

Där säger utbildningsministern pä s. 6, i anslutning till de ökade säkerhetskrav som tidigare har berörts i denna debatt: "Därav följer t. ex. alt maskinbefälsutbildningen - med vilken jag avser utbildning till maskintekniker och sjöingenjör - såsom jag senare kommer alt förorda bör få en utformning som mer än hittills skiljer denna utbildning från driftuibildning-en." Litet längre fram på samma sida fortsätter utbildningsministern; "De krav som dessa yrken ställer kommer däremot" -jag vill understryka ordet däremot - "att vara sådana att utbildningarna får anses syfta lill skilda arbetsmarknader."

Något längre ned på samma sida drar utbildningsministern följande slutledning; "Delta leder lill all utbildningarna inom sjö- och drifiområdei måste planeras var för sig i fråga om studietidens längd, dimensionering, lokalisering och behov av resurser"

Detta kan verka vara en klar läsning i en viss riktning av de här utbildningarna. Men några sidor längre fram i proposilionen gör utbildningsministern ett uttalande, som också är det som föranlett milt inlägg här i dag, På s. 8 längst ned säger han:

"Utbildningarna lill maskintekniker/sjöingenjör och driftiekhiker/drift-ingenjör har, som jag nyss har nämnt, i många delar ett innehållsmässigt nära samband. Vissa kurser torde därför kunna ges samma innehåll så all samläsning kan komma lill stånd. Det ankommer på UHÄ atl utarbeta utbildningsplaner och pä högskoleenheterna att inom ramen för dessa utforma lokala planer och kursplaner. Jag utgår från alt berörda myndigheter kommer atl ta till vara de möjligheter som finns lill gemensamt utnyttjande av resurserna för utbildning pä de olika linjerna."

De här av mig återgivna uttalandena i samma proposition har skapat en viss tveksamhet om vad utbildningsministern egentligen har avsell på denna punkt. Vi har också i utskottet missal att klarare ange, hur vi lycker att de här problemen bör lösas innan förslaget på grundval av UHÄ;s utredningsarbete läggs fram pä våren 1980 som underlag för regeringens kommande proposition. Jag har i del här läget intet annat att göra än all lill riksdagens protokoll

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

145

10 Riksdagens protokoll 1978/79:109

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhålls-teknisk personal

146

ange, hur jag sett pä den här frågan och hur jag också tolkat att en majoritet i utskottet avsett au den bör prövas.

Man har i det förberedande utredningsarbetet förutsatt en utökning av antalet inlagningsplatser till driftleknikerulbildningen. Man har också bedömt all antalet intagningsplatser lill driftingenjörsulbildningen kan behöva ökas om fyra å fem år. De båda utredningar som jag åberopar - UTSJÖ och DRIFT 73 - har också påpekat likheten i målsättningarna för utbildningen av maskinteknisk personal för farlygsdrift och exempelvis för drift av energitekniska landanläggningar. Det är mot bakgrand av den uppgiften som utbildningsministerns av mig lidigare citerade uttalande i propositionen skapat en viss tvekan. Vad menar man? Man har i debatten frågat sig huruvida inte UHÄ, om man där finner det vara riktigt både ur pedagogisk synvinkel - exempelvis om del finns möjlighet till samläsning och samutnyttjande av laboratorieresurser - och från ekonomisk synpunkt, kunde pröva frågan om bättre samordning av de båda leknikerutbildningarna. Jag lycker personligen atl del borde vara möjligl, och jag hoppas också all UHÄ bereds tillfälle all pröva denna lanke.

Organisatoriska samordningar borde vara möjliga atl pröva innan förslagel kommer tillbaka till oss här i riksdagen våren 1980. Frågorna om etl effektivt samutnytljande och utbildningsetappernas längd och innehåll bör enligl min mening få möjlighet all prövas hos den grupp inom UHÄ som skall arbeta med dessa frågor. Ett exempel pä vad jag menar är alt maskinteknikerna skall ha en utbildning omfattande 80 poäng. De har redan en läng förpraktiktid, som kan beräknas omfatta sammanlagt tre är, om man räknar de månader av sjöfartstjänsl som ingår i denna förpraktik. Driftteknikerna får enligt detta förslag också en utbildning omfattande 80 poäng, men här uppstår en avsevärd skillnad. 40 av dessa 80 poäng är nämligen inledande praklikul-bildning. Om man skall kunna nå avsedd effekt med samordning, måste denna fråga om utbildningselappernas längd noggrant överses och prövas. De teoretiska kunskapskraven när det gäller dessa båda grundutbildningar är desamma, dvs. kunskaper motsvarande tvåårig drift- och underhällsieknisk linje i gymnasieskolan. UHÄ får möjligheter atl göra den prövningen innan förslaget kommer lillbaka från UHÄ, och det berör ju inle frågan om lokaliseringen eller dimensioneringen av den nautiska utbildningen.

Både skolöverstyrelsen och UHÄ har också framhållit att elt slutligt bestämmande av utbildningselappernas längd borde anslå lill dess all arbetet med utbildningsplanerna har påbörjats, etl arbete som UHÄ nu skall starta. Jag finner del naturiigt atl UHÄ i sitt arbete bör fä möjligheter att gä fram på den av mig anförda vägen. Jag menar mera konkret i denna fråga alt utvecklingen av och de ökade kraven på säkerhetsfrågorna både lill sjöss och pä land inle kan motivera en sådan här olikhet i utbildningselappernas längd.

Herr talman! Jag framhöll inledningsvis all jag ansluter mig till del enhälliga utskotlsbetänkandet. Mitt inlägg här har rört detaljer i arbetet, det. arbete som UHÄ haratt ulföra innan vi våren 1980 får det slutliga förslagel. Jag vill avslutningsvis uttala den förhoppningen atl varken prestige eller

andra hinder skall föranleda alt vi inte får ett förslag som ger bästa möjliga innehåll i den utbildning som berörs i detta utskollsförslag. En neddragning av den nautiska utbildningen har vi i utskottet ansett vara riktig, och vi har anslutit oss till förslaget i propositionen. Men samhällets utveckling och förändring har gjort att jag har velat peka pä risken för låsningar i det fortsatta utvecklingsarbetet när del gäller teknikerutbildningen. Det gäller all pröva både teknikerutbildningens dimensionering för framtiden och de vinsler vi kan göra pä all samutnytlja de dyra laboratorieutrastningar som erfordras och de goda lärarresurser som vi har både inom sjöbefålsutbildningen och inom de tekniska utbildningarna i vårt land.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herrialman! Bengl Wiklund säger atl jag inle har några sakargument. Det är alldeles riktigt. Men det har inte heller Bengl Wiklund eller utskottet. Problemet ärjust att sakunderlaget är så svagt all man på basis av del inle kan falla något vettigt och rätt underbyggt beslut.

Den stora skillnaden mellan Bengl Wiklund och mig är att jag av det drar den slutsatsen alt vi nu icke bör fatta någol beslut av del slag som utskottet föreslår. Men Bengt Wiklund drar av det utomordentligt dåliga sakunderiaget den slutsatsen att vi ändå bör fatta ett beslut. Det är en något märklig beslutsordning som han vill tillämpa. Ju svagare och sämre elt besluisunderiag är desto ivrigare är Bengt Wiklund och utskottet att driva fram elt beslut - i detta fall i en lokaliseringsfråga, som ett utskott vanligen inle brukar lägga sig i.

Varför gör ni del? Var har ni era sakargumenl? Var finns er kostnadsanalys? Var finns underlaget? Var finns bedömningen av den trafikpolitiska målsättningen och av fördelningen av transportarbetet mellan olika trafikslag på del inrikes planet? Var finns er bedömning av sjöfartspolitiken? Ni har i ett antal bisatser bara rakt fram påstått saker och ting som inle är underbyggda och som dessutom i många fall ligger helt utanför utskottets kompetensområde. Det är denna dåliga sakbehandling som jag protesterar mol.

Om del då är sä atl man skulle få en bättre sakbehandling pä etl fylligare underiag, ett rejält och objektivt underlag, och atl del skulle visa - vilket det ju också mycket väl kan göra - atl t. ex. Malmö eller Stockholm bör behandlas så som ni har påställ och velat göra gällande här, då skall jag inte vara någon envis lokalpairiot bara därför att jag råkar representera Malmö, ulan då skall jag böja mig för de sakargumenten. Men vad som förvånar mig är att ni vill driva sådana lokalpolitiska synpunkter från er sida ulan atl ha några sakargumenl.

Jag upprepar: Om del verkligen är sä, att del i framliden skulle bli nödvändigt att väsentligt reducera den utbildning som del här är fråga om, måste vi ju först utreda saken för att fä underiag för de olika alternativ som då kan komma i fråga. Dä behöver del ju inte handla om tre orter, utan då kan det kanske för alt vi skall fä en rationell lösning vara fråga om all välja en rent av hårdare koncentration än nu. Men del kan också tänkas - och den möjligheten kvarstår - atl elt fylligare underiag skulle ge vid handen atl

147

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

utbildningens lokalisering och organisation bör behällas ungefär som den är nu, och dä får vi ju ta det beslutet.

Del är emellertid just detta underiag som saknas, och det är därför som jag menar att ett älerremissyrkande, när man nu barett sä utomordentligt magert underlag, är det enda logiska.

BENGT WIKLUND (s) kort genmäle;

Herr talman! Sakargumenten och underiagel är det inte min uppgift all ta fram, eftersom del inle är jag som är utskottets talesman, ulan det är utskottels ordförande som är det.

Jag vände mig mol Jörn Svenssons spydigheter i hans första inlägg i debatten, där han sade alt Bengl Wiklund och Stig Alemyr har bedrivit bypolitik. Det finns tillräckligt sakunderiag för det förslag som föreligger, nämligen att man skall reducera den nautiska utbildningen och lokalisera den lill tre orter.

I övrigi skall jag inte gå in på den här debatten. Jörn Svensson kan ju få låna min sakargumenlspärm, som ligger här i bänken, och läsa vad som står där, eftersom jag inle har lid att läsa upp alla de sakargumenl som föreligger.

148

JÖRN SVENSSON (vpk) kon genmäle;

Herr talman! Bengt Wiklund gör ingalunda sin sak bältre med det senaste inlägget, och han gör heller inle antalet obesvarade frågor i del här ärendet färre, utan snarare fler.

Han må ursäkta mig min lilla spydighet, men jag skall tala om vad som föranledde den, så att han får det förklarat för sig.

Om det är sä, atl elt sakunderlag som presenterats för riksdagens kammare bortser från och inle lämnar några som helst logiska förklaringar lill eller analyser av de väsentliga frågorna, lämnas man i elt tillstånd av förvirring. Och om del trots denna situation är så, all utskottet ändå går in och tar ett myckel, mycket ovanligt iniiialiv - nämligen faller UHÄ i ämbetet när det gäller vissa utbildningslinjers lokalisering-skerju inle det på grund av någon statistisk tillfällighet.

Jag skulle vilja fråga herr Wiklund rakt ul: Är del verkligen en ren slump alt detta myckel ovanliga initiativ av utskottet pä detta mycket svaga sakunderiag fullständigt saknar allt samband med det förhållandet att det där råkar sitta med två representanter för de valkretsar vilkas lokalisering enligl utskottets förslag i första hand skall skyddas? Är detta bara en ren tillfällighet?

Om man sysslar lilel med statistisk teori, vet man all den typen av tillfälligheter förekommer ytterst sällan eller näsian aldrig, utan atl man kan betrakta sambandet som i någon män etablerat. - Med detta påslår jag inle atl det har varit del enda argument som har gällt i ulskollel -så illa tänker jag inle om utskottet - men jag vägar ändå påstå att ett samband har funnits mellan de lokalpatriotiska strävanden som här finns och det föislag som utskottet har lagt fram. Jag vill inte säga all del är något skamligt atl kämpa för sin ort. Men vad jag tycker är felaktigt är att begära atl kammaren på basis av de mycket

svaga motiveringar som här föreligger skall ställa upp för ett förslag av denna ovanliga typ, som alltså representerar elt ovanligt initiativ.

Jag ber än en gång Bengt Wiklund besvara frågan: Var finns de trafikpolitiska och de koslnadsmässiga analyser som här borde ligga som underiag? Var har ni dem?

BENGT SJÖNELL (c):

Herr lalman! I föreliggande belänkande föreslär ett enhälligt utskott bl. a. nedläggning av Slockholms sjöbefälsuibildning - ett förslag som ler sig som minst sagt anmärkningsvärt.

Att utbildningen vid sjöbefälsskolorna måsle dras ner på grund av vårl lands minskade andel i den internationella sjöfarten - något som i sin tur är betingat bl. a. av ulslagning av svenska rederier- är klart, och det ärendast ett beklagansvärt fakium. Men atl slå igen sjöfartens skolor pä en ort, där sjöfarten i väsentligt högre grad än på de flesta andra håll gör sig gällande, och hänvisa utbildningssökande ungdomar lill platser, pä vilka det knappast finns eller inle på årtionden har funnits sjöfartsföretag, torde sväriigen kunna logiskt motiveras ens om de regionalpoliliska aspekterna drivs lill sin absoluta ytteriighet. Del tycks vara detta utskottet gjort i del här fallet, i den män något sakligt underiag har förekommit.

Stockholm, där enligt utskottet sjöbefälsskolan skall läggas ned, är en plats där sjöfarten har en utomordentligt stor livaktighet. Några siffror är belysande.

Över två tredjedelar av del sammanlagda svenska tonnaget är hemmahörande i Stockholm. Antalet registrerade skepp för handelssjöfart framgår av Svensk Skeppslisla 1978 och var för Stockholm 433, Göteborg 332, Malmö 49, Kalmar 13 och Härnösand 2 - det gäller i det sista fallet små fartyg.

Motsvarande tonnage var för Stockholm 4,1, Göteborg 1,3, Malmö 0,4, Kalmar 0,004 - allt räknat i miljoner bruttolön. Stockholm har alltså mer än dubbelt sä stor sjöfartsnäring som alla andra sjöbefälsskoleorler lillsammans, medan den är mer än tre gånger så stor som Göieborgs räknat i bruttolon. Om man även räknar in fritidssjöfarten, herr talman, så är Stockholmsregionens försprång än mer överväldigande.

Vidare har sjöbefälsskolan i Stockholm näst Göteborg del största permanenta elevantalet. De flesta av Stockholmsskolans elever har växt upp, är mantalsskrivna och har sina hemorter i Stockholm eller dess närmaste omgivning.

Vid skolan examineras årligen, om all nautisk och maskinteknisk utbildning medräknas, elt större antal examinander än vid alla de andra sjöbefälsskolorna lillsammans. Dessa kommer från skilda håll inom regionen.

Herr talman! Det förefaller mol denna bakgrund närmasi absurt alt lägga ned sjöbefälsskolan i Stockholm. I betänkandet redovisas motioner med förslag om olika föriäggningsorler för sjöbefälsutbildningen i anslutning till propositionen. Av naturliga skäl har någon motion från Stockholmsbänken om bibehållande av sjöbefälsutbildningen här icke väckts dels därför atl någon nedläggning av sjöbefälsskolan i Stockholm inle föreslås i propositio-

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drlft-och underhållsteknisk personal

149

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhålls-teknisk personal

nen, dels därför alt ingen har kunnat föreställa sig atl en ort i landet, där sjöfarten ärså ulomordentligl livaktig, över huvud tagel skulle komma under diskussion för nedläggning av sjöbefälsuibildning.

Till della kommer, herr lalman, en principiell synpunkt pä utbildningsutskottets hantering av ärendet. Jag vill betyga atl i näringsutskottet där jag verkar har vi, i samband med olika induslrilokaliseringar, all ta ställning till hundratals och äter hundratals förslag om atl den eller den verksamheien skall förläggas till den och den orten. Näringsutskollel intar den fasta principiella hållning som alla andra utskott har gjort i nästan samtliga fall, att utskott i elt parlament inte skall sitta och peka ul orter pä del här sättet. Del är en skyldighet och en uppgift som faller pä regeringen eller pä det ansvariga ämbetsverket. Jag har mycket svårt, herr talman, all begripa utskottets inkompetensförklaring av UHÄ. De argument som utskotlsordföranden anfört för alt göra avsteg från denna praxis finner jag inle särskilt starka. Vi har i näringsulskottei många gånger haft skäl som varit ännu starkare, men vi har ändå hållit den principiellt rena linjen atl inle utpeka orter i sådana här sammanhang.

Herr talman! Mot bakgrund av vad jag nyss sade om atl någon motion inte kunde väckas och alt ingen kunde drömma om atl utgången skulle bli sådan att den drabbade Stockholm, har jag inle möjlighel atl resa någol yrkande. Jag har endast velat peka på svagheten i utskottets argumentering när det gäller nedläggningen av sjöbefälsskolan i Stockholm. Jag understryker vad Gunnar Biörck i Värmdö har anfört i sitt särskilda yttrande beträffande rekommendationen till UHÄ atl förlägga utbildningsplatser för drifttekniker och driftingenjörer, utan minskning av kapaciteten i Örebro och Västerås, till de orter där sjöbefälsutbildningen nu läggs ner. Jag vill understryka nödvändigheten av atl del inte bara blir en rekommendation utan atl det - om det föreliggande förslagel går igenom - blir verklighet.

Jag vill slutligen säga alt jag finner yrkandet på återremiss mycket väl motiverat.

STIG ALEMYR (s) kon genmäle:

Herr lalman! För aU undvika alla missförstånd vill jag erinra bl. a. Bengt Sjönell om all del är riksdagen som enligt gällande regler skall fatta beslut om lokalisering av allmänna utbildningslinjer i högskoleväsendet.

150

GEORG DANELL (m);

Herr talman! Jag avser att begära återremiss av del här ärendet av flera skäl.

Man har i en fråga som är ganska central för sjöfarlspolitiska sammanhang valt att göra endasl utbildningspolitiska och regionalpoliliska bedömningar i del belänkande som riksdagen skall la ställning till. Man har gjort det trots att del får ganska långtgående konsekvenser för sjöfartsnäringen. Det finns flera punkter som visar det.

Rekryteringsfrågan är naluriiglvis en av utgångspunkterna för all vi skall få en vettig sjöfartsutbildning. Vi vet samtidigt atl rekryteringen är mycket

lokalt betingad runt alla de skolor vi nu talar om. Därför är det underligt atl man bara lalar om dessa skolor som om vilka skolor som helst, trots atl vi vet all vissa av dem bara är hälften så stora som andra. Lägger man ner en stor skola för delta naluriiglvis med sig atl rekryteringen kommer att försämras avsevärt. Den risken finns, men den har man inle bedömt. Utskottet har inle ägnat den frågan minsta lanke.

Vi vet inte hur stor utbildningen kommer att bli. Även del borde vara etl memento för utbildningsutskottet innan man säger all en skola som är dubbelt sä stor som en annan skall läggas ner. Antalet platser totalt borde rimligtvis vara ganska intressant när man planerar utbildningen, och del jämte rekryteringsfrågorna borde påverka vilken skola man skall välja.

Vidare finns det en del positiva tecken inom sjöfartsulbildningen och sjöfartsnäringen. Svensk sjöfart är berömd utomlands föratt fungera myckel bra och för alt ha tillgång lill ett myckel slorl kunnande. Sjöfartsutbildningen har pä de allra senasie åren alltmer använts internationellt. Vi säljer helt enkelt vårt kunnande i stora avtal med fjärran länder för alt hjälpa dem att bygga upp sina handelsflottor när vi nu har begränsade möjligheter atl bygga upp vår egen. Della är ytteriigare ett skäl till atl man bör vara försiktig och tänka genom sakförhållandena noga innan man kommer med sädana förslag som utbildningsutskottet nu har gjort.

Vidare kan nämnas alt utbildningen av sjöfarlsadminislratörer för utvecklingsländer, som nämns i ulskoltsbetänkandet, förmodligen förutsätter alt man även har någon annan form av sjöbefälsuibildning. Del går inle bara all ta bort del ena och tro all det andra kan leva kvar i en egen liten värld nere i Malmö.

Jag menar alltså att del finns mänga skäl som lalar mol del förslag som utbildningsutskottet har lagt. Icke minsl viktigt är alt regeringen i höst kommerall förelägga riksdagen etl sjöfarlspolitiskt program, som verkligen bestämmer hur den framlida sjöfarten skall se ut i värt land. Skall riksdagen trots delta nu la ställning till vilka orter som skall ha denna utbildningsverksamhet och därmed bestämma även kapaciteten i utbildningen? Jag menar att del är felaktigt. Jag kan inte se några skäl lill alt man skall bestämma sig nu. Regeringen har föreslagit atl UHÄ skall grabbla vidare på den här frågan och återkomma till regeringen, som sedan skall ta upp ärendet i budgetpropositionen om etl är. Del finns således inga skäl för alt nu binda hela den fortsatta uppläggningen av denna utbildning vid elt antal orter.

Det finns en rad oklarheter i betänkandet. Utskottet säger t. ex. all pä de orter där man nu lar bort sjöbefälsutbildningen skall det bli utbildning av drifttekniker. Samtidigt säger utskottet all man från Örebro och Västerås, som i dag har driftleknikerulbildning, inte skall få la någonting lill de andra städerna. Jag förväntar mig atl man heller inle vågar ta något från Göteborg, Kalmar och Härnösand till Stockholm eller Malmö när det gäller driftleknikerulbildningen, för dä har man ju helt plötsligt motverkat det beslut som man i dag vill la.

Det kan vara intressant att vela alt ökningen av driftleknikerulbildningen uppgår till ungefär 60 platser, alt jämföra med de - såsom det ser ut i dag -

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal

151

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Utbildning av sjöbefäl samt drift-och under hålls-teknisk personal

ungefär 500 platser som Stockholm och Malmö föriorar.

Jag har alltså, herr lalman, inle velat göra delta lill en lokaliserings- och regionalpolilisk debatt. Jag företräder inle någon speciell skola. Den valkrets som jag kommer ifrån överiever säkert, även om den blir av med ytteriigare en utbildningsinstitution. Har vi överievi utflyttningen av 10 000 andra arbetsplatser, sä klarar vi säkert också denna utflyttning. Jag talar alltså för sjöfartsnäringens bästa, och jag lycker alt del är förvånansvärt all utbildningsutskottet i elt enda stycke i betänkandet lar ställning i denna viktiga fråga utan atl ha haft någon kontakt med traflkutskottet, utan all ens ha geU oss i trafikutskottet en chans atl yttra oss i frågan. Ulbildningsuiskotlel har inle ens låtit företrädare för kommunikationsdepartementet komma till ulskoitets sammanträde för alt tala om vad departementet anser.

Eftersom det har varit ett intimt samarbete mellan utbildningsdepartementet och kommunikationsdepartementet lidigare, och jag förutsätter atl del även har varit det i slutändan infördenna proposition, ärdei överraskande atl man icke alls har brytt sig om de sjöfarlspolitiska aspekterna i denna för näringen mycket vikliga fråga. Det är en hårt pressad näring, vilket har fält mänga konsekvenser som denna kammare snart kommer atl få möta. Att då ta etl sådant här lilel populistiskt, regionalpoliliskl betingat beslut i kammaren är djupt olyckligt.

Jag vill understryka, herr talman, att jag icke lalar mot några orter -jag talar för sjöfartsnäringen. Då står dess utbildning i centrum. Därför yrkar jag på återremiss av detta betänkande för alt möjliggöra en annan behandling av ärendet och bl. a. ge trafikutskottet chansen alt yttra sig i denna mycket vikliga fråga.

152

Överläggningen var härmed slutad.

ANDRE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs först beträffånde det av Jörn Svensson och Georg Danell under överläggningen framställda yrkandet om återförvisning av ärendet lill utskottet för ytterligare beredning. Jag erinrar om alt del i 4 kap. 9 § riksdagsordningen föreskrives följande: "Ärende, i vilket utskott har avgivii betänkande, skall frän kammaren återförvisas lill utskottet för ytterligare beredning, om minsl en iredjedel av de röstande ansluter sig till yrkande om det."

Proposilionergavs först på bifall lill det av Jörn Svensson och Georg Danell under överiäggningen framställda yrkandet om äterförvisning av ärendet till ulskollel för ytterligare beredning saml vidare pä avslag om äterremissyr-kandet, och förklarades atl mindre än en tredjedel av de röstande hade besvarat den först framställda proposilionen med ja och atl kammaren alltså avslagit ålerförvisningsyrkandet. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren avslår del av Jörn Svensson och Georg Danell

under överläggningen framställda yrkandel om återförvisning av den i

utbildningsutskottets betänkande nr 24 upptagna frågan lill utskottet för

ytteriigare beredning röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Erhåller nej minsl en iredjedel av de avgivna rösterna har kammaren bifallit

ålerförvisningsyrkandet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades all mer än två tredjedelar av de röstande hade besvarat den först framställda frågan med ja och all kammaren alltså avslagit ålerförvisningsyrkandet. Då Georg Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 236

Nej - 63

Avstår - 11

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Lokaliseringen av delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Kammaren hade alltså avslagit yrkandet om äterförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning.

Ulskoitets hemställan bifölls.

§ 19 Vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde

Föredrogs näringsulskottets belänkande 1978/79:28 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Punkterna 1 och 2

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemställt.

Punkten 3

Lokaliseringen av delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 17 (industridepartementet) under punkten A3(s. 17f)föreslagit riksdagen all till Kommittéer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Vid beräkningen av anslagets storlek hade hänsyn lagils bl. a. lill medelsbehovet för delegationen för samordning av havsresursverksamhe-len.

153

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Lokaliseringen av delegationen för samordning av havsresursverksamheten

I della sammanhang hade behandlals molionerna 1978/79:1487 av Torslen Gusiafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s), 1978/79:1503 av Bernt Nilsson m. fi. (s) och 1978/79:2002 av Anders Dahlgren m. fi. (c).

Utskottet hemställde

1. beträffande anslag all riksdagen med bifall till regeringens förslag lill Kommitiéerm. m. för budgetåret 1979/80anvisadeeit reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2. belräffande departementstillhörighet för delegationen för samordning av havsresursverksamheien att riksdagen skulle avslå motionen 1978/ 79:2002,

3. belräffande lokalisering av delegationen för samordning av havsresursverksamheien att riksdagen skulle

a) avslå molionerna 1978/79:1487 (Gotland) och 1978/79:1503 (Kalmar),

b) som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört om delegationens lokalisering lill ort ulanför Stockholmsregionen.

Reservation hade avgivits beträffande lokalisering av delegationen för samordning av havsresursverksamheten av Erik Hovhammar (m), Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m) och Hugo Bergdahl (fp) som ansett atl utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå molionerna 1978/79:1487 (Golland) och 1978/ 79:1503 (Kalmar).

Vid denna punkt hade avgivits etl särskilt yttrande av Fritz Börjesson

(c).

154

FRITZ BÖRJESSON (c);

Herr lalman! Regeringen har i budgelproposilionens bilaga 17, p. A 3 för industridepartementet äskat 20 milj. kr. för kommitiéerm. m. Denna summa skulle även täcka medelsbehoyet för delegationen för havsresursforskning. Regeringen utgår från all delegationen skulle placeras i Stockholm i nära anknytning till departementet.

Utskottet har haft atl behandla två motioner om annan placering, dels i Kalmar, dels på Gotland. Utskottet tillstyrker kommittéanslaget på 20 milj. kr. men föreslår atl riksdagen skall ge regeringen lill känna att delegationen bör lokaliseras utanför Stockholm. Dock anger man inle någon ort.

Jag har lämnai etl särskilt yttrande, i vilket jag förutsätter att regeringen noga prövar möjligheten atl förlägga den nya myndigheten lill Kalmar. Skälen härför är uppenbara. De togs upp i höstas när riksdagen diskuterade och fattade beslut om denna delegation.

Kalmar är den ort som bör slå närmasi i lur när det gäller au placera ut nya myndigheter. Många skäl lalar för en sådan geografisk placering. Det finns anledning att räkna med atl denna delegation frän att i starten ha varit en förbindelselänk mellan departement och statliga verk kommer att utvecklas

lill all få bedriva en omfattande verksamhet när det gäller alt lösa de stora havsresursfrågorna.

Kalmar län har jämfört med det övriga landet det minsta antalet statliga tjänster. När det gäller alt ersätta den snart verkställda nedläggningen av F 12 är resultatet magert hittills.

En mängd aktiviteter pä sjöresursområdet finns redan anknutna till Kalmar län. Moderaterna och folkpartisterna i utskottet har reserverat sig för att delegationen ovillkorligen skall ligga i Stockholm. Jag har svårt atl förstå en sådan inställning. Möjligen kanjag förstå folkpartiets representant, som ju har all försvara regeringens proposition. Men jag kan inle inse varför moderaterna i utskottet så starkt understryker all delegationen under alla omständigheter bör ligga i Stockholm.

Riksdagen fattade hösten 1978 beslut om vilka uppgifter delegationen skulle ha. De skall bl. a. vara atl verka för samordning när det gäller all utnyttja, skydda och utforska havet. Vidare skall myndigheters, organisationers och näringslivels verksamhet vad gäller havsresurserna främjas.

Reservanterna säger visseriigen, att om delegationens inriktning ändras kan man eventuellt tänka sig atl den flyttar från Stockholm. Att först föreslå att delegationen placeras i Stockholm och sedan säga att om dess verksamhel utökas sä kan man länka sig all föriägga delegationen till någon annan ort, kan ju inte vara någon bra planering.

Herr talman! Trots alt jag inte är fullt nöjd med utskottets förslag i näringsulskottets betänkande nr 28, så vill jag ändå yrka bifall lill detsamma.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Lokaliseringen av delegationen för samordning av ha vsresursverksam -heten

Under delta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp);

Herr lalman! Fritz Börjesson har ju redogjort för havsresursdelegationens arbetsuppgifter. 1 regeringens proposition föreslås alt delegationen skall knytas lill kanslihuset av de skäl som Fritz Börjesson har anfört. Delegationen skall ha en samordnande uppgift och skall vara med vid planeringen av havsresursverksamheten.

Vi anser att delegationen, som kommer alt bestå av en chef, en handläggare och etl biträde, med de arbetsuppgifter som föreligger lämpligen bör förläggas lill Stockholm i direkt anslutning till regeringskansliet och departemenlen. Därför har vi i den reservation som är fogad lill ulskoltsbetänkandet vid punkten 3 stött regeringens förslag.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationen.

TYRA JOHANSSON (s);

Herr talman! Om man granskar vad som sagts och skrivits i debatten om havsresursdelegationens lokalisering, finner man atl ingen satt delegationens arbetsuppgifter i fråga. Alltså kan man konstatera all när man skall bedöma vilken plats som är lämplig att placera delegationen pä, kan man gå ut ifrån de

155

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Lokaliseringen av delegationen för samordning av ha vsresursverksam -heten

156

arbetsuppgifter som den skall ha. De arbetsuppgifterna har föreslagits först av den arbetsgrupp som utarbetade förslag till delegationens organisation, sedan av vederbörande statsråd i den proposition som tidigare antagits av riksdagen.

Det gäller ett mycket litet organ - vilket också Sven Andersson nyss sade -vars huvudsakliga uppgifter skall vara all administrativt samordna olika intressenters verksamhet när det gäller havsforskning. Jag vill särskilt betona den administrativa delen av delegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall ju nämligen inte själv utföra några aktiviteter i havsområdet eller själv ha några resurser för sådant arbete. All delegationen kommit till beror ju på att del finns ett stort behov av att samordna den stora mängd av aktiviteter som finns rörande denna forskning.

Organisationskommittén för havsresursfrågor, vars utredning föregått dagens ärende, föreslog också all delegationens organisation skulle kompletteras med en regional verksamhet, som skulle knytas till några länsstyrelser. Den delen av förslaget antogs dock inte, då regeringen menade alt den skulle bli alltför kostsam. I regeringens förslag, dvs. propositionen 1977/78:167, lalar föredraganden tvärtom för att delegationen bör byggas upp kring centrala funktioner, just med syfte all främja samordningsarbetet. Det lorde vara helt klart all de centrala funktioner och den samordning som där åsyftas till stor del är sådant som utförs i departementen. Av samma anledning har inte heller organisationskommittén föreslagit någon annan lokaliseringsort än Stockholm, trots atl av de fem ledamöterna i kommittén tre stycken var riksdagsmän från västkusten.

De argument som framförts i motionerna och som nu utskottet anslutit sig lill är inte relevanta när det gäller atl bedöma var delegationen skall förläggas. Vad spelar det för roll alt Kalmar län har en lång kuststräcka eller att Gotland ligger mitt i Östersjön, när del man har alt bedöma är var en handfull administrativa samordnare av centrala funktioner skall arbeta. Det borde tvärtom vara uppenbart att delegationens kansli måste ligga i huvudstaden för atl över huvud taget kunna fungera.

Herr lalman! Jag är själv varm anhängare av regionalpoliliska åtgärder. Jag kommer ju från ett län och en kommun med stort behov av detta. Men jag menar, atl man skall inte driva det in absurdum. Jag är inle beredd att föreslå all all nytillkommande statlig verksamhel skall lokaliseras t. ex. lill Bohuslän. Regionalpolitiken är så viktig, att man inte får dribbla med den så au den mister tilltro och man därmed i slällel motverkar dess syfte.

I del här fallet menar jag atl principerna fått ta tabbe pä förnuftet. Del är en god princip, som näringsutskollel här hänvisar lill, nämligen all "nya slalliga verksamheter bör sträva efter atl finna andra lokaliseringslösningar än Stockholmsregionen", men jag menar alltså all i just delta fall är det fel all tillämpa denna princip. Skälen har jag redan redogjort för: delegationens arbetsuppgifter och konstraktion är sådana, all den helt enkelt inle blir arbetsduglig annat än i nära anslutning till departementen, som ju trots allt ändå fortfarande finns i Stockholm.

Del gäller också, som jag påpekade, endasl ett mycket litet antal personer.

De representanter från orter ute i landet som motionerat om all få delegationen föriagd ul lill deras orter räknar givetvis med att denna delegation som de flesta andra institutioner skall växa, men så som den är uppbyggd, borde en sådan expansion i stället bestå i all man då följer arbetsgruppens ursprungliga förslag och placerar ul tjänster på olika länsstyrelser. Del är den för mig naturiiga vägen all decentralisera just denna organisation. Och där vidhåller jag arbetsgruppens uppfatining; en sådan decentralisering och expansion bör ske i framliden.

Jag var alltså en av ledamöterna i den arbetsgrupp som utredde delegationens organisalionsfomi, och jag blev i del arbetet övertygad om att delegationen skall lokaliseras till Stockholm.

Det finns en reservation från utskottets moderata ledamöter fogad till ulskotlsbetänkandel. Jag finner emellertid ingen anledning att ansluta mig till den, även om den i sin något lakoniska utformning har rätt i sak. Det är dock en brasklapp tillfogad på slutet, som jag nog lycker var litet överflödig. Men för atl ändå markera min bestämda uppfatining i den här frågan - en uppfattning som alltså grundas på att jag verkligen i utredningsarbetet försökt sätta mig in i frågan - vill jag meddela, herr lalman, att jag kommer att lägga ned min röst vid den kommande voteringen. Det är min förhoppning atl regeringen, när det blir aktuellt, ändå kommer att ompröva frågan igen och följa arbetsgrappens ursprungliga förslag om föriäggning lill Stockholm. Detta förslag har ju också vunnit stöd bl. a. i en del remissinstanser förutom bland nämnda minoritet i utskottet.

Eftersom jag är riksdagsman för Bohuslän vill jag emellertid i min lur bifoga en liten brasklapp; Om det slutgiltiga beslutet trots allt skulle bli, au delegationen skall placeras utanför Stockholm, då ser jag mig oförhindrad au plädera fören ort på västkusien, förslagsvis Lysekil eller Uddevalla. Det finns i så fall många goda skäl för det, bl. a. att vi har inte mindre än tre forskningsinstitutioner vad del gäller havsområdet i Lysekilsregionen. Men jag vill understryka, alt detta inte är vad jag i första hand förordar, utan endasl om man inte skulle gå på del enligt min mening riktiga alternativet, nämligen lokalisering till Stockholm.

Herr talman! I övrigi har jag ingel yrkande.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Lokaliseringen av delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Överiäggningen var härmed sluiad.

Mom . 1 och 2

Kammaren biföll vad ulskouet i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Erik Hovhammar m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Andersson i Örebro begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

157

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Statens elektriska inspektion

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotleis hemställan i betänkandet nr 28 punklen 3 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Erik Hovhammar

m.n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Sven Andersson i Örebro begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 216

Nej - 70

Avstår - 6

Punkterna 4-7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 8

Statens elektriska inspektion

TOMMY FRANZÉN (vpk);

Herr talman! Jag får konstatera au utskottet har funnit att de krav som vi framfört i motionen är befogade. Den prutning som statsrådet Huss gjort i budgetpropositionen beträffande anslagen lill statens elektriska inspektion, i förhållande till anslagsäskandet frän inspektionens sida, har underkänts också av utskottet.

Utskottet har nu - efter förta årets krav - övertygats om vikten av alt stärka resurserna till elinspeklionen. Detta kommer nu all ske genom att inspektionen tilläts överskrida den medelsberäkning som regeringen föreslagit.

Jag ser detta som ett tillnyklrande även frän utskottets sida, och jag har förhoppningen att den fortsatta verksamheten också av nödvändiga skäl kommer att utökas. Del kommer att åligga inspektionerna att inkomma med krav på förstärkning av antalet tjänster för alt därvid kunna fullgöra det inspeklionsarbete som man nu av tidsskäl inte klarar.

Del finns mängder av elanläggningar i det här landet som skulle behöva ses över av enbart säkerhetsskäl. Om den här verksamheien kommer till stånd får del kommande året visa. Om så inte skulle bli fallet, finner jag anledning alt återkomma med förnyade krav på resursförstärkningar.

Det ställningstagande som utskottet nu gjort innebär ett steg på den vägen, och det välkomnar jag. Jag avslår således från alt yrka bifall till motionen då den i väsentliga delar har bifallils av utskottet.

158

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr lalman! Jag skall fatta mig mycket kort. Tommy Franzén ställde inte något yrkande. Jag vill dock framhålla atl Tommy Franzén verkligen gjort en insats och medverkat lill att vi fått bättre insyn i dessa förhållanden.

Utskottet har i år, men även lidigare, verkligen satt sig in i de problem som sammanhänger med inspektionen. Del är myckel viktigt alt statens elektriska inspektion har tillräckliga resurser, sä all man kan ulföra den vikliga uppgift som man har.

Med detta, hert lalman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed sluiad.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Ulskoitets hemställan bifölls.

Punkterna 9-19

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 20 Föredrogs

Civilulskottels betänkanden

1978/79:21 med anledning av proposilionen 1978/79; 100 såvitt gäller anslag

lill lantmäteri- och kartväsendet jämte moiioner 1978/79:22 med anledning av proposilionen 1978/79:100 såvitt avser anslag

till planväsendet 1978/79:23 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag

lill kommundepartemeniel m. m.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 21 Anslag till länsstyrelserna m. m.

Föredrogs civiluiskottets betänkande 1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser anslag till länsstyrelserna m.m. jämte moiioner.

I propositionen 1978/79:100 bil. 18(kommundepartemeniel) s. 11-88 hade föreslagils riksdagen au på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgeiårei 1979/80 anvisa

1. till Länsstyrelserna elt förslagsanslag av 1 276 959 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 421 201 000 kr.,

3. lill Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 7 186 000 kr.

1 della sammanhang hade behandlats molionerna 1978/79:559 av Sonja Fredgardh (c) och Stig Josefson (c).

1978/79:1061 av Eivor Marklund (vpk), vari föreslagits att riksdagen under Kommundepartemeniel B 1-3 anvisade ett i förhällande till regeringens förslag med 9 000 000 kr. förhöjt belopp, avseende förstärkningar av länsstyrelsen i Norrbotten,

159

Nr 109 1978/79:1464 av Evert Svensson m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga

Onsdagen den hemställts

21 mars 1979 '• " riksdagen hos regeringen skulle anhålla atl naturvärdsenheten vid

länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län förstärktes med tre handläggartjäns-

Anslag till länssty- '' "ver vad regeringen föreslagit,

relserna m m ' " riksdagen beslutade uppräkna anslaget med etl belopp som motsva
rade kostnaden därav,

1978/79:1608 av Sven Eric Åkerfeldt (c)och Kerstin Andersson i Hjärium (c), vari hemställts all riksdagen till Länsstyrelserna för budgeiårei 1979/80 anvisade etl förslagsanslag av 1 277 561 000 (-f- 602 000) kr.,

1978/79:1630 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställts aU riksdagen beslutade all lill Länsstyrelserna för budgeiårei 1979/80 under femtonde huvudtiteln anvisa elt i förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 kr. förhöjt förslagsanslag av I 279 099 000 kr.,

1978/79:2080 av Olle Eriksson (c) och Hans Alsén (s) samt

1978/79:2095 av Olof Palme m. n. (s), vari hemställts alt riksdagen under femtonde huvudtitelns anslag Länsstyrelserna för budgeiårei 1979/80 anvisade ett i förhällande till regeringens förslag med 3 000 (XX) kr. förhöjt förslagsanslag.

Utskottet hemställde

1. belräffande förstärkning av länsstyrelsen i Norrbottens län alt riksdagen
skulle avslå moiionen 1978/79:1061, såvitt nu var i fråga,

2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvärdsenheierna atl riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:1608, såviii nu var i fråga, samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/79:1464, yrkandet 1, och 1978/79:2095, såvitt nu var i fråga, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande kulturminnesvärdens resursbehov alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2080,

4. beträffande beredskap mol snöoväder atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:559,

5. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenhelerna all riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1630, såvitt nu var i fråga,

6. att riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79; 1608, såviii nu vari fråga, saml med anledning av regeringens förslag, molionerna 1978/79:1464, yrkandel 2, 1630, 2095, de båda sistnämnda såviii nu var i fråga, och med avslag pä motionen 1978/79:1061, såvitt nu var i fråga, på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 lill Länsstyrelserna anvisade ett förslagsanslag av 1 277 561 000 kr.,

7. alt riksdagen pä driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budget-
160 året 1979/80 anvisade

a. lill Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 421 201 0(X) kr.,

b. lill Civilbefälhavarna elt förslagsanslag av 7 186 000 kr.

Reservationer hade avgivits

1. belräffande ytterligare förstärkningar pä naturvårdsenheterna

a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadesiig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som ansett alt ulskollel under 2 bon hemställa

alt riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:2095 såviti nu var i fråga saml med anledning av regeringens förslag och molionerna 1978/79:1464, yrkandel 1, och 1978/79:1608 såvitt nu var i fråga som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till länsstyrelserna m. m.

b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser(m), Karin Ahriand(fp)och Georg Danell (m) som (i anslutning lill förberedande votering) ansett att utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill regeringens förslag skulle avslå molionerna 1978/79:1464, yrkandel 1, 1978/79:1608 och 1978/79:2095, de båda sistnämnda såvitt nu var i fråga,

2. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna av Per Berg
man, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadesiig, Birgitta Dahl,
Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s)som ansett att utskottet
under 5 bort hemställa

all riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:1630 såviii nu var i fråga som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande anslag till länsstyrelserna

a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadesiig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s) som -under förutsättning av bifall till reservationerna nr 1 a och 2 - ansett atl utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionerna 1978/79:1608, 1630 och 2095, motionerna såvitt nu var i fråga samt med anledning av regeringens förslag, moiionen 1978/79:1464, yrkandet 2, och med avslag på motionen 1978/ 79; 1061 såvitt nu var i fråga på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Länsstyrelserna anvisade elt förslagsanslag av 1 282 099 000 kr.,

b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser(m), Karin Ahriand (fp) och Georg Danell (m) som - under förutsättning av bifall lill reservationen nr I b och utskottets hemställan under 5 - ansett atl utskottet under 6 bon hemställa

alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä molionerna 1978/79:1061 säviu nu var i fråga, 1464, yrkandel 2, 1608, 1630 och 2095, de tre sistnämnda såvitt nu var i fråga, pä driftbudgeten under

11 Riksdagens protokoll 1978/79:109

161

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till länsstyrelserna m. m.

femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 lill Länsstyrelserna anvisade etl förslagsanslag av 1 276 959 000 kr.

PER OLOF HÅKANSSON (s);

Herr talman! Ett par reservationer från socialdemokraterna finns fogade vid det här betänkandet. Bägge reservationerna gäller en förstärkning av samhällets möjligheler lill kontroll och utövandet av denna kontroll i olika avseenden. Å ena sidan gäller del naturvärdsenheierna och miljöskyddet, å andra sidan gäller del personalbehovet vid mervärdeskatteenhelerna.

Vi anser all dessa krav är synneriigen rimliga. Vidare anser vi atl det är rimligt all man försöker hålla de arbetstider som man satt sig före all följa. Jag avstår således från atl närmare utveckla våra motiveringar, men jag vill med hänvisning till reservationerna och del särskilda yttrandet yrka bifall lill de socialdemokratiska reservationerna.

162

EIVOR MARKLUND (vpk);

Herr lalman! Jag har i motionen 1061 yrkat pä ett förhöjt anslag lill länsstyrelsen i Norrbotten och motiverat della främst med de ökade krav på planering för sysselsättning som Nortbottens situation ställer. Av utskottets skrivning framgår att man finner motiv för detta yrkande, men att man ändå inte kan tillstyrka det. Vidare anger man möjligheten att överskrida anslag när det är påkallat. Det är givetvis en möjlighel. Men det innebär ändå en fortsättning av det förhållande som nu rått en tid på länsstyrelsen, nämligen alt man klarat olika planeringsuppgifter med lillfålliga lösningar. Del är naluriiglvis inte tillfredsställande.

Utskottet hänvisar vidare till att man kan finna lösningar på problemet efler behandlingen av de propositioner som rör regionalpolitiken. Jag noterar även detta som ett uttryck för alt ulskollel inser behovet av särskilda satsningar på planeringsarbetet i Norrbottens länsstyrelse. Jag kommer givelvis all följa behandlingen av frågan i de aktuella propositionerna, i synnerhet som utskottet använder den svävande formuleringen atl denna fråga "möjligen även" kan behandlas i förslag om regionalpolitiken.

I propositionen 127 framhåller föredragande statsrådet alt den fortsatta utvecklingen i Norrbollen måsle följas med stor uppmärksamhet bl. a. inom länsplaneringen. Somjag har förstått saken, så saknas inle uppmärksamhet från länsstyrelsens sida. Tvärtom har man, med de resurser som stått till buds, lagt ned etl uppmärksammat arbete på atl få fram underiag för den fortsalta planeringen av länets näringsliv. Man har dock hela liden dragits med bristande resurseroch därförstarkl prioriterat frågan om att få tillsätta en person som ansvarar för långsiktig näringslivsutveckling vid den regionalekonomiska enheten. Till detta krävs ekonomiska möjligheter som inte finns inom de anslagsramar som nu gäller. Eftersom det finns möjligheter au vid behov på nytt aktualisera frågan, så har jag för dagen inget yrkande. Med stöd från civilutskotlel, med dess förståelse för det berättigade i kravel kan jag vid tillfälle upprepa detta.

KARIN AHRLAND (fp);

Herr lalman! Jag skall försöka vara lika snabb som min socialdemokratiske kollega.

Folkpartiet och moderaterna är också på det klara med atl tillsynen i miljöskyddsärenden kräver slora insatser på naturvärdsenheterna och att man har behov av personal. Men vi tänker också på all tillgängen pä medel f n. är begränsad och alt budgetarbetet det här året har präglats av stor återhållsamhet. Av den anledningen har folkpartisterna och moderaterna i civilulskottet inle ansett sig kunna tillstyrka de krav pä ytteriigare tjänster som har framförts i motioner från socialdemokraterna och centerpartiet. Vi yrkar därför bifall lill reservationerna 1 b och 3 b.

Om vi vid voteringen här i kammaren inle skulle få gehör för den ståndpunkten kommer vi i valet mellan socialdemokraternas och centerpartiets förslag all stödja utskottels förslag, som innebär att fyra handläggar-ijänsier utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen får inrättas. Vi gör del därför all det kräver mindre pengar frän statskassan;

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till länsstyrelserna m. m.

KJELL MATTSSON (c);

Herr lalman! Utskottet är införstått med att tjänster kan behövas pä de bägge områden där det finns reservationer från socialdemokratemas sida.

Under de tvä år som regeringen Fälldin arbetade tillfördes miljölillsynen ytteriigare ca 20 tjänster. I det här budgetförslaget föreslår kommunministern fyra nya tjänster. Men vi inom centern tillhör den majoritet som bildals i utskottet och som har ansett atl ytteriigare förbättring är motiverad trots alt frågan om tillsynens huvudmannaskap är föremål för utredning. Del finns ju ett förslag framlagt från miljöskyddsulredningen som nu är ute på remiss'till olika instanser. Del är då naturiigt att man endera avvaktar med resursförstärkningar eller alt man gör resursförstärkningar som man helt säkert kan räkna med är berättigade. Därför har vi stannat för en förstärkning med fyra tjänster utöver vad som hemställts om i proposilionen.

När del sedan gäller förstärkning pä mervärdeskatteenhelerna, så har civilutskotlel noterat att det föreslås i budgetpropositionen en förstärkning av antalet tjänster, att skalleulskollel enhälligt har föreslagit en översyn för att mera långsiktigt fastställa mervärdeskalteenheiernas organisation och att det i budgetpropositionen anförs att organisationen och bemanningen av enheterna skall ses översaml att kommunministern avseraii föreslå regeringen att vidta ålgärder för en sådan översyn.

Del gör att vi i det här avseendet inle vill ha någon ändring av tjänsternas anlal i förhållande lill vad som föreslagits i budgetpropositionen, och jag ber med hänvisning till vad jag nu anfört att få yrka bifall till ulskoitets hemställan.

PER OLOF HÅKANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Bara en kort reflexion med anledning av fru Ahrlands inlägg. Får inte tillsyns- och konlrollsidan etl resurstillskott, så blir de andra länkarna i kedjan av miljöskydd tämligen verkningslösa. Det är nu enligl vår mening

163

Nr 109 nödvändigt att gå frän ord till handling och alltså ge ett något kraftigare

Onsdaeen den resurstillskott än vad utskottet föreslår för att man skall klara tillsynen och

21 mars 1979 kontrollen.

Anslag till länssty- O '•'SSON (c);

relserna m m " talman! I motionen 2080 har vi motionärer påpekat hur angeläget del

är att det långsiktiga programarbete som påbörjats inom kulturminnesvärden inte hämmas redan i inledningsskedet pä grund av otillräckliga resurser.

Allt fler människor engagerar sig för bevarande av den äldre bebyggelsen och andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Ökade krav ställs samtidigt på insatser från samhällets sida.

Kraven kan gälla bevarandet av bebyggelse som omedelbart hotas men också bättre information och insyn i planeringen av vår miljö. Kraven kan även gälla hjälp och stöd till den som själv vill vårda och bevara kulturmiljöer.

I den här situationen är det viktigt all långsiktiga program för samhällets kulturvärdande insatser tas fram och att det sker i nära samverkan mellan stat och kommun.

Den fysiska riksplaneringen har redan haft stor betydelse genom alt samarbete i nya former har kommit till stånd mellan staten och kommunerna och genom att kunskaper om landels kulturmiljöer har förbättrats väsentligt, inte minst på gmnd av ambitiösa satsningar från kommunernas sida. Det gäller nu atl fortsätta på den inslagna vägen och atl utforma konkreta program för att bevara och vårda den byggda och odlade miljöns kulturvärden som en betydelsefull resurs för en god livsmiljö i framliden.

Ett fortsatt stöd till länsstyrelserna för planering inom kulturminnesvården bör ses i detta sammanhang.

De länsomfattande beskrivningarna och analyserna av kulturmiljöerna är en nödvändig grand för kommunernas planering, där kulturminnesvårdens intressen kan preciseras och vägas mol andra sektorers intressen. Därmed skapas också grandläggande föratsättningar för att fördjupa och bredda kulturminnesvärdens insatser i nära och öppen kontakt med allmänheten.

Då det inte klart framgick av årets budgetproposition hur slora länsstyrelsernas resurser för kulturminnesvårdens fortsatta utbyggnad skulle bli i etl ansträngt budgetläge, spred sig naturiigi nog en oro hos ämbetsverk och länsstyrelser. När nu civilutskotlel har behandlat den här frågan med anledning av motionen 2080 och i kontakt med berört departement erfarit alt regeringen avser att även nästa budgetår avsätta 1,4 milj. kr. för ändamålet, har vi motionärer fått den försäkran och det klariäggande som var erforderiigt för alt vi skall anse oss ha en garanti för en fortsall utveckling av de vikliga delar av den statliga kulturminnesvården som decentraliserats lill länsstyrelserna. Därför, herr talman, kanjag yrka bifall till civilutskottets hemställan i dess helhet.

Överiäggningen var härmed slutad.

164

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Proposiiioner gavs på bifall lill l:o) utskotlels hemställan, 2:o) reservationen nr 1 a av Per Bergman m. fl. samt 3:o) reservationen nr 1 b av Kari-Erik Strömberg m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Per Olof Håkansson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Karin Ahriand begärt votering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilulskottels hemställan i belänkandet nr 24 mom. 2 antar

reservationen nr 1 a av Per Bergman m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr I b av Karl-Erik Strömberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Karin Ahriand begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 147

Nej - 74

Avstår - 66

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilulskottels hemställan i belänkandet

nr 24 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I a av Per Bergman

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per Olof Håkansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 147 Nej - 141

Mom. 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

165

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till kronofogdemyndigheterna

Mom. 5

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 2 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Olof Håkansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren,bifaller civilulskottels hemställan i betänkandet

nr 24 mom, 5 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Per Bergman

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä Per Olof Håkansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 147 Nej - 141

Mom. 6 och 7

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.

§ 22 Anslag till kronofogdemyndigheterna

Föredrogs civilulskottels betänkande 1978/79:25 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser anslag lill kronofogdemyndigheterna jämte moiioner.

I propositionen 1978/79:100 bil. 18 lill. B 3 (kommundepartementei) s. 11-88 hade föreslagils riksdagen all på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 lill Kronofogdemyndigheterna anvisa etl förslagsanslag av 337 124 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1978/79:1605 av Alf Wennerfors (m), vari hemställts att riksdagen beslutade att hos regeringen anhålla att tjänster vid kronofogdemyndigheter med överkapacitet snarasi omfördelades lill de mesl arbetsiyngda kronofogdemyndigheterna i Stockholms län, samt

1978/79:2093 av Joakim Ollen (m) och Rune Rydén (m).

166

Utskottet hemställde

1. beträffande omfördelning av tjänster alt riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1605,

2. belräffande införande av REX-systemet (redovisningssystem för exekutionsväsendet) vid kronofogdemyndigheterna i Göieborgs och Bohus

län att riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:2093, yrkandet 1,

3. beträffande medelsberäkning avseende REX-systemet för viss del av Stockholms län atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:2093, yrkandet 2,

4. beträffande avbrytande av försöksverksamheten med REX-systemet au riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:2093, yrkandel 3,

5. belräffande nytt förslag lill ADB-system inom exekutionsväsendet all riksdagen skulle avslå moiionen 1978/79:2093, yrkandel 4,

6. belräffande vissa övergripande mälsätiningsfrägor att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

7. all riksdagen pä driftbudgeten under femtonde huvudtiteln lill Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1979/80 anvisade ett förslagsanslag av 337 124 000 kr.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till kronofogdemyndigheterna

ALF WENNERFORS (m):

Herr lalman! Jag har fakliskl hört sägas all det i folkmun kan förekomma råd av följande slag i de här trakterna: "Vill du komma undan skatt, flytta då lill Sollentuna, Huddinge, Haninge eller lill någon annan förort lill Stockholm."

Mot sådant reagerar vi starkt - skattesmilare har vi inte någonting till övers för.

Men, bästa kolleger, våra riksdagsbeslut har fått sädana här konsekvenser. Med öppna ögon har vi fallat sädana besi ut. Vi har satsat rejält med pengar för all få en effektivare taxeringsmyndighet, men vi har blundat för kraven på ökade resurser till kronofogdemyndigheterna, som skall driva in pengarna.

Jag påpekade detta i en motion lill förra årets riksmöte. Det gjordes uppvaktningar, och del upprättades skrivelser. Civilulskottet presterade en s. k. positiv skrivning, och jag skall be alt få citera ur betänkandet:

"Ulskollel delar motionärens uppfattning att kronofogdemyndigheterna i Slockholms län är arbetsiyngda. Utskottet erinrar om vad i propositionen förordats om att den överkapacitet som finns inom vissa distrikt får dras in successivt när vissa tjänster blir lediga. Enligl vad ulskollel erfarit kommer man inom regeringskansliet att göra upp en plan för hur de indragna tjänsterna ånyo skall tillföras den exekutiva verksamheten. Utskottet förutsätter därvid att tjänsterna kommer all tilldelas distrikt med speciellt stor arbetsbörda. Dessa distrikt finns bl. a. inom Stockholms län."

Riksdagen beslöt i enlighet med civilulskottels förslag. Vad har hänt sedan dess? Knappt ingeniing! Några fö tjänster har tillkommit. Den kanske mest arbetsiyngda kronofogdemyndigheten i landet, nämligen den i Sollentuna, har visseriigen med anledning av det pågående daiaprojeklei fått en tillfällig förstärkning genom några kontorister. Men pä den exekutiva sidan har man inle fått någon förstärkning under 1970-lalel. Nu skall man också veta att antalet allmänna mål under åren 1975-1978 ökade med nära 30 96. Antalet enskilda mål ökade med 41 96 under samma period. Balansen i kronor var vid årsskiftet 100 milj. kr. I Huddinge var balansen vid årsskiftet 130 milj. kr.

167

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till kronofogdemyndigheterna

Arbetsmängden har alltså ökat år från år, men antalet befattningshavare har inte ökat. Del är inle så märkligt att dukliga och plikttrogna medarbetare tröttnar, och det är inte sä underiigl om indrivningsresullatet blir så dåligt. Antag atl kronofogdemyndigheterna i Slockholms län skulle ha samma resurser som man har ule i landet. Då skulle faktiskt ytterligare 50 milj. kr. i skatteintäkter kunna tillföras statsverket. Det är märkligt att man på exempelvis budgeldepartementet kan blunda för detta stora inkomstbortfall för statsverket.

Men hur skulle dä detta lösas enligt civilutskottet och förra årets riksmöte? Jo, vi skulle omfördela tjänsterna inom landet. Och del är en mycket klok tanke. Del finns distrikt som har överkapacitet. Tjänster kan flyttas till distrikt där belastningen har ökat. Men hur har del gäll? Ja, det kunde väl bara gå på ett sätt, om man tar i beaktande det sätt på vilket regeringen har utformat anvisningarna. Jag skall be alt få citera:

"Indragning av staiionering kan ske när där placerad tjänst blir ledig under förutsättning atl siaiioneringens arbetsvolym inte ens ger tillfredsställande arbetsunderiag för en deltidstjänst och indragningen inte medför atl invånarna i en viktig del av siaiioneringens verksamhetsområde får avsevärt försämrad service."

Hur skall "deltidstjänst" i delta fall tolkas? Hur mänga timmar skall en deltidstjänst omfatta för att få dras in? Vad menas med "invånarna i en viktig del av stationeringens verksamhetsområde"? Jag måste fråga: Finns det oviktiga delar? Vad menas med "avsevärt försämrad service"?

Jag lycker della är otillåtet luddigt. Man förslår att det kan bli svårt att omfördela tjänster. Den motion som jag på nytt väckte till innevarande riksmöte irodde jag skulle få utskottet att ta etl rejält grepp om frågan. Civilutskotlel har under årens lopp givit ullryck för såväl handlingskraft som viss självständighet gentemot kanslihuset. Här fanns det en möjlighel alt verkligen göra någonting. Utskottet har ju pä olika sätt -genom moiionen, uppvaktningar och studiebesök - fått klart för sig att regeringens omfördelningsprinciper inle är värda särskilt myckel.

Herr talman! När jag yrkar bifall till motionen är jag klar över utgången, och därför kommer jag inle alt begära någon rösträkning. Men den saken är klar -den här frågan måste drivas vidare.

168

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Del är fördelar nog med all bo inom Stockholmsregionen ulan att man dessutom skall få fördelen av att slippa betala skatt, vilket Alf Wennerfors ville göra gällande.

Civilulskottet har ägnat den här frågan en hel del arbete, eftersom vi har haft atl behandla moiioner om elt utökat datorstöd för kronofogdemyndigheten. Ett sådant datorstöd kommerall införas under 1979 i hela Stockholms län. I samband med diskussionerna om della har det varit delade meningar i fråga om systemets utformning, men utskottet konstaterar alt del är nödvändigt att gä vidare med att ge detta datorstöd för verksamheten.

Mot bakgrand av de erfarenheter som vi gjort i samband med våra

diskussioner har utskottet föreslagit att riksdagen skall ge regeringen till känna att man måste sträva efter att åstadkomma en bättre samordning mellan olika delar av förvaltningen. Vi har exempelvis kunnat konstatera att man på exekuiionssidan belastas med en hel del arbete som skulle ha kunnat undvikas - bl. a. därför att det ibland rör sig om ärenden där det är helt utsiktslöst att försöka driva in några pengar-om man på etl tidigare stadium hade haft en bättre kontakt med taxeringsmyndigheten. I stället för att tillsätta ytteriigare tjänster föratt kunna arbeta med ärenden av det här slaget skall man självfallet försöka finna orsakerna till att de uppslår och göra organisatoriska förändringar, vilket utskottet också har framhållit.

Utskottet föreslår således ett utökat datorstöd, åtgärder för att åstadkomma bältre kontakt mellan myndigheter så all helt onödigt arbete undviks samt viss omfördelning av tjänster. När det gäller omfördelningen av tjänster måste en sådan givetvis ske med en viss försiktighet, eftersom det från de områden där tjänster skall dras in finns ett krav på att tjänsterna skall bibehållas, så all inte avståndet mellan den enskilde medborgaren och indrivningsväsendeis tjänstemän blir ännu större. Resultalet skulle kanske också indrivningsmässigt bli sämre inom dessa områden.

Jag konstaterar vidare att Alf Wennerfors i sin motion inte framför något yrkande om att vi skall anvisa pengar för nya tjänster inom indrivningsvä-sendel i Stockholmsregionen, utan moiionsyrkandel rör enbari en snabbare omfördelning av tjänster. Jag tror emellertid inte att det är den enda väg man skall gå, ulan jag troralt man framför allt bör slå in pä den väg som utskottet har pekat på i sitt betänkande.

Jag ber att få yrka bifall lill Ulskoitets hemställan i betänkandet.

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till kronofogdemyndigheterna

ALF WENNERFORS (m):

Herr lalman! Jag skall fatta mig mycket kort.

Jag måste notera att t. o. m. utskottets ordförande Kjell Mattsson sägeratl omfördelningen skall ske med en viss försiktighet. Detta är alltså viktigare, Kjell Mattsson, än all vi får ordning på arbetsläget hos kronofogdemyndigheterna i Stockholms län.

Om utskottets talesman och ordförande har den uppfattningen, dä förslår jag ännu mycket bättre att det aldrig kommer att gå att lösa problemet på det här sättet.

KJELL MATTSSON (c);

Herr talman! Alf Wennerfors biter sig fast vid en enda punkt. Om Alf Wennerfors verkligen ville fö snurr på det här ärendet, då skulle han till skillnad från vad som gällt i samband med andra yrkanden frän moderata samlingspartiet begära mera pengar till kronofogdemyndigheten i Stockholm. Det har han inte gjort, och då har jag pekat på de andra vägar som finns att gå och som säkeriigen leder till ett snabbare resultat. Jag utgår från att de synpunkter som civilulskottet har framfört i tillkännagivandet till regeringen blir behandlade i den översyn som regeringen med anledning därav kommer att göra. På det sättet tror jag att vi kan komma fram till ett snabbare resultat än om vi bara räknar med omfördelning av tjänster.

169

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Anslag till kronofogdemyndigheterna

ALF WENNERFORS (m):

Herr talman! Jag har faktiskt trott atl del låg någonting i uttalandet all vi skulle omfördela tjänster. Jag trodde verkligen alt vi inle skulle behöva tillföra myndigheterna friska pengar. Men jag förslår nu ännu bättre all det inle bara är i kanslihuset som man har uppfattningen att denna skrivning inle är någonting som vi behöver ta hänsyn tiU, eftersom t. o. m. utskotiets ordförande har redovisat samma uppfattning. Jag förstår också att det enda som kan lösa problemet är all vi kommer överens om att tillföra kronofogdemyndigheterna i Stockholms län friska pengar.

170

KJELL MATTSSON (c);

Herr lalman! Det kan väl inte vara sä särskilt svårt all förstå, Alf Wennerfors, att innan man plockar bort någon tjänst från ett område - det kanske rör sig om en ensamljänst på exekutionssidan -så måste behovet av indrivningstjänslemän inom det områdei ha gått ner väldigt starkt. Den situationen måste ju föreligga, innan man gör ett område helt rent frän tjänstemän genom att dra in etl kontor och föriägga verksamheten till elt annat område. Att de här hänsynen måste tas gör ju att omfördelningsverksamheten inte kan gå med någon särskilt stor hastighet.

Överiäggningen var härmed sluiad.

Mom. 1

Proposilionergavs pä bifall till dels utskotiets hemställan, dels motionen nr 1605 av Alf Wennerfors, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2-7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 23 Pä förslag av talmannen beslöts atl kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

§ 24 Talmannen meddelade alt på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle jordbruksutskottets betänkande nr 19 och socialutskottets betänkande nr 25 i nu angiven ordning uppföras främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

§ 25 Anmäldes och bordlades

Skrivelse och proposition

1978/79:129 med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

1978/79:162 om.sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxensiudier m. m.

§ 26 Anmäldes och bordlades

Moiioner

1978/79:2219 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg .

med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik

1978/79:2220 av Nils Hjorth m.fl. 1978/79:2221 av Elvy Olsson m.Jl med anledning av propositionen energipolitiken

1978/79:115 om riktlinjer för

Nr 109

Onsdagen den 21 mars 1979

Meddelande om Jrågor

1978/79:2222 av Staffan Burenstam Linder och Gunnar Biörck i Värmdö med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande fcrskning och forskarutbildning

1978/79:2223 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel

med anledning av proposilionen 1978/79:126 om medel för lidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

1978/79:2224 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel

med anledning av proposilionen 1978/79:127 om ålgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

1978/79:2225 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg

med anledning av propositionen 1978/79:135 om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m.

§ 27 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 21 mars

1918/19:446 av Bonnie Bernström {fp) t\\\ utbildningsministern om journalistutbildningen:

Journalistutbildningen skall vara en integrerad teoretisk och praktisk utbildning. Della uttalade ansvarig departementschef 1967. Departementschefens uttalande i proposilionen 1976/77:59 s. 183 bekräftar att della bör vara inriktningen även i fortsättningen. Riksdagens beslut våren 1977 om journalistutbildningen ändrade icke heller denna inriktning på utbildningen.

De prutningar i budgeten som universitetsstyrelsen har gjort för journalistutbildningen i Stockholm har varit av sådan omfattning att den praktiska undervisningen har blivit allvarligt nedskuren.

171

Nr 109 Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsministern:

Onsdaeen den Vilka är skälen till atl riksdagens beslut om den integrerade, teoretiska och

21 p,;apo 1979 praktiska undervisningen i journalistutbildningen har ändrats?

1978/79:447 av Bonnie Bernström (fp) till slalsrådel Marianne Wahlberg om ökad jämställdhet i arbetsgivarverkets personalpolitiska delegation:

Statens arbetsgivarverks personalpolitiska delegation har nyligen tillsatts med 21 män och inte en enda kvinna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Marianne Wahlberg;

Vilka ålgärder ämnar statsrådet vidta för atl öka jämställdheten i statens arbetsgivarverks personalpolitiska delegation?

§ 28 Kammaren åtskildes kl. 18.36.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert

172

Förteckning över talare 1978/79:109

(Siffrorna avser sida i prolokollel)

Onsdagen den 21 mars

Ahriand, Karin (fp) 163

Alemyr, Stig (s) 140, 142, 150

Andersson, Sven i Örebro (fp) 155, 158

Aulin, Olle (m) 139, 141

Björck, Anders (m) 106, 109, 110, 115, 118

Börjesson, Fritz (c) 154

Danell, Georg (m) 150

Elmstedt, Claes (c) 135, 136

Eriksson, Olle (c) 164

Fageriund, Bengt (s) 67, 72, 73

Fraenkel, Ingegärd (fp) 130

Fransson, Arne (c) 74

Franzén, Tommy (vpk) 50, 63, 65, 158

Hagel, Rolf (apk) 4

Håkansson, Per Olof (s) 162, 164

Jansson, Paul (s) 15, 17

Johansson, Erik i Simrishamn (s) 31, 40, 41, 46, 48, 63, 66

Johansson, Tage (s) 126, 127

Johansson, Tyra (s) 155

Jonsson, Elver (fp) 56, 64, 66, 70, 73

Jönsson, Eric (s) 138

Lindahl, Torkel (fp) 110, 116, 117

Lundgren, Bo (m) 125, 126, 127

Lövenborg, Alf (apk) 79

Marklund, Eivor (vpk) 162

Mattsson, Kjell (c) 163, 168, 170

Molin, Björn (fp) 118, 120

Nilsson, Jan-Ivan (c) 36, 41, 42, 47, 49

Nordin, Sven-Erik (c) 112, 117, 118, 119

Norrby, Kari-Eric (c) 129

Nyhage, Hans (m) 134, 136

Olsson, Johan (c) 83

Rämgärd, Rolf (c) 16, 17

Segersiedt, Martin (s) 78

Sjönell, Bengl (c) 149

Svensson, Evert (s) 131

Svensson, Jörn (vpk) 142, 147, 148

Svensson, Olle (s) 103, 108, 109, 116, 120, 121

Svensson, Sten (m) 76

Wennerfors, Alf (m) 42, 47, 50, 71, 73, 167, 169, 170

Wiklund, Bengl (s) 144, 148

173

Riksdagens protokoll 1978/79:109 Onsdagen den 21 mars

Riksdagens protokoll 1978/79:109