Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:32

Tisdagen den 22 november

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 14 innevarande månad.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om rätt till ledighet från ordinarie arbete för verksamhet inom skolan

§ 2 Om rätt till ledighet från ordinarie arbete för verksamhet inom skolan

Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet för att besvara Åke Greens (s) den 27 oktober anmälda fråga, 1977/78:112, och anförde:

Herr talman! Åke Green har frågal mig när förslag kan föreläggas riksdagen om rätt till ledighet från ordinarie arbete för verksamheter inom skolan.

Frågan är f n. föremål för analys inom utbildningsdepartementet. En särskild promemoria kommer all utarbetas som skall remissbehandlas i vederbörlig ordning.

ÅKE GREEN (s):

Herr talman! Vi känner ju alla till hur negativa till SIA-reformen flertalet av Britt Mogårds partivänner är - här i riksdagen och ute i kommunerna. Därför vill jag lacka statsrådet Mogård dels för svaret, dels för atl hon hittills stått pä sig och stretat emot de krafter som försöker rasera den här för skolan sä viktiga reformen.

Britt Mogård sade att denna fråga är föremål för analys i utbildningsdepartementet och alt en promemoria, som skall remissbehandlas i vanlig ordning, kommer atl utarbetas. Saken brådskar, eftersom SIA-reformen redan under läsåret 1977/78 kommer att börja praktiseras i mänga av våra kommuner.

Vi vel också alt del troligtvis inle kommer att anslås mer pengar från statsmakternas sida, och då blir ju organisationernas och föreningarnas insatser av oerhört slor betydelse. Mänga kommuner måste improvisera och söka sig fram. Enligt min mening är det då självklart att de representanter för föreningar och organisationer som deltar i aktiviteter på skolans område skall ha rätt lill ledighet. Eftersom det nu är ont om tid skulle jag vilja ställa ytterligare en liten delfråga till statsrådet Mogård: Hur länge kan det dröja, innan den här promemorian är utarbetad och går ut på remiss, och när kan en proposition läggas fram? Del är mycket bråttom med tanke på atl vi snart skall sälla i gång det hela.

Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr lalman! Jag ber all få tacka Åke Green för de uppskattande orden om mina insatser, men jag vill säga atl Åke Greens uppfattning om

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Meddelande om interpellationssvar

situationen i mitt parti när del gäller SIA-reformen naturligtvis inte är riklig. Jag hänvisar lill riksdagsbehandlingen av SIA-reformen, ty det är väl den som man har att utgå ifrån och inle från diverse andra teorier.

Jag är medveten om alt del är bråttom med behandlingen av en hel del av de inslag som ingår i SIA-reformen, men del är också oerhört viktigt atl del blir riktiga beslut. Det har uppstått betydligt fler svårigheter än man kunnat förutse då riksdagsbeslutet fattades. Jag är medveten om atl frågans behandling brådskar, men jag förutsätter all man inte skall behöva åberopa lagstiftning annat än i undantagsfall. Jag hoppas all man skall kunna komma överens med sin arbetsgivare om att den insats man vill göra i skolan är viktig, så att man också får tillfälle atl göra den.

För ögonblicket kan jag inte svara annorlunda än jag redan gjort. Vi har en promemoria som praktiskt tagel är klar, och den kommer all remissbehandlas. Naturligtvis kan jag inle föregripa en sådan remissbehandling och tala om vad resultatet blir.

ÅKE GREEN (s):

Herr lalman! Min uppfattning om motståndarna till SIA-reformen är inle grundad på några teorier utan bygger på hela den debatt som har förts ända sedan framläggandet av utredningen och därefter propositionen i detta ärende.

Självfallet skall en promemoria när den läggs fram vara väl underbyggd, men jag vill upprepa att SIA skall börja fungera redan läsåret 1977/78 och att den definitivt inte kommer all göra del, om inte organisationer och föreningar får möjlighet all göra en insats i detta sammanhang. För att de skall kunna göra ett gott arbete, vilket är deras ambition, krävs all rätten till ledighet är klart fastslagen. Det skall inle behöva bli några diskussioner pä den punkten.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Meddelande om interpellationssvar

1977/78:53 om regeringsåtgärder med anledning av NK/Åhléns beslut atl flytta ekonomidriften från Göteborg

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag får härmed meddela alt interpellationen 1977/78:53 av Jan Bergqvist om regeringsåtgärder med anledning av NK/Åhléns beslut att flytta ekonomidriften från Göteborg kommer atl besvaras torsdagen den 1 december 1977. Denna senareläggning har primärt föranletis av alt, på ett sent stadium, vissa underhandsdiskussioner med Jan Bergqvist rörande den formella utformningen av interpellationen varit nödvändiga.

§ 4 Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för alt besvara Bengt Gustavssons (s) den 27 oktober anmälda interpellation, 1977/78:57, och anförde:

Herr talman! Bengt Gustavsson har frågal mig om jag är beredd vidta åtgärder som säkerställer Strands Konfektions AB:s fortbestånd och vidareutveckling.

Katrineholms kommun har sedan länge visat sig vara känslig för svängningar i konjunkturen. Perioder av snabb tillväxt av befolkningen har avlösts av perioder med en nästan lika slor utflyttning. Jusl nu förefaller folkmängdsulvecklingen vara förhållandevis balanserad.

Arbetslöshetens omfattning i kommunen har visat stora variationer från lid lill annan. Under senare år har arbetslösheten dock legat på en i stort sett riksgenomsniltlig nivå.

Bengt Gustavsson påpekar i sin interpellation atl Katrineholm, från atl ha varit ensidigt beroende av s. k. tung industri, nu har lyckats åstadkomma en viss differentiering av näringslivet. Vi ser nu effekterna av denna differentiering. Den lokala arbetsmarknaden har i varje fall lyckats klara de neddragningar som skett under senare år med 300-400 anställda i LM Ericssons och SKF:s fabriker i kommunen utan någon större ökning av arbetslösheten eller neltouiflytlningen.

Jag är liksom interpellanten orolig över effekten på sysselsättningen i Katrineholm om Strands Konfektions AB läggs ned. Något av den differentiering av näringslivets struktur som skett under senare år skulle då gå föriorad. Å andra sidan är ju problemen inom hela lekosektorn påträngande. Från regeringens sida följs utvecklingen noga. I de olika bedömningar och analyser som regeringen tagit fram under hösten har de allt sämre avsättningsmöjligheterna för konfekiionsindustrin betonats. Bland områden med särskilt stora omställningssvårigheter jusl nu har man pekat på den sektor, tung herrkonfektion, inom vilken t. ex. Strands konfektionsfabrik arbetar. En krympning av den nuvarande överkapaciteten förefaller oundviklig.

I frågan om Strands eventuella nedläggning vill jag anföra följande. Beskedel om att samtliga anställda skulle varslas för nedläggning lämnades i augusti i år. Beslutet fattades mot bakgrund av de utsikter som då förelåg för branschen. Regeringen har sedan dess lagt fram förslag om eller aviserat stödåtgärder av stor betydelse för branschen. I den proposition om försörjningsberedskapen på tekoområdet som lades fram för omkring en månad sedan redovisas bl. a. det nuvarande försörjningsläget. För all mildra konsekvenserna av en fortsatt, hastig nedgång inom trikå-och konfekiionsindustrin har regeringen beslutat att bl. a. söka få till stånd en mer effektiv handelspolitisk begränsning av importen från lågprisländerna. Vidare har förslag lagts fram för riksdagen om atl förlänga och förstärka sysselsäliningsslödet för äldre arbetskraft inom tekoindu-

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

sirin under i första hand första halvåret 1978 men med bemyndigande för regeringen alt förlänga slödperioden under andra halvåret 1978. Tidigareläggningar av statliga och kommunala beställningar på tekoområdel har föreslagits. På del induslripolitiska området har jag aviserat att förslag kommer all föreläggas riksdagen om förlängning och förstärkning av systemet med särskilda strukiurgaranlier för tekoindustrierna under nästa budgetår.

Dessa åtgärder torde komma att få påtagliga effekter på många förelag i en situation av det slag som Strands Konfektions AB befinner sig i. Huruvida företaget mot bakgrund härav kan ompröva sina beslut inför framliden ankommer inte pä regeringen att avgöra. Vid bl. a. de kontakter som jag under senaste året har haft med företagsledning och anställda vid Strands Konfektions AB har jag emellertid bibringats den uppfattningen alt förelaget hör till de effektivare och konkurrenskraftigare inom branschen. Även interpellanten synes vara av denna uppfattning. Allmänt sett bör förutsättningarna för ett företag av Strands typ ha förbättrats genom det förstärkta åtgärdsprogrammel för tekoindustrin.

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr talman! Jag ber alt fä tacka industriministern för interpellationssvaret. Tyvärr är del i passivaste laget även som ett uttryck för den s. k. Åslingdoktrinen. Varselliden för de anställda vid Strands i Katrineholm - över 300 personer - löper ut i februari. Det innebär att även om regeringens proposition om försörjningsberedskapen på tekoområdet skulle ge den positiva långtidseffekt som statsrådet hoppas på, men som jag betvivlar, skulle frånvaron av rådrumsåtgärder kunna bli förödande för Strands.

Min första följdfråga gäller därför korttidsperspeklivet. Har inte statsrådet något atl komma med för att genom rådrum ge företaget en chans?

Jag har frågat ur lokal synvinkel, men som statsrådet vel arbetar jag här i riksdagen med försvarspolitik. På grundval av min insyn i del arbetsfältet tror jag mig veta all det försörjningspolitiska beredskapslägel, i vad del gäller kläder, är mera pressat än som framgår av regeringens proposition. Den frågan får belysas ytterligare vid ärendets riksdagsbehandling. Redan nu måsle dock sägas all det vore oklokt atl låta förelag falla, som del kanske ganska snart kan visa sig riktigt all ha kvar.

Även om statsrådets beskrivning av befolknings- och sysselsättningsläget i Katrineholm inte ger en idealbild vore jag glad om jag kunde verifiera den. Verkligheten är mörkare. Den kommunala befolkningsstatistiken redovisar en nedgående trend. Vidare har man en ogynnsam utveckling i vad det gäller ålderssammansättningen. Vid del största företaget i kommunen, SKF, arbetar nu under tio veckor 800 man bara varannan vecka. Kvinnor som tidigare beretts arbete på för dem passande arbetstid finner det nu inte lönt att söka arbete och kommer därför inte in i statistiken.

Att klaga är inle min favoritsysselsättning. Därför tycker jag att del

är bra atl kunna se någon ljusglimt även i ett rätt kompakt mörker. En sådan är att regeringen fullföljer den gamla regeringens politik med individuellt arbetsmarknadspolitiskt sysselsättningsstöd. Länsarbets-nämden i Södermanland utnyttjar delta maximall. På den vägen klaras inemot 10 000 personer, som förmodligen eljest vore arbetslösa. Av de 6 000 södermanländska 25-kronorna går inemot hälften till Katrineholm.

Även om del är roligare att få framhålla sin hembygds företräden än att fä redovisa dess bekymmer tycker jag det är bra att problemen i Södermanland börjar tränga igenom hos centrala myndigheter.

Egentligen är det hela så enkelt. Södermanland är ett industrialiserat län med utsatta branscher, och i dessa finns delbranscher med svag prognos. I varje konjunktursvacka har en del försvunnit utan alt ersättas. Så har de större påfrestningarna satt in. Jag behöver bara nämna metallmanufakturkrisen, trävarubranschen, handelsslålet, specialstålet och - vilket nu är aktuellt - tekoområdel.

Katrineholm, som är en av länets stödjepunkter, baserar sig pä tung industri som styrs från andra orter. Strands Konfektion har bidragit lill hygglig balans. Del är, som också statsrådet har funnit, en fin industri med modern produktionsapparat, bra miljö och god anda. Företaget har haft svårigheter atl hävda sig i konkurrensen, inte bara i utlandskonkurrensen utan också, och kanske främst, från slatsstödda svenska förelag, som förenat produktion och import.

De Strandanslällda har tillsammans med andra katrineholmare gått ut med facklor i händerna och demonstrerat för att fä behålla sina jobb. Stämningen dämpades av ägarsidans pessimism vid ett efterföljande estradsamlal. Den tolkades som att det nog måsle bli nedläggning om inle förelaget ges samma ställning som konkurrenterna. Det kan ske på olika sätt. Villkorsbundet stöd är en utväg. Överföring av företaget lill den statsägda företagsgruppen är en annan.

Är statsrådet tillgänglig för resonemang om långsikiigare problemlösningar efter någon av dessa linjer?

Att acceptera nedläggning av Strands, som kunde bli ett av branschens flaggskepp, vore värre än ett brott. Det vore en dumhet.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Jag vill gärna vitsorda alt Bengt Gustavsson inte gjort sig känd här i kammaren för atl klaga i onödan ulan för att vilja föra en saklig debatt. Jag är därför litet förvånad över att Bengt Qustavsson karakteriserar mitt svar som passivt ulan atl ens vilja göra ett försök all värdera del framlagda förslaget och de aviserade förslagen till förstärkning av tekostödet. När man bedörner ett enskilt förgtags situation bör man väl rimligen ta med de förslag som har aviserats vjd värderingen av framtidsutsikterna!

Här finns det ett antal nya komponenter, och förelagsgruppen har visat aklivi intresse för att utnyttja de stödformer som vi har offererat. Något beslut i del avseendet har ännu inte träffats, men företaget har visat

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

ett aktivt intresse, och jag tycker att man där värderar framtidsutsikterna litet väl pessimistiskt, liksom också Bengt Gustavsson gör här.

När del gäller rådrumsbeslällningar finns den möjligheten, men det är då närmast en affär för arbetsmarknadsverket och de militära myndigheterna. Jag är inte beredd att gå händelserna i förväg på del området, ulan dessa ansvariga myndigheter må själva bedöma möjligheterna lill rådrumsbeslällningar.

Jag har mött en benägenhet från både lokala och centrala förelrädare för branschen alt vilja göra de statliga företagen ansvariga för den situation som bl. a. Strands Konfektion har kommit in i. Jag vill då peka på alt vad som egentligen är orsaken till Strands problem, liksom andra företags inom den tyngre konfektionen, framförallt aren stagnerande konsumtion och en minskad konkurrenskraft, som gäller hela värt näringsliv och som vi alla blir påminda om gång efter annan. Del gäller också en starkt ökad prisbillig import. Men jag vill definitivt ha fastslaget all det inle är de statliga förelagen som har översvämmat marknaden med prisbillig import, ulan all del är andra företag på marknaden som bär ansvaret. SweTecos import för t. ex. fjolåret rör sig om ca 5 000 plagg. Del är alltså i sammanhanget relalivi obetydliga kvantiteter som man har kompletterat sin marknadsorganisaliön med.

Jag tycker alt de svenska tekoförelagen i den situationen bör ta sig en allvarlig funderare på vad de kan göra för alt utnyttja systemet med strukiurgaranlier och andra inslag i det förstärkta tekostödet och sedan också göra en analys av de framlida utvecklingsmöjligheterna. Gör de del, tror jag alt framtidsutsikterna kommer all le sig något ljusare nu än för någon månad sedan. Genom den utländska konkurrenssituationen, devalveringen och andra saker som påverkar vår internationella konkurrenskraft är lägel trots allt väsentligt bättre i dag än del var för bara någon månad sedan.

HANS NYHAGE (m):

Herr lalman! Under ett antal år har jag haft möjlighet alt följa utvecklingen inom Strands Konfektions AB. Jag har därvid kunnat konstatera atl företaget utvecklats lill ett effektivt, väl konsoliderat förelag, vilket skapats genom en god samverkan mellan företagsledning och övriga anställda. Delta kunde ske trots de ständigt ökade omkostnaderna, som blev en direkt följd av den förra regeringens skalle- och avgiflspolilik, trots en ökad import från lågprisländerna och trots den selekliva åtgärds-politik som den socialdemokratiska regeringen drev alll hårdare.

Men del finns gränser för vad ett aldrig så bärkraftigt företag tål av påfrestningar i form av politiskt betingade ökade omkostnader, av konkurrens frän en ständigt stigande lågprisimport och av en snedvriden inhemsk konkurrens på grund av riktade statliga subventioner i mäng-miljonbelopp. Konsekvenserna av den ekonomiska politik, som under alltför många år fick föras i del här landet, är avslöjande uppenbara i fallet Strands Konfektion. Den förda politiken har direkt lett lill alt ell

i sig självt under någoriunda normala konkurrensförhällanden och ekonomiska betingelser bärkraftigt förelag nu hotas att slås ut, medan under motsvarande betingelser icke bärkraftiga företag bevaras. Det är inte underligt atl man samfällt på Strands - och inom andra företag med motsvarande situation - kraftigt reagerar mot en politik av den karaktären.

Även om industriministern i sitt interpellationssvar hänvisar till en rad konkreta åtgärder av positiv karaktär, som den borgerliga regeringen vidtagit efter makitillirädei, och uttrycker förhoppningen att delta skall medverka lill all förbällra förutsättningarna för Strands, så är det uppenbart all situationen inte påtagligt förändras, i all synnerhet under förevarande omständigheter, när varsel utfärdats.

Vad hjälper del Strands alt sysselsättningsstödet för äldre arbetskraft förlängs och förstärks, när del är kopplat lill 10-procenlsregeln, vilket gör all del inle medför någon utökning?

Vad hjälper del Strands i nuläget atl importbegränsningar från lågprisländerna avses komma i en framtid, i all synnerhet som Sindrapporlen visar all importen likväl kan komma atl öka från nuvarande ca 70 % till 80 9<V?

Vad hjälper det Strands med tidigareläggningar av statliga beställningar, om de till slor del är kopplade till områden som förelaget inte är uppbyggt för?

Och vad hjälper det Strands med slrukturgaranlilån som är bundet lill del egna kapitalel, när del aktuella kapitalbehovet är myckel större?

Det behövs alltså konkreta åtgärder av en helt annan omfattning, och del är nödvändigt all man får besked snarast. Det är för de mänga människors skull som direkt berörs av detta ärende angelägel atl industri-deparlementet omedelbart går i författning härom.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Jag får tacka herr Nyhage för stödet. Del var oväntal, men hans undersirykanden var nyttiga och välbehövliga.

De anställda varslades om nedläggning av företagel torsdagen den 18 augusti 1977. Produktionen upphör, som jag sade i mitt första anförande, i början av 1978, om inget sker.

Som orsak lill nedläggningen angav företagel dålig orderingång under 1976/77, som medför atl det kommer alt fattas underlag för produktionen under tre månader, mars-maj 1978. Man anger flera samverkande orsaker till alt situationen uppstått; konjunkturnedgången och den ökade lågprisimporten har nämnts. De problemen hade nog klarats, anser man, om inte samtidigt SweTekoförelag bedrivit omfattande lagerförsäljning. SweTeco importerar ju dessutom kläder från lågprisländer, bl. a. Sydkorea. Det kan inte bestridas.

Får Strands Konfektions AB produklionsstöd eller beställningar av något slag under tre månader 1978 finns stora möjligheter för förelaget att leva vidare. Del måste vara fel alt ett svenskt rationellt och självbärande konfektionsföretag tvingas lägga ned.

7 Riksdagens protokoll 1977/78:29-32

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

Statsrådet Åsling hänvisar lill alt de myndigheter som har atl handlägga frågor om beställningar - både han och jag har använt ordet rådrumsbeslällningar - är arbetsmarknadsverket och de militära myndigheterna. Men statsrådet och chefen för industridepartementet kan inle komma ifrån all del är statsrådet som har det övergripande induslripolitiska ansvaret. Det räcker inle om något hotar att gå snett, att här i riksdagen bara stå upp och hänvisa till myndigheters handläggning av frågan. Mera kraft i regeringens agerande behövs.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Visst måste vi vara beredda atl hanlera de här problemen med all kraft. Den beredskapen har vi. Vi har aviserat en ram för s. k. rådrumsbeställningar, och inom den ramen har ansvariga myndigheter all röra sig. Det är fråga om affärsmässiga uppgörelser mellan förelag och ansvariga myndigheter - inte en fråga som vi kan la upp här. Del är inte i riksdagen som affärer av den karaktären skall göras upp. Vi har inget ministerstyre här i landet utan ett delegerat ansvar till berörda myndigheter. Det är både Bengt Gustavsson och jag medvetna om.

Får jag sedan svara på en fråga i Bengt Gustavssons tidigare inlägg som jag glömde bort i hastigheten. Bengt Gustavsson frågade om vi frän industridepartementets sida är beredda all medverka lill långsiktiga lösningar, t. ex. i form av ett statsförvärv av Strands Konfektions AB. Pä den sista delen av frågan vill jag svara nej. Vi har inle för avsikt att vidga kretsen av statsägda tekoföretag. När det gäller långsiktiga lösningar ger de åtgärder vi har aviserat riktlinjer för atl stärka möjligheterna till överlevnad för livsdugliga förelag, lill vilka Strands Konfektions AB hör.

Jag tycker att Bengt Gustavsson borde göra ett försök att placera in Strands i de åtgärder som vi har föreslagit, för del är konstruktiva framålsyftande åtgärder. Den företagsgrupp som Strands Konfektions AB tillhör har uttryckt intresse för stödprogram som vi har offererat. Del vittnar om alt koncernen som sådan värdesätter de åtgärder vi har föreslagit.

När del sedan gäller importen frän lågprisländer så är från det nu aktuella företagets synpunkt sett den mest besvärliga importen den som kommer från stalshandelsländer, där prissättningen sker företrädesvis politiskt. Del är inte statligt ägda svenska importförelag som arbetar på den marknaden, ulan det är andra grossister. Här efterlyser man ett medvetande hos svenska konsumenter om värdet av att bibehålla en. svensk konfeklionsindustri.

Får jag sedan säga till Hans Nyhage att principerna för strukiurgaranlier äger riksdagen all fastställa. När Hans Nyhage ifrågasätter om man skall ge strukturgarantier utan koppling till det egna kapitalel, dvs. utan någon koppling till företagets egen riskbedömning, är han inne pä en helt ny princip som jag inle är beredd atl ge mitt stöd. Om staten går in och ger strukiurgaranlier och alltså lar en så väsentlig del av risken, måste del kombineras med en riskbedömning av det företag som kommer i

fråga för stödåtgärderna. Annars har man inga garantier för att tillskjulet kapital kommer till användning på ell säll som främjar företagels möjligheter till överlevnad.

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Vi diskuterar på två plan - minst. Dels gäller del att ge lid och rådrum, dels gäller del frågans långsiktiga lösning. I den kortsiktiga frågan hänvi.sar statsrådet lill alt det här rör sig om affärsmässiga uppgörelser. Men det är inle bara en affär, det är politik också, och för politik har departementschefen ell ansvar. De anställda vid Strands måsle få ett klart besked om det rådrum kan komma alt ges som möjliggör de långsikiigare lösningarna.

Jag nämnde tvä utvägar. Den ena var överförande till Slalsföretagsgruppen. Jag vet att man bland de anställda har börjat hysa vissa tankar i den riktningen. Där har statsrådet svarat klart nej. Den andra möjligheten var om statsrådet med riktade stödåtgärder var beredd all långsiktigt verka för företagets fortbestånd.

Om man går lill frågans vidare bakgrund, måste man faktiskt konstatera all den regeringsproposition som nu ligger på riksdagens bord ger en alltför optimistisk bild av försörjningsberedskapen pä tekoområdel. Regeringen sätter t. ex. sin lit till ell ransoneringssyslem i kristid som remissinstanserna utdömt som krångligt och byråkratiskt. Vidare har man överskattat importmöjligheterna och likaså den existerande produktionskapaciteten.

Läget är nu betydligt allvarligare än vad regeringen anser. Vi har nätt en gräns, där vår försörjningsberedskap måsle ha ett avgörande inflytande på lekopolitiken och kraftfulla åtgärder måste till i fredstid för att viktiga samhällsfunktioner skall kunna upprätthållas i kristid. Vi har från socialdemokratiskt håll lagt en motion, och det finns anledning att återkomma till punkterna i den. En av dem har ett givet samband med den fråga vi nu diskuterar: Nödvändiga strukturförändringar skall genomföras i socialt acceptabla former och under hänsynstagande till den regionala balansen. Här är det utrymme för och behov av kraftfull aktivitet.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Bengt Gustavsson säger att här inte är fråga bara om affärer utan också om politik, och det är rikligt. Men det gäller att hälla de två sakerna isär. Politik är alt dra upp ramarna för lekostödel, och del gör vi Under intryck av den situation branschen befinner sig i har vi också föreslagit väsentligt utökade ramar. Del förslaget kommer riksdagen atl få ta ställning lill, och det är del som diskussionen borde gälla Affärsmässiga uppgörelser inom den ramen måsle ändå förbehållas ansvariga myndigheter och vederbörande företag; sådant kan vi inle rimligen diskutera här.

Då säger Bengt Gustavsson att man måste ha riktade åtgärder. Ja, inom ramarna är del klart all vi måste få åtgärder som är avpassade

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att säkerställa produktionen vid Strands Konfektions AB i Katrineholm

efter företagens möjlighet all utvecklas. Struklurramarna är ell utomordentligt instrument i del avseendet. Låt oss då i rimlighetens namn, Bengt Gustavsson, åtminstone avvakta den ansvariga myndighetens behandling av del struklurgarantilåneärende som gäller den här speciella företagsgruppen, innan vi värderar framtidsutsikterna eller andra inslag i den bild som gäller Strands Konfektions AB.

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Det finns väl ändå kontakter mellan statsrådet och handläggande myndigheter. Tiden hastar. Del är nödvändigt all fä ett besked om i vilken riktning funderingarna för atl klara frågan på kort sikt kan gå. Jag beklagar att statsrådet inte är beredd all lyfta på den förlåten.

Några ord om ramarna! Jag frågade en gång krigsårens överbefälhavare general Thörnell vad han hade för uppfattning om statsminister Per Albin Hanssons ord all Sveriges beredskap var god. Thörnell sade då: Del vi fick var bra, men vi fick för litet. Jag tycker att de ramar som anvisas för lösande av branschens problem är för små, och det svar jag har fått ger intet.

HANS NYHAGE (m):

Herr lalman! När jag i mitt anförande framhöll strukturgarantilånen var det för alt betona att del aktuella kapitalbehovet inle kunde täckas den vägen. Jag log också upp andra frågor och visade all de åtgärder som aviserats inte skulle lösa det aktuella problemet för Strands Konfektion. Vad jag framför allt efterlyste var besked, huruvida Strands Konfektion och de anställda där kan förvänta sig ytteriigare åtgärder frän industridepartementets sida.

100

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Bengt Gustavsson säger all det är för knappa ramar vi föreslår. Den bedömning som vi gör med utgångspunkt i branschens aktuella situation är att del är generösa ramar och alt det utökade tekoslöd vi nu föreslär är vad vi rimligen orkar med i den här situationen - del gäller ju också alt priorilera insatserna mellan olika industribranscher. Del är inte bara tekoindustrin och industrin i Katrineholm som har problem här i landel i dag - dess värre.

Sedan begär Bengt Gustavsson något slags förhandsbesked om hur statens industriverk tänker behandla frågan om strukiurgaranlier. Bengt Gustavsson vet mycket väl atl vi inle kan diskutera det. De handläggande myndigheterna måsle få träffa sina beslut först. Om ärendet sedan av en eller annan anledning går vidare till regeringens bord, är jag beredd alt ge besked på den punkten.

När det gäller Hans Nyhages kommentar om vilken effekt åtgärderna kan få för Strands vidkommande vill jag hänvisa lill vad jag sade tidigare: Del program som vi har föreslagit kommer på riksdagens bord. De åtgärderna bör, med tanke på den höga standard, tekniskt och marknads-

mässigt, som delta företag har, ge Strands goda möjligheter atl överieva. Det är vår bedömning.

BENGT GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Det var faktiskt inle industriverkets kommande bedömning som jag avsåg. Vad som väckte min oro i det kortsiktiga perspektivet var statsrådels tal om affärsmässiga uppgörelser. Situationen är sådan all det kan vara svårt för företagel all klara situationen för stunden pä affärsmässiga grunder. Det är därför det är så angeläget att förelaget nu får statens stöd lill åtgärder som på sikt kan göra det möjligt alt på affärsmässiga grunder driva en lönsam verksamhet.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om en plan för ersättningsindustrier i Gästrikland

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om en plan för ersättningsindustrier i Gästrikland

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för att besvara Wivi-Anne Cederqvisis (s) den 25 oktober anmälda fråga, 1977/78:103, och anförde:

Herr lalman! Wivi-Anne Cederqvisl har frågal mig när jag kommer att lägga fram en plan för ersättningsindustrier till orter som drabbas av problem inom stålbranschen och vad denna plan kommer all betyda för Gästrikland.

Den inom industridepartementet verksamma stålorlsgruppen hemställde den 31 maj 1977 alt länsstyrelserna i de län som direkt berörs av strukturförändringarna inom specialståls- och handelsstålsbranscherna skulle belysa de regionala konsekvenserna av dessa förändringar och lämna förslag lill åtgärder för atl lösa förekommande sysselsättningsproblem. Avsikten var all bl. a. länsstyrelsernas förslag skulle ligga till grund för ett åtgärdsprogram för hur sysselsättningsproblemen skall lösas i de områden som drabbas. En preliminär genomgång av del material som länsstyrelserna har lämnat visar emellertid atl flertalet förslag måsle vidareutvecklas i samverkan mellan kommunal, regional och central nivå.

Regeringen avser därför alt uppdra ät länsstyrelserna i de län som i särskild grad berörs av problemen inom stålbranschen atl i vart och ett av dessa län bilda en särskild samverkansgrupp under länsstyrelsens ledning. Gruppens uppgift skall vara atl samordna de arbetsmarknads-och regionalpoliliska åtgärder som kan vidtas på länsnivån samt atl ytterligare konkretisera de allmänna ålgärdsförslag som länsstyrelser m. fl. har lagt fram. För samverkan med grupperna i länen och för samordning av åtgärderna i regeringens kansli har jag tillkallat en särskild arbetsgrupp som skall arbeta med anknytning till etableringsdelegationen och stålorlsgruppen i industridepartementet.

Självfallet är regeringen beredd att vidta alla de åtgärder av arbetsmarknads-, regional- och näringspolitisk art som behövs för atl avhjälpa de sysselsättningsproblem som kan uppstå.

101

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om en plan för ersättningsindustrier i Gästrikland

102

Jag vill tillägga alt den proposition om åtgärder för all främja de mindre och medelstora företagens utveckling som regeringen nyligen har lagt fram kommer att i avsevärd grad öka handlingsmöjligheterna på länsnivån.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr talman! Jag ber atl få tacka industriministern för all han har svarat pä min fråga.

Under de fyra veckor som gått sedan jag ställde frågan har jag kommit all hysa förhoppningen all industriministern i dag avsåg all presentera den plan som jag har efterfrågat. Jag är naturligtvis nu besviken.

Mänga branscher drabbas i dag av strukturförändringar, och ett flertal orter befinner sig f n. i en krissituation.

Bakgrunden till min fråga är det yttrande över handelsslåls- och specialstålsutredningarna som lämnades av länsstyrelsen i Gävleborgs län. Länsstyrelsen pekade på vilka allvarliga konsekvenser en samordning skulle fä för bruksorterna i Gästrikland med en neddragning av sysselsättningen som följd. 1 det industrialiserade bältet i Gästrikland finns på några fä mils avstånd från varandra de tre bruksorterna Sandviken, Hofors och Forsbacka, vilka samtliga drabbas av strukturomvandlingen inom specialslålsindustrin.

SKF Stål, som helt behärskar näringslivet i Hofors kommun, har under senare år successivt dragit ned sysselsättningen. Ytterligare varsel om inskränkningar finns, vilket innebär alt Hofors redan nu är en krisort.

Sandvik AB är del helt dominerande företaget i Sandvikens kommun. Förelaget svarar för ca 45 96 av den totala sysselsättningen och ca 85 96 av industrisysselsäitningen i kommunen. I specialstälsuiredningen framstår Sandvik som det kanske enda framgångsrika specialstålverket jusl nu. Men sanningen är den alt arbetsstyrkan enbart detta år har minskals med 200, och man räknar med ett bortfall av 500 arbetstillfällen fram till 1981.

Vad som ger anledning till ytterligare oro är det resonemang som har förts och som återkommer i regeringens proposition nr 47 i vad gäller åtgärder för alt underiätta strukturomvandlingen inom specialslålsindustrin.

Här bedömer man del så au Sandviks konkurrenter skall samordna sig, medan Sandvik skall kunna stå utanför dessa samordningssträvanden och ändå klara sig. Man räknar t. o. m. med all Sandvik skall bidra till att klara sysselsättningen i andra krisorter genom att lägga ul produktion dit, vilket naturligtvis innebär en motsvarande minskning av arbetstillfällen i Sandviken. Sandviken och Gästrikland har inle råd atl avslå arbetstillfällen till andra delar av landet.

Jag anser alt det är nödvändigt med en samordning av den svenska stålindustrin, men samtidigt fordras en plan för ersättningsindustrier pä orter som drabbas av denna samordning. Metall har efterfrågat denna plan, och Nils Åsling har vid flera tillfällen lovat en sådan plan, senast

i en TV-debatt i våras. Jag vill fråga: Tänker inle industriministern hålla detta löfte?

Industriministern hänvisar till atl länsstyrelserna i. berörda län skall bilda samverkansgrupper. Det är bra all länsstyrelserna får vara med här, men det innebär samtidigt att regeringen skjuter ifrån sig ansvaret lill länsnivå.

Anser inle industriministern all staten bör la ett större ansvar för de bruksorter som drabbas?

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Del blir inte fråga om en plan ulan i realiteten om flera planer, eftersom man måste söka lösningar på länsnivå av de problem som följer i strukturförändringarnas spår. Jag förmodar att Wivi-Anne Cederqvisl här har råkat ut för ett missförstånd. Vi har gått ul och sökt medverkan av de regionala myndigheterna över seklorsgränserna. Del är den enda chansen all fä effektivitet i planeringsarbetet för sysselsättningen, och vi är från statens sida beredda atl stödja del arbetet. Vi har t. o. m. sagt att vi är beredda alt anvisa speciella resurser lill länsstyrelserna för atl klara den här särskilda uppgiften.

Beträffande de önskemål som framförts från länsstyrelsen i Gävleborgs län gäller alt man i hög grad har tryckt på behovet av att delegera ansvaret lill den regionala nivån. Jag uppfattar Wivi-Anne Cederqvisis inlägg här nästan som om hon lar avstånd från sin egen länsstyrelse. Om detta är riktigt, är det ett intressant faktum. Vi har emellertid i hög grad tillmötesgått just länsstyrelsen i Gävleborgs län. Hela småföretagarproposilionen innebär att man delegerar ansvaret och skapar ett forum för ökad näringspolitisk aktivitet pä länsplanel. Det bör om något kunna främja en positiv utveckling i de orter som har akuta sysselsättningsproblem.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Herr talman! Jag lar naturligtvis inte avstånd frän länsstyrelsens yttrande, utan del är ju jusl detta jag har hänvisat lill.

Vad jag här speciellt tagit upp är problemen på enföretagsorter, t. ex. Sandviken och Hofors, som redan tidigare haft svårigheter med sysselsättningen på grund av den tunga industri del där varit fråga om. På orter som domineras av lung industri är förvärvsfrekvensen bland kvinnorna klart lägre än riksgenomsi-ittet.

Redan nu har antalet arbetslösa ökat oroväckande i Sandviken och Hofors, och åtgärder i form av kommunala beredskapsarbeten och utbildning räcker inte till för alt lösa dessa problem. Propositionen om strukturomvandlingen inom specialstålsindustrin och arbetsmarknadspropositionen är ju enbart ett försök att göra konstgjord andning på företagen, medan arbetsförmedlingarna får fortsätta med utbildningen. Jag kan inle förstå all man på regional nivå skall kunna lösa detta problem.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om en plan för ersättningsindustrier i Gästrikland

Överiäggningen var härmed slutad.

103

Nr 32 § 6 Om näringspolitiska insatser i Hallstavik

Tisdagen den

22 november 1977 Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för att besvara Åke Wic-

--------------- torssons (s) den 26 oktober anmälda fråga, 1977/78:107, och anförde;

Om näringspolitiska Herr talman! Åke Wictorsson har frågal mig om jag är beredd all insatser i Hallstavik med statliga åtgärder i form av beställningar och kapital möjliggöra fortsatt sysselsättning för de anställda vid H. Ulvfors AB samt om jag vill ta initiativ till förläggning av statlig verksamhet lill Hallstavik för att motverka ortens ensidiga näringsliv.

I det aktuella ärendet utreds f n., enligt uppgifter från länsstyrelsen i Stockholms län och företagareföreningen, förutsättningarna för en rekonstruktion av verksamheten i en ny förelagsbildning och i mindre skala, med ca 15 anställda. Produktionen skall koncentreras lill produkter som bedöms vara konkurrenskraftiga. Företagaren har inneliggande order varför något behov av statliga beställningar inte synes föreligga. Enligt vad jag har inhämtat avses produklionsprogrammel f ö. få en sådan inriktning atl det inte torde bli aktuellt med någon statlig upphandling. Med hänsyn lill sysselsättningsläget i Norrtälje kommun har jag i de särskilda föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Stockholms län, som jag utfärdat under våren 1977, anmodat länsstyrelsen all i sin planering priorilera denna del av länet. I länsstyrelsens uppdrag ingår bl. a. all bistå kommunen med en konkret probleminvenlering av den lokala arbetsmarknaden samt atl undersöka möjligheterna lill decentralisering och omlokalisering av offentlig och privat verksamhet inom länet. Länsstyrelsen har tidigare bildal en särskild arbetsgrupp för Norrtälje kommun, tillsammans med länsarbetsnämnden, företagareföreningen och kommunen. Länsstyrelsens arbete med bl. a. sysselsättningsfrågorna i Norrtälje kommun kommer att redovisas i en rapport inom ramen för den årliga uppföljningen och utvärderingen av länsplaneringen. Denna rapport kommer att föreligga senast vid utgången av april månad 1978. Ställning lill frågorna om vilka åtgärder som är mest lämpliga och vilka möjligheter som föreligger alt lokalisera statlig verksamhet till Hallstavik bör lämpligen las sedan rapporten har lagts fram.

ÅKE WICTORSSON (s):

Herr talman! Jag tackar industriministern för svaret på min fråga.

Näringslivet i Norrtälje kommun är svagt och ensidigt. Det domineras
av ell förhållandevis stort antal små företag, förutom pappersbruket i
Hallstavik. Förvärvsiniensileien kan närmast jämföras med vissa kom
muner inom stödområdet. Kvinnorna har myckel svårt att erhålla jobb.
Den inom kommunen befintliga arbetskraften kan inte i sin helhet er
hålla arbete inom kommunen utan hänvisas till andra kommuner, bl. a.
kärnkraftverket i Forsmark. Trots allt har intill helt nyligen de som arbetat
i kommunen i huvudsak haft trygga anställningar. Sedan drygt ell år
har emellertid en kraftig försämring inträn genom en småföreiagsdöd
104 som går som en präriebrand över kommunen. På ett år har ett 20-lal

förelag tvingats säga upp eller varsla i runt tal 300 anställda samtidigt som akuta hot föreligger för ytteriigare 200-300 anställda.

Läget är särskilt allvarligt i Hallstaviksområdel, där fyra småförelag med 93 anställda upphört och arbetsmöjligheterna f n. hotas för ytterligare ett par hundra anställda. Hallstavik domineras av pappersbruket och kan med nuvarande kommunikationer inte erbjuda arbetspendling till andra orter. En snabb ökning av arbetslösheten kan därmed förutses.

Mot den bakgrunden är den nyligen inträffade konkursen i H. Ulvfors AB djupt beklaglig. Den drabbade nämligen ell förelag som kunde sysselsätta ell 40-lal kvinnor i tillverkning av underkläder och klänningar. Företaget har en bra arbetarstam, en modern maskinpark och nybyggda lokaler, som numera övertagits av kommunen. Förelagets avsättning var hygglig till dess all den senaste enormt snabba ökningen av lextilimporten plötsligt log bort hela marknaden.

Del här är i korthet bakgrunden till de två frågor jag ställde lill industriministern.

1 svaret på den första frågan utgår industriministern från del försök lill rekonslrukiion med nuvarande förutsättningar som bedrivs, och han anser sig vara nöjd med del. Del innebär all drygt hälften av de tidigare anställda hänvisas till arbelslöshelsköerna i Hallstavik. Jag kan inle nöja mig med den ambitionen och hade hoppats atl också från industriministerns sida möta en mer positiv inställning lill förutsättningarna att slå vakt om arbetsmöjligheterna för de här kvinnorna i Hallstavik.

En viktig fråga i sammanhanget är kapitalförsörjningen - den tog industriministern över huvud tagel inte upp.

1 den andra delen av svaret hänvisas till arbetsgruppen inom länsstyrelsen. Den saknar praktiska medel för all utveckla sill arbete, men trots del vill jag gärna knyta förhoppningar lill denna arbetsgrupp och den rapport som skall komma i april 1978 när det gäller förutsättningarna för att förlägga statlig verksamhet lill kommunen.

Min fråga lill industriministern blir: Finns det positiva förutsättningar för en syn som innebär att arbetsmöjligheterna för samtliga kvinnor vid H. Ulvfors AB kan behållas?

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om näringspolitiska insatser i Hallstavik

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Innan rekonstruktionsarbetet av företagel är genomfört är det omöjligt all uttala sig om vilken effekt på sysselsättningen på sikt del kan komma alt få. Vi är beredda - det har jag sagt många gånger här i kammaren - all på alll sätt medverka lill att på sådana här orter skaffa alternativa sysselsättningsmöjligheter i stället för förelag som försvinner. Men det förutsätter en helhjärtad medverkan från bl. a. de berörda kommunerna. Staten måste gå in och garantera kapital och genom all anvisa resurser till de regionala utvecklingsfonderna eller företagareföreningarna också se till atl det finns personal som kan hjälpa med rekonstruktionsåtgärder. Men det är framför alll kommunen och de lokala intressena, t. ex. fackföreningar och företagare, som måste hjälpa lill och

105

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om fortsatt utredning av Kaunisvaarapro-Jektet

skaffa fram de alternativa sysselsällningstillfällena - de nya förelag vi. så väl behöver i dessa orter.

Beträffande arbetsgruppen säger Åke Wictorsson att den saknar resurser. Ja, i egentlig mening kan man säga så, men den här arbetsgruppen

- som alla andra av den karaktären som sysslar med lokala problem

- är till för alt initiera åtgärder som det finns resurser för inom ramen för värt allmänna regionalpolitiska stöd. Om arbetsgruppen kommer med konstruktiva realiserbara förslag kommer det inte all brista på resurserna för atl kunna genomföra uppslagen.

ÅKE WICTORSSON (s):

Herr lalman! Jag tillåter mig atl tolka Nils Åslings yttrande så att del dels innebären löfte för framtiden, dels är en uppmaning till Norrtälje kommun.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om fortsatt utredning av Kaunisvaaraprojektet

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för att besvara Karl-Erik Hälls (s) den 7 november anmälda fråga, 1977/78:118, och anförde:

Herr lalman! Karl-Erik Häll har frågal om jag är beredd atl ställa resurser lill förfogande för en fortsatt utredning av Kaunisvaaraprojektet.

Nänmden för statens gruvegendom som förvaltar statens gruvfyndig-heter redovisade Kaunisvaaraprojektet lill regeringen i april i år. Den av LKAB gjorda företagsekonomiska utredningen var då kompletterad med en samhällsekonomisk utredning vilken även den visade att ett igångsättande av en brytning inte var motiverat. Enligt nämndens uppfattning borde dock sådana utredningar slutföras som kunde bidra till alt få fram ett sä fullständigt tekniskt beslutsunderlag som möjligt om framför alll malmens egenskaper samt transportsätlel för sligen. Vidare borde avsättningsmöjligheterna för kulsintern ytterligare studeras. Nämnden angav alt den avsäg alt för regeringen redovisa en plan för undersökningarna samt kostnaderna för dessa.

Enligl vad jag nu inhämtat kan planen inte väntas förrän under år 1978. Beslut huruvida ekonomiska resurser skall ställas lill förfogande för de angivna undersökningarna kan inte tas förrän planen föreligger.

106

KARL-ERIK HÄLL (s):

Herr lalman! Jag börjar med att tacka för svaret.

Det var kanske litet överraskande all denna fråga dök upp på nytt, men det finns några orsaker till det. Den första och främsta är att vi i länet fortfarande hoppas och tror all vi så snart som möjligt skall komma i gäng med markbrytningen, av det skälet atl Pajala kommun håller på att dö i dag på grund av brist på sysselsättning. En annan orsak var

del som industriministern anförde när vi hade en inlerpellationsdebalt tidigare. Industriministern sade då alt regeringen inle avsåg att f. n. ta några ytterligare initiativ för att få lill stånd en gruvbrytning i Kau-nisvaara. Man räknade med,alt nämnden för statens gruvegendom, om skäl för en annan bedömning skulle visa sig föreligga, skulle aktualisera frågan pä nytt.

Nu är det uppenbarligen sä - det framgår av äskandet om medel för det här - all nämnden vill vidta ytteriigare åtgärder och fullfölja sådana utredningar som kan ge ett fullständigt beslutsunderlag. Man vill, som det framgår av svaret, närmare utreda malmernas egenskaper och därtill de alternativa möjligheter som en modern teknik kan erbjuda för transport av slig fråg gruva till hamn eller stålverk.

Den senare delen av nämndens uttalande tycker jag nog, herr industriminister, kan vara av intresse, eftersom den frågan bör ha ett betydligt vidare intresseområde än som kan motiveras av Kaunisvaaramalmen. Oavsett orsakerna till det förefaller frakt av malm på svensk järnväg atl vara ett bland världens dyraste transporlsält, och det förhållandel bör vara motiv nog för både utredningar och transportteknisk forskning och kanske också för praktiska försök.

Jag hoppas atl industriministern och jag är överens om nödvändigheten av all den här gruvbrytningen kommer till stånd så snart större efterfrågan på malm föreligger. Del skulle då vara ganska klok politik alt bl. a. göra det som nämnden för statens gruvegendom nu begär. Jag tror alt det skulle bli besväriigt om man den dag efterfrågan på malm aktualiserade frågan om öppnandet av Kaunisvaaragruvan nödgades konstatera alt man inte i förberedande syfte har gjort vad som kan göras.

Av svaret framgår emellertid att nämnden förväntas lägga fram en plan under 1978, och innan dess kan man alltså inte vidta några åtgärder på del här området. Au avvakta denna plan tycker jag är alt skjuta problemen framför sig. Det hade varit väldigt värdefullt om industriministern med sin kännedom om frågans betydelse i det här lägel hade kunnat säga något mera positivt och alt han åtminstone hade kunnat utlova att medel skall ställas till förfogande. Enligt min mening är som sagt den transporttekniska sidan av denna fråga av ett vidare intresse, och del vore därför intressant atl höra om industriministern i annan form vill ta initiativ lill en sådan utredning och transportteknisk forskning som här har begärts utan all vänta till dess att nämnden kommer med sin plan, som ju uteslutande handlar om Kaunisvaara,

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om fortsatt utredning av Kaunisvaaraprojektet

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Jag förstår att Kari-Erik Häll känner ell myckel starkt behov av att ta upp Kaunisvaaraprojektet till debatt, men jag tror samtidigt atl han måsle ge mig rätt när jag säger atl det är orimligt alt kräva att vi här skall börja diskutera medelsanvisningen för en utredning av projektet innan den ansvariga och sakkunniga instansen har presenterat en plan för detta.

107

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

Även om således Karl-Erik Häll har ett starkt behov av atl diskutera del här projektet måsle den debatten knytas till något beslutstillfälle där del finns saklig anledning all ta upp den. Ell sådant tillfälle får vi ju när nämnden har presenterat sin plan. Välkommen åter då, Karl-Erik Häll!

KARL-ERIK HÄLL (s):

Herr lalman! Jag har inget specifikt behov av all tala om Kaunisvaara, och jag förstår inte den inbyggda insinuationen i det påståendet.

Jag är klar över atl del kan ha sina svårigheter alt tala om all anvisa medel för någonting som inle är klart preciserat. Vad jag emellertid ville understryka var alt del svar jag fått ger mig intrycket, vilket jag även hade tidigare, all industriministern inle personligen är särskilt angelägen alt knuffa på så att någonting sker i Kaunisvaara.

Sedan återkommer jag lill min fråga angående den iransporllekniska utredningen. Jag förslår av del uteblivna svaret på den frågan alt industriministern inte delar min uppfattning att en sådan transportleknisk utredning kan ha ett vidare intresse när det gäller transporter av slig och malm. För min del tror jag faktiskt - och del vill jag understryka - atl del i dag finns all anledning all forcera fram en forskning och utveckling på det här området som gör det möjligt för oss atl eliminera den kostnadsfaklor som malmtransporten uppenbarligen innebär för svensk gruvhanlering.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

108

Industriministern NILS ÅSLING erhöll ordet för alt besvara Kurt Hugossons (s) den 7 november anmälda fråga, 1977/78:125, och anförde:

Herr talman! Kurt Hugosson har frågal mig om jag kommer alt medverka till all ytterligare personalinskränkningar utöver vad riksdagen redan beslutat orn icke kommer lill stånd vid Göteborgsvarven och all Arendalsvarvet icke nedlägges.

Mot bakgrund av den myckel pressade marknad som de svenska varven kommer atl möta under de kommande åren bedömer ledningen för Svenska Varv atl en ytterligare betydande neddragning av kapaciteten är ofrånkomlig. Inom koncernen utreds f n. vilka åtgärder som måsle vidtagas för all reducera kapaciteten. Även inom industridepartementet pågår vissa kompletterande undersökningar i anslutning till denna utredning.

Efter prövning av de förslag dessa utredningar kan leda fram till avser jag alt föreslå regeringen att i proposition till riksdagen lägga fram förslag lill åtgärder för varvsindustrin.

Del är därför inte möjligt att nu ange vilka neddragningar eller ned-

läggningar som kommer alt bli aktuella inom koncernen. En nedläggning Nr 32

av någon eller några varvsenheler synes dock ofrånkomlig mot bakgrund Tisdagen den

av de analyser som ledningen för Svenska Varv gjort. 22 november 1977

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Det svar som industriministern har lämnat här i riksdagen i dag är ytterligt dramatiskt. Del är en chock för Sveriges varvsarbetare.

Industriministern säger atl minst ett, kanske flera, varv måsle läggas ned. Samtidigt säger industriministern atl situationen för varven skall undersökas. Men innan dessa undersökningar och utredningar är klara slår industriministern i dag och talar om för Sveriges varvsarbelare atl de riskerar att bli av med sina jobb.

I våras - i maj månad - fastlade riksdagen en varvspolilik och skapade Svenska Varv AB. Besluten från i våras innebär en nedskärning med 30 procent av svensk varvskapacilet. Det innebär för Göteborgs del all 6 000 varvsarbelare blir ulan jobb. Som en följd av regeringens ekonomiska politik - inle minst devalveringen - har svensk varvsindustri ställts inför akuta ekonomiska problem, problem som regeringen kunde ha förutsett. I det lägel - då industriministern via ledningen för Svenska Varv AB får veta att devalveringen kostar 600 milj. kr. - säger industriministern: Del här klarar vi inle.

I juni månad, när riksdagen hade fattat beslut om den långsiktiga varvs-politiken i vårt land, vilken innebär en 30-35-procenlig reduktion, sade industriministern på en presskonferens i Göteborg all nu måste ledningen för Svenska Varv AB få lugn och ro att anpassa sig lill den nya situationen. Ell kvartal därefter har regeringen bytt ståndpunkt och säger: Nu är vi beredda att kasta ut ytterligare omkring 10 000 varvsarbelare pä en osäker arbetsmarknad.

Vad säger varvsledningen och facket? Jo, de säger: Lät oss i lugn och ro fullfölja den varvspolitik som regering och riksdag varit överens om 1976 och 1977 så att vi får tillfälle an anpassa oss lill den situationen och möjlighet att ta fram alternativ produktion. Men den möjligheten vill inte industriministern ge svensk varvsindustri i dag. Industriministern vill, sannolikt som en följd av del stora ekonomiska underskott som regeringens ekonomiska politik har givit, dra ned svensk varvsindustri ytteriigare.

Del uttalande industriministern gör i Sveriges riksdag i dag baseras enbart på förelagsekonomiska bedömningar som ledningen för Svenska Varv AB har gjort. Det finns något, herr Åsling, som heter samhällsekonomiska bedömningar, och jag förutsätter att man i industridepartementet och i övriga departement gör en totalbedömning utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter. Sveriges varvsarbetare har blivit luttrade under de senaste åren, men det besked industriministern givit i dag gör att situationen för dem blir ohållbar.

I Göteborg kommer under perioden fram till 1980 15 000 industri-arbetsplatser all försvinna. Skall man nu göra ytterligare neddragningar.

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

109

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

t. ex. lägga ned Arendalsvarvet, skulle del betyda alt minst ytterligare 8 000 jobb försvinner, om man tar hänsyn lill underieverantörerna. Den situationen klarar inle svensk varvsindustri. Den situationen klarar inle Göteborg.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Kurt Hugosson karakteriserade mitt svar som dramatiskt. Ja, det är möjligt all det är dramatiskt, men del är ett försök all tala i klartext om situationen för svensk varvsindustri.

När jag talar i klartext är del för all vi i vår allmänna induslripolitiska och näringspolitiska planering måste ha klart för oss att vi inte kan upprätthålla den produktionskapacitet när del gäller fartyg vi f n. har eller den som riksdagen har beslutat för framtiden utan att det får mycket allvarliga konsekvenser för våra möjligheter all rädda branscher och företag som har bättre utsikter pä läng sikt.

När del gäller de berörda människornas situation, så måste självfallet all möjlig hänsyn las till deras krav på trygghet och fortsatt välfärd, och del är del arbetet som nu förestår. De samhällsekonomiska konsekvenserna av den situation vi befinner oss i måste nu noga bedömas, och vi har i dag från industridepartementets sida meddelat att vi startar ett omfattande arbete för att analysera varvens situation. Det är då en rad problemställningar som måste utredas, och del analysarbetet räknar vi med skall kunna avslutas omkring den 15 februari och utmynna i en proposition lill riksdagen våren 1978. Det blir ett mycket omfattande analysarbete, där vi engagerar experter och berörda parter för att få en så realistisk, total bedömning av situationen som det över huvud taget är möjligt.

110

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Även om man enbart håller sig till Svenska Varvs redovisning, som bara utgår från förelagsekonomiska bedömningar, så kan man inte ens utifrån det materialet med bestämdhet hävda att något varv måsle läggas ner.

Vi kan, som jag sade tidigare, inte driva en kvartalspolitik i fråga om de svenska varven. När det gäller de ekonomiska bekymmer som varyen nu råkat in i, så är 600 milj. kr. ett resultat av devalveringar och valutaförändringar. Om vi ser pä varvsindustrin finner vi all det trots alll under det senaste året skett en produktivitetsutveckling lill det bättre, vilken varit väldigt gynnsam. All i delta läge inte ge varven och deras anställda del lugn och den ro som behövs för att de skall kunna anpassa sig lill den nya situationen, för all de skall fä möjlighet att utveckla del arbete med alternativ produktion som har påbörjats, ulan helt plötsligt kasta yxan i sjön utifrån några företagsekonomiska utgångspunkter, del är minst sagt häpnadsväckande.

Vi bör inle, redan ett halvår efter del alt regering och riksdag varit överens om en varvspolitik, kasta yxan i sjön. Det är alldeles för svaga

grunder för det dramatiska uttalande som industriministern har gjort här i dag.

Visst är det svårigheter för de svenska varven nu - det var vi medvetna om i våras, när vi fattade beslutet. Men vi måsle ändå ha så pass myckel is i magen, herr Åsling, all vi skaffar fram de miljoner som behövs för varven, så att de får den lid på sig som erfordras för att de skall kunna anpassa sig till den sjöfarispolitiska situation vi befinner oss i; sä att det blir möjligt att ta fram alternativ produktion. Det är detta som både ledningen för Svenska Varv och - inte minst - de fackliga representanterna är involverade i, ett arbete som de bedriver med stor intensitet.

Jag vill verkligen säga lill industriministern all när propositionen skall utarbetas i industridepartementet, så skall den inte utarbetas enbart från företagsekonomiska utgångspunkter, utan då vill vi se en samhällsekonomisk bedömning som ligger till grund för en fortsall vettig svensk varvspolitik.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Då det gäller den sista frågan, hur propositionen skall utarbetas, undanber jag mig råd av Kurt Hugosson. Den saken klarar vi i industridepartementet.

När Kurt Hugosson säger att jag ensidigt utgår frän företagsekonomiska bedömningar, så är det en sanning med modifikation, därför atl utgångspunkten för hela vår varvspolilik är ju minst av allt förelagsekonomi. Det är framför alll av sysselsäitningsskäl som vi har det varvsprogram vi har. I vad mån vi i framliden kan frigöra oss ifrån bedömningarna i varvsprogrammet beror helt och hållet på hur vi lyckas styra in varvens resurser pä alternativ produktion. Jag väntar nu en konstruktiv medverkan från alla berörda parter, inkl. oppositionen i kammaren, när det gäller att flytta över resurserna på produktion som vi kan finna en rimlig avsättning för på svensk eller internationell marknad.

När Kurt Hugosson säger att det här är kvartalspolitik, måste han tala mot bättre vetande. Kurt Hugosson vet mycket väl att del har skett ganska dramatiska förändringar på den internationella marknaden under del senaste halvåret och att dessa förändringar måste påverka vår bedömning. Vi kan rimligtvis inle föra svenska folkel bakom ljuset. Det rör sig om en sektor som tar i anspråk en mycket stor andel av våra induslripolitiska resurser.

Kurt Hugosson talade om de kursföriuster som är en följd av bl. a. devalveringen. Devalveringen är i hög grad ett resultat av gamla för-syndeLser i vårt land på den ekonomiska politikens område. Det är en fråga som vi kan diskutera länge, men det är otvetydigt och konstaterat all vi har levt över våra tillgångar under en följd av år. Här skall vi inle söka någon process om ansvaret, men låt oss då heller inte säga all detta är en följd av den här regeringens ekonomiska politik.,Det är en följd av vad som har skett under många år.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

111

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

KURT HUGOSSON (s):

Herr lalman! Del som är beklagligt med den nya borgerliga regeringen speglade herr Åsling mycket bra i inledningen till sitt senaste anförande. Han sade: Vi begär inte att få några råd från herr Hugossons och oppositionens sida. Del typiska för industrideparlemenlel är att man inte lyssnar på socialdemokratin och de fackliga företrädarna. Jag kan tala om för herr Åsling att det för två veckor sedan ägde rum en manifestation i Göteborg, där samtliga politiska partier och varvsledningarna ställde upp och sade: Slå vakt om svensk varvsindustri i framtiden, låt oss ha is i magen, så all vi klarar den bekymmersamma situation som vi nu befinner oss i.

Nej, herr Åsling vill inle lyssna på oppositionen och facket. Han vill i stället enbart rätta sig efter företagsekonomiska bedömningar. Det är detta vi reagerar så starkt emot.

Svensk varvsindustri har under de senaste åren varit föremål för flera undersökningar av analysgrupper och varvskommissioner. Nu vel jag alt det på telex i dag frän industridepartementet har gått ut ett meddelande om att man skall tillsätta en mängd arbetsgrupper. Snart sagt hela gänget statssekreterare i industridepartementet skall syssla med den här saken. Men tror herr Åsling att detta ständiga utredande och bedömande, som går ut på att man yileriigare skall dra ned svensk varvsindustri, skapar gynnsamma förulsällningar för svensk varvsindustri i den internationella konkurrensen? Effekten blir ju den rakt motsatta.

112

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! När jag undanbad mig råd gällde det propositionerna. De får ju läggas på riksdagens bord och i sedvanlig ordning bedömas av utskott och kammare. Propositionerna svarar alltså vi för.

När del gäller frågan om det man skall utreda rör vi oss dock med en ganska komplicerad materia. Vi har en mycket slor varvsindustrien kapacitet som till stor del är inriktad på en internationell marknad. Innan man lar några avgörande steg måsle självfallet alll länkbart material ha redovisats, så all man har ett sä bra beslutsunderiag som möjligt, bl. a. när del gäller möjligheterna lill alternativ produktion. Detta är vi självfallet skyldiga oppositionen och riksdagen, och del ansvaret är vi beredda att ta.

Jag vill också påpeka för herr Hugosson atl det är vår avsikt all se till au alla berörda parter kommer att kunna lämna sin medverkan även i den här omgången. Självfallet skall fackföreningsrörelsen säga sitt i det här fallet lika väl som då den praktiskt tagel från första stund var med vid handelsslålsförhandlingarna. Det är i varje fall min bestämda mening att fackföreningsrörelsen måste ha möjlighet att säga sin mening.

Jag hoppas, Kurt Hugosson, all vi kommer atl kunna lösa dessa problem i bästa samförstånd. Det gäller nu att man har förståelse för hur allvarliga problem del är fråga om, och det är därför som jag i dag velat tala i klartext. En förutsättning för all man från början skall få en kon-

struktiv debatt är atl man på alla fronter har denna insikt om alt del gäller verkligt allvariiga problem.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Det är ändå, herr industriminister, förberedelsearbetet inför en proposition som är det intressanta. Jag hävdar att det inte bara skall vara en grupp av personer inom kanslihuset och förelagsekonomiska experter som skall ha avgörandet när del gäller den svenska varvsindustrins väl och ve.

Herr Åsling säger alt berörda intressenter naturligtvis skall få vara med i detta arbete. Men på vilket sätt har representanter för facket fått vara med när del gällt att förbereda svaret på min fråga? Herr Åsling säger nu att utgångspunkten för utredningsarbetet är att vi skall lägga ned ett eller flera varv, och det är det som man på fackligt håll hävdar är onödigt. Man säger där i stället: Ge oss tid alt anpassa oss till den nya situationen och utarbeta möjligheter till alternativ produktion!

Innebörden av herr Åslings svar i dag på min fråga är alt man nu skall ställas inför fullbordat faktum i form av en ytterligare reducering av varvskapaciteten. Låt mig fråga herr industriministern: Hur skall Arendalsvarvet och Svenska Varv AB klara de av regering och riksdag dem ålagda uppgifterna att ta hand om de varvsarbetare som blivit av med sina jobb på Lindholmens Varv och nu i samband med avvecklandet av Eriksbergsvarvet? Vi har ju sagt att de friställda arbetarna i görligaste mån skall föras över lill Arendalsvarvet och Götaverken.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om åtgärder för att förhindra nedläggning av Arendalsvarvet, m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag vill till sist säga att jag inte har ställt någon inför fullbordat faktum. Jag har dragit vissa slutsatser av den situation som gäller för branschen och sagt att del förefaller som om man får vara inställd på att något eller några varv måste läggas ned. Men jag är naturiigtvis tacksam om vi slipper genomföra en sä drastisk och genomgripande bantning av svensk varvsindustri.

Jag har velat ge mina farhågor lill känna i dag, eftersom vi skall ha en realistisk utgångspunkt för vår diskussion. Nu gäller del naturligtvis för berörda parter att visa att man inte behöver lägga ned något varv. Ingen blir i sä fall lyckligare än jag. Men som situationen ser ul i dag får man, om debatten här skall vara meningsfull, räkna med den drastiska eventualiteten.

KURT HUGOSSON (s):

Herr talman! Jag tycker att det senaste som industriministern sade gör alt den sista meningen i det lämnade svaret på min fråga framstår som minst sagt cynisk. Där heter det nämligen - och det är det jag syftar på när jag säger att man ställs inför ett fullbordat faktum: "En nedläggning av någon eller några varvsenheter synes dock som ofrän-

8 Riksdagens protokoll 1977/78:29-32

113

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om samhällets stöd till folkbildningsorganisationerna

komlig mot bakgrund av de analyser som ledningen för Svenska Varv gjort."

Låt mig än en gång fråga industriministern: Är det inle så, att ungefär 600 miljoner av pengar som saknas för AB Svenska Varv är en följd av regeringens devalveringspoliiik? Utan denna hade Svenska Varv inte stått inför del problemet.

Jag vill också säga atl en enbart företagsekonomisk bedömning av den svenska varvsindustrins framlid kommer att vara behäftad med utomordentligt stora felaktigheter.

Låt mig bara ta som exempel marknadsbedömningarna med utgångspunkt i vad som händer i amerikansk politik i dag när del gäller den framtida oljeulvecklingen där, som innebär alt behovet av tonnage kommer att öka kraftigt, eftersom man annars inle kan genomföra de energiprogram som president Carler har lagt fram.

Det finns en mängd olika faktorer som talar positivt för en framtida utveckling av svensk varvsindustri.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om samhällets stöd till folkbildningsorgahisationerna

114

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Ralf Lindströms (s) den 20 oktober anmälda interpellation, 1977/78:52, och anförde:

Herr talman! Ralf Lindström har frågat mig om det står i överensstämmelse med den nu gällande folkbildningsförordningens anda och mening dels alt ell studieförbund är huvudman för ett handelsinstitut, vars verksamhet finansieras av det statliga stödet lill sludiecirkelverk-samhelen, dels all samma studieförbund anordnar s. k. poplyssnarcirklar, där verksamheten i mänga fall tillgår så, att deltagarna mot en förhållandevis låg avgift får hämta ul skivor i någon musikaffär till ett betydligt högre belopp än del de själva har erlagt för dellagande i cirkeln. Vidare har Ralf Lindström frågat på vilket säll jag anser alt nämnda tendenser skall kunna förhindras.

Det statliga stödet lill studiecirkelverksamheten måste enligl min mening i första hand bygga pä ett förtroende för studieförbundens vilja och förmåga atl i enlighet med folkbildningsförordningen omsätta detta stöd i en meningsfull verksamhet. Studieförbunden har atl rätta sig efter folkbildningsförordningens regler. Skolöverstyrelsen har bl. a. till uppgift att kontrollera att studiecirkelverksamhelen bedrivs i enlighet med förordningen. Om det vid skolöverstyrelsens eftergranskning av den cir-kelverksamhel som studieförbunden rapporterat visar sig all denna inle uppfyller gällande krav, kan utbetalade statsbidrag återkrävas.

Såväl inom studiecirkelverksamheten som inom annan verksamhet in-

träffar enstaka övertramp. Enligt min bestämda mening får dock sådana incidenter inte medföra att man inför striktare bestämmelser som för verksamheten som helhet kan innebära administrativt tyngande detaljredovisning och kontroll.

Ralf Lindström ifrågasätter del berättigade i alt ett studieförbund med statsbidrag avsedda för cirkelverksamhet bedriver ett handelsinstitut. Enligt min mening är del naluriigt om en sådan verksamhet ifrågasätts, eftersom den inte överensstämmer med den huvudsakliga inriktning som folkbildningsarbetet i stort har. Skolöverstyrelsen har uppmärksammat problemet. Vid sin granskning har skolöverstyrelsen inle funnit all verksamheten bedrivs i strid med folkbildningsförordningen. Skulle - vid en fortsatt granskning - andra uppgifter framkomma, kommer skolöverstyrelsen alt vidta de åtgärder som krävs.

Interpellanten fäster också uppmärksamheten på vissa egendomligheter i utformningen av verksamheten med musiklyssnarcirklar. Nämnden för gränsdragningsfrågor inom skolöverstyrelsen har uppmanat studieförbunden att utfärda rekommendationer till sina lokalavdelningarom tillämpningen av de krav som folkbildningsförordningen ställer på musiklyssnarcirklar.

Studieförbunden uppmanas att särskilt beakta de problem som har framkommit i den genomförda verksamheten beträffande cirkelledarutbildning, studiematerial, deltagaravgifter och rekrytering av deltagare. Dessa problem har också aktualiserats vid skolöverstyrelsens konferens med studieförbundsreklorerna, då rekommendationerna har diskuterats.

Skolöverstyrelsen har också på andra sätt sökt skapa garantier för att musiklyssnarcirklar bedrivs under former som är förenliga med folkbildningsförordningen. Som ett led i dessa åtgärder ingår bl. a. utarbetande av metodmalerial för musiklyssnarcirklar inom ett av de nu pågående forsknings- och utvecklingsprojekten.

Jag vill erinra om atl den nu sittande folkbildningsutredningen bl. a. har i uppdrag all pröva om de mål, som utgör grund för statsbidrag till folkbildningsarbetet, fortfarande skall gälla eller om de i vissa fall bör preciseras eller på ett tydligare sätt komma till uttryck i förordningar och anvisningar.

Den frihet som folkbildningsorganisalionerna har skall vi givetvis vara rädda om, men det får inte leda lill att bestämmelser och anvisningar utnyttjas på ett sätt som strider mot intentionerna med stödet lill folkbildningen. Så länge nu gällande mål och därav följande bestämmelser inte ändrats, måsle stor uppmärksamhel ägnas efterlevnaden av dessa bestämmelser. Den uppgiften åligger självfallet såväl studieförbunden, centralt, regionalt och lokalt, som skolöverstyrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet. Det är nödvändigt att de avvikelser och överträdelser som kan konstaleras beivras, så att rättelse kan åstadkommas. Förhällandet all folkbildningsutredningen arbetar med frågan om folkbildningens mål och att ändringar av bestämmelserna kan komma atl bli resultatet

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om samhällets stöd till folkbildningsorganisationerna

115

Nr 32 av delta arbete får inte motivera en mindre skärpt uppmärksamhet när

Tisdaeen den ' gäller efterlevnaden av de bestämmelser som nu gäller.

22 november 1977

_____________ RALF LINDSTRÖM (s):

Om samhällets stöd Herr lalman! Jag tackar utbildningsministern för svaret på min in-
tillfolkbildningsor- terpellation. Bakgrunden till interpellationen är en nyligen utgiven de-
ganisationerna battskrift, skriven av ABF:s ordförande Inge Johansson och studierektor

Bo Toresson. Skriften är ett parisinlägg i debatten om studieorganisationernas ställning i folkbildningen. Skriften är väl värd att läsas och begrundas.

Det folkbildningsarbete som studieförbunden bedriver är så utomordentligt viktigt och samhällsnyttigt, atl allt måste göras för att dess ställning i samhället inte skall undergrävas och dess otadlighet inle befiäckas. Vi måste se till alt sådana här underiigheter och egendomliga studieformer som jag pekat på i interpellationen rensas ul ur verksamheten.

Jag tycker jag har fält ett positivt svar av utbildningsministern. Vi är tydligen eniga om att de saker jag pekat på i interpellationen kan ifrågasättas och bör rättas till.

Däremot är jag besviken över atl utbildningsministern inte ger någon vink om hur han tänker la itu med de omedelbara problemen. Borde inte utbildningsdepartementet ta en mera aktiv del i uppföljningsarbetet och kontrollen?

Jag är helt enig med utbildningsministern om att stödet till studiecirkelverksamheten skall bygga pä förtroende för studieförbunden, och jag vill absolut inle rekommendera att något detaljerat regelsystem införs. Genom att systemet är sä pass fritt och öppet frestar det många lill övertramp och underligheter, och några faller för frestelsen. Motiven kan vara olika: man vill förgylla upp en dålig statistik - eller frestar kanske möjligheten att få ut lättfångade statsbidrag?

Övertramp förekommer förmodligen inom alla studieförbunden, men det verkar som om ett par av dem har särskilt lätt för att passera gränsen till det tillåtna, eller åtminstone komma i närheten av gränsmarkerna. I den av ABF utgivna debattskriften, som jag tidigare refererat till, visar man på ett flertal exempel på reklam för studieformer och aktiviteter som verkligen kan ifrågasättas.

Jag har även här med mig några nya exempel. Jag skall inte trötta med att läsa upp dem, ulan endast referera några. I ett protokoll fört vid styrelsesammanträde med studieförbundet Vuxenskolan, avd. 49 i Järva, meddelar man att statens kulturråd har ställt 20 000 kr. till förfogande för utarbetande av studiematerial för invandrare.

Projektet skall sedan genomföras av ett handelsbolag mot faktura. Kan
hända strider inle det förfarandet mot folkbildningsförordningen, men
nog förefaller det mig märkligt, särskilt om man samtidigt har möjlighet
all se pä kostnadsberäkningarna vid ansökningsförfarandet hos statens
kulturråd.
116 I Arjeplog värvar man cirkelledare genom att på flygblad erbjuda 1 100

kr. i subvention på en Spanienresa, detta till den som genomför en cirkel.

I Halmstad uppmanar Vuxenskolan skolbarnen att tjäna ihop till skol-resan genom all bilda studiecirklar. "Läs i studiecirkel och tjäna pengar", säger rubriken. Titlarna på cirklarna, som man tydligen rekommenderar, är: "Popmusikens historia", "Tjejer och killar", "Se, höra, göra, lära" och "Vi gör något, tillsammans". Jag påstår inle atl något av de här exemplen strider mot folkbildningsförordningen, men nog har man rätt atl ifrågasätta dem.

Som jag tidigare sade förekommer övertramp inom alla studieförbund, i större eller mindre grad, på mer eller mindre flagrant sätt. Ändå tror jag alt omfattningen i förhällande till den stora cirkelverksamheten procentuellt sett är låg.

Tyvärr är det nu så, att det är de här få exemplen som uppmärksammas, och det äventyrar även seriöst arbetande studieförbunds renommé.

Skolöverstyrelsen har alltså uppgiften alt ta hand om översynen och kontrollen över den här verksamheten. Det förefaller inte som om det lyckats speciellt väl, och man frågar sig vad det beror på. Är bestämmelserna för vaga och oprecisa, eller är resurserna för små? Skall vi gissa pä del sistnämnda - har man för litet pengar? Förmodligen är det sä, och då kommer frågan: Är utbildningsministern beredd att salsa mer resurser på den verksamheten, kanske öronmärkia pengar?

Och så till den andra delen av min fråga, nämligen om handelsinstitut som ekonomiserar sin verksamhet med statsbidrag, avsedda för cirkel-verksamhet. Utbildningsministern menar i svaret atl del är naturligt att en sådan verksamhet ifrågasätts och undersöks. Det har tydligen skolöverstyrelsen gjort. Man har granskal, men ej funnit alt verksamheten strider mot folkbildningsförordningen.

Vad är det då som är fel? Vi är tydligen överens om att handelsin-stitulverksamheten inte kan betecknas som "fritt och frivilligt folkbildningsarbete", men skolöverstyrelsen finner inle atl den strider mot folkbildningsförordningen. Svaret är förmodligen att folkbildningsförordningen behöver överses - eller kanske del räcker med all utbildningsministern lar personlig kontakt med skolöverstyrelsen och anlägger synpunkter. Jag vill fråga: Är utbildningsministern beredd att företa omedelbara åtgärder i den riktningen?

Avslutningsvis vill jag klart deklarera att jag är helt överens med utbildningsministern om att vi måsle vara mycket rädda om den frihet som folkbildningsorganisalionerna har. Jag vill absolut inle förorda ett detaljerat regelsystem som binder organisationerna inom snäva ramar. Men för all vi skall fä behålla denna frihet, som vi nu har, måsle vi vara uppmärksamma och slå larm när bestämmelser och anvisningar utnyttjas felaktigt, utnyttjas för andra mål än folkbildningsarbete, måhända ibland för snöd vinnings skull.

Jag vel att folkbildningsuiredningen har möjligheter att se över de här aktualiserade problemen, och förmodligen kommer den också alt göra det. Men jag förmodar också all vi får vänta ganska länge pä konkreta

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om samhällets stöd till folkbildningsorganisationerna

9 Riksdagens protokoll 1977/78:29-32

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om samhällets stöd till folkbildningsorganisationerna

resultat av det arbetet. Därför vill jag till sist fråga: Kan vi förvänta oss alt utbildningsministern går in och ser pä de mest flagranta kon-stigheterna och på del viset ser till all folkbildningsarbetet hålls så obe-fläckat som möjligt?

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! Jag har i mitt svar redovisat min grundsyn: att det statliga stödet till studiecirkelverksamheten måste bygga pä ett förtroende för studieförbundens vilja och förmåga alt omsätta detta stöd i meningsfull verksamhet i enlighet med de regler som framgår av folkbildningsförordningen.

Jag vill understryka alt jag är rädd för alt hela verksamheten inom studieförbunden skulle lida skada om man tvingades införa striktare bestämmelser som ledde till administrativt tyngande detaljredovisning och krångel. Jag hoppas i det längsta att man skall kunna undvika sädana drastiska åtgärder och därmed undgå de negativa konsekvenser de skulle

118

Men om delta skall vara möjligt förutsätter del all ingen tvekan behöver råda när det gäller studieförbundens iver all tillse att gällande bestämmelser efterlevs.

Vi vel alt studieförbundens möjligheter atl fortsättningsvis expandera verksamheten på samma säll som hittills med fortsall stöd av statliga medel hotas från tvä häll. Den svåra, ekonomiska situation som vi just nu befinner oss i är ett sådant hot. Det andra hotet är de överträdelser av gällande bestämmelser som förekommer. De innebär nämligen en risk att striktare regler och rigorösare kontroll påyrkas med allt större kraft.

Det måsle som jag ser det ligga i studieförbundens eget intresse att gällande bestämmelser efterlevs på ett sådant sätt och i sådan omfattning att folkbildningsarbetets goda anseende inte skadas. En förutsättning för att det i ett kärvt ekonomiskt läge skall vara möjligt att få gehör för fortsatt expansion av studiecirkelverksamheten är enligl min mening atl de som har alt falla besluten vet alt pengarna används på ett rikligt sätt och alt överträdelser av bestämmelserna beivras.

Kontrollen av att detta sker åligger, som jag redan nämnt, skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Jag har ett intryck av all skolöverstyrelsen under senare år fäst större avseende än tidigare vid denna kontrollfunktion, och jag har anledning räkna med att de förhållanden som jag antytt bidrar till alt fortsalt skärpt uppmärksamhet ägnas de problem som Ralf Lindström påtalat i dag.

I övrigt vill jag på nytt betona atl folkbildningsuiredningen har atl pröva om folkbildningens mål behöver preciseras och om nya bestämmelser i samband därmed behöver utfärdas.

Om det skulle visa sig nödvändigt och om skolöverstyrelsen själv aktualiserar det är jag naturligtvis beredd all verka för att ytterligare resurser ställs lill skolöverstyrelsens förfogande för att kontrollfunktionen skall

kunna utföras pä ett tillfredsställande sätt.

I övrigt är del naluriigt att vi både i utbildningsdeparlementet och på skolöverstyrelsen ser pä de exempel som Ralf Lindström aktualiserat i dag och av vilka somliga har uppmärksammats i tidningspressen. Jag tror alt del är uppenbart all alla som har med sludiecirkelarbelel alt göra behöver fundera över jusl de här inslagen.

RALF LINDSTRÖM (s);

Herr lalman! Vi har tydligen samma grundsyn när det gäller friheten för studieförbunden, och jag uppskattar utbildningsministerns goda intentioner i det här fallet.

Överträdelser förekommer, säger utbildningsministern. Skolöverstyrelsen har tydligen också kommit pä sådana. Kanhända avskräcker inte de medel som står till förfogande, all bara la tillbaka utbildningsslödei. Det kanske behövs litet hårdare straff om man får kalla del så.

Jag hoppas att den diskussion som vi nu fört skall bidra lill atldebalien kring de här frågorna intensifieras. Jag tror att del är viktigt i nuvarande läge. Det har kommit i gång en debatt, men den tenderar ibland att domna av. Jag ser med förväntan fram mot att de borgerligt styrda studieförbunden gör ett inlägg i den här debatten. Kanske vi då får en hum om hur de ideologiskt ser på problemen.

Jag lackar än en gång utbildningsministern för svaret och för hans positiva syn på de här frågorna.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om den kommunala vuxenutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för att besvara Arne Nygrens (s) den 26 oktober anmälda interpellation, 1977/78:56, och anförde:

Herr talman! Arne Nygren har frågal om jag anser alt utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen står i överensstämmelse med de politiskt fastlagda målen för denna form av vuxenutbildning. Han har också frågal om jag överväger några åtgärder med anledning av utvecklingen.

Jag vill först hänvisa till alt min förelrädare hösten 1975 tillkallade folkbildningsuiredningen bl. a. därför atl han ansåg att frågan om gränsdragningen mellan studieförbundens och den kommunala vuxenutbildningens verksamhet på nytt behövde ses över. Jag har i höst kompletterat denna utredning med bl. a. företrädare för den kommunala vuxenutbildningen, eftersom jag ansåg att del var naturligt med en sådan representation i denna utredning.

I den proposition om kommunal vuxenutbildning (prop. 1977/78:36) som nyligen har lagts fram, pekas på behovet av en översyn av den

119

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

120

kommunala vuxenutbildningen. Regeringen avser därför att tillkalla en särskild kommitté för översyn av den kommunala vuxenutbildningens uppgifter i förhållande till de mål som har fastställts av riksdagen. Av-siklen är all denna kommitté skall samråda med både folkbildnings-utredningen och gymnasieulredningen. Jag hoppas också att kommittén skall kunna arbeta sä snabbt att det blir möjligt för riksdagen att på samma gång la ställning lill de förslag som utredningarna kan komma att lägga fram i fråga om den kommunala vuxenutbildningens uppgifter och om gränsdragningen mot studieförbundens verksamhet.

Interpellanten erinrar bl. a. om atl del föredragande statsrådet i propositionen 1967:85 framhöll all den som tas in i kommunal vuxenutbildning "bör ha ett klart angivet studiemål, vilket som regel bör ta sig uttryck i önskemål om studier i fiera ämnen". Antalet elever i kommunal vuxenutbildning som studerar ett flertal ämnen samtidigt har ökat kraftigt under 1976 och 1977. Detta torde bl. a. bero på de reformer som genomförts beträffande ledighet för studier och vuxensludiesiöd. Å andra sidan finns del många som visserligen planerar all studera flera ämnen men som inte har möjlighet atl göra det samtidigt. Skälen härtill kan vara flera. Statsrådet räknade i propositionen 1967 med atl "undervisningen skall bedrivas som koncentralionsundervisning." Detta gör del naturligt att man läser ett ämne i laget. För många vuxna är deltidsstudier (fritidssludier) enda möjligheten all studera. Flertalet elever i den kommunala vuxenutbildningen studerar vid sidan av heltidsarbete. All då delta i flera krävande kurser samtidigt är vanligen inte möjligt. De studerande väljer i stället alt läsa ämnena efter varandra, ibland med någon tids mellanrum. Jag vill också erinra om atl en av den kommunala vuxenutbildningens vikliga uppgifter är all erbjuda studiemöjligheter för kompletleringssluderande, som ju inle behöver läsa mer än enstaka ämnen.

Interpellanten refererar till folkbildningsulredningens debattskrift, där
del bl. a. påpekas att kommunal vuxenutbildning avlägsnat sig från ung
domsskolans struktur och därmed kommit alt närma sig studieförbun
dens verksamhet. Detta har enligt utredningen medfört komplikationer
för gränsdragningen mellan kommunal vuxenutbildning och folkbild
ningsarbete. Redan det faktum all undervisningen skall bedrivas som
koncentralionsläsning innebär givetvis all man avlägsnar sig från ung
domsskolans struktur. Detta är en nödvändig anpassning lill de vuxnas
behov och möjligheter att bedriva studier. I propositionen 1967:85 fast
slogs vidare all "vuxenundervisningen måste forma sin metodik efter
de vuxnas studieförutsättningar. Ungdomsutbildningens studieformer
kan naluriigt nog inte tjäna som mönster ." I den fortsatta utveck
lingen "bör också erfarenheterna från andra former av vuxensludier las
tillvara".

Skolöverstyrelsen har nyligen lämnat förslag lill linje- och ämneskon-struklion inom kommunal vuxenutbildning, och jag har i den proposition om kommunal vuxenutbildning, som nyligen lagts fram för riksdagen.

förordat en treårig försöksverksamhet med detta nya syslem. Det är helt i enlighet med uttalandena i 1967 års vuxenutbildningsproposilion som en bällre vuxenanpassning fortgående äger rum.

Arne Nygren referar vidare lill en nyligen av ABF utgiven debattskrift, där del bl. a. sägs all kommunal vuxenutbildning på många håll uian-non.serar nybörjarkurser i engelska, trots att det strider mot gällande bestämmelser. Jag vill erinra om all nybörjarundervisning i engelska enligl beslut av Kungl. Maj:t den 3 april 1970 får anordnas inom kommunal vuxenutbildning. Eftersom nybörjarundervisning i engelska inle förekommer på grundskolans högstadium, skall denna undervisning inom kommunal vuxenutbildning inle betraktas som en kurs ulan bedrivas inom ramen för det schablonmässigt beräknade statsbidraget lill stödundervisning, sludiehandledning samt studie- och yrkesorientering.

Skolöverstyrelsen har tagit initiativ liill en kraftig minskning av del tidigare utbudet av läroplaner för särskilt yrkesinriktad utbildning. Den 16 januari 1975 beslutade regeringen om vissa riktlinjer, enligt vilka skolöverstyrelsen för 1975/76 skulle fastställa högsta antal lektioner inom kommunal vuxenutbildning för kurser som motsvarar utbildningen på ett flertal av de tvååriga yrkesinriktade linjerna och i specialkurser i gymnasieskolan. För utbildningen i dess helhet skulle gälla atl den skulle vara arbelsmarknadsinriklad eller all den krävdes för behörighet lill fortsalla studier.

Detta beslut inledde en förändring av läroplansutbudel för kommunal vuxenutbildning. Försöksverksamheten med yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning enligt läroplanerna för tvååriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och specialkurser förlängdes sedan ytterligare två år, budgetåren 1976/77 och 1977/78, genom ett regeringsbeslut den 26 maj 1976. Enligt detta beslut skall skolöverstyrelsen fastställa läroplanerna för yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning efter samråd med arbetsmarknadens parter. Sådant samråd äger rum sedan hösten 1976 och har ytterligare påverkat utbudet av läroplaner. Detta inflytande från arbetsmarknadens parter avser främst att skapa garantier för all kurserna är ar-betsmarknadsinri kläde.

Jag förutsätter att arbetsmarknadens parter har en sådan överblick över vilka behov av yrkesutbildning som föreligger lokalt all de genom det lokala samrådet i framliden kan styra innehållet i kursutbudet mot för resp. kommun lämpliga yrkesområden.

Interpellanten påtalar ett fall i en kommun där en hotellreceplion fungerat som inlagningsnämnd. Om så är fallet strider det mot gällande bestämmelser. Del åvilar den kommunala intagningsnämnden, som i vissa fall efter beslut av skolstyrelsen utgörs av vuxenutbildningsrådet, alt besluta om intagning av elever.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

ARNE NYGREN (s):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Nyheten i utbildningsministerns redogörelse är alt regeringen avser

121

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

122

att tillsätla en särskild ulredning för all se över den kommunala vuxenutbildningens uppgifter i förhållande till de mål som har fastställts av riksdagen. Den utredningen vill jag välkomna. Jag hoppas också all den skall kunna arbeta så snabbt som statsrådet Wikström uttalar önskemål om.

Del är nu nära tio år sedan den kommunala vuxenutbildningen kom lill, i den form den har i dag. I propositionen år 1967 om kommunal vuxenutbildning uttalades mycket klart att denna utbildning skulle ha del begränsade syftet att förbereda för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Undervisningen skulle i princip erbjudas enligt kursplanerna för grundskolans högstadium, fackskola, gymnasium och yrkesskola.

Såväl regeringen som riksdagen gjorde klart alt den kommunala vuxenutbildningen inte skulle få tränga in på folkbildningsområdet och mer eller mindre öppet konkurrera med studieförbunden. Denna målsättning uppfylldes också de första expansiva åren. Men när uppbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen mattades av 1971 utvecklades snabbi gränstvisterna.

Studieförbunden larmade då skolöverstyrelsen, men något större intresse all återställa den uppdelning av vuxensludierna som riksdagen lagt fast fann man inte hos SÖ.

Efter en framställning från Folkbildningsförbundei 1974 tillsattes en arbetsgrupp, som dock upplöstes efter en tid då del ansågs svårt att nå meningsfulla resultat av ett samråd mellan studieförbunden och SÖ.

I ABF-skriflen Folkbildningen i slöpsleven redovisas en mängd exempel på hur den kommunala vuxenutbildningen tagit över verksamheter som traditionellt och enligl riksdagens uttalade mening skall handhas av studieförbunden.

I min interpellation har jag summariskt nämnt en del av dem. Utbildningsministern nöjer sig med att kommentera ett enda av exemplen - det om hotellreceptionerna i Härjedalen, som fungerat som intagning lill kommunala vuxenutbildningen. Utbudet av kurser har där lämnats i en reklambroschyr för hotellen.

Detta strider mot gällande bestämmelser, säger statsrådet. Det beskedel är bra. Men statsrådet säger ingenting om de övriga exemplen på ämnesval som jag redovisat i interpellationen - ämnen som knutlimring i Strömsund och Hoiing, bilens service och underhåll i Norsjö, sömnad av hem-bygdsdräkler i Rättvik - som omfattade 12 av 25 kurser i fjol - samt kostkunskap och matlagning, knyppling, konstsömnad och lextilkunskap i Haninge i Stockholm.

Vuxenutbildningen i Täby och vid S:l Görans gymnasium i Stockholm vänder sig till kommuninvånarna med eil batteri av liknande ämnen: Sy till dig själv - sy till familjen. Sy och väva. Knyppla, spinn och färga. Riktig kost - god hälsa. Inreda hemmet, köpa, vårda. Köpa rätt, sy lätt. Sy själv lill stora och små.

Jag vore lacksam om statsrådet ville ge besked om sin syn på min fråga, om dessa komvux-ulbud av kurser slår i överensstämmelse med

de politiskt fastlagda intentionerna för den kommunala vuxenutbildningen.

Statsrådet berör i svaret mina påpekanden i interpellationen om den kommunala vuxenutbildningens konkurrens med studieförbunden när det gäller nybörjarkurser i engelska.

I engelska språket har studieförbunden årligen nära 50 000 cirklar på olika nivär med sammanlagt drygt 400 000 deltagare. Del är en imponerande insats i vuxenutbildningen. I sin jakt efter kursämnen har den kommunala vuxenutbildningen nu i många kommuner trängt in på de traditionella studieförbundsområdena i språk.

I sill svar säger statsrådet atl nybörjarundervisning i engelska får anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen och hänvisar till ett Kungl. Maj:ts beslut den 3 april 1970.

Jag vill nog föreslå statsrådet att studera den beslutsakten en gång till. Beslutet gällde en framställning från Värnamo genom skolöverstyrelsen om all man skulle få anordna nybörjarkurser i engelska för all bereda elever som saknar kunskap i ämnet möjlighet all fullfölja undervisningen enligt läroplanen för grundskolans högstadium.

Men del fanns ett viktigt tillägg i framställningen frän skolöverstyrelsen. Där stod nämligen att detta skulle gälla "där sådan undervisning inte ordnas på annat säll, i första hand genom där verksamma lokalavdelningar av studieförbund".

Som jag redovisat i interpellationen är man i dag inom studieförbunden myckel oroad över utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen. Som jag har uttryckt del i interpellationen håller den på alt utvecklas lill ell elfte studieförbund - men ett studieförbund med speciella privilegier och med särskilt gynnsamma förutsättningar ekonomiskt.

Dessutom har under den senaste tiden dykt upp ytterligare konkurrens lill studieförbunden-den nya högskolan. Den kan, om inte utvecklingen hejdas, bli ännu ett "komvuxproblem" för studieförbunden. Redan vid starten redovisades planer på ämnen som barnkultur, folkmusik, handikappkunskap, miljövård och trädgårdsskötsel.

Jag hoppas alt statsrådet, i den översyn av konkurrensen med studieförbunden som regeringen nu skall låta ulföra, också uppmärksammar den begynnande konkurrensen från höigskolan.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! När det gäller undervisningen för nybörjare i engelska tillmötesgick regeringen faktiskt inte skolöverstyrelsen på den punkt som Arne Nygren tog upp. Regeringen förklarade atl hinder inte möter alt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning nybörjarundervisning i engelska anordnas inom ramen för det antal timmar som får anslås lill studiehandledning samt studie- och yrkesorientering m. m. Del var regeringens beslut.

Jag vill vidare säga till Arne Nygren attjag också har uppmärksammat de problem som kan uppstå om man i den nya högskolan utbjuder enstaka

123

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

kurser som faller inom de områden där studieförbunden traditionellt har haft ett utbud. Jag tror inle det är en särskilt lycklig utveckling. Detta var inte avsikten med den nya högskolan. Jag tror alltså all del är naturiigt all både vi i utbildningsdepartementet och de utredningar som sysslar med folkbildningsfrågorna ser på hur verkligheten kommer all gestalta sig under del första året för den nya högskolan.

Sedan vill jag gärna göra några kommentarer till ett av de fall som Arne Nygren har tagit upp i sin interpellation.

I en broschyr för några fjällhotell i Härjedalen inbjuder man till veckolånga kurser. En del av dessa kurser kan vara anordnade av den kommunala vuxenutbildningen, att döma av vissa upplysningar - läroplansnamn och timtal - som ges inom parentes. Enligt förljudande har också den rektor som ansvarar för kommunal vuxenutbildning i Härjedalens kommun i radio sagt att del förekommer komvuxkurser vid fjällhotell.

Om kommunal vuxenutbildning inbjuder turister som är på tillfälligt besök i kommunen till kurser i komvux står del inle i överensstämmelse med den kommunala vuxenutbildningens uppgifter.

Den kommunala vuxenutbildningens kurser är - och skall vara - sä omfattande alt del inle kan bli möjligt all med uppfyllande av läroplanens intentioner genomföra dem pä sä kort tid som en vecka.

Jag vill tillägga att kurser i kommunal vuxenutbildning bara får anordnas enligt av skolöverstyrelsen fastställda läroplaner.

Kurser inom kommunal vuxenutbildning skall slå öppna för alla som bor i kommunen och närliggande kommuner, t. ex. kranskommunerna kring en storstad. Det är alltså viktigt all kurserna annonseras så, alt man inle riktar sig lill en viss begränsad kategori människor och utesluter andra intresserade.

I övrigt bedömer jag det inte som lämpligt all jag ytterligare kommenterar de enskilda fall som Arne Nygren har tagit upp. Men på den här punkten har jag bedömt del så atl ett klarläggande var nödvändigt.

124

ARNE NYGREN (s):

Herr lalman! Jag skall inte vidare tvista med utbildningsministern om skolöverstyrelsens undanlag. Vi kan läsa i skolöverstyrelsens framställning att man räknade med att den utbildning som studieförbunden kunde svara för skulle gå före.

Jag vill passa pä delta tillfälle att göra statsrådet uppmärksam på en nyligen utkommen rapport från sociologiska institutionen i Uppsala -Effekter av vuxenutbildningen. Rapporten gäller den i Sundsvall bedrivna vuxenulbildningsverksamheten. Av redovisningen framgår att den direkt yrkeslivsanknutna utbildningen har drygt 40 % av samtliga deltagare i den kommunala vuxenutbildningen, den kompetensinriktade utbildningen drygt 20 96, medan den övriga, i huvudsak frilidsinriktade utbildningen har hela 35 % av komvuxeleverna. Detta innebär alltså all drygt en tredjedel av komvuxeleverna bedriver studier som studieförbunden normall skulle svara för. Jag tror inle all detta är någonting speciellt

för Sundsvall ulan dess värre en utveckling som alltmer håller på all sprida sig över landel. Det var anledningen till att jag framställde den här interpellationen för all få statsrådets besked.

Statsrådet säger atl han inte vill kommentera de exempel jag här återgivit. Jag vill i så fall föreslå statsrådet all han, om tiden medger det, studerar ABF-skriflen Folkbildningen i slöpsleven, där man återgivit annonser om del utbud som jag här har refererat. Här finns alltså bevis på all de uppgifter jag lämnat är de riktiga.

Även om utbildningsministern inle ville gå in på de enskilda fallen uppfattar jag hans besked så alt han anser att del finns anledning alt skärpa vakthållningen kring det beslut som riksdagen en gång har fatlat om gränsdragningen mellan komvux och studieförbundens verksamhet.

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Om den kommunala vuxenutbildningen

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr lalman! Arne Nygren och jag är överens om vikten av all den utredning som regeringen har aviserat nu kan tillsättas och snabbt bedriva sitt arbete.

Jag har också tagit del av ABF-skriflen Folkbildningen i slöpsleven. Så mycket kan jag väl säga att jag finner åtskilligt av del som står att läsa i kapitlet Svårigheten all hålla sig på mattan ytterst uppseendeväckande. Det är klart att vi på utbildningsdepartementet mycket noggrant kommer alt studera detta. Som jag sagt tidigare i dag tror jag att del är mycket viktigt både när del gäller sludiecirkelarbelel och när det gäller den kommunala vuxenutbildningen att vi är överens om alt spelreglerna skall iakttas.

ARNE NYGREN (s):

Herr talman! Den oro som man känner inom studieförbunden gäller till slor del att skolöverstyrelsen inte tycks vilja medverka till all riksdagens uttalade mening efterlevs. Tvärtom tycks man på olika säll arbeta för att underiätta den kommunala vuxenutbildningens möjligheter alt konkurrera med studieförbunden genom förenklingar och schablonise-ringar av bestämmelser för komvux. Nyligen aktualiserades den friare resursfördelningen som, i kombination med ett kurssystem med små, lätt anpassbara moduler, skulle leda till att de nu gällande principerna för arbetsfördelningen mellan den kommunala vuxenutbildningen och folkbildningen definitivt sattes ur spel.

Jag hoppas atl den utredning som nu skall tillsältas mycket skyndsamt lar itu med de gränsdragningsproblem som utvecklats och som tycks utvecklas alltmer. Jag hoppas också att de besked som utbildningsministern har gett här i dag kan vara vägledande för en skärpning från skolöverstyrelsens sida när det gäller den efterlevnad av ell riksdagsbeslut som man ändå lar för given.

Överläggningen var härmed slutad.

125

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

§ 11 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1977/78:53 till lagutskottet

§ 12 Föredrogs men bordlades åter Skaiteulskoileis betänkande 1977/78:12 Socialförsäkringsutskottels betänkanden 1977/78:5-7

§ 13 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1977/78:76 och 77

§ 14 Anmäldes och bordlades Motioner

1977/78:85 av Kjell Maltsson och Torsten Sandberg 1977/78:86 av Sven Mellqvist m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:10 om ändring av statens vägverks organisation och om vissa vägplaneringsfrågor

1977/78:87 av Sven Mellqvist m.fl. 1977/78:88 av Sten-Ove Sundström m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m. m.

1977/78:89 av Känn Ahrland och Daniel Tarschys 1977/78:90 av Anna Eliasson m.fl. 1977/78:91 av Björn Eliasson och Stina Eliasson 1977/78:92 av Märta Fredrikson m.fl. 1977/78:93 av Margot Håkansson 1977/78:94 av Sven Eric Lorentzon m.fl. 1977/78:95 av Kjell Mattsson och Rune Johnsson i Mölndal 1977/78:96 av Jan-Ivan Nilsson m.fl. 1977/78:97 av Daniel Tarschys och Karin Ahrland 1977/78:98 av Lars Werner m.fl.'

med anledning av propositionen 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.

1977/78:99 av Sven Aspling m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:23 om vissa sjukförsäkrings-och avgiflsfrägor

126

1977/78:100 av Margareta Andrén 1977/78:101 av Pär Granstedt m.fl. 1977/78:102 av Sven Mellqvist m.fl. 1977/78:103 av Lars Werner m.fi.

med anledning av propositionen 1977/78:29 om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen, m. m.

1977/78:104 av Hans Nyhage 1977/78:105 av Lars Werner m.fi.

med anledning av propositionen 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning

1977/78:106 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:46 om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Meddelande om frågor

§ 15 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 22 november

1977/78:156 av Inga Lantz (vpk) till arbetsmarknadsministern om svenskundervisningen för invandrare:

Arbetsköparna har saboterat svenskundervisningen för invandrare. Stora grupper av invandrare ställs utanför sin lagliga rätt lill kostnadsfri undervisning. Inom fem år skulle de "gamla" invandrarna erbjudas undervisning. Nu efter fyra års tillämpning av lagen har bara 40 % genomgått utbildning.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för atl tvinga arbetsköparna att följa lagen?

1977/78:157 av Inga Lantz [vpk) lill utbildningsministern om vidgad rätt lill timersättning vid grundutbildning:

Om man som vuxen genomgår grundutbildning får man timersättning bara om man fyllt 20 är. Därigenom blir det omöjligt bl. a. för dem som har försörjningsbörda att delta i grundutbildning före 20 års ålder. Speciellt bland invandrarna är det många som bildat familj tidigt, och dessa har således ingen möjlighet att fä ersättning.

Ersättningen utgår för lägst 5 och högst 28 timmar i veckan. Vid en undervisning omfattande 7 limmar per vecka delas dessa limmar ofta upp i två perioder på vardera 3,5 timmar. Om den ena perioden utgår på grund av sjukdom eller annat förhinder får eleven ingen ersättning för den andra perioden under veckan.

Ämnar statsrådet motverka dessa ölägenheter för de vuxna som saknar grundutbildning?

1977/78:158 av Stig Alemyr (s) lill industriministern om åtgärder för atl upprätthålla sysselsäliningsnivån vid Emmaboda Glasverk:

AB Emmaboda Glasverk är sedan 1974 ett dotterbolag lill del franska

127

Nr 32

Tisdagen den 22 november 1977

Meddelande om frågor

företaget Saini-Gobain. Vid övertagandet gjordes följande utfästelser från Sainl-Gobains sida:

1. Verksamheten vid fabriken i Emmaboda skall av hänsyn lill de anställda utvidgas sä mycket som möjligt.

2. Förutsättningarna för all starta planglaslillverkning i Emmaboda skall utredas.

3. Oavsett om planglaslillverkning kommer till stånd skall Saint-Go-bain upprätthålla en sysselsättningsnivä motsvarande den som rådde den 31 december 1973 (ca 700 personer).

Den 31 oktober 1977 var antalet anställda 618. Nu diskuteras åtgärder som skulle innebära en ytterligare minskning av sysselsättningen med 125 personer.

Vilka åtgärder tänker industriministern vidta för att förmå Saint-Go-bain att uppfylla sina löften all upprätthälla sysselsäliningsnivån vid Emmaboda Glasverk?

128

§ 16 Kammaren åtskildes kl. 17.07.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert