Riksdagens protokoll 1977/78:97 Onsdagen den 15 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:97

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:97

Onsdagen den 15 mars

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes lill en början av förste vice talmannen.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Ökat samhällsinflytande över läkemedelsindustrin

§ 1 Ökat samhällsinflytande över läkemedelsindustrin

Föredrogs näringsutskottets belänkande 1977/78:39 med anledning av motion om ökat samhällsinflytande över läkemedelsindustrin.

1 detla betänkande behandlades motionen 1977/78:396 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i motionen 1977/78:394 anförts om läkemedelsindustridele-galionens arbete.

Ulskottet hemställde aU riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:396.

Reservation hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, IngvarCarisson, Lilly Hansson och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:396 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört om direktiven för läkemedels-industridelegalionens arbete.

RUNE JONSSON i Husum (s):

Herr talman! Av samhällsekonomiska och sjukvårdsmässiga skäl står det klart att samhället skall ha det helt dominerande inflytandet över sjukvården. Detla område skall inte styras av privata vinstintressen. Det har därför varit naturligt alt samhället steg för steg påtagit sig uppgiften att vara huvudman för praktiskt tagel all sjukvård, även den största delen av den öppna vården. Under 1970-talel har samhället dessutom påtagit sig ansvaret för en stor del av läkemedelsförsörjningen genom tillkomsten av Apoteksbolaget.

Ett led i strävandena atl ylteriigare öka samhällets inflytande över läkemedelsförsörjningen var tillsättandet av läkemedelsindustridelegationen år 1975. Denna delegations uppgift var när den tillsattes all irygga vårt lands försörjning med läkemedel i samhällsekonomiskt försvarbara former och all la initiativ till samordningsprojekt inom produktion och forskning för den svenska läkemedelsindustrin. Enligt direktiven borde arbetet bedrivas med särskild inriktning på att öka samhällets inflytande över denna industri. En övergripande målsättning var alt verksamheten skulle sammanföras i samhällets regi.

Arbetet med atl under 1970-talet successivt öka samhällets inflytande över

127

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Ökat samhällsinflytande över läkemedelsindustrin

läkemedelsförsörjningen har försiggått under betydande politisk enighet här i riksdagen-enda undantaget har varit moderaterna. Det är därför förvånande och oroande all den borgeriiga regeringen nu föreslår åtgärder som är ägnade alt bryta den inriktning riksdagen tidigare varil enig om, nämligen all stärka samhällets inflytande i detta sammanhang.

De tilläggsdirektiv eller - rättare sagt - ändrade direktiv som regeringen den 26 januari i år givit läkemedelsindustridelegationen är därför från allmän synpunkt olyckliga. De nya direktiven för delegationen innebär nämligen att dess samordnande arbete begränsas och atl samhällsintresset därigenom inte kommer atl tillgodoses i tillräcklig utsträckning.

Vi måsle i detta sammanhang beakta den speciella karaktär som läkemedelsindustrin har genom att den faktiskt är en del av sjukvården. Men också från ekonomiska synpunkter har den en unik ställning gentemot samhället, eftersom samhället genom socialförsäkringssystemet betalar den större delen av kostnaderna för läkemedlen.

I motionen 1977/78:396 påtalar vi socialdemokrater detla förhållande, och i en reservation till näringsutskottets betänkande nr 39 som nu behandlas begär vi all delegationens arbete skall bedrivas enligt de år 1975 givna direktiven samt att tilläggsdirektiven som gavs den 26 januari i år skall upphävas.

Herr tal man! Med detta yrkar jag bifall till reservationen till näringsulskottels betänkande nr 39.

128

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr talman! Rune Jonsson har här anlagt några synpunkter på näringsutskottets betänkande nr 39, till vilket socialdemokraterna har avlämnat en reservation. Denna har sin grund i motionen 396 av Olof Palme m. fl., vilken i sin tur är en avläggare av en annan motion, nämligen motionen 394, som behandlar läkemedelsområdet och till en del läkemedelsindustrin. Vad reservanterna i utskottet inte tycker om är de tilläggsdirektiv som den nuvarande regeringen gav läkemedelsinduslridelegationen den 26 januari i år.

I direktiven uttalas atl utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara "att från allmän synpunkt dels goda betingelser skall föreligga för en konkurrenskraftig svensk läkemedelsindustri med möjligheter atl göra sig gällande även på den internationella marknaden såväl kvalitativt som prismässigt, dels aU bra och så långt möjligt billiga läkemedel skall stå till förfogande inom landet". En del olika utredningar har tillsatts på läkemedelsområdet, och de skall belysa den inhemska läkemedelsförsörjningen. I direktiven sägs att delegationen bör beakta möjligheterna atl utveckla samarbetet mellan företrädare för läkemedelsindustrin och samhället.

Vad man i motionen och reservationen är ute efter är tydligen etl förstatligande av läkemedelsindustrin. Rune Jonsson i Husum gav också klart besked om atl det var dit man siktade. Reservanterna har särskilt anmärkt på en passus i tilläggsdirektiven där del slår att särskild anmälan till regeringen av del slag som nämndes i de ursprungliga direktiven inte bör

komma i fråga. Del uttalandet i direktiven innebär bara att eftersom flera andra översyner och utredningar är på gång inom detta område skall man inte behöva lämna någon särskild redovisning till regeringen.

Det är inte säkert att man gör den svenska sjukvården och människorna här i landet någon stor tjänst med att förstatliga den svenska läkemedelsindustrin. Den föregående talaren yttrade atl det är självklart att samhället skall stå för sjukvården. Delinslämmerjagi,men man kanske ändå måste dra upp en gräns för förstatligande av läkemedelslillverkningen. På en hel del andra områden har vi sett atl man med ett förstatligande inte har kunnat nå de resultat som man kan nå när verksamheten får utvecklas i privat regi. De läkemedelsföretag i privat regi som finns här i landet är mycket väl utbyggda, och deras verksamhet ligger på elt högt internationellt plan och kan gott och väl jämföras med den verksamhet som det statligt ägda Kabi bedriver.

Herr talman! Jag yrkar bifall till ulskottets hemställan.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Ökat samhällsinflytande över läkemedelsindustrin

RUNE JONSSON i Husum (s);

Herr talman! Fritz Börjesson säger att de nya direktiven innebär att man på ett mer aktivt sätt skall gå in för atl få en konkurrenskraftig och rationell industri. Ingenting i 1975 års direktiv motsägerdelta-del ärväl i allas intresse att vi får billiga läkemedel.

När det gäller det s. k. förstatligandet har delegationen fått direktiv att i samhällets regi försöka få fram en samordning. Det måste vara etl samhällsintresse att delegationen får fortsätta den här samordnande verksamheten inom ramen för 1975 års direktiv.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rune Jonsson i Husum begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 39 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Rune Jonsson i Husum begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 140

9 Riksdagens protokoll 1977/78:96-97

129

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Viss utbildning av offentliga styrelseledamöter I banker

130

§ 2 Viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker

Föredrogs näringsulskoltets betänkande 1977/78:40 med anledning av motion om viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker.

I detla betänkande behandlades motionen 1977/78:864 av Åke Gillström (s) och Oskar Lindkvist (s), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde att åtgärder vidlogs, så alt i motionen angiven utbildning av bankernas offentliga styrelseledamöter snarast kom lill stånd.

Utskottet hemställde an riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:864.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr lalman! Utskottet har verkligen haft en svag argumentation för avslag på motionen 1976/77:864. Man har visserligen undersökt i hur många kommuner valda representanter i lokala bankstyrelser finns och sagt att de kanske är lärre än vad man trodde vid reformens införande. Det kan bero på att kommunerna inte funnit reformen särskilt angelägen.

Å andra sidan är den så pass ny att säkert flera kommuner kommer att föja efter med val av kommunala representanter i lokala bankstyrelser. Av egen erfarenhet vet jag atl man kommer till styrelsen utan att egentligen veta mycket om bankaffärer annat än genom de rent privata kontakter man kan ha haft via en bankbok eller ett lån. När utskottet därför går ut ifrån att kommunerna väljer rutinerade kommunalpolitiker till dessa uppgifter, så behöver del ingalunda betyda att dessa vet något om bankers affärer. Ju mindre de vet om detla desto sämre kan de tillvarata kommunens intressen i banken och desto lättare kommer de i stället att bli bankstyrelserepresentan-ter, som förväntas gå tillbaka till den kommunala ledningen för atl föreslå ökning av kommunens affärer med ifrågavarande bank. Det kan inte ha varit avsikten med reformen.

När det gäller "de offentliga ledamöterna på central och regional nivå ordnas ibland av ekonomidepariementet möten för informationsutbyte. Någon motsvarande verksamhet på det lokala planet torde inte förekomma", skriver utskottet. Trots denna vetskap tycker utskottet det inte finns skäl att vidta någon åtgärd. Och då bör utskottet ändå veta alt de offentliga representanterna på central och regional nivå är personer med ofta stark anknytning till näringslivsfrågor av ekonomisk art. Jag tänker t. ex. på näringsulskottels ordförande, som förmodligen inte behöver någon speciell utbildning för sitt uppdrag i sin bankstyrelse.

Utskottet gör det mycket lält för sig då man helt enkelt förväntar sig att bankerna själva skall svara för utbildningen. Det aren till intet förpliktande förväntan, som bankerna inte kommer all ens uppmärksamma. Intresset i bankernas centrala ledningar för att ordna dylik ut- eller fortbildning av sina lokalstyrel:>eledamöter är lika med noll.

Vid en regional konferens inom SE-banken för 3 år sedan drogs den här frågan upp inför bankens centrala ledning. Bristerna påvisades, och från

verkställande direktören och ytterligare ett par direktörer i den absoluta ledningen utlovades kursdagar för styrelseledamöterna. Fortfarande har några sådana inte kommit till, och det är alldeles givet atl sedan riksdagen beslutade att kommuner skall utse en eller två representanter är intresset om möjligt ännu mindre från bankernas sida. Kommunernas representanter i bankstyrelserna, som elt instrument för insyn i bankverksamheten, blir elt slag i luften så länge det inte ges möjlighet alt komma på någoriunda jämställd nivå med de av banken handplockade ledamöterna, som ofta är ekonomiskt utbildade människor verksamma i näringslivet.

Herr lalman! Detla är att beklaga och därför yrkar jag bifall lill motionen 1976/77:864.

I detta anförande instämde Oskar Lindkvist (s).

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr lalman! Den här motionen av Åke Gillström och Oskar Lindkvist, som gäller utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker, har behandlats i näringsulskottels belänkande nr 40. Motionen är daterad den 24 januari 1977 och är alltså inte mindre än elt år och två månader gammal.

Styrelseledamöter i banker på central och regional nivå är valda av regeringen och på lokal nivå av kommunerna i de fall kommunerna har använt sig av de möjligheter som anges i den aktuella lagen.

De ledamöternas uppgift är, som det också anges i belänkandet, att särskilt verka för atl samhällets intressen beaktas i bankernas verksamhet.

Jag skulle tro att kommunerna i allmänhet väljer personer som har slor och långvarig erfarenhet av allmänna värv, som man brukar säga, och känner väl till samhällets frågor. Genom att de är engagerade kommunalt eller på annat sätt har de ganska stor kunskap om de förhållanden som rör bankernas verksamhet. Jag tror inte att en bank, som föregående talare uttryckte del, handplockar de övriga ledamöterna, medan det allmänna inte väljer personer som kan fömtsältas ha samma kvalifikationer som de som banken själv väljer.

Det viktigaste för en styrelseledamot i en bank är alt ha ett gott, sunt förstånd både praktiskt och när del gäller översiktliga bedömningar. Har man blivit vald till kommunfullmäktige eller lill riksdagen genomgår man inte någon speciell utbildning för delta. Del drabbar nästan alla av oss som har olika uppdrag. Därför harjag för min personliga del och även utskottet i övrigt svårt att tro att man skulle kunna vinna något speciellt med en sådan här utbildning.

På etl ställe i den korta motionen sägs atl banker har medverkat i spekulationsköp av fasligheter, där samhällets intressen har förbigåtts. Inte heller på det området finns väl någon garanti för alt en slyrelseledamolsut-bildning på något sätt skulle förändra den enskilde ledamotens sinnelag och sätt att bedöma ärendena. Ledamöterna har stark lokal bakgrund. De känner till markpriser, fastighetspriser och allt som rör bankens verksamhet i bygden.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker

131

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

K/55 Utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Herr Börjessons argumentation gör mig inte säkrare på all utskottet har rätt på denna punkt - snarare tvärtom. När han påstår atl motionen är ett år och tvåmånadergammal,harhan i alla fall rält. Då trodde jag att utskottet skulle ha haft tillräckligt med lid på sig för atl fundera på detta och komma till ett förnuftigt beslut.

Det är inte alls säkert, som ulskottets företrädare tycks tro, all man bara därför att man är kommunalpolitiker eller har hamnat i detla hus kan bankfrågor så pass bra alt man skulle kunna vara med och avvärja spekulationsköp, som går via bankstyrelsen. Man kan ju ha jobbat ett antal år i kommunen utan alt ha kommit in på sådana frågor. Del finns personer som sysslar med helt andra kommunala frågor men ändå får förtroendet att gå in i en bankstyrelse, när det nu har blivit dags för kommunala representanter.

Vissa av oss som sitter i en lokal bankslyrelse har suttit där även före den nya lagen. Vi vel alt de andra ledamöterna av styrelsen är handplockade människor. Bankledningen har plockat ut dem efter en viss norm. Bankledningen ser till att den får människor som har mycket goda insikter i ekonomiska frågor och behärskar de svåra ärenden som ibland kommer upp på bankslyrelsens bord.

Herr Börjesson säger att del finns inget alt vinna på utbildning. Del finns alllid någonling att vinna på utbildning, skulle jag vilja säga. Det trorjag man bör lära sig i näringsutskottei också.

Själv känner jag alt jag verkligen skulle behöva utbildning för alt klara min uppgift i den bankstyrelse där jag har hamnat. Och det stärkte mig i min uppfattning att motionen har rält, när jag på vägen från mitt arbetsrum ned till kammaren mötte ytteriigare en person som har precis samma uppfattning. Del finns alltså fiera i det här huset som känner sin begränsning när det gäller de ekonomiska frågor som bankerna sysslar med och alla de ekonomiska termer som styrelseledamöterna kastar emellan sig på sammanträdena.

Jag hoppas verkligen attjag skall kunna återkomma i den här frågan och få ett bättre stöd i utskottet. Det kommer att stå ganska klart om ett år, när vi börjar diskutera motioner igen, alt inte har någon av bankerna tagit initiativ föratt lösa den här frågan. Nu känner de sig ännu mindre skyldiga all göra det än innan de fick kommunala representanter i styrelserna. Tidigare var bankstyrelsernas ledamöter så att säga deras egna - inte ens då var man särskilt intresserad av utbildning men kanske något mer än nu.

132

FRITZ BÖRJESSON (c); .

Herr talman! Jag visste inte om alt del varetl personligt problem i så måtto alt motionären själv har hamnat, som han säger, i en bankstyrelse och har svårt alt klara uppgiften. Men del är klart att sådant förekommer på alla områden, och på alla demokratiskt och icke demokratiskt besatta platser i samhället finns det väl människor som är mer eller mindre kunniga och som har större eller mindre möjligheter an fullfölja sin uppgift. Så kommer det alltid atl vara.

Jag har inte på något sätt velat nedvärdera vad undervisning och skola kan

betyda, men när man nu har varit ute och sökt efter moiionsobjekt så tycker jag nog ändå att det är litet svagt all ta upp just den här saken. Och det allra tråkigaste tycker jag är att det resonemang herr Gillström för är ett underbetyg ål den lagstiftning som givit samhället möjligheter att sälla in representanter i bankernas styrelser.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! Betrakta det gärna som etl personligt problem. Om herr Börjesson hade lyssnat när jag var uppe i talarstolen förut, så skulle han ha uppmärksammat attjag sade redan då attjag utgick från min egen erfarenhet. Det är kanske lättast att göra det. Jag vel inte vilka erfarenheter herr Börjesson har på det här området.

Inget att vinna på utbildning - så sade herr Börjesson ordagrant. Del måste betyda att han underskattar utbildningen, och del trorjag inte alt man skall göra i det här sammanhanget.

Herr Börjesson tycker att vi kanske har gjort en miss när vi har fattat beslut om kommunala representanter i bankernas styrelser, eftersom inte särskilt många kommuner vill utnyttja möjligheten eller i varje fall inte hargjort del än - det ärju god tid ännu, eftersom bestämmelsen tillkom mitt inne i en valperiod. Tveksamheten kan helt enkelt bero på att man tycker att samhället inte har intresserat sig för att ge människor tillräckliga kunskaper alt tillvarata samhällets intressen i bankstyrelserna. Det är kanske svårt att fö någon över huvud taget alt ställa upp när det blir fråga om val, och del kan uteslutande bero på att vi inte sett till atl del finns människor som är utbildade för uppgiften.

Jag hävdar fortfarande atl utskottet har hanterat den här frågan illa, och jag är ledsen för det, men jag får väl återkomma. Jag yrkar i alla fall bifall till motionen.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

K/55a anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 864 av Åke Gillström och Oskar Lindkvist, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

§ 3 Vissa anslag inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1977/78:11 med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag m. m. för budgetåret 1978/79 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta belänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

133

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten /(Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor)

Regeringen hade i propositionen 1977/78:100 bilaga 6 (utrikesdepartementet) vid punkten E 3 föreslagit riksdagen alt till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 3 592 OCO kr.

Under anslaget i fråga hade beräknats statsbidrag till Utrikespolitiska institutet med 2 328 000 kr., lill Svenska FN-förbundel med 1 milj. kr., lill Svenska UNICEF-kommitlén med 103 000 kr., lill Svenska sektionen av Internatiorella kvinnoförbundet för fred och frihet med 35 000 kr., till Svenska freds- och skiljedomsföreningen med 36 000 kr., till Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund med 30 000 kr. och lill Svenska sektionen av Amnesty International med 60 000 kr.

134

I detla Siimmanhang hade behandlats motionerna

1977/78:423 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt avsåg yrkandet 5 hemställts alt riksdagen beslutade anhålla atl regeringen log initiativ till en bättre samordning av den allmänna utrikespolitiska informationsverksamheten med särskild inriktning på nedrustningsproblematiken med syfte atl förstärka opinionsbildningen i internationella frågor, samt

1977/78:1018 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk), vari såvitt avsåg yrkandena 3 och 4 hemställts

3.    atl riksdagen beslutade all under punkt E 3. Utrikesdepartementet (Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor) anslå till a) Svenska FN-förbundet 1 200 000 kr., b) Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 80 000 kr., c) Svenska freds-och skiljedomsföreningen 80 000 kr., d) Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund 80 000 kr., e) Svenska fredskommittén 80 000 kr., f) Sveriges fredsråd 80 000 kr., g) Kristna fredsrörelsen 80 000 kr.,

4.    att riksdagen beslutade anhålla att regeringen framlade förslag om att belopp likvärdiga med dem som nu anslogs till information om utvecklingssamarbete skulle utgå lill frivilligorganisalionernas information om nedrustnings- och FN-frågor.

Utskottet hemställde

1.   alt riksdagen ansåg motionen 1977/78:423, yrkandet 5, besvarad med vad utskottet anfört,

2.   att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 och med avslag på motionen 1977/78:1018, yrkandena 3 och 4, lill Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1978/79 anvisade etl anslag av 3 592 000 kr.

Reservation hade avgivits

1. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Sture Palm, Mats Hellström, Jan Bergqvisl och Axel Andersson (samtliga s)som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:100 och motionen 1977/78:1018, yrkandena 3 och 4, till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1978/79 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 29 000 kr. förhöjt anslag av 3 621 000 kr., varvid bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och till Svenska freds- och skiljedomsföreningen skulle upptas till 50 000 kr. vardera.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

K;55fl anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Punkten 9 (Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll) Regeringen hade (vid punkten E 5) föreslagit riksdagen alt till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 4 738 000 kr.

Av det beräknade anslaget avsåg huvuddelen, ca 4,1 milj. kr., detektions-seismologisk forskning och internalionellt datautbyte samt övervakning av utländska kärnladdningsprov liksom även radiakövervakning i samband med dylika prov. Återstoden, 613 000 kr., hade beräknats för tekniskvetenskapliga utredningar avseende s. k. A-, B- och C-krigföring, sambandet mellan nedrustnings- och utvecklingsanslrängningarna samt satellitspaning som underlag för nedrustningsförhandlingar.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1977/78:423 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt avsåg yrkandet 3 hemställts alt riksdagen lill Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (E 5. Utrikesdepartementet) anvisade etl i förhållande till regeringens förslag med 250 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 988 000 kr., varvid anslagsposten Teknisk-vetenskapliga utredningar skulle upptas med 788 000 kr.

Utskollel hemställde

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 och med avslag på motionen 1977/78:423, yrkandet 3, till Vissa åtgärder för ruslningsbegräns-ning och kontroll för budgetåret 1978/79 anvisade ett förslagsanslag av 4 738 000 kr.

Reservation hade avgivits

2. av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Sture Palm, Mals Hellström, Jan Bergqvisl och Axel Andersson (samtliga s) som ansett atl utskollel bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:100 och med bifall till motionen 1977/78:423, yrkandet 3, till Vissa åtgärder för ruslningsbe-gränsning och kontroll för budgetåret 1978/79 anvisade ett förslagsanslag av 4 988 000 kr., varvid anslagsposten Teknisk-vetenskapliga utredningar skulle upptas med 788 000 kr.

135

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag Inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

136

ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr talman! Efter den ingående debatt om utrikespolitiken som förts i dag har vi nu att ta ställning lill utrikesförvaltningen och andra organisatoriska frågor.

Utrikesförvaltningen har successivt underkastals den översyn och de organisatoriska förändringar som elt ökal internationellt samarbete på olika områden givit anledning till. Sålunda hade riksdagen 1976 att ta ställning till regeringsförslag föranledda av den organisationsutredning som gällt för UD och för den personalpolitiska utredningen. Även riksrevisionsverket hade då granskat utlandsmyndigheterna.

En fråga som lämnades utanför förslaget var att göra specialattachéerna underställda UD, alltså atl få UD som huvudman för dessa. Ett sådant arrangemang hade mött motstånd från LO och SAF som menade alt del var en fråga med aspekter utanför de personalpolitiska. Departementschefen betonade vid del tillfället atl del skulle föreligga elt övergripande ansvar hos beskickningschefen, och vederbörande fackdepartemeni skulle ha sakområ-desansvare> för specialattachéerna. 1 sammanhanget noterades att en integration av SIDA:s biståndskonlor i ambassaderna hade prövats med framgång. Även handelssekreterarorganisationen behandlades men blev egentligen bara föremål för ett omnämnande. Vid den tidpunkten hade inte utrikesutskottel någon annan mening utan anslöt sig lill vad som föreslogs från regeringens sida.

Förra året återkom biståndsministern till frågan om ökade krav på samråd och samarbete mellan departement och myndigheter med hänsyn till Sveriges förbindelser med u-länderna.

Frågan om samordning och övergripande ansvar har f ö. uppmärksammats också av biståndspolitiska utredningen i dess första belänkande, som avlämnades förra året, men där det ännu inte föreligger någon proposition. I utredningen uttalade man sig enhälligt för att ansvaret för att det skedde en samordning av utlandspolitiken borde vila på utrikesdepartementet.

I den iredje och avslutande etappen av biståndspoliiiska utredningens arbete, som handlar om de organisatoriska frågorna, har återigen frågan om integrering på fältet mellan biståndskontor och ambassad blivit en central fråga och särskilt viktig om man ser fram emot en utveckling av verksamheterna under ambassadens överinseende när det gäller sådana verksamheter som inte kan eller inte nödvändigtvis skall handläggas med de biståndspoliiiska målen för ögonen. Då blir del inte fråga bara om samordning i administrativ mening utan om långt viktigare och svårare avvägningar, som jag fömlsätler alt riksdagen kommer alt intressera sig för när den tiden kommer.

Alltnog ,är del uppenbart atl UD:s fältverksamhet och den svenska representationen i olika länder av bl. a. dessa skäl måste ägnas uppmärksamhet i fortsättningen.

Vid särskild föredragning inför utskottet har det upplysts om att man inom UD nu förbereder en utredning med särskild inriktning på utlandsorganisationen. Utskottet har tagit fasta på detla och uttalar bl. a. att man då

förutsälter en noggrann avvägning mellan olika insatser i de fall då biståndsverksamhet och andra svenska aktiviteter i samma land tangerar eller griper in i varandra. Jag vill understryka del uttalandet.

Den motion som här är aktuell, 1977/78:679, berör samordningsproblemen men ifrågasätter även någon form av regionambassader. Vi socialdemokrater i utrikesutskottet har inte haft någon erinran mol atl den frågan blir föremål för utredning.

Vid denna punkt vill jag till sist understryka vad utskottet uttalar, nämligen aU länder där vi har en biståndssamarbete aktuellt måste ha en ändamålsenlig ambassadanknyining. Det är faktiskt inte så på alla ställen fn.

Så villjag, herr talman, anknyta till reservationen 1 vid punkten 7, som tar upp delar av den socialdemokratiska motionen 423 om nedrustning. 1 denna motion har vi aktualiserat frågan om informationen beträfTande internationella frågor och understrukit behovet av samordning av olika inslag i denna information för atl göra den mer effektiv och slagkraftig. En viktig uppgift som Sverige åtagit sig bl. a. inför den särskilda nedrustningssessionen i FN i maj-juni är atl mobilisera den allmänna opinionen när del gäller de frågor som skall behandlas.

Majoriteten i utskottet skjuter nu samordningsfrågorna framför sig och vill avvakta. Men får jag uttrycka den bestämda förhoppningen an Sverige inte endast på FN-grund skall tala om behovet av an fokusera intresset lill sambandet mellan nedrustning och utveckling, utan an detta också skall ske här hemma. Önskar regeringen och regeringspartierna del, vill det till all man engagerar de krafter i det svenska samhället som verkligen kan nå ut till människorna och få i gång en debatt på bred bas, dvs. ta i anspråk de kanaler för informationsspridning som är beprövade. Folkrörelserna av olika karaktär har en nyckelroll. De behöver ökat stöd för uppgiften, och samordning i förhållande till ett lämpligt avvägt stöd från staten kan vara påkallat. Det är min förhoppning att man pä UD börjar länka på det här och inte låter effekten av FN-konferensen försvinna.

Jag vill i konsekvens med vad jag sagt yrka bifall lill reservalionen 1 om en ökning av anslagen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och lill Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Det behövs ingen vidare utredning för att öka statens stöd till båda dessa organisationer lill 50 000 åt vardera. De kommer alt med små resurser på ett utmärkt sätt delta i den aktivering av opinionen somjag talat om. Jag yrkar bifall till reservationen 1.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag Inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

STURE PALM (s):

Herr talman! Utskottets socialdemokrater kräver även i år klarare principer för användningen av de medel som behandlas under punkten 4 i utskoitsbetänkandet. Punkten har rubriken Övriga internationella organisationer.

Förra året reserverade vi oss i denna fråga. Vi underströk bl. a. alt anslagen lill vad som i propositionen kallats "internationella folkrörelser" endast bör beviljas över sådana svenska medlemsorganisationer som har anknytning lill

137

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

dessa internalionella sammanslutningar. I del sammanhanget fick vi veta att besluten fattas av utrikesministern efter föredragning av en ambassadör. Vi manade till slor försiktighet vid hanterandet av dessa frågor, men jag skall inte ta kammarens lid i anspråk med alt referera den debatt som tidigare förts i kammaren i denna fråga.

Erfarenheterna har nu visat alt vår reservation var väl befogad, och när vi i år på nytt riktar kammarens uppmärksamhet på de här frågorna, denna gång i form av ett särskilt yttrande, är det ett understrykande av vårt tidigare uttalade krav på klarare principer för medelsanvändningen.

I utskoitsmajoriietens skrivning finns formuleringar som visar att majoriteten inte har varit okänslig för den kritik som framfördes i den socialdemokratiska reservationen i ftol. Således framhåller utskotlsmajoritelen i sin skrivning bl. a. följande: "Den bidragsgivning som nu är i fråga är av så ungt datum aU; formerna för denna ännu inte kan betraktas som slutgiltigt fastlagda."

Detta medgivande från utskottsmajoritetens sida understryker med slor tydlighet hur angeläget del är att regeringen tillmötesgår socialdemokraternas begäran om att riksdagen får tillräcklig insyn i och regelbunden redovisning för hur medlen används.

Det är oklarheter av det här slaget som utgör ett tungt vägande skäl till att utskottets socialdemokratiska ledamöter inte har varit beredda all låta delta anslagsyrkande passera ulan något ifrågasättande av metoderna för dessa anslagsfrågors handläggning.

Förutom att vi kräver insyn framhåller vi att det är angeläget att klargöra förulsältningarna för att de berörda organisationerna skall kunna erhålla bidrag.

Vi framhåller vidare alt de organisationer som kan komma i fråga måste få kännedom om de möjligheter som står öppna för anslag, och vi understryker, som del heler i utskottsbetänkandel, att det krävs "omsorgsfulla avvägningar mellan de olika internationella opinionsbildande eller studie- och forskningsaktiviteter som kan anses förtjänta av statligt svenskt stöd".

Herr lalman! Med detta inlägg vill jag hänvisa till vad som framhölls av utskottets socialdemokrater i fjol och erinra om vad vi säger nu i vårt särskilda yttrande i denna fråga, som gäller punkten B 5 i utrikesdepartementets huvudtitel.

138

ALLAN HERNELIUS (m):

Herr lalman! Det kunde i ftol konstaleras alt riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen rörande utrikesdepartementet sällan bjuder på stormar i kammaren. Så är inte fallet i år heller. Bristen på meningsskiljaktigheteroch bristen på stridsäpplen har naturligtvis sammanhang med att det råder så stor enighet om utrikespolitiken att det finns föga anledning att ta upp debatter om olika delar av densamma, om Förenta nationerna osv. Här kan parentetiskt inskjutas att sällan har denna enighet varil så markant som i dagens utrikesdebatt, då överensstämmelsen var större än på många år mellan regering och opposition.

Här föreligger dock några reservationer och elt särskilt yttrande, och de kommer senare att behandlas av olika ledamöter av utskottet.

Jag skulle till detta bara vilja foga två saker. Del första är en uppgift om Sveriges fordran på FN - sådana uppgifter brukar lämnas vid dessa debatter. Sveriges fordran på FN för vårt deltagande i fredsbevarande operationer uppgick den 30 september 1977 till drygt 55 milj. kr. Del är ingen märkvärdig summa, den är f ö. mindre än i fjol.

För del andra skulle jag med några ord vilja kommentera den motion som utskottets vice ordförande nyss berörde. Det är en motion av Margaretha af Ugglas, som fört fram förslag om en utredning av "de svenska myndigheternas samordning av sina utrikes förbindelser och förutsättningarna för regionambassader" m. m.

Det är mera sällan som en enskild motion ges en så välvillig behandling som här har skett, men det beror närmast på att motionären varil i takt med tiden. Det visade sig, som fru Lewén-Eliasson påpekade, att när ulskottet tog itu med den här motionen hade UD:s ledning sedan någon tid umgåtts med samma tanke, nämligen alt föranstalta om en utredning som särskilt tar sikte på samordnings- och andra frågor inom ulrikesrepresentationen. Till denna skall inte bara räknas våra ambassader, delegationer och konsulat med traditionella arbetsuppgifter, utan också och inte minsl utlandsstationerade representanter förändra departement eller myndigheter än UD. Jag tänker på personalen vid SlDA:s biståndskontor, som sedan några år håller på att integreras med ambassaderna i resp. länder, handelssekrelerarorganisatio-nen, som är underställd Exportrådet och vars verksamhet också behöver samordnas med den ekonomiska bevakningen och del exportfrämjande arbetet vid ambassaderna. Jag tänker vidare på arbeismarknadsaitachéerna, som i huvudsak lyder under sill eget departement, kulturattachéerna, som främst styrs av Svenska institutet osv.

Samordningen av dessa aktiviteter är myckel angelägen. Den meningen uttryckte också ulskottet och riksdagen för bara två år sedan, när vi tog ställning till en proposition som byggde på två då aktuella UD-ulredningar. Vi tror det är bra att dessa båda utredningar från 1975 nu kompletteras med en tredje, som riktar sin huvuduppmärksamhet på utlandsorganisationen och vad som där kan göras för att få till stånd en bättre samordning och ett effektivare utnyttjande av tillgänglig personal och ändra resurser.

Vi är medvetna om alt del föreligger vissa brister och en ibland onödig överlappning mellan verksamheter som har olika huvudmän i Sverige och all åtskilligt bör göras för att få en bättre ordning till stånd. Men vi är också medvetna om att många av dessa brister bottnar i en brist på god samordning mellan departement och myndigheter på hemmaplan, och vi har därför i betänkandet tillåtit oss att göra en särskild markering med detta i tankarna:

"Även om den aviserade nya UD-utredningen torde få en särskild inriktning på utlandsorganisationens problem, bör även aktuella frågor rörande uirikesdeparlemenlets roll som centralt samordnande organ för de svenska utrikesförbindelserna då kunna las upp till förnyat dryftande."

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

139

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Konkurrens mellan olika departement och verk kan ibland vara stimulerande och effektivilelsbefrämjande, men den får inte slå över i vaktslående om egna revir, särskilt inte inom ullandsorganisationen, där UD har alt stå för samordningen och där det ofta är fråga om staiioneringsorter, där en handfull tjänstemän tillsammans skall ta det här landets intressen till vara.

Vi emotser alltså med vissa förväntningar en utredning, som bl. a. undersöker samordningsfrågorna liksom kompetens- och ansvarsfördelningen såväl ute på fältet som här på hemmaplan och som vi tror kan leda fram till förslag om vissa organisatoriska och andra förbättringar.

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall till utskottels förslag i alla dess punkter.

140

STURE ERICSON (s):

Herr talman! I reservationen 2 vid punkten 9 i ulskottets betänkande föreslår vi socialdemokrater en höjning av anslaget till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll med 250 000 kr. Det är ingen stor höjning, men den markerar vår vilja att höja ambitionsnivån i nedruslningsarbetet.

Som svar på en socialdemokratisk motion i samma ärende i fjol inbjöd utrikesutskottet och riksdagen regeringen att i årets budgetproposition ta upp frågan om en långsiktig förstärkning av nedruslningsdelegationens utredningsresurser. Riksdagen ansåg då att vi självfallet inte bör släppa av på ambitionerna att också i fortsättningen spela en aktiv och ledande roll i det internalionella nedruslningsarbetet.

Tyvärr har denna positiva inställning från riksdagens sida inte resulterat i något initiativ i årets budgetproposition. Utrikesministern nöjer sig med en automatisk anslagshöjning lill följd av pris- och lönöjningar. Riksdagens skrivning i fiol förbigås med lystnad, och FOA:s önskemål om ökade resurser till vetenskapliga utredningar avslås ulan någon som helst motivering.

Det här är naturliglvis litet genant för den borgeriiga majoriteten i ulrikesulskoltel, men den ställer - också i denna fråga - upp som regeringens lydiga transportkompani. Någon antydan till viljeyttring finns tyvärr inte i utskotismajoriietens skrivning i år.

Den ambilionshöjning som regeringen ulan motivering avvisar gäller områden som radiologisk krigföring, biologiska och kemiska stridsmedel, nya massförslijrelsevapen, satelliter som övervaknings- och kontrollmedel, studier inför granskningskonferensen av icke-spridningsfördraget, utredningarom havsteknologi och en del annat. Ett bifall till den socialdemokratiska motionen 423 skulle göra nedrustningsdelegationen bättre mstad att agera bl. a. i en del av dessa frågor. Vi har också pekat på möjligheten att utöver FOA:s experter även engagera forskare vid våra universitet.

Redan mindre än tre veckor efter det alt regeringens budgetförslag nått riksdagen gjorde utrikesministern elt utspel, som med stor sannolikhet kommer att kräva en avsevärd anslagshöjning. Karin Söder lovade generöst att Sverige är berett att upprätta, driva och finansiera etl internationellt seismologiskt datacentrum för att övervaka efterievnaden av elt provstoppsavtal. Det kommer enligt uppgift atl kosta någon halv miljon i investeringar

och ca 1,5 miljon i drift per år. Och utgifter av denna storleksordning kommer troligen redan under det budgetår vi nu diskuterar, eftersom våra förhandlare vid nedrustningskonferensen i Geneve mött ett bra gensvar när de argumenterat för atl experiment med elt datacenlmm av det här slaget bör starta snarast, så att delta centrum kan fungera när det väntade provsloppsavialet träder i kraft. Del är ett utmärkt initiativ som vi varit överens om i nedrustningsdelegationen. Men man måste naturliglvis fråga sig om del inte är dålig planering när utrikesministern efter mindre än tre veckor totalt kör över sitt egel budgetförslag.

Del finns också etl annat skäl för en anslagshöjning. Det är extrasessionen med FN:s generalförsamling kring nedrustningsfrågorna den 23 maj - 28 juni i år. Den avslutas alltså två dagar innan det nya budgetåret inleds. Denna stora FN-satsning väntas ge nya impulser till de multilaterala nedmsinings-förhandlingarna. Del vore naturiigtvis bra om Sverige kunde möta denna internationella utveckling med något förstärkta forsknings- och utredningsresurser.

Det gör faktiskt ett litet egendomligt intryck när den borgerliga utskoits-majoritelen motiverar sitt avstyrkande av vår motion med att del troligen kommer att behövas mycket mer extrapengar än vad vi har föreslagit.

Eftersom vi senare i vår skall ha en bredare debatt kring nedrustningsfrågorna, när den socialdemokratiska nedrustningsmolionen i sin helhet kommer upp i kammaren, finns ingen anledning atl här i dag ge sig in på några utföriigare resonemang.

Men man kan ju inte undgå alt konstatera att vår borgeriiga regering dels ligger flera hundra miljoner högre i fråga om militärutgifterna än vad vi socialdemokrater anser rimligt, dels är njuggare med anslagen till nedrustningsdelegationens arbete. Det är en klar profilmarkering, som självfallet noteras inte minst i utlandet.

Utrikesminister Karin Söder är ju i alla sammanhang angelägen att understryka den breda enigheten i de säkerhets- och nedrusiningspolitiska frågorna. Hennes standardreplik är alt det rör sig om "missförstånd" när skillnader i uppfattningarna redovisas. Sådana uttalanden framstår alltmer som centerparlistisk kosmetika för att dölja regeringens högerprofil.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen 2.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

ALLAN HERNELIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall bara ta upp en liten sak. Sture Ericson talade om regeringens lydiga iransporlkompani. Jag vill ge herr Ericson det erkännandet att han efter ett och ett halvt år i alla fall har lärt sig terminologin i sin nya roll.

STURE KORPÅS (c):       ,/

Herr talman! Jag skall be att få begränsa mig till att kommentera reservalionen 1 och de områden den behandlar. Det är naluriigl att jag är glad överalt socialdemokraterna tar upp biståndspolitiska utredningens idé i dess andra betänkande om en allmän beredning i internationella och ulrikespoli-

141

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

tiska frågor, knuten till utrikesdepartementet. Det gör man både i partimotionen och i reservationen 1 lill del betänkande vi nu behandlar. Det är emellertid också naluriigl alt jag nu menar - liksom i utredningen - att uppslaget skall prövas av regeringen och av riksdagen när det är dags att ta ställning till utredningens förslag. Det ärju förfarande ute på remiss. Detta är också utskottets mening och jag kan, ärligt talat, inte se alt de socialdemokratiska reservanterna heller menar något annat.

Vi har nu en intensiv information kring u-landsfrågor inom ramen för biståndsanslaget. Del finns emellertid, som biståndspoliiiska utredningen påpekar, etl behov av att förstärka den allmänna informationen i internationella frågor och samordna den med u-landsinformalionen. Det kan gälla en ny ekonomisk väridsordning. Det kan gälla nedrustnings- och säkerhetsfrågor. Del kan gälla miljö- och resursfrågor. Del kan gälla FN:s arbete och uppgifter. Utskottet förutsätter att detta behov av samordning kommer alt prövas när det blir dags att la ställning till biståndspolitiska utredningens informalionsbetänkande och dessutom till den pågående översynen av bidragen till olika organisationer, som sysslar med utrikespolitisk information.

Utskottet menar att man bör invänta denna översyn, även när det gäller anslagen under E 3 till olika organisationer för information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor. Ulskottet anser- liksom de socialdemokratiska reservanterna - att de olika behoven inom det utrikespolitiska informalicmsområdet bör vägas mot varandra och bedömas på etl enhetligt sätt. Trots denna principiella grundinställning, som alltså är gemensam, föreslår de socialdemokratiska reservanterna en höjning av anslaget till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet från

35 000 kr., som regeringen och utskottsmajoriteten - med hänsyn tagen till penningvärdeförsämringen - föreslagit, till 50 000 kr. På samma sätt föreslår man en höjning av anslaget till Svenska freds- och skiljedomsföreningen från

36 000 kr. till 50 000 kr.

Del råder i vårt land stark enighet om vår aktiva utrikespolitik kring fredsfrågorna. Vi är också överens om att denna utrikespolitik vinner i styrka när den grundas på en upplyst och engagerad folkopinion. Här kan fredsrörelserna spela en viktig roll. Att då undanta dem från att positivt prövas och bedömas mot andra vore alt misstro dem. Anslagens höjd skall bedömas utifrån den roll de enligt prövningen bör kunna spela. Att nu undanta dem och sätta beloppet godtyckligt, det vore ett dåligt tecken på värdering och uppskattning.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall lill utrikesutskottets hemställan på alla punkter.

142

ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s) kort genmäle:

Herr talman! När det gäller anslagen är att notera atl det pågår en översyn av just den post i utrikesdepartementets budget som handlar om anslagen lill olika organisationer. Den översynen har faktiskt tagit onödigt lång tid. Den har varit förberedd genom många diskussioner i riksdagen och genom

motioner vid fiera tillfällen om höjningar av enskilda poster. Utskottet har då varit överens om att man borde ha en översyn som prövar alla dessa anslag samtidigt. En sådan utredning skall inte behöva la åratal, men så har del faktiskt kommit att bli.

I den situation som vi nu har - när vi vill inrikta opinionsbildning och information särskilt på nedrustningsfrågorna - är det märkligt alt man i avvaktan på denna utredning inte kan få tillfölle att höja åtminstone de anslag som direkt berör organisationer som tar upp dessa frågor.

De båda organisationer som vi föreslagit höjda anslag till var bland kärnorganisationer vid anordnandet av den s. k. folkriksdagen för kort tid sedan. Det visade sig an de hade ovanligt dåligt med medel just vid det tillfället. De fick tigga av deltagarna för utgifter som var nödvändiga. Del finns alltså ett uppenbart behov av att just dessa organisationer får en förstärkning. Och delta bör inte på något sätt hindra att de får samma förstärkning eller ytteriigare en sådan när den fullständiga översynen är klar. Jag vidhåller alltså att vårt ökningsförslag är ett minimum för vad man kan kosta på sig.

Vad gäller samordning och information är det alldeles rikligt all det kunde ha varil önskvärt atl vänta tills den särskilda biståndspoliiiska informations-utredningen kom på bordel. Men jag tycker också i det sammanhanget atl vi skall se lill den situation som vi nu är i. Vi haren nedmstningskonferens, och en av de viktiga uppgifterna där är att mobilisera folkopinionen, dvs. också folkopinionen i Sverige. Då kan man inte sitta och vänta på nästa år innan man tar itu med den saken, och då blir samordningsfrågorna brännande aktuella. Vem skall syssla med detla? Vilket departement skall ha ansvaret? Det borde inte vara så svårt atl nu gemensamt säga atl utrikesdepartementet kan fö det ansvaret och att någol slags samordningsgrupp kan läggas där.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

STURE KORPÅS (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill erinra om att denna bidragsstruktur har gällt länge. Den nya regeringen beslutade om denna översyn, som inte pågått så länge. Det torde vara avsevärt mindre än ett år som utredaren arbetat, och jag kan inte se att del är speciellt lång tid.

När det gäller samordningsfrågorna är det inte så länge sedan biståndspolitiska utredningen lämnade sitt betänkande. Det värden 1 december, alltså för inte så många månader sedan. Då var vi överens om atl i utredningen så att säga beställa denna samordning.

Nedrustningskonferensen i vår nämns-men detta gäller ju anslag för nästa år. Det är kanske inte så dumt att vi får nedrustningskonferensens resultat som bakgmnd lill en bedömning av anslagsfrågorna i fortsättningen.

ANNA LISA LEWEN-ELIASSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är alltså den 1 juli 1979 som vi skulle kunna ta höjda medel i anspråk för atl fullfölja de idéer och tankar och följa den opinionsbildning som skulle bli resultatet av den nedrustningskonferens som hålls i maj-juni 1978. Jag tycker nog det är att ta litet väl lång tid på sig.

143

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Jag kan inte förstå atl Sture Korpås behöver vara så betänksam inför möjligheten att samordningsfunktionen skulle vila på utrikesdepartementet. I varie fall han och jag vet hur diskussionen i utredningen har varit om detta. Det har inte varit någon svårighet alls atl finna gehör för det. Jag har tillåtit mig att driva den saken i utredningen och jag driver den här, och jag tror vi kan få stor uppslutning omkring detta. Det skulle inte vara särskilt äventyrligt om utrikesutskotiet log ul den saken ur informationsfrågorna som i sig är mycket komplicerade, och jag föreställer mig alt de kommer att förorsaka motioner och debatter och kanske skilda meningar i riksdagen. Men just detla om samordningen borde inte alls vara någon svår del att ta ut. Det skulle bara vara en gärd av uppmärksamhet kring dessa frågor, något som säger: Det är vi överens om. Vi föreslår atl utrikesministern får denna uppgift.

STURE KORPÅS (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag sade i mitt första anförande alt jag inte kan se att del är någon skillnad i uppfaltning som över huvud tagel motiverar den första delsdelen i reservationen 1. Det står så här i reservationen: "Utskottet utgår ifrån alt de synpunkter som framförts beträffande behovet av en samordning mellan u-landsinformationen och den allmänna utrikespolitiska informationen blii- beaktade av regeringen både när den tar ställning till biståndspolitiska utiedningens informalionsbetänkande och när resultaten av den särskilda översynen läggs fram."

Jag har ingen som helst annan uppfattning.

144

DAVID WIRMARK (fp):

Herr lalman! Beträffande diskussionen om översynen av anslagen på informationssidan vill jag bara i all stillhet erinra om att en sådan översyn faktiskt en längre tid har begärts av riksdagen. Det var redan under den förra regeringen som man fick vänta avsevärd tid. Del är den nya regeringen som lillsatl utredningen, vilken blir klar inom kort.

Men jag hade för avsikt att ta upp de frågorsom utskottet behandlar under B 5: Övriga internationella organisationer. Förra året beslöt riksdagen att här införa ett anslag på en halv miljon kronor all utgå lill projekt inom olika frivilligorganisationer, i regel internationella, eller till olika internalionella forsknings- och studiegrupper som under medverkan av forskare, politiker och företrädare för olika ämnesområden organiserar konferenser och symposier i aktuella frågor.

Då - förra året alltså - anmälde socialdemokraterna en reservation, där de framförde synpunkter på hur det här anslaget skulle handläggas. I anslagsfrågan var vi emellertid alla ense, alltså i bedömningen atl det är angeläget atl vi från svensk sida ger stöd till verksamhet inom det här området -verksamhet av klart avgränsad karaktär, som främst lar sikte på nedrustnings- och miljöfrågor, den nya ekonomiska väridsordningen och dess konsekvenser, resursfrågor, mänskliga rättigheter etc.

I år föreslår regeringen samma anslag, och utskottet biträder regeringens förslag på den här punklen. Vi är alltså fortfarande eniga i anslagsbedöm-

ningen. Den socialdemokratiska kritiken är också betydligt nedtonad. Jag skall återkomma till det. Men jag vill lill att börja med ta upp frågan: Vad är det för aktiviteter anslaget gått till? Om dél kan man inhämta en del i utskotlsbelänkandet på s. 6, där det står att "bidrag från anslaget bl. a. utgått lill det s. k. RIO-projektet, som syftar lill alt stimulera och fördjupa diskussionen kring utvecklandet av nya relationer mellan främst i- och u-länder, lill Amnesty International i samband med dess konferens i Stockholm nyligen för dödsstraffets avskaffande, till täckning av vissa koslnader för en

konferens i Geneve i nedrustningsfrågor     till täckning av koslnader för

etl internationellt juridiskt expertmöte med uppgift att utarbeta förslag lill en konvention mol tortyr och till stipendier för u-landsdellagare i en nedrustningskonferens anordnad av Kyrkornas väridsråd".

RIO-mötet fick 200 000 kr., nedrustningskonferensen 115 000 kr., Amnesty International för Slockholmskonferensen 60 000 kr., konventions-arbetet 24 000 kr. och nedrustningskonferensen i Kyrkornas väridsråds regi 30 000 kr.

Här har man alltså bl. a. stött initiativ till nedrustningsarbetet, men av det särskilda yttrandet att döma passar ändå inte galoscherna riktigt socialdemokraterna. Herr Palm talade i sitt inlägg om att del är oklarheter, att erfarenheten visar att kritiken var befogad etc. Jag vill nämna att vi i utrikesutskottel har ägnat fiera limmar åt den här frågan. Vi har fått utförlig information. Vi har fått löfte om all information i framtiden av dem som handlägger de här ärendena. Man kan verkligen inte klaga på alt här har lämnats något oklart.

Hert Palm tyckte också alt det var någol fel i att en del av ärendena förbereds av tjänstemän med ambassadörs rang. Del lät precis som om ambassadörer här beslutar litet hipp som happ. Det är flera ambassadörer som är involverade. En är statssekreterare och handlägger nedmstningsfrågor. En annan sköter resten av gebitet. I utskottets belänkande står del mycket klart att här finns en särskild arbetsgrupp inom utrikesdepartementet i vilken ingår sakkunskap från en mängd olika områden som är med i förberedelserna. Vi vel också att det förekommer samråd.

Nu finns del ingen reservation vid årets betänkande, men i stället har etl särskilt yttrande avgivits. I detta understryker socialdemokraterna behovet av atl bekantgöra förutsättningarna för att erhålla bidrag från anslaget i fråga. Samma önskemål har ulskottet framfört i sin majoriletsskrivning, varför påpekandet förefaller litet onödigt.

Det framhålls vidare i det särskilda yttrandet att ett väl fungerande samråd med berörda statliga organ måste eftersträvas. Redan förra året uttalade riksdagen att samråd bör äga rum med SIDA och Sarec, och i nedrustningsfrågor med nedrustningsdelegationen, för atl undvika dubbleringar. Något ytterligare beslut behövs alltså inte på den punkten. Till yttermera visso säger vi i år - vilket Sture Palm hade vänligheten att läsa upp - att det i samma mån som stödmöjlighelen blir mera känd uppenbariigen krävs omsorgsfulla avvägningar mellan olika opinionsbildande aktiviteter eller studie- och forskningsaktiviteter, som kan anses förtjänta av statligt svenskt stöd. Jag

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

145

in Rikrlnopnt protokoll 1977/78:96-97

Nr 97                 tycker atl detla konstaterande borde ha räckt även för herr Palm och hans

Onsdagen den     partikolleger i utskottet.

15 mars 1978        '" '"' '" socialdemokraterna att alla bidrag skall kanaliseras genom

_____________  svenska medlemsorganisationer lill de internationella organisationer som får

Vissa anslag inom ''''ag. Vi tycker att detta vore onödigt krångligt och byråkratiskt. Vi förstår
utrikesdepartemen- '"' varför man skall göra den här saken krångligare än den är. Del är på tiden
tets verksamhets- att Sverige ger ett mer aktivt stöd till den här formen av internationell frivillig
område              verksamhet i ämnen, som ofta är avgörande framlidsfrågor. Både Canada och

Holland ligger här långl före oss. Vi skall inte klavbinde denna verksamhet med snäva regler, om vi vill kunna handla snabbt och effektivt.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utrikesutskottets hemställan i dess helhet i utskottets belänkande nr 11.

STURE PALM (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vet inte om kammarens ledamöter känner sig särskilt övertygade efter David Wirmarks redogörelse för hur de berörda anslagen har fördelats. I varje fall ställer vi oss i ulskottet fortfarande frågande på en del punkter.

Jag vill rikta kammarledamöternas uppmärksamhet på att det vid föredragningar i februari i fjol i utskottet utlovades en redovisning och en information lill riksdagen om hur anslagen fördelals men att detta inte skett. Löftet gavs dock efter del atl utskottet självt riktal anmärkning mol förfarandet.

På s. 6 i betänkandet framhåller utskottsmajoriteten:

"Någon redogörelse för hur medlen för dessa nya ändamål används finns inte i årets budgetproposition." Löftet har alltså inte infriats, och det gjorde att vi från oppositionshåll begärde särskilda föredragningar för all få vela litet grand hur dessa relativt stora pengar används. Vi har fått en stencil, där en förfäriig mängd organisationer är uppräknade. Vi har inte förklarat oss helt nöjda med denna redovisning. Vi har ställt frågor om vilka ansökningar som har avvisats och om denna bidragsmöjlighet har bekantgjorts tillräckligt för de organisationer som kan komma i fråga, och de svar som lämnats har inte varit tillfredsställande.

Det värdefulla i föredragning nummer två i utskottet av vederbörande ämbetsman var beskedet att det skulle bli bättre redovisningar till riksdagen i fortsättningen. Med hänsyn till atl vi är litet skeptiskt inställda till frågans hittillsvaninde behandling tycker vi att detta särskilda yttrande är väl motiverat för alt markera att vi inte har någon riktigt klar bild av på vilka premisser dessa anslag har redovisats. Därför står vi fast vid den markering som vi gjort i detta särskilda yttrande. Vi väntar fortfarande på en översiktlig redovisning i utskottet för hur dessa pengar används, och vi har fött ett medgivande av att den hittillsvarande redovisningen inte är tillfredsställande.

146

DAVID WIRMARK (fp) kort genmäle:

Herr talman! Om herr Palm fortfarande svävar i oklarhet om vart de här pengarna har gått och hur bedömningen har skett, då förstår jag inte hur vi skall kunna hjälpa honom. Utskottet har verkligen myckel noga gått igenom hur bedömningen härsken och vilka organisationer pengarna gått till. Delta finns också inskrivet i utskottsbetänkandel.

Den lista som herr Palm talade om omfattar f. ö. inte en massa organisationer. Jag räknar lill ett antal av sex organisationer som finns redovisade. -Med en viss ansträngning borde det således gå atl få ordning på detla.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

STURE PALM (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag konstaterar att den föredragande ämbetsmannen, eller ambassadören i del här fallet, har ställt sig välvilligare till an i fortsäuningen ge en öppnare redovisning i riksdagen än vad ulskottets talesman har giort.

DAVID WIRMARK (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Del faktum alt man, som jag redovisade i milt tidigare anförande, inför utskollel har utlovat all information tyckerjag gör markeringen med del särskilda yttrandet helt onödig.

INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Sture Ericson förvånade mig litet när han i diskussionen om punkten som gäller anslaget för rusiningsbegränsning och kontroll gjorde gällande alt utskottets skrivning skulle innebära en försvagning av nedruslningsarbetet.

För dem som har lyssnat på debatten här i dag torde det stå klart alt del rått en enig uppfattning om värdet av del arbete som den svenska delegationen har utfört vid nedruslningsförhandlingarna i Geneve liksom av del förarbete som Sverige har ägnat sig åt inför FN:s extra generalförsamling. Del finns alltså ingen åsiktsskillnad vad gäller värdet och betydelsen av en kraftig satsning på nedmstningsarbetet.

Innebär då det här förslaget all vi försvagar våra insatser? Vi vet alt vi i Sverige genom vårt tekniska kunnande - här har arbetet inom FOA givetvis slor betydelse - har spelat en pådrivande roll i CCD-arbelei för atl bl. a. få till stånd elt fullständigt kärnvapenslopp. I det arbetet har frågan om etl fungerande kontrollsystem varil viktig. Bl. a. genom våra kunskaper på det detektionsseismologiska området, vilket omfattar våra möjligheter att upptäcka kärnsprängningar av olika slag och identifiera dem, har vi också kunnat lägga fram förslag om hur konirollfrågan skall lösas.

I förra årets budgetproposition föreslog föredragande statsrådet en kraftig höjning när det gäller dessa anslag. Bl. a. föreslogs en höjning för atl försöksvis upprätta elt centrum för internationellt seismologiskt datautbyte vid vår multipelslation i Hagfors. Dessutom föreslogs en höjning med 193 000 kr., vilket motsvarade 55 96, för verksamheten under program 3, dvs. lekniskl-vetenskapliga utredningar för atl förstärka FOA:s resurser på

147

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

K/55fl anslag Inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

bl. a. områden som är av särskild betydelse för Sveriges medverkan i det internationella nedrustningsarbetet. Den stora höjning som då ägde rum kunde givetvis motiveras av att vi inför FN:s extra generalförsamling har behov av fier och mera noggranna undersökningar som bakgrundsmaterial till de förslag vi kommer att lägga och i vissa fall redan har lagt.

Från socialdemokratiskt håll är man nu besviken över atl inte en motsvarande höjning har kunnat äga rum i samband med årets budgetproposition. Man har därför äskat ytteriigare 250 000 kr. lill FOA för alt möjliggöra nya insatser.

Naturiigtvis är det angeläget att FOA:s arbete för rustningsbegränsning kan fortgå, så att vi får eU värdefullt tekniskt underiag för del svenska agerandet i nedrusiningssamarbetet. Men vi har från ulskottsmajoritetens sida ansett att det blir möjligt även med utskottsmajoritetens skrivning.

Jag vill också erinra om att vid en föredragning inför utskottet av representanter från FOA framkom ingenting som tydde på atl man var missnöjd med anslaget i budgetpropositionen, även om man för den händelse man skulle fö ylteriigare bidrag kunde tänka sig att starta nya projekt - säkert också angelägna. Ulskottet har emellertid, bl. a. mot bakgrund av det tal som statssekreterare Inga Thorsson höll i CCD den 31 januari i år, ansett det viktigare atl i sitt betänkande påpeka alt en ylteriigare anslagsförstärkning kan aktualiseras om Sverige får möjlighet att upprätta och driva det internationella seismologiska datacenlret och kanske också, som Sture Ericson påpekade, får utgifter i samband med inrättandet och driften av elt kontrollinstilut på svensk mark. Med sin skrivning har utskottsmajoriteten sagt att för den händelse behov av medel härför skulle uppstå, väntar utskottet atl medel också skall ställas lill förfogande.

Inte heller i övrigt har utskotismajoriieten varil återhållsam, eftersom vi i betänkandet påpekar att extraordinära eller oförutsedda utredningsbehov som eventuellt kommer att uppstå skall tillgodoses, och vi fömlsätler att regeringen i så fall är beredd till detla.

Det finns inga motsättningar mellan partierna om betydelsen av att Sverige agerar aktivt i det internalionella nedmstningsarbetet. Inte heller finns det några motsättningar om värdet av an vi har tillgång lill förnämlig ulred-ningskapacitel hos FOA, som visst är av betydelse för vårt internationella agerande. Men här talar ulskottsmajoritetens skrivning för sig själv. Atl sedan del hårt ansträngda budgetläget har bidragit lill alt man från departementets sida har tvingats avhålla sig från i och för sig angelägna anslagshöjningar drabbar verkligen inte bara FOA - del drabbar område efter område. Jag ser det tvärtom så att utskottsmajoritetens skrivning utgör en garanti för an de undersökningar som kommer att behövas också blir utförda.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till ulsk-ottels hemställan på alla punkter.

148

STURE ERICSON (s) kort genmäle: ■ Herr talman! Ingrid Sundberg berömmer regeringen för den stora höjning av detta anslag som genomfördes i fjol. I procent kanske del ser mycket ul,

men i realiteten var det ungefär en tjänst som man fick pengar till. Och det är inte mycket i ett läge där FOA håller på att omorganiseras och krympa. Vi har hört vid föredragningar i utskottet alt om inga nya pengar kommer ganska snart blir del en reell försämring av våra möjligheter atl i nedruslningsdele-gationen beställa tekniska utredningar och teknisk forskning därifrån.

Ingrid Sundberg hade tydligen en del alt invända mot milt resonemang. Det är faktiskt så att den borgerliga regeringen ligger flera hundra miljoner kronor högre än vi anser rimligt när det gäller försvarsanslagen. Samtidigt är man njuggare med anslagen till nedruslningsarbetet än vi anser alt man bör vara. Detla är delar av samma profil - det är en högerprofil, som jag förstår atl Ingrid Sundberg är förtjust i.

Sedan ärdet nog inte så helt med enigheten heller. Vi har exempelvis under det senaste halvåret haft en intensiv debatt om neulronbomben. Enligt Financial Times för den 2 mars i år kommer kanske frågan om neulronbomben all avgöras nu i vår vid ett NATO-loppmöte i Washington. Vi har i den socialdemokratiska motionen beklagat atl Sveriges regering inte har gjort vad den borde ha gjort för att stärka den internationella opinionen i denna fråga. Del är bara ylteriigare ett exempel på den profil somjag talade om. Just i dessa dagar pågår en intensiv debatt om neulronbomben vid nedruslningsförhandlingarna i Geneve med rader av inlägg. Sverige tiger. Sveriges representant säger inte vad som är svensk politik i denna fråga - på order från regeringen naturligtvis.

Det är därför litet malplacerat när utrikesministern i dag berömmer sig över en lång rad uttalanden som regeringen gjort om neulronbomben. Det gjordes två uttalanden i seplember i fjol, men sedan dess har regeringen inte sagt någonting i denna fråga.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

K/55a anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

INGRID SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Låt mig uttrycka min förvåning över Sture Ericsons resonemang. Sture Ericson ansåg att regeringens anslagsökning på 193 000 kr. förra året räckte till en tjänst och inte så mycket mer. I år har socialdemokraterna begärt en anslagsökning på 250 000 kr., vilket - om man tar hänsyn lill inflationen - kanske motsvarar 1,1 tjänst. 1,1 tjänst måste vara ganska lilet i förhållande lill Sture Ericsons lista över vad FOA skulle kunna uträtta om man fick en anslagsökning. Låt mig uttala mill tvivel om alt en tjänst eller kanske något mera skulle räcka lill för att utföra alla de i och för sig värdefulla nya projektundersökningar som Sture Ericson tidigare redovisade.

Sedan log Sture Ericson upp en intressant sak - han ville leda in den här debatten på försvarsanslaget. Nu vet Sture Ericson lika väl som jag att anslaget till FOA i första hand går över försvarsbudgeten och att endast en mindre del av anslaget tas av den budget som utrikesutskottet har att behandla. Dessutom tror jag alt Sture Ericson vet alt det inte finns några vattentäta skon mellan personalanslag och projektanslag inom FOA. Det är med all sannolikhet så att resurser som behövts för nedrustningsdelegationen har tagils ur försvarsbudgeten. Därför trorjag alt man bör vara glad över alt

149

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -'■]    tets verksamhetsområde

försvarsanslaget är så pass högt som del är, sell mot bakgrunden av värdet av den forskning och del utredningsarbete som FOA gör för försvarets räkning -del är ju det vi diskuterar.

Till sist villjag bara rätta Sture Ericson i ett avseende till. Han förklarade atl regeringen inte sagt någonling om neutronbomben sedan någon gång i höstas. Jag beklagar om Sture Ericson inte hade tillfälle atl lyssna när utrikesministern i dag föredrog regeringens deklaration. Där fanns klara uttalanden från regeringens sida om neutronbomben.

STURE ERICSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag framhöll utrikesministertis uttalande i dag som litet malplacerat i ett läge då det pågåren intensiv debatt i Geneve och Sverige bara tiger - på uppmaning av regeringen. Det har föreslagils atl Sverige skall delta i den debatten, men regeringen säger atl vi skall vara tysta. All då stå här i riksdagen och berömma sig över allt vad man gör internationellt tyckerjag inte är riktigt just.

Ingrid Sundberg säger atl del blir ytterligare bara en tjänst om anslaget höjs med en kvarts miljon. Ja, när det gäller verksamheten blir det bara ytterligare en tjänst. Men det innebär dock en ambilionshöjning, speciellt i ett läge då FOA håller på atl omorganiseras och då vi vel alt de resurser FOA kan disponera för sådana här uppgifter krymper och kompetensen är på väg atl försvinna. I del lägel är del betänkligt atl inte göra denna satsning, även om den det här året bara ger en tjänst.

Låt mig sedan än en gång upprepa atl det här finns en markerad skillnad. Jag leder inte in försvarsanslagen, utan jag bara konstaterar atl vi socialdemokrater ligger några hundrarqiljoner lägre när det gäller försvaret och högre närdelgällernedrustningen. Regeringen visar här sin profil, och det är en klar skillnad.

150

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Från arbetarpartiet kommunisternas sida vill vi betona vikten av att fredskampen i vårt land breddas och fördjupas.

Del finiiis också glädjande tecken på att detta håller på att ske. Den svenska folkriksdagen för nedrustning, som hölls i Stockholm 13-15januari, äretl av flera uttryck för delta. Då samlades representanter för den svenska fredsrörelsen och andra organisationer och framförde mycket konstruktiva krav. 250 ombud från nära 200 organisationer, representerande hela del politiska fältet, ställde sig enhälligt bakom kraven om allmän och total nedrustning. Detta är positivt, och del finns all anledning att den svenska riksdagen uttalar inte bara sitt moraliska, ulan också ett mera handlingskraftigt stöd åt den växande folkopinionen för fred och nedrustning och åt fredsorganisationerna.

Regeringarna ensamma kan inte, hur god vilja som än finns, åstadkomma den situation där kapprustningen stoppas och nedrustningen kan inledas. En avgörande förutsättning är att del finns en välinformerad och aktiv folkopinion.

Den opinion som hittills utvecklats i Sverige har i stort sett varit elt resultat

av frivilligt, oavlönat, uppoffrande arbete, framför allt inom och av de organisationer som har freds- och solidariletsarbete som huvudsaklig uppgift. Som exempel - vilket också sägs i vår motion - kan nämnas alt initiativtagarna till den svenska folkriksdagen för nedrustning lär ha haft endast etl par tusen kronor till förberedelsearbetet.

Vi är medvetna om att det finns ett alldeles särskilt värde i alt en folkrörelse bärs upp av de många som oegennyttigt offrar tid och pengar för dess arbete och utveckling. Men det råder inget tvivel om alt fredsorganisalionerna och organisationer, som vid sidan av sin ordinarie verksamhet vill göra särskilda insatser i nedrustnings- och fredsfrågor, är kraftigt handikappade på grund av att de saknar pengar för utställningar och andra utåtriktade kampanjer och atl de sällan eller aldrig har möjlighet alt sända medarbetare att personligen närvara vid viktiga internalionella konferenser - Belgrad-konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, FN:s extrasession om nedmstning etc.

Vi har mot den bakgrunden föreslagit ökade anslag lill den folkrörelse som har fredskampen och det mellanfolkliga samarbetet som sin hjärleangelägen-het. Del är ett synneriigen blygsamt anslag som nu utgår för att främja denna verksamhet.

Arbetarpartiet kommunisterna föreslår i sin motion att beloppen höjs när det gäller anslaget lill Svenska FN-förbundel, till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, till Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund.

Vi föreslår därutöver att tre fredsorganisalioner, som nu inte får etl öre, skall komma i åtnjutande av anslag för sin verksamhet. Det är Svenska fredskommiltén, Sveriges fredsråd och den Kristna fredsrörelsen..Vi har för de sistnämnda organisationerna nöjt oss med att föreslå så blygsamma belopp som 80 000 kr. vardera.

Våra motionsförslag avvisas med motiveringen att det pågår en översyn av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen lill de organisationer som verkar på det utrikespolitiska informationsområdet. Detla är redan föremål för prövning, heler det.

Det är naturiigtvis gott och väl om så är fallet, men om man, som utskottet säger på s. 9, betraktar det folkliga upplysningsarbetet på området som varande av "största betydelse", då bör man, trots den pågående översynen, kunna vidga anslagsramen och ta med även de fredsorganisationer som nu är helt utan anslag.

Jag ber därför, hert talman, atl fö yrka bifall till motionen 1018 på förevarande punkt.

Trols de framsteg som har gjorts när del gäller avspänningspolitiken står det klart att fredsopinionen i Sverige såväl som i andra länder inte har minskal i betydelse ulan tvärtom. Våra förslag är mot den bakgmnden synneriigen väl motiverade.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Överläggningen var härmed slutad.

151

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Vissa anslag inom utrikesdepartemen -tets verksamhetsområde

Punkterna 1-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 7 Mom. I Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr I av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1018 av RolfHageloch Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening försig. Sedan Alf Lövenborg begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren  till  kontraproposition  i huvudvoteringen angående utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 11 punklen 7 mom. 2 antar reservationen nr 1 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit utskottels hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 1018 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposi tionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 136

Nej -    10

Avsför - 152

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i belänkandet nr 11 punkten 7 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

152

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Anna Lisa Lewén-Eliasson

begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna     Nr 97

omröstning gav följande resultat:

	Ja -	- 155
	Nej -	- 144
Punkten 8
Utskottets hemställan bifölls.

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

Punkten 9

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoitels hemställan, dels reservationen nr 2 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sture Ericson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utrikesutskotlets hemställan i belänkandet nr II punkten 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sture Ericson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156 Nej - 143

Punkterna 10 och II

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa punkter hemställt.

§ 4 Stöd till dagspressen m. m.

Föredrogs konstitutionsulskottets belänkande 1977/78:24 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser stöd lill dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar och tidskrifter på annat språk än svenska m. m. jämte motioner.

I propositionen 1977/78:100 bilaga 11 (budgetdepartemenlet) hade regeringen föreslagit riksdagen alt

till Presstödsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 1 591 000 kr. (punkten B 10, s. 42),

godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar,

till Stöd lill dagspressen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 276 800 000 kr. (punkten E 5, s. 110-115),

153

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

till Stöd till organisaiionstidskrifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr. (punklen E 6, s. 115-116),

till Stöd lill tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr. (punkten E 7, s. 116-118),

till Pressens lånefond för budgetåret 1978/79 anvisa elt invesleringsanslag av 1 000 kr. (punkten V:4, s. 142).

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1977/75:863 av Hilding Johansson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle 1. godkänna de i motionen föreslagna ändringarna i stödet lill organisaiionstidskrifter, 2. godkänna de i motionen föreslagna ändringarna i stödet till tidningar på andra språk än svenska, 3. till Stöd till organisations-tidskrifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 44 000 000 kr., 4. lill Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 350 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 850 000 kr.,

1977/78:918 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustavsson (c), vari hemställts att riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen anförts gällande tidningsdislribulionen i glesbygd,

1977/78:1419 av Stig Josefson (c) och Alfred Håkansson (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag om ändring i reglerna för presstöd s;å att bidrag även kunde utgå till produktionssamverkan som omfattade delar av sättning eller delar av tryckning,

1977/78:1420 av Arne Magnusson m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla alt motionen överiämnades till den nya pressutredningen som hade till uppgift att göra en översyn angående presstödet, och

1977/78:1423 av Ivan Svanström (c), vari hemställts att riksdagen beträffande det fortsatta presstödet beslutade uttala 1. att en nedlrappningsregel för flerdagarstidningar med upplaga under 10 000 borde införas varvid bidraget helt upphörde vid en upplaga på 12 000 exemplar, 2. atl då utgivningsorlen (kommunen) hade mindre än 20 000 invånare antalet hushåll inom A-regionen borde ligga till grund för produktionsbidrag.

154

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1.    till Presstödsnämnden för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 591 000 kr.,

2.    till Stöd till dagspressen för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 276 800 000 kr.,

3.    till Stöd till organisaiionstidskrifter med bifall lill propositionen och med avslag på motionen 1977/78:863 yrkandena 1 och 3 för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

4.    till Stöd till tidningar på andra språk än svenska med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1977/78:863 yrkandena 2 och 4 för

budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa eu förslagsanslag av     Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

3 500 000 kr.,

5.    lill Pressens lånefond för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa elt invesleringsanslag av 1 000 kr.,

6.    a) beträffande grunderna för statligt stöd till dagstidningar bifalla de i propositionen föreslagna ändringarna,

b) förklara motionerna 1977/78:918, 1977/78:1419, 1977/78:1420 och 1977/78:1423 besvarade med vad utskottet anfört.

Reservation hade avgivits av Hilding Johansson, Olle Svensson, Holger Mossberg, Ove Karlsson, Hans Gustafsson, Yngve Nyquisl, Wivi-Anne Cederqvist (samtliga s) som ansett att ulskottet under 3 och 4 bort hemställa

att riksdagen skulle

3.    beträffande stöd lill organisaiionstidskrifter med bifall till motionen 1977/78:863 yrkandena 1 och 3 och med anledning av propositionen godkänna de i motionen föreslagna ändringarna i stödet lill organisations-tidskrifter och till Stöd till organisaiionstidskrifter för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,

4.    beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska med bifall till motionen 1977/78:863 yrkandena 2 och 4 och med anledning av propositionen godkänna de i motionen föreslagna ändringarna i stödet till tidningar på andra språk än svenska och lill Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 3 850 000 kr.

OLLE SVENSSON (s):

Herr talman! Vi har varje år här i kammaren en debatt om presstödet, och om man ser tillbaka i protokollen från dessa debatter kan man konstatera att del motstånd som fanns från början från olika håll med tiden har mattats av och i dag i alll väsentligt har försvunnit. Det råder numera en bred enighet om principen atl samhällets ansvar för en fri opinionsbildning och nyhetsförmedling inte kan göra halt vid tryckfrihetsförordningen. Den frihet från staten som tryckfrihetslagstiftningen syftar lill måsle kompletteras med en frihet genow staten. Utan elt kraftfullt selektivt presstöd till de tidningar som är i mest behov av stöd kommer marknadskrafterna att förkväva den fria debatten och skapa allt flera monopol på olika lokala tidningsmarknader.

Det är viktigt för den fria åsiktsbildningen i vårt land att denna enighet om presstödets grundläggande principer inte rubbas. Utan en fri och mångfaldig tidningspress kan vår demokrati inte fungera, och del är en viktig uppgift för den nya pressutredningen atl bygga vidare på de principer som nu är väl etablerade och dessutom komplettera olika stödformer så att även en nödvändig nyetablering kan komma lill stånd.

I konstitutionsutskottets arbete med dessa frågor har i år oenighet endast uppstått när det gäller stödet till organisationstidskrifterna och till de tidningar som ges ul av olika invandrar- och minoritelsgmpper. Vi har från

155

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

socialdemokratiskt håll föreslagit atl slödel lill dessa tidningar och tidskrifter skall räknas upp med 10 %. Det tycker vi är elt mycket modest förslag med tanke på att detta stöd inte räknades upp i december, då dagstidningarna fick etl påslag. Det är riktigt som den borgerliga utskottsmajoriteten säger, atl stödet till dessa tidningar infördes mot bakgrund av väntade kostnadsökningar. Men alt dessa skulle bli så slora som de nu visat sig bli var det ingen som kunde ana under våren 1977. Att posttaxorna, som väger mycket tungt i dessa tidningars ekonomi, skulle höjas med 24 % på ett år var det ingen som väntade sig.

Det finns, herr talman, stor risk för att stödet till organisalionslidskrifterna och till tidningar på annat språk än svenska urholkas väsentligt redan innan det trätt i kraft, om riksdagen inte ansluter sig till yrkandet i reservationen att räkna upp stödbeloppen.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen vid KU:s betänkande nr 24.

156

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Olle Svensson talade om den breda uppslutning som numera råder kring presstödet, och jag kan instämma i vad han sade på den punkten. Men den :5om lyssnade lill Olle Svensson kunde lält få det intrycket att socialdemokraterna vill ge mera stöd till organisationstidskrifterna än regeringen har föreslagit. Del vill de inte alls. De vill i själva verket försämra villkoren för organisationspressen, och de 4,35 miljoner som det talas om i reservationen är bara en otillräcklig kompensation för den försämring som uppstår genom socialdemokraternas alternativbudgel med dessa många nya pålagor.

Det finns såvitt jag vet ingen lillföriillig statistik om organisalionspressens samlade utgifter, men om man går efter de upplagesiffor och kostnadsberäkningar sorn presenterades av tidskriftsutredningen häromåret kan man kanske gissa atl det rör sig om 500 milj. kr. Om två tredjedelar av den summan är lönekostnader träffas organisalionslidskrifterna av en kostnadshöjning om 6 milj. kr. genom den nya slmkturavgift som socialdemokraterna vill införa. Den pålagan kompenseras bara delvis av det höjda bidrag lill organisations-pressen som reservanterna nu föreslår. Netloresultalet av den socialdemokratiska politiken blir en försämring av tidskrifternas villkor.

Ännu hårdare slår den socialdemokratiska politiken mot dagspressen. Här vill man inte bara införa en slrukturavgift på 50-60 milj. kr., utan man vill också skärpa annonsskatten med 43 milj. kr. Den samlade dagspressen skall alltså punga ut med bortåt 100 milj. kr. utöver de skatter och avgifter som den redan nu betalar. Det kallar jag för en direkt pressfientlig politik.

Hur skal I det gå med den svenska dagspressen? I dag är det sanneriigen inte bara de små tidningarna som har ekonomiska problem. Vi vet atl också många större tidningar kämpar i motvind. Här i Stockholm går Svenska Dagbladet med stora föriuster. Dagens Nyheter har nyligen beslutat om en nedskärning av personalen med flera hundra personer. På många håll i landsorten är läget lika bekymmersamt. Och av den dagspressen  vill

oppositionen la ytteriigare 100 miljoner i skatt!

Vår linje har varit att hjälpa de svaga tidningarna men inte stjälpa de något starkare. Det kan inte vara statens uppgift alt gå in och beröva de större tidningarna deras resurser. Vi behöver inte bara många tidningar utan också stora och bra tidningar, som kan ge oss en ambitiös utrikesrapportering, etl inträngande samhällsreportage och en ordentligt kullurbevakning. Att genom specialriktade skatter undergräva den sortens journalistik är verkligen ingen bra presspolitik.

För min del tyckerjag alt del är förvånande atl socialdemokraterna år efter år framhärdar på den här punkten och nu åter vill höja annonsskalten, trols att del har blivit allmänt uppenbart hur sköra villkor som dagspressen arbeiar under.

Vi skall senare i kväll fatta beslut om de skattehöjningar som socialdemokraterna vill genomföra, men när vi nu diskuterar presstödet tyckerjag det ändå är rimligt att vi får en redovisning av de samlade effekterna av oppositionens politik. De 4,35 miljonerna är då en droppe i havet jämfört med de betydande pålagor som Olle Svensson och hans partivänner vill driva igenom.

Får jag ställa en direkt fråga lill Olle Svensson: Har ni länki igenom vad som kommer alt hända med den svenska dagspressen om skattetrycket skärps med bortåt 100 milj. kr.?

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag inledde mitt anförande med alt säga atl vi har nått ganska långt när det gäller enighet om presstödspolitiken, närmare bestämt om den modell av massmediepolitik somjag omfattar och som inte bara kan skapa frihet mot staten utan där staten har en positiv uppgift, nämligen den att åstadkomma en massmediestruktur som ger mångfald. Den politiken är vi socialdemokrater anhängare av. Då måste man ge stödet till de tidningar som bäst behöver del. VI får inte se presstödet som en branschpolitisk utan som en demokratisk fråga. Del gäller att ge information, göra kommentarer, utföra granskning och skapa kommunikation i det svenska samhället. Då måste också stödet ges till de tidningar som på grund av underläge på marknaden inte kan täcka sina utgifter genom inkomster från tidningsrörelsen och som därför är beroende av produklionsbidrag för sin fortsatta existens.

Detta står i budgetminister Mundebos direktiv till den nya pressutredningen. Presstödet borde sålunda enligt riksdagen främst inriktas på etl selektivt stöd. Detta uteslöt emellertid inte att vissa generella åtgärder kunde anses befogade.

Jag vill fråga Daniel Tarschys: Varför polemiserade ni som företrädare för konstitutionsutskollels majoritet mot partikollegan budgetministern? Det var ett sensationellt avsteg från den politik som jag trodde vi var överens om.

Tidningsbranschen är i dag inte som helhet en krisbransch, och därför finns del inte anledning att fortsätta att strö pengar över både rika och faltiga tidningar. Vi måste använda de medel vi har till förfogande till stöd åt de

157

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

verkligt behövande tidningarna.

Daniel Tarschys talade om Svenska Dagbladet. Ja, Svenska Dagbladet har ju ett stöd på över 20 milj. kr. Dagens Nyheter skall tydligen också ha ett ökal stöd enligt Daniel Tarschys principiella resonemang. Läs handelssidan i dag. Dagens Nyheter väntas få en vinst på 30 milj. kr. Kan det vara en vettig politik alt ge presstöd på elt sådant sätt att man strör pengar även lill de rika tidningarna?

Det var, som sagt, ett sensationellt anförande som Daniel Tarschys höll.

DANIEL TARSCHYS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag började milt anförande med atl säga alt det råder en bred enighet orn presstödet. Del är alldeles klart att den enigheten beslår. Den har bekräftats av Olle Svensson och den har också bekräftats av mig. Vi är också eniga om alt presstödet huvudsakligen måste vara selektivt.

Men jag talade inte om presstödet utan om beskattningen som socialdemokraterna vill skärpa genom strukturavgifter och genom alt återigen höja annonsskcttten. Storieken av dessa skattehöjningar torde bli omkring 100 miljoner och jag frågade Olle Svensson: Har ni tänkt igenom vilka effekter delta ger på den svenska pressen? Var finns de tidningar i Sverige som kan bära sammanlagt 100 miljoner i ökade skatter?

Olle Svensson säger alt Dagens Nyheter redovisar en vinst på 30 milj. kr. Ja, det är Dagens Nyheter AB, aktiebolaget som äger bl. a. Dagens Nyheter. Tidningen Dagens Nyheter går däremot av alll att döma med föriust.

Det finns icke i Sverige stora bärkraftiga tidningar som kan bära en ökad skattebörda på bortåt 100 milj. kr. utan alt försämra sin kvalitet, ulan atl skära ner sina redaktionella resurser eller ulan atl utarma den ullandsbevakning vi har, den kulturjournalistik vi har och de samhällsreportage vi har.

Ni kommer med er presspolitik att allvariigt skada den svenska pressen. Om det selektiva presstödet är vi i slort sett överens, men om pressbeskattningen är vi inte överens. En pressbeskattning som syftar till att utarma pressen kan vi inte gå med på.

158

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Del är alldeles utmärkt. Daniel Tarschys drar in även andra saker, som näringspolitiken, i den här diskussionen. Vi socialdemokrater har exakt samma syn på den frågan närdet gäller företagen: man skall inte ha en näringspolitik som innebär alt man lägger lättnader på rika som fattiga företag, utan man bör dra in avgifterna lill staten och sedan se till atl man punktinriktar åtgärderna där hjälpen bäst behövs - men inte bara där hjälpen bäst behövs utan också på sådana områden som är mesl konkurrenskraftiga i framtiden.

Daniel Tarschys pekar på atl vi vill bibehålla annonsskalten vid den nivå den låg på innan ni sänkte den. Men vi har också sagt i vår motion att de pengarna skall användas för atl stödja de tidningar som hotas av tidningsdöd. Om ni inte är beredda i pressutredningen, i vilken jag har gått in med öppna

ögon för de problem som finns, att stå bakom det här direktivet som innebär att huvuddelen av medlen går till de lågläckningstidningar som bl. a. på gmnd av underläge på annonsmarknaden inte kan täcka sina utgifter genom inkomster från tidningsrörelsen och som därför är beroende av produktionsbidragen för sin fortsatta existens, då är jag djupt orolig. Är ni inte med om atl diskutera en trappa som gör att presstödet kommer till de tidningar som i år hotas av lidningsdöd, då har folkpartiet föriett centern atl komma in på en presstödspoliiik som vi tidigare tillsammans har bekämpat. Men jag hoppas alt centern skall lära Daniel Tarschys den presstödspolitik som socialdemokrater och centerparti har introducerat här i landet, så att vi kan fö en samling kring den på nyU.

Stridssignalerna i den här debatten hoppas jag beror på okunnighet från Daniel Tarschys sida, och jag ser dem inte som illavarslande inför del arbete som nu börjar i pressutredningen.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

DANIEL TARSCHYS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag upprepar för tredje gången att vi i stort sett är överens om principerna för det selektiva presstödet och det presstöd som utgår. Vi är också överens om atl se över detta presstöd. Konstitutionsutskottet bad enhälligt regeringen om alt tillsätta en utredning. Denna utredning har tillsatts. Budgetministern har gett direktiv som i stort sett bygger på konstitulionsutskolleis betänkande. Del råder full enighet om att den utredningen skall arbeta med att se över de här mycket svåra problemen.

Del är inte det oenigheten handlar om här i kväll. Oenigheten handlar om den beskattning som socialdemokraterna vill skärpa, och jag har påpekat atl den svenska pressen i dag icke är finansiellt stark. Den svenska pressen kan icke bära en samlad skatteökning på bortåt 100 milj. kr. Jag har frågat Olle Svensson om var de rika tidningar finns som klarar av den här bördan, och jag har inte fått något svar. Jag konstaterar delta, och jag tror atl jag också kan konstatera alt de förslag som socialdemokraterna framlagt - inom näringspolitiken, inom annonsbeskattningen och på andra områden - inte har varit väl genomtänkta och inte har beaktat de problem som pressen i dag kämpar med. Ett genomförande av den socialdemokratiska politiken skulle ofelbart leda till en allvarlig försvagning av den svenska dagspressen.

Förste vice talmannen anmälde att Olle Svensson anhållit atl till protokollet fö antecknat att han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr talman! Efter den här något oväntade debattinledningen skall jag göra ett försök att återföra debatten till dess utgångsläge.

Principerna för presstödet och storieken av presstödet är en fråga av stort politiskt intresse. Det kanske förklarar varför debatten kan bli häftig ibland. Det betyder också att det protokoll som kommer att skrivas från den här kvällens debatt kommer alt innehålla - det gäller mitt anförande liksom mina föregångares - många rader om både utskottets och kammariedamöternas

159

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

160

principiella  och  praktiska  synpunkter på  frågan  genom  åren.   Dagens utskottsbetänkande är f ö. det tredje på så kort tid som tio månader.

Inte heller den här gången är utskottet helt enigt, men del är intressant alt notera all när del gäller de stora, principiella dragen är utskottsledamöterna överens. Låt mig nu-jag blir tvungen till det-göra en principiell deklaration också för centerns del, eftersom del har uppstått en partipolitisk debatt här.

Centern har hela tiden arbetat hårt men också fått uppleva framgång genom att den kunnat skapa elt lidningsstöd som gör det möjligt även för de svaga presslämmorna alt leva kvar i debatten och genom att presskören är mångsidig, så att det inte bara är en eller två färger och röster som syns och hörs i den debatten. Jag noterar i alla fall atl vi, även om vi bara går framåt med små steg, ändå är på god väg alt nå en enighet i realiteten och inte bara i form av vackra ord. Skillnaden är heller inte stor mellan utskotlsmajoriteten och reservanterna närdet gäller anslagsbeloppen. Den största anslagsposten, som nu äi- aktuell, stöd lill dagspressen på drygt 276 milj. kr., är enhälligt tillstyrkt.

Jag noterar också alt antalet motioner i presstödsärendet den här gången har varit lilet. Det hänger förstås samman med atl man redan under den allmänna motionstiden kände till atl regeringen skulle tillsälla en utredning med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna om statligt stöd lill dagspressen. Det var en översyn som regeringen aviserade redan i oktober och som också konstitulionsutskotlet ansåg nödvändig i sitt betänkande i december 1977.

Om kammaren i dag bifaller utskottets hemställan innebär det att totalt 322 milj. kr. anvisas som presstöd i olika former. Det är, mina damer och herrar, en mycket stor summa. Desto mer nödvändigt blir det då att försöka finna former för bidragen som stimulerar till samverkan tidningar emellan så atl varje krona blir effektivt använd. Om översynsutredningen på den korta tiden fram till den 1 augusti kan åstadkomma några epokgörande lösningar återstår att se. Så myckel är dock klart alt ett slentrianmässigt påslag med så och så många procent inte är någon lösning. Det är på sikt detsamma som atl rulla en allt större och större snöboll framför sig. Kostnadsutvecklingen inom den personalintensiva dagspressen är förvisso ett problem, och det kan bli ett hot mot många tidningars liv, men just därför är det ett intresse för både tidningsföretagen och statskassan att man kan finna former för samverkan och god hushållning mellan och inom tidningsföretagen. Regeringens direktiv till utredningen torde stämma väl överens med riksdagens tidigare uttalade önskemål i den vägen.

De mot:ioner som aktualiserat frågor om produktions- och distributionssamverkan ligger väl inom ramen för utredningsdirektiven och bör enligt ulskottets mening nu inte föranleda någol riksdagsinitiativ. Jag avser här motionerna av Per-Axel Nilsson och Torsten Gustafsson, Arne Magnusson, Stig Josefson och Alfred Håkansson.

Jag sade inledningsvis alt ulskottet inte var helt enigt. Två reservationer föreligger från de socialdemokratiska utskoltsledamölerna. Den ena gäller

stöd till organisaiionstidskrifter, den andra stöd till tidningar på andra språk än svenska. I båda fallen vill reservanterna plussa på stödet med 10 96 jämfört med propositionen. Del innebär ytteriigare 4 milj. kr. för tidskriftsslödet och 350 000 kr. för tidningar på främmande språk.

Vad först då gäller tidskriftsslödet så bör man hålla i minnet atl det är en mycket färsk skapelse. Riksdagen antog propositionen om ett tidskriftsslöd så sent som den 11 maj 1977. Dessförinnan fanns inte något tidskriftsstöd över huvud taget. Då bortser jag från del mindre stöd som sedan 1971 utgått till vissa kulturtidskrifter, ett anslag som ligger under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Riksdagsbeslutet i maj 1977 innebar att för budgetåret 1977/78 anslogs etl belopp på 40 milj. kr. Bidrag ur delta anslag skall utbetalas under 1978. Ansökningstiden för bidrag utgick så sent som den 28 februari i år. Presslödsnämnden har alltså nätt och jämnt hunnit börja behandla de aktuella bidragsbeloppen men naturiigtvis prövat huruvida tidskrifterna är berättigade till bidrag eller inte. Man har kanhända också gjort någon ä conto-utbetalning i det här läget. Men det betyder atl vi fortfarande inte har någon säker bild av hur tidskriftsslödet verkar. Alt i det läget plussa på bidragen med 10 96 kan inte vara välbetänkt. Höjningen av posttaxan är i det här sammanhangei inte något avgörande argument för det var väl känt atl slora taxehöjningar skulle komma. Del redovisades i presstödssammanhang redan vid 1975/76 års riksmöte. Reservanterna är ärliga nog att medge del, och den artigheten vill jag ge dem en eloge för.

Men - handen på hjärtat, Olle Svensson - nog var man väl också redan våren 1977 på det klara med att kostnadsnivån i stort var i rörelse uppåt och det ganska snabbi. Och nog måste man ha haft klart för sig att ett stöd som startar med en så hög ingångssumma som 40 milj. kr. inte rymde någon indexgaranti och atl anslaget måsle få gälla oförändrat mer än det första året, etl år som får ge erfarenheter för framtida budgetöverväganden.

När det gäller tidningar på främmande språk är bilden något annorlunda. Genom riksdagsbeslutet våren 1975 fick invandrarverket ett anslag på 400 000 kr. för att kunna bedriva försöksverksamhet med bidrag till icke-svenskspråkiga tidningar. För budgetåret 1976/77 anslogs 600 000 kr. Våren 1977 tog man så principbeslutet om ett särskilt stöd till tidningar och lidskrifter på främmande språk med 3,5 milj. kr. Här tog man alltså ett relativt stort steg uppåt i anslagsgivningen. Ansökningstiden för bidrag utgick i höstas. Det är också hären mycket kort erfarenhetsperiod. Att budgeldepartementei för kommande budgetår äskar oförändrat anslag bör man därför se mot bakgrunden av denna korta erfarenhetstid.

Sammanfanningsvis: Under några år har riksdagen tagit flera beslut om etl omfattande stöd till dagspress, organisaiionstidskrifter och tidningar på främmande språk. Riksdagen har tagit dessa beslut och lagt motsvarande bördor på skattebetalarna därför att vi sätter så stort värde på en fri press med många stämmor, därför att vi i organisalionslidskrifterna ser ett instrument för vår folkrörelsedemokrali och därför atl vi också vill ge invandrarna i vårt land en chans atl vårda sin ursprungskultur och sitt modersmål. Den som

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

161

11 Riksdagens protokoll 1977/78:96-97

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

162

tycker att vi är njugga på dessa tre områden bör nog la sig en lin på hur det ser ut i andra länder väriden runt. Jag försäkrar att vårt land slår sig gott i den jämförelsen.

Men just därföratt vi tagit på oss dessa utgiftsbördor tvingas vi till alt sälla in dem i det stora budgelsammanhangel, särskilt nu i en tid när vår budgetsilualion är så bekymmersam.

Jag känner ingen anledning att kommentera herr Tarschys anförande. Jag tycker heller inte atl det är rätt plats och rätt tidpunkt atl diskutera frågor om annonsskatten. Den frågan ligger faktiskt på elt annat utskotts arbetsbord och är inte föremål för kammarens beslut nu.

Låt mig så allra sist, eftersom utskottsmajoritelen nu äntligen för komma lill tals, få yrka bifall till ulskottets hemställan på samtliga punkter.

Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara säga några ord om Sven-Erik Nordins kommentarer lill reservationen.

Vi utgår ifrån de uttalanden som gjordes när slödel till organisationspressen och även invandrarpressen infördes. Man talade då om ett mycket betydande stöd och anknöt just till demokratin. Man framhöll organisations-pressens betydelse inte minst för kommunikationen i del demokratiska samhället, möjligheten för organisationerna all föra en debatt utåt och även föra en intern debatt inom organisationerna och mellan organisationsmedlemmarna Stödet var slarkt demokratiskt förankrat och det skapade stora förväntningar hos organisationspressen.

De förändringar vi förordar nu innebär att vi kan tillgodose dessa förväntningar och motverka den urholkning som här sker. Då utgår vi ifrån de faktiska höjningarna av kostnaderna, exempelvis genom den myckel stora ökningen av posttaxorna. I övrigt villjag - med anledning av den debatt som föregått de båda andra ärenden som närmast kommer upp här - säga att pressutredningen skall studera stödets effekter på och betydelse för tidningsföretagens ekonomiska siluation och över huvud taget utgå från hur ekonomin verkar för tidningarna.

Skillnaden mellan majoriteten och reservanterna är alt vi utgår ifrån det faktiska läget när vi föreslår ökningar för organisationspressen och invandrarpressen. Daniel Tarschys har fört en debatt om pålagor för hela pressen som utgår från hypotetiska anlaganden.

Jag anser alt presstödet måste utgå från ett studium av del faktiska ekonomiska lägel. Del måste vara etl selektivt stöd som bevarar mångfalden. Därför måste det utgå efter dessa principer och punktinriktas till de tidningar som verkligen behöver stödet.

DANIEL TARSCHYS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Sven-Erik Nordin förmanade mig alt inte tala om annons-skatten eftersom den frågan inte är aktuell här i kväll. Jo, den är faktiskt

aktuell. Det är nämligen nästa punkt på föredragningslistan.

Olle Svensson ansåg att jag utgick från hypotetiska antaganden. Del är alldeles rikligt. Jag utgick från det hypotetiska antagandet atl socialdemokraternas politik skulle vinna kammarens bifall. Jag hoppas det förblir en hypotes.

SVEN-ERIK NORDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Låt mig bara notera att Olle Svensson inte på något sätt lyckades beskriva sin reservation bättre än vad som gick atl läsa sig fram till i utskotlsbelänkandet. Påökningen med 10 96 låter han vara helt beroende av höjningen av posttaxorna och den allmänna prisnivån. Men nog vet väl Olle Svensson som tidningsman myckel väl att man har en allmän prisrörelse i gång och atl vi framför oss ser hur utvecklingen blir. Men det är en väsentlig skillnad mellan att fö starta med elt nytt slort bidrag och alt utgå ifrån en situation där många av de dagstidningar' som för produktionsstöd i dag befinner sig - att man har vant sig vid ett bidrag av en viss storiek och naturiigtvis då inte har några marginaler att la av när inflationen rullar vidare.

I övrigt ser jag bara fram emot all tillsammans med Olle Svensson försöka se över detta i den snabbutredning som förestår.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr lalman! Olle Svensson hade ingen replikrätl kvar när jag begärde ordet, men han fick chansen att komma tillbaka. Jag hade annars tänkt hjälpa honom att fö tid till att svara på Daniel Tarschys fråga vad han och möjligen andra socialdemokrater har tänkt sig då det gäller presspolitiken när man dels vill höja annonsskalten, dubblera den, dels vill lägga på tidningsföretagen en ny kostnad i slorieksordningen 50-60 milj. kr. om året. Del innebär alltså en ny pålaga för dagspressen i slorieksordningen 100 miljoner.

Det säger sig självt att detta skulle bli besväriigt för varje annan bransch i samma storlek.sordning, men just för dagspressen skulle det i nuläget innebära mycket stora svårigheter, eftersom branschen, vad än Olle Svensson har för uppfattning, är något av en krisbransch där inte bara en rad mindre företag med låg täckning har så svår ekonomi all de lever mer eller mindre helt på understöd från staten, utan där också slora tidningsföretag - som ansågs vara myckel solida - har visat sig gå med förlust. 1 det läget vill alltså Olle Svensson komma med ytterligare pålagor.

Olle Svensson hade onekligen chansen att svara på frågan, men undvek det sorgfälligt. Här kom man verkligen atl tänka på det gamla uttrycket "Argumentationen svag - höj rösten!" Olle Svensson höjde rösten i så hög grad att han också tappade bort själva tråden. Men frågan slår kvar: Har man från socialdemokratiskt håll tänkt över vad resultatet blir? Eller ligger det möjligen så till atl en av Olle Svenssons meningar signalerar den nya socialdemokratiska presspolitiken? Han sade ungeför så här: Man bör dra in avgifter från dem -jag antar han menar rika tidningar, för att använda hans språk - till dem som bäst behöver. Det ärju vad man hållit på med i flera år.

163

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

Skall man nu ytteriigare förslärka dessa mycket negativa effekter? Det är en given följdfråga om man nu, som Olle Svensson, vill komma in i ett läge där lydligen alla tidningsföretag skall fö en framtid som subventionerade underslödsföretag.

Jag förstår inte riktigt vad Olle Svensson menade med att tidningsbranschen i dag inte är någon krisbransch. Det är klart atl det fortfarande förekommer alt elt tidningsföretag går med vinst. Men om man ser på branschen i snitt visar det sig att avkastningen är mycket låg. Går man efter vanliga kalkylmässiga avskrivningar finner man alt en mängd av de större företagen haren negativ avkastning. Detla skulle helt naluriigl försämras om man höjer pålagorna ytterligare.

Det må vara hänt alt reklamskatten inte hör hemma under just den här rubriken, om man skall vara alldeles formell. Men som Daniel Tarschys påpekade kommer det ärendet alldeles strax, och det skall väl inte hindra Olle Svensson från att åtminstone svara på den fråga Tarschys ställde från början.

Jag ber, herr lalman,atl fö yrka bifall till ulskottets hemställan och avvaktar med spänning Olle Svenssons riktiga svar.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del var intressant att fö se Göthe Knutson som den store avantgardisten när det gäller presslödspolitiken. Jag har goda erfarenheter från tidigare pressutredningar och jag har den uppfattningen att om hans parti hade fått råda beträffande de presspolitiska åtgärderna, då hade vi haft en lätt lösning av problemen - för då hade ytterligare ett tjugotal tidningar dött och inte kunnat existera. Då kanske en fötal tidningar, dit upplagan hade koncentrerats, hade haft ett lysande ekonomiskt läge. Det är väl den situationen som Göthe Knutson eftersträvar.

Men vi utgår från del ekonomiska läge som branschen befinner sig i. Vi kommer inte i pressutredningen alt motsätta oss en ingående analys av den frågan, men då utgår vi från nuläget. Skulle man hypotetiskt fö sådana verkningar av förslag som socialdemokraterna har lagt alt de skulle drabba tidningar på det sätt som här har beskrivits kommer vi naturiigtvis att ta hänsyn till detta och inrikta de selektiva åtgärderna så att man bevarar en mångfald i pressen. Men det är oerhört svårt att fö in branschstatistik från de rika tidningarna, och jag kan försäkra Göthe Knutson att hans tal om krisbransciii inte kan statistiskt beläggas därför atl lidningsägarna i dag inte redovisar en statistik som kan ge underlag för ett omdöme i vare sig den ena eller den andra riktningen. Kan herr Knutson påverka sin chef Änder till elt mer omfattande samarbete på den punkten är han atl gratulera. Jag tror att han kommer att ha små framgångar om han skulle göra ett sådant försök.

164

GÖTHE KNUTSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Som svar på Olle Svenssons senaste fråga kan jag berätta för kammaren - och Olle Svensson vel det; han visste del innan han ställde frågan -att ett slort tidningsföretag som han här avsåg var mycket tidigt ute

och erbjöd just samarbete, erbjöd samtryckning. Det var innan staten skulle behöva gå in och subventionera.

Sedan erinrar Olle Svensson om vad som skulle hända om mitt parti fått råda. Det varju på det viset att den första pressulredningens förslag lades i en skrivbordslåda eller kanske i en papperskorg av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Del blev i alla fall inget presstöd utan del blev partistöd i stället. Det var inte bara från det dåvarande högerpartiets sida som man sade nej till elt selektivt presstöd. Frågan är, herr talman, om detla selektiva presstöd verkligen har åstadkommit de effekter som man förutsåg och som man från socialdemokratiskt håll har emfatiskt försökt hålla sig fast vid.

Det helte att detla presstöd skulle vara en hjälp till självhjälp. Men blev det på del viset att dessa tidningsföretag - såsom del tänktes - blev bärkraftiga genom att fö den där hjälpen? Nej, i stället har man behövt ytterligare subventioner år efter år. Om andra företag hade varit i den situationen skulle de ha fött läggas ned och dö.

Beträffande Olle Svenssons inledning skall vi erinra oss att del hade fött lov atl läggas ned åtskilliga borgerliga tidningar innan Olle Svenssons parti gick in och föreslog något stöd. Del lades ned tiotals högertidningar och andra borgeriiga tidningar under slutet av 1940-talet och 1950-talel, men så hände det sig att en och annan socialdemokratisk tidning kom i nöd, och då blev det genast en krissituation.

Till slut delta om branschen som krisbransch eller inte. Olle Svensson! Om så många företag i en bransch lever på understöd, på statens nådegåvor, som fallet är i denna bransch, måste det rimligen vara en krisbransch - när dessutom även de bästa företagen har hamnat i den situationen!

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Vad gäller den presspolitiska historien är det riktigt atl man först införde ett partistöd. Men så småningom mognade tanken på ett presstöd, och man införde ett selektivt sådant. Sedan det selektiva presstödet har införts har tidningsdöden stoppats. Del är resultatet av den åtgärden. Det kan Göthe Knutson aldrig förneka. Det finns statistik som visar utvecklingen mot allt förre fiertidningsstäder.

Gunnar Sträng, som jag ser här i kammaren, och Gunnar Hedlund har gjort en slor presspolitisk och demokratisk insats genom att våga bryta marknadskrafterna och införa ett selektivt presstöd. Då sade motståndarna alt detla var emot tryckfriheten och det anfördes alla möjliga argument mot det, men kan del vara mot tryckfriheten att hålla tidningar vid liv?

Jag vidhåller att tidningsbranschen inte är någon allmän krisbransch, och det finns ingen anledning atl strö pengar över rika företag inom branschen och ge dem specialförmåner.

Inte heller har Änder bidragit med någon branschstatislik. Den frågan gick Göthe Knutson förbi. Det finns en oerhörd hemligheisfullhet hos de rika tidningsföretagen, och därför finns det inget underlag för atl tidningarna i gemen skulle ligga illa lill. Däremot vel vi alt lågtäckningstidningarna ligger illa lill på grund av sin brist på annonser, oih det måste vi möta genom

165

12 Riksdagens protokoll 1977/78:96-97

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

selektiva åtgärder. Då får vi inte kasta bort pengarna på generella bidrag, för då kan vi inte hålla tidningarna vid liv.

1 dag står det i Dagens Nyheter:

"DN-koncernen återhämtar sig.

DN-koncernen väntar sig en kraftig återhämtning av resultatet i år. I fjol

föll det från 33,8 milj kr        till 7,9 milj, men för i år förutspås elt resultat på

ca 30 milj."

Del är en intressant uppgift. Efter alll klagande kommer nu delta besked från en företrädare för högiäckningstidningarna.

Nej, låt oss slå vakt om den selektiva presslödspolitiken och om den demokratiska motiveringen för presspolitiken: att ha många tidningar därför atl vi beh()ver information, kommentarer, granskning av makthavare och gruppkommunikation i samhället! Det var Gunnar Strängs motivering för presslödspolitiken. Det är en fin motivering att vilja förstärka den representativa demokratin genom en mångfald av tidningar. Ni önskar lydligen en återgång till koncentration, till brist på mångfald och på nyanserad debatt. Försvara inte en sådan död politik, Göthe Knutson!

GÖTHE KNUTSON (m) kort genmäle:

Herr talman! För det första vel alla och envar - och det borde även Olle Svensson ha lärt sig som chefredaktör för en tidning - atl del inte finns några hemligheter då det gäller företagens bokslut. Jag har för min del konstaterat all samtliga tidningsföretag är mycket öppna i sina bokslutsredovisningar.

Jag tror all Olle Svensson nu har fött åtta chanser att svara på den ursprungliga fråga som Daniel Tarschys ställde i denna debatt och som jag sedan har upprepat för all ge Olle Svensson tillfälle att svara på den: Är det något som ni på socialdemokratiskt håll har tänkt över när ni menar atl en bransch som innehåller så många krisföretag och som är så viktig skall drabbas av pålagor i slorieksordningen 100 miljoner ylteriigare per år?

Tidningsdöden stoppades, säger Olle Svensson. Ja, visst, men hur gick det med föresatserna att tidningsföretagen genom presstöd skulle fö sådan hjälp till självhjälp att de skulle bli bärkraftiga? I stället fick de ytterligare behov av stöd, och det var det som man ofta på borgeriigi håll varnade för. Samtidigt skapades en konkurrenssituation, där snedvridande effekter gjorde att andra företag fick det svårt. Sydsvenska Dagbladet i Malmö har redovisat alt dess föriusler i fjol på, om jag minns rätt, 9 miljoner framför allt berodde på annonsskauen. Senare har det tillkommit ytteriigare problem genom atl lönekostnadsstegringarna i denna personalintensiva bransch är så höga.

Jag skall ge Olle Svensson ännu en chans lill svar på frågan: Har Olle Svensson och hans parti tänkt igenom den här situationen när de vill belasta branschen med ytterligare pålagor om 100 miljoner på ett enda år?

166

SVEN-ERIK NORDIN (c):

Herr lalman! En sak trorjag vi kan vara överens om, och det äratt en årligen återkommande pressdebatt är nyttig. Den är nyttig av det skälet att den ger tillfälle atl friska upp minnet av pressdebatter som varil och att beskriva den

långa, svåra och knaggliga väg som riksdagen har gått fram lill det beslut som vi är redo atl fatta i kväll och kring vilket det råder högeligen slor enighet.

Jagerinrar mig, precis som Olle Svensson, hur del under 1970-lalets första år talades om att ett presstöd skulle stå i strid med tryckfrihetslagstiftningen. Så sent som för två år sedan, vill jag minnas, sade en myckel mäktig remissinstans: Varför skall inte de fria marknadskrafterna fö verka fritt när det gäller tidningarna som i samhället i övrigt? Vad de situationer som uppstår när de fria marknadskrafterna för verka fritt innebär för tidningar har vi fått erfara! Det vet var och en som något litet har sysslat med tidningsutgivning.

Del är egentligen rätt fantastiskt atl man trots dessa skilda uppfattningar har kunnat lotsa sig fram till den relativt stora enighet som råder. Vi har nått samlande lösningar. Om pengar är vi i slort sett överens. Det är egentligen bara marginaler - som Olle Svensson och jag knappast har fött tillfölle att diskutera med varandra - som skiljer ulskottsmajoritetens ståndpunkt från reservanternas. Låt mig bara säga atl del i propositionen föreslås ett förslagsanslag. Detta betyder all del finns en viss marginal även när del gäller de 40 miljonerna lill tidskriftsstöd, liksom närdet gäller stödet till tidningar på främmande språk.

Det var egentligen inte detta som gjorde att jag begärde ordet så här allra sist. Jag hyste nämligen där jag satt i bänken en viss medkänsla med de talare som anmält sig på talarlistan i nästa ärende, där vi verkligen skall diskutera reklamskatten och annonsskalten. De har nu fått uppleva hur ivriga företrädare för konstilutionsulskotlet liksom skummat grädden av diskussionsmjölken. Även om jag har klart för mig att ordet är fritt i denna kammare undrar jag om vi inte borde kunna ålägga oss den lilla restriktionen alt vi håller debatten kring den ärendepunkt på kammarens föredragningslista som är uppe till behandling. Jag iroratt vi skulle tjäna lid på del. Vi skulle fö elt större intresse, och vi skulle känna större trivsel.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Stöd till dagspressen m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3 och 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gusti Gustavsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan i

betänkandet nr 24 mom. 3 och 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av  Hilding Johansson

m.fl.

167

Nr 97

Orisdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olle Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 143

Avslår -     1

Mom. 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställl.

§ 5 Reklamskatt

Föredrogs skaileulskottels betänkande 1977/78:33 med anledning av motioner om reklamskatt.

I detta betänkande behandlades motionerna

1977/78:415 av Gunnar Olsson m. fl. (s) och

1977/78:864 av Hilding Johansson m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:863 skulle anta av motionärerna framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, innebärande att de reklamskaiielältnader för dagspressen som riksdagen beslutade under hösten 1977 och som gällde fr. o. m. 1978 skulle avvecklas.

Utskottet hemställde

1.                        beträffande skärpt beskattning av dagspressen att riksdagen skulle avslå
motionen 1977/78:864,

2.                        beträffande skärpt beskattning av annonsblad alt riksdagen skulle avslå
motionen 1977/78:415.

Reservation hade avgivits av Erik Wärnberg, Valter Krislenson, Rune Carlstein, Olle Weslberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) som ansett atl utskollel under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:864 skulle anta av reservanterna framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skall på annonser cch reklam.

168

RUNE CARLSTEIN (s):

Herr lalman! Skatieulskoltet har i sitt betänkande 1977/78:33 behandlat två motioner angående annonsskalten. Utskottets borgeriiga majoritet har, med hänvisning till att frågan om annonsskalten nyligen behandlats av riksdagen, i en kort skrivning hemställt om avslag på motionerna.

Nu har kammaren under en timmes tid fått lyssna lill en debatt om just annonsskal ten, som alltså även det här ärendet handlar om. Egentligen skulle

man kunna nöja sig med att under hänvisning till den förda debatten yrka bifall till reservationen vid skatteulskotteis betänkande nr 33. Jag vill ändå knyta några reflexioner till den reservation som vi socialdemokrater fogat till detta ulskoltsbetänkande.

I motionen 1977/78:864 av Hilding Johansson m.fl. socialdemokrater föreslås atl den lättnad i beskattningen av annonser i dagspressen som riksdagen beslutat att införa fr. o. m. innevarande år skall avvecklas. Vi socialdemokrater har tidigare gått emot dessa skattelättnader, och vi har i denna reservation fullföljt vårt tidigare ställningstagande.

Det sades i den föregående debatten att det finns en slor uppslutning kring uppfattningen all press och övriga massmedia är av avgörande betydelse för den representativa demokratin. Därom torde vi vara överens. Genom tillkomsten av det statliga presstödet, som vi talade om i den förra debatten, har samhället tagit på sig ansvaret för all garantera pressen möjligheter atl även i fortsättningen fylla en viktig funktion i samhällsdebatten. Syftet med presstödet har varil atl stoppa tidningsdöden och så långt som möjligt upprätthålla den nödvändiga konkurrensen på tidningsmarknaden. Pressstödet har varit framgångsrikt så till vida att nedläggningarna i slort sett har upphört sedan produklionsbidraget infördes. Konkurrensen mellan dagstidningarna har sålunda kunnat upprätthållas och skilda uppfattningar har kommit till uttryck.

Delta innebär emellertid inte att andratidningarnas situation är särdeles lält. Dessa tidningar har fortfarande stora ekonomiska bekymmer, och de kommer även i fortsättningen att vara beroende av statens stöd för sin utgivning. Man kan lugnt påstå alt det finns ett uppenbart behov av att förstärka stödet till andratidningarna. Svårigheterna för lågtäckningstidningarna ligger främst i den ojämna konkurrensen. De stora tidningarna dominerar annonsmarknaden. De får annonsinkomsierna, vilka är helt avgörande för en tidnings ekonomi. Med de stora annonsinkomsierna följer ökade resurser, som i sin tur ger nya läsare. När man därför sänker annonsskatten på det sätt som den borgerliga majoriteten i riksdagen beslutat, leder det till etl resultat som är direkt motsatt det man avsett med produktionsbidraget lill lågtäckningstidningarna. De stora tidningarna har de stora annonsintäkterna och därmed också den största nyttan av sänkningen av annonsskatten. Det blir de rika tidningarna som får de största lättnaderna. Det är en form av selektivt stöd, som främst riktar sig lill de bäst ställda tidningarna.

Eftersom åtgärden atl sänka annonsskatten kostar statskassan 43 milj. kr. och dåligt överensstämmer med vår uppfattning om hur presstödet bör vara utformat, anser vi reservanter atl lagen om skatt på annonser och reklam snarast bör ändras och få den lydelse den tidigare hade.

Med det anförda ber jag an få yrka bifall till den vid ulskottets betänkande fogade reservalionen av Erik Wärnberg m. fi.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

169

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

170

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! I det här betänkandet behandlas bl. a. en motion där undertecknad tillsammans med Arne Nygren och Gusti Gustavsson begär förslag till en särskild beskattning av annonser i s. k. annonsblad. Utskottet avstyrker motionen under hänvisning till den nyligen tillsatta pressutredningen.

Då vi från socialdemokratiskt håll vid flera tillfällen gett uttryck för vår oro beträffande fortsalt ulveckling av annonsbladsmarknaden, vill jag gärna under några minuter teckna bakgrunden lill vår syn på annonsbladens inverkan på den reguljära dagspressen, detta delvis som en följd av den annonsbladsmarknad vi har i mitt egel hemlän Värmland, i nordvästra Skåne, Göteborgsområdet och Kopparbergs län, för att nämna några områden i landet.

Del är nämligen otvetydigt så atl många dagstidningar i dag kämpar en ojämn kamp mot annonsbladen. Och del är helt klart alt man kämpar med olika utgångslägen. Annonsbladen har elt syfte: att plundra annonsmarknaden på pengar. Annonsbladen för ut ett reklambudskap, ibland i form av rena annonsblad, ibland "maskerade" till tidningar med ett visst mått "redaktionell" texl. Den "redaktionella" texten kan på intet sätt jämföras med dagspressens redaktionella material, utan är för del mesla ren textreklam, dvs. annonsbudskap som givits artikelns dräkt. Detta är självfallet ägnat atl sprida förvirring hos den tidningsläsande allmänheten - vem är det egentligen som ansvarar för det som slår i tidningen? Tidningen själv eller annonsörer? Utan att göra sig skyldig till en undervärdering av tidningsläsare, kan man konstatera att det är svårt för ett stort flertal alt ha distinktionerna mellan olika tidningar helt klara för sig. I förlängningen av detta kan också komma en sviktande tilltro lill del tidningarna säger, gmndlagd alltså av gratistidningarnas medvetna texlreklam.

Annonserna utgör dagstidningarnas ekonomiska ryggrad. Utsätts tidningarna för konkurrens på denna marknad - och framför allt för konkurrens på ojämlika villkor - holas tidningarnas existens. För en annonsör måsle självfallet annonsbladen verka lockande. I motsats till lokaltidningen erbjuder annonsbladet en lOO-procentig hushållstäckning - i många fall dessutom lill ett lägre pris. Släpper man här marknadskrafterna fria är det lält alt se vad resultatet blir: lokaltidningarna kommer undan för undan atl slås ut av annonsbladen, eller alternativt kräva ett allt större statligt stöd för att över huvud taget överleva.

Alla partier säger sig slå vakt om yttrandefriheten. Helt självklart är en mångfald tidningar med olika politiska färger en garanti för fri åsiktsbildning och en möjlighet för flera människor att komma lill tals och ge uttryck för olika uppfattningar i skilda frågor.

Är man överens om att mångfalden behövs i tidningsfioran, då finns två handlingsiilternativ.

Det ena är en kombination av de fria marknadskrafternas spel och statliga subventioner, dvs. man låter annonsbladen rycka undan den ekonomiska grunden för dagstidningarna, främst då lokaltidningarna. Men för att rädda

livet på tidningarna ges dessa statligt stöd.

Del andra alternativet är alt skapa en rimligare konkurrenssituation mellan annonsbladen och dagstidningarna. En undersökning som Svenska Journalistförbundet gjort visar, atl skulle man sätta annonsbladen i samma ekonomiska situation som dagspressen skulle reklamskatten uppgå till 74 96. Det är den sneda konkurrenssituationen som i dag råder mellan annonsblad och lokaltidningar.

Herr talman! Sammanfattningsvis: Annonsbladen utgör elt hot mot den svenska dagspressen och då främst mot lokaltidningarna genom att man konkurrerar med dessa på mycket ojämlika villkor. Det är alltså inte en traditionell konkurrenssituation, där en stark konkurrerar ul en svag med ungefär liknande verksamhet, ulan det är en situation där två skilda förelagstyper befinner sig på samma marknad - eller rättare, där en helt ny företagstyp gör en inbrytning på en marknad, som av tradition befolkats bara av dagspressen. Detta hot mol dagspressens existens är ett hot mot yttrandefriheten och elt hot mot sysselsättningen för journalister, grafiker och andra anställda inom pressen.

Annonsbladen utgör också elt hot mot yttrandefriheten på så sätt, atl de hos allmänheten skapar förvirring och misstro mol tidningar. Vissa annonsblads tidningsliknande utseende gör att allmänheten förväxlar annonsblad med riktiga tidningar. Annonsbladens blandning av traditionella annonser och annonser som kamoufierats lill redaktionellt material skapar en misstro, som kan smitta av sig till riktiga tidningar.

För tidningsägare samt journalister och andra anställda på tidningar är hotet från annonsbladen en realitet. Det är något som skapat en oro för framliden. I ett kortsiktigt perspektiv är annonsbladen oförargliga. De tar in några kronor här och där på alt samla in de lokala affärsmännens annonser och dela ut dem till ortens alla hushåll. I ett längre perspektiv utgör annonsbladen, anser vi motionärer, ett dödligt hot mot hela den svenska pressen.

Hert talman! Jag ämnar myckel noga följa vad utredningen kommer till och skall för den skull inte nu ställa något egel yrkande.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

I delta anförande instämde Elvy Nilsson, Ove Karisson, Gusti Gustavsson och Arne Nygren (samtliga s).

KURT SÖDERSTRÖM (m):

Herr talman! Sedan regeringsskiftet har riksdagen på olika områden fattal många beslut varigenom tidigare gällande lagar antingen ändrats eller också ersatts med nya. De borgerliga partierna har en annan uppfattning än socialdemokraterna och har numera möjlighet att omsätta sina önskemål i praktiskt handlande. Innan regeringsskiftet var verkligt, lade socialdemokraterna fram sina förslag, vilka ofta vid utskottsbehandlingen ledde till borgerliga reservationer. Alll är således, för alt citera Grönköpings Veckoblad, precis detsamma fast tvärtom.

Det är ganska anmärkningsvärt atl vi knappt hinner låta en riksdagsbeslut

171

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskall

träda i kraft, förrän socialdemokraterna via motioner kräver en återgång till det gamla. "Skam den som ger sig", tycks vara mottot. Så är exempelvis fallet i det betänkande som vi nu diskuterar.

Genom etl riksdagsbeslut från hösten 1977 har 12 § i lagen om skall på annonser och reklam fr. o. m.den 1 januari 1978 föll en ny lydelse. Lagen har således i dag varit i kraft 2 1/2 månad, men redan innan den nått den ringa åldern av 1 månad kom ett socialdemokratiskt krav på att vi skulle ändra lagstiftningen och återgå till vad som förut gällde. Om delta krav, som återfinns såsom reservation i utskotlsbelänkandet, säger skatteutskottet kort och gott: "Med hänsyn till att denna fråga relativt nyligen behandlats av riksdagen finner utskottet inte skäl att gå in på någon förnyad prövning av densamma utan avstyrker bifall till motionen 864."

Den som vill söka ytterligare skäl finner sådana i recilen, där skatleutskottet i höstas i ett yttrande lill konstitutionsutskottet lade fram sina synpunkter på frågan.

Jag ber, herr lalman, med det sagda att fö yrka bifall till utskottets hemställan.

172

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Sven-Erik Nordin är en stor vän av var sak på sin plats. Han har uppmanat oss att diskutera presstöd för sig och presskatter för sig. Jag hoppas att han förlåter alla de talare i den senaste diskussionen som har blandat ihop de båda frågorna. Jag hoppas atl han föriåter också mig för all jag drar några slulsatser ur de två diskussioner som vi har haft här i kväll.

Det finns en hel del saker vi är överens om. Vi är överens om att presstödet har gjort stor nytta. Vi är överens om alt presstödet även i fortsättningen huvudsakligen bör vara selektivt. Vi är överens om atl presstödet behöver ses över. Vi är också överens om atl man inte skall strö pengar över tidningarna, som Olle Svensson uttrycker saken. Ingen har veterligen föreslagit att man skall strö pengar över tidningarna.

Vi är inte överens om att skärpa pressbeskattningen. Majoriteten säger tvärtom nej till den mycket starka skärpning av pressbeskatlningen som socialdemokraterna föreslår. De föreslår höjningar på två olika sätt: dels genom höjning av annonsskalten, dels genom de s. k. stmkturavgifterna.

Jag har frågat - och Göthe Knutson har upprepat min fråga - hur socialdemokraterna har tänkt sig att den här skärpningen skall slå på den svenska dagspressen. Vilka effekter tänker man sig? Vilka tidningar är det som kan bära den skärpningen? Jag vill väl inte påstå aU jag fått så mycket svar på den frågan. Någon klar redovisning av det djupare länkandet bakom förslagen har inte kommit fram.

I sitt senaste anförande sade Olle Svensson att om det blir några problem får vi väl öka det selektiva stödet. Den tanken återkommer faktiskt också i reservanternas skrivning, där det sägs att man i stället bör använda de 43 miljonerna i annonsskatteinkomster till ett selektivt presstöd.

Men då uppståten fråga somjag gärna skulle vilja ställa till Rune Carlstein. Socialdemokraterna har ju i år gått fram med en myckel ordentlig skugg-

173

budget. Man redovisar myckel noggrant vilka ytteriigare utgifter man vill göra, och man redovisar vilka ylteriigare intäkter man vill ta in. Men på den här punkten redovisar man bara ytterligare intäkter. Man redovisar i den socialdemokratiska skuggbudgelen atl man vill ta in ytteriigare 43 miljoner i annonsskalt. Däremot finns det inte, vad jag kunnat upptäcka, någon redovisning av en höjning av det selekliva presstödet.

Del förefaller alltså som om tanken alt man i stället bör öka del selektiva presstödet t. v. aren platonisk kärleksförklaring till pressen. Del aren vacker föresats men inte en föresals som man är beredd all realisera. Den reella effekten av den socialdemokratiska presspoliliken 1978 är en ordentlig skärpning av skattetrycket på den svenska dagspressen.

RUNE CARLSTEIN (s):

Hert talman! Kurt Söderström säger alt vi har brått med alt försöka fö ändringar till stånd. Ja, vi har ju motionsrält och den utnyttjar vi naturiigtvis för att försöka få rälsida på de förslag som ni har lagt fram. Vi vore dumma, om vi inte tog tillfället i akt atl diskutera de åtgärder ni har genomfört.

Daniel Tarschys säger alt vi har föreslagit skärpning av skatten. Men del är ju på det sättet atl det genomfördes en lättnad för vissa tidningar på 43 milj. kr. Vi har vänt oss mot den lättnaden därför atl den inte var nödvändig. Många av de tidningsföretag som gynnas redovisar miljonvinsler. De för alltså en ytterligare förstärkt ställning i jämförelse med de s. k. lågtäckningstidningarna. Då snedvrider man det konkurrensförhållande mellan lågläck-ningstidningen och högläckningsiidningen som vi har försökt förbättra föratt vi skall fö en mångfald i presskören. Effekten av det förslag som riksdagen tidigare har godtagit innebär en snedvridning, och vi vill återgå lill den gamla ordningen.

Vi har inte föreslagit att pengarna skall användas omedelbart för utökat stöd till lågtäckningstidningarna. Vi har sagt atl del kan bli nödvändigt att förstärka stödet ylteriigare för dem, om utvecklingen fortsätter på samma sätt som nu. Då får vi ta ställning lill elt förslag om del när vi kommerdil. Men om riksdagen följer den socialdemokratiska reservationen, så innebär det i dagens läge att vi sparar 43 milj. kr. jämfört med om vi följer utskoitsmajoriietens förslag.

Sedan är det ju inte så att dessa pengar betalas av tidningarna. Mig veteriigl betalas annonsskatten av annonsörerna och konsumenterna. Så rysligt synd är det därför inte om de tidningar som del här är fråga om.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Jag ber att fö tacka Rune Carlstein för svarel på min fråga. Det bekräftar ju den bild vi har fött här i kväll, nämligen alt socialdemokraterna i år kraftigt skärper beskattningen på dagspressen men inte föreslår någon ylteriigare ökning av det selektiva stödet.

GÖTHE KNUTSON (m):

Hert talman! Efter Rune Caristeins inlägg krävs det en liten korrigering -eller i varje fall krävs det alt jag gör ett konstaterande. Annonsmarknaden är i

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

13 Riksdagens protokoll 1977/78:96-97

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Reklamskatt

dagens läge icke så beskaffad att den slår för hela reklamskatten och för en höjning av annonsskalten med i det här fallet 43 miljoner. Vi har som bekant fortfarande en svag konjunktur, och tidningarnas annonsintäkter är i vikande. Under slutet av fjolåret var delta myckel markant.

Det är därför en absolut bakvänd ordning att skärpa beskattningen, när marknaden redan är så hårt pressad att den viker. Där brister det sålunda i grunden för den argumentation som hert Caristein för, och det borde beaktas när socialdemokraterna skriver sina motioner.

Sedan konstaterar jag i likhet med Daniel Tarschys att del nu är klariagt att socialdemokraterna i år vill skärpa pålagorna för tidningarna med ca 100 milj. kr. Del rimmar dock inte med de uttalanden som här gjorts av de två socialdemokratiska talarna i debatten vad gäller sättet att klara tidningarnas ekonomi i nuvarande situation. Olle Svensson sade atl han vill ge stöd åt tidningarna om de får det besvärligt. Det är en anmärkningsvärd ordning alt för förelag som har det mycket svårt göra det ännu svårare, för all sedan få ge ytteriigare stöd. Resultatet blir naturiigtvis alt dessa förelag blir ännu mera beroende av statsmakten.

Slutligen konstaterar jag att det ligger myckel i de synpunkter som Gunnar Olsson här anförde rörande annonsbladen.

RUNE CARLSTEIN (s):

Herr talman! Efter atl ha lyssnat på Göthe Knutsons och Daniel Tarschys inlägg vill jag fråga de båda talarna: Fungerar inte de skattelättnader som vi har genomfört för dagspressen när det gäller annonsskallen på det sättet alt hjälpen går även lill de tidningar som redovisar miljonvinster?

Del är väl ändå på del sättet, Göthe Knutson, atl det finns en rad tidningsföretag i vårt land som redovisar miljonvinster. Dessa tidningar har dock som största inkomstkälla just annonsintäkterna. Får de inte genom ert förslag ett rejält statligt bidrag till följd av atl ni på detta sätt sänker skatten för just dem?

174

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! I elt trängt läge är varie sänkning av en skatt eller en avgift givelvis till fördel, men det är alldeles uppenbart atl det inte är tillräckligt. Jag har tidigare, hert talman, i motioner och här i kammaren pläderat för ett fullständigt slopande av annonsskatten, dvs. den 6-procentiga reklamskatten. Jag vill också gärna uttala förhoppningen alt kammarens ledamöter då frågan är uppe lill behandling nästa gång har att ta ställning till ett beslut om slopande av hela denna skall.

Som svar på herr Caristeins inlägg vill jag säga ytterligare en sak. Visst finns det tidningsföretag som redovisar miljonvinster, men miljonvinster är ju inget mått |)å lönsamhet. Lönsamheten måste rimligen beräknas i procent på del arbetande kapitalet, på omsättningen osv. Om ett företag har en omsättning på låt oss säga 50 milj. kr., vore det förskräckligt om det inte hade en miljonvinst. Men väldigt många av dessa företag har inte ens del, tvärtom har de miljonföriuster.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Vi har i kväll diskuterat presstödet och pressbeskatlningen. Jag vill hävda alt del är två olika saker. Presstödet är det positiva bidrag som staten ger för atl hjälpa pressen, medan pressbeskattningen är de pengar man tar in från pressen. Detta är, enligt min mening, en viktig distinktion, och jag vill svara herr Caristein med att säga att den distinktionen bör stå fast. Del går inte atl kalla skattesänkningar för generella subventioner. En skatt aren skatt och elt bidrag är ett bidrag.

Vad vi har riktat oss mol är inte att man vill hjälpa pressen, för det vill även vi göra, utan all man vill göra det svårare för de stora tidningarna här i landet som kan ge oss en ordentlig ulrikesbevakning, en god kulturjournalistik och ett rejält samhällsreportage. Den pressen är viktig för opinionsbildningen, för demokratin och för vår information om vad som händer i väriden och därför skall vi inte belägga den med en extra straflbeskattning.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rune Carlstein begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill alt kammaren bifaller skalteutskoiteis hemställan i betänkandet

nr 33 mom. 1 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Erik Wärnberg m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rune Carlstein begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158 Nej - 143

Mom. 2

Utskotiels hemställan bifölls.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särskild strukturavgifi

§ 6 Särskild strukturavgift

Föredrogs skatteutskoltels betänkande 1977/78:32 med anledning av motioner om särskild slrukturavgift, m. m.

BO FORSLUND (s):

Herr talman! Till detta betänkande har fogats ett särskilt yttrande av socialdemokraterna, och det får ses som en konsekvens av vår parlimolion

175

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

om inrättande av strukturfond.

När nu majoriteten vid tidigare kammarbehandling avslagit vårt förslag lill stmkturfond så faller givetvis finansieringen av densamma. Av den anledningen haj- socialdemokraterna i skatteutskottet inte funnit det möjligt alt avge någon reservation i föreliggande betänkande. Men genom vårt särskilda yttrande har vi velat markera att vi inte funnit frågan mindre angelägen än när den behandlades i utskottet i samband med motionen 1451.

Ökal kapitaltillskott och ökad investeringsvilja i företagen har inte minst under de senaste veckorna varit föremål för diskussioner. Det ser därför i dag märkligt ut alt några dagar efter all man har avslagit vår motion om strukturfond tillsätter statsminislern en arbelsgmpp som har till uppgift att försöka finna formeratt stärka investeringsviljan och stödja nya produkter för att stimulera sysselsättningen.

Jag konstaterar atl om man hade anslutil sig lill den socialdemokratiska motionen så hade man inte behövt bemöda sig om det aktstycket.

Överläggningen var härmed slutad. Uiskoilets hemställan bifölls.

§ 7 Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1977/78:34 med anledning av motioner om särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet.

176

KARIN AHRLAND (fp):

Herr talman! I motionen 285 harjag begärt en utredning om möjligheten atl införa särbeskatlning av makars förmögenhet. Orsaken kräver knappast några längre förklaringar. Äktenskapet är i dag inte längre en försörjnings-institution för den ena eller den andra av makarna. Båda skall betraklas som självständiga individer, och den omständigheten att de är gifta med varandra skall i princip inte ha någon inverkan på deras ekonomiska självständighet.

Redan vid 1970 års skattereform, när särbehandlingen av inkomst av tjänst infördes, framhöll dåvarande departementschefen atl en beskattning som i väsentliga hänseenden var oberoende av kön och civilstånd enligt hans mening var naturiig i dagens samhälle. Efter del har frågan varit uppe till behandling här i riksdagen ett antal gånger,och senast härden behandlats på tio sidor i 1972 års skatieutrednings betänkande. Den utredningen sade då att det från teoretiska synpunkter inte är tillfredsställande med-ett system av blandad sär- och sambeskattning utan att det av principiella skäl vore önskvärt att införa en helt individuell beskattning. Utredningen medgav dessutom atl det från taxeringsleknisk synpunkt vore en fördel med fullständig särbeskatlning.

Efter allii dessa från min sida sett helt riktiga påståenden kommer sedan den invändningen, att del av praktiska skäl inte har varit möjligt för

utredningen att nu föreslå fullständig särbeskatlning! Jag skall inte i kväll argumentera emot utredningen, ulan jag nöjer mig med att konstatera alt 1972 års skatteutredning därmed har använt två av de vanligaste argument som jämställdhelsmotslåndarna brukar ta fram -jag har en lista på lio sådana. Det första argumentet är att det är en riklig princip men att vi inte har lid just nu. Det andra argumentet är all principen är riklig men att följderna av den önskade ändringen i enstaka undantagsfall kan vara osäkra, så att vi måste tänka oss för etl tag till.

Herr talman! Om man sysslar med jämställdhetsfrågor - och frågan om fullständig särbeskatlning är faktiskt en jämställdhetsfråga - är man van vid alt utvecklingen segar sig fram. Skatteulskottet har i del betänkande vi nu behandlar visserligen inte hemställt om bifall till motionen, men eftersom utskottet inte heller har argumenterat emot påståendena om att det här är av principiell betydelse, har jag inte reserverat mig. Visst kan vi vänta på remissbehandlingen av 1972 års skatteutredning - vi har, somjag sade, vanan inne atl vänta!

Jag skall sluta med bara en liten ytteriigare kommentar till utskottets skrivning. Det är riktigt an åtskilliga komponenter i reglerna om beskattning av makar förbigås i motionerna, men, herr talman, del ärju bl. a. därför som del behövs en ordentlig utredning innan man tar steget fullt ut! Jag har inte begärt en omedelbar lagändring; jag har bara begärt att man skall börja förbereda den.

Vi är såvitt jag förslår ense om principen. Då gäller del bara alt bli ense om när vi skall börja leva upp till våra principer.

Jag har, herr talman, inte något yrkande.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

Andre vice talmannen TAGE MAGNUSSON (m):

Herr talman! Det är rätt som fru Ahriand sade. När vi år 1970 genomförde särbeskatlning för arbetsinkomster, gick man inte hela vägen ul och införde denna särbeskatlning även för kapitalinkomsterna. Detla har inneburit att den som haft en mindre kapitalinkomst har fått sammanläggning med den andra makens inkomst, som kanske bestått i en större arbetsinkomst. Därmed har den lilla kapitalinkomsten kommit att drabbas av en myckel hård marginalbeskattning.

Vi har en s. k. frigräns om kapitalinkomsten inte uppgår lill 2 000 kr. I sådana fall sker ingen sammanläggning, men så snart inkomsten överstiger dessa 2 000 sker sammanläggning av hela beloppet. Därmed drabbas vederbörande av en orimligt hård beskattning. Vi har flera gånger framfört krav i denna fråga i motioner. 1972 års skatleutredning har sysslat med frågan. Nu måste man tydligen också invänta besked från andra utredningar innan man kan ta ställning. Vi har inget annat yrkande än del som framkommit i utskottet, men i ett särskilt yttrande har vi velat markera atl del föreligger ett synnerligen stort behov av atl snarast möjligt fö en rättelse till stånd på denna punkt, alldenstund här sker en orättvis beskattning.

Herr talman! Jag har inget annat yrkande än om bifall till utskottets hemställan.

177

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

178

ERIK V/ÄRNBERG (s):

Herr talman! Såsom de andra talarna nämnl är det inga nya frågor som behandlas i skalteutskoiteis belänkande nr 34. Tvärtom har frågoma om en total skalteålskillnad av makar varit på tapeten många gånger sedan riksdagen 1970 beslutade om obligatorisk särbeskatlning. Denna gällde s. k. A-inkomster, dvs. inkomst av tjänst, jordbruk och rörelse, i de senare fallen om den skatiskyldige verkligen dellog i verksamheten.

Utskottet har i sitt yttrande pekat på all 1970 års reform grundade sig på arbetsmarknadspolitiska motiv men också på rättviseskäl. Sådana motiv kan knappast åberopas i fråga om s. k. B-inkomster, som fortfarande sambeskat-las. Med B-inkomster menas då kapitalinkomster, inkomst av jordbruk och rörelse däi den skatiskyldige knappast gör någon insats, liksom periodiskt understöd. I dessa fall tycker nog jag all det snarare är rättvist atl det sker en gemensan-I beskattning, så atl den inkomsttagare som har den slörsla inkomsten blir bestämmande för progressionens höjd. I ett läge när vi ställer ökade krav på uppoffringar från medborgarnas sida harjag svårt atl föreställa mig atl det är på detla område som vi skall göra skattesänkningar.

I sina senaste betänkanden har ulskottet inte gjort något direkt ställningstagande lill en fullständig individuell beskattning av alla slags inkomster, utan man har nöjt sig med alt hänvisa lill 1972 års skatteutredning som man ansåg också skulle ta upp de här frågorna. Nu har denna utrednings belänkande kommit, och utredningen har tagit upp ämnet lill en rätt grundlig granskning, vågar jag påstå. Utskottet har därför beslutat avstyrka de motioner som väckts om utredning resp. beställning om förändring av gällande bestämmelser. Man är också överens om atl en prövning kan bli aktuell inom en rimlig framtid, då ju ärendet har en principell räckvidd.

Men sedan är del kanske slut med enigheten. Jag har en känsla av att de som slår bakom del särskilda yttrandet lill varje pris vill ha en ändring av nuvarande ordning när 1972 års skatieutrednings förslag närmare granskas, medan majoriteten, som var rält stor, ansluter sig till de slutsatser som skatteulredningen kommit till, nämligen att del finns så många praktiska komplikationer vid en förändring att det principiella skälet för en reform får vika.

Utredningen anser liksom utskottsmajoritelen bl. a. att risken för skalte-flyktstransaktioner är överhängande. Med gällande regler för äktenskapslag-siiftningeni skulle skentransaktioner vara ofariiga för kontrahenterna men kunna ge betydande skaltevinster. Och jag vågar nog påstå - i motsats lill Karin Ahriand - alt det inte bara är i enstaka undatagsfall det kan bli besväriigheler, utan det kommer att bli rätt så många fall. Någon generalklausul som kanske behövs mot skatteflykt har vi ju ännu inte, utan skentransaktionerna skulle nog kunna genomföras.

Utskotte:l anser alltså att innan man över huvud taget överväger några förändringar på den här punklen bör familjelagssakkunnigas utredningsarbete inväntas. Del är nämligen möjligt att förändringar av vittgående art kan framkomma angående äktenskapets ekonomiska och civilrättsliga ställning framöver.

Det är inte bara i fråga om sambeskattning av vissa inkomster som man i dagens regler har tagit hänsyn till att äktenskapet fortfarande är en ekonomisk enhet. På skatteområdet finns också många fier exempel. Del blir en skattereduktion på 1 800 kr. när bara en av makarna förvärvsarbetar. Schablonavdragen på kapitalinkomster är dubbelt så stora om det är två makar som får göra dem. Den ena makens allmänna avdrag kan överföras till den andra maken, och förlustavdrag kan likaså överföras till den andra maken. Det blir dubbelt så stora försäkringsavdrag om man är gift som om man är ogift. Del är alltså en hel serie av fall där man i dag har tagit konsekvenserna av alt äktenskapet är en juridisk och ekonomisk enhet. Skall man vara konsekvent, så måste man ju ta med allt detta. Och del bör man vänta med, anser vi, tills familjerättssakkunniga är färdiga.

Herr talman! Jag ber att fö yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

KARIN AHRLAND (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Erik Wärnberg och jag är förmodligen ense på en punkt - vi kan mycket väl diskutera borttagandet av 1 800-kronorsavdragen osv. i samband med den här frågan. Vi kan se på frågan fullständigt. Däremot är vi absolut inte ense när Erik Wärnberg säger att 1972 års skatteutredning har gjort en gmndlig granskning. Jag tycker inte atl lio tolv sidor innebär en grundlig granskning. Vi behöver en ordentlig utredning. Om den kommer i samband med familjelagssakkunnigas belänkande och del betänkandet kommer inom överskådlig lid kan jag gärna vänta till dess.

Sedan vill jag också göra den invändningen att Erik Wärnberg bara talar om skattelättnader. Utskottet skrev alt det i vissa fall även kan bli skalteskärpningar. Jag är medveten om båda fallen - för mig är principen det viktiga.

Andre vice talmannen TAGE MAGNUSSON (m) kort genmäle: Herr talmari! Det är litet beklagligt alt Erik Wärnberg tycker all det är rättvist atl man forlsätler alt lägga ihop makarnas inkomster på elt sätt som innebär alt den av makarna som har en liten kapitalinkomst drabbas av en hård marginalbeskaltning bara därför alt den andra maken har en sådan. Del kan inte vara rättvist. Erik Wärnberg säger att man inte kan rälta till delta av den anledningen att det då genast skulle ske en massa skatteskoj. Men vi kan väl i rimlighetens namn inte i längden godkänna orättvisa beskattningar bara därför att det finns en eller annan som inte är seriös och som möjligen skulle utnyttja sådana här tillföllen. Det är i så fall myndigheternas sak atl se till atl sådant skattefusk inte sker. Det viktiga är att vi får en så rättvis beskattning som möjligt för alla de människor som är seriösa och betalar sina skatter på etl rikligt sätt.

ERIK WÄRNBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! 1972 års skatleutredning har på punkt efter punkt tagit ställning lill varför de här komplikationerna finns. Det trorjag Karin Ahriand kan hålla med om, om hon läser de här 10,11 eller 12 sidorna. Man har tagit upp vilka komplikationer en särbeskatlning kommer att medföra på olika

179

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskatlning av makars B-inkomst och förmögenhet

områden sä länge vi har dagens äktenskapslagstiflning. Man har redogjort för förhållandena, och jag tycker man har anfört mycket starka skäl när man säger alt om vi får andra regler på giftorättens område finns det möjligheter till en förändring, men innan vi får det är läget väldigt besvärligt.

Om del sikulle finnas en möjlighet att begränsa frågan till att säga atl vi vel vad den ena maken har för inkomst av kapital och att vi vet vad den andra maken har för inkomst av kapital, skulle saken vara betydligt enklare. Men vi vel också atl del är oerhört lält att göra skentransaktioner mellan två äkta makar med dagens civilrättsliga regler på äktenskapets område. Del innebär ingen som helst risk atl göra vilka transaktioner som helst, att föra över från den ena lill den andra, för att komma undan skatten. Det är de orsakerna som gör attjag tycker att dagens syslem är mer rättvist än det som det särskilda yttrandet anvisat.

180

INGRID ANDERSSON (m):

Herr talman! Med anledning av motionen 656 skall jag be alt få anföra några synpunkter.

Jämställdhet är någol som eftersträvas och förfäktas på snart sagt alla områden inom arbetslivet, i människors relationer till varandra, inom familjen och i umgänget människor emellan. Del ligger i liden att var och en slår på egna ben. Det är en ulveckling som är enbart positiv och som vi alla är eniga om och vill slå vakt om i alla sammanhang.

Men när del gäller skatlelagsliftningen har vi inte fullkomlig jämställdhet. Jag syftar då på beskattningen av makars B-inkomster. Enligt nuvarande skattelagstiftning skall, i fall där två makar sammanlever och båda har inkomst, var och en av makarna deklarera för sin inkomst. Obligatorisk särbeskatlning gäller för arbetsinkomster, s. k. A-inkomster. För övriga inkomster, s. k. B-inkomster, tillämpas däremot sambeskattning. Till A-inkomst hänförs inkomst av tjänst, med undantag för periodiskt understöd, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, om den skatiskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. All annan inkomst räknas som B-inkomst, vilket innebär atl lill sådan hänförs inkomst av annan fastighet, inkomst av kapital, inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, då inkomsten inte utgör A-inkomsl. När makarnas B-inkomster enligt detjag anfört överstiger 2 000 kr. läggs B-inkomsten hos den av makarna som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten samman med den andra makens totala beskattningsbara inkomst, vilket medför att dessa B-inkomster drabbas av en betydligt högre beskattning än om makarna fick tillämpa särbeskatlning av samtliga sina inkomster. Jag skall, herr talman, be att få anföra ett par exempel som bevisar riktigheten i delta.

60 000 kr.

Exempel på effekterna av makars beskattning till statlig taxering när en av makarna har normalt förekommande B-inkomst:

Förulsätlning

Mannen

A-inkomst = beskattningsbar inkomst

Hustrun

	5 000 kr.
	5 000 kr.
	10 000 kr.
	statlig skatt
	9 800 kr.
	100 kr.
	1 900 kr.
Sui	mma    2 000 kr.

A-inkomst

B-inkomst

Beskattningsbar inkomst

Sambeskaitning Mannen A-inkomst 60(X)0;-

Huslrun

A-inkomst 5 000:-B-inkomst 5 000:-

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskattning av makars B-inkomst och förmögenhet

Särbeskatlning

Mannen

A-inkomst

Hustrun

A-inkomsi

B-inkomst

9 800 kr.

100 kr. 100 kr.

Summa   200 kr.

Trots alt hustmns B-inkomsl endast utgör 5 000 kr. stiger den statliga skatten på B-inkomsten med 1 800 kr., eftersom den beskallas tillsammans med mannens A-inkomst.

Sedan har jag etl exempel på makars beskattning i samband med skilsmässa när domstol ej utdömt underhållsbidrag på grund av egen inkomst och förmögenhet.

Förutsättning

Mannen

A-inkomst = beskattningsbar inkomst

Förmögenhet

Hustrun

A-inkomst

B-inkomst

Avgår allm. avdrag, grundavdrag och

underskott

Beskattningsbar inkomst Förmögenhet

100 000 kr.

300 000 kr.

30 000 kr.

50 000 kr.

./.   52 000 kr.

28 000 kr.

700 000 kr.

Makarna är skilda under året. De har levt tillsammans under ca halva året och sambeskatlas alltså. Hustrun har ej blivit lilldömd underhåll på grund av

181

Nr 97

Onsdagen den 15 mars 1978

Särbeskattning av makars B-inkomst och förmögenhet

egen inkomst och förmögenhet. Vid sambeskaitning blir hustruns skattesituation följande:

Statlig skatt Kommunal skall Förmögerihetsskatl

14 840 kr.

6 815 kr.

10 238 kr.

31 893 kr.

Det gör sammanlagt 31 893 kr.

Vid särbeskattning blir hustruns skattesitualion:

Statlig skatt                                                                             1 100 kr.

Kommunal skatt                                                                        6 815 kr.

Förmögenhetsskatt                                                                    8 625 kr.

Det gör summa 16 540 kr.

Trots att makarna är skilda under året beskattas hustruns inkomster, vilka på grund av underskott utgör B-inkomst, tillsammans med mannens A-inkomst. Med anledning härav ulgör hustruns statliga skatt vid sambeskaitning 13 740 kr. mer än vid särbeskatlning, och hustruns totala skatt utgör 15 353 kr. mer vid sambeskattning än vid särbeskatlning.

Herr talman! Det här var ett par exempel på hur det med den nuvarande lagstiftningen förhåller sig när det gäller beskattning av makars B-inkomster. Jag anser att det är ett djupt orättvist system. Jag sade i början av mitt anförande atl det ligger i tiden att varje människa skall stå på egna ben. Då är del också isjälvklart att varje människa skall beskattas för sin egen inkomst utan inblandning av maken eller makan. Detta syslem verkar också i högsta grad hämmande på sparandet, som inte kan bli särskilt populärt, eftersom ränteinkomsterna hänförs lill B-inkomster och ofta drabbas av 70-80 96 beskattning. Alt främja sparandel är i dag av högsta betydelse för vårt lands ekonomi, och det bör på allt sätt beaktas.

Herr talman! Min motion är avstyrkt. Jag har inget yrkande, men jag hoppas att fö återkomma i denna fråga.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottt;ls hemställan bifölls.

§ 8 Föredrogs

Juslilieulskottets betänkande

1977/78:25 med anledning av propositionen 1976/77:104 om avskaffande av förvandlingsslraffel för böter m. m. jämte motioner.

Utskottets hemställan bifölls.

182

På förslag av talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle forisälias vid morgondagens sammaniräde.

§ 9 Talmannen meddelade atl på föredragningslistan för morgondagens   Nr 97

sammanträde skulle konstitutionsutskottets betänkanden nr 25-28, finans-      Onsdaeen den

utskottets betänkanden nr 14,17 och 18, näringsutskoiteis belänkande nr 41    i c jvofo 1970

samt försvarsutskottets betänkanden nr 11, 9 och 10 i nu angiven ordning      

uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden samt kulturutskottets betänkande nr 19 sältas sist.

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 23.09.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemen