Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:65

Tisdagen den 24 januari

Kl. 13.00

§ 1 Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

§ 2 Om åtgärder för att förbättra kapitalförsörjningen för lantbruket

Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN erhöll ordet för att besvara Birger Olssons (c) den 8 december anmälda interpellation, 1977/78:95, och anförde:

Herr talman! Birger Olsson har frågal mig vilka åtgärder jag vill vidta för alt förbättra kapitalförsörjningen för lantbruket, särskilt i Gävleborgs län.

I interpellationen behandlas i huvudsak endast de kapiialförsörjningspro-blem som lantbrukare i Gävleborgs län brottas med. För atl besvara interpellationen krävs det dock alt problemen ses i elt större sammanhang. Jordbruksnäringens kapitalbehov måste vägas mol de krav som ställs på kapitalmarknaden på andra håll i landet och från andra samhällssektorer.

Jag utgår ifrån alt interpellationen avser behovet av långfristigt kapital. Det finns skäl atl inledningsvis påminna om del läge som sedan lång lid har rått på den svenska kapitalmarknaden. Trots all den dominerande långivaren, AP-fonden, har haft en ökande kapacitet, har kapitalmarknaden inle förmått tillfredsställa den efterfrågan på kapital som finns inom olika sektorer av samhället. Exempelvis har bosladsobligationer, prioriterade inteckningslån för bostadshus och hypoteksbanksobligalioner inte kunnat placeras i tillräcklig omfattning ulan press på kreditinstituten i form av likviditetskvoter och överenskommelser med placerarna. Fr. o. m. i år kan situationen på kapitalmarknaden ytteriigare försämras genom atl AP-fondens placerings-kapacitet minskar eller stagnerar. Vill man under dessa omständigheter öka tillförseln av långfristigt kapital för någon låntagargrupp, tvingas man begränsa utrymmet för andra.

Inom kreditmarknaden finns som bekant en prioriterad sektor för staten och bostadsbyggandet. Den slalliga långfristiga upplåningen sammanhänger med den budget- och penningpolitik som förs i syfte atl nå de övergripande målen för den ekonomiska politiken oberoende av önskemål om lättnader från vissa lånlagargrupper. Ell växande statligt budgetunderskott gör del önskvärt att staten lar i anspråk en större andel av obligationsmarknaden. Man måste också räkna med ett ökat placeringsbehov i fråga om bostadsobligationer som följd av strävandena all öka bostadsbyggandet och energisparandet i bostäder. I dagens situation är det vidare nödvändigt - som Jag har understrukit i finansplanen - atl underiätta finansieringen av industrins investeringar.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om åtgärder för att förbättra kapitalförsörjningen för lantbruket

I fråga om jordbrukels kapitalförsörjning är det knappast rikligt atl göra gällande att den starkt försämrats. Hypoleksbanken har ökat sin utgivning av obligationer från 200 milj. kr. år 1973 lill 600 milj. kr. år 1976 och 675 milj. kr. år 1977. Jag är emellerlid medveten om alt Jordbruksnäringens behov av krediter har ökat starkt med följd att väntetiderna för lån har blivit längre.

Min allmänna bedömning - som ligger i linje med vad jag har anfört i finansplanen - är alt det inte finns utrymme för någon nämnvärd ökning av hypoteksbankens utlåningskapacilet. Det är emellertid i första hand riksbanken som har att ta ställning till sådana frågor. Jag har inhämtat att riksbanken har meddelat hypoleksbanken att någol ökat utrymme för försäljning av obligationer på kapitalmarknaden under år 1978 f n. inte kan påräknas.

Fördelningen av hypoteksbankens medel mellan de olika landshypoteks-föreningarna ankommer helt på banken och föreningarna. Jag förutsätter all vid fördelningen hänsyn las lill ändringar i behovet i olika regioner och atl därvid beaktas de särskilda motiv som kan göras gällande, exempelvis i Gävleborgs län.

Lån från landshypoleksföreningarna är dock bara en av finansieringskällorna för jordbruket. Bankerna och särskilt föreningsbankerna lämnar jordbrukskrediter till betydande belopp. Sålunda uppgick föreningsbankernas utlåning under vart och elt av de tre senaste åren lill ca en miljard kronor utöver bostadsbyggnadskrediter. Ökningslakten i föreningsbankernas inlåning, och därmed ullåningskapaciteten, har länge varil hög, och det finns ingen anledning anta atl delta förhållande kommer all ändras.

Regeringen har i sin proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken betonat atl tillgången på långfristigt kapital är av avgörande betydelse för bl. a. jordbrukels möjligheter atl hålla en hög ralionaliseringslakt. Kapital-marknadsulredningen, som avser att inom kort lämna sitt slutbetänkande, kan väntas behandla olika problem på kapitalmarknaden som hänger samman med atl förse olika sektorer i samhället med långfristigt kapital. 1 avvaktan på delta belänkande och remissbehandlingen därav samt med hänvisning till de allmänna ekonomiska överväganden som jag har redovisat är jag inle beredd alt nu vidta några konkreta åtgärder. Regeringen kommer emellertid självfallet all inom ramen för tillgängligt utrymme beakta jordbrukets kreditbehov vid bedömningen av olika samhällssektorers tillgång till kapitalmarknaden.

GUNNAR BJÖRK i Gävle (c):

Herr talman! Jag ber all få tacka ekonomiministern för svaret på den fråga som Birger Olsson har framställt. Jag tycker att det var ovanligt uttömmande.

Man bör nog ändå ha myckel stor förståelse för alt den rådande situationen från jordbrukets synpunkt framstår som mycket bekymmersam och för atl Jordbrukarna inle alls är nöjda med lägel på kreditområdet, speciellt med tanke på svårigheterna att få långsikliga krediter. Väntetiderna, som också

ekonomiministern log upp, är klart för långa och från Jordbrukets synpunkt myckel otillfredsställande. Jag är t. ex. övertygad om atl en bättre kreditförsörjning på lantbrukets område skulle kunna vara ett värdefullt bidrag till sysselsättningen ute i landet, speciellt utanför de stora tätorterna. Detla gäller främst inom byggnadssektorn. Med tanke på det stora behovet av om- och tillbyggnad på jordbruksfastigheter skulle större fart på denna del av kapitalmarknaden också kunna få en hel del regionalpolitiska effekter.

Jag delar ekonomiministerns uppfattning alt fördelningen av de tillgängliga resurserna skall skötas av Hypoleksbanken. Med tanke på den starka satsning på SR-verksamheten som skett i Norriandslänen och i Dalarna framstår det dock för en lekman som självklart att fördelningsmetoderna är någol föråldrade. Gävleborgs län är särskilt utsatt, eftersom man också där haft en stark satsning på SR-verksamheten.

Positivt i delta sammanhang är det numera allt bättre samarbete som råder mellan hypoteksrörelsen och delar av bankerna. Man får därigenom smidigare avlyft än tidigare, så snart hypoteksinslitulet får sina pengar. Men som framgår av statistiken skiftar bankernas intresse för atl bevilja garantilån lill Jordbruket, eftersom långsiktiga lån med låga räntor inle är särskilt fördelaktiga för bankerna. Jag kan inte underiåta atl reagera mot del alltför ljumma intresse som vissa banker visar för sådana garanlilån, tydligen bara därför atl de inte är tillräckligt lönande. Ekonomiministern säger nu att kapitalmark-nadsulredningen arbetar med denna fråga, och det är min förhoppning all man skall ta elt ordentligt tag i de problem som inlerpellanlen har aktualiserat.

Slutligen säger ekonomiministern: "Regeringen kommer emellerlid självfallet all inom ramen för tillgängligt utrymme beakta jordbrukets kreditbehov vid bedömningen av olika samhällssektorers tillgång lill kapitalmarknaden." Om vi även i fortsättningen skall ha så långa väntelider som nu, förutsätter jag alt regeringen är beredd alt sälla in extra åtgärder just på Jordbruksområdet.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om åtgärder för att förbättra kapitalförsörjningen för lantbruket

Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN:

Herr lalman! Jag har inle mycket all tillägga. Det skulle kanske i och för sig ha varil intressant all lämna några uppgifter om hur långivningen fördelas på olika sektorer i samhället, men Jag skall inle göra del. Jag skall bara säga en sak till tröst för Gunnar Björk i Gävle och interpellanlen.

Jag sade i interpellationssvaret alt riksbanken har meddelat Hypoleksbanken all något ökat utrymme för försäljning av obligationer på kapitalmarknaden under år 1978 f n. inle kan påräknas. Jag vill där göra del tillägget att det såvitt Jag vet Just nu pågår vissa överväganden inom riksbanken som -om jag skall uttrycka mig försiktigt - torde kunna leda lill en något mera positiv inställning i detla hänseende.

Överläggningen var härmed slulad.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om ökat studiestöd

§ 3 Om ökat studiestöd

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för aU besvara Inga Lantz (vpk) den 13 januari anmälda fråga, 1977/78:253, och anförde:

Herr talman! Inga Lantz har frågat mig om jag är beredd alt medverka lill all ungdomar mellan 18 och 20 år som fortsätter sina studier i gymnasieskola eller på folkhögskola får ett bättre ekonomiskl stöd av samhället.

Studerande mellan 18 och 20 år tillhör studiehjälpssystemet och kan således erhålla studiebidrag, inackorderingstillägg, resetillägg samt inkomstprövat och behovsprövat tillägg. I vissa fall kan också återbelalningspliktiga studiemedel utgå.

Studiehjälpssystemet förutsätter alt ungdomarna fortfarande utgör en del av föräldraekonomin. Många ungdomar mellan 18 och 20 år flyttar emellerlid numera hemifrån och har då svårt all klara sin ekonomi.

Studieslödsulredningen, som i juni 1977 överlämnat sill betänkande Studiestöd - alternativa utvecklingslinjer (SOU 1977:31), har uppmärksammat problemen för äldre ungdomar i bl. a. gymnasieskolan. Ulredningen föreslår också provisoriska åtgärder för denna grupp. Studiestödsuired-ningens förslag innebär atl den som fyllt 18 år och bedriver gymnasiala studier skall få rätt att utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen i studiemedelssystemet i den utsträckning som behövs för att dessa tillsammans med studiebidraget och tilläggen skall ge ell studiestöd som i stort sett motsvarar del högsta beloppet inom studiemedelssystemet.

I årets budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 12) lar jag upp utredningens förslag men anför atl Jag vill avvakta remissbehandlingen av förslaget innan Jag är beredd atl la ställning. Remisstiden för studieslödsul-redningens betänkande har nu gått ul, och jag har för avsikt alt senare föreslå regeringen att, mot bakgrund av de ställningstaganden som kan bli följden av utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter, i tilläggsdirektiv ge ulredningen fortsatt uppdrag atl framlägga konkreta förslag lill förändringar av det studiesociala stödet. Jag anser del angeläget att i delta sammanhang ånyo speciellt uppmärksamma 18-19-åringarna.

INGA LANTZ (vpk):

Herr lalman! Först skall Jag be atl få lacka för svaret.

Varje år skulle 4 000 ungdomar mellan 18 och 20 år gå på gymnasium eller folkhögskola om de fick ekonomisk hjälp av samhället. Del har studieslödsulredningen räknat ul. Det skulle kosta 56 milj.kr. atl ge dessa ungdomar denna hjälp. Reglerna för alt få ekonomisk hjälp är sådana all de här ungdomarna faller utanför systemet. De kan få elt studiebidrag och ett inackorderingstillägg, men delta är så litet alt det inte går alt leva på.

Centrala studiestödsnämnden i Sundsvall har begärt hos studieslödsulredningen att dessa orättvisa regler skall försvinna. Man hade också hoppats atl frågan skulle lösas och atl regeringen i budgetpropositionen skulle anslå medel till ungdomarna. Men i proposilionen föreslås inga medel anslagna.

Konsekvenserna av regeringens handlande blir atl en mängd ungdomar

inte har råd att fortsätta studera för så vitt de inte kan leva på sina föräldrar. Vi vet atl många ungdomar i denna ålder flyttar hemifrån, och då är det också, menar jag, hell självklart att de skall ha tillgång till den ekonomiska hjälp som behövs för att fullfölja studierna.

Studiemedel utgår för studier vid universitet och högskolor. Det får man alltså om man som I8-åring lämnar gymnasiet och går vidare lill högre utbildning, men inte om man är en elev mellan 18 och 20 år som går på gymnasiet - då utgår inte studiemedel.

På utbildningsdepartementet säger man så här i en artikel jag läste för något tag sedan: Ungdomar mellan 18 och 20 som flyttar hemifrån passar inte in i systemet.

Att se till atl dessa ungdomar får ekonomisk hjälp anser man sig på utbildningsdepartementet inte ha råd med och säger vidare: De får fortsätta atl klara sig bäst de själva kan.

Det tycker jag är ett ganska cyniskt uttalande.

När det nuvarande studiemedelssystemet infördes sade man atl målet skulle vara alt bryta den sociala snedrekryteringen. Nu vet vi att det inte blivit så. Man har inte uppnått de förändringar man trodde. Och med regeringens snålhet förbättrar man inte heller förhållandena - tvärtom.

Vpk menar au rätten atl studera skall vara allmän och att den inte skall vara beroende av om man har ekonomiska möjligheter eller inle. Därför har vi sedan länge kämpat för alt de ekonomiska spärrarna för atl få studera skall avskaffas. Vi har också krävt att det studiesociala stödet skall göras om så att det blir ett enhetligt system från 16 års ålder samt också att studielön skall utgå från denna ålder. Del är den enda väg man kan gå om man vill bryta snedrekryteringen inom utbildningen.

Det svar som Jag fått tyckerjag trots allt har en positiv grundlon. Men det brådskar med att lösa del här problemet. Centrala sludiestödsnämnden har också sagt detta och hoppats på alt man skulle göra någonting i årets budgetproposition.

Del finns redan ell förslag. Vad jag förstått borde det finnas möjligheter alt låta del förslaget gälla från den I juli i år. Jag skulle vilja fråga utbildningsministern om han kan tänka sig atl tillmötesgå den här förhoppningen och låta ungdomarna från den 1 juli få della välbehövliga ekonomiska stöd.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om ökat studiestöd

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Inga Lantz vet alt regeringen har lagt sitt förslag i budgetpropositionen, och vi har inte funnit del möjligl alt anvisa så många miljoner som del här förslaget skulle kräva. Men jag är den förste att erkänna all delta är en angelägen reform, och av milt svar framgick all vi delar Inga Lantz uppfattning atl I8-20-åringarna är en kategori som har kommit i kläm mellan de olika delarna i sludieslödssystemei. Jag hoppas atl vi ell kommande år skall kunna rätta till delta. Men, som sagt, till den 1 juli har vi inle funnil utrymme, som framgår av budgetpropositionen.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om utbyggnad av

Kvarnsvedens

Pappersbruk

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Frågan är inte ny i riksdagen, den har varil uppe till behandling både 1976 och 1977 i socialförsäkringsutskottel, och man tryckte då myckel hårt på att frågan skulle lösas. Del är väl därför som förhoppningarna också har spants när det gäller regeringens handlande. Man trodde all den skulle kunna lösas. Del sägs i belänkandet 1976/77:18:

"Det främsta syftet med 1964 års reform på det studiesociala områdel var att ge alla ungdomar ekonomiska möjligheter atl fortsätta sina studier efter grundskolan. Detla syfte har ännu inte i den utsträckning som förutsatts tillgodosetls. Det är mot bakgrunden härav som dåvarande departementschefen i direktiv lill studieslödsulredningen mycket starkt betonat angelägenheten av att det fortsatta ungdomssludiestödei leder lill en jämnare rekrytering lill högre studier. Ulredningen skall särskilt analysera situationen för myndiga ungdomar som tillhör studiehjälpssystemet."

Utskottet säger vidare atl "en förstärkning av ungdomssludiestödei tillhör sludiesiödsutredningens angelägnaste uppgifter", och utskottet "vill erinra

om att riksdagen vid fjolårels riksmöte förutsatte att frågan om stödet lill

ungdomar mellan 18 och 20 år i gymnasieskolan skulle få en snar lösning".

Man har alltså väntal från 1975/76 och nu från 1976/77 och ännu har ingenting hänt i den här frågan. Ungdomarna fortsätter atl vara utan det ekonomiska stöd de behöver, och detta fortsätter också alt förstärka den sociala snedrekryteringen. Det är märkligt atl man inte har uppmärksammat den här frågan mer från regeringens sida.

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Förvisso har frågan uppmärksammats, men vi har inte haft resurser.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Vi skall inle gå in på ekonomisk politik, men det är klart all det finns pengar till en sådan här reform om man bara vill genomföra den. Del finns en mängd olika områden i samhällsekonomin som man kan prioritera för atl genomföra de här åtgärderna både för 18-20-åringarna som går på gymnasiet och för dem som behöver studielön, om man bara har den politiska viljan.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 4 Om utbyggnad av Kvarnsvedens Pappersbruk

Bosladsminislem ELVY OLSSON erhöll ordet för alt besvara Gudrun Sundströms (s) den 12 januari anmälda fråga, 1977/78:246, och anförde:

Herr talman! Gudrun Sundström har frågat mig när regeringen tänker lämna besked lill Kvarnsvedens Pappersbruk om en utbyggnad så att

förelagel kan ulöka sin verksamhel atl tillvarata returpapper.

Den aktuella utbyggnaden prövas av regeringen enligt 136 a ij byggnadslagen. För några månader sedan gjordes en allsidig bedömning av föreliggande ansökningar om utbyggnader baserade på returpapper. Man fann inte skäl atl då tillåla utbyggnaden av Kvarnsvedens Pappersbruk. Förelaget har nu under hand upplyst att man överväger att till viss del ändra utbyggnadsplanerna bl. a. vad gäller alt utnyttja returpapper. Regeringen avvaktar besked från förelaget i denna fråga.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om utbyggnad av

Kvarnsvedens

Pappersbruk

GUDRUN SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fråga, även om jag lycker all del hade kunnat vara mera positivt för oss som bor i Borlänge.

Egentligen är det tre motiv till all Jag har velat ställa denna fråga. Del första är atl Kvarnsvedens Pappersbruk faktiskt värdet första pappersbruk i Sverige som iordningställde en anläggning för att tillvarata relurpapper. Man gjorde det med tanke på all man skulle kunna bygga ut denna verksamhet. Erfarenheterna av verksamheten är mycket goda f n., och man har kommit fram till en metod som skulle passa mycket bra vid en utbyggnad. Kommer inte denna utbyggnad till stånd, så tyckerjag att man liksom har spolierat kostnaderna för och erfarenheterna av anläggningen.

Del andra motivet är alt anläggningen ligger i linje med del beslut vi har tagit om del kommunala renhållningsmonopolet och skyldigheten alt separera pappersavfall från annal avfall. Redan nu använder Kvarnsvedens Pappersbruk 30 000 lon relurpapper i sin tillverkning, och man skulle kunna öka användningen lill 115 000 ton om man fick möjlighet att bygga ul.

Del är nu redan klarlagt all det inte finns någol miljöhinder när del gäller atl bygga ul. Råvaruuttagel i skogen skulle skonas, om man fick fortsätta med denna verksamhet och ulöka den. Del finns en myckel förmånlig energiför-brukningsplan, som är fogad till ansökningen. Den ökade transporten skulle ske på järnväg, och del tyckerjag är mycket positivt.

Del tredje skälet är att det råder stor oro bland de anslällda inom pappersbruket därför all regeringen inte har lämnat något besked om utbyggnaden. Redan i augusti 1977 skrev de olika fackförbunden och berättade för regeringen om sin oro för vad som skulle hända om inle utbyggnaden kommer lill stånd. Från företaget har man sagl all man är tvungen all dra in 400 arbetstillfällen i början av 1980-lalet. Men skulle denna utbyggnad kunna komma till slånd, så skulle man kunna länka sig all bara 200 fick avskedas.

Jag vet inte hur väl statsrådet är insatt i Boriänges arbetsmarknadsförhållanden. Men situationen är sådan alt alla vi som bor där är mycket oroade när det gäller hur framtiden skall kunna mötas av människorna i Boriänge.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag kan försäkra Gudrun Sundström all vi inte skulle önska någonting högre än atl vi inle hade sett några hinder för atl ge della tillstånd. Men det är atl märka atl del inte heller är fråga om något avslag, utan

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om tillämpningen av bestämmelserna för stöd till energibesparande åtgärder

förhandlingar och utbyte av tankar pågår. Del är vår förhoppning alt det skall kunna bli elt positivt besked.

När vi hade dessa allvarliga diskussioner och gav ett par tillstånd, kom vi fram till all vi inte hade mer råvara att bygga upp denna verksamhet på än som motsvarade de tillstånd vi gav. Men Jag vill också säga att i samband med dessa tillstånd skrev jordbruksministern lill samtliga kommuner om detta att man på allvar borde gå in för atl separera och ta vara på papperet för att vi på det sättet också skulle få mera råvara och kunna bygga ut de industrier det här gäller.

Det är klart alt Gudrun Sundström känner ortens arbelsmarknadsförhål-landen bälire än jag. Men jag vill ändåsägaaltjag trorall vi inom regeringen känner dem tillräckligt väl för atl veta att del är mycket angeläget för orten att få denna utbyggnad.

GUDRUN SUNDSTRÖM (s):

Herrialman! Jag lycker all jag kan tolka statsrådets senaste inlägg som lilel mera positivt för oss.

Del är en fråga till som jag gärna skulle vilja ställa - om det finns några brister i den information som företaget har lämnat in lill regeringen, så alt man inle kan ge besked snart på den här punkten. Det är f n. en orolig situation på arbetsmarknaden i Boriänge.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag kan bara säga det som väl också framgår av milt svar på huvudfrågan all förelagel nu överväger all ändra ulbyggnadsplanerna. Det är just de beskeden från företaget som vi i nuvarande läge främst avvaktar.

GUDRUN SUNDSTRÖM (s):

Herr lalman! Jag ber atl få tacka för det svaret. Jag hoppas alt regeringen tar hänsyn både till den arbelsmarknadspolitiska situation som råder och till det förhållandet att den metod som prövats vid Kvarnsvedens Pappersbmk visat sig vara mycket positiv.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Om tillämpningen av bestämmelserna för stöd till energibesparande åtgärder

Bosladsminislem ELVY OLSSON erhöll ordet för alt besvara Karl Erik Olssons (c) den 8 december anmälda interpellation, 1977/78:97, och anförde:

Herr talman! Karl Erik Olsson har frågal mig om Jag är beredd atl vidta ålgärder för atl skapa ytterligare klarhet i tillämpningen av bestämmelserna för stöd till energibesparande ålgärder och därvid tillse atl de som har en äldre lyp av spåneldningsanläggning och nu vill byta ul den mot en effektivare och

bättre anläggning inle missgynnas.

Del är myckel angeläget all minska vårt beroende av importerade bränslen för bl. a. uppvärmningsändamål. Det kan ske på flera sätt. Ett är att göra husen energisnålare och värmeanläggningarna effektivare, dvs. mera bräns-lesnåla. Elt annal sätt är atl elda med inhemska bränslen.

Många fastighetsägare eldar redan med inhemska bränslen. Det gäller framför allt de fastighetsägare som har tillgång till sådant avfall från skogs-och sågverkshanteringen som inle kan användas i den skogsindustriella produktionen. De bidrar därvid till att hålla det totala behovet av importerade bränslen nere. Del är självfallet viktigt att de anläggningar för eldning som de.ssa använder är effektiva. Det är emellertid också vikligl med hänsyn lill behovet av atl minska vårt beroende av importerade bränslen att alla fastighetsägare, som kan, går över lill att använda inhemska bränslen i någon form.

Avsikten med stödet till energibesparande åtgärder är att stimulera lill sådana ålgärder som syftar till bättre hushållning med energi i byggnadereller till användning av annat bränsle än olja vid uppvärmning. Närmare bestämmelser finns i förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande ålgärder i bostadshus m. m. samt i bostadsstyrelsens anvisningar till förordningen.

Energisparstödel är i sina huvuddrag inriktat på förbällringar av värme-och ventilationssystem samt på förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag. Till stödberältigade förbättringar av värmesystem hör bl. a. anordning för fliseldning. Stöd utgår därvid för dels siokeranordning med termostalslyrd automatik, dels förugn. Av allmänna principer följer att stöd dock inte utgår för sådana åtgärder om de är att anse som underhåll.

Byte av siokeranordning eller förugn bedöms vanligtvis som underhåll. Detta gäller även vid byte till en anordning som innebär en förbättrad teknik så länge grundfunktionen är väsentligen densamma. Däremot medges stöd för sådana byten där den befintliga anläggningen tekniskt sett har en uppenbart primitiv karaktär och utbytet medför en driftsäkrare anläggning med högre verkningsgrad. Framför allt de sågspånsugnar som installerades på 1950-talel torde numera i många fall betraktas som tekniskt sett så primitiva att nämnda förutsättningar för stöd lill byte bedöms föreligga. Den avgörande skillnaden mellan ett modernt och ett äldre system för fliseldning torde annars ligga i driftsäkerheten. Vinsterna i form av lägre bränsleåtgång vid ett byte är däremot relativt små och torde knappast ensamma kunna motivera bytet.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser Jag atl del inte finns anledning alt överväga någon ändring i fråga om energisparstödel till fliseldning. Däremot kan del finnas skäl att på denna punkt förtydliga gällande regler. Del aren uppgift som ligger på bosladsstyrelsen. Enligl vadjagharerfarit kommer styrelsen att göra erforderiiga förlydliganden.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om tillämpningen av bestämmelserna för stöd till energibesparande åtgärder

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om tillämpningen av bestämmelserna för stöd till energibesparande åtgärder

KARL ERIK OLSSON (c):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka bostadsministern för svaret på min interpellation. Jag bedömer svaret som positivt, men jag har några följdfrågor som jag gärna vill ställa.

Under 1950-lalel och även in på 1960-talel var del relativa oljepriset väsentligt högre än i början av 1970-talel och troligen också högre än i dag. Då installerades på många håll framför allt i jordbruket s. k. sågspånsugnar och även anordningar för fliseldning. På det sättet kunde man tillgodogöra sig energivärdet i avfallsprodukter från skogsbruket, som annars skulle gå föriorade. Men i allmänhet var del vid den liden ändå bristfälliga tekniska lösningar. När sedan oljepriset sjönk relativt sett föranledde della de flesta som hade de här anläggningarna att gå över lill oljeeldning eller kanske lill elvärme.

Nu är oljan åter något dyrare och samhället ger, som vi vet, stöd lill energibesparande ålgärder. Därför har det blivit ett nytt intresse för alt sätta i gång eldning av det här slaget - framför allt eldning med flis. Del har också gjort all den tekniska utvecklingen skjutit fart, och det finns i dag på marknaden anläggningar som motsvarar högt ställda krav på säkerhet, bekvämlighet och bränsleekonomi. Det är naturligtvis svårt att jämföra de anläggningarna med dem som fanns på 1950-talet.

Även om del slora flertalet människor under det senaste årtiondet har övergått från spån- eller fliseldning till olja finns det ändå en del som har behållit sina gamla anläggningar. Anledningen till min interpellation är egentligen elt praktiskt fall,dären jordbrukare hade kvar sin spåneldning och ville byta ut den men förvägrades stöd av länsbostadsnämnden. Del är litet tråkigt om myndigheterna förvägrar den här gruppen av människor stöd - av den anledningen att dessa ju faktiskt under en längre tid och mer konsekvent har inriktat sig på att utnyttja del inhemska bränslet än de som under en mellanperiod har använt olja.

I huvudsak bedömer jag bostadsministerns svar som positivt, men det finns en del frågetecken inbyggda i svaret. Stödet går inte lill sådana ålgärder som är alt anse som underhåll. Därav följer alltså alt byte av anläggning till ny anläggning av samma karaktär skall betraktas som underhåll. Om grundfunktionen är väsentligen densamma är det alltså byte. Då vill jag fråga: Vad är egentligen samma grundfunktion? Jag förutsätter här, att anläggning för konventionell vedeldning med hel ved resp. anläggning för fliseldning inle kan betraktas som om de har väsentligen samma grundfunktion, och alt byte i sådant fall inle är underhåll. En gammal förugn av 1950-talslyp och en termostalslyrd slokeranläggning kan väl inte heller anses ha väsentligen samma grundfunktion.

Av fortsättningen i svaret tyckerjag mig uttyda delta, men sedan kommer det en mening där bosladsministern säger: "Framför allt de sågspånsugnar som installerades på 1950-lalet torde numera i många fall betraktas som primitiva." Jag är litet orolig för orden "många fall", som lämnar en hel del öppet för bedömning lokalt. Med anledning av den formuleringen kan kanske

inte den enskilde - när han planerar för de åtgärder som kan anses nödvändiga - vara säker på vilken bedömning som kommer atl göras.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag är medveten om att det på nämnderna kan vara svårt att dra gränserna. Men somjag nämnt ser bosladsstyrelsen över kungörelsen för all göra den lydligare, så atl den kan tillämpas likadant i olika län.

När bytet innebär en förbättrad teknik bör det inle finnas något hinder för alt få stödet. Men om det bara är fråga om ett byte av anordning måste män göra samma bedömning som vid byte av oljepanna. Till det utgår i dag inget stöd, som del gjorde tidigare. Det är all betrakta som underhåll.

När bosladsstyrelsen gjort sin översyn av kungörelsen kommer det att bli så -jag tror Jag kan lugna Kari Erik Olsson med del - att om bytet verkligen innebär att man övergår lill ett någol effektivare syslem kommer stöd också att lämnas.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis i förköpsärenden, m. m.

KARL ERIK OLSSON (c):

Herr lalman! Jag tackar för del senaste beskedel. Jag tolkar det så all ett förtydligande av de gällande reglerna kommer alt innebära aU konsekventa energisparare, t. ex. de som under årtionden eldat med skogsavfall, får sin rättmätiga del av samhällets energisparstöd.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 6 Om regeringens praxis i förköpsärenden, m. m.

Bosladsministern ELVY OLSSON erhöll ordet för alt besvara Christer Nilssons (s) den 12 december anmälda interpellation, 1977/78:98, och anförde:

Herr lalman! Christer Nilsson har frågat om jag är beredd atl lämna en redogörelse för regeringens praxis i ärenden om tillstånd till förköp när del gäller regeringens befogenhet alt grunda avgörandet på sin och inte kommunens bedömning av hur elt godtagbart ändamål skall tillgodoses och i vilken omfattning della bör ske.

Christer Nilsson har vidare frågal vilka målsättningar i fråga om kommunens planeringsansvar som gäller för det pågående arbetet på en ny byggnadslagstiftning.

Efter de ändringar som genomfördes år 1974 kan kommun förköpa mark eller tomträtt till mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning samt sådan fast egendom som behöver rustas upp. Kommunerna har således vidsträckta möjligheter atl skaffa mark genom förköp.

Den kommunala förköpsrätlen har dock inle ansetts böra vara hell obegränsad. Åtskilliga inskränkningar finns. Kommunernas kompelens när det gäller att förköpa viss fastighet kan sålunda prövas genom kommunal-

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis i förköps-ärenden, m. m.

besvär. Vissa av praktiska och sociala skäl införda begränsningar beträffande förköpsfaslighelens areal och användningssätt granskas av inskrivningsmyndighet. Allmän domstol kan pröva vissa förhållanden i samband med själva köpet.

Vid sidan härav har emellertid anordnats en tillståndsprövning hos regeringen i sådana fall då säljare eller köpare sätter sig emot att förköp kommer till slånd. Prövningen avser tre frågor, nämligen om förköpsrält får utövas på grund av den allmänna begränsningen i förköpsrätlen med hänsyn till ändamålet, verkan av kommuns vägran att anta hembud och om förköpshinder föreligger på grund av obillighet.

Interpellationen avser den första frågan, nämligen om egendom över huvud taget är förköpsbar med hänsyn till kravet alt den på sikt krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning eller all den behöver rustas upp.

Jag har låtit göra en översiktlig sammanställning av de beslut som fattats under de år förköpslagen har gällt. Tiden har inte medgetl en fullständig undersökning och analys. Av sammanställningen framgår emellerlid all 259 ärenden om tillstånd lill förköp har avgjorts under åren 1968-1977. Tillstånd har därvid lämnats i 156 fall och vägrats i 52 fall. Härutöver har 51 ansökningar lämnats utan åtgärd av formella skäl.

Av de 52 fall där förköp har vägrats har avslaget i 27 fall berott på all utredningen inte har visat alt fastigheten är av sådan beskaffenhet alt den krävs för tätbebyggelse eller vad därmed hänger samman. Flertalet övriga ansökningar har avslagils därför att förköp har ansetts obilligl med hänsyn till säljarens och köparens inbördes relationer eller förhållanden vid köpet.

När del gäller regeringens prövning av frågan, om viss egendom kan förköpas, vill jag anknyta till vad jag yttrade den 15 december 1977 i anslutning till en fråga av Anna Wohlin-Andersson om elt då aktuellt förköpsärende. Jag sade vid del tillfället bl. a. att regeringen inle kan anses bunden av den bedömning som kommunen har gjort, utan alt regeringen har att fatta sitt beslut mot bakgrund av den utredning som kommunen alltid skall prestera i ett förköpsärende. Jag erinrade dock om atl del enligl förarbetena lill förköpslagen inte skall ställas sä höga krav på en sådan utredning utan att det i princip räcker all kommunen 1. ex. genom en befolkningsprognos eller med hänvisning till elt upprättat bostadsbyggnadsprogram gör sannolikt alt kommunen behöver marken för tätbebyggelse.

Eftersom förhållandena skiftar i de förköpsärenden som regeringen har alt ta ställning till och då varje ärende måste prövas mot bakgrund av den uiredning som föreligger, är det naturligtvis inle möjligt alt ange när regeringen bör frångå kommunens bedömning då del gäller atl avgöra om förutsättningarna för förköp är uppfyllda. Som jag framhöll i anslutning lill mitt svar på Anna Wohlin-Anderssons fråga har regeringen dock i flertalet avgjorda förköpsfall funnit att den utredning som kommunen har lagt fram varit tillräcklig för att förköp skall kunna meddelas.

Vad slutligen angår interpellantens andra fråga, om målsättningarna för arbetet på en bygglagreform, anser jag del självklart att man eftersträvar atl ge

kommunerna ett vidgat planeringsansvar. Somjag i annal sammanhang har uttalat grundas arbetet med en ny lag om markanvändning och byggande på regeringsförklaringens innehåll. I denna uttalas atl planeringen av mark skall ske i former som säkerställer såväl angelägna samhällsintressen som den enskildes rättstrygghet.

CHRISTER NILSSON (s):

Hen lalman! Jag ber all få lacka statsrådet Elvy Olsson för svaret. Bakgmnden till interpellationen är att regeringen mot all förmodan vägrat ge Valdemarsviks kommun tillstånd till förköp av fasligheten Fångö 1:12 i Gryts socken i Valdemarsviks kommun, ett ärende som statsrådet nämner i interpellationssvaret.

Regeringens beslut i Fångöärendet har kritiserats kraftigt av exempelvis länsstyrelsen i Östergötlands län och landstingels stiftelse för naturvård och friluftsliv i Östergötland. Nämnda instanser har också vädjat till regeringen alt ompröva sitt beslut.

Många befarar nu att regeringsskiftet 1976 kommer alt innebära en ny syn på förköpslagen och atl kommunernas intressen i fortsättningen kommer atl tillmätas mindre betydelse.

Fångö ligger i ett område som enligl kommunplanen skall utvecklas fördel röriiga friluftslivet och för andra skärgårdsnäringar. Nämnas bör också att Fångö ligger i elt skärgårdsområde som enligl den fysiska riksplaneringen har riksintresse.

När Valdemarsviks kommun beslutade att utöva förköpsrätlen var motivet att främja det rörliga friluftslivet för kommunens invånare samt naturvården. Köpet möjliggjordes bl. a. genom alt Valdemarsviks kommun erhöll lån och bidrag från statens naturvårdsverk och landstingets stiftelse för naturvård och friluftsliv i Östergötlands län.

Den akluella fastigheten ingår alltså i ett skärgårdsområde som har riksintresse. Genom all utöva förköpsrätten försökte kommunen tillgodose den fysiska riksplaneringens intentioner och motverka spekulation oh överexploatering.

Mol den här bakgrunden framstår regeringens vägran att ge kommunen tillstånd till förköp av den aktuella fastigheten som mycket märklig. I sammanhanget bör nämnas atl regeringsrätten i elt tidigare skede givit kommunen rätt att utöva förköpsrätlen.

Det inlemellalionssvar statsrådet Elvy Olsson lämnat i dag är allmänt hållet, och oklarhet råder fortfarande om huruvida den nya regeringen kommer att tolka förköpslagen på eu nyu sätt. Som framgår av interpellationen krävs det mycket starka skäl för att regeringen skall underkänna kommunens bedömning i elt förköpsärende. Den tolkning regeringen gjort av förköpslagens I !; i det fall vi nu diskuterar slår dåligt i överensstämmelse med förköpslagens anda och bokstav. Man kan också ifrågasätta om regeringsbeslutet överensstämmer med innehållet i expropriationslagen och byggnadslagen.

Ett centerpartistiskl statsråd har alltså på tvivelaktiga juridiska grunder

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

underkänt en kommuns bedömning i elt förköpsärende, ell utslag av centralism som visar den klyfta mellan ord och handling som numera är så vanlig i centerpolitiken.

När man läser riksdagsprotokoll som behandlar förköpslagen kan man konstatera att dåvarande ordföranden i civilulskottet Elvy Olsson ofta hävdade: "Förköpsrätlen är ett enkelt och odramatiskt sätt att säkerställa kommunernas framtida behov av mark. Del är inte förenat med krångel utan kan gå snabbi." På den tiden bekämpade också Elvy Olsson med framgång konservativa förslag på markpolitikens område.

Nu har regeringen Fälldin fattat ell beslut i ett förköpsärende som gör atl kommunerna känner osäkerhet om hur lagen skall tolkas. Detta kan leda till all kommunerna tvekar alt engagera sig i förköpsärenden. Följden blir spekulation och en sämre samhällsplanering på olika områden.

Regeringens överprövningsbeslut i del fall jag redogjort för är så märkligt att man tvivlar på alt regeringen haft ett fullständigt beslutsunderlag. Del bästa som nu kan hända är alt regeringen omprövar sitt beslut.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Det är alldeles sant som Christer Nilsson säger all jag vid flera lillfällen sagl alt förköpslagen är ett bra verktyg för kommunerna. Jag har precis samma uppfattning i dag. Den sammanställning vi gjort på departementet visar att det inte är någon skillnad i den förra och den nuvarande regeringens hantering av förköpsärendena. Det skulle vara märkligt om det vore någon skillnad, eftersom vi ju har samma lag att leva efter.

Jag vill ändå säga till Christer Nilsson atl gränserna för kommunerna när det gäller att förvärva mark exempelvis för naturvårdsändamål är vida. Däremot är den kommunala kompetensen begränsad när det gäller förköpsärenden. För atl kommunen skall få rätt lill förköp skall man göra troligt att kommunen har behov av marken för tätbebyggelse och därmed sammanhängande anordningar.

Jag skall som exempel la ett par tidigare fall där man vägrat all ge kommunerna tillstånd lill förköp. I elt fall år 1969 ville en kommun förvärva mark för elt ströv- och friluftsområde. Det förelåg emellertid ingen utredning som påvisade behovet, och det gavs då inget tillstånd till förköp. I ett fall år 1974 skulle den aktuella marken överiålas till en scoutkår. Regeringen kunde inte finna att detta ändamål var så nära knutet till kommunens intressen att förköpslagen kunde tillämpas. Jag skulle kunna räkna upp flera liknande fall då ansökan om tillstånd avslagils.

Jag kan också ge några exempel på fall där ansökan har bifallils. I ett ärende år 1970 fick en kommun rätt alt förköpa mark för anläggning av en ny badanläggning i anslutning till eU samhälle. I ett sådant fall är del naluriigl alt det beviljas tillstånd. På samma sätt behandlades ett ärende som gällde faslighet som behövdes för anordning av sammanhängande tätbebyggelse för fritidsändamål.

Jag skulle kunna anföra ytterligare exempel men skall avslå från atl göra det. Jag kan i stället överlämna ett papper till Christer Nilsson som han kan

studera. Jag vill verkligen försäkra att någon ändring av tillämpningen av lagen inte har skett.

CHRISTER NILSSON (s):

Hert lalman! Jag har alltså hävdat att regeringens tolkning av lagstiftningen i del aktuella fallet är diskutabel och atl det finns risk för atl del växer fram en ny praxis på det här området. Den aktuella fastigheten på ön ligger i Östergötlands unika skärgård som har riksintresse. Genom att utöva förköpsrätlen tillgodosåg kommunen den fysiska riksplaneringens intentioner och stoppade, som jag sade tidigare, spekulation och överexploatering.

Fångöområdet är också betydelsefullt för del röriiga friluftslivet i Valdemarsviks kommun. Det rör sig om mark som är lämplig som fritidsområde. Området används av bålburna kommunmedlemmar, och laxibåtar gör utflykter till området sommartid. Valdemarsviks förvärv av Fångöområdet skulle ha blivit en värdefull komplettering lill de betydande markförvärv i skärgården som skett genom beslut av andra instanser och andra kommuner i länet. Alternativet till kommunens köp var att fastigheten skulle försäljas lill en privatperson för all användas som ell eget fritidsområde.

Jag kan inle finna annal än att regeringens beslut i det här ärendet, dvs. att vägra förköpsrält, strider mot innehållet i förköpslagen. Vi skall komma ihåg att det enligl lagen krävs myckel starka skäl för att regeringen skulle kunna frångå kommunens bedömning. Det framgår om inte annal klart av interpellationen och de citat som finns upptagna där.

Om Elvy Olsson studerar interpellationen en gång lill skall hon finna atl det här är elt beslut som borde omprövas.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Det räcker inte att kommunen allmänt angeratt marken skall användas för frilids- och rekreationsändamål. Man skall kunna visa att marken behövs som komplement lill en befintlig eller planerad fritidsanläggning. Man skall också kunna visa att marken barett lämpligt läge och att den kommer atl kunna betjäna exempelvis en tätort.

Beträffande det som Christer Nilsson sade om atl Fångöområdet skulle användas som rekreation för en enskild person vill jag erinra om det mycket fina syslem vi har här i landet med allemansrätten. Därför atl en enskild person förvärvar en fastighet kan han inte hindra att människor utnyttjar marken som strövområde.

Jag vill än en gång påpeka att del inle räcker för en kommun att bara helt allmänt trycka på att marken behövs för fritids- och rekreationsändamål, ulan man skall verkligen kunna bevisa del.

ARNE ANDERSSON i Gamleby (s):

Herr talman! Jag vill först i allt väsentligt understryka det som Christer Nilsson har anfört.

Att Jag tar till orda beror på att Jag bor och verkar i ett område som är

2 Riksdagens protokoll 1977/78:65-67

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

markerat i den fysiska riksplanen och som befinnersig i samma situation som det här aktuella Fångöområdet. Detta har väckt rätt stor förvåning och diskussion även i del område jag representerar.

Kommunerna på andra sidan länsgränsen - i Östergötland och i norra Kalmar län - har gemensamt planerat för en utveckling av den fysiska riksplanens intentioner. Nu säger bostadsministern - och det är på den punkten jag gärna vill ha en bekräftelse - att kommunerna skall ange all det aktuella objektet skall ha elt lämpligt läge. Jag uppfattar det i det här fallet så all bostadsministern menar alt kommunen inte angivit atl Fångö skulle ha ett lämpligt läge eller ha en sådan betydelse för planeringen att kommunen bör få tillstånd atl utöva sin förköpsrätt. Om del förhåller sig på det sättet, då måste Jag verkligen markera min förvåning, för så harjag inte upplevt det. Jag har deltagit i den gemensamma planeringen mellan Östergötlands och norra Kalmars läns kommuner.

LARS HENRIKSON (s):

Herr talman! Mitt intryck av Elvy Olssons svar och del som hon sedermera har sagl är att bostadsministern i varje fall för sin egen del, och därmed även för regeringens del, ger förköpslagen en mycket snäv tolkning. Detla leder naturiiglvis lill konkreta resultat även i fortsättningen när del gäller sådana här ärenden.

De exempel som bosladsministern log upp, där man tidigare meddelat avslag, gällde om jag förstått henne rätt i ena fallet en scoutkår som skulle få sina markbehov tillgodosedda. Med hänvisning till det hade kommunen begärt alt få gå in och förköpa del området. Jag måste säga all del förefaller som om del råder viss brist på relevanta exempel för atl rältfårdiga de beslut som bostadsministern nu har ansvaret för.

När sedan bostadsministern åberopar allemansrätten vet Jag inte hur man skall tolka den exemplifieringen. Menar bosladsministern att man med hänvisning till allemansrätten allmänt sett från kommunens sida skulle kunna säga atl del inte finns behov av atl förvärva de här områdena: Allemansrätten gäller; var så god och utnyttja områdel i fråga! Men så ser väl ändå inle bosladsministern med sin bakgrund på den lagstiftning som gäller på det här området?

Jag förutsätter all kommunen mycket noggrant har prövat de behov som kan föreligga. Som en viklig omständighet vid denna prövning kan nämnas alt innan kommunen gick in med sin förköpsansökan, var ett annat köp aktuellt. En utländsk intressent ville exploatera området på ett sätt som från hans sida sett var gynnsamt. Man lyckades förhindra delta bl. a. genom alt kommunen bestämde sig för atl gå in här. Jag tycker mot bakgrund av della all regeringen borde ha tagit hänsyn lill förhistorien till det här förvärvet.

Elvy Olsson säger vidare alt kommunerna inle bara har alt meddela atl behov föreligger. De orden tyder väl på att bosladsministern menar att kommunerna kanske litet för lältfärdigl handhar dessa frågor? Bostadsministern vill för sin del göra klart atl hon inle är beredd all ta för gott vad kommunerna påstår. Men, El vy Olsson, alla sådana här bedömningar blir väl

alltid i hög grad subjektiva. Del finns ju inga exakta mått att tillgå här. Den ena kommunen kan bedöma behovet av fritidsområden på ett sätt, den andra kommunen på ett annat. De rent fysiska möjlighelerna atl tillgodose sådana behovärockså skiftande förolika delar a v landet. Det finns alltså inga exakta måu.

Jag vill fråga Elvy Olsson om hon menar alt regeringen, om den hade bifallit framställningen om förköp, hade fråntrält lagens anda och mening. Med anda och mening avser Jag såväl förarbeten som lagens bokstav. Jag drar den slutsatsen atl regeringen ansåg all den skulle ha brutit mol lagens bestämmelser om den hade bifallit Valdemarsviks kommuns begäran om förköp.

Vi kan nog tvista väldigt länge i den här frågan, men jag vill säga alt när man lyssnar till befolkningen i Östergötland,alltså inle bara till befolkningen i Valdemarsviks kommun utan även till många andra som lagt sig i den här diskussionen, får man det allmänna intrycket att kommunen borde ha fått förvärva det här området med hänsyn till de behov som föreligger.

Jag skall inte fortsätta atl diskutera vad som varil men vill gärna fråga bostadsministern, om hon är beredd all ompröva denna fråga, därest kommunen kommer in med en ny framställning om förköp och då möjligen ytterligare motiverar skälen för sin önskan att komma över området för de behov man redan tidigare har redovisat.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

CHRISTER NILSSON (s):

Herr lalman! Elvy Olsson bortser från att Fångö ligger i ett område som har riksintresse förden fysiska riksplaneringen,och det måste ju påverka om man får utöva förköpslagen i del här sammanhanget. Frågan har varit föremål för beredning hos kommun, länsstyrelse och naturvårdssliflelse, och där har man inte funnit att allemansrätten är ett alternativ till förköp. Jag tycker inte all statsrådet Olsson i debatten på elt klart sätt har kunnat visa atl Fångöbeslutet är förenligt med gällande lagstiftning. Elvy Olsson borde kanske tänka på all även om vi haren ny regering gäller fortfarande den gamla förköpslagen.

Jag sade föml att Elvy Olsson tidigare intagit en radikal och framsynt hållning i markfrågor, men det finns nu anledning misslänka alt hon tvingats alt ta hänsyn lill konservativa intressen i regeringen när hon fallat beslut i den här frågan.

Till slut vill jag säga all bostadsministern har gjort en så snäv tolkning av förköpslagen att socialdemokraterna nu nog måste driva denna fråga i annan form än inierpellationens.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Till alla dem som deltagit i denna debatt vill jag säga alt vi inom departementet diskulerade detta ärende mycket ingående. Där fanns inga delade meningar, utan vi såg detla fall som ganska klart. Jag vill påminna om att del naturiiglvis ligger inom den kommunala kompetensen att förvärva mark för naturvården men atl det blir en skillnad när det gäller förköp, som är

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

en form av intrång för inblandade personer, om än en mild sådan. Därvidlag måste man i en utredning kunna ange att man behöver området och även redogöra för hur man avser all använda köpet.

Jag kanske än en gång skall redogöra för ett par fall där del tidigare varit avslag. Del ena gällde en kommun som liksom i Fångöfallel bara påstod alt marken behövdes för att utgöra ströv- och friluftsområde. Den gången låg området i anslutning lill en sjö. Den dåvarande regeringen ansåg frågan för dåligt utredd, varför det blev avslag.

I ett annal fall år 1970 blev del avslag därför atl ulredningen inle gav vid handen alt egendomens användningssätt skulle ändras under överskådlig lid. Förvärvet uppfyllde därför inte förköpslagens krav på angivande av ändamål.

Herr Henrikson talade om att det fanns en köpare som ville exploatera. Jag tycker inte atl man bör dra in detta, eftersom del ändå är kommunen som har planmonopol. Ulan kommunens medgivande blir del inte heller någon exploatering.

Jag vill än en gång säga all jag naturligtvis gör allt för att vi så noga som möjligt skall följa förköpslagens intentioner. Att så är fallet visar väl just detla atl det i ärendehanteringen inte har gjorts några som helst förändringar.

LARS HENRIKSON (s):

Herr talman! Det som Elvy Olsson nu säger om alt kommunen inte nöjaktigt har angivit vad man avser alt använda området till kan Jag inte vare sig bestrida eller verifiera. Men är del så som Elvy Olsson säger har kommunen självfallet brustit i det hänseendet -det är jag helt överens med bosladsministern om.

Jag ställde emellertid en fråga till bostadsministern, och jag hade faktiskt hoppats atl hon skulle om inte ge svar på hur hon avser alt behandla frågan, så dock ange om hon är beredd att ompröva ärendet i den mån kommunen kommer in med en ny framställning, som i så fall skulle vara bättre underbyggd än möjligen den var som man redan har ingivit.

Jag är helt medveten om alt del är kommunen som har planmonopol. Å andra sidan skall man väl inte uppfatta frågan om kommunernas planmonopol så, all man via det instrumentet skall förhindra en i och för sig rimlig exploatering, oavsett om det är fråga om skärgårdsområden eller andra områden. Del är inle del naturiiga, menar jag, när del gäller att handha sådana här frågor, utan del naturiiga är att tillgodose de ändamål som ell sådant här område lämpligen bör tjäna -det röriiga och i någon mån det fasta friluftslivet - genom atl kommunen har rådighet över marken och har möjlighet alt genom denna sin rådighel också lösa frågorna på det sätt som ur olika synpunkter bedöms vara önskvärt. Det är detta jag menar borde ha gällt även i det här fallet.

Jag upprepar min fråga till bosladsministern rörande möjligheten atl regeringen måhända kan komma lill en annan bedömning än den man nu kommit lill. Det är uppenbart - och del tror Jag också Elvy Olsson inser - all det beslut som regeringen fattal är dåligt förankrat på de flesta håll, och det är

inle bra med hänsyn till utvecklingen i det område som det här handlar om.

ARNE ANDERSSON i Gamleby (s):

Herr talman! Bostadsministern säger alt man diskuterat det här nämnda förköpsärendet ingående i departementet och all del inle förekommit några delade meningar. Detta förvånar mig ytteriigare.

Jag ställde en fråga, om Valdemarsviks kommuns förköpsansökan icke innehöll del som förköpslagen kräver, nämligen motiveringar från kommunen för förvärvet, såsom bosladsminislem här har angivit. Egentligen tyckerjag att kommunen i detta sammanhang icke skulle behöva anföra annan motivering än en hänvisning lill den fysiska riksplanen; enligt min mening hade della i och för sig räckt. Det kan länkas att kommunen då icke tillräckligt motiverat framställningen. Men eftersom ett genomförande av riksplanen är så angelägel för den framtida utvecklingen av det röriiga friluftslivet i dessa områden måste jag ylleriiga understryka min förvåning över att del i departementet - om det nu är så som bostadsministern säger, och jag har ingen anledning att betvivla del - icke förekommit några delade meningar. Då må man kanske gå hem och ytteriigare studera vad den fysiska riksplanens intentioner egentligen innebär.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Om regeringens praxis iförköps-ärenden, m. m.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! På den direkta frågan får jag bara svara, atl det här ärendet är ju avgjort och kan inte omprövas.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 7 Föredrogs och hänvisades Motioner

1977/78:500-503 till konslitutionsutskollet 1977/78:504 och 505 till finansutskottet 1977/78:506-516 till skatteutskottet 1977/78:517-521 lill Justilieutskottet 1977/78:522-528 till lagutskottet 1977/78:529-532 till utrikesutskottet 1977/78:533-538 lill försvarsulskottel 1977/78:539-547 till socialförsäkringsutskoltet 1977/78:548-555 till socialutskottet 1977/78:556-564 till kullumlskottet 1977/78:565 lill arbelsmarknadsulskoltel 1977/78:566-573 lill utbildningsutskottet 1977/78:574-583 till trafikutskottet 1977/78:584-597 till jordbruksutskottet 1977/78:598-606 till näringsutskottel 1977/78:607-618 till arbetsmarknadsutskottet 1977/78:619-625 till civilutskottel

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

1977/78:626 1977/78:627 1977/78:629 1977/78:630 1977/78:631 1977/78:632 1977/78:633 1977/78:634 1977/78:635 1977/78:636 1977/78:637 1977/78:638 1977/78:639 1977/78:640 1977/78:641 1977/78:642

till socialutskottet

och 628 lill civilutskottel

II trafikutskottet 11 civilutskottel 11 utrikesutskottet 11 socialutskottet 11 jordbmksutskottel 11 irafikutskoltet 11 skatleulskollel 11 näringsutskottel 11 civilulskottet 11 socialulskollel 11 finansutskottet 11 skatteutskottet II irafikutskoltet 11 skatteutskottet

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1977/78:119

§ 9 Talmannen meddelade alt propositionema nr 100 och lOI skulle sättas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 10 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1977/78:70 om värdet av vissa beräkningsenheter i guld

1977/78:82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier

1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m.

1977/78:88 om inrättande av en central myndighet för uiredning av

allvariigare civila och militära luftfartsolyckor, m. m. 1977/78:89 om särskild ersättning till Luleå kommun

§ 11 Anmäldes och bordlades

Motioner

1977/78:643 av Bonnie Bernström och Karin Ahrland om skilda valdagar och fyraåriga mandatperioder

1977/78:644 av Pär Granstedt m.fl. om en utvärdering av Stockholms läns landstings särskilda arbetsuppgifter

1977/78:645 av Lisa Mattson m.fl. om kvinnoprästfrågan

1977/78:646 av Kjell Nilsson och Bengt Fagerlund om kvinnoprästfrågan

1977/78:647 av Gunnar Richardson och Jörgen Ullenhag om offentliga utfrågningar i riksdagens utskott, m. m.

1977/78:648 av Lars Werner m.fl. om rösträtt för invandrare vid riksdagsval

1977/78:649 av Lars Werner m.fl. om kyrkans skiljande från staten

1977/78:650 av Barbro Engman om en kartläggning av stödet till näringslivet

1977/78:651 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om principerna för det

ekonomiska systemet 1977/78:652 av Mats Hellström m.fl. om valulahandeln 1977/78:653 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. om brister i statistikproduktionen 1977/78:654 av Olof Palme m.fl. om den ekonomiska politiken och

budgetregleringen 1977/78:655 av Nils Erik Wååg m.fl. om den ekonomiska redovisningen vid

kommunala verk 1977/78:656 av Ingrid Andersson om beskattningen av makars B-

inkomster 1977/78:657 av Margareta Andrén om beskattningen av statliga vårdbidrag

m. m. 1977/78:658 av Blenda Liiimarckoch Karl Leuchovius om rätten till avdrag för

nedsatt skatteförmåga vid sjukdom 1977/78:659 av Per-Erik Nisser om vintillverkningen 1977/78:660 av Per-Erik Nisser om undanröjande av lillslåndstvång för

servering av alkoholhalliga drycker 1977/78:661 av Martin Olsson och Jan-Ivan Nilsson om differentiering av

fordons- och bensinskatten 1977/78:662 av Hans Pettersson i Helsingborg och Karl-Erik Svartberg om

täckning av koslnadema för fritidsbåtstrafiken 1977/78:663 av Lennart Pettersson m.fl. om åtgärder mol internationell

skatteflykt 1977/78:664 av Birgitta Rydle om tulllaxeringen av militär maskeringsfärg 1977/78:665 av Birgitta Rydle om höjda avdrag vid inkomsttaxeringen 1977/78:666 av Bonnie Bernström och Karin Ahrland om placeringen av

kvinnor på lokalanslall inom kriminalvården 1977/78:667 av Barbro Engman om åtgärder för alt bekämpa den ekonomiska

brottsligheten 1977/78:668 av Per Gahrton om rätt för intagen på fångvårdsanstall att

bedriva facklig verksamhel 1977/78:669 av RolfHageloch Alf Lövenborg om ålgärder för all bekämpa den

ekonomiska brottsligheten, m. m. 1977/78:670 av Sven-Gösta Signell m.fl. om kriminalvårdsanstalterna i

Norrtälje och Tidaholm 1977/78:671 av Bengt Silfierstrand m.fl. om ändring i vapenlagen, m. m. 1977/78:672 av Per Olof Sundman och Olle Eriksson om biblioteksverksamheten inom kriminalvården 1977/78:673 av Tore Claeson m.fl. om besittningsskydd för gemensamhets-lokaler, m. m. 1977/78:674 av Bernt Ekinge om översyn av den konsumenträltsliga

lagstiftningen 1977/78:675 av Bengt Silfverslrand och Eric Jönsson om ändrad summarisk

betalningsprocess, m. m. 1977/78:676 av Karin Ahrland om biståndspolitiska program för u-

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

landskvinnor

1977/78:677 av Tore Nilsson om en utredning angående handelssanklioner mot Israel

1977/78:678 av Oswald Söderqvist nt. fl. om stöd lill sandinistiska nationella befrielsefronten i Nicaragua (FSLN), m. m.

1977/78:679 av Margaretha af Ugglas om en samordning av svenska myndigheters utrikes förbindelser, m. m.

1977/78:680 av Lars Werner m. fl. om ingripanden mot svenska investeringar i Sydafrika

1977/78:681 av Lars Werner m. fl. om ökat stöd lill Demokratiska folkrepubliken Yemen

1977/78:682 av Eric Holmqvisl m.fl. med anledning av proposilionen 1977/ 78:65 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret

1977/78:683 av Ralf Lindström m.fl. om framtagning av utrustning för produktion av gengasverk

1977/78:684 av Lars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1977/ 78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m.

1977/78:685 av Lars Werner m.fl. om den militära sjukvården

1977/78:686 av Lfl/s Wernerm.fl. om insyn i den militära underrätlelsetjäns-ten

1977/78:687 av Lars Werner m.fl. om minskning av försvarskostnaderna

1977/78:688 av Gunnar Biörck i Värmdö om föräldrars rätt till ersällning från sjukförsäkringen vid vård av sjukt barn

1977/78:689 av Gunnar Biörck i Värmdö om information rörande kostnaderna för sociala förmåner

1977/78:690 av Arne Blomkvist och Birgitta Johansson om sjukpenningen lill hemmamake

1977/78:691 av Barbro Engman m.fl. om vidgad rätt till föräldrapenning för fosterföräldrar

1977/78:692 av/?o//'//age/och/I//■Z,öve/;to/g om pensionsbeslämmelserna för invandrare

1977/78:693 av Margot Håkansson och Karl Bengtsson om försäkringsskyddet vid dödsfall utomlands

1977/78:694 av Doris Håvik m.fl. om den s. k. fridagsregeln i sjukförsäkringen, m. m.

1977/78:695 av Karl Leuchovius om lika villkor beiräffande efterlevandepension för män och kvinnor

1977/78:696 av Björn Molin och Margareta Andrén om ersättning för vård i hemmet av äldre anhörig

1977/78:697 av Per-Eric Ringaby m. fl. om vidgad rätt till ersättning för vård av sjukt bam i samband med utbildning

1977/78:698 av Per-Eric Ringaby m.fl. om en enhedig övre åldersgräns för uttagande av vissa avgifter

1977/78:699 av Rolf Sellgren och Margot Håkansson om efterlevandepension i vissa fall

1977/78:700 av Lars Werner m.fl. om vidgad rätt lill sjukpenning

1977/78:701 av Lars Werner m.fl. om utbyggnaden av föräldraförsäkringen

1977/78:702 av Lars Werner m.fl. om förbättrad tilläggspension för låginkomsttagare m. fl.

1977/78:703 av Lars Werner m.fl. om ersättning för kostnad för glasögon enligt lagen om allmän försäkring

1977/78:704 av Lars Ahlmark om användningen av smärtstillande medel

1977/78:705 av Sivert Andersson om information rörande arbelsmiljörisker

1977/78:706 av Gunilla André och Anne-Marie Gustafsson om ökat uttag av övertidsersättning i form av kompensationsledighet

1977/78:707 av Margareta Andrén och Björn Molin om läkares och polismäns åligganden vid dödsfall i hemmet

1977/78:708 av Karl Bengtsson och Margot Håkansson om ökade möjligheter till föriossningsvård utanför del egna sjukvårdsområdet

1977/78:709 av Barbro Engman om skyldigheten att utfärda läkarintyg

1977/78:710 av Per Gahrton om förbud mot tryckimpregnering av lekredskap

1977/78:711 av Lars-Ove Hagberg m.fl. om begränsning av skiftarbete

1977/78:712 av Yvonne Hedvall om barnolycksfall

1977/78:713 av Yvonne Hedvall m.fl. om viss varudeklaration av läkemedel

1977/78:714 av Thure Jadestig m.fl. om information angående alkoholförtäring i samband med graviditet

1977/78:715 av Erik Johansson i Hållsla och Karl-Eric Norrby om ålgärder mol tobakens skadeverkningar

1977/78:716 av Göran Karlsson m.fl. om höjt statsbidrag till Föreningen Sveriges dövblinda

1911/18:111 av Göran Karlsson m.fl. om avslag på förslag om inrättande av en överläkartjänst vid Akademiska sjukhusets i Uppsala lungklinik

1977/78:718 av Inga Lantz m.fl. om rådgivning rörande födelsekontroll, m. m.

1977/78:719 av Hans Lindblad m.fl. om fosterskador till följd av alkohol-missbmk

1977/78:720 av Blenda Littmarck m.fl. om kommunala familjedaghem

1977/78:721 av Karin Nordlander m.fl. om slopande av begränsningen i utomlänsavtalei för förlossningsvård

1977/78:722 av Margaretha af Ugglas om ett förenklat statsbidragssystem för barnomsorgen

1977/78:723 av Alf Wennerfors om åtgärder mot älkoholmissbmk bland ungdom

1977/78:724 av Lars Werner m.fl. om utbyggnaden av barnomsorgen

1977/78:725 av Lars Werner m.fl. om mödrahälsovården

1977/78:726 av Lars Werner m.fl. om översättning av arbetarskyddsstyrelsens anvisningar till de vanligaste invandrarspråken

1977/78:727 av Lars Werner m.fl. om aktionsprogram för den psykiatriska vården

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

1977/78:728 av Lars Werner m.fl. om yrkesmedicinska kliniker och arbelar-skyddsfonden

1977/78:729 av Lars Werner m.fl. om höjda barnbidrag m- ni.

1977/78:730 av Georg Andersson m.fl. om stödet till produktion av barnfilm

1977/78:731 av Pär Granstedt m.fl. om Arenaleaterns fortsatta verksamhet

1977/78:732 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om ell minnesmärke över Ådalenhändelserna

1977/78:733 av Eva Hjelmström m.fl. om dokumentation rörande arbetets historia och villkor

1977/78:734 av Kerstin Nilsson m.fl. om höjt anslag till Sverigefinska språknämnden

1977/78:735 av Olof Palme m.fl. om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner

1977/78:736 av Lars Werner m.fl. om barnkullurpolitiken

1977/78:737 av SiigAlemyr m.fl. om högskolans planerings- och resursfördelningssystem

1977/78:738 av Stig Alemyr m.fl. om massmedieforskningen

1977/78:739 av Stig Alemyr m.fl. om översyn av statsbidragen till skolbyggen

1977/78:740 av Stig Alemyr m.fl. om gymnasieskolan

1977/78:741 av Bengt Bengtsson och Georg Pettersson om förebyggande hälsovård i skolan

1977/78:742 av Bengt Bengtsson m.fl. om inrättande vid Göteborgs universitet av en professur i virologi

1977/78:743 av Karl Hallgren m.fl. om inrättande av en finskspråkig folkhögskola i västra Sverige

1977/78:744 av Karl Hallgren m.fl. om arbelsmedicinsk forskning beträffande yrkesskador vid förande av vissa arbetsmaskiner

1977/78:745 av Mals Hellström m.fl. om ändrad status för filialen lill S:l Eriks folkhögskola

1977/78:746 av Margot Håkansson om utbildningen av sjuksköterskor till läkare

1977/78:747 av John Johnsson och Margit Sandéhn om elt samarbete mellan företag i Skåne och Tekniska högskolan i Lund

1977/78:748 av Karl Leuchovius om inrättande av gymnasielinjer i allmän djurskötsel och djurvård

1977/78:749 ay Eric Marcusson och Thure Jadestig om ändring av slalsbi-dragsbeslämmelserna för studiecirklar

1977/78:750 av Karl-Eric Norrby och Anna Eliasson om ersättningen till studerande som ingår som ledamöter i högskolans organ

1977/78:751 av Olof Palme m.fl. om ökad investeringsram för byggnadsarbeten inom skolväsendet

1977/78:752 av Christina Rogesiam m.fl. om inrättande vid Göteborgs universitet av en professur i arkeologi

1977/78:753 av Rune Rydén m.fl. om anmälningsskyldigheten lill vissa

högskolestudier 1977/78:754 av Birgitta Rydle om tillträde till lalpedagogulbildningen 1977/78:755 av Ingrid Sundberg m.fl. om utnyttjande av övertalig personal

vid högskolor 1977/78:756 av Margareiha af Ugglas och Per Unckel om föreningsmeriter vid

antagning till högskolestudier 1977/78:757 av Lars Werner m.fl. om en demokratisk skola 1977/78:758 av Lars Werner m.fl. om ökad utbildning av förskollärare,

m. m. 1977/78:759 av Lars Werner m.fl. om den kommunala vuxenutbildningen 1977/78:760 av Bengt Wiklund och Claes Elmstedt om statsbidrag till svenska

elevers undervisning i internationella skolor 1977/78:761 av Lena Öhrsvik om slalsbidragsreglema för vissa gymnasieskolor 1977/78:762 av Ingrid Andersson om skyltning på vissa rälsbussar rörande

linjesträckningen 1977/78:763 av Stina Andersson m.fl. om översättning till vissa invandrar-

språk av instmktionsböcker i körkortsutbildningen 1977/78:764 av Gunnar Björk i Gävle om en bro över Dalälven 1977/78:765 av Lennart Bladh m.fl. om en ny trafikpolitik 1977/78:766 av Sture Ericson och Håkan Strömberg om statsbidrag till gång-

och cykelvägar 1977/78:767 av Margot Håkansson och Elver Jonsson om SJ:s slyckegodstaxor

och samordningen mellan SJ och postverket 1977/78:768 av Erik Johansson i Hållsla m. fl. om höjt statsbidrag lill enskilda

vägar, m. m. 1977/78:769 av Marianne Karlsson om åtgärder för atl skydda bam i

trafiken 1977/78:770 av Torkel Lindahl och Hans Petersson i Röslånga om koncession

på flyglrafiklinjer 1977/78:771 av Arne Magnusson m.fl. om återinförande av sovvagn på

järnvägslinjen Stockholm-Jönköping 1977/78:772 av Iris Mårtensson m.fl. om skyldigheten atl ha belysningen på

molorredskap och traktor tänd 1977/78:773 av Eric Rejdnell om SJ-trafiken i Kalmar län 1977/78:774 av ro/i/e/? Sa/zt/ie/g om åtgärder för all begränsa privatbilismen i

tätorter 1977/78:775 av Margit Sandéhn m.fl. om SJ:s service i södra och sydöstra

Skåne 1977/78:776 av Rolf Sellgren m.fl. om översyn av iransporlslödet \911/1%:111 av Per-ölof Strindberg m.fl. om sjövägmärken 1977/78:778 av Sten-öve Sundström m.fl. om SJ:s styckegodshantering 1977/78:779 av Rune Tonvald och Olle Eriksson om ändrade chartertrafiks-bestämmelser

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

1977/78:780 av Alf Wennerfors om ålgärder mot s. k. svartåkning med

buss 1977/78:781 av Rune Ångström och Eva Winther om förbättrad postservice i

glesbygder 177/78:782 av Rolf Ångström och Rolf Rämgård om åiempptagande av

Järnvägstrafiken på sträckan Malungsfors-Sälen 1977/78:783 av Ylva Annerstedt om miljövänliga bränslen 1977/78:784 av Ylva Annerstedt och Eric Enlund om åtgärder mol molorfor-

donstrafik i fjällväriden 1977/78:785 av Tore Claeson och Oswald Söderqvist om begränsning av

kvicksilverutsläpp 1977/78:786 av Margot Håkansson och Rolf Wirtén om brister i strålskyddet

på röntgen- och radioierapiavdelningar 1911/18:181 av Erik Johansson i Hållsla och Rune Torwald om rening av

avloppsvatten 1977/78:788 av Erik Johansson i Hållsla m.fl. om viss testning av kemiska

produkter 1977/78:789 av Erik Joliansson i Hållsla m. fl. om besprutning från luften med

kemiska preparat 1977/78:790 av Alf Lövenborg om översyn av jaktlagstiftningen 1977/78:791 av Olof Palme m.fl. om miljövården

1977/78:792 av Per-Olof Strindberg m.fl. om sockerbetsodlingen i Östergötland 1977/78:793 av Lars Werner m.fl. om miljöpolitiken 1977/78:794 av Hans Alsén m.fl. om konsumentpolitisk forskning m. m. 1977/78:795 av Ylva Annerstedt och Holger Bergqvisl om export av svensk

miljövårdsteknik 1977/78:796 av Tore Claeson m. fl. om statens engagemang i Asea-Atom och

Uddcomb 1977/78:797 av Tommy Franzén och Karl Hallgren om höjt anslag till statens

elektriska inspektion 1977/78:798 av Rolf Hagel om ålgärder för all främja varvs- och sjöfartsnä-

ringama 1977/78:799 av Kurt Hugosson och Lennart Pettersson om ändringar i

kreditupplysningslagen och inkassolagen 1977/78:800 av Essen Lindahl om prisinformationen 1977/78:801 av Essen Lindahl och Roland Brännström om statlig insyn i

försvarsmaterielproduktionen 1977/78:802 av Margit Odelsparr och Anna Eliasson om kontroll och

vamdeklaration av kosmetiska preparat 1977/78:803 av Sture Palm om facklig representation i styrelsen för statens

provningsanstalt 1977/78:804 av Gertrud Sigurdsen m.fl. om förbud mot krigsleksaker 1977/78:805 av Sten-öve Sundström m.fl. om den metallurgiska forskningen 1977/78:806 av Lars Werner m.fl. om en ny energipolitik

1977/78:807 av Nils Erik Wååg och Lilly Hansson om en karlläggning av

svensk industris framtida utvecklingsmöjligheter 1977/78:808 av Ingrid Andersson och Lars Schött om AMS-anslag lill

vägarbeten i Kalmar län 1977/78:809 av Arne Blomkvist m.fl. om sysselsältningspolitiska åtgärder i

Skaraborgs län 1977/78:810 av Wivi-Anne Cederqvist och Olle Westberg i Hofors om åtgärder

för ett differentierat näringsliv i Gästrikland 1977/78:811 av Bernt Ekinge m.fl. om tillsättande av en Gotlandsdelegation 1977/78:812 av Barbro Engman om anpassning av lagen om allmän försäkring

till lagen om medbestämmande i arbetslivet 1977/78:813 av Bengt Fagerlund m.fl. om barnomsorgen i samband med

arbetsmarknadsutbildning 1977/78:814 av Sonja Fredgardh och Svea Wiklund om arbetsförmedlingarnas

uppsökande verksamhet 1977/78:815 av Lars-Ove Hagberg om utvecklingsplaner för Kopparbergs

m. fl. län 1977/78:816 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg om lokaliseringspoliliska

åtgärder inom Eskilstunaregionen 1977/78:817 av Carl-Henrik Hermansson och Eivor Marklund om ell regionall

utvecklingsinstitut för Norriand 1977/78:818 av Eric Holmqvisl m. fl. om ålgärder för att öka sysselsättningen i

Skåne 1977/78:819 av Per Olof Håkansson om regionalpolitiska insatser i Trelleborg 1977/78:820 av Karl-Erik Häll m.fl. om sysselsättningen i Jokkmokk 1977/78:821 av John Johnsson m. fl. om utbyggnad av Stumps flygplats som

beredskapsarbete 1977/78:822 av Helge Klöver och Gördis Hörnlund om företrädare i styrelsen

för personalstiftelse 1977/78:823 av Gustav Lorentzon om ett statligt industricentrum i Ange \911/18:824av Hagar Normark m.fl. om samråd med kronofogdemyndighet

vid beslut om lokaliseringsstöd 1977/78:825 av Joakim Ollen om systematisering av den arbelsrätlsliga

lagstiftningen 1977/78:826 av Johan Olsson m.fl. om lokalisering lill Söderhamn av den

centrala stiftelsen för skyddat arbete m. m. 1977/78:827 av Olof Palme m.fl. om ändring i medbestämmandelagen,

m. m. 1977/78:828 av Eric Rejdnell om lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar

län 1977/78:829 av Lars Werner m.fl. om översyn av lagen om svenskundervis

ning för invandrare 1977/78:830 av Lars Werner m.fl. om rätt lill tjänstledighet för fackligt och

politiskt arbete

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Nr 65 1977/78:831 av Lars Werner m.fl. om höjda utbildningsbidrag vid arbels-

Tisdagen den marknadsutbildning, m. m.

24 ianuari 1978_ 1977/78:832 av Lars Werner m.fl. om avskaffande av bestämmelserna om
_____________ fredsplikt och skadestånd

1977/78:833 av Lars Werner m.fl. om höjt anslag lill invandrarverket

1977/78:834 av Lars Werner m.fl. om ändring i lagen om anställningsskydd

1977/78:835 av Lars Werner m.fl. om förbättring av arbetsmiljön, m. m.

1977/78:836 av Lars Werner m.fl. om obligatorisk arbetsförmedling, m. m.

1977/78:837 av Lars Werner m.jl om vissa statliga organisationers medlemskap i SAF, m. m.

1977/78:838 av Lars Werner m.fl. om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

1977/78:839 av Anna Wohlin-Andersson och KarhAnders Petersson om beredskapsarbete inom jordbruk och fiske ål ungdomar

1977/78:840 av Tore Claeson m.fl. om förbud mot fortsalt installation av direktverkande elvärme m. m.

1977/78:841 av Anna Eliasson m.fl. om ålgärder till skydd för Östersjöns marina miljö

1977/78:842 av Barbro Engman om obligatorisk kommunal bostadsförmedling, m. m.

1977/78:843 av Arne Fransson och Margit Odelsparr om kostnaden för byggnadsgaranti

1977/78:844 av Filip Fridolfsson om ersättning för ekonomisk skada vid lokal trafikreglering

1977/78:845 av Kurt Hugosson m.fl. med anledning av proposilionen 1977/ 78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse

1977/78:846 av Per Olof Håkansson m.fl. med anledning av proposilionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse

1977/78:847 av Gunnar Johansson och Lars Schött om den kommunala förköpsrätlen

1977/78:848 av Marianne Karlsson om förenklat rättegångsförfarande i Ivist rörande byggnads- och planärenden

1977/78:849 av Helge Klöver m.fl. om kostnaderna för olika bostadsupplå-lelseformer

1977/78:850 av Björn Köriof om ändring av benämningen Kopparbergs län till Dalamas län

1977/78:851 av Lennart Nilsson och Maj-Lis Landberg gm villkoren för energisparstöd

1977/78:852 av Lennart Nilsson och Karl-Erik Svartberg om placeringen av vindkraftverk

1977/78:853 av Gunnar Olsson m.fl. om åtgärder för att minska institutions- boende för äldre och handikappade

1977/78:854 av Olof Palme m.fl. om sänkning av lånegränsen för bostads-
30 lån

1977/78:855 av Olof Palme m.fl. om höjt anslag lill Lånefonden för Nr 65
bostadsbyggande Tisdagen den

1977/78:856 av Lars Werner m.jl. om kollektivhus och andra kollektiva 24 januari 1978
boendeformer, m. m.

1977/78:857 av Lars Werner m. fl. om bostadspolitiken

1977/78:858 av Lars Werner m.fl. om ändrade förvaltningsformer för flerfamiljshus

1977/78:859 av Lars Werner m.fl. om överförande av privata hyreshus i samhällets ägo

1977/78:860 av Lars Werner m.fl. om obligatorisk kommunal bostadsförmedling

1977/78:861 av Lars Werner m.fl. om vissa markpolitiska frågor

1977/78:862 av Olle Wästberg i Stockholm om handikappbosläder med dygnel-runt-service

1977/78:863 av Hilding Johansson m.fl. om presstödet

1977/78:864 av Hilding Johansson m.fl. om höjning av annonsskalten

1977/78:865 av Birgitta Dahl om begränsning av finansfullmakten

1977/78:866 av Birgitta Dahl om beslulsramen för energisparstödel

1977/78:867 av Lars Werner m.fl om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1977/78:868 av Lars Werner m.fl. om slopande av indexregleringen av statsskatten, m. m.

1977/78:869 av Lars Werner m.fl. om ett induslripoliliskl program m. m.

1977/78:870 av Lars-Ove Hagberg m.fl. om ålgärder för att förbättra arbetsmiljön

1977/78:871 av Lars-Ove Hagberg m.fl. om en ny miljökonlrollulredning, m. m.

1977/78:872 av Birgiita Hambraeus m.fl. om inventering och upprustning av skyddsvärda bebyggelser och miljöer

1977/78:873 av Birgitta Hambraeus m.fl. om utbildningen av arkitekter och byggnadstekniker

1977/78:874 av Birgitta Hambraeus m.fl. om uppmstning av skyddsvärda byggnader och miljöer

1977/78:875 av Eva Hjelmstiöm m.fl. om ökat stöd lill musikverksamhet m. m.

1977/78:876 av Eva Hjelmström m. fl. om ökat bidrag lill sludiecirkelverk-samhel

1977/78:877 av Lars Werner m. fl. om invandrares och andra minoritetsgruppers kulturella verksamhet

1977/78:878 av Lars Werner m.jl om undervisning för invandrare

1977/78:879 av Lars Werner m.fl. om bidrag till invandrarorganisationerna m. m.

1977/78:880 av Lars Werner m.fl. om statligt stöd för bostäder till socialt handikappade

1977/78:881 av Gunnar Biörck i Värmdö om uppföljning av högskolerefor
men, m. m. 31

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

1977/78:882 av Gunnar Biörck i Värmdö om en delegation för medicinsk språkvård

1977/78:883 av Eva Hjelmström m.fl. om ökad preventivmedelsforskning

1977/78:884 av Eva Hjelmström m.fl. om ökad kartläggning av biverkning-ama av p-piller

1977/78:885 av Olof Palme m.fl. om teknisk utveckling, forskning och utbildning

1977/78:886 av Olof Palme m. fl. om förstärkning av Riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning

1977/78:887 av Lars Werner m.fl. om handikappades färdmöjligheter

1977/78:888 av Lars Werner m.fl. om statsbidragen lill färdtjänsten m. m.

1977/78:889 av Lars Werner m.fl. om bil som tekniskt hjälpmedel till handikappad

1977/78:890 av Rune Carlstein och Gördis Hörnlund om utlokaliseringen av SIFU, m. m.

1977/78:891 av Rune Carlstein och Gördis Hörnlund om den yrkestekniska utbildningen i Borås, m. m.

1977/78:892 av Rune Carlstein och Gördis Hörnlund om ombyggnad av riksväg 41

1977/78:893 av Olof Palme m.fl. om sysselsättningspolitiken

1977/78:894 av Olof Palme m.fl. om förenkling av formerna för statligt stöd till företag

1977/78:895 av Lars Werner m.fl. om slopande av tystnadsplikten i arbetslagstiftningen

1977/78:896 av Lars Werner m.fl. om slopande av tystnadsplikten i arbetsmiljölagen

1977/78:897 av Olof Palme m.fl. om bostäder och byggande

1977/78:898 av Olof Palme m. fl. om åtgärder för att säkra bostadsbyggandets kreditförsörjning

1977/78:899 av Bengt Sjönell m.fl. om åtgärder för att stärka Europarådets politiska roll

1977/78:9(X) av Bengt Sjönell m. fl. om ökade medel till svenska Europarådsdelegationens sekretariat

1977/78:901 av Birgitta Hambraeus m.fl. om en uppdatering av cancerregistret

1977/78:902 av Birgitta Hambraeus m.fl. om inrättande av en professur i cancerepidemiologi

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 20 januari

1977/78:260 av Lars Ulander {s) lill arbetsmarknadsministern om förslag till riksdagen rörande facklig verksamhel på arbetsplatsen:

I årets förteckning över planerade propositioner lill riksdagen har inle upptagits proposition med anledning av nya arbetsrätlskommitléns betänkande. Remissbehandlingen av förslagen slutförs f n.

Mot denna bakgrund vill Jag ställa följande fråga lill arbetsmarknadsministern:

När avser statsrådet att förelägga riksdagen förslag om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning?

den 24 januari

1977/78:261 av Margaretha af Ugglas (m) till utrikesministern om åtgärder för att FN skall uppmärksamma förhållandena i Cambodja:

En mångfald rapporter talar om allvarliga kränkningar av de mänskliga fri-och rättigheterna i Cambodja. Uttryck som folkmord har använts.

Med hänvisning lill del anförda hemställes alt till utrikesministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser utrikesministern atl vidta i FN för atl del internationella samfundet skall uppmärksamma vad som sker i Cambodja?

1977/78:262 av Arne Fransson (c) till kommunikationsministern om breddning av den smalspåriga järnvägen Landsbro-Målilla:

Länsstyrelsen i Jönköpings län överlämnade den 11 november 1975 en framställning lill kommunikationsdepartementet om åtgärder för breddning av Järnvägen Landsbro-Vetlanda-Målilla med stickspår lill Kvillsfors-Pau-lislröm. Med anledning av det anförda vill Jag fråga kommunikationsministern: Vilket resultat kan man förvänta av del pågående utredningsarbetet, och när beräknas ulredningen vara klar?

§ 13 Kammaren åtskildes kl. 14.11.

Nr 65

Tisdagen den 24 januari 1978

Meddelande om frågor

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert