Riksdagens protokoll 1977/78:163 Lördagen den 3 juni

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:163

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:163

Lördagen den 3 juni

Kl, 09.00

sj I Justerades protokollet f()r tien 26 maj.

§2 Föredrogs och hiinvisadcs

Redogörelse

1977/78:22 lill utrikcsulskottct

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd ■ till Svenska Varv AB, m. m.

§ 3 Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

Föredrogs näringsulskotlels betänkande 1977/78:76 med anledning av propositionen 1977/78:100 i viss del och propositionen 1977/78:174 om finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m. jämte motioner.

1 proposilionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet) hade föreslagits under punkien G 2. Täckande av föriuster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen (s. 237 f)

atl riksdagen lill Tiickande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen Ibr budgetåret 1978/79 anvisade elt förslagsanslag av 1 000 kr.

1 proposilionen 1977/78:174 (industridepartementet) hade föreslagits att riksdagen skulle

1. godkänna de ändrade rikllinjer för garaniier och lån till fartygsbeställare
som föredragande sitiisrådei hade förordat,

2.   bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorei atl till utgången av juni 1980 ikliida staten garantier till fartygsbesiällare till ett sammanlagt belopp av högst 600 000 000 kr. - utöver lidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr. -avsende upplåning i anslutning lill beställning av fartyg hos svenska varv,

3.   lill Avskrivningslån till beställare av fartyg på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under Oortonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 175 000 000 kr.,

4.   lill Medelslillskotl lill Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950 000 000 kr.,

5.   bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorei att lill utgången av år 1978 ikläda staten garantier lill den statliga varvskoncernen lill ett sammanlagt belopp av högst 1 050 000 000 kr. avseende förlusltäckning för kundfordringar och fartygsproduktion,

6.   medge att de garaniier till elt sammanlagt belopp av 800 000 000 kr., som  enligt  av  rik.sdagen  förul  liimnai  bemyndigande  fick  lämnas  till

Nr  163 varvsförciag ingående i en statlig varvskonccrn. iiven fick giilla ktnntford-

Lördagen den                                                                            ringar,

3 iuni 1978____ - ''" '-''" ''" Kockums AB på lilliiggsbudgci 111 till staisbudgcicn för
                     budgelårel 1977/78 under fonden för låneundcrsiöd anvisa ett invcsierings-

Finansielh stöd    '"''' '' 0 000 000 kr.,

till Svenska Varv    ''" -avskrivningslån till varvsföreiag på tilläggsbudget 111 lill suusbud-

Ajj  jj  ijj             gelén för budgelårel 1977/78 under fonden för låneundcrsiöd anvisa ett

investeringsanslag av 250 000 000 kr.

1 detla sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av proposilionen 1977/78:174 viickia motionerna 1977/78:1936avRolfHagel(apk)och Alf Lövenborg (apk), vari hemställts alt riksdagen skulle

1.   ullala alt den svenska varvsindustrin borde hålhis på den nivå som riksdagen lidigare beslutat,

2.   uppräkna stödel till Svenska Varv med 1 000 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit i proposilionen 1977/78:174,

1977/78:1937 av Sten Svensson (m) och Sven Eric Lorentzon (m),

1977/78:1939 av Ralf Lindström (s) och Birger Rosqvist (s), vari hemslällts att riksdagen uttalade att även de mindre svenska varven borde kunna få del av de medel som anvisades för allernativ verksamhet,

1977/78:1940 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställts all riksdagen skulle

1.   som sin meningge regeringen till känna vad som i motionen anförts om planeringen inom varvsindustrin.

2.   som sin meningge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om regeringens ansvar för all fullfölja sysselsättningsutvecklingen enligt 1977 års riksdagsbeslut.

3.   besluta om de flnansiella resurser och bemyndiganden för regeringen som var nödvändiga för all förverkliga den sysselsättning som riksdagen förutsatt,

4.   besluta om de tidsgränser för garaniier lill fariygsbeställare som föreslagits i motionen,

5.   som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts beträffande förhandlingar med Kockums,

6.   lill Avskrivningslån till varvsföreiag på lilliiggsbudgci 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för lånetmdersiöd anvisa eu i förhållande till regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag om 350 000 000 kr..

1977/78:1941 av Bo Siegbahn m.fl. (m). vari hemställts atl riksdagen beslutade an det i propositionen föreslagna reservaiionsanslagci på 950

4                      milj. kr. till Medelslillskotl till Svenska Varv AB ändrades all avse en
förslagsanslag på samma belopp.

1977/78:1942 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen skulle

1.   Ullala att inga ytterligare nedskärningar och avskedanden fick företas inom varvsindustrin,

2.   uttala alt målsättningen för svensk varvspolitik borde vara att bevara varvens kapacitet och utnyttja den för en framlida offensiv industripolitik,

3.   hos regeringen begära förslag om förstatligande av samtliga svenska varv och rederier,

4.   ullala atl den nuytirandc ledningen för Svenska Varv AB borde ersiilias med en administration där de arbelande hade majoritet på alla nivåer och där tekniker och administrativ expertis var inriktade på att förnya och utveckla varvens kapacitet.

5.   hos regeringen begära att ett program utarbetades för atl utveckla den inrikes sjöfartens möjligheter och varvens dellagande häri.

6.   hos regeringen begära alt snara kontakter togs med regeringarna i de länder där intresse fanns för utbyggnad av högsjö- och inrikesflotlorna.

7.   uttala att Kockums s. k. gasprojekt infogades i varvsplaneringen,

8.   hemslälla hos regeringen om omedelbara garantier åt Kockums för byggande av den iredje resp. Qärde LNG-iankern, dvs. transportfartyg för naturgas i flytande form.

9.   besluta alt stödet till alternativ produktion höjdes till 500 000 000 kr.,

10.   uttala att varvsindustrins utveckling borde knytas samman med en
långsiktig indusiripolitisk plan för att snabbare utveckla produktion av
sådana anläggningar och systemlösningar för vilka varvens kapacitet kunde
användas.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

delsden med anledningav propositionen 1977/78:150(kompletteringspro-positionen) viickia motionen 1977/78:1975 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avsåg hemställan yrkandet 8 alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag om sysselsäiiningsgaranti och alternativ produklion inom varven så att sysselsättningen där ej minskade - denna motion hade hänvisats lill finansutskoiiel och sedermera i angiven del överiämnats lill näringsulskoltet.

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöte väckta motionerna

1977/78:798 av Rolf Hagel (apk), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. Ullala sig för en statlig etablering inom rederinäringen för alt skapa en
stabil ekonomisk utveckling,

2.   garantera långfristiga kreditgarantier till den svenska varvsnäringen för atl säkra sysselsättningen och för atl densamma kunde upprätthållas genom produklion av alternativa produkter,

3.   bevilja långsiktiga lån och kreditgarantier till projeki inom varvs- och rederinäringen till iniresserade länder, och

Nr 163                  1977/78:1311 av Arne Pettersson m. fl. (s) såviii nu var i fragil (yrkandet

Lördagen den      '•

3 juni 1978

_____________      Ulskottet hemställde

Finansiellt stöd      '■ beiriiffande planeringen inom varvsindustrin att riksdagen skulle avslå

//// Svenska Varv       motionen 1977/78:798 yrkandena 1 och 3 sami yrkandet 2 i ifrågavarande del,

  ,,j ,„                motionen 1977/78:1936 yrkandet 1, motionen 1977/78:1940 yrkandet I,

motionen 1977/78:1942 yrkandena 1-6 och 10 samt motionen 1977/78:1975

yrkandet 8,

2.   beträffande användning av s. k. 75 96-bidrag lill företag inom varvsindustrin alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1940 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

3.   beträffande s. k. besiällarslöd att riksdagen skulle

a)   med bifall till proposilionen 1977/78:174 mom. 1 och med avslag på motionen 1977/78:1937 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:1940 yrkandet 4 godkänna i propositionen angivna ändrade riktlinjer för garaniier och lån till fartygsbeställare,

b)  med bifall till proposilionen 1977/78:174 mom. 2 bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av juni 1980 ikläda staten garaniier lill fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 600 000 000 kr. - utöver lidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning lill beställning av fartyg hos svenska varv.

c)   med bifall lill proposilionen 1977/78:174 mom. 3 lill Avskrivningslån till beställare av fartyg på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under Oortonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 175 000 000 kr..

4.                          beträffande medelslillskotl lill Svenska Varv AB atl riksdagen skulle

a)   med bifall titt propositionen 1977/78:174 mom. 4 och med avslag på motionen 1977/78:1936 yrkandet 2 i ifrågavarande del till Medelslillskotl till Svenska Varv AB på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1977/ 78 under Oortonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 950 000 000 kr.,

b)  avslå motionen 1977/78:1940 yrkandet 2 i ifrågavarande del och yrkandet 3 samt motionen 1977/78:1941,

5.                        beträffande garantier lill den statliga varvskoncernen all riksdagen
skulle

a)   med bifall lill proposilionen 1977/78:174 mom. 5 och med avslag på motionen 1977/78:1936 yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorei alt lill utgången av år 1978 ikläda siaten garaniier lill den statliga varvskoncernen lill elt sammanlagt belopp av högst 1 050 000 000 kr. avseende förluslliickning för kundfordringar och fariygsproduklion,

b)  med bifall lill proposilionen 1977/78:174 mom. 6 medge alt de garaniier lill ell sammanlagi belopp av 800 000 000 kr., som enligt av riksdagen förul lämnat bemyndigande flck lämnas lill varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern, även fick gälla kundfordringar,

6                         c) med bifall  till  propositionen  1977/78:100 bil.   17  punkten G 2  lill

Tiickande av förluster på grund av garaniier lill den statliga varvskoncernen Ibr budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6.   beträffande Kockums AB atl riksdagen skulle

a)   med bifall till propositionen 1977/78:174 mom. 7 lill Lån till Kockums AB på tilläggsbudget 111 till sladsbudgelen för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa elt invesieringsanslag av 340 000 000 kr.,

b)  avslå motionen 1977/78:1311 yrkandet 1, motionen 1977/78:1940 yrkandet 5 och motionen 1977/78:1942 yrkandena 7 och 8,

7.   beträffande anslag för alternativ produklion vid varven atl riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:174 mom. 8 och med avslag på motionen 1977/78:798 yrkandet 2 i ifrågavarande del. moiionen 1977/78:1940 yrkandet 6 och motionen 1977/78:1942 yrkandet 9 till Avskrivningslån till varvsföretag på tilliiggsbudgel 111 till stadsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisade ett investeringsanslag av 250 000 000 kr..

8.   beträffande mottagare av statligt stöd till alternativ produklion vid varven atl riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1939.

9.   beträffande de mindre varvens situation att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1937 i ifrågavarande del.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

Följande sju reservationer hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s):

1. beträffande planeringen inom varvsindustrin, vari reservanterna ansett
alt Ulskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1940 yrkandet I och med avslag på moiionen 1977/78:798 yrkandena 1 och 3 samt yrkandet 2 i ifrågavarande del, moiionen 1977/78:1936 yrkandet 1, moiionen 1977/ 78:1942 yrkandena 1-6 och 10 samt motionen 1977/78:1975 yrkandet 8 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

2. beträffande användning av s. k. 75 96-bidrag till företag inom varvsin
dustrin, vari reservanterna ansett atl ulskottet under 2 bort hemslälla

atl riksdagen med anledning av moiionen 1977/78:1940 yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

3. bciriiffandc s, k, besiällarslöd, vari rcscrvtinierna anseii all ulskottet under 3 bort hcmsiiilla au riksdagen skulle

a)  med anledning av propositionen 1977/78:174 mom, 1, med bifall lill moiionen 1977/78:1940 yrkandet 4 och med avslag på motionen 1977/ 78:1937 i ifrågavarande del godkänna av reservanterna angivna rikllinjer för garantieroch lån till fartygsbesiällare,

b)  med anledning av proposilionen   1977/78:174 mom, 2 bemyndiga

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaiy AB. m. m.

fullmäktige i riksgäldskontorei atl till utgången av juni 1980 ikläda staten garaniier till fartygsbeställare till ell sammanlagi belopp av högst 1 800 000 000 kr. - utöver tidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr. -avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,

c) med anledning av proposilionen 1977/78:174 mom. 3 lill Avskrivningslån till besliillare av fartyg på tilliiggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under Oortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 525 000 000 kr..

4.                        beträffande medelslillskotl till Svenska Varv AB, vari reservanterna
ansett att ulskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen skulle

a)   med bifall till propositionen 1977/78:174 mom. 4 och med avslag på motionen 1977/78:1936 yrkandet 2 i ifrågavarande del lill Medelstillskoil till Svenska Varv AB på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/ 78 under/Oorlonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950 000 000 kr.,

b)  med anledning av motionen 1977/78:1940 yrkandet 2 i ifrågavarande del och yrkandet 3 samt motionen 1977/78:1941 till Medelsiillskoit till Svenska Varv AB på statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr. och därvid som sin meningge regeringen till känna vad reservanterna anfört om förutsättningar för ianspråktagande av anslaget,

5.                        beträffande Kockums AB, vari reservanterna ansett atl utskottet under
6 bort hemställa

alt riksdagen skulle

a)   med bifall till propositionen 1977/78:174 mom, 7 lill Lån lill Kockums AB på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgelårel 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 340 000 000 kr.,

b)  med bifall till moiionen 1977/78:1940 yrkandet 5 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om överiäggningar med Kockums .\B samt avslå motionen 1977/78:1311 yrkandet 1 och moiionen 1977/78:1942 yrkandena 7 och 8,

6.                        belräffande anslag för alternativ produktion vid varven, vari reservan
terna ansett alt ulskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposilionen 1977/78:174 mom. 8, med bifall till motionen 1977/78:1940 yrkandet 6 och med avslag på moiionen 1977/78:798 yrkandet 2 i ifrågavarande del och moiionen 1977/78:1942 yrkandet 9 lill Avskrivningslån till varvsföretag på tilliiggsbudgel 111 stadsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisade eil invesieringsanslag av 350 000 000 kr..

7. beträffande mottagare av statligt stöd lill alternativ produktion vid

varven, vari reservanterna ansell alt utskottet under 8 bort hemställa Nr 163

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1939 som sin mening gav     Lördieen den
regeringen till känna vad reservanterna anfört.                    •? jj...: ig-yo

Industriministern NILS ÅSLING: Finansiellt stöd

Herr lalman! Det harblivit någol av en tradition iden svenska riksdagen atl jm Svenska Vatv varvsfrågorna behandlas av riksdagen som en av de sista stora frågorna före g  j sommaruppehållet, och den traditionen fullföljer vi i dag. Det har också blivit någol av en tradition all riksdagens beslut i varvsfrågorna har kunnai tas i någorlunda enighet beträffande de grundläggande värderingarna och principerna. Och även om del lill näringsulskotlels betänkande flnns fogade en del reservationer kan jag konstatera atl när det gäller de stora huvuddragen i synen på varvspolitiken, finns alhjäml denna breda enighet. Det är med tillfredsställelse jag noterardeita. Jag troralt förklaringen till denna enighet är alt problemen omkring varven haren så betydande lyngd både naiionelli och regionalt atl man från skilda håll lagt ner speciell möda på all se dessa frågor i ett Slörre perspektiv och försöka lösa problemen i samförstånd.

I de Ivå föregående varvsproposiiionerna våren 1976 och våren 1977 har vi redovisat huvuddragen i den världsomfattande krisen för varvs- och rederinäringen. De utlöstes av händelserna på oljemarknaden 1973-1974. Del förelåg inom riksdagen då, som jag nyss nämnde, praktiskt tagel enighet om atl varvskapaciteten i Sverige liksom i andra betydande varvsländer måste reduceras på sikt med hänsyn till den hell förändrade situationen på fartygsmarknaden. De åigärder som riksdagen beslutade om 1976-1977 hade som riktpunkt atl sysselsältningsvolymen vid varven skulle minskas med drygt 30 % räknat från 1974 års nivå och i. o. m. 1979. 1 den målsättningen inbegrep man också nedläggningen av farlygslillverkningen vid Eriksberg i Göleborg.

Nedskärningarna har hittills fullföljts planenligt, jag är angelägen om alt belöna della. Jag vill här också erinra om au det var myckel belydande ekonomiska ålaganden, inle minsi om man jämför den svenska insaisen iniernalionelli, som gjordes från den svenska sialens sida. dels för all anpassningen till den lägre produktionsnivån skulle kunna ske pä elt socialt acceptabelt sätt. dels för all ytterligare rådrum skulle vinnas för bedömningen av den framlida marknads- och konkurrensuivecklingen.

Del existerande fartygskrediigaraniisysiemei utökades väseniligi bl. a.
genom alt s. k. lagerproduklion infördes. Del är i realiteten en produklion av
fartyg ulan all del finns besiällare. Vi accepterade den principen och vi
fastställde ramen lill nära 5 miljarder kronor, dvs. en myckel akiningsvärd
insals. Del s. k. besiällarsiödel infördes för atl möjliggöra nyteckning av
farlygsorder från svenska redare och svenska besiällare. Fördelningen av
insaisen var 3 100 miljoner i garaniier och 1 300 miljoner i avskrivningslån.
Till detta får man liigga dels kapiialiillskoii i samband med bildandet av
Svenska Varv AB - I 635 milj. kr. disponerades för dciia ändamål - dels
medel i slorleksordningen I 300 milj. kr. för liicktmde av förlusier i samband
med avvecklingen av Eriksberg Mekaniska Verkslad. Därtill kommer andra     c

Nr 163               fariygskrediigaraniier på loiali närmare 20 000 milj. kr. Del är alliså en

Lördaeen den      myckel akiningsvärd insais som gjorts här från den svenska statens sida. 1

3 iuni 1978         '' proposition som vi behandlar i dag framliiggs förslag om yiieriigare

_____________   siödålgärder på totalt närmare 3 400 milj. kr.

Finansiellt stöd      Jag nämner dessa siffror närmast för an påminna om vilkei slort finansiellt

//// Svenska Varv       problem som varvsnäringen representerar, om man ser del inom ramen för
AD                    den industripolitik vi bedriver.

I den nu föreliggande varvsproposiiionen berörs varvsindustrins silualion och utsikier endast kortfattat. Regeringen har för avsikt att återkomma lill de mera långsiktiga perspektiven och närmare analysera problemen i den proposition om den fortsatta varvspoliliken som kommeratt liiggas fram före semestrarnas börian och som således kommer an bli föremål för höslriksda-gens behandling. Ulan all föregripa den kommande proposilionen som vi alliså inle kan framlägga förrän om ytterligare några veckor villjag redan nu beröra några av huvuddragen i den internationella bild som i så hög grad styr förutsättningarna för vår svenska varvspolilik.

Varvens orderstockar tåg under 1973-1974 på en rekordhög nivå och motsvarade drygt fyra års produklion vid fullt kapacitetsutnyttjande. Sett i del globala perspektivet motsvarar orderslocken nu ett års produktion. Under de två senasle åren har orderingången legal på en nivå som är mindre än hälften av den nu aktuella leveransvolymen. Orderstockarna hardock hittills medgivit att produkiionsvolymen kunnai bibehållas på en hög nivå -slatistiken för flolårei visan. ex. all leveranserna av nya fartyg för tredje året i följd har legal på en redkordhög nivå, vilket givetvis beror på eftersläpningen lill följd av den markanta uppgång som skedde 1973-1974. Detla har naturligtvis inte bidragit lill all förbättra balansen på de stora internationella frakimarknaderna för olja och andra s. k. bulkvaror. Efter en viss hoppingivande förbiiuring-som vi gärna kan noiera- hösten 1976 har överskottet på tonnage nu åter ökai. och fraklsaiserna har pressals ned till en nivå som är lägre än någonsin lidigare.

Del fanns för någol eller några år sedan i redarkrelsar en optimistisk bedömning om alt balansen på de stora frakimarknaderna skulle bli återställd redan under innevarande år. Jag delade för min del inleden uppfattningen. Vi har inom induslridepartemenlel gjort nya bedömningar under medverkan av varven och också av iniernaiionell expertis. Dessa bedömningar visar all del är ytiersl osannoliki all obalansen globalt sett kommer alt hävas förrän allra tidigast under år 1981.

Detla innebär alt redarna, som ju är varvens kunder, har all räkna med yiieriigare flera år av svag sysselsällning för sina fartyg och mycket låga fraktsatser, i vissa fall extremt låga fraktsatser. Del för med sig dels fortsatta svårigheter alt fullgöra beialning av räntor och amorteringar förde befintliga fartygen, dels an redarnas finansiella förmåga och villighet alt beställa fartyg blir ringa.

För de lärtygslyper som  utgjort  huvuddelen av de svenska varvens

produklion - stora tank- och bulkfartyg - har vi sålunda alt för flera år

10                     framöver räkna med ell praktiskt laget obefintligt nybeställningsbehov. Den

efterfrågan som kan vänlas avser därför bara styckegods- och specialfartyg av skilda slag, alltså sådana fartygstyper som de svenska varven dess värre haft ringa erfarenhet av underde senasle lOä 15 åren. Globall sen bedöms denna efterfrågan inte belägga mer än knappt hälften av den befintliga varvskap-acileten i varvsländerna.

Utifrån della inlernalionella perspektiv kan vi alltså konstatera all varvskrisen nu går in i elt mer akut skede. Del är då nedslående alt konstatera atl kapacitetsreduktionen och omställningen i flera stora varvsländer ännu knappast ens kommit i gång. Kapaciletsneddragning pågår eller planeras emellertid i flera länder i Västeuropa och naturligtvis också i den stora varvsnationen Japan. Endast i undantagsfall - del gäller främsi Sverige och Nederländerna - kan man notera all del har vidtagits konkreta åigärder för en mer permanent reduktion av kapaciteten genom nedläggning av varv eller övergång lill annan produktion än fartyg. 1 Norge har dock i dagarna lagts elt regeringsförslag om stödåtgärder som förutsätter en reduktion med mer än hälften av den norska varvsindustrin. Och orderbeläggningen visar för Japan på atl en ytterligare minskningar nödvändig underdel häraret med ca 25 '.'6, för Viisllyskland med ca 20 %.

Men i ett flertal varvsländer i Europa -jag tänker då på sådana belydande varvsnationer som Storbritannien, Spanien, Frankrike och Italien - har man vall all skjuta på nedtrappningen och med skilda medel skaffat sig en god orderbeläggning för det här året och delvis också för nästa år. Del har skett främst genom besiällarslöd lill inhemska rederier - besiällarslöd som i sina huvudlinjeroch sin principiella uppliiggning påminnerom det besiällarslöd vi har här i Sverige. Dessutom har man genom kraftiga subventioner lill u-länder som besiäller nya fartyg lyckats upparbeta en viss marknad där.

Möjlighelerna alt nå så mycket längre den här vägen är dock numera realistiskt bedömt starkt begränsade. Min bedömning ärdärförali vi underde närmaste ett ä två åren kommer alt få se att man i andra varvsländer, inte minst i Japan, kommer att tillämpa samma typ av varvspolitik som här i landei, dvs. alt man måsle vidla realistiska åtgäi-der föratt gå ned i kapacitet. Jag tror också - del sammanhänger självklart med det förändrade värids-marknadslägei -all del varit övervägande posilivt att vi redan lagit itu med kapaciteisproblemei. Jag Iror atl vi därmed markerat ell internationellt ansvar och alt vi också på sikt därmed kanske har varit ute i lid med all lösa de problem som ändå ofrånkomligen kommer och som blir mer svårbemäslrade och komplicerade ju längre man dröjer med alt ta itu med dem.

Del är nu ytterligare elt förhållande av största betydelse för de svenska varvens omslällningssilualion som jag vill la upp och peka på i den här debalien. Genom en lidig specialisering påsiori bulktonnage och på lankrar-framför alll med en serieproduklion på dessa områden - har vi här i landet skaffat oss ett teknologi- och effekliviietsförsprång inom denna sektor. Och på den grundvalen har produklionen under de senasle 10 ä 15 åren prakiiski lägel hell koncenlrerats lill slörre tank- och bulktonnage. Vi kan säga alt i ell visst liige, i synnerhel under högkonjunkturen, var delta motiverat, och del våren inlressani specialisering. Men den här produklionsteknologin har nu

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd lill Svenska Varv AB. m. m.

Nr 163                   spriii sig lill alll fler länder och med tekniskt bistånd också etablerats i ett

Lördncen den        flertal u-länder. t. ex. Korea och Brasilien.

3 iuni 1978               Varvsländer uianför Västeuropa och Japan harockså merän fördubblat sin

_____________    fariygsproduklion under 1970-talet. Det råder ingen tvekan om alt utbygg-

Finnnsielli stöd       nåden av nya varv uianför "de gamla varvsländerna" kommeratt fortsätta de

//// Svenska Varv       närmasle åren, trots den rådande marknadssituationen. De.ssa länder svarade

AD                         1977 för 15 "6 av världsproduklionen av fartyg; deras andel av den aktuella

orderslocken uppgår till mer än en Oärdedel. Det markerar en trend var

produktionen i framliden i ökande omfattning kommer alt ske.

De "nya" varvsländernas lågkostnadsfördelar gör sig gällande framför allt för produklion av de nu i slor utsträckning standardiserade tank- och bulkfartygen. De är därför, och kommer atl förbli, prisledande på dessa marknader, som vi för bara några år sedan betraktade som marknader där vi hade våra speciella konkurrensfördelar. Jag tror också att dessa nya varvsnationer kommer alt ha. eller skaffa sig, kapacitet för alt ta hand om större delen av efterfrågan på stort bulktonnage när den elt stycke in på 1980-talet åter blir aktuell. För dessa fartygstyper visar aktuella jämförelser på en "prisgap" i förhållande lill den svenska självkostnaden av storleksordningen 30ä40 '.V, .och det finns inget som talar för atl della gap nämnvärt kommer alt reduceras framöver.

Det är alltså en starkt komplicerande faktor i de svenska varvens omsiällningsbild all uisikierna all komma lillbaka på de fartygstyper som förul varii dominerande måste bedömas - och jag tror all man lämligen allmänl vitsordar den bedömningen - såsom myckel ogynnsamma. Den konklusion man drar av delta är atl nya marknader måsle sökas inom områdei specialiseral och mera högieknologiskt tonnage, vilket bedöms kunna ge bättre kosinadsiiickning inför framliden, och kanske också bättre motsvara vårt tekniska kunnande än serieproduktion av bulk- och tankertonnage.

Med den bakgrund och de analyser i bollen som jag har refererat till är det
enligi min uppfattning ofrånkomligt atl den svenska varvskapaciieien måste
reduceras ytterligare utöver den nivå som hittills förutsatts för 1979. Den
reduktionen måsle också ske på sätt som inte på sikl försämrar varvens
effektivitet och konkurrenskraft. Det finns ingel marknadsmässigt ulrymme
för en forlsali länk- och bulkfarlygsprodukiion - del kan vi konstatera. En
sådan produklion skulle därför kräva hell orimliga finansiella insatser, vilket
fö. också snabbi skulle leda oss in i handelspolitiska komplikationer.
Dessutom är det ju så att del finansiella enagemangel om vi går vidare på den
sidan är av den slorleksordningen all det äventyrar våra möjligheter alt föra
en offensiv industripolitik på andra områden av svenskt näringsliv. Som läget
nu har utvecklats för varvshanieringen är del inte längre fråga om en
"överbryggning" av ett par är av akut orderbrisi. Del är fråga om en
anpassning lill en i väsentliga slycken förändrad konkurrenssituation på
världsmarknaden.
Realistiskt måsle vi räkna med alt ulrymmel för nya exportorder är
12                          obetydligt och au del förblir så ännu under åtskillig tid. Del visar samstäm-

miga försök lill analys av marknaden i del längre perspekiivel. De ramar som      Nr  163

har gelis av besiällarsiödel lill svenska redare har utfyllts näsltm helt. och      Lördnuen den

således kan vi konstatera att dei väl harbidragil lill alt sysselsätlningsminsk-      t :   .jj 1070

ningen  vid  varven  kunnai  slås ut över längre  lid  och  göra den  här     ______

omställningsprocessen mindre problemalisk. Huruvida den akiuella dystra      Finansiellt stöd situationen och utsikterna för sjöfartsnäringen ger ulrymme för forisatia      .jh Svenska Varv insatser på detla område är svårare atl i dag ha en bestämd mening om. Jag      .|    tror dock alt vi ulan vidare kan slå fast atl utrymmet för en andra omgång är begränsat. Det är slälli uiom alll tvivel. Vi har här självfallet elt sämre utgångsläge än I. ex. Norge och Storbritannien, som har en i förhållande till sin varvsindustri stor handelsnoita; i Sverige ärdet som bekant tviiriom.och det avgör ju våra möjligheieralt fortsättningsvis ulnytOa besiällarsiödel som en regulator av varvskapaciieien.

Det återstår då i bedömningen specialfartygen och naturligtvis s. k. allernativproduktion. Det pågår f. n. inom våra varven intensivt arbeie på atl finna nya fartygstyper alt marknadsföra, och det finns enligt min mening ingen anledning atl underskatta de svenska varvens uisikler därvidlag. När del giiller transportteknik har Sverige uppenbart en del atl erbjuda och ell närmare samarbete mellan svenska redare och svenska varv för alt utveckla nya fartygstyper och nya varuhanteringssyslem bör kunna ha vissa utsikier lill framgång i forisätlningen. Del är emellertid ell svårt arbeie och elt arbete som kräver sin lid. och inte heller dessa marknader är i rådande konjunk-turiäge särskilt expansiva. Benägenheten till besiällning. lill investeringar i nya varuhanteringssyslem, ärdess värre inle särskilt påtaglig. Vi är inle heller ensamma på marknaden; de flesta storvarven i Västeuropa och inte minst i Japan söker på samma sätt nu i vissa fall desperat ersättning för standard-fartygsproduktionen. Därtill har våra varv mindre av aktuell erfarenheisbak-grund för sådana farUgsiyper iin många varv i t. ex. Västtyskland och Storbritannien som inte slog in på den specialisering av tankrar och bulkfartyg som Sverige gjorde för 10-15 är sedan. Icke desto mindre anser jag all delta är något som måsie leda till resultat om vi över huvud tagel skall bibehålla en varvsnäring av någon omfattning här i landei. och del är enligt min uppfattning ofrånkomligt.

Detsamma gäller naturligtvis den s. k. alternaiiva produklionen. 1. ex.
flytande fabriksanläggningaroch hela transportsystem. Jag tror dock alt del är
på sin plais all varna för alllför opiimisiiska bedömningarom snabba resultat.
Ibland har de spektakulära presentationerna kanske felbedömts som alt de
skulle kunna leda lill snabba resultat. Jag tror alt här finns en utveckling att
viinta pä lång sikl. men del Uir åralal innan det ger sysselsällning i slörre
omfailning på varvsorterna. Utvecklings- och konsirukiionsarbeiei och
marknadsbearbetningen kräver belydande lid och resurser. Konkurrensen
från andra varv i samma situation som de svenska kommer atl bli
utomordentligt hård. Del märker vi redan på de offerter som är uie. Så har
t. ex. elt par av de myckel stora japanska varvskoncernerna arbetat i flera år
med dylika fabriksanliiggningaroch inie kommil längre än lill leveransaven
referensanläggning. Det iir därför orealisliskl alt tro atl man snabbi kan              13

Nr 163                   erhålla sädana volymer för alternaiiva pi'odukier atl de kan ersätta syssel-

Lörditien den         säiiningsborifallet på standardfariygssidan. Men vi har i vår proposition velal

3 juni 1978            markera vår iro på varvens möjligheter och även markera en offensiv vilja atl

_____________   pröva alla möjligheter till alternativ produklion genom all äska specialmedel.

Finansiellt stöd      250 miljoner, för det ändamålet. Och del är alldeles uppenbart att när vi nu går

lill Svenska Varv       vidaie för att lösa de mera långsikliga problemen inom varvsnäringen, måste
AD   ..     .              offensiva insatser för allernaliv produktion stå i förgrunden, och där kommer

sannolikt mycket betydande resurser atl krävas. Det vägledande måste då vara atl det är bättre all salsa betydande resurser för allernativ och ny produklion iin alt ga vidare inom ett produklionssortimenl, som av alll atl döma inle kan ha den expansiva utveckling i framliden som vi tidigar-e föruiseil.

INGVAR SVANBERG (s):

Herr lalman! När vi nu på riksmötets sista dag återigen diskuterar frågan om de svenska varvens framtid, skulle del inte förvåna om de varvsanställda osökt kom all tänka på den gamla visan om tio små negerpojkar. Vi minns alla hur den tiohövdade pojkskaran under sin vandring genom slumpartade händelserundan för undan snabbi reducerades till nio, åtta osv. Det kan med visst fog sägas atl ungefär så har statsmakterna, regering och riksdag, handlat gentemot de varvsanställda.

Riksdagen fattade beslut om varvens framlid 1976 och 1977, och nu 1978 slår vi alltså inför elt nytt beslut. Härvid bör påpekas, som också industriministern gjorde, atl vi ämnar fatta ännu elt beslut innan detta år gått till ända. Varie gång har besluten inneburit nya nedläggningar, nya inskränkningar och ytterligare personalminskningar. Man lalar om anställningstrygghet. Men vilken irygghel kan varvens anställda kiinna mot bakgrund av dessa mer eller mindre planlösa beslut? Snarast upplever de sig som offer för slumpens blinda lek, och de frågar sig: Skall svensk varvsnäring på della säll avvecklas bit för bit, utan all man vet var del skall sluta? Kan det vara riktig varvspolitik som nu drivs'? Gardet inle all skapa mer av långsiktig planering, mer av fasthet och konsekvens'?

Del har sedan länge stått klart för oss alla all världens varvsindustri är överdimensionerad och att en viss reduktion måsie till. Sverige har hell frivilligt dragit ned sin varvskapacitel med ca 40 %. medan andra stater mest lalai om neddragningar men ingeniing gjort i den mån de inle byggt ut sin kapacitet. Det kan emellertid inte vara Sveriges uppgift alt ensamt svara för hela den önskvärda neddragningen av världens varvskapacitet. Industriministern var inne på förhållandena i andra länder när det gäller neddragningarna. Hans uppgifter var i slorl sen rikliga. Men del enda som är verkligi sant äratt Japan råkat ut för vissa problem. Man har där varit ivimgen alt minska varvskapaciteten. Japan anklagar EG för att inte ha dragit ned ulan för att ha ökat sin kapacitet. Men det är väldigt svårt alt fä elt grepp om hur del exakt förhåller sig.

1 proposilionen 1976/77:139 redovisas att de svenska storvarven genom
14                          vidtagna åtgärder förutsattes minska sin personalstyrka med 6 500 personer

under åren 1974-1979, vartill kommer 2 200 enireprenadanställda. Anlalel      Nr 163 anställda har i verkligheien reducerats väsentligt mer än vad som här sägs.      Lördiiien den Del rör sig om ytterligare 2 000000 personer. Från socialdemokratiskt håll      -, ■     ■ .0-70

godtog vi regeringens förslag lill planeringsmålsällning för varvsindustrin,      ___

sådanl som del redovistides i proposilionen 139, trots atl det innebaren något      Finansiellt stöd
större neddragning än den som beslöts 1976. Men vi tbruisaiie då an den        ■., ■,.-,.,,/., |/,,..,
målsättningen skulle bli normgivande för planläggningen.             jn

1 den proposition vi jusl nu diskuterar talas om behovet av ytterligare stora
neddragningar av kapaciteten inom svensk varvsindustri. Industriministern
anför där: "Enligt min mening slår det dock klart an den förutsatta
kapaciteisminskningen måsle få formen av yiieriigare nedlitggningav en eller
flera varvsenheler." Redan den 22 november 1977 meddelade indusiriminis
iern samma sak i ell inierpellalionssvar, där han sade: "En nedläggning av
någon eller några varvsenheler synes dock som ofrånkomlig ."

Della uitalande mottogs med slor bestörtning och skapade mycken oro på varvsorterna. Denna kraftiga neddragning avser industriministern tydligen all akiualisera i den proposiiion som enligi uppgift skall framläggas i juni i år.

Della hoi om ylterligare stora neddragningar vid varven finner socialdemokraterna opåkallal. Vi kan inte se någol som helsl skäl fören nedläggning av yiieriigare varvsenheler, och vi motsätter oss delta mycket bestämt.

Också i övrigt innehåller propositionen 174 olyckliga förslag. Den utökning av krediter, besiällarslöd m. m. som föreslås i propositionen ger endasi möjlighet för varven alt fullfölja 1977 års varsbeslul fram lill dess alt regeringen lägger fram sin proposition i juni. Men riksdagen kommer inte alt kunna behandla den proposilionen förrän i sluiet av november. Under fyra fem månader skall tydligen Svenska Varv AB och andra enheter leva på fromma förhoppningar eller lita lill försynen på någol säll. Eller också får de finna sig i all dra ner ansiällningssiffrorna så all de anpassas lill vad som kommeratt föreslås i regeringens juniproposiiion. En lönnmord, kan man kalla det, på svensk varvsindustri skulle alltså kunna komma till stånd utan all riksdagen kan ingripa förrän liera månader efteråt. Jag vill inte påslå all regeringen planerar ett sådant lönnmord, men jag vill påpeka alt dess oförnuftiga handlande i varvsfrågan gör en sådan silualion möjlig. Skall man tro på tidningsskriverier i dag blir del alldeles särskilt farligt med den inriktningen.

Vi har i vår partimoiion nr 1940 och i våra reservationer på ell sätt, som kommer alt närmare presenteras av Hugo Bengtsson om en liten stund, tbreslagil alt dessa krediter skall utsträckas så an del blir möjligt för varven alt fullfölja 1977 års beslut intill dess alt riksdagen hunnii med atl falla beslut med anledning av regeringens juniproposiiion, dvs. omkring den 1 december i år.

Även situationen vid Kockums varv i Malmö behandlas i propositionen.
Situationen där är myckel bekynmiersam. Omfattande varsel om avsked har
redan sken. Vi anser au sysselsiiiiningsutvecklingen vid Kockums måsie ses
på samma säll som gäller IprSvenska Varv AB. Sysselsätiningsminskningen       15

Nr 163                   bör inte ske i snabbare takt än vad som förutsågs av den s. k. analysgruppen.

Lördneen den        Samhället måste ta ell ansvar även för de anställdas vid Kockums trygghet.

3 iuni 1978            Samtidigt vill vi påpeka att den allvarliga ekonomiska situationen vid

._____________ Kockums, som gör varvet hell beroende av finansiella insatser från statens

Finansiellt stöd      '''''" '"'■so''" behovet av en gemensam planering för de svenska storvarven,

//// Svenska Varv       ''•' '"' minst de anstiilldas berättigade krav på trygghet i anställningen, talar
jD                           för all Kockums snarasi ansluls lill Svenska Varv AB.

Del finns verkligen all anledning för riksdagen och regeringen atl ingående pibva alla positiva förslag beträffande varvsindustrin. Våra varv är utomordentligt betydelsefulla lör sysselsättningen - inte bara på varvsorterna utan också på ett flertal andra orter där underleverantörer finns. Att finna ersättning för dessa arbetstillfällen, om regeringens nedliiggningspolitik lyckas, blir utomordentligt svårt.

Våra varv är mycket väl utrustade mekaniska verksläder med en stam av yrkesskicklig och kunnig arbetskraft. Alt ta till vara och utnyiOa dessa tillgångar på väl utrustade verkstäder, kunniga arbetare och tjänstemän måste vara en viktig angelägenhet selt ur hela folkhushållets synpunkt. Vi socialdemokrater är övertygade om alt det kommer alt finnas plats för en livskraftig svensk varvsindustri framöver. Därvid kan vi siödja oss på många experters uttalanden. Därför är talet om behovet av mycket stora ytterligare nedläggningaröverdrivet. Menen mer varierad produktion vid varven måste, som vi ser det, komma till stånd.

De fackliga organisationerna vid Svenska Varv framförde vid en uppvaktning inför näringsutskottei många värdefulla synpunkter på alternativ produklion. De visade på en mängd värdefulla och intressanta produkiersom kan bli lämpliga varvsprodukler. Fackets starka engagemang i frågan fann utskottet myckel glädjande, men ulvecklingen av de här produkterna liksom uppbyggandet av en marknadsföringsorganisaiion lar mycket lång tid och man får-där kanjag vara hell ense med industriministern-naturligtvis se på del hela med realism och inte tro all alla projeki kan förverkligas. Men vi måsle ge varven tid och pengar för atl la fram och marknadsföra nya varvsprodukter.

Regeringen föreslår att 250 milj. kr. skall anslås för all man skall kunna försöka skaffa fram lämpliga alternaiiva produkter. Vi finner detta belopp otillräckligt och yrkar atl del höjs lill 350 milj. kr.

Men än viktigare för alt ge varven tid och resurser lill omställning av sin
produklion är alt det 75-procentiga sysselsätiningsstödet. som kan gå till ett
fleriHl branscher men inte till varven, såsom vi föreslår ändras så ätt del kan
ges också lill varvsindustrin. Ell sådanl slöd kan i många fall ge varven ett
nödvändigt rådrum föran kunna förändra produkiionsinrikiningenoch hitta
nya produkter, som på en bättre sätt än de tidigare kan ge företaget en lönsam
produklion. Det är för mig totalt obegripligt att de borgerliga i utskottet går
emot del här förslaget. Endera inser man inte stödets praktiska betydelse eller
också iir man inte intresserad av denna möjlighet att upprätthålla sysselsätt
ningen vid enheter som behöver en viss lid för omställning. Arbetslöshet
16                          tycks  inte  avskräcka  de  borgerliga.   De  överlåter  med   varm   hand  åt

industriministern inte att föreslå åtgärder utan alt analysera "möjligheten att tillämpa systemet med s. k. 75-procentsbidrag inom varvsindustrin" - i den proposition som skall läggas fram nu i juni.

Det betyder alt man åtminstone effektivt vill förhindra atl bidragei blir till nytta för de varvsanställda under tiden fram lill december, då riksdagens beslut kan föreligga. I övrigt ärdet baraen troskyldig tillämpningav del gamla ullryckel Vad far gör är alltid det rätta.

Herr talman! Den svenska varvsindustrin har nu under flera år framstått som en av våra värsta krisbranscher och varit föremål för många tillfälliga ingripanden. Dessa ingripanden har när del gäller varven liksom flera andra s. k. krisbranscher ensidigt bestått av neddragningar, prutningar, avskedanden och arbetslöshet. Men en annan väg är nu inte bara behövlig utan nödvändig. Det innebär stabilisering av produktionen på en för framtiden realistisk nivå, långsiktsplanering och ulnytOande av överflödig produktionskapacitet för annan produktion. Lål oss ersätta pessimismen, hopplösheten, nedläggningarna och arbetslösheten med nykter optimism, framtidstro, långsiktsplanering, solidaritet och beslutsamhet. Endast på det sättet kan vi komma ur dagens elände och på nytt ta fall på uppgiften all skapa vår egen framlid i solidariskt arbete och realistisk framtidstro.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaiy AB. m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag kan i långa stycken instämma med Ingvar Svanberg i hans värdering av den här frågan. Jag lar hans inlägg här som ytterligare beliigg för atl de åsiklsdifferenser som finns i realiteten rör relativt obetydliga inslag i varvspolitiken. När det gäller de vägledande principerna finns alltså en åsikisöverensstämmelse som jag noterar med tillfredsställelse.

Ingvar Svanberg säger inledningsvis att det vore önskvärt att få en varvspolilik som präglades mer av fasthet och konsekvens än av förändrade positionerforllöpandeunderriksdagssessionerna. Jag delar hans uppfattning. Däremot är det, med tanke på de finansiella åtaganden det här rör sig om, ofrånkomligt att varvspoliliken nära följer den internationella marknadsutvecklingen. Del är mycket viktigt att man inte dröjer med att vidla åigärder som är angelägna med tanke på vad som händer i våra konkurrentländer och på marknaden. Vi har som vägledande princip för vårt agerande haft att med all tänkbar skyndsamhet anpassa vår varvspolilik efter de nya omständigheter som med en förfärande snabbhet uppenbarar sig på denna marknad.

Jag delar också Ingvar Svanbergs uppfattning att Sverige inte ensamt kan svara för neddragningar av kapaciteten. Vi har med all önskvärd tydlighet framfört dessa uppfattningar i internationella organ som OECD. Vi har också vid personliga kontakter med företrädare för japansk varvsindustri haft anledning att med skärpa utveckla den svenska linjen: Vi har tagit vår del av bördan; nu återstår också for andra varvsnationer att bära sin del av ansvaret.

Ingvar Svanberg berörde sedan mitt uttalande att det är angeläget atl en eller flera varvsenheler tas ur produktion. Det är angeläget för mig att närmare beskriva bakgrunden lill den uppfattningen, som jag självfallet

17

2 Riksdagens proiokoll 1977/78:163-165

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

alltjämt har - den grundar sig på den faktiska situationen för varvsnäringen.

Man bördåse någol på bakgrunden. Min tanke äratt man, om man skall nå tillräcklig effektivitet i styrningen mot allernaliv produklion, måste vara beredd att ta bort fartygsproduktionen från ett eller flera av varvsenheterna, i varje fall i ett längre perspektiv. När man kan genomföra en konvertering av ett eller ett par av de svenska varven till lunga mekaniska verkstäder beror helt och hållet på möjligheterna att där lägga alternativ produktion. Del är också väsentligt att genom expansion inom andra delar av de lokala arbetsmarknaderna minska trycket på varven. Man fåralltså harockså la med i bedömningen vad som händer i varvens omvärld.

När jag närmare analyserar vad Ingvar Svanberg sade tror jag att han, liksom facket, är beredd alt skriva under den här beskrivningen. Diskussionen sorn kan komma och som jag är beredd atl la gäller då, i vilken takt denna omvandling skall ske, vilka resurser vi har all salsa på all skapa alternativ produktion och vilken allernativ produktion som finns all uppbåda. Det sista är den centrala frågan och den som avgör hur snabbt denna metamorfos i svensk varvsindustri - som är ofrånkomlig - kan genomföras. Det är alltså, Ingvar Svanberg, inte fråga om något lönnmord; det är i realiteten vad Ingvar Svanberg kallade en nykter optimism beträffande varvsindustrins möjligheter all överleva som varit grunden för mina funderingar i delta avseende.

Ingvar Svanberg sade att opposilionen ställer krav på gemensam planering av den svenska varvsnäringen. En sådan finns i realiteten redan nu, eftersom även det uianför Svenska Varv stående storvarvet Kockums för sin produktion är helt beroende av statliga kreditgarantier. Det visar den proposiiion vi behandlar i dag. Det är självklart - det vill jag betona - all vi ingående följer Kockums ulveckling. Ingvar Svanberg sade all han kräver överläggningarmed Kockums. Härfinns fortlöpande kontaklersom göratt vi har all den handlingsberedskap också beträffande Kockums som man kan behöva.

18

INGVAR SVANBERG (s) kort genmiile:

Herr talman! Industriministern började med alt siiga alt han finner alt han och jag är helt överens i allt väsentligt, och ingen är gladare än jag om del är på del sättet. Det skulle innebära att vi framöver får en mera konsekvent varvspolitik. Han håller med om atl den måste bli mer konsekvent, men. säger han, den måsle följa vad som händer internationellt och vi kan inte isolera oss här i Sverige.

Nej, själ vklärt inte. Men sedan säger han någonting annal, som genasi blir litet mera av en glidning: Vår väg måste vara alt mycket skyndsamt anpassa oss till de internationella förutsättningarna. Men, herr industriminister, detta innebär att man skall tolka vad som sker i vår omvärld på ett visst sätt, följa ibland mycket desperata tendenser som än går hitål och än ditåt. Är man väldigt pessimistisk, tolkar man allting så att här finns bara plats för nedläggning. Är man fantastiskt optimistisk kan man säga atl vi skall bygga

ut vår varvskapacitet. Jag vill nog hävda att industriministern och regeringen i del här sammanhanget haft lätt att se de mörka sidorna men svårt att upptäcka ljusglimtarna.

Sedan säger industriministern att han står fast vid vad han säger i propositionen, att flera varvsenheter måste läggas ned. Han försöker moiivera detta och säger att man måsle vara beredd att från elt eller flera varv ta bort produktionen av fartyg och i stället lägga dit alternativ produktion.

Detta är intressant på ett sätt. Det visar att industriministerns tänkande här i någon mån är utvecklingsbart. Han har insett att han inte vågar fullfölja tanken att lägga ned Arendals-och Öresundsvarven. Jag vill gratulera honom till detta. Det är ett klokt beslut. Men då vill han i stället till något av dessa varv lägga enbart alternativ produktion. Jag är rädd för atl det inte går att genomföra tanken att låta ett helt varv producera enbart andra ting. Man kan göra det försöket, men jag troralt det är vettigare att man på flera ställen för en del av produktionen att omfatta alternativa produkter men att man också skall kunna bygga fartyg. Man talar härom att det är nödvändigt att handla på det sättet.

Jag vet inte vad som kommer att stå i hans proposition, men om Dagens Nyheters stort upplagda scoop i dag är sant, skall herr Åsling göra sig av med 4 000 människor i varvsindustrin inom den närmaste tiden. Det måsle innebära en mycket hård neddragning över hela linjen, om man nu inte skall lägga ned något varv, vilket på ett sätt är fariigt. Från flera av varven har man i varje fall vid resonemang med mig under de senaste veckorna sagt: En 30-procentig neddragning av vår styrka innebär att vi måste lägga ned. Det finns ingen chans att fortsätta.

Sedan säger herr Åsling också alt Kockums självklart är beroende av staten. Därför följer han situationen. Ja, del är bra, men det vore ännu bättre om industriministern hade sagt att han är beredd att följa mitt förslag, nämligen att omedelbart ta upp förhandlingar med Kockums om en anslutning till Svenska Varv AB.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978  .

Finansiellt stöd lill Svenska Varv AB, m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Ingvar Svanberg gör aktningsvärda ansträngningar för alt leda i bevis att vi är oeniga, men jag lycker all dessa ansträngningar är onödiga, för jag märker av Ingvar Svanbergs resonemang att vi när del gäller den grundläggande värderingen av varvsnäringens framtida möjligheter är överens. Naturligtvis finns det marginella frågor, om vilka diskussionen kan pågå hur länge som helst, men det betyder inte att vi haren grundläggande åsiktsdifferens.

Jag har här - och det har kanske också skett i andra sammanhang -realistiskt försökt berätta hur vår internationella marknadsbedömning ser ut. Den är mörk.

Ingen människa mår väl av att inte få sanningen klart skildrad för sig. Varken de anställda eller berörda kommuner eller någon annan har intresse av att man inte försöker se realistiskt på denna fråga. Först genom att lägga en realistisk grund för bedömningarna kan man få tillräcklig kraft och resonans

19

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

för de alternativa åtgärderna. Därför vill jag varna för det resonemang som Ingvar Svanberg här för, att man skall pruta i kapacitet litet tvärsöver som man finner lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Det leder ofrånkomligen till kraftlöshet i varvspolitiken.

En målmetveten insats måste ske nu eller aldrig. De svenska varv som inte kan fortsätta såsom skeppsproducenler.måste få en rimlig chans alt så snart det över huvud laget är möjligt styra över till alternativ produklion. Då är fortsatt lagerproduktion med osäkra perspektiv och ödesdigra finansiella konsekvenser förden svenska staten ett dåligt alternativ. Låt oss i stället satsa de tunga resurserna på allernativ produklion. Det är grunden för mitt resonemang om att vi måste lyfta bort fariygsproduktionen från ett eller flera varv så snart vi har arbelsmarknadspolitiska förutsättningar härför.

Med andra ord: Vad jag förordar är i realiteten en mer målmedveien inrikining av varvspoliliken, medan Ingvar Svanberg lycks vilja la mera lätt på delta krav.

20

INGVAR SVANBERG (s) kort genmäle:

Herr lalman! Industriministern påslår atl jag gör aktningsvärda försök alt tala om alt vi är oense men atl det inle rikligl går. Jag sade redan i milt förra anförande atl ingen skulle vara gladare än jag om industriministern och jag vore helt överens. I dagens läge hårde varvsanställda naturligtvis mergliidje av enhälliga beslut än av våra reservationer. Jag inbjuder därför industriministern atl biträda våra reservationer i dag. Då skulle allt bli väldigt bra.

Så påpekar industriministern atl ingen mår väl av atl inle få höra sanningen utan få den dold för sig. Då lever man i en fantasivärld. Redan för 2 000 år sedan frågades: Vad är sanning? Jag tror all industriministern tolkar detta med sanning på ett mycket pessimistiskt sätt. Man kan tolka det optimistiskt. Jag vill försöka tolka del realistiskt. Del finns inte bara mörka sidor, herr industriminister. Det finns också ljusa sidor i detla om man vill se dem. Kan vi ändå inte vara överens om att det inte finns någon av ett gudomligt väsen framställd sanning ulan alt del gäller att lolka de inlernalionella konjunkiu-rerna och sedan göra sin bedömning därefter?

Indusiriminisiern säger all jag vill "pruia litet tvärsöver" i stället för atl lägga ned något varv. Jag uttryckte mig inte så. Jag sade att detta är farligt. Det kan innebära alt man lönnmördar varven, omjag skall använda det uttrycket igen. Skall industriministern minska med 4 000 personer utan atl liigga ned någonting, har han inle släppt sin gamla tanke, som redovisades av analysgruppen, om en 30-proceniig neddragning över hela linjen. Det var detta jag ville varna för. Om industriministern upplever det så, iir vi överens om atl det vore farligare. Det vore liksom alt liigga ned varven ulan all mena det.

Sedan anför industriministern alt han vill salsa på alternativ produklion. Ja, där är vi överens. Men vi kan inle inom 1-3 år komma fram lill en sådan mängd allernaliv produktion atl den kan utgöra en vitsenilig ersättning. Vi bör därför ge varven lid, pengar och möjligheter att hitta sina vägar till alternativ produklion. Det är lättare all komma fram till detla, om man låter

flera varv syssla med allernativ produklion men samtidigt ha sin huvudstyrka under tiden sysselsatt med annat. Vi kanske är ense om vissa saker, herr industriminister, men våga se sanningen sådan den är och försök få hela regeringen med på att vi här måste vidla kraftfulla åtgärder för att bevara den produktionsresurs som vårt lands varvsnäring ändå är, bevara den så långt det någonsin är möjligt med en anpassning lill verkligheten.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Jag noterar att i den centrala frågan är Ingvar Svanberg och jag överens: Vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att begränsa vår produktion av f\irtyg, framför allt då serietillverkning av tankrar och bulkfartyg. Vi måste ner i kapacitet, och vi måste styra över den kapaciteten till andra produktionsområden. Det må vara alt man kan lyckas med specialfartyg-det vore önskvärt - men annars måste det ske en omställning till alternativ produktion.

Vi är också överens om att man måste betrakta varven som en del av den lokala arbetsmarknaden. Kan man åstadkomma en expansion inom verkstadsindustrin i varvens omgivning, så minskar trycket på varven atl klara sysselsättningen.

Det är detta totala perspektiv vi måste tillämpa när vi drar upp vår framtida varvspolilik, och jag känner faktiskt en förståelse från Ingvar Svanberg för den linje regeringen företräder.

Närdet gällerde åsiktsskillnader som finns säger IngvarSvanberg att fältet är fritt att biträda reservationerna. Om jag då tittar på reservationerna och försöker bilda mig en uppfattning om vad vi är oeniga om i sak, så finner jag alt del är framför allt på två punkter som opposilionen litet mer markant kommer med separata förslag.

Det gäller för det första Kockums. Jag har redan fastslagit att eftersom inget svenskt storvarv kan undvara stöd från staten för sin existens så har vi fortlöpande överiäggningar med Kockums. Vi har alltså den handlingsberedskap som Ingvar Svanberg efterlyser inbyggd i det arbete som pågår.

För del andra gäller det resurserna för allernaliv produktion, där oppositionen vill satsa 100 miljoner merän regeringen på det här stadiet. Det låter sig sägas, men jag har i mitt första anförande - med all önskvärd tydlighet, tycker jag-understrukit atl iden varvsproposition som kommeri sommarbar vi för avsiki all salsa betydande resurser på allernativ produklion. Fram till dess att riksdagen hinner fatta beslut om den propositionen spelar de 100 miljonerna extra faktiskt ingen central roll. De 250 miljoner som vi föreslår räcker enligt vår uppfattning mer än väl för att klara arbetet på inriktning mot alternativ produktion under sommaren. Sedan får vi i höst ta ställning till vilka resurser den alternativa produktionen kommer att kräva i det mera långsiktiga perspektivet, och jag kan försäkra alt de 100 miljoner opposilionen lägger ovanpå regeringsförslaget inte kommer att räcka.

Med andra ord: Det är faktiskt bara marginella differenser i vår syn på varvspoliliken.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd lill Svenska Varv AB, m. m.

21

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Det finns en fråga man i dag ställer i tusentals arbetarhem: Hurskall det gå med varven? Och människorna fortsätteratt fråga: Vad är det politikerna sysslar med? Vad är det för rykten som går? Varför talar ingen rakt ut om framtiden?

Frågorna gäller inte bara den omedelbara ekonomiska existensen för tusenden, brödet för dagen, ovissheten från vecka till annan. De gäller också en viktig byggsten i Sveriges industriella framtid.

Politikerna svarar egentligen inte på människornas frågor. Tvärtom är de avsiktligt oklara och undvikande. Regeringspropositioner och utskottsbetänkanden är väloljade och dubbelbottnade. Man förhalar och utnytOar tiden. Alla vet, atl varje dröjsmål innebären steg mot kapitulation, alt varje månad utan avgöranden i verkligheten innebär elt nytt steg mot varvsindustrins likvidering och sönderfall.

Alla vet, att det som borde ha diskuterats i dag var en proposition om hela varvsindustrins framtid som alla väntat på, den som alla har i tankarna i dag, den som regeringen inte tänker lägga fram förrän riksdagen rest hem och man garanterats att ytterligare minst fem månader hunnit gå innan beslut kan fallas om varvens framtid. Meningen är att del dröjsmålet skall hindra opinionen och ställa både riksdagen och varvsarbetarna inför ett nytt fullbordat steg i kapilulationsprocessen.

Åren 1955-1970 gick den nya japanska varvsindustrin fram som en ångvält över den kapitalistiska världens marknad. Den japanska storfinansen bröt totalt sönder Västeuropas och Nordamerikas ledarställning på skeppsbyggnadens område. I denna väldiga expansion och omfördelning lyckades Sverige hålla stånd. De svenska varven kunde utveckla ett sådant kunnande och en sådan storlekskapacitet, att de behöll sin andel av den kapitalistiska världens skeppsbyggnad.

Nu frågar alla de som gav sina bästa år, sitt kunnande, sin kapacitet -tekniker, tjänstemän, arbeiare: Vad är nu detta? Var vårt arbete och kunnande ingel värt? Varför vill ingen ha det nu? Varför skall vi avskedas? Varför skall det vi byggt upp få vittra sönder? Varför skall så många av oss gå och känna det som om arbetade vi på nåder?

Svaret är atl politikerna aldrig hade någon varvspolitik. När del göteborgska redarkapitalet tröttnat, trädde regeringen in för att likvidera. Det gällde den gamla regeringen. Det gäller än mer den nya.

Hela det politiska handlandet under 1970-talet visar att det varit så. Först fick staten gå in och rekonstruera Götaverken mitt under skeppsbyggnads-konjunkturens höjdpunkt. Så gick staten in och fick betala för att lägga ner Eriksberg. Föriustbidrag, statliga aktieköp och väldiga garantier sattes in. Samtidigt tog staten ansvaret för begynnande massavskedanden: 7 900 man mellan 1974 och 1978, nedskärning av kapaciteten med 30 %.

Så bylte landei regering. Vad socialdemokraterna aldrig gjort, gjorde nu de borgerliga - de förstatligade flertalet varv. Det kombinerades med en ytterligare sysselsättningsminskning med 1 000 man för åren 1977-1979. Nu

22

aviserar herr Åsling del ofrånkomliga, som han säger, i en ytterligare neddragning.

Sedan den 30-procenliga neddragningen genomförts började man utreda konsekvenserna av en framtida ylterligare nedskärning till 60 % resp. 30 % av 1974 års nivå. Man började umgås med tankar på vad som våren nära nog total likvidation.

Konsekvenserna av allt delta vägrar man att rakt och hederiigt tala om för folk. Man för folk bakom ljuset. Man missbrukar avsiktligt arbetarnas och Oänstemännens tro och förhoppningar.

Över hela linjen speglar sig falskheten i denna regeringens politik mot varven. Här en rad exempel:

Varenda varvsproposition har nöjt sig med att redovisa ett tidsperspektiv fram till längst 1981. När Ingvar Svanberg i dag stiger upp och plötsligt efteriyser en långtidsplanering är det verkligen sent påtänkt. Den tanken kunde han ha väckt medan hans parti satt i regeringen. Man vet mycket väl att omkring 1981 når krisen sin beräknade botlen. Med elt sådant perspektiv måste alla prognoser peka neråt. Nedläggningsanhängarna får precis det underlag de behöver. Vad som sedan är kvar efter 1981 behöver de knappast bekymra sig om.

Närden socialdemokratiska regeringen lade fram sin stödproposition 1971 - den första under 1970-talel - fanns inte ett ord om alternativ produktion. Hade man tagit upp det problemet då, skulle läget varit långt bättre i dag. Man lät krisen fördjupa sig. Man saknade varje tillstymmelse lill ett längre framtidsprogram.

Den borgerliga regeringen vet i dag myckel väl att när den leker med tanken på 40-procentiga och 70-procentiga neddragningar, så leker den i praktiken med varvens hela framtid. Varven hävdar sig ju i hög grad genom sin storiek, genom sina speciella kapacitetsfördelar. Ytteriigare neddragningar med t. ex. 30 % medför stora organisatoriska nackdelar och kostnadsfördyringar i produklionen. Följden är elt sönderfall av hela varvsindustrin. En lyp av produktion som bärs upp av en viss kapacitet och en viss organisationstyp kan inteskäras ner under en viss nivå utan alt hela dess inre sammanhang förstörs. Men ändå sysslar regeringen, såvitt jag förstår, fullständigt avsiktligt med just detta.

Regeringen dröjer med sin varvsproposition. Tiden går, situationen förvärras, riksdagen hinner inte behandla varvspoliliken i sin helhet förrän tidigast i november. Vilket cyniskt spel! Förhalningstaktiken påskyndar det av regeringen önskade sönderfallet.

Regeringen och utskottet avvisar Kockums gasprojekt och stöd till den tredje LNG-tankern. I texten till utskoltsbetänkandet söker man påskina att Kockums ledning själv har dragit tillbaka sin stödansökan och att hela saken därför förfallit. Med det avvisar utskottet vpk-motionen i det stycket. Men efter vad jag förstått är det ta inte sant. Sanningen äratt tredje och Oärde LNG-tankern är absolut nödvändiga, om inte omfattande avskedanden skall drabba Kockums tidigt i höst. Sanningen är, såvitt jag vet, att Kockums icke har dragit tillbaka någon ansökan på eget initiativ. Regeringen för människor

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vatv AB, m. m.

23

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

24

bakom ljuset. Sanningen ärenligt min mening att Kockums av regeringen har fltt beskedet att ansökan var utsiktslös. Därför tvangs Kockum ta lillbaka den, hellre än atl låta sin likviditet och sitt förtroende skadas genom elt offentligt avslag.

Det är bekant att Svenska Varv har erbjudils intressanta alternativa tillverkningar, som man erkänt vara realistiska, men att Svenska Varv har vägrat ta upp dessa idéer- uppenbarligen av del skälet atl man har ställt in sig på en långt gående nedskärning och avveckling av verksamheten.

Vänsterpartiet kommunisterna ställer inte upp på denna kapilulalionspo-litik. Vi har redan från första början bekämpat den. Vi anser det vara djupt olyckligt för landet om neddragningen av varven nu får gå ännu längre. Vi anser att varven representerar en unik form av industriell kapacitet, som för framtiden måste skyddas och utvecklas. Vi anser alt det finns en framtid för varven, och vi ärdet enda av riksdagens partier som har utvecklat den synen, det enda parti som försöker ha elt perspektiv bortom 1981.

Vad är då det tänkbara perspektivet, så långt ett sådant nu kan skönjas ien kapitalistisk världsekonomi, där man har väldigt svårt att klarlägga vad som kommer alt ske? Ja, enligt samstämmiga bedömningar tycks del som om man kan vänta ungefär följande långsiktiga utveckling för skeppsbyggnaden i världen:

Nedgången följs omkring 1981 av en ny uppgång. Skrotning, ökade krav på fartygens kapacitet och säkerhet samt förskjutningar i flottornas sammansättning ger utgångspunkt fören nyproduktion. Den nya uppgången blirmed all säkerhet betydligt svagare än den förra högkonjukluren, och de stora tankfartygen får vika för en mer spridd sammansättning av fariygsproduktionen. Denna uppgång sägs skola ebba ul mot slutet av 1980-talet. Därefter når den internationella skeppsbyggnaden slutgiltigt en lägre nivå. Den blir då aldrig vad den har varit. Och då måste tyngdpunkten i produktionen ha hunnit läggas om till annat än fartyg.

Varven måste hållas i gång över den nuvarande svackan. De måste få tillfälle atl begagna del andrum som den nya konjunkturen tillfälligi kan ge. Under denna period måste man förbereda en djupgående och planmässig ändring av deras roll.

Det moderna industrisamhället går i alll högre grad i riktning mot högt avancerad produktion: komplicerade maskiner och apparater, sammansatta produkter på hög nivå samt hela anläggningar och system. Del land som har kapacitet för sådan produktion kommer atl hävda sig i den framlida industriella utvecklingen. Del land som raserar sådan kapacitet kommer obönhörligt att halka efter.

Varven är just sådana systembyggare. Deras kapacitet lämpar sig för del. De har både storleksfördelar och flexibilitet. De är alltså nödvändiga inslag i den framtida industrin. De representerar stora sysselsättningsmöjligheter i framtiden. De har fördelen att höra lill de mesl ekonomiska industrierna, när det gäller energiåtgång. Samma mängd elkraft som i exempelvis skogsindustrin krävs för atl bära upp elt enda jobb, bär i varvsindustrin upp mer än 20 jobb.

Det handlar alltså inte bara om en defensiv kamp för att rädda varvsarbetarnas nuvarande jobb. Det handlar lika mycket om att slå vakt om framtiden i industrin. Den som arbetar för all skära ner varvsindustrin motarbetar nationens iniressen.

Vpk har lagt fram ett program för all bevara varvens kapacitet och förbereda dem för en ny framlida roll i en växande svensk industri.

Vi vill ha slut på avskedanden och nedskärningar. Vi vill ha en ny, kompetent och framiidsinrikiad styrelse för Svenska Varv. Vi vill ha bort nedläggningsulredningarna.

Vi vill ha en utveckling av den inrikes sjöfarten som ell led i en progressiv och miljövänlig trafikpolitik. Vi vill ha kontakter med länder som önskar bygga ul sina högsjö- och inrikesflotlor, för sådana länder finns. Vi vill ha stöd till Kockums gasprojekt och lill byggandet av tredje och Oärde gasbålen.

Vi vill fördubbla slödet lill allernaliv produklion upp till 500 milj. kr.

Vpk har också i många andra sanmianhang krävt och kräver också i dag en industripolitik, där man med nya statliga industrier söker kraftigt höja förädlingsgraden i den industriella produktionen, där man bl. a. satsar på en grundläggande upprustning av de kollektiva och spårbundna trafiksystemen i landei. Allt detta ligger väl till för den framtida produklion som varven är ägnade alt ta över. Varven skulle på det sättet kunna infogas i en strategi för en totalt ny industripolitik och en allmän kamp mot arbetslösheten.

Ute på varven finns ell unikt kunnande. Del tar sig uttryck i alt varvsarbeiarna själva nu systematiskt studerar projeki och lar fram planer på allernaliv produklion - både på kort och på längre sikt.

Här harjag i min hand en sammanställning av sådana projeki. Del är processanläggningar, kraftverk och helvattensackumulaiorer. Det är monle-ringsfärdiga stålhus av typ daghem. Del är broar, fiytdockor och hamnter-minalsulrustning. Del är omlastnings- och förbränningsanläggningar. Del är pråmar fbr den inrikes sjöfarten, rökgasfilier och tvättare för alt förbättra miljön. Del är produkter som kan tillverkas praktiskt laget utan några nämnvärda nyinvesteringar. Kapaciteten finns redan. Det projekt som redan nu lagts fram av varvsarbetarna räcker till jobb ål 2 000 man under åren 1979, 1980 och 1981. Och arbeiei fortsätter.

Detta ger Ibr vårt partis del en klar politisk utgångspunkt. Varvsarbetarna slåss inle endasi för sin egen rätt till arbete. De slåss för landels industriella framlid rnoi nedläggningsraseriet i regeringen och i Svenska Varvs styrelse. Arbetarnas och teknikernas kunnande, deras skaparvilja och kamp försin räll -där har vi framtiden för varven och induslrin. Det ärett annat synsätt än hos profitörerna och spekulanterna och hos deras ideologiska företrädare i regeringen.

Denna skaparvilja måste få komma lill uttryck. Del är hela den svenska arbetarrörelsens sak alt kämpa för den.

Den samlade arbetarrörelsen måsle kunna säga lill varvsarbeiarna: Vi skall stoppa dessa kapilulanier och nedläggare över hela landet. 1 Malmö och Landskrona skall vi stoppa Åsling och det han står för. På Cilyvarvet, Arendal och Eriksberg skall vi stoppa dem. På Finnboda och i Kariskrona

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB. m. m.

25

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd lill Svenska Vatv AB. m. m.

26

skall vi stoppa dem. Över hela industrin skall vi bekämpa deras katastrofala polilik. 1 Horndal. i Domnarvet, i Luleå och Malmberget, i Hällefors och Gävle, i Borås och Kinna skall vi stoppa dem.

Kanske kan just varvsarbetarna bli de som ger signalen lill en slor folkrörelse mot nedläggningsraseriel, mot ansvarslösheten och mot kortsiktigheten. Vänsterpartiet kommunisterna skall självfallet på allt säll stödja en sådan rörelse.

Men det fordras att del stora socialdemokratiska partiet vet sin plats i striden-och del vet åtminstone inte dess ledning. Det är nämligen en ytterst farlig situation, nu när alla krafter behövs, att den socialdemokraliska ledningen och riksdagsgruppen så hell kapitulerar för nedläggningspolili-ken.

Del värden socialdemokratiska regeringen som startade nedläggningen av Eriksberg. Det var den som inledde den stora nedskärningen med 30 % av sysselsättningen. Också i dag ställer man upp på punkt efter punkt på den borgerliga politiken. Man förklarar sig öppet beredd atl acceptera den ytterligare sysselsätiningsminskningen under 1978 och 1979. Man ger industriminister Åsling, den borgerliga regeringens företrädare, den enligt min mening helt oförOänia och och onödiga triumfen atl kunna säga atl regering och socialdemokratisk opposition i huvudlinjerna är överens.

Socialdemokraterna har inget som helsl alternativ till regeringens varvspolitik. När näringsutskottei exempelvis avslår vpk:s yrkande om stöd åt Kockums gasprojekt och om garantier för iredje och Oärde gasbåten, då skriver de socialdemokratiska ledamöterna av näringsulskoltet under precis samma uttalande som de borgerliga.

Jag kan hålla med om atl den nuvarande regeringens varvspolitik företer likheter med sagan om de tio små negerpojkarna. Men vi skall i så fall. Ingvar Svanberg, inle glömma atl det finns ett tillägg lill den sagan, nämligen an ire eller fyra av negerpojkarna faktiskt var försvunna redan före regeringsskiftet. Om man, som Ingvar Svanberg gjorde, anklagar den sittande regeringen för lönnmord på den svenska varvsindustrin, då tyckerjag att åtal för medhjälp eller hjälp till förberedelse borde viickas mot den regering som inledde denna procedur.

Vi vill från vpk helsl slippa kritisera de socialdemokraliska politikerna. Vi skulle helst av allt se en enad arbetarrörelse för varvsarbetarnas krav mot den borgeriiga industripolitiken. .Men når socialdemokraterna i riksdagen i allt väsentligt ställer upp på den borgerliga industripolitiken, då måsie vi oundgängligen säga ifrån. Vi kan inte ställa upp på detla.

Vi sägei' till socialdemokraterna att det inle går atl fortsätta all göra som de gör. Del är viktigt atl arbetarrörelsens politiker framsiår som trovärdiga, som förkämpar för framliden och för arbetarnas krav. Man kan inle gå i en demonstration i Malmö under parollen "Stöd åt gasprojekiei" - och sedan i dag sälla sig i riksdagen och rösta mot ell sådanl slöd. Man kan inte låta Olof Palme gå i demonstrationen i Horndal under devisen "Rädda Horndal"-och sedan sina och rösta mot en krav i riksdagen alt Horndal skall räddas och rösta fören borgerlig siålpoliiik som jnnebärati Horndal förmodligen först av

alla verk skall slås ut. Man kan inte som Gunnar Slräng stå och lova arbetarna på Gränges-Nyby stöd i kampen för jobben, och sedan silla i kammaren och rösta för en stålpolitik som innebär att tusentals jobb skall bort, däribland många i Gränges-Nyby.

Del håller inte för ett arbetarparti all söka spela en roll inför de arbelande och en helt motsatt roll när man skall ta ställning i riksdagen. Sådant kan inte bidra till trovärdighet och kampvilja ute bland människorna.

Vi säger till landels varvsarbetare:

Det är på er det hänger. Lila inle för mycket på vingliga politiker! Lila först och främst på er själva! För ni har räll. Ni har ulvecklingen och framtiden på er sida. Framsynta tekniker och administratörer inom varvsindustrin har i mångt och myckel samma synsätt som ni. Era planer är på sikt utvecklingsbara och realistiska.

Man kommer att försöka smyga på er nya nedläggningsbeslut, nya avskedanden. Till del säger vi kommunister: Lål dem inle göra det. Låt dem inte ta era arbetsplatser ifrån er. Stanna där ni står. Försöker de stänga fler varv, så acceptera inte. Stanna på jobben och ta över arbetsplatserna. Släpp inte in dem som vill rasera och förstöra. Tvinga fram en ny och annoriunda varvspolitik. Övertyga politikerna i den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen atl de skall sluta stödja nedliiggningslinjen och ställa upp för en offensiv varvspolitik.

Vänsterpartiet kommunisterna är inget stort och siarki parti. Men just bland landets varvsarbelare räknar vi åtskilliga av våra bästa kamrater. Och er kan vi lova en sak: Vi har alltid bekämpat nediäggningspolitiken, och vi skall fortsätta med del. Det är ni som är framtiden. Vi skall aldrig svika er.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vpk:s motion 1942.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB. m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Med respekt för kammarens ansträngda tidsschema i dag skall jag inskränka mig till en kort kommentar till Jörn Svenssons analys av situationen. Del är som vanligt intressant alt lyssna lill Jörn Svenssons analys ulifrån marxistiska utgångspunkter av situationen i vårt näringsliv. Jörn Svensson gör sig emellertid skyldig till några grova felslut som inte kan stå oemotsagda.

Om vi skulle välja den modell som Jörn Svensson förordar, dvs. en helt statisk industristruktur där inga förändringar skall ske - där vi alltså när det gäller varvsindustrin skulle fortsätta att producera fartyg, uppenbarligen på lager- skulle vi föröda de resurser vi har här i landet att verka för förnyelse i arbetslivet, för nya arbetstillfällen, för ny teknik, som skall ge sysselsällning på lång sikt. Dessutom, Jörn Svensson - som uppenbart känner ett slort internationellt ansvar - skulle vi förfuska vår roll vid den internationella arbetsfördelningen. Den neddragning vi härdiskuterarärdramalisk därförall den sysselsätlningsmässigt och finansiellt barden volym som den har. Men den är i själva verket en följd av en fortgående internationell process där u-länderna kommer med sin produktion. Och vad har vi för räll all förvägra andra nationer industriell utveckling av den karaktär vi själva har?

27

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB. m. m.

Får vi inle med kylig realism försöka se på vår internationella roll här? Därmed bör vi också avdramalisera den neddragning i skeppsbyggnadskap-acilet som det här är fråga om och inrikta våra ansträngningar på alt försöka hitta allernativ produktion på varvsorterna och med expansion i näringslivet i övrigl kompensera det sysselsältningsborlfall som ärofrånkomligl om vi inle skall fortsätta all föröda våra ekonomiska resurser med all producera tankrar för uppläggning i de norska flordarna.

Jörn Svensson! Låt oss komma ner på litet mer realistisk nivå i bedömningen av de här frågorna! Lål oss inse att Sverige ändå är elt liiei land med begränsade resurser för sin industripolitik! Och låt oss då satsa de resurserna där de ger bäst utbyte sysselsätlningsmässigt i del långa svepet - det måste vara den grundläggande målsättningen!

INGVAR SVANBERG (s) kort genmiile:

Herr talman! Jag vill inle bidra lill atl vi förlänger den här debatten alltför mycket, men jag måste replikera Jörn Svensson på en punkt.

Jag vill inte ta upp Jörn Svenssons förmåga att beskriva del socialdemokraliska partiets och dess företrädares handlande - den skildringen får stå för hans fantasi.

Men, Jörn Svensson, vore del inle välbetänkt all bekymra sig om del egna partiets möjligheter all över huvud laget bli kvar i riksdagen efter nästa val i stället för alt via lögner tala om vad vi inle gör och hur vi borde sköta del hela?

Jörn Svensson! Överlämna åt svenska arbetare all bedöma om de stödjer socialdemokratin eller vpk och sörj litet Ibr era egna åsikter! Jag tycker del är alldeles opåkallal alt ta upp en rättegång om hur vi bör handla. Handla som ni vill så sköier vi vår politik själva!

28

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Det är en något märklig och övermaga attityd som Ingvar Svanberg intar. Han far väl ändå erkänna alt arbetarrörelsen i det här landet hade stått långt starkare om socialdemokraterna hade ställt upp på kravet att rädda Horndal,ställt upp fören annan politik än den neddragningspoliiik som de inledde när det gäller varvsindustrin och som den borgerliga regeringen nu fullföljer, om de hade ställt upp på krav på satsning och utbyggnad av den inrikes sjöfarten för alt - åtminstone temporärt - förbättra den inre marknaden förexempelvis varvsproduktionen, och på en rad andra krav som vpk har framlagt.

Jag försöker inte pracka på er vår politik, men nog fanns del i våra förslagen rad förnuftiga punkter som ni kunde ha skrivit annorlunda om i ulskottet i stället för atl skriva samman er med de borgerliga för att avstyrka kraven på varie punkt - även stödel lill Kockums.

Industriministern har ett elegant sätt all försöka vända upp och ner på frågeställningar. Del är nämligen inte våra förslag och varvsarbetarnas linje, som de har givit uttryck för lill oss genom sin arbetsgrupps förslag om exempelvis alternativ produktion, som innebär en statisk industripolitik. Vad

jag har försökt plädera för är en offensiv politik, som inte är statisk eller      Nr 163 defensiv ulan som tar vara på de möjligheter som finns i del längre     Lördnuen den perspektivet av den industriella ulvecklingen. Frågan skall där gälla vilka      t :     ■ igyo

nationer som har möjligheter all med stora kapacitet och högl tekniskt     ___

kunnande bygga jusl den här typen av systemlösningar, som tillhör den      Finansiellt stöd
industriella framliden. till Svenska Varv

De som vill slå vakt om de möjligheterna är inte statiska. De som vill riva ad ner de här möjlighelerna har däremot en statisk och defensiv syn. Men de som vill bevara möjlighelerna, just för atl arbeta för alt de i framliden skall kunna utnytOas för den här nya typen av industriproduktion, som kommer att slå igenom, som kommer all bli framlidslinjen, är förespråkare för en skapande industripolitik.

Jag lycker inte atl Nils Åsling skal! beskylla vpk för atl vilja ösa ut för myckel pengar till varvsindustrin. Den regering som har sänkt arbetsgivaravgiften med stora belopp, som tillåter en privat kapitalexport på 4-5 miljarder årligen, som under sin administration har givit bortåt 45 miljarder i bidrag och lån lill den privaia industrin, skall inte tala om att man slösar när man vill stödja varvsindustrin för all hålla den flott över krisen.

BENGTSJÖNELL(c):

Herr talman! Det torde inte vara någon som helst överdrift atl påstå all den svenska varvsindustrin är en av del svenska industrisamhällets förnämsta skapelser. Den har utmärkts - och utmärks fortfarande -av hög teknik och mycket stort yrkeskunnande på alla nivåer. Den fullföljer också en gammal förnämlig svensk sjöfartstradilion.

Men denna bransch har drabbats svårare än de flesta av den våldsamma slrukturkris som under 1970-lalel har gått över hela den västliga industrivärlden. Utvecklingen har varit ytterst snabb. Bara på några få år har situationen dramatiskt ändrats från en god orderingång och god lönsamhet lill dagens utomordentligt bekymmersamma läge. Del gäller inie bara Sverige. Del gäller hela den väsira indusirivärlden. Jag kan anmärka, herr lalman, att jag för någon tid sedan i Paris hade ett samtal med några japanska ekonomer som var väl initierade i situationen. De sade atl man i Japan räknade med att mot stulet av 1980-lalet ha bara rester kvar av den japanska varvsindustrin. Man räknade nämligen med att denna industri i den svåra strukturomvandlingen skulle bli utkonkurrerad av helt nya länder, exempelvis Sydkorea, men även av Brasilien. Del ger en klar bild av dagens silualion och en bakgrund lill svårigheterna i Sverige. De här nya länderna har ett högt teknologiskt kunnande, men de har från vår synpunkt en fruklans-värt underbetald arbetskraft och har därför kunnat inleda och har även fullföljt en hell förödande konkurrens, som det knappast finns möjligheter atl klara, i vae fall när del gäller standardfarlyg, tankrar och bulkfirlyg.

Del är klart att samhället har fåll sälta in räddningsaktioner för alt klara
denna silualion. 1977 sattes vikliga åigärder in genom beslutet om varvspo-
liiikens stödåtgärder med anledning av proposilionen 1976/77:139. Jag vill,
liksom industriministern gjorde, konstatera atl del har varit en lillfredssläl-   29

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Fiitansielll slöd till Svenska Varv AB. m. m.

30

lande politisk enighet om detta, om vi bortser från vpk. Det har rått stor och bred enighet mellan den nuvarande och den tidigare regeringens representanter om de grundläggande frågorna. Tre huvudprinciper har varit vägledande för varvsstödet.

För det första skall det vara avgränsat i liden och syfta lill all överbrygga temporära svårigheter.

För del andra skall del bidra lill att den reduktion av den svenska varvsindustrin som är nödvändig sker i balanserad takt och socialt acceptabla former.

För det tredje skall man genom stödel inle bidra till nyetableringar inom varvsindustrin.

Herr talman! Till de här tre huvudprinciperna, som alltjämt är gällande, skulle jag vilja lägga en Oärde huvudprincip, som här har apostroferats av bl. a. industriministern, nämligen att vi parallellt fär lov all göra en utomordentligt energisk och målmedveten satsning på alternativ produklion. Det är helt enkelt nödvändigt alt tillvarata del avancerade teknologiska kunnande och den dyrbara verktygs- och maskinutrustning som finns inom den svenska varvsindustrin och inle minst det mycket förnämliga yrkeskunnande som flnns på alla nivåer.

Förutom huvudmotivet, bibehållandet av sysselsättningen, skulle det vara en nationell förlust av gigantiska mått om man inte utnyttjade dessa materiella och immateriella tillgångar.

Regeringen är klart och energiskt inställd på della, samtidigt som man måste ha den kalla nödvändigheten klar för sig, nämligen alt de här nyss nämnda huvudprinciperna far lov att tillämpas och iakttas.

Vid utskottsbetänkandet, herr talman, har fogats sju reservationer, som jag här skall behandla, jämte en del motioner från i första hand vänsterpartiet kommunisterna.

1 reservaiionen 1, som bygger på den socialdemokratiska partimotionen 1940, hävdas en gentemot utskoltsmajorileten avvikande mening rörande vissa element i planeringen för varvsindustrins framlid. 1 den grundläggande frågan, nämligen när det gäller nödvändigheten i sig av nedläggningar inom varvsindustrin, är socialdemokraterna ense med regeringen. Motionärerna och reservanterna anser däremot att det uttalande som industriministern gör i propositionen 174 om behovet av ytterligare kapaciletsminskning samt andra uttalanden i samma proposiiion betyder alt riksdagen redan nu blirbunden av en helt ny varvspolitik, innan den aviserade stora varvspropositionen, som kommer senare i sommar, har lagts fram och kunnat behandlas av riksdagen. Motionärerna och reservanterna understryker också varvsindustrins utomordentligt stora betydelse för de orter som är berörda, för de många arbetstagarna vid varven och för underleverantörerna och deras anställda i olika delar av landet. Med tanke på de sysseLsätlningsmässiga konsekvenserna av planeringen av varvsindustrin måste även den tilläggas mycket stor betydelse.

Här råder inga som helst motsättningar. Vi understryker alla just detta. Men vi konstaterar atl farhågorna föratt riksdagen skulle bli bunden av en ny

varvspolitik genom denna proposition är mycket överdrivna. Det blir ingen bindning i förväg.

Frågan om varvsindustrins kapacitet kommer alt behandlas i den kommande propositionen. Del finns alltså ingen anledning för riksdagen alt göra något uttalande i frågan.

1 vpk-motionen 1977/78:1942 krävs bl. a. atl inga ytterligare nedskärningar och avskedanden får företas inom varvsindustrin, att ledningen för Svenska Varv AB bör ersättas med en administration där de arbetande har majoritet på alla nivåer. Jörn Svensson lalar om behovet av en kompetent ledning - en enligt min mening svår anklagelse mot den nuvarande ledningen - på alla nivåer inom företagel, som verkligen gör insatser för att klara de allvarliga problemen. Man vill också att samtliga svenska varv skall förstatligas.

Utskottet har, som jag nyss sade, redan behandlat vad som i motionen uttalats om planeringen av varvsindustrin, och man har avvisat kravet på ett särskilt uttalande. Det finns ingen anledning för riksdagen atl göra uttalanden med anledning av andra motionsyrkanden på den punkten. Kravei på ett förstatligande av den svenska varvsindustrin har gång efter annan avvisats av en myckel bred majoritet inom riksdagen. På den ståndpunkten står vi ännu.

I reservaiionen 2 krävs atl även för varvsindustrin införs ett 75-procenligt bidrag efter mönster från stål- och gruvindustrierna. Jag vill helt kort säga atl ulskottet förutsätter att regeringen under arbetet med den utlovade varvs-propositionen undersöker möjligheterna att använda det 75-procenliga bidragei även inom varvsindustrin.

Belräffande besiällarsiödel föreslås i varvsproposiiionen att ytteriigare 175 miljoner skall anslås för avskrivningslån och att kredilgarantiramen skall utvidgas med 600 miljoner. Man föreslår även en del ändringar i riktlinjerna vad avser besiällarsiödel.

Herr talman! Stödet kan f n. komma i fråga för beställningar, som görs före den I juli 1978. Enligt propositionen får del utvidgade stödel ulgå endasi niir varven av produktionstekniska skilt måsie filta beslut om fortsatt produklion före den 1 augusti i år för att undvika friställningar. Yiieriigare elt villkor är enligt propositionen att fartygen levereras före utgången av 1979. Enligt nu gällande regler anges tidsgränsen lill den 30 juni 1980.

1 den socialdemokratiska moiionen 1977/78:1940, som backas upp i reservationen 3, föreslås tindra tidsgränser. Man uttalar farhågor för all problemen vid varven bara kan lösas till den I juli i år, alltså om bara några veckor. Förslaget i motionen innebär sålunda att slödet skall kunna utgå till beställningar som görs före den 1 december 1978.

Herr lalman! Utskottet antar inte förslagel.om tidsgränser som förs fram i moiionen 1940, och man ser ingen anledning atl gå if"rån regeringens förslag om dels ändrade riktlinjer för garantier och lån lill fartygsbesiällare, dels en garantiram som utvidgas med 600 milj. kr., dels ytterligare 175 miljoner fbr avskrivningslån.

Tidsgränsen 1 augusti 1978 är ingen förskjutning av senaste datum för beställningar. I stället innebär förslaget att sysselsätlningssiiuationen vid de

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd lill Svenska Varv AB, m. m.

Nr 163                    varv som skall producera de beställda fartygen kommer att särskilt beaktas

Lördaaen den        '" regeringens prövning av ansökningarna. Stödet kommer alt utgå endasi i

3 iuni 1978             ' fall, då varven av produktionstekniska skäl måste fatta beslut om fortsatt

______________   produktion föreden 1 augusti 1978 förall undvika friställningar. Av praktiska

Finansiellt stöd       '''' ''" tidsgränsen i detta avseende lagts en månad efter senaste beställ-

//// Svenska Vaiy       ningslidpunkl, med hänsyn lill all juli är semestermånad för varven.
AD                             Medelstillskottet till Svenska Varv AB behandlas i flera motioner. Den

grundläggande motiveringen är att de medel, som hittills anvisats kommer atl visa sig vara otillräckliga.

1 reservationen 3 spinner socialdemokraterna på detla tema och yrkar på samma lösning på det av dem upplevda problemet som den som förs fram i moiionen 1941, nämligen en teknisk lösning som innebär atl på statsbudgeten 1978/79 förs upp ett förslagsanslag benämnt Medelslillskotl till Svenska Varv AB.

Herr talman! Denna beräkning av stöd lill Svenska Varv AB avstyrker utskottet och finner inte någon anledning att ifrågasätta den beräkning som görs i propositionen. Utskottet har nämligen av industridepartementets representanter inhämtat att beräkningen bygger på uppgifter från Svenska Varv AB och att beloppen avvägts så alt någon likviditetsplikt för den statliga varvskoncernen inte beräknas inträda före den tidpunkt då riksdagen kan ta Slällning till förslagen i den av industriministern utlovade varvspropositionen. Utskottet avstyrker alltså förslagen i de motioner som behandlar delta.

Reservationen 5 gäller Kockums AB. Reservanterna kräver atl riksdagen bör ge regeringen till känna att vid de överläggningar som äger rum mellan Kockums och industridepartementet i anledning av den utlovade varvsproposiiionen skall inriktningen vara att Kockums varv frivilligt eller genom nödvändiga åigärder, alltså med tvång, ansluts till Svenska Varv AB.

Herr talman! Enligt vad utskottet har sig bekant - det har också i dag understrukits av industriministern - pågår överläggningar kontinuerligt mellan företrädare för industridepartementet och Kockums som ett led i föreberedelserna för den aviserade varvsproposiiionen. Mot den bakgrunden finns ingen anledning all göra ett sådant uttalande som reservanterna föreslår och som har krävts i motionen.

Reservationerna 6 och 7 behandlar frågan om alternativ produktion vid varven. Reservationen 6 föreslår en ökning av anslaget till alternativ produktion vid varven med 100 milj. kr. till 350 milj. kr.,och i reservaiionen 7 uttalas all del måsle vara "självklart att de mindre och medelstora varven inte skall vara uteslutna från statligt stöd till allernaliv produklion".

Förslaget om ökning av anslaget till alternativ produktion med 100
miljoner har industriministern bara för några minuter sedan behandlat och
därvid klart konstaterat, fördel första atl 100 miljoner inte räcker och fördel
andra alt del bara är fråga om veckor lill dess en proposiiion framliiggs enligt
vilken uppenbarligen väsentligt större stöd kommer alt anvisas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 250 milj. kr. anvisas för
32                          alternativ produktion vid varven. 1 propositionen sägs alt delta bara är ell

första steg, någol som bekräftades av industriministerns uttalande i dag. Den kommande varvspropositionen kommer uppenbariigen att innehålla förslag även om detta stöd.

När det gäller den alternativa produktionen kan vidare konstateras - och del gör utskottet -atl det underden närmaste liden endast ärslorvarven som kommer att ha behov av alt ta i anspråk den här aktuella stödformen. Del framgår av proposilionen att förslaget om slöd har lagts fram mot bakgrund av projeki som avser alternativ produklion vid de två stora förelagen. Men, herr lalman, av delta följer självfallet inte att staten inte skulle kunna stödja alternativ produklion även vid andra varvsföretag. Utskottet utgår ifrån atl även de här frågorna kommer att behandlas i den aviserade propositionen om varven. Utskottet avstyrker alltså reservationerna 6 och 7.

Närdet slutligen gäller de mindre varven, som behandlas i motionen 1937, understryker utskottet alt det har sympati för tankegångarna bakom motionen. Utskottet kan emellertid inle finna att dessa tankegångar strider mot vad som föreslås i proposilionen. Det är alltså angeläget att de mindre och medelstora varven kan bevara sin konkurrenskraft i framtiden. Utskottet förutsätter alt de mindre och medelstora varvens silualion kommer att beaktas under arbetet med den aviserade varvspropositionen. Det finns anledning atl undersiryka all ulskottet förutsätter alt så sker. Mot den bakgrunden avstyrker utskottsmajoriteten den här motionen.

Herr talman! Med detla ber jag att ta yrka bifall till utskottets hemställan, vilken innebär avslag på reservationerna och samtliga i frågan väckta motioner.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag måste än en gång beklaga att vpk står så ensamt när det gäller alt föra en någorlunda skapande och positiv diskussion om varvens framlid och alt slå vakt om deras kapacitet. Jag vill med anledning av del ställa en del frågor, därför att jag är angelägen om all försöka få framom man från näringsutskottets sida betraktar allt del vi framför-och som i väldigt hög grad bygger på länkande, och idéer som utarbetats av de anställda - som luftiga saker, som man kan vifta bort och som inle är av intresse för riksdagen.

Varför disksuterar man t. ex. inle den inrikes sjöfartens möjligheter inom ramen för ett rationellt och miljövänligt transportsystem i landet?

Varför undersöker man inte systematiskt vilka länder i världen - i det socialistiska blocket eller i tredje världen och f ö. också inom vissa västländer,där man har stor inrikesjöfart-som kan ha intresse av att bygga ut sina flottor, inle minst just den inrikes sjöfarten?

Varför tar man inle upp granskning av och ett resonemang om hur det verkligen ligger lill med bedömningarna om möjligheterna all avsätta LNG-tankrar? Det redovisas dock från exempelvis Kockums varvs ledning, som har uppgifter i det ärendet, att det kommer att finnas ett betydande underskott på sådana tankrar 1985 - om de aktuella gasprojekten i världen byggs ut.

33

,„,,,(,,;,i// l077/7.<il6i-t6S

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, in. in.

Varför lar man inte upp en diskussion om vad del intressanta internationella patentet beträffande s, k, membraniak -som har erbjudils svenska varv lill produktion och som är allmänt erkänt-skulle kunna innebära? Deläretl mycket produktivt allernativ. Del rör sig om en takkonstruktion för stora lagerlokaler, cisterner och liknande. Varför tar man inte upp en diskussion om det och om anledningen lill alt det har avvisats av Svenska Varv?

Varför lar man vidare inle upp elt resonemang om hur man skall siödja en allernativ produktion vid varven genom olika insatser i den allmänna ekonomiska politiken? Alla talar om alternativ produktion, men man måsle skapa en marknad för den. Del kan man exempelvis göra genom en progressiv politik när del gäller att satsa på del kollektiva trafiksystemets uppbyggnad till högsta tekniska kapacitet. Det kommer att öka den inre marknaden för sådana systemsaisningar och konstruktioner som är av intresse för den sektorn. Delsamma gäller en förnyelse av industrin. Nyti lyper av statliga förädlingsindustrier - som vpk har föreslagil - kommer alt kunna skapa en rad sysselsättningsmöjligheter vid varven.

De anställda har bland de projekt de föreslår lagit upp monteringsfärdiga stålhus,exempelvis för daghem. Vi har i det här landet ett oerhört underskott på daghemsplaiser.

Säg mig: Finns inte någon punkt i denna långa lista från de anställda som intresserar näringsulskoltet?

34

BENGT SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Det förvånar mig verkligen atl Jörn Svensson, som ändå i sex års tid har tillhört näringsutskottet som en uppskattad ledamot, har den uppfattningen-och vill göra den gällande-att näringsulskoltet skulle kunna vara ett organ som går in i detaljregleringar av den svenska induslrin. Det iir häpnadsväckande! Näringsulskoltet och riksdagen gör inte sådant och kan inle göra det. Däremot vill jag försäkra Jörn Svensson om atl samtliga uiskotlsledamöler är utomordentligt intresserade av den alternaiiva produktionen och minst lika intresserade av den, som jag bedömer del, värdefulla lista med uppslag och idéer som de anställda har presenterat. Men rätt forum för dessa förstag är icke riksdagen eller näringsulskoltet - del är den utredningsgrupp som arbetar inom industridepartementet och som uppenbarligen med mycket stort intresse kommeratt ladelav lbrslagen;dei är rätta adressen. Jörn Svensson.

När sedan propositionen framläggs kommer näringsulskoltet alt i vederbörlig ordning la slällning till de konkreta förslagen i den och uttala sig om dem.

Sedan vill jag-även omjag inte vill förlänga den här debatten med hänsyn lill den hårt pressade tiden - varna Jörn Svensson och vpk för alt ha alltför överdrivna förhoppningar om LNG-tankern. Jag har i milt arbeie i energikommissionen fått elt myckel gediget material om den. Kommissionen har lagt ned oerhört myckel tid och uppbådat ett mycket slort antal experter för atl bedöma LNG-tankern. Situationen är där densamma som i övrigl: Både Japan och de nya nationer som har en sådan förödande konkurrenskraft på

världsmarknaden är i full fart med atl producera LNG-tankrar. Del kommer inom kort all finnas en belydande överkapacitet på del områdei. Vad Sverige då har för möjligheter att hävda sig kan man inle säga i dag, men jag tror inle alt möjlighelerna är så oerhört stora som Jörn Svensson och kommunisterna föreställer sig. En varning fbr överdriven optimism är i della sammanhang motiverad.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Bengt Sjönell har väl ändå fattal del här alldeles fel. Om det skall vara någon mening med alt i riksdagen diskutera alternativ produklion, måste man också diskutera, utefter vilka huvudsakliga linjer en sådan produktions avsättning skall kunna garanteras. Det är en fråga om allmän industripolitik, det är en fråga om den allmänna linjen i de offentliga satsningarna.

Om man vill förnya den industriella strukturen för framliden, måsie man också bygga nya industrianläggningar, och de måste utvecklas efter en bestämd teknologisk linje i riktning mot högagraderav förädling,om man nu har del perspektivet. Då måsle man göra den politiska bedömningen, huruvida en sådan satsning kan ge sysselsättningsmöjligheter åt varven. Likadant närdet kommer upp diskussionerom de stora sociala bristerna, på t. ex. daghemsområdel och del visar sig att de anställda föreslagit elt konkret projekt atl bygga olika lyper av monleringsfärdiga anläggningar som kan komma till nytta här - då måste man ju ändå sälla dessa båda ting i samband med varandra. Att man inle skall diskutera detaljer och trycka på elt visst varvsföretagen viss typ av produktion eller ett visst projekt, del förslår även jag. Jag bara tar detla som elt exempel på den allmänl negaliva och ointresserade attityd som lyser igenom i utskottets betänkande. Mantalarom alternativ produklion i myckel lösliga ordalag och har sedan överhuvud laget inle något konkret atl komma med när det gäller alt befordra en sådan alternativ produklion.

Om det nu är så alt del finnsell behov av att förnya den svenska industrin, bygga nya lyper av industriella anläggningar, inriktade efter delvis nya teknologiska principer, och del samiidigi finns tiotusentals arbelslösa och undersysselsaiia människor som ingel hellre begär än all få sysselsällning och vi har en sysselsättningskris inom varvsindustrin - vad är del dä som hindrar riksdagen atl diskutera ell offensivt utvecklingsprogram på industri-politisk basis som både kommer alt förnya industrin för framtiden och skapa sysselsättningsmöjligheter ljust s. k. alternativ produktion för varven? Man måsle ju någon gång konkretisera vad man menar med alternativ produklion, inle bara avvisa det ena konkreta förslaget efter del andra.

Vilken inställning har man till den inrikes sjöfarten? Beroende på vilken inställning man har till den inrikes sjöfartens roll i ett kommande svenskt stort trafiksystem väljer man också ståndpunkt till projekt och utvecklingstendenser som är intressanta just som exempel på allernativ produktion vid varven. Detsamma gäller för kolleklivtrafiksysiem. Varför diskuteras inte detla? Del är en total perspekiivlöshel i näringsutskottets betänkande.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt slöd till Svenska Vaty AB, m. m.

35

Nr  163                 HUGO BENGTSSON (s):

Lördntjen den         Herr lalman! När vi i dag går alt diskutera svensk varvsindustri, sker detta

3 iuni 1978          ''■' lUgångspunkl i propositionen 174, som presenterar finansiellt slöd till

_____________   del för jämnt ett år sedan tillskapade Svenska Varv AB. Situationen är

Finansiellt slöd     fortfarande sådan att stöd behövs lill vår varvsindustri föratt klara lägel. Vi

//// Svenska Vatv       nödgas också konstatera titt situationen för den internationella varvsindu-

AD   ... 1..          sirin och shipping över huvud taget inte förändrats nämnvärt sedan vi för

jiimnt ett år sedan diskuterade frågan här i riksdagen.

Den obalans som vi då kunde konsiaiera mellan efterfrågan och lillgång på farlygslonnage kvarslår, men eftersom den besvärande lågkonjunkturen också kvarslår ungefär oförändrad i förhållande till situationen för ett år sedan, måsle ändå med naturnödvändighet den lidpunkt ha ryckt närmare, då konjunkturuppgången är en fakium och därmed också den tidpunkt då mer tonnage efterfrågas för atl frakta elt ökat antal förnödenheter över världshaven.

Vi får därför inte nu avrusta svensk varvsindustri så att vi inte kan komma tillbaka när konjunkturen vänder och efterfrågan på fartyg på nytt tar fart. Vi har undan för undan anpas.sal vår varvsindustri lill den nya situationen och de ändrade marknadsutsikierna. Detla har medfört en slor nerdragning av den samlade svenska varvskapaciieien. Men del vi nu har kvar måsle bevaras intakt. Del som i rådande situation kan göras äran tillföra varven alternaiiva sysselsättningsobjekt i en utsträckning som gör all antalet anställda kan behållas. Det är därför vikligl alt nu tillföra medel till varvsseklorn så alt den kan överleva. Beloppens storiek och hur de tidsmässigt skall anpassas har del emellertid kommit att råda delade meningar om.

Herr talman! Jag skall inle i vidare mån utveckla vår principiella syn på den här frågan, då delta redan har gjorts av min partikollega IngvarSvanberg. Jag skall i stället ta upp de frågor där vi inom ulskottet inte har kommil fram lill gemensamma bedömningar.

Som framgår av utskoltsbetänkandet har vi från socialdemokratiskt håll fån reservera oss på vissa punkler. I reservaiionen 1 tar vi upp frågan om varvsindustrins kapacitet. Detla görs mot bakgrund av de uttalanden som industriministern gör i propositionen, där han aviserar en ny proposition om varvsfrågan i juni månad men redan nu gör uttalanden om ytterligare kapacitelsrninskningar.

Nu har Ingvar Svanberg i sill anförande redan varit inne på den här frågan, då han redovisade vår allmänna syn på varvspolitiken, och jag behöver därför inie nu använda mera tid på den än atl hänvisa lill hans synpunkter, .lag vill emellertid starkt understryka att riksdagen nu inte lar bindas upp för en ny varvspolitik innan propositionen ens presenterats. All planering inom varvsindustrin skall intill dess ell nytt beslut i den här frågan är lältai utgå från riksdagens ställningstagande i Ool. Delta måste starkt understrykas mot bakgrund av varvsindustrins utomordentligt stora betydelse för berörda orter och företagens anställda liksom givetvis för alla underleverantörer i olika delar av landet. Jag vill alltså framhålla att riksdagens fattade beslut inle får 36

sältas ur spel pä grund av alt erforderliga ekonomiska resurser inte ställs lill förfogande.

Jag menar nog, apropå industriministerns uttalande här i dag om all inga varv skall läggas ned, att del hade varit bra om detta uttalande gjorts i november månad i flofdåjaghär i kammaren hade tillfälle all diskutera detla ämne med industriministern. Han hade i ett uttalande i pressen sagt alt ett eller två varv skulle läggas ned. Många arbeiare och deras anhöriga i detta land hade då besparats den fruktansvärda oro som de har varit utsatta för under denna tid.

1 reservationen 2 tar vi upp frågan om införande av det s. k. 75-procentsbidrag som införts vid stål- och gruvindustrin. Vi framlägger delta förslag för att bidraget skall kunna utnyttjas i den omfattning som kan bli nödvändig för varven, om svårigheter skulle uppslå för dem alt infria riksdagens lidigare fattade beslut. Systemet innebär som bekant att sysselsättningsbidrag skall kunna utgå till större industriförelag med avgörande betydelse för sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden, vilka måsle minska produklionen avsevärt och därför har en långsiktigt övertalig arbetsstyrka som annars måste sägas upp.

Utskottsmajoritelen anför i sin skrivning att den förutsätter att regeringen analyserar denna möjlighet - det framhöll även herr Sjönell - under beredningen av den proposition som man har signalerat skall komma om någon månad. Men vi anser att frågan är högaktuell för en stor grupp, bl. a. vid Kockums varv i Malmö, och kan bli det också på andra varvsorier. Därför bör riksdagen redan i dag fatta beslut om införande av del s. k. 75-procentsbidraget också för varvsindustrin.

Jag går härefter, herr talman, in på frågan om det statliga stödet till fartygsbeställare, vilket behandlas i reservationen 3.

Industriministern har, mot bakgrund av beläggningssituationeri vid varven och de framställningar som gjorts om sådant stöd, konstaterat att ytterligare medel måste ställas lill förfogande säviil för avskrivningslån som för kreditgarantier. Vi har som framgår såväl av vår partimoiion 1940 som reservationen inte funnii alt de medel som ställs lill förfogande är tillräckliga för all klara situationen. De förslag som industriministern framlägger och som den borgerliga utskottsmajoritelen har ställt sig bakom löser inle problemen fram till den lidpunkt då riksdagen kan fatta ett nytt beslut med anledning av den aviserade nya proposilionen. Beslut med anledning av denna kan fallas av riksdagen tidigast i sluiet av november månad. För alt säkerställa besiällarslöd fram lill denna tidpunkt måste de i proposilionen föreslagna beloppen ökas och de lidsgränser som föreslagits förlängas.

Vi saknar givelvis möjligheter alt exakt bedöma vilka belopp som kan erfordras underden aktuella tidsperioden. Men föralt klara situationen har vi gjort en uppskattning, som innebär atl beloppen räknas upp. Vi föreslår alt garantierna till fartygsbeställare räknas upp med I 200 milj. kr. utöver propositionens förslag till ett sammanlagt belopp av 1 800 milj. kr. och atl garantierna står till förfogande lill utgången av juni 1980 - della uiöver tidigare  bemyndigande  på  högst  3 100  milj.   kr.   Vi  föreslår också  atl

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt slöd lill Svenska Vaiy AB, m. m.

37

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaty AB, m. m.

38

avskrivningslånen lill beställare av fartyg räknas upp från i propositionen föreslagna 175 milj. kr. till 525 milj. kr. och att delta belopp anvisas på tilläggsbudget III för budgetåret 1977/78.

För att säkerställa beställarstödet undertiden fram till dess riksdagen i höst fattar ett nytt beslut måste, som jag lidigare framhöll, propositionens lidsgräns den I augusti ändras till den 1 december 1978. Vidare skall gränsen för leverans, som i propositionen anges lill före utgången av är 1979, ändras till atl avse all huvuddelen av arbetet skall ha utförts före denna tidpunkt.

Om riksdagen antar dessa belopp och de lidsgränser som vi har angivit i vår reservation, så bör beställningar vid varven kunna las ulan större störningar och till gagn för sysselsättningen vid företagen.

Proposilionen inrymmer också förslag om elt finnsiellt stöd lill Svenska Varv AB. .Stödet är uppdelat i två poster: dels ett rent medelsiillskoit av 950 milj. kr., dels 1 050 milj. kr. som garaniier, avseende förlusltäckning för kundfordringar och fartygsprodukiion.

Vi har i vår motion 1940 framhållil nödvändigheten av att erforderliga medel står till förfogande för varven, så att sysselsättningen kan uppehållas i enlighet med Oolårets riksdagsbeslut. Ett fullföljande av denna polilik kan innebära krav på ytterligare medel utöver vad regeringen har föreslagil. Delta framhåller vi också i reservation 4.

Hur stora dessa belopp i så fall kan bli är givetvis ytterst svårt att precisera nu. Varvsledningen, som var företrädd inför utskottet då vi behandlade den här frågan, uppgav att den övre gränsen för ytterligare medelstillskott kunde ligga vid ungefär 400 miy. kr.

Vi hävdar från socialdemokratiskt håll all medel bör slå lill regeringens förfogande om utvecklingen för den statliga varvskoncernen blir sådan all akula insaiser behöver göras för att säkerställa sysselsättningen innan ell nyll riksdagsbeslut föreligger. I della avseende är vi helt överens med de moderata motionärer som slår bakom motion 1941, där man förordat all det aktuella beloppet tas upp som ett förslagsanslag, varigenom del kan överskridas om så skulle visa sig erforderligt.

För atl klara den här frågan, där vi från socialdemokratiskt håll alltså i princip är helt överens med de moderata motionärerna, har vi emellertid av budgettekniska skäl fåll använda den lösningen alt på statsbudgeten för budgetåret 1978/79 förs upp ett förslagsanslag, benämnt Medelsiillskoit till Svenska Varv AB. Anslagsbeloppet sätts till den symboliska summan av 1 000 kr. Anslaget flr endasi användas fram till den tidpunkt då ett nytt riksdagsbeslut föreligger på grundval av den aviserade varvspropositionen. På delta sätt är vi helgarderade om behov av ytteriigare medel skulle uppslå.

Atl utskottsmajoritelen kan säga, an beräkningen av behövligt slöd till Svenska Varv såsom det redovisas i propositionen är till fyllest och alt del inte finns någon an ledning att ifrågasätta denna,är något somjag har väldigt svårt att förstå. Också ni var ju med vid överläggningarna med företrädare för varvsledningen.

När del sedan gäller de 1 050 miljonerna, avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion, ställer vi oss bakom della liksom förslagei om 1 000 kr. - alltså ett symboliskt belopp också här - för läckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1978/79.

Vi ställer oss också bakom propositionens förslag att de 800 milj. kr. som riksdagen i Ool anvisade såsom värdegarantier nu också skall få gälla kundfordringar.

Kockums varv i Malmö är ett privatägt företag, men också här har man samma känningar av situationen på marknaden som karakteriserar situationen för övriga svenska varv. Den ekonomiska situationen vid företaget är bekymmersam - det är väl känt. Företaget är i behov av ekonomiska tillskott för atl få sina likviditetsproblem lösta under 1978, som del uttryckts.

I anledning härav föreslås i propositionen att 340 milj. kr. anvisas som lån till Kockums. Vi har från vårt håll inga erinringar mot detta. Vi är medvetna om all om lånet inte skulle beviljas kommer föreiagel snabbi i en besvärlig situation. Detta skulle omedelbart la konsekvenser för de anställda vid företaget. Redan nu har företagel liksom andra svenska storvarv minskat anlalel anställda, och ytterligare varsel om uppsägningar föreligger.

Vi anser inte att de anställda vid Kockums skall behandlas sämre än andra varvsanställda. Men därför menar vi också alt det bör ske en samlad planering förde svenska slorvarven. Mot denna bakgrund hävdar vi i vår reservation på den här punkten alt förhandlingar bör upptas med Kockums varv, som inriktas påett samgående med Svenska Varv. Utskottsmajoritelen lycks, om jag tolkar dess skrivning rält och det irorjag attjag gör med hänsyn till vad herr Sjönell nyligen sade här, inte ha någoniing emot en sådan utveckling. Man menar uppenbarligen alt vid de överläggningar som nu äger rum med anledning av den aviserade varvsproposiiionen - och del framhåller också industriministern - kommersådana frågorändå alt behandlas. Därför, menar man, behöver riksdagen inle göra det uttalande som vi föreslär i vår reservation.

Jo. herr lalman.jag troralt del är klokt atl göra ett sådant uttalande som vi föreslår. Del skapar garantier för att frågan verkligen kommer alt prövas.

1 propositionen föreslås också att riksdagen anvisar 250 milj. kr. som skall finnas tillgängliga för att efter regeringens prövning kunna ställas till varvsföreiagens förfogande som avskrivningslån. Pengarna skall användas för ulveckling av alternativ produktion vid varven.

Det är ell bra initiativ. Men som vi framhåller i vår reservation kommer de medel som propositionen och utskottsmajoriteten föreslår inle att räcka till. Jag vill nog hävda detta trots industriministerns tidigare uttalande på den här punkten.

Det är tacknämligt att kunna konstatera alt vid de olika varvsenhelerna utvecklas aktivitet för att ta fram arbetsobjekt som kan ersätta de sysselsättningstillfällen som kan falla bort på den rena fartygsbyggnadssidan. Vi inom utskottet har med tillfredsställelse tagit del av den mångfald av projekt som man arbetar med inom Svenska Värv. Vi vet dessutom att de varvsföretag

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

39

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd lill Svenska Vaty AB, m. m.

40

som står utanför den statliga koncernen också har olika projeki under arbete.

Detär naturligtvis ännu för tidigt att uttala sig om vad detla kan komma att leda till, men man har ändå anledning hoppas att några av de uppslag man arbetar med skall ge resultat och därmed också nya arbetstillfällen.

Ulskottsmajoriteten har dock inte velal sträcka sig längre beträffande de anslag som ställts till förfogande för alternativ produklion än de 250 milj. kr. som regeringen föreslagil.

Vi har i vår reservation på denna punkt föreslagit alt beloppet ökas med ytteriigare 100 milj. kr. till 350 milj. kr., därför att pengar skall finnas tillgängliga inte endast till företagen inom Svenska Varv AB utan även lill Kockums varv och övriga svenska varv. De 250 milj. kr. som utskottsmajoriteten förordar läcker ju endast det belopp som ledningen för Svenska Varv beräknar att man där kommer att behöva. Utskottsmajoritelen säger att man utgår ifrån atl frågan om ylterligare statliga insatser för alternativ produklion kommeratt tas upp i den aviserade varvspropositionen. Det var ju också vad Bengt Sjönell nyss framhöll. Ja, det aren from förhoppning som man kan ha, men den ger inga pengar, om sådana skulle behövas innan nya beslut i så fall skulle ha fattats.

Om Svenska Varv skulle kunna realisera sitt program med en flytande fabrik inom den närmasle liden kan detta innebära att hela den föreslagna summan 250 milj. kr. i så fall kan komma att förbrukas på en enda gång. Alla andra projekt skulle i ett sådant läge behöva läggas på is. En sådan situation ler sig inte tilltalande. Därför bör riksdagen anvisa de 350 milj. kr. som vi föreslår i reservationen 6.

På grund av den tveksamhet som propositionen kan ge visst upphov till har man i motionen 1939 velal ha otvetydigt fastslaget alt det belopp som ställs till förfogande för alternativ produktion skall finnas tillgängligt för alla svenska varv. Vi har i reservationen 7 gjort ett uttalande av detta otvetydiga slag, ett uttalande somjag hoppas atl riksdagen kommer att ställa sig bakom. Nu har ulskottsmajoriteten för all del på denna punkt sagl - och det framhöll även Bengt Sjönell -all staten också skulle kunna siödja allernativ produktion vid andra varvsförelag än Svenska Varv och Kockums, vilka i propositionen i något sammanhang har benämnts storvarven. Det är bra i och för sig. Men så kommer del en tillägg, alt man utgår ifrån atl dessa frågor kommer att behandlas i den a viserade propositionen. Ett klart och otvetydigt uttalande på denna punkt i dag är vad jag hoppas alt riksdagen kommer all göra.

Tillåt mig sedan, herr talman, att säga några ord i anledning av den situation som jag och min hemkommun dagligen lever i, vi som har Öresundsvarvet-ett av Svenska Varvs företag-inom vår kommun. Antalet anställda vid det företaget har successivt dragits ned, enligt det beslut som riksdagen tidigare har fattat om en reducering av svensk varvsindustri. Ungefär 500 personer är den arbetsstyrka som företaget under de två senaste åren har minskat med. Delta har skelt genom det som brukar kallas naturlig avgång. I princip råder anställningsstopp vid företaget. Detla har kommit att innebära stora påfrestningar för kommunen, som också i övrigl kommit all

drabbas hårt på grund av avskedanden och neddragningar vid elt flertal andra     Nr 163
företag inom kommunen.                                                  Lördagen den

Vid arbetsförmedlingen i Landskrona flnns i dag 470 anmälda arbetssö-     j juni 1978

kände. Till detta skall läggas den dolda arbetslöshet som jag vet finns, dvs.    

människor som inte går lill arbetsförmedlingen därför att man vet att inga     Finansiellt stöd
jobb Slår alt få. „■// Svenska Vaty

Ungdomsarbetslösheten är hos oss som på många andra ställen i landei  d „ .. besvärande, trots att kommunen just nu har ungefär 100 ungdomar i olika arbeten. Men detta är som bekant tillfälliga lösningar som varar längst i sex månader. Lärlingsskolan vid Öresundsvarvet som under många år anställt mellan 100 och 125 nya elever varje år i den treåriga läriingsskolan, alll i samarbete med den kommunala skolstyrelsen, överviiger nu drastiska nedskärningar vid årets intagning. Jag skulle i delta sammanhang vilja vädja till industriministern atl ställa de medel till förfogande som kan behövas för en fortsatt oförändrad intagning vid läriingsskolan. Även om de ungdomar som tidigare efter sin treåriga utbildning alllid kunnai garanteras jobb vid företaget efter genomgången utbildning framöver inte kan ges denna garanti, kommer ju samhället ständigt att ha behov av välutbildad arbetskraft. Utbildningen kommer aldrig alt vara bortkastad, utan den kommer i stället all vara en tillgång såväl förden enskilde som för samhället. Vi måsle givelvis bevara framlidstron. Så småningom måste den svaga konjunkturen vända, och vi står då bättre rustade om vi har välutbildad arbetskraft.

För kommunen har de senaste årens ulveckling med sjunkande antal sysselsatta som helhet kommil atl innebära avflyttning från kommunen och ett stort antal tomma lägenheter. F. n. finns över 400 tomma lägenheter i kommunen, varav drygt 300 i det kommunala bostadsbolagets nyare bostadsbestånd. Delta är en besvärande ulveckling för en kommun med endast drygt 38 000 invånare och innebär en hård belastning på kommunens skattebetalare.

I fiolårets varvsproposition uttalade industriministern atl den nedskärning som då föreslogs vid Öresundsvarvet kom att få allvariiga sysselsättnings-politiska konsekvenser i kommunen och regionen. Dessa måste mötas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i övrigt med omfattande aktiva insatser från samhällets sida, framhölls del. Jag är naturligtvis medveten om de besvärliga konjunkturer vi befinner oss i, men kommunen tål inle mer av reducerade arbetstillfällen. Samhället måsle nu gä in och hjälpa lill, så atl siiuaiionen på .sikl kan förbättras. Jag vill framhålla att del tal om nedläggning av Öresundsvarvet som förekommit måste definitivt tystna. En nedläggning skulle betyda atl man från samhällets sida lade ned en hel kommun, och det har vi ändå aldrig upplevt tidigare. Jag hoppas atl industriministern har uppmärksammat Landskrona kommuns och Landskronaregionens svåra situation och medverkar till åtgärder som kan lätta på trycket för oss.

Herr talman! Låt mig med detta yrka bifall till samlligti reservationer som finns antecknade till utskottets betänkande nr 76.

1 detla anförande instämde Eric Holmqvisl (s).                                       41

Nr 163                                                                JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Lördagen den      Herr talman! Vpk häri tidigare sammanhangoffeniligi sagt-detta framgår

3 iuni 1978       också av innebörden i vår moiion -an vårt siällningsiagande lill Öresunds-

_______________ varvet är helt klart. Jag har ingenting i sak alt tillägga till den plädering som

Finansiellt slöd Hugo Bengtsson har framfört till försvar för sysselsättningen vid Öresunds-

//// Svenska Varv varvet, men jag skulle ändå viya be honom förklara en sak som har förefallit

AB, m. m.                "'8 "8°' °''''-

1 uiskoilsbelänkandet, ungefar miii på s. 6, finns följande passus: "Inom

industridepartementet arbetar f n. ett antal arbetsgrupper med dessa frågor,

varvid även Kockums AB omfattas av bedömningarna. Enligt propositionen

(s. 13) visar de hittillsvarande resultaten av arbetsgruppernas bedömningar

klart atl en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk varvsindustri är

ofrånkomlig och att kapacitetsminskningen måste få formen även ytterligare

nedläggning av en eller fiera varvsenheler."

Jag vill göra kammaren uppmärksam på att detla uttalande inte är blott och bart ett referat av proposilionen - det förekommer inte i den s. k. recitdelen. När det då återges i själva betänkandet utan kommentar och utan betonande av att utskottet eller vissa delar a v utskottet kan ha en annan bedömning av de förhållanden som propositionen tar upp, måste man såvitt jag förstår dra den slutsatsen alt delta slår så alt säga som en utskottets bedömning. Utskottet har alltså övertagit och med gillande citerat propositionens uppfattning.

Sä långt Irorjag alt min tolkning är obestridligen riklig. Jag vill av den anledningen ställa en fråga.

Hugo Bengtsson måste väl ändå ha velat alt en sådan formulering indirekt - ulan all något namn nämns - riktar sig i första hand mot Öresundsvarvet? Man kan naturligtvis länka sig att också någon annan enhet kan komma i farozonen, men vi vet alla alt del är Öresundsvarvei som hänger på gärdsgårn, som det så populärt heter. Då är min fråga: Varför har inle utskottets socialdemokrater och Hugo Bengtsson som representant för Landskrona och fyrstadskreisen reserverat sig mot denna bedömning? Det är, tyckerjag, en farlig skrivning, och har man skrivit under den har man faktiskt öppnat vägarna för någonting helt annal än del som Hugo Bengtsson här så förOänstfulli pläderade för.

HUGO BENGTSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vet inle hur Jörn Svensson kan läsa detla avsnitt på det sätt som han gör. Jag vill bestämt hävda all deläretl referat,och delta framgår också av vad som står i inledningen till stycket.

Inledningsvis slår följande:

"1 den nu aktuella proposilionen 1977/78:174 erinrar industriministern om

---------------------------- ." Del är alliså en referat av vad industriministern säger. Hade det varit

uiskonei som hade uttalat sig på del sällel, kan Jörn Svensson vara övertygad om att det hade funnits en reservation på den punkten.

Av det anförande jag lidigare hållil hardet väl klart framgått atl vi inte kan
42                          ställa oss bakom dessa uttalanden. Jag hälsar också med tillfredsställelse de

uttalanden som industriministern i dag har gjort på den här punkien.

All man på olika håll, också i departementet, jobbar med olika arbetsgrupper osv. för alt arbeia fram olika alternativa lösningar på sysselsättningsproblemen i syfte alt siödja produktionen ute på varvsorterna och i varvsföreiagen ärju bara tacknämligt.

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag log inle upp den här saken för alt på något sätt vara obehaglig mot Hugo Bengtsson utan därför alt det var en sak som plötsligt slog mig när jag läste igenom handlingarna omedelbart innan jag skulle gå in i kammaren. Om det bara var ell referat av propositionens innehåll. Hugo Bengtsson, utan något ställningstagande och utan att man accepterat det som utskottets mening, borde väl delta referat ha förekommit i referatdelen av betänkandet, dvs. pås. 2 och följande, där innehållet i propositionen refereras. Men här är det alltså fråga om ett avsnitt som förekommer i den del som är betitlad "Utskottet", dvs. utskottets egentliga åsikter i frågan, och då antar del hela en annan dimension. Del hade då bort markeras, menar jag, atl detta inle var någonting som ingick i ett ställningstagande, eftersom det annars lätt kan tolkas jusl som elt ställningstagande.

Man kan göra den tolkningen desto lättare som den socialdemokratiska riksdagsgruppen faktiskt, Hugo Bengtsson, vid behandlingen av lidigare varvspropositioner har skri vit under på dels den 30-procenliga nedskärningen under åren 1974-1978, dels den ylterligare nedskärning med 1 000 sysselsättningstillfällen som förutsätts för 1977-1979. Onekligen är denna fortskridande nedskärning någonting som kan länkas i en viss situation hota jusl Öresundsvarvet, som har kommil i skoitlinjen här.

Jag vill än en gång understryka alt jag inle lar upp della för att på någol säll vara obehaglig. Harjag fel så desto bättre. Men jag vill ha klarhet på den här punkien, eftersom jag iror alt del är angeläget för väljarna i fyrstadskreisen all del inle finns några märkvärdigheter på det här området.

HUGO BENGTSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill hänvisa Jörn Svensson lill vad som slår i uiskoiis-beiänkandel på s. 7, andra siycket. Där slår bl. a. följande: "Frågan om varvsindusirins kapacitet kommeratt behandlas i den proposition om varven som regeringen avser alt lägga fram. Det finns därför ingen anledning för riksdagen att nu göra något uttalande om planeringen inom varvsindustrin." Jag lycker all detla är tydligt nog.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaty AB. m. in.

ERIK HOVHAMMAR (m):

Herr lalman! Dagens debatt harju klart och tydligt visal all lägel för de svenska storvarven är allt annat än ljust. Ser man litet grand på bokslutet 1977, avseende den statliga varvskoncernen, flnner man all det visar en förlust på ca 2 230 milj. kr. före ianspråktagande! av värdegaraniier. För 1978 beräknar Svenska Varv AB att det kommer alt uppslå elt underskott på 1 550 milj. kr. före ianspråktagandei av värdegaraniier, och 1 150 milj. kr. efter

43

Nr 163               ianspråktagandei av dessa.

Lördagen den        Ser vi på orderslocken inom några enheter i Svenska Varv AB,förstår vi lätt

3 iuni 1978         orsakerna lill de svenska storvarvens problem. För både Arendal/Eriksberg

_____________  och Öresundsvarvei ärordersiiuationen i dag sådan atl brist på sysselsättning

Finansiellt slöd     uppstår, om det inle tecknas nya order på fartyg. För Karlskronavarvei gäller

lill Svenska Varv       '"' "'' order måste tecknas under 1978 för an eu fulll kapaciieisulnyujande
D   ..  j              skall uppnås. Inte heller fördel enda privatägda storvarvei, Kockums AB, är

situationen bra. Varvet producerar f n. två LNG-fartyg i egen regi. Dessa beräknas bli färdigställda under 1979. Varvet planerar också atl bygga ett tredje sådant fartyg och då med statliga kreditgarantier, vilket f ö. nämnts tidigare i dagens debatt. Delta jämte några andra fartygsbyggen gör all beläggningen inte läcker kapaciteten, varför varvet också aviserat personalinskränkningar. Tyviirr måste man också riiknti med all den dåliga orderingången blir beslående.

En av orsakerna lill dessa förhållanden är bl. a. den obalans som råder mellan lillgång och efterfrågan på lankfartygslonnage. Även på bulkfariygs-sidan väntas en situation, som innebär all tillgången överstiger efterfrågan.

När del sedan gäller utvecklingen inom den internationella varvsindustrin kan man notera atl den under efterkrigstiden har varit snabb och också inneburit en omfattande utbyggnad av den samlade produktionskapaciteten. De totala årliga varvsleveranserna har ökat från 5 miljoner bruttolon till 34 miljoner bruttolon. Sedan sluiet av 1950-talet har utvecklingen främst karakteriserats av en kraftig utbyggnad av varvskapaciteten i Japan. Även uppbyggnaden av nya stora varv i vissa s. k. utvecklingsländer har under senare år fåll ökad betydelse.

Beträffande den återstående delen av 1970-talet kan vi alltså konstatera ett betydande överskott på varvskapacitel. Några kraftfulla åigärder för atl reducera den internationella varvskapaciieien har däremot inte vidtagits på så sätt att varvsanläggningar helt tagils ur drift. Det görs emellertid, som industriministern nämnt, vissa reduceringar på olika håll. Man kan tillägga att orderslocken vid världens varv är den lägsta på tio år.

Men-och det ärett myckel viktigt men -även under perioden 1981-1985 räknar man med atl fartygsbeställningar kommer att göras. Det beräknade nybyggnadsbehovel utgör för lanktonnage, har det sagts, mellan 70 och 115 miljoner dödviktston och för bulktransporler mellan 40 och 45 miljoner dödviklston. På grund av del höga kostnadsläget i vårt land kommer troligtvis inte särskilt många order atl gå lill de svenska varven. Flera unga varvsnationer kan i dag erbjuda samma höga siandard på sina fartyg som de svenska varven och lill betydligt lägre priser. Detta har medfört alt många redare placerar sina större order i utländska varv.

För alt klara sysselsättningen vid de svenska varven och ge dessa tid fören

omställning till allernativ produktion, där så är möjligt, har regering och

riksdag satsat enorma belopp på de svenska siorvarven. Vi erinrar oss myckel

väl att riksdagen för ungefär ett år sedan beslöt att fullmäktige i riksgälds-

44                     kontoret skulle bemyndigas alt  utöver lidigare bemyndiganden  bevilja

garantier för högst 4 850 milj. kr., avseende finansiering i anslutning lill      Nr 163 produklion av fartyg. Vidare bemyndigades fullmäktige atl bevilja garaniier      lörcfujen den iniill ett, vid varje tidpunkt, sammanlagi högsia belopp på 2 000 milj. kr.,      t •     • myn

avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i      _

varvsföretagens egen regi. Finansielh slöd

På grundval av förslagen i propositionen 1976/77:139 tillkom ell särskilt •;/ c,,,,.,,,/-., y,...., stöd lill beställare av fartyg vid svenska varv. Sålunda bemyndigades ad fullmäktige i riksgiildskoniorel alt lämna kredilgaranlier lill beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp på 3 100 milj, kr,, avseende upplåning i anslutning lill beställning av fartyg just vid svenska varv. Vidare anvisades ell anslag på I 300 milj. kr., att användas som avskrivningslån till beställare.

Jag vill också erinra om alt lån och garaniier hiiiills tillstyrkts lill elt sammanlagi belopp på ungefär 3 900 milj. kr. Av de ramar som riksdagen har faslslälll för Slödel åierslår tyvärr endasi 158 milj. kr. för avskrivningslån och 184 milj. kr. för garantier.

Samiidigi kan vi notera att del nya bolaget Svenska Varv AB för 1977 och 1978 efter avdrag för värdeminskningsgarantier förmodligen kommer alt visa en sammanlagd förlust på minst 3 miljarder kronor. Enbart resultatet för 1977 innebär all Svenska Varv AB har förbrukat sill aktiekapital. För all liicka Svenska Varv AB:s förlust och för alt undvika att två tredjedelar av aktiekapitalet förbrukas före utgången av 1978 behövsen solidilelsförbällring på inte mindre än 2 000 milj. kr., märk väl bara för 1978. All del här inle kan fortsätta länge torde framstå klart för var och en. Del finns trots alll en gräns för hur myckel pengar samhället kan ge i slöd lill krisbranscher. Vi kan inte bygga fartyg på lager alltför länge. 1 dag har svenska slorvarv konlraki på 12 fartyg ulan all ha någon reell köpare. Vissa av dessa fartyg är f ö. redan under byggnad. Samtidigt är inle mindre än 38 '-'6 av den svenska handelsflottans tonnage upplagt.

Resultatet av del här kan bara bli ett, nämligen en ytteriigare minskning av svensk varvsindustri. Hur en sådan kommer att ske får den närmasle tiden ulvisa. Regeringen kommer-som sagts här i dag och som vi redan visste-alt i slutet av juni framlägga sin stora varvsproposiiion. Hoppet för de kvarvarande varven slår i hög grad - och del harju också diskulerais i dagens deball - lill den s. k. alternativa produklionen, men vi skall komma ihåg an en sådan omställning lar lid och koslar oerhört myckel pengar. Här måste emellertid alla realistiska möjligheter las lill vara. Regeringen satsar nu 250 milj. kr., och del tycker jag är väl använda pengar. Industriministern avi.serade också nyss att del skulle komma ytterligare medel så småningom.

Redan i dag har såväl Kockums som Svenska Varv tagit fram intressanta projeki. Vi har fö. i näringsutskottei fåll en hel del av dessa nya projekt presenterade för oss, och jag delar industriministerns här i dag framförda synpunkt, atl del nu behövs offensiva satsningar för alternativa tillverkningar.

I motionen 1937 av Sten Svensson och Sven Eric Lorentzon behandlas de 45

Nr 163               mindre, privatägda varvens silualion. 1 propositionen sägs atl det fortsatta

Lördagen den      besiällarslödeis förenlighei med våra inlernalionella ålaganden på handels-

3 iuni 1978         området i fortsättningen skall vägas in i regeringens prövning. Utöver detta

_____________   bör det enligt motionärernas mening också ha angivits, all stödets påverkan

Finansiellt stöd    P befintliga fartygs och rederiers ekonomi skall beaktas. Delta bör, anser

//// Svenska Varv       motionärerna, leda till en mer nyanserad bedömning av på vilket sätt
D                      insatserna för Stöd till varvsnäringen skall fullföljas. Jag delar i det avseendet

motionärernas uppfattning.

Man kan inte bortse från besiällarslödeis påverkan på konkurrensförhållandena mellan olika rederier. Förslagen i propositionen innebär atl regeringen vill ge statliga bidrag och lån lill företag med ca 90 % av antalet anställda inom varvsbranschen. Beloppen i fråga är mycket stora. Motionärerna har därför påpekat att stödets utformning kommer all påverka konkurrensförhållandena mellan de företag som får slöd och de förelag som inte får någol.

När del gäller de mindre och medelstora varvens situation understryker motionärerna del angelägna i atl även dessa förelag kan bevara sin konkurrenskraft. Jag lycker atl della är viktigt. Åigärder som staten nu vidtar, i avsiki att underlätta strukturförändringar inom varvsnäringen, får inte utformas så, alt de leder lill svårigheter för andra företag, som i dag kan klara sig - märk väl - ulan något sådanl slöd. Statens arrangemang får alltså inle medföra alt mindre enheier slås ul och atl problem flyttas från en ort till en annan. Del medför stora svårigheter.

Motionärerna har därför framhållit, alt riksdagen i anslutning till behandlingen av proposilionen bör uttala, atl de åtgärder som nu beslutas av kammaren inte av regeringen får fullföljas så, att de på något sätt påverkar de mindre varven och den av dem berörda rederinäringen.

Även på denna punkt, herr lalman, delar jag moiionärernas synpunkter. Jag vill understryka alt utskottet har visal slor välvilja mot motionen. Enligt uiskoneis uppfaiining är del angeliigen all de mindre och medelstora varven kan bevara sin konkurrenskraft iiven i framliden. Vi har därför i utskottet utgått ifrån, att dessa frågor beaktas under arbeiei med den stora varvsproposiiion som industriministern har aviserat skall komma under eftersommaren. Av denna anledning har vi inte funnii skäl alt föreslå riksdagen atl göra någol särskilt uttalande med anledning av motionen. Men den skrivning som utskottet gjort i betänkandet uigör en skarp markering, som visar den betydelse vi fäster vid de problem som berörts i denna motion.

Det är viktigt att se problemen i sitt slörre sammanhang. Vid flera av de mindre, statliga varven har en avsevärd del av kapaciteten använts lill en tillverkning av sektioner för slorvarven. När denna sysselsällning delvis faller bort ersätts den genom all varven i fråga, t. ex. i Karlskrona och i Sölvesborg, övergår lill all bygga mindre och medelsiora handelsfarlyg.

Man ger sig då in på den marknad som lidigare dominerals av de privata
mindre och medelstora varven. Detla sker vid en tidpunkt när den svaga
rederikonjunkiuren medför, atl efterfrågan på mindre tonnage är synnerligen
46                     svag.

Det skulle vara utomordentligt olyckligt om de i proposilionen föreslagna Nr 163

medlen skulle användas på ett sådant sätt alt de underlättar för de statliga     Lörd'igen den

varven all ta över de privaia mindre och medelstora varvens marknad.    -, ■     ■ 1070

Risken för nedläggning av sådana varv skulle då bli uppenbar, med allt vad__   

' '""bär. Finansielh slöd

Det är viktigt att siaten nu inser sitt ansvar lör varvsnäringen i dess helhet. I      . ■/; c,..,,,,;.,. 1/,...,,

den nuvarande marknadssituationen med en hårdnande konkurrens-främst       .n   ,„   „

/t ti. m. m.

från andra länder - betyder självfallet stödinsatser insalta punktvis slor risk för alt snedvridning av konkurrensen uppslår och atl utslagning av företag kommer alt ske på annat håll än där punkiinsaiserna har gjorts. Slaien måste la på sig ansvaret för vad som sker. De tbrändringar som riksdagens beslut syftar lill får alltså inle genomföras på ell säll som kan skapa nya problem i andra förelag, förelag som i dag kan klara sig ulan samhällets stöd.

Till sist, herr talman, vill jag slå fast an vi i den diskussion som förs här i dag och på andra håll inle får se varvskrisen isolerad från vårt övriga näringsliv. Handelssiål, teko, skog och andra branscher befinner sig i dag i en myckel utsatt position. En av de främsta orsakerna till detta är den kostnadsexplosion som blev följden av höga lönepåslag, höjda arbetsgivaravgifter samt en hög löneglidning under 1974-1976. Notan för delta får vi alla nu betala. Alla bör vi dra lärdom av detla.

Jag ber att få yrka bifall lill näringsulskotlels hemställan i dess betänkande 1977/78:76.

Under delta anförande överlog förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr lalman! Den hinillsvarande diskussionen om varvsfrågorna visar, atl det gäller ett mycket stort problem. Del omfattar många människor och regioner och kan lokalt ställa lill utomordentligt stora svårigheter.

Industriminister Åsling inledde sitt anförande med an noiera, atl del råder en bred enighet i vad gäller varven. Del är inle så länge sedan vi hade en annan industriminister, som också gladde sig över den breda enigheten när del gällde en slor indusiripolitisk satsning, men där svek borgarna. Vi länker inte svika när del gäller varven. Vi kommer tvärtom all med de medel som Slår lill buds slåss för alt bevara sysselsättningen och en vettig produktion vid våra varv.

Detla är frågor som har diskulerais länge både inom svensk fackförenings
rörelse och inom de olika partierna. Närden 30-procenliga nedskärningen av
varven beslutades för någol år sedan ställde sig lönlagarna bakom denna mot
bakgrund av svårigheterna all upprätthålla sysselsättningen genom konkur
rens på den inlernalionella varvsmarknaden. Denna nedskärning godtogs av
Svenska meiallindustriarbetareförbundei och av de andra fackliga organisa-
lionerna inom varvsindustrin. Det framhölls så sent som under våren 1977 av
Metalls kongress. Ställningstagandena godkändes enhälligt. Kongressombu
den, som sedan hade atl på sina hemorter rapportera, fick också godkännande 47

Nr 163                   för de ställningstaganden man hade gjort på kongres.sen. De som represen-

Lörd-iun den          terade sina arbetskamrater vid varven hur därefter också i ökad ulstriickning

3 iuni 1978            erhållit arbetskamraternas  förtroende  för den  bedömning  man  vid  de

_____________   tillfällena gjorde.

Finansiellt slöd         '' '" 8'""'* undersiryka att det är tunga ställningstaganden de fackliga

till Svenska Varv       förtroendemännen får göra när del gäller denna lyp av frågor.  Det är

g                           ställningstaganden som man är fulll på det klara med kommer alt gå ul över

arbetstilltallena på den egna arbetsplatsen. Man har ändå inte tvekat alt göra

della, mot bakgrund av framtidsutsikterna.

Vi vet också att när industrisysselsätlningen skärs ner, oavsett i vilket företag det gäller, innebär det en negativ verkan på hela företagel, på de människor som arbetar där och på möjligheterna att kunna utveckla sig i framliden. Vi vet ju hurbelydande varvsnäringen är för sysselsättningen ide olika regionerna.

En nedläggning av varvsenheler skulle innebära utomordentliga svårigheter på en del håll. föralt inle siigaen ren katastrof på vissa orter. Alt vi med alla medel måsie verka för alt varvsindustrin bevaras, om än i någol förändrad skepnad, måsle. mot bakgrund av vad jag nu har sagt. vara uppenbart för envar.

Även Stockholmsregionen har en varvsenhel som är indragen i varvskrisen, nämligen Finnboda varv. Varvet som sådant är ell av de mindre. Detär inriktat på reparalionsverksamhet och nybyggnad av s. k. flytetyg och andra mindre enheter. Trots sin litenhet har varvet för Stockholmsregionen en central betydelse. Del sammanhänger med alt varvet är nödvändigt för den hamnrörelse som har slor regionalpolitisk sysselsättningseffekt i Stockholmsområdet.

En nedläggning skulle innebära ytterligare en svär påfrestning på industrisysselsättningen i detta län. Stockholmsregionen har haft en snabbt vikande induslrisysselsättning. Vi vet att sedan bönan av 1950-talet har tillverkningsindustrin i länet avvecklats i snabb takt, ulan moisvarande förnyelse och utbyggnad på andra områden. Vi vet atl Oänslemannaseklorn inom industrin har legal kvar på en oförändrad nivå, och samtidigt har den offenlliga Oänsieseklorn vuxit starkt. Numera sysselsätts i medeltal 70 industriOänsle-män per 100 industriarbetare i denna region, medan moisvarande siffra för övriga delar av landet är 35. Även om Finnboda varv representerar en tämligen blygsam del av induslrisysselsältningen har den stor betydelse genom sin induslrislralegiska inverkan.

Vi har tidigare hört vilken betydelse varvsnäringen har för Landskrona-området. Vi kommer under denna dag alt från representanter för andra landsdelar få ylterligare bekräftelser på hur nödvändigt det är att försöka bevara den kompetens och den kraft som finns inneboende i den svenska varvsnäringen och som är viktig för alla regioner men också för landet som helhet.

Den nedskärning av sysselsättningen som beslutades förra året innebär att

anlalel varvsarbetare nu minskar snabbt. Från de fackliga organisationerna

48                          har vi fått uttalanden som visar alt de är beredda atl medverka till en fortsall

omstrukturering av varvsindustrin. Därvid har tydligt betonats att fackets medverkan förutsätter atl verksamheten inriktas på atl irygga arbets- och utkomstmöjligheterna förde anställda. De fackliga kraven är naturligtvis ett led i strävan atl försvara de medlemmars iniressen som arbetar vid varven, men de har också en vidare mening. Facket anser att de utvecklingsmöjligheter när del gäller nyproduktion och det sug efter innovationer som varvsindustrin genom sina sysselsättningsproblem i dag representerar måste tas till vara.

Svensk fackföreningsrörelse har i internationellt perspektiv en unik känsla för nödvändigheten av strukturförändringar och rationaliseringar. Självfallet kräver vi inom facket också alt förändringarna skall genomföras på ett socialt godtagbarl sätt. Vi satsar nu hårt på att medverka till alt skapa en ny produktion, lämpad för varvsindustrin. En sådan har stor betydelse för Sverige. Industrisysselsätlningen harju på ett år rasat ner med nära 90 000 industrisysselsalta. Om denna ulveckling skall kunna hejdas, är det nödvändigt alt bevara den induslrikapacitet som finns inbyggd i varven. De produkiersom varven i en framlid kommeratt framställa kommer i hög grad också atl skapa arbeten hos den långa rad av underleverantörer som dessa stora företag alllid anlitar. Bevarandet av svensk varvsindustri är alltså inte endaslav betydelse förde regioner där varven nu är lokaliserade, utan det har en avgörande inverkan på induslrisysselsältningen i dess helhet.

Ett upprätthållande av industrisysselsätlningen är nödvändigt för alt vi över huvud laget skall klara sysselsättningen inom de sysselsältningssvaga regionerna. En utveckling av industrin är vidare nödvändig för atl klara problemen i de undersysselsaiia regionerna. Om en expansion inom de undersysselsaiia regionerna sker inom ramen för en totalt sett minskande industrisektor, skulle det medföra en oerhört slor påfrestning för de högindusirialiserade delarna av landet. Nedgången i induslrisysselsältningen med 90 000 arbetstillfällen visar atl den regionalpolitik som regeringen påstått sig vilja föra totalt har kvaddat. Kravet atl industrisysselsätlningen skall upprätthållas är av nationellt inlresse. En bevarad induslrisysselsättning utgör nämligen den grundläggande förutsättningen för atl vi skall kunna fbrtsätta den samhällsuppbyggnad som skelt i vårt land liksom för våra möjligheteratt förändra och uOämna regionala skillnader. Föratt behålla den resurs som svensk varvsindustri representerar i form av verksladskunnande och yrkesskicklighet är det nödvändigt all slå vakt om de befintliga varven och inom dessa befintlig sysselsällning.

Jag har personlig erfarenhet från svensk varvsindustri efteratt ha jobbat i branschen i 20 år. Jag har upplevt vad del manodepressiva uppträdande svensk industri så ofta visat kan leda lill.

I högkonjunkturer målas möjligheterna för företagen i rosenskimrande kulörer. 1 lider av nedgång har al 11 målats i de svartaste färger. Därför har man också dragit ned sysselsättningen då, låtit yrkeskunskap gå förlorad.

Detta har sedan varje gång fått förödande konsekvenser för möjligheterna atl hävda sig när konjunkturen vänder. Då har det varit omöjligt atl utnyttja den förändrade marknadsbilden. Yrkeskunskapen, den dynamiska kraften i

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

49

4 Riksdagens inoiokoll 1977/78:163-165

Nr  163               väl förtrogna arbetslag finns inte. Kapaciteten finns inte. Och affärsmöjlig-

Lördagen den                                                         "'' ' '"' '"' uinyuja.

3 iuni 1978 ■'''8 ''" upprepa: Föratt vi skall kunna hävda indusirisysselsiinningen i en

__________ __ framtid, en framtid då den radikalt viker, behöver vi den industripotential

Finansiellt stöd °' '■'' svenska varvsindustrin representerar. Inga väsentliga neddrag-

//// Svenska Varv ningar och inga nedliiggningar av varven kan därför accepteras.

AB. m. m.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp):

Herr talman! Varvsfrågorna visar på den selektiva näringspolitikens begränsning. Vi har valt två sätt atl siödja varven.

Fördel första har vi besiällarsiödel. Men om vi ökar stödel lill bestiillarna alltför myckel, blir det billigt och försett med liten risk att köpa fartyg, och då hotas de seriösa rederierna. Andra kan gå in och köpa firtyg-gårdeibra får de vinslen, går del dåligt står staten för förlusten. Därför är det tveksamt atl, som socialdemokraterna vill, ytterligare utöka besiällarsiödel uiöver vad som siigs i proposilionen.

För del andra har vi på olika sätt givit kapilatsiöd och subventioner till varven. Del har varit nödvändigt, men det blir med tiden alltmer problematiskt. Konkurrensen kan snedvridas och de mindre varven utanför Svenska Varv få en allt svårare situation.

Mot den bakgrunden är det vikligl atl regeringen kommer med en mer långsiktig plan för varvsindusirins framtid.

Utvecklingen för varven har varit dramatisk. På några få år bar så gott som hela marknaden förde svenska storvarven försvunnit. Och även om man till äventyrs skulle tro på en kraftig uppgång i världskonjunkluren ärdet mycket osannolikt atl detla kommer att leda till efterfrågan på den lyp av fartyg som de svenska slorvarven specialiserat sig på.

En alternativ produktion skall naturligtvis stimuleras och få resurser, och det förestås också i proposilionen. Men - som Nils Åsling framhävde - detla kommeratt la lång lid och dessutom kanske inte ge .så väldigt många jobb på varven. Lål oss se på de flytande fabrikerna, som är en av de mesl hoppingivande exemplen på alternativ produklion. Där krävs del år av försäljningsarbete. När del är avslutat kommer rader av svenska verkstadsindustrier att få jobb och beställningar, men varven kommer trots allt atl få bara några månaders jobb per flytande fabrik.

Samtidigt som del alltså är motiverat med en viss pessimism inför framtiden måsle vi konstatera att svensk varvsindustri har utomordentligt hög kvalitet. Se på Kockums med dess internationellt ansedda förmåga lill anpassning och nytänkande eller på Öresundsvarvet med dess gedigna effeklivitet! Varven är dessutom dominerande på sina orter, och en nedliiggning av en varv skulle få dramatiska effekter på sysselsättningen.

De väsentliga besluten om svensk varvsindustri kommer i höst. Nu rör del sig främsi om uppehållande försvar.

Räcker då pengarna och förslagen i den här proposilionen lill del
uppehållande försvarel? Ja, regeringen har medel alt klara svenska varv
50                     under liden fram till i höst.

Regeringen har också medel all - via finansfullmaklen - sälta in arbelsmarknadspolitiska resurser, både inom svenska varv och till Kockums.

Atl i dag filta beslut om ett 75-procentigi lönebidrag lill Kockums kan vara elt slag i luften. Bidragei är omgärdat av mycket hårda resiriktioner och får bara siitlas in för industrier som är helt dominerande på sin ort. Det är tveksamt om Kockums iir så dominerande att det omfallas av det 75-procentiga lönebidraget.

Om riksdagen fållar ell beslut som ö[)pnar ytterligare branscher och dessutom mjukar upp definitionen av vad som aren dominerande ort, skulle del innebära ell riksdagsbeslut om alt just Kockums skulle få ell 75-procentigt lönebidrag.

Socialdemokraterna vill ju alt regeringen skall förhandla med Kockums om en samordning med Svenska Varv. Ifall riksdagen nu beslutar om ett speciellt bidrag lill Kockums - vad finns del då alt förhandla om?

Herr lalman! Både indusiriminisiern och representanter från samtliga regeringspartier har klargjort alt vi förutsätter att regeringen förhandlar och håller löpande konlakl med Kockums och atl regeringen är oförhindrad att sälta in belydande arbelsmarknadspolitiska åigärder för alt rädda sysselsiiliningen.

Att rädda sysselsättningen är det väsentliga, inte alt utlova just en speciell form av arbetsmarknadsstöd - det 75-procentiga lönebidraget - redan innan förhandlingarna med Kockums har avslutats.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB. m. m.

PER BERGMAN (s):

Herr lalman! Statsrådet Åsling sade i början av debatten atl det har blivit en vana atl vi skall ha varvsdebatt sista dagen av riksmötet. Det verkade som om han var förtjust över det, men jag tycker det är beklämmande att den här frågan år efter år skall få så dålig chans att komma till sin rätt i en diskussion. Nu får vi en varvsproposiiion i juni. Del är inle särdeles lyckat eftersom den kommer för tidigt, då debatten inte skall föras förrän någon gång i november.

Denna debatt är närmast atl likna vid ett slags skuggboxning, där vi - efter atl ha hön en massa antydningar om kommande åtgärder inom svensk varvsnäring - inte vet var vi skall slå in slagen.

Vi fattade 1977 elt beslut här i riksdagen om atl under 1978 pröva den framlida strukturen på varvsnäringen och att besluten skulle fallas 1979. År 1977 hann inte la slul innan man ville ändra på det beslutet. Under 1978 har det inte gått en vecka utan att vi har haft uttalanden om hur ohållbart 1977 års beslut egentligen är. Inte minst har statsrådet Åsling bidragit till den diskussionen genom sin pratvillighet i den här frågan.

Det är en väldigt smärtsam process att vara med och diskutera svensk varvsnäring, speciellt när man är knuten till en ort där varvsnäringen har stor betydelse. Jag har en känsla av atl när man talarom varven, ser man inte vad de har för reell social betydelse i de kommuner där de är belägna. De kan kanske framstå som större och betydelsefullare på orter som inte har så högt

51

Nr 163                    invånarantal, men en ort som Göteborg - som, om den inte är en storstad, i

Lördagen den         varje fall med svenska mått män aren storstad-lål inte heller nedskärningar

3 iuni 1978             '•' nedliiggningar hur mycket som helst.

._____________       Jag vill gärna för kanmiarens ledamöter tala om atl  utvecklingen  i

Finansiellt stöd       Göteborg har varit och är så dramatisk att man inte k;in förutse de sociala

till Svenska Vatv       konflikter som   ktm   uppstå - de  kan  bli   nog så  besvärtmdc.  Seriösa
g  fjj ffj                    bedömningar har gjorts av ulvecklingen. Man vet au del omkring 1983

kommer all fallas ca 30 000-35 000 jobb, om vi räknar med nuvarande befolkning och med en någol så när förhoppningsfull ulveckling inom näringslivet. Vi riiknar exempelvis med all varven skall följti 1977 års beslui och slannti där. Vi vei all del inle kommer all bli på del saltet, och tilllså blir det ännu svårare atl klara della. Vi har nu en öppen arbetslöshet på 8 000 personer, och 10 000 går i AMS-utbildning. Förtidspensionärerna i Göteborg är många, fler än på de flesta orter i Itindet. Barti ell Iiin har högre tmtal förtidspensionärer än Göteborg, och det är Jämtlands län. Alla andra län ligger under. Mer än var Oärde arbetare mellan 60 och 64 år är förtidspensionerad därför alt vi har haft Ibrelagsnedliiggelser i så många niiringsgre-nar.

Jag tror det är viktigt all man lar klart Ibr sig att även om staden är stor så tål den inte vad som helst. Vi har redan fån stark känning av nedläggningar av varvsindustri i Göteborg. Del har minskat antalet arbetstillfällen betydligt. Inte mindre än 40 96 av arbetstillfällena på varven har måst dras ned genom det riksdagsbeslut som har fattats. Vi har i Göteborg fån bära inte mindre än 70 % av alla landets varvsnedläggningar. Omvandlat i påtagligare beskrivningar betyder det att man i Göteborg har lagt ned två varv, Lindholmen och Eriksberg. Vill man omvandla det till andra varv kan man säga att både Uddevallavarvet och Landskronavarvel är nedlagda i Göleborg. Nedläggningen hittills av Göteborgs varv motsvarar nämligen den arbetsstyrka som finns på de varven.

Detta bör om något ge besked om atl nu tål man inte hur myckel som helst nere i Göteborg. Än värre blir del när ett statsråd går ut och utvecklar sin sakkunskap på varvsområdel genom alt lala om vilka varv som är moderna och att del måsle liiggas ned några varv, och man lägger ju inte ned moderna varv. Därför blir det alliså kvar Landskrona och Arendal au lägga ner. På Arendal har man kämpat med alt la lill sig arbetskamrater från Eriksberg och Lindholmen, väl vetande all man själv kanske får kicken endera dagen därför att personalresurserna även på Arendal skall dras ned. Man går på ett varv som inte klassats som myckel modernt, man vet atl det varvet är det senast byggda i landet. Det är 16 år sedan det byggdes, efter moderna principer. Bygger man ett varv i dag, bygger man elt sådanl varv. Det vet de på varvet. Varvet har resurser för alternativ produklion.

Delta säger jag inle för alt göra gällande atl de andra varven inte är

moderna. Visst är de varven moderna på sitt sätt och med sin produklion,

men Arendal har sina resurser och en produktion som kanske är framtidens

produktion inom varvsindustrin. Jag säger del här bara för att balansera den

52                          bild som fått en sådan kraftig slagsida genom atl en mängd olika iniressen har

varit med i denna diskussion.

Jagskall, med hänsyn till den dag vi har i dag, med hemresa framför oss och många som undrar när de får åka, inle säga så mycket mer om de övergripande frågorna som mina partivänner i ulskottet har pläderat för. Men jag vill varmt vädja till kammaren att beakta den diskussion som förs och där nu statsrådet plötsligt ställde in sig på att man skall omvandla en del varv och inrikta dem på alt icke tillverka båtar utan tillverka något annat. Del låter mycket bestickande, men det ligger stora faror i att man så här enkelt, med små beteckningar på olika företeelser inom produktionen, försöker rädda sig undan i diskussionen. Vi måsie se till alt driva fram resurser för att utveckla nya produkter. Jag vill bara kort säga att fackets anvisningarom att nu ärdet lid för utveckling och inte tid för avveckling, nog aren sentens som skulle stå över debatten.

Visst ärdet så att de produkter som det har talats om och som kan tillverkas i framtiden tar lid atl få fram och lar tid alt få tillverkade, men jusl därför atl del lar sådan lid är det viktigt all nu med en gång och omedelbart ställa stora resurser lill förfogande.

Jag måste, i likhet med vad Sivert Andersson sade, varna för pessimism när man diskuterar varven och ser framliden som ett svart hål. Det är lika fariigt som atl se framtiden ljus och utan någon ände när det går uppål i konjunkturen. Jag troralt man i bedömningen skall ha en viss återhållsamhet åt båda hållen.

Det kanske inte är så mörkt i alla avseenden beträffande varven. Det kanske, gudskelov, finns andra meningar här i riksdagen än de som har kommil lill ultryck i regeringspropositionen bland dem som annars stöder regeringen. Motionen 1941 har väckts av moderater i Göteborg, och den är en liten ljusglimt i tillvaron eftersom den ger visst hopp i varje fall på en bit av detta område. Jag föreställer mig - för så var det förr i världen - att man kan lita på en högerman. Förr sade man alltid att en högerman stod vid sitt ord. Nu hoppas jag atl namnbytet till moderater inte förändrat karaktären härvidlag, utan all moderaterna slår för sill ord och yrkar bifall till reservaiionen 4, som följer upp moiionen 1941, för vilken jag förutsätter att Bo Siegbahn kommer atl plädera. Vidare förutsätter jag att moderaterna har övertalningsförmåga nog alt få sina kolleger på Göteborgsbänken att sluta upp bakom reservationen. Då vore ålminstone något räddat, och då skulle regeringen få en anvisning om att man inte kan göra hur som helst med de svenska varven. Jag tror att ett sådant ställningstagande vore värdefullt.

Jag ser all Holger Bergqvisi finns på talarlistan. Kanske han kan lala om för oss - för det känner vi inte till - vad han diskuterade med industriminister Åsling, när han och Björn Molin uppvaktade herr Åsling i varvsfrågan. Det gick ut en kommuniké om uppvaktningen, vilken omnämndes även i ledarnotiser i Göteborgsposten. Men såvitt jag vet fanns det ingen redogörelse för vad som sades vid denna uppvaktning. Jag föreställer mig att det är av oerhört stort intresse att få ta del av det samtalet. Del kan väl inle vara så all enbiirl förhållandet atl man umgås inom regeringskoalitionen aren så ovanlig

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

53

Nr 163               händelse atl  den  måste  bli   föremål   för en   kommuniké och  finnas  i

Lördagen den      ledarnotiser.

3 iuni 1978            Avslutningsvis yrkar jag bifall lill samtliga reservationer.

Finansiellt slöd till Svenska Vair AB, m. m.

54

1 della anförande instämde Kurt Hugosson, Lisa Mattson, Lars-lngvar Sörenson, Jan Bergqvisi och Lennart Nilsson (samtliga s).

ROLF HAGEL (apk):

Herr talman! Den svenska varvsarbetarkåren har kanske mer än någon annan yrkesgrupp i vårt land genom åren verkligen utsatts för del kapitalistiska samhällets ryckighet. Varvsindustrin tillhör de verksamheter som alltid varit mycket känsliga för konjunktursvängningar. Man behöver bara nämna Thordénaffären i Uddevalla, hälftenbruket i Eriksberg, Uddevallavarvet, Broströms nedkörning av Eriksbergs varv och spelet kring Götaverken för att varje varvsarbelare i vårt land förtvivlat skall ruska på huvudet. Den våldsamma spekulation i jättetankrar, som följde efter Suezkrisen, är elt annat exempel på anarki i produktionsprocessen.

De gångna gyllene åren, som varvsindustrin obestridligen upplevt, skulle naturligtvis ha utnyttjats lill att skapa förutsättningar för en anpassning av svensk varvsindustri till annan typ av verksamhet. Anpassningen skulle kunna ske ulan att man försatte arbetare och Oänstemän, ja, hela län och kommuner, i en katastrofsituation. Jag vill understryka vad Per Bergman i en tidigare inlägg sade, nämligen att det här är varken mer eller mindre än en katastrofsituation för hemstaden Göteborg.

Herr Åsling har i olika sammanhang utfört den ena räddningsaktionen efter den andra inom svenskt näringsliv. Räddningsaktionerna när det gäller den svenska varvsindustrin har alla pekat i en myckel bestämd riktning; Allt fler varvsarbetare har fatt lämna sina arbetsplatser.

Jag tror inte att aktiviteten på något säll har skapai någon som helsl tillförsikt bland varvsarbetarna. Del flnns i dag drygt 25 000 varvsarbetare, som alla känner en myckel berättigad oro inför vad semesierbudet från regeringen egentligen kan komma att innehålla.

Samtidigt som varvsarbetarna är oroliga för sina arbetstillfällen och vi här diskuterar olika former av stöd för atl rädda varvsindustrin, fortsätter Broströmskoncernen - den koncern som i realiteten drivit ner ett varv i botlen, som medverkat till alt riva ner resullatverksamheien på Uddevalla-varvet och som aktivt även medverkat till all skapa Lindholmens situation - att bygga sina, inte så få, fartyg långt utanför vårt lands gränser. De som tillsammans med sjöfolket slitit ihop rederiets vinster fär betrakta sina arbetsplatser som försvunna.

Vi i arbetarpartiet kommunisterna har i vår nationaliseringsmotion sagt att det är angeläget alt skapa en produktionskedja i det här landet som sträcker sig från brytning av malm, bearbetning av plåt. tillverkning av fartyg och lill rederier i statlig regi. Om man studerar den svenska varvsindustrins ulveckling finner man nämligen att den verkliga boven i dramat är just rederierna, som genom rollen sorn dels redare, dels ofta ensamma ägare lill

stora företag inom varvsindustrin har givits möjligheieralt tillverka fartyg ål sig själva lill otroligt låga priser och på det sättet drivit varvet in i en mycket prekär situation.

1 sitt anförande hade herr Åsling en tendens att bunta ihop alla fartyg i en enda hög och bara tala om bålar. När det gäller stora tankfartyg är del obestridligt all vi säkert passerat toppen för den typen av verksamhet. Men det är lika obestridligt alt del pågår en utveckling ute i väriden som gör att specialfartyg i myckel slor utsträckning haren framtid alt gå lill mötes. Det är fulll möjligt all i det här landet utveckla kylfarlyg och specialfartyg. Men något som vi också måste ha lärt av ryckigheten inom varvsindustrin är atl del måsie skapas alternaiiva produktioner. Det måsle finnas alternativ produktion för atl klara av toppar och vågdalar som alltid förekommit inom varvsindustrin.

Sedan anser vi atl det är viktigt alt man knyter kontakter med framför allt den tredje världens nationer. Vi vet atl del där finns ett dokumenterat behov av viss typ av tonnage. Men dessa länder, som på grund av dåliga ekonomier tvingas ut på en myckel dyr chartermarknad, skulle med insatser från vårsida kunna förlägga en del av sina beställningar lill vårt land. Vi vet dessutom alt det finns elt behov exempelvis i de social isliska länderna av byggande av även annat än fartyg. Sovjetunionens beställning hos Gölaverken av en flytdocka är elt exempel på vad man skulle kunna göra för att rädda produktionen.

Vi har i vår motion lagt förslag som innebär en väsentlig ökning av anslagen till' varvsindustrin. Del flnns inle så stor anledning alt diskutera varvens framtida utveckling i dag, eftersom vi vet atl det kommer en övergripande proposiiion i varvsfrågorna, men det finns anledning all föreslå elt anslag så att vi inle kommer i den situationen atl vi, när vi skall ta del där övergripande beslutet, i realiteten har skrotat den svenska varvsindustrin. När vi säger lill varvsindustrin atl den måste ställa om lill en alternativ produktion för att den skall kunna söka nya marknader, så måste vi förstå att dessa arbetsuppgifter är förenade med utgifter. Vi vill inte diskutera svensk varvsindustri när den har slagils sönder, för då finns inte längre något alternativ. Därför yrkar jag bifall till det förslag som finns utdelat i ledamöternas bänkar, nämligen

vid mom. 1

all riksdagen belräffande planeringen inom varvsindustrin med anledning av moiionen 1977/78:798

a)   uttalar sig för en statlig etablering inom rederinäringen för atl skapa en stabil ekonomisk ulveckling,

b)  uttalar sig för atl den svenska varvsnäringen ges de långfristiga kreditgarantier som erfordras för alt säkra sysselsättningen och för att densamma skall kunna upprätthållas genom produktion av alternaiiva produkter,

c)   uttalar sig för alt långsiktiga lån och kreditgarantier skall lämnas till projeki inom varvs- och rederinäringen lill intresserade länder i enlighet med vad som anförs i moiionen.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

55

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaty AB, m. m.

vid mom. 4 a

atl riksdagen med anledningav del av yrkande 2 i motionen 1977/78:1936 till Medelstillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under Oortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringsförslaget med 700 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 650 000 000 kr.

vid mom. 5 a

atl riksdagen med anledningav del av yrkande 2 i moiionen 1977/78:1936 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1978 ikläda staten garaniier till den statliga varvskoncernen till ett i förhållande lill regeringens förslag med 300 000 000 kr. förhöjt sammanlagi belopp av högst 1 350 000 000 kr. avseende förlusltäckning för kundfordringar och fariygsproduklion.

56

RUNE TORWALD (c):

Herr talman! Jag skall av tidsskäl försöka undvika att upprepa vad som redan har sagts i debatten.

Låt mig i någon mån instämma i vad Per Bergman sade om att Götaverken kanske med orätt fatt framstå som elt omodernt och dåligt varv. Tyvärr måste jag också konstatera alt socialdemokraterna i sin önskan 1976 alt komma åt den dåvarande Eriksbergsledningen har bidragit lill den svartmålning som gör all man alllför ofta ute i landet tär höra att Göteborgsvarvel är dåligt. Det är tyvärr så att man i allmänhet inte känner till att del rör sig om tre varv. Jag vill,som sagt,gärna instämma i vad Per Bergman sade om atl man ingalunda kan hävda att Gölaverken är ell dåligl och omodernt varv.

Per Bergman gjorde också ell slort nummer av att socialdemokraterna i en reservation har yrkal på elt förslagsanslag om I 000 kr. för 1978/79 för all säkra likviditeten i Svenska Varv. För egen del harjag ingen anledning atl ifrågasätta vad utskottet skriver på s. 10:

"Utskottet har av företrädare för industridepartementet inhämtat atl beräkningen bygger på uppgifter från Svenska Varv AB. Beloppen har avvägts så, att någon likvidalionsplikl för den statliga varvskoncernen inle beräknas inträda före den tidpunkt då riksdagen väntas ta slällning lill förslagen i den aviserade varvspropositionen."

Del finns alltså inte, som man försöker säga här, några risker föratt varven skulle behöva gå i likvidation och därmed också permiitera anställda under den lid som återstår fram till dess vi har den fullständiga varvsproposiiionen på vårt bord.

1 varvsdebatten den 28 maj 1976 framhöll jag viklen av atl staten och landets samtliga varvsledningar såsom föreslogs i cenierreservalionen till näringsulskotlels betänkande 1975/76:73 borde koncentrera sina ansträngningar på all fä fram alternativ produktion, eftersom världens totala varvskapacitel uppenbarligen var överdimensionerad.

Tyvärr avvisade riksdagsmajoriteten centerns förslag, något som jag tror var myckel olyckligt. Sannolikt invaggade detta berörda organ i en falsk trygghetskänsla. Till detta bidrog nog inte minst Kurt Hugossons tillfreds-

slällelse-somden kommertill ultryck på s. 39 i protokollet från nyssnämnda debatt - över att den socialdemokraliska regeringen och utskottsmajoriteten ansåg "att de svenska varvsföretagen och framför allt de statliga varven i sin planering skall utgå från alt man skulle kunna behålla nuvarande sysselsält-ningssituation".

Studerar man protokollet finner man atl sysselsättningen främst skulle tryggas genom fortsatt lagerproduktion av fartyg, någol som vi varnade för i vår reservation. Detta ledde till att varvsledningar och anställda först elt år senare på allvar började koncentrera sig på alt finna allernaliv sysselsällning fbr de anställda. Jag hävdade också i den debatten att nedskärningarna inte bara borde drabba Göteborgsvarven utan att även andra varv -jag tänkte då främsi på Kockums -borde tvingas dra ned sin fartygsproduktion. Utskottets talesman Ingvar Svanberg var skeptisk till detta och menade alt del borde vara något som berörda .'arvsägare själva finge la ställning till. Närdet gällde länkbar alternativ produktion framhöll jag för två år sedan bl. a. broar och färjor, eftersom detta skutle leda till förbättringar av del svenska vägnätet och därför borde vara att föredra framför en oviss långsiktig lagerproduktion av fartyg för uppläggning i svenska och norska flordar. Tack vare aktiva insaiser från den nuvarande regeringens och vägverkets sida harjag blivit bönhörd på denna punkt, något som jag givetvis noterar med tillfredsställelse.

Jag förordade också att man skulle utnynja varven för utbildning av metallarbetare m. m. samt ge skolungdom yrkeslivserfarenhet. Även här har jag kunnai notera förståelse genom atl man nu startar en yrkesinriktad gymnasieutbildning vid det nedlagda Lindholmens varv. Jag ifrågasatte också huruvida man inte vid varven skulle kunna producera en del förnödenheter av betydelse för försvarsmakten - främsi marinen - när man nu ändå måste ägna sig åt förlustbringande verksamhet underen relativt lång lid. De nedskurna försvarsanslagen harju medfört atl exempelvis marinen inte kunnat förnya sin materiel i erforderlig omfattning. Här harjag i varje fall hiiiniills inte kunnat noiera några positiva åigärder, men jag hoppas all man kommer au överväga möjligheten all även på detla sätt ge viss sysselsällning under en övergångslid ål Göleborgsvarvens skickliga yrkesmän.

Lål mig återge avslutningen av milt anförande för två år sedan:

"Med detla harjag velat peka på vikten av alt varvsledningarna inle slår sig till ro utan jobbar med de här problemen och försöker få fram alternativa sysselsättningar och omstrukturerar verksamheten på elt sådanl sätt alt så stor sysselsättning som möjligt säkras ål personalen på lång sikt. Mycket tyder på att varvskrisen kommer att beslå långt in på 1980-talei."

Herr talman! Tyvärr gäller detta i minst lika hög grad idag. Å andra sidan är del uppenbart att såväl varvsledningar som anställda numera sedan minst ett år arbeiar mycket hårt för all få fram allernativ produklion. Del är min förhoppning all detta arbete i kombination med en målmedveien väl planerad nedskärning av den svenska fariygsproduktionen även på andra orter än i Göteborg skall göra det möjligt alt irygga sysselsättningen för många kategorier yrkesskickliga anställda lill varven i Göteborg!

Jag har inget annal yrkande än uiskoneis.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaiy AB, m. m.

■57

Nr 163                  HOLGER BERGÖVIST (fp):

Lördagen den         talman! Den proposiiion och det betänkande som nu ligger på

3 iuni 1978          riksdagens bord skall uppfattas som en brygga mellan riksdagens lidigare

_____________   beslut i varvsfrågan och den proposition som har aviserats och som vi skall

Finansiellt stöd    behandla någon gång under hösten. Om man i slörre ulslräckning hade selt

//// Svenska Varv        " "" föreliggande propositionen på det sättet, tror jag, all anlalel

g  fjj ijj              reservationer hade varit väsentligt färre. Del som skiljer utskoilsmajorilet

och reservanter åt är i stor ulsträckningall reservanterna hargått händelserna

något i förviig. 1 varje fall ser jag det på det sättet.

Med denna karakteristik av den nu föreliggande proposilionen med åtföljande utskottsbetänkande faller del sig naturligt atl låta del mesta av betydelse för den svenska varvsindusirins framtid anslå lill dess vi till hösten har alt behandla och debattera den proposition som aviserats om en mera slutgiltig färdriktning för varvsindustrin. Nu är del emellertid tyvärr så alt varvsproblemen haren så allvarlig karaktär att det också faller sig naturligt atl begagna varje tillfälle att ge synpunkter på varvsproblematiken för alt på det sättet bredda och fördjupa det underlag som måste ligga till grund för ett mera slutgiltigt förslag om varvsindustrins framlid. Med det syftei skulle jag i ett par bestämda avseenden vilja ge några ord på vägen.

Först av alll vill jag då undersiryka nödvändigheten av all vi ser varvskrisen - liksom andra branschers strukturkriser - i sitt slörre och internationella sammanhang. Det är helt enkelt så all vi på område efter område börjar uppiäcka atl konsekvenserna av en ny ekonomisk världsordning håller på alt smyga sig in i den svenska folkhemsidyllen. Nya unga länder med låga löner och låg produktivitet jagar hungrigt sina nya roller som konkurrenter på världsmarknaden. Vi har i vån land reagerat på elt lika naturligt som på sikt felaktigt sätt inför de förlorade konkurrensfördelarna och försöker med subsidier av olika slag försvara oss mot konsekvenserna av de förlorade konkurrensfördelarna. Det hjälper naturiigtvis inte i det långa loppet. Tvärtom -ju längre tid som vi håller på alt konservera i stället för all förnya oss, desto mera får vi i oss av Döbelns medicin. Den konventionella medicin som vi använder för de aktuella problemen kan vara lill nackdel när det gäller möjlighelerna alt klara de mera långsiktiga anpassningsproblemen.

Mot den här bakgrunden är det nödvändigt all vi ingående analyserar vad
vi verkligen kan använda vår varvskapacitel till i ett förutsättningslöst
nytänkande. Krisen i varvsnäringen får inte dölja det förhållandet att våra
svenska varv sammantaget representerar en variationsrik och kvalitativt
högtstående produktionskapacitet. De har hög kvalitet både anliiggningsmäs-
sigtoch maskinellt och alldeles särskilt personellt och de hardet på alla plan-
dei må gälla det innovationsmässiga konstruktionsplanet, det yrkesskickliga
arbeiei i verkstäder eller det avancerade kunnandet när del gäller att på
ritbord och i administration hantera en omfångsrik och komplicerad produk
lion. Jag vill helt inslämma i vad Per Bergman sade om dessa ting.
Dessa produklionskvalileter måsie vi observera då vi praktiskt gåratt möta
58                    den framtida internationaliseringen av vår ekonomi med elt nytänkande som

Ola Ullsten gav ett fint uttryck för i riksdagens bislåndsdebatl,då han sade all del i grunden måsle vara något snett i en världsekonomi där å ena sidan maskiner går för halv fart och miljontals människor är arbetslösa i industriländerna och å andra sidan behoven av teknisk utrustning av olika slag är praktiskt taget obegränsade i u-länderna.

Jag menar att del är hög lid för en ny och mera framiidsinrikiad och internationellt orienterad polilik när det gäller all ta vara på den svenska varvsnäringens särskilda kvaliteter. Det får bara inte hända all vi om några år konstaterar att vi på grund av visionär oförmåga spolierat en internationellt högtstående produktionskapacitet, som vi först då förstår värdet av i en allt mera integrerad internationell ekonomi.

Propositionen har konkretiserat dessa funderingar genom atl lala om värdet av förlillverkning i ett industriland av komplicerade fabriker avsedda atl användas i länder med dåligl utvecklad infrastruktur.

Det är i detta perspektiv som vi långsiktigt måste analysera den svenska varvsnäringens framlida förulsällningar. Men då krävs del fler int"allsvinklar i problemlösandet än de hittillsvarande konventionella. Det räcker inle med atl vara hur duktig som helst i fråga om tekniska innovationer framtagna i slutna rum utan närmare kontakt med omväriden. Del arbeiei måste hårdare kopplas samman med den kapacitet som vi har för marknadsinformation om framtida behov och efterfrågan i länder under produktionsteknisk utveckling. Det får bli ett inslag i vårt biståndspolitiska arbeie.

Samtidigi som vi för vår planering håller i minnet den svenska varvsnäringens högtstående produktionskapacitet måste vi observera dess variationsrikedom. Varje varvsanläggning har sina speciella kvaliteter, och därför är det så viktigt att vi ser varvsproblemet i hela dess bredd från de större lill de mindre varven. Vi får inte låta det ena varvets bröd bli det andra varvets död. För att behålla fariygsproduktionen på ett visst varv kan vi behöva satsa långsiktigt på ett annat varvs särskilda förutsältningar atl uiöver fariygsproduklion tekniskt utveckla och lönsamt marknadsföra en alternativ produktion för nya marknader av det slag som jag här har talat om.

1 detta sammanhang vill jag avslutningsvis och från göteborgsk horisont gärna påminna om Arendals särskilda kvaliteter. Det har redan diskuterats. Arendal var för 15 år sedan föregångare i att med modern teknik bygga båtar. Nu är Arendal föregångare i att med ännu modernare teknik också bygga annal än bålar.

Arendal har målmedvetet satsat på en ny och alternativ produktion. Arendal är inte längre bara ett högeffektivt skeppsbyggnadsvarv. Arendal är också en modern industrianläggning för produktion av annal än fartyg. Del måsedan vara pråmbaserade fabriker, plattformar, broar eller någol annat där Arendals avancerade teknologi i bred bemärkelse kommer till sin räll.

Det är hög lid att utredare och beslutsfattare äntligen bryr sig om vad som hänt sedan 1975 på Arendal. Vi far inte slösa bort de resurser som Arendal byggt upp personellt och maskinellt och i en idéskapande som är framtids-inriktat. Arendal hårde allra senaste åren bedrivit ett myckel framgångsrikt effekliviseringsarbete, som är resultatet av ell  nära och  fint  utvecklat

Nr 163

Lördagen den , 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaty AB, m. m.

59

Nr 163               samarbete med alla anställda, där målsättningen har förankrats långl ner i

Lördagen den      organisationen.

3 iuni 1978            Delta effekliviseringsarbete skall ses tillsammans med Arendals unika

_____________    satsning på att också bygga annat än båtar. Vi får inle glömma att vårt lands

Finansiellt stöd    framtid i väldigt hög grad beror på våra möjligheter lill försprång i avancerad

//// Svenska Vaty       teknologi.  Det är det som Arendal bjuder på.  Vi  får inte glömma atl

g  1                   Göleborgsvarven de senasle sex åren exporterat till ett värde av närmare 10

miljarder. Varvsnäringens stora betydelse för Sveriges handelsbalans är alltså

uppenbar. Den alternativa produktion som nu växer fram på Arendal har

samma höga exportvärde. Sådana värden har vi inte råd atl vara ul;m.

Herr talman! Med dessa synpunkter på en kompletterande allernativ produktion med u-landsinriktning och på Arendalsvarvets särskilda kvaliteter och förutsättningar för en sådan produktion - alltså med dessa ord på vägen till näsla proposiiion - vill jag yrka bifall lill hemställan i föreliggande betänkande.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr talman! Holger Bergqvisi säger alt reservanterna har gått händelserna i förväg. Nej, del ärju regeringen som går händelserna i förväg och beskriver vad den tänker göra utan att konkret uttrycka della.

Men det var inte därför jag begärde ordet utan därför att jag noterar att Holger Bergqvisi tydligen inte hade något samtal med statsrådet Åsling i varvsfrågan. Min fråga till Holger Bergqvisi är helt obesvarad.

HOLGER BERGQVIST (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Vid våra officiella samtal med industriministern förde jag beträffande Arendalsvarvet fram synpunkter av samma slag som jag här redovisade. Det har Per Bergman kunnai läsa om i tidningarna.

PER BERGMAN (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag har läst tidningarna och jag har sökt länge utan att finna någoniing. Inte heller någon annan har kunnat hitta dessa uppgifter.

HOLGER BERGQVIST (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall omedelbart ur min bänk la fram tidningsklippet och överlämna det lill Per Bergman.

LENNART NILSSON (.s):

Herr lalman! På lal om tidningar vill jag säga att en del människor uttalar
sig i tidningar ibland - också ledamöter som har stått upp och talat här och
varit så eniga med Per Bergman. Jag har ett klipp från den liberala
Bohusläningen med anledning av den motion som Bo Siegbahn m. fl. har
väckt, som i stort sett går på vår linje och som vi har reserverat oss för i
näringsulskoltet. I denna lidning säger Rune Torwald bl. a.: "Vi har under
hand gjort klart för industriministern atl taket på 2 miljarder inle får leda lill
60                     katastrof för varven. Regeringen måsie vara beredd att gå in med mer pengar

om del är nödvändigt." Det är den också, hävdar Rune Torwald.

Holger Bergqvisi, också han från Göteborg, säger att varven måsie få rådrum för att kunna utveckla den alternativa produktionen och atl vi måsie ha råd med rådrum. Gränsen på 2 miljarder är inte helig för mig, förklarar han.

Man stöttar alltså upp den socialdemokratiska reservationen, som ju bygger på atl man skall kunna ha handlingsfrihet inför framtiden. Därför utgår jag från all man kommer att rösta med den socialdemokratiska reservationen i detla avseende.

I övrigt, herr lalman, kan jag konstatera att i Göteborgs och Bohus län 10 % av människorna slår uianför den öppna arbetsmarknaden. En människa av tio är alltså drabbad av arbetslöshet, arbetar inom den skyddade verksamheten, är föremål för pensionsprövning eller har beredskapsarbete. En slor del av dessa människor är ungdomar, som börjar sin livsbana genom atl ställas utanför samhället och rätten till arbeie.

Industriministerns pessimistiska syn - när han varnar för framtidstro och optimism och säger all det inte flnns något ulrymme förvissa fartygstyper-är elt destruktivt och farligt resonemang. Hans tal bidrar inte lill att arbetare och tjänstemän samt företagsledningar känner någon större tillförsikt inför framtiden. Della är beklagligi, eftersom alla de människor som verkar inom varvsindustrin i stället borde ha industriministerns och regeringens fulla stöd i kampen för att skapa tryggad sysselsättning.

Inom arbetarrörelsen har vi i alla lider ställt upp när det har handlat om strukturomvandlingar i samhället. Vi har gjort del därför alt det samiidigi skapai förnyelse av industrin. Men kravet från fackföreningsrörelsen har hela liden varit och är alt människor skall ha rätt till elt arbete. När vi nu står inför en strukturomvandling av varvsindustrin, gäller det naturligtvis atl hålla huvudet kallt och inle gripas av några panikåtgärder. Det har alltid varit upp och ner inom denna verksamhet. Så är det också i dag. Ibland har detta varit beroende på internationella kriser, ibland på att del spekulerats i valuta från ägarnas sida och ibland på bristande investeringsvilja.

Lönsamheten har också varierat mellan olika tider. 1 Uddevalla - Ibr att niimna ett exempel - har man nu avslutat ett investeringsprogram på mellan 600 och 1(X) milj. kr. Mer än hälften av dessa pengar handlar om en självfinansiering, alltså pengar som man har fått genom vinster på fartygen.

Delta visar, herr lalman, att det, även om situationen i dag är ganska besvärlig, är felaktigt att fatta beslut som vi kanske får ångra om några år. Även om regeringen har en pessimistisk syn, finns det människor med en annan syn på framtiden, bl. a. inom Uddevallavarvets ledning. Tack vare denna optimistiska syn - eller lål oss säga mindre nattsvarta inställning - har man också lyckats få en del order, vilket Ibr de anställda vid Uddevallavarvet innebär tryggade jobb fram till 1980.

Det finns med andra ord starka skäl för alt la det försiktigt med neddragningar vid varven i Uddevalla och Göleborg. Ensidigheten i näringslivet, inte minst i Uddevalla där merän 50 % av de industrisvsselsatta arbetar

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt slöd till Svenska Varv AB, m. m.

Nr 163               vid varvet, innebär alt del inte finns någon slörre möjlighei för människorna

Lörd'igen den      '"' °''' ' ''" '"""''''  verksamhetsgrenar.  Dessutom är många av de

3 iuni 1978          människorsomarbelar vid de mindre företagen i Bohuslän och Älvsborgs län

_____________   beroende av all kunna producera komponenter lill varven. Om del sker några

Finansiellt stöd    större förändringar i en region som redan är drabbad av stora svårigheter,

till Svenska Vaty       kommer det atl innebära en katastrof för en del av landei.

4g   ...  ...            Det gäller nu atl ge Svenska Varv andrum och alt ge riksdagen en vettig

möjlighet att över huvud taget vara med och diskutera varvens framtida inrikining. Här vilar det ett stort ansvar på ledamöterna från Göteborg och från Bohuslän. De har nu chansen all genom all rösta med de socialdemokraliska reservationerna slå vakt om tryggheten för de anställda vid varven.

RUNE TORWALD (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara försäkra Lennart Nilsson alt jag fortfarande är av den uppfattningen att Svenska Varv AB inte av brist på medel skall tvingas varsla personal innan riksdagen tagit slällning lill varvsproposiiionen, som skall framläggas till industrisemestern. Skillnaden är bara atl jag tror alt Ulskottet har rätt när det hävdar alt anslagna medel räcker. Del gör inie Lennart Nilsson. Jag avvaktar med förtröstan framtidens dom i detta avseende.

LENNART NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är ju bra all Rune Torwald tror, men det är bara an konstatera fakium: Svenska Varvs ledning har uppgivit all man behöver ungefär 400 miljoner.

Vi kan inle bedöma hur myckel det handlar om, men uppgiften atl det behövs ytterligare medel kommer som sagt från Svenska Varv.

RUNE TORWALD (c) kort genmäle:

Herr talman! Näringsutskoltets ställningstagande är också baserat på Svenska Varvs uppgifter.

ERIC JÖNSSON (s):

Herr lalman! 1 näringsulskotlels betänkande om finansiellt slöd till Svenska Varv behandlas också frågor, vilket ju redan har framhållits här idag, som är av livsviktig betydelse för Kockums varv i Malmö. De socialdemokratiska företrädarna i näringsulskoltet har på ett utmärkt sätt redogjort för den varvspolilik som socialdemokratin står för, och jag kan helt sluta upp bakom denna. Jag skall därför bara ta upp en av de frågor som behandlas i Ulskottsbetänkandel. Frågan är aktualiserad i den socialdemokratiska varvs-motionen och gäller användningen av s. k. 75-procentigi bidrag till förelag inom varvsindustrin.

All jag lar upp denna fråga, trots atl liden för riksdagsarbetet är pressad,

beror på alt den faktiskt är av livsavgörande betydelse för Kockums varv och

62                     de där anställda: Men jag vill gärna ha sagt, med hänsyn lill del mycket

negativa anförande som Olle Wästberg i Siockholm höll för en stund sedan.     Nr  163

alt vårt förslag gäller inle bara Kockums utan alla varv.                  Lördagen den

Kockums nära 5 000 anslällda har sedan en lång lid lillbaka levi i fruktan      t •     • .nyo

för all deras jobb skall försvinna, och arbetslösheishotel har hela denna långa    

lid hängl över dem. Men irois den här oron kom del självfallel ändå som en      Finansiellt stöd kalldusch för de anslällda, när förelaget den 17 mars i år varslade fackklub-      .ii c.i.ji. Varv barna om uppsägning av 900 anställda alt sluta vid månadsskiftet september-       ad oktober 1978. Varje företag som får minskad sysselsälin ing har självfallet sina speciella problem.

Vid Kockums varv minskar sysselsättningen mycket kraftigt och snabbt då de sista orderna har upparbetats. Redan i augusti kommer svetsverksiäderna atl tömmas, sedan sker samma sak i sektionshallar, dockor och sist ulrusiningsavdelningarna. Under denna ulveckling uppkommer mycket komplicerade omflyttnings- och omskolningsproblem. Del är en omfattande personalombalansering som sker. Trols della står varvet i tredje och Oärde kvartalet 1978 med en personalstyrka omfattande 600 arbeiare och 200 tjänstemän som inte kan sysselsättas med arbetsuppgifter i den ordinarie verksamheten.

Ledningen för varvet har uppgetl alt för många av dessa skulle varvet kunna ta fram arbetsuppgifter utanför den ordinarie produktionen och kontorsarbetet om del 75-procentiga sysselsättningsbidraget kunde påräknas. Från förelagets sida har man till arbetsmarknadsdepartementet den 20 april i år hemställt om all åigärder skall vidtas så all varvet fr. o. m. den 1 augusti 1978 och så länge de aktuella sysselsältningssvårigheterna består kan erhålla del s. k. 75-procenliga sysselsättningsbidraget. 1 denna framställning har fackklubbarna instämt. Fackklubbarna hardessulom i skrivelse dalerad den 29 maj påmint arbetsmarknadsdepartementet om framställningen.

Men nu är textil- och konfektionsindustrierna och varvsindustrin undantagna från detla bidrag. Del krävs därför ett riksdagsbeslut för att Kockums framställning skall kunna förverkligas. Det är därför enligt min mening atl beklaga atl näringsutskoltets borgerliga majoritet inte har förstått hur nödvändigt elt beslut om del s. k. 75-procentiga sysselsättningsbidraget till varvsindustrin är.

Alt på tre rader avfärda den socialdemokratiska motionen tyckerjag för min del iir rätt magsiarkt. Del föreligger ett akut behov från Kockums varv alt erhålla del nämnda bidragei. Det går inle alt, som ulskottsmajoriteten gör, förutsätta att det 75-proceniiga slödet kommer att arbetas in i den kommande varvsproposiiionen. Då är del för sent, och stora permitteringar har måst ske vid Kockums varv.

Eftersom jag tror atl de borgerliga riksdagsmän som är bosatta i fyrstadskretsen och i Malmöhusläns valkrets menar allvar med det uttalande flera av demgiort,somgårul på alt varven i Skåneskall räddas, förväntar jag faktiskt all de i voteringen stöder reservationen 2.

Jag vill till sist, herr talman, vädja till så många borgerliga riksdagsmän jag
kan nå i delta sammanhang: Hjälp oss alt ge de varvsanställda elt rejält
handtag i deras kamp för forisalt sysselsällning genom all siödja reserva-         63

lionen 2!

Nr 163                  BO SIEGBAHN (m):

Lörd'igen den         talman! Som här redan omvittnats diskuterar vi i dag endast vissa

3 iuni 1978         tillfälliga åtgärder beträffande varvsindustrin. Den stora debatten om denna

_____________   industris framlid kan vi föra först sedan vi fått elt fylligare underlag i

Finansiellt stöd    regeringens lill juni aviserade proposiiion.

//// Svenska Varv   '" '' därför i dag gäller är endasi att söka skaffa garantier för alt man i

g                      avvaktan på det stora principbeslutet i höst skall kunna bibehålla den

sysselsättning och verksamhet som bestämdes av riksdagen 1977.

På denna punkt har vi moderater från Göteborg känt en belydande osäkerhet. Denna har resulterat i vår motion nr 1941. Vi har främst grundat denna osäkerhet på utlåtanden av Svenska Varv AB. Det skulle ju vara en katastrof om regeringen av riksdagen begärt för litet pengar för all fram lill slutet av året hålla i gång sysselsättningen vid varven i enlighet med de deklarerade målsättningarna. Och man skall ha klart för sig all om denna situation skulle inträffa har man ingen teknisk möjlighet all av riksdagen få påfyllning förrän i slutet av oktober. Riksdagen återsamlas ju inte förrän i den månaden.

Vi har därför i vår motion föreslagit den lösningen att det av regeringen begärda anslaget "Medelstillskoil till Svenska Varv AB" får karaktären av ett förslagsanslag. Detta anslag skulle, under förutsättning alt del av regeringen begärda beloppet riicker för sina syften, inle innebära någon kostnadsökning för staten. Men skulle kalkylerna visa sig ha varit felaktiga ger ett på delta sätt ändrat anslag regeringen möjlighet all lämna varven del nödvändiga ökade stödel.

Utskottet har visserligen givit motionen en myckel välvillig skrivning men förklarat atl anslaget, enligt vad företrädare för industridepartementet påstått, skulle räcka och därför avslagit motionen. Vi motionärer som inte tillhör ulskottet känner oss ingalunda övertygade av dessa knapphändiga upplysningar. Och jag skulle därför till industriminister Åsling vilja ställa frågan med vilken säkerhet och på vilka grunder han är överygad om all departemenieis kalkyler är riktiga och alt Svenska Varvs farhågor iir obefogade.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! På Bo Siegbahns fråga vill jag svara att vår analys av Svenska Varvs flnansiella silualion visar, att efter del beslut som riksdagen förhoppningsvis nu kommer att falla kommer Svenska Varvs flnansiella status alt vara sådan, all det inte finns någon anledning befara några dramatiska förändringar i verksamheten vid de varv som tillhör Svenska Varv AB. Det är en garanti som gäller fram till dess riksdagen tar ställning lill den mera långsikliga varvspolitiken, gissningsvis i november eller december, när riksdagen är färdig alt besluta om den varvsproposiiion nr 2 som kommer att läggas fram före sommaren. Det finns alltså ingen anledning tro att inte Svenska Varv skall kunna klara sysselsättningen fram till dess.

1 denna debatt har också spekulerats över sysselsättningen vid Kockums.
64                     Där är det så alt de sysselsättningsproblem som kan komma atl uppslå måsie

lösas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska instrument som står till vårt    Nr 163

förfogande. I anslutning till denna debatt vill jag alltså betona, att samhällets   Lördagen den

ansvar för sysselsättningen i Malmö är helt klart och står fast alldeles -> ■..■. \aiQ

oberoende av diskussionen om möjligheterna att för elt bestämt företag___ __

använda det särskilda sysselsätiningsstödet. Det får självfallet inte sparas Finansiellt stöd

någon möda när det gäller alt lösa de sysselsättningsproblem som följer i .;/ <:,,i,,,cL Vaiy

varvskrisens spår, och detta gäller  naturligtvis också  för Malmö som    ad
sysselsättningsort.

BO SIEGBAHN (m) kort genmäle:

Herr lalman! Per Bergman framhöll i sill anförande att man brukar säga att på en moderat kan man alltid lita. Det låter både riktigt och angenämt.

Vad beträffar den fråga som vi nu diskuterar är del precis så vi motionärer har handlat. Men delta betyder inte nödvändigtvis att vi måsle stödja den socialdemokratiska reservationen eller vår egen motion. Vad vi genom vår motion har velal uppnå är säkerhet för all pengarna skall räcka föratt fullfölja 1977 års varvsbeslul. Jag har en känsla av alt industriminister Åsling i det svar han nu gav har salt sin poliiiska heder i pant på att pengarna kommer att räcka och alt de farhågor man från Svenska Varv har uttryckt inte har fog för sig. Med den försäkran och de grunder han där har angivit finns det för mig inte längre något behov av att yrka bifall lill moiionen, utan vi kommeratt lita på dessa försäkringar i den kommande voteringen.

HUGO BENGTSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill göra Bo Siegbahn uppmärksam på vad vi skriver i vår reservation nr 4 på denna punkt som gäller medelstillskottet till Svenska Varv. Varvsledningen har inför ulskottet uppgetl att de medel som propositionen anvisar inte kommer att räcka. På en direkt fråga om vilket ytteriigare belopp man räknade med att behöva, säger man att 400 miljoner, ytteriigare bedöms vara en övre gräns för vad man skulle behöva. Men det är naturligtvis svårt atl bestämt ullala sig på den punkten. Vi harju möjligheter, säger man, att tära litet på aktiekapitalet. Jag tror att Bo Siegbahn hade gjort klokt i alt tillstyrka reservationen - då hade han varit helgarderad.

ERIC JÖNSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Får jag bara i anslutning lill industriministerns uttalande här beträffande sysselsättningen vid Kockums varv säga, atl självfallet får inte någon möda sparas för atl göra allt för att bereda sysselsättning i Malmö. Men jag kan ändå inte riktigt förstå resonemanget, förjagar övertygad om att man är i behov av detla 75-procenliga sysselsättningsslöd. Jag menar nog atl industriministerns resonemang innebär alt 800 kommer att ställas utan arbete i månadsskiftet september-oktober vid Kockums varv. Det beklagar jag.

65

.S Riksdagens tnotokoll 1977/78:163-165

Nr 163                       KARL HALLGREN (vpk):

Lörd-igen den           '''' talman! Varvsfrågorna har numera blivit någol av en följetong i

3 iuni 1978             riksdagen. Minst en gång om året måsie riksdagen la slällning lill nya bidrag

_____________   och slöd lill varven för atl produklionen skall kunna hållas i gång. Det är

Finansiellt stöd      också lika vtmligl atl dessa debatter förliiggs lill riksdagens sista arbetsdag Ibre

till Svenska Vaty       sommaruppehållet. Del innebär all dessa för varvens folk väseniliga frågor
AD                          får deballeras under yttersta lidspress. Del är enligt min mening en dålig

planering och en nonchalans mot varvsarbeiarna som inte kan accepteras. Alt förlägga en så viktig fråga som varvens framtid - dvs. en fråga som berör tiotusentals arbetares väl och ve-till de allra sista timmarna innan man skall göra uppehåll för sommaren måsle vara orikligl.

Herr lalman! Jag skall i huvudsak hålla mig till förhållandena i Göteborgsregionen. Vänsterpartiet kommunisternas syn på den förda varvspoliliken i stort har på ett utmärkt sätt redovisats av Jörn Svensson i debaiiens inledande skede. Jag vill bara livligt instämma i de synpunkter och yrkanden som Jörn Svensson framfört.

För bara några år sedan räknades Göteborg som en industriellt överhettad region. Denna bild har snabbi Ibrbyits. Göteborg har numera stora iirbets-marknadsproblem. Del finns i dag omkring 40 000 människor som på ett eller annal sätt harsiällts utanförden egentliga arbetsmarknaden. Merän 6 000går direki arbetslösa, medan resten är föremål för någon form av arbelsmarknadspolitiska åigärder - beredskapsarbeten, omskolning eller annan .AMS-utbildning - eller är förtidspensionerade.

Göteborg kan heller inte räkna med någon ljusning på arbetsmarknaden under de närmaste åren framöver. Även om varven skulle få behålla sin nuvarande sysselsättningsgrad, så kommer del enligt gjorda beräkningar och prognoser atl fallas mellan 17 000 och 25 OOOarbetstillfällen år 1983. Det är då väl alt märka alt del i högsta grad är orealisliskl atl räkna med ylterligare arbetsmarknadspolitiska lösningar i form av AMS-utbildning eller beredskapsarbeten inom Göteborgsregionen.

Skulle dessutom Arendalsvarvet läggas ned -en tanke som den borgerliga regeringen nu är inne på enligt de uppgifter som redovisats i massmedia - sä blir situationen för Göteborgs del verkligen kritisk, vilket också understrukils lidigare i debatten. Då skulle del bli ylterligare omkring 9 000 direkt arbetslösa. Prognosen för 1983 blir då vitsentligl dystrare. Del blir då tal om mellan 25 000 och 34 000 arbetslösa. Någon ersältningssysselsätlning finns som bekant inte i Göteborg f n.,och det är över huvud tagel mycket svårt all skapa någon.

Göteborg har hittills fått svara för merparten av nedskärningarna inom varvsindustrin. Tre Oärdedelar av den beslutade nedskärningen iiger rum i Göteborg. Enligt Göteborgs kommuns verksladsindustriulredning bedöms Göteborgsvarven - och då närmasi Arendalsvarvet - ha goda möjligheter all konkurrera under 1980-lalet. Denna uppfattning byggerenligi den utredning jag nyss talade om på i första hand tre faktorer:

Göleborgsvarven har även internationelli sett myckel modern produk-
66                          tionsteknik.

Göteborgsvarven är flexibla och kan lätt anpassas lill produklion av nya fartygstyper och alternativ produktion.

Göteborgsvarven har en god kapacitet för forskning och ulveckling.

Man skulle kunna tilliigga alt varven dessutom haren varvsarbetarkåroch en tjänstemannakår som besitter verkliga kunskaper och gedigen yrkesskicklighet. Della är naiurligivis resurser som måste viigas in i detla sammanhang.

Vänsterpartiet kommunisterna vill instämma i utredningens uppfattning. Men vi vill tilliigga att de andra större varven har samma möjligheter alt leva vidare och utvecklas, inte genom alt fortsätta att bygga fartyg som kanske aldrig finner köpare och lägga dem på lager, ulan genom en samhällelig satsning på specialfartyg och annan produktion som varvens produktionsteknik är lämpad för.

Syenska Varvs ledning kan inle tillålas atl uteslutande lägga förelagsekonomiska aspekter på driften vid varven. En industrigren som denna, med så många människor anslällda, kan inte bara få försvinna helt eller till stora delar, vilket man nu diskuterar. För det ärju detta som sipprat ut och som regeringen håller på all förbereda. De två eller tre alternativ som har framskymtat i pressen går alla ut på en kraftig nedskärning av svensk varvsindustri.

Det kan röra sig om en total nedskrotning av samtliga större varv inom Svenska Varv AB. Elt annal alternativ är nedläggning av två av de största varven och en 30-procentig nedskärning av produktionen vid de övriga varven. Ett tredje alternativ som framskymtat är att Arendals-, Öresunds-och Uddevallavarven läggs ned och att en nedskärning av produktionen på Kockums sker. Skulle denna tanke sättas i verket skulle del vara en katastrof - inle bara för Göteborg utan också för Skåne och Uddevalla.

Samtliga alternativ är en fortsättning på den varvspolitik som hittills bedrivits av både den socialdemokratiska och den borgerliga regeringen. Den är passiv och präglas av handlingsföriamning. Det borde redan från börian ha salsals offensivt på forskning om allernativ produktion och utveckling. Samhället borde för länge sedan ha tagit över de större varven, och del har vpk f ö. vid flera tillfällen krävt. Redarkapitalet borde ha kopplats bort påett tidigt stadium, och del har vpk också sedan lång tid lillbaka krävt. När varven - på grund av redarnas kortsiktiga spekulationer i supertankrar- hamnade i kris, struntade man i varven och varvens folk, som under decennier med sitt slit och sill kunnande släpat ihop miljardbelopp lill redarna, som i huvudsak också var varvsägare. Denna satsning gav snabba och stora pengar.

De samhälleliga insatser som hittills satts in har i stort sett gått ul på att hålla de lidigare ägarna av varven skadeslösa. Skattebetalarna har trätt in och betalat redarkapitalels felspekulationer i supertankrar.

Den satsning som nu skall göras och som vi skall besluta om måste användas på elt helt annat och mer konstruktivt sätt. De samhällsekonomiska och sociala aspekterna måste bli vägledande, inte som hittills de rent företagsekonomiska. Vid bildandet av Svenska Varv AB borde man ha inriktat sig på all klara fortsatt produktion vid varven och därmed syssel-

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaty AB. m. m.

67

Nr 163               sättningen. Men den inriktningen har ledningen för koncernen helt missat.

Lördigen den       ''''' 'igsrandel har varit passivt och ulan nya initiativ. Ja, del verkar nära nog

3 iuni 1978          som om deras politik gick ut på att sakta men säkert avveckla större delen av

_____________   svensk varvsindustri.

Finansiellt stöd       " "''" slagit in på denna viig och alt ledningen för Svenska Varv AB

//// Svenska Vaty       tillåtits driva denna kapitulaiionspolilik botinarenligt vår mening ytterst i atl
Ag   ...   ...         varvens anställda inte fåll något som helst att siiga till om. Ledningen har inte

tagit vara på allt det kunnande som varvsarbeiarna onekligen besitter och ledningen har inie haft öra för de idéer som de anslällda fört fram om förnyelse och vidareulveckling. Del är ovärderliga resurser som hell har lämnats outnyttjade, och det är både oacceptabelt och oförsvarligt.

De enda som har bemödat sig om atl försöka utveckla varvsindustrin, visat ansvar och kommil med realistiska idéer, ärde anslällda. Ledningen har inle tagit några initiativ. Den grupp som satt sig ner och på allvar diskuterat och arbetat fram förslag och projeki till förnyelse och allernaliv produklion vid varven i Göteborg är de anställda - arbetare och tjänstemän tillsammans. Men deras arbete och idéer har man från Svenska Varv AB:s ledning helt nonchalerat. Del visar på riktigheten i de krav som vpk alltid ställer när del är fråga om atl samhället i någon form skall la över produktionen i en viss bransch i det kapitalistiska samhället. Del räcker inte med all staten iiger företagen. De anställda måste också ha bestämmande över produktionen -det är en avgörande fråga.

Om de anställda på ell tidigt stadium hade fåll bestämma produktionens inriktning på Göteborgsvarven, hade med all säkerhet flera projekt av den alternaiiva produktionen, som bl. a. Jörn Svensson lidigare talade om, nu varit i gång. Vi har ansett det nödvändigt atl siaten, dvs. samhället, inle bara satsar förslunden för alt komma ul uren krissiluaiion ulan också för varvens fortbestånd och ulveckling. Det förslag som vpk ställer beträffande allernativ produktion med ett anslag på 500 miljoner är därför väl underbyggt. Del kan vara en börian till atl göra del möjligt atl förverkliga de anstiilldas förslag till allernaliv produktion. Ställer inle samhället medel till förfogande för utveckling av produklionen, är kräftgången inom varvsnäringen ett fakium. De anslällda kan då inte räkna med atl få behålla sina arbeten.

1 propositionen är man pessimistisk vad del gäller behovet av nya fartyg. Man siiger alt behovet av fartyg inte kommer all vara så stort en lång lid framöver. Men jag vill ändå med några ord beröra just behovet av nya fartyg och huruvida det är helt rikligl - del ligger naturiiglvis något i del - all påstå atl behovet av förnyelse av fartyg kommer alt ligga på en så låg nivå som man förutspår i propositionen.

Det flnns i dag flera nationer som håller sig med en handelsflotia som är av
den kvaliieten atl dessa fartyg över huvud taget inte fyller de krav som bör
ställas på fartyg för atl de skall få användas. Jag syftar då på alla dessa
undermåliga bekvämlighelsflaggade fartyg som, med vår syn på säkerhet lill
sjöss, skulle ha utmönstrats för länge sedan. Det är inte uteslutet - efter alla
haverier den senaste tiden - an man internationellt kommer an driva fram
68                     hårdare bestämmelser och regler för all ha fartyg i bruk. Om man kommer

fram till alt fartyg måsle tas ur drift tidigare än nu och utmönstrar alla de undermåliga fartygen, ökar naturligtvis behovet av anskaffning av nya fartyg i simma takt. Del måsle föra med sig att utsikterna all varvens arbete ökar väsentligt förbättras.

Herr talman! Industriministerns anförande andades bara kortsiktighet, företagsekonomi och lönsamhel. Samhällets sociala ansvar var industriministern nära nog helt lyst om. Och tydligt äratt den borgerliga regeringen helt har anammat denna företagsekonomiska linje och hell bortser från samhällsekonomiska och sociala aspekter.

Om man i Göteborg skulle lägga ned Arendalsvarvet och dra ned kapaciteten med 30 % pä Cilyvarvet, dvs. reparationsvarvet, så betyder del att sammanlagi 9 000 människor blir arbetslösa. Har industriministern reflekterat över hur myckel det kommer att kosta samhället rent ekonomiskt? Om alla dessa människor skall gå arbetslösa och leva på arbetslöshetskassan, som ju lill nära 90 % och ibland mer flnansieras av samhället, kostar det omkring 350 miljoner årligen. Men det är inte det värsta. Det värsta är arbetslösheten i sig.

Någon skrev i en lidning för någon dag sedan all del värsta som kan drabba människorna näst efter krig är arbetslöshet. Jag vill bara instämma i denna tanke.

Det finns i dag varvsarbetare i Göteborg som år efter år lidit av en ständig oro och ängslan för sina jobb. Den stående frågan varvsarbetare emellan i dag är: Skall produklionen på vår arbetsplats skäras ner? Skall produktionen sjunka med 30 eller 40, ja kanske med 50 %'] Eller skall arbetsplatsen helt försvinna? Skall de slörre varven skrotas helt? Skall tusentals varvsarbetare kastas ut i massarbetslöshet?

Ja, det är i högsta grad berättigade frågor. Det är frågor som varvens folk vill ha, och även har rält atl få, klara och entydiga svar på. Det går inle att krypa bakom en kommande proposition, som man här har talat om.

Skall allt det kunnande, all den yrkesskicklighet, som varvens anställda onekligen besitter, spolieras och kastas bort? Det är också en fråga som varvsarbetarna ställer sig. Det vore verkligen att slösa med resurser. Det vore dessutom socialt sett oansvarigt och oacceptabelt, om så skulle ske.

Vad kan då samhället bjuda dem som kastas ut, om det blir ytterligare ca 9 000 arbetslösa i Göleborg? En hel del av dem kommer att skickas till samhällets omskolningsapparal, en del kanske till någol beredskapsarbete och en slor del - särskilt de som har kommit upp i ålder - kommer med all sannolikhet all förtidspensioneras. Del är de lösningar som står lill buds. Många kommeratt anvisas beredskapsarbete i hamnar i andra delarav landet. Detsamma kan gälla omskolning och AMS-utbildning. Man slits från sina anhöriga, sina familjer. 1 arbetslöshetens släptåg följer tragedier som är skrämmande. Del har visal sig alt genomgripande arbetslöshet, omställningar och splittring av familjer t. o. m. drivit människor lill självmord.

Del finns varvsarbelare i Göteborg som inle sysslat med någonting annat än just varvsarbeie. De startade sin arbetarbana på exempelvis Lindholmens varv och jobbade där i kanske 20 år. Men så kom budet: Lindholmens varv

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt slöd lill Svenska Vaty AB, m. m.

69

Nr 163               måste läggas ned. Man lugnade de anställda med löften om jobb på Eriksbergs

Lördagen den      " vilket skulle innebära samma sysselsättning. Men efter något år kom

3 iuni 1978          beskedet: Eriksberg har kommil på obestånd och måsle avvecklas. Återigen

_____________   lugnar man varvsarbetarna och säger all det är ingen fara med jobben, att

Finansiellt stöd    några kanske måste gå, men atl det stora flertalet kommer all få jobb på

till Svenska Varv       Arendalsvarvel. Del är hell naturiigt om dessa varvsarbetare i dag siällerisig
AD   ....   ....      frågan: Vari skall vi nu flytta, när kanske Arendalsvarvet skall liiggas

ned?

Jag är övertygad om alt del inte längre går atl lugna arbetarna på varven, när hotet ligger över dem att bli ulan jobb och alt kastas ut i massarbetslöshet. Dessa arbeiare kommer med allt större kraft atl kräva rätten till arbete, rätten till sina arbetsplatser. De kommer med alll slörre kraft alt kräva rätten att utföra ett arbete och alt producera samhällsnytliga produkter. De kommer med alll större kraft att kräva, och slåss för, rätten till elt meningsfullt arbete. Det kan därvid komma att röra sig om mer långtgående kampmedel, som hittintills inte använts av arbetarna i vårt land, men som praktiserats av arbetare i andra länder.

Med den politik som förs i dag, där lönarbetarnas standard attackeras, där deras jobb ständigt är i fara, där den hårda kapitalistiska otrygghetens spöke ständigt dyker upp, får man räkna med en väsentligt hårdare kamp från arbetarnas sida, vilken kommeratt föras med hell andra och mer avancerade medel än hittills. Herr talman! Jag yrkar bifall till båda vpk-motionerna.

RALF LINDSTRÖM (s):

Herr talman! Jag skall med utgångspunkt i motionen 1939 och, i någon mån, i proposilionen 1940 anlägga några synpunkter på den viktiga debatten om de svenska varvens framtid.

Först några ord beträffande regeringens och utskottsmajoritetens något märkliga behandling av frågan. På första sidan i regeringens proposiiion nr 174, vilken vi nu behandlar, säger departementschefen: "Slutligen föreslås att 250 milj. kr. anvisas för alternativ verksamhet vid de svenska slorvarven." Det måste betyda, såvitt jag kan förstå, att dessa pengar inte skall gå till de mindre varven. Om man läser hela propositionen, skall man finna att texten alls inte överensstämmer med vad som sägs på förstasidan. Deläretl mycket betänkligt, för att inte säga falskt, förfaringssätt. Nog borde man kunna förvänta sig av regeringen all den såg mer seriöst på propositionsskrivandet.

Tillsammans med Birger Rosqvist harjag i motionen 1939 tagit upp frågan
och begärt alt även de mindre varven i Sverige skall få del av de medel som
anvisats för alternativ produklion. Ulskotismajorileien hävdar all del endasi
är storvarven som inom den närmaste framliden kommer alt ha behov av det
aktuella stödet. Hur hai' uiskoiismajoriieien kunnai få den uppfinningen'.'
Varifrån har man fåll upplysningar som ger slöd för den uppfinningen?
Uiskoiismajoriieien har. förmodar jag, klara fakla bakom dciui uiialande.
70                    Men inga fakta är redovisade i utskottets skrivning.

Jag vill hävda precis motsatsen till utskottets uttalande. De mindre varven är i ston behov av stöd för allernaliv produktion, och jag vet atl det finns ett flertal projeki alt salsa på. Jag vill påslå all det är hell nödvändigt fören del av de mindre varvens fortbestånd alt få i gång allernaliv verksamhet.

I milt hemlän, Blekinge, har vi två varv som båda kan hänföras till de mindre varven. Karlskronavarvet och Sölvesborgsvarvel. Båda dessa varv har nu sysselsättningsproblem, och någol måsle göras som stöd för sysselsäiiningen där. Görs ingeniing blir situationen snart ohållbar. En nedläggning eller ännu en stor nedskärning vid någol av dessa varv kan bli ödesdiger för den berörda kommunen och framför allt för de anslällda.

Lyssnar man på den allmänna debalien om de förebådade nedskärningarna vid de svenska varven får man gärna den uppfattningen atl de stora problemen väntas vid de stora varven och på de stora varvsorterna. Naturligtvis blir omfattningen slörre vid nedskärningar vid de stora varven, men nedskärningar och nedläggningar av mindre numerär vid ett mindre varv ger ofta minst lika stora negaliva konsekvenser på den mindre orten. För den enskilda människan är i varje fall konsekvenserna enahanda. Möjligtvis kan man hävda atl det oftast är svårare atl bli ställd på gatan i en mindre ort, där möjligheterna atl åter begåvas med en meningsfull sysselsällning nästan alltid är sämre.

Jag vill därför uttrycka en förhoppningom alt regering och riksdag med lika stort allvar lar sig an besväriighelerna vid de mindre varven som vid de större.

Låt mig någol moiivera varför jag tror del är så angeliiget all slöd även kan ulgå lill bl. a. de blekingska varven.

Karlskronavarvei har med sin militära orderstock en plattform atl stå på, men jag vill betona atl del är en mycket smal och starkt avsmalnande plattform. Tillverkningen åt marinen ger inga garantier för varvets fortbestånd. Ulan tillskott av annan civil eller militär produktion kan inte varvet klara sig. Redan under de första månaderna i höst böriar sysselsättningsproblemen göra sig gällande, och efter årsskiftet blir situationen ohållbar om inle orderslocken får tillskoll.

Varvels skickliga ingenjörer och konstruktörer har redan långt utarbetade förslag och idéer för alternativ produktion. Vi måsle ge dem möjligheler all vidareulveckla dessa idéer. Del är helt enkelt oförsvarbart atl inte ta vara på flera av de goda produktionsförslag som redan flnns.

Situationen är inle bällre vid Sölvesborgsvarvet. Redan efter den instundande semestern blir ell flertal utan arbeie där. Och under hösten ökar denna skara efter hand. Första kvartalet 1979 effektueras den sista nu kända bålbeställningen. Vad som sker diirefter undandrar sig min bedömning, men nog behövs del allernativ produklion.

Jag kan endasi hemslälla lill regeringen och den nuvarande riksdagsmajorileien: Gör inle dumheicn all ularma de här mindre varven! Se i slällei lill all varven får beslå och ulvccklas med varvsproduklion eller med annan lämplig produklion!  Klarar vi  inie den här uppgiften blir domen över

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Vaiy AB, m. m.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB. m. m.

politiken, speciellt över den borgerliga politiken, och politikerna hård.

Jag skulle också, liksom andra tidigare gjort, kunna räkna upp stora sysselsättningsproblem i de två kommuner där de varv finns som vi nu diskuterar. Jag skall bespara kammaren detta, men jag förutsätter atl regeringen är medveten om problemen och tar hänsyn till dem.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska reservationerna.

ULLA TILLÄNDER (c):

Herr talman! I den intensiva och ständigt pågående debatten om energin har naturgasen utgjort en alternativ energikälla som del inle hartalats särskilt mycket om förrän på senare lid. Det är egentligen litet märkligl niir man tänker på hur litet kontroversiell den borde vara. Den är tekniskt utprövad, miljövänlig, i andra stora industriländer lagen i anspråk som en stor och viktig energikälla och uppenbarligen ekonomiski försvarbar. 1 ett kommande energipoliliskl beslut borde naturgasen ha sin givna plats. Del ligger då nära till hands att peka på den tekniska kapacitet och dugliga arbetskraft som potentiellt finns på detta område hos Kockums varv. Naturgasprojektct har varit föremål för noggrann planering av Kockums.

I motionen 1938 harjag velat undersiryka den roll Kockums kan komma att spela inie bara för varvets egen skull utan för elt snabbi genomförande av ett naturgasprojekt. Å andra sidan ligger inte motiveringen för naturgas främst i dess betydelse för Kockums del utan i den roll naturgasen kan spela när det gäller landets energiförsörjning.

Här finns å ena sidan en hög teknisk kapacitet, som söker kvalificerade uppgifter. Å andra sidan finns ett projekt som söker hög teknisk kapacitet. Del passar som hand i handske!

Herr talman! Kockums varv, naturgasen, landets energiförsörjning! Se där en harmonisk treklang, som förhoppningsvis skall återklinga i kommande riksdagsbeslut både när det gäller varvs- och energifrågor. Till dess är del bra att Kockums flr det föreslagna lånet på 340 milj. kr., vilket är avsett au lösa Kockums likviditelsproblem under 1978. Likaså vill jag uttrycka min tillfredsställelse med all industriministern försäkrar alt regeringen kommer atl göra allt för alt trygga sysselsättningen vid Kockums varv fram till dess den stora varvspropositionen behandlas.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill näringsutskoltets hemställan på alla punkler.

72

PER BERGMAN (s):

Herr talman! Det är inle min avsikt alt dra i gång ett nytt varv. Jag vill barti lill protokollet få följande antecknat:

Jag efterfrågade från Holger Bergqvisi ell tidningsreferat från en uppvaktning hos herr Åsling, där Holger Bergqvisi och Björn Molin hade varit och talat om varv. Jag fick av Holger Bergqvisi en tidningsklipp, vari del skulle finnas en beskrivning av uppvaktningen. Jag har läst klippet -del innehåller

en banal beskrivning av varvslägel i Göleborg. inle eu ord om uppvaki-      Nr 163
ningen, inie ell ord om vad herr Åsling sade.                        Lördagen den

Jag är ledsen all jag pressade Holger Bergqvisi lill ovcderhäftighei.         juni 1978

Överiäggningen var härmed sluiad. Finansielh stöd

lill Svenska Vaty

AB, m. m.

Mom. 1

Proposiiioner gavs på bifall till l:o) utskotlels hemsiiillan. 2:o) rcscrva lionen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., 3:o) motionerna nr 1942 och 1975 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar samt 4:o) det av Rolf Hagel under överliiggningen framställda yrkandet i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Hugo Bengtsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalet mening för sig. Sedan Karl Hallgren begärt volering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Rolf Hagel begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 1 antar motionerna nr 1942 och 1975 av Lars Werner m. fl. i motsvarande delar röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda volering antagit del av Rolf Hagel under överliiggningen framställda yrkandet i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja -    16

Nej -     3

Avstår - 294

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläsl och godkänd:

Den  som  vill  alt  kammaren  till  kontraproposition  i   huvudvoteringen

angående näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 1 antar

reservationen nr I av Ingvar Svanberg m. fl. rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionerna nr 1942 och 1975 av Lars Werner m. fl. i moisvarande delar.     73

Nr 163     Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlalei av kammarens

Lördagen den ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Kari Hallgren begärde rösiräk-

3 iuni 1978 "'" verkställdes volering med omröstningsapparai. Denna omrösining gav

---

---

följande resultat:

Finansiellt stöd                                          ■•'' " '4

till Svenska Vaty                                      j "   '

AB.m.m.                                              Avstår - 159

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen uppliist och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 76 mom. 1 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 142

Avstår -    12

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservaiionen nr2av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra proposilionen vara med överviigande ja besvarad. Sedan Hugo Bengisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 76 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hugo Bengisson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 154

Avstår -      1

74

Mom. 3 Nr 163

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva-  Lörd-igen den

lionen nr 3 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklaradesden förra propositionen    -> :     ■ inyo

vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengisson begärt volering__   

upplästes och godkändes följande voteringsproposition: Finansiellt stöd

lill Svenska Varv Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskotlels hemsiällan i beiän-      g  

kandel nr 76 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av Ingvar Svanberg

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengisson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 153

Avstår -      I

Mom. 4 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels det av Rolf Hagel under överiäggningen framställda yrkandet i moisvarande del, och förklaradesden förra propositionen vara med överviigande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 4 a röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit del av Rolf Hagel under överläggningen framställda yrkandet i moisvarande del.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav Ibljande resuliai:

Ja - 300

Nej -     2

Avslår -    14

Mom. 4 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva
iionen nr4av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra proposilionen
vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengisson begärt volering
uppläsies och godkändes följande voieringsproposiiion:                            75

Nr 163                   Den som vill au kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betan-

Lördagen den        ''"''' "  ""'°"-   star ja,

3 juni 1978            "  j '" '"'' "J'

_____________   Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 4 av Ingvar Svanberg

Finansielh slöd         "■■

till Svenska Varv
Ag                             Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 153

Avstår -      1

.Mom. 5 a

Propt)siiionerg;ivs på bifill till dels utskotlels hemsiiillan. dels del ;iv Rolf Hagel under överliiggningen framsiällda yrkandel i moisvarande del. och förkliiradcsdcn förra propositionen vara med överviigande ja bcsvtirad. .Sedtin Rolf Hagel begärt votering uppliisies och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill ;in kammtircn bifillcr näringsuiskoiieis hemsiiillan i beiän-

kandel nr 76 mom. 5 a rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil del av Rolf Hagel under överliiggningen

framställda yrkandet i molsvtirandc del.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlalei av kammarens ledamöier ha rösiai Rir ja-proposiiioncn.

Mom. 5 h nch c samt 6 a

Kammaren biföll v;id uiskonei i dessa moment hemställt.

Mom. 6 h

Proposiiioner g;ivs på bifill lill l:o) utskotlels hemsiiillan. 2:o) reservaiionen nr 5 av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o)ulskoliels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 1942 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklaradesden förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Hugo Bengtsson begärde volering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan Karl Hallgren begärt volering beträffande koniraproposilionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

76

Den  som   vill  att  kammaren  till  kontraproposition   i  huvudvoteringen Nr 163

angående näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 6 b antar            Lördagen den

reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m. fl. röstar ja,                t jii.,: myo

den del ej vill röstar nej.                                                              

---

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagit Finansiellt stöd

utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill ,;/ Svenska Varv

motionen nr 1942 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.          g  „ „

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens le-tlamöier ha rösiai lÖr jarproposilionen. Då Karl Hallgren begiirde rösiriik-ning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148

Nej -    15

Avslår - 154

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uippläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 6 b röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 153

Avstår -      I

.Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o) motionen nr 1942 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Hugo Bengisson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Karl Hallgren begärt volering beträffande koniraproposilionen uppliisies och godkiintles Ibljande \oicringsproposi-lion:

77

Nr  163                 Den  som  vill  att  kammaren  till  kontraproposition   i  huvudvoteringen

Lörd'igen den       angående näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 76 mom. 7 antar

3 iuni 1978           reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m. fl. röstar ja,

---

den del ej vill rösiar nej.

Finansiellt stöd     Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering anttigit

//// Svenska Varv nioiionen nr 1942 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

AB, m. m.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlalei av kammarens

ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Karl Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 144

Nej -    13

Avslår - 159

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläsl och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 7 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 152

Avstår -     2

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 76 mom. 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
78                          ledamöter ha  röstat  för ja-propositionen.  Då  Hugo  Bengtsson  begärde

rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav Ibljande resultat:

Ja - 163

Nej - 153

Avstår -      1

Mom. 9

Utskotlets hemställan bifölls.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Teckning av aktier i Sveriges Invesieringsbank AB

§ 4 Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

Föredrogs näringsutskoltets belänkande 1977/78:72 med anledning av motion om anslag lill teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB.

1 delta belänkande behandlades motionen 1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gällde hemställan (yrkandet 10) atl riksdagen lill Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 anvisade ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Ulskottet hemställde att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1640 yrkandel 10.

Reservation hade avgivits av Ingvar Svanberg, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s) som ansett all utskoilel bort hemslälla

alt riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandel 10 till Teckning av aktier i Sveriges Invesieringsbank AB på tilläggsbudget 11 lill stadsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisade ett invesieringsanslag av 500 000 000 kr.

HUGO BENGTSSON (s):

Herr talman! Det är förvisso inle första gången vi i den här kammaren tliskuierar tikiieicckning i Sveriges Invcsieringsbtink. Niir vi giir del den hiir gången iir del i anledning av en socialdemokratisk motion, där vi föreslår all riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1977/78 anvisar elt investeringsanslag av 500 milj. kr. till teckning av aktier i banken.

Mot bakgrund av bankens speciella inrikining. nämligen all finansiera sådana invesieringar inom näringslivei som inriklas på raiionalisering. strukturanpassning och utveckling men också på finansiering av svensk export, iir del inte svårt all räkna ul an ökade krav kommer all siällas på banken under den närmasle liden.

När konjunkturen vänder, vilket vi väl alla hoppas sktill ske ganska snart, så kommer anspråken på banken snabbi an öka. Kraftiga ökningar av företagens invesieringar och samtidigt ökat forsknings- och ulvecklingsar-

79

Nr 163               bete kommer självfallet att ställa siarki ökade krav på företagens kapilalför-

Lördiigen den      sörjning. Genom de stora budgetunderskotten har kravet på en återhåll-

3 juni 1978         samhet på det krediipolitiska området blivit större. Detta medför begräns-

_____________    ningar av lånemöjlighelerna inom det ordinarie kredilviisendet.

Teckning av aktier        ' även om det fanns bättre tillgång lill normala bankkrediter så är det

/ Sveriges Invesle-     '''''  tora och riskfyllda projekt del handlar om, och detta större

ringsbank 4B       risklagande har som bekant Investeringsbanken tillskapats för atl tillgodose.

Menskall banken kunna motade krav vi haratl förutse så måste vi i god tid se

till att banken tillföres eget kapital i erforderlig utsträckning.

När vi senast diskuterade Invesieringsbanken förulskickade statsrådet att en analys och utvärdering av bankens verksamhel skulle genomföras. Av Ulskoltsbelänkandet i dag framgår att denna nu har genomförts. Och av denna framgår att det vi föreslagil i vår motion och följt upp i reservation till Ulskoltsbelänkandet är vad som behövs för all banken sktill klara sina uppgifter framöver.

Jag vill ylterligare dokumentera detta genom alt citera ett avsnitt ur departementspromemorian:

"Anspråken på krediter från banken beräknas bli mycket stora de närmaste åren. Förutom den normala utlåningsexpansionen som beror på utvecklingen av industrins finansiella sparande och på invesieringsutvecklingen kräver strukturförändringarna i vissa branscher under de närmaste åren stora insaiser. Kreditbehovet på dessa områden kan uppskattningsvis bli 1 ä 2 miljarder kronor per år under åren 1978-1980. Kreditbehovet därefter för dessa ändamål kan inte beräknas nu. Därtill kommer sannolikt en ökad efterfrågtin på utlåning till mindre företag i samarbete med de blivande regionala utvecklingsfonderna.

Myckel talar föratt de krav som de närmaste åren riktas mot banken blir någol slörre än den mera långsiktiga tendensen i bankens hittillsvarande verksamhet."

Detla är ju precis vad vi framhåller, och jag skulle vilja tillägga, vilket vi också framhållil i moiionen, alt banken har giorl kursförluster på sin utländska upplåning på över 400 milj. kr. till följd av devalveringen. Delta medverkar lill att minska bankens möjligheler till engagemang.

Nu framhåller utskoiismajoriteten alt regeringen i anledning av promemorian signalerat en proposition till den 7 april. Delta datum är för länge sedan passerat, men någon proposition har vi inte sett lill. Au förklara förseningen med att det är svårlösta problem det handlar om är inle till fyllest. Föratt banken skall kunna fylla sin uppgift på ell rikligl siiilbörakliekapiialel ökas med de av oss i reservaiionen föreslagna 500 miljonerna. Jag ber, herr lalman, att få yrka bifall till reservationen.

1 delta anförande, under vilket talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar, insiämde Olle Göransson (s).

FRITZ BÖRJESSON (c):

Herr talman! Som Hugo Bengtsson sade har socialdemokraterna i motionen 1640 och i reservationen till utskottets betänkande föreslagil atl till Sveriges Invesieringsbank AB skall utgå ett investeringsanslag på 500 milj. kr. för innevarande budgetår, att användas till företagens kapitalförsörjning samt till forsknings- och utvecklingsarbete. Motionärerna menaratt Investeringsbanken därigenom skulle kunna öka sitt engagemang och sitt risktagande.

Egentligen hardet i utskottet inte rått några skilda uppfattningar i detta fall mellan ulskottsmajoriteten och reservanterna, det är bara det att vi som utgjort majoriteten i utskottet haransett att man bör avvakta den proposition i ärendet som har aviserats.

Hur det blir med bankens verksamhet framöver har nyligen analyserats i en departementspromemoria, där bankens engagemang nu och framdeles mycket ingående har belysts. Promemorian visarockså att inga omedelbara åtgärder behöver vidtas när det gäller bankens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Vid 1977 års utgång hade banken i beviljade krediter och garantier ca 6 400 milj. kr., och banken kan låna ut medel och ställa garantier för 9 000 milj. kr. Det finns sålunda en kvarstående marginal för utlåning på ca 2 600 milj. kr.

I promemorian redogör man också för ett förslag att för Investeringsbanken anordna en valutakursgaranti för bankens upplåning i utlandet. Regeringen har tidigare i år meddelat att den skulle lägga fram en proposition den 7 april på grundval av promemorian och de remissyttranden som kommit in, vilka är dels tillstyrkande, dels i några avseenden kritiska. Men på grund av att arbetet med förslaget i dess helhet ännu inte är färdigt får man räkna med att frågan kommer på riksdagens bord i höst.

Herr talman! Med del anförda ber jag alt få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen av Ingvar Svanberg m. fi.. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 72 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Ingvar Svanberg m. fl.

6 Riksdagens pnnoknll 1977/78:163-165

81

Nr 163

Lördagen den 3juni 1978

Exportkreditfinan -siering m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 146

Avstår -     1

§ S Exportkreditfinansiering m. m.

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1977/78:73 med anledning av propositionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering m. m. jämte motioner.

I propositionen 1977/78:155 (handelsdepartementet) hade regeringen i anslutning till vad som anfördes i bil. 1 till propositionen föreslagit all riksdagen skulle

1.   godkänna de riktlinjer för lämnande av exportkrediter som chefen för handelsdepartementet hade förordat,

2.   godkänna de riktlinjer för garantigivning vid export som chefen för handelsdepartementet hade förordat,

3.   godkänna de riktlinjer för garantigivning avseende säkerheter vid export som chefen för handelsdepartementet hade förordat,

4.   medge att staten åtog sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst 40 000 000 000 kr., varav 11 000 000 000 kr. reserverades för garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.

I anslutning till vad som anfördes i bil. 2 (budgetdepartementei) lill propositionen hade regeringen föreslagit att riksdagen skulle anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om exporikreditstöd.

82

I anslutning till vad som anfördes i bil. 3 (industridepartementet) lill propositionen hade regeringen föreslagit att riksdagen skulle

1.   anta ett inom industridepartementet upprättat förslag till lag om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall,

2.   godkänna de grunder för statsstödd exportkredilgivning inom en ram av 10 000 000 000 kr. genom AB Svensk Exportkredit som chefen för industridepartementet hade förordat,

3.   godkänna de grunder för statsstödd kreditgivning genom Sveriges Investeringsbank AB som chefen för industridepartementet hade förordat,

4.   bemyndiga regeringen att i avtal mellan siaten och AB Svensk Exportkredit ikläda staten de ekonomiska förpliktelser avseende kostnads-

täckning för viss kreditgivning vilka chefen för industridepartementet hade     Nr 163

"8'''                                                                              Lördagen den

5. bemyndiga regeringen att i anslutning till kreditgivning som Sveriges     t •     • .nyg

Investeringsbank AB bredrev ikläda staten de ekonomiska förpliktelser     ___

avseende kostnadstäckning för viss kreditgivning vilka chefen för industri-     fxnortkredillinan-

departemenlet hade angelt.                                              -.- ,

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen föreslås åtgärder för att ge svenska företag ökade möjligheler att konkurrera på i huvudsak samma villkor som andra länders företag i fråga om krediter vid export. AB Svensk Exportkredit föreslås få ökade möjligheler att på internationellt konkurrenskraftiga villkor refinan-siera exportkrediter. Nuvarande exportkreditstöd, som utgår i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa räntekostnader vid exportkredit, förlängs och kompletteras samtidigt med ett bidrag för de företag som ej kan utnytOa avdraget. Vidare föreslås atl exportkreditnämndens verksamhet byggs ut med nya garantiformer samt att ramen för garantigivning vid export av särskild betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling utökas."

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1977/78:1948 av Inger Lindqui.sl (m),

1977/78:1949 av Ingvar Svanbcig m, 11 >;), \ari hcmsliilll- mii iiksilaucn som sin mening gav regeringen lill kiinna vad som antiiris i moiionen om

a)   ändrad ägarslruktur i AB Svensk Exportkredit (SEK),

b)  representation för LO och TCO i styrelserna för SEK och exportkreditnämnden,

1977/78:1950 av Hans Petersson i Röslänga (fp) och

1977/78:1951 av Lars Werner m, fl. (vpk), vari föreslagits att riksdagen skulle

1.   hos regeringen hemställa om elt nytt förslag lill inrikining av exportkreditstödet med beaktande av vad som anförts i motionen om atl stödet icke skulle ha generell tillämpning,

2.   avslå förslaget i proposilionen 1977/78:155 lill lag om exportkreditstöd,

3.   hos regeringen hemställa om förslag lill förstatligande av AB Svensk Exportkredit (SEK).

Utskottet hemställde

1. beträffande exportkredilstödets inriktning och utformning alt riksdagen
skulle avslå motionen 1977/78:1951 yrkandel 1,

2.   beträffande riktlinjer för lämnande av exportkrediter atl riksdagen med

bifall i proposilionen 1977/78:155 bil. 1 mom. 1 och med avslag på            83

Nr 163 a) moiionen   1977/78:1948   yrkandet   1   (om   vissa   avgifter   i   SEK-

Lördagen den                                                                      systemet),

3 juni 1978 ' motionen   1977/78:1948   yrkandet   2   och   moiionen   1977/78:1950

---

        yrkandel 1 (om kreditstöd vid export till industriländer),

Exponkreditfinan- motionen 1977/78:1950 yrkandet 2 (om minimibelopp vid exportkredit
s/f////.!,' m. m.      '

godkände de  riktlinjer  för  lämnande  av  exportkrediter som  angavs  i

propositionen,

3.                          belräffande lagförslag att riksdagen skulle

a) med avslag på motionen 1977/78:1951 yrkandet 2 anta det i propositionen 1977/78:155 bil. 2 framlagda förslaget till lag om exportkreditstöd,

b)anta det i proposilionen 1977/78:155 bil. 3 mom. I framlagda förslaget till lag om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall,

4.                        beträffande propositionen i övrigl att riksdagen med bifall till proposi
tionen 1977/78:155 bil. 1 mom. 2-4 och bil. 3 mom. 2-5 skulle

a)   godkänna de riktlinjer för garantigivning vid export som angavs i propositionen,

b)  godkänna de riktlinjer för garantigivning avseende säkerheter vid export som angavs i propositionen,

c)   medge att staten åtog sig betalningsansvar i form av statsgaranli för exportkredit till ett belopp av högst 40 000 000 000 kr., varav 11 000 000 000 kr. reserverades för garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska ulveckling,

d)                        godkänna de grunder för statsstöd exportkreditgivning inom en ram av
10 000 000 00 kr. genom AB Svensk Exportkredit som angavs i propositio
nen,

e)                        godkänna de grunder för statssiödd kreditgivning genom Sveriges
Investeringsbank AB som angavs i proposilionen,

O bemyndiga regeringen att i avtal mellan staten och AB Svensk Exportkredit ikläda staten de ekonomiska förpliktelser avseende kostnadstäckning för viss kreditgivning som angavs i propositionen,

g) bemyndiga regeringen alt i anslutning till kreditgivning som Sveriges Investeringsbank AB bedrev ikläda staten de ekonomiska förpliktelser avseende kostnadsläckning för viss kreditgivning som angavs i propositionen,

5.   beträffande förstatligande av AB Svensk Exportkredit att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1951 yrkandel 3,

6.   beträffande slatligt ägarinflytande i AB Svensk Exportkredit att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1949 yrkandet a,

7.   beträffande löntagarrepresentation i exportkreditnämnden och i styrelsen för AB Svensk Exportkredit att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1949 yrkandet b.

Följande två reservationer hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo
84                    Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson, Rune Jonsson i Husum,

Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s):

1. belräffande slatligt ägarinflytande i  AB Svensk  Exportkredit, vari  Nr 163

reservanterna ansett att utskottet under 6 bort hemställa          Lördagen den

alt riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1949 yrkandel a som sin t -...i \q-jq

mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,         __________

Exporlkreditjinan-siering in. m.

2. beträffande löntagarrepresentation i exportkreditnämnden och i styrelsen för AB Svensk Exportkredit, vari reservanterna anseil att ulskottet under 7 bort hemslälla

atl riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1949 yrkandet b som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

WIVI-ANNE RADESJÖ (s):

Herr talman! När vi nu alldeles i sluiet av riksdagsåret har att behandla näringsutskoltets betänkande nr 1977/78:73 med anledning av proposilionen 155, som gäller exporlkreditflnansieringen, utgår jag från att kammarens ledamöier har tagit del av den motivering som har utvecklats i de socialdemokraliska reservationerna. Jag nöjer mig därför med alt yrka bifall lill dessa reservationer, som är fogade lill utskottets belänkande.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Om nu vänsterpartiet kommunisterna också hade haft fullvärdig representation i utskotten, hade jag kunnat göra likadant som Wivi-Anne Radesjö. Som bekant har vi inte del, och därför gör jag inle likadant heller.

Sverige har ett extremt stort exportberoende.

Del stora exportberoendet har i grunden beslutats av slorflnansen. Den statliga ekonomiska politiken har här i huvudsak anpassats lill storfinansens önskemål, underlättat den strukturomvandling de stora exportföretagen önskat och understött de exporterande storföretagen ulan något ifrågasättande, utan analys av de samhälleliga följderna på sikt. Inriktningen av den svenska utrikeshandeln och dess omfattning har således i egentlig mening aldrig varit föremål för ell beslut i demokratisk ordning. Det har inle heller förekommit någon samhällelig styrning eller planmässighei.

Vi kommunister hävdar atl Sveriges regering och riksdag måsle böria föra
en aktiv uirikeshandelspolitik, som inle är underordnad storfinansens
styrning av våra utrikes ekonomiska förbindelser utan som tvärtom syftar till
en medveten och samhällelig styrning av dessa förbindelser. På sikl, menar
vi, måste politiken vara all minska landets relativa beroende av utrikeshandel
genom en planmässig utbyggnad av den inre marknaden och en omstruktu
rering av produklionen lill högre grad av förädling och högre relativ grad av
produktion för landets egna behov. Den nuvarande utvecklingen alt vara en
liten ekonomi - som blir alllmer beroende av utlandet, som blir alllmer
beroende av få och siora exporlkoncerner och som dessutom i alll högre grad
numera tenderar alt flytta viktiga delar av produktionen utomlands - måste
brytas. Samtidigt är det nödvändigt att landets utrikeshandel får en större
länderspridning och att handeln med socialistiska länder och progressiva u-      85

7 Riksdagens proiokoll l"--/7,S:I6.f-I6,

Nr  163             länder utvecklas alltmer.

1 örcfiypn den       '' " ''  '' grunderna vänsterpartiet kommunisterna föreslår en

3 iuni 1978         annan inriktning av exportkreditstödel och därmed avstyrker förslaget i

---

propositionen om lag om exporikreditstöd.

Fxnorikreditlinan-        ' ykir också att AB Svensk Exportkredit förstatligas.
siering       m         talman! Jag yrkar bifall till moiionen 1951.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Del här gäller ett ärende av slorleksordningen 40 miljarder kronor,som avserexportkreditflnansiering. Exporikreditnämnden har sedan 1973 handhaft dessa frågor. Systemet är i korthet följande.

Syftet med de i proposilionen föreslagna stödformerna är atl det exporl-kreditgaranlisysiem som ställs lill förelagens och bankernas förfogande skall bringas mer i överensstämmelse med det internationellt vedertagna systemet. Företagen har möjlighet att välja mellan två parallellt fungerande stödformer. Vi har SEK-systemel - genom AB Svensk Exportkredit - som Tommy Franzén log upp och ansåg borde förstatligas. Här har bankerna majoriteten och staten står för riskerna. Vidare har vi avdrags- och bidragssystemet, vilket innebär att hittillsvarande system med ränteavdrag upp till 4 "il föriängs och kompletteras med ett nytt moisvarande bidrag för de förelag som på grund av för låg vinst inle kan utnytOa avdragen. Den här stödformen avser exportkrediter med en löptid på minst två år. Det lägsta kredilbeloppet vid båda systemen är 300 000 kr. Stödet kan inte ulgå vid exempelvis export av råvaror, halvfabrikat och konsumtionsvaror, såsom trä, massa, papper, järn, stål och livsmedel.

SEK-systemel kommer atl tillämpas under en försöksperiod på tre år med början den I juli i år. Sedan får man göra en omprövning.

Avdrags- och bidragssystemet - vilket, som jag sade, bygger på det nuvarande exportkreditstödel som infördes 1973-innebär alltså alt man kan få extra avdrag vid statlig och kommunal taxering, motsvarande skillnaderna mellan den reflnansieringsränla som förelaget betalar och den ränta som det uppbär från köparen, dock högst 4 % av den vid beskattningsårets ingång utestående exportkrediten.

Här rör det sig alltså om statsgarantier för exportkrediter på ett belopp av 40 miljarder kronor. Det är ett avseviirt belopp, men det är elt system som tillämpas i de flesta länder. 1 första hand är det avsett alt användas i affärer med statshandelsländer och u-länder.

Vid utskoltsbetänkandet har det fogats två reservationer som del yrkats
bifall lill. Reservanterna vill dels att staten skall överta den bolagskoncession
som vi har när del gäller de här stödformerna, dels atl LO och TCO skall bli
representerade i AB Svensk Exportkredits styrelse. Utskoltsmajorileten har
inte kunnat gå med på detla. Beträffande de affärer vilkas finansiering sker
genom AB Svensk Exportkredit kan man ju säga att de kommer hela
samhället lill godo och således även löntagarna. Jag yrkar alltså på alla
punkter bifall lill utskottets hemställan.
86                       Jag vill också säga några ord om garantiförbindelserna. Ser man tillbaka på

garantiutfästelserna, finner man att förlusterna lidigare har varit mycket låga.      Nr 163

1976 och 1977 uppgick de lill 129,4 milj. kr. på det då utgående beloppet 35      Lördagen den

miljarder kronor. Därav återvanns 29,2 miljoner. Netto uppgick ersättning-      t :   .j iqto

arna således till   100,2  milj.  kr.   Huvuddelen  av dessa föriuster avsåg___

stertng in. m.

Nordkorea. Premieintäkterna för denna verksamhel var under samma år 81,8      Exportkreditlinan-milj. kr. Förlusten för statsverkets vidkommande uppgick således lill ungefär 1/2 %o. Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall lill utskotlels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlets hemställan, dels motionen nr 1951 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels motionen nr 1951 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 3 b och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 1951 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wivi-Anne Radesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i belänkandet nr 73 mom. 6 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m.fl.

87

Nr 163________ Vid oftirösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
Lördagen den__ ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Wivi-Anne Radesjö begärde
3 juni 1978____ rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst-
_____________ ning gav följande resultat:

Exponkreditfinan-                                                  ■' " '

Nej - 149

stertng m. m.

Mom. 7

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr2av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wivi-Anne Radesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i belänkandet nr 73 mom. 7 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då Wivi-Anne Radesjö begärde rösträkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 1.59 Nej - 148

i5 6 Föredrogs

Konsiiiuiionsulskoiieis bciiinkandc

1977/78:50angående uppskov lill 1978/79års riksmiiic med behandlingen a\ vissa iirenden

Skaiietiiskoiicis bciiinkandc

1977/78:59 tingåcndc uppskov  med  behandlingen  av vissa iirenden  lill riksmöiei 1978/79

Ltigulskoiiels bciiinkandc

1977/78:33 angående uppskov med behandlingen tiv vissa iircntlcn

Uirikesuiskoiiels bciiinkandc

1977/78:16 angående tippsko\' metl behandlingen av vis.sa iirenden

Socialuiskotiets belänkanden

1977/78:44 med anledning av del av proposilionen  1977/78:177 om viss

ändring i ,sjuk\'årdslagcn (1962:242) och överenskommelser om Karolinska

sjukhusei, m. m.

1977/78:45 om ujijiskov med behamllingen av vissi iirendc lill riksmölci      Nr 163

'/"                                                                                                   Lördagen den

3 juni 1978 Kiimmtiren bifill vad ulskoiien i dessa beliinkanden hemsiiilli.

§ 7 Viss alkoholforskiiing

Viss alkoholjörsk-ning

Föredrogs ulbildningsuiskoileisbeliinktinde 1977/78:29 med anledningav proposilionen 1977/78:182 angående viss alkoholforskning, m. m. jämie molioner.

I proposilionen 1977/78:182 hade regeringen (utbildningsdeparlemenlet)-efter föredragning av utbildningsministern Jan-Erik Wikström - föreslagit riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen att inrätta Oänstersom professor med inriktning mot forskning på alkoholområdet i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2.   bemyndiga regeringen alt inrätta en Oänst som professor i arbetsorganisation i enlighet med vad som förordals i proposilionen,

3.   bemyndiga regeringen all föra en Oänst som professor över stat i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"Våren 1977 beslöt riksdagen alt tre forskartjänster skulle inrättas för forskning kring alkoholproblemen. Förslag om Oänsternas närmare inriktning och placering tas upp i propositionen.

1 propositionen tas också upp ett förslag om att en Oänst som professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola byts ut mot en Oänst som professor i arbetsorganisation.

Slutligen föreslås atl en Oänst som professor vid universitetet i Stockholm far föras över stal."

I detla sammanhang hade behandlats molionerna

1977/78:1982 av Georg Andersson m.fl. (s), vari yrkats att riksdagen bemyndigade regeringen atl vid universitetet i Umeå inrätta en Oänst som professor i vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk, och

1977/78:1984 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkats all riksdagen skulle

1. med avslag på propositionen besluta benämna Oänsterna sociologi med
särskild inrikining på missbruk av alkohol och droger, psykologi med särskild
inrikining på missbruk av alkohol och droger samt behandlingsforskning
med särskild inriktning pä missbruk av alkohol och droger, samt atl
placeringen av Oänsterna skedde i överensstämmelse med vad som förordats
i en i motionen nämnd skrivelse från vissa forskare,

2.    besluta uttala, atl alkohol- och drogberoende var ett led i en samhällelig

89

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Viss alkoholförsk-ning

utslagningsprocess och att detla borde vara en grundläggande utgångspunkt för forskningsarbete inom områdei.

Utskottet hemställde

beträffande Oänster för alkoholforskning

1.   att riksdagen bemyndigade regeringen att inrätta tre Oänster som professor,

2.   att riksdagen beträffande benämning och inriktning av de tre Oänsterna som professor med avslag på motionen 1977/78:1984 yrkandet 1 i denna del godkände vad som förordats i proposilionen 1977/78:182,

3.   alt riksdagen beträffande lokaliseringen till ort av de tre Oänsterna som professor med avslag på motionen 1977/78:1982 godkände vad som förordats i proposilionen 1977/78:182,

4.   att riksdagen beträffande fördelning på högskoleenheter av de tre Oänsterna som professor med avslag på motionen 1977/78:1984 yrkandel 1 i denna del godkände vad som förordats i propositionen 1977/78:182,

5.   att riksdagen beträffande uttalande om alkoholforskningen m. m. skulle avslå motionen 1977/78:1984 yrkandet 2,

belräffande förande av en yänst över stat

6. att riksdagen bemyndigade regeringen att föra en Oänst som professor
över stal i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78:182.

Reservation hade avgivits beträffande lokaliseringen till ort av de tre Oänsterna som professor av Bengt Wiklund (s) och Roland Sundgren (s) som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1982 och med avslag på propositionen 1977/78:182 godkände vad reservanterna förordat.

90

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Vi som tar lill orda vid denna tidpunkt av riksmötet känneren uppfordran, samtidigt som del också är inlressani atl man kan få riksdagskollegerna all lyssna till vad man har atl säga. Jag är angelägen om atl .så många riksdagskolleger som möjligt lyssnar på mig jusl nu, för del handlar inte om några pengar utan snarare om praktiska åigärder när det gäller lokalisering av en av de forskarOänster som har föreslagits i denna proposition.

Vi är medvetna och ense om alt frågan om alkoholforskningen har en slor betydelse för vårt framtida samhälles utveckling. De resurser som föreslås med tre nya forskarOänster är därför mycket välkomna.

Jag och Roland Sundgren har inie förställ varför utbildningsutskottets majoritet inte har kunnai följa universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i förslaget om var Oänsterna skall vara placerade. Roland Sundgren kommer att ta upp en av huvudorsakerna till reservationen - den av statsrådet Wikström så starkt betonade tvärvetenskapliga forskningen-så den skall jag inie beröra. Jag skall endast beröra motiven fören lokalisering till Umeå av en

av Oänsterna, vilket också föreslagits av UHÄ.

Umeå universitet är långt ifrån färdiguibyggt när det gäller forskarOänster. Det är nog riktigare att uttrycka det så atl man i Umeå har ett fåtal forskarOänster vid sidan av professurerna. Exempelvis den samhällsvetenskapliga fakulteten har 11 professurer och ca 300 forskarstuderande. Det är i ett nötskal dilemmat för Umeå universitet. Man kan och får inle behålla de forskare man utbildar, ulan det sker en ständig dränering av forskare från Norrland. Handledningen av forskare blir därför ständigt lidande. Del anses alt en professor inom den samhällsvetenskapliga fakulteten kan ge ett meningsfullt stöd till 8-10 studerande per år. I Umeå ansvarar i dag en professor inom samhällsvetenskapen för i genomsnitt 30 forskarstuderande. 8-10 forskarstuderande anses alltså vara del man orkar med, men i Umeå får en professor handleda 30.

Mot denna bakgrund måste enligt min mening antalet forskarOänster öka myckel kraftigi, om moderuniversiletei i norr - Umeå universitet - skall kunna behålla och utveckla sin kvalitet i samma omfattning som andra universitet. Med andra ord: om Umeå skall bli vad man i ord och tal har uttryckt under ett antal år, dvs. ett regionalt universiietscentrum, så fordras en satsning på Umeå.

Alkoholforskningen lämpar sig väl för Umeå universitet, och därför borde riksdagen nu la chansen och besluta enligt den reservation som Roland Sundgren och jag har lagt fram, innebärande att Umeå får en av de tre föreslagna forskarOänslerna. Universitelet i Umeå har redan en etablerad forskning och erfarenhet exempelvis vid institutionerna för socialmedicin.

Förutsättningarna för en lokalisering till Umeå av alla tre föreslagna Oänster är egentligen lika stora som de som anförs av statsrådet som motivering för en förläggning till Stockholm.

Herr lalman! Även om "den blomslertid" nu slår bakom knuten också för oss som deltar i årets riksmöte, kan jag inte underlåta en liten elakhet. Jag menar att man ibland, när del i olika sammanhang framförs förslag om lokaliseringar, osökt kommer att tänka på ordramsan "myckel skall ha mer".

Men det är inte detta som varit avgörande när vi avgav vår reservation, ulan vi menar rent sakligt att Umeå är värt det praktiska beviset för alla vackra ord som fällts. Beslut bör därför fallas av oss om att universitetet åtminstone får en av forskarOänslerna.

Atl mina norrländska kolleger - även om de just nu inte är så talrika i bänkarna här - visar sin solidaritet med oss vid voteringen vågar jag väl hoppas. Jag vill därför vända mig lill mina övriga kamrater från andra delarav landet och säga att om de bifaller reservationen så skall den norrländska sommarnatten som nu är ljus och vacker bli ännu ljusare och vackrare. Björkarna i Umeå som i dag är utspruckna i en vacker skir grönska skall bli ännu skirare och grönare.

Med andra ord: alll skulle bli mycket ljusare för Umeå universitet och för oss alla i Norrland, om ni biträder reservationen av Roland Sundgren och mig. Den åtgärd som föreslås där medför inte några ökade kostnader, men den

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Viss alkoholförsk-ning

91

Nr  163              medför en förstärkning av forskningsresurserna vid Umeå universitet.

Lördagen den         '' talman! Jag yrkar bifall lill Roland Sundgrens och min reserva-

tion.

3 juni 1978

Viss alkoholjorsk-    LINNEA HÖRLÉN (fp):

•                         Herr  talman!   När  vi   i   utbildningsutskottet  behandlat   proposilionen

angående viss alkoholforskning, m. m. har det varit naturligt för oss atl ta särskild hänsyn till propositionens btikgrund - riksdagsbeslutet år 1977 all tre forskarOänster skulle inrättas för forskning kring alkoholproblemen. Uppgiften haralltså inle i första hand varit att förstärka forskningsorganisationen inom sociologin och psykologin eller på vårdområdet. Den har i siiillei varit att se till atl alkoholforskningen förstärks som elt led i den lolala satsningen på alkoholpolitiken.

Man kan självfallet göra gällande all det inte är helt avgörande vilken beteckning en professur får och hur dess huvudsakliga inrikining bestäms. Del avgörande är i stället vad man i praktiken gör av den. Men den möjlighet som står riksdagen till buds att påverka inriktningen av den aktuella forskningen är just att fastställa en beteckning och en huvudsaklig inriktning som står i överensstämmelse med riksdagens intentioner med den forskning det är fråga om. Tar man, som vi gjort i utskottet, fasta på sambandet med de alkoholpoliiiska besluten i Ool vår, ter del sig självklart all göra de markeringar utskottets ställningstagande innebär.

Det är två olika markeringar som i detta avseende görs genom utskotlets anslutning lill regeringens förslag.

För det första markerar vi alt det är fråga om alkoholforskning - inte sociologi eller psykologi eller allmän vårdforskning.

Fördel andra markerar vi an inom det vidare forskningsfält som alkoholen tillsammans med andra beroendeframkallande medel utgör skall tyngdpunkten ligga just på alkoholen. Delta innebär emellertid inte all andra beroendeframkallande medel kommeratt förbises. Tvärtom: i proposilionen anges all benämningen alkoholmissbruk bör användas "som täckande såväl alkohol som andra beroendeframkallande medel". Del innebär all också andra beroendeframkallande medel skall innefattas i alkoholforskningen. Med hänsyn lill att alkoholproblemet i flera avseenden är del dominerande framför andra problem i samband med beroendeframkallande medel bör tyngdpunkten ändå ligga på alkoholproblemet i egentlig mening.

Utskottets belänkande innehåller ett vikligl ställningstagande också i en
annan fråga som det varit debatt om och som föranlett moiion och iiven
reservation lill utskottsbetänkandet. Detla har nyss berörts av Bengt
Wiklund. Jag tänker alltså på lokaliseringen av de tre professurerna. Del är
viktigt atl lägga märke lill atl när utskottet ansluter sig lill regeringens förslag
att samtliga professurer skall lokaliseras lill Siockoholm, så är detla inget
principställningstagande fören centraliserad alkoholforskning. Situationen är
emellertid den atl alkohollbrskningens totala omfattning i vårt land ännu är
så liten all del föratt åstadkomma den önskvärda tvärvetenskapliga effekten
92                     framstår som nödvändigt att på alll sätt underlätta och stimulera samarbetet

mellan alkoholforskare inom olika discipliner. Enligt utskotlels bestämda      Nr 163
mening sker detla bäst genom att de institutioner där alkoholforskning      Lördagen den
bedrivs i alla händelser under elt inledningsskede samlas till samma ort.       ■> ■     ■ 1070

Del är angeläget atl man i ett längre perspektiv inte nöjer sig med den________

ning

omfattning alkoholforskningen nu får. En fortsalt utbyggnad är angelägen. y- ,iL-ohol/örsk-När denna i sinom tid beslutas och kommertill stånd, bordet finnas nalurliga förutsättningar att knyta nya Oänster till universitet i andra delar av landet än Stockholm. Men lika angeläget är det atl nu få till stånd ell geografiskt samlat centrum föralkoholforskningen. Anknytningen såväl lill Stockholms universitet som till Karolinska institutet markerar den tvärvetenskapliga karaktär som del är angeläget alt åstadkomma.

För alt om möjligt undvika replikväxling vill jag också ta upp vpk-molionens yrkande att riksdagen skall besluta uttala "att alkohol- och drogberoende är ett led i en samhällelig utslagningsprocess och att della bör vara en grundläggande ulgångspunkt för forskningsarbete inom området". På den punkien vill jag säga att utskottet ser det som självklart all studier av ulslagningsprocessen i samhället ingår som ett led i forskningen om alkohol och andra beroendeframkallande medel. Något särskilt uttalande i den riktningen ser vi därför som onödigt.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utbildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 29.

ROLAND SUNDGREN (s):

Herr lalman! Del är av tvärvetenskapliga skäl, siiger statsrådet, när han skall motivera varför han mot UHÄ:s förslag placerar samtliga tre alkoholprofessurer i Stockholm. Att detta argument inte är hållbart framgår av att statsrådet några meningar efter atl han har sagl delta om de tvärvetenskapliga aspekterna som ett motiv till en placering av alla tre professorerna på samma ort säger: "Att man samlar forskningsresurserna på en ort behöver dock inte innebära att samtliga berörda Oänster placeras vid samma institution eller högskoleenhet. Jusl de tvärvetenskapliga aspekterna lalar i stället för att man söker sprida Oänsterna för all få möjlighet till påverkan och stimulans från olika fält."

Först säger alltså statsrådet att man måsle samla professurerna för all fl tvärvetenskaplighet, och i nästa stycke att man måsle sprida Oänsterna därför att tvärvetenskapligheten främjas genom påverkan och stimulans från olika tall. Här kan man verkligen lala om att vara kluven.

Enligt min mening bör alkoholforskningen inte bara vara tvärvetenskaplig utan också mångvetenskaplig om man skall få en förnyelse av denna viktiga forskning. Med mångvetenskaplig menar jag att det behövs vetenskapliga gränsöverskridanden med inslag från såväl humanistisk och samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Den bästa garantin för att fl till stånd en sådan forskning är att den bedrivs på högskolor med olika miljöer och traditioner.

Risken kan nu vara att vi även i fortsättningen fåren alkoholforskning som
alllför mycket är förankrad i ett traditionellt mönster - en alkoholforskning          93

8 Riksdagens proiokoll 1977/78:163-165

Nr 163               där man tar sikte på alkoholen som ett medel, och inle på det som denna

Lörd'lgen den       forskning nu måste börja inrikta sig på, nämligen de kulturella och sociala

3 iuni 1978          förhållanden som ligger bakom det växande missbruket av alkohol.

_____________ Delta stöds av UHÄ, Arbelslivscentrum, Landstingsförbundet, LO och

ning

Viss alkoholjorsk- TCO. Men jag lycker atl statsrådet har böjt sig för det vetenskapliga etablissemanget inom alkoholforskning och riskerar att vi inle får den förnyelse som vi behöver då det gäller forskning kring detla stora samhällsproblem.

Jag vill yrka bifall till reservationen, som innebär att en av de tre professurerna förläggs lill Umeå.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! I förrgår diskuterade vi narkotika, i dag diskuterar vi alkohol. Det finns inom all vård elt enormt behov av forskning för atl fastställa resultatet av vårdåtgärder, på kort och på lång sikt. Det gäller såväl inom den egentliga sjukvården som inom socialvården och den speciella del därav som kriminalvården är.

En av de tre professurer som upptas i regeringens proposition om alkoholforskning föreslås gälla "vårdforskning med särskild inrikining på alkoholmissbruk". Utbildningsministern föreslår att den skall placeras vid Stockholms universitet.

Attjag tar till orda här beror på attjag skulle vilja ha litet mera klarhet om just denna professur. Låt mig böria med att säga attjag delar regeringens och utbildningsutskottets uppfattning att Oänsien bör placeras i Siockholm och inle i Umeå.

Lars Werner m. fl. har i en motion yrkat på att samtliga de tre föreslagna professurerna skall placeras vid Karolinska institutet med viss samtidig anknytning till Stockholms universitet. Karolinska institutets fakultetsnämnd var för sin del mindre anspråksfull: vi ansåg att professuren i sociologisk alkoholforskning skulle kunna placeras vid universitetet, medan professurerna i psykologisk alkoholforskning och i vårdlbrskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk borde placeras vid Karolinska institutet, där man ju har både en alkoholklinik och en institution för leoretisk alkohol- och narkotikaforskning.

Jag flnner det naturligt atl utbildningsministern placerat professuren i
psykologisk alkoholforskning vid Karolinska institutet med särskilt angi
vande av att den bör knytas till såväl institutets medicinska fakultet som -
underförstått - universitetets samhällsvetenskapliga fakultet. Däremot
flnner jag del egendomligt att ubildningsministern placerat både professuren i
sociologisk alkoholforskning och vårdlbrskningsprofessuren vid Stockholms
universitet utan någol motsvarande uttalande om anknytning även till
Karolinska institutet. Alldeles speciellt orimligt ter sig detta när del gäller en
professur i vårdforskning. Denna Oänst borde enligt min mening ha placerats
vid Karolinska institutet men givetvis med anknytning även lill universite
tet.
94                       UHÄ har i sin behandling av denna fråga poängterat önskvärdheten av att

de nya professurernas ämnesområden skulle omfatta forskning såväl kring alkholproblem som kring narkotikamissbruk. Utbildningsministern har för sin del tonat ned narkotikaaspekterna och ställt alkoholen i förgrunden, och detta med något större skärpa i fråga om sociologi- och psykologiprofessurerna, medan formuleringen är något vidare när det gäller vårdforskingspro-fessuren, där begreppet "alkoholmissbruk" även skall anses omfatta missbruk av beroendeframkallande medel.

Detta förhållande borde enligt min mening ytterligare ha understrukit rimligheten i att anknyta denna forskning - som avser två sjukdomar, nämligen kronisk alkoholism och narkomani - till en fakultet, som disponerar vårdresurser i både öppen och sluten vård för missbrukare av skilda slag.

Jag skulle också vilja göra en kommentar till terminologin. 1 del betänkande om narkotikamissbruk, som vi behandlade i förrgår - socialutskottets betänkande 1977/78:36 - diskuterar man vad som där kallas behandlingsforskning. Utskottet biträdde där socialministerns förslag att en "initiativgrupp" för behandlingsforskning inom narkomanvården skulle inrättas inom delegationen för social forskning.

Inom medicinska forskningsrådet flnns en "initiativgrupp", som nyligen har lagt fram förslag inom området för vårdforskning. Jag tror att man skall fundera litet på vad som är skillnaden mellan vårdforskning och behandlingsforskning. "Vård" och "behandling" är inte helt ensbetydande begrepp. "Vård" är ett vidare och mindre specifikt begrepp än "behandling". Man kan vårda en person utan att behandla honom. Man kan också behandla en person utan att vederbörande är i behov av vård. När medicinska forskningsrådet talar om "vård" är det kanske framför alll den personliga omvårdnanden av de sjuka som man har i tankarna. När utbildningsministern talar om "vårdforskning" tänker han på "former eller system för vård och behandling". Ungefärdetamma menar nogsocialulskottet med "behandlingsforskning". Vad man är speciellt intresserad av är naturligtvis jämförande studier av resultaten på kortare och längre sikt av olika behandlingsprogram; socialutskottet talar om "resultatredovisning och resultatåterföring". Såvitt jag förstår vore det därför rimligare att ersätta benämningen "vårdforskning" med "behandlingsforskning" även för den professur som det här gäller.

Herr talman! Jag har haft tillfälle att deltaga i behandlingen av narkotikafrågan i socialutskottet men just därför inte kunnat vara med vid behandlingen av aljitphplfrågan i utbildningsutskottet. Mot bakgrund av vad jag -tyvärr i efterhancj - har funnit rimligt i den här frågan skulle jag ha velat ställa ett yrkande spm hade inneburit bifall till utbildningsutskottets betänkande rnect ändring av benämningen och placeringen av professuren i "vårdforsk-nini rne särskil.d inriktning på alkoholmissbruk" till "behandlingsforskning mgfi särskild inriktRing på missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel", placerad vid Karolinska institutet men anknuten såväl till detta sopi tijl Stogkholms universitets samhällsvetenskapliga fakultet.

När nu detta blivit kammarens sista överiäggningsämne och jag känner trycket från dem som äntligen llr resa hem anser jag mig tvungen att avstå

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Viss alkoholjörsk-ning

95

Nr  163              därifrån, i förhoppning all utbildningsministern på någol sätt vid utfärdandet

Lördigen den       '' beslämmelser skall ta hänsyn till vad som här har blivit sagt.

3 juni 1978

_____________       BENGT WIKLUND (s) kort genmäle:

Viss alkohotlbrsk-   '' talman! Bara några synpunkter med anledning av vad Gunnar Biörck

ittng

säger.

Del ärju bra det här, men jag tyckeratt vi som en viktig utgångspunkt skall

ha all del måsie bli möjlighei till en sådan bred forskning även vid det unga

universilelei  i   Umeå.  Atl alllid  bygga  på  med  forskningsresurser där

verksamheten redan är ordentligt etablerad leder till ständigt ökande klyftor

mellan de slörre och de mindre universiteten i landet. En sådan form av

självgenerering kan i varje fall jag inle acceptera, och därför harjag reserverat

mig för att ålminstone en av Oänsterna skall förliiggas lill Umeå.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle: Herr talman! Jag känner också starkt för universitetet i Umeå, och jag har avståll min närmaste medarbetare dit som professor i medicin. Men om jag inte är fel underrättad är Västerbotten det nyktraste länet i landet, och det är därför sannolikt inle i samma behovav en Oänst ljust alkoholforskning som t. ex. huvudstaden.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Jag skulle egentligen ha velat forma mitt inlägg i vårsessionens sista minuter lill en munter vårsång. Men tyvärr har detla sista ärende inte inspirerat mig till det stämningläget utan mer gett anledning till en klagolåt. Med hänsyn lill tiden skall jag göra denna kort.

Först villjag instämma i vad Bengt Wiklund och Roland Sundgren antort. Vidare måsle jag konsiaiera alt regeringen än en gång sätter tummen ned för förslag om utbyggnad av forskningsresurserna i Umeå högskoleregion. Det har skelt många gånger under denna vårsession.

Det välmotiverade förslaget om professur i reumatologi avslogs. Tjänsten gick lill Göteborg. Man sade nej lill professur i etnologi. Lika illa gick det med det upprepade kravei på professur i socialt arbeie. Önskemålet om atl högskolan i Luleå skulle få vara med vid fördelningen ;iv pengar lill irälbrskning avvisades. Alll gick till Stockholm.

Regeringen förhalar frågan om forsknings- och utvecklingsenhet i trälek-nik i Skellefteå, och nu säger man nej till en professur i alkoholforskning i Umeå, trots all förslaget har stötts i alla beredningsinstanser. Jan-Erik Wikström lägger allt i Stockholm.

Jag är djupt besviken. Mottot tycks vara: Åt den som har skall varda givet. Men alt alltid bygga ut forskningsresurserna där verksamheten redan är ordentligt etablerad leder lill ständigt ökande klyftor mellan större och mindre högskolor. Jag kan inle acceptera en sådan ordning.

Återigen flr vi några tröstens ord om all Umeå blir den framtida
utbyggnaden som skall komma i fråga. Men varför skall de mindre
96                     högskolorna alltid komma i fråga sist? Det kan jag inte acceptera.

Jag är också mycket besviken på de borgerliga kollegerna på Norrlands-     Nr 163 bänken. 1 de frågorjag här berört har socialdemokratiska kolleger från alla fyra      Lördieen den länen som ingår i Umeåregionen engagerat sig. De borgerliga har här i      i   .j-. ]qiq

riksdagen varit passiva. Jag vill fråga dessa kammarkamraier: Varför har ni__

ning

inte gjort någol föratt medverka till atl Umeå färden nu aktuella professuren i      y:    alkohol/örsk-alkoholforskning? Varför ställer ni så lojall och förnöjsamt upp till slöd för regeringens centralisering av alla Oänster till Siockholm?

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationen vid delta betänkande.

I detta anförande insiämde Hagar Normark, Lilly Hansson, Frida Berglund, Karl-Erik Häll och Curt Boström (samtliga s).

LINNEA HÖRLÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Till Georg Andersson vill jag säga alt Umeå inte har missgynnats, om man ser på satsningen där i elt vidare perspektiv. Ulskottet har i det här aktuella fallet klart prioriterat Umeå när det gäller nästa etapp av utbyggnaden av denna forskning.

TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! I korthet vill jag säga att vi yrkar bifall till vpk-motionen 1977/ 78:1984, där vi begär alt riksdagen med avslag på propositionen beslutar benämna Oänsterna sociologi, med särskild inriktning på missbruk av alkohol och droger, psykologi, med särskild inriktning på missbruk av alkohol och droger, samt behandlingsforskning, med särskild inriktning på missbruk av alkohol och droger, samt all placeringen av Oänsterna sker i överenstämmelse med vad som förordas i en i motionen nämnd skrivelse.

Vidare yrkar vi att riksdagen uttalar atl alkohol- och drogberoende ärett led i en samhällelig utslagningsprocess och all delta bör vara en grundläggande utgångspunkt också för forskningsarbetet inom områdei.

Till Linnea Hörlén vill jag säga au jag tyviirr inte kan finna atl det,som hon uttrycker del, med önskvärd tydlighet framgår atl det kravet skulle vara tillgodosett. Därför kvarstår vårt yrkande på den punkten.

STIG ALEMYR(s):

Herr talman! Bara ett par ord om lokaliseringen av en av Oänsterna lill Umeå.

Jag har följt dessa frågor i samband med utbyggnaden av Umeå universitet i många år, och jag är väi medveien om att det är utomordentligt viktigt att satsningarna på universitetet i Umeå ökar vid den fortsatta utbyggnaden av landets forskningsresurser. Enligt min uppfattning hardet inle varit möjligt att göra det i detla sammanhang, men jag kan försäkra kammarens ärade ledamöier atl det för mig är utomordentligt betydelsefullt all med uppmärksamhet följa utvecklingen i Umeå i framliden och försöka medverka till positiva lösningar inom olika forskningsområden.

97

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Viss alkoholfbisk-ning

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Efter det som utskottsordföranden nu har sagt ber jag att få rikta ell lack till honom för den goda omtanken, men del ärju så atl vi har slött på alllför mycket av motgångar under den här tiden, som Georg Andersson nyss sade. Professuren i reumatologi blev fördröjd ett år. Umeå universitet var berett att ta emot den ett år tidigare, men det blev inte så på grund av olika manövrer. Vi har en känsla av att det bara är varma ord som man använder - praktiskt händer det ingenting för Umeå universitets del.

98

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1984 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels reservationen av Bengt Wiklund och Roland Sundgren, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 29 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Bengt Wiklund och

Roland Sundgren.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Wiklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 202

Nej -   82

Avstår -    11

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels motionen nr 1984 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 5

Nr 163

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels moiionen nr     Lördagen den
1984 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra      -> ■.■. in-io
propositionen vara med övervägande ja besvarad.                __________

Mom. 6

Utskotlels hemsiiillan bifölls.

§ 8 Föredrogs

Trafikuiskoileis belänkande

1977/78:26 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Meddelande om justering av kammarens protokoll, m. m.

Finansulskoltets belänkanden

1977/78:43 med anledning av proposilionen 1977/78:125 med förslag om

lilläggsbudgei 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 .såviii avser

avskrivning ;iv nya kiipiialinvesieringar 1977/78:44 med anledning av i proposilionerna 1977/78:100 och 1977/78:150

gjorda framslällningarom anslag för budgelårel 1978/79 lill tivskrivning av

nya kapilalinvesleringar 1977/78:45 med anledning av i proposilionerna 1977/78: lOOoch 1977/78:150

framlagt förslag om anslag till oförulseddti uigiftcr för budgelårel 1978/

79 1977/78:46 angående investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1978/79

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemsiiilli.

§ 9 Föredrogs

Finansuiskoneis beliinkanden

1977/78:47 angående inkomsicr på sialsbudgclcn för budgelårel  1978/79,

m. m. 1977/78:48 angående lilläggsbudgei 11 och lilliiggsbudgci III lill slaisbud-

geien för budgelårel 1977/78 1977/78:49 angående siai.sbudget för budgelårel 1978/79

Sedan kammaren bifallit utskotlets framställningar om atl ärendena skulle avgöras efter endast en bordläggning, bifölls v;id ulskottet i övrigt hemsiiilli i dessa belänkanden.

§ 10 Meddelande om justering av kammarens protokoll, m. m.

TALMANNEN:

De kammarens protokoll som återstår ojusterade vid innevarande riksmötes slul framläggs lill godkännande torsdagen den 15 juni kl. 15.00 och torsdagen den 29 juni kl. 15.00.

99

Nr 163

Lördagen den 3 juni 1978

Riksmötets avslutning

Till kammarens ledamöier har utdelats statistik rörande riksdagsarbetei under riksdagarna 1971-1974 samt riksmötena 1975/76-1977/78.

Riksmötet 1978/79 börjar - såsom lidigare meddelats - tisdagen den 3 oktober 1978 kl. 11.00.

§11  Riksmötets avslutning

TALMANNEN:

Ärade kammarledamöter! Vi slår nu inför avslutningen av 1977/78 års riksmöte, som med den hårda arbetsbelastningen ställt stora krav på kammarens ledamöier och personal. Av den statistik som utdelats framgår att antalet plenitimmar ökat viisentligt jämfört med föregående riksmöte. Statistiken utvisar vidare att del hållits ca 6 700 anföranden och 2 030 genmiilen, vilket också är en avsevärd ökning.

Det är min förhoppning alt den av talmanskonferensen rekommenderade planeringen inför nästa riksmöte skall leda fram till en jämnare fördelning av arbetsuppgifterna under hela riksmötet.

Jag tackar kammarens ledamöter för intresserade insatser i riksdagsarbetei och för visal förtroende. Till vice talmannen ber jag få framföra ett tack för gott samarbete och värdefull hjälp.

Jag framför också kammarens lack till riksdagsdirektören för hans säkra och skickliga arbete. Likaså vill jag ge uttryck för kammarens tacksamhet till kanslipersonalen, stenograferna och all övrig personal förderas betydelsefulla arbetsinsatser och beredvillighet även då arbetsbördan varit myckel stor.

Jag önskar kammarens ledamöter och personal en skön och angenäm sommar med tillfällen lill rekreation och avkoppling, sä all vi kan mötas med friska krafter vid nästa riksmöte.

100

GUNNAR STRÄNG:

Herr talman! Av vissa anledningar tillkommer det mig alt i dag framföra kammarens kollektiva tack till vår talman och uttala vår uppskattning för det lugn, den oväld och den effektivitet med vilken herr talmannen under den gångna riksdagen lett kammarens arbete.

Jag vill också rikta vårt tack till kammarens vice talmän, dess sekreterare och övrig personal, som med sedvanlig erfarenhet, skicklighet och gott omdöme lagt saker och ting till rätta för oss i vårt dagliga arbete.

Ni har, herr talman, på ett föredömligt sätt och enligt riksdagens lagar och föreskrifter sett till att denna församling fullgjort de ansvarsfulla uppgifter som den enligt parlamentarismens regler har fått sig ålagda i egenskap av ombud för svenska folket.

När vi nu lämnar kammaren efter avslutat riksmöte lackar vi för den vänliga sommarhälsning som lalmannen gett oss på vägen.

Vi vill returnera den i mångdubbel form. Kammarens ledamöterönskarsin lalman en välförOäm vila och avkoppling efter en hård och arbetstyngd riksdag. Vi föreställer oss att det är med ett visst välbehag som herr

talmannen byter ut talmansklubban mot yxan, sågen och busksaxen på     Nr 163
skogsskiftet i det vackra Bergslagen.                                 Lördagen den

3 juni 1978

Talmannen förklarade härefter riksmötet 1977/78 avslutat.

Riksmötets
§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.09. avslutning

In fidem

SUNE K. JOHANS.SON

/Solveig Gemen