Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:35

Fredagen den 25 november

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.

§ 2 Meddelande om sammanträdet fredagen den 2 december

TALMANNEN:

Enligl den preliminära lidsplanen skulle vid behov anordnas arbelsplenum fredagen den 2 december. Det har emellertid inle varit möjligt atl få fram ulskottsbelänkanden för behandling på fredagen. Sammanträdet nämnda dag blir därför ett bordläggningsplenum men börjar dock redan kl. 09.00 med hänsyn till att många inlerpellalions- och frågesvar dä kommer atl lämnas.

§ 3 Om den svenska frihandeln

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Meddelande om sammanträdet fredagen den 2 december

Om den svenska frihandeln

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER erhöll ordet för alt besvara Gillis Augustssons (s) den 9 november anmälda interpellation, 1977/78:64, och anförde:

Herr lalman! Gillis Auguslsson har frågat mig om jag anser det påkallat all vi i större utsträckning skyddar den svenska marknaden mot import och i så fall på vilket säll. En tilltagande protektionism i vår omvärid borde enligl Gillis Auguslsson motivera en översyn av Sveriges traditionellt frihandelsvänliga importpolitik.

Det har i värt land rått stor enighet om att den utveckling mot en fri världshandel som karakteriserat efterkrigstiden varit av avgörande betydelse för del välstånd vi har uppnått. Det handelspolitiska regel-syslem som länderna har byggt upp genom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har särskilt för ett litet land som Sverige, som har en Slor utrikeshandel, varit en trygghelsskapande faktor.

Det är därför naturiigt atl oroa sig för de tendenser mot ökad protektionism som gjort sig gällande i vår omvärld under senare tid.

De faktiska ingreppen mot importen har emellertid internationellt sett hittills varit relativt få. Detta vittnar om det nuvarande regelsystemets styrka. Regeringarna är dessutom mycket medvetna om de allvarliga konsekvenser det skulle fä, om det nuvarande regelsystemet bröt samman. När det internationella valutasystemet med fasta växelkurser dukade under för påfrestningarna, kunde situationen klaras med flytande växelkurser, och man undvek atl hamna i bilaterala uppgörelser och in-konverlibla valutor. På handelns område finns inget sådant reservsystem.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Sverige skulle som ett litet exportberoende land drabbas särskilt hårt av en protektionistisk utveckling i vår omvärld. Ett exempel på hur protektionistiska åtgärder i andra länder kan drabba oss är de amerikanska importbegränsningarna på specialstål, vilka medfört problem för de svenska specialstålsföretagen. Över huvud laget är situationen på stålområdet i väriden i dag bekymmersam, och det interna trycket i många länder att vidta ytterligare protektionistiska åtgärder är stort. Regeringen följer utvecklingen uppmärksamt. Skulle protektionismen öka kommer regeringen att noga överväga vilka åtgärder som är förenliga med våra egna intressen.

Gillis Auguslsson nämner i sin fråga atl Sverige importerar mer än 50 96 av den egna stålförbrukningen men nämner inle att en mycket stor del av vår produktion i denna bransch exporteras, nämligen drygt 40 96 volymmässigt. För andra grenar av vår industri, exempelvis verkstadsindustrin, är den exportinriktade delen av produktionen ännu större, nämligen över 50 96. I vissa delbranscher inom verkstadsindustrin är exportens andel av produktionen ännu mycket större. En betydande del av vår exportindustri är beroende av import för sin försörjning av råvaror, halvfabrikat och investeringsvaror. Skulle vi lägga hinder i vägen för denna import, skulle det dels kunna få allvariiga konsekvenser för dessa företags möjligheter att överleva, eftersom importen inte alltid kan ersättas med inhemska produkter, dels leda lill att våra exportprodukter fördyrades och vår konkurrenskraft därmed försvagades.

Vi söker i de pågående GATT-förhandlingarna efter bästa förmåga verka för en ytteriigare liberalisering av väridshandeln. Detta arbete sker i nära samarbete med Finland och Norge. Vi söker från svensk sida i dessa förhandlingar också verka för en förstärkt internationell övervakning av att regeringarna i sin handelspolitik håller sig till de överenskomna reglerna.

Den övervägande delen av vår utrikeshandel sker med EFTA- och EG-staterna. Den europeiska handelsintegrationen har trots lågkonjunkturen kunnat bevaras intakt med endast enstaka inslag av protektionism. Orsaken är de stränga regler som gäller internt inom EG och EFTA samt genom EG:s frihandelsavtal med EFTA-staterna.

Jag ser två huvudorsaker till dagens protektionistiska strömningar. Den ena är den utdragna lågkonjunkturen och de därmed sammanhängande stabiliseringspoliliska svårigheterna efter oljekrisen. Att försöka lösa denna typ av problem med protektionistiska ingrepp är enbart skadligt.

Den andra orsaken är att de strukturella problemen blivit svårare under senare år. Till detta har konkurrensen från andra länder med ett lägre kostnadsläge och med avsevärd kapacitet i ett antal industrigrenar bidragit. Man får samtidigt inte glömma att de nya konkurrenter vi möter också kan vara nya kunder. För atl utnyttja nya marknader fordras dock fortlöpande omställningar. Även om olika faktorer gjort omställningsprocessen mera komplicerad än tidigare gäller del för företagen atl stän-

digt anpassa sig till nya förhållanden. Strukturproblemen kan inte lösas med gränsskydd.

Under vissa förhållanden är dock avsteg från frihandelsprincipen oundvikliga. GATT-reglerna tillåter på vissa villkor en temporär begränsning av marknadsstörande import i avsikt alt ge tid till nödvändig anpassning. Textilier är ett område där man internationellt har erkänt behovet av avsteg frän en strikt tillämpad frihandelsprincip. Man har sökt lösa problemen i ett särskilt internationellt avtal, det s. k. multifiberavtalet, som reglerar handeln med textilier. Inom ramen för detta avtal har Sverige gjort överenskommelser om begränsning med en rad lågprisländer.

Detta system kommer, som jag i annat sammanhang redovisat, all nu göras effektivare. Genom multifiberavtalet har Sveriges behov av viss produktion, som delvis kan täcka försörjningsberedskapen, lillgodosetls.

Varje avsteg från frihandelns principer måste ske enligt internationellt accepterade regler och med full insyn.

Vi måsle vara medvetna om att den induslrialiseringsprocess i u-länderna som vi med värt bistånd och på andra sätt försöker stödja kan komma att medföra en betydande konkurrens på många områden. Menar vi allvar med talet om en ny ekonomisk världsordning så måste vi acceptera vissa effekter pä vår egen industris konkurrenssituation och därav följande omställningskrav. En väg av protektionism bland i-länderna skulle kunna bli förödande för u-länderna.

Statens medverkan i strukturomvandlingen har med åren blivit mera markant i många länder och accentueras i ekonomiska nedgångsperioder. När det gäller sädana statliga ingripanden är det viktigt att skilja mellan åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till anpassning, exempelvis genom atl tillåta en minskning i socialt acceptabla former av den produktion som inte blir lönsam, och åtgärder som har ett rent protektionistiskt syfte. Dessa senare är ur ekonomisk synvinkel minst lika skadliga som gränsskydd. Vi har för egen del varit noga med att utforma nödvändiga interna åtgärder så att de på sikt får gynnsamma återverkningar i såväl den nationella som den internationella anpassningsprocessen och inte leder lill att den egna nationens problem överflyttas pä andra länder och i dessa föranleder motåtgärder som skulle drabba Sverige.

Avslutningsvis vill jag alltså betona atl målet på det handelspolitiska området måste vara all bevara och vidareutveckla det globala handelspolitiska regelsystemet, som hittills under efterkrigstiden varit en förutsättning för både ekonomisk tillväxt och samförstånd mellan länder. Detta innebär att vi med kraft måste fortsätta att motarbeta rådande protektionistiska tendenser och inte själva bidra till denna utveckling. I GATT-förhandlingarna verkar vi aktivt för en fortsalt liberalisering av världshandeln. Vi bör vidare verka för att avsteg frän frihandelsprincipen blir föremål för förstärkt internationell disciplin och övervakning. Det är i sådana strävanden som Sveriges verkliga långsiktiga intressen ligger.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

GILLIS AUGUSTSSON (s):

Herr talman! Jag vill lill att börja med framföra ett tack till handelsministern för det utföriiga svaret på min interpellation. Vad vi är helt överens om är att Sverige, som är ett litet exportberoende land, skulle drabbas särskilt hårt av en protektionistisk utveckling i vår omvärid. På den grunden hyllar vi naturiigtvis också den fria handeln.

Men efter vad jag kan förstå varierar innebörden av begreppet frihandel i olika länder. I del sammanhanget spelar den nationella medvetenheten en viss roll, och därvidlag tror jag atl Sverige intar den mest öppna attityden. Norrbottens Järnverk importerar exempelvis tunnplåt från Japan, galvaniserar den och säljer den som plan NJA. Samtidigt framställer Domnarvet tunnplåt som verket inle blir av med. Kanske det blir bättre när del blir ett företag.

Exemplet har säkert sin ekonomiska förklaring, men i Japan tror jag knappast all något sådant skulle förekomma. Vi exporterar järn lill Japan för 30 milj. kr., men importerar handelsjärn för en halv miljard. Totalt köper vi från exempelvis Japan varor för 2,6 miljarder, men vi säljer endast för 700 milj. kr. dit. Jag vill påslå att för Sverige är Japan inte någon vidare öppen marknad.

Ett annat exempel på hur vi gör i Sverige: I Borlänge skulle ell kommunalhus; byggas. Entreprenören hade räknat med spanskt järn i stommen. Del var en tidsfråga förslås. Men det blev för magslarkl för kommunens representant, med tanke på att del fanns ett järnverk inom den egna kommunen, och så småningom blev del kommunens eget järr. till denna stomme, alltså järn från Domnarvels Jernverk.

Jag skall ta ett tredje exempel. Det gäller jordbrukarna, som har en av staten helgarderad näring. De lät sina organisationer importera tjeckiskajordbruksmaskiner. Jag tror företaget heter Trava, och det hade verkstäder för att försvenska de tjeckiska jordbrukmaskinerna. Märk väl! Samtidigt hade Bolinder-Munktell i Eskilstuna bekymmer med sin sysselsättning och sin avsättning.

Det som jag nu givit exempel på råder väl inte handelsministern över, så jag begär inget svar i just denna del. Men jag tycker det är ganska signifikativt för vårt gamla Svedala atl vi handlar som vi gör. Del är det jäg tänker på när jag talar om vår öppna attityd.

Handelsministern anger två huvudorsaker lill dagens protektionistiska strömningar. Den ena är den utdragna lågkonjunkturen och de därmed sammanh.ängande stabiliseringspoliliska svårigheterna efter oljekrisen. Den andra orsaken är att de strukturella problemen blivit svårare under senare år.

Handelsministern pekar också på konkurrensen från länder med lägre kostnadsnivå. Jag vill i del sammanhanget säga atl till den förändrade internationella konkurrensbilden hör också de s. k. frizonerna i u-länderna. F. n. lär ell 50-lal u-länder ha sådana frizoner för utländskt kapital. Det innebär alt ett företag kan etablera sig på ett speciellt område ulan all betala skatter eller avgifter. I dessa områden är lönerna låga, facklig

verksamhet omöjlig och arbetsmiljön bedrövlig. T. o. m. barnarbete lär förekomma. Det sistnämnda gäller Hongkong.

I frizonerna produceras främst lätlillverkade konsumtionsvaror för den västeriändska marknaden.

Kan denna radikalt förändrade konkurrenssituation också försvaras av all frihandeln så kräver? Frågan berör främst vår texlilmarknad, där vi f. n. får ta emot en import som motsvarar 70 96 av behovet. Om några år är det väl 90 %, med ytterligare arbetslöshet som följd inom denna bransch, och delta trots all textilier tillhör ett område som har ett internationellt erkänt behov av avsteg från strikt tillämpad frihandel, vilket också handelsministern har antytt.

Om inte snabba åtgärder sätts in kommer hela vår försörjning av textil och konfektion att läckas via import. Är den borgerliga regeringen beredd att göra något mot delta, eller skall vi låta utvecklingen fortgå som den gör?

Frågan om frizonerna kan också ses i ett längre perspektiv. Även annan, tyngre industri kan mycket väl bli nästa sektor, som vissa u-länder bygger frizoner omkring. Allt detta och mycket därtill gör attjag har ställt frågan. Jag erkänner atl jag hyser oro för utvecklingen - och enligl vad jag tycker mig förstå gör handelsministern delsamma. Man kan fråga sig vart vi är på väg.

Dessa frågor skulle jag vilja få litet närmare berörda.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER:

Herr talman! Den oro som Gillis Auguslsson säger all han hyser känner också jag. Den hyser jag mot bakgrund av vad herr Augustsson började med alt konstalera, nämligen alt vi är överens om alt Sverige i sin egenskap av ett litet industriland skulle drabbas särskilt hårt, om protektionismen i väriden skulle komma alt sprida sig - vilket det f n. finns stora risker för atl den kommer alt göra. Det är mot den bakgrunden som jag är utomordentligt orolig över vart vi är på väg.

En annan oro som jag hyser är att vi i Sverige - av olika anledningar, bl. a. på grund av de mycket stora kostnadsstegringarna för ett par år sedan - ovanpå de bekymmer som finns i världsekonomin har skaffat oss en alldeles extra huvudvärk genom att vi har förlorat konkurrenskraft, sä alt vi har tappat marknadsandelar på marknader som ändå skulle ha varit vikande som en följd av konjunkturutvecklingen. Den dubbla oro som jag känner, herr Auguslsson, är alltså dels oron för det ökade protektionistiska tryck som skulle drabba Sverige i dess ställning som ett litet industriland, utomordentligt beroende av sin utrikeshandel, dels oron över att vi har skaffat oss alldeles speciella ekonomisk-politiska problem.

Nu går det dock inle alt bota de särskilda svårigheter som Sverige har ådragit sig genom all vi går i spetsen för protektionismen. Då skulle nämligen den första oron, som herr Augustsson höll med mig om är starkt berättigad, bli lill ännu mer markerade risker. Vi får inte glömma all Sverige under en lång följd av år framöver måsle ha en export som

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

är större än importen. Del har vi tyvärr inte f n., och därför har också våra stora problem med betalningsbalanser, utländska lån osv. uppstått.

Vi måsle nu snabbt la oss ur del läget och lill en situation med större export än import. Vi måste göra del för all kunna betala utlandsturismen, vi måsle skaffa pengar för alt kunna hålla fast vid våra långtgående åtaganden pä u-hjälpssidan, och vi måsle under ett antal år framöver se lill all vi tjänar in tillräckliga nettopengar för att kunna återbetala de stora lån som vi har lagil utomlands - och för den delen också betala räntor på dem. Vi kommer alltså att befinna oss i den situationen atl vi i det invecklade lägel - utöver att Sverige som ett högt specialiserat industriland är starkt beroende av export över huvud tagel samt import och en fri handel - måsle få till stånd större export än import. Allt detta kommer atl göra det utomordentligt svårmanövrerat för oss ekonomiskl-politiskl seU, om den protektionism som vi ser tecken på skulle komma atl bli ännu mer markerad i olika åtgärder än den redan är.

Värt huvudproblem f n. är därför inle atl fundera ul nya former för en ny protektionism - vilket skulle komma att hjälpa oss bara en myckel liten bit på vägen fram mot det mål som vi har uppställt - utan vår stora uppgift är alt se till den ekonomiska politiken och del samhällsmaskineri som finns. Vad som händer är ju inte bara beroende av den ekonomiska politiken utan även av alt del finns en grundmurad förståelse för att del ligger i vars och ens intresse - löntagares, företagares och över huvud tagel alla medborgares - alt vi i Sverige kan till att börja med slä vakt om de förbättringar i konkurrensläget som vi fält genom devalveringen och därutöver, i olika avtalsomgångar och på andra sätt, se till att vi ytterligare förbättrar vår relativa konkurrenskraft, dvs. vår konkurrenskraft i jämförelse med andra länder. Det är där som den stora utmaningen för Sverige ligger när det gäller - om jag minns rätt från herr Auguslssons interpellation - att Sverige skall kunna lyckas i sin kamp för alt överleva som industrination. Det var en dramatisk formulering som herr Augustsson hade i interpellationen, och del finns anledning axt erkänna den dramatiska situation vi står i.

För atl man inte skall bli alltför deprimerad inför uppgiftens omfattning vill jag dock understryka att de här nya länderna, som utövar ett starkt konkurrenstryck, icke enbart är nya konkurrenter till oss ulan också nya kunder. Brasilien, Sydkorea, Malaysia och andra länder, som gör ett stort framträdande pä väridsmarknaden som exportörer av industrivaror, är länder som faktiskt har importöverskott. Det är inle så au de har enorma exporlöverskott och lägger valutor pä hög. De importerar mer än de exporterar och är alltså, som jag i mitt interpellationssvar försökte säga, icke bara nya konkurrenter utan också nya kunder.

Men för alt man skall kunna begagna sig av dessa nya marknader fordras att man klarar de omställningar som behövs i ekonomin. Ett led i del krav som vi har pä oss är alltså att lyckas med delta - inte bara all försöka hålla nere kostnadsutvecklingen och på det viset få bättre konkurrenskraft utan också att inom vår ekonomi ta oss ur sektorer som

har mött sådana utomordentliga svårigheter och gä över till sektorer där det verkligen är möjligt att med stor framgång exportera.

Jag understryker alt det icke är så att vi är utkonkurrerade längs hela linjen. Vi har, bara vi för en i jämförelse med andra länder rimlig politik vad gäller kostnadsslegringarna, stora möjligheter atl slä oss fram på många nya - och för den delen också gamla - marknader.

Jag skulle vilja beröra några av de konkreta påpekanden som Gillis Auguslsson gjorde. Om vi tar exemplet med NJA, som köper tunnplåt från Japan, sä ter det sig alldeles orimligt vid första tanken alt man skall så gä världshus förbi att man inte placerar sin order i Domnarvet utan i stället hos ett japanskt stålverk. För att ta ett annat exempel som också är aktuellt: Volvo köper, såvitt jag begriper, en mycket slor del av sin bilplåt frän ett belgiskt stålverk och icke från ett svenskt.

Man tycker att det verkar utmanande att det skall vara på det här viset. Men protektionismen har sina problem. Vad skulle hända om handelsministern med handelshinder eller pä något annat sätt tvingade dessa förelag all sluta att köpa i Belgien resp. Japan? Det skulle innebära all insatsvaran - råvaran med vilken man bygger bilen eller vad del nu är - blir dyrare. Del är ju inte för atl vara elak mot Domnarvet eller något annat plåtverk som man köper frän andra länder, ulan det är för att det faktiskt är billigare.

Nåväl, om jag hindrade detta skulle alltså insatsvarorna bli i motsvarande mån fördyrade. Volvo skulle fä större svårigheter att sälja sina bilar utomlands och skulle få svårare alt konkurrera pä hemmamarknaden. Jag bara understryker detta därför atl det är allvariiga problem som man måsle överväga.

Det finns motsvarande förhållande på textilsidan. Vi talar ju mycket om importen av textilvaror från lågprisländer. I själva verket är det sä att 70-75 % av importen på lexlilsidan kommer från EG- och EFTA-länder, som vi rimligen bör kunna konkurrera med. En stor del av denna import från EG och EFTA utgörs av grundlextilier, väv och sådant. Om handelsministern på något sätt skulle försöka att förhindra sådan import, och om vi helt bortser från all del genast skulle förorsaka motåtgärder frän ifrågavarande länder i form av hinder för vår export av lekovaror pä Europa - Sverige exporterar konfeklionsvaror till europeiska länder för ungefär två miljarder kronor om året - skulle det innebära alt den svenska konfekiionsindustrin fick fördyrade insalsvaror. Delta skulle i sin tur göra det svårare att konkurrera på hemmamarknaden och naturligtvis även pä exportmarknaden. Det är sädana svårigheter som föreligger.

Gillis Augustsson log ett exempel från Boriänge: alt man där ursprungligen hade tänkt alt inte köpa plåt frän Domnarvet. Jag har inle helt klart för mig hur de kalkylerna var, men alt man i upphandlingsförordningar ålägger kommuner eller åtminstone statliga myndigheter all köpa där det är billigast beror på atl man försöker atl hålla nere kostnaderna för den kommunala och statliga verksamheten. Det gör man

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

i sin tur för alt söka motverka att skattelrycket skall bli ännu högre än det är f. n. Det höga skalletryckel är ju en av anledningarna till atl det har varit svårt alt få ett rimligt kostnads- och konkurrensläge för svenska företag.

Jag skulle också, herr Auguslsson, vilja vända på resonemanget och säga all det i Amerika och i den amerikanska kongressen finns många motsvarigheter lill herr Augustsson, som f n. håller samma typ av anföranden, gör motsvarande exemplifieringar och säger: Är del inle märkvärdigt alt vi skall hälla på atl importera specialstål från Sverige, när del finns amerikanska stålarbetare som går arbetslösa i Pittsburgh? Sådana resonemang i USA har ju fåll viss framgång, eftersom amerikanarna har hafl och överväger ytterligare handelshinder på slålområdet. Del är där som risken finns all det som intuitivt kan lyckas alldeles självklart, nämligen .att man inle skall gå över ån efter vatten, myckel lätt kan leda till motåtgärder och motsvarande resonemang på andra håll och ett sammanbrott av de regler som vi har haft och har på väridshandelns område och som har varit en utomordentlig slyrkefaktor i våra ansträngningar att skapa det välstånd som vi har.

För Sveriges del finns ytterligare det problemet att om dessa regel-syslem skulle gå omkull, så kommer del alt vara extra besvärligt för ell litet land med en svag förhandlingsposition internationellt sett. En anledning till att det är bra med regler och lagar är - åtminstone om dessa regler och lagar är utformade på ett rimligt säll - att de kan skydda de svagare parterna. 1 brist på lagar och regler skulle dessa parter i stället vara utsatta för en värld där man fick reda sig med "nävkraft" och där del vore liillare för sådana länder som USA eller sådana grupperingar som EG att leva och överleva. Om man skall gå bröslgänges fram får man faktiskt lov all vara inordnad i en större gruppering än vad Sverige är.

Jag kan svara på Gillis Auguslssons fråga med att tala om atl regeringen när det gäller lekosidan under hösten har sagt alt man inom ramen för vad som kan kallas del omförhandlade multifiberavtalet inom GATT skall la upp diskussioner med ett antal lågkostnadsländer. Jag kan också säga att del förhandlingsarbete som där pågår har bromsals upp, beroende på alt EG i likhet med Sverige försöker driva en hård linje. Man har därför från u-landshåll protesterat och krävt atl vederbörande GATT-organ skall sammanträda pä nytt. Det skall ske i början pä december.

Del är alltså i hög grad oklart vad som kommer alt hända på delta område. Regeringens intention är dock att man skall åstadkomma en effektivare utformning av det avtal som vi har på detta område - effektivare än den som den tidigare regeringen var beredd alt göra.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Del var myckel intressant att höra handelsministerns redogörelse för Sveriges handelsproblem. Han talade mest om våra svårigheter när det gäller exporten men gick

inte så mycket in på frågan, inom vilka områden svensk industri har möjlighet all konkurrera med den mycket stora importen lill Sverige. Det är väl ändå ett av de stora problemen all vi i hög grad, som också herr Auguslsson nämnde, säljer råvaror lill och köper konsumentvaror från utlandet. Jag tror alt det är ett av de största problemen för Sverige. Man kan många gånger fråga sig varför vi använder så myckel pengar och gör så stora insatser för att stödja svenska varors marknadsföring i utlandet men inle i lika slor utsträckning stöder de svenska varornas marknadsföring på den svenska marknaden. Del är kanske dags att börja tänka om på det området, så att vi lär svenskarna alt i större utsträckning köpa svenska varor.

Vidare skulle vi kanske också av vår egen industri kunna kräva en bättre vidareförädling i många led. Jag har exempel på företag på min egen ort där man verkligen skulle kunna önska bällre vidareförädling. Man har också sett exempel på all förelag, samtidigt som de får dels del generella stöd som en sänkning av arbetsgivaravgiften har inneburit, dels speciellt stöd till produktionen, ändå säljer fabrikalionsrättigheter och patent för många miljoner kronor till andra länder. Därför skulle jag vilja ställa en fråga till handelsministern:

Är det inte dags att man ställer hårdare villkor vid företagsstöd till exportindustrier?

Del nämndes här hur svårt del är alt komma in exempelvis på EG-marknaden. Jag skulle då också vilja ställa frågan: Är del ändå inle så, handelsministern, all vi kanske skulle kunna bygga ul del nordiska han-delssamarbeiel bällre? Vi har redan nu en slor nordisk samhandel, men just i ett läge där del är mycket svårt för industrierna i alla de nordiska länderna kanske del skulle finnas möjligheter atl se över del nordiska handelssamarbelel och se om vi inte skulle kunna fördjupa del ytterligare.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

GILLIS AUGUSTSSON (s):

Herr talman! Handelsministern besvarade det jag sade att han inte behövde svara på, men han svarade inte pä det jag ville ha svar på.

Del jag sade om Boriänge, spelet med uppköp och andra saker, var en parentes. Vi vel atl Volvo importerar 50 96 av alla detaljer i sina bilar.

Men del sägs atl vi har ell femtiotal u-länder med s. k. frizoner för utländskt kapital. Jag berättade förut vad dessa frizoner innebär. Inom ramen för del s. k. multifiberavial som handelsministern talar om och som reglerar handeln med textilier har Sverige gjort överenskommelser som begränsar importen från vissa lågprisländer. Och det jag ville ha svar på av handelsministern var: Har frågan om s. k. frizoner tagits upp under året inför detta forum, eller står dessa frizoner helt utanför all kontroll? Här är del internationellt kapital som utnyttjar billig arbetskraft, i vissa fall t. o. m. barn. Bl. a. Hongkong, som är en av huvudkonkurrenterna på den svenska texlilmarknaden, opererar på detta sätt.

Därför skulle det vara intressant för mig alt få den frågan besvarad.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER:

Herr lalman! Jag börjar med Gillis Augustsson, eftersom han menade all jag inle svarat på hans viktigaste fråga. Jag fattade inte att resonemanget om frizonerna var huvudfrågan. Men lät oss gärna diskutera del!

Enligt min uppfattning är frizoner något som vissa u-länder håller sig med precis som vi här i Sverige har frihamnar. Del är frizoner i den bemärkelsen att man till dessa områden kan plocka in råvaror, maskiner etc. utan all betala tull för dem i landel i fråga. Del är inte fråga om all man där skulle betala lägre löner eller ha andra sociala villkor, dvs. atl dessa områden skulle slå utanför lagstiftningen i landel i fråga -till den del som del över huvud taget finns lagstiftning. Det innebär bara all rnan ställer dessa områden utanför de ofta myckel hårdhänta importregleringar som finns i u-länder och som naturligtvis är en svårighet för industrierna i dessa länder.

Jag kan inte se atl industriländerna har någon särskild anledning alt proteslera mot att dessa länder så att säga har frihamnsarrangemang. Ett land som jag besökt hade sådana frizoner som jag har beskrivit. Den erfarenhet man där hade av arrangemanget var att detta försök att få fart på den ekonomiska aktiviteten inte varit särskilt framgångsrikt.

Del är möjligt att Gillis Auguslsson menar att u-länderna rent allmänt är ell slags frizoner i en annan bemärkelse, nämligen så lill vida att de har mycket litet av lagstiftning när det gäller arbetsmiljö och sociala villkor, och att man där accepterar barnarbete på ett säll som i Sverige ter sig mycket motbjudande. Om det är del särskilda problemet som Gillis Auguslsson vill att jag skall kommentera vilj jag göra det på följande sätt.

Sverige anser alt framför allt den internationella organisation som sysslar med arbeislivsfrågor, ILO, skall föra en debatt som går ut på att man i denna typ av länder skall söka förbättra arbetslivsvillkoren. Vi får naturligtvis driva de kraven med förståelse för att man inte i fattiga länder kan ställa samma krav på låt mig säga arbetsmiljö som vi har i Sverige - lika litet som Sverige, när det var ett industriellt litet land, hade en arbetsmiljö av den typ som vi nu tar för given. Om t. ex. Indien skulle anslå så myckel resurser till arbetsmiljön i textilfabrikerna som vi gör skulle man inle ha råd att betala löner som räckte till frukost ens. Sä hög är nämligen inte produktiviteten där. Dä skulle dessa företag gå omkull; det skulle vara alternativet och det vore en försämring för arbetskraften.

Om vi inom ramen för vår egen handelspolitik uppställde importhinder, t. ex. motiverade av att vi anser att i det eller det landet är arbetsmiljön så dålig att vi inte vill köpa varor från det landet, skulle vi snart försätta oss i omfattande svårigheter. Jag hade i juni i år en debatt om det problemet med Carl Lidbom. Den fråga jag ställde lill Carl Lidbom och som jag kan upprepa nu är denna: Antag alt man t. ex. i Polen har sämre arbetsmiljö i gruvorna än vi har i Sverige - antag alt dét t. o. m.

är så, vilket jag tror alt jag har läst om, att del förekommer dödsfall vid gruvolyckor - skulle vi då ta det till utgångspunkt för att säga atl vi vill inte importera polskt kol?

Vi kan inle pä del sättet börja ställa krav utan all mycket snart försätta oss i utomordentliga svårigheter.

Grethe Lundblad undrade om man kanske borde stödja de svenska företagens marknadsföring i Sverige och inte bara på exportsidan. Det anser jag förvisso att vi skall överväga. Del har ju framställts krav atl fä använda investeringsfonder även för marknadsföringsåtgärder, och de behöver då inte särskilt gälla exporten. Över huvud laget anser vi, åtminstone inom del parti som jag tillhör, alt marknadsföringen är lika betydelsefull om man skall få något uträttat i ekonomin som atl tillverka.

Men olika politiska motståndare fnyser ofta åt detta att företag skall göra reklam och bedriva marknadsföring. Den socialdemokratiska regeringen införde t. ex. annonsskall för all försvåra marknadsföringsåtgärder i Sverige. Den drabbar visseriigen också utländska förelag, men del vittnar i varje fall inte om någon särskilt stor förståelse för detta med marknadsföring.

Anledningen till att man har speciella program för marknadsföringen utomlands, särskilt kanske för mindre och medelstora förelag, är att det är arlfrämmande atl sälja utomlands jämfört med atl sälja i det egna landet - andra kulturella villkor gäller, andra sätt att uppträda, andra språk talas där, osv. Det har därför ansetts atl man skall försöka underiätta särskilt för mindre och medelstora förelag an göra sig gällande.

Jag kan tillägga att när det gäller de svenska företagens verksamhet här och utomlands har regeringen gjort avsevärda satsningar inte bara för all anpassa produktionen utan också för all anpassa marknadsföringen.

När det gäller kravet på vidareförädling i Sverige är del inte lätt alt ge nägoi entydigt svar. Våra möjligheter att med framgång vidareförädla är olika i olika branscher. Vi har påstälsidan ett talande exempel i Stålverk 80. Ulan alt förirra mig alltför långt ifrån den inlerpellationsfråga som riktals till mig vill jag påminna om de problem som vi där har att på ett enkelt säll vidareförädla. Man måste ändå räkna på kostnaderna och undersöka just marknadsföringsmöjligheterna innan man ger sig in på sådant.

Del har sagts mig - och jag tror all det är riktigt - all en av anledningarna lill atl vi f. n. har stora exportsvårigheter när del gäller järnmalmen och därmed sysselsättningsproblem för LKAB i Kiruna ar att man, när man höll på med de grandiosa stålverksplanerna, beordrade LKAB-ledningen att per det och det året friställa så och så mycket malm leveranser, som skulle gå till denna planerade vidareförädling. Mitt under den högkonjunktur som dä rådde tvingades LKAB all bryta affärskontakterna med ett antal kunder, som varit beredda att ingå långtidsavtal och som del nu hade varit mycket bra att ha. LKAB fick därigenom ett dåligt namn pä väridsmarknaden, vilket f n. är en svårighet.

Handelssamarbetet i Norden tycker jag att man skall göra alla möjliga

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

ansträngningar för atl fördjupa. Men man får väl ändå säga alt handeln mellan Nordens länder är så pass intensiv att de nordiska ländernas marknader nästan kan anses vara en hemmamarknad. Handeln med dessa länder är per capita mycket högre än handeln med andra länder. Det är inte sä snkelt att göra ytterligare ansträngningar för alt öka denna handel; mänga har funderat på hur man här borde gå till väga. När man väl har avskaffat tullar och andra handelshinder är det inte så enkelt all ta ytterligare konkreta steg för alt driva pä handelsutbytet.

GILLIS AUGUSTSSON (s):

Herr talman! Frizoner är inte några frihamnsarrangemang. Jag vill rekommendera handelsministern all studera frågan om frizoner litet närmare. Del tror jag att vi kommer atl få nytta av, om han skall fortsätta som handelsminister.

Vi vel alt kapitalet är internationellt. Det har inga gränser och skall inte ha det. Man har nu börjat inrätta ell slags frizoner i vissa låglöneländer, och det betyder atl man kan operera fritt och fä stora förmåner av vänskapliga regimer, ofta högerregimer och militärdiktaturer. Det är detta jag har frågal om ulan atl få något svar.

Jag sade tidigare att jag känner en viss oro för utvecklingen i vårt land, och jag måste erkänna atl jag efter handelsministerns utläggningar här inle har blivit lugnare på den punkten. Vi kommer all möta många svårigheter i form av konkurrens från länder som tidigare inle kunnat konkurrera med oss men som nu kan göra det. Vi kan då inle bara lita lill marknadskrafternas fria spel, som ni säger, och lill självläkande krafter. Samhället och industrin måste pä ett helt annat sätt spela tillsammans. Jag kan inte komma lill någon annan slutsats.

Jag har i dag blivit styrkt i min uppfattning atl vi för all klara oss måsle få en regering som inte är rädd för all la itu med dessa problem, en regering som i varje fall inle sysslar med en inbördes dragkamp.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Handelsministern svarade inte pä en fråga som jag ställde, och jag vill därför upprepa den. Frågan berör bl. a. oron för sysselsättningen inom vissa exportindustrier.

Jag frågade: Har man inte möjlighet atl förhindra alt exportförelag som får speciellt statligt stöd lill sin produktion säljer fabrikalionsrättigheter och patent lill andra länder? Har regeringen verkligen ingen möjlighet all förhindra atl sådant sker? Också handelsministern, som gärna vill stödja vår export, torde se på den här frågan med mycket stor oro.

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER:

Herr lalman! Lagstiftningen när det gäller handel med patent har jag

inte alldeles klar för mig jusl nu, men jag skulle gärna vilja påminna

Grethe Lundblad om att Sverige f n. importerar fier patenträttigheier

än vi exporterar. Våra utgifter i betalningsbalansen för royalties på patent

är större än våra inkomster.

Om vi i det läget skulle få gehör för den särskilda typ av nationalism som fru Lundblad gav uttryck för, nämligen att vi skulle försöka hindra export av patent, dä får vi vänta oss att omväriden kommer att göra motsvarande tillbaka. Jag är inte alldeles säker på att vi skulle vinna på en sådan åtgärd. Detta bör särskilt ses mot bakgrunden av att anledningen till alt man i en del fall säljer patent är att det är omöjligt att ha tillverkning av de produkter det gäller i alla olika länder. Man kanske inte heller får exporttillslånd - det kan ju t. ex. gälla ett u-land -, och då har man i stället valt atl överlåta patent. Dessutom är pa-tenlförsäljningar - del tror jag i varje fall, herr talman - ofta arrangerade så att det blir ett dubbelt fiöde; man har utbyte av patenträttigheter mellan olika företag. Exempelvis United Stiriing, ett halvstatligt företag med utvecklingsarbete på stiriingmolorn, har internationella avtal om utbyte av de forskningserfarenheter som görs i olika länder.

Jag vill emellertid upprepa att det grundläggande här är att vår import av patenler för att hålla liv i vår egen industri och fä den tillräckligt modern är större än vår export.

Så har det inte alltid varit. En anledning till att det i dag är på det viset - om jag nu skall börja som herr Augustsson gjorde och bli väldigt politisk i den här debatten - är att den socialdemokratiska skolpolitiken har lett lill att vi fått en avsevärd kvalitetsförsämring i jämförelse med andra länder när det gäller forskningsarbetet. Det är bra att socialdemokraterna f n. säger att vi skall salsa på forskning och utveckling så att vi kan ta oss ur de näringspolitiska svårigheter vi har, men det är väldigt illa atl PUKAS och andra byråkratireformer pä universitetsområdet och del motstånd som rått mot forskningsarbetet inom företagen har skapat de problem som fru Lundblad tror att man nu kan bota genom att införa några slags hinder på det här området.

Sedan vill jag vända mig till herr Augustsson, som efter att ha börjat med att ha ett som jag tycker vänligt och måttfullt tonfall när vi diskuterade en ganska invecklad fråga helt plötsligt blir vådligt polemisk. Får jag påminna herr Augustsson om att ordet frizon, som han nu trummar upp till någonting alldeles ofantligt som om det skulle skaka Sverige i sina grundvalar, säviti jag kan påminna mig inle förekommer i den interpellation Gillis Augustsson har väckt. Jag kan den inte utantill, men del skulle vara intressant att höra om herr Augustsson verkligen kan ha nämnl detta ord i sin interpellation, eller om det är någon extra liten tanke som har dykt upp så småningom för att han över huvud taget skall ha någonting att gräla om i den här debatten.

Huvudproblemet ligger faktiskt inte, herr lalman, f n. i om det finns några frizoner i del ena eller del andra landel. Om man tror att det är de näringspolitiska och handelspolitiska svårigheterna som Sverige står inför kommer man att vilseleda svenska folket när det gäller att resonera om vad vi skall ta oss (ore. Det helt avgörande är att Sverige har konkurrenskraft gentemot andra länder. Slaget om väridsmarkna-

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

4 Riksdagens protokoll 1977/78:34-36

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

derna står inte i några frizoner i Malaysia, Sydkorea eller i vilka länder det kan finnas sådana. Vi bedriver en mycket liten del av vår utrikeshandel, både på export- och importsidan, med dessa länder, och alldeles särskilt orn vi räknar bort den råvaruimpori som kommer från de länderna, som jag antar atl även Gillis Augustsson vill ha kvar.

Helt avgörande för hur Sverige kommer att reda upp sin situation vad beträffar betalningsbalans och sysselsättning i exportindustri och im-portkonkurrerande näringar är hur vår konkurrenskraft utvecklar sig gentemot de andra stora industriländerna och gentemot de nordiska länderna, som fru Lundblad talade om för en stund sedan. Om vi ens skall värdigas all la de slängar som herr Augustsson gjorde mot regeringen måste jag säga att när man tittar igenom de förslag som socialdemokratiska företrädare har framlagt pä del politiska området hittills i år, finner man atl det skulle ha varit mycket allvarligt ställt i det svenska näringslivet f n. om man hade följt dem. Ni har varit motståndare lill att göra en växelkursändring som var absolut nödvändig med hänsyn till den lättsinniga ekonomiska politik som hade drivits under föregående år. Ni har framlagt alla möjliga förslag med ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifter, som skulle ha allvariigt försämrat konkurrensläget för svenskt näringsliv, både vad gäller exportmarknader och importkonkurrens.

Om man inte har klarare för sig var Sveriges egentliga problem ligger och vad de innebär för vår handelspolitik än vad herr Auguslsson hade när han skulle försöka bli elak på slutet, är läget mera oroande, för då kommer svenska folkel icke i tid att få en klar bild av den utomordentligt stora utmaning och den mycket stora svårighet som vi har framför oss.

GILLIS AUGUSTSSON (s):

Herr talman! Jag vill säga till handelsministern all jag av naturen icke är elak. Jag är bara i dagens diskussion förvånad över handelsministern, därför att han har tagit för lätt på det problem jag har försökt belysa. Jag har aldrig påstålt alt väriden står och faller med dessa frizoner, jag har bara begärt att få handelsministerns syn på detta i samband med textilkrisen - jag har inget annat begärt.

Jag tycker inte att jag har fått något besked, och får det väl knappast i dag. Därför är jag litet förvånad.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr lalman! När handelsministern tar upp den socialdemokratiska skolpolitiken finns det anledning atl påminna om all det faktiskt var en god politisk uppslutning kring denna skolpolitik, både när del gäller grundskole- och gymnasieskolestadierna, men också när det gäller hög-skolestadiel, och att en hel del av herr Burenstam Linders regeringsbröder stödde dessa reformer. Ändå bedrivs det fortfarande i dag mycket forskning i Sverige, därför alt vi dels har dukliga forskare, dels har en duktig arbetstagarkär som kan vidareutveckla de forskningsresultat vi får här.

Men tyvärr kan jag också påminna mig exempel, inom den bransch som jag känner mycket nära lill, på att man bedrivit forskning i Sverige men när den blivit färdig och man fått fram prototyperna, går man till utlandet och lägger fabrikationen där, hos multinationella förelag.

Men bortsett från del skulle jag till slut vilja säga att handelminislern nogsamt undviker att svara pä min fråga. Han tar inte avstånd frän del exempel jag nämnde, nämligen de förelag som får näringspolitiskt stöd men som tydligen helt ostört kan undandra sig sitt ansvar för sysselsättningen i och med att de säljer fabrikalionsrättigheter lill länder som vi tidigare exporterat till. Det verkar inte som om handelsministern är angelägen atl la reda på om del kan göras något åt detta problem.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER:

Herr talman! Herr Augustsson tror jag vid det här laget har gett sig i väg, och del är kanske lika bra. Jag ser honom inte här längre.

Han lyckades inte ge tillstymmelse till svar i fråga om de frizoner som han pratade sä myckel om i den här debatten och försökte få till något huvudnummer. Han var så orolig över att handelsministern inte hade något rikligt svar, som han tyckte, om dessa frizoners vara eller icke vara. Men det är faktiskt på det sättet att när jag roar mig med all läsa om den här interpellationen som herr Augustsson väckt så ser jag alt det inte finns ett ord om frizoner i den. De nämns inle. Det enda som står är:

"Hur skall Sverige se om sitt hus gentemot en omvärid som tenderar att bli alltmer protektionistisk?"

Och om frizonerna är någonting så är de i alla fall inte protektionistiska. Del är i stället ett försök att förbilliga exporten från de här länderna.

Jag vill säga lill den frånvarande herr Auguslsson, som tydligen inte anser att de problem som han tagit upp och använt sådana brösttoner om på slutet är värda att fullfölja debatten om, atl del verkligt oroande är om man försöker göra del så intellektuellt lätt för sig att man tror att de frågor som herr Augustsson på slutet tog upp på något sätt skulle vara det som fick oss ur de svårigheter vi har f n. Om man inte tror atl del grundläggande är alt fundera på hur vi skall ordna till det så att vi har konkurrenskraft gentemot de länder där vi har vår verkliga utrikeshandel - då är det myckel oroande.

Till Grethe Lundblad vill jag slutligen säga: Det är naturiigtvis från den socialdemokratiska sidan nyckeln till allting att lägga fram ytteriigare regleringar, restriktioner och förbud och tro att byråkrater, statsråd eller några andra, skulle kunna avgöra exakt vad som skall göras och inle göras. Jag ställer motfrågan: Tror fru Lundblad att del halvstalliga företagel United Stirling, som under den socialdemokratiska regeringen skrivit på olika avtal om patent- och forskningserfarenhetsutbyte, skulle ha gäll bättre om man inle hafl rätt att göra del? Och kom ihåg att United Stirling lever på statsbidrag - lill skillnad från i al|a fall de flesta företag som under de här nödåren fått pengar. Det skulle vara intressant

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Om den svenska frihandeln

att höra det konkreta svaret på om det skulle vara rimligt att förbjuda dem att sälja patenlrättigheier utomlands.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Jag känner inte till United Stirling, men rent principiellt vill jag säga all jag gärna stöder forskningsutbyte där man ger och tar.

Men vad jag vänt mig mot och vad handelsministern inte vänder sig mot är när svensk exportindustri som delvis arbetar med stöd frän den svenska staten säljer fabrikalionsrättigheter lill utlandet, som den egentligen borde exportera till. Det är tacknämligt att notera att handelsministern ime vill uttala sig på denna punkl.

Jag tycker det är myckel viktigt med hänsyn till sysselsättningen alt det inle blir sådana tendenser inom industrin.

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER:

Herr lalman! Om fru Lundblad blir gladare pä den punkten skall jag säga: Jag tycker absolut att företag - vare sig de får statsbidrag eller inle - bör låta bli alt sälja fabrikalionsrättigheter där, som fru Lundblad sade, de egentligen borde exportera. Lustigt nog är det pä det viset att jag dessutom tror atl om förelag har möjligheter alt hälla en lönsam tillverkning i Sverige så säljer de inte heller några patenträtligheter. Vad är del för någonting som får fru Lundblad alt tro att de skulle göra det? Tror fru Lundblad atl företagare i Sverige är så asociala eller låt oss säga anlikapilalistiska att de - om de skulle kunna tjäna mer pengar på atl hälla i gång en tillverkning i Sverige och exportera - skulle hålla på och sälja patent?

Är det inle på det sättet att vi på nytt är tillbaka vid det påstående jag gjorde for en stund sedan, alt del gäller all hälla en rimlig kostnadsnivå i Sverige så atl det går alt driva tillverkning här? I så fall gör man det också. Även om vi skulle föra en sådan ekonomisk politik atl vi hade balans i våra utrikesbetalningar och alltså hade ett högst rimligt konkurrensläge, skulle det ändå förekomma export av patent eller fabrikalionsrättigheter. Det skulle det göra därför alt det inle alltid går att exportera lönande till något annat land, t. ex. därför att ett u-land har sådana importhinder att man över huvud taget inte kommer in pä marknaden och därför atl det finns - som fru Lundblad nu också erkände - utbyte över gränserna av patent.

Den dag som företag - vare sig de har statligt stöd eller inte - börjar få den regeln pä sig alt de över huvud taget inte får ha någon försäljning av patent, den dagen kommer de inte heller att få köpa några. Tror fru Lundblad att det behövs mer eller mindre av statliga skattepengar i de förelagen dä? Del är ju inget självändamål att lägga på regleringar i alla fall.

Och låt mig säga atl skulle man följa fru Lundblads princip skulle det gå väldigt dåligt i Sverige med hänsyn till alt vi nu - oavsett för-

klaringen lill fenomenet - faktiskt importerar mycket mer patenträtter för att kunna sätta i gäng fabrikation här hemma än vi exporterar.

GRETHE LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Jag vill gärna på nytt understryka atl jag är positivt inställd lill alll forsknings- och patenlutbyte som innebär all Sverige både får och ger, men jag är mycket negativ till ett ensidigt utbyte av del slag jag talade om.

Som avslutning skulle jag viljasäga attjag hoppas atl handelsministern liksom jag tycker att handelspolitiken i ell för Sverige bekymmersamt ekonomiskt läge också måste gynna sysselsättningen. Det är helt klart att detta måste vara ett mål för handelspolitiken.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Överläggningen var härmed slutad.

1977/78 1977/78 1977/78 1977/78 1977/78 1977/78 1977/78 1977/78 1977/78

§ 4 Föredrogs och hänvisades Motioner

120 lill utbildningsulskoltet

121 och 122 lill socialförsäkringsutskoltet

123 till utbildningsutskottet

124 till finansutskottet 125-127 lill civilutskottel 128-133 till näringsutskottel

134 lill konstitutionsutskottet

135 lill civilutskottel

136 punkten 1 lill socialutskottet punkten 2 till socialförsäkringsulskottei punkten 3 till civilutskottel

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1977/78:79-81

§ 6 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkanden

1977/78:1 med anledning av justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till 1977/78 års riksdag jämte motion

1977/78:9 med anledning av motioner om rösträtten för invandrare m. m.

1977/78:11 med anledning av förslaget 1976/77:17 om arkivsladga för riksdagen jämte motion

1977/78:12 med anledning av motion om begränsningen i det offentliga uttaget av avgifter

1977/78:13 med anledning av motion om ökad information rörande riksdagens arbete

1977/78:15 med anledning av propositionen 1977/78:44 om godkännande av överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige

5 Riksdagens protokoll 1977/78:34-36

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser jämte motion 1977/78:17 med anledning av motion om begränsning av det kommunala

serviceansvarel för fritidsbebyggelse 1977/78:18 med anledning av riksdagens förvaltningsslyrelses förslag

(1977/78:6) till vissa ändringar i ersätlningsstadgan (1971:1197) för

riksdagens ledamöter jämte motioner

Skalteutskottets betänkande

1977/78:13 med anledning av propositionen 1977/78:28 om särskilda be-. stämmelser om insättning på skogskonto jämte motion

Lagutskottets betänkande

1977/78:6 med anledning av motion om vårdnaden av barn

Socialutskottets belänkanden

1977/78:7 med anledning av motioner om tekniska hjälpmedel för handikappade

1977/78:9 med anledning av motioner om barn- och ungdomsvård

1977/78:10 med anledning av motioner om ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott

1977/78:11 med anledning av motioner om vissa abortfrågor

Kulturutskottets belänkanden

1977/78:13 med anledning av motion om inventering av byalag 1977/78:14 med anledning av motioner om fritidspolitiken och om en socialt inriktad rekreationspolitik

Utbildningsutskotiets betänkanden

1977/78:6 med anledning av motioner om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner m. m.

1977/78:7 med anledning av motion om konsumtionsutbildning vid landstingskommunal gymnasieskola m. m.

1977/78:8 med anledning av motioner om utbildning och forskning om datateknik

Trafikutskottets belänkande

1977/78:3 med anledning av motion om kommunikationerna mellan Stockholm och Arianda

Näringsutskottets belänkanden

1977/78:11 med anledning av propositionen 1976/77:155 om ändrat huvudmannaskap för vissa av de tvälterier som drivs av förenade fabriksverken jämte motioner

1977/78:17 med anledning av motion om översyn av leasingsystemet för perj;onbilar

1977/78:19 med anledning av motion om registrering vid inköp av pre- Nr 35

mieobligationer Fredagen den

1977/78:20 med anledning av motion om försäkringspremierna för mo- 25 november 1977

torcyklar ---------------

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1977/78:10 med anledning av motion om upphävande av lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonfiikt

1977/78:11 med anledning av motion om minoritetsorganisationers ställning enligt vissa arbetsrättsliga lagar

1977/78:12 med anledning av motion om obligatorisk arbetsförmedling, m. m.

1977/78:13 med anledning av regeringens skrivelse 1977/78:56 med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen

§ 7 Anmäldes och bordlades Motioner

1977/78:137 av Georg Andersson 1977/78:138 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:14 om utbildning på musikområdel

1977/78:139 av Sven Aspling m.fi. 1977/78:140 av Håkan Winberg och Inger Lindquist med anledning av propositionen 1977/78:20 med förslag till ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m. m.

1977/78:141 av Ivar Nordberg m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:25 med för.slag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

1977/78:142 av Per Bergman 1977/78:143 av Roland Brännström m.fl. 1977/78:144 av Stina Eliasson och Per Sijernström 1977/78:145 av Arne Nygren

med anledning av propositionen 1977/78:31 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fjällområden

1977/78:146 av Hans Gustafsson

1977/78:147 av Wilhelm Gustafsson

1977/78:148 av Erik Hovhammar m.fl.

1977/78:149 av Sune Johansson m.fl.

1977/78:150 av Gunnel Jonäng m.fl.

1977/78:151 av Axel Kristiansson och Karl Enk Olsson

1977/78:152 av Sven Lindberg m.fl.

Nr 35________ 1977/78:153 av Iris Mårtensson m.fl.
Fredagen den__ 1977/78:154 av Karl-Eric Norrby m. fi
25 november 1977 '977/78:155 av Johan Olsson m.fi
_____________ 1977/78:156 av Johan Olsson m.fl.

\911/n:\t)l av Rolf Sellgren

1977/78:158 av Per Sijernström och Stina Eliasson

1977/78:159 av Sven-Olov Träff m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling

1977/78:160 av Håkan Winberg m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:41 om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.

1977/78:161 av Sune Johansson m.fl.

1977/78:162 av Gösta Karlsson m.fl.

1977/78:163 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin

1977/78:164 av Per Bergman m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:50 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612), m. m.

1977/78:165 av Georg Andersson m.fi. 1977/78:166 av Björn Eliasson m.fl. 1911/1S:\61 av Stina Eliasson 1977/78:168 av Carl-Wilhelm Loihigius 1977/78:169 av Magnus Persson 1977/78:170 av Rolf Sellgren m.fi. 1977/78:171 av Rolf Sellgren m.fi. 1977/78:172 av Håkan Winberg

med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland

1977/78:173 av Lars Werner m.fi. med anledning av propositionen 1977/78:59 om särskilt arbetsmarknadspolitiskt stöd inom stålindustrin m. m.

1977/78:174 av Olof Palme m.fi. med anledning av propositionen 1977/78:61 om ökat stöd till barnfamiljerna m. m.

1977/78:175 av Ingvar Svanberg m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:31 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fjällområden

1977/78:176 av Börje Hörnlund m.fl. \911/1%:\11 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling

1977/78:178 av Håkan Winberg och Inger Lindquist med anledning av propositionen 1977/78:41 om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Meddelande om frågor

1977/78:179 av Lars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:48 om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun

1977/78:180 av Tore Claeson m.fl. 1977/78:181 av Tore Claeson m.fl. 1977/78:182 av Lars-Ove Hagberg m.fl. 1977/78:183 av Benil Måbrink m.fl. 1977/78:184 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland

1977/78:185 av Lars Werner m.fl. med anledning av propositionen 1977/78:61 om ökat stöd till barnfamiljerna m. m.

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 24 november

1977/78:166 av Anna Wohlin-Andersson (c) till industriministern om de mindre handelsstålverkens problem:

Regeringen har nyligen presenterat förslag på åtgärder i syfte alt underlätta en behövlig och nödvändig strukturomvandling inom stålindustrin. Bl. a. föreslås bildandet av ett stort handelsstålbolag med staten som delägare, SSAB. De åtgärder som föresläs kan emellertid innebära stora svårigheter förde mindre, skrotbaserade, handelsstålverken att upprätthålla driften. Enligt handelsstålutredningen sysselsätter dessa stålverk ca 5 000 personer. Dessa s. k. skrotslålverk är på orter som exempelvis Smedjebacken, Boxholm, Degerön och Hallstahammar de helt dominerande industrierna. Utan stålverken eller fullgod ersättningsindustri dör dessa samhällen i brist på sysselsättning.

Med anledning av detta ber jag att lill industriministern få ställa följande fråga:

Pä vilket säll tänker industriministern beakta de problem som struk-

Nr 35

Fredagen den 25 november 1977

Meddelande om frågor

turomvandlingen inom stålindustrin innebär för de mindre handelsstålverken?

den 25 november

1977/78:167 av Kun Hugosson (s) till kommunikationsministern om upprustning av vissa delar av Europaväg 6:

Regeringen har i propositionen 1977/78:10 anfört atl huvuddelen av väginvesteringarna under 1970-talet har avsett de större riksvägarna. En höjning av standarden hos de mindre och medelstora vägarna bör nu ske, och motorvägsbyggandet bör begränsas framöver enligt regeringens förslag. Allt detta kan det säkerligen finnas fog för, men man frågar sig vilka konsekvenser detta får för en i allra högsta grad angelägen fortsalt upprustning och ombyggnad av Europaväg 6, framför allt i Halland och norra Bohuslän. Dessa delar av E 6 är som bekant utomordentligt hårt trafikerade och är ur trafiksäkerhetssynpunkl bland de mest angelägna vägprojekten i vårt land.

Mot denna bakgrund vill jag till kommunikationsministern ställa följande fråga:

Vilka konsekvenser får regeringens nu aviserade vägpolitiska inriktning för en fortsatt upprustning och ombyggnad av Europaväg 6 i Halland och norra Bohuslän?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 16.09.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen