Riksdagens protokoll 1977/78:95 Tisdagen den 14 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:95
Riksdagens protokoll 1977/78:95
Tisdagen den 14 mars
Kl. 15.00
§ 1 Justerades protokollet för den 6 innevarande månad.
§ 2 Meddelande om ny ordförande i arbetsmarknadsutskottet
TALMANNEN:
Jag får meddela att Eva Winther (fp) valts till ordförande i arbelsmark-nadsutskottel.
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Meddelande om ny ordförande I arbetsmarknadsutskottet
Meddelande om interpellationssvar
Om fullföljande av SIA -reformen
§ 3 Meddelande om interpellationssvar
1977/78:134 om läromedelsinformationen
Slatsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Jag vill meddela au jag hade för avsikt att besvara interpellalionen 1977/78:134 av Margot Håkansson den 3 april. Den dagen passade emellertid inte interpellanten. Vi har därför överenskommit om att interpellalionen skall besvaras den 17 april.
§ 4 Om fullföljande av SIA-reformen
Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet för atl besvara Christina Rogesiams (c) den 28 februari anmälda fråga, 1977/78:316, och anförde:
Herr talman! Christina Rogestam har frågat mig om del är regeringens uppfattning att SIA-reformen skall fullföljas enligt tidigare fattade beslut.
Svaret är ja. Del förslag lill nytt statsbidragssystem (prop. 1977/78:85) som riksdagen senare skall behandla bildar gmnden för det reformarbete som kan påbörjas i kommunerna fr. o. m. nästa budgetår. Det ankommer på kommunerna och på de verksamma inom skolan atl avgöra i vilken takt reformen sedan skall fullföljas.
CHRISTINA ROGESTAM (c):
Herr talman! Jag tackar statsrådet Mogård för svaret på min fråga.
Del är bra alt Britt Mogård på det här klara sättet lar avstånd från de uttalanden som har gjorts av ledande moderater om att SIA-skolan måste skjutas på framtiden.
Beslutet om SIA-reformen fattades under stor enighet i riksdagen. Då underströk alla partier värdet av en öppnare skola, nya arbetsformer och
131
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om fullföljande av SIA-reformen
vikten av etl samlat ansvar för eleverna under skoldagen.
SIA-reformen är en annorlunda skolreform. Det har aldrig varit meningen att den i sin helhet skall genomföras i alla kommuner vid samma tillfälle. Avsikten har hela tiden varil att reformen till vissa delar skall kunna genomföras successivt och att den också skall kunna få lilet olika utformning i olika delar av landet och kanske också inom samma kommun. Här är det naturiigtvis en slor pedagogisk uppgift för oss alla som är engagerade i skoldebatten att tala om atl det var så del var tänkt från början.
Del nya statsbidragssystemet ger, som statsrådet påpekar, kommunerna möjlighet att på ett friare sätt besluta om resursanvändningen. Del är också kommunerna som sedan själva beslutar när de vill gå vidare med olika delar av reformen, t. ex. när det gäller den samlade skoldagen. Hur snart SIA-skolan kan genomföras beror därför till stor del på kommunala beslut. Men regering och riksdag har här ett stort ansvar för att förutsättningarna blir så goda som möjligt. Det är därför viktigt att politiker från alla läger, särskilt då ledande företrädare för ulbildningsdepartemenlet, inte sprider uttalanden som kan tolkas som en tveksamhet om möjligheten eller värdet av atl snabbt genomföra SIA-reformen.
I ställlet måste det vara regeringens, och naluriigivis speciellt Britt Mogårds, uppgift att driva på och stimulera kommunernas arbete med atl planera och genomföra SIA-reformen. Någol tvivel om regeringens mål får det inte råda.
Det finns några frågor som hänger ihop med SIA-reformen och där regeringen kan göra insatser för att underiätta genomförandet. Dit hör arbetstidsavtalet för lärarna, skolnämnderna och deras uppgifter och sammansättning, och dit hör den utlovade lagen om rätt för förvärvsarbetande föreningsledare till ledighet för medverkan under och i anslutning till skoldagen. Förslaget om skolnämnder är på remiss. Förhandlingarna pågår om arbetstidsavtalet, men var finns förslaget om rätt lill ledighet för föreningsledare? Del vore positivt om statsrådet i dag kunde ge ett besked om lidsplanen för det förslaget.
Jag förutsäiterait de uttalanden som gav mig anledning att ställa frågan var en engångsföreteelse. Britt Mogårds svar vill jag lolka så, alt regeringen är beredd att driva på och stimulera kommunernaatt genomföra SIA-reformen. Det tyckerjag är bra, och jag tackar för del beskedel.
132
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr lalman! Alltsedan SIA-utredningen framlade sitt huvudbetänkande har i massmedia oavbrutet framförts två i grunden felaktiga påståenden. Det första är att utredningens förslag berör bara de organisatoriska utanverken av skolans inre arbete och del andra är alt kommunerna inte har råd alt nu införa SIA-skolan. SIA-betänkandel omfattar närmare 1 000 sidor. Av dem handlar 38 96 om olika typer av skolsvårigheter och vad man kan göra föratt undvika eller minska dem. Ca 15 96 av betänkandet ägnas ål frågor som rör personalens svårigheter osv. Organisatoriska frågor upptar ca 22 96 och 6 % ägnas åt den s. k. samlade skoldagen och en utökad fritidsverksamhet.
SIA-skolan är en skola, där alla berörda aktivt lar itu med atl gemensamt försöka lösa de problem man ställs inför i del dagliga arbetet, en demokratisk skola där elever, föräldrar och personal ges ökat infiytande och där man får möjligheter att lokalt falla beslut om hur man skall gå lill väga. Del möjliggörs genom ändringar i skolförordningen, i läroplanen och i slalsbidragsbestäm-melser. De senare träder i kraft den 1 juli 1978 under förutsättning att riksdagen fattar ett positivt beslut. Därigenom har SIA-skolan införts.
Atl sätta likhetstecken mellan SIA-skolan och den samlade skoldagen, vilket nu nästan har blivit regel i massmedia, är grovt vilseledande. Denna feltolkning har tyvärr smillal av sig på eljest kunniga politiker. Christina Rogestam hör inte lill dem som har blivit smittade.
Den samlade skoldagen är bara en del av SIA-reformen. Alt åtskilliga kommuner inte har råd atl genomföra en samlad skoldag innebär inte alt SIA-skolan skjuts på framtiden, vilket jag nu i etl och elt halvt år kraftigt har understrukit.
Beträffande frågan om ledighet för föreningsmedverkan i skolan kan jag meddela att en PM om detla i morgon går i tryck och inom mycket kort tid skall sändas ut på remiss.
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om fulljöljande av SIA-reformen
CHRISTINA ROGESTAM (c):
Herr talman! Jag tackar statsrådet för det kompletterande svarel på den sista frågan. Vi har vänlat länge på den promemorian, och det är utmärkt om den nu kan komma ul på remiss.
Vidare hoppas jag att statsrådet hade med elt "inte" i meningen om huruvida jag var smittad eller inte av vilseledande påståenden.
Jag delar Britt Mogårds uppfattning att det har varit många missförstånd i SIA-debatten och att man i alltför stor utsträckning har satt likhetstecken mellan införandet av SIA-skolan och den samlade skoldagen. Det finns oändligt många andra viktiga saker vilka, som statsrådet påpekade, kan göras inom ramen för de ändrade siatsbidragsbestämmelser som riksdagen om några veckor eller någon månad kommer atl fatta beslut om. Britt Mogård har ju tidigare genom sitt engagemang visat sig vara positiv till SIA-skolan, och det svar som statsrådet nu har givit visar alt så fortfarande är fallet. Det tyder på alt den tolkning som jag gjorde av statsrådets första svar var riktig.
Jag hoppas alltså att vi i fortsättningen från utbildningsdepartementet för klara och entydiga uttalanden om att regeringen är beredd att driva på och stimulera kommunerna när det gäller att genomföra SIA-reformen i dess helhet.
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr lalman! Jag vet inte vad Christina Rogestam avser med att det från ulbildningsdepartemenlet skulle ha kommit svävande besked. Det intrycket harjag inte, utan vi har alla på utbildningsdepartementet mycket kraftfullt sagt ifrån atl planeringen av SIA-reformen fortskrider som avsett är.
Jag vill för säkerhets skull tala om attjag med min parentetiska kommentar avsåg att tala om alt Christina Rogestam var kunnig och ej smittad av de som
133
|
Nr 95 Tisdagen den 14 mars 1978 |
jag tycker ganska tröttsamma dumheter och misstolkningar som förekommit i frågan om SIA-reformen.
CHRISTINA ROGESTAM (c):
Hert lalman! Jag
hänvisade i motiveringen till min fråga lill vissa
Om målet för tidningsultalanden, där man bl. a. uppenbarligen
har tolkat Britt Mogård på
pågående läroplans- ett
sådant sätt som jag nämnl. Kan vi vara överens om atl den tolkning som
arbete förekommit i dessa tidningsuppgifter är felaktig,
är jag myckel tacksam.
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Hert talman! Svarel är ja. Det är en misstolkning.
Överläggningen var härmed slutad.
134
§ 5 Om målet för pågående läroplansarbete
Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet föratt besvara Alf Wenner.fors{m) den 27 februari anmälda fråga, 1977/78:310, och anförde:
Herr talman! Alf Wennerfors har frågat mig om jag instämmer i gjorda uttalanden av en representant för skolöverstyrelsen atl målet för det pågående läroplansarbetel för grundskolan aren helt sammanhållen nioårig grundskola.
På grundval av riksdagens beslut om skolans inre arbete (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) har regeringen givit skolöverstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av grundskolans läroplan m. m.
Riksdagen uttalade bl. a. vid behandlingen av nämnda proposition all eleverna på högstadiet även i fortsättningen bör ges reella möjligheter att läsa ett andra främmande språk vid sidan av engelskan. Vidare uttalades atl riksdagen inte ville binda sig föratl uppdelningen i allmän och särskild kurs i vissa ämnen skall avskaffas. Riksdagens uttalanden ligger självfallet lill grund för uppdraget åt överstyrelsen.
I regeringens uppdrag till skolöverstyrelsen ingår också alt skolöverstyrelsen skall göra en översyn av tillvalsämnena på högstadiet. Överstyrelsen skall göra översynen med hänsyn till de erfarenheter som hittills vunnits av utbildningsorganisationen.
Skolöverstyrelsen kommer inom kort att överlämna sitt förslag till ny läroplan för grundskolan. Förslaget kommer därefter alt remissbehandlas.
ALF WENNERFORS (m):
Hert talman! Jag ber först atl få tacka statsrådet Mogård för svaret.
Jag blev verkligen förvånad då jag fick höra det uualande som en representant för skolöverstyrelsen giorde om del pågående läroplansarbetel. Han sade att man på sikt helst ser en helt sammanhållen nioårig grundskola.
Självfallet kan man ha den uppfattningen, även om man kunde tänka sig
att den motsatta uppfattningen vore naluriigare, dvs. alt principen om en sammanhållen grundskola nu borde bli föremål för omprövning.
Emellertid skall jag peka på det som gjorde både att jag blev förvånad och att jag ställde en fråga lill utbildningsministern. Skolexperten i fråga sade:
"Men, med vårt nya tillvalssystem har vi i alla fall tagit ett ordentligt steg mol en sammanhållen grundskola, jämfört med Lgr 69."
I lärartidningen nr 1 ställer tidningens redaktör vidare följande fråga:
" Allernalivkurserna strider ju också emot principen om en sammanhållen skola. Nu vill ni ha bort allernalivkurserna i tyska och franska men behålla dem i engelska och matematik. Är det också en kompromiss?"
Svaret blir: "Ja, på sikt ska de ju bort. Vi har sagt inom en femårsperiod."
Jag tycker svaret är uppseendeväckande. Vem är det egentligen som lägger fast de grundläggande principerna för vår grundskola? Är det tjänstemän i förvaltningen eller är det regering och riksdag?
Nå, jag har fött ett svar, som pekar på riksdagens uttalande som ligger till gmnd för läroplansarbetel. Jag har genom detta svar också fått del av regeringens uppdrag. Men jag skulle ändå vilja påminna om min fråga humvida skolministern instämmer i ullalandet om en totalt sammanhållen nioårig grundskola. Vi känner alla lill målel för skolan - att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter, all främja elevernas utveckling till harmoniska människor, alt främja elevernas utveckling till dugliga och ansvarskännande samhällsmedborgare. Vi har hört del många gånger.
Har vi nått delta mål? Självfallet ar dagens skola bättre än skolan för 10-2()-30 år sedan. Vi satsar oerhört mycket på vår skola i dag. Men vi som dagligen upplever de utstöttas, de utslagnas problem i arbetsliv och samhälle borde väl ändå slälla frågan: Vad har skolan för roll när det gäller detta? Visst har hemmet slor del i det, men varför har vi inte med nioårig sammanhållen gmndskola lyckats göra barnen beredda alt gå ut i samhället och klara de påfrestningar som där möter dem?
Jag skulle sålunda vilja fråga skolministern: Är inte skolministern mot denna bakgrund beredd alt t. o. m. ompröva principen om den sammanhållna grundskolan?
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om målet för pågående läroplansarbete
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Hert talman! Jag förutsätter att skolöverstyrelsen inom kort överlämnar elt förslag till ny läroplan, som anknyter lill det givna uppdraget.
Beträftande Alf Wennerfors fråga villjag säga au det överordnade målet för mig är att varie enskild elev skall fö utvecklas maximalt i alla avseenden, alltså också då det gäller kunskaper och färdigheter. Jag kan inte se elt sammanhållet högstadium som elt mål i sig, utan jag anser att det måste bedömas i relation till det övergripande målet.
De erfarenheter vi har fått av 1962 och 1969 års läroplaner tyder enligt min mening inte på alt problemen med skolleda och bristande motivation kan lösas genom att grundskolan görs ytterligare sammanhållen. Genom all sända ul läroplansförslaget på en bred remiss hoppas vi få veta om den
135
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om skolledighei .första veckan i maj
uppfattningen omfattas av en majoritet av svenska folket. Därefter skall förslaget i vanlig ordning beredas i regeringskansliet.
ALF WENNERFORS (m):
Herr talman! Jag tycker atl detla var ett klart och entydigt besked, och det tackar jag för. Jag skall bara be att även få peka på en annan sak i sammanhang med detta som är myckel viktig.
Vi vet att när Lgr 69 - läroplan 69 - skulle omsättas i praktiken fanns del skolor i det här landet som inte hunnit bli klara med genomförandel av Lgr 62. Vidare trycktes faktiskt, kan man säga, läroplan 69 på lärarna ulan atl de själva hade fått vara med i det gmndläggande läroplansarbetel. Därför frågar jag: Hur tänker man sig förankra den nya läroplanen bland skolans folk, föräldrar och andra gmpper, och hur lång lid skall detta få ta i anspråk?
Jag har hört sägas atl arbetsnamnet på läroplanen är Lgr 79. Om del skall bli så hinner man verkligen inte förankra läroplanen på det sätt som man borde göra! Låt arbetsnamnet vara Lgr 81, Lgr 82 eller Lgr 83, så alt vi verkligen får en läroplan som omfattas av alla dem som skall arbeta med den.
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Till skillnad från tidigare läroplansarbete har man den här gången under pågående arbete försökt förankra planen i diskussionen ute i skolorna och bland lärama,bl. agenom tidskriften Läroplansdebatt. Om man också tänker sig ett brett remissförfarande - vilket jag tänker mig - och en lång remisslid, för vi en omfattande och gmndlig diskussion, vilket jag tycker vi behöver om en så viktig fråga som en ny läroplan är.
Jag vill emellertid också säga att det knappast är troligt alt det blir någon sådan revolution alt man i den kommande läroplanen inte kommer att känna igen någonling från läroplan 69 och läroplan 62, men den nya läroplanen får nog ändå betraktas som en utveckling på grund av de erfarenheter man har erhållit av de tidigare läroplanerna.
I övrigt tyckerjag all frågan hur vi skall förankra en kommande läroplan bland skolans folk, föräldrar och allmänhet är litet för tidigt väckt. Såvitt jag kan begripa är det alldeles orealistiskt atl tänka sig att hinna med en läroplan 79. Jag kan dock försäkra Alf Wennerfors att vi kommer att dra slutsatser av de erfarenheter vi har gjort vid tidigare läroplansrevisioner och alltså kommer att göra allt vad vi kan för att förankra den på ett bättre sätt än som tidigare har skett.
Överiäggningen var härmed slutad.
136
§ 6 Om skolledighei första veckan i maj
Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet för atl besvara Inga Lantz (vpk) den 3 mars anmälda fråga, 1977/78:332, och anförde: Herr talman! Inga Lantz har frågat mig om jag ämnar medverka till att
eleverna vid skolor i vissa kommuner får ledigt från skolarbetet den 2 och 3 maj.
Frågan om ledighet från skolarbetet under de nämnda dagarna har uppkommit i vissa kommuner, där man inte redan vid planeringen av läsåret beaktat möjligheten att lägga ut lovdagar den 2 och 3 maj. Från Inga Lantz hemkommun, Huddinge, föreligger en framställning om att få byta två friluftsdagar mot lovdagar, för alt därigenom kunna ge eleverna ledigt från skolan de båda aktuella dagarna. Denna framställning bereds f n. inom regeringskansliet och ett beslut kan väntas inom kort.
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om skolledighei första veckan i maj
INGA LANTZ (vpk):
Herr talman! Jag skall först be att fö tacka för svaret.
Huddinge kommun fick avslag från skolöverstyrelsen på sin begäran atl fö extra lovdagar till eleverna under maj månad. SÖ motiverade sitt avslag med att friluftsdagar skall vara fullvärdiga skoldagar under lärarledning.
Då vände sig Huddinge till regeringen med en framställning om tillstånd att fö ta två friluftsdagar i anspråk som lovdagar den 2 och 3 maj för atl ge eleverna vid grundskolan och gymnasieskolan en sammanhängande ledighet nio dagar under första veckan i maj.
1 elt pressmeddelande från skolstyrelsen heler det: "Många föräldrar kommer att göra sig lediga under veckan och antalet barn i klassen kommer alt vara så litet alt det blir svårt att ge någon meningsfull undervisning."
Innan skolstyrelsen gjorde sin framställning lill regeringen beslöt man alt fullfölja framställningen under förutsättning dels alt hemmen ställde sig positiva till ledigheten, dels att lärarna och övrig berörd skolpersonal på annan lid än ordinarie lektionslid resp. arbetstid genomgår obligatorisk gemensam fortbildning kring angelägna övergripande skolfrågor.
I Huddinge har 80 96 av hemmen besvarat en enkät om man ville ha ledighet dessa två dagar, och 96,7 96 ville del. Det finns planer på att i samarbete med fritidsförvaltningen anordna verksamhet för de elever som kommer alt vara hemma. Beträffande lärarna har man MBL-förhandlal och kommit överens om alt lärarna skall genomgå en obligatorisk fortbildning på nio timmar.
Det finns, herr talman, ett sätt att komma ifrån problemet med ledigheten och ge extra lov genom alt föriägga studiedagar för lärarna till den 2 och 3 maj. Det innebär ledighet för eleverna. Flyttar man sedan studiedagsprogrammel lill kvällstid, för lärarna också lov. Haninge kommun lär ha för avsikt alt göra så. Också i Järfälla kommer större delen av barnen atl vara lediga.
Jag tycker alt detla är en onödig omväg och hade hoppats fö ett positivt besked från fru Mogård i dag. Förmodligen skulle etl positivt beslut från regeringen i den här frågan fö konsekvenser också för andra kommuner, och antagligen är flera kommuner intresserade av denna ledighet. Man kan tycka alt skolplanerarna borde ha uppmärksammat dessa s. k. klämdagar, och man kan kritisera dem föratt de inte gjort del. Men del hjälper ju inte i dag. Och del är eleverna som sitter emellan för de felaktiga - kan man tycka - och dåligt underbyggda besluten.
137
10 Riksdagens protokoll 1977/78:93-95
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om skolledighei .första veckan i maj
138
På min fråga om fru Mogård är beredd atl medverka lill alt eleverna för ledighet harjag fött lill svar att frågan bereds inom utbildningsdepartementet, och det var i och för sig ingen nyhet för mig. Jag skulle vilja fråga vad fru Mogård tycker - om eleverna skall fö ledighet eller inte.
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Ärendet är som sagt inte avgjort. Inga Lantz tror kanske atl jag som statsråd har möjlighet all handskas som jag vill med skolans friluftsdagar. Men nu är del faktiskt så att både antalet lovdagar och antalet friluftsdagar per läsår har reglerats genom beslut av riksdagen. Enligt gällande bestämmelser har kommun rätt att omvandla två friluftsdagar per läsår till lovdagar för atl därigenom kunna ge eleverna en längre sammanhängande ledighet, t. ex. i anslutning lill vissa helger. De båda dagarna hade alltså kunnat utnyttjas av kommunen för atl ge eleverna ledigt den 2 och 3 maj. Om jag är rätt underrättad har man redan förbmkal dem. Och om jag är rätt underrättad är det inte helt säkert alt del är en möjlig lösning att utnyttja studiedagar.
Inga Lantz frågar vad jag tycker. Ja, enligt min bestämda mening vore det önskvärt att man mera diskuterade frågan hur vi skall fö skoltiden att räcka till för att ge eleverna tillräckligt med kunskaper och färdigheter än hur vi skall utöka antalet lovdagar.
INGA LANTZ (vpk):
Herr talman! Fru Mogårds senaste uttalande antyder alt man för bereda sig på ett negativt besked när det gäller huruvida eleverna skall få ledigt de här dagarna eller inte. Jag tycker atl man med rätla kritiserar skolplanerarna för att de inte har uppmärksammat dessa två s. k. klämdagar. Men nu är situationen som den är, och då bör man genom den här konstruktionen och genom etl positivt utslag från regeringen kunna ge eleverna en extra nio dagars sammanhängande ledighet. Varför skall man låta eleverna sitta emellan för beslut som fatlats av dåligt förutseende skolplanerare? Det vore väldigt tråkigt om man inte gav eleverna denna ledighet, och jag tycker alt del vore ganska byråkratiskt alt inte göra det. Men med tanke på det svar som fru Mogård gav i sin senaste replik förefaller det mycket osäkert om eleverna för denna ledighet.
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Jag vill bara understryka alt beträffande lovdagar och friluftsdagar är jag och regeringen bundna av riksdagsbeslut. Jag skall självklart undersöka om den lösning som Inga Lantz nu antyder är möjlig. Jag vill inte gärna medverka till en lösning som gör alt barnen i Huddinge kommun för två fier lovdagar än övriga barn i landet. Men låt mig först få titta ordentligt på ärendet, så för vi se vad det blir av del.
INGA LANTZ (vpk):
Herr talman! Det verkar som om fru Mogård inte hade någonling alt säga till om i departementet i den här frågan, men del för vi verkligen hoppas att
hon har, för hon ärju biträdande chef för utbildningsdepartementet. Jag tror Nr 95
inte denna fråga bara gäller Huddinge kommun - den för nog konsekvenser Tisdaeen den
för andra kommuner också. Jag hoppas eleverna för ledigheten. 14 r. 1970
Överläggningen var härmed slutad.
§ 7 Om regeringens ståndpunkt till visst uttalande rörande skolan
Om regeringens ståndpunkt lill visst uttalande rörande skolan
Statsrådel BRITT MOGÅRD erhöll ordet för alt besvara Lena H/elm-Walténs (s) den 7 mars anmälda fråga, 1977/78:335, och anförde:
Herr talman! Lena Hjelm-Wallén har frågat mig om regeringen står bakom ett uttalande som hon hävdaratt min statssekreterare hargjort i ett anförande inför Ingenjörsvetenskapsakademien. Hon har vidare frågat om jag är beredd att ta avstånd från yttrandet.
Det uttalande som åsyftas är en mening i börian av anförandel, som återger hur dagens skola uppfattas av många företrädare för högskolan. Den aktuella meningen lyder sålunda: "Elt genomgående drag i kritiken av skolan" - från högskolans lärare, alltså - "är att den - lill skillnad från förr - producerar halvbildade medelmåttor med betydande kunskapsbrister och att skolan medvetet undviker att satsa på begåvningarna."
Det yttrande som Lena Hjelm-Wallén lagt i min statssekreterares mun är alltså ett referat av åsikter som ofta framförs från högskolehåll. Detta referat, tillsammans med ett inledande direktcitat om svensk matematikundervisning, bildade utgångspunkt för anförandet, som var en genomgång av situationen inom naturvetenskapliga och tekniska studievägar.
Någon anledning för mig att ta avstånd från åsikter som min statssekreterare inte uttalat föreligger självfallet inte.
LENA HJELM-WALLÉN: (s)
Herr lalman! Jag lackar för svarel även om det gör mig bedrövad att Britt Mogård inte vill vara så rakryggad all hon tar avstånd från de uttalanden som statssekreterare Arfwedson giorde inför Ingenjörsvetenskapsakademien. Jag lägger inga ord i statssekreterarens mun. Jag läser innantill ur talet, och det går inte atl försöka omtolka det och säga att del var annans kritik del rörde sig om.
Visst inleds talet med någol som kallas "rader som ganska väl speglar en allmänt utbredd uppfattning om den svenska skolans kvalitet - bland dem som företräder universitetens och högskolans intressen". Men sedan byggs hela talet upp på påslåendet att skolan "producerar halvbildade medelmåttor". På 13 sidor understryks en sådan vulgärkritik av den svenska skolan.
Förmodligen är de här reaktionära utfallen i talel mycket vanliga i konservativa kretsar men de bmkar vanligtvis döljas genom en viss polityr hos borgerliga politiker och deras högsta politiska tjänstemän. Så icke denna
139
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om regeringens ståndpunkt till visst uttalande rörande skolan
gång - därav uppmärksamheten.
Den moderate statssekreteraren gör en genomgång av orsakerna till högskolans och forskningens s. k. kris. Han nämner tre orsaker:
1. "Skolans försyndelser" och "utbildningsväsendets baksmälla". Jag återkommer lill del.
2. Ett alltför jämlikt samhälle uttryckt på moderat vis: "Lägg till delta lönenivelleringen,som tagit bort det mesta av rent ekonomiska incitament för högre studier".
3. "Den s. k. tidsandan", bl. a. beslående i "del växande ointresset för arbete över huvud taget". Om de studerande sägs: "De är på någol sätt inte härdade i kampen med svåra arbetsuppgifter,"
Jag vill inte slälla Britt Mogård lill svars för alla uttalanden av hennes statssekreterare. Men jag vill gärna att hon skall besvara de frågor som rör skolan, där ju allmänheten måste förutsätta att det sagda har förankring i regeringen. Om så inte är fallet bör Britt Mogård ta avstånd från detla.
Sammanlaget konstaterar Britt Mogårds närmaste tjänsteman att "vårt skolväsen inte är konkurrenskraftigt". Främst är det grundskolan det är fel på. Den klarar inte att "hävda både elementär ordning och disciplin och en hygglig kunskapsstandard". Statssekreteraren fortsätter och ger exempel på skolans s. k. försyndelser: "stora brister i även elementär räknefärdighet, oförmåga att skriva någoriunda korrekt svenska, bristande grammaiiska grunder i moderna språk osv." Orden medelmåtta och elit förekommer på flera håll.
Här har man rabblat upp en massa reaktionära klyschor. Jag kan förstå att detta kan vara besväriigt för Britt Mogård i det interna arbetet inom moderata samlingspartiet, eftersom den här debatten förs i hennes kretsar, av dem som vill ha en tillbakagång till en annan tids skola. Men jag anser att hon borde vara så rakryggad alt hon tar avstånd från den här typen av kritik.
Hittills har den konservativa kritiken under oppositionsåren inte omsatts i några mer omvälvande förslag beträffande den svenska skolan. Men skall vi tolka den här reaktionära tonen som att en ny politik förebådas? Är f ö. det som Britt Mogård uttalade här tidigare i dag - tveksamheten lill en mer sammanhållen grundskola - ett första led i den politiken? Jag skulle gärna vilja att Britt Mogård svarade på de frågorna, liksom på min ursprungliga fråga.
140
Statsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Lena Hjelm-Wallén vill fö det till att Anders Arfwedson egentligen solidaliserar sig med uttalanden om de halvbildade medelmåtr torna, trots attjag visat atl det rör sig om ett referat av andras åsikter. Jag vet inte hur Lena Hjelm-Wallén läser innantill - det är i alla fall selektivt. Och hon kallar del som anförs för vulgärkritik! Jag skulle snarare vilja karakterisera det aktuella anförandet som ett försök atl visa verkligheten som den är.
Vi tjänar verkligen inte samhället genom atl försöka bluddra kring faktiska problem. Och glädjande nog har en hel del socialdemokrater böriat inse det.
bl. a. Lena Hjelm-Walléns partikamrat Thage Peterson, som enligt Morgonbris har sagt: Vi måste erkänna alt skolan inte fungerar bra nu. Ibland blir jag näslan rädd när jag kommer ut i skolorna i Stockholms län. Del kanske vore skäl för Lena Hjelm-Wallén alt dels studera verkligheten, dels tala med Thage Peterson.
Ämnet för anförandet var Svensk gymnasieutbildning - är den konkurrenskraftig? Talet var till största delen en analys av orsakerna till alt rekryteringen till högre teknisk och naturvetenskaplig utbildning och forskning sviktar i vårt land. Anders Arfwedson pekade på en rad olika faktorer. Men det utmärkande var att han inte lade skulden på gymnasieskolan. Han konstaterade tvärtom all del inte är något fel på läroplanerna och att undervisningen är av hög kvalitet. Gymnasieskolan fick alltså högt betyg, tvärt emot vad Lena Hjelm-Wallén och en totalt snedvriden cirkulärartikel i A-pressen vill göra gällande.
Däremot konstaterade Anders Arfwedson att det fanns brister i grundskolan, i förmedlandel av baskunskaper och basfärdigheier - etl konstaterande som gjordes i SIA-betänkandet och som Lena Hjelm-Wallén hade understrukit i SIA-propositionen.
Man kan lägga tonvikten på olika delar av SIA-reformen. Jag för min del vill betona att jag anser det oerhört betydelsefullt atl skolan lägger ökad vikt vid alt baskunskaperna förbättras. Delta behövs framför allt för de s. k. svagpresterande eleverna, men det gäller faktiskt ganska många av de andra eleverna också. Jag skulle gärna vilja fråga Lena Hjelm-Wallén: Håller Lena Hjelm-Wallén nu på atl ta avstånd från vissa delar av SIA-reformen?
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om regeringens ståndpunkt till visst uttalande rörande skolan
LENA HJELM-WALLEN (s):
Herr lalman! Jag menar alt del är en ojust debatteknik att påstå att talaren bara framförde andras åsikter. Inte vel jag hur man lägger upp sina tal inom det moderata samlingspartiet, men någol lurt måste del vara med det. En talare från elt annat parti ställde lidigare här i dag också en fråga om vad som egentligen avsågs i ett annat tal av en framstående moderat. Där fick Britt Mogård gå in och dementera och förklara vad som hade menals.
Det går inte atl hävda att 13 tättskrivna sidor bara är citat av andras kritik mot skolan. En sådan debattstrategi är omöjlig, Britt Mogård.
Britt Mogård säger att man inte skall bluddra. Men det är precis vad statssekreteraren har gjort, och nu tyckerjag Britt Mogård gör det också. Jag hade uppskattat en litet mera rakryggad hållning.
Britt Mogårds uppgift under riksdagens frågestund ärjust att besvara frågor som ställs till henne. Därför bör Britt Mogård säga ifrån om hon instämmer i talet eller inte. Det är viktigt därför atl talet speglar en så vulgär skolsyn. En myckel hög regeringstjänsteman dömer med det ut hela den svenska skolan, de många elever och skolans personal som gör hängivna insatser i en verksamhet som är långl ifrån lätt att bemästra.
All del finns stora svårigheter i skolan har bl. a. jag redovisat i SIA-propositionen. På denna finns - det har vi också sagt från socialdemokratiskt håll - inga enkla patentlösningar. Det som behövs är elt vardagligt
141
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om regeringens ståndpunkt till visst uttalande rörande skolan
142
förnyelsearbete i samspel mellan berörda personalgmpper, elever, föräldrar, myndigheter och politiker. Men del gäller då atl ha en realistisk syn på delta och inte skönmåla-vi skall ordenlligt känna lill verkligheten, och det villjag åtminstone för min del säga alt jag gör.
Men det viktigaste för dagen är alt man gör skolan en stor otjänst om man svartmålar på det sätt som den moderate statssekreteraren gör. Det är atl vrida debatten 20-30 år tillbaka. Det kan på intet sätt utgöra någon stimulans till de förändringar som dagens skola verkligen behöver.
Slatsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Vill man tala om snedvriden debatteknik så skall man nog inte heta Lena Hjelm-Wallén. Jag har talat om att den första halva sidan var ett citat och etl referat, och berättat vad talet i övrigt innehöll - eftersom jag har fött den uppfattningen att Lena Hjelm-Wallén inte har läst del, mer än vissa mycket avsiktligt utvalda citat. Då säger Lena Hjelm-Wallén attjag har hävdat att delta skulle ha varit 13 sidor citat. Ingalunda!
Det är min uppgift att svara på frågor. Men jag måste säga attjag tycker atl del är en uppgift för en riksdagsman atl läsa rätt och höra rätt. Och inte bluddra! Jag fick ingel svar på frågan: Skall vi, som del står i SIA-propositionen och som riksdagen har beslutat, enligt Lena Hjelm-Walléns uppfauning prioritera baskunskaper och basfärdigheter i skolan? Erkänner Lena Hjelm-Wallén att delta är ett problem i dagens grundskola och att vi kan göra något åt det?
LENA HJELM-WALLÉN (s):
Herr lalman! Britt Mogård har tydligen inte riktigt lärt sig våra roller; hon ställer frågan till mig - det borde vara tvärtom.
Frågan om baskunskaper och basfärdigheter tog vi socialdemokrater upp ordenlligt inte bara i SIA-propositionen utan också i den motion som vi väckte i anslutning till den SI A-proposilion som Britt Mogård har skrivit och som ligger i utbildningsutskottet för behandling. Vi menar att Britt Mogård i den nuvarande propositionen inte tillräckligt utföriigl har behandlat just frågan om baskunskaper och basfärdigheier. Vi vill ha ylteriigare klarlägganden. Beträffande vårt intresse för baskunskaper kan Britt Mogård vara fullständigt lugn.
Men det är inte detta debatten gäller i dag - den debatten kan vi ta vid an nat tillfölle. Nu gäller del en hel rad uppseendeväckande uttalanden som Anders Arfwedson har gjort. Eftersom jag läste upp så många citat av Anders Arfwedson kan Britt Mogård inte gärna hävda attjag inte har läst talet till slut. Det harjag verkligen gjorl, och det är därför som jag har blivit så upprörd. Det är hela den reaktionära syn som finns i det som jag skulle önska att Britt Mogård å regeringens vägnar tog avstånd från. I annat fall är jag orolig över utbildningspolitikens riktning framöver.
Slatsrådet BRITT MOGÅRD:
Herr talman! Här finns ett utdrag ur talet som jag skall be alt få läsa upp och fråga: Är detta reaktionärt? Är detla svartmålning? I så fall går det verkligen
numera en mycket djup klyfta mellan Lena Hjelm-Walléns och min uppfattning,
Del påstås här alt ingångsnivån lill gymnasieskolan har sjunkit. Exempel på detla finns bara alltför många: stora brister i även elementär räknefärdighet, oförmåga atl skriva någorlunda korrekt svenska, bristande grammaiiska grunder i moderna språk osv.
Det är precis delta som vi i SIA-utredningen behandlade som ett myckel allvarligt problem, del är precis därför som vi krävde alt en läroplansöversyn skulle syfta till en bättre träning i basfärdigheter. Och det var precis det som Lena Hjelm-Wallén skrev i sin proposition.
Jag tycker det är fullständigt orimligl alt försöka bygga upp motsättningar kring en fråga som är så väsentlig för del uppväxande släktet i vårt land. Skall vi skälla på varandra för det vara på andra grunder än på denna.
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om personella förstärkningar vid vissa länsstyrelser
LENA HJELM-WALLEN (s):
Herr lalman! Jag skulle önska att Britt Mogård och jag inte alls skällde på varandra - jag skulle önska atl Britt Mogård tog avstånd från det här upprabblandet av reaktionära klyschor som hennes närmaste politiska tjänsteman bestått oss med. Och jag hade faktiskt önskat alt Britt Mogård menade vad hon sade nyss, atl debatten skall föras på saklig grund. Men då passar inte reaktionära klyschor. Jag förstår all sådant tal kan innebära alt man på sina håll vinner poäng, men på andra håll kan man föriora poäng, och hos en majoritet av riksdagen är jag säker på all så blir fallet.
Överiäggningen var härmed slutad.
§ 8 Om personella förstärkningar vid vissa länsstyrelser
Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för alt besvara Thure Jadesiigs (s) den 1 mars anmälda fråga, 1977/78:322, och anförde:
Herr talman! Arbetsgrupper har tillsatts inom vissa län för att samordna de regional- och sysselsättningspolitiska insatserna på orter som drabbas av sysselsättningsproblem lill följd av strukturförändringarna inom bl. a. stålbranschen. Thure Jadestig har - med hänvisning lill delta - frågat mig när länsstyrelserna kommer alt fö besked om omfattningen av ullovad personell förstärkning för arbetet inom dessa grupper.
Jag avser alt föreslå regeringen att på tilläggsbudget III begära medel för dessa länsgruppers verksamhet. Vid behandlingen av propositionen (1977/ 78:73) om statliga textil- och konfeklionsförelag m. m. uttalade näringsutskottet (NU 1977/78:41) atl medel borde kunna förskolteras från industridepartementets kommitléanslag i avvaktan på riksdagens beslut. Jag är av samma uppfaltning och räknar med att medel bör kunna ställas lill förfogande från detla anslag inom de närmaste veckorna. Härutöver kommer medel att anvisas från femtonde huvudtitelns anslag till länsstyrelserna.
143
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om personella förstärkningar vid vissa länsstyrelser
THURE JADESTIG (s):
Herr talman! Ibland kan del tyckas vara långl från tanke till handling. I del här fallet var tanken i sig god, men det synes la lid. Slatsrådet avgav i mitten av november 1977 propositionen 47 till riksdagen, och på s. 25 i denna säger han:
"För atl möta sysselsättningsproblemen på stålörterna kommer de berörda länsstyrelserna att tilldelas särskilda resurser för all arbeta fram förslag lill konkreta åtgärder och för att samordna insatserna på länsnivå."
Statsrådet har också meddelat alt en länsgrupp skulle bildas med representanter från berörda kommuner, företag och länsorgan och att del inom regeringskansliet skulle tillsättas en särskild arbetsgrupp som dels skulle utarbeta egna ålgärdsförslag, dels tillse atl länsstyrelsernas förslag för en snabb behandling.
Nu säger slatsrådet alt man i vissa län har tillsatt arbetsgrupper, och det stämmer. I Västmanlands län har man t. ex. gjorl det. Men ute i bruksbygderna väntar vi på alt de här arbetsgrupperna skall fö personella och ekonomiska regionalpolitiska möjligheter att verka. Det har gått fyra månader nu, herr statsråd. I mitt anförande i kammaren den 14 december med anledning av propositionsbehandlingen noterade jag den positiva infallsvinkel som förslaget kan betyda, därest resurser verkligen ställs till länsorganens förfogande. Jag är naturligtvis medveten om att det inte är någon lätt uppgift atl skapa ersättningsinduslrier, särskilt inte med tanke på den besväriiga situation de fiesta bmksorter i dag har, inte minst beroende på dessa orters ensidiga näringsliv. Men denna månadslånga väntan på besked om resursgivning ger, herr statsråd, inget gott intryck. Situationen ute i våra bruksbygder är oroande, otryggheten för de anställda och de berörda kommunerna är besvärande och oron för morgondagen är stor.
Alla är vi överens om atl järnhanteringens strukturproblem kräver speciella åtgärder, både kortsiktigt och mera långsiktigt. Det krävs en regional utvärdering av de sysselsättningsmässiga och samhällsekonomiska effekterna av den ulveckling som nu är på gång inom järnhanteringen.
Mol den bakgrunden är det svar jag fött mycket svagt. Det ger nämligen inte en enda ledtråd då det gäller frågan om när resurserna kommer och hur stora de kommer alt bli.
144
Industriministern NILS ÅSLING:
Herr talman! Jag har i mitt svar meddelat aU vi i tilläggsbudget III kommer atl anvisa nödiga medel, och jag har dessutom hänvisat lill den möjlighet atl förskotlera medel som här föreligger. Regeringens beslut beträffande tilläggsbudget III kommer f ö. redan den 16 mars. Det finns alltså all anledning atl från länsstyrelsernas sida fortsätta att bedriva det arbete som man de facto redan har startat i nära samarbete med industridepartementet.
Thure Jadestig vill göra gällande att denna verksamhet har blivit fördröjd till följd av att del tagit tid innan medelsanvisning kunnat ske, men det är helt felaktigt. Vi har fortlöpande kontakter med de berörda länsstyrelserna, och arbetet bedrivs med all önskvärd målmedvetenhet.
Jag vill också betona, vilket Thure Jadestig förefaller att ha glömt, alt en hel del länsgrupper redan är i arbete. Del gäller Norrboltensdelegationen och Värmlandsdelegationen, som har fött medel i särskild ordning då strukturproblemen där är speciellt påtagliga.
De resurser som länsgrupperna behöver för atl arbeta med sysselsättningsproblemen är det viktigt att man inte bara anvisar till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna. Det är sannolikt viktigare alt man på länsnivån för tillgång till medel som kan användas på ett ganska fritt sätt, t. ex. för anlitande av konsulter. Det har redan varil möjligt att gå in med sådana arrangemang, och del kommer att bli ökade möjligheter till del med denna resurstilldelning.
Det blir alltså en resursförstärkning till de här länen, både för atl öka personalinsatsen och för atl anlita konsulter för direkt målinriktade insatser.
Jag vill nämna atl vi dessutom stöder detta arbete genom atl ge service från den etableringsdelegation som arbeiar i industridepartementet och som också i detta målmedvetna arbete för att skaffa altemativ sysselsättning har fått en viss resursförstärkning. Det är alltså ett omfattande, målmedvetet och som jag hoppas resursrikt arbete som här bedrivs sedan några månader tillbaka.
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om personella Jörstärkningar vid vissa länsstyrelser
THURE JADESTIG (s):
Herr talman! Jag konstaterar bara all från november till i dag har länsstyrelserna inte fött de här resurserna som propositionen utlovade. Industriministern kan väl ändå inte säga att det är en snabb behandling i själva sakfrågorna. Del är rikligt atl arbetsgrupper har startat i vissa län, men de beslår ju av chefer från regionala organ som i sig själva redan i dag har en hög arbetsbelastning. Vad som behövs är naturiigtvis handläggare för all på ort och ställe kartlägga och hjälpa kommunalmännen, industrifolket och de fackliga organisationerna i arbetet. De regionala enheterna på länsstyrelsen har i dag ingen överbliven personal. De är redan tidigare myckel hårt ansträngda av sina arbetsuppgifter. Därför är del mycket viktigt att de här personella resurserna kommer länsstyrelsen lill del.
Jag noterar också med tillfredsställelse alt statsrådet har för avsikt att ekonomiska resurser skall ställas till arbetsgruppernas förfogande, alt detta sålunda blir en decentraliserad möjlighet. Då hoppas jag att också Västmanlands län för några miljoner, åtminstone som första insats.
Induslriministern NILS ÅSLING:
Herr talman! Jag noterar all Thure Jadestig nu är tillfredsställd med mitt svar. Jag vill också påpeka, för att del inte skall råda något missförstånd, alt det redan har anvisats speciella resurser för speciella problemområden. 11, ex. Norrbotten och Värmland har vi gått in med speciella resurser för de arbetsgiupper som är verksamma där. Det har då också innefattat konsultinsatser.
Dessutom är alt notera att vi har haft ett stort antal lokala grupper
145
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Om personella förstärkningar vid vissa länsstyrelser
arbetande med dessa problem. De grupperna har bl. a. haft personella resurser från departementet alt använda sig av för utredningsuppdrag etc. Alt vi nu möter problem av en sådan omfattning och av en sådan svårighetsgrad alt vi måsle samordna de lokala arbetsgrupperna i länsgrupper för att fö en aktivitet över länsorganens skilda kompetensgränser är etl resultat av utvecklingen. Men det innebär ju inte att här inte redan har bedrivits etl arbete, vilket Thure Jadestig nog bör kunna erkänna.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 9 Talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle skatteutskollets betänkande nr 33 uppföras närmast efter konstilutionsulskottets betänkande nr 24 och försvarsutskottets betänkanden nr 9-11 sättas sist.
§ 10 Anmäldes och bordlades Proposition
1977/78:133 om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om sladshypoteksföreningar, m. m.
§ 11 Anmäldes och bordlades
Motioner
1977/78:1768 av Lars Werner m..fl.
med anledning av propositionen 1977/78:95 om anslaget Flygvapenförband:
Forskning och utveckling 1977/78:1769 av Lars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:98 med förslag lill lag om skatt på
vissa resor, m. m. 1977/78:1770 av Lars Werner m..fL med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt
till ledighet för vård av barn, m. m.
146
§ 12 Anmäldes och bordlades
Konstitulionsutskottets betänkanden
1977/78:25 med anledning av framställning i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100)om anslag under budgetdepartemenlets verksamhetsområde till Nämnden för samhällsinformation, viss informationsverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79
1977/78:26 med anledning av framställning i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100) om anslag m. m. under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 till datainspektionen
19)7/78:27 med anledning av framställfiing i budgetpropositionen .1978 (prop. 1977/78:100) om anslag under justiliedepariemenlets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 till vissa kostnader i anledning av allmänna val
1977/78:28 med anledning av framställning i budgetpropositionen 1978
(prop. 1977/78:100) om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 lill partistöd
Finansutskottets betänkanden
1977/78:14 med anledning av propositionen 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser viss del av budgetdepartemenlets verksamhetsområde
1977/78:17 med anledning av propositionen 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser statens allmänna faslighelsfond
1977/78:18 med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagt förslag om anslag lill avskrivning av oreglerade kapitalmedelsföriusler för budgetåret 1978/79
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Anmälan av interpellationer
Kulturutskottets betänkande
1977/78:19 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till stöd lill idrotten jämte motioner
Näringsutskottets belänkande
1977/78:41 med anledning av propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen på lekoområdel, propositionen 1977/78:73 om statliga textil- och konfektionsförelag m. m. och propositionen 1977/ 78:100 i vad avser textil- och konfektionsindustrierna jämte motioner
§ 13 Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivils till kammarkansliet
den 13 mors
1977/78:143 av Alf Lövenborg (apk) till kommunministern om åtgärder mol flygbesprutning med fenoxisyror:
Användningen av fenoxisyror har under många år väckt oro bland befolkningen i olika regioner. En rad tecken lyder på alt betydande hälsorisker är förenade med fenoxisyrornas användning och alt de vållat sjukdoms- och dödsfall bland såväl djur som människor. I en norrbottnisk skogsarbetarby har hela den manliga befolkningen dött i cancer. Samtliga hade varil sysselsatta med spridning av fenoxisyror eller på annat sätt kommit i kontakt därmed.
Mot den bakgrunden är det inte underligt att en växande opinion vänder sig mot användningen av detta gift och kräver alt skogsbolagen övergår till andra metoder inom sitt skogsbruk. Man anser också att den kommunala självstyrelsen måste ge kommunala organ rätt att värna om människors liv och hälsa.
147
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Anmälan av interpellationer
Riksdagens beslut 1967 atl efter en lidigare förbudsperiod åter tillåta spridningen av kemiska medel, däribland fenoxisyror, från flygplan har mötts av starka protester i många kommuner.
Från allmänhetens sida förväntar man sig att de lokala hälsovårdsmyndigheterna skall ingripa med förbud mot spridning. Folkopinionen kan alls inte förslå att hälsovårdsnämnderna, som har många viktiga befogenheter, saknar möjlighet att på laglig väg förhindra spridning av fenoxisyror.
I en rad fall har det förekommit alt hälsovårdsnämnder har beslutat om förbud mot spridning av fenoxisyror, men efter en överprövning i anledning av besvär efter dylika beslut har dessa ogilligförklarals. Hälsovårdsnämndernas omsorg om kommuninvånarnas liv och hälsa har vägt lätt i jämförelse med skogsbolagens vinstbetonade argument.
Nu närmar sig en ny sommar, och skogsbolagen planerar för nya bespmtningar. En rad konflikter är att vänta.
Med hänvisning till det anförda ber jag att till kommunministern fö slälla följande frågor:
1. Hur ser kommunministern på problemet med skogsbolagens hormo-slyrbesprutning kontra den växande opinionen ute i kommunerna?
2. Avser kommunministern att vidta några åtgärder för alt vidga de kommunala organens möjligheter att sätta stopp för flygbesprutning med fenoxisyror?
148
1977/78:144 av Alf Lövenborg (apk) lill arbetsmarknadsministern om sysselsättningsfrämjande åtgärder i malmfälten:
Regeringen har föreslagit atl Luossavaara-Kiirunavaara AB skall beviljas 2(M) milj. kr. för atl "upprätthålla sysselsättningen vid företagel under år 1978".
Men det räcker inte för LKAB. Trots de 200 miljonerna sätts kursen på avskedanden och permitleringar. Den fulla sysselsättningen har inte garanterats.
Mol den bakgrunden finns del anledning att till regeringen rikta frågan om det förbereds några andra stödåtgärder för att upprätthålla sysselsättningen i malmfälten.
En ökning av antalet arbetslösa i malmfälten vore katastrofal. Den drabbar i första hand ungdomen. Redan nu går över 500 ungdomar utan arbete, och när skolorna slutar till våren kommer ännu fier nya arbetssökande ul på arbetsmarknaden. Hur tänker regeringen möta denna akuta krissituation?
Det finns också anledning alt penetrera frågan om vad som krävs på längre sikt. I malmfälten har sysselsättningen hittills i stor utsträckning baserats på den rena gruvbrytningen. Underiåtenheien att satsa på andra åtgärder för alt bredda och utveckla näringslivet för nu sina konsekvenser. För atl klara sysselsättningen och kommunernas ekonomi måste det vara elt oavvisligt krav atl samhället satsar på annan typ av produktion än malmbrytning, att man också går in för förädling, att man i statlig regi satsar på att bygga upp nya industrier i malmfältskommunerna.
Några sådana planer har ännu icke aviserats. Finns det några? Eller nöjer sig regeringen med begränsade stödåtgärder som inte ens räcker till för att klara dagens krissituation?
Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till arbetsmarknadsministern fö ställa följande frågor:
1. Förbereder regeringen några andra stödåtgärder än dem som föreslås i proposition 1977/78:96 för alt klara den akuta sysselsättningskrisen i malmfälten och skapa full sysselsättning?
2. Har regeringen någon plan för att skapa nya statliga industrier i malmfälten i syfte atl på längre sikt trygga regionens utveckling?
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Meddelande om .frågor
§ 14 Meddelande om frågor
Meddelades atl följande frågor framställts
den 13 mars
1977/78:350 av Lars Werner (vpk) till statsministern om åtgärder för atl dämpa inflationen:
Den nyligen träffade avtalsuppgörelsen innebär ett magert resultat för löntagarna. Det finns väl grundad anledning att utgå från att uppgörelsen inte kommer alt ge kompensation för redan inträffade och kommande pris- och hy resstegringar. Avgörande i sammanhanget är vilka åtgärder som statsmakterna kommer alt vidta för atl stoppa infiationstakten. Mot bakgrund av det anförda vill jag till statsminislern ställa frågan: Planerar regeringen etl införande av pris- och hyresstopp samt slopande av moms på alla dagligvaror?
den 14 mars
1977/78:351 av Bertil Jonasson (c) lill utbildningsministern om bevarande av stengärdesgårdar och odlingsrösen:
Genom århundradena har odalmän i Sverige brutit mark och byggt upp stengärdesgårdar och odlingsrösen. Dessa är värdefulla monument över våra förfäders slit och möda och påminner dagens svenskar om en gången tids kärva förhållanden.
Det är angeläget att stengärdesgårdar och odlingsrösen bevaras som kulturminnesmärken för kommande generationer. Därför vill jag fråga utbildningsministern:
Är utbildningsministern beredd att medverka till atl stengärdesgårdar och odlingsrösen kan bevaras och vårdas som kullurminnesmärken?
149
Nr 95
Tisdagen den 14 mars 1978
Meddelande om frågor
1977/78:352 av Hilding Johansson (s) lill statsministern om ämbetsverkens ställning i förhållande lill regeringen:
Med anledning av pressdebatten om ämbetsverkens och generaldirektörernas ställning i förhållande till regeringen vill jag fråga statsminislern:
Anser regeringen alt ämbetsverkens och därmed generaldirektörernas ställning i förhållandel till regeringen bör förändras, och kommer regeringen atl förelägga riksdagen förslag om sådana ändringar?
1977/78:353 av//öns/l/sew(s) till industriministern om åtgärder för att trygga sysselsättningen vid AB Volvo Penta och AB Volvo, Bergslagsverken i Uppsala:
Sysselsättningen för 500 anställda vid AB Volvo Penla och AB Volvo, Bergslagsverken i Uppsala är allvarligt hotad. Representanter för berörda fackliga organisationer och för Uppsala kommun uppvaktade med anledning därav den 10 mars industriministern. Vid uppvaktningen meddelade enligt pressuppgifter statsrådet sin avsikt att i ärendet kontakta direktör Pehr G. Gyllenhammar i Volvos koncernledning.
Med anledning av det anförda för jag ställa följande frågor:
1. Hur bedömer industriministern efter sin kontakt med koncernledningen förutsättningarna för fortsatt verksamhet vid AB Volvo Penla och AB Volvo, Bergslagsverken i Uppsala?
2. Är industriministern vid behov beredd vidtaga särskilda åtgärder för atl trygga sysselsättningen vid företagen i Uppsala?
§ 15 Kammaren åtskildes kl. 15.54.
In fidem
BENGT TÖRNELL
/Solveig Gemen