Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:67

Tisdagen den 31 januari

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollen för den 18, 19 och 20 innevarande månad.

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om förslag till riksdagen rörande fritidsbåtar

§ 2 Om förslag till riksdagen rörande fritidsbåtar

Jordbmksminislern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för att besvara Ulla Ekelunds (c) den 12 januari anmälda fråga, 1977/78:250, och anförde:

Herr talman! Ulla Ekelund har frågat mig när jag avser all presentera ett förslag med anledning av de utredningar som har gjorts beträffande fritidsbåtar.

Frilidsbåtsulredningen föreslog år 1974 all samtliga motor- och segelbåtar skulle registreras. Registreringens tekniska utformning har därefter utretts vidare. Utredningen om registrering av fritidsbålar har under år 1977 framlagt olika alternativ för hur en registrering skulle kunna gå till. Remissutfallet -vilket förelåg under november månad i (jol - är inte entydigt. Frågan om registrering av fritidsbålar är fortfarande av så komplicerad art all en ytteriigare beredning krävs inom departementet. Först när slutligt ställningstagande gjorts i regislreringsfrågan kan förslag med anledning av de övriga åtgärder frilidsbåtsulredningen föreslog läggas fram. Del är en strävan all kunna förelägga riksdagen ett samlat förslag under 1978.

ULLA EKELUND (c):

Herr lalman! Jag tackar Jordbruksministern för svaret.

Främst tar jag fasta på den sista meningen, där det står att ett samlat förslag avses föreligga under innevarande år.

Somjag framhållit i min fråga har antalet fritidsbåtar, inte minst slora bålar, ökat med ca 40 000 per år under de senaste åren. Detta gör självfallet att påfrestningarna på miljön växer. Framför allt får vissa kommuner stora kostnader för småbåtshamnar, uppställningsplatser och servicehus, kostnader som kommunerna endast till mycket liten del kan kompensera sig för genom plalsavgifl i hamnarna.

Samtidigt ger fritidsbåtarna naturiigt nog en mycket fin sysselsättning, men det gör också ett fritidshus. Vilket man väljer, om man kan välja, beror väl främst på intresse. Väljer man ett fritidshus, får man förutom anslutningsavgift för el och vatten betala sophämtning och fastighetsskatt. När del gäller båten klarar man sig kanske undan med en ganska ringa hamnavgift. För låneräntor har man avdragsrält vare sig del gäller fritidshus eller bålar.

Jag tycker att förmåner och avgifter divergerar för myckel mellan markfasla och "flytande fritidshus", inte minst med hänsyn lill kommu-

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om villkoren för donation av jordbruksfastighet till allmännyttigt ändamål

nernas utgifter.

Det är min förhoppning alt man i departementels kommande förslag också lar hänsyn lill de här synpunkterna.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 3 Om villkoren för donation av jordbruksfastighet till allmännyttigt ändamål

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för atl besvara Knut Wachtmeislers (m) den 13 Januari anmälda fråga, 1977/78:251, och anförde:

Herr talman! Knut Wachtmeisier har frågal mig om jag anser att vad som stadgas i bestämmelserna om jordbrukets rationalisering skall få hindra en från allmän synpunkt värdefull donation lill allmännyttigt ändamål, även om det ej kan påvisas alt intressemotsällning föreligger mellan å ena sidan en donations förändring i ägandeförhållandet och å andra sidan rationaliserings-strävandet.

Enligt jordförvärvslagen får fast egendom som är taxerad som jordbruks-faslighet inle förvärvas exempelvis genom gåva utan tillstånd av lantbruksnämnd. Undantagna från skyldighet atl söka tillstånd är dock bl. a. stal och kommun. I lagen anges olika fall då förvärvstillstånd får vägras. Bl. a. får så ske när egendomen i fråga bör las i anspråk för atl underiätta jordbrukets rationalisering. Delta gäller även vid donationer för allmännyttiga ändamål. Behöver egendomen inte tas i anspråk för jordbrukets eller skogsbrukels rationalisering skall tillstånd lämnas om lagens bestämmelser i övrigt är uppfyllda.

Om donation slår i samklang med ralionaliseringsintresset föreligger självfallet inget hinder från rationaliseringssynpunkl föratt lämna förvärvs-tillstånd.

KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Jag ber alt få tacka jordbruksministern försvaret på min fråga. Svenskt jordbruk skulle inte ha nått sin erkänt höga avkastningsnivå ulan en framsynt forsknings- och försöksverksamhet.

De senaste årens miljödebatter har på elt helt annal sätt än tidigare för jordbrukels del ökat kravet på studium av de långsikliga effekterna av användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är exempelvis mycket betydelsefullt all belysa de långsikliga verkningarna av vanlig jordbmksdrifl i jämförelse med den som bedrivs efter s. k. naturenliga metoder, dvs. ulan tillförsel av handelsgödsel och kemiska preparat.

Det är självfallet att en sådan utvidgad verksamhel kräver tillgång till lämplig mark. Man är också enig om alt genom rationaliseringsåtgärder av skilda slag skapa lämpliga brukningsenheier som leder lill en billig, effektiv jordbruksproduktion. Regler för hur en sådan rationalisering skall genom-

föras finns i jordförvärvslagen.

Som så många gånger förr står ofta två olika uppfattningar mot varandra, fast båda syftar lill samma mål, nämligen elt effektivare Jordbruk. Enligt min uppfattning måste man se till det övergripande resultatet och prioritera ell värdefullt forskningsprojekt framför en betydligt mindre vinst som uppslår vid begränsade ralionaliseringsålgärder. Dessutom vittnar en donation nästan alltid om en generös och positiv inställning från den givande partens sida, och del borde vara självklart att man i största möjliga utsträckning försöker tillmötesgå en sådan donations syfte.

Jordbruksministerns svar var ju ganska allmänt hållet, och Jag hade väl inte vänlat mig någol annat. Den sista meningen, "Om en donation slår i samklang med ralionaliseringsintresset föreligger självfallet inget hinder från rationaliseringssynpunkl för alt lämna förvärvstillstånd", ger mig dock hopp om alt jordbruksministern kan länkas dela den uppfattning som tagit sig uttryck i mitt inlägg i den här debatten.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 4 Om åtgärder för att förhindra minskning av den inhemska livsmedelsproduktionen

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om ålgärder för alt förhindra minskning av den inhemska livsmedelsproduktionen

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för alt besvara RolfHagels (apk) den 19 januari anmälda fråga, 1977/78:256, och anförde:

Herr lalman! Rolf Hagel har frågal mig om regeringen avser all vidta åtgärder för att förhindra atl företag och koncerner stryper livsmedelsproduktionen i Sverige.

I frågan tas upp problematiken med de multinationella företagen. I andra sammanhang har i riksdagen från regeringen framhållits behovet av kontroll över dessa förelag och alt en stark, löpande bevakning upprätthålls. Della gäller naturligtvis också företagen på livsmedelsområdet.

Rolf Hagel nämner särskilt den svenska odlingen av broccoli. Jag vill nämna att på broccoli finns ell tullskydd som uppgår till 40 kr. per 100 kg. Frågan om gränsskydd och andra åtgärder för den svenska trädgårdsodlingen övervägs f n. av irädgårdsnäringsutredningen. Utredningen skall komma med förslag före sommaren 1978.

ROLF HAGEL (apk)

Herrialman! Jag ber alt få lacka jordbruksministern försvaret på min fråga. Av detta kan jag skönja att också regeringen är medveten om problemen och hyser betänkligheter mot utvecklingen när det gäller de multinationella företagens intrång i vårt land.

Livsmedelsbranschen har i dag i stort sett köpts upp av stora multinationella förelag. I det här fallet är det Nesllékoncernen som har köpt upp Findus. Man har tidigare flyttat odlingen av brysselkål från vårt land. Man har flyttat odlingen av bär. Nu flyttar man också odlingen av broccoli. Jordbruksministern anför aU del kommer aU tillsättas en uiredning, och

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om åtgärder för att förhindra minskning av den inhemska livsmedelsproduktionen

del skall man väl i och för sig hälsa med tillfredsställelse, för del tyder på alt regeringen har uppmärksammat problemen. Men faktum kvarslår att allt större del av vad t. o. m. en lekman betraktar som den bördiga delen av Sveriges Jord i princip läggs för fäfot.

Odlingsarealer har byggts upp i Skåne, och de kommer nu all stå obrukade därför atl det för Nesllékoncernen anses vara billigare atl inköpa produkterna i Californien, produkter som framställs billigare därför all koncernen - det är odiskutabelt - hänsynslöst utnyttjar bl. a. mexikansk arbetskraft för rena svältlöner.

Flera kommuner har i della sammanhang uppmanat lill inköpsblockad av kaliforniska produkter.

Jag lycker, uppriktigt sagt, att det är litet orkeslöst av regeringen atl inle vidta skyndsamma och effektiva åtgärder föratt förhindra atl allt större delar av landets jordbruksproduktion föriäggs utanför våra gränser. Det betyder inte alt jag inte väntar på den nämnda utredningen och hoppas att den skall ge resultat som innebär all vi även i framliden kan odla åtminstone en del av vår föda i vårt eget land.

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Broccoli tillhör, Rolf Hagel, de frilandsprodukter som odlas i mycket liten omfattning i vårt land. Den totala frilandsarealen i Sverige uppgår till över 11 000 hektar. Broccoli odlas endast på 94 hektar av denna yta. Jag tycker därför atl Rolf Hagel drar väl långtgående slutsatser i sitt anförande.

I sak håller jag emellerlid med Rolf Hagel om alt della är en viktig fråga för trädgårdsnäringen som helhet. Det är därför som trädgårdsnäringsutredningen arbetar - jag vill påstå arbetar för högtryck. Avsikten är att utredningen skall vara klar före sommaren, och förhoppningsvis blir det möjligt alt förelägga riksdagen en proposition till hösten. Då kommer det all finnas anledning att återkomma till den här diskussionen, om Rolf Hagel vid del tillfället inle skulle vara nöjd.

ROLF HAGEL (apk):

Herr lalman! Jag är helt medveten om att broccoli inle tillhör de stora produkterna som vi framställer i vårt land. Men Jag sade också i mitt inlägg atl del handlar inle bara om broccoli, utan broccoli är bara en del i den kedja av produkter som har flyttats utanför landets gränser. Jag nämnde denna grönsak i det här sammanhanget eftersom Findus åtgärder har väckl uppmärksamhet.

Del finns också en annan sida som egentligen är lika viktig, nämligen frågan om kontrollen av de livsmedelsprodukter som vi skall tillgodogöra oss. Specialister på områdel har uttalat atl kontrollen kommer alt bli betydligt svårare och alt det finns risk för atl vi kommer all få hit födoämnen som har drivits hårt med hjälp av konstämnen som vi inle är intresserade av och som inte förekommer i vårt eget land.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om behandlingen av ansökningar om statsbidrag till vissa miljövårdande åtgärder

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för att besvara Stig Josefsons (c) den 19 januari anmälda fråga, 1977/78:257, och anförde:

Herr talman! Stig Josefson har frågat mig, om ansökningar om statsbidrag lill miljövårdande ålgärder inom jordbruks- och irädgårdsförelag, som inkommit till lanibmksnämnderna före den I juli 1978 men inle avgjorts, kommer all behandlas enligl nu gällande regler och om bidrag således kommer alt kunna utgå.

Jordbruks- och Irädgårdsförelag kan erhålla statsbidrag med 25 % av godkänd kostnad för vatten- och luftvårdande samt bullerreducerande åtgärder. Villkor för stöd är bl. a. alt hälsovårdsnämnd, länsstyrelse eller annan behörig myndighet funnil åtgärden nödvändig från miljövårdssynpunkt.

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte atl föriänga stödet med ett år, dvs. till utgången av budgetåret 1977/78. Handläggningstiden för ansökningar om stöd varierar från en till flera månader beroende på lantbruksnämndernas arbetsbelastning och på hur omfattande utredningar som krävs. Redan nu kan förutses all många ansökningar inte kommer atl hinna prövas före halvårsskiftet. Alla ansökningar som kommit in till lanibmksnämnderna före utgången av juni 1978 kommer atl prövas enligl nu gällande regler även i de fall då beslut inle hinner fattas före denna tidpunkt.

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om behandlingen av ansökningar om statsbidrag till vissa miljövårdande ålgärder

STIG JOSEFSON (c):

Herr lalman! Jag tackar jordbruksministern för svaret på min fråga. Det är värdefullt atl här ha fått en bekräftelse på alt ansökningar som kommit in före den 1 juli kommer alt behandlas enligl nu gällande bestämmelser.

Anledningen till min fråga var den oro som uppstod när det i budgetpropositionen meddelades atl bidrag inte skulle utgå under kommande budgetår. Oro och ovisshet uppstod både bland berörda företagare och i lanibmksnämnderna. Frågan som ställdes var hur sådana ansökningar skulle behandlas som inkommit i lid men inle avgjorts. Vid samtal med lanibmksnämnderna har Jag erfarit att det i vissa lantbruksnämnder redan vid årsskiftet fanns så många inkomna men ej behandlade ansökningar alt de nära nog motsvarade hela det åierstående beräknade bidragsbeloppet. Under Januari har sedan nästan dagligen inkommit nya ansökningar. I den situationen är det angeläget all få veta hur man kommer att förfara med de ansökningar som inkommit före den I juli men inte avgjorts.

Jag lackarjordbruksministern för svaret och för det besked han har gett mig i sakfrågan.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Meddelande om interpellationssvar

Om åtgärder för atl främja sysselsättningen inom Bollnäsregionen

§ 6 Meddelande om interpellationssvar

1977/78:105 om åtgärder för atl upprätthålla sysselsättningen i Norrbotten 1977/78:112 om åtgärder för au främja sysselsättningen i Vindelådalen

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Jag får härmed meddela att inlemellation nr 105 av Alf Lövenborg om åtgärder för all upprätthålla sysselsättningen i Norrbollen kommer atl besvaras fredagen den 10 februari. Svaret har inle kunnat avlämnas tidigare på grund av utlandsresa.

Jag får också meddela atl interpellation nr 112 av Rune Ångström om åtgärder för alt främja sysselsättningen i Vindelådalen kommer all besvaras måndagen den 13 februari. Svaret har inte kunnat avlämnas i tid på grund av all interpellanlen inle kunnat ta emot svaret vid en tidigare tidpunkt.

§ 7 Om åtgärder för att främja sysselsättningen inom Bollnäsregionen

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för att besvara 5/;g/l//i'//7s(s) den 16 december anmälda fråga, 1977/78:220, och anförde;

Herr talman! Stig Alftin har frågal mig vilka åtgärder jag avser atl vidta för alt trygga sysselsättningen och förbättra sysselsättningsläget inom Bollnäsregionen.

Bollnäsregionen, som omfattar Bollnäs och Ovanåkers kommuner, kännetecknas av att en stor andel av sysselsättningen finns i jord- och skogsbruk. Andelen yrkesverksamma av den vuxna befolkningen är lägre än i stödområdet i övrigt. Utvecklingen av yrkesverksamheten för kvinnor har dock relativt sett varil mer positiv i Bollnäsregionen än i del övriga stödområdet. För regionen som helhet översteg arbetslösheten endast obetydligt den för riket genomsnittliga. Sedan hösten 1976 har del fattats beslut om statligt regionalpolitiskt stöd lill företag i regionen på sammanlagt ca 18 milj. kr. 71 arbetstillfällen beräknas tillkomma med hjälp av della stöd.

Bollnäsregionens problem bör kunna lösas med ordinära regional- och arbelsmarknadspolitiska medel. Regionalpolitiskt stöd kommer även i fortsättningen all kunna ges ål allvarligt menade projekl som kan skapa sysselsättning i regionen.

STIG ALFTIN (s):

Herr talman! Jag ber alt få lacka industriministern för svaret på min fråga.

Redan i december, när jag aktualiserade denna fråga, var Gävleborgs län ett problemlän. 9 320 personer var i direkl behov av arbetsmarknadspolitiska ålgärder, och därtill hade 6 000 anslällda jobben tryggade t. v. genom 25-kronan. 85 varsel berörde 2 000 anställda.

I Bollnäs arbetsmarknadsdislrikl, som även omfattar Edsbyn och Söderhamn, hade vi 2 501 arbetssökande. Av dessa var I 083 kvarstående arbetslösa vid månadens slut -en ökning med 101 från föregående månad. I Bollnäs var ökningen 129. Antalet arbetssökande ungdomar från 24 år var 870 i distriktet, och antalet kvarstående arbetslösa ungdomar för omedelbar placering vid månadens slut var 378. Byggarbelslösheten ökade med 50 % på en månad i Bollnäs.

I min fråga harjag även velat fästa industriministerns uppmärksamhet på problem som inle enbart hänger samman med lågkonjunkturen. Jag tänker då på smygnedläggningarna som under lång lid pågått vid SJ, där man fortfarande centraliserar och avvecklar, vilket hittills inneburit atl ca 1 000 arbetstillfällen försvunnit enbart i Bollnäs, en inlandskommun som därtill är dåligt industriellt utvecklad och i stort behov av flera arbetstillfällen.

I samband med Länsplanering 74 gjordes beräkningar som visade all Bollnäs kommun behövde ca I 500 arbetstillfällen ytteriigare för atl komma i nivå med medeltalet av bälire lottade kommuner. Hur anser industriministern atl vi skall klara detta?

Under den senaste tiden har Bollnäs drabbats av flera nedläggningar, bl. a. av bryggeriet med 15-20 anställda och av Larsson & Söners fabrik, som upphört efter en brand - där gällde det 25 anslällda.

I min fråga harjag tagit upp Bollnäs Trävaru AB och dess sågverk i Holmo, som varslat 30 anställda. Tidigare har andra småsågar drabbats i regionen. Anser inte industriministern all del är en olycklig utveckling med alla dessa nedläggningar av småsågar, som slås ut på löpande band i glesbygderna? Orsakerna känner industriministern väl till från sitt eget län. Del är bl. a. den hårdnande konkurrensen med storbolagen och med skogsägarnas organisationer, som genom tillgång lill egna skogar och slora ekonomiska resurser kan betala överbudspriser på de marginalkvantiteter av virke och den skogsråvara som dessa små köpsågverk är helt beroende av men inle kan klara ekonomiskt. Därför slås de ul.

Vi socialdemokrater i jordbruksutskottet motionerade under förra året för alt få lill stånden viss länsplanering närdet gäller leveranser av skogsråvara, som skulle tillgodose småsågarnas behov och därmed slå vakt om sysselsättningen i glesbygden. Jag vill fråga industriministern: Varför motsatte ni er detla? Borde del inte ha legat i linje med centerns krav på decentralisering?

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om ålgärder för att främja sysselsättningen inom Bollnäsregionen

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag kan vitsorda att det finns problem i Bollnäsregionen, som i andra regioner här i landet. Men jag vill samtidigt hävda atl det också finns positiva inslag i utvecklingen i Bollnäsregionen. Det finns förelag med betydande utvecklingsmöjligheter. Den omständigheten all här sker nedläggningar av förelag är beklaglig, men del väsentliga ärju att se till vilka möjligheter som finns att skapa nya sysselsättningstilllallen i stället. I varje fall inför ett normalt konjunkturiäge bör Bollnäsregionen ha goda möjligheter. Jag tror all den regionala utvecklingsfond som startar också i delta län

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om åtgärder för atl trygga fortsatt verksamhet inom tekoindustrin

från den I juli i år kommer att vara av stor betydelse när det gäller att utveckla mindre förelag och få till stånd ett nyföretagande.

Beiräffande de mindre sågverkens råvamsituation ligger det i och för sig mycket i vad Stig Alftin sade om läget under 1975 och 1976. Men vi harju noterat alt det inte längre är samma prekära situation när del gäller råvaran, som är avgörande för småsågarnas utveckling. Det är snarare de förelagsekonomiska skälen som i dag utgör de allvariigaste problemen för de mindre sågverken, medan råvarusilualionen har stabiliserats. Därför finns del väl också anledning alt här notera all i ett normalt konjunkturiäge skall del finnas goda utvecklingsmöjligheter för småsågarna.

STIG ALFTIN (s):

Herr talman! När det gäller SJ i Bollnäs har vi trots alllen verkstadsdel kvar. Men eftersom det under lång tid varil anställningsstopp, kopplat till s. k. naluriig avgång, vet vi från utredningar atl verkstaden kommer att självdö, om inle anställningsstoppet hävs och nya aktiviteter tillkommer. Konstruk tiva förslag om detta har lagts fram vid en rad uppvaktningar och i motioner lill detla riksmöte.

Men nu är det så atl SJ åter har aktualiserat indragningar. Nu skall all slyckegodshantering bort från järnvägen i Hälsingland för all föras över till transporter med bilar på våra vägar. I Bollnäs drabbar della elt I5-tal anställda vid SJ.

Indirekt kan indragningen av slyckegodshanteringen även komma att hota järnvägsposlfunktionen för Hälsingland och Härjedalen, vilken ligger i Bollnäs. Då det enligt postverket skulle bli för dyrt alt framdra godståg enbart för postsidan, om styckegodshanteringen försvinner, har Statsanställdas förbund och postens fackliga organisationer uppvaktat bl. a. mig och framfört stor oro för att även ett 80-tal jobb vid posten i Bollnäs kan komma alt försvinna genom centralisering till Gävle och Stockholm på ostkustbanan.

Det vore kanske inle så dumt om industriministern, som ändå tillhör ett parti som ofta framför tankegångarom decentralisering, loge ett samtal med sin regeringskollega i kommunikationsdepartementet. Del är min förhoppning att regeringen verkligen ingående skall diskutera dessa frågor som jag tagit upp och som berör framliden och utvecklingen för många i Hälsingland.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 8 Om åtgärder för att trygga fortsatt verksamhet inom tekoindustrin

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för att besvara Tage Sundkvists (c) den 12 januari anmälda fråga, 1977/78:247, och anfördg:

Herr talman! Tage Sundkvist har frågal mig vilka ålgärder jag är beredd all vidta utöver tidigare gjorda åtaganden inom tekobranschen för att trygga

fortsatt verksamhet i välutvecklade och moderna företag.

Ett omfattande åtgärdsprogram lill stöd för tekoindustrin genomförs f n. Enligt riksdagens beslut kan sålunda bl. a. särskilda stmkiurgarantier och andra induslripolitiska stöd utgå. Därutöver har eu tillfälligt sysselsättningsstöd för äldre arbetskraft införts, och ålgärder för atl bevara viss kapacitet som behövs för försörjningsberedskapen har satts in. För att motverka den nuvarande snabba produktionsnedgången inom trikå- och konfektionsinduslrin strävar regeringen efter all få lill stånd en mer effektiv importbegränsning gentemot lågprisländerna. Detta är särskilt önskvärt från försörjningsberedskapssynpunkt. En lägre ökningstakt för importen bör ge tekoföretagen en chans atl vidta de åtgärder som behövs för alt överleva på sikt.

Som jag tidigare har haft tillfålle att redovisa för riksdagen är de induslripolitiska åtgärderna inriktade på atl främja en omställning inom de utvecklingsbara delarna av tekoindustrin. Huvudsyftet med de särskilda strukturgarantierna är att förhindra att på sikt konkurrenskraftiga företag inom tekoindustrin slås ul under den nuvarande krisen. Garantierna bör möjliggöra för företagen att anpassa produktion och produktionsapparat till ändrade marknadsförhållanden på ett mera långsiktigt och kontrollerat sätt. Genom sin konstruktion skall de särskilda strukturgarantierna därvid stimulera till strukturella förändringar som kan höja effektiviteten. Intresset för denna stödform har visat sig mycket stort inom branschen. Förslag om föriängning och förstärkning av slödel under nästa budgetår har lagts fram för riksdagen i årets budgetproposition.

Jag bedömer att de nuvarande och de föreslagna åtgärderna för tekoindustrierna är en tillräcklig stimulans från samhällets sida för de mer livskraftiga företagen. Delta är dock en bedömning som hela tiden måste kunna omprövas. Regeringen följer därför utvecklingen inom branschen mycket noga. Jag är självfallet beredd atl överväga ytterligare industripolitiska ålgärder, om så skulle visa sig nödvändigt.

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om åtgärder för att tiygga Jörtsatt verksamhel inom tekoindustrin

TAGE SUNDKVIST (c):

Herr talman! Jag tackar industriministern för svaret på min fråga. När jag ställde frågan tog jag i motiveringen upp bekymren vid Strands konfeklionsindustri i Katrineholm, och jag får med ulgångspunkl i just del förelagets svårigheter säga atl svaret inte är tillfredsställande.

Om de åtgärder som industriministern hänvisar lill hade vidtagits för ett par tre år sedan skulle de ha varit tillfredsställande. Nu är man tyvärr för sent ute föratt rädda sysselsättningen vid de goda företagen. Strands konfektionsfabrik, som har varslat om nedläggning under våren, kan inte på någol säll vara tacksam för lån till investeringar. Del är ell fullt modernt förelag i fullt moderna lokaler med fullt modern maskinanläggning. De svårigheter som företaget drabbats av består i atl man fått kämpa mol en hård och i vissa lägen också osund konkurrens. Från den synpunkten är det tacknämligt att industriministern nu säger att regeringen är beredd gå in för en effektivare importbegränsning. Den här besvärliga importen har tyvärr också delvis varit konstruerad från Sverige självt och den svenska lekoindustrin -ja, lill och

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om åtgärder för atl iiygga fortsall verksamhet inom tekoindustrin

med från den svenska Invesleringsbanken, som har stött svenska företag som bedrivit import från andra länder och på det viset konkurrerat med de goda företag som vi har i Sverige.

Det här är någonting som man borde ha åtgärdat mycket tidigare. Jag själv och Tage Larfors från Katrineholm väckte en riksdagsmotion för exakt två år sedan om just de problem som då fanns - atl man höll liv i dåliga företag, som inte ens producerade utan i stor utsträckning lade ut sin produktion på lågprisländerna som s. k. lönsömnad, vilket också är en form av import. Del är de här företeelserna som de goda företagen har haft all slåss emot, och del är det som har giort det omöjligt för dem all överieva. Och delta gör att vi nu riskerar alt få de dåliga företagen kvar under del all de goda läggs ned. Delar del dåliga resultatet som jag tycker atl vi borde ha kunnat undvika - om man hade vidtagit åtgärder tidigare.

I slutet av sitt svar säger industriministern atl han bedömer de nuvarande åtgärderna som tillräckliga. Det framgår väl klart av min framställning au jag inle gör del. Därför gläder jag mig åt all industriministern slutligen konstaterar all man kan ompröva beslulen om åtgärder. Det är min förhoppning alt induslriminislern också är beredd att göra del.

Induslriminislern NILS ÅSLING:

Herrialman! När jag säger all jag bedömer åtgärderna som tillräckliga avser jag alltså de industripolitiska åtgärderna. Jag är medveten om all vi, om vi skall gå vidare inom tekobranschen, som nu befinner sig i elt mycket besväriigl läge, måste vidta åtgärder som går utöver de induslripolitiska, dvs. åtgärder som på ell eller annat sätt slår vakt om den svenska produktionen.

Jag kan utan vidare vitsorda, Tage Sundkvist, alt utvecklingen under 1977 visade alt nedgången i svensk produktion nu har gått så snabbi alt del finns anledning att överväga åtgärder för att bromsa den, så atl man inte hamnar i en sådan situation all vi får en otillfredsställande nivå från beredskapssynpunkl. Men därmed är man inne på de rent beredskapspoliliska åtgärderna och på handelspolitiska åtgärder. Alla här i kammaren torde vara medvetna om atl det är ytterligt känsliga frågor i dag. Induslripoliliskl är alltså de instmmenl som riksdagen beslutat om fullt tillfredsställande såvitt vi kan bedöma i dag. Del visar också utnyttjandet.

Tage Sundkvist säger alt svensk tekoindustri också har medverkat till att öka importen. Det är riktigt, och del är ett beklagligt faktum, men jag tror alt man framför allt måste konstatera atl handeln har ett stort ansvar - och dessutom naturligtvis konsumenterna. Vill man behålla en svensk tekoindustri får man också värdesätta de produkter den industrin tillverkar.

Jag vill till sist beträlTande situationen hos Strands säga: Strands har dock haft tillfälle atl genom arbetsmarknadsverkets försorg räkna på en viss statlig produktion - tolv artiklar. Men vi har inte där mölt det gensvar som vi trodde skulle finnas med tanke på företagets aktuella situation.

TAGE SUNDKVIST (c):

Herr lalman! Helt kort vill jag säga alt redan de i del första svaret från industriministern nämnda åtgärderna kanske kan anses tillräckliga på lång sikt. De skulle i varje fall ha varit tillräckliga eller åtminstone välgörande om de kommit tillräckligt tidigt. Atl de inle gjorde det är i och för sig ingenting som Jag skall lasta den nuvarande induslriminislern för. De här åtgärderna skulle egentligen ha vidtagits långt innan Nils G. Åsling blev industriminister. Jag säger au åtgärderna inte är tillräckliga när del gäller Strands, därför alt de inte på något sätt gör det mera tilltalande för Strands att fortsätta sin verksamhel.

Om del är på del sättet alt förelagel har sagt nej till vissa beställningar,så är jag inte mannen atl lala om varför. Jag vet dock att det i viss utsträckning berott på atl del gällt en produktion som inle alls varit lämplig för Strands.

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Om åtgärder för atl trygga fortsatt verksamhet inom tekoindustrin

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Del är möjligl att det är så som Tage Sundkvisi säger. Vi skall inte här diskutera ett enskilt förelags dispositioner. Men Jag har med tanke på den något infekterade debatten kring Strands velat peka på att del inte bara förekommit talrika sammankomster mellan företagsledningen, facket och kommunen å ena sidan och industridepartementet och industriverket å den andra, ulan del har också offererals direkta ålgärder för atl klara förelagels akuta svårigheter. Koncernen har offererals och mottagit både konsulibidrag och avskrivningslån. Sommaren 1977 beviljades ell IG-lån till koncemen, som förelagel dock inle utnyttjat. Förelagel har också en ansökan om ell slruklurgarantilån liggande hos industriverket. Den kommer alt bli föremål för behandling inom en eller annan vecka. Den myt som har odlats lokalt -Tage Sundkvist har inle medverkat till den, men jag har noterat den via pressen - att industridepartementet inte skulle ha varit engagerat i fallet Strands är hell felaktig.

När det gäller de generella problemen vill jag dessutom lala om atl lekobranschrådei har elt sammanlräde den 27 februari, där man kommer atl la upp hela problematiken med importen och den svenska industrins överievnadsförmåga lill närmare överiäggning med branschens företrädare, med fackföreningsrörelsen och med övriga intressenter.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1977/78:24 till försvarsutskottet

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1977/78:903-916 lill konstitulionsutskottet

1977/78:917 till utbildningsutskottet

6 Riksdagens protokoll 1977/78:65-67

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

1977/78 1977/78 1977/78 1977/78: 1977/78 1977/78 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78: 1977/78:

1008 t

1009-

1013-

1031-

1049-

1078-

III6-

1136 t

1137-

1140-

11531

1154-

II95 1

1196-

1200-

1257-

1283-

1318-

1328 l

1329-

1359-

1386t

13871

13881

13891

13901

1391 l

13921

1393t

1394t

1395t

1396t

13971

13981

1399t 14001

1401t

14021

1403t

918-925 till konslilutionsulskoltel 926-937 till finansutskottet 938-979 lill skatleutskottet 980-985 lill justilieutskottet 986 och 987 till konstitutionsutskottet 988-994 lill Justilieutskottet 995-1007 lill lagutskottet

11 jordbruksutskottet

012 till lagutskottet
030 lill utrikesutskottet
048 till försvarsutskottet

077 till socialförsäkringsutskottel

115 till socialutskottet

135 till kulturulskoltet

11 socialutskottet

139 lill kulturutskottet

152 till utbildningsutskoltel

11 näringsutskottet

194 till utbildningsutskottet

11 socialutskottet

199 till utbildningsutskottet

256 till trafikutskottet

282 till jonJbmksutskoltet

317 till näringsutskottel

327 lill arbetsmarknadsutskottet

11 konslilutionsulskoltel

358 till arbelsmarknadsulskoltel

385 till civilutskottel

11 skatleutskotlel

11 finansutskottet

11 kullumlskottet

11 utbildningsutskottet

11 kullumlskottet

11 utbildningsutskottet

11 kullumlskottet

11 skatteutskollet

11 jordbmksutskottel

II civilutskottet

II socialutskottet

II utbildningsutskottet

11 irafikutskoltet

II jordbruksutskotiet

11 civilutskottel

11 Jordbruksutskottet

II kullumlskottet

11 Jordbruksutskottet

1977/78:1404 lill socialutskottet Nr 67

1977/78:1405 till näringsulskotlel Tisdagen den

1977/78:1406 lill irafikutskoltet 3j januari 1978

1977/78:1407 till arbetsmarknadsutskottet

1977/78:1408 lill utbildningsutskottet Återkallelse av

1977/78:1409 till civilutskottel motion

1977/78:1410 till näringsutskottel

1977/78:1411 till civilulskottet

1977/78:1412 lill lagutskottet

1977/78:1413-1425 lill konstitutionsutskollel

1977/78:1426-1438 till finansutskottet

1977/78:1439-1461 till skatteutskottet

1977/78:1462-1469 till justilieutskottet

1977/78:1470-1479 till lagutskottet

1977/78:1480-1483 till utrikesutskottet

1977/78:1484-1490 till försvarsutskottet

1977/78:1491-1498 till socialförsäkringsutskottel

1977/78:1499-1514 lill socialulskollel

1977/78:1515-1534 till kulturutskottet

1977/78:1535-1567 till utbildningsutskoltet

1977/78:1568-1577 lill trafikutskottet

§ 11 Återkallelse av motion

TALMANNEN:

I skrivelse denna dag till kammarkansliet har Torkel Lindahl återkallat den av honom väckta motionen 1977/78:1578 om ökat antal toaletter på järnvägsvagnar.

Jag har därför avskrivit denna motion.

Skrivelsen lades lill handlingarna.

§ 12 Föredrogs och hänvisade

Motioner

1977/78:1579-1611 lill trafikutskottet

1977/78:1612-1626 till jordbruksutskottet

1977/78:1627-1649 lill näringsulskotlel

1977/78:1650-1671 lill arbelsmarknadsulskoltel

1977/78:1672-1684 lill civilutskottel

1977/78:1685 Ull skatleutskotlel

1977/78:1686-1693 lill civilutskottel

1977/78:1694 till socialutskottet

1977/78:1695 lill arbetsmarknadsutskottet

1977/78:1696 lill socialutskottet

1977/78:1697 och 1698 lill utbildningsutskottet 83

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

1977/78:1699 till socialutskottet 1977/78:1700 till utbildningsutskottet 1977/78:1701 lill näringsutskottel 1977/78:1702 till jordbruksulskoltet 1977/78:1703 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:1704 till jordbruksutskottet 1977/78:1705 lill trafikutskottet 1977/78:1706 till näringsulskoUet 1977/78:1707 till utbildningsutskottet 1977/78:1708 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:1709 till socialutskottet 1977/78:1710 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:1711 till utbildningsutskottet 1977/78:1712 och 1713 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:1714 till trafikutskottet 1977/78:1715 till civilulskottet 1977/78:1716 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:1717 till näringsutskottel 1977/78:1718 till civilutskottel 1977/78:1719 lill skatleutskottel 1977/78:1720 till näringsulskottet

§ 13 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1977/78:120 och 121

§ 14 Proposilionen 1977/78:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 hänvisades till utskott enligt följande:

Statsbudget för budgetåret 1978/79 Finansutskottet

Bil. 1 Finansplanen.............. Finansutskottet

Bil. 2 Budgetförslaget.......... Finansutskottet

Bil. 3 För flera huvudtitlar gemensamma

frågor.................................... Arbelsmarknadsulskoltel

med undantag för punkten 6
Begränsning i myndigheternas rätt
all meddela föreskrifter, anvis
ningar eller råd........................ Finansutskoiiet

Bil. 4 Kungl. hov- och slottsstalerna... Finansutskottet

Bil. 5 Justitiedepartementet.. Justilieutskottet

med undantag för punkterna

A 9 Datainspektionen ............... Konstiiutionsutskottet

D6 Centralnämnden för fastig
hetsdata........................... Civilulskottet

G 4-5 Stöd till politiska partier - Nr 67

Tisdag*

31 januari 1978

Vissa kostnader i anledning Tisdagen den

av allmänna val........ Konstitulionsutskottet

G 6 Bokföringsnämnden............. Lagutskottet

Bil. 6 Utrikesdepartementet.. Utrikesutskottet

Bil. 7 Försvarsdepartementet Försvarsulskottel

Bil. 8 Socialdepartementet... Socialutskottet

med undantag för punklema

B 1-8 Allmän försäkring m. m. .. Socialförsäkringsutskottel

C 3 Bidrag till sjukförsäkringen

för föräldraförsäkringen ... Socialförsäkringsulskoilel

Bil. 9 Kommunikationsdepartementet.. Trafikutskottet

Bil. 10 Ekonomidepartemenlet.. Finansutskottet

med undantag för punkterna

B 8-14 Avsättning till banktillsynens fond - Statens krigsförsäkringsnämnd m. m... Näringsutskottet

C 3 Nordiska investeringsban
ken ............................... Näringsutskottel

Bil. 11 Budgetdepartemenlet... Finansutskottet

med undanlag för punklerna

B 10-12 Presstödsnämnden -

Nämnden för samhällsin
formation: Tidningsut
givning .................................. Konstitulionsutskottet

B 13-19 Statens avtalsverk - Sta
tens förhandlingsråd_____ Arbetsmarknadsuiskoitel

och

Lill. C Skatte- och konlrollvä-

sen....................................... Skatleulskottel

samt punklerna

E2-3 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. - Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon... Skatleutskotlel

E 5-8 Stöd till dagspressen -
Viss informationsverk
samhet ........................ Konstitutionsulskottet

E 9 Bidrag till vissa investe
ringar........................... Skatteutskottet

E 10-19 Avlöningar till personal

på indragningsstat m. m. 85

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Jämställdhet inom

statsförvaltningen.................... Arbetsmarknadsulskollet

V:4 Pressens lånefond........ Konslitutionsutskottel

Bil. 12 Utbildningsdepartementet Utbildningsutskottet

med undanlag för

Litt. B Kulturändamål................. Kultumiskottet

Lill. F Studiestöd m. m............... Socialförsäkringsutskoltet

Litt. G Inlernalionellt-kullurelll

samarbete.............................. Kultumiskottet

samt punkterna

l:B 2 Televisions- och ljudradio
anläggningar.................... Kulturutskottet

11:13 Vissa byggnadsarbeten för

Sveriges Radio......................... Kultumtskottel

IV:5 Sludiemedelsfonden......... Socialförsäkringsutskoltet

V:5 Lån för investeringar i bok
handeln ......................... Kulturutskottet

Bil. 13 Jordbruksdepartementet.. Jordbruksutskottet

med undantag för

Lill. I Idrott........................... Kullumlskottet

Bil. 14 Handelsdepartementet. Näringsulskottet

med undantag för
punkten A 6 Nordiska ministerrå
dels allmänna bud
get ....................................... Utrikesutskottet

Lill. F Ekonomiskt försvar............ Försvarsutskottet

Litt. G Tullverket...................... Skatteutskotlet

samt punkterna

11:16 Vissa byggnadsarbeten vid

tullverket................................ Skatleulskottet

V:7 Lån till teko-, sko- och

garveriindustrier....................... Försvarsulskottel

V:9-10 Försörjningsberedskapslån

- Skoslmkluriån........................ Försvarsutskottet

VIII Fonden för beredskapslagring Försvarsutskottet

IX Diverse kapitalfonder.... Försvarsutskottet

Bil. 15 Arbetsmarknadsdepartementet.. Arbetsmarknadsulskollet med undantag för punklerna C 1-4 Arbelarskyddsslyrelsen -

Statens arbetsklinik.................. Socialutskottet

Bil. 16 Bostadsdepartementet. Civilutskottel

Bil. 17 Industridepartementet.. Näringsutskottel

med undantag för Nr 67

Lill. C Regional utveckling............ Arbetsmarknadsulskollet Tisdapn den

""' P"""" 31 januari 1978
V: 14 Regionalpolitiskt stöd:

Lokaliseringslån......................... Arbetsmarknadsutskoliet

Bil. 18 Kommundeparlementet.. Civilutskottel

med undanlag för

Litt. C Kyrkliga ändamål.............. Kulturutskottet

Bil. 19 Oförutsedda utgifter..... Finansutskottet

Bil. 20 Riksdagen och dess verk m. m... Konstitutionsutskottet
med undantag för punkterna

D 1-5 Riksgäldskontorel.............. Finansutskottet

D 7 Riksdagens revisorer och

deras kansli............................. Finansutskottet

Bil. 21 Riksgäldsfonden.......... Finansutskottet

Bil. 22 Avskrivning av nya kapitalinveste
ringar .......................... Finansutskottet

Bil. 23 Avskrivning av oreglerade kapilal-

medelsföriusler......................... Finansutskottet

Bil. 24 Statens allmänna fastighetsfond.. Finansutskottet

Bil. 25 Försvarets fastighelsfond Försvarsutskottet

Bil. 26 Beredskapsbudget för totalförsva
ret ............................. Försvarsutskottet

Proposilionen 1977/78:101 med förslagom tilläggsbudget II till statsbud
geten för budgetåret 1977/78 hänvisades till utskott enligl följande:

Bil. 1 Justitiedepartementet.. . Justilieutskottet

Bil. 2 Utrikesdepartementet.. Utrikesutskottet

Bil. 3 Socialdepartementet... Socialutskottet

Bil. 4 Kommunikationsdepartementet.. Trafikutskottet

Bil. 5 Budgetdepartemenlet

punkten I............................... . Finansutskoiiet

punkten 2............................... Skatleutskotlel

Bil. 6 Utbildningsdepartementet Utbildningsutskottet

Bil. 7 Jordbruksdepartementet Jordbruksutskottet

Bil. 8 Handelsdepartementet

punkten 1............................... Försvarsutskottet

punkten 2............................... Näringsulskottet

Nr 67 Bil. 9 Arbetsmarknadsdepartementet

Tisdagen den " undantag för punkten 3 .... Arbetsmarknadsutskottet

31 ianuari 1978 punkten 3..................... Socialutskottet

Bil. 10 Bostadsdepariementet......................... Civilutskottet

Anmälan av inter-

oellationer ''' '' Industridepartementet..... Näringsutskottel

Bil. 12 Statens allmänna fastighelsfond.. Finansutskottet

§ 15 Anmäldes och bordlades

Proposition

1977/78:86 med förslag till lag om vissa röriedningar, m. m.

§ 16 Anmäldes och bordlades

Redogörelser och förslag

1977/78:2 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1977

1977/78:7 Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977

1977/78:8 Fullmäktiges i riksgäldskontorel förvaltningsberättelse för år

1977 1977/78:12 Riksdagens revisorers förslag angående ändring av riksdagens

revisorers verksamhet och organisation m. m.

§ 17 Anmäldes och bordlades Motion

1977/78:1721 av Hans Jönsson och Margit Sandéhn med anledning av proposilionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till gmndskolan m. m.

§ 18 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 25 januari

1977/78:122 av Ake Wlctorsson (s) lill bosladsministern om det statliga stödet lill allmänna samlingslokaler:

Del statliga samlingslokalslödet omfattar även elt upprustningsbidrag, vilket inrättats för alt möjliggöra upprustning av äldre lokaler, vilka erhållit stöd efter äldre författning eller som inte erhållit någol som helst statligt samlingslokalslöd, så atl de får en standard Jämförbar med den som kan ges tillkommande samlingslokaler. Bidraget lämnas under en övergångstid, och ansökan skall göras före utgången av juni månad 1980. Ansökan som görs därefter upptas ej till prövning enligt 39 § i kungörelsen om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (SFS 1976:794).

Inom de samlingslokalägande riksorganisationerna finns i dag ett stort antal upprustningsärenden framme för behandling eller under förberedelse. Eftersom det till allra största delen är folkrörelserna som svarar för elableringen av allmänna samlingslokaler, finns hos de samlingslokalägande riksorganisationerna en god kunskap om de samlade upprustningsbehoven. Sedan upprustningsbidraget infördes 1973 har antalet hos organisationerna anmälda ärenden kraftigt ökat. F. n. finns hos var och en av organisationerna anmälda ell icke ringa antal uppmstningsärenden som på grund av medels-brist icke kan bli föremål för beslut av bostadsslyrelsens samlingslokaldele-galion.

Bara inom folketshusrörelsen redovisas upprustningsbehov för innevarande år på drygt 40 milj. kr., och inom bygdegårdsrörelsen uppskattas upprustningsbehoven för omkring 100 bygdegårdar lill 30-40 milj. kr.

Inom organisationerna har från de lokala medlemmarna redovisats starka önskemål om en permanenlning av stödformen. Starka skäl kan anföras för denna uppfattning. Det som f n. emellerlid vållar de största problemen är den knappa medelslillgången i förbindelse med riksdagens tidigare beslut om stödformens avveckling 1980. Eftersom kommunalt bidrag är en förutsättning för att statligt upprustningsbidrag skall beviljas, kommer samlingslokalägarnas ansökningar om kommunall bidrag atl kraftigt öka under den närmaste ivåårsperioden. Hos en del kommuner kan medel ha avsatts för ändamålet under 1978, men hos många kommuner torde medel finnas i endast mycket begränsad omfattning. Den f n. starkt ansträngda kommunala ekonomin kan i icke få fall komma att innebära alt samlingslokalägare, vilka i och för sig fyller alla krav för atl få upprustningsbidrag lill sina samlingslokaler, på grund av kommunens bristande resurser all bära den kommunala delen av uppruslningskostnaden går miste om del statliga stödet, om inle stödformen permanentas eller förlängs ell antal år.

En föriängning av den lid då stödformen tillämpas bör beslutas redan våren 1978 med hänsyn lill stödets samordning med kommunala beslut. I årets budgetproposition har statsrådet anmält alt frågan om förlängning skall prövas i särskild ordning.

Med hänvisning lill vad som anförts hemställs alt till bostadsministern få rikta följande fråga:

Vill statsrådet inför riksdagen redovisa när ett förslag om förlängning av stödformen Upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler kan framläggas?

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Anmälan av interpellationer

1977/78:123 av Wivi-Anne Radesjö (s) till industriministern om ålgärder för att rädda sysselsättningen i Surte:

Under hösten 1975 meddelade PLM:s ledning atl driften vid Surte Glasbruk skulle avvecklas. Åtgärden var ett led i en strukturanpassning av den svenska flaskglasproduklionen, där enligl uppgift en överkapacitet förelåg. Detta vållade djup oro bland de anställda

Genom en interpellation hösten 1976 diskulerade Jag dessa problem med

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Anmälan av interpellationer

statsrådet. Jag fick då beskedet att regeringen var beredd att använda de arbetsmarknads- och regionalpoliliska medel som står till buds för att underiätta för de anställda alt erhålla annan sysselsättning. 1 nuläget finns 380 anställda i Surte.

PLM har i förhandlingar med facket den 4 januari 1978 meddelat om beslut att den I januari 1979 lägga ner den kvarvarande driften vid Surte Glasbruk. Den slutgiltiga avvecklingen av tillverkningen i Surte har i tidigare uttalanden kopplats samman med etablering av ersättningsindustri. Den 30 augusti 1977 hade förelagel en genomgång med de fackliga organisationerna och hade då som utgångspunkt att ersättningsindustri skulle etableras. Vid förhandlingar sades också alt många projekt och aktiviteter var i gång och all det fanns stora förutsättningaratt lyckas med alt skaffa ersättningsindustri till Surte. Företaget skulle hjälpa lill på alla sätt med omskolning och med alt skaffa arbete till dem som inle var intresserade av omskolning.

Nu har det visat sig betydligt svårare alt få fram ersättningsindustri. Fackorganisationerna menar att PLM borde påbörjat sökandel efter ersättningsindustrier så att man vid nedläggningsbeslutet 1975 hade kunnat övergå från glastillverkning i Surte till annan industri. Vidare kräver fackorganisationerna att PLM i della läge fortsätter att ta exporlorder för alt inle de anställda vid Surte skall ställas ulan arbele tills ersättningsindustri anskaffats.

Eftersom della är ortens bärande industri har nedläggningen skapat stora problem för Ale kommun. Kommunen har tidigare varil i kontakt med regeringen - både den socialdemokratiska regeringen och den nuvarande -och då blivit lovad allt stöd.

Mol bakgrund av det anförda vill jag ställa följande fråga lill industriministern:

Vilka åtgärder avser regeringen i nuvarande läge atl sätta in för all rädda sysselsättningen i Surte?

den 26 januari

1977/78:124 av Ingegärd Frcenkel (fp) lill kommunikationsministern om regeringens beslut i visst ärende rörande bemanning av fartyg:

Sverige har i många fall framstått som ell föregångsland när det gäller bl. a. arbetsmiljö, säkerhet för de anslällda och skydd mol miljöförstöring.

Den svenska regeringen och en mängd svenska organisationer har under lång lid arbetat målmedvetet för all på sjöfartens område verka för en förbättrad sjösäkerhet till skydd för såväl de ombordanställda som för de ömtåliga vattenområden vari fartygen framförs. Som ett led i detta arbele kommer inom den internationella sjöfartsorganisationen lMCO:s ram att hållas en konferens i London sommaren 1978, som skall behandla ett förslag lill konvention angående standard för utbildning och vakthållning.

Vidare har sedan 1973 pågått ett inlernalionelll arbele med all utarbeta föreskrifter lill skydd mol havsföroreningar.

Regeringen har vid upprepade tillfällen framhållit den betydelse som en

tillräcklig och kompetent bemanning på bryggan har för all skapa förutsättningar för en säker sjöfart.

Utredningen UisjÖ har i sitt belänkande våren 1976 föreslagit vissa förbällringar av sjöbefälens utbildning. Förslaget har ännu inte lett till någon proposition. Med hänsyn till all befälsbemanningsulredningen lagt fram förslag till nya behörighetsbestämmelser är det önskvärt att betänkandet snarast sätts i kraft.

I varje fråga av betydelse för sjösäkerheten har helt naturiigt eftersträvats en nordisk samordning och enighet.

Kommunikationsdepartementet har i ett den 22 december 1977 meddelat beslut om minimibesätlning på M/S Bremön beslutat atl en styrman i visst fall skall ersättas med en matros. Detla innebär föriängd arbetstid för styrmännen och alt befälhavaren får gå vakt.

Nordiskt och även internationellt har befälhavaren i tillämpad praxis av sjösäkerhetsskäl inte tillåtits gå vakt på elt fartyg av Bremöns sloriek vid gång i besväriiga farvatten med nedisningsrisk och andra faror, som råder särskilt vintertid. Det internationella motståndet mol atl låta befälhavaren vara vaktindelad grundas på befälhavarens odelade ansvar för alt säkerheten ombord upprätthålls under hela dygnet.

Mot bakgrund av del anförda vill Jag fråga kommunikationsministern följande:

Vilka principer tillämpas vid handläggning av besvärsärenden rörande fastställande av minimibemanning av fartyg, och på vilket underlag gmndar regeringen sina ställningstaganden?

Vilka är skälen till att en befattningshavare med viss utbildning av navigatorisk karaktär bedöms kunna ersättas med en person som saknar denna kompetens?

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Meddelande om frågor

§ 19 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framstäjlts den 26 Januari

1977/78:266 av Eivor Marklund (vpk) till arbetsmarknadsministern om åtgärder för atl säkra sysselsättningen för byggnadsarbetare i Norrbotten:

Sysselsättningen för byggnadsarbetarna kommer enligl alla tillgängliga uppgifter all bli avsevärt lägre under vinterhalvåret 1977/78 än tidigare år. Orsaken lill della är i första hand det minskade bostadsbyggandet, som ligger på en nivå långt under 1970-talets första år. Del är det lägsta bostadsbyggandet under flera decennier. Byggnadsarbetarna skall på nytt utgöra konjunkluuegulalor i regeringens ekonomiska politik.

I de prognoser som presenteras från länsarbetsnämnderna visas att byggnadsarbetarna i Norrbotten drabbas särskilt hårt av regeringens ekono-

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Meddelande om frågor

miska politik. I Norrbottens län uppgår f n. arbetslösheten till över 20 % för kassamedlemmarna inom Byggnadsarbetareförbundet jämfört med 7,5 % i övriga landet.

Mol denna bakgrund vill Jag fråga arbetsmarknadsministern vilka speciella åtgärder han avser atl vidta för alt motverka denna ökande arbetslöshet och säkra en varaktig sysselsättning för byggnadsarbetarna i ett redan tidigare hårt drabbat län.

1977/78:267 av Bertil Zachrisson (s) till utbildningsministern om tidpunkt för förordnande av generaldirektör i skolöverstyrelsen:

Ett vikligl förnyelsearbete pågår inom skolan för atl fördjupa det inre arbetet (SIA) och reformera läroplanerna. Viktiga förändringar förestår också inom vuxenutbildning och folkhögskola. Skolöverstyrelsens ledningsfunktion är därvid av vital betydelse. Tjänsten som generaldirektör i SÖ har nu stått obesatt i nära tre månader, och ytieriigare dröjsmål förutspås.

Jag vill därför fråga utbildningsministern:

När avser regeringen alt förordna generaldirektör i skolöverstyrelsen, och vilken är orsaken lill del långa dröjsmålet?

den 27 januari

1977/78:268 av Svante Lundkvist (s) lill arbetsmarknadsministern om åtgärder för att säkra driften vid Strands Konfektions AB i Katrineholm:

Strands Konfektions AB i Katrineholm med ca 300 anställda slår inför ell omedelbart nedläggningshot. Företagel avser alt fullfölja utfärdat varsel och därmed nedlägga driften i februari månad.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga lill arbetsmarknadsministern:

Är arbetsmarknadsministern beredd alt vidta sådana åtgärder all driften vid Strands fabrik kan upprätthållas så alt förelagets framtid kan bedömas inom ramen för en samlad plan för den svenska lekoindustrin?

1977/78:269 av Gustav Lorentzon (vpk) lill induslriminislern om ersättningsindustri i Kramfors:

Den 22 oktober 1976 ställde jag följande fråga till industriministern: Överväger industriministern åtgärder för att få ersättningsindustri till Kramfors - med anledning av alt SCA inom kort kommer alt lägga ned en fabrik som sysselsätter närmare 350 personer?

I sitt svar den 11 november samma år förklarade industriministern bl. a.:

"Länsstyrelsen i Västernorrlands län och industridepartementet har sedan en lid tillbaka varit informerade om all SC A:s sulfltfabrik i Kramfors kommer alt läggas ner. Flera olika åtgärder har vidtagits för atl möta den uppkomna

situationen. Som redan framgått av elt pressmeddelande från industridepartementet kommer två nya industrier all etableras i Kramfors. Tillsammans beräknar dessa industrier kunna sysselsätta omkring 175 personer. Även ett annat industriprojekt kommer skyndsamt att utredas. Om även detta projekt kan genomföras skulle det innebära ett inle oväsentligt tillskott av ytteriigare arbetstillfällen. Arbetet på all stärka sysselsättningen i Kramforsområdet kommer atl fortsätta."

Som bekant grundlurade SCA och Svenska Handelsbanken återigen Ådalen, regering, länsmyndigheter och kommunala myndigheter. Det blev ingen ersättningsindustri. De anslällda blev avskedade av SCA, nu som så många gånger tidigare. Del blev heller inget av de löften om nya industrier som industriministern gav i riksdagen som svar på den fråga jag framställde.

Min fråga till induslriminislern i dag blir därför:

Vilka ålgärder överväger industriministern för alt infria löftena om industrier lill Kramfors, som industriministern gav i riksdagen den 11 november 1976?

Nr 67

Tisdagen den 31 januari 1978

Meddelande om frågor

den 30 januari

1977/78:270 av Eva Hjelmström (vpk) lill utbildningsministern om ulställningsersällning till konstnärer:

Våren 1976 fattade riksdagen beslut om utställningsersättning till konstnärer. Beslutet kom efter en femtonårig kamp från konslnärshåll. Äntligen skulle konstnärerna efter förhandling få ersättning för sitt arbete.

Sommaren 1976 tillsattes en förhandlare från statens sida. Denne hade emellerlid inle tid alt börja förhandla förrän ett år senare! Ännu -snart två år efter riksdagsbeslutet - har någon överenskommelse inte nåtts.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag att lill utbildningsministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att riksdagens beslut om ulställningsersällning förverkligas och konstnärernas arbele betraktas som en kulturell insats, som kommer allmänheten lill del?

den 31 januari

1977/78:271 av Sonja Fredgardh (c) lill utrikesministern om internationellt förbud mol atomdrivna satelliter:

Den nyligen inträffade olyckan med en störtande satellit har aktualiserat frågan om riskerna med atomdrivna satelliter. Enligt uppgift drivs flertalet av nu befintliga satelliter med solenergi. Dock finns även atomdrivna sådana. Explosioner har även tidigare inträffat.

Jag vill lill utrikesministern ställa frågan, om hon är villig medverka lill all Sverige i FN och annorstädes, där så är möjligt, aktualiserar frågan om inlernalionelll förbud mot användandet av atomdrivna satelliter.

Nr 67 § 20 Kammaren åtskildes kl. 15.43.

Tisdagen den

31 januari 1978 " "" ..
_____________ BENGT TORNELL

/Solveig Gemert