Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:6

Tisdagen den 11 oktober

Kl. 15.00

§ 1 Val av partigruppernas företrädare I talmanskonferensen

TALMANNEN:

Med stöd av 1 kap. 7 >; och 7 kap. 12 >; riksdagsordningen har partigrupperna till mig anmält följande personer att utgöra partiernas företrädare i talmanskonferensen: Anna-Greta Skantz (s) Thorsten Larsson (c) Nils Carlshamre (m) Gabriel Romanus (fp) Eivor Marklund (vpk)

Till suppleanter har nominerats: Valter Krislenson (s) Jan-Ivan Nilsson (c) Ingrid Sundberg (tn) Eric Enlund (fp) Nils Berndlson (vpk)

Jag förklarar de anmälda personerna valda till partigruppsföreträdare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden lill dess nästa lagtima riksmöte börjar.

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Val av ledamöter i utskotten

§ 2 Val av ledamöter i utskotten

ROLF WIRTÉN (fp):

Herr talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten, medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet samt ledamöter vilka får delta i bolagsstäinmor med Statsföretag AB.

Jag vill i detta sammanhang något kommentera listorna för utskottsvalen. I likhet med föregående år upptar listorna inga vpk-representanter. Efter samråd med företrädare för partigrupperna har emellertid en preliminär överenskommelse träffats, innebärande all antalet suppleanter i 12 utskott skall utökas med en plats och att den platsen skall besättas med vpk-represenlant. Denna utökning kommer au föreslås kammaren vid ett senare sammanträde.

I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag alt lill talmannen få överlämna de gemensamma listorna.

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av ledamöter i utskotten

Sedan Rolf Wirtén härefter avlämnat ifrågavarande listor anställdes val av 15 ledamöter i vart och ett av nedanstående utskott.

De för nämnda val framlagda, gemensamma listorna upplästes av talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns av följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, utsetts till ledamöter i

konstitutionsutskottet Kari Boo (c) Hilding Johansson (s) Anders Björck (m). Holger Mossberg (s) Bertil Fiskesjö (c) Sten Andersson (s) Torkel Lindahl (fp) Olle Svensson (s) Sven-Erik Nordin (c) Ove Karlsson (s) Lars Schött (m) Hans Gustafsson (s) Bengt Kindbom (c) Yngve Nyquist (s) Britta Hammarbacken (c)

finansutskottet

Axel Kristiansson (c)

Kjell-Olof Feldt (s)

Knut Wachtmeister (m)

Knut Johansson (s)

Torsten Gustafsson (c)

Paul Jansson (s)

Björn Molin (fp)

Arne Pettersson (s)

Anton Fågelsbo (c)

Arne Gadd (s)

Sven-Olof Träff (m)

Per-Axel Nilsson (s)

Rolf Rämgård (c)

Anita Gradin (s)

tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

skatteutskottet

Alvar Andersson (c)

Erik Wärnberg (s)

andre vice talmannen Tage Magnusson (m)

Valter Kristenson (s)

Stig Josefson (c) Nr 6

Tage Johansson (s) Tisdagen den

Nils Hörberg (fp) j, oktober 1977

Rune Carisiein (s) -------------

Tage Sundkvist (c) Val av ledamöter i

Olle Westberg i Hofors (s) utskotten

Kurt Söderström (m)

Hagar Normark (s)

Johan Olsson (c)

Curt Boström (s)

Karin Ahriand (fp)

justitieutskottet

Åke Polstam (c)

Lisa Mattson (s)

Bertil Lidgard (m)

Eric Jönsson (s)

Bertil Johansson (c)

Arne Nygren (s)

Hans Petersson i Röstånga (fp)

Lilly Bergander (s)

Gunde Raneskog (c)

Kerstin Andersson i Kumla (s)

Håkan Winberg (m)

Hans Pettersson i Helsingborg (s)

Svea Wiklund (c)

Cari Lidbom (s)

Gunilla André (c)

lagutskottet

Ivan Svanström (c)

Lennart Andersson (s)

Inger Lindquist (m)

Stig Olsson (s)

Martin Olsson (c)

Elvy Nilsson (s)

Bernt Ek inge (fp)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Sonja Fredgardh (c)

Åke Gillslröm (s)

Bo Siegbahn (m)

Ingemar Konradsson (s)

Marianne Karisson (c)

Owe Andréasson (s)

Stina Andersson (c)

Nr 6 utrikesutskottet

j. . , förste vice talmannen Torsten Bengtson (c)

11 1 . u im-T Anna Lisa Lewén-Eliasson (s)
11 oktober 1977 »,,,,,■
_____________ Allan Hernelius (m)

Val av ledamöter i Erik Adamsson (s)

utskotten Anna-Lisa Nilsson (c)

Sture Palm (s)

Georg Åberg (fp)

Olle Göransson (s)

Gunnel Jonäng (c)

Mats Hellström (s)

Ingrid Sundberg (m)

Sture Ericson (s)

Sture Korpås (c)

Gertrud Sigurdsen (s)

David Wirmark (fp)

försvarsutskottet

Erik Glimnér (c) Bengt Gustavsson (s) Per Petersson (m) Eric Holmqvist (s) Georg Pettersson (c) Gusti Gustavsson (s) Karl Bengtsson (fp) Gudrun Sundström (s) Gunnar Björk i Gävle (c) Roland Brännström (s) Gunnar Oskarson (m) Åke Gustavsson (s) Ulla Ekelund (c) Evert Hedberg (s) Hans Lindblad (fp)

socialförsäkringsutskottet
Eric Carlsson (c)
Sven Aspling (s)
Per-Eric Ringaby (m)
Gillis Augustsson (s)
Arne Magnusson (c)
Helge Karlsson (s)
Britta Bergström (fp)
Doris Håvik (s)
Maj Pehrsson (c)
Eric Marcusson (s)
88 Allan Åkeriind (m)

Börje Nilsson (s) Gösta Andersson (c) Ralf Lindström (s) Elis Andersson (c)

socialutskottet

Erik Larsson (c) Göran Karisson (s) Nils Carishamre (m) Evert Svensson (s) Karin Andersson (c) Anna-Greta Skantz (s) Gabriel Romanus (fp) John Johnsson (s) Bengt Bengtsson (c) Ivar Nordberg (s) Karl Leuchovius (m) Kjell Nilsson (s) Britt Wigenfeldt (c) Sven-Gösta Signell (s) Kersti Swartz (fp)

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av ledamöter i utskotten

kulturutskottet

Per Olof Sundman (c) Georg Andersson (s) Tore Nilsson (m) Ingemar Leander (s) Olle Eriksson (c) Åke Green (s) Ingegärd Frxnkel (fp) Tyra Johansson (s) Karl-Eric Norrby (c) Lars-Ingvar Sörenson (s) Ingrid Diesen (m) Hans Alsén (s) Kerstin Göthberg (c) Lennart Bladh (s) Gunnar Richardson (fp)

utbildningsutskottet

Claes Elmsiedt (c) Stig Alemyr (s) Ove Nordstrandh (m) Hans Jönsson (s) Sven Johansson (c) Bengt Wiklund (s)

Nr 6 Linnea Hörién (fp)

Lars Gustafsson (s)

Tisdagen den 11 oktober 1977

Gösta Karisson (c)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Val av ledamöter i Per-Olof Strindberg (m)

utskotten Roland Sundgren (s)

Christina Rogeslam (c) Helge Hagberg (s) Jörgen Ullenhag (fp)

tra/ikutskottet

Arne Persson (c)

Sven Mellqvist (s)

Carl-Wilhelm Lothigius (m)

Essen Lindahl (s)

Alfred Håkansson (c)

Nils Hjonh (s)

Rolf Sellgren (fp)

Kurt Hugosson (s)

Rune Torwald (c)

Birger Rosqvist (s)

Rolf Clarkson (m)

Bertil Zachrisson (s)

Per Sljernström (c)

Olle Östrand (s)

Wiggo Komstedt (m)

jordbruksutskottet

Einar Larsson (c)

Svante Lundkvist (s)

Hans Wachtmeister (m)

Maj Britt Theorin (s)

Bertil Jonasson (c)

Grethe Lundblad (s)

Eric Enlund (fp)

Sven Lindberg (s)

Filip Johansson (c)

Åke Wictorsson (s)

Arne Andersson i Ljung (m)

Gunnar Olsson (s)

Märta Fredrikson (c)

Håkan Strömberg (s)

Tage Adolfsson (m)

näringsutskottet Nr 6

Bengt Sjönell (c) Tisdagen den

Ingvar Svanberg (s) 1 j oktober 1977

Erik Hovhammar (m)

Hugo Bengtsson (s) Val av ledamöter i

Fritz Börjesson (c) utskotten

Arne Blomkvist (s)

Sven Andersson i Örebro (fp)

Nils Erik Wååg (s)

Birgitta Hambraeus (c)

Ingvar Carlsson (s)

Anders Wijkman (m)

Lilly Hansson (s)

Karl-Anders Petersson (c)

Ivar Högström (s)

Rune Ångström (fp)

arbetsmarknadsutskottet

Jan-Ivan Nilsson (c)

Bengt Fagerlund (s)

Alf Wennerfors (m)

Ingemund Bengtsson (s)

Torsten Stridsman (c)

Birger Nilsson (s)

Rolf Wirtén (fp)

Gördis Hörnlund (s)

Allan Gustafsson (c)

Erik Johansson i Simrishamn (s)

Filip Fridolfsson (m)

Ingrid Ludvigsson (s)

Arne Fransson (c)

Bernt Nilsson (s)

Elver Jonsson (fp)

civilutskoitet

Kjell Mallsson (c)

Per Bergman (s) ',

Georg Danell (m)

Oskar Lindkvist (s)

Sven Eric Åkerfeldt (c)

Lars Henrikson (s)'

Kari-Erik Strömberg (fp)

Thure Jadestig (s)

Anna Eliasson (c)

Maj Lis Landberg (s)

Per-Erik Nisser (m) 91

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av suppleanter i utskotten

Birgitta Dahl (s)

Kerstin Andersson i Hjärlum (c)

Magnus Persson (s)

Eric Hägelmark (fp)

§ 3 Val av suppleanter i utskotten

Företogs val av beslutat antal suppleanter i utskotten, nämligen 17 i konstilulionsutskottet, 15 i finansutskottet, 16 i skatteutskotlet, 16 i justitieutskottet, 17 i lagutskottet, 16 i utrikesulskollel, 16 i försvars-ulskottet, 16 i socialförsäkringsutskoltet, 15 i socialutskottet, 15 i kulturutskottet, 16 i utbildningsutskottet, 16 i trafikutskotiet, 16 i jordbruksutskottet, 17 i näringsutskottel, 17 i arbetsmarknadsutskottet och 15 i civilutskoitet.

Sedan de av Rolf Wirtén för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, utsetts lill suppleanter i

konstilutionsuiskoitei

Björn Eliasson (c)

Wivi-Anne Cederqvist (s)

Hans Nyhage (m)

Kerstin Nilsson (s)

Karl Erik Olsson (c)

Marianne Stålberg (s)

Daniel Tarschys (fp)

Arne Gadd (s)

Georg Pettersson (c)

Lars-Ingvar Sörenson (s)

Per Unckel (m)

Gusti Gustavsson (s)

Stig Josefson (c)

Åke Wictorsson (s)

Olle Wästberg i Stockholm (fp)

Arne Fransson (c)

Björn Molin (fp)

finansutskottet

Kari Erik Olsson (c) Torsten Karlsson (s) Rune Rydén (m) Bengt Gustavsson (s) Anna-Lisa Nilsson (c) Maj Lis Landberg (s)

Holger Bergqvisi (fp) Rune Johansson i Åmål (s) Allan Gustafsson (c) Karin Flodslröm (s) Göthe Knutson (m) Bo Forslund (s) Thorsten Larsson (c) Per Olof Håkansson (s) Eva Winther (fp)

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av suppleanter I utskotten

skatteutskottet

Margit Odelsparr (c) Thage Peterson (s) Bo Lundgren (m) Bo Forslund (s) Ingemar Hallenius (c) Gördis Hörnlund (s) Wilhelm Gustafsson (fp) Eric Marcusson (s) Gunnar Björk i Gävle (c) Lennart Pettersson (s) Rune Rydén (m) Catarina Rönnung (s) Lennan Bengtsson (c) Hans Gustafsson (s) Börje Stensson (fp) Sixten Pettersson (m)

justitieutskottet

Ella Johnsson (c) Helge Klöver (s) Björn Köriof (m) Martin Segerstedt (s) Tage Sundkvist (c) Iris Mårtensson (s) Margareta Andrén (fp) Wivi-Anne Cederqvist (s) Gösta Karisson (c) Anita Gradin (s) Joakim Ollen (m) Ingemar Leander (s) Bengt Bengtsson (c) Per-Axel Nilsson (s) Bonnie Bernström (fp) Ingegärd Oskarsson (c)

Nr 6 lagutskottet

Tisdagen den Anne-Marie Gustafsson (c)

11 oktober 1977 "8' Silfverstrand (s)

—------------- Joakim Ollen (m)

Val av suppleanter Birgitta Johansson (s)

/ utskotten Olle Eriksson (c)

Lisa Mattson (s) Bonnie Bernström (fp) Hagar Normark (s) Alfred Håkansson (c) Ralf Lindström (s) Olle Aulin (m) Lars-Åke Larsson (s) Rune Torwald (c) Lennart Nilsson (s) Margot Håkansson (fp) Margit Odelsparr (c) Karin Ahriand (fp)

utrikesutskottet

Rolf Örjes (c) Jan Bergqvisi (s) Margaretha af Ugglas (m) Kurt Hugosson (s) Bengt Sjönell (c) Knut Johansson (s) Rune Ångström (fp) Sten Andersson (s) Per Olof Sundman (c) Carl Lidbom (s) Bo Lundgren (m) Bengt Silfverstrand (s) Ulla Tilländer (c) Axel Andersson (s) Daniel Tarschys (fp) Birgitta Rydle (m)

försvarsutskottet

Bertil Johansson (c)
Kari-Erik Svartberg (s)
Olle Aulin (m)
Axel Andersson (s)
Sven Eric Åkerfeldt (c)
Olle Göransson (s)
Benil Dahlén (fp)
94 Ingemar Konradsson (s)

Torsten Gustafsson (c) Nr 6

Olle Svensson (s) Tisdagen den

Yvonne Hedvall (m) 11 oktober 1977

Anna Lisa Lewén-Eliasson (s) -------------

Stina Eliasson (c) Val av suppleanter

Nils Erik Wååg (s) ' utskotten

Hans Petersson i Röslånga (fp) Lars Ahlmark (m)

socialförsäkringsu t skot tet

Börje Hörnlund (c)

Christer Nilsson (s)

Blenda Littmarck (m)

Barbro Engman (s)

Stina Andersson (c)

Lars-Åke Larsson (s)

Benil Dahlén (fp)

Sune Johansson (s)

Christina Rogeslam (c)

Martin Segerstedt (s)

Yvonne Hedvall (m)

Birgitta Johansson (s)

Sven Johansson (c)

Kerstin Andersson i Kumla (s)

Per Gahnon (fp)

Martin Olsson (c)

socialutskottet

Ulla Tilländer (c)

Stig Alftin (s)

Gunnar Biörck i Värmdö (m)

Lena Öhrsvik (s)

Börje Hörnlund (c)

Iris Mårtensson (s)

Per Gahnon (fp)

Stig Olsson (s)

Arne Magnusson (c)

Ingrid Ludvigsson (s)

Blenda Littmarck (m)

Birgitta Dahl (s)

Gösta Andersson (c)

Ingemund Bengtsson (s)

Margot Håkansson (fp)

Nr 6 kulturutskottet

Tisdagen den Stina Eliasson (c)

11 oktober 1977 Catarina Rönnung (s)

--------------- Lars Ahlmark (m)

Val av suppleanter Helge Klöver (s)

/ utskotten Sture Korpås (c)

Lena Öhrsvik (s) Börje Stensson (fp) Barbro Engman (s) Anna Eliasson (c) Bertil Zachrisson (s) Per Unckel (m) Sture Palm (s) Anne-Marie Gustafsson (c) Olof Palme (s) Eric Enlund (fp)

utbildningsutskottet

Lennart Bengtsson (c)

Torsten Karlsson (s)

Hans Nyhage (m)

Åke Gillström (s)

Karin Andersson (c)

Lennart Bladh (s)

Gunnar Richardson (fp)

Margit Sandéhn (s)

Bertil Fiskesjö (c)

Åke Green (s)

Birgitta Rydle (m)

Sivert Andersson (s)

Thorsten Larsson (c)

Marianne Siålberg (s)

Elver Jonsson (fp)

Gunnar Biörck i Värmdö (m)

trafikutskottet

Erik Johansson i Hållsla (c)
Rune Johansson i Åmål (s)
Gunnar Johansson (m)
Sven-Gösta Signell (s)
Anna Wohlin-Andersson (c)
Margit Sandéhn (s)
Eric Rejdnell (fp)
Rune Jonsson i Husum (s)
Bertil Jonasson (c)
96 Sture Ericson (s)

Rolf Dahlberg (m) Nr 6

Christer Nilsson (s) Tisdagen den

Maj Pehrsson (c) H oktober 1977

Sten-Ove Sundström (s) -------------

Kari Bengtsson (fp) Val av suppleanter

Torsten Stridsman (c) i utskotten

jordbruksutskottet

Ingemar Hallenius (c)

Stig Alftin (s)

Gunnar Johansson (m)

Ove Karlsson (s)

Rune Johnsson i Mölndal (c)

Jan Bergqvisi (s)

Kerstin Anér (fp)

Erik Johansson i Simrishamn (s)

Axel Kristiansson (c)

Kari-Erik Svartberg (s)

Sven Eric Lorenlzon (m)

Kerstin Nilsson (s)

Arne Persson (c)

Wivi-Anne Radesjö (s)

Torkel Lindahl (fp)

Ingrid Andersson (m)

näringsutskottet

Ingegärd Oskarsson (c)

Lennart Pettersson (s)

Sten Svensson (m)

Kari-Erik Häll (s)

Johan Olsson (c)

Rune Jonsson i Husum (s)

Holger Bergqvisi (fp)

Wivi-Anne Radesjö (s)

Erik Johansson i Hållsta (c)

Sivert Andersson (s)

Sven Eric Lorenlzon (m)

Gunnar Nilsson (s)

Pär Granstedt (c)

Rune Johansson i Ljungby (s)

Olle Wästberg i Stockholm (fp)

Lars Ljungberg (m)

Rolf Wirtén (fp)

97 7 Riksdagens protokoll 1977/78:1-6

Nr 6 arbetsmarknadsutskottet

Tisdagen den ''' '"'"' *'

lloktoberl977 Frida Berglund (s)

Margaretha af Ugglas (m)

Val av medlemmar Anna-Greta Leijon (s)

/ Nordiska rådet Gunnel Jonäng (c)

m. m. Arne Nygren (s)

Eva Winther (fp)

Owe Andréasson (s)

Rune Johnsson i Mölndal (c)

Ivar Nordberg (s)

Sten Svensson (m)

Sune Johansson (s)

Anna Wohlin-Andersson (c)

Karin Flodström (s)

Bernt Ekinge (fp)

Lars Ulander (s)

tredje vice talmannen Kari Erik Eriksson (fp)

civilutskottet

Torsten Sandberg (c)

Roland Brännström (s)

Göthe Knutson (m)

Per Olof Håkansson (s)

Alvar Andersson (c)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Wilhelm Gustafsson (fp)

Lennart Nilsson (s)

Filip Johansson (c)

Eric Jönsson (s)

Rolf Dahlberg (m)

Ingvar Carlsson (s)

Kari-Eric Norrby (c)

Kari-Erik Häll (s)

Eric Rejdnell (fp)

§ 4 Val av medlemmar i Nordiska rådet m. m.

Anställdes val av 18 medlemmar och 18 suppleanter i Nordiska rådet samt 18 ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Sedan de av Rolf Wirtén för dessa val avlämnade, gemensamma lis
torna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven ordning upplagils på resp. listor,
98 valda:

Nordiska rådet

(för tiden intill dess val nästa gång ägde rum)

medlemmar

Eric Carisson (c) Olof Palme (s) Allan Hernelius (m) Kjell-Olof Feldt (s) Bertil Jonasson (c) Erik Adamsson (s) Rolf Wirtén (fp) Sven Mellqvist (s) Jan-Ivan Nilsson (c) Sture Palm (s) Ingrid Sundberg (m) Knut Johansson (s) Per Olof Sundman (c) Anna-Greta Skantz (s) Rolf Sellgren (fp) Paul Jansson (s) Håkan Winberg (m) Lars Werner (vpk)

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Val av medlemmar i Nordiska rådet m. m.

suppleanter

Ulla Ekelund (c) Thage Peterson (s) Ove Nordstrandh (m) Essen Lindahl (s) Olle Eriksson (c) Doris Håvik (s) Gunnar Richardson (fp) Grethe Lundblad (s) Alfred Håkansson (c) Arne Gadd (s) Per Petersson (m) Kari-Erik Häll (s) Gunnel Jonäng (c) Bengt Wiklund (s) Gabriel Romanus (fp) Tyra Johansson (s) Nils Carishamre (m) Eivor Marklund (vpk)

Ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB

Allan Gustafsson (c) Birger Nilsson (s)

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Kallelse till

konstituerande

sammanträden

Rolf Clarkson (m)

Hugo Bengtsson (s)

Kjell Mattsson (c)

Bengt Fagerlund (s)

Sven Andersson i Örebro (fp)

Arne Blomkvist (s)

Bengt Sjönell (c)

Gördis Hörnlund (s)

Sven-Olov Träff (m)

Hans Gustafsson (s)

Torsten Stridsman (c)

Lilly Hansson (s)

Rune Ångström (fp)

Nils Erik Wååg (s)

Tage Adolfsson (m)

Eivor Marklund (vpk)

100

§ 5 Kallelse till konstituerande sammanträden

TALMANNEN:

Samtliga utskott kallas härmed lill konstituerande sammanträden kl. 16.00 i resp. sammanträdeslokal.

§ 6 Föredrogs och hänvisades Propositioner och skrivelse 1977/78:2 till justitieutskollel 1977/78:4 och 5 till trafikutskottet 1977/78:6 till utrikesulskollel 1977/78:7 lill jordbruksutskottet 1977/78:8 och 9 till näringsutskottel

§ 7 Föredrogs och hänvisades Redogörelser och förslag 1977/78:1 lill konstitulionsuiskollet 1977/78:4 till utrikesutskottet 1977/78:5 till konstitutionsutskottet

§ 8 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1977/78:1 och 2 till försvarsulskollel

§9 Föredrogs och bifölls inlerpellalionsframsiällningarna 1977/78: 23-27.

§ 10 Anmäldes och bordlades Motion

1977/78:3 av Alf Löven borg och Rolf Hagel

med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1977/78:5) om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

§ 11 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den II oktober

1977/78:28 av Hans Alsén (s) till arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadssituationen i Norduppland:

Den 10 december 1976 besvarade arbetsmarknadsministern en av mig framställd interpellation rörande arbelsmarknadsproblem i Uppsala län. Interpellalionen avslutades med tre konkreta frågor. Arbetsmarknadsminister Ahlmarks svar var mycket kort och lydde:

"Arbetsmarknaden i Uppsala län liksom i övriga landet präglas av del rådande konjunkturläget. Under perioder med ringa efterfrågan på arbetskraft blir strukturomvandlingens verkningar särskilt kännbara när de drabbar mindre orter. Så har fallet blivit för bl. a. stålindustrin i norra Uppland. Härtill kommer en långvarig brist på arbetstillfällen för kvinnlig arbetskraft och för ungdom.

Mot denna bakgrund har regeringen nyligen beslutat au den arbetsgrupp som bevakar sysselsättningsfrågor i Öslerbybruk skall få sitt uppdrag vidgat till atl gälla också Söderfors. Arbetsgruppen leds av landshövdingen i Uppsala län.

Uppsala län ägnas även i övrigt en fortlöpande uppmärksamhet inom ramen för den regionalpoliliska och sysselsältningspolitiska planeringen. Regeringen är beredd att seriöst pröva varje förslag som kan leda lill all sysselsättningen i norra Uppland förbättras. Jag kan också nämna atl regeringen just har beslutat bifalla en ansökan om lokaliseringsstöd från Fagersta AB för utvidgning av företagets verksamhet i Öslerbybruk."

Den av herr Ahlmark åberopade arbetsgruppen har varit i verksamhet snart ett år men ännu inle avsöndral några konkreta förslag.

Läget på arbetsmarknaden i Uppsala län och i synnerhet i Norduppland har förvärrats alltmer. Särskilt kritiskt är förhållandel i Söderfors. Brukei, som numera ägs av Uddeholmskoncernen, har forisaii alt minska antalet arbetstillfällen. De anställda känner sin sysselsättning och utkomst allvarligt hotad. Stora risker föreligger för all Söderfors helt skall utplånas om ingel radikalt görs. Arbetarrörelsen i Uppsala län har länge varnat för de risker som följer med järn-, stål- och träindustrins vikande föririåga

101

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

102

att utvecklas och möta en alltmer hårdnande ullandskonkurrens. Senast i ett uttalande den 11 augusti i år ges ullryck för djup oro och reses krav på kraftfullt handlande från den borgerliga regeringens sida.

Ur Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikts och LO-dislrikts uttalande den 11 augusti vill jag citera följande:

"I norra länsdelen har det hittills varil de stora järn-, stål- och träindustrierna som skapat sysselsättning i Tierp, Östhammar och Älvkarleby kommuner. Många tätorter i dessa kommuner är i dag helt uppbyggda kring en arbetsplats.

Den successiva förändring som pågår inom svensk järn- och stålindustri har drabbat och kommer i än högre grad atl drabba stora tätorter som exempelvis Söderfors i Tierps kommun och Öslerbybruk i Östhammars kommun. I Söderfors har 1. ex. 264 arbetstillfällen försvunnit 1976-1977. En sådan nedtrappning kan inte pågå hur länge som helst. Snart är man nere på en nivå som hotar hela industrins framtid i Söderfors.

Den borgerliga regeringens olika turer i energipolitiken har skapat stor osäkerhet beträffande Forsmarks framlid. Om riksdagens energipoliliska beslut ändras innebär det drastiska förändringar för hela länet.

Inte på några av de krisdrabbade orterna har i nämnvärd utsträckning nya arbetstillfällen skapats som ersättning för de arbetstillfällen som försvunnit.

Den borgerliga regeringens Nordupplandsgrupp har inte givit något resultat i form av nya arbetstillfällen i länet.

Därför känner i dag många människor i Norduppland stor oro för framliden. Varsel, permilieringar, "naturlig avgång" och den allmänna osäkerheten om energipolitiken och järn- och stålindustrins strukturproblem bidrar till detta.

För landstinget och berörda kommuner bidrar osäkerheten om framliden till ryckighet i planeringen. Om samhällsplaneringen på kommunal och landstingskommunal nivå skall kunna fullföljas fordras beslutsamhet om regeringens intention beträffande regionalpolitiken i Uppsala län.

En fortsalt osäkerhet innebär fördröjning och ryckighet i den kommunala planeringen som ytterst drabbar de sämsl ställda i samhället.

Därför kräver nu socialdemokraterna och de fackliga organisationerna besked från den borgerliga regeringen om vad som skall ske i Söderfors och Forsmark. Beskedet måsle innehålla förslag om hur sysselsättningen skall kunna bevaras på minst nuvarande nivå inom länels järn- och stålindustri.

Socialdemokratiska pariidislrikiet och LO-distrikiel i Uppsala län samlade till överiäggning kräver:

Ett statligt engagemang i järn- och stålindustrin för alt trygga sysselsättningen.

Ett särskilt regionalpolitiskt råd för länei där stal, länsmyndigheter, berörda kommuner och de fackliga organisationerna ingår. Rådels uppgift skall vara att föreslå sysselsäitningsskapande åtgärder på såväl kort som lång sikt.

All Norduppland erhåller särskilt lokaliseringsstöd för nyetablering och utveckling av förelag.

Ökade resurser lill länets företagareförening för all stimulera utvecklingen av mindre och medelstora förelag.

En fortsatt utbyggnad och drift av kärnkraftverket i Forsmark samt en omfattande planering av nya arbetstillfällen i kommunen när kärnkraftbygget är klan, så att en lugn och trygg avtrappning av anläggningsarbetena kan ske.

En balans i länets näringsliv så att orter med ensidig näringslivsslruklur undviks.

Särskilda insatser för att skapa arbete för kvinnor, ungdomar och handikappade, de grupper som i dag drabbas hårdast vid svårigheter på arbetsmarknaden.

En utbyggd barntillsyn och väl fungerande kollektivtrafik i länet och kommunerna som ger förutsättningar för alla människor all söka och få arbete."

Uttalandet översändes bl. a. till arbetsmarknadsdepariemenlei.

I det av mig inledningsvis citerade interpellationssvaret säger sig arbetsmarknadsministern vara beredd all seriöst pröva varje föislag som kan leda till all sysselsättningen i norra Uppland förbättras. Mot denna bakgrund anhåller jag om katnmarens tillstånd att till arbetsmarknadsministern få rikta följande frågor:

1. Hur har regeringens prövning av arbetarrörelsens i Uppsala län förslag lill åtgärder för atl stärka sysselsättningsläget i Norduppland utfallit?

2. Hur bedömer arbetsmarknadsministern för sin del möjligheterna att på kon och lång sikt förbättra arbetsmarknadssituationen i Norduppland?

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

den 10 oktober

1977/78:29 av Lars Ulander (s) till arbetsmarknadsministern om planerade ändringar i lagen om anställningsskydd, m. m.:

Alltsedan lagen om anställningsskydd (LAS) tillkom har angreppen mot denna lagstiftning från förelagarnas organisationer varil hårda. Även övrig lagstiftning på arbetslivets område har kritiserats av arbetsgivarnas organisationer.

1 tidningen Förelagaren (mars 1977) står bl. a.: "Åmanlagarna är också mogna för översyn. Bl. a. behöver en statlig nämnd inrättas för atl lämna förhandsbesked i uppsägningsärenden. Företag som anställer arbetslös ungdom bör få möjlighet alt göra detta med en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar under ungdomarnas första anställningsår. Beträffande medbestämmandelagen bör frågan om enskild arbetsgivares personliga borgensåtaganden utredas. Arbetsgivarnas primära förhandlingsskyldighet respektive informationsskyldighet och editionsplikt måsle kunna fullgöras gentemot de egna anställda."

103

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

Enligt tidningen Företagaren har regeringen i allmänhet och industriministern i synnerhet lovat att ta elt samlat grepp på bl. a. dessa "problem".

På SAF-kongressen kom dessa krav tillbaka, och nu aviserar arbetsmarknadsministern en utredning om den nu gällande trygghetslagen och ungdomens möjligheter all få arbete.

Med anledning av det anförda hemsiälles att till arbetsmarknadsministern få ställa följande frågor:

1. Vilka bestämmelser i trygghetslagen anser statsrådet behöver förändras?

2. Planerar regeringen yllerligare förändringar i de under senare år besluiade lagarna på arbelsliveis område?

den 7 oktober

104

1977/78:30 av Margot Håkansson (fp) till kommunikationsministern om klassificeringsanstalls ansvar för fartygs sjövärdighet:

Svenskt fartyg skall enligt 9 >; sjölagen vara sjövärdigt när del hålls i drift. 1 2 kap. 1 S sjösäkerhelslagen anges när ett fartyg icke skall anses sjövärdigt. Svenskt lastfartyg med en brullodrälaighel av minst 100 re-gisierion skall ha bevis om all del vid lillsynsförräiining befunniis sjövärdigt, s. k. farlcerlifikal.

Farlcerlifikal utfärdas av sjöfartsverket.

Sjöfartsverket genomför ej alltid självt de undersökningar och besiktningar som ligger till grund för all farlcertifikal skall utfärdas. Dessa utförs av s. k. klassificeringssällskap. Sjöfartsverket utfärdar därefter helt på grund av klassificeringsanstaliens uppgifter ett farlcertifikal som innebär alt fartyget förklaras sjövärdigt och får las i drift.

Klassificeringsanstalterna som sjöfartsverket anlitar är utländska.

I 1 kap. 14 >j sjösäkerhetslagen ges regeringen bemyndigande alt förordna all undersökning rörande fartyg och utrustning som företas av utländsk myndighet eller av klassificeringsansialt skall godkännas som lillsynsförräiining verkställd av svensk myndighet samt atl certifikal som utfärdas efter sådan undersökning äger samma giltighet som certifikal utfärdat av svensk myndighet.

Regeringen har i 1 kap. 7 >; sjösäkerhetskungörelsen förordnat atl undersökning rörande fartyg och utrustning som förelagils bl. a. av västtyska klassificeringsanstalien Germanischer Lloyd må t. v. godkännas som lillsynsförräiining verkställd av tillsynsmyndighet. Sjöfartsverket godtar således bl. a. Germanischer Lloyds undersökningar och lägger dessa uppgifter till grund för utfärdande av fancenifikat.

Germanischer Lloyd har en s. k. friskrivningsklausul där man undandrar sig ansvaret för en bristfällig eller felaktig besiktning. Enligt de upplysningar jag fått har övriga klassificeringsanstalter liknande fritagnings-klausuler.

Detta betyder enkelt uttryckt all klassificeringsbolagel inte ansvarar för om en anställd inspektör gör grova misslag i besikiningsarbelel.

Ej heller anser man sig behöva ansvara för att fartyget i fråga är garanterat sjövärdigt - bara all man vid företagen besiktning och kontroll ej funnit annat än all fartyget är sjövärdigt.

Med anledning av del anförda hemställer jag alt till kommunikationsministern få ställa följande frågor:

1. Ärdet mot bakgrund av atl klassificeringsansialternas certifikal äger samma giltighet som certifikal utfärdade av svensk myndighet rimligt att dessa har fritagningsklausuler som medför alt man ej lar ansvar för a) anställds misslag, b) otillfredsställande besiktning?

2. Hur svarar klassificeringsanstalternas här beskrivna sätl all arbeta mot sjöfartsverkets ansvar för säkerheten till sjöss och för de ombord-anslälldas säkerhet och rätt till en trygg arbetsplats?

3. Vem skall bära del ekonomiska ansvaret när stora ekonomiska förluster uppkommer genom klassificeringsanstaltens misstag och felbedömningar?

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

1977/78:31 av Svante Lundkvist (s) till jordbruksministern om kontrollen över hanteringen av miljöfariigt avfall:

Efter förslag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslöt riksdagen år 1975 om en rad åtgärder för all förbättra hanteringen och omhändertagandet av miljöfarligt kemiskt avfall.

Det kommunala renhållningsmonopolei skulle också omfatta miljöfarligt avfall. Del vidgade kommunala renhållningsmonopolei beräknades vara infört i samtliga kommuner senast fem år efter reformens ikraftträdande, dvs. år 1980. Sedan monopolet införts skulle i princip endast kommunen eller den kommunen utsett i sill siälle få ta hand om del miljöfarliga avfallet.

För all förbättra kommunernas vetskap om mängden och arten av det miljöfarliga avfallet i företagen och därigenom underlätta kommunernas planering infördes en obligatorisk skyldighet för företagen all lämna uppgifter om del miljöfarliga avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallsdeklaralionen bedömdes också få stor betydelse för tillsynsverksamheten enligl både miljöskyddslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Eftersom sammansättningen av del miljöfarliga avfallet i ett och samma förelag snabbt kan förändras, borde enligl regeringens mening rapporteringen vara årlig. Riksdagen anslöt sig lill detta.

För atl samhället skulle få bättre insyn i hur transporterna av det miljöfarliga avfallet genomförs beslöts all sådana transporter endast skulle få ulföras av förelag som fåll ett särskilt tillstånd för delta av länsstyrelsen.

För att garantera kommunernas möjlighet att lämna över det insamlade avfallet lill slutligt omhändertagande inrättades elt samhällsdominerat behandlingsförelag. Delta samhällsdominerade behandlingsförelag gavs ensamrätt lill behandling av miljöfarligt avfall.

105

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen vidtog en rad åtgärder för att genomföra riksdagens beslut,

Enligl lagen om ändring i lagen om hälso- och miljöfarliga varor (1975:340) och förordningen om miljöfarligt avfall (1975:346) skall den som yrkesmässigt utövar verksamhet där miljöfarligt avfall uppkommer vara skyldig att årligen lämna uppgift om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering. Uppgiften skall lämnas till hälsovårdsnämnden som skall sända kopia till naturvårdsverket.

Naturvårdsverket gavs i uppdrag alt utarbeta erforderliga blanketter för atl den beslutade avfallsdeklarationen skulle kunna genomföras. Under år 1976 genomfördes den första deklarationen.

Del samhällsdominerade behandlingsförelagel byggdes upp. Förelaget - Svensk Avfallskonvenering AB - ägs lill 85 "u av staten, medan Svenska kommunförbundet och Näringslivels stiftelse för avfallsbehandling har 7,5 % var av aktierna. Svensk Avfallskonvenering har en behandlingsanläggning i Lövsia utanför Stockholm och har beslutat atl bygga en ny stor behandlingsanläggning vid Kvarntorp i Närke. Regionala mottagningsanläggningar för miljöfarligt avfall håller på all iordningställas.

Länsstyrelserna har meddelat erforderliga tillstånd för transport av miljöfarligt avfall.

Genom dessa åtgärder bör samhällets möjligheter atl kontrollera hanteringen av miljöfariigt avfall ha förbättrats. För all detta skall bli fallet är det emellertid nödvändigt atl den socialdemokratiska reformverksamheten .fullföljs. Det samhällsdominerade behandlingsförelagel måste få del kapiial som erfordras för ulbyggnaden av de nya anläggningarna i Närkes Kvarntorp. Genom olika åtgärder måsle regeringen stimulera kommunerna all införa del avsedda kommunala renhållningsmonopolet också för det miljöfariiga avfallet. De åriiga deklaraiionsundersökningarna måsle genomföras. För alt motverka brottsligt förfarande av den art som förekommit vid BT Kemi AB i Teckomalorp bör regeringen överväga alt skärpa straffsatserna för åsidosättande av bestämmelserna när del gäller miljöfarligt avfall och därmed också automatiskt förlänga preskriptionstiderna.

Tyvärr tycks den borgerliga regeringen tveka inför fullföljandet av 1975 års riksdagsbeslut. Enligl uppgifter i massmedia kommer del inle atl bli någon deklaration av det miljöfarliga avfallet från företagen under år 1977. Delta är utomordentligt allvarligt. Del är nämligen endast om samhället får del av alla uppgifter om mängden och arten av miljöfarligt avfall i företagen som händelser liknande dem vid BT Kemi AB i Teckomalorp kan undvikas i framtiden.

Med anledning av uppgifterna i massmedia vill jag fråga jordbruksministern;

Vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för alt riksdagens beslut om årlig rapponeringsskyldighel rörande miljöfarligt avfall från företagen genomförs?

106

den 11 oktober

1911/1H:32 av Hans Alsén (s) till industriministern om näringspolitiska åtgärder i Norduppland:

Den 10 december 1976 meddelade industriminister Åsling i ett interpellationssvar alt det var hans förhoppning all situationen inom såväl handels- som specialstålindustrin skulle vara tillfredsställande belyst våren 1977, Vi skriver i dag oktober 1977 och saknar tyvärr ännu denna "tillfredsställande belysning". Ännu mer saknar vi ett konkret och kraftfullt handlande från regeringens sida för att komma till rätta med den svenska stålindustrins situation. På elt flertal bruksorter upplever människorna sin sysselsättning och utkomst, ja, hela sin framlid som allvarligt hotad.

Jag vill för dagen i huvudsak begränsa min interpellation lill all omfatta de problem som berör Söderfors bruk i Tierps kommun. Brukei ägs numera av Uddeholmskoncernen. Den nye ägaren har - precis som den förre - dragit ned en redan tidigare starkt decimerad arbetsstyrka ytterligare. Förhållandel står i bjärt kontrast till industriminisierns löfte i nämnda inierpellalionsdeball. Då gav nämligen herr Åsling ett entydigt ja-svar på min fråga om Söderfors bruk omfattades av den s. k. frysningen.

De anställdas organisationer har nu uppenbara svårigheter alt nå fram med sina frågor och problem lill de ytterst ansvariga inom förelaget. Detsamma gäller företrädare för Tierps kommun. Allmänt sett föreligger elt klimat som av människorna på brukei upplevs som orimligt och ovärdigt svenskt samhällsliv av i dag. Denna uppfattning kom lill starkt uttryck vid ett lokalt opinionsmöte i Söderfors den 5 oktober. Till detta möte hade såväl arbetsmarknadsministern som chefen för Uddeholm inbjudits. Ingen av dessa och ej heller någon annan företrädare för departement eller förelag infann sig. De tusentalet närvarande mötesdeltagarnas frågor blev därför i huvudsak lämnade obesvarade. Landshövdingen i länet - tillika ordförande i arbetsgruppen för sysselsättningsfrågor i Öslerbybruk och Söderfors (Nordupplandsgruppen) - var dock närvarande vid mötet. Tyvärr hade han myckel litet av konkreta och positiva upplysningar all lämna.

Med andra ord synes den arbetsgrupp som regeringen lillsall för alt bevaka sysselsättningsfrågorna i Norduppland ha stora svårigheter när del gäller alt komma fram med konkreta förslag till åtgärder. Dessutom saknar alltjämt företrädare för berörda fackliga organisationer mandat i gruppen. Detta förhållande påpekade jag för industriministern i samband med kammardebatlen den 10 december 1976. Löftet från industriministerns sida atl "överväga ett mera reguljärt deltagande" har- således inle letl lill något påtagligt resultat.

Många av regeringens uttalade avsikter när det gäller alt komma lill rätta med lokala och regionala sysselsättningsproblem förknippas med tillsättandet av speciella arbetsgrupper. Allt tyder på att dylika grupper

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

107

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

existerar i stor omfattning och bl. a. kan riskera all råka i kollision med varandra.

Med hänvisning lill del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl lill industriministern rikta följande frågor:

1. Vilka är industriministerns erfarenheter av systemet med särskilt tillsatta arbetsgrupper för all lösa regionala och lokala sysselsättningsproblem?

2. Vilka är de konkreta resultat som hittills framkommit eller kan förväntas framkomma inom en snar framtid genom den s. k. Nordupp-landsgruppens verksamhet?

3. Varför har Uddeholmskoncernen - tvärtemot industriminisierns besked om "frysning" - kunnat fortsätta sin bantning av personalstyrkan i Söderfors?

4. Har industriministern några besked atl lämna som påtagligt kan stilla människornas oro för möjligheter lill forisatt sysselsättning och utkomst i Söderfors?

den 7 oktober

108

1977/78:33 av Christer Nilsson (s)U\\ budgeiminislern om lagstiftning mot s. k. strimlade lån i bostadsrättsföreningar;

Bostadsrättsföreningar beskattas efter en schablonmelod enligt vilken 3 % av fastighetens taxeringsvärde las upp som intäkt och avdrag medges för räntor. Bostadsinnehavel medför i princip ingen beskattning för den enskilde bosiadsrätlshavaren. Delta syslem bygger på förutsättningen att fastighelslänen tas upp av föreningen och att medlemmarna i grundavgift endast tillskjuter vad som fattas.

På senare år har en skattemässigl fördelaktig konstruktion åstadkommits på följande sätt. Finansieringen av fastigheten sker formellt inle så alt föreningen upptar lånen ulan genom all medlemmarna i grundavgifter tillskjuter hela eller större delen av det erforderliga kapitalet. Medlemmarna står då själva som låntagare, men föreningen ställer fasligheten som säkerhet och/eller tecknar borgen. Genom denna s. k. strim-ling av lånen föriäggs det laxeringsmässiga underskott som regelmässigt uppkommer hos medlemmarna i form av ränteavdrag. Detta är speciellt fördelaktigt för medlemmar med hög marginalskatt.

Den i slutet av år 1972 tillsatta bosladsskattekommittén fick i sina direktiv uppdraget all försöka motverka denna form av skatteflykt. I samband med alt kommitténs arbete pågick rekommenderades också bankerna atl inle bevilja "strimlade" lån. Så skedde inle heller under en längre tid.

Nämnda kommitté föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1976:11) följande åtgärder för all motverka fördelade lån, som är den benämning kommittén använder för denna konstruktion.

Bostadsrättsförening, i vilken medlemmarna genom grundavgifter och

liknande kapilallillskolt lillskjuler mer än 50 % av anskaffningskostnaden för fastigheten, skall beskallas enligt de regler som gäller för s. k. oäkta bostadsföreningar. Enligl dessa regler skattar föreningen för inbetalningar från delägare m. m. (dock ej kapitaltillskott). Avdrag för kostnader medges pä konventionellt sätl.

1 konsekvens med detta skattar medlem i bostadsrättsförening med fördelade lån på samma sätt som medlem i oäkta förening. Delta innebär all han/hon som intäkt måsle la upp hyresvärdei för sin lägenhel. Avdrag får göras för inbetalningar till föreningen (dock ej kapitaltillskott), för egna kostnader för reparation och underhåll av lägenheten samt för räntor.

Kommittén ansåg atl en lagstiftning på grundval av detta förslag borde träda i kraft den 1 januari 1977 och gälla nybildade föreningar samt befintliga föreningar som fördelar lånen efter den 31 mars samma år.

1 dag finns del fonfarande ingen lagstiftning som motverkar denna skalteflykt. Vi har därför i dagarna kunnat läsa om hur byggmästare Anders Diös bjuder ut bostadsrätter med fördelade lån. Bankerna anser tydligen atl del nu är fritt fram alt åter la detta skattetekniska konstgrepp i bruk.

Det är därför hög lid alt regeringen uttrycker sin mening i frågan om strimlade lån. Låter man tiden gå ulan all vidla några ålgärder flnns del snarl på bosiadsmarknaden en mängd skafieiekniska avarter, som del i efterhand är myckel svårt all komma lill rätta med.

Mot bakgrunden av del anförda hemställer jag atl till budgetministern få ställa följande fråga;

Överväger statsrådet alt aktualisera den lagstiftning mot strimlade lån som bostadsskatiekommitlén föreslagit?

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

1977/78:34 av Sture Palm (s) till utbildningsministern om ålgärder för all bekämpa underhållningsvåldei i film och TV;

Filmcensurfrågan har under senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet. En ökad oro över det tilltagande underhållningsvåldei i filmer som visas på biografer och i TV kommer allt oftare lill uttryck.

Sedan 1960-talei har frågan om förhandsgranskning av film hållils aktuell genom den statliga utredningen om filmcensurfrågan. Utredningens förslag blev all förhandsgranskning av film för vuxen publik skulle avskaffas.

Efter en grundlig remissbehandling av betänkandet framlades inte någon proposition i denna fråga.

Sedan betänkandet avlämnades har kritiska röster höjts från kretsar som anser sig företräda en betydligt liberalare ståndpunkt än den socialdemokratiska regeringen intog i dessa frågor. Man efterlyste ett förslag om att förhandsgranskningen av biograffilm skulle upphöra.

Efter regeringsskiftet hösten 1976 ökade förväntningarna på sina håll om au utredningens förslag skulle realiseras.

Det allt hårdare våldsulbudei har ökat den oro som även tidigare kom-

109

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Meddelande om frågor

mit lill uttryck.

Frågan har nu fått ökad aktualitet genom all svenska kyrkans biskopar i en skrivelse till Svenska ekumeniska nämnden begärt hårdare tag mot del "kommersiella och destruktiva våldsulbudei i film och TV", Enligt uppgift i pressen begärs all "biskopsmötet skall gå i spetsen för en bred kristen rörelse mot dessa nedbrytande fenomen".

Aktioner av detta slag kan ge anledning till många frågor, inle minst i de organ som på statsmakternas uppdrag skall handlägga ärendena. Ett klarläggande av regeringens ståndpunkt hur dessa frågor fortsättningsvis skall hanteras är därför myckel angelägel.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att lill utbildningsministern ställa följande interpellation:

Är ulbildningsminislern beredd alt ge kammaren en orientering om regeringens syn på filmcensurfrågorna och vilka ålgärder som man är beredd att vidta för alt bekämpa underhållningsvåldei i film och TV?

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 7 oktober

1977/78:57 av Bonnie Bernström (fp) till socialministern om ålgärder för all effektivisera socialstyrelsen;

Socialstyrelsen har ofta och från flera håll kritiserats för bristande effektivitet. Många anställda upplever sitt arbete som meningslöst och le-rapibelonat. Kontakten med fäliarbelarna anses dålig. Myndigheten anses centralstyrd etc.

I massmedia har kritiken mot socialstyrelsen aktualiserats de senaste dagarna och myndigheten blivit omnämnd som "byråkraliborgen".

1 regeringsdeklarationen 1976 kan vi läsa: "Byråkratiseringen av vårt
samhälle måsle brytas. Kraftfulla insatser skall göras mot krångel, onödig
centralstyrning------------------ ."

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialministern:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidla för att effektivisera socialstyrelsen?

den 10 oktober

110

1977/78:58 av Gunnel Jonäng (c) lill industriministern om bibehållande av mälteri i Söderhamn:

Nord-Malt AB i Söderhamn har uppbyggts med hjälp av statligt lokaliseringsstöd på 12 milj. kr. AB Pripps Bryggerier, där staten är in-

iressent, planerar nu alt bygga eil nyii mälteri i Stockholm. Del skulle i praktiken innebära alt Nord-Malt måste läggas ner. Delta kan inte accepteras ur regional- och sysselsätlningspolilisk synpunkt.

Är industriministern beredd all i samråd med budgeiminislern vidla de åtgärder som krävs för att Nord-Malt skall kunna fortsätta driften?

den 11 oktober

1977/78:59 av Sten-Ove Sundström (s) lill kommunikaiionsminislern om konkurrenskraftiga fraktpriser på malmbanan:

Norrbottens basindustrier, bl, a, LKAB, brottas i dag med myckel stora ekonomiska svårigheter. För LKAB:s del betyder fraktkostnaden på järnväg, som uppgår till mellan 30 och 48 % av exportpriset på malmen, givetvis en för stor och omotiverad del av de ekonomiska svårigheterna. Utöver del höga fraktprisets inverkan på företagets kostnader ulgör detta ett allvarligt hot mot möjligheten lill framtida malmexport via hamnen i Luleå, Snabba ålgärder är nödvändiga, och med anledning härav vill jag till kommunikationsministern ställa följande fråga;

När och i vilken form avser stalsrådei vidla de åtgärder som skapar konkurrenskraftiga fraktpriser på malmbanan?

1977/78:60 av Gunnar Olsson (s) till kommunikationsministern om slyckegodshanieringen vid SJ;

Inom SJ pågår utredning om ett nyli system för slyckegodshanieringen, som konkret kommer alt innebära all stora delar av godstransporterna förs över från järnväg lill landsväg. Därmed kommer hela magasinsverksamheten i landet i ett annat läge. Följden blir att många platser i landet inle får behålla sina godsmagasin, och personellt kommer delta enligl SJ:s egna uppgifter alt beröra mellan 1 400 och I 500 man,

I områden med låg vägsiandard och stor andel tung industri lokaliserad kommer enligl mångas uppfattning påfrestningarna på vägsidan all bli stora. Frågan arom vägnätet, i framförallt skogslänen, kommer alt stoppa för en omläggning av godstransporterna, som går ut på all godset skall köras direkt till kunden via lastbilstransporter.

Anser kommunikationsministern del rimligt att SJ påbörjar denna omläggning av godstransporterna ulan all en bedömning görs av konsekvenserna ur samhällsekonomisk synpunkt beträffande kostnader för vägbyggnad, konsekvenser för näringslivet på orter med svagt vägtrafiknät, ökade trafik.säkerhetsrisker och ökade miljöproblem?

§ 13 Kammaren åtskildes kl, 15,26,

Nr 6

Tisdagen den 11 oktober 1977

Meddelande om frågor

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert